{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226741",
      "dok_id": "GS01KU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-16 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:39",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:43",
      "titel": "Utgiftsområde 1 Rikets styrelse",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KU1</div><h1>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop. 2004/05:1) såvitt\r\navser utgiftsområde 1 Rikets styrelse och 31 motionsyrkanden med anknytning\r\ntill utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen Riksdagsförvaltningens\r\nårsredovisning för verksamhetsåret 2003 (redog. 2003/04:RS2).\r\nUtrikesutskottet har yttrat sig angående propositionen och motionerna\r\ni de delar som rör utrikesförvaltningen (bilaga 2).\r\nAnslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de av regeringen\r\nrespektive riksdagsstyrelsen föreslagna beloppen.\r\nRepresentanterna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet förklarar i var sitt särskilt\r\nyttrande att, eftersom dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena\r\ninte tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens första steg, de\r\ninte deltar i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområde 1 Rikets styrelse.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Till\r\nbetänkandet har fogats åtta reservationer.\r\nUtskottet föreslår vidare att riksdagen lägger riksdagsförvaltningens\r\nårsredovisning för verksamhetsåret 2003 till handlingarna.\r\n1 Riksdagen 2004/05. 4 saml. KU1\r\nOmtryck: S. 5 p 3-6 nytt samt Bilaga 3 S. 81.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Demokratipolitiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 1 och 2004/05:K437\r\nyrkande 2.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2.      Mål för politikområdet Demokrati\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K424 yrkande 1.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3.      Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nRiksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\ni enlighet med specifikationen i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkterna 2 och 6 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:K404 yrkande 1, 2004/05:K424 yrkandena 2 och 3,\r\n2004/05:K437 yrkande 3, 2004/05:K438, 2004/05:K455 och 2004/05:U325\r\nyrkandena 4 och 5.\r\n4.      Finansiering av EU-forskning\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 90:7\r\nExpertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för forskningsverksamhet\r\nsom innebär utgifter på högst 2 500 000 kronor under åren 2006-2008.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkt\r\n1.\r\n5.      Investeringsplan för riksdagsförvaltningen\r\nRiksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan\r\nför riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkt 3.\r\n6.      Riksdagsförvaltningens lån i Riksgäldskontoret\r\nRiksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta om lån\r\ni Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet\r\nintill ett belopp av 150 000 000 kronor samt för investeringar i\r\nfastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000\r\nkronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde\r\n1 punkterna 4 och 5.\r\n7.      Taltidningar i DAISY-format\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K349 och 2004/05:So397 yrkande 10.\r\n\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n8.      Avveckling av presstödet m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K227 yrkande 18 och 2004/05:K404\r\nyrkandena 2 och 3.\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n9.      Ersättningssystem för radiotidningar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K278.\r\n10.     Granskning av Kungliga hov- och slottsstaten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K317 yrkande 1.\r\n11.     Demokratikonvent\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K437 yrkande 4.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n12.     Samordningskansli inom Statsrådsberedningen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So515 yrkande 2.\r\n13.     Enhet för främjande av övergång till demokrati\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U226 yrkande 8.\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n14.     Utrikesförvaltningens organisation\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U325 yrkandena 2 och 6-8.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n15.     Ersättning till medföljande vid utlandstjänstgöring\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K441.\r\n16.     Sveriges representation utomlands\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U232 yrkande 4 och 2004/05:U305\r\nyrkande 14.\r\n17.     Riksdagsförvaltningens årsredovisning\r\nRiksdagen lägger redogörelse 2003/04:RS2 till handlingarna.\r\n18.     Statsrådens inkomstgaranti\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:K221 och 2004/05:K237 yrkande\r\n5.\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n19.     Användandet av statsflygplanen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:K207.\r\n\r\nStockholm den 16 november 2004\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Lennmarker\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran\r\nMagnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth\r\nHögström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Henrik S Järrel\r\n(m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),\r\nHelene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),\r\nGustav Fridolin (mp), Karin Åström (s) och Kenneth G Forslund (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI budgetpropositionen för 2005 lämnar regeringen respektive riksdagsstyrelsen\r\nförslag om anslag under utgiftsområde 1 för budgetåret 2005. Regeringen\r\nföreslår därtill att riksdagen bemyndigar regeringen att för ramanslaget\r\n90:7 Expertgruppen för EU-frågor  besluta om åtaganden för forskningsverksamhet.\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår därtill att riksdagen godkänner den föreslagna\r\ninvesteringsplanen för riksdagsförvaltningen samt bemyndigar\r\nriksdagsförvaltningen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar\r\ni riksdagens verksamhet samt för investeringar i fastigheter och tekniska\r\nanläggningar.\r\nI betänkandet behandlar utskottet också 31 motionsyrkanden som väckts\r\nunder den allmänna motionstiden 2004.\r\nUtskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig angående\r\nförslagen i propositionen och motionerna i de delar som berör\r\nutrikesförvaltningen.\r\nI betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens årsredovisning\r\nför verksamhetsåret 2003.\r\nUtskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit en utfrågning\r\nden 9 november 2004 där riksdagsdirektören Anders Forsberg, administrativa\r\ndirektören Per Bengtsson, kanslichefen Marianne Carlbom och ekonomichefen\r\nLena Uhlin lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning\r\nför 2003 och om budgetförslaget för 2005.\r\nRiksdagen kommer den 24 november 2004 att behandla finansutskottets\r\nbetänkande 2004/05:FiU1 vari behandlas propositionens förslag till\r\nutgiftsram för bl.a. utgiftsområde 1. Summan av de till utgiftsområdet\r\nhörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som riksdagen sålunda\r\nkommer att besluta. I sitt betänkande tillstyrker finansutskottet\r\npropositionens förslag, enligt vilket utgifterna för utgiftsområde 1 skall\r\nuppgå till sammanlagt 7 840 222 000 kr. Anslagen inom varje utgiftsområde\r\nskall därtill fastställas genom ett särskilt riksdagsbeslut.\r\nKonstitutionsutskottet lägger i detta betänkande fram förslag beträffande\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 under förutsättning att riksdagen\r\nbifaller finansutskottets förslag till utgiftsram för\r\nutgiftsområdet.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen\r\natt riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen - som samtliga är\r\nramanslag - inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den\r\nuppställning som redovisas i propositionen. Av uppställningen framgår\r\natt anslagsbeloppen för utgiftsområdet år 2005 sammanlagt uppgår till\r\n7 840 222 000 kr. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet föreslår i motioner ändringar av\r\nvissa av anslagen inom utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive\r\nmotionernas förslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2005\r\nframgår av följande tabell.\r\nFörslag till anslag inom utgiftsområde 1 för 2005\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringens förslag     (m)     (fp)    (kd)    (c)\r\n27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden    6 317           -3 000\r\n27:2 Presstöd   485 029 -275 000        -425 000\r\n27:3 Stöd till radio- och kassettidningar       152 300\r\n27:4 Radio- och TV-verket       11 709  -1 000  -9 000\r\n27:5 Granskningsnämnden för radio och TV        9 702   -1 000\r\n45:1 Sametinget 22 029\r\n46:1 Allmänna val och demokrati 18 200\r\n46:2 Justitiekanslern   18 311\r\n46:3 Datainspektionen   31 117                  -6 000\r\n46:4 Svensk författningssamling 850\r\n46:5 Valmyndigheten     13 712\r\n90:1 Kungliga hov- och slottsstaten     96 162\r\n90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.      725 298\r\n90:3 Riksdagens förvaltningskostnader   569 607 -10 000 -9 000\r\n90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen 60 578\r\n90:5 Regeringskansliet m.m.     5 436 198       -665 000        -200 000\r\n-825 000        -880\r\n000\r\n90:6 Stöd till politiska partier        170 200         -50 000\r\n90:7 Expertgruppen för EU-frågor        12 903          -6 000\r\nSumma   7 840 222       -952 000        -702 000        -831 000        -880 000\r\nUtgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati samt delar av\r\npolitikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även\r\nvissa anslag som inte tillhör ett politikområde.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nRedovisning av mål och resultat inom utgiftsområdet\r\nTidigare behandling i utskottet\r\nI samband med budgetberedningen hösten 2002 konstaterade utskottet att\r\nriksdagen tidigare har uttalat att mål bör formuleras på ett sådant\r\nsätt att de är möjliga att följa upp (bet. 2002/03:KU1). Vidare påpekades\r\natt riksdagen har uttalat dels att resultatinformationen skall vara\r\nrelevant i förhållande till de uppsatta målen, dels att resultat och\r\nutveckling bör redovisas i kvantitativa termer med hjälp av indikatorer\r\neller nyckeltal och i första hand avse effekter av verksamheter. Utskottet\r\nuppmärksammade vidare att regeringen tidigare redovisat att arbetet med\r\natt för varje politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier\r\nskall fortsätta. Utskottet, som noterade att vissa mål som satts upp\r\ninom politikområdena är svåra att mäta, utgick från att regeringen\r\nfortsätter det arbete som har inletts. Utskottet pekade på att detta kan\r\nske exempelvis genom att tillse att det utvecklas relevanta resultatindikatorer\r\neller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och resultatens utveckling\r\növer tid.\r\nI samband med budgetberedningen hösten 2003 noterade utskottet med\r\ntillfredsställelse det i propositionen redovisade arbetet inom\r\ndemokratiområdet som syftar till att möjliggöra en återkommande uppföljning\r\nav målen inom vissa delar av politikområdet Demokrati (bet. 2003/04:KU1).\r\nSamtidigt erinrades om vad utskottet tidigare anfört om vikten av att\r\ndetta arbete fortsätter även inom övriga delar av politikområdet.\r\nUtskottet har tidigare även kommenterat indelning av statsbudgeten i\r\npolitikområden. I samband med budgetberedningarna hösten 2002 och hösten\r\n2003 uttalade utskottet bl.a. att politikområden inte bör skära tvärs\r\növer indelningen i utgiftsområden. Utskottet konstaterade att Mediepolitik\r\noch Samepolitik är två av de politikområden som inte följer riksdagens\r\nindelning av statsbudgeten i utgiftsområden. Utskottet framförde att en\r\nsådan indelning gör det svårt att få en överblick över mål, insatser\r\noch resultat för respektive utskotts beredningsområde. Enligt utskottets\r\nmening vore det därför önskvärt om regeringen kunde vidta lämpliga\r\nåtgärder för att underlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten\r\ninom dessa politikområden.\r\nPropositionen\r\nSom ett svar på de önskemål som riksdagen vid ett flertal tillfällen\r\nhar uttryckt har regeringen i budgetproposition för 2005 redovisat\r\ninriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet kring den ekonomiska\r\nstyrningen i staten (prop. 2004/05:1 avsnitt 11). I propositionen\r\nbeskriver regeringen hur redovisningen av resultat till riksdagen kan\r\nutvecklas ytterligare för att tillgodose riksdagens önskemål.\r\nRegeringen gör bedömningen att den resultatredovisning som årligen lämnas\r\ntill riksdagen i budgetpropositionen även fortsättningsvis bör utvecklas\r\ni syfte att öka riksdagens möjligheter att bedöma statliga verksamheters\r\nmåluppfyllelse och att ställa resultaten i relation till kostnaderna.\r\nDetta så att riksdagen ges ökade förutsättningar att bedöma de av\r\nregeringen föreslagna anslagsnivåerna. Regeringen anför att uppställda\r\nmål bör vara tydliga och uppföljningsbara, vilket ställer krav på\r\nfortsatt utveckling av hur målen formuleras. Olika typer av resultatindikatorer\r\nbör anges för att göra det möjligt att bedöma om verksamheten utvecklas\r\ni rätt riktning. Målen i sig kan enligt regeringen inte alltid utgöra\r\nutgångspunkt för riksdagspartiernas politiska prioriteringar och\r\ndiskussioner. De partipolitiska övervägandena kan däremot inriktas på vilka\r\nslutsatser som redovisningen leder fram till och vilka åtgärder som\r\nbehöver vidtas. En utgångspunkt för en sådan diskussion bör kunna tas\r\ni regeringens samlade bedömning av måluppfyllelsen på politikområdesnivå.\r\nVidare bör redovisade förslag till anslag tydligare kopplas till de\r\nresultat som kommer fram i uppföljningsarbetet.\r\nVidare anser regeringen att riksdagens ställningstagande till och beslut\r\nmed anledning av regeringens budgetförslag även fortsättningsvis skall\r\nske i nuvarande anslagsstruktur (utgiftsområden och anslag), medan\r\nresultat skulle följas upp i en verksamhetsstruktur (politikområden och\r\nverksamhetsområden). Regeringen pekar dock på att det är svårt att i\r\nbudgetbehandlingen integrera de två olika strukturerna utgiftsområden\r\noch politikområden. Regeringen framför också att indelningen av statlig\r\nverksamhet i politikområden både skall fungera som grund för\r\nresultatredovisningen till riksdagen och som grund för en ändamålsenlig styrning\r\noch uppföljning av förvaltningen.\r\nI sin beskrivning av hur resultatredovisningen till riksdagen kan\r\nutvecklas ytterligare tar regeringen upp bl.a. följande när det gäller\r\ninriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet.\r\nResultat bör redovisas både för politikområden och för myndigheter och\r\nbeskrivs i ökad utsträckning med hjälp av resultatindikatorer.\r\nTotala intäkter och kostnader bör redovisas per politikområde för att\r\nge en bättre grund för att bedöma resursåtgången inom ett politikområde.\r\n\r\nTydlig åtskillnad bör göras mellan resultatinformation och analys å ena\r\nsidan och regeringens resultatbedömning och slutsatser å andra\r\nsidan.\r\nÅrliga resultatindikatorer bör kompletteras med redovisning av mer\r\ndjupgående utredningar etc. i särskilda resultatskrivelser. Hur ofta\r\nresultatskrivelser lämnas till riksdagen får diskuteras mellan berörda\r\nutskott och departement.\r\nResultatredovisningen i budgetpropositionen bör delvis struktureras om,\r\nbl.a. bör beskrivningen av politikens framtida inriktning komma att\r\navsluta redovisningen av ett politikområde i syfte att förtydliga hur\r\nregeringens slutsatser av verksamheten påverkar den framtida inriktningen.\r\nFöreslagna anslagsförändringar bör därmed kunna motiveras tydligare.\r\nEn\r\nredogörelse för respektive myndighets bidrag till måluppfyllelsen inom\r\nberört politikområde bör lämnas i syfte att göra kopplingen till\r\nregeringens budgetförslag tydligare och för att underlätta respektive\r\nutskotts möjligheter att relatera föreslagna anslag till berörd verksamhet\r\ni de fall som ett politikområde ingår i flera utgiftsområden. Enligt\r\nregeringen skulle de problem som finns i dag då det gäller utskott som\r\nhar att handha politikområden som inte till fullo faller inom utskottets\r\nberedningsområde mildras om det för respektive myndighet redovisas såväl\r\nfinansiering som bidrag till måluppfyllelse på politikområdesnivå.\r\nRegeringen avser att förändra redovisningen till riksdagen på detta sätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid behandlingen av budgetpropositionen har utskottet låtit göra en\r\ngenomgång av målens och resultatredovisningens utformning inom utskottets\r\nutgiftsområde. Med anledning av vad som därvid framkommit vill utskottet\r\nframhålla följande.\r\nNär det gäller resultatredovisningens struktur  har utskottet tidigare\r\nframhållit att resultatinformation skall vara relevant i förhållande\r\ntill uppsatta mål. I propositionen bedömer regeringen verksamhetens\r\nresultat även i förhållande till andra mål än sådana som riksdagen har\r\nbeslutat om. Regeringens redovisning av resultatet av statens insatser\r\ninom t.ex. demokratiområdet följer den indelning i verksamhetsområden\r\nsom regeringen har gjort och bedömningarna görs utifrån målen för\r\nverksamhetsområdena och i viss utsträckning målen för myndigheterna. För\r\nsamepolitikens del utgår resultatbedömningen från den av regeringen\r\nbeslutade indelningen i verksamhetsgrenar. Vidare redovisar regeringen\r\ni propositionen under rubriken Resultat även insatser som staten vidtar\r\noch mer allmän information om tillståndet och utvecklingen inom de olika\r\npolitikområdena. En tydligare uppdelning av insatser, resultat och\r\nomvärldsförändringar skulle underlätta för utskottet att göra en värdering\r\nav det redovisade resultatet i förhållande till de mål som riksdagen\r\nhar beslutat om.\r\nUtskottet har tidigare framhållit att målen bör vara uppföljningsbara.\r\nI propositionen har också regeringen angett att mål bör vara tydliga\r\noch uppföljningsbara. Samtidigt måste man ha förståelse för att mål på\r\npolitikområdesnivå ofta inte kan uttryckas i kvantitativa eller mätbara\r\ntermer eftersom de formuleras med utgångspunkt från att visa den politiska\r\nviljeinriktningen. Utskottet har härvidlag tidigare pekat på möjligheten\r\natt utveckla resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelsen. I\r\npropositionen redovisas för vissa delar av målen för demokratipolitiken\r\ninte hur måluppfyllelsen kan mätas. Detta gäller särskilt målet om att\r\nmedborgarna skall ha bättre möjligheter att delta i och påverka den\r\npolitiska processen, men även målet om att medborgarnas möjligheter att\r\npåverka den politiska processen skall bli mer jämlika. Vidare, för den\r\ndel av politikområdet som omfattas av de verksamheter som bedrivs genom\r\nJustitiekanslern och Datainspektionen är kopplingen till de av riksdagen\r\nbeslutade målen otydlig. När det gäller målen för politikområdena\r\nMediepolitik och Samepolitik anger regeringen inte hur måluppfyllelsen\r\nskall mätas, exempelvis genom resultatindikatorer.\r\nI fråga om politikområdesindelningen  har utskottet tidigare uttalat\r\natt politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.\r\nAnslagen som tillhör politikområdena Mediepolitik och Samepolitik ingår\r\ndock i både konstitutionsutskottets och andra utskotts utgiftsområden.\r\n\r\nI propositionen redogör regeringen för arbetet med att ytterligare\r\nutveckla resultatredovisningen till riksdagen. Utskottet ser positivt på\r\nutvecklingsarbetets inriktning. Enligt utskottets mening förbättras\r\nförutsättningarna för uppföljningsbara mål och resultatredovisningens\r\nstruktur genom att resultat i budgetpropositionens utgiftsvolymer i\r\nökad utsträckning beskrivs med hjälp av resultatindikatorer och en\r\ntydligare åtskillnad mellan resultatinformation och analys å ena sidan\r\noch regeringens resultatbedömning och slutsatser å andra sidan. Arbetet\r\nmed att utveckla indikatorer för demokratiområdet, som regeringen har\r\nredovisat tidigare, är i enlighet med vad utskottet tidigare uttalat\r\noch borde utvidgas till övriga delar av politikområdet Demokrati samt\r\ntill politikområdena Mediepolitik och Samepolitik.\r\nVad gäller politikområdesindelningen kan det, i anslutning till vad som\r\nanförs i propositionen, enligt utskottets mening övervägas om alla delar\r\nav politikområdenas resultat som hänförs till anslag inom\r\nkonstitutionsutskottets\r\nområde borde redovisas i den del av budgetpropositionen som bereds av\r\nkonstitutionsutskottet. Det skulle enligt utskottets bedömning underlätta\r\nberedningen av det uppnådda resultatet av statens insatser.\r\nDemokrati\r\nPolitikområdet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om att\r\ndemokratipolitiken bör präglas av ett deltagardemokratiskt förhållningssätt\r\noch en ambition att öka de direktdemokratiska inslagen. Vidare föreslår\r\nutskottet att riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen bör\r\nfördjupa målformuleringen för politikområdet Demokrati. Jämför\r\nreservationerna 1 (c) och 2 (kd).\r\nPropositionen\r\nPolitikområdet demokrati omfattar Valmyndighetens, Justitiekanslerns\r\noch Datainspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens\r\nkostnader för valsedlar och annat valmaterial samt ersättningar till\r\nvissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband\r\nmed val. Ingår gör även tilldelningen av Svensk författningssamling\r\n(SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek. För år 2004 ingår\r\ni politikområdet även en demokratisatsning för att öka valdeltagandet\r\ni Europaparlamentsvalet 2004 samt särskilda medel till riksdagspartierna\r\nför att informera om Europaparlamentsvalet. För 2006 ingår en\r\ndemokratisatsning inför de allmänna valet 2006.\r\nEnligt propositionen blir utgifterna för politikområdet totalt 82,2\r\nmiljoner kronor under 2005. Under 2006 och 2007 beräknas utgifterna\r\ntill 345,7 respektive 90,7 miljoner kronor. De stora skillnaderna i\r\nutgiftsutvecklingen 2005-2007 beror på att det 2006 genomförs allmänna\r\nval.\r\nMålet för politikområdet är att folkstyrelsen skall värnas och fördjupas.\r\nVidare har riksdagen beslutat om följande långsiktiga mål för\r\ndemokratipolitiken (prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr.\r\n2001/02:190):\r\nValdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen\r\nliksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål var att\r\nvaldeltagandet skulle öka i de allmänna valen 2002.\r\nEn ökad andel av medborgarna skall inneha någon form av politiskt\r\nförtroendeuppdrag. Ett första delmål är att antalet förtroendevalda i\r\nkommuner och landsting skall öka med 10 000 till år 2010. Antalet\r\npersoner som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag\r\nskall också öka.\r\nMedborgarna skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka\r\nden politiska processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka.\r\n\r\nMedborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall bli\r\nmer jämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer\r\nmed utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall\r\nöka.\r\nEnligt budgetpropositionen delas politikområdet Demokrati in i\r\nverksamhetsområdena Demokrati och deltagande samt Integritet, yttrandefrihet\r\noch en rättssäker förvaltning. För det förstnämnda verksamhetsområdet\r\när målet att medborgarnas deltagande i de allmänna valen och i övriga\r\npolitiska processer skall öka. Vidare skall de allmänna valen och\r\nfolkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.\r\nFör verksamhetsområdet Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker\r\nförvaltning är målet att värna integriteten, yttrandefriheten samt\r\nrättssäkerheten i den offentliga förvaltningen.\r\nI propositionen redogör regeringen för ett flertal insatser inom\r\npolitikområdet. Regeringen anför att den i skrivelsen Demokratipolitik\r\n(skr. 2003/04:110), som lämnades till riksdagen i mars 2004 och som\r\nbehandlats av konstitutionsutskottet (bet. 2003/04:KU19), redogjorde\r\nför uppföljningen av de fyra långsiktiga målen. Vidare uppger regeringen\r\nbl.a. att Göteborgs universitet har lämnat rapporten Indikatorer för\r\nuppföljning av demokratiutvecklingen i Sverige (2003) till regeringen\r\nmed förslag på vilken statistik som bör produceras för att möjliggöra\r\nen återkommande uppföljning av målen respektive vissa av de föreslagna\r\nåtgärderna i propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80).\r\nEnligt regeringen utgör rapporten ett viktigt underlag för regeringens\r\nfortsatta arbete med att ta fram ett uppföljningssystem för den svenska\r\ndemokratins utveckling. Den övergripande resultatbedömningen som regeringen\r\ngör för politikområdet är att flera av de statliga insatserna bidragit\r\ntill att folkstyrelsen värnats och fördjupats. Många insatser inom\r\npolitikområdet är enligt regeringen dock av sådan art att man knappast\r\nkan förväntas se effekter i det korta perspektivet. Vidare menar regeringen\r\natt måluppfyllelsen är starkt beroende av statliga insatser inom andra\r\npolitikområden samt av andra aktörer än statliga.\r\nNär det gäller verksamhetsrådet Demokrati och deltagande konstaterar\r\nregeringen att valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2004 minskade om\r\nman ser till hela landet, men att det finns kommuner där trenden var\r\nden motsatta. Ännu finns det emellertid inga resultat som visar i vilken\r\nutsträckning olika delar av befolkningen deltagit, varför det är svårt\r\natt dra några mer omfattande slutsatser om hur valdeltagandet har\r\nutvecklats och eventuella orsaker till detta. Regeringen gör även bedömningen\r\natt Valmyndighetens insatser i samband med folkomröstningen om införande\r\nav euron var väl genomförda. Målet om att de allmänna valen och\r\nfolkomröstningar skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet\r\nbedöms ha uppfyllts. Någon sammanfattande bedömning avseende 2004 års\r\nval är det enligt regeringen för tidigt att ge. Valmyndighetens slutliga\r\nrapport om erfarenheterna av genomförandet av valet kommer att redovisas\r\nför regeringen under hösten 2004.\r\nNär det gäller verksamhetsområdet Integritet, yttrandefrihet och en\r\nrättssäker förvaltning anför regeringen att Justitiekanslern genom bl.\r\na. sin tillsynsverksamhet och bevakning på det tryck- och\r\nyttrandefrihetsrättsliga området och Datainspektionen genom att bl.a. verka för\r\natt människor skyddas mot att deras personliga integritet inte kränks\r\nbidrar till att målen uppfylls.\r\nI propositionen redovisar regeringen Riksrevisionens iakttagelser som\r\nberör politikområdet. Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser\r\nför Justitiekanslern, Datainspektionen och Valmyndigheten. Samtliga\r\ndessa revisionsberättelser har lämnats utan invändning.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att demokratipolitiken\r\nbör präglas av ett deltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition\r\natt öka de direktdemokratiska inslagen (yrkande 1). I motion 2004/05:K437\r\nav Kerstin Lundgren m.fl. (c) framställs ett likadant yrkande (yrkande\r\n2). Motionärerna anför att demokratins själva väsen handlar om medborgarnas\r\nmöjligheter att vara delaktiga i det allmänna och att Centerpartiet\r\neftersträvar demokrati byggd underifrån.\r\nI motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att regeringens\r\nmål för politikområdet Demokrati visserligen täcker en del av det\r\nönskvärda i ett demokratimål. Motionärerna anser dock att formuleringen\r\när otillräcklig för att t.ex. peka på värdegrundens enorma betydelse\r\nför demokratiutvecklingen. Regeringen bör fördjupa denna målformulering\r\noch återkomma till riksdagen i frågan. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna (yrkande 1). I motionen pekas bl.a. på att kristdemokratin bygger\r\npå idén om alla människors lika värde och att deras värdighet inte får\r\nkränkas. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen, eftersom\r\nden utgår från denna värdegrund. Även beteendet medborgare emellan bör\r\npräglas av denna värdegrund. Med majoritetsbeslut kan också en minoritet\r\nförtryckas och fri- och rättigheter förtrampas. Enligt motionärerna\r\nbehöver därför alla samhällen en gemensam värdegrund. De anser vidare\r\natt de värden, rättigheter och skyldigheter som inspirerats och förts\r\nvidare av den kristna traditionen är oundgängliga som grund.\r\nTidigare behandling\r\nVid behandlingen av budgetpropositionen för 2004 behandlade utskottet\r\nen motion (kd) om en fördjupad målformulering för politikområdet Demokrati.\r\nUtskottet framhöll därvid att det självfallet inte hade någon annan\r\nuppfattning än den i motionen vad gäller det angelägna i att det i så\r\nmånga sammanhang som möjligt förs samtal, diskussioner och debatter i\r\nsådana frågor som tagits upp i motionen. Utskottet tog dock avstånd\r\nfrån tankar på att i målbeskrivningen för politikområdet lägga fast en\r\nför alla människor gemensam syn på de frågeställningar som förts fram\r\ni motionen. Frågor av det aktuella slaget skall i stället, menade\r\nutskottet, avhandlas i ett öppet meningsutbyte och under demokratiska\r\nformer. Motionen avstyrktes.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har tidigare beslutat om långsiktiga mål för demokratipolitiken.\r\nMot denna bakgrund är det enligt utskottets mening inte nödvändigt med\r\nnågot uttalande från riksdagen i enlighet med vad som efterfrågas i\r\nmotionerna 2004/05:K323 (c) yrkande 1 och 2004/05:K437 (c) yrkande 2.\r\nMotionerna avstyrks således.\r\nNär det gäller frågan om fördjupad målformulering för politikområdet\r\nDemokrati vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och\r\navstyrker motion 2004/05:K424 (kd) yrkande 1.\r\nAllmänna val och demokrati\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val och demokrati  på 18 200 000\r\nkr.\r\nFrån anslaget betalas statens kostnader för valsedlar och annat valmaterial\r\nsamt ersättningar till vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna\r\nför biträde i samband med val. Vidare ingår Vetenskapsrådets satsning\r\npå mångvetenskaplig demokratiforskning. Anslagsbelastningen beror till\r\nstörsta delen på vilka val som hålls under året.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 46:1 Allmänna val och demokrati\r\nför 2005 skall uppgå till 18 200 000 kr. Det är 216 800 000 kr mindre\r\njämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.\r\nVid beräkningen av anslaget har 200 000 kr tillförts från anslaget 45:1\r\nSametinget. Överföringen avser kostnader för Valmyndigheten och\r\nLänsstyrelsen i Norrbottens län i samband med sametingsvalen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nJustitiekanslern\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern  på 18 311 000 kr.\r\nJustitiekanslern är regeringens högste ombudsman. Justitiekanslerns\r\nfrämsta uppgifter är att utöva tillsyn över den offentliga förvaltningen,\r\natt bevaka statens rätt i rättegångar, att svara för statens skadereglering,\r\natt vara regeringens juridiske rådgivare samt att vara åklagare i mål\r\nrörande tryck- och yttrandefrihetsbrott. Justitiekanslern utövar också\r\ntillsyn över advokatväsendet och har vissa uppgifter enligt lagen\r\n(1998:150) om allmän kameraövervakning. Dessutom företräder Justitiekanslern\r\nsvenska staten i den Internationella oljeskadefonden.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 46:2 Justitiekanslern  för 2005\r\nfastställs till 18 311 000 kr. Det är en ökning med 137 000 kr jämfört\r\nmed vad som anvisats för innevarande år.\r\nFörändringen är en följd av pris- och löneomräkning. För uppdraget att\r\nrepresentera Sverige i den internationella oljeskadefonden får\r\nJustitiekanslern ersättning efter rekvisition med 150 000 kr per år.\r\nEnligt propositionen är Justitiekanslerns övergripande mål att värna\r\nintegriteten, yttrandefriheten och rättssäkerheten i den offentliga\r\nverksamheten. I sin tillsynsverksamhet skall Justitiekanslern bidra\r\ntill en fortsatt hög kvalitet inom den offentliga verksamheten, inom\r\nsin skaderegleringsverksamhet skall den se till att den enskilde kommer\r\ntill sin rätt utan att det allmännas intresse sätts åt sidan samt på\r\ntryckfrihetens och yttrandefrihetens områden skall den bidra till en\r\neffektiv och rättssäker rättstillämpning och lagföring.\r\nTotalt sett har antalet inkomna ärenden hos Justitiekanslern ökat med\r\n11 % mellan 2002 och 2003. Ökningen hänför sig framför allt till ärenden\r\nom allmän kameraövervakning. Den dominerande ärendegruppen var\r\nskadeståndsärenden, som utgjorde knappt hälften av de inkomna ärendena.\r\nÄrendebalanserna har under året minskat med cirka 8 %.\r\nSammantaget gör regeringen bedömningen att Justitiekanslern har visat\r\nett bra resultat under 2003.\r\nI propositionen aviserar regeringen att den under hösten i en proposition\r\ntill riksdagen kommer att föreslå att Justitiekanslern skall ta över\r\nden rätt som Domstolsverket har när det gäller att, för statens räkning,\r\növerklaga beslut om rättshjälp och ersättning till rättsliga biträden\r\n(den s.k. talerätten).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nDatainspektionen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen  på 31 117 000 kr. Vidare\r\nföreslår utskottet att riksdagen avslår en motion där det yrkas att\r\nanslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\nDatainspektionen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka\r\nför att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks\r\ngenom behandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i\r\nkreditupplysnings- och inkassoverksamhet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 46:3 Datainspektionen  för 2005\r\nfastställs till 31 117 000 kr. Jämfört med anvisade medel för 2004 är\r\ndet en ökning med 41 000 kr.\r\nTill grund för ökningen ligger pris- och löneomräkning av anslaget.\r\nI propositionen anges att Datainspektionens verksamhet var indelad i\r\nverksamhetsgrenarna tillsyn över behandlingen av personuppgifter (datalagen\r\noch personuppgiftslagen), tillsyn och tillståndsgivning inom kreditupplysnings-\r\noch inkassoverksamheten (kreditupplysnings- och inkassolagen) samt\r\ntillsyn över personregister inom polis- och tullsamarbetet (Europol-,\r\nSchengen- och CIS-konventionerna).\r\nEnligt regeringen har Datainspektionen redovisat resultaten i enlighet\r\nmed de återrapporteringskrav som angetts. Någon grund för att konstatera\r\natt angivna mål inte skulle ha uppnåtts föreligger inte. Vidare anförs\r\natt mål och återrapporteringskrav utvecklas successivt så att ökad\r\ntonvikt läggs vid analyser och bedömningar av de samlade effekterna av\r\nverksamheten. De nuvarande allmänna målen behöver kompletteras med\r\nuppföljningsbara produktionsmål som tydligare anger vilka insatser som\r\nbör prioriteras under det aktuella budgetåret.\r\nVidare anför regeringen i propositionen att den i regleringsbrev för\r\n2003 har uppdragit åt Datainspektionen att utarbeta en samlad strategi\r\nför sin tillsyns- och informationsverksamhet och utforma ett ändamålsenligt\r\nsystem för verksamhetsplanering och uppföljning. Inspektionen skulle\r\nsärskilt överväga hur arbetet med omvärldsanalyser, utveckling av\r\ntillsynsmetoderna och kompetensförsörjningen kan förstärkas. En redovisning\r\nav genomförda åtgärder har lämnats i årsredovisningen för 2003. Enligt\r\nredovisningen har inspektionen utarbetat ett system för verksamhetsplanering\r\noch uppföljning, som bl.a. innebär att en strategi skall tas fram och\r\nbeslutas för ett år i taget. I propositionen anför regeringen att den\r\nser det som angeläget att Datainspektionen fullföljer det arbete som\r\ninletts med att utveckla en samlad verksamhetsstrategi och ändamålsenliga\r\nsystem för verksamhetsplanering och uppföljning för att därigenom ge\r\nett bättre underlag såväl för regeringens styrning som för myndighetens\r\nledning.\r\nI propositionen nämner regeringen även att Datainspektionen i enlighet\r\nmed regeringens uppdrag i regleringsbrev för 2003 har utrett och lämnat\r\nförslag till utformningen av ett avgiftssystem för inspektionens\r\ntillståndsgivning och tillsyn inom kreditupplysnings- och inkassoverksamheten.\r\nEnligt Datainspektionen är det svårt att särskilja den tillsyn som\r\nsker enligt inkasso- och kreditupplysningslagen från den som sker enligt\r\npersonuppgiftslagen, eftersom den görs vid de berörda företagen vid\r\nsamma tillfällen. Vidare skulle ett avgiftssystem innebära att inspektionen\r\nskulle behöva bygga upp en ny avgiftsadministration, vars kostnader\r\ninte närmare beräknats i utredningen. Mot denna bakgrund finner regeringen\r\natt övervägande skäl talar för att inte införa någon avgiftsfinansiering\r\nav den aktuella verksamheten.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) påpekas att målen\r\nför Datainspektionen bör tydliggöras. Det är enligt motionärerna osäkert\r\nom myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på ett\r\ntydliggörande av målen föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr\r\ni förhållande till regeringens förslag (yrkande 3 i denna del).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens\r\nförslag att anslaget 46:3 Datainspektionen  för 2005 skall uppgå till\r\n31 117 000 kr och avstyrker motion 2004/05:K424 (kd) yrkande 3 i denna\r\ndel, enligt vilken anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp.\r\nSvensk författningssamling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 46:4 Svensk författningssamling  på 850 000 kr.\r\n\r\nFrån anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk\r\nförfattningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek\r\nsom regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725), den s.\r\nk. frilistan.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 46:4 Svensk författningssamling\r\nför 2005 fastställs till 850 000 kr. Anslaget är därmed oförändrat\r\njämfört med innevarande år.\r\nAvtalet för tryckning, försäljning och distribution av SFS löper ut den\r\n1 januari 2005 och för närvarande pågår enligt regeringen upphandling\r\nav denna tjänst. Kostnaderna bedöms ligga på ungefär samma nivå som\r\ntidigare.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nValmyndigheten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten  på 13 712 000 kr.\r\nUnder anslaget anvisas medel för Valmyndighetens arbetsuppgifter som\r\ncentral förvaltningsmyndighet för frågor om val och\r\nfolkomröstningar.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 46:5 Valmyndigheten  för 2005 skall\r\nuppgå till 13 712 000 kr. Det är en ökning med 142 000 kr jämfört med\r\ninnevarande år.\r\nÖkningen är en förändring till följd av pris- och löneomräkning. I det\r\nföregående har redovisats regeringens bedömning av Valmyndighetens\r\ninsatser i samband med folkomröstningen om införande av euron.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nMediepolitik\r\nPolitikområdet\r\nPolitikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television\r\nsamt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna.\r\nTill området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och\r\nTV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt\r\nSveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio\r\nAB. Politikområdet är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets styrelse\r\noch 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Under utgiftsområde 1\r\nfinns budgetförslaget för anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden,\r\nPresstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket\r\nsamt Granskningsnämnden för radio och TV.\r\nEn mer utförlig beskrivning och analys av politikområdet återfinns i\r\nden del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 17 och som\r\nbereds av kulturutskottet. Där anges att riksdagen har beslutat om målet\r\nför mediepolitiken (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,\r\nrskr. 2000/01:59). Målet är att stödja yttrandefrihet, mångfald,\r\nmassmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag\r\ni massmedierna.\r\nNär det gäller resultaten av statens insatser redovisar regeringen bl.\r\na. att den har gett Granskningsnämnden för radio och TV i uppdrag att\r\nfölja och utvärdera mångfalden i SVT:s nyhetsutbud. Nämnden lämnade sin\r\nslutrapport med anledning av uppdraget den 22 juni 2004. En tidigare\r\ndelrapport visade att nyhetsmångfalden minskade mellan 1998 och 2001.\r\nSlutrapporten, som innehåller en analys av situationen 2003, visar att\r\nnyhetsprogrammen återigen har blivit mer olika. Regeringen har överlämnat\r\nrapporten till Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst.\r\nRegeringen nämner också att flera aktörer arbetar aktivt med att ta\r\nfram värdefull information om utvecklingen inom medieområdet. Det gäller\r\nbl.a. Radio- och TV-verket som följer utvecklingen inom medierna och\r\npublicerar statistik m.m. och Granskningsnämnden för radio och TV som\r\npublicerar utbudsstudier.\r\nRiksrevisionen har enligt propositionen inte haft några invändningar i\r\nrevisionsberättelserna avseende myndigheterna inom politikområdet.\r\nPresstödsnämnden och Taltidningsnämnden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden\r\npå 6 317 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion\r\ndär det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp. Utskottet\r\nföreslår även att riksdagen avslår två motioner om att Taltidningsnämnden\r\nskall medverka till att taltidningar har ett visst format. Jämför\r\nreservation 3 (fp).\r\nPresstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet\r\ntill dagspressen. Taltidningsnämndens uppgift är att fördela det statliga\r\nstödet till radio- och kassettidningar.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 27:1 Presstödsnämnden och\r\nTaltidningsnämnden  för 2005 skall uppgå till 6 317 000 kr. Det är en ökning\r\nmed 83 000 kr jämfört med innevarande budgetår.\r\nÖkningen är en följd av pris- och löneomräkning.\r\nI propositionen under utgiftsområde 17 uppger regeringen att speciella\r\nradiotidningsmottagare fördelas genom Taltidningsnämndens försorg och\r\natt nämnden, på uppdrag av regeringen, har kartlagt teknikutvecklingen\r\npå området (avsnitt 5.4). Vidare uppges att Luleå tekniska universitet\r\npå uppdrag av Taltidningsnämnden har genomfört ett forskningsprojekt\r\nkring en ny typ av radiotidningsmottagare. Projektet slutredovisades\r\ntill nämnden i januari 2004. För att säkerställa fortsatt utgivning av\r\nradiotidningar behöver, enligt propositionen, samtliga radiotidningsmottagare\r\nbytas ut. Taltidningsnämnden gör bedömningen att en successiv anskaffning\r\nav nya mottagare behöver ske under perioden 2005-2006. Mot denna bakgrund\r\nföreslår regeringen i propositionen att anslaget för radio- och\r\nkassettidningar under 2005 tillförs 25 000 000 kr (se nedan).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del\r\nen minskning av anslaget till Presstödsnämnden med 3 000 000 kr för\r\n2005. Minskningen motiveras med att presstödet reduceras kraftigt (se\r\nnedan).\r\nI motion 2004/05:K349 av Kaj Nordquist (s) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening att formatet DAISY är den teknik\r\nsom skall användas vid inläsning av dagstidningar. Motionären anför att\r\ndagstidningar distribueras till talboksberättigade prenumeranter på två\r\nolika sätt och att det krävs olika former av specialutrustning för att\r\nkunna ta emot en tidning och läsa den. Inom gruppen synskadade har\r\nunderstrukits att man inte vill ha olika apparater i sin bostad för att\r\nkunna läsa olika slag av text. Motionären anser att det är synnerligen\r\nangeläget att Taltidningsnämnden medverkar till att samma system kan\r\nanvändas för läsning av talböcker som för läsning av dagstidningar. Det\r\nformat som härvidlag förordas av synskadade är enligt motionären DAISY.\r\n\r\nI motion 2004/05:So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nTaltidningsnämnden (yrkande 10). Enligt motionärerna kan dagstidningar\r\ndistribueras till synskadade på två olika sätt. Motionärerna anför att\r\ndet är viktigt för synskadade att slippa ha olika apparater i sin bostad\r\nför att kunna läsa olika slag av text och att Taltidningsnämnden bör\r\nmedverka till att samma system kan användas.\r\nBakgrund\r\nDet finns tre typer av taltidningar: radio-, kassett- och RATS-tidningar\r\n(radiosända talsyntestidningar). Radiotidningen sänds via radions P1-nät\r\noch tas emot med speciella mottagare som tillhandahålls kostnadsfritt\r\ngenom Taltidningsnämndens försorg. Även dator för RATS-tidningar\r\ntillhandahålls kostnadsfritt genom Taltidningsnämndens försorg.\r\nKassettbandspelare\r\nanskaffas av brukaren på egen hand eller tillhandahålls som hjälpmedel\r\nenligt hälso- och sjukvårdslagen. Vid utgången av budgetåret 2002 gavs\r\nsammanlagt 89 dagstidningar ut som taltidningar, varav 68 var radiotidningar,\r\n12 var kassettidningar och 13 var RATS-tidningar. Tre tidningar kom ut\r\nsom både radiotidning och RATS-tidning. En tidning kom ut som både radio-\r\noch kassettidning. Av dem som abonnerar på taltidningar abonnerar nästan\r\n90 % på radiotidningar, drygt 5 % på kassettidningar och drygt 5 % på\r\nRATS-tidningar (SOU 2004:83 s. 294 f.).\r\nDet stora flertalet abonnenter har således radiotidningar. I\r\nbudgetpropositionen under utgiftsområde 17 anför regeringen att de nuvarande\r\nradiotidningsmottagarna är uttjänta och behöver bytas ut. Bristen på\r\nradiotidningsmottagare beskrivs som akut och som redovisats ovan har\r\nflera åtgärder vidtagits, bl.a. har nya radiotidningsmottagare utvecklats.\r\n\r\nDAISY (digitalt audiobaserat informationssystem) är ett standardiserat\r\nsätt att lagra information på en cd-rom som gör att man både kan läsa\r\nden på datorn och lyssna på den i en speciell DAISY-spelare.\r\nUtskottets kansli har varit i kontakt med Taltidningsnämndens kansli,\r\nsom därvid uppgett följande. Radiotaltidningar sänds via det analoga\r\nP1-nätet medan DAISY är ett digitalt system. Taltidningar i DAISY-format\r\nskulle kunna sändas via t.ex. bredband. I grunden handlar dock inte\r\nfrågan om taltidningar i DAISY-format om sändningsmetoden, utan om vilken\r\ntyp av data som överförs via sändningsmetoden. För att få DAISY-funktioner\r\nmåste hela produktionsledet utgå ifrån att det är själva datafilerna\r\nsom skall överföras, inte innehållet i ljudfilen. När en datafil i\r\nDAISY-format överförs så sparas den på någon typ av hårddisk och kan\r\nsedan läsas som en taltidning i DAISY-format. För detta krävs att\r\nanvändaren har en DAISY-spelare eller en hemdator med ett särskilt program.\r\n\r\nDe radiotidningsmottagare som nu tas fram kan modifieras med mjukvara\r\nsom ger dem DAISY-funktioner. Målsättningen med mottagarna är dock i\r\nförsta hand att hålla i gång nuvarande radiotidningssystem, dvs. de\r\nskall kunna användas tillsammans med de gamla mottagarna och i nuvarande\r\nanaloga radionät. En övergång till taltidningar i DAISY-format förutsätter\r\nett skifte av såväl sättet att producera taltidningarna som teknikerna\r\nför att sända, ta emot och lyssna på dem. Således skulle bl.a. alla\r\ngamla radiotidningsmottagare som alltjämt fungerar behöva bytas ut.\r\nVidare skulle radiotidningsabonnenter som inte är vana vid den teknik\r\nsom krävs för att läsa datafiler i DAISY-format behöva lära sig att\r\nanvända den nya tekniken. Med de nya radiotidningsmottagarna behövs\r\ninte detta. Samtidigt kommer det att, som framgått ovan, i framtiden\r\nvara möjligt att om så anses önskvärt anpassa de nya mottagarna till\r\natt kunna läsa DAISY-format.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVad gäller medelsanvisningen delar utskottet regeringens bedömning och\r\ntillstyrker regeringens förslag att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och\r\nTaltidningsnämnden  för 2005 skall uppgå till 6 317 000 kr. Därmed\r\navstyrker utskottet motion 2004/05:K455 (fp) i denna del.\r\nI frågan om sändningar av radiotidningar i DAISY-format vill utskottet\r\nframhålla vikten av att ny teknik som underlättar hanteringen och\r\nförbättrar möjligheterna för synskadade tas till vara. Samtidigt måste\r\nhänsyn tas till att alla grupper ännu inte använder den nya tekniken\r\noch att förutsättningarna för att ta den till sig varierar. Vilken teknik\r\nsom skall användas är således beroende av en avvägning mellan olika\r\nintressen. Utskottet förutsätter att regeringens och Taltidningsnämndens\r\narbete bedrivs i medvetenhet om detta. Mot denna bakgrund avstyrker\r\nutskottet motionerna 2004/05:K349 (s) och 2004/05:So397 (fp) yrkande 10.\r\n\r\nPresstöd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd  på 485 029 000 kr. Vidare föreslår\r\nutskottet att riksdagen avslår två motioner där det föreslås att anslaget\r\nskall uppgå till lägre belopp. Utskottet föreslår även att riksdagen\r\navslår en motion om införande av ett exemplarstöd för postdistribuerade\r\ntidningar med 2 kr per distribuerat exemplar samt en motion om att\r\npresstödet i framtiden skall avvecklas. Jämför reservation 4 (m).\r\nFrån anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna\r\ni presstödsförordningen (1990:524), förordningen (2001:898) om särskilt\r\ndistributionsstöd och förordningen (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd.\r\nPresstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av driftsstöd och\r\ndistributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av antalet\r\nstödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars\r\nupplagor.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 27:2 Presstöd  för 2005 fastställs\r\ntill 485 029 000 kr. Jämfört med innevarande budgetår är det en minskning\r\nmed 24 000 000 kr.\r\nFrån 2003 har anslaget tillfälligt minskats med 1 000 000 kr. Regeringen\r\nföreslår att dessa medel återförs till anslaget från 2005. Regeringen\r\nföreslår också att 25 000 000 kr överförs till anslaget 27:3 Stöd till\r\nradio- och kassettidningar  under 2005 för finansiering av nya\r\nradiotidningsmottagare.\r\nPresstödet till dagstidningar ges i form av driftsstöd och distributionsstöd.\r\nI propositionen under utgiftsområde 17 redovisar regeringen att 71\r\ntidningar beviljades driftsstöd under 2003, vilket är lika många som\r\nunder 2002. Totalt lämnades driftsstöd med 412 600 000 kr och\r\ndistributionsstöd med 73 800 000 kr. Vad gäller det särskilda stödet för\r\nutdelning av dagstidningar på lördagar, som infördes den 1 januari 2002\r\nmot bakgrund av att tidningsföretagens kostnader för utdelning av\r\ndagstidningar på lördagar i framför allt glesbygds- och landsbygdsområden\r\nökat kraftigt (prop. 2001/02:1 utg.omr. 1, bet. 2001/02:KU1, rskr.\r\n2001/02:55), uppger regeringen att Presstödsnämnden haft i uppdrag att\r\nutvärdera stödet. I den slutredovisning som lämnades i juni 2004 drar\r\nnämnden bl.a. slutsatsen att det även fortsättningsvis torde behövas\r\nnågon form av stimulansåtgärd för att bibehålla utdelning av dagstidningar\r\npå lördagar.\r\nSamtidigt med det särskilda distributionsstödet infördes ett tillfälligt\r\ntreårigt utvecklingsstöd med syftet att möjliggöra investeringar inom\r\nden driftsstödsberättigade dagspressen för att dessa tidningar långsiktigt\r\nskulle kunna behålla sin ställning på marknaden. Regeringen uppger att\r\nPresstödsnämnden i juni 2004 lämnade en första redovisning av effekterna\r\nav det tillfälliga utvecklingsstödet. Nämnden drar bl.a. slutsatsen att\r\nutvecklingsstödet har möjliggjort tekniska investeringar för ekonomiskt\r\nsvaga tidningar och att stödet varit ändamålsenligt utformat. En slutlig\r\nredovisning skall lämnas senast den 1 juni 2005.\r\nRegeringen gör i propositionen bedömningen att de satsningar som vidtagits\r\ninom ramen för presstödet haft stor betydelse för att bevara mångfalden\r\npå dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar. Vad\r\ngäller det särskilda distributionsstödet under 2005 anför regeringen i\r\nbudgetpropositionen att den, i syfte att bidra till att säkerställa\r\nfortsatt utdelning av dagstidningar på lördagar, avser att förlänga\r\nstödet och att det får uppgå till högst 10 000 000 kr.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås en avveckling\r\nav presstödet i två etapper med en inledande minskning om 275 000 000\r\nkr 2005 (yrkande 1 i denna del). Enligt motionärerna visar hittillsvarande\r\nerfarenhet av presstödet att det till stor del använts för att täcka\r\ntidningarnas löpande utgifter i stället för att främja nödvändiga\r\nrationaliseringar samt att tidningarna anpassat sig och blivit permanent\r\nberoende av presstödet. Motionärerna menar vidare att konkurrensvillkoren\r\ngentemot tidningar utan presstöd snedvrids. Från och med 2006 bör enligt\r\nmotionärerna presstödet avvecklas helt (yrkande 2). I motionen föreslås\r\näven att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden avvecklas fr.o.m. 2006\r\n(yrkande 3). Presstödsnämndens avveckling är en följd av att nämnden\r\ninte kommer att ha någon uppgift när presstödet har avvecklats. De\r\nresterande uppgifterna, såsom lån från Presstödsnämnden, kan till dess\r\natt denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet.\r\nÄven uppgifter som rör fördelning av statligt stöd till radio- och\r\nkassettidningar kan, enligt motionärerna, överföras till Kammarkollegiet.\r\nGöran Lennmarker m.fl. (m) föreslår även i motion 2004/05:K227 att\r\npresstödet avvecklas successivt (yrkande 18). För att ur tidningarnas\r\nsynvinkel underlätta avvecklingen bör enligt motionärerna reklamskatten\r\navskaffas och en neutral tidningsmoms införas.\r\nI motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del\r\nen minskning av anslaget till presstödet med 425 000 000 kr för 2005.\r\nMotionärerna anför att de är motståndare till presstödet på principiella\r\ngrunder.\r\nI motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att\r\nspecialdestinerade presstöd emellanåt har använts för att korrigera oönskade\r\neffekter, t.ex. stöd för vissa lördagsutdelade tidningar. Enligt\r\nmotionärerna har en grupp tidningar nu uppenbara problem beroende på\r\ndistributörens prispolitik, nämligen de postdistribuerade tidningarna.\r\nEnligt motionärerna bör ett exemplarstöd införas för de postdistribuerade\r\ntidningarna. Stödet bör uppgå till 2 kr per distribuerat exemplar och\r\ndet bör införas från den 1 januari 2005. Detta bör enligt motionärerna\r\nges regeringen till känna (yrkande 2). I motionen beräknas totalkostnaden\r\nför insatsen uppgå till ca 10 miljoner kronor och den kan enligt\r\nmotionärerna införas inom den ram som gäller för presstödet.\r\nBakgrund\r\nRegeringen beslutade i oktober 2004 att ge en parlamentarisk kommitté\r\ni uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen\r\n(dir. 2004:137). Kommittén skall även föreslå åtgärder som innebär att\r\ndet statliga presstödet även i fortsättningen bidrar till mångfald vad\r\ngäller innehåll och ägande samt till bred spridning av dagstidningar i\r\nsåväl storstadsområden som i andra delar av landet. En särskild analys\r\nskall göras av det särskilda distributionsstödet för utdelning av\r\ndagstidningar på lördagar.\r\nSenast den 1 februari 2005 skall kommittén redovisa analysen av det\r\nsärskilda distributionsstödet på lördagar och senast den 30 november\r\n2005 skall den slutredovisa sitt uppdrag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens\r\nförslag att anslaget 27:2 Presstöd  för 2005 skall uppgå till 485 029 000\r\nkr och avstyrker därför motionerna 2004/05:K404 (m) yrkande 1 i denna\r\ndel och 2004/05:K455 (fp) i denna del, enligt vilka anslaget föreslås\r\nuppgå till ett lägre belopp.\r\nI motion 2004/05:K424 (kd) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande för\r\nregeringen om att det införs ett exemplarstöd för postdistribuerade\r\ntidningar med 2 kr per distribuerat exemplar. Som framgått ovan har\r\nregeringen nyligen beslutat att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag\r\natt göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen. Detta arbete\r\nbör inte föregripas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.\r\nNär det gäller presstödet på längre sikt vill utskottet framhålla att\r\ndagspressen bland svenska massmedier traditionellt har intagit en\r\nsärställning när det gäller nyhetsförmedling och i synnerhet opinionsbildning.\r\nUtskottet anser att ett statligt presstöd är av väsentlig betydelse\r\nnär det gäller att motverka koncentrationstendenser och upprätthålla\r\nmångfalden inom dagspressen. I motionerna 2004/05:K227 (m) yrkande 18\r\noch 2004/05:K404 (m) yrkandena 2 och 3 föreslås att presstödet m.m. på\r\nsikt skall avvecklas. Utskottet delar inte denna uppfattning och avstyrker\r\nmotionsyrkandena. Mot bakgrund av de strukturförändringar som dagspressen\r\ngenomgått under senare år finns det ändå goda skäl att se över presstödet\r\noch eventuellt vidta åtgärder som innebär fortsatt mångfald och bred\r\nspridning av dagstidningar. Den nyligen beslutade parlamentariska\r\nkommittén har i uppdrag att göra detta.\r\nStöd till radio- och kassettidningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar  på\r\n152 300 000 kr. Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker\r\nutskottet även en motion om översyn av schablonersättningssystemet för\r\nradiotidningar.\r\nFrån anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen\r\n(1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar\r\nför 2005 skall uppgå till 152 300 000 kr. Jämfört med anvisade medel\r\nför 2004 är det en ökning med 25 000 000 kr.\r\nSom nämnts ovan under anslaget till presstödet är ökningen en följd av\r\natt anslaget tillförs 25 000 000 kr under 2005 för finansiering av nya\r\nradiotidningsmottagare.\r\nI propositionen under utgiftsområde 17 anför regeringen att ersättning\r\ntill tidningsföretag som ger ut radio- och kassettidningar bidrar till\r\natt synskadade och vissa andra grupper med särskilda behov får tillgång\r\ntill innehållet i dagstidningar. Enligt redovisningen gavs vid utgången\r\nav 2003 sammanlagt 96 dagstidningar ut som taltidningar, vilket är 7\r\nfler än vid utgången av 2002. Mer än hälften av alla dagstidningar ges\r\ni dag ut som taltidningar och utgivningen täcker hela landet. Regeringen\r\ngör bedömningen att stödet till radio- och kassettidningar är viktigt\r\nför att fortsatt garantera utgivningen av taltidningar.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K278 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (s) föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om radiotidningar. En radiotidning är en inläst redigerad version\r\nav en papperstidning. År 2000 infördes ett schablonersättningssystem\r\nför radiotidningar. Motionärerna anför att Taltidningsnämnden genom en\r\nkonsult kommit fram till att det utbetalas olika summor (kr per\r\nutgivningsdag) beroende på hur många dagar i veckan tidningen kommer ut.\r\nSchablonerna har inte heller räknats upp de senaste tre åren trots\r\nlöneökningar och andra kostnadsökningar. Enligt motionärerna är det\r\nnödvändigt med en översyn av schablonsystemet.\r\nTidigare behandling\r\nHösten 2003 behandlade utskottet en motion om en översyn av stödet till\r\nradiotidningar (bet. 2003/04:KU1). Utskottet delade inte motionärernas\r\nuppfattning om behovet av en översyn och avstyrkte motionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som vidhåller sitt tidigare ställningstagande avseende behovet\r\nav en översyn av stödet till radiotidningar, föreslår att riksdagen\r\nbifaller regeringens förslag till medelsanvisning för anslaget 27:3\r\nStöd till radio- och kassettidningar  och avstyrker motion 2004/05:K278\r\n(s).\r\nRadio- och TV-verket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket  på 11 709 000 kr.\r\nVidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två motioner där det\r\nföreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.\r\nRadio- och TV-verket är en statlig tillstånds- och tillsynsmyndighet\r\ninom medieområdet. Verket skall besluta i frågor om tillstånd, avgifter\r\noch registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till\r\nallmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon\r\nannan särskilt angiven myndighet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 27:4 Radio- och TV-verket  för 2005\r\nskall uppgå till 11 709 000 kr. Det är 876 000 kr mindre än för innevarande\r\når.\r\nFörändringen är en följd av att Radio- och TV-verket under 2003 och\r\n2004 tilldelades 1 000 000 kr årligen för ett tvåårigt regeringsuppdrag\r\ntill Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige. Syftet har varit att utveckla\r\nfolkrörelsers möjlighet att använda TV-mediet som ett forum för\r\nkommunikation, lokal kultur och debatt (bet. 2002/03:KU1 s. 21). Eftersom\r\nuppdraget kommer att slutföras under 2004 minskas anslaget med motsvarande\r\nbelopp. Vidare innebär anslagsberäkningen att Radio- och TV-verket\r\ntillförs 160 000 kr i pris- och löneomräkning.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås en minskning\r\nav anslaget till Radio- och TV-verket med 1 000 000 kr (yrkande 1 i\r\ndenna del). Motionärerna menar att Radio- och TV-verkets verksamhet\r\ndelvis är överflödig och det bör undersökas om inte Post- och Telestyrelsen\r\nkan ta över verkets uppgifter varpå dess verksamhet skulle kunna avvecklas.\r\n\r\nI motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del\r\nen minskning av anslaget till Radio- och TV-verket på 9 000 000 kr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens\r\nförslag att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket  för 2005 skall uppgå\r\ntill 11 709 000 kr och avstyrker motionerna 2004/05:K404 (m) yrkande 1\r\ni denna del och 2004/05:K455 (fp) i denna del, enligt vilka anslaget\r\nföreslås uppgå till ett lägre belopp.\r\nGranskningsnämnden för radio och TV\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV  på\r\n9 702 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion\r\ndär det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\nGranskningsnämnden för radio och TV skall genom efterhandsgranskning\r\nutöva tillsyn över att programföretag följer reglerna som rör innehållet\r\ni ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden\r\nfölja innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas\r\ntill den svenska allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan\r\neller på eget initiativ. Ett mål för nämnden är att öka kunskapen hos\r\nallmänheten om gällande regelsystem och om nämndens verksamhet och praxis.\r\nNämnden har också i uppdrag att rapportera till regeringen om radio-\r\noch TV-företagens programverksamhet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio\r\noch TV  för 2005 tilldelas 9 702 000 kr. I jämförelse med innevarande\r\når är det en ökning med 134 000 kr.\r\nÖkningen beror på pris- och löneomräkning. Granskningsnämndens verksamhet\r\nfinansieras delvis också genom att medel anvisas från rundradiokontot\r\ntill statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under utgiftsområde\r\n17 som bereds av kulturutskottet. För 2005 föreslås att 6 489 000 kr\r\ndelfinansierar nämndens verksamhet.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås att anslaget\r\ntill Granskningsnämnden minskas med 1 000 000 kr (yrkande 1 i denna\r\ndel). Motionärerna anser att nämndens verksamhet är för omfattande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens\r\nförslag att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV  för 2005\r\nskall uppgå till 9 702 000 kr och avstyrker motion 2004/05:K404 (m)\r\nyrkande 1 i denna del, i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå\r\ntill ett lägre belopp.\r\nSamepolitik\r\nPolitikområdet\r\nPolitikområdet Samepolitik omfattar verksamheten vid Sametinget, med\r\nrennäringen och information om samer och samisk kultur. Till politikområdet\r\nhör också urbefolkningsfrågor där både nationell och internationell\r\nverksamhet ingår. Politikområdet är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets\r\nstyrelse och 23 Jord- och skogsbruk, fiske, med anslutande näringar.\r\nUnder utgiftsområde 1 redovisas Sametinget.\r\nI den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 23 och som\r\nbereds i miljö- och jordbruksutskottet återfinns en mer utförlig\r\nredogörelse av politikområdet. Enligt propositionen är samepolitikens\r\növergripande mål att verka för en levande samisk kultur byggd på en\r\nekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.\r\nNär det gäller resultatbedömningen inom politikområdet redovisar regeringen\r\nbl.a. att Sametingets plenum under 2003 har samlats tre gånger. Kostnaderna\r\nför det folkvalda organet har ökat med 1 400 000 kr sedan föregående år.\r\nEn del av de ökade kostnaderna hänför sig till Sametingets 10-årsjubileum,\r\nsom firades vid höstens plenum i Lycksele.\r\nSametinget har under året haft i medeltal 19 anställda exklusive projekt-\r\noch uppdragsanställda. Kansliet är beläget i Kiruna med lokalkontor i\r\nJokkmokk, Tärnaby och Östersund. Kansliet har under hösten flyttat till\r\nstörre lokaler i Kiruna.\r\nRiksrevisionen har enligt propositionen inte haft några invändningar i\r\nrevisionsberättelsen avseende Sametinget.\r\nRevisionen har dock vid kontakt framfört kritiska synpunkter på\r\nresultatredovisningen i årsberättelsen. Ekonomistyrningsverket (ESV) har\r\ngenomfört en bedömning av Sametingets redovisning och funnit att denna\r\nerhåller ett väsentligt lägre antal (positiva) poäng än medelvärdet för\r\nde myndigheter man bedömt under 2002. För att kvaliteten skall bli bättre\r\nbehöver verksamheten enligt ESV omorganiseras. Generellt anses Sametingets\r\nanalys för 2003 vara bristande. Ekonomiskt utfall kommenteras inte i\r\nförhållande till resultat. Det är svårt att avgöra om de resultat man\r\nuppnått bidrar till att nå de mål som uppsatts i regleringsbrevet.\r\nUttalande om måluppfyllelse förekommer endast i enstaka fall. I propositionen\r\nanförs att arbete pågår för att organisera om Sametingets kansli enligt\r\nförslag i en utredning som ESV gjort på uppdrag av Sametinget.\r\nSametinget\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget  på 22 029 000 kr.\r\nSametingets verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och\r\nförordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. Sametinget är en\r\nförvaltningsmyndighet samtidigt som det är ett samiskt folkvalt organ\r\nmed val vart fjärde år. Sametinget inledde sin verksamhet i augusti\r\n1993. De övergripande målen är enligt sametingslagen att verka för en\r\nlevande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och\r\nföreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a.\r\nmedverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas.\r\nSametinget beslutar om fördelning av statens bidrag till samisk kultur\r\noch samiska organisationer samt andra medel som ställs till samernas\r\nförfogande. Sametinget leder det samiska språkarbetet och arbetet med\r\nEU-stöd för samiska program inom Mål 1 och Interreg III A.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 45:1 Sametinget  för 2005 fastställs\r\ntill 22 029 000 kr. Det är en ökning med 4 364 000 kr jämfört med vad\r\nsom anvisades i statsbudgeten för 2004.\r\nAv ökningen härleds 3 000 000 kr till ett nationellt informationscentrum\r\nom samisk kultur, som skall vara etablerat i början av 2005. Avsikten\r\när att detta skall vara den långsiktiga och bestående fortsättningen på\r\nregeringens informationssatsning om samer och samisk kultur som pågått\r\ni fyra år och som avslutas under 2004. Det ovan nämnda arbetet för att\r\norganisera om Sametingets kansli i enlighet med ESV:s förslag pågår.\r\nOmorganisationen beräknas genomföras under första halvan av 2005. Till\r\nföljd av kostnaderna för omorganisationen bör enligt regeringen anslaget\r\nökas med 1 500 000 kr. Vidare överförs från anslaget 200 000 kr till\r\nanslag 46:1 Allmänna val och demokrati  (se ovan). Slutligen beräknar\r\nregeringen en ökning av anslaget med 64 000 kr till följd av pris- och\r\nlöneomräkning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nAnslag som inte ingår i något politikområde\r\nUtgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer\r\nmål. Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa\r\nverksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning\r\nenligt regeringens mening inte går att applicera (prop. 2000/01:1 utg.\r\nomr. 1 avsnitt 3.1). Det gäller anslagen Kungliga hov- och slottsstaten,\r\nRiksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader,\r\nRiksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m.,\r\nStöd till politiska partier samt Expertgruppen för EU-frågor.\r\nRiksdagens ledamöter och partier m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens\r\nförslag för 2005 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier\r\nm.m. på 725 298 000 kr.\r\nFrån anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten\r\ntill riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,\r\narbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.\r\nriksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras t.ex. reseersättningar vid resor\r\ninom Sverige, kostnader för företagshälsovård och språkutbildning för\r\nriksdagens ledamöter. Även kostnader för ledamöters deltagande i\r\ninternationellt parlamentariskt samarbete, såsom Europarådet och\r\nInterparlamentariska unionen (IPU), liksom bidragen till ledamöternas enskilda\r\nstudieresor finansieras från anslaget. I anslaget ingår även stödet\r\ntill partigrupperna i riksdagen. Därutöver ingår kostnader för riksdagens\r\nledamöters data- och telekommunikation.\r\nPropositionen\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:2 Riksdagens ledamöter\r\noch partier m.m. skall uppgå till 725 298 000 kr för 2005. Det är en\r\nökning med 107 033 000 kr jämfört med medelsanvisningen i statsbudgeten\r\nför 2004.\r\nVid beräkningen har anslaget ökats med 23 000 000 kr till följd av högre\r\nkostnader för den ordinarie regelstyrda verksamheten avseende bl.a.\r\npensioner, inkomstgarantier, arvoden och inrikes resor. Vidare behövs\r\nför 2005 ytterligare 78 000 000 kr för den fortsatta ökningen av stödet\r\ni form av politiska sekreterare till riksdagens ledamöter, som riksdagen\r\nbeslutade om vid behandlingen av 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273). Slutligen\r\nbör anslaget öka med 6 033 000 kr till följd av pris- och löneombildning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget 90:2\r\nRiksdagens ledamöter och partier m.m. för 2005 skall uppgå till\r\n725 298 000 kr för 2005.\r\nRiksdagens förvaltningskostnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens\r\nförslag för 2005 anvisar ett anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader\r\npå 569 607 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner\r\nriksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för riksdagsförvaltningen\r\nför perioden 2005-2007. Utskottet föreslår även att riksdagen bemyndigar\r\nriksdagsförvaltningen att för 2005 besluta om dels lån för investeringar\r\nsom används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr,\r\ndels lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar\r\nintill ett belopp av 300 000 000 kr. Slutligen föreslår utskottet att\r\nriksdagen avslår två motioner där det föreslås att anslaget skall uppgå\r\ntill lägre belopp samt en motion där det föreslås att det inte bör göras\r\nnågra neddragningar för tidningen Från Riksdag &amp; Departement.\r\nFrån anslaget finansieras riksdagens förvaltningskostnader i form av bl.\r\na. löner, administration, hyreskostnader, fastighetsförvaltning, intern\r\nservice, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och\r\ninformationsverksamhet.\r\nPropositionen\r\nAnslaget\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader\r\nskall uppgå till 569 607 000 kr för 2005. Det är en ökning med 28 965 000\r\nkr jämfört med anvisade medel i statsbudgeten för innevarande år.\r\nBakom den föreslagna anslagsökningen ligger den fortsatta ökningen av\r\nantalet politiska sekreterare. De områden som finansieras av anslaget\r\nkommer att påverkas härav genom att bl.a. lokaler måste förhyras för\r\natt kunna ge utrymme för de nya politiska sekreterarna. Även kostnaderna\r\nför IT-stöd, förbrukningsmateriel, kopiering och övrig service som lämnas\r\ntill partigrupperna i riksdagen kommer att öka. Vidare föranleder den\r\nökande hotbilden mot folkvalda ett antal åtgärder för att säkerställa\r\natt riksdagens verksamhet kan bedrivas utan störningar. Den höjda\r\nambitionen inom säkerhetsområdet innebär en kostnadsökning för\r\nriksdagsförvaltningen. På området information och kunskapsförsörjning fortsätter\r\nutvecklingen för att göra dokument och annan information tillgängliga\r\ni elektronisk form. Bättre sökmöjligheter och anpassningar till människor\r\nmed särskilda behov skall underlätta för användarna att ta del av\r\ninformationen. Samtidigt görs vissa besparingar vad avser tidningen Från\r\nRiksdag &amp; Departement.\r\nInvesteringsplan och låneramar\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår också att riksdagen godkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007.\r\nInvesteringsplanen framgår av följande tabell.\r\nInvesteringsplan för riksdagsförvaltningen\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall 2003     Prognos 2004    Budget 2005     Beräknat 2006   Beräknat 2007\r\nAnläggningstillgångar, övrigt   39,4    47,0    29,2    30,0    30,0\r\nAnläggningstillgångar, fastigheter      63,0    75,0    63,3    65,0    65,0\r\nSumma investeringar     102,4   122,0   92,5    95,0    95,0\r\nLån i Riksgäldskontoret 102,4   122,0   92,5    95,0    95,0\r\nSumma finansiering      102,4   122,0   92,5    95,0    95,0\r\nKälla: Prop. 2004/05:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.3.6.\r\nEnligt prognosen för innevarande år kommer investeringarna att uppgå\r\ntill 122 000 000 kr, varav 75 000 000 kr avser investeringar i fastigheter\r\noch 47 000 000 kr i övriga anläggningstillgångar. Det arbete som påbörjades\r\n2004 med att säkra grundvattennivån under Helgeandsholmen kommer att\r\nfortsätta under 2005 och beräknas vara avslutade till sommaren 2006.\r\nVidare kommer att göras kompletteringar och anslutning av ny reservkraft\r\ninom Östra och Västra riksdagshuset. Byggnadsarbetena beräknas vara\r\navslutade under 2005. Övriga anläggningstillgångar avser satsningar på\r\nsäkerhets- och brandskyddet. Utöver detta sker investeringar i IT-utrustning.\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår också att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen\r\natt för 2005 besluta om dels lån i Riksgäldskontoret för investeringar\r\ni fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000\r\nkr, dels lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens\r\nverksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr. För 2004 har\r\nriksdagsförvaltningen låneramar i Riksgäldskontoret avseende investeringar i\r\nfastigheter och andra anläggningstillgångar på 300 000 000 respektive\r\n150 000 000 kr, dvs. samma belopp som föreslås för 2005. I propositionen\r\nanförs att låneramarna för 2005 behöver motsvara låneramarna för 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås att anslaget\r\ntill riksdagens förvaltningskostnader minskas med 10 000 000 kr (yrkande\r\n1 i denna del). Motionärerna anser att riksdagsförvaltningen i dag har\r\nen för omfattande informationsverksamhet. Det huvudsakliga ansvaret för\r\nden information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar\r\npartierna. I motionen anförs att anslaget till tidningen Från Riksdag\r\n&amp; Departement skulle kunna minskas, t.ex. genom att kostnaderna för\r\ndriften av tidningen i högre grad finansieras genom intäkter från\r\nprenumerationer. Även kostnaderna för informationsenheten skulle kunna\r\nminskas något.\r\nI motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del\r\natt anslaget till riksdagens förvaltningskostnader minskas med 9 000 000\r\nkr. Inte minst bör kostnaderna kunna minskas genom att informationsverksamheten\r\nbegränsas. Enligt motionärernas uppfattning är det de politiska partierna\r\nsom har huvudansvaret för information om den politiska verksamheten i\r\nriksdagen.\r\nI motion 2004/05:K438 av Per Rosengren (v) anförs att riksdagen inte\r\nbör göra några neddragningar för tidningen Från Riksdag &amp; Departement.\r\nEnligt motionären är tidningen en på många håll uppskattad publikation\r\noch i en tid när man inom politiken arbetar för att öka intresset för\r\npolitik och samhällsdebatt borde den stödjas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar riksdagsstyrelsens bedömning, tillstyrker\r\nriksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader\r\nskall uppgå till 569 607 000 kr för 2005 och avstyrker motionerna\r\n2004/05:K404 (m) yrkande 1 i denna del och 2004/05:K455 (fp) i denna del,\r\ni vilka det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\nHur stor del av anslaget som skall gå till olika verksamheter inom\r\nriksdagsförvaltningen, t.ex. tidningen Från Riksdag &amp; Departement,\r\nankommer enligt utskottets mening på riksdagsstyrelsen att besluta om.\r\nMotion 2004/05:K438 (v) avstyrks därför.\r\nVidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007.\r\nUtskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen\r\natt för 2005 besluta om dels lån för investeringar som används i riksdagens\r\nverksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån för investeringar\r\ni fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000\r\nkr.\r\nRiksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens\r\nförslag för 2005 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens ombudsmän,\r\njustitieombudsmännen  på 60 578 000 kr.\r\nJustitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet\r\nefterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina\r\nåligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen\r\navhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen\r\noch 8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion\r\nför Riksdagens ombudsmän.\r\nPropositionen\r\nRikdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,\r\njustitieombudsmännen  skall uppgå till 60 578 000 kr för 2005. Det är\r\nen ökning med 836 000 kr jämfört med medelsanvisningen i statsbudgeten\r\nför 2004.\r\nÖkningen är en följd av pris- och löneomräkning. Vid medelsberäkningen\r\nhar utgångspunkten varit att några stora avvikelser från nuvarande\r\nförhållanden, bl.a. avseende ärendemängden, inte kommer att inträffa.\r\nOmbudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten\r\nsamt genom inspektioner och andra undersökningar som ombudsmännen finner\r\npåkallade. Klagomålsprövningen, inspektionsverksamheten och den övriga\r\ninitiativverksamheten samt den internationella verksamheten kan, enligt\r\npropositionen, ses som olika verksamhetsgrenar hos Riksdagens ombudsmän.\r\n\r\nI propositionen redogörs för de mål som har satts upp för respektive\r\nverksamhetsgren. För 2003 är bedömningen att uppgifterna enligt\r\ninstruktionen har kunnat fullgöras med bibehållen hög kvalitet i\r\närendehandläggningen och i inspektionsverksamheten. Verksamhetsmålen har dock\r\ninte uppnåtts vad gäller inspektionsverksamhetens omfattning, som enligt\r\nmålet för inspektionsverksamheten skulle öka, och ärendebalansens storlek,\r\nsom enligt målet för klagomålshanteringen skulle minska.\r\nRiksrevisionen har enligt propositionen inte haft några invändningar\r\navseende Justitieombudsmannens årsredovisning för räkenskapsåret 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.\r\nKungliga hov- och slottsstaten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten  på 96 162 000\r\nkr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion om att\r\nKungliga hov- och slottsstaten skall granskas med avseende på ledningens\r\nförvaltning.\r\nKungl. Hovstaterna är den officiella beteckningen på den organisation\r\n(i dagligt tal kallad hovet) som har till uppgift att bistå statschefen\r\noch Kungl. Huset i deras officiella plikter. H.M. Konungens råd för\r\nHovstaterna leds av Konungen och har till uppgift att lägga fast\r\nprinciperna för den långsiktiga verksamheten samt att vara ett forum för\r\nfrågor som kräver Konungens personliga synpunkter och beslut. Riksmarskalken\r\nleder Hovstaterna och är inför Konungen ansvarig för hela organisationens\r\nverksamhet.\r\nI budgetsammanhang delas Hovstaterna in i Kungliga hovstaten och Kungliga\r\nslottsstaten. Hovstaten består bl.a. av Riksmarskalkämbetet, H.M.\r\nKonungens Hovmarskalksämbete och H.M. Konungens Hovstall. Slottsstaten\r\nbestår av Husgerådskammaren och Ståthållarämbetet (slottsförvaltningarna).\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten\r\nskall uppgå till 96 162 000 kr. Det är en ökning med 1 588 000 kr\r\njämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.\r\nVid beräkningen av anslaget har medel tillförts motsvarande de avgifter\r\nsom Kungliga hov- och slottsstaten beräknas erlägga till Riksrevisionen\r\nsamt kompensation för att Riksgäldskontorets årliga betalning av ränta\r\npå Karl XIII:s hemgiftskapital skall upphöra enligt riksdagens beslut\r\ni samband med 2004 års ekonomiska vårproposition. Vidare har anslaget\r\ntillförts 1 288 000 kr till följd av pris- och löneomräkning.\r\nKungliga hov- och slottsstaten skall enligt den överenskommelse som\r\nträffades med regeringen 1996 årligen lämna en berättelse över den\r\nsamlade verksamheten. Tyngdpunkten skall läggas på en redovisning av hur\r\ntilldelade medel har använts när det gäller Ståthållarämbetet och\r\nHusgerådskammaren, dvs. Slottsstaten. Anslaget fördelas så att 51 %\r\ntillförs hovstaten medan 49 % tilldelas Slottsstaten. Fördelningen grundar\r\nsig på deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln skall\r\ngälla långsiktigt och inte rubbas av smärre förändringar i organisation\r\neller verkligt kostnadsutfall. I propositionen anförs att det hittills\r\ninte har inträffat några förändringar som gjort det motiverat att komma\r\növerens om en annan fördelning.\r\nEnligt propositionen ger verksamhetsberättelsen för 2003 en bra överblick\r\növer de aktiviteter och åtgärder som har vidtagits för anslagsmedlen.\r\nDen visar bl.a. att den kungliga familjens program har varit fortsatt\r\nomfattande. Verksamhetsberättelsen visar också att aktiviteterna inom\r\nSlottsstaten har varit höga. Ståthållarämbetet har vidtagit en rad\r\nåtgärder för att förbättra vård och underhåll av parkerna. Det har även\r\nsuccessivt övertagit ansvaret för drift, övervakning och underhåll av\r\nsäkerhetssystemen på Stockholms slott från Statens fastighetsverk, men\r\nenligt verksamhetsberättelsen måste ytterligare åtgärder vidtas för att\r\nförbättra den yttre säkerheten. Husgerådskammaren har svarat för\r\nförvaltning, underhåll och vård av de kungliga slottens konstverk, möbler\r\noch andra inventarier. Husgerådskammaren har också producerat och visat\r\nfyra utställningar under året. Tillsammans med Ståthållarämbetet har\r\nHusgerådskammaren svarat för en omfattande visningsverksamhet.\r\nVad gäller riksdagens tillkännagivande till regeringen om att det vore\r\nönskvärt med en större öppenhet och insyn än vad som nu är fallet i\r\nfråga om den verksamhet som i dag bedrivs inom ramen för anslaget till\r\nHovstaten (bet. 2003/04:KU9, rskr. 2003/04:148) anför regeringen att\r\nfrågan för närvarande bereds inom Regeringskansliet, bl.a. genom\r\ndiskussioner med Riksmarskalksämbetet.\r\nRiksrevisionen har avgivit revisionsberättelse med invändning avseende\r\nKungliga slottsstatens årsredovisning 2003.1Den verksamhet som Hovstaten\r\nbedriver omfattas inte av Riksrevisionens granskning enligt lagen om\r\nrevision av statlig verksamhet m m. Riksrevisionen har enligt propositionen\r\nanfört att Kungliga slottsstaten inte har företett dokumentation som\r\nvisar att den schablonmässiga kostnadsfördelningsmodell som tillämpas\r\nger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader.\r\nRegeringen anser med beaktande av den överenskommelse som träffades\r\n1996 att det inte finns anledning att vidta någon särskild åtgärd med\r\nanledning av Riksrevisionens uttalande.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K317 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (kd) föreslås\r\natt Kungliga hov- och slottsstaten skall kunna granskas av Riksrevisionen\r\näven med avseende på om ledningens förvaltning följer tillämpliga\r\nföreskrifter och särskilda beslut (yrkande 1). Motionärerna menar att det\r\när olämpligt att viss verksamhet skall vara undandragen den granskning\r\noch tillika stöd som en revision innebär.\r\nGällande regler\r\nEnligt 2-3 §§ lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.\r\nfår Riksrevisionen bl.a. granska den verksamhet som bedrivs av Kungliga\r\nslottsstaten och Kungliga Djurgårdens förvaltning. Granskningen skall,\r\nmed de begränsningar som följer av att någon resultatredovisning inte\r\nbehöver lämnas, kunna ske både som årlig revision och effektivitetsrevision\r\n(prop. 2001/02:190 s. 73-75, bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22).\r\nI 4 § anges effektivitetsrevisionens inriktning och i 5 § den årliga\r\nrevisionens inriktning. Enligt den sistnämnda paragrafen har den årliga\r\nrevisionen till syfte att bedöma om redovisningen och underliggande\r\nredovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt om\r\nledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda\r\nbeslut. Granskningen av Kungliga slottsstatens och Kungliga Djurgårdens\r\nförvaltning skall dock inte omfatta huruvida ledningens förvaltning\r\nföljer tillämpliga föreskrifter och beslut; samma undantag gäller för\r\ngranskningen av årsredovisningen för staten och Regeringskansliet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning avseende\r\nanslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten.\r\nNär det gäller frågan om granskning av Kungliga hov- och slottsstaten\r\nkonstaterar utskottet följande. Kungliga slottsstatens och Kungliga\r\nDjurgårdens förvaltning omfattas redan av reglerna om Riksrevisionens\r\neffektivitetsrevision samt årliga revision, dock inte med avseende på\r\nledningens förvaltning. Utskottet och riksdagen tog så sent som våren\r\n2002 ställning för denna ordning (bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22).\r\nPå grund härav och med hänsyn till att frågan om större öppenhet och\r\ninsyn när det gäller anslaget till hovstaten redan bereds inom\r\nRegeringskansliet avstyrker utskottet motion 2004/05:K317 (kd) yrkande 1.\r\nRegeringskansliet m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. på 5 436 198 000 kr.\r\nVidare föreslår utskottet att riksdagen avslår fyra motioner där det\r\nföreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp. Utskottet\r\navstyrker ytterligare två motionsyrkanden med hänvisning till den föreslagna\r\nmedelsanvisningen. Vidare avstyrker utskottet med hänvisning till\r\ntidigare ställningstagande ett motionsyrkande om demokratikonvent. Utskottet\r\nföreslår också att riksdagen avslår motioner om inrättande av ett\r\nsamordningskansli i Statsrådsberedningen för arbetet med att förebygga\r\nvåld och övergrepp mot äldre personer m.m., inrättande av en enhet för\r\nfrämjande av övergång till demokrati i Sveriges samarbetsländer samt\r\nvissa andra frågor om utrikesförvaltningens organisation. Slutligen\r\nföreslår utskottet att riksdagen avslår en motion om ekonomisk ersättning\r\ntill medföljande till UD-anställda i utrikestjänst samt två motioner om\r\nSveriges representation utomlands. Jämför reservationerna 5 (c), 6 (fp)\r\noch 7 (kd).\r\nAnslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,\r\nutrikesrepresentationen, kommittéväsendet och andra utredningar m.m. Anslaget\r\nfördelas mellan Statsrådsberedningen, de tio departementen, Regeringskansliets\r\nförvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader\r\nm.m.).\r\nBakgrund\r\nÄrenden om Sveriges representation i utlandet hör sedan 2001 till\r\nutgiftsområde 1 och bereds således av konstitutionsutskottet. Utskottet\r\nhar framhållit det som angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga\r\nutsträckning ges en sammanhållen behandling och att, i den mån det behövs,\r\ndet kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid\r\nberedning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23).\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall\r\nuppgå till 5 436 198 000 kr för 2005. Det är en minskning med 24 334 000\r\nkr jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.\r\nTill grund för minskningen ligger främst att förändringen av den svenska\r\nkronan medfört valutakursvinster för utrikesrepresentationen. I\r\nanslagsberäkningen ingår bl.a. även ett antal överföringar från andra anslag\r\nsamt pris- och löneomräkning.\r\nI propositionen redovisas vissa resultat för Regeringskansliet under\r\n2003. Vid utgången av 2003 har Regeringskansliet, inklusive kommittéer,\r\ntotalt 4 525 personer tjänstgörande. Av dessa var ca 3 % anställda på\r\ndet s.k. politikeravtalet. Antalet regeringsärenden uppgick till 7 934\r\nstycken, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Antalet\r\nbetänkanden, interpellationssvar och kommittédirektiv har dock ökat.\r\nI propositionen anförs att Regeringskansliet under den senaste tioårsperioden\r\ngenomgått stora förändringar vad gäller både verksamhet och organisation.\r\nDen största förändringen under denna period är den ökade internationaliseringen\r\noch då främst Sveriges medlemskap i EU. Samtliga departement företräder\r\nSverige i EU inom sina respektive områden och medverkar i arbetet med\r\nny lagstiftning, standardisering m.m. EU-medlemskapet i allmänhet\r\npåverkar också i hög grad det dagliga arbetet i Regeringskansliet. Inom\r\nEU är Sverige representerat i ca 250 arbetsgrupper. En satsning kommer\r\nenligt propositionen att göras under perioden 2004-2006 på att stärka\r\nutrikesrepresentationen. Satsningen är ett led i regeringens tillväxtpolitik\r\noch syftar till att ytterligare förbättra utrikesrepresentationens\r\nkapacitet att bedriva Sverigefrämjande och fördjupat EU-samarbete.\r\nRiksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen\r\nför Regeringskansliet. Inom ramen för sin effektivitetsrevision har\r\nRiksrevisionen lämnat två rapporter som berör Regeringskansliet som\r\nmyndighet: Förändringar inom kommittéväsendet (RIR 2004:2) och Bistånd\r\nvia ambassader (RIR 2004:10).\r\nI propositionen anför regeringen att Regeringskansliet i oktober 2003\r\nhar tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppgift att se över vissa frågor\r\nmed anknytning till kommittéarbetet. Riksrevisionens rapport Förändringar\r\ninom kommittéväsendet har överlämnats till arbetsgruppen för att ingå\r\ni det fortsatta arbetet.\r\nI Riksrevisionens rapport om Bistånd via ambassader redovisas synpunkter\r\noch lämnas rekommendationer i förvaltningsrättsliga och administrativa\r\nfrågor. Riksrevisionen anser bl.a. att det administrativa samarbetet\r\nmellan Utrikesdepartementet och Sida på de s.k. integrerade\r\nutlandsmyndigheterna bör regleras i andra former än avtal, t.ex.\r\nregeringsbeslut.\r\nVid delegering av biståndsmedel till de integrerade utlandsmyndigheterna\r\nbör det, enligt Riksrevisionen, ske direkt till beskickningschefen.\r\nEnligt propositionen har Utrikesdepartementet och Sida gemensamt gjort\r\nen utredning och presenterat förslag till åtgärder för att fullfölja\r\nden administrativa integrationen vid utlandsmyndigheter där\r\nUtrikesdepartementet och Sida är verksamma. Förslagen motsvarar i viktiga\r\navseenden de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport.\r\nUtrikesförvaltningen och Sida har beretts möjlighet att lämna synpunkter\r\npå förslagen och ställer sig i allt väsentligt bakom dem. Beredningen\r\nav frågan om det administrativa samarbetet mellan Utrikesdepartementet\r\noch Sida kommer enligt propositionen att avslutas under hösten.\r\nMotionerna\r\nAnslaget\r\nI motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås en minskning\r\nav anslaget till Regeringskansliet med 665 000 000 kr (yrkande 1 i denna\r\ndel). I motionen framförs att Regeringskansliet har expanderat de senaste\r\nåren, i synnerhet när det gäller de politiskt relaterade befattningarna,\r\noch att det finns skäl att hålla tillbaka expansionen. Expansionen har\r\nförstärkts av att samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet de\r\ngröna har egna kanslier inom Regeringskansliet. Enligt motionärerna är\r\ndet principiellt fel att sakkunniga från samarbetspartierna anställs i\r\nRegeringskansliet för att bereda regeringens beslut samtidigt som samma\r\npartier i riksdagen definierar sig som opposition och därför erhåller\r\ndubbelt så stort grundbelopp som ett regeringsparti. Motionärerna\r\nförordar också vissa omfördelningar inom anslaget. Utrikesförvaltningen\r\nbör tillföras 65 000 000 kr. Enligt motionärerna fordrar ett kraftfullt\r\noch framgångsrikt agerande inom ramen för EU en gedigen kompetens inom\r\nutrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro i princip i hela\r\nEuropa och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också\r\nökad svensk diplomatisk närvaro i utomeuropeiska länder.\r\nI motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del\r\natt anslaget till Regeringskansliet minskar med 200 000 000 kr. Enligt\r\nmotionen anser Folkpartiet att Regeringskansliet har vuxit sig alltför\r\nstort. Motionärerna menar kostnaderna under senare år har vuxit\r\noproportionerligt mycket i förhållande till flera mätbara indikatorer på\r\narbetsbelastning och att det bör finnas utrymme för effektiviseringar.\r\n\r\nI motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en minskning\r\nav Regeringskansliets anslag med 825 000 000 kr (yrkande 3 i denna del).\r\nEnligt motionärernas mening är det viktigt att kunna redovisa produktivitet\r\noch resultat i förhållande till de belopp som anvisas, men det har inte\r\nskett på ett tillfredsställande sätt för Regeringskansliet. Motionärerna\r\nhänvisar till ett utlåtande från Statsvetenskapliga institutionen vid\r\nAarhus universitet, enligt vilket Regeringskansliets bemanning verkar\r\nvara omfattande. Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan\r\nmycket väl ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar\r\nutan ytterligare resurser, och den utvecklade informationstekniken borde\r\nleda till tidsbesparingar i de administrativa rutinerna.\r\nI motion 2004/05:K437 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås att riksdagen\r\nanvisar 880 000 000 kr mindre till Regeringskansliet än regeringens\r\nförslag (yrkande 3). Motionärerna anför att regeringen fortsätter att\r\nligga på en orimligt hög nivå när det gäller Regeringskansliets anslag,\r\ntrots att Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd, vilket medförde\r\nextrakostnader som riksdagen beviljade, sedan lång tid är förbi. Vidare\r\nborde reformen som innebar att Regeringskansliet blev en myndighet ge\r\nminskade kostnader genom rationaliseringar under de kommande åren. I\r\nmotionen föreslås även att 20 000 000 kr av anslaget till Regeringskansliet\r\nbör användas för genomförandet av ett demokratikonvent (yrkande 4).\r\nKonventet skall vara öppet för såväl det civila samhället, marknaden\r\nsom den offentliga sektorn och samla representanter från kommuner,\r\nlandsting, regioner och riksdagen. De närmare formerna för konventet bör\r\növervägas i särskild ordning, och det bör ges ett inledande uppdrag i\r\natt skapa en arena för öppen debatt kring förslaget till ett nytt fördrag\r\nför EU.\r\nSamordningskansli inom Statsrådsberedningen\r\nI motion 2004/05:So515 av Cecilia Wikström (fp) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\ninrätta ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med\r\natt förebygga våld och övergrepp mot äldre personer och att garantera\r\nbrottsoffrens rätt till hjälp och stöd (yrkande 2).\r\nVissa frågor rörande utrikesförvaltningen\r\nI motion 2004/05:K441 av Åsa Lindestam (s) föreslås att skillnaden mellan\r\nlönen till den som tjänstgör utomlands och ersättningen till dennes\r\nmedföljande bör jämnas ut. I motionen anförs bl.a. att den ersättning\r\nsom betalas ut i dag är låg och att den i regel är en kvinnofälla.\r\nI motion 2004/05:U226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8 framhålls\r\nutrikespolitikens viktiga roll vid främjandet av demokratiseringsprocesser\r\ni olika delar av världen. Motionärerna anser att den svenska politiken\r\ni dessa sammanhang länge saknat fokus och tydliga målbeskrivningar. UD\r\nborde inrätta en enhet för främjande av övergång till demokrati i\r\nSveriges samarbetsländer, i första hand biståndsländerna, anser motionärerna.\r\n\r\nI ett liknande yrkande i motion 2004/05:U325 av Holger Gustafsson m.fl.\r\n(kd) framhålls att en övergripande ministerfunktion för mänskliga\r\nrättigheter bör inrättas (yrkande 2). Detta skulle enligt motionärerna\r\nmöjliggöra en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten för\r\nmänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har en internationell\r\ndimension. Motionärerna anser även att regeringen bör utreda förutsättningarna\r\nför att utse MR-attachéer vid viktiga och strategiskt utvalda ambassader,\r\ndvs. där det anses som särskilt nödvändigt att följa utvecklingen kring\r\nde mänskliga rättigheterna (yrkande 4). I motionen anförs även att\r\nmiljöattachéer på samma sätt bör utses vid lämpliga ambassader, i regioner\r\ndär miljöförstöringen är extremt påtaglig eller där stora internationella\r\ninsatser görs för miljösäkerhet (yrkande 5).\r\nI samma motion anför motionärerna att det ibland, i arbetet med att\r\nfrämja svenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan\r\nSveriges ambassader och olika handelskammare och exportråd. I syfte att\r\nytterligare främja en samordnad utrikespolitik bör regeringen se över\r\nmöjligheterna att bättre integrera den handels- och exportfrämjande\r\nverksamheten med utrikesförvaltningen (yrkande 6).\r\nMotionärerna vill också att möjligheterna att upprätta flera samlokaliserade\r\nambassader med gemensamma servicefunktioner mellan Sverige och övriga\r\nmedlemsländer inom EU skall utredas (yrkande 7). De menar även att med\r\ndet ökade samarbetet inom diplomatin som nu växer fram inom EU, med\r\ndiskussioner om kommissionens kapacitet och resurser som diplomatisk\r\naktör utanför Europa, skulle Sverige på sikt kunna dra nytta av EU:s\r\nrapportering och få möjlighet att utnyttja EU-kontor i länder där svensk\r\nrepresentation saknas i dag (yrkande 8).\r\nI motion 2004/05:U305 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m) yrkande 14\r\nanförs att Sverige åter bör öppna en ambassad i Beirut. Motionärerna\r\nanser att det tidigare fria och självständiga Libanon i realiteten utgör\r\nett syriskt lydrike sedan Syriens de facto-ockupation 1976. Med en aktiv\r\npolitik, från EU och Sverige, och ett klart stöd till FN:s resolution\r\n1559, vill motionärerna att Syrien skall förmås dra tillbaka sina styrkor\r\nfrån Libanon. I motionen understryks att ett första steg för att Sverige\r\nskall kunna spela en mer aktiv roll borde vara att åter öppna en ambassad\r\ni Beirut.\r\nI motion 2004/05:U232 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkande 4 anförs att\r\nett svenskt konsulat bör upprättas i södra Kurdistan (Region Kurdistan\r\ni Irak). Enligt motionären skulle detta vara ett sätt för Sverige att\r\nstödja det lokala självstyret i området och stärka kontaktytorna mellan\r\nSverige och de kurdiska områdena. Vidare framhålls i motionen att ett\r\nsvenskt konsulat skulle ge möjlighet att dra nytta av den kunskap som\r\nmånga svenska kurder besitter, bl.a. för att uppnå ökad handel mellan\r\nSverige och södra Kurdistan.\r\nBakgrund\r\nUtgiftsutveckling för Regeringskansliet\r\nI den efterföljande tabellen redovisas utgiftsutvecklingen 1999-2003\r\nsamt utgiftsprognos för 2004 för Regeringskansliet inklusive\r\nutrikesförvaltningen.\r\nRegeringskansliets, inklusive utrikesförvaltningen, utgifter\r\n1999-2004\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nBudgetår        Utfall1\r\n1999    4 238\r\n2000    4 563\r\n2001    5 108\r\n2002    4 803\r\n2003    5 033\r\n2004    5 310\r\n1 Utfall som redovisas i budgetpropositionen året efter det aktuella\r\nbudgetåret. För 2004 redovisas utgiftsprognosen enligt proposition\r\n2004/05:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.2.\r\nSom framgår ökade utgifterna kraftigt i samband med Sveriges ordförandeskap\r\ni EU. För åren 2000 och 2001 beviljade riksdagen Regeringskansliet\r\n835 000 000 kr extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra\r\nSveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Första året efter\r\nordförandeskapet minskade utgifterna med drygt 300 000 000 kr. Därefter har\r\nutgifterna ökat.\r\nUtveckling av antalet anställda i Regeringskansliet\r\nKonstitutionsutskottet uppmärksammar årligen i sin granskning antalet\r\ntjänstgörande i Regeringskansliet och hur många av dessa som är politiskt\r\ntillsatta. I budgetpropositionen för 2005 redovisar även regeringen hur\r\nantalet tjänstgörande i Regeringskansliet har utvecklats under de senaste\r\nåren och hur många av de tjänstgörande som varit anställda på det s.k.\r\npolitikeravtalet. I den efterföljande tabellen redovisas utvecklingen\r\nmellan 1999 och 2003.\r\nUtvecklingen av antalet anställda i Regeringskansliet 1999-2003\r\n\r\nÅr      Antal tjänstgörande     varav anställda på politikeravtalet\r\n1999    4 220   126\r\n2000    4 472   159\r\n2001    4 333   142\r\n2002    4 446   135\r\n2003    4 525   136\r\nKälla: Proposition 2004/05:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.4.2. I tabellen ingår\r\näven anställda i kommittéväsendet.\r\nJämfört med 1999 ökade antalet anställda under 2000 med drygt 250 till\r\n4 472 anställda. Under 2001 minskade antalet något. Därefter har antalet\r\nökat och vid utgången av 2003 var totalt 4 525 personer anställda i\r\nRegeringskansliet. Andelen tjänstgörande som är anställda på det s.k.\r\npolitikeravtalet har under perioden varierat mellan 3,0 och 3,5 %. Högst\r\nvar antalet anställda på politikeravtalet under 2000. Därefter har\r\nantalet minskat.\r\nTidigare behandling\r\nHösten 2003 behandlade utskottet ett motionsyrkande (fp) om att inrätta\r\nett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att\r\nförebygga våld och övergrepp mot äldre personer m.m. (bet. 2003/04:KU1).\r\nUtskottet avstyrkte motionsyrkandet med hänvisning till att det rörde\r\nen fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.\r\nHösten 2004 behandlade utskottet en motion (c) om ett svenskt\r\ndemokratikonvent som ett led i översynen av regeringsformen (bet. 2003/04:KU9).\r\nUtskottet menade att en samlad översyn av regeringsformen torde gagnas\r\nav att arbetet sker under stor öppenhet och med biträde av en\r\nförfattningspolitisk diskussion i hela det svenska samhället. Utskottet var\r\ndock inte berett att förorda att ett särskilt konvent skall sammankallas.\r\nMotionen avstyrktes.\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\nNär det gäller anslagsrelaterade frågor  anför utrikesutskottet bl.a.\r\nföljande. Vid kabinettssekreterarens senaste föredragning om\r\nutrikesförvaltningen, i utrikesutskottet, konstaterades bl.a. att den satsning\r\nsom nu görs under en treårsperiod för att stärka utrikesrepresentationen\r\nsom ett uttalat syfte har att bättre kunna främja svenska intressen\r\nutomlands och därigenom tillväxten i Sverige samt att förbättra\r\nförutsättningarna för Sveriges deltagande i EU-samarbetet. Utrikesutskottet\r\nhar erfarit att satsningen skall ske genom en omfördelning av resurser\r\nmellan Regeringskansliet i Stockholm och utlandsorganisationen utan att\r\nden totala personalstyrkan ökas.\r\nUtrikesutskottet har i tidigare yttranden till konstitutionsutskottet\r\nframhållit de problem som är förknippade med att det ur propositionen\r\ninte går att utläsa vilka resurser inom anslaget 90:5 Regeringskansliet\r\nm.m. som är avsedda att ställas till utrikesförvaltningens förfogande.\r\nVid den ovan nämnda föredragningen belystes dessa svårigheter, vilka\r\nväsentligen får anses vara av strukturell karaktär. Enligt utrikesutskottets\r\nmening bör man inför nästa års budgetarbete närmare studera vilka\r\nmöjligheter till lösning som skulle kunna stå till buds. På grundval av\r\nlämnade uppgifter är det dock utrikesutskottets uppfattning att\r\nutrikesförvaltningen kommer att få en resurstilldelning som säkerställer\r\natt ålagda uppgifter kan lösas.\r\nDen i motion K404 (m) föreslagna ökningen kan därför ej tillstyrkas,\r\nvarför utrikesutskottet menar att motionen bör avstyrkas. Utrikesutskottet\r\nmenar mot bakgrund av det anförda att propositionen i här aktuell del\r\nbör tillstyrkas.\r\nI fråga om utrikesförvaltningens organisation  konstaterar utrikesutskottet\r\natt samtliga svenska utlandsmyndigheter redan i dag bevakar såväl MR-\r\nsom miljöfrågor och att rapporteringen härom är omfattande och mångfasetterad.\r\nUtrikesutskottet har i övrigt inga synpunkter på Regeringskansliets\r\norganisation och menar att riksdagen bör avhålla sig från att göra\r\nformella uttalanden om denna och om ansvarsfördelningen inom regeringen.\r\n\r\nUtrikesutskottet har vidare erfarit att frågan om förbättrade möjligheter\r\natt integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med\r\nutrikesförvaltningen ingår i regeringens satsning på den förstärkning av\r\nutrikesrepresentationen som sker under en treårsperiod 2004-2006.\r\nI förra årets yttrande till konstitutionsutskottet (2003/04:UU1y)\r\nkonstaterade utrikesutskottet att EU-medlemskapet redan har inneburit ett\r\nökat samarbete mellan medlemsländernas ambassader i stationeringsländerna\r\nmed regelbundna möten och utbyte av information och i vissa fall även\r\nkonkret samarbete vad gäller rapportering. Utrikesutskottet menade att\r\ndetta är något som den svenska utrikesförvaltningen har stor nytta av,\r\ni synnerhet i stater där den svenska utlandsmyndigheten har få utsända.\r\nVidare framhöll utrikesutskottet att ökat samarbete också kan underlättas\r\ngenom samlokalisering och att man erfarit att det är en fråga som\r\nåterkommande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet. Med detta fortlöpande\r\nsamråd såg utrikesutskottet inget behov av en utredning i frågan.\r\nUtrikesutskottet finner att diskussionen om en s.k. gemensam utrikestjänst\r\ninom ramen för EU-samarbetet har intensifierats ytterligare under det\r\ngångna året. I första hand gäller det konsulära frågor, där stora\r\nadministrativa vinster bör kunna göras, men diskussionen gäller också en\r\nbredare samordning av unionens internationella aktiviteter. Vikten av\r\nen noggrann gränsdragning mellan de nationella utrikesförvaltningarnas\r\nroll och en framtida gemensam utrikestjänst för EU har framhållits i\r\ndetta sammanhang. En första förutsättning för ett närmare samarbete är\r\ndock att den nya konstitutionen, EU:s grundlag, godkänns av medlemsländerna\r\noch träder i kraft.\r\nMed vad som ovan anförts anser utrikesutskottet att motionerna 2004/05:U226\r\n(fp) yrkande 8 och 2004/05:U325 (kd) yrkandena 2, 4-8 bör avslås.\r\nVad gäller ekonomisk ersättning till medföljande  till UD-anställda i\r\nutrikestjänst anför utrikesutskottet att det har följt frågan under en\r\nlängre tid. Utrikesutskottet har upprepade gånger konstaterat att de\r\nmedföljandes situation är problematisk ur flera perspektiv och att\r\nansträngningar bör göras för att skapa möjligheter att förbättra villkoren.\r\nMed syftet att göra en samlad översyn av arbetsvillkor och ersättningssystem\r\nunder utlandsstationering för utsända från utrikesförvaltningen,\r\nbiståndsverksamheten inom Sida samt för vissa attachéer tillsatte regeringen\r\nen utredning i november 2002. I februari 2004 överlämnade utredningen\r\nbetänkandet Utlandstjänstens villkor - Arbetsvillkor, ersättningssystem\r\noch skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering (SOU\r\n2004:24) till utrikesministern. För närvarande förbereds en lagrådsremiss\r\noch regeringen väntas lägga fram en proposition om ett nytt moderniserat\r\nersättningssystem under våren 2005. Behandlingen i riksdagen beräknas\r\ndärefter ske under hösten 2005. Avsikten är att UD skall få ett nytt\r\nregelverk för dessa frågor i januari 2007.\r\nMed anledning av den översyn av utlandstjänstens villkor, och därigenom\r\nav medföljandefrågan, som för närvarande sker anser utrikesutskottet\r\natt motion 2004/05:K441 (s) kan avstyrkas.\r\nBeträffande Sveriges representation utomlands  uppger utrikesutskottet\r\natt frågan om att åter öppna en ambassad i Beirut berördes vid dess\r\nsamråd med kabinettssekreteraren nyligen. Utrikesutskottet konstaterar\r\natt en ny ambassad i Beirut ej finns med i regeringens planering. Däremot\r\nprioriteras för närvarande, i regionen, ett återöppnande av ambassaden\r\ni Bagdad, som också täcker det område som berörs i motion U232 yrkande\r\n4.\r\nI ett tidigare yttrande till konstitutionsutskottet om utrikesförvaltningen\r\n(2002/03:UU1y) anförde utrikesutskottet att det är regeringen som har\r\natt avgöra hur Sveriges utrikesrepresentation skall utformas inom ramen\r\nför de budgetmedel som riksdagen anslår, även om utrikesutskottet\r\nförordar att samråd sker i dessa frågor med utrikesutskottet. Utrikesutskottet\r\nkonstaterade att regeringen under senare år fattat beslut både om att\r\nlägga ned ambassader i vissa stater och öppna nya ambassader i andra.\r\nUtrikesutskottet såg inte att det fanns anledning att genom anslagsvillkor\r\nknutna till budgetbeslutet närmare föreskriva i vilka stater Sverige\r\nskall vara representerat utomlands. Det var därför utrikesutskottets\r\nuppfattning att det inte fanns anledning för riksdagen att genom ett\r\ntillkännagivande delge regeringen någon särskild ståndpunkt i denna\r\nfråga. I årets yttrande till konstitutionsutskottet har utrikesutskottet\r\ninte funnit anledning att ändra detta ställningstagande.\r\nMed vad ovan anförts anser utrikesutskottet att motionerna 2004/05:U305\r\n(m) yrkande 14 och 2004/05:U232 (fp) yrkande 4 bör avstyrkas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens\r\nförslag att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. för 2005 skall uppgå\r\ntill 5 436 198 000 kr. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:K404 (m) yrkande 1 i denna del, 2004/05:K455 (fp) i denna del,\r\n2004/05:K424 (kd) yrkande 3 i denna del och 2004/05:K437 (c) yrkande\r\n3, i vilka det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp. Med\r\nhänvisning till denna medelsanvisning avstyrker utskottet även motion\r\n2004/05:U325 (kd) yrkandena 4 och 5.\r\nUtskottet delar utrikesutskottets bedömning att det vore önskvärt om\r\ndet ur budgetpropositionen gick att utläsa vilka resurser inom anslaget\r\nsom är avsedda att ställas till utrikesförvaltningens förfogande. Därför\r\nbör man, enligt utskottets mening, inför nästa års budgetarbete närmare\r\nstudera vilka möjligheter till lösning som skulle kunna stå till buds.\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i fråga om demokratikonvent\r\noch avstyrker motion 2004/05:K437 (c) yrkande 4.\r\nNär det gäller inrättandet av ett samordningskansli i Statsrådsberedningen\r\nför arbetet med att förebygga våld och övergrepp mot äldre personer m.\r\nm. vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning, nämligen att det rör\r\nen fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om. Således\r\navstyrker utskottet motion 2004/05:So515 (fp) yrkande 2.\r\nNär det gäller frågan om inrättande av en enhet för främjande av övergång\r\ntill demokrati i Sveriges samarbetsländer samt övriga frågor om\r\nutrikesförvaltningens organisation ställer sig utskottet bakom vad\r\nutrikesutskottet har anfört. Motionerna 2004/05:U226 (fp) yrkande 8 och\r\n2004/05:U325 (kd) yrkandena 2 och 6-8 avstyrks.\r\nÄven beträffande frågan om ekonomisk ersättning till medföljande till\r\nUD-anställda i utrikestjänst instämmer utskottet i vad utrikesutskottet\r\nhar anfört. Motion 2004/05:K441 (s) avstyrks.\r\nSlutligen instämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört om\r\nSveriges representation utomlands. Motionerna 2004/05:U305 (m) yrkande\r\n14 och 2004/05:U232 (fp) yrkande 4 avstyrks.\r\nStöd till politiska partier\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska partier  på 170 200 000\r\nkr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion där det\r\nföreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\nEnligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas\r\nstöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat\r\nfr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet,\r\nsom i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen,\r\nlämnas som grundstöd och tilläggsstöd.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 90:6 Stöd till politiska partier\r\nskall uppgå till 170 200 000 kr för 2005. Det är en ökning med 39 000 000\r\nkr jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.\r\nTill grund för ökningen ligger riksdagens beslut i våras om att höja\r\npartistödet med 25 000 000 kr i syfte att bl.a. tillgodose partiernas\r\nbehov att stödja skolningen av nya förtroendevalda inom de politiska\r\nungdomsförbunden (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273).\r\nDenna höjning föreslås nu bli permanent. Vidare föreslås överföringar\r\nfrån andra anslag.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del\r\nen neddragning av partistödet med 50 000 000 kr i förhållande till\r\nregeringens förslag. Motionärerna anför att det är viktigt att också de\r\npolitiska partierna visar ekonomisk återhållsamhet. Ett annat argument\r\nsom anförs för neddragning av partistödet är ökningen av stödet till\r\nriksdagsledamöter i form av fler politiska sekreterare (se ovan).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens\r\nförslag att anslaget 90:6 Stöd till politiska partiet  för 2005 skall\r\nuppgå till 170 200 000 kr och avstyrker motion 2004/05:K455 (fp) i denna\r\ndel, i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\nExpertgruppen för EU-frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för\r\n2005 anvisar ett anslag 90:7 Expertgruppen för EU-frågor  på 12 903 000\r\nkr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2005 för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor  besluta om\r\nåtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000\r\nkr under 2006-2008. Utskottet föreslår även att riksdagen avslår en\r\nmotion där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\nMyndigheten Expertgruppen för EU-frågor bildades 2002. Verksamheten\r\nregleras i förordningen (2001:204) med instruktion för Expertgruppen\r\nför EU-frågor. Myndigheten har valt att arbeta under beteckningen Svenska\r\ninstitutet för europapolitiska studier (Sieps). Verksamheten syftar\r\ntill att initiera och bedriva forskning, utvärdering och analys av EU:s\r\npolitik inom områdena ekonomi och handel, statsvetenskap och\r\njuridik.\r\nPropositionen\r\nAnslaget\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor\r\nskall uppgå till 12 903 000 kr för 2005. Det är en ökning med 2 610 000\r\nkr jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för 2004.\r\nÖkningen är en följd av dels en överföring om 2 500 000 kr från anslaget\r\n90:5 Regeringskansliet  i syfte att stärka möjligheten för Expertgruppen\r\nför EU-frågor att ge forskningsbidrag till projekt och samtidigt behålla\r\nkvaliteten i den egna organisationen, dels pris- och löneomräkning.\r\nBemyndigandet\r\nI propositionen föreslås även att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2005 för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor  besluta om\r\nåtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000\r\nkr under åren 2006-2008.\r\nSom skäl anför regeringen att det inom forskningsverksamheten finns\r\nbehov av projekt som kan pågå under längre tid än ett år.\r\nÖvrigt\r\nI propositionen anför regeringen att Sieps skall fungera som ett oberoende\r\nforskningsinstitut, och deras främsta uppgift är att fungera som en\r\nlänk mellan aktörer i beslutsprocessen och den akademiska världen. Detta\r\nskall ske genom att Sieps tillhandahåller forsknings- och utredningsresultat\r\nsom kan tjäna som beslutsunderlag för riksdag, regering, myndigheter\r\nsamt EU:s institutioner. Inriktningen är tvärvetenskaplig.\r\nUnder 2003 har Sieps fortsatt sitt arbete med seminarier, publicering\r\nav rapporter och forskningsverksamhet. Bland annat har databasen\r\nEuropaforskning.se upprättats i samarbete med Nätverket för europarättsforskning\r\ni syfte att kartlägga svensk EU-relaterad forskning inom det juridiska,\r\nstatsvetenskapliga och ekonomiska området.\r\nRiksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen\r\nför Expertgruppen för EU-frågor.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del\r\nen neddragning av anslaget till Expertgruppen för EU-frågor med 6 000 000\r\nkr. Motionärerna anför att expertgruppen successivt bör avvecklas. De\r\nanser att det är en form av politiskt styrd forskning som de ogillar.\r\nI stället bör anslagen till fri forskning under utgiftsområde 16\r\nöka.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens\r\nförslag att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor  skall uppgå till\r\n12 903 000 kr för 2005 och avstyrker motion 2004/05:K455 (fp) i denna\r\ndel, i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2005 för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor  besluta om\r\nåtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000\r\nkr under 2006-2008.\r\nRiksdagsförvaltningens årsredovisning för 2003\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagsstyrelsens skrivelse över riksdagsförvaltningens\r\nårsredovisning för 2003 läggs till handlingarna.\r\nRedogörelsen\r\nI redogörelse 2003/04:RS2 lämnas en redovisning för riksdagsförvaltningens\r\nverksamhet under verksamhetsåret 2003. Där lämnas uppgifter om riksdagens\r\npersonal och riksdagsförvaltningens organisation, resultatredovisning\r\nför riksdagsförvaltningen, samt redogörelse för riksdagsförvaltningens\r\nstöd till beslutsprocessen, stöd till riksdagens ledamöter och anställda,\r\ninformation till allmänheten och stöd till den internationella\r\nverksamheten. Redogörelsen innehåller även finansiell information samt en\r\nbilaga med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till\r\nriksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under 2003.\r\nAv redogörelsen framgår att två händelser särskilt kom att prägla arbetet\r\ni beslutsprocessen under året; riksdagsvalet 2002 och arbetet med EU:s\r\nframtidsfrågor. Volymen i riksdagsarbetet minskade som vanligt efter\r\nett val. Sett på sikt ökar dock volymen kontinuerligt. Därtill kommer\r\nkraven på mer av uppföljning och utvärdering och EU-frågor i riksdagsarbetet.\r\nDet internationella samarbetet kräver allt större utrymme och uppmärksamhet.\r\nFörvaltningen deltar aktivt i ett arbete med att få till stånd en bättre\r\norganisation och struktur i det interparlamentariska samarbetet i EU\r\noch eftersträvar en ökad samordning och uppföljning av det internationella\r\narbetet även på hemmaplan. Allmänhetens efterfrågan på information ökade,\r\nfrämst på EU-området, som en följd av folkomröstningen om EMU. Över\r\nhuvud taget märks ett ökat tryck utifrån på riksdagens elektroniska\r\ninformationstjänster. I serviceenkäten till ledamöter och partikanslier\r\nfår riksdagsförvaltningen ett högt betyg även om vissa brister påtalas.\r\nFör första gången har vi också genomfört en attitydundersökning hos\r\npersonalen. Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare liksom trivseln får\r\nrelativt sett höga betyg men undersökningen visar också att det återstår\r\nen del arbete med att i praktiken förverkliga den sammanhållna\r\nförvaltningsorganisation som genomförts.\r\nEn större omorganisation gjordes 2003 då de olika enheterna för\r\ninformations- och kunskapsförsörjning sammanfördes i ett kansli, KIK, som\r\nett nytt block i förvaltningen vid sidan om kammar- och utskottskanslierna\r\noch administrativa kontoret. En särskild grupp, PS-gruppen, har tillsatts\r\nför samordning och planering inom beslutsprocessen.\r\nKostnaden för riksdagsförvaltningens verksamhet, dvs. exklusive\r\ntransfereringar, uppgick till ca 1 108 500 000 kr, vilket var en ökning med\r\ndrygt 3 % jämfört med 2002. Verksamhetens intäkter ökade samtidigt med\r\nknappt 4 % till 1 045 000 000 kr. Verksamhetsutfallet för 2003 stannade\r\ndärmed på ett underskott med ca 63 500 000 kr.\r\nSett till respektive verksamhetsgren - beslutsprocessen, service och\r\nförvaltning, information till allmänheten samt internationell verksamhet\r\n- uppgick kostnaderna för beslutsprocessen till 783 400 000 kr, för\r\nservice och förvaltning till 177 200 000 kr, information till allmänheten\r\ntill 93 600 000 kr och den internationella verksamheten till 54 300 000\r\nkr. Jämfört med 2002 har kostnaderna för information till allmänheten\r\nsamt den internationella verksamheten ökat medan kostnaderna för\r\nbeslutsprocessen och service och förvaltning har minskat. Kostnadsökningarna\r\nberor till största delen på informationssatsningar i samband med\r\nfolkomröstningen om euron samt ett ökat internationellt engagemang.\r\nSammantaget konstateras i redogörelsen att riksdagsförvaltningens\r\nverksamhet har uppnått uppställda mål. Riksdagsförvaltningens verksamhet\r\nhar i allt väsentligt bedrivits i enlighet med kammarens planering och\r\ni enlighet med bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen.\r\n\r\nRiksrevisionen har i sin revisionsberättelse för riksdagsförvaltningen\r\ninte haft några invändningar mot riksdagsförvaltningens årsredovisning\r\nför räkenskapsåret 2003.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelse 2003/04:RS2\r\nRiksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2003 till\r\nhandlingarna.\r\nÖvrigt\r\nStatsrådens inkomstgaranti\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår två motioner om att statsrådens\r\ninkomstgarantisystem bör ändras. Jämför reservation 8 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:K221 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nstatsrådens pensioner. Motionären anför att det regelverk som styr de\r\nförtroendevaldas ekonomiska villkor bör vara rimligt och jämförbart med\r\nandra befattningshavares. Eftersom den som varit statsråd under sex års\r\nsammanhängande tid har rätt till inkomstgaranti kan, framhåller motionären,\r\nen ung person som snabbt gjort politisk karriär och tjänat regeringen\r\ni sex år under lång tid leva på skattebetalarnas bekostnad. Motionären\r\nmenar att det självklart är rimligt att ett statsråd som avgått har\r\nrätt till avgångsvederlag, men de nuvarande reglerna är helt oacceptabla.\r\nReglementet för statsrådens inkomstgarantier bör därför ändras, t.ex.\r\nefter den modell som gäller för riksdagsledamöter.\r\nI motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp) yrkande 5 anförs att det\r\nnuvarande inkomstgarantisystemet för statsråd är för generöst och bör\r\ngöras om. Enligt motionären skulle ett nytt system bl.a. kunna vara att\r\nen inkomstgaranti med lämpliga avtrappningsregler utbetalas automatiskt\r\nunder två år efter det att statsrådet entledigats.\r\nBakgrund\r\nGällande regler\r\nRegler om inkomstgaranti för statsråden finns i förordningen (AgVFS\r\n2003:1 B 1) om inkomstgaranti och tjänstepension för statsråd. Förordningen\r\nträdde i kraft den 1 april 2003 men skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari\r\n2003. Enligt förordningen skall bl.a. pensionsavtal för arbetstagare\r\nhos staten med flera (PA 03) och anslutande bestämmelser samt förordningen\r\n(2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig\r\nchefsanställning tillämpas för statsråd med de tillägg och undantag som\r\nanges i förordningen (2 §).\r\nDet pensionsavtal som i dag gäller för statstjänstemän (PA 03) trädde\r\ni kraft den 1 januari 2003 och innebär en anpassning till reformeringen\r\nav det allmänna ålderspensionssystemet. Förordningen om inkomstgaranti\r\noch tjänstepension för statsråd utfärdades i anslutning till detta.\r\nEnligt 3 § förordningen om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med\r\nstatlig chefsanställning har den som har haft en eller flera chefsanställningar\r\noavbrutet i minst tolv år rätt till inkomstgaranti om han eller hon\r\navgår vid anställningstidens utgång och då har fyllt 62 år. Även den\r\nsom har fyllt 55 år när anställningstiden löper ut och anställningen\r\ninte blir förnyad av någon annan anledning än att han eller hon begär\r\ndet har rätt till inkomstgaranti. Detta gäller under förutsättning att\r\narbetstagaren har haft chefsanställning oavbrutet i minst sex år.\r\nStatsråd har enligt 3 § förordningen om inkomstgaranti och tjänstepension\r\nrätt till inkomstgaranti om han eller hon har varit statsråd under\r\nsammanlagt minst sex år, alternativt har varit statsråd och har haft en\r\neller flera sådana anställningar som avses i förordningen om avgångsförmåner\r\nför vissa arbetstagare med statlig chefsanställning under sammanlagt\r\nminst sex år i oavbruten följd. För hel inkomstgaranti krävs minst tolv\r\når som statsråd eller motsvarande.\r\nFör rätt till hel inkomstgaranti krävs, enligt 8 § första stycket\r\nförordningen om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig\r\nchefsanställning, minst tolv år som statlig chef. Denna tidsgräns gäller\r\näven statsråd. Enligt 5 § tredje stycket betalas inkomstgaranti t.o.m.\r\nutgången av månaden före den månad då rätt till pension enligt PA 03\r\ninträder eller, vid dödsfall, till och med utgången av den månad då\r\ndödsfallet inträffade. Pensionsåldern enligt PA 03 är 65 år.\r\nSvar på skriftlig fråga\r\nDen 28 juli 2004 anförde statsrådet Gunnar Lund i sitt svar på en fråga\r\n(fr. 2003/04:1434) att reglerna om statsrådens pensioner successivt\r\nanpassats till nya pensionsavtal och ändringar av reglerna om avgångsförmåner\r\nför generaldirektörer. Enligt Gunnar Lund uppfyller regelverket i dess\r\nnuvarande utformning det välmotiverade kravet att politiskt utnämnda\r\nbefattningshavares och förtroendevaldas ekonomiska villkor bör vara\r\nrimliga och jämförbara med de villkor som gäller för motsvarande\r\noffentliganställda befattningshavare, och han anser att det för närvarande\r\ninte finns anledning att göra någon översyn av de nyligen tillkomna\r\nreglerna.\r\nUtredningar\r\nVåren 2004 överlämnade en särskild utredare promemorian Ersättningar\r\noch förmåner till statsråd m.m. (Ds 2004:27) till regeringen. I direktiven\r\ningick att se över och lämna förslag om dels statsrådens ersättningar\r\nvid resor m.m., dels värderingen av förmåner som statsråden uppbär i\r\nsamband med sina uppdrag. I utredningens uppdrag ingick inte att se\r\növer statsrådens månatliga arvode m.m. och inte heller avgångsersättning\r\noch pensionsförmåner.\r\nI fråga om riksdagledamöters ekonomiska villkor har riksdagen tillsatt\r\nen kommitté, den s.k. Översynskommittén, med uppdrag att göra en översyn\r\nav lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter\r\n(ersättningslagen) och lämna förslag till en ny och moderniserad lag.\r\nÖversynen skall också omfatta förslag till motsvarande ändringar i lagen\r\n(1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet\r\n(företrädarlagen) i de delar där nationell ersättning utgår. I uppdraget\r\ningår bl.a. också att lämna förslag till materiellt reviderade bestämmelser\r\nför ledamöternas egenpensionsförmåner, inkomstgarantier och\r\nefterlevandeförmåner med utgångspunkt i det nya pensionsavtalet för statligt\r\nanställda (PA 03).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nReglerna om bl.a. inkomstgaranti för statsråd har nyligen setts över.\r\nEnligt utskottets mening föreligger i nuläget inget behov av att göra\r\nen ny översyn. Motionerna 2004/05:K221 (kd) och 2004/05:K237 (mp) yrkande\r\n5 avslås därför.\r\nAnvändandet av statsflygplan\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:K207 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att riksdagen ger\r\nregeringen till känna vad i motionen anförs om regeringens rätt att\r\nanvända statsflygplanen. Enligt motionären kan det sätt på vilket\r\nregeringen använder statsflygplanen leda till ökat politikerförakt och\r\nonödiga utgifter för skattebetalarna.\r\nBakgrund\r\nGällande bestämmelse\r\nSedan den 1 februari 2000 regleras statsflygets verksamhet i\r\nstatsflygförordningen (1999:1354). Bland annat skall det enligt förordningen\r\nför varje flygning finnas en handling som visar bl.a. vem beställaren\r\nav flygningen är, dagen för flygningen, destinationen, ändamålet med\r\nresan och vilken ersättning för flygtransportkostnader och upphandling\r\nsom beställaren skall betala (9 §).\r\nNågra detaljerade regler rörande i vilken omfattning eller under vilka\r\nvillkor i övrigt som statsflygplanen skall få användas finns inte i\r\nförordningen. Den utredning vars arbete låg till grund för regeringens\r\nbeslut om statsflygförordningen, den s.k. Statsflygutredningen (SOU\r\n1998:81), ansåg att några sådana regler inte borde uppställas, utan det\r\nborde föreligga avsevärd flexibilitet. Utredningen angav dock vissa\r\nriktlinjer motivledes. Beträffande statsråds resor till och från hemorten\r\neller en semesterort ansåg utredningen att det till en början bör gälla\r\natt annat färdsätt än reguljärt flyg, annat allmänt kommunikationsmedel\r\neller eget fordon får användas när säkerhetsskäl gör det påkallat. I\r\növrigt kan användningen av statsflygplan t.ex. vara motiverat om ett\r\nstatsråd befinner sig på semester och måste ändra uppgjorda semesterplaner\r\nför ett angeläget möte om andra färdsätt inte står till buds, medför\r\nstora tidsförluster eller andra olägenheter. Med hänsyn till statsrådens\r\nbefogade intresse av att få leva ett så normalt familjeliv som möjligt\r\nsyntes, enligt utredningen, en förhållandevis generös bedömning motiverad.\r\nUtredningen framhöll att det ytterst blir en omdömesfråga för statsrådets\r\ndel. Den erinrade om att regeringen och de enskilda statsråden är\r\nunderkastade det konstitutionella ansvar som följer av regeringsformen\r\nsamt att reseräkningar och liknande är offentliga handlingar. Därtill\r\nkom att räkenskaperna inom Regeringskansliet granskas av utomstående\r\nrevisorer. Utredningen ansåg också att ett formulär borde skapas där\r\nbeställarna för in de viktigaste uppgifterna om resan - ändamål,\r\nmedföljande tjänstemän och tidsschema. Därmed skulle bl.a. vinnas fördelen\r\natt insynen i verksamheten underlättas och att den utan alltför stor\r\nmöda utvärderas från tid till annan.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har under senare år vid olika tillfällen granskat statsrådens\r\ntjänsteresor och bruk av statsflygplanen m.m. (bet. 1998/99:KU25 s. 127\r\nf. och 2003/04:KU20 s. 182 f.). I inget fall av dessa har granskningen\r\nföranlett kritik från utskottets sida.\r\nVåren 2004 behandlade utskottet en motion om nya riktlinjer om\r\nbetalningsansvar för användandet av statsflygplanen (bet. 2003/04:KU11 s. 26 f.\r\n). Enligt utskottets mening förelåg inget behov av nya riktlinjer.\r\nMotionen avstyrktes.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet utgår från att statsråden använder statsflygplanen på ett\r\nomdömesgillt sätt. Utskottets granskningar har heller inte föranlett\r\nkritik mot användandet av statsflygplanen. Motion 2004/05:K207 (m)\r\navstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Demokratipolitiken, punkt 1 (c)\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2004/05:K323 yrkande 1 och\r\n2004/05:K437 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet eftersträvar en demokrati byggd underifrån. \"Gräsrotsdemokratin\"\r\nsom utövas i det civila samhället är en naturlig bas för hela den svenska\r\ndemokratin. Den svenska demokratin måste förnyas genom att bygga samhället\r\nunderifrån och upp, där varje politisk nivå hämtar sitt mandat från\r\nunderliggande nivåer. Detta är ett dramatiskt annorlunda synsätt än det\r\nuppifrån-och-ned-perspektiv som präglar dagens samhälle. Demokratipolitiken\r\nbör präglas av ett deltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition\r\natt öka de direktdemokratiska inslagen.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motionerna 2004/05:K323 yrkande 1\r\noch 2004/05:K437 yrkande 2 ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Mål för politikområdet Demokrati, punkt 2 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2004/05:K424 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDemokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att människovärdet och\r\nmänskliga fri- och rättigheter respekteras. Med demokrati som statsform\r\noch politisk metod följer yttrandefrihet och alla medborgares lika\r\ninflytande, men med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas\r\noch fri- och rättigheter förtrampas. Därför behöver alla samhällen en\r\ngemensam värdegrund. Jag anser att de värden, rättigheter och skyldigheter,\r\nsom inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen, är\r\noundgängliga som grund.\r\nDen moraliska grunden för demokratin formas i de sociala sammanhang som\r\nutgör ett samhälle. Givetvis är hemmet och familjen, skolan, kyrkor,\r\nföreningar, organisationer och folkrörelser av största betydelse. En\r\ndemokratisk stat är beroende av att det finns ett värdevitalt samhälle\r\nmed levande och medvetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och\r\ngrupper samt att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd\r\nför demokratin.\r\nDet är av största vikt att uppmuntra och förstärka medborgarnas eget\r\ndemokratiska ansvarstagande. Denna känsla för det gemensamma samhället\r\nbör bygga på vissa medborgerliga karaktärsegenskaper. De dygder som jag\r\nvill lyfta fram som betydelsefulla för medborgarandan går tillbaka till\r\nden klassiska och den kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om\r\nde klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och\r\npraktisk klokskap.\r\nI regeringens mål för politikområdet Demokrati heter det att \"folkstyrelsen\r\nskall värnas och fördjupas\". Min bedömning är att målformuleringen\r\nvisserligen täcker en del av det önskvärda i ett demokratimål, men är\r\notillräckligt för att t.ex. peka på värdegrundens enorma betydelse just\r\nför demokratiutvecklingen. Jag anser att regeringen bör få i uppdrag\r\natt fördjupa denna målformulering och återkomma till riksdagen i frågan.\r\nMed bifall till motion 2004/05:K424 yrkande 1 bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n3.      Taltidningar i DAISY-format, punkt 7 (fp)\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om taltidningar i DAISY-format. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:K349 och 2004/05:So397 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFör 20 år sedan beslutade riksdagen om införande av ett ekonomiskt stöd\r\ntill dagstidningar för att de skulle kunna göras tillgängliga för\r\nsynskadade. Reformen har varit viktig genom att den öppnat möjligheten\r\nför synskadade att kunna läsa dagstidningar och därmed också ge synskadade\r\ntillgång till den samhällsdebatt som är grundläggande för vår demokrati.\r\n\r\nDen teknik som i dag används för att läsa taltidningar skiljer sig från\r\nden teknik som används för att läsa talböcker. Vi anser att detta skapar\r\nbesvär för användarna eftersom de måste ha olika apparater sin bostad\r\nför att kunna läsa olika slag av text. Taltidningsnämnden bör därför\r\nmedverka till att samma teknik skall kunna användas för läsning av\r\ntaltidningar som för läsning av talböcker. Med bifall till motionerna\r\n2004/05:K349 och 2004/05:So397 yrkande 10 bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen detta till känna.\r\n\r\n4.      Avveckling av presstödet m.m., punkt 8 (m)\r\nav Göran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avveckling av presstödet m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:K227 yrkande 18 och 2004/05:K404 yrkandena\r\n2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening grundas regeringens inställning till presstödet på en\r\növerdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det\r\nfria ordet och den fria opinionsbildningen. Det stora antalet\r\ntidningsnedläggningar och hittills gjorda erfarenheter visar att presstödet\r\ntill stor del använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i\r\nstället för att främja nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Den önskvärda\r\neffekten av presstödet hade varit att det använts till att göra tidningarna\r\nmindre beroende av statligt stöd, men i stället har tidningarna anpassat\r\nsig efter stödet och blivit permanent beroende av presstödet.\r\nVi anser därför att presstödet bör avvecklas. Avvecklingen bör ske i\r\ntvå etapper med början 2005. När presstödet har avvecklats kommer\r\nPresstödsnämnden inte längre att ha någon uppgift att fylla, varför även\r\nden kan avvecklas. För att underlätta avvecklingen av presstödet bör\r\nreklamskatten avskaffas och en neutral tidningsmoms införas. Vårt förslag\r\natt avskaffa presstödet påverkar inte stödet till radio- och kassettidningar.\r\nDe uppgifter som rör fördelning av detta stöd bör överföras från\r\nTaltidningsnämnden till Kammarkollegiet.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motionerna 2004/05:K227 yrkande\r\n18 och 2004/05:K404 yrkandena 2 och 3 ges regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Demokratikonvent, punkt 11 (c)\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om demokratikonvent. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:K437 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nI regeringsformen slås fast att all offentlig makt utgår från folket.\r\nI samband med genomförandet av den översyn av regeringsformen som nyligen\r\nbeslutats borde enligt min mening hela Sverige bjudas in att delta i\r\nett demokratikonvent. De närmare formerna för hur ett sådant konvent\r\nskall arbeta och vilken sammansättning det skall ha bör övervägas i\r\nsärskild ordning. Konventet bör dock vara öppet för såväl det civila\r\nsamhället, marknaden som den offentliga sektorn och det bör samla\r\nrepresentanter från både kommuner, landsting, regioner och riksdagen. Ett\r\ninledande uppdrag bör vara att skapa en arena för öppen debatt kring\r\nförslaget till nytt fördrag för EU. Detta bör, med bifall till motion\r\n2004/05:K437 yrkande 4, riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n6.      Enhet för främjande av övergång till demokrati, punkt 13 (fp)\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om främjande av övergång till demokrati. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:U226 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nSedan 1990-talet har signumet för Tjeckiens utrikespolitik varit att\r\nfrämja demokratiseringsprocesser i olika delar av världen. Målet har\r\nhela tiden varit att tydligt främja radikala förändringar av de rådande\r\nstatsskicken för att etablera demokratiska system som garanterar mänskliga\r\nrättigheter. Detta har man gjort genom öppet och tydligt stöd till\r\nmänniskorättsaktivister och oberoende medier bl.a.\r\nSedan den 1 juli 2004 har man inom det tjeckiska utrikesdepartementet\r\nbildat en \"Unit for promotion of transitions\" som ska koordinera Tjeckiens\r\negen utrikespolitik, arbetet inom EU-institutionerna och FN och stödet\r\ntill icke-statliga organisationer så att politiken inte skall förlora\r\nfokus utan ständigt ha främjandet av övergång till demokrati för ögonen.\r\nArbetet skall rikta sig mot såväl länder som redan har inlett en\r\nförändringsprocess som till länder där man inte ser några framsteg. I\r\nbörjan kommer arbetet att koncentrera sig till Burma, Kuba och Vitryssland.\r\n\r\nDen svenska politiken gentemot dessa länder, som gentemot många andra\r\ndiktaturer, har länge saknat fokus och tydliga målbeskrivningar. Biståndet\r\nhar inte använts i den utsträckning det varit möjligt för att främja\r\ndemokratisträvande organisationer. Målet om fattidomsbekämpning har\r\naldrig fått en fungerande definition, och trots miljardbelopp och\r\ndecennier av svenskt stöd till länder som Vietnam, Eritrea, Laos, Zimbabwe,\r\nKuba och Tanzania har demokratiseringsprocesserna aldrig kommit i gång.\r\nNär biståndet väl har dragits in för att kränkningar för mänskliga\r\nrättigheter blivit för uppenbara har politikerna inte lyckats formulera\r\nom målen och aktivt försökt bidra till förändringar. Den svenska\r\nutrikespolitiken skulle vinna mycket i trovärdighet genom att lära av det\r\ntjeckiska exemplet och på allvar formulera tydliga mål om att vi skall\r\nfrämja övergång till demokrati i biståndsländer i första hand. UD borde\r\ninrätta en enhet för främjande av övergång till demokrati i samarbetsländerna.\r\n\r\nVad som ovan anförts bör med bifall till motion 2004/05:U226 yrkande 8\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n7.      Utrikesförvaltningens organisation, punkt 14 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utrikesförvaltningens organisation. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:U325 yrkandena 6-8 och avslår motion\r\n2004/05:U325 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nUnder åren 1991-1994 genomfördes en sammanslagning av utrikesmyndigheterna\r\noch biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På\r\nett liknande sätt anser jag att regeringen bör se över möjligheterna\r\natt integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med\r\nutrikesförvaltningen. Med många länder och regioner är den dominerande\r\nverksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska samarbetet, och\r\nutrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja svenska\r\nhandels- och exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan\r\nSveriges ambassader utomlands och t.ex. olika handelskammare och exportråd.\r\nJag anser att möjligheterna att mer integrera svenska handelsfrämjande\r\norgan med ambassaderna, för att ytterligare främja en samordnad\r\nutrikespolitik, bör ses över, framför allt i ekonomiskt starka nationer\r\nsamt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ökad utsträckning\r\nbör samordnas.\r\nInom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är\r\ndet kommissionens kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför\r\nEuropa som diskuteras. Då EU-kommissionen förbättrar sin förmåga att\r\ngöra viktiga analyser och landrapporter, samt ökar sin representativa\r\nroll, bör det finnas möjligheter för Sverige som EU-medlem att dra nytta\r\nav detta. Det handlar inte om att EU-kommissionen på något sätt skall\r\nersätta det nationella behovet av bilaterala diplomatiska relationer,\r\nmen däremot kan Sverige ännu mer dra nytta av rapporter som skrivs inom\r\nEU och utnyttja EU-kontor i de länder där Sverige i dag saknar representation.\r\nI framtiden kan det således bli tal om att \"slå ihop\" ambassader mellan\r\nEU-medlemmar i stil med den fysiska integreringen av de nordiska\r\nambassaderna i Berlin. Kristdemokraterna anser att regeringen redan i dag\r\nbör utreda möjligheterna för dels en fysisk integrering av flera\r\nEU-medlemsländers ambassader, dels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra\r\nnytta av EU-diplomatin.\r\nMot bakgrund av vad som anförts ovan anser jag att motion 2004/05:U325\r\nyrkandena 6-8 bör tillstyrkas.\r\n\r\n8.      Statsrådens inkomstgaranti, punkt 18 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statsrådens inkomstgaranti. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:K221 och 2004/05:K237 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det nuvarande inkomstgarantisystemet för statsråd är\r\nalltför generöst och bör göras om. Ett lämpligt system vore att en\r\ninkomstgaranti med avtrappningsregler utbetalas till statsråd automatiskt\r\nunder två år efter det att han eller hon har entledigats och därefter\r\nenbart utifrån en behovsprövning. Ett sådant nytt system skulle effektivt\r\nkunna bryta ned bilden av politiker som särskilt välbemedlade och ge\r\nmöjlighet till ett aktivt arbete mot det s.k. politikerföraktet. Med\r\nbifall till motionerna 2004/05:K221 och 2004/05:K237 yrkande 5 bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (m)\r\nGöran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius\r\n(m) anför:\r\nKonstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat\r\nunder förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister den 24 november 2004 kommer att\r\nfastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga\r\nbudgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2005 samt besluta\r\nom utgiftstak för åren 2006 och 2007.\r\nModerata samlingspartiet har i sin partimotion Fi231 förordat en annan\r\ninriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Till grund\r\nför den ekonomiska politiken ligger den samsyn som Moderaterna, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har om den politiska\r\ninriktningen i stort och som förenar oss i Allians för Sverige. Det\r\nallt överskuggande problemet i svensk ekonomi är att för många står\r\nutan arbete eller jobbar mindre än vad som skulle kunna vara fallet.\r\nDet behövs en samlad strategi för fler i arbete. Det måste säkerställas\r\natt utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig. Vidare måste\r\ndet löna sig bättre att arbeta och sämre att inte arbeta. Bland annat\r\nmot bakgrund av en åldrande befolkning måste den offentliga sektorn\r\nreformeras. Slutligen måste företagens konkurrenskraft förbättras.\r\nVårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning\r\noch skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller\r\nnågra delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Om\r\nriksdagens majoritet den 24 november beslutar om ramar för de olika\r\nutgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer\r\nen annan inriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella\r\nbeslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid\r\nfortsatt bakom de i motion K404 lagda förslagen.\r\n\r\n2.      Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (fp)\r\nHelena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp) anför:\r\nI partimotion Fi232 har Folkpartiet liberalerna lagt fram sitt förslag\r\ntill inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.\r\nTillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har\r\nFolkpartiet bildat Allians för Sverige. Den samsyn våra partier har ligger\r\ntill grund för Folkpartiets ekonomiska politik. Enligt vår mening måste\r\nfler jobba och antalet bidragsberoende måste minska radikalt. För detta\r\nbehövs en lång rad politiska förändringar.\r\nFolkpartiets budgetförslag innebär en stramare finanspolitik än regeringens\r\nbudgetförslag, och den är mera inriktad på att varaktigt påverka ekonomins\r\nstrukturer och långsiktiga styrka. Vi menar vidare att regeringen i\r\nflera avseenden bryter mot den nya budgetordningen och att\r\nbudgeteringsmarginalen\r\ni regeringens förslag i stort sett är obefintlig. I Folkpartiets förslag\r\nhar utgifterna prioriterats så att utrymme skapas för en rimlig buffert\r\nmot oförutsedda händelser. Utgiftsökningarna avser främst satsningar på\r\nvården, handikappade, äldre, biståndet och rättssamhället. Utrymme för\r\ndetta uppnås genom bl.a. en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\nInom utgiftsområde 1 vill vi minska anslagen till bl.a. Regeringskansliet\r\noch partistödet. Vi är, på principiella grunder, motståndare till\r\npresstödet och anser därför även att det anslaget bör minska kraftigt.\r\nFolkpartiets budgetförslag har emellertid avstyrkts av finansutskottet\r\ni budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en\r\nhelhet är det enligt vår mening inte meningsfullt att delta i fördelningen\r\npå anslag inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt bakom de i\r\nmotion K455 lagda förslagen.\r\n\r\n3.      Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (kd)\r\nIngvar Svensson (kd) anför:\r\nKristdemokraterna har i sin partimotion Fi233 förordat en annan inriktning\r\nav den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den Socialdemokraterna\r\noch dess stödpartier föreslår. Tillsammans med Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna och Centerpartiet har Kristdemokraterna bildat\r\nAllians för Sverige, och utifrån den samsyn som präglar våra partier\r\nhar Kristdemokraterna utformat sitt förslag till inriktning av den\r\nekonomiska politiken.\r\nTill grund för Kristdemokraternas ekonomiska politik ligger insikten\r\natt resurser måste skapas innan de kan fördelas och konsumeras. Den\r\nsvenska konkurrenskraften på världsmarknaden måste upprätthållas och\r\nväxa i den takt som krävs för att resurserna skall räcka till god välfärd,\r\ngod miljö och till de investeringar i framför allt utbildning, forskning\r\noch utveckling som måste till. Det överordnade målet för Kristdemokraternas\r\nekonomiska politik är att skapa en i alla delar god livsmiljö för\r\nmänniskorna. En tillväxt på minst 3 % över en konjunkturcykel bör\r\neftersträvas. Vidare måste vi återfå sunda statsfinanser, bl.a. genom ett\r\növerskott i de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % per år över en\r\nkonjunkturcykel, snabbare utförsäljning av statliga företag samt lägre\r\nutgifter och utgiftstak. Kristdemokraternas budgetpolitik har som\r\ninriktning att åstadkomma detta.\r\nI den ekonomiska politiken prioriterar Kristdemokraterna särskilt sex\r\nområden. Dessa är tillväxtpolitiken, skattepolitiken, familjepolitiken,\r\npensionärers ekonomiska villkor, vård, omsorg och skola samt rättsväsende.\r\n\r\nEftersom finansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister - i första steget av budgetprocessen\r\nföreslagit en helt annan inriktning på budgetpolitiken än den jag önskar,\r\navstår jag från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning\r\ninom utgiftsområde 1. Kristdemokraternas budgetalternativ - med förslag\r\npå utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen\r\nses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan\r\nbrytas ut och behandlas isolerat från de andra. När det gäller\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 står jag emellertid fortsatt bakom\r\nde i motionerna K424 och U325 yrkandena 4 och 5 lagda förslagen.\r\n\r\n4.      Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (c)\r\nKerstin Lundgren (c) anför:\r\nKonstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat\r\nunder förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister den 24 november 2004 kommer att\r\nställa sig bakom dessa partiers budgetförslag för 2005. Det innebär att\r\nriksdagen för det året låser såväl utgiftstak som ramar för de 27\r\nutgiftsområdena samt fattar beslut om de skatte- och avgiftsförändringar\r\nsom skall träda i kraft nästa år.\r\nI partimotionen Fi234 förordar Centerpartiet en annan inriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess\r\nsamarbetspartier. Till grund för Centerpartiets ekonomiska politik ligger\r\nden samsyn vi har med Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna\r\noch Kristdemokraterna om politikens inriktning och som präglar vår\r\nAllians för Sverige och samverkan för maktskifte 2006.\r\nCenterpartiet menar att Sverige har goda tillväxtmöjligheter men med\r\nden politik som nu bedrivs hotas tillväxten. Företagen, speciellt de\r\nsmå och medelstora, är grunden för vår framtida välfärd varför\r\nföretagsklimatet måste bli betydligt bättre, skattetrycket måste sänkas till\r\nen europeisk genomsnittsnivå, statsfinanserna måste stärkas, människor\r\ni arbetsför ålder måste få möjlighet till arbete. Vidare försvårar\r\ndiskriminering och otillräcklig integration många nya svenskars inträde\r\npå arbetsmarknaden.\r\nCenterpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte\r\nnågon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra. Om riksdagens majoritet den 24 november ställer sig bakom\r\nregeringens och samarbetspartiernas budgetförslag och därmed väljer en\r\nannan inriktning av politiken, deltar jag inte i det nu aktuella beslutet\r\nom anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Jag står emellertid fortsatt\r\nbakom de i motion K437 lagda förslagen.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2004/05:1\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 1:\r\n\r\n1.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för forskningsverksamhet\r\nsom innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under åren 2006-2008 (avsnitt\r\n6.4.4).\r\n2.      Riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde\r\n1 Rikets styrelse, såvitt avser anslag som står till regeringens\r\ndisposition, enligt följande uppställning: (se propositionen)\r\n3.      Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nriksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007 (avsnitt 6.3.6).\r\n4.      Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta\r\nom lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens\r\nverksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 6.3.6).\r\n5.      Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta\r\nom lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska\r\nanläggningar intill ett belopp av 300 000 000 kronor (avsnitt 6.3.6).\r\n6.      Riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde\r\n1 Rikets styrelse, såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen\r\neller dess myndigheter, enligt följande uppställning: (se\r\npropositionen)\r\nRedogörelse 2003/04:RS2\r\nRedogörelse 2003/04:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för\r\nverksamhetsåret 2003.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K207 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om regeringens rätt att använda statsflygplanen.\r\n2004/05:K221 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statsrådens pensioner.\r\n2004/05:K227 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n18.     Riksdagen beslutar att avskaffa presstödet i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett förändrat inkomstgarantisystem för\r\nstatsråden.\r\n2004/05:K278 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om radiotidningar.\r\n2004/05:K317 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (båda kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att föreskrifter för Kungliga hov- och slottsstatens\r\nbeslut skall utarbetas.\r\n2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att demokratipolitiken bör präglas av ett\r\ndeltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition att öka de\r\ndirektdemokratiska\r\ninslagen.\r\n2004/05:K349 av Kaj Nordquist (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att formatet Daisy är den teknik som skall användas vid\r\ninläsning.\r\n2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för\r\nbudgetåret 2005 enligt uppställning: (se motionen)\r\n2.      Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret\r\n2006 i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n3.      Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden\r\navvecklas fr.o.m. budgetåret 2006 och att bevakningsuppgifter avseende\r\nännu återstående lån, liksom den framtida administrationen av stödet\r\ntill taltidningar m.m., övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en fördjupad målbeskrivning för politikområdet demokrati.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett exemplar stöd på 2 kr för postdistribuerade\r\ntidningar.\r\n3.      Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållande till\r\nregeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 1\r\nRikets styrelse enligt uppställning: (se motionen)\r\n2004/05:K437 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att demokratipolitiken bör präglas av ett\r\ndeltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition att öka de\r\ndirektdemokratiska\r\ninslagen.\r\n3.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt\r\nuppställning: (se motionen).\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att 20 miljoner av regeringens anslag till Regeringskansliet\r\nbör användas till genomförandet av ett demokratikonvent.\r\n2004/05:K438 av Per Rosengren (v):\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad i motionen anförs om\r\nneddragningar för tidningen Från Riksdag &amp; Departement.\r\n2004/05:K441 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ersättning för medföljande vid utlandstjänstgöring.\r\n2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\nRiksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag\r\ngällande anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:\r\n(se motionen).\r\n2004/05:U226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att UD bör inrätta en enhet för främjande av övergång\r\ntill demokrati i biståndsländer.\r\n2004/05:U232 av Erik Ullenhag (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upprätta ett svenskt konsulat i södra Kurdistan\r\n(Region Kurdistan i Irak).\r\n2004/05:U305 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige åter bör öppna ambassad i Beirut.\r\n2004/05:U325 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ett statsråd i regeringen med särskilt\r\nansvar för att internationellt främja mänskliga rättigheter.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förutsättningarna för att utse MR-attachéer vid\r\nde svenska utrikesrepresentationer där bevakning av MR-frågor är av\r\nspeciell betydelse för människors säkerhet bör utredas.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förutsättningarna för att utse miljöattachéer vid\r\nde utrikesrepresentationer där miljöfrågorna speciellt måste fokuseras\r\nbör utredas.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda hur svenska handelsfrämjande organisationer\r\nbättre kan integreras med svenska ambassader i utlandet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda om det kan upprättas fler samlokaliserade\r\nambassader med gemensamma servicefunktioner mellan Sverige och övriga\r\nmedlemsländer inom EU.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning av hur Sverige i ökad utsträckning kan\r\ndra nytta av den växande EU-diplomatin med underlag för politiska beslut.\r\n\r\n2004/05:So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Taltidningsnämnden.\r\n2004/05:So515 av Cecilia Wikström (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inrätta ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nUtrikesutskottets yttrande 2004/05:UU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets förslag till anslag för 2005 inom utgiftsområde 1 Rikets\r\nstyrelse\r\nUtskottets förslag stämmer överens med regeringens respektive\r\nriksdagsstyrelsens förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden.\r\nUtskottets förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\n\r\nAnslag  Anslagstyp      Utskottetsförslag\r\n27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden    (ram)   6 317\r\n27:2 Presstöd   (ram)   485 029\r\n27:3 Stöd till radio- och kassettidningar       (ram)   152 300\r\n27:4 Radio- och TV-verket       (ram)   11 709\r\n27:5 Granskningsnämnden för radio och TV        (ram)   9 702\r\n45:1 Sametinget (ram)   22 029\r\n46:1 Allmänna val och demokrati (ram)   18 200\r\n46:2 Justitiekanslern   (ram)   18 311\r\n46:3 Datainspektionen   (ram)   31 117\r\n46:4 Svensk författningssamling (ram)   850\r\n46:5 Valmyndigheten     (ram)   13 712\r\n90:1 Kungliga hov- och slottsstaten     (ram)   96 162\r\n90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.1     (ram)   725 298\r\n90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.1 (ram)   569 607\r\n90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen1        (ram)   60 578\r\n90:5 Regeringskansliet m.m.     (ram)   5 436 198\r\n90:6 Stöd till politiska partier        (ram)   170 200\r\n90:7 Expertgruppen för EU-frågor        (ram)   12 903\r\nSumma           7 840 222\r\n1 Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Demokratipolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 1 och 2004/05:K437 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Demokrati",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K424 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "6215AFAD-1CB7-43CE-9270-8130DB7D16D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "27",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "269",
                    "28",
                    "0",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6215AFAD-1CB7-43CE-9270-8130DB7D16D0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse",
          "forslag": "Riksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med specifikationen i bilaga 3. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkterna 2 och 6 samt avslår motionerna 2004/05:K404 yrkande 1, 2004/05:K424 yrkandena 2 och 3, 2004/05:K437 yrkande 3, 2004/05:K438, 2004/05:K455 och 2004/05:U325 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Finansiering av EU-forskning",
          "forslag": "Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kronor under åren 2006-2008.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Investeringsplan för riksdagsförvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Riksdagsförvaltningens lån i Riksgäldskontoret",
          "forslag": "Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kronor samt för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000 kronor.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkterna 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Taltidningar i DAISY-format",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K349 och 2004/05:So397 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "440A2BBE-E7D5-46BB-8945-9A5170D68611",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "42",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/440A2BBE-E7D5-46BB-8945-9A5170D68611",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Avveckling av presstödet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K227 yrkande 18 och 2004/05:K404 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "FB025D7F-5A74-43C3-BBB9-177A912A512C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "19",
                    "0",
                    "22",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "231",
                    "45",
                    "22",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FB025D7F-5A74-43C3-BBB9-177A912A512C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ersättningssystem för radiotidningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K278.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Granskning av Kungliga hov- och slottsstaten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K317 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Demokratikonvent",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K437 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "E9A9F767-8AA8-4AD9-A774-29D28ABA54A5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "18",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "280",
                    "18",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E9A9F767-8AA8-4AD9-A774-29D28ABA54A5",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Samordningskansli inom Statsrådsberedningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So515 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Enhet för främjande av övergång till demokrati",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U226 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Utrikesförvaltningens organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U325 yrkandena 2 och 6-8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Ersättning till medföljande vid utlandstjänstgöring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K441.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Sveriges representation utomlands",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U232 yrkande 4 och 2004/05:U305 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Riksdagsförvaltningens årsredovisning",
          "forslag": "Riksdagen lägger redogörelse 2003/04:2 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Statsrådens inkomstgaranti",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K221 och 2004/05:K237 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "D8820C36-8388-435A-AADD-CFBC23E9FDE9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "282",
                    "15",
                    "1",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D8820C36-8388-435A-AADD-CFBC23E9FDE9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Användandet av statsflygplanen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K207.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Demokratipolitiken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Demokrati",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Taltidningar i DAISY-format",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Avveckling av presstödet m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Demokratikonvent",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Enhet för främjande av övergång till demokrati",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Utrikesförvaltningens organisation",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Statsrådens inkomstgaranti",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-23 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-11-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 13:25:28"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2005 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.",
          "dok_id": "GS01KU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till hovet, riksdag, regering och presstöd (KU1)",
          "dok_id": "GS01KU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 13:25:28"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen har lämnat förslag om anslag för 2005 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.</p>",
          "dok_id": "GS01KU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till hovet, riksdag, regering och presstöd (KU1)",
          "dok_id": "GS01KU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_KU_1.pdf",
          "filstorlek": "1874782",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 1 Rikets styrelse",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/446A0BA0-864D-43FB-9D7A-33A6786FCA3D"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K207 Statsflygplanen",
          "ref_dok_id": "GS02K207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K207",
          "ref_dok_titel": "Statsflygplanen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K221 Statsrådens pensioner",
          "ref_dok_id": "GS02K221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K221",
          "ref_dok_titel": "Statsrådens pensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K227 Fria och oberoende media",
          "ref_dok_id": "GS02K227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K227",
          "ref_dok_titel": "Fria och oberoende media",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K237 Riksdagens ledamöter och statsråden",
          "ref_dok_id": "GS02K237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K237",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens ledamöter och statsråden",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K278 Radiotidningar",
          "ref_dok_id": "GS02K278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K278",
          "ref_dok_titel": "Radiotidningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K317 Religionsfriheten för statschefen",
          "ref_dok_id": "GS02K317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K317",
          "ref_dok_titel": "Religionsfriheten för statschefen",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl och Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K323 Demokrati byggd underifrån",
          "ref_dok_id": "GS02K323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K323",
          "ref_dok_titel": "Demokrati byggd underifrån",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K349 Teknikval vid inläsning av dagstidningar",
          "ref_dok_id": "GS02K349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K349",
          "ref_dok_titel": "Teknikval vid inläsning av dagstidningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K404 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse",
          "ref_dok_id": "GS02K404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K404",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1 Rikets styrelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K424 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse",
          "ref_dok_id": "GS02K424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K424",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1 Rikets styrelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K437 Utgiftsområde 1: Rikets styrelse",
          "ref_dok_id": "GS02K437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K437",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1: Rikets styrelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K438 Tidningen Riksdag & Departement",
          "ref_dok_id": "GS02K438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K438",
          "ref_dok_titel": "Tidningen Riksdag & Departement",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Rosengren (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K441 Ersättning för medföljande vid utlandstjänstgöring",
          "ref_dok_id": "GS02K441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K441",
          "ref_dok_titel": "Ersättning för medföljande vid utlandstjänstgöring",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K455 Utgiftsområde 1: Rikets styrelse",
          "ref_dok_id": "GS02K455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K455",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1: Rikets styrelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So397 Funktionshindrades rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02So397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So397",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrades rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So515 Äldre brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GS02So515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So515",
          "ref_dok_titel": "Äldre brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U226 Politik för global utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02U226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U226",
          "ref_dok_titel": "Politik för global utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U232 Kurdiska folket",
          "ref_dok_id": "GS02U232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U232",
          "ref_dok_titel": "Kurdiska folket",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U305 Mellanöstern och arabländerna",
          "ref_dok_id": "GS02U305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U305",
          "ref_dok_titel": "Mellanöstern och arabländerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U325 Utgiftsområde 5: Internationell samverkan",
          "ref_dok_id": "GS02U325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U325",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 5: Internationell samverkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "redogorelse 2003/04:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2003",
          "ref_dok_id": "GR04RS2",
          "ref_dok_typ": "redogorelse",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "RS2",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "redogorelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-01",
          "ref_dok_id": "GS0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2004-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-01",
          "ref_dok_id": "GS0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2004-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:82",
          "ref_dok_id": "GS0K82",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "82",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:82",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:83",
          "ref_dok_id": "GS0K83",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:83",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:84",
          "ref_dok_id": "GS0K84",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:84",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:85",
          "ref_dok_id": "GS0K85",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "85",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:85",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:86",
          "ref_dok_id": "GS0K86",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "86",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:86",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:87",
          "ref_dok_id": "GS0K87",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:87",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:88",
          "ref_dok_id": "GS0K88",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:88",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}