{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289348",
      "dok_id": "GS01LU7",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "LU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:LU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-12-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:41",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:45",
      "titel": "Immaterialrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01LU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01LU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01LU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01LU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:LU7</div><h1>Immaterialrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet 16 motionsyrkanden i olika\r\nimmaterialrättsliga frågor. Yrkandena gäller gemenskapspatent, patent på\r\nbiotekniska uppfinningar, export av läkemedel, patentintrångsförsäkring,\r\ndatorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt genom\r\nregistrering, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för\r\nkopiering, följerätt och s.k. arenarätt.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden och\r\nhänvisar främst till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida\r\nsamt pågående arbete på såväl nationell som internationell nivå.\r\nI betänkandet finns åtta reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Gemenskapspatent\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N413 yrkande 8.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2.      Patent på biotekniska uppfinningar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 39.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3.      Export av läkemedel\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L373.\r\n\r\n4.      Patentintrångsförsäkring\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L389 och 2004/05:N413 yrkande\r\n9.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n5.      Datorrelaterade uppfinningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi261 yrkande 4, 2004/05:L375 och\r\n2004/05:T466 yrkande 13.\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (v, c)\r\n\r\n6.      Upphovsrättsligt skydd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N248 yrkande 18 och 2004/05:Kr239\r\nyrkande 5.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n7.      Upphovsrätt genom registrering\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L281.\r\n\r\n8.      Upphovsrätt i anställningsförhållanden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L279.\r\n\r\n9.      Ersättning för kopiering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr357 yrkande 7 och 2004/05:Kr364\r\nyrkande 7 i denna del.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Följerätt\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr364 yrkande 7 i denna del.\r\n\r\n11.     Arenarätt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L367 och 2004/05:Kr269 yrkande 4.\r\n\r\nReservation 8 (m, kd)\r\n\r\nStockholm den 2 december 2004\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Inger René (m), Marianne\r\nCarlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson\r\n(s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s),\r\nBertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp),\r\nViviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Niclas\r\nLindberg (s), Johan Löfstrand (s) och Carina Adolfsson Elgestam (s).\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nGemenskapspatent\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande om gemenskapspatent. Utskottet\r\nhänvisar till pågående arbete inom EU. Jämför reservation 1 (fp).\r\nBakgrund\r\nReglerna i patentlagen (1967:837) innebär att den som gjort en ny\r\nuppfinning kan få ensamrätt att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt genom\r\npatent. Patent kan meddelas på ett förfarande, t.ex. ett nytt produktionssätt,\r\neller på en produkt som sådan, exempelvis ett nytt läkemedel. Som\r\nallmänna förutsättningar för patenterbarhet gäller att uppfinningen skall\r\nvara ny, ha uppfinningshöjd - dvs. väsentligen skilja sig från vad som\r\ntidigare är känt - och att den skall kunna utnyttjas industriellt och\r\nvara reproducerbar. Det senare innebär att uppfinningen skall ha sådan\r\nkaraktär att den avsedda effekten med säkerhet kan uppnås vid ett\r\nupprepat utövande av uppfinningen.\r\nDen ensamrätt att utnyttja en uppfinning som patentskyddet ger innehavaren\r\när avsedd att stimulera forskning och utvecklingsarbete. Uppfinnare kan\r\nräkna med att under skyddstiden utan konkurrens kunna marknadsföra\r\nuppfinningen eller på annat sätt exploatera den ekonomiskt. Häri ligger\r\nockså ett allmänt intresse. Mot de intressen som sålunda bär upp\r\npatentskyddet står samhällets intresse av att det inte skapas ett alltför\r\nlångtgående monopol när det gäller att dra nytta av en uppfinning.\r\nEnsamrätten har därför begränsats i tiden. Vidare finns möjlighet att\r\nunder vissa förutsättningar genom tvångslicens ge tredje man rätt att,\r\nutan hinder av ett patent, mot ersättning till patenthavaren utnyttja\r\nden patentskyddade uppfinningen.\r\nI Sverige söks patent hos Patent- och registreringsverket (PRV). I\r\nsamband med ansökan skall en ansökningsavgift betalas, liksom årsavgifter\r\nså länge ansökningsförfarandet pågår. Om förutsättningarna för patent\r\när uppfyllda skall sökanden underrättas om att patent kan meddelas.\r\nSedan sökanden betalat en särskild avgift, meddelandeavgift, skall\r\npatentmyndigheten bifalla ansökningen och kungöra beslutet. När beslutet\r\nhar kungjorts är patent meddelat.\r\nEtt patent som meddelas av en nationell patentmyndighet blir gällande\r\nbara i det landet. Något världspatent existerar inte. En uppfinnare som\r\nvill ha patentskydd i flera länder måste alltså i princip söka patent\r\ni varje land. På patentområdet finns dock ett flertal internationella\r\nkonventioner som bl.a. syftar till att samordna patentförfarandet.\r\nGenom den europeiska patentkonventionen (EPC) har skapats en ordning\r\nsom innebär att en patentansökan kan leda till patentskydd i flera länder,\r\ns.k. europeiskt patent. Sådant patent meddelas av det europeiska\r\npatentverket (EPO). EPC har tillträtts av Sverige och ett flertal andra\r\neuropeiska stater.\r\nEtt patent som meddelas av EPO är giltigt i de länder som angivits\r\n(designerats) i ansökningen. Patentet är dock giltigt enligt respektive\r\nlands nationella patenträtt. Det är alltså inte fråga om ett  europeiskt\r\npatent utan om ett knippe av nationella patent. Grunderna för att ett\r\npatent kan förklaras ogiltigt bestäms visserligen i konventionen, men\r\nEPC innefattar inte någon gemensam jurisdiktion för ogiltighets- och\r\nintrångsfrågor. Det finns alltså inte några garantier för att meddelade\r\npatent bedöms likformigt, och prövningen i domstol kan leda till olika\r\nresultat i olika länder.\r\nFördelarna med ett europeiskt patent har ansetts vara flera. Endast en\r\nansökan behöver ges in, ansökan görs på ett enda språk - engelska, tyska\r\neller franska - och kostnaden blir därmed lägre. Systemet har dock enligt\r\nmångas mening vissa nackdelar beroende på dess komplexitet och på att\r\nkostnaderna trots allt anses för höga. En annan nackdel som framhållits\r\när avsaknaden av en domstol på Europanivå som avgör tvister om patent.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion N413 anför Eva Flyborg m.fl. (fp) att det är viktigt att på\r\nolika sätt stödja uppfinnare. Motionärerna framhåller att idéer som\r\nleder till patentansökningar också ofta leder till att företag startas.\r\nI Sverige sker detta dock, enligt motionärerna, i mindre utsträckning\r\nän i andra länder. En viktig faktor för svensk innovationsverksamhet är\r\natt det skall vara enkelt och smidigt att ansöka om patent. Genom EU:s\r\ninre marknad är det naturligt med ett allt större internationellt\r\npatentsamarbete. Motionärerna anser att Sverige med full kraft måste bidra\r\ntill att arbetet med att införa ett gemenskapspatent inom EU fullföljs.\r\nEtt tillkännagivande begärs i enlighet med detta (yrkande 8).\r\nPågående arbete inom EU\r\nI augusti 2000 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om\r\ngemenskapspatent, KOM (2000) 412. Bakgrunden till förordningsförslaget\r\nvar bl.a. kommissionens grönbok från 1997 om gemenskapspatentet och\r\npatentsystemet i Europa, KOM (97) 314.\r\nSyftet med förordningsförslaget är att möjliggöra för den som gjort en\r\nuppfinning att genom en enda ansökan få ett patent som gäller i hela\r\ngemenskapen. Gemenskapspatentet skall ha en enhetlig och fristående\r\nkaraktär och således endast kunna meddelas, överlåtas, ogiltigförklaras\r\neller upphöra för hela gemenskapen. Genom förordningen vill man göra\r\ndet billigare för företag och enskilda uppfinnare att erhålla patentskydd\r\ni gemenskapen. Förordningen skall inte påverka de enskilda medlemsstaternas\r\neller EPO:s rätt att meddela patent. Tanken är att gemenskapspatentet\r\nskall samexistera med de nationella patentsystemen och det europeiska\r\npatentsystemet.\r\nFörslaget innebär att gemenskapen skall ansluta sig till EPC och att\r\ndet skall bli möjligt att ange gemenskapen som territorium inom vilket\r\nett europeiskt patent skall gälla. En ansökan om ett gemenskapspatent\r\nkommer att i rättsligt hänseende vara en ansökan om ett europeiskt patent\r\ndär gemenskapens territorium designeras. EPO skall enligt förslaget\r\npröva ansökningar om gemenskapspatent enligt samma regler som gäller\r\nför övriga europeiska patent. När ett gemenskapspatent har beviljats\r\nskall det däremot regleras av gemenskapsregler. För att EPC skall kunna\r\nanvändas också för gemenskapspatent kommer det att krävas vissa\r\nanpassningar av EPC.\r\nI syfte att det skall bli ekonomiskt möjligt för innovatörerna att ansöka\r\nom gemenskapspatent kommer, enligt förslaget, huvuddelen av patentskriften\r\nendast att finnas på det av EPO:s handläggningsspråk (engelska, franska\r\neller tyska) som sökanden har valt. När ett gemenskapspatent har beviljats\r\nmåste en mindre del av patentet, de s.k. patentkraven, översättas till\r\nsamtliga officiella EU-språk för att patentet skall bli giltigt.\r\nVidare innebär förslaget att en ny gemenskapsrättslig specialdomstol\r\nskall pröva mål om intrång i och ogiltighet av gemenskapspatent. Den\r\nnya domstolen inrättas inte genom förordningen om gemenskapspatent utan\r\ngenom beslut om inrättande av en särskild rättsinstans och beslut om\r\natt ge EG-domstolen behörighet på området. Vid en rådskonferens i mars\r\n2003 enades medlemsländerna om huvuddragen för ett sådant domstolssystem.\r\nMot bakgrund härav lade kommissionen i december 2003 fram dels ett\r\nförslag till beslut om att ge EG-domstolen behörighet i mål om\r\ngemenskapspatent, KOM (2003) 827 slutlig, dels ett förslag till beslut om\r\natt upprätta en specialdomstol - gemenskapspatenträtten - för att pröva\r\nmål om gemenskapspatent i första instans, KOM (2003) 828 slutlig. Den\r\nnya specialdomstolens beslut skall enligt förslaget kunna överklagas\r\ntill EG:s förstainstansrätt.\r\nVad gäller förhandlingsarbetet har förslaget till förordning om\r\ngemenskapspatent behandlats vid flera rådsmöten under hösten 2003 och våren\r\n2004. Vid konkurrenskraftsrådets möte den 17 och 18 maj 2004 var\r\nmålsättningen att nå en politisk överenskommelse om innehållet i förordningen,\r\nvilket dock inte lyckades. Enighet kunde inte nås i fråga om vilken\r\nrättslig betydelse som skall tillerkännas översättningarna av patentkraven.\r\nDet dåvarande irländska ordförandeskapet konstaterade att ett flertal\r\nkompromisslösningar prövats avseende den kvarstående frågan om\r\növersättningarnas betydelse, men att det saknades enighet och att detta skulle\r\nrapporteras till ordföranden för Europeiska rådet.\r\nÄven om förordningsförslaget inte har varit föremål för någon formell\r\nbehandling sedan i maj 2004 pågår arbete för att försöka få till stånd\r\nen lösning på de återstående språkfrågorna.\r\nDen svenska regeringen har under förhandlingsarbetet intagit en generellt\r\nsett positiv hållning till införandet av ett gemenskapspatent. Detta\r\nmot bakgrund av att en förordning om gemenskapspatent på ett enklare\r\nsätt kommer att ge svenska uppfinnare och svensk industri tillgång till\r\nett kostnadseffektivt och rättssäkert patent som gäller i hela gemenskapen.\r\nInrättandet av en specialdomstol utgör också ett av de stora mervärdena\r\nmed det föreslagna systemet jämfört med det existerande europeiska\r\npatentsystemet. Sverige kan, i likhet med de flesta andra medlemsstater,\r\nacceptera den stora merparten av innehållet i den senaste förordningstexten.\r\nDen svenska inställningen är att det är angeläget att så snart som\r\nmöjligt fatta beslut som möjliggör att ett gemenskapspatent kan tillskapas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna vad gäller\r\nbehovet av ett väl fungerande patentsystem och att ett gemenskapspatent\r\nskulle innebära fördelar för svenska innovatörer. Det arbete som från\r\nsvensk sida bedrivs inom ramen för förhandlingarna om ett gemenskapspatent\r\nhar, såvitt utskottet kan se, också en inriktning som ligger i linje\r\nmed motionsönskemålen. Någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av\r\nmotion N413 yrkande 8 kan därför inte anses påkallad, och utskottet\r\nföreslår därför att riksdagen avslår motionsyrkandet.\r\nPatent på biotekniska uppfinningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande om kraven för patent på gentekniska\r\nuppfinningar. Riksdagen hänvisar bl.a. till pågående arbete inom\r\nRegeringskansliet. Jämför reservation 2 (kd).\r\nBakgrund\r\nEn utgångspunkt för bestämmelserna i patentlagen (1967:837) om det\r\npatenterbara området är att någon skillnad inte skall göras mellan olika\r\ntekniker. Patenträtten kan därför sägas vara neutral med avseende på\r\nteknikområden, och patent kan således meddelas också på biotekniska\r\nuppfinningar.\r\nEn ansökan om patent skall innehålla bl.a. en beskrivning av uppfinningen\r\noch en bestämd uppgift om vad som begärs skyddat genom patentet. Detta\r\nskall uttryckas i ett eller flera patentkrav. Patent meddelas bara om\r\nuppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt,\r\ndvs. har en yrkesmässig användning. Det krävs alltså först och främst\r\natt det är en uppfinning, dvs. en teknisk nyskapelse. Det kan vara en\r\nprodukt, en metod eller användning som är en teknisk lösning av ett\r\nproblem. Kravet på uppfinningshöjd innebär att uppfinningen måste skilja\r\nsig väsentligt från vad som tidigare var känt eller, som det också\r\nuttrycks, skilja sig från teknikens tidigare ståndpunkt i sådan omfattning\r\natt uppfinningen inte var närliggande för en fackman. Sådana företeelser\r\nsom enbart utgörs av exempelvis en upptäckt, en vetenskaplig teori eller\r\nen matematisk metod är inte att anse som uppfinningar.\r\nPatenträtten är i högsta grad internationell och Sverige är bundet av\r\nsåväl ett flertal internationella konventioner och avtal som EG-rättslig\r\nlagstiftning på patentområdet. Dessa internationella instrument inkluderar\r\nockså biotekniska uppfinningar, däribland genpatent.\r\nMotionen\r\nI motion MJ497 framhåller Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) att en\r\nförutsättning för att den biotekniska industrin skall kunna växa och skapa\r\nvärden för mänskligheten är möjligheten att skydda äganderätten till\r\nuppfinningar. Det handlar om ensamrätten att utnyttja en intellektuell\r\nprestation - en uppfinning, inte om att äga liv, enskilda gener eller\r\norganismer, växter eller djur. Enligt motionärerna är det därför viktigt\r\natt upprätthålla skillnaden mellan upptäckt och uppfinning. Motionärerna\r\nframhåller att patent inte skall beviljas på rena upptäckter av t.ex.\r\nen gen, gensekvens eller ett enzym. De gängse kriterierna för patent\r\nsåsom kraven på nyhet, uppfinningshöjd och industriell användbarhet\r\nskall vara uppfyllda. Ett tillkännagivande begärs i enlighet med detta\r\n(yrkande 39).\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2004 behandlade utskottet regeringens proposition 2003/04:55\r\nGränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt\r\nskydd för biotekniska uppfinningar (bet. 2003/04:LU18). I propositionen\r\nlade regeringen fram förslag till ändringar i patentlagen och\r\nväxtförädlarrättslagen (1997:306) som syftade till att i svensk rätt genomföra\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG om rättsligt skydd för\r\nbiotekniska uppfinningar. Lagförslagen antogs av riksdagen och ändringarna\r\nträdde i kraft den 1 maj 2004. Lagändringarna innebär främst att det i\r\npatentlagen och växtförädlarrättslagen införts särskilda bestämmelser\r\nom patent på biotekniska, däribland gentekniska, uppfinningar.\r\nI nämnda ärende avstyrkte utskottet ett motionsyrkande från den allmänna\r\nmotionstiden år 2003 som rörde vikten av att upprätthålla skillnaden\r\nmellan upptäckt och uppfinning när det gäller gentekniska uppfinningar.\r\nUtskottet konstaterade bl.a. att genomförandet av direktivet inte\r\ninnebar någon utvidgning av möjligheterna till patent på biotekniska\r\nuppfinningar och att det i direktivet framhålls att en gensekvens utan\r\nuppgift om någon funktion inte innehåller någon teknisk upplysning och\r\ndärför inte utgör en patenterbar uppfinning. Vidare pekade utskottet på\r\natt direktivet ställer krav på att den industriella användningen av en\r\ngensekvens eller en delsekvens av en gen tydligt skall framgå av en\r\npatentansökan, vilket också bidrar till att göra gränsen mellan upptäckt\r\noch uppfinning tydligare.\r\nI propositionen anförde regeringen att den snabba utvecklingen på\r\nbioteknikområdet gör det viktigt att noga följa utvecklingen och ha\r\nberedskap för eventuella ytterligare åtgärder för att upprätthålla balansen\r\nmellan olika enskilda och allmänna intressen. För att genomföra detta\r\navsåg regeringen att tillsätta en särskild grupp med bred sammansättning.\r\nUtskottet delade den uppfattningen och anförde att utvecklingen av\r\npraxis när det gäller tillämpningen av såväl de grundläggande\r\npatenterbarhetsförutsättningarna som avgränsningen av skyddets omfattning bör\r\nföljas noga. I det sammanhanget erinrade också utskottet om att\r\nkommissionen enligt direktivet skall lämna olika rapporter till\r\nEuropaparlamentet\r\noch rådet. Kommissionen har aviserat att man i kommande rapporter avser\r\natt utveckla frågor om bl.a. lämplig räckvidd för skyddet för patent\r\nsom avser sekvenser eller delsekvenser av gener som isolerats från\r\nmänniskokroppen, och en särskild expertgrupp har tillsatts som skall\r\nbehandla dessa frågor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att patent enligt gällande lagstiftning kan\r\nmeddelas endast på uppfinningar och att krav ställs på s.k. uppfinningshöjd.\r\nSåvitt gäller bioteknikområdet bör dock, som utskottet uttalade våren\r\n2004, utvecklingen av praxis när det gäller tillämpningen av såväl de\r\ngrundläggande patenterbarhetsförutsättningarna som avgränsningen av\r\nskyddets omfattning följas noga. Regeringen har nu aviserat att en brett\r\nsammansatt kommitté skall tillsättas för att följa utvecklingen inom\r\nområdet och återkomma med eventuella förslag. Såvitt utskottet erfarit\r\nkommer en sådan kommitté att tillsättas inom kort.\r\nMot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion MJ497 yrkande 39\r\ninte bör föranleda någon vidare åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandet\r\nbör därför avslås.\r\nExport av läkemedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår en motion om åtgärder för att möjliggöra export av\r\nbilliga läkemedel till fattiga länder. Utskottet hänvisar till pågående\r\narbete inom EU.\r\nBakgrund\r\nVärldshandelsorganisationen World Trade Organization (WTO) fungerar som\r\ninstitutionell ram för de avtal som tillsammans utgör det multilaterala\r\nhandelssystemet. Bland dessa avtal finns avtalet om handelsrelaterade\r\naspekter av immaterialrätter (Agreement on Trade-Related Aspects of\r\nIntellectual Property Rights), det s.k. TRIPs-avtalet. Sverige har varit\r\nmedlem i WTO sedan organisationen etablerades den 1 januari 1995.\r\nVid WTO:s ministerkonferens i Doha, Qatar, hösten 2001 antogs en särskild\r\ndeklaration om TRIPs-avtalet och hälsa där det konstaterades att\r\nimmaterialrätt är viktigt för att främja ny utveckling av mediciner,\r\nsamtidigt som TRIPs-avtalet måste genomföras på ett sätt som kan öka\r\nfattiga länders tillgång till läkemedel. Det fastslogs också att\r\nTRIPs-avtalet inte skall kunna användas för att hindra länder att vidta\r\nåtgärder för att främja den nationella hälsan. I deklarationen bekräftades\r\nrätten för regeringar att vidta åtgärder för att skydda sin befolknings\r\nhälsa och säkerställa tillgång till behandling för alla. Deklarationen\r\nklargör TRIPs-avtalets flexibilitet när det gäller möjligheterna till\r\ntvångslicensiering, huvudsakligen för landets eget behov.\r\nI augusti 2003 togs ytterligare ett steg genom att WTO-medlemmarna\r\nslutförde ett uppdrag från Dohadeklarationen. Medlemsländerna enades om\r\natt tvångslicenser under vissa förutsättningar skall kunna utfärdas för\r\ntillverkning av läkemedel för export till länder utan egen, eller med\r\nen otillräcklig, produktionskapacitet för läkemedel. Därmed blir det\r\nalltså enligt WTO-reglerna möjligt för vissa länder att utan patenthavarens\r\nsamtycke importera billiga kopior av patentbelagda läkemedel i situationer\r\nmed allmänna hälsoproblem. Som exempel på sådana hälsoproblem nämns i\r\nDohadeklarationen hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra epidemier.\r\nMotionen\r\nGunnar Nordmark (fp) begär i motion L373 att regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag till ändringar i patentlagen och andra åtgärder\r\nsom krävs för att möjliggöra export av billiga läkemedel till u-länder.\r\nMotionären hänvisar till den överenskommelse som träffats inom WTO i\r\navsikt att ge människor i mycket fattiga länder tillgång till bl.a.\r\nbromsmediciner mot hiv/aids och åtgärder som med anledning av det skulle\r\nkunna vidtas från svensk sida.\r\nPågående arbete inom EU\r\nKommissionen presenterade i oktober 2004 ett förslag till en förordning\r\nom tvångslicens på patent med avseende på tillverkning av läkemedel för\r\nexport till länder med folkhälsoproblem, KOM (2004) 737. Förslaget som\r\när en anpassning till WTO-överenskommelsen innebär att europeiska\r\nläkemedelsföretag, genom en s.k. tvångslicens, skall kunna tillverka vissa\r\ntyper av läkemedel för att säljas till lägre priser i fattiga länder\r\nsom själva inte har tillverkningskapacitet. Enligt förslaget skall det\r\n- liksom enligt WTO-överenskommelsen - vara förbjudet att återimportera\r\nden billigare medicinen för att sälja den på hemmamarknaden.\r\nFörhandlingar om förordningsförslaget kommer nu att inledas i en\r\nrådsarbetsgrupp.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2004 behandlade utskottet liknande motionsyrkanden om fattiga\r\nländers tillgång till läkemedel (bet. 2003/04:LU18). Utskottet konstaterade\r\ndå att de i och för sig angelägna frågor som togs upp i motionsyrkandena\r\ninte behandlades i den då aktuella propositionen om genomförande av\r\nEG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (prop.\r\n2003/04:55) samt att de komplexa och vittomfattande motionsspörsmålen\r\nockså berör andra utskotts beredningsområden.\r\nVidare pekade utskottet på att dåvarande näringsministern i en\r\ninterpellationsdebatt i riksdagen i december 2003 anfört att regeringen avser\r\natt, i enlighet med WTO-överenskommelsen, erbjuda svenska läkemedelsföretag\r\nmöjligheten att producera billiga läkemedel för export till fattiga\r\nländer. Frågorna analyserades inom Regeringskansliet samtidigt som\r\nEU-kommissionen aviserat ett förslag till EG-förordning på detta område.\r\n\r\nUtskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till att frågorna\r\nvar föremål för behandling på såväl nationell som internationell nivå.\r\nUtskottet såg inte anledning att föregripa det arbetet med något\r\nuttalande från riksdagens sida.\r\nÄven näringsutskottet behandlade och avstyrkte våren 2004 motionsyrkanden\r\nom tillgången till läkemedel med anledning av WTO-överenskommelsen med\r\nhänvisning till att utvecklingen på området, såväl i Sverige som inom\r\nEU, har gått och går motionärerna till mötes (bet. 2003/04:NU12).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att det inte heller nu finns anledning för riksdagen\r\natt föregripa resultatet av det arbete som pågår, och då främst arbetet\r\nmed det nyligen framlagda förslaget till EG-förordning. Det är ofrånkomligt\r\natt tyngdpunkten i de svenska aktiviteterna på det här området fokuseras\r\npå och är beroende av samarbetet inom EU. Mot bakgrund av det anförda\r\nföreslår utskottet att riksdagen avslår motion L373.\r\nPatentintrångsförsäkring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om införande av någon form av\r\npatentintrångsförsäkring. Utskottet hänvisar bl.a. till tidigare\r\nställningstaganden\r\ni frågan. Jämför reservation 3 (fp).\r\nBakgrund\r\nHösten 1996 gav regeringen Närings- och teknikutvecklingsverket (Nutek)\r\ni uppdrag att ta fram ett underlag med förutsättningar för och förslag\r\ntill utformning av en patentintrångsförsäkring som bygger på kommersiella\r\ngrunder. Uppdraget redovisades i januari 1997 i rapporten (R 1997:4)\r\nRättsskyddsförsäkring för patent. Verket redogjorde i rapporten för en\r\nmodell för en rättsskyddsförsäkring som bygger på kommersiell grund och\r\nföreslog lösningar med expansionsmöjligheter till nordisk och europeisk\r\nnivå.\r\nRegeringen utsåg därefter en särskild förhandlare med uppdrag att söka\r\nfå till stånd en överenskommelse med olika intressenter om bildande av\r\nett försäkringsbolag för att meddela den aktuella försäkringen. Regeringen\r\nförklarade sig beredd att skjuta till medel för vissa initialkostnader,\r\nförutsatt att det gick att finna finansiärer som var villiga att bidra\r\ntill det erforderliga aktiekapitalet.\r\nDen särskilde förhandlaren konstaterade i februari 1998 i sin redovisning\r\nav uppdraget till regeringen att det saknades förutsättningar för att\r\ningå överenskommelser med intressenter för finansiering och ägande av\r\nett försäkringsbolag som skall tillhandahålla rättsskyddsförsäkring för\r\npatent. Även om många ansåg att det var angeläget att lösa problemet\r\nfanns det enligt rapporten uppenbarligen inte tillräckligt stort intresse\r\nhos någon av de intressenter som hade möjlighet, finansiellt och i övrigt,\r\natt få till stånd en ordning baserad på privat engagemang. En nationell\r\nlösning av problemet torde därför, enligt den särskilde förhandlaren,\r\nförutsätta ett väsentligt större engagemang, bl.a. finansiellt, från\r\nstatens sida, än vad som varit aktuellt enligt förhandlingsuppdraget.\r\nVidare anfördes att det kan diskuteras huruvida det från allmänna\r\nutgångspunkter är lämpligt att staten på sådant sätt skulle ta ansvaret\r\nför problemets lösning, och det är också oklart om det vore förenligt\r\nmed EU:s konkurrensregler. Avslutningsvis angavs i rapporten att problemet\r\nmed patentintrång tagits upp på EU-nivå, men att de flesta bedömare\r\nansåg att en eventuell lösning på europeisk nivå låg flera år fram i\r\ntiden. Som sin slutsats ansåg den särskilde förhandlaren att Sverige i\r\nden föreliggande situationen borde inrikta ansträngningarna på att,\r\ntillsammans med övriga intresserade länder, aktivt driva fram en europeisk\r\nlösning av problemet.\r\nMotionerna\r\nKenth Högström (s) anför i motion L389 att det måste skapas ett bättre\r\noch starkare rättsskydd för uppfinnare och upphovsmän genom någon typ\r\nav statlig försäkringskonstruktion. Enskilda innovatörer har som regel\r\ningen möjlighet att försäkra sig mot patent- eller upphovsrättsintrång\r\noch de processkostnader som kan bli följden av detta. De kan därigenom\r\ninte bemöta t.ex. ett multinationellt företags försök att skada eller\r\nstoppa en innovation. Ett sätt vore enligt motionären att staten gav\r\nNutek eller Almi uppdraget att organisera en innovatörs- och patentförsäkring\r\nsom alla patentägare och upphovsmän kunde teckna för en överkomlig peng\r\noch därmed skaffa sig ett rimligt skydd vid patentintrångsprocesser.\r\nMotionären begär ett tillkännagivande i enlighet med detta.\r\nEva Flyborg m.fl. (fp) anser i motion N413 att Sverige inom EU bör\r\nuppmärksamma behovet för innovatörer att genom försäkringsskydd skaffa\r\nsig ekonomiska möjligheter att driva patentintrångsprocesser. Enligt\r\nmotionärerna bör det utredas om det är möjligt att under konkurrensneutrala\r\nformer införa någon form av europeisk patentintrångsförsäkring på\r\nkommersiell grund. Ett tillkännagivande begärs i enlighet med detta\r\n(yrkande 9).\r\nGällande rätt\r\nVåren 1994 beslutade riksdagen om väsentligt skärpta åtgärder mot intrång\r\ni de immateriella ensamrätterna (prop. 1993/94:122, bet. LU17, rskr.\r\n227). Genom beslutet, som innebar ändringar i bl.a. patentlagen, har\r\ndomstol möjlighet att vid vite förbjuda fortsatt intrång inom hela det\r\nimmaterialrättsliga området. Vidare ändrades skadeståndsbestämmelserna\r\npå det industriella rättsskyddets område så att rättighetshavarnas\r\nställning vid intrång förstärktes. Även straffbestämmelserna skärptes.\r\nLagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 1994.\r\nFör att ytterligare motverka det ökande olovliga kommersiella utnyttjandet\r\nav andras verk, produkter och varumärken beslutade riksdagen hösten\r\n1998 om en ny skyddsåtgärd - intrångsundersökning - vid immaterialrättsintrång\r\n(prop. 1998/99:11, bet. LU5, rskr. 24). Åtgärden innebär att en\r\nrättighetshavare i ett civilrättsligt förfarande kan begära att det görs en\r\nundersökning för att säkra bevis hos någon som på goda grunder misstänks\r\nha gjort ett intrång i en immateriell rättighet. Bestämmelserna om\r\nintrångsundersökning, som tagits in i bl.a. patentlagen, trädde i kraft\r\nden 1 januari 1999.\r\nPågående arbete\r\nI april 2004 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG\r\nom säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Direktivet,\r\nsom innehåller minimiregler, avser att samordna medlemsstaternas\r\nsanktioner mot intrång i immateriella rättigheter. Det innehåller\r\nbestämmelser om bl.a. säkerställande av bevismaterial, vitesförbud och\r\nskadestånd. De åtgärder, förfaranden och sanktioner som föreskrivs i\r\ndirektivet skall, i huvudsak, vara tillämpliga vid varje immaterialrättsintrång\r\nenligt gemenskapsrätten eller nationell rätt.\r\nDirektivet skall vara genomfört i svensk rätt senast den 29 april 2006.\r\nArbete pågår nu inom Regeringskansliet med en departementspromemoria\r\nsom beräknas vara färdig under våren 2005.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 1998 behandlade utskottet motionsyrkanden som tog upp behovet av\r\nen patentintrångsförsäkring. Utskottet fann det vara utomordentligt\r\nbeklagligt att det inte hade varit möjligt att lösa de finansiella\r\nförutsättningarna för den föreslagna försäkringsmodellen. Med hänsyn\r\ntill frågans betydelse förutsatte utskottet att regeringen dels noga\r\növerväger om det kan finnas alternativa vägar att nå fram till en\r\nnationell lösning, dels verkar för att driva fram en försäkringslösning\r\npå europeisk nivå. Utskottet avstyrkte bifall till motionsyrkandena\r\n(bet. 1997/98:LU16).\r\nUtskottet har därefter vid ett flertal tillfällen behandlat motionsyrkanden\r\nom införande av en patentintrångsförsäkring, senast våren 2004 (bet.\r\n2003/04:LU17). Utskottet har inte varit berett att föreslå något\r\nriksdagsinitiativ i frågan och hänvisat främst till arbetet inom EU med\r\nfrågan om skydd mot intrång i immateriella rättigheter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte heller nu berett att föreslå något riksdagsinitiativ\r\ni frågan om patentintrångsförsäkring, vare sig på nationell eller\r\ninternationell nivå. Resultatet av arbetet med genomförandet av direktivet\r\nom säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter bör, enligt\r\nutskottets mening, avvaktas. Utskottet föreslår således att riksdagen\r\nskall avslå motionerna L389 och N413 yrkande 9.\r\nDatorrelaterade uppfinningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om begränsningar i möjligheterna till\r\npatent på datorrelaterade uppfinningar. Utskottet hänvisar till pågående\r\narbete inom EU. Jämför reservationerna 4 (fp) och 5 (v, c).\r\nBakgrund\r\nEtt uttryckligt skydd för datorprogram infördes i upphovsrättslagen år\r\n1989 och innebär att datorprogrammen åtnjuter i princip samma\r\nupphovsrättsliga skydd som litterära verk. En EU-anpassning av de svenska\r\nreglerna för skydd för datorprogram skedde år 1993, bl.a. såvitt avser\r\nupphovsrätten i anställningsförhållanden samt möjligheterna till kopiering\r\nför enskilt bruk (prop. 1992/93:48, bet. LU17, rskr. 125).\r\nDen snabba utvecklingen inom IT-området har medfört att det immaterialrättsliga\r\nskyddet för datorprogram blivit alltmer betydelsefullt. För närvarande\r\nskyddas datorprogram som sådana i Sverige och i övriga Europa av\r\nupphovsrättslagstiftningen, till skillnad från i Japan och i USA där\r\ndatorprogrammen i sig är patenterbara. Även i Sverige kan dock patent ges\r\npå programvara, om funktionen av programmet har teknisk effekt och även\r\nuppfyller de andra patenterbarhetskriterierna. Med teknisk effekt menas\r\natt uppfinningen skall lösa ett problem på tekniskt sätt och fungera i\r\npraktiken. Exempelvis kan patent ges på en funktion som är ett resultat\r\nav programmets körning i datorn. Vidare kan exempelvis program som styr\r\noperativsystem patenteras.\r\nMed datorrelaterade uppfinningar menas uppfinningar som förutsätter\r\nanvändning av en dator och som har egenskaper som verkställs genom ett\r\ndatorprogram. Det är fråga om uppfinningar som förekommer på en rad\r\nolika områden, t.ex. i digitala telefonväxlar, mobiltelefonsystem,\r\nindustrirobotar samt antisladdsystem och farthållare i bilar.\r\nDet rådande rättsläget när det gäller patentskydd för datorrelaterade\r\nuppfinningar är tvetydigt, vilket innebär att det saknas rättslig\r\nförutsägbarhet. Trots att datorprogram i sig inte är patenterbara enligt\r\npatentlagarna i EU:s medlemsstater och den europeiska patentkonventionen\r\n(EPC) lär tusentals patent på datorrelaterade uppfinningar ha utfärdats\r\nav det europeiska patentverket (EPO) och av nationella patentverk. Många\r\nav patenten finns på informationsteknikens kärnområden, dvs. digital\r\nbearbetning av data eller identifiering, visning och lagring av data.\r\nAndra gäller sådana teknikområden som fordonsteknik eller mekanik, t.ex.\r\nprogramstyrda processorer.\r\nDet regelverk som lägger fast villkoren för att utfärda sådana patent\r\när i stort sett identiskt från land till land, men praxis i medlemsstaternas\r\ndomstolar och hos myndigheter varierar från land till land. I synnerhet\r\nskiljer sig praxis i EPO:s överklagandeinstanser från den som tillämpas\r\ni medlemsstaternas domstolar. Detta betyder att en datorrelaterad\r\nuppfinning kan få patentskydd i en medlemsstat men förvägras motsvarande\r\nskydd i en annan.\r\nMotionerna\r\nI motion L375 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (båda mp) begärs\r\nett tillkännagivande om att regeringen i EU bör verka för att\r\nprogramvarupatent inte införs i Europa. Motionärernas uppfattning är att\r\nkommissionen vill införa mjukvarupatent av amerikansk modell och att\r\ndetta kommer att bromsa den tekniska utvecklingen. Kostnaderna för\r\nutveckling kommer att öka och kvaliteten på programvara försämras.\r\nMotionärerna pekar på att programvara redan nu kan få upphovsrättsligt\r\nskydd, vilket, enligt motionärerna, är fullt tillräckligt.\r\nMotsvarande synpunkter framförs i motion Fi261 av Gustav Fridolin m.fl.\r\n(mp). I motionen begärs ett tillkännagivande om att regeringen inom EU\r\nverkar för att databehandling inte uppfattas som tillhörande ett\r\nteknikområde i patenträttslig mening och att innovationer på\r\ndatabehandlingsområdet\r\ninte uppfattas som uppfinningar i patenträttslig mening (yrkande 4).\r\nI motion T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp) anförs att den fria\r\nprogramvaruutvecklingen inte skall motarbetas och att mjukvara i allmänhet\r\ndärför inte skall vara patenterbar. Däremot anser motionärerna att det\r\nmåste finnas en möjlighet att bevilja patent för nya uppfinningar där\r\nmjukvara är en del av den tekniska lösningen. Motionärerna anser att\r\ngränsdragningen mellan upphovsrätt och patenträtt måste bevakas, och\r\nett tillkännagivande begärs i enlighet med detta (yrkande 13).\r\nPågående arbete inom EU\r\nMot bakgrund av de förhållanden som beskrivits ovan under rubriken\r\nBakgrund lade kommissionen i februari 2002 fram ett förslag till direktiv\r\nom patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar, KOM (2002) 92 slutlig.\r\n\r\nKommissionens förslag syftar bl.a. till att klargöra rättsläget genom\r\nenhetliga regler inom EU. Förslaget innebär att tekniska uppfinningar\r\ni vilka en programmering eller ett datorprogram ingår skall kunna\r\npatenteras under förutsättning att de uppfyller de generella patentkraven\r\nom exempelvis väsentligt bidrag till teknikens ståndpunkt och nyhet.\r\nFörenklat kan sägas att förslaget innebär att systemprogram och andra\r\nprogram som behövs för själva datorns funktion kommer att kunna patenteras\r\nmed stöd av direktivet, medan andra applikationer, som ordbehandlingsprogram\r\neller e-postprogram, inte blir patenterbara under förutsättning att\r\nsådana applikationer inte innebär en innovativ teknisk lösning på ett\r\ntekniskt problem. Direktivförslaget medför således inte att datorprogram\r\ni sig kommer att kunna patenteras.\r\nEtt syfte med förslaget är också att klargöra att EU inte skall följa\r\nden amerikanska rättsutvecklingen. I USA har man frånfallit ett för\r\neuropeisk patenträtt grundläggande krav, nämligen att en uppfinning\r\nmåste innebära ett tekniskt bidrag - ett tekniskt nytänkande - för att\r\nvara patenterbar. Det har medfört att patent för datorrelaterade\r\naffärsmetoder meddelas i USA, trots att det nya ligger i affärsmetoden som\r\nsådan och inte på teknikens område. Den utvecklingen vill varken\r\nkommissionen eller medlemsstaterna ha i Europa.\r\nRådet antog i november 2002 en allmän inriktning som i väsentliga delar\r\nanslöt sig till kommissionens förslag. Parlamentets ståndpunkt efter\r\nden första läsningen innebar ett stort antal ändringar i förslaget, av\r\nvilka flera går emot rådets allmänna inriktning. Rättsakten gick därefter\r\ntillbaka till rådet för en andra behandling. Vid konkurrenskraftsrådets\r\nmöte den 17 och 18 maj 2004 antogs en politisk överenskommelse om en\r\ngemensam ståndpunkt. Så snart rådet har antagit en gemensam ståndpunkt\r\nkommer en omarbetad rättsakt att överlämnas till parlamentet för en\r\nandra läsning.\r\nJustitieministern besvarade under förra riksmötet två frågor i riksdagen\r\nom de pågående förhandlingarna och parlamentets ändringsförslag (svar\r\npå frågorna 2003/04:393 respektive 737). I svaren poängterade\r\njustitieministern att kommissionens förslag bygger på den praxis som tillämpas\r\nav EPO och att det är en rättstillämpning som redan är vägledande i\r\nSverige och andra länder anslutna till EPC. Vidare anförde justitieministern\r\natt kommissionen och rådet vill dra en gräns mot rättsläget i USA där\r\nman beviljar patent på datorrelaterade affärsmetoder. Gränsdragningen\r\nsker genom kravet att alla datorrelaterade uppfinningar måste innebära\r\nett tekniskt bidrag, dvs. ett tekniskt nytänkande, för att kunna\r\npatentskyddas. Justitieministern framhöll därutöver att direktivet är\r\nviktigt eftersom det skapar tydliga regler för när patent på datorrelaterade\r\nuppfinningar kan meddelas samtidigt som det klart markerar att EU inte\r\nskall gå i riktning mot den amerikanska rättsutvecklingen. När det gäller\r\nparlamentets yttrande anförde justitieministern att det går emot rådets\r\nallmänna inriktning och att det skulle omöjliggöra patentskydd för en\r\nrad datorrelaterade uppfinningar som i dag kan skyddas eller göra sådana\r\npatent meningslösa. Enligt justitieministern skulle ett direktiv i\r\nenlighet med vad parlamentet föreslagit få allvarliga konsekvenser för\r\nsysselsättning och tillväxt. Rådets allmänna inriktning innebär, enligt\r\njustitieministern, en väl avvägd lösning som möjliggör för näringslivet\r\natt även fortsättningsvis skydda sina innovationer på området samtidigt\r\nsom patentskyddet inte blir oskäligt omfattande i förhållande till tredje\r\nman. I de fortsatta förhandlingarna kommer Sverige därför att kraftfullt\r\nverka för att direktivet får en balanserad lösning i linje med rådets\r\nallmänna inriktning.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om patent på datorrelaterade\r\nuppfinningar, senast våren 2004 (bet. 2003/04:LU17). Från utskottets\r\nsida har framhållits att det är ofrånkomligt att tyngdpunkten i de\r\nsvenska aktiviteterna på området läggs vid det internationella arbetet.\r\nUtskottet har vidare konstaterat att frågan om skydd för datorprogram\r\när föremål för uppmärksamhet inom ramen för övervägandena inom EU av\r\nfrågan om patenterbarhet av datorprogram och att det arbetet bör avvaktas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser alltjämt att det pågående arbetet inom EU med frågan om\r\npatenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar bör avvaktas. Riksdagen\r\nbör därför avslå motionerna L375, Fi261 yrkande 4 och T466 yrkande 13.\r\n\r\nUpphovsrättsligt skydd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden med krav på åtgärder för att ytterligare\r\nvärna det upphovsrättsliga skyddet. Utskottet hänvisar bl.a. till\r\npågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 6 (m).\r\nBakgrund\r\nLagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk\r\nger ett tidsbegränsat skydd åt den som skapat ett sådant verk. Skyddet\r\ninnebär att skaparen av verket, exempelvis en kompositör, har rätt att\r\nutnyttja detta ekonomiskt och att han eller hon har ett visst ideellt\r\nbetonat inflytande över hur och i vilka sammanhang det används.\r\nBegreppen litterära och konstnärliga verk är mycket vidsträckta. För\r\natt en produkt över huvud taget skall anses som ett verk och därmed\r\nkomma i åtnjutande av skydd enligt upphovsrättslagen måste den emellertid\r\nha vad man brukar kalla verkshöjd. Kravet på verkshöjd kan uttryckas så,\r\natt en produkt är ett verk om den praktiskt sett inte har kunnat\r\nframställas av två personer oberoende av varandra. Utanför skyddet faller\r\nidéer och uppslag som flera kan tänkas komma på, vanliga nyhetsmeddelanden,\r\nvardagliga samtal, enklare nyttoföremål och andra prestationer av\r\nrutinmässig eller alldaglig karaktär.\r\nEtt verk kan framträda i många olika former. Det kan vara fixerat på\r\nett materiellt underlag, dvs. i ett exemplar. Exemplar av verket är\r\ninte bara en bok eller en målning som kan ge en omedelbar upplevelse av\r\nverket, utan också en cd, en filmremsa, en trycksats, en matris osv.\r\nsom endast medelbart kan ge en sådan upplevelse. Verket kan också\r\nframträda i obeständig form, t.ex. i uppläsarens ord, i tonerna av ett\r\nmusikstycke, i bilden på filmduken eller på TV-skärmen. Alla former som\r\nverket framträder i faller inom dess skyddssfär, även bearbetningar.\r\nUpphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja sitt verk innefattar en\r\nprincipiell ensamrätt att framställa exemplar av verket och att göra\r\ndet tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att framföra det offentligt\r\noch sprida exemplar av verket.\r\nI upphovsrättslagen finns också bestämmelser om skydd för vissa\r\nprestationer som, även om de inte kan betecknas som litterära eller\r\nkonstnärliga verk, har ett visst samband med sådan verksamhet och påkallar\r\nskydd efter liknande principer som de som gäller för upphovsrätten.\r\nSådana s.k. närstående rättigheter ger musiker, sångare, skådespelare\r\noch andra utövande konstnärer ett rättsligt skydd då de framför litterära\r\neller konstnärliga verk. Till de närstående rättigheterna räknas också\r\ndet skydd som framställare av ljudupptagningar (t.ex. skivproducenter),\r\nframställare av upptagningar av rörliga bilder (t.ex. filmproducenter),\r\nradio- och TV-företag, framställare av kataloger samt fotografer har\r\nenligt upphovsrättslagen.\r\nRättigheterna enligt upphovsrättslagen tillämpas i första hand endast\r\npå svenska verk och prestationer. Det upphovsrättsliga skyddssystemet\r\när dock internationellt, och de flesta länder är bundna av en lång rad\r\ninternationella konventioner på området. Den viktigaste av konventionerna\r\när Bernkonventionen från år 1886 för skydd av litterära och konstnärliga\r\nverk. Konventionen bygger på principen om nationell behandling, vilken\r\ninnebär att stater som är bundna av konventionen är skyldiga att ge\r\nupphovsrättsligt skydd åt verk från alla andra konventionsländer på\r\nsamma sätt som man skyddar sina egna verk. Ett liknande internationellt\r\nskyddssystem gäller på de närstående rättigheternas område, framför\r\nallt genom Romkonventionen från år 1961 om skydd för utövande konstnärer,\r\nfonogramframställare och radioföretag. Även TRIPs-avtalet innehåller\r\ninternationella åtaganden på det upphovsrättsliga området.\r\nDet internationella konventionsarbetet på upphovsrättsområdet bedrivs\r\nnumera huvudsakligen inom Världsorganisationen för den intellektuella\r\näganderätten, WIPO. År 1996 antogs två tilläggskonventioner till\r\nBernkonventionen, vilka utgör de första stegen mot att på en global nivå\r\nanpassa upphovsrätten till den digitala miljön. Den ena konventionen\r\nrör den egentliga upphovsrätten och den andra producenternas och de\r\nutövande konstnärernas rättigheter, nämligen WIPO-fördraget om upphovsrätt\r\n(WCT) respektive WIPO-fördraget om framföranden och fonogram (WPPT).\r\nAvsikten är att samtliga EU:s medlemsstater skall ratificera konventionerna\r\nsamtidigt. Även gemenskapen kommer att ratificera dem för egen del,\r\neftersom konventionerna innehåller sådant som faller inom dess kompetens.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande\r\nom behovet av en reformerad upphovsrätt (yrkande 18). Motionärerna anser\r\natt upphovsrätten måste stärkas i informationssamhället och att betoningen\r\nskall ligga på utveckling av ny teknik för att övervaka rättighetshavarnas\r\negendom. Piratkopieringen minskar företagens utrymme för produktutveckling\r\noch tar ifrån upphovsmännen avkastningen av deras verk. Därför behöver\r\nåtgärder vidtas mot piratkopiering. Enligt motionärernas mening måste\r\ndock lagstiftningen bygga på en avvägning mellan de motstående intressen\r\nsom är involverade och på proportionalitet mellan problemets omfattning\r\noch de åtgärder som vidtas.\r\nKent Olsson m.fl. (m) anför i motion Kr239 att många konstnärer är\r\negenföretagare och att det är viktigt att regler som kringgärdar\r\nsmåföretagandet förenklas och avskaffas. Konstnärer måste kunna känna sig\r\nsäkra på att lagar och regler om upphovsrätt ger dem en fullgod säkerhet\r\nför att deras verk skall vara skyddade, och ett tillkännagivande begärs\r\ni enlighet med detta (yrkande 5).\r\nPågående arbete\r\nUtvecklingen av informationstekniken har skapat situationer som inte\r\nkunde förutses när det upphovsrättsliga systemet utvecklades. Den\r\ndigitala tekniken har medfört att text, ljud och bild kan kopieras och\r\nspridas på ett helt annat sätt än tidigare. Skapandet av nya produkter\r\noch tjänster bygger på betydande investeringar, vilka kräver ett\r\ntillräckligt skydd i den digitala miljön för upphovsrätt och närstående\r\nrättigheter.\r\nMot denna bakgrund antog rådet i maj 2001 Europaparlamentets och rådets\r\ndirektiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående\r\nrättigheter i informationssamhället (2001/29/EG). Direktivet bygger på\r\nde två WIPO-fördragen WCT och WPPT, och direktivet och dess genomförande\r\när en förutsättning för att EU och dess medlemsstater skall kunna ansluta\r\nsig till dessa fördrag. Direktivet avser både upphovsrätt och närstående\r\nrättigheter och syftar till att skapa en säker rättslig ram för handel\r\nmed varor och tjänster som skyddas av upphovsrätt samt till att underlätta\r\nutvecklingen av elektronisk handel med nya produkter och multimedietjänster.\r\nGenom direktivet harmoniseras rätten till mångfaldigande, spridningsrätten,\r\nrätten till överföring till allmänheten, rättsligt skydd av skyddsåtgärder\r\nmot kopiering samt system för förvaltning av rättigheter.\r\nI departementspromemorian (Ds 2003:35) Upphovsrätten i informationssamhället\r\n- genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. lämnas förslag till hur\r\ndirektivet skall genomföras i svensk rätt och till ett svenskt tillträde\r\ntill WIPO-fördragen. Samtidigt föreslås också vissa andra ändringar som\r\ninte direkt följer av direktivet, men som har ett nära samband med de\r\nfrågor som direktivet behandlar. Förslagen innebär omfattande ändringar\r\ni upphovsrättslagen. Förslagen i departementspromemorian har varit\r\nföremål för remissbehandling, och regeringen har för avsikt att överlämna\r\nen proposition till riksdagen i februari 2005.\r\nSom tidigare nämnts antogs i april 2004 Europaparlamentets och rådets\r\ndirektiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella\r\nrättigheter. Direktivet, som innehåller minimiregler, avser att samordna\r\nmedlemsstaternas sanktioner mot intrång i immateriella rättigheter. Det\r\ninnehåller bestämmelser om bl.a. säkerställande av bevismaterial,\r\nvitesförbud och skadestånd. De åtgärder, förfaranden och sanktioner som\r\nföreskrivs i direktivet skall, i huvudsak, vara tillämpliga vid varje\r\nimmaterialrättsintrång enligt gemenskapsrätten eller nationell rätt.\r\nDirektivet skall vara genomfört i svensk rätt senast den 29 april 2006.\r\nArbete pågår nu inom Regeringskansliet med en departementspromemoria\r\nsom beräknas vara färdig under våren 2005.\r\nI övrigt kan tilläggas att ett EG-direktiv om upphovsmannens rätt till\r\nersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk, s.k. följerätt,\r\nantogs hösten 2001 (2001/84/EG). Syftet med direktivet är att harmonisera\r\nde nationella reglerna om följerätt (angående innebörden av detta begrepp\r\nse avsnittet Följerätt, s. 27). Direktivet skall vara genomfört i svensk\r\nrätt senast den 1 januari 2006.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har tidigare behandlat motsvarande motionsyrkanden, senast\r\nvåren 2004 (bet. 2003/04:LU17). Utskottet har då anfört att det inte\r\nhaft någon annan uppfattning än motionärerna om vikten av att värna det\r\nupphovsrättsliga skyddet samt erinrat om de lagändringar som riksdagen\r\nbeslutat om år 1994 och år 1998 om skärpta åtgärder mot intrång i\r\nsamtliga immateriella rättigheter (se avsnittet Patentintrångsförsäkring,\r\ns. 14). Vidare har framhållits det pågående omfattande arbete som\r\nbedrivs på det internationella området som också syftar till att värna\r\nskyddet för de immateriella rättigheterna och motverka kränkningar av\r\nbl.a. upphovsrätten. Mot denna bakgrund har det, enligt utskottets mening,\r\ninte funnits skäl för någon riksdagens ytterligare åtgärd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte heller nu någon annan uppfattning än motionärerna\r\nbeträffande vikten av att värna det upphovsrättsliga skyddet. Med\r\nhänvisning till det arbete som pågår inom det immaterialrättsliga området,\r\noch nu närmast arbetet med genomförande av de båda EG-direktiven om\r\nupphovsrätten i informationssamhället och säkerställande av skyddet för\r\nimmateriella rättigheter, anser utskottet att riksdagen bör avslå\r\nmotionerna 2003/04:N248 yrkande 18 och 2004/05:Kr239 yrkande 5.\r\nUpphovsrätt genom registrering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår en motion där det begärs en översyn av skyddet av\r\nlitterära och konstnärliga verk. Utskottet anser att någon sådan översyn\r\ninte är påkallad.\r\nBakgrund\r\nSom redovisats i föregående avsnitt (Upphovsrättsligt skydd) ger lagen\r\n(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ett\r\ntidsbegränsat skydd åt den som skapat ett sådant verk. Skyddet innebär\r\natt skaparen av verket har rätt att utnyttja detta ekonomiskt och att\r\nhan eller hon har ett visst ideellt betonat inflytande över hur och i\r\nvilka sammanhang det används.\r\nDet upphovsrättsliga skyddet är inte ett idéskydd utan ett formskydd.\r\nUpphovsrätt uppstår redan i och med tillkomsten av ett verk och utan\r\nnågra som helst formaliteter som t.ex. registrering. Skapas verket i\r\nflera stadier - genom t.ex. skisser, modeller eller utkast - kan\r\nupphovsrätt hävdas även till sådana förstadier, om dessa var för sig\r\nframstår som verk i lagens mening. Det är alltså ingen förutsättning för\r\nskydd att upphovsmannen med signatur eller liknande anger att\r\nskapandeprocessen är avslutad. Upphovsrättsligt skydd hindrar inte en annan\r\nperson att utnyttja samma idé för att skapa ett eget självständigt verk.\r\n\r\nDet upphovsrättsliga skyddssystemet är internationellt och Sverige är,\r\ni likhet med de flesta länder, bundet av flera internationella\r\nkonventioner på området. Den viktigaste av dessa är Bernkonventionen för\r\nskydd av litterära och konstnärliga verk. En av de grundläggande\r\nprinciperna i Bernkonventionen är regeln om att inget land får göra det\r\nupphovsrättsliga skyddet beroende av några som helst formalitetskrav.\r\nDet får alltså enligt konventionen inte ställas krav på t.ex. registrering.\r\n\r\nI den juridiska litteraturen anges att det formlösa rättsskyddet kunde\r\nantas leda till besvärande bevisproblem om tidpunkten för rättens\r\nuppkomst, men att sådana problem är relativt ovanliga i praxis (M.\r\nKoktvedgaard och M. Levin, Lärobok i immaterialrätt, 2002, s. 62 f.). Enligt\r\nförfattarna beror detta dels av upphovsrättens konstruktion, dels av\r\nverkens beskaffenhet. Upphovsrätten är konstruerad som ett efterbildningsskydd.\r\nDen omfattar inte någon prioritetsrätt, dvs. den skyddar inte mot andras\r\nsenare, självständiga prestationer som råkat bli liknande eller identiska.\r\nTidpunkten för verkets tillkomst har därför sällan betydelse. Vem som\r\när upphovsman utgör normalt inte heller något problem. Upphovsrättsliga\r\nverk har nämligen ofta - men inte alltid - en sådan starkt individuell\r\nprägel att de lätt kan hänföras till en eller flera bestämda personer.\r\nEn annan sak är att det ofta är praktiskt att upphovsmannen kopplas\r\nihop med sitt verk på ett tidigt stadium, t.ex. genom en entydig\r\n(elektronisk) signatur eller liknande. Identifikationen av upphovsmannen\r\nhar blivit en absolut nödvändighet om det skall gå att få ersättning\r\nför skilda massutnyttjanden och inte minst i digitala medier.\r\nMotionen\r\nChatrine Pålsson (kd) anför i motion L281 att det vore bra om det fanns\r\nett gemensamt system för registrering av litterära verk inom EU, bl.a.\r\nför att därigenom lättare kunna bevisa när ett verk har skapats.\r\nMotionären anser att Sverige borde kunna vara ett föregångsland och på\r\nett mer adekvat sätt erbjuda skydd av litterära verk. Enligt motionären\r\nbör frågan utredas, och ett tillkännagivande om en översyn av skyddet\r\nav litterära verk begärs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom redovisats ovan bygger det svenska upphovsrättssystemet på\r\ninternationella överenskommelser och då främst den s.k. Bernkonventionen. En\r\nav grundprinciperna i Bernkonventionen är att det upphovsrättsliga\r\nskyddet inte får göras beroende av några som helst formalitetskrav. Denna\r\nordning medför, såvitt utskottet har sig bekant, inte sådana problem\r\natt Sverige bör initiera en översyn av systemet.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L281.\r\nUpphovsrätt i anställningsförhållanden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår en motion om en översyn av frågan om upphovsrätt i\r\nanställningsförhållanden. Utskottet hänvisar till kommande arbete inom\r\nRegeringskansliet.\r\nBakgrund\r\nEn grundläggande princip i upphovsrätten är att ensamrätten tillkommer\r\nupphovsmannen själv. Principen är inskriven i 1 § upphovsrättslagen,\r\nsom anger att ensamrätten tillkommer den som skapat verket. Upphovsrätten,\r\nsom är att betrakta som en förmögenhetsrätt, kan dock disponeras genom\r\navtal. Det innebär att upphovsmannen fritt kan överlåta sin rätt, helt\r\neller delvis.\r\nUpphovsrättslagen innehåller inte någon allmän regel om rättsförhållandet\r\nmellan arbetsgivare och arbetstagare. Utgångspunkten är därför enligt\r\nlagen att rätten uppstår hos den anställde och att arbetsgivaren bara\r\nkan få en från den anställde avledd rätt. Ett anställningsavtal kan\r\ndock - även utan en uttrycklig avtalsklausul, t.ex. genom sedvänja i en\r\nviss bransch - innebära att förfoganderätten till verk som arbetstagaren\r\nskapar som ett led i sina arbetsuppgifter skall tillkomma arbetsgivaren.\r\n\r\nUpphovsrätten till datorprogram har i och med genomförandet i svensk\r\nrätt av ett EG-direktiv om rättsligt skydd för datorprogram fått en\r\nsärreglering vad gäller anställningsförhållanden. Enligt 40 a §\r\nupphovsrättslagen övergår upphovsrätten till ett datorprogram som är skapat\r\nav en arbetstagare som ett led i hans eller hennes arbetsuppgifter eller\r\nefter instruktioner av arbetsgivaren på arbetsgivaren, om inte något\r\nannat är avtalat (prop. 1992/93:48, bet. LU17, rskr. 125). Regelns\r\ntillkomst innebar emellertid inte någon egentlig förändring av rättsläget,\r\neftersom sedvänjan på detta område också tidigare innebar att program,\r\ntillkomna i anställningsförhållanden, ansetts överlåtna på arbetsgivaren\r\npå grund av anställningsavtalet.\r\nMotionen\r\nMagdalena Andersson och Elizabeth Nyström (båda m) pekar i motion L279\r\npå att upphovsrättslagen inte har någon särreglering för upphovsmän som\r\när anställda. I ett anställningsförhållande är det arbetsgivaren som\r\nstår för produktionskostnader, lön, semesterersättning och andra sociala\r\nförmåner till den anställde upphovsmannen, som därutöver är tillförsäkrad\r\nanställningstrygghet. Den för ett anställningsförhållande grundläggande\r\nprincipen om att frukterna av arbetet skall komma arbetsgivaren till\r\ngodo får dock inte genomslag på upphovsrättsområdet - annat än i fråga\r\nom datorprogram. Nya produkter, användningsformer och samarbeten som\r\ninte kunnat förutses och uttryckligen avtalas om vid anställningsförhållandets\r\ntillkomst kan enligt motionärerna inte tas i bruk utan förhandlingar\r\noch ofta kostsamma särregleringar rörande upphovsrätten. Därför begär\r\nmotionärerna ett tillkännagivande om att det snarast bör inledas en\r\növersyn med inriktning att införa en reglering enligt vilken upphovsrätten\r\ni anställningsförhållanden skall tillkomma arbetsgivaren.\r\nTidigare behandling\r\nI samband med behandlingen av ett motsvarande motionsyrkande våren 2001\r\nframhöll utskottet att Upphovsrättsutredningens arbete avslutades år\r\n1990 utan att utredningen hunnit lägga fram förslag i de frågor som\r\nregleras i 3 kap. upphovsrättslagen, dvs. upphovsrättens övergång. Vidare\r\nanfördes att regeringen därefter i olika sammanhang utlovat en översyn\r\nav reglerna om upphovsrätten i anställningsförhållanden (prop. 1994/95:58\r\ns. 21 och prop. 1996/97:111 s. 31). Något översynsarbete hade emellertid\r\ninte kommit till stånd. Enligt utskottets mening var det angeläget att\r\ndet utlovade arbetet sattes i gång. Utskottet förutsatte att så skulle\r\nske senast i samband med att direktivet om upphovsrätten i informationssamhället\r\nskall genomföras i svensk rätt. Ett genomförande av direktivet kommer\r\nnämligen att kräva en översyn av den svenska upphovsrättslagen, och\r\nutskottet förutsatte därför att bestämmelserna om upphovsrätten i\r\nanställningsförhållanden kommer att ses över i det sammanhanget. Något\r\nformellt tillkännagivande från riksdagens sida i frågan ansågs enligt\r\nutskottets mening inte behövligt. Motionen avstyrktes därför (bet.\r\n2000/01:LU8).\r\nVåren 2004 avstyrkte utskottet ett likalydande motionsyrkande med\r\nhänvisning till det arbete som pågår inom Regeringskansliet med att\r\ngenomföra EG-direktivet om upphovsrätt i informationssamhället och den\r\növersyn av upphovsrätten bl.a. vad gäller reglerna om upphovsrättens\r\növergång som därefter skall påbörjas (bet. 2003/04:LU17).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser alltjämt att den aviserade översynen av upphovsrättslagen\r\nbör avvaktas, och att det därför inte finns anledning att nu föreslå\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen bör således avslå motion\r\nL279.\r\nErsättning för kopiering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om en utvärdering av fördelningssystemet\r\nför kopieringsersättning. Utskottet hänvisar till kommande arbete inom\r\nRegeringskansliet. Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nI 2 kap. upphovsrättslagen finns bestämmelser om inskränkningar i\r\nupphovsrätten. En av dem, 13 §, innebär bl.a. att exemplar av upphovsrättsligt\r\nskyddade verk kan framställas genom reprografiskt förfarande (främst\r\nfotokopiering) inom undervisningsverksamhet, om det finns en sådan\r\navtalslicens som avses i 26 i § upphovsrättslagen. Därmed avses ett avtal\r\nom verksutnyttjande som ingåtts mellan en organisation som företräder\r\nett flertal svenska upphovsmän på området och någon som bedriver\r\nundervisningsverksamhet i organiserade former. Organisationen måste vara\r\nrepresentativ. Den skall företräda flertalet upphovsmän inom ett visst\r\nområde. Däremot krävs inte att den företräder alla de kategorier av\r\nupphovsmän som kan ingå i området som sådant (se H. Olsson,\r\nUpphovsrättslagstiftningen En kommentar, 1996, s. 188). Den upphovsrättsliga\r\norganisation som på reprografiområdet ingår avtal om kopiering i\r\nundervisningsverksamhet är Bonus Presskopia (Bild Ord Not Upphovsrättslig\r\nSamorganisation).\r\nEn avtalslicens enligt 26 i § upphovsrättslagen ger användaren rätt att\r\nutnyttja verk av det slag som avses med avtalet även om verkens upphovsmän\r\ninte företräds av organisationen. I paragrafens fjärde stycke har tagits\r\nin bestämmelser som avser att skapa vissa garantier för de upphovsmän\r\nsom står utanför en avtalsslutande organisation. Utanförstående upphovsmän\r\nhar rätt till samma ersättning och andra förmåner som upphovsmän företrädda\r\nav organisationen har rätt till. Dessutom har de utanförstående\r\nupphovsmännen tillförsäkrats en rätt att alltid få ersättning även i de\r\nfall då organisationen valt att använda sina medel till annat.\r\nMotionerna\r\nGunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c) anför i motion Kr357 att Bonus\r\nPresskopia inte tillåter alla konstnärsorganisationer att bli medlemmar.\r\nEnligt motionärerna måste staten av den anledningen överväga om den\r\nnuvarande metoden är den bästa för att fördela den statliga\r\nupphovsrättsersättningen. I motionen begärs ett tillkännagivande om en\r\nutvärdering\r\nav det rådande fördelningssystemet (yrkande 7).\r\nMotsvarande yrkande framställs också av Lennart Kollmats m.fl. (fp) i\r\nmotion Kr364 (yrkande 7 i denna del).\r\nRättspraxis\r\nMarknadsdomstolen har i en dom den 17 juni 1999 (MD 1999:13) prövat bl.\r\na. frågan om Bonus Presskopia gjort sig skyldig till missbruk av\r\ndominerande ställning enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20) genom att neka\r\ntvå mindre upphovsrättsliga organisationer medlemskap i Bonus Presskopia.\r\nMot bakgrund av hur avtalslicenssystemet i upphovsrättslagen är utformat\r\nansåg Marknadsdomstolen att Bonus Presskopias agerande inte kunde utgöra\r\nnågot sådant missbruk.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har behandlat likalydande motionsyrkanden tidigare, senast\r\nvåren 2004 (bet. 2003/04:LU17). Utskottet pekade då på den översyn av\r\nupphovsrätten som planeras efter att arbetet med att införliva EG-direktivet\r\nom upphovsrätten i informationssamhället har slutförts. Med hänvisning\r\ntill detta fann utskottet inte anledning att föreslå någon åtgärd från\r\nriksdagens sida med anledning av motionsyrkandena.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser alltjämt att den aviserade översynen av upphovsrättslagen\r\nbör avvaktas, och att det därför inte finns anledning att nu föreslå\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen bör således avslå motionerna\r\nKr357 yrkande 7 och Kr364 yrkande 7 i denna del.\r\nFöljerätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande om hanteringen av ersättningen enligt\r\nbestämmelserna om följerätt. Utskottet anser alltjämt att motionsönskemålet\r\när tillgodosett genom en dom från Högsta domstolen.\r\nBakgrund\r\nDet franska begreppet droit de suite är den vedertagna beteckningen för\r\nen till upphovsrätten knuten ersättning till bildkonstnärer när deras\r\nverk vidareförsäljs. Bestämmelser om droit de suite - följerätt - finns\r\ni 26 j § upphovsrättslagen. Bestämmelserna innebär att en konstnär har\r\nrätt till en andel av försäljningspriset när hans eller hennes konstverk\r\nvidareförsäljs yrkesmässigt.\r\nErsättningsrätten kan bara göras gällande av en organisation som företräder\r\nett flertal svenska upphovsmän på området. Ersättningsrätten förvaltas\r\nsålunda kollektivt. I den proposition som ligger till grund för reglerna\r\nom följerätt finns dock inga närmare uppgifter om hur uppbörd och\r\ndistribution av ersättningen skall hanteras (prop. 1994/95:151). I\r\nlagstiftningsärendet pekade utskottet därför på några betydelsefulla\r\nförutsättningar för att avgiftssystemet skall fungera som en upphovsrättsligt\r\ngrundad inkomstkälla för konstnärerna och deras arvingar. Ett effektivt\r\noch smidigt samarbete måste etableras med konsthandeln. Den totala\r\navgiftsvolymen måste vara tillräckligt stor för att bära de administrativa\r\nkostnaderna för systemet. En grundläggande förutsättning är vidare,\r\nframhöll utskottet, att rutinerna för att inkassera och distribuera\r\nersättningarna kan göras effektiva utan att de blir resurskrävande (bet.\r\n1995/96:LU1).\r\nMånga - men inte alla - länder inom EU har någon form av bestämmelser\r\nom följerätt. Bland de länder som har regler om följerätt skiljer sig\r\nreglernas innehåll åt, bl.a. vad gäller ersättningens storlek. Avsaknaden\r\nav regler i vissa länder och skillnaderna i reglernas utformning mellan\r\nländerna har inom EU ansetts kunna inverka negativt på den gemensamma\r\nmarknadens funktion.\r\nMot denna bakgrund antog rådet hösten 2001 direktivet om upphovsmannens\r\nrätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt),\r\n2001/84/EG. Medlemsstaterna skall ha genomfört direktivet i nationell\r\nrätt senast den 1 januari 2006.\r\nMotionen\r\nLennart Kollmats m.fl. (fp) hävdar i motion Kr364 att bara en organisation\r\nhittills har hanterat inkassering och utbetalning av ersättning vid\r\nvidareförsäljning av konstverk. Denna monopolsituation är enligt\r\nmotionärerna inte acceptabel, och i motionen begärs att detta skall ges\r\nregeringen till känna (yrkande 7 i denna del).\r\nTidigare behandling\r\nDå utskottet våren 2001 (bet. 2000/01:LU8) behandlade ett motionsyrkande\r\nmed motsvarande inriktning som det nu aktuella pekade utskottet på att\r\ntvå upphovsrättsorganisationer administrerar ifrågavarande avgifter.\r\nBUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige), som representerade omkring 4 000\r\nkonstnärer, var den organisation som inför ikraftträdandet av den nya\r\nlagstiftningen om följerätt hade förberett och organiserat sin verksamhet\r\nför att administrera inkasseringen och distributionen av ersättningsbeloppen.\r\nEn ny organisation, numera DUR (Konstnärernas Intresseförening för\r\ndroit de suite upphovsrätt i Sverige), hade därefter bildats för att\r\nbedriva samma verksamhet. Etableringen av den nya organisationen, som\r\nvid starten uppgavs ha omkring 750 medlemmar, föranledde ett antal\r\nrättsliga processer om rätten att administrera avgifterna.\r\nUtskottet redovisade också att det, enligt ett avgörande från Högsta\r\ndomstolen i oktober 2000 i mål mellan BUS och DUR (NJA 2000 s. 445),\r\nvar klarlagt att fler än en organisation samtidigt kan vara behöriga\r\natt administrera inkasseringsverksamheten. Mot denna bakgrund ansåg\r\nutskottet motionsyrkandet i fråga tillgodosett, och yrkandet avstyrktes.\r\n\r\nUtskottet var, med anledning av återkommande motionsyrkanden i frågan,\r\nav samma uppfattning våren 2002, våren 2003 och våren 2004 (bet.\r\n2001/02:LU17, 2002/03:LU16 respektive 2003/04:LU17).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller alltjämt sin uppfattning att motionsyrkandet är\r\ntillgodosett genom Högsta domstolens avgörande år 2000. Riksdagen bör\r\ndärför avslå motion Kr364 yrkande 7 i denna del.\r\nArenarätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om s.k. arenarätt. Utskottet hänvisar\r\ntill tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Jämför reservation\r\n8 (m, kd).\r\nBakgrund\r\nI upphovsrättslagen finns, som tidigare redovisats, bestämmelser om\r\nskydd för vissa prestationer som, även om de inte kan betecknas som\r\nlitterära eller konstnärliga verk, har ett visst samband med sådan\r\nverksamhet och påkallar skydd efter liknande principer som de som gäller\r\nför upphovsrätten. Sådana s.k. närstående rättigheter ger musiker,\r\nsångare, skådespelare och andra utövande konstnärer ett rättsligt skydd\r\ndå de framför litterära eller konstnärliga verk.\r\nBestämmelserna, som återfinns i 45 § upphovsrättslagen, gäller endast\r\nutövande konstnärer som framför litterära eller konstnärliga verk,\r\nexempelvis reciterar en dikt, spelar ett musikstycke på ett instrument\r\neller agerar i en spelfilm. Framförandet måste avse ett verk, men det\r\när utan betydelse om detta åtnjuter skydd eller inte. Skyddet omfattar\r\ndäremot inte exempelvis imitatörer, akrobater, cirkus- eller varietéartister\r\noch inte heller idrottsutövare.\r\nInom vissa utländska rättsordningar finns ett skydd även för framföranden\r\nsom inte avser litterära eller konstnärliga verk. Ett sådant skydd, en\r\ns.k. droit de stade (arenarätt), förbjuder oauktoriserad fixering och\r\növerföring av exempelvis sportprestationer (se H. Olsson,\r\nUpphovsrättslagstiftningen En kommentar, 1996, s. 258 samt M. Koktvedgaard och\r\nM.\r\nLevin, Lärobok i immaterialrätt, 2002, s. 96). I Sverige har vid olika\r\ntillfällen diskuterats huruvida man borde utvidga skyddet på sätt som\r\nskett på vissa håll i utlandet. Vid upphovsrättslagens tillkomst ansågs\r\nemellertid ett sådant skydd inte lämpligt (se NJA II 1961 s. 300 och s.\r\n304), och i samband med 1986 års lagstiftning om en förstärkning av\r\nskyddet för de närstående rättigheterna (prop. 1985/86:79, bet. LU32)\r\nhänvisades till att artister och andra utövare som saknar upphovsrättsligt\r\nskydd i allmänhet kontraktsvägen kan skaffa sig garantier mot att\r\nobehöriga upptagningar av deras prestationer sker.\r\nMotionerna\r\nIngemar Vänerlöv m.fl. (kd) pekar i motion L367 på att det i dag inte\r\nfinns någon skyddslagstiftning som gäller exempelvis arrangörer av\r\nidrottsevenemang. Motionärerna framhåller att s.k. arenarättigheter finns\r\ni vissa andra länder. Möjligheten att införa liknande rättigheter i\r\nSverige bör enligt motionärerna utredas, och det begärs att detta skall\r\nges regeringen till känna.\r\nEtt motsvarande yrkande om idrottens rätt att äga sina egna arrangemang\r\nframställs av Kent Olsson m.fl. (m) i motion Kr269 (yrkande 4).\r\nTidigare behandling\r\nMotioner med motsvarande innehåll har behandlats av utskottet vid ett\r\nflertal tidigare tillfällen, senast våren 2004 (bet. 2003/04:LU17).\r\nUtskottet har då uttalat att det varken i motionerna eller på annat\r\nsätt framförts några bärande skäl för att man i Sverige skall överväga\r\ninförande av ett nytt immaterialrättsligt skydd i enlighet med\r\nmotionsönskemålen. Utskottet har vidare konstaterat att regler om s.k.\r\narenarätt inte förefaller förekomma i något europeiskt land. Frågan har\r\nsåvitt utskottet erfarit inte heller varit aktuell inom EU eller i något\r\nannat internationellt sammanhang under senare tid.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare inställning och anser att riksdagen\r\nbör avslå motionerna L367 och Kr269 yrkande 4.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Gemenskapspatent, punkt 1 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om gemenskapspatent. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:N413 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige saknas inte företagsidéer, och det är viktigt att stödja\r\nuppfinnare både i idéstadiet och när idéerna skall realiseras. Som\r\nmotionärerna framhåller leder idéer ofta fram till att företag startas.\r\nI Sverige sker dock detta i mindre utsträckning än i andra länder. Mot\r\nden bakgrunden är det betydelsefullt att bl.a. reglerna för patentansökningar\r\när så enkla och smidiga som möjligt. Det är en viktig faktor för svensk\r\ninnovationsverksamhet.\r\nEtt sätt att få ett smidigare patentsystem är att i ännu större\r\nutsträckning tillskapa ett internationellt patentsamarbete. I det sammanhanget\r\när arbetet med att införa ett gemenskapspatent inom EU mycket viktigt.\r\nVi anser, i likhet med motionärerna, att Sverige med full kraft måste\r\nbidra till att det arbetet fullföljs.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion N413 yrkande\r\n8, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2.      Patent på biotekniska uppfinningar, punkt 2 (kd)\r\nav Yvonne Andersson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om patent på biotekniska uppfinningar. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ497 yrkande 39.\r\nStällningstagande\r\nMöjligheten att skydda äganderätten till uppfinningar är en förutsättning\r\nför att den biotekniska industrin skall kunna växa och skapa värden för\r\nmänskligheten. För att främja öppenhet, forskning, utveckling och\r\ninvesteringar behövs patenträtten och växtförädlarrätten. Som motionärerna\r\nframhåller handlar det om ensamrätten att utnyttja en intellektuell\r\nprestation - en uppfinning. Det handlar inte om att äga liv, enskilda\r\ngener eller organismer, växter eller djur. Patent skall inte beviljas\r\npå rena upptäckter av t.ex. en gen, gensekvens eller ett enzym. Jag\r\nanser därför, i likhet med motionärerna, att det är viktigt att\r\nupprätthålla den grundläggande skillnaden mellan upptäckt och uppfinning.\r\nVad\r\nsom nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion MJ497 yrkande 39,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3.      Patentintrångsförsäkring, punkt 4 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om patentintrångsförsäkring. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:N413 yrkande 9 och avslår motion 2004/05:L389.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEtt EG-direktiv om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter\r\när nu antaget och skall vara genomfört i nationell rätt senast i april\r\n2006. Direktivet kommer förhoppningsvis att leda till förbättringar\r\nsåvitt gäller problem med intrång i immateriella rättigheter. Vi anser\r\ndock att det därutöver finns anledning att inom ramen för EU-samarbetet\r\nuppmärksamma frågan om behovet för innovatörer att genom försäkringsskydd\r\nskaffa sig ekonomiska möjligheter att driva patentintrångsprocesser. Vi\r\ndelar motionärernas uppfattning att det bör utredas om det är möjligt\r\natt under konkurrensneutrala former införa någon form av europeisk\r\npatentintrångsförsäkring på kommersiell grund. Det får ankomma på regeringen\r\natt vidta åtgärder i enlighet med det anförda.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion N413 yrkande\r\n9 och med avslag på motion L389, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4.      Datorrelaterade uppfinningar, punkt 5 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om datorrelaterade uppfinningar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:T466 yrkande 13 och avslår motionerna 2004/05:Fi261\r\nyrkande 4 och 2004/05:L375.\r\nStällningstagande\r\nI det arbete som nu pågår med ett förslag till EG-direktiv om s.k.\r\nmjukvarupatent anser vi, i likhet med motionärerna, att gränsdragningen\r\nmellan upphovsrätt och patenträtt måste bevakas. Vi anser att det är\r\nviktigt att inte gå för långt i fråga om möjligheterna att få patent på\r\nmjukvara.\r\nEnligt vår mening skall mjukvara i allmänhet inte vara patenterbar. Den\r\nfria programutvecklingen får inte motarbetas. Däremot är det viktigt\r\natt det finns en möjlighet att bevilja patent för nya uppfinningar där\r\nmjukvara är en del av den tekniska lösningen. I de fall där patent -\r\ndär programvara ingår - beviljas, skall patentskyddet vad gäller\r\nprogramvaran endast avse programvarans användning för att lösa just det\r\ntekniska problem som uppfinningen som helhet tar sikte på.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion T466 yrkande\r\n13 och med avslag på motionerna Fi261 yrkande 4 och L375, som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Datorrelaterade uppfinningar, punkt 5 (v, c)\r\nav Tasso Stafilidis (v) och Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om datorrelaterade uppfinningar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:Fi261 yrkande 4 och 2004/05:L375 samt avslår\r\nmotion 2004/05:T466 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nVi delar uppfattningen att den svenska regeringen skall verka för att\r\npatent på mjukvara inte skall införas i Europa. Sådana patent kommer\r\natt hämma den tekniska utvecklingen, och de kommer att gynna storföretagen\r\npå de små företagens bekostnad. Det är mycket viktigt att datorrelaterade\r\npatent motsvarande de som redan finns i USA inte tillåts i Europa.\r\nDessutom har programvara redan i dag ett immaterialrättsligt skydd genom\r\nupphovsrätt, vilket vi anser tillräckligt.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna Fi261\r\nyrkande 4 och L375 samt med avslag på motion T466 yrkande 13, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6.      Upphovsrättsligt skydd, punkt 6 (m)\r\nav Inger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om upphovsrättsligt skydd. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:N248 yrkande 18 och 2004/05:Kr239 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att upphovsrätten behöver stärkas, inte minst i det\r\ninformationssamhälle vi nu lever i. Den piratkopiering som förekommer i dag\r\nutgör ett mycket stort problem för de företag som drabbas. Det minskar\r\nföretagens utrymme för produktutveckling och tar dessutom ifrån artister,\r\nfilmskapare och andra kulturutövare avkastningen av deras verk.\r\nUtvecklingen av ny teknik är viktig för att kunna övervaka rättighetshavarnas\r\negendom på ett bättre sätt. Lagstiftning för att motverka piratkopiering\r\nmåste dock bygga på en avvägning mellan de motstående intressen som är\r\ninvolverade, och sanktionerna måste stå i proportion till de förseelser\r\ndet är fråga om.\r\nMånga konstnärer, inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare. Det är\r\nviktigt att regler som kringgärdar småföretagandet förenklas och avskaffas.\r\nFörenklade regler skulle i hög grad underlätta även för konstnärer som\r\när småföretagare. Vidare måste konstnärer kunna känna sig säkra på att\r\nlagar och regler om upphovsrätt ger dem en fullgod säkerhet för att\r\nderas verk skall vara skyddade.\r\nDet får ankomma på regeringen att lägga fram erforderliga lagförslag\r\noch i övrigt vidta åtgärder i enlighet med det anförda.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna 2003/04:N248\r\nyrkande 18 och 2004/05:Kr239 yrkande 5, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n7.      Ersättning för kopiering, punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättning för kopiering. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:Kr357 yrkande 7 och 2004/05:Kr364 yrkande\r\n7 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nBonus Presskopia träffar avtal om fotokopiering av upphovsrättsligt\r\nskyddade verk och bevakar upphovsmännens ekonomiska intressen. Man\r\narbetar med detta på uppdrag av ett antal konstnärsorganisationer. Mindre\r\nkonstnärsorganisationer får dock inte ansluta sig till Bonus Presskopia,\r\neftersom bara en medlemsorganisation tillåts för varje konstform. Mot\r\nden bakgrunden anser vi, i likhet med motionärerna, att regeringen måste\r\növerväga om den nuvarande metoden är den bästa för att fördela den\r\nstatliga upphovsrättsersättningen. En utvärdering av det rådande\r\nfördelningssystemet bör göras.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna Kr357\r\nyrkande 7 och Kr364 yrkande 7 i denna del, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n8.      Arenarätt, punkt 11 (m, kd)\r\nav Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m) och\r\nHenrik von Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om arenarätt. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:L367 och 2004/05:Kr269 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nVi kan konstatera att det i Sverige saknas en särskild skyddslagstiftning\r\nför arrangörer av idrottsevenemang. Visserligen har arrangörerna av\r\nsådana evenemang en rätt till arenan där evenemanget äger rum, men\r\ninformationen kring evenemanget saknar immaterialrättsligt skydd. En\r\nsådan skyddslagstiftning, s.k. arenarätt, finns i vissa andra länder.\r\nEnligt vår mening finns det skäl att i en utredning närmare analysera\r\nbehovet av en lagstiftning om arenarätt även i Sverige. Det får ankomma\r\npå regeringen att tillkalla en sådan utredning och utfärda direktiv i\r\nenlighet med det anförda.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna L367 och\r\nKr269 yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av reformerad upphovsrätt (avsnitt\r\n5.5.6).\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen inom EU:s beslutande organ verkar för\r\natt databehandling inte uppfattas som tillhörande ett teknikområde i\r\npatenträttslig mening och att innovationer på databehandlingsområdet\r\ninte uppfattas som uppfinningar i patenträttslig mening.\r\n2004/05:L279 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av frågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden.\r\n\r\n2004/05:L281 av Chatrine Pålsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en översyn av skyddet av litterära verk.\r\n2004/05:L367 av Ingemar Vänerlöv m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning av arenarättigheter för evenemang som i dag saknar\r\nupphovsrätt.\r\n2004/05:L373 av Gunnar Nordmark (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag\r\ntill förändrad patentlagstiftning och andra åtgärder som krävs för att\r\nmöjliggöra export av billiga läkemedel till u-länder.\r\n2004/05:L375 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (båda mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen i EU bör verka för att programvarupatent inte\r\ninförs i Europa.\r\n2004/05:L389 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättande av en statlig patentförsäkring för att skydda\r\nsvenska innovationer.\r\n2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upphovsrätten.\r\n2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om idrottens rätt att äga sina egna arrangemang.\r\n2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utvärdering av fördelningen av den statliga\r\nupphovsrättsersättningen.\r\n2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upphovsrättslig ersättning till konstnärer och droit\r\nde suite.\r\n2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upphovsrätt och patent.\r\n2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n39.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upphovsrätt för gentekniska uppfinningar.\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om gemenskapspatent.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en europeisk patentintrångsförsäkring.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Gemenskapspatent",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N413 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Patent på biotekniska uppfinningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Export av läkemedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L373.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Patentintrångsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L389 och 2004/05:N413 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Datorrelaterade uppfinningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi261 yrkande 4, 2004/05:L375 och 2004/05:T466 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\"",
          "votering_id": "D77855B7-B674-43BC-AE23-07D74104626D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "3",
                    "0",
                    "35",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "180",
                    "53",
                    "35",
                    "81"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D77855B7-B674-43BC-AE23-07D74104626D",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Upphovsrättsligt skydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N248 yrkande 18 och 2004/05:Kr239 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "508194A7-6F65-48FF-8BA6-752154F2B9D9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "228",
                    "40",
                    "0",
                    "81"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/508194A7-6F65-48FF-8BA6-752154F2B9D9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Upphovsrätt genom registrering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L281.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Upphovsrätt i anställningsförhållanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L279.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ersättning för kopiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr357 yrkande 7 och 2004/05:Kr364 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2C80B318-B577-4BCA-870C-80BFFC425338",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "150",
                    "119",
                    "0",
                    "80"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2C80B318-B577-4BCA-870C-80BFFC425338",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Följerätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr364 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Arenarätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L367 och 2004/05:Kr269 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "B3C078F4-152A-4BC8-8803-981B71C19A83",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "204",
                    "64",
                    "0",
                    "81"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B3C078F4-152A-4BC8-8803-981B71C19A83",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Gemenskapspatent",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Patent på biotekniska uppfinningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Patentintrångsförsäkring",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Datorrelaterade uppfinningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Datorrelaterade uppfinningar",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Upphovsrättsligt skydd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Ersättning för kopiering",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Arenarätt",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-01-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-01-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-01-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-01-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-01-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 05:27:36"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner som handlar om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om gemenskapspatent, patent på biotekniska uppfinningar, upphovsrätt och ersättning för kopiering. Riksdagen sade nej till motionerna genom att hänvisa till tidigare beslut och genom att peka på arbete som pågår både i Sverige och på EU-nivå inom det immaterialrättsliga området. ",
          "dok_id": "GS01LU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Nej till motioner om immaterialrätt (LU7)",
          "dok_id": "GS01LU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 05:27:36"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01LU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner som handlar om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om gemenskapspatent, patent på biotekniska uppfinningar, upphovsrätt och ersättning för kopiering. Lagutskottet säger nej till motionerna genom att hänvisa till tidigare beslut och genom att peka på arbete som pågår både i Sverige och på EU-nivå inom det immaterialrättsliga området.</p>",
          "dok_id": "GS01LU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:07"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Nej till motioner om immaterialrätt (LU7)",
          "dok_id": "GS01LU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:07"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01LU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_LU_7.pdf",
          "filstorlek": "288496",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Immaterialrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/11D01351-2642-4785-AACF-4340CAF687CD"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_id": "GR02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi261 Öppen informationsinfrastruktur",
          "ref_dok_id": "GS02Fi261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi261",
          "ref_dok_titel": "Öppen informationsinfrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr239 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr239",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr269 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr269",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr357 Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr357",
          "ref_dok_titel": "Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr364 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr364",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L279 Upphovsrätten i anställningsförhållanden",
          "ref_dok_id": "GS02L279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L279",
          "ref_dok_titel": "Upphovsrätten i anställningsförhållanden",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L281 Registrering av litterära verk",
          "ref_dok_id": "GS02L281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L281",
          "ref_dok_titel": "Registrering av litterära verk",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L367 Evenemangsarrangörers arenarättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02L367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L367",
          "ref_dok_titel": "Evenemangsarrangörers arenarättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L373 Export av billiga läkemedel till u-länder",
          "ref_dok_id": "GS02L373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L373",
          "ref_dok_titel": "Export av billiga läkemedel till u-länder",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Nordmark (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L375 Programvarupatent",
          "ref_dok_id": "GS02L375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L375",
          "ref_dok_titel": "Programvarupatent",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L389 Patentintrångsförsäkring",
          "ref_dok_id": "GS02L389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L389",
          "ref_dok_titel": "Patentintrångsförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ497 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ497",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T466 Information och kommunikation för förändring",
          "ref_dok_id": "GS02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Information och kommunikation för förändring",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-01-26",
          "ref_dok_id": "GS0964",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "64",
          "ref_dok_titel": "2005-01-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-01-26",
          "ref_dok_id": "GS0964",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "64",
          "ref_dok_titel": "2005-01-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}