\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna\r\n2003 och 2004 som rör kommunal demokrati och kompetens. Motionerna avser\r\nfrågor om bl.a. demokratiexperiment, fritidspolitikers villkor,\r\nminoritetsåterremiss, folkinitiativ, medborgarkontrakt, den sociala ekonomin,\r\nkommunala bolag, förbud att verkställa kommunalt beslut och möjlighet\r\natt ställa lokala miljökrav.\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden. Till\r\nbetänkandet har fogats 9 reservationer och 6 särskilda yttranden.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Demokratiexperiment\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 6 och 2004/05:K361.\r\n\r\nReservation 1 (c, mp)\r\n\r\n2. Kommunalt partistöd\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K401.\r\n\r\n3. Utredning om fritidspolitikers villkor\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K383.\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n4. Fritidspolitik som merit\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K403.\r\n\r\n5. Frågor avseende val i kommunerna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K321 och 2004/05:K324.\r\n\r\n6. Återremiss\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K435.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n7. Kommuners inflytande i Europafrågor\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K451.\r\n\r\n8. Folkinitiativ\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K223, 2004/05:K307 yrkande 3,\r\n2004/05:K369 och 2004/05:K454 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n9. Folkomröstning om trängselskatt\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K225 yrkande 3.\r\n\r\n10. Demokrati och IT\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 2 och 2004/05:T466\r\nyrkande 18.\r\n\r\n11. Medborgarkontrakt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K351 och 2004/05:K459 yrkandena\r\n1-4.\r\nReservation 5 (fp, mp)\r\n\r\n12. Det civila samhället och den sociala ekonomin\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K323 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n13. Kommunala bolag m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K415 yrkande 6 och 2004/05:K458\r\nyrkandena 3, 7 och 8.\r\nReservation 7 (m, fp)\r\n\r\n14. Förbud att verkställa kommunalt beslut\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K360 yrkandena 3-5.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n15. Lokala miljökrav\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 13.\r\nReservation 9 (kd, c, mp)\r\n\r\nStockholm den 8 mars 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),\r\nMats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Henrik S Järrel (m), Anders\r\nBengtsson (s), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Billy Gustafsson\r\n(s), Gustav Fridolin (mp), Christer Adelsbo (s), Carl-Erik Skårman (m),\r\nLiselott Hagberg (fp), Helena Höij (kd) och Yoomi Renström (s).
\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna\r\n2003 och 2004 som rör kommunal demokrati och kompetens.\r\nI ett särskilt betänkande (bet. 2004/05:KU18 Kommunal demokrati och\r\nkompetens - förenklad ordning) behandlas ett antal motionsyrkanden som\r\nrör förslag som riksdagen redan har tagit ställning till och avslagit\r\ni tidigare motionsbetänkanden under mandatperioden.
\r\nUtskottets överväganden\r\nDemokratiexperiment\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till redan gjorda och aviserade\r\ninsatser motionsyrkanden om att möjliggöra och stödja demokratiexperiment.\r\nJämför reservation 1 (c, mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 6 föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge möjlighet och ekonomiskt stöd för demokratiexperiment\r\ni landets kommuner. Enligt motionärerna bör regeringen skyndsamt återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om hur staten både kan tillåta och ekonomiskt\r\nstödja demokratiexperiment i landets kommuner. I motionen anförs bl.a.\r\natt lokala demokratiexperiment skulle kunna ge värdefull kunskap till\r\nGrundlagsutredningen inför dess slutbetänkande 2008. Det är dock angeläget,\r\nmenar motionärerna, att demokratiexperimenten inte blir avhängiga endast\r\nregeringens prioriteringar, utan att det sker genom beslut bland kommunerna\r\nsjälva. Till exempel skulle Svenska Kommunförbundet tillsammans med\r\nfolkrörelserådet kunna fatta beslut om hur resurserna skall fördelas.\r\nÄven i motion 2004/05:K361 av Annika Qarlsson (c) föreslås att staten\r\nskall både tillåta och ekonomiskt stödja demokratiexperiment.\r\nBakgrund\r\nUnder 2000-2002 genomfördes ett utvecklingsarbete för den svenska\r\nfolkstyrelsen kallat Tid för demokrati. En del av utvecklingsarbetet\r\ninnebar stöd i form av bidrag för demokratiutveckling till ideella\r\nföreningar och kommuner m.fl. Närmare 1 200 ansökningar behandlades och\r\n142 projekt beviljades stöd. Sammanlagt avsattes 35 miljoner kronor för\r\nhela satsningen. Regeringen redovisade utvecklingsarbetet i skrivelse\r\n2003/04:110 Demokratipolitik (s. 22-24).\r\nI budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att 10 miljoner\r\nkronor skulle avsättas för en ny demokratisatsning 2006 (prop. 2004/05:1\r\nutg.omr. 1 avsnitt 3.10.1). I satsningen skall bl.a. ingå åtgärder för\r\natt stimulera ett ökat valdeltagande i de allmänna valen.\r\nI budgetpropositionen anförde regeringen även att ett stort antal aktörer\r\nbidrar till att stärka demokratin (avsnitt 3.5.2). Bland annat framhöll\r\nregeringen att kommuner och landsting arbetar med att utveckla nya\r\nmodeller för att involvera medborgarna i den demokratiska processen samt\r\natt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet ägnar en stor del\r\nav sin verksamhet åt demokratifrågor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att det under de senaste åren förekommit satsningar\r\npå demokratiutveckling. Regeringen har aviserat ytterligare satsningar\r\ni budgetpropositionen för 2006. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet\r\nmotionerna 2004/05:K323 (c) yrkande 6 och 2004/05:K361 (c).\r\nKommunalt partistöd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om översyn av det kommunala partistödet.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K401 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nbehovet av en översyn av lagen om kommunalt partistöd. I motionen anförs\r\natt Sverige vid en internationell jämförelse har en begränsad rättslig\r\nreglering av partifinansieringen och att det inte finns reglerat i lag\r\nhur det kommunala partistödet kan användas. Som exempel nämns att\r\nkommunalt partistöd utan hinder kan transfereras uppåt i partihierarkin.\r\nEnligt motionärerna bör lagen bli tydligare skriven och partistöd bör\r\nendast utgå till partier som stöder grundläggande demokratiska värderingar.\r\n\r\nGällande ordning\r\nKommunalt partistöd regleras i 2 kap. 9-10 §§ kommunallagen (1991:900).\r\nEnligt dessa bestämmelser får kommuner ge ekonomiskt bidrag och annat\r\nstöd till de partier som är representerade i fullmäktige. Stödet får\r\ninte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett\r\npolitiskt parti. Utformningen av stödet kan på talan av en kommunmedlem\r\nprövas av domstol enligt bestämmelserna om laglighetsprövning i 10 kap.\r\nkommunallagen.\r\nI förarbetena anförs att partistödet avser uteslutande den partiverksamhet\r\nsom är anknuten till kommunen respektive landstinget (prop. 1991/92:66\r\ns. 10 f.). För att ha rätt till stöd måste ett parti ha fått mandat och\r\ntagit plats i fullmäktige. I lagen regleras inte formerna för partistödet,\r\nutan det kan utgå i olika former som kompletterar varandra. Enligt den\r\nrättviseprincip som bestämmelserna i kommunallagen ger uttryck för är\r\ndet dock i allmänhet inte tillräckligt med ett stöd som fördelas enbart\r\nper mandat. Den naturliga principen är lika fördelning mellan de partier\r\nsom är representerade i fullmäktige. En helt konsekvent tillämpning av\r\nen sådan princip framstår dock inte alltid som ett självklart rättvisekrav.\r\nDe allra minsta partierna kan i vissa fall anses ha ett mindre behov\r\nav grundstöd än de största. Om stödet sätts till en lägre nivå för ett\r\nlitet parti bör det därför inte i sig uppfattas som otillbörligt\r\nmissgynnande. Däremot bör inget parti som är företrätt i fullmäktige kunna\r\nuteslutas när det gäller grundstöd och självfallet inte heller, anförs\r\ndet, när det gäller mandatstöd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt gällande bestämmelser i kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt\r\nbidrag och annat stöd till de partier som är representerade i fullmäktige.\r\nStödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar\r\nett politiskt parti. Av detta följer bl.a. att inget parti som är\r\nföreträtt i fullmäktige bör kunna uteslutas från att erhålla stöd. Om\r\nkommunalt partistöd utbetalas skall det uteslutande avse den partiverksamhet\r\nsom är anknuten till kommunen respektive landstinget.\r\nUtskottet anser att det är värdefullt att lagstiftningen ger kommuner\r\noch landsting en frihet att anpassa partistödet till lokala förhållanden\r\noch önskemål inom de allmänna ramar som kommunallagens regler och\r\nrättspraxis anger. Den nu gällande lagstiftningen medger detta. Utskottet\r\nvill också framhålla att beslut om partistöd kan överklagas hos\r\nförvaltningsdomstol av kommun- eller landstingsmedlem. Utskottet finner\r\ningen anledning att ändra de gällande bestämmelserna. Motion 2004/05:K401\r\n(s) avstyrks.\r\nFrågor kring förtroendevalda\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om utredning om fritidspolitikers uppdrag\r\nm.m. med hänvisning till att sådan utredning nyligen genomförts. Vidare\r\navstyrker utskottet en motion om fritidspolitik som merit.\r\nJämför reservation 2 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K383 av Gustav Fridolin (mp) anförs att det behövs en\r\nutredning som undersöker innehållet i fritidspolitikerns uppdrag och\r\nsamspelet mellan fritidspolitiker respektive heltidspolitiker och\r\ntjänstemän. Enligt motionären blir fritidspolitikern lätt gisslan hos\r\nheltidspolitiker och tjänstemän. För att komma till rätta med sådana\r\nsituationer har man i olika kommuner prövat olika ersättningssystem för\r\nfritidspolitiker. Syftet med den i motionen föreslagna utredningen bör\r\nvara att tydliggöra innehållet i de nämnda uppdragen och ansvarfördelningen\r\ndem emellan.\r\nI motion 2004/05:K403 av Carin Lundberg och Lars Lilja (båda s) föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fritidspolitik som en merit. En fritidspolitiker har, menar\r\nmotionärerna, inte samma status som heltidspolitiker eller någon som är\r\nanställd i ett parti. För att det i framtiden skall gå att rekrytera\r\nfolk till politiska förtroendeuppdrag på fritiden måste statusen för\r\nuppdraget öka, t.ex. genom opinionsbildning och bättre ekonomiska villkor.\r\nDet borde även, anför motionärerna, vara självklart att fritidsuppdraget\r\nses som en merit när man söker arbete eller till högskolor och annan\r\nutbildning.\r\nBakgrund\r\nKommundemokratikommittén\r\nRegeringen beslutade i november 1999 att tillkalla en parlamentariskt\r\nsammansatt kommitté med uppdrag att föreslå åtgärder och som ökar\r\nmedborgarnas möjlighet till insyn och deltagande i den kommunala demokratin\r\noch som stärker den kommunala representativa demokratins funktionssätt\r\noch former (dir. 1999:98). Kommittén skulle bl.a. analysera och föreslå\r\nförbättringar i dels de förtroendevaldas arbetsförhållanden, dels\r\nformerna för det politiska arbetet och då särskilt åtgärder för att öka\r\nantalet förtroendevalda, underlätta rekrytering, förbättra representativiteten\r\noch motverka förtida avhopp.\r\nKommittén, som antog namnet Kommundemokratikommittén, överlämnade sitt\r\nhuvudbetänkande i maj 2001 (SOU 2001:48). I betänkandet studerade\r\nkommittén bl.a. de förtroendevaldas representativitet, rekryteringen av\r\nförtroendevalda, erfarenhet av första tiden som ny förtroendevald,\r\ntidsåtgång för kommunala förtroendeuppdrag och förtroendevaldas relation\r\ntill heltidspolitiker och tjänstemän.\r\nDemokratipolitiken\r\nVåren 2001 redovisade regeringen i proposition 2001/02:80 Demokrati för\r\ndet nya seklet en långsiktig strategi med mål och åtgärder för att värna\r\noch fördjupa den svenska folkstyrelsen. I demokratipropositionen slogs\r\ndet fast att den svenska demokratin bör kännetecknas av ett brett\r\nmedborgerligt deltagande inom ramen för den representativa demokratin.\r\nRegeringen föreslog ett antal mål för demokratipolitiken som riksdagen\r\nsenare antog (bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190). Ett av målen var\r\natt en ökad andel av medborgarna skall inneha någon form av politiskt\r\nförtroendeuppdrag. Ett första delmål är att antalet förtroendevalda i\r\nkommuner och landsting skall öka med 10 000 till år 2010. Antalet\r\npersoner som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag\r\nskall också öka.\r\nVåren 2004 redovisade och analyserade regeringen den svenska demokratins\r\nutveckling efter 2002 i förhållande till målen (skr. 2003/04:110),\r\ndäribland målet om att antalet förtroendevalda skall öka. Regeringen\r\nanförde bl.a. att ansvaret för att uppnå målet om fler förtroendevalda\r\npå lokal nivå är något som framför allt åvilar kommuner och landsting\r\noch de politiska partierna, men att regeringen har i uppgift att\r\nkontinuerligt se över de förtroendevaldas villkor och att undanröja eventuella\r\nhinder samt att bl.a. öka kunskapen om varför vissa individer fortsätter\r\natt vara underrepresenterade.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKommundemokratikommittén, som överlämnade sitt huvudbetänkande i maj\r\n2001, genomförde flera undersökningar om förtroendevalda. Undersökningarna\r\nomfattade bl.a. förtroendevaldas representativitet, rekryteringen av\r\nförtroendevalda, erfarenhet av första tiden som ny förtroendevald,\r\ntidsåtgång för kommunala förtroendeuppdrag och förtroendevaldas relation\r\ntill heltidspolitiker och tjänstemän. Utskottet ser i nuläget inget\r\nbehov av en sådan utredning som föreslås i motion 2004/05:K383 (mp).\r\nMotionen avstyrks.\r\nVad gäller frågan om fritidspolitik som merit och statusen för\r\nförtroendeuppdrag vill utskottet erinra om målet i demokratipolitiken om att\r\nantalet förtroendevalda bör öka. Hur detta skall uppnås är dock främst\r\nen fråga för kommuner och landsting och de politiska partierna. Mot\r\ndenna bakgrund avstyrker utskottet även motion 2004/05:K403 (s).\r\nFrågor avseende val i kommunerna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner avseende dels ersättarsystemet i\r\nkommunfullmäktige, dels val till nämndpresidier.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K324 av Lars Wegendal m.fl. (s) föreslås ändrade regler\r\nför antal ersättare i kommunfullmäktige. I motionen uppmärksammas att\r\nantalet förtroendevalda under senare år har minskat och att antalet\r\navhopp inom lokalpolitiken har ökat. Mot bakgrund av denna utveckling\r\nmenar motionärerna att det gällande systemet för ersättare i kommunernas\r\nfullmäktigeförsamlingar kan medföra problem. De anser att det inte finns\r\nanledning att ha en övre gräns för antalet ersättare, men att det däremot\r\nkan vara motiverat med ett minimiantal.\r\nI motion 2004/05:K321 av Ulf Sjösten och Jeppe Johnsson (båda m) föreslås\r\natt kommunallagens regler ändras på sådant sätt att minoriteten i en\r\nkommunal nämnd garanteras plats i nämndens presidium. I motionen anförs\r\natt nämndpresidier utses genom enkel majoritet, vilket innebär dels att\r\nmajoriteten i princip kan tillsätta samtliga presidieposter, dels att\r\nmajoriteten i händelse av två oppositionsriktningar kan välja vilken\r\nopposition som skall få dessa uppdrag.\r\nGällande ordning\r\nErsättare för ledamöter i kommunfullmäktige\r\nEnligt 5 kap. 1 § kommunallagen bestämmer fullmäktige hur många ledamöter\r\nsom fullmäktige skall ha. Antalet skall bestämmas till ett udda antal\r\noch till minst ett visst antal beroende på antalet röstberättigade i\r\nkommunen. Enligt 5 kap. 4 § bestämmer kommunfullmäktige det antal\r\nersättare som skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna\r\ni 18 kap. 55 § vallagen (1997:157). Antalet skall utgöra en viss andel,\r\ndock högst hälften av det antal platser som varje parti får i kommunen.\r\nFör partier med ett eller två mandat skall enligt nämnda bestämmelse\r\ni vallagen alltid utses två ersättare.\r\nBestämmelser om förfarandet när ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige\r\navgår under en valperiod finns i 18 kap. 64-66 §§ vallagen. Om en ledamot\r\ni kommunfullmäktige avgår i förtid skall den ersättare som står på tur\r\natt inträda kallas in för tjänstgöring. Den nya ledamoten utses av\r\nlänsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande. Finns det ingen\r\nersättare att kalla in skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och\r\nutse ny ledamot. Om en ersättare tas i anspråk på detta sätt eller avgår\r\nsom ersättare av någon annan orsak skall länsstyrelsen på anmälan av\r\nfullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare\r\nen ersättare för varje ledamot som berörs.\r\nVal till nämnder och nämndpresidier\r\nEnligt 6 kap. 9 § kommunallagen väljs ledamöter och ersättare i en nämnd\r\nav fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Enligt 6 kap.\r\n15 § kommunallagen skall fullmäktige bland en nämnds ledamöter välja\r\nen ordförande och en eller två vice ordförande (presidium).\r\nProportionella val kan endast förekomma i kommunala organ i de fall då\r\ndet finns särskilt lagstöd för detta och under de förutsättningar som\r\nanges i lagen (Ingegärd Hilborn m.fl., Kommunallagen - Kommentarer och\r\npraxis, 2001, s. 260). Av 5 kap. 46 § framgår att en minoritet i\r\nfullmäktige har rätt att påfordra proportionella val av ledamöter och\r\nersättare i nämnder. Ett nämndpresidium är kommunalrättsligt sett inte\r\nnågot kommunalt organ och kan därför inte heller väljas proportionellt.\r\n\r\nI praktiken tillämpas dock den proportionella valmetoden sällan, utan\r\nbestämmelserna i lagen utgör en väsentlig grund för de överenskommelser\r\nsom partierna regelmässigt träffar om hur mandaten skall fördelas\r\n(Ingegärd Hilborn m.fl., a.a., s. 259). Ledamöter som valts i enlighet\r\nmed sådana överenskommelser är alltså valda enligt den vanliga\r\nmajoritetsvalmetoden.\r\nI propositionen till den äldre kommunallagen (1977:179), som i här\r\nberörda delar överensstämmer med den nuvarande, diskuterade departementschefen\r\nolika former av majoritetsinslag i den kommunala styrelseordningen (prop.\r\n1975/76:187 s. 262 f.). Han anförde därvid att frågan om minoritetens\r\narbetsförutsättningar var en huvudfråga. Om en minoritet skall kunna\r\nföra en aktiv oppositionspolitik och utforma egna alternativa förslag\r\nkrävdes att den inte ställs helt utanför beredningen av ärendena.\r\nSannolikt, anförde departementschefen, är det lättare att tillgodose\r\nminoritetens intressen om majoriteten och minoriteten har gemensam\r\nberedning, och i många fall tycktes de gå till så att ordföranden och\r\nvice ordföranden ingår i arbetsutskott som förebereder ärendena inför\r\nsammanträdet. Det förekom emellertid även, uppmärksammade departementschefen,\r\natt ordföranden ensam tillsammans med tjänstemännen förbereder\r\nsammanträdena. Departementschefen ansåg att ärendeberedningen, hur den än\r\nskedde, borde göra det möjligt för såväl majoritetens som minoritetens\r\nledamöter i en nämnd att i god tid före sammanträdet ta del av\r\nbeslutsunderlaget. Departementschefen framhöll att det måste finnas möjligheter\r\natt utforma en styrelseordning som anpassas efter de lokala önskemålen\r\noch avvisade av det skälet förslag om att minoriteten enligt lag skulle\r\ntillförsäkras vice ordförandeposterna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill betona vikten av ett fungerande ersättarsystem i kommunerna.\r\nDet är ur demokratisynpunkt av väsentlig betydelse att fullmäktigeförsamlingarna\r\nåterspeglar valresultatet inte bara direkt efter ett val, utan under\r\nhela valperioden. Enligt de nu gällande reglerna skall för små partier\r\nmed endast ett mandat i fullmäktige alltid utses två ersättare. Därigenom\r\nminskar risken att partiet blir utan representant. Vad som i det föregående\r\nframförts föranleder enligt utskottets mening inte någon ändring av\r\nreglerna för att säkra tillgången till ersättare i kommunerna. Motion\r\n2004/05:K324 (s) avstyrks därför.\r\nI varierande omfattning förekommer proportionell fördelning vid val\r\ntill nämndpresidier i kommunerna. Utskottet ser inte något behov av\r\nytterligare regler som ålägger kommunerna att anordna proportionella\r\nval till nämndpresidier. Motion 2004/05:K321 (m) avstyrks således.\r\nÅterremiss\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om ändring av bestämmelser kring\r\nminoritetsåterremiss.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c, mp).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K435 av Torkild Strandberg (fp) föreslås en förändring\r\nav kommunallagen avseende minoritetsåterremiss. Genom lagens nuvarande\r\nutformning kan, anför motionären, den återremiss en minoritet får till\r\nstånd göras betydelselös genom att majoriteten, genom ett beslut med\r\nenkel majoritet, driver igenom en helt annan motivering till återremissen\r\nän den som minoriteten avsett. Så har enligt motionären också skett på\r\nsenare tid, bl.a. i Region Skåne. Enligt motionären borde den som yrkar\r\npå återremiss också ha möjlighet att påverka motiveringen.\r\nBakgrund\r\nGällande ordning\r\nEnligt 5 kap. 36 § kommunallagen (1991:900) skall ett ärende i fullmäktige\r\nbordläggas eller återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av\r\nde närvarande ledamöterna. Om ärendet tidigare bordlagts eller\r\nåterremitterats krävs dock enkel majoritet. Vidare krävs enkel majoritet för\r\nbordläggning eller återremiss i fråga om val. Ett beslut om återremiss\r\nskall motiveras.\r\nSyftet med att beslut om återremiss skall motiveras är att klargöra vad\r\nsom ytterligare bör utredas för det beredande organet (prop. 2001/02:80\r\ns. 144). Omfattningen av beredningsåtgärderna beslutas genom majoritetsbeslut.\r\nSkälet för den ordningen är, enligt propositionen, att förhindra ren\r\nobstruktion från minoriteten (s. 79). I den bedömning som därvid görs\r\när det möjligt att väga in kraven på att beslut skall kunna fattas inom\r\nen rimlig tidsperiod. Det är också majoriteten som avgör när ärendet\r\nkan anses vara tillräckligt berett för att åter behandlas i fullmäktige.\r\n\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2002 behandlade utskottet regeringens proposition 2001/02:80\r\nDemokrati för det nya seklet och tillstyrkte därvid förslaget till den\r\nnuvarande ordningen om återremiss (bet. 2001/02:KU14). Utskottet behandlade\r\näven en följdmotion om att det är den minoritet som begär återremissen\r\nsom skall utforma motiven för återremissen. Utskottet ansåg att det\r\ninte behövdes några föreskrifter av det slag som aktualiserades i\r\nmotionen. Motionen avstyrktes.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn återremiss innebär normalt att ärendet överlämnas för ytterligare\r\nutredning till den nämnd som lagt förslaget. Sedan den 1 juli 2002 har\r\nminoriteten i en fullmäktigeförsamling rätt att få till stånd återremiss.\r\nDenna nya ordning kan bl.a. bidra till att fördjupa demokratin, motverka\r\nkortsiktigt framhastade beslut och skapa större utrymme för samtal och\r\nsamråd. Ett beslut om återremiss skall motiveras. I det stora flertalet\r\nfall är det självklart så att de som begärt återremissen också bör\r\nformulera motiven för beslutet. Under speciella omständigheter, när syftet\r\nmed återremissen enbart är att obstruera fullmäktiges beslutsfattande,\r\nkan det dock finnas skäl för majoriteten att formulera motiven, t.ex.\r\nför att förhindra att återremissen medför en orimlig tidsutdräkt. Denna\r\nmöjlighet för majoriteten måste dock, enligt utskottets mening, nyttjas\r\nmed stor försiktighet i kommunerna och landstingen. Det bör endast vara\r\ni undantagsfall som det finns skäl för majoriteten att besluta om andra\r\nmotiv än de som minoriteten har anfört. Utskottet utgår från att regeringen\r\nföljer utvecklingen och, om det anses erforderligt, återkommer till\r\nriksdagen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2004/05:K435 (fp).\r\n\r\nKommuners inflytande i Europafrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till bl.a. den gällande ordningen en\r\nmotion om kommuners inflytande i Europafrågor.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K451 av Åsa Lindestam (s) anförs att det bör utredas\r\nhur kommuners och landstings inflytande och påverkan i Europafrågor kan\r\nutvecklas och stärkas i förhållande till EU. I motionen anförs att de\r\nbeslut som i dag tas av EU i allt högre grad påverkar vad som sker i\r\nkommuner och landsting.\r\nBakgrund\r\nEU-nivå\r\nRegionkommittén representerar regionala och lokala intressen i EU.\r\nKommittén fungerar som ett rådgivande organ till ministerrådet och\r\nEuropeiska kommissionen i frågor som direkt berör regioner och kommuner.\r\nDen består av företrädare för regionala och lokala organ som valts\r\ntill ett regionalt eller lokalt organ eller som är politiskt ansvariga\r\ninför en vald församling. Från Sverige deltar tolv kommun- och\r\nlandstingspolitiker i Regionkommitténs arbete. Bestämmelser om Regionkommittén\r\nfinns i artiklarna 263-265 i EG-fördraget.\r\nI förslaget till nytt konstitutionellt fördrag får kommuner och regioner\r\nen utvidgad roll. En nyhet är att Regionkommittén och Ekonomiska och\r\nsociala kommittén även skall bistå Europaparlamentet med rådgivande\r\nuppgifter. Vidare skall Regionkommittén vara behörig att väcka talan\r\nvid Europeiska unionens domstol när det gäller en europeisk lagstiftningsakt\r\nsom enligt det konstitutionella fördraget inte kan antas utan att\r\nkommittén har hörts (Ds. 2004:52 s. 153).\r\nFörslaget till konstitutionellt fördrag ger även de nationella parlamenten\r\nökade möjligheter att påverka EU-politiken genom sina respektive regeringar\r\noch direkt på EU-nivå. Bland annat föreslås att det införs en politisk\r\nmekanism som ger de nationella parlamenten en direkt roll i kontrollen\r\nav att subsidiaritetsprincipen efterlevs. Samtliga utkast till europeiska\r\nlagstiftningsakter skall enligt förslaget motiveras med avseende på\r\nsubsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Därtill kommer att\r\nett utkast till lagstiftningsakt skall ta hänsyn till att det ekonomiska\r\neller administrativa ansvar som vilar på t.ex. regionala eller lokala\r\nmyndigheter så långt som möjligt begränsas och står i proportion till\r\ndet mål som skall uppnås (s. 160-161).\r\nNationell nivå\r\nEnligt 7 kap. 2 § regeringsformen skall vid beredningen av regeringsärenden\r\nbehövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.\r\nI den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar\r\noch enskilda att yttra sig.\r\nI propositionen Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (prop.\r\n1994/95:19) underströks att remissförfarandet kommer att ha kvar sin\r\nbetydelsefulla roll i det svenska beredningsarbetet även när det gäller\r\närenden inom EU-arbetet. I demokratipropositionen (prop. 2001/02:80)\r\naviserades att en kartläggning skulle göras av hur det svenska\r\nremissförfarandet i dag används avseende frågor med EU-anknytning. I\r\ndemokratiskrivelsen (skr. 2003/04:110) anförde regeringen att en sådan\r\nkartläggning kommer att inledas under 2004 och den kommer även att knytas\r\ntill ett bredare arbete kring remissförfarandet.\r\nKonstitutionsutskottet granskade under hösten 2004 remissberedningen av\r\nsvenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv (bet.\r\n2004/05:KU10). Utskottet betonade därvid även remissberedning av\r\ndirektivförslag.\r\nRiksdagskommittén har fått tilläggsdirektiv rörande riksdagens arbete\r\nmed EU-frågor. Kommittén skall bl.a. kartlägga och analysera konsekvenserna\r\nför riksdagen av det nya konstitutionella fördraget både vad gäller\r\nformella regler och sakligt innehåll. I detta sammanhang skall formerna\r\nför hur riksdagen skall arbeta med den nya subsidiaritetsmekanismen\r\ndiskuteras (jfr bet. 2003/04:KUU1, rskr. 2003/04:57).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInom EU representeras regionala och lokala intressen av Regionkommittén.\r\nI förslaget till nytt konstitutionellt fördrag föreslås vissa ändringar\r\nför att utvidga kommuners och regioners roll. Riksdagen kommer senare\r\natt ta ställning till dessa förslag.\r\nVad gäller inflytande på den nationella nivån i EU-frågor kan här nämnas\r\natt utskottet tidigare betonat remissförfarandets roll inför beslut i\r\nEU. I den mån kommuner är berörda av ett förslag till beslut inom EU\r\nutgår utskottet från att regeringen inbjuder även kommuner att yttra\r\nsig.\r\nUtskottet finner mot denna bakgrund ingen anledning att tillkännage för\r\nregeringen vad som anförs i motion 2004/05:K451 (s). Motionen avstyrks.\r\n\r\nFolkinitiativ till folkomröstning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden avseende folkinitiativ till\r\nfolkomröstning.\r\nJämför reservation 4 (mp).\r\nMotionerna\r\nFlera motioner tar upp frågan om folkinitiativ. I motion 2004/05:K369\r\nav Kerstin Lundgren (c) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att folkinitiativ skall behandlas\r\nmed förtur i översynen av regeringsformen. Av direktiven till den\r\nkommitté som har i uppdrag att se över regeringsformen framgår att frågan\r\nom kommunala folkomröstningar skall ingå i uppdraget. Enligt motionären\r\nkan avsikten med detta aldrig vara att denna fråga skall behandlas som\r\nen grundlagsfråga. Snarare är det ett sätt att ta hand om en fråga som\r\nregeringens hantering gjort omöjlig. Motionären menar att det är utifrån\r\ndetta samt att riksdagen vid ett flertal tillfällen såväl kritiserat\r\nregeringens handläggning som uttalat förväntningar i frågan som det är\r\nrimligt att frågan hanteras med förtur av utredningen.\r\nI motion 2004/05:K454 av Gustav Fridolin (mp) anförs att frågan om stärkt\r\nfolkinitiativ dels är tillräckligt utredd, dels inte hör hemma i\r\nGrundlagsutredningen eftersom den regleras i kommunallagen. Till detta\r\nkommer att frågan, enligt motionären, helt onödigt fördröjs med ännu\r\nett antal år i och med att den skall behandlas av Grundlagsutredningen.\r\nI motionen föreslås att riksdagen genom ett tillkännagivande bekräftar\r\nför regeringen sitt tidigare ställningstagande om obligatorisk folkomröstning\r\nefter folkinitiativ på kommunal nivå (yrkande 1). Vidare föreslås ett\r\ntillkännagivande om att frågan om kommunal folkomröstning efter\r\nfolkinitiativ lyfts ut ur den pågående författningsutredningen för att få\r\nen självständig behandling (yrkande 2).\r\nI motion 2004/05:K223 av Torsten Lindström (kd) föreslås att reglerna\r\nom kommunala folkomröstningar ses över så att lokala folkomröstningar\r\nblir lättare att genomföra och att utgången respekteras av såväl kommunerna\r\nsom regeringen. I motionen anförs att det finns flera exempel på hur\r\nkommunledningar avslagit kommuninvånares initiativ till lokala\r\nfolkomröstningar enkom för att dessa inte passat den politiska inriktning\r\nsom kommunledningen företräder.\r\nI motion 2004/05:K307 av Gunnar Andrén (fp) yrkande 3 anförs att det\r\nbehövs fler medborgarinitiativ. Möjligheterna till lokala och regionala\r\nmedborgarinitiativ bör utvecklas.\r\nBakgrund\r\nGällande ordning\r\nEtt ärende om att i en viss fråga hålla folkomröstning i en kommun eller\r\nett landsting får väckas (genom s.k. folkinitiativ) av minst 5 % av de\r\nkommun- eller landstingsmedlemmar som är röstberättigade enligt lagen\r\n(1994:692) om kommunala folkomröstningar.\r\nTidigare behandling\r\nKonstitutionsutskottet har flera gånger behandlat motioner om stärkt\r\nfolkinitiativ. I mars 2002 i samband med behandlingen av demokratipropositionen\r\noch motioner (bet. 2001/02:KU14) noterade utskottet att regeringen avsåg\r\natt återkomma i frågan vid beredningen av Kommundemokratikommitténs\r\nbetänkande Att tänka efter före - samråd i kommuner och landsting (SOU\r\n2001:89). Utskottet uttalade därvid att beredningen bör syfta till att\r\nlägga fram förslag för riksdagen med innebörd att folkomröstning skall\r\nhållas om 10 % av de röstberättigade i kommunen respektive landstinget\r\nbegär det. Utskottet föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge\r\nregeringen det anförda till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr.\r\n2001/02:190).\r\nFrågan berördes igen av riksdagen vid behandlingen av utskottets betänkande\r\n2002/03:KU29 om regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens\r\nskrivelser till regeringen (skr. 2002/03:75). Riksdagen biföll i juni\r\n2003 en reservation (m, fp, kd, c, mp) vari beklagades att regeringen\r\nännu inte efterkommit riksdagens tillkännagivande om lokala folkomröstningar\r\nsamt uttalades att det var angeläget att snarast belysa denna viktiga\r\nförfattningsfråga och att regeringen presenterar förslag i enlighet med\r\nriksdagens beslut (rskr. 2002/03:208).\r\nHösten 2004 behandlade konstitutionsutskottet i betänkande 2003/04:KU3\r\nmotioner (kd, mp) om stärkt folkinitiativ. Utskottet avstyrkte motionerna\r\nmed hänvisning till den pågående beredningen av ärendet. Riksdagen följde\r\nutskottets förslag till beslut med godkännande av motiveringen i en\r\nreservation (m, fp, kd, c, mp), i vilken anfördes att det är ytterst\r\nangeläget att regeringen snarast presenterar förslag i enlighet med\r\nriksdagens beslut (rskr. 2003/04:33-34).\r\nVåren 2004 behandlade utskottet en motion (c) om att riksdagen ånyo\r\nborde tydliggöra för regeringen som sin mening att om 10 % av medborgarna\r\nså kräver skall fullmäktige besluta om att anordna en rådgivande\r\nfolkomröstning. Motionen hade väckts med anledning av regeringens skrivelse\r\n2003/04:110 Demokratipolitik, som också behandlades i betänkandet.\r\nUtskottet avstyrkte motionen med hänvisning till att Justitiedepartementet\r\nhade utarbetat ett förslag till nya bestämmelser om folkinitiativ och\r\natt regeringen beredde frågan under våren. I skrivelsen anförde regeringen\r\natt den avsåg att återkomma till riksdagen med sitt slutliga ställningstagande.\r\nUtskottet utgick från att så skulle ske i enlighet med vad utskottet\r\ntidigare uttalat avseende betydelsen av riksdagens tillkännagivande\r\ntill regeringen. Ingen reservation avgavs.\r\nGrundlagsutredningen\r\nRegeringen beslutade den 1 juli 2004 att tillsätta en parlamentarisk\r\nkommitté för att göra en samlad översyn av regeringsformen (dir. 2004:96).\r\nKommittén har bl.a. i uppdrag att förutsättningslöst se över bestämmelserna\r\nom folkomröstningar. I det ingår även att utreda kommunala folkomröstningar\r\noch möjligheterna för medborgarna att genom folkinitiativ få till stånd\r\nen folkomröstning.\r\nKommittén, som antagit namnet Grundlagsutredningen, skall redovisa sitt\r\nuppdrag senast den 31 december 2008.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGrundlagsutredningen har bl.a. fått i uppdrag att förutsättningslöst se\r\növer bestämmelserna om folkomröstningar, däribland frågan om folkinitiativ.\r\nMed hänvisning till det avstyrker utskottet motionerna 2004/05:K369\r\n(c), 2004/05:K454 (mp) yrkandena 1 och 2, 2004/05:K223 (kd) och\r\n2004/05:K307 (fp) yrkande 3.\r\nFolkomröstning om trängselskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om folkomröstning om trängselskatter med\r\nhänvisning till att frågan om kommunala folkomröstningar är en kommunal\r\nangelägenhet.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:K225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkande 3\r\nföreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\ninvånarna i Stockholms stad och län genom en länsgemensam folkomröstning\r\nskall ges möjlighet att ta ställning till frågan om biltullar skall\r\ninföras eller inte i Stockholms stad. Att låta frågan om införandet av\r\nbiltullar avgöras av medborgarna och lokalt valda politiker i Stockholms\r\nstad och län skulle, anför motionären, vara ett bra och mycket konkret\r\nsätt att visa att det kommunala självstyret betyder något i verkligheten.\r\n\r\nGällande ordning\r\nEnligt 3 kap. 9 § kommunallagen (1991:900) beslutar fullmäktige om\r\nfolkomröstning i kommunen eller landstinget.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om folkomröstning i en kommun eller ett landsting är inte en\r\nstatlig angelägenhet, utan beslutas av kommunens respektive landstingets\r\nfullmäktige. Utskottet avstyrker motion 2003/04:K225 (m) yrkande 3.\r\nDemokrati och IT\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete motionsyrkanden\r\nom demokrati och IT.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nutveckla e-demokratin (yrkande 2). I motionen anförs att den nya\r\ninformationstekniken har fått stort genomslag i olika delar av samhället\r\nmen att dess fulla potential ännu knappast utnyttjas i politiska sammanhang.\r\nInformationstekniken utgör enligt motionärerna ett värdefullt komplement\r\ntill de etablerade kanalerna för politiskt engagemang. De menar att\r\ninte bara partierna utan också offentliga myndigheter och institutioner\r\nmåste ta till sig informationstekniken. Det kan göras genom att t.ex.\r\ninte bara protokoll från kommunfullmäktiges sammanträden utan även\r\nförberedande promemorior och partimotioner läggs ut på Internet. Det\r\nhandlar också om att använda Internet som ett kommunikationsmedel i en\r\nopinionsbildnings- och beslutsfattandeprocess. Ett yrkande med samma\r\ninnebörd framförs i motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)\r\nyrkande 18.\r\nBakgrund\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2004 behandlade utskottet i betänkande 2003/04:KU19 även motioner\r\nom demokrati och IT. Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till\r\npågående arbete. Utskottets m-, fp-, kd-, c- och mp-ledamöter reserverade\r\nsig mot utskottets förslag till riksdagsbeslut. I en reservation föreslogs\r\nett tillkännagivande till regeringen om demokrati och IT. Kammaren biföll\r\nreservationen (rskr. 2003/04:277).\r\nUppdrag att utreda användningen av IT i demokratiska beslutsprocesser\r\nRegeringen\r\nbeslutade den 16 december 2004 att ge Örebro universitet i uppdrag att,\r\nmed riksdagens tillkännagivande som utgångspunkt, utreda användningen\r\nav IT i demokratiska beslutsprocesser (dnr Ju2004/5731/D). I uppdraget\r\ningår även att utreda förekomsten av eventuella rättsliga och tekniska\r\nhinder för användningen samt att föreslå möjliga åtgärder för att\r\nundanröja dessa hinder. Inom ramen för uppdraget skall också lämnas förslag\r\ntill hur kommunala initiativ för att öka deltagandet i demokratiska\r\nprocesser kan uppmuntras. Uppdraget skall redovisas till Justitiedepartementet\r\nsenast den 30 juni 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att regeringen har vidtagit åtgärder med anledning\r\nav riksdagens tillkännagivande om demokrati och IT. Ett uppdrag att\r\nutreda användningen av IT i demokratiska processer har lagts ut och\r\nskall redovisas senast i juni 2005. Utskottet förutsätter att regeringen\r\nåterkommer till riksdagen med anledning av det tidigare tillkännagivandet.\r\nMotionerna 2004/05:K285 (fp) yrkande 2 och 2004/05:T466 (fp) yrkande\r\n18 avstyrks.\r\nMedborgarkontrakt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete motionsyrkanden\r\nom medborgarkontrakt.\r\nJämför reservation 5 (fp, mp).\r\nMotionerna\r\nMotion 2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp) innehåller förslag om\r\nstärkt medborgarmakt genom inrättande av medborgarkontrakt. I motionen\r\ndefinieras medborgarkontrakt som en juridiskt icke-bindande avsiktsförklaring\r\nmellan en offentlig organisation och medborgaren eller brukaren av en\r\noffentlig tjänst. Ett medborgarkontrakt tydliggör, enligt motionärerna,\r\nmedborgarens rättigheter gentemot det offentliga. Det förbättrar\r\nkvalitetsarbetet i offentlig verksamhet, stärker dialogen och förståelsen\r\nmellan politiker, tjänstemän och medborgare och förbättrar arbetssituationen\r\nför personalen i offentlig sektor. I arbetet med ett medborgarkontrakt\r\ndefinieras genom en dialog mellan politiker, tjänstemän och medborgare\r\ngemensamt vad som är god kvalitet, vad man kan förvänta sig av en\r\noffentlig tjänst eller service och hur man kan få kompensation om något\r\ngår fel. För att införa medborgarkontrakt krävs, enligt motionärerna,\r\nett tydligt politiskt initiativ. De juridiska förutsättningarna och\r\nkonsekvenserna måste tydliggöras genom ny eller anpassad lagstiftning.\r\nDäremot bör innehållet i regel inte specificeras på nationell nivå,\r\nutan medborgarkontrakten måste få växa fram i den takt som de lokala\r\nförutsättningarna medger. Även på nationell nivå är det viktigt, anser\r\nmotionärerna, att systemen får växa fram i den takt som olika verksamheter\r\nmedger. Enligt motionärernas mening är det nödvändigt med ett program\r\noch en kraftsamling kring dessa frågor (yrkande 1). Statskontoret bör\r\ntillsamman med Statens kvalitets- och kompetensråd få i uppdrag att ta\r\nfram ett program som kraftsamlar kring stärkt medborgarmakt (yrkande 2).\r\nI programmet kan bl.a. ingå att medborgarpaneler, där medborgarna kan\r\nge uttryck för åsikter, problem och fördelar, bör användas i offentlig\r\nverksamhet i bred omfattning (yrkande 3). Slutligen bör staten ta\r\ninitiativ till en dialog med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet\r\nkring hur medborgarnas makt och inflytande kan stärkas (yrkande 4).\r\nI motion 2004/05:K351 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) anförs att\r\ninförande av medborgarkontrakt är en åtgärd av flera för att skapa nytt\r\nförtroende mellan medborgare och folkvalda. Motionärerna anser att\r\nmedborgarkontrakt bör införas på alla samhällsnivåer. De kan gälla\r\nalltifrån hur utbetalningar från studiemedelssystemet skall ske till vad\r\nsom händer om matutdelningen till äldre uteblir. Införandet och\r\nutarbetandet av reglerna bör göras i en dialog mellan medborgare och det\r\noffentliga.\r\nBakgrund\r\nBrukardialog\r\nRegeringen redovisade i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas\r\ntjänst (prop. 1997/98:136) riktlinjer för och kraven på den framtida\r\nstatliga förvaltningen. Propositionen antogs av en enig riksdag (bet.\r\n1997/98:KU:31, rskr. 1997/98:294-296).\r\nUtifrån de riktlinjer som angavs i propositionen beslutade regeringen\r\n2000 om ett flerårigt förvaltningspolitiskt handlingsprogram, En\r\nförvaltning i demokratins tjänst - ett handlingsprogram (Justitiedepartementet\r\n2000). I programmet presenterades dels de grundläggande värden och\r\nförutsättningar som enligt propositionen är vägledande, dels regeringens\r\nåtgärder för en långsiktig utveckling av förvaltningen. Bland regeringens\r\nåtgärder för bättre service till medborgare och företag ingick bl.a. en\r\nförsöksverksamhet med servicedeklarationer i syfte att myndigheterna\r\nöppet skall redovisa sina åtaganden vad gäller service samt skapa en\r\ndialog med sina avnämare om hur servicen kan utvecklas.\r\nUnder 2001 påbörjades en försöksverksamhet med serviceåtagande och\r\nservicedialog. Regeringen gav femton statliga myndigheter och sex\r\nförsäkringskassor i uppdrag att delta. I försöksverksamheten låg att\r\nmyndigheterna skulle utforma och offentliggöra ett serviceåtagande som\r\ngav tydlig, relevant och förpliktande information om dess tjänsteutbud\r\noch servicenivå, föra en servicedialog med användarna av tjänsterna\r\nsamt integrera användarnas synpunkter i verksamhetsutvecklingen (prop.\r\n2002/03:1 utg.omr. 2 bil. 1 s. 13).\r\nI budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.5)\r\nlämnade regeringen en redovisning av detta arbete till riksdagen.\r\nRegeringen gjorde bedömningen att servicedialoger och serviceåtaganden är\r\neffektiva arbetsmetoder för att få till stånd en medborgarorienterad\r\nförvaltning och att arbetet bör fortsätta och även omfatta fler myndigheter\r\nsom har nära och omfattande kontakter med medborgare och företag.\r\nUnder 2004 hade Statens kvalitets- och kompetensråd i uppdrag att ge\r\nefterfrågestyrt stöd till myndigheterna när det gäller deras arbete med\r\nservicedialoger och serviceåtaganden (regleringsbrev 2003-12-18). Rådet\r\nskulle utveckla en vägledning med gemensamma riktlinjer för arbetet\r\nbaserat på erfarenheterna från försöksverksamheten samt med utgångspunkt\r\ni målen om en bättre service till medborgare och företag samt ökade\r\nmöjligheter till insyn och inflytande.\r\nI februari 2005 presenterade rådet på sin hemsida den första versionen\r\nav vägledningen på sin hemsida, Vägledning för brukardialoger - steg\r\ntill tjänsteutveckling (Version 1).1Under 2003 genomförde Statskontoret\r\nen utvärdering av försöksverksamheten med servicedialoger och\r\nserviceåtaganden (Statskontoret 2003:9). Statskontoret föreslog bl.a. att\r\ntermen brukardialoger skulle användas i stället för termen servicedialoger.\r\nRådet kommer att publicera nya versioner efter hand som vägledningens\r\ninnehåll och form utvecklas i samarbete med andra myndigheter.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har flera gånger behandlat motioner om medborgarkontrakt,\r\nsenast våren 2004 (bet. 2003/04:KU19). Utskottet vidhöll därvid sitt\r\ntidigare ställningstagande att det inte fann det påkallat med ett\r\ntillkännagivande till regeringen i frågan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInom ramen för det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet har regeringen\r\ninitierat en försöksverksamhet med serviceåtagande och servicedialog.\r\nFörsöksverksamheten är numera avslutad, och regeringen har gett Statens\r\nkvalitets- och kompetensråd i uppdrag att utveckla en vägledning baserat\r\npå erfarenheterna från försöksverksamheten. Som framgått i det föregående\r\npågår för närvarande arbete med ta fram nya vägledningar. Utskottet ser\r\npositivt på detta arbete, som bidrar till att utveckla förvaltningen ur\r\nett medborgarperspektiv och förbättra kvaliteten och effektiviteten i\r\nmyndigheternas verksamhet. Med hänvisning till det arbete som pågår\r\nanser utskottet inte att ett tillkännagivande till regeringen om\r\nmedborgarkontrakt är påkallat. Motionerna 2004/05:K459 (mp) yrkandena 1-4\r\noch 2004/05:K351 (fp) avstyrks således.\r\nDet civila samhället och den sociala ekonomin\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till en aviserad utredning motionsyrkanden\r\nom det civila samhället och den sociala ekonomin.\r\nJämför reservation 6 (c).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K323 av Kerstin Lundgren (c) föreslås att det bör\r\ntillsättas en utredning om samverkan mellan det offentliga och det civila\r\nsamhället på alla samhällsnivåer (yrkande 4). Enligt motionären har\r\nSverige av tradition ett mycket starkt civilt samhälle, inte minst genom\r\ndet breda deltagandet i facklig verksamhet, engagemanget i idrottsrörelsen,\r\nnykterhetsrörelsen och kyrklig verksamhet. Till detta skall läggas det\r\nfrivilliga engagemang som växt fram i tusentals utvecklingsgrupper runt\r\nom i landet. Den starka civiliteten i Sverige har också, enligt motionären,\r\nflera gånger framhållits av forskare som en viktig demokratisk arena,\r\nmen regeringen verkar inte vilja tillmäta det civila samhället någon\r\nframträdande roll. Motionären anför att Centerpartiet vill återupprätta\r\ndet civila samhället både som en demokratisk och en social arena. Det\r\nkan handla om så enkla saker som samförstånd mellan kommuner och\r\nidrottsorganisationer om vem som skall göra vad, men också om att\r\nfackföreningar,\r\nliksom i Tyskland, skall kunna tillåtas ta ansvar för delar av den\r\nsociala välfärden. Ansvarskommittén och Grundlagsutredningen bör därför\r\nkompletteras med en motsvarande omfattande utredning om samverkan mellan\r\noffentligt och civilt samhälle på alla samhällsnivåer.\r\nI motionen föreslås också att det bör tillsättas en utredning om\r\nförbättrade villkor för den sociala ekonomin (yrkande 5). Enligt motionären\r\nerbjuder den sociala ekonomin i många fall möjligheter att förena\r\noffentlig verksamhet med medborgar- eller brukarinflytande. Sociala företag\r\nsom är engagerade i skolan eller sjukvården fungerar som ett alternativ\r\nbåde till offentliga och privata lösningar. Den föreslagna utredningen\r\nbör bl.a. utreda hur den sociala ekonomin kan användas som ett komplement\r\ntill offentlig och privat sektor. Definitionen av vad som utgör sociala\r\nföretag bör härvidlag, enligt motionären, vara vidare än den som i dag\r\nofta görs. Ett led i utredningen bör vara att undersöka betydelsen av\r\nsociala bokslut, dvs. redovisning av den sociala påverkan av företags\r\noch myndigheters verksamheter.\r\nBakgrund\r\nFolkrörelsepolitiken och den sociala ekonomin\r\nI budgetpropositionen för 2005 redovisar regeringen inriktningen på den\r\ns.k. folkrörelsepolitiken (prop. 2004/05:1 utg.omr. 17 avsnitt 7.5).\r\nEnligt propositionen är den statliga folkrörelsepolitiken uppdelad i\r\ntvå delar, en s.k. sektorsorienterad del och en mer generell och\r\nsektorsövergripande del. Den sektorsorienterade folkrörelsepolitiken bedrivs\r\ni stort sett inom samtliga politikområden på statsbudgeten - såsom inom\r\nungdomspolitiken, kulturpolitiken och miljöpolitiken - och omfattar\r\nspecifika frågor som rör olika typer av föreningar inom respektive sektor.\r\nFlera av dessa föreningar erhåller också statliga bidrag, bl.a. för\r\nsådan verksamhet som främjar de mål som är uppställda för respektive\r\npolitikområde. Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken behandlas\r\ninom politikområdet Folkrörelsepolitik och är inriktad på att dels\r\nstimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande\r\nsammanslutningar, dels bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar\r\natt verka och bedriva verksamhet. Här hanteras generella frågor som rör\r\nalla typer av folkrörelser och ideella föreningar, såsom den statliga\r\nbidragsgivningen till föreningslivet.\r\nEnligt propositionen är ett av syftena med den generella folkrörelsepolitiken\r\natt skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida när det\r\ngäller såväl relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag\r\nsom villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Ett\r\nannat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet\r\nhar för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. I propositionen\r\nanför regeringen att föreningslivet skapar och utvecklar särskilda\r\nförutsättningar för den representativa demokratin bl.a. genom att\r\nmedlemmarna får träna sig i och bli vana vid att gemensamt argumentera,\r\nvärdera och fatta beslut. Sektorn organiserar också, enligt regeringen,\r\nen mångfald av politiska, ekonomiska och sociala intressen.\r\nVidare anförs i propositionen att folkrörelsepolitiken också syftar\r\ntill att stödja och stärka den sociala ekonomin i samhället. Med social\r\nekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål,\r\nbygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående\r\nfrån den offentliga sektorn. Sådan verksamhet bedrivs i första hand i\r\nföreningar, stiftelser och kooperativ. Verksamheterna har allmännytta\r\neller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Grundläggande\r\nför större delen av verksamheterna inom den sociala ekonomin är människors\r\nvilja till ideella insatser. Folkrörelsepolitiken har därmed en stor\r\nbetydelse för hur förutsättningarna för aktörerna inom den sociala\r\nekonomin formas.\r\nDet övergripande målet för den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken\r\ndelas i budgetpropositionen in i följande fyra huvudområden:\r\ngenerella frågor rörande villkor och förutsättningar för folkrörelser\r\noch ideella föreningar,\r\ngenerella frågor rörande bidrag till folkrörelser och ideella föreningar,\r\n\r\nregeringens och dess förvaltningsmyndigheters dialog med föreningslivet,\r\nsamt\r\nstatistik, forskning och övrig kunskapsbildning om föreningslivet och\r\ndess verksamhet.\r\nI budgetpropositionen betonar regeringen kontinuerlig dialog mellan\r\nföreningslivet och staten. Regeringen har tagit initiativ till att skapa\r\nett folkrörelseforum för dialog mellan regeringen och föreningslivet\r\n(avsnitt 7.5). Enligt regeringen utgör forumet en viktig del i regeringens\r\nkontinuerliga dialog med föreningslivet och olika aktörer inom den\r\nsociala ekonomin. Det forum som genomfördes under 2003 bestod av en serie\r\ntematiska seminarier och en tvådagarskonferens.\r\nFolkrörelseforum\r\nI budgetpropositionen för 2005 betonar regeringen betydelsen av det\r\nforum, Folkrörelseforum, som inrättats för dialog mellan å ena sida\r\nföreträdare för regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och å andra\r\nsidan företrädare för föreningslivet och andra aktörer inom den sociala\r\nekonomin (prop. 2004/05:1 utg.omr. 17 avsnitt 7.5). Folkrörelseforumet\r\navser att behandla övergripande frågor, bl.a. sådana som rör den ideella\r\nsektorns villkor och förutsättningar och sektorns möjligheter att utgöra\r\nen samlad samhällsröst i för demokratin väsentliga frågor.\r\nInom ramen för forumet genomfördes 2003 en serie tematiska seminarier\r\noch en större konferens. Ett genomgående tema för dessa seminarier var\r\natt identifiera de faktorer som stimulerar respektive hindrar människors\r\norganisering i olika typer av folkrörelser, föreningar och andra\r\nmedborgarsammanslutningar. Vid den efterföljande konferensen vidareutvecklades\r\nde frågeställningar som hade diskuterats vid seminarierna.\r\nI det fortsatta arbetet med forumet under hösten 2004 och under 2005\r\nkommer, enligt propositionen, att föras en fördjupad diskussion kring\r\nvissa av de frågeställningar som identifierats under den hittillsvarande\r\ndialogen. Exempelvis kommer ett seminarium att anordnas under 2005 och\r\nbehandla den sociala ekonomin och dess möjligheter och förutsättningar.\r\n\r\nAviserad översyn av folkrörelsepolitiken\r\nI budgetpropositionen för 2005 redovisade regeringen också att en\r\ninterdepartemental arbetsgrupp tillsattes i september 2001 med syfte att\r\nsamordna regeringens folkrörelsepolitik (prop. 2004/05:1 utg.omr. 17\r\navsnitt 7.5). Gruppens uppgifter har två huvudsakliga inriktningar:\r\ndels att utgöra forum för samråd i frågor som rör föreningslivet och\r\nden sociala ekonomin och på så sätt förbättra den gemensamma kunskapsbasen\r\nom dessa frågor i statsförvaltningen, dels att följa upp vissa gemensamma\r\ninsatser på området. Arbetsgruppen har kunnat konstatera att det föreligger\r\nbehov av en översyn av den statliga folkrörelsepolitiken och de olika\r\ninsatser som görs riktade mot föreningslivet och den sociala ekonomin.\r\nI budgetpropositionen anför regeringen att den därför inom kort avser\r\natt låta en särskild utredare göra en sådan översyn.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInom ramen för folkrörelsepolitiken pågår arbete för att bl.a. stimulera\r\noch stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar\r\noch skapa goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva\r\nverksamhet. Vidare pågår arbete för att stödja och stärka den sociala\r\nekonomin i samhället. Regeringen har aviserat att en utredning skall\r\ntillsättas med uppdrag att göra en översyn av den statliga folkrörelsepolitiken\r\noch de olika insatser som görs riktade mot föreningslivet och den sociala\r\nekonomin. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motion 2004/05:K323\r\n(c) yrkandena 4 och 5.\r\nKommunala bolag m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till gällande ordning motionsyrkanden\r\nom kommunala bolag m.m.\r\nJämför reservation 7 (m, fp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs att regeringen\r\nlägger fram förslag som förhindrar att avgiftsfinansierade kommunala\r\nbolag genom bidrag finansierar annan kommunal verksamhet som ligger\r\nutanför bolagets egentliga verksamhetsområde (yrkande 3). Genom\r\nkoncernbildningars bidragsmöjlighet kan, enligt motionen, avgiftsfinansierade\r\nverksamheter som egentligen borde styras av självkostnadsprincipen\r\nleverera sina vinster till t.ex. olika kommunala evenemang.\r\nI motionen anförs även att andra samarbetsformer än bolag mellan kommuner\r\noch enskilda företag (med kommuner som minoritetsägare) bör granskas\r\nmed avseende på transparens och möjlighet att utkräva politiskt ansvar\r\n(yrkande 7). Ett likadant yrkande finns i motion 2003/04:K415 av Karin\r\nPilsäter m.fl. (fp) yrkande 6. Enligt motionen finns det flera exempel\r\npå hur kommunala och privata intressen växer samman, såsom gemensamma\r\nsatsningar på utbildningsprojekt, byggande av idrottsanläggningar och\r\nkulturanläggningar.\r\nMotionärerna menar också att reglerna avseende kommunala bostadsbolags\r\nsociala och arbetsmarknadsmässiga ansvar bör förtydligas (yrkande 8).\r\nEtt visst kommunalt förfogande över bostäder - antingen genom eget ägande\r\neller genom avtal med enskilda fastighetsägare - är enligt motionärerna\r\nnödvändigt av både sociala och arbetsmarknadspolitiska skäl, men tyvärr\r\nfinns det exempel på kommunala bostadsbolag som inte lever upp till\r\nsitt ansvar på dessa områden.\r\nGällande ordning\r\nSjälvkostnadsprincipen m.m.\r\nEnligt 2 kap. 7 § kommunallagen får kommuner och landsting driva\r\nnäringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla\r\nallmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen\r\neller landstinget. Kommuner och landsting får enligt 2 kap. 8 § genomföra\r\nåtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.\r\nIndividuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara\r\nom det finns synnerliga skäl för det.\r\nI förarbetena framhölls att bestämmelsen inte ställer upp något absolut\r\nvinstförbud (prop. 1990/91:117 s. 34). Bedömningen av i vilken mån en\r\nkommunal verksamhet får generera överskott och hur detta används ligger\r\ni stället inom ramen för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Vad\r\nden aktuella bestämmelsen uttrycker är att syftet i huvudsak inte får\r\nvara att bereda vinst.\r\nVidare anförs i förarbetena att det inte finns någon klar skiljelinje\r\nmellan vad man brukar kalla den kommunala sektorn och det som i dagligt\r\ntal betecknas som näringslivet (s. 151 f.). Det uttalas att kommunerna\r\noch landstingen har en helt oomtvistad rätt att engagera sig i en rad\r\nverksamhetsgrenar som vanligen ses som en del av näringslivet. Sådana\r\nverksamheter benämns ofta sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Exempel\r\npå sådan anses vara bostadsföretag, tvätterier, el-, gas- och värmeverk,\r\nrenhållningsverk, fryserier, saluhallar, parkeringsanläggningar, buss-\r\noch spårvägsföretag, hamnar, flygplatser samt rörelser för att tillhandahålla\r\nidrottsarenor och olika fritids- och nöjesanläggningar. Samtidigt,\r\nuttalas det vidare, är det tydligt att det finns ett stort område av\r\nnäringslivet som är förbehållet den enskilda företagsamheten, det s.k.\r\negentliga näringslivet. Inom denna sektor får kommunerna och landstingen\r\ninte driva verksamhet eller göra andra ingripanden annat än under mycket\r\nspeciella förhållanden. I princip gäller att kommuner och landsting\r\ninom det egentliga näringslivet endast får vidta åtgärder som allmänt\r\nfrämjar näringslivet i kommunen eller landstinget, t.ex. tillhandahålla\r\nmark eller teknisk service till företagen. I förarbetena nämns även\r\nexempel på när synnerliga skäl föreligger som tillåter kommunala\r\ningripanden av individuell natur.\r\nOm synnerliga skäl skulle anses föreligga i ett enskilt fall måste också\r\nEG:s regler om stöd till näringslivet beaktas. Dessa innehåller ett\r\nprincipiellt förbud mot stöd som kan riskera att snedvrida konkurrensen\r\npå den gemensamma marknaden.\r\nFullmäktiges inflytande i kommunala företag\r\nEnligt 3 kap. 16 § kommunallagen får kommuner och landsting efter beslut\r\nav fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars\r\nhandhavanden särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag,\r\nett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse\r\neller en enskild individ. Om så görs till ett aktiebolag där kommunen\r\neller landstinget innehar samtliga aktier skall, enligt 3 kap. 17 §,\r\nfullmäktige fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, utse\r\nsamtliga styrelseledamöter, se till att fullmäktige får ta ställning\r\ninnan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet\r\neller annars av större vikt fattas. Detsamma gäller när kommunen ensam\r\neller landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.\r\nFullmäktige skall också utse minst en lekmannarevisor i aktiebolag där\r\nkommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.\r\nFullmäktige skall även utse minst en revisor i en sådan stiftelse som\r\nnämnts ovan.\r\nInnan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag\r\neller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans\r\nmed någon annan skall, enligt 3 kap. 18 §, fullmäktige se till att den\r\njuridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en\r\nomfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens\r\nart och omständigheterna i övrigt (första stycket). Detsamma gäller om\r\nkommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse\r\nför en kommunal angelägenhet (andra stycket).\r\nInnan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommunal\r\nangelägenhet till någon annan än som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ skall\r\nfullmäktige se till att kommunen respektive landstinget tillförsäkras\r\nen möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten\r\nDe nu gällande bestämmelserna, som beslutades av riksdagen våren 2002\r\n(bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:KU190), innebar en ökning av fullmäktiges\r\nmöjlighet till inflytande i kommunala företag jämfört med de tidigare\r\nbestämmelserna.\r\nInsyn i kommunala bolag och entreprenader\r\nOm allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos kommunala företag\r\nfinns bestämmelser i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100). Enligt denna\r\nskall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del\r\nav handlingar hos myndighet i tillämpliga delar också gälla handlingar\r\nhos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där\r\nkommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.\r\nSådana bolag, föreningar och stiftelser skall vid tillämpningen av\r\nsekretesslagen jämställas med myndighet.\r\nBolag eller föreningar där kommun eller landsting bestämmer tillsammans\r\nmed någon annan omfattas inte av 1 kap. 9 § sekretesslagen. Detsamma\r\ngäller om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar\r\nen stiftelse. I dessa fall skall, enligt 3 kap. 18 § tredje stycket\r\nkommunallagen, fullmäktige verka för att allmänheten skall ha rätt att\r\nta del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för\r\nallmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och\r\nsekretesslagen.\r\nRiksdagen beslutade våren 2002 om insyn i kommunala entreprenader (bet.\r\n2001/02:KU14, rskr. 2001/02:KU190). Enligt 3 kap. 19 a § kommunallagen\r\nskall, om en kommun eller ett landsting sluter avtal med någon annan än\r\nsom avses i 3 kap. 17 och 18 §§ om att denne skall utföra en kommunal\r\nangelägenhet, kommunen eller landstinget beakta intresset av att genom\r\navtalet tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten\r\natt få insyn i hur angelägenheten utförs.\r\nKommunalt stöd till boende\r\nEnligt lagen (1993:406) om kommunalt stöd till boendet får en kommun\r\nlämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader\r\nför att anskaffa eller inneha en permanentbostad.\r\nStöd till kommunens egna bostadsföretag är kompetensenligt enligt 2 kap.\r\n1 § kommunallagen (RÅ 1997 ref. 47).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att i vilken mån kommunal verksamhet får generera\r\növerskott och hur detta används ligger inom ramen för självkostnadsprincipen.\r\nNågot absolut vinstförbud föreligger inte. Vidare konstaterar utskottet\r\natt fullmäktiges möjlighet till inflytande i kommunala företag och\r\nallmänhetens möjlighet till insyn i kommunala entreprenader har ökat de\r\nsenaste åren till följd av ändringar i kommunallagen. Kommunerna får\r\nockså lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras\r\nkostnader för att anskaffa eller inneha en permanentbostad.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:K458 (fp) yrkandena 3, 7 och 8 samt 2003/04:K415 (fp) yrkande\r\n6.\r\nFörbud att verkställa kommunalt beslut\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till redan införda bestämmelser\r\nmotionsyrkanden om förbud att verkställa kommunalt beslut.\r\nJämför reservation 8 (m).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K360 av Bengt-Anders Johansson (m) begärs en utredning\r\nom införandet av möjlighet för domstol att, i samband med att kommunalt\r\nbeslut upphävs, permanent förbjuda kommunen eller landstingen att\r\nverkställa beslutet (yrkande 4) samt införa skadestånds- eller straffansvar\r\nför kommunal nämnd eller befattningshavare om beslutet, trots förbudet,\r\nverkställs (yrkande 5). Motionären föreslår även att regeringen skyndsamt\r\nutreder en möjlighet att förelägga kommuner och landsting att vid vite\r\nrätta sig efter domstols lagakraftvunna dom (yrkande 3). Enligt motionärens\r\nmening förekommer det ofta att kommuner överskrider sin kompetens,\r\nsärskilt när det gäller näringsverksamhet. Vidare, anför motionären,\r\nfinns det inte laglig möjlighet att genomdriva ändring av ett beslut\r\nsom en domstol funnit olagligt, utan kommuner kan utan påföljder bortse\r\nfrån beslutet och fortsätta sin olagliga verksamhet.\r\nGällande ordning\r\nBestämmelser om laglighetsprövning av kommunala beslut finns i 10 kap.\r\nkommunallagen. Ett överklagat beslut skall enligt 8 § upphävas om det\r\ninte har tillkommit i laga ordning, om beslutet hänför sig till något\r\nsom inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, om det organ\r\nsom har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller om\r\nbeslutet strider mot lag eller annan författning.\r\nNär det gäller möjligheterna till sanktioner vid domstolstrots och\r\nlagtrots av en kommun anförde konstitutionsutskottet i samband med\r\nbehandlingen av förslaget till ny kommunallag (prop. 1990/91:117, bet.\r\n1990/91:KU38 s. 92) att det var angeläget att frågorna om ett sanktionssystem\r\nfick sin lösning snarast och förordade att regeringen på lämpligt sätt\r\nskulle bereda dessa frågor. Sedan den 1 juli 2002 finns nya bestämmelser\r\nom kommunalt domstolstrots i kommunallagen. Ändringarna i kommunallagen\r\ninnebär att beslut om rättelse av ett redan verkställt beslut skall\r\nmeddelas utan oskäligt dröjsmål (10 kap. 15 §) och att ett beslut som\r\nkan överklagas genom laglighetsprövning får verkställas innan det har\r\nvunnit laga kraft om inte särskilda skäl talar emot det (10 kap. 14 a\r\n§).\r\nI propositionen anförde regeringen att det skulle medföra stora svårigheter\r\natt i lagtext precisera de förutsättningar som i praxis anses gälla för\r\nnär omedelbar verkställighet skall kunna ske (prop. 2001/02:122 s. 18).\r\nRegeringen förordade därför den allmänt hållna bestämmelsen som nu\r\ngäller (10 kap. 14 a §) och som i huvudsak återspeglade den praxis som\r\ntillämpades.\r\nVidare anförde regeringen att omedelbar verkställighet i regel inte bör\r\nske om det finns en realistisk möjlighet att det överklagade beslutet\r\nkan komma att upphävas (s. 29). Om avgörandet medför allvarliga ingrepp\r\ni den enskildes rättssfär är särskild försiktighet påkallad härvidlag.\r\n\r\nI propositionen ansåg regeringen även att möjligheten till vitessanktioner\r\nmot förtroendevalda inom området för laglighetsprövning inte borde\r\ninföras (s. 20). Kartläggning hade visat att det var ovanligt med\r\ndomstolstrots inom detta område. Regeringen anförde vidare att skadeverkningarna\r\nvid domstolstrots för enskilda generellt sett inte var lika långtgående\r\nhär som inom exempelvis LSS-området. Det fanns enligt regeringens mening\r\ndärför inte tillräckligt starka skäl för så ingripande åtgärder som\r\nvitessanktioner mot förtroendevalda. Det var regeringens förhoppning\r\natt de ändringar som föreslagits i propositionen angående kommunala\r\nbesluts verkställbarhet och rättelse av sådana beslut skulle leda till\r\natt antalet fall av domstolstrots minskade eller rent av upphörde.\r\nRegeringen uttalade dock att den noggrant skulle följa upp vilka effekter\r\nde i propositionen föreslagna åtgärderna mot kommunalt domstolstrots\r\nfick. För det fall det skulle visa sig att åtgärderna inte utgjorde ett\r\nsådant effektivt påtryckningsmedel som var avsikten skulle regeringen\r\nåterkomma i frågan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKartläggning har tidigare visat att det är ovanligt med domstolstrots\r\ninom området för laglighetsprövning. De bestämmelser som infördes i\r\nkommunallagen den 1 juli 2002 angående kommunala besluts verkställbarhet\r\noch rättelse av sådana beslut förväntades leda till att antalet fall av\r\ndomstolstrots minskade eller rent av upphörde. Regeringen har aviserat\r\natt den noggrant skall följa upp effekterna av de åtgärder som vidtagits\r\noch vid behov återkomma i frågan. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet\r\nmotion 2004/05:K360 (m).\r\nLokala miljökrav\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande om möjlighet att ställa lokala\r\nmiljökrav med hänvisning till redan befintliga möjligheter.\r\nJämför reservation 9 (kd, c, mp).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 13 föreslås\r\natt lagen ändras så att kommunernas befogenhet att ställa lokala miljökrav\r\npå utsläpp i luften ökar. Enligt motionen visar Miljömålsrådets uppföljning\r\natt minskningen av halterna av kväveoxid i luft har avstannat och att\r\ndet nu krävs kraftfulla åtgärder i framför allt städerna. Kommunerna\r\nbör bl.a. ges möjlighet att ställa utsläppskrav inom olika delar av\r\nkommunen. Exempelvis kan kravet vara att icke miljögodkända pannor skall\r\nbytas ut.\r\nGällande ordning\r\nEnligt 5 kap. 1 § miljöbalken får regeringen för vissa geografiska\r\nområden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark,\r\nvatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt\r\nskydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på\r\neller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer).\r\nRegeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer\r\nsom följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.\r\nMyndigheter och kommuner skall säkerställa att de miljökvalitetsnormer\r\nsom meddelats enligt 1 § uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd,\r\ngodkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn eller\r\nmeddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning skall kommuner\r\noch myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer (5 kap. 3 §).\r\nOm det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall kunna uppfyllas skall\r\nregeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen\r\nbestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram (5 kap. 4 §).\r\nÅtgärdsprogrammet skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller\r\nkommun som regeringen bestämmer (5 kap. 5 §). Programmet får omfatta\r\nall verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att uppfylla\r\nföreskrivna miljökvalitetsnormer (5 kap. 6 §). Myndigheter och kommuner\r\nskall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt\r\nåtgärdsprogrammet (5 kap. 8 §).\r\nExempel på lokala åtgärder för att kunna klara halterna för bl.a.\r\nkväveoxid är skärpta krav på utsläpp i s.k. miljözoner. Andra exempel är\r\ntrafikplanering, trafikbegränsande åtgärder samt förbättrad kollektivtrafik\r\n(jfr prop. 2004/05:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.7.2.2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKommunernas medverkan i miljöarbetet har enligt utskottets mening stor\r\nbetydelse, bl.a. genom att säkerställa att de miljökvalitetsnormer som\r\nmeddelats uppnås. Utskottet anser att kommunerna har de befogenheter\r\nsom är nödvändiga härvidlag. Motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 13\r\navstyrks.
\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Demokratiexperiment, punkt 1 (c, mp)\r\nav Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om demokratiexperiment. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:K323 yrkande 6 och 2004/05:K361.\r\nStällningstagande\r\nVi vill öka utrymmet för lokala demokratiexperiment, som inte utgår\r\nfrån att slå samman kommuner. Sådana lokala demokratiexperiment skulle\r\nbl.a. ge värdefull kunskap till Grundlagsutredningen inför ett slutbetänkande\r\n2008. Det är dock angeläget att lokala demokratiexperiment inte blir\r\navhängiga av endast regeringens prioriteringar, utan att det sker genom\r\nbeslut bland kommunerna själva. På samma sätt måste det civila samhället\r\nvara delaktigt i utformningen av experimenten. En tänkbar modell för\r\natt fördela resurser till lokala demokratiexperiment är därför att låta\r\nSvenska Kommunförbundet tillsammans med Folkrörelserådet fatta beslut\r\nom hur resurserna skall fördelas.\r\nEnligt vår mening bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med\r\nförslag om hur staten både kan tillåta och ekonomiskt stödja\r\ndemokratiexperiment i landets kommuner i denna riktning. Med bifall till\r\nmotionerna 2004/05:K323 yrkande 6 och 2004/05:K361 bör detta ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n2. Utredning om fritidspolitikers villkor, punkt 3 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utredning om fritidspolitikers villkor. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:K383.\r\nStällningstagande\r\nFritidspolitikern har en särskilt viktig roll i demokratin. Han eller\r\nhon, som huvudsakligen ägnar sig åt en annan sysselsättning än politik,\r\nhar familj och andra intressen, blir i den kommunala verkligheten\r\nemellertid lätt gisslan hos heltidspolitiker och tjänstemän. För att\r\nkomma till rätta med detta problem har man i olika kommuner vidtagit\r\nåtgärder, men dessa har dock inte varit tillräckliga. Enligt min mening\r\nbehövs därför en utredning som undersöker innehållet i fritidspolitikerns\r\nuppdrag samt samspelet mellan fritidspolitiker respektive heltidspolitiker\r\noch tjänstemän i syfte att tydliggöra innehållet i dessa uppdrag och\r\nansvarsfördelningen dem emellan. Med bifall till motion 2004/05:K383\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n3. Återremiss, punkt 6 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Henrik S Järrel (m),\r\nKerstin Lundgren (c), Gustav Fridolin (mp), Carl-Erik Skårman (m),\r\nLiselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om återremiss. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:K435.\r\nStällningstagande\r\nSedan 2002 finns i 5 kap. 36 § kommunallagen en bestämmelse om att ett\r\närende i kommunfullmäktige skall återremitteras om det begärs av minst\r\nen tredjedel av de närvarande ledamöterna. Vidare stadgas att återremissen\r\nskall motiveras.\r\nSom lagen är utformad kan den återremiss en minoritet får till stånd\r\ngöras betydelselös genom att majoriteten, genom ett beslut med enkel\r\nmajoritet, driver igenom en helt annan motivering till återremissen än\r\nden som minoriteten avsett. Motiveringen som åtföljer en återremiss bör\r\nformuleras av dem som har begärt återremissen, dvs. av minoriteten när\r\ndet är fråga om en minoritetsåterremiss. Vi anser att regeringen bör\r\nutreda frågan och sedan återkomma till riksdagen med eventuella förslag.\r\nMed bifall till motion 2004/05:K435 bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen detta till känna.\r\n\r\n4. Folkinitiativ, punkt 8 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om folkinitiativ. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:K307 yrkande 3, 2004/05:K369 och 2004/05:K454 yrkandena\r\n1 och 2 samt bifaller delvis motion 2004/05:K223.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har under en längre tid haft riksdagens uppdrag att lägga\r\nfram ett förslag kring bestämmelserna om folkinitiativ, som sedan 1994\r\nregleras i kommunallagen. Konstitutionsutskottet har flera gånger\r\nframfört kritik mot regeringen för att den har fördröjt hanteringen av\r\nfrågan. I juni 2004 meddelade regeringen att frågan skall utredas av\r\nGrundlagsutredningen. Jag är kritisk mot detta dels för att ytterligare\r\nutredning inte är nödvändig eftersom frågan redan har utretts, dels för\r\natt den inte hör hemma i Grundlagsutredningen då den regleras i\r\nkommunallagen. Till detta kommer att frågan, om den skall behandlas av\r\nGrundlagsutredningen, kommer att fördröjas ytterligare.\r\n\r\n5. Medborgarkontrakt, punkt 11 (fp, mp)\r\nav Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om medborgarkontrakt. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:K351 och 2004/05:K459 yrkandena 1-4.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening skall medborgaren stå i centrum för all offentlig\r\nverksamhet. En starkare ställning för medborgaren som konsument av\r\noffentligt finansierade välfärdstjänster uppnås i hög utsträckning genom\r\natt skapa valfrihet mellan olika konkurrerande alternativ och en mångfald\r\ni verksamheterna. Genom mångfald och valfrihet stärks medborgarnas\r\negenmakt och självständighet. Den offentliga servicen måste deklarera\r\nvad man erbjuder medborgaren. Först när medborgarna vet vilken ambitionsnivå\r\nen offentlig verksamhet bör hålla har de möjlighet att ställa krav och\r\nutkräva ansvar.\r\nMedborgarkontrakt är ett sätt att förtydliga och stärka medborgarens\r\ninflytande och möjligheter att påverka service och tjänster. Ett\r\nmedborgarkontrakt tydliggör medborgarens rättigheter gentemot det offentliga.\r\nDet förbättrar kvalitetsarbetet i offentlig verksamhet och stärker\r\ndialogen och förståelsen mellan politiker, tjänstemän och medborgare.\r\nI arbetet med ett medborgarkontrakt definieras genom en dialog mellan\r\npolitiker, tjänstemän och medborgare gemensamt vad som är god kvalitet,\r\nvad man kan förvänta sig av en offentlig tjänst eller service och hur\r\nman kan få kompensation om något går fel.\r\nFör att införa medborgarkontrakt krävs dock ett tydligt politiskt\r\ninitiativ. De juridiska förutsättningarna och konsekvenserna måste\r\ntydliggöras genom ny eller anpassad lagstiftning. Däremot bör inte innehållet\r\nspecificeras på nationell nivå.\r\nEnligt vår mening är det nödvändigt med ett särskilt program för stärkt\r\nmedborgarmakt och en kraftsamling kring dessa frågor. Arbetet bör ske\r\ni enlighet med de principer som anges i motion 2004/05:K459.\r\nRiksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.\r\n\r\n6. Det civila samhället och den sociala ekonomin, punkt 12 (c)\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om det civila samhället och den sociala ekonomin.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K323 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSverige har av tradition ett mycket starkt civilt samhälle, inte minst\r\ngenom det breda deltagandet i facklig verksamhet, engagemanget i\r\nidrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen och kyrklig verksamhet. Till detta\r\nskall läggas det frivilliga engagemang som växt fram i tusentals\r\nutvecklingsgrupper runt om i landet. Den starka civiliteten i Sverige har\r\nockså flera gånger framhållits av forskare som en viktig demokratisk\r\narena.\r\nRegeringen verkar dock inte vilja tillmäta det civila samhället någon\r\nframträdande roll. Centerpartiet vill återupprätta det civila samhället\r\nbåde som en demokratisk och en social arena. Det kan handla om så enkla\r\nsaker som samförstånd mellan kommuner och idrottsorganisationer om vem\r\nsom skall göra vad, men också om att fackföreningar, liksom i Tyskland,\r\nskall kunna tillåtas att ta ansvar för delar av den sociala välfärden.\r\nAnsvarskommittén och Grundlagsutredningen bör därför kompletteras med\r\nen motsvarande omfattande utredning om samverkan mellan offentligt och\r\ncivilt samhälle på alla samhällsnivåer.\r\nNära förknippat med det sociala samhället är den sociala ekonomin, dvs.\r\norganiserade verksamheter som främst har samhälleliga mål och som är\r\nfristående från den offentliga sektorn. Den sociala ekonomin erbjuder\r\ni många fall möjligheter att förena offentlig verksamhet med medborgar-\r\neller brukarinflytande. Sociala företag som är engagerade i skolan eller\r\nsjukvården fungerar som ett alternativ både till offentliga och privata\r\nlösningar.\r\nEnligt min mening bör det även tillsättas en utredning om förbättrade\r\nvillkor för den sociala ekonomin. Den bör bl.a. utreda hur den sociala\r\nekonomin kan användas som ett komplement till offentlig och privat sektor.\r\nEtt led i utredningen bör vara att undersöka betydelsen av sociala\r\nbokslut, dvs. redovisning av den sociala påverkan av företags och\r\nmyndigheters verksamheter.\r\nVad som anförts ovan bör med bifall till motion 2004/05:K323 yrkandena\r\n4 och 5 ges regeringen till känna.\r\n\r\n7. Kommunala bolag m.m., punkt 13 (m, fp)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Henrik S Järrel (m),\r\nCarl-Erik Skårman (m) och Liselott Hagberg (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kommunala bolag m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:K415 yrkande 6 och 2004/05:K458 yrkandena 3, 7 och\r\n8.\r\nStällningstagande\r\nEn grundläggande demokratisk princip är att offentlig verksamhet skall\r\ndrivas med full öppenhet och insyn för medborgare, politiker och medier.\r\nDetta talar för att kommunal verksamhet skall bedrivas i förvaltningsform.\r\nSå länge kommunala verksamheter fortsätter att bedrivas i bolagsform\r\nfinns dock skäl att se över hur dessa är ordnade och om de utövas i\r\nenlighet med den kommunala kompetensen.\r\nI flera kommuner har bildats koncerner där flera kommunala bolag ingår.\r\nDet har visat sig att genom koncernbildningarnas bidragsmöjlighet kan\r\navgiftsfinansierade kommunala verksamheter, som egentligen borde styras\r\nav självkostnadsprincipen, leverera sina vinster till t.ex. olika\r\nkommunala evenemang och annat. I vissa större kommuner kan denna\r\nsmygbeskattning uppgå till hundratals miljoner kronor. Vi anser att riksdagen\r\nbör uppdra åt regeringen att föreslå lagändringar som förhindrar att\r\navgiftsfinansierade kommunala verksamheter som drivs i bolagsform genom\r\nbidrag kan bekosta verksamheter som inte har med bolagets egentliga\r\nverksamhet att göra.\r\nVidare bör andra samarbetsformer än bolag mellan kommuner och enskilda\r\nföretag (med kommuner som minoritetsägare) granskas med avseende på\r\ntransparens och möjlighet att utkräva politiskt ansvar, och reglerna\r\navseende kommunala bostadsbolags sociala och arbetsmarknadsmässiga ansvar\r\nbör förtydligas.\r\nVad som anförts ovan bör med bifall till motionerna 2003/04:K415 yrkande\r\n6 och 2004/05:K458 yrkandena 3, 7 och 8 ges regeringen till känna.\r\n\r\n8. Förbud att verkställa kommunalt beslut, punkt 14 (m)\r\nav Göran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m) och Carl-Erik Skårman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förbud att verkställa kommunalt beslut. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:K360 yrkandena 3-5.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening bör det tillsättas en utredning med uppgift att se\r\növer vissa frågor avseende förbud att verkställa kommunala beslut. En\r\nfråga som därvid bör ses över är införande av en möjlighet för domstol\r\natt, i samband med att kommunalt beslut upphävs, permanent förbjuda\r\nkommunen eller landstingen att verkställa beslutet samt införande av\r\nskadestånds- eller straffansvar för kommunal nämnd eller befattningshavare\r\nom beslutet, trots förbudet, verkställs. En annan fråga är införande av\r\nen möjlighet att förelägga kommuner och landsting att vid vite rätta\r\nsig efter domstols lagakraftvunna dom. Med bifall till motion 2004/05:K360\r\nyrkandena 3-5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till\r\nkänna.\r\n\r\n9. Lokala miljökrav, punkt 15 (kd, c, mp)\r\nav Kerstin Lundgren (c), Gustav Fridolin (mp) och Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om lokala miljökrav. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ498 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening bör kommunerna ges ökade befogenheter på miljöområdet.\r\nBland annat bör det bli möjligt för kommunerna att ta ut miljödifferentierade\r\nträngselskatter, och de bör ges möjlighet att ställa utsläppskrav inom\r\nolika delar av kommunen. Exempelvis kan kravet vara att icke miljögodkända\r\npannor skall bytas ut. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändring\r\nsom ökar kommunernas befogenhet att ställa lokala miljökrav på utsläpp\r\ntill luften. Det bör, med bifall till motion 2004/05:MJ498 yrkande 13,\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1. Kommuners inflytande i Europafrågor, punkt 7 (c)\r\nKerstin Lundgren (c) anför:\r\nCenterpartiet värnar det lokala och regionala självstyret. Ett starkt\r\nlokalt och regionalt självstyre uppstår dock inte av sig självt. Det\r\nkrävs en medveten politik för att utveckla och stärka självstyret - en\r\npolitik för självbestämmande enligt federalismens principer snarare än\r\nanonym folksuveränitet och maktkoncentration. Jag har i annat sammanhang\r\nframfört att det är dags att pröva tanken att komplettera riksdagens\r\ndirektvalda kammare med en regional representation, där kammaren och\r\nden regionala representationen har olika sammansättning och delvis olika\r\nuppgifter. Den nya kammaren skulle därvid bli ett forum för värnandet\r\nav självstyret och trygga människors möjlighet att lokalt besluta om\r\nsina egna angelägenheter. Detta kan uppnås genom att den direktvalda\r\nkammaren kompletteras med att kommuner och regioner blir direkt\r\nrepresenterade i en regional representation för att där kunna bromsa\r\ncentraliseringstendenser.\r\nOm det nya konstitutionella fördraget antas och riksdagen därmed ges\r\nett ökat inflytande i EU-frågor skulle en sådan andra kammare även\r\ninnebära ett indirekt inflytande för kommuner och regioner i dessa frågor.\r\n\r\n2. Kommuners inflytande i Europafrågor, punkt 7 (mp)\r\nGustav Fridolin (mp) anför:\r\nInnan ställning tas i frågan om att stärka kommunernas inflytande i\r\nEuropafrågor anser jag att man bör analysera konsekvenserna av\r\nEU-medlemskapet för den svenska författningen med avseende bl.a. på risken\r\nför en fortsatt federalistisk utveckling, möjligheterna till ansvarsutkrävande\r\noch de svenska grundlagarnas förhållande till EG-rätten. Det är min\r\nuppfattning att regeringsformen bör förändras så att de konstitutionella\r\nspärrar som finns mot en fortsatt federalistisk utveckling av EU stärks.\r\nAv regeringsformen bör också tydligare framgå att svensk grundlag är\r\növerordnad på icke-delegerade områden samt att riksdagen suveränt tolkar\r\nvilka dessa områden är.\r\n\r\n3. Folkinitiativ, punkt 8 (kd, v, c)\r\nMats Einarsson (v), Kerstin Lundgren (c) och Helena Höij (kd) anför:\r\nVi\r\nanser att reglerna för folkinitiativ till kommunal folkomröstning bör\r\nändras så att rådgivande folkomröstning skall genomföras om minst 10 %\r\nav de röstberättigade kommuninvånarna begär det. Det finns dock skäl\r\nför att folkomröstningsinstitutets utformning på olika politiska nivåer\r\nbedöms i ett sammanhang och i relation till det demokratiska systemet\r\ni övrigt. Det är därför rimligt att frågan behandlas av Grundlagsutredningen,\r\nsom själv får avgöra i vilken form och vid vilken tidpunkt ett betänkande\r\ni denna sak bör presenteras. Något tillkännagivande bör därför inte nu\r\ngöras av riksdagen.\r\n\r\n4. Medborgarkontrakt, punkt 11 (c)\r\nKerstin Lundgren (c) anför:\r\nSamhället bygger på samverkan mellan enskilda människor som i grunden\r\nslutit en form av samhällskontrakt med varandra - byggt på skyldigheter\r\noch rättigheter. Enligt min mening skall medborgarens möjligheter stå\r\ni centrum för all offentlig verksamhet - och då inte medborgaren reducerad\r\ntill enbart konsument. En starkare ställning för medborgaren uppnås i\r\nhög utsträckning genom att man skapar valfrihet mellan olika konkurrerande\r\nalternativ och en mångfald i verksamheter. Genom mångfald och valfrihet\r\nstärks medborgarnas egenmakt och självständighet, och \"klientförhållandet\",\r\nsom ofta uppstår då medborgaren med ett behov av stöd hamnar i\r\nberoendeställning till den som ger hjälpen, bryts. Egenmakten och\r\nsjälvständigheten stärks också genom att medborgarens rättigheter förtydligas.\r\nDen offentliga verksamheten måste samtidigt bli mer genomsiktlig och\r\nansvarsfördelningen tydligare för att stärka medborgarnas möjlighet att\r\nställa krav och utkräva ansvar. Här pågår utredningar i särskild ordning.\r\n\r\nSamhällskontrakt eller medborgarkontrakt kan vara ett sätt att förtydliga\r\noch stärka medborgarens roll, inflytande och möjligheter att ta ansvar\r\noch påverka offentliga tjänster. Här finns uppenbart mer att göra, men\r\nett tillkännagivande i enlighet med motionerna 2004/05:K351 och\r\n2004/05:K459 yrkandena 1-4 avstyrks dock.\r\n\r\n5. Det civila samhället och den sociala ekonomin, punkt 12 (kd)\r\nHelena Höij (kd) anför:\r\nDet civila samhället utgörs av sådana naturliga gemenskaper som familjer,\r\nsläkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och\r\ntrossamfund. Detta sammanhållande nätverk kan inget samhälle vara utan.\r\nDet skapar sociala band som leder till trygghet och ordnade förhållanden\r\nför människor. Det bör ligga i alla offentliga institutioners intresse\r\natt respektera det civila samhällets rättigheter och ge stöd i olika\r\nformer till alla goda krafter som arbetar för vårt gemensamma bästa.\r\nDen ideella sektorn verkar i gränszonen mellan privat och offentlig\r\nsektor. Under den borgerliga regeringen inleddes ett arbete för utveckling\r\nav den ideella sektorn. Olika forsknings- och utredningsprojekt initierades,\r\noch en beredning för utveckling av den ideella sektorn tillsattes.\r\nKristdemokraterna anser att det är viktigt att det arbete som påbörjades\r\ni början av 1990-talet för att stödja och utveckla den ideella sektorn\r\nåterupptas. Det finns många frågor som behöver belysas för att utvecklingen\r\nav den sociala ekonomin skall ske på ett sätt som berikar både den\r\noffentliga och den privata sektorn. Sektoriseringen inom den kommunala\r\nförvaltningen skapar problem, rollfördelningen mellan frivillig och\r\nkommunal verksamhet behöver klargöras, ansvarsförhållanden i samband\r\nmed frivilliga insatser behöver utredas. Alla ökade möjligheter till\r\nfinansiering måste prövas. Eftersom regeringen aviserat en översyn av\r\nden statliga folkrörelsepolitiken och de olika insatser som görs riktade\r\nmot föreningslivet och den sociala ekonomin avstår jag nu från att\r\nreservera mig.\r\n\r\n6. Det civila samhället och den sociala ekonomin, punkt 12 (mp)\r\nGustav Fridolin (mp) anför:\r\nMiljöpartiet de gröna delar insikten om den sociala ekonomins viktiga\r\ndel av samhället. Det civila samhället kan möjliggöra ökad delaktighet\r\ni välfärden och samhällsbygget. Vi arbetar på olika sätt för att öka\r\nden sociala ekonomins avlastning av välfärden. Bland annat bereds ett\r\nförslag om att öppna för en särskild bolagsform för bolag som inte delar\r\nut någon vinst till sina ägare. Med anledning av den och flera andra\r\npågående processer anser vi att det inte nu är nödvändigt att kräva\r\nnågon ytterliggare utredning jämte den som aviserats om den statliga\r\nfolkrörelsepolitiken.
\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att invånarna i Stockholms stad och län genom en\r\nlänsgemensam folkomröstning skall ges möjlighet att ta ställning till\r\nfrågan om biltullar skall införas eller inte i Stockholms stad.\r\n2003/04:K415 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att granska andra samarbetsformer än bolag mellan\r\nkommuner och enskilda företag vad gäller frågor om transparens och\r\nmöjlighet att utkräva politiskt ansvar.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K223 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över reglerna om kommunala folkomröstningar så att\r\nlokala folkomröstningar blir lättare att genomföra och att utgången\r\nrespekteras såväl av kommunerna som av regeringen.\r\n2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utveckla e-demokratin.\r\n2004/05:K307 av Gunnar Andrén (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av fler medborgarinitiativ.\r\n2004/05:K321 av Ulf Sjösten och Jeppe Johnsson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att utöka minoritetsskyddet i kommunallagen.\r\n2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning om samverkan mellan det offentliga och\r\ndet civila samhället på alla samhällsnivåer.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning av förbättrade villkor för den sociala\r\nekonomin.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge möjlighet och ekonomiskt stöd för demokratiexperiment\r\ni landets kommuner.\r\n2004/05:K324 av Lars Wegendal m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökat antal ersättare i kommunernas fullmäktigeförsamlingar.\r\n2004/05:K351\r\nav Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett medborgarkontrakt.\r\n2004/05:K360 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder en möjlighet\r\natt förelägga kommuner och landsting att vid vite rätta sig efter\r\ndomstols lagakraftvunna dom.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder vad i motionen\r\nanförs om att införa en möjlighet för domstol att i samband med att\r\nkommunalt beslut upphävs permanent förbjuda kommunen eller landstinget\r\natt verkställa beslutet.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder vad i motionen\r\nanförs om att införa skadestånds- och/eller straffansvar för kommunal\r\nnämnd eller befattningshavare som trots förbudet verkställer beslutet.\r\n\r\n2004/05:K361 av Annika Qarlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge möjlighet och ekonomiskt stöd för demokratiexperiment\r\ni landets kommuner.\r\n2004/05:K369 av Kerstin Lundgren (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att folkinitiativ skall behandlas med förtur i översynen av\r\nregeringsformen.\r\n2004/05:K383 av Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en utredning som undersöker innehållet i\r\nfritidspolitikerns uppdrag och samspelet mellan fritidspolitiker respektive\r\nheltidspolitiker och tjänstemän.\r\n2004/05:K401 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av lagen om kommunalt partistöd.\r\n2004/05:K403 av Carin Lundberg och Lars Lilja (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fritidspolitik som merit.\r\n2004/05:K435 av Torkild Strandberg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förändring av kommunallagen avseende minoritetsåterremiss.\r\n2004/05:K451 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kommuners och regioners inflytande i Europafrågor.\r\n2004/05:K454 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bekräfta riksdagens tidigare ställningstagande om\r\nobligatorisk folkomröstning efter folkinitiativ på kommunal nivå.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som i sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frågan om kommunal folkomröstning efter folkinitiativ\r\nbör lyftas ut ur den pågående författningsutredningen för att få en\r\nsjälvständig behandling.\r\n2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som förhindrar\r\natt avgiftsfinansierade kommunala bolag genom bidrag finansierar annan\r\nkommunal verksamhet som ligger utanför bolagets egentliga verksamhetsområde.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att granska andra samarbetsformer än bolag mellan\r\nkommuner och enskilda företag vad gäller frågor som transparens och\r\nmöjlighet att utkräva politiskt ansvar.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förtydliga kommunala bostadsbolags ansvar.\r\n2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ett program för ökad medborgarmakt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ta fram ett program som kraftsamlar kring stärkt\r\nmedborgarmakt.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av förslag på forum där medborgaren kan ge\r\nuttryck för åsikter, problem och fördelar i offentlig verksamhet.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en dialog med\r\nKommun- och Landstingsförbunden kring hur medborgarnas makt och inflytande\r\nkan stärkas.\r\n2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utveckla e-demokratin.\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring\r\nsom, enligt vad som anförs i motionen, ökar kommunernas befogenhet att\r\nställa lokala miljökrav på utsläpp till luften." }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Demokratiexperiment", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 6 och 2004/05:K361.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"c\",\"mp\"", "votering_id": "2C85FE13-242E-46C1-AF3F-8E1566A9DED1", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, mp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "130", "0", "0", "14" ] }, { "td": [ "m", "48", "0", "0", "7" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "41", "0", "0", "7" ] }, { "td": [ "kd", "27", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "0", "12", "0", "5" ] }, { "td": [ "-", "1", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "271", "30", "0", "48" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2C85FE13-242E-46C1-AF3F-8E1566A9DED1", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Kommunalt partistöd", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K401.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Utredning om fritidspolitikers villkor", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K383.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Fritidspolitik som merit", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K403.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Frågor avseende val i kommunerna", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K321 och 2004/05:K324.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Återremiss", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K435.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "3", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"", "votering_id": "76DA2E9A-B5DB-4ABC-BCA2-7C105BD5E1D1", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd, mp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "120", "0", "0", "24" ] }, { "td": [ "m", "0", "47", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "40", "0", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "26", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "0", "12", "0", "5" ] }, { "td": [ "-", "1", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "145", "143", "0", "61" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/76DA2E9A-B5DB-4ABC-BCA2-7C105BD5E1D1", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Kommuners inflytande i Europafrågor", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K451.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Folkinitiativ", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K223, 2004/05:K307 yrkande 3, 2004/05:K369 och 2004/05:K454 yrkandena 1 och 2.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "4", "motforslag_partier": "\"mp\"", "votering_id": "474B5DC6-FCC4-45F8-9D13-51968AFC0F1E", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "124", "0", "0", "20" ] }, { "td": [ "m", "47", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "18", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "34", "0", "0", "14" ] }, { "td": [ "kd", "24", "0", "0", "9" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "0", "11", "0", "6" ] }, { "td": [ "-", "1", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "272", "11", "0", "66" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/474B5DC6-FCC4-45F8-9D13-51968AFC0F1E", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Folkomröstning om trängselskatt", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K225 yrkande 3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Demokrati och IT", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 2 och 2004/05:T466 yrkande 18.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Medborgarkontrakt", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K351 och 2004/05:K459 yrkandena 1-4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "12", "rubrik": "Det civila samhället och den sociala ekonomin", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K323 yrkandena 4 och 5.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "6", "motforslag_partier": "\"c\"", "votering_id": "22C81423-413A-4160-8143-1727DFCFF656", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "130", "0", "0", "14" ] }, { "td": [ "m", "48", "0", "0", "7" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "39", "0", "0", "9" ] }, { "td": [ "kd", "27", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "11", "1", "0", "5" ] }, { "td": [ "-", "1", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "280", "19", "0", "50" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/22C81423-413A-4160-8143-1727DFCFF656", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "13", "rubrik": "Kommunala bolag m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K415 yrkande 6 och 2004/05:K458 yrkandena 3, 7 och 8.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "14", "rubrik": "Förbud att verkställa kommunalt beslut", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K360 yrkandena 3-5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "15", "rubrik": "Lokala miljökrav", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 13.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "KU30", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Demokratiexperiment", "partier": "\"c\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Utredning om fritidspolitikers villkor", "partier": "\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Återremiss", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Folkinitiativ", "partier": "\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Medborgarkontrakt", "partier": "\"fp\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "11" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Det civila samhället och den sociala ekonomin", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "12" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Kommunala bolag m.m.", "partier": "\"m\",\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "13" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Förbud att verkställa kommunalt beslut", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "14" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Lokala miljökrav", "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "15" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2005-02-08 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2005-02-15 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2005-03-01 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2005-03-08 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2005-03-31 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2005-04-01 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2005-04-06 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "B2", "namn": "Bordläggning 2", "datum": "2005-04-07 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "2", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2005-04-08 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2005-04-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2005-04-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Avslag på motionerna", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 23:45:14" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om kommunal demokrati och kompetens. Motionerna handlar bland annat om demokratiexperiment, fritidspolitikers villkor, minoritetsåterremiss, folkinitiativ, medborgarkontrakt, den sociala ekonomin, kommunala bolag, förbud att verkställa kommunalt beslut och möjlighet att ställa lokala miljökrav. ", "dok_id": "GS01KU30", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Motioner om kommunal demokrati och kompetens (KU30)", "dok_id": "GS01KU30", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 23:45:14" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GS01KU30", "systemdatum": "2017-10-20 09:05:46" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om kommunal demokrati och kompetens. En av motionerna handlar om möjligheten för en minoritet i kommunfullmäktige att återremittera ett ärende. I en gemensam reservation föreslår fem partier i utskottet (m, fp, kd, c, mp) att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda frågan. I kommunallagen finns en bestämmelse om att ett ärende i kommunfullmäktige ska återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Återremissen ska motiveras. Partierna menar att som lagen är utformad kan den återremiss en minoritet får till stånd göras betydelselös genom att majoriteten, genom ett beslut med enkel majoritet, driver igenom en helt annan motivering till återremissen än den som minoriteten avsett. Motiveringen som åtföljer en återremiss bör därför, enligt partierna, formuleras av dem som har begärt återremissen. Partierna har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren. Majoriteten i utskottet (s, v), som säger nej till förslaget, utgår från att regeringen följer utvecklingen och återkommer till riksdagen om det är nödvändigt.
", "dok_id": "GS01KU30", "systemdatum": "2016-01-26 17:41:51" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Utredning om återremittering av ärenden i kommunfullmäktige (KU30)", "dok_id": "GS01KU30", "systemdatum": "2016-01-26 17:41:51" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GS01KU30", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200405_KU_30.pdf", "filstorlek": "330418", "filtyp": "pdf", "titel": "Kommunal demokrati och kompetens", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B745AB52-860B-44D7-9BAA-D14D836AC5BD" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K225 Det kommunala självstyret", "ref_dok_id": "GR02K225", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K225", "ref_dok_titel": "Det kommunala självstyret", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K415 Avveckling av kommunala bolag", "ref_dok_id": "GR02K415", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K415", "ref_dok_titel": "Avveckling av kommunala bolag", "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K223 Lokala folkomröstningar", "ref_dok_id": "GS02K223", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K223", "ref_dok_titel": "Lokala folkomröstningar", "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K285 Liberala författningsreformer", "ref_dok_id": "GS02K285", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K285", "ref_dok_titel": "Liberala författningsreformer", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K307 Demokratin och de förtroendevalda", "ref_dok_id": "GS02K307", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K307", "ref_dok_titel": "Demokratin och de förtroendevalda", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K321 Minoritetsskydd i kommunallagen", "ref_dok_id": "GS02K321", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K321", "ref_dok_titel": "Minoritetsskydd i kommunallagen", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Jeppe Johnsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K323 Demokrati byggd underifrån", "ref_dok_id": "GS02K323", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K323", "ref_dok_titel": "Demokrati byggd underifrån", "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K324 Ersättare i kommunernas fullmäktigeförsamlingar", "ref_dok_id": "GS02K324", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K324", "ref_dok_titel": "Ersättare i kommunernas fullmäktigeförsamlingar", "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K351 Medborgarkontrakt", "ref_dok_id": "GS02K351", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K351", "ref_dok_titel": "Medborgarkontrakt", "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K360 Kommunala kompetensregler", "ref_dok_id": "GS02K360", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K360", "ref_dok_titel": "Kommunala kompetensregler", "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K361 Demokratiutveckling i Dalsland", "ref_dok_id": "GS02K361", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K361", "ref_dok_titel": "Demokratiutveckling i Dalsland", "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K369 Folkinitiativ", "ref_dok_id": "GS02K369", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K369", "ref_dok_titel": "Folkinitiativ", "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K383 Fritidspolitikerns roll", "ref_dok_id": "GS02K383", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K383", "ref_dok_titel": "Fritidspolitikerns roll", "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K401 Kommunalt partistöd", "ref_dok_id": "GS02K401", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K401", "ref_dok_titel": "Kommunalt partistöd", "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K403 Fritidspolitik som merit", "ref_dok_id": "GS02K403", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K403", "ref_dok_titel": "Fritidspolitik som merit", "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Lars Lilja (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K435 Kommunfullmäktigeminoriteters rätt att besluta om återremissmotiveringar", "ref_dok_id": "GS02K435", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K435", "ref_dok_titel": "Kommunfullmäktigeminoriteters rätt att besluta om återremissmotiveringar", "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K451 Kommuners och regioners inflytande i Europafrågor", "ref_dok_id": "GS02K451", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K451", "ref_dok_titel": "Kommuners och regioners inflytande i Europafrågor", "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K454 Kommunala folkomröstningar efter folkinitiativ", "ref_dok_id": "GS02K454", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K454", "ref_dok_titel": "Kommunala folkomröstningar efter folkinitiativ", "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K458 Avveckling av kommunala bolag", "ref_dok_id": "GS02K458", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K458", "ref_dok_titel": "Avveckling av kommunala bolag", "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:K459 Stärkt medborgarmakt", "ref_dok_id": "GS02K459", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "K459", "ref_dok_titel": "Stärkt medborgarmakt", "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård", "ref_dok_id": "GS02MJ498", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ498", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård", "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T466 Information och kommunikation för förändring", "ref_dok_id": "GS02T466", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T466", "ref_dok_titel": "Information och kommunikation för förändring", "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2005-04-13", "ref_dok_id": "GS09104", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "104", "ref_dok_titel": "2005-04-13", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2005-04-08", "ref_dok_id": "GS09101", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "101", "ref_dok_titel": "2005-04-08", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" } ] } } }