{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222363",
      "dok_id": "GS01LU23",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "LU23",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:LU23",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "23",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-26 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:12",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:17",
      "titel": "Ny aktiebolagslag",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01LU23/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01LU23",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01LU23",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01LU23",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:LU23</div><h1>Ny aktiebolagslag</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:85 Ny\r\naktiebolagslag jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen.\r\nI propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny aktiebolagslag\r\nsom skall ersätta 1975 års aktiebolagslag. Propositionen innehåller\r\näven förslag till ändringar i ett antal andra lagar. Den nya aktiebolagslagen\r\nsyftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska\r\naktiebolagsrätten. Förslaget syftar även till att åstadkomma större\r\nflexibilitet för företagen.\r\nDen föreslagna lagen innehåller bestämmelser om bl.a. bolagsbildning,\r\naktier, bolagets organisation, ökning av aktiekapitalet, värdeöverföring,\r\nfusion, delning av bolag, byte av bolagskategori och inlösen av\r\nminoritetsaktier.\r\nLagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen, med några smärre lagtekniska justeringar,\r\nantar lagförslagen och avslår samtliga motionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns 19 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ansvarsgenombrott i advokataktiebolag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L18 yrkande 1 och 2004/05:L19\r\nyrkande 4.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Aktiekapitalet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 5 och 6.\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n3.      Stiftelseurkundens innehåll\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 7.\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n4.      Aktieboken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L17 yrkande 1 och 2004/05:L18\r\nyrkande 3.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5.      Samtyckesförbehåll\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 11.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n6.      Majoritetskrav vid upphävande av förbehåll\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 12.\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n7.      Hembud\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 8-10.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n8.      Lösenbeloppet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L16 yrkande 1.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Den gode mannen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L16 yrkande 2.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Verkställighet av skiljedom\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L17 yrkande 2 och 2004/05:L18\r\nyrkande 4.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Majoritetsägarnas skyldigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L18 yrkande 5.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n12.     Revisionspliktens omfattning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 13.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13.     Revisorer\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 14-16.\r\nReservation 13 (c)\r\n\r\n14.     Vinstutdelning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 18.\r\nReservation 14 (c)\r\n\r\n15.     Reservfond\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 17.\r\nReservation 15 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n16.     Fusion\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L16 yrkande 3, 2004/05:L17 yrkande\r\n3 och 2004/05:L18 yrkande 2.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n17.     Preskription\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L16 yrkande 4.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n18.     Aktiebolagslagen\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till aktiebolagslag med de ändringarna\r\natt- i 8 kap. 47 § ordet \"minst\" skall bytas ut mot orden \"mer än\",- i\r\n10 kap. 22 § första stycket uttrycket \"20 §\" skall bytas ut mot uttrycket\r\n\"21 §\",- 21 kap. 8 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,\r\n- i 22 kap. 10 § tredje stycket uttrycket \"5 § första stycket 3\" skall\r\nbytas ut mot uttrycket \"5 § andra stycket 3\",- i 24 kap. 28 § första\r\nstycket 1 ordet \"fusionen\" skall bytas ut mot ordet \"delningen\". Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:85 i denna del.\r\n\r\n19.     Övriga lagförslag\r\nRiksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om införande av\r\naktiebolagslagen (2005:000),b) lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande\r\nav pensionsutfästelse m.m.,c) lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa\r\nriktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.,d) lag om ändring i lagen\r\n(1987:667) om ekonomiska föreningar,e) lag om ändring i årsredovisningslagen\r\n(1995:1554),f) lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i\r\nkreditinstitut och värdepappersbolag,g) lag om ändring i lagen (1998:1479)\r\nom kontoföring av finansiella instrument.Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:85 i denna del.\r\n\r\n20.     Regelförenkling\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21.     Konsekvensanalys\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 3.\r\nReservation 19 (c)\r\n\r\nStockholm den 26 maj 2005\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Inger René (m), Marianne\r\nCarlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes\r\n(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),\r\nMaria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin\r\nAndreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von\r\nSydow (m), Pia Nilsson (s) och Johan Löfstrand (s).</pre><pre>\r\nAllmän bakgrund\r\nInledning\r\nAktiebolaget kännetecknas av att de som deltar i bolaget, aktieägarna,\r\ninte ansvarar personligen för bolagets förpliktelser. Denna frihet\r\nfrån personligt ansvar balanseras av ett flertal regler som syftar till\r\natt ge bolagets borgenärer ett visst skydd, framför allt regler om att\r\ndet i bolaget skall finnas en viss marginal mellan tillgångar och skulder,\r\nett aktiekapital. Aktiebolagsformen ger aktieägarna möjlighet att driva\r\nverksamhet utan att riskera mer än det ursprungligen satsade och\r\ntillskjutna kapitalet. De borgenärsskyddsregler som aktiebolagsformen är\r\nkringgärdad av bidrar samtidigt till att minska riskerna för den som\r\nrättshandlar med bolaget. Karakteristiskt för aktiebolaget är också att\r\nandelarna i bolaget, aktierna, normalt är fritt överlåtbara och kan\r\nspridas på ett stort antal händer. Det bidrar till att underlätta\r\nbolagets finansiering; betydande kapital kan ackumuleras genom små bidrag\r\nfrån ett stort antal investerare som vet att de kan dra sig ur aktiebolaget\r\nnär de vill använda sina resurser för andra ändamål. Dessa bolagsformens\r\nkarakteristika gör den särskilt väl ägnad att användas i samband med\r\nsatsningar på ny och mera omfattande ekonomisk verksamhet. I dag torde\r\naktiebolagsformen förekomma i nästan alla länder i världen.\r\nAktiebolagsformen har rötter tillbaka till medeltiden, men det var först\r\nunder 1600- och 1700-talen som den fick någon utbredning av betydelse.\r\nOckså i Sverige tillkom då aktiebolagsliknande företag, s.k. kompanier,\r\nsom grundades på privilegier från kronan. Lagstiftning om aktiebolag\r\ntillkom emellertid mera allmänt först under 1800-talet. Den första\r\nsvenska aktiebolagslagen stiftades år 1848. Enligt denna fick verksamhet\r\ndrivas i aktiebolagsform enbart efter oktroj från staten. 1848 års\r\naktiebolagslag följdes sedermera av nya aktiebolagslagar år 1895 och år\r\n1910. Dessa byggde - liksom följande aktiebolagslagar - på ett s.k.\r\nnormativsystem, som innebär att det för att bilda ett bolag inte krävs\r\nnågot särskilt tillstånd från staten, men bolaget måste uppfylla vissa\r\ni lagen angivna förutsättningar för att kunna registreras.\r\nEfter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete\r\npå bolagsrättens område, inriktat på att avhjälpa de brister i lagstiftningen\r\nsom kraschen ansågs vara ett tecken på. Arbetet ledde fram till att det\r\når 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs nu gällande\r\naktiebolagslag (1975:1385).\r\nBolagsrätten på EU-nivå\r\nEn av EU:s grundpelare är upprättandet av en gemensam inre marknad. Som\r\nett led i genomförandet av den inre marknaden har ett EG-rättsligt\r\nregelverk utvecklats på bolagsrättens område. Syftet med EG:s bolagsrätt\r\när att underlätta bolagens verksamhet och samarbete på den gemensamma\r\nmarknaden genom att skapa likvärdiga rättsliga förutsättningar för bolag\r\nverksamma i olika EU-länder.\r\nSedan slutet av 1960-talet har antagits en serie bolagsrättsliga direktiv.\r\nHärigenom har en del av skillnaderna mellan medlemsstaternas bolagsrättsliga\r\nlagstiftning jämnats ut. Direktiven behandlar dels rent bolagsrättsliga\r\nspörsmål, dels frågor rörande redovisning och revisorer.\r\nVid sidan av detta harmoniseringsarbete har det inom EU länge bedrivits\r\narbete med att skapa särskilda europeiska associationsformer. Genom\r\nförordningen (EEG) nr 2137/85 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar\r\n(EEIG) sjösattes i mitten av 1980-talet den första av dessa former. En\r\neuropeisk ekonomisk intressegruppering kan närmast liknas vid ett\r\nhandelsbolag. I oktober 2001 antogs vidare förordningen (EG) nr 2157/2001\r\nom stadga för europabolag (SE-förordningen) och ett därtill knutet\r\ndirektiv om arbetstagarinflytande i sådana bolag. Tanken är att ett\r\neuropabolag skall fungera som en europeisk associationsform för\r\ngränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform.\r\nI sammanhanget bör även nämnas att kommissionen i maj 2003 lade fram\r\nett meddelande med en handlingsplan för modernare bolagsrätt och\r\neffektivare företagsstyrning i Europeiska unionen, KOM(2003)284. Handlingsplanen\r\ninnehåller förslag till en lång rad åtgärder på bolagsrättens område.\r\nMed anledning av handlingsplanen lade kommissionen i november 2003 fram\r\nett förslag till ett tionde bolagsrättsligt direktiv om gränsöverskridande\r\nfusioner, KOM(2003)703.\r\nÄrendet och dess beredning\r\nAktiebolagsrätten har sedan början av 1990-talet varit föremål för ett\r\nfortlöpande reformarbete. Sålunda tillkallade regeringen i juni 1990 en\r\nkommitté med uppdrag att göra en översyn av aktiebolagslagen,\r\nAktiebolagskommittén (dir. 1990:46). Kommittén har avgett delbetänkandena\r\n(SOU 1992:13) Bundna aktier, (SOU 1992:83) Aktiebolagslagen och EU,\r\n(SOU 1995:44) Aktiebolagets organisation, (SOU 1997:22) Aktiebolagets\r\nkapital, (SOU 1997:168) Vinstutdelning i aktiebolag och (SOU 1999:36)\r\nLikvidation av aktiebolag. Förslagen i delbetänkandena har redan delvis\r\nlett till lagstiftning, bl.a. på så sätt att 7-11 och 13-15 kap.\r\naktiebolagslagen fått ny lydelse (se bl.a. prop. 1992/93:68 bet. LU14,\r\nprop. 1993/94:196 bet. LU32, prop. 1997/98:99 bet. LU26).\r\nI januari 2001 överlämnade kommittén slutbetänkandet (SOU 2001:1) Ny\r\naktiebolagslag. Betänkandet innehåller förslag till en helt ny aktiebolagslag.\r\nFörslagen i slutbetänkandet grundar sig till stora delar på de\r\növerväganden och förslag som kommittén har lämnat i de tidigare delbetänkandena.\r\nDe aktuella delbetänkandena och slutbetänkandet har remissbehandlats.\r\nPå regeringens uppdrag har Nutek analyserat de konsekvenser förslagen\r\ni slutbetänkandet kan få för mindre företag. På Justitiedepartementets\r\nuppdrag har professorn Per Thorell upprättat en promemoria angående\r\nvissa frågor om vinstutdelning i aktiebolag och professorn Lars Vinell\r\ngjort en konsekvensanalys avseende de föreslagna reglerna om värdeöverföring.\r\n\r\nInom Regeringskansliet har också upprättats dels departementspromemorian\r\n(Ds 2003:24) Åtgärder mot missbruk inom associationsrätten, dels\r\npromemorian Några frågor om revision. Promemoriorna har remissbehandlats.\r\nNågra av förslagen i promemoriorna tas upp i förevarande proposition.\r\n\r\nEtt utkast till lagrådsremiss upprättades inom Justitiedepartement i\r\nfebruari 2004. Utkastet behandlades vid ett remissmöte den 8 mars 2004.\r\n\r\nPå grundval av nu redovisat beredningsunderlag föreslår regeringen -\r\nefter Lagrådets hörande - att riksdagen antar de i propositionen framlagda\r\nförslagen till ny aktiebolagslag och lag om införande av aktiebolagslagen\r\nsamt förslag till ändringar i ett antal andra lagar på det associations-\r\noch redovisningsrättsliga området.\r\nRegeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.\r\nPropositionen, som bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, har föranlett\r\nfyra motioner innehållande sammanlagt 38 yrkanden. Förslagen i motionerna\r\nfinns i bilaga 1.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen anför i propositionen under rubriken Propositionens huvudsakliga\r\ninnehåll följande.\r\nI propositionen lämnas förslag till en ny aktiebolagslag. Förslaget\r\ninnebär, i förhållande till den nuvarande aktiebolagslagen från 1975,\r\nen språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten.\r\nFörslaget syftar också till att åstadkomma större flexibilitet för\r\nföretagen, t.ex. vad gäller möjligheterna att reglera frågor i\r\nbolagsordningen. De särskilda reglerna om riktade emissioner i den s.k.\r\nLeo-lagen föreslås föras över till den nya lagen.\r\nBland de sakliga nyheterna i förslaget kan följande nämnas.\r\nBestämmelserna om bildande av aktiebolag ges en ny utformning som bättre\r\növerensstämmer med hur bolagsbildning i praktiken går till. De nuvarande\r\nbestämmelserna om s.k. uppskjuten apport tas bort, såvitt gäller privata\r\naktiebolag. Också kravet på att det för aktierna skall anges ett nominellt\r\nbelopp tas bort. Bolag som inte är avstämningsbolag ges nya möjligheter\r\natt begränsa aktiernas överlåtbarhet genom s.k. samtyckes- och\r\nförköpsförbehåll.\r\nI syfte att förbättra aktieägarnas inflytande i bolaget föreslås ett\r\nsärskilt system för insamlande av fullmakter inför bolagsstämman.\r\nFörslaget innehåller också bestämmelser om utomståendes rätt att närvara\r\npå bolagsstämma. I propositionen diskuteras också frågor kring aktieägarnas\r\nmöjligheter att delta i bolagsstämma på distans, t.ex. via datoruppkoppling.\r\nDet föreslås också att ändringar i styrelsens sammansättning i\r\nfortsättningen skall få verkan från den tidpunkt då anmälan om registrering\r\nkom in till Bolagsverket. Vidare föreslås att olika slag av\r\naktiebolagsrättsliga dokument (protokoll, revisorsintyg, fullmakter m.m.) skall\r\nkunna komma till uttryck i elektroniska dokument, undertecknade med\r\navancerad elektronisk signatur.\r\nReglerna om kapitalökning föreslås få en ny utformning. De föreslagna\r\nbestämmelserna innebär i den delen bl.a. att det blir möjligt att ge ut\r\nfristående teckningsoptioner och att s.k. kapitalandelslån inte längre\r\nskall vara förbjudna.\r\nEnligt förslaget skall bestämmelserna om olika slag av värdeöverföringar\r\nfrån bolaget ges en mera enhetlig utformning än de hittills har haft.\r\nLiksom hittills skall enbart bolagets fria egna kapital kunna utnyttjas\r\nför värdeöverföringar. Några av de nuvarande begränsningarna för\r\nvinstutdelning, såsom den s.k. koncernspärren, tas bort. När utrymmet för\r\nvärdeöverföring, t.ex. vinstutdelning, bestäms, skall i stället större\r\nhänsyn tas till förhållandena i det enskilda fallet. - Det föreslås\r\nvidare att majoritetsbeslut om vinstutdelning skall kunna fattas på\r\nextra bolagsstämma (s.k. efterutdelning).\r\nFörslaget innehåller också förtydligande regler om inlösen av\r\nminoritetsaktier. Enligt förslaget skall lösenbeloppet vid sådan inlösen\r\nnormalt utgöras av aktiens marknadsvärde.\r\nDet föreslås också att det skall införas ett nytt rättsligt instrument\r\ni lagen, delning av aktiebolag. Delning innebär att ett aktiebolag delas\r\nupp på två eller flera bolag.\r\nLagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nAllmänna överväganden\r\n1975 års aktiebolagslag har nu varit i kraft i närmare 30 år. Sedan\r\nlagens tillkomst har samhället genomgått stora förändringar, bl.a. genom\r\ninternationaliseringen, Sveriges medlemskap i EU och teknikutvecklingen.\r\n\r\nSom redovisats inledningsvis har denna utveckling i olika sammanhang\r\nföranlett en rad ändringar i aktiebolagslagen. Lagen har härigenom så\r\nsmåningom kommit att förlora en del av sin struktur, sin överskådlighet\r\noch sin begriplighet. Redan denna omständighet har, enligt utskottets\r\nmening, motiverat en samlad översyn av det aktiebolagsrättsliga regelverket.\r\n\r\nHärtill kommer att det skett viktiga förändringar i svenskt näringsliv\r\nunder de senaste decennierna. Utskottet vill i det sammanhanget peka på\r\nden ändrade ägarstrukturen i de börsnoterade svenska bolagen. Sålunda\r\nhar det utländska ägandet ökat väsentligt, särskilt under slutet av\r\n1990-talet. Många av de största svenska aktiebolagen ägs således i dag\r\ntill mer än hälften av utländska rättssubjekt. Dessa utländska ägare är\r\nofta pensionsfonder och liknande institutioner som placerar sina tillgångar\r\ni aktier, men sällan ingriper i bolagens skötsel. Även bland de svenska\r\nägarna märks i allt större utsträckning fonder, försäkringsbolag och\r\nandra institutioner. Gruppen fysiska personer, vilken för några decennier\r\nsedan ägde merparten av aktierna i de svenska börsnoterade bolagen, har\r\nnumera fått sitt inflytande betydligt reducerat. Som framhålls i\r\npropositionen framstår det, enligt utskottets mening, som angeläget att se\r\növer den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen så att den ger såväl\r\nde svenska som de utländska institutionerna effektiva möjligheter att\r\ndelta i de svenska aktiebolagens förvaltning.\r\nDen ökade internationaliseringen kommer bl.a. till uttryck i det svenska\r\nmedlemskapet i EU. Det blir därmed allt viktigare att den svenska\r\naktiebolagslagen framstår som konkurrenskraftig jämfört med de regelverk\r\nsom gäller i andra EU-länder liksom givetvis att lagen står i\r\növerensstämmelse med EG-rätten. Det blir också allt viktigare för svenska\r\nföretag att kunna skaffa kapital på den internationella kapitalmarknaden.\r\nAv betydelse för aktiebolagens möjlighet att göra detta är givetvis\r\natt den svenska aktiebolagsformen åtnjuter förståelse och förtroende i\r\nomvärlden. Det är således, enligt utskottets mening, angeläget att den\r\nsvenska aktiebolagslagen ligger i linje med den internationella\r\nutvecklingen på det aktiebolagsrättsliga området.\r\nI likhet med regeringen anser utskottet, mot den nu skisserade bakgrunden,\r\natt tiden är mogen för en ny omarbetad svensk aktiebolagslag. Behovet\r\nhärav har inte heller ifrågasatts motionsvis.\r\nDärmed övergår utskottet till att under skilda rubriker behandla de\r\nolika spörsmål som har aktualiserats i motionerna.\r\nAnsvarsgenombrott i advokataktiebolag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden med krav på avskaffande av det personliga\r\nbetalningsansvaret för delägare i advokataktiebolag. Jämför reservation\r\n1 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nSom påpekats inledningsvis är ett av aktiebolagets främsta kännetecken\r\natt delägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Ett\r\naktiebolags borgenärer är således som regel hänvisade till att söka få\r\nbetalning för sina fordringar ur bolagets tillgångar. Aktiebolagslagen\r\ninnehåller några uttryckliga undantag från denna grundprincip. Ett sådant\r\nundantag gäller advokataktiebolag. Sålunda föreskrivs i 1 kap. 1 § andra\r\nstycket aktiebolagslagen att delägare i aktiebolag, som bedriver\r\nadvokatverksamhet, svarar solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser\r\nmot klienter som bolaget ådrager sig medan han eller hon är delägare.\r\nBestämmelsen infördes år 1977 i samband med att det blev möjligt för\r\nSveriges advokatsamfund att meddela dispens från ett då gällande generellt\r\nförbud mot att driva advokatverksamhet i aktiebolagsform och syftar\r\ntill att fungera som ett skydd i ekonomiskt avseende för enskilda\r\nklienter (prop. 1977/78:2, bet. JuU 1977/78:10, rskr. 21).\r\nFörbudet mot att bedriva advokatverksamhet i aktiebolagsform avskaffades\r\når 1994 i samband med vissa ändringar i rättegångsbalken som var föranledda\r\nav EES-avtalet. Undantaget i 1 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen\r\nbehölls dock (prop. 1992/93:64, bet. JuU13, rskr. 73).\r\nFrågan om delägarens personliga ansvar i ett advokataktiebolag övervägdes\r\nav Advokatkommittén i dess betänkande (SOU 1999:31) Tillsyn över advokater\r\nm.m. Kommittén fann att det skulle föra alltför långt att helt avstå\r\nfrån att reglera frågan. Ansvaret borde dock, menade kommittén, inskränkas\r\npå så sätt att endast delägare i advokataktiebolag som varit ansvarig\r\nför ett advokatuppdrag solidariskt med aktiebolaget skulle svara för\r\nsådana förpliktelser mot klienten som bolaget ådragit sig medan han\r\neller hon är delägare. Aktiebolagskommittén föreslog i sitt slutbetänkande\r\n(SOU 2001:1) Ny aktiebolagslag en motsvarande ordning.\r\nPropositionen\r\nRegeringen anför i propositionen att ytterligare beredningsunderlag\r\nmåste inhämtas innan man slutligt kan ta ställning till om det personliga\r\nbetalningsansvaret, som föreslagits av bl.a. Lagrådet och Sveriges\r\nadvokatsamfund, skall avskaffas. Enligt vad som redovisas i propositionen\r\navser regeringen att inleda en översyn av frågan. I avvaktan på resultatet\r\nav denna översyn föreslår regeringen en inskränkning i det personliga\r\nbetalningsansvaret i enlighet med Advokatkommitténs och Aktiebolagskommitténs\r\nförslag. Förslaget innebär att aktieägare i advokataktiebolag liksom i\r\ndag i viss utsträckning skall svara solidariskt med bolaget för\r\nförpliktelser mot klienter. Ansvaret skall endast omfatta sådana förpliktelser\r\nsom bolaget ådrar sig i advokatuppdrag som aktieägaren svarar för.\r\nMotionerna\r\nYvonne Andersson m.fl. (kd) argumenterar i motion L18 för uppfattningen\r\natt det inte är påkallat med någon särskild undantagsregel om\r\nansvarsgenombrott i advokataktiebolag. Motionärerna pekar på att det inte\r\nförekommer några motsvarande regler för andra yrkesgrupper, vars uppdrag\r\nockså kan sägas vara personliga. Dessutom är klienternas skyddsbehov,\r\nmenar motionärerna, tillgodosett genom de försäkringar som advokatbyråer\r\när skyldiga att hålla sig med. I motionen begärs ett tillkännagivande\r\nom att regeringen skall återkomma med ett lagförslag som innebär ett\r\navskaffande av ansvarsgenombrottet (yrkande 1).\r\nEtt yrkande med motsvarande innebörd finns i motion L19 av Viviann Gerdin\r\nm.fl. (c) (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI likhet med regeringen anser utskottet att det erfordras ytterligare\r\nberedningsunderlag innan ett slutligt ställningstagande kan komma till\r\nstånd i frågan huruvida det personliga betalningsansvaret i advokataktiebolag\r\nskall avskaffas eller ej. Utskottet är således inte berett att i\r\nförevarande lagstiftningsärende ställa sig bakom kravet på ett helt\r\navskaffande av undantaget.\r\nNär det sedan gäller den närmare utformningen av det personliga\r\nbetalningsansvaret delar utskottet regeringens uppfattning att detta i dag\r\ntäcker mer än vad det behöver täcka. Som framhålls i propositionen är\r\ndet rimligt att delägarens ekonomiska ansvar kopplas till de uppdrag\r\ndenne har åtagit sig att svara för. En sådan ordning motsvarar också\r\nvad som redan gäller i övriga nordiska länder. I avvaktan på resultatet\r\nav det i propositionen aviserade översynsarbetet bör betalningsansvaret\r\nsåledes inskränkas i enlighet med vad regeringen föreslagit.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L18\r\nyrkande 1 och L19 yrkande 4.\r\nAktiekapitalet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår yrkanden som gäller dels aktiekapitalets storlek, dels\r\ninförande av en möjlighet att på frivillig grund kvarstå i systemet med\r\nnominella aktier. Jämför reservation 2 (c).\r\nBakgrund\r\nEnligt 1 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen skall ett aktiebolag\r\nha ett aktiekapital. Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier,\r\nskall dessa lyda på lika belopp, dvs. det nominella beloppet. Bolagets\r\naktiekapital utgörs av summan av de nominella beloppen av tecknade och\r\ntilldelade aktier. En akties nominella belopp skall anges i bolagsordningen\r\noch vara bestämt i samma valuta som aktiekapitalet.\r\nOm aktiekapitalet är bestämt i kronor, skall det i ett privat aktiebolag\r\nuppgå till minst 100 000 kr och i ett publikt aktiebolag till minst\r\n500 000 kr. Vad gäller publika aktiebolag följer av det andra bolagsrättsliga\r\ndirektivet, det s.k. kapitaldirektivet, att aktiekapitalet skall uppgå\r\ntill minst 25 000 euro. Något motsvarande EG-rättsligt krav på minsta\r\naktiekapital finns inte beträffande de privata aktiebolagen.\r\nPropositionen\r\nI propositionen föreslår regeringen att aktier i fortsättningen inte\r\nskall ha nominella värden utan i stället representera en viss andel i\r\nbolaget. Aktier skall inte, vare sig vid bolagsbildning eller vid senare\r\nemissioner, få ges ut till lägre belopp än aktiernas kvotvärde. Detta\r\nvärde skall beräknas genom att bolagets aktiekapital divideras med\r\nantalet aktier.\r\nLagförslaget innehåller inte någon möjlighet för ett aktiebolag att\r\nfrivilligt kvarstå i det tidigare systemet med nominella aktier. För\r\natt underlätta övergången till det nya systemet föreslås dock vissa\r\növergångsregler som innebär att bolagen kan avvakta med att göra de\r\nändringar i bolagsordningen som reformen föranleder. Den nuvarande\r\nindelningen i privata och publika aktiebolag skall, enligt regeringens\r\nförslag, bestå. Den viktigaste skillnaden mellan de båda bolagskategorierna\r\nskall liksom nu vara att publika aktiebolag, men inte privata aktiebolag,\r\nskall ha rätt att inbjuda allmänheten att teckna och förvärva aktier\r\noch andra värdepapper som bolaget ger ut.\r\nI fråga om aktiekapitalets storlek föreslår regeringen att nuvarande\r\nminimigränser om 100 000 kr för privata aktiebolag och 500 000 kr för\r\npublika aktiebolag skall behållas.\r\nMotionen\r\nI motion L19 av Viviann Gerdin m.fl. (c) anförs att det nuvarande och\r\ni propositionen föreslagna kravet på ett minsta aktiekapital om 100 000\r\nkr för privata aktiebolag innebär att många företagare antingen måste\r\navstå från att bedriva näringsverksamhet eller tvingas att driva\r\nverksamheten i enskild firma eller handelsbolag. Den teoretiska grunden\r\nbakom kravet på ett visst aktiekapital stämmer inte heller överens med\r\nverkligheten för många företag. Kravet på ett aktiekapital om minst\r\n100 000 kr försvårar således, menar motionärerna, för företagande i\r\naktiebolagsform, en associationsform som är enklare och mer överskådlig\r\nän enskild firma eller handelsbolag. Regeringen bör därför återkomma\r\nmed förslag om hur en sänkning av aktiekapitalets lägsta nivå kan\r\nutformas i syfte att stimulera och förenkla företagande i privata aktiebolag.\r\nI motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet med det anförda\r\n(yrkande 5).\r\nI samma motion anförs att merparten av företagen kommer att uppleva det\r\nföreslagna kvotandelssystemet som både förvirrande och onödigt. Det bör\r\ndärför vara möjligt för privata aktiebolag att välja mellan att antingen\r\ngå över till detta system eller att vara kvar i systemet med nominellt\r\naktiekapital. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom (yrkande 6).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAktieägarnas frihet från personligt betalningsansvar för bolagets\r\nförpliktelser är ett av aktiebolagets mest karakteristiska drag. För att\r\nbalansera denna avsaknad av personligt betalningsansvar har införts\r\nregler som garanterar att bolaget alltid har tillgångar som minst svarar\r\nmot bolagets förpliktelser. Kravet på att ett aktiebolag skall ha ett\r\nvisst aktiekapital är av grundläggande betydelse i det avseendet.\r\nAktiekapitalet är således ett centralt moment i det kapitalskydd som\r\nkringgärdar aktiebolagsformen.\r\nUtskottet konstaterar att det, i fråga om privata aktiebolag, visserligen\r\ninte finns något EG-rättsligt krav på ett visst minsta aktiekapital.\r\nOaktat detta anser utskottet att det är angeläget att aktieägarnas frihet\r\nfrån personligt betalningsansvar även i privata aktiebolag balanseras\r\nav ett aktiekapital av viss storlek. Som framhållits i tidigare\r\nlagstiftningsärenden bör en företagare som inte är beredd eller i stånd att\r\ngöra en betydande kapitalinsats vara hänvisad till någon annan företagsform\r\ndär han eller hon personligen svarar för företagets förbindelser (se\r\nprop. 1975:93 s. 86 och prop. 1993/94:196 s. 81).\r\nMot bakgrund av vad som nu har anförts anser utskottet, i likhet med\r\nregeringen, att det för såväl privata som publika aktiebolag skall\r\nställas upp krav på ett visst minimikapital.\r\nFrågan om storleken på detta minimikapital var, med anledning av flera\r\nmotionsyrkanden, föremål för ingående överväganden i samband med att nu\r\ngällande beloppsgränser beslutades av riksdagen våren 1994. Utskottet\r\nerinrade därvid, i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:LU32,\r\nom att aktiekapitalets syfte är att skydda borgenärerna och att utgöra\r\nett slags garanti för bolagets fordringsägare. En avsevärd höjning av\r\ngränsen för lägsta tillåtna aktiekapital skulle därför, ansåg utskottet,\r\ninnebära en förstärkning av borgenärernas ställning, vilket i sin tur\r\nskulle komma bolagen själva till del på så sätt att det skulle bli\r\nlättare att erhålla kredit. En väsentlig höjning skulle även motverka\r\nförekommande missbruk av aktiebolagsformen. Å andra sidan konstaterade\r\nutskottet att aktiekapitalets storlek inte var helt avgörande för\r\nborgenärernas skydd. En kraftig höjning av aktiekapitalet torde inte heller\r\ninnebära någon garanti för att aktiebolagsformen inte skulle missbrukas.\r\nEn alltför kraftig höjning skulle vidare, anförde utskottet, kunna\r\ninnebära svårigheter för ägare av mindre aktiebolag att införskaffa\r\nytterligare kapital och driva verksamheten vidare i bolagsform och även\r\nförsvåra nyetablering. Vid en samlad bedömning kom utskottet fram till\r\natt den i den då aktuella propositionen föreslagna lägsta beloppsgränsen\r\nför privata aktiebolag, 100 000 kr, var väl avvägd och borde godtas.\r\nUtskottet har därefter vid ett flertal tillfällen - med hänvisning till\r\nriksdagens tidigare ställningstaganden - avstyrkt motionsyrkanden med\r\nkrav på en sänkning av den lägsta gränsen för aktiekapitalet, senast\r\nvåren 2004 i det av riksdagen godkända betänkandet 2003/04:LU12.\r\nEnligt utskottets mening har inte heller nu framkommit omständigheter\r\nsom utgör skäl till att ändra riksdagens tidigare ställningstaganden i\r\nfråga om lägsta beloppsgräns för aktiekapitalet i privata aktiebolag.\r\nUtskottet ställer sig således bakom regeringens förslag i denna del.\r\nNär det så gäller frågan om införande av en möjlighet för privata\r\naktiebolag att på frivillig grund vara kvar i systemet med nominella aktier\r\ndelar utskottet regeringens bedömning att en sådan ordning i längden\r\nskulle vara ägnad att leda till förvirring och komplikationer. Olika\r\nregler skulle då komma att gälla i fråga om bolagsordningens innehåll,\r\nnyemission av aktier och minskning av aktiekapitalet. Detta vore, enligt\r\nutskottets mening, otillfredsställande. Systemet med nominella aktier\r\nbör således avskaffas för samtliga aktiebolag. I sammanhanget vill\r\nutskottet också erinra om att övergången till det nya systemet underlättas\r\ngenom att bolagen kan avvakta med att göra de ändringar i bolagsordningen\r\nsom reformen föranleder till dess att bolagsordningen ändras för första\r\ngången efter den nya lagens ikraftträdande.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L19\r\nyrkandena 5 och 6.\r\nStiftelseurkundens innehåll\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller vilka uppgifter som skall\r\nanges i stiftelseurkunden. Jämför reservation 3 (c).\r\nBakgrund\r\nVid bolagsbildning skall, enligt 2 kap. 3 § aktiebolagslagen, upprättas\r\nen stiftelseurkund. Denna skall innehålla bl.a. förslag till bolagsordning,\r\nuppgift om det belopp som skall betalas för varje aktie och tiden för\r\naktiernas betalning. I stiftelseurkunden skall vidare anges bestämmelse\r\nom att bolaget skall ersätta kostnad för bolagets bildande. Samtliga\r\nkostnader för bolagets bildande skall anges. Före den 1 januari 1995\r\nvar allmänna avgifter och sedvanliga kostnader avseende upprättande av\r\nstiftelsehandlingar eller liknande arbete undantagna från uppgiftsskyldigheten.\r\nVid genomförandet av det andra bolagsrättsliga direktivet utvidgades\r\ndock bestämmelsen till att avse samtliga kostnader för bolagets bildande\r\nvilket, enligt artikel 3 j i direktivet, krävs i fråga om publika\r\naktiebolag. Något motsvarande EG-rättsligt krav finns dock inte när det\r\ngäller privata aktiebolag (prop. 1993/94:196, bet. LU32, rskr. 422).\r\nPropositionen\r\nI propositionen föreslås att det även fortsättningsvis skall upprättas\r\nen stiftelseurkund vid bolagsbildningen. Stiftelseurkunden skall, enligt\r\nlagförslaget, innehålla i huvudsak samma uppgifter som hittills. I\r\nstiftelseurkunden skall således finnas uppgift om teckningskursen,\r\nvillkoren för betalning och omständigheter vid värdering av apportegendom.\r\n\r\nDärutöver skall stiftelseurkunden innehålla uppgifter om styrelseledamöter,\r\nsuppleanter, revisorer, revisorssuppleanter och, i förekommande fall,\r\nlekmannarevisorer. Stiftelseurkunden skall även innehålla uppgift om\r\nkostnader för bolagets bildande. I fråga om privata aktiebolag skall\r\ndet dock inte vara nödvändigt att ange normalt förekommande kostnader\r\nför bolagsbildning såsom allmänna avgifter samt kostnader för upprättande\r\nav stiftelseurkund och liknande arbete.\r\nMotionen\r\nViviann Gerdin m.fl. (c) anser i motion L19 att uppgiften om vilka\r\nkostnader som förväntas för bolagets bildande i privata aktiebolag\r\nregelmässigt får anses vara överflödig. Motionärerna förordar därför att\r\nstiftelseurkunden i privata aktiebolag inte skall behöva innehålla någon\r\nuppgift om sådana kostnader. I motionen begärs ett tillkännagivande i\r\nenlighet med det anförda (yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det saknas anledning att\r\nkräva att bolaget i stiftelseurkunden redovisar sådana kostnader som\r\nregelmässigt förekommer vid bolagsbildning, såsom allmänna avgifter,\r\nskatter, upprättande av stiftelseurkunden och liknande arbete. Att, som\r\nföreslås i motionen, helt slopa kravet på angivande av kostnaderna för\r\nbolagets bildande bör däremot inte komma i fråga. Sådana upplysningar\r\nhar en inte oväsentlig betydelse för den som ställs inför frågan om\r\ndeltagande i bildande av ett aktiebolag. Som anförts i propositionen är\r\ndet mot denna bakgrund rimligt att det framgår av stiftelseurkunden om\r\nbolaget åläggs ett ansvar för andra kostnader än sådana som normalt\r\nuppkommer i samband med en bolagsbildning. Riksdagen bör därför avslå\r\nmotion L19 yrkande 7.\r\nAktieboken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden som gäller aktiebokens offentlighet.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nI dag gäller att varje aktiebolag skall föra en aktiebok över bolagets\r\nsamtliga aktier och aktieägare. Det är styrelsen som har ansvaret för\r\natt aktieboken förs. Aktieboken kan utgöras av en bunden bok eller ett\r\nbetryggande lösblads- eller kortsystem men den kan också föras med maskin\r\nför automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. I\r\navstämningsbolag är det bolagets centrala värdepappersförvarare som för\r\naktieboken. Den förs då alltid med automatiserad behandling. I aktieboken\r\nskall antecknas aktieägarnas postadress och yrke eller titel.\r\nAktieboken skall enligt 3 kap. 13 § aktiebolagslagen hållas tillgänglig\r\nhos bolaget för var och en. Om boken förs med hjälp av dator skall i\r\nstället en utskrift av boken på begäran tillhandahållas hos bolaget.\r\nUtskriften får inte vara äldre än sex månader. I avstämningsbolag skall\r\nen sådan även finnas hos den centrala värdepappersförvararen. Den som\r\nvill ha en aktuell utskrift av aktieboken har rätt till det, men måste\r\ni så fall betala kostnaderna härför.\r\nI avstämningsbolag som har mer än en aktieägare får en utskrift av\r\naktieboken inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst 500 aktier\r\ni bolaget.\r\nPropositionen\r\nI den föreslagna lagen definieras avstämningsbolag som bolag vars aktier\r\när registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om\r\nkontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen). Någon särskild\r\nbeteckning för de bolag som inte är avstämningsbolag - s.k. kupongbolag\r\n- föreslås inte. I avstämningsbolagen tillämpar bolagen kontoföringslagens\r\nsystem, där aktier och andra finansiella instrument i bolaget registreras\r\nhos en av Finansinspektionen auktoriserad central värdepappersförvarare.\r\nEn sådan ansvarar bl.a. för förandet av aktieboken och för utdelningen\r\ntill aktieägarna.\r\nI propositionen föreslås att det liksom hittills i alla aktiebolag skall\r\nfinnas en aktiebok där aktierna i bolaget anges tillsammans med uppgift\r\nom aktieägarna. I kupongbolag skall ansvaret för aktieboken ligga på\r\nstyrelsen, medan aktieboken i ett avstämningsbolag skall föras av den\r\ncentrala värdepappersförvararen. Enligt lagförslaget skall aktieägarnas\r\nnamn, adress samt personnummer eller annat identifikationsnummer anges\r\ni aktieboken.\r\nAktieboken, eller om aktieboken förs med automatiserad behandling, en\r\nutskrift därav skall kostnadsfritt hållas tillgänglig för den som så\r\nönskar. I avstämningsbolag får en sådan utskrift vara upp till tre\r\nmånader gammal. Mot ersättning skall dock den som för aktieboken\r\ntillhandahålla en dagsaktuell utskrift. En utskrift skall i avstämningsbolag\r\ninte omfatta aktieägare som äger högst 500 aktier i bolaget.\r\nMotionerna\r\nI motion L17 av Inger René m.fl. (m) anförs att den föreslagna fixa\r\ngränsen om 500 aktier vad gäller aktiebokens offentlighet framstår som\r\nstelbent och omodern. Enligt motionärerna är den enskilde aktieägarens\r\nintegritet viktigare än allmänhetens insyn i ett ägande som inte belastar\r\nnågon och vars möjligheter att påverka bolagets styrning är så gott som\r\nobefintliga. Motionärerna anser att det i stället bör införas en\r\nbegränsningsregel som är knuten till aktieägarens andel av röstetalet eller\r\nkapitalet. En sådan regel är, anförs det, mer tilltalande då avgränsningen\r\nkommer att vara hänförlig till de ägare som i någon mån kan påverka\r\nbolaget. I motionen begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall\r\nåterkomma med ett lagförslag med denna inriktning (yrkande 1).\r\nYvonne Andersson m.fl. (kd) framhåller i motion L18 att skyddet av den\r\npersonliga integriteten är ett av rättssamhällets fundament. Aktiebokens\r\noffentlighet bör därför inte omfatta aktieägarnas personnummer. En sådan\r\nordning kommer, menar motionärerna, också att begränsa möjligheterna\r\natt använda dessa uppgifter för brottsliga syften. Motionärerna yrkar\r\natt riksdagen skall besluta om ändringar i 5 kap. 10 och 19 §§ den\r\nföreslagna aktiebolagslagen i enlighet med vad som nu har anförts (yrkande\r\n3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInför ställningstagandet till ifrågavarande spörsmål erinrar utskottet\r\nom att principen om aktiebokens offentlighet har en lång tradition i\r\nSverige. Offentligheten har betydelse för aktieägare, anställda,\r\nleverantörer, kunder och andra intressenter. Kunskap om aktieägarkretsen\r\nkan också vara av betydelse för det allmänna i kampen mot den ekonomiska\r\nbrottsligheten. Offentlig information om aktieägandet försvårar även\r\notillbörliga undandraganden av egendom. Därtill kommer att aktiebokens\r\noffentlighet har särskild betydelse i forsknings- och utredningssammanhang.\r\nSamtidigt kan offentligheten givetvis komma i konflikt med den enskildes\r\nintresse av en skyddad privat sfär som andra inte har insyn i. Tillgången\r\ntill detaljerade uppgifter om enskilda aktieägare kan också utnyttjas\r\nav brottslingar. Uppgifterna i aktieboken kan således missbrukas. Som\r\nregeringen funnit utgör dock varken integritetsintresset eller intresset\r\nav att skydda enskilda mot brott anledning att helt stänga aktieboken\r\nför insyn från allmänheten. Enligt utskottets mening är det tvärtom\r\nnaturligt att hålla fast vid principen om att aktieboken, i varje fall\r\nsom huvudregel, skall vara offentlig. Detta ställningstagande gäller\r\nför såväl kupongbolag som avstämningsbolag.\r\nSkälen för offentlighet förlorar emellertid i styrka ju mindre aktieinnehav\r\ndet är fråga om. Enligt nuvarande aktiebolagslag gäller i fråga om\r\navstämningsbolag att en utskrift av aktieboken inte får innehålla uppgifter\r\nom aktieägare som har högst 500 aktier i bolaget. Begränsningsregeln\r\nhar motiverats med att varken samhället eller allmänheten har något\r\nberättigat intresse av att känna till namnet på de personer som har små\r\naktieposter och saknar möjlighet att påverka bolagets förvaltning (se\r\nprop. 1970:99 s. 60). Regeringen anför i propositionen att det finns\r\nanledning att hålla fast vid denna princip, nämligen att mindre innehav\r\ni större bolag inte skall behöva redovisas. Utskottet har för sin del\r\ningen annan uppfattning.\r\nNär det så gäller frågan hur dessa mindre innehav skall avgränsas finns\r\ndet, som närmare utvecklas i propositionen, visserligen skäl som talar\r\nför att begränsningsregeln konstrueras i enlighet med motionärernas\r\nförslag, dvs. knyts till en andel av rösterna i bolaget. Med en sådan\r\nregel kommer de godtyckliga effekter som den nuvarande regeln ger upphov\r\ntill att undvikas, samtidigt som kopplingen mellan offentlighet och\r\nverkligt inflytande i bolaget blir tydligare. Såvitt utskottet kan bedöma\r\nskulle den föreslagna förändringen dock samtidigt leda till en avsevärd\r\nminskning av antalet offentliga aktieinnehav i aktiemarknadsbolagen.\r\nTill och med om gränsen sätts så pass lågt som vid en tiotusendel av\r\nrösterna skulle effekterna för offentligheten bli mycket långtgående.\r\nI likhet med regeringen anser utskottet att dessa effekter inte är\r\nacceptabla i en tid då intresset av öppenhet och insyn i börsbolagen gör\r\nsig allt starkare gällande. Därtill kommer att den nuvarande begränsningsregeln,\r\nsåvitt utskottet har sig bekant, inte förefaller ha gett upphov till\r\nnågra påtagligt negativa konsekvenser i praktiken.\r\nMot bakgrund av vad som nu har anförts är utskottet inte berett att\r\nförorda den av motionärerna föreslagna begränsningsregeln. Den nuvarande\r\nregeln med en gräns på 500 aktier bör således behållas i den nya\r\naktiebolagslagen.\r\nNär det gäller det spörsmål som tas upp i motion L18 yrkande 3 kan\r\nutskottet visserligen hålla med motionärerna om att uteslutandet av\r\nuppgiften om aktieägarens personnummer skulle begränsa möjligheterna att\r\nutnyttja denna uppgift för brottsliga syften. Detta skulle emellertid,\r\nsom också påpekas i propositionen, samtidigt innebära att användbarheten\r\nav övriga uppgifter i aktieboken i hög grad skulle begränsas, eftersom\r\ndet i många fall skulle vara svårt att identifiera aktieägaren på ett\r\nentydigt sätt. Något undantag för aktieägarens personnummer bör därför\r\ninte införas.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L17\r\nyrkande 1 och L18 yrkande 3.\r\nAktiers överlåtbarhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande vari motionärerna motsätter sig\r\ninförandet av en möjlighet att i bolagsordningen föreskriva ett s.k.\r\nsamtyckesförbehåll. Vidare avslår riksdagen yrkanden som gäller\r\nhembudsförfarandet. Jämför reservationerna 5 (c), 6 (c) och 7 (c).\r\nBakgrund\r\nEn grundläggande aktiebolagsrättslig princip är att aktier är överlåtbara.\r\nAktierätten är således inte - till skillnad från exempelvis medlemskapet\r\ni en förening - oupplösligt knuten till en viss person. Som huvudregel\r\när överlåtbarheten fri, dvs. rätten att överlåta eller förvärva en aktie\r\när normalt inte beroende av exempelvis bolagets eller övriga aktieägares\r\nsamtycke. Detta kommer till uttryck i 3 kap. 2 § aktiebolagslagen, där\r\ndet föreskrivs att aktie kan fritt överlåtas och förvärvas om inte annat\r\nföljer av lag.\r\nI 3 kap. 3 § aktiebolagslagen finns ett undantag från huvudregeln om\r\naktiers fria överlåtbarhet. Bestämmelsen innebär att det i bolagsordningen\r\nkan intas förbehåll om att aktieägare eller annan skall vara berättigad\r\natt lösa aktie som övergår till ny ägare, en s.k. hembudsskyldighet.\r\nFör ett sådant besluts giltighet krävs att det har biträtts av samtliga\r\naktieägare som är närvarande vid bolagsstämman och att dessa tillsammans\r\nföreträder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget.\r\nLösningsrätten gäller vid allt slags fång såvida annat inte har angetts\r\ni förbehållet. Den som har förvärvat en hembudspliktig aktie skall anmäla\r\ndetta till styrelsen. När anmälan gjorts skall styrelsen underrätta de\r\nlösningsberättigade om hembudet. Dessa har sedan en viss tid på sig att\r\nframställa eventuella lösningsanspråk. Denna tid fastställs i bolagsordningen\r\noch får inte överstiga två månader. Om ett lösningsanspråk framställs,\r\nbestäms en lösensumma. Tvist om lösenvillkor prövas av skiljenämnd, om\r\ninte bolagsordningen föreskriver annat. Så länge lösningsfrågan inte är\r\navgjord kan varken överlåtaren eller förvärvaren utöva rösträtten för\r\naktierna.\r\nAktiebolagslagen medger inte förbehåll om att aktieägare före en\r\növerlåtelse är skyldig att erbjuda bolaget eller någon annan att köpa aktien,\r\nett s.k. förköpsförbehåll. Inte heller är det tillåtet med föreskrifter\r\nom att det behövs tillstånd för att överlåta en aktie, ett s.k.\r\nsamtyckesförbehåll.\r\nPropositionen\r\nRegeringen anför i propositionen att grundprincipen om aktiers fria\r\növerlåtbarhet bör prägla också den nya aktiebolagslagen. I viss\r\nutsträckning bör det dock även i fortsättningen vara tillåtet för aktieägarna\r\natt begränsa aktiernas överlåtbarhet genom föreskrifter i bolagsordningen.\r\nMot bakgrund av att svensk rätt i en internationell jämförelse intar\r\nen mer restriktiv inställning till sådana inskränkningar är det, enligt\r\nregeringen, önskvärt att svenska aktiebolag ges tillgång till mer\r\nflexibla rättsliga instrument för att åstadkomma de överlåtelsebegränsningar\r\nsom i det enskilda fallet framstår som önskvärda. För att principen om\r\nfri överlåtbarhet inte skall urholkas är det emellertid viktigt att det\r\nfinns tydliga gränser för vilka begränsningar som aktieägarna får besluta\r\nom. Den principiella utgångspunkten bör därför vara att endast sådana\r\nbegränsningar som uttryckligen anges i lag är tillåtna.\r\nEnligt vad som föreslås i propositionen skall ett sådant förbehåll kunna\r\nvara av tre olika slag, nämligen hembudsförbehåll samt, i fråga om\r\nkupongbolag, förköpsförbehåll och samtyckesförbehåll. Införande av sådant\r\nförbehåll skall beslutas av bolagsstämman. För ett sådant besluts\r\ngiltighet skall, enligt lagförslaget, krävas att det biträds av samtliga\r\naktieägare som varit närvarande vid stämman och att dessa tillsammans\r\nföreträder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. För att ta\r\nbort ett sådant förbehåll skall dock samma ordning tillämpas som normalt\r\ngäller vid ändringar i bolagsordningen, dvs. två tredjedelars majoritet.\r\n\r\nVad särskilt gäller hembudsförbehåll föreslås att det skall vara möjligt\r\natt i förbehållet peka ut vem av överlåtaren och förvärvaren som skall\r\nha rätt att utnyttja den rösträtt som är förenad med aktien. Vidare\r\nföreslås en regel som innebär att om en ägare av hembudspliktiga aktier\r\navlider och aktierna inte inom ett år från dödsfallet övergår till ny\r\nägare, skall hembudsförbehållet tillämpas gentemot dödsboet.\r\nMotionerna\r\nViviann Gerdin m.fl. (c) påpekar i motion L19 att flera remissinstanser\r\nhar ifrågasatt nödvändigheten av den föreslagna möjligheten att i\r\nkupongbolag kunna besluta om samtyckesförbehåll i bolagsordningen.\r\nMotionärerna anför att varken aktiebolagslagen eller annan lagstiftning\r\nbör tyngas av regler som inte har allmängiltighet eller särskild nytta.\r\nDen föreslagna regeln om samtyckesförbehåll bör därför inte införas.\r\nI motionen begärs ett tillkännagivande härom (yrkande 11).\r\nI motion L19 av Viviann Gerdin m.fl. (c) tas olika frågor som gäller\r\nhembudsförfarandet upp. Motionärerna anser att förslaget att man skall\r\nkunna ange vem som skall utöva rösträtten kan leda till att en tillfällig\r\npreliminär ägare får inflytande över ett aktiebolag. Detta kan, enligt\r\nmotionärerna, vara till men för bolaget och bör därför undvikas. I\r\nmotionen förespråkas i stället en ordning som innebär att det är överlåtaren\r\noch inte förvärvaren som skall fortsätta att utöva rösträtten för\r\naktierna (yrkande 8). Enligt vad som anförs i motionen är den föreslagna\r\nettåriga tidsfristen under vilken ett dödsbo kan utöva rösträtt för\r\naktiebolaget alltför lång. I motionen begärs ett tillkännagivande om\r\natt tiden bör förkortas till sex månader (yrkande 9). Motionärerna anser\r\nvidare att det bör införas en ordning som innebär att ett aktieförvärv\r\nsom sker i strid med ett hembudsförbehåll skall anses vara ogiltigt\r\n(yrkande 10).\r\nViviann Gerdin m.fl. (c) tar i samma motion även upp frågan om vilket\r\nmajoritetskrav som skall gälla vid upphävande av inskränkningar i\r\nbolagsordningen av den fria överlåtelserätten i form av hembuds-, samtyckes-\r\noch förköpsförbehåll. Motionärerna anser att samma majoritetskrav bör\r\ngälla såväl vid införande som vid avskaffande av ett sådant förbehåll.\r\nI motionen begärs ett tillkännagivande härom (yrkande 12).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI likhet med regeringen anser utskottet att den grundläggande principen\r\nom aktiers fria överlåtbarhet bör ligga till grund också för den nya\r\naktiebolagslagen. Som närmare utvecklats i propositionen finns det dock\r\nskäl som talar för att svenska aktiebolag ges tillgång till mer flexibla\r\nrättsliga instrument för att åstadkomma de överlåtelsebegränsningar som\r\ni det enskilda fallet framstår som önskvärda än vad som är möjligt enligt\r\nnu gällande aktiebolagslag. För att principen om den fria överlåtbarheten\r\ninte skall urvattnas bör dock sådana begränsningar, som föreslagits i\r\npropositionen, endast vara tillåtna om de är uttryckligen angivna i\r\nlagen.\r\nFörslaget att tillåta hembudsförbehåll och förköpsförbehåll i bolagsordningen\r\nhar inte mött någon motionsvis framförd invändning, och även utskottet\r\nställer sig bakom lagförslaget i dessa delar. Några bärkraftiga argument\r\nför att samtyckesförbehåll inte skall vara tillåtna har inte anförts i\r\nmotion L19 yrkande 11, som därför bör avslås.\r\nNär det gäller frågan vilket majoritetskrav som skall gälla vid beslut\r\nom att ta bort eller mildra ett förbehåll noterar utskottet att ett\r\nhembudsförbehåll, enligt nu gällande aktiebolagslag, kan upphävas i\r\nsamma ordning som normalt gäller vid ändring i bolagsordning. Enligt\r\nutskottets uppfattning är ett beslut att ta bort ett förbehåll som\r\nbegränsar aktiers fria överlåtbarhet inte av sådan karaktär att det\r\nerfordras särskilt stränga majoritetskrav. Som påpekas i propositionen\r\när det således inte fråga om en inskränkning i den rätt som tillkommer\r\naktierna, utan tvärtom en utvidgning av denna rätt. Slutsatsen av det\r\nanförda blir att det, som regeringen föreslagit, inte bör ställas upp\r\nandra och strängare majoritetskrav för beslut av detta slag än vad som\r\nnormalt gäller vid ändringar i bolagsordningen.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L19\r\nyrkande 12.\r\nUtskottet kan inte finna annat än att regeringens förslag vad gäller\r\nutnyttjande av rösträtten för en aktie under hembudsförfarandet och\r\nettårsgränsen vid tillämpning av hembudsförbehåll mot ett dödsbo är\r\nvälgrundade. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom den av motionärerna\r\nföreslagna ogiltighetspåföljden vid aktieförvärv som skett i strid med\r\nhembudsförbehåll.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L19\r\nyrkandena 8-10.\r\nInlösen av minoritetsaktier\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden som gäller förfarandet vid tvångsinlösen\r\nav minoritetsaktier och lösenbeloppets bestämmande. Jämför reservationerna\r\n8 (m, fp, kd, c), 9 (m, fp, kd, c), 10 (m, fp, kd, c) och 11 (kd).\r\nBakgrund\r\nI svensk rätt har det sedan länge funnits regler om ett moderbolags\r\nrätt att lösa in aktier i ett dotterbolag. I den nuvarande aktiebolagslagen\r\nåterfinns bestämmelser om sådan s.k. tvångsinlösen i 14 kap. 31-33 §§.\r\nI 31 § föreskrivs att ett moderbolag som äger mer än nio tiondelar av\r\naktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i\r\ndotterbolaget har rätt att lösa in resterande aktier från övriga aktieägare\r\ni bolaget. Bestämmelsen är tillämplig inte bara om moderbolaget självt\r\ninnehar en majoritetspost av angiven storlek utan också om en sådan\r\npost innehas av moderbolaget tillsammans med dotterföretag. Den vars\r\naktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av moderbolaget.\r\nKan det inte träffas en frivillig överenskommelse om inlösen skall\r\ntvisten, på moderbolagets begäran, prövas av skiljemän enligt lagen om\r\nlagen (1999:116) om skiljeförfarande. Det ankommer då på dotterbolagets\r\nstyrelse att på visst sätt anmoda samtliga aktieägare att uppge sin\r\nskiljeman. Om så inte sker skall god man förordnas. Den gode mannens\r\nuppgift är att ansöka om förordnande av skiljeman och att bevaka\r\nfrånvarande aktieägares rätt.\r\nDen nuvarande aktiebolagslagen innehåller inte någon uttrycklig bestämmelse\r\nom hur lösenbeloppet skall fastställas. Frågan har varit mycket\r\nomdiskuterad. Två principiella synsätt kan därvid urskiljas. Enligt det ena\r\nsynsättet skall aktierna värderas i enlighet med sitt marknadsmässiga\r\nförsäljningspris. Det andra synsättet innebär att aktiernas värde skall\r\nbestämmas på grundval av en företagsvärdering. I det s.k. Balkenmålet\r\n(rättsfallet NJA 1996 s. 293) kom Högsta domstolen fram till att det\r\nvid tvångsinlösen av minoritetsaktier är aktiernas verkliga värde som\r\nskall ersättas. Härmed avses att värderingen skall grundas på marknadspriset\r\nom aktien är noterad på börs eller föremål för liknande notering och i\r\nannat fall på bolagets förmögenhetsställning och avkastningsförmåga.\r\nHuruvida marknadspriset går att använda som måttstock på aktiernas\r\nverkliga värde måste dock prövas i det enskilda fallet. Värderingen av\r\naktierna skall ske utan hänsyn till deras egenskap av minoritetsaktier.\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen anför i propositionen att de skäl som ligger bakom de nuvarande\r\ninlösensreglerna alltjämt gör sig gällande. Även den nya aktiebolagslagen\r\nbör således innehålla regler om majoritetsägares rätt att lösa in\r\nminoritetsägares aktier. Lagförslaget i propositionen motsvarar i sina\r\nhuvuddrag nuvarande ordning. Det föreslagna regelverket innebär dock en\r\nutförligare reglering av inlösensinstitutet än vad som är fallet enligt\r\nden nuvarande aktiebolagslagen. I propositionen föreslås att inlösensreglernas\r\ntillämplighet skall utvidgas till att omfatta inte bara aktieägare i\r\nett svenskt aktiebolag utan även enskilda fysiska personer och utländska\r\nrättssubjekt.\r\nOm inte samtliga i aktieboken införda aktieägare som lösningsanspråket\r\nriktats mot inom viss tid har uppgett en gemensam skiljeman skall\r\nstyrelsen hos Stockholms tingsrätt ansöka om att en god man utses. Den\r\nsom utses till god man skall vara lämplig för uppdraget.\r\nNär det gäller majoritetskravet föreslås att lösningsrätt och\r\nlösningsskyldighet skall tillkomma den aktieägare som har mer än nio tiondelar\r\nav samtliga aktier i ett bolag. Det tidigare kravet på att majoritetsägarens\r\naktieinnehav också skall representera en viss röstandel slopas således\r\ni lagförslaget. Propositionen innehåller också förslag till uttryckliga\r\nbestämmelser om hur lösenbeloppet skall bestämmas.\r\nMotionerna\r\nJan Ertsborn m.fl. (fp) anser i motion L16 att de föreslagna bestämmelserna\r\nom inlösen av minoritetsaktier i stora drag är tillfredsställande.\r\nMotionärerna är dock kritiska till förslaget såvitt gäller kriterier för\r\nbestämmande av lösenbeloppets storlek. Lösenbeloppet bör, enligt\r\nmotionärerna, motsvara aktiens marknadsvärde och i första hand grundas på\r\naktiens andel av det pris för dotterbolaget som kan påräknas vid en\r\nförsäljning av samtliga aktier i bolaget under normala förhållanden. I\r\nmotionen begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett\r\nlagförslag med denna innebörd (yrkande 1). Motionärerna anser vidare i\r\nsamma motion att lagtexten bör förtydligas på så sätt att det uttryckligen\r\nframgår att den gode mannen inte bara skall ha dokumenterad sakkunskap\r\noch erfarenhet utan även vara helt fristående i förhållande till såväl\r\nmajoritetsägare som dotterbolag. I motionen begärs ett tillkännagivande\r\ni enlighet med det anförda (yrkande 2).\r\nI motion L17 av Inger René m.fl. (m) välkomnas den i propositionen\r\nföreslagna utvidgningen av möjligheterna till inlösen av minoritetsaktier\r\ntill att även gälla utländska rättssubjekt. Det finns dock, menar\r\nmotionärerna, en icke försumbar risk för att det kan komma att uppstå\r\nproblem att verkställa skiljedomar i de fall då utländska rättssubjekt\r\nbegär inlösen eller blir ålagda en lösningsskyldighet. Enligt motionärerna\r\nbör frågan bli föremål för någon form av reglering. I motionen begärs\r\nett tillkännagivande om att regeringen skall återkomma till riksdagen\r\nmed förslag till sådana regler (yrkande 2).\r\nYvonne Andersson m.fl. (kd) har i motion L18 ett yrkande med en motsvarande\r\ninnebörd (yrkande 4).\r\nI samma motion begärs även ett tillkännagivande om att styrelsen i\r\ndotterbolaget och majoritetsägaren skall vara skyldiga att på begäran\r\ntillhandahålla minoritetsaktieägaren uppgifter och handlingar som är\r\nnödvändiga för att minoriteten skall kunna föra sin talan (yrkande 5).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av generella\r\nregler i lag om hur lösenbeloppet skall fastställas. Som påpekas i\r\npropositionen har visserligen rättsläget klarnat något genom Balkenmålet,\r\nmen även härefter har en livlig debatt förts i frågan om hur lösenbeloppet\r\nskall fastställas. Mot den bakgrunden är det, enligt utskottets mening,\r\nangeläget att lagtexten ger så tydliga besked som möjligt i frågan.\r\nEtt förtydligande i lagtexten kan också bidra till att förhindra\r\nspekulation i aktier inför och under ett inlösensförfarande. Som föreslagits\r\ni propositionen bör den nya aktiebolagslagen således innehålla bestämmelser\r\nom grunderna för beräkning av lösenbeloppet.\r\nRegeringen har i denna del föreslagit en lösning som bygger på Högsta\r\ndomstolens avgörande i Balkenmålet. Sålunda föreslås sammanfattningsvis\r\natt lösenbeloppet skall bestämmas så att det motsvarar det pris för\r\naktien som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.\r\nFör aktie som är föremål för handel på börs, auktoriserad marknadsplats\r\neller någon annan reglerad marknad skall lösenbeloppet motsvara det\r\nnoterade värdet, om inte särskilda skäl motiverar något annat.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens ställningstagande i fråga om\r\nlösenbeloppets bestämmande föregåtts av ingående överväganden där argument\r\nför och emot de två olika synsätt som förekommit i diskussionen vägts\r\nmot varandra. Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets mening\r\ninte skäl för riksdagen att frångå regeringens förslag såvitt nu är i\r\nfråga. Motion L16 yrkande 1 bör därför avslås.\r\nVad gäller den gode mannen föreskrivs i lagförslaget endast att denne\r\nskall vara lämplig för uppdraget. Regeringen anför i propositionen att\r\neftersom de krav som bör ställas på en god man kan variera beroende på\r\nomständigheterna i det enskilda fallet bör en sådan regel vara allmänt\r\nhållen. Utskottet har ingen annan uppfattning i denna fråga. Mot bakgrund\r\nav att det i propositionen framhållits att den som utses till god man\r\ninte bör ha någon koppling till vare sig majoritetsaktieägaren eller\r\nmålbolagets ledning saknas, enligt utskottets mening, skäl för att också\r\ni lagtexten uttryckligen ange att den gode mannen skall vara fristående\r\nfrån parterna. Någon riksdagens åtgärd är därmed inte påkallad med\r\nanledning av motion L16 yrkande 2, som avstyrks.\r\nNär det sedan gäller frågan om verkställighet av skiljedom i de fall\r\ndär det förekommer ett utländskt rättssubjekt som part kan utskottet\r\ninte finna annat än att de risker som motionärerna pekat på är av\r\nbegränsad omfattning. Sålunda torde man normalt kunna räkna med att den\r\ntyp av företag som uppträder i tvister av detta slag rättar sig efter\r\nskiljenämndens avgörande. Ett företag som inte gör det riskerar, som\r\npåpekas i propositionen, att drabbas av betydande konsekvenser i form\r\nav förlorat anseende på aktiemarknaden. Något behov av den i motionerna\r\nefterfrågade regleringen kan mot denna bakgrund inte anses föreligga.\r\nMed\r\ndet anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L17\r\nyrkande 2 och L18 yrkande 4.\r\nUtskottet kan inte se att det föreligger något behov av den i motion\r\nL18 yrkande 5 föreslagna skyldigheten för majoritetsägaren att på olika\r\nsätt bistå minoritetsägarna under skiljeförfarandet. Skulle det visa\r\nsig att så likväl är fallet utgår utskottet från att regeringen återkommer\r\nmed erforderliga förslag.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\nRevision\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden som gäller revisionspliktens omfattning,\r\nrevisorers mandattid och deras skyldigheter att upplysa om bristande\r\nbetalning av skatter och avgifter Jämför reservationerna 12 (m, fp, kd,\r\nc) och 13 (c).\r\nBakgrund\r\nFör alla svenska aktiebolag gäller sedan gammalt att bolagets årsredovisning\r\noch bokföring samt styrelsens förvaltning skall granskas av en eller\r\nflera revisorer. Detta kommer till uttryck i 10 kap. 1 § aktiebolagslagen,\r\ndär det föreskrivs att ett aktiebolag skall ha minst en revisor.\r\nRevisionen skall utmynna i en årlig granskningsrapport till bolagsstämman,\r\nen revisionsberättelse. Denna skall bl.a. innehålla ett uttalande om\r\nhuruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig\r\nlag om redovisning.\r\nNuvarande bestämmelser om revision av aktiebolag fick en i väsentliga\r\navseenden ny utformning genom lagstiftning som trädde i kraft den 1\r\njanuari 1999 (prop. 1997/98:99, bet. LU26, rskr. 257). Därefter har\r\nendast mindre lagändringar skett. Dessa har i huvudsak föranletts av\r\ntillkomsten av revisorslagen (2001:881) som reglerar bl.a. frågor om\r\nauktorisation och godkännande av revisorer.\r\nOckså EG-rätten ställer krav på revision. Sålunda gäller enligt artikel\r\n51.1 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i\r\nvissa typer av bolag (det fjärde bolagsrättsliga direktivet) att upprättade\r\nårsbokslut skall bli föremål för revision. Direktivet gäller för alla\r\naktiebolag. Artikel 51.2 i direktivet ger dock medlemsstaterna en\r\nmöjlighet att undanta vissa s.k. mindre bolag från revisionsplikten. Med\r\nmindre bolag avses enligt direktivet bolag som inte överskrider två av\r\nföljande tre gränsvärden, nämligen balansomslutning 3 650 000 euro,\r\nnettoomsättning 7 300 000 euro och 50 anställda. Några undantag för\r\nsådana mindre bolag har inte gjorts i den svenska lagstiftningen.\r\nRevisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt\r\nstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall\r\nvara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. I samband\r\nmed revisionen skall revisorn till styrelsen och den verkställande\r\ndirektören göra de påpekanden som följer av god revisionssed.\r\nRevisionsberättelsen skall lämnas till bolagets styrelse senast tre veckor\r\nföre den bolagsstämma där redovisningen skall behandlas. Om revisorn\r\nmisstänker att en styrelseledamot eller den verkställande direktören\r\nhar gjort sig skyldig till vissa slag av brott, är revisorn skyldig att\r\nvidta särskilda åtgärder och i sista hand göra anmälan till åklagare.\r\nRevisorn är vidare skyldig att i revisionsberättelsen anmärka om han\r\neller hon har funnit att bolaget inte har betalat vissa skatter och\r\navgifter. Om revisionsberättelsen innehåller vissa slag av anmärkningar,\r\nbl.a. vad gäller betalning av skatter och avgifter, skall revisorn\r\nskicka ett exemplar av sådana s.k. orena revisionsberättelser till\r\nSkatteverket.\r\nRevisorn väljs av bolagsstämman. Mandattiden upphör vid slutet av den\r\nordinarie bolagsstämman under det fjärde året efter revisorsvalet. Det\r\ngäller alltså en fyraårig mandattid. Före den 1 januari 1999 gällde en\r\nmandattid om ett år. Om uppdraget upphör under löpande mandattid skall\r\nrevisorn genast anmäla detta till registreringsmyndigheten.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår i propositionen att nuvarande bestämmelser om\r\nrevision i allt väsentligt skall föras över oförändrade till den nya\r\naktiebolagslagen. Lagförslaget innehåller således inte något förslag\r\ntill inskränkning av revisionsplikten i fråga om vissa typer av bolag.\r\nNär det gäller mandattiden föreslås att den i vissa fall skall kunna\r\nbestämmas till tre år i stället för fyra år. När revisorns uppdrag har\r\nupphört i förtid skall de allmänna bestämmelserna om mandattid gälla\r\nför den nye revisorn.\r\nMotionen\r\nI motion L19 av Viviann Gerdin m.fl. (c) påpekas att många andra länder\r\ninom EU har utnyttjat den möjlighet som EG-rätten ger att undanta mindre\r\naktiebolag från revisionsplikten. Den totala revisionskostnaden för de\r\nföretag som omfattas av undantaget uppgår till, hävdas det, 2 miljarder\r\nkronor per år och förväntas stiga ytterligare på grund av skärpta krav\r\npå revisionen. Enligt motionärerna har det inte visats att en obligatorisk\r\nrevision av mindre företag leder till någon väsentlig nytta. Med hänsyn\r\ntill detta, och då övriga EU-länder kommit fram till att en frivillig\r\nrevision är att föredra, bör en sådan ordning införas även i den svenska\r\naktiebolagslagen. I motionen begärs ett tillkännagivande härom (yrkande\r\n13).\r\nI samma motion anförs vidare att den föreslagna regeln om en mandattid\r\nför revisorn på tre till fyra år är uppenbart överflödig och att den\r\nutan olägenhet kan anpassas till de regler som gäller vid val av styrelse.\r\nMandattiden skall således, menar motionärerna, kunna fastställas fritt\r\ni ett intervall om ett till fyra år. Motionärerna begär ett tillkännagivande\r\ni enlighet med det anförda (yrkande 14).\r\nViviann Gerdin m.fl. (c) begär även i motion L19 ett tillkännagivande\r\nom att skyldigheten för revisorn att i revisionsberättelsen anmärka på\r\nbrister i betalning av skatter och avgifter skall utmönstras (yrkande\r\n15). Även revisorns skyldighet att ge in en oren revisionsberättelse\r\ntill Skatteverket bör, enligt motionärerna, avskaffas (yrkande 16).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet erinrar om att revisionspliktens omfattning och frågan om\r\ninförande av undantag från revisionsplikten i enlighet med artikel 51.\r\n2 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet var föremål för överväganden\r\ni samband med införandet av nu gällande bestämmelser om revision av\r\naktiebolag (prop. 1997/98:99). Regeringen framhöll i den då aktuella\r\npropositionen att bestämmelserna om revision fyller en viktig funktion\r\ni det associationsrättsliga regelverket för såväl aktieägare, bolagets\r\nborgenärer, anställda och det allmänna. Enligt regeringens uppfattning\r\ngjorde sig skälen för revision gällande även beträffande mindre bolag.\r\nAtt undanta mindre bolag från revisionsplikten skulle dessutom påtagligt\r\nöka risken för ekonomisk brottslighet i sådana bolag. Mot bakgrund av\r\nrevisionens positiva effekter i övrigt utgjorde inte heller de mindre\r\nbolagens kostnader för revisionen tillräckliga skäl för att inskränka\r\nrevisionsplikten. En annan sak var, menade regeringen, att revisionen\r\ni mindre bolag inte skall behöva göras mer omfattande och kostnadskrävande\r\nän vad som verkligen var nödvändigt. En revision utförd enligt god\r\nrevisionssed gav, anfördes det, utrymme för att låta revisionen få\r\nväxlande omfattning efter förhållandena i de granskade bolagen. Mot denna\r\nbakgrund kunde regeringen inte finna skäl att föreslå någon inskränkning\r\nav revisionsplikten.\r\nLagutskottet hade ingen annan uppfattning, och riksdagen följde utskottet\r\n(bet. 1997/98:LU26, rskr. 257).\r\nVad motionärerna anfört i förevarande ärende motiverar inte, enligt\r\nutskottets mening, att riksdagen nu frångår sitt tidigare ställningstagande\r\ni fråga om revisionspliktens omfattning. Motion L19 yrkande 13 bör därför\r\navslås.\r\nNär det så gäller frågan om mandattidens längd anser utskottet att de\r\nskäl som åberopades då den nuvarande fyraårsperioden infördes - att en\r\nsådan fyraårig mandattid bidrar till att revisorn kan inta en självständig\r\noch oberoende ställning gentemot bolaget - är minst lika bärkraftiga i\r\ndag. Som regeringen föreslagit bör mandattiden därför vara fyra år även\r\nenligt den nya aktiebolagslagen.\r\nNågot bärande skäl för att, som föreslås i motion L19 yrkandena 15 och\r\n16 avskaffa skyldigheten för revisorn att dels anmärka på bristande\r\nbetalning av skatter och avgifter, dels ge in orena revisionsberättelser\r\ntill Skatteverket har inte framkommit. Som regeringen funnit bör dessa\r\nskyldigheter således bestå.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L19\r\nyrkandena 14-16.\r\nVinstutdelning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller formerna för vinstutdelning\r\nvid extra bolagsstämma. Jämför reservation 14 (c).\r\nBakgrund\r\nDet normala sättet att föra över ett aktiebolags överskott till aktieägarna\r\när vinstutdelning. I 12 kap. aktiebolagslagen regleras i vilken\r\nutsträckning bolagets eget kapital får tas i anspråk genom vinstutdelning\r\noch de formkrav som skall iakttas vid beslut därom. Aktiebolagslagen\r\nutgår från att beslut om vinstutdelning fattas på ordinarie bolagsstämma.\r\nFrågan om det är möjligt att fatta beslut om vinstutdelning vid annan\r\nbolagsstämma är omstridd. I doktrinen har framförts olika uppfattningar.\r\nEnighet synes dock råda om att vinstutdelning är möjlig på vilken stämma\r\nsom helst, såvida aktieägarna är ense om det.\r\nPropositionen\r\nI propositionen föreslås att värdeöverföring från bolaget som huvudregel\r\nskall kunna ske endast enligt bestämmelserna om vinstutdelning, förvärv\r\nav egna aktier, återbetalning vid minskning av aktiekapitalet eller\r\nreservfonden samt gåva till allmännyttigt ändamål. Beslut om värdeöverföring\r\nskall fattas av bolagsstämma. Lagförslaget innehåller en rad bestämmelser\r\nsom syftar till att skydda såväl borgenärer som aktieägare vid\r\nvärdeöverföring från bolaget.\r\nRegeringen föreslår att beslut om vinstutdelning skall kunna fattas\r\ninte bara vid ordinarie bolagsstämma utan även vid extra stämma. Vid\r\nextra stämma skall det endast få beslutas om s.k. efterutdelning, dvs.\r\nutdelning av fritt eget kapital enligt den senast fastställda\r\nbalansräkningen efter avdrag för vad som redan har utdelats. Ett beslut om\r\nefterutdelning skall, enligt lagförslaget, anmälas för registrering hos\r\nregistreringsmyndigheten.\r\nMotionen\r\nI motion L19 av Viviann Gerdin m.fl. (c) understryks att bolagets eget\r\nfria kapital kan utgöra en väsentlig del av bolagets eget kapital och\r\ndärmed vara en viktig del i bedömningen av bolagets ställning. Det är\r\ndärför viktigt att en vinstutdelning blir offentliggjord i anslutning\r\ntill att överföringen från bolaget till dess ägare sker. För att\r\nsäkerställa detta bör utdelningen, enligt motionärerna, inte få ske förrän\r\nutdelningsbeslutet har registrerats hos registreringsmyndigheten. I\r\nmotionen begärs ett tillkännagivande härom (yrkande 18).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan inte finna annat än att den i propositionen föreslagna\r\nregleringen sammantaget är väl ägnad att ge såväl borgenärer som aktieägare\r\nett gott skydd vid beslut om efterutdelning vid extra stämma. Något\r\nbehov av den i motionen föreslagna ordningen kan inte anses föreligga,\r\noch utskottet föreslår att riksdagen avslår motion L19 yrkande 18.\r\nReservfond\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller användningen av tidigare\r\ngjorda avsättningar till reservfond. Jämför reservation 15 (m, fp, kd,\r\nc).\r\nBakgrund\r\nMed reservfond avses en särskild post på balansräkningens passivsida.\r\nReservfonden utgör bundet eget kapital, och dess storlek har således\r\nbetydelse för hur mycket av bolagets tillgångar som får användas för\r\nvinstutdelning. Av 12 kap. 4 § aktiebolagslagen framgår att det till\r\nreservfonden, efter förlusttäckning, skall avsättas 10 % av årets\r\nnettovinst. Avsättningen skall göras till dess att reservfonden och\r\neventuell överkursfond tillsammans uppgår till 20 % av aktiekapitalet.\r\nBestämmelser om avsättning till reservfond har funnits alltsedan\r\ntillkomsten av 1895 års aktiebolagslag och syftar till att tvångsvis skapa\r\nen successiv konsolidering av aktiebolagen. I samband med tillkomsten\r\nav 1975 års aktiebolagslag menade Aktiebolagsutredningen att de då\r\ngällande bestämmelserna om reservfond representerade ett föråldrat och\r\nföga rationellt system. Utredningens förslag att avskaffa reservfonden\r\nledde dock inte till lagstiftning.\r\nPropositionen\r\nRegeringen konstaterar i propositionen att bestämmelserna om avsättning\r\ntill reservfond inte tillgodoser bolagens konsolideringsbehov på ett\r\nändamålsenligt sätt. Därtill kommer att det i övriga nordiska länder\r\ninte längre finns något motsvarande krav. Mot den nu angivna bakgrunden\r\nföreslår regeringen att skyldigheten att avsätta en viss del av årets\r\nnettovinst till reservfond skall avskaffas. När det gäller redan gjorda\r\nfondavsättningar bör reservfonden, enligt regeringens uppfattning, endast\r\nkunna disponeras på det sätt som hittills varit möjligt, nämligen för\r\ntäckande av förlust, ökning av aktiekapitalet eller - efter tillstånd\r\nfrån Bolagsverket eller rätten - för återbetalning till aktieägarna.\r\nRedan gjorda avsättningar skall således inte kunna överföras till fritt\r\neget kapital.\r\nMotionen\r\nViviann Gerdin m.fl. (c) anser i motion L19 att redan gjorda avsättningar\r\ntill reservfond som finns inom ramen för ett bolags bundna kapital skall\r\nkunna överföras till fritt eget kapital genom särskilt beslut vid två\r\npå varandra följande ordinarie bolagsstämmor. I motionen begärs ett\r\ntillkännagivande i enlighet härmed (yrkande 17).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att den nuvarande skyldigheten\r\natt avsätta en viss andel av nettovinsten till reservfond bör avskaffas.\r\nNär det gäller hanteringen av redan gjorda avsättningar skulle\r\nmotionärernas förslag, enligt utskottets mening, kunna vara till nackdel\r\nför bolagets borgenärer, vilka i det enskilda fallet kan ha förlitat\r\nsig på storleken av bolagets bundna egna kapital. Som regeringen funnit\r\nbör den av motionärerna föreslagna ordningen därför inte införas.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet bifall till motion L19 yrkande 17.\r\n\r\nFusion\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden som gäller frågan vilket majoritetskrav\r\nsom skall gälla vid beslut om fastställande av fusionsplan. Jämför\r\nreservation 16 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nMed fusion enligt aktiebolagslagen avses att ett eller flera aktiebolags\r\nsamtliga tillgångar eller skulder genom universalsuccession överförs på\r\nett annat bolag samtidigt som de förstnämnda bolagen upphör utan\r\nlikvidation. Bestämmelser om fusion och fusionsförfarandet finns i 14 kap.\r\naktiebolagslagen. Regelverket fick sin nuvarande utformning genom\r\nlagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1995 och bygger i huvudsak\r\npå det tredje bolagsrättsliga direktivet, det s.k. fusionsdirektivet\r\n(prop. 1993/94:196, bet. LU32, rskr. 422).\r\nAktiebolagslagen skiljer mellan två former av fusion. Den ena formen,\r\nabsorption, innebär att ett aktiebolag (det överlåtande bolaget) går\r\nupp i ett annat aktiebolag (det övertagande bolaget). Det överlåtande\r\nbolaget upplöses och dess tillgångar och skulder övertas av det övertagande\r\nbolaget. Den andra formen av fusion, kombination, innebär att två eller\r\nflera överlåtande bolag förenas genom att de bildar ett nytt aktiebolag.\r\nDe överlåtande bolagen upplöses samtidigt som deras tillgångar och\r\nskulder övergår på det övertagande bolaget.\r\nVid en fusion skall bolagsstyrelserna upprätta en fusionsplan med de\r\nuppgifter som kan vara av betydelse för fusionen. Planen skall granskas\r\nav en eller flera revisorer, registreras i aktiebolagsregistret och\r\nkungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Fusionsplanen skall underställas\r\nbolagsstämman i samtliga överlåtande bolag. Om ägare till minst 5 % av\r\nsamtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, skall planen\r\nunderställas även bolagsstämman i detta bolag. Bolagsstämmans beslut om\r\ngodkännande av fusionsplanen är giltigt endast om det har biträtts av\r\naktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna som de vid stämman\r\nföreträdda aktierna. Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet\r\nmellan redan utgivna aktier rubbas är beslutet om godkännande av\r\nfusionsplanen giltigt endast om det har biträtts av samtliga på stämman\r\nnärvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår i propositionen att de nuvarande bestämmelserna om\r\nfusion mellan aktiebolag skall föras över till den nya aktiebolagslagen\r\ni huvudsak oförändrade. Detta gäller även den nu gällande huvudregeln\r\nom två tredjedels majoritet vid beslut om godkännande av fusionsplan.\r\nI syfte att förenkla fusionsförfarandet föreslås dock att kravet på nio\r\ntiondelars majoritet för det fall ett beslut om fusion rubbar\r\nrättsförhållandet mellan redan utgivna aktier, skall avskaffas.\r\nMotionerna\r\nJan Ertsborn m.fl. (fp) anser i motion L16 att den föreslagna ordningen\r\nmed en lägre kvalificerad majoritet vid bolagsstämmobeslut om fusion än\r\nvad som föreslås vid tvångsinlösen av minoritetsaktier ger en möjlighet\r\natt via fusion kringgå reglerna om tvångsinlösen. Eftersom fusionsvederlaget\r\nbestäms på ett annat sätt än ersättningen vid tvångsinlösen kan\r\nminoritetsägarna, anförs det, vid en fusion komma att erbjudas ett vederlag\r\nlångt under aktiernas värde. För att uppnå en neutralitet mellan fusion\r\noch tvångsinlösen bör majoritetskraven därför vara desamma. I motionen\r\nbegärs ett tillkännagivande om att det skall krävas en majoritet bestående\r\nav nio tiondelar av aktierna vid beslut om godkännande av fusionsplan\r\n(yrkande 3).\r\nMotionsyrkanden med motsvarande inriktning finns i motionerna L17 av\r\nInger René m.fl. (m), (yrkande 3) och L18 av Yvonne Andersson m.fl.\r\n(kd), (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framhålls av motionärerna kan det inte uteslutas att bestämmelserna\r\nom tvångsinlösen av minoritetsaktier kringgås genom utnyttjande av\r\nfusionsinstitutet. Enligt utskottets mening bör detta förhindras. Utskottet\r\nkan konstatera att regeringen är av samma uppfattning. Sålunda anförs\r\ni propositionen att det inom Regeringskansliet har inletts ett arbete\r\ni syfte att analysera problemet närmare och, om det visar sig nödvändigt,\r\nta fram förslag till regler som kan förhindra ett missbruk av det i\r\nmotionerna påtalade slaget.\r\nUtskottet är för sin del inte övertygat om att införandet av det i\r\nmotionerna föreslagna majoritetskravet vore ett lämpligt sätt att förhindra\r\nett missbruk av fusionsreglerna. Utskottet noterar därvid att också\r\nLagrådet har ifrågasatt om detta är en lämplig ordning. Med hänsyn till\r\ndetta, och då det inte heller framkommit andra skäl som talar för en\r\nsådan beslutsordning, är utskottet inte berett att i dagsläget ställa\r\nsig bakom motionsförslaget. I stället bör resultatet av det i propositionen\r\naviserade översynsarbetet inväntas.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L16\r\nyrkande 3, L17 yrkande 3 och L18 yrkande 2.\r\nPreskription\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande vari förordas införandet av särskilda\r\npreskriptionsregler vid personligt betalningsansvar i samband med\r\nlikvidation. Jämför reservation 17 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nVid en likvidation av ett bolag realiseras vanligen bolagets tillgångar.\r\nSkulderna betalas och de överskjutande medlen fördelas bland aktieägarna.\r\nBestämmelser om likvidation finns i 13 kap. aktiebolagslagen.\r\nEtt aktiebolag kan besluta att gå i likvidation utan att det föreligger\r\nnågon skyldighet att göra det (frivillig likvidation). I vissa särskilda\r\nfall är bolaget skyldigt att gå i likvidation (tvångslikvidation). Det\r\ngäller bl.a. när bolaget inte har anmält behörig styrelse, verkställande\r\ndirektör eller revisor som skall finnas, när bolaget inte i rätt tid\r\nhar sänt in årsredovisningshandlingar till Bolagsverket och när mer än\r\nhälften av bolagets aktiekapital är förbrukat. I dessa fall kan även\r\nbeslut om likvidation fattas av domstol eller Bolagsverket. Om styrelsen\r\ninte vidtar vissa i 13 kap. 17 § första stycket närmare angivna åtgärder,\r\nbl.a. att se till att upprätta en kontrollbalansräkning och att ansöka\r\nom bolagets försättande i likvidation, svarar styrelsens ledamöter\r\nsolidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid\r\nsom underlåtenheten består. Ett motsvarande ansvar enligt 13 kap. 18 §\r\nför aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i\r\ntvångslikvidation deltar i ett beslut om att fortsätta verksamheten. I\r\n13 kap. 19 § finns vissa bestämmelser om ansvarsperiodens slut.\r\nPropositionen\r\nI propositionen föreslås att nuvarande bestämmelser om likvidation i\r\nallt väsentligt skall överföras till den nya aktiebolagslagen. Lagförslaget\r\ninnehåller således regler om betalningsansvar för aktieägare och\r\nstyrelseledamöter som motsvarar vad som följer av 13 kap. 17 och 18 §§\r\naktiebolagslagen. Någon särskild preskriptionsregel föreslås inte.\r\nMotionen\r\nJan Ertsborn m.fl. (fp) anser i motion L16 att det inte är rimligt med\r\nen tioårig preskriptionstid för de förpliktelser som kan uppstå för\r\nstyrelse och aktieägare i likvidationssammanhang. Det bör i stället\r\ninföras en femårig preskriptionstid, motsvarande vad som föreslagits i\r\nfråga om skadeståndsanspråk gentemot bolaget. I motionen begärs ett\r\ntillkännagivande om att regeringen skall återkomma med ett lagförslag\r\nmed denna innebörd (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som noterar att motionsspörsmålet inte närmare har berörts\r\ni propositionen, kan inte finna att vad som anförts i motionen påkallar\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida. Skulle det visa sig att det föreligger\r\nett behov av den föreslagna preskriptionsbestämmelsen utgår utskottet\r\nfrån att regeringen återkommer i frågan.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L16\r\nyrkande 4.\r\nLagtekniska frågor\r\nUnder ärendets beredning har utskottet uppmärksammat att det erfordras\r\nvissa smärre lagtekniska justeringar i lagtexten. Dessa framgår närmare\r\nav förslagspunkt 18 och bilaga 3.\r\nRegelförenkling, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden med krav på åtgärder från regeringens\r\nsida vad gäller regelförenkling och konsekvensanalys. Jämför reservationerna\r\n18 (m, fp, kd, c) och 19 (c).\r\nMotionen\r\nI motion L19 av Viviann Gerdin m.fl. (c) anförs att såväl den nuvarande\r\naktiebolagslagen som den föreslagna aktiebolagslagen är utformade för\r\npublika företag. Framtidens tillväxt finns, hävdas det, i små och\r\nmedelstora företag. Aktiebolagsformen måste därför anpassas till dessa\r\nföretags förutsättningar. Enligt motionärerna har så inte skett i den\r\nföreslagna lagstiftningen. Det finns således ett stort behov av att se\r\növer såväl aktiebolagslagen som reglerna för enskild näringsverksamhet\r\noch handelsbolag i syfte att förenkla och stimulera entreprenörskap\r\nsamt små och medelstora företags utveckling. Lagstiftningen bör, enligt\r\nvad som anförs i motionen, anpassas till småföretagens situation.\r\nDessutom bör det göras en tydligare uppdelning och bedömning av vilka\r\nregler som kan lyftas av de privata aktiebolagen. I motionen begärs\r\ntillkännagivanden i enlighet med det anförda (yrkandena 1 och 2).\r\nMotionärerna begär vidare i samma motion ett tillkännagivande om att\r\naktiebolagslagen skall kompletteras med konsekvensanalyser där nytta\r\nrespektive kostnad med lagförslagen redovisas (yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har för sin del ingen annan uppfattning än motionärerna vad\r\ngäller vikten av regelförenkling och att lagstiftningen på det\r\nassociationsrättsliga området är väl anpassad efter små och medelstora\r\nföretags behov. Som närmare framgår av propositionen har dessa strävanden\r\nvarit ledstjärnor också för regeringen under det arbete som legat till\r\ngrund för den nu föreliggande propositionen. Sålunda har den föreslagna\r\nnya lagtexten fått en utformning som, enligt utskottets mening, underlättar\r\nläsningen och förståelsen av bestämmelserna. Paragrafernas omfång har\r\nvidare begränsats, och antalet hänvisningar mellan olika paragrafer har\r\nminskat. Därtill har lagtexten gjorts mera överskådlig genom infogande\r\nav paragrafrubriker samtidigt som språket, så långt är möjligt, har\r\nförenklats. Vidare har föreslagits en rad olika särregler som i olika\r\navseenden endast avser privata aktiebolag. Regeringen har också i\r\npropositionen lyft fram principen om att regler i aktiebolagslagen som är\r\nuppställda enbart i aktieägarnas intresse kan åsidosättas under\r\nförutsättningar att alla aktieägare går med på det. Som understryks i\r\npropositionen ger denna princip stora möjligheter till flexibilitet i\r\nfåmansaktiebolag. Aktieägarnas möjligheter att reglera frågor i\r\nbolagsordningen har också utökats i lagförslaget i förhållande till vad som\r\ngällt tidigare. Sammantaget anser utskottet att regeringen väl har\r\ntillgodosett de synpunkter som tas upp i motionen och att den föreslagna\r\nlagen kan få betydande positiva effekter för de små och medelstora\r\nföretagen.\r\nI sammanhanget finns också anledning att erinra om det regelförenklingsarbete\r\nsom pågår sedan ett antal år tillbaka inom Regeringskansliet och bland\r\nmyndigheterna. För en ingående redogörelse för detta arbete kan hänvisas\r\ntill regeringens skrivelse 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för\r\nminskad administration för företagen m.m. och näringsutskottets av\r\nriksdagen godkända betänkande 2004/05:NU10.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L19\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nVad slutligen gäller det spörsmål som tas upp i motion L19 yrkande 3\r\nkan utskottet inte se att det föreligger behov av ytterligare analys-\r\noch beredningsarbete. Ett fortsatt beredningsarbete efter en ny\r\nlagstiftnings ikraftträdande torde, enligt utskottets mening, inte heller\r\ntjäna något syfte. Vad motionärerna vill åstadkomma får i stället ske\r\ninom ramen för sedvanligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Motion\r\nL19 yrkande 3 påkallar således ingen åtgärd från riksdagens sida och\r\nbör avslås.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Ansvarsgenombrott i advokataktiebolag, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L18\r\nyrkande 1 och 2004/05:L19 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning saknas det skäl att i någon form behålla den\r\nnuvarande undantagsregleringen vad gäller betalningsansvaret för delägare\r\ni advokataktiebolag. Som såväl Lagrådet och Sveriges advokatsamfund har\r\npåpekat saknas det motsvarande regler för andra yrkesutövare, vars\r\nuppdrag också typiskt sett kan sägas vara personliga till sin karaktär.\r\nKlienternas skyddsbehov är vidare redan tillgodosett genom det\r\nförsäkringsskydd som advokatbyråer måste hålla sig med. Därtill kommer att\r\ndet i flera andra länder är möjligt att bedriva advokatverksamhet utan\r\npersonligt betalningsansvar. Vi anser således att undantaget bör avskaffas.\r\nRegeringen bör utreda frågan vidare och återkomma till riksdagen med\r\nett lagförslag med den nu angivna innebörden.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotionerna L18 yrkande 1 och L19 yrkande 4, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n2.      Aktiekapitalet, punkt 2 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkandena 5 och 6.\r\nStällningstagande\r\nMånga näringsidkare med nystartade företag har vittnat om att det\r\nnuvarande kravet på ett lägsta aktiekapital om 100 000 kr i privata\r\naktiebolag är alltför högt. Kravet medför att vissa näringsidkare antingen\r\nfår avstå från att bedriva näringsverksamhet eller tvingas att bedriva\r\nverksamheten i enskild firma eller som handelsbolag. Den teoretiska\r\ngrunden för kravet på lägsta aktiekapital stämmer i många fall inte\r\nheller överens med den verklighet som företagen befinner sig i. Den\r\nnuvarande beloppsgränsen försvårar således företagande i aktiebolagsform,\r\nen associationsform som är både enklare och mer överskådlig än enskild\r\nfirma och handelsbolag. Regeringen bör återkomma med förslag till hur\r\nen sänkning av aktiekapitalets lägsta nivå kan utformas i syfte att\r\nstimulera och förenkla företagande i privata aktiebolag.\r\nDen föreslagna övergången från aktier med nominellt värde till ett\r\nkvotandelssystem kommer för merparten befintliga privata aktiebolag att\r\nupplevas som både förvirrande och onödig. Enligt min uppfattning bör\r\ndet därför införas en möjlighet för privata aktiebolag att vara kvar i\r\ndet gamla systemet. Frågan torde inte erforda något mer ingående\r\nberedningsarbete. Regeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med\r\nett lagförslag med denna innebörd i god tid före den nya lagens\r\nikraftträdande.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkandena 5 och 6, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3.      Stiftelseurkundens innehåll, punkt 3 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min uppfattning är det, i fråga om privata aktiebolag, regelmässigt\r\nonödigt att i stiftelseurkunden ange om bolaget skall svara för kostnaderna\r\nför bolagets bildande, oavsett om kostnaderna är sedvanliga eller ej.\r\nKravet på angivande av kostnaderna för bolagets bildande i stiftelseurkunden\r\nbör således tas bort helt när det gäller privata aktiebolag.\r\nSpörsmålet torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete. Regeringen\r\nbör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag i enlighet\r\nmed vad som nu har sagts i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkande 7, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Aktieboken, punkt 4 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L17\r\nyrkande 1 och bifaller delvis motion 2004/05:L18 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den nuvarande begränsningsregeln med en fix gräns på 500\r\naktier är omodern och stelbent. Den enskilde aktieägarens integritet är\r\nviktigare än allmänhetens insyn i ett ägande som inte belastar någon\r\noch vars möjligheter att påverka bolagets styrning är praktiskt taget\r\nobefintliga. Begränsningsregeln bör därför i stället vara knuten till\r\nen andel av röstetalet eller kapitalet. En sådan lösning är, menar vi,\r\nmer tilltalande då avgränsningen kommer att vara hänförlig till de\r\nägare som kan påverka bolaget. Den omständigheten att en sådan regel\r\nkommer att minska antalet ägare som är offentliga saknar, enligt vår\r\nuppfattning, betydelse i sammanhanget.\r\nOavsett hur begränsningsregeln konstrueras anser vi att aktieägarnas\r\npersonnummer under alla förhållanden skall undantas från aktiebokens\r\noffentlighet. På så sätt kommer aktieägarnas personliga integritet att\r\nstärkas, samtidigt som möjligheterna att missbruka personnumret i\r\nbrottsliga syften begränsas.\r\nFörevarande frågor torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med lagförslag\r\nmed den nu angivna inriktningen i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L17 yrkande 1 och med delvis bifall till motion L18 yrkande 3,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Samtyckesförbehåll, punkt 5 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nFlera remissinstanser har ifrågasatt nödvändigheten av den föreslagna\r\nmöjligheten att i kupongbolag ta in samtyckesförbehåll i bolagsordningen.\r\nAktiebolagslagen och annan lagstiftning bör, enligt min mening, inte\r\ntyngas av regleringar som inte har allmängiltighet eller särskild nytta.\r\nFörslaget att tillåta samtyckesförbehåll i bolagsordningen bör således,\r\nmenar jag, inte genomföras.\r\nFörevarande fråga torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkande 11, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6.      Majoritetskrav vid upphävande av förbehåll, punkt 6 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nEtt beslut att i bolagsordningen ta in ett förbehåll om en inskränkning\r\nav rätten att överlåta aktier är, enligt lagförslaget, giltigt endast\r\nom det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid\r\nbolagsstämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av\r\nsamtliga aktier i bolaget. Däremot krävs bara tvåtredjedelsmajoritet för\r\natt ta bort ett sådant förbehåll. Detta är, enligt min uppfattning,\r\ninte logiskt. Jag anser således att ett beslut att ta bort ett förbehåll\r\nsom inskränker den fria överlåtbarheten skall fattas med samma majoritetskrav\r\nsom ett beslut att införa ett sådant förbehåll.\r\nFörevarande fråga torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkande 12, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n7.      Hembud, punkt 7 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkandena 8-10.\r\nStällningstagande\r\nKritik kan i flera avseenden riktas mot regeringens förslag vad gäller\r\nhembudsförfarandet. Sålunda är den föreslagna möjligheten att i\r\nbolagsordningen ange vem av överlåtaren eller förvärvaren som skall utöva\r\nrösträtten och därtill knutna rättigheter för aktier som är föremål för\r\nett hembudsförfarande inte godtagbart. Förslaget kan komma att leda\r\ntill att en tillfällig preliminär ägare får inflytande över ett aktiebolag\r\nunder hembudsförfarandet. Detta kan vara till men för bolaget och bör\r\ndärför undvikas. Jag anser att det i lagtexten skall slås fast att det\r\när överlåtaren och inte förvärvaren som innehar rösträtten och de därmed\r\nknutna rättigheterna.\r\nNär det gäller hembudstiden för dödsbos innehav är den föreslagna\r\nettårsfristen, enligt min bedömning, alltför lång. Fristen bör i stället\r\nbestämmas till sex månader.\r\nSlutligen anser jag att ett förvärv som inte skett utan att aktierna\r\nhembjudits i enlighet med ett hembudsförbehåll skall vara ogiltigt. På\r\nså sätt kan undvikas att aktieägarna säljer aktier utan att beakta\r\ngällande hembudsförbehåll.\r\nFörevarande frågor torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med lagförslag\r\nmed den nu redovisade inriktningen i god tid före den nya lagens\r\nikraftträdande.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkandena 8-10, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Lösenbeloppet, punkt 8 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L16\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi ställer oss i huvudsak bakom regeringens förslag när det gäller\r\ninlösen av minoritetsaktier. Däremot kan vi inte godta de föreslagna\r\nkriterierna för bestämmande av lösenbeloppets storlek. Enligt vår mening\r\nbör beloppets storlek motsvara aktiens marknadsvärde och i första hand\r\ngrundas på aktiens andel av det pris för dotterbolaget, som kan påräknas\r\nvid en försäljning av samtliga aktier i bolaget under normala förhållanden.\r\nDetta värde skall fastställas på grundval av etablerade värderingsmetoder.\r\nRegeringen bör återkomma till riksdagen med att lagförslag med denna\r\ninriktning.\r\nVad som sålunda anförts bör riksdagen, med bifall till motion L16 yrkande\r\n1, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n9.      Den gode mannen, punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L16\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning bör lagtexten förtydligas ytterligare i fråga om\r\nden gode mannen. Det bör således uttryckligen framgå att denne inte\r\nbara skall ha dokumenterad sakkunskap och erfarenhet i frågor rörande\r\ninlösen av minoritetsaktier utan även vara helt fristående i förhållande\r\ntill majoritetsägaren och dotterbolaget. Regeringen bör återkomma med\r\nett lagförslag med denna innebörd.\r\nFörevarande fråga torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L16 yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n10.     Verkställighet av skiljedom, punkt 10 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L17\r\nyrkande 2 och 2004/05:L18 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nVi välkomnar den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för\r\nbestämmelserna om inlösen av minoritetsaktier. Att ge även utländska\r\nrättssubjekt möjlighet att lösa in minoritetsposter kommer således att\r\nförenkla omstruktureringar i det europeiska näringslivet. Den omständigheten\r\natt den ena parten i ett inlösensförfarande kan komma att vara ett\r\nutländskt rättssubjekt kan dock medföra verkställighetsproblem. Till\r\nskillnad från regeringen anser vi att risken härför inte är försumbar.\r\nMed hänsyn till detta, och då minoritetsaktieägare ofta har en relativt\r\nsvag ställning, bör frågan bli föremål för någon form av reglering till\r\nskydd för minoritetsägaren. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag\r\nmed denna inriktning.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotionerna L17 yrkande 2 och L18 yrkande 4, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n11.     Majoritetsägarnas skyldigheter, punkt 11 (kd)\r\nav Yvonne Andersson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L18\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEtt moderbolag har genom sin ägardominans ett stort informationsövertag\r\njämfört med minoritetsägarna avseende dotterbolaget. Detta motiverar,\r\nenligt min uppfattning, en regel som förpliktar dotterbolaget och\r\nmoderbolaget att till minoritetsägarna lämna den information som är\r\nnödvändig för att de bl.a. skall kunna göra en värdering av dotterbolaget\r\neller bedöma om särregeln är tillämplig. Det bör således i lagtexten\r\ninföras en skyldighet för styrelsen i dotterbolaget och majoritetsägaren\r\natt på begäran tillhandahålla minoritetsaktieägarna uppgifter och\r\nhandlingar som är nödvändiga för att minoriteten skall kunna föra sin\r\ntalan.\r\nSpörsmålet torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete. Regeringen\r\nbör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag med den nu\r\nangivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L18 yrkande 5, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n12.     Revisionspliktens omfattning, punkt 12 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nEG-rätten medger att mindre aktiebolag undantas från revisionsplikten.\r\nSådana undantag förekommer också i många EU-länder. Skälet till detta\r\när bl.a. att det saknas analyser som ger vid handen att nyttan med\r\nrevisionen motsvaras av kostnaden härför. Mot denna bakgrund anser vi\r\natt det i den svenska lagstiftningen bör införas undantag från\r\nrevisionsplikten i enlighet med vad EG-rätten medger. Regeringen bör låta\r\nutreda frågan vidare och snarast återkomma till riksdagen med ett\r\nlagförslag med den nu angivna inriktningen.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkande 13, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13.     Revisorer, punkt 13 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkandena 14-16.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min mening kan nyttan med den år 1998 införda fyraåriga mandattiden\r\nstarkt ifrågasättas. Effekten av regeländringen har inte heller styrkts.\r\nDet förefaller mig därför uppenbart att den föreslagna mandattiden om\r\ntre till fyra år är överflödig. I stället bör reglerna om mandattid\r\nkunna anpassas till vad som gäller i fråga om val av styrelse.\r\nMot bakgrund av att det skett stora förändringar när det gäller systemet\r\nför uppbörd och kontroll hos skattemyndigheten bör revisorns skyldighet\r\natt rapportera om brister i betalning av skatter och allmänna avgifter\r\nutmönstras. Enligt min mening bör även skyldigheten att ge in s.k. orena\r\nrevisionsberättelser till Skatteverket avskaffas.\r\nFörevarande frågor torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkandena 14-16, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n14.     Vinstutdelning, punkt 14 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nBolagets fria kapital kan utgöra en väsentlig del av bolagets eget\r\nkapital och är därmed en viktig del av underlaget vid borgenärernas\r\nbedömning av bolagets ställning. Det är därför, menar jag, viktigt att\r\nen vinstutdelning vid extra bolagsstämma blir offentliggjord i anslutning\r\ntill att utdelningen sker. För att säkerställa att så sker bör en\r\nutdelning inte få ske förrän utdelningsbeslutet registrerats vid Bolagsverket.\r\n\r\nFrågeställningen torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkande 18, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Reservfond, punkt 15 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nVi ställer oss bakom förslaget att avskaffa den tvångsvisa avsättningen\r\nav en del av vinsten till reservfond. Däremot menar vi att de av regeringen\r\nåberopade skälen för att tidigare avsättningar till reservfond endast\r\nskall kunna hanteras i enlighet med vad som gäller enligt nu gällande\r\nlagstiftning inte är övertygande. Sålunda är det högst osannolikt att\r\nnågon borgenär vid kreditgivningen baserat sitt beslut på förekomsten\r\nav en reservfond. Enligt vår uppfattning bör särregler som tynger\r\naktiebolagslagen undvikas. Reservfond som finns inom ramen för bolagens\r\nbundna kapital skall, enligt vår mening, kunna överföras till fritt\r\neget kapital genom särskilt beslut vid två på varandra följande ordinarie\r\nbolagsstämmor.\r\nFörevarande fråga torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkande 17, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n16.     Fusion, punkt 16 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L16\r\nyrkande 3 och 2004/05:L17 yrkande 3 och bifaller delvis motion 2004/05:L18\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVi kan, i likhet med Lagrådet och flera andra remissinstanser, konstatera\r\natt fusionsinstitutet kan missbrukas för att kringgå bestämmelserna om\r\ninlösen. Så sker också redan i viss utsträckning. Regeringen har\r\nvisserligen aviserat att man avser att analysera frågan vidare. Detta är,\r\nenligt vår mening, inte tillräckligt. För att förhindra ett sådant\r\nkringgående bör i stället omgående införas ett majoritetskrav vid beslut\r\nom godkännande av fusionsplan som motsvarar vad som gäller vid beslut\r\nom inlösen.\r\nMotionsspörsmålet torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotionerna L16 yrkande 3, L17 yrkande 3 och med delvis bifall till motion\r\nL18 yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n17.     Preskription, punkt 17 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L16\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening är det inte rimligt med en tioårig preskriptionstid\r\nvid betalningsanspråk med stöd av de föreslagna 25 kap. 18 och 19 §§.\r\nI stället bör, i likhet med vad som föreslås i fråga om talan om skadestånd\r\ngentemot en styrelseledamot, en femårig preskriptionstid gälla.\r\nFörevarande fråga torde inte kräva något mer ingående beredningsarbete.\r\nRegeringen bör därför kunna återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nmed den nu angivna innebörden i god tid före den nya lagens ikraftträdande.\r\n\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L16 yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n18.     Regelförenkling, punkt 20 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nMer än 95 % av aktiebolagen utgörs av småföretag. Såväl den nuvarande\r\nsom den föreslagna aktiebolagslagen innebär, enligt vår mening, en\r\nkostsam och onödig överreglering av dessa mindre bolag. Vi anser därför\r\natt det är angeläget att regeringen, inom ramen för det fortsatta\r\nregelförenklingsarbetet, lägger fram förslag till lagändringar som innebär\r\natt regler i aktiebolagslagen som inte är nödvändiga för privata aktiebolag\r\navskaffas. Motsvarande skall gälla även för verksamhet som bedrivs inom\r\nramen för handelsbolag och som enskild näringsverksamhet.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkandena 1 och 2, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n19.     Konsekvensanalys, punkt 21 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L19\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nAdministration skall i alla sammanhang nyttobedömas mot den merkostnad\r\nsom den orsakar för samhället och för företagandet. Detta sker lämpligen\r\ngenom att det vid varje ny lagstiftning eller förändring i gällande\r\nregelverk görs konsekvensanalyser där nytta mäts mot kostnad. Jag kan\r\nkonstatera att några sådana överväganden uppenbarligen inte skett i\r\ndetta lagstiftningsärende. Propositionen innehåller således inga väsentliga\r\nförändringar som stärker förutsättningarna för företagande och\r\nentreprenörskap. Det bör således göras en kompletterande konsekvensanalys\r\ndär de i propositionen framlagda förslagen analyseras och beskrivs med\r\nutgångspunkt i nytta respektive kostnader.\r\nVad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till\r\nmotion L19 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag:\r\nRiksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till\r\naktiebolagslag,\r\nlag om införande av aktiebolagslagen (2005:000),\r\nlag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.\r\nm.,\r\nlag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i\r\naktiemarknadsbolag, m.m.,\r\nlag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,\r\nlag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),\r\nlag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut\r\noch värdepappersbolag,\r\nlag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:L16 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kriterierna för fastställande av lösenbelopp.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lagstadgade krav på god man.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvalificerad majoritet vid bolagsstämmobeslut om\r\ngodkännande av fusionsplan.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av en särskild preskriptionsregel för\r\nstyrelseledamöters och aktieägares personliga betalningsansvar.\r\n2004/05:L17 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om aktiebokens offentlighet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om minoritetsaktieägares skydd vid tvångsinlösen då\r\nskiljedom skall verkställas i utlandet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det skall krävas nio tiondelars majoritet vid\r\nfusion.\r\n2004/05:L18 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utmönstring av den särskilda regeln om ansvarsgenombrott\r\ni advokataktiebolag.\r\n2.      Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna\r\nlydelsen i 23 kap. 17 § första stycket i förslag till aktiebolagslag på\r\nså sätt att det skall krävas nio tiondelars majoritet av såväl de angivna\r\nrösterna som de vid stämman företrädda aktierna vid beslut om fusion,\r\nenligt vad i motionen anförs.\r\n3.      Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna\r\nlydelsen i 5 kap. 10 § och 19 § i förslag till aktiebolagslag på så\r\nsätt att aktiebokens offentlighet inte omfattar aktieägares personnummer,\r\nenligt vad i motionen anförs.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett förstärkt skydd för minoritetsaktieägarna såvitt\r\navser verkställighet av skiljedom på tvångsinlösen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om styrelsen i dotterbolaget och majoritetsaktieägarens\r\nskyldighet att på begäran tillhandahålla minoritetsaktieägarna uppgifter\r\noch handlingar som är nödvändiga för att minoriteten skall kunna föra\r\nsin talan.\r\n2004/05:L19 av Viviann Gerdin m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att se över aktiebolagslagen såväl som reglerna för\r\nenskild näringsverksamhet och handelsbolag med syfte att förenkla och\r\nstimulera entreprenörskap samt små och medelstora företags utveckling.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att propositionen i betydligt större utsträckning bör\r\nanpassas till småföretagens situation samt att en tydligare uppdelning\r\noch bedömning sker av vilka regler som kan lyftas av från kraven för de\r\nprivata aktiebolagen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att aktiebolagslagen bör kompletteras med konsekvensanalyser\r\nvilka beskriver nytta respektive kostnader med anledning av de förslag\r\nsom presenteras.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ansvarsgenombrottet i vissa fall för aktieägare\r\ni advokataktiebolag skall utmönstras.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkning av aktiekapitalets lägsta nivå i syfte att\r\nstimulera och förenkla företagande i privat aktiebolagsform.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en frivillig möjlighet att införa kvotandelssystemet\r\neller att vara kvar i systemet för nominellt aktiekapital bör införas\r\natt gälla för privata aktiebolag.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stiftelseurkunden inte i fråga om privata aktiebolag\r\nskall behöva innehålla uppgift om kostnader för bolagets bildande.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överlåtaren och inte förvärvaren under hembudstiden\r\nskall fortsätta att ha rösträtt och därtill knutna rättigheter.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att hembudstiden för dödsbos innehav av aktier bör\r\nbestämmas till sex månader.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överlåtelse av aktier som ej hembjuds enligt\r\ngällande regler skall betraktas som ogiltig.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeln om samtycke inte bör införas i aktiebolagslagen.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett beslut om att ta bort förbehåll som begränsar\r\naktiers fria överlåtbarhet bör fattas med samma majoritet som beslut om\r\natt införa sådana klausuler.\r\n13.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om\r\nslopande av revisionsplikt för mindre aktiebolag i enlighet med det utrymme\r\nsom finns inom gällande EG-rätt.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att mandatperioden för bolagets revisor vid bolagsstämma\r\nskall kunna fastställas fritt i intervallet ett till fyra år.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att revisors skyldighet att i revisionsberättelsen\r\nange om betalning av skatter och avgifter skett i rätt tid bör utmönstras.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att revisors skyldighet att sända in oren\r\nrevisionsberättelse till Skatteverket bör utmönstras.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att reservfonder som finns inom ramen för bolagens\r\nbundna kapital skall överföras till fritt eget kapital genom särskilt\r\nbeslut fattat vid två på varandra följande ordinarie bolagsstämmor.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utdelning ej får verkställas innan registrering\r\nskett vid PRV av utdelningsbeslutet.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\nAv utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till\r\naktiebolagslag\r\nRegeringens förslag     Utskottets förslag\r\n21 kap.\r\n8 §\r\nSkatteverket får medge undantag från förbuden i 1, 3 och 5 §§. Undantag\r\nfrån 3 § får medges endast om det finns synnerliga skäl. Undantag från\r\n5 § får medges endast om det behövs på grund av särskilda omständigheter.\r\nSkatteverket får medge undantag från förbuden i 1, 3 och 5 §§. Undantag\r\nfrån 1 eller 3 § får medges endast om det finns synnerliga skäl. Undantag\r\nfrån 5 § får medges endast om det behövs på grund av särskilda omständigheter.\r\nFör aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn prövas frågor\r\nom undantag enligt första stycket av inspektionen.\r\nI fråga om publika aktiebolag gäller även 12 §.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ansvarsgenombrott i advokataktiebolag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L18 yrkande 1 och 2004/05:L19 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EBACF65F-8AB3-4FB9-BC68-7077ED333600",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "127",
                    "0",
                    "62"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EBACF65F-8AB3-4FB9-BC68-7077ED333600",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Aktiekapitalet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "FC835AD6-3676-4BC0-9CBE-5FA676DAEF6A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "270",
                    "17",
                    "0",
                    "62"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FC835AD6-3676-4BC0-9CBE-5FA676DAEF6A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Stiftelseurkundens innehåll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Aktieboken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L17 yrkande 1 och 2004/05:L18 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Samtyckesförbehåll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Majoritetskrav vid upphävande av förbehåll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Hembud",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 8-10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Lösenbeloppet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L16 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Den gode mannen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L16 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Verkställighet av skiljedom",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L17 yrkande 2 och 2004/05:L18 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Majoritetsägarnas skyldigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L18 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Revisionspliktens omfattning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Revisorer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 14-16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Vinstutdelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Reservfond",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Fusion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L16 yrkande 3, 2004/05:L17 yrkande 3 och 2004/05:L18 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Preskription",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L16 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Aktiebolagslagen",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till aktiebolagslag med de ändringarna att \n- i 8 kap. 47 § ordet \"minst\" skall bytas ut mot orden \"mer än\",\n- i 10 kap. 22 § första stycket uttrycket \"20 §\" skall bytas ut mot uttrycket \"21 §\", \n- 21 kap. 8 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,\n- i 22 kap. 10 § tredje stycket uttrycket \"5 § första stycket 3\" skall bytas ut mot uttrycket \"5 § andra stycket 3\", \n- i 24 kap. 28 § första stycket 1 ordet \"fusionen\" skall bytas ut mot ordet \"delningen\".\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:85 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Övriga lagförslag",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till \na) lag om införande av aktiebolagslagen (2005:000),\nb) lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,\nc) lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.,\nd) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,\ne) lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),\nf) lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,\ng) lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:85 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Konsekvensanalys",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L19 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ansvarsgenombrott i advokataktiebolag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Aktiekapitalet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Stiftelseurkundens innehåll",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Aktieboken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Samtyckesförbehåll",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Majoritetskrav vid upphävande av förbehåll",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Hembud",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Lösenbeloppet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Den gode mannen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Verkställighet av skiljedom",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Majoritetsägarnas skyldigheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Revisionspliktens omfattning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Revisorer",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Vinstutdelning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Reservfond",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Fusion",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Preskription",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Konsekvensanalys",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "LAG",
          "namn": "Planerat ikraftträdande",
          "datum": "2006-01-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "12",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen. Bifall till av utskottet framlagt lagförslag (initiativärende). Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:13:44"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Aktiebolagslagen från 1975 ersätts den 1 januari 2006 av en ny aktiebolagslag. Ett antal andra lagar ändras också. Den nya aktiebolagslagen syftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten. Lagändringarna syftar även till att åstadkomma större flexibilitet för företagen. Den nya aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om bland annat bolagsbildning, aktier, bolagets organisation, ökning av aktiekapitalet, värdeöverföring, fusion, delning av bolag, byte av bolagskategori och inlösen av minoritetsaktier.",
          "dok_id": "GS01LU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ny aktiebolagslag (LU23)",
          "dok_id": "GS01LU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:13:44"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01LU23",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Aktiebolagslagen från 1975 ersätts den 1 januari 2006 av en ny aktiebolagslag. Ett antal andra lagar ändras också. Den nya aktiebolagslagen syftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten. Lagändringarna syftar även till att åstadkomma större flexibilitet för företagen. Den nya aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om bland annat bolagsbildning, aktier, bolagets organisation, ökning av aktiekapitalet, värdeöverföring, fusion, delning av bolag, byte av bolagskategori och inlösen av minoritetsaktier. Lagutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01LU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:32"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Ny aktiebolagslag (LU23)",
          "dok_id": "GS01LU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:32"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01LU23",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_LU_23.pdf",
          "filstorlek": "34963430",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Ny aktiebolagslag",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C5FC5E9D-5FB3-4450-9C5F-B10E672B44EB"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L16 med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_id": "GS02L16",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L16",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L17 med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_id": "GS02L17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L18 med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_id": "GS02L18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L19 med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_id": "GS02L19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_id": "GS0385",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "85",
          "ref_dok_titel": "Ny aktiebolagslag",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2003:24",
          "ref_dok_id": "GRB424",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2003",
          "ref_dok_bet": "24",
          "ref_dok_titel": "Ds 2003:24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-15",
          "ref_dok_id": "GS09140",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "2005-06-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-13",
          "ref_dok_id": "GS09138",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "138",
          "ref_dok_titel": "2005-06-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:289-293",
          "ref_dok_id": "gs0k289",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "291",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:289-293",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1992:13",
          "ref_dok_id": "GGB313",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1992",
          "ref_dok_bet": "13",
          "ref_dok_titel": "SOU 1992:13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1992:83",
          "ref_dok_id": "GGB383",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1992",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "SOU 1992:83",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1995:44",
          "ref_dok_id": "GJB344",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1995",
          "ref_dok_bet": "44",
          "ref_dok_titel": "SOU 1995:44",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1997:168",
          "ref_dok_id": "GLB3168",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1997",
          "ref_dok_bet": "168",
          "ref_dok_titel": "SOU 1997:168",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1997:22",
          "ref_dok_id": "GLB322",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1997",
          "ref_dok_bet": "22",
          "ref_dok_titel": "SOU 1997:22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1999:36",
          "ref_dok_id": "GNB336",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1999",
          "ref_dok_bet": "36",
          "ref_dok_titel": "SOU 1999:36",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2001:1",
          "ref_dok_id": "GPB31",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "SOU 2001:1",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2005:551",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:552",
          "ref_dok_id": "2005:551",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:553",
          "ref_dok_id": "1967:531",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:554",
          "ref_dok_id": "1987:464",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:555",
          "ref_dok_id": "1987:667",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:556",
          "ref_dok_id": "1995:1554",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:557",
          "ref_dok_id": "1995:1559",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:558",
          "ref_dok_id": "1998:1479",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}