{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2223674",
      "dok_id": "GS01KU11",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-17 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:47",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:51",
      "titel": "Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU11</div><h1>Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden 2004 på det\r\ntryck- och yttrandefrihetsrättsliga området, inklusive vissa massmediefrågor.\r\nMotionerna rör\r\nkommissionens förslag till tjänstedirektiv,\r\nmeddelarfrihet,\r\ninnehållet i närradiosändningar,\r\nkonsumentekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen,\r\nreklamfrågor m.m.,\r\nkartläggning av den svenska pornografiska marknaden.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motioner. Fem reservationer och två särskilda\r\nyttranden har avgivits.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      EU:s tjänstedirektiv\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K245.\r\n\r\n2.      Meddelarskyddet vid förundersökning m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K246 och 2004/05:K421.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n3.      Meddelarfriheten för anställda i kommunala bolag\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K386 yrkande 1.\r\n\r\n4.      Innehållet i närradiosändningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K419 yrkande 5 och 2004/05:Kr359\r\nyrkande 2.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5.      Ekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr354 yrkande 11.\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n6.      Reklamfrågor m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:So34 yrkande 1, 2004/05:K380,\r\n2004/05:So610 yrkande 3 och 2004/05:MJ499 yrkande 4.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n7.      Kartläggning av den svenska pornografiska marknaden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K291.\r\nReservation 5 (v, mp)\r\n\r\nStockholm den 17 februari 2005\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),\r\nGöran Magnusson (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar\r\nSvensson (kd), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Henrik S Järrel\r\n(m), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),\r\nNils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp),\r\nKarin Åström (s), Christer Erlandsson (s) och Yoomi Renström (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nÄrendet består av ett tiotal motioner från allmänna motionstiden 2004.\r\nYtterligare motioner på området väcktes under denna tid. Motioner som\r\nhar samma innebörd som tidigare motioner på området behandlas i förenklad\r\nordning i betänkande 2004/05:KU31.\r\nBakgrund\r\nYttrandefriheten är, liksom informationsfriheten, en av de grundläggande\r\nfri- och rättigheterna som medborgarna är tillförsäkrade gentemot det\r\nallmänna enligt 2 kap. regeringsformen. Varje svensk medborgare är enligt\r\n2 kap. 1 § regeringsformen gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a.\r\nyttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat\r\nsätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.\r\nBestämmelser om yttrandefriheten finns i tryckfrihetsförordningen (TF)\r\noch, såvitt gäller ljudradio, television och vissa liknande överföringar\r\nsamt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar,\r\ni yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).\r\nYttrandefriheten som den uttrycks i regeringsformen kan begränsas i lag.\r\nEnligt 2 kap. 12 § regeringsformen får bl.a. yttrandefriheten begränsas\r\ngenom lag i den utsträckning som 13-16 §§ medger. Sådan begränsning får\r\ndock göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett\r\ndemokratiskt samhälle. Den får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt\r\nmed hänsyn till det ändamål som föranlett den. Begränsningen får inte\r\nheller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria\r\nåsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Vidare får en\r\nbegränsning aldrig göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell\r\neller annan sådan åskådning.\r\nEnligt 2 kap. 13 § regeringsformen får yttrandefriheten begränsas med\r\nhänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och\r\nsäkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och\r\nbeivrandet av brott eller i övrigt om särskilt viktiga skäl föranleder\r\ndet. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske skall särskilt\r\nbeaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i politiska, religiösa,\r\nfackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.\r\nI lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och\r\nyttrandefrihetsgrundlagens områden finns närmare bestämmelser om bl.a.\r\nägare och utgivare av periodiska skrifter och om utgivare av radioprogram\r\nm.m. Vidare finns bestämmelser om tvångsmedel och om rättegången i tryck-\r\noch yttrandefrihetsmål.\r\nI radio- och TV-lagen (1996:844) finns föreskrifter om sändningar av\r\nljudradio- och TV-program som är riktade till allmänheten och avsedda\r\natt tas emot med tekniska hjälpmedel.\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén, OSEK, (Ju 1999:06, dir. 1998:32,\r\n2003:24 och 2003:163) har haft i uppdrag bl.a. att göra en allmän\r\növersyn av sekretesslagen. I kommitténs uppdrag har vidare ingått bl.a.\r\natt göra en översyn av de tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten\r\noch att försöka hitta en ändamålsenlig och öppenhetsvänlig lösning för\r\natt genomföra Sveriges åtaganden när det gäller offentlighet och sekretess\r\npå området för internationellt informationsutbyte.\r\nOSEK har avlämnat bl.a. betänkandena Ny sekretesslag (SOU 2003:99) och\r\nInsyn och sekretess i statliga företag, i internationellt samarbete\r\n(SOU 2004:75).\r\nRegeringen beslutade den 30 april 2003 att tillkalla en beredning med\r\nuppgift att följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga\r\nområdet samt att utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem\r\npå detta område (Ju 2003:04, dir. 2003:58). Beredningen har antagit\r\nnamnet Tryck- och yttrandefrihetsberedningen.\r\nEn särskilt viktig uppgift för beredningen är att lämna förslag till\r\nhur de problem som är relaterade till den tekniska och mediala utvecklingen\r\nskall lösas. I beredningens uppdrag ingår vidare att identifiera och\r\nlämna förslag till lösningar av även andra problem inom området. Det\r\nkan t.ex. röra sig om att ge förslag till hur konflikter mellan\r\ngrundlagarna och EG-rätten eller andra bestämmelser som grundar sig på\r\ninternationellt samarbete kan lösas, men också att överväga frågor som\r\nrör meddelarfriheten. Beredningen skall också bl.a. överväga om\r\nmöjligheterna att ge internationell rättslig hjälp och liknande internationellt\r\nrättsligt bistånd inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området\r\nskall utökas.\r\nBeredningen avlämnade i november 2004 ett delbetänkande Vissa tryck-\r\noch yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd,\r\nbrottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m. (SOU 2004:114). Beredningen\r\nfortsätter sitt arbete med bl.a. frågan om en mer teknikoberoende\r\ngrundlagsreglering av yttrandefriheten.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nEU:s tjänstedirektiv\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (v) om ett tillkännagivande om vikten av\r\natt Sverige i förhandlingar säger nej till ett direktiv som kommer att\r\nstå i konflikt med svenska grundlagar. Utskottet anser inte att ett\r\nsådant tillkännagivande behövs.\r\nGällande bestämmelser\r\nFöreskrifter om utgivningen av periodisk skrift finns i 5 kap.\r\ntryckfrihetsförordningen. Ägare till sådan skrift skall enligt 1 § vara svensk\r\nmedborgare eller svensk juridisk person. Den utgivare som skall finnas\r\nför en periodisk skrift skall också vara svensk medborgare. I lag får\r\nföreskrivas att även en utlänning får vara ägare och utgivare och att\r\näven en utländsk juridisk person får vara ägare till en periodisk skrift.\r\nEn utgivare skall enligt tryckfrihetsförordningen ha hemvist inom riket.\r\n\r\nÄven radioprogram och tekniska upptagningar skall ha en utgivare.\r\nFöreskrifter om detta finns i yttrandefrihetsgrundlagen. Enligt 4 kap. 2\r\n§ denna lag skall utgivaren vara svensk medborgare, men i lag får\r\nföreskrivas att även utlänningar får vara utgivare. Den som är utgivare\r\nskall enligt yttrandefrihetsgrundlagen ha hemvist i Sverige.\r\nI lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och\r\nyttrandefrihetsgrundlagens områden, tillämpningslagen, finns föreskrifter\r\nom annan än svensk ägare eller utgivare till periodiska skrifter. Enligt\r\ntillämpningslagen får utlänningar som har hemvist i Sverige och utlänningar\r\nmed medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet\r\nvara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige, och utländska\r\njuridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom\r\ndetta samarbetsområde och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin\r\nhuvudsakliga verksamhet inom det samarbetsområdet vara ägare till\r\nperiodiska skrifter som trycks i Sverige.\r\nI samma lag föreskrivs att utlänningar får vara utgivare av periodiska\r\nskrifter och av radioprogram på samma villkor som svenska medborgare (2\r\nkap. 6 § resp. 3 kap. 29 §). Detta innebär bl.a. att kravet på hemvist\r\ni Sverige, som är föreskrivet i de båda grundlagarna, gäller.\r\nDe särskilda ansvarighetsreglerna i tryckfrihetsförordningen och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen bygger på principen om ensamansvar, att en person\r\nanmäls som utgivare och bär ansvaret för eventuella brottsliga\r\nframställningar.\r\nDirektivförslaget\r\nKommissionen lade den 13 januari 2004 fram ett förslag till Europaparlamentets\r\noch rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden, KOM(2004)2.\r\nDirektivförslaget ingår som ett led i Lissabonprocessen. Syftet med\r\ndirektivet är att fastställa en rättslig ram som undanröjer hinder för\r\netablering för leverantörer av tjänster och för den fria rörligheten\r\nför tjänster samt att skapa rättslig säkerhet för både leverantörer och\r\nmottagare av tjänster. Direktivet skall vara tillämpligt på alla tjänster\r\nmed undantag för finansiella tjänster, elektroniska kommunikationstjänster\r\noch vissa transporttjänster. Det skall inte heller tillämpas på\r\nskatteområdet, med undantag för diskriminerande skatter.\r\nFörslaget innehåller bestämmelser om bl.a. etableringsfrihet för\r\ntillhandahållare av tjänster och fri rörlighet för tjänster.\r\nI förslagets artikel 14.1 föreskrivs att medlemsstaterna inte får ställa\r\nnågot av följande krav för att få starta eller utöva tjänsteverksamhet\r\npå landets territorium: Diskriminerande krav som direkt eller indirekt\r\ngrundar sig på nationalitet eller, i fråga om företag, dess säte, i\r\nsynnerhet a) krav på medborgarskap för tillhandahållare av tjänster,\r\nderas personal, aktieägare eller medlemmar i företagsledning och styrelse,\r\nb) krav på att tillhandahållare av tjänster, deras personal, aktieägare\r\neller medlemmar i företagsledning och styrelse skall vara bosatta på\r\nlandets territorium. I artikel 16.3 a finns föreskriften att medlemsstaterna\r\nav skäl som berör det samordnade området inte får inskränka den fria\r\nrörligheten för tjänster som utförs av en tillhandahållare av tjänster\r\nsom är etablerad i en annan medlemsstat, särskilt genom att ställa kravet\r\natt tillhandahållaren av tjänsterna skall vara etablerad inom landets\r\nterritorium.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K245 av Mats Einarsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande\r\nom vikten av att Sverige i kommande förhandlingar säger nej till ett\r\ndirektiv för tjänstehandel som kommer att stå i konflikt med svenska\r\ngrundlagar.\r\nMotionärerna befarar att det förslag till tjänstedirektiv som Europeiska\r\nkommissionen lagt fram kan komma i konflikt med svenska grundlagar,\r\nfrämst tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Motionärerna\r\nhänvisar till reglerna om att en ansvarig utgivare enligt dessa grundlagar\r\nskall vara bosatt i Sverige och menar att dessa regler inte är förenliga\r\nmed direktivets artikel 14.1 b.\r\nMotionärerna hänvisar vidare till att innehållet i radio- och TV-sändningar\r\nsamt viss Internetverksamhet enligt svensk lagstiftning skall bedömas\r\nenligt yttrandefrihetsgrundlagen om sändningen utgår från Sverige oavsett\r\nvar sändarföretaget är etablerat. Ursprungslandsprincipen, som innebär\r\natt lagen i det land där företaget är etablerat skall tillämpas, är\r\ndärför enligt motionärerna sannolikt inte förenlig med den svenska\r\ngrundlagsregleringen. De anser att ursprungslandsprincipen som den\r\nspecificeras i artikel 16.3 a är problematisk i förhållande till\r\ntryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, eftersom principen\r\nförbjuder länder att inskränka den fria rörligheten genom att kräva att\r\ntillhandahållaren av tjänster skall vara etablerad inom landets territorium.\r\n\r\nBakgrund\r\nInom riksdagen har hållits offentliga utfrågningar om direktivet av\r\narbetsmarknadsutskottet den 27 maj och av näringsutskottet den 18\r\nnovember 2004. Utfrågningarna har avsett andra aspekter än de nu aktuella.\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2004 rörande tjänstedirektivet,\r\nsom avser andra aspekter av direktivet än här aktuella, har remitterats\r\ntill näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.\r\nDe möjliga konflikterna mellan förslaget till tjänstedirektiv och de\r\nsvenska tryck- och yttrandefrihetsbestämmelserna har uppmärksammats\r\nunder den svenska beredningen av förslaget.\r\nTjänstemän från Justitiedepartementet har vid utskottets sammanträde\r\nden 25 januari 2005 lämnat upplysningar om beredningen av förslaget.\r\nArbete pågår inom rådsarbetsgruppen men har ännu inte kommit in på de\r\nkontroversiella frågorna. Det nuvarande ordförandelandet Luxemburg har\r\ndock låtit förstå att man önskar komma framåt.\r\nI grundlagsärendet inför Sveriges anslutning till EU pekade\r\nkonstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU21) vid diskussionen av de föreslagna\r\nändringarna i regeringsformen för att kunna överlåta beslutanderätt\r\ntill EU särskilt på den fria åsiktsbildningen som en grundläggande\r\nprincip i vårt konstitutionella system. Utskottet angav att\r\noffentlighetsprincipen\r\noch meddelarfriheten var en förutsättning för att den fria åsiktsbildningen\r\nskulle kunna spela denna viktiga roll och att även förbudet mot censur,\r\nskyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet och andra\r\ntryckfrihetsrättsliga principer i tryckfrihetsförordningen och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen\r\nhade stor betydelse för den fria åsiktsbildningen. Utskottet kom till\r\nslutsatsen att den föreslagna lydelsen av 10 kap. 5 § regeringsformen\r\ninte kunde anses öppna möjlighet att till EU överlåta beslutanderätt\r\nsom väsentligt rubbade dessa principer.\r\nUtskottet erinrade om dessa uttalanden vid sin senaste behandling av\r\nförslag till ändringar i regeringsformen med anledning av samarbetet\r\ninom EU (bet. 2001/02:KU18).\r\nDen ovan nämnda Tryck- och yttrandefrihetsberedningen hänvisar i sitt\r\nbetänkande Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2004:114)\r\n(s. 157) till konstitutionsutskottets uttalanden och till en dom av\r\nHögsta domstolen (NJA 1998 s. 817), vari hänvisats till uttalandena.\r\nBeredningen anser med hänsyn till bl.a. det anförda att principen om\r\nensamansvar och den därmed sammanhängande principen om meddelarfrihet\r\nför medier som ges ut i Sverige måste anses vara grundläggande. Även\r\nprincipen om förbud mot censur och hindrande åtgärder och principen om\r\netableringsfrihet i Sverige är av denna karaktär. Dessa principer\r\nsäkerställer ju, framhåller beredningen, de helt grundläggande förutsättningarna\r\nför att uppgifter skall kunna lämnas för publicering och att de skall\r\nkunna nå ut till allmänheten i Sverige.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis framhålla betydelsen av att regeringen\r\ninte träffar någon överenskommelse om direktiv eller annan rättsakt som\r\nstår i konflikt med svensk grundlag. Förutsätter en överenskommelse att\r\nsvensk grundlag ändras, bör den konstitutionella frågan prövas av\r\nriksdagen innan någon överenskommelse träffas.\r\nSom framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser gäller i fråga om\r\nägande av periodiska skrifter som trycks i Sverige att utlänningar med\r\nmedborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och\r\nutländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en\r\nstat inom detta samarbetsområde och som har sitt säte, sitt huvudkontor\r\neller sin huvudsakliga verksamhet inom det samarbetsområdet får vara\r\nägare av sådana skrifter. I fråga om utgivarskap gäller samma villkor\r\nsom för svenska medborgare, vilket innebär bl.a. krav på hemvist i\r\nSverige. Principen om utgivarens ensamansvar är grundläggande på tryck-\r\noch yttrandefrihetsområdet, och kravet att utgivaren skall ha hemvist\r\ni riket är en väsentlig del av ansvarighetssystemet, som det nu är\r\nutformat.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen och de tjänstemän inom Regeringskansliet\r\nsom förhandlar om förslaget till tjänstedirektiv är väl medvetna om\r\nbetydelsen av att ett direktiv inte kommer i konflikt med den svenska\r\ntryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.\r\nUtskottet anser att motion 2004/05:K245 (v) är tillgodosedd mot bakgrund\r\nav det anförda och att något tillkännagivande enligt motionen därför\r\ninte behövs. Utskottet avstyrker därför motionen.\r\nMeddelarskyddet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner (kd, m) om inskränkning i meddelarfriheten\r\noch, med hänsyn till pågående beredning, en motion (fp) som avser denna\r\nfrihet för anställda i kommunala bolag.\r\nJämför reservation 1 (kd) och särskilt yttrande 1 (m, fp).\r\nGällande bestämmelser m.m.\r\nTryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innehåller regler\r\nsom syftar till att skydda den som medverkar vid tillkomsten av en tryckt\r\nskrift eller ett radio- eller TV-program eller en teknisk upptagning av\r\ntext, bild eller ljud genom att lämna uppgifter för offentliggörande.\r\nSkyddet åstadkoms genom bestämmelser om meddelarfrihet och anonymitetsskydd.\r\n\r\nMeddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att\r\nstraffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i\r\ntryckt skrift, radio eller TV eller teknisk upptagning. I 1 kap. 1 §\r\ntredje stycket tryckfrihetsförordningen föreskrivs att det står envar\r\nfritt att i alla de fall då ej annat är föreskrivet i förordningen\r\nmeddela uppgifter och underrättelse i vad ämne som helst för offentliggörande\r\ni tryckt skrift. En motsvarande bestämmelse finns i 1 kap. 2 §\r\nyttrandefrihetsgrundlagen, som gäller andra medier än tryckt skrift.\r\nVidare har enligt 1 kap. 1 § fjärde stycket tryckfrihetsförordningen\r\nvar och en rätt att anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne\r\nsom helst för att antingen själv offentliggöra dem i tryckt skrift eller\r\nlämna meddelande som avses i tredje stycket. Också undantag från detta\r\nanskaffandeskydd skall ha stöd i tryckfrihetsförordningen. En motsvarande\r\nbestämmelse finns även i detta fall i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen.\r\n\r\nRegler om anonymitetsskydd finns i 3 kap. tryckfrihetsförordningen.\r\nDetta skydd består av flera komponenter. En är rätten till anonymitet\r\nsom innebär att författare, meddelare samt utgivare av icke periodiska\r\nskrifter inte är skyldiga att låta sina namn sättas ut i skriften (1 §).\r\nVidare finns bestämmelser om tystnadsplikt i 3 § för dem som tagit\r\nbefattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift och för\r\ndem som varit verksamma vid t.ex. bokförlag och nyhetsbyråer. Dessa får\r\nenligt huvudregeln inte röja vem som är författare, meddelare eller\r\nutgivare av en icke periodisk skrift. Därutöver finns en bestämmelse om\r\nefterforskningsförbud i 4 §. Detta innebär att myndigheter och andra\r\nallmänna organ inte får efterforska författaren till en framställning\r\nsom har införts eller varit avsedd att införas i en tryckt skrift, den\r\nsom har gett ut eller avsett att ge ut tryckt skrift eller den som lämnat\r\nett meddelande för publicering. Författaren, meddelaren eller utgivaren\r\nfår dock efterforskas då detta behövs för åtal eller annat ingripande\r\nsom är tillåtet enligt tryckfrihetsförordningen. I den mån efterforskning\r\nfår förekomma, skall den i 3 § stadgade tystnadsplikten beaktas.\r\nMotsvarande bestämmelser om anonymitetsskydd finns i 2 kap. 1, 3 och 4 §§\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.\r\nFrån meddelarfriheten finns undantag. Om någon lämnar ett meddelande\r\nsom avses i 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen eller 1\r\nkap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen och därmed gör sig skyldig till någon\r\nav de gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket respektive 5 kap.\r\n3 § första stycket, gäller om ansvar för sådant brott det som är\r\nföreskrivet i vanlig lag, dvs. brottsbalken. De gärningar som anges indelas\r\ni tre punkter. I punkt 1 räknas upp vissa allvarliga brott mot rikets\r\nsäkerhet. I punkt 2 upptas oriktigt utlämnande av allmän handling som\r\ninte är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling\r\ni strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är\r\nuppsåtlig. I punkt 3 anges som tredje undantag från meddelarfriheten\r\nett uppsåtligt åsidosättande av en tystnadsplikt i de fall som anges i\r\nsärskild lag. I 16 kap. 1 § sekretesslagen ges en uppräkning av de\r\ntystnadsplikter som har företräde framför principen om meddelarfrihet.\r\nReglerna\r\ni 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen om undantag från meddelarfriheten\r\nhar betydelse också för anonymitetsskyddet. Tystnadsplikten i 3 kap. 3\r\n§ tryckfrihetsförordningen om uppgiftslämnare inskränks i bl.a. de\r\nsituationer som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.\r\nTystnadspliktsreglerna innebär bl.a. att en journalist får uttala sig om en\r\nmeddelares identitet bara i en del av de fall där meddelaren kan straffas,\r\noch tystnadsplikten för journalisten sträcker sig alltså längre än\r\nmeddelarfriheten för hans källa.\r\n\r\nDe nu gällande reglerna om meddelarfrihet i tryckfrihetsförordningen\r\nträdde i kraft den 1 januari 1978. Tidigare innebar dessa regler bl.a.\r\natt meddelarfrihet inte förelåg för en offentlig funktionär i de fall\r\ndå denne var underkastad en i lag föreskriven tystnadsplikt. Enligt\r\ntryckfrihetsförordningens nuvarande bestämmelser i ämnet skall i fråga\r\nom såväl offentliga funktionärer som andra personer föreskrifter om\r\ntystnadsplikt i stället bryta igenom meddelarfriheten endast i de fall\r\nsom anges i en särskild lag.\r\nI 5 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess med hänsyn främst\r\ntill intresset att förebygga eller beivra brott. Sekretess gäller bl.a.\r\nuppgifter som hänför sig till förundersökning i brottmål och till\r\nåklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, tullmyndighets\r\neller kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,\r\nutreda eller beivra brott. För sekretessen gäller s.k. rakt skaderekvisit,\r\ndvs. sekretess gäller om det kan antas att syftet med beslutade eller\r\nförutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om\r\nuppgiften röjs. Meddelarfriheten är i dessa fall inte begränsad annat\r\nän i speciella fall.\r\nMotionerna\r\nTvå motioner avser meddelarfriheten huvudsakligen inom polisens\r\nverksamhetsområde.\r\nI motion 2004/05:K421 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om behovet av en översyn av meddelarskyddet vid förundersökning\r\noch vid ingripanden. Motionärerna anser att rättssäkerheten hotas av\r\ndet missbruk av meddelarfriheten som utgörs av läckor från förundersökningar\r\noch vid polisingripanden i ett antal uppmärksammade brottmål.\r\nI motion 2004/05:K246 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m)\r\nbegärs ett tillkännagivande om myndighetsutövande tjänstemäns försäljning\r\nav \"privat\" arbetsmaterial. Motionärerna anknyter till den bild av en\r\ngripen person som togs i samband med gripandet och publicerades i en\r\nkvällstidning och till JK:s bedömning av omständigheterna kring\r\npubliceringen. Enligt motionärerna är det orimligt om meddelarfriheten kan\r\ntolkas så att myndighetsutövande tjänstemän kan agera så som förefaller\r\nha skett i detta fall.\r\nEn motion, 2004/05:K386 av Gunnar Nordmark (fp) yrkande 1, avser\r\nmeddelarfriheten för anställda i kommunala bolag. Motionären begär ett\r\ntillkännagivande för regeringen om att möjligheten bör utredas att införa\r\nsamma regelverk vad gäller grundlagsfästa rättigheter för anställda vid\r\nkommunala bolag som i dag gäller för offentligt anställda.\r\nBakgrund\r\nBeslut av Justitiekanslern (JK)\r\nJK fattade den 12 augusti 2004 ett beslut att inte inleda förundersökning\r\noch att inte heller vidta någon annan ytterligare åtgärd i ett ärende\r\nom publicering av ett fotografi på en person taget vid gripandet av\r\ndenne. JK berörde i ärendet två frågor: dels huruvida publiceringen i\r\nen kvällstidning skulle leda till ett ingripande från JK:s sida, dels\r\nom omständigheterna kring hur fotografiet kom tidningen till del gav JK\r\nskäl att agera.\r\nJK konstaterade i den första frågan att vissa gärningar enligt 7 kap.\r\n4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen är s.k. tryckfrihetsbrott, om de\r\nbegås genom en tryckt skrift och är straffbara enligt lag och att de\r\nenligt JK:s bedömning enda tryckfrihetsbrott som bildpubliceringen skulle\r\nkunna innefatta var förtal eller förolämpning av den fotograferade mannen.\r\nFörtal liksom förolämpning får inte åtalas av någon annan än den som\r\nblivit utsatt för brottet eller, om denne angett brottet till åtal, av\r\nåklagare om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt\r\nsamt till att beträffande förolämpning gäller ytterligare förutsättningar\r\nför allmänt åtal. JK konstaterade att det inte framgick att den\r\nfotograferade mannen angett att han blivit förtalad eller förolämpad genom\r\npubliceringen av fotografiet. Mot den bakgrunden var JK förhindrad att\r\npröva frågan om en förundersökning skulle inledas med anledning av\r\npubliceringen. Själva publiceringen av fotografiet ledde därför inte\r\ntill någon åtgärd från JK:s sida.\r\nI den andra frågan uttalade JK att oavsett hur tidningen fick tillgång\r\ntill fotografiet tydde inget på att ett sekretessbrott eller något annat\r\nbrott begicks därigenom. För det fallet att någon polis tog fotografiet\r\noch överlämnade det för publicering fick överlämnandet anses ha omfattats\r\nav vederbörandes meddelarfrihet. Detsamma gällde om det var någon annan\r\nvid polismyndigheten som lämnade fotografiet till tidningen. Om fotografiet\r\növer huvud taget var en handling hos polismyndigheten var det, enligt\r\nJK, såvitt kunde bedömas inte någon s.k. allmän handling när det\r\növerlämnades och omfattades därför inte av det undantag från meddelarfriheten\r\nsom föreskrivs i 7 kap. 3 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen.\r\nOch även om fotografiet skulle ha utgjort en allmän handling kunde det\r\ninte anses ha omfattats av sekretess, varför det nämnda undantaget även\r\nav den anledningen inte skulle vara tillämpligt. Av det sagda följde\r\nenligt JK att det, även om fotografiet överlämnades av någon hos polisen\r\ntill tidningen, inte fanns någon anledning för JK att inleda förundersökning\r\ni ärendet.\r\nJK anförde vidare att vad som kunde diskuteras var fotograferingen som\r\nsådan. JK hänvisade till att var och en enligt 1 kap. 1 § fjärde stycket\r\ntryckfrihetsförordningen är fri att anskaffa uppgifter för publicering\r\nmen när det gäller sättet för anskaffandet gäller enligt 1 kap. 9 § 5\r\nsamma lag vanlig lag i fråga om straff- och ersättningsansvar. Det\r\nsistnämnda innebär enligt JK också att sättet för anskaffandet kan\r\nkritiseras om det sätt som använts bedöms olämpligt.\r\nAvslutningsvis anförde JK att det visserligen kan ifrågasättas om det\r\när lämpligt att en polis tar ett fotografi som det aktuella och att det\r\nåtminstone i vissa fall får bedömas som olämpligt. Med hänsyn dels till\r\nosäkerheten beträffande fotografiets tillkomst, dels till att förfarandet\r\ni alla händelser inte kunde anses brottsligt och dels slutligen till\r\natt överlämnandet till tidningen omfattas av meddelarfriheten ansåg JK\r\nsig dock inte ha anledning att gå vidare med saken.\r\nUtredningsbetänkanden\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén (OSEK) har, som framgår ovan,\r\nhaft i uppgift bl.a. att göra en översyn av de tystnadsplikter som bryter\r\nmeddelarfriheten. Kommittén har bedömt att det inte kommit fram några\r\nskäl att allmänt utvidga eller inskränka meddelarfriheten. I sitt\r\nhuvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99) föreslog kommittén därför\r\ninte några ändringar när det gäller vilka tystnadsplikter som skall\r\nbryta meddelarfriheten.\r\nEn annan del av OSEK:s uppdrag avsåg att överväga om det är lämpligt\r\nmed en enhetlig syn på offentlighetsprincipens tillämplighet i kommunala\r\nrespektive statliga bolag. I sitt slutbetänkande Insyn och sekretess\r\n(SOU 2004:75) konstaterade OSEK att när reglerna om allmänna handlingar\r\ngjordes tillämpliga på kommunala företag var syftet bl.a. att behålla\r\nmeddelarfriheten så att en överflyttning av kommunal verksamhet från en\r\nmyndighet till ett privaträttsligt objekt inte skulle leda till en\r\nförsvagning av den offentliga insynen i verksamheten. Kommittén diskuterar\r\nom den nuvarande regleringen uppnår detta syfte och konstaterar\r\nsammanfattningsvis att innebörden av meddelarfriheten i kommunala företag\r\när oklar. Kommittén föreslår därför att meddelarfrihetens omfattning\r\nför anställda i kommunala företag förtydligas.\r\nKommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nUtskottets tidigare bedömning\r\nUtskottet har tidigare behandlat motioner om översyn av meddelarskyddet\r\ni fråga om s.k. polisläckor. Frågan behandlades ingående i betänkande\r\n2001/02:KU38. Utskottet erinrade om att i den proposition (prop.\r\n1975/76:204) som föregick de nuvarande bestämmelserna om meddelarfrihet\r\nför offentliga funktionärer föredragande statsrådet vad gällde omfattningen\r\nav det tryckfrihetsrättsliga meddelarskyddet m.m. uttalade bl.a. följande\r\n(s. 95).\r\nJag finner det vidare angeläget att framhålla att straffrihet för\r\nmeddelare inte betyder att offentliga tjänstemän är skyldiga att i\r\nmotsvarande mån lämna upplysningar till t.ex. pressen om känsliga förhållanden.\r\nInnebörden av en särskild tryckfrihetsrättslig meddelarfrihet är i\r\nstället den att det allmänna - med tanke på de viktiga intressen som\r\ninformationsfriheten representerar - överlåter åt den enskilde att,\r\nutan risk för repressalier, själv bedöma om det är önskvärt eller\r\nförsvarligt att förmedla vissa uppgifter för offentliggörande. Man kan\r\nräkna med att han därvid beaktar de skyddsintressen som en vanligtvis\r\ngällande tystnadspliktsregel värnar om, liksom sin uppfattning om hur\r\ninformationsmottagaren kommer att handskas med stoffet. Sammanfattningsvis\r\nanser jag alltså att farhågorna för att ett särskilt skydd för dem som\r\nmeddelar uppgifter till publicister skall leda till återkommande skador\r\när överdrivna. Liksom hittills bör man för framtiden i stor utsträckning\r\nkunna förlita sig på massmediernas och uppgiftslämnarnas omdöme och\r\nansvarskänsla.\r\nDet vore trots det sagda orealistiskt att bortse från att meddelarfriheten\r\nkan leda till oönskade konsekvenser i form av publicitetsskador. Enligt\r\nmin mening kan dock någon tvekan inte råda om att det, allmänt sett, är\r\nett mindre ont att i vissa fall omständigheter som bort förtigas uppenbaras\r\nän att missförhållanden i allmän eller enskild verksamhet får fortgå\r\nopåtalt eller att den offentliga debatten i någon allmän angelägenhet\r\nuteblir eller kommer i obalans på grund av brist på information.\r\nMin slutsats blir alltså att de som meddelar sig med pressen eller annars\r\nmed publicister bör åtnjuta en vidsträckt frihet. Att emellertid denna\r\nfrihet - liksom flertalet andra rättigheter - har sina begränsningar\r\nligger i öppen dag. Enskildas personliga integritet och ekonomiska\r\nintressen kan inte heller i detta sammanhang lämnas utan varje skydd.\r\nOckså mycket betydelsefulla allmänna intressen kräver sitt beaktande.\r\nDet blir nödvändigt att göra en avvägning mellan motstående och\r\nsvårjämförbara intressen, en avvägning som oundvikligen får karaktären av\r\nen kompromiss.\r\nUtom för de ovan redovisade propositionsuttalandena redogjorde utskottet\r\nför den bedömning utskottet gjort i sitt betänkande 1996/97:KU23.\r\nBedömningen var följande.\r\nVid införandet av de nu gällande reglerna om meddelarfriheten i\r\ntryckfrihetsförordningen påpekades att det vore orealistiskt att bortse\r\nfrån att meddelarfriheten kan leda till oönskade konsekvenser i form av\r\npublicitetsskador. Enligt föredragande statsrådets mening kunde dock\r\nnågon tvekan inte råda om att det, allmänt sett, är ett mindre ont att\r\ni vissa fall omständigheter uppenbaras som bort förtigas än att\r\nmissförhållanden i allmän eller enskild verksamhet får fortgå opåtalat eller\r\natt den offentliga debatten i någon allmän angelägenhet uteblir eller\r\nkommer i obalans på grund av brist på information. Slutsatsen blev att\r\nde som meddelar sig med pressen eller annars med publicister bör åtnjuta\r\nen vidsträckt frihet men att denna frihet - liksom flertalet andra\r\nrättigheter - hade sina begränsningar och att det blev nödvändigt att\r\ngöra en avvägning mellan motstående och svårjämförbara intressen.\r\nI förarbetena till sekretesslagen påpekades att önskemålet om insyn i\r\nett särskilt fall kan vara starkare än det sekretessintresse som har\r\nföranlett den aktuella sekretessregeln och att det kan förhålla sig så\r\natt en regel om skydd t.ex. för ett enskilt intresse ibland på ett\r\nolämpligt sätt hindrar insyn i en myndighets sätt att fullgöra sina\r\nuppgifter. Offentlighetsprincipen skulle inte förverkligas till fullo om\r\nde offentliga funktionärerna i situationer av nu nämnt slag vore\r\nförhindrade att bidra med uppgifter till den allmänna debatten och reglerna\r\nom meddelarfrihet var avsedda att motverka sådana icke önskade resultat\r\nav sekretessregleringen.\r\nErfarenheterna av det rådande systemet ansågs ha varit goda, och\r\nföredragande statsrådet ansåg att man kunde utgå från att de tystnadsplikter\r\nsom inte hade företräde framför meddelarfriheten också i fortsättningen\r\nskulle komma att vid sidan av sin rättsliga funktion ha den verkan att\r\nde utövar ett psykologiskt och moraliskt tryck på de offentliga\r\nfunktionärerna att vara återhållsamma med att lämna uppgifter till massmedierna.\r\nEn annan viktig omständighet att beakta i sammanhanget var att många\r\nav de uppgifter som kan komma att lämnas till följd av meddelarfriheten\r\nsannolikt aldrig blir publicerade. Som framhållits i skilda sammanhang\r\nvar nämligen en av meddelarfrihetens viktigaste funktioner att ge\r\nmassmedierna tillgång till bakgrundsmaterial som inte i sig självt är\r\navsett för publicering.\r\nVidare erinrades om nödvändigheten att göra en avvägning mellan motstående\r\noch svårjämförbara intressen - intresset av sekretess och intresset av\r\noffentlig insyn - en avvägning som oundvikligen fick karaktären av en\r\nkompromiss.\r\nUtskottet anser att vad som sålunda anförts alltjämt äger giltighet och\r\navstyrker med det anförda motionerna.\r\nUtskottet hänvisade vid behandlingen under riksmötet 2001/02 till den\r\nbedömning som gjordes då de nuvarande bestämmelserna antogs samt till\r\natt Offentlighets- och sekretesskommittén fått i uppdrag att se över\r\nbestämmelsen om meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikter i 16 kap. 1 §\r\nsekretesslagen. Utskottet ansåg att resultatet av detta arbete borde\r\navvaktas och avstyrkte därför den föreliggande motionen.\r\nVid frågans senaste behandling (bet. 2003/04:KU14), vidhöll utskottet\r\nsitt tidigare ställningstagande och ville även hänvisa till beredningen\r\nav OSEK:s då avlämnade betänkande. De föreliggande motionerna avstyrktes.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVad först avser frågan om att inskränka meddelarskyddet är utskottet\r\nenigt med motionärerna i motionerna 2004/05:K421 (kd) och 2004/05:K246\r\n(m) om att s.k. läckor vid olika polisingripanden ibland tjänar andra\r\nsyften än de som meddelarfriheten är avsedd att tjäna. Meddelarfriheten\r\noch meddelarskyddet är emellertid som har redovisats ovan så väsentliga\r\ninslag i tryck- och yttrandefriheten att mycket starka skäl måste\r\nföreligga för att inskränka dem. Lösningen på det problem som läckor kan\r\nutgöra bör därför i första hand sökas på annat håll - genom utbildning\r\noch liknande insatser inom vederbörande myndigheter. Utskottet, som\r\nockså vill hänvisa till beredningen av OSEK:s förslag i betänkandet Ny\r\nsekretesslag, avstyrker därmed motionerna.\r\nBeträffande den fråga som tas upp i motion 2004/05:K386 (fp) vill\r\nutskottet hänvisa till den pågående beredningen av OSEK:s förslag i\r\nbetänkandet Insyn och sekretess. Resultatet av beredningen bör enligt\r\nutskottets mening avvaktas, och utskottet avstyrker motionen i berörd\r\ndel.\r\nInnehållet i närradiosändningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker, bl.a. med hänvisning till pågående beredning,\r\nmotioner (kd) om främst generösare regler för programutbyte i närradion.\r\n\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 2 (mp).\r\nGällande bestämmelser\r\nRätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får enligt 3\r\nkap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen regleras genom lag som innehåller\r\nföreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Det allmänna skall\r\neftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder\r\ntill vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Sammanslutningar\r\nskall ha rätt att sända ljudradioprogram i lokala radiosändningar i den\r\nutsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger. Närmare föreskrifter\r\nom detta meddelas genom lag.\r\nNärradio definieras som lokala ljudradiosändningar för föreningslivet.\r\nNärradiosändningar startade som en försöksverksamhet 1979. Verksamheten\r\npermanentades från den 1 januari 1986. Regler om närradio finns numera\r\ni radio- och TV-lagen (1996:844). 4 kap. i lagen avser helt närradio.\r\nKraven\r\nför tillstånd att få sända närradio skärptes den 1 januari 2005 (prop.\r\n2003/04:182, bet. 2004/05:KU4, rskr. 2004/05:1059, SFS 2004: 33).\r\nTillstånd att sända närradio kan enligt 4 kap. 4 § radio- och TV-lagen\r\nges endast till ideella föreningar som har anknytning till sändningsområdet\r\npå i paragrafen närmare angivet sätt, till församlingar och kyrkliga\r\nsamfälligheter inom Svenska kyrkan, till obligatoriska sammanslutningar\r\nav studerande vid universitet och högskolor samt till sammanslutningar\r\nav flera tillståndshavare i ett sändningsområde för gemensamma\r\nnärradioändamål (närradioföreningar).\r\nBestämmelser om sändningarnas innehåll finns i 6 kap. radio- och TV-lagen.\r\nEnligt 6 kap. 6 § radio- och TV-lagen får i närradio endast sändas\r\nprogram som har framställts särskilt för den egna verksamheten. Under\r\nhögst tio timmar per månad får dock sändas andra program, om innehållet\r\ni sändningarna\r\när av särskilt intresse för tillståndshavarens medlemmar,\r\nfrämjar kunskap och utbildning, eller\r\nutgör upptagningar av lokala kulturella tillställningar.\r\nVidare sägs i 7 § att en närradioförenings programutbud endast får\r\ninnehålla\r\nsändningar från evenemang av gemensamt intresse för tillståndshavarna,\r\n\r\ninformation, i begränsad omfattning, om kommunal verksamhet,\r\nuppgifter om program och programtider samt andra upplysningar om\r\nnärradioverksamheten på orten, och\r\nprovsändningar av program, framställda av juridiska personer som är\r\nbehöriga att få tillstånd att sända närradio, i varje enskilt fall under\r\nhögst tre månader.\r\nMotionerna\r\nTvå motioner rör närradion.\r\nI motion 2004/05:K419 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 5 anser\r\nmotionärerna att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram\r\nförslag till ändring av radio- och TV-lagen enligt vad i motionen anförs\r\nom generösare regler för programutbyte i närradion. Motionärerna riktar\r\nsin kritik mot det s.k. riksförbudet, som innebär att tillståndshavares\r\nprogramutbud endast får innehålla program som har framställts särskilt\r\nför den egna verksamheten. Syftet med regeln är att motverka nätverkssändningar.\r\nDen s.k. tiotimmarsregeln hindrar enligt motionärerna ett smidigt utbyte\r\nav programmaterial mellan föreningar som inte i första hand baseras på\r\nlokal anknytning, utan där det snarare är kultur eller intresse som\r\nutgör den gemensamma grunden för programmen. Regeringen bör enligt\r\nmotionärerna återkomma till riksdagen med förslag om generösare regler\r\nför programutbyte i närradion, förslagsvis en regel som tillåter utbytbara\r\nprogram på 40-50 timmar i månaden, möjligen i kombination med en regel\r\nom minimiandel för program med lokal anknytning.\r\nI motion 2004/05:Kr359 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkande 2 föreslås\r\nett tillkännagivande om närradions ideella och lokala inriktning.\r\nMotionärerna anser bl.a. att det s.k. riksförbudets nuvarande utformning\r\när olycklig. Det har inneburit att vissa aktörer skaffat flera licenser\r\nför att kunna sända mer än tio timmar centralt producerat material,\r\nsamtidigt som de inte producerar något lokalt material. De anser att\r\nden av Radio- och TV-verket föreslagna möjligheten, att söka dispens\r\nfrån riksförbudet under maximalt 14 sändningsdagar per kalenderår, är\r\nfel väg att gå. Lagen bör i stället utformas så att den anger att en\r\nviss andel måste vara lokalt producerad. Genom att höja kraven på vilka\r\nföreningar som sänder närradio och på så sätt försvåra för rent\r\nkommersiella aktörer, samtidigt som utrymmet för ökad samverkan ges åt\r\nföreningarna, ges enligt motionärerna bättre förutsättningar för att\r\nutveckla närradions styrka och särart.\r\nBakgrund\r\nAnalys om framtidsförutsättningarna för närradion\r\nEtt uppdrag att göra en samlad analys av framtidsförutsättningarna för\r\nlokal icke-kommersiell radio och TV, dvs. närradio och lokal-TV, som\r\nlämnades i juni 2003, redovisades under hösten till Kulturdepartementet.\r\nRedovisningen övervägs för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nUtskottets tidigare bedömning\r\nUtskottet behandlade en motion (kd) om innehållet i närradiosändningar\r\nsenast i sitt betänkande 2003/04:KU24. Utskottet avstyrkte då motionen\r\nmed hänvisning till pågående beredningsarbete.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som anser att de pågående övervägandena inom Regeringskansliet\r\nav den nämnda analysen bör avvaktas och som erinrar om de nyligen\r\ngenomförda skärpta tillståndskraven för närradiosändningar, finner inte\r\nskäl att nu förorda några sådana åtgärder som föreslås i motionerna\r\n2004/05:K419 (kd) yrkande 3 och 2004/05:Kr359 (kd) yrkande 2.\r\nEkonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (c) om att utreda de konsumentekonomiska\r\nkonsekvenserna av TV:s digitalisering.\r\nJämför reservation 3 (c).\r\nGällande bestämmelser med bakgrund\r\nUnder våren 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skall\r\ninföras i Sverige (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).\r\nBeslutet innebar att sändningar under en första etapp inleddes på ett\r\nbegränsat antal orter i Sverige. Riksdagen beslutade därefter under\r\nhösten 2000 att digital marksänd TV skulle få byggas ut till att omfatta\r\nhela landet (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.\r\n2000/01:59).\r\nUnder riksmötet 2002/03 beslutade riksdagen att godkänna regeringens\r\nförslag om att den marksända televisionen skall övergå till digital\r\nteknik (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196). Därutöver\r\nbeslutade riksdagen att de analoga TV-sändningarna skall läggas ned\r\netappvis, och nedläggningen skall inledas tidigast när lagstiftningen\r\nom skyldighet att vidaresända vissa TV-program i kabelnät har anpassats\r\ntill att marksändningarna är digitala.\r\nVåren 2004 beslutade riksdagen att de digitala marksändningarna av\r\nSveriges Televisions och Sveriges Utbildningsradios TV-program skall\r\nbyggas ut så att de får samma räckvidd som företagens analoga marksändningar\r\n(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:xxx). I propositionen\r\nframhöll regeringen att övergången från analoga till digitala sändningar\r\ninnebär att konsumenterna behöver digital mottagningsutrustning i form\r\nav s.k. digital-TV-boxar eller TV-apparater med inbyggd digital-TV-mottagare.\r\nPriserna på digital-TV-boxar och annan digital utrustning kunde enligt\r\nregeringen förväntas sjunka på samma sätt som skett i andra länder där\r\nviktiga programtjänster sänds okrypterat i digital marksändning.\r\nRegeringen beslöt den 22 december 2004 att i en första etapp påbörja\r\növergången till digital television. Beslutet, som direkt berör drygt 30\r\n000 hushåll, innebär att de analoga sändningarna från TV-sändarna på\r\nGotland samt i Gävle och Motala kommer att upphöra någon gång mellan\r\nden 1 september och den 13 december 2005.\r\nRegeringen har tillsatt en kommission, Digital-TV-kommissionen, (Ku\r\n2004:04, dir. 2004:32), för att förbereda övergången från analoga till\r\ndigitala marksändningar och samordna den informationsverksamhet som\r\nbehövs. Vid fullgörandet av uppgiften skall hänsyn i första hand tas\r\ntill konsumenternas önskemål och behov. Kommissionen skall ha nära\r\nkontakter med organisationer som företräder olika konsumentgrupper samt\r\nmed myndigheter, företag och organisationer som påverkas av omställningen.\r\nI uppgifterna ingår att\r\nlägga fram en plan för när de analoga sändningarna skall upphöra i olika\r\nområden,\r\növerväga om det är lämpligt att stänga av de analoga marksändningarna\r\npå försök i ett begränsat område,\r\nfölja utbyggnaden av de digitala marksändningarna,\r\nfölja utvecklingen på digital-TV-marknaden,\r\nplanera och samordna information till allmänheten om omläggningen,\r\növerväga vilken information som kan behövas till följd av ny lagstiftning\r\nom skyldighet att vidaresända vissa TV-program i elektroniska\r\nkommunikationsnät.\r\nKommissionen skall varje år före utgången av februari lämna en redogörelse\r\nför sitt arbete. En slutrapport skall läggas fram före utgången av mars\r\n2008.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkande 11 föreslås\r\natt en utredning tillsätts med uppdraget att se över de konsumentekonomiska\r\nkonsekvenserna av digitaliseringen. Motionärerna ifrågasätter vem som\r\nskall betala tillbehören - konsumenterna, distributörerna, staten eller\r\nnågon annan aktör - och vilka som behöver samverka.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet behandlade en motion med motsvarande innehåll i sitt betänkande\r\n2003/04:KU24. Utskottet hänvisade då till att den nyligen tillsatta\r\nDigital-TV-kommissionen hade som uppgift att i första hand ta hänsyn\r\ntill konsumenternas önskemål och behov. Utskottet fann att vad som\r\nefterfrågades i motionen väsentligen rymdes inom kommissionens uppdrag\r\noch avstyrkte den därför.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har fattat beslut om övergång från analoga till digitala\r\nTV-sändningar och om riktlinjerna för övergången. En kommission har\r\ntillsatts som i första hand skall ta hänsyn till konsumenternas önskemål\r\noch behov. Utskottet kan inte se något skäl att nu begära en utredning\r\nenligt motionen om de konsumentekonomiska konsekvenserna av den beslutade\r\ndigitaliseringen. Motion 2004/05:Kr354 (c) yrkande 11 avstyrks.\r\nReklamfrågor m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser inte att några sådana tillkännagivanden för regeringen\r\nom att verka mot TV-reklam för alkohol och för förbud i hela EU mot\r\nTV-reklam som riktas till barn samt om vikten av att arbeta med frågor\r\nom barn och medier inom EU behövs. Utskottet avstyrker motioner om sådana\r\ntillkännagivanden.\r\nJämför reservation 4 (fp).\r\nGällande bestämmelser m.m.\r\nTV-direktivet m.m.\r\nInom EU betraktas TV-sändningar som tjänster. Direktivet Television\r\nutan gränser, det s.k. TV-direktivet (rådets direktiv 89/552/EEG av den\r\n3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i\r\nmedlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av\r\nsändningsverksamhet för television, ändrat genom Europaparlamentets och\r\nrådets direktiv 97/36/EC), syftar till att skapa nödvändiga villkor för\r\nfri rörlighet för TV-sändningar inom gemenskapen. Räckvidden inbegriper\r\nalla former av sändning av TV-program till allmänheten med undantag av\r\nkommunikationstjänster som tillhandahåller information eller andra\r\nmeddelanden på begäran. I direktivet föreskrivs att medlemsstaterna inte\r\nkan begränsa mottagandet eller vidareutsändning från en annan medlemsstat\r\nav skäl som faller inom ramen för de områden som samordnas genom direktivet.\r\nFör radiosändningar finns inte några motsvarande EU-regler, utan varje\r\nland reglerar det för sig.\r\nSamordningen av medlemsstaternas lagstiftning gäller inom områdena\r\ntillämplig lag på TV-sändningar\r\nfrämjande av produktion och sändning av europeiska verk\r\nallmänhetens tillgång till större (idrotts)evenemang\r\nTV-reklam och sponsring\r\nskydd för minderåriga\r\nrätt till genmäle.\r\nTV-direktivet bygger på den s.k. sändarlandsprincipen. Det land inom\r\nvilket programföretaget är etablerat ansvarar för att företagets\r\nTV-sändningar uppfyller minimikraven. Etableringslandet kan även ha\r\nytterligare krav som sändningen skall uppfylla. Ett brittiskt sändarföretag\r\nskall alltså följa brittiska regler, som skall vara anpassade till\r\nTV-direktivet, även om det sänder program i Sverige.\r\nEftersom TV-sändning betraktas som en tjänst har alla programföretag\r\ninom EU rätt att etablera sig i ett land på samma villkor som landets\r\negna företag. Då EU:s minimiregler kompletteras med olika strikta\r\nnationella regler, kan ett sändarföretag som enbart riktar sig till tittare\r\ni ett land ändå välja att etablera sig i ett annat land.\r\nReklamreglerna innebär bl.a. att reklam för tobaksprodukter, receptbelagda\r\nmedicinprodukter och medicinska behandlingar är förbjuden. Det finns\r\nockså kriterier för reklaminslagens innehåll, utformning, placering och\r\nlängd. Särskilda anvisningar finns för alkoholreklam och reklam riktad\r\ntill barn.\r\nKommissionen skall enligt TV-direktivet upprätta en rapport om tillämpningen\r\nav direktivet. Den senaste rapporten lämnades den 6 januari 2003 och\r\navser tillämpningen av direktivet 2001-2002 (Fjärde rapporten från\r\nkommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och\r\nsociala kommittén och Regionkommittén om tillämpningen av direktiv\r\n89/552/EEG Television utan gränser, KOM(2002) 778). Den tar bl.a. upp\r\ntillämpningen av bestämmelserna om skydd av minderåriga och bestämmelserna\r\nom reklam. Eventuella förslag på grund av rapporten planeras bli framlagda\r\ni slutet av 2005-början av 2006.\r\nSvenska bestämmelser om reklam och sändningstillstånd\r\nI 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen ges utrymme för att utan hinder\r\nav vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen i lag föreskriva förbud\r\nmot kommersiell annons i den mån annonsen används vid marknadsföring av\r\nalkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror. Motsvarande gäller enligt 1\r\nkap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen.\r\nBestämmelser om reklam i marksänd TV inom Sverige finns i radio- och\r\nTV-lagen (1996:844). I 7 kap. 4 § föreskrivs att reklam i en TV-sändning\r\ninte får syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år.\r\nDet finns även kompletterande regler för att undvika att barn utsätts\r\nför reklam i sändning.\r\nI fråga om reklam för alkoholdrycker finns i radio- och TV-lagen förbud\r\nmot att låta program sponsras av någon vars huvudsakliga verksamhet\r\ngäller tillverkning eller försäljning av sådana drycker. I övrigt\r\nhänvisar radio- och TV-lagen i fråga om alkoholreklam till 4 kap.\r\nalkohollagen (1994:1738). Särskild måttfullhet skall enligt 4 kap. 8 § denna\r\nlag iakttas vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter. Vidare\r\nföreskrivs att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd som är påträngande\r\neller uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol inte får företas.\r\nMarknadsföring av alkoholdrycker får inte rikta sig särskilt till eller\r\nskildra barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 år. I 10 § samma\r\nkapitel föreskrivs att det vid marknadsföring av alkoholdrycker till\r\nkonsumenter inte får användas kommersiella annonser i ljudradio- eller\r\nTV-program, och detta gäller även för sådana TV-sändningar över satellit\r\nsom omfattas av radio- och TV-lagen.\r\nRätten att sända TV- och ljudradioprogram på annat sätt än genom tråd\r\nfår enligt 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen regleras genom lag som\r\ninnehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända.\r\nI 3 kap. radio- och TV-lagen finns föreskrifter om sändningstillstånd\r\nsom meddelas av regeringen. Ett sändningstillstånd får förenas med vissa\r\nvillkor, bl.a. förbud mot att sända reklam eller andra annonser.\r\nRegeringen gav i januari 2004 sändningstillstånd för sju nya kanaler\r\natt sända i det digitala marknätet. Ett programföretag åtog sig att i\r\ntre kanaler följa radio- och TV-lagens regler om förbud mot barnreklam\r\ni avgiftsfria sändningar.\r\nMotionerna\r\nI detta avsnitt behandlas tre motioner som rör TV-reklam och en motion\r\nsom avser barn och medier.\r\nI motion 2003/04:So34 av andre vice talman Kerstin Heinemann m.fl. (fp)\r\nföreslås att riksdagen skall begära att regeringen ser till att det i\r\nframtida avtal för svenskspråkiga kanaler i det markbundna digital-TV-nätet\r\ninkluderas ett förbud mot alkoholreklam (yrkande 1). Regeringen har\r\nenligt motionärerna alltför snabbt accepterat att svenskspråkiga kanaler\r\nsom sänder från utlandet följer utländska regler för alkoholreklam. De\r\ningångna avtalen kan inte ändras men inför framtida förhandlingar bör\r\nden typen av kryphål genom den svenska reklamlagstiftningen hållas\r\nstängda. Liknande synpunkter framförs i motion 2004/05:So610 av Agneta\r\nLundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp), där motionärerna begär ett\r\ntillkännagivande för regeringen om vad som anförs i motionen om TV-reklam\r\nför alkohol (yrkande 3). De pekar på möjligheten att vid övergång till\r\ndigitala TV-sändningar i avtalen exkludera reklam för hälsovådliga varor\r\nsom alkohol, på det sätt tobaksreklam genom särskilda avtal redan är\r\nutesluten från reklam inom EBU. Motionärerna befarar ett samband mellan\r\nstarka producentintressen i Europa och motstånd mot att avveckla reklam\r\nför alkohol. Regeringen bör i internationella forum där reklamfrågor\r\nkan hanteras verka för att alkoholreklam i TV avvecklas. Vid förhandlingar\r\nom avtal vid övergång till digitala sändningar bör regeringen klargöra\r\natt alkoholreklam inte får förekomma.\r\nI motion 2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande för regeringen om vad i motionen anförs om att förbud\r\nmot TV-reklam till barn bör införas i hela EU (yrkande 4). Motionärerna\r\nkonstaterar att reklam riktad mot barn inte är särskilt reglerad i\r\nmarknadsföringslagen, medan radio- och TV-lagen stadgar att reklam i en\r\nTV-sändning inte får syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under\r\ntolv år. Enligt motionärerna träffade EU:s konsumentministrar i maj en\r\npolitisk överenskommelse om ett förslag till direktiv om otillbörliga\r\naffärsmetoder, även om Sverige röstade emot förslaget, eftersom det\r\ninnebär att vi inte får behålla våra strängare nationella regler annat\r\nän under en övergångsperiod. Motionärerna hänvisar till att Konsumentverket\r\nmenar att direktivet i sin nuvarande lydelse skulle leda till ett sämre\r\nkonsumentskydd och medföra både rättsosäkerhet och tillämpningsproblem.\r\nSverige bör i rådet driva frågan om att direktivet skall innehålla ett\r\nförbud mot reklam riktad till barn.\r\nI motion 2004/05:K380 av Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (båda\r\ns) begärs ett tillkännagivande för regeringen om vad i motionen anförs\r\nom barn och medier och vikten av att arbeta med dessa frågor även på\r\nEU-nivå.\r\nBakgrund: rekommendationer m.m.\r\nSkyddet av minderåriga m.m.\r\nI TV-direktivet sägs beträffande TV-reklam riktad till minderåriga att\r\nsådan reklam inte direkt skall uppmana minderåriga att köpa en produkt\r\neller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet.\r\nReklamen skall inte heller direkt uppmuntra minderåriga att övertala\r\nsina föräldrar eller andra att köpa de utannonserade varorna eller\r\ntjänsterna. Inte heller skall den utnyttja det speciella förtroende\r\nminderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer. Reklamen\r\nskall inte heller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.\r\nRådet antog 1998 en rekommendation om skydd för minderåriga och mänsklig\r\nvärdighet (rådets rekommendation 98/560/EG, EGT L 270 s. 48).\r\nRekommendationen vänder sig till medlemsstaterna, berörda branscher och\r\nkommissionen. Den omfattar alla audiovisuella tjänster och informationstjänster\r\nsom görs tillgängliga för allmänheten, oavsett spridningssätt. Som\r\nexempel nämns radio- och TV-sändningar, privata direktanslutna tjänster\r\neller tjänster på Internet. Medlemsstaterna rekommenderas att som ett\r\nkomplement till lagstiftningen främja inrättandet på frivillig grund av\r\nnationella system för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten\r\ninom de olika mediebranscherna. Vidare rekommenderas medlemsstaterna\r\natt samarbeta på gemenskapsnivå för att utveckla metoder för en jämförbar\r\nutvärdering. Kommissionen ansvarar för att utveckla dessa metoder\r\ntillsammans med berörda nationella myndigheter.\r\nRekommendationen ledde i Sverige till att Våldsskildringsrådet, numera\r\nMedierådet, i december 1998 fick regeringens uppdrag att informera,\r\nfölja och stödja de berörda branschernas självreglerande arbete. Det\r\nuppdraget fick en aktivare inriktning genom de tilläggsdirektiv som\r\nrådet fick i juni 2003, och som refereras ovan. Enligt dessa skall rådet\r\ngenom konstruktiva och kontinuerliga kontakter driva på mediebranschernas\r\nsjälvreglerande arbete för att skydda barn och unga från skadlig\r\nmediepåverkan.\r\nKommissionen antog i december 2003 en andra utvärderingsrapport om\r\ntillämpningen av 1998 års rekommendation, KOM(2003)776. I rapporten\r\nfastställde kommissionen de framsteg som gjorts när det gäller frågor\r\nsom rör självreglering, etiska regler, tekniska åtgärder och\r\nutbildningsåtgärder på grundval av ett frågeformulär som sänts ut till\r\nmedlemsstaterna och anslutningsländerna. Kommissionen ansåg att det skett\r\nframsteg, även om medlemsstaterna och anslutningsländerna tillämpade\r\nrekommendationen på olika sätt: antalet telejourer och uppförandekoder\r\nhade ökat, i de flesta medlemsstaterna hade kampanjer inletts för att\r\nfrämja en säkrare användning av Internet samtidigt som systemen för\r\nsjälvreglering och samreglering fungerade tillfredsställande inom radio-\r\noch TV-sektorn.\r\nKommissionen noterade i rapporten det arbete som utförs av ICRA (Internet\r\nContent Rating Association) för att utveckla pålitliga filtrerings- och\r\nklassificeringssystem för Internet och ställde sig bakom Europaparlamentets\r\nbegäran att DVB-konsortiet (Digital Video Broadcasting) skall utarbeta\r\nsådana system för digitala radio- och TV-sändningar.\r\nKommissionen lade i april 2004 fram ett förslag att den tidigare\r\nrekommendationen om skydd av minderåriga skall kompletteras, se KOM(2004)341.\r\nFörslaget om en ny rekommendation, som skall antas av både Europaparlamentet\r\noch rådet, vänder sig både till medlemsstaterna och till berörda branscher.\r\nEU rekommenderar medlemsstaterna att bl.a. genom mediekunskap och\r\nmedieutbildningsprogram göra föräldrar och lärare medvetna om de nya\r\naudiovisuella mediernas möjligheter och tillgången till tjänster av hög\r\nkvalitet. Den audiovisuella branschen rekommenderas bl.a. att undvika\r\ninnehåll som kan vara skadligt för minderåriga. Rådet (utbildning, ungdom\r\noch kultur) har med anledning av förslaget antagit en allmän riktlinje.\r\n\r\nEuropaparlamentet och rådet har beslutat om en flerårig handlingsplan\r\nför att främja säkrare användning av Internet genom att bekämpa olagligt\r\noch skadligt innehåll på globala nät. Syftet är att skydda särskilt\r\nbarn och ungdomar från oönskat innehåll. Planen syftar bl.a. till att\r\nutveckla system för klassificering och filtreringssystem av innehåll på\r\nInternet och att öka medvetenheten om Internets risker bland barn och\r\nungdomar.\r\nHandlingsplanen, som funnits sedan 1999, har nu förlängts för åren\r\n2005-2008. Målsättningen med den nya handlingsplanen Safer Internet Plus,\r\nKOM(2994)91, är att hindra spridningen av olagligt, skadligt och\r\nrasistiskt innehåll på Internet och att främja en gynnsam utveckling av\r\nInternetbranschen på europeisk nivå. Bekämpningen av olagligt innehåll\r\nsyftar till att inrätta telejourer i varje medlemsland dit användare\r\nkan ringa när de stött på material på Internet som de misstänker är\r\nolagligt. I fråga om hanteringen av oönskat och skadligt innehåll syftar\r\nplanen till att uppmuntra utvecklingen av klassificerings- eller\r\nfiltreringssystem som är internationellt kompatibla och att sprida kunskapen\r\nom dem. I fråga om att främja en säkrare miljö syftar handlingsplanen\r\ntill att inrätta ett forum för ett säkrare Internet där både näringslivet,\r\nrättsvårdande myndigheter, barnrättsorganisationer och beslutsfattare\r\nkan utbyta erfarenheter och utveckla system för självreglering. Planen\r\nsyftar också till att öka kunskaperna hos framför allt barn, deras lärare\r\noch föräldrar.\r\nMedierådet\r\nMedierådet skall, som nämnts ovan, inrikta sin verksamhet på barns och\r\nungas mediesituation och ha syftet att minska riskerna för skadlig\r\nmediepåverkan på barn och unga.\r\nSvenskt initiativ till förändringar i TV-direktivet\r\nSverige presenterade i mars 2004 ett förslag till tillägg i EG:s\r\nTV-direktiv. I förslaget framhölls att det är av yttersta vikt för Sverige\r\natt de svenska förbuden för exempelvis barn- och alkoholreklam går att\r\ntillämpa inom EU.\r\nEnligt det svenska förslaget skulle (om den andra medlemsstaten begär\r\ndet) programbolag som etablerat sig i en annan medlemsstat än den som\r\nföretaget riktar sina sändningar emot vara tvingat att följa de regler\r\nsom gäller för sändningar i den mottagande medlemsstaten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår ovan gäller enligt svensk lag förbud mot kommersiella\r\nannonser för alkoholdrycker i ljudradio- och TV-program. Vidare råder\r\nförbud mot TV-reklam som riktas till barn. Sverige driver i EU frågan\r\nom att de svenska förbuden mot bl.a. reklam för alkohol och mot reklam\r\nsom riktar sig till barn skall kunna tillämpas inom EU. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen fortsättningsvis verkar för de principer som\r\nbär upp de svenska reglerna och att regeringen fortsättningsvis i avtal\r\ninför sändningstillstånd i det digitala marknätet inkluderar förbud mot\r\nalkoholreklam. Utskottet anser därför att några sådana tillkännagivanden\r\nsom begärs i motionerna 2003/04:So34 (fp) yrkande 1, 2004/05:So610 (s,\r\nfp, kd, v, c, mp) och 2004/05:MJ499 (kd) inte behövs. Motionerna\r\navstyrks mot denna bakgrund.\r\nUtskottet anser också att behovet av skydd för minderåriga i förhållande\r\ntill medier är väl uppmärksammat på EU-nivån och att regeringen verkar\r\nför att utveckla detta skydd. Något sådant tillkännagivande som begärs\r\ni motion 2004/05:K380 (s) behövs därmed inte enligt utskottets uppfattning.\r\n\r\nKartläggning av den svenska pornografiska marknaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (v) om kartläggning av den svenska\r\npornografiska marknadens utveckling och ekonomiska omsättning.\r\nJämför reservation 5 (v, mp).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K291 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) begärs att\r\nriksdagen ger regeringen i uppdrag att kartlägga den svenska pornografiska\r\nmarknadens utveckling och ekonomiska omsättning. Pornografins status i\r\nvårt samhälle har enligt motionärerna gått från att vara tabubelagt\r\ntill att bli ett normalt inslag i vardagen, ett integrerat inslag i\r\nmasskulturen. Motionärerna anser att myndigheter och politiker vet\r\nväldigt lite om den pornografiska marknaden och branschen, vilket innebär\r\natt porrindustrin kan operera i stort sett helt ogranskad av alla\r\nmyndigheter. Information behövs om utvecklingen av pornografi i Sverige:\r\nHur mycket pornografi produceras, hur stor är produktionen i förhållande\r\ntill övriga nordiska länder, t.ex. när det gäller videofilm respektive\r\ntidningar? Information behövs också kring den pornografiska marknaden\r\nsom ekonomisk sektor: Hur stor är den ekonomiska omsättningen i\r\ndetaljhandeln, hur stor är den årliga omsättningen av porr, hur stor uppskattas\r\nförsäljningen på svarta marknaden vara, hur mycket omsätter exporten av\r\nsvensk pornografi?\r\nMotionärerna anser att det är en viktig politisk handling att synliggöra\r\nflödet av pengar och sätta en prislapp på den pornografiska marknaden.\r\nDet är bra att sexindustrin på Internet är under kartläggning men även\r\nandra delar av sexindustrin bör enligt motionärerna täckas in. Att\r\nkartlägga den \"traditionella\" porrindustrins (försäljning av porrtidningar,\r\nporrfilmer etc.) omsättning i detaljhandeln ger visserligen inte en\r\nheltäckande sanning om pornografins marknad men det är ett viktigt\r\ninstrument och en viktig utgångspunkt för information och en övergripande\r\nbild av marknaden.\r\nBakgrund\r\nMedierådet (tidigare Våldsskildringsrådet) fick i juni 2003 genom\r\ntilläggsdirektiv (dir. 2003:75) sitt uppdrag utvidgat att även avse\r\nuppmärksamhet på pornografi. Rådet skall inrikta sin verksamhet på barns\r\noch ungas  mediesituation. Syftet skall vara att minska riskerna för\r\nskadlig mediepåverkan på barn och unga. Uppdraget omfattar såväl\r\ntraditionella som nya elektroniska rörliga bildmedier, exempelvis film, tv,\r\nvideo, dvd, datorspel, tv-spel och Internet. Rådet skall ägna\r\nvåldsskildringar och pornografi särskild uppmärksamhet. Det skall ha ett\r\ntydligt genusperspektiv på sitt arbete. Rådet skall arbeta utåtriktat\r\noch resultatinriktat. Det skall vara pådrivande i exempelvis kontakterna\r\nmed mediebranscherna samt söka samarbete med andra aktörer. Rådet skall\r\naktivt involvera barn och unga i arbetet. Uppgiften att vara ett\r\nsamarbetsorgan för ett antal myndigheter upphör. I årliga rapporter skall\r\nrådet redovisa resultatet av sitt arbete samt strategier för det fortsatta\r\narbetet.\r\nMedierådet har beställt en rapport med inventering av kunskapsläget om\r\nden påverkan som unga utsätts för.\r\nStatsrådet Jens Orback hänvisade i svar den 22 november 2004 på en\r\ninterpellation om förtryckande könsroller (Ip 2004/05:125) till att\r\nregeringen, i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna,\r\nden 12 maj 2004 anordnat en offentlig hearing om sexualiseringen av det\r\noffentliga rummet i syfte att få en samlad bild av situationen och till\r\natt en arbetsgrupp tillsatts för att diskutera, analysera och komma med\r\nkonkreta förslag på hur regeringens arbete med sexualiseringen av det\r\noffentliga rummet bör utformas. Arbetsgruppen skulle ta hjälp av en\r\nexpertgrupp, bestående av personer med speciell kompetens på olika\r\nområden - forskare, branschfolk, medier och organisationer.\r\nHan pekade också på Projektet Flicka, som initierats av socialministern,\r\nmed syftet att skapa motståndskraft hos unga flickor och pojkar själva\r\nmot den kommersialisering och sexualisering av vardagen de möter. Vidare\r\nhänvisade han till Medierådets uppdrag att inrikta sin verksamhet på\r\nbarns och ungas mediesituation.\r\nStatsrådet hänvisade även till att det inom ramen för Nordiska institutet\r\nför kvinno- och könsforskning, NIKK, bedrivs ett forskningsprojekt -\r\nUnga, pornografi och kön i Norden - som skall undersöka hur pornografins\r\nutbredning påverkar unga flickors och pojkars uppfattning av kön.\r\nI betänkande 2004/05:KU31 behandlas i förenklad ordning ytterligare\r\nmotioner (s) angående pornografi. Dessa motioner är likalydande med\r\ntidigare behandlade motioner.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att motverka en\r\npornografisk marknad som innebär att människor utnyttjas och kan utsättas\r\nför bestående skada och kränkningar. Utskottet vill dock peka på de\r\nåtgärder som vidtas inom ramen för Medierådet och andra projekt. En\r\nsådan kartläggning som begärs i motion 2004/05:K291 (v) skulle innebära\r\navsevärda svårigheter och gränsdragningsproblem. Utskottet är inte berett\r\natt tillstyrka motionen. Den avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Meddelarskyddet vid förundersökning m.m., punkt 2 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om meddelarskyddet vid förundersökning m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:K421 och bifaller delvis motion\r\n2004/05:K246.\r\nStällningstagande\r\nLäckor från förundersökningar och vid andra polisingripanden utgör enligt\r\nmin mening i de allra flesta fall ett rent missbruk av meddelarfriheten.\r\nEtt sådant missbruk hotar både rättssäkerheten och den personliga\r\nintegriteten. Jag anser därför att meddelarskyddet vid förundersökningar\r\noch polisingripanden bör ses över, och riksdagen bör som sin mening ge\r\nregeringen till känna att en sådan översyn bör göras.\r\n\r\n\r\n2.      Innehållet i närradiosändningar, punkt 4 (m, fp, kd, c)\r\nav Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Ingvar Svensson (kd),\r\nHenrik S Järrel (m), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c) och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K419\r\nyrkande 5 och 2004/05:Kr359 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nSyftet med det s.k. riksförbudet är att motverka nätverkssändningar,\r\nmen utformningen av förbudet är, som anförs i motionerna 2004/05:K419\r\noch 2004/05:Kr359, olycklig. Undantaget från regeln att bara program\r\nsom framställts särskilt för den egna verksamheten bör utsträckas från\r\natt endast avse 10 timmar per månad till att avse förslagsvis 40-50\r\ntimmar per månad. Regeln bör eventuellt kombineras med en regel om en\r\nminimiandel av program med lokal anknytning.\r\nRiksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att den bör\r\nåterkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser de angivna synpunkterna\r\npå riksförbudet och undantaget från detta.\r\n\r\n3.      Ekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen, punkt 5 (c)\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om de konsumentekonomiska konsekvenserna av\r\növergången till digital TV. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr354\r\nyrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nSom anförs i motion 2004/05:Kr354 bör det i den digitala utbyggnaden\r\ngöras en utredning som ser över marknaden utifrån ett konsumentekonomiskt\r\nperspektiv. Översynen bör avse vem som skall betala tillbehören -\r\nkonsumenterna, distributörerna, staten eller någon annan aktör.\r\nRiksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.\r\n\r\n4.      Reklamfrågor m.m., punkt 6 (fp)\r\nav Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkoholreklam i TV. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:So34 yrkande 1, bifaller delvis motion 2004/05:So610\r\nyrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:K380 och 2004/05:MJ499 yrkande\r\n4.\r\nStällningstagande\r\nI motion 2003/04:So34 (fp) pekas på att regeringen alltför snabbt har\r\naccepterat att svenskspråkiga kanaler som sänder från utlandet följer\r\nutländska regler för alkoholreklam. De ingångna avtalen kan tyvärr inte\r\nändras. För framtiden är det emellertid av största betydelse att regeringen\r\ni sådana avtal inkluderar ett förbud mot alkoholreklam i sändningarna.\r\n\r\nRiksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n\r\n5.      Kartläggning av den svenska pornografiska marknaden, punkt 7 (v,\r\nmp)\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kartläggning av den svenska pornografiska\r\nmarknaden. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K291.\r\nStällningstagande\r\nSom anförs i motion 2004/05:K291 (v) har pornografins status i vårt\r\nsamhälle gått från att vara tabubelagt till att bli ett normalt inslag\r\ni vardagen. Myndigheter och politiker vet väldigt lite om den pornografiska\r\nmarknaden och branschen, vilket innebär att porrindustrin kan operera\r\ni stort sett helt ogranskad av alla myndigheter. Det behövs information\r\nom utvecklingen av pornografin i Sverige: Hur mycket produceras, hur\r\nstor är produktionen i förhållande till övriga nordiska länder, t.ex.\r\nnär det gäller videofilm respektive tidningar? Information behövs också\r\nkring den pornografiska marknaden som ekonomisk sektor: Hur stor är den\r\nekonomiska omsättningen i detaljhandeln, hur stor är den årliga\r\nomsättningen av porr, hur stor uppskattas försäljningen på svarta marknaden\r\nvara, hur mycket omsätter exporten av svensk pornografi?\r\nDet är enligt min uppfattning en viktig politisk handling att synliggöra\r\nflödet av pengar och sätta en prislapp på den pornografiska marknaden.\r\nDet är bra att sexindustrin på Internet är under kartläggning men även\r\nandra delar av sexindustrin bör täckas in. En kartläggning av den\r\n\"traditionella\" porrindustrins omsättning i detaljhandeln ger visserligen\r\ninte en heltäckande sanning om pornografimarknaden men utgör ett viktigt\r\ninstrument och en viktig utgångspunkt för information om och en\r\növergripande bild av marknaden.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Meddelarfriheten för anställda i kommunala bolag, punkt 3 (m,\r\nfp)\r\nGöran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Henrik S Järrel (m), Helena\r\nBargholtz (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:\r\nKommunala bolag är en styggelse från demokratisk synpunkt. Offentlig\r\nverksamhet skall enligt vår uppfattning ske under full insyn från\r\nmedborgare, medier och förtroendevalda. Det är ett krav som det i praktiken\r\när omöjligt att leva upp till för ett företag som skall agera på en\r\nmarknad där det kan finnas behov av sekretess och inskränkningar i\r\nöppenheten av t.ex. företagsekonomiska skäl. Det är inte heller möjligt\r\natt överklaga beslut eller en verksamhet i ett kommunalt bolag. Vi anser\r\ndärför att all kommunal verksamhet bör bedrivas i förvaltningsform och\r\natt de kommunala bolagen bör avvecklas.\r\n\r\n\r\n2.      Innehållet i närradiosändningar, punkt 4 (mp)\r\nGustav Fridolin (mp) anför:\r\nJag ställer mig positiv till att riksförbudet inom närradiosändningar\r\nändras på ett sådant sätt att de negativa konsekvenser förbudet har i\r\ndag, och som motionerna till viss del belyser, elimineras samtidigt som\r\nden icke-kommersiella grundtanken i närradioverksamheten värnas och\r\nförstärks. Då en samlad analys av icke-kommersiell radio och TV för\r\nnärvarande är under beredning inom Regeringskansliet ser jag det inte\r\npåkallat att riksdagen gör några tillkännagivanden. Jag förutsätter att\r\nden interna utredningsskrivelse som bereds snarast kommer under\r\nremissbehandling.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion väckt med anledning av proposition 2003/04:161\r\n2003/04:So34 av andre vice talman Kerstin Heinemann m.fl. (fp)\r\n1. Riksdagen begär att regeringen ser till att det i framtida avtal för\r\nsvenskspråkiga kanaler i det markbundna digital-TV-nätet inkluderas ett\r\nförbud mot alkoholreklam, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K245 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv.\r\n2004/05:K246 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om myndighetsutövande tjänstemäns försäljning av \"privat\"\r\narbetsmaterial.\r\n2004/05:K291 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kartlägga den svenska pornografiska marknadens utveckling\r\noch finansiella omsättning.\r\n2004/05:K380 av Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om barn och medier och vikten av att arbeta med dessa frågor\r\näven på EU-nivå.\r\n2004/05:K386 av Gunnar Nordmark (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheten att införa samma regelverk vad gäller\r\ngrundlagsfästa rättigheter för anställda vid kommunala bolag som i dag\r\ngäller för offentligt anställda.\r\n2004/05:K419 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nradio- och TV-lagen enligt vad i motionen anförs om generösare regler\r\nför programutbyte i närradion.\r\n2004/05:K421 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av meddelarskyddet vid förundersökning och vid\r\ningripanden.\r\n2004/05:So610 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs\r\ni motionen om TV-reklam för alkohol.\r\n2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den kommission som utreder införandet av digital-TV\r\nsärskilt ser över de ekonomiska konsekvenserna för konsumenten.\r\n2004/05:Kr359 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om närradions ideella och lokala inriktning.\r\n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av förbud mot TV-reklam till barn i hela EU.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "EU:s tjänstedirektiv ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K245.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Meddelarskyddet vid förundersökning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K246 och 2004/05:K421.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "D2206272-49C4-43DD-B481-C5E1D7084CA1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "28",
                    "0",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D2206272-49C4-43DD-B481-C5E1D7084CA1",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Meddelarfriheten för anställda i kommunala bolag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K386 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Innehållet i närradiosändningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K419 yrkande 5 och 2004/05:Kr359 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "3D110960-C56F-44B6-BD20-6F7F8205A353",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "135",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3D110960-C56F-44B6-BD20-6F7F8205A353",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr354 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Reklamfrågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So34 yrkande 1, 2004/05:K380, 2004/05:So610 yrkande 3 och 2004/05:MJ499 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Kartläggning av den svenska pornografiska marknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K291.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "E18A446B-4550-41CA-8414-9C6B7D6CFB53",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "40",
                    "1",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E18A446B-4550-41CA-8414-9C6B7D6CFB53",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Meddelarskyddet vid förundersökning m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Innehållet i närradiosändningar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Reklamfrågor m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kartläggning av den svenska pornografiska marknaden",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:39:42"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om tryck- och yttrandefrihet och andra massmediefrågor. Motionerna handlar om EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv, meddelarfrihet, innehållet i närradiosändningar, konsumentekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen, reklamfrågor m.m. och kartläggning av den svenska pornografiska marknaden.",
          "dok_id": "GS01KU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om tryck- och yttrandefrihet och andra massmediefrågor (KU11)",
          "dok_id": "GS01KU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:39:42"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om tryck- och yttrandefrihet och andra massmediefrågor. Motionerna handlar om EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv, meddelarfrihet, innehållet i närradiosändningar, konsumentekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen, reklamfrågor m.m. och kartläggning av den svenska pornografiska marknaden.</p>",
          "dok_id": "GS01KU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om tryck- och yttrandefrihet och andra massmediefrågor (KU11)",
          "dok_id": "GS01KU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:01"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_11.pdf",
          "filstorlek": "268339",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E2EA3D15-E573-40E9-96BD-B4044686574D"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So34 med anledning av prop. 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor",
          "ref_dok_id": "GR02So34",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So34",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K245 EU-kommissionens tjänstedirektiv och grundlagarna",
          "ref_dok_id": "GS02K245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K245",
          "ref_dok_titel": "EU-kommissionens tjänstedirektiv och grundlagarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K246 Meddelarfriheten",
          "ref_dok_id": "GS02K246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K246",
          "ref_dok_titel": "Meddelarfriheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K291 Kartläggning av pornografi",
          "ref_dok_id": "GS02K291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K291",
          "ref_dok_titel": "Kartläggning av pornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K380 Barn och medier",
          "ref_dok_id": "GS02K380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K380",
          "ref_dok_titel": "Barn och medier",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K386 Meddelarfrihet i kommunala bolag",
          "ref_dok_id": "GS02K386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K386",
          "ref_dok_titel": "Meddelarfrihet i kommunala bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Nordmark (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K419 Mediepolitik och medielagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GS02K419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K419",
          "ref_dok_titel": "Mediepolitik och medielagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K421 Meddelarskyddet vid förundersökning och ingripanden",
          "ref_dok_id": "GS02K421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K421",
          "ref_dok_titel": "Meddelarskyddet vid förundersökning och ingripanden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr354 Kultur",
          "ref_dok_id": "GS02Kr354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr354",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr359 Mediepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Kr359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr359",
          "ref_dok_titel": "Mediepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ499 Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ499",
          "ref_dok_titel": "Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So610 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02So610",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So610",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-09",
          "ref_dok_id": "GS0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2005-03-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-09",
          "ref_dok_id": "GS0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2005-03-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}