{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2223624",
      "dok_id": "GS01KU24",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU24",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU24",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "24",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-17 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:06",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:11",
      "titel": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU24/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU24",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU24",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU24",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU24</div><h1>Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse\r\nför behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen jämte en motion\r\n(fp) som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet, som förutsätter\r\natt rutinerna i Regeringskansliet ses över i syfte att undvika onödig\r\ntidsutdräkt, avstyrker motionen och föreslår att riksdagen lägger\r\nregeringens skrivelse till handlingarna.\r\nI ärendet finns en reservation (m, fp).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Regeringens skrivelse\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2004/05:75 till handlingarna.\r\n\r\n2.      Förbättrade rutiner\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 1.\r\n\r\n3.      Återrapportering om strategi\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 2.\r\nReservation (m, fp)\r\n\r\nStockholm den 17 maj 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),\r\nPär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Inger Jarl Beck (s), Anders\r\nBengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene\r\nPetersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Karin\r\nÅström (s), Carl-Erik Skårman (m) och Yoomi Renström (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nSedan år 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för\r\nvilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika\r\nbeslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen\r\nmeddelar regeringen sina beslut. Redogörelsen upptar samtliga\r\nriksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen,\r\nmen även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats\r\nsom slutbehandlade finns med.\r\nÅrets skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser\r\ntill regeringen har föranlett en följdmotion (fp).\r\nSkrivelsen och motionen finns förtecknade i bilaga 1.\r\nKonstitutionsutskottet har berett samtliga övriga utskott möjlighet att\r\nyttra sig över skrivelsen och motionen. Yttranden har inkommit från\r\nskatte-, lag-, socialförsäkrings-, social-, trafik-, arbetsmarknads-\r\noch bostadsutskotten, bilagorna 2-8.\r\nUtskottet har den 10 maj 2005 hållit en utfrågning med statssekreteraren\r\ni Finansdepartementet Katinka Hort som åtföljts av rättssakkunniga Klara\r\nCederlund.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSkrivelsen\r\nRedogörelsen för de beslut regeringen fattat med anledning av\r\nriksdagsskrivelser omfattar huvudsakligen åtgärder som vidtagits under år\r\n2004. För att underlätta för riksdagsutskotten att vid sitt utvärderings-\r\noch uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt omfattar\r\nredovisningen även vissa regeringsbeslut efter den egentliga\r\nredovisningsperiodens\r\nutgång i de fall riksdagsskrivelserna därigenom anses slutbehandlade.\r\nUtöver\r\nsjälva redogörelsen för riksdagsskrivelsernas behandling har regeringen\r\ni de senaste årens skrivelser lämnat redovisningar av regelbeståndet\r\noch regelregistreringen. Vidare lämnas i skrivelsen information om\r\nregelverket och en redogörelse för det pågående reformarbetet avseende\r\nreglers kvalitet och språkvård. Information lämnas dessutom om det\r\noffentliga rättsinformationssystemet (Lagrummet).\r\nAntalet gällande författningar var 3 533 den 1 mars 2005. Av dessa var\r\n1 077 lagar. Motsvarande siffror den 1 mars 2004 var 3 497 grundförfattningar,\r\nvarav 1 054 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar\r\ni SFS under år 2004 var 1 388 att jämföra med 1 309, 1 227 och 1 175\r\nunder åren 2001, 2002 respektive 2003.\r\nAv de 1 388 författningarna år 2004 var 136 grundförfattningar (38 lagar\r\noch 98 förordningar m.m.).\r\nAntalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den sista december\r\n2004 beräknas till ca 8 100, en minskning med ca 100 sedan föregående\r\når.\r\nUnder år 2004 har EG-direktiv genomförts i 79 ändringsförfattningar (36\r\nlagar och 43 förordningar) och 37 nya grundförfattningar (15 lagar och\r\n22 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns på varje författning\r\nsom innehåller EG-regler.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att i Europeiska gemenskapernas tjugoförsta\r\nårsrapport om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (KOM (2004)\r\n839 slutlig) redovisas statistik för år 2003. Antalet förfaranden\r\navseende underlåtenhet att anmäla genomförandeåtgärder till kommissionen\r\nhade år 2003 nästan fördubblats jämfört med 2001 och 2002. Statistiken\r\nför år 2003 visade på en ökning med 92,1 % jämfört med föregående år.\r\nDen 2 maj 2005 hade Sverige enligt Europeiska kommissionens webbplats\r\nnotifierat om implementering av 98,46 % av direktiven. Sverige hamnade\r\ndärigenom på 19:e plats. Anmärkas kan att när Sverige åren 2001-2003\r\nstod på 2:a plats var procentsatserna omkring 97,5 %.\r\nI regeringens skrivelse redovisas liksom förra året 155 riksdagsskrivelser\r\nsom inte slutbehandlade. Av dem är 32 från riksmötet 1999/2000 eller\r\ntidigare. Liksom förra året är 3 inte slutbehandlade skrivelser (KrU,\r\nTU respektive KU) mer än tio år gamla. Sedan regeringens redovisning\r\nförra året (skr. 2003/04:75) har 13 skrivelser från riksmötena\r\n1988/89-1999/2000 slutbehandlats, liksom 4 riksdagsskrivelser från 2000/01\r\noch 11 från riksmötet 2001/02. Liksom tidigare är den äldsta inte\r\nslutbehandlade riksdagsskrivelsen från riksmötet 1986/87. Den riksdagsskrivelsen\r\ngäller ett tillkännagivande (KrU) om obligatorisk ansvarsförsäkring för\r\nfritidsbåtar.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om skärpta rutiner i fråga om verkställandet av riksdagens\r\nbeslut (yrkande 1). Dessutom begärs ett tillkännagivande om att regeringen\r\nbör återkomma till riksdagen med en strategi för hur hanteringen av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras och stramas\r\nupp senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens skrivelser\r\ntill regeringen (yrkande 2).\r\nMotionärerna anser att regeringen trots att den är ansvarig inför\r\nriksdagen på ett anmärkningsvärt sätt visar nonchalans gentemot riksdagens\r\nbeslut genom att år efter år dröja med att verkställa beställningar\r\nfrån riksdagen.\r\nSom exempel nämns att regeringen på socialförsäkringsområdet och när\r\ndet gäller frågan om könsneutrala äktenskap tillsatt enmansutredningar\r\ni stället för de parlamentariska utredningar som riksdagens tillkännagivande\r\ngällde. Vidare nämns i motionen att regeringen har låtit bli eller har\r\ndröjt med att verkställa och/eller givit bristfällig information till\r\nriksdagen bl.a. när det gäller avskaffandet av den s.k. pomperipossaeffekten,\r\nfinansiell samordning mellan sjukförsäkring och försäkringskassa samt\r\nsanktionssystem för nätbolag som inte uppfyller kraven vid byte av\r\nelleverantör.\r\nMotionärerna anser att i de fall det finns särskilda skäl för regeringen\r\natt inte följa riksdagens beslut skall regeringen skyndsamt upplysa\r\nriksdagen om detta och noggrant redovisa skälen. Regeringens beteende\r\när enligt motionen ett återkommande problem som kräver omedelbara\r\nåtgärder. Antalet icke slutbehandlade skrivelser måste kraftigt reduceras.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets område\r\nRegeringens skrivelse 2004/05:75 omfattar för konstitutionsutskottets\r\ndel 41 riksdagsskrivelser, varav 19 inte är slutbehandlade. I regeringens\r\nmotsvarande skrivelse förra riksmötet (skr. 2003/04:75) togs upp 45\r\nriksdagsskrivelser på grundval av betänkanden från konstitutionsutskottet.\r\nAntalet inte slutbehandlade ärenden var då 16.\r\nDe tre äldsta inte slutbehandlade skrivelserna är samma som både under\r\nförra och förrförra riksmötet. Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen\r\n(rskr. 1994/95:243) gäller ett tillkännagivande om regeringens arbete\r\nmot våld och om förslag till riksdagen om lämpliga åtgärder i betänkande\r\n1994/95:KU14 Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor, mom. 1.\r\nUtskottet anförde att det erfarit att regeringen skulle inleda ett\r\nbrett upplagt arbete mot våld i samhället. Utskottet utgick ifrån att\r\nregeringen skulle redovisa resultatet av arbetet och förelägga riksdagen\r\nförslag till lämpliga åtgärder. De ämnen som tagits upp i de behandlade\r\nmotionerna borde enligt utskottets mening kunna bli föremål för en samlad\r\nanalys och bedömning i det sammanhanget. Regeringen hänvisar bl.a. till\r\natt regelverket när det gäller offentlig visning av film och video ses\r\növer och till att en lagrådsremiss beslutats med förslag till ändring\r\nav 4 § lagen (1980:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.\r\nÄrendet bereds.\r\nDen nästäldsta riksdagsskrivelsen (rskr. 1998/99:147) gäller\r\npersonuppgiftslagen (bet. 1998/99:KU15 mom. 1 och mom. 2). Ett av\r\ntillkännagivandena\r\ngäller revidering av EG-direktivet. Enligt utskottet borde siktet vara\r\ninställt på att åstadkomma en teknikoberoende lagstiftning till skydd\r\nför den personliga integriteten. Utskottet fann anledning framhålla att\r\nEG-direktivet i dag får anses omodernt och att en revidering av direktivet\r\nmåste ske. I skrivelse 75 anges att arbetet med att förmå kommissionen\r\natt lägga fram förslag till ändringar i direktivet och vidta andra\r\nåtgärder i önskvärd riktning fortsätter. Det andra tillkännagivandet\r\ngällde missbruk av personuppgifter. Enligt utskottets mening borde en\r\növersyn av personuppgiftslagen komma till stånd med syfte att så långt\r\ndet är möjligt inom direktivets ram åstadkomma en förändring av\r\nlagstiftningen, som syftar till att ingripa mot missbruk av personuppgifter\r\noch inte mot själva hanteringen av sådana uppgifter. I skrivelse 75\r\nhänvisas till att personuppgiftslagens överföringsregler och straffbestämmelse\r\nändrats från den 1 januari 2000 så att lagstiftningen närmar sig den\r\nmissbruksinriktade regleringsmodell som riksdagen uttalat sig för. - I\r\njanuari 2004 överlämnade Personuppgiftslagsutredningen sitt betänkande\r\nPersonuppgiftslagen (SOU 2004:6), vari föreslås en mer missbruksinriktad\r\nlagstiftning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom\r\nJustitiedepartementet.\r\nI flera fall hänvisar regeringen till det pågående arbetet i\r\nGrundlagsutredningen. Det gäller tillkännagivanden om folkomröstningsutredning\r\noch lagprövningsfrågor (bet. 2000/01:KU11 mom. 9 och mom. 18, rskr.\r\n149) samt folkinitiativ för folkomröstning och kommunala extraval (bet.\r\n2001/02:KU14 mom. 42, rskr. 190 samt bet. 2003/04:KU3 mom. 11 respektive\r\n9, rskr. 33-34), liksom tillsättning av högre tjänster (bet. 2003/04:KU11\r\nmom. 5, rskr. 173).\r\nI ett par fall hänvisas till pågående arbete i andra utredningar. Det\r\ngäller ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen\r\n- frågans fortsatta bedrivande (bet. 1999/2000:KU14 mom. 3, rskr. 134).\r\nI skrivelse 2001/02:75 uttalade regeringen att det inte hade framkommit\r\natt det finns något praktiskt behov av ytterligare lagändringar. Regeringen\r\nhade därför för avsikt att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.\r\nMed anledning härav uttalade konstitutionsutskottet i sitt betänkande\r\n2001/02:KU35 att regeringen inte borde lägga riksdagsskrivelsen till\r\nhandlingarna innan något förslag till permanent lösning har presenterats\r\neller, i enlighet med vad Offentlighets- och sekretesskommittén förordade,\r\nefter att en bredare översyn av de aktuella frågorna har skett. Regeringen\r\nredovisade i förra årets skrivelse 75 sin avsikt mot denna bakgrund att\r\ntillsätta en utredning som får till uppgift att överväga frågan om en\r\npermanent lösning. Den 15 december 2004 beslutade departementschefen\r\natt ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om upphovsrätten\r\noch handlingsoffentligheten. Utredaren skulle den 18 mars 2005 anmäla\r\nom han såg behov av grundlagsändringar och i övrigt redovisa uppdraget\r\nsenast den 31 maj 2005. Även när det gäller ett tillkännagivande om IT\r\noch demokrati (bet. 2003/04:KU19 mom. 29 res. 23, rskr. 277) hänvisar\r\nregeringen till pågående utredningsarbete. Reservationen som riksdagen\r\nställde sig bakom gällde handlingar och samhällsinformation m.m. som\r\nborde ligga på Internet, användningen av Internet i demokratiska\r\nbeslutsprocesser och diskussionsforum på Internet. Enligt skrivelse 75\r\nbeslutade regeringen den 16 december 2004 att ge Örebro universitet i\r\nuppdrag att utreda användningen av informationsteknik i demokratiska\r\nprocesser och förekomsten av eventuella rättsliga och tekniska hinder\r\nför detta samt föreslå möjliga åtgärder för att undanröja hindren. I\r\nuppdraget ingår också att kartlägga förekomsten av kommunala initiativ\r\nför att öka deltagandet i demokratiska beslutsprocesser med hjälp av IT\r\nsamt lämna förslag på hur sådana initiativ kan uppmuntras. Uppdraget\r\nskall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2005.\r\nI några fall hänvisar regeringen till nära förestående proposition\r\nrespektive skrivelse till riksdagen. Det gäller bl.a. tillkännagivanden\r\nom vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen\r\nsamt om rättelse i röstlängd beträffande utlandssvenskar (bet. 2000/01:KU23\r\nmom. 7, rskr. 274 och bet. 2001/02:KU8 mom. 6, rskr. 147).\r\nI flera fall hänvisas till utredningsförslag som är föremål för beredning\r\ni Regeringskansliet. Den gäller kommundelningar (bet. 1998/99:KU21 mom.\r\n1, rskr. 163 samt 2003/04:KU3 mom. 18, rskr. 34). Regeringen hänvisar\r\ntill att en särskild utredare getts i uppdrag att bl.a. undersöka\r\nförutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningarna\r\nskall kunna övergå från regeringen till riksdagen. Utredningsbetänkandet\r\nhar varit föremål för remissbehandling. Statssekreteraren Katinka Hort\r\nhar vid en utfrågning den 10 maj 2005 inför utskottet framhållit att\r\nflera remissinstanser haft invändningar som gällt förslagets grundlagsenlighet.\r\nRemissvaren tar upp rättsligt sett mycket svåra frågor, vilket gör att\r\nutsikterna för att lämna en proposition i maj är dåliga. Anledningen\r\ntill att detta inte redovisades i regeringens nu aktuella skrivelse är\r\natt remisstiden inte gått ut när skrivelsen beslutades.\r\nNär det gäller sponsring av statliga myndigheter (bet. 2001/02:KU19,\r\nrskr. 176) hänvisar regeringen till förslag från Statskontoret,\r\nHögskoleverket och Nämnden för offentlig upphandling som bereds inom\r\nRegeringskansliet med inriktning på att nya bestämmelser med anknytning\r\ntill förslagen skall införas under 2005. - I förra årets skrivelse 75\r\nangavs inriktningen vara att ett regelverk skulle införas under\r\n2004.\r\nHänvisningar till beredningen av utredningsförslag görs också i fråga\r\nom tre tillkännagivanden i betänkande 2001/02:KU21, Yttrandefrihetsgrundlagen\r\noch Internet (rskr. 2001/02:233) om ett utvidgat grundlagsskydd för ny\r\nkommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor (mom. 1),\r\nskyddet för den personliga integriteten (mom. 3), samt utvärdering av\r\nbrottskatalogen i tryckfrihetsförordningen (mom. 6). Enligt regeringsskrivelsen\r\nbehandlades frågorna av den beredning på tryck- och yttrandefrihetsområdet\r\nsom tillsatts i april 2003. Beredningen redovisade sitt arbete med bl.\r\na. mom. 6 i betänkande SOU 2004:114. Översynen av brottskatalogen mynnade\r\nut i bedömningen att inget brott nu bör utmönstras ur brottskatalogen.\r\nBetänkandet remissbehandlas under våren 2005.\r\nRegeringen hänvisar till frågans beredning också när det gäller de\r\ndigitala TV-sändningarnas tillgänglighet och riktlinjer för tillståndsgivning\r\n(bet. 2002/03:KU33 mom. 6-7, rskr. 196). Radio- och TV-lagsutredningens\r\nbetänkande Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39) har\r\nremissbehandlats och är föremål för beredning i Regeringskansliet.\r\nI ett fall aviseras en utredning. En inte slutbehandlad skrivelse (rskr.\r\n2000/01:274) från riksmötet 2000/01 gäller budgetlagen och grundar sig\r\npå betänkande 2000/01:KU23 mom. 8 om en utvärdering av effekterna av\r\nomläggningen av budgetprocessen. Regeringen hänvisar till att den har\r\nför avsikt att under hösten 2005 initiera en utvärdering av bl.a.\r\neffekterna för budgetprocessens innehåll och budgetmässiga resultat.\r\nUtvärderingen förutsätts ske i samråd med riksdagen.\r\nI några fall hänvisar regeringen till pågående överväganden. Det gäller\r\nkonsekvenserna av ramlagstiftning (bet. 2001/02:KU29 mom. 2, rskr. 212).\r\nEnligt tillkännagivandet borde regeringen i lämpligt sammanhang mer\r\nsamlat analysera konsekvenser av ramlagstiftning. Enligt den nu aktuella\r\nskrivelse 75, liksom i motsvarande skrivelse förra riksmötet, överväger\r\nregeringen på vilket sätt och i vilket sammanhang frågan lämpligen bör\r\nbehandlas. Också frågan om redovisning av anslaget till hovstaten (bet.\r\n2003/04:KU9 mom. 11, rskr. 148) bereds inom Regeringskansliet, bl.a.\r\ngenom diskussioner med Riksmarskalksämbetet, med inriktningen att i\r\nbudgetpropositionen för år 2006 kunna redogöra för en överenskommelse\r\nmed Riksmarskalksämbetet om större öppenhet och insyn i fråga om anslaget.\r\n\r\nYttrande från skatteutskottet\r\nSkatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU3y) anser inte att det på utskottets\r\nområde finns behov av något tillkännagivande till regeringen om skärpta\r\nrutiner eller stramare hantering. Skatteutskottet tar i sitt yttrande\r\nsärskilt upp tre tillkännagivanden. Det gäller yrkesfiskares\r\nkonkurrenssituation i förhållande till andra länder (bet. 1996/97:SkU13 mom.\r\n11, rskr. 133), skyddade identiteter i folkbokföringen (bet. 2001/02:SkU19\r\nmom. 20, rskr. 200) samt avskaffande av reklamskatten (bet. 2001/02:SkU20,\r\nrskr. 201).\r\nNär det gäller det förstnämna tillkännagivandet hänvisar skatteutskottet\r\ntill att utskottet nyligen avstyrkt några motioner i frågan och anser\r\ndärför att det saknas skäl att rikta någon kritik mot regeringen angående\r\nden formella handläggningen trots att det gått lång tid sedan\r\ntillkännagivandet gjordes. När det gäller frågan om skyddade identiteter avstår\r\nskatteutskottet - trots att ärendet börjat dra väl långt ut på tiden -\r\nfrån att rikta kritik mot regeringen för den formella handläggningen\r\neftersom regeringen har aviserat en proposition senare i år. Till saken\r\nhör också att Skatteverket tillsammans med bl.a. Datainspektionen,\r\nRikspolisstyrelsen och Riksförsäkringsverket under år 2004 i syfte att\r\nförbättra skyddet för personuppgifter i folkbokföringen har utformat en\r\nvägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter. I fråga\r\nom avskaffande av reklamskatten kan det enligt skatteutskottets mening\r\ninte hävdas att regeringen inte skulle ha efterkommit riksdagens begäran\r\natt pröva frågan eftersom den varje år sedan riksdagen gjorde sitt\r\ntillkännagivande redovisat sina bedömningar för riksdagen i respektive\r\nbudgetproposition. Till saken hör också att det från regeringens sida\r\nuttryckts att den fortfarande anser att reklamskatten bör avskaffas och\r\natt den i enlighet med riksdagens beslut kommer att prioritera frågan\r\ni budgetberedningen för år 2006. Någon kritik från konstitutionell\r\nsynpunkt kan enligt skatteutskottets uppfattning inte riktas mot regeringen\r\nför dess hantering av frågan.\r\nI en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att regeringen under den\r\nsenaste mandatperioden underlåtit att efterkomma riksdagens beslut i\r\nett stort antal ärenden och att det för den allmänna tilltron till det\r\npolitiska systemet är viktigt att regeringen uppfyller riksdagens\r\nönskemål som det finns en politisk majoritet för. Som exempel nämns\r\ntillkännagivandet om att regeringen borde göra något åt yrkesfiskarnas\r\nsämre konkurrenssituation som tillkom för nio år sedan. Sverige bör\r\nkräva största skyndsamhet i handläggningen av frågan i Bryssel. Som\r\nläget är nu bör regeringen vidta alla åtgärder för snabbt kunna redovisa\r\nett resultat som tillgodoser tillkännagivandet. Att regeringen inte\r\nlagt fram ett förslag som tillgodoser behovet av en bättre ordning kring\r\nskyddade personuppgifter i folkbokföringen är ett annat exempel på ett\r\närende som dröjt för länge. Att regeringen ännu inte lagt fram ett\r\nförslag är enligt den avvikande meningen anmärkningsvärt, desto mer som\r\nde vars personuppgifter skall skyddas ofta är misshandlade, trakasserade\r\noch hotade kvinnor. I den avvikande meningen framförs också att regeringen\r\nförtjänar kraftig kritik för sitt agerande i reklamskattefrågan. Vidare\r\nframhålls att frågan om beskattningen av andelsbyten som skett med\r\nförlust för säljaren (den s.k. pomperipossaeffekten) är ytterligare ett\r\nexempel på ett riksdagsbeslut som regeringen dröjt med att verkställa.\r\nSkatteutskottet har tidigare kritiserat regeringens förfarande, och\r\nfortfarande har regeringen enligt den avvikande meningen försummat att\r\nlösa vissa kvarvarande problem trots ett enhälligt uttalande av\r\nskatteutskottet om att regeringen borde återkomma i ärendet under våren\r\n2005, vilket regeringen uppenbarligen inte hade för avsikt att göra.\r\nI den avvikande meningen framhålls avslutningsvis att riksdagen bör ge\r\nregeringen till känna dessa synpunkter och tillstyrka motion K14.\r\nI ett särskilt yttrande (v) förutsätts att det inte blir något ytterligare\r\ndröjsmål med avlämnandet av en proposition i frågan om en bättre ordning\r\nkring skyddade personuppgifter i folkbokföringen. När det gäller frågan\r\nom avskaffande av reklamskatten framhålls att man hade kunnat kräva en\r\nbetydligt fylligare och mer uttömmande redovisning av de skäl som\r\nförelegat för att inte lägga fram ett förslag om slopande för riksdagen\r\nmen att finansministern uttalat att han åter kommer att prioritera frågan\r\ni budgetberedningen för 2006.\r\nYttrande från lagutskottet\r\nLagutskottet (yttr. 2004/05:LU2y) aktualiserar inledningsvis frågan om\r\nman från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande\r\nskrivelser än mer överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna\r\nställs upp utskottsvis i stället för som hittills departementsvis. Med\r\nnuvarande teknik borde en sådan redovisningsmetod inte vara ett\r\noöverstigligt problem.\r\nLagutskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen under\r\nsenare år har slutbehandlat ett antal äldre skrivelser och att dessa\r\nhar behandlats på ett omsorgsfullt och korrekt sätt. Vad gäller de icke\r\nslutbehandlade skrivelserna finner lagutskottet inte annat än att\r\nregeringens redovisning i allt väsentligt ger en god bild av beredningsläget\r\ni de enskilda ärendena och att pågående beredningsarbete ligger väl i\r\nlinje med riksdagens beslut. Lagutskottet vill dock fästa\r\nkonstitutionsutskottets\r\nuppmärksamhet på några skrivelser där regeringen inte till fullo kan\r\nanses ha uppfyllt de krav som följer av uttalanden från konstitutionsutskottet.\r\n\r\nDet gäller tre tillkännagivanden rörande fastighetsmäklarlagen (bet.\r\n1997/98:LU15, rskr. 158), namnlagen (bet. 2000/01:LU11, rskr. 140)\r\nrespektive återvinningsförbudet avseende skatter och allmänna avgifter\r\n(bet. 2002/03:LU17, rskr. 222).\r\nTillkännagivandet om ett förslag till ändring i fastighetsmäklarlagen\r\nbeslutades våren 1998, och frågan har därefter vid ett flertal tillfällen\r\nbehandlats av riksdagen, senast i mars 2005. Utskottet konstaterade då\r\natt det gått sju år sedan riksdagens tillkännagivande utan att regeringen\r\npåbörjat något arbete i syfte att få till stånd de begärda lagändringarna.\r\nEnligt lagutskottets mening var en sådan tidsutdräkt oacceptabel.\r\nUtskottet noterade dock att justitieministern i två skriftliga frågesvar\r\ni februari och mars 2005 anfört att det finns behov av en övergripande\r\növersyn av fastighetsmäklarlagen och att avsikten är att en utredning\r\nskall tillsättas under 2005. Utskottet förutsatte att den aviserade\r\nutredningen nu kom till stånd utan ytterligare dröjsmål och att den\r\naktuella frågeställningen blev föremål för överväganden inom ramen för\r\ndet arbetet. Lagutskottets kritik kvarstår men mot bakgrund av frågesvaren\r\nsaknas skäl för riksdagen att i förevarande sammanhang vidta någon\r\nytterligare åtgärd i saken.\r\nNär det gäller namnlagen konstaterar lagutskottet att det under flera\r\når inte vidtagits några egentliga beredningsåtgärder i syfte att få\r\ntill stånd den av riksdagen begärda utredningen. Regeringens saktfärdighet\r\när enligt lagutskottets mening anmärkningsvärd. Utskottet förutsätter\r\natt regeringen i enlighet med riksdagens senaste tillkännagivande i\r\nfrågan (bet. 2004/05:LU13, rskr. 180) snarast tar initiativ till en\r\növersyn av lagen.\r\nLagutskottet konstaterar när det gäller tillkännagivandet i juni 2003\r\nom att regeringen omgående borde ta fram ett förslag om avskaffande av\r\nåtervinningsförbud avseende skatter och avgifter att med det av regeringen\r\nvalda upplägget av arbetet kommer det begärda lagförslaget inte att\r\nkunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren, vilket inte står i\r\növerensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga innebörd. Regeringen\r\nbör enligt lagutskottets mening inte behandla frågan inom ramen för det\r\naviserade utredningsarbetet utan i särskild ordning och med förtur.\r\nYttrande från socialförsäkringsutskottet\r\nSocialförsäkringsutskottet (yttr. 2004/05:3y) anger att det äldsta\r\närendet som redovisas inom socialförsäkringsutskottets område är från\r\nvåren 1998 och avser vinstandelsmedel (bet. 1997/98:SfU10 mom. 8, rskr.\r\n165). En utredning bedöms kunna påbörjas tidigast under 2006, och\r\nsocialförsäkringsutskottet förutsätter att ärendet i nästkommande skrivelse\r\ndärmed kommer att redovisas som slutbehandlat. När det gäller\r\ntillkännagivandet om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (bet.\r\n2001/02:SfU2 mom. 12, rskr. 70) konstaterar socialförsäkringsutskottet\r\natt regeringen remitterat ett förslag till Lagrådet. Vad gäller ett\r\ntillkännagivande om utvärdering av transportörsansvaret (bet. 2003/04:SfU11\r\nmom. 4, rskr. 214) har utskottet erfarit att regeringen avser att ge\r\nMigrationsverket och Posten i uppdrag att under oktober 2005 redovisa\r\nhur och i vilken omfattning bestämmelserna om transportörsansvar har\r\ntillämpats. När det gäller riksdagens tillkännagivanden om ensamkommande\r\nbarn (bet. 2001/02:SfU15 mom. 7, rskr. 287, bet. 2003/04:SfU2 mom. 12,\r\nrskr. 86 och bet. 2004/05:SfU2 mom. 19, rskr. 79) anser\r\nsocialförsäkringsutskottet\r\ndet otillfredsställande att regleringen av ansvarsfrågan ännu inte är\r\nlöst. Utskottet, som förutsätter att regeringen senast i september 2005\r\nlägger fram förslag till reglering av återstående mycket angelägna frågor\r\nom ansvaret m.m. för mottagandet av ensamkommande barn, finner mot denna\r\nbakgrund att något påpekande från konstitutionsutskottet nu inte är\r\nnödvändigt.\r\nI en avvikande mening (m, fp, kd, c) anförs när det gäller vinstandelsmedel\r\natt beredningen av ärendet tagit orimligt lång tid. När det gäller\r\nensamkommande barn anförs att med hänsyn till frågans vikt och de upprepade\r\ntillkännagivandena i frågan har beredningen tagit alltför lång tid,\r\nvilket konstitutionsutskottet bör påpeka.\r\nVidare framhålls i den avvikande meningen att riksdagens tillkännagivande\r\nom ett snart tillsättande av en parlamentarisk utredning om\r\nsocialförsäkringarna (bet. 2004/05:SfU1 mom. 1, rskr. 112) inte åtgärdats av\r\nregeringen och ärendet därför skall redovisas som icke slutbehandlat,\r\nvilket konstitutionsutskottet bör göra ett påpekande om.\r\nI ett särskilt yttrande (v) anförs att regeringen bör lägga ned den\r\ninledda utredningen om socialförsäkringarna.\r\nYttrande från socialutskottet\r\nSocialutskottet har på flera punkter invändningar mot regeringens sätt\r\natt redogöra för behandlingen av riksdagsskrivelser. Det gäller\r\nredovisningen av behandlingen av riksdagsskrivelse 2004/05:114 (bet.\r\n2004/05:SoU1) där uppgifterna om avslutade moment blivit missvisande.\r\nSocialutskottet ifrågasätter att regeringen anser att skrivelser redovisats\r\nsom slutbehandlade trots att de åtgärder som begärts genom riksdagens\r\ntillkännagivanden inte vidtagits. Det gäller riksdagsskrivelserna\r\n2001/02:178 och 2003/04:154 om anhörigstöd och ett förnyat tillkännagivande\r\ni samma fråga genom riksdagsskrivelse 2004/05:114. När det gäller ett\r\ntillkännagivande om att regeringen borde överväga hur utvecklingen av\r\nPion kan ges nationellt stöd anför regeringen i skrivelsen att man inte\r\nhar för avsikt att tillföra medel till regionala satsningar som Pion.\r\nSocialutskottet ifrågasätter redovisningssättet samt saknar närmare\r\nanalys i anslutning till den frågeställning som tillkännagivandet avser.\r\n\r\nNär det gäller mom. 34 om kommunala handlingsplaner i rskr. 2004/05:114\r\nanser utskottet inte heller att detta moment kan sägas vara slutbehandlat\r\neftersom tillkännagivandet omfattar krav på återrapportering till\r\nriksdagen. Regeringen skulle enligt tillkännagivandet bl.a. återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett\r\nsystematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor.\r\nYttrande från trafikutskottet\r\nTrafikutskottet (yttr. 2004/05:4y) konstaterar att flertalet av de\r\nsammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där riksdagen\r\nmed utgångspunkt från utskottets betänkanden riktat krav på åtgärder\r\ntill regeringen, ännu inte är färdigbehandlade trots att det gått flera\r\når sedan besluten fattades. Det äldsta icke slutbehandlade ärendet bereds\r\nsålunda fortfarande efter tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen\r\nav att tillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall\r\nförekomma att ärenden inte är slutbehandlade efter flera år. Trafikutskottet\r\ndelar därmed den uppfattning som kommer till uttryck i konstitutionsutskottets\r\ntidigare betänkanden samt i den nu aktuella motionen K14.\r\nNär det gäller den riksdagsskrivelse om farledsavgifterna (bet. 2001/02:TU1,\r\nrskr. 125) som redovisats som slutbehandlad konstaterar trafikutskottet\r\natt den förordning som regeringen hänvisar till inte behandlar den fråga\r\ntillkännagivandet avser. Trafikutskottet förutsätter att regeringen\r\ninom snar framtid återkommer till riksdagen i enlighet med tillkännagivandet.\r\n\r\nTrafikutskottet konstaterar också att informationen om åtgärder med\r\nanledning av riksdagsskrivelser i några fall är knapphändig. Enligt\r\ntrafikutskottets mening bör det tydligare framgå hur de olika ärendena\r\nbereds, vilka åtgärder som planeras och om möjligt en prognos när ärendet\r\nbedöms kunna vara slutbehandlat. Detta är särskilt angeläget när\r\nskrivelserna inte slutbehandlats trots behandling under flera år.\r\nYttrande från arbetsmarknadsutskottet\r\nArbetsmarknadsutskottet understryker (yttr. 2004/05:AU3y) i flera fall\r\natt ytterligare dröjsmål med att efterkomma riksdagens tillkännagivande\r\ninte kan godtas. När det gäller frågan om översyn av bemanningsföretagen\r\n(bet. 1999/2000:AU1 mom. 9, rskr. 83) pekar utskottet på att det vid\r\nförra årets behandling förutsattes att regeringen skulle återkomma till\r\nriksdagen utan ytterligare dröjsmål. En skrivelse är nu aviserad till\r\napril 2005 men är enligt underhandsuppgift något försenad.\r\nArbetsmarknadsutskottet förutsätter att skrivelsen kan överlämnas inom kort och\r\nhar därmed ingen erinran mot att skrivelsen i denna del kvarstår som\r\ninte slutbehandlad.\r\nNär det gäller frågan om att bevilja lönebidrag i ett bestående\r\nanställningsförhållande (bet. 1999/2000:AU1 mom. 37, rskr. 83) framgår av\r\nskrivelsen att regeringsuppdraget efter förlängning redovisats den 31\r\noktober 2003. Utredningen har remissbehandlats. Enligt underhandsuppgift\r\nfrån Näringsdepartementet bereds nu frågan om lönebidrag i bestående\r\nanställningsförhållanden inom ramen för en kommande arbetsmarknadspolitisk\r\nproposition. Propositionen är tänkt att överlämnas till riksdagen i\r\nhöst. Också vid förra årets behandling av motsvarande skrivelse (yttr.\r\n2003/04:AU4y) hade utskottet uppgift från Näringsdepartementet att\r\nfrågan skulle behandlas inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk\r\nproposition som då var tänkt att lämnas till riksdagen i maj 2004, vilket\r\nvar skälet till att utskottet kunde godta att skrivelsen fortfarande\r\ninte var slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet vill nu med kraft betona\r\nvikten av att regeringen återkommer till riksdagen i höst så att skrivelsen\r\nkan slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.\r\nRiksdagsskrivelse 1999/2000:149, betänkande 1999/2000:AU5, avser i den\r\ndel som inte är slutbehandlad ett tillkännagivande om en utredning om\r\narbetsrätten m.m. Av regeringens skrivelse framgår att regeringen i\r\njuli 2000 respektive i oktober 2001 beslutade om uppdrag till\r\nArbetslivsinstitutet (ALI) om översyn av vissa arbetsrättsliga frågor. Den 12\r\nnovember 2002 redovisades uppdraget (Ds 2002:56) och remissbehandling\r\nhar förevarit. En departementspromemoria baserad delvis på förslagen\r\nfrån ALI är under utarbetande inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet).\r\nProposition planeras till hösten 2005. Ärendet bereds vidare.\r\nArbetsmarknadsutskottet noterar att det är mer än fem år sedan\r\nriksdagsskrivelsen\r\növerlämnades till regeringen och att det gått nästan två och ett halvt\r\når sedan ALI redovisade sitt uppdrag. Vid förra årets behandling av\r\nmotsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) hade utskottet fått en\r\nunderhandsuppgift från Näringsdepartementet om att en lagrådsremiss\r\nplanerades före sommaruppehållet 2004 och en proposition till hösten samma\r\når. Även i detta fall vill arbetsmarknadsutskottet kraftfullt betona\r\nvikten av att regeringen återkommer till riksdagen med förslag så att\r\nskrivelsen kan bli slutbehandlad. Ytterligare dröjsmål kan inte godtas.\r\n\r\nNär det gäller frågan om förstärkt skydd för föräldralediga (bet.\r\n2000/01:AU9, rskr. 179), framgår av regeringens skrivelse att proposition\r\nplaneras till hösten 2005. Arbetsmarknadsutskottet hade vid förra årets\r\nbehandling av motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) ingen erinran\r\nmot att riksdagsskrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad. Vid det\r\ntillfället fanns en uppgift från Näringsdepartementet om att det planerades\r\nen lagrådsremiss före sommaruppehållet 2004 och en proposition till\r\nhösten samma år. Arbetsmarknadsutskottet har i denna fråga samma\r\nuppfattning som i fråga om en utredning om arbetsrätten m.m. Det är angeläget\r\natt förslag kan föreläggas riksdagen snarast möjligt. Ytterligare\r\ndröjsmål kan inte godtas.\r\nNär det gäller företagares rätt till a-kassa (bet. 2003/04:AU6, rskr.\r\n185) har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot att skrivelsen\r\nkvarstår som inte slutbehandlad, men förutsätter att den fortsatta\r\nberedningen inte fördröjs i onödan.\r\nMed anledning av det som sägs i motion K14 (fp) framhåller\r\narbetsmarknadsutskottet att det inte är tillfredsställande om riksdagen på\r\ngrundval av uppgifter som lämnas i regeringens redogörelse för behandlingen\r\nav riksdagsskrivelserna godtar att en viss skrivelse kvarstår som inte\r\nslutbehandlad - t.ex. därför att en proposition aviseras - för att ett\r\nsenare år vid behandlingen av motsvarande redogörelse finna att\r\nriksdagsskrivelsen i fråga fortfarande inte är slutbehandlad.\r\nArbetsmarknadsutskottet\r\npoängterar den stora principiella betydelsen av att regeringen följer\r\nriksdagens beslut och tillgodoser de önskemål som omfattas av\r\ntillkännagivandena. Därför bör det enligt arbetsmarknadsutskottets mening\r\nvara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna\r\nkan avslutas. I de särskilda fall då regeringen inte anser sig kunna\r\nefterkomma riksdagsbeslutet bör regeringen utan dröjsmål redovisa sin\r\ninställning till riksdagen på det sätt som konstitutionsutskottet\r\ntidigare angett.\r\nYttrande från bostadsutskottet\r\nBostadsutskottet redovisar (yttr. 2004/05:BoU3y) sin tidigare framförda\r\ninställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas\r\nvilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens\r\nställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad\r\neller inte samt att orsaken till tidsutdräkter bör anges på ett mer\r\npreciserat sätt.\r\nBostadsutskottet framhåller att efterfrågade utredningsinsatser när det\r\ngäller rätten att använda allmän plats (rskr. 2001/02:204) och\r\nersättningsreglerna i expropriationslagen (rskr. 2003/04:151) ännu inte kommit\r\ntill stånd. I det förstnämna fallet finns inte ens någon uppgift om\r\nformerna för den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet erinrar om\r\nsina tidigare uttalanden om att regeringen dels utan något egentligt\r\ndröjsmål vidtar de åtgärder som erfordras, dels skyndsamt för riksdagen\r\nredovisar sitt dröjsmål och skälen för detta. Bostadsutskottet förutsätter\r\nmed hänvisning härtill att regeringen snarast vidtar de åtgärder som\r\nföranleds av riksdagens tillkännagivanden i de nu aktuella fallen. När\r\ndet gäller frågan om rätten att använda offentlig plats innebär det att\r\nregeringen i lämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för\r\ntidsutdräkten som formerna för den fortsatta beredningen. I fråga om\r\nden aviserade översynen av expropriationslagens ersättningsregler innebär\r\nbostadsutskottets ställningstagande att den aviserade utredningen bör\r\npåbörja sitt arbete så snart som möjligt och allra senast vid den\r\ntidpunkt som justitieministern angivit i ett frågesvar den 23 mars 2005.\r\nAv svaret framgår att utredningen kommer att påbörja sitt arbete under\r\nslutet av året.\r\nI en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att det finns all anledning\r\nför riksdagen att skärpa kraven på regeringen när det gäller behandlingen\r\nav riksdagens skrivelser. Målet bör vara att korta hanteringstiden i\r\nRegeringskansliet och nedbringa antalet riksdagsskrivelser som redovisas\r\nsom ej slutbehandlade. Ledamöterna bakom den avvikande meningen delar\r\nde uppfattningar i motion K14 som kommer till uttryck i motionen,\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nKonstitutionsutskottets tidigare ställningstaganden i fråga om\r\ntillkännagivanden till regeringen, m.m.\r\nKonstitutionsutskottet har vid flera tillfällen granskat frågor kring\r\nefterkommandet av riksdagens tillkännagivanden till regeringen. I\r\nbetänkande 1994/95:KU30 (s. 42 f.) underströk utskottet att utgångspunkten\r\nmåste vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses.\r\nOm det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande\r\neller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste regeringen\r\ndock kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En\r\nförutsättning borde då enligt utskottet vara att regeringens bedömningar\r\ni detta avseende redovisas för riksdagen.\r\nVåren 2003 granskade utskottet finansministerns hantering av frågan om\r\nde s.k. 3:12-reglerna (bet. 2002/03:KU30 s. 28). Utskottet uttalade:\r\nSom konstitutionsutskottet tidigare anfört förutsätter utskottet att\r\nregeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen\r\nredovisar för riksdagen sina bedömningar om de begärda åtgärderna inte\r\nvidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet\r\nmed riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening redovisas för\r\nriksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även\r\nskälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget.\r\nOm en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition till\r\nriksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i annan\r\nform som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.\r\nHösten 1999 underströk utskottet (bet. 1999/2000:KU10 s. 74), när det\r\ngäller mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte slutbehandlats,\r\ntidigare uttalanden (senast bet. 1995/96:KU30 s. 20) om att orsakerna\r\ntill att regeringen inte vidtagit någon åtgärd borde redovisas för\r\nriksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas vidtas.\r\nVid förra årets behandling av skrivelse 75 (bet. 2003/04:21 s. 18 f.)\r\nunderströk utskottet sitt tidigare ställningstagande att en utgångspunkt\r\nmåste vara att riksdagens tillkännagivanden till regeringen efterkoms.\r\nDen då lämnade redogörelsen för behandlingen av riksdagens tillkännagivanden\r\nhade i flera fall gett anledning för riksdagsutskott att i yttrandena\r\ntill konstitutionsutskottet rikta kritik mot uppkomna dröjsmål med att\r\nvidta åtgärder. Konstitutionsutskottet ville med anledning av de redovisade\r\nsynpunkterna starkt understryka vikten av att regeringen gör ansträngningar\r\nför att undvika onödig tidsutdräkt.\r\nEtt par utskott hade tagit upp behovet av att regeringen redovisar\r\nfördröjningar till riksdagen. Konstitutionsutskottet framhöll vikten av\r\natt det särskilt i fråga om längre tidsutdräkter ges fullgod information\r\nom orsakerna för tidsutdräkterna och att informationen självfallet bör\r\nkunna ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75.\r\nVidare anförde utskottet att frågan om riksdagens tillkännagivanden\r\ntill regeringen och tillkännagivandenas roll i förhållandet mellan\r\nriksdagen och regeringen var ett ämne som lämpade sig väl för utskottets\r\nuppföljnings- och utvärderingsverksamhet. I ett sådant sammanhang kan\r\ngöras undersökningar i fråga om t.ex. utvecklingen när det gäller antalet\r\ntillkännagivanden, innebörden av tillkännagivandena, hur regeringen\r\nföljer tillkännagivandena och regeringsskiftenas betydelse för efterkommandet\r\nav tillkännagivandena. Konstitutionsutskottet avsåg att genomföra en\r\nsådan utvärdering under påföljande riksmöte.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEtt par utskott tar upp frågor av teknisk karaktär. Lagutskottet\r\naktualiserar ånyo frågan om inte redogörelserna borde ställas upp utskottsvis\r\ni stället för departementsvis för att bli mer överblickbara för riksdagen.\r\nMed nuvarande teknik borde detta enligt lagutskottet inte vara ett\r\noöverstigligt problem. Bostadsutskottet redovisar sin tidigare framförda\r\ninställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas\r\nvilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens\r\nställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad\r\neller inte.\r\nKonstitutionsutskottet förutsätter, liksom vid tidigare behandling av\r\nmotsvarande regeringsskrivelse, att arbetet med att förbättra\r\ntillgängligheten av regeringens redovisning av behandlingen av riksdagens\r\nskrivelser fortsätter och att de synpunkter som lagutskottet och\r\nbostadsutskottet nu tar upp övervägs i det sammanhanget.\r\nI flertalet yttranden riktas kritik mot att behandlingen av vissa\r\nriksdagsskrivelser dragit ut på tiden.\r\nLagutskottet pekar på några skrivelser, där regeringen inte kan anses\r\nha till fullo uppfyllt de krav som följer av konstitutionsutskottets\r\nuttalanden. Det gäller bl.a. ett tillkännagivande från våren 1998, och\r\nlagutskottet förutsatte i mars 2005 (bet. 2004/05:LU13) att den utredning\r\nsom aviserats nu kommer till stånd utan ytterligare dröjsmål. Det har\r\nnu gått sju år sedan tillkännagivandet beslutades utan att regeringen\r\npåbörjat något arbete med de begärda lagändringarna, vilket enligt\r\nlagutskottet var en oacceptabel tidsutdräkt. I fråga om ett tillkännagivande\r\nfrån riksmötet 2000/01 anser lagutskottet att regeringens saktfärdighet\r\när anmärkningsvärd. Ett tillkännagivande om återgivningsförbud avseende\r\nskatter och avgifter från juni 2003 innebar att regeringen omgående\r\nborde ta fram ett lagförslag. Trafikutskottet konstaterar att flertalet\r\nav de sammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där\r\nriksdagen riktat krav på åtgärder till regeringen, ännu inte är\r\nfärdigbehandlade trots att det gått flera år sedan besluten fattades - som\r\nlängst tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen av att\r\ntillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall förekomma\r\natt ärenden inte är slutbehandlade efter flera år.\r\nArbetsmarknadsutskottet understryker beträffande tillkännagivanden från\r\nriksmötet 1999/2000 respektive 2000/01 att ytterligare dröjsmål inte\r\nkan godtas och förutsätter i fråga om ett tillkännagivande från förra\r\nriksmötet om företagares rätt till a-kassa att den fortsatta beredningen\r\ninte fördröjs i onödan. Arbetsmarknadsutskottet anför att det inte är\r\ntillfredsställande att riksdagen på grundval av uppgifter i regeringsskrivelsen\r\ngodtar att en viss skrivelse kvarstår som inte slutbehandlad t.ex. för\r\natt en proposition aviserats för att senare år finna att riksdagsskrivelsen\r\nfortfarande inte är slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet poängterar\r\nden stora principiella betydelsen av att regeringen följer riksdagens\r\nbeslut. Det bör därför vara en prioriterad uppgift för regeringen att\r\nse till att riksdagsskrivelserna kan avslutas.\r\nBostadsutskottet konstaterar när det gäller två tillkännagivanden från\r\nriksmötet 2001/02 och 2003/04 att efterfrågade utredningsinsatser ännu\r\ninte kommit till stånd. När det gäller ett tillkännagivande om rätten\r\natt använda offentlig plats finns det inte ens någon uppgift om formerna\r\nför den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet anser att regeringen i\r\nlämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för tidsutdräkten\r\nsom formerna för den fortsatta behandlingen.\r\nSocialförsäkringsutskottet anser när det gäller tre riksdagsskrivelser\r\nom ensamkommande barn att det är otillfredsställande att frågan ännu\r\ninte lösts. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att regeringen senast\r\ni september lägger fram ett förslag till reglering och anser inte att\r\nett påpekande från konstitutionsutskottets sida är nödvändigt.\r\nSkatteutskottet tar särskilt upp tre skrivelser som gäller yrkesfiskares\r\nkonkurrenssituationer i förhållande till andra länder från riksmötet\r\n1996/97, skyddade identiteter i folkbokföringen respektive avskaffande\r\nav reklamskatten - de båda sistnämnda från riksmötet 2001/02. Skatteutskottet\r\npekar dock på omständigheter som gör att fördröjningarna är godtagbara,\r\nnämligen att motioner i frågan nyligen avstyrkts, att en proposition\r\naviserats i fråga om skyddade identiteter i folkbokföringen samt när\r\ndet gäller avskaffandet av reklamskatten att det inte kan hävdas att\r\nregeringen underlåtit att efterkomma tillkännagivandet.\r\nKonstitutionsutskottet vill för egen del peka på riksdagsskivelse\r\n2001/02:212 som gäller konsekvenserna av ramlagstiftning. Regeringen har\r\nnu två är i följd redovisat att den överväger hur frågan lämpligen bör\r\nbehandlas. Enligt utskottets mening borde den tid som nu förflutit räcka\r\ntill för att göra de överväganden som behövs. När det gäller riksdagens\r\ntillkännagivande med begäran om ett lagförslag om kommundelning senast\r\nden 1 september 2004 konstaterar utskottet att den proposition som\r\ntillkännagivandet gäller förmodligen inte kommer att lämnas i maj 2005,\r\nvilket tidigare aviserats.\r\nSammantaget ger utskottens yttranden vid handen att det inte är ovanligt\r\natt behandlingen av riksdagens skrivelser fördröjs på ett otillfredsställande\r\nsätt. Kritiken från förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse\r\nför dröjsmål med att vidta åtgärder kvarstår därmed. Konstitutionsutskottet\r\nhar tidigare påtalat vikten av att regeringen utan något egentligt\r\ndröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga med anledning av ett\r\ntillkännagivande. Förra året underströk utskottet med anledning av synpunkter\r\nfrån övriga utskott starkt vikten av att regeringen gör ansträngningar\r\nför att undvika onödig tidsutdräkt. Konstitutionsutskottet delar\r\narbetsmarknadsutskottets uppfattning att det bör vara en prioriterad uppgift\r\nför regeringen att se till att riksdagsskrivelserna slutbehandlas.\r\nKonstitutionsutskottet förutsätter att rutinerna ses över som ett led i\r\nansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter. Något\r\ntillkännagivande till regeringen om detta är enligt utskottets mening\r\ninte nödvändigt. Motion K14 (fp) yrkande 1 avstyrks följaktligen.\r\nEn översyn av rutinerna kan självfallet leda till att det utarbetas\r\nnågon form av strategi för att uppnå syftet att i framtiden undvika\r\nonödiga fördröjningar. En sådan strategi kan visserligen väl tjäna sitt\r\nsyfte men utskottet anser inte att det behövs ett tillkännagivande till\r\nriksdagen om detta eller om en återrapportering till riksdagen. Motion\r\nK14 yrkande 2 avstyrks därför.\r\nYttrandena från övriga utskott innehåller också synpunkter på de skäl\r\nsom angetts för att åtgärder inte vidtagits. I de flesta fall anses\r\nskälen godtagbara men i ett par fall anses att informationen är för\r\nknapphändig. Socialutskottet saknar närmare analys när regeringen i\r\nskrivelsen anför att den inte har för avsikt att tillföra medel som\r\nsvar på ett tillkännagivande om att regeringen borde överväga hur\r\nutvecklingen av ett visst IT-system kunde ges ett nationellt stöd.\r\nTrafikutskottet framhåller i fråga om tillkännagivanden om inrättande av\r\ntrafikofferjourer från riksmötet 1999/2000 och om körkort för deltagare\r\ni försöksverksamhet m.m. från riksmötet 2002/03 att det endast anges i\r\nregeringens skrivelse att ärendena bereds. Enligt trafikutskottets mening\r\nbör det i redogörelsen framför allt när det gäller äldre tillkännagivanden\r\nframgå tydligare hur ärendena bereds, vilka åtgärder som planeras och\r\nom möjligt en prognos för när ärendet bedöms vara slutbehandlat.\r\nKonstitutionsutskottet har tidigare framhållit att regeringen måste\r\nkunna underlåta att vidta en åtgärd som avses i ett tillkännagivande\r\nmen att en förutsättning då är att regeringens bedömningar i detta\r\navseende redovisas för riksdagen. Det är självfallet angeläget att\r\nredovisningen då inte är för knapphändig. Konstitutionsutskottet vill med\r\nanledning av vad trafikutskottet anfört understryka sitt tidigare\r\nuttalande att i fråga om mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte\r\nslutbehandlats bör orsakerna till att regeringen inte vidtagit någon\r\nåtgärd redovisas för riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas\r\nvidtas.\r\nLagutskottet vänder sig mot åtgärder som redovisas i regeringsskrivelsen\r\nmed anledning av tillkännagivande med en begäran om ett omedelbart\r\nlagförslag. Lagutskottet konstaterar att med det valda upplägget kommer\r\nett förslag inte att kunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren,\r\nvilket inte står i överensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga\r\ninnebörd. Regeringen borde därför inte enligt lagutskottet behandla\r\nfrågan inom ramen för ett utredningsarbete som aviserats utan i särskild\r\nordning och med förtur. Trafikutskottet tar upp ett tillkännagivande om\r\natt en översyn av farledsavgifterna snarast borde genomföras i syfte\r\natt skapa ett avgiftssystem som ger ett konkurrensneutralt förhållande\r\nmellan trafikslagen. Trafikutskottet konstaterar att den förordning som\r\nregeringen hänvisar till inte behandlar den fråga om ett konkurrensneutralt\r\navgiftssystem mellan trafikslagen som tillkännagivandet avser utan bara\r\ninom ett trafikslag. Trafikutskottet förutsätter att regeringen inom\r\nsnar framtid återkommer till riksdagen i frågan i enlighet med tidigare\r\ntillkännagivande. Socialutskottet anger att en riksdagsskrivelse i flera\r\ndelar felaktigt redovisats som slutbehandlad.\r\nKonstitutionsutskottet, som inte har anledning att gör några andra\r\nbedömningar i fråga om redovisningen av åtgärder än de ovannämnda utskotten,\r\nvill understryka vikten av att redovisningen i regeringens redogörelse\r\när omsorgsfull och rättvisande. De redovisade åtgärderna bör svara mot\r\nde krav som uppställs i de tillkännagivanden som avses. Det är angeläget\r\natt utskotten i sitt arbete bl.a. med uppföljning och utvärdering skall\r\nkunna utgå från att de redovisade uppgifterna är korrekta utan att behöva\r\ngöra vidare efterforskningar.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att det inom ramen för konstitutionsutskottets\r\nuppföljnings- och utvärderingsarbete pågår en undersökning om\r\ntillkännagivandena till regeringen som kan beräknas bli avslutad under våren\r\n2006.\r\nDet är vidare angeläget att frågan om riksdagens tillkännagivanden\r\nbehandlas inom ramen för Grundlagsutredningens (Ju 2004:11) arbete.\r\nTillkännagivandena berörs i regeringens direktiv till Grundlagsutredningen\r\n(dir. 2004:96), där det även anges att i samband med att kommittén ser\r\növer valsystemet och bestämmelserna om regeringsbildning är det naturligt\r\natt den också i stort ser över regeringens förhållande till riksdagen.\r\nI uppdraget ingår att föreslå de förändringar som kommittén finner\r\nmotiverade.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:75\r\ntill handlingarna.</pre><pre>\r\nReservation\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\nÅterrapportering om strategi, punkt 3 (m, fp)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),\r\nNils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K14\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDet är inte ovanligt att regeringen dröjer år efter år med att tillgodose\r\ntillkännagivanden från riksdagen. Av den nu aktuella regeringsskrivelsen\r\nframgår att 32 av de icke slutbehandlade riksdagsskrivelserna var mer\r\nän fem år gamla. Det är inte en rimlig ordning att riksdagen återkommande\r\nskall behöva påpeka dröjsmålen. I de yttranden som avgetts från skilda\r\nutskott ges en rad exempel på tillkännagivanden som under en följd av\r\når inte lett till de efterfrågade åtgärderna trots att regeringen inte\r\nupplyst riksdagen om att den inte avser att följa ett tillkännagivande.\r\n\r\nEtt anmärkningsvärt ärende är riksdagens tillkännagivande i december\r\n2004 om att en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna snarast\r\nborde tillsättas, där regeringen endast redovisar sin bedömning om\r\ntidpunkten för när en sådan kommitté bör tillsättas men ändå redovisar\r\nriksdagsskrivelsen som slutbehandlad. När det gäller riksdagens\r\ntillkännagivande om prioritering av en avveckling av reklamskatten har\r\nregeringen trots att flera år förflutit inte tagit något initiativ i\r\nriktning mot att avskaffa skatten.\r\nRaden av påpekanden om tidsutdräkter kräver att åtgärder vidtas omedelbart.\r\nRegeringen bör därför återkomma till riksdagen med strategi för hur\r\nhanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras\r\noch stramas upp, senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens\r\nskrivelser till regeringen. Detta bör med bifall till motion K14 yrkande\r\n2 ges regeringen till känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens\r\nskrivelser till regeringen.\r\nFöljdmotion\r\n2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör införa skärpta rutiner gällande\r\nverkställandet av riksdagens beslut.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en\r\nstrategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen\r\nskall effektiviseras och stramas upp, senast i samband med nästa års\r\nredogörelse för riksdagens skrivelser till regeringen.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nSkatteutskottets yttrande 2004/05:SkU3y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nLagutskottets yttrande 2004/05:LU2y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande 2004/05:SfU3y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nBilaga 6\r\nTrafikutskottets yttrande 2004/05:TU4y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 7\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU3y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 8\r\nBostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU3y\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:75 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förbättrade rutiner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Återrapportering om strategi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "59E0F7B1-E87C-4EB0-B746-48C17F92D903",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "215",
                    "86",
                    "0",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/59E0F7B1-E87C-4EB0-B746-48C17F92D903",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Återrapportering om strategi",
        "partier": "\"m\",\"fp\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "3"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-10 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 14:03:43"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. ",
          "dok_id": "GS01KU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Regeringens rapport om vad som hänt efter riksdagens beslut (KU24)",
          "dok_id": "GS01KU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 14:03:43"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU24",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.</p>",
          "dok_id": "GS01KU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Regeringens rapport om vad som hänt efter riksdagens beslut (KU24)",
          "dok_id": "GS01KU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:37"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU24",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_24.pdf",
          "filstorlek": "6670259",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5AFD07E5-CCA4-4D24-BC93-8EDA0C6320EB"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K14 med anledning av skr. 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GS02K14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GS0375",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "75",
          "ref_dok_titel": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-02",
          "ref_dok_id": "GS09132",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "132",
          "ref_dok_titel": "2005-06-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-01",
          "ref_dok_id": "GS09131",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "131",
          "ref_dok_titel": "2005-06-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:268",
          "ref_dok_id": "GS0K268",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "268",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:268",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}