{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226086",
      "dok_id": "GS01MJU10",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "MJU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:MJU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-22 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:57",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:01",
      "titel": "Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01MJU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01MJU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:MJU10</div><h1>Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:72 Förbättrad\r\ndjurskydds- och livsmedelstillsyn. Utskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag och bedömningar i propositionen som syftar till att inom ramen\r\nför nuvarande tillsynsorganisation stärka den lokala djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsynen.\r\nLivsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och\r\nsamordna tillsynen bör tydliggöras och stärkas. I myndigheternas centrala\r\ntillsynsuppgifter bör ingå att med bindande föreskrifter styra hur den\r\noperativa tillsynen skall bedrivas och att med rådgivning och\r\nutbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas\r\ntillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv\r\nkommunal tillsyn skall bestämmelser införas som underlättar samverkan\r\nmellan kommuner. Om en kommun grovt eller under en längre tid har\r\nåsidosatt sina tillsynsskyldigheter när det gäller en viss verksamhet\r\nskall regeringen, på ansökan av Livsmedelsverket eller en länsstyrelse,\r\nkunna besluta att tillsynen över verksamheten skall föras över till\r\nLivsmedelsverket eller länsstyrelsen. När det gäller livsmedelstillsynen\r\nskall kommunerna ges möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften\r\nför att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som avser\r\nprovtagning och undersökning.\r\nI samband med propositionen behandlas fem följdmotioner med sammanlagt\r\n35 yrkanden. Utskottet behandlar även 125 motionsyrkanden från allmänna\r\nmotionstiden åren 2002, 2003 och 2004 om livsmedelskontroll samt 90\r\nmotionsyrkanden om djurskydd från allmänna motionstiden 2004. Utskottet\r\navstyrker samtliga motionsyrkanden. Av motionerna om djurskydd rör 67\r\nyrkanden förslag som utskottet behandlat och avstyrkt i tidigare\r\nbetänkanden under mandatperioden. Dessa motioner avstyrks i förenklad form.\r\n\r\nI betänkandet finns 60 reservationer och 1 särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nFörbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn\r\n\r\n1.      Kommunal samverkan\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i livsmedelslagen\r\n(1971:511) såvitt avser 24 a §,2. lag om ändring i djurskyddslagen\r\n(1988:534) såvitt avser 24 a §.Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:72 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ499 yrkande 12,\r\n2004/05:MJ506 yrkande 21 och 2004/05:MJ519.\r\n\r\n2.      Djurskyddsmyndigheten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ16 yrkande 4.\r\nReservation 1 (m, c)\r\n\r\n3.      Tillsyn enligt djurskyddslagen\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen\r\n(1988:534) såvitt avser 24 §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:72 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ16 yrkande 3.\r\nReservation 2 (m, c)\r\n\r\n4.      Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:L319 yrkande 8, 2002/03:MJ221,\r\n2002/03:MJ275 yrkande 2, 2002/03:MJ422 yrkande 10, 2002/03:N340 yrkande\r\n6, 2003/04:MJ389, 2003/04:MJ432 yrkande 15, 2004/05:MJ17 yrkandena 2,\r\n3 och 5, 2004/05:MJ18 yrkande 5 och 2004/05:MJ506 yrkande 24.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n5.      Djurförbudsregister m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ234, 2004/05:MJ235 yrkande 4,\r\n2004/05:MJ456 och 2004/05:MJ513 yrkande 2.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n6.      Förbättrat centralt och regionalt stöd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ17 yrkande 8, 2004/05:MJ19 yrkande\r\n1, 2004/05:MJ235 yrkande 3 och 2004/05:MJ533.\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n7.      Resurser till länsveterinärer\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ506 yrkande 23.\r\nReservation 8 (fp, kd)\r\n\r\n8.      Den lokala tillsynen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ15 yrkande 4, 2004/05:MJ18 yrkande\r\n1 och 2004/05:MJ19 yrkande 3.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (kd, c)\r\n\r\n9.      Kompetenskrav för livsmedelshantering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ408 och 2003/04:MJ343.\r\n\r\n10.     Rapporteringsskyldighet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ17 yrkande 9, 2004/05:MJ18 yrkande\r\n2, 2004/05:MJ19 yrkande 2 och 2004/05:MJ508 yrkande 13.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n11.     Ett europeiskt regelverk för tillsyn\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ16 yrkande 1, 2004/05:MJ17 yrkande\r\n4 och 2004/05:MJ19 yrkande 4.\r\nReservation 14 (m, kd, c)\r\nReservation 15 (fp)\r\n\r\n12.     Information om tillsynsresultat\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ428, 2003/04:MJ432 yrkande 16\r\noch 2004/05:MJ17 yrkande 11.\r\nReservation 16 (m, fp)\r\n\r\n13.     Samrådsgrupper m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ17 yrkande 7.\r\nReservation 17 (fp)\r\n\r\n14.     Föreläggande\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i livsmedelslagen\r\n(1971:511) såvitt avser 24 c §,2. lag om ändring i djurskyddslagen\r\n(1988:534) såvitt avser 24 c §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:72 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ15 yrkande 6.\r\nReservation 18 (c)\r\n\r\n15.     Frivillig överflyttning av tillsynsansvar\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i livsmedelslagen\r\n(1971:511) såvitt avser 24 b §,2. lag om ändring i djurskyddslagen\r\n(1988:534) såvitt avser 24 b §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:72 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ15 yrkande 5,\r\n2004/05:MJ17 yrkandena 6 och 10 samt 2004/05:MJ243.\r\nReservation 19 (fp)\r\nReservation 20 (c)\r\n\r\n16.     Tvångsöverflyttning av tillsynsansvar\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen\r\n(1988:534) såvitt avser 24 d §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:72 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ506 yrkande 19.\r\n\r\n17.     Lagförslagen i övrigt\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i livsmedelslagen\r\n(1971:511) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit\r\novan,2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) i den mån lagförslaget\r\ninte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:72 i denna del.\r\n\r\n18.     Finansiering av tillsyn m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ18 yrkande 3, 2004/05:MJ19\r\nyrkandena 5-7 och 2004/05:MJ513 yrkande 5.\r\nReservation 21 (m, kd)\r\n\r\n19.     Tillsynsavgifter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:L319 yrkande 9, 2003/04:MJ310\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ431 yrkande 7, 2004/05:MJ15 yrkandena 1-3,\r\n2004/05:MJ16 yrkande 2, 2004/05:MJ17 yrkande 12, 2004/05:MJ18 yrkande\r\n4 och 2004/05:MJ506 yrkandena 20 och 22.\r\nReservation 22 (m)\r\nReservation 23 (fp)\r\nReservation 24 (kd)\r\nReservation 25 (c)\r\n\r\n20.     Småskalig livsmedelsproduktion\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ268 yrkande 9.\r\nReservation 26 (m)\r\nLivsmedelskontroll\r\n\r\n21.     Internationellt samarbete om livsmedelsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del,\r\n2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ375 yrkande 2, 2003/04:MJ432\r\nyrkande 12, 2004/05:MJ332 yrkande 1 och 2004/05:MJ499 yrkande 7.\r\nReservation 27 (kd, mp)\r\nReservation 28 (fp)\r\n\r\n22.     Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del,\r\n2002/03:L319 yrkande 7, 2002/03:MJ422 yrkande 11, 2003/04:K419 yrkande 13\r\ni denna del, 2003/04:MJ432 yrkande 14 och 2004/05:MJ17 yrkande 1.\r\nReservation 29 (fp)\r\n\r\n23.     Kontroll av livsmedelsmärkning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del,\r\n2002/03:L319 yrkande 6, 2002/03:MJ422 yrkande 14 i denna del, 2003/04:K419\r\nyrkande 13 i denna del och 2003/04:MJ432 yrkande 4 i denna del.\r\nReservation 30 (fp)\r\n\r\n24.     Konsumtion av kött\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ277 yrkandena 1 och 4.\r\nReservation 31 (v)\r\n\r\n25.     Marknadsföring av svenska livsmedel\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ263 yrkande 2.\r\n\r\n26.     Folkhälsoarbetet i Sverige\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ274 och 2004/05:MJ499 yrkande 5.\r\n\r\n27.     Svensk livsmedelsforskning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ499 yrkande 8.\r\n\r\n28.     Globala märkningsregler\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ422 yrkandena 12 och 14 i denna\r\ndel och 2003/04:MJ432 yrkande 5 i denna del.\r\nReservation 32 (fp)\r\n\r\n29.     Märkning av livsmedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ374, 2002/03:MJ422 yrkande 14 i\r\ndenna del, 2002/03:MJ424 yrkande 17, 2002/03:MJ487 yrkandena 11 och 15,\r\n2003/04:MJ344, 2003/04:MJ399 yrkandena 32 och 33, 2003/04:MJ432 yrkande\r\n5 i denna del, 2003/04:MJ455, 2004/05:MJ263 yrkande 1, 2004/05:MJ331\r\nyrkande 1, 2004/05:MJ353, 2004/05:MJ412, 2004/05:MJ419, 2004/05:MJ499\r\nyrkandena 15 i denna del och 16 samt 2004/05:MJ515.\r\nReservation 33 (mp)\r\n\r\n30.     Märkningssystem för kött\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ322 yrkande 2.\r\nReservation 34 (v, mp)\r\n\r\n31.     Märkning av kött på restauranger\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ268 och 2004/05:MJ499 yrkande 15\r\ni denna del.\r\nReservation 35 (mp)\r\n\r\n32.     Livsmedel framställda med traditionella metoder\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del,\r\n2003/04:K419 yrkande 13 i denna del och 2003/04:MJ432 yrkande 13.\r\nReservation 36 (fp, mp)\r\n\r\n33.     Avståndsmärkning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ328, 2004/05:MJ308 och 2004/05:MJ331\r\nyrkande 3.\r\n\r\n34.     Deklaration av livsmedels innehåll\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ298, 2003/04:MJ364, 2003/04:MJ425\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub323 yrkande 5, 2004/05:MJ291, 2004/05:MJ296,\r\n2004/05:MJ461 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:MJ472, 2004/05:MJ499\r\nyrkandena 1 och 18, 2004/05:MJ514, 2004/05:MJ521 och 2004/05:MJ538.\r\nReservation 37 (kd)\r\nReservation 38 (mp)\r\n\r\n35.     Nyckelhålsmärkning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ276, 2004/05:MJ331 yrkande 2 och\r\n2004/05:MJ499 yrkande 17.\r\nReservation 39 (kd)\r\n\r\n36.     Hälsopåståenden om livsmedel\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ432 yrkande 4 i denna del.\r\nReservation 40 (mp)\r\n\r\n37.     Aspartam\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ396.\r\n\r\n38.     Livsmedel med allergener\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ375 yrkande 1, 2003/04:MJ432\r\nyrkande 6 och 2004/05:MJ461 yrkande 2.\r\nReservation 41 (fp, mp)\r\n\r\n39.     Richterskala för matlarm\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ499 yrkande 9.\r\nReservation 42 (kd)\r\n\r\n40.     Produktstandard för snus\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ462.\r\n\r\n41.     Cider\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:So345 yrkande 10, 2003/04:MJ219\r\noch 2003/04:MJ291.\r\nReservation 43 (fp, kd)\r\nReservation 44 (m)\r\n\r\n42.     Begränsning av miljögifter i livsmedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ419 yrkande 10 och 2003/04:MJ410\r\nyrkande 10.\r\nReservation 45 (v, mp)\r\n\r\n43.     Bekämpningsmedelsrester i livsmedel\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ410 yrkande 8.\r\nReservation 46 (v, mp)\r\n\r\n44.     Dioxin i fisk\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ202 yrkande 1, 2002/03:MJ266,\r\n2002/03:MJ487 yrkande 36, 2002/03:MJ489 yrkande 9, 2004/05:MJ224 yrkande\r\n1 och 2004/05:MJ500 yrkande 2.\r\nReservation 47 (kd, c)\r\nReservation 48 (v)\r\nReservation 49 (mp)\r\n\r\n45.     Azofärgämnen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ452.\r\nReservation 50 (v, mp)\r\n\r\n46.     Salmonella\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ261, 2002/03:MJ388, 2002/03:MJ487\r\nyrkande 16, 2002/03:MJ490 yrkande 4, 2003/04:MJ456, 2004/05:MJ230 och\r\n2004/05:MJ499 yrkande 10.\r\nReservation 51 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n47.     Antibiotika\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande 17.\r\n\r\n48.     Nationell strategi för rent dricksvatten\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ394.\r\n\r\n49.     Föreskrifter för dricksvatten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ373.\r\n\r\n50.     Dricksvatten från brunnar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ431.\r\n\r\n51.     Kvaliteten på skolmaten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ499 yrkande 3.\r\n\r\n52.     Matlagning i förskolan\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ397.\r\n\r\n53.     Användning av skolkök\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ276.\r\nReservation 52 (m)\r\n\r\n54.     Tillagning av livsmedel till allmänheten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ358.\r\nReservation 53 (m)\r\n\r\n55.     Livsmedelslokaler och toaletter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ373.\r\nDjurskydd\r\n\r\n56.     Tillsyn över hund och katt m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ350 yrkandena 2 och 3, 2004/05:MJ455\r\nyrkandena 1-3 och 2004/05:MJ516.\r\n\r\n57.     Hetsning av djur m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ268 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:MJ438 yrkande 3.\r\n\r\n58.     Skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ513 yrkande 3.\r\nReservation 54 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n59.     Godkännande av hovslagare\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ328.\r\nReservation 55 (m, fp, kd)\r\n\r\n60.     Levande djur och varors fria rörlighet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ349 yrkande 1.\r\nReservation 56 (v)\r\n\r\n61.     Djur i fångenskap\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ323.\r\nReservation 57 (mp)\r\n\r\n62.     Höns\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ214, 2004/05:MJ394 och 2004/05:MJ506\r\nyrkande 6.\r\nReservation 58 (mp)\r\n\r\n63.     Nötkreatur\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ350 yrkande 7.\r\nReservation 59 (v, mp)\r\n\r\n64.     Avlivning av djur\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ248 och 2004/05:MJ447.\r\n\r\n65.     Jakt- och fångstmetoder\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ350 yrkande 11.\r\nReservation 60 (v, mp)\r\n\r\n66.     Djurskyddsfrågor som har behandlats tidigare under mandatperioden\r\nRiksdagen\r\navslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n\r\nStockholm den 22 mars 2005\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Åsa Domeij (mp), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune\r\nBerglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina\r\nAxelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson\r\n(s), Bengt-Anders Johansson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia\r\nWidegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Hans\r\nStenberg (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nUtskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2004/05:72\r\nFörbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn. I propositionen föreslår\r\nregeringen att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i\r\nlivsmedelslagen (1971:511) och djurskyddslagen (1988:534). Propositionen\r\nbygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Lagrådet har yttrat sig över\r\nförslagen. Lagförslagen återges i bilaga 3.\r\nMed anledning av propositionen har fem motioner väckts med sammanlagt\r\n35 yrkanden. Utskottet behandlar även 125 motionsyrkanden om livsmedelskontroll\r\nfrån allmänna motionstiden åren 2002, 2003 och 2004 samt 90 motionsyrkanden\r\nom djurskydd från allmänna motionstiden 2004. För 67 av de motionsyrkanden\r\nsom rör djurskydd föreslås förenklad behandling. Samtliga motioner\r\nåterfinns i bilaga 2.\r\nUtskottet har i ärendet informerats av representanter för Livsmedelsverket\r\nom småskalig livsmedelsproduktion och av företrädare för Jordbruksverket\r\nom bl.a. uppföljning av det senaste salmonellautbrottet.\r\nBakgrund\r\nBehovet av en bättre, effektivare och mer likriktad tillsyn inom\r\ndjurskydds- respektive livsmedelsområdet har uppmärksammats i olika\r\nutredningar och sammanhang under de senaste åren. När det gäller\r\ndjurskyddstillsynen har bl.a. Riksdagens revisorer i en rapport från år 1994\r\n(1993/94:RR8) Tillsyn av djurskydd pekat på en mängd olika problem med\r\ntillsynen och konstaterat att de resurser som avsätts till djurskydd i\r\nkommunerna verkar vara otillräckliga. I ett betänkande från samma år\r\nuttalade jordbruksutskottet (bet. 1994/95:JoU1) att om djurskyddslagstiftningen\r\nskall få genomslag i det praktiska arbetet, krävs det bl.a. en effektiv\r\noch målmedveten djurskyddstillsyn. Utskottet anförde att regeringen bör\r\nåterkomma med förslag till riksdagen om de ytterligare åtgärder som kan\r\nanses erforderliga om handläggningen i djurskyddsärenden inte kan anses\r\nuppfylla de grundläggande kraven och ambitionerna i djurskyddslagen.\r\nRiksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1994/95:32).\r\n\r\nMot bakgrund av riksdagens beslut gav regeringen en utredare i uppdrag\r\natt redovisa och utvärdera hur tillsynen enligt djurskyddslagen fungerar.\r\nUtredningens (Offentlig djurskyddstillsyn, SOU 1996:13) slutsats var\r\natt djurskyddstillsynen fortfarande var otillfredsställande på en rad\r\npunkter. Det gällde bl.a. tillsynsintervall, register, kompetensen hos\r\nkommunernas personal och samarbete mellan kommuner och veterinärer.\r\nUtredningen föreslog bl.a. att vissa tillsynsobjekt som kräver särskild\r\nkompetens av tillsynspersonalen skulle föras över från kommun till\r\nlänsstyrelse.\r\nÄven Riksrevisionen har granskat djurskyddstillsynen. I en rapport år\r\n2003 (Hur effektiv är djurskyddstillsynen? RiR 2003) uppmärksammas\r\nframför allt brister i Jordbruksverkets samordning av tillsynen.\r\nNär det gäller livsmedelstillsynen har en utredning i ett betänkande år\r\n1998 (Livsmedelstillsynen i Sverige, SOU 1998:61) lämnat ett antal\r\nkonkreta förslag om hur livsmedelstillsynen kan förbättras. Bland annat\r\nlämnas förslag om kommunal samverkan samt en förändring av avgiftssystemet.\r\nI en rapport från Livsmedelsverket år 2000 (rapport nr 9), vilken\r\nhuvudsakligen handlar om finansieringen av tillsynen, föreslås att\r\ntillsynen bör förstatligas. Riksdagens revisorer riktar i en rapport år\r\n2001 (2001/02:07 Hur styr staten livsmedelstillsynen?) kritik mot bl.a.\r\nLivsmedelsverkets styrning av tillsynen. I rapporten föreslås bl.a.\r\natt ett särskilt sanktionsmedel bör införas som kan riktas mot kommuner\r\nsom inte sköter sina tillsynsuppgifter samt att kommunernas rapportering\r\nbör förbättras.\r\nMed anledning av förslagen från Riksdagens revisorer gjorde riksdagen\r\nett antal tillkännagivanden till regeringen om statens styrning av\r\nlivsmedelstillsynen. Bland annat uttalades att livsmedelslagen bör ändras\r\nför att främja samarbete mellan kommunerna, att tillsynsansvaret i en\r\nkommun skall kunna föras över till Livsmedelsverket samt att regeringen\r\nbör utreda lämpliga sanktionsmöjligheter för att kommunerna skall bli\r\nbättre på att rapportera om livsmedelstillsynen (bet. 2001/02:MJU22,\r\nrskr. 2001/02:319, 2001/02:320). Även i Riksrevisionsverkets rapport\r\n(2001:133 Livsmedelsverkets stöd till den lokala livsmedelstillsynen),\r\nsom publicerades kort därefter, lämnas förslag om hur den statliga\r\nstyrningen av livsmedelstillsynen kan förbättras, särskilt genom råd\r\noch stöd till lokala myndigheter.\r\nMot bakgrund av dessa betänkanden, rapporter och tillkännagivanden har\r\nJordbruksdepartementet utarbetat en promemoria, Förbättrad djurskydds-\r\noch livsmedelstillsyn (Ds 2004:11). Promemorian har remissbehandlats.\r\nPropositionens\r\nhuvudsakliga innehåll\r\nI propositionen lämnas förslag och görs bedömningar som syftar till att\r\ninom ramen för nuvarande tillsynsorganisation stärka den lokala djurskydds-\r\noch livsmedelstillsynen. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens\r\nansvar för att leda och samordna tillsynen bör tydliggöras och stärkas.\r\nI myndigheternas centrala tillsynsuppgifter bör ingå att med bindande\r\nföreskrifter styra hur den operativa tillsynen skall bedrivas och att\r\nmed rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas\r\noch kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna\r\nför en effektiv kommunal tillsyn skall bestämmelser införas som underlättar\r\nsamverkan mellan kommuner. Om en kommun grovt eller under en längre tid\r\nhar åsidosatt sina tillsynsskyldigheter när det gäller en viss verksamhet\r\nskall regeringen, på ansökan av Livsmedelsverket eller en länsstyrelse,\r\nkunna besluta att tillsynen över verksamheten skall föras över till\r\nLivsmedelsverket eller länsstyrelsen. När det gäller livsmedelstillsynen\r\nskall kommunerna ges möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften\r\nför att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som avser\r\nprovtagning och undersökning. Dessutom bör tillsynsmyndigheternas\r\nkostnader för att följa upp inspektion eller provtagning som påvisat\r\navvikelser från regelverket finansieras med en avgift som motsvarar\r\nkostnaderna för myndighetens uppföljningsinsatser.\r\nFörfattningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFörbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn\r\nKommunal samverkan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att motioner om\r\nökat kommunalt samarbete inom tillsynsområdet (kd, s) lämnas utan vidare\r\nåtgärd med hänvisning till att de har blivit tillgodosedda med förslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\nKommuner skall kunna träffa avtal om att tillsynsuppgifter som en kommun\r\nhar skall fullgöras av en annan kommun och att en person som är anställd\r\nav en kommun skall få fatta beslut på en annan kommuns vägnar.\r\nMotionerna\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 12 lägga fram\r\nförslag om ändring av livsmedelslagen så att livsmedels- och\r\ndjurskyddstillsynen i Sverige kan stärkas i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal\r\ntillsyn bör bestämmelser införas som underlättar samverkan kommuner\r\nemellan. Även enligt motion 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 21 bör regeringen\r\nåterkomma med förslag till lagändring så att kommunernas samarbete om\r\ndjurskyddstillsynen underlättas. Djurskyddslagen bör ändras så att det\r\ni likhet med vad som gäller för tillsyn enligt miljöbalken blir möjligt\r\nför kommunerna att samarbeta om tillsynen enligt lagen. Om behovet av\r\nförstärkt och samordnad salmonellakontroll anförs i motion 2004/05:MJ519\r\n(s) att det är viktigt att stärka kommunernas möjligheter till\r\ntillfredsställande kontroller. Länsstyrelserna bör ta ett större ansvar för\r\natt stärka samordning och informationsspridning mellan kommuner. Därtill\r\nbör en årlig uppföljning göras av hur salmonellakontrollen förbättras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i propositionen har inom en del lagområden möjligheter skapats\r\nför kommuner att anlita en annan kommun för att utföra vissa uppgifter.\r\nNär det gäller samverkan om tillsyn ger exempelvis miljöbalken sådana\r\nmöjligheter. Enligt 26 kap. 7 § miljöbalken får en kommun träffa avtal\r\nmed en annan kommun om att tillsynsuppgifter som kommunen har enligt\r\nbalken skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen\r\nfår dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.\r\nKommunen får vidare, efter överenskommelse med en annan kommun, uppdra\r\nåt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst\r\närende eller en grupp av ärenden. Uppdraget kan inte avse ärenden som\r\navses i 6 kap. 34 § kommunallagen, dvs. ärenden som exempelvis avser\r\nverksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.\r\nUtskottet instämmer med regeringen i att en möjlighet till samverkan\r\ngenom avtal kan vara av betydelse framför allt för mindre och resurssvaga\r\nkommuner. Ett utökat samarbete skulle kunna minska sårbarheten i den\r\nenskilda kommunen och samtidigt ge inspektörerna samma möjligheter att\r\nspecialisera sig som inspektörer i större kommuner. Det kan många gånger,\r\nframför allt i kommuner med ett mindre antal ärenden, framstå som mer\r\npraktiskt att anlita en annan kommun för att utföra vissa uppgifter än\r\natt använda sig av kommunallagens samarbetsformer. Det kan också antas\r\natt möjligheten att samverka i denna form blir mer attraktiv om den kan\r\nanvändas mer generellt oberoende av vilken verksamhet som tillsynen\r\ngäller.\r\nSammantaget anser utskottet att kommunerna bör få samma möjligheter att\r\nanlita andra kommuner för att utföra uppgifter inom djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsynen som de i dag har på miljötillsynsområdet.\r\nNär det gäller den närmare innebörden av de föreslagna samverkansmöjligheterna\r\nkan följande sägas. En utgångspunkt för förslaget är att varje kommun\r\nskall behålla ansvaret för sin verksamhet även om kommunen anlitar en\r\nperson som är anställd i en annan kommun. Den föreslagna möjligheten\r\natt delegera själva beslutanderätten till andra kommuners personal\r\ninnebär att den anställde ges rätt att handlägga vissa ärenden eller\r\närendetyper och fatta beslut i ärendena i den delegerande kommunens\r\nnamn. Delegeringen medför inte att arbetsgivarförhållandena ändras utan\r\ndelegaten är fortfarande formellt sett anställd i den andra kommunen.\r\nI sekretesshänseende kommer den anställde dock att betraktas som en del\r\nav den delegerande kommunen, jämför 1 kap. 6 § och 15 kap. 6 § sekretesslagen.\r\nDelegeringen skiljer sig till sin natur i princip inte från den delegering\r\nav beslutsrätt som en kommunal nämnd enligt kommunallagens bestämmelser\r\nhar rätt att lämna till anställda i den egna kommunen. Därutöver innebär\r\nförslaget att kommunerna ges möjlighet att genom avtal lämna över vissa\r\nuppgifter till en annan kommun utan att beslutanderätten överlämnas.\r\nDet kan exempelvis röra sig om inspektioner, provtagningar eller andra\r\nutredningar av betydelse för tillsynen.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om kommunal samverkan. Motionerna\r\n2004/05:MJ499 (kd) yrkande 12, 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 21 och\r\n2004/05:MJ519 (s) kan enligt utskottets uppfattning anses i huvudsak\r\ntillgodosedda med vad som anförts och bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nTillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motioner om bl.\r\na. att Djurskyddsmyndigheten bör avvecklas (m), att Djurskyddsmyndigheten\r\ninte bör tillföras ytterligare uppgifter (m), om de centrala myndigheternas\r\nansvar för kontroll i hela landet (fp), om förbättrad styrning av\r\ndjurskyddsarbetet (kd), om samordning av livsmedelssäkerhet (fp) och om\r\ndjurförbudsregister (s, m, fp). Motionerna avstyrks bl.a. med hänvisning\r\ntill vad som anförts i propositionen.\r\nJämför reservationerna 1 (m, c), 2 (m, c), 3 (m), 4 (fp) och 5 (m, fp,\r\nkd, c, mp).\r\nPropositionen\r\nDet finns ett tydligt behov av förbättringar inom såväl djurskydds- som\r\nlivsmedelstillsynen. Den lokala tillsynen bör generellt sett förstärkas\r\noch bli mer likvärdig över landet. De centrala tillsynsmyndigheternas\r\nansvar för tillsynen bör tydliggöras och stärkas.\r\nLivsmedelsverkets ansvar för samordning av tillsynsverksamheten skall\r\nkomma till uttryck redan i livsmedelslagen. Begreppen \"central tillsyn\",\r\n\"närmare tillsyn inom länet\" och \"tillsyn inom kommunen\" skall utmönstras\r\nur lagen. Den närmare ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna\r\nskall anges av regeringen.\r\nMotionerna\r\nDjurskyddsmyndigheten bör enligt motion 2004/05:MJ16 (m) yrkande 3 inte\r\ntillföras ytterligare uppgifter. Myndigheten har en budget för innevarande\r\når som närmar sig 100 miljoner kronor. I propositionen finns förslag\r\natt utöka befogenheter och uppgifter för Djurskyddsmyndigheten. För\r\ndjurskyddet och djurtillsynen skulle det vara betydligt bättre om dessa\r\nmedel i stället kom den direkta tillsynen till del. Förslagen bör inte\r\ngenomföras. Enligt motionens yrkande 4 bör Djurskyddsmyndigheten avvecklas.\r\nAntalet olika myndigheter som har ansvar för tillsynen bör minska och\r\nresurserna bör föras över till de praktiska inspektörerna.\r\nFolkpartiet anför i motion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 2 att en förbättrad\r\nberedskap och tydligare beslutsvägar bör gälla vid hantering av utbrott\r\nav smittsamma sjukdomar länkade till mat. Behovet av att tydliggöra de\r\ncentrala myndigheternas huvudansvar för en likvärdig kontroll i hela\r\nlandet framhålls i motionens yrkande 3. Oberoende av vem som utför\r\nkontrollen bör Livsmedelsverket ha ansvaret för en likvärdig tillsyn i\r\nhela landet.\r\nModerata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ18 (m) yrkande 5 att\r\nregeringen bör återkomma med en ny proposition om djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsyn som uppföljning inom ett par tre år. Det är viktigt att\r\ntillsynsverksamheten fungerar kostnadseffektivt. Motionärerna är skeptiska\r\ntill om kostnadseffektiviteten kommer att öka men kan stödja huvuddragen\r\ni propositionen under förutsättning att de endast är temporära.\r\nI flera motioner framhålls att livsmedelstillsynen bör förstärkas. I\r\nmotion 2002/03:MJ221 (m) anförs att det är ett viktigt led i arbetet\r\nför en god folkhälsa att livsmedelshantering och tillsyn fungerar\r\neffektivt och med tillräckliga resurser. I fråga om att öka den statliga\r\nkontrollen över livsmedelstillsynen i landet anförs i motion 2003/04:MJ389\r\n(s) att kommunernas kontroller av hygienen blir alltmer sällsynta.\r\nRegeringen bör se över möjligheten att öka den statliga kontrollen över\r\nlivsmedelstillsynen i landet. Enligt motion 2004/05:MJ506 (kd) yrkande\r\n24 bör regeringen uppmärksamma behovet av en förbättrad styrning och en\r\nväl fungerande uppföljning av djurskyddsarbetet.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ275 (fp) yrkande 2 framhålls betydelsen av en\r\nstark central myndighet för livsmedelshantering för att personer\r\növerkänsliga mot födoämnen skall ha tillgång till säker mat. En stark\r\ncentral myndighet behöver bevaka och utveckla regelverket när det gäller\r\nlivsmedelshantering. Enligt motionerna 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 10,\r\n2002/03:L319 (fp) yrkande 8 och 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 15 bör\r\nlivsmedelssäkerhet i Sverige samordnas under en nationell myndighet. Även\r\nenligt motion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 5 bör ansvaret på central nivå\r\nför säker mat - från jord till bord - ligga hos en myndighet.\r\nLivsmedelsverket bör ges ansvar för hela ledet när det gäller\r\nlivsmedelssäkerhet,\r\nockså de delar som t.ex. berör djurfoder, som i dag ligger på\r\nJordbruksverket. Ett livsmedelsinstitut bör enligt motion 2002/03:N340 (c)\r\nyrkande 6 skapas i Kävlinge.\r\nEtt centralt register innehållande uppgifter på personer som belagts\r\nmed djurhållningsförbud bör övervägas enligt motionerna 2004/05:MJ235\r\n(s) yrkande 4, 2004/05:MJ456 (fp) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 2. I\r\ndag finns det inte något centralt register med uppgifter om personer\r\nbelagda med djurhållningsförbud. Därmed finns det en risk att personer\r\nsom blivit dömda för vanskötsel av djur har möjlighet att fortsätta\r\ndjurrelaterad verksamhet på andra orter i landet, där de inte blivit\r\ndömda, trots att förbudet gäller för hela landet. Uppmärksammade reportage\r\nhar visat på hur kriminella djurägare med djurförbud kontinuerligt\r\nskaffar sig nya djur genom att flytta till annan ort eller låta annan\r\nfamiljemedlem stå som ägare till djuren. Djur hos lantbrukare kan fara\r\nilla medan man utreder vanvård.\r\nEn särskild utredare bör enligt motion 2004/05:MJ234 (mp) utses för att\r\nutreda ett system med djurskyddssanktionsavgift. Systemet med\r\nmiljösanktionsavgifter har fungerat bra för att man får en, under förutsättning\r\natt förseelsen upptäcks, mer eller mindre automatisk sanktion utan en\r\nlångdragen domstolsprocess.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att djurskydds-\r\noch livsmedelstillsynen i framtiden håller en hög och likvärdig kvalitet\r\ni hela landet. Konsumenterna har rätt att förvänta sig säkra livsmedel\r\noberoende av var i landet de bor, och djur skall ha samma starka skydd\r\noavsett i vilken kommun de finns. Det finns enligt regeringens uppfattning\r\nett tydligt behov av förändringar av såväl djurskydds- som livsmedelstillsynen.\r\nDen lokala tillsynen måste generellt sett förstärkas, och det är\r\ndessutom nödvändigt att tillsynen blir mer likvärdig över landet.\r\nFörutsättningarna för att bedriva en effektiv tillsyn skiljer sig åt i\r\nkommunerna. Det är framför allt i de mindre kommunerna som tillsynen\r\ninte fungerar tillfredsställande. Detta kan ha sin grund i t.ex.\r\nsvårigheter att rekrytera personal, otillräckliga resurser eller i att\r\ntillsynsverksamheten inte prioriteras särskilt högt i kommunen. Ett\r\nsätt för kommunerna att höja tillsynens kvalitet kan vara att i större\r\nutsträckning samverka över kommungränserna. Som regeringen anför behöver\r\nde centrala myndigheternas styrande och samordnande insatser stärkas.\r\nFör att åstadkomma en effektivare och mer likvärdig tillsyn bör dels de\r\ninstrument som i dag finns på central nivå förstärkas, dels nya verktyg\r\ntillhandahållas på central och regional nivå.\r\nSom anförs i propositionen har de centrala och regionala tillsynsmyndigheterna\r\ni dag ett övergripande ansvar för att tillsynen är effektiv och likvärdig\r\ninom landet respektive inom länet. Tillsynens kvalitet påverkas i hög\r\ngrad av de centrala och regionala myndigheternas insatser. Utredningar\r\noch granskningar, framför allt på livsmedelsområdet men även på\r\ndjurskyddsområdet, visar entydigt att det finns ett behov av ett förbättrat\r\nstöd och en effektivare styrning framför allt från centralt håll.\r\nI livsmedelslagen beskrivs de olika tillsynsmyndigheternas ansvarsområden\r\nsom \"central tillsyn\", \"den närmare tillsynen inom länet\" och \"tillsyn\r\ninom kommunen\". I djurskyddslagen talas om \"central tillsyn\" och \"tillsyn\r\ninom kommunen\". Det är inte helt klart vad som avses med de olika\r\nbegreppen eller vilka uppgifter som ingår i de utpekade myndigheternas\r\ntillsynsansvar. Livsmedelsverket utövar t.ex. både vad som brukar gå\r\nunder benämningen tillsynsvägledning, dvs. samordning och normgivning,\r\noch egen operativ tillsyn, medan Djurskyddsmyndigheten endast bedriver\r\ntillsynsvägledning.\r\nUtskottet instämmer i att de begrepp som används i de båda lagarna bör\r\nslopas. De myndigheter som har uppgifter inom tillsynen bör - i likhet\r\nmed vad som gäller på miljöbalkens område - pekas ut i lagen, medan den\r\nnärmare ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör föreskrivas av\r\nregeringen. Avsikten är dock inte att detta skall leda till någon\r\nförändring i myndigheternas nuvarande tillsynsansvar.\r\nDjurskyddsmyndighetens ansvar för att samordna tillsynsverksamheten\r\nframgår av djurskyddslagen. Livsmedelsverkets samordningsansvar kommer\r\ndäremot till uttryck i förordningen (2001:1259) med instruktion för\r\nLivsmedelsverket. I syfte att lyfta fram och tydliggöra Livsmedelsverkets\r\nstödjande och samordnande funktion bör den uppgiften enligt regeringens\r\nmening - i likhet med vad som gäller i fråga om Djurskyddsmyndighetens\r\nsamordningsansvar - följa direkt av livsmedelslagen. Den närmare\r\nansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna skall bestämmas av regeringen.\r\n\r\nDet anförda innebär att utskottet ansluter sig till regeringens\r\növerväganden och förslag. Utskottet avstyrker därmed motion 2004/05:MJ16\r\n(m) yrkande 3. Som anförs i propositionen avser regeringen att löpande\r\nfölja utvecklingen de närmaste åren. Utskottet föreslår att motionerna\r\n2002/03:MJ221 (m), 2003/04:MJ389 (s), 2004/05:MJ17 (fp) yrkandena 2 och\r\n3, 2004/05:MJ18 (m) yrkande 5 och 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 24 lämnas\r\nutan vidare åtgärd i den mån de inte tillgodosetts med vad som anförts.\r\n\r\nUtskottet anser inte att Djurskyddsmyndigheten bör avvecklas och avstyrker\r\nmotion 2004/05:MJ16 (m) yrkande 4. Utskottet har ingen annan uppfattning\r\nän den som framförs i motionerna 2002/03:MJ275 (fp) yrkande 2, 2002/03:MJ422\r\n(fp) yrkande 10, 2002/03:L319 (fp) yrkande 8, 2002/03:N340 (c) yrkande\r\n6, 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 15 och 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 5 om\r\nvikten av att ha en stark central myndighet för livsmedelssäkerhet.\r\nMotionerna bör lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte tillgodosetts\r\nmed vad utskottet anfört ovan.\r\nFrågan om ett register över djurhållningsförbud uppmärksammas i motionerna\r\n2004/05:MJ235 (s) yrkande 4, 2004/05:MJ456 (fp) och 2004/05:MJ513 (m)\r\nyrkande 2. Vid riksdagsbehandlingen av regeringens förslag om att inrätta\r\nden nya djurskyddsmyndigheten (prop. 2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5)\r\nuttalade utskottet att en effektiv djurskyddstillsyn fordrar tillgång\r\ntill uppgifter om olika typer av djurhållare. Utskottet anförde att ett\r\ndjurskyddstillsynsregister bör upprättas och förutsatte att regeringen\r\nskulle komma att behandla frågan i samband med inrättandet av den nya\r\ndjurskyddsmyndigheten. Utskottet har nu erfarit att Djurskyddsmyndigheten\r\ni arbetet med att införa ett dylikt register även undersöker möjligheten\r\natt införa ett djurförbudsregister. Utskottet har även inhämtat att en\r\nutredning om en djurskyddssanktionsavgift förbereds inom Regeringskansliet.\r\nMotionerna 2004/05:MJ234 (mp), 2004/05:MJ235 (s) yrkande 4, 2004/05:MJ456\r\n(fp) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 2 bör i avvaktan på resultatet av\r\ndet arbete som pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nFörbättrat centralt och regionalt stöd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens bedömning och avstyrker motioner\r\nom utbildningssituationen för inspektörer (s, fp), resurser till lokal\r\nnivå och resurser till länsveterinärer (kd) m.m.\r\nJämför reservationerna 6 (fp), 7 (kd) och 8 (fp, kd).\r\nPropositionen\r\nDe centrala myndigheternas stöd till de lokala myndigheterna bör förbättras.\r\n\r\nLänsstyrelserna har i dag ett övergripande ansvar för att på regional\r\nnivå medverka till att upprätthålla och förbättra djurhälsa, djurskyddet\r\noch livsmedelskvaliteten.\r\nInom djurskyddstillsynen har särskilda s.k. nationella tillsynsprojekt\r\ntidigare drivits av Jordbruksverket. Arbetet, som numera har tagits\r\növer av Djurskyddsmyndigheten, har visat sig vara ett särskilt effektivt\r\nmedel för att höja kvaliteten på tillsynen. Projekten inbegriper, förutom\r\nden centrala myndigheten, både länsstyrelserna och kommunerna och kan\r\npå grund av detta antas få särskilt stor genomslagskraft. De nationella\r\ntillsynsprojekten är enligt regeringens mening ett värdefullt instrument\r\nför att uppnå en bättre och mer likvärdig tillsyn i landet. Liknande\r\nprojekt skulle med fördel kunna användas även inom livsmedelstillsynen.\r\n\r\nMotionerna\r\nUtbildningssituationen för inspektörer uppmärksammas i motionerna\r\n2004/05:MJ17 (fp) yrkande 8 och 2004/05:MJ235 (s) yrkande 3. Det är\r\nangeläget att samtliga djurskyddsinspektörer och livsmedelskontrollanter\r\nhar adekvat utbildning samt att vidareutbildning ges till samtliga\r\naktörer inom djurskyddsområdet.\r\nDet centrala stödet bör enligt motion 2004/05:MJ19 (kd) yrkande 1\r\nkombineras med en resurstilldelning till den lokala nivån som står i\r\nproportion till dess uppgifter. De centrala myndigheternas stöd till de\r\nlokala myndigheterna bör förbättras.\r\nDjurskyddstillsynen av hästar enligt 5 och 17 §§ djurskyddslagen bör\r\nkvalitetssäkras enligt motion 2004/05:MJ533 (s). Hästar som omfattas av\r\ndessa paragrafer bör genomgå någon form av mer omfattande besiktning\r\nnågon eller några dagar före en tävling så att banveterinären på\r\ntävlingsdagen bara behöver bekymra sig om nytillkommande problem och\r\nkontroll av bana och arrangemang.\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 23 återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om hur tillräckliga resurser till länsveterinärerna\r\nkan säkerställas. Länsveterinären har det övergripande ansvaret för\r\nlänsstyrelsens arbete med djurskydd. Riksrevisionen understryker att\r\nlänsstyrelsernas resurser inte varit i nivå med de uppgifter som regeringen\r\noch Jordbruksverket lagt på dem. Länsveterinärerna menar att länsstyrelserna\r\nväljer bort uppgifter inom djurskyddet på grund av bristande resurser.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i propositionen har Livsmedelsverket vidtagit åtgärder för\r\natt tydliggöra stödet till kommunerna sedan rapporterna från\r\nRiksrevisionsverket och Riksdagens revisorer lagts fram. Enligt propositionen\r\nkan dock en del ytterligare förstärkningar ske, framför allt när det\r\ngäller det aktiva stödet till kommunerna. Mot bakgrund av den kritik\r\nsom riktats mot arbetet med tillsynen på djurskyddsområdet vill utskottet\r\näven framhålla vikten av att Djurskyddsmyndigheten i framtiden prioriterar\r\nden stödjande verksamheten.\r\nÅtgärder som särskilt efterfrågas från de lokala och regionala myndigheterna\r\noch som därför bör prioriteras av de båda myndigheterna är bl.a. utökade\r\nutbildningsinsatser och förbättrad rådgivning och vägledning. En viktig\r\naspekt i det löpande stödarbetet mot inspektörer och andra aktörer är\r\ntillgängligheten hos de centrala myndigheternas personal. Andra insatser\r\nsom enligt utskottets mening bör utgöra ett prioriterat inslag i tillsynen\r\när stöd i form av centralt framtagen tillsynsmetodik, malldokument och\r\nchecklistor. Utarbetande och spridning av lättillgänglig information om\r\ntillämpningen av sanktionsbestämmelserna och andra väsentliga delar av\r\nlivsmedels- och djurskyddslagstiftningen är andra åtgärder som kan bidra\r\ntill en mer enhetlig tillsyn. Enligt utskottets bedömning är syftet med\r\nmotionerna 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 8, 2004/05:MJ19 (kd) yrkande 1 och\r\n2004/05:MJ235 (s) yrkande 3 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.\r\nYrkandena bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller de i motion 2004/05:MJ533 (s) framförda synpunkterna om\r\ntävlingsveterinärer, vill utskottet hänvisa till att regeringen till\r\nföljd av riksdagens tillkännagivande genom beslut den 20 juni 2001,\r\nuppdrog åt Jordbruksverket att se över regelverket för att kartlägga\r\nproblem och vid behov föreslå förändringar utan att detta innebär\r\nförsämringar för djurskyddet (jfr bet. 2003/04:MJU15 s. 22). Jordbruksverket\r\nredovisade detta uppdrag den 23 oktober 2001. Genom beslut den 22 juli\r\n2004 uppdrog regeringen åt Djurskyddsmyndigheten att se över nuvarande\r\nbestämmelser och konsekvenserna av dessa beträffande djurskyddstillsynen\r\ni samband med tävlingar med djur. Uppdraget, som omfattade såväl tävlings-\r\nsom banveterinärer, redovisades i en rapport den 29 oktober 2004\r\n(22-2058/04). I rapporten anförs att djurskyddstillsynen och dopningskontrollen\r\npå trav- och galoppbanor fungerar bra. På övriga tävlingar med hundar\r\noch hästar uppvisar dagens system flera brister såsom höga kostnader,\r\ni vissa fall bristande tillgänglighet och kompetens hos veterinärer,\r\ningen veterinär tillsyn på vissa tävlingar och bristande dopningskontroll.\r\nFör att förbättra situationen föreslås att en fast tillsynsavgift införs\r\nvid tävling. Vidare föreslås att tävlingsveterinärer tillsvidareanställs\r\nför tjänstgöring vid behov, att stickprovskontroller införs på de\r\ntävlingar som i dag inte kräver veterinär medverkan och att dopningskontrollen\r\nutökas. Utskottet har inhämtat att Djurskyddsmyndighetens rapport har\r\nvarit föremål för sedvanligt remissförfarande som avslutades den 1 mars\r\n2005 och att frågan nu är föremål för fortsatt beredning inom\r\nRegeringskansliet. I avvaktan på resultatet av de överväganden som pågår\r\nföreslår utskottet att motion 2004/05:MJ533 (s) lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nSom anförs i propositionen har länsstyrelserna i dag ett övergripande\r\nansvar för att på regional nivå medverka till att upprätthålla och\r\nförbättra djurhälsan, djurskyddet och livsmedelskvaliteten. Tillsynsansvaret\r\nåvilar länsveterinärfunktionen. Det är enligt utskottets mening angeläget\r\natt länsstyrelsernas och länsveterinärens breda kompetens utnyttjas\r\nfullt ut i tillsynsarbetet. Behovet av samordnande insatser varierar,\r\nbåde till omfattning och inriktning, i de olika länen. Det bör därför\r\nenligt regeringens och utskottets uppfattning komma an på den enskilda\r\nmyndigheten att närmare bestämma hur tillsynsarbetet skall utformas.\r\nLänsstyrelserna har av naturliga skäl större kunskaper om förhållandena\r\ninom det egna länet än vad den centrala myndigheten har. Rent generellt\r\nkan det därför konstateras att länsstyrelserna har en viktig uppgift\r\natt fylla när det gäller att genom direkt rådgivning och kommunbesök\r\nstödja och påverka kommunerna inom länet. Det anförda torde i allt\r\nväsentligt tillgodose syftet med motion 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 23.\r\nMotionen kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.\r\nLokal tillsyn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning och avstyrker motioner om\r\nstöd och råd till kommunerna (c), balansen mellan kontroller och eget\r\nansvar (m), balansen i myndigheternas föreskrifter (kd) och om kompetenskrav\r\nför livsmedelshantering (mp) m.m. Motionerna avstyrks bl.a. i avvaktan\r\npå utredningsresultat.\r\nJämför reservationerna 9 (m) och 10 (kd, c).\r\nPropositionen\r\nDjurskyddsmyndigheten bör i likhet med Livsmedelsverket ges rätt att\r\nutföra s.k. normerande inspektioner i syfte att styra och vägleda de\r\nmyndigheter som utövar operativ tillsyn. De centrala myndigheterna bör\r\nutnyttja möjligheten att meddela föreskrifter om hur tillsynen konkret\r\nskall bedrivas på lokal nivå.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:MJ15 (c) yrkande 4 anförs att stöd i den lokala tillsynen\r\ni form av centralt framtagen tillsynsmetodik, mallar och checklistor är\r\nbra om det ges i nära samverkan och dialog med kommunerna. Checklistor\r\noch andra stödjande åtgärder bör inte bli tvingande. Även i motion\r\n2004/05:MJ19 (kd) yrkande 3 anförs att de centrala myndigheternas\r\nföreskrifter bör göra en harmonisering möjlig så att de lokala variationerna\r\ninte blir för stora, samtidigt som det lokala tillsynsarbetet bör kunna\r\nanpassas efter lokala förhållanden. Om balansen mellan kontroller och\r\neget ansvar anförs i motion 2004/05:MJ18 (m) yrkande 1 att om den\r\noffentliga kontrollen upplevs som alltför styrande finns risk för ett\r\nminskat engagemang och ansvarstagande hos dem som kontrolleras.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ408 (s) bör kontrollen skärpas av frysdiskar\r\nmed livsmedel. En översyn bör göras av egenkontrollsystemet. Riksdagen\r\nbör enligt motion 2003/04:MJ343 (mp) begära att regeringen tillsätter\r\nen utredning om kompetenskrav för livsmedelshantering. Efter rapporter\r\nfrån flera av landets kommuner och även efter Livsmedelsverkets egna\r\ninspektioner framgår att det råder stora brister i företagens egentillsyn\r\ndå det gäller hantering av livsmedel.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i propositionen är de s.k. normerande inspektionerna ett\r\nviktigt verktyg i Livsmedelsverkets samordnande tillsynsarbete.\r\nErfarenheterna tyder på att de normerande inspektionerna utgjort ett effektivt\r\nmedel för att påverka kommunerna. Utskottet instämmer i att möjligheten\r\natt utföra normerande inspektioner bör införas även på djurskyddssidan.\r\nDet är av stor vikt att de normerande inspektionerna genomförs och\r\ndokumenteras på ett sådant sätt att inspektionerna kan fungera som ett\r\nverktyg för att utveckla och kvalitetssäkra kommunernas tillsynsverksamhet.\r\nDetta betyder bl.a. att kommunerna alltid - liksom hittills när det\r\ngäller Livsmedelsverkets inspektioner - bör få en återkoppling från den\r\ninspekterande myndigheten. De rapporter som upprättas från den inspekterande\r\nmyndigheten bör innehålla konkreta rekommendationer om hur kommunen kan\r\nförbättra sin verksamhet. Inspektionerna kan självfallet också användas\r\nför att ge råd och stöd till de lokala myndigheterna. Som anförs bör\r\nlänsstyrelserna fortlöpande få del av inspektionsrapporterna och vid\r\nbehov också ges tillfälle att aktivt medverka i inspektionsarbetet.\r\nSyftet med de normerande inspektionerna är som regeringen anför framför\r\nallt att öka likriktningen i tillsynen. Bedrivandet av normerande\r\ninspektioner medför enligt utskottets bedömning inte något behov av en\r\npermanent lokal eller regional tillsynsorganisation. De eventuella\r\nkostnader som kan uppkomma för Djurskyddsmyndigheten till följd av den\r\nnya befogenheten bör som regeringen anfört rymmas inom ramen för det\r\nresurstillskott myndigheten tilldelats genom 2005 års budgetproposition.\r\n\r\nEtt sätt att öka likvärdigheten inom den operativa tillsynen är att\r\nutfärda bindande föreskrifter om hur tillsynen konkret skall bedrivas.\r\nSåväl Livsmedelsverket som Djurskyddsmyndigheten har i dag rätt att\r\nmeddela sådana föreskrifter. Utskottet instämmer i att det är av stor\r\nbetydelse att de centrala myndigheterna utnyttjar sin föreskriftsrätt\r\nför att styra upp och öka likvärdigheten i tillsynen i kommunerna.\r\nLivsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1990:10) om\r\ntillsyn m.m. och Djurskyddsmyndighetens allmänna råd (DFS 2004:9) om\r\ntillsyn m.m. utgör bra riktmärken för vad föreskrifterna bör innehålla.\r\nI råden finns bl.a. rekommendationer om tillsynsmål, tillsynsplaner,\r\nrapporteringskrav, tillsynsfrekvens och tillsynens genomförande. Det är\r\nenligt utskottets mening viktigt att de båda myndigheterna beaktar\r\nvarandras föreskrifter och i möjligaste mån samordnar innehållet i\r\nföreskrifterna eftersom alltför olika regler kan medföra onödiga bördor\r\neller problem för den enskilde företagaren.\r\nDet kan i sammanhanget nämnas att EG:s regelverk om offentlig kontroll\r\npå livsmedels- och djurskyddsområdet m.fl. områden, som träder i kraft\r\nden 1 januari 2006, ställer krav på långtgående samordning mellan\r\ntillsynsmyndigheterna inom närliggande tillsynsområden 2005 (Europaparlamentets\r\noch rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig\r\nkontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och\r\nlivsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd,\r\n852-854/2004, 183/2005 m.fl.). Utskottet har inhämtat att Jordbruksdepartementet\r\nförbereder en departementspromemoria som kommer att remissbehandlas\r\nunder våren eller sommaren 2005. De nya reglerna, som kommer att börja\r\ngälla fr.o.m. den 1 januari 2006, kommer att innebära stora förändringar.\r\nFrån Livsmedelsverket har inhämtats att branschorganisationerna i\r\nSverige utarbetar riktlinjer till företagen om de nya föreskrifterna och\r\natt Livsmedelsverket anordnar utbildning för landets miljöinspektörer.\r\n\r\nSamarbete kring föreskriftsarbetet kan lämpligen ske i de samrådsgrupper\r\nsom beskrivs senare i detta betänkande. Utskottet instämmer till stora\r\ndelar i vad som anförs i motionerna 2004/05:MJ15 (c) yrkande 4,\r\n2004/05:MJ18 (m) yrkande 1 och 2004/05:MJ19 (kd) yrkande 3 om att det bör\r\nvara en balans mellan kontroll och eget ansvar i tillsynsarbetet. Det\r\novan anförda innebär enligt utskottets mening att motionerna i allt\r\nväsentligt kan anses tillgodosedda och därmed bör lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nNär det gäller kompetenskrav för livsmedelshantering konstaterar utskottet\r\natt regeringen genom beslut den 10 mars 2005 har uppdragit åt\r\nLivsmedelsverket att, med utgångspunkt i en bedömning av nuvarande utbildnings-\r\noch kompetensnivå inom livsmedelsföretagen i Sverige, lämna förslag\r\ntill åtgärder för att höja den livsmedelshygieniska kompetensen hos den\r\nsom hanterar livsmedel yrkesmässigt. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 15 juni 2006. Utskottet anser att en behandling av de frågor som\r\ntas upp i motionerna 2002/03:MJ408 (s) och 2003/04:MJ343 (mp) bör anstå\r\ni avvaktan på resultatet av det arbete som pågår. Motionerna bör lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nRapporteringsskyldighet m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och ansluter sig till regeringens\r\nbedömningar. Motioner om återkoppling av information (fp), rapportering\r\n(m, kd), likvärdiga villkor för tillsyn inom EU (m, fp, kd) och information\r\nrörande tillsynsresultat vid restaurangbesök (m, fp) avstyrks i huvudsak\r\nmed hänvisning till vad som anförts i propositionen.\r\nJämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13 (kd), 14 (m, kd, c), 15 (fp),\r\n16 (m, fp) och 17 (fp).\r\nPropositionen\r\nI såväl livsmedelslagen som djurskyddslagen skall det införas uttryckliga\r\nbemyndiganden för de centrala och regionala tillsynsmyndigheterna att\r\nålägga de myndigheter som utövar operativ tillsyn att lämna den information\r\nsom kan behövas i de centrala respektive regionala tillsynsmyndigheternas\r\ntillsynsarbete.\r\nDe lokala tillsynsmyndigheterna bör upprätta tillsynsplaner i syfte att\r\nleva upp till tillsynsverksamhetens mål.\r\nI varje län bör det inrättas samrådsgrupper, bestående av representanter\r\nfrån länsstyrelsen och kommunerna, som regelbundet skall träffas och\r\nfölja upp tillsynen inom länet.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:MJ16 (m) yrkande 1 anförs om tillsynen inom EU att det\r\när viktigt att regelverken för djurhållning är stabila och att de i\r\nmöjligaste mån inte avviker från dem som finns i övriga EU. Tillsynen\r\nbör enligt motion 2004/05:MJ19 (kd) yrkande 4 vara likvärdig inom EU så\r\natt tillsynen inte leder till snedvridande konkurrens mellan medlemsstaterna.\r\nVillkoren måste även överensstämma med övriga EU-länders. Kommunala\r\noch landstingskommunala anläggningar bör enligt motion 2004/05:MJ17\r\n(fp) yrkande 4 följa Europaparlamentets och rådets förordning (EG)\r\n882/2004. Dessa anläggningar står för produktion och distribution av mat\r\ntill bl.a. barn, gamla och sjuka.\r\nFrågor om återkoppling och rapportering tas upp i fyra motioner. Enligt\r\nmotion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 9 är det viktigt att en god återkoppling\r\näger rum när centrala myndigheter begär in information från fältet. Det\r\när viktigt att det sker en återkoppling så att insamlad information i\r\nbearbetad form återförs till fältet. Enligt motion 2004/05:MJ18 (m)\r\nyrkande 2 föreslås i propositionen en omfattande rapporteringsverksamhet\r\nfrån de lokala tillsynsnivåerna till de centrala. Det är värdefullt med\r\ngod kunskap om de verksamheter som kontrolleras. Rapporterna får dock\r\ninte bli ett självändamål utan skall fylla ett rimligt syfte. Kraven på\r\nlokala och regionala myndigheters rapportering bör enligt motion\r\n2004/05:MJ19 (kd) yrkande 2 bli mindre detaljreglerad. Regeringen och de\r\ncentrala myndigheterna bör undvika att detaljreglera de lokala myndigheternas\r\narbete utöver vad som krävs av gemensamma EU-regler. Enligt motion\r\n2004/05:MJ508 (fp) yrkande 13 om förenklingar och återkopplingar av\r\navrapporteringar till EU angående djurskydd bör samverkan mellan olika\r\nparter, myndigheter och kommuner gentemot EU utvecklas för att säkerställa\r\nett gott djurskydd. Det finns fortfarande problem främst beträffande\r\navrapporteringar till EU. Regeringen bör snarast ta ansvar för att\r\nhindren beträffande avrapportering till EU undanröjs samt att återkopplingen\r\nfrån EU förbättras.\r\nDet bör enligt motion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 7 inte vara tvingande\r\nkrav på samrådsgrupper. Ofta kan samrådsgrupper vara ett bra verktyg.\r\nDet bör dock inte vara ett politiskt beslut att styra över hur myndigheterna\r\nlägger upp sin verksamhet.\r\nI fråga om öppenhet och tillgänglighet vad gäller resultaten av tillsynen\r\nanförs i motion 2003/04:MJ428 (m) att restauranggäster bör ha möjlighet\r\natt få information om resultatet av livsmedelstillsynen. I arbetet med\r\nlivsmedelssäkerhet måste enligt motion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 11\r\nfinnas ett tydligt konsumentperspektiv. Även enligt motion 2003/04:MJ432\r\n(fp) yrkande 16 bör konsumenterna få tillgång till ökad och enkel\r\ninformation om resultaten från livsmedelskontrollen. Regeringen bör få i\r\nuppdrag att utreda hur ett bra system skall utformas för att ge allmänheten\r\nmöjlighet till information om myndigheternas åsikt om det hygieniska\r\ntillståndet i restauranger och matbutiker.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motionerna\r\n2004/05:MJ17 (fp) yrkande 9, 2004/05:MJ18 (m) yrkande 2, 2004/05:MJ19\r\n(kd) yrkande 2 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 13 om att information\r\nfrån de centrala myndigheterna bör återföras till lokala tillsynsmyndigheter.\r\nSom redovisats i propositionen har de centrala och regionala myndigheterna\r\nett ansvar att leda och samordna djurskydds- och livsmedelstillsynen i\r\nlandet respektive i länet. Detta arbete förutsätter att de samordnande\r\nmyndigheterna har tillgång till tillförlitlig och jämförbar information\r\nfrån de operativa myndigheterna. Även regeringen har ett stort behov av\r\natt få tillgång till information om tillsynen, bl.a. för att kunna följa\r\ntillsynsverksamheten och för att få insyn i hur tillsynen fungerar i\r\nlandet. På ett antal verksamhetsområden inom såväl livsmedelstillsynen\r\nsom djurskyddstillsynen ställer också EU krav på rapportering från\r\nmedlemsländerna. Vidare kommer EG:s regelverk om offentlig kontroll\r\n(Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29\r\napril 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av\r\nefterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna\r\nom djurhälsa och djurskydd), som träder i kraft den 1 januari 2006, att\r\nställa ytterligare krav på Sverige som medlemsstat att rapportera till\r\nkommissionen om tillsynen på livsmedels-, djurskydds- och djurhälsoområdet.\r\nDe operativa myndigheternas rapportering och uppgiftslämnande utgör\r\nsåledes ett viktigt inslag i tillsynsverksamheten.\r\nI skilda sammanhang har konstaterats att kommunernas rapportering om\r\nlivsmedelstillsynen och djurskyddstillsynen många gånger är bristfällig.\r\nDetta gäller framför allt rapporteringen till de centrala myndigheterna.\r\nBristerna består bl.a. i att efterfrågade uppgifter inte lämnas i tid\r\noch att väsentliga uppgifter saknas i materialet. För att inskärpa vikten\r\nav att efterfrågade uppgifter lämnas bör de samordnande myndigheterna\r\nkunna sätta kraft bakom orden genom att förelägga de kommuner som inte\r\nuppfyller sin rapporteringsskyldighet att avhjälpa bristen.\r\nDet är också, som nyss framhållits, av stor vikt att de centrala\r\nmyndigheterna rapporterar resultatet av främst den kommunala tillsynen\r\ntill regeringen. Regeringen vill särskilt framhålla betydelsen av att\r\nde centrala myndigheterna i samband med rapporteringen gör fördjupade\r\nanalyser av resultatet. Resultatet bör självfallet också återrapporteras\r\ntill kommunerna. Återrapporteringen bör med fördel kunna användas som\r\nett instrument för att styra och följa upp verksamheten i den enskilda\r\nkommunen. För att underlätta de rapporterande myndigheternas arbete bör\r\nde centrala myndigheterna i så god tid som möjligt meddela vilka uppgifter\r\nsom kommer att efterfrågas. System för enkel rapportering av data bör\r\nockså utvecklas genom de centrala myndigheternas försorg dels i syfte\r\natt effektivisera rapporteringen, dels för att underlätta sammanställningen\r\nav de rapporterade uppgifterna.\r\nDet är Djurskyddsmyndigheten som är s.k. behörig myndighet och sköter\r\nrapporteringen av djurskyddstillsynen till EU. I regleringsbrevet anges\r\natt Djurskyddsmyndigheten skall rapportera till EG-kommissionen om\r\nresultaten av de inspektioner som utförts beträffande skydd av djur inom\r\nanimalieproduktionen i enlighet med kommissionens beslut (2000/50/EG).\r\nUtskottet förutsätter att Djurskyddsmyndigheten har de kontakter med\r\nandra myndigheter som krävs för att dessa uppgifter på ett korrekt sätt\r\nskall kunna rapporteras till EU.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att motionerna\r\n2004/05:MJ17 (fp) yrkande 9, 2004/05:MJ18 (m) yrkande 2, 2004/05:MJ19\r\n(kd) yrkande 2 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 13 lämnas utan vidare\r\nåtgärd i den mån de inte tillgodosetts med vad som anförts.\r\nUtskottet har tidigare i detta betänkande redovisat att det inom\r\nRegeringskansliet och branschorganisationerna pågår arbete för att förbereda\r\nikraftträdandet av EG:s nya regelverk om offentlig kontroll på livsmedels-\r\noch djurskyddsområdet m.fl. områden den 1 januari 2006. Utskottet\r\nföreslår att de i motionerna 2004/05:MJ16 (m) yrkande 1, 2004/05:MJ17\r\n(fp) yrkande 4 och 2004/05:MJ19 (kd) yrkande 4 framförda yrkandena om\r\nlikvärdig tillsyn inom EU lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på\r\nresultatet av det arbete som pågår.\r\nUtskottet instämmer i vad som framförs i motionerna 2003/04:MJ428 (m),\r\n2003/04:MJ432 (fp) yrkande 16 och 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 11 om att\r\ndet är viktigt att konsumenterna informeras om resultaten av tillsynen.\r\nGenom beslut den 28 oktober 2004 uppdrog regeringen åt en särskild\r\nutredare att göra en analys av olika metoder för att delge konsumenterna\r\nrelevant information om resultatet av livsmedelstillsynen. I direktiven\r\nanförs (dir. 2004:147) att regelmässigt offentliggörande av tillsynsresultatet\r\nskulle kunna tjäna syftet att förbättra livsmedelshantering och\r\negenkontroll inom livsmedels- och restaurangnäringarna. Utredaren skall\r\nföreslå om, och i sådana fall hur, ett sådant förfarande bör utformas.\r\nUppdraget skall vara avslutat senast den 1 juni 2005. Utskottet föreslår\r\natt motionerna lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av\r\ndet arbete som pågår.\r\nUtskottet instämmer i att länsstyrelser och kommuner bör åläggas en\r\nskyldighet att samarbeta i samrådsgrupper bestående av representanter\r\nfrån länsstyrelsen och kommunerna i varje län. En bestämmelse om detta\r\nkan lämpligen tas in i livsmedelsförordningen respektive djurskyddsförordningen.\r\n\r\nPå nationell nivå bör bildas en samrådsgrupp eller ett liknande\r\nsamarbetsforum, bestående av framför allt representanter från de båda\r\ncentrala tillsynsmyndigheterna och länsstyrelserna. En sådan grupp kan\r\nlämpligen inrikta sig bl.a. på samordning i föreskriftsarbetet, framför\r\nallt i syfte att underlätta för de enskilda företagarna. Även utskottet\r\nanser att ett sådant samarbete inte bör författningsregleras utan får\r\nske på frivillig basis i de former som myndigheterna finner lämpligast.\r\nUtskottet avstyrker motion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 7 i den mån\r\nyrkandet inte tillgodosetts med vad som anförts.\r\nMöjligheter till ingripanden mot kommuner vid brister i tillsynen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag. En motion (c) om övertagande\r\nav kommunernas tillsynsansvar avstyrks. Vidare avstyrker utskottet\r\nmotioner om föreläggande (c), överflyttning av tillsynsansvaret från små\r\nkommuner (fp), om överflyttning av tillsynsansvaret i de fall kommunen\r\ninte fullgör sina skyldigheter (kd) samt om mobila tillsynsobjekt (m,\r\nfp). Motionerna avstyrks i huvudsak med hänvisning till att de är\r\ntillgodosedda med vad som anförts i propositionen.\r\nJämför reservationerna 18 (c), 19 (fp) och 20 (c).\r\nPropositionen\r\nLivsmedelsverket eller, när det gäller tillsynsskyldigheter enligt\r\ndjurskyddslagen, en länsstyrelse skall ges befogenhet att förelägga en\r\nkommun som inte uppfyller de skyldigheter som följer av dess tillsynsuppdrag\r\natt avhjälpa bristen. Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de\r\nåtgärder som myndigheten anser vara nödvändiga för att den påtalade\r\nbristen skall kunna avhjälpas.\r\nLivsmedelsverket, alternativt länsstyrelsen i det län där en kommun är\r\nbelägen, skall i samråd med en kommun få besluta att tillsyn över en\r\nviss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till\r\nLivsmedelsverket alternativt länsstyrelsen. Ett sådant beslut skall få fattas\r\nom verksamheten har särskilt stor omfattning, är komplicerad eller om\r\ndet finns andra särskilda skäl.\r\nOm en kommun grovt eller under en längre tid har åsidosatt sina\r\ntillsynsskyldigheter när det gäller en viss verksamhet, skall regeringen på\r\nansökan av Livsmedelsverket, eller en länsstyrelse, kunna besluta att\r\ntillsynen över verksamheten skall flyttas över till Livsmedelsverket\r\neller länsstyrelsen.\r\nDen myndighet som tagit över tillsynen över en viss verksamhet skall ha\r\nrätt att uppbära den avgift som kommunen tidigare kunnat ta ut för\r\ntillsynen.\r\nMotionerna\r\nRiksdagen bör enligt motion 2004/05:MJ15 (c) yrkande 5 avslå 24 b §\r\nlivsmedelslagen samt 24 b § djurskyddslagen i regeringens proposition\r\nsom möjliggör att Livsmedelsverket respektive länsstyrelserna övertar\r\nkommunernas tillsynsansvar enligt dessa lagar. Centerpartiet motsätter\r\nsig denna inskränkning i det kommunala självstyret. Enligt motionens\r\nyrkande 6 bör regeringen följa upp konsekvenserna av att möjliggöra\r\nförelägganden enligt 24 c § livsmedelslagen och 24 c djurskyddslagen i\r\nregeringens proposition. Regeringen bör vid behov återkomma med ett\r\nnytt förslag. Regeringen bör återkomma med en uppföljning av vilka\r\neffekter förelägganden ger i praktiken. Först därefter kan eventuella\r\nandra åtgärder utredas.\r\nI fråga om överflyttning av tillsynsansvaret från små kommuner anförs\r\ni motion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 6 att man bör ha möjlighet att flytta\r\növer tillsynsverksamheten till en högre nivå. Denna möjlighet bör göras\r\nän tydligare i det stycke som handlar om tillsynsansvaret. Ett sådant\r\nskäl kan vara problemet för små kommuner att upprätthålla tillräcklig\r\nkompetens inom tillsynsområdet. I fråga om tillsyn av icke stationär\r\nverksamhet, t.ex. cirkusverksamhet, anförs i motionens yrkande 10 att\r\ndet bör vara länsstyrelsen som har ansvaret för tillsynen för sådan\r\nverksamhet och inte kommunerna. Även i motion 2004/05:MJ243 (m) behandlas\r\nfrågan om mobila tillsynsobjekt. Motionären anför att ett problem med\r\ndagens tillsynsorganisation är att den inte är anpassad för att hantera\r\nmobila tillsynsobjekt, dvs. objekt som rör sig över kommungränserna.\r\nDit kan djurcirkusar och djurtransporter räknas. Det krävs en bättre\r\nkommunikation mellan kedjorna i tillsynsorganisationen.\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 19 lägga fram\r\nförslag till ändring i djurskyddslagen så att regeringen ges möjlighet\r\natt besluta om att tillsynen över djurskyddet skall flyttas över från\r\nkommunen till länsstyrelsen i de fall kommunen ej fullgör sina\r\ntillsynsskyldigheter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFöreläggande\r\nSom anförs i propositionen bör det införas en möjlighet för en statlig\r\nmyndighet att rikta ett föreläggande med krav på åtgärder mot en kommun\r\nsom brister i tillsynen. För att ett sådant föreläggande skall kunna\r\nutfärdas måste det stå klart att kommunen i fråga inte fullgjort en\r\nförpliktelse som åligger den enligt livsmedelslagen eller djurskyddslagen\r\nalternativt enligt föreskrifter utfärdade av regeringen eller berörd\r\nmyndighet.\r\nGenom att utfärda ett föreläggande kan den statliga myndigheten klargöra\r\nför en kommun i vilka avseenden som kritik kan riktas mot dess tillsyn\r\neller tillsynsanknutna uppgifter och därigenom ge kommunen möjlighet\r\natt åtgärda bristerna. Exempel på situationer då föreläggandemöjligheten\r\nkan användas är en kommuns upprepade underlåtenhet att rapportera om\r\ntillsynsverksamheten till den centrala myndigheten eller underlåtenhet\r\natt efter anmodan upprätta en tillsynsplan.\r\nDe nya instrument och förbättrade åtgärder som nu föreslås, t.ex. ökad\r\nkommunal samverkan, bättre samordning och vägledning från centrala och\r\nregionala myndigheter samt striktare tillsynsplanering, bör tillsammans\r\nkunna skapa förutsättningar för en förbättring. Som en yttersta åtgärd\r\nvill utskottet i likhet med regeringen även göra det möjligt att med\r\ntvång överföra tillsynsansvaret från en kommun till Livsmedelsverket\r\noch när det gäller djurskyddstillsynen till länsstyrelsen. Utskottet\r\nåterkommer till denna fråga senare i detta betänkande.\r\nRegeringen avser enligt propositionen att löpande följa utvecklingen de\r\nnärmaste åren. Skulle det visa sig att många kommuner fortfarande\r\nuppvisar stora brister ser utskottet i likhet med regeringen det som\r\nnödvändigt att överväga mer kraftfulla åtgärder i form av särskilda\r\nsanktionsmedel. Befogenheter i den riktningen har förordats av Riksdagens\r\nrevisorer i fråga om kommunernas underlåtenhet att uppfylla kravet på\r\nrapportering till Livsmedelsverket (se Rapport 2001/02:7 Hur styr staten\r\nlivsmedelstillsynen?). Ett tänkbart sanktionsmedel är att förena ett\r\nföreläggande med vite under förutsättning att det föreligger särskilda\r\nskäl. Detta bör betraktas som en yttersta åtgärd när tillsynsvägledning,\r\ndialog och föreläggande har prövats utan framgång.\r\nNär det gäller frågan vilka statliga myndigheter som bör tilldelas den\r\nbeskrivna befogenheten kan följande sägas. Länsstyrelserna har en mycket\r\ngod kännedom om hur tillsynen fungerar inom det egna länet. Arbetet i\r\nsamrådsgrupperna medför att länsstyrelserna har ett naturligt forum för\r\nen regelmässig uppföljning och utvärdering av den tillsyn som kommunerna\r\ni det egna länet bedriver. I bedömningen skall dock vägas in att de\r\nbåda ingripandemöjligheter som regeringen nu föreslår, dvs. föreläggande\r\noch överflyttning av tillsynsansvar, bör ligga på en och samma myndighet.\r\nNär det gäller livsmedelstillsynen finns det, vilket redovisas nedan,\r\nskäl för att organisatoriskt behålla den ordning som gäller i dag och\r\nsom innebär att Livsmedelsverket under vissa omständigheter kan ta över\r\nen kommuns tillsyn. Mot den bakgrunden anser regeringen att även den nu\r\nföreslagna möjligheten att förelägga en kommun att vidta en viss åtgärd\r\nskall ligga hos Livsmedelsverket. På djurskyddsområdet bör dock\r\nbefogenheten tilldelas länsstyrelserna.\r\nSom framgått ovan avser regeringen att följa utvecklingen de närmaste\r\nåren. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed\r\nmotion 2004/05:MJ15 (c) yrkande 6.\r\nÖverflyttning av tillsynsansvaret\r\nDet finns enligt livsmedelslagstiftningen en möjlighet för Livsmedelsverket\r\natt ta över ansvaret för tillsynen över ett visst objekt. Enligt 46 §\r\nlivsmedelsförordningen (1971:807) får Livsmedelsverket sålunda, efter\r\nsamråd med en sådan kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö-\r\noch hälsoskyddsområdet, i det enskilda fallet besluta att den tillsyn\r\nsom nämnden har över en viss anläggning skall flyttas över till verket.\r\nEtt överflyttande förutsätter att verksamheten har särskilt stor\r\nomfattning, är komplicerad eller att det finns andra särskilda skäl.\r\nMotsvarande möjlighet finns inte i djurskyddslagstiftningen.\r\nMöjligheten att flytta över ansvaret har använts främst i fråga om större\r\nanläggningar vid vilka det bedrivs verksamhet med hög risk från\r\nhälsosynpunkt. Åtgärden har aldrig utnyttjats tvångsvis mot en kommun som\r\nett medel för att komma till rätta med konstaterade problem inom den\r\nkommunala tillsynsverksamheten, även om livsmedelsförordningen teoretiskt\r\nsett medger detta. Livsmedelslagstiftningen ger även utrymme för en\r\növerflyttning av tillsynen för en viss verksamhet från Livsmedelsverket\r\ntill kommunerna. Den möjligheten har däremot utnyttjats i stor utsträckning,\r\nframför allt i de större kommunerna.\r\nDe centrala och regionala myndigheterna kommer, med det förslag som nu\r\nläggs fram, att ha ett fortsatt ansvar för att djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsynen i landet och det egna länet fungerar på ett fullgott\r\nsätt. Trots att de förslag som lämnas i promemorian syftar till en bättre\r\nkvalitet och ökad likformighet kan det inte bortses från att det även\r\nfortsättningsvis kan komma att uppstå brister i tillsynen. Detta kan\r\ninte anses tillfredsställande från folkhälso- eller djurskyddssynpunkt.\r\nSom nämnts tidigare ställer Sveriges medlemskap i EU också allt högre\r\nkrav på en nationellt samordnad och likvärdig tillsyn.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen, mot bakgrund av vad som nu har\r\nsagts, att en statlig myndighet i vissa situationer bör kunna ha möjlighet\r\natt för en tid ta över en kommuns ansvar för tillsynen över en viss\r\nverksamhet, även om kommunen motsätter sig detta. Det samhälleliga\r\nansvaret för att upprätthålla en väl fungerande djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsyn väger enligt regeringens mening således så tungt att det\r\nfår anses vara motiverat att i såväl livsmedelslagen som djurskyddslagen\r\ninföra regler som gör det möjligt att mot en kommuns vilja överföra\r\nansvaret för tillsynen över en viss verksamhet från kommunen till staten.\r\nEn sådan tvångsöverflyttning av tillsynsansvaret bör emellertid komma\r\ni fråga endast som en sista utväg vid mycket allvarliga eller långvariga\r\nbrister i en kommuns tillsyn. Redan det förhållandet att det finns en\r\nmöjlighet för staten att tillgripa en sådan åtgärd torde ha en avsevärd\r\npreventiv verkan.\r\nUtskottet instämmer i att det på djurskyddssidan dessutom - i likhet\r\nmed vad som i dag gäller på livsmedelsområdet - bör öppnas en möjlighet\r\nför en statlig myndighet att i samråd med en kommun ta över tillsynen\r\nför en viss anläggning i sådana fall då verksamheten exempelvis har\r\nsärskilt stor omfattning eller är komplicerad. En sådan frivillig\r\növerflyttning av tillsynsansvaret kan antas komma att aktualiseras framför\r\nallt när det gäller anläggningar över vilka tillsynen kräver särskild\r\nkompetens hos inspektören, såsom försöksdjursanläggningar, cirkusar m.\r\nm.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att Livsmedelsverket även\r\nfortsättningsvis bör vara den myndighet som på livsmedelsområdet har rätt\r\natt överta en kommuns tillsynsuppgifter. När det gäller djurskyddstillsynen\r\när dock förhållandena annorlunda. Djurskyddsmyndigheten utövar i dag\r\ninte någon egen operativ tillsyn över djurskyddslagstiftningen och har\r\nsåledes i dagsläget inte den tillsynsorganisation som krävs för att\r\nbedriva en effektiv tillsynsverksamhet i kommunerna. Regeringen anser\r\ndärför att tillsynen på djurskyddssidan bör tas över av länsstyrelsen\r\ni det län där kommunen är belägen. Om tillsynsansvaret för en viss\r\nanläggning flyttas till en länsstyrelse bör även, i förekommande fall,\r\nbefogenheten att besluta i frågor om tillstånd för viss djurhållning i\r\nden aktuella anläggningen flyttas över till länsstyrelsen.\r\nDen myndighet som har tagit över tillsynen över ett visst objekt bör\r\nockså ha rätt att uppbära den avgift som kommunen tidigare kunnat ta ut\r\nför tillsynen.\r\nBeslut om överflyttande av en kommuns ansvar för tillsynen över en viss\r\nanläggning bör, i de fall då kommunen och berörd statlig myndighet inte\r\när överens, fattas av regeringen efter ansökan av den berörda statliga\r\nmyndigheten. Om kommunen i fråga är överens med Livsmedelsverket,\r\nalternativt behörig länsstyrelse, om att ansvaret för en viss verksamhet\r\nbör flyttas från kommunen bör det däremot liksom i dag vara tillräckligt\r\natt den myndighet som skall ta över tillsynsuppgiften fattar beslut om\r\növertagandet. Initiativ till en sådan frivillig överflyttning kan komma\r\nfrån Livsmedelsverket, alternativt behörig länsstyrelse, eller från\r\nberörd kommun.\r\nSom förutsättning för att tillsynsansvaret över en anläggning skall\r\nkunna flyttas mot en kommuns vilja bör enligt regeringens mening gälla\r\natt det kan konstateras att kommunen grovt eller under en längre tid\r\nhar brutit mot gällande tillsynskrav rörande anläggningen. Såväl en\r\nenstaka grov överträdelse som upprepade försummelser eller brister av\r\nmindre allvarlig karaktär som sträcker sig över en längre tidsperiod\r\nbör kunna utgöra grund för en överflyttning av tillsynsansvaret.\r\nDet bör självfallet vara möjligt att, om förhållandena ändras, lämna\r\ntillbaka tillsynsansvaret till kommunen. Beslut om detta bör fattas av\r\nden myndighet som har beslutat i frågan om överflyttning av tillsynsansvaret.\r\nOm den centrala respektive regionala tillsynsmyndigheten anser att ett\r\növertaget tillsynsansvar kan lämnas tillbaka till kommunen och myndigheten\r\nsjälv inte är behörig att besluta i frågan, skall den alltså överlämna\r\nfrågan till regeringen för prövning. Även en kommun kan hos regeringen\r\nansöka om att få tillbaka tillsynsansvaret.\r\nTeoretiskt sett är det tänkbart att en kommun kan komma att agera\r\nmedvetet för att bli av med tillsynsansvaret över en eller flera anläggningar.\r\nRisken för ett sådant agerande bör dock enligt regeringens mening inte\r\növerdrivas. Remissutfallet - liksom andra utredningar och betänkanden\r\ninom de aktuella tillsynsområdena - visar att en helt övervägande\r\nmajoritet av kommunerna är angelägna om att behålla ansvaret för tillsynen\r\ninom kommunen. Regeringen utgår från att de fåtal fall där en kommun\r\nkommer att vilja befrias från sitt tillsynsansvar i ett visst avseende\r\ni normalfallet kommer att kunna lösas inom ramen för en frivillig\r\növerflyttning. Det förtjänar i sammanhanget återigen att framhållas att\r\nstaten i grunden har ett ansvar för att tillsynen i landet fungerar på\r\nett fullgott sätt. Med den utgångspunkten bör det enligt regeringens\r\nmening finnas en möjlighet för staten att - antingen i samråd med en\r\nkommun, eller i undantagsfall mot kommunens vilja - överta ansvaret för\r\ntillsynen och se till att den bedrivs på ett godtagbart sätt. Det är\r\ninte tillfredsställande att bibehålla den ordning som i dag finns på\r\ndjurskyddsområdet och som innebär att en kommun som av skilda orsaker\r\ninte anser sig ha möjlighet att utöva tillsyn i ett visst avseende ändå\r\nhar skyldighet att göra detta. I dag innebär regleringen på djurskyddsområdet\r\natt en sådan kommun inte kan bli av med sitt ansvar, och det finns heller\r\ningen möjlighet för staten att framtvinga en efterlevnad av\r\ntillsynsskyldigheterna. Konsekvensen blir en bristande tillsyn och ett\r\notillräckligt\r\ndjurskydd.\r\nDet är enligt utskottets mening naturligt att i första hand rikta ett\r\nföreläggande med krav på åtgärder mot en kommun som inte uppfyller sina\r\nåligganden. Först när det kunnat konstateras att ett föreläggande inte\r\nföljts bör det i normalfallet komma i fråga att överväga möjligheten\r\natt tvångsvis ta över tillsynsansvaret för ett enskilt objekt. Det kan\r\ndock inte uteslutas att det kan uppkomma behov av att flytta tillsynsansvaret\r\növer en viss anläggning även om det tidigare inte funnits anledning\r\neller möjlighet att förelägga kommunen att fullgöra en tillsynsskyldighet\r\nsom rör den aktuella anläggningen. Enligt utskottets uppfattning bör\r\ndet därför inte vara ett absolut krav att ett beslut om flyttning av\r\ntillsynsansvaret skall föregås av ett föreläggande.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker härmed motionerna\r\n2004/05:MJ15 (c) yrkande 5, 2004/05:MJ17 (fp) yrkandena 6 och 10 och\r\n2004/05:MJ243 (m). Enligt utskottets bedömning är syftet med motion\r\n2004/05:MJ506 (kd) yrkande 19 med det anförda i allt väsentligt\r\ntillgodosett. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nFinansieringen av den lokala livsmedelstillsynen m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och instämmer i regeringens\r\növerväganden under avsnitt 9-12 i propositionen. Utskottet avstyrker\r\nmotioner om vikten av kommunalt självstyre och konkurrensneutrala\r\ntillsynsavgifter (c) och om likvärdiga avgifter för djurskyddstillsyn (m,\r\nfp). Vidare avstyrks motioner om att myndighetsutövning bör bekostas\r\nav allmänna medel (m, kd), att endast förnyade inspektioner bör\r\navgiftsbeläggas (m, kd, fp) och om resursbehovet inom djurskyddet (kd) m.m.\r\nMotionerna avstyrks i huvudsak i avvaktan på resultat av pågående\r\nutredningsarbete.\r\nJämför reservationerna 21 (m, kd), 22 (m), 23 (fp), 24 (kd), 25 (c) och\r\n26 (m).\r\nPropositionen\r\nKommunerna får möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för\r\natt finansiera även andra kostnader för tillsynen än sådana som avser\r\nprovtagning och undersökning Tillsynsmyndighetens kostnader för att\r\nfölja upp inspektion o.d. som påvisat avvikelser från regelverket skall\r\nfinansieras med en avgift, vilken motsvarar kostnaderna för myndighetens\r\nuppföljningsinsatser.\r\nGenom en ändring i livsmedelslagen införs en möjlighet att förbjuda\r\nåterutförsel av livsmedel som förvaras på en gränskontrollstation.\r\nTillsynsmyndigheternas rätt att meddela föreläggande eller förbud med\r\neller utan vite skall inte längre begränsas till fall då behovet av\r\nåtgärden är uppenbart.\r\nI livsmedelslagen skall en ny bestämmelse föras in som innebär att den\r\nsom överträder ett vitesföreläggande inte skall dömas till ansvar för\r\nden gärning som omfattas av vitesföreläggandet.\r\nMotionerna\r\nFlera motioner behandlar frågan om kostnader för tillsynen. Centerpartiet\r\nframhåller i motion 2004/05:MJ15 (c) yrkande 1 vikten av kommunalt\r\nsjälvstyre. Kommunerna har olika sätt att lösa sitt tillsynsansvar. En\r\ndel kommuner arbetar med differentierade avgifter som kan gynna en god\r\nlagefterlevnad inom närliggande områden, som t.ex. miljöskydd. Kommunalt\r\nsjälvstyre möjliggör lokala lösningar och en helhetssyn på tillsynen.\r\nDet är enligt motionens yrkande 2 positivt att underlaget till den årliga\r\ntillsynsavgiften breddas, men man bör avvakta förslaget från den pågående\r\nutredningen (dir. 2004:140) innan man gör förändringar av avgiften.\r\nKonkurrensneutrala tillsynsavgifter bör gälla inom EU. Vidare bör enligt\r\nyrkande 3 den årliga tillsynsavgiften finansiera rådgivning och stöd\r\nsärskilt till små och medelstora företag. Den årliga tillsynsavgiften\r\nenligt livsmedelslagen bör höjas för dem som missköter sig.\r\nI motion 2004/05:MJ16 (m) yrkande 2 anförs att tillsynsavgifterna för\r\ndjurskyddstillsynen bör vara likvärdiga mellan landets kommuner, men\r\ndetta är inte tillräckligt. Tillsynsavgifterna bör även vara likvärdiga\r\nmellan de olika EU-länderna för att konkurrensen inte skall snedvridas.\r\n\r\nEnligt Folkpartiets motion 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 12 bör grundtillsynen\r\nvara lika för samma typ av företag. När kraven visat sig uppfyllda vid\r\ninspektion skall det leda till färre inspektioner och lägre avgift.\r\nAvgifterna för djurskyddstillsynen bör dels vara skäliga, dels likställas\r\ni större utsträckning över landet. Ett avgiftssystem har flera funktioner\r\noch bör t.ex. gynna skötsamma företag samt ge samma möjligheter åt såväl\r\nstora som små företag. De företag som sköter sin verksamhet och\r\negenkontroll bör gynnas ekonomiskt.\r\nModerata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ18 (m) yrkande 3 att\r\nmyndighetsutövning skall bekostas av allmänna medel. Däremot är det\r\nrimligt att kontroller föranledda av brister betalas av den felande.\r\nTillsynsavgifter bör enligt motionens yrkande 4 inte få användas för\r\nandra kostnader än tillsynsrelaterade kostnader.\r\nKristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ19 (kd) yrkande 5 att endast\r\nförnyade inspektioner till följd av tidigare anmärkningar bör avgiftsbeläggas.\r\nInspektioner som inte föranleds av anmärkningar bör inte avgiftsbeläggas,\r\neftersom detta innebär att man straffar ett kollektiv där de flesta är\r\nskötsamma. Enligt motionens yrkande 6 bör avgifterna för de förnyade\r\ninspektionerna fastställas på central nivå och de bör inte överstiga\r\nkommunernas självkostnader. Om principerna för finansiering av tillsynen\r\nanförs i motionens yrkande 7 att Kristdemokraterna inte delar regeringens\r\nbedömning att avgifterna bör höjas. Kostnaden för livsmedelstillsyn och\r\ndjurskydd bör inte belasta producenten och därmed konsumenten, utan bör\r\nfinansieras genom skatter. Kommunerna bör kompenseras för sina ökade\r\nkostnader. Även i motion 2004/05:MJ513 (m) yrkande 5 framhålls att\r\nmyndighetsutövning skall bekostas av allmänna medel och att kontroller\r\nföranledda av brister bör betalas av den felande.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ310 (kd) yrkande 1 bör kommunerna snarast få\r\nfrihet att besluta om avgifter för tillsyn av livsmedelshygien och\r\nlivsmedelshantering. Det är rimligt att taxorna kan beslutas nära den\r\nverksamhet som utövas. Åtgärder bör enligt motionens yrkande 2 vidtas\r\nför att, som ett kortvarigt interimistiskt förfarande i avvaktan på\r\nannan ordning, anpassa tillsynstaxan till kommunernas reala kostnader.\r\n\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 20 senast i\r\nsamband med vårpropositionen år 2005 redovisa hur resursbehovet inom\r\ndjurskyddet skall tillgodoses samt om uppgifterna eller regelverket\r\ntill någon del behöver omprövas. Kristdemokraterna anser att resurserna\r\ntill det lokala och regionala djurskyddet inte står i relation till\r\nuppgifterna. Regeringen bör enligt motionens yrkande 22 överväga om det\r\nbehövs förändringar i regleringen av hur det lokala djurskyddsarbetet\r\nfinansieras, varvid förutom finansiella aspekter även bör beaktas vikten\r\nav att djurhållare i olika delar av landet behandlas på ett så långt\r\nmöjligt likvärdigt sätt.\r\nI fråga om rättvisa slakteriavgifter anförs i motionerna 2002/03:L319\r\n(fp) yrkande 9 och 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 7 att dagens regelverk\r\nför tillsynsavgifter drabbar de minsta slakterierna och gör det omöjligt\r\natt konkurrera på liknande villkor. Det bör därför ses över. Ett\r\navgiftssystem bör ha flera funktioner, nämligen att finansiera\r\nsäkerhetssystemet,\r\ngynna de skötsamma samt slutligen ge såväl små som stora slakterier\r\nsamma möjligheter. I motion 2002/03:MJ268 (m) yrkande 9 framhålls vikten\r\nav småskalig livsmedelsproduktion.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFör att kommunerna skall kunna bedriva en effektiv tillsyn är det, som\r\nanförs i propositionen, nödvändigt att de ges resursmässiga förutsättningar\r\natt utföra sitt tillsynsuppdrag. Det är också viktigt att det råder en\r\nenighet bland kommunerna om vilka kostnader som den årliga avgiften kan\r\nanvändas för, inte minst för att garantera en enhetlig tillsyn över\r\nlandet. Den årliga avgiften måste också kunna anpassas till skilda behov\r\nså att tillsynsverksamheten får den omfattning och inriktning som krävs.\r\n\r\nDet är tydligt att den nuvarande konstruktionen av den årliga\r\ntillsynsavgiften inte uppfyller nämnda krav. Utskottet anser därför att det\r\när angeläget att den begränsning som finns i fråga om vilka tillsynskostnader\r\nsom kan finansieras med den årliga avgiften nu tas bort. Att inskränkningen\r\ntas bort innebär att den bas som Livsmedelsverket använder för att\r\nberäkna avgifternas storlek blir större. Utskottet förutsätter i likhet\r\nmed regeringen att detta leder till att Livsmedelsverket höjer avgifterna\r\ni syfte att ge kommunerna ökad kostnadstäckning för inspektion m.m.\r\nTillsynsmyndigheterna har betydande kostnader för arbete med uppföljning\r\nav prov eller inspektion som orsakas av en verksamhetsutövares bristande\r\nefterlevnad av regelverket. Som regeringen anför bör det tydliggöras\r\natt alla kostnader, inklusive de som härrör från personal, laboratorieanalyser,\r\nprovtagning m.m. skall inkluderas i avgiften för uppföljning av prov\r\nsom lett till anmärkning. Således bör såväl förnyad provtagning som\r\nförnyad inspektion, som föranleds av sådan provtagning eller inspektion\r\nsom lett till anmärkning finansieras med en avgift. Att en verksamhetsutövare\r\ndrabbas av kostnader till följd av förnyad provtagning eller inspektion\r\nsom orsakats av att tillsynsmyndigheten funnit brister vid den årliga\r\neller annan inspektion torde utgöra ett incitament för livsmedelsföretagare\r\natt i högre grad efterleva regelverket. En avgift för förnyad inspektion\r\ntorde således ha en preventiv verkan. För att denna verkan skall bli\r\ntillräcklig anser regeringen att det bör vara tvingande för tillsynsmyndigheten\r\natt ta ut denna avgift.\r\nNy EG-lagstiftning kommer att få effekter på avgiftssystemet. Denna\r\nlagstiftning kommer att tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2007. Regeringen\r\nbeslutade den 14 oktober 2004 (dir. 2004:140) att tillkalla en särskild\r\nutredare med uppdrag att lämna förslag till ett avgiftssystem för foder-,\r\ndjurskydds- och livsmedelstillsyn samt i relevanta fall tillsyn över\r\nlagstiftningen om djurhälsa. I uppdraget ingår att lämna förslag till\r\nen avgiftskonstruktion som baseras dels på de kriterier som återfinns\r\ni Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29\r\napril 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av\r\nefterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna\r\nom djurhälsa och djurskydd, dels på principen att varje tillsynsmyndighet\r\n(i tillämpliga fall kommunfullmäktige) själv beslutar om avgiftens\r\nstorlek för sina respektive tillsynsobjekt. Utredaren skall även lämna\r\nförslag till ett system som ger kommunerna möjlighet att i sin helhet\r\navgiftsfinansiera livsmedelstillsynen, samt ta ställning till hur behovet\r\natt styra avgifternas storlek för att både säkerställa en likvärdig\r\ntillsyn och att företag i olika delar av landet behandlas likvärdigt\r\nkan balanseras mot grundprincipen att varje tillsynsmyndighet skall\r\nkunna nå full kostnadstäckning för sina tillsynsverksamheter. Utredaren\r\nskall föreslå de författningsändringar som bedöms vara nödvändiga. Vidare\r\nskall utredaren även bl.a. lämna förslag till ändringar i det nuvarande\r\nsystemet för avgifter för offentlig kontroll av livsmedel av animaliskt\r\nursprung (köttbesiktning vid slakterier m.m.).\r\nEnligt utredningsdirektiven skall avgifternas storlek baseras på en\r\nfullgod ambitionsnivå för tillsynen så att denna bedrivs på ett\r\ntillfredsställande sätt och tar hänsyn till relevanta riskfaktorer. I detta\r\nligger att avgiftssystemet skall skapa förutsättningar för en likvärdig\r\noch effektiv tillsyn i hela landet så att konsumenternas säkerhet tryggas\r\noch konkurrensförhållanden blir rättvisa. Ytterligare en utgångspunkt\r\nför det nya avgiftssystemet är att å ena sidan skall respektive\r\ntillsynsmyndighet själv (i fråga om kommunerna ankommer detta på\r\nkommunfullmäktige)\r\nbesluta om avgiftens storlek, å andra sidan skall den principen beaktas\r\natt lika företag i olika delar av landet i möjligaste mån bör behandlas\r\nlika i avgiftshänseende. Uppdraget skall vara avslutat senast den 1\r\napril 2005. Regeringen har således för avsikt att återkomma i avgiftsfrågan.\r\n\r\nUtskottet föreslår att motionerna 2002/03:L319 (fp) yrkande 9, 2003/04:MJ310\r\n(kd) yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 7, 2004/05:MJ15 (c)\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:MJ16 (m) yrkande 2, 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 12\r\noch 2004/05:MJ18 (m) yrkande 4 samt motion 2004/05:MJ506 (kd) yrkandena\r\n20 och 22 lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av den\r\nutredning som pågår. Även motionerna 2004/05:MJ18 (m) yrkande 3,\r\n2004/05:MJ19 (kd) yrkandena 5-7 och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 5 bör i\r\navvaktan på den pågående beredningen av dessa frågor lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nSom anförs i propositionen (s. 43) syftar huvuddelen av de förslag som\r\nläggs fram till att åstadkomma en förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn.\r\nEn sådan förbättring är i hög grad av intresse inte minst för\r\nlivsmedelsföretagen och företag som har ansvar för djurhållning. En väl\r\nfungerande tillsyn främjar en produktion av varor av hög kvalitet och en\r\ngod och därmed också lönande djurhållning. Vidare leder en effektiv\r\ntillsyn till en rättvis konkurrenssituation för företagen. Av stor\r\nbetydelse i sammanhanget, inte minst för småföretagen, är den rådgivning\r\nsom innefattas i tillsynen. Generellt sett bör propositionens förslag\r\nföljaktligen vara till fördel för både små och stora företag.\r\nI propositionen anförs vidare att det i olika sammanhang har framförts\r\natt det är angeläget att statsmakterna stimulerar och underlättar driften\r\nav småskaliga företag. Resonemanget har främst gällt livsmedelsproduktion\r\noch då framför allt småskaliga slakterier. Mot den bakgrunden får det\r\nförutsättas att Livsmedelsverket tar erforderlig hänsyn till de småskaliga\r\nföretagarnas särskilda villkor vid fastställandet av nya avgifter för\r\nlivsmedelstillsynen. Det bör i sammanhanget framhållas att de småskaliga\r\nslakterierna betalar en särskild köttbesiktningsavgift och därför inte\r\nberörs av de ändringar som nu föreslås i fråga om den årliga tillsynsavgiften.\r\n\r\nRiksdagen anförde i ett tillkännagivande år 2001 (bet. 2000/01:MJU12)\r\natt regeringen i det fortsatta arbetet bör ägna särskild uppmärksamhet\r\nåt den småskaliga livsmedelsproduktionen. Utskottet anförde att regeringen\r\nbör redovisa förslag till åtgärder som bl.a. syftar till en förenkling\r\nav regelverket och skapar bättre förutsättningar för lokal och småskalig\r\nlivsmedelsproduktion och främjar etablering av nya företag inom området.\r\n\r\nVid riksdagsbehandlingen av 2004 års statsbudget (bet. 2003/04:MJU2,\r\nrskr. 2003/04:104 och 105) beslutades att fr.o.m. år 2004 öka\r\nLivsmedelsverkets resurser med 7 miljoner kronor för att bl.a. främja den\r\nsmåskaliga slakten, främja det fortsatta EU-arbetet inom livsmedelsområdet\r\nsamt förstärka det viktiga forsknings- och utvecklingsarbetet. Vid\r\nbehandlingen av 2005 års budgetproposition beslutade riksdagen (bet.\r\n2004/05:MJU2, rskr. 2004/05:128 och 129) att Livsmedelsverket fr.o.m.\r\når 2005 skall tillföras 10 miljoner kronor för pilotprojekt rörande\r\nnärslakt samt att anslag 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet för år\r\n2005 förstärks med 10 miljoner kronor för projekt rörande nationella\r\noch regionala resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling. Vidare\r\nhar Miljö- och landsbygdsprogrammet förstärkts med drygt 100 miljoner\r\nkronor för att bl.a. stimulera investeringar inom områdena djurvälfärd\r\noch småskalig livsmedelsförädling samt för införandet av det obligatoriska\r\nsystemet för jordbruksrådgivning (jfr bet. 2004/05:MJU2 s. 56).\r\nMiljö- och jordbruksutskottet beslutade den 24 oktober 2004 att genomföra\r\nen uppföljning inom politikområdet Livsmedelspolitik. Uppföljningen\r\nskall avse dels en uppföljning och analys av regeringens redovisning av\r\nresultat i budgetpropositionerna för åren 2005 och 2006, dels en tematisk\r\nuppföljning av en avgränsad del av politikområdet, nämligen småskalig\r\nlivsmedelsproduktion.\r\nRegeringen uppdrog genom beslut den 29 april 2004 åt Jordbruksverket\r\noch Livsmedelsverket att tillsammans utreda behov av och ge förslag på\r\nåtgärder för att främja och underlätta för lantbruks- och landsbygdsföretagare\r\natt utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig småskalig\r\nlivsmedelsförädling samt för redan etablerade landsbygdsföretag inom den\r\nsmåskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta.\r\nVidare skulle myndigheterna lämna förslag till hur och av vilka aktörer\r\nsådana åtgärder kan vidtas eller hur sådan verksamhet kan bedrivas på\r\nett effektivt sätt. Uppdraget redovisades den 31 januari 2005 i en\r\nrapport till regeringen. I rapporten föreslås bl.a. förbättrad\r\nbranschsamverkan, kompetenscentrum för småskalig livsmedelsförädling samt\r\nökad samverkan mellan tillsynsmyndigheterna. Utskottet har inhämtat att\r\nrapporten övervägs i Jordbruksdepartementet. Utskottet föreslår att\r\nmotion 2002/03:MJ268 (m) yrkande 9 i avvaktan på resultatet av de\r\növerväganden som pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nLivsmedelskontroll\r\nLivsmedelsfrågor i Sverige och internationellt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (fp, kd) om internationellt\r\narbete på livsmedelsområdet med hänvisning till Sveriges och EU:s politik\r\npå området. Motionsyrkanden (fp) om Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten\r\noch kontroll av livsmedelsmärkningen avstyrks med hänvisning till berörda\r\nmyndigheters ansvarsområden och EU:s nya kontrollförordning. Med hänvisning\r\ntill vad regeringen anför i budgetpropositionen för år 2005 avstyrks\r\nmotionsyrkanden (m, kd, v, c) om konsumtion av kött, marknadsföring av\r\nsvenska livsmedel, folkhälsoarbetet i Sverige och svensk livsmedelsforskning.\r\n\r\nJämför reservationerna 27 (kd, mp), 28 (fp), 29 (fp), 30 (fp) och 31\r\n(v).\r\nMotionerna\r\nEnligt motionerna 2002/03:K432 (fp) yrkande 17 delvis, 2003/04:MJ432\r\n(fp) yrkande 12 och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis bör målet vara\r\natt utforma en gemensam europeisk livsmedelspolitik som gör det möjligt\r\nför människor att känna trygghet med vad de äter, oavsett var de befinner\r\nsig. Enligt motion 2003/04:MJ375 (fp) yrkande 2 behövs mer gränsöverskridande\r\nsamarbete på livsmedelsområdet, t.ex. inom EU, för att stärka konsumenternas\r\noch särskilt födoämnesallergikernas situation. Den svenska\r\nlivsmedelslagstiftningen är i princip reglerad på EU-nivå och Sverige kan inte\r\npå egen hand reglera livsmedelshanteringen, påpekar motionären. I motion\r\n2004/05:MJ332 (fp) yrkande 1 anförs att med ökad import och export av\r\nlivsmedel krävs nya vägar för att stärka konsumentinflytandet och\r\nlivsmedelssäkerheten. Sverige bör verka internationellt i dessa frågor.\r\nFör det första bör Sverige inom ramen för demokratibiståndet bl.a. stödja\r\nframväxten av oberoende konsumentorganisationer i nya demokratier. För\r\ndet andra bör Sverige, på egen hand eller via t.ex. EU eller FAO, stödja\r\nen förbättrad livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll i utvecklingsländerna.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ499 (kd) har Sveriges möjligheter att subventionera\r\noch stödja försäljning av hälsosamma och miljövänliga produkter starkt\r\nbegränsats genom EU-medlemskapet. Sverige bör verka för en förändring\r\nav detta. Praxis för vad som betraktas som statsstöd måste ändras och\r\nfolkhälsoaspekterna ges en starkare ställning på den inre marknaden\r\n(yrkande 7).\r\nSverige bör verka för ett breddat mandat för den europeiska myndigheten\r\nför livsmedelssäkerhet, anser motionärena bakom motion 2004/05:MJ17\r\n(fp) yrkande 1. Myndigheten har hittills inte fått det fulla ansvar som\r\nden borde ha när det gäller kontroll och möjligheten att föreslå sanktioner.\r\nMotionärerna framhåller att rättssystemet i princip är en nationell\r\nangelägenhet, men att det finns fall då sanktionsmöjligheter på EU-nivå\r\när nödvändigt. Som exempel nämns när ett livsmedelsproblem uppstår och\r\nlandets egna myndigheter saknar förmåga eller vilja att ta itu med det.\r\nDen europeiska myndighetens mandat tas även upp i motionerna 2002/03:MJ422\r\n(fp) yrkande 11,  2002/03:L319 (fp) yrkande 7, 2002/03:K432 (fp) yrkande\r\n17 delvis och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis. För att kunna garantera\r\natt den nationella kontrollen uppfyller uppställda krav måste en kontroll\r\nav kontrollanterna göras. Därför behövs en europeisk livsmedelsmyndighet\r\nsom kan agera inom ett medlemsland, både för att kontrollera\r\nlivsmedelssäkerheten i sig och hur den nationella myndigheten sköter sina\r\nåligganden. Även dessa motioner framhåller möjligheten till sanktioner\r\npå EU-nivå och att myndigheten bör ha juridisk rätt att ingripa. Enligt\r\nmotion 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 14 bör myndigheten, utöver det som\r\nredan nämnts, ha en kunskapsuppbyggande roll när det gäller livsmedelssäkerhet\r\noch vara en förmedlande länk mellan de nationella myndigheterna.\r\nEtt system för kontroll av livsmedelsmärkningen behövs enligt motion\r\n2002/03:MJ422 (fp) yrkande 14 delvis. Producenten och försäljaren måste\r\nkunna bevisa att alla påståenden som görs om en vara är korrekta. Enligt\r\nmotionerna 2002/03:K432 (fp) yrkande 17 delvis, 2002/03:L319 (fp) yrkande\r\n6 och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis bör ett sådant system utvecklas\r\ninom EU. Systemet måste vara lika för alla producenter i alla led i\r\nlivsmedelskedjan inom hela unionen. På så sätt innebär det inga\r\nhandelshinder eller skillnad i konkurrenskraft mellan företag. Enligt motion\r\n2003/04:MJ432 (fp) krävs ett tydligt ansvarstagande från dem som producerar\r\noch säljer livsmedelsprodukter eller andra varor. Ytterst är det dock\r\nen myndighetsuppgift att säkerställa att konsumenterna får rätt information.\r\nDärför behövs ett väl fungerande system för kontroll av märkningen.\r\nVidare bör höga skadestånd kunna utdömas för felaktig märkning (yrkande\r\n4 delvis).\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:MJ277 (v) yrkande 1 ta fram ett\r\nnationellt program för en minskad köttkonsumtion. En grundläggande åtgärd\r\ni detta bör vara information och utbildning i livsmedelsfrågor.\r\nMotionärerna hävdar att det är vetenskapligt fastställt att en överdriven\r\nköttkonsumtion leder till hälsoproblem. Vidare leder en ökad efterfrågan\r\npå animalier i sin tur till ökad efterfrågan på fodergrödor, vilket\r\nskapar konkurrens med fattiga länders efterfrågan på spannmål. Att minska\r\nköttkonsumtionen i högkonsumerande länder är följaktligen också en fråga\r\nom internationell rättvisa. Ett sätt att minska köttkonsumtionen är\r\nenligt motionens yrkande 4 att styra efterfrågan via den offentliga\r\nupphandlingen. Motionärerna hänvisar till att i Miljömålskommitténs\r\nbetänkande \"Framtidens miljö\" (SOU 2000:52) föreskrivs att den offentliga\r\nsektorn i sin upphandling bör eftersträva en minskad konsumtion av\r\nköttprodukter och främja en ökad vegetarisk konsumtion. Regeringen bör\r\ndärför tydliggöra hur t.ex. kommuner och landsting kan få stöd för att\r\nbidra till en minskad köttkonsumtion.\r\nMotion 2004/05:MJ263 (c) yrkande 2 framhåller vikten av att i olika\r\nsammanhang presentera och marknadsföra svenska livsmedel. När representanter\r\nför Sverige besöker andra länder borde det enligt motionärerna vara\r\nnaturligt att marknadsföra svenska produkter och svenskproducerad mat.\r\nDetta kan leda till en ökad export av svenska livsmedel och därmed\r\nfler arbetstillfällen i Sverige.\r\nMotion 2002/03:MJ274 (m) tar upp länsstyrelsernas framtida roll i\r\nfolkhälsoarbetet. I motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 5 framhålls behovet\r\nav samordning inom folkhälsoarbetet, framför allt mellan Livsmedelsverket,\r\nLäkemedelsverket, Socialstyrelsen, livsmedelsindustrin, ideella föreningar,\r\nlekmannagrupper och andra aktörer inom skola och samhälle.\r\nSvensk livsmedelsforskning befinner sig enligt motion 2004/05:MJ499\r\n(kd) i en bekymmersam situation. Motionärerna hänvisar till att regeringen\r\ni sitt förslag till nationellt forskningsprogram för livsmedel konstaterar\r\natt detta är allvarligt om Sverige vill behålla en konkurrenskraftig\r\nlivsmedelsindustri och råvaruproduktion. Enligt motionärerna har forskarna\r\nibland svårt att veta var de skall söka pengar på grund av att de\r\nstatliga finansiärerna har olika ansvarsområden. Flera utredare har sedan\r\nEU-inträdet påtalat att det behövs mer pengar och en mer genomtänkt\r\norganisation. Formas bör därför ges ett övergripande ansvar och anvisas\r\nrelevanta resurser för att säkerställa livsmedelsforskningen i Sverige\r\n(yrkande 8).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har nyligen redovisat (bet. 2003/04:MJU2 och 2003/04:MJU10)\r\natt regeringen prioriterar de pågående reformerna inom EU och WTO med\r\nsyfte att uppfylla målsättningarna vad gäller ökad frihandel, global\r\nlivsmedelssäkerhet, efterfrågestyrd produktion av jordbruksvaror och\r\nlivsmedel, lägre budgetkostnader för jordbrukspolitiken samt en ekologiskt,\r\nekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet har\r\nockså redovisat (bet. 2004/05:MJU2) att utgångspunkten för regeringens\r\narbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik är de principer som riksdagen\r\nantog vid behandlingen av propositionen Riktlinjer för Sveriges arbete\r\nmed jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen (prop.\r\n1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). Riksdagen beslutade\r\ntre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks-\r\noch livsmedelspolitiken inom EU, nämligen att jordbruks- och\r\nlivsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas efterfrågan,\r\natt produktionen skall vara långsiktigt hållbar både från ekologiska\r\noch ekonomiska utgångspunkter samt att EU skall medverka till global\r\nlivsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på\r\njordbruks- och livsmedelsområdet.\r\nNär det gäller utformandet av en gemensam europeisk livsmedelspolitik\r\nframgår det av vitboken om livsmedelssäkerhet (KOM (1999) 719 slutlig)\r\natt konsumenterna bör erbjudas ett stort utbud med säkra produkter av\r\nhög kvalitet från alla medlemsstater och att detta är en av den inre\r\nmarknadens centrala uppgifter. Vidare påpekas att livsmedlens\r\nproduktionskedja blir alltmer komplex och att varje länk måste vara lika stark\r\nför att konsumenternas hälsa skall kunna skyddas tillräckligt. Denna\r\nprincip bör enligt vitboken gälla oberoende av om livsmedlen produceras\r\ni Europeiska gemenskapen eller importeras från tredjeland. En effektiv\r\npolitik för livsmedelssäkerhet bör beakta de kopplingar som finns mellan\r\nde olika stadierna i livsmedelsproduktionen. De risker för konsumenters\r\nhälsa som förekommer i samband med råmaterial, jordbruksmetoder och\r\nförädling av livsmedel bör bedömas och övervakas. För att hantera\r\nriskerna krävs effektiv reglering och inrättande av kontrollsystem som\r\növervakar att bestämmelserna efterlevs. Utskottet har även inhämtat att\r\nenligt Europeiska kommissionen skall EU:s integrerade strategi för säkra\r\nlivsmedel se till att livsmedelssäkerheten, djurhälsan, djurskyddet och\r\nväxtskyddet i Europeiska unionen är på en hög nivå. Detta sker genom\r\nenhetliga från-jord-till-bord-åtgärder och övervakning, samtidigt som\r\nman ser till att den inre marknaden fungerar väl. Genomförandet av denna\r\npolitik inbegriper enligt kommissionen utveckling av lagstiftningen och\r\nandra insatser såsom att säkerställa effektiva kontrollsystem och att\r\nutvärdera hur EU-standarderna följs i fråga om säkra livsmedel och\r\nlivsmedelskvalitet, djurs hälsa och välfärd, foder och växtskydd i EU\r\noch i länder utanför EU med avseende på deras export till EU. Vidare\r\nframhålls vikten av internationella förbindelser med tredjeländer och\r\nmed internationella organisationer i frågor som rör livsmedelssäkerhet,\r\ndjurs hälsa och välfärd, foder och växtskydd. Slutligen skall förbindelserna\r\nmed Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) upprätthållas och\r\nen riskhantering på grundval av vetenskapliga belägg säkerställas.\r\nMot bakgrund av de redovisade utgångspunkterna för Sveriges och EU:s\r\nlivsmedelspolitik anser utskottet att motionerna 2002/03:K432 (fp)\r\nyrkande 17 delvis, 2003/04:MJ375 (fp) yrkande 2, 2003/04:MJ432 (fp)\r\nyrkande 12, 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis, 2004/05:MJ332 (fp)\r\nyrkande 1 och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 7 bör lämnas utan någon ytterligare\r\nåtgärd från riksdagen.\r\nBeträffande EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet har utskottet tidigare\r\n(bet. 2003/04:MJU2) konstaterat att den får en central roll för\r\ngemenskapens arbete med riskvärderingar, som underlag för beslut som omfattar\r\nlivsmedelssäkerhet. Enligt myndigheten (European Food Safety Authority,\r\nEFSA) är dess främsta mål att bidra till en hög nivå när det gäller\r\nkonsumentskydd och därmed säkerställa ett förtroende hos konsumenterna.\r\nAv vitboken om livsmedelssäkerhet framgår att myndigheten skall tilldelas\r\nflera viktiga uppgifter. Bland annat skall den lämna oberoende vetenskapliga\r\nyttranden om alla aspekter på livsmedelssäkerhet, administrera system\r\nför snabbt informationsutbyte, föra en dialog med konsumenter om frågor\r\nsom rör livsmedelssäkerhet och hälsa samt samverka med nationella byråer\r\noch vetenskapliga organ. Myndigheten skall också förse kommissionen med\r\nnödvändiga analyser som kan ligga till grund för kommissionens beslut\r\nom vilka åtgärder som bör vidtas. När det gäller kontroll av medlemsländerna\r\nvill utskottet hänvisa till det arbete som bedrivs av Europeiska\r\nkommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO, Food and\r\nVeterinary Office). Kontorets uppgift är att främja effektiva kontrollsystem\r\nför säkra livsmedel av god kvalitet, djurhälsa och växtskydd och att\r\nkontrollera att EU:s bestämmelser om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet,\r\nveterinärlagstiftning samt växtskyddsregler följs både inom Europeiska\r\nunionen och i tredjeland som exporterar till Europeiska unionen. Kontoret\r\nskall även bidra till utvecklingen av EU:s politik för livsmedelssäkerhet\r\noch livsmedelskvalitet, djurhälsa och växtskydd. Inspektioner utförs i\r\nmedlemsstaterna och i tredjeland som exporterar till Europeiska unionen.\r\nVarje år utarbetas ett inspektionsprogram med områden och länder som\r\nskall prioriteras. Resultaten av genomförda inspektioner dokumenteras\r\ni inspektionsrapporter, som också innehåller slutsatser och rekommendationer.\r\nDen behöriga myndigheten skall därefter lämna en handlingsplan till\r\nkontoret om hur bristerna skall åtgärdas. Tillsammans med andra enheter\r\ninom kommissionen utvärderar kontoret handlingsplanen och övervakar att\r\nden genomförs. Kontoret har också möjlighet att lyfta fram områden där\r\nkommissionen behöver klargöra eller ändra lagstiftningen alternativt\r\nområden där det behövs ny lagstiftning. På så sätt bidrar resultaten\r\nfrån inspektionerna till utvecklingen av EU:s lagstiftning. I sammanhanget\r\nvill utskottet även framhålla EU:s nya förordning nr 882/2004 om offentlig\r\nkontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och\r\nlivsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.\r\nFörordningen, som skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2006, lägger\r\nfast ett ramverk för den offentliga kontrollen i medlemsstaterna. Den\r\ninnehåller bl.a. krav på att medlemsstaterna skall bedriva en riskbaserad\r\noffentlig kontroll i livsmedelskedjan, ta fram nationella kontrollplaner\r\noch rapporter samt den offentliga kontrollens organisation. Kommissionens\r\nbefogenheter utsträcker sig till kontroll av att medlemsstaterna efterlever\r\nde nationella kontrollplanerna. När det gäller frågan om kontroll av\r\nlivsmedelsmärkningen vill utskottet erinra om att detta ingår i den\r\nordinarie tillsynsverksamheten. Tillsynsmyndigheterna kontrollerar att\r\nmärkningen uppfyller gällande regler. Företagen är ansvariga för att de\r\nlivsmedel de producerar och/eller säljer motsvarar det som anges i\r\nmärkningen och att märkningen uppfyller gällande regler. Företagen utför\r\nockså egenkontroller. Med det anförda anser utskottet att syftet med\r\nmotionerna 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 11, 2002/03:L319 (fp) yrkande 7,\r\n2002/03:K432 (fp) yrkande 17 delvis, 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 14,\r\n2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis samt 2004/05:MJ17 (fp) yrkande 1 i\r\nallt väsentligt är tillgodosett. Motionerna avstyrks därför i berörda\r\ndelar. Vidare avstyrks motionerna 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 14 delvis,\r\n2002/03:L319 (fp) yrkande 6, 2002/03:K432 (fp) yrkande 17 delvis,\r\n2003/04:MJ432 (fp) yrkande 4 delvis och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13\r\ndelvis i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.\r\nNär det gäller konsumtionen av kött vill utskottet anföra följande. Som\r\nframgår av regeringens budgetproposition för år 2005, utgiftsområde 23,\r\neftersträvar regeringen en jordbrukspolitik som främjar konkurrenskraftig\r\nproduktion och vilar på långsiktigt hållbara produktionsformer. Med\r\nhållbara produktionsformer avses resursbevarande, uthålliga, miljöanpassade\r\noch etiskt godtagbara produktionsformer på såväl små som stora gårdar.\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att produktionen\r\nskall styras av konsumenternas efterfrågan. Svenskt jordbruk har goda\r\nförutsättningar för produktion av högkvalitativa livsmedel. De svenska\r\nmervärden som har skapats bl.a. genom nationella regelverk för miljö-\r\noch djurskydd är av stor vikt. Som regeringen anför är det med en öppen\r\nmarknad av avgörande betydelse att dessa mervärden tydliggörs, så att\r\nden ökande medvetenheten om dessa värden kan komma till uttryck i såväl\r\noffentlig som privat konsumtion. Med det anförda föreslår utskottet att\r\nmotion 2004/05:MJ277 (v) yrkandena 1 och 4 lämnas utan någon ytterligare\r\nåtgärd av riksdagen.\r\nUtskottet instämmer i vad som anförs i motion 2004/05:MJ263 (c) yrkande\r\n2 om vikten av att i olika sammanhang presentera och marknadsföra svenska\r\nlivsmedel. I samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen\r\nför år 2005 tillstyrkte utskottet regeringens förslag att anvisa 15\r\nmiljoner kronor till åtgärder inom livsmedelsområdet (bet. 2004/05:MJU2).\r\nAnslaget disponeras för att främja exporten av svenska livsmedel och\r\nför andra åtgärder inom livsmedelsområdet, med särskild tonvikt på\r\nregional utveckling av livsmedelsförädling. Utskottet anser därmed att\r\nmotion 2004/05:MJ263 (c) yrkande 2 kan lämnas utan vidare åtgärd.\r\nMotionen avstyrks i berörd del.\r\nBeträffande folkhälsoarbetet i Sverige vill utskottet hänvisa till vad\r\nregeringen anför i budgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde 9.\r\nEnligt regeringen är en viktig uppgift inom politikområdet Folkhälsa\r\natt övergripande och strategiskt driva på och samordna processer i syfte\r\natt integrera folkhälsoperspektivet inom Regeringskansliet, hos\r\nmyndigheterna och i olika samhällssektorer. Som regeringen anför bedrivs\r\ndet huvudsakliga folkhälsoarbetet på regional och lokal nivå, dvs. inom\r\nlandsting och kommuner samt av frivilligorganisationer. På nationell\r\nnivå bedrivs folkhälsoarbetet av statliga myndigheter samt\r\nfrivilligorganisationer. Näringslivet är en annan central aktör. Regeringen ger\r\nekonomiskt stöd till myndigheter som Statens folkhälsoinstitut,\r\nSmittskyddsinstitutet, Institutet för psykosocial medicin och Socialstyrelsen.\r\nDessa myndigheter utgör kunskapscentrum och har viktiga uppgifter att\r\nfylla dels i form av tillsyn och epidemiologisk bevakning, dels i form\r\nav nationell uppföljning och utvärdering av såväl folkhälsan som\r\nfolkhälsoarbetet. Andra myndigheter som har centrala roller i folkhälsoarbetet\r\när t.ex. Läkemedelsverket, länsstyrelserna, Konsumentverket, Livsmedelsverket,\r\nNaturvårdsverket samt Arbetsmiljöverket. Med det anförda anser utskottet\r\natt riksdagen inte bör vidta några åtgärder med anledning av motionerna\r\n2002/03:MJ274 (m) och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 5. Motionerna avstyrks\r\ni berörda delar.\r\nNär det gäller svensk livsmedelsforskning vill utskottet anföra följande.\r\nSom framgår av budgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde 16, har\r\nFormas under år 2003 haft i uppdrag att särskilt ta initiativ till\r\nsamordning av forskning med berörda forskningsfinansiärer för forskning\r\ninom områdena livsmedel, skog, klimat, miljötoxikologi och samhällsvetenskaplig\r\nmiljöforskning. I januari 2004 presenterade rådet ett nationellt program\r\nför forskning om livsmedel. Utskottet avstyrker med det anförda motion\r\n2004/05:MJ499 (kd) yrkande 8 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.\r\n\r\nInformation till konsumenterna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker, med hänvisning bl.a. till gällande regelverk och\r\npågående arbete, ett stort antal motionsyrkanden (s, fp, kd, c, mp) som\r\nrör märkning och annan information om livsmedel. Ett motionsyrkande\r\n(mp) om aspartam avstyrks med hänvisning bl.a. till procedurerna för\r\ngodkännande av sötningsmedel. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (kd)\r\nom en Richterskala för matlarm samt ett motionsyrkande (s) om en\r\nproduktstandard för snus. Med hänvisning bl.a. till kommande föreskrifter\r\navstyrks tre motionsyrkanden (s, m, fp) om cider.\r\nJämför reservationerna 32 (fp), 33 (mp), 34 (v, mp), 35 (mp), 36 (fp,\r\nmp), 37 (kd), 38 (mp), 39 (kd), 40 (mp), 41 (fp, mp), 42 (kd), 43 (fp,\r\nkd) och 44 (m).\r\nMärkning av livsmedel\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ422 (fp) framhålls att frågor om livsmedelssäkerhet\r\nmåste betraktas i ett globalt perspektiv eftersom EU importerar och\r\nexporterar mycket livsmedel. Då kraven på märkning varierar världen\r\növer är det önskvärt med gemensamma märkningsregler för den internationella\r\nhandeln (yrkande 14 delvis). Liknande synpunkter framförs i motion\r\n2003/04:MJ432 (fp). Med tanke på den ökande internationella handeln är\r\ndet naturligt att på sikt verka för ett globalt samarbete i märkningsfrågor\r\n(yrkande 5 delvis). Motion 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 12 tar upp märkning\r\nav importerat hormonkött. Inom EU är det förbjudet att använda\r\ntillväxthormoner i kött- och mjölkproduktionen. EU:s förbud mot import av\r\nkött från djur som getts hormoner har tillbakavisats av WTO. Enligt\r\nmotionärerna bör EU verka för att korrekt märkning skall vara ett krav\r\nför att få sälja en vara. Hormonkött skall märkas hormonkött.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ422 (fp) går utvecklingen av olika informations-\r\noch märkningssystem, t.ex. miljömärkning och etisk märkning, framåt men\r\nbehöver skyndas på och förbättras. En enhetlig EU-märkning behövs\r\n(yrkande 14 delvis). I motion 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 5 delvis anförs\r\natt Sverige bör verka för utvecklandet av gemensamma EU-regler för\r\nlivsmedelsmärkning. I motionerna 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 17 och\r\n2003/04:MJ399 (kd) yrkande 33 påpekas att det är svårt för konsumenterna\r\natt veta varifrån köttet i butikerna kommer. Märkningsreglerna gäller\r\nbara färskt eller fryst nötkött. Regeringen bör därför utreda om även\r\nandra köttslag kan ursprungsmärkas på samma sätt som nötkött. Enligt\r\nmotionen bör vidare alla livsmedel vara märkta med ursprungsland och ge\r\nrelevant information om hur varan har producerats (yrkande 32). För att\r\nkonsumenterna skall kunna göra val och etiska ställningstaganden som\r\npåverkar miljön och den egna hälsan krävs god information om de varor\r\noch tjänster som finns på marknaden. Ursprungsmärkning tas även upp i\r\nmotion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 15 delvis. Enligt motionärerna bör\r\nursprungsmärkningen inordnas i ett enhetligt märkningssystem som kan\r\nvinna konsumenternas förtroende. I yrkande 16 anförs att allt kött som\r\nkommer från slakterier bör ursprungsmärkas och att samtliga köttslag\r\nbör märkas på samma sätt som nötkött. En sådan märkning skall ge\r\nupplysningar om alla moment i produktionsprocessen. Även relevanta\r\nomständigheter kring hur importerat foder har producerats bör vägas in.\r\nVidare bör ett obligatoriskt märkningssystem som beaktar djurskyddshänsyn\r\ninföras inom EU. Om slaktdjur har transporterats längre tid än fyra\r\ntimmar före slakt bör transporttiden anges på köttet. Slutligen anförs\r\natt alla jordbruksprodukter bör vara märkta med ursprungsland. Enligt\r\nmotion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 11 bör konsumenter ges rätten till\r\ninformation om och konsekvent märkning av livsmedel beträffande\r\nproduktionsland, produktionsmetoder, förekomsten av genmodifierade produkter,\r\nantibiotika, hormoner, bestrålning, färgämnen och andra tillsatser.\r\nSyftet är att främja konsumenternas valfrihet. I yrkande 15 begärs att\r\nett särskilt tillsynsprojekt för nötköttskontroll inrättas hos\r\nLivsmedelsverket. Kontrollen från det enskilda djuret fram till köttet i\r\nbutiken måste förbättras, anser motionärerna. Enligt motion 2004/05:MJ263\r\n(c) yrkande 1 bör alla livsmedel vara ursprungsmärkta. Både produktions-\r\noch förädlingsland skall anges. I motion 2004/05:MJ412 (c) anförs att\r\ndet måste finnas en tydlig och trygg information för alla typer av\r\nlivsmedel, oavsett om de är tillredda eller säljs som råvaror, och att\r\ndet måste finnas en tydlig märkning beträffande såväl innehåll som\r\nursprungsland. Enligt motion 2004/05:MJ331 (c) yrkande 1 behövs ett\r\ntydligare regelverk för ursprungsmärkning av livsmedel så att konsumenten\r\nkan välja hur tungt priset väger jämfört med matens ursprung och innehåll.\r\nVidare påpekas att det är sällsynt att restauranger deklarerar råvarornas\r\nursprung. För att bli mer exakt i informationen om vad maten innehåller\r\nbehövs det enligt motion 2004/05:MJ353 (c) en ny ursprungsmärkning som\r\nockså anger varifrån det foder kommer som djuren fötts upp på. Regeringen\r\nbör återkomma med förslag till en sådan märkning. Motion 2004/05:MJ322\r\n(mp) yrkande 2 framhåller behovet av ett klarare och tydligare\r\nmärkningssystem för kött. Enligt motionärerna finns det ännu inget bra\r\nkontrollsystem som kan garantera exakt vad som ligger i charkdisken. Enbart\r\nursprungsmärkning räcker inte. Det finns heller inga garantier för vad\r\nt.ex. storkök och restauranger serverar, påpekar motionärerna. Även i\r\nmotion 2002/03:MJ374 (s) framhålls vikten av att märkningen av alla\r\nlivsmedel förbättras både vad gäller ursprung och innehåll. Syftet är\r\natt stärka konsumenternas makt genom att de kan välja eller välja bort\r\nlivsmedel. I motion 2003/04:MJ268 (s) begärs att regeringen undersöker\r\nmöjligheterna och verkar för att restauranger skriver på sina matsedlar\r\ni vilket land köttet är producerat. Enligt motionären borde restaurangerna\r\ni större utsträckning ta egna initiativ till märkning då det sannolikt\r\nskulle öka trovärdigheten inom branschen. Att så sker är dock inte\r\ntroligt då man gärna vill hålla nere kostnaderna och köpa in billiga\r\nråvaror. Det skulle därför vara positivt om regeringen verkar för att\r\nen märkning införs på frivillig väg, så att frågan får tyngd i\r\nkonsumentpolitiken. Även motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 15 delvis framhåller\r\natt någon form av system som gäller ursprungsmärkning för restauranger\r\nbör genomföras. Motionärerna hänvisar till att det är ett önskemål från\r\nkonsumenterna att veta varifrån maten på restauranger kommer. Utländsk\r\nmat bör enligt motion 2003/04:MJ344 (s) märkas tydligare i Sverige.\r\nSkälet är att konsumenterna skall kunna göra egna val, vilket kan medföra\r\nlägre priser och större vilja att pröva nya produkter. I motion\r\n2003/04:MJ455 (s) påpekas att det nuvarande kravet på ursprungsmärkning av\r\nkött endast gäller nötkött och detta som en direkt följd av BSE-krisen.\r\nDet vore önskvärt med en lagändring som innebär att ursprungsmärkning\r\nav kött blir regel snarare än undantag. För att konsumenter skall kunna\r\ngöra aktiva val i livsmedelsbutikerna krävs det enligt motion 2004/05:MJ419\r\n(s) att varumärkningen är enhetlig och tydlig. Det bör framgå om varan\r\när producerad och förädlad i Sverige eller i ett annat land. Vidare\r\nanförs att det är av stor vikt att all märkning är på svenska. Enligt\r\nmotion 2004/05:MJ515 (s) bör regeringen ta initiativ till en förbättrad\r\nursprungsmärkning av livsmedel för att öka konsumenternas kunskap och\r\nvalmöjligheter beträffande lokalt producerade produkter.\r\nI motionerna 2002/03:K432 (fp) yrkande 17 delvis, 2003/04:MJ432 (fp)\r\nyrkande 13 och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis anförs att kravet på\r\natt samtliga livsmedel skall vara säkra inte får medföra att den\r\ntraditionella och regionala matkulturen i Europa går förlorad. Vissa\r\nprodukter måste även fortsättningsvis få framställas på sedvanligt manér\r\näven om det innebär att hela EU:s regelverk inte kan efterlevas under\r\ntillverkningen eller tillagningen. Detta förutsätter ett certifierings-\r\neller licensieringsförfarande samt en tydlig märkning av produkterna.\r\nPå detta sätt garanteras mångfalden inom EU, samtidigt som valet är den\r\nenskilde konsumentens.\r\nI motionerna 2003/04:MJ328 (fp) och 2004/05:MJ308 (fp) förespråkas\r\ninförande av avståndsmärkning för livsmedel. För att ge den miljömedvetne\r\nlivsmedelskunden möjlighet att välja närproducerade livsmedel bör en\r\nlagstadgad avståndsmärkning införas på samtliga livsmedel. Ett möjligt\r\nmål för en sådan märkning kan vara att ett ekonomiskt mer rättvist\r\nkonkurrensförhållande uppnås mellan långväga, massproducerade livsmedel\r\nmed stor miljöskuld och närproducerade livsmedel med låg miljöbelastning.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ331 (c) yrkande 3 bör en ny märkning i form av\r\nmiljömil utredas, som visar hur mycket miljön påverkas av transporten.\r\nEn sådan märkning skulle enligt motionärerna vara till god hjälp för\r\nkonsumenterna. Regeringen bör återkomma med förslag till hur detta kan\r\ngenomföras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av budgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde 23, är\r\ndet viktigt att konsumenterna kan välja mellan ett stort utbud av\r\nlivsmedel. Oavsett priset skall konsumenten kunna lita på att livsmedlen\r\när säkra. Den information som ges på förpackningarna i form av märkning\r\noch annan information skall vara tillräckligt tydlig och bra för att\r\nkonsumenterna skall kunna göra ett medvetet val. Utskottet ansluter sig\r\ntill regeringens uppfattning att för att konsumenterna skall kunna lita\r\npå att maten är säker krävs ett bra regelverk, en god livsmedelstillsyn\r\noch tillgång till vederhäftig och oberoende information. Som grund och\r\nstöd för detta krävs forskning om det vi äter och hur maten påverkar\r\noss. Som regeringen påpekar är större delen av regelverket på\r\nlivsmedelsområdet harmoniserat inom EU. Det innebär att ingen medlemsstat kan\r\nha vare sig strängare eller liberalare bestämmelser. Utskottet delar\r\nregeringens ståndpunkt i fråga om att det gemensamma lagstiftningsarbetet\r\nbör prioriteras. Som framgår av propositionen får det arbete som bedrivs\r\ninom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och WHO:s gemensamma\r\nlivsmedelsstandardiseringsorgan, allt större betydelse. Bestämmelser utformade\r\ni dessa organisationer är frivilliga att följa för de olika medlemsländerna\r\nmen för att hävda t.ex. strängare hälsokrav måste detta kunna motiveras\r\nvetenskapligt. I annat fall finns risken att landet i en WTO-panel anses\r\nha handelshindrande lagstiftning. Utskottet har erfarit att inom Codex\r\nAlimentarius pågår bl.a. framtagande av globala märkningsregler.\r\nUtskottet har inhämtat att en översyn skall göras av EU:s generella\r\nmärkningsdirektiv (direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning\r\nav medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel\r\nsamt om reklam för livsmedel). På uppdrag av kommissionen har konsulter\r\ntagit fram ett underlag inför den kommande översynen. Samtliga intressenter\r\nhar uppmanats att skicka in synpunkter på rapporten och på vad som bör\r\nbeaktas i översynen. Utskottet ansluter sig till den uppfattning som\r\nregeringen uttryckt i sammanhanget, nämligen att ett bredare grepp bör\r\ntas och att samma regler i princip bör gälla för alla livsmedel. Utöver\r\ndet generella märkningsdirektivet finns i dag ett antal andra rättsakter\r\nsom innehåller märkningsbestämmelser, t.ex. marknadsordningar för vissa\r\nlivsmedel såsom ägg, kött och vin.\r\nEnligt det generella märkningsdirektivet skall ett livsmedels ursprung\r\nanges om utelämnandet av sådana uppgifter kan vilseleda konsumenten.\r\nUrsprungsmärkning av nötkött är dock alltid obligatoriskt, vilket\r\nregleras genom särskilda förordningar. Inom ramen för kommissionens översyn\r\nav det generella märkningsdirektivet väntas enligt Regeringskansliet\r\näven reglerna för ursprungsmärkning tas upp. Som utskottet tidigare har\r\nkonstaterat (bet. 2001/02:MJU5 och 2002/03:MJU11) gäller inom EU sedan\r\nden 1 januari 2001 rådets förordning (EG) nr 2772/99 om allmänna\r\nbestämmelser för ett obligatoriskt system för märkning av nötkött. Sedan\r\nden 15 augusti 2000 gäller också Europaparlamentets och rådets förordning\r\n(EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och\r\nregistrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter.\r\nFörordningen innebär att aktörer och organisationer som saluför nötkött\r\ninom gemenskapen skall märka köttet. Det obligatoriska märkningssystemet\r\nskall bl.a. innehålla ett referensnummer eller en referenskod som\r\nsäkerställer sambandet mellan köttet och djuret eller djuren. Detta nummer\r\nkan utgöras av identifieringsnumret för det enskilda djur från vilket\r\nnötköttet kommer eller identifieringsnumret för en grupp djur. I systemet\r\ningår också godkännandenummer för det slakteri där djuret eller gruppen\r\ndjur slaktades samt medlemsstat eller tredjeland där slakteriet är\r\nbeläget. Vidare ingår godkännandenummer för den styckningsanläggning där\r\nslaktkroppen eller gruppen slaktkroppar styckades samt medlemsstat eller\r\ntredjeland där anläggningen är belägen. Från och med den 1 januari 2002\r\nskall även anges medlemsstat eller tredjeland där djuret är fött, alla\r\nmedlemsstater eller tredjeland där djuret är uppfött samt medlemsstat\r\neller tredjeland där djuret har slaktats. I Sverige finns sedan år 1995\r\nen frivillig branschöverenskommelse om ursprungsmärkning av allt kött.\r\nUtskottet har nyligen inhämtat att en översyn av reglerna för märkning\r\nav nötkött och nötköttsprodukter pågår inom Europeiska kommissionen.\r\nSyftet är att förenkla reglerna för att få ett bättre fungerande system.\r\n\r\nEnligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) skall uppgifter\r\nlämnas för alla typer av förpackningar. Detta för att säkerställa att\r\ninformation ges i alla led så att konsumenterna vid förfrågan, t.ex. på\r\nen restaurang, kan få samma information som gäller för färdigförpackade\r\nlivsmedel avsedda för den enskilda konsumenten. Vidare finns det krav\r\npå spårbarhet i enlighet med EU:s allmänna livsmedelslagstiftning\r\n(Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002).\r\nEnligt det generella märkningsdirektivet skall medlemsländerna säkerställa\r\natt det är förbjudet att sälja livsmedel om inte märkningen anges på\r\nett språk som med lätthet förstås av konsumenterna. Enligt 10 §\r\nLivsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel\r\n(LIVSFS 2004:27) skall föreskrivna märkningsuppgifter anges på svenska.\r\nAnnat språk får användas om stavningen endast obetydligt skiljer sig\r\nfrån den svenska. Märkningsuppgifterna får samtidigt anges på flera\r\nspråk.\r\nNär det gäller foderrelaterade frågor vill utskottet erinra om att sådana\r\naspekter regleras särskilt genom EU:s foderlagstiftning. Märkning av\r\nekologiska produkter regleras i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om\r\nekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på\r\njordbruksprodukter och livsmedel. Beträffande etisk märkning har utskottet\r\ninhämtat att ett antal nordiska projekt har genomförts i ämnet.\r\nSlutsatserna har varit att de flesta intressenter inte vill ha ett märke\r\neller en symbol utan få mer information, via en databas eller liknande.\r\nEnligt Regeringskansliet skall ett nytt nordiskt projekt sannolikt\r\ngenomföras för att analysera olika sätt att informera om etiska\r\nförhållanden.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen fortsätter att verka aktivt i det\r\nfortsatta arbetet för en korrekt och tydlig märkning av livsmedel, både\r\ninom EU och globalt. Detta gäller inte minst översynen av befintliga\r\nregler. Konsumentperspektivet är av stor vikt i sammanhanget.\r\nMed det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör vidta några\r\nåtgärder med anledning av motionerna 2002/03:MJ374 (s), 2002/03:MJ422\r\n(fp) yrkande 14 delvis, 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 17, 2002/03:MJ487\r\n(c) yrkandena 11 och 15, 2003/04:MJ344 (s), 2003/04:MJ399 (kd) yrkandena\r\n32 och 33, 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 5 delvis, 2003/04:MJ455 (s),\r\n2004/05:MJ263 (c) yrkande 1, 2004/05:MJ331 (c) yrkande 1, 2004/05: MJ353\r\n(c), 2004/05:MJ412 (c), 2004/05:MJ419 (s), 2004/05:MJ499 (kd) yrkandena\r\n15 delvis och 16 samt 2004/05:MJ515 (s). Motionerna avstyrks i berörda\r\ndelar. Utskottet avstyrker även motionerna 2002/03:MJ422 (fp) yrkandena\r\n12 och 14 delvis samt 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 5 delvis. Vidare\r\navstyrks motion 2004/05:MJ322 (mp) yrkande 2. Även de i motionerna\r\n2003/04:MJ268 (s) och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 15 delvis framförda kraven\r\nom märkning av kött på restauranger avstyrks. Med det ovan anförda\r\navstyrks vidare motionerna 2002/03:K432 (fp) yrkande 17 delvis, 2003/04:MJ432\r\n(fp) yrkande 13 och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis.\r\nAngående avståndsmärkning vill utskottet anföra följande. När det gäller\r\nmärkning i allmänhet finns det inget hinder mot att ange uppgifter som\r\när korrekta och inte vilseledande. Sverige kan däremot inte införa\r\nsträngare regler i och med att märkningsreglerna är harmoniserade inom\r\nEU. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ328\r\n(fp), 2004/05:MJ308 (fp) och 2004/05:MJ331 (c) yrkande 3 lämnas utan\r\nnågon ytterligare åtgärd av riksdagen.\r\nLivsmedel och hälsa\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:MJ461 (fp) yrkande 1 förespråkas tydliga innehållsdeklarationer\r\nför livsmedel. Enligt motionären är det viktigt att alla konsumenter\r\nfår korrekt information om innehållet, dels för att kunna ta ansvar för\r\nden egna hälsan, dels med hänsyn till att personer med vissa sjukdomar\r\nsärskilt behöver beakta innehållet i maten. Enligt yrkande 4 behövs\r\nsvenska insatser på EU-nivå för att förbättra konsumenternas tillgång\r\ntill tydligt innehållsdeklarerad mat. Salthalten i färdiga livsmedel\r\nbör enligt yrkande 3 sänkas men framför allt deklareras. Lägre saltintag\r\nkan sänka blodtrycket och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar,\r\npåpekar motionären. Liknande synpunkter förs fram i motion 2004/05:MJ538\r\n(fp), enligt vilken märkning av livsmedels saltinnehåll är nödvändigt\r\nför att underlätta för svenska konsumenter att välja livsmedel utifrån\r\nett hälsoperspektiv. I motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 1 anförs att\r\nsockerinnehållet i barnmatsprodukter kan vara svårt att bedöma.\r\nMotionärerna anser att näringsdeklaration bör vara obligatoriskt på all\r\nbarnmat. Vidare bör ett tak för tillåten mängd tillsatt socker införas.\r\nEnligt yrkande 18 bör lagstiftningen skärpas så att det tydligt framgår\r\natt både mängden fett och socker skall anges på de förpackade livsmedel\r\nsom säljs i Sverige. Enligt motionerna 2003/04:MJ364 (mp) och 2004/05:Ub323\r\n(mp) yrkande 5 bör livsmedelsindustrin få i uppdrag att snarast ändra\r\ningrediensmärkningen så att det tydligt framgår vilken sockerhalt\r\nprodukterna innehåller. I motion 2003/04:MJ425 (mp) begärs att regeringen\r\nåterkommer med förslag till nödvändiga åtgärder för att den procentuella\r\ntillsatsen av socker skall framgå på livsmedel, på liknande sätt som\r\nnär det gäller procentuell fetthalt (yrkande 1). I yrkande 2 begärs att\r\nregeringen återkommer med förslag till nödvändiga åtgärder för att också\r\nden procentuella tillsatsen av annat sötningsmedel skall specificeras.\r\nSockrets skadliga effekter bör enligt motion 2004/05:MJ291 (s) få en\r\nmer framträdande plats i det förebyggande hälsoarbetet. Producenternas\r\nansvar bör lyftas fram och en symbol övervägas på förpackningarna, i\r\nlikhet med vad som finns för att ange fetthalten. Märkning av sockerhalten\r\ni livsmedel tas även upp i motion 2004/05:MJ296 (s). Vidare framhålls\r\nbehovet av tydlig information till allmänheten om sockrets betydelse\r\nför hälsan. Motionären anser också att Livsmedelsverket bör se till att\r\nallt onödigt socker tas bort ur livsmedel. Enligt motion 2004/05:MJ514\r\n(s) bör regeringen ge Livsmedelsverket i uppdrag att se över hur märkningen\r\nav livsmedel kan genomföras med målet att konsumenten lättare skall\r\nkunna välja nyttiga produkter. I ett sådant system måste även sockermängden\r\nbeaktas. Parallellt bör insatser göras för att upplysa konsumenterna om\r\nriskerna med en omfattande sockerkonsumtion. Regeringen bör enligt motion\r\n2004/05:MJ521 (mp) verka för att s.k. utrymmesmat förses med en tydlig\r\ninnehållsdeklaration. Med utrymmesmat avses livsmedel som huvudsakligen\r\ninnehåller mycket energi och/eller fett och socker men lite av andra\r\nnäringsämnen. Motionären anser att förpackade livsmedel bör förses med\r\ninnehålldeklarationer som tydligt visar innehållet av exempelvis socker\r\noch fett per 100 gram. För livsmedel i lös vikt bör en tydlig\r\ninnehållsdeklaration finnas lättillgänglig i butiken. Enligt motion\r\n2003/04:MJ298\r\n(s) bör mängden kalorier per måttenhet framgå i alla sammanhang där\r\nlivsmedel har en innehållsdeklaration. Därmed skulle det bli lättare\r\natt anpassa kaloriintaget till behovet, vilket i förlängningen skulle\r\ninnebära mindre risk för s.k. välfärdssjukdomar. Även i motion 2004/05:MJ472\r\n(s) förespråkas att i alla innehållsdeklarationer bör mängden kalorier\r\noch sockermängden per måttenhet framgå.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 17 bör Sverige verka för ett\r\ngemensamt system för nyckelhålsmärkning inom EU. En mer kvantitativ\r\nmärkning bör eftersträvas i stället för det binära system (nyckelhål\r\neller inget nyckelhål) som finns i dag. I motion 2003/04:MJ276 (s) anförs\r\natt kraven för att få märka livsmedel med grönt nyckelhål bör skärpas\r\nmed hänsyn till mängden socker i produkten. Enligt motion 2004/05:MJ331\r\n(c) yrkande 2 bör nyckelhålsmärkningen utvidgas så att även halten\r\nsötningsmedel ingår.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 4 delvis behöver EU en gemensam\r\nsyn på hur sanningshalten i påstådda hälsoeffekter hos mervärdesmat kan\r\nbevisas och kontrolleras. På EU-nivå diskuteras att tillåta uttalanden\r\nom att livsmedel kan minska riskfaktorer för viss sjukdom, vilket är\r\nbra så länge säkerhets- och beviskraven håller tillräcklig nivå. Sverige\r\nbör skyndsamt se över sin egen policy och underlätta för utveckling och\r\nmarknadsföring inom detta område, anser motionärerna.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ396 (mp) har Läkemedelsverket och Livsmedelsverket\r\nlåtit bli att uppmärksamma de varningar och den forskning som reser\r\nfrågetecken beträffande effekter och bieffekter av aspartam. Vidare\r\npåpekas att aspartam är kontraproduktivt som fungerande sockerersättning.\r\nI stället för att dämpa sockersuget blir den simulerade sötman en garant\r\nför att insulin-socker-balansen i kroppen aldrig normaliseras. Regeringen\r\nbör därför enligt motionären be Läkemedelsverket och Livsmedelsverket\r\natt tills vidare stoppa aspartam samt att forska på dess risker.\r\nSammansatta ingredienser som på förhand kan utpekas som riskingredienser\r\nborde deklareras tydligare, enligt motionerna 2003/04:MJ375 (fp) yrkande\r\n1 och 2004/05:MJ461 (fp) yrkande 2. Motionärerna påpekar att när en s.\r\nk. sammansatt ingrediens, som i sin tur består av flera andra ingredienser,\r\ningår räcker det att bara skriva denna. Den överkänslige får då inte\r\nfullständig information. I motion 2003/04:MJ432 (fp) anförs att regelverket\r\nför märkning av livsmedel som innehåller kända livsmedelsallergener bör\r\nses över, med hänvisning till ett antal incidenter där allergiker inte\r\npå ett enkelt sätt har kunnat upptäcka att produkter t.ex. innehåller\r\nnötter. Märkningen av de allvarligaste matallergenerna såsom soja och\r\nnötter bör vara i form av symboler, företrädesvis utformade på ett\r\nlikartat sätt inom hela EU (yrkande 6).\r\nI motion 2004/05:MJ499 (kd) föreslås att ett slags Richterskala införs\r\nför matlarm. Enligt motionärerna är det angeläget att konsumenterna har\r\nmöjlighet att jämföra olika risker med varandra. Genom att sätta en\r\nsiffra på riskerna kan konsumenterna bättre bedöma larmrapporterna och\r\nkontrollera sin oro. Livsmedelsverket bör därför få i uppdrag att ansvara\r\nför att en sådan Richterskala införs (yrkande 9).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ462 (s) bör regeringen få i uppdrag att pröva\r\nbehovet av en produktstandard för snus och andra rökfria tobaksprodukter.\r\nEftersom Sverige har ett undantag från EU:s försäljningsförbud för\r\nsnus ligger ansvaret för en reglering av produktstandard för närvarande\r\npå nationell nivå. Det är därför angeläget att regeringen snarast\r\ntillsammans med Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet prövar behovet\r\nav en reglering.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av budgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde 9, avser\r\nregeringen att intensifiera insatserna när det gäller kost och fysisk\r\naktivitet. Andelen människor som lider av övervikt eller fetma i\r\nbefolkningen har ökat markant under de senaste decennierna. Utskottet gör\r\nsamma bedömning som regeringen i fråga om att utvecklingen är oroande\r\noch att insatser krävs för att skapa förutsättningar för goda matvanor\r\noch ökad fysisk aktivitet. Den 9 februari 2005 redovisade Statens\r\nfolkhälsoinstitut och Livsmedelsverket regeringsuppdraget att ta fram ett\r\nunderlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet\r\nbland befolkningen. I rapporten finns förslag till mål, en samlad\r\nstrategi för att nå målen samt 79 konkreta insatser för hur det skall bli\r\nenklare för människor att äta bättre och röra sig mer. Regeringen har\r\naviserat att den kommer att lägga fram en handlingsplan för goda matvanor\r\noch ökad fysisk aktivitet bland befolkningen under hösten 2005 eller\r\nvåren 2006. Utskottet har inhämtat att även inom EU och WTO pågår arbete\r\nmed motsvarande handlingsplaner.\r\nRådets direktiv 90/496/EEG om näringsvärdesdeklaration för livsmedel\r\nhåller på att ses över. Ett förslag till nytt direktiv väntas från\r\nkommissionen under hösten 2005. Utskottet har erfarit att det nya förslaget\r\nväntas innebära att näringsvärdesdeklaration blir obligatoriskt för i\r\nstort sett alla livsmedel. I dag är det frivilligt att ange en sådan\r\ndeklaration. I sammanhanget diskuteras att bl.a. mängden sockerarter\r\noch salt (natrium) skall anges specifikt. I dag kan näringsvärdet anges\r\npå två olika sätt. Det vanligaste är att ange kategorierna energi,\r\nprotein, fett och kolhydrater. I den mer ovanliga varianten anges dessutom\r\nsockerarter, mättade fettsyror, kostfibrer och natrium. Ingrediensförteckningar,\r\ndvs. angivande av alla ingredienser som använts vid tillverkningen (t.\r\nex. socker, vatten, vetemjöl) regleras i EU:s generella märkningsdirektiv\r\n(Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000\r\nom tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och\r\npresentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel). Utskottet har\r\ninhämtat att även det direktivet håller på att ses över. Redan med\r\nnuvarande regler är det obligatoriskt att ange innehållet i livsmedel i\r\nfallande storleksordning. Den faktiska mängden av ingredienserna eller\r\nkategorier av ingredienser behöver dock bara anges för karaktärsgivande\r\nsådana, exempelvis mängden kött i korv. Inom EU behandlas även ett\r\nförslag till en helt ny förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden\r\nom livsmedel (Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om\r\nnäringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, KOM (2003) 424).\r\nFörslaget omfattar märkning, presentation och reklam. Med näringspåståenden\r\nmenas påståenden såsom sockerfri, light, mager och fiberrik. Med\r\nhälsopåståenden avses påståenden om sambandet mellan ett livsmedels innehåll\r\noch dess påverkan på människors hälsa, t.ex. att kalcium kan minska\r\nrisken för benskörhet. Europaparlamentets yttrande inväntas innan rådet\r\nkan försöka nå en politisk överenskommelse om förordningen.\r\nNär det gäller nyckelhålsmärkning finns sedan år 1989 Livsmedelsverkets\r\nsymbol med det gröna nyckelhålet, som hjälper konsumenten att hitta\r\nlivsmedel som är magra och/eller fiberrika. Märkningen är frivillig,\r\nmen matproducenterna måste uppfylla vissa villkor för att få använda\r\nsymbolen. Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag till nya villkor\r\nför nyckelhålet, som innebär att det även ställs krav på fettkvalitet\r\nsamt innehåll av socker och/eller salt för de produkter som bär symbolen.\r\nSyftet med villkoren är att fler och nyttigare nyckelhålsmärkta produkter\r\nskall finnas att välja på i butikerna. Förslaget skickades till Europeiska\r\nkommissionen i november 2004. Övriga medlemsstater och kommissionen\r\nfick då tre månader på sig att inkomma med synpunkter, vilket Spanien\r\noch kommissionen gjorde. Enligt Livsmedelsverket kommer de nya reglerna\r\natt kunna beslutas tidigast i slutet av maj 2005.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda föreslår utskottet att motionerna\r\n2003/04:MJ298 (s), 2003/04:MJ364 (mp), 2003/04:MJ425 (mp) yrkandena 1\r\noch 2, 2004/05:MJ291 (s), 2004/05:MJ296 (s), 2004/05:MJ461 (fp) yrkandena\r\n1, 3 och 4, 2004/05:MJ472 (s), 2004/05:MJ499 (kd) yrkandena 1 och 18,\r\n2004/05:MJ514 (s), 2004/05:MJ521 (mp), 2004/05:MJ538 (fp) och 2004/05:Ub323\r\n(mp) yrkande 5 lämnas utan någon ytterligare åtgärd av riksdagen. Med\r\ndet anförda avstyrks även motionerna 2003/04:MJ276 (s), 2004/05:MJ331\r\n(c) yrkande 2 och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 17 om nyckehålsmärkning.\r\nUtskottet avstyrker även motion 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 4 delvis om\r\nhälsopåståenden.\r\nNär det gäller aspartam vill utskottet anföra följande. Enligt\r\nLivsmedelsverket baseras godkännanden av de sötningsmedel som får användas\r\ni Sverige på bedömningar gjorda av EU:s vetenskapliga kommitté för\r\nlivsmedel, Scientific Committee for Food (SCF), som numera ingår i\r\nEuropeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA). Livsmedelsverket deltar\r\ni kommitténs arbete. För att ett sötningsmedel skall godkännas måste\r\ndet också finnas ett behov av medlet. Uppfylls det kravet krävs i princip\r\nsamma underlag som för registrering av ett läkemedel. Vid ett godkännande\r\när nästa fråga hur mycket av tillsatsen man kan acceptera att människor\r\näter. Detta bestäms av ADI-värdet (acceptabelt dagligt intag). Om inte\r\nnågra toxikologiska effekter finns kan sötningsmedlet användas fritt.\r\nFör de flesta sötningsmedel har dock ett acceptabelt dagligt intag\r\nfastställts, som anger hur mycket människan dagligen under hela livet\r\nriskfritt kan inta av tillsatsen per kilo kroppsvikt. Aspartam (E 951)\r\nbörjade användas i Sverige år 1982. Medlet har en sötningseffekt som är\r\nomkring 200 gånger högre än den hos vanligt socker. Aspartam är uppbyggt\r\nav de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra, vilka är naturliga\r\nbyggstenar i många proteiner i normal kost. Personer som lider av\r\nfenylketonuri (PKU) har ett medfött fel i förmågan att omsätta fenylalanin\r\noch bör därför undvika att äta livsmedel som är sötade med aspartam.\r\nProdukter som innehåller aspartam måste därför märkas med uppgift om\r\natt de innehåller en fenylalaninkälla. Enligt Livsmedelsverket har några\r\nbiverkningar av aspartam inte kunnat påvisas efter nästan 20 års användning.\r\nMed det anförda anser utskottet att motion 2003/04:MJ396 (mp) bör lämnas\r\nutan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan.\r\nUtskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 2003/04:MJ375 (fp)\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 6 och 2004/05:MJ461 (fp) yrkande 2\r\nom vikten av tydlig information på livsmedel som innehåller allergener.\r\nDen 25 november 2003 publicerades Europaparlamentets och rådets direktiv\r\n2003/89/EG om ändring av direktiv 2000/13/EG när det gäller uppgifter\r\nom ingredienser i livsmedel. Enligt Regeringskansliet innebär ändringen\r\nav märkningsdirektivet att situationen för allergiker förbättras väsentligt\r\noch att alla konsumenter får mer information om vad livsmedlen innehåller.\r\nI de nya reglerna ingår en lista med vanliga allergener som alltid\r\nskall anges med sina specifika namn. Allergenerna skall även anges på\r\nalkoholhaltiga drycker, vilka tidigare har varit helt undantagna från\r\nkravet på ingrediensförteckning. Ändringarna skall börja tillämpas fr.\r\no.m den 25 november 2005. Livsmedel som har märkts före detta datum och\r\nfinns i lager får dock säljas slut. Med det anförda föreslår utskottet\r\natt motionerna 2003/04:MJ375 (fp) yrkande 1, 2003/04:MJ432 (fp) yrkande\r\n6 och 2004/05:MJ461 (fp) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd i den mån\r\nde inte kan anses tillgodosedda.\r\nNär det gäller förslaget i motion 2004/05:MJ499 yrkande 9 om att införa\r\nett slags Richterskala för matlarm vill utskottet anföra följande. Inom\r\nWHO används begreppet DALY (Disability-adjusted life years) som en metod\r\nför att beräkna relativa effekter för människors hälsa av olika risker.\r\nLivsmedelsverket har för avsikt att utvärdera möjligheten att använda\r\nDALY som grund för arbetet inom området livsmedelssäkerhet. \"Kan effekterna\r\nav salmonella jämföras med dioxin\" är exempel på en frågeställning som\r\när av vikt för att kunna uppskatta resursbehovet för livsmedelssäkerhet.\r\nLivsmedelsverket organiserar under våren 2005 en internationell konferens\r\npå temat DALY. Med det anförda anser utskottet att syftet med motion\r\n2004/05:MJ499 yrkande 9 i allt väsentligt får anses tillgodosett.\r\nMotionen avstyrks därför i berörd del.\r\nÅr 1992 beslutade EU att förbjuda försäljning av snus inom hela unionen.\r\nVid EU-inträdet fick Sverige emellertid ett permanent undantag som\r\ninnebär att snus får säljas i Sverige men inte exporteras till andra\r\nmedlemsländer. Snus klassas enligt förarbetena till livsmedelslagen\r\n(1971:511) som livsmedel (prop. 1971:61). År 1972 medgav dåvarande\r\nStatens livsmedelsverk en dispens till Svenska Tobaksaktiebolaget som\r\ninnebar att snus enbart behöver märkas med uppgifter som rör varuslag,\r\nnettovikten vid förpackningstillfället och tillverkarens namn. Någon\r\ninnehållsdeklaration behövs således inte. Förpackningen skall däremot\r\nalltid vara försedd med varningstext (Europaparlamentets och rådets\r\ndirektiv 2001/37/EG). Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av\r\ntydliga varningstexter. Utskottet vill även framhålla vad regeringen\r\nanför i proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan om att Statens\r\nfolkhälsoinstitut skall stödja forskning och bidra till ökad belysning av\r\nhälsoeffekterna av snusanvändning. Utskottet förutsätter att Statens\r\nfolkhälsoinstitut noggrant följer vilka tobaksprodukter som förekommer\r\npå marknaden och vid behov använder sig av möjligheten i 18 § tobakslagen\r\natt meddela föreskrifter om gränsvärden för de skadliga ämnen som en\r\ntobaksvara innehåller eller ger upphov till samt om mätning och övervakning\r\nav dessa gränsvärden. Med det anförda föreslår utskottet att motion\r\n2003/04:MJ462 (s) lämnas utan vidare åtgärd.\r\nCider\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ291 (m) påpekas att vissa bryggerier betecknar drycker\r\nsom cider fast de i själva verket är s.k. alkoläsk. Konsumenterna\r\nvilseleds därmed om dryckens innehåll, som också är väsentligt billigare\r\natt tillverka än den jästa produkten. Den europeiska branschorganisationen\r\nAICV har begärt att regeringen skall införa en definition av cider i\r\nsvensk lagstiftning. Enligt motionären bör konsument- och\r\nkonkurrensneutraliserande intressen verka för att generiska begrepp inte\r\nmissbrukas\r\nför enskilda kommersiella intressen. Enligt motion 2003/04:MJ219 (s)\r\nbör regeringen se till att cider endast får utgöra benämning på jäst\r\näppel- eller päronjuice. Motionären påpekar att ett antal länder har\r\ninfört en definition av cider i sin lagstiftning. Sverige har dock valt\r\nbort lagstiftning och hänvisat frågan till Livsmedelsverket. Enligt\r\nmotion 2003/04:So345 (fp) kallas vissa typer av alkoläsk för cider\r\neftersom skatten på cider är lägre än den på sprit. För att förhindra\r\ndetta bör ordet cider enbart få användas om jästa äppel- eller pärondrycker\r\n(yrkande 10).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inhämtat att Livsmedelsverket har utarbetat förslag till\r\nföreskrifter om cider. Föreskrifterna har skickats för notifiering till\r\nEuropeiska kommissionen och planeras träda i kraft fr.o.m. den 1 juli\r\n2005. Enligt föreskrifterna avses med cider en dryck som framställts av\r\nfermenterad fruktjuice av äpple och/eller päron. Alkoholen i cider får\r\nenbart härröra från fermenteringen av äppel- och/eller päronjuice,\r\nförutom den minsta mängd alkohol som är nödvändig som lösningsmedel för\r\ntillsatser eller aromer. Några EU-regler finns inte för cider och enligt\r\nvad utskottet erfarit är några regler heller inte att vänta. Många\r\nEU-länder har däremot infört nationella regler om cider. När det gäller\r\nskattefrågan vill utskottet hänvisa till vad skatteutskottet nyligen\r\n(bet. 2004/05:SkU25) anfört beträffande beskattning av alkoläsk. Enligt\r\nartikel 3 i cirkulationsdirektivet 92/12/EEG får medlemsstaterna utöver\r\npunktskatt och moms belägga bl.a. alkoholdrycker med andra indirekta\r\nskatter för särskilda ändamål, dvs. specialdestinerad skatt. När det\r\ngäller alkoläsk (alco-pops) har så skett i Danmark, Tyskland och Frankrike.\r\nEnligt vad skatteutskottet erfarit arbetar kommissionen med inriktningen\r\natt skapa en egen skatteklass för alkoläsk gemensam för EU. Vidare\r\nförbereds ett seminarium i maj 2005 angående klassificering av nya drycker.\r\n\r\nUtskottet anser med hänvisning till de kommande föreskrifterna om cider\r\nsamt vad som i övrigt anförs ovan att motionerna 2003/04:MJ219 (s),\r\n2003/04:MJ291 (m) och 2003/04:So345 (fp) yrkande 10 bör lämnas utan\r\nvidare åtgärd. Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.\r\nSäkra livsmedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre motionsyrkanden (v) om miljögifter i livsmedel,\r\nmed hänvisning bl.a. till pågående arbete inom EU. Ett antal motionsyrkanden\r\n(s, m, kd, v, c, mp) om dioxin i fisk avstyrks med hänvisning bl.a.\r\ntill regeringens arbete inom EU och Livsmedelsverkets översyn av kostråden.\r\nVidare avstyrks ett motionsyrkande (s) om azofärgämnen med hänvisning\r\ntill regeringens arbete för en begränsad användning inom EU. Med hänvisning\r\nbl.a. till regeringens arbete för en förbättrad salmonellasituation\r\ninom Europeiska unionen avstyrks ett antal motionsyrkanden (s, m, kd,\r\nc, mp) om salmonella. Ett motionsyrkande (c) om antibiotika avstyrks\r\nmed hänvisning bl.a. till gällande föreskrifter. Slutligen avstyrks\r\nmotionsyrkanden (c) om dricksvatten med hänvisning bl.a. till gällande\r\nregelverk.\r\nJämför reservationerna 45 (v, mp), 46 (v, mp), 47 (kd, c), 48 (v), 49\r\n(mp), 50 (v, mp) och 51 (m, fp, kd, c, mp).\r\nGiftfria livsmedel\r\nMotionerna\r\nEnligt motionerna 2002/03:MJ419 (v) yrkande 10 och 2003/04:MJ410 (v)\r\nyrkande 10 bör regeringen anta en handlingsplan för att begränsa\r\nmiljögifter i livsmedel. Motionärerna anser att det inte är individens\r\nansvar att hålla sig informerad om vilka livsmedel som innehåller gifter\r\nsom kan orsaka allvarliga hälsoeffekter. Frågan är alldeles för komplex\r\nför att den inte alltid så lättillgängliga informationen skall vara\r\ntillräcklig.\r\nLivsmedelsverket bör få i uppdrag att se över gränsvärdena för\r\nbekämpningsmedelsrester i livsmedel samt att verka för att metoderna för\r\nfastställandet av ADI (acceptabelt dagligt intag) förfinas för en större\r\ntillförlitlighet, anser motionärerna bakom motion 2003/04:MJ410 (v)\r\nyrkande 8. För konventionellt producerade livsmedel har gränsvärden\r\nfastställts för vilken mängd bekämpningsmedel människan tål för att\r\ninte hälsan skall påverkas. Det är dock enligt motionärerna mycket svårt\r\natt avgöra vilka framtida hälsoeffekter som kan bli följden av generationers\r\nanvändning. Gränsvärden sätts efter ADI, vilket skall spegla en livslång\r\nkonsumtion och effekter på bl.a. tumörbildning och reproduktionsförmåga.\r\nADI baseras på djurförsök, vilket enligt motionärerna inte alltid är\r\ntillförlitligt när det gäller tillämpningen på människan. Att akuta\r\neffekter inte heller inkluderas i ADI är ytterligare en stor brist.\r\nVidare påpekas att det inte är ovanligt att rester av bekämpningsmedel\r\nsom är förbjudna i Sverige hittas i importerade livsmedel.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ202 (m) bör exportförbudet av sill och lax fångad\r\ni södra Östersjön hävas. Motionären påpekar att genomförda undersökningar\r\ninte har visat att sill och lax som fångas i Östersjön söder om Gotland\r\nhar de höga dioxinvärden som motiverar ett exportförbud. Det förefaller\r\ndärför motiverat att snarast undanta fångster från denna del av Östersjön\r\nfrån exportförbudet (yrkande 1). I motion 2004/05:MJ500 (kd) framhålls\r\natt åtgärderna mot dioxinutsläpp behöver intensifieras för att halterna\r\ni svensk fisk så fort som möjligt skall sjunka till nivåer inom EU:s\r\nnormer. Motionärerna påpekar att det dock tar lång tid innan åtgärderna\r\nger resultat (yrkande 2). Sverige bör därför verka för att förlänga\r\nundantaget från EU:s normer om dioxinhalter i fisk. Enligt motion\r\n2002/03:MJ487 (c) kan de länder som inte tillämpar lika noggranna och\r\ntillförlitliga mätmetoder som Sverige undgå EU:s restriktioner trots\r\natt de eventuellt kan ha ännu högre dioxinhalter i fisk än vad Sverige\r\nhar. Åtgärder bör därför vidtas så att EU har samma villkor för\r\nmedlemsländerna vad gäller mätmetoder, mättider och mätplatser för dioxin\r\ni fisk (yrkande 36). Motionärerna bakom motion 2004/05:MJ224 (v) påpekar\r\natt stora delar av den svenska befolkningen finns i den grupp som enligt\r\nEuropeiska kommissionen behöver skyddas mot intag av dioxin i fet fisk.\r\nGenom undantaget från EU:s gränsvärden har svenska myndigheter åtagit\r\nsig att informera dessa grupper om riskerna och se till att deras\r\nkonsumtion inte överskrider EU:s rekommenderade högsta dagliga intag. En\r\ntydlig och effektiv handlingsplan behövs därför för att klargöra hur de\r\nnationella kostråden angående fet fisk från Östersjön sprids och efterlevs\r\nhos riskgrupperna (yrkande 1). Enligt motion 2002/03:MJ489 (mp) yrkande\r\n9 bör fisk med för höga dioxinhalter inte få säljas i Sverige. Sveriges\r\ndispens från EU-kraven innebär att dioxinhaltig fisk från Östersjön får\r\nsäljas till svenska konsumenter men inte exporteras till andra EU-länder.\r\nMotionärerna befarar att ett sådant prejudikat åberopas av andra länder\r\nsom inte vill uppfylla nya EU-krav inom andra områden, t.ex. av hänsyn\r\ntill starka producentintressen. Enligt motion 2002/03:MJ266 (s) är\r\nSveriges undantag från EU:s dioxinregler en framgång för fiskeindustrin\r\nmen ett bakslag för konsumenterna. Regeringen bör därför i dialog med\r\nfiskeindustrin och berörda myndigheter klargöra att man inte avser att\r\nförhandla fram en förlängning av undantaget. Vidare bör regeringen\r\nåterkomma med en redogörelse för hur man förbereder effekterna av\r\nikraftträdandet av de nya reglerna år 2006.\r\nI motion 2003/04:MJ452 (s) påpekas att Sverige för många år sedan förbjöd\r\nanvändningen av azofärgämnen i svenska livsmedel, ett förbud som Sverige\r\ninte fick behålla i och med medlemskapet i EU. Sverige bör därför gå\r\nföre och förbjuda sådana färgämnen samt arbeta för ett totalförbud inom\r\nEU.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI Rådets förordning (EEG) nr 315/93 läggs fast att gemenskapen skall\r\nfastställa gränsvärden för främmande ämnen i livsmedel om så är nödvändigt\r\nför att skydda människors hälsa (rådets förordning (EEG) nr 315/93 av\r\nden 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för\r\nfrämmande ämnen i livsmedel). Arbetet med att identifiera ämnen för vilka\r\ngränsvärden bör fastställas har delegerats till kommissionen. Enligt\r\nRegeringskansliet har kommissionen bedrivit ett gediget arbete under de\r\nsenaste fem åren och alltfler ämnen har blivit föremål för gränsvärden.\r\nSom exempel nämns arbetet med olika mögelgifter såsom aflatoxin,\r\nochratoxin och fumonisin, tungmetaller såsom kvicksilver samt vissa\r\norganiska föreningar, t.ex. dioxin och furaner. De fastställda gränsvärdena\r\nframgår av kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 om fastställande\r\nav högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel, som\r\nrevideras fortlöpande. Avsikten med att begränsa förekomsten av miljögifter\r\ni livsmedel är att skydda konsumenterna. Många olika aspekter måste\r\ndock vägas in vid beslut om gränsvärden. Regeringens huvudlinje är att\r\nförekomsten av främmande ämnen i livsmedel skall begränsas i så hög\r\nutsträckning som möjligt, samtidigt som hänsyn tas till bl.a.\r\nhandelspolitiska konsekvenser och de positiva hälsoeffekter som vissa grupper\r\nav livsmedel har. Utskottet ansluter sig till regeringens ståndpunkt.\r\nMed det anförda anser utskottet att motionerna 2002/03:MJ419 (v) yrkande\r\n10 och 2003/04:MJ410 (v) yrkande 10 kan lämnas utan att riksdagen vidtar\r\nnågon ytterligare åtgärd.\r\nNär det gäller gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel vill\r\nutskottet anföra följande. Enligt Livsmedelsverket fastställs gränsvärden\r\nmot bakgrund av den mängd av ett visst bekämpningsmedel som används på\r\nrespektive gröda, de resthalter som användningen resulterar i och den\r\nmängd som bedöms vara acceptabel för den mest känsliga konsumentgruppen.\r\nADI-värdet (acceptabelt dagligt intag) bygger på livslånga vetenskapliga\r\nstudier av djur - vanligen mus, råtta, hund och kanin - för vilka man\r\nutreder bl.a. kronisk toxicitet, carcinogenicitet, genotoxicitet,\r\nneurotoxicitet och reproduktionstoxicitet. Underlaget kan ibland även\r\ninkludera studier på människa. Beräkningen av ADI för människa baseras\r\npå NOAEL (no observable adverse effect level) av den mest kritiska\r\neffekten från sådana långtidsstudier med den känsligaste djurarten och\r\nmed användning av lämplig osäkerhetsfaktor, oftast i storleksordningen\r\n100. Akuta effekter inkluderas i ett ARfD-värde (akut referensdos),\r\nvilket bygger på akuttoxiska djurförsök som utförs för att utreda\r\neventuella effekter av exponering vid ett enskilt tillfälle. Gränsvärden\r\nsätts i relation till både ADI och ARfD. Enligt Livsmedelsverket saknas\r\nofta information om kombinationseffekter (såväl kumulativa som synergistiska)\r\nav olika bekämpningsmedelsrester i dagens livsmedel. Livsmedelverket\r\npublicerar på sin hemsida varje kvartal antalet prov i den svenska\r\nkontrollen som överskrider gällande gränsvärden. Utskottet vill i\r\nsammanhanget även framhålla att EU:s ministerråd den 24 januari 2005 antog\r\nen förordning om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel av\r\nvegetabiliskt och animaliskt ursprung. I förordningen harmoniseras och\r\nförtydligas processen ytterligare för att fastställa gränsvärden för\r\npesticidrester i livsmedel. Fastställande av gränsvärden inom gemenskapen\r\nsker genom kommittébeslut. En särskild expertgrupp arbetar fortlöpande\r\nmed att fastställa och föreslå gränsvärden för pesticider i livsmedel.\r\nUtskottet välkomnar att Sverige deltar aktivt i denna process och verkar\r\nför att så låga gränsvärden som möjligt sätts samt att hänsyn tas till\r\nden känsligaste konsumentgruppen. Utskottet anser därmed att motion\r\n2003/04:MJ410 (v) yrkande 8 bör lämnas utan vidare åtgärd i den mån den\r\ninte kan anses tillgodosedd med det anförda.\r\nUtskottet anförde i samband med behandlingen av proposition 2003/04:51\r\nKust- och insjöfiske samt vattenbruk att gränsvärden för dioxin i\r\nlivsmedel har uppmärksammats under senare år (2003/04:MJU13). Vidare\r\nkonstaterades att undersökningar har visat att dioxinintaget hos EU:s\r\nbefolkning generellt sett är högt, även om Livsmedelsverket kan visa\r\natt intaget av dioxin genom mat i Sverige har halverats jämfört med\r\ntidigt 1990-tal. En satsning på analyser av dioxin i fisk genomfördes\r\nunder år 2002. Totalt sett ger fiskkonsumtionen i Sverige, i likhet med\r\ni övriga nordiska länder, ett genomsnittligt bidrag på mer än 30 % till\r\ndet totala dioxinintaget. Vidare tog utskottet upp Sveriges tidsbegränsade\r\nundantag från gränsvärdet för dioxin i muskelkött från fisk och\r\nfiskeriprodukter t.o.m. år 2006. Undantaget innebär att dessa länder under\r\nen övergångsperiod har rätt att, under vissa villkor, släppa ut fisk på\r\nmarknaden som har sitt ursprung i Östersjöområdet trots att dioxinhalten\r\növerstiger det fastställda gränsvärdet. Försäljningen får endast vara\r\navsedd för konsumtion inom respektive land. Detta gäller under förutsättning\r\natt det finns ett system för ursprungsmärkning som kan garantera\r\nkonsumenternas tillgång till information om fångstplatsen så att erforderliga\r\nkostrekommendationer kan följas. Utskottet konstaterade att effekterna\r\nav dioxin för svenska konsumenter analyseras fortlöpande. Livsmedelsverket\r\nföljer utvecklingen inom området, särskilt vad gäller exponering och\r\neffekter. Utskottet anslöt sig till regeringens uppfattning att detta\r\narbete emellertid måste intensifieras och att riskerna och effekterna\r\nav de svenska konsumenternas intag av dioxin måste stå i förgrunden.\r\nVidare framhöll utskottet kommissionens pågående översyn av gränsvärdet\r\nför dioxin med syfte att införa gränsvärden även för dioxinlika PCB i\r\nlivsmedel, bl.a. fisk, samt den översyn som skall ske år 2006 av\r\ngränsvärdena för dioxin i konsumtionsfisk. Utskottet ansåg att inför de\r\nkommande förhandlingarna måste effekterna för svenska konsumenter\r\nklarläggas, såväl av det svenska undantaget som av en skärpning av\r\ngränsvärdena, och effekterna för svenskt fiske värderas. Utskottet anslöt\r\nsig till regeringens uppfattning att ge Livsmedelsverket och Fiskeriverket\r\ni samverkan med Jordbruksverket i uppdrag att utarbeta ett underlag\r\ninför ett förnyat svenskt ställningstagande om gränsvärden för dioxin.\r\nDet anförda innebar att utskottet anslöt sig till vad som anfördes i\r\npropositionen om utarbetande av ett underlag inför ett förnyat svenskt\r\nställningstagande till gränsvärden för dioxin. Utskottet avstyrkte därmed\r\nett motionsyrkande om dioxinfrågan. Utskottet har därefter inhämtat att\r\nFiskeriverket och Livsmedelsverket i regleringbreven för år 2004 fick\r\ni uppdrag att ta fram underlag inför ett svenskt ställningstagande\r\navseende dioxin och dioxinlika PCB. En delredovisning inkom i augusti\r\n2004 och slutredovisningen den 4 oktober 2004. Utskottet har erfarit\r\natt materialet används som underlag för regeringens arbete i kommissionens\r\narbetsgrupper som för närvarande arbetar med att se över EU:s regelverk\r\npå området. I sammanhanget vill utskottet även framhålla Livsmedelsverkets\r\nprojekt om risken respektive nyttan med att äta fisk, som påbörjades år\r\n2004 och skall vara färdigt till årsskiftet 2005/06. Livsmedelsverket\r\ngör samtidigt en översyn av kostråden till allmänheten. Nya kostråd\r\nkommer att ges ut efter det att risk/nytta-projektet har avslutats. Med\r\nhänsyn till det pågående arbetet i Sverige och EU anser utskottet att\r\nnågon åtgärd av riksdagen inte är påkallad. Motionerna 2002/03:MJ202\r\n(m) yrkande 1, 2002/03:MJ266 (s), 2002/03:MJ487 (c) yrkande 36,\r\n2002/03:MJ489 (mp) yrkande 9, 2004/05:MJ224 (v) yrkande 1 och 2004/05:MJ500\r\n(kd) yrkande 2 avstyrks.\r\nSveriges nationella regler för azofärgämnen, som var mer restriktiva än\r\nEU:s, upphävdes vid EU-inträdet. Användningen av tillsatser, aromer,\r\nsötningsmedel och färgämnen är totalharmoniserat. Färgämnen regleras\r\ndels genom ramdirektiv 89/107/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas\r\nlagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i\r\nlivsmedel, dels genom det s.k. färgämnesdirektivet (Europaparlamentets\r\noch rådets direktiv 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för\r\nanvändning i livsmedel). Enligt Regeringskansliet har Sverige vid olika\r\ntillfällen framfört att en översyn av direktiv 94/36/EG bör göras.\r\nUtskottet har erfarit att kommissionen planerar att under våren 2005\r\nlägga fram förslag till en helt ny lagstiftning för tillsatser. Förslaget\r\ninnebär att alla specifika direktiv som reglerar färgämnen, aromer,\r\nsötningsmedel och andra tillsatser slås samman till en enda förordning.\r\nNär förordningen är färdigförhandlad är avsikten att en bedömning skall\r\ngöras av varje enskild tillsats för att se om den fortfarande bör vara\r\ngodkänd samt om det framkommit nya data, innan tillsatsen läggs in i\r\nbilagan till den nya förordningen. Utskottet har erfarit att regeringen\r\ni samband med översynen kommer att verka för att få med kommissionen\r\noch övriga medlemsstater på en ytterligare begränsning av användningen\r\nav azofärgämnen. Utskottet välkomnar att regeringen har för avsikt att\r\nvara pådrivande i arbetet. I sammanhanget vill utskottet även framhålla\r\nvad som anförs i regeringens budgetproposition för år 2005, utgiftsområde\r\n23, om att det för svenskt vidkommande är viktigt att verka för att den\r\nbegränsning vi hade innan EU-inträdet då det gäller azofärgämnen införs\r\npå gemenskapsnivå. Med det anförda anser utskottet att motion 2003/04:MJ452\r\n(s) kan lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSalmonella m.m.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ261 (m) påpekas att efter artiklar om importerade\r\nkycklingar med salmonella har statliga verk lämnat rekommendationer om\r\nhur svenska konsumenter skall agera för att inte drabbas av salmonella.\r\nMotionären anser att regeringen bör försöka påverka övriga EU att gå\r\ni samma riktning som Sverige med salmonellafria konsumentprodukter. I\r\nmotion 2004/05:MJ499 (kd) anförs att Livsmedelsverket och arbetsgrupper\r\ninom kommissionen bedömer att hälsoriskerna av salmonellasmittade\r\nköttberedningar är lika allvarliga som av annat smittat kött. Regeringen\r\nbör därför gentemot kommissionen driva Sveriges rätt att tillämpa de\r\nobligatoriska reglerna för salmonellakontroll även på köttberedningar\r\n(yrkande 10). I motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 16 framhålls att\r\nambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella inom EU måste\r\nhöjas. Motionärerna påpekar att kravet på obligatorisk egenkontroll av\r\nsalmonella i köttberedningar införda från annat EU-land försvann i\r\nnovember 2001. Anledningen var att EG-kommissionen påtalade att\r\nköttberedningar inte skall omfattas av de svenska salmonellagarantierna. En\r\nundersökning av Livsmedelsverket har visat att ungefär en tredjedel av\r\nde provtagna partierna var positiva för salmonella. Motionärerna anser\r\ndärför att regeringen med kraft i EU bör driva kravet på att köttberedningar\r\nskall vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det hjälper\r\ninte att Sverige har höga ambitioner för att bekämpa salmonellasmitta\r\nutan problemet måste åtgärdas vid källan. Att regeringen med kraft i EU\r\nbör driva kravet på att köttberedningar skall vara salmonellaundersökta\r\ninnan införseln i Sverige framhålls även i motion 2002/03:MJ388 (s).\r\nEnligt motion 2004/05:MJ230 (c) bör regeringen i EU-samarbetet med kraft\r\ndriva frågan om salmonellakontroll av allt kött i samtliga EU-länder.\r\nDärmed kan en säkrare livsmedelsproduktion och mer likvärdiga\r\nproduktionskostnader uppnås. I motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 4 begärs att\r\nkontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige\r\nskärps, både för att minska salmonellarisken och för att inte bidra\r\ntill djurplågeri i uppfödarländerna. Enligt motion 2003/04:MJ456 (s) är\r\ndet nödvändigt med ett regelverk som garanterar att det kött som\r\nkonsumenten köper eller äter på restaurang är salmonellafritt, oavsett om\r\ndet är importerat eller inhemskt producerat.\r\nI motion 2002/03:MJ487 (c) påpekas att antibiotikaresistensen ökar\r\ndramatiskt i den västliga delen av världen. Ännu är läget förhållandevis\r\nbra i Sverige. För att det så skall förbli är det enligt motionärerna\r\nviktigt att tillsynen beträffande användningen av antibiotika och\r\nantibiotikaliknande medel, t.ex. koccidiostatika, ökar (yrkande 17).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare uttalat (bet. 2003/04:MJU2 och 2003/04:MJU14)\r\natt det sätter stor vikt vid att det goda djurhälso- och smittskyddsläget\r\ni landet upprätthålls. Ett viktigt led i detta är enligt utskottets\r\nmening kontroll- och bekämpningsprogram för olika sjukdomar som har\r\nbetydelse för djur- och folkhälsa men även de hälsoförebyggande program\r\nsom utarbetas i samarbete mellan Jordbruksverket och näringen. I betänkande\r\n2003/04:MJU2 anförde utskottet att regeringen och de svenska myndigheterna\r\npå djurområdet, i synnerhet Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska\r\nanstalt, under år 2002 arbetade vidare med principen att det föreligger\r\nett tydligt samband mellan det sätt på vilket jordbruket och djurhållningen\r\nbedrivs och kvaliteten hos de livsmedel som produceras. I likhet med\r\nregeringen kunde utskottet konstatera att det svenska arbetet med\r\ndjurhälsa och djurskydd därvid har förstärkts. Vidare framhöll utskottet\r\nvad regeringen anfört om att satsningarna på förebyggande djursjukvård\r\noch kontrollprogrammen inom animalieproduktionen har bidragit till det\r\nframgångsrika arbetet och till en bibehållen god smittsituation beträffande\r\nlivsmedelsburna zoonoser, t.ex. salmonella.\r\nMed en gemensam marknad är det viktigt att konsumenterna kan lita på\r\natt alla livsmedel är säkra. Som utskottet konstaterat ovan (s. 44)\r\nprioriterar regeringen arbetet för livsmedelssäkerhet både inom EU och\r\nglobalt. Sverige erhöll vid EU-inträdet de s.k. salmonellagarantierna\r\nsom täcker kylt, fryst och färskt kött av nöt, svin och fjäderfä.\r\nGarantierna innebär att avsändande anläggning i annat EU-land är skyldig\r\natt ta prover av alla partier av sådant kött och intyga att det är fritt\r\nfrån smitta. I den nya hygienlagstiftning som EU antagit har garantierna\r\ndessutom utvidgats till att gälla malet kött av fjäderfä. Malet kött av\r\nde andra djurslagen omfattades redan av garantierna. Utskottet har\r\nerfarit att regeringen fortlöpande bedriver ett intensivt arbete på alla\r\nnivåer för att kommande EU-lagstiftning som gäller salmonella skall\r\nvara så stringent som möjligt. Utskottet välkomnar detta pådrivande\r\narbete. I detta sammanhang bör uppmärksammas att EU i sin nya\r\nzoonoslagstiftning har infört strängare bestämmelser på gemenskapsnivå, som\r\nbl.a. syftar till att förbättra salmonellasituationen i EU. Direktiv\r\n2003/99/EG om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen tillämpas\r\nfr.o.m. den 12 juni 2004. Syftet med direktivet är att zoonoser och\r\nzoonotiska smittämnen och därtill kopplad antimikrobiell resistens\r\növervakas på ett relevant sätt samt att livsmedelsburna utbrott av\r\nzoonotiska sjukdomar genomgår en epidemiologisk utredning. Från den 17\r\nmaj 2004 tillämpas även Europaparlamentets och rådets förordning (EG)\r\nnr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna\r\nzoonotiska smittämnen. Förordningen slår fast att alla medlemsstater\r\nmåste ha nationella kontrollprogram som omfattar minst foderproduktion,\r\nprimärproduktion av djur samt bearbetning och beredning av livsmedel\r\nav animaliskt ursprung. Syftet med förordningen är att säkerställa\r\neffektiva och ändamålsenliga åtgärder för att upptäcka och bekämpa\r\nsalmonella och andra zoonotiska smittämnen vid alla relevanta led i\r\nlivsmedelskedjan. Vidare skall bl.a. mål för att minska förekomsten av\r\nsalmonella i fjäderfä och svin inom primärproduktionen fastställas i\r\ngemenskapen. Arbetet med att fastställa mål och införa obligatorisk\r\ntestning kommer att pågå t.o.m. år 2010.\r\nEnligt vad utskottet har erfarit prioriterar regeringen frågan om\r\nsalmonellafrihet för köttberedningar. Regeringen arbetar för en utvidgning\r\nav EU:s garantier till att även omfatta köttberedningar alternativt ett\r\nlikvärdigt skydd för konsumenterna. Ett likvärdigt skydd skulle t.ex.\r\nkunna vara att de svenska importörerna tillåts ta prover av samtliga\r\npartier från andra EU-länder. Utskottet har vidare inhämtat att Sverige\r\ndeltar aktivt i en arbetsgrupp inom kommissionen som skall ta fram\r\nmikrobiologiska kriterier för livsmedel, däribland för salmonella, och\r\ni det sammanhanget förespråkar nolltolerans för bakterien. Utskottet\r\nkonstaterar att det enligt EG-rätten inte är tillåtet att ta prover av\r\npartier införda från annat EU-land mer än stickprovsvis. Därför är det\r\nviktigt att garantierna respekteras av de länder Sverige handlar med.\r\nSom framgår av proposition 2004/05:72 får animaliska livsmedel och vissa\r\nandra livsmedel från länder utanför EU bara föras in i EU över en\r\ngränskontrollstation. Svenska regler om detta finns i förordningen (2000:269)\r\nom kontroll av livsmedel som importeras från tredjeland. Gränskontrollen\r\nomfattar kontroll av sändningarnas identitet och av medföljande dokument.\r\nPå vissa sändningar utförs även en fysisk kontroll i vilken kan ingå\r\nprovtagning. Provtagning genomförs i syfte att upptäcka eventuella\r\nmikroorganismer, såsom salmonella och listeria eller kemiska ämnen,\r\nexempelvis antibiotikarester och mögelgifter. Livsmedelsverket har\r\nansvaret för gränskontrollen. Utskottet har inhämtat att Livsmedelsverket\r\nkontinuerligt arbetar med att bl.a. kontakta behöriga myndigheter i\r\navsändande land samt med att sända ut meddelanden via EU:s Rapid Alert\r\nSystem, ett varningssystem för livsmedel som kan innebära risk för\r\nmänniskors hälsa. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla vad som\r\nredovisats ovan (s. 46) om det arbete som bedrivs av Europeiska\r\nkommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) samt EU:s\r\nnya förordning nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa\r\nkontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt\r\nbestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.\r\nUtskottet har tidigare (2003/04:MJU10) hänvisat till vad jordbruksministern\r\nanfört i svar på fråga 2003/04:706 om krav på ursprungsmärkning av\r\nimporterat fågelkött. Jordbruksministern hänvisade till att det inte är\r\nobligatoriskt att ange ursprunget för fågelkött, men att ett livsmedels\r\nursprung enligt märkningsdirektivet måste anges om det skulle vilseleda\r\nkonsumenten ifall en sådan uppgift utelämnas. Märkningsdirektivet ställer\r\nockså krav på att märkningen skall vara korrekt. Det finns i dag inget\r\nsom hindrar t.ex. butiker eller restauranger från att frivilligt ange\r\nvarifrån köttet härstammar. Redan i dag skall butiker och restauranger\r\nvid förfrågan kunna svara på frågan i vilket land köttet är producerat.\r\nMärkning av livsmedel är ett harmoniserat område inom EU, och Sverige\r\nkan inte agera på egen hand genom att införa strängare regler. Ur ett\r\nWTO-perspektiv kan Sverige inte heller införa regler som enbart gäller\r\nimporterade livsmedel, utan samma krav på obligatorisk märkning av\r\nursprung måste i så fall gälla även svenskt fågelkött. Jordbruksministern\r\nframhöll att vi i Sverige genom våra salmonellagarantier kan se till\r\natt det obehandlade fågelkött som kommer in i landet har provtagits med\r\navseende på salmonella enligt fastställda rutiner och att ingen salmonella\r\nhittats i köttet. Beträffande kycklingprodukter med hög vattenhalt\r\nhänvisade ministern till pågående arbete inom EU.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen med kraft\r\nkommer att driva på arbetet för en förbättrad salmonellasituation i\r\nhela Europeiska unionen. Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad som\r\ni övrigt anförts anser utskottet att motionerna 2002/03:MJ261 (m),\r\n2002/03:MJ388 (s), 2002/03:MJ487 (c) yrkande 16, 2002/03:MJ490 (mp)\r\nyrkande 4, 2003/04:MJ456 (s), 2004/05:MJ230 (c) och 2004/05:MJ499 (kd)\r\nyrkande 10 kan lämnas utan att riksdagen gör något särskilt uttalande\r\ni frågan.\r\nNär det gäller användning av antibiotika och antibiotikaliknande medel\r\nvill utskottet anföra följande. Enligt föreskrifter från Jordbruksverket,\r\nsom är tillsynsmyndighet för veterinär verksamhet inom landet, skall\r\nläkemedel till djur användas med återhållsamhet och endast då behov\r\nföreligger (SJSFS 2002:57). Djurhälsoproblem skall i första hand förebyggas\r\ngenom förbättrad skötsel, inhysning, ventilation m.m. och inte lösas\r\ngenom rutinmässig antibiotikaanvändning. Jordbruksverket har ett uppdrag\r\nfrån regeringen att fr.o.m. år 2006 årligen rapportera om användningen\r\nav vissa grupper av läkemedel (bl.a. antibiotika). Utskottet har inhämtat\r\natt Livsmedelsverket genom sin besiktningsveterinärorganisation varje\r\når utför antibiotikakontroller på 0,2 % av alla slaktdjur på landets\r\nslakterier. Av de ca 10 000 djur som undersöks har under de senaste 10\r\nåren ett tiotal slaktkroppar per år innehållit halter av antibiotika\r\nsom överskridit gränsvärdet. Dessa har kasserats. Utskottet har erfarit\r\natt Sverige i en internationell jämförelse använder antibiotika till\r\ndjur i låg grad och är bland de länder inom EU som har lägst antal\r\npositiva antibiotikaprov vid slakt. Hälsorisken för svenska konsumenter\r\nbedöms enligt Regeringskansliet som mycket liten. Med det anförda\r\nföreslår utskottet att motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 17 lämnas utan\r\nnågon ytterligare åtgärd av riksdagen.\r\nDricksvatten\r\nMotionerna\r\nEn samlad nationell analys av hoten mot framtida tillgång på dricksvatten\r\noch vattenkvaliteten bör göras enligt motion 2002/03:MJ394 (c). Ett bra\r\nsätt att få samlad kunskap och en genomgång av åtgärdsbehovet är att\r\nregeringen utarbetar en nationell strategi.\r\nI motion 2004/05:MJ373 (c) påpekas att alla vattentäkter över en viss\r\nstorlek omfattas av de nya föreskrifterna för dricksvatten. Enligt\r\nmotionärerna har detta medfört att bl.a. ideella föreningar, bygdegårdar\r\noch församlingshem i flera av landets kommuner har drabbats av både\r\nökad byråkrati och ökade kostnader. Ideella föreningar bör därför\r\nundantas i föreskrifterna.\r\nMotion 2004/05:MJ431 (c) framhåller behovet av ökad tillsyn och forskning\r\nkring riskerna för grundvattnet till följd av det växande antalet djupa\r\nborrhål som görs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKommunerna ansvarar för hanteringen av dricksvatten med stöd av VA-lagen.\r\nEnligt Livsmedelsverket har en översyn av reglerna nyligen gjorts bl.\r\na. med avseende på huvudmannaskapet. När det gäller kvaliteten på\r\ndricksvatten regleras denna ytterst genom EG-direktiv och nationellt genom\r\nlivsmedelslagen, livsmedelsförordningen och Livsmedelsverkets föreskrifter.\r\nNaturvårdsverket och Livsmedelsverket redovisade den 14 december 2004\r\nresultatet av regeringsuppdraget att analysera respektive myndighets\r\nansvar beträffande beredskap vid svåra påfrestningar avseende\r\nvattenförsörjning. Rapporten har utarbetats i samråd med\r\nKrisberedskapsmyndigheten.\r\nI rapporten lämnar myndigheterna förslag till hur ansvarsfördelningen\r\nmellan de centrala myndigheterna kan utformas för att säkerställa\r\nberedskapen för hela dricksvattenkedjan inklusive vattentäkter och\r\navloppssystem. Vidare belyser de tillsynen över beredskapen på området och\r\nlämnar förslag till hur denna skall organiseras. Analysen beaktar även\r\nrelevant arbete inom EU (Rapport 2004-12-14 Ansvar för dricksvattenberedskap\r\nm.m. - regeringsuppdrag). Utskottet har inhämtat att Krisberedskapsmyndigheten\r\nfördelar den civila delen av försvarsanslaget på de civila myndigheternas\r\nberedskapsarbete, varav Livsmedelsverket får en del till beredskapsarbetet\r\ninom dricksvattenområdet. Livsmedelsverket har sedan år 1992 arbetat\r\nmed frågor som rör dricksvattnets sårbarhet och tagit fram rapporter\r\noch handböcker till lokala tillsynsmyndigheter och dricksvattenproducenter.\r\nFrån år 1999 har verket anordnat temadagar i ämnet dricksvatten och\r\nsäkerhet för bl.a. kommuner och länsstyrelser. Sedan år 2001 anordnas\r\nockså något som kallas för Startdagen, vilket innebär en dags konsultstöd\r\ntill kommuner för att lägga upp arbetet med säkerhetsgenomgångar inom\r\nkommunal dricksvattenförsörjning. Starthjälpen syftar till att kommunerna\r\nsjälva skall kunna gå vidare i arbetet med att minska sårbarheten och\r\nöka beredskapen för att hantera en kris. Under år 2005 kommer\r\nLivsmedelsverket att undersöka behovet av nationella regionala lager av\r\nutrustning för nödvattenförsörjning och klorering. Med hänvisning till\r\nvad som anförts om pågående arbete när det gäller dricksvattenförsörjning\r\nanser utskottet att syftet med motion 2002/03:MJ394 (c) i allt väsentligt\r\när tillgodosett. Motionen kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.\r\nLivsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) gäller\r\nhanteringen av och kvaliteten på dricksvatten. Föreskrifterna gäller\r\ndock inte dricksvatten från vattenverk som i genomsnitt tillhandahåller\r\nmindre än 10 m3 dricksvatten per dygn eller som försörjer färre än 50\r\npersoner, såvida inte vattnet tillhandahålls eller används som en del\r\nav en kommersiell eller offentlig verksamhet. Utskottet konstaterar att\r\ndet således är omständigheterna kring tillhandahållandet av vattnet som\r\navgör om en organisation omfattas av reglerna och inte organisationsformen\r\ni sig. Enligt Livsmedelsverket håller föreskrifterna för dricksvatten\r\npå att ses över, vilket enligt myndigheten kan komma att innebära att\r\nprovtagningskostnaderna minskar för mindre organisationer. Utskottet\r\nanser att motion 2004/05:MJ373 (c) med det anförda bör lämnas utan någon\r\nytterligare åtgärd av riksdagen.\r\nDricksvatten från enskilda brunnar omfattas av Socialstyrelsens allmänna\r\nråd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Råden omfattar\r\nbl.a. kvalitetsrekommendationer och information om egenkontroll,\r\nundersökningar och åtgärder. Utskottet har erfarit att Socialstyrelsen och\r\nSveriges geologiska undersökning (SGU) bedriver ett samarbete om hur\r\nman på ett verkningsfullt sätt skall kunna följa dricksvattenkvaliteten\r\nför enskilda anläggningar. Med det anförda föreslår utskottet att motion\r\n2004/05:MJ431 (c) lämnas utan att riksdagen gör något särskilt uttalande\r\ni frågan.\r\nHantering av livsmedel m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (kd) om skolmat med hänvisning\r\ntill det kvalitetsmärkningsverktyg som finns. Med hänvisning till\r\ngällande regelverk avstyrks två motionsyrkanden (m, c) om hantering av\r\nlivsmedel och ett motionsyrkande (m) om användning av skolkök. Slutligen\r\navstyrks ett motionsyrkande (s) om att livsmedelsaffärer skall tillhandahålla\r\ntoaletter med hänvisning bl.a. till gällande föreskrifter.\r\nJämför reservationerna 52 (m) och 53 (m).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 3 bör regeringen uppdra åt\r\nSkolverket att öka sina inspektionsinsatser vad avser skolmaten. Matsedeln\r\nbör utgöras av varierade och näringsriktiga rätter som innebär en god\r\nbalans.\r\nI ett antal motioner föreslås ändringar i livsmedelslagen. I motion\r\n2002/03:MJ397 (c) anförs att kunskap om vår föda och varför vi äter är\r\nviktigt för att förebygga bulimi, anorexi och andra ätstörningar.\r\nLivsmedelslagen bör därför ändras så att det blir möjligt för förskolebarn\r\natt delta i matlagningsprocessen i förskolan. Enligt motion 2004/05:MJ276\r\n(m) innebär förbudet mot att använda skolköken ett hinder mot att hyra\r\nut skolmatsalar. En översyn bör därför göras av livsmedelslagen för att\r\nundanröja detta hinder. I motion 2004/05:MJ358 (m) begärs att livsmedelslagen\r\nses över så att det blir tillåtet att tillaga mat i enskilda hem för\r\nförsäljning vid hembygdsdagar och liknande arrangemang. Enligt motionären\r\ntillåter livsmedelslagen inte att livsmedel som skall försäljas till\r\nallmänheten tillagas i andra lokaler än sådana som är särskilt inrättade\r\nför livsmedelshantering, vilket innebär problem för ideella föreningar.\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ373 (s) anförs att kravet på restaurangidkare att\r\ntillhandahålla toaletter även bör gälla ägare till livsmedelsaffärer.\r\nSyftet är att hjälpa människor med funktionshinder att klara vardagen\r\nbättre men även att avsevärt förbättra tryggheten för alla\r\nmänniskor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller inspektion av skolmaten vill utskottet anföra följande.\r\nEnligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 skall Livsmedelsverket t.\r\no.m. år 2007 ansvara för, och vid behov utveckla, det kvalitetsmärkningsverktyg\r\nför skolmat som har utarbetats av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.\r\nVerktyget skall utvärderas och en rapport lämnas till regeringen senast\r\nden 31 december 2007. I utvärderingen skall Livsmedelsverket även ta\r\nställning till den vidare driften av verktyget efter år 2007. Vidare\r\nskall Livsmedelsverket tillsammans med Myndigheten för skolutveckling\r\nskapa en samarbetsgrupp kring verktyget. Med det anförda föreslår\r\nutskottet att motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 3 lämnas utan någon\r\nytterligare åtgärd av riksdagen.\r\nEnligt Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn\r\nm.m. (SLVFS 1990:10) skall den som bedriver verksamhet i vilken livsmedel\r\nhanteras se till att de som hanterar livsmedel får handledning och\r\ninstruktion eller utbildning i livsmedelshygien i rimlig proportion till\r\ndet arbete de utför. Alla som sysslar med livsmedelshantering skall ha\r\nsådan kännedom om livsmedelshygien att de kan hantera livsmedel på ett\r\nsätt som är säkert för konsumenten. Utskottet föreslår därmed att motion\r\n2002/03:MJ397 (c) avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd\r\nmed det anförda.\r\nEnligt 6 § Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om\r\nlivsmedelslokaler (SLVFS 1996:6) kan tillsynsmyndigheten medge att godkänd\r\nlokal tillfälligt får användas för annat ändamål än det som angetts i\r\ngodkännandet. Medgivande enligt denna paragraf skall tidsbegränsas,\r\nvara skriftligt och kan förenas med villkor. Med det anförda anser\r\nutskottet att syftet med motion 2004/05:MJ276 (m) i allt väsentligt är\r\ntillgodosett. Motionen avstyrks.\r\nNär det gäller tillagning av mat för försäljning till allmänheten vill\r\nutskottet erinra om att livsmedel enligt 16 § Livsmedelsförordningen\r\n(SFS 1971:807) inte utan särskilt tillstånd får hanteras yrkesmässigt\r\npå annat ställe än i en livsmedelslokal. Detsamma gäller i fråga om\r\nsaluhållande av livsmedel till allmänheten även då saluhållandet inte\r\nsker yrkesmässigt. Frågor om tillstånd prövas av den eller de kommunala\r\nnämnder som utövar tillsynen enligt livsmedelslagen (1971:511). Av\r\nLivsmedelsverkets föreskrifter om hantering av livsmedel (SLVFS 1996:5)\r\nframgår för vilken typ av livsmedel som tillstånd krävs för saluhållande\r\ntill allmänheten. Om tillstånd inte krävs till saluhållande krävs inte\r\nheller tillstånd för den hantering som föregår saluhållandet, under\r\nförutsättning att hanteringen är av enklare art, äger rum endast vid\r\nnågra få tillfällen eller i liten omfattning och inte medför mer än små\r\nhygieniska risker. Utskottet anser med det anförda att motion 2004/05:MJ358\r\n(m) bör lämnas utan någon ytterligare åtgärd av riksdagen. Motionen\r\navstyrks.\r\nI fråga om tillhandahållande av toaletter i livsmedelsaffärer vill\r\nutskottet anföra följande. Enligt 7 § Livsmedelsverkets föreskrifter och\r\nallmänna råd om livsmedelslokaler (SLVFS 1996:6) får en livsmedelslokal\r\ngodkännas endast om lokalens konstruktion, utformning och inredning är\r\nsådan att en god livsmedelshygien kan upprätthållas med hänsyn till\r\nverksamhetens art och omfattning. Bland annat skall det finnas ett\r\ntillräckligt antal toaletter försedda med möjlighet till handtvätt. Enligt\r\n22 § livsmedelslagen (1971:511) förstås med livsmedelslokal sådan lokal\r\neller annat utrymme i byggnad eller transportmedel, som är avsedd att\r\nhuvudsakligen användas för stadigvarande hantering av livsmedel, och\r\ndärtill hörande biutrymme, som brukas i samband med sådan hantering\r\neller annars kan vara av hygienisk betydelse för denna. Enligt 2 § avses\r\nmed hantering av livsmedel bl.a. förvaring, förpackning, omförpackning\r\neller uppläggning av livsmedel samt saluhållande, försäljning, servering\r\neller annat överlämnande av livsmedel för förtäring. Mot bakgrund av\r\ndet anförda är utskottet inte berett att föreslå något särskilt uttalande\r\nfrån riksdagens sida med anledning av motion 2003/04:MJ373 (s). Motionen\r\navstyrks. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det inte ankommer\r\npå miljö- och jordbruksutskottet att ta ställning till tekniska\r\negenskapskrav på byggnader, vilka avser att tillgodose exempelvis handikappades\r\nsärskilda behov.\r\nDjurskydd m.m.\r\nAllmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om kattens status (v), märkning av katt\r\n(fp, v), ökat ägaransvar för ägare av sällskapsdjur (fp), hetsning av\r\ndjur (m) och djur i misshandelsrelationer (fp) samt skydd för näringsidkare\r\nsom arbetar med djurhållning (m) m.m.\r\nJämför reservationerna 54 (m, fp, kd, c), 55 (m, fp, kd) och 56 (v).\r\nMotionerna\r\nEn utredning bör enligt motion 2004/05:MJ350 (v) yrkande 2 tillsättas\r\nför att se över lagen om tillsyn över hund och katt och vad som kan\r\ngöras för att höja kattens status. Problem kring katten och ägaransvaret\r\nhar resulterat i att många katter lever under svåra förhållanden. Enligt\r\nmotionens yrkande 3 bör utredningen om översyn av lagen om tillsyn över\r\nkatt och hund behandla krav på en obligatorisk märkning och registrering\r\nav katt, krav på ett centralt register, förstärkt samarbete med polisen,\r\nkommunala miljöförvaltningar och djurhem samt krav på ett ökat ägaransvar.\r\nÖkat ägaransvar bör enligt motion 2004/05:MJ455 (fp) yrkande 1 kunna\r\nkrävas med möjlighet till sanktioner mot ägare av sällskapsdjur som\r\nmissköter sig. Förvildade sommarkatter, övergivna smådjur och hundar\r\nsom lämnas vind för våg är resultatet av djurens låga status i samhället\r\nkombinerat med bristande sanktionsmöjligheter mot oansvariga djurägare\r\noch djurplågare. Hur djurägare som missköter sig skall kunna straffas\r\nbör därför utredas. Enligt motionens yrkande 2 bör en allmän översyn\r\ngöras av tillsynslagen såvitt gäller sällskapsdjur. Att ta hand om,\r\nfostra och ansvara för ett sällskapsdjur som exempelvis hund, katt eller\r\nmindre smådjur som kanin kräver dessutom mognad, ekonomiska resurser\r\noch ansvarskänsla under många års tid. En åldersgräns för inköp av\r\nsällskapsdjur bör utredas enligt yrkande 3. Ett yngre barn kan inte ensamt\r\nutkrävas detta ansvar utan medansvarig vuxen. Det bör finnas en åldersgräns\r\nför inköp av sällskapsdjur utan medföljande målsman. Utekatter av hankön\r\nbör enligt motion 2004/05:MJ516 (fp) märkas och kastreras. För att\r\nförhindra att katter far illa bör en bestämmelse införas om att hankatter\r\nsom vistas ute på egen hand skall vara både märkta och kastrerade.\r\nI motion 2004/05:MJ268 (m) yrkande 1 föreslås att förordningen om\r\ndjurskydd ändras på sådant sätt att begreppet hetsning införs i denna.\r\nVissa ägare till s.k. kamphundar hetsar medvetet sina djur att gå till\r\nangrepp mot träd för att på så vis träna dem. Ägarna slår först hunden\r\nför att göra den riktigt arg och slår sedan på trädet för att få den\r\natt angripa. Ibland böjs stora grenar ned som hunden sedan biter sig\r\nfast i. Begreppet hetsning bör införas i förordningen om djurskydd och\r\npreciseras till att gälla en person som medvetet agerar i syfte att få\r\nett djur aggressivt. Enligt motionens yrkande 2 bör djurskyddsförordningen\r\nändras så att personer som dömts för att ha plågat djur genom att hetsa\r\ndem mot människor eller föremål bör mista rätten att inneha individer\r\nav den aktuella djurtypen. Djurens situation bör enligt motion 2004/05:MJ438\r\n(fp) yrkande 3 uppmärksammas i misshandelsrelationer. Att inte ge djuret\r\nmat och dryck, att slå eller sparka djuret, att utnyttja djuret sexuellt\r\neller tvinga kvinnan till sexuella handlingar med djuret är exempel på\r\nhur våld där djur utnyttjas kan se ut.\r\nI fråga om samhällets skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning\r\nanförs i motion 2004/05:MJ513 (m) yrkande 3 att det borde vara oacceptabelt\r\nför samhället att enskilda människor attackerar och saboterar en fullt\r\nlaglig näringsverksamhet. Samhället bör ta ett större ansvar och skydda\r\nde näringar och näringsidkare som hotas.\r\nDjurskyddslagen bör enligt motion 2004/05:MJ328 (m) snarast förtydligas.\r\nI dag finns 2 000 personer som kallar sig hovslagare i Sverige men\r\nbara 800 av dessa har utbildning. För att minimera riskerna för skadlig\r\nhovvård finns numera en bestämmelse som har till syfte att hovslagare\r\nskall ha rätt utbildning. Trots detta kan vem som helst få kalla sig\r\nhovslagare. Detta har lett till flera svåra fall av djurplågeri.\r\nLevande djur bör enligt motion 2004/05:MJ349 (v) yrkande 1 undantas i\r\nEU:s lagstiftning från principen om varors fria rörlighet. En grundläggande\r\nmålsättning i den svenska djurrättspolitiken bör vara att minimera\r\ntransporterna av djur.\r\nUtskottets överväganden\r\nSällskapsdjur m.m.\r\nUtskottet har inhämtat från Jordbruksdepartementet att med betänkandet\r\nHund i rätta händer - om hundägarens ansvar (SOU 2003:46) som grund gör\r\nJordbruksdepartementet en översyn av lagen (1943:459) om tillsyn över\r\nhundar och katter. Departementet avser att överlämna en proposition med\r\nförslag till ändringar i lagen under våren 2005. Vid remissbehandlingen\r\nav ovan nämnda betänkande framförde många remissinstanser en önskan om\r\nen översyn av lagen även med avseende på katter. En sådan översyn\r\npåbörjades inom Jordbruksdepartementet, men det visade sig att ytterligare\r\nkunskap krävs om problemens karaktär. Utskottet har erfarit att arbetet\r\ni den delen kommer att ta längre tid och kan beräknas pågå under år\r\n2005. Genom beslut den 3 mars 2005 gav regeringen Djurskyddsmyndigheten\r\ni uppdrag att se över efterlevnaden av lagen om märkning och registrering\r\nav hundar och vid behov ge förslag på hur efterlevnaden kan förbättras.\r\nDjurskyddsmyndigheten skall också undersöka hur många katter som märks\r\nmed bestående märkning utan att registreras i Svenska Kennelklubbens\r\nfrivilliga kattägarregister. Uppdraget skall redovisas senast den 1\r\njuli 2005. Utskottet föreslår att motionerna 2004/05:MJ350 (v) yrkandena\r\n2 och 3, 2004/05:MJ455 (fp) yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ516 (fp)\r\nlämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det arbete som\r\npågår.\r\nNär det gäller frågan om åldersgräns för innehav av djur konstaterar\r\nutskottet att enligt 3 kap. i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och\r\nallmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m.\r\nav djur avsedda för sällskap och hobby (DFS 2004:16) skall den som\r\nyrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur skall vid överlåtelsen lämna ett\r\nfaktablad med skriftlig information om djuret och dess skötsel till\r\nmottagaren av djuret. Utskottet konstaterar vidare att barn enligt 9\r\nkap. 1 § föräldrabalken inte får råda över sin egendom eller åta sig\r\nförbindelser. För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna är\r\nföräldrarna enligt 10 kap. 2 § föräldrabalken gemensamt förmyndare. En\r\nunderårig är alltså som regel inte behörig att ingå avtal om förvärv av\r\nhusdjur mot vederlag. Får en underårig förmyndarens tillåtelse kan han\r\ni kraft av ett sådant bemyndigande råda över egendom och göra bindande\r\nutfästelser (9 kap. 6 § föräldrabalken). Detta bemyndigande behöver\r\ninte avse varje enskild rättshandling, utan kan ha mera generell karaktär.\r\nBemyndigandet kan också framgå av omständigheterna. Får ett barn gå in\r\ni en affär med en summa av några kronor anses affärsinnehavaren få räkna\r\nmed att barnet har lov att köpa för summan. Har en omyndig utan\r\nerforderligt samtycke ingått ett avtal blir det bindande om det godkänns av\r\nförmyndare eller blir behörigen fullgjort av den omyndige. Så länge ett\r\nsådant godkännande eller behörigt fullgörande ännu inte skett, kan\r\nmedkontrahenten enligt huvudregeln frånträda avtalet, dvs. inte heller\r\nhan är då bunden av avtalet. Visste han att avtalet slöts med en omyndig\r\noch hade han inte anledning att tro att denne ändå var behörig, måste\r\nhan enligt 9 kap. 6 § föräldrabalken stå fast vid avtalet så lång tid\r\nsom kan beräknas åtgå för att inhämta förmyndarens godkännande. Utskottet\r\nanser att motion 2004/05:MJ455 (fp) yrkande 3 med det anförda i allt\r\nväsentligt är tillgodosedd. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller djur i misshandelssituationer och sådan hetsning av hundar\r\nsom redovisas i motionerna 2004/05:MJ268 (m) yrkandena 1 och 2 och\r\n2004/05:MJ438 (fp) yrkande 3 vill utskottet peka på att enligt 2 §\r\ndjurskyddslagen skall djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande\r\noch sjukdom. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel,\r\növeransträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen\r\nutsätter djur för lidande, enligt 16 kap. 13 § brottsbalken dömas för\r\ndjurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. I 36 § djurskyddslagen\r\n(1988:534) föreskrivs att den som bryter mot vissa bestämmelser i lagen\r\neller föreskrifter som meddelats med stöd av denna skall dömas till\r\nböter eller fängelse i högst två år. Enligt 29 § djurskyddslagen kan\r\nlänsstyrelsen meddela förbud att ha hand om djur för den som allvarligt\r\nförsummat tillsynen eller vården av ett djur eller misshandlat djur. Är\r\ndet ägaren av djuret kan länsstyrelsen också ålägga honom eller henne\r\natt göra sig av med djuret och förbjuda honom eller henne att skaffa\r\nnya djur. Förbudet kan avse viss tid eller gälla tills vidare.\r\nEnligt Djurskyddsmyndighetens regleringsbrev för år 2005 skall myndigheten\r\nefter samråd med tillsynsmyndigheter på djurskyddsområdet, Sveriges\r\nlantbruksuniversitet och berörda organisationer utreda i vilken omfattning\r\nmänniskor använder djur i sexuella sammanhang i Sverige. Kartläggningen\r\nskall bl.a. ge information om problemets omfattning och utveckling,\r\nkaraktären av handlingarna, utsatta djurslag, om djuren kan anses ha\r\nutsatts för lidande och om handlingarna lett till vårdbehov eller till\r\njuridiska åtgärder. Djurskyddsmyndigheten bör som jämförelse inhämta\r\noch utvärdera uppgifter från andra länder i den mån sådana uppgifter\r\nfinns tillgängliga. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2005.\r\n\r\nJustitieministern anförde den 6 februari 2004 i svar på interpellation\r\n2003/04:252 om sexuellt utnyttjande av djur att vi redan har en särskild\r\nstraffbestämmelse i brottsbalken som skyddar djur. Dessutom finns det\r\nbestämmelser i djurskyddslagen om hur man skall behandla djur. Utgångspunkten\r\ndär är också att djur skall skyddas mot onödigt lidande. Med lidande\r\navses både fysiskt och psykiskt lidande. Den som bryter mot bestämmelserna\r\ni djurskyddslagen kan dömas till straff och också förbjudas att ha hand\r\nom djur. Djur som far illa kan dessutom omhändertas. När det gäller de\r\nbrottsbekämpande myndigheternas handläggning av brott mot\r\ndjurskyddslagstiftningen skall dessa brott naturligtvis utredas och lagföras på\r\nsamma sätt som andra brott. Polisen arbetar fortlöpande med att stärka\r\noch effektivisera sin verksamhet när det gäller att bekämpa alla typer\r\nav brott. Utskottet föreslår att motionerna 2004/05:MJ268 (m) yrkandena\r\n1 och 2 och 2004/05:MJ438 (fp) yrkande 3 avstyrks med den redovisning\r\nsom nu lämnats.\r\nArbete med djurhållning m.m.\r\nNär det gäller samhällets skydd för näringsidkare som arbetar med\r\ndjurhållning vill utskottet redovisa följande. Pälsdjursnäringsutredningen\r\npresenterade i oktober 2003 sitt betänkande Djurens välfärd och\r\npälsdjursnäringen (SOU 2003:86). Utskottet har tidigare redovisat (bet.\r\n2003/04:MJU14 s. 48) att Pälsdjursnäringsutredningens betänkande har\r\nremissbehandlats och att det för närvarande bereds i Regeringskansliet.\r\n\r\nI svar på fråga 2002/03:188 om den organiserade pälshandeln anfördes\r\natt uppfödning av pälsdjur och handel med pälsar är tillåten i Sverige.\r\nDet innebär att den som driver en sådan rörelse har rätt att göra det\r\nutan att bli hotad och trakasserad. Utredning av brott av det slag som\r\nrefereras i frågan skall hanteras enligt gängse rutiner av den lokala\r\npolismyndigheten. Även i interpellation 2003/04:85 om hot och trakasserier\r\nav företagare inom djurnäringen och i interpellation 2003/04:86 om\r\nåtgärder mot terror riktade mot demokrati och näringsfrihet anfördes att\r\nvi aldrig får acceptera att lagliga verksamheter saboteras. Samtidigt\r\när och förblir det en uppgift för polisen att utifrån de mål och ramar\r\nsom statsmakten satt upp bekämpa den brottslighet som förekommer i landet.\r\nDetta inkluderar brott som riktar sig mot olika former av djurhållning.\r\nJustitieministern anförde den 25 februari 2005 i svar på fråga\r\n2004/05:1011 om djurrättsaktivisters hot och attentat att det är helt\r\noacceptabelt att människor som bedriver en fullt laglig verksamhet som\r\npäls- eller köttproduktion hotas, trakasseras och får sina anläggningar\r\nsaboterade. Samhället måste med kraft bekämpa sådan brottslighet.\r\nAttentat av det här slaget riskerar också att undergräva det arbete som\r\nbedrivs av de seriösa organisationer som på demokratisk väg, genom bl.\r\na. opinionsbildning, försöker påverka samhällets inställning i djuretiska\r\nfrågor. Utredning av dessa brott skall hanteras enligt gängse rutiner\r\nav den lokala polismyndigheten. Polismyndigheterna kan i det arbetet få\r\nstöd från både Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen när det gäller\r\nexempelvis analyser och bearbetning av underrättelser. Utskottet föreslår\r\natt motion 2004/05:MJ513 (m) yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd med\r\nvad som anförts.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion\r\n2004/05:MJ328 (m) om att det är angeläget att hovslagare har erforderlig\r\nutbildning. Riksdagen har tidigare uttalat (bet. 2003/04:MJU15) att det\r\nlänge har rått brist på välutbildade hovslagare, vilket har medfört\r\nrisk för djurskyddsproblem. För att avhjälpa denna brist krävs en ökning\r\nav antalet utbildningsplatser. Utskottet välkomnar därför att regeringen\r\ni enlighet med den hästpolitiska utredningens förslag och remissinstansernas\r\nsynpunkter ålagt Sveriges lantbruksuniversitet att inom ramen för sitt\r\nanslag bekosta minst 35 utbildningsplatser per år.\r\nEnligt förordningen (1993:1486) om godkännande av hovslagare kan hovslagare\r\nfr.o.m. den 1 december 2003 hos Djurskyddsmyndigheten (tidigare hos\r\nStatens jordbruksverk) ansöka om att bli certifierad hovslagare. För\r\natt bli certifierad krävs att man har den utbildning eller kunskap som\r\nDjurskyddsmyndigheten kräver enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter\r\n(DFS 2004:26) om godkännande av hovslagare.\r\nGenom beslut den 18 september 2003 uppdrog regeringen åt en särskild\r\nutredare att göra en översyn av behörighets- och ansvarsfrågor inom\r\ndjursjukvården (dir. 2003:90). Utredaren har enligt direktiven i uppdrag\r\nbl.a. att undersöka om den nuvarande regleringen när det gäller godkännande\r\nav hovslagare är ändamålsenlig eller om de bör ändras med hänsyn till\r\nvad utredaren föreslår för andra yrkesgrupper. Utredaren skall redovisa\r\nsitt uppdrag senast den 1 juni 2005. Utskottet föreslår att motionen\r\nlämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det utredningsarbete\r\nsom pågår.\r\nEU:s djurskyddsbestämmelser\r\nEfter beslut i ministerrådet i december 2004 antogs en ny förordning om\r\nskydd av djur under transporter, rådets förordning (EG) nr 1/2005 av\r\nden 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed\r\nsammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och\r\n93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97. Förordningens bestämmelser om\r\ntransporttider och utrymmeskrav på transportfordon är inte ändrade i\r\nförhållande till de direktiv som förordningen skall ersätta. Det som är\r\nnytt i förordningen är bl.a. skärpta bestämmelser om tillsyn, utbildningskrav\r\nför chaufförer och djurskötare, regler för hantering av djur på\r\ndjurmarknader, skärpta krav avseende transportfordon för långa transporter,\r\nkrav på satellitnavigeringssystem på fordon för långa transporter,\r\nkrav att hästar transporteras i enskilda bås, förbud mot långa transporter\r\nav hästar som inte är vana att hanteras. Kommissionens ursprungliga\r\nförslag från år 2003 innehöll utöver det som räknas upp ovan även ändrade\r\nregler om transporttider och utrymmeskrav. Jordbruksministrarna kunde\r\ndock inte enas om dessa och kunde inte heller enas om kompromissförslag\r\nsom presenterades under våren 2004 av det irländska ordförandeskapet.\r\nI den nya förordningen har en översynsklausul införts (artikel 32) om\r\natt EG-kommissionen inom 4 år från det att förordningen börjar tillämpas\r\nskall lägga fram en rapport, vid behov åtföljd av lämpliga förslag\r\nrörande transporttider och utrymmeskrav.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen även i det fortsatta arbetet med\r\ndjurtransportfrågor inom EU framhåller vikten av ett gott djurskydd vid\r\ntransporter av levande djur. Den inom EU grundläggande principen om fri\r\nrörlighet för varor och tjänster har lett till att djurtransportområdet\r\när i det närmaste totalt harmoniserat (jfr bet. 2003/04:MJU14). Detta\r\ninnebär i stor utsträckning att i stort sett samma regler gäller i alla\r\nmedlemsländer och att det inte är möjligt för Sverige att ha nationella\r\nbestämmelser om skydd av djur under transport som avviker från EG-reglerna.\r\nBestämmelserna gäller inom hela unionen, och Sverige kan inte förhindra\r\nutförsel av djur till andra medlemsstater. Under många år har det\r\nemellertid med jämna mellanrum uppdagats stora problem med djurtransporter\r\npå EU-nivå. Sverige har agerat starkt pådrivande för att förändringar\r\nskall komma till stånd. Detta gäller dels att reglerna måste skärpas,\r\ndels att medlemsstaterna måste förbättra sin tillsyn så att de regler\r\nsom finns verkligen efterlevs. Utskottet föreslår att motion 2004/05:MJ349\r\n(v) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på fortsatt arbete\r\nmed dessa frågor.\r\nDjurhållning och djurskötsel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om djur i fångenskap (mp), burhöns (fp, kd,\r\nc), lösdrift för lantbrukets djur (v), om avlivning av djur (s, m) och\r\njakt- och fångstmetoder (v).\r\nJämför reservationerna 57 (mp), 58 (mp), 59 (v, mp) och 60 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:MJ323 (mp) anförs att djurskyddslagens krav på att\r\ndjur i fångenskap skall ges möjlighet att bete sig naturligt gäller\r\näven för djuren under den tid då de vistas i zoobutiker. Många zoobutiker\r\nhar i dag inredda djurrum där olika arter hålls tätt intill varandra.\r\nEtt förbud föreslås mot att hålla fåglar i burar som inte ger djuren\r\nmöjlighet att leva på ett naturligt sätt.\r\nTre motioner tar upp frågan om burhöns. I motion 2004/05:MJ214 (c) yrkas\r\ntillkännagivande om att förbjuda försäljning av ägg som producerats i\r\nburar som är förbjudna i Sverige. Enligt motion 2004/05:MJ394 (fp) bör\r\nburhållning av hönor för äggproduktion förbjudas, och enligt motion\r\n2004/05:MJ506 (kd) yrkande 6 bör riksdagen begära att regeringen lägger\r\nfram förslag till en avgift för äggproducenter som håller sina höns i\r\noinredda burar. För att de äggproducenter som ställt om till inredda\r\nburar inte skall konkurreras ut föreslår Kristdemokraterna att en avgift\r\ninförs för de producenter som inte bytt ut sina burar. Sådana avgifter\r\nskulle neutralisera skillnaderna i kostnadsläge mellan producenterna.\r\nEnligt\r\nmotion 2004/05:MJ350 (v) yrkande 7 bör lagstiftningen ställa krav på\r\natt lantbrukets djur skall hållas i lösdrift. Vänsterpartiet anser att\r\nkraven bör höjas för hur djuren skall hållas. I dagens lantbruk, där\r\nstora besättningar snarare är regel än undantag, tillbringar lantbrukets\r\ndjur en stor del av tiden uppstallade i ladugårdar och stall. Den fysiska\r\nkontakten med levande varelser, som andra djur och framför allt människor,\r\nminskar då tekniken har tagit över alltmer. Möjligheten att röra sig\r\nmer fritt, även inomhus, ser vi som nästa steg för ett bättre djurskydd.\r\n\r\nFrågor om avlivning av djur tas upp i två motioner. I fråga om permanent\r\navlivningsmetod för uttjänta värphöns på Gotland anförs i motion\r\n2004/05:MJ447 (s) att varje år avlivas ca 200 000 uttjänta värphöns på\r\nGotland. För närvarande sker avlivningen med gas (CO2). Avlivningarna\r\när fördelade på många olika tillfällen, och för varje tillfälle måste\r\ndispens sökas från Djurskyddsmyndigheten. Ett alternativ är transport\r\ntill slakterier på fastlandet, men eftersom transporttiden blir lång\r\nkrävs dispens från transportkungörelsen. Det har också visat sig svårt\r\natt kontrollera temperaturen vid transporten, särskilt under sommaren,\r\nmed följd att det varje år dör tusentals höns under transporten. I\r\ndetta alternativ krävs att hönsen fångas i stallet och förs därifrån\r\nlevande. Infångandet utgör en mycket stor stress på hönsen och ett\r\nomfattande arbetsmiljöproblem för dem som sköter arbetet. Ur djurskyddshänseende\r\noch av arbetsmiljöskäl är det bästa alternativet att permanenta avlivning\r\nmed gas. Det är enligt motion 2004/05:MJ248 (m) inte acceptabelt att\r\ndjur avlivas för nöjesändamål. Jordbruksverket utarbetade för några år\r\nsedan detaljregler för användning av djur för nöjesändamål. Detaljreglerna\r\nutarbetades i nära samarbete med verkets djurskyddsråd. Enligt vad\r\nmotionären erfar ville djurskyddsrådet att detaljreglerna skulle innehålla\r\nen bestämmelse om att djur inte får avlivas för nöjesändamål. Någon\r\nsådan regel medgavs dock inte med anledning av att djurskyddslagen inte\r\ninnehöll någon möjlighet för verket att införa sådan reglering.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ350 (v) yrkande 11 bör de i dag tillåtna jakt-\r\noch fångstmetoderna ses över med syfte att förändra eller förbjuda de\r\nmetoder som orsakar djur onödigt lidande. Den grupp som genomför översynen\r\nbör innehålla representanter för bl.a. jägare, myndighet och djurskydd.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDjur i fångenskap\r\nAv 4 § djurskyddslagen framgår att djur skall hållas och skötas i en\r\ngod djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och\r\nger dem möjlighet att bete sig naturligt. Djurskyddsmyndigheten får\r\nmeddela ytterligare föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss\r\ndjurhållning.\r\nGenom en ändring av 16 § djurskyddslagen krävs från den 1 januari 2004\r\ntillstånd från kommunen för den som håller, föder upp, upplåter, säljer\r\neller tar emot sällskapsdjur för förvaring eller utfodring. Detta innebär\r\natt bl.a. zoobutiker skall ha tillstånd för verksamheten enligt 16 §\r\ndjurskyddslagen. Tillstånd prövas av den eller de kommunala nämnder som\r\nfullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Vid tillståndsprövningen\r\nskall särskild hänsyn tas till att den sökande kan anses lämplig att\r\nbedriva verksamheten och att de anläggningar i vilka verksamheten skall\r\nbedrivas är lämpliga från djurskyddssynpunkt. Djurskyddsmyndigheten har\r\nmeddelat föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:16) om villkor för\r\nhållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap\r\noch hobby om kravet på tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen (DFS 2004:5).\r\nAv gällande föreskrifter och allmänna råd om hållande m.m. av djur\r\navsedda för sällskap och hobby framgår när det gäller hållande av djur\r\ni zoobutiker att lokaler och utrustning skall vara anpassade till de\r\naktuella djurslagen. Vidare skall förvaringsutrymmen vara utformade och\r\nplacerade så att djuren inte störs i onödan av andra djur eller av\r\nmänniskor. Fågelburar skall vara placerade så att deras högsta punkt med\r\nfull yta är minst 150 cm över golvet, och det finns bestämmelser om\r\nutrymmeskrav för olika arter av burfåglar.\r\nI föreskrifterna finns dessutom bestämmelser om utbildningskrav för den\r\nsom driver handel med sällskapsdjur och om skyldighet för den som säljer\r\nsällskapsdjur att lämna information om djurets skötsel. Enligt bestämmelserna\r\nskall ett förvaringsutrymme för sällskapsdjur vara tillräckligt stort\r\nför att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.\r\nDet skall också innehålla en inredning som aktiverar djuret och medger\r\nde klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, gömställen, bad-,\r\nsim- eller dykmöjligheter som varje djurart behöver för att kunna utöva\r\nsitt naturliga beteende. Om ett djur har särskilda krav på klimat, som\r\ntemperatur och luftfuktighet, skall detta tillgodoses. Djur som har\r\nbehov av att vara tillsammans med andra djur skall hållas och skötas på\r\nett sätt som tillgodoser dessa behov. Förvaringsutrymmen skall vara\r\nplacerade så att djuren inte störs i onödan av andra djur eller av\r\nmänniskor. Minst en sida i ett förvaringsutrymme skall vara skyddad mot\r\ninsyn. Andra exempel på speciella regler är att det skall finnas speciella\r\nplatser för rengöring av t.ex. burar. Motion 2004/05:MJ323 (mp) bör\r\nlämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med vad som\r\nanförts.\r\nHöns\r\nDen 11 februari 2004 anförde jordbruksministern i svar på fråga 2003/04:707\r\nom den svenska äggnäringen att enligt 9 § djurskyddsförordningen får\r\nhöns för äggproduktion inte hållas i andra inhysningssystem än sådana\r\nsom uppfyller hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad. Det fanns\r\ntidigare en möjlighet att ansöka om dispens från detta krav. Ett flertal\r\näggproducenter överklagade Statens jordbruksverks beslut att avslå\r\nansökningar om dispens. Länsrätten i Jönköpings län upphävde genom domar\r\nhösten 2002 samtliga Jordbruksverkets avslagsbeslut i den del de gick\r\nproducenterna emot. Länsrätten motiverade domarna med att 9 §\r\ndjurskyddsförordningen och verkets dispensföreskrifter inte fick tillämpas\r\nmot enskild då de inte hade anmälts i enlighet med EG:s bestämmelser.\r\nSedan länsrättens domar meddelades har emellertid 9 § i djurskyddsförordningen\r\nändrats och genomgått det nyss nämnda anmälningsförfarandet. Bestämmelsen\r\nträdde i kraft den 15 april 2003. Ett antal producenter har polisanmälts\r\nmed påstående om att de hållit värphöns i burar utan rede, sittpinne\r\noch sandbad. Från och med den 1 januari 2004 är det Djurskyddsmyndigheten\r\nsom är central tillsynsmyndighet och som skall se till att\r\ndjurskyddslagstiftningen följs. På lokal nivå är det kommunernas ansvar att\r\nsköta\r\ndjurskyddstillsynen. Kommunerna har möjlighet att meddela de förelägganden\r\noch förbud som behövs för att bestämmelserna i 9 § djurskyddsförordningen\r\nskall efterlevas. Om någon inte följer ett sådant beslut skall länsstyrelsen\r\nmeddela djurförbud. Avslutningsvis anförde jordbruksministern att det\r\nfinns tillräckliga bestämmelser för att tillsynsmyndigheterna skall\r\nkunna se till att förbudet mot att hålla höns i traditionella burar\r\nefterlevs och det finns heller inga oklarheter i lagstiftningen.\r\nDet framgår av 2005 års regleringsbrev att Djurskyddsmyndigheten en\r\ngång i kvartalet skall avrapportera efterlevnaden av förbudet mot\r\nhållande av värphöns i oinredda burar. Utskottet har inhämtat att\r\nDjurskyddsmyndigheten har tagit kontakt med kommuner i denna fråga för att\r\nde lättare skall kunna agera. Utskottet föreslår att motionerna\r\n2004/05:MJ214 (c), 2004/05:MJ394 (fp) och 2004/05:MJ506 (kd) yrkande 6\r\navstyrks med det anförda.\r\nNötkreatur\r\nEnligt djurskyddslagen skall djur behandlas väl och skyddas mot onödigt\r\nlidande och sjukdom. Djur får enligt 6 § djurskyddslagen inte hållas\r\nbundna på ett för djuren plågsamt sätt eller så att de inte kan få\r\nbehövlig rörelsefrihet eller vila eller tillräckligt skydd mot väder och\r\nvind, och enligt 18 § djurskyddsförordningen får Djurskyddsmyndigheten\r\nmeddela föreskrifter om hur djur får hållas bundna. Hästar, nötkreatur\r\noch getter får hållas bundna under den tid av dygnet eller året då de\r\nvistas inomhus. För att nötkreatur inte skall behöva stå inne året om\r\nfinns bestämmelser om betesgång eller annan utevistelse i djurskyddsförordningen\r\n(1988:539). Där anges bl.a. att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion\r\noch som är äldre än sex månader sommartid skall hållas på bete. Enligt\r\nDjurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:17) och allmänna råd om\r\ndjurhållning inom lantbruket bör nötkreatur hållas lösgående och bör då\r\nvara avhornade. Utskottet föreslår att motion 2004/05:MJ350 (v) yrkande\r\n7 med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.\r\nAvlivning av djur\r\nNär det gäller frågan om avlivning av värphöns har utskottet inhämtat\r\nfrån Djurskyddsmyndigheten att det saknas kunskap om djurskyddsaspekterna\r\nvid avlivning med koldioxid. Djurskyddsmyndigheten har därför för år\r\n2005 beviljat medel till ett forskningsprojekt på området. Utskottet\r\nhar inhämtat från Jordbruksdepartementet att i Norrland används med\r\ngoda resultat en typ av avlivningscontainer med el i vattenbad för\r\navlivning av uttjänta värphöns. Utskottet föreslår att motion 2004/05:MJ447\r\n(s) därmed lämnas utan vidare åtgärd.\r\nEnligt 13 § djurskyddslagen (1988:534) skall djur skonas från onödigt\r\nobehag och lidande när de förs till slakt och när de slaktas. I övrigt\r\nankommer det på regeringen eller Djurskyddsmyndigheten att meddela\r\nnärmare föreskrifter om slakt och om avlivning av djur. I frågan om\r\navlivning av djur för nöjesändamål vill utskottet hänvisa till\r\nDjurskyddsmyndighetens föreskrifter om användning av djur vid t.ex.\r\nfilminspelningar (DFS 2004:21). I dessa föreskrifter anförs bl.a. att djur\r\ninte får avlivas utan veterinär medverkan. Det centrala för\r\ndjurskyddslagstiftningen är att skydda djur från onödigt lidande och sjukdom.\r\nDjurskyddslagstiftningen reglerar således inte för vilka ändamål djur\r\nfår slaktas eller avlivas. Bestämmelser om slakt och avlivning finns i\r\nDjurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:12) om\r\nhanteringen av vissa djurarter vid slakt eller annan avlivning och i\r\n(DFS 2004:7) om avlivning av hundar, katter och vissa pälsdjur. Motion\r\n2004/05:MJ248 (m) bör härmed lämnas utan vidare åtgärd.\r\nFångstmetoder\r\nJakt skall enligt 27 § jaktlagen (1987:259) bedrivas så att viltet inte\r\nutsätts för onödigt lidande. Naturvårdsverket har med stöd av 15 §\r\njaktförordningen meddelat föreskrifter om jaktmedel. För att få använda\r\njaktvapen krävs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 1999:9)\r\njägarexamen. Naturvårdsverket godkänner enligt 10 § jaktförordningen\r\n(1987:905) i samråd med Djurskyddsmyndigheten vilka vapen och andra\r\njaktmedel som får användas och för vilket vilt. Fångstredskap får enligt\r\n11 § prövas och godkännas för att få användas.\r\nUtskottet anser i likhet med motionärerna i motion 2004/05:MJ350 (v)\r\nyrkande 11 att fångstmetoder som innebär ett stort lidande inte skall\r\nvara tillåtna. Utskottet har erfarit att ett avtal om humana fångstmetoder\r\nhar förhandlats fram mellan EU, USA, Kanada och Ryssland. Avtalet stadgar\r\nbl.a. att fångstmetoderna skall vara testade och innebära att djuret\r\nomedelbart dör eller att djuret inte erhåller oacceptabla skador vid\r\nfångsten. Hittills har EU och Kanada ingått avtalet. Utskottet har också\r\ninhämtat att arbete pågår med kommissionens förslag till Europaparlamentets\r\noch rådets direktiv om införande av humana normer för fångstmetoder för\r\nvissa djurarter, KOM (2004)532 slutlig. Motionen bör med det anförda\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nDjurskyddsfrågor som har behandlats tidigare under mandatperioden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker 67 motionsyrkanden (s, m, fp, kd, v, c, mp) om\r\ndjurskydd. Utskottet avstår från att behandla motionerna i sak med\r\nhänvisning till de riktlinjer för förändring av utskottens arbetsformer\r\nsom riksdagen har ställt sig bakom. Jämför särskilt yttrande (m, fp, kd,\r\nc).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner rörande djurskydd\r\nfrån allmänna motionstiden 2004. Utskottet har beslutat att dessa\r\nmotioner skall behandlas på ett förenklat sätt. Bakgrunden till utskottets\r\nbeslut är följande.\r\nPå grundval av Riksdagskommitténs förslag (2000/01:RS1) har riksdagen\r\ngodkänt vissa riktlinjer för förändringar av utskottens arbetsformer.\r\nEnligt dessa har utskotten rekommenderats att planera arbetet för hela\r\nvalperioden med fördjupning på olika områden under olika år. Detta\r\ninnebär på sikt bl.a. en viss förskjutning av utskottsarbetet från\r\nbeslutsfattande med anledning av propositioner och motioner till att företa\r\nutredningar och analyser på eget initiativ. Vidare skall utskotten vid\r\nbehov kunna förenkla motionsbehandlingen i de fall motionsförslagen\r\navser frågor där beslutanderätten enligt utskottets uppfattning bör\r\nligga kvar hos regeringen, en förvaltningsmyndighet eller hos kommunerna.\r\nDetta innebär att motionerna skall kunna avstyrkas utan någon mer\r\ningående beredning i sak. I fråga om motionsförslag som upprepas bör vid\r\nförenklad behandling utskottet hänvisa till tidigare ställningstaganden.\r\n\r\nUtskottet beslutade den 4 februari 2003 att anta en långtidsplan för\r\nutskottets arbete under resterande del av mandatperioden. Planen innebär\r\ni princip att varje ämnesområde inom utskottets beredningsområde behandlas\r\nminst två gånger under en valperiod. Minst en behandling under det andra,\r\ntredje eller fjärde riksmötet bör vara mer ingående och vid behov\r\ninnehålla inslag av uppföljning, utvärdering och EU-bevakning.\r\nNedanstående motioner från allmänna motionstiden 2004 utgör i huvudsak\r\nupprepningar av tidigare väckta motioner. Motionerna avser vissa\r\ndjurskyddsfrågor. Dessa frågor behandlades utförligt i betänkandena\r\n2003/04:MJU10 Jordbrukspolitik m.m., 2003/04:MJU3 Naturvård, 2003/04:MJU14\r\nDjurskydd m.m. och 2004/05:MJU2 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstår utskottet från att i sak\r\nbehandla motionerna 2004/05:MJ206 (s), 2004/05:MJ207 (m, fp, kd, c),\r\n2004/05:MJ223 (v) yrkandena 1-4, 2004/05:MJ235 (s) yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:MJ241 (m), 2004/05:MJ242 (m), 2004/05:MJ244 (m), 2004/05:MJ247\r\n(m) yrkandena 1 och 2 och 2004/05:K305 (mp) yrkande 1, motionerna\r\n2004/05:MJ249 (m), 2004/05:MJ253 (m), 2004/05:MJ257 (s), 2004/05:MJ293\r\n(fp), 2004/05:MJ294 (s), 2004/05:MJ295 (s), 2004/05:MJ301 (s), 2004/05:MJ309\r\n(fp), 2004/05:MJ312 (fp), 2004/05:MJ313 (fp) yrkandena 1 och 2 och\r\n2004/05:MJ314 (fp) yrkande 1, motionerna 2004/05:MJ315 (fp), 2004/05:MJ316\r\n(fp) yrkandena 1-3, 2004/05:MJ322 (mp) yrkande 1, 2004/05:MJ324 (s),\r\n2004/05:MJ340 (kd), 2004/05:MJ349 (v) yrkandena 2 och 3, 2004/05:MJ350\r\n(v) yrkandena 1, 4-6 och 8, 2004/05:MJ351 (c) och 2004/05:MJ360 (mp),\r\nmotionerna 2004/05:MJ375 (fp), 2004/05:MJ385 (mp), 2004/05:MJ395 (fp)\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:MJ405 (m), 2004/05:MJ436 (mp) yrkandena 1\r\noch 2, 2004/05:MJ438 (fp) yrkande 1, 2004/05:MJ446 (m) och 2004/05:MJ496\r\n(fp) yrkande 2 samt motionerna 2004/05:MJ506 (kd) yrkandena 1, 3-5, 7,\r\n8, 16-18, 2004/05:MJ508 (fp) yrkandena 12, 14 och 16, 2004/05:MJ513\r\n(m) yrkande 4 och 2004/05:MJ539 (s).</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Djurskyddsmyndigheten, punkt 2 (m, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders\r\nJohansson (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Djurskyddsmyndigheten. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ16 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet olika myndigheter som har ansvar för tillsynen bör minska, och\r\nresurserna bör föras över till kommunerna. Djurskyddsmyndigheten är ett\r\nexempel på en onödig myndighet som nu bl.a. försöker skapa opinion i\r\ndjurhållningsfrågor och driva fram hårdare och ibland helt omöjliga och\r\nvetenskapligt omotiverade regler utan att invänta politiska beslut och\r\nställningstaganden. Ett exempel var försöket att tvinga fram större\r\nminkburar oavsett vad forskningen kommer fram till och vad riksdagen\r\nbeslutar. Myndigheten bör avvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2.      Tillsyn enligt djurskyddslagen, punkt 3 (m, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders\r\nJohansson (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\ndjurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 §. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ16 yrkande 3 och avslår proposition 2004/05:72 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\n\r\nDjurskyddsmyndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2004.\r\nDjurskyddsmyndigheten tog över ett antal uppgifter som tidigare sköttes\r\nav Jordbruksverket. Vi anser att denna myndighet inte skulle ha inrättats.\r\nMyndigheten har en budget för innevarande år som närmar sig 100 miljoner\r\nkronor. För djurskyddet och djurtillsynen skulle det vara betydligt\r\nbättre om dessa medel i stället kom den direkta tillsynen till del. I\r\npropositionen finns förslag att utöka befogenheter och uppgifter för\r\nDjurskyddsmyndigheten. Dessa förslag bör inte genomföras. Riksdagen bör\r\ndärför avslå 24 § i regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen\r\n(1988:534).\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning, punkt 4 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om uppföljning. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ18\r\nyrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:L319 yrkande 8, 2002/03:MJ221,\r\n2002/03:MJ275 yrkande 2, 2002/03:MJ422 yrkande 10, 2002/03:N340 yrkande\r\n6, 2003/04:MJ389, 2003/04:MJ432 yrkande 15, 2004/05:MJ17 yrkandena 2,\r\n3 och 5 samt 2004/05:MJ506 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att tillsynsverksamheten fungerar kostnadseffektivt,\r\nlikvärdigt och väl, och propositionen är ett försök att uppnå detta. Vi\r\när, som framgått i motion 2004/05:MJ18 yrkande 5, skeptiska i fråga om\r\nkostnadseffektiviteten kommer att öka. Det är heller inte självklart\r\natt tillsynen förbättras som avsett när förslagen konfronteras med\r\nverkligheten. Vi är beredda att stödja huvuddragen i propositionen under\r\nförutsättning att de endast är temporära. Regeringen bör därför återkomma\r\ntill riksdagen med en uppföljning redan efter ett par tre år. Uppföljningen\r\nbör ske i form av antingen förändrade regler eller konfirmation av de\r\nnu föreslagna om de fallit väl ut. Med andra ord krävs en ny proposition\r\nför att detta villkor skall uppfyllas. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n4.      Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning, punkt 4 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ17 yrkandena 2, 3 och 5 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:L319 yrkande 8, 2002/03:MJ221, 2002/03:MJ275 yrkande\r\n2, 2002/03:MJ422 yrkande 10, 2002/03:N340 yrkande 6, 2003/04:MJ389,\r\n2003/04:MJ432 yrkande 15, 2004/05:MJ18 yrkande 5 och 2004/05:MJ506\r\nyrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nDet krävs en tillsyn som är effektiv och mer likvärdig i hela landet,\r\nsom skapar trygghet och förtroende och ger rättvisa villkor för företagen.\r\nLivsmedelsverket bör ha det slutgiltiga ansvaret för att det finns en\r\nlikvärdig tillsyn i hela landet, oberoende av vem som utför kontrollen.\r\nLivsmedelsverkets ansvar innebär en kontroll av kontrollanterna och\r\nett ansvar för att de som utför kontrollerna har en adekvat utbildning.\r\nHär finns ett ansvar för att utvärdera olika utbildningars\r\nrelevans.\r\nFolkpartiet anser att det fulla ansvaret på nationell nivå för säker\r\nmat - från jord till bord - skall ligga hos en myndighet. Vi anser att\r\nLivsmedelsverket bör ges ansvar för hela ledet när det gäller\r\nlivsmedelssäkerhet, också de delar som t.ex. rör djurfoder som nu ligger på\r\nJordbruksverket. Myndigheten bör arbeta utifrån den övergripande\r\nmålsättningen om god folkhälsa och trygga konsumenter som kan fatta egna\r\nvälgrundade beslut. Det betyder strikta egenkontrollprogram och en\r\nidentisk kontroll över hela landet.\r\nAtt samordna systemet är inte detsamma som att alla parter måste eller\r\nbör sitta på samma plats. Självklart måste ett samlat kontrollsystem ha\r\nen lokal eller regional organisation, då lokal- och personkännedom är\r\nviktigt. Folkpartiet anser sålunda att tillsynsmyndigheternas\r\nansvarsfördelning måste vara fullständigt kristallklar. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n5.      Djurförbudsregister m.m., punkt 5 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling\r\n(fp), Sven Gunnar Persson (kd), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson\r\n(m), Cecilia Widegren (m) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om ett register för djurhållning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:MJ456 och 2004/05:MJ513 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2004/05:MJ234 och 2004/05:MJ235 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nSom framgår av motionerna 2004/05:MJ456 (fp) och 2004/05:MJ513 (m)\r\nyrkande 2 uppmärksammades under hösten 2003 ett reportage om utredning\r\nav vanvård av djur hos ett antal lantbrukare. Enligt motionärerna\r\nredovisades en genomgång av ca 150 förbud för lantbrukare att hålla djur\r\nsom gällt sedan mitten av 1990-talet. I ungefär hälften av fallen tog\r\ndet minst fyra år innan lantbrukaren meddelades förbud att hålla djur\r\noch i flera fall tog det längre tid. Under utredningstiden hade djur i\r\nett antal fall vanvårdats svårt medan lantbrukarna hade varit aktiva\r\noch registrerade i t.ex. nötkreatursregistret. Andra granskande reportage\r\nhar enligt motionärerna visat hur kriminella djurägare med djurförbud\r\nkontinuerligt skaffar sig nya djur genom att flytta till annan ort eller\r\ngenom att låta en annan familjemedlem stå som ägare till djuren.\r\nAv 29 § djurskyddslagen framgår att länsstyrelsen skall meddela en person\r\nsom dömts för djurplågeri förbud att ta hand om djur eller en viss sorts\r\ndjur. Länsstyrelsen skall enligt 31 § samma lag besluta att ett djur\r\nskall tas om hand om djuret otillbörligt utsätts för lidande och detta\r\ninte rättats till efter tillsägelse av tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen\r\nskall också omhänderta djur som en person har meddelats förbud att hålla.\r\nEnligt vår uppfattning finns det således tydliga krav och skyldigheter,\r\nmen handläggningstid och olika huvudmannaskap kan ibland göra att\r\neffekten av gällande bestämmelser inte blir så tydlig.\r\nDet är viktigt att arbetet med dessa frågor kan stärkas även fortsättningsvis.\r\nVi anser därför att ett centralt register över svenska djurhållare med\r\ndjurförbud bör utarbetas. Ett sådant register skulle enligt vår uppfattning\r\nkunna underlätta arbetet för berörda myndigheter och hindra nya fall av\r\nvanvård. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6.      Förbättrat centralt och regionalt stöd, punkt 6 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om förbättrat centralt och regionalt stöd. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ17 yrkande 8 och avslår motionerna 2004/05:MJ19\r\nyrkande 1, 2004/05:MJ235 yrkande 3 och 2004/05:MJ533.\r\nStällningstagande\r\nDet är angeläget att samtliga djurskyddsinspektörer och livsmedelskontrollanter\r\nhar adekvat utbildning samt att vidareutbildning ges till samtliga\r\naktörer inom djurskyddsområdet. Regeringen bör mera kraftfullt följa upp\r\nutbildningssituationen. Det bör ställas krav på välutbildade djurinspektörer\r\nför att ge legitimitet åt inspektion och avgifter. I dag finns ingen\r\nobligatorisk utbildning eller krav på utbildning för kommunens\r\ndjurskyddsinspektörer. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7.      Förbättrat centralt och regionalt stöd, punkt 6 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om förbättrat centralt och regionalt stöd. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ19 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:MJ17\r\nyrkande 8, 2004/05:MJ235 yrkande 3 och 2004/05:MJ533.\r\nStällningstagande\r\nDe centrala myndigheternas stöd till de lokala myndigheterna bör förbättras,\r\nbl.a. genom en webbaserad databas och olika checklistor. Kristdemokraterna\r\nvill dock understryka att det centrala stödet måste kombineras med en\r\nresurstilldelning till den lokala nivån som står i proportion till dess\r\nuppgifter. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8.      Resurser till länsveterinärer, punkt 7 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Anita Brodén\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om resurser till länsveterinärer. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ506 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nLänsstyrelserna har ansvaret för djurskyddet inom länet. De ansvarar\r\nför tillsyn av veterinärpraktiker och samordnar smittskyddet i länet.\r\nLänsstyrelsen har ansvar för djurskyddsutbildning och för att samordna\r\nden kommunala djurskydds- och livsmedelstillsynen. Länsstyrelsen har\r\nrätt att utfärda förbud mot att inneha djur och beslutar om omhändertagande,\r\nförsäljning och avlivning av djur. Länsstyrelsen är vidare\r\növerprövningsmyndighet för djurskyddet och prövar kommunens beslut om det\r\növerklagas. Länsstyrelsen förprövar och inspekterar även djuranläggningar.\r\nLänsveterinären har det övergripande ansvaret för länsstyrelsens arbete\r\nmed djurskydd.\r\nRiksrevisionen understryker att länsstyrelsernas resurser inte varit i\r\nnivå med de uppgifter som regeringen och Jordbruksverket lagt på dem.\r\nLänsveterinärerna menar att länsstyrelserna väljer bort uppgifter inom\r\ndjurskyddet på grund av bristande resurser. Vi anser att regeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om hur tillräckliga resurser till\r\nlänsveterinärerna kan säkerställas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9.      Den lokala tillsynen, punkt 8 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om den lokala tillsynen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:MJ18 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:MJ15 yrkande 4 och\r\n2004/05:MJ19 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nStatens roll är att skydda allmänheten från risker och djur från vanvård.\r\nKontroller är ett verksamt medel för att upptäcka också omedvetna risker.\r\nTippar balansen så att den offentliga kontrollen blir av sådan omfattning\r\natt den upplevs som alltför styrande riskerar man ett minskat engagemang\r\noch ansvarstagande hos dem som kontrolleras.\r\nSåväl livsmedelshygien som djurhälsa är generellt sett mycket bra i\r\nSverige. Det betyder dock inte att brister i tillsynen kan negligeras.\r\nDen potentiella följden av t.ex. smittspridning via livsmedel är\r\nallvarlig. En väl fungerande kontroll är ett bra hjälpmedel för att\r\nbegränsa denna risk eller i bästa fall eliminera den.\r\nSvensk livsmedelsproduktion sker inte isolerat utan i ett internationellt\r\nsammanhang. Svenska administrativa regler medför kostnadsnackdelar\r\ngentemot andra länders producenter. En alltför stor, icke motiverad,\r\nkontrollverksamhet riskerar att ytterligare öka kostnadsnackdelarna.\r\nDet är en utmaning att hitta balanspunkten där kontrollen är fullgod\r\nmen inte blir en belastning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10.     Den lokala tillsynen, punkt 8 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om den lokala tillsynen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:MJ15 yrkande 4 och 2004/05:MJ19 yrkande 3 och avslår motion\r\n2004/05:MJ18 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nRegeringens förslag lyfter fram Livsmedelsverkets och länsstyrelsernas\r\nroll när det gäller stöd och rådgivning till kommunerna i tillsynsverksamheten.\r\nDet är angeläget att djurskydd och livsmedelssäkerhet harmoniseras; i\r\ndag är de lokala variationerna för stora. Det behövs en balans som medför\r\natt föreskrifterna skapar en sådan harmonisering samtidigt som upplägget\r\nav det lokala tillsynsarbetet kan anpassas efter lokala förhållanden.\r\nFör att uppnå önskvärd likformighet behöver tillsynen samordnas centralt.\r\n\r\nStöd i den lokala djurskyddstillsynen i form av centralt framtagen\r\ntillsynsmetodik, mallar och checklistor är bra om det sker i nära samverkan\r\noch dialog med kommunerna. Kommunernas egna erfarenheter och lösningar\r\nbör alltid beaktas. Checklistor och andra stödjande åtgärder får därför\r\ninte blir tvingande. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11.     Rapporteringsskyldighet, punkt 10 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om rapportering av data från lokal till central instans.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ18 yrkande 2 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:MJ17 yrkande 9, 2004/05:MJ19 yrkande 2 och 2004/05:MJ508\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nI propositionen föreslås en omfattande rapporteringsverksamhet från de\r\nlokala tillsynsnivåerna till de centrala. Visserligen är det värdefullt\r\nmed en god kunskap om och en bra bild av statusen på de verksamheter\r\nsom skall kontrolleras. Rapporterna får inte bli ett självändamål utan\r\nskall fylla ett rimligt syfte. De uppgifter som efterfrågas bör sovras.\r\nMed detta sagt är det givetvis inte acceptabelt att kommuner slarvar\r\nmed att lämna efterfrågade uppgifter. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n12.     Rapporteringsskyldighet, punkt 10 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om rapporteringsskyldighet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:MJ17 yrkande 9 och 2004/05:MJ508 yrkande 13 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:MJ18 yrkande 2 och 2004/05:MJ19 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nSom anges i propositionen är det viktigt att den lokala nivån ger de\r\ncentrala myndigheter som har huvudansvaret för djurskyddstillsynen\r\nrespektive livsmedelstillsynen adekvat information. Det bör dock påpekas\r\natt de centrala myndigheterna bör underlätta denna hantering genom att\r\nge tydliga anvisningar om vilka uppgifter som skall inrapporteras samt\r\natt underlag tas fram för denna rapportering. Vidare bör en återkoppling\r\nske så att insamlad information i bearbetad form återförs till fältet.\r\n\r\nDet är angeläget att samverkan mellan olika parter, myndigheter och\r\nkommuner gentemot EU utvecklas för att säkerställa ett gott djurskydd.\r\nDet finns fortfarande problem, främst beträffande avrapporteringar\r\ntill EU. Regeringen bör snarast ta ansvar för att hindren för avrapportering\r\ntill EU undanröjs samt att återkopplingen från EU förbättras. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13.     Rapporteringsskyldighet, punkt 10 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om mindre detaljreglerad rapporteringsskyldighet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ19 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2004/05:MJ17 yrkande 9, 2004/05:MJ18 yrkande 2 och 2004/05:MJ508 yrkande\r\n13.\r\nStällningstagande\r\nSverige bör följa EU:s bestämmelser samtidigt som regeringen och de\r\ncentrala myndigheterna bör undvika att detaljreglera de lokala myndigheternas\r\narbete utöver vad som krävs av gemensamma EU-regler. En lagreglering av\r\nmyndigheters rapporteringsskyldighet bör därför åtföljas av ett\r\ntillkännagivande om att kraven på lokala och regionala myndigheters\r\nrapportering bör bli mindre detaljreglerade. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n14.     Ett europeiskt regelverk för tillsyn, punkt 11 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Jan Andersson\r\n(c), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om ett europeiskt regelverk. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:MJ16 yrkande 1 och 2004/05:MJ19 yrkande 4 och avslår\r\nmotion 2004/05:MJ17 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nI propositionen föreslås bl.a. att möjligheten att samverka över\r\nkommungränserna skall öka. Detta är bra och kommer att förbättra och\r\neffektivisera tillsynen. Det är också viktigt att regelverken för\r\ndjurhållning är stabila och att de i möjligaste mån inte avviker från dem\r\nsom finns i övriga EU.\r\nLikvärdiga villkor behövs inte bara inom landet, utan de måste även\r\nstämma överens med övriga EU-länders tillsyn. Tillsynen bör också vara\r\nlikvärdig inom EU så att tillsynen inte leder till snedvridande konkurrens\r\nmellan medlemsstaterna. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15.     Ett europeiskt regelverk för tillsyn, punkt 11 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om ett europeiskt regelverk. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ17 yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:MJ16 yrkande\r\n1 och 2004/05:MJ19 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är angeläget att EU:s nya tillsynsdirektiv efterlevs.\r\nDet är nödvändigt att tillse att kommunala och landstingskommunala\r\nanläggningar följer Europaparlamentets och rådets förordning (EG)\r\n882/2004. Dessa anläggningar står för produktion och distribution av mat\r\ntill bl.a. barn, gamla och sjuka. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16.     Information om tillsynsresultat, punkt 12 (m, fp)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Bengt-Anders\r\nJohansson (m), Cecilia Widegren (m) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om information om tillsynsresultat. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:MJ428 och 2004/05:MJ17 yrkande 11 och avslår\r\nmotion 2003/04:MJ432 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nRestauranggäster har små möjligheter att på ett enkelt sätt få information\r\nom hur den restaurang man tänkt besöka sköter sin livsmedelshygien. Ett\r\nbra sätt att öka medvetenheten hos både restauranggäster och restauranger\r\när att på lämpligt sätt anslå de senaste resultaten från livsmedelstillsynen\r\npå väl synlig plats i restaurangen. I Danmark infördes ett system för\r\ncirka ett år sedan som uppskattas av seriösa restauranger och medvetna\r\nrestauranggäster. Vi borde i Sverige pröva att göra något liknande.\r\nDet finns tidigare förslag att man borde använda det danska s.k.\r\nsmiley-systemet för märkning av inspekterade företag. Vi hoppas att regeringen\r\nagerar så att vi snart får se den märkningen realiseras i hela landet.\r\nDet är dock viktigt att bedömningen är likvärdig över landet samt att\r\nen nyinspektion görs inom tre till fem arbetsdagar om företaget fått en\r\nnegativ symbol.\r\nEn annan viktig del av öppenheten är att inspektionsprotokollen bör\r\nvara lätt tillgängliga för allmänheten. Livsmedelsverket har föreslagit\r\natt man skall få möjlighet att lägga ut inspektionsprotokoll på Internet.\r\nProtokollen är redan offentliga, men på grund av personuppgiftslagen\r\nendast i pappersform och inte elektroniskt. Vi anser att regeringen bör\r\nsäkerställa denna möjlighet. Detta är en viktig del av utvecklandet av\r\nden s.k. 24-timmarsmyndigheten. Utbyggnad av webbaserat stöd till de\r\ninspektörer som arbetar ute i kommunerna är viktigt. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17.     Samrådsgrupper m.m., punkt 13 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om samrådsgrupper. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:MJ17 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nEffektivitet, noggrannhet och transparens bör råda för tillsynen på\r\ndjurskydds- och livsmedelssidorna. Ofta kan samrådsgrupper vara ett bra\r\nverktyg för att se helheten och söka effektiva samverkanslösningar. Vi\r\nanser det dock inte vara ett politiskt beslut att styra över hur\r\nmyndigheterna lägger upp sin verksamhet för att erhålla en fullgod djurskydds-\r\noch livsmedelstillsyn. Samrådsgrupper kan naturligtvis vara bra, men\r\ndet bör vara upp till varje myndighet att överväga vilka system som är\r\nmest effektiva. Det finns risk för att i och för sig lovvärda initiativ\r\nleder till en överbyråkratisering och att myndigheten får mindre tid\r\ntill sin huvuduppgift. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n18.     Föreläggande, punkt 14 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om föreläggande. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:72 i denna del och motion 2004/05:MJ15 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen föreslår att Livsmedelsverket respektive länsstyrelsen ges\r\nmöjlighet att förelägga en kommun att avhjälpa bristfällig tillsyn.\r\nFörslaget ger de centrala myndigheterna möjlighet att agera. Att både\r\nge de centrala tillsynsmyndigheterna möjlighet att ta över tillsynsansvaret\r\noch att förelägga är som att ha både hängslen och livrem. Regeringen\r\nbör enligt min uppfattning återkomma med en uppföljning av vilka effekter\r\nförelägganden ger i praktiken. Först därefter kan eventuella andra\r\nåtgärder för att motverka brister i tillsynen, som inte inskränker det\r\nkommunala självstyret, utredas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n19.     Frivillig överflyttning av tillsynsansvar, punkt 15 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om överflyttning av tillsynsansvaret för små kommuner och\r\nicke stationär verksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72\r\ni denna del och motion 2004/05:MJ17 yrkandena 6 och 10 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:MJ15 yrkande 5 och 2004/05:MJ243.\r\nStällningstagande\r\nDen utökade möjligheten till interkommunal samverkan är välkommen.\r\nFramför allt för småkommuner kan det vara svårt att upprätthålla tillräcklig\r\nkompetens inom området. Möjligheten som denna proposition ger till\r\ninterkommunal samverkan underlättar kommunernas faktiska möjligheter att\r\ngenomföra en högkvalitativ inspektionsverksamhet. Det är dock möjligt\r\natt detta inte är tillräckligt utan att det kan finnas ett antal fall\r\ndär mindre kommuner trots detta inte har möjlighet att genomföra en\r\nverksamhet på en rimlig nivå. Man bör då ha möjlighet att flytta över\r\ntillsynsverksamheten till en högre nivå. Vi anser att denna möjlighet\r\nskall göras än tydligare i det stycke som handlar om tillsynsansvaret.\r\nHär hänvisas till att tillsynsansvaret kan flyttas över till högre\r\ninstans om verksamheten har stor omfattning, är komplicerad eller om\r\ndet finns andra särskilda skäl. Vi anser att det är viktigt att klargöra\r\natt ett sådant skäl kan vara problemet för små kommuner att upprätthålla\r\ntillräcklig kompetens inom tillsynsområdet.\r\nVi vill samtidigt lyfta fram problemet med icke-stationära verksamheter,\r\nsåsom djurhållning vid cirkusar. Vi anser att det bör vara länsstyrelsen\r\nsom har ansvaret för tillsynen av sådan verksamhet och inte kommunerna.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n20.     Frivillig överflyttning av tillsynsansvar, punkt 15 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till\r\n1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) såvitt avser 24 b §,\r\n2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 b §.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ15 yrkande 5 och avslår\r\nproposition 2004/05:72 i denna del och motionerna 2004/05:MJ17 yrkandena\r\n6 och 10 samt 2004/05:MJ243.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen föreslår att Livsmedelsverket respektive länsstyrelserna\r\nskall kunna ta över det kommunala tillsynsansvaret bl.a. om det finns\r\nsärskilda skäl. Förslaget går enligt min uppfattning för långt och\r\ninnebär en inskränkning av det kommunala självstyret. Centerpartiet\r\nmotsätter sig denna inskränkning i det kommunala självstyret. Riksdagen\r\nbör därför avslå 24 b § i regeringens förslag om ändring i livsmedelslagen\r\n(1971:511) och 24 b § i regeringens förslag till ändring i djurskyddslagen\r\n(1988:534).\r\n\r\n\r\n21.     Finansiering av tillsyn m.m., punkt 18 (m, kd)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Bengt-Anders\r\nJohansson (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om finansiering av tillsyn. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:MJ18 yrkande 3, 2004/05:MJ19 yrkandena 5-7 och\r\n2004/05:MJ513 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEn målsättning bör vara att myndighetsutövning i princip skall vara\r\nskattefinansierad. Vi anser att den principiellt riktiga fördelningen\r\nav kostnaderna är att myndighetsutövning skall bekostas av allmänna\r\nmedel. Däremot är det rimligt att kontroller föranledda av brister\r\nbetalas av den felande.\r\nVi föreslår därför att endast förnyade inspektioner till följd av\r\navvikelser från regelverket skall avgiftsbeläggas. Inspektioner som inte\r\nföranleds av anmärkningar bör inte avgiftsbeläggas, eftersom detta\r\ninnebär att man straffar ett kollektiv där de flesta är skötsamma.\r\nAvgifterna för de förnyade inspektionerna bör fastställas på central\r\nnivå och bör inte överstiga kommunernas självkostnader för desamma.\r\nVi delar inte regeringens bedömning att avgifterna bör ökas. Kostnaden\r\nför livsmedelstillsyn och djurskydd skall inte vältras över på producenten\r\noch därmed på konsumenten. I stället bör vi betala detta via skattsedeln.\r\nStaten bör följa finansieringsprincipen. Kommunerna bör därför kompenseras\r\nekonomiskt för sina ökade kostnader.\r\nDärtill vill vi framhålla att ambitionen för djurskyddet måste stå i\r\nproportion till de resurser som anvisas. Revisorernas påpekande att\r\navgifterna, i vissa kommuner, inte står i proportion till verksamheten\r\ninnebär de facto att djurägare genom avgiftssystemet betalar till\r\nkommunens övriga verksamhet - en form av extra kommunal utdebitering för\r\nvissa grupper således. Åläggs kommunerna att utöka verksamheten för\r\ndjurskydd bör finansieringsprincipen råda. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n22.     Tillsynsavgifter, punkt 19 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om likvärdiga avgifter och kostnaderna för myndighetsutövning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ16 yrkande 2 och\r\n2004/05:MJ18 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:L319 yrkande 9,\r\n2003/04:MJ310 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ431 yrkande 7, 2004/05:MJ15\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:MJ17 yrkande 12 och 2004/05:MJ506 yrkandena 20\r\noch 22.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att tillsynsavgifterna är likvärdiga mellan landets\r\nkommuner, men detta räcker inte. De produkter som djuruppfödarna producerar\r\nskall konkurrera med övriga länders. Tillsynsavgifterna bör därför vara\r\nlikvärdiga mellan de olika EU-länderna för att konkurrensen inte skall\r\nsnedvridas.\r\nTillsynsavgifter bör inte få användas för att täcka andra kostnader än\r\nde som relateras till tillsynen. De ökade kostnader för tillsyn som\r\nenligt propositionen befaras bli följden av förslagen kommer då inte\r\natt bäras av företagen utan av kommuner och i förekommande fall av staten.\r\nDetta är enligt vår mening rimligt. I en prioritering av det allmännas\r\nuppgifter bör människors och djurs hälsa komma högt upp. Det är viktigt\r\natt tillsynsverksamheten fungerar kostnadseffektivt, likvärdigt och väl.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n23.     Tillsynsavgifter, punkt 19 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om avgiftssystemet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:MJ17 yrkande 12 och avslår motionerna 2002/03:L319 yrkande 9,\r\n2003/04:MJ310 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ431 yrkande 7, 2004/05:MJ15\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:MJ16 yrkande 2, 2004/05:MJ18 yrkande 4 och\r\n2004/05:MJ506 yrkandena 20 och 22.\r\nStällningstagande\r\nUnder senare år har livsmedelstillsynen förändrats. I stället för att\r\ndetaljgranska genom att ta och analysera en mängd kemiska och mikrobiologiska\r\nprov, kontrollerar myndigheterna i större utsträckning företagens rutiner\r\noch egenkontroll. Vi anser att avgiften inte bör fokuseras till att\r\ntäcka provtagning och analyser utan bör täcka kostnaderna för en\r\nundersökning med vidare innebörd.\r\nFolkpartiet anser att kostnaden bör vara konkurrensneutral och att\r\ntillsynen bör vara likvärdig. Det är angeläget att de företag som sköter\r\nsin verksamhet och sitt egenkontrollprogram på ett seriöst sätt också\r\nskall gynnas ekonomiskt av detta. Vi anser att grundtillsynen skall\r\nvara lika för samma typ av företag. När kraven visat sig uppfyllda vid\r\ninspektion skall det leda till färre inspektioner och lägre avgift.\r\nFöranleder inspektionen däremot extra inspektioner på grund av brister\r\nskall företaget stå för hela kostnaden som dessa extrainspektioner\r\ninnebär.\r\nEtt avgiftssystem skall ha flera funktioner. Det skall betala en del av\r\nsäkerhetssystemet, klart gynna den skötsamma och ge samma möjligheter\r\nför både stora och små företag. Vi anser att tillsynsavgifterna för\r\ndjurskyddstillsynen skall vara skäliga och i större utsträckning skall\r\nvara likställda över landet. Det är inte acceptabelt ur konkurrens- och\r\nrättvisesynpunkt med en så stor variation som 0-9 000 kr på ett och\r\nsamma tillsynsobjekt.\r\nFolkpartiet har tidigare påpekat de orättvisa avgiftssystem som rått\r\nför köttbesiktning vid de mindre och mer avlägset belägna slakterierna.\r\nNu ändras dessa avgifter. Folkpartiet anser att det skall vara en fast\r\navgift per kilo slakt.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n24.     Tillsynsavgifter, punkt 19 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om resurser för djurskyddstillsyn. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ506 yrkandena 20 och 22 samt avslår motionerna\r\n2002/03:L319 yrkande 9, 2003/04:MJ310 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ431\r\nyrkande 7, 2004/05:MJ15 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ16 yrkande 2, 2004/05:MJ17\r\nyrkande 12 och 2004/05:MJ18 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att resurserna till det lokala och regionala\r\ndjurskyddet inte står i relation till uppgifterna. Riksdagen bör uppdra\r\nåt regeringen att närmare överväga hur resursbehovet skall tillgodoses\r\nsamt om uppgifterna eller regelverket till någon del behöver omprövas.\r\nEn återrapportering bör ske till riksdagen i samband med den ekonomiska\r\nvårpropositionen år 2005.\r\nDet är i kommunerna som den största delen av djurskyddsarbetet utförs.\r\nKonkurrensskäl talar för att tillsynsavgifterna skall vara av liknande\r\nstorlek i olika kommuner. Det är inte rimligt att det som i en kommun\r\när gratis i en annan kommun skall kosta djurhållaren 9 000 kr.\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår att regeringen överväger om det behövs\r\nförändringar i regleringen av hur det lokala djurskyddet finansieras.\r\nFörutom finansiella aspekter bör vid en sådan prövning även beaktas\r\nvikten av att djurhållare i olika delar av landet behandlas på ett så\r\nlångt möjligt likvärdigt sätt. Kristdemokraterna instämmer i styrelsens\r\nuppfattning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n25.     Tillsynsavgifter, punkt 19 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om vikten av kommunalt självstyre. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ15 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:L319 yrkande\r\n9, 2003/04:MJ310 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ431 yrkande 7, 2004/05:MJ15\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:MJ16 yrkande 2, 2004/05:MJ17 yrkande 12,\r\n2004/05:MJ18 yrkande 4 och 2004/05:MJ506 yrkandena 20 och 22.\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiets politik bygger på att varje enskild människa har förmåga\r\noch vilja att ta ansvar för sig själv och andra. Vi tror därför på\r\nkommunernas egen förmåga att ta ansvar för sina medborgares hälsa inom\r\nlivsmedelsområdet och att ta ansvar för att djurskyddet fungerar\r\nväl.\r\nKommunerna är olika och har i dag olika sätt att lösa sitt tillsynsansvar.\r\nDetta gäller också inom livsmedels- och djurskyddsområdena. En del\r\nkommuner arbetar med differentierade avgifter som kan gynna en god\r\nlagefterlevnad inom närliggande områden, t.ex. miljöskydd. Kommunalt\r\nsjälvstyre möjliggör lokala lösningar och en helhetssyn på tillsynen.\r\nSjälvstyret är också centralt ur ett underifrånperspektiv. Därför får\r\ndet kommunala självstyret inte inskränkas. Detta bör ges regeringen\r\ntillkänna.\r\n\r\n\r\n26.     Småskalig livsmedelsproduktion, punkt 20 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om småskalig livsmedelsproduktion. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ268 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nEnskilda företag bör inte vara beroende av regionalpolitiska eller\r\nmiljömässiga beslut. Vi anser att en sammanblandning av olika politiska\r\nåtgärder bör undvikas för jordbruket. Vi vill framhålla vikten av\r\nsmåskalig livsmedelsproduktion. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27.     Internationellt samarbete om livsmedelsfrågor, punkt 21 (kd, mp)\r\nav\r\nÅsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om folkhälsoaspekterna inom EU. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ499 yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande\r\n17 i denna del, 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ375\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ432 yrkande 12 och 2004/05:MJ332 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nSveriges möjligheter att t.ex. subventionera och stödja försäljning av\r\nhälsosamma och miljövänliga produkter har begränsats starkt genom\r\nEU-medlemskapet. Sverige bör verka för att en förändring av dessa\r\nbegränsningar kommer till stånd. Praxis för vad som betraktas som statsstöd\r\nmåste revideras och folkhälsoaspekterna ges en starkare ställning på\r\nden inre marknaden. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n28.     Internationellt samarbete om livsmedelsfrågor, punkt 21 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om internationell samverkan för livsmedelssäkerhet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del,\r\n2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ375 yrkande 2, 2003/04:MJ432\r\nyrkande 12 och 2004/05:MJ332 yrkande 1 och avslår motion 2004/05:MJ499\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nMed ökad import och export av livsmedel krävs nya vägar för att stärka\r\nkonsumentinflytandet och livsmedelssäkerheten. Sverige bör verka\r\ninternationellt i dessa frågor. Det finns åtminstone två viktiga delområden.\r\nFör det första bör Sverige inom ramen för demokratibiståndet stödja\r\nframväxten av t.ex. oberoende konsumentorganisationer i nya demokratier.\r\nFör det andra bör Sverige, på egen hand eller via t.ex. EU eller FAO,\r\nstödja en förbättrad livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll i\r\nutvecklingsländerna. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n29.     Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, punkt 22 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del,\r\n2002/03:L319 yrkande 7, 2002/03:MJ422 yrkande 11, 2003/04:K419 yrkande 13\r\ni denna del, 2003/04:MJ432 yrkande 14 och 2004/05:MJ17 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nSverige bör verka inom EU för att den europeiska myndigheten för\r\nlivsmedelssäkerhet får de resurser och det mandat som behövs. Myndigheten\r\nhar hittills inte fått det fulla ansvar den borde ha när det gäller\r\nkontroll och möjlighet att föreslå sanktioner. Rättssystemet är i princip\r\nen nationell angelägenhet, men det finns fall då det är nödvändigt att\r\nha sanktionsmöjligheter på EU-nivå. Det handlar t.ex. om när ett\r\nlivsmedelsproblem uppstår och landets egna myndigheter uppenbarligen saknar\r\nförmåga eller vilja att ta itu med det. Sveriges regering bör därför\r\nverka för ett breddat mandat för den europeiska myndigheten för\r\nlivsmedelssäkerhet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n30.     Kontroll av livsmedelsmärkning, punkt 23 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om kontroll av märkningen av livsmedel. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del, 2002/03:L319\r\nyrkande 6, 2002/03:MJ422 yrkande 14 i denna del, 2003/04:K419 yrkande\r\n13 i denna del och 2003/04:MJ432 yrkande 4 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nEtt system för kontroll av märkningen av livsmedel bör utvecklas inom\r\nEU. Producenten och försäljaren skall kunna bevisa att de påståenden\r\nsom görs om en vara är korrekta. Systemet måste vara lika för alla\r\nproducenter i alla led i livsmedelskedjan inom hela unionen. Då innebär\r\ndet inga handelshinder och ingen skillnad i konkurrenskraft mellan\r\nföretagen - alla får samma basförutsättningar. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n31.     Konsumtion av kött, punkt 24 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om en minskad köttkonsumtion i Sverige. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ277 yrkandena 1 och 4.\r\nStällningstagande\r\nDet är vetenskapligt fastställt att en överdriven köttkonsumtion leder\r\ntill hälsoproblem. En ökad efterfrågan på animalier leder i sin tur\r\ntill ökad efterfrågan på fodergrödor, vilket skapar en konkurrens med\r\nfattiga länders efterfrågan på spannmål. Att minska köttkonsumtionen i\r\nhögkonsumerande länder är följaktligen också en fråga om internationell\r\nrättvisa. Regeringen bör ta fram ett samlat nationellt program för\r\nminskad köttkonsumtion. En grundläggande åtgärd i detta bör vara information\r\noch utbildning i livsmedelsfrågor. Ytterligare ett sätt att minska den\r\nstora köttkonsumtionen är att styra efterfrågan via den offentliga\r\nupphandlingen. I miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö (SOU\r\n2000:52) föreskrivs en sådan inriktning, att den offentliga sektorn i\r\nsin upphandling bör eftersträva en minskad konsumtion av köttprodukter\r\noch främja en ökad vegetarisk konsumtion. Hittills förefaller den\r\ninriktningen inte ha fått något genomslag. Regeringen bör tydliggöra hur\r\nt.ex. kommuner och landsting kan få stöd för att bidra till en minskad\r\nköttkonsumtion. Vad som ovan anförts om en minskad konsumtion av kött\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n32.     Globala märkningsregler, punkt 28 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om globala märkningsregler. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ422 yrkandena 12 och 14 i denna del och 2003/04:MJ432\r\nyrkande 5 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nFrågor om livsmedelssäkerhet måste betraktas i ett globalt perspektiv\r\neftersom EU importerar och exporterar mycket livsmedel. Då kraven på\r\nmärkning av livsmedel varierar världen över är det önskvärt med gemensamma\r\nmärkningsregler för den internationella handeln. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n33.     Märkning av livsmedel, punkt 29 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om ursprungsmärkning. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:MJ424 yrkande 17, 2003/04:MJ399 yrkande 33 och 2004/05:MJ499\r\nyrkandena 15 i denna del och 16 samt avslår motionerna 2002/03:MJ374,\r\n2002/03:MJ422 yrkande 14 i denna del, 2002/03:MJ487 yrkandena 11 och 15,\r\n2003/04:MJ344, 2003/04:MJ399 yrkande 32, 2003/04:MJ432 yrkande 5 i\r\ndenna del, 2003/04:MJ455, 2004/05:MJ263 yrkande 1, 2004/05:MJ331 yrkande\r\n1, 2004/05:MJ353, 2004/05:MJ412, 2004/05:MJ419 och 2004/05:MJ515.\r\nStällningstagande\r\nDet är svårt för konsumenterna att veta varifrån köttet i butikerna\r\nkommer. Märkningsreglerna gäller bara färskt eller fryst nötkött.\r\nRegeringen bör därför utreda om även andra köttslag kan ursprungsmärkas\r\npå samma sätt som nötkött. Allt kött som kommer från slakterier bör\r\nvara ursprungsmärkt. En sådan märkning skall ge upplysningar om alla\r\nmoment i produktionsprocessen. Även relevanta omständigheter kring hur\r\nimporterat foder har producerats bör vägas in. Ett obligatoriskt gemensamt\r\nmärkningssystem som beaktar djurskyddshänsyn bör införas inom EU. Om\r\nslaktdjur har transporterats längre än fyra timmar före slakt bör\r\ntransporttiden anges på köttet. Ursprungsmärkningen bör inordnas i ett\r\nenhetligt märkningssystem som kan vinna konsumenternas förtroende. Alla\r\njordbruksprodukter bör vara märkta med ursprungsland. Vad som ovan\r\nanförts om ursprungsmärkning bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n34.     Märkningssystem för kött, punkt 30 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om ett tydligare märkningssystem för kött. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ322 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nÄnnu finns det inget bra kontrollsystem som kan garantera exakt vad som\r\nligger i charkdisken. Enbart ursprungsmärkning räcker inte. Inte heller\r\nfinns det garantier för vad t.ex. storkök och restauranger serverar.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n35.     Märkning av kött på restauranger, punkt 31 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om märkning av kött på restauranger. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:MJ268 och 2004/05:MJ499 yrkande 15 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nEtt önskemål från konsumenterna är att veta varifrån maten på restaurangerna\r\nkommer. Någon form av ursprungsmärkningssystem för restauranger bör\r\ndärför genomföras. Restaurangerna borde i större utsträckning ta egna\r\ninitiativ till märkning då det sannolikt skulle öka trovärdigheten inom\r\nbranschen. Att så sker är dock inte troligt då man gärna vill hålla\r\nnere kostnaderna och köpa in billiga råvaror. Det skulle därför vara\r\npositivt om regeringen verkar för att märkning införs på frivillig väg,\r\nså att frågan får tyngd i konsumentpolitiken. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n36.     Livsmedel framställda med traditionella metoder, punkt 32 (fp,\r\nmp)\r\nav Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om livsmedel framställda med traditionella metoder. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:K432 yrkande 17 i denna del,\r\n2003/04:K419 yrkande 13 i denna del och 2003/04:MJ432 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nKravet på att samtliga livsmedel skall vara säkra får inte medföra att\r\nden traditionella och regionala matkulturen i Europa går förlorad. Vissa\r\nprodukter måste även fortsättningsvis få framställas på sedvanligt manér,\r\näven om det innebär att hela EU:s regelverk inte kan efterlevas under\r\ntillverkningen eller tillagningen. Detta förutsätter ett certifierings-\r\noch/eller ett licensieringsförfarande samt en tydlig märkning av\r\nprodukterna. På detta sätt garanteras mångfalden inom EU, samtidigt som\r\nvalet är den enskilde konsumentens. Vad som ovan anförts om livsmedel\r\nframställda med traditionella metoder bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n37.     Deklaration av livsmedels innehåll, punkt 34 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om sockerinnehållet i barnmat. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ499 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ298,\r\n2003/04:MJ364, 2003/04:MJ425 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub323 yrkande\r\n5, 2004/05:MJ291, 2004/05:MJ296, 2004/05:MJ461 yrkandena 1, 3 och 4,\r\n2004/05:MJ472, 2004/05:MJ499 yrkande 18, 2004/05:MJ514, 2004/05:MJ521\r\noch 2004/05:MJ538.\r\nStällningstagande\r\nSockerinnehållet i barnmatsprodukter är en faktor som det kan vara svårt\r\nför föräldrarna att bedöma. Vi anser att det skall vara obligatoriskt\r\nmed näringsdeklaration på all barnmat. Vidare bör ett tak införas för\r\ntillåten mängd tillsatt socker i barnmat. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n38.     Deklaration av livsmedels innehåll, punkt 34 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om deklaration av livsmedels innehåll. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:MJ364, 2003/04:MJ425 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub323 yrkande 5 och 2004/05:MJ521 samt avslår motionerna\r\n2003/04:MJ298, 2004/05:MJ291, 2004/05:MJ296, 2004/05:MJ461 yrkandena 1, 3\r\noch 4, 2004/05:MJ472, 2004/05:MJ499 yrkandena 1 och 18, 2004/05:MJ514\r\noch 2004/05:MJ538.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen bör återkomma med förslag till nödvändiga åtgärder för att\r\nprocentuell tillsats av socker och annat sötningsmedel skall framgå på\r\nlivsmedel, på liknande sätt som när det gäller procentuell fetthalt.\r\nRegeringen bör också verka för att s.k. utrymmesmat förses med en tydlig\r\ninnehållsdeklaration. Med utrymmesmat avses livsmedel som huvudsakligen\r\ninnehåller mycket energi och/eller fett och socker men lite av andra\r\nnäringsämnen. Förpackade livsmedel bör förses med innehålldeklarationer\r\nsom tydligt visar innehållet av exempelvis socker och fett per 100 g.\r\nFör livsmedel i lös vikt bör en tydlig innehållsdeklaration finnas\r\nlättillgänglig i butiken. Vad som ovan anförts om deklaration av livsmedels\r\ninnehåll bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n39.     Nyckelhålsmärkning, punkt 35 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om nyckelhålsmärkning inom EU. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ499 yrkande 17 och avslår motionerna 2003/04:MJ276 och\r\n2004/05:MJ331 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nSverige bör verka för ett gemensamt system för nyckelhålsmärkning inom\r\nEU. En mer kvantitativ märkning, och inte som i dag ett binärt system\r\n(nyckelhål eller inget nyckelhål), bör eftersträvas. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n40.     Hälsopåståenden om livsmedel, punkt 36 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om hälsopåståenden. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ432 yrkande 4 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nEU behöver en gemensam syn på hur sanningshalten i påstådda hälsoeffekter\r\nhos mervärdesmat bevisas och kontrolleras. På EU-nivå diskuteras att\r\ntillåta uttalanden om att livsmedel kan minska riskfaktorer för en viss\r\nsjukdom. Detta är bra så länge säkerhets- och beviskraven håller\r\ntillräcklig nivå. Sverige bör snabbt se över sin egen policy och underlätta\r\nför utveckling och marknadsföring inom detta område. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n41.     Livsmedel med allergener, punkt 38 (fp, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om livsmedel som innehåller allergener. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:MJ375 yrkande 1, 2003/04:MJ432 yrkande 6\r\noch 2004/05:MJ461 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nRegelverket för märkning av livsmedel som innehåller kända livsmedelsallergener\r\nbör ses över med tanke på ett antal incidenter där allergiker inte enkelt\r\nhar kunnat upptäcka att produkter t.ex. innehåller nötter. Även sammansatta\r\ningredienser bör deklareras tydligare. Märkningen av de allvarligaste\r\nmatallergenerna, såsom soja och nötter, bör vara i form av symboler,\r\nföreträdesvis utformade på ett likartat sätt inom hela EU. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n42.     Richterskala för matlarm, punkt 39 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 39 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om en richterskala för matlarm. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ499 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nEn \"richterskala\" för matlarm bör införas. Det är angeläget att konsumenten\r\nhar möjlighet att jämföra olika risker med varandra. Genom att sätta en\r\nsiffra på riskerna kan konsumenten bättre bedöma larmrapporterna och\r\nkontrollera sin oro. Livsmedelsverket bör få i uppdrag att ansvara för\r\natt en sådan \"richterskala\" införs. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n43.     Cider, punkt 41 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Anita Brodén\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om cider. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So345\r\nyrkande 10 och avslår motionerna 2003/04:MJ219 och 2003/04:MJ291.\r\nStällningstagande\r\nVissa typer av alkoläsk kallas för cider eftersom skatten på cider är\r\nlägre än skatten på sprit. För att förhindra detta bör ordet cider enbart\r\nfå användas om jästa äppel- eller pärondrycker. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n44.     Cider, punkt 41 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om cider. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ291\r\noch avslår motionerna 2003/04:So345 yrkande 10 och 2003/04:MJ219.\r\nStällningstagande\r\nVissa bryggerier betecknar drycker som cider trots att de i själva verket\r\när s.k. alkoläsk. Konsumenterna vilseleds om dryckens innehåll, som\r\nockså är väsentligt billigare att tillverka än den jästa produkten. Den\r\neuropeiska branschorganisationen AICV har begärt att regeringen skall\r\ninföra en definition av cider i svensk lagstiftning. Konsument- och\r\nkonkurrensneutraliserande intressen bör verka för att generiska begrepp\r\ninte missbrukas för enskilda kommersiella intressen. Vad som ovan anförts\r\nom cider bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n45.     Begränsning av miljögifter i livsmedel, punkt 42 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om begränsning av miljögifter i livsmedel. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:MJ419 yrkande 10 och 2003/04:MJ410 yrkande\r\n10.\r\nStällningstagande\r\nDet är inte individens ansvar att hålla sig informerad om vilka livsmedel\r\nsom innehåller gifter som kan orsaka allvarliga hälsoeffekter. Frågan\r\när alldeles för komplex för att den inte alltid så lättillgängliga\r\ninformationen skall vara tillräcklig. Regeringen bör därför anta en\r\nhandlingsplan för att begränsa miljögifter, däribland dioxin, i livsmedel.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n46.     Bekämpningsmedelsrester i livsmedel, punkt 43 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ410 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller konventionellt producerade livsmedel har genom gränsvärden\r\nfastställts vilken mängd bekämpningsmedel människan tål för att inte\r\nhälsan skall påverkas. Det är dock mycket svårt att avgöra vilka framtida\r\nhälsoeffekter som kommer att bli följden av generationers användning av\r\nbekämpningsmedel. När det gäller importerade livsmedel är det svårare\r\natt reglera problemet. Det är inte ovanligt att rester av bekämpningsmedel\r\nsom är förbjudna i Sverige hittas i importerade livsmedel. Då\r\nbekämpningsmedelsrester förekommer i livsmedel finns gränsvärden satta efter\r\nacceptabelt dagligt intag, ADI, vilket skall spegla en livslång konsumtion\r\noch effekter på t.ex. tumörbildning och reproduktionsförmåga. ADI baseras\r\npå djurförsök, vilket inte alltid är tillförlitligt när det gäller\r\ntillämpningen på människan. Att akuta effekter inte inkluderas i ADI är\r\nytterligare en stor brist. Regeringen bör ge Livsmedelsverket i uppdrag\r\natt se över gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester i livsmedel samt\r\natt verka för att metoderna för fastställandet av ADI förfinas för en\r\nstörre tillförlitlighet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n47.     Dioxin i fisk, punkt 44 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om mätmetoder för dioxin i fisk. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ487 yrkande 36 och avslår motionerna 2002/03:MJ202\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ266, 2002/03:MJ489 yrkande 9, 2004/05:MJ224 yrkande\r\n1 och 2004/05:MJ500 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nSverige har under flera år fört noggrann statistik över dioxinhalterna\r\ni Östersjöfisk. Dessa halter påvisar högre dioxinvärden än vad som\r\ntillåts inom EU. Sverige har fått beviljat ett tillfälligt undantag för\r\ndioxinvärden i fisk. Dessa undantag är rimliga, framför allt av den\r\nanledningen att mätresultaten för Sveriges dioxinhalter mycket väl kan\r\npåverkas av att vi har mer noggranna och pålitliga mätmetoder än många\r\nandra länder. De länder som inte tillämpar lika noggranna och tillförlitliga\r\nmätmetoder kan alltså undgå EU:s restriktioner trots att de eventuellt\r\nkan ha ännu högre dioxinhalter i fisk än vad Sverige har. Naturligtvis\r\ntar vi dioxinhalterna i fisk på största allvar, och därför måste EU:s\r\nfiskepolitik ses över. Åtgärder måste vidtas så att EU ställer samma\r\nvillkor för medlemsländerna vad gäller mätmetoder, mättider och\r\nmätplatserna för dioxin i fisk. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n48.     Dioxin i fisk, punkt 44 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om kostråden om fisk från Östersjön. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ224 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ202\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ266, 2002/03:MJ487 yrkande 36, 2002/03:MJ489 yrkande\r\n9 och 2004/05:MJ500 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nStora delar av den svenska befolkningen befinner sig i den grupp som\r\nEuropeiska kommissionen anser behöver skyddas mot intag av dioxin i fet\r\nfisk. Genom undantaget från EU:s gränsvärden har svenska myndigheter\r\nåtagit sig att informera dessa grupper om riskerna och att se till att\r\nderas konsumtion inte överskrider EU:s högsta rekommenderade dagliga\r\nintag. En tydlig och effektiv handlingsplan behövs för att klargöra hur\r\nde nationella kostråden sprids och efterlevs hos riskgrupperna. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n49.     Dioxin i fisk, punkt 44 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om försäljning av fisk med höga dioxinvärden. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:MJ489 yrkande 9 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ202 yrkande 1, 2002/03:MJ266, 2002/03:MJ487 yrkande 36,\r\n2004/05:MJ224 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nEn del fisk i Östersjön innehåller så mycket dioxin att den inte klarar\r\nEU:s gränsvärden för halten dioxin i människoföda. Hösten 2001 sökte\r\noch fick Sverige dispens från EU-kraven. Det innebär att dioxinhaltig\r\nfisk från Östersjön får säljas till svenska konsumenter men inte exporteras\r\ntill andra EU-länder. Detta prejudikat kan naturligtvis åberopas av\r\nandra länder som inte vill uppfylla nya EU-krav inom andra områden, t\r\nex. av hänsyn till starka producentintressen. Fisk med för höga\r\ndioxinhalter bör inte få säljas i Sverige. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n50.     Azofärgämnen, punkt 45 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 45 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om förbud mot azofärgämnen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ452.\r\nStällningstagande\r\nSverige förbjöd för många år sedan användningen av azofärgämnen i svenska\r\nlivsmedel. I och med medlemskapet i EU fick Sverige inte behålla förbudet.\r\nSverige bör gå före och förbjuda dessa färgämnen samt arbeta för ett\r\ntotalförbud inom EU. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n51.     Salmonella, punkt 46 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling\r\n(fp), Sven Gunnar Persson (kd), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson\r\n(m), Cecilia Widegren (m) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 46 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om åtgärder mot salmonella. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ487 yrkande 16, 2002/03:MJ490 yrkande 4 och\r\n2004/05:MJ499 yrkande 10 och avslår motionerna 2002/03:MJ261, 2002/03:MJ388,\r\n2003/04:MJ456 och 2004/05:MJ230.\r\nStällningstagande\r\nI november 2001 försvann kravet på obligatorisk egenkontroll av salmonella\r\ni köttberedningar införda från annat EU-land. Anledningen var att\r\nEG-kommissionen påtalade att köttberedningar inte skall omfattas av de\r\nsvenska salmonellagarantierna. Livsmedelsverket och arbetsgrupper inom\r\nkommissionen bedömer att hälsoriskerna av salmonellasmittade köttberedningar\r\när lika allvarliga som för annat smittat kött. Därför bör den svenska\r\nregeringen med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar skall\r\nvara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det hjälper inte\r\natt Sverige har höga ambitioner för att bekämpa salmonellasmitta, utan\r\nproblemet måste åtgärdas vid källan. Det är därför av stor vikt att\r\nambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU.\r\nVidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter\r\ntill Sverige skärpas. Vad som ovan anförts om åtgärder mot salmonella\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n52.     Användning av skolkök, punkt 53 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 53 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om användning av skolkök. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:MJ276.\r\nStällningstagande\r\nEtt hinder för att kunna hyra ut skolmatsalar är förbudet mot att använda\r\nskolköken. En översyn av livsmedelslagen bör göras för att undanröja\r\ndetta hinder. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n53.     Tillagning av livsmedel till allmänheten, punkt 54 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om tillagning av livsmedel till allmänheten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ358.\r\nStällningstagande\r\nLivsmedelslagen tillåter inte att livsmedel som skall säljas till\r\nallmänheten tillagas i andra lokaler än de som är särskilt inrättade för\r\nlivsmedelshantering. Detta innebär problem för ideella föreningar som\r\ntillagar och saluför maträtter under hembygdsdagar och liknande arrangemang.\r\nDärför bör livsmedelslagen ses över så att det blir tillåtet att, vid\r\nspeciella tillfällen, tillaga mat i enskilda hem för försäljning vid\r\ndylika arrangemang. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n54.     Skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning, punkt 58 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar\r\nPersson (kd), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Cecilia\r\nWidegren (m) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 58 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om uppfödning av djur. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:MJ513 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDet bör inte vara acceptabelt i samhället att enskilda människor attackerar\r\noch saboterar en fullt laglig näringsverksamhet. Samhället bör ta ett\r\nstörre ansvar och skydda de näringar och näringsidkare som hotas. De\r\nskall ha samma möjligheter att driva sin verksamhet i trygghet som alla\r\nandra företagare.\r\nNär vi föder upp djuren i Sverige kan vi med lagar, regler och kontroller\r\nha en vetskap om hur djurhållningen och produktionen går till. Om vi\r\ninte föder upp djuren i vårt land blir vi beroende av import, och vi\r\nkommer då inte på något sätt att kunna påverka regler eller kontroller.\r\n\r\nI det demokratiska Sverige i dag på 2000-talet förstör djurrättsaktivister\r\nenskild egendom och företag, plågar och dödar djur för att göra just\r\nsina röster hörda. Vissa gör det t.o.m. för att få avtjäna sina straff\r\noch för att propagera ännu en gång i domstolen. Vi anser att man bör se\r\növer om de utdömda straffen är tillräckliga, eftersom en del aktivister\r\ntar så lätt på att avtjäna respektive straff som en del av aktionen.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n55.     Godkännande av hovslagare, punkt 59 (m, fp, kd)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar\r\nPersson (kd), Bengt-Anders Johansson (m), Cecilia Widegren (m) och Anita\r\nBrodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 59 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om hovslagare. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ328.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI dag finns 2 000 personer som kallar sig hovslagare i Sverige, men\r\nbara 800 av dessa har utbildning. För att minimera riskerna för skadlig\r\nhovvård finns en bestämmelse om att hovslagare skall ha rätt utbildning.\r\nTrots detta kan vem som helst få kalla sig hovslagare.\r\nDetta har enligt vår uppfattning lett till flera svåra fall av djurplågeri.\r\nDet är viktigt med god utbildning och kompetens inom hovslageriet.\r\nHästhållning är en stor och växande verksamhet över hela landet. Vi\r\nanser att bestämmelserna behöver förtydligas. Det kan aldrig vara för\r\ntidigt att ändra en lag som inte fungerar. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n56.     Levande djur och varors fria rörlighet, punkt 60 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 60 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om levande djur och varors fria rörlighet. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ349 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nEn orsak till att vi inte kan förhindra djurtransporter är EU:s regler\r\nom varors fria rörlighet. Samma principiella regler gäller för levande\r\ndjur som för datorer, muttrar och andra varor. Djurtransporter och\r\ndjurvälfärd är inget som prioriteras av majoriteten inom EU, vilket är\r\noacceptabelt. Djur är levande varelser vars rättigheter skall respekteras.\r\nDe kan lika lite som människor behandlas som materiella ting som köps,\r\nsäljs och transporteras som andra varor. EU:s frihandelsregler bör\r\ndärför ses över för att djur skall kunna behandlas på ett rimligare\r\nsätt.\r\nVänsterpartiet anser att regeringen bör arbeta för att levande djur\r\nundantas från EU:s regler om fri rörlighet för varor. Detta bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n57.     Djur i fångenskap, punkt 61 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 61 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om djur i fångenskap. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:MJ323.\r\nStällningstagande\r\nDen svenska djurskyddslagen stadgar bl.a. att djur endast får hållas i\r\nfångenskap ifall de hålls och sköts på ett sådant sätt att de kan bete\r\nsig naturligt och så att det främjar deras hälsa. Enligt de detaljregler\r\nsom meddelats av Jordbruksverket får en normalstor undulat hållas i en\r\nbur som är 70 cm lång och 60 cm hög. Undulaten är en fågel som i det\r\nvilda lever i flockar bestående av ca 20-60 individer som stryker omkring\r\növer stora områden.\r\nEn undulat blir upp till 15 år gammal, men vanligare är att de i fångenskap\r\nendast blir 4-6 år gamla. För att en undulat skall trivas så måste den\r\nnämligen leva med artfränder och ges rikligt med motion. Att en undulat\r\nskall få utlopp för sina biologiska behov i en bur med de mått som\r\nJordbruksverket rekommenderar anser jag vara helt orimligt. I stället\r\nverkar det som om fåglarnas behov av rörelse och utrymme har fått stå\r\ntillbaka för intresset att upprätthålla handeln med exotiska fåglar.\r\nDet skall inte vara tillåtet att hålla flockdjur i isoleringsceller,\r\ndet strider mot lagens krav på att de skall kunna bete sig\r\nnaturligt.\r\nDjurskyddslagens krav på att djur i fångenskap skall ges möjlighet att\r\nbete sig naturligt gäller även för djuren under den tid då de vistas i\r\nzoobutiker. Många zoobutiker har i dag inredda djurrum där olika arter\r\nhålls tätt intill varandra. Ett stort antal burfåglar får dela på en\r\nminimal yta i en dessutom ofta mycket torftig burmiljö. Även här verkar\r\ndet som om djurskyddslagens bestämmelser fått stå tillbaka för intresset\r\natt sälja djur.\r\nFör att hävda djurskyddslagens bestämmelser föreslår jag ett förbud mot\r\natt hålla fåglar i burar som inte ger djuren möjlighet att leva på ett\r\nnaturligt sätt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n58.     Höns, punkt 62 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 62 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om höns. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ394\r\noch avslår motionerna 2004/05:MJ214 och 2004/05:MJ506 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att djurhanteringen inom det svenska lantbruket ofta strider\r\nmot den svenska djurskyddslagens portalparagrafer: \"att djuren inte\r\nskall utsättas för onödigt lidande\" (2 §) och \"att djuren skall kunna\r\nleva ett arttypiskt beteende\" (4 §). Detta gäller inte minst fjäderfän,\r\nsom kycklingar och höns.\r\nEnligt djurskyddslagen skulle värphönsen ha varit ute ur burarna 1999.\r\nDe flesta är dock fortfarande kvar i burarna. De får aldrig se dagsljus,\r\nsträcka ut sig eller värpa naturligt. De stressas i burarna, hackar\r\noch drabbas av diverse åkommor på grund av den ohälsosamma miljön. Svensk\r\ndjurskyddslag måste nu på allvar gälla även för hönorna. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n59.     Nötkreatur, punkt 63 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 63 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om nötkreatur. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ350\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nMycket positivt har hänt när det gäller regler kring uppstallning och\r\nförvaring av lantbrukets djur. I dagens lantbruk, där stora besättningar\r\nsnarare är regel än undantag, tillbringar lantbrukets djur en stor del\r\nav tiden uppstallade i ladugårdar och stall. Den fysiska kontakten med\r\nlevande varelser, som andra djur och framför allt människor, minskar då\r\nteknologin har tagit över alltmer.\r\nMöjligheten att röra sig mer fritt, även inomhus, ser vi som nästa steg\r\nför ett bättre djurskydd. Vi anser att det är dags att höja kraven för\r\nhur djuren skall hållas. Vi vill därför att man i lagstiftningen ställer\r\nkrav på ökade möjligheter för att lantbrukets djur skall hållas i\r\nlösdrift. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n60.     Jakt- och fångstmetoder, punkt 65 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 65 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om jakt- och fångstmetoder. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ350 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nVi föreslår att det görs en översyn av de i dag tillåtna jakt- och\r\nfångstmetoderna med syfte att förändra eller förbjuda de metoder som\r\norsakar djur onödigt lidande. Den grupp som genomför översynen bör\r\ninnehålla representanter från både jägare, myndighet, djurskydd m.fl.\r\nför att resultatet skall få ett så bra mottagande och acceptans som\r\nmöjligt bland aktiva utövare. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nDjurskyddsfrågor som har behandlats tidigare under mandatperioden, punkt\r\n66 (m, fp, kd, c)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson\r\n(kd), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Cecilia Widegren\r\n(m) och Anita Brodén (fp) anför:\r\n\r\nUtskottet har i detta betänkande enats om att avstå från att mer utförligt\r\ni sak behandla motioner om djurskydd. Detta innebär att utskottet har\r\navstyrkt motionerna med generell hänvisning till utskottets fördjupade\r\nbehandling i betänkandena 2003/04:MJU10 Jordbrukspolitik m.m., 2003/04:MJU3\r\nNaturvård, 2003/04:MJU14 Djurskydd m.m. och 2004/05:MJU2 Utgiftsområde\r\n23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Vi vidhåller\r\ndock våra respektive ställningstaganden i dessa frågor så som de kommit\r\ntill uttryck i betänkanden tidigare under innevarande mandatperiod.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)\r\nlag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av kommunalt självstyre.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bredda underlaget till den årliga tillsynsavgiften och i\r\nett EU-perspektiv konkurrensneutrala tillsynsavgifter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den årliga tillsynsavgiften bör finansiera rådgivning och\r\nstöd särskilt till små och medelstora företag.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om centralt stöd och råd till kommunerna i tillsynen enligt\r\nlivsmedelslagen och djurskyddslagen.\r\n5.      Riksdagen avslår 24 b § livsmedelslagen samt 24 b § djurskyddslagen\r\ni regeringens proposition som möjliggör att Livsmedelsverket respektive\r\nlänsstyrelserna tar över kommunernas tillsynsansvar enligt dessa lagar.\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen följer upp konsekvenserna av att\r\nmöjliggöra förelägganden enligt 24 c § livsmedelslagen och 24 c §\r\ndjurskyddslagen i regeringens proposition och att regeringen därefter vid\r\nbehov återkommer med ett nytt förslag.\r\n2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om gemensamt europeiskt regelverk.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om likvärdiga avgifter för djurskyddstillsynen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inte tillföra Djurskyddsmyndigheten ytterligare uppgifter.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nDjurskyddsmyndigheten skall avvecklas.\r\n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett breddat mandat för den europeiska myndigheten för\r\nlivsmedelssäkerhet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förbättrad beredskap och tydligare beslutsvägar vad gäller\r\nhantering av utbrott av smittsamma sjukdomar bl.a. länkade till mat.\r\n3.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att ytterligare tydliggöra de centrala myndigheternas\r\nhuvudansvar för en likvärdig kontroll i hela landet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU:s nya tillsynsdirektiv (EG) 882/2004 efterlevs.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ansvaret på central nivå för säker mat - från jord till\r\nbord - skall ligga hos en myndighet.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om överflyttning av tillsynsansvaret från små kommuner.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inte ha tvingande krav på samrådsgrupper.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att mer kraftfullt följa upp utbildningssituationen\r\nför inspektörer.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en god återkoppling när centrala myndigheter begär in information\r\nfrån fältet.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillsyn av icke-stationär verksamhet, såsom cirkusverksamhet.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om öppenhet och tillgänglighet vad gäller resultaten av tillsynen.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avgiftssystemet.\r\n2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om balansen mellan kontroller och eget ansvar.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rapportering av data från lokal till central instans.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att myndighetsutövning skall bekostas av allmänna medel.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsynsavgifter inte skall få användas för andra kostnader\r\nän tillsynsrelaterade kostnader.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att återkomma med en ny proposition om djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsyn som uppföljning inom ett par tre år.\r\n2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det centrala stödet måste kombineras med en resurstilldelning\r\ntill den lokala nivån som står i proportion till dess uppgifter.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kraven på lokala och regionala myndigheters rapportering\r\nbör bli mindre detaljreglerade.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om balans i de centrala myndigheternas föreskrifter.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att likvärdiga villkor behövs för tillsynen inom EU.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att endast förnyade inspektioner till följd av tidigare\r\nanmärkningar skall avgiftsbeläggas.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avgifterna för de förnyade inspektionerna bör fastställas\r\npå central nivå och ej skall överstiga kommunernas självkostnader för\r\ndesamma.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om principerna för finansiering av tillsynen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för en bättre och effektivare miljöpolitik samt\r\nlivsmedelssäkerhetspolitik.\r\n2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett EU-gemensamt regelverk för kontroll av livsmedel.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en europeisk livsmedelsmyndighet med sanktionsmöjligheter.\r\n8.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samordning av livsmedelssäkerhet i Sverige under en nationell\r\nmyndighet.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rättvisa slakteriavgifter.\r\n2002/03:MJ202 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att häva exportförbud av sill och lax fångad i södra Östersjön.\r\n\r\n2002/03:MJ221 av Inger René (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förstärkning av livsmedelstillsynen.\r\n2002/03:MJ261 av Cecilia Widegren (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om salmonellafrihet i hela landet.\r\n2002/03:MJ266 av Håkan Juholt (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Sveriges undantag från EU:s dioxinregler för matfisk.\r\n2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om småskalig livsmedelsproduktion.\r\n2002/03:MJ274 av Patrik Norinder (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om länsstyrelsens framtida roll i folkhälsoarbetet.\r\n2002/03:MJ275 av Nina Lundström (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en stark central myndighet för livsmedelshantering\r\ni syfte att personer överkänsliga mot födoämnen skall ha tillgång till\r\nsäker mat.\r\n2002/03:MJ374 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättrad märkning av livsmedel och konsumenternas möjligheter\r\natt välja säkra livsmedel.\r\n2002/03:MJ388 av Hans Hoff (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att i EU driva kravet på att köttberedningar som förs in i\r\nSverige skall genomgå en salmonellaundersökning.\r\n2002/03:MJ394 av Lena Ek m.fl. (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en nationell strategi för tillgång till rent dricksvatten.\r\n2002/03:MJ397 av Agne Hansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ändringar i livsmedelslagen så att förskolebarn kan delta i\r\nden naturliga matlagningsprocessen.\r\n2002/03:MJ408 av Christina Nenes och Göte Wahlström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att skärpa kontrollen av frysdiskar med livsmedel.\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen antar en handlingsplan för ett aktivare arbete\r\nför att begränsa miljögifter i livsmedel.\r\n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fullödig kontroll av livsmedelssäkerheten.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en europeisk livsmedelssäkerhetsmyndighet.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om märkning av importerat hormonkött.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konsumentinformation och märkning.\r\n2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen tillsätter en utredning om möjligheterna att\r\nursprungsmärka även annat kött än nötkött.\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att konsumenter skall ges rätten till information om och\r\nkonsekvent märkning av livsmedel beträffande produktionsland,\r\nproduktionsmetoder,\r\nförekomsten av genmodifierade produkter, antibiotika, hormoner,\r\nbestrålning, färgämnen och andra tillsatser.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta ett särskilt tillsynsprojekt för nötköttskontroll.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella\r\ninom EU måste höjas.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsynen beträffande användningen av antibiotika och\r\nantibiotikaliknande medel, t.ex. koccidiostatika, bör ökas.\r\n36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU ställer lika villkor för medlemsländerna vad gäller\r\nmätmetoder, mättider och mätplatser för dioxin i fisk.\r\n2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om försäljning av fisk med höga dioxinhalter.\r\n2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utökade kontroller på importerade djur och animalieprodukter.\r\n\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ett livsmedelsinstitut bör skapas i Kävlinge.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för en bättre och effektivare miljöpolitik samt\r\nlivsmedelssäkerhet.\r\n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att endast jästa äppel- och pärondrycker skall få saluföras\r\nsom cider.\r\n2003/04:MJ219 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om definition av drycken cider.\r\n2003/04:MJ268 av Johan Andersson (s):\r\nRiksdagen begär att regeringen undersöker möjligheterna och verkar för\r\natt restauranger på sina matsedlar skall skriva i vilket land köttet är\r\nproducerat.\r\n2003/04:MJ276 av Louise Malmström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att överväga en skärpning av kraven för att få märka livsmedel\r\nmed grönt nyckelhål.\r\n2003/04:MJ291 av Per Bill (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om cider.\r\n2003/04:MJ298 av Lars Lilja och Carin Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kalorideklaration av livsmedel.\r\n2003/04:MJ310 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (båda kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att snarast ge kommunerna frihet att besluta om avgifter för\r\ntillsyn av livsmedelshygien och livsmedelshantering.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att omedelbart vidta åtgärd för att, som ett kortvarigt\r\ninterimistiskt förfarande i avvaktan på annan ordning, anpassa tillsynstaxan\r\ntill kommunernas reala kostnader.\r\n2003/04:MJ328 av Marita Aronson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av avståndsmärkning för livsmedel.\r\n2003/04:MJ343 av Åsa Domeij (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om kompetenskrav\r\nför livsmedelshantering.\r\n2003/04:MJ344 av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utländsk mat bör märkas tydligare i Sverige.\r\n2003/04:MJ364 av Mikaela Valtersson (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om tydligare ingrediensmärkning av socker.\r\n2003/04:MJ373 av Catharina Bråkenhielm (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kravet på restaurangidkare att tillhandahålla toaletter\r\näven skall gälla ägare till livsmedelsaffärer.\r\n2003/04:MJ375 av Nina Lundström (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om innehållsdeklarationer på livsmedel samt sammansatta ingredienser.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av gränsöverskridande samarbete på livsmedelsområdet\r\ninom EU för att stärka konsumenternas tillgång till säker mat.\r\n2003/04:MJ389 av Majléne Westerlund Panke (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att öka den statliga kontrollen över livsmedelstillsynen i\r\nlandet.\r\n2003/04:MJ396 av Lotta N Hedström (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om särskild uppmärksamhet på verksnivå på riskforskningsbehovet\r\nkring och tillfälligt stopp för aspartamprodukter.\r\n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n32.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla livsmedel skall vara märkta med ursprungsland och ge\r\nrelevant information om hur varan producerats.\r\n33.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om märkning av annat kött än nötkött.\r\n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge Livsmedelsverket i uppdrag att se över de gränsvärden\r\nför bekämpningsmedelsrester i livsmedel som är satta samt att verka för\r\natt metoderna för fastställandet av ADI förfinas för en större\r\ntillförlitlighet.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen antar en handlingsplan för ett aktivare arbete\r\nför att begränsa miljögifter i livsmedel.\r\n2003/04:MJ425 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till nödvändiga\r\nåtgärder för att procentuell tillsats av socker skall framgå på livsmedel,\r\npå liknande sätt som när det gäller procentuell fetthalt.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till nödvändiga\r\nåtgärder för att annat sötningsmedel och procentuell tillsats skall\r\nspecificeras på livsmedel.\r\n2003/04:MJ428 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om att ge\r\nrestauranggäster möjlighet att få enkel information om resultatet av\r\nlivsmedelstillsyn vid besök på restaurang i enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om orättvisa slakteriavgifter.\r\n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad kontroll av livsmedelsmärkningen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett EU-gemensamt regelverk för kontroll av livsmedel.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tydligare märkning vad avser allergena livsmedel.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samlad europeisk politik för livsmedelssäkerhet.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om certifiering, licensiering och märkning av livsmedel framställda\r\nmed traditionella metoder.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en breddning av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens\r\nansvar.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samordning av livsmedelssäkerhet i Sverige under en nationell\r\nmyndighet.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad och enkel information till konsumenterna vad gäller\r\nresultaten från livsmedelskontrollen.\r\n2003/04:MJ452 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att åter införa ett förbud mot att använda azofärgämnen.\r\n2003/04:MJ455 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ursprungsmärkning av kött.\r\n2003/04:MJ456 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om regelverk för garanterat salmonellafritt kött.\r\n2003/04:MJ462 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):\r\nRiksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att pröva behovet av en\r\nproduktstandard för snus och andra rökfria tobaksprodukter.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K305 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uttryckligt skydd i lagen för djur mot att utnyttjas sexuellt.\r\n\r\n2004/05:Ub323 av Mikaela Valtersson (mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tydligare ingrediensmärkning av sockerhalt.\r\n2004/05:MJ206 av Hans Hoff (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att införa en lagstiftning som förbjuder sexuella övergrepp\r\nmot djur.\r\n2004/05:MJ207 av Cecilia Widegren m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fortsatt svensk pälsdjursnäring.\r\n2004/05:MJ214 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda försäljning av ägg som producerats i burar som\r\när förbjudna i Sverige.\r\n2004/05:MJ223 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att djurskyddslagen skall tillämpas fullt ut för att förbättra\r\ndjurskyddet inom pälsfarmning.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att krav på vilken miljöberikning som är nödvändig för att\r\nminken skall kunna ha möjlighet att utöva sitt artspecifika beteende\r\nsnarast bör formuleras.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att krav på tillgång till badvatten skall ställas för tillstånd\r\nför minkfarmning.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att pälsdjursnäringen senast 2006 skall ha vidtagit åtgärder\r\nför att öka djurskyddet och leva upp till djurskyddslagen.\r\n2004/05:MJ224 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det behövs en handlingsplan för att klargöra hur de\r\nnationella kostråden angående fet fisk från Östersjön sprids och efterlevs\r\nhos riskgrupperna.\r\n\r\n2004/05:MJ230 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen arbetar för att påverka alla länder i EU att\r\nsalmonellakontrollera allt kött som de producerar.\r\n2004/05:MJ234 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en särskild utredare bör utses för att utreda ett system\r\nmed djurskyddssanktionsavgift.\r\n2004/05:MJ235 av Britt-Marie Lindkvist och Åsa Lindestam (båda s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över dagens inspektions- och sanktionssystem när det\r\ngäller djurskydd med målet att olika former av sanktioner skall kunna\r\nvidtas i ett tidigare skede.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att indragning och krav på återbetalning av EU-bidrag med\r\nanledning av misskötsel av djur måste effektueras snabbare än som sker\r\ni dag.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att stärka den förvaltningsmässiga kompetensen\r\nbland kommunernas djurinspektörer genom utökad och förbättrad utbildning\r\ninom djurskyddsområdet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över möjligheterna att införa ett centralt register\r\ninnehållande uppgifter på personer som belagts med djurhållningsförbud.\r\n\r\n2004/05:MJ241 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skärpta regler för djurcirkusar.\r\n2004/05:MJ242 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hållning av exotiska djur.\r\n2004/05:MJ243 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mobila tillsynsobjekt.\r\n2004/05:MJ244 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rakt förbud mot sexuella övergrepp på djur.\r\n2004/05:MJ247 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till\r\nsådan ändring i djurskyddslagen som gör det möjligt för Gotlandsrussen\r\natt slippa ligghallskravet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hästhållning på Lojsta hed på Gotland.\r\n2004/05:MJ248 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avlivning av djur för nöjesändamål.\r\n2004/05:MJ249 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om export av levande kalvar och lamm för slakt i annat land.\r\n2004/05:MJ253 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att regeringen i internationella forum arbetar för\r\natt tvångsmatning av djur förbjuds.\r\n2004/05:MJ257 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om grytjakt.\r\n2004/05:MJ263 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla livsmedel skall ha ursprungsmärkning, både produktions-\r\noch förädlingsland skall anges.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i olika sammanhang presentera och marknadsföra svenska\r\nlivsmedel.\r\n2004/05:MJ268 av Tobias Billström (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ändra förordningen om djurskydd på sådant sätt att begreppet\r\nhetsning införs i denna.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ändra förordningen om djurskydd på sådant sätt att personer\r\nvilka dömts för att ha plågat djur genom att hetsa dem mot människor\r\neller föremål permanent mister rätten att inneha individer av den\r\naktuella djurtypen.\r\n2004/05:MJ276 av Ewa Thalén Finné och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om livsmedelslagen.\r\n2004/05:MJ277 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ett samlat nationellt program för hur konsumtionen\r\nav kött kan minska i Sverige tas fram.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att utreda hur den offentliga sektorn skall kunna verka\r\nför en minskad användning av köttprodukter och en ökad användning av\r\nvegetabiliska produkter i enlighet med miljömålskommitténs betänkande.\r\n\r\n2004/05:MJ291 av Christer Skoog m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sockrets roll i det förebyggande hälsoarbetet.\r\n2004/05:MJ293 av Jan Ertsborn (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kriminalisera sexuella handlingar med djur.\r\n2004/05:MJ294 av Birgitta Gidblom (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djurcirkusar.\r\n2004/05:MJ295 av Birgitta Gidblom (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om minkfarmar.\r\n2004/05:MJ296 av Gunnar Sandberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om onödigt socker i maten.\r\n2004/05:MJ301 av Jan Björkman m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om pälsdjursnäringen.\r\n2004/05:MJ308 av Marita Aronson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av avståndsmärkning för livsmedel.\r\n2004/05:MJ309 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda grytjakt.\r\n2004/05:MJ312 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strängare regler vad gäller djurskydd för djur i djurparker.\r\n\r\n2004/05:MJ313 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud av vilda och exotiska djur på cirkus.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strängare regler vad gäller djurskydd för övriga domesticerade\r\ndjur i cirkusverksamhet.\r\n2004/05:MJ314 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda pälsdjursuppfödning vad gäller minkar eller andra\r\ndjur som kan hållas för pälsproduktion.\r\n2004/05:MJ315 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en utredning bör tillsättas för att främja mindre industriell\r\nslakt av fjäderfän.\r\n2004/05:MJ316 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att grisar skall få en lagstiftad rätt att vistas utomhus.\r\n2.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inga fler dispenser skall tillåtas att delas ut för att\r\nlantbrukare skall slippa släppa ut kor på bete.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att även tjurar och kalvar skall omfattas av rätten att få gå\r\nute.\r\n2004/05:MJ322 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på lagstiftning för\r\natt förbjuda import, avel, export, hantering och försäljning av\r\nnötkreatursrasen belgisk blå.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett klarare och tydligare märkningssystem för kött.\r\n\r\n2004/05:MJ323 av Leif Björnlod (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djur i bur.\r\n2004/05:MJ324 av Catharina Bråkenhielm och Gunilla Carlsson i Hisings\r\nBacka (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om dispenser för djurhållning i bur.\r\n2004/05:MJ328 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att djurskyddslagen snarast bör förtydligas.\r\n2004/05:MJ331 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett standardiserat regelverk för ursprungsmärkning på\r\nlivsmedel skall upprättas.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att nyckelhålsmärkningen skall utvidgas så att halten av\r\nsötningsmedel ingår.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda en ny märkning, miljömil, som skall visa hur mycket\r\nmiljön påverkats av transporten.\r\n2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad internationell samverkan för livsmedelssäkerhet.\r\n2004/05:MJ340 av Mikael Oscarsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att införa importstopp av kamphundar.\r\n2004/05:MJ349 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att levande djur bör undantas i EU:s lagstiftning från principen\r\nom varors fria rörlighet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU:s direktiv om djurtransporter måste förbättras.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU:s exportbidrag för levande djur måste avvecklas.\r\n2004/05:MJ350 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör se över möjligheten att förenkla och\r\neffektivisera handläggningen av djurskyddsärenden inom polisen och kommunen\r\ni syfte att stärka djurskyddsarbetet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en utredning tillsätts för att se över lagen om tillsyn\r\növer hund och katt och vad som kan göras för att höja kattens status.\r\n3.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den i motionen nämnda utredningen om översyn av lagen om\r\ntillsyn över katt och hund bl.a. skall behandla krav på en obligatorisk\r\nmärkning och registrering av katt, krav på ett centralt register,\r\nförstärkt samarbete med polisen, kommunala miljöförvaltningar och djurhem\r\nsamt krav på ett ökat ägaransvar.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör se över möjligheten att ändra föreskrifter\r\nsom följer 4 § djurskyddslagen till att omfatta miljöberikning av hägnade\r\ndjur, däribland hundar i hundgård.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör se över slaktkycklingsuppfödningen i syfte\r\natt förena slaktkycklingsproduktion med djurskyddslagen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hönsen skall hållas i frigående system som ger hönsen\r\nreell tillgång till sittpinne, sandbad och ströbädd i enlighet med\r\nintentionerna i djurskyddslagstiftningen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att man i lagstiftningen ställer krav på att lantbrukets djur\r\nskall hållas i lösdrift.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att djurskyddet skall stärkas genom att minimera transporter\r\noch transportlängd av levande djur och genom att regeringen bl.a. främjar\r\nutvecklingen av lokala och mobila slakterier.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen gör en översyn av de i dag tillåtna jakt- och\r\nfångstmetoderna med syfte att förändra eller förbjuda de metoder som\r\norsakar djur onödigt lidande.\r\n2004/05:MJ351 av Kerstin Lundgren (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\ndjurskyddslagen så att tidelag förbjuds enligt vad i motionen anförs.\r\n2004/05:MJ353 av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ny och bättre ursprungsmärkning av mat.\r\n2004/05:MJ358 av Jeppe Johnsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av livsmedelslagen.\r\n2004/05:MJ360 av Leif Björnlod (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Djurskyddsmyndigheten.\r\n2004/05:MJ373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ideella föreningar undantas i föreskrifterna avseende\r\ndricksvatten.\r\n2004/05:MJ375 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tidelag bör förbjudas och därmed kriminaliseras.\r\n2004/05:MJ385 av Åsa Domeij (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lagstiftningen bör ändras så att skadade eller sjuka djur\r\nskall hjälpas, där så är möjligt.\r\n2004/05:MJ394 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att burhållning av hönor för äggproduktion skall\r\nförbjudas.\r\n2004/05:MJ395 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att taggtråd bör förbjudas för användning som stängsel.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsätta resurser för rensning av taggtråd i\r\nnaturen.\r\n2004/05:MJ405 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om burhållning av hönor för äggproduktion.\r\n2004/05:MJ412 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det måste finnas en tydlig, lättförståelig och trygg\r\ninformation för alla typer av livsmedel, oavsett om de är tillredda eller\r\nsäljs som råvaror, och att det måste finnas en tydlig märkning av såväl\r\ninnehåll som ursprungsland.\r\n2004/05:MJ419 av Kerstin Engle och Anita Jönsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ursprungsmärkning av varor i handeln.\r\n2004/05:MJ431 av Kerstin Lundgren (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ökad tillsyn av och forskning kring riskerna för\r\ngrundvattnet till följd av det kraftigt växande antalet djupa borrhål\r\nsom nu görs.\r\n2004/05:MJ436 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skyndsamt införa ett svenskt importförbud mot hund- och\r\nkattskinn.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige skall driva frågan om ett totalt importförbud i\r\nhela EU av hund- och kattskinn.\r\n2004/05:MJ438 av Solveig Hellquist (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda tidelag.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att djurens situation uppmärksammas i misshandelsrelationer.\r\n\r\n2004/05:MJ446 av Elizabeth Nyström och Patrik Norinder (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kodressörer.\r\n2004/05:MJ447 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om permanent avlivningsmetod för uttjänta värphöns på\r\nGotland.\r\n2004/05:MJ455 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kunna kräva ökat ägaransvar med möjlighet till sanktioner\r\nmot ägare av sällskapsdjur som missköter sig.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en allmän översyn av tillsynslagen vad gäller sällskapsdjur.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda åldersgräns för inköp av sällskapsdjur.\r\n2004/05:MJ456 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett centralt register över individer som har djurförbud\r\nbör införas.\r\n2004/05:MJ461 av Nina Lundström (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tydliga innehållsdeklarationer för livsmedel.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tydlig innehållsdeklaration avseende allergener.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om deklaration av saltinnehåll i livsmedel.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av insatser från Sverige på EU-nivå inom livsmedelsområdet\r\nför att förbättra konsumenternas tillgång till tydligt innehållsdeklarerad\r\nmat.\r\n2004/05:MJ472 av Carin Lundberg och Lars Lilja (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförsom kalori- och sockerdeklaration på livsmedel.\r\n2004/05:MJ496 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheterna till importrestriktioner vad gäller\r\npälsar från djur uppfödda och dödade genom metoder som är förbjudna av\r\ndjurskyddsskäl i Sverige.\r\n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sockerinnehållet i barnmat.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skolmaten.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samordning mellan Livsmedelsverket, Läkemedelsverket,\r\nSocialstyrelsen, livsmedelsindustrin, ideella föreningar, lekmannagrupper\r\noch andra aktörer inom skola och samhälle.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge hälsoaspekterna en starkare ställning inom EU.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om svensk livsmedelsforskning.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa en \"Richterskala\" för matlarm.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk salmonellakontroll av importerade köttberedningar.\r\n12.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av\r\nlivsmedelslagen så att livsmedels- och djurskyddstillsynen i Sverige\r\nkan stärkas i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ursprungsmärkning.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om märkning av hur livsmedel producerats.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av en nyckelhålsmärkning inom EU.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om näringsdeklaration av socker och fett.\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör verka för att förlänga undantaget från EU:s\r\nnormer om dioxinhalter i fisk.\r\n2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förädlingsstöd till företag som vill utveckla produkter vars\r\nvärde delvis består i att särskilda djurskyddshänsyn tagits.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att exportstödet\r\nför levande djur bör avskaffas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\ninvesteringsstöd\r\nbör ges till åtgärder som minskar djurtransporternas längd.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU:s djurtransportdirektiv.\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en avgift\r\nför äggproducenter som håller sina höns i oinredda burar.\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur regler\r\nom bedövning av djur vid kastrering skall införas i djurskyddslagen.\r\n8.\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändringar\r\ni djurskyddslagen i syfte att förbjuda sådana genetiska modifieringar\r\nsom medför lidande för djuret, underminerar dess möjligheter till\r\nnaturligt beteende eller medför nedsatt välbefinnande.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige aktivt bör verka för att EU upprättar ett program\r\nför hur den djupt rotade folkliga tradition som tjurfäktning utgör kan\r\ntransformeras till en mer acceptabel form av underhållning som är i\r\növerensstämmelse med EU:s normer om djurskydd.\r\n17.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring\r\nav brottsbalken så att tidelag förbjuds.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om s.k. kamphundar.\r\n19.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i\r\ndjurskyddslagen så att regeringen ges möjlighet att besluta om att\r\ntillsynen över djurskyddet skall flyttas över från kommunen till\r\nlänsstyrelsen i de fall kommunen ej fullgör sina tillsynsskyldigheter.\r\n20.     Riksdagen begär att regeringen senast i samband med vårpropositionen\r\når 2005 redovisar hur resursbehovet inom djurskyddet skall tillgodoses\r\nsamt om uppgifterna eller regelverket till någon del behöver omprövas.\r\n21.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagändring\r\nså att kommunernas samarbete om djurskyddstillsynen underlättas, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör överväga om det behövs förändringar i\r\nregleringen av hur det lokala djurskyddsarbetet finansieras, varvid\r\nförutom finansiella aspekter även bör beaktas vikten av att djurhållare\r\ni olika delar av landet behandlas på ett så långt möjligt likvärdigt\r\nsätt.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om\r\nhur tillräckliga resurser till länsveterinärerna kan säkerställas.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen uppmärksammar behovet av en förbättrad styrning\r\noch en väl fungerande uppföljning av djurskyddsarbetet.\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djurskyddsmyndighetens samordningsansvar i internationella\r\norgan.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förenklingar och återkopplingar av avrapporteringar till EU\r\nangående djurskydd.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minimera tiden för slakttransporter och om borttagande av\r\nexportbidrag av levande djur.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av adekvat utbildning för samtliga djurskyddsinspektörer.\r\n\r\n2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett förbudsregister mot vanvård.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samhällets skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fortsatt svensk pälsnäring.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avgifter för djurtillsyn.\r\n2004/05:MJ514 av Majléne Westerlund Panke och Pär Axel Sahlberg (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om märkning av socker i livsmedel.\r\n2004/05:MJ515 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin\r\n(båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ursprungsmärkning av livsmedel.\r\n2004/05:MJ516 av Solveig Hellquist (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utekatter av hankön skall märkas och kastreras.\r\n2004/05:MJ519 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av förstärkt och samordnad salmonellakontroll.\r\n2004/05:MJ521 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall verka för att utrymmesmat skall förses\r\nmed en tydlig innehållsdeklaration.\r\n2004/05:MJ533 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kvalitetssäkring beträffande djurskyddstillsynen av\r\nhästar.\r\n2004/05:MJ538 av Christer Winbäck (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om märkning av saltinnehåll i livsmedel.\r\n2004/05:MJ539 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att påskynda processen i beslut om omhändertaganden av djur\r\noch djurhållningsförbud.</pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över avslagna motionsyrkanden\r\nMotionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 66\r\n\r\nMotion  Motionärer      Yrkanden\r\n66.     Djurskyddsfrågor som har behandlats tidigare under\r\nmandatperioden\r\n2004/05:K305    Ulf Holm m.fl. (mp)     1\r\n2004/05:MJ206   Hans Hoff (s)\r\n2004/05:MJ207   Cecilia Widegren m.fl. (m, fp, kd, c)\r\n2004/05:MJ223   Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)   1-4\r\n2004/05:MJ235   Britt-Marie Lindkvist och Åsa Lindestam (båda s)        1 och\r\n2\r\n2004/05:MJ241   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2004/05:MJ242   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2004/05:MJ244   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2004/05:MJ247   Marietta de Pourbaix-Lundin (m) 1 och 2\r\n2004/05:MJ249   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2004/05:MJ253   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2004/05:MJ257   Jan Emanuel Johansson (s)\r\n2004/05:MJ293   Jan Ertsborn (fp)\r\n2004/05:MJ294   Birgitta Gidblom (s)\r\n2004/05:MJ295   Birgitta Gidblom (s)\r\n2004/05:MJ301   Jan Björkman m.fl. (s)\r\n2004/05:MJ309   Birgitta Ohlsson (fp)\r\n2004/05:MJ312   Birgitta Ohlsson (fp)\r\n2004/05:MJ313   Birgitta Ohlsson (fp)   1 och 2\r\n2004/05:MJ314   Birgitta Ohlsson (fp)   1\r\n2004/05:MJ315   Birgitta Ohlsson (fp)\r\n2004/05:MJ316   Birgitta Ohlsson (fp)   1-3\r\n2004/05:MJ322   Gustav Fridolin m.fl. (mp)      1\r\n2004/05:MJ324   Catharina Bråkenhielm och Gunilla Carlsson i Hisings Backa\r\n(båda s)\r\n2004/05:MJ340   Mikael Oscarsson (kd)\r\n2004/05:MJ349   Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)   2 och 3\r\n2004/05:MJ350   Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)   1, 4-6 och 8\r\n2004/05:MJ351   Kerstin Lundgren (c)\r\n2004/05:MJ360   Leif Björnlod (mp)\r\n2004/05:MJ375   Birgitta Ohlsson (fp)\r\n2004/05:MJ385   Åsa Domeij (mp)\r\n2004/05:MJ395   Birgitta Ohlsson (fp)   1 och 2\r\n2004/05:MJ405   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2004/05:MJ436   Ulf Holm m.fl. (mp)     1 och 2\r\n2004/05:MJ438   Solveig Hellquist (fp)  1\r\n2004/05:MJ446   Elizabeth Nyström och Patrik Norinder (båda m)\r\n2004/05:MJ496   Birgitta Ohlsson (fp)   2\r\n2004/05:MJ506   Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)  1, 3-5, 7, 8 och 16-18\r\n2004/05:MJ508   Anita Brodén m.fl. (fp) 12, 14 och 16\r\n2004/05:MJ513   Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)      4\r\n2004/05:MJ539   Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s)\r\n\r\nBilaga 3\r\nRegeringens lagförslag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Kommunal samverkan",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till \n1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) såvitt avser 24 a §,\n2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 a §.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motionerna \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 12, \n2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 21 och \n2004/05:MJ519 av Michael Hagberg (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Djurskyddsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Tillsyn enligt djurskyddslagen",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 §. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motion \n2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8, \n2002/03:MJ221 av Inger René (m), \n2002/03:MJ275 av Nina Lundström (fp) yrkande 2, \n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 10, \n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 6, \n2003/04:MJ389 av Majléne Westerlund Panke (s), \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 15, \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 5, \n2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 5 och \n2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Djurförbudsregister m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ234 av Åsa Domeij m.fl. (mp), \n2004/05:MJ235 av Britt-Marie Lindkvist och Åsa Lindestam (båda s) yrkande 4, \n2004/05:MJ456 av Birgitta Ohlsson (fp) och \n2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "829613B7-2138-49E3-8371-9DF48B5BE75A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "1",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "24",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "148",
                    "1",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/829613B7-2138-49E3-8371-9DF48B5BE75A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Förbättrat centralt och regionalt stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 8, \n2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 1, \n2004/05:MJ235 av Britt-Marie Lindkvist och Åsa Lindestam (båda s) yrkande 3 och \n2004/05:MJ533 av Jan Emanuel Johansson (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Resurser till länsveterinärer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Den lokala tillsynen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 4, \n2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 1 och \n2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kompetenskrav för livsmedelshantering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ408 av Christina Nenes och Göte Wahlström (båda s) och \n2003/04:MJ343 av Åsa Domeij (mp).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Rapporteringsskyldighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 9, \n2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 2, \n2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och \n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ett europeiskt regelverk för tillsyn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 1, \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 4 och \n2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Information om tillsynsresultat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ428 av Bengt-Anders Johansson (m), \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 16 och \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Samrådsgrupper m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Föreläggande",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till \n1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) såvitt avser 24 c §,\n2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 c §. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motion \n2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Frivillig överflyttning av tillsynsansvar",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till \n1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) såvitt avser 24 b §,\n2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 b §. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motionerna \n2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 5, \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkandena 6 och 10 samt \n2004/05:MJ243 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Tvångsöverflyttning av tillsynsansvar",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 d §.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motion \n2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Lagförslagen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till \n1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,\n2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Finansiering av tillsyn m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 3, \n2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 5-7 och \n2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Tillsynsavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9, \n2003/04:MJ310 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (båda kd) yrkandena 1 och 2, \n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 7, \n2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkandena 1-3, \n2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 2, \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 12, \n2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 4 och \n2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 20 och 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Småskalig livsmedelsproduktion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2002/03:MJ268 av  Per Westerberg m.fl. (m) yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Internationellt samarbete om livsmedelsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del, \n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del, \n2003/04:MJ375 av Nina Lundström (fp) yrkande 2, \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12, \n2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 1 och \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del, \n2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7, \n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 11, \n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del, \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 14 och \n2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Kontroll av livsmedelsmärkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del, \n2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6, \n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 14 i denna del, \n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del och \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Konsumtion av kött",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ277 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkandena 1 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Marknadsföring av svenska livsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ263 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Folkhälsoarbetet i Sverige",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ274 av Patrik Norinder (m) och \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Svensk livsmedelsforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Globala märkningsregler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkandena 12 och 14 i denna del och \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Märkning av livsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ374 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s), \n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 14 i denna del, \n2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 17, \n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkandena 11 och 15, \n2003/04:MJ344 av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (båda s), \n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 32 och 33, \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 i denna del, \n2003/04:MJ455 av Michael Hagberg (s), \n2004/05:MJ263 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 1, \n2004/05:MJ331 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 1, \n2004/05:MJ353 av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda c), \n2004/05:MJ412 av Rigmor Stenmark (c), \n2004/05:MJ419 av Kerstin Engle och Anita Jönsson (båda s), \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 15 i denna del och 16 samt \n2004/05:MJ515 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (båda s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Märkningssystem för kött",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ322 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Märkning av kött på restauranger",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ268 av Johan Andersson (s) och \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 15 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Livsmedel framställda med traditionella metoder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del, \n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del och \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Avståndsmärkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ328 av Marita Aronson (fp), \n2004/05:MJ308 av Marita Aronson (fp) och \n2004/05:MJ331 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Deklaration av livsmedels innehåll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ298 av Lars Lilja och Carin Lundberg (båda s), \n2003/04:MJ364 av Mikaela Valtersson (mp), \n2003/04:MJ425 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:Ub323 av Mikaela Valtersson (mp) yrkande 5, \n2004/05:MJ291 av Christer Skoog m.fl. (s), \n2004/05:MJ296 av Gunnar Sandberg (s), \n2004/05:MJ461 av Nina Lundström (fp) yrkandena 1, 3 och 4, \n2004/05:MJ472 av Carin Lundberg och Lars Lilja (båda s), \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 18, \n2004/05:MJ514 av Majléne Westerlund Panke och Pär Axel Sahlberg (båda s), \n2004/05:MJ521 av Ingegerd Saarinen (mp) och \n2004/05:MJ538 av Christer Winbäck (fp).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Nyckelhålsmärkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ276 av Louise Malmström (s), \n2004/05:MJ331 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 2 och \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Hälsopåståenden om livsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Aspartam",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ396 av Lotta N Hedström (mp).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Livsmedel med allergener",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ375 av Nina Lundström (fp) yrkande 1, \n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 och \n2004/05:MJ461 av Nina Lundström (fp) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Richterskala för matlarm",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Produktstandard för snus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ462 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Cider",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkande 10, \n2003/04:MJ219 av Carina Hägg (s) och \n2003/04:MJ291 av Per Bill (m).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Begränsning av miljögifter i livsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (-, v) yrkande 10 och \n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Bekämpningsmedelsrester i livsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Dioxin i fisk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ202 av Carl-Axel Johansson (m) yrkande 1, \n2002/03:MJ266 av Håkan Juholt (s), \n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 36, \n2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 9, \n2004/05:MJ224 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v) yrkande 1 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Azofärgämnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ452 av Michael Hagberg (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Salmonella",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ261 av Cecilia Widegren (m), \n2002/03:MJ388 av Hans Hoff (s), \n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 16, \n2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4, \n2003/04:MJ456 av Michael Hagberg (s), \n2004/05:MJ230 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c) och \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "51",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "C3BC06AD-BFD8-45CF-B23A-49EFB42FFFBA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 51 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "1",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "150",
                    "1",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 51"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C3BC06AD-BFD8-45CF-B23A-49EFB42FFFBA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "reservation 51",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Antibiotika",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Nationell strategi för rent dricksvatten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2002/03:MJ394 av Lena Ek m.fl. (c).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Föreskrifter för dricksvatten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Dricksvatten från brunnar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ431 av Kerstin Lundgren (c).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Kvaliteten på skolmaten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Matlagning i förskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2002/03:MJ397 av Agne Hansson (c).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Användning av skolkök",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ276 av Ewa Thalén Finné och Anita Sidén (båda m).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Tillagning av livsmedel till allmänheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ358 av Jeppe Johnsson (m).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Livsmedelslokaler och toaletter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ373 av Catharina Bråkenhielm (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Tillsyn över hund och katt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ350 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkandena 2 och 3, \n2004/05:MJ455 av Birgitta Ohlsson (fp) yrkandena 1-3 och \n2004/05:MJ516 av Solveig Hellquist (fp).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "Hetsning av djur m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ268 av Tobias Billström (m) yrkandena 1 och 2 samt \n2004/05:MJ438 av Solveig Hellquist (fp) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "Godkännande av hovslagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ328 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "60",
          "rubrik": "Levande djur och varors fria rörlighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ349 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "56",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "F35CF0B4-D8AE-4B2A-9E49-58A5417D5F7C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 56 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "39",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F35CF0B4-D8AE-4B2A-9E49-58A5417D5F7C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "61",
          "rubrik": "Djur i fångenskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ323 av Leif Björnlod (mp).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "62",
          "rubrik": "Höns",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ214 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c), \n2004/05:MJ394 av Birgitta Ohlsson (fp) och \n2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "63",
          "rubrik": "Nötkreatur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ350 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "64",
          "rubrik": "Avlivning av djur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ248 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och \n2004/05:MJ447 av Michael Hagberg (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "65",
          "rubrik": "Jakt- och fångstmetoder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ350 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "66",
          "rubrik": "Djurskyddsfrågor som har behandlats tidigare under mandatperioden",
          "forslag": "Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Djurskyddsmyndigheten",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Tillsyn enligt djurskyddslagen",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Djurförbudsregister m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Förbättrat centralt och regionalt stöd",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Förbättrat centralt och regionalt stöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Resurser till länsveterinärer",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Den lokala tillsynen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Den lokala tillsynen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Rapporteringsskyldighet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Rapporteringsskyldighet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Rapporteringsskyldighet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Ett europeiskt regelverk för tillsyn",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Ett europeiskt regelverk för tillsyn",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Information om tillsynsresultat",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Samrådsgrupper m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Föreläggande",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Frivillig överflyttning av tillsynsansvar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Frivillig överflyttning av tillsynsansvar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Finansiering av tillsyn m.m.",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Tillsynsavgifter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Tillsynsavgifter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Tillsynsavgifter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Tillsynsavgifter",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Småskalig livsmedelsproduktion",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Internationellt samarbete om livsmedelsfrågor",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Internationellt samarbete om livsmedelsfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Kontroll av livsmedelsmärkning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Konsumtion av kött",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Globala märkningsregler",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Märkning av livsmedel",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Märkningssystem för kött",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Märkning av kött på restauranger",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Livsmedel framställda med traditionella metoder",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Deklaration av livsmedels innehåll",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Deklaration av livsmedels innehåll",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Nyckelhålsmärkning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Hälsopåståenden om livsmedel",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Livsmedel med allergener",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Richterskala för matlarm",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Cider",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Cider",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Begränsning av miljögifter i livsmedel",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Bekämpningsmedelsrester i livsmedel",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Dioxin i fisk",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Dioxin i fisk",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Dioxin i fisk",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Azofärgämnen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Salmonella",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Användning av skolkök",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Tillagning av livsmedel till allmänheten",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Godkännande av hovslagare",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "59"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Levande djur och varors fria rörlighet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "60"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Djur i fångenskap",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "61"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Höns",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "62"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Nötkreatur",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "63"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Jakt- och fångstmetoder",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "65"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 08:22:28"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.",
          "dok_id": "GS01MJU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn (MJU10)",
          "dok_id": "GS01MJU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 51 under punkt 46 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 08:22:28"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01MJU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. I en gemensam reservation föreslår fem partier i utskottet (m, fp, kd, c, mp) att riksdagen gör ett uttalande om åtgärder mot salmonella. Den svenska regeringen bör, enligt partierna, med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas. Majoriteten i utskottet (s, v) hänvisar till att regeringen arbetar för en utvidgning av EU:s salmonellagarantier till att även omfatta köttberedningar och förutsätter att regeringen även i fortsättningen med kraft kommer att driva på arbetet för en förbättrad salmonellasituation i hela EU. Majoriteten säger därför nej till de andra partiernas förslag. De fem partierna (m, fp, kd, c, mp) föreslår också att riksdagen gör ett uttalande om att ett centralt register över svenska djurhållare med djurförbud bör utarbetas. Majoriteten i utskottet (s, v) hänvisar till att Djurskyddsmyndigheten undersöker möjligheten att införa ett djurförbudsregister och säger därför nej till de andra partiernas förslag. De fem partierna har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren.</p>",
          "dok_id": "GS01MJU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn (MJU10)",
          "dok_id": "GS01MJU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:51"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01MJU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_MJU_10.pdf",
          "filstorlek": "2350485",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/1ADA813C-0260-4F81-A3BE-E337EE46086E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K432 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02K432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K432",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L319 Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02L319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L319",
          "ref_dok_titel": "Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ202 Svenskt fiske i Östersjön och västerhavet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ202",
          "ref_dok_titel": "Svenskt fiske i Östersjön och västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ221 Förstärkning av livsmedelstillsynen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ221",
          "ref_dok_titel": "Förstärkning av livsmedelstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ261 Salmonella i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ261",
          "ref_dok_titel": "Salmonella i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ266 EU:s dioxinregler för matfisk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ266",
          "ref_dok_titel": "EU:s dioxinregler för matfisk",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ268 Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ268",
          "ref_dok_titel": "Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ274 Länsstyrelsens roll i livsmedelstillsynen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ274",
          "ref_dok_titel": "Länsstyrelsens roll i livsmedelstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ275 Säker mat ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ275",
          "ref_dok_titel": "Säker mat ",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ374 Förbättrad märkning av livsmedel",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ374",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad märkning av livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ388 Kontroll av importerat kött",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ388",
          "ref_dok_titel": "Kontroll av importerat kött",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ394 Nationell strategi rörande dricksvatten",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ394",
          "ref_dok_titel": "Nationell strategi rörande dricksvatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ397 Ändringar i livsmedelslagen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ397",
          "ref_dok_titel": "Ändringar i livsmedelslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ408 Kontroll av frysdiskar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Kontroll av frysdiskar",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ422 Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ422",
          "ref_dok_titel": "Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ424 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ424",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ489 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ489",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ490 Djurpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ490",
          "ref_dok_titel": "Djurpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N340 Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K419 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K419",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ219 Cider",
          "ref_dok_id": "GR02MJ219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ219",
          "ref_dok_titel": "Cider",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ268 Ursprungsmärkning av kött vid restaurangbesök",
          "ref_dok_id": "GR02MJ268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ268",
          "ref_dok_titel": "Ursprungsmärkning av kött vid restaurangbesök",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ276 Kraven för nyckelhålsmärkning av livsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ276",
          "ref_dok_titel": "Kraven för nyckelhålsmärkning av livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ291 Cider",
          "ref_dok_id": "GR02MJ291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ291",
          "ref_dok_titel": "Cider",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ298 Kalorideklaration på livsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ298",
          "ref_dok_titel": "Kalorideklaration på livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ310 Ändrat taxesystem för livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ310",
          "ref_dok_titel": "Ändrat taxesystem för livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl och Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ328 Avståndsmärkning på livsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ328",
          "ref_dok_titel": "Avståndsmärkning på livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ343 Livsmedelskörkort",
          "ref_dok_id": "GR02MJ343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ343",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelskörkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ344 Märkning av utländsk mat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ344",
          "ref_dok_titel": "Märkning av utländsk mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ364 Ingrediensmärkning av socker",
          "ref_dok_id": "GR02MJ364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ364",
          "ref_dok_titel": "Ingrediensmärkning av socker",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ373 Offentliga toaletter",
          "ref_dok_id": "GR02MJ373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ373",
          "ref_dok_titel": "Offentliga toaletter",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ375 Innehållsdeklarationer på livsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ375",
          "ref_dok_titel": "Innehållsdeklarationer på livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ389 Tillsyn av landets mataffärer och restaurangkök",
          "ref_dok_id": "GR02MJ389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ389",
          "ref_dok_titel": "Tillsyn av landets mataffärer och restaurangkök",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ396 Aspartam",
          "ref_dok_id": "GR02MJ396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ396",
          "ref_dok_titel": "Aspartam",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ399 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GR02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ410 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02MJ410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ410",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ425 Sockerhalt i livsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ425",
          "ref_dok_titel": "Sockerhalt i livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ428 Livsmedelstillsynen av restauranger",
          "ref_dok_id": "GR02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelstillsynen av restauranger",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ432 En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ452 Förbud mot att använda azo-färgämnen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ452",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot att använda azo-färgämnen",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ455 Ursprungsmärkning av kött",
          "ref_dok_id": "GR02MJ455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ455",
          "ref_dok_titel": "Ursprungsmärkning av kött",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ456 Garanterat salmonellafritt kött",
          "ref_dok_id": "GR02MJ456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ456",
          "ref_dok_titel": "Garanterat salmonellafritt kött",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ462 Produktstandard för rökfria tobaksprodukter",
          "ref_dok_id": "GR02MJ462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ462",
          "ref_dok_titel": "Produktstandard för rökfria tobaksprodukter",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So345 Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So345",
          "ref_dok_titel": "Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K305 Förbud mot djurpornografi",
          "ref_dok_id": "GS02K305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K305",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot djurpornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ15 med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_id": "GS02MJ15",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ15",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ16 med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_id": "GS02MJ16",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ16",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ17 med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_id": "GS02MJ17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ18 med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_id": "GS02MJ18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ19 med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_id": "GS02MJ19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ206 Förbud mot sexuella övergrepp mot djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ206",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot sexuella övergrepp mot djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ207 Pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ207",
          "ref_dok_titel": "Pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ214 Import av ägg som producerats i burar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ214",
          "ref_dok_titel": "Import av ägg som producerats i burar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ223 Djurskyddslagen och pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ223",
          "ref_dok_titel": "Djurskyddslagen och pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ224 Giftfri graviditet och amning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ224",
          "ref_dok_titel": "Giftfri graviditet och amning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ230 Salmonellakontroll i hela EU",
          "ref_dok_id": "GS02MJ230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ230",
          "ref_dok_titel": "Salmonellakontroll i hela EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ234 Djurskyddssanktionsavgift",
          "ref_dok_id": "GS02MJ234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ234",
          "ref_dok_titel": "Djurskyddssanktionsavgift",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ235 Djurskydd",
          "ref_dok_id": "GS02MJ235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ235",
          "ref_dok_titel": "Djurskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ241 Djurcirkusar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ241",
          "ref_dok_titel": "Djurcirkusar",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ242 Exotiska djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ242",
          "ref_dok_titel": "Exotiska djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ243 Mobila tillsynsobjekt för djurskydd",
          "ref_dok_id": "GS02MJ243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ243",
          "ref_dok_titel": "Mobila tillsynsobjekt för djurskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ244 Sexuella övergrepp mot djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ244",
          "ref_dok_titel": "Sexuella övergrepp mot djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ247 Gotlandsruss och ligghallskrav",
          "ref_dok_id": "GS02MJ247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ247",
          "ref_dok_titel": "Gotlandsruss och ligghallskrav",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ248 Avlivning av djur för nöjesändamål",
          "ref_dok_id": "GS02MJ248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ248",
          "ref_dok_titel": "Avlivning av djur för nöjesändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ249 Export av kalvar och lamm",
          "ref_dok_id": "GS02MJ249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ249",
          "ref_dok_titel": "Export av kalvar och lamm",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ253 Tvångsmatning av djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ253",
          "ref_dok_titel": "Tvångsmatning av djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ257 Jakt på djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ257",
          "ref_dok_titel": "Jakt på djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ263 Svenska livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ263",
          "ref_dok_titel": "Svenska livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ268 Rätten att inneha djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ268",
          "ref_dok_titel": "Rätten att inneha djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ276 Översyn av livsmedelslagen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ276",
          "ref_dok_titel": "Översyn av livsmedelslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Thalén Finné och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ277 Minskad köttkonsumtion",
          "ref_dok_id": "GS02MJ277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ277",
          "ref_dok_titel": "Minskad köttkonsumtion",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ291 Socker och hälsa",
          "ref_dok_id": "GS02MJ291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ291",
          "ref_dok_titel": "Socker och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ293 Förbud mot sexuella handlingar med djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ293",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot sexuella handlingar med djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ294 Djurcirkusar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ294",
          "ref_dok_titel": "Djurcirkusar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Gidblom (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ295 Avveckling av minkfarmarna",
          "ref_dok_id": "GS02MJ295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ295",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av minkfarmarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Gidblom (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ296 Socker i mat",
          "ref_dok_id": "GS02MJ296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ296",
          "ref_dok_titel": "Socker i mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ301 Pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ301",
          "ref_dok_titel": "Pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ308 Avståndsmärkning på livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ308",
          "ref_dok_titel": "Avståndsmärkning på livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ309 Förbud mot grytjakt",
          "ref_dok_id": "GS02MJ309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ309",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot grytjakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ312 Djurvänliga djurparker",
          "ref_dok_id": "GS02MJ312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ312",
          "ref_dok_titel": "Djurvänliga djurparker",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ313 Djur på cirkus",
          "ref_dok_id": "GS02MJ313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ313",
          "ref_dok_titel": "Djur på cirkus",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ314 Förbjud mot pälsdjursindustrin",
          "ref_dok_id": "GS02MJ314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ314",
          "ref_dok_titel": "Förbjud mot pälsdjursindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ315 Kycklingnäring",
          "ref_dok_id": "GS02MJ315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ315",
          "ref_dok_titel": "Kycklingnäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ316 Djurens vistelse utomhus",
          "ref_dok_id": "GS02MJ316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ316",
          "ref_dok_titel": "Djurens vistelse utomhus",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ322 Förbud mot nötkreatursrasen Belgian Blue",
          "ref_dok_id": "GS02MJ322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ322",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot nötkreatursrasen Belgian Blue",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ323 Djur i bur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ323",
          "ref_dok_titel": "Djur i bur",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ324 Dispenser för djurhållning i bur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ324",
          "ref_dok_titel": "Dispenser för djurhållning i bur",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ328 Hovslagare",
          "ref_dok_id": "GS02MJ328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ328",
          "ref_dok_titel": "Hovslagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ331 Märkning av livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ331",
          "ref_dok_titel": "Märkning av livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ332 Livsmedelspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ332",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ340 Kamphundar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ340",
          "ref_dok_titel": "Kamphundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ349 Begränsningar av djurtransporterna",
          "ref_dok_id": "GS02MJ349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ349",
          "ref_dok_titel": "Begränsningar av djurtransporterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ350 Svenskt djurskydd",
          "ref_dok_id": "GS02MJ350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ350",
          "ref_dok_titel": "Svenskt djurskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ351 Djurskyddslagen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ351",
          "ref_dok_titel": "Djurskyddslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ353 Ursprungsmärkning av mat",
          "ref_dok_id": "GS02MJ353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ353",
          "ref_dok_titel": "Ursprungsmärkning av mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ358 Livsmedelslagen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ358",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ360 Exotiska djur i fångenskap",
          "ref_dok_id": "GS02MJ360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ360",
          "ref_dok_titel": "Exotiska djur i fångenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ373 Vattenprovtagning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ373",
          "ref_dok_titel": "Vattenprovtagning",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ375 Kriminalisering av tidelag",
          "ref_dok_id": "GS02MJ375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ375",
          "ref_dok_titel": "Kriminalisering av tidelag",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ385 Djurskydd och vilda djur",
          "ref_dok_id": "GS02MJ385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ385",
          "ref_dok_titel": "Djurskydd och vilda djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ394 Burhöns",
          "ref_dok_id": "GS02MJ394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ394",
          "ref_dok_titel": "Burhöns",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ395 Taggtråd i naturen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ395",
          "ref_dok_titel": "Taggtråd i naturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ405 Burhållning av höns",
          "ref_dok_id": "GS02MJ405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ405",
          "ref_dok_titel": "Burhållning av höns",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ412 Märkning av mat",
          "ref_dok_id": "GS02MJ412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ412",
          "ref_dok_titel": "Märkning av mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ419 Ursprungsmärkning av varor i handeln",
          "ref_dok_id": "GS02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Ursprungsmärkning av varor i handeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle och Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ431 Grundvattnet",
          "ref_dok_id": "GS02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "Grundvattnet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ436 Handeln med hund- och kattskinn",
          "ref_dok_id": "GS02MJ436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ436",
          "ref_dok_titel": "Handeln med hund- och kattskinn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ438 Tidelag m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02MJ438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ438",
          "ref_dok_titel": "Tidelag m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ446 Kodressörer",
          "ref_dok_id": "GS02MJ446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ446",
          "ref_dok_titel": "Kodressörer",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ447 Permanent tillstånd till avlivningar för värphöns",
          "ref_dok_id": "GS02MJ447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ447",
          "ref_dok_titel": "Permanent tillstånd till avlivningar för värphöns",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ455 Sällskapsdjurens status",
          "ref_dok_id": "GS02MJ455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ455",
          "ref_dok_titel": "Sällskapsdjurens status",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ456 Centralt djurförbudsregister",
          "ref_dok_id": "GS02MJ456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ456",
          "ref_dok_titel": "Centralt djurförbudsregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ461 Innehållsdeklarationer på livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ461",
          "ref_dok_titel": "Innehållsdeklarationer på livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ472 Kalori- och sockerdeklaration på livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "Kalori- och sockerdeklaration på livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ496 Märkning av importpäls",
          "ref_dok_id": "GS02MJ496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ496",
          "ref_dok_titel": "Märkning av importpäls",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ499 Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ499",
          "ref_dok_titel": "Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ500 Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GS02MJ500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ500",
          "ref_dok_titel": "Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ506 Djurskydd",
          "ref_dok_id": "GS02MJ506",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ506",
          "ref_dok_titel": "Djurskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ508",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ513 Vissa djurfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02MJ513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ513",
          "ref_dok_titel": "Vissa djurfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ514 Sockerhalten i livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ514",
          "ref_dok_titel": "Sockerhalten i livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke och Pär Axel Sahlberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ515 Ursprungsmärkning av livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ515",
          "ref_dok_titel": "Ursprungsmärkning av livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ516 Kastrering och märkning av utekatter av hankön",
          "ref_dok_id": "GS02MJ516",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ516",
          "ref_dok_titel": "Kastrering och märkning av utekatter av hankön",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ519 Samordnad salmonellakontroll",
          "ref_dok_id": "GS02MJ519",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ519",
          "ref_dok_titel": "Samordnad salmonellakontroll",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ521 Innehållsdeklaration av godis",
          "ref_dok_id": "GS02MJ521",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ521",
          "ref_dok_titel": "Innehållsdeklaration av godis",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ533 Kvalitetssäkring av djurskyddstillsynen av hästar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ533",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ533",
          "ref_dok_titel": "Kvalitetssäkring av djurskyddstillsynen av hästar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ538 Märkning av saltinnehåll i livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ538",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ538",
          "ref_dok_titel": "Märkning av saltinnehåll i livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ539 Djurhållningsförbud",
          "ref_dok_id": "GS02MJ539",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ539",
          "ref_dok_titel": "Djurhållningsförbud",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub323 Mat",
          "ref_dok_id": "GS02Ub323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub323",
          "ref_dok_titel": "Mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_id": "GS0372",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "72",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-13",
          "ref_dok_id": "GS09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2005-04-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-13",
          "ref_dok_id": "GS09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2005-04-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:200",
          "ref_dok_id": "GS0K200",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "200",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:200",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:338",
          "ref_dok_id": "1988:534",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}