{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285706",
      "dok_id": "GS01KU27",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU27",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU27",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "27",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:52",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:56",
      "titel": "Fri- och rättighetsskyddsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU27/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU27",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU27",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU27",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU27</div><h1>Fri- och rättighetsskyddsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 20 motionsyrkanden i fri- och rättighetsfrågor\r\nfrån den allmänna motionstiden 2004. Frågorna gäller i huvudsak åtgärder\r\nmot diskriminering, skyddet för HBT-personer och fotografering i smyg.\r\nUtskottet avstyrker samtliga yrkanden. I betänkandet finns 7 reservationer.\r\n\r\nI ett särskilt betänkande - bet. 2003/04:KU17 - behandlas 24 motionsyrkanden\r\npå området i förenklad ordning eftersom de rör förslag som avstyrkts\r\ntidigare under mandatperioden efter ingående behandling.\r\n1 Riksdagen 2004/05. 4 saml. KU27\r\nRättelse: S. 3 rad 8 nerifrån, s. 12 rad 10, s. 24 rad 1-2 Tillkommit:\r\nmp. S. 19 rad 4-5 Utgår: Utskottet - - - innebär.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Förstärkta fri- och rättigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K418.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n2.      Rättsligt bindande skydd mot diskriminering\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K415.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3.      Åtgärder mot diskriminering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K373 och 2004/05:Sf288 yrkande 12.\r\n\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n4.      Kampanj mot rasism\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju332 yrkande 5.\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n5.      Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K272 yrkande 1, 2004/05:K336 yrkande\r\n1, 2004/05:L295 yrkande 12 och 2004/05:U257 yrkande 6.\r\nReservation 5 (fp, v, mp)\r\n\r\n6.      Jämställdhetsdepartement och diskrimineringsminister\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K444 yrkande 1 och 2004/05:Sf365\r\nyrkande 37.\r\n\r\n7.      HBT-förordning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U257 yrkande 9.\r\nReservation 6 (v, mp)\r\n\r\n8.      HBT-politikens allmänna inriktning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So604 yrkande 1.\r\nReservation 7 (fp, c)\r\n\r\n9.      Fotografering i smyg\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K314 yrkandena 1-4.\r\n\r\n10.     Bidrag till politiska partier och valkandidater\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K334 yrkandena 4-6.\r\n\r\nStockholm den 1 mars 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),\r\nPär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Helena\r\nBargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik\r\nAurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Karin Åström\r\n(s), Carl-Erik Skårman (m), Luciano Astudillo (s) och Yoomi Renström\r\n(s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlas 20 motionsyrkanden i fri- och rättighetsfrågor.\r\nI ett särskilt betänkande, Fri- och rättighetsskyddsfrågor - förenklad\r\nordning (bet. 2004/05:KU17), behandlas ett tjugotal motionsyrkanden som\r\nmotsvarar yrkanden som tidigare under mandatperioden avstyrkts efter\r\ningående behandling (bet. 2002/03:KU26 och bet. 2003/04:KU12).</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFörstärkta fri- och rättigheter och åtgärder mot diskriminering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden två\r\nmotionsyrkanden (kd) om förstärkning av skyddet för mänskliga rättigheter.\r\nEn motion (fp), som bl.a. vänder sig mot kvotering och en motion (m)\r\nom individualisering av reglerna om diskrimineringsförbud avstyrks med\r\nhänvisning till arbetet i Diskrimineringskommittén. En motion (mp) om\r\nen bred samhällskampanj mot rasism avstyrks med hänvisning till de\r\ninsatser som görs på området.\r\nJämför reservationerna 1 (kd), 2 (kd), 3 (fp) och 4 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K415 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande till regeringen om att frågan om rättsligt bindande\r\nskyddsregler mot diskriminering bör tas upp i en sådan totalöversyn av\r\nregeringsformen som nu genomförs enligt regeringsdirektiv. Samma motionärer\r\nbegär i motion 2004/05:K418 tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen\r\nrörande förstärkta mänskliga fri- och rättigheter. Det är enligt motionen\r\nviktigt att sortera ut rättspositivismen ur det rättsliga perspektivet\r\ni arbetet med att förstärka de mänskliga fri- och rättigheterna. En\r\nvidgning behövs och frågor som bör bearbetas ytterligare är vidden av\r\nskyddet för den mänskliga integriteten, föräldrarätten, den negativa\r\nföreningsfriheten och äganderätten. En total översyn av andra kapitlet\r\nregeringsformen behövs. Området för rättighetsskydd bör utökas till att\r\nomfatta även förhållanden mellan enskilda.\r\nI motion 2004/05:Sf288 (yrkande 12) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande till regeringen om behovet av att skärpa kampen\r\nmot diskrimineringen och avvisa kvoteringstänkandet. All diskriminering\r\nmåste bekämpas på ett kraftfullt sätt. Utöver en ny ordning som ersätter\r\ndagens splittrade, ineffektiva och inskränkta lagstiftning behövs också\r\natt påföljden av diskrimineringen skärps betydligt, inte minst i form\r\nav substantiella skadestånd. Samtidigt är motionärerna motståndare till\r\natt använda diskrimineringen (s.k. positiv särbehandling) för att bekämpa\r\ndiskriminering. Kvoter och gruppreferenser bör undvikas. Varje individ\r\nbör bedömas som individ, på grund av sina färdigheter och talanger, och\r\ninte för att man tillhör en grupp eller har en viss hudfärg, religion\r\neller ursprung. Alla idéer om kvotering eller s.k. positiv särbehandling\r\nbygger på ett kollektivt diskrimineringstänkande, som i sig är lika\r\nförkastligt som den diskriminering det säger sig vilja rätta till.\r\nUlrika Karlsson (m) begär i motion 2004/05:K373 en översyn av reglerna\r\nom hets mot folkgrupp och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.\r\nEnligt motionären bör lagregler inte specificera en viss specifikt\r\nsammansatt grupp av vuxna människor utan omfatta ett samhälles alla\r\nunika individer. Perspektivet måste vara att alla människor i ett\r\nsamhälle skall skyddas efter samma förutsättningar och på lika villkor.\r\nDet behövs en översyn av reglerna om hets mot folkgrupp och förbudet\r\nmot diskriminering för att åstadkomma en individualisering.\r\nGustav Fridolin (mp) begär i motion 2004/05:Ju332 yrkande 5 en bred\r\nsamhällskampanj mot rasism. När osäkerheten bland unga växer finns det\r\nde, ideologiskt övertygade högerextremister, som söker exploatera detta\r\noch inte drar sig för att kasta in unga människor i konflikter, hat och\r\ndestruktiva beteenden. Samhället måste på olika sätt möta rasismen när\r\nden visar upp sitt fula tryne. En bred samhällskampanj som startar\r\ndiskussioner på alla arbetsplatser, skolor och universitet skulle vara\r\nen bra satsning. Det behövs en kraftsamling där alla demokratins vänner,\r\nhela det öppna samhället, samlas till motvärn.\r\nUtredningar\r\nDiskrimineringskommittén (N 2002:6) har i uppdrag att bl.a. överväga en\r\ngemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder och samhällsområden (dir. 2002:11). Kommittén\r\nskall bl.a. överväga om ett skydd mot diskriminering av alla s.k.\r\ntranspersoner bör införas och om regler om aktiva åtgärder bör införas i\r\narbetslivet för andra diskrimineringsgrunder än kön och etnisk tillhörighet\r\nsamt om regler om positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet\r\nbör införas i arbetslivet. Kommittén skall också överväga om det, mot\r\nbakgrund av vad kommittén i övrigt kommer fram till, finns skäl att\r\nersätta straffbestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 §\r\nbrottsbalken med någon annan typ av reglering. Kommittén skall behandla\r\ntermen sexuell läggning i lagstiftningen och överväga om detta begrepp\r\nbör ersätta termerna homosexualitet och homosexuell läggning i författningar\r\ndär detta kan bli aktuellt.\r\nKommittén har i maj 2004 redovisat vissa delar av uppdraget i delbetänkandet\r\nEtt utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55).\r\nRegeringen gav (dir. 2005:8) i januari 2005 Diskrimineringskommittén i\r\nuppdrag att utöver vad som omfattas av redan beslutade direktiv lämna\r\nförslag till bestämmelser om planer för att främja lika rättigheter och\r\nmöjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning\r\ni arbetslivet samt överväga om liknande bestämmelser bör införas också\r\nför andra diskrimineringsgrunder. Kommittén skall vidare, i sina\r\növerväganden när det gäller tillgänglighetsfrågan, beakta förslagen i och\r\nremissvaren över betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever\r\n(SOU 2004:50) i de delar som rör diskriminering av personer med\r\nfunktionshinder på grund av bristande tillgänglighet och användbarhet av\r\nlokaler i skolan samt överväga om ett skydd mot diskriminering även bör\r\nomfatta situationer där privatpersoner vänder sig till allmänheten vid\r\ntillhandahållande av varor, tjänster och bostäder. Men hänsyn bl.a.\r\ntill de omfattande uppgifter som kommittén har skall kommittén slutligt\r\nredovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2006 i stället för den 1\r\njuli 2005.\r\nEn särskild utredare, Utredningen om makt, integration och strukturell\r\ndiskriminering (Ju 2004:04), skall identifiera strukturell diskriminering\r\npå grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Utredaren skall vidare,\r\ni den mån sådan diskriminering kan påvisas, identifiera och analysera\r\nmekanismerna bakom den och dess konsekvenser för makt och inflytande\r\nsamt allmänt dess konsekvenser i förhållande till de integrationspolitiska\r\nmålen. Slutligen skall utredaren föreslå åtgärder för att motverka\r\nstrukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet\r\noch för att öka möjligheterna till inflytande och makt för dem som främst\r\nriskerar att utsättas för sådan diskriminering. Utredaren skall\r\nslutredovisa uppdraget senast den 30 juni 2006 (dir. 2002:54).\r\nGrundlagsutredningen (Ju 2004:11) har i uppgift att göra en samlad\r\növersyn av regeringsformen. Kommitténs arbete skall framför allt\r\nkoncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen,\r\natt öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att\r\nhöja valdeltagandet. Kommittén skall vidare utreda frågorna om lagprövning\r\noch om det finns behov av en författningsdomstol. Kommittén ges vida\r\nramar för sitt arbete. Den bör i princip vara oförhindrad att ta upp\r\nalla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som\r\nkommittén har i uppdrag att se över. Kommittén har, som framgår ovan,\r\ni uppdrag att pröva frågorna om förstärkt lagprövning och om det finns\r\nbehov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl\r\natt föreslå förändringar i dessa avseenden är utredningen oförhindrad\r\natt också pröva om det finns behov av att i övrigt föreslå förändringar\r\nvad gäller skyddet för grundläggande fri- och rättigheter.\r\nKommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den 31 december 2008.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet avstyrkte hösten 2004 i betänkande 2003/04:KU12 två motioner\r\n(kd) snarlika de nu aktuella motionerna 2004/05:K415 och 2004/05:K418.\r\nI den ena av motionerna begärdes att frågan om ett tydligt\r\ndiskrimineringsskydd som är rättsligt bindande skulle tas upp i den då aviserade\r\növersynen av regeringsformen. I den andra begärdes att det skulle\r\ntillsättas en utredning med anledning av behovet av förstärkta fri- och\r\nrättigheter.\r\nUtskottet hänvisade till tidigare avstyrkanden och - när det gäller\r\ndiskrimineringsskyddet i regeringsformen - även till förberedelsearbetet\r\nför författningsöversynen.\r\nI socialförsäkringsutskottets betänkande 2004/05:SfU2 med anledning av\r\nbudgetpropositionen för år 2005 konstaterades att förstärkningen av\r\narbetet mot rasism och främlingsfientlighet fortsätter, liksom arbetet\r\nmed att motverka diskriminering. Bland annat kommer Integrationsverket\r\natt kunna bidra med medel till den ideella föreningen Centrum mot rasism\r\n(5,5 miljoner kronor) och ge stöd till verksamhet för personer som vill\r\nlämna rasistiska grupper (2,4 miljoner kronor). Vidare förstärks stödet\r\ntill lokal verksamhet mot diskriminering permanent med 2 miljoner kronor\r\nper år. Detta var enligt socialförsäkringsutskottet inte minst viktigt\r\neftersom regeringens analys i budgetpropositionen visade att skillnaderna\r\ni sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda personer bl.a. kan\r\nförklaras av den diskriminering som finns i det svenska samhället. Även\r\nden förstärkning av Diskrimineringsombudsmannens verksamhet som regeringen\r\nföreslagit var betydelsefull i sammanhanget. Socialförsäkringsutskottet\r\ndelade uppfattningen att det var angeläget med aktiva åtgärder mot\r\nfrämlingsfientlighet i bl.a. skolor och på arbetsplatser och att de\r\ndemokratiska partierna och folkrörelserna här har ett gemensamt uppdrag.\r\nSocialförsäkringsutskottet framhöll att de nu redovisade satsningarna,\r\nt.ex. på Centrum mot rasism, torde ligga helt i linje med detta. Centrum\r\nmot rasism är en ideell förening som ett antal frivilligorganisationer,\r\npå initiativ av regeringen och Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har\r\netablerat för att motverka rasism och andra former av intolerans.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att frångå tidigare ställningstaganden när det\r\ngäller frågan om förstärkta fri- och rättigheter och ett rättsligt\r\nbindande skydd mot diskriminering i regeringsformen. Motionerna 2004/05:K415\r\noch 2004/05: K418 avstyrks följaktligen.\r\nTvå utredningar arbetar med frågor om diskriminering. Enligt utskottets\r\nmening bör resultatet av arbetet i dessa utredningar inte föregripas.\r\nMotionerna 2004/05:Sf288 yrkande 12 (fp) och 2004/05:K373 (m) avstyrks.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet gör samma bedömning som socialförsäkringsutskottet\r\nom värdet av aktiva åtgärder mot främlingsfientlighet. Regeringens\r\ninsatser för att förstärka arbetet mot rasism och främlingsfientlighet\r\nfortsätter, bl.a. genom att medel tillförts Centrum för rasism. Mot\r\ndenna bakgrund är enligt utskottets mening ett tillkännagivande till\r\nregeringen om en bred samhällskampanj mot rasism inte påkallat. Motion\r\n2004/05:Ju332 yrkande 5 (mp) avstyrks.\r\nSkydd mot diskriminering på grund av könsidentitet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande flera\r\nmotionsyrkanden (fp, v, resp. v, fp, c, mp) om att begreppet könsidentitet\r\nskall införas 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen\r\nJämför reservation 5 (fp, v, mp).\r\nMotionerna\r\nLydelsen av 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen tas upp i fyra\r\nmotioner. Mats Einarsson m.fl. (v) begär i motion 2004/05:K272 yrkande\r\n1 att begreppet könsidentitet införs i uppräkningen av de diskrimineringsgrunder\r\nsom det allmänna skall motverka enligt 1 kap. 2 § fjärde stycket\r\nregeringsformen. Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion 2004/05:L295\r\nyrkande 12 ett tillkännagivande till regeringen i samma syfte, liksom\r\nLars Ohly m.fl. (v) i motion 2004/05:U257 yrkande 6 och Tasso Stafilidis\r\nm.fl. (v, fp, c, mp) i motion 2004/05:K336 yrkande 1.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet avstyrkte våren 2003 i betänkande 2002/03:KU26 (s. 44 f.) en\r\nrad motioner med samma innebörd som de nu aktuella. Utskottet hänvisade\r\ntill tidigare ställningstagande om att det i förarbetena till den då\r\nnyligen beslutade ändringen av 1 kap. 2 § regeringsformen framhållits\r\natt uppräkningen av otillåtna diskrimineringsgrunder endast är\r\nexemplifierande och inte uttömmande. Det åligger alltså det allmänna att\r\nmotverka diskriminering även på grund av andra - liknande - osakliga\r\nomständigheter som gäller den enskilde som person. Utskottet ansåg mot\r\ndenna bakgrund att det inte var nödvändigt med utvidgning av 1 kap. 2\r\n§ regeringsformen så att även diskriminering på grund av könsidentitet\r\nomnämns.\r\nHösten samma år avstyrkte utskottet åter ett par motioner om att 1 kap.\r\n2 § fjärde stycket regeringsformen skulle kompletteras med ordet\r\nkönsidentitet (bet. 2003/04:KU12 s. 18 f.). Utskottet var inte heller då\r\nberett att tillstyrka ändringar i det då nyligen införda grundlagsskyddet\r\nmot diskriminering på grund av sexuell läggning i fråga om bl.a. begreppet\r\nkönstillhörighet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande när det gäller frågan\r\nom att införa begreppet könsidentitet i 1 kap. 2 § fjärde stycket\r\nregeringsformen. Motionerna 2004/05:K272 yrkande 1 (v), 2004/05:K336\r\nyrkande 1 (v, fp, c, mp), 2004/05:L295 yrkande 12 (fp) och 2004/05:U257\r\nyrkande 6 (v) avstyrks följaktligen.\r\nJämställdhetsdepartement och diskrimineringsminister\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nTvå motioner (v) respektive (kd) om inrättande av ett departement för\r\njämställdhetsfrågor och om att integrationsministern skall ersättas av\r\nen diskrimineringsminister avstyrks med hänvisning till tidigare\r\nställningstaganden om återhållsamhet från riksdagens sida när det gäller\r\npåverkan på hur regeringen organiserar sitt arbete.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K444 (yrkande 1) av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs\r\nförslag på inrättande av ett departement för jämställdhetsfrågor i syfte\r\natt jämställdhetspolitiken skall ges en mer feministisk inriktning.\r\nJämställdhetsministern bör ha övergripande mandat och ett eget departement.\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2004/05:Sf365 yrkande 37 en\r\ndiskrimineringsminister i stället för integrationsministern. Enligt motionen\r\nantyder många forskare att diskriminering av utlandsfödda och personer\r\nmed utländsk bakgrund är en viktig faktor för att förklara hindren för\r\nmänniskor med invandrarbakgrund att komma ut i arbetslivet. Det är mer\r\nrimligt med en diskrimineringsminister än dagens traditionella\r\nintegrationsminister. Därmed markeras diskrimineringens betydelse och att\r\nalla statsråd måste integrera mångfaldsfrågorna i sina politikområden.\r\n\r\nTidigare behandling\r\nHösten 1998 behandlade utskottet ett motionsyrkande om ansvaret för\r\nbostadspolitiska frågor (bet. 1998/99:KU1). Utskottet avstyrkte\r\nmotionsyrkandet och erinrade om att det enligt 6 kap. 1 § regeringsformen\r\ntillkommer statsministern att tillsätta de övriga statsråd som tillsammans\r\nmed statsministern utgör regeringen. Utskottet hänvisade vidare till\r\natt regeringen enligt 7 kap. 1 § regeringsformen fördelar ärendena mellan\r\ndepartementen. Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt utskottet vara\r\nytterst återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka\r\nregeringen i fråga om hur den skall organisera sitt arbete. Hösten 2002\r\navstyrkte utskottet motionsyrkanden om en särskild djurskyddsminister\r\noch en minister för den samlade minoritetspolitiken med hänvisning till\r\natt detta är frågor som det inte ankommer på riksdagen att besluta om\r\n(bet. 2002/03:KU1).\r\nVåren 2003 vidhöll utskottet sitt tidigare ställningstagande i frågan\r\nom hur regeringen organiserar sitt arbete (bet. 2002/03:KU19).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om återhållsamhet\r\nnär det gäller påverkan på hur regeringen organiserar sitt arbete.\r\nMotionerna 2004/05:K444 yrkande 1 (v) och 2004/05:Sf365 yrkande 37 (kd)\r\navstyrks.\r\nSkyddet för HBT-personer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nTvå motioner (v) respektive (c) om åtgärder för att stärka skyddet för\r\nHBT-personer avstyrks med hänvisning till pågående arbete inom\r\nRegeringskansliet och HomO.\r\nJämför reservationerna 6 (v, mp) och 7 (fp, c).\r\nMotionerna\r\nLars Ohly m.fl. (v) begär i motion 2004/05:U257 yrkande 9 ett\r\ntillkännagivande till regeringen om att det bör införas en särskild\r\nHBT-förordning\r\nmed konkreta och utvärderingsbara mål för att avskaffa diskriminering\r\nav HBT-personer i statsförvaltningen. Om statsförvaltningen skall kunna\r\nleva upp till principen om alla människors lika värde, oavsett sexuell\r\ntillhörighet eller könsidentitet, är det av väsentlig betydelse att\r\nHBT-dimensionen integreras i all statlig verksamhet. Därför bör alla\r\nmyndigheter få i uppdrag att återrapportera till regeringen resultat\r\noch uppnådda mål inom HBT-området. För att myndigheter på ett ändamålsenligt\r\nsätt skall kunna redovisa mål och resultat inom HBT-området krävs dock\r\nen särskild HBT-förordning innehållande konkreta och utvärderingsbara\r\nmål för att undanröja diskrimineringen av HBT-personer.\r\nKenneth Johansson m.fl. (c) begär i motion 2004/05:So604 yrkande 1 ett\r\ntillkännagivande till regeringen om HBT-politikens allmänna inriktning\r\nmot att bekämpa formell och social diskriminering, om familjeperspektiv,\r\nattitydpåverkan och internationellt perspektiv. Det är enligt motionen\r\nen viktig politisk uppgift att fördriva de sista resterna av formell\r\ndiskriminering av homo-, bi- och transpersoner och att intensifiera\r\nkampen mot social diskriminering.\r\nBakgrund\r\nFrågan om myndighetsförordning har utretts av Utredningen om en översyn\r\nav verksförordningen, som i februari 2004 överlämnade betänkandet Från\r\nverksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23). Utredningen\r\nframhöll att regeringen i sin styrning av myndigheterna ställer en mängd\r\nkrav på dem. De generella kraven kan delas in i två olika grupper. Den\r\nena innefattar sektorsövergripande krav som utgår från ett politikområde\r\nmen kan även riktas mot verksamheter inom andra sektorer. Sådana krav\r\nkan exempelvis avse jämställdhet, regionalpolitik och mänskliga rättigheter.\r\nDe sektorsövergripande kraven bör enligt utredningen inte tas in i\r\nmyndighetsförordningen. Förordningens syfte är i första hand att reglera\r\nmyndigheternas organisation, ansvarsfrågor, formalia kring beslut samt\r\nandra frågor av förvaltningspolitisk karaktär. Frågor som avser olika\r\npolitikområden, men som inte har direkt med myndigheternas förvaltning\r\natt göra bör i stället regleras i politikområdets förordningar,\r\nregleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut.\r\nUtredningen framhåller att myndighetens ledning naturligtvis är ansvarig\r\nför att de krav som ställs på en myndighet omsätts i dess verksamhet,\r\noch detta oberoende av om det är fråga om myndighetsspecifika krav eller\r\ngenerella förvaltningspolitiska eller sektorsövergripande krav och\r\noavsett om de har reglerats i myndighetsförordning eller annan förordning.\r\nMyndighetens ledning ansvarar för att utveckla verksamheten utifrån de\r\nkrav som vid varje tidpunkt gäller.\r\nBetänkandet har remissbehandlats och beredningen i Regeringskansliet\r\nsker med utgångspunkten att en ny förordning skall kunna träda i kraft\r\nden 1 januari 2006.\r\nI budgetpropositionen för år 2005 anges att regeringens principiella\r\nutgångspunkt för ett skydd mot diskriminering på grund av sexuell\r\nläggning är att det i grunden är en fråga om mänskliga rättigheter. Kampen\r\nmot diskriminering och homofobi syftar till att värna principen om alla\r\nmänniskors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer\r\npå lika villkor. Regeringen har i olika sammanhang konstaterat att\r\narbetet för att motverka all slags diskriminering och rasism är en av de\r\nviktigaste samhällsfrågorna. Denna uppfattning består. Mot denna bakgrund\r\nhar skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och homofobi\r\nförstärkts, och arbete pågår för ett ytterligare förstärkt skydd. Kampen\r\nmot diskriminering syftar enligt regeringen inte bara till att skydda\r\nmänniskor mot kränkande behandling. Den bidrar även till att människors\r\nmöjligheter och livschanser förbättras.\r\nI propositionen Diskriminering inom det sociala området på grund av\r\nsexuell läggning (prop. 2004/05:22) föreslogs att diskriminering som\r\nhar samband med sexuell läggning skall vara förbjuden inom det sociala\r\nområdet, dvs. socialtjänsten m.m., socialförsäkringssystemet,\r\narbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården. Syftet nåddes genom att\r\nförbuden mot diskriminering i 10-13 §§ lagen (2003:307) om förbud mot\r\ndiskriminering utvidgades till att - utöver diskrimineringsgrunderna\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning - även omfatta\r\nsexuell läggning. Vidare skulle förbudet mot diskriminering på grund av\r\nsexuell läggning inte innebära något hinder mot att tillämpa bestämmelserna\r\ni lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befruktning\r\nutanför kroppen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005 (bet.\r\n2004/05:AU22).\r\nOmbudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)\r\nskall arbeta mot homofobi och verka för att diskriminering på grund av\r\nsexuell läggning inte skall förekomma på några områden av det svenska\r\nsamhällslivet. Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en\r\norättvis eller kränkande behandling som har samband med en persons homo-,\r\nbi- eller heterosexualitet. Transsexualitet/transsexualism är inte en\r\nfråga om sexuell läggning utan om könstillhörighet och faller därför\r\nunder Jämställdhetsombudsmannens (JämO) ansvar och inte under\r\nHomO:s.\r\nGenom rådgivning och på andra sätt medverkar HomO till att den som\r\nutsatts för diskriminering på grund av sexuell läggning kan ta till vara\r\nsina rättigheter. I första hand skall myndigheten försöka uppnå att den\r\nsom diskriminerats får upprättelse genom frivilliga överenskommelser.\r\nOm detta inte lyckas, har HomO befogenhet att väcka talan i domstol för\r\nden enskildes räkning inom en rad områden. En prioriterad och stor del\r\nav verksamheten består i att ta initiativ till och medverka i olika\r\ntyper av utbildnings- och informationsinsatser, centralt, regionalt och\r\nlokalt. Syftet är att sprida kunskap och att förebygga och motverka\r\nhomofobi och diskriminering. Myndigheten föreslår regeringen lagstiftning\r\noch andra åtgärder som kan behövas för att motverka homofobi och\r\ndiskriminering. Att svara på remisser och delta i utredningsarbete är en\r\nvanlig och ofta förekommande arbetsuppgift. Mänskliga rättigheter är\r\nuniversella och det internationella samarbetet är omfattande och aktörerna\r\nmånga. HomO följer och deltar i den internationella utvecklingen inom\r\nansvarsområdet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om en ny myndighetsförordning bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nEnligt utskottets mening bör detta arbete avvaktas innan riksdagen tar\r\nställning till behovet av en särskild HBT-förordning. Motion 2004/05:U257\r\nyrkande 9 (v) avstyrks följaktligen.\r\nEn rad åtgärder har vidtagits från regeringens och HomO:s sida i syfte\r\natt undanröja diskriminering av HBT-personer, och detta arbete fortsätter.\r\nUtskottet anser, mot denna bakgrund, inte att det behövs ett\r\ntillkännagivande till regeringen om HBT-politikens allmänna inriktning. Motion\r\n2004/05:So604 yrkande 1 (c) avstyrks.\r\nFotografering i smyg\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion (s) om åtgärder mot fotografering och filmning i smyg avstyrks\r\nmed hänvisning till Integritetsskyddskommitténs arbete.\r\n\r\nMotionen\r\nHillevi Larsson (s) begär i motion 2004/05:K314 att informationsplikt\r\noch krav på godkännande bör gälla vid filmning och fotografering i\r\nsexuella sammanhang och vid badrumsbesök (yrkande 1) och vid filmning\r\neller fotografering av personer i deras eget hem (yrkande 2). Vidare\r\nbegärs att det införs en rätt för polisen att beslagta material som\r\ntillkommit i strid med detta och att all användning av sådant material\r\nstraffbeläggs samt att det införs en rätt för personer som lämnat\r\ngodkännande att vara med och styra över bildernas/filmernas framtida\r\nanvändning (yrkandena 3 och 4).\r\nVissa regler om integritetsskydd\r\nIntegritetsskyddet i förhållande till andra enskilda regleras främst\r\ngenom bestämmelserna i 4 kap. brottsbalken om brott mot frihet och frid\r\n(t.ex. 7 § om ofredande) samt 5 kap. samma balk om ärekränkning som\r\nreglerar brotten förtal och förolämpning. Även 3 kap. om brott mot liv\r\noch hälsa samt 6 kap. om sexualbrotten innehåller regler som kan sägas\r\nutgöra ett skydd för den personliga integriteten. En annan grundläggande\r\nskyddsregel är 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) om ersättning för\r\nallvarlig kränkning genom brott som innefattar ett angrepp mot någons\r\nperson, frihet, frid eller ära. I sammanhanget kan också lagen (1988:688)\r\nom besöksförbud och lagen (1978:800) om namn och bild i reklam nämnas.\r\nEn annan skyddslagstiftning som kan nämnas är lagen (1998:150) om allmän\r\nkameraövervakning.\r\nHögsta domstolen har i en dom 1996 (NJA1996 s. 418) konstaterat att det\r\ni svensk rätt inte finns något generellt förbud att utan samtycke\r\nfotografera en enskild person. Den åtalades videoinspelning och fotografering\r\nav sin sambo utgjorde inte brott.\r\nUtredningar\r\nFrågan om en generellt tillämplig bestämmelse till skydd för privatlivet\r\nhar utretts i skilda sammanhang. Integritetsskyddskommittén fick år\r\n1966 i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett förstärkt\r\nintegritetsskydd på personrättens område. Kommittén föreslog i sitt andra\r\ndelbetänkande, Fotografering och integritet (SOU 1974:85), regler om bl.\r\na. TV-övervakning och förbud mot olovlig fotografering i bostad eller\r\npå annan skyddad plats. Kommittén fäste vid sitt förslag om kriminalisering\r\nsärskilt avseende vid fotograferingens \"bildbevarande\" funktion och den\r\nplats där den fotograferade befinner sig. Endast för den som befinner\r\nsig i sin bostad eller i annan avskildhet är det, ansåg kommittén,\r\nmöjligt att åstadkomma ett rättsskydd. Kommitténs förslag om TV-övervakning\r\nledde till lagstiftning. Numera regleras detta område av lagen (1998:150)\r\nom allmän kameraövervakning, som nyligen setts över (SOU 2002:110).\r\nFörslaget om förbud i vissa fall mot olovlig fotografering gav däremot\r\ninte upphov till lagstiftning. I sitt slutbetänkande, Privatlivets fred\r\n(SOU 1980:8), behandlade kommittén de problem som hör samman med intrång\r\ni privatlivet genom användning och spridning av integritetskränkande\r\nmaterial. Kommittén presenterade olika uppfattningar vid sidan av\r\nvarandra utan att förorda någon mening såsom kommitténs förslag. Enligt\r\nden s.k. lagstiftningslinjen skulle den enskildes privatliv ges ett\r\nförstärkt straffrättsligt skydd genom en ny bestämmelse i brottsbalken\r\nom \"kränkning av privatlivets fred\". Slutbetänkandet ledde inte till\r\nlagstiftning.\r\nFrågorna överlämnades  till Yttrandefrihetsutredningen som hade ett\r\nmassmedieperspektiv, och i sitt slutbetänkande, Värna yttrandefriheten\r\n(SOU 1983:70), avrådde från Integritetsskyddskommitténs lösningar. I\r\npropositionen om ändringar i TF m.m. (prop. 1986/87:151) anslöt sig\r\nregeringen till bedömningen att det inte borde införas någon särskild\r\nlagstiftning till skydd för privatlivets fred.\r\nDen i april 2004 tillsatta Integritetsskyddskommittén har bl.a. i uppdrag\r\natt kartlägga och analysera sådan lagstiftning som rör den personliga\r\nintegriteten samt överväga om det, vid sidan av befintlig lagstiftning,\r\nbehövs generellt tillämpliga bestämmelser till skydd för den personliga\r\nintegriteten, och i så fall lämna förslag till en sådan reglering. I\r\nkartläggningen ingår att göra en översiktlig undersökning av hur\r\nintegritetsaspekten har hanterats och reglerats i den lagstiftning som\r\ngäller i dag, både på det offentligrättsliga och det privaträttsliga\r\nområdet. Med utgångspunkt i denna kartläggning skall kommittén analysera\r\nom skyddet för den personliga integriteten kan anses tillfredsställande\r\nreglerat.\r\nKommittén skall överväga om den befintliga lagstiftningen till skydd\r\nför den personliga integriteten behöver kompletteras med generellt\r\ntillämpliga bestämmelser, och i så fall lämna förslag till en sådan\r\nreglering. Det kan röra sig om straffbestämmelser eller skadeståndssanktionerade\r\nregler. Även andra lösningar bör kunna övervägas. Det är däremot inte\r\nkommitténs uppgift att lämna förslag på varje särskilt område inom den\r\nbefintliga lagstiftningen. Om denna visar sig innehålla luckor, bör\r\nkommittén emellertid peka på detta vid kartläggningen.\r\nJustitieministern har i ett frågesvar den 6 oktober 2004 när det gäller\r\nkriminalisering av smygfilmning hänvisat till Integritetsskyddskommittén.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av arbetet i Integritetsskyddskommittén\r\navvaktas. Motion 2004/05:K314 yrkandena 1-4 (s) avstyrks.\r\nBidrag till politiska partier och valkandidater\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande och\r\naviserade överläggningar motionsyrkanden (fp) som gäller fackliga\r\norganisationers bidrag till politiska partier och folkomröstningskampanjer.\r\n\r\nMotionen\r\nCarl B. Hamilton (fp) begär i motion 2004/05:K334 en lag som skyddar\r\nfackligt anslutnas rätt att inte behöva avslöja sina partisympatier för\r\natt undgå att ge bidrag till politiskt parti eller folkomröstningskampanj\r\n(yrkande 4). Vidare begärs ett tillkännagivande till regeringen om\r\nfackligt anslutnas rätt att slippa ge partibidrag eller bidrag till\r\nfolkomröstningskampanj utan en egen aktiv handling (yrkande 5) samt ett\r\ntillkännagivande om fackligt anslutnas rätt att inte behöva avslöja\r\npartisympati eller hållning i folkomröstning, för att undgå att genom\r\nsin fackliga organisation ge bidrag till politiskt parti (yrkande\r\n6).\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet avstyrkte våren 2003 en motion (fp, mp) med delvis liknande\r\ninnebörd som den nu aktuella (bet. 2002/03:KU26, s. 79 f.). Utskottet\r\nhänvisade till att frågan om allmänhetens insyn i hur partierna finansierar\r\nsin politiska verksamhet var föremål för utredning. Även frågan om insyn\r\ni lämnat indirekt stöd, bl.a. från olika intresseorganisationer i\r\nsamhället, i form av exempelvis stödannonsering, subventionering av\r\nannonskostnader och personella resurser omfattades av uppdraget. Som\r\nregeringen framhållit var en sådan insyn viktig. Informationen kunde\r\nenligt utskottet utgöra ett underlag för väljarna vid val och främja en\r\ndebatt om etik och bevekelsegrunder i politiken. Informationen kunde\r\nockså bidra till den interna fackliga debatten i frågan. Utskottet var\r\ndäremot inte berett att ställa sig bakom de långtgående statliga ingrepp\r\ni föreningars verksamhet som motionen innebar.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c och mp) begärdes ett tillkännagivande om\r\ntilläggsdirektiv till Utredningen om offentlighet för partiers och\r\nvalkandidaters intäkter. Enligt reservanterna var det angeläget att\r\nöppenhet och insyn präglar stöd och finansiering av de politiska partierna.\r\nDetta måste gälla oavsett arten och graden av stödform. Enligt\r\nreservanternas mening borde därför redovisning av de politiska partiernas\r\nstöd från fackliga organisationer också belysas av utredningen. Utredningen\r\nborde ges tilläggsdirektiv med sådan innebörd.\r\nVid omröstningen i riksdagens kammare beslöt riksdagen i enlighet med\r\nreservationen (rskr. 2002/03:110).\r\nI tilläggsdirektiv i maj 2003 till utredningen hänvisade regeringen\r\ntill att i utredningens uppdrag ingick att, om utredaren fann det befogat,\r\nföreslå åtgärder för att öka insynen. Utredningen om offentlighet för\r\npartiers och valkandidaters intäkter avlämnade i mars 2004 sitt betänkande\r\nAllmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22).\r\nUtredningen föreslog att allmänhetens insyn i hur de politiska partierna\r\nfinansierar sin politiska verksamhet och hur valkandidaterna finansierar\r\nsina kampanjer skall säkerställas genom författningsreglering.\r\nNär utskottet behandlade frågan om partibidrag från fackligt anslutna\r\npersoner våren 2004 (bet. 2003/04:KU12, s. 25 f.) med anledning av en\r\nmotion (fp, mp) från allmänna motionstiden hänvisade utskottet till\r\nutredningen. Enligt utskottets mening var det en angelägen genomlysning\r\nsom redovisats av Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters\r\nintäkter. Utskottet ville i likhet med utredningen understryka vikten\r\nav öppenhet och insyn för allmänheten när det gäller partiernas intäkter.\r\nUtredningsbetänkandet kunde antas bli föremål för remissbehandling och\r\ndärigenom bidra till en debatt på området. Enligt utskottets mening\r\nborde den fortsatta beredningen av frågan avvaktas.\r\nInterpellationssvar\r\nSom svar på en interpellation av Carl B Hamilton med ett antal frågor\r\nom behandlingen av förslaget till rättslig reglering av allmänhetens\r\ninsyn i partiers och valkandidaters intäkter i SOU 2004:22 har vice\r\nstatsminister Bosse Ringholm framhållit att av flera skäl är det ändå\r\nviktigt att allmänheten kan få insyn både i hur partierna finansierar\r\nsin politiska verksamhet och hur de valkandidater som bedriver\r\npersonvalskampanjer finansierar dem. Väljarna har ett berättigat krav på att\r\nkunna använda sådan information som underlag för sina ställningstaganden.\r\nInsyn och öppenhet är också ett sätt att stärka det politiska systemets\r\nlegitimitet och att förebygga korruption. Betänkandet har remissbehandlats\r\noch utfallet är blandat. Många remissinstanser delar utredningens\r\nuppfattning att allmänhetens insyn i hur partier och kandidater finansierar\r\nsina kampanjer bör öka. Många är också positiva till utredningens förslag\r\nom lagstiftning. Flera instanser ifrågasätter dock om förslaget är\r\nförenligt med regeringsformen, t.ex. förbudet mot åsiktsregistrering. I\r\nden fortsatta hanteringen av denna fråga var statsrådet angeläget om en\r\nbred politisk enighet. Han avsåg därför att ha en dialog med riksdagspartierna\r\nför att ge dem tillfälle att närmare utveckla sin syn på utredningens\r\nförslag och på remissutfallet. Innan denna dialog har hållits var han\r\ninte beredd att på annat sätt svara på Carl B Hamiltons frågor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att den fortsatta\r\nberedningen av frågan om allmänhetens insyn i partiers m.fl. intäkter\r\nbör avvaktas. Motion 2004/05:K334 yrkandena 4-6 avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Förstärkta fri- och rättigheter, punkt 1 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förstärkta fri- och rättigheter. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:K418.\r\nStällningstagande\r\nI ett gott samhälle måste värdebasen överföras från generation till\r\ngeneration, främst genom familjen. Men även andra signalgivare har\r\nbetydelse för denna internalisering (införlivande), exempelvis skolan,\r\nmedier, kamrater m.fl. Rätten utformad i en lagstiftning är också den\r\nen signalgivare. Rätten skall inte vara en samling löst sammanfogade\r\nlagar utan skall utgöra en sammanhängande enhet, d.v.s. lagstiftningen\r\nskall vara koherent. I ett rättssamhälle har lagarna och lagstiftningen\r\nen inre systematik och ett sammanhang. Det finns en rättens helhet.\r\nRätten är alltså inte ett partipolitiskt instrument utan skall ses\r\nutifrån detta helhetsperspektiv. Rättens legitimitet är inte bara knuten\r\ntill sättet för beslutsfattande utan även till medborgarnas sociala\r\nmedvetenhet, värdeskalor och värderingar. Den legitima rättsstaten måste\r\nvisa respekt för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Dit\r\nhör bl.a. att staten skall respektera varje människas integritet oberoende\r\nav religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska\r\nsärdrag, börd, ekonomisk eller social ställning, funktionshinder,\r\nutvecklingsstörning, etnisk eller politisk tillhörighet. Rättssystemet\r\nmåste präglas av både förutsebarhet och rättvisa. Förutsebarheten skall\r\nskydda den enskilde mot godtycklig maktutövning.\r\nGrundläggande kriterier för en fungerande rättsstat är mänskliga fri-\r\noch rättigheter, maktdelning, förvaltningens lagenlighet, rättsskydd\r\ngenom oavhängiga domstolar och den statliga maktutövningens förutsebarhet.\r\nRättsordningen måste därför präglas av rättslikhet, rättssäkerhet,\r\nrättstrygghet, rättstillgänglighet och öppenhet. Rättssäkerhet, likhet\r\ninför lagen, den avtalsrättsliga partsautonomin (parters självständighet)\r\noch avtalsfrihet skyddar individens behov av att tryggt kunna planera\r\nsitt liv. Det är viktigt att successivt sortera ut rättspositivismen ur\r\ndet rättsliga perspektivet i arbetet att förstärka de mänskliga fri-\r\noch rättigheterna. Det svenska skyddet för dessa fri- och rättigheter\r\nbehöver vidgas och förstärkas. Exempel på områden som borde bearbetas\r\nytterligare är t.ex. vidden av skyddet för den mänskliga integriteten,\r\nföräldrarätten, den negativa föreningsfriheten, samvetsfriheten och\r\näganderätten. Över huvud taget behöver regeringsformens andra kapitel\r\nen totalöversyn sett i sitt sammanhang. Området för rättighetsskydd bör\r\nutvidgas till att omfatta även förhållanden mellan enskilda. Europakonventionen\r\nkan antas ålägga konventionsstaterna viss skyldighet att genom lagstiftning\r\ntrygga vissa fri- och rättigheter även mellan enskilda.\r\nAnförda frågeställningar bör tydliggöras genom tilläggsdirektiv till\r\nförfattningsutredningen. Detta bör med bifall till motion 2004/05:K415\r\n(kd) ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Rättsligt bindande skydd mot diskriminering, punkt 2 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om rättsligt bindande skydd mot diskriminering.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K415.\r\nStällningstagande\r\nDet behövs ett tydligt diskrimineringsskydd för människans integritet\r\noberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet,\r\ngenetiska särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning, funktionshinder,\r\nutvecklingsstörning, etnisk eller politisk tillhörighet. Detta skydd\r\nmåste vara effektivt inte enbart i förhållandet mellan den enskilde och\r\ndet allmänna utan rättsstaten måste också tillförsäkra ett sådant skydd\r\nmellan enskilda. Det är därför angeläget med skyddsregler i grundlagen\r\nsom är rättsligt bindande och därmed också kan användas i rättsliga\r\nprocesser. Enligt regeringsdirektiv görs nu en totalöversyn av\r\nregeringsformen. Vid en sådan översyn bör det i motionen aktualiserade området\r\nockså upptas till behandling. Detta bör med bifall till motion 2004/05:K415\r\n(kd) ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3.      Åtgärder mot diskriminering, punkt 3 (fp)\r\nav Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om åtgärder mot diskriminering. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Sf288 yrkande 12 och bifaller delvis motion\r\n2004/05:K373.\r\nStällningstagande\r\nAll diskriminering måste bekämpas på ett kraftfullt sätt. Utöver en ny\r\nordning som ersätter dagens splittrade, ineffektiva och inskränkta\r\nlagstiftning behövs också att påföljden av diskrimineringen skall skärpas\r\nbetydligt, inte minst i form av substantiella skadestånd. Emellertid\r\nbör inte diskrimineringen (s.k. positiv särbehandling) användas för att\r\nbekämpa diskriminering. Kvoter och gruppreferenser bör undvikas. Varje\r\nindivid bör bedömas som individ, på grund av sina färdigheter och\r\ntalanger, och inte för att man tillhör en grupp eller har en viss hudfärg,\r\nreligion eller ursprung. Vad som anförts om behovet av att skärpa kampen\r\nmot diskrimineringen och avvisa kvoteringstänkandet bör med bifall till\r\nmotionerna 2004/05:Sf 288 (fp) yrkande 12 och 2004/05:K373 (m) delvis\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4.      Kampanj mot rasism, punkt 4 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en kampanj mot rasism. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju332 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nNär osäkerheten bland unga växer finns det ideologiskt övertygade\r\nhögerextremister som söker exploatera detta och inte drar sig för att\r\nkasta in unga människor i konflikter, hat och destruktiva beteenden.\r\nSamhället måste på olika sätt möta rasismen när den visar upp sitt fula\r\ntryne. En bred samhällskampanj som startar diskussioner på alla\r\narbetsplatser, skolor och universitet skulle vara en bra satsning. När stora\r\nrasistiska marscher genomförs i vårt land får de inte mötas med tystnad.\r\nDet går inte att negligera bort rasismen. I stället borde alla demokratins\r\nvänner, hela det öppna samhället, samlas till motvärn. Alla partier,\r\nfack och folkrörelser borde gemensamt markera mot rasismen på samma\r\nsätt som gjordes efter det nazistiska mordet på syndikalisten Björn\r\nSöderberg 1999. De manifestationerna visade att det inte fanns något\r\nutrymme för rasismen att växa i Sverige, och de rasistiska organisationerna\r\nslogs sönder i interna stridigheter. Samma kraftsamling behövs nu igen.\r\n\r\nDetta bör med bifall till motion 2004/05:Ju332 yrkande 5 ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n5.      Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet, punkt 5 (fp, v,\r\nmp)\r\nav Tobias Krantz (fp), Mats Einarsson (v), Helena Bargholtz (fp) och\r\nGustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar som vilande det förslag till lag om ändring\r\ni regeringsformen som finns i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:K272 yrkande 1, 2004/05:K336 yrkande 1, 2004/05:L295\r\nyrkande 12 och 2004/05:U257 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nI 1 kap. 2 § regeringsformen fastslås ett program- och målsättningsstadgande\r\nsom ger uttryck för vissa principer som skall vara vägledande för\r\nsamhällsverksamhetens inriktning. Stadgandets främsta funktion är enligt\r\nförarbetena att ålägga det allmänna att positivt verka för att de\r\nifrågavarande målsättningarna i största möjliga utsträckning förverkligas\r\n(se prop. 2001/02:72). I stadgandets fjärde stycke anges vilka grunder\r\nför diskriminering eller särbehandling i samhället som det allmänna\r\nskall motverka. Den nyligen genomförda reformen att det allmänna skall\r\nmotverka diskriminering på grund av sexuell läggning är bra, men inte\r\ntillräcklig. För att vi skall säkerställa alla människors rätt till\r\nrespekt och lika behandling skall målsättningsstadgandet även inkludera\r\nkönsidentitet. Det finns annars en risk att åtskillnaden ger fel signaler.\r\nMot denna bakgrund bör riksdagen med bifall till motionerna 2004/05:K272\r\nyrkande 1 (v), 2004/04:K336 yrkande 1 (v, fp, c, mp), 2004/05:L295\r\nyrkande 12 (fp) och 204/05:U257 yrkande 6 (v) som vilande anta det förslag\r\ntill lag om ändring i regeringsformen som finns i bilaga 2.\r\n\r\n6.      HBT-förordning, punkt 7 (v, mp)\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om HBT-politikens allmänna inriktning. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:U257 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nI betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU\r\n2004:23) föreslås att det inom varje myndighet skall finnas ett system\r\nför intern styrning och kontroll för att verksamheten skall kunna följas\r\nupp och kontrolleras. Om statsförvaltningen skall kunna leva upp till\r\nprincipen om alla människors lika värde, oavsett sexuell tillhörighet\r\neller könsidentitet, är det av väsentlig betydelse att HBT-dimensionen\r\nintegreras i all statlig verksamhet. Därför bör alla myndigheter få i\r\nuppdrag att återrapportera till regeringen resultat och uppnådda mål\r\ninom HBT-området. För att myndigheter på ett ändamålsenligt sätt skall\r\nkunna redovisa mål och resultat inom HBT-området krävs dock en särskild\r\nHBT-förordning innehållande konkreta och utvärderingsbara mål för att\r\nundanröja diskrimineringen av HBT-personer. Erfarenheterna hittills\r\nvisar att HBT-kunskaperna är bristfälliga och statlig diskriminering\r\nförekommer. Ett tydligt exempel på en myndighet som diskriminerar\r\nhomosexuella, bisexuella och transpersoner är Migrationsverket när det\r\nhandlägger ärenden som rör visum, anknytning och asyl. En särskild\r\nHBT-förordning skulle säkerställa att HBT-frågorna integreras fullt ut\r\ni alla myndigheternas arbete. Därför bör det införas en särskild\r\nHBT-förordning innehållande konkreta och utvärderingsbara mål för att\r\navskaffa diskrimineringen av HBT-personer i statsförvaltningen. Detta\r\nbör riksdagen med bifall till motion 2004/05:U257 yrkande 9 som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n7.      HBT-politikens allmänna inriktning, punkt 8 (fp, c)\r\nav Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp) och Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om HBT-politikens allmänna inriktning. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:So604 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDet är en viktig politisk uppgift att fördriva de sista resterna av\r\nformell diskriminering av homo-, bi- och transpersoner samt att\r\nintensifiera kampen mot den sociala diskriminering som fortfarande pågår i\r\nstora delar av samhället trots stora framsteg under senare år.\r\nSamhällsgemenskapen är till för alla! Familjeperspektivet är särskilt viktigt\r\neftersom nära och ansvarsfulla mellanmänskliga band är av största\r\nbetydelse för människors livskvalitet och bidrar till ett bättre fungerande\r\nsamhälle. Det senaste decenniet har präglats av en mycket stark positiv\r\nförändring av både allmänhetens och politikens attityder till homo-,\r\nbi- och transpersoners likaberättigande. Detta får dock inte dölja det\r\nfaktum att förtrycket fortfarande är stort - inte minst i många sociala\r\nsammanhang - och att många HBT-personer känner utanförskap och rädsla.\r\nPolitiken måste helhjärtat ta ställning för att ändra dessa attityder.\r\nI stora delar av världen är läget mycket mörkare. Förbud mot homosexualitet,\r\ndödsstraff och stark social intolerans förekommer i många länder. Även\r\ninom Europeiska unionen skiftar HBT-personers ställning kraftigt från\r\nland till land. Även om likaberättigande för HBT-personer inte finns\r\nmed bland FN:s mänskliga rättigheter, har de precis samma status som\r\nandra stadganden om minoriteters likaberättigande. Den svenska HBT-politiken\r\nmåste ha ett tydligt internationellt perspektiv för att hävda alla\r\nmänniskors lika rätt och värde oavsett vem man älskar och oavsett var\r\nman bor. Vad som ovan anförs om den svenska HBT-politikens allmänna\r\ninriktning mot att bekämpa formell och social diskriminering, om\r\nfamiljeperspektiv, attitydpåverkan och internationellt perspektiv bör med\r\nbifall till motion 2004/05:So604 yrkande 1 (c) ges regeringen till känna.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K272 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen ges\r\nföljande lydelse: \"Det allmänna skall verka för att demokratins idéer\r\nblir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes\r\nprivatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor\r\nskall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna\r\nskall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg,\r\nnationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,\r\nfunktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet, ålder eller annan\r\nomständighet som gäller den enskilde som person.\"\r\n2004/05:K314 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att informationsplikt och krav på godkännande bör gälla vid\r\nfilmning och fotografering i sexuella sammanhang och vid badrumsbesök.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att informationsplikt och krav på godkännande bör gälla för\r\natt filma eller fotografera personer i deras eget hem.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bilder och filmer som tillkommit i strid med de första\r\ntvå att-satserna skall kunna beslagtas av polisen och att all användning,\r\näven för privat bruk, straffbeläggs.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att även de som filmats eller fotograferats enligt villkor i\r\nde första två att-satserna och gett sitt godkännande bör ha rätt att\r\nvara med och styra över bildernas/filmernas framtida användning.\r\n2004/05:K334 av Carl B Hamilton (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen beslutar om en lag som skyddar fackligt anslutnas rätt att\r\ninte behöva avslöja sin partisympati för att undgå att ge bidrag till\r\npolitiskt parti eller folkomröstningskampanj i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fackligt anslutnas rätt att slippa ge partibidrag, eller bidrag\r\ntill folkomröstningskampanj, utan en egen aktiv handling.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fackligt anslutnas rätt att inte behöva avslöja sin partisympati,\r\neller hållning i en folkomröstning, för att undgå att genom sin fackliga\r\norganisation ge bidrag till politiskt parti eller folkomröstningskampanj.\r\n\r\n2004/05:K336 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. 2 § regeringsformen\r\nom statsskickets grunder.\r\n2004/05:K373 av Ulrika Karlsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av reglerna om hets mot folkgrupp och lagen (2003:307)\r\nom förbud mot diskriminering.\r\n2004/05:K415 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett rättsligt bindande diskrimineringsskydd i regeringsformen.\r\n\r\n2004/05:K418 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda vad i motionen anförs om\r\nförstärkta mänskliga fri- och rättigheter.\r\n2004/05:K444 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag på inrättande av ett departement för jämställdhetsfrågor\r\ni syfte att jämställdhetspolitiken skall ges en mer feministisk inriktning.\r\n\r\n2004/05:Ju332 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en bred samhällskampanj mot rasism.\r\n2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om regeringsformens målsättningsparagraf i 1 kap. 2 §.\r\n2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att könsidentitet skall omfattas av regeringsformens 1 kap.\r\n2 §.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa en särskild HBT-förordning innehållande konkreta\r\noch utvärderingsbara mål för att avskaffa diskrimineringen av HBT-personer\r\ni statsförvaltningen.\r\n2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att skärpa kampen mot diskrimineringen och avvisa\r\nkvoteringstänkandet.\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n37.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en diskrimineringsminister i stället för en integrationsminister.\r\n\r\n2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den svenska HBT-politikens allmänna inriktning på att bekämpa\r\nformell och social diskriminering och på familjeperspektiv, attitydpåverkan\r\noch internationellt perspektiv.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nReservanternas lagförslag\r\nFörslag till lag om ändring i regeringsformenHärmed föreskrivs att 1\r\nkap. 2 § regeringsformen skall ha följande lydelse.\r\nNuvarande lydelse       Föreslagen lydelse\r\n1 kap. 2 §\r\nDen offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika\r\nvärde och för den enskilda människans frihet och värdighet.Den enskildes\r\npersonliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande\r\nmål för den offentliga verksamheten.Det skall särskilt åligga det\r\nallmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt\r\natt verka för social omsorg och trygghet.Det allmänna skall främja en\r\nhållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande\r\ngenerationer.Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir\r\nvägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv\r\noch familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall\r\nkunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall\r\nmotverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt\r\neller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder,\r\nsexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde\r\nsom person.Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter\r\natt behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.\r\nDen offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors\r\nlika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.Den\r\nenskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara\r\ngrundläggande mål för den offentliga verksamheten.Det skall särskilt\r\nåligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och\r\nutbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.Det allmänna\r\nskall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för\r\nnuvarande och kommande generationer.Det allmänna skall verka för att\r\ndemokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt\r\nvärna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka\r\nför att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i\r\nsamhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på\r\ngrund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller\r\nreligiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet,\r\nålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.Etniska,\r\nspråkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och\r\nutveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.\r\n-------------------\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Förstärkta fri- och rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K418.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "320ACC92-EAC6-4EC3-A824-65BEC72D4642",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "0",
                    "27"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "40",
                    "2",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "248",
                    "27",
                    "0",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/320ACC92-EAC6-4EC3-A824-65BEC72D4642",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Rättsligt bindande skydd mot diskriminering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K415.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K373 och 2004/05:Sf288 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "FFAF714D-C462-4860-A5E9-3BAE5668FDA3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "239",
                    "38",
                    "0",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FFAF714D-C462-4860-A5E9-3BAE5668FDA3",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Kampanj mot rasism",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju332 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": " Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K272 yrkande 1, 2004/05:K336 yrkande 1, 2004/05:L295 yrkande 12 och 2004/05:U257 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F8E7AB64-2EB2-43D9-BC2E-77BF0C0F0CF2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "36",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "184",
                    "89",
                    "1",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F8E7AB64-2EB2-43D9-BC2E-77BF0C0F0CF2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Jämställdhetsdepartement och diskrimineringsminister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K444 yrkande 1 och 2004/05:Sf365 yrkande 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "HBT-förordning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U257 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "A0A5FE59-AD60-49AC-AE62-1F33DAB1A83B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "240",
                    "37",
                    "0",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A0A5FE59-AD60-49AC-AE62-1F33DAB1A83B",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "HBT-politikens allmänna inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So604 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "64A36D10-91DC-42CA-8DAA-3C90876FE732",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "2",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "219",
                    "56",
                    "2",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/64A36D10-91DC-42CA-8DAA-3C90876FE732",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Fotografering i smyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K314 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Bidrag till politiska partier och valkandidater",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K334 yrkandena 4-6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förstärkta fri- och rättigheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Rättsligt bindande skydd mot diskriminering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kampanj mot rasism",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": " Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet",
          "partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "HBT-förordning",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "HBT-politikens allmänna inriktning",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-07 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:37:38"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om fri- och rättighetsskydd. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot diskriminering, skyddet för HBT-personer och fotografering i smyg. ",
          "dok_id": "GS01KU27",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om fri- och rättighetsskydd (KU27)",
          "dok_id": "GS01KU27",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:37:38"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU27",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om fri- och rättighetsskydd. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot diskriminering, skyddet för HBT-personer och fotografering i smyg.</p>",
          "dok_id": "GS01KU27",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om fri- och rättighetsskydd (KU27)",
          "dok_id": "GS01KU27",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:59"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU27",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_27.pdf",
          "filstorlek": "229229",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Fri- och rättighetsskyddsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E1CEE689-3125-421A-A664-1D0A19A5ADFA"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju332 Våld bland unga",
          "ref_dok_id": "GS02Ju332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju332",
          "ref_dok_titel": "Våld bland unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K272 HBT-personers skydd mot diskriminerande lagstiftning",
          "ref_dok_id": "GS02K272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K272",
          "ref_dok_titel": "HBT-personers skydd mot diskriminerande lagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K314 Filmning och fotografering i smyg",
          "ref_dok_id": "GS02K314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K314",
          "ref_dok_titel": "Filmning och fotografering i smyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K334 Bidrag till politiska partier och valkandidater",
          "ref_dok_id": "GS02K334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K334",
          "ref_dok_titel": "Bidrag till politiska partier och valkandidater",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K336 Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GS02K336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K336",
          "ref_dok_titel": "Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K373 Hets mot folkgrupp",
          "ref_dok_id": "GS02K373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K373",
          "ref_dok_titel": "Hets mot folkgrupp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrika Karlsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K415 Diskrimineringsskydd i grundlagen",
          "ref_dok_id": "GS02K415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K415",
          "ref_dok_titel": "Diskrimineringsskydd i grundlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K418 Fri- och rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Fri- och rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K444 Organisering av jämställdhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02K444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K444",
          "ref_dok_titel": "Organisering av jämställdhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L295 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GS02L295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L295",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf288 Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So604 Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_id": "GS02So604",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So604",
          "ref_dok_titel": "Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U257 Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_id": "GS02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-17",
          "ref_dok_id": "GS0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2005-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-16",
          "ref_dok_id": "GS0991",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "91",
          "ref_dok_titel": "2005-03-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}