{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289918",
      "dok_id": "GS01LU17",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "LU17",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:LU17",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "17",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-22 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:54",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:59",
      "titel": "Ersättningsrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01LU17/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01LU17",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01LU17",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01LU17",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:LU17</div><h1>Ersättningsrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet närmare 30 motionsyrkanden från den\r\nallmänna motionstiden 2004 i olika skadestånds- och försäkringsrättsliga\r\nfrågor. De skadeståndsrättsliga frågorna gäller ersättning för sorg och\r\nsaknad, skadeståndsansvar för atomskador, oljeskador till sjöss,\r\nskadeståndsansvar för multinationella företag och hästägares skadeståndsansvar.\r\nDe försäkringsrättsliga frågorna gäller företagares försäkringsskydd,\r\ndet s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar, ersättningsnivån i\r\nrättsskyddsförsäkringar, könsneutrala pensionsförsäkringar, utvidgat ansvar\r\nför trafikförsäkringen m.m., jämkning av trafikskadeersättning,\r\nhandläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden i\r\nhuvudsak med hänvisning till pågående arbete och riksdagens tidigare\r\nställningstaganden.\r\nI betänkandet finns nio reservationer och två särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ersättning för sorg och saknad\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju292 yrkande 15 och 2004/05:L292\r\nyrkande 3.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2.      Skadeståndsansvar för atomskador\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L242 och 2004/05:N307 yrkandena 11\r\noch 12.\r\n\r\n3.      Oljeskador till sjöss\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ371 yrkande 16.\r\n\r\n4.      Skadeståndsansvar för multinationella företag\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L278 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 2 (v, c)\r\n\r\n5.      Hästägares skadeståndsansvar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L308.\r\n\r\n6.      Företagares försäkringsskydd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L292 yrkande 1, 2004/05:T260 yrkande\r\n5 och 2004/05:N394 yrkande 5.\r\nReservation 3 (fp, c)\r\n\r\n7.      Det s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L231 och 2004/05:L338 yrkande\r\n1.\r\nReservation 4 (v, c)\r\n\r\n8.      Ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju385.\r\n\r\n9.      Könsneutrala pensionsförsäkringar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L284.\r\nReservation 5 (m, fp)\r\n\r\n10.     Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L292 yrkande 5 och 2004/05:L352.\r\n\r\nReservation 6 (m, fp)\r\n\r\n11.     Jämkning av trafikskadeersättning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L212, 2004/05:L292 yrkande 7,\r\n2004/05:L296 och 2004/05:T463 yrkande 1.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12.     Handläggning av trafikskadeärenden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L233 yrkandena 1 och 2, 2004/05:L292\r\nyrkande 6 och 2004/05:L346.\r\nReservation 8 (fp, c)\r\nReservation 9 (v)\r\n\r\n13.     Patientskadelagen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:L282 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStockholm den 22 mars 2005\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Inger René (m), Marianne\r\nCarlström (s), Raimo Pärssinen (s), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson\r\n(s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s),\r\nBertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp),\r\nViviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Pia Nilsson (s), Johan Löfstrand\r\n(s) och Mia Franzén (fp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI betänkandet behandlar utskottet närmare 30 motionsyrkanden från den\r\nallmänna motionstiden 2004 i olika skadestånds- och försäkringsrättsliga\r\nfrågor. De skadeståndsrättsliga frågorna gäller ersättning för sorg och\r\nsaknad, skadeståndsansvar för atomskador, oljeskador till sjöss,\r\nskadeståndsansvar för multinationella företag och hästägares skadeståndsansvar.\r\nDe försäkringsrättsliga frågorna gäller företagares försäkringsskydd,\r\ndet s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar, ersättningsnivån i\r\nrättsskyddsförsäkringar, könsneutrala pensionsförsäkringar, utvidgat ansvar\r\nför trafikförsäkringen m.m., jämkning av trafikskadeersättning,\r\nhandläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen.\r\nEn förteckning över motionsyrkandena finns i bilagan till betänkandet.\r\n\r\nSåvitt gäller motionsspörsmålen rörande handläggning av trafikskadeärenden\r\nhar en utfrågning med företrädare för Socialstyrelsen ägt rum.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nErsättning för sorg och saknad\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om att det bör införas en rätt till\r\nersättning för sorg och saknad vid en nära anhörigs död. Utskottet\r\nhänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden. Jämför reservation\r\n1 (fp).\r\nBakgrund\r\nSedan den 1 januari 2002 gäller enligt 5 kap. 2 § första stycket 3\r\nskadeståndslagen (1972:207) att en nära anhörig till den som dödats genom\r\nen skadeståndsgrundande handling har rätt till ersättning för personskada\r\nsom åsamkats den anhörige till följd av dödsfallet (prop. 2000/01:68,\r\nbet. LU19, rskr. 216). Bestämmelsen infördes bl.a. mot bakgrund av den\r\ndomstolspraxis som utvecklats, enligt vilken ersättning i vissa fall\r\ntillerkänts efterlevande för främst psykiska besvär när en nära anhörig\r\ndödats vid en skadeståndsgrundande händelse.\r\nRätt till ersättning tillkommer den som har stått den avlidne särskilt\r\nnära, dvs. främst make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar.\r\nEn anhörigs rätt till skadestånd är oberoende av grunden för\r\nskadeståndsskyldigheten. Således föreligger en lagreglerad rätt till skadestånd\r\noavsett om dödandet har skett uppsåtligen, av grov oaktsamhet, av\r\noaktsamhet som inte är att betrakta som grov eller när den skadeståndsskyldige\r\nhar ett strikt skadeståndsansvar.\r\nSkadeståndet bestäms enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen. Därmed omfattas\r\nersättning för kostnader, inkomstförlust och ideella förluster till\r\nföljd av skadan. De ideella förlusterna ersätts som fysiskt och psykiskt\r\nlidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art\r\n(lyte eller annat stadigvarande men). I förekommande fall kan även\r\nersättning för särskilda olägenheter betalas.\r\nBeträffande bevisfrågorna anförde regeringen i propositionen bl.a.\r\nföljande. Personskadan består i detta fall regelmässigt av en psykisk\r\nchock eller andra psykiska besvär. För att sådana besvär skall vara\r\nersättningsgilla som personskada krävs att de är medicinskt påvisbara.\r\nNär någon dödas genom en skadeståndsgrundande handling kommer dödsfallet\r\nsom regel plötsligt och oväntat, inte sällan på ett våldsamt sätt. Det\r\nligger i sakens natur att de efterlevande då drabbas av psykiskt lidande\r\nutöver den allmänna sorgen och saknaden efter den närstående. Man kan\r\ndärför normalt utgå från att den närstående har åsamkats psykiska besvär.\r\nI sådana fall där det inte är aktuellt att ersätta andra skadeföljder\r\nän sveda och värk och smärre belopp avseende kostnader eller inkomstförlust\r\nbör man utan närmare utredning kunna utgå från att dessa besvär är att\r\nhänföra till personskada. Då bör det sålunda inte vara nödvändigt att\r\nden närstående styrker de psykiska besvären genom läkarintyg eller\r\nliknande utredning (jfr rättsfallet NJA 2000 s. 521). Självklart behövs\r\növer huvud taget ingen bevisning om besvären vitsordas av motparten i\r\nen process. Men även om kravet bestrids bör det normalt räcka - på samma\r\nsätt som om bestämmelsen skall tillämpas vid anspråk på brottsskadeersättning\r\n- att de besvär som den närstående själv beskriver är av sådan art att\r\nde får anses medicinskt påvisbara och sålunda är att anse som en\r\npersonskada. Enbart ett påstående om en personskada är dock inte tillräckligt.\r\n\r\nRegeringen anförde vidare att bevislättnaden är av betydelse när den\r\nanhörige yrkar ersättning för psykiska besvär under sådan tid eller av\r\nsådan omfattning i övrigt som normalt sett uppkommer i dessa typer av\r\nfall, dvs. vid ersättning i enlighet med gällande praxis. Yrkas ersättning\r\nmed högre belopp på den grunden att de psykiska besvären varit särskilt\r\nlångvariga eller ovanligt omfattande i övrigt, kan särskild bevisning\r\nbehövas. I undantagsfall kan de psykiska besvären leda till\r\npersonlighetsförändringar eller på annat sätt bli bestående. Då kan ersättning\r\nges för bestående men efter den invaliditetsgrad som kan åsättas dessa\r\nbesvär. Det kan någon gång förekomma att den skadelidande även har rätt\r\ntill skadestånd för särskilda olägenheter som besvären medför. I dessa\r\nbåda fall bör dock särskild utredning om skadan krävas.\r\nNågon särskild ersättningspost för sorg och saknad finns inte i\r\nskadeståndslagen.\r\nMotionerna\r\nMia Franzén m.fl. (fp) yrkar i motion L292 ett tillkännagivande om att\r\ndet i skadeståndslagen bör införas en särskild rätt till ersättning för\r\nsorg och saknad efter en nära anhörigs död. Motionärerna anför att det\r\ni rättstillämpningen ställs krav på att de psykiska besvären skall\r\nbevisas, vilket ofta kan vara svårt och omständligt och dessutom av den\r\nanhörige kan upplevas som kränkande. Skadestånd vid en nära anhörigs\r\ndöd bör därför kunna betalas ut med ett standardiserat belopp. Genom en\r\nschabloniserad rätt till ersättning för sorg och saknad skulle den som\r\ninte vill underkasta sig en undersökning av de egna psykiska besvären\r\nändå få ersättning för de starka känslor och de mer eller mindre\r\ndefinierbara psykiska påfrestningar som typiskt sett uppkommer vid en nära\r\nanhörigs död. Enligt motionärerna skulle en särskild rätt till ersättning\r\nför sorg och saknad innebära en skarp markering från samhällets sida\r\noch att svensk rätt ytterligare harmoniseras med stora delar av övriga\r\neuropeiska länders skadeståndsrätt (yrkande 3).\r\nLiknande krav framställs i motion Ju292 av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n(yrkande 15).\r\nTidigare behandling\r\nI den ovan nämnda proposition 2000/01:68 om ersättning för ideell skada\r\ngjorde regeringen bedömningen att någon särskild ersättningspost för\r\nsorg och saknad då en nära anhörig avlidit genom en skadeståndsgrundande\r\nhandling inte borde införas. I lagstiftningsärendet väcktes motionsyrkanden\r\nom att en sådan särskild rätt borde införas. Dessa motionsyrkanden\r\navstyrktes, och riksdagen följde utskottet (bet. 2000/01:LU19, rskr.\r\n216).\r\nUtskottet ansåg att det fanns flera omständigheter som talade emot en\r\nsärskild rätt till ersättning för sorg och saknad. En sådan rätt skulle\r\nvara en principiell nyhet i svensk skadeståndsrätt, och en seriös\r\nbedömning av frågan borde därmed åtföljas av överväganden om en motsvarande\r\neller liknande rätt bör finnas i andra sammanhang, t.ex. en rätt till\r\nersättning för de känslor av ledsnad och bedrövelse som normalt följer\r\nmed att ett barn skadas eller förlusten av ägodelar i samband med en\r\nbrand. Utskottet ifrågasatte också om skadeståndsrätten över huvud taget\r\när ett ändamålsenligt instrument för att ge ersättning för känslor som\r\nsorg och saknad. När det gäller bevisproblemen erinrade utskottet om\r\natt Högsta domstolen genom en dom hösten 2000 (NJA 2000 s. 521) kan\r\nsägas ha infört en bevislättnad för psykiska besvär som tillfogats på\r\ngrund av att en nära anhörig dödats genom en uppsåtlig eller därmed\r\njämförlig handling. Utskottet anförde att det vid en lagstadgad rätt\r\ntill ersättning är naturligt att i detta avseende utgå från en sådan\r\nbevislättnad oavsett om skadan framkallats uppsåtligen eller inte, vilket\r\ninnebär att det normalt inte bör krävas läkarintyg eller liknande\r\nutredning för att styrka att de psykiska besvären är att hänföra till\r\npersonskada. När det inte är aktuellt att ersätta andra skadeföljder än\r\nsveda och värk borde man utan närmare utredning kunna utgå från att\r\ndessa besvär innebär en personskada. Enligt utskottet hade därmed det\r\nviktigaste skälet för en rätt till ersättning för sorg och saknad\r\nförlorat sin tyngd.\r\nVidare pekade utskottet på att det i praktiken inte är någon större\r\nskillnad mellan en rätt till ersättning för psykiska besvär som normalt\r\ninte behöver styrkas med läkarintyg eller liknande utredning och en\r\nrätt till ersättning för sorg och saknad. Utskottet menade att de\r\npraktiska konsekvenserna av att ersättningen avser psykiska besvär, och\r\ninte sorg och saknad, framför allt torde visa sig däri att en rätt i\r\nenskilda fall till ersättning utöver ett schablonbelopp fordrar en\r\nsärskild utredning som påvisar ovanligt omfattande psykiska besvär.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen härefter, senast våren 2004 i sitt\r\nav riksdagen godkända betänkande 2003/04:LU24, avstyrkt motionsyrkanden\r\nom att särskild ersättning för sorg och saknad skall införas. I dessa\r\nsammanhang har utskottet hänvisat till de ställningstaganden som gjordes\r\ni ovan nämnda lagstiftningsärende.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening har det inte framkommit några skäl för riksdagen\r\natt frångå sina tidigare ställningstaganden. Riksdagen bör därför avslå\r\nmotionerna L292 yrkande 3 och Ju292 yrkande 15.\r\n\r\nSkadeståndsansvar för atomskador\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om skadeståndsansvar för atomskador.\r\nUtskottet hänvisar till pågående utredningsarbete. Jämför särskilt\r\nyttrande 1 (v).\r\nBakgrund\r\nRegler om ansvar för skador som uppkommer i samband med verksamhet inom\r\natomanläggningar finns i atomansvarighetslagen (1968:45). Denna lag\r\nbygger på två internationella konventioner. Den ena konventionen är\r\n1960 års Pariskonvention om skadeståndsansvar på atomenergins område,\r\nsom föreskriver att innehavaren av en atomanläggning är ansvarig för\r\natomskador oberoende av vållande, dvs. innehavarens ansvar är strikt.\r\nDen andra konventionen är en i Bryssel år 1963 avslutad tilläggskonvention\r\ntill Pariskonventionen, som innehåller regler om kompletterande ersättning\r\nav statsmedel vid atomskador. Både Pariskonventionen och Brysselkonventionen\r\nhar tillkommit inom ramen för verksamheten inom Organisationen för\r\nekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och syftar till en enhetlig\r\nregional reglering av atomansvarsfrågan i Västeuropa. Sverige har\r\ntillträtt båda konventionerna.\r\nEnligt atomansvarighetslagen är en innehavare av en atomanläggning\r\nersättningsansvarig upp till ett bestämt belopp för varje olycka (17 §).\r\nAnsvarsbeloppet skall som huvudregel vara täckt av en försäkring (22\r\n§). Om det belopp för vilket anläggningsinnehavaren är ansvarig inte\r\nräcker till för att täcka de uppkomna skadorna betalas kompletterande\r\nersättning av statsmedel (28 §).\r\nMotionerna\r\nÅsa Domeij och Ingegerd Saarinen (båda mp) yrkar i motion L242 ett\r\ntillkännagivande om att kärnkraftverkens skadeståndsansvar skall vara\r\nobegränsat och att kravet på betalningskapacitet kraftigt skall höjas.\r\n\r\nI motion N307 begär Peter Eriksson m.fl. (mp) ett tillkännagivande om\r\natt regeringen skall tillsätta en utredning i syfte att se över vilka\r\nändringar som måste göras i atomansvarighetslagen för att Sverige skall\r\nuppfylla sina förpliktelser enligt Pariskonventionen (yrkande 11). Vidare\r\nbegärs ett tillkännagivande om att i samband med översynen av\r\natomansvarighetslagen bör även betalningsåtagandet höjas (yrkande 12).\r\nTidigare behandling\r\nNär utskottet våren 2001 och våren 2004 (bet. 2000/01:LU7 och 2003/04:LU24)\r\nbehandlade motsvarande motionsyrkanden erinrade utskottet om att regeringen\r\ni proposition 2000/01:43 Ändringar i atomansvarighetslagen bl.a. anfört\r\natt atomansvarighetspolitikens främsta mål är att tillgodose de\r\nskadelidandes berättigade krav på ersättning för atomskador och att\r\nersättningsansvaret för dessa skador i första hand bör bäras av\r\nkärnkraftsindustrin.\r\nInnehavare av atomanläggningar borde därför, enligt regeringens mening,\r\nåläggas ett obegränsat ansvar. I propositionen anfördes dock att det\r\ninte var förenligt med Pariskonventionen, i dess dåvarande lydelse, att\r\ninföra ett obegränsat ansvar. Regeringen hänvisade till en pågående\r\nrevidering av Pariskonventionen och att Sverige inom ramen för det\r\narbetet skulle verka för ett obegränsat ansvar. I syfte att förbereda\r\növergången till ett obegränsat ansvar avsåg regeringen att ge en särskild\r\nutredare i uppdrag att lämna förslag till hur ett sådant ansvar bör\r\ngenomföras i atomansvarighetslagen. Regeringen framhöll vidare att det\r\när nödvändigt att ansvaret är garanterat av betryggande ekonomiska\r\nsäkerheter och att det är otillfredsställande att låta försäkringskapaciteten\r\nvara avgörande för ansvarsnivån. Enligt regeringens mening borde därför\r\ninriktningen vara att finna en lösning där andra ekonomiska säkerheter\r\nutnyttjas som komplement till ansvarsförsäkring, vilket bör skapa\r\nförutsättningar för högre ersättningsnivåer. Regeringen avsåg att även ge\r\nden särskilde utredaren i uppdrag att kartlägga såväl vilka\r\nförsäkringslösningar som vilka säkerheter eller garantier som finns att tillgå.\r\n\r\nVid båda tillfällena avstyrkte utskottet motionsyrkandena och anförde\r\nbl.a. att utformningen av anläggningsinnehavarnas ersättningsansvar\r\nmåste vara förenlig med Sveriges åtaganden enligt Pariskonventionen.\r\nNär det gäller den framtida utformningen av ersättningssystemet vid\r\natomskada hänvisade utskottet till att det av propositionen framgick\r\natt regeringen, i syfte att förbereda övergången till ett obegränsat\r\nansvar, avsåg att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett\r\nsådant ansvar bör genomföras i atomansvarighetslagen. Utskottet ansåg\r\natt några uttalanden från riksdagens sida som skulle föregripa\r\nutredningsarbetet inte borde komma i fråga. Riksdagen beslutade vid båda\r\ntillfällena i enlighet med regeringens förslag.\r\nVid utskottets senaste behandling av frågan våren 2004 hade utskottet\r\nerfarit att en revidering av Pariskonventionen, som ger möjlighet att\r\ninföra ett obegränsat ansvar, nyligen avslutats samt att regeringens\r\navsikt var att, i enlighet med vad som aviserades i den ovan nämnda\r\npropositionen, tillkalla en särskild utredare.\r\nPågående arbete m.m.\r\nDen 12 februari 2004 hölls mellan konventionsstaterna till Pariskonventionen\r\noch tilläggskonventionen en diplomatkonferens för att anta ändringar av\r\nkonventionerna. Den revisionsakt som antogs vid detta tillfälle innebär\r\natt ett stort antal artiklar ändras i båda konventionerna och att ett\r\nantal nya artiklar tillkommer. Det kan nämnas att ansvarsbeloppet enligt\r\nden reviderade Pariskonventionen är uttryckt som ett minimibelopp. Den\r\nstat som önskar det kan alltså fastställa ett högre belopp eller bestämma\r\natt det inte skall gälla någon begränsning för anläggningsinnehavarens\r\nansvar. Ändringarna av Pariskonventionen innebär således en möjlighet\r\natt ålägga anläggningsinnehavare ett obegränsat ansvar.\r\nRegeringen beslutade i november 2004 att ge en särskild utredare i\r\nuppdrag att göra en översyn av atomansvaret (dir. 2004:160). Utredningen\r\nhar antagit namnet Atomansvarsutredningen. I direktiven anförs att\r\nregeringen anser det önskvärt att Sverige kan tillträda ändringsprotokollen\r\ntill Pariskonventionen och tilläggskonventionen som genom bl.a. de\r\nväsentligt höjda ansvarsbeloppen och möjligheten till ett obegränsat\r\nansvar medför en uppenbar förbättring av det ersättningsrättsliga skyddet\r\nvid atomolyckor. De reviderade konventionerna fyller en viktig funktion\r\nnär det gäller skyddet av skadelidande i händelse av en atomolycka. Den\r\nsärskilda utredaren skall ta fram ett underlag för bedömningen av om\r\nSverige bör tillträda de reviderade versionerna av konventionen om\r\nskadeståndsansvar på atomenergins område och konventionen om tillägg\r\ntill Pariskonventionen samt om Sverige bör tillträda konventionen om\r\nsupplerande ersättning för atomskada. Utredaren skall också föreslå de\r\nlagändringar som behövs för att dessa instrument skall kunna tillträdas\r\neller som bedöms lämpliga i samband med tillträde. Vidare skall utredaren\r\nföreslå hur ett obegränsat ansvar för innehavare av atomanläggningar\r\nbör genomföras i atomansvarighetslagen, föreslå till vilken nivå ansvaret\r\nskall vara täckt av försäkring eller annan finansiell säkerhet samt\r\nutreda vilka typer av försäkringslösningar och finansiella säkerheter\r\nsom finns att tillgå eller kan skapas och, i syfte att nå så höga\r\nersättningsnivåer som möjligt, föreslå system där ekonomiska säkerheter\r\neller garantier utnyttjas som komplement till ansvarsförsäkringen.\r\nUtredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2006.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAv den ovan lämnade redovisningen framgår att de frågeställningar som\r\nbehandlas i motionerna övervägs av Atomansvarsutredningen. Enligt\r\nutskottets mening bör resultatet av det pågående utredningsarbetet inte\r\nföregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Riksdagen bör således\r\navslå motionerna L242 och N307 yrkandena 11 och 12.\r\nOljeskador till sjöss\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande om skadeståndsansvar vid oljeskador\r\ntill sjöss. Utskottet hänvisar främst till pågående internationellt\r\narbete. Jämför särskilt yttrande 2 (v).\r\nBakgrund\r\nAnsvar för oljeskada regleras i 10 kap. sjölagen (1994:1009). Bestämmelserna\r\nbygger på två internationella konventioner som har tillträtts av Sverige\r\n- 1992 års ändringsprotokoll till 1969 års internationella konvention\r\nom ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja\r\n(ansvarighetskonventionen) och 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års\r\ninternationella\r\nkonvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av\r\nskada orsakad av förorening genom olja (fondkonventionen). Dessa två\r\nkonventioner skapar ett internationellt ansvars- och ersättningssystem\r\nför oljeskador.\r\nSkadeståndsansvaret för oljeskador ligger enligt ansvarighetskonventionen\r\nhos fartygsägaren och är strikt, dvs. ägaren är ansvarig även om denne\r\nvarken förfarit uppsåtligt eller varit vårdslös (jfr 10 kap. 3 § sjölagen).\r\nFartygsägaren har dock vissa möjligheter att begränsa sin ansvarighet\r\ntill ett visst belopp. Ersättningsanspråk får i viss utsträckning riktas\r\nmot annan än fartygsägaren (10 kap. 4 § andra stycket sjölagen). Det\r\ngäller dock bara om en i nämnda bestämmelse angiven person, t.ex. en\r\nredare som inte är ägare eller en lastägare, har orsakat skadan uppsåtligen\r\neller genom viss särskilt kvalificerad vårdslöshet.\r\nFondkonventionen utgör ett komplement till ansvarighetskonventionen.\r\nGenom fondkonventionen har en internationell fond upprättats, den\r\ninternationella oljeskadefonden, som ger de skadelidande ytterligare\r\nersättning för oljeskador, om den ersättning som erhålls enligt\r\nansvarighetskonventionen är otillräcklig. Även fondens ansvarighet för skador\r\när dock begränsad. Den internationella oljeskadefonden finansieras genom\r\navgifter som läggs på sjötransporterad olja av vissa slag (s.k.\r\navgiftspliktig olja).\r\nMotionen\r\nI motion MJ371 anför Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) att det vid\r\noljetransporter till sjöss bör gälla en ordning som innebär att alla\r\naktörer i transportkedjan - inklusive bl.a. den som ägde oljan när den\r\nlastades på fartyget, lastägaren, flaggstaten, fartygets slutliga ägare\r\noch klassningssällskapen - skall dela det ekonomiska skadeståndsansvaret\r\ni händelse av en olycka. I motionen begärs ett tillkännagivande om att\r\nregeringen skall verka för en sådan ordning (yrkande 16).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill först upplysa om att det vid en diplomatkonferens i maj\r\n2003, anordnad av Internationella sjöfartsorganisationen (International\r\nMaritime Organization), antogs en resolution om en översyn av det\r\ninternationella ansvarighets- och ersättningssystemet. En arbetsgrupp\r\ninom den internationella oljeskadefonden arbetar för närvarande med\r\nfrågan.\r\nUtskottet har senast våren 2004 i sitt av riksdagen godkända betänkande\r\n2003/04:LU24 avstyrkt ett motsvarande motionsyrkande med hänvisning\r\ntill pågående internationellt arbete. När nu utskottet åter har att ta\r\nställning till samma motionsspörsmål vill utskottet erinra om att det,\r\nmot bakgrund av det internationella regelsystem som finns på sjöfartens\r\nområde, är ofrånkomligt att tyngdpunkten i de svenska aktiviteterna\r\nfokuseras på och är beroende av det internationella arbetet. Utskottet\r\nanser att resultatet av det ovan redovisade internationella arbetet bör\r\navvaktas och ser därför inte någon anledning att föreslå någon åtgärd\r\nfrån riksdagen. Riksdagen bör således avslå motion MJ371 yrkande 16.\r\nSkadeståndsansvar för multinationella företag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om skadeståndsansvar för multinationella\r\nföretag. Utskottet hänvisar till pågående arbete på såväl nationell som\r\ninternationell nivå. Jämför reservation 2 (v, c).\r\nMotionen\r\nBirgitta Ohlsson (fp) anför i motion L278 att Sverige aktivt skall stödja\r\nde länder som behöver hjälp med att bygga upp fungerande marknader. För\r\natt en marknadsekonomi skall fungera smidigt i en värld där länder\r\nbefinner sig på olika nivåer i fråga om välstånd, demokrati och utveckling\r\nkrävs enligt motionären tydliga regler så att inte den svagare parten\r\nblir utnyttjad. Detta som ett led i att främja bl.a. miljöhänsyn, respekt\r\nför mänskliga rättigheter och social rättvisa. Motionären menar att\r\nbestämmelser om skadeståndsansvar har stor betydelse i det här sammanhanget.\r\nI motionen begärs ett tillkännagivande om att multinationella företag\r\nsom orsakar stora skador i ett annat land än det land där moderbolaget\r\nhar sitt säte inte skall kunna undgå skadeståndsansvar genom att föra\r\növer tillgångar till moderbolaget och låta det utländska dotterbolaget\r\nförsättas i konkurs (yrkande 1). Det bör därutöver, enligt motionärens\r\nmening, vara möjligt att rikta ett skadeståndskrav direkt mot moderbolaget\r\nav skadelidande i ett annat land (yrkande 2).\r\nPågående arbete\r\nÅr 1976 förhandlade medlemsländerna inom OECD fram riktlinjer för\r\nmultinationella företag som innehåller gemensamma rekommendationer till\r\nföretagen från medlemsländernas regeringar. Riktlinjerna har därefter\r\nomförhandlats vid flera tillfällen, senast år 2000. Genom den senaste\r\nrevideringen breddades riktlinjerna till att gälla företagens verksamhet\r\ni alla länder och att även omfatta företagens arbete med miljö och mot\r\nkorruption. Riktlinjerna, som är frivilliga, innehåller bl.a. en\r\növergripande policy om att företagen bör bidra till ekonomisk, social och\r\nmiljömässig utveckling i syfte att uppnå en hållbar utveckling, respektera\r\nde mänskliga rättigheterna för de individer som påverkas av deras\r\nverksamhet i linje med värdregeringens internationella skyldigheter och\r\nåtaganden samt stimulera uppbyggnad av lokal kapacitet. OECD:s medlemsländer\r\nhar åtagit sig att främja riktlinjerna bl.a. genom s.k. nationella\r\nkontaktpunkter.\r\nPå World Economic Forum i Davos 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare\r\nnäringslivet att ta globalt ansvar. Hans initiativ ledde till bildandet\r\nav The Global Compact som innefattar principer kring mänskliga rättigheter,\r\narbetsrättsliga frågor och miljö riktade till företag. I de principer\r\nsom avser miljöfrågor anges att företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen\r\nvad gäller miljörisker, att ta initiativ för att främja större miljömässigt\r\nansvarstagande och uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig\r\nteknik.\r\nDen svenska regeringen har tagit ett initiativ kallat Globalt Ansvar -\r\nSwedish Partnership for Global Responsibility. Huvudansvaret ligger hos\r\nUtrikesdepartementet men initiativet sker i nära samverkan med framför\r\nallt Näringsdepartementet och Miljödepartementet. Målsättningarna med\r\nprojektet Globalt Ansvar är att bidra till förverkligandet av mänskliga\r\nrättigheter och hållbar utveckling, att stärka svenska företags\r\nkonkurrenskraft och att öka kunskapen om de multilaterala regelverken. I\r\nett öppet brev till Svenskt Näringsliv i mars 2002 presenterades projektet\r\nav företrädare för regeringen. I brevet framhålls att regeringen är\r\npådrivande nationellt och internationellt för mänskliga rättigheter och\r\nen bättre miljö, men att regeringen vill få till stånd ett samarbete\r\nmed näringslivet i sin strävan efter en human globalisering. Regeringen\r\npekar på att man sedan 1979 har haft en kontinuerlig dialog med\r\narbetsmarknadens parter om företags sociala ansvar enligt OECD:s riktlinjer\r\nför multinationella företag och att regeringen sedan dess, oavsett\r\npartifärg, har främjat dessa riktlinjer. Vidare anförs i brevet att\r\nregeringens grundläggande förväntningar på svenska företags agerande på\r\nden globala marknaden, och särskilt i utvecklingsländer, uttrycks i\r\nOECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Regeringen pekar också på\r\natt Europeiska kommissionen har tagit fram en grönbok om företags sociala\r\nansvar - ett diskussionsunderlag som syftar till att ta fram förslag om\r\nhur EU kan främja företagens sociala ansvarstagande på europeisk och\r\ninternationell nivå.\r\nUnderkommissionen till FN:s kommission för mänskliga rättigheter (MRK)\r\nhar till uppgift att genomföra studier och lämna rekommendationer till\r\nMRK. En arbetsgrupp inom underkommissionen har utarbetat ett förslag\r\ntill normer på området för mänskliga rättigheter avsedda att vara\r\nbindande för transnationella företag. Förslaget kommer enligt uppgift att\r\ndiskuteras av MRK:s medlemsstater, däribland Sverige, med början under\r\nvåren 2004.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har senast våren 2004 i sitt av riksdagen godkända betänkande\r\n2003/04:LU24 behandlat motsvarande motionsyrkanden. I betänkandet\r\nkonstaterade utskottet att det pågår arbete på såväl nationell som\r\ninternationell nivå som får anses ligga i linje med vad som anförs i\r\nmotionen. Utskottet anförde vidare att det är av stor vikt att Sverige\r\naktivt deltar i det internationella arbete som rör frågor om multinationella\r\nföretags ansvar för sin verksamhet i olika avseenden. Utskottet ansåg\r\ndock inte att det var påkallat med någon åtgärd från riksdagen med\r\nanledning av den då aktuella motionen varför den avstyrktes.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet finner inte skäl att frångå sitt ovan redovisade ställningstagande.\r\nRiksdagen bör därför avslå motion L278 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nHästägares skadeståndsansvar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande med krav på att hästägare skall\r\nåläggas ett strikt skadeståndsansvar.\r\nBakgrund\r\nI centrum för den svenska skadeståndsrätten står skadeståndslagen\r\n(1972:207). Enligt 1 kap. 1 § gäller lagens regler om inget annat är\r\nsärskilt föreskrivet eller föranleds av avtal eller i övrigt följer av\r\nregler om skadestånd i avtalsförhållanden. Den grundläggande regeln om\r\nskadeståndsansvar på grund av eget vållande finns i 2 kap. 1 §\r\nskadeståndslagen. Detta lagrum innehåller den sedan länge gällande culparegeln\r\nsom innebär att var och en som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar\r\nperson- eller sakskada är skyldig att ersätta skadan.\r\nI ett antal speciallagar om skadestånd utom kontraktsförhållanden\r\nföreskrivs det ett strikt ansvar - alltså en strängare skadeståndsskyldighet\r\nän enligt skadeståndslagen eftersom ansvar inträder oberoende av någons\r\nvållande. Vanligast är att strikt ansvar föreligger för mer eller mindre\r\nfarlig verksamhet. Som exempel kan nämnas reglerna om miljöfarlig\r\nverksamhet i miljöbalken samt bestämmelserna i produktansvarslagen (1992:18),\r\nlagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i luftfart och\r\natomansvarighetslagen (1968:45).\r\nDjurägare har som huvudregel endast ansvar för culpa. Det finns dock\r\nnågra bestämmelser om strikt ansvar för djur. Som exempel kan nämnas\r\nlagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter som stadgar att skada\r\nsom orsakats av hund skall ersättas av dess ägare även om denne inte är\r\nvållande till skadan. Trots att lagen i första hand troligen åsyftar de\r\nskador som hund orsakar genom att bita människor och djur innehåller\r\nden inte någon begränsning till dessa skador. Lagen tillämpas också när\r\nhund orsakar skada i trafiken. Det strikta ansvaret åvilar förutom\r\nhundens ägare även dess nyttjare. - Någon reglering om strikt ansvar för\r\nhästar finns inte.\r\nMotionen\r\nGöte Wahlström (s) anför i motion L308 att det har blivit vanligare att\r\nhästar rids längs våra vägar och därmed ökar risken för att hästar\r\norsakar skador på t.ex. förbipasserande fordon. Mot denna bakgrund anser\r\nmotionären att det vore rimligt att hästägaren åläggs ett strikt\r\nskadeståndsansvar. Ett tillkännagivande begärs med detta innehåll.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening kan någon översyn av hästägares skadeståndsansvar\r\ninte anses påkallad. Riksdagen bör därför avslå motion L308.\r\n\r\nFöretagares försäkringsskydd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden med krav på att regeringen utreder\r\nfrågan om kontraheringsplikt vid företagsförsäkring. Utskottet hänvisar\r\ntill pågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 3 (fp,\r\nc).\r\nMotionerna\r\nMia Franzén m.fl. (fp) anser i motion L292 att det finns anledning för\r\nregeringen att se över möjligheterna för vissa företagare att teckna\r\nförsäkring för sina verksamheter. Ett tillkännagivande begärs i enlighet\r\nhärmed (yrkande 1).\r\nI motion T260 anför Karin Pilsäter m.fl. (fp) att försäkringsbolagens\r\nriskbedömningar innebär att den som driver verksamhet i utsatta\r\nförortsområden får höga kostnader för sitt försäkringsskydd. Enligt\r\nmotionärerna är det inte rimligt att personer som driver verksamhet i sådana\r\nområden skall drabbas av höga försäkringspremier på grund av polisens\r\nbristande resurser. I motionen föreslås att det bör göras en utredning\r\noch konsekvensanalys av det rådande försäkringssystemet. Ett tillkännagivande\r\nbegärs med detta innehåll (yrkande 5).\r\nI motion N394 anser Tobias Krantz (fp) att företagarnas försäkringsskydd\r\nmåste stärkas. Det bör, enligt motionärens mening, övervägas om\r\nförsäkringsbolagen skall vara skyldiga att erbjuda ett grundläggande\r\nförsäkringsskydd till företag på samma sätt som enskilda. Ett tillkännagivande\r\nbegärs med detta innehåll (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av motionerna finns i dag inte någon kontraheringsplikt vid\r\nföretagsförsäkring. I proposition 2003/04:150 Ny försäkringsavtalslag\r\nanför regeringen att man kommer att överväga om en utredning bör tillsättas\r\nmed uppdrag att se över bestämmelserna om företagsförsäkring med särskild\r\nhänsyn till små och medelstora företag. Vidare anförs att den fråga som\r\ndå bör belysas är behovet av en s.k. kontraheringsplikt vid företagsförsäkring.\r\nI propositionen redovisas att visst förberedande arbete med sikte på\r\nen sådan utredning pågår inom Justitiedepartementet.\r\nUtskottet kan således konstatera att det pågår ett arbete inom\r\nJustitiedepartementet som överensstämmer med de krav som förs fram i motionerna.\r\nMot denna bakgrund bör motionerna L292 yrkande 1, T260 yrkande 5 och\r\nN394 yrkande 5 avslås.\r\nDet s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om det s.k. överfallsskyddet i\r\nhemförsäkringar. Jämför reservation 4 (v, c).\r\nMotionerna\r\nTasso Stafilidis m.fl. (v) anför i motion L231 att många personer som\r\ntecknar en hemförsäkring utgår från att försäkringen även täcker skador\r\norsakade av våld i hemmet. I motionen konstateras emellertid att många\r\nförsäkringsbolag gjort undantag i försäkringsvillkoren för rätten till\r\nersättning när försäkringstagaren utsatts för våld i hemmet av närstående.\r\nDetta förhållande utgör en diskriminering mot kvinnor, eftersom det är\r\nvanligare att kvinnor utsätts för våld i hemmet av män än tvärtom. I\r\nmotionen yrkas att regeringen skall återkomma med förslag som innebär\r\natt det inte skall vara möjligt att föreskriva sådana undantag i\r\nförsäkringsvillkoren. Motionärerna begär att regeringen tillsätter en\r\nutredning i syfte att se över möjligheten att lagstifta om att\r\növerfallsskyddet i hemförsäkringen även skall gälla för en skadelidande som\r\nhar utsatts för våld av en medförsäkrad familjemedlem.\r\nI motion L338 föreslår Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c)\r\nett tillkännagivande om att överfallsskyddet i hemförsäkringen skall\r\ngälla även när brott har begåtts mellan makar och sambor (yrkande\r\n1).\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har senast våren 2002 i sitt av riksdagen godkända betänkande\r\n2001/02:LU10 behandlat ett motsvarande motionsyrkande. Utskottet förutsatte\r\natt överväganden i den aktuella frågan skulle komma till stånd inom\r\nramen för det då pågående arbetet inom Justitiedepartementet med en ny\r\nförsäkringsavtalslag. Därmed avstyrkte utskottet den då aktuella motionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har nyligen beslutat en ny försäkringsavtalslag (prop.\r\n2003/04:150, bet. 2004/05:LU4, rskr 2004/05:160). Den nya lagen träder i\r\nkraft den 1 januari 2006.\r\nEn hemförsäkring är en konsumentförsäkring och bestämmelser om\r\nkonsumentförsäkring finns i 2-7 kap. i den nya försäkringsavtalslagen. Dessa\r\nregler är tvingande till försäkringstagarens förmån. En hemförsäkring\r\nbestår normalt av flera olika försäkringar som kan dels ersätta skador\r\npå privat egendom, dels ge ersättning om försäkringstagaren själv skadas\r\neller blir skadeståndsskyldig.\r\nEnligt 4 kap. 8 § i den nya försäkringsavtalslagen kan försäkringsbolaget\r\nmed stöd av förbehåll i villkoren i vissa situationer sätta ned\r\nförsäkringsersättningen om någon som står i viss relation till den försäkrade\r\ninte har iakttagit en förpliktelse som följer av försäkringen (s.k.\r\nidentifikation). Enligt paragrafens andra stycke skall första stycket\r\ninte tillämpas om det finns synnerliga skäl mot detta. Av 4 kap. 12 §\r\nföljer att om en personförsäkring ingår som en del i en konsumentförsäkring\r\nskall 12 kap. tillämpas i stället för 4 kap. i fråga om personförsäkringen.\r\nI 12 kap. finns inga bestämmelser om identifikation.\r\nAv den ovan lämnade redogörelsen framgår att den situation som behandlas\r\ni motionerna inte regleras i den nya lagen. Utskottet beklagar att några\r\nnärmare överväganden i frågan inte redovisats i lagstiftningsärendet.\r\nI propositionen aviserade regeringen att man kommer att följa upp den\r\nnya lagstiftningen. I sitt av riksdagen godkända betänkande 2004/05:LU4\r\nförutsatte utskottet att regeringen skulle analysera några frågeställningar\r\nsom väcktes i samband med riksdagsbehandlingen och vid behov återkomma\r\ntill riksdagen. Utskottet utgår från att regeringen inom ramen för det\r\nfortsatta uppföljningsarbetet med den nya försäkringsavtalslagen kommer\r\natt överväga behovet av en reglering för den situation som behandlas i\r\nmotionerna. Visar det sig att behov av lagstiftning föreligger förutsätter\r\nutskottet att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag.\r\n\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L231\r\noch L338 yrkande 1.\r\nErsättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande med krav på att ersättningsnivåerna\r\ni rättsskyddsförsäkringar bör höjas.\r\n\r\nBakgrund\r\nMed rättsskyddsförsäkring avses en försäkring som ersätter försäkringstagarens\r\nkostnader för det rättsliga förfarandet i tvister som han eller hon är\r\ninblandad i. Rättsskyddsförsäkringar ingår som en del av de hemförsäkringar\r\nsom säljs i Sverige. Samtliga försäkringsbolag har en begränsning för\r\nhur stor ersättning som kan betalas ut. Gränsen ligger vanligen mellan\r\n75 000 kr och 200 000 kr. De försäkrade får betala en självrisk på\r\nvanligtvis 20 % av kostnaderna, dock lägst 1 000 kr.\r\nEnligt 10 § rättshjälpslagen (1996:1619) får rättshjälp inte beviljas\r\ni en angelägenhet som rör trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen\r\n(1975:1410) eller som rör skadestånd som skall betalas från en\r\nansvarsförsäkring.\r\nMotionen\r\nAnn-Marie Fagerström (s) framhåller i motion Ju385 att ersättningsnivåerna\r\ni rättsskyddsförsäkringen är alldeles för låga. Rättsskyddsbeloppet,\r\nsom är 75 000 kr i de flesta försäkringsbolag, har varit oförändrat\r\nunder många år och räcker ofta inte längre än till en process i första\r\ninstans. Som exempel på grupper som riskerar att komma i kläm nämner\r\nmotionären de som har fått s.k. whiplash-skador och som driver en process\r\nmot sitt försäkringsbolag. I motionen begärs ett tillkännagivande om en\r\növersyn av rättsskyddsförsäkringen.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har senast våren 2003 behandlat motsvarande motionsyrkanden\r\ni sitt av riksdagen godkända betänkande 2002/03:LU5. I betänkandet\r\nkonstaterade utskottet att ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar är\r\nen del av själva avtalet mellan försäkringstagaren och respektive\r\nförsäkringsbolag. Utskottet var inte berett att ställa sig bakom en ordning\r\nsom innebär att ersättningsnivån regleras i lag. Mot denna bakgrund\r\navstyrktes de då aktuella motionerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet finner inte skäl att frångå sitt tidigare ställningstagande\r\noch föreslår att riksdagen avslår motion Ju385.\r\nKönsneutrala pensionsförsäkringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett motionsyrkande med krav på att pensionsförsäkringspremierna\r\nskall vara lika för kvinnor och män. Utskottet hänvisar till pågående\r\narbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 5 (m, fp).\r\nMotionen\r\nI motion L284 yrkar Yvonne Andersson och Sven Brus (båda kd) ett\r\ntillkännagivande om att pensionsförsäkringskostnaderna skall vara lika för\r\nkvinnor och män.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har senast våren 2004 behandlat ett motsvarande motionsyrkande\r\ni sitt av riksdagen godkända betänkande 2003/04:LU9. I betänkandet\r\nredovisade utskottet bl.a. att statsrådet Gunnar Lund i en interpellationsdebatt\r\nden 30 januari 2003 uttalat att frågan om könsneutrala premier måste\r\nlösas i ett internationellt perspektiv och att Sverige i EU-arbetet och\r\ni annat internationellt arbete skall verka för en utveckling mot ett\r\nallmänt könsneutralt synsätt på försäkringsområdet. Utskottet pekade\r\nockså på att kommissionen den 5 november 2003 lagt fram ett förslag\r\ntill direktiv mot diskriminering utanför arbetslivet som bl.a. behandlar\r\nfrågan om försäkringspremier.\r\nI betänkandet konstaterade utskottet vidare att kvinnor har högre\r\npensionsförsäkringskostnader än män samt att försäkringsbolagen grundar\r\ndetta på att kvinnor som grupp lever några år längre. Enligt utskottet\r\nvisar statistiken att andra faktorer såsom livsföring och arvsanlag\r\nbidrar till människors olika livslängd. Det är inte rimligt, anförde\r\nutskottet, att överföra skillnader på gruppnivå till individuella\r\nskillnader som i sin tur leder till olika kostnader för en försäkring.\r\nDet borde, enligt utskottets mening, finnas andra faktorer som bör kunna\r\nvara starkare indikationer på livslängd än enbart kön. Utskottet ansåg\r\ndärför att försäkringspremier bör kunna vara könsneutrala. Mot denna\r\nbakgrund välkomnade utskottet det direktivförslag som kommissionen lagt\r\nfram och utskottet förutsatte att regeringen i det fortsatta arbetet\r\nmed direktivförslaget skulle komma att driva frågan om ett könsneutralt\r\nsynsätt på försäkringsområdet. Något formellt tillkännagivande härom\r\nfrån riksdagens sida ansåg utskottet inte erforderligt och den då\r\naktuella motionen avstyrktes.\r\nPågående arbete\r\nI december 2004 antogs det ovan nämnda EG-direktivet om likabehandling\r\nav kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande\r\nav varor och tjänster. Syftet med direktivet är att fastställa en ram\r\nför bekämpning av könsdiskriminering när det gäller tillgång till och\r\ntillhandahållande av varor och tjänster, för att i medlemsstaterna\r\ngenomföra principen om likabehandling av kvinnor och män. Förbudet mot\r\ndiskriminering gäller även vid tillhandahållande av försäkringar och\r\nandra finansiella tjänster. Medlemsstaterna skall se till att användningen\r\nav kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar i\r\nsamband med försäkringar och därmed sammanhängande finansiella tjänster\r\ninte resulterar i att skillnader uppstår i enskilda personers premier\r\noch ersättningar i alla nya kontrakt som ingås senast efter den 21\r\ndecember 2007. Dock får medlemsstaterna besluta att före den 21 december\r\n2007 tillåta proportionerliga skillnader i enskilda personers premier\r\noch ersättningar om användningen av kön är en avgörande faktor vid en\r\nriskbedömning som grundas på relevanta och korrekta försäkringstekniska\r\noch statistiska uppgifter. Medlemsstaterna skall i så fall meddela\r\nkommissionen detta. En medlemsstat som väljer att tills vidare tillåta\r\nskillnader skall se över sitt beslut fem år efter den 21 december 2007.\r\nKommissionen avser också att tillsätta en särskild arbetsgrupp för\r\nfortsatt behandling av försäkringsfrågan.\r\nVidare bör nämnas att Diskrimineringskommittén i maj 2004 överlämnade\r\ndelbetänkandet (SOU 2004:55) Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering.\r\nI utredningsbetänkandet har övervägts bl.a. om ytterligare åtgärder är\r\nnödvändiga eller lämpliga med hänsyn till tre EG-direktiv om könsdiskriminering.\r\nVad gäller lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering föreslår\r\nutredningen att diskrimineringsgrunden kön läggs till i förbuden som\r\ngäller i fråga om bl.a. varor och tjänster. Förbudet mot könsdiskriminering\r\ni fråga om tjänster föreslås omfatta bl.a. försäkringstjänster.\r\nRegeringen beslutade den 22 februari 2005 om en lagrådsremiss om ett\r\nutvidgat skydd mot könsdiskriminering. I lagrådsremissen redovisas att\r\nDiskrimineringskommitténs förslag om diskrimineringsförbud beträffande\r\nförsäkringar fått en hel del kritik vid remissbehandlingen. Vidare\r\nredovisas att Sverige i förhandlingarna om förslaget till EG-direktivet\r\nom likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och\r\ntillhandahållande av varor och tjänster agerade med ambitionen att få\r\ntill stånd ett tydligt diskrimineringsförbud i fråga om försäkringar.\r\nEnligt lagrådsremissen är regeringens utgångspunkt att diskriminering\r\ni fråga om försäkringstjänster är oacceptabelt, men som flera av\r\nremissinstanserna framhållit måste principerna för vad som skall anses\r\nvara diskriminering och utformningen av ett diskrimineringsförbud vad\r\ngäller försäkringar analyseras mer än vad som hittills gjorts. Regeringen\r\nanför vidare att det också finns skäl att närmare analysera förutsättningarna\r\nför och eventuella konsekvenser av en händelseutveckling där försäkringsbolagen\r\ni Sverige förändrar sina beräkningsgrunder men där motsvarande åtgärder\r\ninte samtidigt vidtas i andra medlemsstater i EU. Mot den redovisade\r\nbakgrunden anser regeringen att frågan måste utredas ytterligare och\r\nnågot förslag till lagstiftning som gäller försäkringstjänster läggs\r\ndärför inte fram i lagrådsremissen. Regeringen redovisar att den avser\r\natt skyndsamt vidta de åtgärder som krävs för att ta fram ett fullgott\r\nberedningsunderlag i frågan om införandet av ett förbud mot könsdiskriminerande\r\nförsäkringar, inbegripet vilka konsekvenser ett sådant förbud skulle\r\nkunna få. Regeringen kommer även att följa den fortsatta utvecklingen\r\ninom EU. Enligt uppgift från Regeringskansliet är en proposition planerad\r\natt avlämnas till riksdagen i månadsskiftet mars/april 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sina ovan redovisade ställningstaganden. Enligt\r\nutskottets mening bör försäkringspremier alltså vara könsneutrala.\r\nUtskottet välkomnar därför det arbete som pågår inom Regeringskansliet\r\nmed frågan och som redovisats ovan. Enligt utskottets mening bör inte\r\nresultatet av det pågående beredningsarbetet föregripas genom någon\r\nåtgärd från riksdagen. Motion L284 bör således avslås.\r\nUtvidgat ansvar för trafikförsäkringen m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden som bl.a. förordar ett utvidgat ansvar\r\nför trafikförsäkringen. Utskottet hänvisar till pågående beredningsarbete\r\ninom Regeringskansliet. Jämför reservation 6 (m, fp).\r\nBakgrund\r\nGenom trafikskadelagen (1975:1410) åläggs varje motorfordonsägare att\r\nha trafikförsäkring för sitt fordon. Ersättning betalas ur trafikförsäkringen\r\nså snart någon i fordonet skadats. Både förare och passagerare har rätt\r\ntill ersättning. Dessutom utgår ersättning ur trafikförsäkringen till\r\nandra, t.ex. cyklister och fotgängare, som skadas till följd av trafik\r\nmed fordonet. Full ersättning utgår för alla personskador, oberoende av\r\nom någon har skuld till olyckan eller inte. Ersättning till förare och\r\npassagerare betalas ur det egna fordonets trafikförsäkring även om\r\nskadorna skulle ha uppkommit vid en kollision med ett annat fordon. Om\r\nskadorna har orsakats genom vållande i samband med förandet av ett annat\r\nfordon, kan det försäkringsbolag som har betalat ut ersättningen kräva\r\nden tillbaka från försäkringen för det andra fordonet.\r\nDen ersättning som skall utgå från trafikförsäkringen skall bedömas med\r\nledning av vad som föreskrivs i 5 kap. skadeståndslagen (1972:207) och\r\nlagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor. Detta innebär bl.\r\na. att trafikskadeersättning till den som orsakats personskada i följd\r\nav trafik med motordrivet fordon skall omfatta ersättning för\r\nsjukvårdskostnader och andra utgifter, inkomstförlust samt ideell skada. Av\r\n5 kap. 3 § skadeståndslagen följer emellertid att vid bestämmande av\r\nersättning för inkomstförlust skall avräknas förmån som den skadelidande\r\nmed anledning av förlusten har rätt till i form av ersättning som betalas\r\npå grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring eller på grund av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring\r\neller någon annan likartad förmån. Avräkning skall också göras för\r\npension eller annan periodisk ersättning eller sjuklön, om förmånen\r\nbetalas av en arbetsgivare eller på grund av en försäkring som är en\r\nanställningsförmån.\r\nMotionerna\r\nI motion L292 begär Mia Franzén m.fl. (fp) ett tillkännagivande om att\r\ntrafikförsäkringen bör bära en större del av personskadekostnaderna\r\ntill följd av trafikolyckor. Enligt motionärerna är det inte rimligt\r\natt det allmänna svarar för dessa kostnader. I stället bör kostnaderna\r\nbäras av dem som är upphov till kostnaderna, nämligen trafikanterna. En\r\nsådan ordning skulle bl.a. medföra ett större säkerhetstänkande och\r\nförsiktigare trafikanter (yrkande 5).\r\nGöte Wahlström (s) föreslår i motion L352 ett tillkännagivande om att\r\nregeringen bör verka för förändringar av trafikförsäkringen i syfte att\r\nminska administrationen och öka skyddet för trafikanter.\r\nTidigare behandling\r\nI början av år 1999 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk\r\nkommitté med uppdrag att se över reglerna om samordningen vid personskada\r\nmellan skadestånd, ersättning från offentlig försäkring och ersättning\r\nfrån försäkringar av annat slag (dir. 1999:18). Kommittén antog namnet\r\nPersonskadekommittén. Huvudfrågan för kommittén var att ta ställning\r\ntill vem som i olika situationer slutligt skulle svara för ersättningen\r\ntill den som drabbats av en personskada. I direktiven anfördes bl.a.\r\natt det för vissa verksamhetsområden satts i fråga om det är rimligt\r\natt det allmänna svarar för en så stor del av kostnaderna för personskador\r\nsom fallet är i dag. Kommittén skulle överväga om ansvaret i större\r\nutsträckning kunde överföras till dem som är upphov till\r\nkostnaderna.\r\nPersonskadekommittén har redovisat sitt arbete i januari 2002 i betänkandet\r\n(SOU 2002:1) Samordning och regress - Ersättning vid personskada.\r\nKommitténs majoritet har stannat för att inte förorda ett utvidgat ansvar\r\nför trafikförsäkringen, medan en minoritet uttalar sig för en sådan\r\nreform.\r\nPersonskadekommitténs betänkande har remissbehandlats, och enligt uppgift\r\nfrån Justitiedepartementet pågår beredning av kommitténs förslag.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat liknande motioner, senast\r\nvåren 2004 i sitt av riksdagen godkända betänkande 2003/04:LU9. I\r\nbetänkandet avstyrkte utskottet bifall till motionen med hänvisning till\r\natt den fortsatta beredningen av Personskadekommitténs betänkande inte\r\nbör föregripas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser alltjämt att det pågående beredningsarbetet inte bör\r\nföregripas och föreslår att motionerna L292 yrkande 5 och L352 avslås.\r\n\r\nJämkning av trafikskadeersättning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden med krav på att det i större utsträckning\r\nän i dag skall vara möjligt att jämka trafikskadeersättning när föraren\r\nvarit rattfull. Utskottet hänvisar till pågående arbete inom Regeringskansliet.\r\nJämför reservation 7 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nTrafikskadeersättning kan enligt 12 § första stycket trafikskadelagen\r\n(1975:1410) jämkas om den skadelidande uppsåtligen eller genom grov\r\nvårdslöshet har medverkat till skadan. Om föraren har gjort sig skyldig\r\ntill rattfylleri kan ersättningen till honom även jämkas om han har\r\nmedverkat till skadan genom vårdslöshet som inte är grov.\r\nKommissionen lade sommaren 2002 fram ett förslag till ett femte direktiv\r\nom trafikförsäkring, KOM(2002) 244 slutlig.\r\nMotionerna\r\nI motion L212 påpekar Marietta de Pourbaix-Lundin (m) att jämkning av\r\nersättning i dag endast kan ske om körningen varit vårdslös. Enligt\r\nmotionären är det i högsta grad vårdslöst att köra bil berusad. Motionären\r\nyrkar ett tillkännagivande om att det bör införas en möjlighet att jämka\r\ntrafikskadeersättningen om föraren varit rattfull. Motsvarande yrkanden\r\nframställs i motionerna L292 av Mia Franzén m.fl. (fp) (yrkande 7) och\r\nT463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) (yrkande 1).\r\nViviann Gerdin (c) yrkar i motion L296 ett tillkännagivande om att\r\ntrafikförsäkringen inte skall ersätta en förare som varit rattfull för\r\ninkomstförlust vid sjukskrivning, dvs. skillnaden mellan ersättningen\r\nfrån försäkringskassan och lönenivån.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har senast våren 2004 behandlat en motsvarande motion i\r\nbetänkande 2003/04:LU9. Utskottet anförde bl.a. att den fråga som motionären\r\ntar upp har ett nära samband med de frågor som diskuteras inom ramen\r\nför förslaget till ett femte direktiv om trafikförsäkring, och utskottet\r\nansåg att det knappast vore meningsfullt att behandla frågan om jämkning\r\nav ersättning till en förare som varit rattfull isolerad från andra\r\nnäraliggande frågor. En lämplig ordning kunde därför, enligt utskottets\r\nmening, vara att motionsspörsmålet tas upp i samband med genomförandet\r\nav det femte direktivet om trafikförsäkring. Med det anförda avstyrktes\r\nden då aktuella motionen. Riksdagen följde utskottet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFörslaget till EG:s femte direktiv om trafikförsäkring kommer formellt\r\natt antas inom kort. Enligt uppgift från Justitiedepartementet pågår\r\nett arbete inom departementet med att överväga hur direktivet skall\r\ngenomföras i svensk rätt. Avsikten är att arbetet skall presenteras i\r\nen departementspromemoria under våren 2005. Frågan om möjligheten till\r\njämkning av trafikskadeersättning till en förare som varit rattfull\r\nkommer att behandlas i departementspromemorian.\r\nMot den redovisade bakgrunden anser utskottet att det inte finns någon\r\nanledning att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av\r\nmotionerna. Riksdagen bör således avslå motionerna L212, L292 yrkande 7,\r\nL296 och T463 yrkande 1.\r\nHandläggning av trafikskadeärenden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden om försäkringsbolagens handläggning av\r\ntrafikskadeärenden. Utskottet hänvisar till pågående beredningsarbete.\r\nJämför reservationerna 8 (fp, c) och 9 (v).\r\nMotionerna\r\nTasso Stafilidis m.fl. (v) begär i motion L233 att regeringen tillsätter\r\nen utredning i syfte att se över försäkringsbolagens handläggning av\r\ntrafikskadeärenden (yrkande 1) och försäkringsbolagens egna läkares\r\nroll vid skaderegleringen (yrkande 2).\r\nI motion L292 av Mia Franzén m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om\r\natt regeringen bör låta utreda möjligheterna till förstärkning av\r\ntrafikskadades ställning i förhållande till försäkringsbolagen (yrkande\r\n6).\r\nHelena Bargholtz anför i motion L346 att det finns allvarlig kritik mot\r\nhur försäkringsbolagen behandlar och bemöter dem som råkar ut för\r\ntrafikskador. Enligt motionären är det nödvändigt att en översyn görs av\r\nregelverket på området. En översyn bör särskilt beakta försäkringsbolagens\r\nhandläggningstider.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill först peka på att de frågor som behandlas i motionerna\r\nhar varit föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Sålunda överlämnade\r\nFinansinspektionen i januari 2003 rapporten Stärkt skydd för trafikskadade\r\n- åtgärder och förslag (dnr 03-513-6061) till regeringen. I rapporten\r\nlämnade Finansinspektionen bl.a. ett antal förslag till åtgärder när\r\ndet gäller försäkringsbolagens rutiner för skaderegleringen och\r\nhandläggningstiderna samt förslag som syftar till att öka och säkerställa\r\nkvaliteten i de medicinska bedömningarna. Rapporten har varit föremål\r\nför remissbehandling.\r\nInom ramen för beredningen av Finansinspektionens rapport fick\r\nSocialstyrelsen i sitt regleringsbrev för budgetåret 2003 i uppdrag att göra\r\nen översyn av sin roll beträffande tillsynen över de sakkunniga läkare\r\nsom anlitas i försäkringsärenden. I detta sammanhang skulle också\r\ntillsynen över läkares utfärdande av intyg m.m. ses över. Socialstyrelsen\r\nredovisade i januari 2004 sitt uppdrag i en rapport till regeringen\r\n(dnr 00-10798/03). I rapporten föreslår Socialstyrelsen bl.a. att\r\nTrafikskadenämnden skall ges möjlighet att begära prövning av tvistiga,\r\nsvårbedömda eller i övrigt principiella skadeärenden hos Socialstyrelsens\r\nrättsliga råd. Förslaget innebär att en oberoende expertvärdering kan\r\nske av försäkringsläkarnas medicinska bedömningar, vilket i sig innebär\r\nen förbättrad rättssäkerhet för de skadelidande. I rapporten görs\r\nbedömningen att detta skulle vara ett bättre alternativ än att dessa läkare\r\nskulle ställas under Socialstyrelsens tillsyn.\r\nNär utskottet senast, våren 2004, behandlade liknande motionsyrkanden\r\nförutsatte utskottet att regeringen skulle överväga de frågeställningar\r\nsom motionärerna tog upp i samband med den fortsatta beredningen av\r\nFinansinspektionens rapport. I sitt av riksdagen godkända betänkande\r\n2003/04:LU9 avstyrktes därmed bifall till de då aktuella motionerna.\r\nUtskottet förutsätter alltjämt att regeringen kommer att överväga de\r\nfrågeställningar som tas upp i motionen i samband med den fortsatta\r\nberedningen av Finansinspektionens rapport inom Regeringskansliet.\r\nMotionerna L233 yrkandena 1 och 2, L292 yrkande 6 samt L346 bör därför\r\navslås.\r\n\r\nPatientskadelagen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden med krav på vissa ändringar i\r\npatientskadelagen. Utskottet hänvisar till pågående beredningsarbete.\r\nBakgrund\r\nPatientskadelagen (1996:799) innehåller bestämmelser om rätt till\r\npatientskadeersättning och skyldighet för vårdgivare att ha en patientförsäkring\r\nsom täcker sådan ersättning. Patientskadeersättning lämnas för personskador,\r\nsåväl fysiska som psykiska, som drabbar en patient i samband med hälso-\r\noch sjukvård i Sverige. Patientskadelagen innehåller en preskriptionsbestämmelse\r\nenligt vilken den som vill ha patientskadeersättning förlorar rätten\r\ndärtill, om han inte väcker talan inom tre år från det han fick kännedom\r\nom att anspråket kunde göras gällande och i vart fall inom tio år från\r\nden tidpunkt då skadan orsakades.\r\nMotionen\r\nKenneth Lantz (kd) framhåller i motion L282 att det förekommer att\r\npatienter drabbas av skador inom sjukvården i form av smittat blod men\r\natt de får kännedom om skadan först sedan preskriptionstiden för\r\nersättningskravet gått ut. Motionären begär att regeringen utreder\r\nmöjligheterna att ändra preskriptionsreglerna i patientskadelagen till förmån\r\nför patienterna (yrkande 1). Vidare anser motionären att undantag i\r\npreskriptionsreglerna bör göras beträffande blodsmittade patienter\r\n(yrkande 2). I motionen yrkas även ett tillkännagivande om att en pågående\r\növersyn av patientskadelagen skall följas upp (yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nPatientskadeutredningen överlämnade i februari 2004 betänkandet (SOU\r\n2004:12) Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen - en översyn.\r\nUtredningen hade i uppdrag att bl.a. göra en allmän översyn av\r\npatientskadelagen (1996:799). Inom ramen för översynen har frågan om\r\npreskriptionstiderna uppmärksammats. I utredningsbetänkandet redovisas att\r\ndet har aviserats från Justitiedepartementet att man avser att göra en\r\nallmän översyn av preskriptionsbestämmelserna i olika lagar. I avvaktan\r\npå en sådan översyn anser utredningen inte att man nu bör göra någon\r\nändring av patientskadelagens preskriptionsbestämmelser.\r\nPatientskadeutredningens betänkande har remissbehandlats, och enligt\r\nuppgift från Justitiedepartementet pågår beredning av utredningens\r\nförslag.\r\nUtskottet anser inte att det finns någon anledning för riksdagen att\r\nföregripa resultatet av det pågående beredningsarbetet och utskottet\r\nföreslår därför att riksdagen avslår motion L282 yrkandena 1-3.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Ersättning för sorg och saknad, punkt 1 (fp)\r\nav Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättning för sorg och saknad. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:Ju292 yrkande 15 och 2004/05:L292 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att en särskild rätt till ersättning för sorg och saknad bör\r\ninföras i skadeståndslagen. Det argument som väger särskilt tungt till\r\nstöd för en sådan ordning är att det i rättstillämpningen ställs krav\r\npå att de psykiska besvären skall bevisas, vilket ofta kan vara svårt\r\noch omständligt. Dessutom kan det, enligt vår mening, många gånger\r\nupplevas som kränkande för en anhörig att tvingas föra särskild bevisning\r\ni sådana frågor. Med en schabloniserad rätt till ersättning för sorg\r\noch saknad kan den som inte vill underkasta sig en undersökning av de\r\negna psykiska besvären ändå få ersättning för de starka känslor och de\r\nmer eller mindre definierbara psykiska påfrestningar som typiskt sett\r\nuppkommer vid en nära anhörigs död. Detta skulle innebära en skarp\r\nmarkering från samhällets sida och att svensk rätt ytterligare harmoniseras\r\nmed stora delar av övriga europeiska länders skadeståndsrätt. En\r\nersättningsmöjlighet för sorg och saknad finns nämligen i bl.a. England,\r\nFrankrike och Italien. Skadeståndet betalas då ofta ut med standardiserade\r\nbelopp. Genom den speciella ersättningsposten skulle gärningens betydelse\r\nför offrets närstående inskärpas hos gärningsmannen. Ett sådant\r\nförtydligande ligger även i linje med rättsutvecklingen där psykisk eller\r\nideell skada tillmäts allt större betydelse. Det får ankomma på regeringen\r\natt utforma erforderliga lagförslag.\r\nVad som anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna L292 yrkande\r\n3 och Ju292 yrkande 15, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Skadeståndsansvar för multinationella företag, punkt 4 (v, c)\r\nav Tasso Stafilidis (v) och Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skadeståndsansvar för multinationella företag.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L278 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag delar de synpunkter som förs fram i motionen om vikten av att det\r\nfinns tydliga regler till skydd för den svagare parten när parter från\r\nolika länder samarbetar och dessa länder befinner sig på olika nivå vad\r\ngäller välstånd, demokrati och utveckling. Bestämmelser om skadestånd\r\när en del i detta. Liksom motionären i motion L278 anser jag att ett\r\nmultinationellt företag som förorsakat stora skador i ett annat land än\r\ndet där moderbolaget har sitt säte inte bör kunna komma undan ansvar\r\ngenom att föra över tillgångarna till moderbolaget och låta dotterbolaget\r\nförsättas i konkurs. Det bör vara möjligt för de skadelidande att rikta\r\nskadeståndskrav mot moderbolaget även om detta finns i ett annat land.\r\nDet är också viktigt, särskilt för fattiga utvecklingsländer, att\r\ntransnationella företag inte ges möjlighet att bryta mot mänskliga\r\nrättigheter, arbetsrättsliga regler eller att bedriva miljöskadlig verksamhet\r\nutan att rättsliga åtgärder kan vidtas. Det får ankomma på regeringen\r\natt ta erforderliga initiativ.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L278 yrkandena\r\n1 och 2, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3.      Företagares försäkringsskydd, punkt 6 (fp, c)\r\nav Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Mia Franzén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om företagares försäkringsskydd. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:L292 yrkande 1 och 2004/05:T260 yrkande 5\r\noch bifaller delvis motion 2004/05:N394 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nMånga småföretagare får i dag inte teckna försäkring, särskilt om deras\r\nverksamhet innebär en stor risk att utsättas för t.ex. rån och stöld.\r\nOm man påtvingar försäkringsbolagen ett socialt ansvarstagande för högre\r\nrisker, måste man vara medveten om att premierna kommer att stiga för\r\nsamtliga försäkringstagare, vilket medför att färre har råd att teckna\r\nförsäkring. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör se över\r\nmöjligheterna för vissa företagare att teckna försäkringar för sina\r\nverksamheter. Det måste också utredas hur företagare som inte får teckna\r\nfullgott försäkringsskydd på grund av hög risk för brott ändå skall\r\nkunna bedriva verksamhet.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motionerna L292\r\nyrkande 1 och T260 yrkande 5 samt med delvis bifall till motion N394\r\nyrkande 5, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4.      Det s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar, punkt 7 (v, c)\r\nav Tasso Stafilidis (v) och Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om det s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L231 och 2004/05:L338\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nMånga personer som tecknar en hemförsäkring utgår från att försäkringen\r\näven täcker skador orsakade av våld i hemmet. Flertalet försäkringsbolag\r\nhar emellertid gjort undantag i försäkringsvillkoren för rätten till\r\nersättning när försäkringstagaren utsatts för våld i hemmet av närstående.\r\nDetta förhållande utgör, enligt vår mening, en diskriminering mot\r\nkvinnor, eftersom det är vanligare att kvinnor utsätts för våld i hemmet\r\nav män än tvärtom. Vi anser att det inte skall vara möjligt att föreskriva\r\nsådana undantag i försäkringsvillkoren. Enligt vår uppfattning bör\r\nregeringen tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten att\r\nlagstifta om att överfallsskyddet i hemförsäkringen även skall gälla\r\nför en skadelidande som har utsatts för våld av en medförsäkrad\r\nfamiljemedlem.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motionerna L231 och\r\nL338 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5.      Könsneutrala pensionsförsäkringar, punkt 9 (m, fp)\r\nav Inger René (m), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp) och\r\nMia Franzén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om könsneutrala pensionsförsäkringar. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motion 2004/05:L284.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att försäkringspremier så långt möjligt bör vara könsneutrala\r\ninom ramen för allmänna försäkringsmässiga principer. Emellertid redovisar\r\nregeringen ingen definitiv slutsats i den lagrådsremiss gällande utvidgat\r\nskydd mot könsdiskriminering som överlämnades den 22 februari 2005.\r\nEnligt vår mening är det förvånande att regeringen inte har visat en\r\nstörre handlingskraft och förutseende vad gäller att analysera\r\nfrågeställningarna om hur ett fungerande system för könsneutrala\r\nförsäkringspremier\r\nskulle kunna se ut. Vi förutsätter att regeringen bereder frågan vidare\r\noch snarast återkommer till riksdagen med sina överväganden.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med delvis bifall till motion L284,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen m.m., punkt 10 (m, fp)\r\nav Inger René (m), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp) och\r\nMia Franzén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utvidgat ansvar för trafikförsäkringen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:L292 yrkande 5 och avslår motion\r\n2004/05:L352.\r\nStällningstagande\r\nVi vill framhålla att om den obligatoriska trafikförsäkringen ges ett\r\nutökat ekonomiskt ansvar för personskador i trafiken bör det leda till\r\natt medborgarna och det allmänna får en klarare bild av de samlade\r\nkostnaderna för sådana skador. Därtill kommer att kostnaderna även kan\r\nhänföras till det ställe där de hör hemma. Dessutom är vi övertygade om\r\natt försäkringsbolagens intresse av att i olika former medverka till\r\natt stärka säkerheten i trafiken ökar ju större andel av de samlade\r\nskadekostnaderna som belastar försäkringen. Därutöver torde vårt förslag\r\näven medföra andra fördelar, bl.a. skulle trafikförsäkringsbolagen bli\r\ndirekt engagerade i rehabiliteringsverksamheten.\r\nVi kan konstatera att Personskadekommitténs överväganden nu är föremål\r\nför fortsatt beredning. Vår uppfattning är att beredningen bör leda\r\ntill att regeringen lägger fram förslag till ändring av trafikförsäkringen\r\ni enlighet med vad som anförts i reservationen. Detta bör riksdagen,\r\nmed bifall till motion L292 yrkande 5 och med avslag på motion L352,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7.      Jämkning av trafikskadeersättning, punkt 11 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin\r\nAndreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Mia Franzén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jämkning av trafikskadeersättning. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:L212, 2004/05:L292 yrkande 7,\r\n2004/05:L296 och 2004/05:T463 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nJämkning av trafikskadeersättning till en förare som varit rattfull kan,\r\nenligt gällande regler, endast ske om körningen varit vårdslös. Om\r\nnågon vårdslöshet inte kan bevisas utgår full trafikskadeersättning.\r\nEnligt vår mening är det i högsta grad vårdslöst att köra bil berusad.\r\nAtt full ersättning utgår till en förare som varit rattfull tycker vi\r\när stötande. Vi anser därför att trafikskadelagens ersättningsregler\r\nsnarast behöver ändras så att full ersättning inte skall kunna utgå\r\ntill en förare som varit rattfull. Det får ankomma på regeringen att\r\nlägga fram erforderliga lagförslag.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motionerna L212,\r\nL292 yrkande 7, L296 och T463 yrkande 1, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n8.      Handläggning av trafikskadeärenden, punkt 12 (fp, c)\r\nav Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Mia Franzén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om handläggningen av trafikskadeärenden. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:L292 yrkande 6, bifaller delvis\r\nmotionerna 2004/05:L233 yrkande 2 och 2004/05:L346 samt avslår motion\r\n2004/05:L233 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVid regleringen av trafikskador, särskilt de svårbedömda pisksnärtsskadorna,\r\nhamnar ofta den trafikskadade i underläge gentemot försäkringsbolaget.\r\nEnligt vår mening beror detta bl.a. på att försäkringsbolagen har\r\ntillgång till fler läkare vid bedömningen och att bolagen numera sällan\r\nbeviljar juridiskt ombud till den drabbade. Vi vill också peka på den\r\nberoendeställning som finns mellan försäkringsbolagets läkare och\r\nförsäkringsbolaget. Det är också anmärkningsvärt att försäkringsbolagets\r\nläkare i sin funktion som sakkunnig inte står under tillsyn av\r\nSocialstyrelsen.\r\nFinansinspektionens rapport ger, enligt vår mening, inte tillräckligt\r\nunderlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som bör vidtas. Vi anser\r\ni stället att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över\r\nförsäkringsbolagens egna läkares roll. Utredningen bör också överväga\r\nåtgärder som kan stärka försäkringstagares möjligheter att få sin sak\r\nprövad i domstol.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L292 yrkande\r\n6, med delvis bifall till motionerna L233 yrkande 2 och L346 samt med\r\navslag på motion L233 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n9.      Handläggning av trafikskadeärenden, punkt 12 (v)\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om handläggning av trafikskadeärenden. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:L292 yrkande 6 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2004/05:L233 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:L346.\r\nStällningstagande\r\nVid regleringen av trafikskador, särskilt de svårbedömda pisksnärtsskadorna,\r\nhamnar ofta den trafikskadade i underläge gentemot försäkringsbolaget.\r\nEnligt vår mening beror detta bl.a. på att försäkringsbolagen har\r\ntillgång till fler läkare vid bedömningen och att bolagen numera sällan\r\nbeviljar juridiskt ombud till den drabbade. Vi vill också peka på den\r\nberoendeställning som finns mellan försäkringsbolagets läkare och\r\nförsäkringsbolaget. Det är också anmärkningsvärt att försäkringsbolagets\r\nläkare i sin funktion som sakkunnig inte står under tillsyn av\r\nSocialstyrelsen.\r\nFinansinspektionens rapport ger, enligt vår mening, inte tillräckligt\r\nunderlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som bör vidtas. Vi anser\r\ni stället att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över\r\nförsäkringsbolagens handläggning av trafikskadeärenden och försäkringsbolagens\r\negna läkares roll. Utredningen bör också överväga åtgärder som kan stärka\r\nförsäkringstagares möjligheter att få sin sak prövad i domstol.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L292 yrkande\r\n6 samt med delvis bifall till motionerna L233 yrkandena 1 och 2 samt\r\nL346, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Skadeståndsansvar för atomskador, punkt 2 (v)\r\nTasso Stafilidis (v) anför:\r\nI likhet med motionärerna anser jag att skadeståndsansvaret för innehavare\r\nav atomanläggningar skall vara obegränsat. Revideringen av Pariskonventionen\r\nhar nu avslutats och ändringarna innebär bl.a. en möjlighet att ålägga\r\nanläggningsinnehavare ett obegränsat ansvar. Regeringen har nyligen,\r\nfrämst mot bakgrund av de antagna ändringsprotokollen till Pariskonventionen,\r\ntillsatt en utredning i syfte att göra en översyn av atomansvaret.\r\nUtredaren skall bl.a. föreslå hur ett obegränsat ansvar för innehavare\r\nav atomanläggningar bör genomföras i atomansvarighetslagen.\r\nMed hänvisning till det pågående utredningsarbetet i denna fråga har\r\njag valt att inte reservera mig.\r\n\r\n2.      Oljeskador till sjöss, punkt 3 (v)\r\nTasso Stafilidis (v) anför:\r\nLiksom motionärerna bakom motion MJ371 anser jag att det vid oljetransporter\r\ntill sjöss bör gälla en ordning som innebär att alla aktörer i\r\ntransportkedjan - inklusive bl.a. den som ägde oljan när den lastades på\r\nfartyget, lastägaren, flaggstaten, fartygets slutliga ägare och\r\nklassningssällskapen - skall dela det ekonomiska skadeståndsansvaret i\r\nhändelse av en olycka.\r\nMed hänvisning till det arbete som pågår inom Internationella\r\nsjöfartsorganisationen med att se över det internationella ansvarighets- och\r\nersättningssystemen har jag valt att inte reservera mig.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Ju292 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ersättning för sorg och saknad.\r\n2004/05:Ju385 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rättshjälp.\r\n2004/05:L212 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ändring i trafikskadelagen så att full\r\ntrafikskadeersättning inte utgår till rattfull.\r\n2004/05:L231 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över\r\nmöjligheten att lagstifta om att överfallsskyddet i hemförsäkringen\r\näven skall gälla för en skadelidande som har utsatts för våld av en\r\nmedförsäkrad familjemedlem.\r\n2004/05:L233 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser\r\növer försäkringsbolagens handläggning av trafikskadeärenden.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som\r\ngranskar försäkringsbolagens egna läkares roll vid skaderegleringen\r\ninnefattande frågor om deras beroendeställning i förhållande till bolaget,\r\nderas medicinska ansvar och vilken vikt som i skaderegleringen tillmäts\r\ndessa läkares bedömning jämfört med de behandlande läkarnas bedömning.\r\n\r\n2004/05:L242 av Åsa Domeij och Ingegerd Saarinen (båda mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\natomansvarighetslagen (1968:45) så att reaktorägarna får ett obegränsat\r\nansvar och betydligt högre krav på garanterad betalningskapacitet\r\ngentemot tredje man i händelse av en olycka.\r\n2004/05:L278 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att multinationella företag som orsakar stora skador\r\ninte skall kunna komma undan skadeståndsansvar genom att låta utländska\r\ndotterbolag gå i konkurs.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skadeståndskrav skall kunna riktas mot moderbolaget\r\nav skadelidande i ett annat land.\r\n2004/05:L282 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att lägga\r\nfram förslag till ändring av patientskadelagens preskriptionsregler.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om undantag i preskriptionsbestämmelserna avseende\r\nblodsmittade patienter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommande översyn av patientskadelagen följs upp\r\nenligt dir. 2002:92.\r\n2004/05:L284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att pensionsförsäkringskostnaderna skall vara lika för kvinnor\r\noch män.\r\n2004/05:L292 av Mia Franzén m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det finns anledning att se över förutsättningarna\r\nför vissa företagare att teckna försäkringar för sina verksamheter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en särskild rätt till ersättning för sorg och\r\nsaknad borde införas i skadeståndslagen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att trafikförsäkringen bör bära sina egna\r\npersonskadekostnader till större del, dvs. inklusive delar av sjukvårds- och\r\nsjukskrivningskostnader.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta utreda möjligheterna till förstärkning av\r\ntrafikskadades ställning i förhållande till försäkringsbolagen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökade möjligheter till jämkning av trafikskadeersättning\r\ntill en förare som varit rattfull.\r\n2004/05:L296 av Viviann Gerdin (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att trafikförsäkringens ersättningsregler skrivs om i syfte\r\natt ersättning för förlorad arbetsförtjänst inte skall utgå under\r\nsjukskrivningsperioden för alkoholpåverkade förare.\r\n2004/05:L308 av Göte Wahlström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hästägares skadeståndsansvar.\r\n2004/05:L338 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överfallsskyddet i hemförsäkringar skall gälla\r\näven när brott har begåtts mellan makar/sambor.\r\n2004/05:L346 av Helena Bargholtz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av den lagstiftning som reglerar\r\ntrafikskador.\r\n2004/05:L352 av Göte Wahlström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att verka för förändringar vad gäller administration av\r\ntrafikförsäkringen samt ökat skydd för trafikanter.\r\n2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheterna för företagare att teckna\r\nförsäkring.\r\n2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om trafikskadelagen.\r\n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp):\r\n\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall verka för att aktörerna i\r\ntransportkedjan skall dela ett skadeståndsansvar i händelse av en olycka.\r\n\r\n2004/05:N307 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n11.     Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att\r\nbereda ändring av atomansvarighetslagen i enlighet med Sveriges\r\nförpliktelser mot Pariskonventionen.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att betalningsåtagandet höjs i samband med revisionen\r\nav atomansvarighetslagen.\r\n2004/05:N394 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att företagarnas försäkringsskydd måste stärkas.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ersättning för sorg och saknad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju292 yrkande 15 och 2004/05:L292 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Skadeståndsansvar för atomskador",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L242 och 2004/05:N307 yrkandena 11 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Oljeskador till sjöss",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ371 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Skadeståndsansvar för multinationella företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L278 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\"",
          "votering_id": "DAD1308E-6B45-4D2F-8A15-D05C2DC2068E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "15",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "1",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "11",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "207",
                    "52",
                    "0",
                    "90"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DAD1308E-6B45-4D2F-8A15-D05C2DC2068E",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Hästägares skadeståndsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L308.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Företagares försäkringsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L292 yrkande 1, 2004/05:T260 yrkande 5 och 2004/05:N394 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Det s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L231 och 2004/05:L338 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\"",
          "votering_id": "BC4F1057-AD57-4B0E-AF44-7BB2153B5595",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "11",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "207",
                    "52",
                    "0",
                    "90"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BC4F1057-AD57-4B0E-AF44-7BB2153B5595",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju385.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Könsneutrala pensionsförsäkringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L284.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "D4E3BB08-55B2-4342-AA3A-F6CCFBE3BC76",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "20",
                    "2",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "181",
                    "78",
                    "0",
                    "90"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D4E3BB08-55B2-4342-AA3A-F6CCFBE3BC76",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L292 yrkande 5 och 2004/05:L352.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Jämkning av trafikskadeersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L212, 2004/05:L292 yrkande 7, 2004/05:L296 och 2004/05:T463 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B576E4C5-88F2-49E8-AECD-274099AE889D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "109",
                    "0",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "143",
                    "114",
                    "0",
                    "92"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B576E4C5-88F2-49E8-AECD-274099AE889D",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Handläggning av trafikskadeärenden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L233 yrkandena 1 och 2, 2004/05:L292 yrkande 6 och 2004/05:L346.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Patientskadelagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:L282 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ersättning för sorg och saknad",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Skadeståndsansvar för multinationella företag",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Företagares försäkringsskydd",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Det s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Könsneutrala pensionsförsäkringar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Jämkning av trafikskadeersättning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Handläggning av trafikskadeärenden",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Handläggning av trafikskadeärenden",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-29 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 06:24:17"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika skadestånds- och försäkringsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. De skadeståndsrättsliga frågorna gäller ersättning för sorg och saknad, skadeståndsansvar för atomskador, oljeskador till sjöss, skadeståndsansvar för multinationella företag och hästägares skadeståndsansvar. De försäkringsrättsliga frågorna gäller företagares försäkringsskydd, det så kallade överfallsskyddet i hemförsäkringar, ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, könsneutrala pensionsförsäkringar, utvidgat ansvar för bland annat trafikförsäkringen, jämkning av trafikskadeersättning, handläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen. ",
          "dok_id": "GS01LU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om ersättningsrättsliga frågor (LU17)",
          "dok_id": "GS01LU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 06:24:17"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01LU17",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika skadestånds- och försäkringsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. De skadeståndsrättsliga frågorna gäller ersättning för sorg och saknad, skadeståndsansvar för atomskador, oljeskador till sjöss, skadeståndsansvar för multinationella företag och hästägares skadeståndsansvar. De försäkringsrättsliga frågorna gäller företagares försäkringsskydd, det så kallade överfallsskyddet i hemförsäkringar, ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, könsneutrala pensionsförsäkringar, utvidgat ansvar för bland annat trafikförsäkringen, jämkning av trafikskadeersättning, handläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen.</p>",
          "dok_id": "GS01LU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om ersättningsrättsliga frågor (LU17)",
          "dok_id": "GS01LU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:53"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01LU17",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_LU_17.pdf",
          "filstorlek": "289825",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Ersättningsrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/57B031E9-71AA-40CA-A068-CFE405277051"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju292 Liberalt fokus på brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GS02Ju292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju292",
          "ref_dok_titel": "Liberalt fokus på brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju385 Rättshjälp",
          "ref_dok_id": "GS02Ju385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju385",
          "ref_dok_titel": "Rättshjälp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L212 Rattfyllerister och trafikskadelagen",
          "ref_dok_id": "GS02L212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L212",
          "ref_dok_titel": "Rattfyllerister och trafikskadelagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L231 Överfallsskyddet i hemförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02L231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L231",
          "ref_dok_titel": "Överfallsskyddet i hemförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L233 Trafikskadeärenden och försäkringsbolagens egna läkares roll",
          "ref_dok_id": "GS02L233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L233",
          "ref_dok_titel": "Trafikskadeärenden och försäkringsbolagens egna läkares roll",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L242 Atomansvarighetslagen",
          "ref_dok_id": "GS02L242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L242",
          "ref_dok_titel": "Atomansvarighetslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L278 Transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GS02L278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L278",
          "ref_dok_titel": "Transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L282 Preskriptionsregeln i patientskadelagen",
          "ref_dok_id": "GS02L282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L282",
          "ref_dok_titel": "Preskriptionsregeln i patientskadelagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L284 Lika pensionsförsäkringskostnader för män och kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02L284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L284",
          "ref_dok_titel": "Lika pensionsförsäkringskostnader för män och kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L292 Skadestånd och försäkringar",
          "ref_dok_id": "GS02L292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L292",
          "ref_dok_titel": "Skadestånd och försäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L296 Översyn av trafikförsäkringsreglerna",
          "ref_dok_id": "GS02L296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L296",
          "ref_dok_titel": "Översyn av trafikförsäkringsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L308 Hästägares skadeståndsansvar",
          "ref_dok_id": "GS02L308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L308",
          "ref_dok_titel": "Hästägares skadeståndsansvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L338 Misshandlade kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02L338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L338",
          "ref_dok_titel": "Misshandlade kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L346 Rimligare villkor för trafikskadade",
          "ref_dok_id": "GS02L346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L346",
          "ref_dok_titel": "Rimligare villkor för trafikskadade",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L352 Trafikförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02L352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L352",
          "ref_dok_titel": "Trafikförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ371 Handling och samarbete för Östersjöns överlevnad",
          "ref_dok_id": "GS02MJ371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ371",
          "ref_dok_titel": "Handling och samarbete för Östersjöns överlevnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP) och Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N307 En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N394 Fritt företagande i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02N394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N394",
          "ref_dok_titel": "Fritt företagande i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T260 Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_id": "GS02T260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T260",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T463 Fordonsfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02T463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T463",
          "ref_dok_titel": "Fordonsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-07",
          "ref_dok_id": "GS09100",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "2005-04-07",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-06",
          "ref_dok_id": "GS0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2005-04-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}