{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2287170",
      "dok_id": "GS01KU14",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU14",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU14",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "14",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:42",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:47",
      "titel": "Statlig förvaltning, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU14/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU14",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU14",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU14",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU14</div><h1>Statlig förvaltning, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 57 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden avseende bl.a. myndighetsorganisationen, myndigheters service,\r\nopinionsbildande myndigheter, tillsättning av högre statliga tjänster,\r\nIT i förvaltningen, översyn av lagstiftning och regeringens ärendeberedning.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns 15 reservationer och 4 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Myndighetsstrukturen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K309 yrkandena 1-3, 2004/05:K320\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K423 yrkande 5.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\n\r\n2.      Sammanläggning av ombudsmän\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288\r\nyrkande 27 och 2004/05:Ub292 yrkande 3.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n3.      Justitiekanslerns roll\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K285 yrkande 10.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n4.      Decentralisering inom myndigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K327.\r\n\r\n5.      Regional verksamhet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkandena 3 och 4.\r\n\r\n6.      Dröjsmål hos myndigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K410, 2004/05:K423 yrkande 4,\r\n2004/05:K459 yrkande 7, 2004/05:N393 yrkande 17 och 2004/05:N400 yrkande\r\n14.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n7.      Statistik för offentlig verksamhet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K459 yrkande 15.\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n8.      Bemötandefrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K362, 2004/05:K379 och 2004/05:K459\r\nyrkande 8.\r\n\r\n9.      Anonymitet vid telefonkontakt med myndigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K262.\r\n\r\n10.     Opinionsbildande myndigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K309 yrkande 6.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Tillsättning av högre statliga tjänster\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K228 yrkande 11 och 2004/05:K309\r\nyrkandena 4 och 5.\r\n\r\n12.     Åldersgräns för högre statliga tjänster\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K423 yrkande 3.\r\n\r\n13.     Myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K343 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 7 (v)\r\n\r\n14.     24-timmarsmyndigheten\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:T466 yrkande 15 och 2004/05:N403\r\nyrkande 6.\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n15.     Hantering av spam\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K256, 2004/05:L294 yrkande 3 och\r\n2004/05:L314.\r\n\r\n16.     Jämställdhet i förvaltningen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K444 yrkandena 2-4.\r\nReservation 9 (v, mp)\r\n\r\n17.     HBT-kompetens i offentlig verksamhet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K336 yrkande 5.\r\nReservation 10 (fp, v, c, mp)\r\n\r\n18.     Särskild mat vid offentliga inrättningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K300 och 2004/05:K452.\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n19.     Myndigheters avgifter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K358, 2004/05:N394 yrkande 3 och\r\n2004/05:N413 yrkande 2.\r\nReservation 12 (fp, kd)\r\n\r\n20.     Regelförenkling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K366 och 2004/05:K423 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21.     Statliga kommittéers arbete\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K270 och 2004/05:K363.\r\n\r\n22.     Översyn av lagstiftning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K264\r\noch 2004/05:K381.\r\nReservation 14 (mp)\r\n\r\n23.     Lagars giltighetstid\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K327 och 2004/05:K263.\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n24.     Beredning av regeringsärenden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K220 och 2003/04:K286 yrkande\r\n1.\r\n\r\nStockholm den 1 februari 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),\r\nPär Axel Sahlberg (s), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Anders\r\nBengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene\r\nPetersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav\r\nFridolin (mp), Karin Åström (s), Carl-Erik Skårman (m) och Helena Höij\r\n(kd).</pre><pre>\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas 57 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2003 och 2004 om statlig förvaltning m.m. Motionerna avser\r\nmyndighetsorganisationen, myndigheters service, opinionsbildande\r\nmyndigheter, tillsättning av högre statliga tjänster, IT i förvaltningen,\r\njämställdhet i förvaltningen, HBT-kompetens inom offentlig verksamhet,\r\nsärskild mat vid offentliga inrättningar, myndigheters avgifter,\r\nregelförenkling, statliga kommittéers arbete, översyn av lagstiftning och\r\nregeringens ärendeberedning.\r\nMotionerna är förtecknade i en bilaga till betänkandet.\r\nVissa motionsyrkanden har samma innebörd som motionsyrkanden som tidigare\r\nunder innevarande mandatperiod har behandlats i utskottets betänkanden\r\n2002/03:KU23 och 2003/04:KU11. Dessa motionsyrkanden ges i detta betänkande\r\nen något förenklad behandling.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nMyndighetsorganisationen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motioner om\r\nmyndighetsstrukturen, sammanläggning av ombudsmän, decentralisering\r\ninom myndigheter och organisering av den regionala verksamheten. Med\r\nhänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker utskottet även ett\r\nmotionsyrkande om Justitiekanslerns roll.\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (fp) och 3 (fp).\r\nMotioner\r\nFlera motioner tar upp myndighetsorganisationen i olika avseenden.\r\nI motion 2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl. (fp) anförs att ett stort\r\nantal myndigheter har skapats de senaste åren och att det nu är dags\r\natt sätta stopp för denna utveckling. Antalet myndigheter bör inte\r\ntillåtas öka. Ett tak för antalet myndigheter bör införas vid nuvarande\r\nnivå (yrkande 1). Vidare bör en s.k. solnedgångsparagraf införas som\r\ninnebär att regeringen eller riksdagen efter en period av ett antal år\r\nmåste fatta ett nytt beslut för att myndigheten skall få fortsätta att\r\nexistera (yrkande 2). Om ett beslut inte fattas avvecklas myndigheten\r\nautomatiskt. Slutligen föreslår motionärerna att regeringen skall ta\r\nfram en strategi för hur antalet myndigheter kan nedbringas (yrkande 3).\r\nÄven i motion 2004/05:K320 av Cecilia Widegren m.fl. (m) anförs att\r\nantalet myndigheter bör minska. Motionärerna föreslår en översyn med\r\nsyfte att minska antalet myndigheter (yrkande 1). En lämplig inledning\r\nav myndighetsreduktionen vore, enligt motionärerna, att nedlägga\r\nDjurskyddsmyndigheten och därvid låta Jordbruksverket återta sina uppgifter\r\noch djurförsöksfrågorna (yrkande 2). En översyn av den statliga\r\nmyndighetsorganisationen föreslås även i motion 2004/05:K423 av Ingvar\r\nSvensson m.fl. (kd) yrkande 5.\r\nI motionerna 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 och\r\n2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 27 föreslås att de\r\nfyra diskrimineringsmännen - Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen\r\nmot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen\r\nmot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) - slås samman\r\ntill en myndighet. Genom detta skulle ombudsmannaämbete få större kraft.\r\nÄven i motion 2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 3\r\nföreslås att de fyra nämnda ombudsmännen slås samman till en gemensam\r\nmyndighet.\r\nI motion 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 föreslås\r\nen översyn i syfte att renodla Justitiekanslerns (JK) roll. Motionärerna\r\nanför att JK företräder både statens intressen gentemot enskilda och,\r\ni vissa ärenden, enskildas intressen gentemot staten. Dessa dubbla\r\nlojaliteter framkallar, enligt motionärerna, osäkerhet hos den enskilde\r\nmedborgaren. Det bör därför övervägas om JK:s åligganden att tillvarata\r\nenskildas intressen gentemot staten bör överföras till Riksdagens\r\nombudsmän (JO).\r\nI motion 2004/05:K327 av Lars Johansson (s) anförs att flera statliga\r\nmyndigheter har skapat en regional organisation, vilket medfört ökad\r\nkontakt mellan den centrala och regionala nivån, att fler människor\r\ngetts möjlighet till arbete ute i landet på en statlig myndighet och\r\natt myndigheterna har fått en bredare kompetens. Vad som anförs i\r\nmotionen om statliga myndigheters regionala organisation bör, enligt\r\nmotionären, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nI motion 2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att gamla geografiska\r\ngränser spelar mindre roll i dag än i det samhälle där den nuvarande\r\nfördelningen av kompetens och beslutsformer lades fast. Det avgörande\r\ninflytandet över hälso- och sjukvården bör flyttas från landstingen\r\ntill patienterna, varpå landstingen kan avvecklas (yrkande 3). Vidare\r\nkan finnas områden som kräver samverkan i större regioner. I sådana\r\nfall förordar motionärerna flexibla lösningar med olika institutionella\r\narrangemang, t.ex. samverkan i kommunalförbund (yrkande 4).\r\nBakgrund\r\nGällande bestämmelser\r\nRegeringsformen skiljer mellan två typer av offentliga organ, beslutande\r\npolitiska församlingar och myndigheter. Reglerna om myndighetsorganisationen\r\när mycket kortfattade. I 11 kap. 6 § anges att Justitiekanslern,\r\nRiksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna lyder under\r\nregeringen och att annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under\r\nregeringen, om myndigheten inte enligt regeringsformen eller annan lag\r\när myndighet under riksdagen.\r\nI de flesta fall skapas en myndighet genom att regeringen, sedan riksdagen\r\nanslagit medel, utfärdar en förordning med instruktion för myndigheten\r\nsamt utser myndighetens chef. Alla myndigheter har dock inte en instruktion,\r\noch det finns myndigheter vars verksamhet regleras genom lag.\r\nVerksförordningen (1995:1322) fungerar som ett av regeringens generella\r\nstyrredskap gentemot myndigheterna. Vad gäller myndigheternas interna\r\norganisation stadgas i 17 § att myndigheten bestämmer sin organisation.\r\nSom skäl för att låta myndigheterna bestämma sin inre organisation\r\nanförde regeringen att den inte kunnat finna några vägande skäl som\r\ntalade för att regeringen bör styra myndigheternas inre organisation i\r\nett läge där myndigheterna i övrigt har fått fullt ansvar för hur de\r\nanvänder sina resurser och uppfyller de uppsatta målen (prop. 1993/94:185).\r\nDet förekommer dock att regeringen på olika sätt väljer att i myndigheters\r\ninstruktion reglera hur de skall vara organiserade. Detta sker genom\r\natt regeringen i instruktionen gör undantag från verksförordningen och\r\nreglerar att det vid myndigheten t.ex. skall finnas ett beslutsorgan\r\neller att myndigheten skall ha en regional organisation.\r\nVad gäller JK:s roll anges i 1 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns\r\ntillsyn att JK har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet\r\nefterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina\r\nåligganden. JK får enligt lagens 5 § som särskild åklagare väcka åtal\r\nmot befattningshavare som har begått brottslig gärning genom att åsidosätta\r\nvad som åligger honom i tjänsten eller uppdraget. JK kan enligt 12 kap.\r\n8 § regeringsformen väcka åtal för brott i utövningen av tjänst som\r\nledamot av Högsta domstolen eller Regeringsrätten. JK:s tillsyn omfattar\r\ndock inte regeringen, statsråd, riksdagens myndigheter eller anställda\r\noch uppdragstagare vid riksdagens myndigheter. Enligt 1 § förordningen\r\n(1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern är JK regeringens högste\r\nombudsman. Det åligger JK, enligt 2 §, att under regeringen bevaka\r\nstatens rätt. I mål som rör statens rätt skall han, om det inte ankommer\r\npå någon annan myndighet, föra eller låta föra statens talan. JK skall\r\ntillhandagå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter.\r\n\r\nStatskontoret\r\nRapport våren 2004\r\nRegeringen gav i juli 2003 Statskontoret i uppdrag att kartlägga och\r\nanalysera ledningsformer och organisation vid statliga myndigheter.\r\nStatskontoret avrapporterade i mars 2004 uppdraget genom rapporten\r\nMyndigheternas ledning och organisation - kartläggning och analys av\r\nMyndighetssverige (2004:9).\r\nI rapporten lämnade Statskontoret förslag på hur statliga myndigheters\r\nledningsformer och organisation kan förbättras. Vidare presenterades en\r\nkartläggning av 234 statliga myndigheter. Kartläggningen visade bl.a.\r\natt många myndigheter är små; en fjärdedel av myndigheterna har högst\r\n30 årsarbetskrafter. Statskontoret ifrågasatte värdet av att bilda många\r\nsmå myndigheter. Dessa tenderar, menade Statskontoret, att ha höga\r\nadministrationskostnader och är mer sårbara än större myndigheter.\r\nSamtidigt med att många små myndigheter har bildats har förändringsarbetet\r\ninom flera områden också koncentrerats till färre och större myndigheter.\r\nInom vissa myndigheter har verksamheten koncentrerats ytterligare genom\r\natt de regionala myndigheterna har slagits samman med den centrala\r\nmyndigheten. Hela 85 % av myndigheterna har endast en organisationsnivå.\r\nDetta gäller t.ex. för samtliga mycket små myndigheter. Allmänt gäller\r\natt ju större myndigheten är desto vanligare är det att den är organiserad\r\ni två eller tre nivåer.\r\nRegleringsbrev för 2005\r\nRegeringen har i regleringsbrevet för 2005 gett Statskontoret i uppdrag\r\natt i en särskild rapport ge regeringen en samlad redovisning av\r\nutvecklingen inom statsförvaltningen, främst beträffande antalet myndigheter\r\noch den statliga sysselsättningen på central, regional och lokal nivå.\r\nRedovisningen bör spegla myndighetsstrukturen utifrån en översiktlig\r\nuppdelning i olika verksamhetsområden. Redovisningen bör vara strukturerad\r\nså att såväl myndighetstyp som huvudsaklig verksamhet framgår. I uppdraget\r\ningår att lämna förslag till hur utvecklingen långsiktigt skall följas\r\noch redovisas.\r\nAnsvarskommittén\r\nRegeringen beslutade i januari 2003 att tillkalla en parlamentarisk\r\nkommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen\r\ninom samhällsorganisationen (dir. 2003:10). Kommitténs arbete skall\r\nenligt direktiven bedrivas i två etapper. För uppdragets andra etapp\r\naviserade regeringen att den kommer att lämna tilläggsdirektiv. Kommittén\r\nhar antagit namnet Ansvarskommittén. Kommittén överlämnade i december\r\n2003 delbetänkandet Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123).\r\nI delbetänkandet redovisas bl.a. förslag till inriktning av det fortsatta\r\nutredningsarbetet. Dessa förslag har, tillsammans med de synpunkter på\r\ndelbetänkandet som inkommit samt kommitténs ursprungliga direktiv,\r\nutgjort utgångspunkt för regeringens beslut om inriktningen på kommitténs\r\nfortsatta utredningsuppdrag.\r\nKommittén skall i den andra etappen av sitt uppdrag analysera och bedöma\r\nom struktur och uppgiftsfördelning inom staten och mellan staten,\r\nlandstingen och kommunerna behöver förändras (dir. 2004:93). I uppdraget\r\ningår bl.a. att lämna förslag på hur den statliga verksamheten på\r\nregional nivå skall utformas, att utarbeta principer för den centrala\r\nmyndighetsstrukturen. I det senare ingår att överväga hur samordningen\r\nav statliga myndigheters verksamhet på central nivå kan förbättras, t.\r\nex. genom en sammanhållen styrning av verksamhet som berör flera\r\nmyndigheter eller genom en organisatorisk samordning eller sammanläggning.\r\nVidare ingår i uppdraget att analysera och vid behov föreslå förändringar\r\nav hälso- och sjukvårdens struktur och nuvarande uppgiftsfördelning\r\nmellan staten, landstingen och kommunerna samt lämna förslag på hur\r\nansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling skall\r\nfördelas mellan staten och den kommunala nivån.\r\nKommittén skall redovisa resultaten av sitt arbete senast i februari\r\n2007.\r\nDiskrimineringskommittén\r\nRegeringen har den 31 januari 2002 beslutat tillkalla en parlamentarisk\r\nkommitté med uppdrag bl.a. att överväga en gemensam lagstiftning mot\r\ndiskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder\r\noch samhällsområden (dir. 2002:11). Kommittén har antagit namnet\r\nDiskrimineringskommittén. Enligt direktiven har framförts att alltför många\r\nspecialiserade ombudsmän skulle kunna undergräva den auktoritet som\r\nligger i ombudsmannainstitutionen som sådan och medföra risk för att\r\nvissa grupper kan falla mellan de olika ombudsmännens verksamhet.\r\nKommittén skall överväga möjligheterna till och analysera konsekvenserna\r\nav en sammanslagning av några eller samtliga av JämO, DO, HO och HomO\r\ntill en institution eller att samordna dem på något annat sätt. Kommittén\r\nskall även överväga om den eller de ombudsmannainstitutioner som kommittén\r\nlämnar förslag om skall vara underställda regeringen eller riksdagen.\r\nI\r\ntilläggsdirektiv har kommittén fått i uppdrag att i sina överväganden\r\nrörande ombudsmännen i tillämpliga delar inkludera även Barnombudsmannen\r\n(dir. 2003:69).\r\nKommitténs uppdrag skall slutligt redovisas senast i juli 2005.\r\nBudgetpropositionen för 2005\r\nRegeringen lämnade i budgetpropositionen för 2005 en redogörelse för\r\norganisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen (prop.\r\n2004/05:1 utg.omr. 2 bil. 1 s. 8 f.). Enligt denna har strukturförändringarna\r\nunder 2003/04 resulterat i att 14 nya myndigheter har bildats. Under\r\nsamma period har 14 myndigheter upphört. Den mest påtagliga förändringen\r\när nedläggningen av de 10 regionala skattemyndigheterna och Riksskatteverket\r\nvid bildandet av Skatteverket. Verksamheter har också renodlats genom\r\natt myndigheter delats. Exempelvis delades Patent- och registreringsverket\r\ni två separata myndigheter under 2004; Patent- och registreringsverket,\r\nsom har hand om det industriella rättsskyddet och Bolagsverket, som\r\nfrämst sköter bolagsregistreringar.\r\nRegeringen anför att förändringsarbetets inriktning mot effektivitet\r\noch enhetlighet i rättstillämpningen har bidragit till att verksamheten\r\ninom flera områden koncentrerats till färre och större myndigheter.\r\nSamtidigt som det sker en koncentration av myndigheter inom ett antal\r\nområden genom sammanslagningar, är flera av de nybildade myndigheterna\r\nsmå, varvid regeringen hänvisar till Statskontorets kartläggning. Enligt\r\nregeringen speglar sättet att organisera statsförvaltningen bl.a. olika\r\nföreteelsers betydelse i samhället. Nya frågor och ändrade prioriteringar\r\nkan resultera i nya myndigheter. Flertalet av dessa myndigheter är små\r\ntill storleken. Det är också vanligt, enligt regeringen, att dessa nya\r\nmindre myndigheter har uppgifter som innebär att de skall främja\r\nutvecklingen inom en viss fråga eller ett visst område. Ibland tidsbegränsas\r\nverksamheten. Som exempel nämner regeringen Valideringsdelegationen som\r\ninledde sin verksamhet den 1 januari 2004 och som under åren 2004-2007\r\nskall främja och stödja valideringen av vuxnas kompetens och kunskap.\r\nÄven omorganisering av befintliga organisationer kan, menar regeringen,\r\nleda till att små myndigheter bildas. Detta sker då genom att delar av\r\nverksamheten bryts ut för att renodla myndighetens uppgifter eller för\r\natt förstärka en viss del av verksamheten.\r\nFör att tydliggöra det statliga ansvaret för granskning och utvärdering\r\nsamt säkerställa medborgarnas rättssäkerhet har, enligt regeringen,\r\nmyndigheters tillsynsuppgifter i flera fall skiljts från den övriga\r\nverksamheten. Fristående myndigheter med ansvar för tillsyn och granskning\r\nhar på så sätt inrättats. Ett exempel är Djurskyddsmyndigheten, som\r\ninledde sin verksamhet den 1 januari 2001 och som har det samlade\r\nansvaret för djurskyddet, uppgifter som tidigare hanterades av Jordbruksverket\r\noch den numera nedlagda Centrala djurförsöksnämnden.\r\nSvar på interpellation om myndighetsexpansionen\r\nDen 15 november 2004 anförde statsrådet Sven-Erik Österberg i sitt svar\r\npå en interpellation av Tobias Krantz (fp) om myndighetsexpansionen (ip.\r\n2004/05:54) att samtidigt som nya myndigheter bildas så avvecklas eller\r\nsammanslås gamla myndigheter. Av de nya mindre myndigheter som inrättas\r\när många, anförde Sven-Erik Österberg, utbrytningar av tillsynsfunktioner\r\nför att göra tillsynen oberoende av den verksamhet som tillsynen riktar\r\nsig mot. I andra fall är det ett uttryck för politiska prioriteringar\r\noch behov av kraftsamling kring olika samhällsproblem.\r\nNär det gäller vad som i interpellationen framfördes om att regeringen\r\ninte borde inrätta någon ny myndighet utan att samtidigt lägga ned en\r\nredan existerande, trodde Sven-Erik Österberg inte att den skulle kunna\r\nfungera som generell regel. Den skulle inte heller vara nödvändig för\r\natt få till stånd en seriös prövning inför inrättandet av nya myndigheter.\r\nSådana frågor bereds alltid, anförde Sven-Erik Österberg, omsorgsfullt\r\ni Regeringskansliet. Han trodde inte heller på någon solnedgångsparagraf\r\nsom automatiskt skulle avveckla myndigheter om inte regeringen fattar\r\nett nytt beslut om deras existens, och han framhöll att det redan i dag\r\nförekommer att särskilda delegationer och råd inrättas för tidsbegränsade\r\nmyndighetsuppgifter samt att alla myndigheters verksamhet dessutom prövas\r\nårligen i budgetprocessen.\r\nSven-Erik Österberg hänvisade i sitt svar även till Ansvarskommitténs\r\nuppdrag, i vilket ingår att överväga hur samordningen av de statliga\r\nmyndigheternas verksamhet kan förbättras, t.ex. genom sammanläggning av\r\nmyndigheter, samt att han avsåg att ge Statskontoret i uppdrag att svara\r\nför att en löpande statistik över antalet myndigheter utvecklas.\r\nTidigare behandling i utskottet\r\nVad gäller frågan om samordning av ovan nämnda ombudsmän avstyrkte\r\nutskottet i betänkande 2002/03:KU26 motioner liknande de här aktuella.\r\nSom skäl anförde utskottet att resultatet av Diskrimineringskommitténs\r\narbete inte borde föregripas.\r\nVad gäller JK:s roll behandlade utskottet i betänkande 2000/01:KU3 en\r\nmotionen liknande den här aktuella om renodling av JK:s uppgifter.\r\nUtskottet anförde då att det finns en risk för att JK:s uppgifter (se\r\novan) uppfattas som motstridiga. Utskottet hänvisade till vad 1991 års\r\nJK-utredning uttryckt, att \"JK skall bevaka i och för sig motstående\r\nintressen...\" (SOU 1993:37). Att medborgarna kan uppfatta detta som en\r\nkonflikt var, enligt utskottet, förståeligt. JK skall emellertid i sin\r\nverksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och\r\nopartiskhet, varför utskottet ansåg att det inte fanns anledning att\r\nbefara att JK inte utför sina uppgifter med iakttagande av saklighet\r\noch opartiskhet. Med hänvisning till det avstyrkte utskottet motionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller frågan om myndighetsstrukturen och antalet myndigheter\r\nkonstaterar utskottet att regeringen vidtagit åtgärder för att få till\r\nstånd en samlad redovisning av utvecklingen på området. För en diskussion\r\nom myndighetsstrukturen utgör en sådan redovisning ett viktigt underlag,\r\noch utskottet ser därför positivt på regeringens åtgärd. Utskottet\r\nkonstaterar även att Ansvarskommittén för närvarande har till uppgift\r\natt se över den nuvarande samhällsorganisationen, och i det ingår även\r\natt överväga hur samordningen av statliga myndigheters verksamhet på\r\ncentral nivå kan förbättras, t.ex. genom organisatorisk samordning eller\r\nsammanläggning. Enligt utskottets mening bör detta arbete inte föregripas.\r\nMed hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna 2004/05:K309\r\n(fp) yrkandena 1-3, 2004/05:K320 (m) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K423\r\n(kd) yrkande 5.\r\nI fråga om sammanläggning av ombudsmän konstaterar utskottet att\r\nDiskrimineringskommittén för närvarande har i uppdrag att överväga en\r\ngemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder och samhällsområden. Kommittén skall även överväga\r\nen samordning eller sammanslagning av JämO, DO, HO och HomO. Utskottet\r\nhar tidigare anfört att resultatet av Diskrimineringskommitténs arbete\r\ninte bör föregripas. Utskottet vidhåller detta ställningstagande. Mot\r\ndenna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2004/05:K285 (fp) yrkande\r\n9, 2004/05:Sf288 (fp) yrkande 27 och 2004/05:Ub292 (m) yrkande 3.\r\nVidare finner utskottet ingen anledning att ändra sin tidigare uppfattning\r\nom JK:s roll. JK:s uppgifter kan förvisso till en del ses som motstridiga,\r\nmen JK skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt\r\niaktta saklighet och opartiskhet. Utskottet finner mot denna bakgrund\r\ninget skäl för en sådan översyn som föreslås i motion 2004/05:K285 (fp)\r\nyrkande 10. Motionen avstyrks.\r\nNär det gäller frågan om decentralisering inom myndigheter konstaterar\r\nutskottet att det i Ansvarskommitténs uppdrag ingår att lämna förslag\r\npå hur den statliga verksamheten på regional nivå skall utformas. De\r\nförslag som Ansvarskommittén kommer att lägga på detta område bör inte\r\nföregripas, varför utskottet avstyrker motion 2004/05:K327 (s).\r\nI Ansvarskommitténs uppdrag ingår även frågan hur den regionala nivån\r\nskall organiseras. Av samma skäl som ovan avstyrks därför även motion\r\n2003/04:K271 (m) yrkandena 3 och 4.\r\nMyndigheters service m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande\r\nmotionsyrkanden om handläggningstider och dröjsmål hos myndigheter. Vidare\r\navstyrker utskottet ett motionsyrkande om statistik för offentlig\r\nverksamhet. Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker\r\nutskottet också motionsyrkanden om bemötande. Slutligen avstyrker utskottet\r\nett motionsyrkande om myndigheternas användning av nummerpresentation.\r\nUtskottet hänvisar härvidlag till tidigare ställningstagande.\r\nJämför reservationerna 4 (m, fp, kd, c, mp) och 5 (mp).\r\nMotioner\r\nI flera motioner tas frågan om handläggningstider och dröjsmål hos\r\nmyndigheterna upp. I motionerna 2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl.\r\n(kd) yrkande 4 och 2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 7\r\nföreslås att en s.k. dröjsmålstalan inrättas. En sådan talan skulle ge\r\nmedborgare en möjlighet att utkräva ansvar av myndigheten när handläggningen\r\nav att ärende tar alltför lång tid. I motion 2004/05:K410 av Eva Flyborg\r\n(fp) föreslås att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett\r\nförslag till ett system för straffavgifter för myndigheter som inte\r\nkorrigerar sina egna misstag, som begåtts gentemot medborgare, inom en\r\nviss angiven tidrymd. I motionerna 2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl.\r\n(kd) yrkande 17 och 2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande\r\n14 föreslås att företagens kontakter med myndigheter skall underlättas\r\ngenom att myndigheter lämnar bindande löften om hur lång tid det får ta\r\natt avgöra ett ärende. I sina årsredovisningar bör myndigheterna redovisa\r\nhur service- och informationskraven har klarats av gentemot företagen,\r\nt.ex. avseende handläggningstider.\r\nI syfte att skapa möjligheter till inflytande, till att se kopplingar\r\nmellan resurser, resultat och kvalitet samt för brukare att kunna välja\r\nföreslås i motion 2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 15\r\natt data och statistik för offentlig verksamhet görs tillgänglig för\r\nmedborgarna på ett enkelt sätt. Indikatorer med information om kvalitet\r\noch servicenivå på tjänster som tillhandahålls bör utvecklas ur ett\r\nbrukarperspektiv.\r\nVad gäller myndigheters bemötande och tillgänglighet föreslås i motion\r\n2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 8 att en utredning\r\nskall tillsättas för att se över hur en rättighetslagstiftning som\r\ngaranterar en successiv implementering av tillgänglighet kan införas i\r\nSverige. I motionen hänvisas till den nationella handlingsplanen för\r\ntillgänglighet, som säger att Sverige skall bli handikapptillgängligt\r\n2010. I motion 2004/05:K362 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) anförs att\r\nmyndigheternas språk bör bli enklare. Enligt motionären bör ett\r\nbeslutsunderlag kompletteras med ett bilagt brev som på enkel och rak svenska\r\nförklarar vad beslutet går ut på. I motion 2004/05:K379 av Margareta\r\nAndersson och Birgitta Carlsson (båda c) föreslås utbildning och\r\nvidareutbildning i bemötandefrågor för personal som i myndighetsutövning\r\nmöter människor. I motionen anförs att människor som kommer i kontakt\r\nmed myndigheter alltför ofta känner sig illa bemötta.\r\nI motion 2004/05:K262 av Carina Hägg (s) föreslås skärpta regler för\r\natt skydda den enskildes anonymitet vid telefonkontakt med myndigheter.\r\nI nuläget ligger, enligt motionären, ansvaret för att vara anonym på\r\nden enskilde, inte på myndigheten.\r\nBakgrund\r\nTidigare behandling\r\nVad gäller handläggningstider och dröjsmålstalan ansåg utskottet i\r\nbetänkande 2003/04:KU11 att en generell reglering skulle riskera att\r\nförsvåra anpassningen till enskilda myndigheters förutsättningar.\r\nUtskottet uttalade även att det tidigare noterat att det inom ramen för\r\ndet förvaltningspolitiska programmet, En förvaltning i demokratins tjänst\r\n- ett handlingsprogram  (Justitiedepartementet 2000), pågår arbete med\r\natt utveckla myndigheters service gentemot medborgarna. Enligt utskottets\r\nmening hade det inte framkommit något som föranledde utskottet att ändra\r\nsin tidigare uppfattning avseende handläggningstider och dröjsmålstalan,\r\nvarför utskottet avstyrkte motioner därom.\r\nI samma betänkande behandlade utskottet även en motion om riktlinjer i\r\nförvaltningslagen för bemötande. Utskottets anförde därvid att det var\r\nav stor vikt med ett långsiktigt och kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete\r\ninom förvaltningar och för deras personal. Det var enligt utskottet\r\ninte acceptabelt att personer med funktionshinder blir dåligt bemötta\r\ni sina kontakter med olika offentliga instanser; funktionsnedsättning\r\nfår inte, menade utskottet, utgöra ett hinder vid kontakt med myndigheter.\r\nUtskottet betonade i sammanhanget de nationella målen i handikappolitiken\r\noch de riktlinjer för en tillgängligare statsförvaltning som tagits\r\nfram av Handikappombudsmannen. Utskottet utgick från att regeringen,\r\nmot bakgrund av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken,\r\ndelade utskottets uppfattning, och tills vidare var det, enligt utskottet,\r\ninte nödvändigt med något sådant tillkännagivande som begärdes i\r\nmotionen.\r\nI betänkande 2002/03:KU23 behandlade utskottet regeringens proposition\r\n2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor. I propositionen förutsatte\r\nregeringen att myndigheterna självmant iakttar den försiktighet som är\r\npåkallad när det gäller användning av nummerpresentation. Regeringen\r\nansåg att det i varje fall i nuläget inte var påkallat med en\r\nförfattningsreglering av saken. Utskottet delade regeringens bedömning.\r\nDiskrimineringskommittén\r\nOvan nämnda Diskrimineringskommittén har i uppdrag att bl.a. överväga\r\nom skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av\r\nbristande tillgänglighet bör införas på andra samhällsområden än i\r\narbetslivet och högskolan (dir. 2002:11). Enligt tilläggsdirektiv skall\r\nkommitténs uppdrag slutligt redovisas senast i juli 2005 (dir. 2003:69).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande avseende handläggningstider\r\noch dröjsmål hos myndigheter. Motionerna 2004/05:K410 (fp), 2004/05:K423\r\n(kd) yrkande 4, 2004/05:K459 (mp) yrkande 7, 2004/05:N393 (kd) yrkande\r\n17 och 2004/05:N400 (kd) yrkande 14 avstyrks.\r\nVad gäller förslaget om att statistik för offentlig verksamhet skall\r\ngöras tillgänglig för medborgarna vill utskottet hänvisa till det arbete\r\nsom pågår inom ramen för det förvaltningspolitiska programmet med att\r\nutveckla myndigheters service gentemot medborgarna. Motion 2004/05:K459\r\n(mp) yrkande 15 avstyrks.\r\nNär det gäller bemötandefrågor vill utskottet inledningsvis betona att\r\ndet är av stor vikt med ett långsiktigt och kontinuerligt\r\nkompetensutvecklingsarbete inom förvaltningar och för deras personal. Det är\r\ninte\r\nacceptabelt att personer med funktionshinder blir dåligt bemötta i sina\r\nkontakter med olika offentliga instanser; funktionsnedsättning får enligt\r\nutskottets mening inte utgöra ett hinder vid kontakt med myndigheter.\r\nUtskottet vill härvidlag i likhet med föregående år lyfta fram de\r\nnationella målen i handikappolitiken och de riktlinjer för en tillgängligare\r\nstatsförvaltning som tagits fram av Handikappombudsmannen. Utskottet\r\nutgår som tidigare från att regeringen, mot bakgrund av den nationella\r\nhandlingsplanen för handikappolitiken, delar utskottets uppfattning.\r\nUtskottet vill i sammanhanget även framhålla att Diskrimineringskommitténs\r\narbete, som skall vara avslutat senast i juli i år, kan komma att\r\ninnehålla förslag om skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder\r\npå grund av bristande tillgänglighet. Mot ovan anförda bakgrund är det\r\ntills vidare enligt utskottets mening inte nödvändigt med de tillkännagivanden\r\nsom föreslås i motionerna 2004/05:K362 (m), 2004/05:K379 (c) och\r\n2004/05:K459 (mp) yrkande 8.\r\nNär utskottet våren 2003 behandlade ovan nämnda proposition om några\r\nförvaltningsrättsliga frågor delade utskottet regeringens bedömning att\r\ndet i nuläget inte var nödvändigt med någon författningsreglering av\r\nmyndigheternas användning av nummerpresentation. Utskottet finner för\r\nnärvarande ingen anledning att ändra sin bedömning. Motion 2004/05:K262\r\n(s) avstyrks därför.\r\nOpinionsbildande myndigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande ett\r\nmotionsyrkande om opinionsbildande myndigheter.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd, c).\r\nMotion\r\nI motion 2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 6 föreslås\r\natt en granskningskommission skall tillsättas med uppgift att dels\r\ngranska omfattningen av de statliga myndigheternas opinionsbildning,\r\ndels lägga fram förslag till bestämmelser som tydligt reglerar och anger\r\ngränserna för myndigheternas information och opinionsbildning. Motionärerna\r\nanför att den tilltagande politiska myndighetspropagandan, som riktar\r\nsig både gentemot politiker och mot allmänheten, suddar ut gränsen mellan\r\npolitiker å ena sidan och myndigheter och tjänstemän å den andra, med\r\nbl.a. oklara ansvarsförhållanden som följd.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har flera gånger behandlat motioner om utredning av\r\nopinionsbildande myndigheter, senast våren 2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet\r\nvidhöll därvid sitt tidigare ställningstagande, att opinionsbildande\r\nåtgärder i vissa fall kan vara ett mer ändamålsenligt styrmedel än regler,\r\noch man utgick från att myndigheterna i sådana sammanhang iakttar\r\nregeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Utskottet framhöll\r\nockså att regeringen, om den så anser är påkallat, kan ändra myndigheters\r\narbetssätt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion\r\n2004/05:K309 (fp) yrkande 6.\r\nHögre statliga tjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motionsyrkanden\r\nom ökad öppenhet vid tillsättning av högre statliga tjänster. Utskottet\r\navstyrker även ett motionsyrkande om åldersgräns för högre statliga\r\ntjänster.\r\nMotion\r\nI motion 2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 11 anförs\r\natt regeringen har missbrukat sin utnämningsmakt. Det finns, enligt\r\nmotionärerna, behov av en förutsättningslös översyn av utnämningspolitikens\r\ngrunder. Regeringens utnämningsmakt bör reformeras i syfte att öka\r\ngenomlysningen vid tillsättningen av högre statliga tjänster, t.ex. genom\r\natt låta kandidater till sådana tjänster frågas ut offentligt inför\r\nriksdagens utskott. Enligt motion 2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl.\r\n(fp) har Folkpartiet liberalerna vid flera tillfällen pekat på att\r\nutnämningsmakten måste reformeras i riktning mot mera öppenhet och större\r\ninsyn. Enligt motionärernas mening finns det starka skäl för att\r\nGrundlagsutredningen, som efter initiativ från bl.a. Folkpartiet fått i\r\nuppdrag att utreda utnämningsmakten, behandlar frågan om regeringens\r\nutnämningsmakt med förtur (yrkande 4). Vidare anförs att de kravprofiler\r\nsom tas fram inför sökandet av kandidater till statliga topptjänster\r\nbör arkiveras (yrkande 5). Enligt gällande praxis arkiveras inte dessa\r\nprofiler och de blir därigenom inte heller allmänna handlingar. Detta\r\ngör det svårt för riksdagen att i efterhand granska utnämningarna.\r\nI motion 2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 3 anförs\r\natt rätten att arbeta till 67 års ålder inte tillämpas på högre statliga\r\ntjänster, där 65-årsregeln fortfarande är en övre gräns. Motionärerna\r\nanser att man måste tillämpa större flexibilitet även avseende dessa\r\ntjänster.\r\nBakgrund\r\nGällande ordning\r\nEnligt 11 kap. 9 § regeringsformen tillsätts tjänst vid en domstol eller\r\nvid en förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen av regeringen\r\neller av en myndighet som regeringen bestämmer. Vid tillsättning av\r\nstatlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom\r\nförtjänst och skicklighet.\r\nEnligt förarbetena (prop. 1973:90 s. 405 f.) är bestämmelsen ett uttryck\r\nför principen att statliga tjänster skall tillsättas efter objektiva\r\ngrunder utan hänsynstagande till ovidkommande omständigheter. Med\r\n\"förtjänst\" avses närmast den vana som förvärvats genom föregående\r\ntjänstgöring. Med skicklighet brukar förstås lämpligheten för befattningen,\r\nådagalagd genom teoretisk och praktisk utbildning samt den dittillsvarande\r\nverksamhetens art. Bestämmelsen är utformad så att även andra sakliga\r\ngrunder än förtjänst och skicklighet kan få vägas in i bedömningen, och\r\ndepartementschefen nämnde därvid arbetsmarknadspolitiska och\r\nlokaliseringspolitiska hänsyn. Vid behandlingen av förslaget till en ny\r\nregeringsform kommenterade konstitutionsutskottet bestämmelsens formulering.\r\nUtskottet förutsatte att arbetsmarknadspolitisk och lokaliseringspolitiska\r\nhänsyn kommer att utnyttjas på ett sådant sätt att inga faror för den\r\nenskildes rättssäkerhet kommer att uppstå (bet. KU 1973:26 s. 72).\r\nNärmare bestämmelser om tillsättning av statliga tjänster finns i lagen\r\n(1994:260) om offentlig anställning (LOA). Enligt 4 § skall skickligheten\r\nsättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. I\r\nförarbetena till lagen (prop. 1993/94:65) påpekades att förtjänst och\r\nskicklighet i regeringsformen nämns endast som exempel och att även\r\nandra sakliga grunder kan vägas in vid bedömningen. Enligt 4 §\r\nanställningsförordningen (1994:373), som trädde i kraft samtidigt med 1994\r\nårs lag om offentlig anställning, skall myndigheten utöver skickligheten\r\noch förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens\r\nmed allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och\r\nsysselsättningspolitiska mål.\r\nEnligt 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har en\r\narbetstagare rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då\r\nhan eller hon fyller 67 år. Det går således inte att avtala om\r\navgångsskyldighet före 67 års ålder.\r\nI Regeringens chefspolicy  (Justitiedepartementet 2000) anförs att\r\nrörlighet bland myndighetschefer bör eftersträvas och att tidsbegränsade\r\nanställningar är ett instrument för att främja rörlighet och för att\r\nvid behov avveckla myndighetschefer. Vid nyanställning bör en myndighetschef,\r\nenligt policyn, utses för en period av sex år. Fortsatt anställning\r\nvid samma myndighet bör normalt begränsas till tre år. Målet är dock\r\natt en myndighetschef skall uppnå minst tolv års sammanlagd anställning.\r\n\r\nFlertalet myndighetschefer anställs således för bestämd tid och omfattas\r\ndärigenom inte av reglerna i 32 a § LAS om rätt att kvarstå i anställningen\r\ntill 67 års ålder. Däremot gäller att myndighetschefer inte kan sägas\r\nupp innan anställningstiden löpt ut. Enligt 33 § andra stycket LOA får\r\nchefen för en förvaltningsmyndighet som lyder omedelbart under regeringen\r\n(ej Arbetsgivarverket) och som är anställd för bestämd tid, förflyttas\r\ntill en annan statlig anställning som tillsätts på samma sätt, om det\r\när påkallat av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn\r\ntill myndighetens bästa.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om att öka\r\nöppenheten vid tillsättningar av högre statliga tjänster, senast våren\r\n2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med\r\nhänvisning till tidigare ställningstagande. Reservation avgavs av m, fp,\r\nkd, c och mp, i vilken föreslogs att riksdagen skulle tillkännage för\r\nregeringen att regeringen bör utreda frågan om tillsättning av högre\r\nstatliga tjänster och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder\r\nsom ökar öppenheten vid tjänstetillsättningar. Kammaren biföll reservationen\r\n(rskr. 2003/04:173).\r\nUtskottet har vid flera tillfällen även granskat regeringens utövande\r\nav utnämningsmakten och därvid inte funnit grund för någon kritik. Senast\r\nskedde detta våren 2004 (bet. 2003/04:KU20). I en reservation till\r\nutskottets ställningstagande anförde representanter från m, fp, kd, c\r\noch mp att tendensen vid utnämningar är sådan att misstanke kan uppstå\r\nom att vid tillsättning inte enbart - såsom grundlagen föreskriver -\r\navseende fästs vid sakliga grunder. I reservationen anfördes vidare att\r\nregeringens sätt att bereda utnämningsärenden innebär att de utnämningar\r\nsom görs är svåra att granska i efterhand, t.ex. med avseende på vilka\r\ngrunder som tillämpats vid utnämningen. De kravprofiler som tas fram\r\ninnan sökandet av kandidater påbörjas arkiveras inte, och därigenom\r\nblir de inte heller allmänna handlingar. Enligt reservanternas mening\r\nborde regeringen överväga att ändra denna praxis. Genom att behandla\r\nkravprofiler så att de blir allmänna handlingar skulle möjligheten att\r\ngranska regeringens sätt att hantera utnämningar underlättas. Kammaren\r\nbiföll reservationen (rskr. 2003/04:246).\r\nGrundlagsutredningen\r\nRegeringen beslutade den 1 juli 2004 att tillkalla en parlamentarisk\r\nkommitté med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen (dir.\r\n2004:96). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att se över möjligheten att\r\nöka öppenheten vid tillsättningar av högre statliga tjänster; i direktiven\r\nhänvisas till riksdagens tillkännagivande våren 2004.\r\nKommittén, som antagit namnet Grundlagsutredningen, skall redovisa sitt\r\nuppdrag senast den 31 december 2008.\r\nSvar på interpellation om åldersgräns för högre statliga tjänster\r\nDen 14 december 2004 anförde statsrådet Sven-Erik Österberg i sitt svar\r\npå en interpellation av Ingvar Svensson (kd) om åldersgräns för högre\r\nstatliga tjänster (ip. 2004/05:164) att regeringen alltid prövar för\r\nhur lång tid en myndighetschef skall vara anställd, vare sig det gäller\r\nen ny anställning eller en förlängning. Tidigare har regeringen normalt\r\nbegränsat sådana anställningar att gälla till den tidpunkt då vederbörande\r\nchef uppnår pensionsåldern, 65 år. Till följd av den nya bestämmelsen\r\ni LAS om rätt att arbeta till 67 år intar regeringen numer en positiv\r\ninställning till att även myndighetschefer, som så önskar, fortsätter\r\natt arbeta efter 65 år. Som exempel nämnde Sven-Erik Österberg att\r\nregeringen beslutat om fortsatt anställning en tid efter 65-årsdagen för\r\nden tidigare rektorn vid Karolinska Institutet samt om fortsatt anställning\r\nför den nuvarande landshövdingen i Kronobergs län t.o.m. månaden innan\r\nhan fyller 67 år. Av det redovisade framgår, menade Sven-Erik Österberg,\r\natt det inte finns någon övre gräns vid 65 år för möjligheten att inneha\r\nanställning som myndighetschef.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI fråga om tillsättning av högre statliga tjänster noterar utskottet\r\natt regeringen, med hänvisning till riksdagens tillkännagivande, har\r\ngett Grundlagsutredningen i uppdrag att se över möjligheten att öka\r\nöppenheten vid tillsättningar av högre statliga tjänster. Utskottet\r\nanser att Grundlagsutredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker\r\nmotionerna 2004/05:K228 (m) yrkande 11 och 2004/05:K309 (fp) yrkandena\r\n4 och 5.\r\nNär det gäller åldersgräns för högre statliga tjänster konstaterar\r\nutskottet att statsrådet Sven-Erik Österberg under en interpellationsdebatt\r\nangett att det inte finns någon övre gräns vid 65 år. Till följd av den\r\nnya bestämmelsen i LAS om rätt att arbeta till 67 år intar regeringen\r\nnumer en positiv inställning till att även myndighetschefer, som så\r\nönskar, fortsätter att arbeta efter 65 år. Utskottet vill framhålla att\r\nden flexibilitet som i dag gäller enligt LAS även bör gälla avseende\r\nhögre statliga tjänster. Mot bakgrund av den information som getts av\r\nregeringen finner utskottet inte det nödvändigt med ett sådant\r\ntillkännagivande som föreslås i motion 2004/05:K423 (kd) yrkande 3. Utskottet\r\navstyrker motionen.\r\nMyndigheters tillvaratagande av forskningsresultat\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om myndigheters tillvaratagande av\r\nforskningsresultat.\r\nJämför reservation 7 (v).\r\nMotion\r\nI motion 2004/05:K343 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) anförs att fel\r\noch misstag som begås till följd av bristande kunskap etc. i samband\r\nmed reformer och större projekt kan kosta stora summor att avhjälpa.\r\nMyndigheter bör därför utöka nyttjandet av de resultat som både\r\ngrundforskning och tillämpad forskning ger. Motionärerna föreslår att det\r\ni myndigheternas regleringsbrev införs att myndigheterna är skyldiga\r\natt söka och använda befintlig kunskap och forskningsresultat samt\r\nredovisa detta vid genomförande av stora projekt (yrkande 1). Vidare bör\r\nstrategier utvecklas för att bättre utnyttja kunskap och forskning inom\r\nstatliga myndigheter. Utvecklingen av kompetens för att kunna beställa,\r\nta emot och nyttiggöra forskning bör, enligt motionärerna, betonas i\r\nmyndigheternas regleringsbrev (yrkande 2).\r\nGällande ordning\r\nRegeringen har delegerat kompetensförsörjningen inom statsförvaltningen\r\ntill myndigheterna. Enligt 8 § verksförordningen skall myndighetens\r\nchef bl.a. skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla\r\nde anställdas kompetens och erfarenhet (p. 4). Myndighetens chef skall\r\nockså, enligt 9 §, se till att regeringen får det underlag som den\r\nbehöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av\r\nverksamheten.\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd är en central förvaltningsmyndighet\r\nsom inrättades av regeringen i januari 1999. Enligt 1 § förordningen\r\n(1998:1647) med instruktion för Statens kvalitets- och kompetensråd har\r\nrådet till uppgift att i medborgarnas intresse stödja och stimulera\r\narbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den\r\nstatliga förvaltningen.\r\nFör att regeringen skall kunna följa utvecklingen och vid behov vidta\r\nåtgärder infördes 1997 ett särskilt uppföljningssystem för arbetsgivarpolitiken.\r\nDet omfattar de myndigheter som lyder direkt under regeringen och bygger\r\npå att regeringen varje år begär in uppgifter om målen för deras\r\nkompetensförsörjning och i vilken mån som målen har uppnåtts. Med\r\nkompetensförsörjning avses processen att säkerställa att rätt kompetens finns\r\nför att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång\r\nsikt (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 bil. 1 avsnitt 5).\r\nEnligt 2 § högskolelagen (1992:1434) har universitet och högskolor till\r\nuppgift att, vid sidan av utbildning och forskning, samverka med det\r\nomgivande samhället.\r\nSedan 2002 finns den nationella webbplatsen forskning.se. På webbplatsen\r\nsamlas och sorteras material om forskning. Syftet är bl.a. att bidra\r\ntill att forskningsresultat skall komma till nytta i arbetsliv och\r\nsamhälle.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAtt anställda inom offentlig förvaltning besitter hög och relevant\r\nkompetens för sina arbetsuppgifter har enligt utskottets mening stor\r\nbetydelse för om myndigheterna skall kunna fullgöra de uppgifter som\r\nåläggs dem. Det arbete som pågår med kvalitetsutveckling och\r\nkompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen är därför mycket viktigt.\r\nNågot skäl för att riksdagen härvidlag skulle tillkännage för regeringen\r\nvikten av att forskningsresultat tas till vara finner dock inte utskottet.\r\nMotion 2004/05:K343 (v) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.\r\nIT i förvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete motionsyrkanden\r\nom 24-timmarsmyndigheten. Utskottet avstyrker av samma skäl motionsyrkanden\r\nom myndigheters hantering av spam.\r\nJämför reservation 8 (fp).\r\nMotioner\r\nFrågor kring IT i förvaltning tas upp i flera motioner.\r\nI motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp) välkomnas det\r\npågående arbetet med 24-timmarsmyndigheten. Det finns emellertid, enligt\r\nmotionärerna, anledning att överväga ytterligare åtgärder för att\r\npåskynda utvecklingen dithän, att hela det offentliga Sverige skall vara\r\nmöjligt att nå via Internet för den enskilde medborgaren. Ett mål kunde\r\nvara att varje myndighet skall ha byggt upp en fungerande 24-timmarsfunktion\r\nsenast den 1 juli 2006 (yrkande 15). I motion 2004/05:N403 av Christer\r\nNylander m.fl. (fp, kd, m, c) anförs att det är viktigt att förbättra\r\nden offentliga servicen från myndigheternas sida i Skåne och Öresundsregionen.\r\nDen svenska regeringen måste visa ledarskap och se till att en svensk\r\n24-timmarsmyndighet snarast inrättas. Slutmålet bör vara en gemensam\r\ndansk-svensk 24-timmarsmyndighet (yrkande 6).\r\nTre motioner tar upp frågan om skräppost, s.k. spam, till myndigeter.\r\nI motion 2004/05:K256 av Tomas Eneroth och Kent Härstedt (båda s)\r\nföreslås en översyn av skyddet mot spam i offentlig verksamhet. Enligt\r\nmotionärerna är offentliga verksamheter i dag av juridiska skäl förhindrade\r\natt använda sig av funktionella filter för spamtrafiken. I motion\r\n2004/05:L294 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) yrkande 3 föreslås\r\natt ett centralt spamfilter för kommuner och myndigheter införs. En\r\ngemensam lösning skulle innebära stora administrativa och ekonomiska\r\nfördelar. Även i motion 2004/05:L314 av Marie Nordén (s) föreslås en\r\ncentral lösning för kommuners och myndigheters hantering av spam.\r\nBakgrund\r\n24-timmarsmyndigheten\r\nRegeringens mål med det arbete som sammanfattas i begreppet 24-timmarsmyndighet\r\när att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och\r\nföretag (skr. 2000/01:151 s. 32). Det innebär att tillgången till service\r\nskall vara oberoende av tid och plats, att kontakterna med myndigheterna\r\nskall göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras.\r\nInformationstekniken skall användas för att underlätta för medborgarna\r\natt få tillgång till information, som möjliggör ett aktivt deltagande\r\ni beslutsprocesserna i den offentliga förvaltningen. Den skall också\r\nanvändas för att öka medborgarnas insyn och möjligheter att följa\r\nhandläggningen och lämna synpunkter i enskilda ärenden.\r\nSom ett led i regeringens satsningar för att stimulera utvecklingen och\r\nanvändningen av elektroniska tjänster i offentlig sektor tillsatte\r\nregeringen under hösten 2003 en delegation för utveckling av offentliga\r\ne-tjänster (dir. 2003:81). Delegationen, som tagit namnet\r\n24-timmarsdelegationen,\r\nhar som övergripande mål för sitt arbete att vara pådrivande i\r\nutvecklingen och användandet av sådana elektroniska tjänster inom offentlig\r\nverksamhet som kan skapa mervärde för medborgare och företag. Syftet är\r\natt förbättra och effektivisera offentlig verksamhet, öka tillgängligheten\r\ntill viktig samhällsservice, underlätta medborgarnas insyn och delaktighet\r\ni offentliga beslutsprocesser samt stimulera näringslivets konkurrenskraft.\r\nDelegationen består av företrädare för stat, kommun och landsting,\r\nnäringsliv och forskningssektor. I april 2004 överlämnades ett första\r\ndelbetänkande - E-tjänster för alla (SOU 2004:56).\r\nI budgetpropositionen för 2005 anför regeringen att det är av stor vikt\r\natt få en redovisning av vilka effekter som utvecklingen mot\r\n24-timmarsmyndigheten genererar (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.4.2). I\r\nsamband med detta behövs också, enligt regeringen, en analys av de\r\nfaktorer som är av avgörande betydelse för en effektiv utveckling.\r\nRegeringen har därför i september 2004 givit Statskontoret i uppdrag att\r\nutarbeta ett system för återkommande uppföljning av 24-timmarsmyndigheten\r\nmed utgångspunkt i de mål som regeringen fastlagt. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 1 maj 2005.\r\nService och samverkan\r\nEnligt budgetpropositionen för 2005 har regeringen uppdragit åt\r\nStatskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden,\r\nRiksförsäkringsverket, Skatteverket och Tullverket att gemensamt utveckla\r\noch pröva nya former för lokal service- och produktionssamverkan (prop.\r\n2004/05:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.4.3). Arbetet genomförs i regionala\r\nsamverkansprojekt inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens och\r\nNorrbottens län. I Skåne pågår bl.a. projekt som syftar till att förenkla\r\noch samordna flyktingars och invandrares kontakter med myndigheterna.\r\nI Västra Götaland sker bl.a. en kartläggning av gemensamma behov av\r\nkompetens och tjänster där det finns möjligheter till samutnyttjande\r\noch samverkan mellan myndigheterna. I Norrbotten och Västerbotten är\r\nprojekten inriktade på att genom myndighetssamverkan behålla och utveckla\r\noffentlig service i glesbygdskommuner.\r\nEn rapport med en samlad redovisning av arbetet skall lämnas till\r\nregeringen senast den 1 september 2005.\r\nSpamhantering\r\nStatens e-forum, som är ett samarbetsorgan för statliga myndigheter som\r\när engagerade i utvecklingen av elektroniska tjänster och tillämpningar,\r\nbeslöt vid styrgruppsmötet i februari 2004 att be Statskontoret lämna\r\nförslag på ett för styrgruppsmyndigheterna gemensamt projekt inriktat\r\npå myndigheternas specifika problem vid hanteringen av s.k. spam. I\r\nuppdraget ingår att belysa problematiken med spam, i första hand relaterat\r\ntill myndigheternas hantering kopplat till gällande lagkrav för offentlig\r\nförvaltning. Problemen kategoriseras i fyra delområden: juridik, praktiska\r\nåtgärder, insatser under teknik- och tjänsteupphandlingsfasen samt de\r\nsamhälleliga frågorna och relationerna till berörda IT-företag. Projektet\r\nskall prioritera problemområden och klarlägga situationen genom att\r\nutforma lämplig vägledning och föreslå eventuella övriga åtgärder.\r\nTidigare behandling och beslut - demokrati och IT\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om IT i förvaltningen,\r\nsenast våren 2004 i betänkande 2003/04:KU11 (s. 12).\r\nVåren 2004 behandlade utskottet i betänkande 2003/04:KU19 även motioner\r\nom demokrati och IT. Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till\r\npågående arbete. Utskottets m-, fp-, kd-, c- och mp-ledamöter reserverade\r\nsig mot utskottets förslag till riksdagsbeslut. I reservation föreslogs\r\nett tillkännagivande till regeringen om demokrati och IT. Kammaren biföll\r\nreservationen (rskr. 2003/04:277).\r\nRegeringen beslutade den 16 december 2004 att ge Örebro universitet i\r\nuppdrag att, med riksdagens tillkännagivande som utgångspunkt, utreda\r\nanvändningen av IT i demokratiska beslutsprocesser (dnr Ju2004/5731/D).\r\nI uppdraget ingår även att utreda förekomsten av eventuella rättsliga\r\noch tekniska hinder för användningen samt att föreslå möjliga åtgärder\r\nför att undanröja dessa hinder. Inom ramen för uppdraget skall också\r\nlämnas förslag till hur kommunala initiativ för att öka deltagandet i\r\ndemokratiska processer kan uppmuntras. Uppdraget skall redovisas till\r\nJustitiedepartementet senast den 30 juni 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet noterar att det redan pågår omfattande arbete inom området IT\r\noch förvaltning, bl.a. med att utveckla 24-timmarsmyndigheten och\r\nmyndigheternas hantering av s.k. spam. Mot denna bakgrund avstyrker\r\nutskottet dels motionerna 2004/05:T466 (fp) yrkande 15 och 2004/05:N403\r\n(fp, kd, m, c) yrkande 6, som handlar om 24-timmarsmyndigheten, dels\r\nmotionerna 2004/05:K256 (s), 2004/05:L294 (mp) yrkande 3 och 2004/05:L314\r\n(s), som handlar om myndigheternas hantering av spam.\r\nJämställdhet i förvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motionsyrkanden\r\nom jämställdhet i förvaltningen.\r\nJämför reservation 9 (v, mp).\r\nMotion\r\nI motion 2004/05:K444 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås att en\r\njämställdhetsmyndighet inrättas (yrkande 2). I motionen anförs att dagens\r\norganisering av jämställdhetsarbetet utgörs av dels JämO och\r\nJämställdhetsnämnden, som svarar för jämställdhetslagens efterlevnad, dels av\r\nde länsexperter för jämställdhetsfrågor som 1995 inrättades vid landets\r\nlänsstyrelser. Härutöver är det i dag varje myndighets ansvar att göra\r\njämställdhetsanalyser anpassade till respektive verksamhet. Motionärerna\r\nanser att det arbetssätt som präglar jämställdhetspolitiken, gender\r\nmainstreaming  eller jämställdhetsintegrering, och som innebär att\r\nansvaret för analys och genomförande ligger på varje myndighet, inte\r\nfungerar i praktiken. Jämställdhetsfrågor faller mellan stolarna. En\r\njämställdhetsmyndighet institutionaliserar jämställdhetsarbetet. Vidare\r\nanser motionärerna att en ny jämställdhetsförordning bör inrättas\r\nliknande den som finns inom integrationspolitikens område (yrkande 3).\r\nUtöver att den förordningen (SFS 1999:593) reglerar statliga myndigheters\r\nansvar för genomförandet av integrationspolitiken fastställer den även\r\nsamordningen med den stödfunktion som Integrationsverket och DO utgör.\r\nMotionärerna menar även att det i myndigheternas regleringsbrev och\r\ninstruktioner bör definieras, identifieras och formuleras myndighetsspecifika\r\nmål, återrapporteringskrav och uppdrag som har ett tydligt feministiskt\r\nperspektiv (yrkande 4).\r\nBakgrund\r\nGällande ordning\r\nEnligt 7 § verksförordningen (1995:1322) skall myndighetens chef se\r\ntill att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Chefen\r\nskall bl.a. beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller\r\njämställdheten mellan kvinnor och män (p. 4).\r\nUtöver verksförordningen, som är tillämplig på alla myndigheter under\r\nregeringen, förtydligas också ansvaret för jämställdhetsfrågor i\r\ninstruktionen till ett fåtal myndigheter.\r\nJämställdhetspolitiken\r\nMålet för regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall\r\nha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla\r\nområden (prop. 2004/05:1 utg.omr. 14 avsnitt 4). Politikområdet\r\nJämställdhetspolitik omfattar två verksamhetsområden: Samordningsansvar för\r\njämställdhetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder  samt Motverka\r\nkönsdiskriminering. Till politikområdet hör JämO. JämO:s uppgift är\r\nenligt jämställdhetslagen (1991:433) att utöva tillsyn över lagens\r\nefterlevnad.\r\nEnligt regeringens mening är jämställdhet ett sektorsövergripande\r\npolitikområde, vilket innebär att jämställdhet även är ett integrerat mål\r\ninom andra politikområden. Från och med 2005 omfattar politikområdet\r\nJämställdhetspolitik också en delegation som bildats för att stödja\r\narbetet med jämställdhetsintegrering i den statliga verksamheten.\r\nDelegationen inrättas för en period om ett år.\r\nJämställdhetspolitiska utredningen\r\nRegeringen beslutade i februari 2004 att tillkalla en särskild utredare\r\nför att göra en översyn av jämställdhetspolitikens mål, inriktning,\r\norganisation och effektivitet (dir. 2004:18). Utredningen, som antagit\r\nnamnet Jämställdhetspolitiska utredningen, skall bl.a. analysera hur\r\nden nuvarande organisationen för jämställdhetspolitiken fungerar och\r\nlämna förslag till hur den skall kunna förbättras och effektiviseras.\r\nUtredaren\r\nskall redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 juni 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att regeringen har tillkallat en särskild utredare\r\nför att göra en översyn av jämställdhetspolitikens mål, inriktning,\r\norganisation och effektivitet. Resultaten av utredningens arbete bör\r\nenligt utskottets mening avvaktas innan något ställningstagande görs i\r\nfrågan. Av denna anledning avstyrker utskottet motion 2004/05:K444 (v)\r\nyrkandena 2-4.\r\nHBT-kompetens inom offentlig verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande ett\r\nmotionsyrkande om HBT-kompetens i offentlig verksamhet.\r\nJämför reservation 10 (fp, v, c, mp).\r\nMotion\r\nI motion 2004/05:K336 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp) yrkande\r\n5 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens\r\ni HBT-frågor. Enligt motionärerna finns det allvarliga kunskapsbrister\r\ninom exempelvis hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet, rättsväsendet\r\noch poliskåren samt socialtjänsten om homosexuellas, bisexuellas och\r\ntranspersoners situation, och regeringen bör verka generellt för att\r\npersonal vid myndigheter får bättra kompetens i HBT-frågor.\r\nBakgrund\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har flera gånger behandlat motioner om höjd kompetens inom\r\nden offentliga sektorn avseende homosexuellas, bisexuellas och transpersoners\r\n(HBT) livsvillkor, senast våren 2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet\r\nbetonade därvid att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör\r\nuppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet, enligt\r\nregeringsformen, skall beakta allas likhet inför lagen samt iaktta\r\nsaklighet och opartiskhet. Myndigheter och deras personal får således\r\ninte låta sig påverkas av en önskan om att gynna eller missgynna vissa\r\nenskilda intressen, och de får inte ta hänsyn till ovidkommande\r\nomständigheter. Vidare anförde utskottet att det i regeringsformen också\r\nfinns uttryckliga bestämmelser om att myndigheter skall motverka\r\ndiskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller\r\netniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder,\r\nsexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde\r\nsom person. Myndigheterna har även, enligt förvaltningslagen, en allmän\r\nserviceplikt gentemot allmänheten. Myndigheterna skall hjälpa enskilda\r\natt ta till vara sin rätt i förvaltningsärenden, och de har ett ansvar\r\nför att se till att ärenden blir tillräckligt utredda.\r\nUtskottet ansåg dock att det trots dessa grundläggande bestämmelser\r\nibland kunde finnas skäl att vidta vissa riktade åtgärder avseende\r\nmyndigheters kontakt med och sätt att behandla olika grupper i befolkningen.\r\nFör att personal vid olika myndigheter skall handlägga ärenden på ett\r\nsätt som svarar mot de grundläggande bestämmelserna kan kompetenshöjande\r\ninsatser vara nödvändiga. Utskottet konstaterade att regeringen hade\r\ntagit initiativ eller avsåg att ta initiativ som riktar sig mot olika\r\ndelar av den offentliga förvaltningen. Enligt utskottets mening fanns\r\ndet tills vidare därför inget behov av ett uttalande från riksdagen för\r\natt fästa regeringens uppmärksamhet på behovet av åtgärder. Motionerna\r\navstyrktes.\r\nProposition om diskriminering inom det sociala området\r\nI september 2004 överlämnade regeringen proposition 2004/05:22 Diskriminering\r\ninom det sociala området på grund av sexuell läggning. I propositionen\r\nföreslog regeringen att diskriminering som har samband med sexuell\r\nläggning skall vara förbjuden inom det sociala området, dvs. socialtjänsten\r\nm.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och hälso-\r\noch sjukvården. Enligt propositionen skulle förslaget genomföras genom\r\natt förbuden mot diskriminering i 10-13 §§ lagen (2003:307) om förbud\r\nmot diskriminering utvidgas till att, utöver diskrimineringsgrunderna\r\netnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, även omfatta\r\nsexuell läggning.\r\nPropositionen behandlades av arbetsmarknadsutskottet, som föreslog att\r\nriksdagen skulle bifalla propositionen (bet. 2004/05:AU2). Riksdagen\r\nföljde utskottet (rskr. 2004/05:72).\r\nDe nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion\r\n2004/05:K336 (v, fp, c, mp) yrkande 5.\r\nSärskild mat vid offentliga inrättningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande\r\nmotioner om särskild mat vid offentliga inrättningar.\r\nJämför reservation 11 (mp).\r\nMotioner\r\nI motion 2004/05:K300 av Birgitta Ohlsson (fp) föreslås att offentliga\r\ninrättningar i Sverige, såsom förskolor, grund- och gymnasieskolor,\r\näldreomsorg, fängelser och sjukhus, skall vara skyldiga att erbjuda\r\nvegetarisk och vegansk mat när så efterfrågas.\r\nI motion 2004/05:K452 av Åsa Lindestam (s) föreslås att incitament skapas\r\nför myndigheter att välja ekologiskt odlad mat. Myndigheter och även i\r\nförlängningen företag bör, enligt motionären, ges möjlighet att göra\r\navdrag för inköp av dokumenterat ekologiska och rättvisemärkta produkter.\r\n\r\nBakgrund\r\nVegetarisk och vegansk mat\r\nVåren 2003 behandlade utskottet flera motioner liknande den här aktuella\r\nom vegetarisk och vegansk mat (bet. 2002/03:KU23). Enligt utskottet var\r\ndet inte en angelägenhet för riksdag och regering att besluta om regler\r\nför vilken slags mat som serveras i offentlig regi, t.ex. i skolan,\r\nutan för kommuner inom ramen för den kommunala självstyrelsen och andra\r\nberörda myndigheter. Utskottet var därför inte berett att förorda en\r\nnationell princip i detta avseende och avstyrkte motionerna.\r\nIngående moms\r\nReglerna kring mervärdesbeskattningen är i stort sett desamma för staten\r\nsom för övriga sektorer, men det gäller inte för ingående moms. Regler\r\nom hur statliga myndigheter skall hantera ingående moms finns i förordning\r\n(2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.\r\nDet nya mervärdesskattesystemet för myndigheter, som infördes 1991,\r\ninnebär att anslagen beräknas exklusive moms och att de myndigheter som\r\nomfattas av mervärdesskatteförordningen (1994:223) får kompensation för\r\ningående moms, dvs. för den moms som betalas vid inköp till verksamheten.\r\nSyftet med systemet är att uppnå konkurrensneutralitet mellan produktion\r\ni egen regi och upphandling utanför staten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI fråga om skyldighet att erbjuda vegetarisk och vegansk mat vid offentliga\r\ninrättningar vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och\r\navstyrker motion 2004/05:K300 (fp). När det gäller avdrag för inköp av\r\nekologiska och rättvisemärkta produkter konstaterar utskottet att\r\nstatliga myndigeter redan får kompensation för ingående moms, vilket\r\ninnebär att avdrag för betald moms på nämnda produkter inte vore en\r\nlämplig ordning. Utskottet avstyrker därför även motion 2004/05:K452 (s).\r\n\r\nMyndigheters avgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden om myndigheters avgifter med hänvisning\r\ntill att rekommendationer i frågan för närvarande övervägs inom\r\nRegeringskansliet.\r\nJämför reservation 12 (fp, kd).\r\nMotioner\r\nI motion 2004/05:K358 av Bengt-Anders Johansson (m) anförs att\r\nmyndighetsutövning måste utövas med statliga eller kommunala medel. Principen\r\nbör vara att myndighetsutövning när det gäller sedvanlig utövning skall\r\nvara skattefinansierad. I den mån det uppdagas behov av åtgärd, ingripande\r\neller återbesök skall dock detta extraarbete debiteras den försumlige.\r\n\r\nFrågan om myndighetsavgifter för företagare tas upp i två motioner. I\r\nmotion 2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp) anförs att det inte är\r\nrimligt att belägga småföretagare med höga avgifter för kontroller och\r\ninspektioner. Kommuner och länsstyrelser måste, enligt motionärerna,\r\nkunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt höga kostnader vältras\r\növer på företagarna. Motionärerna föreslår att de offentliga avgiftsprinciperna\r\nbör ses över (yrkande 2). Även i motion 2004/05:N394 av Tobias Krantz\r\n(fp) föreslås att den offentliga avgiftspolitiken ses över (yrkande 3).\r\n\r\nBakgrund\r\nGällande ordning\r\nEnligt 8 kap. 3 § regeringsformen meddelas föreskrifter om förhållandet\r\nmellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda\r\neller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska\r\nförhållanden genom lag. Utan hinder av denna bestämmelse kan regeringen\r\neller kommun, enligt 9 § andra stycket, efter riksdagens bemyndigande\r\nmeddela sådana föreskrifter om avgifter som på grund av 3 § annars skall\r\nmeddelas av riksdagen.\r\nRiksrevisionens rapport\r\nUnder 2004 granskade Riksrevisionen Regeringskansliets och myndigheternas\r\nhantering av tvingande avgifter (RiR 2004:17). Enligt Riksrevisionen\r\nråder flera oklarheter och brister när det gäller statens tvingande\r\navgifter. Riksrevisionen anser att lagstiftningen är oklar på flera\r\npunkter och att de tvingande avgifterna är svåra att överblicka. Vidare\r\nkonstateras att många avgifter varit för höga och att överskotten använts\r\ntill att finansiera verksamhet som inte hänger samman med den avgift\r\nsom betalats. Riksrevisionen lämnar ett antal rekommendationer för att\r\navhjälpa bristerna.\r\nEnligt budgetpropositionen för 2005 övervägs rekommendationerna för\r\nnärvarande i Regeringskansliet (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.7);\r\nrekommendationer rörande vissa myndigheter kommenterades också i olika\r\nutgiftsområden.\r\nTidigare behandling\r\nHösten 2000 behandlade utskottet en motion om att reglerna för\r\ntillsynsmyndigheternas rätt att ta ut avgifter måste klarläggas och att vissa\r\nprinciper måste läggas fast (bet. 2000/01:KU3). I motionen anfördes att\r\nen tillsynsmyndighet aldrig skall ha rätt att ta ut avgift utan att ha\r\nutfört en konkret prestation. En annan huvudregel borde enligt motionen\r\nvara att avgift inte skall utgå för den näringsidkare som vid kontroll\r\nfullföljt sina åligganden så att det inte finns något att anmärka.\r\nUtskottet var inte berett att föreslå ytterligare reglering av hur\r\ntillsynsavgifter skall bestämmas och avstyrkte motionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet noterar att man inom Regeringskansliet för närvarande överväger\r\nRiksrevisionens rekommendationer avseende oklarheter och brister när\r\ndet gäller statens tvingande avgifter. I avvaktan på detta anser utskottet\r\natt motionerna 2004/05:K358 (m), 2004/05:N394 (fp) yrkande 3 och\r\n2004/05:N413 (fp) yrkande 2 bör avstyrkas.\r\nRegelförenkling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande\r\nmotionsyrkanden om regelförenkling.\r\nJämför reservation 13 (m, fp, kd, c).\r\nMotioner\r\nI motion 2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att många\r\nmänniskor inte känner till lagstiftningen eller har svårt att förstå\r\nregler och bestämmelser. De byråkratiska reglerna bör därför ses över\r\noch förenklas (yrkande 1). Vidare anförs att enskilda ibland kan drabbas\r\npå ett sådant sätt av formella regler och lagstiftning att det knappast\r\nvarit i överensstämmelse med syftet bakom regelverken eller lagen. Enligt\r\nmotionärerna skulle behövas någon form av återkoppling mellan de\r\nverkställande tjänstemännen och de som formulerat regelverket eller lagarna\r\npå området, och de anser att regeringen bör återkomma med förslag för\r\natt minimera riskerna att enskilda drabbas av orimliga konsekvenser av\r\nformella regelverk (yrkande 2). I motion 2004/05:K366 av Allan Widman\r\nm.fl. (fp) föreslås att kommittéförordningen kompletteras så att samtliga\r\noffentliga utredningar tvingas att i sina betänkanden ange vilka\r\navregleringar som är möjliga på det område som behandlas av\r\nutredningen.\r\nBakgrund\r\nVerksförordningen\r\nI 27 och 28 §§ verksförordningen (1995:1322) behandlas myndigheternas\r\nföreskriftsrätt och skyldigheten att göra konsekvensutredning. Enligt\r\nförordningen skall myndigheten i samband med förslag till föreskrifter\r\noch allmänna råd presentera en konsekvensutredning som bl.a. beskriver\r\nproblemställningen, målsättningen med förslaget, alternativ till\r\nregleringen och ekonomiska konsekvenser för dem som berörs av förslaget.\r\nDe som berörs skall ges rätt att yttra sig i frågan och om\r\nkonsekvensutredningen.\r\nUndantag från konsekvensutredning medges endast för föreskrifter och\r\nallmänna råd som uteslutande rör verksamheten inom myndigheten (interna\r\nföreskrifter) eller föreskrifter om avgifter för vilka samrådsskyldighet\r\nföreligger enligt 7 § avgiftsförordningen. I vissa brådskade fall får\r\nman även vänta med konsekvensutredningen tills efter beslutet. Skyldigheten\r\natt göra en konsekvensutredning är undantagslös och omfattar samtliga\r\nnya och ändrade föreskrifter och allmänna råd, vare sig det rör sig om\r\nen mindre justering eller en betydande förändring.\r\nI februari 2004 överlämnade Utredningen om en översyn av verksförordningen\r\nbetänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23)\r\ntill regeringen. Utredningens uppdrag var att, mot bakgrund av de\r\nförvaltningspolitiska riktlinjerna (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31,\r\nrskr. 1997/98:294), utarbeta förslag till en ny verksförordning (dir.\r\n2001:117). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny förordning\r\nom konsekvensanalys vid regelgivning. Förordningen innehåller checklista\r\nvid konsekvensanalyser samt bestämmelse om att myndigheterna fortlöpande\r\nskall följa upp kostnadsmässiga och andra konsekvenser av föreskrifter\r\noch allmänna råd. Har förutsättningarna för regleringen ändrats skall\r\nen omprövning ske (s. 297 f.).\r\nUtredningen gör även bedömningen att det är viktigt att det förs en\r\nlöpande dialog mellan ansvarigt departement och myndigheten om kraven\r\npå återrapportering och att kraven, med utgångspunkt i vad som kommer\r\nfram i dialogen, anpassas efter myndighetens verksamhet och begränsas\r\ntill uppgifter som verkligen behövs för att bedöma effektivitet,\r\nmåluppfyllelse och utveckling av verksamheten (s. 174).\r\nBetänkandet har varit föremål för remiss och bereds inom Regeringskansliet\r\n(skr. 2004/05:48 s. 10).\r\nStatens offentliga utredningar\r\nI fråga om Statens offentliga utredningar kan nämnas att samtliga\r\nkommittédirektiv skall gemensamberedas med Näringsdepartementets simplexenhet\r\n(Statsrådsberedningens PM 1997:4, reviderad 2002-02-06), som är en\r\nsärskild funktion inom Regeringskansliet som ansvarar för\r\nregelförenklingsarbetet\r\nur ett småföretagarperspektiv. Vid granskningen av kommittédirektiv\r\nidentifierar Simplex vilka utredningar som bör göra en särskild\r\nkonsekvensanalys. För dessa utredningar anges i direktiven att analysen\r\nskall göras i samråd med Näringslivets Regelnämnd. Vidare skall\r\nkommittéerna enligt 15 § kommittéförordningen (1998:1474) bl.a. ange i sina\r\nbetänkanden om lämnade förslag har betydelse för små företags\r\narbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande\r\ntill större företags. I den av Statsrådsberedningen utgivna Kommittéhandboken\r\n(Ds 2000:1 s. 71 f.) redovisas Simplexförordningens checklista och det\r\nslås fast att checklistan för konsekvensanalyser är avsedd att gälla\r\nför kommittéer och utredningar. Vidare anges att analysen skall redovisas\r\ni kommittéernas betänkanden.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om regelförenkling,\r\nsenast våren 2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet konstaterade därvid\r\natt det pågår ett omfattande och löpande arbete inom Regeringskansliet\r\nsamt att en utredning nyligen överlämnat ett betänkande till regeringen\r\nsom innehåller förslag på nya bestämmelser om bl.a. konsekvensanalyser.\r\nI fråga om Statens offentliga utredningar konstaterade utskottet att,\r\nenligt gällande ordning, samtliga kommittédirektiv skall beredas\r\ngemensamt med Simplexenheten och att alla kommittéer och utredningar måste\r\ngenomföra konsekvensanalyser i enlighet med Simplexförordningen. Något\r\nuttalande av riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på behovet\r\nav regelförenklingar var mot denna bakgrund, enligt utskottets mening,\r\ninte nödvändigt. Motionerna avstyrktes.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt motioner om regelförenkling med hänvisning\r\ntill att det pågår ett omfattande och löpande arbete inom Regeringskansliet\r\nsamt till den ordning som gäller för beredning av kommittédirektiv och\r\nkommittéers arbete med konsekvensanalyser. Mot samma bakgrund avstyrker\r\nutskottet även motionerna 2004/05:K366 (fp) och 2004/05:K423 (kd)\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nStatliga kommittéers arbete\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om statliga kommittéers arbete.\r\nMotioner\r\nI motion 2004/05:K363 av Anna Lilliehöök (m) anförs att uttryck som\r\nhedersmord eller hedersrelaterat våld bör utmönstras ur vokabulären i\r\nstatliga utredningar och dokument. Våldsgärningar som mord och dråp får\r\naldrig, menar motionären, förknippas med heder.\r\nI motion 2003/04:K270 av Tuve Skånberg (kd) anförs att de flesta\r\nutredningar har ingen eller otillräcklig källhänvisning. Riksdagen bör\r\ntillkännage för regeringen att källhänvisningar bör ingå i Statens\r\noffentliga utredningar.\r\nGällande ordning\r\nOm språket i statliga utredningar sägs i 18 § kommittéförordningen\r\n(1998:1474) att språket i betänkanden skall vara enkelt och klart.\r\nI kommittéhandboken (Ds 2000:1 s. 106) framhålls att när en kommitté i\r\nsitt betänkande vill citera eller återge innehållet i facklitteratur\r\neller andra upphovsrättsligt skyddade verk är det viktigt att intrång\r\ninte görs i upphovsrätten. Utgångspunkten är att ett återgivande kräver\r\nupphovsmannens samtycke. Återgivande utan samtycke får ske i den begränsade\r\nomfattning som anges i 22 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära\r\noch konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Bestämmelsen innebär att man\r\nfår citera offentliggjorda verk för att illustrera eller bygga upp den\r\negna framställningen. Citaten får inte vara för långa. Källan och\r\nupphovsmannen skall anges. Det citerade materialet skall i princip återges\r\ni oförändrat skick.\r\nJK har i ett avgörande den 15 april 1999 (dnr 780-97-40) i ett\r\nskaderegleringsärende funnit att upphovsrättsintrång skett genom att ett\r\nbetänkande i stora delar ordagrant återgav fem kortare partier ur en\r\nfacklitterär juridisk bok utan tillstånd av bokens författare. Även det\r\nförhållandet att betänkandet plagierade vissa hänvisningar från boken\r\nansåg JK vara upphovsrättsintrång. JK beslutade därför att staten skulle\r\nbetala skadestånd till författaren för upphovsrättsintrång.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet finner ingen anledning att riksdagen tar initiativ till att\r\ninrätta ytterligare bestämmelser på de områden som föreslås i motionerna\r\n2004/05:K363 (m) och 2003/04:K270 (kd). Motionerna avstyrks.\r\nÖversyn av lagstiftning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till bl.a. pågående utredning\r\nmotionsyrkanden om översyn av lagstiftningen i olika avseenden. Utskottet\r\navstyrker även motionsyrkanden om lagars giltighetstid.\r\nJämför reservationerna 14 (mp) och 15 (mp).\r\nMotioner\r\nI motion 2003/04:K225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anförs att\r\nalla kommande regeringsförslag som berör kommunal verksamhet skall\r\ninnehålla en redovisning av på vilket sätt den kommunala självstyrelsen\r\npåverkas (yrkande 1). Vidare anförs att det bör göras en genomgång av\r\nall befintlig lagstiftning i syfte att vidta sådana ändringar som\r\nåterupprättar den kommunala självstyrelsen (yrkande 2). I motionen hänvisas\r\ntill flera beslut som fattats de senaste åren och som, enligt motionären,\r\nhar inskränkt det kommunala självstyret.\r\nI motion 2004/05:K381 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att all lagtext,\r\ndär det är lämpligt, skall referera till personer och befattningar m.m.\r\nmed könsneutrala benämningar. I flertalet lagtexter refererar man,\r\nenligt motionären, till personer och olika befattningshavare genom att\r\nanvända benämningen \"han\".\r\nI motion 2004/05:K264 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) anförs att det bör\r\nvidtas en översyn av lagstiftningen ur ett perspektiv som ifrågasätter\r\nheteronormativiteten. Den heteronormativa tolkningsramen bygger på en\r\nklar åtskillnad mellan de biologiska könen man och kvinna, och i en\r\nsådan tolkningsram blir, anför motionärerna, homosexualitet och\r\nkönsöverskridande obegripligt.\r\nI motion 2003/04:K327 av Gustav Fridolin (mp) anförs att lagstiftningen\r\nibland blir föråldrad och att det i dag är svårt att finna tid, möjligheter\r\noch resurser för arbetet med att ompröva befintlig lagstiftning. Motionären\r\nanser därför att varje lagstiftning som görs bör bli föremål för omprövning\r\ninom en viss tid. En s.k. solskensprincip bör införas som innebär att\r\nvarje gång en lag stiftas skall också bestämmas när lagen skall upphöra\r\natt gälla ifall riksdagen inte fattar ett nytt beslut. Även i motion\r\n2004/05:K263 av Anita Sidén och Ewa Thalén Finné (båda m) anförs att\r\nett system med begränsad giltighetstid för lagar bör införas.\r\nBakgrund\r\nKommunal självstyrelse\r\nOm förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen\r\nskall, enligt 15 § kommittéförordningen (1998:1474), konsekvenserna i\r\ndet avseendet anges i betänkandet.\r\nFrågan om vilka uppgifter som den kommunala nivån bör ansvara för utreds\r\nför närvarande av Ansvarskommittén (dir. 2004:93). Kommittén skall också\r\nföreslå principer för relationen mellan staten och den kommunala nivån.\r\n\r\nKommittén skall redovisa resultaten av sitt arbete senast i februari\r\n2007.\r\nKönsneutral lagtext\r\nStatsrådsberedningen har gett ut vissa anvisningar för författningsskrivning\r\ni den s.k. Gröna boken (Ds 1998:66). I denna hänvisas i fråga om språket\r\ni nya författningar och i ändringsförfattningar till bl.a. Statsrådsberedningens\r\npromemoria 1994:4 Några riktlinjer för författningsspråket och Myndigheternas\r\nföreskrifter: Handbok i författningsskrivning (Ds 1998:43).\r\nI Statsrådsberedningens promemoria från 1994 (reviderad 1998-06-30)\r\nframhålls (s. 12) att ett sätt att skriva könsneutralt är att använda\r\nsig av han eller hon (inte han/hon). Enligt promemorian rekommenderas\r\ndenna lösning t.ex. när författningen är kort eller när kombinationen\r\nbara behöver användas några få gånger. Om texten däremot kräver ett\r\nymnigt bruk av pronomen blir kombinationen störande, särskilt vid böjning.\r\nI promemorian anförs att ett annat och ofta bättre sätt är att använda\r\npluralformer i stället för singularformer. Ett tredje sätt anges vara\r\natt med hjälp av omskrivningar undvika personliga pronomen i texten.\r\nAvslutningsvis anges i promemorian att det i regel går att skriva\r\nkönsneutralt med hjälp av de angivna sätten. Men om det av någon anledning\r\ninte går, kan man i ändringsförfattningar behålla han, honom, hans. I\r\nnyskrivna författningar bör man enligt promemorian emellertid välja\r\nkönsneutrala alternativ.\r\nI Myndigheternas skrivregler (Sjätte utökade upplagan), Ds 2004:45,\r\nanges (avsnitt 4.4.1) beträffande användningen av pronomenet han att\r\ndetta tidigare alltid användes i många texter, särskilt författningstexter,\r\nnär man syftade på båda könen. Det anges fortfarande vara användbart\r\nnär man avser både män och kvinnor eller där substantivet är en abstraktion.\r\nI texter där man måste skilja på könen eller i texter som man vill\r\ngöra helt könsneutrala kan man välja något eller några av följande sätt:\r\nhan eller hon, upprepning av huvudordet, omskrivning med plural eller\r\nkönsneutrala substantiv.\r\nKonstitutionsutskottet behandlade motionsyrkanden om ett könsneutralt\r\nspråk såväl under riksmötet 1997/98 som under de tre riksmötena närmast\r\ndessförinnan. Vid behandlingen under riksmötet 1994/95 underströk\r\nutskottet betydelsen av att det språk som används i officiella texter i\r\nså stor utsträckning som möjligt är könsneutralt. Utskottet ansåg sig\r\nkunna utgå ifrån att de nämnda riktlinjerna för språket i lagar och\r\nandra författningar samt inom den offentliga förvaltningen följdes.\r\nUtskottet ansåg att motionen borde lämnas utan bifall (bet. 1994/95:KU13).\r\nVid riksmötet 1995/96 saknades det enligt utskottets mening anledning\r\natt göra någon annan bedömning än vid tidigare riksmöten. Den då aktuella\r\nmotionen avstyrktes (bet. 1995/96:KU7). Utskottet vidhöll sin tidigare\r\ninställning även vid riksmötet 1997/98 (bet. 1997/98:KU5) och avstyrkte\r\näven då den aktuella motionen.\r\nVåren 2004 behandlade utskottet en motion, väckt med anledning av\r\nregeringens proposition 2003/04:86 Ändringar i sametingslagen (1992:1433),\r\nm.m., om att sametingslagen skall vara könsneutral (bet. 2003/04:KU18).\r\nUtskottet ville därvid än en gång stryka under betydelsen av att språk\r\ni officiella texter används på ett könsneutralt sätt i så stor utsträckning\r\nsom möjligt. Enligt utskottets mening tillgodosåg de redovisade\r\nriktlinjerna för författningsskrivning (jfr ovan) i allt väsentligt de krav\r\npå författningsspråket som kan ställas i detta avseende. Mot den bakgrunden\r\nhyste utskottet förståelse för de av motionärerna framlagda synpunkterna.\r\nAv propositionen framgick emellertid att regeringen avsåg att i annat\r\nsammanhang behandla de övriga frågor som Sametingsutredningen har\r\nbehandlat i betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU\r\n2002:77). Utskottet förutsatte att regeringen i samband därmed även\r\nbehandlar frågan om att i sametingslagen genomgående föra in ett annat\r\nuttryck än han. Motionen avstyrktes.\r\nHeteronormativitet i lagstiftningen\r\nVåren 2004 behandlade lagutskottet en motion om lagöversyn med\r\nqueer-perspektiv (bet. 2003/04:LU22). Queer handlar enligt motionen om att\r\nbryta ned den heteronormativitet som råder och ersätta den med ett\r\nsamhälle där människor har rätt och bereds möjlighet att vara de personer\r\nde egentligen är, och de lag- och regelförändringar som görs framöver\r\nmåste bygga på denna princip. Lagutskottet ansåg, liksom motionären,\r\natt lagändringar som görs i framtiden skall utgå från att alla människor\r\ninte är heterosexuella. Utskottet ville peka på att regeringen redan i\r\ndag gör sådana överväganden (se t.ex. prop. 2001/02:123, bet. 2001/02:LU27,\r\nprop. 2002/03:80, bet. 2002/03:LU19). Även för framtiden utgick utskottet\r\nfrån att regeringen i relevanta lagstiftningsärenden kommer att göra\r\ndessa överväganden. På grund av det anförda var utskottet inte berett\r\natt föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller översyn av lagstiftningen och den kommunala självstyrelsen\r\nkonstaterar utskottet att dels kommittéförordningen innehåller bestämmelse\r\nom att konsekvenser för den kommunala självstyrelsen skall redovisas\r\nnär förslagen i ett betänkande har betydelse för denna, dels Ansvarskommittén\r\nför närvarande ser över ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Med\r\nhänvisning till detta avstyrker utskottet motion 2003/04:K225 (m)\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nNär det gäller könsneutral lagtext och heteronormativitet i lagstiftningen\r\nvidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande i fråga om\r\nkönsneutralitet samt delar lagutskottets bedömning i fråga om\r\nheteronormativitet.\r\nSåledes avstyrker utskottet även motionerna 2004/05:K381 (mp) och\r\n2004/05:K264 (v).\r\nI fråga om lagars giltighetstid utgår utskottet från att lagar som är\r\nföråldrade omprövas. Initiativ till sådan omprövning kan komma antingen\r\nfrån regeringen eller från riksdagen, t.ex. genom att riksdagens ledmöter\r\ni motioner eller på annat sätt uppmärksammar problem med lagstiftningen.\r\nMed hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna 2003/04:K327\r\n(mp) och 2004/05:K263 (m).\r\nRegeringens ärendeberedning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om regeringens ärendeberedning.\r\nMotioner\r\nI motion 2003/04:K220 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anförs att på\r\nsenare tid, som ett led i regeringens ärendeberedning, fler och fler\r\nremissmöten och s.k. hearingar har ägt rum som ersättning för det\r\nskriftliga remissförfarandet. Enligt motionären bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen att remissförfarandet som regel skall vara skriftligt.\r\nI\r\nmotion 2003/04:K286 av Inger Lundberg m.fl. (s) anförs att det är dags\r\natt EU-arbetet på ett mer naturligt sätt än hittills vävs in i det\r\ndagliga politiska arbetet. En väg att säkra att så sker är, enligt\r\nmotionärerna, att tillse att EU-frågorna, i likhet med t.ex.\r\njämställdhetsfrågorna,\r\nbeaktas när propositioner skrivs. När ett sakområde behandlas i en\r\nproposition bör det i propositionen framgå om och hur sakområdet behandlas\r\ninom EU samt vilka positioner den svenska regeringen intar eller har\r\nintagit i frågan (yrkande 1).\r\nBakgrund\r\nRegeringens ärendeberedning - remiss m.m.\r\nI grundlagen finns inga bestämmelser som, förutom vad gäller\r\nlagrådsgranskningen, särskilt tar sikte på regeringens beredning av lagärenden.\r\n\r\nDäremot gäller allmänt för beredning av regeringsärenden att det skall\r\nfinnas ett regeringskansli (7 kap. 1 § regeringsformen). I detta ingår\r\ndepartement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena\r\nmellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för\r\ndepartementen.\r\nVidare föreskrivs i 7 kap. 2 § regeringsformen att behövliga upplysningar\r\noch yttranden skall inhämtas från berörda myndigheter vid beredningen\r\nav regeringsärenden.\r\nI Statsrådsberedningens skrift Propositionshandboken (Ds 1997:1) beskrivs\r\ngången i propositionsarbetet och visas möjliga sätt att förenkla arbetet\r\noch att klara de praktiska problem som möter propositionsskrivaren. Den\r\ninnehåller också bl.a. riktlinjer för den formella utformningen av\r\npropositioner och lagrådsremisser.\r\nNär det gäller beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen framhålls\r\ni handboken att det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar\r\noch yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss (s.\r\n27). Regeringen kan dock även på annat sätt skaffa sig information,\r\nfrämst genom remissmöten och genom att hämta in underhandskontakter. I\r\npromemorian anförs att alla komplicerade lagstiftningsärenden skall\r\nföregås av remissbehandling. Remissmöten kan dock i sådana fall användas\r\nsom en del av beredningsförfarandet, om ärendet har föregåtts av tidigare\r\nutredningar och remissförfaranden. Det skall enligt handboken starkt\r\nunderstrykas att det endast är i verkliga undantagssituationer som\r\nregeringen i stället för remissbehandling eller remissmöte kan ta kontakt\r\nmed berörda myndigheter under hand och ha överläggningar med dessa.\r\nVidare framhålls att det måste i varje fall bedömas om situationen är\r\nsådan att remissbehandling kan underlåtas.\r\nUtskottet har tidigare understrukit vikten av sedvanlig remissbehandling\r\nsärskilt i fråga om lagstiftningsärenden (jfr bet. 2003/04:KU10 s. 56).\r\nVidare har utskottet under hösten 2004 granskat remissberedningen av\r\nsvenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv (bet.\r\n2004/05:KU10). Utskottet betonade därvid även remissberedning av\r\ndirektivförslag.\r\nUtformning av propositioner\r\nEnligt 3 kap. 1 § andra stycket riksdagsordningen skall en proposition\r\nbl.a. innehålla en redogörelse av ärendets beredning.\r\nEnligt Propositionshandboken (Ds 1997:1) skall alla propositioner\r\ninnehålla ett avsnitt som benämns Ärendet och dess beredning och i vilket\r\nredogörs så kortfattat som möjligt för ärendets tidigare behandling (s.\r\n68). Det innebär som regel en redogörelse för hur ärendet uppkommit\r\noch vilken utredning eller kommitté som har utrett de frågor som behandlas\r\ni propositionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att det redan finns klara bestämmelser om hur\r\nregeringens ärendeberedning m.m. skall gå till. Utskottet har också vid\r\nflera tillfällen understrukit vikten av sedvanlig remissbehandling,\r\nsärskilt i fråga om lagstiftningsärenden. I samband med utskottets\r\ngranskning hösten 2004 uppmärksammade utskottet remissberedningen av\r\nsvenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv. Även\r\ndärvid underströk utskottet vikten av remissbehandling. I fråga om\r\ninnehållet i propositioner torde det enligt utskottets mening vara\r\nsjälvklart att regeringen när den lägger fram förslag till riksdagen i\r\nfrågor som har sin grund i eller på annat sätt är kopplade till EU också\r\nredovisar denna bakgrund i propositionen. Enligt utskottets mening är\r\nnågra sådana tillkännagivanden som föreslås i motionerna 2003/04:K220\r\n(m) och 2003/04:K286 (s) yrkande 1 inte nödvändiga. Utskottet avstyrker\r\nmotionerna.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Myndighetsstrukturen, punkt 1 (m, fp)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),\r\nNils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om myndighetsstrukturen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:K309 yrkandena 1-3, 2004/05:K320 yrkandena 1 och 2\r\nsamt 2004/05:K423 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nStatskontoret har i en rapport nyligen konstaterat att 31 helt nya\r\nmyndigheter tillkommit sedan sekelskiftet (Statskontoret 2004:9).\r\nYtterligare ett antal myndigheter bildas i år, nästa år eller är på förslag.\r\nFlera av myndigheterna är mycket små. Dessa dras inte bara med höga\r\nadministrationskostnader; de visar också på större sårbarhet än större\r\nmyndigheter. Sammantaget bidrar de till att minska effektiviteten i\r\nstatsförvaltningen. I sin rapport uppmanar Statskontoret regeringen att\r\növerväga att se över befintliga små myndigheter med utgångspunkt att\r\nförsöka skapa större enheter.\r\nEnligt vår mening är det dags att sätta stopp för myndighetsexpansionen.\r\nSverige klarar sig mer än väl med de som vi redan har. Antalet myndigheter\r\nskall inte tillåtas att öka utan det bör införas ett tak vid nuvarande\r\nnivå. Om regeringen vill inrätta ytterligare en myndighet måste den\r\nsamtidigt avveckla en tidigare existerande myndighet. Vid sidan av detta\r\nbör också tillskapandet av nya myndigheter kopplas till ett förfarande\r\nom en s.k. solnedgångsparagraf, vilken innebär att regeringen eller\r\nriksdagen efter en period av ett visst antal år måste fatta ett nytt\r\nbeslut för att myndigheten skall få fortsätta att existera. Regeringen\r\nbör även ta fram en strategi för hur antalet myndigheter bör nedbringas.\r\n\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen med bifall till motionerna 2004/05:K309\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:K320 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K423 yrkande\r\n5 ge regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Sammanläggning av ombudsmän, punkt 2 (fp)\r\nav Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om sammanläggning av ombudsmän. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288 yrkande 27\r\noch 2004/05:Ub292 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nOmbudsmannainstitutionen bör enligt vår mening tydliggöras och förenklas.\r\nIngripanden mot statliga och kommunala ämbetsmän och myndigheter bör\r\nsamordnas under JO-ämbetet. Övriga ombudsmän bör slås samman till ett\r\nombudsmannaämbete. Hit kan då föras eventuella nya ombudsmannauppgifter;\r\nstor återhållsamhet bör dock iakttas när det gäller att införa sådana.\r\nMed åtgärder som dessa skulle de enskilda medborgarnas möjligheter öka\r\noch JO kanske återfå något av sin forna status. Det sammanslagna\r\nombudsmannaämbetet skulle få större kraft. Med bifall till motionerna\r\n2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288 yrkande 27 och 2004/05:Ub292 yrkande\r\n3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n3.      Justitiekanslerns roll, punkt 3 (fp)\r\nav Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Justitiekanslerns roll. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:K285 yrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nTill Justitiekanslerns (JK) åligganden hör att företräda statens intressen\r\ngentemot enskilda, men också att, i vissa ärenden, företräda den enskildes\r\nintressen gentemot staten. Enligt vår mening bör det övervägas om\r\nåliggandet att tillvarata enskildas intressen gentemot staten bör överföras\r\ntill Riksdagens ombudsmän (JO). Därigenom skulle JK:s roll renodlas\r\ntill att endast vara regeringens företrädare. Vi anser att en översyn\r\nbör ske i syfte att renodla JK:s roll. Detta bör, med bifall till motion\r\n2004/05:K285 yrkande 10, riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n4.      Dröjsmål hos myndigheter, punkt 6 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),\r\nKerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp),\r\nCarl-Erik Skårman (m) och Helena Höij (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om dröjsmål hos myndigheter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:K410, 2004/05:K423 yrkande 4, 2004/05:K459\r\nyrkande 7, 2004/05:N393 yrkande 17 och 2004/05:N400 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI en rättsstat är det viktigt att medel står till buds som garanterar\r\nden enskilde medborgarens rätt till en säker och snabb handläggning av\r\nett ärende. Detta är enligt vår mening särskilt angeläget vad gäller\r\nfall av myndighetsutövning mot den enskilde. Den enskildes ställning\r\ngentemot den offentliga förvaltningen bör därför stärkas härvidlag.\r\nMedborgarna bör ha möjlighet att utkräva ansvar på juridisk väg. Det\r\nkan ske t.ex. genom införande av en s.k. dröjsmålstalan, vilken skulle\r\nge den enskilde en möjlighet att i domstol få prövat om ett förvaltningsärende\r\nonödigt uppehålls hos den myndighet som har att fatta beslut i ärendet.\r\nHär kan nämnas Fri- och rättighetskommitténs förslag om att en generell\r\nmöjlighet till talan mot den offentliga förvaltningens underlåtenhet\r\natt avgöra ärenden borde införas i svensk rätt (SOU 1994:117). Ytterligare\r\nett sätt att stärka den enskildes ställning gentemot det offentliga kan\r\nvara att införa en ordning med straffavgift för myndigheter som inte\r\nkorrigerar sina egna misstag inom en angiven tidsrymd. Vi anser mot\r\ndenna bakgrund att regeringen, i enlighet med vad som anförs i motionerna\r\n2004/05:K410, 2004/05:K423 yrkande 4, 2004/05:K459 yrkande 7, 2004/05:N393\r\nyrkande 17 och 2004/05:N400 yrkande 14, bör lägga fram förslag till\r\nåtgärder avseende myndigheters handläggningstider och dröjsmål. Detta\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Statistik för offentlig verksamhet, punkt 7 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statistik för offentlig verksamhet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:K459 yrkande 15.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att brukaren måste sättas i centrum för den offentliga servicen.\r\nBrukaren måste ses som den informerade och tänkande individ som hon är\r\noch själv ges verktyg för att kunna vara med och ställa krav, utvärdera\r\noch förbättra den offentliga servicen. Ett sätt att göra det och därmed\r\nöka medborgarnas makt är att inrätta s.k. brukarindikatorer. Sådana\r\nindikatorer är system där brukaren av offentliga tjänster och service\r\nsjälv kan följa utvecklingen, se vilken kvalitet man kan förvänta sig\r\nav en service, göra jämförelser mellan olika enheter samt kunna utkräva\r\nansvar från politiker och tjänstemän. Exakt hur systemen skall skapas\r\nmåste bestämmas utifrån den verksamhet det gäller, men i samband med\r\natt brukarindikatorer utvecklas är det viktigt att ställa frågor som:\r\nVad är viktigt att mäta? Vilken typ av information vill man ha som\r\nmedborgare? Var finns oron hos medborgaren och vilka indikatorer är\r\nrelevanta och betydelsefulla? Vilka indikatorer behöver ledning, tjänstemän,\r\norganisationsutvecklare? etc. Generellt bör enligt min mening tillgängliga\r\ndata och statistik för offentlig verksamhet publiceras och finnas\r\ntillgängliga för medborgarna på ett enkelt sätt. Denna information bör\r\ngenomsyras av ett brukarperspektiv. Detta bör, med bifall till motion\r\n2004/05:K459 yrkande 15, ges regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Opinionsbildande myndigheter, punkt 10 (m, fp, kd, c)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),\r\nKerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m), Carl-Erik Skårman (m)\r\noch Helena Höij (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om opinionsbildande myndigheter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:K309 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nUnder senare år har det vuxit fram alltfler myndigheter vars främsta\r\nuppgift egentligen inte är att verkställa av statsmakterna fattade beslut,\r\ndvs. det som myndigheter traditionellt sett är inrättade för. Det mer\r\neller mindre uttalade syftet är att ägna sig åt opinionsbildning och\r\nskapa debatt. Förekomsten av de nya opinionsbildande myndigheterna bidrar\r\ntill att göra rollfördelningen mellan folkvalda politiker å ena sidan\r\noch verkställande tjänstemän å den andra otydlig. Detta kan i förlängningen\r\nbli ett problem för demokratin. Vi menar att den opinionsbildande rollen\r\nfrämst bör fyllas av folkvalda politiker, fristående föreningar och\r\norganisationer i det civila samhället, inte av statliga myndigheter och\r\nderas tjänstemän. Frågan om de nya opinionsbildande myndigheternas roll\r\nbör därför noggrant analyseras och utredas. Syftet bör därvid vara att\r\nutreda regler som sätter gränser för myndigheters information och\r\nopinionsbildning. Med bifall till motion 2004/05:K309 yrkande 6 bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n7.      Myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat, punkt 13 (v)\r\nav Mats Einarsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K343 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt min mening bör åtgärder vidtas för att myndigheter skall utöka\r\nnyttjandet av de resultat som grundforskning och tillämpad forskning\r\nger. Detta bör med bifall till motion 2004/05:K343 yrkandena 1 och 2\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n8.      24-timmarsmyndigheten, punkt 14 (fp)\r\nav Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om 24-timmarsmyndigheten. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:T466 yrkande 15 och 2004/05:N403 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMånga olika projekt har bedrivits i syfte att utveckla en ny myndighetsroll\r\nsom bättre tar till vara den nya teknikens möjligheter och medborgarnas\r\nintressen. Det senaste arbetet är 24-timmarsmyndigheten, med vägledning,\r\nhandlingsprogram och erfarenhetsutbyte mellan olika myndigheter som\r\nbedriver utvecklingsprojekt. Vi välkomnar denna arbetsform. Det har\r\nlett fram till en rad dokument med bl.a. vägledningar och standarder.\r\nDetta är ett viktigt ansvar som måste utvecklas vidare. 24-timmarsmyndigheten\r\när dock ännu bara i sin linda. Bara ett fåtal myndigheter har ännu\r\nutvecklat sin tillgänglighet genom IT för medborgarna på ett tillfredsställande\r\nsätt. Riksrevisionen har i rapporten Vart tog 24-timmarsmyndigheten\r\nvägen? (RiR 2004:19) pekat på att regeringens styrning av myndigheternas\r\narbete med att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig. Reformens\r\nsyften hotas enligt Riksrevisionen av att myndigheterna inte prioriterat\r\nbättre service för medborgare och företag. Inför den IT-proposition som\r\nkommer våren 2005 finns anledning att överväga ytterligare åtgärder för\r\natt påskynda utvecklingen dithän, att hela det offentliga Sverige skall\r\nvara möjligt att nå via nätet för den enskilde medborgaren. Ett mål\r\nkunde vara att varje myndighet skall ha byggt upp en fungerande\r\n24-timmarsfunktion senast den 1 juli 2006. Detta bör med bifall till motionerna\r\n2004/05:T466 yrkande 15 och 2004/05:N403 yrkande 6 ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n9.      Jämställdhet i förvaltningen, punkt 16 (v, mp)\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jämställdhet i förvaltningen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:K444 yrkandena 2-4.\r\nStällningstagande\r\nJämställdhetsarbetet bör enligt vår mening ändras i enlighet med vad\r\nsom anförs i motion 2004/05:K444 yrkandena 2-4. Detta bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n10.     HBT-kompetens i offentlig verksamhet, punkt 17 (fp, v, c, mp)\r\nav Tobias Krantz (fp), Mats Einarsson (v), Helena Bargholtz (fp),\r\nKerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om HBT-kompetens i offentlig verksamhet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:K336 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nArbetet inom den offentliga sektorn skall genomsyras av jämställdhet,\r\njämlikhet och respekt för den enskildes integritet. Stat, landsting och\r\nkommuner eller deras uppdragstagare skall inte särbehandla människor\r\nnegativt utifrån kön, ålder, social ställning, etnisk eller religiös\r\ntillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller\r\nliknande. Enligt vår mening är ökad medvetenhet samt aktiva satsningar\r\npå kunskap och utbildning nyckelfaktorer för att säkerställa att negativ\r\nsärbehandling av homosexuella, bisexuella och transpersoner inte förekommer.\r\nAtt öka insikterna om dessa gruppers livsvillkor är extra viktigt inom\r\nvissa nyckelsektorer inom den offentliga sektorn, bl.a. rättsväsendet,\r\nutbildningen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Med bifall\r\ntill motioner 2004/05:K336 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen detta till känna.\r\n\r\n11.     Särskild mat vid offentliga inrättningar, punkt 18 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om särskild mat vid offentliga inrättningar.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K300 och avslår motion\r\n2004/05:K452.\r\nStällningstagande\r\nFrågan om vegetarisk och vegansk mat handlar om människors möjlighet\r\natt ta etiska ställningstaganden, och ytterst också om människors frihet.\r\nDet är oacceptabelt att t.ex. elever på skolor inte får fullvärdig mat\r\nmed hänvisning till att de är vegetarianer eller veganer. Utöver att de\r\nblir utsatta för diskriminering så försämras också deras möjligheter\r\natt prestera goda studieresultat. Regeringen bör skyndsamt arbeta fram\r\nförslag om hur de som är vegetarianer eller veganer av etiska skäl skall\r\nkunna garanteras att få fullvärdig mat på skolor, behandlingshem,\r\nfängelser, ålderdomshem och i andra sammanhang där maten bekostas av det\r\noffentliga. Med bifall till motion 2004/05:K300 bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n12.     Myndigheters avgifter, punkt 19 (fp, kd)\r\nav Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp) och Helena Höij (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om myndigheters avgifter. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:K358, 2004/05:N394 yrkande 3 och 2004/05:N413 yrkande\r\n2.\r\nStällningstagande\r\nDet är enligt vår mening inte rimligt att belägga småföretagare med\r\nhöga avgifter för olika typer av kontroller och inspektioner. Kommuner\r\noch länsstyrelser måste kunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt\r\nhöga kostnader vältras över på företagarna. Emellertid regleras det om\r\nkontroller, tillsyns- och straffavgifter till orimliga belopp. Dessa\r\navgifter har växt nästan varje år sedan mitten på 1970-talet. Riksrevisionen\r\nhar nyligen granskat Regeringskansliets och myndigheternas hantering av\r\ntvingande avgifter (RiR 2004:17). Granskning visade att det råder flera\r\noklarheter och brister när det gäller statens tvingande avgifter. Vi\r\nmenar mot denna bakgrund att den offentliga avgiftspolitiken måste ses\r\növer. Med bifall till motionerna 2004/05:K358, 2004/05:N394 yrkande 3\r\noch 2004/05:N413 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ndetta till känna.\r\n\r\n13.     Regelförenkling, punkt 20 (m, fp, kd, c)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),\r\nKerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m), Carl-Erik Skårman (m)\r\noch Helena Höij (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om regelförenkling. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:K366 och 2004/05:K423 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nAntalet lagar och andra regler som påverkar medborgarnas vardagsliv\r\nökar i omfattning och antal. Ett överbyråkratiserat samhälle vinner\r\ningen på, och särskilt drabbas de som inte har kunskap, tid eller\r\nresurser. De byråkratiska reglerna måste därför ses över och förenklas.\r\nEtt sätt skulle kunna vara att kommittéförordningen kompletteras så att\r\nsamtliga offentliga utredningar i sina betänkanden tvingas att ange\r\nvilka avregleringar som är möjliga på det aktuella området. Vidare kan\r\nenskilda drabbas av formella regler och lagstiftning på ett sådant sätt\r\natt det knappast varit i överensstämmelse med syftet bakom regelverken\r\neller lagen. För att minimera riskerna för att enskilda drabbas av\r\norimliga konsekvenser skulle det behövas någon form av återkoppling mellan\r\nde verkställande tjänstemännen och de som formulerat regelverk eller\r\nlagar på området. Med bifall till motionerna 2004/05:K366 och 2004/05:K423\r\nyrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till\r\nkänna.\r\n\r\n14.     Översyn av lagstiftning, punkt 22 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om översyn av lagstiftning. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:K264 och avslår motionerna 2003/04:K225 yrkandena\r\n1 och 2 samt 2004/05:K381.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min mening är tiden nu mogen för att göra en lagöversyn med\r\nqueer-perspektiv. Queer handlar om att bryta ned den heteronormativitet\r\nsom råder och ersätta den med ett samhälle där människor har rätt och\r\nbereds möjlighet att vara det de egentligen är. De lag- och regelförändringar\r\nsom görs framöver måste bygga på denna princip. Genom lagöversynen kan\r\nman, enligt min uppfattning, se vilka privilegier som faktiskt finns\r\noch skall brytas. Vidare anser jag att de socialt konstruerade könsrollerna\r\nhämmar kvinnors och mäns möjligheter att fritt forma sina liv. För att\r\nförändra detta anser jag att det krävs en ständigt pågående och fri\r\ndiskussion och ett medvetandegörande om könsroller i skolan, i familjen\r\noch i samhället. Därutöver anser jag att sexfixeringen i medier och\r\nreklam måste stoppas. De schabloniserade skönhetsideal av kvinnor och\r\nmän som förmedlas via medier och modeindustrin behöver ifrågasättas och\r\ndiskuteras. Detta kan göras dels genom konsumentmakt och upplysning,\r\ndels genom att ge granskningen av reklam och medier hårda och klara\r\ndirektiv. Kvinnans och mannens objektifiering i medier måste brytas.\r\nSkolan är också en plats för diskussion om detta. Det får ankomma på\r\nregeringen att ta erforderliga initiativ.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2004/05:K264,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Lagars giltighetstid, punkt 23 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om lagars giltighetstid. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:K327 och 2004/05:K263.\r\nStällningstagande\r\nInget beslut är så bra att det håller för evigt. Understundom upptäcker\r\nvi att lagstiftning blivit föråldrad och borde omprövas. Då är det ibland\r\nmycket svårt att finna tid, möjligheter och resurser att utföra det\r\narbetet. Som ett exempel kan nämnas att det i det närmaste råder politisk\r\nenighet sedan Göteborgshändelserna om att språkbruket i straffbestämmelserna\r\nom upplopp och våldsamt upplopp kan anses ålderdomliga, men justitieministern\r\nhar aviserat att det nu inte finns tid att utreda eventuella ändringar.\r\nIngen har egentligen någon översyn över alla delar av den svenska\r\nlagstiftningen som är i behov av reformering, och många till synes\r\nmärkliga lagparagrafer blir vi nog inte varse förrän de möjligen kommer\r\ni bruk och någon individ därför kan komma i kläm, som skedde efter\r\nGöteborg 2001. Den lärdom vi kan dra av detta är att vi borde inse att\r\nvarje lagstiftning som görs bör bli föremål för omprövning inom en viss\r\ntid. Därför borde en solskensprincip införas för all ny lagstiftning.\r\nVarje gång riksdagen stiftar en lag bör riksdagen också bestämma när\r\nlagen skall upphöra att gälla ifall den inte fattat ett nytt beslut.\r\nDet ger regering och riksdag incitament att vid bestämda tidpunkter\r\nompröva, förnya eller förkasta gammal lagstiftning. Med bifall till\r\nmotionerna 2003/04:K327 och 2004/05:K263 bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen detta till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1.      Myndighetsstrukturen, punkt 1 (kd, c)\r\nKerstin Lundgren (c) och Helena Höij (kd) anför:\r\nStatskontoret har gjort en analys av myndigheternas organisation och\r\nledning. Rapporten är kritisk till förekomsten av små myndigheter. En\r\nfjärdedel av myndigheterna kan betecknas som små. Och regeringen fortsätter\r\natt bilda fler små myndigheter. Små myndigheter är som sådana inte\r\nkostnadseffektiva.\r\nVi ser kritiskt på hur myndighetsorganisationen har utvecklats.\r\nAnsvarskommittén har för närvarande i uppdrag att se över\r\nsamhällsorganisationen.\r\nI avvaktan på resultatet av detta arbete avstår vi från att yrka bifall\r\ntill motion 2004/05:K423 yrkande 5.\r\n\r\n2.      Sammanläggning av ombudsmän, punkt 2 (m)\r\nGöran Lennmarker (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman\r\n(m) anför:\r\nOmbudsmannainstitutionen bör enligt vår mening tydliggöras och förenklas.\r\nIngripanden mot statliga och kommunala ämbetsmän och myndigheter bör\r\nsamordnas under JO-ämbetet. Övriga ombudsmän bör slås samman till ett\r\nombudsmannaämbete. Hit kan då föras eventuella nya ombudsmannauppgifter;\r\nstor återhållsamhet bör dock iakttas när det gäller att införa sådana.\r\nMed åtgärder som dessa skulle de enskilda medborgarnas möjligheter öka\r\noch JO kanske återfå något av sin forna status. Det sammanslagna\r\nombudsmannaämbetet skulle få större kraft att verka mot diskriminering av\r\nolika slag och för tillvaratagandet av mänskliga rättigheter. I avvaktan\r\npå resultatet av Diskrimineringskommitténs arbete avstår vi dock från\r\natt yrka bifall till motionerna 2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288\r\nyrkande 27 och 2004/05:Ub292 yrkande 3.\r\n\r\n3.      Regional verksamhet, punkt 5 (m)\r\nGöran Lennmarker (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman\r\n(m) anför:\r\nEnligt regeringsformen utövas den svenska demokratin genom staten och\r\ngenom landstings- och primärkommuner. Staten och primärkommunerna har\r\nbreda ansvarsområden, medan landstingens uppgifter är mera specialiserade.\r\nDet är vår uppfattning att Sverige i framtiden inte behöver två sorters\r\nkommuner. Saken blir inte mindre angelägen av att EU-medlemskapet\r\ntillfört Sverige ytterligare en beslutsnivå.\r\nModerata samlingspartiet har i andra sammanhang menat att inflytandet\r\növer hälso- och sjukvården tydligare bör övergå till patienterna. En\r\nsådan frihetsreform skulle, med den lösning vi tänker oss, innebära att\r\nlandstingen som politisk nivå blir överflödiga.\r\nAnsvarskommittén har för närvarande uppdraget att se över struktur och\r\nuppgiftsfördelning inom samhällsorganisationen. Enligt vår mening bör\r\nlandstingen avvecklas i enlighet med vad som föreslås i motion 2003/04:271\r\nyrkandena 3 och 4, men i avvaktan på Ansvarskommitténs arbete avstår vi\r\nfrån att i en reservation nu yrka bifall till motionen.\r\n\r\n4.      Tillsättning av högre statliga tjänster, punkt 11 (m, fp, kd)\r\nGöran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp), Nils\r\nFredrik Aurelius (m), Carl-Erik Skårman (m) och Helena Höij (kd)\r\nanför:\r\nEnligt 11 kap. 9 § regeringsformen skall vid tillsättning av statlig\r\ntjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och\r\nskicklighet. Detta är en princip som regeringen genom sin utnämningspolitik\r\nregelbundet bryter emot.\r\nRegeringens utnämningspolitik har vid flera tillfällen varit föremål\r\nför granskning av riksdagens konstitutionsutskott. Våren 2004 kritiserades\r\nregeringen av riksdagen för sitt sätt att utnämna personer till statliga\r\ntopptjänster efter det att en reservation från de borgerliga partierna\r\noch Miljöpartiet de gröna hade bifallits (bet. 2003/04:KU20, rskr. 246).\r\nRiksdagen kritiserade också regeringens sätt att bereda utnämningsärenden.\r\nDe kravprofiler som tas fram innan sökandet av kandidater påbörjas\r\narkiveras inte och därigenom blir de inte heller allmänna handlingar.\r\nRegeringen borde, enligt riksdagens beslut, överväga att ändra denna\r\npraxis.\r\nEfter initiativ från bl.a. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna och Kristdemokraterna har också riksdagen beslutat att formerna\r\nför en reformering av utnämningsmakten skall utredas (bet. 2003/04:KU11,\r\nrskr. 2003/04:173). Utnämningsmakten skall nu granskas av Grundlagsutredningen,\r\nvars direktiv regeringen beslutade om i juli 2004 (dir. 2004:96).\r\nRegeringens utövande av utnämningsmakten har skapat en förtroendekris\r\nbåde inom och utanför det politiska systemet. Om den nuvarande tendensen\r\ni tillsättningarna håller i sig riskerar det att leda till att det\r\nsocialdemokratiska maktinnehavet permanentas. Runt om i statsförvaltningen\r\nkommer det nämligen efter en eventuell borgerlig valseger 2006 att finnas\r\nmängder av socialdemokrater i ledande ämbets- och tjänstemannapositioner\r\nmed goda möjligheter att, medvetet eller omedvetet, kunna sätta käppar\r\ni hjulet för en ny väljarmajoritets politiska vilja.\r\nMot denna bakgrund finns det enligt vår uppfattning starka skäl för\r\nGrundlagsutredningen att behandla frågan om regeringens utnämningsmakt\r\nmed förtur. Vidare bör kravprofiler, som tas fram innan sökandet av\r\nkandidater påbörjas, arkiveras så att de blir allmänna handlingar. Med\r\nhänsyn till att Grundlagsutredningen nyligen påbörjat sitt arbete avstår\r\nvi dock från att nu yrka bifall till motionerna 2004/05:K228 (m) yrkande\r\n11 och 2004/05:K309 (fp) yrkandena 4 och 5.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K220 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att remissförfarandet som ett led i regeringens ärendeberedning\r\nsom regel skall vara skriftligt.\r\n2003/04:K225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla kommande regeringsförslag som berör kommunal verksamhet\r\nskall innehålla en redovisning av på vilket sätt den kommunala självstyrelsen\r\npåverkas.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en genomgång av befintlig lagstiftning i syfte att vidta sådana\r\nändringar som på berörda områden återupprättar den kommunala självstyrelsen.\r\n\r\n2003/04:K270 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att källhänvisningar skall ingå i Statens offentliga utredningar.\r\n\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om landstingen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samverkan i kommunal- eller regionalförbund.\r\n2003/04:K286 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU-perspektiv i regeringens propositioner.\r\n2003/04:K327 av Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av en solskensprincip vid all ny lagstiftning.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utnämningsmakten.\r\n2004/05:K256 av Tomas Eneroth och Kent Härstedt (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av skyddet mot spam i offentlig verksamhet.\r\n2004/05:K262 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av skärpta regler för att skydda den enskildes anonymitet\r\nvid telefonkontakt med myndigheter.\r\n2004/05:K263 av Anita Sidén och Ewa Thalén Finné (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lagars giltighet i tiden.\r\n2004/05:K264 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vidta en översyn av lagstiftningen ur ett perspektiv där\r\nman ifrågasätter heteronormativiteten.\r\n2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en samordning av ombudsmannaämbetena.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn i syfte att renodla Justitiekanslerns roll.\r\n2004/05:K300 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att offentliga inrättningar i Sverige såsom förskolor, grund-\r\noch gymnasieskolor, äldreomsorgen, fängelser, sjukhus och övriga\r\nmyndigheter skall vara skyldiga att erbjuda vegetarisk och vegansk mat när\r\nså efterfrågas.\r\n2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett tak för antalet statliga myndigheter vid\r\nnuvarande nivå.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett förfarande om en s.k. solnedgångsparagraf vid skapandet\r\nav nya myndigheter.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en strategi\r\nför hur antalet statliga myndigheter långsiktigt bör nedbringas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förtur i Författningsutredningen för frågan om regeringens\r\nutnämningsmakt.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förändrad praxis rörande arkivering vad gäller de kravprofiler\r\nsom tas fram innan sökandet av kandidater till statliga topptjänster\r\npåbörjas.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en granskningskommission bör tillsättas med uppgift att\r\ndels granska omfattningen av de statliga myndigheternas opinionsbildning,\r\ndels lägga fram förslag till bestämmelser som tydligt reglerar och\r\nanger gränserna för myndigheternas information och opinionsbildning.\r\n2004/05:K320\r\nav Cecilia Widegren m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genomföra en översyn med syfte att minska antalet myndigheter\r\noch ämbetsverk.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inleda myndighetsreduktionen med Djurskyddsmyndigheten.\r\n2004/05:K327\r\nav Lars Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statliga myndigheters regionala organisation.\r\n2004/05:K336 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens i HBT-frågor.\r\n\r\n2004/05:K343 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i regleringsbreven införa myndigheters skyldighet att\r\nsöka och använda befintlig kunskap och forskningsresultat samt redovisa\r\ndetta vid genomförande av stora projekt och reformer.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i myndigheters regleringsbrev betona utvecklingen av\r\nkompetens för att kunna beställa och ta emot och nyttiggöra\r\nforskning.\r\n2004/05:K358 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att principen för myndighetsutövning skall vara skattefinansierad.\r\n\r\n2004/05:K362 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om enklare myndighetsspråk.\r\n2004/05:K363 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utmönstra uttryck såsom hedersmord och hedersrelaterat\r\nvåld.\r\n2004/05:K366 av Allan Widman m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om krav på offentliga utredningar att föreslå avregleringar.\r\n2004/05:K379 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillräcklig tid avsätts för utbildning och vidareutbildning\r\ni bemötandefrågor för personal som möter människor i myndighetsutövning.\r\n\r\n2004/05:K381 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att all lagtext, där det är lämpligt, skall referera till\r\npersoner och befattningar m.m. med könsneutrala benämningar.\r\n2004/05:K410 av Eva Flyborg (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag\r\ntill ett system för straffavgifter för myndigheter enligt vad som anförs\r\ni motionen.\r\n2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om regelförenklingar och läsförståelse.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minimera risken för att den enskilda drabbas av orimliga\r\nkonsekvenser av formella regelverk.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förändrad maximiålder för innehavare av högre statliga tjänster.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag om\r\ndröjsmålstalan enligt vad i motionen anförs.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av den statliga myndighetsorganisationen.\r\n2004/05:K444 av Gudrun Schyman m.fl. ( v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag på inrättande av en jämställdhetsmyndighet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en ny jämställdhetsförordning inrättas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det i regleringsbrev och instruktioner definieras,\r\nidentifieras och formuleras myndighetsspecifika jämställdhetsmål,\r\nåterrapporteringskrav och uppdrag.\r\n2004/05:K452 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om incitament för myndigheter att välja ekologiskt odlad mat.\r\n2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av dröjsmålstalan i samband med myndighetsbeslut.\r\n8.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att se\r\növer hur en rättighetslagstiftning som garanterar en successiv implementering\r\nav tillgänglighet kan införas i Sverige i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att generellt göra data och statistik för offentlig verksamhet\r\ntillgänglig.\r\n2004/05:L294 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett centralt spamfilter för kommuner och myndigheter.\r\n\r\n2004/05:L314 av Marie Nordén (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skräppost.\r\n2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en samlad, generell, effektiv och rättssäker\r\nlagstiftning mot alla typer av diskriminering samt en ny och starkare\r\ndiskrimineringsombudsman som ersätter dagens olika ombudsmän.\r\n2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de fyra ombudsmännen.\r\n2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om 24-timmarsmyndigheten.\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheter.\r\n2004/05:N394 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av den offentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.\r\n\r\n2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheterna.\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en gemensam dansk-svensk 24-timmarsmyndighet.\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att se över de offentliga avgiftsprinciperna.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Myndighetsstrukturen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K309 yrkandena 1-3, 2004/05:K320 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K423 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "ADD1A256-24AB-4387-AE30-A591425265D6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "0",
                    "27"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "88",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/ADD1A256-24AB-4387-AE30-A591425265D6",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Sammanläggning av ombudsmän",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288 yrkande 27 och 2004/05:Ub292 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Justitiekanslerns roll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K285 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Decentralisering inom myndigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K327.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Regional verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Dröjsmål hos myndigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K410, 2004/05:K423 yrkande 4, 2004/05:K459 yrkande 7, 2004/05:N393 yrkande 17 och 2004/05:N400 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "304C3F00-4219-438B-B8C7-B9A05A272BDA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "139",
                    "143",
                    "0",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 4"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/304C3F00-4219-438B-B8C7-B9A05A272BDA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "reservation 4",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Statistik för offentlig verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K459 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Bemötandefrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K362, 2004/05:K379 och 2004/05:K459 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Anonymitet vid telefonkontakt med myndigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K262.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Opinionsbildande myndigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K309 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Tillsättning av högre statliga tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K228 yrkande 11 och 2004/05:K309 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Åldersgräns för högre statliga tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K423 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K343 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "15A7EC53-0B12-4CDB-A031-A7C1A44BEF41",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "0",
                    "27"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "23",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/15A7EC53-0B12-4CDB-A031-A7C1A44BEF41",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "24-timmarsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T466 yrkande 15 och 2004/05:N403 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Hantering av spam",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K256, 2004/05:L294 yrkande 3 och 2004/05:L314.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Jämställdhet i förvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K444 yrkandena 2-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "HBT-kompetens i offentlig verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K336 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "5E160FD1-47E8-42ED-A9FA-49E75CCE6F37",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (c, fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "185",
                    "97",
                    "0",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E160FD1-47E8-42ED-A9FA-49E75CCE6F37",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Särskild mat vid offentliga inrättningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K300 och 2004/05:K452.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Myndigheters avgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K358, 2004/05:N394 yrkande 3 och 2004/05:N413 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K366 och 2004/05:K423 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "3A7D9AD6-7054-4CFC-93FE-B0231469F850",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "0",
                    "27"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "156",
                    "128",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3A7D9AD6-7054-4CFC-93FE-B0231469F850",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Statliga kommittéers arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K270 och 2004/05:K363.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Översyn av lagstiftning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K264 och 2004/05:K381.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Lagars giltighetstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K327 och 2004/05:K263.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Beredning av regeringsärenden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K220 och 2003/04:K286 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Myndighetsstrukturen",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Sammanläggning av ombudsmän",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Justitiekanslerns roll",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Dröjsmål hos myndigheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Statistik för offentlig verksamhet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Opinionsbildande myndigheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "24-timmarsmyndigheten",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Jämställdhet i förvaltningen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "HBT-kompetens i offentlig verksamhet",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Särskild mat vid offentliga inrättningar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Myndigheters avgifter",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Översyn av lagstiftning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Lagars giltighetstid",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-02-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-02-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-02-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 08:37:05"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om hårdare tag mot långsamma myndigheter. Medborgarna ska ha möjlighet att gå till domstol för att pröva om handläggningen av ett myndighetsärende har tagit onödigt lång tid. Regeringen ska också undersöka möjligheterna att ta ut en straffavgift av myndigheter som inte rättar till egna misstag inom en viss tid. Det kan till exempel gälla misstag som lett till att en medborgare felaktigt hamnat i kronofogdens register. Det var en reservation från fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om den statliga förvaltningen från allmänna motionstiden. ",
          "dok_id": "GS01KU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:52:47"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Hårdare tag mot långsamma myndigheter (KU14)",
          "dok_id": "GS01KU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:52:47"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 4 under punkt 6 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 08:37:05"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU14",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger nej till motioner om statlig förvaltning från den allmänna motionstiden. Men i en gemensam reservation uppmanar fem partier i utskottet (m, fp, kd, c och mp) regeringen att komma med förslag om hårdare tag mot långsamma myndigheter. Dessa partier har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren. Partierna tycker att medborgarna ska ha möjlighet att gå till domstol för att pröva om handläggningen av ett myndighetsärende har tagit onödigt lång tid. De vill också undersöka möjligheterna att ta ut en straffavgift av myndigheter som inte rättar till egna misstag inom en viss tid. Det kan till exempel gälla misstag som lett till att en medborgare felaktigt hamnat i kronofogdens register. Majoriteten i KU (s och v) föreslår att riksdagen säger nej till åtgärder mot långsamma myndigheter. De hänvisar till att det redan pågår ett arbete med att utveckla myndigheternas service till medborgarna.</p>",
          "dok_id": "GS01KU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:52:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Fem partier vill se hårdare tag mot långsamma myndigheter (KU14)",
          "dok_id": "GS01KU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:52:47"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_14.pdf",
          "filstorlek": "403402",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Statlig förvaltning, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/483584C1-E72A-4454-AB45-8BC20B187291"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K220 Skriftligt remissförfarande i regeringsärenden",
          "ref_dok_id": "GR02K220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K220",
          "ref_dok_titel": "Skriftligt remissförfarande i regeringsärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K225 Det kommunala självstyret",
          "ref_dok_id": "GR02K225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K225",
          "ref_dok_titel": "Det kommunala självstyret",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K270 Källhänvisningar i SOU",
          "ref_dok_id": "GR02K270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K270",
          "ref_dok_titel": "Källhänvisningar i SOU",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K271 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GR02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K286 EU-perspektiv i propositioner och utskottsbetänkanden",
          "ref_dok_id": "GR02K286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K286",
          "ref_dok_titel": "EU-perspektiv i propositioner och utskottsbetänkanden",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K327 Solskensprincip vid all lagstiftning",
          "ref_dok_id": "GR02K327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K327",
          "ref_dok_titel": "Solskensprincip vid all lagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K228 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GS02K228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K228",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K256 Skyddet mot spam i offentlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02K256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K256",
          "ref_dok_titel": "Skyddet mot spam i offentlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth och Kent Härstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K262 Nummerpresentation",
          "ref_dok_id": "GS02K262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K262",
          "ref_dok_titel": "Nummerpresentation",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K263 Lagars giltighet i tiden",
          "ref_dok_id": "GS02K263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K263",
          "ref_dok_titel": "Lagars giltighet i tiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Ewa Thalén Finné (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K264 Heteronormativ lagstiftning",
          "ref_dok_id": "GS02K264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K264",
          "ref_dok_titel": "Heteronormativ lagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K285 Liberala författningsreformer",
          "ref_dok_id": "GS02K285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K285",
          "ref_dok_titel": "Liberala författningsreformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K300 Vegetarisk mat i offentliga inrättningar",
          "ref_dok_id": "GS02K300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K300",
          "ref_dok_titel": "Vegetarisk mat i offentliga inrättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K309 Statliga myndigheter m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02K309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K309",
          "ref_dok_titel": "Statliga myndigheter m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K320 Minskat antal myndigheter",
          "ref_dok_id": "GS02K320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K320",
          "ref_dok_titel": "Minskat antal myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K327 Statliga myndigheter",
          "ref_dok_id": "GS02K327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K327",
          "ref_dok_titel": "Statliga myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K336 Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GS02K336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K336",
          "ref_dok_titel": "Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K343 Kunskapsanvändning vid stora projekt och reformer",
          "ref_dok_id": "GS02K343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K343",
          "ref_dok_titel": "Kunskapsanvändning vid stora projekt och reformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K358 Skattefinansierad myndighetsutövning",
          "ref_dok_id": "GS02K358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K358",
          "ref_dok_titel": "Skattefinansierad myndighetsutövning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K362 Enklare myndighetsspråk",
          "ref_dok_id": "GS02K362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K362",
          "ref_dok_titel": "Enklare myndighetsspråk",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K363 Begreppen hedersmord och hedersrelaterat våld",
          "ref_dok_id": "GS02K363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K363",
          "ref_dok_titel": "Begreppen hedersmord och hedersrelaterat våld",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K366 Krav på avregleringsförslag i statens offentliga utredningar",
          "ref_dok_id": "GS02K366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K366",
          "ref_dok_titel": "Krav på avregleringsförslag i statens offentliga utredningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K379 Bemötandefrågor",
          "ref_dok_id": "GS02K379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K379",
          "ref_dok_titel": "Bemötandefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K381 Könsneutrala benämningar i lagstiftning",
          "ref_dok_id": "GS02K381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K381",
          "ref_dok_titel": "Könsneutrala benämningar i lagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K410 Straffavgifter för myndigheter",
          "ref_dok_id": "GS02K410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K410",
          "ref_dok_titel": "Straffavgifter för myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K423 Förbättrad statlig förvaltning",
          "ref_dok_id": "GS02K423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K423",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad statlig förvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K444 Organisering av jämställdhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02K444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K444",
          "ref_dok_titel": "Organisering av jämställdhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K452 Incitament för myndigheter att välja ekologiskt odlad mat",
          "ref_dok_id": "GS02K452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K452",
          "ref_dok_titel": "Incitament för myndigheter att välja ekologiskt odlad mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K459 Stärkt medborgarmakt",
          "ref_dok_id": "GS02K459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K459",
          "ref_dok_titel": "Stärkt medborgarmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L294 Obeställd reklam och spam",
          "ref_dok_id": "GS02L294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L294",
          "ref_dok_titel": "Obeställd reklam och spam",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L314 Skräppost",
          "ref_dok_id": "GS02L314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L314",
          "ref_dok_titel": "Skräppost",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N394 Fritt företagande i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02N394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N394",
          "ref_dok_titel": "Fritt företagande i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GS02N400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N400",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Allians för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf288 Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T466 Information och kommunikation för förändring",
          "ref_dok_id": "GS02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Information och kommunikation för förändring",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub292 Jämställdhet och diskriminering inom utbildningsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub292",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet och diskriminering inom utbildningsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-02-10",
          "ref_dok_id": "GS0973",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "73",
          "ref_dok_titel": "2005-02-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-02-09",
          "ref_dok_id": "GS0972",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "72",
          "ref_dok_titel": "2005-02-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:153",
          "ref_dok_id": "GS0K153",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "153",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:153",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}