{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2287404",
      "dok_id": "GS01KRU2",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "KRU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:KRU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KRU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-16 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:30",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:34",
      "titel": "Makt att bestämma - rätt till välfärd",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KRU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01KRU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01KRU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01KRU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Kulturutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:KRU2</div><h1>Makt att bestämma - rätt till välfärd</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nKulturutskottet  tillstyrker  regeringens  förslag i\r\nproposition 2004/05:2 avseende dels nya övergripande\r\nmål  och huvudområden för samordning och redovisning\r\nav den nationella ungdomspolitiken, dels ändringar i\r\nskollagen (1985:1100).\r\nDe  två   nya   övergripande  mål  som  ska  ersätta\r\nnuvarande mål för den nationella ungdomspolitiken är\r\n\r\nungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd,\r\nungdomar ska ha verklig tillgång till makt.\r\n\r\nAnalys, samordning  och redovisning för att uppnå de\r\növergripande  målen  ska   ske   inom  följande  fem\r\nhuvudområden:\r\n\r\n1. lärande och personlig utveckling\r\n\r\n2. hälsa och utsatthet\r\n3. inflytande och representation\r\n4. egen försörjning\r\n5. kultur och fritid.\r\n\r\nI  propositionen anges också att regeringen  årligen\r\nska  prioritera en eller flera frågor där behovet av\r\ninsatser  är  särskilt  viktiga  för  att  förbättra\r\nungdomars   levnadsvillkor.   Dessa   prioriteringar\r\nkommer  normalt  att aviseras i budgetpropositionen.\r\nDen   nu   lagda   propositionen    innehåller    de\r\nprioriteringar  som  regeringen föreslår skall gälla\r\nför  kommande  år. Därutöver  redovisas  regeringens\r\nambitioner avseende utvecklingen av ungdomspolitik i\r\nkommunerna    samt     i     det     internationella\r\nungdomspolitiska    arbetet.    Vidare    innehåller\r\npropositionen  regeringens  bedömningar i frågor  om\r\nkunskapsinhämtning om ungdomars  levnadsvillkor samt\r\nom ungdomsforskning.\r\n\r\nSkollagen  ändras på så sätt att  det  införs  ett\r\nuttryckligt   kommunalt   ansvar   att   hålla   sig\r\ninformerad om hur  icke  skolpliktiga  ungdomar  som\r\ninte   fyllt  20  år  är  sysselsatta.  Skyldigheten\r\nomfattar  inte  de  ungdomar  som genomför eller har\r\nfullföljt    utbildning    på    nationella    eller\r\nspecialutformade     program     i    gymnasieskola,\r\ngymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.\r\nLagändringen  föreslås träda i kraft  den  1  juli\r\n2005.\r\n\r\nDet  mest  framträdande   i   propositionen  är  att\r\nungdomspolitiska insatser tydligt  ska  integreras i\r\nverksamheten   hos   alla   politikområden  som   är\r\nrelevanta  för ungdomars levnadsvillkor  och  därmed\r\nutgå från befintliga  mål inom dessa. Den nationella\r\nungdomspolitiken  ska också  verka  för  att  minska\r\nskillnaderna i levnadsvillkoren  inom ungdomsgruppen\r\noch   på  så  sätt  tydligare  belysa  och   hantera\r\nlevnadsvillkoren   för  de  ungdomar  som  av  olika\r\nanledningar har svårare  än  andra  att  få  verklig\r\ntillgång till välfärd och makt. Slutligen innehåller\r\npropositionen   också  en  redovisning  av  hur  den\r\nnationella    ungdomspolitiken     och     ungdomars\r\nlevnadsvillkor har utvecklats sedan 2000.\r\n\r\nI   betänkandet   finns  67  reservationer  och  4\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Avslag på propositionen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande\r\n1 och 2004/05:Kr4 yrkandena 2 och 6.\r\nReservation 1 (fp)\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\nDen framtida ungdomspolitiken\r\n\r\n2. Övergripande mål och huvudområden för\r\nungdomspolitiken\r\n\r\nRiksdagen godkänner  vad regeringen föreslår om\r\növergripande mål och huvudområden  för samordning\r\noch     redovisning     av     den     nationella\r\nungdomspolitiken.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nproposition   2004/05:2   punkt   2   och  avslår\r\nmotionerna 2003/04:Kr232 yrkande 1, 2003/04:Kr361\r\nyrkande  11,  2004/05:Kr1  yrkande 1, 2004/05:Kr2\r\nyrkandena 3 och 4, 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och\r\n6 samt 2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n3. Övergripande frågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande\r\n21 och 2004/05:Kr3 yrkandena 1, 3, 4 och 25.\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\nUppföljning, analys och kunskapsinhämtning\r\n\r\n4. Levnadsvillkoren för ungdomar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 6.\r\nReservation 9 (fp)\r\n\r\nUngdomspolitik i kommunerna\r\n\r\n5. Högre prioritering av ungdomars kultur\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Kr284  yrkande\r\n2.\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\nUngdomsstyrelsens bidragsgivning\r\n\r\n6. Generationsövergripande verksamheter\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr284\r\nyrkande 5, 2003/04:Kr288 yrkande 3, 2003/04:Kr329\r\nyrkande 6, 2003/04:Kr361  yrkande  1, 2004/05:Kr3\r\nyrkande   24,   2004/05:Kr297   yrkande   3   och\r\n2004/05:Kr358 yrkande 4.\r\nReservation 11 (m, kd, c)\r\n\r\n7. Statsbidrag till politiska\r\nungdomsförbund\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr314\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr351  yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation 12 (fp)\r\n\r\n8. Översyn av Ungdomsstyrelsens och\r\nAllmänna arvsfondens bidragssystem för ung\r\nkultur\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Kr284  yrkande\r\n4.\r\nReservation 13 (c)\r\n\r\n9. Stöd till ungdomsorganisationers\r\nreguljära internationella verksamhet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Kr361 yrkande\r\n3.\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\nÖvergripande strategi för det internationella\r\nsamarbetet\r\n\r\n10. Internationellt samarbete\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr232\r\nyrkande 2 och 2003/04:\r\nKr361 yrkande 2.\r\nReservation 15 (m)\r\nReservation 16 (fp, kd)\r\n\r\nInsatser för att ge fler ungdomar möjlighet\r\ntill en bra utbildning\r\n\r\n11. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte\r\natt stärka skolor i segregerade områden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 4.\r\nReservation 17 (m)\r\n\r\n12. Friskolor och segregation\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 6.\r\nReservation 18 (m, fp)\r\n\r\n13. Elevinflytande i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande\r\n7 och 2004/05:Kr3 yrkande 18.\r\nReservation 19 (m)\r\nReservation 20 (kd, c)\r\n\r\nKvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan\r\n\r\n14. Individuella program på\r\ngymnasieskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande\r\n5 och 2004/05:Kr2 yrkande 5.\r\nReservation 21 (m, fp, c)\r\n\r\n15. Kärnämnen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 17.\r\nReservation 22 (fp, kd, c)\r\n\r\n16. Särskilt stöd av specialpedagoger\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 13.\r\nReservation 23 (fp, c)\r\n\r\n17. Nationella prov och betyg\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 14.\r\nReservation 24 (m, fp, kd)\r\n\r\n18. Tvåårigt gymnasieprogram\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 16.\r\nReservation 25 (fp)\r\n\r\n19. Nationell skolpeng\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 15.\r\nReservation 26 (m, fp)\r\n\r\n20. Lärlingsutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 4.\r\nReservation 27 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21. Flexibel skolgång\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 17.\r\nReservation 28 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nKommunalt ansvar\r\n\r\n22. Kommunernas ansvar för ungdomar som\r\ninte fyllt 20 år\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100).  Därmed bifaller\r\nriksdagen  proposition  2004/05:2  punkt   1  och\r\navslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 2.\r\nReservation 29 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nInsatser för att förenkla ungdomars inträde på\r\narbetsmarknaden\r\n\r\n23. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 8.\r\nReservation 30 (m)\r\n\r\n24. Arbetsförmedlingarna\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr2 yrkandena\r\n10 och 11.\r\nReservation 31 (fp)\r\n\r\n25. Ungdomars etablering på\r\narbetsmarknaden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande\r\n8, 2004/05:Kr3 yrkande  7 och 2004/05:Kr4 yrkande\r\n5.\r\nReservation 32 (fp)\r\nReservation 33 (kd)\r\nReservation 34 (c)\r\n\r\n26. Instegsjobb\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 9.\r\nReservation 35 (fp, c)\r\n\r\n27. Arbetslöshet för ungdomar med utländsk\r\nbakgrund\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 26.\r\nReservation 36 (kd)\r\n\r\n28. Entreprenörskap och företagande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 12.\r\nReservation 37 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nInsatser för bostadsförsörjning för ungdomar\r\n\r\n29. Uthyrning av del i stadigvarande\r\nbostad\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande\r\n10 och 2004/05:Kr2 yrkande 18.\r\nReservation 38 (m)\r\nReservation 39 (fp, c)\r\n\r\n30. Bostäder för unga\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande\r\n9, 2004/05:Kr2 yrkande 19 och 2004/05:Kr3 yrkande\r\n19.\r\nReservation 40 (m)\r\nReservation 41 (fp)\r\nReservation 42 (kd)\r\n\r\n31. Förenklade regelverk kring byggande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 20.\r\nReservation 43 (fp, c)\r\n\r\nInsatser för hälsa och trygghet för alla\r\nungdomar\r\n\r\n32. Psykisk ohälsa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 8.\r\nReservation 44 (kd)\r\n\r\n33. Nationell narkotikahandlingsplan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 12.\r\nReservation 45 (fp, kd)\r\n\r\n34. Skolans ansvar för att förebygga\r\nalkohol- och drogmissbruk\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr361\r\nyrkande 4 och 2004/05:Kr3 yrkande 10.\r\nReservation 46 (kd, c)\r\n\r\n35. Olovlig försäljning av folköl\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 11.\r\nReservation 47 (fp, kd)\r\n\r\n36. Nya vägar bort från kriminalitet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 28.\r\nReservation 48 (m, fp)\r\n\r\n37. Tydliga gränser och normer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 26.\r\nReservation 49 (m, fp, kd)\r\n\r\n38. Snabb handläggning av ärenden där unga\r\när inblandade\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:Kr2  yrkandena\r\n25 och 27.\r\nReservation 50 (fp)\r\n\r\n39. Stödcentrum för unga brottsoffer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 3.\r\nReservation 51 (m)\r\n\r\nInsatser för att öka ungdomars inflytande och\r\ndelaktighet i samhället\r\n\r\n40. Ungdomars delaktighet i demokratiska\r\nprocesser\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:Kr361 yrkande\r\n9.\r\n\r\n41. Vikten av ungdomars politiska\r\nengagemang\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Kr232  yrkande\r\n3.\r\nReservation 52 (m)\r\n\r\n42. Speciella inflytandeformer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 7.\r\nReservation 53 (fp)\r\n\r\n43. Kommunalt självstyre\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 7.\r\nReservation 54 (c)\r\n\r\nUngdomars inflytande över ungdomspolitiken\r\n\r\n44. Nationell ledningsgrupp för\r\nungdomsfrågor\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:Kr284 yrkande\r\n6.\r\nReservation 55 (c)\r\n\r\nEtt växande internationellt engagemang\r\n\r\n45. Forum för levande och aktiv dialog om\r\nglobal utveckling\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 2.\r\nReservation 56 (m)\r\n\r\nInsatser för kultur och fritid för alla\r\nungdomar\r\n\r\n46. Förebyggande verksamheter i syfte att\r\nminska risken för ungdomar att hamna i\r\nkriminalitet, missbruk och socialt\r\nutanförskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:Kr1  yrkandena\r\n12 och 13, båda i denna del.\r\nReservation 57 (m)\r\n\r\n47. Stöd till drogfria ungdomslokaler\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna   2004/05:Kr1\r\nyrkandena  12  och  13, båda  i  denna  del  samt\r\n2004/05:Kr285.\r\nReservation 58 (m)\r\n\r\n48. Användning av fritids- och skollokaler\r\npå kvällar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr361\r\nyrkande 12 och 2004/05:\r\nKr3 yrkande 23.\r\nReservation 59 (kd)\r\n\r\n49. Ideellt engagemang\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 22.\r\nReservation 60 (kd)\r\n\r\n50. Rätt kompetens på personer som arbetar\r\nmed ungdomar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 21.\r\nReservation 61 (kd)\r\n\r\nÖvriga motionsyrkanden\r\n\r\n51. Idrott\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:Kr2  yrkandena\r\n23 och 24.\r\n\r\n52. Sex- och samlevnadsundervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 13.\r\nReservation 62 (kd, c)\r\n\r\n53. Ungdomsmottagningar och\r\nabortförebyggande arbete\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr3 yrkandena\r\n14-16.\r\nReservation 63 (kd)\r\n\r\n54. Rösträttsålder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 20.\r\nReservation 64 (kd)\r\n\r\n55. Rasistiska och nazistiska\r\norganisationer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 27.\r\nReservation 65 (kd)\r\n\r\n56. Övervikt bland ungdomar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 9.\r\nReservation 66 (kd, c)\r\n\r\n57. Kulturella aktiviteter i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 22.\r\n\r\n58. Ungdomars delaktighet i\r\nkulturverksamhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Kr284  yrkande\r\n3.\r\nReservation 67 (c)\r\n\r\n59. Hiphopkulturen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr238.\r\n\r\nStockholm den 16 november 2004\r\nPå kulturutskottets vägnar\r\n\r\nLennart Kollmats\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart\r\nKollmats (fp),  Annika  Nilsson  (s),  Lars Wegendal\r\n(s),  Kent  Olsson  (m),  Eva  Arvidsson (s),  Paavo\r\nVallius (s), Gunilla Tjernberg (kd),  Peter Pedersen\r\n(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth\r\n(m), Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn\r\n(s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson  i  Hisings\r\nBacka  (s),  Rossana Dinamarca (v), Inger Nordlander\r\n(s) och Hans Backman (fp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nKrU2\r\n\r\nUngdomspolitiska frågor\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlar kulturutskottet\r\ndels proposition  2004/05:2 Makt att bestämma - rätt\r\ntill välfärd,\r\ndels de motioner som väckts med anledning av ärendet\r\noch under allmänna motionstiden 2003 och 2004 enligt\r\nförteckning i bilaga 1.\r\nUtfrågning\r\nFöreträdare  för  Ungdomsstyrelsen,  Landsrådet  för\r\nSveriges Ungdoms-organisationer  (LSU) och Fryshuset\r\nhar  inför  kulturutskottet  redovisat  sin  syn  på\r\nförslagen i propositionen.\r\nInkomna skrivelser\r\nEtt antal skrivelser med anledning  av propositionen\r\nhar  inkommit  och anmälts i kulturutskottet,  bl.a.\r\nfrån Svenska Kommunförbundet och Landstingförbundet.\r\n\r\nYttranden från andra utskott\r\nKulturutskottet    har   berett   justitieutskottet,\r\nsocialutskottet,              utbildnings-utskottet,\r\narbetsmarknadsutskottet     och     bostadsutskottet\r\ntillfälle  att  yttra  sig över propositionen  jämte\r\nmotionerna  2004/05:Kr1  (m)   yrk.   1-10,   12-13,\r\n2004/05:Kr2  (fp),  yrk. 1-28, 2004/05:Kr3 (kd) yrk.\r\n1-27 och 2004/05:Kr4 (c) yrk. 1-7.\r\nYttranden  har  avgivits   av   utbildningsutskottet\r\n(2004/05:UbU1y)         och         bostadsutskottet\r\n(2004/05:BoU2y).\r\n\r\nYttrandena bifogas betänkandet som bilagorna 3 och\r\n4.</pre><pre>\r\nKulturutskottets överväganden\r\nAvslag på propositionen\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  avstyrker  två motioner  med\r\nförslag om att propositionen ska avslås.\r\nJämför reservationerna 1 (fp) och 2 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  två  motioner  föreslås att riksdagen  ska  avslå\r\npropositionen.\r\n\r\nI  motion  Kr2  (fp)  framhåller   motionärerna  att\r\nSocialdemokraternas resultat av ungdomspolitiken  de\r\nsenaste    10    åren    är    under   all   kritik.\r\nUngdomsstyrelsens senaste uppföljning  av regeringen\r\nungdomspolitik visar att regeringen misslyckats  med\r\nmerparten  av  delmålen för ungdomspolitiken. Den nu\r\nlagda propositionen  för  de kommande åren är enligt\r\nmotionärerna mycket mager på  konkreta  åtgärder för\r\natt  förbättra ungdomars situation. De begär  därför\r\natt propositionen ska avslås (yrkande 1).\r\n\r\nI motionen  presenteras  ett  brett åtgärdsbatteri\r\nför   att   förbättra   ungdomars   förutsättningar.\r\nMotionärerna vill att alla ungdomar ska få lika goda\r\nmöjligheter i livet oavsett bakgrund  och  att  alla\r\nungdomar  ska  ges  makt  att själva bestämma hur de\r\nvill leva sina liv.\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion  Kr4   (c)   anför   att\r\npropositionen    kännetecknas   av   ett   utpräglat\r\nuppifrånperspektiv,  där  statliga  myndigheter  och\r\nytterst  regeringen förbehåller sig rätten att lägga\r\nlivet till  rätta  för  ungdomar.  Propositionen  är\r\nenligt    motionärerna   alltför   allmänt   hållen,\r\növergripande  och intetsägande, något som öppnar för\r\nytterligare byråkratisering.  Den  bör därför enligt\r\nderas mening avslås (yrkande 2).\r\n\r\nI samma motion, yrkande 6, anser motionärerna  att\r\npropositionen bör avvisas i de delar som medför ökat\r\nansvar   för   kommunerna   och  ökad  reglering  av\r\nkommunernas verksamhet.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nDen   nationella   ungdomspolitiken   omfattar   ett\r\nsektorsövergripande   politikområde.   Insatser  för\r\nungdomar görs av många olika aktörer inom  ett stort\r\nantal    samhällssektorer.   I   den   nu   aktuella\r\npropositionen  lägger regeringen på två punkter fram\r\nförslag   dels   om   nya   övergripande   mål   och\r\nhuvudområden för samordning  och  redovisning av den\r\nnationella ungdomspolitiken (avsnitt  6.1),  dels om\r\nvissa  ändringar  i  skollagen  för  att  förtydliga\r\nkommunernas ansvar för att hålla sig informerade  om\r\nhur  ungdomar  som  inte  fyllt 20 år är sysselsatta\r\n(avsnitt   12.2.5).   Utöver   dessa   förslag   tar\r\npropositionen upp ett brett spektrum  av områden som\r\nberör      ungdomar,     bl.a.     ungdomsforskning,\r\nungdomspolitik   i   kommunerna,   Ungdomsstyrelsens\r\nverksamhet, internationella frågor.  Dessutom  anges\r\nde prioriteringar som regeringen anser ska gälla för\r\nkommande  år  för  att  förbättra ungdomars tillgång\r\ntill makt och välfärd.\r\n\r\nKulturutskottet  ser  med  tillfredsställelse  att\r\nregeringen tar ett samlat  grepp på ungdomspolitiken\r\nsamt lyfter fram och belyser  frågor  som är av stor\r\nvikt   för   ungdomar.  Genom  propositionen   höjer\r\nregeringen ambitionsnivån  och  presenterar  en  rad\r\nkvalitetsförbättrande  åtgärder. Värdet av dessa har\r\nbekräftats av Ungdomsstyrelsen  och  Landsrådet  för\r\nSveriges  Ungdomsorganisationer (LSU), som i samband\r\nmed  uppvaktningar   i  kulturutskottet  ställt  sig\r\npositiva till propositionen.\r\nMot bakgrund av det anförda finner kulturutskottet\r\natt det inte finns skäl  att avslå propositionen och\r\navstyrker motionerna Kr2 (fp)  yrkande 1 och Kr4 (c)\r\nyrkandena 2 och 6.\r\nKulturutskottet tar senare i betänkandet ställning\r\ntill   de   två  förslag  till  riksdagsbeslut   som\r\npropositionen innehåller.\r\n\r\nDen nationella ungdomspolitikens\r\nmålgrupp (prop. avsnitt 5)\r\n\r\n\r\nDen nationella ungdomspolitikens målgrupp (5.2)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör  den  bedömningen  att den nationella\r\nungdomspolitikens målgrupp bör vara  ungdomar mellan\r\n13 och 25 år.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens  bedömning   och\r\nkonstaterar   att  den  undre  gränsen  stämmer  väl\r\növerens  med  ungdomars   egna  upplevelser  av  när\r\nungdomstiden  börjar. Den övre  åldersgränsen  borde\r\nsom  regeringen  anför  innebära  att  åldersgruppen\r\ntäcker flertalet av de sammanhang där det kan finnas\r\nbehov  av  specifika  ungdomsinriktade insatser från\r\nsamhällets sida.\r\n\r\n\r\nDen framtida ungdomspolitiken (prop.\r\navsnitt 6)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om   nya   övergripande   mål   och\r\nhuvudområden    för   ungdomspolitiken    och\r\navstyrker motioner som tar upp dessa frågor.\r\nVidare       avstyrker        kulturutskottet\r\nmotionsförslag om övergripande frågor.\r\nJämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd),\r\n6 (c), 7 (fp) och 8 (kd).\r\n\r\nTvå övergripande mål och en sektorsövergripande\r\nmålstruktur (6.1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  förslår  att  nuvarande   mål   för  den\r\nnationella ungdomspolitiken ersätts med följande två\r\növergripande mål:\r\n\r\n   ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd,\r\n   ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.\r\n\r\nSom underlag för prövningen av i vilken utsträckning\r\nde  övergripande  målen uppnås bör enligt regeringen\r\nanalyser, samordning  och  redovisning  inriktas  på\r\nföljande fem huvudområden:\r\n\r\n   lärande och personlig utveckling,\r\n   hälsa och utsatthet,\r\n   inflytande och representation,\r\n   egen försörjning och\r\n   kultur och fritid.\r\n\r\nRegeringen gör vidare följande bedömning:\r\n\r\n   Ungdomspolitikens   mål  bör  genomsyra  samtliga\r\nberörda    politikområden.     Den     nationella\r\nungdomspolitiken bör utformas på ett sådant  sätt\r\natt  åtgärder  vidtas  i syfte att förbättra alla\r\nungdomars  verkliga  tillgång  till  välfärd  och\r\nmakt.\r\n   Uppföljning  och  samordning  av  den  nationella\r\nungdomspolitiken  bör   ske  i  en  struktur  som\r\ninnefattar   övergripande   mål,    grundläggande\r\nperspektiv  och  huvudområden för samordning  och\r\nredovisning.\r\n   Såväl   ungdomspolitik    som   övrig   offentlig\r\nverksamhet  för  ungdomar  bör  präglas  av  fyra\r\ngrundläggande   perspektiv:   resursperspektivet,\r\nrättighetsperspektivet,\r\nsjälvständighetsperspektivet                  och\r\nmångfaldsperspektivet.\r\n   Den nationella ungdomspolitiken bör dels generera\r\noch   förmedla   sådan   kunskap   om   ungdomars\r\nlivssituation    som    inte    kommer   fram   i\r\nsektorsspecifika  uppföljningar,  dels   samordna\r\ninsatserna  mellan berörda politikområden så  att\r\nverksamheter  i  dessa  bidrar till att målen för\r\nden    nationella    ungdomspolitiken     uppnås.\r\nUtgångspunkten    för    uppföljningen   av   den\r\nnationella   ungdomspolitiken    bör   vara   den\r\nordinarie   resultatstrukturen   i   staten.   De\r\npolitikområden  som bidrar till genomförandet  av\r\nden nationella ungdomspolitiken  bör  förses  med\r\nindikatorer  som mäter politikområdets utveckling\r\nur ett ungdomsperspektiv.\r\n\r\nRegeringen avser  att  årligen  prioritera  en eller\r\nflera  frågor som kräver särskild uppmärksamhet  när\r\ndet  gäller   åtgärder,   uppföljning   och  analys.\r\nPrioriteringarna    bör   normalt   redovisas   till\r\nriksdagen i samband med budgetpropositionen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna bakom motionerna  Kr1 (m) yrkande 1 och\r\nKr232 (m) yrkande 1 anser att en  bra ungdomspolitik\r\nbör handla om att röja hinder som är unika för unga.\r\nEnligt motionärernas utgångspunkt bör  man  dock  så\r\nlångt  det  är möjligt undvika att dela in politiken\r\nutifrån olika gruppers intressen.\r\n\r\nDe övergripande  mål  som  motionärerna bakom motion\r\nKr2 (fp) yrkande 3 vill sätta upp är\r\n\r\n   alla  ungdomar  ska garanteras  lika  möjligheter\r\nfrån start i livet,\r\n   alla ungdomar ska  ges förutsättningar att själva\r\nvälja sin framtid.\r\n\r\nDe   huvudområden   som   ungdomspolitiken    enligt\r\nmotionärerna   bör   fokusera   på   är  de  viktiga\r\nvardagsfrågorna   som   berör  det  stora  flertalet\r\nungdomar. Huvudområdena är\r\n\r\n1. arbete,\r\n2.\r\n3. utbildning,\r\n4.\r\n5. bostäder,\r\n6.\r\n7. brottsbekämpning och trygghet samt\r\n8.\r\n9. fritid och kultur.\r\n10.\r\nI samma motion yrkande 4  anser  motionärerna att de\r\ndelmål  för  ungdomspolitiken som finns  i  dag  bör\r\nfinnas kvar.\r\n\r\nVidare anför  motionärerna  att den segregation av\r\nkulturella  mönster,  som  skilda   ekonomiska   och\r\nsociala  förutsättningar kan skapa, bör brytas genom\r\nett  offentligt   stöd   till  ungdomars  kulturella\r\naktiviteter  och  fritidssysselsättningar   (yrkande\r\n21).\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion  Kr3  (kd)  föreslår att\r\nriksdagen avslår regeringens förslag till nationella\r\nmål för ungdomspolitiken (yrkande 5) och  begär  att\r\nregeringen  återkommer till riksdagen med förslag på\r\nnya  mål.  De  nya  målen  bör  enligt  motionärerna\r\nutformas med utgångspunkt  i sex riktlinjer, närmare\r\nbestämt:   stödjande  insatser,   helhetssyn,   goda\r\nuppväxtvillkor,    etablering    i   vuxensamhället,\r\nfrämjande  av  ansvarstagande  och  ökad   samverkan\r\n(yrkande 6).\r\n\r\nI samma motion yrkande 2 anför motionärerna att de\r\nvill  se  ett  bredare perspektiv på ungdomsfrågorna\r\ndär ungdomarna ses som självständiga individer i ett\r\nsocialt sammanhang.\r\nMotionärerna framhåller  vidare  att  den statliga\r\nungdomspolitiken    måste    medverka    till    att\r\ngrundvärderingar   som  demokrati,  solidaritet  och\r\nmänniskovärde överförs  till  kommande  generationer\r\nsamtidigt som den medger att ungdomar själva  formar\r\nsin framtid (yrkande 3).\r\n\r\nMotionärerna  bakom motion Kr361 (kd) anser att  det\r\nbör  vara riksdagen  och  inte  regeringen  som  ska\r\nbesluta  om  delmålen  på politikområdet. Önskemålet\r\ngrundas på att riksdagen bättre ska kunna bedöma den\r\npolitiska inriktningen på  ungdomspolitiken (yrkande\r\n11).\r\n\r\nDessutom   understryks   i   motionen    familjens\r\nbetydelse,   betydelsen   av  trygga  uppväxtmiljöer\r\n(yrkande  25) samt behovet av  immateriell  välfärd,\r\ninnefattande  bl.a.  råd  och stöd från vuxenvärlden\r\n(yrkande 1).\r\nI motionen påpekas också  att  den ideella sektorn\r\när     av     helt     avgörande    betydelse    för\r\nungdomsverksamheten. Det  är enligt motionärerna via\r\nföreningar som samhället har  en möjlighet att nå ut\r\ntill ungdomar. Motionärerna efterlyser en helhetssyn\r\npå  de  ideella insatsernas betydelse  för  ungdomar\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nI  motion   Kr4   (c)  framhåller  motionärerna  att\r\neftersom  ungdomar är  olika  och  förutsättningarna\r\nskiftar i olika  delar  av  landet  bör  makten över\r\nungdomspolitiken   ligga   så   nära   den  enskilda\r\nindividen som möjligt (yrkande 1).\r\n\r\nI  samma  motion yrkande 3 anser motionärerna  att\r\ndelmålen för ungdomspolitiken bör vara kvar eftersom\r\nde  kan  fylla  en  funktion.  De  bör  dock  enligt\r\nmotionärerna    diskuteras    och   fastställas   av\r\nungdomarna och kommunen på lokal nivå.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nDen nuvarande ungdomspolitiken  har spelat en viktig\r\nroll  för  att  uppmärksamma  och  belysa  ungdomars\r\nlevnadsförhållanden. Som även regeringen konstaterar\r\nhar  dock  de nuvarande tre övergripande  målen  för\r\nungdomspolitiken  varit svåra både att särskilja och\r\natt  omsätta  i  konkreta   delmål.  Kulturutskottet\r\nvälkomnar därför att regeringen  lägger fram förslag\r\ntill nya övergripande mål.\r\n\r\nKulturutskottet tillstyrker att  de  av  riksdagen\r\n1999   fastställda   övergripande   målen   för  den\r\nnationella   ungdomspolitiken   ersätts   av   de  i\r\npropositionen  föreslagna  två  övergripande  målen,\r\nnämligen\r\n   ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och\r\n   ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.\r\n\r\nDessa  två  övergripande  mål bör således ligga till\r\ngrund för styrningen av åtgärder  och  uppföljningen\r\nav ungdomars levnadsvillkor.\r\n\r\nRegeringen    har    vidare   föreslagit   att   fem\r\nhuvudområden ska inrättas för analys, samordning och\r\nredovisning  av  de  övergripande   målen.   De  fem\r\nhuvudområdena är\r\n\r\n- lärande och personlig utveckling,\r\n-\r\n- hälsa och utsatthet,\r\n-\r\n- inflytande och representation,\r\n-\r\n- egen försörjning samt\r\n-\r\n- kultur och fritid.\r\n-\r\nI propositionen anger regeringen att vid valet av de\r\nfem   huvudområdena   har  hänsyn  tagits  till  vad\r\nungdomar generellt själva  anser  är viktiga områden\r\nför   deras   levnadsvillkor.  Kulturutskottet   ser\r\npositivt  på  att   regeringen  vid  bestämmande  av\r\nhuvudområden  utgått  från   ungdomars   egna   val.\r\nKulturutskottet  tillstyrker  även  här  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nKulturutskottet     delar    vidare    regeringens\r\nuppfattning att faktorer  som  inte  kan  mätas inte\r\nheller bör formuleras som mål. Inte desto mindre kan\r\nsådana faktorer vara viktiga utgångspunkter  för hur\r\noffentliga       verksamheter      utformas      och\r\navstämningspunkter  när  verksamheterna  ska  följas\r\nupp.  I  likhet  med  regeringen kan kulturutskottet\r\nurskilja fyra perspektiv  som,  trots att de inte på\r\nnågot enkelt sätt kan formuleras  i mätbara mål, bör\r\nutgöra  viktiga  utgångspunkter för utformningen  av\r\nall  offentlig  verksamhet  för  ungdomar,  nämligen\r\nresursperspektivet,          rättighetsperspektivet,\r\nsjälvständighetsperspektivet                    samt\r\nmångfaldsperspektivet.\r\nSom  regeringen  anför  i  propositionen  bör  den\r\nnationella   ungdomspolitiken   dels   generera  och\r\nförmedla  sådan  kunskap  om ungdomars livssituation\r\nsom   inte   kommer   fram  genom   sektorsspecifika\r\nuppföljningar,  dels  samordna   insatserna   mellan\r\nberörda politikområden.\r\nKulturutskottet    tillstyrker   således   de   av\r\nregeringen   föreslagna   övergripande   målen   och\r\nhuvudområden  för   ungdomspolitiken   (punkt   2  i\r\npropositionen)      och     avstyrker     motionerna\r\n2003/04:Kr232  (m)  yrkande  1,  2003/04:Kr361  (kd)\r\nyrkande 11, Kr1 (m) yrkande  1, Kr2 (fp) yrkandena 3\r\noch 4, Kr3 (kd) yrkandena 2, 5  och  6  samt Kr4 (c)\r\nyrkandena 1 och 3.\r\n\r\nI   övriga   här   behandlade   motionsyrkanden   om\r\növergripande  frågor  framhålls  familjens betydelse\r\noch betydelsen av trygga uppväxtmiljöer,  behovet av\r\nimmateriell  välfärd,  vikten  av  att  den  ideella\r\nsektorn  och den statliga ungdomspolitiken medverkar\r\ntill att grundvärderingar som demokrati, solidaritet\r\noch    människovärde    överförs    till    kommande\r\ngenerationer  samt  vikten  av  offentligt stöd till\r\nungdomars      kulturella      aktiviteter       och\r\nfritidssysselsättningar.   Enligt   kulturutskottets\r\nmening är dessa påpekanden väl förenliga med vad som\r\nläggs   fram   i   propositionen   under   de  olika\r\nhuvudområdena.\r\n\r\nMed hänsyn härtill anser kulturutskottet att något\r\nuttalande  från  riksdagens sida inte är nödvändigt.\r\nMotionerna Kr2 (fp)  yrkande  21, Kr3 (kd) yrkandena\r\n1, 3, 4 och 25 avstyrks därmed.\r\n\r\nUppföljning, analys och\r\nkunskapsinhämtning (prop. avsnitt 7)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens  bedömning\r\noch  avstyrker i detta  sammanhang  behandlat\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservation 9 (fp).\r\n\r\nUppföljning och analys av mål, huvudområden och\r\nåtgärder (7.1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör  bedömningen  att  uppföljningen  av\r\nungdomars   levnadsvillkor   främst   bör  ske  inom\r\nrespektive       politikområde.       För      varje\r\npolitikområdesmål   av   betydelse   för   ungdomars\r\nverkliga  tillgång  till  välfärd  och makt bör  det\r\nfinnas en eller flera mätbara indikatorer  som följs\r\nupp regelbundet.\r\n\r\nEn   bred  analys  av  utvecklingen  av  ungdomars\r\nlevnadsvillkor   inom   hela   eller  delar  av  ett\r\nhuvudområde bör vidare genomföras regelbundet.\r\nRedovisningen av de åtgärder som staten vidtar för\r\natt uppnå målen bör förbättras.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna  bakom motion Kr2 (fp)  framhåller  att\r\ndet råder stora  skillnader  i  förutsättningar  för\r\nungdomar  på  grund av etnisk bakgrund, kön, sexuell\r\nläggning och handikapp. Enligt motionärerna måste en\r\nförändring ske (yrkande 6).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nStatskontoret  har   gjort   bedömningen   att   det\r\nnuvarande  systemet för uppföljning av delmålen inte\r\npå  ett  tillfredsställande   sätt   kunnat   ge  en\r\nhelhetsbild  av ungdomars situation och att det  har\r\nvarit  svårt  att  identifiera  vilka  åtgärder  som\r\nmålstyrningssystemet givit upphov till.\r\n\r\nMed   instämmande    i    denna    bedömning   ser\r\nkulturutskottet positivt på regeringens  förslag  om\r\nändrade  rutiner  vad  gäller  uppföljning  av  mål,\r\nhuvudområden  och åtgärder. Om uppföljningen kopplas\r\ntill respektive  politikområde  får  man  en  bättre\r\nhelhetsbild  av  ungdomspolitiken. En sådan koppling\r\ngör dessutom uppföljningen enklare och mer effektiv.\r\nFör  att göra uppföljningar  möjliga  är  det  som\r\nregeringen  anför nödvändigt att mätbara indikatorer\r\nkopplas till  målen.  Det  blir  därför  viktigt att\r\nhitta indikatorer som särskilt fångar upp  och berör\r\nungdomar.  Dessa bör enligt kulturutskottets  mening\r\nvara tydliga  och  lätt avläsbara samt redovisas som\r\ntidsserier för att ge  en  bild av utvecklingen över\r\ntiden.\r\nSom anförs i motion Kr2 (fp)  och  i propositionen\r\nkan  levnadsvillkoren  för  ungdomar skilja  sig  åt\r\nberoende   på   kön,   etnicitet,  kulturell   eller\r\nsocioekonomisk bakgrund,  ålder, bostadsort, sexuell\r\nläggning     och     eventuella     funktionshinder.\r\nKulturutskottet  anser  i likhet med regeringen  att\r\nuppföljningssystemet  bör   syfta  till  att  belysa\r\nskillnader     i    utvecklingen    av     ungdomars\r\nlevnadsvillkor med  utgångspunkt  i sådana faktorer.\r\nHärigenom  skapas  ett bra underlag för  att  bedöma\r\nvilka åtgärder som behöver  sättas in för att stötta\r\nde olika grupperna.\r\nMed hänsyn till det anförda  anser kulturutskottet\r\natt  något uttalande från riksdagens  sida  inte  är\r\nnödvändigt.  Motion  Kr2  (fp)  yrkande  6  avstyrks\r\ndärmed.\r\n\r\nRegelbundna attityd- och värderingsstudier\r\n(7.2)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör bedömningen att det regelbundet  bör\r\ntas fram information  om  hur  ungdomar upplever sin\r\ntillgång till välfärd och makt. Även förändringar av\r\nungdomars  uppfattning  av  vad  som  utgör  viktiga\r\naspekter  av välfärd och makt bör enligt  regeringen\r\nbelysas.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet har samma uppfattning som regeringen\r\noch anser att  den  angivna  informationen är viktig\r\noch kan bli ett värdefullt kunskapsunderlag  för den\r\nnationella ungdomspolitiken.\r\n\r\n\r\nFörbättrad ungdomsstatistik (7.3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   gör  bedömningen  att  behovet  av  och\r\nmöjligheterna till att skapa en samlad statistik för\r\nbättre uppföljningar och internationella jämförelser\r\nav utvecklingen  av ungdomars levnadsvillkor bör ses\r\növer.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet delar regeringens bedömning och vill\r\nframhålla   vikten  av   att   statistikinhämtningen\r\nutvecklas   ytterligare,    bl.a.    genom    bättre\r\nsamordning.\r\n\r\n\r\nUtvärdering av den nationella ungdomspolitiken\r\n(7.4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen att sambandet mellan mål,\r\ninsatser    och    utfall    inom   den   nationella\r\nungdomspolitiken  bör  utvärderas   regelbundet  och\r\nredovisas till riksdagen.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens  bedömning   och\r\nanser   att  vart  fjärde  år  kan  vara  ett  lagom\r\nintervall.  Kulturutskottet  vill  också understryka\r\natt  analysen  och  redovisningen av den  nationella\r\nungdomspolitiken  bör   utformas   med  hänsyn  till\r\nungdomars  synpunkter  på  vad  som  utgör   viktiga\r\nfrågeställningar.\r\n\r\n\r\nUngdomsforskning (prop. avsnitt 8)\r\n\r\n\r\nKunskapsutbyte mellan ungdomsforskare och\r\npraktiker (8.2)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen att kunskapsutbyte mellan\r\nungdomsforskare    och   praktiker   bör   ske   mer\r\nkontinuerligt. Behovet  av och förutsättningarna för\r\natt  utveckla ett sådant kunskapsutbyte  bör  vidare\r\nanalyseras.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens bedömning och ser\r\npositivt på ett kunskapsutbyte av angivet slag.\r\n\r\n\r\nEn referensgrupp med ungdomsforskare (8.3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att en referensgrupp som\r\nbestår  av ungdomsforskare från  olika  områden  och\r\ndiscipliner  bör knytas till Ungdomsstyrelsen. Dessa\r\nforskare bör enligt  regeringen  bidra med kunskaper\r\nnär  det  gäller myndighetens arbete  med  fördjupad\r\nanalys     av     utvecklingen      av     ungdomars\r\nlevnadsförhållanden.   Referensgruppen   bör   också\r\nfungera  som  bas  för  ett   nationellt  nätverk  i\r\nkontakter  med ungdomsforskningsnätverk  från  andra\r\nländer.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet välkomnar att en referensgrupp knyts\r\ntill Ungdomsstyrelsen  och  ser det som ett steg mot\r\nen mer kunskapsbaserad ungdomspolitik.\r\n\r\n\r\nUngdomspolitik i kommunerna (prop.\r\navsnitt 9)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens  bedömning\r\noch  avstyrker i detta  sammanhang  behandlat\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservation 10 (c).\r\n\r\nSektorsövergripande ungdomspolitik i kommunerna\r\n(9.1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör  bedömningen  att kommunernas arbete\r\nmed    en    sektorsövergripande,    kunskapsbaserad\r\nungdomspolitik med hög grad av ungdomsmedverkan  bör\r\nutvecklas ytterligare.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:Kr284 (c) föreslås Ungdomsstyrelsen\r\nfå   i  uppdrag  att  påverka  kommunerna  till  att\r\nutarbeta  konkreta  planer för högre prioritering av\r\nungdomars kultur (yrkande 2).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet ser positivt på regeringens ambition\r\natt bidra till att utveckla  kommunernas  arbete med\r\nungdomspolitiken ytterligare.\r\n\r\nUngdomsstyrelsen   har   tidigare  haft  särskilda\r\narvsfondspengar   för  att  stödja   ungas   kultur.\r\nRegeringen har nyligen  avsatt 20 miljoner kronor ur\r\nAllmänna   arvsfonden  för  en   ny   satsning   för\r\nutveckling av  barn-  och ungdomskultur. Regeringens\r\nambition  är  att  under  en   treårsperiod  avsätta\r\nsammanlagt   60   miljoner  kronor  för   ändamålet.\r\nBeloppet ska i sin  helhet administreras av Allmänna\r\narvsfonden.\r\nMed hänsyn till regeringens  avsikter att utveckla\r\nkommunernas arbete med ungdomspolitiken  ytterligare\r\noch  ta  i anspråk Allmänna arvsfondens pengar  till\r\nbarn-   och   ungdomskultur   får   motionen   anses\r\ntillgodosedd.   Kulturutskottet   avstyrker   därmed\r\nmotion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 2.\r\n\r\nKommunerna och det ungdomspolitiska samarbetet\r\ninom Europeiska unionen\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör bedömningen att informationen om  de\r\ngemensamma ungdomspolitiska  mål  som EU beslutat om\r\nbör  utvecklas.  Målens inverkan på ungdomspolitiken\r\npå kommunal nivå bör analyseras.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet delar regeringens bedömning.\r\n\r\n\r\nUngdomsstyrelsens verksamhet (prop.\r\navsnitt 10)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att Ungdomsstyrelsen bör\r\nverka    för    att   målen   för   den   nationella\r\nungdomspolitiken     uppfylls.     Ungdomsstyrelsens\r\nhuvuduppgifter bör därmed vara att\r\n\r\n   ansvara för att det finns sektorsövergripande och\r\naktuell  kunskap  om  utvecklingen för  ungdomars\r\nlevnadsvillkor lokalt och nationellt,\r\n   öka nationella aktörers förutsättningar att bidra\r\ntill  att  den nationella  ungdomspolitikens  mål\r\nuppnås,\r\n   öka kommunernas  förutsättningar  att utveckla en\r\nkunskapsbaserad   sektorsövergripande    kommunal\r\nungdomspolitik  med hög grad av ungdomsinflytande\r\nsamt att\r\n   stärka ungdomars  interkulturella förståelse samt\r\ndelaktighet och deltagande i samhället.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nGenom   regeringens  bedömningar   i   propositionen\r\nförstärks  Ungdomsstyrelsens  roll.  Kulturutskottet\r\nställer   sig   bakom  denna  förstärkning  och   de\r\nhuvuduppgifter  som   regeringen   presenterar   för\r\nUngdomsstyrelsen.\r\n\r\n\r\nUngdomsstyrelsens bidragsgivning\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  avstyrker  motionsförslag om\r\nbidragsgivning  till  generationsövergripande\r\nverksamhet, politiska ungdomsförbund m.m.\r\nJämför reservationerna  11  (m,  kd,  c),  12\r\n(fp),13 (c) och 14 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nGenerationsövergripande verksamhet\r\n\r\nEnligt   motionärerna   bakom  motionerna  Kr3  (kd)\r\nyrkande   24,   2003/04:Kr329    (kd)   yrkande   6,\r\n2003/04:Kr361 (kd) yrkande 1, Kr358  (kd) yrkande 4,\r\n2003/04:Kr284  (c) yrkande 5, Kr297 (mp)  yrkande  3\r\noch 2003/04:Kr288  (mp)  yrkande 3, bör formerna för\r\nekonomiskt    stöd    till   generationsövergripande\r\nungdomsverksamhet  ses över  och  omarbetas  så  att\r\ndenna  verksamhet inte  diskrimineras.  Stödsystemet\r\nbör enligt  motionärerna  inte  förhindra verksamhet\r\nmed blandade åldrar.\r\n\r\n\r\nPolitiska ungdomsförbund\r\n\r\n\r\nI motionerna 2003/04:Kr314 (fp) yrkande  1 och Kr351\r\n(fp)  yrkande 1 anser motionärerna att reglerna  för\r\nstatsbidrag  till  de politiska ungdomsförbunden ska\r\nändras. Enligt yrkande  2  i  samma motioner bör ett\r\nnytt bidragssystem införas som baseras på partiernas\r\nmandat i riksdagen jämte ett grundbidrag.\r\n\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:Kr284 (c) påpekar  motionärerna att\r\nde två största bidragsgivarna till ung  kultur i dag\r\när   Ungdomsstyrelsen   och   Allmänna   arvsfonden.\r\nÅtskilliga miljoner delas enligt motionärerna  varje\r\når ut till olika ungdomsprojekt. Men ungdomarna  får\r\ninte  själva  vara  med och bestämma över projektens\r\ninnehåll. Ungdomarnas  egna  önskemål  och idéer tas\r\ninte  till vara. Enligt motionärerna bör  regeringen\r\nfå i uppdrag att göra en översyn av Ungdomsstyrelsen\r\noch Allmänna arvsfonden vad gäller bidragssystem för\r\nung kultur (yrkande 4).\r\n\r\nUngdomsstyrelsen  bör  enligt motion 2003/04:Kr361\r\n(kd)    stödja   ungdomsorganisationers    reguljära\r\ninternationella  verksamhet,  dvs. deras möjligheter\r\ntill    globalt    arbete    genom    kontakt    med\r\nsysterorganisationer i andra länder och  arbete inom\r\nsina internationaler (yrkande 3).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet      har      tidigare     behandlat\r\nmotionsyrkanden        rörande       stöd       till\r\ngenerationsövergripande   verksamheter,   senast   i\r\nbetänkande 2002/03:KrU5. Kulturutskottet uttalade då\r\nbl.a.  följande. När riksdagen hösten 2001 beslöt om\r\nde nya bidragsreglerna  för  ungdomsorganisationerna\r\nbehandlades också motionsyrkanden om regler som mera\r\ngenerellt       skulle      göra      stöd      till\r\ngenerationsövergripande      verksamhet      möjlig.\r\nKulturutskottet  fann  dock  att  ett  sådant system\r\nbl.a.     skulle     innebära     många    praktiska\r\navgränsningsproblem och även kräva  ett ökat anslag.\r\nNågon   lösning   på  dessa  problem  fanns   enligt\r\nkulturutskottet inte  i  de  då aktuella motionerna.\r\nKulturutskottet uttalade vidare  att  det är viktigt\r\natt  ungdomarna  själva  har  ett  ansvar  för  sina\r\norganisationers  verksamhet  och  att  de  inte blir\r\nvuxenstyrda. Det skulle enligt kulturutskottet  vara\r\nungdomarnas  egna  intressen  och  behov  som skulle\r\nstyra verksamheten. Ungdomarna skulle inte  erbjudas\r\nverksamhet som har valts för dem av vuxna. I samband\r\nmed  beslutet  om  de  nya  bidragsreglerna  påminde\r\nkulturutskottet       också      om      att      de\r\ngenerationsövergripande   organisationer  som  genom\r\ndispens fått bidrag tidigare  även  fortsättningsvis\r\navsågs kunna söka dispens.\r\n\r\nKulturutskottet är inte av någon annan uppfattning\r\nnu och avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr284 (c)\r\nyrkande    5,   2003/04:Kr288   (mp)   yrkande    3,\r\n2003/04:Kr329  (kd)  yrkande  6,  2003/04:Kr361 (kd)\r\nyrkande 1, Kr3 (kd) yrkande 24, Kr297 (mp) yrkande 3\r\nsamt Kr358 (kd) yrkande 4.\r\n\r\nNär det gäller motionsyrkandena rörande  statsbidrag\r\ntill  politiska  ungdomsförbud  vill kulturutskottet\r\nerinra om att även frågan härom tidigare  behandlats\r\nav   kulturutskottet   (bet.  2002/03:KrU5).  I  det\r\närendet  yttrade  sig  konstitutionsutskottet.  Båda\r\nutskotten ansåg då att en  ordning  där storleken på\r\nbidraget skulle göras beroende av ett  partis  antal\r\nriksdagsmandat  skulle innebära att huvudtankarna  i\r\ngällande  system  frångicks.  Det  var  enligt  båda\r\nutskotten  omfattningen   av   organisationens  egen\r\nverksamhet  som  skulle  avgöra  bidragets  storlek.\r\nKulturutskottet uttalade vidare att  det  i motionen\r\nföreslagna systemet också skulle strida mot  andan i\r\nmålen  för ungdomspolitiken som innebär betoning  av\r\nungdomars   självständighet   och   möjlighet   till\r\ninflytande    och    delaktighet.   Motionsyrkandena\r\navstyrktes  och  riksdagen   godkände   betänkandet.\r\nKulturutskottet står bakom dessa tankegångar  även i\r\ndag  och  avstyrker  därför motionerna 2003/04:Kr314\r\n(fp) yrkandena 1 och 2  samt  Kr351 (fp) yrkandena 1\r\noch 2.\r\n\r\nBeträffande motionsyrkandet rörande  en  översyn  av\r\nUngdomsstyrelsens     och    Allmänna    arvsfondens\r\nbidragssystem  för  ung kultur  har  kulturutskottet\r\ninhämtat   att   Ungdomsstyrelsen    tidigare   haft\r\narvsfondspengar  som  gått  till  kulturprojekt  för\r\nungdomar.  Enligt  Ungdomsstyrelsen  har  ungdomarna\r\nsjälva stått för projekten och därmed  bestämt  över\r\ninnehållet.   I   den  nu  pågående  satsningen  för\r\nutveckling av barn- och ungdomskultur med medel från\r\nAllmänna arvsfonden  anför  arvsfonden  att  ett  av\r\nkraven  för att erhålla medel från arvsfonden är att\r\nungdomar  är  delaktiga  och  anser att projektet är\r\nangeläget och därför bör genomföras.  Med  beaktande\r\nhärav anser kulturutskottet att en översyn av det av\r\nmotionärerna   angivna  skälet  inte  är  motiverad.\r\nKulturutskottet      avstyrker     därför     motion\r\n2003/04:Kr284 (c) yrkande 4.\r\n\r\nVad   gäller   motionsyrkandet    om    att   stödja\r\nungdomsorganisationers   reguljära   internationella\r\nverksamhet   bör   erinras  om  att  kulturutskottet\r\nbehandlade liknande motionsyrkanden våren 2003 (bet.\r\n2002/03:KrU5).   Kulturutskottet    angav   då   att\r\nkulturutskottet  inte  ansåg  att det fanns  utrymme\r\ninom      det      ordinarie      bidraget      till\r\nungdomsorganisationerna  för  att  avsätta särskilda\r\nmedel  för  ungdomsorganisationernas  samarbete  med\r\nsysterorganisationer   i   andra  länder.  Riksdagen\r\ngodkände betänkandet. Kulturutskottet  är  av  samma\r\nuppfattning i dag och avstyrker motion 2003/04:Kr361\r\n(kd) yrkande 3.\r\n\r\n\r\nInternationellt samarbete (prop.\r\navsnitt 11)\r\n\r\n\r\nÖvergripande strategi för det internationella\r\nsamarbetet (11.1)\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch  avstyrker i detta sammanhang  behandlade\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservationerna 15(m) och 16 (fp, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör  bedömningen att det internationella\r\nungdomspolitiska  samarbetet   bör   utgå  från  den\r\nnationella   ungdomspolitikens   mål   och  synsätt.\r\nSamordning     och     samverkan     mellan    olika\r\ninternationella  organisationer  bör främjas  liksom\r\nutbyte av erfarenheter och kunskapsutveckling.\r\n\r\nSverige bör enligt regeringen även  i fortsättningen\r\nverka för att\r\n\r\n1. ungdomspolitikens  sektorsövergripande   karaktär\r\ntydliggörs i det internationella arbetet,\r\n2.\r\n3. ungdomar  tas  till  vara  som  en  resurs  i det\r\ninternationella samarbetet,\r\n4.\r\n5. ungdomars  eget  internationella samarbete stärks\r\noch att\r\n6.\r\n7. särskild  prioritet   ges  åt  ungdomar  som  har\r\nbegränsade    möjligheter    att    skaffa    sig\r\ninternationell erfarenhet.\r\n8.\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna bakom  motion  2003/04:Kr232  (m) anser\r\natt  politiska  ungdoms-  och  kulturfrågor i första\r\nhand är nationella och inte bör  hanteras av EU. Det\r\när endast när ungdomsprogrammen syftar  till att öka\r\nrörligheten och underlätta för ungdomar att studera,\r\nbo  och  arbeta  i  ett  annat  EU-land  som  enligt\r\nmotionärerna   frågorna  bör  behandlas  på  EU-nivå\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nI motion 2003/04:Kr361  (kd) framhåller motionärerna\r\natt   ungdomar   är   en   viktig   resurs   i   det\r\ninternationella  utvecklingsarbetet  och  att  deras\r\nroll bör stärkas i det arbetet (yrkande 2).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet anser  i  likhet  med regeringen och\r\nmotionärerna bakom motion 2003/04:Kr361 (kd) yrkande\r\n2   att   ungdomar  är  en  viktig  resurs   i   det\r\ninternationella  utvecklingssamarbetet och att deras\r\nroll bör stärkas.  Något  uttalande  från riksdagens\r\nsida    härom    är   inte   påkallat.   Genom   det\r\ninternationella  samarbetet   utbyter   den  svenska\r\nregeringen erfarenheter och goda exempel  med  andra\r\nländer.  Detta  ger  ett  bredare  perspektiv och en\r\nbättre  helhetssyn  i det ungdomspolitiska  arbetet,\r\nvilket  bidrar till mer  välgrundade  beslut  i  den\r\nnationella  ungdomspolitiken. Den begränsning av det\r\ninternationella  samarbetet  som  förordas  i motion\r\n2003/04:Kr232 (m) yrkande 2 kan kulturutskottet inte\r\nställa  sig  bakom.  Med  hänsyn  till  det  anförda\r\navstyrker  kulturutskottet  motionerna 2003/04:Kr232\r\n(m) yrkande 2 och 2003/04:Kr361 (kd) yrkande 2.\r\n\r\n\r\nUngdomspolitiskt handlingsprogram\r\n(prop. avsnitt 12)\r\n\r\n\r\nInsatser för att ge fler ungdomar möjlighet\r\ntill en bra utbildning (12.2)\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens  bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 17 (m) och 18 (m, fp).\r\n\r\nStrategiska utvecklingsinsatser i syfte att\r\nstärka skolor i segregerade områden (12.2.1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att strategiska insatser\r\nbör genomföras för att stärka utbildningsvillkoren i\r\nde skolor i segregerade områden som har störst behov\r\nav utvecklingsresurser och i  skolor  där behovet av\r\nmotsvarande strategiska insatser är särskilt stort.\r\n\r\nRegeringen     har     givit    Myndigheten    för\r\nskolutveckling i uppdrag att  under de närmaste åren\r\narbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation\r\ni segregerade områden. Myndigheten  har  angivit att\r\nman främst avser att arbeta med utvecklingsdialoger,\r\nnätverksskapande  och andra former för spridande  av\r\nkunskap.  Utöver  detta   redovisar   regeringen   i\r\nbudgetpropositionen  för 2005 sin avsikt att avsätta\r\nsärskilda medel, sammanlagt 225 miljoner kronor, för\r\ndetta ändamål under 2006  och  2007.  Medlen  ska  i\r\nförsta  hand  användas  till strategiska insatser på\r\nskol- och kommunnivå. Myndigheten för skolutveckling\r\nkommer att få regeringens  uppdrag  att  ta  fram en\r\nplan   för   hur   strategiska  överenskommelser  om\r\nanvändning  av  pengarna   ska   kunna  träffas  med\r\nkommuner och andra aktörer.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Kr1 (m) framhåller motionärerna  att det är\r\norimligt att tilldela Myndigheten för skolutveckling\r\n225  miljoner kronor utan att närmare precisera  vad\r\nmedlen ska användas till (yrkande 4).\r\n\r\nI  samma   motion  understryker  motionärerna  den\r\nbetydelse som  friskolorna har haft för utvecklingen\r\nav nya pedagogiker inom hela skolvärlden och för att\r\nbryta upp segregation (yrkande 6).\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet,  som  yttrat  sig  i  detta\r\närende      (2004/05:UbU1y),     föreslår     att\r\nKulturutskottet  avstyrker motion Kr1 (m) yrkande\r\n4 och anför följande.\r\nUtbildningsutskottet     välkomnar    regeringens\r\nförslag  om  att stärka utbildningsvillkoren  för\r\nskolor  i  vissa  segregerade  områden.  I  detta\r\narbete är det  viktigt  att  ha en väl genomtänkt\r\nstrategi  för  att  sådana  insatser  skall  vara\r\nverkningsfulla  och  också att  ekonomiska  medel\r\nfinns för sådana strategiska  insatser  på  skol-\r\noch kommunnivå.\r\nUtbildningsutskottet delar uppfattningen att de\r\nmedel  som  regeringen avser att föreslå för 2006\r\noch 2007 bör  administreras  av  Myndigheten  för\r\nskolutveckling  som  genom sitt generella uppdrag\r\natt  arbeta  för  en  förbättrad   förskole-  och\r\nskolsituation  i  segregerade  områden   är   den\r\nmyndighet som är bäst lämpad för detta. Genom det\r\nuppdrag  till myndigheten att ta fram en plan för\r\nstrategiska   överenskommelser   som   regeringen\r\naviserat  kommer  det att bli tydligt hur  medlen\r\nkommer att användas.  Utskottet  utgår  från  att\r\nsatsningarna kommer att utvärderas.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nI   många   kommuner   finns  boendeområden  som  är\r\nekonomiskt svaga och präglade av social eller etnisk\r\nsegregation. En sådan miljö kan medföra en ökad risk\r\nför att barn och ungdomar  hamnar  i  ett långvarigt\r\nutanförskap  i  samhället.  Skolan, såväl  kommunala\r\nskolor som friskolor, fyller  i  detta sammanhang en\r\nviktig funktion och är en viktig mötesplats  för att\r\ndessa   barn  och  ungdomar  ska  utvecklas  i  rätt\r\nriktning.  Kulturutskottet  ser  därför i likhet med\r\nutbildningsutskottet       positivt      på      att\r\nutbildningsvillkoren  stärks   för  skolor  i  vissa\r\nsegregerade områden.\r\n\r\nKulturutskottet delar vidare utbildningsutskottets\r\nuppfattning    att    den   plan   för   strategiska\r\növerenskommelser  som  ska   tas   fram  kommer  att\r\ntydliggöra hur Myndigheten för skolutveckling kommer\r\natt använda medlen.\r\nMot    bakgrund    av    det   anförda   avstyrker\r\nkulturutskottet motion Kr1 (m)  yrkandena  4 rörande\r\nstrategiska  utvecklingsinsatser i syfte att  stärka\r\nskolor i segregerade  områden  och yrkande 6 i samma\r\nmotion rörande friskolor och segregation.\r\n\r\nStärkt elevinflytande i skolan (12.2.2)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens  bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   gör  den  bedömningen   att   elevernas\r\nmöjligheter till  inflytande  i skolan bör utvecklas\r\noch   förbättras.   Följande  åtgärder   är   enligt\r\nregeringen angelägna  i  syfte  att stärka elevernas\r\ninflytande i skolan.\r\n\r\n   Rektorns ansvar för att främja  och  utveckla ett\r\naktivt elevinflytande bör förtydligas.\r\n   Rektor   bör   ansvara   för   att  eleverna  får\r\ninformation  om  rätten  till inflytande  och  om\r\nhuvuddragen   i   de   bestämmelser    som   styr\r\nutbildningen.\r\n   Statens  skolverk  bör  få i uppdrag att se  över\r\nkursplanerna för de samhällsorienterande ämnena i\r\ngrundskolan så att kunskaper  om  och  ett aktivt\r\narbete  med  lokal  demokrati  både på skol-  och\r\nkommunnivå lyfts fram.\r\n   Myndigheten för skolutveckling bör  få  i uppdrag\r\natt   genomföra   insatser  för  att  stödja  och\r\ninspirera arbetet med att öka både det vardagliga\r\noch det formaliserade  inflytandet för elever och\r\nföräldrar i skolorna.\r\n   I varje skola bör det finnas  en organisation för\r\narbetet  med inflytandefrågorna,  där  exempelvis\r\nett eller flera inflytanderåd kan ingå.\r\n   Elevers rätt  till extra undervisning på grund av\r\nuppdrag att företräda andra elever bör stärkas.\r\n   Möjligheten att  tillsätta  lokala styrelser, som\r\nfunnits   i  en  försöksverksamhet,   bör   göras\r\npermanent.\r\n\r\nRegeringen avser  att  återkomma  med  förslag  till\r\nriksdagen  om  hur  arbetet  med  elevinflytande bör\r\norganiseras.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna   bakom   motion  Kr1  (m)  anser   att\r\nelevinflytandet i första  hand  ska  vara direkt och\r\npersonligt,  men  i  sammanhang  där så är  påkallat\r\nockså vara en del av en större elevdemokrati. Elever\r\nska   delta   i  utformningen  av  den  individuella\r\nkunskapsplanen  samt  i största möjliga mån få välja\r\nskola,  lärare  och  kurser   tillsammans  med  sina\r\nföräldrar (yrkande 7).\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion Kr3 (kd)  anser  att  en\r\nlagstadgad miniminivå för elevinflytande bör införas\r\nbåde  vad  gäller  omfattning  och  på  vilket  sätt\r\ninflytande utövas. Vidare  måste enligt motionärerna\r\nskolledare,  lärare  och  övrig   personal   mer  än\r\nhittills   ge  eleverna  möjlighet  att  utöva  sina\r\nrättigheter    och    öva    sig    i   demokratiskt\r\nbeslutsfattande.  Motionärerna anser att  regeringen\r\nbör återkomma med konkreta  förslag snarast (yrkande\r\n18).\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandena och anför följande.\r\nUtbildningsutskottet   har   vid    ett   flertal\r\ntillfällen  uttalat  sig  till  fördel  för  ökat\r\nelevinflytande  i  skolan.  Utskottet  har senast\r\nbehandlat    dessa    frågor    i    betänkandena\r\n2003/04:UbU12  (s.  34-36) och 2003/04:UbU13  (s.\r\n32). De förslag till  åtgärder som presenteras av\r\nregeringen i den nu aktuella propositionen kommer\r\nenligt utskottet att ge  möjlighet  att  utveckla\r\noch  förbättra  elevernas möjligheter att påverka\r\nsin skolsituation  och  delta  i den demokratiska\r\nprocessen  i skolan. Utskottet konstaterar  också\r\natt regeringen  avser  att  återkomma med förslag\r\ntill riksdagen om hur arbetet  med elevinflytande\r\nbör organiseras.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet  anser  att  elevers  engagemang   i\r\nskolan  bör  uppmuntras på olika sätt. Det är enligt\r\nkulturutskottet    också   viktigt   att   ungdomar,\r\nallteftersom de blir  äldre,  får  ökade möjligheter\r\natt  påverka skolan också som en förberedelse  inför\r\nvuxenlivet.   Kulturutskottet   välkomnar  därför  i\r\nlikhet med utbildningsutskottet regeringens  förslag\r\ntill åtgärder för att stärka elevernas inflytande  i\r\nskolan.  I likhet med utbildningsutskottet avstyrker\r\nkulturutskottet motionerna Kr1 (m) yrkande 7 och Kr3\r\n(kd) yrkande 18.\r\n\r\n\r\nStärkt skydd mot kränkningar av elever i skolan\r\n(12.2.3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör  bedömningen  att skyddet för elever\r\nmot  kränkande  behandling  bör stärkas.  Regeringen\r\navser att återkomma till riksdagen  med förslag till\r\nlagstiftning om förbud mot diskriminering  och annan\r\nkränkande behandling inom skolväsendet.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet välkomnar regeringens bedömning.\r\n\r\n\r\nKvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan\r\n(12.2.4)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 21 (m, fp, c), 22 (fp,\r\nkd, c), 23 (fp, c), 24 (m, fp,  kd), 25 (fp),\r\n26 (m, fp), 27 (m, fp, kd, c) och  28 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen att åtgärder  bör  vidtas\r\nsom    leder    till   kvalitetsförbättringar   inom\r\ngymnasieskolan, bl.a.  genom att stärka individuella\r\nprogram och genom en förstärkt lärlingsutbildning.\r\n\r\nEtt  centralt  mål  för  regeringen  är  att  höja\r\nutbildningens  kvalitet och skapa  likvärdighet  för\r\nelever med individuella  program  så  att  fler  kan\r\nslutföra  en gymnasieutbildning. Regeringen hänvisar\r\ntill gymnasiepropositionen  (prop.  2003/04:140) där\r\nman   gjorde   bedömningen   att   utbildningen   på\r\nindividuella  program  bör  bedrivas  på  heltid.  I\r\nbudgetpropositionen för 2005 aviserar regeringen att\r\nkommunerna    inom    ramen    för   det   generella\r\nstatsbidraget  kommer  att  tillföras  450  miljoner\r\nkronor årligen från den 1 juli  2006  för att stärka\r\nde individuella programmen.\r\nEn lärlingsutbildning kan enligt regeringen utgöra\r\nen   viktig  alternativ  utbildningsväg.  Regeringen\r\nmeddelar  att  Skolverket  har  fått  i  uppdrag att\r\nnärmare utreda förslag till utformning och reglering\r\nav en sådan gymnasial utbildning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  två  motioner  ifrågasätts regeringens föreslagna\r\nsatsning   på   de  individuella   programmen   inom\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\nMotionärerna bakom  motion Kr1 (m) anser att fokus\r\ni  stället  ska  riktas  på   att   konfrontera  den\r\nallvarliga frågan om kunskapsbristerna i grundskolan\r\n(yrkande 5).\r\nI   motion   Kr2   (fp)  anser  motionärerna   att\r\nsatsningarna i stället  ska göras på grundskolan för\r\natt tidigt fånga upp elever  i  behov  av extra stöd\r\noch hjälp (yrkande 5).\r\n\r\nI  samma motion framhåller motionärerna att  det  är\r\ngrundskolans  ansvar att se till att alla elever når\r\nmålen i de viktiga  kärnämnena svenska, engelska och\r\nmatematik (yrkande 17).\r\n\r\nVidare framförs i samma motion yrkande 13 att elever\r\nmed inlärningssvårigheter  och annan problematik bör\r\nfå  extra  stöd  tidigt  i  grundskolan  och  då  av\r\nutbildade speciallärare.\r\n\r\nMotionärerna anser vidare att  nationella  prov  och\r\nbetyg   bör  ges  tidigare  för  att  stödbehov  ska\r\nuppmärksammas vid ett tidigt stadium (yrkande 14).\r\n\r\nI motion  Kr2  (fp)  anser motionärerna att tvååriga\r\ngymnasieprogram som leder  till  en  yrkesexamen ska\r\nåterinföras (yrkande 16).\r\n\r\nDe   fristående   skolornas   villkor   bör   enligt\r\nmotionärerna   i  samma  motion  förbättras  och  en\r\nnationell skolpeng  införas.  Genom  skolpengen ökar\r\nenligt  motionärerna  likvärdigheten  mellan   olika\r\nkommuner (yrkande 15).\r\n\r\nMotionärerna   bakom   motion   Kr4  (c)  anser  att\r\nuppläggningen  av  lärlingsutbildningen  måste  vara\r\nflexibel och anpassas  efter  rådande  förhållanden.\r\nKraven måste vidare enligt motionärerna  utformas så\r\natt  många  lärlingsplatser  kan skapas i småföretag\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nI motion Kr3 (kd) framhåller motionärerna att skolan\r\nmåste vara flexibel och ha en  insikt  om  att varje\r\nelev   är   unik   och   har   specifika  behov  och\r\nförutsättningar. Dagens skolpolitik  bör  ändras och\r\nutformas så att större hänsyn tas till elever som är\r\npraktiskt och yrkesorienterat lagda (yrkande 17).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtbildningsutskottet  understryker  i  sitt yttrande\r\n(bilaga 2) betydelsen av att elever som inte uppnått\r\nbehörighet  att  komma  in  på ett nationellt  eller\r\nspecialutformat  program ges möjligheten  att  följa\r\nindividuella program  på  gymnasieskolan.  Förslaget\r\natt  införa studier inom det individuella programmet\r\npå heltid och därmed få en mer strukturerad skolgång\r\när enligt  utbildningsutskottet  också  ett steg mot\r\natt  underlätta  för  elever  att  övergå  till  ett\r\nnationellt      och     specialutformat     program.\r\nKulturutskottet  har   ingen  annan  uppfattning  än\r\nutbildningsutskottet   och    delar   därmed   också\r\nregeringens bedömning om vikten  av  att  stärka  de\r\nindividuella  programmen. Motionerna Kr1 (m) yrkande\r\n5 och Kr2 (fp) yrkande 5 avstyrks därmed.\r\n\r\nAtt en elev skulle stanna kvar i grundskolan för att\r\nuppnå    Godkänt    i     kärnämnena    är    enligt\r\nutbildningsutskottet  ingen   lämplig  ordning  utan\r\neleven bör i stället ges möjlighet  att  komplettera\r\nsina   kunskaper   inom  ramen  för  gymnasieskolan.\r\nKulturutskottet     delar      utbildningsutskottets\r\nuppfattning  och avstyrker därmed  motion  Kr2  (fp)\r\nyrkande 17.\r\n\r\nSom  anförs  i  utbildningsutskottets  yttrande  har\r\nfrågan om särskilt  stöd  till  elever behandlats av\r\nSkollagskommittén i betänkandet Skollag för kvalitet\r\noch  likvärdighet  (SOU  2002:121).   Kommittén  har\r\nföreslagit att elevers rätt till särskilt  stöd  ska\r\nstärkas.  Kommitténs  förslag  bereds för närvarande\r\ninom   Regeringskansliet.   Kulturutskottet    delar\r\nutbildningsutskottets  uppfattning att den fortsatta\r\nberedningen  av  kommitténs  förslag  bör  avvaktas.\r\nUtbildningsutskottet anför vidare att när det gäller\r\nfrågan om lärare med  specialpedagogik  har  antalet\r\nexaminerade  specialpedagoger ökat och kan förväntas\r\nöka     ytterligare.     Dessutom     får     enligt\r\nutbildningsutskottet  alla blivande lärare sedan den\r\nnya  lärarutbildningen infördes  vissa  kunskaper  i\r\nspecialpedagogik.\r\n\r\nMot  denna  bakgrund  avstyrker kulturutskottet, i\r\nlikhet  med utbildningsutskottet,  motion  Kr2  (fp)\r\nyrkande 13.\r\n\r\nUtbildningsutskottet  uttalar  i  sitt  yttrande att\r\nutbildningsutskottet inte anser att nationella  prov\r\noch  tidiga betyg är nödvändiga. Anledningen härtill\r\när enligt  utbildningsutskottet  att  läraren enligt\r\ngrundskoleförordningen  fortlöpande  ska   informera\r\neleven   och   elevens   vårdnadshavare  om  elevens\r\nskolgång och minst en gång  varje termin tillsammans\r\nmed dessa ha utvecklingssamtal. Elever med stödbehov\r\nkan  enligt  utbildningsutskottets  uppfattning  vid\r\nsådana   samtal    på    ett    tillräckligt    sätt\r\nuppmärksammas.  På  begäran  av  vårdnadshavaren ska\r\nläraren dessutom som ett komplement  lämna skriftlig\r\ninformation om elevens skolgång. Mot denna  bakgrund\r\navstyrker     kulturutskottet     i    likhet    med\r\nutbildningsutskottet motion Kr2 (fp) yrkande 14.\r\n\r\nMotionsyrkandet  om  att  återinföra  ett   tvåårigt\r\ngymnasieprogram  som  leder till en yrkesexamen  bör\r\nenligt        utbildningsutskottet        avstyrkas.\r\nUtbildningsutskottet      anser     att     samtliga\r\ngymnasieprogram  även  i  fortsättningen   ska  vara\r\ntreåriga  och  att  samtliga elever i gymnasieskolan\r\nska  ha  en minsta gemensam  kunskapsbas  för  såväl\r\nstudie-    som    yrkesförberedande    utbildningar.\r\nKulturutskottet  är  inte  av  någon annan åsikt och\r\navstyrker motion Kr2 (fp) yrkande 16.\r\n\r\nBeträffande  motionsyrkandet  om en  förbättring  av\r\nfriskolornas villkor och en nationell  skolpeng  har\r\nutbildningsutskottet  anfört  att  man  bör  avvakta\r\nRegeringskansliets  beredning  av Skollagskommitténs\r\nförslag  om  att,  så  långt  möjligt,  skapa  samma\r\nbestämmelser  för  offentligt  finansierade   skolor\r\noavsett  om  huvudmannen  är kommunal, statlig eller\r\nenskild.  Kulturutskottet delar  denna  uppfattning.\r\nKulturutskottet  delar  vidare utbildningsutskottets\r\nuppfattning  att  en  nationell  skolpeng  inte  bör\r\ninföras,  eftersom en sådan  skolpeng  inte  ger  de\r\ngrundläggande förutsättningarna för att kraven på en\r\nlikvärdig skola  av hög kvalitet för alla elever ska\r\nkunna  tillgodoses.  Med  hänsyn  till  det  anförda\r\navstyrks motion Kr2 (fp) yrkande 15.\r\n\r\nKulturutskottet     välkomnar     i    likhet    med\r\nutbildningsutskottet  regeringens bedömning  att  en\r\nlärlingsutbildning      borde      införas      inom\r\ngymnasieskolan. Statens skolverk  har fått i uppdrag\r\natt  närmare  utreda  förslag  till  utformning  och\r\nreglering   av   en   sådan   gymnasial  utbildning.\r\nKulturutskottet  anser inte att  ställningstagandena\r\ntill   utredningens    förslag    bör    föregripas.\r\nKulturutskottet  avstyrker  därför  motion  Kr4  (c)\r\nyrkande 4.\r\n\r\nVad  gäller skolans möjligheter att erbjuda eleverna\r\nen flexibel skolgång har utbildningsutskottet anfört\r\natt det  i undervisningen, enligt läroplanen för det\r\nobligatoriska  skolväsendet (Lpo 94), ska tas hänsyn\r\ntill  elevernas  olika  förutsättningar  och  behov.\r\nSkolan har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för\r\nde elever som av olika  anledningar  har svårigheter\r\natt nå målen för utbildningen och undervisningen kan\r\ndärför  aldrig  utformas lika för alla.  Med  hänsyn\r\ntill  det  anförda   avstyrker  utbildningsutskottet\r\nmotion  Kr3  (kd) yrkande  17.  Kulturutskottet  gör\r\nsamma bedömning.\r\n\r\n\r\nKommunalt ansvar att hålla sig informerad om\r\nhur ungdomar som inte fyllt 20 år är\r\nsysselsatta (12.2.5)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag  om  kommunernas  ansvar för ungdomar\r\nsom  inte fyllt 20 år och tillstyrker  därmed\r\ninförande  av  en  ny  paragraf  i skollagen.\r\nKulturutskottet    avstyrker   de   i   detta\r\nsammanhang behandlade motionsförslagen.\r\nJämför reservation 29 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att hemkommunen genom en ändring\r\ni skollagen (1985:1100)  ska  åläggas  en uttrycklig\r\nskyldighet  att fortlöpande hålla sig informerad  om\r\nhur  de  ungdomar   i  kommunen  som  fullgjort  sin\r\nskolplikt men som inte  fyllt  20 år är sysselsatta.\r\nSyftet  är att kommunen ska erbjuda  dessa  ungdomar\r\nlämpliga   individuella   åtgärder  för  att  minska\r\nriskerna   att   de  hamnar  utanför   studie-   och\r\narbetslivet.  Skyldigheten   ska   inte  omfatta  de\r\nungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning\r\npå  nationella  eller  specialutformade   program  i\r\ngymnasieskola,  gymnasiesärskola  eller  motsvarande\r\nutbildning.   Inom   varje  kommun  bör  det  enligt\r\nregeringen finnas beredskap  att  erbjuda vägledning\r\noch  stöd  för  de  ungdomar som inte på  egen  hand\r\nlyckas  ta  sig från grundskola  till  gymnasieskola\r\neller som avbryter  sina gymnasiestudier. Regeringen\r\npåpekar att den föreslagna bestämmelsen inte innebär\r\nnågot utökat ansvar för  kommunerna  utan  utgör ett\r\nförtydligande   av   vad   det  befintliga  ansvaret\r\ninnebär. Regeringen avser att följa utvecklingen för\r\natt  se  om  villkoren  för  målgruppen  förbättras.\r\nRegeringen  avser  vidare  att  vid   behov  närmare\r\nanalysera     effekterna     av     en     förändrad\r\nansvarsfördelning  mellan staten och kommunerna  och\r\nåterkomma med förslag om förstärkta åtgärder.\r\n\r\nRegeringen föreslår  också  att  regeringen, eller\r\nden myndighet som regeringen bestämmer,  får meddela\r\nföreskrifter  om  den  behandling av personuppgifter\r\nsom  är  nödvändig  för  att   kommunen   ska  kunna\r\ngenomföra sina skyldigheter att hålla sig informerad\r\nom  icke  skolpliktiga  ungdomar. Sammantaget  berör\r\nförslaget  omkring  430 000   personer.   Regeringen\r\nbetonar  att  det av integritetsskäl är viktigt  att\r\nsäkerställa   att   endast   nödvändig   information\r\nbehandlas. Syftet  med  förslaget  är  inte  att öka\r\nkontrollen   av   enskilda   individer,   utan   att\r\nsäkerställa   att   berörda   erbjuds   individuella\r\nåtgärder.\r\nFörslagen  innebär  införande av en ny paragraf  i\r\nskollagen, 1 kap. 18 §.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion   Kr2   (fp)  anser  att\r\nregeringens  förslag  att  inrätta ett register  med\r\npersonuppgifter för att hålla  sig informerad om hur\r\nungdomar  som  inte  fyllt 20 år är  sysselsatta  är\r\nalltför integritetskränkande. Kommunen bör i stället\r\nenligt motionärerna koncentrera  sina  resurser till\r\natt söka upp ungdomar som är på väg att  hamna snett\r\noch  se  till att det finns fungerande åtgärder  för\r\natt få dessa i arbete eller utbildning (yrkande 2).\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\nUtbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet\r\ntillstyrker  regeringens  förslag om en ändring i\r\nskollagen samt avstyrker motionsyrkandet.\r\nUtbildningsutskottet      delar       regeringens\r\nuppfattning   att   det   är   önskvärt  med  ett\r\nförtydligande  avseende  kommunernas  ansvar  för\r\nungdomar  som  inte fyllt 20  år.  Skollagen  bör\r\ndärför ändras så  att  den  föreskriver att varje\r\nkommun  fortlöpande  håller  sig   informerad  om\r\nungdomars   sysselsättning  i  syfte  att   kunna\r\nerbjuda lämpliga  individuella  åtgärder  för det\r\nfall  att  ungdomar  inte  går  eller  har gått i\r\ngymnasieskolan eller motsvarande.\r\nUtbildningsutskottet  anser att det är  viktigt\r\natt   vara   restriktiv   med   upprättande    av\r\npersonregister.  Innehållet i och användningen av\r\nsådana register måste av integritetsskäl vara väl\r\navvägda.  Register   kan  dock  behövas  för  att\r\nunderlätta  för  kommunen   att   fullgöra   sitt\r\nuppdrag.   Utskottet   understryker  att  det  är\r\nsynnerligen angeläget att  säkerställa att endast\r\nnödvändig information behandlas i det nu aktuella\r\nregistret, inte minst för att  registret rör unga\r\nmänniskor.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet      delar     utbildningsutskottets\r\nställningstaganden    och     tillstyrker     därmed\r\nregeringens förslag om ändring i skollagen (punkt  1\r\ni   propositionen).   Svenska   Kommunförbundet  och\r\nLandstingsförbundet har inkommit  med  en  skrivelse\r\ntill kulturutskottet om kommunernas ansvar att hålla\r\nsig informerad om hur ungdomar som inte fyllt  20 år\r\när    sysselsatta.    Med   anledning   härav   vill\r\nkulturutskottet  i likhet  med  utbildningsutskottet\r\nunderstryka  vikten   av  att  vara  restriktiv  med\r\nupprättande  av  personregister.  Innehållet  i  och\r\nanvändningen   av   sådana    register    måste   av\r\nintegritetsskäl  vara  väl  avvägda. Kulturutskottet\r\ndelar  också  utbildningsutskottets   bedömning  att\r\nregister kan behövas för att underlätta för kommunen\r\natt fullgöra sitt uppdrag. Kulturutskottet avstyrker\r\nmotion Kr2 (fp) yrkande 2.\r\n\r\nInsatser för att förenkla ungdomars inträde\r\npå arbetsmarknaden (12.3)\r\n\r\nInsatser inom arbetsmarknadspolitiken (12.3.1)\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 30 (m) och 31 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens bedömning är att  det behövs ytterligare\r\nkvalitetsförbättringar    inom    insatserna     för\r\narbetslösa  ungdomar.  Åtgärder  som  förstärker  de\r\narbetsmarknadspolitiska insatserna gentemot ungdomar\r\nbör  därför  vidtas.  Enligt  regeringens  mening är\r\nföljande åtgärder angelägna:\r\n\r\n- en individuell handlingsplan bör upprättas med den\r\narbetssökande snarast möjligt, dock senast  inom 14\r\ndagar från det att den arbetssökande anmäler sig på\r\narbetsförmedlingen,\r\n-\r\n-     det     kommunala     ungdomsprogrammet    och\r\nungdomsgarantin        bör       inledas        med\r\njobbsökaraktiviteter,\r\n-\r\n- den individuella handlingsplanen  bör  följas  upp\r\nregelbundet,\r\n-\r\n-  aktiviteterna  bör  inriktas på individens aktiva\r\nsökande av arbete,\r\n-\r\n-   arbetsförmedlingen   bör    garantera   samtliga\r\narbetslösa  ungdomar jobbsökaraktiviteter  inom  90\r\ndagar,\r\n-\r\n-  de  kommunala   ungdomsprogrammen   bör  ges  ett\r\ntydligare utbildningsinnehåll och ska leda till ett\r\nintyg,\r\n-\r\n-  aktiviteterna  i  det kommunala ungdomsprogrammet\r\noch  ungdomsgarantin bör  ligga  i  linje  med  den\r\nindividuella      handlingsplanen      och      öka\r\nsökaktiviteten,\r\n-\r\n-  kombinationen  mellan  praktik och utbildning bör\r\nutvecklas,\r\n-\r\n- anställningsstöd bör under  2005  möjliggöras  för\r\nungdomar  mellan  20  och  25  år från sex månaders\r\ninskrivningstid,\r\n-\r\n-     det     kommunala    ungdomsprogrammet     och\r\nungdomsgarantin    bör    utvärderas,   och   denna\r\nutvärdering bör ligga till  grund för förbättringar\r\nav  de arbetsmarknadspolitiska  insatserna  riktade\r\ntill ungdomar,\r\n-\r\n-   Arbetsmarknadsstyrelsen    bör   kartlägga   och\r\nanalysera långtidsinskrivna ungdomars  deltagande i\r\naktivitetsgarantin.\r\n-\r\nI  budgetpropositionen  för 2005, utgiftsområde  13,\r\nredovisar     regeringen     behovet      av      de\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärderna  samt  behandlar\r\nfinansieringen av dessa åtgärder.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion   Kr1   (m)   anser   motionärerna   att\r\narbetsmarknadspolitiska    åtgärder   riktade   till\r\nungdomar  har betydande undanträngningseffekter  och\r\natt åtgärderna  inte i någon större utsträckning kan\r\npåvisas öka sysselsättningen bland ungdomar (yrkande\r\n8).\r\n\r\nMotionärerna bakom motion Kr2 (fp) anser att det bör\r\ninrättas speciella  enheter  på arbetsförmedlingarna\r\nsom bara arbetar för ungdomar (yrkande 10).\r\n\r\nI  samma  motion yrkande 11 föreslår  motionärerna\r\natt arbetsförmedlingarna  ska  ha rätt att dra in a-\r\nkasseersättningen för dem som inte  följer  kraven i\r\nsin individuella handlingsplan, t.ex. att inte  söka\r\nett visst antal arbeten per månad.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nDet  finns  olika  former av arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder som är riktade  till  ungdomar,  bl.a.  det\r\nkommunala      ungdomsprogrammet      (KUP)      och\r\nungdomsgarantin  (UG).  Inom  såväl KUP som UG finns\r\ndet möjlighet att delta i utbildning  eller  praktik\r\nhos  offentlig arbetsgivare. För att förhindra  s.k.\r\ninlåsning måste arbetslösa ungdomar som deltar i KUP\r\noch  UG   aktivt   söka   arbete  eller  utbildning.\r\nKulturutskottet  välkomnar regeringens  strävan  att\r\nhöja   kvaliteten   i   de   arbetsmarknadspolitiska\r\nungdomsåtgärderna.       Det       ankommer       på\r\narbetsmarknadsutskottet   att    i    samband    med\r\nbehandlingen  av  regeringens  budgetförslag närmare\r\npröva  dessa frågor. Kulturutskottet  finner  därför\r\ninte anledning  att i detta sammanhang gå in på dem.\r\nKulturutskottet kan dock mot bakgrund av det anförda\r\navstyrka motion Kr1 (m) yrkande 8.\r\n\r\nBeträffande   motionsyrkandet    rörande   speciella\r\nungdomsenheter    på    arbetsförmedlingarna    vill\r\nkulturutskottet  understryka   betydelsen   av   att\r\nkontakten     mellan     den    arbetssökande    och\r\narbetsförmedlingen  fungerar  bra.  Ungdomar  kan  i\r\nvissa fall ha behov av  en  mer individualiserad och\r\nnära kontakt med arbetsförmedlaren  än  vad en äldre\r\nperson  har. Kulturutskottet vill därför betona  att\r\ndet är viktigt  att  det  är  personer  med särskilt\r\nintresse  för och kunskap om ungdomar som  i  första\r\nhand avdelas  att arbeta med denna grupp arbetslösa.\r\nDetta  har  också  uppmärksammats  av  regeringen  i\r\nbudgetpropositionen   för  2005,  utgiftsområde  13.\r\nRegeringen    anger   i   budgetpropositionen    att\r\narbetsförmedlingen  vid  behov  ska erbjuda ungdomar\r\nhandledning   av   handläggare   med  kunskaper   om\r\nungdomars  särskilda behov eller jobbsökaraktivitet.\r\nMed   hänsyn   till    det    anförda   anser   inte\r\nkulturutskottet att det är påkallat med någon åtgärd\r\nfrån  riksdagens  sida. Motion Kr2  (fp)  yrkade  10\r\navstyrks därför.\r\n\r\nI    samma    motion    föreslås     också     att\r\narbetsförmedlingarna   ska   få   rätt  att  dra  in\r\nersättningen från a-kassan för dem  som  inte följer\r\nkraven    i    den   individuella   handlingsplanen.\r\nKulturutskottet      vill     upplysa     om     att\r\narbetsförmedlingen  gör  en  anmälan  om  ifrågasatt\r\nersättningsrätt, sedan  är  det  a-kassan som fattar\r\nbeslut om ersättning ska utgå. Kulturutskottet  vill\r\nvidare  erinra att om den arbetslöse inte följer den\r\nindividuella handlingsplanen såtillvida att han inte\r\när aktivt  arbetssökande  kan  ersättningen  från a-\r\nkassan  dras  in.  Kulturutskottet  anser  inte  att\r\nmotionsyrkandet  påkallar  någon  riksdagens åtgärd.\r\nMotion Kr2 (fp) yrkande 11 avstyrks.\r\n\r\nNationell koordinator för snabbare etablering\r\npå arbetsmarknaden (12.3.2)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade       motionsförslagen        samt\r\nmotionsförslag  om  arbetslöshet för ungdomar\r\nmed utländsk bakgrund.\r\nJämför reservationerna  32  (fp), 33 (kd), 34\r\n(c), 35 (fp, c) och 36 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet  är av stor vikt att ungdomars  arbetsdeltagande\r\nökar  för   att   bl.a.   möta  kommande  års  stora\r\npensionsavgångar.\r\n\r\nInom flera branscher, t.ex.  byggbranschen,  finns\r\nintroduktionsavtal som innebär att arbetstagaren får\r\nutbildning och praktiska kunskaper på arbetsplatsen.\r\nFlera branscher har också utvecklat traineeprogram.\r\nEn  särskild  koordinator  bör  enligt regeringens\r\nbedömning     tillsättas     för    att    undersöka\r\nförutsättningarna   samt   utarbeta    metoder   för\r\narbetsmarknadens parter att sluta avtal  som gör det\r\nmöjligt  för ungdomar att snabbare etablera  sig  på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion Kr2  (fp)  anser  motionärerna att kommunen\r\nska  ordna praktikgaranti för  de  ungdomar  som  är\r\nsysslolösa  och  saknar arbetslivserfarenhet. Enligt\r\nmotionärerna bör det  vara  ett  krav  att ett antal\r\npraktikplatser  ska ingå vid kommunala upphandlingar\r\n(yrkande 8).\r\n\r\nI  samma motion yrkande  9  anser  motionärerna  att\r\ninstegsjobb  ska inrättas för ungdomar som har svårt\r\natt få in en fot på arbetsmarknaden. Att inrätta ett\r\ninstegsjobb ska för arbetsgivaren vara billigare och\r\ninnebära  en  mindre   bindning   än   en  ordinarie\r\nanställning.  Den lägre kostnaden uppnås  genom  att\r\narbetsgivaravgiften    halveras   och   den   mindre\r\nbindningen uppnås genom  att arbetsrätten under hela\r\ndet  år  instegsjobbet  pågår   motsvarar   den  vid\r\nprovanställning.\r\n\r\nMotionärerna bakom motion Kr4 (c) framhåller att man\r\npå    arbetsmarknadspolitikens   område   i   större\r\nutsträckning   bör   satsa   på   lokala  lösningar.\r\nMotionärerna    understryker    vikten    av     att\r\narbetsförmedlingarna  har  resurser  för  att på ett\r\nlokalt  plan  erbjuda  stöd till exempelvis trainee-\r\neller praktikplatser (yrkande 5).\r\n\r\nI motion Kr3 (kd) framhålls  att  arbetsrätten måste\r\nbli mer flexibel för att underlätta för ungdomar att\r\nfå in en fot på arbetsmarknaden. För  ungdomar krävs\r\nenligt  motionärerna  några  riktade satsningar  som\r\nstärker  ungdomars  ställning  på   arbetsmarknaden.\r\nMotionärerna pekar på att Sverige bör  satsa  på  en\r\nmodern  form  av lärlingsutbildning på gymnasiet och\r\ninrätta  en yrkeshögskola.  Vidare  bör  en  översyn\r\ngöras av arbetsrätten  så  att  ungdomars inträde på\r\narbetsmarknaden  underlättas. Slutligen  bör  rätten\r\natt  undanta två personer  från  turordningsreglerna\r\nvid uppsägning finnas kvar (yrkande 7).\r\n\r\nI samma  motion  yrkande  26  anför motionärerna att\r\nundersökningar  visar  att  ungdomar   med  utländsk\r\nbakgrund  har högre arbetslöshet än andra  ungdomar.\r\nÄven  de som  är  födda  i  Sverige  eller  som  har\r\ninvandrat  till Sverige före sju års ålder har högre\r\narbetslöshet.  Detta  är  enligt motionärerna mycket\r\noroväckande och tyder på stora  brister  i systemet.\r\nMotionärerna  anser att regeringen bör tillsätta  en\r\nutredning  som  ser   över   orsakerna   till  denna\r\nutveckling  och  som föreslår lämpliga åtgärder  för\r\natt komma till rätta med problemen.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKoordinatorn  ska enligt  propositionen  tillsammans\r\nmed arbetsmarknadens  parter kartlägga och analysera\r\nnuvarande   metoder   för   snabbare    inträde   på\r\narbetsmarknaden   samt   se  över  möjligheten   att\r\nutveckla  nya  metoder.  Regeringen  poängterar  att\r\nmetoderna   bör   vara   fördelaktiga    för   såväl\r\narbetsgivare som arbetstagare. Kulturutskottet anser\r\natt tillsättandet av en koordinator är en åtgärd som\r\när värd att pröva och ser positivt på att regeringen\r\nmed    olika    medel    försöker    öka   ungdomars\r\narbetsdeltagande, särskilt med tanke på kommande års\r\nstora pensionsavgångar. Anledning saknas att nu göra\r\nnågot  närmare  uttalande  om koordinatorns  val  av\r\nmetoder för att underlätta ungdomars  etablering  på\r\narbetsmarknaden.  Kulturutskottet  avstyrker  därmed\r\nmotionerna  Kr2  (fp) yrkande 8, Kr3 (kd) yrkande  7\r\noch Kr4 (c) yrkande  5  rörande ungdomars etablering\r\npå arbetsmarknaden samt motion  Kr2  (fp)  yrkande 9\r\nrörande instegsjobb.\r\n\r\nBeträffande motionsyrkandet rörande arbetslöshet för\r\nungdomar  med  utländsk bakgrund har kulturutskottet\r\ninhämtat att Integrationsverket  har  i  uppdrag  av\r\nregeringen att lämna en årlig rapport om tillståndet\r\noch utvecklingen inom olika samhällssektorer när det\r\ngäller   situationen   för   invånare  med  utländsk\r\nbakgrund. I det sammanhanget har  Integrationsverket\r\nlämnat rapporten Integration 2002,  där  ett avsnitt\r\nrör  ungdomar på arbetsmarknaden. I rapporten  anges\r\nbl.a.  följande.  En  del  av  förklaringen till att\r\nungdomar med utländsk bakgrund har större problem på\r\narbetsmarknaden  ligger  i  att deras  föräldrar  är\r\narbetslösa   eller   har   jobb  långt   under   sin\r\nkvalifikationsnivå.  Det  finns  risk  för  att  det\r\nuppstått onda cirklar där föräldrarnas  arbetslöshet\r\nbidrar till att deras barn uppnår svaga skolresultat\r\noch   får   svårigheter   på   arbetsmarknaden.   De\r\nskillnader  som  framkommer  mellan ungdomar med och\r\nutan   utländsk   bakgrund   kvarstår    trots   att\r\njämförelserna     tar    hänsyn    till    ungdomars\r\nutbildningsnivå, deras skolbetyg i svenska och deras\r\nföräldrars  ställning  på  arbetsmarknaden.  Det  är\r\ndärför sannolikt  att ungdomar med utländsk bakgrund\r\n-  även de som är födda  i  Sverige  -  utsätts  för\r\ndiskriminering   på  arbetsmarknaden.  I  rapportens\r\nsammanfattning anges  också  vilka  insatser som bör\r\ngöras för att motverka diskriminering.\r\n\r\nMed  hänsyn  till det uppdrag som Integrationsverket\r\nhar och till den  relativt nyligen lämnade rapporten\r\nfinner kulturutskottet  inte att någon utredning som\r\nmotionärerna efterlyser är påkallad. Kulturutskottet\r\navstyrker därmed motion Kr3 (kd) yrkande 26.\r\n\r\n\r\nArbetsrätt (12.3.3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att  det  finns behov av\r\nökade  kunskaper  om  arbetsrättsliga  frågor  bland\r\nungdomar  och  att  skolans  roll i sammanhanget  är\r\nviktig.\r\n\r\nArbetsrättslagstiftningen bör  enligt  regeringens\r\nbedömning förändras i syfte att dels underlätta  för\r\ndem med tidsbegränsade anställningar att få ett fast\r\noch   tryggt  arbete,  dels  stärka  föräldraledigas\r\nställning på arbetsmarknaden.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nSom anges  i  propositionen är ungdomar ofta sårbara\r\npå arbetsmarknaden.  Att  från  skola eller högskola\r\nkomma ut på arbetsmarknaden innebär  för  ungdomarna\r\natt de ställs inför en helt ny situation där de ofta\r\nsaknar  kunskap  om  vilka  rättigheter  de har  som\r\narbetstagare  och  vilka  skyldigheter arbetsgivarna\r\nhar. Dessutom är ungdomar sällan  fackligt anslutna.\r\nMot  denna  bakgrund  välkomnar kulturutskottet  att\r\nregeringen har givit Statens  skolverk i uppdrag att\r\ni   kursplaneöversynen   för   gymnasieskolan   även\r\növerväga hur kunskaper i arbetsrättsliga  frågor kan\r\nges ökad betydelse. Kulturutskottet ser positivt  på\r\natt  regeringen  även  har  för  avsikt  att föreslå\r\nändringar  i  arbetsrättslagstiftningen på sätt  som\r\nangivits ovan.\r\n\r\n\r\nInsatser för ökat entreprenörskap och\r\nföretagande bland ungdomar (12.3.4)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch  avstyrker  i detta sammanhang  behandlat\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservation 37 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSkolan  och föreningslivet  har  enligt  regeringens\r\nbedömning en viktig roll när det gäller att utveckla\r\nett  företagsamt   förhållningssätt   hos  ungdomar.\r\nRegeringen  avser  därför  att  stödja insatser  som\r\nstärker  ungdomars  företagsamhet  och   som  skapar\r\nförutsättningar  och  möjligheter  för fler ungdomar\r\natt  förverkliga  sina  idéer  som  företagare   och\r\ninnovatörer.\r\n\r\nI   detta   sammanhang  avser  regeringen  att  göra\r\nföljande:\r\n\r\n   satsa      på     ett      utökat      nationellt\r\nentreprenörskapsprogram,\r\n   införa ett tydligare entreprenörskapsperspektiv i\r\ngymnasieskolans programmål,\r\n   fortsätta att  stödja  organisationer som främjar\r\nungdomars entreprenörskap och stimulera samverkan\r\nmellan skolan och dessa organisationer samt\r\n   arbeta  för  att  underlätta  rörligheten  mellan\r\nanställning och eget företagande.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna bakom motion  Kr2  (fp)  framhåller att\r\narbetet med entreprenörskap i skolan är ett sätt att\r\ntidigt  väcka  intresset  för  att  bli  företagare.\r\nMotionärerna    anser    att    undervisningen    om\r\nentreprenörskap  måste bli bättre och mer omfattande\r\n(yrkande 12).\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet föreslår att kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandet och anför följande.\r\nUtbildningsutskottet  delar  regeringens uppfattning att det är\r\nviktigt   att   det   läggs   större   vikt   vid\r\nentreprenörskap         i         gymnasieskolan.\r\nUtbildningsutskottet     menar     vidare     att\r\norganisationer   som  verkar  i  skolan  och  som\r\nfrämjar ungdomars  entreprenörskap är ett viktigt\r\nkomplement till skolans  undervisning och noterar\r\natt regeringen även i fortsättningen  kommer  att\r\nstödja sådana organisationer.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nDet  är,  som framhålls i propositionen, viktigt att\r\nfler   unga  människor   ser   entreprenörskap   och\r\nföretagande  i  olika  former  som  ett  realistiskt\r\nalternativ  till anställning för att realisera  sina\r\nidéer  och  försörja   sig.  Kulturutskottet  stöder\r\ndärför,    i    likhet   med   utbildningsutskottet,\r\nregeringens planerade  satsningar i detta hänseende.\r\nKulturutskottet anser att motion Kr2 (fp) yrkande 12\r\när   tillgodosedd   genom   regeringens    aviserade\r\ninsatser. Motionen avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nInsatser för bostadsförsörjning för\r\nungdomar (12.4)\r\n\r\n\r\nEn nationell bostadssamordnare utses (12.4.1)\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade       motionsförslagen        samt\r\nmotionsförslag  om  uthyrning av del i bostad\r\nm.m.\r\nJämför reservationerna 38 (m), 39 (fp, c), 40\r\n(m), 41 (fp), 42 (kd) och 43 (fp, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   gör  bedömningen   att   en   nationell\r\nungdomsbostadssamordnare  bör  utses med uppgift att\r\nunder en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag\r\npå  konkreta  åtgärder  som  underlättar   ungdomars\r\ntillträde till bostadsmarknaden.\r\n\r\nSamordnaren bör enligt regeringen ha till  uppgift\r\natt kartlägga hinder för ungdomar att skaffa sig ett\r\neget boende. Hinder kan enligt regeringen uppstå vad\r\navser  utbudet  av  lämpliga  bostäder, regler kring\r\nrätten att teckna hyreskontrakt,  tillgänglighet med\r\nmera.  Samordnaren  bör enligt regeringen  överlägga\r\nmed  aktörerna  på  bostads-,   bygg-,  finans-  och\r\nkreditmarknaderna  liksom  med  kommunerna.   Vidare\r\ningår  i  samordnarens  uppgift  att  kartlägga  och\r\nsprida  kunskap  om framgångsrika initiativ, privata\r\nsåväl som kommunala.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna bakom  motion Kr1 (m) anser inte att en\r\nbostadssamordnare skall  tillsättas. I stället begär\r\nmotionärerna att regeringen  återkommer  med förslag\r\nom åtgärder för att stimulera sparande och ägande på\r\nbostadsmarknaden (yrkande 9).\r\n\r\nI  samma  motion  yrkande 10 samt i motion Kr2  (fp)\r\nyrkande 18 begär motionärerna att riksdagen beslutar\r\natt  införa en skattereduktion  för  inkomster  från\r\nuthyrning  av  del  i stadigvarande bostad. En sådan\r\nskattelättnad skulle  enligt motionärerna underlätta\r\nför ungdomar och studenter att få tag på bostäder.\r\n\r\nI motion Kr2 (fp) yrkande 19 framhåller motionärerna\r\natt det är mycket mer effektivt  att  öka  ungdomars\r\nbetalningsförmåga  för  att  förbättra möjligheterna\r\natt  få  en  bostad  än  att  ge  subventioner  till\r\nbyggherrarna.\r\n\r\nFör  att öka det totala byggandet vill  motionärerna\r\nvidare  att  regelverket kring byggandet av bostäder\r\nska förenklas  och  att flexibiliteten vid byggandet\r\nav nya bostäder ökar (yrkande 20).\r\n\r\nI motion Kr3 (kd) radas  upp  ett antal åtgärder som\r\nenligt motionärerna bör införas  för  att underlätta\r\nför ungdomar att få någonstans att bo.  Bland  annat\r\nanger motionärerna att goda erfarenheter av och  nya\r\nidéer  kring  billiga  och  bra  ungdomsbostäder bör\r\naktivt  spridas,  att byggmomsen bör  halveras,  att\r\nfastighetsskatten bör  avskaffas,  att  åtgärder för\r\nbättre  konkurrens  i  byggsektorn  bör vidtas,  att\r\nplanprocessen  bör förenklas, att självförvaltningen\r\nbör öka samt att  skattebefrielse  bör  införas  för\r\ninkomster   från  uthyrning  av  en  del  av  bostad\r\n(yrkande 19).\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet har i sitt yttrande bl.a. angett\r\nföljande.\r\nBostadsutskottet     delar     uppfattningen    i\r\npropositionen att åtgärder måste  vidtas  för att\r\nunderlätta  för  ungdomar  att få en egen bostad.\r\nInte minst i våra tillväxtregioner är situationen\r\nsådan   att  det  erfordras  särskilda   insatser\r\nriktade mot  ungdomar.  Samtidigt  kan  utskottet\r\nkonstatera att det inte är regeringens avsikt att\r\nlösa  alla  de frågor som rör ungdomar genom  den\r\nungdomspolitiska  proposition  som nu lagts fram.\r\nPropositionen  är  snarare  ett  uttryck  för  de\r\nambitioner som regeringen har på en  rad  områden\r\nnär det gäller att vidta åtgärder som riktar  sig\r\nmot ungdomar. Det är också mot den bakgrunden som\r\nriksdagen inte nu föreläggs några förslag när det\r\ngäller bostadsförsörjningen för ungdomar. Även om\r\ndet finns anledning att vidta åtgärder som direkt\r\navser     denna    grupp    måste    naturligtvis\r\nutgångspunkten    vara    att    den    generella\r\nbostadspolitiken  skall svara såväl mot ungdomars\r\nsom mot övriga gruppers  behov. En avgörande roll\r\ni dessa strävanden spelar tillgången på bostäder.\r\nVad  som erfordras är alltså  i  första  hand  en\r\nbostadspolitik  som  ger  förutsättningar för ny-\r\noch   ombyggnad   av   bostäder   i   tillräcklig\r\nomfattning.  Som  redovisas  i propositionen  har\r\nockså  en  rad  åtgärder vidtagits  för  att  öka\r\nbostadsbyggandet   i   landet.   Det  gäller  det\r\ntillfälliga investeringsbidraget för nybyggnad av\r\nhyresbostäder på orter med bostadsbrist  samt den\r\nsärskilda investeringsstimulansen för att  främja\r\nbyggande  av  vissa  mindre bostäder. Även stödet\r\ntill byggande av studentbostäder  har  här spelat\r\nen betydande roll.\r\nUtan  att  föregå den kommande behandlingen  av\r\nförslag  i budgetpropositionen  och  motioner  om\r\nbostadspolitiska       insatser       och      om\r\nbostadspolitikens utformning kan bostadsutskottet\r\ninte  finna  att  de  av  regeringen nu aviserade\r\ninsatserna   skulle   stå  i  något   som   helst\r\nmotsatsförhållande  till   de  målsättningar  som\r\nvägleder  bostadspolitiken.  Det  finns  mot  den\r\nbakgrunden inte anledning att,  som  motionärerna\r\nföreslår,   avvisa  de  av  regeringen  aviserade\r\ninsatserna. På  en  punkt,  tillsättandet  av  en\r\nungdomsbostadssamordnare,     kommer     dessutom\r\nbostadsutskottet och riksdagen att redan senare i\r\nhöst  ta  ställning  till  ett  sådant förslag  i\r\nbudgetpropositionen. Inte heller  när  det gäller\r\nförslagen     om    bostadspolitikens    allmänna\r\nutformning är bostadsutskottet  berett att ställa\r\nsig bakom förslagen i motionerna.  De förslag som\r\ndär  förs  fram  är  utan  undantag  förslag  som\r\nbostadsutskottet  och  riksdagen  tidigare  tagit\r\nställning till, och som då avvisats.\r\nMot  den  ovan i korthet redovisade  bakgrunden\r\nbör  enligt bostadsutskottets  mening  motionerna\r\nKr1 (m)  yrkande  9, Kr2 (fp) yrkande 20 samt Kr3\r\n(kd) yrkande 19 liksom  de  motivledes redovisade\r\nförslagen i motion Kr4 (c) avvisas  av riksdagen.\r\nMotionerna avstyrks sålunda.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nNär     det    gäller    motionsyrkandena    rörande\r\nskattereduktion   för   inkomster   till   följd  av\r\nuthyrning av del i stadigvarande bostad kan  erinras\r\nom   att   skatteutskottet  behandlat  och  avstyrkt\r\nliknande   motionsyrkanden    våren    2004    (bet.\r\n2003/04:SkU20).  Skatteutskottet  uttalade bl.a. att\r\nenligt    skatteutskottets    mening    skulle    en\r\nskattebefrielse  för  uthyrning  av  del  av  bostad\r\nmedföra   gränsdragnings-  och  kontrollproblem  och\r\ndessutom     innebära      ett      inkomstbortfall.\r\nSkatteutskottet  var därför inte berett  att  ställa\r\nsig   bakom  sådana  förslag.   Riksdagen   godkände\r\nbetänkandet.  Kulturutskottet  avstyrker  med  samma\r\nmotivering  motionerna  Kr1  (m)  yrkande 10 och Kr2\r\n(fp) yrkande 18.\r\n\r\nSom   anges  i  bostadsutskottets  yttrande   kommer\r\nbostadsutskottet senare i höst att ta ställning till\r\nfrågan       om       tillsättande       av       en\r\nungdomsbostadssamordnare.  Kulturutskottet vill inte\r\nföregripa den behandlingen men  vill  i  likhet  med\r\nbostadsutskottet  framhålla  att  regeringens avsikt\r\natt tillsätta en bostadssamordnare  och  dess övriga\r\naviserade  bostadspolitiska  insatser  inte  står  i\r\nnågot   som   helst   motsatsförhållande   till   de\r\nmålsättningar som vägleder bostadspolitiken.\r\n\r\nMed  hänvisning härtill och till bostadsutskottets\r\nyttrande  avstyrker  kulturutskottet  motionerna Kr1\r\n(m)  yrkande  9,  Kr2 (fp) yrkande 19 och  Kr3  (kd)\r\nyrkande 19 rörande  bostäder för unga samt avstyrker\r\nmotion  Kr2  (fp)  yrkande   20  rörande  förenklade\r\nregelverk kring byggande.\r\n\r\nPilotprojekt för bra och billiga bostäder\r\n(12.4.2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen    gör    bedömningen    att    Boverkets\r\nByggkostnadsforum  inom  ramen  för  sitt  nuvarande\r\nuppdrag  när  det gäller bidrag till pilotprojekt  i\r\nhögre grad bör beakta behovet av att få fram bra och\r\nbilliga bostäder  som  är  avsedda för och anpassade\r\ntill de behov och krav som ungdomar har.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet  ser  positivt   på   att  Boverkets\r\nByggkostnadsforum dels i sin bidragsgivning  i högre\r\nutsträckning har att beakta projekt som syftar  till\r\natt  få  fram  bra  och billiga bostäder avsedda för\r\nunga personer och som  är anpassade till deras behov\r\noch krav, dels i sitt arbete  i övrigt uppmärksammar\r\ndenna målgrupp.\r\n\r\nFörutsättningar för unga hushåll för att\r\nförvärva eller hyra en egen bostad (12.4.3)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör bedömningen att  särskilda  åtgärder\r\nbör vidtas för  att  underlätta  ungdomars tillträde\r\ntill  bostadsmarknaden.  Som  ett  första  steg  bör\r\nungdomars förutsättningar att förvärva eller hyra en\r\negen bostad ses över.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nI vissa storstadsområden behövs ofta  ett  betydande\r\nsparkapital  för att kunna få fram den kontantinsats\r\nsom behövs vid  köp  av  en  bostad,  även en mindre\r\nsådan. En konsekvens av detta är som också  anges  i\r\npropositionen  att  många  ungdomar  utestängs  från\r\nandra  upplåtelseformer  än  hyresrätt. Det är också\r\nsvårt   för   många   ungdomar   att   erhålla   ett\r\nhyreskontrakt, särskilt när det uppställs villkor om\r\nfast anställning, en minsta årsinkomst och liknande.\r\nKulturutskottet  ser därför positivt på den  översyn\r\nsom regeringen aviserar.\r\n\r\n\r\nInsatser för hälsa och trygghet för alla\r\nungdomar (12.5)\r\n\r\n\r\nInsatser för förbättrad psykisk hälsa (12.5.1)\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet delar  regeringens  bedömning\r\noch  avstyrker  i  detta sammanhang behandlat\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservation 44 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI arbetet med att förbättra ungdomars levnadsvillkor\r\nbör enligt regeringens bedömning insatser som skapar\r\nbättre förutsättningar  för  god  psykisk  hälsa och\r\nvälbefinnande  hos  ungdomar  prioriteras.  I  detta\r\nsammanhang avser regeringen att:\r\n\r\n-  låta  analysera  ungdomars  livssituation utifrån\r\nstress  och  dess  konsekvenser  för  den  psykiska\r\nhälsan,\r\n-\r\n- initiera en översyn av möjligheterna att skapa ett\r\nenhetligt  nationellt  system  för  att  följa  upp\r\nungdomars hälsa över tid, samt att\r\n-\r\n-  verka för att behovet av fortsatta satsningar  på\r\nbarn  och  ungdomar med psykisk ohälsa lyfts fram i\r\nden överenskommelse  om  insatser  för personer med\r\npsykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder  som\r\nregeringen avser att teckna med Landstingsförbundet\r\noch  Svenska  Kommunförbundet,  inom  ramen för den\r\nnationella    handlingsplanen    för   hälso-   och\r\nsjukvården 2005-2007.\r\n-\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion Kr3 (kd) påpekas att psykisk  ohälsa  ofta\r\nhar  sin  orsak  i  otrygghet.  Därför  måste enligt\r\nmotionärerna den ungdomspolitiska inriktningen  vara\r\natt  skapa  trygga  miljöer  för  barn och ungdomar.\r\nDessutom  är  det  viktigt  enligt motionärerna  att\r\nförmågan att se när ett barn  eller  en ung människa\r\nfar  illa  utvecklas.  Vidare  framhålls i  motionen\r\nvikten  av  vuxenkontakter  i  och  utanför   skolan\r\n(yrkande 8).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nSom   konstateras  i  propositionen  mår  de  flesta\r\nungdomar  i  Sverige  bra och ser med tillförsikt på\r\nlivet.  Även  i  internationella   jämförelser   har\r\nsvenska  ungdomar  en  god fysisk och psykisk hälsa.\r\nAndelen  ungdomar  som  upplever   olika  former  av\r\npsykisk ohälsa eller psykosomatiska  besvär har dock\r\nökat.\r\n\r\nKulturutskottet  konstaterar att en god  hälsa  är\r\nhelt   grundläggande   för    välfärd.   Därför   är\r\nutvecklingen   mot  en  ökad  psykisk   ohälsa   ett\r\nallvarligt    hinder    för    ungdomars    välfärd.\r\nKulturutskottet      ser     därför     med     stor\r\ntillfredsställelse   att    regeringen   lyft   fram\r\nungdomars psykiska hälsa som ett prioriterat område.\r\nI  likhet  med  motionärerna vill  kulturutskottet\r\nunderstryka vikten  av att det skapas trygga miljöer\r\nsåväl i hemmet som i  skolan  och  på fritiden. Även\r\nvuxenkontakter  är viktiga och bör som  motionärerna\r\npåpekar eftersträvas  i och utanför skolan. Inom ett\r\nantal politikområden har  åtgärder vidtagits för att\r\nförbättra både den fysiska och psykiska ohälsan samt\r\nför att minska ungdomars utsatthet.  Kulturutskottet\r\nvill  särskilt  erinra om att riksdagen  2002  antog\r\nregeringens proposition  Mål  för  folkhälsan (prop.\r\n2002/03:35) i vilken ett av elva målområden  handlar\r\nom  att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Vidare\r\nhar regeringen  nyligen avsatt 10 miljoner kronor ur\r\nAllmänna arvsfonden  till  stöd  för föreningslivets\r\narbete med att motverka och förebygga psykisk ohälsa\r\nsamt utveckla metoder för att bearbeta  problem  när\r\nde  redan  uppstått.  Enligt  regeringen  bör  denna\r\nsatsning  inriktas  på  projekt  i  vilka engagerade\r\nvuxna tillsammans med ungdomar utvecklar metoder för\r\natt  bearbeta  och  motverka  problem när  de  redan\r\nuppstått.  Stöd  bör  också  utgå till  projekt  som\r\nutvecklar  samverkan mellan olika  sociala  aktörer,\r\noffentliga samhälsorgan och ideella organisationer.\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda   och   då\r\nmotionärernas  hemställan  ligger  väl  i  linje med\r\nregeringens  arbete  på området avstyrks motion  Kr3\r\n(kd) yrkande 8.\r\n\r\nInsatser mot ungdomars bruk av alkohol och\r\nnarkotika (12.5.2)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet delar  regeringens  bedömning\r\noch  avstyrker  i  detta sammanhang behandlat\r\nmotionsförslag samt motionsförslag om skolans\r\nansvar    att    förebygga    alkohol-    och\r\ndrogmissbruk   liksom    motionsförslag    om\r\nindraget tillstånd vid olovlig försäljning av\r\nfolköl.\r\nJämför  reservationerna  45 (fp, kd), 46 (kd,\r\nc) och 47 (fp, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att  det  bör  utarbetas\r\nsåväl   en   ny   nationell  handlingsplan  för  att\r\nförebygga  alkoholskador   som   en   ny   nationell\r\nnarkotikahandlingsplan.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna    bakom   motion   Kr3   (kd)   stöder\r\nregeringens    förslag     till     ny     nationell\r\nnarkotikahandlingsplan.  Motionärerna  påpekar  dock\r\natt   det   är   av   yttersta  vikt  att  en  sådan\r\nhandlingsplan  tar särskild  hänsyn  till  ungdomars\r\nsituation.  Dessutom   måste   enligt   motionärerna\r\nhandlingsplanen   bygga   på  ett  samarbete  mellan\r\nideella organisationer, föräldragrupper,  skolor och\r\nandra  lokala  aktörer som når ut till ungdomar  som\r\nhar  eller  som  riskerar   att   drabbas   av   ett\r\nnarkotikaberoende.  Motionärerna  påpekar vidare att\r\nfrågan  inte  kan  lösas  enbart  på nationell  nivå\r\n(yrkande 12).\r\n\r\nEnligt motionärerna bakom motion 2003/04:Kr361  (kd)\r\nbör Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en\r\naktion  mot  droger, bl.a. genom att låta före detta\r\nmissbrukare och  föräldrar till missbrukare föreläsa\r\npå skolor (yrkande 4).\r\n\r\nNär det gäller alkoholen  understryker  motionärerna\r\nbakom  motion  Kr3 (kd) att skolans ANT-undervisning\r\när viktig för att  visa  ungdomar  vad  en för tidig\r\nalkoholdebut kan få för effekter (yrkande 10).\r\n\r\nI  samma  motion  yrkande 11 anser motionärerna  att\r\nbutiker som säljer  folköl  till  minderåriga ska få\r\nsitt tillstånd indraget.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet\r\navstyrker motion Kr3 (kd) yrkande 10.\r\nUtbildningsutskottet anser att skolan kan och bör\r\nspela en stor roll i det preventiva  arbetet  mot\r\nanvändning  av  alkohol, tobak och narkotika. Det\r\när därför betydelsefullt att unga lyfts fram i de\r\nnationella planerna mot alkohol och narkotika och\r\natt myndigheterna  samverkar på detta område. Det\r\nsamarbete  mellan  myndigheter   som   pågår   är\r\nvärdefullt  bl.a.  för  att  ungdomar  skall inse\r\nkonsekvenserna av en tidig alkoholdebut. Ansvaret\r\nför undervisningens konkreta innehåll ligger dock\r\nhos den enskilda skolan.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nSom anförs i motion Kr3 (kd) är det viktigt  att  de\r\nnya   handlingsplanerna  tar  särskild  hänsyn  till\r\nungdomars  situation.  I propositionen anförs att en\r\nmängd    viktiga   insatser   som    rör    ungdomar\r\nidentifierats  under genomförandet av de nu gällande\r\nhandlingsplanerna.   Insatserna   har   bl.a.  gällt\r\nutveckling  av verksamheter för att tidigt  upptäcka\r\noch stödja utsatta  ungdomar  och  för att förbättra\r\nvården  av  unga missbrukare. Det har  också  gjorts\r\ninsatser   för    att    stärka    information   och\r\nopinionsbildning riktad till ungdomar  samt  för att\r\nbegränsa  tillgången  till  och marknadsföringen  av\r\nalkoholdrycker. Vidare har det  tagits initiativ för\r\natt stärka alkoholforskningen i syfte  att  upptäcka\r\nvilka  dryckesmönster  ungdomar  uppvisar och stärka\r\ndet  förebyggande arbetet i skolan.  Kulturutskottet\r\nförutsätter  att  dessa  viktiga insatser kommer att\r\nuppmärksammas   även   vid  arbetet   med   de   nya\r\nhandlingsplanerna.\r\n\r\nRegeringen anger vidare  att några av de viktigast\r\ninslagen i skolans preventiva  arbete  är  att  dels\r\nstärka  samarbetet mellan skolan och föräldrarna och\r\nmellan  skolan   och  fritidsverksamheten,  motverka\r\nskolk   samt   utveckla   elevhälsans   arbete   med\r\nhälsosamtal, dels  främja  att  skolan har en tydlig\r\npolicy i frågor som rör alkohol och narkotika.\r\nKulturutskottet  som  instämmer  i  de  sistnämnda\r\nbedömningarna avstyrker med hänsyn till  det anförda\r\nmotion Kr3 (kd) yrkande 12.\r\n\r\nSom  utbildningsutskottet  anför  spelar  skolan  en\r\nviktig   roll   i   det   preventiva   arbetet   mot\r\nanvändningen  av alkohol, tobak och narkotika och är\r\nkanske  den  viktigaste  arenan  för  att  förebygga\r\nalkohol-     och     drogmissbruk.      Men      som\r\nutbildningsutskottet  också  påpekar ligger ansvaret\r\nför  undervisningens  konkreta  innehåll   hos   den\r\nenskilda  skolan.  Att  som  föreslås i motion Kr361\r\n(kd)  yrkande  4  att  ge  ett  särkilt  uppdrag  åt\r\nUngdomsstyrelsen att organisera en aktion mot droger\r\när enligt kulturutskottet inte motiverat.\r\n\r\nMot    bakgrund    av    det   anförda   avstyrker\r\nkulturutskottet motionerna Kr3  (kd)  yrkande 10 och\r\n2003/04:Kr361 (kd) yrkande 4.\r\n\r\nBeträffande  motionsyrkandet  om  att  butiker   som\r\nsäljer folköl till minderåriga bör få sitt tillstånd\r\nindraget noterar kulturutskottet att det redan i dag\r\nfinns  möjlighet  att förbjuda försäljning av folköl\r\nnär alkohollagens regler  inte efterlevs. Vidare kan\r\nnoteras  att  det  i  stället  för   tillståndsplikt\r\nföreligger  anmälningsplikt  för  den  som  bedriver\r\ndetaljhandel med eller servering av folköl. På grund\r\nhärav  och  med  hänvisning till att socialutskottet\r\ntidigare  avstyrkt  liknande  motionsyrkanden  (bet.\r\n2001/02:SoU6)   och  riksdagen  godkänt  betänkandet\r\navstyrker kulturutskottet  motion  Kr3  (kd) yrkande\r\n11.\r\n\r\n\r\nUnga lagöverträdare och brottsoffer (12.5.3)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch avstyrker motionsförslag  om  stödcentrum\r\nför  unga brottsoffer, snabb handläggning  av\r\närenden där unga är inblandade m.m.\r\nJämför reservationerna 48 (m, fp), 49 (m, fp,\r\nkd), 50 (fp) och 51 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör bedömningen att påföljdssystemet för\r\nunga lagöverträdare bör utvecklas så att det får ett\r\npedagogiskt och  tydligt  innehåll.  Det bör utifrån\r\nden unga personens behov skapas goda förutsättningar\r\nför  ett  återförande till ett socialt välfungerande\r\nliv. Stödet  till  barn  och  unga som på olika sätt\r\ndrabbas av brott bör också förbättras.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nUnga  personer  som  blir utsatta  för  brott  måste\r\nenligt motionärerna bakom  motion  Kr1 (m) bli tagna\r\npå   allvar  och  få  den  hjälp  de  behöver.   Den\r\nverksamhet  med stödcentrum för unga brottsoffer som\r\nbl.a. bedrivs  i  Stockholm är bra och angelägen och\r\nbör uppmuntras på andra håll i landet (yrkande 3).\r\n\r\nI  motion  Kr2  (fp)  framhålls   vikten  av  snabba\r\nåtgärder    från    samhällets    sida    för   unga\r\nlagöverträdare  (yrkande  25).  För  att snabba  upp\r\nprocessen  föreslår motionärerna att det  t.ex.  bör\r\ninrättas speciella ungdomsrotlar vid åklagarväsendet\r\nsamt ungdomsdomstolar  med korta väntetider (yrkande\r\n27).\r\n\r\nI  samma  motion yrkande 26  påpekas  att  samhället\r\nockså måste  visa tydliga gränser och normer för vad\r\nsom     är     tillåtet     för     att     motverka\r\nungdomsbrottslighet.\r\n\r\nVidare anförs i  motionen  att  det måste skapas nya\r\nvägar bort från kriminalitet för  unga  personer där\r\nbrottslighet är eller är på väg att bli en  livsstil\r\n(yrkande 28).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nI  motion  Kr2  (fp) anges att det måste skapas  nya\r\nvägar bort från kriminalitet för unga personer.\r\n\r\nSom  anges  i propositionen  begår  alltför  många\r\nungdomar  brott.   För   att  motverka  detta  måste\r\norsakerna till brott bekämpas.  Orsakerna  kan  vara\r\nflera  och  spänna  över  många  områden; orättvisa,\r\nutanförskap,   diskriminering,   rasism,   fördomar,\r\nstereotypa  könsroller  och  inte  minst  ekonomiska\r\nklyftor. För att komma tillrätta med orsakerna måste\r\nett  omfattande  målinriktat arbete ske  på  framför\r\nallt lokal nivå. Det  är  där  man har möjlighet att\r\ntidigt se problem och snabbt sätta  in  förebyggande\r\nåtgärder. Även skolan har här ett viktigt ansvar.\r\nJustitieutskottet har i ett betänkande  våren 2004\r\nuttalat  följande.  För  att  kunna hindra att  unga\r\nutvecklar en kriminell livsstil krävs en helhetssyn.\r\nDet  är  inte  tillräckligt  att  fokusera   på   de\r\nbrottsliga  gärningarna  som  sådana. Hela den unges\r\nsituation  måste  beaktas, vilket  kräver  samarbete\r\nmellan  olika  aktörer  i  samhället.  Ett  särskilt\r\nansvar  vilar  på   socialtjänsten   som   har   det\r\növergripande  samhälleliga  ansvaret  för  de  ungas\r\nsociala  situation  och  som därmed, så långt det är\r\nmöjligt, också ansvarar för vården av unga som begår\r\nbrott    (bet.    2003/04:JuU19).    Kulturutskottet\r\ninstämmer i dessa uttalanden.\r\nKulturutskottet kan  också  erinra  att  det  inom\r\nRegeringskansliet  pågår  ett arbete med att ta fram\r\nförslag på olika åtgärder som  syftar till att bl.a.\r\nförebygga   att  barn  och  ungdomar   dras   in   i\r\nkriminalitet.\r\nMed hänsyn till vad kulturutskottet anfört i linje\r\nmed motionärernas  önskemål  och  till  det pågående\r\narbetet      i      Regeringskansliet      avstyrker\r\nkulturutskottet motion Kr2 (fp) yrkande 28.\r\n\r\nEtt annat sätt att motverka ungdomsbrottslighet  och\r\nsom  också  lyfts  fram  i ett motionsyrkande är att\r\nsamhället visar tydliga gränser  och  normer för vad\r\nsom är tillåtet. Grundläggande värden måste  tydligt\r\nmarkeras  och  straffrättsliga regler upprätthållas.\r\nMed hänsyn härtill  och  till  det  pågående arbetet\r\ninom  Regeringskansliet  anser  kulturutskottet  att\r\nnågot  uttalande  från  riksdagens  sida   inte   är\r\nnödvändigt.  Motion  Kr2  (fp)  yrkande  26 avstyrks\r\ndärför.\r\n\r\nJustitieutskottet   har   tidigare  i  år  behandlat\r\nmotionsyrkanden  som  berör  behovet   av  en  snabb\r\nhandläggning  av  ärenden  där  unga  är inblandade.\r\nJustitieutskottet uttalade att utskottet  i  princip\r\ninte var av en annan uppfattning än motionärerna och\r\natt  en  hörnsten i den nuvarande lagstiftningen  är\r\njust att processen  skall ske snabbt. Vidare påminde\r\njustitieutskottet om  att  regeringen  nyligen  lagt\r\nfram ett förslag som just syftar till att åstadkomma\r\nett  snabbare brottmålsförfarande. Justitieutskottet\r\navstyrkte  yrkandena  vilka  nära  överensstämde med\r\nyrkandena  25  och  27  i  Kr2  (fp)  och  riksdagen\r\ngodkände  betänkandet.  Kulturutskottet  är inte  av\r\nnågon annan uppfattning och avstyrker yrkandena.\r\n\r\nNär  det  gäller motionsyrkandet om stödcentrum  för\r\nunga  brottsoffer   kan  kulturutskottet  nämna  att\r\njustitieutskottet      har      prövat      liknande\r\nmotionsyrkanden tidigare.  Justitieutskottet  har då\r\nanfört  bl.a.  följande.  Liknande  verksamheter med\r\nstödcentrum för unga brottsoffer som bedrivs bl.a. i\r\nStockholm har startats eller planeras  i flera andra\r\nstäder, bl.a. i Malmö, Göteborg, Uppsala, Eskilstuna\r\noch   Örnsköldsvik.   Regeringen   har   också  gett\r\nSocialstyrelsen    i   uppdrag   att   bedriva   ett\r\nutvecklingsarbete till  stöd  för  socialtjänsten  i\r\ndess  arbete  med  brottsoffer. I det arbetet kommer\r\nman   bl.a.   att   uppmärksamma    och    utvärdera\r\nStödcentrums  verksamhet.  Socialstyrelsens  uppdrag\r\nska   redovisas   i   samband  med  Socialstyrelsens\r\nårsredovisning för 2004. Justitietutskottet har även\r\nanfört att utskottet ser  mycket positivt på den typ\r\nav  verksamhet som bedrivs för  unga  brottsoffer  i\r\nbl.a.  Stockholm  och  att  det är angeläget att det\r\nrunt om i Sverige finns en genomtänkt  form  av stöd\r\ntill    brottsoffer,    såväl    unga   som   vuxna.\r\nJustitieutskottet har avstyrkt motionsyrkandena  med\r\nhänvisning   till   att  några  vidare  åtgärder  av\r\nriksdagen  med anledning  av  yrkandena  inte  varit\r\npåkallade. Riksdagen har godkänt betänkandet.\r\n\r\nKulturutskottet   är   av  samma  uppfattning  och\r\navstyrker motion Kr1 (m) yrkande 3.\r\n\r\n\r\nInsatser för att öka ungdomars inflytande\r\noch delaktighet i samhället (12.6)\r\n\r\n\r\nUngdomar i beslutande organ (12.6.1)\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens  bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 52 (m), 53 (fp) och 54\r\n(c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör  följande   bedömning.   Behovet  av\r\ninsatser    för    att    åstadkomma    en   bredare\r\nålderssammansättning  i  kommunala beslutsorgan  bör\r\nses  över  i samverkan med Svenska  Kommunförbundet.\r\nKanaler    bör     skapas    för    kunskaps-    och\r\nerfarenhetsutbyte  mellan   unga  förtroendevalda  i\r\npolitiken.   Ålderssammansättningen    i    statliga\r\nmyndighetsstyrelser  och kommittéer bör breddas  och\r\nformerna  för rekrytering  av  och  stöd  till  unga\r\nledamöter utvecklas.\r\n\r\nTidigare åtgärder\r\n\r\nRegeringen     föreslog     i     den     ekonomiska\r\nvårpropositionen för 2004 en höjning med 25 miljoner\r\nkronor  av  partistödet  enligt lagen (1972:625)  om\r\nstatligt  stöd till politiska  partier.  Regeringens\r\navsikt med  den  ökade medelstilldelningen var bland\r\nannat  att  tillgodose  partiernas  möjligheter  att\r\nstödja skolningen  av  nya  förtroendevalda  inom de\r\npolitiska ungdomsförbunden.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion 2003/04:Kr361 (kd) anser\r\natt det behövs åtgärder  för  att  främja  ungdomars\r\ndelaktighet  i  demokratiska  processer. Alltför  få\r\nungdomar    har   enligt   motionärerna    kommunala\r\nförtroendeuppdrag,   poster   i  myndighetsstyrelser\r\neller i statliga kommittéer (yrkande 9).\r\n\r\nI motion 2003/04:Kr232 (m) understryker motionärerna\r\nvikten av att unga engagerar sig  i  samhället och i\r\npolitiken. Motionärerna oroar sig över att ungdomars\r\nsamhällsengagemang har svalnat och påpekar att stora\r\nutmaningar väntar de politiska partierna, liksom det\r\nideella föreningslivet, skolan och medierna (yrkande\r\n3).\r\n\r\nEnligt  motionärerna  bakom  motion Kr4 (c)  är  den\r\nbästa  åtgärden för att motverka  ungas  flykt  från\r\npolitiken   att   återställa   kommunalt  självstyre\r\n(yrkande 7).\r\n\r\nFör  att ge ungdomar verklig möjlighet  att  påverka\r\nbör  enligt   motionärerna  bakom  motion  Kr2  (fp)\r\nbefintliga strukturer förändras så att fler ungdomar\r\nska  kunna  inkluderas   i  beslutsfattandet.  Detta\r\ngäller både den offentliga  och  den ideella sektorn\r\nsamt  de  politiska  partierna. Att skapa  speciella\r\ninflytandeformer för ungdomar  som är äldre än 18 år\r\nkan enligt motionärerna få effekten  att  ungdomar i\r\nstället  stängs  ute  från verkliga möjligheter  att\r\npåverka (yrkande 7).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nAv  regeringens  skrivelse   Demokratipolitik  (skr.\r\n2003/04:110) framgår att det politiska deltagandet i\r\ns.k.   icke-traditionella  former   för   inflytande\r\nfortsätter   att   stiga  i  alla  grupper.  Däremot\r\nfortsätter   det   politiska    deltagandet   i   de\r\ntraditionella formerna att sjunka hos befolkningen i\r\nstort. Särskilt oroväckande är enligt skrivelsen att\r\nde ungas engagemang sjunker.\r\n\r\nSom    framhålls    i   propositionen   och    som\r\nkulturutskottet  vill  understryka  måste  ungdomars\r\nrepresentation  i  partiväsendet  och  i  beslutande\r\nförsamlingar både lokalt och centralt förbättras. De\r\npolitiska partierna måste ta ett ansvar för att utse\r\noch behålla unga medlemmar,  både  kvinnor  och män,\r\ntill  politiska förtroendeposter inom styrelser  och\r\nnämnder,   liksom   till   folkvalda   församlingar.\r\nPartierna  har  enligt  kulturutskottets uppfattning\r\nett ansvar att aktivt utveckla sina arbetsmetoder så\r\natt de lockar till sig även  unga  medborgare.  Även\r\nskolan har här ett viktigt ansvar.\r\nBehovet   av  åtgärder  från  samhällets  sida  är\r\nangeläget och kulturutskottet välkomnar de initiativ\r\nsom presenteras i propositionen. Kulturutskottet ser\r\nockså   positivt   på   de   extra   medel   som   i\r\nvårpropositionen   tillfördes  partistödet  och  som\r\nbl.a. ska stödja skolningen  av  nya förtroendevalda\r\ninom de politiska ungdomsförbunden.\r\nMotion 2003/04:Kr361 (kd) yrkande  9  om ungdomars\r\ndelaktighet  i  demokratiska  processer  och  motion\r\n2003/04:Kr232  (m)  yrkande 3 om vikten av ungdomars\r\npolitiska engagemang  väcktes båda hösten 2003. Båda\r\ndessa motionsyrkanden ligger  i  linje  med  vad som\r\nföreslås  i  propositionen  och  som kulturutskottet\r\nstöder.  Något  uttalande  från riksdagens  sida  är\r\ndärför inte nödvändigt och kulturutskottet avstyrker\r\nmotionerna.\r\n\r\nBeträffande     motionsyrkandet     om     speciella\r\ninflytandeformer  vill kulturutskottet erinra om vad\r\nsom  sägs i propositionen  rörande  inflytandeforum.\r\nRegeringen   anför   följande.   Sedan   den   förra\r\nungdomspolitiska     propositionen    har    antalet\r\ninflytandeforum  för  ungdomar,   såsom  ungdomsråd,\r\nungdomsfullmäktige och ungdomsparlament  på kommunal\r\nnivå  ökat,  vilket  regeringen  ser  positivt   på.\r\nInflytandeforum  utgör  enligt  regeringen en viktig\r\narena för delaktighet för de ungdomar  som ännu inte\r\nuppnått rösträttsåldern och har blivit en  vanligare\r\nplattform för ungdomars politiska deltagande. De kan\r\nemellertid  inte  vara  ett  alternativ  till, eller\r\nkompensera   för,   ungdomars   tillträde  till  och\r\ndelaktighet i de formella beslutsrummen.\r\n\r\nKulturutskottet delar motionärernas ståndpunkt att\r\ndet   är   viktigt  att  förekomsten  av   speciella\r\ninflytandeformer   inte  bidrar  till  att  ungdomar\r\nstängs ute från verkliga  möjligheter  att  påverka.\r\nStåndpunkten ligger också i linje med vad som  anges\r\ni  propositionen. Med hänsyn härtill avstyrks motion\r\nKr2 (fp) yrkande 7.\r\n\r\nMed  hänsyn  till  vad  kulturutskottet  anfört ovan\r\navstyrks  även  motion  Kr4  (c)  yrkande  7 rörande\r\nkommunalt självstyre.\r\n\r\n\r\nGenerationsanalyser (12.6.2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPolitiska  reformer  kan  påverka  fördelningen   av\r\nkostnader     mellan    generationer    och    olika\r\ngenerationers  betalningsförmåga.   Omläggningen  av\r\npensionssystemet  är  ett  sådant exempel.  I  flera\r\nländer     finns     kapacitet     att     analysera\r\ngenerationsproblematik,   bland   annat  genom  s.k.\r\ngenerationsanalyser. I en generationsanalys beskrivs\r\nhur  varje  generation,  via  skatter och  avgifter,\r\nbidrar till den gemensamma sektorn samt hur stor del\r\nav  de  gemensamma resurserna som  varje  generation\r\növer livet  tar  del av. I Sverige saknas sådana mer\r\nomfattande analyser.  Ett  skäl är att genomförandet\r\nav generationsanalyser är resurskrävande.\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att  kapacitet för att\r\nlöpande  kunna  genomföra  generationsanalyser   bör\r\nbyggas upp.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet   ställer   sig   bakom  regeringens\r\nbedömning.\r\n\r\n\r\nMetodutveckling för ungdomsperspektiv i beslut\r\n(12.6.3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet finns ett behov av ökad kunskap  om hur ungdomar\r\npåverkas  av  offentliga  beslut  och  om hur  deras\r\nsynpunkter  kan tas till vara. Konkreta verktyg  bör\r\ntas fram som  kan  användas som stöd vid bedömningar\r\nav huruvida ett beslut  kommer  att  ha  inverkan på\r\nungdomars livssituation.\r\n\r\nRegeringen   gör  bedömningen  att  insatser   bör\r\ninitieras i syfte  att  utveckla  och sprida metoder\r\nför   att   införliva   ett   ungdomsperspektiv    i\r\nberedningen av ärenden inom statsförvaltningen.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet  anser  i  likhet med regeringen att\r\ndet är viktigt att ett ungdomsperspektiv  införlivas\r\ni beredningen av ärenden inom statsförvaltningen och\r\nser  därför  positivt  på  regeringens  förslag  att\r\narbeta fram metoder som främjar en sådan utveckling.\r\n\r\n\r\nUngdomars inflytande över ungdomspolitiken\r\n(12.6.4)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch  avstyrker  i detta sammanhang  behandlat\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservation 55 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen att regelbundna forum för\r\ndialog med ungdomar  och  ungdomsorganisationer  bör\r\nanordnas.  Dessa  forum  bör enligt regeringen kunna\r\nfungera  som  rådgivande  organ  till  regeringen  i\r\nfrågor   av   särskild   betydelse   för   ungdomars\r\nlevnadsvillkor     och     för    den     nationella\r\nungdomspolitiken.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion 2003/04:Kr284 (c) hemställer  motionärerna\r\natt  en  nationell  ledningsgrupp  för ungdomsfrågor\r\ninrättas  under  ungdomsministerns ledning  (yrkande\r\n6).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nMotionärernas förslag  om  att  inrätta en nationell\r\nledningsgrupp  för ungdomsfrågor överensstämmer  med\r\nvad Ungdomsstyrelsen ansett. Regeringen har i den nu\r\naktuella  propositionen   angett   att   den   delar\r\nUngdomsstyrelsens   bedömning   att   en   bestående\r\nnationell   ledningsgrupp   skulle   kunna  innebära\r\nfördelar   i   samordningsarbetet  men  ansett   att\r\nfördelarna  inte   är  tillräckligt  stora  för  att\r\nmotivera de kostnader  och  den  arbetsbörda  som en\r\nsådan grupp skulle innebära.\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens  bedömning och\r\nanser  att  det  i  stället bör anordnas regelbundna\r\nforum     för     dialog    med     ungdomar     och\r\nungdomsorganisationer.  Med  hänsyn härtill avstyrks\r\nmotion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 6.\r\n\r\nEtt växande internationellt engagemang (12.6.5)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens  bedömning\r\noch  avstyrker i detta  sammanhang  behandlat\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservation 56 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMöjligheterna   för  ungdomar  att  engagera  sig  i\r\ninternationellt  samarbete  bör  enligt  regeringens\r\nbedömning  förbättras.   Ett   ökat   antal  svenska\r\nungdomar bör därmed beredas möjlighet att  arbeta  i\r\ninternationella organisationer.\r\n\r\nUngdomar  är  engagerade  i  och  vill påverka den\r\nglobala  utvecklingen. Det finns enligt  regeringens\r\nbedömning  behov  av ett forum där ungdomars åsikter\r\noch engagemang kan  tas  till vara. Regeringen avser\r\natt skapa ett forum för en  levande och aktiv dialog\r\nom  global  utveckling  där ungdomar  och  ungdomars\r\nidéer och prioriteringar  har  en  självklar  plats.\r\nForumet   för  dialog  om  global  utveckling  avses\r\nfinansieras   inom   ramen   för   utgiftsområde   7\r\ninternationellt bistånd.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  Kr1  (m)  anser motionärerna att det inte\r\nbehövs  något nytt forum.  Det  finns  redan  i  dag\r\nenligt   motionärerna    många    mötesplatser   och\r\norganisationer   som   bidrar  till  internationellt\r\nutbyte och/eller hjälpverksamhet,  och  dessa  bör i\r\nstället stödjas (yrkande 2).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet delar regeringens bedömning att  det\r\nbör skapas ett forum för en levande och aktiv dialog\r\nom  global  utveckling,  där  ungdomars  åsikter och\r\nidéer  kan  föras  fram.  Kulturutskottet  avstyrker\r\ndärmed motion Kr1 (m) yrkande 2.\r\n\r\n\r\nInsatser för kultur och fritid för alla\r\nungdomar (12.7)\r\n\r\n\r\nFörebyggande verksamheter i syfte att minska\r\nrisken för ungdomar att hamna i kriminalitet,\r\nmissbruk eller socialt utanförskap (12.7.1)\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade motionsförslagen.\r\nJämför reservation 57 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt regeringens bedömning  behövs  det  särskilda\r\nstöd  och  förebyggande  insatser  för ungdomar  som\r\nriskerar  att  hamna i kriminalitet, missbruk  eller\r\nsocialt utanförskap.\r\n\r\nRegeringen avser därför att\r\n\r\n   möjliggöra       en        förstärkning       och\r\nkvalitetsutveckling    av    kommunernas    öppna\r\nfritidsverksamhet  i  särskilt  utsatta  områden,\r\nsamt att\r\n   bidra     till    att    utveckla    dokumenterat\r\nframgångsrika verksamheter som bedrivs av ideella\r\naktörer.\r\n\r\nRegeringen avser  att  ge Ungdomsstyrelsen möjlighet\r\natt tillsammans med kommuner och myndigheter erbjuda\r\nde berörda kommunerna stöd till utvecklingsarbete av\r\noch kunskap om väl fungerande  metoder.  Inom  ramen\r\nför insatserna bör enligt regeringen stöd kunna  ges\r\ntill  samordnad kompetensutveckling för personer som\r\narbetar  med  ungdomar  i riskmiljöer på lokal nivå.\r\nFör att kommunernas egen erfarenhet och kompetens på\r\nområdet skall tas till vara  bör  enligt  regeringen\r\ninsatserna genomföras i nära samverkan med  kommuner\r\noch Svenska Kommunförbundet.\r\n\r\nDet   finns  enligt  regeringen  ett  stort  antal\r\nframgångsrika  projekt  på  nationell och lokal nivå\r\nsom genomförs av ideella organisationer för ungdomar\r\ni  riskmiljöer. Dessa har enligt  regeringen  kunnat\r\nbedriva  en  bra  verksamhet  med goda effekter. Det\r\nfinns  enligt  regeringen behov av  att  ytterligare\r\nstödja dokumenterat  framgångsrika  verksamheter som\r\nbedrivs av ideella aktörer.\r\nRegeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppgift\r\natt  under 2006 och 2007 genomföra riktade  insatser\r\nför sammanlagt 110 miljoner kronor till förebyggande\r\nverksamhet för ungdomar i riskmiljöer.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nBeträffande  de  110  miljoner kronor som regeringen\r\nhar för avsikt att anslå  till Ungdomsstyrelsen 2006\r\noch 2007 anför motionärerna bakom motion Kr1 (m) att\r\nregeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en\r\ndetaljerad  redovisning  av problembilden,  vad  som\r\nmåste göras och av vem. Först därefter är det enligt\r\nmotionärerna aktuellt att diskutera insatser och vad\r\ndessa kommer att kosta (yrkande 12 i denna del).\r\n\r\nI  samma  motion  uttalar motionärerna  också  sin\r\ntveksamhet  till  att det  är  Ungdomsstyrelsen  som\r\nskall       hantera      de      nya       pengarna.\r\nFrivilligorganisationer,  såsom Fryshuset, har visat\r\nväldigt goda resultat. Risken är enligt motionärerna\r\natt  kommunerna  känner  sig  tvungna  att  uppfinna\r\nhjulet på nytt (yrkande 13 i denna del).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet   anser  att  den  information   som\r\npresenteras  i  propositionen  rörande  förebyggande\r\nverksamheter är tillräcklig  och  dessutom  anges  i\r\npropositionen  att  regeringens  avsikt  är  att den\r\nkompetens   och  erfarenhet  som  finns  beträffande\r\narbetet med ungdomar  i  riskmiljöer  ska  tas  till\r\nvara.  Med hänsyn härtill delar inte kulturutskottet\r\nmotionärernas   uppfattning   att   regeringen   bör\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  en  mer  detaljerad\r\nredovisning  av  problembilden, vad som måste  göras\r\noch av vem.\r\n\r\nMed  anledning  av  vad  som  i  övrigt  anförs  i\r\nmotionen    vill    kulturutskottet     nämna    att\r\nUngdomsstyrelsen  tidigare  har arbetat med  unga  i\r\nriskzon, bl.a. genom ett samarbetsprojekt som pågick\r\n1997-2001.  I  samverkansprojektet  arbetade  femton\r\nkommuner för att  genom  samverkan mellan kommun och\r\nföreningsliv förbättra situationen  för  ungdomar  i\r\nriskmiljöer. Ungdomsstyrelsen samordnade projektet.\r\nMed    hänsyn    till    det   anförda   avstyrker\r\nkulturutskottet motion Kr1 (m)  yrkandena 12 och 13,\r\nbåda i denna del.\r\n\r\nStöd till drogfria ungdomslokaler (12.7.2)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar regeringens  bedömning\r\noch   avstyrker   de   i   detta   sammanhang\r\nbehandlade       motionsförslagen        samt\r\nmotionsförslag  om användning av fritids- och\r\nskollokaler på kvällar m.m.\r\nJämför reservationerna 58 (m), 59 (kd) och 60\r\n(kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att det bör inrättas ett\r\nsärskilt   stöd   för   utvecklingen   av   drogfria\r\nungdomslokaler.  Stödet  bör   enligt  regeringen  i\r\nförsta hand ges till lokaler där  ungdomar själva är\r\naktiva  i  utformningen  av verksamheten,  främst  i\r\nsocialt utsatta områden.\r\n\r\nRegeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppgift\r\natt under 2006 och 2007 genomföra  riktade  insatser\r\nför  sammanlagt  15  miljoner  kronor  för stöd till\r\nutvecklingen av dessa ungdomslokaler.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nLiksom beträffande de förebyggande insatserna  anser\r\nmotionärerna  bakom  motion  Kr1  (m) att regeringen\r\näven i denna fråga bör återkomma till  riksdagen med\r\nen detaljerad redovisning av problembilden,  vad som\r\nmåste göras och av vem. Först därefter är det enligt\r\nmotionärerna  aktuellt  att  diskutera  insatser för\r\ndrogfria  ungdomslokaler  och  vad dessa kommer  att\r\nkosta (yrkande 12 i denna del).\r\n\r\nLikaså uttalar motionärerna också  i  denna  fråga\r\nsin tveksamhet till att det är Ungdomsstyrelsen  som\r\nskall       hantera       de      nya      pengarna.\r\nFrivilligorganisationer, såsom  Fryshuset, har visat\r\nväldigt goda resultat (yrkande 13 i denna del).\r\n\r\nMotionärerna  bakom motion Kr3 (kd)  anför  att  det\r\noffentliga bör  ge  stöd till möteslokaler för unga,\r\nmen  betonar  samtidigt   vikten   av   det  ideella\r\nengagemanget.  Att fritidsgårdar tar hjälp  av  både\r\nelever och föräldrar  för att få verksamheten att gå\r\nrunt är enligt motionärerna  fullt rimligt och kan i\r\nsig ge positiva spin off-effekter  i  form  av  ökat\r\nföräldraengagemang och ökat samarbete elever emellan\r\n(yrkande 22).\r\n\r\nI   samma   motion   yrkande   23   samt   i  motion\r\n2003/04:Kr361  (kd)  yrkande 12 påpekar motionärerna\r\natt skollokaler ofta är  en outnyttjad resurs. Under\r\nkvällar     och     helger    står    fritidsgårdar,\r\nföreningslivets  lokaler   och   merparten  av  alla\r\nlektionssalar  stängda  trots  att de  skulle  kunna\r\nutnyttjas  som  replokaler  för musik  eller  teater\r\neller som målar- och skrivarstugor.\r\n\r\nI motion Kr285 (s) framhåller  motionären att det är\r\nviktigt   att   det  skapas  ett  antal   nationella\r\nutvecklingscentrum   och  att  Rinkeby  Folkets  Hus\r\nskulle  kunna  bli  ett sådant  centrum.  Motionären\r\nanför vidare att de medel  som  anvisats  till barns\r\noch ungdomars träffpunkter bör kunna användas på ett\r\nfriare sätt.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nTillgången  till  lokaler för öppna verksamheter  är\r\nsom regeringen påpekar av central vikt för att skapa\r\nen  infrastruktur  för   ungdomars   deltagande  och\r\nskapande  på  lokal nivå. Kulturutskottet  välkomnar\r\ndärför regeringens  bedömning  att  det  behövs  ett\r\nsärskilt   stöd   för   utvecklingen   av   drogfria\r\nungdomslokaler.  Kulturutskottet  anser inte att  de\r\naviserade  medlen  ska användas på ett  friare  sätt\r\nsåsom anförs i motion  Kr285  (s),  varför  motionen\r\navstyrks.\r\n\r\nI avsnittet 12.7.1 har kulturutskottet i fråga  om\r\nstöd  till  förebyggande  verksamheter  uttalat  att\r\nkulturutskottet inte delar motionärernas uppfattning\r\ni motion Kr1 (m) att regeringen bör återkomma med en\r\nmer detaljerad redovisning av problembilden, vad som\r\nmåste  göras  och  av  vem. Uttalandet har giltighet\r\näven i fråga om stöd till  drogfria  ungdomslokaler.\r\nKulturutskottet   anser  att  den  information   som\r\npresenteras i propositionen  är tillräcklig och vill\r\nupprepa  att Ungdomsstyrelsen tidigare  har  arbetat\r\nmed unga i riskzon, bl.a. genom ett samarbetsprojekt\r\nsom pågick 1997-2001.\r\nMed   hänsyn    till    det    anförda   avstyrker\r\nkulturutskottet motion Kr1 (m) yrkandena  12 och 13,\r\nbåda i denna del.\r\n\r\nNär  det gäller motionerna Kr3 (kd) yrkande  23  och\r\n2003/04:Kr361  (kd)  yrkande 12 om möjligheterna att\r\nanvända  bl.a.  fritidslokaler  och  skollokaler  på\r\nkvällarna och motion  Kr3  (kd) yrkande 22 om vikten\r\nav  det ideella engagemanget  delar  kulturutskottet\r\nmotionärernas  uppfattning;  det  ideella arbetet är\r\nviktigt  och kan som motionärerna påpekar  få  flera\r\npositiva effekter, bl.a. ökat föräldraengagemang och\r\nmer förståelse  för  varandra  elever  emellan.  Det\r\nskulle också vara värdefullt om tomma fritidslokaler\r\noch  skollokaler  utnyttjades  kvällstid.  I  vilken\r\nutsträckning   detta  kan  ske  är  emellertid,  som\r\nmotionärerna  påpekar,  en  fråga  för  de  enskilda\r\nskolorna och kommunerna. Mot bakgrund av det anförda\r\navstyrker kulturutskottet motionerna.\r\n\r\n\r\nEn utvecklad ungdomsledarroll (12.7.3)\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet  delar  regeringens bedömning\r\noch  avstyrker  i detta sammanhang  behandlat\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservation 61 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUtbildningssystemets   möjligheter   att   möta  det\r\nframtida    kompetensbehovet    när    det    gäller\r\nfritidsledare    och    andra   ungdomsledare   inom\r\nfritidsområdet  bör  enligt   regeringens  bedömning\r\nanalyseras  i  samverkan med de olika  aktörerna  på\r\nområdet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Kr3 (kd)  framhålls  vikten  av  att det är\r\npersoner med rätt kompetens som arbetar med ungdomar\r\n(yrkande 21).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nFritidsledare och andra ungdomsledare spelar  enligt\r\nkulturutskottets uppfattning en viktig roll eftersom\r\nde verkar i olika ungdomsmiljöer bl.a. i skolan,  på\r\nfritidsgårdar och i föreningslivet. Som motionärerna\r\nframhåller  är  det viktigt att alla som arbetar med\r\nungdomar har rätt kompetens för sin viktiga uppgift.\r\nKulturutskottet välkomnar  därför regeringens avsikt\r\natt låta analysera hur utbildningssystemet  kan möta\r\ndet  framtida kompetensbehovet av fritidsledare  och\r\nandra former av ungdomsledare inom fritidsområdet.\r\n\r\nMed    hänsyn    till    det   anförda   avstyrker\r\nkulturutskottet motion Kr3 (kd) yrkande 21.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nKulturutskottets förslag i korthet\r\n\r\nKulturutskottet    avstyrker    ett     antal\r\nfristående motioner om bl.a. idrott, sex- och\r\nsamlevnadsfrågor samt rösträttsålder.\r\nJämför  reservationerna  62 (kd, c), 63 (kd),\r\n64 (kd), 65 (kd), 66\r\n(kd, c) och 67 (c).\r\n\r\nIdrott\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna bakom motion  Kr2  (fp) påpekar att det\r\ninom  allför många idrottsföreningar  finns  tydliga\r\ninslag   av   en  elitisering  av  barnverksamheten.\r\nElitsatsningar inom idrotten ska enligt motionärerna\r\nmotverkas (yrkande 23).\r\n\r\nI samma motion  yrkande  24  lyfts  fram  att lika\r\nförutsättningar för tjejer och killas ska gälla inom\r\nidrotten, bl.a. vad gäller träningstider, bidrag och\r\nutbildning.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nBeträffande   motionsyrkandet   om   elitisering  av\r\nbarnverksamhet     vill    kulturutskottet    liksom\r\nmotionärerna nämna att  frågan  berörs  i  idrottens\r\nidéprogram   \"Idrotten   vill\"  med  riktlinjer  för\r\nidrotten. I programmet sägs  bl.a.  att i barnidrott\r\nupp till 12 år leker man och låter barnen  lära  sig\r\nolika  idrotter  och  att tävling ska vara en del av\r\nleken  och  alltid ske på  barnens  villkor.  Vidare\r\nanges att de  principer  om  lekfullhet och allsidig\r\nträning som gäller inom barnidrott  också  ska gälla\r\nunder de första åren inom ungdomsidrotten.\r\n\r\nRiksidrottsförbundet har nyligen, i oktober  2004,\r\npresenterat  en  studie  \"Den  goda  barnidrotten  -\r\nföräldrar  om  barns  idrott\" gjord av Staffan Karp.\r\nStudien bygger på 36 intervjuer  med  föräldrar till\r\nbarn  i  åldern 10-12 år inom två idrottsföreningar,\r\nen  fotbollsförening  och  en  badmintonförening.  I\r\nstudien  har  föräldrarna fått ta ställning till ett\r\nantal påståenden  om  hur  barnidrott  ska bedrivas,\r\nhämtade från Idrotten vill. Det visade sig i studien\r\natt föräldrarna är tämligen överens med riktlinjerna\r\ni  Idrotten  vill  och  önskar en lekfull barnidrott\r\nutan alltför seriösa tävlingsinslag.  De  var  också\r\nnöjda    med    föreningarnas   sätt   att   bedriva\r\nverksamheten, även  om  dessa inte helt lyckats leva\r\nupp  till  de  ställda målen.  Särskilt  gällde  det\r\nalltför tidiga krav på prestation och resultat.\r\nSom framgår av  studien  lyckades idrottsklubbarna\r\ninte  med  att  fullt  ut  leva upp  till  Idrottens\r\nidéprogram,  även  om  de var på  rätt  väg.  Enligt\r\nkulturutskottets mening  finns det all anledning att\r\ntrycka  på  i  dessa frågor och  arbeta  för  mindre\r\nelitisering i barn- och tidiga ungdomsidrotten.\r\nMed detta ställningstagande  från  kulturutskottet\r\nfår  motion  Kr2 (fp) yrkande 23 anses tillgodosedd.\r\nDen  påkallar  därför   inte  någon  vidare  åtgärd.\r\nMotionen avstyrks.\r\n\r\nNär   det   gäller  motionsyrkandet   rörande   lika\r\nförutsättningar   för   tjejer   och   killar,   har\r\nkulturutskottet  senast  i våras prövat ett liknande\r\nmotionsyrkande         (yttr.        2003/04:KrU2y).\r\nKulturutskottet  underströk   då   vikten   av   att\r\njämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet,\r\noch  kulturutskottet förutsatte att ansträngningarna\r\nmed   att    öka    jämställdheten    intensifieras.\r\nKulturutskottet   hade   vidare   inhämtat  att   en\r\nreviderad jämställdhetsplan för idrotten  kommer att\r\nbehandlas   på   RF-stämman   2005.  Kulturutskottet\r\navstyrkte motionsyrkandet. Kulturutskottet gör samma\r\nbedömning  och  avstyrker  därmed  motion  Kr2  (fp)\r\nyrkande 24.\r\n\r\n\r\nSex- och samlevnadsfrågor\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Kr3 (kd) anför motionärerna  vikten  av att\r\nskolan    tar    sitt    ansvar    för    sex-   och\r\nsamlevnadsundervisningen.   I   detta  arbete  måste\r\nskolan enligt motionärerna ta vara  på den kompetens\r\npå området som finns på ungdomsmottagningarna.  Sex-\r\noch      samlevnadsundervisningen     bör     enligt\r\nmotionärerna,   inte   minst   med   tanke   på  att\r\ntonåringars  verklighetsbild i hög grad hämtas  från\r\npornografi  och  sexspalter,  bli  mer  inriktad  på\r\nrelationer  och  hur  man  vårdar  och  hanterar  en\r\nrelation och  vad  det  innebär att vara tillsammans\r\nmed någon (yrkande 13).\r\n\r\nI samma motion yrkande  14  anser motionärerna att\r\ndet   i   varje   kommun   ska   finnas   minst   en\r\nungdomsmottagning  och  att det i kommunallagen  ska\r\nskrivas in att det är obligatoriskt för varje kommun\r\natt erbjuda ungdomsmottagning i någon form.\r\nPersonalen  på  ungdomsmottagningar   bör   enligt\r\nmotionärerna  bakom  samma motion yrkande 15 utgöras\r\nav fler män. Motionärerna påpekar att\r\n96  %  av  personalen  och  92  %  av  besökarna  på\r\nungdomsmottagningar är kvinnor. Att killar i princip\r\ninte har någon av samma  kön att prata med är enligt\r\nmotionärerna oacceptabelt. Pojkar har samma behov av\r\natt få samtala och ställa frågor som flickor.\r\nMotionärerna bakom samma  motion  yrkande 16 anför\r\natt samhället har ett ansvar för att  se till att så\r\nfå  kvinnor  som  möjligt  tvingas  genomgå   abort.\r\nMotionärerna anser att Folkhälsoinstitutet bör ges i\r\nuppdrag  att  leda  arbetet  för  att minska antalet\r\ntonårsaborter  med  stöd  av  den handlingsplan  för\r\nprevention av oönskade graviditeter  som myndigheten\r\ntagit  fram.  God  rådgivning  och subvention  eller\r\ngratis   preventivmedel   lyfts   också    fram   av\r\nmotionärerna  som  viktiga  faktorer  för att minska\r\nantalet oönskade graviditeter.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtbildningsutskottet har i sitt yttrande över motion\r\nKr3 (kd) yrkande 13 om skolans ansvar för  sex-  och\r\nsamlevnadsundervisningen  anfört  att skolan, enligt\r\nläroplaner  och  kursplaner,  ska bedriva  sex-  och\r\nsamlevnadsundervisning,   men   att   det   konkreta\r\ninnehållet  i  undervisningen är en  fråga  för  den\r\nenskilda   skolan.   Kulturutskottet   delar   denna\r\nuppfattning    och    avstyrker,    i   likhet   med\r\nutbildningsutskottet, motionen.\r\n\r\nBeträffande         motionsyrkandena         rörande\r\nungdomsmottagningarna  har  kulturutskottet inhämtat\r\natt    frågor   rörande   ungdomsmottagningar    för\r\nnärvarande bereds inom Regeringskansliet. Med hänsyn\r\nhärtill  avstyrker  kulturutskottet  motion Kr3 (kd)\r\nyrkandena 14 och 15.\r\n\r\nNär det gäller motionärernas synpunkter  rörande det\r\nabortförebyggande    arbetet   har   socialutskottet\r\ntidigare   behandlat   liknande    yrkanden    (bet.\r\n2002/03:SoU7).  Socialutskottet  angav i betänkandet\r\natt ett förslag till handlingsplan för att förebygga\r\noönskade       graviditeter       bereddes      inom\r\nRegeringskansliet. Motionsyrkandena  avstyrktes  och\r\nriksdagen   godkände  betänkandet.  Det  ankommer  i\r\nförsta hand på  socialutskottet att bereda frågor av\r\ndetta slag. För egen del finner kulturutskottet inte\r\nanledning att ompröva det tidigare riksdagsbeslutet.\r\nKulturutskottet avstyrker  därför  motion  Kr3  (kd)\r\nyrkande 16.\r\n\r\n\r\nRösträttsålder\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna   bakom   motion  Kr3  (kd)  anser  att\r\nrösträtten ska gälla från  och med det år man fyller\r\n18  år  i stället för som i dag  från  den  dag  man\r\nfyller 18 år (yrkande 20).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  under  våren  behandlat\r\nliknande   motionsyrkanden   som   avstyrkts   (bet.\r\n2003/04:Kr19).    Betänkandet    har   godkänts   av\r\nriksdagen.    Kulturutskottet   gör   inget    annat\r\nställningstagande,   motion   Kr3  (kd)  yrkande  20\r\navstyrks således.\r\n\r\n\r\nRasistiska och nazistiska organisationer\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion  Kr3  (kd)   anser   att\r\ndeltagande i och stöd till rasistiska och kriminella\r\norganisationer bör förbjudas (yrkande 27).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nEtt    liknande    motionsyrkande   behandlades   av\r\njustitieutskottet våren  2003  (bet. 2002/03:JuU10).\r\nAv betänkandet framgår att en statlig utredning sett\r\növer frågan om straffansvar för  aktivt deltagande i\r\nen  sammanslutning  som  har  brottslighet  som  ett\r\nväsentligt  inslag  i  sin  verksamhet.  Utredningen\r\nlämnade   2000   ett   betänkande   (SOU   2000:88).\r\nUtredningens majoritet kom fram till  att  det fanns\r\nflera   skäl  till  att  inte  kriminalisera  aktivt\r\ndeltagande  i  en  sådan sammanslutning. Anledningen\r\nhärtill  var  bl.a.  risken   för   en   otillbörlig\r\ninskränkning    av   möjligheterna   till   politisk\r\nopinionsbildning  och  svårigheter att precisera det\r\nstraffbara  området.  Justitieutskottet   ansåg  att\r\ndessa  skäl  fortfarande  var  bärande och avstyrkte\r\nmotionsyrkandet. Riksdagen godkände betänkandet.\r\n\r\nKulturutskottet är inte av någon  annan  åsikt och\r\navstyrker motion Kr3 (kd) yrkande 27.\r\n\r\nÖvervikt bland ungdomar\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI   motion  Kr3  (kd)  framhåller  motionärerna  att\r\növervikt  bland barn och unga är ett växande problem\r\nsom måste tas på största allvar (yrkande 9).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nAndelen överviktiga  och  fysiskt  inaktiva barn och\r\nungdomar  har  ökat markant de senaste  decennierna.\r\nSom motionärerna  anför  krävs en rad olika åtgärder\r\ninom  ett  flertal  politikområden   för  att  komma\r\ntillrätta med problemen.\r\n\r\nSkolan  har  här  en  viktig  uppgift  att   under\r\nskoldagen   ge  utrymme  för  fysisk  aktivitet  och\r\nerbjuda bra skolmåltider,  men  också  att ge elever\r\ngoda kunskaper om relationen mellan hälsa,  mat  och\r\nfysisk   aktivitet.   Regeringen  har  inrättat  ett\r\nNationellt centrum för  främjande av fysik aktivitet\r\nhos   barn   och  ungdom  vid  Örebro   universitet.\r\nCentrumets främsta  uppgift  är  att stödja skolor i\r\nderas  arbete  med  att stimulera till  ökad  fysisk\r\naktivitet och till andra hälsofrämjade åtgärder.\r\nÄven idrotten fyller  här  en  självklar funktion.\r\nEtt  utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen  och\r\nskolan  är  ett  viktigt  område  som  lyfts  fram i\r\nregeringens   \"Handslag\"   med   svensk  idrott  för\r\nSveriges barn och ungdomar. Denna  satsning  innebär\r\natt  idrottsrörelsen  under  mandatperioden tillförs\r\nsammanlagt en miljard kronor från  överskottet  i AB\r\nSvenska  Spel.  Pengarna  används för att stödja och\r\nuppmuntra idrottsföreningar  och  förbund  att öppna\r\ndörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna,  satsa\r\nmer  på  flickors  idrottande,  delta  i  kampen mot\r\ndroger och intensifiera samarbetet med skolorna.\r\nOckså  friluftslivet  bör  nämnas  i sammanhanget.\r\nFriluftsliv  är  en  av  de vanligaste formerna  för\r\nfysisk  aktivitet  och  har en  stor  betydelse  för\r\nfolkhälsan samt bidrar till  livskvalitet  för många\r\nmänniskor.  Problemet med bristande fysisk aktivitet\r\noch dåliga kostvanor  är oftast relaterade till s.k.\r\nlivsstilsfaktorer.  Vanor  och  livsstil  grundläggs\r\nofta tidigt i en människas  liv.  I  detta skede har\r\nfriluftslivet,  och därmed friluftsorganisationerna,\r\nen viktig roll att  spela för att lägga grunden till\r\nen sund livsstil hos  de barn och ungdomar som är på\r\nväg att bli nästa generation vuxna.\r\nHär kan också nämnas  att  regeringen gett Statens\r\nfolkhälsoinstitut och Livsmedelsverket i uppdrag att\r\nta fram ett underlag till en handlingsplan  för goda\r\nmatvanor    och    ökad   fysisk   aktivitet   bland\r\nbefolkningen.  Uppdraget   skall  redovisas  den  30\r\ndecember 2004.\r\nMed hänsyn till det arbete  på bred front som sker\r\nför att motverka övervikt bland  ungdomar  avstyrker\r\nkulturutskottet motion Kr3 (kd) yrkande 9.\r\n\r\nKulturella aktiviteter i skolan\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion  Kr2  (fp)  påpekar  att\r\nelever  bör få uppleva kulturella aktiviteter och få\r\nutöva   aktivt    kulturskapande    genom   estetisk\r\nverksamhet  inom  skolans  ram.  Även  kultur-   och\r\nmusikskolornas   betydelse  lyfts  fram  i  motionen\r\n(yrkande 22).\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nI  propositionen  anges  att  regeringen  avser  att\r\nstödja arbetet med  kultur  och  estetik  i  skolan.\r\nVidare anförs att skolbiblioteken har en viktig roll\r\ni  att stimulera skolors arbete med språkutveckling,\r\nläsning  och  litteratur.  Regeringen  anser  att en\r\nökning av resurserna till personal i skolbiblioteken\r\nskulle  betyda mycket för att stimulera till läsning\r\noch att det  är  möjligt för kommunerna att utnyttja\r\nstatens stöd till  personalförstärkning  i skola och\r\nfritidshem  för  detta ändamål. Kulturutskottet  har\r\ninget att erinra mot dessa uttalanden och vill också\r\nställa sig bakom vad  motionärerna anfört om kultur-\r\noch musikskolornas betydelse.  Dessa  har  en viktig\r\nuppgift  att  fylla  både  med avseende på den breda\r\nverksamheten och när det gäller att stimulera och ta\r\ntill vara talanger. Eftersom  motionsyrkandet ligger\r\ni   linje   med   regeringens  och  kulturutskottets\r\nbedömning är något  initiativ  från  riksdagens sida\r\ninte påkallat. Kulturutskottet avstyrker  motion Kr2\r\n(fp) yrkande 22.\r\n\r\n\r\nUngdomars delaktighet i kulturverksamhet\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:Kr284 (c) anser motionärerna  att\r\nKulturrådet   ska   få   i   uppdrag  att  stimulera\r\nkulturinstitutionerna så att ungdomars delaktighet i\r\nkulturverksamhet vidgas (yrkande 3).\r\n\r\nKulturutskottets bedömning\r\n\r\nDe offentliga kulturinstitutionerna  har redan i dag\r\nett ansvar för att främja ungdomars möjligheter  att\r\nutveckla sina kulturella uttryck.\r\n\r\nRegeringen  har  nyligen avsatt 20 miljoner kronor\r\nur  Allmänna  arvsfonden   till   en   satsning  för\r\nutveckling  av  barn- och ungdomskultur. Regeringens\r\nambition är att sammanlagt  60  miljoner  kronor ska\r\navsättas för ändamålet. Medlen bör enligt regeringen\r\nfördelas till projekt där ideella organisationer med\r\nverksamhet som riktar sig till barn och ungdomar ges\r\nmöjligeter   att   utveckla   barns   och  ungdomars\r\nkulturengagemang  och eget skapande. Det  kan  göras\r\nantingen    av   organisationerna    själva    eller\r\ntillsammans med  olika  kulturinstitutioner - lokala\r\noch centrala.\r\nRegeringen har även tillsatt  en  aktionsgrupp för\r\nbarnkultur  med  uppdrag att ta initiativ  till  ett\r\nmodellsamarbete med ett antal kommuner som etablerat\r\nföredömliga former  för  arbetet med barn och kultur\r\n(dir. 2004:117). Gruppen ska  ge förslag på framtida\r\ninsatser för att stärka barnkulturens  ställning och\r\ngöra  en  kartläggning  av  barnkulturen  i Sverige.\r\nAktionsgruppen  ska  redovisa  sitt  uppdrag  i   en\r\nslutrapport i april 2006.\r\nMed  hänsyn  till  det arbete som sålunda sker för\r\natt  öka  ungdomars delaktighet  i  kulturverksamhet\r\navstyrks motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 3.\r\n\r\nHiphopkulturen\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMotionärerna  bakom  motion  2003/04:Kr238 (s) anser\r\natt regeringen bör ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att\r\nutvärdera  vilka  konsekvenser  hiphopkulturen   och\r\ndärmed  graffitin  haft i Sverige som ett alternativ\r\ntill kriminella och destruktiva livsstilar.\r\n\r\nKulturutskottets ställningstagande\r\n\r\nDet   är   självfallet  att   fritidsintressen   som\r\nförhindrar kriminella  och destruktiva livsstilar är\r\nförtjänta     av     samhällets     stöd.     Enligt\r\nkulturutskottets mening  saknas  dock  anledning att\r\ninitiera en utvärdering av det slag som motionärerna\r\nförordar.  Kulturutskottet  avstyrker därmed  motion\r\n2003/04:Kr238 (s).\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nKulturutskottets  förslag  till  riksdagsbeslut  och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i kulturutskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Avslag på propositionen (punkt 1)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår   proposition   2004/05:2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande 1 samt\r\nbifaller delvis motion 2004/05:Kr4  yrkandena  2 och\r\n6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  resultatet av ungdomspolitiken efter\r\ntio år med Socialdemokraterna vid regeringsmakten är\r\nunder all kritik.  Ungdomar  har  i  mycket hög grad\r\ndrabbats av de försämringar av ekonomi  och  välfärd\r\nsom  skett under 90-talet. Den senaste uppföljningen\r\nav regeringens  ungdomspolitik  som Ungdomsstyrelsen\r\ngjort visar att regeringen misslyckats med merparten\r\nav  delmålen  för ungdomspolitiken.  Regeringens  nu\r\nlagda  proposition   för   ungdomspolitik  under  de\r\nkommande åren är enligt vår uppfattning mycket mager\r\npå  konkreta  åtgärder för att  förbättra  ungdomars\r\nsituation.\r\n\r\nMed hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen\r\nbör avslå proposition  2004/05:2  och bifalla motion\r\nKr2  (fp) yrkande 1 samt bifalla delvis  motion  Kr4\r\n(c) yrkandena 2 och 6.\r\n\r\n2. Avslag på propositionen (punkt 1)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår  proposition   2004/05:2.   Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2004/05:Kr4 yrkandena  2\r\noch  6  samt  bifaller  delvis   motion  2004/05:Kr2\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser   att   den  nu  aktuella  propositionen\r\nkännetecknas  av  ett utpräglat  uppifrånperspektiv,\r\ndär  statliga  myndigheter  och  ytterst  regeringen\r\nförbehåller sig  rätten  att  lägga livet till rätta\r\nför ungdomar, på samma sätt som  man ser inom en rad\r\nandra   politikområden.  Propositionen   är   vidare\r\nalltför    allmänt    hållen,    övergripande    och\r\nintetsägande,   något  som  öppnar  för  ytterligare\r\nbyråkratisering.\r\n\r\nMed  hänsyn  till   det   anförda  anser  jag  att\r\nriksdagen  bör  avslå  proposition   2004/05:2   och\r\nbifalla  motion  Kr4  (c)  yrkandena  2  och  6 samt\r\nbifalla delvis motion Kr2 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n3. Övergripande mål och huvudområden för\r\nungdomspolitiken (punkt 2)\r\n\r\nav Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och  Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår proposition  2004/05:2  punkt  2 om\r\növergripande     mål     och     huvudområden    för\r\nungdomspolitiken.    Därmed    bifaller    riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:Kr232 yrkande  1  och 2004/05:Kr1\r\nyrkande   1  samt  avslår  motionerna  2003/04:Kr361\r\nyrkande  11,   2004/05:Kr2   yrkandena   3   och  4,\r\n2004/05:Kr3  yrkandena  2,  5 och 6 samt 2004/05:Kr4\r\n(c) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att en bra ungdomspolitik  handlar  om  att\r\nröja  hinder som är unika för unga. Vår utgångspunkt\r\när dock att så långt det är möjligt undvika att dela\r\nin  politiken   utifrån  olika  gruppers  intressen.\r\nUngdomar  är först  och  främst  människor  och  den\r\npolitik som  behövs  för  att  ge  unga människor en\r\ntrygg uppväxt, god utbildning, stimulerande  fritid,\r\nmöjlighet  till  ett  riktigt  jobb  och  bra bostad\r\ngynnar  naturligtvis alla \"grupper\" i samhället.  Vi\r\när  samtidigt   medvetna   om  att  unga  människors\r\nverklighet ändå skiljer sig  från  de flesta vuxnas,\r\nbl.a.  därför  att unga ofta har ont om  pengar  och\r\ndärmed inte har  tillgång  till  samma  fritids- och\r\nkulturutbud som vuxna.\r\n\r\nMed hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen\r\nbör bifalla motionerna 2003/04:Kr232 (m)  yrkande  1\r\noch  Kr1  (m)  yrkande  1  samt  avslår  regeringens\r\nförslag   i   proposition   2004/05:2   punkt  2  om\r\növergripande     mål     och     huvudområden    för\r\nungdomspolitiken  liksom  motionerna   2003/04:Kr361\r\n(kd)  yrkande  11, Kr2 (fp) yrkandena 3 och  4,  Kr3\r\n(kd) yrkandena 2,  5  och 6 samt Kr4 (c) yrkandena 1\r\noch 3.\r\n\r\n4. Övergripande mål och huvudområden för\r\nungdomspolitiken (punkt 2)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår  proposition  2004/05:2 punkt 2 om\r\növergripande     mål     och    huvudområden     för\r\nungdomspolitiken. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Kr232  yrkande 1, 2003/04:Kr361 yrkande  11,\r\n2004/05:Kr1 yrkande  1,  2004/05:Kr3  yrkandena 2, 5\r\noch 6 samt 2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  övergripande mål som vi vill sätta upp  för  den\r\nnationella ungdomspolitiken är\r\n\r\n   alla  ungdomar  ska  garanteras  lika möjligheter\r\nfrån start i livet,\r\n   alla ungdomar ska ges förutsättningar  att själva\r\nvälja sin framtid.\r\n\r\nDe  huvudområden  som  ungdomspolitiken  enligt  vår\r\nuppfattning   bör   fokusera   på   är   de  viktiga\r\nvardagsfrågorna   som   berör  det  stora  flertalet\r\nungdomar. Ungdomspolitiken ska inte vara till för en\r\nliten engagerad elit. De  huvudområden  som  vi vill\r\nkoncentrera oss på är också de som under tio år  med\r\nden   socialdemokratiska   regeringen   blivit  mest\r\neftersatta. Våra huvudområden är:\r\n\r\n   arbete,\r\n   utbildning,\r\n   bostäder,\r\n   brottsbekämpning och trygghet samt\r\n   fritid och kultur.\r\n\r\nVi  anser  vidare  att delmålen för ungdomspolitiken\r\nbör finnas kvar.\r\n\r\nMed hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen\r\nbör bifalla motion Kr2  (fp)  yrkandena 3 och 4 samt\r\navslå  regeringens  förslag i proposition  2004/05:2\r\npunkt 2 om övergripande  mål  och  huvudområden  för\r\nungdomspolitiken liksom motionerna 2003/04:Kr232 (m)\r\nyrkande  1,  2003/04:Kr361  (kd) yrkande 11, Kr1 (m)\r\nyrkande 1, Kr3 (kd) yrkandena  2,  5  och 6 samt Kr4\r\n(c) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\n5. Övergripande mål och huvudområden för\r\nungdomspolitiken (punkt 2)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår  proposition  2004/05:2  punkt 2 om\r\növergripande     mål     och     huvudområden    för\r\nungdomspolitiken.    Därmed    bifaller    riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:Kr361 yrkande  11 och 2004/05:Kr3\r\nyrkandena   2,   5  och  6  samt  avslår  motionerna\r\n2003/04:Kr232  yrkande  1,  2004/05:Kr1  yrkande  1,\r\n2004/05:Kr2  yrkandena  3  och  4  samt  2004/05:Kr4\r\nyrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att   riksdagen  bör  avslå  regeringens\r\nförslag till nationella mål för ungdomspolitiken och\r\njag begär att regeringen  återkommer  till riksdagen\r\nmed förslag på nya mål. De nya målen bör  enligt min\r\nmening  utformas  med utgångspunkt i sex riktlinjer,\r\nnärmare  bestämt:  stödjande  insatser,  helhetssyn,\r\ngoda uppväxtvillkor,  etablering  i  vuxensamhället,\r\nfrämja ansvarstagande och ökad samverkan.\r\n\r\nDen kristdemokratiska ungdomspolitiken  bygger  på\r\nen   bredare   helhetssyn   än  Socialdemokraternas.\r\nSocialdemokraternas   politik   fokuserar    alltför\r\nensidigt  på  ungdomars  självständighet, deras rätt\r\ntill   inflytande   och  deras   rätt   till   makt.\r\nKristdemokraterna vill se ett  bredare perspektiv på\r\nungdomsfrågorna där ungdomarna ses som självständiga\r\nindivider i ett socialt sammanhang. Ungdomsåren är i\r\nhög  grad  den tid då individens  identitet  formas.\r\nIdentiteten  utvecklas  i  samspel med föräldrar och\r\nfamilj,  andra  små naturliga  gemenskaper  och  det\r\nomgivande samhället.\r\nJag anser vidare  att  det  bör vara riksdagen och\r\ninte  regeringen  som  ska besluta  om  delmålen  på\r\npolitikområdet. Bakgrunden  härtill är att riksdagen\r\nbättre  ska kunna bedöma den politiska  inriktningen\r\npå ungdomspolitiken.\r\nMed  hänsyn   till   det  anförda  anser  jag  att\r\nriksdagen bör bifalla motionerna  Kr3 (kd) yrkandena\r\n2,  5 och 6 och 2003/04:Kr361 (kd) yrkande  11  samt\r\navslå  regeringens  förslag  i proposition 2004/05:2\r\npunkt  2  om övergripande mål och  huvudområden  för\r\nungdomspolitiken liksom motionerna 2003/04:Kr232 (m)\r\nyrkande 1,  Kr1  (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkandena 3\r\noch 4 samt Kr4 (c) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\n6. Övergripande mål och huvudområden för\r\nungdomspolitiken (punkt 2)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår  proposition  2004/05:2 punkt 2 om\r\növergripande     mål     och    huvudområden     för\r\nungdomspolitiken. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Kr232  yrkande 1, 2003/04:Kr361 yrkande  11,\r\n2004/05:Kr1 yrkande 1, 2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4\r\nsamt 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPropositionen fullföljer  enligt  min uppfattning en\r\nolycklig tradition genom att reglera  hur kommunerna\r\nska arbeta med ungdomsfrågor. Huvudorsaken  till den\r\nkommunala   demokratins   brister   är   enligt  min\r\nuppfattning  summan  av  statliga  regleringar   och\r\nuppdrag   som   resulterar   i  byråkratisering  och\r\nkommunala handlingsplaner som  inte  svarar  mot  de\r\nbehov och den verklighet som finns lokalt. Politiken\r\nblir  svårbegriplig t.o.m. för de mest insatta och i\r\nlångt högre  grad  för  ungdomar.  En  bättre  lokal\r\nungdomspolitik   och   en  demokratisk  process  där\r\nungdomar  kan  vara delaktiga  och  göra  sig  hörda\r\nmotverkas direkt  av den typ av statlig styrning som\r\nkännetecknar regeringens  politik. Eftersom ungdomar\r\när olika och förutsättningarna skiftar i olika delar\r\nav  landet  bör makten över ungdomspolitiken  enligt\r\nmin mening ligga  så nära den enskilda individen som\r\nmöjligt. Det är ett  synsätt  som  ser  ungdomar som\r\nindivider - inte som en problemtyngd grupp - och som\r\nsyftar till att riva hinder och ge dem makt.\r\n\r\nJag anser vidare att delmålen för ungdomspolitiken\r\nbör vara kvar eftersom de fyller en funktion. De bör\r\ndock enligt min mening diskuteras och fastställas av\r\nungdomarna och kommunen på lokal nivå.\r\nMed   hänsyn   till  det  anförda  anser  jag  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkandena 1 och\r\n3  samt  avslå  regeringens  förslag  i  proposition\r\n2004/05:2   punkt  2   om   övergripande   mål   och\r\nhuvudområden för ungdomspolitiken, liksom motionerna\r\n2003/04:Kr232  (m)  yrkande  1,  2003/04:Kr361  (kd)\r\nyrkande 11, Kr1 (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkandena  3\r\noch 4 samt Kr3 (kd) yrkandena 2, 5 och 6.\r\n\r\n7. Övergripande frågor (punkt 3)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservationen  om\r\növergripande frågor. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna    2004/05:Kr2   yrkande   21   och\r\n2004/05:Kr3  yrkande   4  samt  avslår  motion\r\n2004/05:Kr3 yrkandena 1, 3 och 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill anföra att ungdomar  liksom  alla  människor\r\nhar  behov  av  kulturell stimulans och meningsfulla\r\nsysselsättningar   även   under   sin  fritid.  Till\r\nskillnad från de flesta vuxna har ungdomar ofta inte\r\nde  ekonomiska  eller sociala resurserna  att  kunna\r\ntillfredsställa  dessa  behov  av  egen  kraft.  Den\r\nsegregation  av  kulturella   mönster   som   skilda\r\nekonomiska och sociala förutsättningar kan skapa bör\r\nenligt  vår  uppfattning brytas genom ett offentligt\r\nstöd  till  ungdomars   kulturella  aktiviteter  och\r\nfritidssysselsättningar.   Genom   ungdomarna  läggs\r\ngrunden för framtidens nya kulturmönster.  För många\r\nungdomar   är   kultur   intimt  förknippad  med  en\r\nlivsstil. Kultur blir därför  en del av identiteten.\r\nVi vill understryka vikten av att  stödja  ungdomars\r\negen kultur.\r\n\r\nEtt annat viktigt område är enligt vår uppfattning\r\nden ideella sektorn. För ungdomsverksamheten  är den\r\nideella   sektorn   av   helt  avgörande  betydelse,\r\neftersom det är via föreningar  som samhället har en\r\nmöjlighet  att  nå  ut  till  ungdomar.  Regeringens\r\npolitik är fokuserad på en statlig  eller möjligtvis\r\nkommunal nivå. Vi anser att regeringsbeslut  som ska\r\ngenomfaras  av  statliga  myndigheter  riskerar  att\r\naldrig  nå  ut  till  en  vidare krets ungdomar. Via\r\nföreningslivet och folkrörelserna finns en möjlighet\r\nför politiken att nå ut till fler. Det behövs enligt\r\nvår uppfattning en ökad tillit till folkrörelserna.\r\nMed  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motionerna Kr2 (fp) yrkande 21\r\noch Kr3 (kd) yrkande 4 samt  avslå  motion  Kr3 (kd)\r\nyrkandena 1, 3 och 25.\r\n\r\n8. Övergripande frågor (punkt 3)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen  om  övergripande\r\nfrågor. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3\r\nyrkandena  1,  3,  4  och   25  samt  avslår  motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att vi ska utvecklas som  människor  med respekt\r\nför  oss  själva  och  andra  behöver  vi  en minsta\r\ngemensam  nämnare  för handlandet människor emellan.\r\nDen  statliga  ungdomspolitiken  måste,  anser  jag,\r\nsamtidigt som den  medger att ungdomar själva formar\r\nsin framtid, medverka  till att grundvärderingar som\r\ndemokrati,  solidaritet och  människovärde  överförs\r\ntill kommande generationer.\r\n\r\nVidare  anser   jag   att   vi  måste  understryka\r\nfamiljens   betydelse  och  betydelsen   av   trygga\r\nuppväxtmiljöer. Unga behöver också vuxna att samtala\r\nmed för att få  stöd och råd, och det är viktigt att\r\ndessa relationer är trygga.\r\nEtt annat viktigt område är enligt min uppfattning\r\nden ideella sektorn.  För ungdomsverksamheten är den\r\nideella   sektorn  av  helt   avgörande   betydelse,\r\neftersom det  är via föreningar som samhället har en\r\nmöjlighet  att  nå  ut  till  ungdomar.  Regeringens\r\npolitik är fokuserad  på en statlig eller möjligtvis\r\nkommunal nivå. Jag anser att regeringsbeslut som ska\r\ngenomföras  av  statliga  myndigheter  riskerar  att\r\naldrig nå ut till  en  vidare  krets  ungdomar.  Via\r\nföreningslivet och folkrörelserna finns en möjlighet\r\nför politiken att nå ut till fler. Det behövs enligt\r\nmin uppfattning en ökad tillit till folkrörelserna.\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att\r\nriksdagen  bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkandena  1,\r\n3, 4 och 25 och avslå motion Kr2 (fp) yrkande 21.\r\n\r\n9. Levnadsvillkoren för ungdomar (punkt 4)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen om levnadsvillkoren\r\nför  ungdomar.   Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är viktigt att ge ungdomar friheten\r\natt  leva  det liv som  de  önskar  och  att  staten\r\nhjälper till  att  skapa  förutsättningarna  härför.\r\nSärskilt  bör  enligt  vår uppfattning uppmärksammas\r\natt   det   i   dag   råder   stora   skillnader   i\r\nförutsättningar beroende på etnisk  bakgrund.  Detta\r\nmåste förändras. Det gäller även skillnader som kön,\r\nsexuell läggning och funktionshinder.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 6.\r\n\r\n10. Högre prioritering av ungdomars kultur\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om högre prioritering\r\nav  ungdomars  kultur.   Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2003/04:Kr284 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  det  är  viktigt  att  stödet  till\r\nungdomars olika kulturprojekt  utformas på ungdomars\r\negna villkor. Ungdomars egna initiativ  till  kultur\r\noch fritidsverksamhet kräver ofta ganska låga belopp\r\nför  att komma i gång, men de har inte tid att vänta\r\nett år  på  att  få dem. Norrköping är en kommun där\r\nman arbetat framgångsrikt  med  kultur för unga. Där\r\nhar  kommunen  insett  att  det är viktigt  att  när\r\nungdomar    vill    genomföra    någon    form    av\r\nkulturaktiviteter  ska  kommunen vara  flexibel  och\r\nobyråkratisk. Det är initiativen  från  de  unga som\r\nräknas  och  prioriteras. Att satsa på ungdomskultur\r\noch ett rikt kulturutbud för unga ger samtidigt goda\r\nförutsättningar för ett bra kulturliv för vuxna. Via\r\nbarn och ungdomar  kan  vi  också få en breddning av\r\ndeltagandet    i    det   offentligt    finansierade\r\nkulturlivet.\r\n\r\nJag anser att Ungdomsstyrelsen,  i  samarbete  med\r\nkommunerna,  bör få regeringens uppdrag att utarbeta\r\nkonkreta planer  i  vilka  en  högre  prioritet  ges\r\nungdomars kultur.\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  bör riksdagen\r\nbifalla motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 2.\r\n\r\n11. Generationsövergripande verksamheter\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg  (kd), Lena\r\nAdelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén  (c)  och\r\nAnna Lindgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     som     anförs     i    reservationen     om\r\ngenerationsövergripande     verksamheter.     Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna  2003/04:Kr284 yrkande\r\n5, 2003/04:Kr329 yrkande 6, 2003/04:Kr361 yrkande 1,\r\n2004/05:Kr3 yrkande 24 och 2004/05:Kr358  yrkande  4\r\nsamt  avslår  motionerna 2003/04:Kr288 yrkande 3 och\r\n2004/05:\r\nKr297 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är viktigt  att  det i samhället finns möjlighet\r\nför människor att mötas  över  generationsgränserna.\r\nFormen       för      ekonomiskt      stöd      till\r\ngenerationsövergripande ungdomsverksamhet bör därför\r\nenligt  vår  uppfattning   omarbetas  så  att  denna\r\nverksamhet  inte diskrimineras  i  förhållande  till\r\növrig statligt stödd ungdomsverksamhet. Stödsystemet\r\ntill ungdomsverksamhet  bör  således  inte förhindra\r\nverksamhet  som  utövas  av  barn,  unga  och  vuxna\r\ntillsammans.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att\r\nriksdagen  bör bifalla motionerna 2003/04:Kr284  (c)\r\nyrkande 5, 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 6, 2003/04:\r\nKr361 (kd) yrkande  1, Kr3 (kd) yrkande 24 och Kr358\r\n(kd) yrkande 4 samt avslå  motionerna  2003/04:Kr288\r\n(mp) yrkande 3 och Kr297 (mp) yrkande 3.\r\n\r\n12. Statsbidrag till politiska ungdomsförbund\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen  om statsbidrag till\r\npolitiska ungdomsförbund. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:Kr314  yrkandena  1  och  2 samt\r\n2004/05:Kr351 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  behövs  det  ändrade regler för\r\nstatsbidrag till de politiska ungdomsförbunden.  Ett\r\nnytt  bidragssystem  bör införas med ett grundbidrag\r\nsamt ett rörligt bidrag  som  baseras  på partiernas\r\nantal   mandat   i   riksdagen.   Ett   sådant  nytt\r\nbidragssystem behövs för att underlätta flexibilitet\r\noch frihet i verksamheten samt för att motverka fusk\r\nmed  medlemssiffror  för  att  tillskansa sig  högre\r\nbidrag.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motionerna  2003/04:Kr314 (fp)\r\nyrkandena 1 och 2 samt Kr351 (kd) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n13. Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna\r\narvsfondens bidragssystem för ung kultur\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs   i  reservationen  om  översyn  av\r\nUngdomsstyrelsen    och     Allmänna     arvsfondens\r\nbidragssystem   för   ung  kultur.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:\r\nKr284 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe två stora bidragsgivarna till ung kultur är i dag\r\nUngdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden. Åtskilliga\r\nmiljoner   delas   varje   år    ut    till    olika\r\nungdomsprojekt.   Jag  anser  att  verksamheter  som\r\nriktas  till  ungdomar   ska  i  mycket  högre  grad\r\nförvaltas  och  utformas  av  de  berörda.  Om  inte\r\nungdomarna är med är risken  stor  att det endast är\r\nen  viss  typ  av  kultur och idrott som  premieras.\r\nPengar  ska  fördelas   till   ungdomskulturer   och\r\nfritidsverksamheter  på ett sätt som tar hänsyn till\r\natt ungdomar inte är en  homogen  massa. Det innebär\r\natt politiker och tjänstemän måste  vara beredda att\r\ntänka i nya banor och inte säga nej till förslag som\r\nkanske utmanar traditionella former.  Regeringen bör\r\nfå    i    uppdrag    att   göra   en   översyn   av\r\nUngdomsstyrelsens    och    Allmänna     arvsfondens\r\nbidragsgivning vad gäller ung kultur.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr284   (c)\r\nyrkande 4.\r\n\r\n14. Stöd till ungdomsorganisationers reguljära\r\ninternationella verksamhet (punkt 9)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen   om   stöd  till\r\nungdomsorganisationers   reguljära   internationella\r\nverksamhet.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2003/04:Kr361 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  takt  med  att  världen globaliseras  ökar  också\r\nbehoven  av  direkta kontakter  mellan  människor  i\r\nolika länder.  Behovet  för det civila samhället att\r\nkunna  bevaka  och  påverka   det   som   händer   i\r\ninternationella forum, som får alltmer att säga till\r\nom,  ökar.  Det är därför min uppfattning att staten\r\ngenom       Ungdomsstyrelsen        bör       stödja\r\nungdomsorganisationernas  reguljära  internationella\r\nverksamhet,  dvs. deras möjligheter att  ha  kontakt\r\nmed sina systerorganisationer  i  andra  länder  och\r\nbedriva    arbete    inom    sina   internationaler.\r\nFinansieringen för att träffas och utbyta tankar och\r\nidéer med systerorganisationer  får  i dag till stor\r\ndel bekostas av organisationerna själva, i synnerhet\r\nom kontakterna inkluderar länder utanför EU.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det anförda anser  jag  att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr361  (kd)\r\nyrkande 3.\r\n\r\n15. Internationellt samarbete (punkt 10)\r\n\r\nav Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen  om  internationellt\r\nsamarbete.    Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2003/04:Kr232   yrkande    2   och   avslår   motion\r\n2003/04:Kr361 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltfler  ungdomar  tar chansen  att  studera  eller\r\narbeta  utomlands.  Det   är  oerhört  positivt  och\r\nbetyder   mycket   för  ökad  tolerans   för   andra\r\nmänniskors tankar och  levnadsvillkor  och flödet av\r\nnya   idéer.  Vår  inställning  är  emellertid   att\r\npolitiska ungdoms- och kulturfrågor i första hand är\r\nnationella  och  inte  bör  hanteras  av  EU. Det är\r\nendast  när  ungdomsprogrammen  syftar till att  öka\r\nrörligheten och underlätta för ungdomar att studera,\r\nbo och arbeta i ett annat EU-land  som  frågorna bör\r\nbehandlas på EU-nivå.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr232   (m)\r\nyrkande  2  samt  avslå  motion  2003/04:Kr361  (kd)\r\nyrkande 2.\r\n\r\n16. Internationellt samarbete (punkt 10)\r\n\r\nav  Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen om  internationellt\r\nsamarbete.    Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2003/04:Kr361   yrkande    2   och   avslår   motion\r\n2003/04:Kr232 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill lyfta fram att ungdomar  är en viktig resurs\r\ni det internationella utvecklingsarbetet. Deras roll\r\nbör  stärkas  i  det arbetet. Den största  delen  av\r\nbefolkningen i tredje  världen  består  av  barn och\r\nungdomar.  Svenska  ungdomar  kan medverka till  att\r\ntillgodose   också  den  unga  befolkningens   behov\r\nsamtidigt  som   de  själva  har  mycket  att  lära.\r\nPerspektiven  blir  annorlunda  och  behoven  tolkas\r\ntroligen inte heller  på  samma  sätt som när enbart\r\näldre     personer     planerar    och    analyserar\r\nbiståndsinsatser.  Det  finns   dessutom  ett  klart\r\nmervärde  i  om  man  kan  öka  kunskaperna  om  och\r\nförståelsen  för  internationellt solidaritetsarbete\r\nhos morgondagens beslutsfattare.\r\n\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr361  (kd)\r\nyrkande   2  samt  avslå  motion  2003/04:Kr232  (m)\r\nyrkande 2.\r\n\r\n17. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att\r\nstärka skolor i segregerade områden\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Kent  Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 11 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  anförs  i  reservationen  om  strategiska\r\nutvecklingsinsatser  i  syfte  att  stärka  skolor i\r\nsegregerade   områden.   Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr1 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är en brist och att det är orimligt\r\natt inte närmare kunna precisera  hur de angivna 225\r\nmiljoner kronorna, vilka ska fördelas av Myndigheten\r\nför skolutveckling, är avsedda att användas.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 4.\r\n\r\n18. Friskolor och segregation (punkt 12)\r\n\r\nav Lennart Kollmats (fp), Kent  Olsson  (m), Lena\r\nAdelsohn  Liljeroth  (m),  Anna Lindgren (m)  och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i  reservationen  om  friskolor  och\r\nsegregation.   Därmed   bifaller   riksdagen  motion\r\n2004/05:Kr1 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  understryka den betydelse som  friskolorna\r\nhar haft för  utvecklingen  av  nya pedagogiker inom\r\nhela    skolvärlden   och   för   att   bryta    upp\r\nsegregationen.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 6.\r\n\r\n19. Elevinflytande i skolan (punkt 13)\r\n\r\nav  Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om  elevinflytande  i\r\nskolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1\r\nyrkande 7 och avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att det är en rättighet för varje elev att\r\ni takt  med  stigande  ålder vara delaktig i det som\r\nberör henne eller honom  själv. Eleven ska i största\r\nmöjliga  mån  få  välja  skola,  lärare  och  kurser\r\ntillsammans  med  sina  föräldrar.  Att  eleven  får\r\nreella  möjligheter till inflytande  över  det  egna\r\nlärandet,  genom att tillsammans med läraren planera\r\nundervisningens   uppläggning,  är  därför  av  stor\r\nbetydelse. Elevinflytandet  ska  i  första hand vara\r\ndirekt och personligt, men i sammanhang  där  så  är\r\npåkallat också vara del av en större elevdemokrati.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen  bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 7  och\r\navslå motion Kr3 (kd) yrkande 18.\r\n\r\n20. Elevinflytande i skolan (punkt 13)\r\n\r\nav Gunilla  Tjernberg  (kd)  och  Birgitta Sellén\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen  om elevinflytande i\r\nskolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3\r\nyrkande 18 och avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är en rättighet för  varje elev att\r\ni takt med stigande ålder vara delaktig  i  det  som\r\nberör  henne  eller honom själv. Vi är positiva till\r\nde förslag för  ökat  elevinflytande  som regeringen\r\npresenterar  i  propositionen. Det bör dock  påpekas\r\natt regeringen på  detta  område  liksom många andra\r\ninte kommer med några konkreta förslag. Vi menar att\r\nen  lagstadgad  miniminivå  av  elevinflytande   bör\r\ninföras.  Elevernas formella inflytande gäller också\r\nskolan   som    organisation   där   elevråden   och\r\nelevskyddsombuden  spelar en mycket viktig roll. Att\r\nmöjliggöra inflytande  och  ansvar  för  eleverna är\r\nenligt vår uppfattning det bästa sättet att utveckla\r\nderas  känsla  för  demokratiska  beslutsformer  och\r\nskapa  förmåga  till  ansvarstagande för  gemensamma\r\nsamhällsangelägenheter.   Eleven   ska   enligt  vår\r\nuppfattning i största möjliga mån få välja skola och\r\nkurser tillsammans med sina föräldrar. Att  eleverna\r\nges reella möjligheter till inflytande över det egna\r\nlärandet  genom  att tillsammans med läraren planera\r\nundervisningens  uppläggning   är   därför  av  stor\r\nbetydelse.  Dessutom  ska  elevernas  potential  som\r\nresurs  när det gäller att förbättra kvaliteten  via\r\nuppföljning och utvärdering tas till vara.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 18 och\r\navslå motion Kr1 (m) yrkande 7.\r\n\r\n21. Individuella program på gymnasieskolan\r\n(punkt 14)\r\n\r\nav  Lennart  Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena\r\nAdelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna\r\nLindgren (m) och Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 14 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen  om  individuella\r\nprogram på gymnasieskolan. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2004/05:Kr1  yrkande  5  och 2004/05:Kr2\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  är fel att 450 miljoner  kronor\r\nsatsas   på   de   individuella    programmen   inom\r\ngymnasieskolan.  Satsningar bör i stället  göras  på\r\ngrundskolan  för  att   där  fånga  upp  elever  med\r\nkunskapsbrister och behov av extra stöd och hjälp.\r\n\r\nMed  hänvisning  till det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla  motionerna  Kr1 (m) yrkande 5\r\noch Kr2 (fp) yrkande 5.\r\n\r\n22. Kärnämnen (punkt 15)\r\n\r\nav Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd),\r\nBirgitta Sellén (c) och Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 15 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen om kärnämnen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är enligt vår uppfattning  angeläget  att  alla\r\nelever  som går ut grundskolan har fått med sig goda\r\nkunskaper  för  att klara fortsatta studier. Men det\r\nallra viktigaste  är  att alla fått baskunskaperna -\r\natt  skriva,  läsa  och räkna  -  och  når  målen  i\r\nkärnämnena svenska, engelska och matematik.\r\n\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 17.\r\n\r\n23. Särskilt stöd av specialpedagoger\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 16 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om  särskilt  stöd av\r\nspecialpedagoger.  Därmed  bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElever   med   inlärningssvårigheter    och    annan\r\nproblematik bör enligt vår uppfattning få extra stöd\r\ntidigt  i grundskolan. Dessutom bör utbildningen  av\r\nspeciallärare återupptas.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 13.\r\n\r\n24. Nationella prov och betyg (punkt 17)\r\n\r\nav   Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson  (m),\r\nGunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth\r\n(m), Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 17 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen  om nationella prov\r\noch   betyg.   Därmed   bifaller  riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att nationella prov  och  betyg  bör  ges\r\ntidigare för  att  stödbehov ska uppmärksammas innan\r\nproblemen vuxit sig alltför stora.\r\n\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 14.\r\n\r\n25. Tvåårigt gymnasieprogram (punkt 18)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 18 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i  reservationen  om   tvåårigt\r\ngymnasieprogram. Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnbart  hälften  av eleverna på de yrkesförberedande\r\nprogrammen klarar  de  uppsatta målen, vilket enligt\r\nvår  uppfattning är helt  oacceptabelt.  Folkpartiet\r\nvill återinföra  de tvååriga yrkeslinjerna i stället\r\nför att satsa på en  utbyggnad  av  de  individuella\r\nprogrammen som är ett misslyckat projekt.  Att satsa\r\npå   yrkesexamen  och  riktiga  lärlingsutbildningar\r\nskapar  enligt  vår uppfattning goda förutsättningar\r\nför en gedigen yrkesutbildning samt minskar avhoppen\r\nfrån  gymnasiet  eftersom   det   blir   en  kortare\r\nutbildning   som   kan   attrahera   skoltrötta  och\r\npraktiskt intresserade ungdomar. Alla  vill  inte  -\r\noch bör inte - bli akademiker.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 16.\r\n\r\n26. Nationell skolpeng (punkt 19)\r\n\r\nav  Lennart  Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena\r\nAdelsohn Liljeroth  (m),  Anna  Lindgren  (m) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 19 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  anförs  i  reservationen   om   nationell\r\nskolpeng.    Därmed    bifaller   riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att de fristående  skolornas  villkor måste\r\nförbättras   och  att  en  nationell  skolpeng   bör\r\ninföras.  Genom   en   skolpeng   ökar   enligt  vår\r\nuppfattning likvärdigheten mellan olika kommuner.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 15.\r\n\r\n27. Lärlingsutbildning (punkt 20)\r\n\r\nav  Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson   (m),\r\nGunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth\r\n(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 20 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     som     anförs    i     reservationen     om\r\nlärlingsutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Kr4 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att uppläggningen  av  lärlingsutbildningen\r\nmåste  vara  flexibel  och  anpassas  efter  rådande\r\nförhållanden.  Kraven måste utformas  så  att  många\r\nlärlingsplatser  kan  skapas  i  småföretag. Vi vill\r\nsärskilt understryka vikten av att  en  stor  del av\r\nutbildningen förläggs ute på arbetsplatser och  inte\r\nsker inom skolans väggar.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 4.\r\n\r\n28. Flexibel skolgång (punkt 21)\r\n\r\nav   Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson  (m),\r\nGunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth\r\n(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 21 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om flexibel skolgång.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande\r\n17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   svenska  skolan   tar   inte   i   tillräcklig\r\nutsträckning  hänsyn  till varje enskild elevs behov\r\noch intressen. Bristen  på flexibilitet och arbetsro\r\när  två av orsakerna till  att  andelen  elever  som\r\nlämnar  grundskolan  utan  behörighet till gymnasiet\r\nökat  för varje år den senaste  tioårsperioden.  Det\r\nbehövs  en  insikt  om  att  varje  elev är unik med\r\nspecifika behov och förutsättningar. Tar inte skolan\r\nhänsyn till detta utan i stället stöper  alla elever\r\ni  samma form i en felriktad strävan efter  rättvisa\r\noch  jämlikhet  slås  elever  ut  och  otrygghet och\r\nsociala  problem  kommer  ofrånkomligen att  uppstå.\r\nSkolpolitiken bör utformas  så att större hänsyn tas\r\ntill elever som är mer praktiska och yrkesorienterat\r\nlagda.   För   dessa   elever   har   den    alltmer\r\nteoretiserade skolan blivit en belastning och tyvärr\r\ntvingas många att hoppa av utbildningen eller  lämna\r\nskolan med underkända betyg.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 17.\r\n\r\n29. Kommunernas ansvar för ungdomar som inte\r\nfyllt 20 år (punkt 22)\r\n\r\nav   Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson  (m),\r\nGunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth\r\n(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår  proposition  2004/05:2  punkt 1 om\r\nregeringens  förslag till lag om ändring i skollagen\r\n(1985:1100).  Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen   vill   inrätta  ett  register  för  att\r\nkontrollera vad alla  ungdomar som är 16-19 år gamla\r\när sysselsatta med. Ett  sådant  register ser vi som\r\nalltför  integritetskränkande. Kommunen  bör  enligt\r\nvår uppfattning  i stället koncentrera sina resurser\r\npå att söka upp ungdomar  som  är  på  väg att hamna\r\nsnett och se till att det finns fungerande  åtgärder\r\nför att få dessa i arbete eller utbildning.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 2 samt\r\navslå  proposition  2004/05:2 punkt 1 om regeringens\r\nförslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).\r\n\r\n30. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (punkt 23)\r\n\r\nav Kent Olsson, Lena  Adelsohn Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 23 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     som    anförs     i     reservationen     om\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUngdomsarbetslösheten i Sverige är 2,6 gånger så hög\r\nsom  för  samtliga  ålderskategorier  och därmed  är\r\nungdomsarbetslösheten  i  Sverige också högre  än  i\r\nflertalet (gamla) EU-länder. Arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder   riktade  till  ungdomar   har   betydande\r\nundanträngningseffekter  och kan inte i någon större\r\nutsträckning  påvisas  öka  sysselsättningen   bland\r\nungdomar. Detta visar också ett flertal studier från\r\nInstitutet för arbetsmarknadspolitiska värderingar.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 8.\r\n\r\n31. Arbetsförmedlingarna (punkt 24)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 24 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     som     anförs     i    reservationen     om\r\narbetsförmedlingarna.  Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr2 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att de individuella handlingsplanerna  som\r\narbetsförmedlingen  tar fram ska ställa tydliga krav\r\npå den arbetssökande. Det kan t.ex. vara krav på att\r\nsöka ett visst antal  jobb per månad. Följs inte den\r\nindividuella           handlingsplanen           ska\r\narbetslöshetsersättningen  enligt  vår  mening kunna\r\ndras  in.  Vi  anser  vidare  att  det  bör inrättas\r\nspeciella enheter på arbetsförmedlingarna  som  bara\r\narbetar med ungdomar.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen  bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkandena  10\r\noch 11.\r\n\r\n32. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 25 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i  reservationen  om  ungdomars\r\netablering  på  arbetsmarknaden.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen  motion  2004/05:Kr2 yrkande 8 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:\r\nKr3 yrkande 7 och 2004/05:Kr4 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att kommunen  ska  åläggas  att  ta  fram\r\npraktikplatser för de ungdomar som är sysslolösa och\r\nsaknar  arbetslivserfarenhet.  Det  bör  enligt  vår\r\nuppfattning    vara   ett   krav   att   ett   antal\r\npraktikplatser ska ingå vid kommunala upphandlingar.\r\nAtt få en praktikplats och gå vid sidan om någon som\r\narbetar är enligt  vår  uppfattning ett bra sätt för\r\nungdomar att lära sig ett  yrke  på  och dessutom få\r\narbetslivserfarenhet.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 8 samt\r\navslå  motionerna Kr3 (kd) yrkande  7  och  Kr4  (c)\r\nyrkande 5.\r\n\r\n33. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 25 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  anförs  i  reservationen   om   ungdomars\r\netablering   på   arbetsmarknaden.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Kr3  yrkande  7 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:\r\nKr2 yrkande 8 och 2004/05:Kr4 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAll tillgänglig statistik visar att det är svårt att\r\nkomma  in  på den svenska arbetsmarknaden.  Ungdomar\r\nstängs ofta  ute. För att göra det lättare att få in\r\nen   fot  på  arbetsmarknaden   måste   enligt   min\r\nuppfattning arbetsrätten bli mer flexibel.\r\n\r\nFör  ungdomar  krävs  några riktade satsningar som\r\nstärker  deras  ställning  på  arbetsmarknaden.  Jag\r\nanser att Sverige bör satsa  på  en  modern  form av\r\nlärlingsutbildning   på  gymnasiet  och  inrätta  en\r\nyrkeshögskola. Vidare  bör enligt min uppfattning en\r\növersyn  göras  av  arbetsrätten  så  att  ungdomars\r\ninträde  på arbetsmarknaden  underlättas.  Slutligen\r\nbör   rätten   att   undanta   två   personer   från\r\nturordningsreglerna vid uppsägning finnas kvar.\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  jag att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 7 samt\r\navslå  motionerna  Kr2  (fp)  yrkande  8 och Kr4 (c)\r\nyrkande 5.\r\n\r\n34. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 25 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs   i   reservationen   om  ungdomars\r\netablering   på   arbetsmarknaden.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Kr4  yrkande  5 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:\r\nKr2 yrkande 8 och 2004/05:Kr3 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser att arbetsmarknaden i större utsträckning\r\nska ha  ett  individperspektiv och att man ska satsa\r\npå lokala lösningar.  På  det  lokala planet har man\r\nkännedom om vilka behov som finns  hos arbetsgivarna\r\noch kan på det sättet stötta ungdomar  med matchning\r\noch  de  kan få hjälp med praktikplatser som  passar\r\nderas intressen  och  utbildning.  I  dag har tyvärr\r\näven välutbildade ungdomar svårt att få arbete efter\r\nstudierna.  Därför  är  det  enligt  min uppfattning\r\noerhört   viktigt   att   arbetsförmedlingarna   har\r\nresurser  för att på ett lokalt  plan  erbjuda  stöd\r\ntill exempelvis trainee- och praktikplatser.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  jag att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 5  samt\r\navslå  motionerna  Kr2  (fp)  yrkande 8 och Kr3 (kd)\r\nyrkande 7.\r\n\r\n35. Instegsjobb (punkt 26)\r\n\r\nav Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 26 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen  om  instegsjobb.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande\r\n9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det ska  inrättas  instegsjobb för unga\r\nsom har svårt att få ett första arbete.  Att inrätta\r\nett instegsjobb ska för arbetsgivaren vara billigare\r\noch  innebära  en  mindre  bindning  än en ordinarie\r\nanställning.  Den lägre kostnaden uppnås  genom  att\r\narbetsgivaravgiften  halveras. Den mindre bindningen\r\nuppnås  genom att arbetsrätten  under  hela  det  år\r\ninstegsjobbet     pågår     motsvarar     den    vid\r\nprovanställning.  Vi  beräknar  att  omkring 25  000\r\nungdomar skulle kunna få instegsjobb.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 9.\r\n\r\n36. Arbetslöshet för ungdomar med utländsk\r\nbakgrund (punkt 27)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 27 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen om arbetslöshet för\r\nungdomar  med  utländsk  bakgrund.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUndersökningar  från  Integrationsverket  visar  att\r\nungdomar   med   utländsk    bakgrund    har   högre\r\narbetslöshet än andra ungdomar. Även de som är födda\r\ni Sverige eller som har invandrat till Sverige  före\r\nsju  års  ålder  har  högre arbetslöshet. Skillnaden\r\nbestår även om betyg, utbildning  och språkkunskaper\r\nräknas med i jämförelsen med andra  ungdomar.  Detta\r\när  mycket oroväckande och tyder på stora brister  i\r\nsystemet.  Jag anser att regeringen bör tillsätta en\r\nutredning  som   ser   över   orsakerna  till  denna\r\nutveckling och föreslår lämpliga  åtgärder  för  att\r\nkomma till rätta med problemen.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 26.\r\n\r\n37. Entreprenörskap och företagande (punkt 28)\r\n\r\nav  Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson   (m),\r\nGunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth\r\n(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 28 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen  om  entreprenörskap\r\noch  företagande.  Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill framhålla att  entreprenörskap  i  skolan är\r\nett  sätt  att  tidigt  väcka intresset för att  bli\r\nföretagare.  I  Sverige  startas   i  internationell\r\njämförelse    alldeles    för    få   nya   företag.\r\nErfarenheterna  från dem som har en  utbildning  där\r\nkunskaper  om  entreprenörskap   ingår   är   mycket\r\npositiva.   Sannolikheten  att  eleverna  som  under\r\ngymnasietiden   ingått  i  utbildningsprojektet  Ung\r\nföretagsamhet\" själva blir företagare är fyra gånger\r\nstörre än för genomsnittet.  Cirka  20  %  av  dessa\r\nelever   är   själva   företagare   tio   år   efter\r\nutbildningen,  och  i snitt har de sex anställda per\r\nföretag.\r\n\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 12.\r\n\r\n38. Uthyrning av del i stadigvarande bostad\r\n(punkt 29)\r\n\r\nav Kent  Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 29 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om uthyrning av del i\r\nstadigvarande   bostad.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr1  yrkande  10  och  avslår  motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  många ungdomar och studerande är det både svårt\r\noch kostsamt  att  skaffa  sig  en  egen  bostad.  I\r\nfrånvaro  av  förslag  från regeringens sida vill vi\r\npassa på att framföra ett  förslag som tillämpats på\r\nannat håll för att underlätta  ungdomars  inträde på\r\nbostadsmarknaden.    På    flera    tillväxt-    och\r\nutbildningsorter   skulle  bostäder  kunna  frigöras\r\ngenom enklare och mer generösa skatteregler. I Norge\r\nkan en privatperson  hyra  ut  mindre än 50 % av sin\r\nbostad   utan   att   behöva   betala   skatt    för\r\nhyresinkomsten.  Systemet  underlättar  för ungdomar\r\noch studerande att få tag på bostäder. Vi  anser att\r\nriksdagen bör besluta att införa skattereduktion för\r\ninkomster   till   följd   av  uthyrning  av  del  i\r\nstadigvarande bostad.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion  Kr1 (m) yrkande 10 och\r\navslå motion Kr2 (fp) yrkande 18.\r\n\r\n39. Uthyrning av del i stadigvarande bostad\r\n(punkt 29)\r\n\r\nav Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 29 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om uthyrning av del i\r\nstadigvarande  bostad.   Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion  2004/05:Kr2 yrkande  18  och  avslår  motion\r\n2004/05:Kr1 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt sätt  att  snabbt lösa den akuta bostadskrisen i\r\nmånga storstäder  och  på  många  studieorter som vi\r\nvill  lyfta  fram  är  att  införa skattefrihet  för\r\nuthyrning av del i stadigvarande bostad. För den som\r\nväntar  på  en  lägenhet  eller  vill   hålla   nere\r\nbostadskostnaderna  kan  detta  vara ett alternativ.\r\nFörslaget  skulle  också direkt kunna  ge  tak  över\r\nhuvudet för många ungdomar.\r\n\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 18 och\r\navslå motion Kr1 (m) yrkande 10.\r\n\r\n40. Bostäder för unga (punkt 30)\r\n\r\nav Kent  Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om bostäder för unga.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande\r\n9 samt avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande 19  och\r\n2004/05:Kr3 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   delar   helhjärtat  regeringens  bedömning  att\r\nåtgärder behövs  för att underlätta för ungdomar att\r\näga sin bostad. Vi  anser  därför  att riksdagen bör\r\nbegära  att  regeringen  återkommer med  förslag  om\r\nåtgärder för att stimulera  sparande  och  ägande på\r\nbostadsmarknaden.  Detta  måste  enligt  vår  mening\r\nkunna  ske  utan  att  en bostadspolitisk samordnare\r\ntillsätts.\r\n\r\nMed  hänvisning  till det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla  motion Kr1 (m) yrkande 9 samt\r\navslå motionerna Kr2 (fp)  yrkande  19  och Kr3 (kd)\r\nyrkande 19.\r\n\r\n41. Bostäder för unga (punkt 30)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om bostäder för unga.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande\r\n19 samt avslår motionerna  2004/05:Kr1 yrkande 9 och\r\n2004/05:Kr3 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI propositionen föreslås att  man  ska  tillsätta en\r\nbostadssamordnare  med  uppgift att ge uppmärksamhet\r\nåt pilotprojekt. Detta förslag tror vi inte på något\r\nsätt ändrar de grundläggande  problem  som  finns på\r\nden svenska bostadsmarknaden.\r\n\r\nUngdomars  betalningsförmåga  måste öka. I stället\r\nför subventioner till byggherrarna är det mycket mer\r\neffektivt   att   öka  ungdomars  betalningsförmåga.\r\nViktigast för de unga  som  inte  studerar är att få\r\nett  arbete. Vi vill höja fribeloppet  för  den  som\r\nextraknäcker  vid  sidan  av  studierna, och vi vill\r\näven höja studiemedlen och då särskilt för studenter\r\nmed barn, som har en särskilt tuff ekonomi.\r\nMed  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion  Kr2  (fp)  yrkande  19\r\nsamt avslå motionerna Kr1 (m) yrkande 9 och Kr3 (kd)\r\nyrkande 19.\r\n\r\n42. Bostäder för unga (punkt 30)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om bostäder för unga.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande\r\n19 samt avslår motionerna  2004/05:Kr1 yrkande 9 och\r\n2004/05:Kr2 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att en rad åtgärder  bör  vidtas  för  att\r\nunderlätta  för  ungdomar  att få någonstans att bo.\r\nBland annat anser jag att goda  erfarenheter  av och\r\nnya  idéer  kring  billiga  och  bra ungdomsbostäder\r\naktivt bör spridas, att byggmomsen bör halveras, att\r\nfastighetsskatten  bör avskaffas, att  åtgärder  för\r\nbättre  konkurrens i  byggsektorn  bör  vidtas,  att\r\nplanprocessen  bör förenklas, att självförvaltningen\r\nbör öka samt att  skattebefrielse  bör  införas  för\r\ninkomster från uthyrning av del av bostad.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion Kr3 (kd) yrkande  19\r\nsamt avslå motionerna Kr1 (m) yrkande 9 och Kr2 (fp)\r\nyrkande 19.\r\n\r\n43. Förenklade regelverk kring byggande\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 31 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs   i   reservationen  om  förenklade\r\nregelverk kring byggande.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr2 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att flera åtgärder  måste  vidtas  för  att\r\nförbättra     bostadssituationen    för    ungdomar.\r\nFlexibiliteten  vid  byggandet av nya bostäder måste\r\nenligt vår uppfattning  öka.  Det måste vara möjligt\r\natt driva igenom kreativa lösningar. Vi anser vidare\r\natt man bör förenkla regelverken  kring  byggande av\r\nbostäder. I dag är regelverken krångliga,  och vissa\r\nkrav  är  orimligt  högt ställda, vilket leder  till\r\nhögre    kostnader   som   i    slutändan    drabbar\r\nhyresgästerna.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 20.\r\n\r\n44. Psykisk ohälsa (punkt 32)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 32 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen  om  psykisk  ohälsa.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:\r\nKr3 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet     psykiska    välbefinnandet    är    viktigt.\r\nKristdemokraterna   har  alltid  hävdat  och  hävdar\r\nfortfarande   att  trygga   familjer   är   en   bra\r\nförutsättning   för    trygga    och   självständiga\r\nindivider. Utformar vi en familjepolitik  som sätter\r\nbarnens  behov  och  trygghet  i främsta rummet  där\r\nföräldrarna får mer tid att förmedla  normer  och ge\r\nomsorg till sina barn får vi tryggare barn, och  det\r\nleder  i  längden till bättre psykisk hälsa. Psykisk\r\nohälsa har  ofta sin orsak i otrygghet. Det kan vara\r\notrygghet i hemmet,  otrygghet i skolan, otrygghet i\r\numgängeskretsen eller  ofta  en  blandning  av dessa\r\nfenomen.  Därför  måste  inriktningen vara att skapa\r\ntrygga miljöer för barn och  ungdomar  och  utveckla\r\nförmågan  att  se när ett barn eller en ung människa\r\nfar illa.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  jag att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 8.\r\n\r\n45. Nationell narkotikahandlingsplan (punkt 33)\r\n\r\nav Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg  (kd)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 33 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen  om  en  nationell\r\nnarkotikahandlingsplan.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr3 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  senaste  15  åren  har  narkotikamissbruket ökat\r\nkraftigt  bland  ungdomar.  Detta   är   enligt  vår\r\nuppfattning  alarmerande,  och narkotikan är  kanske\r\ndet   största  och  allvarligaste   problemet   inom\r\nungdomskulturen.   Vi   stöder  arbetet  med  en  ny\r\nnationell  narkotikahandlingsplan.   Vi   vill  dock\r\nframhålla  att det är av yttersta vikt att en  sådan\r\nhandlingsplan  tar  särskild hänsyn till situationen\r\nbland ungdomar. Dessutom  vill  vi  understryka  att\r\nhandlingsplanen  måste  bygga  på  ett samarbete med\r\nideella organisationer, föräldragrupper,  skolor och\r\nandra  lokala  aktörer som når ut till ungdomar  som\r\nhar   eller   riskerar    att    drabbas    av   ett\r\nnarkotikaberoende.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 12.\r\n\r\n46. Skolans ansvar för att förebygga alkohol-\r\noch drogmissbruk (punkt 34)\r\n\r\nav  Gunilla  Tjernberg  (kd)  och Birgitta Sellén\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 34 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om skolans ansvar för\r\natt  förebygga  alkohol-  och  drogmissbruk.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna 2003/04:Kr361 yrkande\r\n4 och 2004/05:Kr3 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Ungdomsstyrelsen  bör ges i uppdrag att\r\norganisera  en aktion mot droger,  bl.a.  genom  att\r\nlåta f.d. missbrukare och föräldrar till missbrukare\r\nföreläsa på skolor.  Vi  vill  också understryka att\r\nskolornas ANT-undervisning är viktig  för  att  visa\r\nungdomar  vad  en  tidig  alkoholdebut  kan  få  för\r\neffekter.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr361  (kd)\r\nyrkande 4 och Kr3 (kd) yrkande 10.\r\n\r\n47. Olovlig försäljning av folköl (punkt 35)\r\n\r\nav  Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i   reservationen  om   olovlig\r\nförsäljning  av  folköl. Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr3 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn mängd undersökningar visar att det är mycket lätt\r\nför  minderåriga  att   köpa   ut   folköl  eftersom\r\nkontrollen   är   bristfällig,  vilket  aldrig   kan\r\naccepteras.   Butiker   som   säljer   folköl   till\r\nminderåriga  ska  enligt  vår  uppfattning  få  sitt\r\ntillstånd indraget.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 11.\r\n\r\n48. Nya vägar bort från kriminalitet (punkt 36)\r\n\r\nav  Lennart  Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena\r\nAdelsohn Liljeroth  (m),  Anna  Lindgren  (m) och\r\nHans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 36 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen  om  nya  vägar  bort\r\nfrån  kriminalitet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  att  det  måste skapas nya vägar bort från\r\nkriminalitet för unga  personer  där brottslighet är\r\neller är på väg att bli en livsstil.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 28.\r\n\r\n49. Tydliga gränser och normer (punkt 37)\r\n\r\nav  Lennart  Kollmats  (fp),   Kent  Olsson  (m),\r\nGunilla  Tjernberg (kd), Lena Adelsohn  Liljeroth\r\n(m), Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 37 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen om tydliga gränser\r\noch  normer.  Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  framhålla att samhället måste visa tydliga\r\ngränser och  normer  för vad som är tillåtet för att\r\nmotverka ungdomsbrottslighet.\r\n\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 26.\r\n\r\n50. Snabb handläggning av ärenden där unga är\r\ninblandade (punkt 38)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 38 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om snabb handläggning\r\nav ärenden där unga är inblandade.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkandena 25 och 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att förändra unga brottslingars beteende  är det\r\nenligt  vår  uppfattning  nödvändigt  att  samhället\r\nreagerar  snabbt.  Det  vi  i dag ser i stället  för\r\nsnabba reaktioner, tydliga gränser  och  möjligheter\r\natt  ta  sig  ur  kriminalitet  är  ofta  långsamma,\r\nvalhänt  skötta  och  inkonsekventa åtgärder för  de\r\nunga som fastnat i kriminalitet.  Det  är enligt vår\r\nuppfattning svårt att tänka sig ett större  svek mot\r\ndessa   ungdomar   än  denna  samhälleliga  flathet.\r\nFörändringar som kan  snabba  upp processerna för en\r\nung person som hamnat i kriminalitet  ger enligt vår\r\nuppfattning en möjlighet att bryta ett mönster medan\r\nchanserna   att  lyckas  fortfarande  är  betydande.\r\nExempel på förändringar som vi vill se är inrättande\r\nav speciella  ungdomsrotlar vid åklagarväsendet samt\r\nungdomsdomstolar    med    korta   väntetider.   Med\r\nmyndigheter som är speciellt  inriktade  på ungdomar\r\nkan   kvaliteten   på   arbetet   med   att  bekämpa\r\nungdomsbrottsligheten stärkas.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att\r\nriksdagen  bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkandena  25\r\noch 27.\r\n\r\n51. Stödcentrum för unga brottsoffer (punkt 39)\r\n\r\nav Kent Olsson,  Lena Adelsohn Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 39 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen om stödcentrum för\r\nunga brottsoffer. Därmed  bifaller  riksdagen motion\r\n2004/05:Kr1 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnga  personer  som  blir  utsatta  för brott  måste\r\nenligt  vår uppfattning bli tagna på allvar  och  få\r\nhjälp från de rättsvårdande myndigheterna, med såväl\r\natt bearbeta det som hänt som att orka medverka i en\r\npolisutredning  och  rättegång.  Den  verksamhet med\r\nstödcentrum för unga brottsoffer som bl.a. bedrivs i\r\nStockholm   framstår  som  bra  och  angelägen.   En\r\nutveckling av  liknande  verksamhet  på andra håll i\r\nlandet bör enligt vår uppfattning uppmuntras.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 3.\r\n\r\n52. Vikten av ungdomars politiska engagemang\r\n(punkt 41)\r\n\r\nav Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 41 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i   reservationen   om  vikten  av\r\nungdomars  politiska  engagemang.  Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Kr232 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  tror  att  det offentliga samhället ofta upplevs\r\nsom komplicerat. Mängder av regler, förordningar och\r\nbestämmelser ligger  i  vägen  för  att  förverkliga\r\nprojekt  eller  verksamheter.  Det  är  enligt   vår\r\nuppfattning   en  förklaring  till  att  många  unga\r\ntröttnar  på politiken.  På  flera  håll  görs  dock\r\nobyråkratiska  försök  att  lotsa ungdomar genom den\r\nkommunala snårskogen. Ungdomsakuten  i  Jönköping är\r\nett  exempel.  Dagens  ungdomar vill precis  som  de\r\nflesta vuxna ha direkt makt  över  sina liv. De vill\r\nha  rätt och möjlighet att välja och  styra  själva.\r\nFör  att   uppnå   detta  måste  den  representativa\r\npolitikens makt minska  till förmån för människornas\r\nmakt  över sina egna liv.  Vi  tror  inte  att  unga\r\nmänniskors    bristande   engagemang   i   politiska\r\nungdomsförbund  beror  på  att  dessa  haft för lite\r\npengar att marknadsföra sin verksamhet med,  snarare\r\natt  samhällsintresset tar sig andra vägar. Även  om\r\nvi anser att det är önskvärt att fler unga engagerar\r\nsig politiskt  ska unga i politiken inte primärt ses\r\nsom representanter för andra unga, utan för de idéer\r\noch ideal de bär på.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen   bör  bifalla  motion  2003/04:Kr232  (m)\r\nyrkande 3.\r\n\r\n53. Speciella inflytandeformer (punkt 42)\r\n\r\nav Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 42 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i  reservationen  om  speciella\r\ninflytandeformer. Därmed  bifaller  riksdagen motion\r\n2004/05:Kr2 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  menar att ökad frihet också medför  ett  ansvar.\r\nSka  ungdomar   kunna   skaffa   sig   ett  verkligt\r\ninflytande  så  krävs  det  att  man själv tar  sitt\r\nansvar  och är beredd att engagera  sig.  Att  skapa\r\nspeciella inflytandeformer för ungdomar som är äldre\r\nän 18 år  kan enligt vår uppfattning få effekten att\r\nungdomar  i   stället   stängs   ute  från  verkliga\r\nmöjligheter  att  påverka.  För att ge  ungdomar  en\r\nmöjlighet att påverka är det  viktigaste  målet  att\r\nförändra  befintliga strukturer så att fler ungdomar\r\ninkluderas i beslutsfattandet. Detta gäller både den\r\noffentliga och den ideella sektorn samt de politiska\r\npartierna.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 7.\r\n\r\n54. Kommunalt självstyre (punkt 43)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 43\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i  reservationen  om  kommunalt\r\nsjälvstyre.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr4 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDemokrati   måste   enligt  min   uppfattning   växa\r\nunderifrån. Politiska partier har starka drivkrafter\r\noch i allmänhet höga  ambitioner  när det gäller att\r\nöka   andelen  ungdomar  bland  de  förtroendevalda.\r\nDessvärre  motverkar  bristen  på  överskådlighet  i\r\nframför  allt den kommunala politiken både ungas och\r\ngamlas intresse  och  förmåga  att  förstå och känna\r\nengagemang. En huvudorsak till den lokala politikens\r\nkomplexitet   är   enligt   min   uppfattning    den\r\nbyråkratisering    som   drivs   fram   av   statlig\r\nklåfingrighet.  Varje   kommunalt   handlingsprogram\r\neller strategi som påbjuds från den nationella nivån\r\nminskar   frihetsgraden   och  därmed  glädjen   och\r\nengagemanget   i   den  kommunala   politiken.   Ett\r\nåterställt  kommunalt   självstyre  -  som  gör  att\r\nförtroendeuppdrag faktiskt  motsvaras  av  makt  och\r\npåverkansmöjligheter - är enligt min mening den bäst\r\nmedicinen mot ungas flykt från politiken.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 7.\r\n\r\n55. Nationell ledningsgrupp för ungdomsfrågor\r\n(punkt 44)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 44 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs   i   reservationen   om  nationell\r\nledningsgrupp  för  ungdomsfrågor.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Kr284 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  det  är oerhört viktigt  att  säkra\r\nkunskapen  om  ungas  välfärd   och  levnadsvillkor.\r\nDärför  bör  enligt  min  uppfattning  en  nationell\r\nledningsgrupp  för  ungdomsfrågor   inrättas   under\r\nungdomsministerns ledning.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr284   (c)\r\nyrkande 6.\r\n\r\n56. Forum för levande och aktiv dialog om\r\nglobal utveckling (punkt 45)\r\n\r\nav  Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 45 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om  forum för levande\r\noch  aktiv  dialog  om  global  utveckling.   Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi ser positivt på möjligheten för fler ungdomar att\r\nengagera  sig  i  internationellt  samarbete. Men vi\r\nanser  inte  att  det  behövs något nytt  forum  för\r\ndialog om global utveckling.  Vi anser att det redan\r\ni  dag finns många mötesplatser  och  organisationer\r\nsom  bidrar  till  internationellt  utbyte och/eller\r\nhjälpverksamhet; Amnesty, Individuell Människohjälp,\r\nRöda Korset, Rädda Barnen och kyrkorna är bara några\r\nexempel. Vi anser att dessa bör stödjas i stället.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 2.\r\n\r\n57. Förebyggande verksamheter i syfte att\r\nminska risken för ungdomar att hamna i\r\nkriminalitet, missbruk och socialt\r\nutanförskap (punkt 46)\r\n\r\nav Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 46 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen  om  förebyggande\r\nverksamheter i syfta  att minska risken för ungdomar\r\natt  hamna  i  kriminalitet,  missbruk  och  socialt\r\nutanförskap.  Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr1 yrkandena 12 och 13, båda i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  satsningar  som regeringen tidigare gjort, t.ex.\r\nstorstadssatsningen, har enligt vår uppfattning inte\r\ngett önskat resultat.  Vi  anser  att risken är stor\r\natt regeringens aviserade medeltillskott  försvinner\r\ni kortsiktiga projekt, som i många fall blir  direkt\r\nkontraproduktiva  därför  att  det  inte finns någon\r\nuppföljning, analys eller fortsättning.  Vi  ställer\r\noss  därför  tveksamma  till  förslaget att tillföra\r\nUngdomsstyrelsen 110 miljoner kronor  för  2006  och\r\n2007.  Vi  anser  inte  att  det  i propositionen är\r\ntydligt  hur  dessa  medel ska användas.  Regeringen\r\nskriver att den ska återkomma  till Ungdomsstyrelsen\r\nmed uppgifter om hur dessa medel  ska  användas  för\r\nbl.a. ungdomar i riskzonen. Vår uppfattning är klar:\r\nRegeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en\r\ndetaljerad  redovisning  av  problembilden,  vad som\r\nmåste göras och av vem. Först då är det aktuellt att\r\ndiskutera insatsen och erforderligt resurstillskott.\r\nKanske  behövs  en  betydligt  större  satsning.  Vi\r\nifrågasätter  också  om det är just Ungdomsstyrelsen\r\nsom       ska       hantera       resurstillskottet.\r\nFrivilligorganisationerna har enligt vår uppfattning\r\nvisat  betydligt  bättre  resultat  -  Fryshuset   i\r\nStockholm  är  ett  gott  bevis på detta. Risken är,\r\nenligt  vår  uppfattning,  stor   att  kommunerna  i\r\nstället  känner sig tvungna att uppfinna  hjulet  på\r\nnytt.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion Kr1 (m) yrkandena 12\r\noch 13, båda i denna del.\r\n\r\n58. Stöd till drogfria ungdomslokaler\r\n(punkt 47)\r\n\r\nav Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna\r\nLindgren (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 47 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om stöd till drogfria\r\nungdomslokaler.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:Kr1 yrkandena  12  och 13, båda i denna del,\r\nsamt avslår motion 2004/05:Kr285.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI likhet med vad vi angett om  förebyggande insatser\r\ni syfte att minska risken för ungdomar  att  hamna i\r\nkriminalitet,  missbruk  eller  socialt  utanförskap\r\nanser vi att regeringen även när de gäller stöd till\r\ndrogfria ungdomslokaler bör återkomma till riksdagen\r\nmed en detaljerad redovisning av problembilden,  vad\r\nsom  måste  göras  och av vem. Först därefter är det\r\nenligt  vår  uppfattning   aktuellt   att  diskutera\r\ninsatserna för drogfria ungdomslokaler och vad dessa\r\nkommer att kosta. Vi ifrågasätter också  om  det  är\r\nUngdomsstyrelsen som ska hantera de nya medlen.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att\r\nriksdagen  bör  bifalla motion Kr1 (m) yrkandena  12\r\noch 13, båda i denna  del,  samt  avslå motion Kr285\r\n(s).\r\n\r\n59. Användning av fritids- och skollokaler på\r\nkvällar (punkt 48)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 48 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen  om  användning  av\r\nfritids- och skollokaler på kvällar. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2003/04:Kr361  yrkande 12 och\r\n2004/05:Kr3 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser   att  skollokaler,  fritidsgårdar   och\r\nföreningslivets   lokaler  bör  utnyttjas  i  mycket\r\nstörre omfattning än  vad  som  görs  i  dag.  Dessa\r\nlokaler  skulle  kunna  vara utmärkta replokaler för\r\nmusik och teater. De skulle  också kunna fungera som\r\nmålarlokaler  och  skrivarstugor.   Med   stöd  från\r\nskolledning  och  kommun skulle ungas initiativkraft\r\nkunna förvandla skolorna  till platser som sjuder av\r\nliv under både kvällar och helger.\r\n\r\nMed  hänvisning  till det anförda  anser  jag  att\r\nriksdagen bör bifalla  motionerna 2003/04:Kr361 (kd)\r\nyrkande 12 och Kr3 (kd) yrkande 23.\r\n\r\n60. Ideellt engagemang (punkt 49)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 49 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i   reservationen   om  ideellt\r\nengagemang.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr3 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  det  är  viktigt  att samhället ger\r\nekonomiskt stöd till föreningslivet.  Samtidigt vill\r\njag  betona vikten av det ideella engagemanget.  Att\r\nfritidsgårdar tar hjälp av både elever och föräldrar\r\nför att  få verksamheten att gå runt anser jag fullt\r\nrimligt och  jag  kan  dessutom  se  att  det kan ge\r\npositiva   spin   off-effekter   i   form  av  ökat,\r\nföräldraengagemang   och   ökat   samarbete   elever\r\nemellan.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det anförda anser  jag  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 22.\r\n\r\n61. Rätt kompetens på personer som arbetar med\r\nungdomar (punkt 50)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att förslaget till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 50 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservationen om rätt kompetens på\r\npersoner som  arbetar  med ungdomar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet har konstaterats att  de  vuxna  som  arbetar på\r\nfritidsgårdar och liknande verksamheter ofta  har en\r\nlåg  utbildningsnivå.  Jag  anser  att  även om inte\r\nutbildningsnivån  är  den  enda  faktorn  som  avgör\r\nlämpligheten hos en fritidsledare är det viktigt att\r\ndet  är personer med rätt kompetens som arbetar  med\r\nungdomar.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 21.\r\n\r\n62. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 52)\r\n\r\nav  Gunilla  Tjernberg  (kd) och Birgitta  Sellén\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 52 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs   i   reservationen   om  sex-  och\r\nsamlevnadsundervisning.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr3 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   tycker   att  det  är  viktigt  att  sex-   och\r\nsamlevnadsfrågorna  lyfts fram i skolundervisningen.\r\nAntalet könssjukdomar ökar för närvarande i Sverige.\r\nUndersökningar  visar   att   ungdomar   är  alltmer\r\noförsiktiga    vad    gäller    att    skydda   sig.\r\nBarnombudsmannen   visar   också   att  tonårspojkar\r\nframför  allt  får  sin  \"sexualundervisning\"  genom\r\npornografiskt material, medan  tonårstjejer  får sin\r\ngenom  sexspalter  i  tidningar  riktade  till  just\r\ntonårstjejer. Detta visar enligt vår uppfattning  på\r\nbehovet  av  sexualundervisning  och  vikten  av att\r\nskolan  tar sitt ansvar för att möta detta behov.  I\r\ndetta arbete  måste skolan enligt vår uppfattning ta\r\nvara  på  den kompetens  på  området  som  finns  på\r\nungdomsmottagningarna.   Vi   anser   att  sex-  och\r\nsamlevnadsundervisningen   bör   inriktas   mer   på\r\nrelationer  och  hur  man  vårdar  och  hanterar  en\r\nrelation  och  vad  det innebär att vara tillsammans\r\nmed någon.\r\n\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 13.\r\n\r\n63. Ungdomsmottagningar och abortförebyggande\r\narbete (punkt 53)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under\r\npunkt 53 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     som     anförs     i    reservationen     om\r\nungdomsmottagningar  och  abortförebyggande  arbete.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion   2004/05:Kr3\r\nyrkandena 14-16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att det i varje kommun bör finnas minst en\r\nungdomsmottagning  och  att det i kommunallagen  ska\r\nskrivas in att det är obligatoriskt för varje kommun\r\natt erbjuda ungdomsmottagning i någon form. Jag vill\r\nockså  lyfta  fram att det  är  mycket  oroande  med\r\nkönsfördelningen  på ungdomsmottagningarna, dels vad\r\ngäller personalen,  dels  vad  gäller  besökarna. 96\r\nprocent av personalen och 92 procent av besökarna är\r\nkvinnor.  Att  killar  i  princip inte har någon  av\r\nsamma  kön  att  prata  med  är   oacceptabelt.   Om\r\npersonalen  utgjordes av fler män, kanske också fler\r\npojkar skulle uppsöka verksamheten.\r\n\r\nJag vill också  lyfta  fram  att samhället har ett\r\nansvar för att se till att så få kvinnor som möjligt\r\ntvingas  genomgå  en abort. Folkhälsoinstitutet  bör\r\nenligt  min  uppfattning  ges  i  uppdrag  att  leda\r\narbetet för att  minska  antalet  tonårsaborter  med\r\nstöd av den handlingsplan för prevention av oönskade\r\ngraviditeter som myndigheten tagit fram.\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att\r\nriksdagen  bör  bifalla  motion  Kr3  (kd) yrkandena\r\n14-16.\r\n\r\n64. Rösträttsålder (punkt 54)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under\r\npunkt 54 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen  om rösträttsålder.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande\r\n20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRösträtten  gäller från den dag man  fyller  18  år.\r\nEftersom mandatperioderna  är  på  fyra  år  kan det\r\ninnebära  att en person får rösta första gången  när\r\nhon ska fylla  22  år. Det är enligt min uppfattning\r\nen lång väntan för att få utnyttja sin rösträtt. Det\r\när också enligt min  mening  märkligt  att t.ex. två\r\npersoner som gått i samma klass hela livet  inte får\r\nrösta  samma  år  därför att den ena råkar fylla  år\r\nunder  första halvan  av  september  och  den  andra\r\nfyller år under den andra halvan. Av denna anledning\r\nanser jag  att  rösträtten  ska gälla fr.o.m. det år\r\nman fyller 18 år.\r\n\r\nMed  hänvisning  till det anförda  anser  jag  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 20.\r\n\r\n65. Rasistiska och nazistiska organisationer\r\n(punkt 55)\r\n\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 55 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen om rasistiska och\r\nnazistiska organisationer. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Kr3 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   dag   opererar   rasistiska    och    nazistiska\r\nextremorganisationer  på  många  skolor och försöker\r\nvärva   medlemmar  och  sympatisörer.   En   av   de\r\nviktigaste  förebyggande  insatserna  är  enligt min\r\nmening   att   förmedla   kunskap   om   hur   dessa\r\norganisationer  fungerar och arbetar. Skolan har  en\r\nnyckelroll i arbetet  mot  främlingsfientlighet  och\r\nrasism  bland  unga.  Jag  anser  att  de rasistiska\r\nyttringarna och andra grova organiserade  brott  som\r\ndrabbat   samhället  under  senare  år  också  måste\r\nbemötas med  en  effektiv lagstiftning. Därför anser\r\njag att det är angeläget  att  förbjuda deltagande i\r\noch    stöd    till    rasistiska   och   kriminella\r\norganisationer.  Det är en  av  åtgärderna  för  att\r\nkomma till rätta med  den  grova  kriminaliteten och\r\nför att bevara ett fritt demokratiskt samhälle.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det anförda anser  jag  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 27.\r\n\r\n66. Övervikt bland ungdomar (punkt 56)\r\n\r\nav  Gunilla Tjernberg (kd)  och  Birgitta  Sellén\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under\r\npunkt 56 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen om  övervikt  bland\r\nungdomar.   Därmed    bifaller    riksdagen   motion\r\n2004/05:Kr3 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÖvervikt  bland  barn  och ungdomar är  ett  växande\r\nproblem som vi anser  måste  tas  på största allvar.\r\nDet krävs ett batteri av åtgärder inom  ett  flertal\r\npolitikområden   för   att   komma  till  rätta  med\r\nproblemen. Det behövs en hälso- och sjukvård som kan\r\nförebygga  ohälsa och effektivt  bota  sjukdom.  Det\r\nkrävs en skola  och  skolhälsovård som uppmärksammar\r\noch  tar  tag  i  barns  ohälsosamma   motions-  och\r\nkostvanor.  Det  är  nödvändigt  med en korrekt  och\r\nsaklig  hälsoinformation  som  når alla  medborgare.\r\nVidare behöver livsmedelspolitiken  förändras så att\r\nproduktion   av   nyttiga   och   billiga  livsmedel\r\nunderlättas.\r\n\r\nIdrottsrörelsen har vidare enligt  vår uppfattning\r\nen  avgörande roll att spela för barn och  ungdomars\r\nfysiska  hälsa.  Genom ökat idrottande uppnås bättre\r\nkondition och bättre  fysisk  hälsa. Även skolan har\r\nett  mycket  viktigt  ansvar både  för  att  erbjuda\r\nfysiska aktiviteter och  för  att väcka intresse för\r\nidrott och kondition samt att sporra  till aktivitet\r\npå    fritiden.    Att    knyta   till   sig   olika\r\nidrottsföreningar i skolans verksamhet är enligt vår\r\nuppfattning en viktig uppgift i sammanhanget.\r\nOm inte insatser görs mot  övervikt  och  fetma nu\r\nriskerar  detta  enligt  vår uppfattning att bli  en\r\ntickande bomb med bl.a. en  kraftig ökning av hjärt-\r\nkärlsjukdomar inom några år.\r\nMed  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att\r\nriksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 9.\r\n\r\n67. Ungdomars delaktighet i kulturverksamhet\r\n(punkt 58)\r\n\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att förslaget till  riksdagsbeslut  under\r\npunkt 58 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som   anförs   i   reservationen  om  ungdomars\r\ndelaktighet  i  kulturverksamhet.   Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Kr284 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  Kulturrådet  bör  få i uppdrag  att\r\nstimulera     kulturinstitutionerna    att     vidga\r\nmöjligheterna för  ungdomar  att  både ta del av och\r\ndelta i verksamheten.\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  motion 2003/04:Kr284  (c)\r\nyrkande 3.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nKulturutskottets beredning av  ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I  rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i kulturutskottets  förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Avslag på propositionen (punkt 1)\r\n\r\nKent  Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth  och  Anna\r\nLindgren (alla m) anför:\r\n\r\nRegeringens   proposition   innehåller  få  konkreta\r\nförslag.   Snarare   anser   vi  att   propositionen\r\ninnehåller  en lägesbeskrivning  över  bostadsbrist,\r\narbetslöshet, misslyckanden i skolan, ökande psykisk\r\nohälsa  framför   allt  bland  flickor,  risker  för\r\nmissbruk, sköra familjeband, lågt företagande o.s.v.\r\nAnsvaret   ligger   enligt    vår   uppfattning   på\r\nSocialdemokraterna  och  dess  förda  politik.  Inom\r\nområde  efter  område  påpekas  i propositionen  att\r\n\"arbete pågår och åtgärder förbereds\",  men hur, vad\r\noch när är inte lika klart.\r\n\r\n\r\n2. Generationsövergripande verksamheter (punkt\r\n6)\r\n\r\nPeter  Pedersen  och  Rossana Dinamarca (båda  v)\r\nanför:\r\n\r\nVi har avstått från att yrka bifall till motioner om\r\nstatsbidrag till generationsövergripande  verksamhet\r\ndå det inte framgår av motionerna hur omfattande ett\r\nsådant bidrag är avsett att bli och vilka ekonomiska\r\nkonsekvenser  införandet  av det skulle få. Vi  vill\r\ndock påminna om att vi tidigare  reserverat oss till\r\nförmån för ett antal motioner med  samma  syfte.  Vi\r\nbegärde  då  en  undersökning av hur bidragsreglerna\r\nskulle  kunna  göras   om   för   att   möten   över\r\ngenerationsgränserna  inom  kulturverksamhet  skulle\r\nkunna främjas.\r\n\r\n\r\n3. Idrott (punkt 51)\r\n\r\nLennart  Kollmats  och  Hans  Backman  (båda  fp)\r\nanför:\r\n\r\nVi   vill   peka   på  att  det  inom  allför  många\r\nidrottsföreningar  finns   tydliga   inslag   av  en\r\nelitisering    av    barnverksamheten.   Trots   att\r\nRiksidrottsförbundet är  tydligt  i sitt budskap och\r\nmenar att barnidrott ska vara roligt  och  ingenting\r\nannat så än verkligheten likväl ibland en annan.\r\n\r\nVi  vill  också påpeka vikten av att det ges  lika\r\nförutsättningar  för  flickor och pojkar i idrotten,\r\nbl.a.   vad   gäller   träningstider,   bidrag   och\r\nutbildning.\r\n\r\n4. Rösträttsålder (punkt 54)\r\n\r\nPeter  Pedersen och Rossana  Dinamarca  (båda  v)\r\nanför:\r\nDet finns  många  undersökningar  som pekar på att\r\nungdomar är mycket politiskt intresserade men att de\r\nupplever ett utanförskap. Vi anser att införandet av\r\nden    fyraåriga   mandatperioden   motiverar    att\r\nrösträttsåldern  sänks,  eftersom  det lett till att\r\nungdomar som fyller 18 år efter valdagen  får  vänta\r\nfyra år innan de får rösta i riksdagsval. Enligt vår\r\nmening   riskerar   detta  att  förstärka  ungdomars\r\nupplevelser av utanförskap.  Det  är  därför viktigt\r\natt vallagen ändras så att de som fyller 18 år under\r\når då allmänna val hålls blir röstberättigade.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd\r\n\r\n1. Riksdagen antar regeringens förslag  till  lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100).\r\n\r\n2.  Riksdagen  godkänner vad regeringen föreslår  om\r\növergripande mål  och  huvudområden för samordning\r\noch redovisning av den nationella ungdomspolitiken\r\n(avsnitt 6.1).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2004/05:Kr1 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om inriktningen av\r\nungdomspolitiken.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om forum för dialog\r\nom global utveckling.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om unga brottsoffer.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  brist   på\r\nprecisering   av  medel   till   Myndigheten   för\r\nskolutveckling.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om förstärkning av\r\nresurserna till IV-programmet.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om friskolornas roll\r\nför  att  förnya   pedagogiken   och   bryta   upp\r\nsegregationen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om elevdemokrati.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n9.  Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag om åtgärder för att stimulera sparande och\r\nägande på bostadsmarknaden.\r\n\r\n10. Riksdagen  beslutar  att  införa skattereduktion\r\nför  inkomster till följd av uthyrning  av  del  i\r\nstadigvarande bostad i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om de  extra  medlen\r\n2006 och 2007 till Ungdomsstyrelsen.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nfrivilligorganisationernas arbete.\r\n\r\n2004/05:Kr2 av Axel Darvik m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att inrätta ett\r\nregister över vad ungdomar i åldern  16-19  år  är\r\nsysselsatta med.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vilka övergripande\r\nmål  och  huvudområden  som  skall gälla  för  den\r\nnationella ungdomspolitiken.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att delmålen för\r\nungdomspolitiken bör finnas kvar.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att satsningar bör\r\ngöras på grundskolan,  för  att  tidigt  fånga upp\r\nelever i behov av extra stöd och hjälp, i  stället\r\nför att bygga ut det individuella programmet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skillnaderna i\r\nförutsättningar  för ungdomar på grund  av  etnisk\r\nbakgrund,  kön,  sexuell  läggning  och  handikapp\r\nsärskilt bör beaktas.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  speciella\r\ninflytandeformer för ungdomar över 18 år.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att inrätta en\r\npraktikgaranti    för    ungdomar    som    saknar\r\nsysselsättning.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta\r\ninstegsjobb  för ungdomar som har svårt att få  in\r\nen fot på arbetsmarknaden.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta\r\nspeciella enheter på arbetsförmedlingarna som bara\r\njobbar för ungdomar.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\narbetsförmedlingarna  skall  ha rätt att dra in a-\r\nkassan  för  dem  som  inte följer  kraven  i  sin\r\nindividuella handlingsplan.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre\r\nundervisning om entreprenörskap i skolan.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  ge  svaga\r\nelever  mer  kvalificerad   hjälp   av   utbildade\r\nspeciallärare.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att ge betyg och\r\nnationella  prov  tidigare  för  att  uppmärksamma\r\nstödbehov vid ett tidigt stadium.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att förbättra\r\nvillkoren  för  fristående  skolor och  införa  en\r\nnationell  skolpeng  för ökad likvärdighet  mellan\r\nkommuner.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att återinföra\r\ntvååriga  gymnasieprogram  som   leder   till   en\r\nyrkesexamen.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  grundskolan\r\nskall  ha ansvaret för att elever når målen  i  de\r\nviktiga basämnena svenska, engelska och matematik.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  göra  det\r\nmöjligt  att  hyra  ut  en  del   av   sin  bostad\r\nskattefritt.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att öka ungdomars\r\nbetalningsförmåga  för att förbättra möjligheterna\r\ntill att få en bostad.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att förenkla\r\nregelverket och öka flexibiliteten vid byggande av\r\nnya  bostäder  för  att på så sätt öka det  totala\r\nbyggandet.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nstödja ungdomars egen kultur.\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ungdomar måste\r\nges  möjligheter  att  få tillgång till kultur och\r\nden  viktiga  roll  som  skolan   spelar  för  att\r\nförmedla kultur.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att för tidiga\r\nelitsatsningar inom idrotten skall motverkas.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ge lika\r\nförutsättningar  för  tjejer och killar i idrotten\r\nbl.a.   vad  gäller  träningstider,   bidrag   och\r\nutbildning.\r\n\r\n25. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten  av  snabba\r\nåtgärder för unga lagöverträdare.\r\n\r\n26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  samhället\r\nmåste visa tydliga  gränser och normer för vad som\r\när   tillåtet   som   ett   sätt    att   motverka\r\nungdomsbrottslighet.\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta\r\nspeciella  ungdomsdomstolar och ungdomsrotlar  vid\r\nåklagarväsendet.\r\n\r\n28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  det  måste\r\nskapas bättre vägar  bort  från  kriminalitet  för\r\nunga  personer där brottslighet är eller är på väg\r\natt bli en livsstil.\r\n\r\n2004/05:Kr3 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  immateriell\r\nvälfärd.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att se ungdomar\r\nsom  självständiga   individer   i   ett   socialt\r\nsammanhang.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om värdegrundens\r\nbetydelse i ungdomspolitiken.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den  ideella\r\nsektorns betydelse för ungdomspolitiken.\r\n\r\n5.  Riksdagen  avslår   regeringens   förslag   till\r\nnationella mål för ungdomspolitiken.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer till\r\nriksdagen   med  nya  mål   för   den   nationella\r\nungdomspolitiken   utifrån   de   riktlinjer   som\r\npresenteras i motionen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om ungdomar  och\r\narbete.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ungdomars psykiska\r\nhälsa.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  arbete  mot\r\növervikt bland ungdomar.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ANT-undervisningen\r\ni skolan.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om indragna tillstånd\r\nför de butiker som säljer folköl till minderåriga.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  en   ny\r\nhandlingsplan mot narkotika.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  sex-  och\r\nsamlevnadsundervisningen.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att göra det\r\nobligatoriskt   för   varje   kommun  att  erbjuda\r\nungdomsmottagning i någon form.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om behovet av manlig\r\npersonal på ungdomsmottagningarna.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om tonårsaborter.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en flexibel skola\r\nsom kan möta varje elevs behov och intressen.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om elevinflytande.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bostäder för unga.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om rösträttsålder.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om utbildningsnivå\r\noch kompetens bland fritidsledare.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  det  ideella\r\nengagemanget på fritidsgårdar och ungdomskaféer.\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att   öka\r\nmöjligheterna  att  använda  skolornas lokaler för\r\nolika former av ungdomsaktiviteter.\r\n\r\n24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om generationsklyftor\r\noch     bidrag     till    generationsövergripande\r\nverksamhet.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   trygga\r\nuppväxtmiljöer och familjens betydelse.\r\n\r\n26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  arbetslösheten\r\nbland unga med invandrarbakgrund.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om rasistiska och\r\nnazistiska organisationer.\r\n\r\n2004/05:Kr4 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nungdomspolitiken skall bygga på synen att ungdomar\r\när individer och att makten  över ungdomspolitiken\r\nbör  ligga  så  nära  den enskilda  individen  som\r\nmöjligt.\r\n\r\n2. Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att delmål i\r\nungdomspolitiken  skall diskuteras och fastställas\r\nav ungdomar och politiska företrädare i kommunen.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  många\r\nlärlingsplatser skall skapas i småföretag.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\narbetsförmedlingen har  resurser  att erbjuda stöd\r\ntill trainee- och praktikplatser.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  avvisa\r\npropositionen i de delar som  medför  ökat  ansvar\r\noch ökad reglering av kommunernas verksamhet.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ett  återställt\r\nkommunalt självstyre  som  den  bästa åtgärden för\r\natt motverka ungas flykt från politiken.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiderna 2003 och 2004\r\n\r\n\r\n2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om utgångspunkten för\r\nungdomspolitiken.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ungdomsfrågorna\r\noch EU.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  ungdomars\r\npolitiska engagemang.\r\n\r\n2003/04:Kr238 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att ge Ungdomsstyrelsen i\r\nuppdrag  att  utvärdera  vilka   konsekvenser   hip-\r\nhopkulturen,  och  därmed  graffitin, haft i Sverige\r\nsom ett alternativ till kriminella  och  destruktiva\r\nlivsstilar.\r\n\r\n2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nUngdomsstyrelsen,  i samarbete med kommunerna, bör\r\nfå  regeringens  uppdrag   att  utarbeta  konkreta\r\nplaner för en högre prioritet av ungdomars kultur.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nKulturrådet  bör  få  i  uppdrag   att   stimulera\r\nkulturinstitutionerna så att ungdomars delaktighet\r\ni kulturverksamhet vidgas.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att regeringen\r\nbör   få  i  uppdrag  att  göra  en   översyn   av\r\nUngdomsstyrelsen   och   Allmänna  arvsfonden  vad\r\ngäller bidragssystem för ung kultur.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nUngdomsstyrelsens bidragssystem  bör  ses  över så\r\natt det gäller all ungdomsverksamhet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en\r\nnationell  ledningsgrupp  för  ungdomsfrågor   bör\r\ninrättas under ungdomsministerns ledning.\r\n\r\n2003/04:Kr288 av Ulf Holm och Leif Björnlod (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  formen  för\r\nekonomiskt   stöd   till   ungdomsverksamhet   med\r\nblandade  åldrar   bör   omarbetas   så   att  den\r\nverksamheten inte diskrimineras.\r\n\r\n2003/04:Kr314 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av\r\nförändrade   bidragsregler   till   de   politiska\r\nungdomsförbunden.\r\n\r\n2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  nytt bidragssystem för de politiska\r\nungdomsförbunden,  baserat  på partiernas mandat i\r\nriksdagen samt ett grundbidrag.\r\n\r\n2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nregelverket  för  ekonomiskt  stöd  till barn- och\r\nungdomsverksamhet.\r\n\r\n2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  ekonomiskt\r\nstöd    skall    ges    även   till   ungdomar   i\r\ngenerationsövergripande verksamhet.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ungdomar är en\r\nviktig     resurs     i     det    internationella\r\nutvecklingssamarbetet  och  att   deras  roll  bör\r\nstärkas i det arbetet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  satsning på\r\nungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om Ungdomsstyrelsens\r\nroll i arbetet mot alkohol- och narkotikamissbruk.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   ungdomars\r\ndelaktighet i demokratiska processer.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  riksdagen,\r\ninte  regeringen,  skall  besluta  om  delmål  för\r\nungdomspolitiken.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om mötesplatser.\r\n\r\n2004/05:Kr285 av Joe Frans (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs om möjligheten för en friare\r\nanvändning av de medel som avsatts för utveckling av\r\nbarn och ungdomars  träffpunkter samt att se över på\r\nvilket  sätt ett nationellt  utvecklingscentrum  kan\r\netableras i Rinkeby.\r\n\r\n2004/05:Kr297 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att formen för\r\nekonomiskt   stöd   till   ungdomsverksamhet   med\r\nblandade   åldrar  bör  omarbetas   så   att   den\r\nverksamheten inte diskrimineras.\r\n\r\n2004/05:Kr351 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nförändrade   bidragsregler   till   de   politiska\r\nungdomsförbunden.\r\n\r\n2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  nytt bidragssystem för de politiska\r\nungdomsförbunden,  baserat  på partiernas mandat i\r\nriksdagen samt ett grundbidrag.\r\n\r\n2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nregelverket  för ekonomiskt stöd till generations-\r\növergripande verksamhet.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i skollagen\r\n(1985:1100)\r\n\r\n\r\nHärigenom   föreskrivs    att    det   i   skollagen\r\n(1985:1100)1 skall införas en ny paragraf, 1 kap. 18\r\n§, samt närmast före 1 kap. 18 § en ny rubrik av\r\nföljande lydelse.\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n----------------------------------------------------\r\n1 kap.\r\n----------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------\r\nInformation om icke\r\nskolpliktiga\r\nungdomar\r\n----------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------\r\n18 §\r\n----------------------------------------------------\r\nEn hemkommun skall\r\nlöpande\r\nhålla  sig informerad om\r\nhur   de   ungdomar    i\r\nkommunen som full-\r\ngjort  sin skolplikt men\r\nsom inte\r\nfyllt     20    år    är\r\nsysselsatta, i syfte att\r\nkunna    erbjuda     dem\r\nlämpliga indi-\r\nviduella åtgärder.\r\nKommunens   skyldighet\r\nenligt   första  stycket\r\nomfattar inte de\r\nungdomar  som   genomför\r\neller    har   fullföljt\r\nutbildning på nationella\r\neller   specialutformade\r\nprogram i gymnasieskola,\r\ngymnasiesärskola   eller\r\nmotsvarande utbildning.\r\nRegeringen, eller  den\r\nmyndighet som regeringen\r\nbestämmer, får\r\nmeddela  föreskrifter om\r\nden be-\r\nhandling              av\r\npersonuppgifter som\r\när   nödvändig  för  att\r\nkommunen\r\nskall   kunna  genomföra\r\nsin  skyl-dighet  enligt\r\nförsta stycket.\r\n----------------------------------------------------\r\n____________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2005.\r\n\r\n1 Lagen omtryckt 1997:1212.\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande 2004/05:UbU1y\r\n\r\n\r\n\r\nMakt att bestämma - rätt till\r\nvälfärd\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nTill kulturutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nKulturutskottet har den 28 september  2004  beslutat\r\natt bereda utbildningsut-skottet tillfälle att  avge\r\nyttrande över proposition 2004/05:2 Makt att bestäm-\r\nma  -  rätt  till  välfärd  jämte följdmotioner i de\r\ndelar      som      berör     utbildningsut-skottets\r\nberedningsområde.\r\n\r\nMed anledning av propositionen har väckts motionerna\r\n2004/05:Kr1 (m), 2004/05:Kr2  (fp), 2004/05:Kr3 (kd)\r\noch 2004/05:Kr4 (c). Utbildningsutskot-tet avgränsar\r\nyttrandet  till  att  avse dels regeringens  förslag\r\ntill  ändring  i skol-lagen  och  yrkanden  som  rör\r\nförslaget, dels  motionsyrkanden  avseende insat-ser\r\nför   att  stärka  skolor  i  segregerade   områden,\r\nelevinflytande,       individuella       programmet,\r\nlärlingsutbildning,                ANT-undervisning,\r\nentreprenörskap,   fristå-ende   skolor,   nationell\r\nskolpeng och sex- och samlevnadsundervisning  i sko-\r\nlan.\r\n\r\n\r\n1. Kommunalt ansvar att hålla sig informerad om\r\nhur ungdomar som inte fyllt 20 år är\r\nsysselsatta\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att skollagen skall ändras  så\r\natt  hemkommunen  genom  en   ändring   i  skollagen\r\n(1985:1100)  åläggs  en  uttrycklig  skyldighet  att\r\nfortlöpan-de hålla sig informerad om hur de ungdomar\r\ni kommunen som fullgjort sin skolplikt  men som inte\r\nfyllt  20 år är sysselsatta. Syftet är att  kommunen\r\nskall erbjuda  dessa  ungdomar lämpliga individuella\r\nåtgärder  för  att minska  riskerna  att  de  hamnar\r\nutanför studie-  och arbetslivet. Skyldigheten skall\r\ninte  omfatta de ungdomar  som  genomför  eller  har\r\nfullföljt    utbildning    på    nationella    eller\r\nspecialutformade     program     i    gymnasieskola,\r\ngymnasiesärskola eller motsva-rande utbildning. Inom\r\nvarje kommun bör det enligt regeringen finnas bered-\r\nskap att erbjuda vägledning och stöd för de ungdomar\r\nsom inte på egen hand lyckas ta sig  från grundskola\r\ntill  gymnasieskola  eller  som avbryter  sina  gym-\r\nnasiestudier. Regeringen påpekar  att den föreslagna\r\nbestämmelsen inte inne-bär något utökat  ansvar  för\r\nkommunerna  utan  utgör ett förtydligande av vad det\r\nbefintliga ansvaret  innebär.  Regeringen  avser att\r\nfölja  utvecklingen  för  att  se  om  villkoren för\r\nmålgruppen förbättras. Regeringen avser  vidare  att\r\nvid   behov   närmare  analysera  effekterna  av  en\r\nförändrad  ansvarsfördelning   mellan   staten   och\r\nkommunerna  och  återkomma med förslag om förstärkta\r\nåtgärder.\r\n\r\nRegeringen föreslår  också  att  regeringen, eller\r\nden myndighet som reger-ingen bestämmer, får meddela\r\nföreskrifter  om  den behandling av personupp-gifter\r\nsom  är  nödvändig  för  att  kommunen  skall  kunna\r\ngenomföra   sina   skyl-digheter   att   hålla   sig\r\ninformerad om icke skolpliktiga  ungdomar. Sammanta-\r\nget   berör  förslaget  omkring  430 000   personer.\r\nRegeringen  betonar  att  det  av integritetsskäl är\r\nviktigt   att   säkerställa  att  endast   nödvändig\r\ninformation be-handlas. Syftet med förslaget är inte\r\natt öka kontrollen  av  enskilda individer, utan att\r\nsäkerställa   att   berörda   erbjuds   individuella\r\nåtgärder.\r\nFörslagen innebär införande av  en  ny  paragraf i\r\nskollagen, 1 kap. 18 §.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nCenterpartiet avvisar i motion 2004/05:Kr4 yrkande 6\r\nregeringens   förslag   eftersom   det   innebär  en\r\nförstärkning av kommunernas uppföljningsuppdrag  med\r\nett  utökat ansvar och ökad reglering av kommunernas\r\nverksamhet.    Folk-partiet    invänder   i   motion\r\n2004/05:Kr2  yrkande 2 att det register  som  kommu-\r\nnerna  enligt  regeringens  förslag  bör  införa  är\r\nintegritetskränkande.   Kommu-nerna  bör  i  stället\r\nenligt Folkpartiet koncentrera  sina  resurser  till\r\natt  söka upp ungdomar som är på väg att hamna snett\r\noch se  till  att  det finns fungerande åtgärder för\r\natt få dessa i arbete eller utbildning.\r\n\r\nUtbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nUtbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet\r\ntillstyrker  regeringens  förslag  om en  ändring  i\r\nskollagen samt avstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nUtbildningsutskottet delar regeringens uppfattning\r\natt  det är önskvärt med ett förtydligande  avseende\r\nkommunernas  ansvar  för  ungdomar som inte fyllt 20\r\når.  Skollagen  bör  därför  ändras   så   att   den\r\nföreskriver  att varje kommun fortlöpande håller sig\r\ninformerad om  ungdomars  sysselsättning i syfte att\r\nkunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder för det\r\nfall  att  ungdomar  inte  går   eller  har  gått  i\r\ngymnasieskolan eller motsvarande.\r\nUtbildningsutskottet anser att det  är viktigt att\r\nvara  restriktiv med upp-rättande av personregister.\r\nInnehållet  i  och  användningen  av sådana register\r\nmåste  av integritetsskäl vara väl avvägt.  Register\r\nkan dock behövas för att underlätta för kommunen att\r\nfullgöra  sitt  uppdrag.  Utskottet understyrker att\r\ndet  är synnerligen angeläget  att  säkerställa  att\r\nendast  nödvändig  information  behandlas  i  det nu\r\naktuella registret; inte minst för att registret rör\r\nunga män-niskor.\r\n\r\n2. Kvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör  bedömningen att åtgärder bör vidtas\r\nsom   leder   till   kvalitets-förbättringar    inom\r\ngymnasieskolan,   bland   annat   genom  att  stärka\r\nindividuella   program   och   genom   en  förstärkt\r\nlärlingsutbildning.\r\n\r\nEtt  centralt  mål  för  regeringen  är  att  höja\r\nutbildningens kvalitet och likvär-dighet för  elever\r\nmed individuella program så att fler kan slutföra en\r\ngymna-sieutbildning.    Regeringen   hänvisar   till\r\ngymnasiepropositionen (prop.  2003/04:140)  där  man\r\ngjorde  bedömningen att utbildningen på individuella\r\nprogram    bör     bedrivas     på     heltid.     I\r\nbudgetpropositionen  för  2005  aviserar re-geringen\r\natt   kommunerna   inom  ramen  för  det   generella\r\nstatsbidraget  kommer  att  tillföras  450  miljoner\r\nkronor årligen från  den  1 juli 2006 för att stärka\r\nde individuella programmen.\r\nEn lärlingsutbildning kan enligt regeringen utgöra\r\nen  viktig  alternativ  ut-bildningsväg.  Regeringen\r\nmeddelar att Skolverket har  fått i uppdrag att när-\r\nmare utreda förslag till utformning och reglering av\r\nen sådan gymnasial ut-bildning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna  och  Folkpartiet menar  att  stöd  till\r\nelever framför allt skall sättas in i grundskolan. I\r\nmotion 2004/05:Kr1  yrkande 5 framhåller Moderaterna\r\natt  det  är nödvändigt  att  lösa  de  problem  som\r\nuppstår i utbildningsväsendet  långt  innan eleverna\r\nnår  gymnasiet.  De resursförstärkningar  regeringen\r\naviserat för det individuella  programmet  visar att\r\nregeringen inte konfronterar den allvar-liga  frågan\r\nom   kunskapsbristerna  i  grundskolan.  Folkpartiet\r\nmenar  i motion 2004/05:Kr2 yrkande 5 att satsningar\r\nbör göras  på  grundskolan  för att tidigt fånga upp\r\nelever i behov av extra stöd och hjälp i stället för\r\natt bygga ut det individuella  programmet. I yrkande\r\n17 framhåller Folkpartiet att det  är ange-läget att\r\nalla  elever  som går ut grundskolan har  fått  goda\r\nkunskaper   för   att   klara   fortsatta   studier.\r\nGrundskolan skall ha  ansvaret  för  att  elever når\r\nmålen  i  basämnena svenska, engelska och matematik.\r\nElever   med    inlärningssvårig-heter   och   annan\r\nproblematik bör få  extra  stöd  tidigt, och det bör\r\nsatsas betyd-ligt mer på utbildade  speciallärare så\r\natt dessa elever kan få kvalificerad  hjälp (yrkande\r\n13).  Folkpartiet  menar  vidare  i yrkande  14  att\r\nnationella prov och betyg bör ges tidigare  för  att\r\nuppmärksamma   stödbehov   på  ett  tidigt  stadium.\r\nSlutligen förespråkar Folkpartiet  i  yrkande 16 att\r\nde   tvååriga  yrkeslinjerna  skall  återinföras   i\r\nstället  för att en satsning görs på de individuella\r\nprogram-men.  Att  satsa  på yrkesexamen och riktiga\r\nlärlingsutbildningar skapar goda förutsättningar för\r\nen gedigen yrkesutbildning samt minskar avhoppen.\r\n\r\nKristdemokraterna  menar  i   motion   2004/05:Kr3\r\nyrkande   17   att   skolan   inte   i   tillräcklig\r\nutsträckning  tar  hänsyn  till varje enskild  elevs\r\nbehov och intres-sen. Bristen  på  flexibilitet  och\r\narbetsro är två av orsakerna till att andelen elever\r\nsom   lämnar   grundskolan   utan   behörighet  till\r\ngymnasiet    ökat   för   varje   år   den   senaste\r\ntioårsperioden.     I     yrkande     7     föreslår\r\nKristdemokraterna  att  det  bör  inrättas en modern\r\nform av lärlingsutbildning och en yrkeshögskola.  På\r\nså  sätt  skulle  de  yrkesförberedande  programmens\r\nstatus  höjas  och  fler  elever  skulle förmodligen\r\nfullfölja gymnasiet.\r\nCenterpartiet anser i motion 2004/05:Kr4 yrkande 4\r\natt det är viktigt att öppna fler vägar fram till en\r\ngodkänd gymnasieutbildning. Lärlingsut-bildningen är\r\nen form där det praktiska lärandet  kommer  till sin\r\nrätt.  Upplägg-ningen av lärlingsutbildningen  måste\r\nvara   flexibel    och    anpassas   efter   rådande\r\nförhållanden.  Lärlingsutbildningen   måste   enligt\r\nCenterpartiet  utformas så att många lärlingsplaster\r\nkan skapas i småföretag.\r\n\r\nUtbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nUtbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nUtbildningsutskottet    har    nyligen   behandlat\r\nregeringens  proposition  2003/04:140   Kunskap  och\r\nkvalitet  - elva steg för utveckling av gymnasiesko-\r\nlan som bland  annat behandlar förslag om att elever\r\npå individuella pro-grammet skall erhålla utbildning\r\npå heltid och införandet av en lärlingsutbild-ning.\r\nI betänkandet  Utveckling  av gymnasieskolan (bet.\r\n2003/04:UbU13     s.     55     f.)     understryker\r\nutbildningsutskottet  den betydelse möjligheten  att\r\nfölja indivi-duella program  har för elever som inte\r\nuppnått behörighet att komma in  på  ett  nationellt\r\neller  specialutformat  program. Att en elev  skulle\r\nstanna kvar i grundskolan  för  att  uppnå Godkänt i\r\nkärnämnena är enligt utskottet ingen lämplig ordning\r\nutan   eleven  bör  i  stället  ges  möjlighet   att\r\nkomplettera    sina   kunskaper   inom   ramen   för\r\ngymnasieskolan.  Utbildningsutskottet  anförde också\r\natt  förslaget  att  införa  studier  på heltid  och\r\ndärmed   en   mer   strukturerad  skolgång  på   det\r\nindividuella  programmet   är   ett   steg  mot  att\r\nunderlätta för elever att övergå till ett nationellt\r\neller  specialutformat  program.  Utskottet   menade\r\nockså    att   samtliga   gymnasieprogram   även   i\r\nfortsättningen  skall vara treåriga och att samtliga\r\nelever i gymnasieskolan skall ha en minsta gemen-sam\r\nkunskapsbas för såväl  studie- som yrkesförberedande\r\nutbildningar. Ut-skottet har ingen annan uppfattning\r\nnu  men  vill  framhålla  grundskolans   själv-klara\r\nbetydelse  för  elevernas  möjlighet  att  fullfölja\r\ngymnasieskolan.   Ett   om-fattande  kvalitetsarbete\r\npågår inom grundskolan, något  som också till en del\r\nredovisas   i  propositionen.  Vad  gäller   skolans\r\nmöjligheter  att   erbjuda   eleverna   en  flexibel\r\nskolgång     föreskriver    läroplanen    för    det\r\nobligatoriska   skolväsendet  (Lpo  94)  att  det  i\r\nundervisningen skall tas hänsyn till elevernas olika\r\nförut-sättningar  och  behov  och  pekar  på att det\r\nfinns  olika  vägar att nå målen för undervisningen.\r\nSkolan har enligt  Lpo 94 ett särskilt ansvar för de\r\nelever som av olika  anledningar har svårigheter att\r\nnå målen för utbildningen  och  under-visningen  kan\r\naldrig utformas lika för alla.\r\nI   betänkandet   välkomnade  utbildningsutskottet\r\nregeringens  bedömning   att  en  lärlingsutbildning\r\nborde införas inom gymnasieskolan och att Skolverket\r\nskulle ges i uppdrag att närmare  utreda  och  lämna\r\nförslag  till  utformning  och reglering av en sådan\r\n(s. 62). Utskottet har ingen  annan  uppfattning nu.\r\nUt-skottet behandlade i det sammanhanget  också  ett\r\nyrkande  om  yrkeshögskola  och framförde då att det\r\nvar  olämpligt att använda termen  högskola  om  ut-\r\nbildning   som   inte  är  avsedd  att  omfattas  av\r\nhögskolelagen. Utskottet  har  inte heller här någon\r\nannan uppfattning nu.\r\nEnligt grundskoleförordningen  (7  kap. 2 §) skall\r\nläraren  fortlöpande in-formera eleven  och  elevens\r\nvårdnadshavare om elevens skolgång och minst en gång\r\nvarje  termin  skall  läraren,  eleven  och  elevens\r\nvårdnadshavare     samtala     om     hur    elevens\r\nkunskapsutveckling och sociala utveckling  bäst  kan\r\nstödjas    (utvecklingssamtal).    På   begäran   av\r\nvårdnadshavare  skall  läraren  som  ett  komplement\r\nlämna  skriftlig  information  om elevens  skolgång.\r\nElever   med   stödbehov   kan   enligt   utskottets\r\nuppfattning  vid sådana samtal på ett  tillräck-ligt\r\nsätt uppmärksammas.  Nationella  prov  och  tidigare\r\nbetyg är därför inte nödvändiga.\r\nI  4  kap.  1  §  andra stycket skollagen regleras\r\nelevers rätt till särskilt  stöd.  Närmare regler om\r\nsärskilda    stödinsatser    finns    i    5    kap.\r\ngrundskoleförordning-en.   Utskottet  har  behandlat\r\nfrågor  om  särskilt  stöd  i  betänkandet  Allmänna\r\nskolfrågor  (bet.  2003/04:UbU12  s.   18   f.)  och\r\nhänvisade  då  till  att  frågan  om sådant stöd har\r\nbehandlats   av   Skollagskommittén   i  betänkandet\r\nSkollag   för   kvalitet   och   likvärdighet   (SOU\r\n2002:121).  Kommittén  har  föreslagit  att ele-vers\r\nrätt  till  särskilt  stöd  skall stärkas. Förslagen\r\ninnebär   också  enhetliga  och  tydligare   regler.\r\nUtskottet  menar  också  nu  att  Regeringskansliets\r\nberedning av  kommitténs  förslag  bör  avvaktas.  I\r\nbetänkandet   Lärarutbildning   och   lärare   (bet.\r\n2003/04:UbU7 s. 18 f.) behandlar utskottet frågan om\r\nlärare  med  kun-skap  i specialpedagogik. Utskottet\r\nkonstaterar att, förutom  att  alla  blivande lärare\r\nsedan den nya lärarutbildningen infördes  får  vissa\r\nkunskaper    i    special-pedagogik,   har   antalet\r\nexaminerade   specialpedagoger    ökat    och    kan\r\nytterligare förväntas öka.\r\n\r\n3. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att\r\nstärka skolor i segregerade områden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör bedömningen att strategiska insatser\r\nbör genomföras för att stärka utbildningsvillkoren i\r\nde skolor i segregerade områden som har störst behov\r\nav utvecklingsresurser  och  i skolor där behovet av\r\nmotsvarande strate-giska insatser är särskilt stort.\r\nRegeringen har givit Myndigheten för skolut-veckling\r\ni uppdrag att under de närmaste  åren  arbeta för en\r\nförbättrad    försko-le-    och   skolsituation    i\r\nsegregerade områden. Myndigheten har angivit att man\r\nfrämst  avser  att  arbeta  med utvecklingsdialoger,\r\nnätverksskapande och andra former  för  spridande av\r\nkunskap. Utöver detta redovisar regeringen i budget-\r\npropositionen   för  2005  sin  avsikt  att  avsätta\r\nsärskilda medel för  detta  ändamål  under  2006 och\r\n2007.  Medlen  skall  i  första  hand  användas till\r\nstrategiska   insatser   på  skol-  och  kommunnivå.\r\nMyndigheten  för  skolutveckling   kommer   att   få\r\nregeringens  uppdrag  att  ta  fram  en plan för hur\r\nstrategiska   överens-kommelser  om  användning   av\r\npengarna skall  kunna träffas med kommuner och andra\r\naktörer.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nModeraterna anser i motion 2004/05:Kr1 yrkande 4 att\r\ndet  är orimligt att  närma  sig  riksdagen  med  en\r\nbegäran  på  225  miljoner  kronor  - som regeringen\r\naviserar  i  budgetpropositionen  - utan  att  kunna\r\nprecisera vad dessa medel skall användas till.\r\n\r\nUtbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nUtbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandet.\r\n\r\nUtbildningsutskottet välkomnar regeringens förslag\r\nom  att  stärka utbild-ningsvillkoren för  skolor  i\r\nvissa segregerade  områden.  I  detta  arbete är det\r\nviktigt  att ha en väl genomtänkt strategi  för  att\r\nsådana insatser  skall vara verkningsfulla och också\r\natt ekonomiska medel  finns  för  sådana strategiska\r\ninsatser på skol- och kommunnivå.\r\nUtbildningsutskottet  delar uppfattningen  att  de\r\nmedel som regeringen av-ser att föreslå för 2006 och\r\n2007   bör   administreras   av    Myndigheten   för\r\nskolutveckling som genom sitt generella  uppdrag att\r\narbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation\r\ni segregerade områden är den myndighet som  är  bäst\r\nlämpad för detta. Genom det uppdrag till myndigheten\r\natt ta fram en plan för strategiska överenskommelser\r\nsom  regeringen aviserat, kommer det att bli tydligt\r\nhur medlen kommer att användas. Utskottet utgår från\r\natt satsningarna kommer att utvärderas.\r\n\r\n4. Stärkt elevinflytande i skolan\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  bedömer  att  elevernas möjligheter till\r\ninflytande  i skolan bör utvecklas  och  förbättras.\r\nAnsvaret för  att  främja  och  utveckla inflytandet\r\növer   det   egna   lärandet   bör   förtydligas   i\r\nläroplanerna.  Personal  och  rektor  måste   enligt\r\nregeringen stå för kontinuiteten och det är lämpligt\r\natt  ansvaret  för att uppmuntra och stärka eleverna\r\nläggs på rektor.  Vidare  anser  regeringen  att det\r\nbehövs    förändringar   i   kursplanerna   för   de\r\nsamhällsorienterande  ämnena  i  grundskolan i syfte\r\natt  ytterligare  stärka  skolans  demokratiuppdrag.\r\nDemo-kratiundervisning bör omfatta kunskap  såväl om\r\nhur  systemen för demokrati fungerar som om hur  man\r\nsom elev  eller  medborgare  aktivt  kan  medverka i\r\npraktiken. Regeringen avser därför att ge Skolverket\r\ni   uppdrag   att   se  över  kursplanerna  i  detta\r\nhänseende.   Vidare   avser    regeringen   att   ge\r\nMyndigheten   för  skolutveckling  i   uppdrag   att\r\nförstärka insatserna med att stödja utveck-lingen av\r\narbetet  för att  eleverna  skall  bli  delaktiga  i\r\nskolans   processer    och    medvetna    om   vilka\r\nförutsättningar  och  kunskaper  som  krävs för  att\r\nkunna  delta  på  ett  aktivt sätt. Vid varje  skola\r\nmåste  finnas  en  organisation   för  att  utveckla\r\ninformationen  samt  för delaktighet  och  påverkan.\r\nFrågan  hur  elever-nas   inflytande  närmare  skall\r\nregleras är föremål för ytterligare  beredning  inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nRegeringen  bedömer  också  att  elevers rätt till\r\nextra undervisning på grund av uppdrag att företräda\r\nandra elever bör stärkas. Slutligen  menar  man  att\r\nmöjligheten   att  tillsätta  lokala  styrelser  som\r\nfunnits i en försöksverksamhet bör göras permanent.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna menar i motion 2004/05:Kr1 yrkande 7 att\r\nelevinflytandet  i första hand skall vara direkt och\r\npersonligt, men i  sammanhang  där  så  är  påkallat\r\nockså  vara  del  av en större elevdemokrati. Eleven\r\nskall  delta  i ut-formningen  av  den  individuella\r\nkunskapsplanen  samt  i största möjliga mån få välja\r\nskola,  lärare  och  kurser   tillsammans  med  sina\r\nföräldrar.    Kristdemokra-terna   är    i    motion\r\n2004/05:Kr3 yrkande  18 positiva till de förslag för\r\nökat elevinflytande som  regeringen  presenterar men\r\nefterlyser konkreta förslag. Kristdemokraterna menar\r\natt en lagstadgad miniminivå för elevinflytande  bör\r\ninföras  både  vad  gäller  omfattning och på vilket\r\nsätt  inflytande  utövas.  Skol-ledare,  lärare  och\r\növrig  personal  måste också mer  än  hitintills  ge\r\neleverna möjlighet att utöva sina rättigheter.\r\n\r\nUtbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nUtbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nUtbildningsutskottet    har    vid   ett   flertal\r\ntillfällen   uttalat  sig  till  fördel   för   ökat\r\nelevinflytande   i   skolan.  Utskottet  har  senast\r\nbehandlat dessa frågor  i betänkandena 2003/04:UbU12\r\n(s. 34-36) och 2003/04:UbU13  (s.  32).  De  förslag\r\ntill åtgärder som presenteras av regeringen i den nu\r\naktuella proposi-tionen kommer enligt utskottet  att\r\nge  möjlighet  att  utveckla och förbättra elevernas\r\nmöjligheter att påverka  sin skolsituation och delta\r\ni den demokra-tiska processen  i  skolan.  Utskottet\r\nkonstaterar också att regeringen avser att återkomma\r\nmed  förslag  till  riksdagen  om  hur  arbetet  med\r\nelevinflytande bör organiseras.\r\n\r\n5. Insater för entreprenörskap och företagande\r\nbland ungdomar\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  anser  att  entreprenörskap inte bara är\r\nviktigt för egenföretagare  utan  också en drivkraft\r\nför varje samhällsmedborgare i arbetet,  i organisa-\r\ntionslivet    och    på    fritiden.    Skolan   och\r\nföreningslivet  spelar enligt regeringens  bedömning\r\nen  viktig roll när  det  gäller  att  utveckla  ett\r\nföretagsamt   förhåll-ningssätt  hos  ungdomar,  och\r\nregeringen avser  därför  att  satsa  på  ett utökat\r\nnationellt  entreprenörskapsprogram  och införa  ett\r\ntydligare       entreprenörskaps-perspektiv        i\r\ngymnasieskolans  programmål.  Regeringen  framhåller\r\nockså   betydelsen  av  organisationer  som  främjar\r\nungdomars  entreprenörskap,  såsom Ung Företagsamhet\r\noch  Snilleblixtarna.  Organisationer   som  främjar\r\nungdom-ars      entreprenörskap     kommer     också\r\nfortsättningsvis   att  stödjas  av  regeringen  och\r\nsamverkan  mellan skolan  och  dessa  organisationer\r\nkommer att stimule-ras.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet  menar  i  motion 2004/05:Kr2 yrkande 12\r\natt entreprenörskap i skolan  är ett sätt att tidigt\r\nväcka   intresset   för   att  bli  företagare   och\r\nframhåller att erfarenheterna  från  dem  som har en\r\nutbildning  där kunskaper om entrepre-nörskap  ingår\r\när positiva, bl.a. från utbildningsprojekt som drivs\r\nav Ung Företagsamhet.\r\n\r\nUtbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nUtbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandet.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är\r\nviktigt    att    det    läggs   större   vikt   vid\r\nentreprenörskap  i gymnasieskolan.  Utskottet  menar\r\nvidare att organi-sationer  som  verkar i skolan och\r\nsom främjar ungdomars entreprenörskap är ett viktigt\r\nkomplement till skolans undervisning och noterar att\r\nregeringen även i fortsättningen kommer  att  stödja\r\nsådana organisationer.\r\n\r\n6. Insatser mot ungdomars bruk av alkohol och\r\nnarkotika\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen meddelar att man avser att utarbeta en ny\r\nnationell    handlingsplan    för    att   förebygga\r\nalkoholskador      och      en      ny     nationell\r\nnarkotikahandlingsplan. Skolan är enligt  regeringen\r\nden viktigaste arenan för att förebygga alkohol- och\r\ndrogmissbruk   och   andra   riskbeteenden  och  den\r\nalkohol- och narkotikafö-rebyggande  verksamheten  i\r\nskolan  måste sättas in i ett brett skolutvecklings-\r\nperspektiv     för     att     vara    framgångsrik.\r\nFolkhälsoinstitutet     och     Myndigheten      för\r\nskolutveckling har tillsammans med Alkoholkommittén,\r\nMobilisering     mot     narkotika    och    Svenska\r\nKommunförbundet utarbetat  en  plan för insatser som\r\nstärker   en   hälsofrämjande   skolutveckling   och\r\nförebygger alkoholskador och narkotikamissbruk.  Att\r\nstärka  samarbetet mellan skolan och föräldrarna och\r\nmellan  skolan   och  fritidsverksamheten,  motverka\r\nskolk, utveckla elevhälsans  arbete  med hälsosamtal\r\noch främja att skolan har en tydlig policy  i frågor\r\nsom  rör  alkohol  och  narkotika  är  några  av  de\r\nviktigaste  inslagen  i  skolans preven-tiva arbete.\r\nRegeringen meddelar också  att  ett  förslag  om att\r\nförstärka   inslag  om  prevention  och  missbruk  i\r\ngrundutbildningen  av  lärare  är  under beredning i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nKristdemokraterna menar i motion 2004/05:Kr3 yrkande\r\n10 att ett av de vik-tigaste alkoholpolitiska  målen\r\nmåste  vara  att  skjuta upp alkoholdebuten. Skolans\r\nANT-undervisning har  en  viktig  uppgift  att  visa\r\nungdomar  vad  en  för tidig alkoholdebut kan få för\r\neffekter.\r\n\r\nUtbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nUtbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandet.\r\n\r\nUtbildningsutskottet anser att skolan  kan och bör\r\nspela  en  stor  roll  i det preventiva arbetet  mot\r\nanvändning av alkohol, tobak  och  narkotika. Det är\r\ndärför  betydelsefullt  att  unga lyfts  fram  i  de\r\nnationella planerna mot alkohol  och  narkotika  och\r\natt  myndigheterna  samverkar  på  detta område. Det\r\nsamar-bete   mellan   myndigheter   som   pågår   är\r\nvärdefullt   bl.a.   för  att  ungdomar  skall  inse\r\nkonsekvenserna  av en tidig  alkoholdebut.  Ansvaret\r\nför undervisningens  konkreta  innehåll  ligger dock\r\nhos den enskilda skolan.\r\n\r\n7. Övriga yrkanden\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  anser  i motion 2004/05:Kr2 yrkande  15\r\natt villkoren för friskolor  bör  förbättras och att\r\nen nationell skolpeng bör införas. Kristdemokraterna\r\nframhåller i motion 2004/05:Kr3 yrkande  13 att sex-\r\noch  samlevnadsunder-visning behövs i skolorna  inte\r\nminst  med tanke på att tonåringars verklighets-bild\r\ni hög grad  hämtas  från  pornografi och sexspalter.\r\nSkolan  måste  ta sitt ansvar  för  att  möta  detta\r\nbehov.\r\n\r\nUtbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nUtbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet\r\navstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nFörändrade  regler  i  skollagen  (1985:1100)  för\r\nfristående skolor antogs av riksdagen  i  mars  2002\r\n(prop.    2001/02:35,   bet.   2001/02:UbU7,   rskr.\r\n2001/02:184).   Därefter   har   riksdagen  vid  två\r\ntillfällen  (bet.  2002/03:UbU15  och  2003/04:UbU4)\r\nbehandlat   motionsyrkanden   avseende    fristående\r\nskolor. I det senaste betänkandet, Fristående skolor\r\n(bet.  2003/04:UbU4),  förslog  utskottet avslag  på\r\nsamtliga motionsyrkanden bl.a. med  hänvisning  till\r\nförslag  som lagts fram av Skollagskommittén och som\r\nbereds inom  Regeringskansli-et. Riksdagen beslutade\r\ni enlighet med  utskottets  förslag. Utskottet anser\r\näven  nu  att  det  pågående  beredningsarbetet  bör\r\navvaktas. Skollagskommittén framhåller  att  man med\r\nsina förslag strävar efter att skapa ett skolväsende\r\nsom omfattar offentligt finansierade skolor och  där\r\nsamma  bestämmelser så långt möjligt skall gälla för\r\nskolorna oavsett om huvudmannen är kommunal, statlig\r\neller enskild.\r\nUtbildningsutskottet    har    vid   ett   flertal\r\ntillfällen   behandlat   frågan  om  infö-rande   av\r\nnationell skolpeng. I betänkandet Valfrihet i skolan\r\n(bet.  2003/04:UbU6  s.  12-15)  föreslår  utskottet\r\navslag på ett antal sådana mo-tionsyrkanden eftersom\r\nen  nationell  skolpeng inte  ger  de  grundläggande\r\nförutsättningarna  för  att  kraven  på en likvärdig\r\nskola  av hög kvalitet för alla elever  skall  kunna\r\ntillgodoses.  Utskottet  har ingen annan uppfattning\r\nnu.\r\nNär     det     slutligen    gäller    frågan     om\r\nsexualundervisning   har   även   sådana   yr-kanden\r\nbehandlats  under  föregående  riksmöte;  vad gäller\r\ngrundskolan i be-tänkandet Grundskolans läroplan och\r\nämnen  (bet. 2003/04:UbU11 s. 19 f.) och vad  gäller\r\ngymnasieskolan    i    betänkandet   Utveckling   av\r\ngymnasieskolan (bet. 2003/04:UbU13  s. 71). Att sex-\r\noch  samlevnadsundervisning skall fin-nas  i  skolan\r\nframgår  av  läroplaner och kursplaner. Det konkreta\r\ninnehållet i undervisningen  i sex- och samlevnad är\r\ndock en fråga för den enskilda sko-lan.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 26 oktober 2004\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit  i  beslutet:  Jan\r\nBjörkman (s), Ulf Nilsson  (fp), Inger Lundberg (s),\r\nSten  Tolgfors  (m),  Agneta  Lundberg   (s),  Inger\r\nDavidson  (kd),  Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta\r\nPålsson (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen (c),\r\nSören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg\r\n(s), Mikaela Valtersson  (mp), Christer Adelsbo (s),\r\nAxel Darvik (fp) och Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n\r\n1. Kommunalt ansvar att hålla  sig informerad om hur\r\nungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m), Sofia Larsen (c)\r\noch Tobi-as Billström (m).\r\n\r\nPropositionens  förslag  bör avvisas i de delar  som\r\nmedför  ökat  ansvar  för  och   ökad  reglering  av\r\nkommunernas verksamhet. Ett sådant förslag är det om\r\nett    förstärkt    kommunalt   uppföljningsuppdrag.\r\nCenterpartiet anser att  kommuner-na  redan tar sitt\r\nansvar  för  dessa  ungdomar och är inte berett  att\r\nstödja reger-ingens förslag att berörda myndigheter,\r\nsåsom skola, arbetsförmedling och socialtjänst skall\r\nvara skyldiga att göra  en sammanställning som sedan\r\nskall följas upp av en statlig  myndighet. Skollagen\r\nskall reglera skolan och inget annat.\r\n\r\n2. Register över ungdomar 16-19 år gamla\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m), Margareta Pålsson (m),\r\nTobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nRegeringen   vill  inrätta  ett  register  för   att\r\nkontrollera vad  alla ungdomar som är 16-19 år gamla\r\nsysslar med. Ett sådant register ser Folkpartiet som\r\nalltför integritetskränkande. Kommunen bör i stället\r\nkoncentrera sina resurser  på  att söka upp ungdomar\r\nsom är på väg att hamna snett och  se  till  att det\r\nfinns  fungerande åtgärder för att få dessa i arbete\r\neller utbildning.\r\n\r\n3.  Förstärkning av resurserna till det individuella\r\nprogrammet\r\n\r\nav  Sten   Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och  Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nDet är nödvändigt  att lösa de problem som uppstår i\r\nutbildningsväsendet   långt   innan   eleverna   når\r\ngymnasiet.  De förstärkningar av resurserna till det\r\nindivi-duella  programmet om 450 miljoner kronor som\r\nregeringen  aviserat   har   där-för   karaktär   av\r\nrespirativa  insatser. Det är tydligt att regeringen\r\nvalt att inte  konfrontera  den allvarliga frågan om\r\nkunskapsbrist   i   grundskolan   utan   i   stället\r\nbibehåller modeller som inte visat sig ge resultat.\r\n\r\n4.  Införande av tvååriga gymnasieprogram\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nEnbart  hälften  av eleverna på de yrkesförberedande\r\nprogrammen klarar  de uppsatta målen, vilket är helt\r\noacceptabelt. Folkpartiet  vill  återinföra  de två-\r\nåriga  yrkeslinjerna  i stället för att satsa på  en\r\nutbyggnad av de individuella  programmen  som är ett\r\nmisslyckat  projekt.  Att  satsa på yrkesexamen  och\r\nriktiga     lärlingsutbildningar     skapar     goda\r\nförutsättningar för en gedigen yrkes-utbildning samt\r\nminskar avhoppen från gymnasiet eftersom det blir en\r\nkortare utbildning  som kan attrahera skoltrötta och\r\npraktiskt intresserade  ungdomar.  Alla  vill inte -\r\noch bör inte - bli akademiker.\r\n\r\n5.  Resurssatsningar i grundskolan\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m),  Margareta Pålsson (m),\r\nSofia Lar-sen (c), Tobias Billström (m) och  Axel\r\nDarvik (fp).\r\n\r\nI  regeringens proposition finns många fagra ord men\r\npå listan  över  konkreta  åtgärder  är  det  mycket\r\nmagert. En av de större satsningarna som föreslås är\r\npå det individuella programmet. Detta program var då\r\ndet infördes avsett för ett ytterst fåtal elever som\r\ninte når upp till grundskolans mål och som på gymna-\r\nsiet  behöver  få  lite extra stöd. Det individuella\r\nprogrammet är nu det  näst största programmet och av\r\ndem som börjar där slutar  endast  17,4  %  med  ett\r\nfullständigt  gymnasiebetyg. Att sätta in stödet för\r\nsvaga elever på  gymnasiet  är feltänkt från början.\r\nStöd  skall  sättas in tidigt på  grundskolan  innan\r\npro-blemen  blir   för   stora.   Det   individuella\r\nprogrammet skall på sikt avskaffas.\r\n\r\n6.  Flexibel skola\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),  Margareta  Pålsson\r\n(m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nDen  svenska   skolan   tar   inte   i   tillräcklig\r\nutsträckning  hänsyn till varje enskild elevs  behov\r\noch    intressen.    Skolan    brister    också    i\r\nvärdegrundsarbetet    vilket    skapar   en   otrygg\r\narbetsmiljö utan arbetsro. Bristen  på  flexibilitet\r\noch  arbetsro  är två av orsakerna till att  andelen\r\nelever som lämnar  grundskolan utan behö-righet till\r\ngymnasiet   ökat   för   varje    år   den   senaste\r\ntioårsperioden. Flexibilitet och arbetsro  krävs för\r\natt skolan skall kunna förmedla kunskap och  erbjuda\r\neleverna  trygghet och arbetsro. Dessutom behövs  en\r\ninsikt om att varje elev är unik med specifika behov\r\noch förutsättningar.  Tar  inte  skolan  hänsyn till\r\ndetta utan i stället stöper alla elever i samma form\r\ni en felriktad strävan efter rättvisa och  jämlikhet\r\nslås  elever  ut  och  otrygghet och sociala problem\r\nkom-mer ofrånkomligen att  uppstå. Skolpolitiken bör\r\nutformas så att större hänsyn tas till elever som är\r\nmer praktiska och yrkesorienterat  lagda.  För dessa\r\nelever  har den alltmer teoretiserade skolan  blivit\r\nen belastning  och tyvärr tvingas många att hoppa av\r\nutbildningen  eller   lämna  skolan  med  underkända\r\nbetyg.\r\n\r\n7.  Införande av lärlingsutbildning\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nSverige   bör   satsa   på   en   modern   form   av\r\nlärlingsutbildning  på  gymnasiet  samt  inrätta  en\r\nyrkeshögskola.    På    så    sätt     skulle     de\r\nyrkesförberedande  programmens  status  höjas rejält\r\noch   fler   elever   skulle  förmodligen  fullfölja\r\ngymnasiet.\r\n\r\n8.  Lärlingsutbildning och småföretag\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger Davidson (kd),\r\nMargareta  Pålsson (m), Sofia Larsen (c),  Tobias\r\nBillström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nVi anser att uppläggningen  av  lärlingsutbildningen\r\nmåste  vara  flexibel  och  anpassas  efter  rådande\r\nförhållanden.  Kraven måste utformas  så  att  många\r\nlärlingsplatser  kan  skapas  i  småföretag. Vi vill\r\nsärskilt understryka vikten av att  en  stor  del av\r\nutbildningen förläggs ute på en arbetsplats och inte\r\nsker inom skolans väggar.\r\n\r\n9.  Stöd till elever i grundskolan\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson (m),\r\nTobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nDet   är  angeläget  att  alla  elever  som  går  ut\r\ngrundskolan har tillgodosetts med goda kunskaper för\r\natt  klara   fortsatta   studier.   Men   det  allra\r\nviktigaste  är  att alla fått baskunskaperna  -  att\r\nskriva, läsa och räkna - och når målen i kärn-ämnena\r\nsvenska,  engelska   och   matematik.   Elever   med\r\ninlärningssvårigheter  och  annan problematik bör få\r\nextra  stöd  tidigt i grundskolan.  Det  bör  satsas\r\nbetydligt mer  på speciallärare. Det är av stor vikt\r\natt  det finns en  bra  arbets-miljö,  tidigare  och\r\nbättre  utvärdering  samt hårda krav på hög kvalitet\r\npå ut-bildningen. Betyg  och  nationella prov behövs\r\ntidigare  för  att  uppmärksamma stödbehov  vid  ett\r\ntidigt stadium.\r\n\r\n10.   Strategiska utvecklingsinsatser  i  syfte  att\r\nstärka skolor i segregerade områden\r\n\r\nav  Sten   Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och  Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nMyndigheten för skolutveckling, som varit samordnare\r\nav tidigare motsva-rande projekt, har angett att man\r\nfrämst avser att  arbeta  med  \"utvecklingsdialoger,\r\nnätverksskapande och andra former  för  spridande av\r\nkunskap\". Moderaterna anser att det är orimligt  att\r\nnärma  sig  riksdagen med en begäran på 225 miljoner\r\nkronor utan att  kunna  precisera  vad  dessa  medel\r\nskall användas till.\r\n\r\n11.  Stärkt elevinflytande i skolan\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och   Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nEleven   skall   delta   i   utformningen   av   den\r\nindividuella kunskapsplanen och faktiskt se till att\r\nmålen  nås.  Eleven  skall  i största möjliga mån få\r\nvälja skola, lärare och kurser  tillsammans med sina\r\nföräldrar. Elevernas potential som  resurs  när  det\r\ngäller  att förbättra kvaliteten via uppföljning och\r\nutvärdering  skall  tas  till  vara. Elevinflytandet\r\nskall i första hand vara direkt och person-ligt, men\r\ni sammanhang där så är påkallat också vara del av en\r\nstörre elevdemokrati.\r\n\r\n12.  Stärkt elevinflytande i skolan\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nDet är en rättighet för varje elev  att  i  takt med\r\nstigande  ålder vara delaktig i det som berör  henne\r\neller  honom   själv.   Att   eleverna   ges  reella\r\nmöjligheter  till inflytande över det egna  lärandet\r\ngenom   att   tillsammans    med   läraren   planera\r\nundervisningens  uppläggning  är   därför   av  stor\r\nbetydelse.  Kristdemokraterna  är  positiva till  de\r\nförslag  för  ökat  elevinflytande  som   regeringen\r\npresenterar  i  propositionen.  Det bör dock påpekas\r\natt  regeringen på detta område liksom  många  andra\r\ninte kommer  med  några  konkreta förslag. Jag menar\r\natt en lag-stadgad miniminivå  av elevinflytande bör\r\ninföras. Elevernas formella infly-tande gäller också\r\nskolan   som   organisation   där   elevråden    och\r\nelevskyddsom-buden spelar en mycket viktig roll. Att\r\nmöjliggöra inflytande och ansvar för eleverna är det\r\nbästa   sättet   att   utveckla   deras  känsla  för\r\ndemokratiska besluts-former och skapa  förmåga  till\r\nansvarstagande     för     gemensamma    samhällsan-\r\ngelägenheter.\r\n\r\n13.   Insatser   för   ökat   entreprenörskap    och\r\nföretagande bland ungdomar\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson  (kd),\r\nMargareta  Pålsson  (m), Tobias Billström (m) och\r\nAxel Darvik (fp).\r\n\r\nEntreprenörskap i skolan  är  ett  sätt  att  tidigt\r\nväcka  intresset  för att bli företa-gare. I Sverige\r\nstartas i internationell  jämförelse alldeles för få\r\nnya företag. Erfarenheterna  från  dem  som  har  en\r\nutbildning  där  kunskaper om entrepre-nörskap ingår\r\när mycket positiva.  Sannolikheten  att eleverna som\r\nunder  gym-nasietiden  ingått i utbildningsprojektet\r\n\"Ung företagsamhet\" själva  blir före-tagare är fyra\r\ngånger större än för genomsnittet.  Cirka  20  %  av\r\ndessa  elever  är  själva  företagare  tio  år efter\r\nutbildningen  och  i snitt har de sex anställda  per\r\nföretag.\r\n\r\n14.   Insatser mot ungdomars  bruk  av  alkohol  och\r\nnarkotika\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nAtt skjuta  upp  alkoholdebuten måste vara ett av de\r\nviktigaste    alkoholpolitiska     målen.     Senare\r\nalkoholdebut  innebär  mindre risk för alkoholskador\r\noch alko-holism. Skolans  ANT-undervisning  är också\r\nviktig  för  att  visa  ungdomar  vad  en  för tidig\r\nalkoholdebut kan få för effekter.\r\n\r\n15.  Nationell skolpeng och fristående skolor\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson (m),\r\nTobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nDe  fristående  skolornas villkor bör förbättras och\r\nen  nationell skolpeng  infö-ras.  Genom  skolpengen\r\nökar likvärdigheten mellan olika kommuner.\r\n\r\n16.  Sex- och samlevnadsundervisning\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna   menar  att  sexualundervisningen\r\nbehövs  på skolorna med  tanke  på  att  tonåringars\r\nverklighetsbild  i  hög  grad hämtas från pornografi\r\noch   sexspalter.   Enligt  en   undersökning   från\r\nBarnombudsmannen får  tonårspojkar  framför allt sin\r\n\"sexualundervisning\"  genom  pornografiskt  material\r\nmedan  tonårstjejer  får  sin  genom   sexspalter  i\r\ntidningar.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU2y\r\n\r\n\r\n\r\nUngdomspolitiska frågor\r\n\r\n______________________________________________________________\r\n\r\nTill kulturutskottet\r\n\r\nKulturutskottet  har  berett  bl.a. bostadsutskottet\r\ntillfälle  att yttra sig över proposition  2004/05:2\r\nMakt att bestämma - rätt till välfärd jämte följdmo-\r\ntioner   i   de    delar    som   berör   utskottets\r\nberedningsområde. Bostadsutskottet behandlar mot den\r\nbakgrunden   i   sitt  yttrande  propositionen   och\r\nmotioner-\r\nna  i  de  delar  de  avser   bostadsfrågor   i  vid\r\nbemärkelse.     Det     innebär    att    utskottets\r\nställningstagande   främst    avser   propositionens\r\navsnitt 12.4 Bo-stadsförsörjning  för  ungdomar  och\r\nförslagen i motionerna 2004/05:Kr1 (m)\r\n\r\nyrkande   9,   2004/05:Kr2   (fp)  yrkande  20  samt\r\n2004/05:Kr3 (kd) yrkande 19,\r\n\r\nliksom de motivledes redovisade  förslagen  i motion\r\n2004/05:Kr4 (c).\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  understryker  i  yttrandet vikten av  att\r\nåtgärder riktade mot ungdo-mar  eller  andra grupper\r\npå  bostadsmarknaden  inte  står  i  strid  med   de\r\nallmänna  bostadspolitiska strävanden som bör prägla\r\nen långsiktigt  hållbar  politik.  Samtidigt uttalar\r\nutskottet att de av regeringen aviserade  insatserna\r\ninte står i något som helst motsatsförhållande  till\r\nde   målsättningar  som  vägleder  bostadspolitiken.\r\nEnligt  utskottet  finns det mot den bakgrunden inte\r\nanledning att, som motionärerna  föreslår, avvisa de\r\nav regeringen avisera-\r\nde insatserna. Inte heller när det  gäller förslagen\r\nom   bostadspolitikens   allmänna   utformning    är\r\nutskottet  berett  att  ställa sig bakom förslagen i\r\nmo-tionerna. De förslag som  där  förs  fram är utan\r\nundantag förslag som bostadsutskottet och  riksdagen\r\ntidigare tagit ställning till, och som då avvisats.\r\n\r\nTill  yttrandet  har  fogats fyra avvikande meningar\r\n(m), (fp), (kd) och (c).\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI  den  ungdomspolitiska  propositionen  förelägger  regeringen\r\nriksdagen två förslag. Det  gäller  dels ett förslag\r\ntill lag om ändring i skollagen\r\n(1985:1100),  dels  ett förslag om övergripande  mål\r\noch huvudområden för  samordning  och redovisning av\r\nden   nationella  ungdomspolitiken  (proposi-tionens\r\navsnitt 6.1).\r\n\r\nFörslaget till ändring i skollagen innebär att det\r\ninförs  ett  uttryckligt  kommunalt ansvar att hålla\r\nsig informerad om hur icke skolpliktiga ungdomar som\r\ninte  fyllt  20  år  är  sysselsatta.   Skyldigheten\r\nomfattar  dock  inte  ungdomar i vissa utbildningar.\r\nLagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.\r\nFörslaget beträffande  ungdomspolitiken  innebär i\r\nkorthet   att   de   övergri-pande   målen  för  den\r\nnationella ungdomspolitiken skall vara att:\r\n\r\n-  ungdomar  skall ha verklig tillgång till  välfärd\r\noch\r\n\r\n- ungdomar skall ha verklig tillgång till makt.\r\n\r\nAnalys, samordning  och redovisning för att uppnå de\r\növergripande målen skall  enligt  förslaget ske inom\r\nföljande fem huvudområden:\r\n\r\n1. lärande och personlig utveckling,\r\n\r\n2. hälsa och utsatthet,\r\n\r\n3. inflytande och representation,\r\n\r\n4. egen försörjning och\r\n\r\n5. kultur och fritid.\r\n\r\nSamtidigt  uttalas  bl.a. att ungdomspolitikens  mål\r\nbör genomsyra samtliga berörda politikområden.\r\n\r\nUtan att något formellt  förslag  läggs  fram  anger\r\nregeringen  i  propositio-nen  också  de  frågor som\r\nprioriteras  av  regeringen  i arbetet att förbättra\r\nungdomars levnadsvillkor. Ett av dessa områden avser\r\ninsatser för bostads-försörjning för ungdomar. I ett\r\nsärskilt  avsnitt (12.4) i propositionen  redo-visar\r\nregeringen  sina bedömningar när det gäller insatser\r\nför bostadsförsörj-ning för ungdomar.\r\n\r\nBostadsförsörjning för ungdomar\r\n\r\nRegeringen redovisar  inledningsvis  de  insatser  som hittills\r\ngjorts  för att öka nyproduktionen av bostäder - det\r\ntillfälliga  investeringsbidraget  för nybygg-nad av\r\nhyresbostäder  på  orter med bostadsbrist  samt  den\r\nsärskilda investe-ringsstimulansen  för  att  främja\r\nbyggande av vissa mindre bostäder. Antalet\r\n\r\nlägenheter som byggs har också successivt ökat under\r\nde senaste åren. En-\r\nligt  regeringen fortsätter dock insatserna för  att\r\nöka  nyproduktionen  att  vara  ett  av  regeringens\r\nprioriterade mål för att råda bot på bostadsbristen.\r\n\r\nNär  det  råder  brist på bostäder drabbas framför\r\nallt ungdomar som vill  flytta  från  föräldrahemmet\r\neller från tillfälligt andrahandsboende. I syfte att\r\nuppmärksamma  och  kartlägga  ungdomars bostadsbehov\r\navser   regeringen   att  tillsätta   en   nationell\r\nbostadssamordnare. Samordnaren  kommer  att  få till\r\nuppgift att\r\n-          kartlägga  hinder för ungdomar att skaffa\r\nsig ett eget boende,\r\n-\r\n-          överlägga  med   aktörerna  på  bostads-,\r\nbygg-,  finans-  och kreditmarknaderna  liksom  med\r\nkommunerna,\r\n-\r\n-          kartlägga    och    sprida   kunskap   om\r\nframgångsrika   initiativ  för  att   ge   ungdomar\r\nbostäder,\r\n-\r\n-          se över behovet av nationell övergripande\r\ninformation om lediga  bostäder  som  ungdomar  kan\r\nefterfråga samt\r\n-\r\n-          se över vilka insatser som behövs för att\r\nstimulera   omflyttning   och   därmed   få   igång\r\nflyttkedjor.\r\n-\r\nMålgruppen   för   samordnarens   arbete  är  enligt\r\nregeringen    i    första    hand   unga   personer.\r\nBostadssamordnaren   skall   samverka    med   bl.a.\r\nungdomars  egna organisationer och nätverk,  Svenska\r\nKommunförbundet,        kommunerna,       Bo-verkets\r\nByggkostnadsforum,       Ungdomsstyrelsen        och\r\nByggsamordnaren samt med Statens bostadskreditnämnd.\r\n\r\nEnligt  regeringen  bör bostadssamordnaren bedriva\r\nsin verksamhet under en  treårsperiod  fr.o.m.  2005\r\noch till en årlig kostnad av 1,5 miljoner kro-\r\nnor.   I   budgetpropositionen   för   2005   lägger\r\nregeringen   också   fram   ett  förslag  med  denna\r\ninnebörd.\r\nEnligt regeringen kan Boverkets  Byggkostnadsforum\r\ni  sin  verksamhet fylla en mera direkt  funktion  i\r\nregeringens   strävanden  att  förbättra  ungdo-mars\r\nsituation på bostadsmarknaden. Byggkostnadsforum bör\r\ndärför inom ramen för sitt nuvarande uppdrag när det\r\ngäller bidrag till pilotprojekt i\r\nhögre  grad beakta  behovet  att  få  fram  bra  och\r\nbilliga  bostäder  som är av-sedda för och anpassade\r\ntill de behov och krav som ungdomar har.\r\n\r\nInriktningen är att verka för att långsiktigt få ned\r\nboendekostnaderna i  de bostäder som byggs, utan att\r\nkravet   på  tillgänglighet   åsidosätts.   Särskilt\r\nbetonas vikten  av  att  beakta  erfarenheterna från\r\ntidigare verksamhet och pilotprojekt.\r\n\r\nSamtidigt som insatser måste till  för  att få ett\r\nökat  antal  hyresrätter  är  det  enligt regeringen\r\nangeläget  att  även  yngre  hushåll kan  efterfråga\r\nbostä-\r\nder  bland  övriga  upplåtelseformer.   Bristen   på\r\nhyreslägenheter  medför att alternativet att köpa en\r\nbostad ibland kan vara det enda som är tillgängligt\r\npå marknaden. Även i andra fall kan det vara ett bra\r\nalternativ att bo i en\r\nägd  bostad. För många  unga  hushåll  som  inte  är\r\netablerade  på  bostadsmark-naden är det i dag svårt\r\natt förvärva en egen  bostad  främst  därför  att de\r\ninte   har   det  sparkapital  som  fordras  för  en\r\nkontantinsats.  Detta utestänger många ungdomar från\r\nandra  upplåtelseformer   än  hyresrätt.  Regeringen\r\nanser det därför angeläget  att,  som ett komplement\r\ntill de ansträngningar som redan görs  för  att  öka\r\nbostadsbyggandet,  vidta åtgärder för att underlätta\r\nungdo-mars   tillträde    till    denna    del    av\r\nbostadsmarknaden.  I  ett första steg bör en översyn\r\ngöras av möjligheterna  att  i  vissa  fall förvärva\r\neller  hyra  en  egen  bostad,  t.ex.  genom direkta\r\nstatliga lån, bidrag eller statliga kreditgarantier.\r\nÄven   andra  insatser,  som  utbildningspaket   för\r\nbostadsköpare  eller försäk-ringslösningar anpassade\r\ntill ungdomars situation,  bör  studeras. Regeringen\r\nuttalar  även  att  den  har  för  avsikt  att  låta\r\nundersöka förutsättningarna för\r\natt  inrätta  någon form av hyresgaranti  som  skall\r\nkunna uppväga att villko-\r\nren för att få  ett hyreskontrakt inte uppfylls. Det\r\ngäller i de fall det ställs\r\nkrav på fast anställning, en minsta årsinkomst eller\r\nliknande. Uppdraget\r\nskall    utföras    inom     ramen    för    Statens\r\nbostadskreditnämnds verksamhet och rapporteras under\r\nvåren  2005. Regeringen aviserar  dessutom  att  den\r\nåter-kommer  till frågan om ungdomars tillträde till\r\nbostadsmarknaden i budget-propositionen för 2006.\r\nSammanfattningsvis    gör    sålunda    regeringen\r\nbedömningen att\r\n   en  nationell  bostadssamordnare  bör  utses  med\r\nuppgift att under en treårsperiod arbeta  för att\r\nta  fram  förslag  på  konkreta  åtgärder för att\r\nunderlätta      ungdomars      tillträde     till\r\nbostadsmarknaden,\r\n   Boverkets Byggkostnadsforum inom  ramen  för sitt\r\nnuvarande  uppdrag  när  det  gäller  bidrag till\r\npilotprojekt i högre grad bör beakta behovet\r\natt  få  fram  bra  och  billiga bostäder som  är\r\navsedda för och anpassade\r\ntill de behov och krav som unga har och\r\n   särskilda åtgärder för att  underlätta  ungdomars\r\ntillträde till bostadsmark-naden bör vidtas.  Som\r\nett första steg bör ungdomars förutsättningar att\r\nförvärva eller hyra en egen bostad ses över.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motion Kr1 (m) yrkande 9 bör riksdagen begära\r\natt  regeringen  åter-kommer med förslag om åtgärder\r\nför   att   stimulera   sparande   och   ägande   på\r\nbostadsmarknaden - detta utan att en bostadspolitisk\r\nsamordnare tillsätts.  Med  dagens bostadspolitik är\r\ndet  inte  möjligt  att  på  kort  sikt  bygga  bort\r\nbostadsbristen. Det är enligt  motionen  därför bara\r\natt beklaga att reger-\r\ningen  inte  tar  tillfället  i akt att ge riksdagen\r\nkonkreta  förslag att ta ställning  till.  Samtidigt\r\nuttalar  motionärerna   att   de  ger  idén  om  att\r\nunderlätta  för  ungdomar att äga  sin  bostad  sitt\r\nhelhjärtade stöd.  I  avsaknad  av  konkreta förslag\r\nfrån regeringen bör en skattelättnad införas för den\r\nsom hyr ut en\r\ndel av sin stadigvarande bostad.\r\n\r\n   De  grundläggande  problemen  på bostadsmarknaden\r\nlöses   enligt   motion   Kr2   (fp)  varken   av\r\nsubventioner,     prisregleringar    eller     en\r\nbostadssamordna-\r\nre. Vad som erfordras är enligt motionens yrkande\r\n20 i stället en förenk-\r\nling av regelverket  och  ökad  flexibilitet  vid\r\nbyggande   för   att  därigenom  öka  det  totala\r\nbyggandet.   Vid   en    sådan    omläggning   av\r\nbostadspolitiken bör\r\n- regelverket för byggande av bostäder förenklas,\r\n   skatten på byggande och boende sänkas,\r\n   konkurrensen på byggmarknaden stärkas,\r\n   skattefrihet  för  uthyrning  av  del  av  bostad\r\ninföras,\r\n   omvandling från lokaler till bostäder underlättas\r\noch\r\n   staten driva en offensiv markpolitik.\r\n\r\nDet  är  enligt motion Kr3 (kd) yrkande 19 angeläget\r\natt skapa  enklare  bo-städer  som  en brygga mellan\r\nföräldrahemmet och ett eget boende. Bostads-bristen,\r\nsom  är  som  störst  i  storstadsområden   och   på\r\nhögskoleorter,  måste  byggas bort genom en kraftigt\r\nökad nyproduktion. Endast på detta sätt kan unga ges\r\ntillträde    till   bostadsmarknaden.    Ett    ökat\r\nbostadsbyggande bör en-\r\nligt motionen därför stimuleras genom\r\n\r\n   halverad byggmoms och slopad fastighetsskatt,\r\n   åtgärder för bättre konkurrens i byggsektorn,\r\n   förenklad planprocess,\r\n   införande   av    nytt   investeringsbidrag   för\r\nstudentbostäder samt\r\n   skattefrihet för uthyrning av del av egen bostad.\r\n\r\nUtan något formellt yrkande uttalas i motion Kr4 (c)\r\natt bostadspolitiken\r\ninte håller måttet och att de bostadspolitiska målen\r\ninte uppnås. Lösningen\r\npå dessa problem ligger  inte  i  att ständigt komma\r\nmed   nya   statliga   inve-steringsbidrag.   Enligt\r\nmotionen måste politiken  i stället reformeras genom\r\natt\r\n\r\n   regelverket förenklas,\r\n   skatterna sänks på både byggande och boende,\r\n   ett investeringsstöd för  studentbostäder  införs\r\nsamt\r\n   hyressättningssystemet reformeras.\r\n\r\nDessutom  uttalas  att det behövs en bostadsminister\r\nmed helhetsansvar i\r\nstället  för  den bostadssamordnare  som  regeringen\r\nförordar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nBostadsförsörjning för ungdomar\r\n\r\nBostadsutskottet  delar den uppfattning som kommer till uttryck\r\ni proposi-tionen - att åtgärder måste vidtas för att\r\nunderlätta för ungdomar  att få en egen bostad. Inte\r\nminst i våra tillväxtregioner  är  situationen sådan\r\natt  det  erfordras särskilda insatser  riktade  mot\r\nungdomar. Samtidigt kan utskottet konstatera att det\r\ninte är regeringens  avsikt  att lösa alla de frågor\r\nsom   rör   ungdomar   genom   den  ungdomspolitiska\r\nproposition  som  nu  lagts fram. Pro-positionen  är\r\nsnarare ett uttryck för de ambitioner som regeringen\r\nhar på\r\nen rad områden när det gäller att vidta åtgärder som\r\nriktar sig mot ungdo-\r\nmar. Det är också mot den  bakgrunden  som riksdagen\r\ninte nu föreläggs\r\nnågra  förslag  när  det gäller bostadsförsörjningen\r\nför ungdomar. Även om\r\ndet finns anledning att  vidta  åtgärder  som direkt\r\navser  denna grupp måste naturligtvis utgångspunkten\r\nvara att den generella bostadspolitiken skall\r\nsvara såväl  mot  ungdomars  som mot övriga gruppers\r\nbehov. En avgörande\r\n\r\nroll  i  dessa  strävanden  spelar   tillgången   på\r\nbostäder.  Vad som erfordras är alltså i första hand\r\nen bostadspolitik  som  ger  förutsättningar för ny-\r\noch ombyggnad av bostäder i tillräcklig  omfattning.\r\nSom  redovisas  i  propositionen  har  också en  rad\r\nåtgärder  vidtagits  för att öka bostadsbyggandet  i\r\nlandet.      Det     gäller     det      tillfälliga\r\ninvesteringsbidraget för nybyggnad av hyresbostä-\r\nder på orter med  bostadsbrist  samt  den  särskilda\r\ninvesteringsstimulansen  för att främja byggande  av\r\nvissa mindre bostäder. Även  stödet till byggande av\r\nstudentbostäder har här spelat en betydande roll.\r\n\r\nRegeringen    uttalar    i    propositionen    att\r\nungdomspolitiken inte i första hand  skall  vara ett\r\neget  politikområde  utan att ungdomspolitikens  mål\r\nskall  ge-nomsyra  alla   politikområden.  Utskottet\r\ndelar denna uppfattning. För att de ungdomspolitiska\r\nmålen skall få ett verkligt genomslag fordras att de\r\nbeak-\r\ntas inte bara när ungdomsfrågor  i  snäv  bemärkelse\r\ndiskuteras utan att det\r\ntas  hänsyn  till  dem  i  alla  de  sammanhang  där\r\nungdomar och ungdomars förutsättningar påverkas. Med\r\ndenna  utgångspunkt  bör  sålunda  de  för ung-domar\r\nspecifika  kraven på och förutsättningarna  för  ett\r\neget boende  i  första  hand komma till uttryck i de\r\nallmänna bostadspolitiska  insatserna.  Det  hindrar\r\ndock  inte  att  det  från tid till annan kan finnas\r\nbehov av insatser som\r\nriktar  sig direkt till  ungdomar.  Ett  exempel  på\r\ndetta är  de insatser som under senare år gjorts för\r\natt  öka  tillgången   på  bostäder  för  studenter.\r\nSamtidigt\r\när det viktigt att på detta  sätt  riktade  åtgärder\r\ninte  står i strid med de all-männa bostadspolitiska\r\nsträvanden  som  bör  prägla  en långsiktigt hållbar\r\npolitik.\r\nUtan  att  föregå  den  kommande  behandlingen  av\r\nförslag  i  budgetproposi-tionen   och  motioner  om\r\nbostadspolitiska  insatser  och om bostadspolitikens\r\nutformning  kan  utskottet  inte  finna  att  de  av\r\nregeringen  nu aviserade insat-serna  skulle  stå  i\r\nnågot   som   helst   motsatsförhållande   till   de\r\nmålsättningar\r\nsom vägleder bostadspolitiken.  Det  finns  mot  den\r\nbakgrunden   inte  anled-ningatt,  som  motionärerna\r\nföreslår,  avvisa   de   av   regeringen   aviserade\r\ninsatserna.   På   en  punkt,  tillsättandet  av  en\r\nungdomsbostadssamordnare,  kommer dessutom utskottet\r\noch riksdagen att redan senare i höst ta ställ-\r\nning till ett sådant förslag  i budgetpropositionen.\r\nInte   heller   när   det   gäller   förslagen    om\r\nbostadspolitikens  allmänna  utformning är utskottet\r\nberett att ställa sig bakom förslagen  i motionerna.\r\nDe förslag som där förs fram är\r\nutan  undantag  förslag  som  bostadsutskottet   och\r\nriksdagen tidigare tagit ställ-ning till, och som då\r\navvisats.\r\n\r\nMot  den  ovan  i  korthet redovisade bakgrunden bör\r\nenligt utskottets me-ning motionerna 2004/05:Kr1 (m)\r\nyrkande  9,  2004/05:Kr2   (fp)   yrkande   20  samt\r\n2004/05:Kr3  (kd)  yrkande  19  liksom de motivledes\r\nredovisade  försla-gen  i  motion  2004/05:Kr4   (c)\r\navvisas av riksdagen. Motionerna avstyrks sålunda.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 21 oktober 2004\r\n\r\n\r\n\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\n\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Ragnwi\r\nMarcelind (kd), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s),\r\nMarietta  de  Pourbaix-Lundin  (m),  Nina  Lundström\r\n(fp), Siw Wittgren-Ahl  (s),  Maria Öberg (s), Peter\r\nDanielsson\r\n(m), Mariam Osman Sherifay (s),  Lars Tysklind (fp),\r\nRigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Ewa Thalén\r\nFinné   (m),  Sten  Lundström  (v),  Helena   Hillar\r\nRosenqvist  (mp),  Leif  Jakobsson  (s)  och Mariann\r\nYtterberg (s).\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n1. Bostadsförsörjning för ungdomar (m)\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Ewa\r\nThalén Finné (m) anför:\r\n\r\nFör många ungdomar och studerande är det både  svårt\r\noch kostsamt att\r\nskaffa sig en egen bostad. I tillväxtområden och  på\r\nutbildningsorter  kan  det  rentav  vara näst intill\r\nomöjligt. Det skulle dock inte behöva  vara  så. Med\r\nbättre  näringslivspolitik  och  högre tillväxt hade\r\nfler ungdomar haft en bätt-\r\nre ställning på arbetsmarknaden, och  därmed  mindre\r\nproblem  att få teckna hyreskontrakt eller att kunna\r\nköpa en bostadsrätt. Samtidigt har naturligt-\r\nvis  den  socialdemokratiska   bostadspolitiken   en\r\navgörande  del  i den upp-komna situationen. Det går\r\nhelt enkelt inte att med dagens politik på kort\r\nsikt bygga bort bostadsbristen.\r\n\r\nTrots att behovet av bostäder är akut för unga och\r\nstuderande finns det\r\ni  regeringens  ungdomspolitiska   proposition  inte\r\nnågra som helst konkreta åtgärder för  att  avhjälpa\r\nungas  problem  på  bostadsmarknaden.  Det är natur-\r\nligtvis  inte tillräckligt att, som regeringen  gör,\r\nredovisa allmänt  hållna  bedömningar som att det på\r\nbygg- och bostadsområdet behövs  ännu  en samordnare\r\noch  att  Boverkets  Byggkostnadsforum  bör   beakta\r\nbehovet av\r\nbra och billiga bostäder för unga samt att särskilda\r\nåtgärder för att under-\r\nlätta ungdomars tillträde till bostadsmarknaden  bör\r\nvidtas.  Vi  kan mot den bakgrunden bara beklaga att\r\nregeringen inte  tar  tillfället i akt och ger riks-\r\ndagen konkreta förslag att ta ställning till.\r\nÄven om vi ställer oss kritiska till mycket av vad\r\nregeringen  skriver  i propositionen  i  nämnda  del\r\nmåste vi icke desto mindre  ge vårt helhjärtade stöd\r\ntill idén om att underlätta för ungdomar att äga sin\r\nbostad. Vi anser därför att riksdagen bör begära att\r\nregeringen återkommer med förslag  om  åtgärder  för\r\natt     stimulera    sparande    och    ägande    på\r\nbostadsmarknaden.  Detta  måste  enligt  vår  mening\r\nkunna  ske  utan  att  en bostadspolitisk samordnare\r\ntillsätts.\r\nI frånvaron av förslag  från regeringens sida vill\r\nvi dessutom föra fram\r\nett förslag för att underlätta  ungdomars inträde på\r\nbostadsmarknaden. På\r\nflera tillväxt- och utbildningsorter skulle bostäder\r\nkunna  frigöras  genom  enklare  och   mer  generösa\r\nskatteregler. Vi anser mot den bakgrunden att en del\r\ni stadigvarande bostad, efter norskt mönster,  skall\r\nkunna hyras ut med skattelättnad för uthyraren.  Det\r\när  enligt  vår  mening det absolut snabbaste sättet\r\natt enkelt och billigt få fram bostäder på tillväxt-\r\noch universitetsorter.\r\nVad vi nu med anslutning  till  förslagen i motion\r\n2004/05:Kr1 (m) yrkan-\r\nde 9 anfört om bostadsförsörjningen för ungdomar bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2. Bostadsförsörjning för ungdomar (fp)\r\n\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\n\r\nNär  bostadsbristen  nu kopplar ett  allt  hårdare\r\ngrepp om Sverige - sex av\r\ntio bor i dag i en kommun  med bostadsbrist - är det\r\nde unga som drabbas värst. Undersökningar från bl.a.\r\nHyresgästföreningen visar att särskilt ung-domar har\r\nfått  det  allt svårare att finna  en  egen  bostad.\r\nUngdomarnas svårigheter på bostadsmarknaden har inte\r\nbara  sin  grund   i   bristen   på  bostäder,  till\r\nsvårigheterna   har  också  bidragit  den   kraftiga\r\nökningen  av  ungdoms-arbetslösheten.  Dessutom  har\r\nstudenternas  ekonomiska   standard  försämrats  med\r\ndrygt 40 % de senaste 15 åren.  Sammantaget  innebär\r\ndetta att de ung-\r\nas  möjligheter att få en egen bostad drastiskt  har\r\nförsämrats de senaste åren.\r\n   De  åtgärder som regeringen hittills har vidtagit\r\nför att komma till rätta\r\nmed bostadsbristen  har  visat  sig inte ha någon\r\nsom helst effekt på byggan-\r\ndet. Vi ser det som ytterligare ett  bevis på att\r\nsubventioner eller andra\r\ningrepp inte löser några problem. Inte  heller de\r\nåtgärder   som   regeringen  nu  aviserar  skapar\r\nförutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Det\r\ngäller så-\r\nväl tillsättandet av en bostadssamordnare som att\r\nuppmärksamhet ges  åt  pilotprojekt. Vi liberaler\r\nvill i stället lägga om bostadspolitiken och sär-\r\nskilt  då  i de delar som  den  riktar  sig  till\r\nungdomar. Sammanfattningsvis vill\r\nvi vidta följande åtgärder.\r\n   Ett ökat bostadsbyggande måste ställas i fokus.\r\n   Flyttkedjor  måste skapas, eftersom de är viktiga\r\nför  att  frigöra   småbilliga   bostäder  i  det\r\nbefintliga beståndet.\r\n   Det ekonomiska stödet till studerande måste öka.\r\n   Bullernormerna  måste ses över för  att  fortsatt\r\nbyggande av små bostäder skall bli möjligt .\r\n   Även unga bör ges  möjlighet  att äga sin bostad,\r\nvarför statens roll i detta avseende bör utredas.\r\n   Förenkling   av   regelverket:   Dagens   alltför\r\nkrångliga byggregler m.m.\r\nleder  till  högre  kostnader  i  byggandet   och\r\nboendet.\r\n   Införande   av   ägarlägenheter:  Det  måste  bli\r\ntillåtet att också äga sin lägenhet.\r\n   Sänkta   skatter   på    byggande   och   boende:\r\nBostadskostnaderna  måste  sänkas   genom   sänkt\r\nfastighetsskatt och sänkta skatter på arbete.\r\n   Ökad konkurrens på byggmarknaden: Konkurrensen på\r\nbyggmarknaden  måste  stärkas  genom krafttag mot\r\nkarteller och prissamarbete.\r\n   Skattefri    uthyrning    av   del   av   bostad:\r\nSkattefrihet vid uthyrning  skulle  kunna  ge tak\r\növer huvudet för många ungdomar.\r\n   Ökad  flexibilitet  i  användningen av byggnader:\r\nGenom att göra det lättare  att  omvandla lokaler\r\ntill bostäder kan tillgången på bostäder öka.\r\n   En offensiv statlig markpolitik: Genom  att bl.a.\r\nupplåta statlig mark till studentbostäder går det\r\natt  på  15  veckor  bygga  färdiga lägenheter  i\r\nmoduler.\r\n\r\nVad vi nu i korthet anfört om inriktningen  av en ny\r\nbygg- och bostadspo-\r\nlitik  för  att  förbättra bostadsförsörjningen  för\r\nungdomar bör riksdagen  med  anslutning  till motion\r\n2004/05:Kr2  (fp) yrkande 20 som sin mening  ge  re-\r\ngeringen till känna.\r\n\r\n3. Bostadsförsörjning för ungdomar (kd)\r\n\r\nRagnwi Marcelind (kd) anför:\r\n\r\nUnder senare år  har  bostadsbristen  ökat i framför\r\nallt våra tillväxtområden. Det är en utveckling  som\r\nsärskilt drabbar ungdomar. Enligt en undersök-\r\nning  som  genomförts  av Hyresgästernas Riksförbund\r\nbor nästan var femte person mellan 20 och 27 år kvar\r\nhos sina föräldrar. Det  är  en  högre andel jämfört\r\nmed   tidigare   undersökningar.   För   att    inte\r\nsituationen skall förvär-\r\nras  ytterligare  utan i stället förbättras måste en\r\nrad åtgärder vidtas.\r\n\r\nDet  är  mot den bakgrunden  angeläget  att  skapa\r\nenklare bostäder som en brygga mellan föräldrahemmet\r\noch ett mera stabilt eget boende. Nyproduk-tionen av\r\nbostäder   måste    öka    kraftigt,    särskilt   i\r\nstorstadsområden  och  på  högskoleorter.  Även   om\r\nnytillskottet mest består av dyrare hyresbostäder\r\noch bostadsrätter, så bidrar naturligtvis även dessa\r\nbostäder    till    att    öka    rör-ligheten    på\r\nbostadsmarknaden.  För  varje  ny  bostad bildas det\r\nflyttkedjor\r\nsom i många fall leder till att också  ungdomar  kan\r\nfå  en  bostad. Samtidigt finns det ett behov av nya\r\nbostäder som i första hand är avsedda för ung-domar.\r\nDet är därför  viktigt att de goda erfarenheterna av\r\noch   de  nya  idéerna   kring   billiga   och   bra\r\nungdomsbostäder som redan nu finns tas till vara ge-\r\nnom att  de  sprids  till dem som verkar i bygg- och\r\nbostadssektorn.\r\nÄven om regeringen nu  aviserar  några bra förslag\r\nnär   det   gäller   ungas  boende  -  en  nationell\r\nbostadssamordnare och  statliga  lånegarantier  - är\r\ndetta inte tillräckligt.\r\n\r\nFör  att öka byggandet måste en rad åtgärder vidtas.\r\nDet gäller bl.a.\r\n\r\n1. halverad byggmoms och slopad fastighetsskatt,\r\n2.\r\n3. åtgärder för bättre konkurrens i byggsektorn,\r\n4.\r\n5. förenklad planprocess,\r\n6.\r\n7. införande    av   nytt   investeringsbidrag   för\r\nstudentbostäder samt\r\n8.\r\n9. skattefrihet för uthyrning av del av egen bostad.\r\n10.\r\nGenom dessa åtgärder  kan byggkostnaderna och därmed\r\nockså  boendekost-naderna   sänkas.  En  ytterligare\r\nmöjlighet att få ned boendekostnaderna  är  att  öka\r\nsjälvförvaltningen. Om ungdomar själva har möjlighet\r\natt delta i sköt-\r\nsel och underhåll kan hyrorna hållas lägre.\r\n\r\nBostadssituationen   för   studenter   är   särskilt\r\nbekymmersam     på    många    uni-versitets-    och\r\nhögskoleorter. Situationen  kräver  att  både staten\r\noch   kommu-nerna  tar  sitt  ansvar  för  att  lösa\r\nproblemen.  Vi  kristdemokrater  har  därför  i vårt\r\nbudgetalternativ  för  2005 föreslagit att det skall\r\ninföras ett nytt inve-steringsbidrag  på 30 miljoner\r\nkronor per år för byggande av studentbostäder.\r\n\r\nVad  jag  nu  anfört  om  åtgärder för att förbättra\r\nbostadsförsörjningen för ungdomar  bör riksdagen med\r\nanslutning till motion 2004/05:Kr3 (kd)  yr-kande 19\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n4. Bostadsförsörjning för ungdomar (c)\r\n\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\n\r\nTak  över  huvudet, mat för dagen och ett arbete  är\r\ngrundläggande  behov  hos  oss alla. I dag råder det\r\nbrist på bostäder. Inte minst  för ungdomar är detta\r\nett  problem  som måste lösas. Den  främsta  orsaken\r\ntill detta är att den för-\r\nda   bostadspolitiken    inte    svarar    mot    de\r\nbostadspolitiska   målen   \"att   alla   skall   ges\r\nförutsättningar   att  leva  i  goda  bostäder  till\r\nrimliga kostnader i en stimu-lerande och trygg miljö\r\ninom långsiktigt hållbara ramar\".\r\n\r\nLösningen  på dagens  problem  är  dock  inte  som\r\nregeringen  tycks   tro,  att  ständigt  införa  nya\r\nstatliga investeringsbidrag.  I  stället  måste hela\r\nbostads-politiken reformeras. Utgångspunkten för den\r\nomläggning   av   bostadspoliti-ken   som   jag  och\r\nCenterpartiet förordar är att åtgärderna skall  leda\r\ntill ett\r\nökat bostadsbyggande. För att åstadkomma detta måste\r\n-          regelverket för byggande förenklas,\r\n-\r\n-          skatterna  sänkas  på  både  byggande och\r\nboende samt\r\n-\r\n-          hyressättningssystemet reformeras.\r\n-\r\nEtt   förenklat  regelverk  tillsammans  med  sänkta\r\nskatter  på  byggande  och  boende leder till sänkta\r\nbyggkostnader och lägre boendekostnader, vilket i\r\nsin   tur   ger   förutsättningar   för   ett   ökat\r\nbostadsbyggande. I detta samman-\r\nhang     spelar     också    en    reformering    av\r\nhyressättningssystemet en avgörande roll. Det är väl\r\nkänt  att  dagens  system  bidrar  till  en  minskad\r\nrörlighet och\r\nett ökat andrahandsboende liksom till förekomsten av\r\nsvarthandel med bo-städer.\r\n\r\nÄven om det finns  principiella  invändningar  mot\r\nolika     former     av     inve-steringsstöd     är\r\nbostadssituationen  för  många studenter i dag sådan\r\natt ett\r\nstöd trots detta bör införas  för  denna  grupp. Det\r\nbör utformas som ett stat-\r\nligt    bidrag    som    är   direkt   riktat   till\r\nstudentbostäder. Stödet bör vara perma-\r\nnent så länge dagens bostadssituation består.\r\nRegeringens  ställningstagande   innebär   att  en\r\nnationell bostadssamordna\r\nre  skall  tillsättas  för att under en treårsperiod\r\narbeta  med frågor om ungdomars  bostadsförsörjning.\r\nEnligt min  och  Centerpartiets  mening  måste dessa\r\nfrågor hanteras på ett tydligare och mera  påtagligt\r\nsätt.   Vad   som   erfordras   är   i   stället  en\r\nbostadsminister med ett helhetsansvar för  frågor om\r\nbyggande  och  boende.  Inte  minst de senaste årens\r\nutveckling  visar  på  följderna av  ett  delat  och\r\noklart ansvar för den så viktiga bostadspolitiken.\r\nVad jag nu med anledning av motion 2004/05:Kr4 (c)\r\nanfört om åtgär-\r\nder  för  att  förbättra  bostadsförsörjningen   för\r\nungdomar  bör  riksdagen  tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening.\r\nBilaga 5\r\n\r\nEU-frågor, Meddelande från kommissionen till rådet\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEuropeiska kommissionen antog  den  21 november 2001\r\nsin  vitbok  \"Nya insatser för Europas  ungdom\"  med\r\nförslag om ett utökat samarbete på ungdomsområdet.\r\n\r\nSom en del i  uppföljningen av vitboken, beslutade\r\nungdomsministrarna vid rådsmötet den 30 maj 2002 att\r\nanta ett nytt ramverk  för det fördjupade europeiska\r\nsamarbetet på ungdomsområdet.  Inom  ramen för detta\r\narbete,  och i enlighet med subsidiaritetsprincipen,\r\nskall den  öppna  samordningsmetoden  användas  inom\r\nfyra    prioriterade    områden:    inflytande   och\r\ndelaktighet,  information,  volontärverksamhet   och\r\nbättre kunskap om unga.\r\nUngdomsministrarna  har  vid  rådsmötet den 24- 25\r\nnovember 2003 enats om gemensamma  mål  för  två  av\r\nområdena,  nämligen  inflytande och delaktighet samt\r\ninformation. Ungdomars  inflytande och delaktighet i\r\nsamhällslivet   utgör   själva   kärnan   i   svensk\r\nungdomspolitik.   Beträffande    information    till\r\nungdomar avser regeringen att ge Ungdomsstyrelsen  i\r\nuppdrag   att   undersöka   ungdomars  egen  syn  på\r\nbefintlig  information  som  berör   EU   samt   att\r\nkartlägga     behovet     av     särskilt     riktad\r\nungdomsinformation i Sverige.\r\nUngdomsministrarna  skall  också  enligt ramverket\r\nfrån  maj  2002  verka  för  att ungdomsperspektivet\r\nbeaktas   på   vissa  områden  som  särskilt   berör\r\nungdomar, nämligen  utbildning,  livslångt  lärande,\r\nrörlighet,  arbetsmarknad  och  social  integration,\r\nrasism       och      främlingsfientlighet      samt\r\nsjälvständighetsfrågor.  Tidsplanen för detta arbete\r\nföljer  processerna  inom  berörda   politikområden.\r\nRegeringen     lägger     stor    vikt    vid    det\r\nsektorsövergripande samarbetet  och  anser  i  detta\r\nsammanhang  att  det  även  är  viktigt  att  stödja\r\nkommissionen  i  strävandena att anamma ett liknande\r\narbetssätt.   Regeringen    vill   särskilt   betona\r\nbetydelsen  av att kommissionen  fortsätter  arbetet\r\nmed självständighetsfrågorna.\r\nKommissionen  presenterade  ett förslag till nästa\r\ngenerations   ungdomsprogram   i  juli   2004,   som\r\nförväntas träda i kraft den 1 januari 2007.\r\n\r\nRådet kommer att påbörja förhandlingar  om förslaget\r\nunder hösten 2004.\r\n\r\nNationella konsultationer och utvärderingar  visar\r\natt det nuvarande programmet \"Ungdom\" i hög grad har\r\nlyckats  nå  de uppsatta målen och prioriteringarna.\r\nTill dessa hör  bland  annat  att många ungdomar har\r\nfått internationella erfarenheter  som de troligtvis\r\ninte  hade  fått  annars,  att  erfarenheterna  fått\r\nbetydelse för den personliga utvecklingen  samt  att\r\nspråkkunskaperna   bland   deltagarna  ökat,  liksom\r\nförståelsen   för   Europas   kulturella   mångfald.\r\nEffekterna kan avläsas tydligast  hos  ungdomar  som\r\nannars     har     begränsade    möjligheter    till\r\ninternationella erfarenheter.  Regeringen  avser att\r\nverka   för  att  de  svagheter  som  har  upptäckts\r\nåtgärdas.    Programmet    skall   i   ännu   större\r\nutsträckning kunna nå ungdomar, lokala samhällen och\r\norganisationer.    Användarnas    och    framförallt\r\nungdomarnas behov skall  tas till vara och förvaltas\r\nbättre i framtiden.\r\nVidare  betonar  regeringen  vikten  av  ett  nära\r\nsamband   mellan   det   framtida   programmet   och\r\nprioriteringarna  för  det  övriga   samarbetet   på\r\nungdomsområdet.  Kunskapen  om det icke-formella och\r\ndet informella lärandet bör förbättras  i  syfte att\r\nhöja   statusen  på  dessa.  Regeringen  vill  också\r\nframhålla  betydelsen av att det framtida programmet\r\nutformas  så   användarvänligt   som   möjligt   för\r\nungdomar.  Det gäller såväl programmets innehåll och\r\nutformning som information om det. Regeringen kommer\r\natt aktivt sträva  efter  att  gruppen  ungdomar med\r\nfärre    möjligheter    prioriteras    i   det   nya\r\nungdomsprogrammet. Regeringen kommer också att verka\r\nför      att      det      nya     ungdomsprogrammet\r\njämställdhetsintegreras och utgår ifrån flickors och\r\npojkars olika behov, situation och livsvillkor.\r\nMed   anledning  av  utvidgningen   av   EU   vill\r\nregeringen    understryka   vikten   av   ett   ökat\r\ninformationsutbyte  och  nätverksbyggande med de nya\r\nmedlemsstaterna, men även  med  de nya gränsstaterna\r\ntill EU.\r\n\r\nMeddelande från Kommissionen till Rådet\r\n\r\n\r\nMeddelandet redovisar uppföljning  av  vitboken \"Nya\r\ninsatser för Europas ungdom\"; åtgärder som vidtagits\r\ninom   ramen   för  det  europeiska  samarbetet   på\r\nungdomsrådet.\r\n\r\nI  meddelandet   redogörs   för   det   europeiska\r\nsamarbetet   på   ungdomsområdet  där  kommissionens\r\nvitboken,  Nya  insatser  för  Europas  ungdom,  och\r\nramarna som upprättades  med utgångspunkt i vitboken\r\noch som beslutades vid rådsmötet  i  maj  2002 utgör\r\nbasen.\r\n\r\nNedan redovisas delar ur meddelandet.\r\n\r\nKommissionen  påpekar att ramarna består  av  två\r\ndelar som kompletterar varandra:\r\na) Tillämpning av den öppna samordningsmetoden på\r\nde tematiska prioriteringar  som är specifika för\r\nungdomsområdet.       De      fyra      tematiska\r\nprioriteringarna   är:   1)    delaktighet,    2)\r\ninformation,  3)  volontärtjänst för ungdomar och\r\n4) bättre kunskaper om ungdomars situation.\r\nRådet antog de gemensamma  målen  för delaktighet\r\noch   för   information   till  ungdomar  i   sin\r\nresolution   i   november  2003.   Förslagen   om\r\ngemensamma mål för  volontärtjänst och för bättre\r\nkunskaper  om  ungdomars   situation   antogs  av\r\nkommissionen  i april 2004. De torde bli  föremål\r\nför rådsresolution i november 2004.\r\nMedlemsstaternas  arbete  med  att förverkliga de\r\ngemensamma    målen   är   avgörande   för    hur\r\nframgångsrik den  öppna  samordningsmetoden blir.\r\nVarje medlemsstat bör utifrån  situationen  i det\r\negna landet utforma en handlingsplan i syfte  att\r\nuppnå de mål man har kommit överens om.\r\nb) Ökat hänsynstagande till ungdomsfrågor i övrig\r\npolitik.   De   politikområden  och  program  som\r\nbehöver  ges  en förstärkt  ungdomsdimension  är:\r\nutbildning  och   livslångt  lärande,  rörlighet,\r\nsysselsättning och social integration samt kampen\r\nmot rasism och främlingsfientlighet.\r\nDe olika politikområden som i vitboken angavs som\r\nprioriterade    har    alla    ägnats    särskild\r\nuppmärksamhet så att ungdomsfrågorna beaktas inom\r\ndessa politikområden.\r\nGenom de initiativ som tagits  är  det nu möjligt\r\natt  skapa  förbindelser  som kan underlätta  det\r\nnödvändiga   samspelet  mellan   olika   metoder,\r\nhandlingsplaner och program.\r\nResultaten  är   uppmuntrande,   men   de  första\r\nerfarenheterna visar på följande:\r\nOm man ska kunna påverka ungdomar krävs en bättre\r\ninblick  i  deras  situation  i förhållande  till\r\ndessa politikområden. Därför är  det  viktigt att\r\nskaffa sig bättre kunskaper om ungdomsområdet.\r\nDet  är  nödvändigt att mobilisera alla ansvariga\r\n(politiker  och  ungdomsorganisationer)  på  alla\r\nnivåer   (lokalt,   regionalt,   nationellt   och\r\neuropeisk)  om  verklig  effektivitet  ska  kunna\r\nuppnås.\r\nSlutsatser\r\nKommissionen   uppmanar   rådet   att  notera  de\r\nresultat  som uppnåtts vid genomförandet  av  det\r\neuropeiska samarbetet på ungdomsområdet.\r\nAlla  åtaganden  som  följer  av  kommissionens\r\nvitbok har  fullgjorts. Det har skapats enhetliga\r\nramar       för       samarbetet.       Ungdomar,\r\nungdomsorganisationer,   offentliga  myndigheter,\r\nministrar och EU-institutioner  har  engagerats i\r\nstor utsträckning.\r\nEU  står  dock  redan  inför  nya  utmaningar  på\r\nungdomsområdet.   Man   måste   undvika  att   en\r\navmattning skapas i kölvattnet på den dynamik som\r\nvitboken  gav  upphov  till.  När  väl   det  nya\r\nfördraget   om  konstitutionen  har  ratificerats\r\nkrävs  det nya  åtgärder,  eftersom  samhället  i\r\nallmänhet  och  ungdomar  i synnerhet genomgår en\r\nsnabb utveckling.\r\nKommissionen    anser    därför    att     rådets\r\nuppmärksamhet bör fästas på följande aspekter:\r\nEn  diskussion  behövs  om  de  prioriteringar  i\r\nramarna   för   det   europeiska   samarbetet  på\r\nungdomsområdet  som bör styra de ungdomspolitiska\r\ninsatserna under kommande år (en utveckling av de\r\nnuvarande   prioriteringarna    såväl   som   nya\r\nprioriteringar).\r\nBalansen   mellan   flexibilitet   i  den   öppna\r\nsamordningsmetoden på ungomsområdet bör ses över.\r\nDen   öppna  samordningsmetoden  bör  leda   till\r\neffektiva insatser i medlemsstaterna, bland annat\r\nför att ungdomarnas stöd och engagemang för denna\r\nprocess    ska    förbli    garanterad   även   i\r\nfortsättningen.\r\nSamrådet  med  ungdomar  bör  vara  kontinuerligt,\r\nstrukturerat och effektivt såväl  på  nationell  som\r\neuropeisk nivå.\r\nKommissionen kommer att överlämna dessa slutsatser\r\ntill  Europaparlamentet,  Europeiska  ekonomiska och\r\nsociala kommittén och Regionkommittén.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande 1 och 2004/05:Kr4 yrkandena 2 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "66BEDF1B-B6AE-44B0-B6E3-4CBC2BE127FA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "40",
                    "0",
                    "3",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "215",
                    "39",
                    "21",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/66BEDF1B-B6AE-44B0-B6E3-4CBC2BE127FA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Övergripande mål och huvudområden för ungdomspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om övergripande mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:2 punkt 2 och avslår motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 1, 2003/04:Kr361 yrkande 11, 2004/05:Kr1 yrkande 1, 2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och 6 samt 2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "245EA7C4-31F7-40D6-AED7-1E2775513E11",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "22",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "153",
                    "44",
                    "79",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/245EA7C4-31F7-40D6-AED7-1E2775513E11",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Övergripande frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande 21 och 2004/05:Kr3 yrkandena 1, 3, 4 och 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Levnadsvillkoren för ungdomar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Högre prioritering av ungdomars kultur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Generationsövergripande verksamheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr284 yrkande 5, 2003/04:Kr288 yrkande 3, 2003/04:Kr329 yrkande 6, 2003/04:Kr361 yrkande 1, 2004/05:Kr3 yrkande 24, 2004/05:Kr297 yrkande 3 och 2004/05:Kr358 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Statsbidrag till politiska ungdomsförbund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr314 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr351 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens bidragssystem för ung kultur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Stöd till ungdomsorganisationers reguljära internationella verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr361 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Internationellt samarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 2 och 2003/04:Kr361 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att stärka skolor i segregerade områden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Friskolor och segregation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Elevinflytande i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande 7 och 2004/05:Kr3 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Individuella program på gymnasieskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande 5 och 2004/05:Kr2 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Kärnämnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Särskilt stöd av specialpedagoger",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Nationella prov och betyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Tvåårigt gymnasieprogram",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Lärlingsutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Flexibel skolgång",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Kommunernas ansvar för ungdomar som inte fyllt 20 år",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:2 punkt 1 och avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "29",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "9EA4ADFF-09B7-4C37-BBC6-193034B78C78",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 29 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "153",
                    "122",
                    "1",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9EA4ADFF-09B7-4C37-BBC6-193034B78C78",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska åtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Arbetsförmedlingarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Ungdomars etablering på arbetsmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande 8, 2004/05:Kr3 yrkande 7 och 2004/05:Kr4 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Instegsjobb",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Arbetslöshet för ungdomar med utländsk bakgrund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Entreprenörskap och företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "37",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "277D707A-3A0C-45C6-AF88-A1B91337E7B0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 37 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "153",
                    "123",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/277D707A-3A0C-45C6-AF88-A1B91337E7B0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Uthyrning av del i stadigvarande bostad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande 10 och 2004/05:Kr2 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Bostäder för unga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande 9, 2004/05:Kr2 yrkande 19 och 2004/05:Kr3 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Förenklade regelverk kring byggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Psykisk ohälsa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Nationell narkotikahandlingsplan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Skolans ansvar för att förebygga alkohol- och drogmissbruk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr361 yrkande 4 och 2004/05:Kr3 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Olovlig försäljning av folköl",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Nya vägar bort från kriminalitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Tydliga gränser och normer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Snabb handläggning av ärenden där unga är inblandade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkandena 25 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Stödcentrum för unga brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Ungdomars delaktighet i demokratiska processer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr361 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Vikten av ungdomars politiska engagemang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr232 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Speciella inflytandeformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Kommunalt självstyre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Nationell ledningsgrupp för ungdomsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Forum för levande och aktiv dialog om global utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Förebyggande verksamheter i syfte att minska risken för ungdomar att hamna i kriminalitet, missbruk och socialt utanförskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkandena 12 och 13, båda i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Stöd till drogfria ungdomslokaler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkandena 12 och 13, båda i denna del, och 2004/05:Kr285.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Användning av fritids- och skollokaler på kvällar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr361 yrkande 12 och 2004/05:Kr3 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Ideellt engagemang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Rätt kompetens på personer som arbetar med ungdomar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Idrott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkandena 23 och 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Sex- och samlevnadsundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Ungdomsmottagningar och abortförebyggande arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkandena 14-16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Rösträttsålder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Rasistiska och nazistiska organisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Övervikt bland ungdomar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "Kulturella aktiviteter i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Ungdomars delaktighet i kulturverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "Hiphopkulturen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr238.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "KRU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Övergripande mål och huvudområden för ungdomspolitiken",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Övergripande mål och huvudområden för ungdomspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Övergripande mål och huvudområden för ungdomspolitiken",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Övergripande mål och huvudområden för ungdomspolitiken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Övergripande frågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Övergripande frågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Levnadsvillkoren för ungdomar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Högre prioritering av ungdomars kultur",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Generationsövergripande verksamheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Statsbidrag till politiska ungdomsförbund",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens bidragssystem för ung kultur",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Stöd till ungdomsorganisationers reguljära internationella verksamhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Internationellt samarbete",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Internationellt samarbete",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att stärka skolor i segregerade områden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Friskolor och segregation",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Elevinflytande i skolan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Elevinflytande i skolan",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Individuella program på gymnasieskolan",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Kärnämnen",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Särskilt stöd av specialpedagoger",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Nationella prov och betyg",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Tvåårigt gymnasieprogram",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Lärlingsutbildning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Flexibel skolgång",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Kommunernas ansvar för ungdomar som inte fyllt 20 år",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska åtgärder",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Arbetsförmedlingarna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Ungdomars etablering på arbetsmarknaden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Ungdomars etablering på arbetsmarknaden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Ungdomars etablering på arbetsmarknaden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Instegsjobb",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Arbetslöshet för ungdomar med utländsk bakgrund",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Entreprenörskap och företagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Uthyrning av del i stadigvarande bostad",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Uthyrning av del i stadigvarande bostad",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Bostäder för unga",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Bostäder för unga",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Bostäder för unga",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Förenklade regelverk kring byggande",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Psykisk ohälsa",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Nationell narkotikahandlingsplan",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Skolans ansvar för att förebygga alkohol- och drogmissbruk",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Olovlig försäljning av folköl",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Nya vägar bort från kriminalitet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Tydliga gränser och normer",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Snabb handläggning av ärenden där unga är inblandade",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Stödcentrum för unga brottsoffer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Vikten av ungdomars politiska engagemang",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Speciella inflytandeformer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Kommunalt självstyre",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Nationell ledningsgrupp för ungdomsfrågor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Forum för levande och aktiv dialog om global utveckling",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Förebyggande verksamheter i syfte att minska risken för ungdomar att hamna i kriminalitet, missbruk och socialt utanförskap",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Stöd till drogfria ungdomslokaler",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Användning av fritids- och skollokaler på kvällar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Ideellt engagemang",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Rätt kompetens på personer som arbetar med ungdomar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "Sex- och samlevnadsundervisning",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "52"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "Ungdomsmottagningar och abortförebyggande arbete",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Rösträttsålder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Rasistiska och nazistiska organisationer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Övervikt bland ungdomar",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "56"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "Ungdomars delaktighet i kulturverksamhet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-24 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-11-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 13:16:00"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Målen lyder \"ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd\" och \"ungdomar ska ha verklig tillgång till makt\". De nya målen ersätter dagens mål. När man undersöker om de övergripande målen uppnås ska man titta på följande områden: 1) lärande och personlig utveckling, 2) hälsa och utsatthet, 3) inflytande och representation, 4) egen försörjning och 5) kultur och fritid. Ungdomspolitiken ska vara en del av politiken på alla områden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor. Målen för alla sådana områden ska alltså gälla även för ungdomspolitiken. En annan nyhet är att regeringen årligen ska prioritera en eller flera frågor där behovet av insatser är särskilt viktiga för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Riksdagen beslutade också att kommunerna ska ha ett uttryckligt ansvar att hålla sig informerade om hur ungdomar som inte är längre är skolpliktiga och inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda alternativ för att undvika att ungdomarna hamnar utanför studie- och arbetslivet. Skyldigheten omfattar inte de ungdomar som går eller har gått en utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2005. ",
          "dok_id": "GS01KRU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Nya mål för ungdomspolitiken (KrU2)",
          "dok_id": "GS01KRU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 13:16:00"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01KRU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Målen lyder \"ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd\" och \"ungdomar ska ha verklig tillgång till makt\". De nya målen ska ersätta dagens mål. När man undersöker om de övergripande målen uppnås ska man titta på följande områden: 1) lärande och personlig utveckling, 2) hälsa och utsatthet, 3) inflytande och representation, 4) egen försörjning och 5) kultur och fritid. Ungdomspolitiken ska vara en del av politiken på alla områden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor. Målen för alla sådana områden ska alltså gälla även för ungdomspolitiken. En annan nyhet är att regeringen årligen ska prioritera en eller flera frågor där behovet av insatser är särskilt viktiga för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Riksdagen föreslås också besluta att kommunerna ska ha ett uttryckligt ansvar att hålla sig informerade om hur ungdomar som inte är längre är skolpliktiga och inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda alternativ för att undvika att ungdomarna hamnar utanför studie- och arbetslivet. Skyldigheten omfattar inte de ungdomar som går eller har gått en utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 juli 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01KrU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:15"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Nya mål för ungdomspolitiken (KrU2)",
          "dok_id": "GS01KrU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:15"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01KRU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_kru_2.docx",
          "filstorlek": "223013",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/1F995967-DA8C-45EB-829C-29BCBA59B72F"
        },
        {
          "dok_id": "GS01KRU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_kru_2.pdf",
          "filstorlek": "1115128",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_kru_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/26B27BFA-93C1-42D2-97E5-C709D545272C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr232 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr232",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr238 Utvärdering av graffitins brottsförebyggande effekter",
          "ref_dok_id": "GR02Kr238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr238",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av graffitins brottsförebyggande effekter",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr284 Kultur för unga",
          "ref_dok_id": "GR02Kr284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr284",
          "ref_dok_titel": "Kultur för unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr288 Amatörkulturen",
          "ref_dok_id": "GR02Kr288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr288",
          "ref_dok_titel": "Amatörkulturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr314 Bidrag till politiska ungdomsorganisationer",
          "ref_dok_id": "GR02Kr314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr314",
          "ref_dok_titel": "Bidrag till politiska ungdomsorganisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr329 Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Kr329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr329",
          "ref_dok_titel": "Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr361 Ungdomspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr361",
          "ref_dok_titel": "Ungdomspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr1 med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02Kr1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr2 med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02Kr2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr285 Ungdomars träffpunkter",
          "ref_dok_id": "GS02Kr285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr285",
          "ref_dok_titel": "Ungdomars träffpunkter",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr297 Amatörkulturen",
          "ref_dok_id": "GS02Kr297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr297",
          "ref_dok_titel": "Amatörkulturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr3 med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02Kr3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr351 Bidrag till politiska ungdomsförbund",
          "ref_dok_id": "GS02Kr351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr351",
          "ref_dok_titel": "Bidrag till politiska ungdomsförbund",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr358 Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Kr358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr358",
          "ref_dok_titel": "Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr4 med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02Kr4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_id": "GS032",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "2",
          "ref_dok_titel": "Makt att bestämma - rätt till välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-02",
          "ref_dok_id": "GS0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2004-12-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-01",
          "ref_dok_id": "GS0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2004-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:94",
          "ref_dok_id": "GS0K94",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "94",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:94",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1298",
          "ref_dok_id": "1985:1100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}