{
"dokumentstatus": {
"dokument": {
"hangar_id": "2303048",
"dok_id": "GS01KU2",
"rm": "2004/05",
"beteckning": "KU2",
"typ": "bet",
"subtyp": "",
"doktyp": "bet",
"typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU2",
"dokumentnamn": "Betänkande",
"debattnamn": "Debatt om förslag",
"tempbeteckning": "",
"organ": "KU",
"mottagare": "",
"nummer": "2",
"slutnummer": "0",
"datum": "2004-10-28 00:00:00",
"systemdatum": "2006-03-15 11:53:26",
"publicerad": "2006-03-15 11:53:31",
"titel": "Rättsinformationssystemet",
"subtitel": "",
"status": "",
"htmlformat": "",
"relaterat_id": "",
"source": "",
"sourceid": "",
"dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU2/text",
"dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU2",
"dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU2",
"utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU2",
"html": "Konstitutionsutskottets betänkande
2004/05:KU2
Rättsinformationssystemet
\r\n
\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas Riksdagens revisorers förslag Ordning på\r\nrätten (förslag 2002/03:RR20) och regeringens skrivelse Den fortsatta\r\nutvecklingen av rättsinformationssystemet (skr. 2003/04:168) samt två\r\nmotioner från den allmänna motionstiden 2003. Utskottet avstyrker\r\nRiksdagens revisorers förslag och motionsyrkandena samt föreslår att\r\nregeringens skrivelse läggs till handlingarna. En reservation (kd) och\r\nett särskilt yttrande (v, mp) rörande förteckning och publicering av\r\nkommunala författningar har avgetts.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Rättsinformationssystemet\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:168 till handlingarna.\r\n2. Märkning, strukturering, sökning, m.m.\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR20 punkt 1 och motion 2003/04:K334\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n3. Grunden för regeringens normgivning\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR20 punkt 2 och motion 2003/04:K334\r\nyrkande 3.\r\n4. Rättsinformationssystemet och kommunala föreskrifter\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR20 punkt 3.\r\n5. Förteckning och publicering av kommunala författningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K396.\r\nReservation (kd)\r\n\r\n6. EG-rätten\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR20 punkt 4.\r\n\r\nStockholm den 28 oktober 2004\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran\r\nMagnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Ingvar\r\nSvensson (kd), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Henrik S Järrel\r\n(m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),\r\nHelene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),\r\nGustav Fridolin (mp) och Karin Åström (s).
\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI syfte att tillförsäkra den offentliga förvaltningen och enskilda\r\ntillgång till grundläggande rättsinformation i elektronisk form skall\r\ndet enligt rättsinformationsförordningen (1999:175) finnas ett offentligt\r\nrättsinformationssystem. I rättsinformationssystemet finns lagar och\r\nandra föreskrifter samt annan rättsinformation tillgängliga i elektronisk\r\nform.\r\nI juni 2003 lade Riksdagens revisorer fram ett förslag till riksdagen\r\nkallat Ordning på rätten (förslag 2002/03:RR20). Förslaget gäller\r\ninförande av ett märkningssystem för rättsinformationssystemet så att det\r\ngår att följa regelverket från lag via förordning till tillämpningsföreskrifter,\r\nutformning av ett system för att ange vilken eller vilka lagar regeringen\r\ngrundar sina förordningar på, utformning av en ordning för hur kommunala\r\nförfattningar inom olika lagstiftningsområden skall ingå i\r\nrättsinformationssystemet samt ett system för hur EG-rätten skall kopplas till\r\nrättsinformationssystemet.\r\nVid den allmänna motionstiden 2003 väcktes två motioner som tog upp\r\nvissa av de frågor som behandlades i Riksdagens revisorers förslag.\r\nI slutet på maj 2004 överlämnade regeringen skrivelsen Den fortsatta\r\nutvecklingen av rättsinformationssystemet (skr. 2003/04:168). Ingen\r\nmotion väcktes med anledning av den skrivelsen.\r\nFörslagets och skrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\nRiksdagens revisorer anser att det behövs en bättre överblick och\r\nkontroll över hela den lagstiftning som gäller inom olika områden.\r\nRättsinformationssystemet behöver utvecklas så att det blir tillförlitligt\r\noch överskådligt. Revisorerna föreslår att rättsinformationssystemet\r\nförses med ett märkningssystem så att det går att följa regelverket\r\nfrån lag via förordning till tillämpningsföreskrifter (yrkande 1).\r\nRevisorerna anser vidare att det skulle vara en stor fördel för\r\nutvecklingen av rättsinformation om regeringen angav vilken eller vilka\r\nlagar som regeringen grundar sina bemyndiganden på (yrkande 2).\r\nRevisorerna anser också att det är väsentligt att medborgarna kan\r\norientera sig inom olika lagstiftningsområden och att rättsinformationssystemet\r\ndärför bör göras så komplett som möjligt också när det gäller kommunala\r\nförfattningar. Även för kommunerna torde det enligt revisorerna vara\r\nväsentligt att på ett överskådligt sätt kunna följa vad som gäller inom\r\nolika områden samt vilka möjligheter och skyldigheter kommunen har.\r\nRevisorernas granskning hade visat att det behövs någon form av styrning\r\nför att kommunala författningar skall kunna länkas till\r\nrättsinformationssystemet.\r\nRevisorerna föreslår att regeringen utformar en ordning för hur kommunala\r\nförfattningar inom olika lagstiftningsområden skall kunna ingå i\r\nrättsinformationssystemet (yrkande 3).\r\nRevisorernas sista förslag gäller behovet av kopplingar mellan EG-regler\r\ninom området och rättsinformationssystemet. Regeringen bör enligt\r\nrevisorerna lägga fram ett förslag i detta avseende (yrkande 4).\r\nRegeringens skrivelse\r\nRegeringen konstaterar i skrivelsen om den fortsatta utvecklingen av\r\nrättsinformationssystemet att rättsinformationssystemet i allt väsentligt\r\nnu fungerar i enlighet med de intentioner regeringen gett uttryck för\r\ni rättsinformationsförordningen. Regeringen anser vidare att de\r\növerväganden och bedömningar som gjordes i skrivelsen Ett nytt offentligt\r\nrättsinformationssystem (skr. 1998/99:17) om systemets utveckling och\r\ninnehåll alltjämt bör vara vägledande för det fortsatta arbetet. Regeringen\r\nredovisar i den nu aktuella skrivelsen sin syn på några frågeställningar\r\nsom föranletts av senare års utveckling på rättsinformationsområdet.\r\nRegeringen redovisar också sin syn på de förslag som Riksdagens revisorer\r\nlagt fram.\r\nRegeringen anser att det statliga ansvaret för rättsinformationen i\r\nframtiden främst bör vara inriktat på att tillgodose enskilda personers\r\noch den offentliga förvaltningens behov av att på ett enkelt, lättillgängligt\r\noch överskådligt sätt ha tillgång till och kunna söka information på\r\ndet rättsliga området. Rättsinformationssystemet bör innehålla samma\r\nslags information som det gör i dag. En viktig uppgift för framtiden är\r\natt överväga hur informationen i systemet bör förädlas. Särskilda\r\ninsatser bör göras för att kommunernas författningar skall kunna bli\r\ntillgängliga via systemet. Ytterligare en viktig uppgift är att information\r\noch sökfunktioner presenteras på ett lättillgängligt, överskådligt och\r\nenhetligt sätt. En annan viktig åtgärd är att anpassa rättsinformationssystemet\r\ntill användare med särskilda behov.\r\nLiksom i dag bör varje organ som producerar rättsinformation ta ansvar\r\nför den egna informationen och även ansvara för att den sprids elektroniskt.\r\nI systemet bör det finnas exakta kopior av den kungjorda versionen av\r\nsamtliga författningar. Systemet bör i övrigt återge de tryckta förlagorna\r\nsåväl till innehåll som, så långt det är möjligt, till formen.\r\nUtvecklingen av rättsinformationssystemet bör i framtiden vara låst\r\ntill gemensamma standarder för märkning och strukturering som omfattar\r\nhela systemet. Informationen i systemet bör också kunna grupperas och\r\npresenteras på flera olika sätt. Det bör finnas länkar mellan olika\r\ninformationskällor. Det bör fastställas kriterier för i vilka situationer\r\nlänkning skall ske. Det bedöms vidare att det bör utredas om det är\r\nmöjligt och lämpligt att elektroniskt publicera och kungöra författningar\r\ni Sverige.\r\nFörfattningstekniken bör förändras så att det av nya förordningar normalt\r\nframgår vilket eller vilka bemyndiganden som har utnyttjats.
\r\nUtskottets överväganden\r\nRättsinformationssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet, som ser med tillfredställelse att regeringen avser att utreda\r\nfrågan om elektroniskt kungörande av författningar, föreslår att riksdagen\r\nlägger regeringens skrivelse till handlingarna.\r\n\r\nGällande regler, m.m.\r\nEnligt 1 § rättsinformationsförordningen skall det i syfte att tillförsäkra\r\nden offentliga förvaltningen och enskilda tillgång till grundläggande\r\nrättsinformation i elektronisk form finnas ett offentligt\r\nrättsinformationssystem.\r\nRättsinformationssystemet skall föras med hjälp av informationsteknik\r\noch finnas tillgängligt genom ett allmänt nätverk. Innehållet i systemet\r\nskall vara tillgängligt på ett enhetligt sätt.\r\nRättsinformationssystemet skall enligt 3 § innehålla Svensk författningssamling\r\nsom den kungörs, referensregister över författningar i Svensk\r\nförfattningssamling, och grundförfattningarna i Svensk författningssamling i\r\nderas lydelse med införda ändringar.\r\nEn bestämmelse i Svensk författningssamling som upphävs skall sparas\r\nelektroniskt på ett sådant sätt att det blir möjligt att få fram\r\ngrundförfattningarna i deras lydelse med införda ändringar vid tidigare\r\ntidpunkter.\r\nRättsinformationssystemet skall enligt 4 § innehålla de gällande\r\nförordningar som kungörs i andra författningssamlingar än Svensk\r\nförfattningssamling. Systemet skall innehålla sådana gällande föreskrifter\r\nsom är beslutade av myndigheter under regeringen och som skall kungöras\r\nenligt lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar.\r\nNär föreskrifter som har beslutats av myndigheter under regeringen\r\nåterges elektroniskt skall de uppfylla de krav som anges i kungörandelagen\r\noch i författningssamlingsförordningen (1976:725).\r\nNär det gäller förarbeten skall rättsinformationssystemet enligt 4 §\r\ninnehålla ett referensregister över de statliga kommittéerna med uppgift\r\nom regeringsbeslut, ledamöter, arbetsplaner och kommittédirektiv, och\r\nförordningsmotiv, utredningsbetänkanden som publiceras i Statens offentliga\r\nutredningar (SOU) och i departementsserien (Ds) samt regeringens\r\npropositioner.\r\nEnligt 6 § rättsinformationsförordningen skall systemet vidare innehålla\r\nuppgifter om vägledande avgöranden från Högsta domstolen, Regeringsrätten,\r\nhovrätterna, kammarrätterna, Miljööverdomstolen, Arbetsdomstolen,\r\nMarknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten. Rättsinformationssystemet\r\nskall enligt 7 § också innehålla uppgifter om sådana vägledande avgöranden\r\ni förvaltningsärenden från centrala statliga myndigheter under regeringen\r\nsom är av betydelse för allmänheten och som inte kan överklagas.\r\nRättsinformationssystemet skall enligt 8 § vidare innehålla överenskommelser\r\nsom skall publiceras i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).\r\n\r\nRättsinformationssystemet får dessutom enligt 9 § innehålla annan\r\nrättslig information som samordningsmyndigheten och det offentliga organ\r\nsom förfogar över materialet kommer överens om. Samordningsmyndigheten\r\nfår dessutom ensam besluta att information av ett visst slag får ingå\r\ni systemet. Statskontoret skall enligt 15 § vara samordningsmyndighet\r\nför rättsinformationssystemet.\r\nLagrummet, www.lagrummet.se, är den gemensamma portalen för\r\nrättsinformationssystemet. I stort sett all information som anges i\r\nrättsinformationsförordningen finns tillgänglig via Lagrummet. Utöver lagar,\r\nförordningar och förarbeten m.m. finns föreskrifter från ett 60-tal\r\nmyndigheter tillgängliga. Endast ett fåtal myndighetsföreskrifter saknas.\r\nÄven länsstyrelsernas författningssamlingar finns tillgängliga. Däremot\r\nsaknas kommunala föreskrifter. I systemet ingår svensk rättspraxis från\r\nett 20-tal olika överdomstolar och myndigheter.\r\nPortalen Lagrummet innehåller i sig inte någon rättsinformation utan\r\nden ger användaren möjlighet att gå vidare till de myndigheters databaser\r\ndär informationen finns tillgänglig. Det görs ca 7 000 besök i portalen\r\nper vecka.\r\nRegeringens skrivelse, m.m.\r\nRegeringens bedömning är att det statliga ansvaret för rättsinformationen\r\nfrämst bör vara inriktat mot att tillgodose enskilda personers och den\r\noffentliga förvaltningens behov av att på ett enkelt lättillgängligt\r\noch överskådligt sätt ha tillgång till och kunna söka information på\r\ndet rättsliga området. Informationen i rättsinformationssystemet skall\r\npresenteras och hållas tillgängligt på ett sådant sätt att den breda\r\nallmänheten förstår systemet och dess innehåll och själva kan söka sig\r\nfram till den information som efterfrågas. Av statskontorets årsredovisning\r\nför 2003 framgår att en förstudie avseende rättsinformationssystemets\r\nlångsiktiga utveckling har tagits fram. Förstudien sammanfattar tidigare\r\ninsatser och lyfter fram väsentliga kvarvarande frågeställningar inför\r\nen vidareutveckling av systemet.\r\nFörstudien redovisar en översiktlig och funktionsbaserad (teknikneutral)\r\nutvecklingsplan som sträcker sig över ett flertal år och som omfattar\r\nett stort antal myndigheters framtida produktion av rättsinformation.\r\nEn kravspecifikation har tagits fram som en inledande del av Statskontorets\r\nvidareutveckling av verksamheten. Ett av målen är att även den redaktionella\r\nförvaltningen av portalen ska bli mer effektiv. Regeringen följer enligt\r\nskrivelsen det utvecklingsarbete som bedrivs genom Statskontoret, liksom\r\nutvecklingen i övrigt inom rättsinformationsområdet.\r\nRegeringen avser att initiera ett arbete med att uppfylla\r\nrättsinformationsförordningens krav på att förordningsmotiv skall ingå i\r\nsystemet.\r\nRegeringen anser också att det trots vissa problem även i fortsättningen\r\nbör vara en målsättning att utveckla databaserna så att även tidigare\r\nlydelser av författningarna går att få fram i konsoliderad form. Uppgifter\r\nom senaste uppdatering av databaser bör tillföras samtliga databaser.\r\nI\r\ndet fortsatta utvecklingsarbetet bör enligt skrivelsen övervägas och\r\nbedömas bl.a. frågor om informativa texter i systemet och därmed\r\nsammanhängande frågor som bl.a. gäller det skadeståndsrättsliga ansvaret\r\noch tids- och kostnadsaspekter. En annan åtgärd som prioriteras i\r\nframtiden är en anpassning till användare med särskilda behov.\r\nRegeringen anser att frågan om elektroniskt kungörande av författningar\r\nbör utredas. En utgångspunkt för rättsinformationssystemet måste enligt\r\nregeringen vara att en officiell version i elektronisk form måste\r\nuppfylla samma krav på exakthet, både när det gäller innehåll och form,\r\nsom den tryckta versionen av författningarna gör i dag. Om det skall\r\nfinnas officiella versioner både i pappersform och elektronisk form\r\nmåste versionerna vara exakta kopior av varandra.\r\nEn utredning om möjligheterna till elektronisk publicering av officiella\r\nversioner av författningar bör enligt regeringen syfta till att ta reda\r\npå hur stora säkerhetsproblemen är och hur problemen skall lösas. Det\r\nbör också undersökas om, och i så fall på vilket sätt,\r\nförvaltningsmyndigheternas\r\nföreskrifter skulle kunna omfattas av en reform. En annan fråga som bör\r\nundersökas är om författningarna också skall kungöras elektroniskt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringens redovisning av rättsinformationssystemet visar att det\r\nbedrivs ett aktivt arbete med att utveckla systemet i riktning mot bl.a.\r\nökad överskådlighet, tillgänglighet och enhetlighet. Utskottet ser med\r\ntillfredsställelse att regeringen avser att utreda frågan om elektroniskt\r\nkungörande av författningar och att säkerhetsaspekterna därvid kommer\r\natt genomlysas.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:l68\r\ntill handlingarna.\r\nMärkning, strukturering, sökning, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till det utvecklingsarbete i fråga om rättsinformationssystemet\r\nsom presenteras i regeringens skrivelse avstyrker utskottet Riksdagens\r\nrevisorers förslag om ett märkningssystem samt ett motionsförslag om\r\ninförande av möjlighet att se vad som gäller inom ett område, vare sig\r\nbestämmelserna finns i lag, förordning, myndighetsförekrift eller i\r\nkommunal författning och ett motionsyrkande om behovet av att fastställa\r\nkvalitetskrav.\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\nRiksdagens revisorer anser att rättsinformationssystemet behöver utvecklas\r\nså att det blir tillförlitligt och överskådligt. De föreslår ett\r\ntillkännagivande till regeringen om att det skall införas ett system med\r\nmärkning av föreskrifter så att det går att följa regelverket från lag\r\nvia förordning till föreskrifter. Märkningssystemet skulle innebära att\r\nlagtexten försågs med länkar, som kopplar samman lagar, förordningar\r\noch tillämpningsföreskrifter (yrkande 1).\r\nRegeringens skrivelse\r\nI regeringens skrivelse framhålls att den framtida utvecklingen för\r\nrättsinformationssystemet bör var låst till gemensamma standarder för\r\nmärkning och strukturering som omfattar hela systemet. Informationen i\r\nrättsinformationssystemet bör enligt regeringen kunna grupperas och\r\npresenteras på olika sätt. Möjligheten att länka mellan olika\r\ninformationskällor bör enligt regeringen utvecklas. Om informationen är märkt\r\noch strukturerad på ett enhetligt sätt i hela rättsinformationssystemet\r\nfinns det större möjligheter att utveckla söksystem som är effektiva\r\noch som träffar all den information som finns i systemet.\r\nRegeringen framhåller att det naturligtvis fortfarande är ett starkt\r\nönskemål med ett system som gör det möjligt att söka i hela systemet\r\nfrån den gemensamma ingångssidan. Frågan är emellertid om det är\r\nrealistiskt i ett decentraliserat system där varje organ som producerar\r\nrättsinformation också ansvarar för den egna informationen. Mycket talar\r\nenligt skrivelsen för att ett mycket utvecklat söksystem som omfattar\r\nalla databaser kräver en standardiserad märkning med ett avancerat\r\nmärkningsspråk i all den information som ingår i systemet.\r\nRegeringskansliet beslutade år 2000 att all information som skall ingå\r\ni rättsinformationssystemet i projektets andra del skulle märkas upp i\r\nmärkningsspråket XML. Under projektets gång visade det sig emellertid\r\natt svårigheterna med en gemensam märkningsstandard var stora. En\r\nsvårighet låg i att det visade sig krävas mycket mer arbete än som hade\r\nförutsatts med att analysera informationen och att skapa\r\ndokumenttypsdefinitioner.\r\nÄven själva märkningen upplevdes som krånglig och omständlig. Den\r\nslutsats som kunde dras av projektet var att de verktyg som utnyttjades\r\nvar alltför svåra att använda för att kunna tas i bruk på handläggarnivå.\r\nProjektet resulterade bl.a. av den anledningen inte i någon ny gemensam\r\nstandard för märkning av informationen. De flesta länder i Europa tycks\r\nha haft motsvarande problem när det gäller att ta fram avancerade\r\nmärkningsstandarder för sina rättsinformationssystem. I länder där sådana\r\nstandarder har tagits fram har mycket stora resurser lagts ned.\r\nProblemet har främst sin grund i att informationen finns i ett flertal\r\nolika databaser, men också ur ett annat perspektiv uppkommer problem\r\nmed förslaget. Det kräver nämligen ett omfattande arbete med att\r\nidentifiera vilka författningar som hör ihop. I det arbetet ligger inte\r\nenbart att leta upp författningarna i fråga, utan även att göra en\r\nbedömning av om det finns ett tillräckligt samband för att en länk skall\r\nvara meningsfull. I skrivelsen framhålls att medan vissa användare kan\r\nvara intresserade av det formella sambandet mellan olika författningar,\r\nvilket Riksdagens revisorer tycks efterlysa, kan andra användare vara\r\nmer intresserade av det sakliga sambandet mellan olika rättsregler.\r\nOavsett vad man efterlyser i det enskilda fallet är det enligt regeringen\r\nviktigt för de icke-professionella användarna att förstå varför\r\nförfattningarna hör ihop och därmed kunna skilja på de olika situationerna\r\nsamtidigt som möjligheterna att söka i informationen inte i praktiken\r\nbegränsas av en ostrukturerad länkningsmetodik. Innan ett praktiskt\r\narbete med att skapa länkar mellan olika författningar påbörjas krävs\r\ndärför att det fastställs vilka kriterier som skall avgöra i vilka\r\nsituationer länkning skall ske. Remissinstanserna har överlag instämt i\r\nden bedömningen. Det är enligt regeringen rimligt att Statskontoret och\r\nRegeringskansliet gemensamt fastställer kriterier för i vilka situationer\r\nlänkning kan ske.\r\nEnligt 16 § första stycket rättsinformationsförordningen är det\r\nsamordningsmyndigheten som samordnar frågor om standardisering i\r\nrättsinformationssystemet. Den i den tidigare skrivelsen om rättsinformationen\r\nuppställda målsättningen att informationen skall grupperas och presenteras\r\npå flera olika sätt är enligt regeringen fortfarande aktuell, men i den\r\nnu aktuella skrivelsen nämns också att det sannolikt är svårt att\r\ngruppera informationen så att material från flera olika databaser omfattas.\r\nEn ämnesvis gruppering blir därför i huvudsak begränsad till den\r\ninformation som finns i en databas. Regeringen är medveten om att\r\ngrupperingen får genomföras på sikt och efter varje myndighets förutsättningar.\r\n\r\nRegeringen uttalade i den tidigare skrivelsen att det i ett fullt utbyggt\r\nsystem borde vara möjligt att länka direkt mellan olika informationskällor.\r\nLänkar skulle kunna läggas mellan olika dokument i lagstiftningskedjan,\r\nexempelvis mellan ett utredningsbetänkande, en proposition, ett\r\nutskottsbetänkande och den aktuella lagen. Länkar skulle också kunna läggas\r\nmellan författningar som hänvisar till varandra, exempelvis mellan en\r\nlag och den förordning där det finns detaljerade bestämmelser i ämnet.\r\nDet skulle också vara möjligt att gå ytterligare ett steg och från\r\nförordningen länka till myndighetsföreskrifter som närmare reglerar\r\nfrågan.\r\nDet bör enligt regeringen vara en målsättning även för framtiden att\r\nförse dokumenten med ett länksystem i syfte att underlätta att söka i\r\ninformationen. Regeringen poängterar dock att länkar, eller annan\r\nförädling, inte får förekomma i de delar av rättsinformationssystemet där\r\ndet finns strikta krav på exakthet.\r\nRegeringen tar fasta på de i stort sett samstämmiga synpunkterna från\r\nremissinstanserna och anser därför att den framtida utvecklingen av\r\nrättsinformationssystemet bör vara låst till gemensamma standarder för\r\nmärkning och strukturering, vilka omfattar hela systemet.\r\nI princip är det den myndighet som producerar informationen som har\r\nansvaret för informationen, vilket innebär en skyldighet att se till\r\natt informationen görs elektroniskt tillgänglig och sprids.\r\nInformationsansvaret innebär vidare ansvar för säkerheten i det egna\r\ninformationssystemet och skyldighet att se till att informationen är aktuell,\r\ntillförlitlig och i övrigt uppfyller kraven enligt förordningen. Det\r\när regeringens uppfattning att informationsproducenterna alltjämt skall\r\nha ansvaret för att informationen görs elektroniskt tillgänglig, sprids,\r\när aktuell m.m. En sak som dock bör övervägas ytterligare är enligt\r\nregeringen var och hur informationen skall vara lokaliserad. Det finns\r\nenligt regeringen inte tillräckliga skäl att nu frångå den tidigare\r\nståndpunkten att varje organ som ger ut rättsinformation också skall\r\nansvara för att den sprids elektroniskt, dvs. att rättsinformationssystemet\r\nskall vara decentraliserat, men det kan finnas anledning att fördjupa\r\ndiskussionen och åter bedöma frågan i ett senare skede om någon\r\nändamålsenlig lösning inte kan uppnås.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:K334 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs tillkännagivanden\r\ntill regeringen om dels behovet av ett förenklat rättsinformationssystem\r\nsom möjliggör att det går att se vad som gäller inom ett område, vare\r\nsig bestämmelserna finns i lag, förordning, myndighetsskrift eller i\r\nkommunal författning (yrkande 1), dels om behovet av att fastställa\r\nkvalitetskrav (yrkande 2).\r\nRättsinformationen är i dag enligt motionen inte uppbyggd så att det\r\ngår att se vad som gäller inom område. Det saknas enligt motionen beslut\r\nom hur systemet skall drivas vidare eller vilka kvalitetskrav som skall\r\nvara uppfyllda. Ansvarsförhållandena är enligt motionen också\r\noklara.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAv regeringens skrivelse framgår att rättsinformationssystemet är föremål\r\nför ett planerings- och utvecklingsarbete som innebär bl.a. att\r\ninformationen i systemet skall kunna grupperas och presenteras på olika\r\nsätt, att det skall finnas gemensamma standarder för märkning, strukturering\r\noch sökning, vilka omfattar hela systemet och att det skall finnas länkar\r\nenligt fastställda kriterier mellan olika informationskällor. Ett\r\ntillkännagivande till regeringen om införandet av ett märkningssysten som\r\ngör det möjligt att följa regelverket från lag via förordning till\r\ntillämpningsföreskrifter är därför enligt utskottets mening inte nödvändigt.\r\nRiksdagens revisorers förslag 2002/03:RR20 yrkande 1 samt motion\r\n2003/03:K334 yrkande 1 (kd) avstyrks följaktligen.\r\nI den förra regeringsskrivelsen om rättsinformationen (skr. 1998/99:17)\r\nlämnades en omfattande och detaljerad beskrivning av de krav som borde\r\nställas på rättsinformationssystemet. Krav på kvalitet var svåra att\r\nange i generella termer för alla informationstyper. Ett allmänt krav\r\nvar dock att informationen var korrekt och uppdaterad. Regeringen har\r\ni den nu aktuella skrivelsen ställt sig bakom de grundläggande kvalitetskrav\r\nsom Stiftelsen för rättsinformation har utarbetat för förädlingsformer,\r\nkrav som gäller upplysning om vem som tillhandahåller produkten,\r\növerblickbarhet, uppgift om senaste uppdatering, uppgift om regler för\r\nkopiering och skydd för användarens identitet m.m. Regeringen anser att\r\nkraven, i den mån de inte redan är tillgodosedda, bör uppfyllas. Mot\r\ndenna bakgrund anser utskottet inte att ett tillkännagivande till\r\nregeringen om kvalitetskrav är nödvändigt. Motion 2003/04:K334 yrkande 2\r\n(kd) avstyrks.\r\nGrunden för regeringens normgivning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att regeringen i skrivelsen aviserar en förändring\r\nav lagstiftningstekniken så att det av förordningar eller fotnoter\r\nnormalt framgår vilka bemyndiganden som utnyttjats avstyrker utskottet\r\nRiksdagens revisorers förslag i detta avseende och ett motionsyrkande\r\n(kd) om tydliggörande av bemyndigandekedjorna.\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\nI revisorernas rapport framhålls att det för närvarande inte anges i\r\nrättsinformationssystemet vilken eller vilka lagar regeringen grundar\r\nsina förordningar på. Revisorerna anser att om regeringen klargjorde\r\nvilket eller vilka bemyndiganden som använts skulle lagstiftningen bli\r\nbetydligt mer överskådlig. Enligt revisorerna är behovet av att regeringen\r\nklargör vilket eller vilka bemyndiganden en förordning stöds på särskilt\r\nstort i vissa sammanhang. Det gäller t.ex. då särskilda rättsverkningar\r\nknyts till beslut meddelade med stöd av vissa särskilt uppräknade\r\nbemyndiganderegler såsom är fallet i miljöbalken. Revisorerna föreslår\r\natt regeringen utformar ett system för att ange vilken eller vilka lagar\r\nregeringen grundar sina förordningar på (yrkande 2).\r\nRegeringens skrivelse\r\nRegeringen gör bedömningen att lagstiftningstekniken bör förändras så\r\natt det normalt framgår av förordningar eller av fotnoter till förordningar\r\nvilket eller vilka bemyndiganden som har utnyttjats. Något absolut krav\r\npå detta bör dock enligt regeringen inte ställas upp.\r\nRegeringen pekar på att revisorernas förslag innebär att det formella\r\nsambandet mellan olika författningar skulle kunna utläsas av själva\r\nförfattningen. Detta skulle också skapa större möjligheter att länka\r\nmellan författningar på olika nivåer, eftersom man därigenom i den\r\npraktiska länkningshanteringen åtminstone delvis kan undvara att göra\r\nbedömningar av vilka författningar som hör samman. I stället bör man\r\nkunna utgå från att det angivna bemyndigandet eller den angivna grunden\r\nstämmer.\r\nRegeringens normgivningsmakt bygger dels på bemyndiganden från riksdagen,\r\ndels på en egen normgivningskompetens. Den senare består i den s.k.\r\nrestkompetensen och i möjligheten att utfärda verkställighetsföreskrifter.\r\nTill skillnad från myndigheterna finns det för regeringen inte någon\r\nskyldighet att i förordningarna ange det bemyndigande eller den grund\r\ni övrigt som finns för normgivningen.\r\nEn rutin som innebär att föreskrifter hänvisar till bakomliggande\r\nbemyndiganden har enligt regeringen flera fördelar. En uppenbar fördel är\r\natt den som söker information i en viss fråga kan följa de bemyndiganden\r\nsom har lämnats i en författning och på så sätt få en överblick över\r\nvilka föreskrifter som behandlar frågan. En annan vinst kan vara att\r\nriksdagen på ett enkelt sätt kan kontrollera hur normgivningsbemyndiganden\r\ntill regeringen och myndigheter har utnyttjats och vilka föreskrifter\r\nsom blivit följden. Vid en första anblick kan det också förefalla vara\r\nen enkel åtgärd att ändra författningstekniken så att den rättsliga\r\ngrunden för regeringens normgivning framgår av varje förordning.\r\nFrågan rymmer enligt regeringen emellertid ett flertal komplikationer.\r\nFör det första kan flera olika bemyndiganden ligga till grund för\r\nbestämmelserna i en och samma förordning. Dessa bemyndiganden behöver\r\ninte finnas i en och samma lag. Den rättsliga grunden för vissa\r\nbestämmelser i en förordning kan alltså finnas i en lag medan bemyndiganden\r\nför andra bestämmelser finns i en helt annan lag och ytterligare andra\r\nbemyndiganden finns i en tredje lag osv. Den omständigheten kan leda\r\ntill att hänvisningar till bemyndiganden i vissa fall skulle bli\r\nkomplicerade. För det andra kan den rättsliga grunden för en specifik\r\nbestämmelse härledas till flera olika bemyndiganden som skulle kunna\r\nåberopas vid sidan av varandra (se exempelvis Miljöbalkens sanktionssystem\r\noch hänsynsregler (SOU2004:37 s. 114 f.).\r\nDet finns också lagar, t.ex. förvaltningslagen (1986:223), där riksdagen\r\nhar beslutat föreskrifter inom områden som i princip tillhör regeringens\r\negen normgivningskompetens. Det är inte ovanligt att lagar av detta\r\nslag anger att regeringen kan besluta föreskrifter inom det aktuella\r\nområdet eller att föreskrifter, som regeringen beslutar och som avviker\r\nfrån lagen, skall ha företräde (se t.ex. 3 § förvaltningslagen). Om det\r\när fråga om sådana fall då riksdagen har lämnat en del av regeringens\r\nrestkompetens orörd och \"bemyndigandet\" bara erinrar om detta förhållande\r\n(s.k. kvasibemyndigande), eller om det rör sig om fall då riksdagen har\r\növertagit hela området och verkligen ger regeringen ett bemyndigande\r\ninom delar av det, är inte alltid enkelt att avgöra. I det förra fallet\r\nutnyttjar regeringen sin restkompetens och i det senare bemyndigandet.\r\n\r\nEftersom gränsen mellan vad som kan betraktas som verkställighetsföreskrifter\r\noch vad som är restkompetens i många avseenden är diffus kan det vidare\r\ni ett visst fall vara uppenbart att regeringen i och för sig har rätt\r\natt meddela föreskrifterna, medan det inte är möjligt att med säkerhet\r\nsäga att den ena eller andra kompetensen utnyttjas. För det fjärde krävs\r\ninte alltid att ett bemyndigande som riksdagen lämnar till regeringen\r\nskall ges i lagform vilket kan skapa problem.\r\nRegeringen understryker dock att det i de flesta fall naturligtvis går\r\natt ange vilken rättslig grund som utnyttjas för en normgivning. Men\r\nkomplikationerna gör det omöjligt att införa ett absolut krav på detta.\r\nNaturligtvis måste målsättningen vara att även i svårutredda fall ange\r\nvilket bemyndigande eller vilken grund i övrigt som har utnyttjats\r\nReglerna för utformningen av bl.a. förordningar finns i Regeringskansliets\r\nriktlinjer för författningsskrivning. En särskild fråga som måste\r\nuppmärksammas när riktlinjerna för författningsskrivning ses över är om\r\nupplysningar om bemyndiganden bör lämnas av regeringen i ingressen eller\r\npå något annat ställe i själva förordningen eller om upplysningarna bör\r\nlämnas av SFS-utgivaren i noter till förordningarna på samma sätt som\r\ndagens hänvisningar till bakomliggande EG-direktiv enligt 18 a och 18\r\nb §§ författningssamlingsförordningen.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:K334 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs tillkännagivanden\r\ntill regeringen om behovet av att tydliggöra ansvarsförhållandena inom\r\nbemyndigandekedjorna (yrkande 3). Det går i dag enligt motionen inte\r\natt - utan ingående kunskaper - följa bemyndigandekedjorna och se hur\r\nriksdagens bemyndiganden att meddela fortsatt normgivning utnyttjas av\r\nregeringen och myndigheterna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill understryka värdet av att grunden för normgivningen\r\nredovisas. Av regeringens skrivelse framgår att regeringen avser att\r\nförändra lagstiftningstekniken så att det normalt framgår av förordningar\r\neller av fotnoter till förordningar vilket eller vilka bemyndiganden\r\nsom har utnyttjats. Även om ett absolut krav på detta inte kan ställas\r\nupp är regeringens målsättning att även i svårutredda fall ange vilket\r\nbemyndigande eller vilken grund i övrigt som har utnyttjats. Regeringen\r\navser således att grunden för regeringens normgivning skall anges så\r\nlångt det låter sig göra. Enligt utskottets mening får Riksdagens\r\nrevisorers förslag om ett system för att ange vilken eller vilka lagar\r\nregeringen grundar sina förordningar på därigenom i allt väsentligt\r\nanses tillgodosett, liksom motionsyrkandet om tydliggörande av\r\nansvarsförhållanden inom bemyndigandekedjorna. Riksdagens revisorers förslag\r\n2002/03:RR20 i denna del (yrkande 2) och motion 2003/04:K334 yrkande 3\r\n(kd) avstyrks.\r\nFörteckning och publicering av kommunala författningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagens revisorers förslag om en central styrning i syfte att åstadkomma\r\nlänkning av kommunala författningar till rättsinformationssystemet\r\navstyrks med hänvisning till att regeringen angett att det bör göras\r\nsärskilda insatser på området. Utskottet understryker behovet av en\r\nsådan publicering. Utskottet, som vidhåller tidigare ställningstagande\r\noch inte är berett att förorda att kommunerna skall åläggas att förteckna\r\noch publicera sina författningar, avstyrker en motion (kd) om detta.\r\nJämför reservation (kd) och särskilt yttrande (v, mp).\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\nRiksdagens revisorer anser att kommunerna skall förteckna sina författningar\r\noch hålla dem tillgängliga för medborgarna. Även om revisorerna har\r\nförståelse för Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets syn\r\natt de närmare formerna för detta bör bestämmas av de enskilda kommunerna\r\nanser de att det är väsentligt att medborgarna kan orientera sig inom\r\nolika lagstiftningsområden. Rättsinformationssystemet bör därför enligt\r\nrevisorerna göras så komplett som möjligt med kommunala författningar\r\ninom olika lagstiftningsområden.\r\nDessutom gäller enligt revisorerna att det även för kommunerna torde\r\nvara väsentligt att på ett överskådligt sätt kunna följa vad som gäller\r\ninom olika områden.\r\nRevisorerna anser att någon form av central styrning krävs för att\r\nkommunala författningar skall kunna länkas till rättsinformationssystemet\r\noch föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen\r\nskall utforma en ordning för hur kommunala författningar inom olika\r\nlagstiftningsområden skall kunna ingå i rättsinformationssystemet\r\n(yrkande 3).\r\nRegeringens skrivelse\r\nEnligt de övergripande målsättningar för rättsinformationssystemet som\r\nregeringen redovisar i skrivelsen bör särskilda insatser göras för att\r\nkommunernas författningar skall kunna bli tillgängliga via\r\nrättsinformationssystemet. Enligt 9 § rättsinformationsförordningen får\r\nkommunala\r\nföreskrifter ingå i systemet, men ingen kommun har ännu anslutit\r\nsig.\r\nRegeringen delar riksdagens revisorers uppfattning om det angelägna i\r\natt rättsinformationssystemet blir så komplett som möjligt med föreskrifter\r\ninom alla rättsområden och på alla nivåer. Det är enligt regeringen\r\nbetydelsefullt om de kommunala föreskrifterna skulle kunna föras in i\r\nsystemet. Ett införande av en skyldighet för kommunerna att förteckna\r\noch publicera sina författningar i författningssamlingar är emellertid\r\nenligt regeringen förhållandevis ingripande och rör en mängd frågor som\r\ninte primärt tar sikte på rättsinformationssystemets uppbyggnad.\r\nEn annan väg för att föra in kommunala föreskrifter i rättsinformationssystemet\r\nskulle enligt regeringen vara att riksdagen beslutar föreskriva att\r\ndessa skulle bli ett obligatoriskt innehåll i systemet. Denna lösning\r\nskulle i praktiken motsvara en skyldighet för kommunerna att förteckna\r\noch publicera sina författningar. Det kräver dock omfattande\r\nsamordningsinsatser samtidigt som det för kommunerna kan vara tekniskt\r\nkomplicerat\r\natt genomföra en ordning som innebär en skyldighet att se till att\r\nlänkning går att genomföra. Även kostnadsaspekter talar enligt regeringen\r\nemot att kommunerna åläggs skyldighet att ansluta sig till\r\nrättsinformationssystemet. Kommunernas anslutning till rättsinformationssystemet\r\nbör enligt regeringen i första hand ske på frivillig väg. Regeringen\r\nanger att Statskontoret i egenskap av samordningsmyndighet för\r\nrättsinformationssystemet i detta syfte bör rikta insatser mot de kommuner\r\nsom vill delta i systemet.\r\nMotionen\r\nIngvar Svensson m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:K396 ett regeringsförslag\r\nom lagstiftning om skyldighet för kommunerna att förteckna och publicera\r\nsina författningar. Motionärerna pekar på att det för närvarande inte\r\nfinns särskilda generella regler för hur de kommunala författningarna\r\nskall utformas och kungöras. Normbesluten behandlas som andra kommunala\r\nbeslut. De antecknas i protokoll och anslås på anslagstavla.\r\nI kommunerna tänker man enligt motionen inte i termer av normgivning\r\noch skiljer ofta inte mellan normgivning och myndighetsutövning mot\r\nenskild. Enligt motionärerna skulle ett införande av samma regler för\r\nkommuner som för statliga myndigheter i fråga om författningarnas\r\nutformning och kungörande skapa klara handläggningsrutiner och lägga grund\r\nför en enhetlig, stringent och lagenlig maktutövning. Ett införande av\r\nlagregler för en kommunal författningssamling skulle enligt motionen\r\nmedföra en avsevärt ökad rättssäkerhet i kommunernas utövande av\r\nnormgivningsmakten. Dessutom skulle det göra det möjligt för allmänheten\r\natt ta reda på om författningarna är lagliga eller ej. Enhetligt utformade\r\noch en för varje kommun upprättad författningssamling skulle vara till\r\nhjälp för kommunernas egna handläggare, för politiker och för allmänhetens\r\ninsyns- och kontrollmöjligheter.\r\nMotionärerna pekar på att skälen till att kommunernas normgivning inte\r\nomfattas av reglerna om utformning och kungörande av författningar är\r\natt kommuner och landsting hävdat sin självbestämmanderätt. I promemorian\r\nKommunala författningssamlingar (Ds 1995:7) föreslogs i stort sett samma\r\nregler för kommunala författningssamlingar som gäller för de statliga\r\nmyndigheterna. Nästan alla remissinstanser stödde förslaget men\r\nkommunförbundet och landstingsförbundet motsatte sig förslaget med hänvisning\r\ntill den kommunala självbestämmanderätten. Utvecklingen av informationssamhället\r\noch medborgarnas ökade krav på och intresse för att kunna granska de\r\nrättsliga grunderna för olika beslut är enligt motionen faktorer som\r\nförstärker behovet av att ställa krav på kommunerna att upprätta kommunala\r\nförfattningssamlingar. Riksdagen bör begära förslag till en sådan\r\nlagstiftning av regeringen.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nKonstitutionsutskottet konstaterade hösten 1992 (bet. 1992/93:KU1) att\r\nkommunerna, trots utfärdade riktlinjer, publicerat författningar endast\r\ni mycket begränsad omfattning. Utskottet föreslog ett tillkännagivande\r\nom att regeringen borde låta frågan om publicering av kommunernas och\r\nlandstingens författningar bli föremål för överväganden i något lämpligt\r\nsammanhang. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1992/93:5).\r\nI ett interpellationssvar (ip. 1996/97:233) som lämnades i riksdagen år\r\n1997 anförde dåvarande inrikesminister Jörgen Andersson bl.a. att det\r\ni det då ansträngda ekonomiska läget inte fanns tillräckligt starka\r\nskäl att vidta åtgärder i fråga om kommunala författningssamlingar. Ett\r\nkrav på kommunala författningssamlingar skulle enligt inrikesministern\r\nnämligen innebära ett nytt åliggande för kommunerna som staten på grund\r\nav finansieringsprincipen måste kompensera kommunerna för. Regeringen\r\nhade valt att ge andra angelägna kommunala åtaganden och åligganden en\r\nhögre prioritet. Det arbete som pågick inom Regeringskansliet med ett\r\nmoderniserat rättsdatasystem skulle dock enligt inrikesministern kunna\r\nvara ett led i att få de kommunala författningarna mer överblickbara\r\noch lättillgängliga.\r\nUtskottet behandlade frågan om kommunala författningssamlingar våren\r\n2000 i betänkande 1999/2000:KU13. Utskottet konstaterade att regeringen\r\ninom ramen för arbetet med ett nytt rättsinformationssystem vidtagit\r\nåtgärder som var ägnade att underlätta för och stimulera kommuner och\r\nlandsting att tillhandahålla sina författningar i elektronisk form.\r\nUtskottet ansåg att den ordning som bygger på kommunernas frivilliga\r\nmedverkan var bra och att de formella krav som ställdes på de dokument\r\nsom skulle ingå i systemet var välgrundade. Det var utskottets förhoppning\r\natt samtliga kommuner och landsting efter hand skulle komma att ansluta\r\nsig till rättsinformationssystemet.\r\nSenast behandlades frågan av konstitutionsutskottet våren 2003 (bet.\r\n2003/04:24). Utskottet vidhöll sin tidigare ståndpunkt avseende kommunala\r\nförfattningssamlingar, dvs. att den ordning som bygger på kommunernas\r\nfrivilliga medverkan är till fyllest.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRättsinformationssystemets syfte är att tillförsäkra den offentliga\r\nförvaltningen och enskilda tillgång till grundläggande rättsinformation\r\ni elektronisk form. För att systemet skall vara komplett och fullvärdigt\r\nfordras självfallet att föreskrifter på samtliga nivåer i samhället\r\ningår i systemet. Utskottet anser att det är en klar brist att ett så\r\nangeläget område som de kommunala föreskrifterna inte ingår i systemet.\r\nRegeringen hänvisar till att kommunernas anslutning till\r\nrättsinformationssystemet i första hand bör ske på frivillig väg och att det bör\r\nriktas insatser mot de kommuner som vill delta i systemet. Utskottet\r\nvill understryka vikten av att insatserna för att förmå kommunerna att\r\nfrivilligt medverka i systemet är effektiva. Utskottet, som avser att\r\nfölja effekterna av de aviserade insatserna, är inte nu berett att ställa\r\nsig bakom Riksdagens revisorers förslag om ett tillkännagivande till\r\nregeringen om en centralstyrd ordning för hur kommunala författningar\r\nskall kunna ingå i rättsinformationssystemet. Riksdagens revisorers\r\nförslag 2002/03:RR20 yrkande 3 avstyrks därför.\r\nUtskottet är med hänsyn till den kommunala självstyrelsen och även med\r\nhänsyn till kostnadsaspekterna inte berett att nu förorda en skyldighet\r\nför kommunerna att förteckna och publicera sina föreskrifter. Motion\r\n2003/04:K396 (kd) avstyrks därför.\r\nEG-rätten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till det arbete som pågår inom EU och som syftar till\r\natt åstadkomma kopplingar mellan EU:s rättsdatabaser och nationella\r\ndatabaser och med hänsyn till att regeringen i skrivelsen redovisat en\r\nberedskap för att inleda ett svenskt arbete avstyrker utskottet Riksdagens\r\nrevisorers förslag om att regeringen skall utarbeta ett förslag till\r\nhur EG-rätten skall kopplas till rättsdatasystemet.\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\nRiksdagens revisorer anser att det behövs kopplingar mellan EG-regler\r\ninom ett område och rättsinformationssystemet. Sådana kopplingar skulle\r\näven underlätta riksdagens uppföljning av lagstiftning och minska behovet\r\nav särskild återrapportering om hur EG-rätten genomförts i svensk\r\nlagstiftning. Revisorerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen\r\nom att regeringen skall utarbeta ett förslag till hur EG-rätten skall\r\nkopplas till rättsinformationssystemet (yrkande 4).\r\nRegeringens skrivelse\r\nEnligt 18 a § författningssamlingsförordningen (1976:725) gäller att om\r\nen ny eller ändrad författning helt eller delvis genomför EG-direktiv,\r\nskall en hänvisning till direktivet göras i den författningssamling\r\ndär författningen kungörs. Det går i praktiken till så att hänvisningen\r\ntas in i en ingressnot till författningen. Dessa noter skall alltså\r\nfinnas i de delar av rättsinformationssystemet som visar författningarna\r\ni den form de kungörs. Noterna tar inte sikte på enskilda bestämmelser\r\ni författningen och inte heller på enskilda artiklar i ett EG-direktiv.\r\n\r\nDet skulle enligt regeringen vara en mycket bra åtgärd att utarbeta en\r\nordning för att koppla enskilda artiklar i exempelvis ett EG-direktiv\r\ntill de svenska bestämmelser vari artikeln genomförs. Inom ramen för\r\nutvecklingen av EU:s rättsdatabaser, det s.k. EULEX 3-projektet pågår\r\nett motsvarande arbete. Detta projekt har som slutmål att det skall gå\r\natt söka från unionens rättsdatabaser, och i de nationella databaserna\r\nhitta var en viss bestämmelse i ett direktiv har genomförts. EU:s arbete\r\nmed en koppling mellan de nationella databaserna och EU:s databaser\r\nförefaller vara en avsevärt svårare uppgift än vad som förutsetts.\r\nArbetet fortsätter dock och det finns en avsikt att involvera det svenska\r\nrättsinformationssystemet i projektet. Regeringen har uppfattningen att\r\ndet inte kan anses motiverat med ett sådant eventuellt dubbelarbete som\r\nett svenskt initiativ skulle leda till. Skulle resultatet av EU:s arbete\r\ninte visa sig lyckosamt bör dock enligt regeringen ett svenskt arbete\r\ninledas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAv regeringens skrivelse framgår att det pågår ett arbete inom EU med\r\nsyftet att söka åstadkomma kopplingar mellan EU:s databaser och de\r\nnationella databaserna. Som regeringen framhållit bör detta arbete\r\navvaktas samtidigt som det bör finnas en beredskap att inleda ett svenskt\r\narbete om EU-arbetet misslyckas. Enligt utskottets mening är ett\r\ntillkännagivande till regeringen om behovet av ett svenskt förslag mot\r\ndenna bakgrund inte nödvändigt. Riksdagens revisorers skrivelse 2002/03:20\r\nyrkande 4 avstyrks följaktligen.
\r\nReservation\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\nFörteckning och publicering av kommunala författningar, punkt 5 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:K396.\r\nStällningstagande\r\nDet finns för närvarande inga särskilda, generella regler för hur de\r\nkommunala författningarna skall utformas och kungöras. Normbesluten\r\nbehandlas som alla andra beslut i en kommun. De antecknas i protokoll,\r\nprotokollet justeras och ett anslag sätts upp på anslagstavla med\r\nuppgifter om beslutet.\r\nFör vissa normbeslut finns speciella kungöranderegler, men i stort\r\nbehandlas dock normbesluten som andra fullmäktige- och nämndbeslut i en\r\nkommun. När man vill ta del av en kommunal författning får man således\r\nsöka i beslutsprotokollen. Vanligen finns protokollen i pappersform,\r\nsorterade i kronologisk ordning, i ett kommunarkiv.\r\nDet är vanligt att blanda ihop normbeslut med myndighetsutövning gentemot\r\nenskild. Detta leder till att handläggningen ibland blir felaktig\r\neftersom det är olika regler för olika typer av myndighetsutövning. Ett\r\ninförande av samma regler för kommuner som för statliga myndigheter i\r\nfråga om författningarnas utformning och kungörande skulle skapa klarhet\r\ni handläggningsrutiner och lägga en grund för en enhetlig, stringent\r\noch lagenlig maktutövning.\r\nEnhetligt utformade och en för varje kommun upprättad författningssamling\r\nskulle vara till stor hjälp från flera synpunkter. De är till hjälp för\r\nkommunens egna handläggare. De är till hjälp för politiker. De är till\r\nhjälp för allmänheten för att skapa insyn och kontroll. Lagstadgade\r\nkommunala författningssamlingar bör ses som ett viktigt och klargörande\r\ninslag i etikdebatten. Utvecklingen av informationssamhället och\r\nmedborgarnas ökade krav på och intresse för att kunna granska de rättsliga\r\ngrunderna för olika beslut är faktorer som förstärker behovet av\r\nlagstiftning om skyldighet för kommunerna att ha kommunala\r\nförfattningssamlingar.\r\nRiksdagen bör med bifall till motion K396 begära förslag till en sådan\r\nlagstiftning av regeringen.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilt yttrande.\r\nI rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas.\r\n\r\nFörteckning och publicering av kommunala författningar, punkt 5 (v,\r\nmp)\r\nMats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp) anför:\r\n\r\nEnligt vår mening talar mycket för en lagstiftning om skyldighet för\r\nkommunerna att förteckna och publicera sina författningar. Den nuvarande\r\nsituationen är otillfredsställande. Om inte en förbättring synes kunna\r\nåstadkommas på annat sätt förutsätter jag att regeringen på eget initiativ\r\nbereder ett sådant förslag och därvid beaktar finansieringsprincipen.\r\nNågot tillkännagivande av riksdagen till regeringen är dock enligt min\r\nmening inte påkallat nu.
\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelse 2003/04:168\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:168 Den fortsatta utvecklingen av\r\nrättsinformationssystemet.\r\nFörslag 2002/03:RR20\r\nFörslag 2002/03:RR20 Riksdagens revisorers förslag angående Ordning på\r\nrätten:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anför i avsnitt 2.2 om rättsinformationssystemet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anför i avsnitt 2.3 om att regeringen bör ange den rättsliga\r\ngrunden för sina författningar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anför i avsnitt 2.4 om kommunala författningar i\r\nrättsinformationssystemet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anfört i avsnitt 2.5 om att regeringen bör utarbeta förslag\r\ntill hur EG-rätten skall kopplas till rättsinformationssystemet.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K334 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ett förenklat rättsinformationssystem som\r\nmöjliggör att det går att se vad som gäller inom ett område, vare sig\r\nbestämmelserna finns i lag, förordning, myndighetsskrift eller i kommunal\r\nförfattning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att fastställa vilka kvalitetskrav som\r\nskall vara uppfyllda.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att tydliggöra ansvarsförhållandena inom\r\nbemyndigandekedjorna.\r\n2003/04:K396 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning\r\nmed skyldighet för kommunerna att förteckna och publicera sina författningar.\r\n
"
},
"dokutskottsforslag": {
"utskottsforslag": [
{
"punkt": "1",
"rubrik": "Rättsinformationssystemet",
"forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:168 till handlingarna.\r\n",
"beslutstyp": "acklamation",
"motforslag_nummer": "0",
"motforslag_partier": "",
"votering_id": "",
"votering_sammanfattning_html": "",
"votering_url_xml": "",
"rm": "2004/05",
"bet": "KU2",
"vinnare": "utskottet",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
},
{
"punkt": "2",
"rubrik": "Märkning, strukturering, sökning, m.m.",
"forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:20 punkt 1 och motion \n2003/04:K334 av Ragnwi Marcelind (kd) yrkandena 1 och 2.\r\n",
"beslutstyp": "acklamation",
"motforslag_nummer": "0",
"motforslag_partier": "",
"votering_id": "",
"votering_sammanfattning_html": "",
"votering_url_xml": "",
"rm": "2004/05",
"bet": "KU2",
"vinnare": "utskottet",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
},
{
"punkt": "3",
"rubrik": "Grunden för regeringens normgivning",
"forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:20 punkt 2 och motion 2003/04:K334 yrkande 3.\r\n",
"beslutstyp": "acklamation",
"motforslag_nummer": "0",
"motforslag_partier": "",
"votering_id": "",
"votering_sammanfattning_html": "",
"votering_url_xml": "",
"rm": "2004/05",
"bet": "KU2",
"vinnare": "utskottet",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
},
{
"punkt": "4",
"rubrik": "Rättsinformationssystemet och kommunala föreskrifter",
"forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:20 punkt 3.\r\n",
"beslutstyp": "acklamation",
"motforslag_nummer": "0",
"motforslag_partier": "",
"votering_id": "",
"votering_sammanfattning_html": "",
"votering_url_xml": "",
"rm": "2004/05",
"bet": "KU2",
"vinnare": "utskottet",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
},
{
"punkt": "5",
"rubrik": "Förteckning och publicering av kommunala författningar",
"forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K396.\r\n",
"beslutstyp": "röstning",
"motforslag_nummer": "1",
"motforslag_partier": "\"kd\"",
"votering_id": "FE426A0E-3482-4FF5-81B1-13568F6C786B",
"votering_sammanfattning_html": {
"table": {
"tr": [
{
"td": {
"h4": "Omröstning i sakfrågan",
"p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
}
},
{
"th": [
"Parti",
"Ja",
"Nej",
"Avstående",
"Frånvarande"
]
},
{
"td": [
"s",
"129",
"0",
"0",
"15"
]
},
{
"td": [
"m",
"46",
"0",
"0",
"9"
]
},
{
"td": [
"c",
"19",
"0",
"0",
"3"
]
},
{
"td": [
"fp",
"41",
"0",
"0",
"7"
]
},
{
"td": [
"kd",
"0",
"27",
"0",
"6"
]
},
{
"td": [
"v",
"25",
"0",
"0",
"5"
]
},
{
"td": [
"mp",
"12",
"0",
"0",
"5"
]
},
{
"td": [
"-",
"0",
"0",
"0",
"0"
]
},
{
"td": [
"Totalt",
"272",
"27",
"0",
"50"
]
},
{
"td": {
"h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
}
}
]
}
},
"votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FE426A0E-3482-4FF5-81B1-13568F6C786B",
"rm": "2004/05",
"bet": "KU2",
"vinnare": "utskottet",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
},
{
"punkt": "6",
"rubrik": "EG-rätten",
"forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:20 punkt 4.\r\n",
"beslutstyp": "acklamation",
"motforslag_nummer": "0",
"motforslag_partier": "",
"votering_id": "",
"votering_sammanfattning_html": "",
"votering_url_xml": "",
"rm": "2004/05",
"bet": "KU2",
"vinnare": "utskottet",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
}
]
},
"dokmotforslag": {
"motforslag": {
"nummer": "1",
"rubrik": "Förteckning och publicering av kommunala författningar",
"partier": "\"kd\"",
"typ": "reservation",
"utskottsforslag_punkt": "5"
}
},
"dokaktivitet": {
"aktivitet": [
{
"kod": "UBE",
"namn": "Under beredning",
"datum": "2004-10-12 00:00:00",
"status": "planerat",
"ordning": "30",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "UBE",
"namn": "Under beredning",
"datum": "2004-10-19 00:00:00",
"status": "planerat",
"ordning": "30",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "UBE",
"namn": "Under beredning",
"datum": "2004-10-21 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "30",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "JUS",
"namn": "Justering",
"datum": "2004-10-28 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "40",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "TROWE",
"namn": "Trycklov till Gotab och webb",
"datum": "2004-11-02 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "70",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "TRY",
"namn": "Trycklov",
"datum": "2004-11-02 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "60",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "B1",
"namn": "Bordläggning 1",
"datum": "2004-11-08 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "1",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "B2",
"namn": "Bordläggning 2",
"datum": "2004-11-09 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "2",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "AVG",
"namn": "Avgörande",
"datum": "2004-11-10 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "5",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "BEH",
"namn": "Behandling",
"datum": "2004-11-10 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "3",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "BES",
"namn": "Beslut",
"datum": "2004-11-10 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "4",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "RSKR",
"namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
"datum": "2004-11-10 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "6",
"process": "avgorande"
}
]
},
"dokuppgift": {
"uppgift": [
{
"kod": "beslutssammanfattningusk",
"namn": "Utskottets förslag till beslut",
"text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på revisorernas förslag. Avslag på motionerna",
"dok_id": "",
"systemdatum": "2014-11-23 14:00:55"
},
{
"kod": "notis",
"namn": "Beslut i korthet",
"text": "",
"dok_id": "GS01KU2",
"systemdatum": ""
},
{
"kod": "notisrubrik",
"namn": "Beslut",
"text": "Rättsinformationssystemet",
"dok_id": "GS01KU2",
"systemdatum": ""
},
{
"kod": "rdbeslut",
"namn": "Riksdagens beslut",
"text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
"dok_id": "",
"systemdatum": "2014-11-23 14:00:55"
},
{
"kod": "statustext",
"namn": "statustext",
"text": "Ärendet är avslutat",
"dok_id": "GS01KU2",
"systemdatum": "2017-10-20 09:05:48"
}
]
},
"dokbilaga": {
"bilaga": [
{
"dok_id": "GS01KU2",
"subtitel": "",
"filnamn": "BET_200405_KU_2.pdf",
"filstorlek": "203351",
"filtyp": "pdf",
"titel": "Rättsinformationssystemet",
"fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4849D3D8-C096-4BD5-A5D0-7D09114F38B0"
}
]
},
"dokreferens": {
"referens": [
{
"referenstyp": "behandlar",
"uppgift": "forslag 2002/03:RR20 Riksdagens revisorers förslag angående Ordning på rätten",
"ref_dok_id": "GQ04RR20",
"ref_dok_typ": "frsrdg",
"ref_dok_rm": "2002/03",
"ref_dok_bet": "RR20",
"ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående Ordning på rätten",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
},
{
"referenstyp": "behandlar",
"uppgift": "motion 2003/04:K334 Rättsinformation",
"ref_dok_id": "GR02K334",
"ref_dok_typ": "mot",
"ref_dok_rm": "2003/04",
"ref_dok_bet": "K334",
"ref_dok_titel": "Rättsinformation",
"ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
},
{
"referenstyp": "behandlar",
"uppgift": "motion 2003/04:K396 Publicering av kommunala författningar",
"ref_dok_id": "GR02K396",
"ref_dok_typ": "mot",
"ref_dok_rm": "2003/04",
"ref_dok_bet": "K396",
"ref_dok_titel": "Publicering av kommunala författningar",
"ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
},
{
"referenstyp": "behandlar",
"uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:168 Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet",
"ref_dok_id": "GR03168",
"ref_dok_typ": "skr",
"ref_dok_rm": "2003/04",
"ref_dok_bet": "168",
"ref_dok_titel": "Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
},
{
"referenstyp": "protokollbeslut",
"uppgift": "2004-11-10",
"ref_dok_id": "GS0926",
"ref_dok_typ": "prot",
"ref_dok_rm": "2004/05",
"ref_dok_bet": "26",
"ref_dok_titel": "2004-11-10",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
},
{
"referenstyp": "protokolldebatt",
"uppgift": "2004-11-10",
"ref_dok_id": "GS0926",
"ref_dok_typ": "prot",
"ref_dok_rm": "2004/05",
"ref_dok_bet": "26",
"ref_dok_titel": "2004-11-10",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
},
{
"referenstyp": "rskr",
"uppgift": "2004/05:30",
"ref_dok_id": "GS0K30",
"ref_dok_typ": "rskr",
"ref_dok_rm": "2004/05",
"ref_dok_bet": "30",
"ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:30",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
},
{
"referenstyp": "rskr",
"uppgift": "2004/05:31",
"ref_dok_id": "GS0K31",
"ref_dok_typ": "rskr",
"ref_dok_rm": "2004/05",
"ref_dok_bet": "31",
"ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:31",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
}
]
}
}
}