{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303050",
      "dok_id": "GS01KU23",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU23",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU23",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "23",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:44",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:48",
      "titel": "Författningsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU23/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU23",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU23",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU23",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU23</div><h1>Författningsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden\r\n2004 som rör rikets styrelse. Motionerna rör bl.a. frågor om\r\nGrundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet,\r\nflerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för\r\npolitiken.\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motioner. Till betänkandet\r\nhar fogats sju reservationer och två särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Grundlagsutredningens uppdrag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319, 2004/05:K323\r\nyrkande 2, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.\r\nReservation 1 (kd)\r\nReservation 2 (v)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n2.      Författningskonvent\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 1 och 2004/05:K437\r\nyrkande 1.\r\nReservation 4 (fp, c)\r\n\r\n3.      Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K220, 2004/05:K237 yrkande 7 och\r\n2004/05:K389.\r\n\r\n4.      Flerkammarsystem\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K229.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n5.      Valperiodens längd\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K230 yrkande 2.\r\n\r\n6.      Förtroendekommission\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K237 yrkande 1.\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n7.      EU-medlemskapet och grundlagen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K228 yrkande 13 i denna del och\r\n2004/05:K282 i denna del.\r\nReservation 7 (v, mp)\r\n\r\nStockholm den 8 februari 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar\r\nSvensson (kd), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Henrik S Järrel\r\n(m), Anders Bengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c),\r\nHelene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),\r\nGustav Fridolin (mp), Karin Åström (s) och Kenneth G Forslund (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2004 som rör rikets styrelse.\r\nI ett särskilt betänkande (bet. 2004/05:KU13 Författningsfrågor -\r\nförenklad ordning) behandlas ett antal motionsyrkanden som rör förslag\r\nsom utskottet har tagit ställning till och avstyrkt i tidigare\r\nmotionsbetänkanden under mandatperioden.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nGrundlagsutredningens uppdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om tilläggsdirektiv\r\ntill Grundlagsutredningen såvitt avser frågor rörande analys av\r\nförfattningen ur ett könsperspektiv, en samhällsordning byggd på federalismens\r\nprinciper samt kommunal självstyrelse och flernivådemokrati. Vidare\r\navstyrker utskottet bifall till motioner om författningskonvent. Detta\r\nsker i samtliga fall med hänvisning till att vad som efterfrågas i\r\nmotionerna synes vara tillgodosett genom direktiven till Grundlagsutredningen.\r\nSlutligen föreslår utskottet med hänvisning till tidigare ställningstaganden\r\natt riksdagen avslår en motion om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen\r\nrörande avskaffande av monarkin.\r\nJämför reservationerna 1 (kd), 2 (v), 3 (c) och 4 (fp, c) samt särskilt\r\nyttrande 1 (mp).\r\nGrundlagsutredningen\r\nRegeringen beslutade den 1 juli 2004 (dir. 2004:96) att tillkalla en\r\nparlamentariskt sammansatt kommitté, Grundlagsutredningen (Ju 2004:11),\r\nmed uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen. Kommitténs\r\narbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och\r\nfördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för\r\ndemokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. I uppdraget ingår\r\ndärför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet samt av\r\nde bestämmelser som reglerar regeringsbildningsprocessen och förhållandet\r\nmellan riksdag och regering i övrigt. Kommittén ges enligt direktiven\r\nvida ramar för sitt arbete. Den är i princip oförhindrad att ta upp\r\nalla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som\r\nkommittén har i uppdrag att se över. Uppdraget omfattar dock inte de\r\ngrundläggande principer för statsskicket som slås fast i regeringsformens\r\ninledande bestämmelser och inte heller det förhållandet att Sverige är\r\nen monarki. Om kommittén bedömer det som lämpligt står det kommittén\r\nfritt att redovisa sitt arbete i ett eller flera delbetänkanden.\r\nNär det gäller kommunala frågor innefattande regionfrågor,\r\nkompetensfördelningsfrågor och kommunalt självstyre, konstateras det i\r\ndirektiven\r\ntill Grundlagsutredningen att dessa frågor i stort faller inom det\r\nuppdrag som Ansvarskommittén (Fi 2003:02) har. Vidare erinras om att det\r\ni Ansvarskommitténs uppdrag också ingår att bedöma behovet av förändringar\r\ni uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de statliga och kommunala\r\nnivåerna. I den utsträckning Ansvarskommitténs arbete kan komma att\r\nförutsätta ändringar i regeringsformen eller i andra författningar av\r\nkonstitutionell natur bör dessa emellertid hanteras inom ramen för den\r\nförfattningsöversyn som Grundlagsutredningen har i uppdrag att utföra.\r\nRegeringen avser i sådant fall att genom tilläggsdirektiv komplettera\r\nkommitténs uppdrag.\r\nI direktiven anges att kommittén har en viktig uppgift i att skapa debatt\r\noch stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor\r\noch om det svenska folkstyret. Kommittén bör därför bedriva sitt arbete\r\nunder stor öppenhet och stimulera en författningspolitisk diskussion i\r\nhela det svenska samhället. Vidare anförs att den nya tekniken här\r\nerbjuder stora möjligheter. Kommittén är oförhindrad att arbeta med\r\nreferens- och arbetsgrupper.\r\nKommittén skall föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar\r\nsom den finner motiverade.\r\nKommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.\r\nAnsvarskommitténs uppdrag såvitt avser anslutande frågor\r\nI tilläggsdirektiv till Ansvarskommittén (dir. 2004:93), som beslutades\r\nav regeringen den 23 juni 2004, anförs bl.a. att kommittén i den andra\r\netappen av sitt uppdrag skall analysera och bedöma om struktur och\r\nuppgiftsfördelning inom staten och mellan staten, landstingen och kommunerna\r\nbehöver förändras. Syftet är dels att förbättra samhällsorganisationens\r\nmöjligheter att hantera framtidens välfärdsåtaganden och bidra till\r\nökad tillväxt inom ramen för hållbar utveckling, dels att förbättra\r\nmedborgarnas möjligheter till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande\r\ngenom att skapa en tydligare samhällsorganisation. Kommittén skall där\r\nden finner det motiverat föreslå förändringar. Utgångspunkten för\r\nkommitténs arbete skall vara en välfärd på lika villkor och efter behov\r\nsom styrs demokratiskt och är solidariskt skattefinansierad. I detta\r\nsammanhang anges begreppet likvärdighet vara centralt. I sammanhanget\r\nanförs vidare bl.a. att fördelningen av ansvar mellan staten, landstingen\r\noch kommunerna inte är en gång för alla given. Det är därför viktigt\r\natt kommittén genom sina förslag skapar förutsättningar för en struktur\r\noch uppgiftsfördelning som främjar hållbar utveckling och som möjliggör\r\nen anpassning i takt med samhällsutvecklingen. Om kommittén finner att\r\nförslag som den avser att lämna nödvändiggör ändringar av grundlag eller\r\nannan författning som rör konstitutionella ämnen, skall den anmäla detta\r\ntill regeringen. Ansvarskommittén skall redovisa resultaten av sitt\r\narbete senast den 28 februari 2007.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K273 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\ntilläggsdirektiv till översynen av regeringsformen med innebörden att\r\ndet konstitutionella regelverkets förhållande till och samspel med de\r\nsociala, ekonomiska och kulturella maktrelationerna i samhället, bl.a.\r\nur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.\r\nI motion 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett konvent eller konventsliknande organ tillkallas vid\r\nsidan av och/eller i nära anslutning till Grundlagsutredningen.\r\nMotionärerna anser att idén i Grundlagsutredningens direktiv om öppenhet,\r\nreferens- och arbetsgrupper bör fullföljas genom att ett konvent eller\r\nkonventsliknande organ tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning\r\ntill den parlamentariskt sammansatta kommittén. Konventet tänks enligt\r\nmotionen bestå av representanter från olika delar av landet, och inte\r\nenbart eller kanske ens främst från de etablerade politiska partierna.\r\n\r\nI motion 2004/05:K319 av Mats Einarsson m.fl. (v, fp, mp) föreslås att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen angående utredning\r\nav monarkins avskaffande.\r\nI motion 2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 2 föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen. Motionärerna\r\nanser att direktiven till Grundlagsutredningen bör vidgas så att\r\nutredningen ges möjlighet att också studera decentraliserade samhällsformer,\r\nsom t.ex. en federal organisation. I motion 2004/05:K437 av Kerstin\r\nLundgren m.fl. (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett Sverige\r\nuppbyggt underifrån, utifrån federalismens principer, skulle göra makten\r\ntydlig och ge medborgarna ökad möjlighet att både delta, påverka och\r\nutkräva ansvar på alla nivåer. Motionärerna föreslår därvid bl.a. att\r\ndet inrättas ett särskilt demokratikonvent, öppet för såväl det civila\r\nsamhället, marknaden som den offentliga sektorn. I motionen framhålls\r\natt konventet också måste samla representanter från dagens olika nivåer\r\n- såväl kommuner, landsting, regioner som riksdag.\r\nI motion 2004/05:K413 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att riksdagen\r\nbegär att regeringen genom tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen\r\ngenomför en utredning med syfte att fastställa en tydlig kommunal\r\nkompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild kommunalordning\r\nlikartad riksdagsordningen enligt vad i motionen anförs. Huvudbestämmelserna\r\ni en sådan \"kommunalordning\" om den kommunala beslutskompetensen skulle,\r\nenligt motionen, bara kunna ändras på samma sätt som grundlag eller\r\nvid ett beslutstillfälle i riksdagen med tre fjärdedelars majoritet. I\r\ntilläggsbestämmelserna skulle man med enkel majoritet kunna besluta om\r\nvissa praktiska följdbestämmelser.\r\nI motion 2004/05:K417 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en\r\nutredning om subsidiaritetsprincipen i syfte att grundlagsfästa den och\r\ndärmed göra den till en vägledande norm för den demokratiska uppbyggnaden.\r\nMotionärerna anser att detta arbete lämpligen kan utföras inom\r\nGrundlagsutredningens ram.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet behandlade under våren 2004 i betänkande 2003/04:KU9 ett\r\nflertal motioner rörande frågor om en översyn av den svenska författningen.\r\n\r\nUtskottet avstyrkte därvid bifall till motioner i frågor rörande analys\r\nav författningen ur ett könsperspektiv och en samhällsordning byggd på\r\nfederalismens principer. I anslutning härtill erinrade utskottet om att\r\nsamtalen kring innehållet i den kommande författningsöversynen helt\r\nnyligen hade inletts. Enligt utskottets mening kunde det förutsättas\r\natt frågor rörande relationen mellan de organ som uppbär den offentliga\r\nmakten och deras uppgifter skulle komma att beröras. Utskottet utgick\r\nockså från att en analys av den framtida maktfördelningen bl.a. sker\r\nutifrån ett könsperspektiv.\r\nVidare avstyrkte utskottet bifall till motioner i frågor rörande\r\nflernivådemokrati och kommunal självstyrelse. I sammanhanget konstaterade\r\nutskottet att Ansvarskommittén i förslaget för sitt kommande utredningsarbete\r\naktualiserade en väsentlig del av de frågor som behandlades i de aktuella\r\nmotionerna. Utskottet noterade att frågorna kunde föranleda överväganden\r\nrörande huruvida lagstiftningsåtgärder behövs och på vilken nivå det\r\nskall ske. Vidare förutsatte utskottet att regeringen i sina överväganden\r\nrörande Ansvarskommitténs uppdrag och den kommande författningsutredningens\r\narbete beaktade att de överväganden av grundlagskaraktär som motionerna\r\nkunde föranleda fick sin plats i nämnda utredningar.\r\nUtskottet avstyrkte även bifall till motioner om sammankallande av ett\r\nsärskilt författningskonvent. I anslutning härtill uttalade utskottet\r\natt en samlad översyn av regeringsformen, där syftet är att finna regler\r\nför den svenska demokratin som svarar mot behoven i dagens svenska\r\nsamhälle, gagnas av att arbetet sker under stor öppenhet och med biträde\r\nav en författningspolitisk diskussion i hela det svenska samhället.\r\nVidare framhöll utskottet att den nya tekniken härvid erbjuder stora\r\nmöjligheter. Utskottet var dock inte berett att förorda att ett särskilt\r\nkonvent sammankallas, varför motionerna härom avstyrktes.\r\nSlutligen avstyrkte utskottet med hänvisning till sin tidigare bedömning\r\nbifall till motioner om monarkins avskaffande. Av bakgrundsredogörelsen\r\ni betänkandet (s. 22) framgår att utskottet tidigare vid ett stort antal\r\ntillfällen behandlat motionsyrkanden om övergång till republik och\r\navstyrkt dessa under erinran om den ståndpunkt angående statsskicket som\r\nintogs vid 1974 års författningsreform.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motionerna 2004/05:K273 och 2004/05:K323 yrkande 2 begärs tilläggsdirektiv\r\ntill Grundlagsutredningen med avseende på frågor rörande analys av\r\nförfattningen ur ett könsperspektiv samt en samhällsordning byggd på\r\nfederalismens principer. Vidare tas i motionerna 2004/05:K285 yrkande\r\n1 och 2004/05:K437 yrkande 1 upp frågor om sammankallande av ett särskilt\r\nförfattningskonvent. Enligt utskottets mening kan det förutsättas att\r\nfrågor rörande relationen mellan de organ som uppbär den offentliga\r\nmakten och deras uppgifter kommer att beröras i det arbete som\r\nGrundlagsutredningen nyligen har inlett. Utskottet utgår också från att en\r\nanalys av den framtida maktfördelningen därvid sker bl.a. utifrån ett\r\nkönsperspektiv. I sammanhanget erinrar utskottet också om att\r\nGrundlagsutredningen har som en viktig uppgift att med olika medel skapa debatt\r\noch stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor\r\noch om det svenska folkstyret. Vad som efterfrågas i motionerna synes\r\ndärmed vara tillgodosett, varför de avstyrks.\r\nMotionerna 2004/05:K413 och 2004/05:K417 berör Grundlagsutredningens\r\nuppdrag med avseende på frågor om kommunal självstyrelse och flernivådemokrati.\r\nUtskottet noterar att tilläggsdirektiven till Ansvarskommittén\r\naktualiserar en väsentlig del av de frågor som behandlas i de aktuella\r\nmotionerna. Frågorna kan föranleda överväganden rörande huruvida\r\nlagstiftningsåtgärder behövs och på vilken nivå det skall ske. I direktiven\r\ntill Ansvarskommittén har även beaktats möjligheten att de förslag\r\nkommittén avser att lämna kan nödvändiggöra ändringar av grundlag eller\r\nannan författning rörande konstitutionella ämnen. Av direktiven till\r\nGrundlagsutredningen framgår att regeringen i sådant fall avser att\r\ngenom tilläggsdirektiv komplettera den kommitténs uppdrag i nu aktuellt\r\nhänseende. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till de här\r\nberörda motionerna.\r\nVad slutligen gäller utredning av monarkins avskaffande vidhåller\r\nutskottet alltjämt sin tidigare bedömning och avstyrker därmed bifall\r\ntill motion 2004/05:K319.\r\nStatsråds bakgrund och efterföljande verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att\r\nriksdagen avslår motioner om krav på att statsråd skall ha en bakgrund\r\nsom riksdagsledamot. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en\r\nmotion om karantänsregler för statsråd som övergår till annan verksamhet.\r\nUtskottet vill dock på nytt markera att det finns anledning för regeringen\r\natt pröva möjligheterna att vidta lämpliga åtgärder i sammanhanget, t.\r\nex. införandet av en tidskarantän. Jämför särskilt yttrande 2 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K220 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen\r\nbegär att regeringen återkommer med förslag till ändring i grundlagen\r\navseende statsråds bakgrund i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\nEnligt motionären bör det i grundlagen krävas att statsråd är eller har\r\nvarit ledamot av riksdagen. I motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin\r\n(mp) yrkande 7 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som i motionen anförs om att statsråden skall hämtas ur\r\nriksdagen. Motionären anser att ett rimligt krav vore att regeringens\r\nledamöter hämtas ur riksdagen.\r\nI motion 2004/05:K389 av Sven Gunnar Persson (kd) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nkarantänsregler för ministrar. Motionären anser att regeringen bör utreda\r\nbehovet av någon form av karantänsregler för ministrar som lämnar\r\nregeringen för att gå direkt till arbete inom näringslivet i en bransch\r\nsom han eller hon haft tillsyn över.\r\nGällande bestämmelser\r\nDet enda behörighetskrav som uppställs för statsråd är ett krav på\r\nsvenskt medborgarskap sedan minst tio år (6 kap. 10 § första stycket\r\nregeringsformen). I motiven till denna bestämmelse har departementschefen\r\nuttalat att det uppenbarligen i högsta grad ligger \"i regeringens eget\r\nintresse att dess medlemmar har sådana egenskaper att de tillvinner sig\r\nförtroende i riksdagen och hos allmänheten\" (prop. 1973:90 s. 283).\r\nEnligt 6 kap. 9 § andra stycket regeringsformen får statsråd inte utöva\r\nallmän eller enskild tjänst. Han får inte heller inneha uppdrag eller\r\nutöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom. Regeringsformens\r\nförbud mot att utöva vissa uppdrag gäller endast den som är statsråd,\r\ninte ett f.d. statsråd.\r\nEnligt förarbetena (prop. 1973:90, s. 284) är bestämmelsens syfte i\r\nförsta hand att värna om statsrådens integritet, men den kan också\r\nmotiveras av önskemålet att statsråd inte skall splittra sina\r\nkrafter.\r\nSekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i\r\ndet allmännas verksamhet. Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift\r\nvare sig det sker muntligen eller genom utlämnande av allmän handling.\r\nEnligt 1 kap. 6 § gäller förbud att röja sekretessbelagd uppgift för\r\nden som deltar i eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid\r\nfått kännedom om uppgiften. En befattningshavare är skyldig att iaktta\r\nsekretess också sedan han lämnat sin befattning. Detta gäller givetvis\r\noavsett om vederbörande avgår med pension eller övergår till någon annan\r\nallmän eller enskild tjänst.\r\nEnligt 20 kap. 3 § brottsbalken döms den som röjer uppgift som han är\r\npliktig att hemlighålla för brott mot tystnadsplikt till böter eller\r\nfängelse i högst ett år.\r\nEnligt 2 § insiderstrafflagen (2000:1086) döms den som har anställning,\r\nuppdrag eller annan befattning som normalt innebär att han eller hon\r\nfår kännedom om omständigheter som har betydelse för kursen på finansiella\r\ninstrument, och som på grund härav fått insiderinformation för insiderbrott,\r\ntill fängelse i högst två år om han eller hon för egen eller någon\r\nannans räkning genom handel på värdepappersmarknaden förvärvar eller\r\navyttrar sådana finansiella instrument som informationen rör, eller\r\nanvänder informationen till att med råd eller på annat sådant sätt\r\nföranleda någon annan till förvärv eller avyttring.\r\nDen som har anställning, uppdrag eller annan befattning som normalt\r\ninnebär att han eller hon får kännedom om omständigheter som har betydelse\r\nför kursen på finansiella instrument, och som på grund härav fått\r\ninsiderinformation och som obehörigen röjer sådan information, döms enligt\r\n7 § insiderstrafflagen för obehörigt röjande av insiderinformation till\r\nböter eller fängelse i högst sex månader.\r\nTidigare behandling m.m.\r\nVid 2000/01 års riksmöte behandlade utskottet motioner (m), i vilka\r\nanfördes bl.a. att en politikers övergång till lobbyverksamhet bör\r\nregleras till form och karantänsperiod. Utskottet avstyrkte motionerna\r\nmed hänvisning till att det pågående arbetet i Regeringskansliet med\r\nanledning av Demokratiutredningens slutbetänkande borde avvaktas (bet.\r\n2000/01:KU4 s. 34).\r\nVid 2003 års vårgranskning granskade utskottet statsministerns roll när\r\ndet gällde f.d. näringsminister Björn Rosengrens uppdrag åt Stenbecksfären.\r\nUtskottet gjorde därvid en genomgång av bl.a. förhållandena i vissa\r\nandra länder. Beträffande detaljerna i redovisningen hänvisas till\r\nbetänkandet (bet. 2002/03:KU30 s. 121-124). Utskottet fann att det\r\nsaknades anledning att rikta någon kritik mot statsministern när det gäller\r\nf.d. näringsminister Björn Rosengrens uppdrag för Stenbecksfären. Vidare\r\nkonstaterade utskottet att det inte finns förutsättningar för statsministern\r\natt hindra att ett statsråd, som lämnar regeringen, tar ett nytt uppdrag\r\ninom t.ex. näringslivet. Utskottet ansåg i princip att det både i\r\noffentlig och privat verksamhet är av godo med erfarenhet från samhällets\r\nskilda sektorer. Sekretesslagens och även insiderlagens regler med det\r\nstraffansvar som reglerna innebär ger, enligt vad utskottet anförde,\r\nett gott skydd för statens intressen när verksamhet i staten lämnas för\r\ntjänstgöring inom t.ex. näringslivet. Utskottet tillade emellertid att\r\ndet inte kan bortses från att ett statsrådsuppdrag kan lämnas för en\r\ntjänst eller ett uppdrag som skulle kunna rubba allmänhetens förtroende\r\nför att ett f.d. statsråd utövat sitt statsrådsuppdrag helt utan hänsyn\r\ntill kommande anställnings- eller uppdragsmöjligheter eller för att det\r\nf.d. statsrådet i sin nya anställning eller i sitt nya uppdrag inte får\r\nsärskilda fördelar i kontakterna med företrädare för staten. Det kan\r\ndärför finnas anledning för regeringen att pröva t.ex. en möjlighet för\r\nen tidskarantän. Granskningen föranledde inte något annat uttalande\r\nfrån utskottets sida (a. bet. s. 127).\r\nEnligt uppgift från Statsrådsberedningen har det inte inom Regeringskansliet\r\nutarbetats några regler eller rutiner rörande tidskarantän för statsråd.\r\nVidare har inhämtats att det, såvitt känt, inte heller pågår något\r\narbete av det slaget inom Regeringskansliet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller karantänsregler för ministrar vill utskottet till en\r\nbörjan slå fast att utskottet alltjämt är av den uppfattningen att\r\nsekretesslagens och även insiderlagens regler med det straffansvar som\r\nreglerna innebär ger ett gott skydd för statens intressen när verksamhet\r\ni staten lämnas för tjänstgöring inom t.ex. näringslivet. Som utskottet\r\ntidigare har konstaterat kan det emellertid inte bortses från att ett\r\nstatsrådsuppdrag kan lämnas för en tjänst eller ett uppdrag som skulle\r\nkunna rubba allmänhetens förtroende för att ett f.d. statsråd utövat\r\nsitt statsrådsuppdrag helt utan hänsyn till kommande anställnings- eller\r\nuppdragsmöjligheter eller för att det f.d. statsrådet i sin nya anställning\r\neller i sitt nya uppdrag inte får särskilda fördelar i kontakterna med\r\nföreträdare för staten. Utskottet vill därför på nytt markera att det\r\nfinns anledning för regeringen att pröva möjligheterna att vidta lämpliga\r\nåtgärder i sammanhanget, t.ex. införandet av en tidskarantän. Något\r\ninitiativ från riksdagens sida med anledning av motion 2004/05:K389\r\nframstår dock inte som erforderligt. Mot bakgrund av vad som nu har\r\nanförts avstyrker utskottet således bifall till motionen.\r\nI fråga om krav på att statsråd skall ha en bakgrund som riksdagsledamot\r\nanser utskottet att resultatet av det arbete som bedrivs av\r\nGrundlagsutredningen bör avvaktas. Motionerna 2004/05:K220 och 2004/05:K237\r\nyrkande 7 bör därför avslås.\r\nFlerkammarsystem\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om införande av\r\nflerkammarsystem i riksdagen. Jämför reservation 5 (c).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K229 av Åsa Torstensson (c) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om\r\natt i riksdagen införa flerkammarsystem med representation från kommuner\r\noch regioner. Motionären anser att det är dags att pröva tanken att\r\nkomplettera riksdagens direktvalda kammare med en regional representation,\r\ndär kammaren och den regionala representationen har olika sammansättning\r\noch delvis olika uppgifter. Den nya kammaren skall därvid enligt motionen\r\nvara ett forum för värnandet av självstyret och trygga människors\r\nmöjlighet att lokalt besluta om sina egna angelägenheter. Som en väg att\r\nuppnå detta syfte anges att kammaren kompletteras med att kommuner och\r\nregioner blir direkt representerade i en regional representation för\r\natt där kunna bromsa centraliseringstendenser. Regeringen skall även\r\nfortsättningsvis ha sitt mandat från den direkt valda kammaren.\r\nGällande bestämmelser\r\nI den inledande portalparagrafen i 1 kap. regeringsformen, som har\r\nrubriken Statsskickets grunder, anges att all offentlig makt i Sverige\r\nutgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning\r\noch på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt\r\noch parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Enligt\r\n4 § samma kapitel är riksdagen folkets främsta företrädare. Med detta\r\nmarkeras enligt förarbetena att medborgarna regionalt och lokalt kan ha\r\nandra företrädare (SOU 1972:15 s. 121). I Gustaf Petréns och Hans\r\nRagnemalms grundlagskommentar anförs i anslutning till detta lagrum att\r\nriksdagsledamöterna på riksplanet ensamma är folkets företrädare; på\r\nlokal och regional nivå tillkommer medlemmarna av de kommunala församlingarna.\r\nRiksdagen blir det dominerande centrala organet just därför att det\r\nensamt företräder hela det folk varifrån all offentlig makt utgår (Gustaf\r\nPetrén och Hans Ragnemalm, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar\r\nmed förklaringar, 1980, s. 24).\r\nRegler om riksdagens bildande och sammansättning finns i 3 kap.\r\nregeringsformen. I 1 § andra stycket föreskrivs att riksdagen består av en\r\nkammare med trehundrafyrtionio ledamöter. I paragrafen fastslås det\r\nenkammarsystem som trädde i funktion år 1971. Tidigare bestod riksdagen\r\nav två kamrar. Av kamrarna valdes den första av landstingen och de\r\nlandstingsfria städerna. Den andra kammaren valdes av de röstberättigade\r\nmedborgarna direkt. I förarbetena till den partiella författningsreformen\r\n(prop. 1968:27 s. 189) konstaterades att det hade blivit en alltmer\r\nspridd uppfattning inom alla politiska partier att tvåkammarriksdagen\r\nhade spelat ut sin roll. Därvid pekades på att ingen hade försvarat den\r\nbetydande opinionseftersläpning i riksdagen som följde främst av\r\nförstakammarledamöternas långa valperioder. Vidare framhölls att ingen\r\nheller hade förnekat att det är en brist i ett system med två likaberättigade\r\nkamrar att motsatta majoritetsförhållanden kan försvåra regeringsbildningen\r\noch försvaga regeringspolitiken. Likaså angavs att tvåkammarsystemet\r\ndärjämte hade arbetstekniska olägenheter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe frågor som aktualiseras i motion 2004/05:K229 berör vissa av grunddragen\r\ni statsskicket. Utskottet ser inga skäl att överväga en förändring av\r\nden nuvarande ordningen på området med en direktvald enkammarriksdag\r\nsom på riksplanet företräder hela det folk varifrån all offentlig makt\r\nutgår. En avgörande förtjänst med enkammarsystemet är att sammansättningen\r\nav den lagstiftande församlingen bestäms av folket vid val som äger rum\r\nvid ett och samma tillfälle. Motionen bör därför avslås.\r\nValperiodens längd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att\r\nriksdagen avslår en motion om förändring av valperiodens längd.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K230 av Owe Hellberg (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nmandatperioden för kommunal- och riksdagsval blir femårig i samband med\r\nvalet 2014. Motionären menar att man, under förutsättning att Sverige\r\nfortfarande är med i EU år 2014, skall gå över till ett system med\r\nfemåriga mandatperioder och att kommunalvalet, riksdagsvalet och valet\r\ntill Europaparlamentet skall äga rum på samma dag.\r\nGällande bestämmelser\r\nMellan åren 1970 och 1994 var valperioden tre år. Vid de överläggningar\r\nsom under hösten 1993 hölls mellan företrädare för riksdagspartierna om\r\nvissa författningsfrågor kom man överens om att mandatperioden för\r\nriksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige skulle förlängas till\r\nfyra år. Valperioden blev fyraårig genom beslut år 1994 (se prop.\r\n1993/94:115, bet. 1993/94:KU44 och 1994/95:KU1).\r\nOrdinarie val till riksdagen förrättas numera enligt 3 kap. 3 §\r\nregeringsformen vart fjärde år. I 3 kap. 5 § ges en bestämmelse om när nyvald\r\nriksdag skall samlas. Vidare anges att varje val gäller för tiden från\r\ndet att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter\r\nvalda riksdagen samlas, och att denna tid är riksdagens valperiod.\r\nI riksdagsordningen finns bestämmelsen att ordinarie val till riksdagen\r\nhålls i september (1 kap. 1 §). Närmare bestämmelser om tidpunkten för\r\nval finns i vallagen (1997:157). Enligt 1 kap. 10 § denna lag skall\r\nordinarie val till riksdagen samt val till landstings- och kommunfullmäktige\r\nhållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i september.\r\nVid riksmötet 2003/04 (bet. 2003/04:KU13) avstyrkte utskottet en rad\r\nmotioner rörande tidpunkten för val till riksdagen, landsting och\r\nkommunfullmäktige med hänvisning till de samtal som då hade inletts om en\r\növersyn av regeringsformen. Därvid avstyrktes en motion (m) som bl.a.\r\naktualiserade frågan om en förläggning av riksdagsvalen till våren.\r\nBeslut om att utlysa ett extra val fattas av regeringen. Ett extra val\r\nändrar emellertid inte tidpunkten för nästa ordinarie val.\r\nFör val till riksdagen är riket indelat i valkretsar, och riksdagsmandaten\r\nutgörs av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat (3 kap. 6 §\r\nregeringsformen). De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på\r\ngrundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade\r\ni varje valkrets och antalet röstberättigade i hela landet. Denna\r\nfördelning fastställs för fyra år i sänder.\r\nI kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om mandattider inom\r\nkommuner och landsting. Mandattiden är fyra år för ledamöterna och ersättarna\r\ni fullmäktige (5 kap. 5 §).\r\nI artikel 190.3 fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen1För\r\nsenaste lydelse, se Europeiska unionens officiella tidning C 325 av den\r\n24 december 2002. föreskrivs att Europaparlamentets företrädare skall\r\nväljas för en period av fem år. Ytterligare bestämmelser om val av\r\nledamöter till Europaparlamentet finns i valrättsakten från 19762Akten\r\nden 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen\r\n(Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25\r\njuni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt.. Valrättsakten\r\nhar antagits av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive\r\nkonstitutionella bestämmelser och ingår i det man brukar kalla EG:s\r\nprimärrätt, dvs. den har status som fördrag. För svenskt vidkommande\r\ngäller att valrättsakten ingår i den uppräkning av olika gemenskapsrättsliga\r\nfördrag och andra instrument som finns i 4 § lagen med anledning av\r\nSveriges anslutning till Europeiska unionen (1994:1500).\r\nEnligt artikel 9.1 skall valet förrättas under samma tidsperiod i hela\r\nunionen och den perioden skall börja en torsdag morgon och sluta närmast\r\nföljande söndag. Det står medlemsstaterna fritt att välja valdag under\r\ntidsperioden. För det första direktvalet av ledamöter till parlamentet\r\når 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad. Sedan den tidpunkten\r\nfastställts gäller den även för senare val (artikel 10.1). Om det skulle\r\nvisa sig omöjligt att hålla kommande val under den tidsperioden skall\r\nrådet enhälligt bestämma en annan period som då måste infalla under\r\ntiden april - juli (artikel 10.2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att resultatet av det arbete som bedrivs av\r\nGrundlagsutredningen bör avvaktas. Motion 2004/05:K230 yrkande 2 bör därför\r\navslås.\r\nFörtroendekommission\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att\r\nriksdagen avslår en motion om inrättande av en förtroendekommission för\r\npolitiken. Jämför reservation 6 (mp).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp) yrkande 1 föreslås att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av en förtroendekommission för politiken. Motionären\r\nanför bl.a. att en sådan kommission skulle kunna titta på nödvändiga\r\nreformer för att minska politikerföraktet, åtgärder för att minska\r\nklyftan mellan väljare och valda, ökade möjligheter för allmänheten att\r\ndelta i det politiska samtalet och analysera orsakerna till politikerföraktet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att det arbete som skall bedrivas av Grundlagsutredningen\r\noch Ansvarskommittén i väsentliga delar har en sådan inriktning som\r\nefterfrågas i motion 2004/05:K237 yrkande 1. Motionen bör därför avslås.\r\n\r\nEU-medlemskapet och grundlagen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår med hänvisning till dels beredningen av förslaget\r\ntill ett nytt konstitutionellt fördrag för EU, dels pågående utredningsarbete\r\ni Riksdagskommittén att riksdagen avslår två motionsyrkanden om analys\r\noch översyn av förhållandet mellan EU-medlemskapet och regeringsformens\r\nbestämmelser. Jämför reservation 7 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 13 föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ändring av reglerna i regeringsformen som rör EU-medlemskapet\r\n(delvis). Motionärerna anser att det bör ske en översyn av regeringsformens\r\nregler för EU-medlemskapet, i synnerhet reglerna för överföring av\r\nbeslutanderätt.\r\nI motion 2004/05:K282 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\ntilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om behovet av att analysera\r\nkonsekvenserna av EU-medlemskapet för den svenska författningen med\r\navseende bl.a. på risken för en fortsatt federalistisk utveckling,\r\nmöjligheterna till ansvarsutkrävande och de svenska grundlagarnas\r\nförhållande till EG-rätten (delvis). Motionärerna anser att regeringsformen\r\nbör förändras så att de konstitutionella spärrar som finns mot en\r\nfortsatt federalistisk utveckling av EU stärks. I motionen anförs vidare\r\natt det av regeringsformen tydligare bör framgå att svensk grundlag är\r\növerordnad på icke-delegerade områden samt att riksdagen suveränt tolkar\r\nvilka dessa områden är.\r\nBakgrund\r\nInför Sveriges anslutning till Europeiska unionen (EU) gjordes vissa\r\ngrundlagsändringar (prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21, rskr. 1993/94:275,\r\nbet. 1994/95:KU9, rskr. 1994/95:24). I 10 kap. 5 § första stycket\r\nregeringsformen infördes en på ett medlemskap i EU särskilt inriktad\r\nregel som gjorde det möjligt för riksdagen att överlåta beslutanderätt\r\ntill Europeiska gemenskaperna. Därutöver infördes i regeringsformen en\r\nbestämmelse om val till Europaparlamentet (8 kap. 4 §). Dessutom infördes\r\nändringar i tryckfrihetsförordningen som gällde rätten till reklam (1\r\nkap. 9 §) och rätten att äga en svensk periodisk skrift (5 kap. 1 §).\r\nGrundlagsändringarna trädde i kraft den 1 december 1994.\r\nI grundlagsärendet om ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.\r\nm. (prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, prot. 2001/02:124, bet.\r\n2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15) fick 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen\r\nsin nuvarande lydelse. Enligt bestämmelsen kan riksdagen inom ramen för\r\nsamarbete i EU överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för\r\nstatsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet\r\ninom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det\r\nsom ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående\r\nskydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.\r\nRiksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre\r\nfjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också\r\nfattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse\r\nkan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt\r\n2 § samma kapitel.\r\nI 10 kap. 2 § första stycket regeringsformen föreskrivs att regeringen\r\ninte får ingå bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen\r\nhar godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller\r\nupphävs eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i\r\nvilket riksdagen skall besluta.\r\nVidare sägs i andra stycket att är i fall som avses i första stycket\r\nsärskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts,\r\nskall samma ordning iakttas vid godkännandet av överenskommelsen.\r\nEnligt tredje stycket får regeringen inte heller i annat fall än som\r\navses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse\r\nutan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen är av större\r\nvikt. Regeringen kan dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande\r\nav överenskommelsen, om rikets intresse kräver det. I sådant fall skall\r\nregeringen i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen\r\ningås.\r\nI det aktuella grundlagsärendet infördes också ett nytt fjärde stycke\r\ni 10 kap. 2 § regeringsformen som innebar att riksdagen kan godkänna\r\nsådan överenskommelse som avses i första och tredje styckena och som\r\ningås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, även om\r\növerenskommelsen inte föreligger i slutligt skick.\r\nDärutöver infördes också ett nytt första stycke i 10 kap. 6 § regeringsformen.\r\nÄndringen innebar att regeringens skyldighet att informera och samråda\r\nmed riksdagen i EU-frågor grundlagsfästes.\r\nGrundlagsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2003.\r\nVid riksdagsbehandlingen av det aktuella grundlagsärendet konstaterade\r\nkonstitutionsutskottet (bet. 2001/02:KU18 s. 46-47) bl.a. att det ännu\r\ninte gick att uttala sig om vad framtidsdebatten inom EU kunde komma\r\natt resultera i. Vidare uttalade utskottet följande.\r\n\r\nEmellertid kan det förväntas att det förberedande konventet och\r\nregeringskonferensen 2004 kommer att leda fram till förslag om förändringar\r\nav EU-samarbetet. Detta kan i sin tur medföra behov av överväganden med\r\nbl.a. konstitutionella inslag i medlemsländerna i samband med deras\r\ngodkännanden av en eventuell fördragsrevision. För svenskt vidkommande\r\nkan det enligt utskottets mening vara lämpligt att i ett eventuellt\r\nsådant sammanhang skapa utrymme för mer allmänna överväganden kring t.\r\nex. hur vi själva beskriver vårt deltagande i EU-samarbetet, inte minst\r\nnär det gäller uppgiftsfördelningen mellan EU och enskilda medlemsstater.\r\nHärvid kan bl.a. konstateras att de svenska grundlagsreglerna kring\r\nEU-samarbetet i dag återfinns i 10 kap. regeringsformen, som allmänt\r\nrör förhållandet till andra stater. Oaktat EU-samarbetets särprägel\r\nbåde till omfattning och karaktär, framstår de regler som är särskilt\r\ninriktade på detta samarbete närmast som undantagsregler eller särlösningar\r\ni förhållande till vad som annars gäller.\r\n\r\nRegeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt fördrag för Europa\r\ninleddes i Rom den 4 oktober 2003. Konferensens uppgift var att ta\r\nställning till det förslag till nytt konstitutionellt fördrag som framlagts\r\nav konventet om EU:s framtid (framtidskonventet) samt ändringsförslag\r\nfrån medlemsstaterna. Regeringskonferensen avslutades i Bryssel den 18\r\njuni 2004, då stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte\r\nenades om utformningen av det nya fördraget. Det konstitutionella\r\nfördraget undertecknades i Rom den 29 oktober 2004 och träder i kraft den\r\n1 november 2006, förutsatt att samtliga medlemsländer då har ratificerat\r\nfördraget. Det nya, konstitutionella fördraget ersätter fördragen om\r\nEuropeiska unionen och Europeiska gemenskapen.\r\nI departementspromemorian Fördraget om upprättande av en konstitution\r\nför Europa (Ds 2004:52), som utkom i december 2004, redovisas de\r\nhuvudsakliga förändringarna i förhållande till nu gällande fördrag.\r\nVidare görs bl.a. en bedömning av huruvida den samlade effekten av\r\nfördraget är förenlig med 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen (s.\r\n93 -95).\r\nDärvid erinras om att riksdagen vid Sveriges anslutning till EU och vid\r\ntillträdet till Amsterdam- och Nicefördragen gjorde bedömningen att\r\nfri- och rättighetsskyddet inom EG ligger i nivå med det som gäller i\r\nSverige. Enligt promemorian innebär det nya fördraget inte någon ändring\r\ni detta avseende, snarare innebär fördraget att fri- och rättighetsskyddet\r\nhar stärkts genom att det har kommit till tydligare uttryck.\r\nNär det gäller kravet på att överlåtelsen inte får röra principerna för\r\nstatsskicket konstateras att det nya fördraget förutsätter att beslutanderätt\r\ni viss utsträckning förs över till unionen. Det framhålls emellertid\r\natt unionens beslutsbefogenheter på områden där grundläggande principer\r\ni Sveriges konstitutionella system berörs, som också tidigare har bedömts\r\nvara fallet, är utomordentligt begränsade (jämför bet. 1993/94:KU21 s.\r\n28). Mot den bakgrunden bedöms i promemorian att överlåtelsen varken\r\ni sak eller i omfattning är av sådant slag att den rör principerna för\r\nstatsskicket. Inte heller tillsammans med vad som tidigare har överlåtits\r\ntill EG bedöms överlåtelsen vara av sådan omfattning att den kan anses\r\nröra principerna för statsskicket. Enligt promemorian finns därför inga\r\nkonstitutionella hinder mot att Sverige tillträder det nya fördraget.\r\nPågående\r\nutredningsarbete\r\nAv direktiven till Grundlagsutredningen framgår att frågor som rör\r\nregeringsformens bestämmelser om förhållandet till andra stater och\r\nmellanfolkliga organisationer faller utanför uppdraget.\r\nBeträffande frågor som gäller det svenska medlemskapet i EU och en stärkt\r\nroll för riksdagen hänvisas därvid i direktiven till att Riksdagskommittén\r\nenligt sina direktiv bl.a. har i uppdrag att förutsättningslöst pröva\r\nformerna för riksdagens arbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska\r\noch författningsmässiga förändringar som är nödvändiga för att riksdagen\r\nskall kunna delta i EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt\r\nsätt. Vidare hänvisas till att det i Riksdagskommitténs uppdrag också\r\ningår att pröva formerna för kontakterna med regeringen. Det framhålls\r\nockså att en utgångspunkt för arbetet enligt direktiven till Riksdagskommittén\r\nskall vara att EU-frågorna så långt som möjligt skall integreras i det\r\nsedvanliga riksdagsarbetet. En annan utgångspunkt skall vara att tydliggöra\r\nriksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motionerna aktualiseras frågor om behovet av en analys och översyn av\r\nförhållandet mellan EU-medlemskapet och regeringsformens bestämmelser.\r\nUtskottet vill inledningsvis i sammanhanget erinra om vissa allmänna\r\nuttalanden i grundlagsärendet där 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen\r\nfick sin nuvarande lydelse (bet. 2001/02:KU18 s. 42 f.).\r\nI det ärendet konstaterade utskottet bl.a. att frågan om grundlagen\r\nbehöver ändras kan aktualiseras i samband med en fördragsändring som\r\ninnebär att ny överlåtelse av beslutanderätt behöver ske. Utskottet\r\nslog också fast att det i sista hand ankommer på den svenska riksdagen\r\natt avgöra om en grundlagsändring behöver göras på grund av en ny\r\növerlåtelse av beslutanderätt. Vidare framhöll utskottet att det inte går\r\natt ange i några entydiga termer hur långt EU-samarbetets räckvidd kan\r\nsträcka sig utan att grundlagen behöver ändras. Utskottet fann det inte\r\nminst därför betydelsefullt att, såsom dittills varit fallet, en\r\nfördragsändrings eventuella krav på en ny överlåtelse av beslutsbefogenheter\r\nblir föremål för analys och debatt innan fördragsändringen godkänns av\r\nriksdagen.\r\nDepartementspromemorian om Fördraget om upprättande av en konstitution\r\nför Europa är nu föremål för remissberedning, vilket kan antas ge upphov\r\ntill en debatt i de aktuella frågorna, t.ex. när det gäller frågor om\r\nuppgiftsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. På motsvarande sätt\r\nkan Riksdagskommitténs kommande betänkande förväntas bli föremål för\r\nremissbehandling och därigenom bidra till en debatt på området, exempelvis\r\nnär det gäller hur riksdagens arbete med EU-frågor skall organiseras\r\ninom ramen för en framtida ordning för subsidiaritetskontroll. Mot den\r\nanförda bakgrunden bör enligt utskottets mening remisshanteringen av\r\ndessa ärenden och den fortsatta beredningen av frågorna avvaktas.\r\nMotionerna 2004/05:K228 yrkande 13 och 2004/05:K282 avstyrks följaktligen.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K413 och 2004/05:K417 samt\r\navslår motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319 och 2004/05:K323 yrkande\r\n2.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att regeringen genom tilläggsdirektiv skall ge Grundlagsutredningen\r\ni uppdrag att genomföra en utredning med syfte att fastställa en tydlig\r\nkommunal kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild\r\nkommunalordning likartad riksdagsordningen. Huvudbestämmelserna i en\r\nsådan \"kommunalordning\" om den kommunala beslutskompetensen skulle bara\r\nkunna ändras på samma sätt som grundlag eller vid ett beslutstillfälle\r\ni riksdagen med tre fjärdedelars majoritet. I tilläggsbestämmelserna\r\nskulle man med enkel majoritet kunna besluta om vissa praktiska\r\nföljdbestämmelser.\r\nJag menar också att regeringen skall låta utreda subsidiaritetsprincipen\r\ni syfte att grundlagsfästa den och därmed göra den till en vägledande\r\nnorm för den demokratiska uppbyggnaden. Detta arbete kan lämpligen\r\nutföras inom Grundlagsutredningens ram.\r\n\r\n2.      Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (v)\r\nav Mats Einarsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K273 och 2004/05:K319 samt\r\navslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 2, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att regeringen skall besluta om tilläggsdirektiv till översynen\r\nav regeringsformen med innebörden att det konstitutionella regelverkets\r\nförhållande till och samspel med de sociala, ekonomiska och kulturella\r\nmaktrelationerna i samhället, bl.a. ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.\r\nYtterligare ett maktperspektiv som förtjänar uppmärksamhet är det\r\netniska, dvs. frågor om grundlagarna tar hänsyn till att dess institutioner\r\noch regler skall tjäna ett samhälle där diskriminering på grund av\r\netnicitet är en daglig erfarenhet för en stor del av dess medborgare.\r\nI tilläggsdirektiv skall regeringen också, enligt min mening, ge\r\nGrundlagsutredningen i uppdrag att utreda monarkins avskaffande.\r\n\r\n3.      Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (c)\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K323 yrkande 2 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEn central brist i regeringens direktiv till utredningen är den begränsning\r\nman lagt på utredningen genom att förbjuda den att studera frågan om\r\nstatsskickets grundläggande principer. Utredningen kommer med andra ord\r\ninte att ha möjlighet att överväga huruvida den i grund och botten\r\ncentraliserade enhetsstaten är den bästa organisationsformen för 2000-talets\r\nsamhälle. På denna punkt bör utredningen vidgas och ges möjlighet att\r\nockså studera decentraliserade samhällsformer, som t.ex. en federal\r\norganisation.\r\n\r\n4.      Författningskonvent, punkt 2 (fp, c)\r\nav Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp) och Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att ett konvent eller ett konventsliknande\r\norgan tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning till\r\nGrundlagsutredningen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K285\r\nyrkande 1 och 2004/05:K437 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att idén i Grundlagsutredningens direktiv om öppenhet, referens-\r\noch arbetsgrupper bör fullföljas genom att ett konvent eller konventsliknande\r\norgan tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning till den\r\nparlamentariskt sammansatta kommittén. Vi tänker oss att konventet skall\r\nbestå av representanter från olika delar av landet, och inte enbart\r\neller kanske ens främst från de etablerade politiska partierna. Konventet\r\nskall således vara öppet för såväl det civila samhället, marknaden som\r\nden offentliga sektorn. Vidare måste konventet också samla representanter\r\nfrån dagens olika nivåer - såväl kommuner, landsting, regioner som\r\nriksdag.\r\n\r\n5.      Flerkammarsystem, punkt 4 (c)\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om införande av flerkammarsystem. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:K229.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det är dags att pröva tanken att komplettera riksdagens\r\ndirektvalda kammare med en regional representation, där kammaren och\r\nden regionala representationen har olika sammansättning och delvis olika\r\nuppgifter. Den nya kammaren skall därvid vara ett forum för värnandet\r\nav självstyret och trygga människors möjlighet att lokalt besluta om\r\nsina egna angelägenheter. Detta kan uppnås genom att den direktvalda\r\nkammaren kompletteras med att kommuner och regioner blir direkt\r\nrepresenterade i en regional representation för att där kunna bromsa\r\ncentraliseringstendenser. Regeringen skall även fortsättningsvis ha sitt\r\nmandat från den direkt valda kammaren.\r\n\r\n\r\n6.      Förtroendekommission, punkt 6 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en förtroendekommission. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:K237 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nProblemet med den växande klyftan mellan väljare och valda, och det\r\nökade politikerföraktet, förtjänar att tas på allvar. I grunden äventyrar\r\nkänslor som dessa det demokratiska samhällets fundament - förtroendet\r\nför de beslut som de valda representanterna fattar. En liknande problematik\r\nrörande minskat förtroende bland allmänheten för det svenska näringslivet\r\nföranledde att en förtroendekommission tillsattes under ledning av Erik\r\nÅsbrink. En förtroendekommission för politiken skulle kunna titta på\r\nnödvändiga reformer för att minska politikerföraktet, åtgärder för att\r\nminska klyftan mellan väljare och valda, ökade möjligheter för allmänheten\r\natt delta i det politiska samtalet och analysera orsakerna till\r\npolitikerföraktet. Det är av särskild vikt att vi som är politiskt\r\nförtroendevalda visar samma handlingskraft när det handlar om att hantera\r\nminskat förtroende för vårt värv som vi visat när det handlar om\r\nnäringslivet. Därför bör en förtroendekommission för politiken omedelbart\r\ntillsättas.\r\n\r\n7.      EU-medlemskapet och grundlagen, punkt 7 (v, mp)\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tilläggdirektiv till Grundlagsutredningen om\r\nbehovet av att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet för den\r\nsvenska författningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K282 i\r\ndenna del och avslår motion 2004/05:K228 yrkande 13 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser Grundlagsutredningen genom tilläggsdirektiv skall ges i uppdrag\r\natt analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet för den svenska\r\nförfattningen med avseende bl.a. på risken för en fortsatt federalistisk\r\nutveckling, möjligheterna till ansvarsutkrävande och de svenska\r\ngrundlagarnas förhållande till EG-rätten. Det är vår uppfattning att\r\nregeringsformen bör förändras så att de konstitutionella spärrar som finns\r\nmot en fortsatt federalistisk utveckling av EU stärks. Av regeringsformen\r\nbör också tydligare framgå att svensk grundlag är överordnad på\r\nicke-delegerade områden samt att riksdagen suveränt tolkar vilka dessa\r\nområden är.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Grundlagsutredningens uppdrag och Författningskonvent, punkterna 1\r\noch 2 (mp)\r\nGustav Fridolin (mp) anför:\r\nGrundlagsutredningen bör enligt min mening ges stor frihet att forma\r\nsin verksamhet. I tidigare reservationer och yttranden, samt motioner,\r\nhar Miljöpartiet visat sina prioriteringar inför utredningen. I anslutning\r\ntill de motioner som behandlas vill jag återigen göra tydligt att\r\nMiljöpartiet i utredningen avser lyfta behovet av att regeringsformen\r\nutvärderas ur ett könsmaktsperspektiv. För att utredningens slutsatser\r\nskall nå acceptans krävs att beredningen sker i öppenhet med stora\r\nmöjligheter för frivilligorganisationer och andra samhällsaktörer att\r\nlämna in åsikter och påverka beredningen.\r\n\r\n2.      Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, punkt 3 (mp)\r\nGustav Fridolin (mp) anför:\r\nI betänkande 2002/03:KU20 tydliggjorde konstitutionsutskottet behovet\r\nav att regeringen ser över problem som kan finnas med statsråds\r\nefterföljande verksamhet och möjligen tittar på införandet av någon slags\r\ntidskarantän. Behovet av detta ökar med en utveckling där allt snabbare\r\nutbyten sker mellan den offentliga och privata makten, och jag förväntar\r\nmig därför att regeringen snarast ser över olika möjligheter att införa\r\nsådana regler.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K220 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i\r\ngrundlagen avseende statsråds bakgrund i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ändring av reglerna i regeringsformen som rör\r\nEU-medlemskapet.\r\n2004/05:K229 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i riksdagen införa flerkammarsystem med representation\r\nfrån kommuner och regioner.\r\n2004/05:K230 av Owe Hellberg (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att mandatperioden för kommunal- och riksdagsval blir\r\nfemårig i samband med valet 2014.\r\n2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en förtroendekommission för politiken.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att statsråden skall hämtas ur riksdagen.\r\n2004/05:K273 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tilläggsdirektiv till översynen av regeringsformen med innebörden\r\natt det konstitutionella regelverkets förhållande till och samspel med\r\nde sociala, ekonomiska och kulturella maktrelationerna i samhället, bl.\r\na. ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.\r\n2004/05:K282 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tilläggsdirektiv till Kommittén för en samlad översyn av\r\nregeringsformen om behovet av att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet\r\nför den svenska författningen med avseende bl.a. på risken för en\r\nfortsatt federalistisk utveckling, möjligheterna till ansvarsutkrävande,\r\nde svenska grundlagarnas förhållande till EG-rätten samt riksdagens\r\nroll i EU-systemet.\r\n2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett konvent eller konventsliknande organ tillkallas\r\nvid sidan av och/eller i nära anslutning till den parlamentariskt\r\nsammansatta kommittén.\r\n2004/05:K319 av Mats Einarsson m.fl. (v, fp, mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tilläggsdirektiv till Kommittén för översyn av regeringsformen\r\nangående utredning av monarkins avskaffande.\r\n2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett tilläggsdirektiv till Författningsutredningen.\r\n2004/05:K389\r\nav Sven Gunnar Persson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om karantänsregler för ministrar.\r\n2004/05:K413 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen genom tilläggsdirektiv till\r\nförfattningsutredningen genomför en utredning med syfte att fastställa en tydlig\r\nkommunal kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild\r\nkommunalordning likartad riksdagsordningen enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2004/05:K417 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning om subsidiaritetsprincipen i syfte att grundlagsfästa\r\nden och därmed göra den till en vägledande norm för den demokratiska\r\nuppbyggnaden.\r\n2004/05:K437 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett Sverige uppbyggt underifrån, utifrån federalismens\r\nprinciper, skulle göra makten tydlig och ge medborgarna ökad möjlighet\r\natt både delta, påverka och utkräva ansvar på alla nivåer.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Grundlagsutredningens uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319, 2004/05:K323 yrkande 2, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "CE04818E-6BBD-11D9-88E5-0001024D7E14",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "0",
                    "24",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "1",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "231",
                    "27",
                    "43",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CE04818E-6BBD-11D9-88E5-0001024D7E14",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Författningskonvent",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 1 och 2004/05:K437 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "199F7F47-74F7-11D9-88EA-0001024D7E14",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "242",
                    "60",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/199F7F47-74F7-11D9-88EA-0001024D7E14",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K220, 2004/05:K237 yrkande 7 och 2004/05:K389.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Flerkammarsystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K229.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Valperiodens längd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K230 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Förtroendekommission",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K237 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "75B7E238-C127-4957-8095-05E44EA803E1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "288",
                    "14",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75B7E238-C127-4957-8095-05E44EA803E1",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "EU-medlemskapet och grundlagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K228 yrkande 13 i denna del och 2004/05:K282 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "0D674F34-5C92-4BD7-8D1A-FF3CC45C8EC6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "1",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "0",
                    "2",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "258",
                    "40",
                    "3",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0D674F34-5C92-4BD7-8D1A-FF3CC45C8EC6",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Grundlagsutredningens uppdrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Grundlagsutredningens uppdrag",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Grundlagsutredningens uppdrag",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Författningskonvent",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Flerkammarsystem",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Förtroendekommission",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "EU-medlemskapet och grundlagen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 04:42:20"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för politiken.",
          "dok_id": "GS01KU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om författningsfrågor (KU23)",
          "dok_id": "GS01KU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 04:42:20"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU23",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för politiken.</p>",
          "dok_id": "GS01KU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om författningsfrågor (KU23)",
          "dok_id": "GS01KU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:01"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU23",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_23.pdf",
          "filstorlek": "227467",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Författningsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/85065817-C7A2-4984-B3CD-05F7490E63A8"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K220 Statsråds erfarenhet från riksdagen",
          "ref_dok_id": "GS02K220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K220",
          "ref_dok_titel": "Statsråds erfarenhet från riksdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K228 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GS02K228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K228",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K229 Två kammare i Sveriges riksdag ",
          "ref_dok_id": "GS02K229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K229",
          "ref_dok_titel": "Två kammare i Sveriges riksdag ",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K230 Valsystemet",
          "ref_dok_id": "GS02K230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K230",
          "ref_dok_titel": "Valsystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K237 Riksdagens ledamöter och statsråden",
          "ref_dok_id": "GS02K237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K237",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens ledamöter och statsråden",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K273 Författningen utifrån ett könsperspektiv",
          "ref_dok_id": "GS02K273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K273",
          "ref_dok_titel": "Författningen utifrån ett könsperspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K282 Regeringsformen och EU",
          "ref_dok_id": "GS02K282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K282",
          "ref_dok_titel": "Regeringsformen och EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K285 Liberala författningsreformer",
          "ref_dok_id": "GS02K285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K285",
          "ref_dok_titel": "Liberala författningsreformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K319 Utredning av republikanskt statsskick",
          "ref_dok_id": "GS02K319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K319",
          "ref_dok_titel": "Utredning av republikanskt statsskick",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V, FP, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K323 Demokrati byggd underifrån",
          "ref_dok_id": "GS02K323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K323",
          "ref_dok_titel": "Demokrati byggd underifrån",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K389 Karantänsregler för ministrar",
          "ref_dok_id": "GS02K389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K389",
          "ref_dok_titel": "Karantänsregler för ministrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K413 Grundlagsfäst kommunal kompetens och andra författningsfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02K413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K413",
          "ref_dok_titel": "Grundlagsfäst kommunal kompetens och andra författningsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K417 Grundlagsfäst subsidiaritetsprincip",
          "ref_dok_id": "GS02K417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K417",
          "ref_dok_titel": "Grundlagsfäst subsidiaritetsprincip",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K437 Utgiftsområde 1: Rikets styrelse",
          "ref_dok_id": "GS02K437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K437",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1: Rikets styrelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-09",
          "ref_dok_id": "GS0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2005-03-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-09",
          "ref_dok_id": "GS0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2005-03-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}