{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303020",
      "dok_id": "GS01JUU25",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "JUU25",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:JUU25",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "25",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:51",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:55",
      "titel": "Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU25/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU25",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01JUU25",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01JUU25",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:JUU25</div><h1>Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet proposition 2004/05:55 Sveriges\r\nantagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande\r\npå beslut om förverkande jämte en i ärendet väckt motion.\r\nI propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ett inom EU\r\nupprättat utkast till rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt\r\nerkännande på beslut om förverkande. Enligt rambeslutet skall ett beslut\r\nom förverkande som har beslutats av en domstol i en medlemsstat erkännas\r\noch verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut om\r\nförverkande behöver fattas av den staten.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår\r\nmotionen.\r\nI ärendet finns en reservation (m) och ett särskilt yttrande (mp).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut\r\nRiksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet\r\ntill rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på\r\nbeslut om förverkande. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:55.\r\n\r\n2.      Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju30.\r\nReservation (m)\r\n\r\nStockholm den 10 mars 2005\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\nJohan Pehrson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),\r\nBritta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask\r\n(m)1Deltar ej under punkt 1, Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s),\r\nPeter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m)2Deltar ej under punkt 1, Göran\r\nNorlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans\r\n(s), Cecilia Magnusson (m)3Deltar ej under punkt 1, Kerstin Andersson\r\n(s), Leif Björnlod (mp) och Christer Erlandsson (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nSommaren 2002 tog Danmark initiativ till ett utkast till ett rambeslut\r\nom tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om\r\nförverkande (EGT C 184, 2.8.2002, s. 8). En faktapromemoria har upprättats\r\növer utkastet till rambeslutet (2002/03:FPM06). Initiativet baseras på\r\nde slutsatser som Europeiska rådet antog år 1999 i Tammerfors. En av\r\ndessa slutsatser är att principen om ömsesidigt erkännande av\r\nmedlemsstaternas rättsliga avgöranden skall bli en hörnsten i det\r\nstraffrättsliga\r\nsamarbetet inom unionen.\r\nVid ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor den 29 april 2004\r\nnåddes en principöverenskommelse om innehållet i rambeslutet.\r\nÖverenskommelsen avser ett utkast till rambeslut som i väsentliga delar skiljer\r\nsig från det ursprungliga förslaget. Principöverenskommelsen upprepades\r\nvid ministerrådsmötet den 8 juni 2004. Till rambeslutet fogades ett\r\nutkast till intyg som skall användas i samband med framställningar om\r\nverkställighet av förverkandebeslut.\r\nEuropaparlamentet yttrade sig den 20 november 2002 över förslaget till\r\nutkast till rambeslut (EUT C 25E, 29.1.2004, s. 204). I yttrandet\r\ngodkände parlamentet förslaget till rambeslut.\r\nUtkastet till rambeslut jämte utkastet till intyg i senaste svenska\r\nversioner återfinns i bilaga 2. Den överenskomna texten har varit föremål\r\nför slutlig granskning av EU:s språkexperter, de s.k. juristlingvisterna.\r\nEtt utkast till uttalande från rådet i anslutning till rambeslutets\r\nantagande återfinns i bilaga 3.\r\nFöreträdare för Justitiedepartementet har under förhandlingsarbetet\r\nsammanträtt med justitieutskottet vid ett flertal tillfällen. Vidare\r\nhar justitieministern redogjort för förhandlingsarbetet och den svenska\r\npositionen vid sammanträden i EU-nämnden.\r\nNågot förslag till den lagstiftning som genomförandet av rambeslutet\r\nkräver lämnas inte i propositionen, utan där behandlas endast frågan om\r\nriksdagens godkännande av utkastet till rambeslut. I propositionen\r\nredovisar dock regeringen sin bedömning av vilken lagstiftning som\r\nrambeslutet kräver.\r\nEn promemoria om Sveriges antagande av rambeslutet har remissbehandlats.\r\nEn sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i\r\nJustitiedepartementet (dnr 2004/8206/BIRS).\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nInom Europeiska unionen har ett utkast till rambeslut om tillämpning av\r\nprincipen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande utarbetats.\r\nI propositionen föreslås att utkastet till rambeslut godkänns av\r\nriksdagen. Utkastet till rambeslut är utarbetat på initiativ av Danmark\r\noch innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut om förverkande.\r\nEnligt rambeslutet skall ett beslut om förverkande som har beslutats\r\nav en domstol i en medlemsstat erkännas och verkställas i en annan\r\nmedlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver fattas av\r\nden staten. I vissa fall skall dock verkställigheten av beslutet om\r\nförverkande kunna vägras. Rambeslutet innehåller också bestämmelser om\r\nhur den förverkade egendomen skall delas mellan de berörda medlemsstaterna.\r\n\r\nDen tidpunkt då medlemsstaterna skall ha genomfört bestämmelserna i\r\nrambeslutet är ännu inte bestämd. I propositionen redovisas vilken\r\nlagstiftning och övrig reglering som rambeslutet kräver. Förslag till\r\nlagstiftning kommer att läggas fram vid ett senare tillfälle.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nGodkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner utkastet till rambeslut om\r\ntillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande.\r\nVidare avstyrker utskottet en motion om att propositioner om godkännande\r\nav rambeslut i allmänhet även bör innehålla förslag till svensk\r\nföljdlagstiftning. Jämför reservationen (m) och det särskilda yttrandet\r\n(mp).\r\nRambeslutet om verkställighet av förverkandebeslut\r\nRambeslutet syftar till att reglera samarbetet för erkännande och\r\nverkställighet av beslut om förverkande mellan myndigheter när egendom\r\nförklarats förverkad i en medlemsstat (den utfärdande staten) men finns\r\ni en annan medlemsstat (den verkställande staten). Tanken är att ingen\r\nfysisk eller juridisk person vars egendom har förverkats skall kunna\r\nundkomma verkställighet av förverkandebeslut inom EU. Ett beslut om\r\nförverkande i en medlemsstat skall i princip kunna verkställas i en\r\nannan medlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver\r\nfattas i den verkställande staten.\r\nParallellt med det nu aktuella rambeslutet har det inom EU även utarbetats\r\nett rambeslut med gemensamma minimibestämmelser om förverkande av vinning,\r\nhjälpmedel och egendom som härrör från brott. Det sistnämnda rambeslutet\r\ngodkändes av riksdagen i oktober 2004 (prop. 2003/04:166, bet. 2004/05:JuU5,\r\nrskr. 22). Enligt det rambeslutet skall medlemsstaterna bl.a. säkerställa\r\natt det är möjligt att helt eller delvis förverka vinning och hjälpmedel\r\nsom härrör från brott som kan leda till frihetsberövande i mer än ett\r\når. Vidare skall medlemsstaterna införa regler som gör det möjligt att\r\nförverka egendom från personer som dömts för vissa särskilt allvarliga\r\nbrott även om egendomen inte kan härledas till just det konkreta brottet\r\n(utvidgat förverkande).\r\nHär kan också nämnas rambeslutet om verkställighet i Europeiska unionen\r\nav beslut om frysning av egendom eller bevismaterial. Rambeslutet, som\r\ngodkändes av riksdagen i maj 2003 (prop. 2002/03:67, bet. JuU15, rskr.\r\n169), innehåller bestämmelser som syftar till att säkerställa verkställighet\r\nav beslut om förverkande av egendom samt tillgång till bevismaterial\r\n(dvs. vad som i Sverige motsvaras av kvarstad och beslag). Bestämmelserna\r\ninnebär att beslut om frysning som fattas i den medlemsstat där\r\nförundersökningen pågår skall erkännas och verkställas av den medlemsstat\r\ndär egendomen eller bevismaterialet finns utan att något nytt beslut\r\nbehöver fattas av den verkställande staten.\r\nI det följande redovisas några av de mer centrala bestämmelserna i det\r\ni detta ärende aktuella rambeslutet.\r\nI artikel 1 anges att syftet med rambeslutet är att fastställa de regler\r\nenligt vilka en medlemsstat skall erkänna och på sitt territorium\r\nverkställa ett beslut om förverkande som har utfärdats av en behörig\r\ndomstol i en annan medlemsstat.\r\nI artikel 2 i rambeslutet anges ett antal definitioner av betydelse bl.\r\na. för tillämpligheten av rambeslutet. Här framgår bl.a. att beslut om\r\nförverkande, för att omfattas av rambeslutet, skall ha beslutats av\r\ndomstol efter rättegång på grund av en eller flera brottsliga handlingar\r\noch innebära ett slutligt berövande av egendomen. Med begreppet vinning\r\nförstås varje ekonomisk fördel av brott, och i begreppet hjälpmedel\r\ninbegrips all slags egendom som på något sätt, helt eller delvis, har\r\nanvänts eller varit avsedd att användas för att begå ett eller flera\r\nbrott. Vidare anges vilken egendom som kan omfattas av ett beslut om\r\nförverkande för att det skall kunna verkställas i en annan medlemsstat.\r\nHär handlar det dels om vinning av ett visst brott eller värdet av\r\ndenna vinning, dels om hjälpmedel för att utföra ett visst brott. Det\r\nkan också röra sig om egendom eller vinning som har förklarats förverkad\r\ntill följd av tillämpning av någon av de utökade möjligheter till\r\nförverkande som anges i rambeslutet om förverkande av vinning, hjälpmedel\r\noch egendom som härrör från brott. Slutligen avses egendom eller vinning\r\nsom har förklarats förverkad enligt någon annan bestämmelse om utökade\r\nmöjligheter till förverkande som finns i den utfärdande statens nationella\r\nlagstiftning.\r\nKrav på dubbel straffbarhet för erkännande och verkställighet får inte\r\nuppställas om den utfärdande staten anser att gärningen som ligger till\r\ngrund för förverkande motsvarar något av de brott som räknas upp i listan\r\ni artikel 6 punkt 1, och brottet enligt den utfärdande statens lagstiftning\r\nkan medföra ett högsta frihetsstraff på minst tre år. Rambeslutet har\r\ni denna del samma konstruktion som bl.a. rambeslutet om en europeisk\r\narresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna samt\r\nrambeslutet om verkställighet av beslut om frysning av egendom eller\r\nbevismaterial. Det är också fråga om samma lista på brott som i de två\r\nnämnda rambesluten. Listan omfattar flera av de brott som regleras i\r\nbrottsbalken och som kan resultera i ett förverkande (t.ex. stöld och\r\nandra tillgreppsbrott, bedrägeri, penninghäleri och andra ekonomiska\r\noredlighetsbrott samt förfalskningsbrott). Även brott och brottstyper\r\ninom den svenska specialstraffrätten omfattas, t.ex. terroristbrott,\r\nnarkotikabrott, miljöbrott och brott enligt vapenlagen. För de brott\r\nsom inte omfattas av listan får den verkställande staten kräva dubbel\r\nstraffbarhet och att brottet i fråga kan ge upphov till förverkande i\r\nden verkställande statens lagstiftning, för att verkställighet av\r\nbeslutet om förverkande skall beviljas.\r\nI artikel 8 regleras de grunder som en medlemsstat får åberopa för att\r\nvägra att verkställa ett beslut om förverkande. Här kan bl.a. nämnas\r\nföljande. En vägransgrund tar sikte på brister i den enskildes möjligheter\r\natt få beslutet rättssäkert prövat. Verkställighet får nämligen vägras\r\nom det intyg som skall skickas med beslutet inte anger att den dömda\r\npersonen, som inte inställde sig personligen eller via ett ombud,\r\ninformerades om förhandlingen eller uppgav att han eller hon inte avsåg\r\natt bestrida beslutet om förverkande. Verkställighet får vidare vägras\r\nom ett förverkande skulle stå i strid med principen om ne bis in idem,\r\ndvs. att ingen skall dömas två gånger för samma sak. Den verkställande\r\nstaten får också vägra att verkställa förverkandebeslutet om det hänför\r\nsig till en gärning som inte motsvaras av ett brott i den verkställande\r\nstaten (dvs. ett krav på dubbel straffbarhet), under förutsättning att\r\ngärningen inte faller in under de brott som räknas upp i den nyss nämnda\r\nlistan i artikel 6 punkt 1. Gäller beslutet om förverkande ett brott\r\nsom har begåtts helt eller delvis på den verkställande statens territorium\r\neller utanför den utfärdande statens territorium och åtal inte är\r\ntillåtet för brottet i den verkställande staten när det har begåtts utanför\r\nden statens territorium, kan den verkställande staten också vägra att\r\nverkställa beslutet. I anslutning till denna vägransgrund skall\r\ndefinitionen i artikel 2 h om förbrott läsas; om de straffrättsliga förfaranden\r\nsom leder fram till ett beslut om förverkande omfattar ett förbrott,\r\ninbegripet penningtvätt, skall med brott i denna vägransgrund avses ett\r\nförbrott. Genom att införa denna definition av brott undviks att\r\nverkställighet av vissa gränsöverskridande brott innefattande penningtvätt,\r\ndär olika moment vidtagits i olika stater, kan vägras. Om ett förbrott\r\nbegåtts i den utfärdande staten och en efterföljande penningtvätt ägt\r\nrum på den verkställande statens territorium eller någon annanstans\r\nutanför den utfärdande staten skall detta alltså inte kunna hindra\r\nverkställighet av förverkandebeslutet. I samband med antagandet av\r\nrambeslutet avser rådet att avge ett särskilt uttalande i anslutning\r\nhärtill, se bilaga 3. Vidare får verkställighet vägras om de rättigheter\r\nsom innehas av berörda parter, inklusive tredje part i god tro, enligt\r\nden verkställande statens lagstiftning gör det omöjligt att verkställa\r\nbeslutet. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten får\r\ndessutom vägra att verkställa ett förverkandebeslut om verkställigheten\r\när preskriberad enligt den verkställande statens lagstiftning och\r\nbeslutet avser gärningar som omfattas av den verkställande statens egen\r\njurisdiktion.\r\nArtikel 8 är inte helt uttömmande i fråga om vilka möjligheter en\r\nverkställande stat har att avstå från att verkställa ett beslut om\r\nförverkande. Det framgår av artikel 1 punkt 2 att rambeslutet inte påverkar\r\nskyldigheten att iaktta de grundläggande rättigheterna och grundläggande\r\nrättsprinciperna i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen. Vidare\r\nframgår av skäl 14 i den inledande s.k. preambeln, att rambeslutet inte\r\nhindrar medlemsstaterna från att tillämpa sina konstitutionella\r\nbestämmelser om prövning i laga ordning samt förenings-, tryck- och\r\nyttrandefrihet i andra medier. I anslutning härtill avser rådet att göra\r\nett uttalande, där det förklaras att bland de grundläggande rättsliga\r\nprinciperna som rambeslutet hänvisar till, återfinns principer om\r\ndemokrati, laglighet, jämställdhet, tankefrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet\r\nsamt mötes- och föreningsfrihet, se bilaga 3. I skäl 13 stadgas slutligen\r\nen rätt att vägra verkställa ett beslut om förverkande om det finns\r\nskäl att tro att beslutet har utfärdats för att lagföra eller straffa\r\nen person på grund av dennes kön, ras, religion, etniska ursprung,\r\nnationalitet, språk, politiska uppfattning eller sexuella läggning, eller\r\nom personens ställning kan skadas av något av dessa skäl.\r\nI artikel 8 punkt 3 anges att om ett beslut om s.k. utvidgat förverkande\r\ninte omfattas av det alternativ som den verkställande staten har antagit\r\nenligt artikel 3.2 i det ovan nämnda rambeslutet om förverkande av\r\nvinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott, skall den\r\nverkställande staten verkställa beslutet om förverkande åtminstone i den\r\nomfattning som föreskrivs i liknande fall enligt den nationella\r\nlagstiftningen. Slutligen finns enligt artikel 8 punkt 2 g en generell\r\nmöjlighet att vägra verkställa ett beslut om förverkande om beslutet har\r\nfattats med stöd av den utfärdande statens egna regler om utökade\r\nmöjligheter till förverkande, vilka inte är kopplade till eller går utöver\r\nde ovan nämnda bestämmelserna om utvidgat förverkande i rambeslutet om\r\nförverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott.\r\nFör\r\nsamtliga vägransgrunder gäller enligt artikel 8 punkt 4 att myndigheten\r\ni den verkställande staten skall överväga särskilt om samråd skall ske\r\nmed behörig myndighet i den utfärdande staten innan ett beslut om att\r\nvägra erkänna och verkställa beslutet om förverkande fattas. För vissa\r\nav vägransgrunderna är ett sådant samrådsförfarande också obligatoriskt.\r\n\r\nRambeslutet innehåller även ett antal förfaranderegler. I artikel 4\r\nföreskrivs att ett förverkandebeslut får översändas direkt till den\r\nbehöriga myndigheten i den verkställande staten, jämte ett särskilt\r\nupprättat intyg innehållande olika obligatoriska uppgifter. En förlaga\r\ntill intygets utformning har intagits som bilaga till rambeslutet, se\r\nbilaga 2.\r\nEnligt artikel 7 skall den behöriga myndigheten i den verkställande\r\nstaten utan ytterligare formaliteter erkänna och verkställa ett beslut\r\nom förverkande som har översänts i enlighet med formkraven i rambeslutet.\r\n\r\nUtskottet gör i fråga om riksdagens godkännande av rambeslutet följande\r\növerväganden.\r\nArbetet med att motverka grov och organiserad brottslighet är mycket\r\nangeläget och högt prioriterat såväl inom EU som i Sverige. Brottsligheten\r\nger ofta upphov till stora vinster, och den kanske viktigaste drivkraften\r\nför den är just möjligheten att berika sig ekonomiskt. Ett mycket viktigt\r\noch effektivt medel för att motverka sådan brottslighet är därför att\r\nta ifrån gärningsmännen vinningen av brotten.\r\nEftersom den organiserade brottsligheten i stor utsträckning också är\r\ngränsöverskridande är det särskilt angeläget att samarbeta mellan\r\nmedlemsstaterna i EU, bl.a. rörande möjligheter till förverkande av vinning\r\nav brott. Genom riksdagens tidigare godkännande av rambeslutet med\r\ngemensamma minimibestämmelser om förverkande av vinning och hjälpmedel\r\nsom härrör från brott, vilket syftar till en harmonisering av den\r\nmateriella lagstiftningen på området, har ett viktigt steg redan tagits\r\nmot att också underlätta möjligheterna att ta ifrån gärningsmännen\r\nvinningen av brotten. Genom antagande av det nu aktuella rambeslutet om\r\nverkställighet av sådana förverkandebeslut kan ett naturligt andra steg\r\ntas för att skapa tillräckligt kraftfulla verktyg för verkställighet av\r\nförverkandebeslut. Med stöd av rambeslutet kan förverkandebeslut effektivt\r\nverkställas även i fall då gärningsmannen har egendom eller inkomst i\r\nen annan medlemsstat eller då denne flyttat förverkad egendom dit i\r\nsyfte att undgå verkställighet. Härigenom möjliggörs också i större\r\nutsträckning en likabehandling av alla dömda inom EU.\r\nRambeslut om ömsesidigt erkännande inom EU bygger på ett förtroende\r\nmellan medlemsstaterna, vad gäller såväl respektive stats rättssystem\r\nsom myndigheternas och domstolarnas rättstillämpning. Detta förtroende\r\när en förutsättning för att verkställighet av t.ex. beslut om förverkande\r\nskall kunna ske snabbt och effektivt. Behovet av att i vissa speciella\r\nfall ändå kunna vägra verkställighet tillgodoses enligt utskottets mening\r\ngenom de vägransgrunder som uppställs i artikel 8 samt genom förekomsten\r\nav överordnade rättsprinciper vilka redovisas i de inledande skälen\r\ntill rambeslutet respektive i artikel 1 punkt 2.\r\nUtskottet anser att riksdagen bör godkänna det utkast till rambeslut om\r\nömsesidigt erkännande av beslut om förverkande på grund av brott som\r\nutarbetats inom EU. Utskottet tillstyrker således propositionen.\r\nFöljdlagstiftning i propositioner om godkännande av rambeslut\r\nI motion Ju30 (m) tas upp en mer principiell fråga rörande riksdagens\r\nbehandling av godkännande av rambeslut. Motionärerna anför att propositioner\r\nom godkännande av rambeslut inom det rättsliga området också bör innehålla\r\nförslag till svensk följdlagstiftning.\r\nMöjligheterna att använda sig av rambeslut infördes genom Amsterdamfördraget,\r\nsom trädde i kraft den 1 maj 1999. Införandet av rambeslut var ett led\r\ni strävandena att göra bl.a. det straffrättsliga samarbetet inom EU\r\nsnabbare och mer effektivt. Det fanns en utbredd uppfattning bland\r\nmedlemsstaterna att samarbetet på detta område inte fungerade tillräckligt\r\nbra. En orsak ansågs vara den mellanstatliga karaktären på samarbetet\r\nsom bl.a. innebar att överenskommelser inom EU på det straffrättsliga\r\nområdet, i likhet med andra internationella överenskommelser, krävde\r\nefterföljande ratifikation av medlemsstaterna (se prop. 1997/98:58 s.\r\n108 f.).\r\nFormellt förändrades inte samarbetets karaktär genom möjligheterna till\r\nrambeslut. Det straffrättsliga samarbetet skulle även fortsättningsvis\r\nvara mellanstatligt. Till skillnad från tidigare folkrättsligt bindande\r\nkonventioner på området blir emellertid ett rambeslut bindande för\r\nmedlemsstaterna så snart det har antagits av regeringarnas företrädare\r\ni ministerrådet. Ett rambeslut kräver således ingen efterföljande\r\nratifikation. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att beslutet genomförs\r\ni enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser. Det\r\növerlåts åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt\r\nför hur rambeslutet skall genomföras (prop. 1997/98:58 s. 118 f.).\r\nEnligt 10 kap. 2 § regeringsformen måste regeringen inför ett rambeslut\r\ninhämta riksdagens godkännande i de fall då beslutet förutsätter att\r\nlag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas eller om beslutet i\r\növrigt gäller ett ämne i vilket riksdagen skall besluta. Vidare skall\r\nregeringen även i annat fall inhämta riksdagens godkännande om beslutet\r\när av större vikt. En lämplig tidpunkt för riksdagens godkännande är då\r\nförhandlingsläget inom EU-samarbetet är sådant att den aktuella\r\növerenskommelsen i princip är färdig (se bet. 2001/02:KU18 s. 28).\r\nDet har visat sig att de tidsramar som gäller för antagande av ett\r\nrambeslut i regel innebär att följdlagstiftning inte hinner tas fram\r\nsamt att ett traditionellt remissförfarande i vissa fall inte hinner\r\ngenomföras, innan regeringen för riksdagens godkännande lägger fram ett\r\nutkast till rambeslut. Riksdagen har under senare år vid ett flertal\r\ntillfällen godkänt utkast till rambeslut utan att följdlagstiftningen\r\nsamtidigt har presenterats. När detta skedde första gången under riksmötet\r\n1999/2000 gjorde justitieutskottet ett principiellt uttalande som gick\r\nut på att utskottet inte kunde se något avgörande skäl mot att godta\r\nett rambeslut vid ett tillfälle och fatta beslut om lagstiftningen vid\r\nett senare tillfälle (bet. 1999/2000:JuU20 s. 5 f.). Att avvakta med\r\nlagstiftningen borde enligt utskottet emellertid inte ske annat än när\r\ndet var påkallat av de tidsramar som gällde för EU:s antagande av\r\nrambeslutet. Den i praxis godtagna ordningen att riksdagen kan godkänna\r\nett rambeslut som ännu inte föreligger i slutligt skick har kommit till\r\nklart uttryck genom en ändring i 10 kap. 2 § regeringsformen, som trädde\r\ni kraft den 1 januari 2003. Inte heller i detta sammanhang uttalades\r\nnågot krav på att ett godkännande av ett utkast till rambeslut förutsätter\r\natt förslag på följdlagstiftning samtidigt läggs fram (bet. 2001/02:KU18\r\ns. 26 f.). Konstitutionsutskottet aviserade att det - inom ramen för\r\nsin allmänna granskning av regeringsärendenas handläggning enligt 12\r\nkap. 1 § regeringsformen - skulle granska regeringens hantering när det\r\ngäller inhämtande av riksdagens godkännande enligt 10 kap. 2 §\r\nregeringsformen inför regeringens deltagande i rambeslut på andra pelarens\r\noch tredje pelarens områden inom EU (bet. 2001/02:KU18 s. 29). En sådan\r\ngranskning genomfördes under riksmötet 2002/03. Konstitutionsutskottet\r\nuttalade då att traditionellt remissförfarande skall tillämpas vid\r\nberedningen av en proposition om godkännande av rambeslut i samma\r\nutsträckning som vid lagstiftningsärenden (bet. 2002/03:KU10 s. 64).\r\nKonstitutionsutskottet insåg att de tidsramar som gäller för antagandet\r\nav en överenskommelse i ministerrådet kan medföra svårigheter för\r\nregeringen att tillämpa ett traditionellt remissförfarande. Emellertid\r\nville konstitutionsutskottet understryka att underhandskontakter med\r\nmyndigheter kan ersätta remissbehandling av traditionellt slag endast\r\ndå detta är oundgängligen påkallat av de tidsramar som gäller för EU:s\r\nantagande av en överenskommelse eller andra undantagssituationer.\r\nI sammanhanget bör tilläggas att justitieutskottet redan före\r\nkonstitutionsutskottets granskning, inom ramen för sitt uppföljningsarbete,\r\nhade gjort en motsvarande granskning på utskottets område. Granskningen\r\nomfattade alla rambeslut och beslut om tillträde till olika internationella\r\nkonventioner under riksmötena 1995/96-2001/02. Utskottet kunde efter en\r\njämförelse med senare lagstiftningsärenden konstatera att regeringen i\r\npropositioner om godkännande av rambeslut i allt väsentligt gjort en\r\nkorrekt bedömning av lagstiftningsbehovet.\r\nUtskottet behandlade motioner rörande rambeslutsprocessen senast i\r\noktober 2004, då i det ovan nämnda betänkandet rörande godkännande av\r\nrambeslut med gemensamma minimibestämmelser rörande förverkande på grund\r\nav brott (bet. 2004/05:JuU5 s. 9 f.).\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen skulle få ett\r\nbättre underlag för sitt ställningstagande om ärenden om godkännande av\r\nrambeslut samtidigt kunde åtföljas av ett förslag till svensk\r\nföljdlagstiftning. Det har emellertid visat sig att det sällan finns tid till\r\nett sådant förfarande inom de tidsramar som gäller för EU:s antagande\r\nav rambeslut. Att avvakta med godkännande av rambeslutet till dess att\r\nett tillfredsställande beredningsunderlag hämtats in och ett lagförslag\r\nsåvitt avser följdlagstiftning hunnit utarbetas skulle ofta innebära\r\nbetydande förseningar av antagande av rambeslutet. Då antagandet kräver\r\nenhällighet skulle förseningen drabba samtliga övriga medlemsstater.\r\nEtt sådant förfarande skulle motverka syftet med institutet rambeslut,\r\noch i viss mån innebära en återgång till den ordning som gällde tidigare,\r\nföre Amsterdamfördraget. En anledning till att rambeslut började\r\nanvändas som rättsligt instrument på det rättsliga området var just ett\r\nmissnöje med denna ordning.\r\nEn avvägning måste i regel göras mellan intresset av att anta rambeslutet\r\ninom de tidsramar som ställts upp av EU och intresset av att en proposition\r\nom godkännande av rambeslut innehåller förslag till följdlagstiftning.\r\nSverige bör inte fördröja antagandet av rambeslut annat än om det finns\r\nmycket starka skäl i det enskilda fallet.\r\nNågon åtgärd i den nu behandlade principiella frågan torde för närvarande\r\ninte vara erforderlig. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju30.</pre><pre>\r\nReservation\r\n\r\nFöljdlagstiftning i propositioner om rambeslut, punkt 2 (m)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att propositioner om godkännande av rambeslut\r\näven bör omfatta följdlagstiftning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ju30.\r\nStällningstagande\r\nFör att effektivt kunna bekämpa grov och organiserad brottslighet, en\r\nverksamhet som ofta är gränsöverskridande, krävs verkningsfulla och\r\nrelevanta verktyg. Vi välkomnar att det inom EU har utarbetats gemensamma\r\nregler som väsentligt underlättar verkställighet i en annan medlemsstat\r\nav beslut om förverkande på grund av brott.\r\nRegeringen har emellertid återigen valt att inte samtidigt med rambeslutet\r\nlägga fram ett förslag till den lagstiftning som krävs med anledning av\r\nrambeslutet. Enligt vår mening är detta inte en acceptabel lagstiftningsteknik.\r\nDet bör vara ett krav att den lagstiftning som bedöms bli aktuell\r\npresenteras i sin helhet. Annars blir det inte möjligt att göra en\r\nbedömning av rambeslutet och vilka konsekvenser det kommer att få för den\r\nsvenska lagstiftningen. Enligt vår erfarenhet är det först i samband\r\nmed att det handgripliga och konkreta förslaget granskas inom ramen för\r\nden parlamentariska processen som eventuella brister eller problemområden\r\nupptäcks.\r\nVi är medvetna om att de tidsramar som gäller för EU:s antagande av\r\nrambeslut försvårar möjligheterna att lägga fram följdlagstiftning i\r\nsamband med godkännande av rambeslut. För att riksdagen skall ges\r\nmöjlighet att ta ställning till konsekvenserna av rambeslutet på nationell\r\nnivå samtidigt som man godkänner rambeslutet är emellertid ett sådant\r\nförfarande i princip nödvändigt. I detta ärende är det emellertid så\r\natt det inte ens är bestämt när medlemsstaterna skall ha genomfört\r\nbestämmelserna. Dessutom finns ett förhållandevis gediget material\r\nframtaget i förverkandefrågan. Förutsättningarna för regeringen att lägga\r\nfram förslag till följdlagstiftning borde därför ha förelegat.\r\nRegeringen bör åläggas att i fortsättningen presentera förslag till\r\nföljdlagstiftning i propositioner om godkännande av rambeslut.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nFöljdlagstiftning i propositioner om rambeslut, punkt 2 (mp)\r\nLeif Björnlod (mp) anför:\r\n\r\nFör att riksdagen på ett tillfredsställande sätt skall kunna ta ställning\r\ntill konsekvenserna av ett rambeslut bör i regel förslag till lagstiftning\r\nläggas fram samtidigt med begäran om godkännande av rambeslutet. Det är\r\nnämligen först i samband med att det konkreta förslaget till lagstiftning\r\ngranskas, inom ramen för den parlamentariska processen, som eventuella\r\nbrister eller problemområden i ett rambeslut bäst kan upptäckas. Jag\r\nutgår från att regeringen så långt det överhuvudtaget är möjligt ser\r\ntill att presentera förslag till följdlagstiftning i propositioner om\r\ngodkännande av rambeslut.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:55 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning\r\nav principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen\r\nupprättade utkastet till rambeslut om tillämpningen av principen om\r\nömsesidigt erkännande på beslut om förverkande.\r\nFöljdmotion\r\n2004/05:Ju30 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att propositioner om EU:s rambeslut inom det rättsliga området\r\näven bör innehålla förslag om svensk följdlagstiftning.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nUtkast till rambeslut\r\nom tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om\r\nförverkande\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtkast till uttalanden i anslutning till rambeslutet\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut",
          "forslag": "Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:55.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju30.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "C6E47B78-C1EA-4BA6-9EC0-2BB27FE6E480",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "1",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "221",
                    "40",
                    "1",
                    "87"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C6E47B78-C1EA-4BA6-9EC0-2BB27FE6E480",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut",
        "partier": "\"m\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "2"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionen",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:59:48"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände ett inom EU upprättat utkast till rambeslut som innebär att principen om ömsesidigt erkännande börjar tillämpas även på beslut om förverkande. Enligt rambeslutet ska ett beslut om förverkande som har beslutats av en domstol i en medlemsstat erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver fattas av den staten.",
          "dok_id": "GS01JUU25",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut (JuU25)",
          "dok_id": "GS01JUU25",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:59:48"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01JUU25",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:52"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Riksdagen ska godkänna ett inom EU upprättat utkast till rambeslut som innebär att principen om ömsesidigt erkännande börjar tillämpas även på beslut om förverkande. Enligt rambeslutet ska ett beslut om förverkande som har beslutats av en domstol i en medlemsstat erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver fattas av den staten. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01JuU25",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut (JuU25)",
          "dok_id": "GS01JuU25",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:55"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01JUU25",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_JuU_25.pdf",
          "filstorlek": "4211272",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E6387040-63EB-4B5D-81F1-0873EAC87D15"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju30 med anledning av prop. 2004/05:55 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande",
          "ref_dok_id": "GS02Ju30",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju30",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:55 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:55 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande",
          "ref_dok_id": "GS0355",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "55",
          "ref_dok_titel": "Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:184",
          "ref_dok_id": "GS0K184",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "184",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:184",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}