{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2228170",
      "dok_id": "GS01JUU33",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "JUU33",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:JUU33",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "33",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-24 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:12",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:16",
      "titel": "Tillträde till 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmålmellan EU:s medlemsstater",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU33/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU33",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01JUU33",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01JUU33",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:JUU33</div><h1>Tillträde till 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmålmellan EU:s medlemsstater</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet proposition 2004/05:144 Internationell\r\nrättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m,\r\ntvå motioner som väckts med anledning av propositionen samt fyra motioner\r\nsom väckts under den allmänna motionstiden år 2004.\r\nI propositionen föreslås att Sverige skall tillträda en konvention om\r\nömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater,\r\nett tilläggsprotokoll till konventionen samt ett avtal mellan EU och\r\nIsland och Norge om tillämpningen av konventionen och tilläggsprotokollet.\r\nVidare lämnas förslag till lagstiftning som behövs för att Sverige\r\nskall uppfylla de åtaganden som ett tillträde till överenskommelserna\r\nmedför.\r\nLagändringarna föreslås, med ett undantag, träda i kraft den 1 juli\r\n2005.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår\r\nmotionerna.\r\nI ärendet finns två reservationer (v och mp respektive m, fp, kd och c).\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Sveriges tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.\r\nRiksdagen godkänner1. konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig\r\nrättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater,2.\r\nprotokollet av den 16 oktober 2001 till konventionen av den 29 maj 2000\r\nom ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens\r\nmedlemsstater,3. avtalet av den 19 december 2003 mellan Europeiska unionen\r\noch Republiken Island och Konungariket Norge om tillämpningen av vissa\r\nbestämmelser i konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig\r\nhjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater och 2001 års\r\nprotokoll till denna.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:144\r\npunkterna 1-3.\r\n\r\n2.      Ändring i sekretesslagen\r\nRiksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:142 till lag\r\nom ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att 1 kap. 4\r\n§ ges den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis propositionerna 2004/05:142 i denna del och 2004/05:144\r\npunkt 4.\r\n\r\n3.      Övriga lagförslag\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen\r\n(1991:981) om värdepappersrörelse,2. lag om ändring i lagen (1992:543)\r\nom börs- och clearingverksamhet,3. lag om ändring i lagen (1994:2004)\r\nom kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och\r\nvärdepappersbolag,4. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet\r\nav sluten ungdomsvård,5. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring\r\nav finansiella instrument,6. lag om ändring i lagen (2000:562) om\r\ninternationell rättslig hjälp i brottmål,7. lag om ändring i lagen (2002:149)\r\nom utgivning av elektroniska pengar,8. lag om ändring i lagen (2003:389)\r\nom elektronisk kommunikation,9. lag om ändring i lagen (2003:1174) om\r\ngemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar,10. lag om ändring\r\ni lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i\r\nbrottsutredningar,11. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,\r\n12. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:144 punkterna 5-16.\r\n\r\n4.      Förklaring angående politiska brott\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju50.\r\nReservation 1 (v, mp)\r\n\r\n5.      Lagstiftning om skyddsidentiteter m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju51, 2004/05:Ju352 yrkande 20,\r\n2004/05:Ju356, 2004/05:Ju391 och 2004/05:Ju412 yrkandena 12 och 13.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 24 maj 2005\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\nBritta Lejon\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Britta Lejon (s), Rolf\r\nOlsson (v), Margareta Sandgren (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd),\r\nElisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s),\r\nTorkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia\r\nMagnusson (m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Hillevi Engström\r\n(m), Karin Granbom (fp) och Ulla Wester (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nFör att förbättra det straffrättsliga samarbetet inom Europeiska unionen\r\nantog rådet för inrikes och rättsliga frågor den 29 maj 2000 en konvention\r\nom ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater (2000\r\nårs EU-konvention). Ett tilläggsprotokoll till konventionen antogs av\r\nrådet den 16 oktober 2001. Konventionen och tilläggsprotokollet avser\r\natt komplettera tidigare internationella konventioner i Europa, framför\r\nallt den grundläggande 1959 års Europarådskonvention om ömsesidig\r\nrättslig hjälp i brottmål. 2000 års EU-konvention och tilläggsprotokollet\r\nfinns i bilagorna 5 och 6.\r\nVissa bestämmelser i 2000 års EU-konvention och dess tilläggsprotokoll\r\ninnebär även förändringar i Schengenkonventionen. I dessa delar gäller\r\nde nya bestämmelserna också i förhållande till Island och Norge. För\r\natt även övriga delar skall gälla för Island och Norge har EU och dessa\r\nstater den 19 december 2003 träffat ett särskilt avtal om detta. Avtalet\r\nfinns i bilaga 7.\r\nInom Justitiedepartementet upprättades år 2004 promemorian Internationell\r\nrättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års konvention om ömsesidig\r\nrättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater m.m.\r\n(Ds 2004:50). I promemorian föreslås att Sverige skall tillträda 2000\r\nårs EU-konvention, dess tilläggsprotokoll och avtalet med Island och\r\nNorge. I promemorian lämnas också förslag till lagstiftning för att\r\ngenomföra de åtaganden som ett tillträde till dessa överenskommelser\r\nmedför. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren\r\nfinns tillgänglig i Justitiedepartementet (Dnr Ju2004/10895/BIRS).\r\nLagrådet har granskat lagförslagen, och regeringen har i huvudsak följt\r\nde synpunkter som Lagrådet lämnat.\r\nRegeringens lagförslag finns i bilaga 2.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen föreslås att Sverige skall tillträda 2000 års EU-konvention,\r\ntilläggsprotokollet till konventionen och avtalet mellan EU och Island\r\noch Norge. Vidare lämnas förslag till den lagstiftning som behövs för\r\natt Sverige skall leva upp till de åtaganden som ett tillträde till\r\ndessa överenskommelser medför.\r\nKonventionen, tilläggsprotokollet och avtalet med Island och Norge\r\ninnehåller ett stort antal bestämmelser som syftar till att förbättra\r\ndet internationella rättsliga samarbetet i brottmål. Svensk rätt uppfyller\r\ni stor utsträckning de krav som ställs upp i överenskommelserna. I vissa\r\navseenden behövs emellertid kompletterande bestämmelser.\r\nI lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål görs\r\nvissa tillägg till bestämmelserna om telefonförhör och förhör genom\r\nvideokonferens, bl.a. att kravet på samtycke från den som skall höras\r\ngenom videokonferens endast skall avse en tilltalad person. I samma lag\r\nföreslås en skyldighet för åklagare att underrätta den ansökande staten\r\nom det kan vara motiverat att vidta andra utredningsåtgärder än de sökta.\r\nBestämmelserna om användningsbegränsningar justeras till att även\r\nomfatta spontant informationsutbyte.\r\nTillämpningsområdet för lagen (2003:1174) om gemensamma utredningsgrupper\r\nför brottsutredningar föreslås även omfatta grupper som inrättats med\r\nstöd av konventionen och avtalet med Island och Norge. I den lagen införs\r\näven grundläggande förfaranderegler om s.k. hemliga utredningar och\r\nkontrollerade leveranser. Lagen ges ett nytt namn.\r\nI konventionen regleras för första gången rättslig hjälp med hemlig\r\nteleavlyssning och hemlig teleövervakning. Genom konventionen utvecklas\r\ndetta samarbete - utöver vad som är möjligt enligt nuvarande regler i\r\nlagen om internationell rättslig hjälp i brottmål - mot bakgrund av\r\nutvecklingen av ny teknik, t.ex. möjligheterna att avlyssna och övervaka\r\nen person som finns i en annan stat. Vidare gör tekniken det möjligt\r\natt omedelbart överföra telemeddelanden utan att den stat som bistår\r\nmed avlyssningen behöver ta upp avlyssningen.\r\nTvå nya former av rättslig hjälp, nämligen tekniskt bistånd med hemlig\r\nteleavlyssning och hemlig teleövervakning samt tillstånd till\r\ngränsöverskridande hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, införs\r\ni lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Även de nuvarande\r\nreglerna om rättslig hjälp på traditionellt sätt beträffande hemlig\r\nteleavlyssning och hemlig teleövervakning anpassas till konventionen.\r\nEnligt\r\ntilläggsprotokollet skall en stat bistå med olika typer av bankinformation.\r\nGenom ändringar i bank- och finansmarknadsrättslig lagstiftning som\r\nträtt i kraft den 1 juli 2004, kan Sverige bistå med sådan information.\r\nMot bakgrund av protokollet föreslås bestämmelser om ett straffsanktionerat\r\nmeddelandeförbud för den bank eller det finansiella företag som lämnat\r\nut uppgifterna och för dess anställda och styrelseledamöter.\r\nLagändringarna föreslås, med ett undantag, träda i kraft den 1 juli\r\n2005.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSveriges tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner 2000 års EU-konvention om\r\nömsesidig rättslig hjälp i brottmål, tilläggsprotokollet till konventionen\r\nsamt avtalet mellan EU och Island och Norge om tillämpningen av\r\nkonventionen och tilläggsprotokollet. Vidare föreslår utskottet att riksdagen\r\nantar regeringens lagförslag, som syftar till att Sverige skall leva\r\nupp till de åtaganden som ett tillträde till överenskommelserna medför.\r\nUtskottet tillstyrker således propositionen i dess helhet.\r\n\r\nDet ligger i Sveriges intresse att ingå överenskommelser med andra stater\r\nsom innebär förbättrade möjligheter att begära och lämna rättslig hjälp\r\ni brottmål samt delta i annat brottsbekämpande arbete. Den nu aktuella\r\nkonventionen och dess tilläggsprotokoll innebär en ytterligare utveckling\r\nmot ett effektivt samarbete mellan EU:s länder.\r\nBestämmelserna i 2000 års EU-konvention utgör inte någon fullständig\r\noch uttömmande reglering av internationell rättslig hjälp i brottmål\r\nmellan EU:s medlemsstater. Sambandet mellan konventionen och andra\r\nkonventioner om ömsesidig rättslig hjälp klargörs i artikel 1 där det\r\nockså framgår att de nya bestämmelserna är avsedda att komplettera\r\ntidigare instrument, främst 1959 års Europarådskonvention och dess första\r\ntilläggsprotokoll samt Schengenkonventionen. Vid en eventuell konflikt\r\nmellan olika bestämmelser skall den nya konventionen gälla. Konventionen\r\nskall inte påverka tillämpningen av mer förmånliga bestämmelser i andra\r\növerenskommelser. Däremot påverkas, enligt artikel 2, vissa bestämmelser\r\ni Schengenregelverket. Bestämmelserna i artikel 3 om att administrativa\r\nförfaranden skall omfattas av rättslig hjälp utsträcker tillämpningsområdet\r\nför 1959 års Europarådskonvention. Artikel 4 om vissa formaliteter och\r\nförfaranden och artikel 6 om översändande av ansökningar kompletterar\r\nregler som finns i 1959 års Europarådskonvention. Artikel 7 om\r\ninformationsutbyte på eget initiativ är en nyhet jämfört med den konventionen\r\nmedan liknande bestämmelser finns i Schengenregelverket. Samtliga dessa\r\nbestämmelser skall gälla generellt och är alltså inte knutna till någon\r\nviss form av rättslig hjälp.\r\nKonventionen innehåller även regler om olika former av rättslig hjälp\r\nsom innebär en vidareutveckling av sådan hjälp enligt tidigare instrument.\r\nDet gäller bestämmelserna om delgivning i artikel 5, återställande av\r\negendom i artikel 8 och tillfälligt överförande av frihetsberövade\r\npersoner i artikel 9. Nya metoder för tidigare former av rättslig hjälp\r\ninförs också genom bestämmelser om förhör genom videokonferens i artikel\r\n10 och förhör genom telefonkonferens i artikel 11.\r\nVissa former av rättslig hjälp som inte reglerats i konventionsform\r\ntidigare introduceras också. Det gäller olika åtgärder för samarbete\r\nnär det gäller brottsutredningar. Sådana åtgärder är kontrollerade\r\nleveranser enligt artikel 12, gemensamma utredningsgrupper enligt artikel\r\n13 och hemliga utredningar enligt artikel 14. I dessa fall kan tjänstemän\r\nfrån en medlemsstat komma att vara verksamma på en annan medlemsstats\r\nterritorium och konventionen innehåller därför bestämmelser om\r\nstraffrättsligt och civilrättsligt ansvar för sådana tjänstemän, artiklarna\r\n15-16. Ett särskilt avsnitt, artiklarna 17-22, behandlar rättslig hjälp\r\nmed hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning av telefonmeddelanden\r\nm.m. Tanken med bestämmelserna i konventionen om hemlig teleavlyssning\r\noch hemlig teleövervakning är att de skall omfatta alla former av\r\nkommunikation med hjälp av såväl befintlig som framtida teknik. I den mån\r\nkommunikationer kan bli föremål för avlyssning eller övervakning i en\r\nmedlemsstat skall den även kunna bli föremål för rättslig hjälp enligt\r\nkonventionens bestämmelser. Konventionen lämnar till nationell rätt att\r\navgöra det närmare tillämpningsområdet vad avser telemeddelanden,\r\nteleadress och telenät/kommunikationsnät, men förutsätter att teknikutvecklingen\r\nbeaktas. Konventionen innehåller också bestämmelser om skydd av\r\npersonuppgifter, artikel 23.\r\nI samband med att en stat tillträder konventionen skall den lämna\r\nförklaringar beträffande de myndigheter av olika slag som kan söka eller\r\nhandlägga en begäran om rättslig hjälp (artikel 24). Förklaringarna kan\r\nsenare ändras. Reservationer får, enligt artikel 25, bara göras mot\r\nvissa, särskilt angivna bestämmelser i konventionen.\r\nTilläggsprotokollets bestämmelser tar särskilt sikte på åtgärder för\r\natt bekämpa grov ekonomisk och annan organiserad brottslighet. I detta\r\nsammanhang är åtgärder mot penningtvätt av särskild betydelse. Bestämmelserna\r\nkan också ha betydelse i kampen mot terrorism. Protokollet innehåller\r\nbestämmelser om rättslig hjälp med information om bankkonton (artiklarna\r\n1-4), om kompletterande, dvs. förenklade, framställningar (artiklarna\r\n5-6) och om inskränkningar i traditionella vägransgrunder (artiklarna\r\n7-9). I artikel 10 finns bestämmelser om uppföljning av protokollets\r\ntillämpning och om samverkan med Eurojust. Enligt artikel 11 är\r\nreservationer inte tillåtna, förutom i ett särskilt avseende som föreskrivs\r\ni protokollet.\r\nUtskottet har tidigare i olika sammanhang framhållit vikten av att på\r\nett effektivt sätt kunna bekämpa den organiserade och gränsöverskridande\r\nbrottsligheten. Utskottet har därvid även framhållit behovet av att\r\nskapa bättre samarbetsformer mellan länderna än de som finns i dag. Som\r\ninledningsvis anförts innebär den nu aktuella konventionen och dess\r\ntilläggsprotokoll en ytterligare utveckling mot ett effektivt samarbete\r\nmellan EU:s medlemsstater. Sverige bör därför snarast tillträda dessa\r\növerenskommelser. För att åstadkomma en så enhetlig reglering som möjligt\r\nbör Sverige också tillträda det avtal mellan EU och Island och Norge\r\nsom innebär att konventionen och tilläggsprotokollet också kommer att\r\ngälla för samarbetet mellan de nordiska länderna. Riksdagen bör godkänna\r\n2000 års EU-konvention, dess tilläggsprotokoll och avtalet med Island\r\noch Norge.\r\nSvensk rätt uppfyller enligt regeringens bedömning i stor utsträckning\r\nde krav som ställs upp i överenskommelserna. I vissa avseenden anser\r\nregeringen emellertid att det behövs kompletterande bestämmelser och\r\nlämnar i propositionen förslag till sådan lagstiftning.\r\nI lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål föreslås vissa\r\nändringar i bestämmelserna om telefonförhör och förhör genom videokonferens,\r\nbl.a. att kravet på samtycke från den som skall höras genom videokonferens\r\nbegränsas till förhör med den som är tilltalad. I samma lag föreslås en\r\nbestämmelse om skyldighet för en åklagare att underrätta den ansökande\r\nstaten om det kan vara motiverat att vidta andra utredningsåtgärder än\r\nde som begärts. Vidare föreslås att lagens bestämmelser om\r\nanvändningsbegränsningar även skall omfatta spontant informationsutbyte.\r\nSärskilda regler om rättslig hjälp i Sverige med tekniskt bistånd med\r\nhemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning i form av omedelbar\r\növerföring av telemeddelanden eller uppgifter om telemeddelanden från\r\nSverige till den ansökande staten införs i lagen om internationell\r\nrättslig hjälp i brottmål. Tekniskt bistånd förutsätter att den som\r\navlyssningen eller övervakningen avser finns i den ansökande staten eller\r\nen tredje stat, att ett beslut om hemlig teleavlyssning eller hemlig\r\nteleövervakning i en brottsutredning har meddelats i den ansökande staten,\r\nsamt att omedelbar överföring av telemeddelanden eller uppgifter om\r\ntelemeddelanden kan ske under betryggande former. Tekniskt bistånd är\r\nen ny form av rättslig hjälp. Tanken är att någon upptagning eller\r\nuppteckning inte skall göras i Sverige.\r\nI lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål införs också nya\r\nregler som innebär att en svensk domstol får medge tillstånd till\r\nutländsk hemlig teleavlyssning eller teleövervakning av någon som befinner\r\nsig i Sverige. Ett sådant tillstånd får lämnas om de materiella\r\nförutsättningar som krävs för hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning\r\nenligt svensk rätt är uppfyllda. Denna form av rättslig hjälp med\r\ngränsöverskridande hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning är\r\nockså ny.\r\nÄven de nuvarande reglerna om rättslig hjälp på traditionellt sätt\r\nbeträffande hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning anpassas\r\ntill konventionen. Verkställighet av ett sådant beslut föreslås kunna\r\nske genom omedelbar överföring av telemeddelanden till den ansökande\r\nstaten.\r\nTillämpningsområdet för lagen om gemensamma utredningsgrupper för\r\nbrottsutredningar föreslås bli utvidgat till att även omfatta sådana\r\ngrupper som inrättas med stöd av konventionen och avtalet med Island och\r\nNorge. I lagen - som föreslås få rubriken Lagen om vissa former av\r\ninternationellt samarbete i brottsutredningar - införs också nya\r\nbestämmelser om internationellt samarbete med kontrollerade leveranser och\r\nnya regler för internationellt samarbete i brottsutredningar som genomförs\r\nav tjänstemän med skyddsidentitet.\r\nSlutligen föreslås att åklagare eller förundersökningsledare ges möjlighet\r\natt förordna om meddelandeförbud för de kreditinstitut och andra\r\nfinansiella företag som är skyldiga att lämna uppgifter med anledning av\r\nen förundersökning eller ett ärende om rättslig hjälp i brottmål.\r\nInnebörden av förbudet är att kunder och utomstående inte får informeras\r\nom att uppgifter om exempelvis banktransaktioner lämnats till åklagare.\r\nEtt meddelat förbud får riktas till det uppgiftslämnande företaget,\r\ndess styrelseledamöter och anställda. Den som uppsåtligen eller av\r\noaktsamhet bryter mot förbudet döms till böter. Regeringen föreslår att\r\nbestämmelser om meddelandeförbud införs i lagen (1991:981) om\r\nvärdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, lagen\r\n(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut\r\noch värdepappersbolag, lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella\r\ninstrument, lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar, lagen\r\n(2004:46) om investeringsfonder och lagen (2004:297) om bank- och\r\nfinansieringsrörelse.\r\nUtskottet anser att lagförslagen är påkallade och väl avvägda. Utskottet\r\ntillstyrker således propositionen.\r\n\r\nFörklaring angående politiska brott\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår en motion med yrkande att Sverige,\r\nmed stöd av artikel 9.2 i tilläggsprotokollet, skall avge en förklaring\r\ni syfte att kunna vägra att bistå med rättslig hjälp när det är fråga\r\nom politiska brott. Jämför reservation 1 (v, mp).\r\n\r\nI motion Ju50 (v) begärs att Sverige, i enlighet med artikel 9.2 i\r\ntilläggsprotokollet till 2000 års EU-konvention, skall avge en förklaring\r\nmed innebörden att Sverige skall kunna vägra att bistå andra länder med\r\nrättslig hjälp när det är fråga om politiska brott.\r\nTilläggsprotokollet innehåller bestämmelser som inskränker eller helt\r\nupphäver vissa traditionella vägransgrunder för rättslig hjälp i brottmål.\r\nNär det gäller politiska brott är huvudregeln enligt artikel 9 att\r\nmedlemsstaterna sinsemellan inte skall betrakta något brott som politiskt.\r\nEn stat har emellertid rätt att vid tillträde till protokollet förklara\r\natt huvudregeln bara kommer att tillämpas beträffande vissa brott. Det\r\ngäller, som ett minimum, brott som omfattas av 1977 års europeiska\r\nterrorismkonvention samt vissa brott med anknytning till terrorismbrott\r\nsom föreskrivs i EU:s utlämningskonvention från år 1996. Dessa brott\r\nfår alltså inte betraktas som politiska. Reservationer som är tillåtna\r\nenligt 1977 års europeiska terrorismkonvention är inte tillåtna för\r\nrättslig hjälp mellan EU:s medlemsstater.\r\nEnligt 2 kap. 14 § lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål\r\nutgör inte det förhållandet att gärningen har karaktären av ett politiskt\r\nbrott grund för att avslå en begäran om rättslig hjälp om ansökan kommer\r\nfrån en EU-stat eller Island eller Norge. I samband med att lagen antogs\r\nav riksdagen anförde utskottet att det rättsliga samarbetet inom EU\r\nbygger på att de olika ländernas lagstiftning grundar sig på rättsstatliga\r\nprinciper och respekt för mänskliga rättigheter och alla människors\r\nlika värde (bet. 1999/2000:JuU19 s. 12). Utskottet anförde vidare att\r\nsamarbetet inom EU hela tiden fördjupas och att utvecklingen inom EU,\r\näven om den straffrättsliga lagstiftningen inte är harmoniserad, går\r\nmot en ordning med ömsesidiga erkännanden av varandras straffrättsliga\r\navgöranden. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att Sverige i förhållande\r\ntill dessa länder borde kunna avstå från möjligheten att vägra bistånd\r\ni form av rättslig hjälp vid brott av politisk karaktär.\r\nUtskottet vidhåller den nyss redovisade uppfattningen. Riksdagen bör\r\navslå motion Ju50.\r\nLagstiftning om skyddsidentiteter m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår fem motioner med yrkanden om\r\natt regeringen snarast skall återkomma till riksdagen med förslag till\r\nlagstiftning om skyddsidentiteter m.m. Jämför reservation 2 (m, fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nI motion Ju51 (m) begärs att regeringen snarast skall återkomma till\r\nriksdagen med förslag till lagstiftning om skyddsidentiteter och\r\nkontrollerade leveranser. I motionerna Ju352, Ju391 (båda m) och i motion\r\nJu412 (fp) begärs att en möjlighet för poliser att använda skyddsidentiteter\r\ninförs. I motionerna Ju412 och Ju352 efterfrågas även en lagreglering\r\nav möjligheten att använda bevisprovokation. I den sistnämnda motionen\r\nliksom i motion Ju365 (m) påtalas behovet av en möjlighet att använda\r\nbrottsprovokation.\r\nI artikel 14 i konventionen finns regler om att stater kan komma överens\r\nom att bistå varandra i brottsutredningar som genomförs av tjänstemän\r\nmed hemlig eller falsk identitet, i konventionen kallade hemliga\r\nutredningar. Detta sätt att bedriva polisiärt arbete benämns i Sverige\r\nofta användning av skyddsidentitet. Om denna form av samarbete tillåts\r\när det den anmodade statens myndigheter som skall besluta om åtgärden\r\nskall medges i det enskilda fallet, och prövningen skall ske enligt\r\nnationell rätt. Frågor om den aktuella utredningens varaktighet, de\r\nnärmare villkoren för den och de berörda tjänstemännens rättsliga\r\nställning skall de samarbetande staterna göra upp om. Själva genomförandet\r\nskall följa nationell lag och nationella förfaranden i den stat på vars\r\nterritorium åtgärden äger rum. Härvid skall de berörda staterna samarbeta\r\nvad avser förberedelse och kontroll samt skyddsåtgärder för de tjänstemän\r\nsom verkar under skyddsidentitet.\r\nI Sverige har utredningar där skyddsidentiteter med framgång använts\r\nförekommit beträffande grov organiserad brottslighet, såsom grova\r\nnarkotikabrott, grova rån, människorov, grov förfalskning och grova stölder\r\nav exempelvis vapen och kulturföremål. Användningen av skyddsidentiteter\r\när dock inte föremål för någon särskild reglering i svensk rätt.\r\nFrågan om en särskild lagreglering har behandlats av Beredningen för\r\nrättsväsendets utveckling (BRU) som i delbetänkande Ökad effektivitet\r\noch rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) har föreslagit att\r\npolisens användning av skyddsidentitet skall lagregleras som en polisiär\r\narbetsmetod. Beredningens förslag har emellertid mött kritik under\r\nremissbehandlingen. Bland remissynpunkterna finns bl.a. kritik mot en\r\nlagreglering av arbetsmetoden som sådan och önskemål om att olika\r\naspekter av förslaget skall utredas vidare. Utskottet har inhämtat från\r\nJustitiedepartementet att förslaget bereds vidare inom departementet.\r\nI\r\nartikel 12 i konventionen finns bestämmelser om s.k. kontrollerade\r\nleveranser. Det är en arbetsmetod som innebär att de brottsutredande\r\nmyndigheterna underlåter att ingripa mot en leverans i syfte att under\r\növervakning följa denna och avslöja mottagaren och kartlägga vem eller\r\nvilka som ligger bakom leveransen. Kontrollerade leveranser är en\r\nrelativt vanligt förekommande polisiär arbetsmetod i Sverige. I likhet\r\nmed vad som gäller för skyddade identiteter är metoden inte särskilt\r\nlagreglerad i svensk rätt, men ett förslag om lagstiftning har lagts\r\nfram i delbetänkande Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen.\r\nBeredningen av det lagstiftningsärendet är som nyss anförts ännu inte\r\navslutad.\r\nI BRU:s betänkande föreslås vidare att det i 27 kap. rättegångsbalken\r\ninförs en bestämmelse om användning av brottsprovokation under en\r\nförundersökning angående brott på vilket fängelse kan följa. För att utröna\r\nomständigheter som kan vara av betydelse för utredningen om brottet\r\nskall de brottsutredande myndigheterna få vidta åtgärder som kan föranleda\r\nnågon att begå brottslig gärning, om det kan antas att denne skulle\r\nkomma att begå samma eller liknande gärning även om åtgärderna inte\r\nvidtagits.\r\nUtskottet konstaterar att ett svenskt tillträde till de nu aktuella\r\ninternationella överenskommelserna inte innebär något krav på särskild\r\nlagreglering i svensk rätt av vare sig polisens användning av\r\nskyddsidentiteter eller kontrollerade leveranser. Arbetsmetoderna förekommer\r\ni annat internationellt samarbete där Sverige deltar, och enligt\r\npropositionen har det etablerats en relativt fast praxis i fråga om metodernas\r\nanvändning för brottsbekämpning här i landet. Frågan om eventuell\r\nlagreglering av metoderna är komplicerad och som nämnts föremål för\r\növerväganden i ett annat lagstiftningsärende. Med hänsyn härtill anser\r\nutskottet att det pågående beredningsarbetet av det lagstiftningsärendet\r\nbör avvaktas. I avvaktan härpå gäller de nya förfaranderegler i lagen\r\nom gemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar som utskottet\r\ntillstyrkt i det föregående. Även när det gäller bevis- och brottsprovokation\r\nbör det pågående beredningsarbetet avvaktas. Riksdagen bör avslå motionerna\r\nJu51, Ju356 och Ju391 samt motionerna Ju412 och Ju352 i dessa delar.\r\n\r\nÖvrigt\r\nUtskottet har uppmärksammat att regeringens förslag till lag om ändring\r\ni sekretesslagen behöver samordnas med ett förslag till ändring i samma\r\nlag som lagts fram i regeringens proposition 2004/05:142 Marknadsmissbruk.\r\nSistnämnda lagförslag har överlämnats från finansutskottet till\r\njustitieutskottet. Det överlämnade lagförslaget finns i bilaga 3. Utskottets\r\nförslag framgår av bilaga 4.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Förklaring angående politiska brott, punkt 4 (v, mp)\r\nav Rolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förklaring angående politiska brott. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Ju50.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är otillfredsställande att det inte ges möjlighet att\r\navslå en ansökan om rättslig hjälp från en medlemsstat i EU eller från\r\nIsland eller Norge på den grunden att gärningen har karaktären av ett\r\npolitiskt brott.\r\nDet är ett naivt och riskfyllt tänkande att förutsätta att politiska\r\nhandlingar och åsikter aldrig kommer att kriminaliseras i dessa länder\r\nutöver vad som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vi vill inte\r\nmåla upp någon skräckbild av dagens Europa, men världen förändras\r\nständigt och ibland väldigt snabbt. Den lagstiftning som riksdagen beslutar\r\nom i dag måste kunna tillämpas även i framtiden.\r\nDe olika ländernas strafflagstiftningar har för övrigt redan i dag olika\r\ndefinitioner av vad som utgör politiska brott. Inte heller nu gällande\r\nstrafflagstiftningar garanterar således att den svenska definitionen av\r\npolitiska brott kommer att tillämpas här i landet.\r\nSverige bör utnyttja den möjlighet som finns i artikel 9.2 i\r\ntilläggsprotokollet att förklara att en ansökan om rättslig hjälp skall kunna\r\navslås om det är fråga om politiska brott. Regeringen bör ges i uppdrag\r\natt lämna en sådan förklaring och återkomma till riksdagen med ett\r\nlagförslag som innehåller det nu anförda. Detta bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Lagstiftning om skyddsidentiteter m.m., punkt 5 (m, fp, kd, c)\r\nav Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp),\r\nJohan Linander (c), Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström (m) och\r\nKarin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om lagstiftning om skyddsidentiteter m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju51, 2004/05:Ju352 yrkande 20,\r\n2004/05:Ju356, 2004/05:Ju391 och 2004/05:Ju412 yrkandena 12 och 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är nödvändigt att utveckla polisens arbetsmetoder för\r\natt kunna bemöta brottslighet av organiserad eller annan allvarlig\r\nkaraktär. Den svenska polisen saknar i dag möjlighet att på ett effektivt\r\nsätt infiltrera kriminella organisationer och nätverk, bl.a. eftersom\r\ndet inte finns möjlighet att förse polismän med skyddsidentiteter som\r\ntål granskning från t.ex. kriminellas sida. Beredningen för rättsväsendets\r\nutveckling har i delbetänkande Ökad effektivitet och rättssäkerhet i\r\nbrottsbekämpningen föreslagit att sådana fingerade personuppgifter skall\r\nfå antecknas i register, t.ex. folkbokföringen, och i dokument som\r\nutfärdas i skyddsidentiteten. I betänkandet föreslås vidare att ett vittne\r\nskall ha rätt att, om det föreligger synnerliga skäl, vägra yttra sig\r\ni syfte att röja sin eller någon annans skyddsidentitet respektive rätta\r\nidentitet. Enligt vår mening är det angeläget att en sådan reglering\r\nsom den föreslagna införs snarast i svensk rätt.\r\nDet svenska tillträdet till 2000 års EU-konvention, dess tilläggsprotokoll\r\noch avtalet med Island och Norge innebär dessutom att Sverige måste\r\nacceptera att utländska tjänstemän agerar under skyddsidentitet här i\r\nriket. Vidare förbinder sig Sverige att biträda andra stater vid\r\nkontrollerade leveranser. Även om detta sker efter överenskommelse med\r\nsvenska myndigheter och på svenska villkor är det anmärkningsvärt att\r\ndet saknas svensk lagreglering på området. Arbetsmetoderna är visserligen\r\ninte nya för det svenska rättsväsendet, men eftersom de inte är\r\nlagreglerade kan gränsdragningsfrågor om vad som är tillåtet eller inte\r\nuppkomma.\r\nDen svenska polisen använder i dag utan uttryckligt lagstöd provokativa\r\nåtgärder av olika slag i sin brottsbekämpande verksamhet. Vi anser att\r\ndet är nödvändigt att åtgärderna regleras i lag. Det råder i vissa fall\r\nosäkerhet om vad som skall betraktas som en tillåten bevisprovokation\r\nrespektive en otillåten brottsprovokation.\r\nDet får ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med\r\nett lagförslag.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2004/05:142\r\nProposition 2004/05:142 Marknadsmissbruk:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om ändring i sekretesslagen (1980:100).\r\nProposition 2004/05:144\r\nProposition 2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål:\r\nTillträde till 2000 års EU-konvention m.m.:\r\n\r\n1.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen av den\r\n29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska\r\nunionens medlemsstater.\r\n2.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet av den\r\n16 oktober 2001 till konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig\r\nrättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.\r\n3.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet av den 19\r\ndecember 2003 mellan Europeiska unionen och Republiken Island och\r\nKonungariket Norge om tillämpningen av vissa bestämmelser i konventionen\r\nav den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska\r\nunionens medlemsstater och 2001 års protokoll till denna.\r\n4.      Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).\r\n5.      Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.\r\n6.      Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingsverksamhet.\r\n7.      Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora\r\nexponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.\r\n8.      Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten\r\nungdomsvård.\r\n9.      Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella\r\ninstrument.\r\n10.     Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp\r\ni brottmål.\r\n11.     Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska\r\npengar.\r\n12.     Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.\r\n13.     Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (2003:1174) om gemensamma utredningsgrupper\r\nför brottsutredningar.\r\n14.     Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt\r\nsamarbete i brottsutredningar.\r\n15.     Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder.\r\n16.     Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av prop. 2004/05:144\r\n2004/05:Ju50 av Rolf Olsson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige, i\r\nenlighet med artikel 9.2 i tilläggsprotokollet till 2000 års konvention\r\nom ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens\r\nmedlemsstater, skall kunna vägra att bistå med rättslig hjälp när det\r\ngäller politiska brott.\r\n2004/05:Ju51 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lagstiftning avseende skyddsidentitet och kontrollerade\r\nleveranser.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Ju352 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om polisens operativa metoder.\r\n2004/05:Ju356 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om brottsprovokation.\r\n2004/05:Ju391 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av täckidentiteter för särskilda polisspaningsuppdrag.\r\n\r\n2004/05:Ju412 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om infiltration.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bevisprovokation.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag i proposition 2004/05:144\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nRegeringens lagförslag i proposition 2004/05:142\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\nUtskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring\r\ni sekretesslagen (1980:100)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse       Utskottets förslag\r\n1 kap.\r\n4 §\r\nGäller förbud enligt denna lag mot att röja uppgift, får uppgiften inte\r\nheller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess\r\ngäller för uppgiften.\r\nI insiderstrafflagen (2000:1086) finns bestämmelser om förbud att\r\nutnyttja eller röja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka\r\nkursen på finansiella instrument.       I lagen (2005:000) om straff för\r\nmarknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument finns bestämmelser\r\nom förbud att utnyttja eller röja vissa uppgifter som är ägnade att\r\nväsentligt påverka kursen på finansiella instrument.\r\nBestämmelser som begränsar möjligheten att utnyttja vissa uppgifter som\r\nen svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i\r\nlagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen\r\n(2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2000:344) om\r\nSchengens informationssystem, lagen (2000:1219) om internationellt\r\ntullsamarbete samt lagen (2003:1174) om gemensamma utredningsgrupper för\r\nbrottsutredningar.      Bestämmelser som begränsar möjligheten att utnyttja\r\nvissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en\r\nannan stat finns i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i\r\nbrottmål, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen\r\n(2000:344) om Schengens informationssystem, lagen (2000:1219) om\r\ninternationellt tullsamarbete samt lagen (2003:1174) om vissa former av\r\ninternationellt samarbete i brottsutredningar.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\n2000 års EU-konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 6\r\nTilläggsprotokollet till 2000 års EU-konvention\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 7\r\nAvtal mellan Europeiska unionen och Island och Norge\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Sveriges tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.",
          "forslag": "Riksdagen godkänner \n1. konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater,\n2. protokollet av den 16 oktober 2001 till konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, \n3. avtalet av den 19 december 2003 mellan Europeiska unionen och Republiken Island och Konungariket Norge om tillämpningen av vissa bestämmelser i konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater och 2001 års protokoll till denna.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:144 punkterna 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU33",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ändring i sekretesslagen",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:142 till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att 1 kap. 4 § ges den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2004/05:142 i denna del och 2004/05:144 punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU33",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Övriga lagförslag",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till \n1. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,\n2. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,\n3. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,\n4. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,\n5. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, \n6. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,\n7. lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,\n8. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,\n9. lag om ändring i lagen (2003:1174) om gemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar,\n10. lag om ändring i lagen  (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, \n11. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,\n12. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:144 punkterna 5-16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU33",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förklaring angående politiska brott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju50.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "C8CB9824-6E86-4F8F-B451-6841A5BD7521",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "258",
                    "38",
                    "0",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C8CB9824-6E86-4F8F-B451-6841A5BD7521",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU33",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Lagstiftning om skyddsidentiteter m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju51, 2004/05:Ju352 yrkande 20, 2004/05:Ju356, 2004/05:Ju391 och 2004/05:Ju412 yrkandena 12 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F3A3AC8A-7302-4350-A235-19506443B63A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "36",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "133",
                    "0",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F3A3AC8A-7302-4350-A235-19506443B63A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU33",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förklaring angående politiska brott",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Lagstiftning om skyddsidentiteter m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:12:30"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll och ett relaterat avtal mellan EU och Island och Norge. Riksdagen sa också ja till nödvändiga lagändringar till följd av överenskommelserna. Lagändringarna börjar med ett undantag gälla den 1 juli 2005.",
          "dok_id": "GS01JUU33",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU-länder (JuU33)",
          "dok_id": "GS01JUU33",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:12:30"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01JUU33",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen godkänner 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll och ett relaterat avtal mellan EU och Island och Norge. Riksdagen föreslås också säga ja till nödvändiga lagändringar till följd av överenskommelserna. Lagändringarna ska med ett undantag börja gälla den 1 juli 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01JuU33",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:36"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU-länder (JuU33)",
          "dok_id": "GS01JuU33",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:37"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01JUU33",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_JuU_33.pdf",
          "filstorlek": "12967822",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Tillträde till 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmålmellan EU:s medlemsstater",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/FD8025F1-8E23-4658-9C36-8B36396AC67C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju352 Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju352",
          "ref_dok_titel": "Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju356 Brottsprovokation",
          "ref_dok_id": "GS02Ju356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju356",
          "ref_dok_titel": "Brottsprovokation",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju391 Täckidentiteter för poliser med särskilda spaningsuppdrag",
          "ref_dok_id": "GS02Ju391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju391",
          "ref_dok_titel": "Täckidentiteter för poliser med särskilda spaningsuppdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju412 Förändringar i straff- och processrätten",
          "ref_dok_id": "GS02Ju412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju412",
          "ref_dok_titel": "Förändringar i straff- och processrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju50 med anledning av prop. 2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02Ju50",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju50",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju51 med anledning av prop. 2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02Ju51",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju51",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:142 Marknadsmissbruk",
          "ref_dok_id": "GS03142",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "142",
          "ref_dok_titel": "Marknadsmissbruk",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.",
          "ref_dok_id": "GS03144",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "144",
          "ref_dok_titel": "Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-02",
          "ref_dok_id": "GS09132",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "132",
          "ref_dok_titel": "2005-06-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-02",
          "ref_dok_id": "GS09132",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "132",
          "ref_dok_titel": "2005-06-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:275",
          "ref_dok_id": "GS0K275",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "275",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:275",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:276",
          "ref_dok_id": "GS0K276",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "276",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:276",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2004:69",
          "ref_dok_id": "GSB369",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2004",
          "ref_dok_bet": "69",
          "ref_dok_titel": "SOU 2004:69",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:486",
          "ref_dok_id": "1991:981",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:487",
          "ref_dok_id": "1992:543",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:488",
          "ref_dok_id": "1994:2004",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:489",
          "ref_dok_id": "1998:603",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:490",
          "ref_dok_id": "1998:1479",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:491",
          "ref_dok_id": "2000:562",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:492",
          "ref_dok_id": "2002:149",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:493",
          "ref_dok_id": "2003:389",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:494",
          "ref_dok_id": "2003:1174",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:495",
          "ref_dok_id": "2003:1174",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:496",
          "ref_dok_id": "2004:46",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:497",
          "ref_dok_id": "2004:297",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}