{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2291271",
      "dok_id": "GS01MJU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "MJU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:MJU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:36",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:41",
      "titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01MJU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01MJU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:MJU1</div><h1>Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för\r\når 2005 om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nsamt regeringens skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av\r\nförorenade områden - resultatredovisning. Utskottet behandlar även 25\r\nmotionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och 2004 och en motion\r\nsom väckts med anledning av skrivelsen.\r\nSverige är ett föregångsland i omställningen till ett ekologiskt hållbart\r\nsamhälle. Genom en aktiv och pådrivande miljöpolitik skall Sverige aktivt\r\nbidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling,\r\nsåväl nationellt som inom EU och globalt. Arbetet med att till nästa\r\ngeneration nå de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om\r\nutgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljömålsarbetet med\r\ndess systematik, delmål, tydligt vägledande åtgärdsstrategier och\r\nregelbunden utvärdering skapar stabilitet och långsiktighet samtidigt som\r\ndet stimulerar till en pådrivande förnyelse av miljöpolitiken. Målet är\r\nett ekologiskt hållbart Sverige.\r\nRiksdagen fastställde den 24 november 2004 ramen för utgiftsområde 20\r\ntill 3 994 805 000 kr i enlighet med finansutskottets förslag. I\r\nutgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik och del av politikområde\r\nForskningspolitik. Regeringens samordning av miljöpolitiken och ekologiskt\r\nhållbar utveckling har sin utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt\r\nsom åtgärder för en god miljö i stor utsträckning också finansieras\r\ninom ramen för andra utgiftsområden. Utskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag om medelstilldelning på anslagen och regeringens förslag till\r\nbemyndiganden. Utskottet ställer sig i övrigt bakom de bedömningar som\r\nregeringen har redovisat.\r\nSkrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden\r\n- resultatredovisning utgör ett komplement till budgetpropositionen för\r\når 2005 i fråga om redovisningen av resurser och uppnådda resultat för\r\nverksamheten under anslaget 34:4. Utskottet föreslår att riksdagen lägger\r\nskrivelsen till handlingarna.\r\nSamtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns tre reservationer\r\noch fem särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nRiksdagen1. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget\r\n34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med\r\nplanering, upphandling och genomförande av miljöövervakning som inklusive\r\ntidigare åtaganden innebär utgifter på högst 40 000 000 kr under år\r\n2006, högst 13 000 000 kr under år 2007 och högst 7 000 000 kr under år\r\n2008,2. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:3\r\nÅtgärder för biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i samband\r\nmed förvärv av eller intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt värdefulla\r\nnaturområden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst\r\n120 000 000 kr under år 2006,3. bemyndigar regeringen att under år 2005,\r\nför ramanslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden,\r\ningå ekonomiska förpliktelser i samband med genomförande av saneringsinsatser,\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 250 000 000\r\nkr under år 2006, högst 250 000 000 kr under år 2007 och högst 100 000 000\r\nkr under år 2008,4. bemyndigar regeringen att under år 2005, för\r\nramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband\r\nmed planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som\r\ninklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr\r\nunder år 2006, högst 40 000 000 kr under år 2007 och högst 30 000 000\r\nkr under år 2008,5. bemyndigar regeringen att under år 2005, för\r\nramanslaget 34:9 Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser\r\ni samband med strålskyddsforskning som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst 5 000 000 kr under år 2006 och högst 5 000 000\r\nkr under år 2007,6. bemyndigar regeringen att under år 2005, för\r\nramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,\r\ningå ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som\r\ninklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kr\r\nunder år 2006 och högst 18 000 000 kr under år 2007,7. bemyndigar\r\nregeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:13 Stöd till\r\nklimatinvesteringar,\r\ningå ekonomiska förpliktelser i samband med beslut om stöd till\r\nklimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på\r\nhögst 500 000 000 kr under perioden 2006-2010,8. bemyndigar regeringen\r\natt under år 2005, för anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser\r\ni samband med planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 235 000 000\r\nkr under år 2006, högst 210 000 000 kr under år 2007 och högst 115 000 000\r\nkr under perioden 2008-2010,9. anvisar för budgetåret 2005 anslagen\r\nunder utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt utskottets\r\nförslag i bilaga 2.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde 20 punkterna 1-9 och avslår motionerna 2003/04:MJ60 yrkande\r\n1, 2003/04:MJ474 yrkande 17, 2004/05:T461 yrkande 6, 2004/05:MJ201,\r\n2004/05:MJ212, 2004/05:MJ273, 2004/05:MJ288, 2004/05:MJ357, 2004/05:MJ369\r\nyrkande 41, 2004/05:MJ386 yrkande 1, 2004/05:MJ411 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:MJ434 yrkandena 2, 27, 28 och 31, 2004/05:MJ474 yrkandena 1 och\r\n2, 2004/05:MJ498 yrkandena 18, 35 och 48, 2004/05:MJ511 yrkandena 1 och\r\n2 samt 2004/05:MJ526 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n2.      Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ60 yrkande 2.\r\nReservation 1 (fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Förenklad tillståndsprocess\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ60 yrkande 3.\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n4.      10-procentsregeln för sanering av förorenade områden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 19.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n5.      Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:141 till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 30 november 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m)1Deltar ej under punkt 1, Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf\r\nEriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson\r\n(kd)2Deltar ej under punkt 1, Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson\r\n(s), Lars Lindblad (m)3Deltar ej under punkt 1, Carina Ohlsson (s),\r\nJan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)4Deltar ej under punkt\r\n1, Christin Hagberg (s), Anita Brodén (fp)5Deltar ej under punkt 1,\r\nMarie Wahlgren (fp)6Deltar ej under punkt 1 och Claes Västerteg (c)7Deltar\r\nej under punkt 1.</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för\r\når 2005, volym 11, om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård samt regeringens skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning\r\nav förorenade områden - resultatredovisning. Utskottet behandlar även\r\n25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och 2004 samt en\r\nmotion som väckts med anledning av skrivelsen.\r\nI utgiftsområde 20 ingår politikområde Miljöpolitik och del av politikområde\r\nForskningspolitik. Regeringens samordning av miljöpolitiken och ekologiskt\r\nhållbar utveckling har sin utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt\r\nsom åtgärder för en god miljö i stor utsträckning också finansieras\r\ninom ramen för andra utgiftsområden. Forskningspolitiken presenteras\r\nnärmare under utgiftsområde 16. Regeringens förslag till utgifter har\r\nutformats i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Förslaget\r\nåterfinns i bilaga 3.\r\nPolitikområde Miljöpolitik\r\nPolitikområde Miljöpolitik omfattar frågor som rör naturvård och biologisk\r\nmångfald, vatten- och luftvård, sanering och efterbehandling av förorenade\r\nområden, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöövervakning,\r\nmiljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd, säkerhetsfrågor kopplade\r\ntill kärnkraften, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt internationellt\r\nmiljösamarbete. Verksamheten vid Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,\r\nStatens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion, Sveriges\r\nmeteorologiska och hydrologiska institut och Statens institut för\r\nekologisk hållbarhet ingår i politikområdet. Vidare hör Stiftelsen för\r\ninstitutet för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms internationella\r\nmiljöinstitut, Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska Miljöstyrningsrådet\r\noch Sydkraft SAKAB AB till politikområdet. Andra myndigheter med verksamhet\r\ninom politikområdet är Boverket och Kustbevakningen.\r\nDet övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation\r\nkunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är\r\nlösta. De 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om anger vilket\r\ntillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv. Ett antal delmål\r\nanger att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar\r\nskall vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen\r\nskall kunna uppnås inom en generation.\r\nSanering och återställning av förorenade områden -\r\nresultatredovisning\r\nTalmanskonferensen beslutade den 2 december 1998 att tillkalla en\r\nparlamentarisk kommitté för att se över och utvärdera vissa frågor rörande\r\nriksdagens arbetsformer. I sitt huvudbetänkande Riksdagen inför 2000-talet\r\n(förslag till riksdagen 2000/01:RS1 s. 76) anförde kommittén att\r\nbudgetarbetet i riksdagen bör utvecklas på så sätt att uppföljning och\r\nutvärdering blir en integrerad del av budgetprocessen. Som ett led i\r\ndetta föreslog kommittén att regeringen varje vår lämnar skrivelser\r\ntill riksdagen med resultatinformation för alla utgiftsområden.\r\nSkrivelserna behöver enligt förslaget inte avse all verksamhet inom ett\r\nutgiftsområde, utan kan med fördel koncentreras till vissa delar. Det\r\nankommer på regeringen att avgöra vilka verksamheter som skall redovisas.\r\nHuvudsyftet är att få ett underlag för en diskussion i riksdagen om\r\nuppnådda resultat. Skrivelserna skall däremot inte innehålla några\r\nförslag från regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med kommitténs\r\nförslag att regeringen senast den 14 maj varje år, med början år 2003,\r\nskall lämna resultatskrivelser på alla utgiftsområden (2000/01:KU23 s.\r\n12-13, rskr. 2000/01:273-276). I budgetpropositionen för år 2003 delade\r\nregeringen riksdagens uppfattning att det är viktigt att resultatskrivelserna\r\nutvecklas i dialog mellan riksdagsutskotten och Regeringskansliet. Att\r\nha som ambition att redan påföljande år lämna resultatskrivelser för\r\nalla utgiftsområden bedömde regeringen som alltför optimistiskt och\r\nförordade i stället ett successivt införande över ett antal år (prop.\r\n2002/03:1, utg.omr. 2 s. 31, 2002/03:FiU2 s. 11, 2002/03:85-86).\r\nSkrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden\r\n- resultatredovisning utgör ett komplement till budgetpropositionen för\r\når 2005 i fråga om redovisningen av resurser och uppnådda resultat för\r\nverksamheten Sanering och återställning av förorenade områden (utg.omr.\r\n20, anslag 34:4) inom politikområde Miljöpolitik. Syftet är att ge en\r\nmer ingående redogörelse än vad som vanligen kan innefattas i\r\nresultatredovisningen i budgetpropositionen, genom att ge riksdagen fördjupad\r\ninformation om resursfördelningen och utfallet beträffande\r\nefterbehandlingsverksamheten. Redovisningen har också som syfte att visa hur\r\nresultaten svarar mot uppställda mål. Tidsperioden 1999-2003 har valts\r\nför redovisningen av uppnådda resultat.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nUtgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nPolitikens inriktning och resultatbedömning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet har inget att erinra mot inriktningen på regeringens politik.\r\nMot den bakgrunden och med hänvisning till ramen för utgiftsområdet\r\navstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om att anslå medel till\r\nnya anslag (fp, kd, c) samt ett yrkande (c) om statligt stöd till\r\nglasåtervinning. Utskottet har heller inget att erinra mot regeringens\r\nredovisning av genomförda insatser och resultatbedömning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMiljöpolitikens mål och inriktning\r\nDet övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation\r\nkunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är\r\nlösta. De 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om anger vilket\r\ntillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv. Ett antal delmål\r\nanger att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar\r\nskall vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen\r\nskall kunna uppnås inom en generation.\r\nOmsorgen om naturen och miljön och dess betydelse för folkhälsan är en\r\nförutsättning för vår välfärd och vårt långsiktiga välstånd samt utgör\r\nen viktig drivkraft för en tillväxt som sker inom ramen för en hållbar\r\nsamhällsutveckling. Ett aktivt friluftsliv, rekreation och naturupplevelser\r\nkan motverka stress och utbrändhet och bidra till ökad folkhälsa och\r\nlivskvalitet. Detta är ett viktigt skäl till att skyddet av den biologiska\r\nmångfalden är en av hörnstenarna i regeringens miljöpolitik. Den förnyade\r\nnaturvårds- och friluftspolitik som nu utvecklas sätter fokus på människan\r\noch naturens sociala värden.\r\nHavsmiljöfrågorna ges en fortsatt central roll i miljöarbetet, såväl\r\nnationellt som internationellt. För att nå miljökvalitetsmålet Hav i\r\nbalans samt levande kust och skärgård kommer regeringen att presentera\r\nen strategi för en sammanhållen nationell havsmiljöpolitik. Miljösamarbetet\r\nmed Östersjöländerna utvecklas i syfte att skydda Östersjöns känsliga\r\nmiljö. Miljösamarbetet med Ryssland intensifieras för att aktivt bidra\r\ntill att minska Rysslands miljöbelastning i Östersjön och Barents hav.\r\n\r\nFarliga kemikalier i varor och produkter utgör en risk för både miljön\r\noch människors hälsa. En högt prioriterad miljöfråga är därför att öka\r\nkunskapen om gifterna i vår miljö. Miljö- och hälsoproblem som hör ihop\r\nmed kemikalieanvändning måste enligt regeringen lösas genom samarbete\r\ninom EU och globalt. Europeiska kommissionens förslag till en ny europeisk\r\nkemikalielagstiftning kommer att få en avgörande betydelse för möjligheterna\r\natt nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. På den globala arenan pågår\r\nett arbete för att få fram en global kemikaliestrategi till år 2005.\r\nÄven frågor om bl.a. tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel är högt\r\nprioriterade av regeringen. Regelverk kring hanteringen av genetiskt\r\nmodifierade organismer har trätt i kraft under det senaste året både\r\ninom EU och globalt. Genomförandet kommer att kräva fortsatta resurser.\r\nInom kretsloppsområdet deltar Sverige aktivt i EU-arbetet för att ta\r\nfram strategier kring frågor om återvinning och förebyggande av avfall\r\nsamt i förhandlingar om ett flertal direktiv.\r\nKlimatpolitiken är fortsatt högt prioriterad och av central betydelse\r\ni arbetet för hållbar utveckling. Grunden är samarbetet inom ramen för\r\nklimatkonventionen. Kyotoprotokollet utgör ett första steg mot\r\nklimatkonventionens slutgiltiga mål - att undvika farliga klimatförändringar.\r\nPå sikt anser regeringen att det behövs betydligt mer långtgående och\r\nomfattande åtaganden. I en klimatproposition våren 2005 kommer regeringen\r\natt följa upp klimatpolitiken och behandla det nationella delmålet om\r\natt minska utsläppen av växthusgaser i relation till EU:s handelssystem\r\nmed utsläppsrätter.\r\nÄven luftföroreningsfrågorna ges fortsatt hög prioritet i miljöpolitiken.\r\nTrots att miljösituationen i många avseenden har förbättrats under de\r\nsenaste åren kvarstår enligt regeringen svårlösta problem som innebär\r\nhälsorisker för människor. Ny kunskap har lett till att miljöfaktorers\r\npåverkan på hälsa har omvärderats så att man numera ser allvarligare på\r\ndem. Det gäller t.ex. luftföroreningar i form av partiklar och marknära\r\nozon, som allt tydligare framstår som allvarliga riskfaktorer även vid\r\nlåga exponeringsnivåer. EU-arbetet och det övriga internationella\r\nsamarbetet är av avgörande betydelse för att vi skall kunna nå våra\r\nnationella miljökvalitetsmål Frisk luft och Bara naturlig försurning.\r\nDen stora utmaningen för den moderna miljöpolitiken och politiken för\r\nhållbar utveckling är att bryta sambandet mellan ekonomisk utveckling\r\noch negativ påverkan på miljö, naturresurser och människors hälsa. En\r\nökad satsning på ny miljöteknik och teknikutveckling framhåller regeringen\r\nsom avgörande för att nå hållbar utveckling och skapa hållbara konsumtions-\r\noch produktionsmönster. Fortsatta satsningar på kunskapsuppbyggnad,\r\nforskning och utveckling inom energi och transporter är nödvändiga för\r\natt kunna utveckla morgondagens energi- och bränslesnåla teknik.\r\nRegeringens arbete med att utveckla effektiva ekonomiska styrmedel fortsätter.\r\n\r\nFör att uppnå flera av de nationella miljökvalitetsmålen krävs\r\ninternationella insatser. EU:s arbete påverkar direkt den svenska\r\nmiljölagstiftningen. Miljöskydd för tillväxt och arbetstillfällen är en viktig\r\ndel i arbetet för att nå målet med den s.k. Lissabonstrategin till år\r\n2010. Regeringen anser att Sverige fortsatt skall utnyttja möjligheten\r\natt genom EU påverka den globala miljöpolitiken. Riktlinjer för Sveriges\r\ninternationella miljöarbete skall utarbetas. Sverige lägger också\r\nfortsatt stor vikt vid det regionala miljösamarbetet för att skapa en mer\r\nenhetlig och ambitiös miljöpolitik i vårt närområde. EU-utvidgningen\r\nskapar helt nya förutsättningar för ett intensifierat miljösamarbete i\r\nnorra Europa, inklusive Ryssland.\r\nI en ny miljömålsproposition kommer regeringen att utveckla de tre\r\nåtgärdsstrategierna för effektivare energianvändning och transporter,\r\nför giftfria och resurssnåla kretslopp och för hushållning med mark,\r\nvatten och bebyggd miljö. Vidare kommer regeringen att presentera nya\r\ndelmål och åtgärdsförslag för att nå det övergripande målet att till\r\nnästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är\r\nlösta.\r\nResultatbedömning\r\nMiljömålsrådet lämnade i juni 2004 sin tredje årliga rapport om uppföljning\r\nav Sveriges 15 miljömål. I rapporten gör rådet en bedömning av möjligheterna\r\natt nå miljökvalitetsmålen och delmålen inom angivna tidsramar. Beträffande\r\nmiljökvalitetsmålen gör rådet samma bedömning som föregående år. Fyra\r\nmål blir svåra att nå i tid: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö,\r\nIngen övergödning och Levande skogar.\r\nFör målet Begränsad klimatpåverkan krävs enligt rådet främst åtgärder\r\npå ett internationellt plan för att det långsiktiga målet skall infrias.\r\nNär det gäller det kortsiktiga klimatmålet är bilden mer positiv.\r\nBeträffande målet Giftfri miljö kan EU:s kemikaliearbete ge positiva\r\neffekter men det blir ändå svårt att nå målet som helhet. Problemet är\r\nbl.a. de långlivade ämnen som redan är spridda i miljön. Svårigheten\r\nmed att nå målet Ingen övergödning beror bl.a. på att återhämtningstiden\r\ni de naturliga ekosystemen är mycket lång. Svårigheten med att nå målet\r\nLevande skogar beror främst på att de skogliga ekologiska processerna\r\ntar lång tid.\r\nRådet har för några delmål ändrat sin bedömning jämfört med föregående\r\når. Inom målet Frisk luft gäller det möjligheten att uppfylla\r\nmiljökvalitetsnormen för halten av kvävedioxid i luft i tätorter. Trenden med\r\nminskande halter luftföroreningar i Sverige ser ut att ha brutits.\r\nKraftfulla åtgärder krävs för att minska hälsoriskerna från luftföroreningar\r\nfrämst genom åtgärder i trafiken. Inom målet Levande skogar och delmålet\r\nom långsiktigt skydd av skyddsvärd skogsmark går det enligt rådet alltför\r\nlångsamt att avsätta skog i naturreservat för att delmålet skall\r\nnås.\r\nFörutom den återkommande rapporteringen innehåller årets rapport även\r\nredogörelser för kommunernas respektive näringslivets arbete med\r\nmiljökvalitetsmålen. Regeringen gör samma bedömning som Miljömålsrådet i\r\nfråga om att samverkan och samarbete mellan kommuner, näringsliv och\r\nnationella myndigheter är nödvändigt för att de nationella och regionala\r\nmiljökvalitetsmålen skall kunna nås. Det regionala miljömålsarbetet är\r\nviktigt för att ge underlag för miljöarbetet i länen genom att det\r\nbelyser vilka åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsmålen\r\nskall nås. Av länsstyrelsernas årsredovisningar och rapporter om\r\nmiljömålsarbetet framgår att de flesta län har antagit regionala miljömål\r\noch att arbetet med att upprätta åtgärdsprogram pågår. Regeringen bedömer\r\natt länsstyrelserna överlag har bedrivit ett bra naturvårds- och\r\nmiljöarbete.\r\nBegränsad klimatpåverkan\r\nMiljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av de\r\nsex växthusgaserna, räknat som koldioxidekvivalenter, enligt Kyotoprotokollet\r\noch den internationella klimatpanelen IPCC:s definitioner tillsammans\r\nskall stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm i atmosfären. Enligt\r\ndelmålet skall de svenska utsläppen av växthusgaser minskas med 4 %\r\ntill perioden 2008-2012 jämfört med år 1990. År 2050 bör de svenska\r\nutsläppen vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare\r\njämfört med genomsnittsnivån år 2002 som uppgick till 7,9 ton.\r\nNaturvårdsverket och Energimyndigheten redovisade i juli 2004 uppdraget\r\natt ta fram underlag för den utvärdering av klimatpolitiken som genomförs\r\nunder år 2004. Enligt rapporten Kontrollstation 2004 varierar utsläppen\r\nfrån ett år till ett annat, bl.a. beroende på nivåer i vattenmagasin\r\noch temperatur, men har enligt utsläppsstatistiken för perioden 1999-2002\r\ni samtliga fall legat under 1990 års nivå. Sammantaget har utsläppen\r\nfrikopplats från tillväxten. Utsläppen av växthusgaser från olika\r\ndelsektorer utvecklas i olika riktning. De största minskningarna av\r\nutsläppen i absoluta tal har gjorts inom energisektorn, där en minskning\r\nmed ca 6 % har skett sedan år 1990. Särskilt stor är minskningen i de\r\nsektorer som belastas med full koldioxidskatt. Utsläppen från\r\ntransportsektorn har däremot ökat med knappt 10 % sedan år 1990. Det är\r\nvägtrafiken, framför allt tunga godstransporter, som står för ökningen av\r\nutsläppen.\r\nFör att nå det långsiktiga svenska klimatmålet till år 2050 behövs ett\r\nomfattande och långsiktigt omställningsarbete med ytterligare insatser\r\noch internationell samverkan. Den prognos över utsläppsutvecklingen som\r\ngörs i rapporten Kontrollstation 2004 pekar mot att utsläppen fram till\r\når 2010 ökar jämfört med de senaste årens nivåer men att utsläppen ändå\r\nkommer att ligga under 1990 års nivå. Sveriges andel av EU:s gemensamma\r\nåtaganden gentemot Kyotoprotokollet uppfylls med marginal. Enligt\r\nrapporten behövs ytterligare åtgärder för att det nationella delmålet för\r\nåren 2008-2012 skall kunna nås. Naturvårdsverket och Energimyndigheten\r\nlämnar ett antal förslag till åtgärder och föreslår en förändrad\r\nformulering av det nationella klimatmålet. Regeringen återkommer till frågan\r\ni den proposition om klimatpolitikens inriktning som kommer att presenteras\r\nför riksdagen under våren 2005.\r\nFrisk luft\r\nMiljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften skall vara så ren att\r\nmänniskors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Fyra\r\ndelmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta arbetet för\r\natt nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller halter för svaveldioxid,\r\nkvävedioxid och marknära ozon samt minskning av utsläppen av flyktiga\r\norganiska ämnen.\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport har halterna av svaveldioxid kraftigt\r\nreducerats de senaste årtiondena. I dag överskrids målnivån enbart på\r\nett fåtal platser. Det råder viss osäkerhet om halterna har slutat att\r\nminska, men beslutade åtgärder medför sannolikt att delmålet om\r\nsvaveldioxid nås.\r\nMänniskors exponering för kvävedioxid har enligt rådet totalt sett\r\nminskat, men fortfarande exponeras omkring 300 000 personer för halter\r\nsom överstiger miljökvalitetsnormen. Minskningen av halterna har avtagit\r\nde senaste åren. Rådet bedömer att delmålet för kvävedioxid i huvudsak\r\nkan nås i urban bakgrundsluft om planerade åtgärder genomförs. Dock\r\nkommer överskridanden i gaturum i storstäderna att kvarstå.\r\nAntalet episoder med höga halter av marknära ozon har enligt rådet\r\nminskat något de senaste åren. Minskningen av sådana episoder kan enligt\r\nrådet ses som ett resultat av de åtgärder mot utsläpp av flyktiga\r\norganiska ämnen (VOC) och kväveoxider (NOx) som genomförs i Sverige och\r\növriga EU. Det finns dock ingen tendens till att medelhalten minskar,\r\noch en sådan utveckling parallellt med de allt högre halterna i större\r\nstäder medför att befolkningens exponering för marknära ozon på sikt\r\nkan befaras öka. Regeringen bedömer att ytterligare åtgärder behövs för\r\natt målet skall nås.\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport beräknas beslutade åtgärder och planerade\r\nåtgärdspaket såväl för trafiksektorn som för vedeldning,\r\nlösningsmedelsanvändning\r\noch industriella processer minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen\r\n(VOC) väsentligt. Trots osäkerhet om den verkliga utsläppsnivån bedömer\r\nrådet att delmålet kan uppnås.\r\nMiljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram enligt miljöbalken är instrument\r\ni miljöarbetet som kan få stor betydelse för att minska halterna av\r\nluftföroreningar i t.ex. hårt trafikerade städer. Miljömålsrådet föreslår\r\nytterligare åtgärder. Naturvårdsverket och Socialstyrelsen har också\r\nbedömt behovet av nya miljökvalitetsnormer och delmål. Förslagen kommer\r\natt behandlas i samband med regeringens redovisning till riksdagen under\r\når 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\nBara naturlig försurning\r\nMiljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning innebär att de försurande\r\neffekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för\r\nvad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller\r\ninte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål\r\noch byggnader. Fyra delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det\r\nfortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller\r\nminskad försurning av sjöar, rinnande vatten och skogsmark samt minskning\r\nav utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider till luft. För att\r\nmiljökvalitetsmålet skall nås krävs att utsläppen av försurande ämnen\r\nfortsätter att minska i Sverige och övriga Europa.\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport har nedfallet av svavel under perioden\r\n1990-2002 minskat med ca 60 % i Götaland och Svealand och med ca 55 %\r\ni Norrland. Kvävehalterna i nederbörden har minskat i stora delar av\r\nSverige under den senare delen av perioden. Den senaste riksinventeringen\r\nav sjöar och vattendrag, som gjordes år 2000, visar att 10 % av sjöarna\r\növer 4 hektar är försurade enligt dagens bedömningsgrunder, jämfört med\r\n13 % år 1995. Delmålet om att trenden till ökad försurning av skogsmarken\r\nskall vara bruten och en återhämtning skall ha påbörjats är enligt rådet\r\nsannolikt uppfyllt redan i dag. Enligt rapporten går återhämtningen\r\nfrån försurning något snabbare i de mest försurningsdrabbade områdena\r\ni sydvästra Sverige. Modellberäkningar i försurade sjöar visar att\r\nåterhämtningen i försurningskänsliga sjöar kommer att fortsätta till år\r\n2010 för att sedan avta under kommande decennier. I Sverige har 7 500\r\nsjöar kalkats, vilket motsvarar ca 90 % av de försurade sjöarnas areal\r\n(exklusive sjöar mindre än 4 hektar). Tre län har nu upphört med kalkning\r\noch den nationella kalkningsplanen har som avsetts medfört en mer lokalt\r\nmålstyrd verksamhet. Till försurningen bidrar, förutom nedfallet av\r\nsvavel och kväve, också skogsbruket genom tillväxt och skörd.\r\nEnligt rådet behöver åtgärder vidtas för att minska skogsbrukets försurande\r\nverkan. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har lämnat förslag om att\r\nprioritera åtgärder om genomförande av åtgärdsprogram och utveckling av\r\nrekommendationer för anpassad skogsskötsel. Regeringen avser att behandla\r\ndessa frågor i samband med regeringens redovisning till riksdagen under\r\når 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\nAnläggningar för produktion av el och värme tillsammans med förbränning\r\ni industrin stod för ca 60 % av svaveldioxidutsläppen år 2002. Prognosen\r\nför år 2010 pekar enligt Miljömålsrådet på att svavelutsläppen minskar\r\nytterligare till ca 50 000 ton per år. Det förutsätter dock ökad användning\r\nav förnybara energislag och effektivare energianvändning. Andra åtgärder\r\noch styrmedel som kan ge minskade utsläpp av svaveldioxid är t.ex. grön\r\nskatteväxling och klimatpolitiska åtgärder. Med nu fattade beslut har\r\nutsläppen av kväveoxider beräknats till ca 160 000 ton för år 2010.\r\nEnligt Miljömålsrådet kan delmålet för kväveoxider nås om ytterligare\r\nåtgärder vidtas. Sådana åtgärder rör differentiering av fordonsskatt,\r\nvägskatt för godstransporter, gynnande av arbetsmaskiner med låga utsläpp\r\nsamt miljökrav vid offentlig upphandling av godstransporter, arbetsmaskiner\r\noch entreprenadarbeten. Regeringen avser att föreslå en höjning av\r\nfordonsskatten för lätta lastbilar och bensinbilar i den vanligaste\r\nviktklassen fr.o.m. år 2005 i syfte att minska koldioxidutsläppen.\r\nFörslagen kommer att behandlas i samband med regeringens redovisning till\r\nriksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\n\r\nGiftfri miljö\r\nMiljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att miljön skall vara fri\r\nfrån ämnen och metaller som har skapats i eller utvunnits av samhället\r\noch som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Sex\r\ndelmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet\r\nför att nå miljökvalitetsmålet. Dessa rör kunskap om kemiska ämnens\r\nhälso- och miljöegenskaper, miljö- och hälsoinformation om varor,\r\nutfasning av särskilt farliga ämnen, fortlöpande minskning av hälso- och\r\nmiljöriskerna med kemikalier, riktvärden för miljökvalitet för kemiska\r\nämnen samt sanering och efterbehandling av förorenade områden.\r\nMiljömålsrådet bedömer att det kommer att vara möjligt att uppnå målet\r\nnär det gäller tillförsel av nya farliga ämnen genom ytterligare åtgärder\r\npå EU-nivå, globalt och nationellt. Det blir däremot svårt att komma\r\ntill rätta med problemet med långlivade föroreningar som redan finns\r\nspridda i miljön, de farliga ämnen som fortsätter att spridas diffust\r\nfrån befintliga byggnader och varor liksom de som bildas oavsiktligt\r\nvid t.ex. material- och energiutvinning samt i industriprocesser. Det\r\när därför viktigt att samarbetet även inkluderar andra närliggande\r\nområden som t.ex. hållbar konsumtion och produktion samt avfallshantering.\r\nMiljökvalitetsmålet Giftfri miljö tillhör de mål som är mest beroende\r\nav internationellt samarbete och åtgärder utanför Sverige för att kunna\r\nnås. Regeringen anser därför att ett kraftfullt svenskt agerande i\r\nkemikaliefrågor både i globala sammanhang och inom EU är nödvändigt.\r\nEnligt Miljömålsrådet kommer den slutliga utformningen och genomförandet\r\nav kommissionens förslag till ny europeisk kemikalielagstiftning, REACH\r\n(Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals),\r\natt ha avgörande betydelse för möjligheterna att nå flera av delmålen.\r\nNär det gäller produktgrupper som regleras genom andra EG-regler anser\r\nregeringen att skyddsnivån bör vara minst densamma som den inom REACH.\r\nExempel på att en sådan skyddsnivå inte uppnås i dag finns bl.a. på\r\nområdet bekämpningsmedel, där flera verksamma substanser med från svensk\r\nsynpunkt oacceptabla egenskaper har godkänts för EU-marknaden under\r\nsenare tid. Stora insatser behövs därmed i samband med revideringen av\r\nväxtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG) och förhandlingen av en tematisk\r\nstrategi för bekämpningsmedel som inleds under år 2004. Samtidigt krävs\r\nett kontinuerligt arbete i den pågående omregistrerings- och\r\ngodkännandeproceduren för växtskyddsmedel respektive biocider.\r\nFör att belastningen i naturen av ämnen som sprids via långväga\r\nluftföroreningar, t.ex. DDT och kvicksilver, skall kunna minska krävs\r\nomfattande globala åtgärder.\r\nSanering och efterbehandling av förorenade områden är ett långsiktigt\r\narbete där kontinuitet, kunskap och kommunikation är viktigt.\r\nNaturvårdsverket har arbetat med att sprida kunskap och att få till stånd\r\nprojekt på de allra mest förorenade platserna. Samtliga län genomför nu\r\ni större omfattning inventeringar och undersökningar av förorenade\r\nområden. Naturvårdsverket har i uppdrag av regeringen att tillsammans\r\nmed länsstyrelserna verka för att arbetet med att sanera och återställa\r\nsådana områden ökar i såväl offentlig som privat regi. Regeringens mål\r\när att de områden som utgör mycket stor eller stor risk för människors\r\nhälsa och miljön skall vara åtgärdade inom en generation (prop. 2000/01:130,\r\nbet. 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:36). Inventeringen av förorenade\r\nområden är snart fullbordad och problembilden har klarnat. Det har visat\r\nsig att både mängden områden och saneringskostnaderna är betydligt större\r\nän vad som tidigare varit känt. Fortsatt arbete med sanering av dessa\r\nområden är nödvändig för att på sikt åtgärda spridning i miljön av\r\nlånglivade farliga ämnen och därmed uppnå miljökvalitetsmålet.\r\nSkyddande ozonskikt\r\nMiljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt innebär att ozonskiktet skall\r\nutvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.\r\nEtt delmål om utsläpp av ozonnedbrytande ämnen anger inriktning och\r\ntidsperspektiv i det fortsatta arbetet för att nå miljökvalitetsmålet.\r\n\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport har den negativa inverkan på ozonskiktet\r\nav ozonnedbrytande ämnen minskat till följd av åtgärder i Sverige och\r\nandra länder. Totalkoncentrationen av CFC (klorfluorkarboner) i troposfären\r\navtar. Koncentrationen av HCFC (klorfluorkolväten) ökar dock fortfarande\r\noch i motsats till tidigare antaganden ökar också koncentrationen av\r\nbrom till följd av ökade koncentrationer av halon. Enligt rapporten har\r\nde svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat kraftigt sedan\r\nslutet av 1980-talet. Utsläppen av andra ämnen (främst HCFC) bedöms som\r\nmarginella jämfört med utsläppen av CFC.\r\nInternationella forskare gör bedömningen att man tidigast år 2020 kommer\r\natt kunna se ozonskiktet återhämta sig, förutsatt att alla länder följer\r\ningångna överenskommelser. Om alla länder följer Montrealprotokollet\r\nkommer det att ta 50 till 100 år innan ozonskiktet är återställt. 2003\r\nårs partsmöte under Montrealprotokollet visade att viljan att följa\r\növerenskommelserna har minskat för vissa industrialiserade länder, vilket\r\nbidrar till en osäkerhet om målet kommer att kunna uppnås.\r\nRegeringen anser att fortsatta svenska insatser inom EU och Montrealprotokollet\r\när nödvändiga. Regeringen arbetar bl.a. för att få fler länder att\r\nunderteckna och ratificera protokollet och dess tillägg, att få till en\r\nförenklad och snabbare procedur för tillägg av nya ämnen i protokollet\r\noch att skärpa avvecklingsplanen för konsumtion av HCFC i u-länderna.\r\nPå nationell nivå kommer många produkter som innehåller ozonnedbrytande\r\nämnen att försvinna då de bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd till\r\når 2010. Enligt Miljömålsrådets bedömning finns det goda möjligheter\r\natt närma sig delmålet om att utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till\r\nstörsta delen skall ha upphört till år 2010.\r\nSäker strålmiljö\r\nMiljökvalitetsmålet Säker strålmiljö innebär att människors hälsa och\r\nden biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning\r\ni den yttre miljön. Tre delmål anger inriktning och tidsperspektiv i\r\ndet fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen\r\ngäller utsläpp av radioaktiva ämnen, hudcancer orsakad av solen samt\r\nrisker med elektromagnetiska fält.\r\nMiljömålsrådets rapport visar att de svenska kärntekniska anläggningarna\r\nunder de senaste åren uppfyllt delmålet om utsläpp av radioaktiva ämnen,\r\nmen det finns osäkerheter när det gäller andra verksamheter. Det är\r\ninte klarlagt om några pågående verksamheter i dag enskilt orsakar doser\r\nsom är högre än delmålets 0,01 mSv/år.\r\nAv rapporten framgår att 1 400-1 900 fall av malignt melanom har upptäckts\r\nvarje år de senaste tio åren. Trenden är fortfarande att antalet fall\r\nökar. Skivepitelcancer i huden är en annan cancerform som sällan leder\r\ntill döden, men antalet nya fall ökar fortare än för malignt melanom.\r\nEnligt\r\nrådet kan strålmiljön när det gäller elektromagnetiska fält (EMF) anses\r\nvara god i den mening att de referensvärden som finns i allmänhet inte\r\növerskrids. Emellertid innebär samhällsutvecklingen en ökad användning\r\nav utrustning som genererar EMF. Kunskapen om effekterna vid lägre\r\nstrålnivåer är enligt rådet varken fullständig eller entydig.\r\nMiljömålsrådet bedömer att det finns förutsättningar för att nå\r\nmiljökvalitetsmålet i tid men att det krävs fortlöpande insatser för att\r\nlyckas. Rådet pekar på att den strålning i miljön som beräknas ha störst\r\neffekt på människors hälsa är UV-strålningen och att det är av stor\r\nvikt att ändra attityden till solande. En annan stor utmaning är att\r\nhitta ett system för att på ett säkert sätt hantera, behandla och vid\r\nbehov slutförvara radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet.\r\nEn satsning på grundläggande strålskyddsforskning för att upprätthålla\r\nkompetens inom området är enligt rådet en förutsättning för att\r\nmiljökvalitetsmålet skall kunna nås. Vidare behöver fortsatt forskning kring\r\nbiologiska effekter av elektromagnetiska fält stimuleras.\r\nIngen övergödning\r\nMiljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär att halterna av gödande\r\nämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors\r\nhälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna\r\ntill allsidig användning av mark och vatten. Fem delmål anger inriktning\r\noch tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet.\r\nDessa omfattar åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och kustvatten\r\nenligt ramdirektivet för vatten, minskning av svenska vattenburna utsläpp\r\nav fosfor- och kväveföreningar samt minskning av utsläppen av ammoniak\r\noch kväveoxider till luft.\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport visar miljötillståndet inga tydliga\r\nförbättringar vare sig av halterna av gödande ämnen i miljön eller\r\neffekterna av övergödning. Rådet bedömer att det kommer att bli svårt att\r\nnå det miljötillstånd som anges i miljökvalitetsmålet till år 2020.\r\nSvårigheten beror bl.a. på att återhämtningstiden i de naturliga systemen\r\när lång. För många avlastade men fortfarande övergödda sjöar kan dock\r\nrestaureringsåtgärder förbättra situationen. Vidare påverkas kustområden\r\ni Östersjön mycket av övergödningen i det öppna havet, där även de andra\r\nländerna runt Östersjön påverkar tillståndet. Utvecklingen gällande de\r\nsvenska utsläppen av kväveoxider och ammoniak till luft ser positiv ut\r\nmedan utsläppen av närsalter till vatten inte visar en lika tydlig\r\nminskning. Enligt rådet behövs kraftfulla åtgärder både internationellt\r\noch nationellt för att målen skall nås. Regeringen avser att behandla\r\nfrågorna i samband med regeringens redovisning till riksdagen under år\r\n2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\nLevande sjöar och vattendrag\r\nMiljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar och\r\nvattendrag skall vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika\r\nlivsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk\r\nmångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande\r\nfunktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv\r\nvärnas. Sex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta\r\nmiljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller åtgärdsprogram\r\nför och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer, åtgärdsprogram\r\nför restaurering av vattendrag, vattenförsörjningsplaner, utsättning av\r\ndjur och växter, åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar samt\r\nåtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten.\r\nMiljömålsrådet konstaterar i sin rapport att genomförandet av skydd i\r\nform av naturreservat och biotopskydd i akvatisk miljö går långsamt och\r\natt tempot i bevarandearbetet bör öka. Fiskeriverket och Naturvårdsverket\r\narbetar tillsammans med att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för\r\nsärskilt värdefulla sötvattensmiljöer.\r\nFiskeriverket och Naturvårdsverket har beslutat att under år 2004\r\nfärdigställa ytterligare två åtgärdsprogram för hotade fiskarter. Betydande\r\nbiotopvårdsinsatser har gjorts för främst havsöring och lax men även\r\nför andra arter. Trålfisket i Vänern kommer att totalförbjudas fr.o.m.\r\når 2005 för att skydda hotade arter och bestånd. Genomförandet av EG:s\r\nramdirektiv för vatten kommer att förbättra möjligheterna till åtgärder\r\nför att nå delmålen om vattenförsörjningsplaner och utsättning av djur\r\noch växter. I samband med arbetet med att restaurera vattendrag och med\r\nåtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten bör möjligheterna tas\r\ntill vara att minska risken för översvämningar. Regeringen avser att\r\nbehandla frågor om åtgärder och delmål i samband med regeringens\r\nredovisning till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen\r\nav miljömålen.\r\nGrundvatten av god kvalitet\r\nMiljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet\r\nskall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till\r\nen god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Fyra delmål\r\nanger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för\r\natt nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller skydd av grundvattenförande\r\ngeologiska formationer, förändringar i grundvattennivån, kvalitetskrav\r\nför grundvatten samt åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten.\r\nRegeringen konstaterar att arbetet med grundvattenfrågor har utvecklats\r\npositivt men att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka\r\ngrundvattnets och vattenförsörjningens ställning i jämförelse med andra\r\nsamhällsintressen. Genomförandet av ramdirektivet för vatten kommer att\r\nha stor betydelse för utvecklingen av grundvattenskyddet och möjligheten\r\natt nå miljökvalitetsmålet. Regeringen avser att uppdra åt Miljöbalkskommittén\r\n(M 1999:03) att utreda frågan om att ange vattenförekomster och geologiska\r\nformationer som håller sådana som riksintresse enligt miljöbalken.\r\nMiljömålsrådet föreslår ytterligare åtgärder som syftar till att nå\r\nmiljökvalitetsmålet. Dessa rör bl.a. behovet av ett delmål för enskild\r\nvattenförsörjning, utveckling av en miljökvalitetsnorm för bekämpningsmedel\r\ni grundvatten och utredning av konsekvenserna av att råvattenkontroll\r\ninte ingår i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvattenkontroll.\r\nFörslagen kommer att behandlas i samband med regeringens redovisning\r\ntill riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\n\r\nHav i balans samt levande kust och skärgård\r\nMiljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård innebär\r\natt Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar\r\nproduktionsförmåga och att den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och\r\nskärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden\r\nsamt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande\r\nav hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling\r\nfrämjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra\r\nstörningar. Åtta delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det\r\nfortsatta arbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Dessa gäller skydd för\r\nkust- och skärgårdsområden, strategi för kulturarv och odlingslandskap,\r\nåtgärder för hotade marina arter, minskning av bifångster, anpassning\r\nav uttaget av fisk, begränsning av störningar från båttrafiken, minskade\r\nutsläpp från fartyg samt åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten.\r\n\r\nEnligt Miljömålsrådet går arbetet med att bevara skyddsvärda miljöer i\r\nhavs- och kustmiljön framåt. Enligt rådet är det i allmänhet en långsam\r\nprocess att bilda reservat och fiskefria områden i marin miljö eftersom\r\ndet är många intressen som behöver konsulteras. Regeringen delar\r\nbedömningen att den konsultativa processen är viktig och kan konstatera\r\natt få nya reservat har bildats i marin miljö de senaste åren. Regeringen\r\nfinner det därför angeläget att insatserna från berörda myndigheter och\r\nandra aktörer ökar för att målet skall kunna uppnås, såväl när det gäller\r\ninrättande av nya reservat som att identifiera ett lämpligt område där\r\nfiske inte skall bedrivas. Miljömålsrådet konstaterar att det har varit\r\nsvårt att genomföra förändringar i fisket som syftar till att bevara\r\nhavens långsiktiga produktionsförmåga. Sverige har möjlighet att genomföra\r\nregleringar inom det egna territoriet, men för havsfisket krävs att\r\nregleringar genomförs av EU och i förhandlingar med nationer utanför EU.\r\nMot bakgrund av den långsamma process som kan råda i internationella\r\nsammanhang är rådets bedömning att delmålet om balans mellan uttag och\r\ntillgång på fisk i sin helhet inte kan uppnås till år 2008. Regeringen\r\nser principklassningen av Östersjön som särskilt känsligt havsområde\r\nsom en stor framgång. Nästa viktiga steg är att inom två år återkomma\r\ntill IMO (International Maritime Organisation) med förslag till\r\nskyddsåtgärder som skall gälla i det klassade området.\r\nMed utgångspunkt från bl.a. Havsmiljökommissionens förslag och det\r\npågående arbetet med en europeisk marin strategi har regeringen för avsikt\r\natt lägga fram en sammanhållen nationell havsmiljöstrategi under\r\nmandatperioden. Regeringen avser också att återkomma till slutsatser om\r\nmiljökvalitetsmålet och delmålen i samband med regeringens redovisning\r\ntill riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\n\r\nMyllrande våtmarker\r\nMiljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker innebär att våtmarkernas ekologiska\r\noch vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla\r\nvåtmarker bevaras för framtiden. Fem delmål anger inriktning och\r\ntidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet.\r\nDessa gäller utformning av en nationell strategi för skydd och skötsel\r\nav våtmarker och sumpskogar, långsiktigt skydd för våtmarker, minskade\r\nmiljöeffekter av skogsbilvägar över våtmarker, anläggning och återställning\r\nav våtmarker samt åtgärdsprogram för hotade arter.\r\nEnligt Miljömålsrådets bedömning bör takten i arbetet med att skydda\r\nmyrmark ökas om delmålet skall nås. Samtidigt pågår ett viktigt arbete\r\nför skyddet av våtmarker genom utpekande av Natura 2000-områden. Den\r\nnationella våtmarksinventeringen är snart slutförd. Resultatet skall bl.\r\na. ligga till grund för utpekandet av nationellt och internationellt\r\nvärdefulla områden. Rådet bedömer att 7 500-8 000 hektar våtmarker kommer\r\natt ha anlagts eller återställts i odlingslandskapet till år 2010 med\r\nnuvarande takt i restaureringsarbetet.\r\nRegeringen har för avsikt att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att till den\r\n31 december 2005 redovisa förekomsten av skogsbilvägar som kan påverka\r\nvåtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden.\r\nJordbruksverket har tagit fram kvalitetskriterier för våtmarkers placering,\r\nutformning och skötsel. Syftet är att våtmarkerna skall vara effektiva\r\nnäringsfällor, främst beträffande kväve, samtidigt som biologisk mångfald\r\ngynnas och hänsyn tas till platsens kuturmiljövärden.\r\nNaturvårdsverket tog under år 2003 ett samlat grepp beträffande\r\nåtgärdsprogram för hotade arter. Avtal skrevs med olika länsstyrelser om\r\nett drygt tiotal arter med koppling till våtmarker. Miljömålsrådet\r\nföreslår i sin rapport att delmålet ges en annan utformning sedan den\r\nnuvarande omgången av åtgärdsprogram fullföljts av Naturvårdsverket.\r\nFörslaget kommer att behandlas i samband med regeringens redovisning\r\ntill riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\n\r\nLevande skogar\r\nMiljökvalitetsmålet Levande skogar innebär att skogens och skogsmarkens\r\nvärde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska\r\nmångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.\r\nFyra delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta\r\nmiljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Dessa gäller långsiktigt skydd\r\nav skyddsvärd skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för\r\nkulturmiljövärden och åtgärdsprogram för hotade arter.\r\nMiljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Levande skogar troligen\r\ninte kommer att uppnås i sin helhet till år 2020 även om enskilda delmål\r\nbör kunna nås. För biologisk mångfald beror detta enligt rådet främst\r\npå att många av de biologiska processer som påverkats negativt av\r\nskogsbruket kräver lång tid för att återhämta sig. Påtagliga förbättringar\r\nblir troligen inte synliga förrän efter år 2020, även om flera\r\ngrundförutsättningar för att bevara en biologisk mångfald i skog och mark\r\nhar förbättrats avsevärt genom att inslagen av död ved, grova träd,\r\nlövträd och gammal skog har ökat. En orsak till trögheten i förändringen\r\när att likriktningen och fragmenteringen av det svenska skogslandskapet\r\nhar pågått under mycket lång tid. Därtill kommer att de åtgärder som nu\r\nvidtas för att förbättra situationen ofta får effekter som blir synliga\r\nförst längre fram. Måluppfyllelsen av delmålet om förstärkt biologisk\r\nmångfald är främst beroende av hur skogsskötseln bedrivs. Vilka bestånd\r\nsom väljs för avverkning och i vilken mån träd som dör tillåts vara\r\nkvar i skogen har betydelse. Enligt Miljömålsrådet bör målet om död ved\r\nkunna nås utan omfattande insatser. Om nuvarande trender håller i sig\r\nbedöms även målet om gammal skog kunna nås. För arealen äldre lövrik\r\nskog är situationen dock osäker. Däremot ökar arealen som föryngras med\r\nlövskog. Information och rådgivning till skogsägarna är viktiga medel\r\nför att delmålet skall nås. Måluppfyllelsen påverkas även av externa\r\nfaktorer som långväga luftburna föroreningar och beslut om utveckling\r\nav skogsråvara för energiändamål.\r\nNär det gäller delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark har enligt\r\nregeringen satsningen på att skydda skogsmark genom naturreservat,\r\nbiotopskydd och frivilliga insatser de senaste åren varit stor men inte\r\ntillräcklig.\r\nFör att bevara kulturbärande landskapselement i skogsmark är kännedom\r\nom var dessa värden finns av väsentlig betydelse. I nästan alla län\r\npågår inventeringar av forn- och kulturlämningar. Regeringen bedömer\r\natt dessa insatser är av stor betydelse för att skogsmarken skall kunna\r\nbrukas utan att fornlämningar och andra kulturlämningar skadas.\r\nNär det gäller åtgärdsprogrammen för skogslevande hotade arter har en\r\nnoggrann genomgång av vilka hotade arter som har behov av riktade\r\nåtgärder gjorts. Ett sextiotal skogslevande arter har bedömts kräva sådana\r\nåtgärder, vilket sker inom ramen för ett trettiotal åtgärdsprogram.\r\nRegeringen avser att återkomma med ytterligare slutsatser om miljökvalitetsmål\r\noch delmål i samband med regeringens redovisning till riksdagen under\r\når 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\nMiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär att odlingslandskapets\r\noch jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion\r\nskall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena\r\nbevaras och stärks. Sex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i\r\ndet fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen\r\ngäller bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker, bevarande av\r\nsmåbiotoper i odlingslandskapet, vård av kulturbärande landskapselement,\r\nnationellt program för växtgenetiska resurser, åtgärdsprogram för hotade\r\narter samt program för tillvaratagande av lantbrukets kulturhistoriskt\r\nvärdefulla ekonomibyggnader.\r\nEnligt Miljömålsrådets bedömning har förutsättningarna för att bevara\r\nsåväl kulturmiljöns värden som olika arter förbättrats, men att jordbruket\r\nläggs ned i vissa delar av landet medför svårigheter med att uppnå målet\r\nregionalt. Miljömålsrådet anser därför att åtgärder utanför jordbrukspolitiken\r\när nödvändiga.\r\nDet pågår ett fortlöpande arbete med att utvärdera den gemensamma\r\njordbrukspolitikens påverkan och miljöeffekter. Regeringen anser att\r\ndefinitionen av god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inbegriper\r\nårligt bete av betesmarkerna och att hävdkraven på åkermark bör utformas\r\nså att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett\r\nrikt odlingslandskap beaktas.\r\nFör att öka takten i arbetet med att skydda hotade arter har en\r\nprioriteringslista tagits fram över de arter som är i behov av särskilda\r\nåtgärder.\r\nRegeringen anser att den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet\r\nbör vara vägledande i det övergripande arbetet med att stärka och\r\nutveckla landsbygden genom en ökad samordning av insatser inom olika\r\npolitikområden. Regeringen avser att återkomma med ytterligare slutsatser\r\nom miljökvalitetsmål och delmål i samband med regeringens redovisning\r\ntill riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\n\r\nStorslagen fjällmiljö\r\nMiljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö innebär att fjällen skall ha\r\nen hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden\r\nsamt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med\r\nhänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas.\r\nSärskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.\r\nFyra delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta arbetet\r\nför att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller begränsning av skador\r\npå mark och vegetation, minskning av bullret i fjällen från motordrivna\r\nfordon och luftfartyg, skydd av områden med representativa höga natur-\r\noch kulturvärden samt åtgärdsprogram för hotade arter.\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport finns ännu inga uppgifter om miljötillståndet\r\ni fjällen. Det finns därför behov av kunskapsuppbyggnad beträffande\r\nvegetation, vattenlevande organismer, förekomst av buller, kulturmiljöer,\r\nfrämmande arter och hotade arter i fjällmiljön. Stora områden i fjällen\r\när redan skyddade som naturreservat eller nationalpark. Däremot är\r\nskyddet av miljön under vattenytan begränsat, liksom kunskapen om var\r\nrepresentativa höga kulturvärden finns. Miljöersättningen inom Miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet (LBU) för att bevara värdefulla natur- och\r\nkulturmiljöer i renskötselområdet har höjts för att öka möjligheterna\r\natt bidra till att uppfylla delmålet.\r\nInverkan av anläggningar och bebyggelse på mark och vegetation behöver\r\nbedömas. Det regionala miljö- och hushållningsprogrammet för fjällen\r\nsom skall upprättas av länsstyrelserna gemensamt liksom samebyarnas\r\nmiljöplaner är enligt rådet väsentliga hjälpmedel för att lösa frågorna\r\nom markanvändning i fjällen. Enligt Miljömålsrådet är det av väsentlig\r\nbetydelse att upprätthålla en tillfredsställande miljöövervakning av\r\nskador på mark och vegetation samt att renskötseln har tillräckligt bra\r\nunderlag för att kunna tillgodogöra sig betestillgången utan att skada\r\nnaturen.\r\nEtt fåtal terrängskotrar i fjällänen beräknas uppfylla högt ställda\r\nbullerkrav. Om delmålet för buller från terrängskotrar skall nås måste\r\nde befintliga skotrarna bytas ut mot sådana som uppfyller bullerkraven.\r\nEnligt rådet behövs starka styrmedel för att påverka utvecklingen, t.\r\nex. ekonomiska styrmedel för att stimulera övergång till tystare fordon.\r\nNaturvårdsverkets förslag om ett frivilligt miljöklassystem för snöskotrar\r\nbereds för närvarande i Regeringskansliet. Även Luftfartsverkets och\r\nNaturvårdsverkets förslag till ändringar i lagstiftningen vad avser\r\nflygverksamheten i fjällområdet bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nSyftet med förslaget är att minska bullret i känsliga fjällområden.\r\nBehovet av åtgärdsprogram för hotade arter och habitat är enligt\r\nMiljömålsrådet mer omfattande än vad tidigare uppskattningar har visat.\r\nFör fjällandskapet finns det två pågående åtgärdsprogram för hotade\r\narter som avser fjällräv och järv. Även programmen för varg, björn och\r\nlo har stark anknytning till fjällen. Dessutom förbereds åtgärdsprogram\r\nför jaktfalk, kungsörn och naturligt fisktomma sjöar. Enligt rådet behövs\r\ntroligen program även för flora, rikkärr och fiskstammar, i första hand\r\nröding. Fiskeriverket redovisar att främst fritidsfisket utgör ett hot\r\nmot fjällens fisksamhällen. Vattnen i fjällområdet är i många områden\r\nnegativt påverkade genom vattenregleringar för kraftproduktion. I\r\noutbyggda vatten bör fisket regleras så att beståndens naturliga art- och\r\nstorlekssammansättning bibehålls. I utbyggda vatten bör nya och effektivare\r\nformer för beståndsvård och beståndsrestaurering utvecklas varvid även\r\nutsättning av fisk bör kunna ske. Tidigare utsättningar av s.k.\r\nfisknäringsdjur har inneburit en spridning av främmande organismer. Effekterna\r\nav dessa utsättningar bör klargöras både geografiskt och ekosystemmässigt\r\noch en åtgärdsplan för detta problem tas fram.\r\nRegeringen avser att återkomma med slutsatser om miljökvalitetsmål och\r\ndelmål i samband med regeringens redovisning till riksdagen under år\r\n2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\nGod bebyggd miljö\r\nMiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att städer, tätorter och\r\nannan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt\r\nmedverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden\r\nskall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall\r\nlokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en\r\nlångsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.\r\nTio delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet\r\nför att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller planeringsunderlag,\r\nkulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus,\r\nmängden deponerat avfall, avfallsdeponier, energianvändning m.m. i\r\nbyggnader, inomhusmiljön samt återvinning av matavfall m.m.\r\nFör att målet skall kunna nås behövs mer resurser eller omprioriteringar\r\npå lokal och regional nivå. Kommunerna är de viktigaste aktörerna för\r\natt delmålet om planeringsunderlag skall uppnås. Regeringen bedömer att\r\ndelmålet kan nås med stöd, råd och vägledning från berörda centrala\r\nmyndigheter.\r\nDet finns i dag inte någon samlad kunskap om den kulturhistoriskt\r\nvärdefulla bebyggelsen i Sverige. De flesta kommuner har dock någon form\r\nav kunskapsunderlag för att identifiera värdefulla bebyggelsemiljöer\r\noch byggnader. Arbetet med att bygga upp denna kunskap fortsätter att\r\nutvecklas och är en förutsättning för att uppnå delmålet.\r\nEftersom många kommuner saknar handlingsprogram för åtgärder som syftar\r\ntill att minska bullerstörningar från det kommunala vägnätet och trafiken\r\nökar blir det enligt rådets bedömning svårt att nå delmålet om buller.\r\nTrots att trafikbuller är ett stort problem, särskilt i större tätorter,\r\ngörs allt oftare avsteg från riktvärdena för buller när nya bostäder\r\nbyggs.\r\nBeträffande delmålet om uttag av naturgrus anser regeringen att kunskapen\r\nom hur stora volymer som återanvänds respektive kan återanvändas måste\r\nförbättras. Man måste också ta ställning till vilka material som är\r\nmöjliga att återanvända i ett långsiktigt hållbart samhälle. Regeringen\r\ngör samma bedömning som Miljömålsrådet i fråga om att det skall vara\r\nmöjligt att nå målet om uttag på högst 12 miljoner ton naturgrus per år.\r\n\r\nHela delmålet om deponerat avfall blir svårt att nå inom tidsramen enligt\r\nregeringens bedömning. Det finns samtidiga trender som missgynnar\r\nrespektive gynnar delmålet. För att minska deponeringen har flera kraftfulla\r\nstyrmedel införts, men dessa påverkar enligt rådet inte den totala\r\nmängden genererat avfall i någon högre grad. Regeringen bedömer dock att\r\ndelmålet skall kunna uppnås i tid.\r\nÅtgärder för en effektivare energianvändning redovisas närmare under\r\nutgiftsområde 21 Energi.\r\nRegeringen anser, mot bakgrund av att det saknas uppgifter om hur det\r\nstår till i olika avseenden i byggnadsbeståndet, att det är svårt att\r\nbedöma om delmålet för inomhusmiljön kan uppnås. I delmålet ingår för\r\nnärvarande tre krav om ventilation och radonhalter. Avsikten är att\r\nutöka delmålet med ytterligare aspekter av betydelse för inomhusmiljö\r\nutifrån det underlag som Byggnadsmiljöutredningen föreslår samt den\r\nefterföljande remissbehandlingen.\r\nUnderlag tyder på att återvinningen av matavfall kommer att fortsätta\r\nöka i hög grad, åtminstone fram till år 2005. Mot den bakgrunden bedömer\r\nregeringen att förutsättningarna för att nå delmålet om återvinning av\r\nmatavfall från hushåll m.m. inte är orealistiska, även om det krävs\r\nfortsatt utveckling och utbyggnad i hög takt.\r\n\r\nRegeringen avser att återkomma med slutsatser om miljökvalitetsmål och\r\ndelmål i samband med regeringens redovisning till riksdagen under år\r\n2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\nRevisionens iakttagelser\r\nRiksrevisionen har inte haft några invändningar mot årsredovisningarna\r\nför Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion, Sveriges\r\nmeteorologiska och hydrologiska institut, Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhällsbyggande samt Kärnavfallsfondens styrelse.\r\nFör granskning av årsredovisningarna för Naturvårdsverket och\r\nKemikalieinspektionen har Riksrevisionen däremot lämnat invändningar enligt\r\nföljande.\r\nRiksrevisionen har granskat Naturvårdsverkets årsredovisning och har\r\ninvänt mot att Naturvårdsverket har överskridit bemyndiganderamarna för\r\nanslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden (budgetåret\r\n2004) med 109 miljoner kronor, anslaget 34:5 Miljöforskning (budgetåret\r\n2005) med 3 miljoner kronor och anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar\r\n(budgetåret 2006) med 225 miljoner kronor. Riksrevisionen bedömer\r\nårsredovisningen i övrigt vara i allt väsentligt rättvisande. Under år\r\n2004 kommer Naturvårdsverket att ta fram rutinbeskrivningar för uppföljning\r\noch bevakning av samtliga i regleringsbrevet upptagna villkor och\r\nbemyndiganden. Vidare kommer Naturvårdsverket att säkerställa att de\r\npersoner vars verksamhet är berörd av villkor eller bemyndiganden erhåller\r\nerforderlig kompetensutveckling. Regeringen avser att följa upp att\r\nåtgärderna vidtas genom en nära dialog med Naturvårdsverket.\r\nRiksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens årsredovisning och\r\nhar invänt mot att Kemikalieinspektionen inte har gjort en nedskrivning\r\nav förbättringsutgift på annans fastighet. En korrekt nedskrivning hade\r\ninneburit att Kemikalieinspektionen överskridit sin anslagskredit med\r\n480 000 kr. Orsaken till överskridandet av anslaget är svårigheten att\r\nhantera de intäkter och kostnader för riskbedömning av bekämpningsmedel\r\nsom uppkommer genom de uppdrag som ges av EU. Kemikalieinspektionen\r\nkommer att förbättra styrningen av medel och resurser för dessa uppdrag.\r\nRegeringen avser följa upp att åtgärderna vidtas genom en nära dialog\r\nmed Kemikalieinspektionen.\r\nRegeringen har i Årsredovisning för staten år 2002 redovisat sin bedömning\r\nav resultatet från Riksrevisionsverkets granskning av Östersjöns miljö,\r\nrapport Östersjöns miljö - Riksrevisionsverkets bidrag till internationell\r\ngranskning (RRV 2001:35). Åtgärder som syftar till att förbättra\r\nmiljösituationen i Östersjön vidtas kontinuerligt och har fortsatt hög\r\nprioritet.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis att\r\n10 miljoner kronor anslås till en hållbarhetskommission, som skall utreda\r\nvilka systemfel som lägger hinder för ett hållbart samhälle och föreslå\r\nåtgärder. Kommissionen bör ha medel till egna utredningar. Det första\r\nuppdraget bör vara att ge förslag till hur splittringen i dagens nationella\r\nhavsmiljöarbete kan överbryggas. Därefter bör hindren för en hållbar\r\nutveckling inom kommunikationssektorn studeras. Folkpartiet vill i samma\r\nmotionsyrkande också avsätta 20 miljoner kronor till ett särskilt\r\nÖstersjökonto. Kontot skall inledningsvis användas för att förstärka den\r\neftersatta räddningsberedskapen. En övervaknings- och ledningscentral\r\nför Östersjön bör snabbt upprättas. Vidare bör Kustbevakningens och\r\nSjöfartsverkets arbete med att knyta samman olika rapporteringssystem\r\nfå högsta prioritet och ges resurser för att tas i drift när arbetet\r\nhar avslutats.\r\nFör att minska försurningen av sjöar, vattendrag och mark krävs\r\nutsläppsminskningar från bl.a. transport- och energisektorerna. Den mark\r\nsom redan är drabbad av försurning måste återställas genom omfattande\r\nkalkningsinsatser. För detta ändamål vill Kristdemokraterna i motion\r\n2004/05:MJ498 (kd) inrätta ett nytt anslag för skogsmarkskalkning som\r\nuppgår till 30 miljoner kronor (yrkande 48 delvis). Så småningom bör\r\nhela den samlade kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt anslag,\r\neftersom en strategi med sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma\r\natt minska resursbehovet totalt sett.\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ526 (c) att riksdagen beslutar\r\natt uppta ett nytt anslag för forskning och utveckling av förnybara\r\ndrivmedel (yrkande 1). Anslaget bör uppgå till 364 miljoner kronor\r\n(yrkande 2 delvis). För att frigöra budgetmedel minskas de föreslagna\r\nanslagen för samtliga verk och myndigheter inom utgiftsområdet med 3 %.\r\nKemikalieinspektionen bör dock få oförändrat anslag eftersom arbetet\r\nkring EU:s nya kemikalieregler kräver resurser.\r\nI motion 2004/05:MJ201 (c) begärs ett omedelbart stöd till Svensk\r\nGlasåtervinning. Staten bör täcka de ökade kostnaderna för glasinsamling\r\nsom privalinförseln orsakar. Enligt motionären har den ökade privatinförseln\r\norsakat en ekonomisk kris för glasinsamlingen i Sverige. Om ingenting\r\ngörs riskerar insamlingen att begränsas, med starkt negativ påverkan på\r\nmiljön och högre kostnader för bl.a. den svenska sophanteringen som\r\nföljd. Problemet kan lösas bl.a. genom att förpackningsansvaret\r\nharmoniseras med Sveriges grannländer, vilket kommer att ta tid. Under tiden\r\nbör staten täcka de ökade kostnaderna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför är Sverige ett föregångsland i omställningen till\r\nett ekologiskt hållbart samhälle. Genom en aktiv och pådrivande\r\nmiljöpolitik skall Sverige aktivt bidra till en ekonomiskt, socialt och\r\nmiljömässigt hållbar utveckling, såväl nationellt som inom EU och globalt.\r\nArbetet med att till nästa generation nå de 15 miljökvalitetsmål som\r\nriksdagen har antagit utgör grunden för den nationella miljöpolitiken.\r\nMiljömålsarbetet med dess systematik, delmål, tydligt vägledande\r\nåtgärdsstrategier och regelbundna utvärderingar skapar stabilitet och\r\nlångsiktighet samtidigt som det stimulerar till en pådrivande förnyelse\r\nav miljöpolitiken. Målet är ett ekologiskt hållbart Sverige.\r\nSom framgår av propositionen avser regeringen att i den fördjupade\r\nutvärderingen av arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, som skall lämnas\r\ntill riksdagen våren 2005, återkomma med förslag till hur medel och mål\r\nbör korrigeras för att målen skall nås. I det sammanhanget kommer\r\nregeringen att vidareutveckla och tydliggöra de tre åtgärdsstrategierna\r\ni miljömålsarbetet. Dessa är strategin för effektiv energianvändning\r\noch transporter, strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp samt\r\nstrategin för hushållning av mark och vatten och en god bebyggd miljö.\r\nVid samma tillfälle avser regeringen att föreslå ett sextonde\r\nmiljökvalitetsmål för biologisk mångfald. Riksdagen kommer således att inom\r\nen nära framtid få tillfälle att ta ställning till regeringens förslag\r\nom miljökvalitetsmålen och deras delmål i samband med den kommande\r\npropositionen.\r\nNär det gäller förslaget i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis\r\nom att anslå medel till en hållbarhetskommission vill utskottet erinra\r\nom att riksdagen nyligen har avstyrkt motionsyrkanden om att tillsätta\r\nen sådan kommission, bl.a. med hänvisning till det pågående arbetet i\r\nRegeringskansliet med att genomföra den svenska strategin för hållbar\r\nutveckling (bet. 2004/05:MJU3, rskr. 2004/05:41). Strategin kommer\r\nfortlöpande att följas upp, och regeringen avser att presentera resultatet\r\nav nästa revidering under år 2006.\r\nNär det gäller motion 2004/05:MJ201 (c) om ökade kostnader för glasinsamling\r\ntill följd av privatinförseln har utskottet tidigare anfört att\r\nutvecklingen av den privata importen noga bör följas och vid behov åtgärdas\r\n(bet. 2003/04:MJU4, rskr. 2003/04:13). Utskottet välkomnade regeringens\r\naviserade uppdrag till Jordbruksverket att efter samråd med Naturvårdsverket\r\nfölja utvecklingen av privatimporten av dryckesförpackningar samt att\r\nvid behov lämna förslag till åtgärder för att komma till rätta med de\r\nproblem som kan uppkomma. Vidare framhölls regeringens avsikt att se\r\növer motsvarande situation för glasflaskor. Därutöver anförde utskottet\r\nbl.a. att det erfarit att kostnaderna är stora för berörda företag när\r\ndet gäller hanteringen av dryckesförpackningar som inte omfattas av det\r\nsvenska pantsystemet som en följd av import. Utskottet förutsatte därvid\r\natt regeringen skyndsamt vidtar de åtgärder som erfordras för att\r\nförtroendet för retursystemet som helhet inte skall skadas. Enligt utskottets\r\nmening är det av stor vikt att regeringen löser frågan så att inte\r\nretursystemet försämras, vilket skulle innebära sämre service till\r\nkonsumenterna.\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 fastställt ramen för utgiftsområde\r\n20 Allmän miljö- och naturvård till 3 994 805 000 kr för år 2005 (bet.\r\n2004/05:FiU1, rskr. 2004/04:47). Utskottet har inget att erinra mot\r\ninriktningen av regeringens politik. Mot den bakgrunden och med hänsyn\r\ntill den av riksdagen antagna ramen för utgiftsområdet avstyrks motionerna\r\n2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis, 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48\r\ndelvis, 2004/05:MJ526 (c) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ201 (c).\r\nUtskottet har heller inget att erinra mot regeringens redovisning av\r\ngenomförda insatser och resultatbedömning.\r\n34:1 Naturvårdsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker motionsyrkanden (fp, c) om annan medelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader, inräknat\r\nverkets kostnader för att administrera den verksamhet som finansieras\r\nvia sakanslagen.\r\nNaturvårdsverket är central förvaltningsmyndighet på miljöområdet och\r\nskall vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete skall\r\nsyfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den\r\nekologiska dimensionen. De av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen\r\noch strategierna för att uppnå dessa skall vara vägledande i arbetet.\r\nRegeringens bedömning är att Naturvårdsverket uppfyller de mål som\r\nställts och att arbetet med miljökvalitetsmålen fortskrider i positiv\r\nriktning.\r\nRegeringen avser att överföra arbetsuppgifter när det gäller emissioner\r\nav avgaser från bilar samt avgaser och buller från arbetsmaskiner och\r\narbetsredskap från Naturvårdsverket till Vägverket. Med anledning av\r\növerföringen av verksamheten föreslår regeringen att 1 100 000 kr\r\növerförs fr.o.m. år 2005 till utgiftsområde 22 anslag 36:2 Väghållning\r\noch statsbidrag.\r\nRegeringen föreslår att 326 921 000 kr anvisas under anslaget 34:1\r\nNaturvårdsverket för år 2005.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet anför i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis att\r\nFiskeriverket bör delas i en näringsdel som inkluderas i en nyinrättad\r\nmyndighet, Verket för landsbygden och de areella näringarna (LAN), och\r\nen del som berör havsmiljön och inkluderas i Naturvårdsverket. Därmed\r\nökas Naturvårdsverkets anslag med 63 058 000 kr i förhållande till\r\nregeringens förslag. Detta belopp omfattar även en riktad ökning på 5\r\nmiljoner kronor till havsmiljöforskning för år 2005. Enligt Centerpartiets\r\nmotion 2004/05:MJ526 (c) bör Naturvårdsverkets anslag minskas med 10\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens förslag, till förmån för det\r\nnya anslaget för forskning och utveckling av förnybara drivmedel (yrkande\r\n2 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför har förutsättningarna för Naturvårdsverket att\r\nutöva sin roll förändrats under de senaste åren. Regeringen har därför\r\nför avsikt att genomföra en fördjupad prövning av Naturvårdsverkets\r\nverksamhet. Prövningen skall bl.a. avse behov av förändringar vad gäller\r\nmål och inriktning samt prioriteringar i myndighetens verksamhet.\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller medelstilldelning\r\nunder anslaget och avstyrker motionerna 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41\r\ndelvis och 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis. Den av riksdagen fastställda\r\nramen för utgiftsområdet medger i övrigt inte någon ytterligare\r\nförstärkning av anslaget.\r\nI sammanhanget vill utskottet erinra om att verksförordningen (1995:1322)\r\nger regeringen rätt att utfärda föreskrifter för myndigheter under\r\nregeringens verksamhetsområde. Det ankommer alltså på regeringen att i\r\ninstruktioner ange de uppgifter som den anser lämpligen bör ankomma på\r\nmyndigheterna.\r\n34:2 Miljöövervakning m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottet\r\ntillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen,\r\nmiljöövervakning, bidrag till vissa ideella organisationer, bidrag\r\ntill projektet Swedish Water House vid Stockholm International Water\r\nInstitute (SIWI) samt för Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådets\r\narbete med miljökrav vid offentlig upphandling. Till och med år 2004\r\ndisponeras anslaget för bilavgasverksamhet. Regeringen föreslår att\r\nmedel för denna verksamhet överförs till Vägverket fr.o.m. år 2005.\r\nMedlen till uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen samt\r\nmiljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet vid Naturvårdsverket. Rådet\r\nfattar beslut om den nationella miljöövervakningens inriktning samt\r\nfördelar medel till viss regional miljöövervakning. En del av anslaget\r\nanvänds också för internationellt miljöövervakningsarbete och arbete\r\nmed internationell rapportering till följd av EG-direktiv och andra\r\ninternationella åtaganden.\r\nFör att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och\r\ngenomförande av miljöövervakningen föreslår regeringen att den bemyndigas\r\natt under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser, som inklusive tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 40 miljoner kronor under år 2006,\r\nhögst 13 miljoner kronor under år 2007 och högst 7 miljoner kronor under\r\når 2008.\r\nFrån och med den 1 januari 2005 överförs verksamheten för hållbarhetskontroller\r\nför bilar från Naturvårdsverket till Vägverket. Regeringen föreslår\r\ndärför att 16 miljoner kronor överförs fr.o.m. år 2005 till utgiftsområde\r\n22 anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag för att finansiera\r\nhållbarhetskontroller.\r\nRegeringen föreslår att 222 994 000 kr anvisas under anslaget 34:2\r\nMiljöövervakning m.m. för år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför har miljöövervakningen en betydelsefull roll när\r\ndet gäller att ta fram kunskap om miljön som kan användas som underlag\r\nför att driva miljöarbetet framåt. En ändamålsenlig övervakning är också\r\nen förutsättning för effektiv uppföljning av miljökvalitetsmålen.\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen i fråga om att miljöövervakningen\r\nbör ges fortsatt hög prioritet. Utskottet tillstyrker därmed regeringens\r\nförslag till medelstilldelning och förslaget till bemyndigande.\r\n34:3 Åtgärder för biologisk mångfald\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkanden\r\nom minskad medelstilldelning i förhållande till regeringens förslag (m,\r\nkd, c) och om prioriteringar inom anslaget (c, mp). Vidare avstyrks\r\nett antal yrkanden om naturvård och skogsskydd (s, kd, c, mp). Utskottet\r\ntillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för insatser för bevarande och restaurering av\r\nvärdefulla naturmiljöer och biologisk mångfald med särskild inriktning\r\npå frågor om områdesskydd, artbevarande, naturvårds- och fastighetsförvaltning,\r\nviltförvaltning samt kalkning av sjöar och vattendrag enligt\r\nbidragsbestämmelserna som regleras i förordningen (1982:840) om statsbidrag\r\ntill kalkning av sjöar och vattendrag. Anslaget används för ersättningar\r\nenligt 31 kap. miljöbalken (1998:808) såvitt avser Naturvårdsverkets\r\nansvarsområde, kostnader för förvärv för statens räkning av värdefulla\r\nnaturområden för biologisk mångfald och friluftsliv, statsbidrag till\r\nkommuner och kommunala stiftelser för skydd och förvaltning av värdefulla\r\nnaturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och förvaltning av\r\nskyddade områden, kostnader för utredning, förhandling och värdering i\r\nsamband med säkerställande av från naturvårdssynpunkt värdefulla\r\nnaturområden samt kostnader för arbete med EG:s ramdirektiv för vatten.\r\nRegeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i från\r\nnaturvårdssynpunkt värdefulla naturområden som inklusive tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter om högst 120 miljoner kronor under år 2006.\r\nGenomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten kommer att bidra till\r\narbetet med att bevara den biologiska mångfalden och uppnå miljökvalitetsmålen.\r\nBerörda myndigheters kostnader för arbetet med genomförandet av\r\nramdirektivet beräknas uppgå till 50 miljoner kronor per år fr.o.m. år\r\n2005.\r\nRegeringen föreslår att 1 691 197 000 kr anvisas under anslaget 34:3\r\nÅtgärder för biologisk mångfald för år 2005.\r\nMotionerna\r\nModeraterna anför i motion 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis att\r\nanslaget bör minskas med 890 miljoner kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag. Motionärerna är kritiska dels till omfattningen av de statliga\r\nmarkinköpen, dels till omfattningen av de stora markavsättningar som\r\ngörs där ägandet inte övergår till staten. Avsättningarnas påverkan på\r\nt.ex. virkesförsörjningen bör analyseras. Vidare riktas kritik mot\r\nmodellen för markskötsel, som innebär att den tidigare markägaren skall\r\nsköta den nuvarande ägarens mark. I stället borde avtal om skötsel slutas\r\ndirekt med nuvarande ägare. De anvisade medlen bör enligt motionärerna\r\nomfördelas så att skötseln blir bättre än i dag. I motion 2004/05:MJ498\r\n(kd) yrkande 48 delvis föreslår Kristdemokraterna att anslaget minskas\r\nmed 650 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Länsstyrelserna\r\nhar under perioden 1999-2003 inte hunnit bilda naturreservat i den takt\r\nsom områden köpts eller intrångsersättning avtalats. Motionärerna\r\nföreslår därför en långsammare takt i avsättningen av mark och ett ökat\r\ninslag av naturvårdsavtal för att bevara nyckelbiotoper i skogsmark.\r\nVidare måste naturvårdsåtgärderna stämmas av mot konsekvenserna för\r\nskogsbrukets produktionsmål. Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ526\r\n(c) yrkande 2 delvis att anslaget bör minskas med 150 miljoner kronor\r\ni förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna bör medlen\r\nför inköp av skogsmark minskas. En annan modell för bevarande av skyddsvärd\r\nskogsmark förordas, t.ex. naturvårdsavtal. Enligt motion 2004/05:MJ369\r\n(fp) yrkande 41 delvis bör delar av regeringens ökning av anslaget\r\nanvändas dels till en förstärkning av kalkningsanslagen med ytterligare\r\n10 miljoner kronor, dels till att säkra skyddet av rödlistade arter på\r\ngrund av de förändringar som den nya jordbrukspolitiken kan orsaka.\r\nVidare anförs att för lite resurser läggs på inventeringar av havsmiljön\r\noch bildande av marina reservat. En omprioritering behövs.\r\nMotion 2004/05:MJ411 (c) yrkande 1 tar upp behovet och värdet av en\r\nintegrerad mark- och vattenkalkning. Kalkning högt upp i vattensystemet\r\navgiftar stora delar av ekosystemet såsom marken, markvattnet och alla\r\nde mindre vattendrag och sjöar som inte kan kalkas med dagens metoder.\r\nDet innebär också att dagens kalkningsinsatser direkt i större sjöar\r\noch vattendrag kan reduceras och avslutas tidigare. Naturvårdsverket,\r\nSkogsstyrelsen, länsstyrelser och kommuner bör därför utforma integrerad\r\nmark- och ytvattenkalkning av kroniskt försurade nederbördsområden. I\r\nyrkande 2 framhålls att det tar 5-10 år innan effekterna börjar märkas\r\ni de större sjöar och vattendrag som ingår i dagens kalkningsprogram.\r\nDessutom är många sjöar och vattendrag fortfarande okalkade. Anslaget\r\ntill ytvattenkalkning bör därför ökas från dagens 228 miljoner kronor\r\ntill 250 miljoner kronor år 2005. Enligt Miljöpartiets motion 2004/05:MJ386\r\n(mp) yrkande 1 behövs en ny fördelningsprioritering av kalkningsanslaget\r\nsom på bästa sätt bidrar till att uppnå miljömålen. Fördelningen av\r\nkalkningsanslaget sker fortfarande till viss del efter historiska nivåer\r\nsnarare än aktuellt nedfall och försurningsläge. För att nå miljömålet\r\nBara naturlig försurning krävs en förändrad prioritering. Större regional\r\nvariation och möjlighet till skogsmarkskalkning borde göra kalkningen\r\neffektivare. Fördelningen bör ge länsstyrelserna incitament att vara\r\neffektiva och återhållsamma snarare än att försöka maximera utdelningen.\r\nNaturvårdsverket bör därför fortsatt utreda hur fördelningen kan bli\r\nmer kostnadseffektiv.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ288 (c) bör en större andel av anslaget användas\r\ntill tecknande av långsiktiga skötselavtal, enligt modellen naturvårdsavtal,\r\nmed markägarna. Skötselavtal innebär att man inte kommer i konflikt\r\nmed äganderätten, och markägaren får betalt för att producera naturvärden\r\ni stället för virkesvärde. I motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 35\r\nframhålls att frivillig avsättning av skogsmark är viktig för att\r\nupprätthålla levande skogar. De statliga ersättningsmedlen bör i högre grad\r\nprioriteras till naturvårdsavtal. Om stora områden skall undantas från\r\ntraditionellt skogsbruk bör detta i första hand ske på statens mark så\r\natt den privata äganderätten bevaras och skogsägarens utkomstmöjligheter\r\ninte försämras. Vidare måste myndigheterna använda sig av statens mark\r\nför markbyten. I motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 2 framhålls vikten\r\nav att miljömål för skogen regionaliseras och genomförs i hela Sverige.\r\nEnligt motionären bör ett sådant synsätt också avspeglas i medelstilldelning\r\noch styrning från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Ett län som\r\nbehöver mycket pengar ett år, för skydd av ett stort område eller ett\r\novanligt dyrt objekt, skall kunna få extra medel utan att det omöjliggör\r\nannat skyddsarbete. Motionären framhåller även behovet av medel till\r\nskötsel av naturreservat. Reservatsinstrumentet innebär ett starkt skydd\r\noch har många fördelar, framför allt långsiktigheten. I takt med att\r\narealerna skyddad natur ökar, ökar också behovet av skötsel och tillsyn.\r\nNaturreservatsbildning och skötsel är en viktig del av skogsskyddet\r\nsom bör prioriteras även i fortsättningen (yrkande 27). I yrkande 28\r\nbegärs att regeringen utvärderar och följer de olika skogsskyddsinstrumenten\r\nvad gäller kostnadseffektivitet och kvalitet samt möjlighet till\r\nomfördelning mellan olika skyddsformer. Vidare begärs att regeringen låter\r\nutreda vilka medel som skall användas för skötsel av biotopskyddsområden.\r\nMotionären anser att biotopskydd är bra för att bevara mindre skogsområden\r\nmed höga naturvärden. I de fall skötsel behövs för att skydda naturvärden\r\ni ett biotopskyddsområde är det oklart vilka medel som skall användas.\r\nDet bör därför klargöras (yrkande 31).\r\nI motion 2004/05:MJ273 (kd) framhålls behovet av att påskynda inventering\r\noch administration vid reservatsbildningen hos länsstyrelserna. Betydande\r\nmedel avsätts till markinköp men alldeles för lite till att inventera\r\noch analysera om de områden som föreslagits för reservatsbildning har\r\nså stora värden att de bör köpas in. Detta innebär att markägare får\r\nvänta länge på besked om marken är aktuell för reservatsbildning eller\r\nom den kan användas för produktionsskog. Enligt motionären bör den\r\nenskilda markägaren och den viktiga skogsnäringen inte i onödan drabbas\r\nav samhällets miljömålsarbete. Motsvarande ståndpunkter förs fram i\r\nmotion 2004/05:MJ511 (s) yrkande 1. För att att skynda på handläggningen\r\nvid reservatsbildning av skyddsvärd skogsmark föreslår motionärerna att\r\nen väsentligt utökad andel av anslaget för inköp av skogsmark används\r\nför detta ändamål (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkyddet av biologisk mångfald är en av hörnstenarna i svensk miljöpolitik.\r\nDen biologiska mångfalden är en förutsättning för ekosystemens fortlevnad\r\noch varaktigt liv på jorden. Strävan efter att säkerställa ett gott liv\r\nockså för kommande generationer kräver att samhället förvaltar naturen\r\nså att den biologiska mångfalden bevaras.\r\nEnligt regeringens proposition får högst 10 miljoner kronor av anslaget\r\nanvändas för markkalkning i enlighet med Skogsstyrelsens program. Det\r\ninnebär att Skogsvårdsorganisationens arbete med att motverka de negativa\r\nkonsekvenserna av försurning kan återupptas. Utskottet har inhämtat att\r\nSkogsvårdsorganisationens arbete med kalkning har varit nedlagt under\r\ndet senaste året. Dessförinnan har ett försöksprogram pågått under 13\r\nårs tid. Inom programmet har Skogsstyrelsen tillsammans med\r\nskogsvårdsstyrelserna i västra och södra Sverige, länsstyrelser, kommuner och\r\nskogsägare utvecklat metoder för att lösa problemen med försurad skogsmark\r\noch försurade sjöar och vattendrag. Enligt Skogsstyrelsen är en\r\nförutsättning för att miljömålen skall kunna nås att betydande delar av\r\navrinningsområdena behandlas. Om bara större sjöar och våtmarker kalkas\r\nkan försurningen bara dämpas tillfälligt och inga långsiktiga effekter\r\nuppnås.\r\nSom framgår av propositionen har satsningen på att skydda skogsmark\r\ngenom naturreservat, biotopskydd och frivilliga insatser de senaste\r\nåren varit stor men inte tillräcklig. De medel för skydd och skötsel\r\nför att bevara biologisk mångfald som har funnits till Naturvårdsverkets\r\ndisposition har under perioden 1999-2003 ökat kraftigt. Det innebär att\r\nockså arbetet med att långsiktigt skydda mark såsom naturreservat har\r\nökat starkt i omfattning under perioden. Länsstyrelsernas administrativa\r\nkapacitet har förstärkts från ca 25 årsarbetskrafter år 1997 till ca 75\r\nårsarbetskrafter år 2002. Även skogsvårdsorganisationen har genom\r\nbiotopskyddsanslaget möjlighet att skydda mindre mark- och vattenområden\r\nsom biotopskyddsområden. Dessa medel används också för att finansiera\r\nnaturvårdsavtal. Utskottet konstaterar också att regeringen under\r\nutgiftsområde 23 föreslår att anslaget 41:2 tillförs 60,5 miljoner kronor\r\nper år för skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och\r\nnaturvårdsavtal. När det gäller målet om en ökad areal biotopskyddsområden\r\noch naturvårdsavtal har utskottet nyligen anfört att former och metoder\r\nför skyddsarbetet, liksom den naturvårdande skötseln och tillsynen av\r\nbiotoperna, måste utvecklas ytterligare för att kvaliteten hos dessa\r\nskyddsformer skall kunna säkras långsiktigt. Riksdagen har nyligen gjort\r\nett uttalande om att en större andel av avsättningarna bör ske genom\r\nfrivilliga åtaganden och att skyddsformen naturvårdsavtal bör utnyttjas\r\ni betydligt större utsträckning än i dag (bet. 2004/05:MJU3 s. 113\r\nrespektive res. 89, rskr. 2004/05:41). Som framgår av propositionen är\r\nomfattningen av de frivilliga avsättningarna avsevärd. Redan år 2002\r\nvar en areal på ca 990 000 hektar skogsmark frivilligt undantagen från\r\nskogsbruket i s.k. hänsynsområden. Det är samma storleksordning som\r\narealen för den skog som har ett formellt skydd inom nationalparker,\r\nnaturreservat och biotopskyddsområden. Utskottet gör samma bedömning\r\nsom regeringen när det gäller att skogsägarnas egna insatser blir allt\r\nviktigare för att de miljö- och skogspolitiska målen skall kunna uppnås.\r\nInformationen om bl.a. det biologiska innehållet och värdet för\r\nnaturvården i dessa frivilligt avsatta områden behöver förbättras. Frågan\r\nom kvaliteten på frivilligt avsatta områden ingår i det uppdrag som har\r\nlämnats till utredningen om en utvärdering och översyn av skogspolitiken\r\n(dir. 2004:70). Utredaren skall även redovisa dels en bedömning av\r\nkostnaderna för att sköta såväl natur- som kulturbetingade värden, dels\r\nförslag till former för sådan skötsel. Vidare skall utredaren belysa\r\nvilka eventuella ytterligare åtgärder som krävs inom den svenska\r\nskogssektorn för att 2010-målet om att hejda utarmningen av biologisk\r\nmångfald skall kunna uppfyllas. Uppdraget skall redovisas senast den 31\r\ndecember 2005.\r\nSom framgår av myndigheternas regleringsbrev för budgetåret 2004 skall\r\nNaturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen ta fram en gemensam\r\nfördjupad strategi för arbetet med områdesskydd (naturreservat och\r\nbiotopskyddsområden) och naturvårdsavtal för särskilt värdefulla\r\nnaturområden på skogsmark. En kostnadseffektiv måluppfyllelse av\r\nmiljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark,\r\nskall utgöra utgångspunkt för uppdraget. Strategin skall bl.a. belysa\r\nfrågor som geografisk fördelning inom landet (län/regioner) och fördelning\r\npå olika skogsnaturtyper. Naturtypsindelningen bör i huvuddrag vara\r\ndensamma som avses användas i basinventeringen över skyddade områden.\r\nVidare gäller att områdesskydd och naturvårdsavtal på skogsmark skall\r\nses i ett landskapssammanhang. Det innebär att beröringspunkter med\r\nkompletterande bevarandeinsatser i skogslandskapet, t.ex. frivilliga\r\navsättningar inom ramen för ekologisk landskapsplanering, gröna\r\nskogsbruksplaner och kommunala naturvårdsinsatser bör uppmärksammas. Arbetet\r\nskall utföras efter samråd med och underlag från länsstyrelser och\r\nskogsvårdsstyrelser. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast\r\nden 1 juni 2005.\r\nSom regeringen har aviserat kommer frågorna att behandlas vidare i\r\nsamband med regeringens redovisning till riksdagen under år 2005 av den\r\nfördjupade utvärderingen av miljömålen. Vid samma tillfälle avser\r\nregeringen att behandla förslaget om ett sextonde miljökvalitetsmål för\r\nbiologisk mångfald.\r\nUtskottet finner regeringens bedömning av medelsbehovet under anslaget\r\nväl avvägd och tillstyrker förslaget. Med det anförda och i avvaktan på\r\nden kommande propositionen om miljökvalitetsmålen föreslår utskottet\r\natt motionerna 2004/05:MJ273 (kd), 2004/05:MJ288 (c), 2004/05:MJ386\r\n(mp) yrkande 1, 2004/05:MJ411 (c) yrkandena 1 och 2, 2004/05:MJ434 (mp)\r\nyrkandena 2, 27, 28 och 31, 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis,\r\n2004/05:MJ498 (kd) yrkandena 35 och 48 delvis, 2004/05:MJ511 (s) yrkandena\r\n1 och 2 samt 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis avstyrks. Utskottet\r\ntillstyrker även regeringens förslag till bemyndigande.\r\n34:4 Sanering och återställning av förorenade områden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker ett antal motionsyrkanden (m, kd, c) om\r\nmedelstilldelningen samt ett yrkande (kd) om att inrätta ett\r\nsaneringsteknologiskt\r\ninstitut. Vidare avstyrks tre motionsyrkanden (c) om statligt\r\nfinansieringsansvar. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om\r\nbemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för inventeringar, undersökningar och åtgärder för\r\natt sanera och efterbehandla förorenade områden samt för framtagande av\r\nunderlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser\r\ni landet. Anslaget får användas till att åtgärda från risksynpunkt\r\nsärskilt angelägna saneringsobjekt samt till akuta saneringsinsatser.\r\nFör att bidra till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten fanns år\r\n2003 en utgiftsbegränsning på anslaget. Därmed fanns vid utgången av\r\nåret ett stort anslagssparande.\r\nFör att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och\r\ngenomförande av efterbehandlingsprojekt föreslår regeringen att den\r\nbemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser i samband med\r\ngenomförande av saneringsinsatser som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst 250 miljoner kronor under år 2006, högst 250\r\nmiljoner kronor under år 2007 och högst 100 miljoner kronor under år\r\n2008.\r\nFör att bidra till finansieringen av arbetet med en ny kemikalielagstiftning\r\n(REACH) överförs 4 miljoner kronor till anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen\r\nför år 2005. För att förstärka det internationella miljösamarbetet inom\r\nUNEP och IAEA överförs 7 miljoner kronor fr.o.m. år 2005 till anslaget\r\n34:7 Internationellt miljösamarbete.\r\nRegeringen föreslår att 543 850 000 kr anvisas under anslaget 34:4\r\nSanering och återställning av förorenade områden för år 2005.\r\nMotionerna\r\nModeraterna framhåller i motion 2004/05:MJ474 (m) att behovet av att\r\nåterställa förorenad mark är stort men i huvudsak inte akut. Sanering\r\när en långsiktig åtgärd som måste vägas mot andra angelägna uppgifter.\r\nPrioriteringarna bör grundas på vetenskapliga riskbedömningar av\r\nsaneringsobjekten. Anslaget bör därför minskas med 312 850 000 kr i\r\nförhållande till regeringens förslag (yrkande 2 delvis). Enligt\r\nKristdemokraternas motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48 delvis bör sanering\r\nav förorenade områden prioriteras och anslaget tillföras ytterligare 50\r\nmiljoner kronor. Anslaget bör i förekommande fall även användas till\r\nsanering av radioaktivt kontaminerade områden. I yrkande 18 framhålls\r\natt ett saneringsteknologiskt institut bör inrättas med finansiering\r\nunder anslaget. För att minska kostnaderna för sanering av förorenade\r\nområden behöver saneringsteknologin utvecklas. Forskning bör bedrivas\r\nbl.a. kring giftnedbrytande bakterier och andra nya saneringsmetoder.\r\nI motion 2003/04:MJ60 (c) yrkande 1 anförs att nivån på anslaget\r\nlångsiktigt måste vara så hög att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå.\r\nMotionärerna hänvisar till regeringens bedömning att samtliga förorenade\r\nområden kommer att vara identifierade till år 2005. Målet om åtgärder,\r\ndvs. att 100 saneringsprojekt skall ha påbörjats och 50 avslutats,\r\nkommer dock med stor sannolikhet inte att nås. Detta beror enligt\r\nmotionärerna framför allt på att resurserna till marksanering har minskat\r\navsevärt de senaste åren. Att anslaget har varierat kraftigt från år\r\ntill år har vidare medfört att många länsstyrelser uppfattar bidragen\r\nsom kortsiktiga och opålitliga.\r\nI motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 17 begär Centerpartiet att staten\r\ngår före och sanerar de förorenade markområden som statliga verksamheter\r\nhar orsakat. Enligt miljöbalken är det i första hand förorenaren, dvs.\r\nverksamhetsutövaren, som skall ansvara för saneringen av förorenad\r\nmark. Länsstyrelserna har rapporterat om ca 400 förorenade områden med\r\nstatlig verksamhet involverad. Det gäller bl.a. försvarets anläggningar,\r\ngruvområden och deponier. Staten har således genom sin verksamhetsutövning\r\nett mycket stort ansvar för att miljöbalkens intentioner skall infrias.\r\nLiknande synpunkter anförs i motion 2004/05:MJ212 (c). Motionären anser\r\natt staten bör ta sitt fulla ansvar för återställning och skydd av\r\nKvarntorpsområdet i Kumla. Området är ett av landets mest miljöbelastade\r\nindustriområden. Då statliga bolag bedrivit verksamheten i området bör\r\nfullt ekonomiskt ansvar utkrävas av staten för erforderligt arbete med\r\nåterställning och skydd. Motion 2004/05:MJ357 (c) tar upp frågan om\r\nstatligt finansieringsansvar för efterbehandlingen av gruvavfall från\r\nFalu gruva m.m. Enligt motionären är det angeläget att statliga medel\r\nställs till förfogande för att lösa problem som har orsakats av gångna\r\ntiders verksamhet. Den statliga finansieringen bör kunna uppgå till 100\r\n%.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i propositionen är de medel som regeringen avsätter för arbete\r\nmed sanering och efterbehandling av förorenade områden viktiga för att\r\nmålet skall nås. Utskottet konstaterar att arbetet fortskrider i positiv\r\nriktning. Sedan i början av 1990-talet har ett systematiskt inventeringsarbete\r\nbedrivits. Samtliga län genomför nu i större omfattning inventeringar\r\noch undersökningar av förorenade områden. Utskottet anser i likhet med\r\nregeringen att det är viktigt att det långsiktiga arbetet med att åtgärda\r\nförorenade områden fortsätter med oförminskad styrka. Med en insats på\r\nen miljard kronor per år, varav drygt hälften utgörs av statliga medel,\r\nkommer huvuddelen av miljöbelastningen från förorenade områden att\r\nkunna åtgärdas till omkring år 2050 genom att samtliga 1 500 objekt i\r\nden högsta riskklassen åtgärdas. Som aviseras i propositionen avser\r\nregeringen att återkomma med förslag till nya delmål för efterbehandling\r\nav förorenade områden för åren 2005-2010 i samband med regeringens\r\nredovisning till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen\r\nav miljömålen.\r\nNär det gäller urvalet av vilka objekt som skall åtgärdas, framgår det\r\nav regeringens resultatskrivelse (skr. 2003/04:141) att en bedömning\r\ngörs av de risker som de förorenade områdena innebär för människa och\r\nmiljö. Enligt den s.k. MIFO-metoden delas objekten in i fyra riskklasser\r\ndär klass 1 innebär den högsta risken. Varje länsstyrelse redovisar i\r\nsamband med sitt årliga regionala program de 30 mest angelägna objekten\r\ni respektive län. Riskklassningen av objekt ligger sedan till grund för\r\nlänsstyrelsernas och Naturvårdsverkets val och prioritering av objekt\r\nför åtgärder.\r\nUtskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning under anslaget\r\nväl avvägt. Motionerna 2003/04:MJ60 (c) yrkande 1, 2003/04:MJ474 (c)\r\nyrkande 17, 2004/05:MJ212 (c), 2004/05:MJ357 (c), 2004/05:MJ474 (m)\r\nyrkande 2 delvis och 2004/05:MJ498 (kd) yrkandena 18 och 48 delvis\r\navstyrks därmed. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till\r\nbemyndigande.\r\n34:5 Miljöforskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och\r\navstyrker motionsyrkanden om att ytterligare förstärka anslaget (kd, c).\r\nUtskottet tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget skall främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets\r\narbete, t.ex. forsknings- och utvecklingsverksamhet som utgör underlag\r\nför att nå miljökvalitetsmålen, forskning med anknytning till miljöbalken\r\nsamt underlag för internationellt förhandlingsarbete. Anslaget skall\r\nockså finansiera statens andel av den med näringslivet samfinansierade\r\nforskningen vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.\r\nFör att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och\r\ngenomförande av forskningsprojekt föreslår regeringen att den bemyndigas\r\natt under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering,\r\nupphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare\r\nåtagande innebär utgifter på högst 60 miljoner kronor under år 2006,\r\nhögst 40 miljoner kronor under år 2007 och högst 30 miljoner kronor\r\nunder år 2008.\r\nRegeringen föreslår att 85 227 000 kr anvisas under anslaget 34:5\r\nMiljöforskning för år 2005.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48 delvis\r\natt anslaget förstärks med ytterligare 30 miljoner kronor. Enligt\r\nmotionärerna får universiteten för låga basanslag. Anslagen bör vara stora\r\nnog att finansiera den långsiktiga forskningen, dit uppföljningen av\r\nmiljömålen hör. Vidare anförs att ytterligare medel behövs till forskning\r\nkring trafikens utsläpp och alternativa drivmedel för att utveckla renare\r\ndrivmedel och därigenom bidra till renare luft i städerna. Naturvårdsverket\r\nbör få ansvaret för att i samarbete med andra myndigheter och aktörer\r\ninleda ett forskningsprogram som syftar till att göra Sverige till en\r\nförebild för ett hållbart samhälle där huvuddelen av fordonen drivs med\r\nalternativa bränslen. Ett sådant forskningsprogram lyfts även fram i\r\nmotion 2004/05:T461 (kd) yrkande 6. Motionärerna föreslår en årlig\r\nsatsning på 30 miljoner kronor för ändamålet. Enligt Centerpartiets motion\r\n2004/05:MJ526 (c) bör forskningsanslaget tillföras ytterligare 10\r\nmiljoner kronor. Anslaget bör bl.a. användas för att ta fram en heltäckande\r\nforsknings- och åtgärdsplan för Östersjöns miljö (yrkande 2 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion 2004/05:MJ498\r\n(kd) om betydelsen av miljöforskning och att även långsiktig forskning\r\nkan få stabil finansiering. Utskottet finner regeringens förslag till\r\nmedelstilldelning under anslaget väl avvägt. Den av riksdagen fastställda\r\nramen för utgiftsområdet medger i övrigt inte någon ytterligare\r\nförstärkning av anslaget. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ498\r\n(kd) yrkande 48 delvis, 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis och 2004/05:T461\r\n(kd) yrkande 6. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till\r\nbemyndigande.\r\n34:6 Kemikalieinspektionen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\nKemikalieinspektionen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om\r\nhälso- och miljörisker med kemiska produkter och biotekniska organismer.\r\nAnslaget disponeras för myndighetens verksamhet när det gäller tillsyn\r\noch vägledning, riskbedömning, riskbegränsning för allmänkemikalier\r\nsamt riskbegränsning för bekämpningsmedel.\r\nKemikalieinspektionens verksamhet utgår från de mål och riktlinjer för\r\nkemikaliepolitiken som anges i propositionen Svenska miljömål -\r\nmiljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,\r\nrskr. 1998/99:183) och i propositionen Kemikaliestrategi för Giftfri\r\nmiljö (prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269). Sedan\r\nnovember 2001 är Kemikalieinspektionen ansvarig myndighet för\r\nmiljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Verksamheten styrs också av bestämmelserna\r\ni miljöbalken och dess följdlagstiftning.\r\nUnder hösten 2003 lämnade EG-kommissionen ett förslag till ny\r\nkemikalielagstiftning (REACH). Förslaget behandlas för närvarande i rådet.\r\nFör att svensk kemikaliepolitik skall få genomslag i EU-arbetet behöver\r\nKemikalieinspektionen göra betydande insatser i arbetet med interimsstrategin\r\noch i tekniska arbetsgrupper. I början av år 2004 lämnade Statskontoret\r\nsin rapport om en översyn av Kemikalieinspektionen till regeringen.\r\nRegeringen bedömer mot bakgrund av Statskontorets rapport att en tillfällig\r\nsatsning på förhandlingsarbetet kring REACH är motiverad under år 2005.\r\nRegeringen föreslår därför att 4 miljoner kronor överförs för år 2005\r\nfrån anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden för\r\nfinansiering av detta arbete.\r\nRegeringen föreslår att 111 920 000 kr anvisas under anslaget 34:6\r\nKemikalieinspektionen för år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av propositionen arbetar Kemikalieinspektionen för att minska\r\nriskerna för skador på människa och miljö från kemiska ämnen i kemiska\r\nprodukter och andra varor samt biotekniska organismer. Arbetet bedrivs\r\ni hög grad internationellt och framför allt inom EU. Utskottet gör samma\r\nbedömning som regeringen i fråga om att myndigheten uppfyller de mål\r\nsom regeringen har fastställt och att verksamheten fungerar väl. Utskottet\r\ntillstyrker därmed regeringens förslag till medelstilldelning.\r\n34:7 Internationellt miljösamarbete\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och\r\navstyrker ett motionsyrkande (fp) om att ytterligare förstärka anslaget.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för medlemsavgifter och stöd till internationella\r\norganisationer samt för internationellt samarbete. Samarbetet avser\r\nsåväl internationella miljökonventioner och avtal som miljöfrågor i\r\nFN-systemet och EU-samarbetet samt i organisationer som OECD, Baltic 21,\r\nBarentsrådet, Nordiska ministerrådet och Arktiska rådet. Vidare disponeras\r\nanslaget för bilateralt miljösamarbete, Sveriges årliga bidrag till\r\nFN:s miljöfond, vilken utgör kärnan i UNEP:s finansiering, samt för\r\nolika aktiviteter inom FN:s miljöprogram (UNEP). Dessutom disponeras\r\nanslaget för kostnader för deltagande i internationellt samarbete på\r\nkärnenergiområdet, dvs. Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella\r\nAtomenenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance\r\nand Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt\r\nkärnsäkerhetssamarbete.\r\nFör att finansiera ökade kostnader för Sveriges deltagande i FN:s\r\nmiljöprogram UNEP, inklusive ökade kostnader för olika aktiviteter inom\r\nUNEP, samt ökade kostnader för medlemsavgiften till Internationella\r\nAtomenergiorganet, IAEA, överförs 7 miljoner kronor från anslaget 34:4\r\nSanering och återställning av förorenade områden fr.o.m. år 2005.\r\nRegeringen föreslår att 73 434 000 kr anvisas under anslaget 34:7\r\nInternationellt miljösamarbete för år 2005.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ369 (fp) att anslaget förstärks\r\nmed ytterligare 5 miljoner kronor. Samarbete med länder i närområdet\r\nlyfts särskilt fram i motionen (yrkande 41 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att ett aktivt deltagande i det\r\ninternationella samarbetet ökar möjligheterna för Sverige att påverka\r\neller få till stånd miljöbeslut och överenskommelser så att gränsöverskridande\r\nutsläpp och miljöförstöring minskar och de svenska miljömålen kan uppnås.\r\n\r\nUtskottet, som inte gör någon annan bedömning än regeringen av det\r\nberäknade medelsbehovet för anslaget, tillstyrker förslaget. Det i motion\r\n2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis framförda yrkandet om en höjning\r\nav anslaget ryms inte inom den av riksdagen fastställda ramen för\r\nutgiftsområdet. Utskottet avstyrker motionen i berörd del.\r\n34:8 Stockholms internationella miljöinstitut\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för statens stöd till Stockholms internationella\r\nmiljöinstitut (SEI). SEI är ett internationellt inriktat forskningsinstitut\r\nsom arbetar med policyrelaterade frågor inom områdena miljö och hållbar\r\nutveckling. SEI:s huvudsakliga uppgifter är att stödja beslutsfattande\r\ninom dessa områden. Det sker genom att man initierar och genomför\r\nanalyser samt informerar om utvärdering och utveckling av miljöteknik,\r\nmiljö och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier\r\nför en hållbar utveckling på nationell, regional och global nivå.\r\nInstitutet bedriver tillämpad forskning inom områdena klimat, energi,\r\nluftföroreningar, ozon, mark och vattenresurser, urbana miljöer, risk-\r\noch sårbarhetsanalyser och strategiska miljöstudier.\r\nRegeringen föreslår att 12 miljoner kronor anvisas under anslaget 34:8\r\nStockholms internationella miljöinstitut för år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att SEI:s\r\narbete med policyrelaterade frågor inom områdena miljö och hållbar\r\nutveckling är betydelsefulla för miljöarbetet. Regeringens förslag till\r\nmedelstilldelning tillstyrks.\r\n34:9 Statens strålskyddsinstitut\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och\r\navstyrker ett motionsyrkande (c) om att minska anslaget i förhållande\r\ntill regeringens förslag. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag\r\nom bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\nStatens strålskyddsinstitut (SSI) är central myndighet med ansvar för\r\ntillsyn av joniserande och icke-joniserande strålning samt beredskap\r\nmot kärntekniska olyckor och radioaktivt nedfall. SSI är ansvarig\r\nmyndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Anslaget disponeras\r\nför SSI:s verksamhet avseende tillsyn, beredskap, miljöövervakning och\r\nforskning. Som stöd för sin tillsynsutövning och för beredskapsarbetet\r\nmot radioaktiva nedfall finansierar SSI grundläggande och tillsynsrelaterad\r\nstrålskyddsforskning.\r\nFör att skapa goda förutsättningar för planering och genomförande av\r\nstrålskyddsforskning är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför\r\nutfästelser om utgifter för kommande år. Regeringen föreslår därför att\r\nden bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser i samband\r\nmed strålskyddsforskning som, inklusive tidigare åtaganden, innebär\r\nutgifter på högst 5 miljoner kronor under år 2006 och högst 5 miljoner\r\nkronor under år 2007.\r\nFör kostnader i samband med arkivering av SSI:s arkivhandlingar vid\r\nRiksarkivet och landsarkiven överförs 15 000 kr till utgiftsområde 17\r\nKultur, medier, trossamfund och fritid anslaget 28:21 Riksarkivet och\r\nlandsarkiven.\r\nRegeringen föreslår att 106 333 000 kr anvisas under anslaget 34:9\r\nStatens strålskyddsinstitut för år 2005.\r\nMotionen\r\nEnligt motion 2004/05:MJ526 (c) bör anslaget minskas med 3 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag, för att frigöra budgetmedel\r\ntill det nya anslaget för forskning och utveckling av förnybara drivmedel\r\n(yrkande 2 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att SSI\r\nuppfyller de mål som ställts och att myndigheten kan verka för ett\r\nfortsatt gott strålskydd i samhället. Utskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag till medelstilldelning och avstyrker motion 2004/05:MJ526 (c)\r\nyrkande 2 delvis. Vidare tillstyrks regeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\n34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader och 34:11\r\nStatens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslagen och avstyrker ett motionsyrkande (c) om att minska anslaget\r\n34:10 i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker\r\näven regeringens förslag till bemyndigande under anslaget 34:11.\r\n\r\nPropositionen\r\n34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader\r\nStatens kärnkraftinspektion (SKI) är central myndighet med ansvar för\r\ntillsyn av säkerheten och det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar,\r\nsäkerheten för kärnavfallet samt icke-spridningsfrågor. Anslaget\r\ndisponeras för SKI:s verksamhet när det gäller tillsyn och förvaltning.\r\nDet anslagssparande som har uppkommit beror till största delen på\r\nvakanser som har varit svåra att tillsätta. SKI kommer enligt regeringen\r\natt under de närmaste åren få en ökande arbetsbelastning på grund av\r\nansökningar om effekthöjningar, moderniseringar och andra tillståndsprövningar.\r\n\r\nRegeringen föreslår att 96 811 000 kr anvisas under anslaget 34:10\r\nStatens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för år 2005.\r\n34:11 Statens kärnkraftinspektion:Kärnsäkerhetsforskning\r\nSKI har även i uppdrag att finansiera forskningsverksamhet inom sitt\r\nverksamhetsområde för att stödja tillsynsverksamheten. Anslaget disponeras\r\nför SKI:s kostnader för kärnsäkerhetsforskning.\r\nFör att förutsättningarna för planering och genomförande av\r\nkärnsäkerhetsforskning skall fungera tillfredsställande är det nödvändigt att\r\nkunna fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för kommande år.\r\nRegeringen föreslår därför att den bemyndigas att under år 2005 ingå\r\nekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som\r\ninklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 20 miljoner kronor\r\nunder år 2006 och högst 18 miljoner kronor under år 2007.\r\nRegeringen föreslår att 72 728 000 kr anvisas under anslaget 34:11\r\nStatens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för år 2005.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet förordar i motion 2004/05:MJ526 (c) att anslaget 34:10\r\nminskas med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag, till\r\nförmån för det nya anslaget för forskning och utveckling av förnybara\r\ndrivmedel (yrkande 2 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att verksamheten vid Statens\r\nkärnkraftinspektion bedöms fungera väl och att de av regeringen fastställda\r\nverksamhetsmålen i stort är uppfyllda. SKI bedöms även fortsättningsvis\r\nha goda förutsättningar att genom sitt tillsynsarbete verka för en hög\r\nsäkerhet och skydd av hälsa och miljö. Som regeringen anför har den\r\nforskning som SKI finansierar stor betydelse för utvecklingen av\r\ntillsynsarbetet på myndigheten och säkerheten vid de kärntekniska\r\nanläggningarna.\r\nDen är också ett viktigt led i den nationella kompetensförsörjningen\r\npå området.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslagen och avstyrker motion 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis.\r\nUtskottet tillstyrker även regeringens förslag till bemyndigande under\r\nanslaget 34:11.\r\n34:12 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och\r\navstyrker ett antal motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om att minska anslaget\r\ni förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut\r\n(SMHI) för uppgifter som är nödvändiga för att tillgodose samhällets\r\nbehov av prognoser, varningar och beredskap samt för att utveckla den\r\nkompetens som SMHI bygger upp i denna verksamhet. Anslaget används också\r\nför att betala Sveriges medlemsavgifter i de internationella organisationerna\r\nEUMETSAT (det europeiska satellitsamarbetet), ECMWF (det europeiska\r\ncentret för medellånga prognoser) och WMO (världsmeteorologiska\r\norganisationen).\r\nDen totala kostnaden för Sveriges medverkan i EUMETSAT beräknas till\r\nmellan 60 och 70 miljoner kronor per år för den närmaste tioårsperioden.\r\nPå senare år har avgiften till EUMETSAT-programmet ökat. Kostnaden\r\nbedöms dock minska något efter hand. Regeringen föreslår därför en\r\nförstärkning av anslaget med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2005.\r\n\r\nFör kostnader i samband med arkivering av SMHI:s arkivhandlingar vid\r\nRiksarkivet och landsarkiven överförs 1 000 kr till utgiftsområde 17\r\nKultur, medier trossamfund och fritid anslaget 28:21 Riksarkivet och\r\nlandsarkiven.\r\nRegeringen föreslår att 259 998 000 kr anvisas under anslaget 34:12\r\nSveriges meteorologiska och hydrologiska institut för år 2005.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet framhåller i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis\r\natt anslaget bör minska med 25 miljoner kronor i förhållande till\r\nregeringens förslag. Motionärerna anser att en effektivisering av SMHI är\r\nnödvändig och att en ökad inkomstfinansiering av verksamheten bör\r\neftersträvas. Det är oacceptabelt att uppdragsverksamheten går med förlust.\r\nModeraterna föreslår i motion 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis att\r\nanslaget minskas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\nEnligt motionärerna bör det prövas om inte fler uppgifter kan\r\navgiftsbeläggas. Även Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:MJ498 (kd)\r\nen anslagsminskning med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag (yrkande 48 delvis). Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ526\r\n(c) att anslaget bör minskas med 8 miljoner kronor jämfört med regeringens\r\nförslag, för att frigöra budgetmedel till det nya anslaget för forskning\r\noch utveckling av förnybara drivmedel (yrkande 2 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av propositionen finansieras SMHI:s uppdragsverksamhet och\r\naffärsverksamhet med avgifter. Uppdragsverksamheten sker inom ramen för\r\nSMHI:s myndighetsansvar men bekostas med full kostnadstäckning av andra\r\nmyndigheter. Bland annat utför institutet kontroll av vattenhushållning\r\noch översvämningskarteringar åt Statens räddningsverk samt\r\nmiljöövervakningsuppdrag för Naturvårdsverket. Affärsverksamheten bedrivs på\r\nkommersiella villkor på en helt eller delvis konkurrensutsatt marknad.\r\n\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen i fråga om att verksamheten\r\nvid SMHI fungerar väl och att myndigheten uppfyller de av regeringen\r\nfastställda målen. Utskottet finner inte skäl för någon annan\r\nmedelstilldelning än den regeringen har föreslagit och avstyrker därmed\r\nmotionerna 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis, 2004/05:MJ474 (m) yrkande\r\n2 delvis, 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48 delvis och 2004/05: MJ526 (c)\r\nyrkande 2 delvis.\r\n34:13 Stöd till klimatinvesteringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och\r\navstyrker motionsyrkanden (m, fp, kd) om annan medelstilldelning. Vidare\r\ntillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande och avstyrker\r\nett motionsyrkande (m) om att inte medge att regeringen ingår ekonomiska\r\nförpliktelser under anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för stöd till klimatinvesteringar. Av anslaget får\r\nhögst 25,9 miljoner kronor användas till administration, information\r\noch utvärdering. EG-kommissionens statsstödsprövning av förordningen\r\n(2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram har försenat\r\nprogrammet. Därtill fanns under år 2003 en utgiftsbegränsning på anslaget\r\nför att bidra till ett lägre utgiftstryck i staten. Detta har lett till\r\natt ett stort anslagssparande har uppstått.\r\nMed anledning av den positiva effekt som stödet till klimatinvesteringar\r\nhar medfört vad gäller initiativ till projekt och investeringar som kan\r\nleda till minskade utsläpp av växthusgaser anser regeringen att det är\r\nangeläget att stödet fortsätter och att ambitionsnivån ökar. Regeringen\r\nföreslår att den bemyndigas att under år 2005 besluta om stöd till\r\nklimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om\r\nhögst 500 miljoner kronor under perioden 2006-2010.\r\nRegeringen föreslår att 50 miljoner kronor anvisas under anslaget 34:13\r\nStöd till klimatinvesteringar för år 2005.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet anser i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis att\r\nanslaget bör minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag. Kritik riktas mot att regeringen väljer kortsiktiga satsningar\r\ni form av klimatinvesteringspengar (KLIMP) i stället för att ta tag i\r\nde strukturella problemen inom energisektorn. Vidare invänder motionärerna\r\nmot att det anslagssparande som har gjorts under åren 2003 och 2004 får\r\nanvändas under år 2005. Anslaget bör dras in och nya åtaganden inte\r\ntillåtas för år 2005, vilket motsvarar en ytterligare besparing på 300\r\nmiljoner kronor. Moderaterna föreslår i motion 2004/05:MJ474 (m) att\r\nriksdagen beslutar att inte medge att regeringen ingår ekonomiska\r\nförpliktelser under anslaget (yrkande 1). Motionärerna delar inte regeringens\r\npositiva omdömen om effekterna av programmet. Målet är otydligt och\r\neffekten av eventuella åtgärder omöjlig att verifiera. Investeringar\r\nbör alltid ske på marknadsmässiga grunder. Anslaget bör därför avskaffas\r\n(yrkande 2 delvis). Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ498 (kd)\r\natt anslaget bör tillföras ytterligare 50 miljoner kronor. Motionärerna\r\nframhåller att det svåraste miljöproblemet är klimatförändringarna och\r\natt bidragen därför bör öka (yrkande 48 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att stödet\r\ntill klimatinvesteringar är viktigt för att driva klimatpolitiken framåt,\r\nbidra till att öka takten i den ekologiska omställningen i samhället\r\noch minska utsläppen av växthusgaser.\r\nUtskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller\r\nmedelstilldelning under anslaget och avstyrker därför motionerna 2004/05:MJ369\r\n(fp) yrkande 41 delvis, 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis och 2004/05:MJ498\r\n(kd) yrkande 48 delvis. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag\r\ntill bemyndigande och avstyrker därmed motion 2004/05: MJ474 (m) yrkande\r\n1.\r\nPolitikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 20\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nFörvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslagen och avstyrker ett motionsyrkande (fp) om att ytterligare\r\nförstärka anslaget 26:2. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag\r\ntill bemyndigande under anslaget 26:2.\r\n\r\nPropositionen\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nFörvaltningskostnader\r\nAnslaget disponeras av Forskningsrådet för areella näringar och\r\nsamhällsbyggande (Formas) för myndighetens förvaltningskostnader.\r\nRegeringen anser att Formas har befäst sin ställning som Sveriges\r\nforskningsråd för ekologiskt hållbar utveckling. Samarbetet med andra\r\nforskningsorganisationer har utvecklats och det internationella samarbetet\r\när omfattande. Regeringens bedömning är att verksamheten vid Formas\r\nfungerar väl och att måluppfyllelsen är god.\r\nRegeringen föreslår att 42 206 000 kr anvisas under anslaget 26:1\r\nForskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nFörvaltningskostnader för år 2005.\r\n26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning\r\nRådets viktigaste ansvarsområden är miljöforskning, forskning om de\r\nareella näringarna, forskning om samhällsbyggande samt forskning för en\r\nekologiskt hållbar utveckling.\r\nAnslaget disponeras för stöd till forskning och forskningsinformation\r\ninom områdena miljö och samhällsbyggande samt projektrelaterade kostnader\r\ni anslutning till sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete,\r\nkonferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. För\r\nforskning om de areella näringarna finns inom utgiftsområde 23 anslaget\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning och samfinansierad forskning.\r\nFör att underlätta planering, upphandling och genomförande av\r\nforskningsprojekt föreslår regeringen att den bemyndigas att under anslaget\r\ningå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 235 miljoner kronor under år 2006, högst 210 miljoner\r\nkronor under år 2007 och högst 115 miljoner kronor under perioden\r\n2008-2010.\r\nStiftelsen Byggdok har under åren 2001-2004 fått statligt stöd från\r\nanslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande: Forskning. Stiftelsen har nu avvecklats och Byggdoks bibliotek\r\noch databaser har överförts till Kungl. Tekniska högskolan.\r\nFör att kunna driva och förvalta bibliotek och databaser föreslår\r\nregeringen att 750 000 kr överförs till utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning anslaget 25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning\r\noch forskarutbildning fr.o.m. 2005. För kostnader i samband med arkivering\r\nav Formas arkivhandlingar vid Riksarkivet och landsarkiven överförs 110\r\n000 kr till utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och fritid\r\nanslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven fr.o.m. år 2005.\r\nRegeringen föreslår att anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning för år 2005 uppgår till\r\n299 186 000 kr.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet framhåller i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis\r\natt anslaget 26:2 bör förstärkas med ytterligare 30 miljoner kronor. Av\r\ndetta belopp bör 10 miljoner kronor satsas på forskning om alternativa\r\nbränslen för trafiken och 20 miljoner kronor anslås till byggforskning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i regeringens uppfattning att en långsiktig satsning\r\npå forskning är av avgörande betydelse för att nå de internationella\r\nmålen från toppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling samt de\r\nnationella miljökvalitetsmålen. Formas finansiering av forskning bidrar\r\naktivt till att dessa mål kan nås.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslagen och avstyrker motionen i berörd del. Den i motion 2004/05:MJ369\r\n(fp) yrkande 41 delvis föreslagna höjningen av anslaget 26:2 ryms i\r\növrigt inte inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.\r\nUtskottet tillstyrker även regeringens förslag till bemyndigande under\r\nanslaget 26:2.\r\nSanering och återställning av förorenade områden - resultatredovisning\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet anser att resultatskrivelsen utgör ett bra komplement till\r\nbudgetpropositionen genom att den ger fördjupad information om\r\nresursfördelningen och visar hur resultaten svarar mot uppställda mål.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om nya delmål under\r\nmiljökvalitetsmålet Giftfri miljö med hänvisning till att regeringen avser\r\natt återkomma med förslag till nya delmål våren 2005. Vidare avstyrks\r\nett motionsyrkande (c) om förenklad tillståndsprövning med hänvisning\r\ntill den proposition som regeringen väntas lägga fram i början av år\r\n2005. Ett motionsyrkande (kd) om att avskaffa av den s.k. 10-procentsregeln\r\nför sanering av förorenade områden avstyrks med hänvisning till att en\r\nrapport i ärendet bereds inom Regeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 1 (fp, kd, c), 2 (c) och 3 (kd).\r\n\r\nSkrivelsen\r\nSkrivelsen utgör ett komplement till budgetpropositionen för år 2005 i\r\nfråga om redovisningen av resurser och uppnådda resultat för verksamheten\r\nSanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20\r\nanslag 34:4. Syftet är att ge en mer ingående redogörelse än vad som\r\nvanligen kan innefattas i resultatredovisningen i budgetpropositionen\r\ngenom att ge riksdagen fördjupad information om resursfördelningen och\r\nutfallet beträffande efterbehandlingsverksamheten. Redovisningen har\r\nockså som syfte att visa hur resultaten svarar mot uppställda mål. Den\r\ntidsperiod som har valts vid redovisningen av uppnådda resultat är åren\r\n1999-2003.\r\nEfterbehandlingsarbetet befinner sig i en starkt expansiv fas. Strategin\r\nhar sedan anslaget skapades år 1999 varit att bygga upp en effektiv\r\norganisation med ökad kunskap. En faktor som främjar arbetet med\r\nefterbehandling av förorenade områden är att miljökvalitetsmålen är väl\r\nkommunicerade till såväl regional som lokal nivå. Dessutom har kompetens\r\nbyggts upp såväl vid länsstyrelserna som i många kommuner. Det underlag\r\nsom har byggts upp genom de regionala inventeringarna utnyttjas i ökande\r\ngrad i den fysiska planeringen. Detta leder till att åtgärder vidtas\r\noch att framtida sanering inte hindras genom att områden bebyggs. Dessa\r\npositiva effekter kommer att kvarstå under lång tid. Av länsstyrelsernas\r\nredovisningar i de regionala programmen för efterbehandling framgår att\r\ninsatserna för att få till stånd utredningar och åtgärder med stöd av\r\nmiljöbalkens bestämmelser har ökat, vilket regeringen bedömer som\r\npositivt. Sammanfattningsvis är efterbehandling av förorenade områden ett\r\nlångsiktigt arbete där kunskap spelar en viktig roll. Det finns behov\r\nav teknikutveckling och en samordning av kunskaperna på området, vilket\r\nNaturvårdsverket har uppmärksammat genom att tillskapa kunskapsprogrammet\r\nHållbar sanering.\r\nErfarenheterna hittills har visat att efterbehandling av förorenade\r\nområden är en komplicerad, tidskrävande och kostsam verksamhet som i\r\nallmänhet innefattar projekt av högre svårighetsgrad än traditionell\r\nbygg- och anläggningsverksamhet. Med den kunskap som har utvecklats de\r\nsenaste åren kan det förefalla osäkert om det är möjligt att inom en\r\ngeneration åtgärda alla områden som innebär mycket stor eller stor risk.\r\nMed en finansiering om ca en halv miljard kronor per år bedöms systemet\r\ni dag ha kapacitet att hantera inventeringarna, dvs. att utreda ca 100\r\nobjekt och genomföra ca 15 objekt varje år. Det innebär att det skulle\r\nta drygt 45 år att åtgärda de ca 750 objekt som bedöms tillhöra riskklass\r\n1 och där det inte går att finna någon ansvarig.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ60 (c) framhålls att miljömålet, som är kopplat till\r\nett antal objekt i stället för miljönyttan eller riskreduktionen, är\r\nsvårt att omsätta regionalt och lokalt. Större miljönytta skulle sannolikt\r\nnås om man i stället fokuserade på ett område där spridningsrisken är\r\nstörst och mest akut. Vid inrättandet av nya delmål under miljökvalitetsmålet\r\nGiftfri miljö bör därför fokus vara på miljönyttan och den riskreduktion\r\nsom en efterbehandlingsåtgärd medför (yrkande 2). I yrkande 3 framhålls\r\nvikten av att Miljöbalkskommitténs förslag om en förenklad tillståndsprocess\r\nför miljöfarlig verksamhet snarast verkställs. Skälet är att sanering\r\nav förorenade områden skall kunna påbörjas snabbare. Eftersom\r\nbehandlingsanläggningar ofta klassas som miljöfarlig verksamhet krävs det\r\ntillstånd innan verksamheten får bedrivas. Efter miljöbalkens införande\r\nhar det varit stor belastning på länsstyrelserna, vilket har resulterat\r\ni att anläggningar ibland har fått vänta mycket länge på tillstånd. Det\r\när därför enligt motionärerna angeläget att förslaget om en förenklad\r\ntillståndsprocess snarast blir verklighet.\r\nI motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 19 framförs krav på att den s.k.\r\n10-procentsregeln för sanering av förorenade områden avskaffas. 10 % av\r\ntotalkostnaden för efterbehandlingsprojekt skall i dag finansieras av\r\nden kommunala huvudmannen. I praktiken förhandlas det kommunala bidraget\r\nofta ned, men regeln uppfattas ändå ofta som en negativ bieffekt av det\r\nkommunala huvudmannaskapet och ett hinder i systemet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att syftet med regeringens skrivelse, att ge en mer\r\ningående redogörelse än vad som vanligen kan innefattas i resultatredovisningen\r\ni budgetpropositionen, är uppfyllt. Sammanfattningsvis ger skrivelsen\r\nriksdagen ett bra underlag för att bedöma om utnyttjandet av resurserna\r\noch de uppnådda resultaten överensstämmer med de för politikområdet\r\nutställda målen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen\r\ntill handlingarna.\r\nSom framgår av budgetpropositionen för år 2005 måste arbetet med förorenade\r\nområden prioriteras till rätt objekt, utföras med lämplig ambitionsnivå\r\noch organiseras så effektivt som möjligt för att bidra till att\r\nmiljökvalitetsmålet Giftfri miljö nås inom rimlig tid och till acceptabel\r\nkostnad. En utgångspunkt måste, med tanke på det stora antalet förorenade\r\nområden, kostnaderna och tidsaspekten, vara att endast de förorenade\r\nområden som innebär stora risker kommer att kunna efterbehandlas. Det\r\nfinns ännu endast ett fåtal slutförda större projekt finansierade inom\r\nanslaget att utvärdera. Det saknas därför också i stor utsträckning\r\nredovisade analyser av kostnadseffektiviteten för efterbehandling.\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att analyser\r\nbör göras av arbetet med förorenade områden, bl.a. beträffande positiva\r\noch negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Med det anförda och i\r\navvaktan på regeringens kommande förslag till nya delmål för efterbehandling\r\nav förorenade områden föreslår utskottet att motion 2003/04:MJ60 (c)\r\nyrkande 2 lämnas utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan.\r\n\r\nBeträffande motion 2003/04:MJ60 (c) yrkande 3 om en förenklad\r\ntillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet vill utskottet hänvisa till den\r\nproposition om en effektivare miljöprövning som väntas läggas fram i\r\njanuari 2005. Motionsyrkandet bör därför lämnas utan någon ytterligare\r\nåtgärd av riksdagen.\r\nSom framgår av skrivelsen är en faktor som påverkar möjligheten att nå\r\nmiljökvalitetsmålet svårigheten att hitta villiga huvudmän för genomförande\r\nav efterbehandlingsprojekt med huvudsakligen statlig finansiering.\r\nNaturvårdsverket menar att många kommuner anser sig sakna tillräcklig\r\nkompetens och resurser för att bära de kostnader saneringen för med sig\r\neftersom statsbidrag lämnas med högst 90 % av kostnaden i enlighet med\r\nbidragsförordningen (SFS 2004:100). I rapporten Vägskäl för bostadsbristen\r\nhar Länsstyrelsen i Stockholms län lämnat förslag till förändringar i\r\nbidragsförordningen för förorenade områden i syfte att stimulera\r\nbostadsbyggande. Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nUtskottet anser mot bakgrund av det anförda att motion 2004/05:MJ498\r\n(kd) yrkande 19 bör lämnas utan vidare åtgärd.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, punkt 2 (fp, kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp), Marie Wahlgren (fp)\r\noch Claes Västerteg (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ60 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDe erfarenheter och kunskaper som har vunnits under de senaste åren\r\nvisar att miljömålet, som är kopplat till antalet objekt i stället för\r\nmiljönyttan eller riskreduktionen, är svårt att omsätta regionalt och\r\nlokalt. Risken är att rätt prioriteringar inte görs ur miljösynpunkt\r\nnär fokus ligger på att vidta åtgärder på ett visst antal platser. Större\r\nmiljönytta skulle sannolikt nås om man i stället fokuserade på ett område\r\ndär spridningsrisken är störst och mest akut. Vi anser att vid inrättandet\r\nav nya delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör fokus vara på\r\nmiljönyttan och den riskreduktion som en efterbehandlingsåtgärd medför.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2.      Förenklad tillståndsprocess, punkt 3 (c)\r\nav Claes Västerteg (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en förenklad tillståndsprocess för miljöfarlig\r\nverksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ60 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFörutom att det finns brist på ekonomiska resurser för att åtgärda\r\nförorenade områden har det även funnits en begränsning när det gäller\r\nbehandlingsanläggningar. Eftersom anläggningarna ofta klassas som\r\nmiljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken krävs det tillstånd innan\r\nverksamheten får bedrivas. Efter miljöbalkens införande har det varit\r\nstor belastning på länsstyrelserna för tillståndsgivning, vilket har\r\nresulterat i att anläggningar i vissa fall har fått vänta upp till sju\r\når på tillstånd. Centerpartiet sätter stor tilltro till Miljöbalkskommitténs\r\nförslag om en förenklad tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet.\r\nDet är angeläget att förslaget så snart som möjligt blir en realitet\r\nför att sanering av förorenade områden skall kunna påbörjas snabbare.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3.      10-procentsregeln för sanering av förorenade områden, punkt 4 (kd)\r\nav\r\nSven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om den s.k. 10-procentsregeln för sanering av\r\nförorenade områden. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498\r\nyrkande 19.\r\nStällningstagande\r\n10 % av totalkostnaden för ett efterbehandlingsprojekt skall i dag\r\nfinansieras av den kommunala huvudmannen. I praktiken förhandlas det\r\nkommunala bidraget ofta ned, men regeln uppfattas ändå ofta av kommunerna\r\nsom en negativ bieffekt av det kommunala huvudmannaskapet och ett hinder\r\ni systemet. Därför föreslår Kristdemokraterna att denna s.k. 10-procentsregel\r\navskaffas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1\r\n(m)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m) anför:\r\nEn riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister\r\noch miljöpartister beslutade den 24 november att fastställa ekonomiska\r\nramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning av statens inkomster avseende år 2005. Samtidigt fastställdes\r\nutgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten för åren 2005 och 2006.\r\nModeraterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och\r\ni kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta\r\nbidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna\r\nvardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering\r\nav välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,\r\nrättstrygghet och skola i stället för på bidragssystemen. Vi föreslår\r\nen växling från subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar\r\nför alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de\r\nmänniskor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små\r\neller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också\r\nfast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett\r\ntillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.\r\n\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av\r\npolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområde 20. I det följande redovisar vi vilken fördelning på\r\nanslagen inom utgiftsområdet som vi förordade i vår anslagsmotion\r\n2004/05:MJ474.\r\nAnslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald används huvudsakligen\r\ntill markinköp för naturvårdsändamål, medan medel för skötsel av marken\r\när väsentligt mindre. Därmed upprepas misstaget från 1980-talet då\r\ntillräckliga medel för att sköta naturvårdsmark inte anslogs. Vi är\r\nkritiska till omfattningen av de statliga markinköpen och till omfattningen\r\nav de stora markavsättningar som görs där ägandet inte övergår till\r\nstaten. Avsättningarnas påverkan på t.ex. virkesförsörjningen bör\r\nanalyseras. Vi är också kritiska till den nuvarande modellen för markskötsel.\r\nAv naturliga skäl är tidigare markägare inte intresserade av att sköta\r\nnågon annans mark. I många fall förloras därför just det värde som avsågs\r\nskyddas. I stället borde avtal om skötsel träffas med nuvarande ägare\r\ndär denne får ersättning för sitt arbete. På så sätt säkerställs skötseln\r\nutan att marken behöver övergå i statens ägo. Anslaget 34:3 kan därför\r\nminskas med 890 miljoner kronor. Av de medel vi anvisar till anslaget\r\n34:3 vill vi se en omfördelning så att skötseln av hittillsvarande objekt\r\nblir bättre än i dag. Medlen skall också användas för ersättning i\r\nsamband med tecknande av skötselkontrakt enligt ovan. När detta inte går\r\nmåste staten som ny ägare ha tillräckligt med resurser för att sköta\r\nsina åtaganden.\r\nBehovet av att återställa förorenad mark är stort men i huvudsak inte\r\nakut. Sanering är en långsiktig åtgärd som måste vägas mot andra angelägna\r\nuppgifter. Nödvändiga prioriteringar bör grundas på vetenskapliga\r\nriskbedömningar av saneringsobjekten. Anslaget 34:4 kan därför minskas\r\nmed 312 850 000 kr.\r\nMedel till SMHI anslås numera under detta utgiftsområde. SMHI har förutom\r\nvissa myndighetsuppgifter också en omfattande affärsverksamhet. Därtill\r\när en del uppgifter uppdragsfinansierade. Enligt vår mening bör det\r\nprövas om inte fler uppgifter kan avgiftsbeläggas. Anslaget bör därför\r\nminskas med 20 miljoner kronor.\r\nMedel som har anslagits under 34:14 Stöd till klimatinvesteringar har\r\ngått till kommunala projekt. Vi kan inte dela regeringens positiva\r\nomdömen om effekterna av programmet. Målet är otydligt och effekten av\r\neventuella åtgärder omöjlig att verifiera. Investeringar bör alltid ske\r\npå marknadsmässiga grunder. I Sverige finns det lång erfarenhet av\r\nstatligt stödda investeringar som utan tillskott av ytterligare offentliga\r\nmedel har visat sig ha kort livslängd. Statliga bidrag har ingivit falska\r\nförhoppningar och varit slöseri med skattemedel. Det gäller i hög grad\r\ndessa medel. Anslaget bör därför avskaffas. Självfallet borde regeringen\r\ninte heller bemyndigas att ingå ekonomiska förpliktelser under anslaget.\r\n\r\n\r\n2.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1\r\n(fp)\r\nAnita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:\r\nFolkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det\r\när en politik för arbete och tillväxt. Folkpartiets förslag till\r\nutgiftsramar för utgiftsområde 20 har avslagits i budgetprocessens första\r\nsteg. Då vårt budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att\r\ndelta i fördelningen på anslag inom utgiftsområdet. I det följande\r\nredovisas i sammanfattning vårt budgetförslag för utgiftsområde 20.\r\nFolkpartiet har under flera år föreslagit en hållbarhetskommission. Den\r\nskall ha i uppdrag att utreda vilka systemfel som lägger hinder för ett\r\nhållbart samhälle och att föreslå åtgärder. Kommissionen bör ha medel\r\nför egna utredningar, och Folkpartiet föreslår därför ett nytt konto\r\nför hållbarhetskommissionen med 10 miljoner kronor år 2005. Det första\r\nuppdraget bör vara att ge förslag till hur splittringen i dagens nationella\r\nhavsmiljöarbete kan överbryggas. Därefter bör hindren för en hållbar\r\nutveckling inom kommunikationssektorn studeras.\r\nÖstersjön är hotad och ytterligare satsningar behövs. Folkpartiet\r\nföreslår därför att 20 miljoner kronor avsätts på ett särskilt östersjökonto.\r\nInledningsvis skall dessa medel användas för att förstärka den eftersatta\r\nräddningsberedskapen. En övervaknings- och ledningscentral för Östersjön,\r\nmed de nya möjligheter till trafikrapportering och övervakning som\r\nfinns, bör snabbt upprättas. Dessutom bör Kustbevakningens och\r\nSjöfartsverkets arbete med att knyta samman dagens olika rapporteringssystem\r\n(Sjöbasis) få högsta prioritet och resurser för att tas i drift när\r\narbetet har avslutats.\r\nFolkpartiet anser att ett verk för landsbygden och de areella näringarna,\r\nLAN, bör inrättas. I LAN skall alla frågor som hör till näringsdelen\r\nav jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling ingå. Vi anser att det\r\nförsta steget kan tas redan till årsskiftet 2004/05. Detta steg skulle\r\nvara en delning av Fiskeriverket i en näringsdel som inkluderas i det\r\nnya verket för LAN och en del som berör havsmiljön och inkluderas i\r\nNaturvårdsverket. Därför ökas Naturvårdsverkets driftsbudget med 63 058\r\n000 kr. Detta inkluderar en långsiktig ökning av medel till havsmiljöforskning\r\nmed en riktad ökning på 5 miljoner kronor år 2005 jämfört med regeringens\r\nförslag. Sammanslagningen bör dessutom ge administrativa vinster, vilket\r\ni så fall skall användas för ytterligare förstärkning av den operativa\r\nverksamheten.\r\nFolkpartiet föreslår att delar av den ökning på kontot biologisk mångfald\r\nsom regeringen gör skall fördelas på en ökning av anslagen till kalkning\r\nmed ytterligare 10 miljoner kronor, på vetenskapliga grunder fördelat\r\nmellan skogs- och sjökalkning. Dessutom bör särskilda medel avsättas\r\nför att säkra skyddet av rödlistade arter på grund av de förändringar\r\nsom den nya jordbrukspolitiken kan orsaka. Detta stöd kan med fördel\r\nsamordnas på länsstyrelsenivå med miljöstöden i LBU-programmen, men\r\nskall fördelas strikt ur miljösynpunkt. Vidare läggs för litet resurser\r\npå inventeringar av havsmiljön och att bilda marina reservat. En\r\nomprioritering behövs enligt vår mening för att åtgärda detta.\r\nDet internationella samarbetet kring miljöfrågor är mycket viktigt och\r\näven om regeringen aviserar en viss ökning av detta konto vill Folkpartiet\r\natt detta arbete förstärks ytterligare med 5 miljoner kronor, framför\r\nallt för samarbete med länder i närområdet.\r\nFolkpartiet vill se en effektivisering av SMHI. Framför allt bör en\r\nökad inkomstfinansiering av verksamheten eftersträvas. Det är oroande\r\noch oacceptabelt att uppdragsverksamheten går med förlust. Anslaget\r\n34:12 bör minskas med 25 miljoner kronor.\r\nVår tids största miljöutmaning är att komma till rätta med utsläppen av\r\nklimatgaser. Folkpartiet är kritiskt till att regeringen väljer kortsiktiga\r\nsatsningar i form av klimatinvesteringspengar, KLIMP, i stället för att\r\nta tag i de strukturella problemen inom energisektorn. Satsningen gynnar\r\nsnarare de kommuner som har blivit duktiga på att söka medel än miljön.\r\nFolkpartiet invänder också mot att det anslagssparande vad avser KLIMP\r\nsom gjordes under åren 2003 och 2004 får användas under år 2005. Vi\r\nanser att anslaget i stället bör dras in och nya åtaganden under år\r\n2005 inte tillåtas, vilket motsvarar en ytterligare besparing på 300\r\nmiljoner kronor.\r\nEn av de viktigaste frågorna är att åstadkomma ett skifte till alternativa\r\nbränslen för trafiken. Därför vill Folkpartiet se en ökad satsning på\r\nforskning inom detta område och ökar anslaget 26:2 med 10 miljoner kronor.\r\nFörutom denna satsning beskriver Folkpartiet i sina bostadsmotioner\r\nett antal satsningar inom byggforskningen. Då Formas är den ansvariga\r\nforskningsfinansiären för sådan forskning utökas detta konto med\r\nytterligare 20 miljoner kronor. Sammantaget bör anslaget 26:2 förstärkas\r\nmed 30 miljoner kronor.\r\n\r\n\r\n3.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1\r\n(kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den\r\nregeringen och dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas budgetalternativ\r\ntar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar\r\ngenom strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning\r\noch strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas\r\nförutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan\r\nutsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nMarknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera\r\neffektivt. Modern institutionell ekonomisk teori visar också att en sund\r\noch väl fungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner som lagar,\r\nförordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på\r\nväl fungerande institutioner - såsom förutsägbart rättssystem, personligt\r\nansvarstagande, god affärsetik och hederlighet i uppträdande människor\r\nemellan - utmärks av ordning och låg osäkerhet. Denna ordning har inte\r\nuppkommit spontant utan bygger på det kristna och det klassiska kulturarvet.\r\nHär betonas bl.a. skillnaden mellan rätt och fel, karaktär, hederlighet,\r\npersonligt ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det kostar merarbete,\r\ntid och pengar för att kompensera och reducera osäkerhet.\r\nInom ramen för marknadsekonomin vill vi förena frihet och solidaritet.\r\nFrihet under ansvar är grundläggande. Enskilda initiativ och personligt\r\nansvarstagande skall uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en\r\ngrundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,\r\nskattesystemet, lagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på\r\ndetta är gemensamt och solidariskt finansierad social service som alla\r\nmedborgare har rätt till, men också stor frihet för individen att välja\r\nvem som skall tillhandahålla denna service. Det handlar bl.a. om\r\narbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och där den kraftigt ökande\r\nsjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering.\r\nDet handlar om skatterna på arbete och företagande som måste sänkas\r\noch på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det\r\nhandlar om det svenska konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare\r\nmåste den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta\r\nkonsumenternas/brukarnas\r\nbehov och bättre tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom\r\nmåste valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,\r\npensionärernas ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen förbättras.\r\nKristdemokraterna anser också att statens lånebehov kan minskas jämfört\r\nmed regeringens förslag genom ett starkare finansiellt sparande och\r\ngenom en snabbare avveckling av det statliga ägandet av bolag som verkar\r\npå den konkurrensutsatta marknaden.\r\nMålet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar\r\nför en uthållig tillväxt på åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där\r\nsysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes\r\nvalfrihet, personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,\r\ndär den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan\r\natt jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir mindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister\r\noch miljöpartister - har genom förslag till ramar för de olika\r\nutgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en\r\nannan inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en\r\nreservation) den del av vår politik som rör utgiftsområde 20 och som vi\r\nskulle ha yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit\r\nriksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\nFör att minska försurningen av sjöar, vattendrag och mark krävs\r\nutsläppsminskningar från bl.a. transport- och energisektorerna. Den mark\r\nsom redan är drabbad av försurning måste återställas genom omfattande\r\nkalkningsinsatser. För detta ändamål bör 30 miljoner kronor avsättas\r\nper år. Vi har tidigare kritiserat att det har varit svårt att utläsa\r\nhur mycket pengar som anslås till kalkning i regeringens budgetförslag.\r\nKalkning bör därför redovisas separat. Skogskalkning bör inledningsvis\r\ntas med som ett nytt anslag. Så småningom bör hela den samlade\r\nkalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt anslag, eftersom en strategi\r\nmed sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma att minska resursbehovet\r\ntotalt sett.\r\nEnligt budgetpropositionen har länsstyrelserna under perioden 1999-2003\r\ninte hunnit bilda naturreservat i den takt som områden köpts in eller\r\nintrångsersättning avtalats. Kristdemokraterna anser därför att det är\r\nlämpligt att något sakta in på takten i avsättningen av mark. Syftet\r\nmed skyddandet av värdefulla biotoper är inte i första hand deras legala\r\nstatus utan deras faktiska tillstånd. För skyddsvärda områden som inte\r\nomedelbart hotas av avverkning bör man kunna vänta något år med inköp\r\neller intrångsersättning. Vi föreslår också ett ökat inslag av\r\nnaturvårdsavtal i arbetet med att bevara nyckelbiotoper i skogsmark.\r\nNaturvårdsåtgärderna måste stämmas av mot konsekvenserna för skogsbrukets\r\nproduktionsmål. Sammantaget bedömer Kristdemokraterna att det är väl\r\navvägt att i förhållande till regeringens förslag för år 2005 anslå 650\r\nmiljoner kronor mindre till anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald.\r\n\r\nFrivillig avsättning av skogsmark är en viktig del i upprätthållandet\r\nav levande skogar. De statliga ersättningsmedlen bör prioriteras till\r\nnaturvårdsavtal i högre grad än nu. Om stora områden skall undantas\r\nfrån traditionellt skogsbruk bör detta i första hand ske på statens\r\nmark så att den privata äganderätten bevaras och skogsägarens\r\nutkomstmöjligheter inte försämras. Vidare måste myndigheterna använda sig av\r\nstatens mark för markbyten.\r\nKristdemokraterna prioriterar sanering av förorenade områden och anvisar\r\ndärför 50 miljoner kronor mer än regeringen till detta anslag. Enligt\r\nbudgetpropositionen har kostnaderna för sanering av förorenade områden\r\nvisat sig bli större än man tidigare antagit. För att minska kostnaderna\r\nbehöver saneringsteknologin utvecklas. Forskning bör bedrivas bl.a.\r\nkring giftnedbrytande bakterier och andra nya saneringsmetoder. Vi\r\nföreslår därför att ett saneringsteknologiskt institut bör inrättas för\r\ndetta ändamål med finansiering under anslag 34:4. Anslaget bör i\r\nförekommande fall även utnyttjas för sanering av radioaktivt kontaminerade\r\nområden.\r\nKristdemokraterna anser att universiteten får för låga basanslag.\r\nAnslagen skall vara stora nog för universiteten att finansiera den\r\nlångsiktiga forskningen. Uppföljningen av miljömålen måste anses tillhöra\r\nden långsiktiga forskningen. Det är ett problem att en så stor andel av\r\nuniversitetens miljöforskning i dag måste finansieras av externa medel\r\nsom söks projektvis. För att utveckla renare drivmedel och därigenom\r\nbidra till renare luft i städerna behövs ytterligare medel till forskning\r\nkring trafikens utsläpp och alternativa drivmedel. Naturvårdsverket bör\r\nfå ansvaret för att i samarbete med andra myndigheter och aktörer inleda\r\nett forskningsprogram som syftar till att göra Sverige till en förebild\r\nför ett hållbart samhälle där huvuddelen av fordonen drivs med alternativa\r\nbränslen. Kristdemokraterna anvisar därför 30 miljoner kronor mer än\r\nregeringen till anslaget 34:5.\r\nKristdemokraterna föreslår att anslagsökningen till SMHI föreslås minskas\r\nmed 20 miljoner kronor.\r\nDet svåraste miljöproblemet är klimatförändringarna. Bidragen till\r\nklimatinvesteringar bör därför ökas. Investeringsstödet är inriktat på\r\nåtgärder som minskar klimatpåverkande utsläpp. Det är viktigt att\r\nreglerna som styr anslaget är strikt fokuserade på åtgärder som direkt\r\ngår att hänföra till minskningar av växthusgaser. Den här typen av\r\nåtgärder ger relativt snabba och synliga resultat då de är åtgärdsinriktade,\r\nkonkreta och lokala. För att fortsätta de relativt kostnadseffektiva\r\nklimatinvesteringsprojekten med full kraft föreslår Kristdemokraterna\r\natt anslaget 34:14 ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n\r\n4.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1\r\n(c)\r\nClaes Västerteg (c) anför:\r\nI riksdagen finns en majoritet, bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister, för förslagen i budgetpropositionen för\r\nbudgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt\r\nberäkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av\r\ndet offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak\r\nför åren 2005 och 2006.\r\nCenterpartiets budgetalternativ, med förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar, skall ses som en helhet där inte\r\nnågon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra.\r\nCenterpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och\r\ninte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i\r\narbetsåtgärder, öppen arbetslöshet sjukskrivning eller förtidspension,\r\när inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje\r\nindivid kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller\r\nhon kan prestera. För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat\r\ntänkande, där individen ges självkänsla och självbestämmande och där\r\nsamhället ser till människan i första hand och inte till systemet som\r\ni dag, ett samhälle som bygger på federalismens principer där individen\r\noch lokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess\r\nbl.a. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.\r\nDen globala tillväxten, energiförsörjningen och den därtill sammanhängande\r\nmiljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga\r\nlösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder\r\nförnybara resurser. Centerpartiet vill genom vårt budgetalternativ\r\nbeträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och företagande\r\när grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är\r\nminst lika naturligt som anställning måste vara ett framtidsmål. I allt\r\nfrån skolan till myndigheter måste vikten av företagande och företagsamhet\r\nuppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild av ett framtida\r\nhållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa in i framtiden\r\nsom Centerpartiets budgetmotion anslår.\r\nCenterpartiet föreslår att riksdagen inrättar ett nytt anslag för\r\nforskning och utveckling av alternativa drivmedel. Anslaget bör uppgå\r\ntill 364 miljoner kronor. Vi vet att klimatproblemet måste lösas och\r\ndet krävs att vi ser till att förverkliga Sveriges mål om halverade\r\nutsläpp av växthusgaser till år 2050. Anslaget skall användas till\r\nforskning och stöd till anläggningar för framställning av förnybara\r\ndrivmedel. Det är viktigt att forskningsinsatser görs i samarbete med\r\nfordonsindustrin samt drivmedelstillverkare. För att frigöra budgetmedel\r\nväljer vi bl.a. att minska anslagen för samtliga verk och myndigheter\r\ninom utgiftsområdet med 3 %. Centerpartiet föreslår att anslagen 34:1\r\nNaturvårdsverket minskas med 10 miljoner kronor, 34:9 Statens\r\nstrålskyddsinstitut och 34:10 Statens kärnkraftsinspektion:\r\nFörvaltningskostnader\r\nmed vardera 3 miljoner kronor samt 34:12 SMHI med 8 miljoner kronor.\r\nKemikalieinspektionen får dock oförändrade anslag eftersom vi menar att\r\narbetet med EU:s nya kemikalieregler, REACH, kommer att kosta en hel\r\ndel pengar.\r\nAnslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör minskas med 150\r\nmiljoner kronor genom att medlen för inköp av skogsmark minskas. Detta\r\nmot bakgrund av att Centerpartiet förordar en annan modell för bevarande\r\nav skyddsvärd skogsmark, t.ex. naturvårdsavtal.\r\nGlädjande nog kan vi i årets budgetproposition konstatera att även\r\nregeringen har insett behovet av att satsa budgetmedel på sanering och\r\nåterställning av förorenade områden. Nivån på anslaget 34:4 måste\r\nlångsiktigt vara så hög att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå. Regeringen\r\nbedömer att samtliga förorenade områden kommer att vara identifierade\r\ntill år 2005. Målet om åtgärder, dvs. att 100 saneringsprojekt skall ha\r\npåbörjats och 50 avslutats, kommer dock med stor sannolikhet inte att\r\nnås. Detta beror framför allt på att regeringen har minskat resurserna\r\ntill marksanering avsevärt de senaste åren. Att anslaget har varierat\r\nkraftigt från år till år har medfört att många länsstyrelser uppfattar\r\nbidragen som kortsiktiga och opålitliga. Av miljöbalken framgår att det\r\ni första hand är förorenaren, dvs. verksamhetsutövaren, och i andra\r\nhand fastighetsägaren som skall svara för saneringen av förorenad mark.\r\nStaten är verksamhetsutövare, både i myndighets- och bolagsform. Från\r\nen enkät till samtliga länsstyrelser har rapporterats ca 400 förorenade\r\nområden med statlig verksamhet involverad. Detta gäller bl.a. försvarets\r\nanläggningar, gruvområden, skifferoljeanläggningar, skogsindustrier,\r\njärnvägsverksamhet, impregneringsanläggningar, verkstäder och deponier.\r\nStaten har således genom sin verksamhetsutövning ett mycket stort ansvar\r\nför att Miljöbalkens intentioner skall infrias. För att kunna sätta\r\npress på privata verksamhetsutövare som har förorenat markområden är\r\ndet av mycket stor vikt att staten går före och sanerar de förorenade\r\nmarkområden som statliga verksamheter har orsakat.\r\nAnslaget 34:5 Miljöforskning bör räknas upp ytterligare 10 miljoner\r\nkronor. Anslaget bör bl.a. användas för att ta fram en heltäckande\r\nforsknings- och aktionsplan för Östersjöns miljö.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1\r\n(mp)\r\nÅsa Domeij (mp) anför:\r\nSverige har en unik historia av vattenkalkning som medicinering mot de\r\nnegativa konsekvenserna av försurningen. Tyvärr sker fortfarande\r\nfördelningen av kalkningsanslaget till viss del efter historiska nivåer\r\nsnarare än efter aktuellt nedfall och försurningsläge. Dagens\r\nbedömningsgrunder vilar i första steget på länsstyrelsernas ansökningar och\r\nhuruvida dessa är kostnadsrimliga, om kalkningen befogat har ökat mycket\r\npå senare tid och om länsstyrelserna har använt sina tidigare årsanslag.\r\nFör att nå miljömålet Bara naturlig försurning krävs en förändrad\r\nprioritering. Större regional variation och möjlighet till skogsmarkskalkning\r\nborde göra kalkningen effektivare. Fördelningen bör också följa en mall\r\nsom ger länsstyrelserna incitament att vara effektiva och återhållsamma\r\nsnarare än att försöka maximera utdelningen. Naturvårdsverket bör därför\r\nfortsatt utreda hur fördelningen blir mer kostnadseffektiv.\r\nBiologisk mångfald är inte något som skall skötas i ett län eller en\r\ndel av landet, utan miljömål för skogen skall regionaliseras och\r\nimplementeras i hela Sverige. Detta synsätt måste också avspeglas i\r\nmedelstilldelning och styrning från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.\r\nEtt län som behöver mycket pengar ett år, för skydd av ett stort område\r\neller ett ovanligt dyrt objekt, skall kunna få extra medel utan att det\r\nomöjliggör annat skyddsarbete. Miljöpartiet har framgångsrikt arbetat\r\nför, och kommer att fortsätta verka för, höga insatser för skydd av\r\nskog för ett uppfyllande av miljömålet Levande skogar. Vi vill även ha\r\nen större flexibilitet vid val av skyddsform beroende på lämplighet och\r\nlokala skillnader. Skyddsarbetet skall inte hindras på grund av\r\nsifferexerciser om hur mycket som skall skyddas i olika former. Därför måste\r\ndet finnas möjlighet att omfördela medel mellan anslagen till skogsskyddet.\r\nVi vill också se en utvärdering av hur kostnadseffektiva olika\r\nskyddsformer är, dvs. vilka som ger störst naturvårdsnytta till lägst\r\nsamhällskostnad.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2004/05:1\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 20\r\n:\r\n\r\n1.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n34:2 Miljöövervakning m.m, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med\r\nplanering, upphandling och genomförande  av miljöövervakning som inklusive\r\ntidigare åtaganden innebär utgifter på högst 40 000 000 kronor under\r\n2006, högst 13 000 000 kronor under 2007 och högst 7 000 000 kronor\r\nunder 2008 (avsnitt  3.10.2).\r\n2.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i\r\nsamband med förvärv av eller intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt\r\nvärdefulla  naturområden som inklusive tidigare åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 120 000 000 kronor under 2006 (avsnitt  3.10.3).\r\n3.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n34:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med genomförande av saneringsinsatser, som\r\ninklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 250 000 000 kronor\r\nunder 2006, högst 250 000 000 kronor under 2007 och högst  100 000 000\r\nkronor under 2008 (avsnitt 3.10.4).\r\n4.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska  förpliktelser i samband med\r\nplanering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive\r\ntidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor under\r\n2006, högst  40 000 000 kronor under 2007 och högst 30 000 000 kronor\r\nunder 2008 (avsnitt 3.10.5).\r\n5.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n34:9 Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser i samband\r\nmed strålskyddsforskning som inklusive tidigare åtaganden innebär\r\nutgifter på högst  5 000 000 kronor under 2006 och högst 5 000 000 kronor\r\nunder 2007 (avsnitt  3.10.9).\r\n6.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som  inklusive\r\ntidigare åtaganden   innebär utgifter på högst 20 000 000 kronor under\r\n2006 och högst 18 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 3.10.11).\r\n7.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n34:13 Stöd till klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser i\r\nsamband med beslut om stöd till klimatinvesteringar som inklusive\r\ntidigare åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000 kronor under\r\nperioden 2006-2010 (avsnitt 3.10.13).\r\n8.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för anslaget\r\n26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering,\r\nupphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 235 000 000 kronor under 2006, högst\r\n210 000 000 kronor under 2007 och  högst 115 000 000 kronor under\r\nperioden 2008-2010 (avsnitt 4.1.2).\r\n9.      Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde\r\n20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning i avsnitt 9.\r\nSkrivelse 2003/04:141\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade\r\nområden - resultatredovisning.\r\nFöljdmotion med anledning av skr. 2003/04:141\r\n2003/04:MJ60 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att nivån på anslaget 34:4 Sanering och återställning\r\nav förorenade områden långsiktigt måste vara så hög att miljökvalitetsmålet\r\när möjligt att nå.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ändra det nationella miljökvalitetsmålets delmål\r\nom förorenade områden så att det är kopplat till miljönytta/riskreduktion\r\ni stället för till antal områden.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att snarast verkställa Miljöbalkskommitténs förslag\r\nom en förenklad tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet för att\r\nsaneringar av förorenade områden skall kunna påbörjas snabbare.\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att staten bör gå före och sanera de förorenade\r\nmarkområden som statliga verksamheter orsakat.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om anslagen till forskning och utveckling av alternativ\r\nfordonsdrift.\r\n2004/05:MJ201 av Sofia Larsen (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om omedelbar hjälp till Svensk Glasåtervinning genom att staten\r\ngår in och täcker de ökade kostnader för glasinsamling som privatinförsel\r\nskapar.\r\n2004/05:MJ212 av Sofia Larsen (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten bör ta sitt fulla ansvar för återställning och\r\nskydd i Kvarntorpsområdet i Kumla.\r\n2004/05:MJ273 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att påskynda inventering och administration vid\r\nreservatsbildningen hos länsstyrelserna.\r\n2004/05:MJ288 av Annika Qarlsson och Sven Bergström (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att använda större andel av anslagna medel för åtgärder för\r\nbiologisk mångfald till tecknande av naturvårdsavtal.\r\n2004/05:MJ357 av Kenneth Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statligt finansieringsansvar för efterbehandlingen av gruvavfall\r\nfrån Falu gruva m.m.\r\n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n41.     Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård enligt i motionen redovisad uppställning.\r\n2004/05:MJ386 av Åsa Domeij (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av en ny fördelningsprioritering av\r\nkalkningsanslaget som på bästa sätt bidrar till att uppnå de av riksdagen\r\nuppställda miljömålen.\r\n2004/05:MJ411 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet och värdet av en integrerad mark- och\r\nvattenkalkning.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om anslagen till kalkningsverksamheten.\r\n2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av biologisk mångfald i hela Sverige.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av medel till skötsel av naturreservat.\r\n28.     Riksdagen begär att regeringen utvärderar och följer de olika\r\nskogsskyddsinstrumenten vad gäller kostnadseffektivitet och kvalitet\r\nsamt möjlighet till omfördelning mellan olika skyddsformer enligt vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n31.     Riksdagen begär att regeringen låter utreda vilka medel som\r\nskall användas för skötsel av biotopskyddsområden.\r\n2004/05:MJ474 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att inte medge att regeringen ingår ekonomiska\r\nförpliktelser under anslag 34:13 Stöd till klimatinvesteringar.\r\n2.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag för år 2005 anslagen under utgiftsområde 20 Allmän\r\nnatur- och miljövård enligt i motionen redovisad uppställning.\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett saneringsteknologiskt institut.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett avskaffande av den s.k. 10-procentsregeln för\r\nsanering av förorenade områden.\r\n35.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar genom\r\nhänsynsområden.\r\n48.     Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag för anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård enligt i motionen redovisad uppställning.\r\n2004/05:MJ511 av Åsa Lindestam m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av att avsätta medel till att påskynda\r\ninventering och administration vid reservatsbildningen hos länsstyrelserna.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att en väsentligt utökad andel från anslaget för\r\ninköp av skogsmark används till att skynda på handläggningen vid\r\nreservatsbildning av skyddsvärd skogsmark.\r\n2004/05:MJ526 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Forskning och\r\nutveckling av förnybara drivmedel.\r\n2.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård enligt i motionen redovisad uppställning.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005\r\ninom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "forslag": "Riksdagen \n1. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 40 000 000 kr under år 2006, högst 13 000 000 kr under år 2007 och högst 7 000 000 kr under år 2008,\n2. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 120 000 000 kr under år 2006,\n3. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med genomförande av saneringsinsatser, som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 250 000 000 kr under år 2006, högst 250 000 000 kr under år 2007 och högst 100 000 000 kr under år 2008,\n4. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2006, högst 40 000 000 kr under år 2007 och högst 30 000 000 kr under år 2008,\n5. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:9 Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med strålskyddsforskning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 5 000 000 kr under år 2006 och högst 5 000 000 kr under år 2007,\n6. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kr under år 2006 och högst 18 000 000 kr under år 2007,\n7. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med beslut om stöd till klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000 kr under perioden 2006-2010,\n8. bemyndigar regeringen att under år 2005, för anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 235 000 000 kr under år 2006, högst 210 000 000 kr under år 2007 och högst 115 000 000 kr under perioden 2008-2010,\n9. anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt utskottets förslag i bilaga 2.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 20  punkterna 1-9 och avslår motionerna 2003/04:MJ60 yrkande 1, 2003/04:MJ474 yrkande 17, 2004/05:T461 yrkande 6, 2004/05:MJ201, 2004/05:MJ212, 2004/05:MJ273, 2004/05:MJ288, 2004/05:MJ357, 2004/05:MJ369 yrkande 41, 2004/05:MJ386 yrkande 1, 2004/05:MJ411 yrkandena 1 och 2, 2004/05:MJ434 yrkandena 2, 27, 28 och 31, 2004/05:MJ474 yrkandena 1 och 2, 2004/05:MJ498 yrkandena 18, 35 och 48, 2004/05:MJ511 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ526 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ60 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "06FB2C23-2CB3-11D9-89A7-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "39",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "226",
                    "87",
                    "0",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/06FB2C23-2CB3-11D9-89A7-0004755037A9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Förenklad tillståndsprocess",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ60 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "10-procentsregeln för sanering av förorenade områden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": " Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:141 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Förenklad tillståndsprocess",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "10-procentsregeln för sanering av förorenade områden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:18:46"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2005. Anslagen inom utgiftsområdet är totalt 3 995 miljoner kronor för 2005. Regeringen har också lämnat en redovisningen av resurser och uppnådda resultat för verksamheten Sanering och återställning av förorenade områden. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.",
          "dok_id": "GS01MJU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till allmän miljö- och naturvård (MJU1)",
          "dok_id": "GS01MJU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:18:46"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01MJU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2005. Anslagen inom utgiftsområdet är totalt 3 995 miljoner kronor för 2005. Regeringen har också lämnat en redovisningen av resurser och uppnådda resultat för verksamheten Sanering och återställning av förorenade områden. Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.</p>",
          "dok_id": "GS01MJU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:09"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till allmän miljö- och naturvård (MJU1)",
          "dok_id": "GS01MJU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:09"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01MJU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_MJU_1.pdf",
          "filstorlek": "678142",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BF1140B0-0E0D-440A-A24D-B727DC2AAA95"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ60 med anledning av skr. 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden - resultatredovisning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ60",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ60",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden - resultatredovisning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ201 Svensk Glasåtervinning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ201",
          "ref_dok_titel": "Svensk Glasåtervinning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ212 Kvarntorpsområdet",
          "ref_dok_id": "GS02MJ212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ212",
          "ref_dok_titel": "Kvarntorpsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ273 Reservatbildning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ273",
          "ref_dok_titel": "Reservatbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ288 Naturvårdsavtal för att säkra biologisk mångfald",
          "ref_dok_id": "GS02MJ288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ288",
          "ref_dok_titel": "Naturvårdsavtal för att säkra biologisk mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ357 Efterbehandling av gruvavfall från Falu gruva",
          "ref_dok_id": "GS02MJ357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ357",
          "ref_dok_titel": "Efterbehandling av gruvavfall från Falu gruva",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ369 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02MJ369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ369",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ386 Kalkning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ386",
          "ref_dok_titel": "Kalkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ411 Kalkning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ411",
          "ref_dok_titel": "Kalkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ434 En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ474 Utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ498",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ511 Reservatsbildning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ511",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ511",
          "ref_dok_titel": "Reservatsbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ526 UO 20 Allmän miljö - och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ526",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ526",
          "ref_dok_titel": "UO 20 Allmän miljö - och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T461 Hållbara vägtransporter",
          "ref_dok_id": "GS02T461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T461",
          "ref_dok_titel": "Hållbara vägtransporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden - resultatredovisning",
          "ref_dok_id": "GR03141",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "141",
          "ref_dok_titel": "Sanering och återställning av förorenade områden - resultatredovisning",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-15",
          "ref_dok_id": "GS0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2004-12-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-13",
          "ref_dok_id": "GS0949",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "49",
          "ref_dok_titel": "2004-12-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:127",
          "ref_dok_id": "GS0K127",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "127",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:127",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}