{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288394",
      "dok_id": "GS01KU29",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU29",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU29",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "29",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:16",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:20",
      "titel": "Riksdagens arbetsformer",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU29/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU29",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU29",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU29",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU29</div><h1>Riksdagens arbetsformer</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 39 motionsyrkanden i huvudsak från den\r\nallmänna motionstiden 2005. Motionerna gäller riksdagens arbetsformer\r\noch riksdagsledamöternas villkor. Utskottet har avstyrkt samtliga\r\nyrkanden. Det finns 8 reservationer och 7 särskilda yttranden.\r\nI ett särskilt betänkande, 2004/05:KU15, behandlas 24 motionsyrkanden\r\nom riksdagens arbetsformer som rör förslag som tidigare avstyrkts under\r\nmandatperioden, senast i betänkande 2003/04:KU5.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Riksmötets öppnande\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K270 och 2004/05:K350.\r\nReservation 1 (v, mp)\r\n\r\n2.      Riksdagsdebatter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K388.\r\n\r\n3.      Måltidsuppehåll i kammararbetet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K304.\r\n\r\n4.      Voteringarna\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K408 i denna del.\r\n\r\n5.      Budgetprocessen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K331 och 2004/05:K414.\r\nReservation 2 (kd, mp)\r\n\r\n6.      Allmänna motionstiden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K411.\r\n\r\n7.      Ärendefördelningen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf396 yrkande 16, 2004/05:K238\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:K444 yrkande 6, 2004/05:U317 yrkande 1,\r\n2004/05:Sf366 yrkande 5 och 2004/05:So600 yrkande 3.\r\n\r\n8.      Hanteringen av EU-frågor\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K12 yrkande 7.\r\n\r\n9.      Öppna sammanträden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K382.\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n10.     Jäv\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K426.\r\n\r\n11.     Inkomstgarantin\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K237 yrkande 4, 2004/05:K241,\r\n2004/05:K348 och 2004/05:K427.\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n12.     Kostnadsersättningen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K224, 2004/05:K371 yrkande 2 och\r\n2004/05:K372 yrkande 3.\r\n\r\n13.     Arvodet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K237 yrkandena 2 och 3, 2004/05:K371\r\nyrkande 1 och 2004/05:K372 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 5 (v)\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n14.     Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i\r\nriksdagen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K281.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n15.     Delat uppdrag som riksdagsledamot, m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K214 och 2004/05:K276.\r\n\r\n16.     Lobbning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K346.\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n17.     Riksdagens webbplats\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K242.\r\n\r\n18.     Rättvisemärkta varor m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi216 yrkandena 3-5 och 2004/05:U280\r\nyrkande 9.\r\n\r\nStockholm den 3 mars 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),\r\nPär Axel Sahlberg (s), Mats Einarsson (v), Henrik S Järrel (m), Helena\r\nBargholtz (fp), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy\r\nGustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Karin Åström (s), Helena Höij\r\n(kd), Åsa Torstensson (c), Christer Erlandsson (s) och Yoomi Renström\r\n(s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlas 34 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2004 samt ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden\r\n2003 och tre från 2002 (bilaga 1). En följdmotion - 2003/04:K12 (yrkande\r\n7) - som väckts med anledning av skrivelse 2003/04:13 Europeiska konventet\r\nom EU:s framtid behandlas också.\r\nNågra motioner gäller ärendefördelningen och utskottsindelningen.\r\nUtskottet har gett berörda utskott tillfälle att yttra sig. Lagutskottet,\r\nsocialutskottet och utbildningsutskottet har avstått från att yttra\r\nsig. Lagutskottet har hänvisat till pågående arbete inom Riksdagskommittén,\r\noch bostadsutskottet har avstyrkt ett motionsyrkande med hänvisning\r\ntill detta kommittéarbete. Utförligare yttranden har kommit in från\r\nutrikes-, socialförsäkrings- och arbetsmarknadsutskotten, bilagorna 3-5.\r\n\r\nI ett särskilt betänkande, 2004/05:KU15, behandlas 24 motionsyrkanden\r\nom riksdagens arbetsformer som rör förslag som tidigare avstyrkts under\r\nmandatperioden, senast i betänkande 2003/04:KU5.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nRiksmötets öppnande\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motioner om riksmötets öppnande. Den ena gäller\r\nslopande av upprop och i den andra begärs ett program för riksdagens\r\nöppnande utan religiösa inslag.\r\nJämför reservation 1 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nTvå motioner tar upp frågor kring riksmötets öppnande. Per Rosengren\r\n(v) begär i motion 2004/05:K270 att riksdagen skall besluta att slopa\r\nuppropet i samband med riksmötets öppnande vid de tillfällen då det\r\ninte finns en nyvald riksdag. Man förmedlar bilden av att nu återkommer\r\nriksdagsledamöterna efter sitt sommarlov och likt en småskoleklass inleds\r\narbetsåret med ett upprop.\r\nI motion 2004/05:K350 av Ulla Hoffmann (v) begärs ett tillkännagivande\r\ntill riksdagsstyrelsen om behovet av ett program för riksdagens öppnande\r\nutan religiösa inslag. I motionen framhålls att en kvarleva från\r\nstatskyrkosystemet fortfarande finns kvar i samband med riksdagens årliga\r\nöppnande, genom att det i programmet ingår en gudstjänst i Storkyrkan\r\ntill vilken alla riksdagsledamöter inbjuds. Detta måste betraktas som\r\nett otillbörligt favoriserande av en bestämd religion och därmed en\r\ninskränkning i religionsfriheten. Det är enligt motionären också något\r\nsom är ägnat att utestänga bl.a. vissa ledamöter med utländsk bakgrund\r\noch går på tvärs med den officiella integrationspolitiken.\r\nGällande regler m.m.\r\nAv 1 kap. 3 § riksdagsordningen framgår att ledamöterna ropas upp vid\r\nförsta sammanträdet under ett riksmöte. Enligt förarbetena (SOU 1972:15\r\ns. 250) syftar uppropet dels till kontroll av ledamöternas (ersättarnas)\r\nnärvaro, dels till kontroll av deras identiteter. Enligt 1 kap. 4 §\r\nriksdagsordningen fastställer talmannen efter samråd med vice talmännen\r\nordningen för sammanträdet med riksmötets öppnande. Utskottet har vid\r\nupprepade tillfällen, senast våren 2003 (bet. 2002/03:KU19 s. 11), med\r\nhänvisning till denna regel avstyrkt motionsyrkanden om formerna för\r\nöppningssammanträdet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att förorda ett slopande av den nu gällande\r\nordningen med upprop vid första sammanträdet under ett riksmöte. Motion\r\n2004/05:K270 (v) avstyrks följaktligen.\r\nNär det gäller programmet för riksdagens öppnande vidhåller utskottets\r\nsitt tidigare ställningstagande. Arrangemangen kring öppningssammanträdet\r\nbör fortfarande vara en fråga för talmannen efter vederbörligt\r\nsamrådsförfarande. Motion 2004/05:K350 (v) avstyrks.\r\nRiksdagsdebatter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till arbetet i Riksdagskommittén och till försöksverksamheten\r\nmed allmänna debattimmar avstyrks en motion (s) om möjlighet för\r\nriksdagsledamöter att debattera mot partiledare från andra riksdagspartier.\r\n\r\nMotionen\r\nBrita Lejon och Lars Lilja (båda s) begär i motion 2004/05:K388 en\r\nutveckling av formerna för riksdagens debatter. En åtgärd för att öka\r\naktualiteten och kanske också för att tydliggöra de politiska alternativen\r\ni svensk politik vore att ge riksdagsledamöter en möjlighet att debattera\r\nmot partiledarna från alla riksdagspartier. Det är naturligtvis viktigt\r\natt riksdagens instrument för att granska regeringen via interpellationer\r\noch frågor även fortsättningsvis betonas och behandlas särskilt i den\r\nordning som riksdagsordningen stadgar. Men därutöver borde ledamöterna\r\nges en möjlighet att debattera med, ställa frågor till och föra en dialog\r\nmed partiledarna för riksdagspartierna. En sådan ordning skulle ge nya\r\nförutsättningar för en mer allsidig politisk debatt i Sveriges riksdag.\r\n\r\nTidigare behandling\r\nHösten 2004 avstyrkte utskottet ett yrkande om att interpellationer\r\nskulle få framställas även till utskottsordförandena (bet. 2003/04:KU5\r\ns. 17). Utskottet hänvisade till att frågan om utmanardebatter diskuterades\r\ninom Riksdagskommittén och ansåg att resultatet av dessa diskussioner\r\nborde avvaktas.\r\nAllmänna debattimmar\r\nRiksdagskommitténs behandling av frågan om utmanardebatter har lett\r\ntill att det efter överenskommelse mellan talmannen och gruppledarna på\r\nförsök anordnas fyra s.k. allmänna debattimmar i kammaren. Information\r\nom anmälda talare och ämnen läggs löpande ut på den interna webbsidan.\r\nEtt anförande får inte överstiga fyra minuter. Talmannen kan medge\r\nreplik även från icke förhandsanmälda ledamöter och statsråd. Duellmetoden\r\nmed två repliker om en respektive en halv minut tillämpas om inte\r\ntalmannen beslutar annat.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av Riksdagskommitténs arbete\r\nmed frågan om utmanardebatter liksom försöksverksamheten med allmänna\r\ndebattimmar avvaktas. Motion 2004/05:K388 (s) avstyrks.\r\nMåltidsuppehåll i kammararbetet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (s) om lunch- och middagsuppehåll i\r\nkammararbetet med hänvisning till gällande beslutsordning.\r\nMotionen\r\nHillevi Larsson (s) begär i motion 2004/05:K304 att det inrättas lunch-\r\noch middagsuppehåll för kammaren. Om man i kammaren skulle besluta om\r\nlunchuppehåll 12.00-13.00 och middagsuppehåll 18.00-19.00 skulle\r\nmöjligheten till måltidsuppehåll innebära ett välkommet andrum för de\r\nledamöter som har långa debatter i kammaren och en möjlighet att höja\r\nblodsockerhalten utan att behöva missa något av debatten. Detta skulle\r\nkunna öka närvaron i kammaren, skärpa koncentrationen, förhöja humöret\r\noch framför allt främja hälsan hos ledamöter och anställda. Nackdelen\r\nmed uppehåll för måltider är att debatterna skulle kunna förskjutas\r\ntill senare på kvällen, men å andra sidan skulle förhöjd koncentration\r\nkunna bidra till ökad effektivitet, och därmed till mer stringenta,\r\nkortfattade debatter och till ökad trivsel.\r\nBakgrund\r\nEnligt 2 kap. 8 § riksdagsordningen skall beslut om att sammanträde\r\nskall avslutas eller att ett uppehåll skall göras i ett pågående\r\nsammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning.\r\nEnligt 2 kap. 13 § riksdagsordningen skall talmannen samråda med de\r\nsärskilda företrädarna för partigrupperna om uppläggningen av kammarens\r\növerläggningar. Förslag att sammanträde skall avslutas eller ajourneras\r\nställs vanligen av talmannen och kan även framföras av ledamot.\r\nDen tidigare gällande ordningen med middagsuppehåll ändrades sedan\r\nönskemål härom framförts från bl.a. gruppledarna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFörslag att sammanträde skall avslutas eller ajourneras ställs vanligen\r\nav talmannen och kan även framföras av ledamot. Uppläggningen av kammarens\r\növerläggningar görs av talmannen efter samråd med de särskilda företrädarna\r\nför partigrupperna. Utskottet, som inte är berett att förorda en annan\r\nordning, avstyrker motion 2004/05:K304 (s).\r\nVoteringarna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion (m) om bl.a. begränsning av antalet voteringar avstyrks i\r\ndenna del med hänvisning till arbetet i Riksdagskommittén.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K408 i denna del av Anne-Marie Pålsson (m) begärs att\r\nreglerna för riksdagens voterande ses över med sikte på att begränsa\r\nantalet voteringar. En utredning bör därför tillsättas med uppgift att\r\nfinna lämpliga former för detta.\r\nBakgrund\r\nAntalet plenitimmar har under de senaste 30 åren varierat mellan som\r\nlägst 461 (riksmötet 1995/96) och som högst 688 (riksmötet 1989/90).\r\nRiksmötet 2002/03 var antalet plenitimmar 551. Under 1971 var antalet\r\nvoteringar 529 för att som mest stiga till 1 664 under riksmötet 1981/82.\r\nRiksmötet 2002/03 var antalet voteringar 835 - en minskning med 224\r\nsedan föregående riksmöte.\r\nFrågan om en begränsning av voteringarna är föremål för överväganden\r\ninom Riksdagskommittén. Inom riksdagens kammarkansli pågår fortlöpande\r\nett arbete med att söka effektivisera voteringarna i riksdagen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av Riksdagskommitténs arbete\r\navvaktas. Motion 2004/05:K408 i denna del (m) avstyrks.\r\nBudgetprocessen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nTvå motioner (kd) respektive (mp) om en översyn av budgetprocessen i\r\nsyfte att förbättra möjligheterna för oppositionspartierna att agera\r\nunder processens andra steg avstyrks med hänvisning till den utvärdering\r\nsom tidigare begärts.\r\nJämför reservation 2 (kd, mp) och särskilda yttrandena 1 (v) och 2 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\nIngvar Svensson m.fl. (kd) begär i motion 2004/05:K414 att riksdagsstyrelsen\r\nefter en utvärdering skall återkomma till riksdagen med förslag på\r\nlösningar för att åstadkomma en mer relevant process för riksdagens andra\r\nsteg i budgetbehandlingen. Resultatet av den nya budgetprocessen har\r\nblivit ett system som innebär låsning och rigiditet. Att både anslag\r\noch anslagsvillkor för ett helt utgiftsområde skall tas i ett enda\r\nklubbslag är förstås till gagn för en regering och speciellt för en\r\nminoritetsregering. Men det här rigida systemet minskar riksdagens makt\r\noch innebär en nedgradering av det andra steget i budgetprocessen. Varje\r\noppositionsparti vill i budgetbesluten visa upp sina helhetsbilder. Men\r\nskulle det i någon fråga finnas en majoritet för en viss justering inom\r\nutgiftsområdesramen är den enda möjligheten att i alla andra frågor\r\nställa upp bakom regeringsförslaget. Systemet som sådant innebär att\r\nbudgetprocessens andra steg för många ledamöter, och speciellt för\r\noppositionens ledamöter, framstår som relativt meningslöst.\r\nI motion 2004/05:K331 av Gustav Fridolin (mp) begärs en utvärdering av\r\nden nya budgetprocessen. Riksdagen borde ånyo låta utvärdera den nya\r\nbudgetprocessen i syfte att undersöka riktigheten i att stärka regeringens\r\nmakt på riksdagens bekostnad. Enligt motionären torde riksdagen själv\r\nvara fullt mogen att ha ett ökat inflytande över rikets utgifter och\r\ninkomster, och den inskränkning som gjordes i och med den nya budgetprocessen\r\nföreföll inte väl motiverad.\r\nBakgrund\r\nBudgetreformen beslutades av riksdagen år 1993 och tillämpades första\r\ngången för budgetåret 1997. Bakom beslutet låg ett förslag från\r\nRiksdagsutredningen som konstaterade att den statliga budgetprocessen var\r\nmycket långdragen, att riksdagens budgetbehandling var mycket splittrad,\r\natt riksdagen ägnade sig för lite åt att följa upp och utvärdera\r\nresultat, att detaljeringsgraden var hög, årsrytmen ojämn och arbetsfördelningen\r\nmellan utskotten snedfördelad. Även andra problem lyftes fram. Till\r\ndessa hörde kvalitetsbrister i beslutsunderlaget för budgetregleringen,\r\nen minoritetsregerings svårigheter i budgetprocessen samt en bristande\r\növerensstämmelse mellan riksdagens detaljbeslut och de övergripande\r\nmålen.\r\nTill de viktiga förändringar som genomfördes av beslutsprocessen efter\r\nRiksdagsutredningens förslag hörde rambeslutsmodellen som innebar en\r\nbudgetreglering i två steg med bindande ramar och sammanhållen behandling\r\nav inkomster och utgifter. Regeringen föreslår i budgetpropositionen\r\nutgiftstak och fördelning av utgifterna på utgiftsområdena för vart och\r\nett av de tre följande åren. Regeringen skall lämna sitt förslag till\r\nstatsbudget senast den 20 september. Den rambeslutsmodell som tillämpas\r\ninnebär att riksdagen först tar ställning till budgetens omslutning i\r\nstort, dvs. till omfattningen av statsutgifterna och till hur de skall\r\nfördelas på utgiftsområdena. Genom detta beslut låses utgifterna och\r\nden för varje utgiftsområde fastställda nivån fungerar därefter som en\r\nram som inte får överskridas när riksdagen fortsätter sin behandling av\r\nbudgeten. Samtliga utgiftsramar och skatteförändringar behandlas som en\r\nhelhet, och alternativen ställs mot varandra som alternativa paket.\r\nRiksdagen tar genom ett beslut ställning till helheten. Det räcker inte\r\nmed att oppositionspartierna bildar majoritet kring enstaka delar. De\r\nmåste enas om ett helt paket av förslag.\r\nEfter det att ramar lagts fast för de olika utgiftsområdena behandlas\r\nanslagsfrågorna mer i detalj i respektive utskott, som måste hålla sig\r\ninom de fastställda ramarna.\r\nTidigare behandling\r\nDen nya budgetprocessen utvärderades under åren 1999-2000 av Riksdagskommittén.\r\nI kommitténs uppdrag ingick att överväga behovet av förändringar. Därvid\r\nskulle bl.a. undersökas om intentionerna bakom omläggningen av\r\nbudgetprocessen hade uppfyllts och vilka konsekvenser i övrigt omläggningen\r\nmedfört som påverkat riksdagens ställning. Kommittén bedömde att\r\nintentionerna bakom budgetreformen i huvudsak uppfyllts och framhöll att\r\nrambeslutsmodellen innebär att en minoritetsregerings möjlighet att få\r\nigenom budgetpropositionen i riksdagen har ökat, vilket var en avsedd\r\neffekt av reformen. Kommittén ansåg att det var en fördel att budgetprocessen\r\nförsvårar hoppande majoriteter för ökade anslag utan finansiering.\r\nRambeslutsprocessen stärker enligt kommittén i så måtto regeringsmakten,\r\nmen det viktigaste ur riksdagens synvinkel är att budgetreformen ökar\r\nmöjligheterna för riksdagen att göra en samordnad beredning av regeringens\r\nbudgetförslag. Kommittén bedömde att även om rambeslutsmodellen ännu\r\ninte prövats under perioder med svåra ekonomiska påfrestningar eller\r\nparlamentarisk osäkerhet har den nya budgetprocessen bättre förutsättningar\r\natt fungera under sådana omständigheter än vad den gamla hade.\r\nKommittén hade under sitt arbete fångat upp ett missnöje bland riksdagens\r\nledamöter som gällde svårigheten för utskotten att göra ändringar i\r\nanslagen i förhållande till regeringens förslag. Kommittén bedömde dock\r\natt huvudförklaringen till det minskade antalet ändringar ligger i det\r\nförhållandet att regeringen valt att presentera förslag som i förväg\r\nförhandlats med ett eller två av oppositionspartierna. Utskotten hade\r\nendast i begränsad omfattning utnyttjat den frihet de har att i\r\nbudgetprocessens andra steg på hösten ändra anslagsbelopp inom de av kammaren\r\nfastställda utgiftsramarna. Detta var enligt kommittén naturligt med\r\nhänsyn till att regeringen, som inte haft egen majoritet i kammaren,\r\nvarje år försäkrat sig på förhand om stöd för sitt budgetförslag från\r\nvissa andra partier. Kommitténs utvärdering ledde till vissa förslag bl.\r\na. rörande dubbelarbetet höst och vår. Förslagen lades av riksdagsstyrelsen\r\nfram för riksdagen (förs. 2000/01:RS1). Utskottet tillstyrkte förslagen\r\n(bet. 2000/01:KU23). Utskottet ansåg också att det var angeläget att\r\nredan då besluta om att en utvärdering bör göras efter några år i fråga\r\nom vilka effekter omläggningen inneburit såväl vad gäller budgetprocessens\r\ninnehåll och budgetmässiga resultat som vad gäller de budgetmässiga\r\nkonsekvenserna för riksdagen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets\r\nförslag att som sin mening ge regeringen detta till känna (rskr.\r\n2000/01:273-276).\r\nHösten 2001, våren 2002 och hösten 2003 avstyrkte konstitutionsutskottet\r\nmotionsyrkanden (kd) om budgetprocessen snarlika motion 2004/05: K414\r\n(bet. 2001/02:KU12 s. 18 f., 2002/03:KU19 s. 14-16, 2003/04:KU5 s. 12-13).\r\nUtskottet hänvisade första gången till att riksdagens beslut våren\r\n2001 om budgetprocessen innebär att en utvärdering skall göras om några\r\når. Enligt utskottets mening borde resultatet av den nämnda utvärderingen\r\navvaktas. Påföljande år avstyrktes motionen med hänvisning till detta\r\ntidigare ställningstagande. Varje år avgavs en reservation till förmån\r\nför kd-motionerna. I en reservation (v) år 2001 framhölls det angelägna\r\ni att gå vidare med en omfattande utvärdering med bedömning av\r\nförutsättningarna för att göra långsiktiga och korrekta utgiftsprognoser\r\nliksom utgiftstakens konsekvenser, införandet av ett inkomstgolv,\r\nsparmålet samt nivån och användningen av budgeteringsmarginalen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagens beslut våren 2001 innebar att en utvärdering skulle göras\r\ninom några år. Det kan enligt utskottets bedömning förutsättas att\r\nregeringen inom en snar framtid kommer att genomföra denna utvärdering.\r\nResultatet av utvärderingen bör enligt utskottets mening avvaktas.\r\nMotionerna 2004/05:K414 (kd) och 2004/05:K331 (mp) avstyrks därför.\r\nAllmänna motionstiden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion (s) om behovet av att förändra och förnya formerna för\r\nmotionsrätten och motionshanteringen avstyrks med hänvisning till arbetet\r\ni Riksdagskommittén.\r\nMotionen\r\nKenneth G Forslund (s) begär i motion 2004/05:K411 ett tillkännagivande\r\ntill riksdagsstyrelsen om behovet av att förändra och förnya formerna\r\nför motionsrätten och motionshanteringen i riksdagen. Motionären hänvisar\r\ntill att det är vanligt att mindre än 1,5 % av motionsyrkandena bifalls.\r\nMotionsbehandlingen upptar en väsentlig del av arbetstiden i utskotten\r\noch slukar en hel del kansliresurser. Att inte behandla vissa frågor\r\nvarje år respektive att välja att behandla vissa motioner summariskt är\r\nmetoder som används för att försöka hålla tillbaka arbetsbelastningen\r\ni utskotten. Den allmänna motionsrätten är en viktig form för alla\r\nriksdagsledamöter att fritt kunna föra upp viktiga politiska frågor på\r\ndagordningen. Därför är det enligt motionen viktigt att slå vakt om den\r\nallmänna motionstiden som form. Men för att värna den är det också\r\nviktigt att hitta former för den som stärker dess ställning och ger färre\r\nmen mer noggrant behandlade motioner och beslut. Det är viktigt att det\r\nkommer till stånd en diskussion och genomlysning av hur motionsinstrumentet\r\nanvänds i dag och hur det skulle kunna förändras och förbättras. Detta\r\nbör ske både avseende motionsrätten, motionstiden och formerna för\r\nbehandlingen av motioner.\r\nTidigare behandling\r\nFrågan om ändringar i motionsrätten och motionstiderna har behandlats\r\nvid upprepade tillfällen under senare år. Frågan behandlades senast\r\nhösten 2003 (bet. 2003/04:KU5 s. 11 f.). Utskottet vidhöll tidigare\r\navstyrkanden, då utskottet hänvisat till Riksdagskommitténs fortsatta\r\narbete med frågor som gäller riksdagens arbetsformer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och anser att\r\nresultatet av Riksdagskommitténs arbete bör avvaktas. Motion 2004/05:K411\r\n(s) avstyrks.\r\n\r\nÄrendefördelningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till Riksdagskommitténs arbete en\r\nrad motioner som gäller ändringar i fördelningen av ärenden mellan\r\nutskotten.\r\nJämför särskilda yttrandena 3 (m) och 4 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) yrkande 16 begärs\r\natt migrationsfrågorna flyttas från socialförsäkringsutskottet till\r\narbetsmarknadsutskottet. I motion 2004/05:K238 av Sven Tolgfors (m)\r\nbegärs att integrationspolitiken flyttas från socialförsäkringsutskottet\r\ntill arbetsmarknadsutskottet (yrkande 2) och att asylpolitiken flyttas\r\nfrån socialförsäkringsutskottet till utrikesutskottet (yrkande 1). Per\r\nWesterberg m.fl. (m) begär i motion 2004/05:Sf366 yrkande 5 att\r\nDiskrimineringsombudsmannen flyttas till utgiftsområde 14 Arbetsliv som\r\nfaller under arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.\r\nI motion 2004/05:K444 yrkande 6 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att\r\ndet inrättas ett jämställdhetsutskott och i motion 2004/05:So600 yrkande\r\n3 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd) begärs ett familjeutskott.\r\n\r\nUlf Holm m.fl. (mp) begär i motion 2004/05:U317 yrkande 1 att riksdagen\r\nbeslutar om ändring i riksdagsordningen för att tydliggöra vilket utskott\r\ni riksdagen som har det övergripande ansvaret för frågor om Sveriges\r\npolitik i Världsbanken och IMF och på vilket sätt relaterade frågor som\r\ntas upp i EU-nämnden, utrikes- och finansutskotten skall hanteras mellan\r\nutskotten.\r\nYttranden från andra utskott\r\nUtskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över\r\nmotionsyrkandena med undantag för motion K444 yrkande 6 som kommit att\r\nsenare tillföras betänkandet. Lagutskottet, socialutskottet och\r\nutbildningsutskottet har avstått från att yttra sig. Lagutskottet har\r\nhänvisat till pågående arbete inom Riksdagskommittén och bostadsutskottet\r\nhar avstyrkt motion 2004/05:So600 yrkande 3 med hänvisning till detta\r\nkommittéarbete.\r\nUtrikesutskottet avstyrker i sitt yttrande, bilaga 3, motion 2004/05:K238\r\n(m) yrkande 1. Det torde enligt utrikesutskottet knappast vara görligt\r\natt på ett meningsfullt sätt täcka ytterliga en ärendegrupp, vilken\r\ndels är väsentligen artskild från utskottets övriga, dels kan förväntas\r\nmedföra betydligt utökade och tidsmässigt krävande kontakter med\r\nföreträdare för allmänheten. Generellt gäller att utrikesutskottets ledamöter\r\ninte annat än i undantagsfall har inriktningen mot här aktuella frågor\r\noch att kansliet i nuvarande sammansättning saknar kompetens på området.\r\nBeträffande beredningsdelen av utrikesutskottets arbete anförde riksdagen\r\når 1936: \"Det kan till och med anses vara en fördel, om utrikesutskottets\r\narbetsbörda ej skulle bliva alltför omfattande ...\". Utrikesutskottet\r\nmenar att det alltjämt finns skäl att hålla detta perspektiv för ögonen.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet drar i sitt yttrande, bilaga 4, slutsatsen\r\natt det för närvarande är nödvändigt att bereda migrations- och\r\nintegrationspolitik samt hela utgiftsområde 8 inom ett och samma utskott.\r\nAtt flytta hela detta beredningsområde till ett annat utskott skulle\r\nvara en så stor förändring av ärendefördelningen att det förutsätter en\r\nhelhetsbedömning av hela utskottsorganisationen. Sambandet mellan olika\r\npolitikområden bör därvid i första hand vara avgörande för hur fördelningen\r\nlämpligast bör ske. Inom ramen för en sådan lämplig fördelning är det\r\ndock en fördel om arbetsbelastningen blir relativt jämn mellan utskotten.\r\nSå grundläggande frågor som utskottsindelningen bör däremot inte\r\nanpassas till variationer i arbetsbelastningen som inte kan anses relativt\r\nbestående. Sådana variationer bör i stället mötas med andra åtgärder\r\nsom t.ex. omfördelningar av kansliresurser. Utskottens ökade engagemang\r\ni EU-frågor kan också visa sig komma att förändra arbetsbelastningen.\r\nSocialförsäkringsutskottet anser att Riksdagskommitténs fortsatta\r\növerväganden bör avvaktas och avstyrker motionerna 2003/04:Sf396 yrkande\r\n16, 2004/05:K238 och 2004/05:Sf366 yrkande 5. Enligt utskottets mening\r\när det inte lämpligt att inrätta ett särskilt familjeutskott, och\r\nsocialförsäkringsutskottet avstyrker även motion 2004/05:So600 yrkande 3.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet anser i sitt yttrande, bilaga 5, att eventuella\r\nförändringar av utskottets beredningsområde bör övervägas vidare inom\r\nramen för Riksdagskommittén. Utskottet betonar vikten av att frågor som\r\nhar ett tydligt sakligt samband hänförs till samma utskott. Det bör\r\nfastställas att frågor om arbetskraftsinvandring skall beredas i\r\narbetsmarknadsutskottet när saken diskuteras ur ett arbetsmarknadsperspektiv.\r\nMotsvarande del av migrationspolitiken bör överföras till\r\narbetsmarknadsutskottet. Utan att förorda att även övriga delar av\r\nmigrationspolitiken\r\nförs till arbetsmarknadsutskottet görs bedömningen att utskottet skulle\r\nha utrymme att överta ansvaret. Det finns skäl att överföra\r\nintegrationspolitiken till arbetsmarknadsutskottet. I det fall utskottet inte\r\nfår beredningsansvaret för integrationspolitiken skulle myndigheten\r\nDiskrimineringsombudsmannen (DO) ändå kunna föras till arbetsmarknadsutskottet.\r\nBedömningen görs att ärendegrupperna skulle kunna tillföras utskottet\r\nmed den kansliorganisation som finns för närvarande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInom Riksdagskommittén pågår ett arbete som gäller utskottsindelningen\r\noch ärendefördelningen mellan utskotten. I detta arbete kan de yttranden\r\nsom utskottet inhämtat från andra utskott utgöra värdefulla bidrag.\r\nUtskottet anser att Riksdagskommitténs arbete med frågan om utskottsindelning\r\noch ärendefördelningen bör avvaktas. Motionerna 2003/04:Sf396 yrkande\r\n16 (c), 2004/05:K238 yrkandena 1 och 2 (m), 2004/05:Sf366 yrkande 5 (m),\r\n2004/05:K444 yrkande 6 (v), 2004/05:Sf600 yrkande 3 (kd) och 2004/05:U317\r\n(mp) yrkande 1 avstyrks.\r\nHanteringen av EU-frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till arbetet i Riksdagskommittén två\r\nmotionsyrkanden om förändrade och öppnare arbetsformer.\r\nJämför särskilda yttrandena 5 (fp), 6 (c) och 7 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:K12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett\r\ntillkännagivande till riksdagsstyrelsen om förändrade och öppnare arbetsformer\r\ni den svenska riksdagen med anledning av de nationella parlamentens\r\nvidgade roll enligt konventsförslaget (yrkande 7).\r\nDe nationella parlamentens utvidgade roll ställer enligt motionen krav\r\npå att den svenska riksdagens former för arbete med Europafrågor reformeras.\r\nFackutskotten bör ges en tydligare roll i granskningen av europeisk\r\npolitik inom sitt område och EU-nämndens sammanträden bör som grundregel\r\nvara öppna. Det är viktigt för att förankra Europatanken i svensk\r\ninrikespolitik och det skulle höja kvaliteten i det parlamentariska arbetet\r\ni EU-nämnden och fackutskotten.\r\nMotion 2004/05:K382 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (mp) tar upp frågan\r\nom öppna möten med utskott och EU-nämnd. Motionärerna begär en ändring\r\nav riksdagsordningen för att utskottens och EU-nämndens möten skall\r\nvara öppna men att utskott och EU-nämnd, om särskilda skäl föreligger,\r\nkan besluta om att hålla stängda möten. I Europaparlamentet har man\r\ndenna ordning, och i princip alla möten där är öppna, inklusive\r\nutrikesutskottets möten. Ett sätt att öka intresset för riksdagen är att\r\nöppna mötena med utskotten och EU-nämnden.\r\nGällande regler\r\nEnligt 4 kap. 13 § riksdagsordningen skall ett utskott sammanträda inom\r\nstängda dörrar. Utskottet får dock besluta att ett sammanträde till den\r\ndel det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara\r\noffentligt.\r\nEnligt 10 kap. 7 § riksdagsordningen skall EU-nämnden sammanträda inom\r\nstängda dörrar. Nämnden får dock besluta att ett sammanträde till den\r\ndel det avser inhämtande av uppgifter helt eller delvis skall vara\r\noffentligt.\r\nRiksdagskommittén\r\nRiksdagskommittén har i uppdrag att kartlägga och analysera konsekvenserna\r\nför riksdagen av ett nytt konstitutionellt fördrag för EU. Kommittén\r\nskall utvärdera riksdagens beslut 2001 om EU-frågornas hantering (förs.\r\n2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23).\r\nDärefter skall kommittén förutsättningslöst pröva formerna för riksdagens\r\narbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga\r\nförändringar kommittén finner nödvändiga. En utgångspunkt för kommitténs\r\narbete är att EU-frågorna så långt som möjligt skall integreras i det\r\nsedvanliga riksdagsarbetet och att alla ledamöter skall ha möjlighet\r\natt sätta sig in i och följa EU-frågorna. En annan är att tydliggöra\r\nriksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-frågor. Slutligen\r\nskall EU-arbetet i riksdagen präglas av öppenhet med goda möjligheter\r\ntill insyn för medborgarna.\r\nI maj 2004 lämnades en rapport till kommittén från en referensgrupp\r\n-referensgruppen för EU-frågor. Rapporten syftade till att utgöra ett\r\nunderlag för Riksdagskommitténs fortsatta överläggningar. Referensgruppen\r\nvar enig om att riksdagen och utskotten borde öka sitt engagemang i\r\nEU-frågorna och i rapporten skissades på olika lösningar. Referensgruppen\r\nföreslog att utskotten ges en stärkt roll genom ett tydligare ansvar\r\nför kommissionens samrådsdokument och genom subsidiaritetskontroll. I\r\nrapporten skissades på en lösning med saksamråd med i första hand berört\r\nstatsråd. Det bör enligt referensgruppen övervägas om saksamrådet skall\r\nvara offentligt. Riksdagskommittén borde enligt referensgruppen fortsätta\r\növervägandena i syfte att finna en helhetslösning.\r\nTidigare behandling\r\nHösten 2003 avstyrkte utskottet en rad motionsyrkanden om hanteringen\r\nav EU-frågor, bl.a. om öppna sammanträden (bet. 2003/04:KU5 s. 10 f.).\r\nUtskottet hänvisade till att Riksdagskommittén genom riksdagsstyrelsens\r\nbeslut den 1 oktober 2003 fått ett brett uppdrag att se över riksdagens\r\nhantering av EU-frågor i olika dimensioner. Mot bakgrund av den uttalade\r\nutgångspunkten att EU-frågorna så långt möjligt skall integreras i det\r\nsedvanliga riksdagsarbetet och med hänsyn till vikten av att fackutskottens\r\narbete med EU-frågor utvecklas och fördjupas, kunde det enligt utskottets\r\nmening förutsättas att denna fråga blir central för kommitténs arbete.\r\nOckså frågor om regleringen i riksdagsordningen, om tidig delaktighet\r\ni EU:s beredningsprocess, om öppenhet och insyn, om utskottens\r\nberedningsarbete och om yttranderätt i kammaren för svenska EU-parlamentariker\r\nkunde enligt utskottet förutsättas beröras av kommitténs arbete. Enligt\r\nutskottets mening borde Riksdagskommitténs arbete avvaktas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagskommittén har ett uppdrag att pröva formerna för riksdagens\r\narbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga\r\nförändringar kommittén finner nödvändiga. En rapport från en referensgrupp\r\nför EU-frågor har skissat på lösningar som gäller bl.a. en stärkt roll\r\nför utskotten och ökad öppenhet vid samråd med regeringen. Enligt\r\nutskottets mening bör det fortsatta arbetet inom Riksdagskommittén med\r\nrapporten som underlag avvaktas. Motion 2004/05:K12 (fp) yrkande 7\r\nyrkande avstyrks därför.\r\nFrågan om öppna sammanträden vid utskottens och EU-nämndens hantering\r\nav EU-frågor har diskuterats i referensgruppens rapport och kan förutsättas\r\nbli behandlad i Riksdagskommitténs fortsatta arbete. I det sammanhanget\r\nligger det nära till hands att frågan om öppna sammanträden i utskotten\r\noch EU-nämnden vid behandlingen av också andra frågor än EU-frågor kommer\r\natt bli föremål för överväganden. Utskottet anser därför att Riksdagskommitténs\r\narbete bör avvaktas också när det gäller den fråga som tas upp i motion\r\n2004/05:K382 (mp). Motionen avstyrks.\r\nJäv\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (s) om en utredning av riksdagsordningens\r\njävsregler. Utskottet pekar på att det ankommer på den enskilde ledamoten\r\natt själv avgöra om det i hanteringen av ett ärende finns omständigheter\r\nsom är ägnade att rubba förtroendet för ledamoten och hans eller hennes\r\nuppdrag.\r\nMotionen\r\nElisebeht Markström (s) begär i motion 2004/05:K426 att riksdagsstyrelsen\r\nlåter utreda riksdagsordningens regler om jäv. Motionären framhåller\r\natt nuvarande praxis är att ingen får närvara i utskott när ett ärende\r\nbehandlas som personligen rör ledamot eller en till honom eller henne\r\nnärstående. Berörs däremot ledamot av ett ärende som medlem av ett\r\nkollektiv, t.ex. i en yrkesgrupp, föreligger inte jäv. Det kan enligt\r\nmotionen uppstå situationer som åtminstone borde tolkas som delikatessjäv.\r\nJustitieutskottet kallade under sommaren 2004 till sig ansvariga inom\r\nkriminalvården för att låta sig informeras om omständigheterna kring de\r\nväpnade rymningar bl.a. från säkerhetsanstalterna Kumla och Hall som då\r\nnyligen inträffat. En av utskottets ledamöter var vid sammanträdets\r\ntidpunkt förordnad som offentlig försvarare för en av rymlingarna.\r\nKlienten var gripen och häktad såsom misstänkt för brott i samband med\r\nrymningen. Ledamoten hade därmed ett pågående ärende där han både var\r\nförsvarare av en av rymlingarna och samtidigt deltog i sammanträdet\r\nvars syfte var att få information om omständigheterna kring bl.a. den\r\nhändelse där ledamotens klient var inblandad. Det finns enligt motionärens\r\nmening anledning för riksdagen att betona ledamöternas och partiernas\r\nansvar för att det hålls ett respektavstånd till delikatessjäv. Riksdagen\r\nbör därför uttala att ledamöterna och partierna har att ta ett aktivt\r\nansvar för att en strikt syn på jäv bibehålls.\r\nGällande regler\r\nEnligt 4 kap. 14 § riksdagsordningen får ingen närvara i ett utskott,\r\nnär ett ärende som personligen rör honom eller henne eller någon närstående\r\nbehandlas. En motsvarande bestämmelse som gäller kammarbetet finns i 2\r\nkap. 11 § riksdagsordningen där det dessutom föreskrivs att ett statsråd\r\ndock får delta i överläggningen i ett ärende som rör hans eller hennes\r\ntjänsteutövning.\r\nVid en jämförelse med motsvarande regler i rättegångsbalken och\r\nförvaltningslagen framgår att jävsbestämmelserna vid kammar- och\r\nutskottssammanträde är mindre långtgående. Jäv vid behandlingen av ett ärende\r\ni utskott eller kammare är begränsat till ett ärende som rör ledamot\r\npersonligen eller någon dem närstående. Förbudet att delta gäller både\r\növerläggning och beslut. För att jäv skall föreligga måste enligt\r\nHolmberg- Stjernquists grundlagskommentar ärendet direkt angå vederbörande.\r\nBerörs han av ärendet som ett kollektiv eller som tjänsteman föreligger\r\ninte jäv. En statlig verkschef som är riksdagsledamot kan således enligt\r\nkommentaren delta vid behandlingen av anslagen till hans verk.\r\nEnligt kommentaren bör man när det gäller innebörden av begreppet\r\nnärstående utgå från förvaltningslagens och kommunallagens regler om jäv.\r\nMed närstående avses då makar, föräldrar, barn, syskon eller annan\r\nnärstående, t.ex. sambo.\r\nMed delikatess- eller grannlagenhetsjäv enligt 11 § 5 förvaltningslagen\r\n(1986:223) avses de situationer där det finns en särskild omständighet\r\nsom är ägnad att rubba förtroendet till någons opartiskhet i\r\närendet.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 1990 behandlade utskottet frågan om jäv för utskottsledamöter med\r\nanledning av en motion (mp, fp) vari begärdes ett lagförslag av innebörd\r\natt riksdagsledamöter inte skulle få delta i utskottsbehandlingen av\r\närenden som ligger inom verksamhetsområde som tillhör ett statligt verk\r\ndär ledamoten sitter med i styrelsen. Det var utskottets uppfattning\r\natt det inte var önskvärt att lagreglera frågan (bet. 1989/90:KU36).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nJävsreglerna för riksdagsledamöter är mindre långtgående än de som gäller\r\nenligt bl.a. förvaltningslagen. Utskottet anser inte att ett tillkännagivande\r\ntill riksdagsstyrelsen om en utredning av jävsreglerna i riksdagsordningen\r\när behövlig. Utskottet vill understryka att det ankommer på den enskilde\r\nledamoten att själv avgöra om det finns omständigheter av delikatessjävskaraktär\r\nsom innebär att ledamoten bör undvika att delta vid behandlingen av ett\r\nvisst utskottsärende. Det är enligt utskottets mening angeläget att\r\nbedömningarna om det finns omständigheter som är ägnade att rubba\r\nförtroendet för ledamoten och hans eller hennes uppdrag görs med klara\r\nmarginaler. Motion 2004/05:K426 (s) avstyrks.\r\nLedamöternas ekonomiska villkor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden om sättet för bestämmande av arvodet\r\ntill riksdagsledamöterna och om nivån på arvodet med hänvisning till\r\nberedningen av Översynskommitténs förslag.\r\nJämför reservationerna 4 (mp), 5 (v) och 6 (mp).\r\nMotionerna\r\nGustav Fridolin (mp) begär i motion 2004/05:K237 att riksdagens ledamöter\r\nskall fatta beslut om ledamotsarvodet efter förslag från arvodesnämnden\r\n(yrkande 2) samt att arvodet skall sänkas med 10 000 kr per månad\r\n(yrkande 3). I motion 2004/05:K371 av Peder Pedersen m.fl. (v) begärs att\r\narvodesnämnden slopas och att det övervägs ett system som innebär att\r\narvode betalas med en fastställd procentsats i förhållande till\r\nprisbasbeloppet e.d. (yrkande 1). Också Kalle Larsson m.fl. (v) begär i\r\nmotion 2004/05:K372 ett nytt system för fastställande av riksdagsarvodet\r\nsom innebär en fastställd procentsats i förhållande till prisbasbeloppet\r\n(yrkande 1). Vidare begärs i motionen att nivån bestäms till 100 % av\r\nprisbasbeloppet (yrkande 2).\r\nI motionerna 2004/05:K371 yrkande 2 och 2004/05:K372 yrkande 3 begärs\r\nvidare att kostnadsersättningen inräknas i riksdagsarvodet. I motion\r\n2004/05:K224 av Torsten Lindström (kd) begärs att riksdagsledamöternas\r\nsärskilda kostnadsersättning tas bort. Ett system där riksdagen direkt\r\nstår för dessa och andra kostnader föranledda av uppdraget vore mer\r\nrimligt och bör enligt motionären ersätta den nuvarande modellen.\r\nI motion 2004/05:K241 av Hillevi Larsson (s) begärs att politiker som\r\ndöms för så grova brott att de avsätts från sitt uppdrag därmed automatiskt\r\nförlorar sin pensionsrätt från riksdagen. Motionären hänvisar till två\r\nfall och framhåller att det är stötande för allmänheten att riksdagsledamöter\r\nsom dömts för grova brott under lång tid, ibland fram till pensionen,\r\nkan hämta ut stora belopp av allmänna medel.\r\nSamma två fall tas upp i motion 2004/05:K348 av Lars Wegedal (s) som\r\nvänder sig mot att inkomstgaranti betalas ut. Domstolen har valt att\r\navsätta de båda riksdagsledamöterna från sina förtroendeuppdrag genom\r\natt använda sig av en paragraf i regeringsformen som inte tidigare har\r\nanvänts. Det ligger enligt motionen nära till hands att tycka att\r\npersoner som har begått så grova brott att de fråntas sitt förtroendeuppdrag\r\ninte heller skall avlönas med offentliga medel.\r\nAllan Widman och Christer Nylander (fp) begär i motion 2004/05:K427 att\r\ninkomstgarantin för riksdagsledamöter avskaffas. Genom en rad beslut de\r\nsenaste åren har villkoren för avgångna riksdagsledamöter skärpts och\r\nblivit mindre generösa. Det är enligt motionärerna en viktig princip\r\natt människor som kan förvärvsarbeta skall göra så. I egenskap av\r\nlagstiftare har riksdagen uppställt detta principiella krav mot medborgarna.\r\nInte minst av det skälet måste riksdagen nu tillämpa samma krav mot\r\nsina egna ledamöter. Reglerna om den s.k. inkomstgarantin bör därför\r\nses över med denna utgångspunkt. Rimligt vore att översynen utgick från\r\nde villkor som på arbetsmarknaden tillämpas beträffande tillsvidareanställda.\r\nGustav Fridolin (mp) begär i motion 2004/05:K237 (yrkande 4) att\r\ninkomstgarantisystemet för riksdagens ledamöter skall reformeras. Ett\r\nlämpligt nytt system vore att en inkomstgaranti med lämpliga avtrappningsregler\r\nutbetalades automatiskt under två år efter utträdet ur riksdagen och\r\ndärefter enbart utifrån en behovsprövning av riksdagsförvaltningen.\r\nDetta system borde gälla oavsett hur länge man har suttit i riksdagen\r\noch vilken ålder man har. Regler för vilka som då skulle kunna få\r\nfortsatt inkomstgaranti borde utarbetas gemensamt mellan partierna.\r\nÖversynskommitténs förslag\r\nÖversynskommittén har haft riksdagsstyrelsens uppdrag att genomföra en\r\növersyn av lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens\r\nledamöter. Den 31 januari 2005 överlämnade kommittén sitt betänkande\r\nEkonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2004/05:URF2).\r\nÖversynskommittén understryker att riksdagsledamöternas situation på\r\nflera sätt skiljer sig från andra uppdrag i samhället. Det är därför\r\nsvårt att jämföra en ledamots arbetsuppgifter och arbetsförhållanden\r\nmed någon annan yrkesgrupp. Uppdraget är till sin natur osäkert eftersom\r\ndet omprövas vid val till riksdagen. Grundtanken i kommitténs förslag\r\när att likartade villkor skall gälla för ledamöterna som i samhället i\r\növrigt så långt det är möjligt och praktiskt låter sig göras.\r\nRiksdagsledamöternas situation är emellertid så speciell och innehåller sådana\r\nsärdrag att det motiverar att deras villkor i vissa avseenden avviker\r\nfrån de principer som i allmänhet gäller på arbetsmarknaden.\r\nNär det gäller inkomstgarantin föreslår kommittén att det i en portalparagraf\r\nfastslås att syftet med inkomstgarantin är att under en övergångsperiod\r\ntrygga en ledamots ekonomi och att garantin inte är avsedd som varaktig\r\nförsörjning. Kommittén föreslår en jämkningsregel som innebär att man\r\ni vissa situationer kan reducera eller helt ta bort garantin. En ledamot\r\neller garantitagare som dömts för sådana brott att han eller hon skiljts\r\neller hade kunnat skiljas från riksdagsuppdraget bör enligt förslaget\r\ninte ha rätt till någon inkomstgaranti. Inte heller bör den garantitagare\r\nsom arbetar åt annan utan att uppbära skälig ersättning för detta kunna\r\nkringgå reglerna om minskning av garantibeloppet. I sådana situationer\r\nbör det finnas en möjlighet att helt eller delvis jämka garantin. Det\r\nkan enligt kommittén vidare finnas situationer där en garantitagares\r\nhandlande uppenbarligen strider mot syftet med inkomstgarantin. I de\r\nfallen bör det också enligt förslaget finnas en jämkningsregel.\r\nKommittén föreslår att riksdagsledamöternas kostnadsersättning avskaffas,\r\nliksom kostnadsersättningen till talmannen och vice talmännen. Flertalet\r\nav de kostnader som ledamöterna har i samband med uppdraget kan betalas\r\nav riksdagen eller kan dras av i inkomstdeklarationen. De kostnader som\r\neventuellt kvarstår kan enligt kommittén kompenseras genom arvodeshöjning.\r\n\r\nTidigare behandling\r\nMed anledning av motioner med delvis samma innebörd som de nu aktuella\r\nredovisade utskottet våren 2003 i betänkande 2002/03:KU19 (s. 31 f.)\r\nutförligt utvecklingen av riksdagsarvodet. Utskottet framhöll att frågan\r\nom hur arvodet till riksdagsledamöterna skall bestämmas och om arvodets\r\nstorlek har varit föremål för ingående bedömningar, och olika system\r\nför bestämningen av arvodet har prövats. Enligt utskottets mening hade\r\nden nuvarande ordningen med en självständig nämnd som fastställer arvodet\r\nfungerat väl och borde kunna ses som den långsiktiga lösning som\r\narvodesfrågan behöver. Enligt utskottets mening saknades det anledning att\r\nanta att ett nytt system som bygger på vissa principer för bestämmandet\r\nav arvodet skulle ha bättre förutsättningar att vara en långsiktig\r\nlösning än den nuvarande arvodesnämnden. Motionsyrkandena avstyrktes.\r\nTvå reservationer (mp) förelåg.\r\nFrågan om att ersätta kostnadsersättningen med ett högre arvode behandlades\r\nav utskottet hösten 1998 i samband med behandlingen av ett förslag från\r\nriksdagsstyrelsen om höjning av arvodet, delvis på bekostnad av en lägre\r\nkostnadsersättning (bet. 1998/99:KU1). Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande\r\n(v) om att helt avskaffa kostnadsersättningen och höja arvodet med\r\nmotsvarande belopp. En reservation (v) förelåg. Också frågan om inkomstgaranti\r\nfick en utförlig behandling i betänkande 2002/03:KU19 (s. 33). Enligt\r\nutskottets mening gjorde sig de skäl som låg till grund för införandet\r\nav bl.a. inkomstgarantin fortfarande gällande. Mot bakgrund av att\r\nuppdraget som riksdagsledamot är behäftat med osäkerhet var det enligt\r\nutskottet rimligt att de som tar på sig ett sådant viktigt samhällsuppdrag\r\nfår en trygghet i händelse av att de av någon anledning lämnade uppdraget.\r\nAv bl.a. rekryteringsskäl och med hänsyn till behovet för ett parti\r\natt förändra personuppsättningen i riksdagen var det viktigt med ett\r\nsystem som ger ett rimligt mått av trygghet. Utskottet ansåg inte att\r\ninkomstgarantin och visstidsförmånerna borde försämras eller slopas.\r\nHösten 2003 vidhölls ställningstagandena rörande arvodena och inkomstgarantin\r\n(bet. 2003/04:KU5). En reservation (mp) och ett särskilt yttrande (v)\r\navgavs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nÖversynskommittén har lämnat ett förslag i fråga om utformningen av\r\nriksdagsledamöternas inkomstgaranti. Kommitténs förslag är för närvarande\r\nföremål för beredning. Enligt utskottets mening bör resultatet av\r\nberedningsarbetet avvaktas. Motionerna 2004/05:K427 (fp), 2004/05:K237\r\nyrkande 4 (mp), 2004/05:K241 (s) och 2004/05:K348 (s) avstyrks följaktligen.\r\n\r\nUtskottet anser vidare att beredningsarbetet bör avvaktas också i den\r\ndel som avser kommitténs förslag att avskaffa kostnadsersättningen.\r\nUtskottet avstyrker följaktligen motionerna 2004/05:K371 yrkande 2 (v),\r\n2004/05:K372 yrkande 3 (v) och 2004/05:K224 (kd).\r\nNär det gäller sättet för att bestämma arvodet och arvodets storlek\r\nvidhåller utskottet sina tidigare bedömningar. Motionerna 2004/05:K237\r\nyrkandena 2 och 3 (mp), 2004/05:K371 yrkande 1 (v) och 2004/05:K372\r\nyrkandena 1 och 2 (v) avstyrks följaktligen.\r\nStödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i\r\nriksdagen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (v) om införande av regler för hur de\r\nekonomiska medlen till partikanslierna m.fl. skall användas. Utskottet\r\nanser att resultatet av pågående diskussioner med gruppledarna bör\r\navvaktas.\r\nJämför reservation 7 (m, fp, kd, c, mp).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K281 av Per Rosengren (v) begärs regler för hur ekonomiska\r\nmedel till partierna skall användas. Det saknas enligt motionen klara\r\nregler för hur medlen får användas. Nyligen har beslutats om ökade\r\nresurser till partikanslierna för att öka stödet till riksdagsledamöterna.\r\nDet borde enligt motionen innebära att dessa medel skall användas till\r\njust detta. Så verkar det emellertid inte vara. I stället tycks\r\nsocialdemokraterna enligt motionen vilja använda pengarna i den kommande\r\nvalrörelsen. Det är stötande att höra att medel som är avsedda för ett\r\nvisst ändamål kan omvandlas till något helt annat. Riksdagen bör skapa\r\nregler som innebär att de olika bidragen till partierna för att möjliggöra\r\nriksdagsarbete används till just detta. Medel som inte används på därför\r\navsett sätt skall återkrävas. Det bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\nBakgrund\r\nTill partigrupperna i riksdagen lämnas enligt lagen (1999:1209) om stöd\r\ntill riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen stöd\r\ni form av basstöd, stöd till kostnader för politiska sekreterare åt\r\nriksdagens ledamöter samt stöd till kostnader för riksdagsledamöters\r\nutrikes resor. Basstödet består av grundbelopp och tilläggsbelopp.\r\nGrundbelopp utgör 1 700 000 kr per år och tilläggsbelopp 57 000 kr per\r\når. Partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ett\r\ngrundbelopp. Var och en av övriga partigrupper är berättigad till två\r\ngrundbelopp. En partigrupp är berättigad till ett tilläggsbelopp för\r\nvarje riksdagsmandat som har tillfallit partiet vid det senaste\r\nriksdagsvalet.\r\nDessutom utgår enligt 10 § stöd till kostnader för politiska sekreterare\r\nåt riksdagens ledamöter, som är avsett att bekosta handläggarhjälp åt\r\nriksdagens ledamöter.\r\nRiksdagen beslutade 1999 på förslag av riksdagens förvaltningsstyrelse\r\natt reformera det offentliga stödet till ledamöternas och partigruppernas\r\narbete i riksdagen. Syftet var att förbättra ledamöternas arbetssituation\r\ngenom utökad handläggarhjälp, s.k. politiska sekreterare. Stödet\r\nutbetalades efter normen en politisk sekreterare per två ledamöter.\r\nFörvaltningsstyrelsens förslag grundade sig på ett betänkande från en\r\nberedningsgrupp. I betänkandet angavs att beredningsgruppen övervägt\r\nvar de politiska sekreterarna skall ha sitt tjänstgöringsställe. Eftersom\r\nde politiska sekreterarna skall fungera som ett kvalificerat stöd i\r\nledamöternas parlamentariska arbete utgick beredningsgruppen från att\r\narbetet i första hand skulle bli förlagt till riksdagen.\r\nEn utvärdering av reformen gjordes under hösten 2002. Den visade att\r\nreformen slagit väl ut. En majoritet av ledamöterna ansåg att de politiska\r\nsekreterarna hade stor betydelse för deras uppdrag som ledamot och att\r\nderas politiska arbete underlättats. Flertalet ledamöter ansåg också\r\natt stödet borde utökas. Det var en allmän uppfattning att det har stor\r\nbetydelse för en fungerande demokrati att riksdagen och dess ledamöter\r\nhar kvalificerade resurser som stöd i arbetet. Behovet av detta hade\r\nökat i takt med att riksdagsarbetet har blivit mer komplext och ställer\r\nstörre krav på ledamöterna. EU-frågorna hade vuxit på senare år både\r\ntill betydelse och omfattning. Riksdagen fokuserar mera på utvärdering\r\nav politikens resultat. Medieuppmärksamheten hade ökat. Den direkta\r\nkommunikationen med allmänheten, företagare och organisationer hade\r\nökat kraftigt i och med att Internet numera är så allmänt tillgängligt.\r\nE-postkommunikation tog dock mycket tid i anspråk för ledamöterna.\r\nSammantaget ledde dessa förändringar till ett större behov av kvalificerat\r\nstöd för uppdraget som riksdagsledamot. Riksdagsstyrelsen ansåg våren\r\n2004 att stödet till kostnaderna för politiska sekreterare åt riksdagens\r\nledamöter borde beräknas med utgångspunkt i ett månatligt belopp per\r\nperson. Beloppet skulle motsvara genomsnittlig lön samt lagstadgade och\r\neventuella avtalsbaserade arbetsgivaravgifter för de politiska sekreterarna.\r\nHärutöver har dock partigrupperna andra personalkostnader som är\r\nförenade med deras arbetsgivaransvar, bl.a. kostnader för personaladministration\r\n(rekrytering, företagshälsovård m.m.), tjänsteresor och kompetensutveckling.\r\nMånadsbeloppets dåvarande nivå, 36 700 kr, motsvarade enligt\r\nriksdagsstyrelsens mening inte samtliga dessa kostnader. Det motsvarade inte\r\nheller de lönekostnader som partigrupperna hade för personal på den\r\nkompetensnivå som numera erfordras för arbetsuppgifterna.\r\nMot denna bakgrund föreslog riksdagsstyrelsen att månadsbeloppet fr.o.\r\nm. den 1 september 2004 skulle bestämmas till 46 000 kr per politisk\r\nsekreterare. Beloppet, som således motsvarade samtliga de kostnader som\r\nnämns ovan, överensstämde med den kostnadsnivå som rådde inom\r\nriksdagsförvaltningen för jämförbara personalgrupper. Reformen innebar därutöver\r\nökade kostnader för riksdagsförvaltningen i form av ökade lokalkostnader,\r\nIT-stöd samt förbrukningsmaterial etc. Riksdagsstyrelsen ansåg vidare\r\natt utbyggnaden av reformen med politiska sekreterare skulle fortsätta\r\noch att en utvärdering av den aktuella etappen två av reformen borde\r\nske efter denna etapps genomförande. Genomförandet borde ske stegvis i\r\ntakt med att lokalbehovet kan tillgodoses, med början den 1 september\r\n2004, och vara avslutat den 31 december 2006. Stödet till riksdagsledamöternas\r\noch partigruppens arbete i riksdagen skall beräknas efter normen att\r\ndet skall motsvara kostnaden för 225 politiska sekreterare under perioden\r\nden 1 september 2004-den 30 juni 2005, 335 politiska sekreterare den 1\r\njuli 2005-den 30 juni 2006 och 349 politiska sekreterare från den 1\r\njuli 2006. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 2003/04:FiU21).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om utrymmet för att använda de medel som betalas ut enligt\r\nbestämmelserna i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas\r\narbete i riksdagen är för närvarande föremål för diskussion mellan\r\nföreträdare för partigrupperna. Utskottet förutsätter att syftet med\r\nstödet inte åsidosätts och anser att resultatet av de pågående diskussionerna\r\ninte bör föregripas. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att\r\nriksdagsstyrelsen kommer att lägga fram förslag om regleringar om detta\r\nbehövs. Motion 2004/05:K281 (v) avstyrks därför.\r\nDelat uppdrag som riksdagsledamot, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden en\r\nmotion (c) om delat uppdrag som riksdagsledamot och en motion (m) om\r\nmöjligheter till tjänstledighet för att utföra ledamotens ordinarie\r\narbete.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:K276 av Rigmor Stenmark (c) begärs en lagändring i\r\nsyfte att ge möjlighet för två personer att dela ett uppdrag som\r\nriksdagsledamot. Den största förtjänsten skulle enligt motionen vara att\r\nledamöterna då på halvtid kunde delta ute i samhället på ett helt annat\r\nsätt än i dag. Det skulle även innebära att det vore lättare såväl för\r\nunga som studerar eller är småbarnsföräldrar som för äldre som naturligt\r\norkar mindre än under den aktiva yrkesåldern att delta i det aktiva\r\nförtroendevalda riksdagsarbetet. Båda grupperna har mycket att tillföra\r\ndet aktiva riksdagsarbetet. Förutsättningarna för det bör utredas och\r\näven för att en valkrets i Sverige får pröva på att låta riksdagsledamöter\r\ndela på uppdraget på två personer.\r\nI motion 2004/05:K214 av Rolf Gunnarsson (m) begärs att det införs\r\nmöjlighet att ge riksdagsledamöter kortare tjänstledighet för att de\r\nskall kunna \"jobba på sina ordinarie jobb\". Motionären hänvisar till\r\natt uppdraget som riksdagsledamot kan innebära arbetsuppgifter på 20-30\r\ndagar i sträck, utan s.k. ledig dag. Att vara ledamot är inte bara att\r\nfinnas på plats vid voteringar. Om en riksdagsledamot väljer att\r\ntillfälligt återgå till sitt ordinarie arbete, oavsett om det är en lokförare,\r\njournalist, advokat eller murare, skall det finnas möjlighet att få\r\ntjänstledigt och därmed att riksdagen tar in en ersättare i riksdagen\r\npå kortare tid och att avdrag sker på månadsarvodet för den tjänstlediga.\r\nEtt alternativ är att sådan tjänstledighet automatiskt skall kvittas\r\nut via kvittningssystemet. I annat fall går kombinationen nästan enbart\r\natt genomföra för dem som har Stockholm som bostadsort. Motionären vänder\r\nsig mot vad utskottet anförde i frågan år 2003 och anser att utskottet\r\ninte kan ha menat att det skulle vara möjligt att få kvittning från\r\nriksdagen om man \"vill jobba på sitt ordinarie arbete\" eller att det\r\nbara är i Stockholmstrakten som detta skall fungera. Motionären hänvisar\r\ntill att det finns goda möjligheter att under sommaren tillfälligt återgå\r\ntill sitt ordinarie arbete för att exempelvis hålla kompetensen\r\nuppe.\r\nGällande regler\r\n\r\nEnligt 1 kap. 6 § riksdagsordningen kan en riksdagsledamot efter prövning\r\nfå ledigt från sitt uppdrag. Om en ledamot får ledigt för en tid av\r\nminst en månad, skall ledamotens uppdrag under den tid han eller hon är\r\nledig utövas av ersättare.\r\nAnsökan om ledighet prövas av talmannen om den gäller ledighet under\r\nkortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller för längre tid.\r\nDet finns i kammaren i praxis ett utvecklat kvittningsförfarande, som\r\nger utrymme för viss frånvaro från riksdagsarbetet utan att ledighet\r\nformellt beviljas av talmannen enligt reglerna i riksdagsordningen.\r\nNär det gäller ledigheter längre än en månad har sådana beviljats för\r\nvård av barn och för sjukdom samt för internationella uppdrag.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2003 behandlade utskottet en motion (v) om att införa en möjlighet\r\ntill partiell sjukskrivning (bet. 2002/03:KU19 s. 36). Utskottet var\r\ninte berett att ställa sig bakom ett krav på rätt till partiell\r\nsjukledighet för riksdagsledamöter. Utskottet framhöll att riksdagsarbetet\r\noch det uppdrag ledamöterna fått från väljarna knappast låter sig förenas\r\nmed partiell ledighet med mycket korta perioder av arbete i riksdagen.\r\nEn reservation (v och mp) avgavs.\r\nSom framhålls i motion 2004/05:K214 behandlade utskottet hösten 2003\r\nmed anledning av en motion (fp) frågan om dubbelarbete för riksdagsledamot\r\n(bet. 2003/04:KU5 s. 23 f.). Utskottet ansåg att det finns ett värde i\r\natt riksdagsledamöter kan vara aktiva i samhället vid sidan av det\r\npolitiska arbetet. För många ledamöter kan det dessutom vara ett\r\ngrundläggande intresse att genom att fullgöra visst arbete inom ramen för\r\nsin yrkesverksamhet vidmakthålla den kompetens och den verksamhet som\r\nbehövs för att kunna återgå i full verksamhet i yrket efter riksdagsuppdraget.\r\nDet måste enligt utskottet i första hand vara en uppgift för den\r\nenskilde ledamoten att själv avgöra om hans eller hennes arbetssituation\r\nmedger ett utrymme att fullgöra andra uppgifter - även lönearbete - än\r\nde som hänger samman med riksdagsuppdraget. Ytterst är det självfallet\r\nväljarna som i val avgör saken. Det kan inte heller bortses från att en\r\nreglering i syfte att förhindra visst arbete utanför riksdagen skulle\r\nkunna utesluta vissa grupper från möjligheten att åta sig ett uppdrag\r\nsom riksdagsledamot. Utskottet avstyrkte motionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande om att införa en\r\nmöjlighet till partiell sjukledighet. Utskottet gör samma bedömning som\r\ndå när det nu gäller frågan om delat uppdrag som riksdagsledamot. En\r\nsådan ordning låter sig enligt utskottets mening knappast förenas med\r\nriksdagsarbetet och det uppdrag ledamöterna fått från väljarna. Utskottet\r\navstyrker motion 2003/04:K276 (c).\r\nUtskottet vidhåller också sin bedömning från hösten 2003 när det gäller\r\nutrymmet att fullgöra uppgifter utöver uppdraget som riksdagsledamot.\r\nDet bör enligt utskottets mening också fortsättningsvis ankomma på den\r\nenskilde ledamoten att avgöra vilket utrymme som finns för sådana uppdrag.\r\nUtskottet är inte berett förorda en utvidgning av utrymmet för kortare\r\nledigheter i enlighet med vad som förordas i motion 2004/05:K214 (m).\r\nMotionen avstyrks.\r\nLobbning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om behovet av utredning om lagstiftning\r\nkring lobbningsverksamhet.\r\nJämför reservation 8 (mp).\r\nMotionen\r\nLars Ångström (mp) begär i motion 2004/05:K346 en utredning för en ökad\r\nöppenhet vid lobbning och mer jämlika förutsättningar att lobba. Det\r\nblir allt vanligare med professionella lobbare, dvs. konsulter som\r\nhjälper sina uppdragsgivare att påverka politiska beslut. Såväl\r\nEuropaparlamentet som USA:s kongress har tydliga krav på öppenhet och\r\nregistrering av lobbare. Också Tyskland och Litauen har regler för lobbning\r\nsamt delvis Danmark och Luxemburg. I Sverige saknas lagreglering av\r\nverksamheten, och de professionella lobbarna, som är organiserade i\r\nPR-branschföreningen Precis, tillämpar en självreglering som är otydligt\r\nutformad. Lobbning ger riksdagen tillgång till fler vinklingar på\r\nproblemen och därmed ett bättre beslutsunderlag. Samtidigt är det ett\r\ndemokratiskt problem om pengar kan köpa inflytande. Dessutom bedrivs\r\nlobbning alltför ofta i hemlighet, med dold avsändare. Det måste bli\r\ntydligare vem som är avsändare av olika lobbningsbudskap, och professionella\r\nlobbare måste också kunna ställas till svars för sin verksamhet. Redan\r\nhotet om lagstiftning kan enligt motionen förväntas få lobbningsföretagen\r\natt ställa tydligare öppenhetskrav på sig själva och sina uppdragsgivare.\r\nRegeringen bör därför snarast ta initiativ till en statlig utredning\r\nmed direktiven att lämna konkreta förslag för att tvinga fram en ökad\r\nöppenhet vid lobbning och dessutom skapa mer jämlika förutsättningar\r\natt lobba.\r\nTidigare behandling m.m.\r\nUnder riksmötet 1997/98 gjorde utskottet med anledning av en motion\r\nfrån allmänna motionstiden en allmän genomgång av frågan om lobbningsverksamhet,\r\nbåde i Sverige och i andra länder där olika typer av registreringsförfaranden\r\ntillämpas samt i Europaparlamentet. Exempel på företag och organisationer\r\nsom bedriver lobbning redovisades också (bet. 1997/98: KU27 s. 53 f.).\r\n\r\nUtskottet anförde i sin bedömning att frågan om lobbning som riktar sig\r\nmot regering och riksdag syntes ha utvecklats i olika avseenden under\r\nsenare år. Samtidigt konstaterade utskottet att det saknades en systematisk\r\ngenomgång av lobbningens former, omfattning och effekter på det\r\ndemokratiska systemet i Sverige. Mot denna bakgrund föreföll det lämpligt\r\natt avvakta resultatet av det utredningsarbete som pågick i\r\nDemokratiutredningen. Utskottet fann ingen anledning att föreslå någon åtgärd\r\nfrån riksdagen vid den aktuella tidpunkten. Under 1998/99 års riksmöte\r\nbehandlade utskottet åter frågan med anledning av en liknande motion\r\n(m). Med hänvisning till det pågående arbetet inom Demokratiutredningen\r\navstyrkte utskottet åter yrkandet (bet. 1998/99:KU20 s. 13).\r\nDemokratiutredningen fann i sitt betänkande En uthållig demokrati (SOU\r\n2000:1 s. 95 f.) att en registrering av lobbare skulle öka den politiska\r\nojämlikheten och därför inte borde införas. Att registrera lobbarna\r\nskulle konservera en maktfördelning och göra det svårare för nya\r\nmedborgargrupper att ta sig in. Det gäller framför allt resurssvaga grupper,\r\nt.ex. nyare sociala rörelser, som till skillnad från bl.a. näringslivet\r\noch fackföreningarna sällan har egna lobbare. Dessutom visade det\r\namerikanska exemplet enligt Demokratiutredningen på praktiska problem med\r\natt få en lagstiftning användbar. Inom ramen för Demokratiutredningen\r\npublicerades en skrift med fyra artiklar om lobbning, bl.a. om lobbningen\r\ni EU i ett juridiskt perspektiv med sidoblickar på hur lobbningen\r\nregleras i bl.a. USA (SOU 1998:146).\r\nMotioner i frågan avstyrktes höstarna 2000 och 2001 (bet. 2000/01:KU4,\r\nbet. 2001/02:KU12) under hänvisning till att det pågående arbetet i\r\nRegeringskansliet med anledning av Demokratiutredningens slutbetänkande\r\nborde avvaktas. Frågan togs dock inte upp i proposition 2001/02:80\r\nDemokrati för det nya seklet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om en reglering kring lobbare övervägdes av Demokratiutredningen\r\nsom i sitt förslag år 2000 fann att starka skäl talade mot en reglering.\r\nUtskottet är inte berett att nu förorda en ny utredning i syfte att\r\nföreslå en lagstiftning på området. Motion 2004/05:K346 (mp) avstyrks.\r\n\r\nRiksdagens webbplats\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (m) om utveckling av riksdagens webbplats\r\nmed hänvisning till att det ankommer på riksdagsförvaltningen att göra\r\nde avvägningar som behövs. Utskottet understryker att det är partiernas\r\noch ledamöternas ansvar att skapa möjligheter för dialoger med allmänheten.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K242 av Tobias Billström (m) begärs förändringar av\r\nriksdagens webbplats. Arbetet med att utveckla och förbättra\r\ninformationsarbetet inom ramen för riksdagens webbplats måste präglas av\r\nständigt nytänkande. Framför allt är det viktigt att utveckla formerna\r\nför medborgarnas deltagande i de demokratiska processerna. Riksdagen\r\nmåste därför bejaka informationsteknologiska metoder i kontakterna med\r\nmedborgarna. Ett instrument som borde kunna användas inom ramen för den\r\nredan existerande hemsidan riksdagen.se är en s.k. webblogg (allmänt\r\nförkortat blogg). En blogg är en möjlighet att via löpande inlägg\r\nkommentera fenomen på en existerande webbplats. Det kan också definieras\r\nsom en webbdagbok. För riksdagens del skulle i första hand gälla de\r\nsaker som presenteras löpande på webbplatsen, dvs. informationsanslag,\r\npressmeddelanden, interpellationer och frågor för skriftliga svar.\r\nDessutom borde varje debatt kopplas till en möjlighet att kommentera\r\nvarje gjort inlägg.\r\nBakgrund\r\nRiksdagsstyrelsen fastställer övergripande informationsmål och beslutar\r\nom resurser för att uppnå målen. Informationsenheten ansvarar för att\r\nsamordna intern och extern information om riksdagens arbete, beslut och\r\nregelverket i vårt samhälle samt främja samhällsinformation i stort.\r\nEnligt gällande riktlinjer för riksdagens informationsverksamhet är det\r\ngrundläggande målet för riksdagens informationsverksamhet att bidra\r\ntill att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom\r\naktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen\r\noch dess arbete ökar.\r\nRiksdagen har enligt riktlinjerna som folkets främsta företrädare ett\r\nsärskilt ansvar att främja samhällsinformationen i stort och att ge en\r\nsaklig och partipolitiskt neutral information om riksdagen och dess\r\narbete.\r\nDen externa informationen och kommunikationen skall enligt\r\nriktlinjerna\r\ntillgodose allmänhetens, massmediers, myndigheters, organisationers och\r\nnäringslivets behov av snabb och korrekt information om riksdagen, såväl\r\nnationellt som internationellt,\r\nöka kunskaperna om riksdagen och den demokratiska processen hos allmänhet,\r\nungdomar och studerande samt hos vidareinformatörer som journalister,\r\nlärare, bibliotekarier och informatörer,\r\naktivt arbeta för att väcka intresse för riksdagen hos allmänheten,\r\ngrupper med särskilda behov och grupper som ej själva uppsöker information.\r\n\r\nRiksdagens information skall utformas så att den är partipolitiskt\r\nneutral, korrekt, snabb och aktuell, lättillgänglig och förståelig och\r\nanpassad.\r\nI en promemoria daterad den 4 juni 2003 redovisar riksdagens informationsenhet\r\nen målsättning för en ny webbplats.\r\nI promemorian hänvisas till att riksdagens webbplats lanserades 1996.\r\nWebbplatsen har under årens lopp successivt utvecklats, men i många\r\navseenden har den ursprungliga utformningen bibehållits när det gäller\r\nfunktionalitet och gränssnitt. I dag ställs enligt promemorian nya och\r\nökade krav på tillgängligheten till riksdagens information och dokument.\r\nDen tekniska utvecklingen har också gjort webbplatsens nuvarande\r\nuppbyggnad mindre ändamålsenlig. De möjligheter som ny teknik erbjuder\r\nutnyttjas dessutom inte i tillräckligt hög grad.\r\nMed hänvisning till riktlinjerna för riksdagens informationsverksamhet\r\nanges i promemorian bl.a. att webbplatsen skall vara en samlande plats\r\nför riksdagens information och dokument i sin helhet. Det skall vara\r\nmöjligt att via en för hela webbplatsen gemensam sökfunktion nå all\r\ninformation och alla dokument. Sambanden mellan olika typer av information\r\noch dokument skall göras tydliga.\r\nRiksdagen har enligt promemorian ett delegerat informationsansvar.\r\nInformationsenheten har ett samordningsansvar för bl.a. extern\r\ninformationsverksamhet. Enheten skall utveckla, stödja och utvärdera\r\ninformationsinsatser samt ta initiativ till samordnade informationsåtgärder\r\nav gemensam karaktär.\r\nI en promemoria upprättad den 26 augusti 2003 av en arbetsgrupp inom\r\ninformationsenheten - webbplatsprojektet - redovisades ett underlag för\r\natt ta fram en struktur för den nya webbplatsen. Webbplatsens struktur\r\nskall enligt promemorian kunna fungera under en längre period och kunna\r\ninrymma information/funktioner som successivt tillkommer. I promemorian\r\ndiskuterades bl.a. önskemål om att den nya webbplatsen skall innehålla\r\ndiskussionsforum. Även IPU lyfter fram diskussionsforum. I diskussionsforum\r\nskall användare, enligt IPU, kunna delta i diskussioner online i olika\r\nfrågor som vanligen är relaterade till aktuella debatter i parlamentet.\r\nParlamentsledamöter agerar, enligt IPU, ofta moderatorer i sådana forum.\r\n\r\nArbetsgruppen förordade i promemorian att webbplatsen skall innehålla\r\ndiskussionsforum. Arbetsgruppen ansåg att diskussionsforum skall behandla\r\nfrågor som är aktuella i riksdagen och skall involvera både allmänheten\r\noch ledamöter. Det kan ske t.ex. genom att ett diskussionsforum om ett\r\naktuellt riksdagsärende öppnas under en begränsad tid då ett antal\r\nledamöter har förbundit sig att aktivt delta i diskussionen. Detta kan\r\nmed fördel ske i anslutning till utskottsbehandlingen av ärendet och\r\nses som en utveckling av tidigare försök av vissa utskott att hämta in\r\nsynpunkter från allmänheten.\r\nArbetsgruppen förordade även diskussionsforum med en begränsad krets av\r\ndeltagare, som vid t.ex. Ungdomens riksdag, där ledamöter inte med\r\nnödvändighet behöver delta.\r\nArbetsgruppen förordade inte öppna diskussionsforum där allmänheten\r\nensam, utan ledamöters deltagande, diskuterar godtyckliga frågor.\r\nLedningen för kansliet för informations- och kunskapsförsörjning, KIK,\r\nställde sig bakom arbetsgruppens rekommendation om diskussionsforum\r\nmen underströk vikten av att riktlinjer för verksamheten tas fram.\r\nDäremot ställde sig ledningen inte bakom ett förslag om chatt med ledamöter.\r\nAnledning till ställningstagandet var att det i första hand är partiernas\r\noch ledamöternas eget ansvar att möjliggöra allmänhetens dialog med\r\nledamöterna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet ankommer på riksdagsförvaltningen att ta ställning till behovet av\r\natt utveckla riksdagens hemsida. Utskottet är inte berett att förorda\r\nvissa särskilda informationsinsatser. Utskottet vill dock i detta\r\nsammanhang understryka att det är partiernas och ledamöternas ansvar att\r\nskapa möjligheter för dialoger med allmänheten. Motion 2004/05:K242 (m)\r\navstyrks.\r\nRättvisemärkta varor m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till att uppgiften ankommer på\r\nriksdagsförvaltningen och dess ledning motionsyrkanden (mp resp. v) om\r\nupphandling av bl.a. rättvisemärkta produkter. Utskottet pekar på att\r\narbete i denna riktning pågår inom förvaltningen.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp) begärs att riksdagen\r\nsjälv beslutar om att köpa in rättvisemärkta varor och främst det\r\nlättillgängliga rättvisemärkta kaffet eller i övrigt varor som lever upp\r\ntill Rättvisemärkts kriterier. Genom att köpa in rättvisemärkta varor\r\ntill riksdagens matsalar, cafeterior och förvaltning visar riksdagen\r\nsjälv vägen mot en hållbarare värld (yrkande 9).\r\nOckså Karin Svensson Smith m.fl. (v) tar i motion 2002/03:Fi216 upp\r\nfrågan om rättvisemärkta varor (yrkandena 3-5). Riksdagen bör vid\r\nupphandlingar ställa krav på att produkterna är rättvisemärkta och välja\r\nmiljömärkta produkter. Riksdagen bör vid upphandlingar också ställa\r\nkrav på att skogs- och träbaserade produkter kommer från skog som är\r\nFSC-certifierad. För att bidra till att bibehålla Sveriges goda\r\ninternationella renommé i miljöarbete är det angeläget att riksdagens\r\nmiljöarbete förstärks och påskyndas.\r\nBakgrund\r\nFrån riksdagsförvaltningens sida pågår ett fortlöpande arbete i frågan\r\nom upphandling och inköp av rättvisemärkta och miljömärkta produkter.\r\nFörvaltningen har nu inköpt rättvisemärkt kaffe till samtliga delar av\r\nverksamheten, och även riksdagsrestaurangen har köpt rättvisemärkt kaffe.\r\n\r\nTidigare ställningstagande\r\nHösten 2000 avstyrkte utskottet bl.a. ett motionsyrkande (v) om införande\r\nav ett miljöledningssystem i riksdagen (bet. 2000/01:KU4 s. 45 f.).\r\nUtskottet hänvisade till att utformningen av organisationen för riksdagens\r\ninterna miljöarbete ankommer på riksdagsförvaltningen och dess ledning.\r\nFörvaltningen bedriver ett aktivt internt miljöarbete och miljöhänsyn\r\när en integrerad del av verksamheten. Det fanns enligt utskottet inte\r\nanledning att förutsätta annat än att förvaltningsledningen följer\r\nutvecklingen av system för miljöarbetet, gör de översyner som behövs i\r\nlämplig form och anammar det särskilda miljöledningssystem som kan\r\nbehövas. Något särskilt initiativ med anledning av motionerna om\r\nmiljöledningssystem var enligt utskottets mening inte påkallat.\r\nVåren 2003 hänvisade utskottet till denna bedömning när utskottet\r\navstyrkte ett yrkande (v) om ett miljöledningssystem som framställdes i\r\nden nu aktuella motionen 2002/03:Fi216 yrkande 6. En reservation (v,\r\nmp) avgavs. De nu aktuella yrkandena 3-5 har därefter överlämnats från\r\nfinansutskottet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om att uppgifterna\r\ni fråga ankommer på riksdagsförvaltningen och dess ledning. Det finns\r\nenligt utskottets mening fortfarande inte anledning att förutsätta annat\r\nän att förvaltningen och dess ledning följer utvecklingen på området\r\noch är lyhörd för önskemål om t.ex. inköp av rättvisemärkta produkter\r\noch liknande. Något initiativ i frågan från utskottets sida är inte\r\npåkallat. Motionerna 2004/05:U280 yrkande 9 (mp) och 2002/03:Fi216\r\nyrkandena 3-5 (v) avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Riksmötets öppnande, punkt 1 (v, mp)\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen uttalar att gudstjänsten bör utgå ur programmet vid\r\nriksdagens öppnande. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K350 och\r\navslår motion 2004/05:K270.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige har statsmakten och kyrkan under århundraden varit intimt\r\nsammanflätade. Detta har givetvis inneburit en stark begränsning av\r\nreligionsfriheten. År 1995 fattade riksdagen ett principbeslut om\r\nskiljande av kyrkan från staten. Skilsmässan är dock inte total eftersom\r\nSvenska kyrkan givits en juridisk särställning genom en särskild lag.\r\nSkilsmässan mellan kyrka och stat bör vara konsekvent och fullständig.\r\nEn kvarleva från statskyrkosystemet finns fortfarande kvar i samband\r\nmed riksdagens årliga öppnande genom att en gudstjänst i Storkyrkan\r\ntill vilken alla riksdagsledamöter inbjuds ingår i programmet. Detta\r\nmåste betraktas som ett otillbörligt favoriserande av en bestämd religion\r\noch därmed en inskränkning i religionsfriheten. Det är också något som\r\när ägnat att utestänga bl.a. vissa ledamöter med utländsk bakgrund och\r\ngår på tvärs med den officiella integrationspolitiken. Riksdagen bör\r\nmed bifall till motion 2004/05:K350 (v) och med avslag på motion\r\n2004/05:K270 (v) uttala att gudstjänsten bör utgå ur programmet vid riksdagens\r\nöppnande.\r\n\r\n2.      Budgetprocessen, punkt 5 (kd, mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp) och Helena Höij (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om budgetprocessen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:K331 och 2004/05:K414.\r\nStällningstagande\r\nNär Riksdagsutredningen för ett antal år sedan fastnade för rambudgetmodellen\r\nvar tanken att det andra steget i riksdagens budgetprocess skulle vara\r\nfyllt av flexibilitet och vitalitet. Resultatet har blivit ett system\r\nsom innebär låsning och rigiditet. Att både anslag och anslagsvillkor\r\nför ett helt utgiftsområde skall tas i ett enda klubbslag är förstås\r\ntill gagn för en regering och speciellt för en minoritetsregering. Men\r\ndet här rigida systemet minskar riksdagens makt och innebär en nedgradering\r\nav det andra steget i budgetprocessen. Systemet som sådant innebär att\r\nbudgetprocessens andra steg för många ledamöter framstår som relativt\r\nmeningslöst. Riksdagen bör ha ett ökat inflytande över rikets utgifter\r\noch inkomster. Den inskränkning som gjordes i och med den nya budgetprocessen\r\nförefaller inte väl motiverad. Riksdagen bör ånyo låta utvärdera den\r\nnya budgetprocessen i syfte att undersöka riktigheten i att stärka\r\nregeringens makt på riksdagens bekostnad. Riksdagen bör besluta att ge\r\nriksdagsstyrelsen i uppdrag att utvärdera och föreslå lösningar för att\r\nåstadkomma en mer relevant process för riksdagens andra steg i\r\nbudgetbehandlingen. Detta bör med bifall till motionerna 2004/05:K414 (kd)\r\noch 2004/05:K331 (mp) ges riksdagsstyrelsen till känna.\r\n\r\n3.      Öppna sammanträden, punkt 9 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen som vilande antar det förslag till lag om ändring\r\ni riksdagsordningen som finns i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:K382.\r\nStällningstagande\r\nSverige har, inte minst i EU-sammanhang, ofta framfört öppenhet som en\r\ngrundläggande byggsten av demokratin. Dock finns det fortfarande delar\r\ni den representativa svenska demokratin som utgörs av stängda dörrar.\r\nEtt sådant exempel är riksdagens egna möten med utskotten och EU-nämnden.\r\nVid kunskapsinhämtning kan utskott vara öppna, vilket också flera\r\nutskott utnyttjar för t.ex. olika utfrågningar och hearingar. Dessa öppna\r\nmöten är mycket uppskattade av såväl olika intressegrupper, journalister\r\nsom allmänheten. Under de senaste åren har också EU-nämnden haft öppna\r\nsamrådsmöten inför Europeiska rådets möten, dvs. när EU:s stats- och\r\nregeringschefer har s.k. toppmöten. Under dessa öppna EU-nämndsmöten,\r\ndär statsministern och ibland också utrikesministern deltagit, har\r\nintresset utifrån varit mycket stort, inte minst med tanke på att dessa\r\nmöten varit direkt- sända i TV. Vid några fall har också vanliga utskotts\r\nhearingar varit direktsända i TV, vilket på ett helt nytt sätt öppnar\r\nupp intresset och möjligheten att delta i debatten och kunskapsinhämtandet\r\ni aktuella frågor. Med tanke på detta anser vi att huvudregeln för\r\nriksdagens arbetsordning skall ändras till att utskottens och EU-nämndens\r\nmöten skall vara öppna men att utskott och EU-nämnd, om särskilda skäl\r\nföreligger, kan besluta om att hålla stängda möten. I Europaparlamentet\r\när i princip alla möten öppna, inklusive utrikesutskottets möten. En\r\nordning med öppna utskottssammanträden är ett sätt att öka intresset\r\nför riksdagen. Riksdagen bör därför med bifall till motion 2004/05:K382\r\nsom vilande anta i bilaga 2 intaget förslag till lag om ändring i\r\nriksdagsordningen.\r\n\r\n4.      Inkomstgarantin, punkt 11 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om inkomstgarantin. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:K237 yrkande 4 och bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:K241, 2004/05:K348 och 2004/05:K427.\r\nStällningstagande\r\nDet behövs reformer som gör riksdagsledamöternas inkomstgarantisystem\r\nmer likt de trygghetssystem som de allra flesta svenskar har att förlita\r\nsig på. Kritiken har fokuserats kring det faktum att vissa riksdagsledamöter\r\nkunnat uppbära inkomstgaranti fram till pensionen och på det sättet\r\nvara försörjda av det allmänna under hela resten av livet efter uttåget\r\nfrån riksdagen. Ett lämpligt nytt system vore att en inkomstgaranti med\r\nlämpliga avtrappningsregler utbetalades automatiskt under två år efter\r\nutträdet ur riksdagen och därefter enbart utifrån en behovsprövning av\r\nriksdagsförvaltningen. Detta system borde gälla oavsett hur länge man\r\nhar suttit i riksdagen och vilken ålder man har. Detta för att inte\r\nsystemet skall uppmuntra att man sitter i riksdagen länge eller att man\r\nhar en viss ålder när man innehar sitt riksdagsuppdrag. Regler för vilka\r\nsom då skulle kunna få fortsatt inkomstgaranti borde utarbetas gemensamt\r\nmellan partierna. Detta bör med bifall till motionerna 2004/05:K237\r\nyrkande 4 (mp) och med delvis bifall till motionerna 2004/05:K241 (s),\r\n2004/05:K348 (s) och 2004/05: K427 (fp) ges riksdagsstyrelsen till\r\nkänna.\r\n\r\n5.      Arvodet, punkt 13 (v)\r\nav Mats Einarsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om arvodet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:K372 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motion 2004/05:K371\r\nyrkande 1 och avslår motion 2004/05:K237 yrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nDet gällande systemet för fastställande av riksdagsarvodet bör förändras\r\ntill förmån för ett system där nivån på arvodet fastställs genom att\r\ndet knyts som en fastställd procentsats i förhållande till prisbasbeloppet.\r\nNivån på arvodet bör knytas till 100 % av ett prisbasbelopp.\r\nDet nuvarande systemet har den uppenbara fördelen att riksdagsledamöterna\r\ninte fastställer sitt eget arvode, men den stora nackdelen med dagens\r\nsystem är att arvodesnivån i princip är opåverkbar. Sedan 1998 har\r\narvodet höjts med omkring 15 000 kr eller, annorlunda uttryckt, med 50\r\n% på fem år. Ett sätt att begränsa riksdagsarvodets utveckling till\r\nännu högre höjder är att göra som i många kommuner och landsting, dvs.\r\nknyta arvodet till en fastställd procentsats av prisbasbeloppet. Det\r\nskulle ha den uppenbara fördelen att arvodet inte skulle vara föremål\r\nför ständig diskussion och nya årliga beslut.\r\nDet finns argument för att arvodet skall vara förhållandevis högt. Det\r\nminskar risken för att ett stort flertal möjliga ledamöter från olika\r\npartier avstår från att kandidera på grund av att det skulle innebära\r\nen inkomstminskning. Såsom lagstiftare i Sveriges högsta beslutande\r\npolitiska organ skall ledamöterna vara \"omutbara\", dvs. inte kunna\r\npåverkas ekonomiskt för att fatta beslut i en viss riktning. Det är den\r\negna övertygelsen och partiets politik som skall avgöra den enskilda\r\nledamotens olika ställningstaganden. I internationell jämförelse är de\r\nsvenska riksdagsledamöterna inte heller speciellt högt arvoderade.\r\nMen det handlar också om trovärdighet. Riksdagsledamöterna skall vara\r\nrepresentativa för sitt parti och dess ståndpunkter och inte minst\r\nrepresentativa för folket. Jämfört med de flesta inom väljarkåren har\r\nriksdagsledamöterna höga månatliga ersättningar, vilket riskerar att\r\nskapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och det folk\r\nde representerar. Den som går från ett låglöneyrke in i riksdagen kan\r\nfå stora problem att anpassa sig tillbaka till den vanliga tillvaron\r\nnär riksdagsperioden är över. Arvodet är för högt satt för att underlätta\r\nett gott förtroende mellan folk och folkvalda. Nivån på arvodet bör\r\ndärför knytas till 100 % av ett prisbasbelopp (39 400 kr för år 2005).\r\nDetta bör riksdagen med bifall till motion 2004/05:K372 yrkandena 1\r\noch 2 (v), med delvis bifall till motion 2004/05:K371 yrkande 1 (v) och\r\nmed avslag på motion 2004/05:K237 yrkandena 2 och 3 (mp) som sin mening\r\nge riksdagsstyrelsen till känna.\r\n\r\n\r\n6.      Arvodet, punkt 13 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om arvodet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:K237 yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2004/05:K371\r\nyrkande 1 och 2004/05:K372 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nArvodena för riksdagens ledamöter har kraftigt höjts sedan mitten av\r\n1990-talet. Detta ter sig dessutom extra bestickande i och med att\r\nriksdagens ledamöter 1998 beviljade sig själva en mycket stor höjning.\r\nDet framstår naturligt som provocerande att en folkvald församling uppbär\r\nhöga arvoden eftersom det inte kan bortses ifrån att arvodena som sådana,\r\ni enskilda fall, kan komma att bli en grund för det politiska engagemanget.\r\nDet är självklart att risken är stor att man med höga arvoden i riksdagen\r\nlockas att sitta allt längre och att man jämför sig alltmer med en mindre\r\ngrupp högavlönade i samhället i stället för med låg- och medelinkomsttagare\r\n(som utgör den stora majoriteten av svenska folket).\r\nEn jämförelse med en genomsnittlig medborgare ger för handen att\r\nriksdagsarvodet är på tok för högt och en fullständigt självklar grund för\r\npolitikerförakt. Det finns de som hävdar att det behövs ett högt\r\nledamotsarvode i riksdagen för att man skall locka kompetenta personer\r\ntill politiken. Sådana uttalanden andas hån mot dem som gett sig in i\r\npolitiken på grund av ett genuint engagemang och inte på grund av\r\nprivatekonomiska skäl. Arvodet har mer än fördubblats på tolv år.\r\nDet man vinner på det nuvarande systemet med en särskild arvodesnämnd\r\när att man själv, som enskild riksdagsledamot, slipper försvara\r\narvodeshöjningar. Jag anser att det vore bättre om ledamöterna själva öppet\r\noch formellt tog ansvar för arvodesnivåerna. Vid arvodeshöjningar får\r\nledamöterna ta - och bemöta - den kritik en sådan höjning kan tänkas\r\nmedföra. Om det nu är riktigt att riksdagsledamöterna skall ha höga\r\narvoden, bör ledamöterna rimligtvis kunna försvara det. Enligt min mening\r\nkan emellertid Riksdagens arvodesnämnd behållas. Dess uppgift skall\r\ndock vara att förbereda och ge förslag i arvoderingsfrågor. Arvodesnämndens\r\nmotiverade förslag lämnas sedan till riksdagen, som har att besluta i\r\nfrågan. Man kan tänka sig att arvodet skall beräknas utifrån en\r\nuppskattning av väljarkårens genomsnittsinkomst. Den oundvikliga konsekvensen\r\nav mitt resonemang är att ledamöternas arvoden omgående bör sänkas. En\r\nrimlig sänkning vore på 10 000 kr. Då ger man en fingervisning åt vilket\r\nhåll man anser att arvodena i dagsläget bör justeras. Detta bör med\r\nbifall till motion 2004/05:K237 yrkandena 2 och 3 (mp) och med avslag\r\npå motionerna 2004/05:K371 yrkande 1 (v) samt 2004/05:K372 yrkandena 1\r\noch 2 (v) ges riksdagsstyrelsen till känna.\r\n\r\n7.      Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen,\r\npunkt 14 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Henrik S Järrel (m), Helena\r\nBargholtz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Helena\r\nHöij (kd) och Åsa Torstensson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om stödet till riksdagsledamöternas och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotion 2004/05:K281.\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen bör föregå med gott exempel när det gäller regler för hur\r\nekonomiska medel får användas. Det råder i dag oklarheter om hur de\r\nbidrag som partierna erhåller för sitt arbete i riksdagen får användas.\r\nNyligen har beslutats om ökade resurser till partikanslierna för att\r\nöka stödet till riksdagsledamöterna. Riksdagen bör skapa tydliga regler\r\nför detta. Detta bör med delvis bifall till motion 2004/05:K281 (v) ges\r\nriksdagsstyrelsen till känna.\r\n\r\n8.      Lobbning, punkt 16 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om lobbning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:K346.\r\nStällningstagande\r\nDet blir allt vanligare med professionella lobbare, dvs. konsulter som\r\nhjälper sina uppdragsgivare att påverka politiska beslut. Såväl\r\nEuropaparlamentet som USA:s kongress har tydliga krav på öppenhet och\r\nregistrering av lobbyister. Också Tyskland och Litauen har regler för\r\nlobbning, samt delvis Danmark och Luxemburg. I Sverige saknas lagreglering\r\nav verksamheten, och de professionella lobbarna, som är organiserade i\r\nPR-branschföreningen Precis, tillämpar en självreglering som är otydligt\r\nutformad.\r\nLobbning ger riksdagen tillgång till fler vinklingar på problemen och\r\ndärmed ett bättre beslutsunderlag. Samtidigt är det ett demokratiskt\r\nproblem när principen för politiskt beslutsfattande inte bara är den\r\nrepresentativa demokratins \"en person, en röst\" - utan också lobbningens\r\n\"pengar köper politiskt inflytande\". Dessutom bedrivs lobbning alltför\r\nofta i hemlighet, med dold avsändare. Branschföreningen vill bl.a. att\r\ndet skall vara fritt fram att fungera som rådgivare till företag och\r\norganisationer som vill påverka politiska beslut i hemlighet. Bara ett\r\nfåtal av lobbarna redovisar öppet vilka uppdragsgivare som står bakom\r\nde lobbningskampanjer de driver.\r\nDet måste bli tydligare vem som är avsändare av olika lobbningsbudskap,\r\noch professionella lobbare måste också kunna ställas till svars för\r\nsin verksamhet.\r\nRegeringen bör därför snarast ta initiativ till en statlig utredning\r\nmed direktiven att lämna konkreta förslag för att tvinga fram en ökad\r\nöppenhet och mer jämlika förutsättningar vid lobbning. Detta bör med\r\nbifall till motion 2004/05:K346 (mp) ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Budgetprocessen, punkt 5 (v)\r\nMats Einarsson (v) anför:\r\nDen av riksdagen beslutade utvärderingen av budgetprocessen bör som\r\nutskottet framhåller i detta betänkande avvaktas innan beslut om\r\nförändringar fattas. Vänsterpartiet menar att denna utvärdering bör innefatta\r\nen bedömning av förutsättningarna för att kunna göra långsiktiga och\r\nkorrekta utgiftsprognoser, utgiftstakens konsekvenser för möjligheten\r\natt föra en aktiv konjunkturpolitik liksom införande av ett inkomstgolv.\r\nAndra frågor som bör ingå i utvärderingen är utformningen av sparmålet\r\nsamt nivån och användningen av budgeteringsmarginalen.\r\n\r\n\r\n2.      Budgetprocessen, punkt 5 (fp)\r\nTobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp) anför:\r\nVi anser att den nu gällande budgetprocessen fyller sitt syfte. Vi delar\r\nmotionärens bedömning att det andra steget i processen har kommit att\r\nbli ganska betydelselöst. Vår slutsats är emellertid i stället att det\r\nandra steget bör förenklas. Den tid som därigenom frigörs bör användas\r\ntill angelägnare uppgifter, såsom granskning, utvärdering och uppföljning.\r\n\r\n3.      Ärendefördelningen, punkt 7 (m)\r\nGöran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius\r\n(m) anför:\r\nStarka skäl talar för att de fyra diskrimineringsombudsmännen bör\r\nsammanföras till en myndighet finansierad av ett gemensamt anslag.\r\nDiskrimineringskommittén som överväger denna fråga skall redovisa sitt\r\nuppdrag i år. Detta förslag bör avvaktas innan beslut fattas.\r\n\r\n4.      Ärendefördelningen, punkt 7 (fp)\r\nTobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp) anför:\r\nVi delar de uppfattningar som har kommit till uttryck i de avvikande\r\nmeningarna i socialförsäkringsutskottets yttrande. Eftersom frågan om\r\nutskottsindelning och ärendefördelning övervägs inom Riksdagskommittén\r\navstår vi emellertid från att reservera oss.\r\n\r\n5.      Hanteringen av EU-frågor, punkt 8 (fp)\r\nTobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp) anför:\r\nFolkpartiet har under lång tid krävt att fackutskotten ges en tydligare\r\nroll i granskningen av europeisk politik inom sitt område. Vi har också\r\nföreslagit att EU-nämndens sammanträden som grundregel skall vara öppna.\r\nDet är viktigt för att förankra Europatanken i svensk inrikespolitik\r\noch skulle höja kvaliteten i det parlamentariska arbetet i EU-nämnden\r\noch fackutskotten. Med hänsyn till att båda frågorna är föremål för\r\nberedning avstår vi nu från att reservera oss till förmån för motion\r\n2002/03:K12 yrkande 7.\r\n\r\n6.      Hanteringen av EU-frågor, punkt 8 (c)\r\nÅsa Torstensson (c) anför:\r\nCenterpartiet har krävt en tydlig förändring av riksdagens hantering av\r\nEU-frågorna. För att göra EU-frågorna till vad de är, en naturlig del\r\nav riksdagens arbete, måste frågorna hanteras i fackutskotten. Centerpartiet\r\nhar föreslagit att EU-nämnden skall läggas ned för att tydligt återföra\r\nfrågorna dit de hör hemma - i utskott och kammare. Den rapport som\r\nlämnades från referensgruppen för EU-frågor har skissat på vägar att\r\nstärka utskottens roll. Ännu har inga förslag lagts fram för riksdagen\r\nmed anledning av rapporten, men Centerpartiet förutsätter att så kommer\r\natt ske i närtid, och jag avstår därför från att nu reservera mig.\r\n\r\n7.      Hanteringen av EU-frågor, punkt 8 (mp)\r\nGustav Fridolin (mp) anför:\r\nMiljöpartiet har under lång tid krävt att fackutskotten ges en tydligare\r\nroll i behandlingen av EU-frågor. Det är viktigt för att höja kvaliteten\r\npå riksdagens EU-arbete. Med hänsyn till att frågan är föremål för\r\nberedning avstår vi nu från att reservera oss.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Fi216 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att riksdagen vid upphandlingar ställer krav på att\r\nprodukterna är rättvisemärkta.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att riksdagen vid upphandlingar skall välja miljömärkta\r\nprodukter.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att riksdagen vid upphandlingar skall ställa krav på\r\natt skogs- och träbaserade produkter kommer från skog som är FSC-certifierad.\r\n\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n16.     Riksdagen beslutar att förflytta migrationspolitiken från\r\nsocialförsäkringsutskottet till arbetsmarknadsutskottet.\r\nMotion med anledning av skr. 2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s\r\nframtid\r\n2003/04:K12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändrade och öppnare arbetsformer i den svenska\r\nriksdagen med anledning av de nationella parlamentens vidgade roll enligt\r\nkonventsförslaget.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K214 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen beslutar om regler som ger möjlighet att ge riksdagsledamöter\r\nkortare tjänstledighet för att de skall kunna \"jobba på sina ordinarie\r\njobb\".\r\n2004/05:K224 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ta bort riksdagsledamöternas särskilda\r\nkostnadsersättning.\r\n\r\n2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n2.      Riksdagen beslutar ändra lagen (1993:1426) med instruktion för\r\nRiksdagens arvodesnämnd och lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för\r\nriksdagens ledamöter på ett sådant sätt att riksdagen fattar beslut om\r\nriksdagsledamöternas arvoden efter förslag från arvodesnämnden.\r\n3.      Riksdagen beslutar, vid bifall till yrkande 2, att ledamöternas\r\narvoden skall sänkas med 10 000 kr per månad.\r\n4.      Riksdagen beslutar om ett reformerat inkomstgarantisystem för riksdagens\r\nledamöter i enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n2004/05:K238 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att föra över frågor rörande asylpolitik till\r\nutrikesutskottet från socialförsäkringsutskottet.\r\n2.      Riksdagen beslutar att föra över frågor om integrationspolitik till\r\narbetsmarknadsutskottet från socialförsäkringsutskottet.\r\n2004/05:K241 av Hillevi Larsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att politiker som döms för så grova brott att de avsätts\r\nfrån sitt uppdrag därmed automatiskt förlorar sin pensionsrätt från\r\nriksdagen.\r\n2004/05:K242 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om riksdagens hemsida.\r\n2004/05:K270 av Per Rosengren (v):\r\nRiksdagen beslutar att slopa uppropet i samband med riksmötets öppnande\r\nvid de tillfällen då det inte finns en nyvald riksdag.\r\n2004/05:K276 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen beslutar om sådan lagändring att riksdagsledamöter kan dela\r\nförtroendeuppdraget på två personer i enlighet med vad som i motionen\r\nanförs.\r\n2004/05:K281 av Per Rosengren (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa regler för hur ekonomiska medel till partierna skall\r\nanvändas.\r\n2004/05:K304 av Hillevi Larsson (s):\r\nRiksdagen begär att riksdagsstyrelsen beslutar om sådan ändring som\r\ninnebär att det införs lunch- och middagsuppehåll för kammaren.\r\n2004/05:K331 av Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad i motionen anförs om\r\nbehovet av en utvärdering av den nya budgetprocessen.\r\n2004/05:K346 av Lars Ångström (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsätta en utredning för en ökad öppenhet vid lobbying\r\noch mer jämlika förutsättningar att lobba.\r\n2004/05:K348 av Lars Wegendal (s):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ersättningar till riksdagsledamöter som förlorat sitt\r\nförtroendeuppdrag genom domstolsbeslut.\r\n2004/05:K350 av Ulla Hoffmann (v):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad i motionen anförs om\r\nett program för riksdagens öppnande utan religiösa inslag.\r\n2004/05:K371 av Peter Pedersen m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att uppdra till riksdagsstyrelsen att lägga fram\r\nförslag till riksdagen som innebär att systemet med arvodesnämnd för\r\natt fastställa ledamöternas arvoden slopas, och att styrelsen i stället\r\növerväger införandet av ett system där nivån på arvodet fastställs genom\r\natt det knyts som en fastställd procentsats i förhållande till\r\nprisbasbeloppet, ett allmänt löneindex eller liknande.\r\n2.      Riksdagen beslutar att överväga att ta bort och inordna\r\nkostnadsersättningen\r\ni riksdagsarvodet.\r\n2004/05:K372 av Kalle Larsson m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ändra det gällande systemet för fastställande av\r\nriksdagsarvodet till förmån för ett system där nivån på arvodet fastställs\r\ngenom att det knyts som en fastställd procentsats i förhållande till\r\nprisbasbeloppet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att nivån på arvodet bör knytas till 100 % av ett\r\nprisbasbelopp.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kostnadsersättningen bör räknas in i riksdagsarvodet.\r\n\r\n2004/05:K382 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (båda mp):\r\nRiksdagen beslutar om ändring av riksdagsordningen i den del som gäller\r\nmöten med utskott och EU-nämnden i enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n\r\n2004/05:K388 av Britta Lejon och Lars Lilja (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utveckling av formerna för riksdagens debatter.\r\n2004/05:K408 av Anne-Marie Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som\r\nanförs i motionen om en utredning med syfte att utforma regler för hur\r\nen begränsning av den enskilda motionsrätten kan gestalta sig samt hur\r\nvoteringsreglerna kan utformas i syfte att minska antalet voteringar\r\nför att öka effektiviteten i riksdagens arbete.\r\n2004/05:K411 av Kenneth G Forslund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att förändra och förnya formerna för\r\nmotionsrätten och motionshanteringen i riksdagen.\r\n2004/05:K414 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen begär att riksdagsstyrelsen efter en utvärdering återkommer\r\ntill riksdagen med förslag på lösningar för att åstadkomma en mer\r\nrelevant process för riksdagens andra steg i budgetbehandlingen.\r\n2004/05:K426 av Elisebeht Markström (s):\r\nRiksdagen begär att riksdagsstyrelsen låter utreda riksdagsordningens\r\nregler om jäv.\r\n2004/05:K427 av Allan Widman och Christer Nylander (båda fp):\r\nRiksdagen begär att riksdagsstyrelsen återkommer med förslag till hur\r\ninkomstgarantin för riksdagsledamöter kan avskaffas.\r\n2004/05:K444 av Gudrun Schyman m.fl. ( v):\r\n\r\n6.      Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen återkommer med förslag till\r\nändring i riksdagsordningen för inrättande av ett jämställdhetsutskott\r\ni riksdagen.\r\n2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n9.      Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen antar som målsättning att\r\nupphandla i första hand rättvisemärkta varor till förvaltning, matsalar\r\noch cafeterior i riksdagen.\r\n2004/05:U317 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar om ändring i riksdagsordningen för att tydliggöra\r\nvilket utskott i riksdagen som har det övergripande ansvaret för frågor\r\nom Sveriges politik i Världsbanken och IMF och på vilket sätt relaterade\r\nfrågor som tas upp i EU-nämnden, utrikes- och finansutskottet skall\r\nhanteras mellan utskotten i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/ 05:Sf366 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering överförs till\r\nutgiftsområde 14.\r\n2004/05:So600 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad som anförs i motionen\r\nom att tillsätta ett familjeutskott.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nReservanternas lagförslag\r\nFörslag till lag om ändring i riksdagsordningenHärigenom föreskrivs att\r\n4 kap. 13 riksdagsordningen skall ha följande lydelse.\r\n4 kap.\r\n13 §\r\nEtt utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Utskottet får dock\r\nbesluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av\r\nupplysningar helt eller delvis skall vara offentligt.   Ett utskott skall\r\nsammanträda inom öppna dörrar. Om det finns särskilda skäl får utskottet\r\ndock besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall vara slutet.\r\nEtt\r\nutskott får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant eller\r\nen tjänsteman i utskottet är närvarande vid ett slutet sammanträde, om\r\ndet finns särskilda skäl.\r\nVid en offentlig del av ett utskottssammanträde är företrädare för en\r\nstatlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess\r\ngäller hos myndigheten.\r\n\r\n_________________\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007.\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtrikesutskottets yttrande 2004/05:UU2y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande 2004/05:SfU2y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU2y\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Riksmötets öppnande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K270 och 2004/05:K350.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Riksdagsdebatter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K388.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Måltidsuppehåll i kammararbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K304.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Voteringarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K408.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Budgetprocessen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K331 och 2004/05:K414.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "EB6E0B9B-3250-4AB0-96D8-72F8D90C023F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "2",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "234",
                    "40",
                    "0",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EB6E0B9B-3250-4AB0-96D8-72F8D90C023F",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Allmänna motionstiden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K411.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ärendefördelningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf396 yrkande 16, 2004/05:K238 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K444 yrkande 6, 2004/05:U317 yrkande 1, 2004/05:Sf366 yrkande 5 och 2004/05:So600 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Hanteringen av EU-frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K12 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Öppna sammanträden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K382.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Jäv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K426.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Inkomstgarantin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K237 yrkande 4, 2004/05:K241, 2004/05:K348 och 2004/05:K427.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Kostnadsersättningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K224, 2004/05:K371 yrkande 2 och 2004/05:K372 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Arvodet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K237 yrkandena 2 och 3, 2004/05:K371 yrkande 1 och 2004/05:K372 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "31B5E779-54E8-4DD9-9803-A605BBC29791",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "18",
                    "3",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "12",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "19",
                    "15",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/31B5E779-54E8-4DD9-9803-A605BBC29791",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K281.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Delat uppdrag som riksdagsledamot, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K214 och 2004/05:K276.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Lobbning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K346.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Riksdagens webbplats",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K242.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Rättvisemärkta varor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi216 yrkandena 3-5 och 2004/05:U280 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Riksmötets öppnande",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Budgetprocessen",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Öppna sammanträden",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Inkomstgarantin",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Arvodet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Arvodet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Lobbning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-07 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 00:50:32"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Det behövs tydligare regler för hur det ekonomiska stödet till partierna i riksdagen får användas. Det anser riksdagen och vill att riksdagsstyrelsen lägger fram ett förslag om sådana regler. Riksdagen har nyligen beslutat om ett utökat stöd till riksdagsledamöterna. Till grund för beslutet låg en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. ",
          "dok_id": "GS01KU29",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:01:03"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Tydligare regler för stödet till partierna i riksdagen (KU29)",
          "dok_id": "GS01KU29",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:01:03"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 7 under punkt 14 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 00:50:32"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU29",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Det behövs tydligare regler för hur det ekonomiska stödet till partierna i riksdagen får användas. Det anser de borgerliga partierna och Miljöpartiet i konstitutionsutskottet och föreslår i en reservation att riksdagsstyrelsen lägger fram ett förslag om sådana regler. Under onsdagens debatt i kammaren fick reservationen även stöd av Socialdemokraterna. Riksdagen har nyligen beslutat om ett utökat stöd till riksdagsledamöterna. De borgerliga partierna och Miljöpartiet tycker att det är viktigt att det finns tydliga regler för hur stödet får användas. Reservationen har lämnats in i samband med att KU behandlat motioner om riksdagens arbetsformer och ledamöternas villkor.</p>",
          "dok_id": "GS01KU29",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:01:03"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Tydligare regler för stödet till partierna i riksdagen (KU29)",
          "dok_id": "GS01KU29",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:01:03"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU29",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_29.pdf",
          "filstorlek": "4374232",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Riksdagens arbetsformer",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4CC8A59C-0D52-4174-806D-9B8C73BBAC8C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi216 Miljö- och rättviseperspektiv på den offentliga upphandlingen",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi216",
          "ref_dok_titel": "Miljö- och rättviseperspektiv på den offentliga upphandlingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K12 med anledning av skr. 2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s framtid",
          "ref_dok_id": "GR02K12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf396 Migrations- och integrationspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Sf396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf396",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K214 Uppdrag vid sidan av riksdagsuppdraget",
          "ref_dok_id": "GS02K214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K214",
          "ref_dok_titel": "Uppdrag vid sidan av riksdagsuppdraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K224 Riksdagsledamöternas särskilda kostnadsersättning",
          "ref_dok_id": "GS02K224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K224",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsledamöternas särskilda kostnadsersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K237 Riksdagens ledamöter och statsråden",
          "ref_dok_id": "GS02K237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K237",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens ledamöter och statsråden",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K238 Flyttning av asyl- och integrationsfrågor från socialförsäkringsutskottet",
          "ref_dok_id": "GS02K238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K238",
          "ref_dok_titel": "Flyttning av asyl- och integrationsfrågor från socialförsäkringsutskottet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K241 Pensionsrätt för riksdagsledamöter",
          "ref_dok_id": "GS02K241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K241",
          "ref_dok_titel": "Pensionsrätt för riksdagsledamöter",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K242 Riksdagens hemsida",
          "ref_dok_id": "GS02K242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K242",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens hemsida",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K270 Uppropet vid riksmötets öppnande",
          "ref_dok_id": "GS02K270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K270",
          "ref_dok_titel": "Uppropet vid riksmötets öppnande",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Rosengren (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K276 Uppdelning av förtroendeuppdraget som riksdagsledamot",
          "ref_dok_id": "GS02K276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K276",
          "ref_dok_titel": "Uppdelning av förtroendeuppdraget som riksdagsledamot",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K281 Bidrag för partierna",
          "ref_dok_id": "GS02K281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K281",
          "ref_dok_titel": "Bidrag för partierna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Rosengren (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K304 Måltidsuppehåll i riksdagen",
          "ref_dok_id": "GS02K304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K304",
          "ref_dok_titel": "Måltidsuppehåll i riksdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K331 Utvärdering av den nya budgetprocessen",
          "ref_dok_id": "GS02K331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K331",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av den nya budgetprocessen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K346 Lobbying med ökad öppenhet",
          "ref_dok_id": "GS02K346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K346",
          "ref_dok_titel": "Lobbying med ökad öppenhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K348 Dömda riksdagsledamöters ersättningar",
          "ref_dok_id": "GS02K348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K348",
          "ref_dok_titel": "Dömda riksdagsledamöters ersättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K350 Riksdagens öppnande och religionsfriheten",
          "ref_dok_id": "GS02K350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K350",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens öppnande och religionsfriheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K371 Riksdagsarvodet",
          "ref_dok_id": "GS02K371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K371",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsarvodet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K372 Nytt system för fastställande av riksdagsarvodet",
          "ref_dok_id": "GS02K372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K372",
          "ref_dok_titel": "Nytt system för fastställande av riksdagsarvodet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kalle Larsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K382 Öppna möten med utskott och EU-nämnd",
          "ref_dok_id": "GS02K382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K382",
          "ref_dok_titel": "Öppna möten med utskott och EU-nämnd",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K388 Riksdagens roll i den aktuella politiska debatten",
          "ref_dok_id": "GS02K388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K388",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens roll i den aktuella politiska debatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Britta Lejon och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K408 Riksdagens arbetsformer",
          "ref_dok_id": "GS02K408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K408",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens arbetsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K411 Motionsrätten och motionshanteringen i riksdagen",
          "ref_dok_id": "GS02K411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K411",
          "ref_dok_titel": "Motionsrätten och motionshanteringen i riksdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K414 Budgetprocessens andra steg",
          "ref_dok_id": "GS02K414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K414",
          "ref_dok_titel": "Budgetprocessens andra steg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K426 Jävsförhållande för riksdagsledamot",
          "ref_dok_id": "GS02K426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K426",
          "ref_dok_titel": "Jävsförhållande för riksdagsledamot",
          "ref_dok_subtitel": "av Elisebeht Markström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K427 Riksdagsledamöters inkomstgaranti",
          "ref_dok_id": "GS02K427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K427",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsledamöters inkomstgaranti",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman och Christer Nylander (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K444 Organisering av jämställdhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02K444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K444",
          "ref_dok_titel": "Organisering av jämställdhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf366 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar",
          "ref_dok_id": "GS02Sf366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf366",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So600 Stöd till familjen",
          "ref_dok_id": "GS02So600",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So600",
          "ref_dok_titel": "Stöd till familjen",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U280 Bindande uppföranderegler för företag",
          "ref_dok_id": "GS02U280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U280",
          "ref_dok_titel": "Bindande uppföranderegler för företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U317 Sveriges politik i Världsbanken och IMF",
          "ref_dok_id": "GS02U317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U317",
          "ref_dok_titel": "Sveriges politik i Världsbanken och IMF",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-17",
          "ref_dok_id": "GS0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2005-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-16",
          "ref_dok_id": "GS0991",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "91",
          "ref_dok_titel": "2005-03-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:177",
          "ref_dok_id": "GS0K177",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "177",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:177",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}