{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303047",
      "dok_id": "GS01KU12",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU12",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU12",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "12",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:43",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:47",
      "titel": "Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU12/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU12",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU12",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU12",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU12</div><h1>Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 20 motionsyrkanden som gäller offentlighet\r\noch sekretess samt data och integritet. Motionerna handlar om olika\r\nregister, om samkörning av register, om data- och teleövervakning samt\r\nom uppgiftslämnande mellan myndigheter i kontrollsyfte (bidragsfusk och\r\nekonomisk brottslighet). Vidare tas upp frågor om anmälan om könsstympning\r\noch utlämnande av uppgifter om hyresgäster i kommunala bostadsföretag.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns en\r\nreservation (kd) och två särskilda yttranden (fp respektive c) i frågan\r\nom DNA-register.\r\nEn rad motionsyrkanden i offentlighets-, sekretess och integritetsfrågor\r\nbehandlas särskilt i förenklad ordning i betänkandet 2004/05:KU22.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      DNA-register\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K348 yrkande 8, 2003/04:Ju431\r\nyrkande 2 och 2004/05:K225 yrkande 8.\r\nReservation (kd)\r\n\r\n2.      Register över personer med djurförbud\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K217, 2003/04:K440 och 2003/04:MJ402\r\nyrkande 2.\r\n\r\n3.      Data- och teleövervakning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K340 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:K375.\r\n\r\n4.      Samverkan mellan myndigheter m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K247, 2004/05:K296 yrkandena 1 och\r\n2, 2004/05:K433 och 2004/05:K439.\r\n\r\n5.      Fingerade personuppgifter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K204.\r\n\r\n6.      Anmälan om könsstympning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju488 yrkande 4.\r\n\r\n7.      Hyresgäster hos kommunala bostadsföretag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K300 och 2004/05:K261.\r\n\r\n8.      Hantering av sekretessbelagda uppgifter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K348 yrkande 3 och 2004/05:K225\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStockholm den 1 februari 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),\r\nPär Axel Sahlberg (s), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Anders\r\nBengtsson (s), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik\r\nAurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Karin Åström\r\n(s), Carl-Erik Skårman (m), Liselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).\r\n</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlas 20 motionsyrkanden från de allmänna\r\nmotionstiderna 2003 och 2004 i frågor som gäller data och integritet samt\r\noffentlighet och sekretess, bilaga.\r\nI ett särskilt betänkande, 2004/05:KU22 Offentlighet och sekretess samt\r\nintegritetsfrågor - förenklad ordning, behandlas 23 motionsyrkanden som\r\ni huvudsak motsvarar yrkanden som avstyrktes våren 2003 efter förhållandevis\r\ningående behandling (bet. 2002/03:KU27, prot. 2002/03:89) och i något\r\nfall våren 2004 (bet. 2003/04:KU17, prot. 2003/04:123).</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nPågående utrednings- och beredningsarbete\r\nIntegritetsskyddskommittén\r\nDen parlamentariskt sammansatta Integritetsskyddskommittén tillsattes\r\nvåren 2004 (dir. 2004:51) med uppgift att kartlägga och analysera sådan\r\nlagstiftning som berör den personliga integriteten. I kartläggningen\r\ningår att göra en översiktlig undersökning av hur integritetsaspekten\r\nhar hanterats och reglerats i den lagstiftning som gäller i dag, både\r\npå det offentligrättsliga och på det privaträttsliga området. I denna\r\nuppgift ingår att se om syftet med reglerna är att förhindra kränkningar\r\neller att kompensera den som kränkts, dvs. om reglerna har en preventiv\r\neller reparativ funktion. Med utgångspunkt i denna kartläggning skall\r\nkommittén analysera om skyddet för den personliga integriteten kan anses\r\ntillfredsställande reglerat.\r\nNär det gäller intresset av effektivitet i brottsbekämpningen skall\r\nkommittén därvid särskilt analysera förhållandet mellan den totala verkan\r\nav befintliga tvångsmedel och övervakningsmetoder och skyddet för den\r\npersonliga integriteten.\r\nKommittén skall överväga om regeringsformens bestämmelse om skyddet för\r\nden personliga integriteten i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen\r\nsom gäller ADB-registrering bör ändras, och i så fall föreslå en ny\r\ngrundlagsreglering. Vad som särskilt skall beaktas är om regeln bör\r\nändras så att den får samma slags rättsliga betydelse som de andra fri-\r\noch rättigheterna och om den bör utformas så att den inte hänvisar till\r\nnågot visst tekniskt förfarande. Därutöver skall kommittén överväga om\r\nden befintliga lagstiftningen till skydd för den personliga integriteten\r\nbehöver kompletteras med generellt tillämpliga bestämmelser, och i så\r\nfall lämna förslag till en sådan reglering. Det kan röra sig om\r\nstraffbestämmelser eller skadeståndssanktionerade regler. Även andra lösningar\r\nbör kunna övervägas.\r\nDet är däremot inte kommitténs uppgift att lämna förslag på varje\r\nsärskilt område inom den befintliga lagstiftningen. Om denna visar sig\r\ninnehålla luckor, bör kommittén emellertid peka på detta vid kartläggningen.\r\nIntegritetsskyddet i förhållande till de grundlagsskyddade massmedierna\r\nskall inte omfattas av uppdraget. Kommittén får, om den anser det\r\nlämpligt, lämna ett eller flera delbetänkanden. Kommittén skall slutredovisa\r\nsitt arbete senast den 30 mars 2007.\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén överlämnade i oktober 2003 sitt\r\nhuvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99). Kommittén ansåg att\r\nnuvarande grunderna i offentlighets- och sekretesslagstiftningen bör\r\nbestå. Kommittén föreslog att det införs en ny bestämmelse som gör det\r\nmöjligt för enskilda att ta del av uppgifter när allmänintresset av\r\ninsyn uppenbart har företräde framför intresset som sekretessen skall\r\nskydda. Bestämmelsen skall inte vara tillämplig i fråga om sådan sekretess\r\nsom är undantagen från generalklausulens tillämpning och inte heller i\r\nde fall en tystnadsplikt bryter meddelarfriheten. Sekretess föreslås\r\ngälla i hela den offentliga förvaltningen för vissa uttryckligt angivna\r\noch särskilt känsliga uppgifter. Ett förstärkt sekretesskydd föreslås\r\nför känsliga personuppgifter. Kommittén föreslår också ett förstärkt\r\nsekretesskydd för uppgifter om kopplingen mellan verklig och fingerad\r\nidentitet.\r\nSekretess bör enligt förslaget även fortsättningsvis råda mellan och\r\ninom myndigheterna. Sambandet mellan sekretesslagen och personuppgiftslagen\r\nnär det gäller uppgiftslämnande mellan och inom myndigheter bör enligt\r\nkommittén klargöras.\r\nNya sekretessgränser inom nämnderna i kommuner och landsting föreslås.\r\nKommittén föreslår också att sekretessen inom hälso- och sjukvården\r\noch socialtjänsten inte skall hindra att uppgifter om enskild som behövs\r\nför att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller\r\nannat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården och\r\nsocialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till enskild vårdgivare\r\neller enskild verksamhet på socialtjänstens område. Personalen inom\r\nhälso- och sjukvården eller socialtjänsten föreslås få möjlighet att\r\nlämna uppgifter till polis- eller åklagarmyndighet eller annan myndighet\r\nsom har att ingripa mot brott, inte bara när det gäller misstankar om\r\nbrott för vilka inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två\r\når, utan även beträffande misstankar om försök till sådana brott.\r\nEnligt förslaget skall anmälan om misstankar om könsstympning av underårig\r\nfå lämnas till polis- och åklagarmyndighet.\r\nSocialtjänsten föreslås få lämna uppgifter om unga till polisen i\r\nbrottsförebyggande syfte och när det föreligger behov av ett omedelbart\r\npolisiärt ingripande. Socialtjänsten skall också enligt förslaget få\r\nlämna uppgift till polisen om överlåtelse av narkotika eller alkoholdrycker\r\ntill unga.\r\nFörslaget till ny sekretesslag har remissbehandlats och är för närvarande\r\nföremål för beredning i Regeringskansliet.\r\nDNA-register\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet som inte anser att det finns behov av ett tillkännagivande\r\ntill regeringen i frågan, avstyrker ett motionsyrkande (m) som vänder\r\nsig mot DNA-register över alla svenskar och personer med uppehållstillstånd\r\ni Sverige. Samtidigt avstyrks ett motionsyrkande om en utredning om\r\nkonsekvenserna av införandet av ett sådant register.\r\nJämför reservation (kd) och särskilda yttrandena 1 (fp) och 2 (c).\r\nMotionerna\r\nTre motionsyrkanden gäller upprättandet av ett DNA-register. I motionerna\r\n2003/04:K348 (yrk. 8) av Gunnar Hökmark m.fl. (m) och 2004/05:K225 (yrk.\r\n8) av Gunnar Lennmarker m.fl. (m) framhålls att ett DNA-register över\r\nalla svenskar och personer med uppehållstillstånd i landet är oacceptabelt\r\nfrån integritetssynpunkt eftersom uppgifterna i registret skulle kunna\r\nmissbrukas och användas i andra syften än att klara upp brott. Det kan\r\nt.ex. gälla sociala myndigheters intresse av att spåra vad man definierar\r\nsom problemrisker, släktskap och predestination till brottslighet eller\r\nalkoholism, m.m. Sverige får enligt motionen inte bli ett kontrollsamhälle\r\ndär myndigheter har insyn i den enskilde personens identitet och\r\nförutsättningar som går utöver det som den enskilde själv känner till.\r\nRagnwi Marcelind m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Ju431 yrkande 2 att\r\nkonsekvenserna av ett införande av ett DNA-register för hela befolkningen\r\nskall utredas och analyseras. Frågan om att i framtiden registrera alla\r\nsvenska medborgare måste enligt motionärerna föregås av noggranna\r\nutvärderingar och utredningar om vilka risker som är förenade med ett\r\nnationellt DNA-register. Ett sådant tänkt register får absolut inte\r\nvara offentlig handling och det måste regleras i lag hur det skall kunna\r\nskyddas och på vilka grunder informationen skall kunna hämtas samt av\r\nvilka.\r\nBakgrund\r\nEnligt 23 § polisdatalagen (1998:622) får ett DNA-register innehålla\r\nuppgifter om resultatet av DNA-analyser som har gjorts under utredning\r\nav ett brott och som avser personer som har dömts för ett sådant brott\r\nmot en persons liv eller hälsa, personliga integritet eller säkerhet,\r\nm.m. som avses i 3, 4, 6, 8, 12 ,13 17 kap. brottsbalken, om brottet\r\nkan leda till fängelse i mer än två år. Även den som dömts för försök,\r\nförberedelse, stämpling, anstiftan eller medhjälp till ett sådant brott\r\nfår registreras. För att uppgifter skall registreras finns sålunda inget\r\nkrav på att den utdömda påföljden uppgår till fängelse i minst två år.\r\n\r\nEnligt 24 § skall registreringen av ett analysresultat begränsas till\r\nuppgifter som ger information om den registrerades identitet. Analysresultat\r\nsom kan ge upplysning om den registrerades personliga egenskaper får\r\ninte registreras.\r\nI juni 2004 redovisades i en departementspromemoria en översyn av\r\nDNA-teknikens användning inom brottsbekämpningen, kallad Genetiska\r\nfingeravtryck (Ds 2004:35). Inom den vetenskapliga forskningen är man enligt\r\npromemorian på god väg att i detalj analysera hela DNA-molekylen. Vid\r\nen kriminalteknisk DNA-analys undersöks inte mer än cirka en miljondel\r\nav arvsmassan med inriktning på områden som varierar mycket mellan olika\r\nindivider. De områden som i dag analyseras som standardmetod på de allra\r\nflesta kriminaltekniska DNA-laboratorier kallas STR-områden (short tandem\r\nrepeats). Dessa områden har så vitt man känner till ingenting att göra\r\nmed en persons synliga egenskaper, såsom utseende eller personlighetskaraktärer.\r\nEn DNA-analys utvisar inte annat av en person än vad som krävs för\r\nidentifiering samt personens kön. Personliga kännetecken och eventuella\r\nsjukdomsanlag etc. erhålls inte genom analysen.\r\nEnligt förslaget skall det DNA-register som förs med stöd av bestämmelserna\r\ni polisdatalagen i framtiden få innehålla uppgifter om resultatet av\r\nDNA-analyser som avser personer som är misstänkta för eller har dömts\r\nför brott på vilket fängelse kan följa eller för försök, förberedelse,\r\nstämpling, anstiftan eller medhjälp till sådant brott om gärningen är\r\nbelagd med straff. Detta innebär till skillnad från i dag dels att även\r\nmisstänkta personer registreras, dels att alla brott som kan leda till\r\nfängelse oavsett straffvärde och oavsett om brottet är brott enligt\r\nbrottsbalken eller specialstraffrätten, kan medföra registrering.\r\nUtökade möjligheter till tagande av DNA-prov och registrering av\r\nDNA-profiler i enlighet med förslaget kommer enligt promemorian att innebära\r\nväsentligt förbättrade möjligheter för polisen att klara upp brott. I\r\nförsta hand är det bland de s.k. volymbrotten, bl.a. stöldbrott, som de\r\nfrämsta vinsterna görs. Även möjligheterna att klara upp våldsbrott\r\nkommer att öka. En annan effekt av förslaget är att utredningstiderna\r\nför flera brottstyper kommer att minska då oskyldigt misstänkta snabbt\r\nkan avföras från utredningen. Stark teknisk bevisning kommer även att\r\nminska såväl antalet förhör som antalet förhörda personer. För att uppnå\r\ndessa vinster krävs dock att DNA-registret snabbt byggs ut så att det\r\ni princip omfattar alla aktivt kriminella i landet. Detta låter sig\r\ninte göras utan stora kostnader för främst SKL:s vidkommande. Förslaget\r\nbereds i Regeringskansliet.\r\nVid PKU-laboratoriet på Karolinska universitetssjukhuset undersöks\r\nvävnadsprover (blodprover) från samtliga nyfödda barn i landet för att\r\ntidigt upptäcka och behandla barn med vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar.\r\nProvtagningen görs några dagar efter barnets födelse. Den är frivillig\r\noch föregås av information till föräldrarna. Blodprover och patientuppgifter\r\nfrån mitten av 1970-talet och framåt finns i dag förvarade vid\r\nPKU-laboratoriet. Om föräldrarna skriftligen begär det förstörs provet efter\r\nundersökningen. Personuppgifterna bevaras dock alltid.\r\nPKU-biobankens verksamhet regleras i lagen (2002:297) om biobanker i\r\nhälso- och sjukvården m.m. Vävnadsproverna i PKU-biobanken får enligt\r\nhuvudregeln inte användas för något annat ändamål än som omfattas av\r\ntidigare information och samtycke utan att den som lämnat samtycket,\r\ndvs. vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna, informerats om och samtyckt\r\ntill det nya ändamålet, 3 kap. 5 § första stycket biobankslagen. Riksdagen\r\nhar den 8 januari 2005 beslutat (prot. 2004/05:57) en ändring i\r\nbiobankslagen som innebär att vid olyckor eller andra händelser där ett\r\nstort antal människor har avlidit, får vävnadsprover ur PKU-biobanken\r\nanvändas även för identifiering av de avlidna. Lagändringen är tidsbegränsas\r\ntill utgången av juni 2006. Socialutskottet förutsatte (bet. 2004/05:SoU14)\r\natt regeringen på lämpligt sätt återkommer med en redovisning av utfallet\r\nav lagändringen, inbegripet de synpunkter från Lagrådet som inte kunnat\r\nbeaktas. Socialutskottet konstaterade också att det finns skäl att\r\nåterkomma till biobankslagen mot bakgrund av att Socialstyrelsen skall\r\nredovisa ett uppdrag under 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om att utvidga de möjligheter till DNA-registrering som ges i\r\npolisdatalagen är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet.\r\nUtskottet är inte berett att förorda en utredning kring en vidare\r\nDNA-registrering som omfattar hela befolkningen. Motion 2003/04:Ju431\r\nyrkande 2 (kd) avstyrks därför.\r\nUtskottet anser inte heller att det finns behov av ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om det oacceptabla från integritetssynpunkt med ett\r\nDNA-register över befolkningen. Motionerna 2003/04:K348 och 2004/05:223\r\n(båda m) avstyrks.\r\nRegister över personer med djurförbud\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredningsarbete tre\r\nmotionsyrkanden (m, s respektive v) om införande av ett centralt register\r\növer personer som ålagts djurförbud.\r\nMotionerna\r\nI tre motioner begärs att det upprättas ett register över personer som\r\nålagts förbud att hålla djur. Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Jan\r\nEmanuel Johansson (s) framhåller i motionerna 2003/04:K217 respektive\r\n2003/04:K440 att det är omöjligt för en myndighet att få information\r\nom personer med djurförbud när den skall ge tillstånd för olika\r\nverksamheter. Det behövs ett centralt register över de personer som har\r\ndjurförbud, som kan nås av berörda myndigheter. En översyn av\r\nsekretesslagstiftning och personuppgiftslagstiftning krävs för detta.\r\nDjurskyddslagens 16 § har ändrats och ett större antal djurhållare behöver\r\nnu tillstånd för sin verksamhet. För att tillsynen över djurhållningen\r\nskall underlättas och kunna skötas på ett acceptabelt sätt behöver varje\r\ntillstånd ha ett registreringsnummer och finnas med i en central\r\nförteckning. Regeringen bör skyndsamt vidta erforderliga åtgärder för att\r\nde som har djurförbud inte får tillstånd att ha djur.\r\nOckså i motion 2003/04:MJ402 (yrkande 2) av Sven-Eric Sjöstrand m.fl.\r\n(v) begärs ett centralt register över personer med djurförbud.\r\nGällande regler m.m.\r\nEnligt 2 och 4 §§ djurskyddslagen (1988:534) skall djur behandlas väl\r\noch skyddas mot onödigt lidande och sjukdom samt hållas och skötas i en\r\ngod djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och\r\nger dem möjlighet att bete sig naturligt. Enligt 16 § djurskyddslagen\r\nskall den ha tillstånd till verksamheten som yrkesmässigt eller i större\r\nomfattning\r\n1. håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller tar\r\nemot sällskapsdjur för förvaring eller utfodring,\r\n2. håller, föder upp, upplåter eller säljer hästar eller tar emot hästar\r\nför förvaring eller utfodring eller använder hästar i ridskoleverksamhet\r\neller\r\n3. föder upp pälsdjur.\r\nFrågor om tillstånd prövas av den eller de kommunala nämnder som fullgör\r\nuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. En sådan nämnd får också\r\nåterkalla ett beviljat tillstånd.\r\nVid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till att den sökande\r\nkan anses lämplig att bedriva verksamheten och att de anläggningar i\r\nvilka verksamheten skall bedrivas är lämpliga från djurskyddssynpunkt.\r\nDjurskyddsmyndigheten får enligt 17 djurskyddsförordningen (1988:539)\r\nmeddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss djurhållning.\r\n\r\nDjurskyddsmyndigheten har getts i uppdrag att upprätta ett\r\ndjurskyddstillsynsregister. Inom ramen för arbetet med detta register pågår en\r\nförstudie gällande införandet av register över personer som har djurförbud.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör det pågående arbetet med frågan om ett\r\nregister över personer som ålagts djurförbud avvaktas. Motionerna\r\n2003/04:K217 (m), 2003/04:K440 (s) och 2003/04:MJ402 yrkande 2 (v) avstyrks\r\nföljaktligen.\r\nData- och teleövervakning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrks en motion (m) om\r\ngränsdragning för statens möjligheter till data- och  teleövervakning\r\nsamt en motion (c), om kundregister för kontantkort till mobiltelefoner\r\noch om information om registrering av uppgifter om surfning på Internet.\r\n\r\nMotionerna\r\nHenrik von Sydow (m) begär i motion 2004/05:K375 att det tillsätts en\r\nutredning om gränsdragning för statens möjligheter till data- och\r\nteleövervakning av den enskildes privatliv. Motionären hänvisar till att\r\nsedan den 1 oktober 2004 får alla som misstänks för brott som antas\r\nkunna ge två års fängelse avlyssnas av polisen. Dessutom får vem som\r\nhelst som en misstänkt kan tänkas ringa till avlyssnas. Vidare hänvisas\r\ntill att en statlig utredning, Beredningen för rättsväsendets utveckling\r\n(BRU), har föreslagit att det skall vara gratis för polisen att använda\r\nteleoperatörerna för avlyssning. Dessutom driver regeringen förslag i\r\nEU om att teleoperatörerna skall tvingas lagra information om medborgarnas\r\nelektroniska kommunikation, telefonsamtal, SMS, e-mejl och besök på\r\nInternetsajter. Det finns enligt motionären mot denna bakgrund starka\r\nskäl för regeringen att dra upp gränser för den statliga data- och\r\nteleövervakningen på ett sätt som stärker respekten för den enskildes\r\nprivatliv.\r\nStaffan Danielsson och Kenneth Johansson (båda c) begär i motion\r\n2004/05:K340 yrkande 1 att mobiltelefonoperatörerna skall åläggas att hålla\r\nett fullständigt kundregister där även kontantkort ingår. Vid behov\r\nskulle då polisen enligt gällande regler få bättre möjligheter att stävja\r\ntrakasserier och lösa brott.\r\nI samma motion yrkande 2 vänder sig motionärerna mot att vissa företag,\r\nsom upplåter fibernät för Internetanvändare, kräver att få registrera\r\nhur abonnenterna surfar på Internet. Motionärerna anser att företagen\r\nmåste åläggas att tydligt ställa frågan till den enskilde och att den\r\nsom inte vill bli registrerad ändå måste få teckna avtal.\r\nBakgrund\r\nDataskyddsdirektivet 95/46/EG reglerar hanteringen av personuppgifter\r\noch har genomförts i Sverige genom personuppgiftslagen (1998:204). Den\r\npersonuppgiftsansvarige skall enligt 9 § se till bl.a. att personuppgifter\r\nbehandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, att personuppgifter\r\nbara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade\r\nändamål och att de inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt\r\nmed det ändamål för vilket uppgifterna samlades in. I 10 § personuppgiftslagen\r\nanges att personuppgifter bara får behandlas om den registrerade har\r\nlämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig\r\nför olika i lagen uppställda ändamål, t.ex. ett berättigat intresse hos\r\nden personuppgiftsansvarige, om detta intresse väger tyngre än den\r\nregistrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.\r\nEnligt 6 § personuppgiftslagen undantas från lagens tillämpningsområde\r\nen fysisk persons hantering av personuppgifter som ett led i en verksamhet\r\nav rent privat natur.\r\nVissa ändringar i fråga om rättegångsbalkens regler om hemlig teleavlyssning\r\nträdde i kraft den 1 oktober 2004. I 27 kap. 18 § har tillförts en tredje\r\npunkt varigenom hemlig teleavlyssning numera får användas vid förundersökning\r\nangående\r\n1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse\r\ni två år,\r\n2. försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan\r\ngärning är belagd med straff eller\r\n3. annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att\r\nbrottets straffvärde överstiger fängelse i två år.\r\nI 27 kap.19 § rättegångsbalken anges att hemlig teleövervakning innebär\r\natt uppgifter i hemlighet hämtas in om telemeddelanden som befordras\r\neller har befordrats till eller från en viss teleadress eller att sådana\r\nmeddelanden hindras från att nå fram.\r\nBeredningen för rättsväsendets utveckling föreslog i augusti 2003 i\r\ndelbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen\r\n(SOU 2003:73) att innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade\r\ntelemeddelanden som omfattas av beslut om hemlig teleavlyssning eller\r\nhemlig teleövervakning skall göras tillgängliga utan kostnad för de\r\nbrottsutredande myndigheterna. Även utlämnande från operatörer av\r\nuppgifter enligt lagen om elektronisk kommunikation skall göras tillgängliga\r\nutan kostnad för de brottsutredande myndigheterna. Frågan bereds för\r\nnärvarande i Regeringskansliet.\r\nSverige, Frankrike, Storbritannien och Irland har tillsammans presenterat\r\nför EU:s ministerråd ett förslag till rambeslut om lagring av Internet-\r\noch teletrafik. För närvarande bereds förslaget i en arbetsgrupp. Syftet\r\nmed rambeslutet är att underlätta straffrättsligt samarbete mellan\r\nmedlemsstaterna genom att säkra att trafikuppgifter som finns hos en\r\noperatör inte raderas när de behövs för att förebygga, utreda, upptäcka\r\noch åtala för brott. Rambeslutet skulle ålägga medlemsstaterna att se\r\ntill att operatörer lagrar de uppgifter som omfattas av rambeslutet.\r\nGenom rambeslutet skulle medlemsstaterna åläggas att se till att vissa\r\nuppgifter som behandlats och lagrats vid elektronisk kommunikation och\r\nsom polisen behöver för att förebygga, utreda, upptäcka och åtala för\r\nbrott inte raderas av operatörerna utan lagras under en viss tid. Dessa\r\nuppgifter är sådana som i princip svarar på frågorna vem kommunicerade\r\nmed vem, när startade och slutade kommunikationen, var befann sig de\r\nsom kommunicerade med varandra och hur skedde kommunikationen. Uppgifterna\r\nskall sparas av operatörerna i minst 12 månader, men det finns möjlighet\r\natt göra undantag och ha kortare lagringstider för uppgifter som genererats\r\ngenom vissa kommunikationsmedel.\r\nEU:s medlemsstater har i olika mån valt att använda sig av den\r\nundantagsmöjlighet som ges i EG-direktiv 2002/58/EG om integritetsskydd och\r\nelektronisk kommunikation att lagstadga om obligatorisk lagring av\r\ntrafikuppgifter för brottsbekämpningsändamål. Det föreslagna rambeslutet\r\nsyftar till att regleringen tillnärmas mer inom EU. Tanken är att de\r\nbrottsförebyggande myndigheterna skall kunna vända sig till andra\r\nEU-länder med förfrågningar om tillgång till lagrad information när detta\r\nbehövs i utredningen av ett brott.\r\nFör närvarande uppställs i Sverige inga krav på operatörer att lagra\r\ntrafikuppgifter för brottsbekämpningsändamål. Trafikuppgifter skall\r\nenligt 6 kap. 5 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation utplånas\r\neller avidentifieras när de inte längre behövs för att överföra ett\r\nelektroniskt meddelande. Operatörer har dock enligt 6 kap. 6 § rätt att\r\nlagra trafikuppgifter för vissa i lagen angivna ändamål (t.ex. fakturering),\r\noch om sådana uppgifter finns tillgängliga så har polisen viss lagstadgad\r\nrätt att få tillgång till uppgifterna. Rambeslutet skulle innebära att\r\nSverige måste införa obligatorisk lagring av vissa trafikuppgifter för\r\nbrottsbekämpningsändamål.\r\nEnligt 6 kap. 17 § samma lag får med vissa angivna undantag inte någon\r\nannan än berörda användare ta del av eller på annat sätt behandla\r\nuppgifter i ett elektroniskt meddelande som överförs i ett allmänt\r\nkommunikationsnät eller med en allmänt tillgänglig elektronisk\r\nkommunikationstjänst, eller trafikuppgifter som hör till detta meddelande, om\r\ninte en av användarna har samtyckt till behandlingen.\r\nI tilläggsdirektiv (dir. 2003:145) till Beredningen för rättsväsendets\r\nutveckling ges beredningen i uppdrag att göra en översyn av det regelverk\r\nsom styr de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att få tillgång\r\ntill innehållet i och uppgifter om elektronisk kommunikation. I detta\r\ningår bl.a. en anpassning och modernisering av rättegångsbalkens\r\nterminologi, översyn av vilka verksamheter som bör omfattas av\r\nanpassningsskyldigheten och denna skyldighets förhållande till rättegångsbalkens\r\nregler om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, vilka typer\r\nav trafikuppgifter som bör få lämnas ut till de brottsbekämpande\r\nmyndigheterna och om och i så fall under vilka förutsättningar som\r\ntrafikuppgifter skall bevaras hos operatörerna. Beredningen bör särskilt\r\nanalysera om utökade möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna\r\nmedför ökade kostnader och hur dessa kostnader i så fall skall finansieras.\r\nBeredningen bör i det sammanhanget göra en avvägning mellan den nytta\r\nsom de utökade möjligheterna ger i förhållande till de kostnadsökningar\r\nsom kan uppstå. En utgångspunkt för uppdraget skall vara att inte fler\r\nuppgifter bevaras för brottsbekämpande ändamål eller under längre tid\r\nän vad som är nödvändigt. En annan utgångspunkt är att personuppgifter\r\nsom bevaras inte skall användas för något annat ändamål än brottsbekämpning.\r\nBeredningen bör hålla sig underrättad om internationellt förhandlingsarbete\r\nsom kan ha betydelse för beredningens uppdrag samt det arbete som pågår\r\nför att i svensk lagstiftning genomföra internationella åtaganden. I\r\narbetet med att i brottsbekämpningen få tillgång till elektronisk\r\nkommunikation skall beredningen ha tillgång till en referensgrupp bestående\r\nav representanter för riksdagspartierna. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 31 december 2005.\r\nI 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden föreskrivs\r\natt om ett avtalsvillkor med hänsyn till pris och övriga omständigheter\r\när oskäligt mot konsumenten, får Marknadsdomstolen förbjuda näringsidkaren\r\natt i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma\r\nvillkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger\r\ni konsumenternas eller konkurrenternas intresse.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om statens möjligheter till data- och teleövervakning av enskilda\r\när föremål för utredning i skilda sammanhang. Bland annat har Beredningen\r\nför rättsväsendets utveckling ett uppdrag på området. Frågor kring\r\nskyddet av den personliga integriteten både på det offentligrättsliga\r\noch privaträttsliga området analyseras av Integritetsskyddskommittén.\r\nEnligt utskottets mening bör detta arbete avvaktas. Motionerna 2004/05:K375\r\n(m) samt 2004/05:K340 yrkandena 1 och 2 avstyrks.\r\nSamverkan mellan myndigheter m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion (m) om upphävande av sekretessen mellan myndigheter i syfte\r\natt ge bättre möjligheter att avslöja bidragsfusk avstyrks med hänvisning\r\ntill att frågan övervägs inom Regeringskansliet och något tillkännagivande\r\ntill regeringen därför inte är nödvändigt. Tre andra motioner (s respektive\r\nm) vari begärs skilda ändringar i sekretesslagen avstyrks med hänvisning\r\ntill den beredning i Regeringskansliet som pågår med anledning av\r\nOffentlighets- och sekretesskommitténs förslag till ny sekretesslag.\r\nMotionerna\r\nI flera motioner begärs en översyn av sekretesslagen bl.a. i syfte att\r\nuppnå bättre samverkan mellan myndigheter. Anna Lindgren och Jeppe\r\nJohnsson (m) begär i motion 2004/05:K296 att sekretessen mellan myndigheter\r\nupphävs i syfte att förbättra möjligheterna att avslöja bidragsfusk.\r\nBörje Vestlund (s) framhåller i motion 2004/05:K433 att de nuvarande\r\nsekretessreglerna för med sig att Skatteverket och polisen kan göra\r\nsamma arbete för att utreda ekonomiska oegentligheter. De nuvarande\r\nsekretessreglerna som ju är till för att skydda den enskilde gynnar i\r\ndessa fall den ekonomiska brottsligheten.\r\nFrågan om sekretess mellan kommuner  tas upp i motion 2004/05:K439 av\r\nÅsa Lindestam och Britt-Marie Lindkvist (båda s). Motionärerna föreslår\r\nmed hänsyn till barnens bästa att sekretess upphävs mellan kommuner\r\neller kommundelar vid vårdnadstvister.\r\nMagdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda m) framhåller i motion\r\n2004/05:K247 att sekretesslagens skydd för den personliga integriteten\r\ni vissa undantagsfall kan komma att stå i motsatsförhållande till vad\r\nsom är bäst för individen. Sekretesslagen kan sålunda förhindra information\r\nfrån exempelvis skola eller polis till föräldrar, eller i varje användas\r\nsom skäl för bristande information.\r\nGällande regler m.m.\r\nEnligt 1 kap. 3 § första och andra styckena sekretesslagen (1980:100)\r\nfår en sekretessbelagd uppgift hos en myndighet inte röjas för annan\r\nmyndighet eller för annan verksamhetsgren inom samma myndighet, när de\r\när att betrakta som självständiga till varandra. Enligt förarbetena\r\n(prop. 1979/80:2, Del A s. 90) var det angeläget att principen om att\r\nsekretess också skall gälla mellan myndigheter slogs fast i lagen.\r\nLagstiftaren ansåg att ett fullgott integritetsskydd för information om\r\nenskild hos myndighet i princip ställde krav på att informationen inte\r\nvidarebefordrades utanför den verksamhet där den inhämtats. Uppgifter\r\nhos en myndighet ansågs nämligen hos en annan myndighet kunna läggas\r\ntill grund för åtgärder som även om de var lagenliga hade en negativ\r\ninnebörd för den enskilde. Mot de integritetsvinster som skulle kunna\r\nuppnås genom lagstadgandet om sekretess mellan myndigheter ställdes\r\nfaran för oförutsedda hinder i uppgiftsutbytet mellan myndigheter. Enligt\r\npropositionen till sekretesslagen fick intressekonflikter som uppkom\r\nlösas genom en i lag eller förordning stadgad uppgiftsskyldighet samt\r\ngenom en bestämmelse om undantag från sekretessen i de fall när det är\r\nuppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför\r\ndet intresse som sekretessen skall skydda.\r\nEnligt 1 kap. 5 § sekretesslagen utgör sekretess inte hinder mot att\r\nuppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten\r\nskall kunna fullgöra sin verksamhet. I propositionen (s. 123) uttalades\r\natt det många gånger måste ligga inom myndighets verksamhet att se till\r\natt misstanke om brott blir utredd. Som exempel nämndes när misstanke\r\nom skattebedrägeri uppkommer hos taxeringsmyndighet.\r\nEnligt 14 kap. 1 § sekretesslagen hindrar sekretess inte att uppgift\r\nlämnas till regeringen eller riksdagen eller - om uppgiftsskyldigheten\r\nföljer av lag eller förordning - till annan myndighet. Bestämmelser om\r\nuppgiftsskyldighet finns i en rad lagar, t.ex. lagen om svenskt\r\nmedborgarskap, lagen om särskild personutredning i brottmål, lagen om\r\nrättspsykiatrisk undersökning, socialtjänstlagen, tullagen och utlänningslagen.\r\n\r\nI 14 kap. 2 § sekretesslagen regleras uppgiftslämnande i olika situationer.\r\nBestämmelsen möjliggör i många fall uppgiftslämnande mellan myndigheter\r\nnär syftet är att bekämpa brott , ordna ett effektivt delgivningsväsende,\r\neller att bistå personer med missbruksproblem och barn som far illa\r\nEnligt 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen, den s.k. generalklausulen,\r\nfår, utöver vad som följer av 14 kap. 1 och 2 §§, sekretessbelagd\r\nuppgift lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av att\r\nuppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen\r\nskall skydda.\r\nEnligt förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets\r\nbeskattningsverksamhet skall på begäran av Försäkringskassan lämnas ut\r\nvissa i förordningen angivna uppgifter ur beskattningsdatabasen i den\r\nutsträckning det behövs för bl.a. kontroll av sjukpenninggrundande\r\ninkomst, pensionsberäkning eller beräkning och kontroll av bostadsbidrag.\r\nDet gäller bl.a. uppgifter om sammanlagda intäkts- och kostnadsposter\r\ni inkomstslaget tjänst med allmän pension och tjänstepension som delbelopp\r\nsamt uppgift om överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och\r\nkapital, och uppgift om förmögenhet och fastighet.\r\nEnligt 14 kap. 2 § sjunde stycket sekretesslagen hindrar sekretess inom\r\nhälso- och sjukvården (7 kap. 1 §) och socialtjänsten (7 kap. 4 § första\r\noch tredje styckena) sekretesslagen inte att uppgift om enskild som\r\ninte fyllt 18 år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika\r\neller flyktiga lösningsmedel eller närstående till denne lämnas från\r\nmyndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan\r\nmyndighet om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård,\r\nbehandling eller annat stöd.\r\nGällande rätt innebär att uppgifter om misstänkt begången brottslighet\r\n(inklusive straffbara förberedelse- och försöksbrott) kan lämnas ut med\r\ntillämpning av 14 kap. 2 § fjärde stycket om annan påföljd än böter kan\r\nförväntas. Myndigheterna får vid tillämpning av sistnämnda bestämmelse\r\nenligt förarbetsuttalanden själva avgöra i vilka fall misstankarna är\r\nav sådan styrka att uppgift bör lämnas till andra myndigheter. I den\r\nmån en myndighet har rätt att lämna ut en uppgift med tillämpning av\r\nsistnämnda bestämmelse är den enligt 15 kap. 5 § sekretesslagen också\r\nskyldig att lämna ut uppgifterna om uppgifterna begärs av en annan\r\nmyndighet. För vissa slag av sekretess finns en särreglering i 14 kap.\r\n2 § femte stycket. Utöver de möjligheter att lämna ut uppgifter som\r\nfinns enligt 14 kap. 2 § fjärde och femte styckena kan uppgifter om\r\nförestående brott lämnas med tillämpning av generalklausulen i 14 kap.\r\n3 § sekretesslagen samt bestämmelserna i  23 kap. 6 § brottsbalken\r\n(underlåtenhet att anmäla brott) och 24 kap. 1 och  4 §§ brottsbalken\r\n(nödvärn och nöd). Slutligen kan uppgifter om bötesbrottslighet i vissa\r\nfall lämnas med tillämpning av generalklausulen eller 1 kap. 5 §\r\nsekretesslagen.\r\nMyndighetsstrukturen för ekobrottsbekämpningen\r\nFör ekobrottsbekämpningen har Ekobrottsmyndigheten och särskilda\r\nbrottsenheter inom skatteförvaltningen inrättats. Enligt förordningen\r\n(1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten är denna myndighet\r\nen åklagarmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet.\r\nEkobrottsmyndigheten handlägger vissa typer av mål som rör ekonomisk\r\nbrottslighet.\r\nGenom lagen (1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar\r\nhar skattemyndigheterna givits särskilda befogenheter att bl.a. biträda\r\nvid utredning om brott. Skattebrottsutredningarna hålls genom bildandet\r\nav särskilda skattebrottsenheter organisatoriskt avskilda från\r\nskatteutredningar (jfr prop. 1997/98:10 s. 39 f.). Skattemyndigheternas\r\nbefogenheter gäller bara vissa i lagen uppräknade brott, t.ex. brott\r\nenligt skattebrottslagen (1971:69) eller brott enligt 11 kap. 5 §\r\nbrottsbalken (bokföringsbrott). Biträde av skattemyndighet får begäras av\r\nåklagare som leder förundersökning. Åklagare får begära biträde av\r\nskattemyndigheten också i fråga om utredning av brott innan förundersökning\r\nhar inletts. Skattemyndigheterna får, utan att biträde begärs av åklagare,\r\nunder förutsättning bl.a. att brottet inte kan antas föranleda någon\r\nannan påföljd än böter, utreda viss brottslighet om den misstänkte fyllt\r\n21 år och kan antas erkänna gärningen. Skattebrottsenheterna får vidare\r\nbedriva spaning och underrättelseverksamhet avseende sådana brott som\r\nomfattas av lagens tillämpningsområde samt skall verka för att förebygga\r\nsådana brott.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nFrågan om ökat informationsutbyte i kontrollsyfte har varit föremål för\r\nriksdagsbeslut hösten 2001 med anledning av propositionen Ökat\r\ninformationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och\r\nstudiestödet (prop. 2000/01:129, bet. 2001/02:KU3) och hösten 2002 med\r\nanledning av regeringens proposition Sekretessfrågor - ekonomisk\r\nbrottslighet m.m. (prop. 2001/02:191, bet. 2002/03:KU13). Genom det\r\nförstnämnda beslutet infördes en uppgiftsskyldighet för länsarbetsnämnderna,\r\nde allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Centrala\r\nstudiestödsnämnden gentemot arbetslöshetskassorna och en uppgiftsskyldighet\r\nför arbetslöshetskassorna gentemot de nämnda myndigheterna och de\r\nallmänna försäkringskassorna. De uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten\r\nskall lämnas ut utan hinder av sekretess. Vidare beslutades om ändringar\r\ni den särskilda lagstiftning som reglerar behandling av personuppgifter\r\ni länsarbetsnämndernas, de allmänna försäkringskassornas och\r\nRiksförsäkringsverkets verksamhet. Ändringarna innebar att det blev möjligt\r\nför länsarbetsnämnderna, de allmänna försäkringskassorna och\r\nRiksförsäkringsverket att lämna ut uppgifter till övriga aktörer i\r\ninformationsutbytet\r\npå elektronisk väg och att dessa övriga aktörer har direktåtkomst till\r\ninformationen.\r\nGenom det tidigare nämnda beslutet hösten 2002 om ändringar i sekretesslagen\r\ni syfte att underlätta bekämpningen av ekonomisk brottslighet infördes\r\nnya sekretessbestämmelser till skydd för utredningar eller planering av\r\nandra åtgärder från myndigheternas sida samt sekretessbrytande bestämmelser\r\ni syfte att effektivisera konkursutredningar. Även bestämmelser till\r\nskydd för enskilda infördes. Regeringen diskuterade i propositionen\r\nfrågan om utlämnande av uppgifter om misstänkt brottslighet samt utlämnande\r\nav uppgifter i brottsförebyggande syfte, men ansåg inte att den\r\nsekretessbrytande bestämmelsen avseende uppgifter som angår misstankar om\r\nbrott då borde omarbetas eller kompletteras med sekretessbrytande\r\nbestämmelser avseende uppgifter om planerad brottslighet.\r\nRegeringen ansåg att gällande reglering erbjuder myndigheterna relativt\r\nstora möjligheter att lämna uppgifter om misstänkt brottslighet när så\r\nanses befogat. Regeringen erinrade om att föredragande statsråd, när\r\nregleringen i 14 kap. 2 § fjärde stycket sekretesslagen infördes,\r\nuttalade att avsikten inte var att myndigheterna skulle vara passiva när\r\ndet uppkom misstankar om brott utan att han tvärtom ansåg att det var\r\nönskvärt att myndigheterna utnyttjade de möjligheter att lämna ut\r\nuppgifter om brott som den nya bestämmelsen innebar. Regeringen erinrade\r\nockså om föredragandens uttalande om att en myndighet, när den har rätt\r\natt utlämna en uppgift, också skall lämna ut uppgiften om den begärs av\r\nen annan myndighet. Sammantaget ansåg regeringen att det inte har anförts\r\ntillräckligt starka skäl för att ändra befintlig reglering på det sätt\r\nsom hade föreslagits.\r\nEkosekretessutredningen hade förslagit en ny sekretessbrytande bestämmelse\r\nför uppgifter som kan antas ha betydelse för en särskild undersökning\r\nenligt polisdatalagen (1998:622) eller lagen (2001:85) om behandling av\r\npersonuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet med innebörd\r\natt den myndighet som bedriver den särskilda undersökningen skulle kunna\r\nbegära in uppgifter från andra myndigheter med stöd av 15 kap. 5 §\r\nsekretesslagen.\r\nEtt genomförande av förslaget skulle innebära att den myndighet som\r\nbedriver den särskilda undersökningen skulle kunna bedriva undersökningen\r\nmer effektivt. Denna ökade effektivitet måste dock enligt regeringen\r\nvägas mot det integritetsintrång som uppgiftslämnandet skulle innebära.\r\nVid denna avvägning måste beaktas att kravet på att den särskilda\r\nundersökningen skall avse brott, för vilket fängelse i två år ingår i\r\nstraffskalan, inte utgör en särskilt hög tröskel. Som exempel nämndes\r\natt samtliga brott i 11 kap. brottsbalken - om brott mot borgenärer m.\r\nm. - utom ringa bokföringsbrott uppfyller detta krav. Den sekretessbrytande\r\nbestämmelsen hade även givits en generell avfattning, vilket innebar\r\natt den omfattade alla typer av brott, inte bara sådana brott som brukar\r\nhänföras till ekonomisk brottslighet. Med särskild undersökning avsågs\r\ninsamling, bearbetning och analys av uppgifter i syfte att ge underlag\r\nför beslut om förundersökning eller särskilda åtgärder för att förebygga,\r\nförhindra eller upptäcka brott. Även om samtliga dessa syften är viktiga\r\noch angelägna hade de enligt regeringen en ganska vid omfattning. Med\r\nhänsyn till att både den brottskatalog som skulle komma i fråga och de\r\nsyften för vilka en särskild undersökning kan inledas hade en vid\r\nomfattning, fann regeringen att bestämmelsen skulle kunna leda till ett\r\ninformationsflöde mellan polismyndigheter, tullmyndigheter och andra\r\nmyndigheter som inte var godtagbart från integritetssynpunkt. Regeringen\r\nansåg att denna invändning i sig vägde så pass tungt att förslaget inte\r\nborde genomföras, i varje fall inte i sin dåvarande utformning.\r\nDet fanns emellertid enligt regeringen även en annan viktig synpunkt\r\nsom måste beaktas. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet\r\nhade anfört att utredningens förslag till sekretessbrytande bestämmelser\r\nmåste analyseras mot bakgrund av principen om \"fair trial\" i Europeiska\r\nkonventionen om mänskliga rättigheter. Sistnämnda princip anses innebära\r\natt det inte är tillåtet att genom vitesförelägganden tvinga en person\r\natt medverka i en brottsutredning om sig själv. På grund härav hade det\r\ni taxeringslagen (1990:324), skattebetalningslagen (1997:483), lagen\r\n(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt tullagen\r\n(1994:1550) införts regler av innebörd att den skattskyldige, om det\r\nfanns anledning att anta att denne begått brott, inte får föreläggas\r\nvid vite att medverka i myndighetens utredning av en fråga som har\r\nsamband med den gärning som misstanken avser (prop. 1997/98:10, bet.\r\n1997/98:SkU10, rskr. 1997/98:70).\r\nEn motsvarande bestämmelse hade även införts i lagen (2001:1227) om\r\nsjälvdeklarationer och kontrolluppgifter. Om t.ex. en skattemyndighet\r\nskulle få en begäran från en polismyndighet att lämna sekretessbelagda\r\nuppgifter till en särskild undersökning som syftar till att skapa\r\nunderlag till ett beslut att inleda förundersökning fick det enligt\r\nregeringen således anses tveksamt om skattemyndigheten därefter skulle\r\nkunna använda sig av vitesförelägganden i skatteärendet. Förslaget skulle\r\nsåledes kunna innebära att den myndighet som bedriver undersökningen\r\ngenom sin förfrågan om utfående av uppgifter avhänder den myndighet som\r\nförfogar över uppgifterna möjligheten att använda sig av ett verktyg\r\nsom sistnämnda myndighet kan behöva i sin primära verksamhet. Med hänsyn\r\ntill att det här rör sig om en undersökning där det ännu inte kan antas\r\natt brott som hör under allmänt åtal har förövats (jfr 3 § polisdatalagen\r\noch 23 kap. 1 § rättegångsbalken) kunde man ifrågasätta om detta är\r\nönskvärt. Det måste här bli fråga om en avvägning dels mellan hänsynen\r\ntill den enskildes integritet och myndigheternas behov av uppgifter för\r\nsin verksamhet, dels en avvägning mellan olika myndigheters intressen\r\nav att bedriva sin verksamhet effektivt. Regeringen hänvisade till att\r\nom det under handläggningen av ett skatteärende uppstår misstankar om\r\nbrott som är tillräckligt konkreta har skattemyndigheten enligt gällande\r\nreglering möjlighet att på eget initiativ lämna uppgifter till de\r\nbrottsutredande myndigheterna med tillämpning av 14 kap. 2 § fjärde stycket.\r\nMyndigheten kan t.o.m. ha en skyldighet att anmäla misstankarna, jfr\r\nuppgiftsskyldigheten enligt 17 § skattebrottslagen (1971:69). Regeringen\r\nansåg att frågan måste övervägas vidare under beaktande av de ovan\r\nanförda synpunkterna.\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén har i sitt betänkande Ny sekretesslag\r\n(SOU 2003:99) diskuterat balansen mellan offentlighet och sekretess och\r\nföreslagit att sekretess även fortsättningsvis bör råda mellan myndigheter.\r\nNär det gäller sekretess för känsliga uppgifter om enskilda menar\r\nkommittén att det finns vissa särskilt integritetskänsliga uppgifter\r\n(hälsa och sexualliv) som är så känsliga att de bör kunna skyddas av\r\nsekretess i vilken verksamhet de än förekommer. Enligt förslaget skall\r\ndock sekretessen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte\r\nhindra att uppgifter om enskild som behövs för att denna skall få\r\nnödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet\r\ninom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet\r\neller till enskild vårdgivare eller enskild verksamhet på socialtjänstens\r\nområde. Förslaget innebär också att personalen inom hälso- och sjukvården\r\neller socialtjänsten m.fl. skall få möjlighet att lämna uppgifter till\r\npolis- eller åklagarmyndighet eller annan myndighet som har att ingripa\r\nmot brottet inte bara som i dag när det gäller misstankar om brott för\r\nvilka inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, utan\r\näven beträffande misstankar om försök till sådana brott.\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén föreslår även att ett förtydligande\r\ninförs i 2 § personuppgiftslagen så att det framgår att bestämmelserna\r\ni personuppgiftslagen inte hindrar att en myndighet lämnar en personuppgift\r\ntill en annan myndighet när de utgör olika sekretessområden eller till\r\nett annat sekretessområde inom samma myndighet om utlämnandet sker enligt\r\nsekretesslagen.\r\nEnligt uppgift från Regeringskansliet har frågan om att stärka möjligheterna\r\nför samkörning av register i syfte att avslöja bidragsfusk aktualiserats\r\ninom Regeringskansliet och vissa övervägningar pågår. Offentlighets-\r\noch sekretesskommitténs förslag är föremål för beredning i Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om ytterligare utrymme för att samköra register i syfte att\r\navslöja bidragsfusk övervägs för närvarande inom Regeringskansliet. Mot\r\ndenna bakgrund är ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga\r\ninte nödvändigt. Offentlighets- och sekretesskommitténs förslag till ny\r\nsekretesslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Enligt utskottets\r\nmening bör detta arbete avvaktas. Motionerna 2004/05:K247 (m), 2004/05:K296\r\n(m), 2004/05:K433 (v) och 2004/05:K439 (s) avstyrks.\r\nFingerade personuppgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående beredningsarbete en\r\nmotion (m) om skyddet för uppgifter om fingerad identitet.\r\nMotionen\r\nUlf Sjösten och Cecilia Magnusson (båda m) tar i motion 2004/05:K204\r\nupp frågan om hanteringen av uppgifter om skyddad identitet. Namnbyten\r\nregistreras hos folkbokföringen som skickar dessa uppgifter vidare inom\r\nSkatteverket, där uppgifterna förmedlas vidare till kommuner och\r\nmyndigheter. Skatteverket rekommenderar myndigheterna att aldrig visa\r\nuppgifter om en skyddad person, men myndigheterna väljer själva\r\ntillvägagångssätt efter egen prövning, utan tillgång till polisens register\r\neller bakgrunden till spärrbeslutet. Informationsinsatser som gjorts\r\nhar inte gett tillräcklig effekt. Motionärerna begär lagändringar som\r\ninnebär att Skatteverket inte tvingas vidarebefordra sekretesskyddade\r\nuppgifter utan särskild kontroll och prövning av orsaken till varför de\r\nskall lämnas ut.\r\nBakgrund\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén föreslår i sitt huvudbetänkande\r\nNy sekretesslag (SOU 2003:99) ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter\r\nom kopplingen mellan verklig och fingerad identitet. Det föreslås en\r\nbestämmelse om att sekretess skall gälla inom hela den offentliga\r\nförvaltningen för uppgift om kopplingen mellan en enskilds verkliga och\r\nfingerade identitet som hänför till ärende om fingerade personuppgifter\r\nom det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde\r\nlider men. Kommittén menar att det krävs en heltäckande reglering som\r\ngäller i all offentlig verksamhet för att verkligen förhindra att\r\nuppgifter om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identiteter\r\nhamnar i verksamheter där de står utan sekretesskydd.\r\nPersonsäkerhetsutredningen hade tidigare i betänkandet Nationell\r\nhandlingsplan mot våld i nära relationer (SOU 2002:71) föreslagit att\r\npersoner som utsätts för hot och förföljelse skall kunna medges att bli\r\nfolkbokförda i särskild ordning, s.k. skyddad folkbokföring.\r\nBåda förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av det beredningsarbete som\r\npågår i Regeringskansliet i fråga om skyddet för uppgifter om fingerad\r\nidentitet avvaktas. Motion 2004/05:K204 (m) avstyrks följaktligen.\r\nAnmälan om könsstympning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående beredningsarbete ett\r\nmotionsyrkande (m) om utrymmet för sjukvårdspersonal att anmäla misstankar\r\nom könsstympning.\r\nMotionen\r\nBeatrice Ask m.fl. (m) framhåller i motion 2004/05:Ju488 yrkande 4 att\r\nstraffskalan för brott mot lagen om könsstympning är fängelse i högst\r\nfyra år, vilket hindrar sjukvårdspersonalen att anmäla brott till polis\r\noch åklagare. För att öka möjligheterna till lagföring borde enligt\r\nmotionärerna sekretessreglerna ändras så att uppgifter om könsstympning\r\nfår lämnas till polis och åklagare på samma sätt som uppgifter får lämnas\r\navseende brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte\r\nhar fyllt 18 år, vilket regleras i 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen.\r\n\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén har i sitt betänkande Ny sekretesslag\r\n(SOU 2003:99) föreslagit att oavsett brottets svårighetsgrad skall\r\nsekretess inte hindra att misstankar om könsstympning av underårig lämnas\r\nfrån hälso- och sjukvården, socialtjänsten och Barnombudsmannen till\r\npolis- och åklagarmyndighet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nOffentlighets- och sekretesskommitténs förslag är för närvarande föremål\r\nför beredning i Regeringskansliet. Resultatet av detta arbete bör enligt\r\nutskottets mening inte föregripas. Motion 2004/05:Ju488 yrkande 4 (m)\r\navstyrks.\r\nHyresgäster hos kommunala bostadsföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till vikten av öppenhet och till det sekretesskydd som\r\nfinns avstyrker utskottet två motioner (båda s) om förstärkning av\r\nintegritetsskyddet för hyresgäster i kommunala bostadsuthyrningsföretag.\r\n\r\nMotionerna\r\nTvå motioner tar upp det förhållandet att uppgifter i handlingar hos de\r\nallmännyttiga företagen om hyresgäster och bostadssökande normalt är\r\noffentliga. Siw Wittgren-Ahl och Hans Unander (båda s) begär i motion\r\n2003/04:K300, liksom Lars Johansson (s) i motion 2004/05:K261, ett stärkt\r\nintegritetsskydd för dessa grupper. Motionärerna nämner att det kommunala\r\nbostadsföretaget Poseidon i Göteborg genom en dom i kammarrätten tvingats\r\nlämna ut sina hyresgästers namn, adress och personnummer till en journalist\r\noch att en lista i Nässjö på boende som lämnat en skrivelse om en\r\nstörande hyresgäst lämnats ut - också efter en kammarrättsdom. Hyresgäster\r\nhar enligt motionerna ett alltför svagt skydd i sekretesslagen Skyddet\r\nbör enligt motionerna förstärkas så att handlingar skall lämnas ut om\r\ndet kan antas att den enskilde inte lider men om uppgiften röjs.\r\nGällande regler\r\nEnligt 7 kap. 25 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) gäller\r\nsekretess i kommunal bostadsuthyrningsverksamhet för uppgift om enskilds\r\npersonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon\r\nnärstående till honom lider men om uppgiften röjs. Sekretesskyddet är\r\nstarkare än för de kommunala bostadsförmedlingarna genom att det inte\r\nfordras betydande men för att sekretess skall gälla.\r\nSvar på skriftlig fråga i riksdagen\r\nJustitieminister Thomas Bodström anförde den 12 augusti 2004 som svar\r\npå en skriftlig fråga (2003/04:1421) av Siw Wittgren-Ahl att bestämmelsen\r\nger skydd för typiskt sett känsliga uppgifter. Även uppgifter som i\r\nnormalfallet anses vara harmlösa omfattas av sekretess om de anses vara\r\nkänsliga i det enskilda fallet.\r\nNär sekretess för uppgifter om hyresgäster i kommunala bostadsföretag\r\nskulle införas på 1990-talet diskuterades om den sekretessen borde göras\r\nlika stark som sekretessen hos socialtjänsten. Regeringen ansåg\r\nsammanfattningsvis att en så långtgående sekretess som finns hos socialtjänsten\r\ninte kunde anses vara påkallad inom den kommunala uthyrningsverksamheten.\r\nÄven riksdagen gjorde bedömningen att den av regeringen föreslagna\r\nsekretessbestämmelsen tillgodosåg integritetsintresset.\r\nJustitieministern framhöll vidare att det av den dom som nämnts i den\r\nskriftliga frågan och som rör frågan om utlämnande av namnen på de\r\nhyresgäster som klagat på en störande hyresgäst, framgår att både det\r\nkommunala bostadsföretaget och kammarrätten ansåg att dessa uppgifter\r\nomfattades av sekretess. Den hyresgäst som klagomålen gällde hade\r\nemellertid fått sitt hyreskontrakt upphävt och behövde uppgifterna för\r\natt kunna föra sin talan i hyres- och arrendenämnden. Eftersom regler\r\nom partsinsyn i mål och ärenden hos domstolar och andra myndigheter av\r\nrättssäkerhetsskäl normalt har företräde framför bestämmelser om sekretess\r\nfick hyresgästen ut uppgifterna. Av en annan dom som kammarrätten\r\nmeddelade samma dag framgår dessutom att en journalist som hade begärt ut\r\nsamma uppgifter inte fick ut dem eftersom de omfattades av\r\nsekretess.\r\nJustitieministern angav att när det gäller sekretess finns det alltid\r\nmotstående intressen som måste vägas mot varandra. När det gäller frågan\r\nom sekretessen för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i\r\nkommunal bostadsuthyrningsverksamhet delade han den bedömning som\r\ntidigare gjorts av regering och riksdag, nämligen att den aktuella\r\nsekretessbestämmelsen har utformats på ett sätt som utgör en lämplig\r\navvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset. Regeringen avsåg\r\ninte att vidta några åtgärder för att skärpa sekretessen när det gäller\r\nuppgifter om hyresgäster i allmännyttiga bostadsföretag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAv förarbetena till bestämmelsen om sekretess i kommunal uthyrningsverksamhet\r\n(prop. 1993/94:48, bet. KU 1993/94:13) framgår att bestämmelsen är ett\r\nresultat av ingående avvägningar i fråga om balansen mellan behov av\r\ninsyn i den offentliga verksamheten och skydd för den enskildes privatliv.\r\nDet sekretesskydd som nu finns i den kommunala uthyrningsverksamheten\r\när starkare än hos de kommunala bostadsförmedlingarna. Den avvägning\r\nsom ligger bakom bestämmelsen är enligt utskottets mening fortfarande\r\nlämplig. Utskottet är inte berett att förorda att insynen i den kommunala\r\nbostadsuthyrningsverksamheten försämras. Motionerna 2003/04:K300 (s)\r\noch 2004/05:K261 (s) avstyrks.\r\nHantering av sekretessbelagda uppgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande två\r\nmotionsyrkanden (m) om bättre hantering av sekretessbelagda uppgifter.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motionerna 2003/04:K348 (yrkande 3) av Gunnar Hökmark m.fl. (m) och\r\n2004/05:K225 (yrkande 3) av Göran Lennmarker m.fl. (m) begärs en bättre\r\nhantering av sekretessbelagda uppgifter. I motionerna framhålls att den\r\nansvariga myndigheten har ett ansvar för att sekretessen ger ett fullgott\r\nskydd för den enskildes privatliv och integritet. I vissa fall kan en\r\nbruten sekretess innebära att en myndighet får svårare att leva upp\r\ntill den oväldiga behandling den har ett ansvar för, i andra att\r\nmyndighetens arbete, t.ex. polisutredning, förhindras eller försvåras.\r\nYtterst kan en bruten sekretess leda till att en rättsutredning inte\r\nkan genomföras under de former som krävs för att den rättsliga processen\r\nskall ha sin gilla gång. De läckor som i olika rättsutredningar leder\r\ntill medial exponering av enskilda människors privata förhållanden\r\nurholkar enligt motionerna förtroendet för offentlighetsprincipen och\r\nkan försvåra myndighetsutövning och rättsstatens försvar av den enskildes\r\nrätt.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2004 behandlade utskottet motionsyrkanden med delvis samma innebörd\r\nsom de nu aktuella motionsyrkandena. I betänkandet 2003/04:KU14 behandlades\r\nsålunda fyra motionsyrkanden (m) om en översyn av meddelarskyddet i\r\ninskränkande riktning mot bakgrund särskilt av läckor från polisen i\r\nförundersökningar. Utskottet hänvisade till att Offentlighets- och\r\nsekretesskommittén i sitt betänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99) bedömt\r\natt det inte kommit fram några skäl att allmänt utvidga eller inskränka\r\nmeddelarfriheten och till att kommittén inte föreslagit några ändringar\r\nnär det gäller vilka tystnadsplikter som skall bryta meddelarfriheten.\r\nMotionsyrkandena avstyrktes.\r\nFrågan om bevispersoners och målsägandes behov av skydd för personuppgifter\r\ni förundersökningar m.m. behandlades i betänkandet 2003/04:KU17 med\r\nanledning av flera motionsyrkanden. Utskottet redovisade att Offentlighets-\r\noch sekretesskommittén i betänkandet Ny sekretesslag hade understrukit\r\natt ny lagstiftning inte ger något skydd i sig utan att det dessutom\r\nkrävs att bestämmelserna verkligen tillämpas av myndigheterna. Respektive\r\nmyndighet har ett ansvar att föra ut information om bestämmelserna till\r\nmyndighetens personal samt att följa upp att bestämmelserna tillämpas\r\npå ett korrekt sätt. Utskottet avstyrkte motionsyrkanden med hänvisning\r\ntill att Offentlighets- och sekretesskommittén föreslagit en skärpning\r\nav sekretessen för uppgifter om enskildas adress, hemtelefonnummer och\r\nandra liknande uppgifter genom en sekretessbestämmelse som skall gälla\r\ninom hela den offentliga förvaltningen och till att kommitténs förslag\r\nremissbehandlades.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motionerna\r\n2003/04:K348 yrkande 3 (m) och 2004/05:K225 yrkande 3 (m).</pre><pre>\r\nReservation\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\nDNA-register, punkt 1 (kd)\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om DNA-register. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ju431 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:K348 yrkande 8\r\noch 2004/05:K225 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nKonsekvenserna av ett införande av ett DNA-register för hela befolkningen\r\nbör utredas och analyseras. Frågan om att i framtiden registrera alla\r\nsvenska medborgare måste föregås av noggranna utvärderingar och utredningar\r\nom vilka risker som skulle vara förenade med ett nationellt DNA-register.\r\nEtt sådant tänkt register får absolut inte vara offentlig handling.\r\nDet måste regleras i lag hur det skall kunna skyddas och på vilka grunder\r\ninformationen ska kunna hämtas samt av vilka. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets hantering av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.\r\n\r\n1. DNA-register, punkt 1 (fp)\r\nLiselott Hagberg (fp) och Tobias Krantz (fp) anför:\r\nI den brottsbekämpande verksamheten innebär användande av DNA-teknik\r\nett effektivare medel för att klara upp fler brott. DNA-tekniken innebär\r\nockså att rättssäkerheten stärks i och med att personer som är misstänkta\r\nför brott snabbare kan frias från misstankar. Det är därför av stor\r\nvikt att möjligheterna för rättsväsendet att använda DNA-teknik stärks.\r\nDet är dock angeläget att lagstiftningen även fortsättningsvis föreskriver\r\natt varken DNA-prov eller resultaten av DNA-analyserna får användas\r\ntill annat än kriminaltekniska undersökningar. Proverna skall inte kunna\r\nanvändas för att ta fram annan information, t.ex. genetiska egenskaper,\r\nutan får bara användas av åklagare och polis i identifikationssyfte i\r\nkriminaltekniska undersökningar. Det är enligt vår mening otänkbart att\r\nregistrera hela befolkningen i ett DNA-register.\r\n2. DNA-register, punkt 1 (c)\r\nKerstin Lundgren (c) anför:\r\nFrågan om att utvidga DNA-registreringen är ytterst en avvägning mellan\r\nden enskildes integritet och samhällets möjligheter att förebygga och\r\nklara upp brott. Det kan inte anses skäligt att DNA-registrera alla\r\nmedborgare eller ens att använda DNA-registrering vid mindre brott som\r\nrenderar böter eller korta fängelsestraff. En förutsättning måste också\r\nvara att tekniken är utformad så att det inte går att använda\r\nDNA-registreringen till något annat än identifiering.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att skyndsamt lägga förslag om ett register över\r\npersoner som har djurförbud.\r\n2003/04:K300 av Siw Wittgren-Ahl och Hans Unander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stärkt integritetsskydd för boende i kommunala bostadsföretag.\r\n\r\n2003/04:K348 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bättre hantering av sekretessbelagda uppgifter.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättande av DNA-register.\r\n2003/04:K440 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett centralt register över personer som har djurförbud.\r\n2003/04:Ju431 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda och belysa konsekvenserna av ett införande\r\nav ett DNA-register för hela befolkningen.\r\n2003/04:MJ402 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utarbetandet av ett centralt register över personer\r\nmed djurförbud.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K204 av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (båda m):\r\nRiksdagen beslutar om ändringar i sekretesslagen i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n2004/05:K225 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bättre hantering av sekretessbelagda uppgifter.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om DNA-register.\r\n2004/05:K247 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av sekretesslagen.\r\n2004/05:K261 av Lars Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att stärka integritetsskyddet för hyresgäster i allmännyttan.\r\n\r\n2004/05:K296 av Anna Lindgren och Jeppe Johnsson (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om samverkan av myndigheter för att avslöja bidragsfusk.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upphäva den myndighetssekretess som finns mellan\r\nmyndigheter.\r\n2004/05:K340 av Staffan Danielsson och Kenneth Johansson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om registrering av mobiltelefoners kontantkort.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om friheten att surfa på Internet.\r\n2004/05:K375 av Henrik von Sydow (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillsättandet av en utredning om gränsdragning för statens\r\nmöjligheter till data- och teleövervakning av den enskildes privatliv.\r\n\r\n2004/05:K433 av Börje Vestlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över de nuvarande sekretessreglerna.\r\n2004/05:K439 av Åsa Lindestam och Britt-Marie Lindkvist (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att upphäva sekretess mellan kommuner.\r\n2004/05:Ju488 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att hälso- och sjukvårdspersonal skall ges möjlighet\r\natt anmäla misstänkt könsstympning till polis och åklagare.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "DNA-register",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K348 yrkande 8, 2003/04:Ju431 yrkande 2 och 2004/05:K225 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "DB2A196F-BF54-4265-877A-0117E7A5D36C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "257",
                    "24",
                    "0",
                    "68"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DB2A196F-BF54-4265-877A-0117E7A5D36C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Register över personer med djurförbud",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K217, 2003/04:K440 och 2003/04:MJ402 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Data- och teleövervakning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K340 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K375.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Samverkan mellan myndigheter m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K247, 2004/05:K296 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K433 och 2004/05:K439.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Fingerade personuppgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K204.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Anmälan om könsstympning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju488 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Hyresgäster hos kommunala bostadsföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K300 och 2004/05:K261.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Hantering av sekretessbelagda uppgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K348 yrkande 3 och 2004/05:K225 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "DNA-register",
        "partier": "\"kd\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "1"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-02-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-02-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-02-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:15:03"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om offentlighet och sekretess samt data och integritet. Motionerna handlar om olika register, om samkörning av register, om data- och teleövervakning samt om uppgiftslämnande mellan myndigheter i kontrollsyfte. Vidare tas upp frågor om anmälan om könsstympning och utlämnande av uppgifter om hyresgäster i kommunala bostadsföretag.",
          "dok_id": "GS01KU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor (KU12)",
          "dok_id": "GS01KU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:15:03"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU12",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om offentlighet och sekretess samt data och integritet. Motionerna handlar om olika register, om samkörning av register, om data- och teleövervakning samt om uppgiftslämnande mellan myndigheter i kontrollsyfte. Vidare tas upp frågor om anmälan om könsstympning och utlämnande av uppgifter om hyresgäster i kommunala bostadsföretag.</p>",
          "dok_id": "GS01KU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:06"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor (KU12)",
          "dok_id": "GS01KU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:06"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU12",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_12.pdf",
          "filstorlek": "244323",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A6218B8C-889D-4302-852F-CB2336B63840"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju431 DNA-registrering av våldsbrottslingar",
          "ref_dok_id": "GR02Ju431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju431",
          "ref_dok_titel": "DNA-registrering av våldsbrottslingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K217 Register över personer som har djurförbud",
          "ref_dok_id": "GR02K217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K217",
          "ref_dok_titel": "Register över personer som har djurförbud",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K300 Integritetsskyddet för boende i kommunala bostadsföretag",
          "ref_dok_id": "GR02K300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K300",
          "ref_dok_titel": "Integritetsskyddet för boende i kommunala bostadsföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Hans Unander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K348 Stärkt personlig integritet",
          "ref_dok_id": "GR02K348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K348",
          "ref_dok_titel": "Stärkt personlig integritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K440 Centralt register över dem som har djurförbud",
          "ref_dok_id": "GR02K440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K440",
          "ref_dok_titel": "Centralt register över dem som har djurförbud",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ402 Frågor med anknytning till djurskyddslagen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ402",
          "ref_dok_titel": "Frågor med anknytning till djurskyddslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju488 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02Ju488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju488",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K204 Sekretesskyddade uppgifter",
          "ref_dok_id": "GS02K204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K204",
          "ref_dok_titel": "Sekretesskyddade uppgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K225 Stärkt skydd för den personliga integriteten",
          "ref_dok_id": "GS02K225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K225",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för den personliga integriteten",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K247 Översyn av sekretesslagen",
          "ref_dok_id": "GS02K247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K247",
          "ref_dok_titel": "Översyn av sekretesslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K261 Integritetsskydd för hyresgäster i allmännyttan",
          "ref_dok_id": "GS02K261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K261",
          "ref_dok_titel": "Integritetsskydd för hyresgäster i allmännyttan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K296 Samverkan mellan myndigheter för att motverka bidragsfusk",
          "ref_dok_id": "GS02K296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K296",
          "ref_dok_titel": "Samverkan mellan myndigheter för att motverka bidragsfusk",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lindgren och Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K340 Informationssamhället och integritetsfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02K340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K340",
          "ref_dok_titel": "Informationssamhället och integritetsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K375 Polisens data- och teleövervakning",
          "ref_dok_id": "GS02K375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K375",
          "ref_dok_titel": "Polisens data- och teleövervakning",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K433 Sekretess vid ekonomisk brottslighet",
          "ref_dok_id": "GS02K433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K433",
          "ref_dok_titel": "Sekretess vid ekonomisk brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K439 Sekretess mellan kommuner",
          "ref_dok_id": "GS02K439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K439",
          "ref_dok_titel": "Sekretess mellan kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-02-10",
          "ref_dok_id": "GS0973",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "73",
          "ref_dok_titel": "2005-02-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-02-09",
          "ref_dok_id": "GS0972",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "72",
          "ref_dok_titel": "2005-02-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}