{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229496",
      "dok_id": "GS01JUU19",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "JUU19",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:JUU19",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "19",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-06-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:13",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:17",
      "titel": "Polisfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU19/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU19",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01JUU19",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01JUU19",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:JUU19</div><h1>Polisfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden som\r\nväckts under den allmänna motionstiden år 2004. De behandlade yrkandena\r\ntar i huvudsak upp olika frågor som rör polisen, bl.a. antagningen och\r\nutbildningen till polis, polisens arbetsmetoder, arbetsmiljöfrågor och\r\nutrustning. Vidare behandlas yrkanden om bl.a. åtgärder mot illegala\r\nvapen och rätt till alkoholtest för berusade personer som omhändertagits\r\nenligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande av innebörd\r\natt regeringen skall låta se över frågan om att låta vissa utbildningsmoment\r\ni polisutbildningen automatiskt ge akademiska poäng.\r\nNär det gäller övriga motioner hänvisar utskottet bl.a. till gällande\r\nregelverk och pågående beredningsarbete, och föreslår att riksdagen\r\navslår samtliga yrkanden.\r\nI ärendet finns 28 reservationer och 5 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Språktest\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju350 yrkande 1.\r\nReservation 1 (v)\r\n\r\n2.      Antagning till polisutbildning m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju350 yrkande 2, 2004/05:Ju392,\r\n2004/05:Ju465 yrkande 11, 2004/05:Ju489 yrkande 7, 2004/05:Ju501 yrkandena\r\n14, 18 och 19 samt 2004/05:Sf365 yrkande 22.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Hatbrott och rasistiska brott i polisutbildningen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf365 yrkande 23.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4.      Samarbete mellan HBT-organisationer och polisen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U257 yrkande 15.\r\nReservation 4 (v, mp)\r\n\r\n5.      Akademiska inslag i polisutbildningen\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet\r\nanfört om akademiska inslag i polisutbildningen. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motionerna 2004/05:Ju350 yrkande 3 och 2004/05:Ju501 yrkande 15.\r\n\r\n6.      Polisens vapenträning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju350 yrkande 4.\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n7.      Polisforskning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju365.\r\nReservation 6 (m, fp, c)\r\n\r\n8.      Vidareutbildning för poliser m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju501 yrkandena 10-13 och 17 samt\r\n2004/05:Ju505.\r\nReservation 7 (m, fp, c)\r\n\r\n9.      Etik och moral m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju262 yrkande 4, 2004/05:Ju324\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju325 och 2004/05:Ju350 yrkande 7.\r\n\r\n10.     Brottsmisstänkta poliser\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju371 och 2004/05:Ju501 yrkande 29.\r\n\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n11.     Polisens arbetsmetoder\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju272 yrkandena 1-6, 2004/05:Ju474\r\nyrkande 4 och 2004/05:Ju489 yrkande 2.\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n12.     Användning av handfängsel\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju380.\r\nReservation 10 (m, fp, c)\r\n\r\n13.     En nationell underrättelseenhet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju501 yrkandena 5, 6 och 9.\r\nReservation 11 (fp)\r\n\r\n14.     En avdelning för Internetrelaterad brottslighet vid\r\nRikspolisstyrelsen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju486 yrkande 9.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n15.     Samordning vid upphandling av IT-system m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju308.\r\n\r\n16.     Polisstyrelserna\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju465 yrkande 6.\r\nReservation 13 (kd, c)\r\n\r\n17.     Arbetsmiljöfrågor m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju350 yrkande 5, 2004/05:Ju465\r\nyrkande 5 och 2004/05:Ju501 yrkandena 7 och 8.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 15 (v)\r\n\r\n18.     Hot och våld mot poliser m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju496 yrkandena 1-3.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n19.     Polisens utrustning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju465 yrkande 7 och 2004/05:Ju501\r\nyrkandena 27 och 28.\r\nReservation 17 (fp, kd, c)\r\n\r\n20.     Digitala fotografier\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju253 och 2004/05:Ju416.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21.     Beredskapspolisen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju326 och 2004/05:Ju489 yrkande 8.\r\n\r\nReservation 19 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n22.     Straffskärpning vid vapenbrott m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju231 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju352\r\nyrkande 5 och 2004/05:Ju412 yrkande 17.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n23.     Tillfällig vapenamnesti\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju243 och 2004/05:Ju329.\r\nReservation 21 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n24.     Ljuddämpare vid jakt\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju240.\r\nReservation 22 (m, c)\r\n\r\n25.     Vapenförvaring\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju203, 2004/05:Ju244 och 2004/05:Ju284.\r\n\r\nReservation 23 (c)\r\n\r\n26.     Kamphundar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju247.\r\n\r\n27.     Anmälningar mot ordningsvakter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju465 yrkande 1.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n28.     Alkoholtest för omhändertagna personer m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju301 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju415\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:Ju469, 2004/05:Ju473 och 2004/05:Ju510.\r\nReservation 25 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n29.     Allmän kameraövervakning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju317 yrkande 4, 2004/05:Ju412\r\nyrkande 14 och 2004/05:Ju497.\r\nReservation 26 (fp)\r\nReservation 27 (v)\r\n\r\n30.     Medborgarkontor\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju501 yrkande 23.\r\nReservation 28 (fp)\r\n\r\nStockholm den 2 juni 2005\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\nBritta Lejon\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Britta Lejon (s), Rolf\r\nOlsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Helena Frisk (s),\r\nPeter Althin (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran\r\nNorlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans\r\n(s), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s),\r\nHillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nI detta betänkande behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden som\r\nhuvudsakligen rör polisen och som väckts under den allmänna motionstiden\r\når 2004.\r\nPolisutbildningen m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande antagning\r\ntill och innehållet i polisutbildningen. Vidare behandlas motionsyrkanden\r\nom bl.a. tillsättandet av polischefer, samordnad vidareutbildning för\r\nbrottsbekämpande myndigheter samt etik och moral inom polisen. Slutligen\r\nbehandlar utskottet motionsyrkanden om utredningar om och avstängning\r\nav brottsmisstänkta poliser. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett\r\ntillkännagivande av innebörd att regeringen skall se över frågan om att\r\nlåta vissa utbildningsmoment i polisutbildningen automatiskt ge akademiska\r\npoäng. Såvitt gäller övriga motionsyrkanden föreslår utskottet, bl.a.\r\nmed hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående arbete, att de avslås.\r\n\r\nJämför reservationerna 1-8.\r\nAntagning till polisutbildning m.m.\r\nEtt antal motioner har väckts som rör olika antagnings- och utbildningsfrågor\r\ninom polisen. I motionerna Ju350 (v), Ju392 (fp), Ju465 (fp), Ju489 (c),\r\nJu501 (fp) och Sf365 (kd) begärs olika åtgärder rörande antagningen\r\ntill polisutbildningarna. I motionerna Ju350, Ju465, Ju489, Ju501 och\r\nSf365 handlar det om olika åtgärder för att fler personer med utländsk\r\nbakgrund skall antas till polisutbildningarna. I motion Ju350 föreslås\r\nbl.a. att provet i svenska tas bort vid antagningen. I motion Ju392\r\nkrävs ökat inflytande för polismyndigheterna vid antagningen. I motion\r\nSf365 begärs vidare att utbildning om hatbrott och rasistiska brott\r\nskall bli obligatoriska moment i polisutbildningen. I motion U257 (v)\r\nanförs att ett samarbete bör inledas mellan å ena sidan polisen på\r\nnationell och lokal nivå och å andra sidan organisationer för homo-, bi-\r\noch transsexuella (HBT-organisationer) i syfte att öka polisens kunskap\r\ni HBT-frågor och höja förtroendet för polisväsendet inom denna grupp av\r\nmänniskor.\r\nBeredningen för rättsväsendets utveckling avgav i december 2003\r\ndelbetänkandet Läget i rättsväsendet och förslag till fortsatta reformer\r\ninom brottsutredningsverksamheten m.m. (SOU 2003:114). I betänkandet\r\nges en beskrivning av bl.a. bakgrunden till och innehållet i den nuvarande\r\npolisutbildningen (s. 215 f.).\r\nUnder år 2004 antogs totalt 1 056 studerande till polisutbildningen. Av\r\nsamtliga antagna som också valde att påbörja utbildningen hade 15 % en\r\nannan etnisk och kulturell bakgrund än svensk (15 % år 2003).\r\nRekryteringskampanjer har riktats främst mot målgrupperna kvinnor och personer\r\nmed en annan etnisk och kulturell bakgrund än svensk år 2004 (Polisens\r\nårsredovisning 2004 s. 59).\r\nI Polisens årsredovisning för år 2004 sägs i fråga om mångfaldsarbetet\r\nbl.a. följande. En del polismyndigheter anger i platsannonser att de\r\ngärna ser sökande med annan etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De\r\nflesta myndigheter har kontakter med invandrarföreningar. Vissa myndigheter\r\nordnar öppet hus-arrangemang och informationsinsatser i köpcenter och\r\nskolor. Södertälje polismästardistrikt driver ett projekt där den som\r\nhar utomnordisk bakgrund kan få en civil projektanställning i syfte att\r\nbli behörig för att söka till polisutbildningen. Polismyndigheten i\r\nSkåne medverkar i projektet Utryckningen, vilket är en förberedande\r\nutbildning till polisutbildningen som riktar sig till ungdomar med\r\ninvandrarbakgrund. De anställda inom polisväsendet har ökat sina kunskaper\r\ninom mångfaldsområdet, bl.a. genom föreläsningar och utbildningar.\r\nRikspolisstyrelsen har ordnat utbildning i mångfaldsfrågor för personalen\r\npå grundutbildningen vid Polishögskolan och för övrig personal som\r\narbetar med frågorna. Polismyndigheten i Stockholm har ordnat en nationell\r\nheldag om mångfald. Av årsredovisningen framgår vidare att Rikspolisstyrelsen\r\ndriver ett projekt benämnt Normgivande mångfald inom polisen. Under\r\nprojektets gång har alla ledningsgrupper i de 21 polismyndigheterna\r\nfått utbildning i homo- och bisexuellas villkor i arbetslivet. Fem\r\npilotdistrikt utsågs för breddutbildning: Polismyndigheterna i Blekinge,\r\nJämtland, Norrbotten och Örebro, samt Polishögskolan i Solna. Omkring\r\n3 000 medarbetare gick utbildningen under år 2004 (s. 62).\r\nUtskottet har inhämtat att i samband med nyss nämnda utbildning av\r\nledningsgrupperna vid de 21 polismyndigheterna har från projektet\r\nNormgivande mångfalds sida i förekommande fall kontakter tagits med lokala\r\nRFSL-föreningar i syfte att få till stånd informationsutbyte och lokalt\r\nsamarbete. Projektet har fr.o.m. årsskiftet 2004/05 bytt namn till Fritt\r\nfram och pågår under hela år 2005.\r\nEn utredare fick under år 2003 i uppdrag att biträda Justitiedepartementet\r\nmed mångfaldsfrågor inom polisen. Arbetet resulterade bl.a. i en\r\nhandlingsplan för mångfaldsfrågor inom polisen (Ju/2004/8969/PO). Av\r\nhandlingsplanen framgår bl.a. att några redovisade faktorer har särskild\r\nbetydelse för arbetet med dessa frågor. Här kan nämnas att ledningens\r\nansvar behöver tydliggöras och att mångfaldsarbetet måste inordnas i en\r\nsammanhållen strategi. Vidare föreslås att man utarbetar kompetensprofiler\r\nför olika funktioner inom polisen och att rekryteringen till polisutbildningen\r\nskiljs från anställningsförfarandet som polis. Ansvaret för rekryteringen\r\nbör överflyttas till Polishögskolan och genomföras vid respektive\r\nutbildningsplats samt bör ske utifrån framtagna kompetensprofiler. I planen\r\nföreslås vidare att Polishögskolan blir en egen myndighet under\r\nJustitiedepartementet.\r\nHandlingsplanen bereds inom Justitiedepartementet.\r\nRikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för budgetåret 2005 fått i\r\nuppdrag att redovisa bl.a. vilka överväganden styrelsen har gjort med\r\nanledning av den redovisning om mångfald inom polisen som lämnades under\r\nhösten 2004 av den ovan nämnda utredaren för mångfaldsfrågor. Av\r\nregleringsbrevet framgår vidare att styrelsen skall redovisa de åtgärder\r\nsom vidtagits för att åstadkomma och förbättra förutsättningarna för\r\nmångfald inom polisen, bl.a. vilka metoder och tillvägagångssätt som\r\nanvänts för att motverka diskriminerande attityder och beteenden bland\r\npersonalen. Vidare skall styrelsen återrapportera antalet anställda som\r\nunder år 2005 genomgått utbildning i diskriminerings- och mångfaldsfrågor.\r\nSlutligen skall styrelsen redogöra för andelen anställda som är utrikes\r\nfödda och inrikes födda med en respektive två utrikes födda föräldrar.\r\n\r\nUtskottet har inhämtat att det prov i svenska som genomförs i samband\r\nmed ansökan till Polishögskolan består av fyra delar som testar de\r\nsökandes språkliga förmåga genom bl.a. ett ordkunskapstest och ett\r\nstavningstest. Inom Rikspolisstyrelsen har en kartläggning gjorts av om\r\nprovet i svenska eventuellt missgynnar sökande med t.ex. annan etnisk\r\nbakgrund. Några belägg för att vissa grupper skulle missgynnas av provet\r\nhar inte framkommit. Efter kartläggningen har dock gränsen för godkänt\r\nresultat på provet i svenska sänkts. I dag klarar över 80 % av de sökande\r\nproven i svenska.\r\nNär det gäller frågan om utbildning om hatbrott och rasistiska brott\r\nhar utskottet inhämtat att en obligatorisk kurs som bl.a. behandlar\r\ndenna typ av brottslighet ingår i polisutbildningen.\r\nUtskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett flertal tillfällen\r\ntidigare, senast i februari 2004 (bet. 2003/04:JuU15 s. 29 f.). Utskottet\r\nuttalade då bl.a. att frågor om polisutbildningens utformning och\r\nrekrytering av poliser är viktiga frågor. Det är angeläget att sammansättningen\r\ninom polisen speglar samhället i stort. Det är därför viktigt att\r\npersoner med en annan etnisk bakgrund än svensk, särskilt personer från\r\nutomnordiska länder, antas till polisutbildningen. Utskottet välkomnade\r\natt ett flertal åtgärder för att öka andelen poliser med utländsk\r\nbakgrund vidtagits. Utskottet framhöll samtidigt betydelsen av att poliser\r\nhar goda kunskaper i det svenska språket, utan att för den skull uttala\r\nsig om hur och när dessa kunskaper skall förvärvas. Polisers språkkunskaper\r\nhar betydelse för frågor som rör bl.a. rättssäkerhetsaspekter och\r\nmöjligheter till lagföring.\r\nUtskottet har inte ändrat sin tidigare inställning i frågan. Det är\r\nalltså alltjämt utskottets uppfattning att det är viktigt att den etniska\r\nsammansättningen inom polisen speglar samhället i stort. Utskottet\r\nvälkomnar därför det omfattande mångfaldsarbete som har inletts och ännu\r\npågår i syfte att öka andelen polisaspiranter med annan etnisk och\r\nkulturell bakgrund än svensk. Utskottet ser i detta sammanhang inget\r\nmotsatsförhållande i att ett prov i svenska används vid antagningen\r\ntill polisutbildningen för att säkerställa att de blivande poliserna\r\nhar tillräckliga språkkunskaper för att tillgodogöra sig polisutbildningen\r\noch framgent verka som poliser. Utskottets inställning är sålunda att\r\nprovet i svenska vid antagningen bör bibehållas. Någon förändring i\r\nsyfte att öka polismyndigheternas inflytande över antagningen anser\r\ninte utskottet heller vara något som är påkallat. Utskottet kan vidare\r\nkonstatera att polisutbildningen redan i dag har kursmoment som tar upp\r\nhatbrott och rasistiska brott, varför motionsyrkandet som tar upp denna\r\nfråga får anses vara tillgodosett. När det gäller frågan om ökat samarbete\r\nmellan polisen och HBT-organisationer är utskottet för sin del övertygat\r\nom att polisen, precis som i samband med den ovan redovisade\r\nutbildningsverksamheten i HBT-frågor, också vid kommande aktiviteter samverkar\r\nmed HBT-organisationer i syfte att få tillstånd ökat kunskapsutbyte och\r\ni förlängningen stärka förtroendet för polisen bland dessa grupper. Med\r\ndet anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Ju392 och\r\nmotionerna Ju350, Ju465, Ju489, Ju501, Sf365 och U257 i nu behandlade\r\ndelar.\r\nPolisutbildning m.m.\r\nI motion Ju350 (v) föreslås polisutbildningen skall göras om till en\r\nhögskoleutbildning. I motion Ju501 (fp) framhålls att en ökad akademisering\r\nav polisutbildningen på sikt kan öka möjligheterna till att göra\r\npolisforskning till en akademisk disciplin. I motion Ju365 (m) framhålls\r\nvikten av att möjliggöra för poliser med stor erfarenhet av praktiskt\r\npolisarbete att forska.\r\nI motion Ju501 påtalas även behovet av fler specialister inom polisen\r\noch begärs åtgärder rörande utbildning och tillsättning av polischefer.\r\n\r\nI motion Ju350 begärs vidare att enhetliga regler skall införas för\r\npolisens vapenträning.\r\nI motion Ju501 föreslås också att vidareutbildningen för de brottsbekämpande\r\nmyndigheterna skall samordnas. I motion Ju505 (s) efterfrågas en gemensam\r\ngrundutbildning för tjänstemän inom polis, tull och försvar.\r\nPolismyndigheterna skall i behövlig utsträckning ge poliser fortbildning\r\ni handhavande av skjutvapen. Poliser skall årligen genomföra ett\r\nkompetensprov i fråga om handhavande av tjänstevapen. Om det har förflutit\r\nmer än 18 månader sedan en polis med godkänt resultat avlade kompetensprov\r\nför ett tilldelat skjutvapen, skall polismyndigheten återta skjutvapnet\r\n(11-12 §§ RPSFS 2001:1, FAP 104-2). Utskottet har inhämtat att\r\npolismyndigheterna står för ammunitionskostnaderna vid skjutningar på tjänstetid\r\ninför och vid det årliga kompetensprovet.\r\nNär frågan om polisens vapenträning och vapenhantering behandlades i\r\nutskottet i februari 2004 (bet. 2003/04:JuU15 s. 29 f.) delade utskottet\r\nmotionärens uppfattning att det är viktigt att poliser har en hög\r\nkompetens i frågor som rör tjänstevapen, men såg ingen anledning för\r\nutskottet att vid denna tidpunkt uttala sig i frågan.\r\nUtskottet har inhämtat att Justitiedepartementet planerar att tillsätta\r\nen utredning om möjligheten att bedriva polisutbildning på fler orter\r\nän de nuvarande tre. Utredningen kommer också att ta upp frågan om hur\r\npolisutbildningen skall knytas närmare högskolan i syfte att åstadkomma\r\nen ökad akademisering av polisutbildningen. Utskottet har vidare inhämtat\r\natt utredningen kommer att belysa förutsättningarna för att göra om\r\npolisutbildningen till en helt eller delvis akademisk utbildning.\r\nRikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för budgetåret 2005 fått i\r\nuppdrag att redovisa bl.a. i vilken omfattning polisens mål för\r\nkompetensförsörjningen uppnåtts under år 2005 och vilka åtgärder som vidtagits\r\nsamt vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under\r\når 2006 respektive åren 2007-2008.\r\nI departementspromemorian Strukturella brister inom polisen (Ds 2004:34)\r\nberörs bl.a. olika utbildnings- och rekryteringsfrågor. I promemorian\r\nanförs att det finns brister både i utbildningssystemet för poliser i\r\nallmänhet och i rekryterings- och utbildningssystemet för polischefer.\r\nUtredningen menar att Rikspolisstyrelsen bör ta ett större ansvar för\r\ngrundutbildningen av poliser genom att bli tydligare i sitt kravställande\r\npå utbildningens innehåll och genom att i större utsträckning låta göra\r\nutvärderingar av grundutbildningen. Regeringen bör överväga att åter\r\ninföra en för hela det svenska polisväsendet enhetlig och grundläggande\r\npolischefsutbildning. I utredningen framhålls vidare att det inte har\r\nvarit möjligt att, inom ramen för detta relativt begränsade utredningsarbete,\r\nnärmare gå in på frågorna om en sådan utbildnings utformning eller de\r\nekonomiska konsekvenserna av en sådan ändring i utbildningssystemet.\r\nUtredningen föreslår därför att regeringen låter utreda den frågan i\r\nsärskild ordning. Vidare anser utredningen att Rikspolisstyrelsen bör\r\nta ett större ansvar och utöva en fastare styrning även när det gäller\r\nvidareutbildningen för samtliga poliser, dvs. också för polischefer.\r\nÄven ledningen inom respektive polismyndighet har ett ansvar för frågor\r\nom vidareutbildning för poliser. Utvecklingen och vidmakthållandet av\r\nen enhetlig, välutbildad och mera samsynt poliskår, och då inte minst\r\ndess chefer, är enligt utredningen i det närmaste avgörande för polisens\r\nframtida förmåga att lösa sina av statsmakterna ålagda uppgifter.\r\nUtredningen menar sålunda sammanfattningsvis att det finns anledning för\r\nRikspolisstyrelsen att utöva en fastare styrning på flera områden som\r\nden förfogar över, exempelvis när det gäller utbildning och utrustning\r\n(Ds 2004:34 s. 8 f.). Promemorian bereds inom Justitiedepartementet.\r\nBehovet av utbildning och fortbildning i ledarskap inom polisen har\r\nuppmärksammats genom att Rikspolisstyrelsen i regleringsbrevet för\r\nbudgetåret 2005 fått i uppdrag att redovisa de åtgärder som vidtagits\r\nför att utveckla polisens ledarskap, bl.a. när det gäller att uppmuntra\r\nanställda inom polisen att utveckla sin kompetens och genom att stödja\r\nchefer på de lägre chefsnivåerna i arbetsgivarrollen.\r\nAv budgetpropositionen för år 2005 framgår att Rikspolisstyrelsen inlett\r\nett arbete med nationella ledarskapsprogram för chefer och lämpliga\r\nchefskandidater. Polisen har även startat en trainee-utbildning för\r\nblivande chefer (prop. 2004/05:1 utg.omr. 4 s. 121).\r\nAv Polisens årsredovisning för år 2004 framgår att det totala antalet\r\ncivilanställda bedöms minska under de tre kommande åren. Som ett led i\r\narbetet inom ramen för En nationell polis kommer antalet civilanställda,\r\nfrämst med administrativa arbetsuppgifter, att minska. Samtidigt kommer\r\ndet att finnas behov av att nyanställa civil personal med specialistkompetens\r\noch för sådana arbetsuppgifter som i dag utförs av poliser, men som\r\nannan personal har bättre eller lika goda förutsättningar att utföra.\r\nDärigenom kan poliser frigöras för att användas för mer renodlade\r\npolisiära arbetsuppgifter.\r\nUtskottet har inhämtat att när det gäller frågan om specialister har\r\njustitieministern nyligen uttalat att han mot bakgrund av behovet av\r\nstarkare spetskompetens inom polisen vill skapa en specialistutbildning\r\nför vissa poliser exempelvis inom IT-relaterad brottslighet och ekonomisk\r\nbrottslighet. Justitieministern uttalade vidare att det behövs mer\r\nsatsning på forskning inom polisen för att få fler poliser att doktorera.\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att polisutbildningens utformning\r\när viktig, och utskottet ser ett mervärde i att polisutbildningen knyts\r\nnärmare högskolan. Genom att koppla polisutbildningen till högskolan\r\nkan det skapas större möjligheter att utveckla både grundutbildning och\r\nvidareutbildning av poliser. Utskottet välkomnar därför den utredning\r\nom polisutbildningen som aviserats.\r\nMotionerna Ju350 och Ju501 tar upp sambandet mellan polisutbildningen\r\noch akademisk utbildning. Vissa utbildningsmoment i polisutbildningen\r\nkännetecknas av en hög teoretisk nivå. Det finns därför skäl att låta\r\ndessa utbildningsmoment i polisutbildningen automatiskt ge akademiska\r\npoäng. Regeringen bör ges i uppdrag att se över denna fråga. Vad utskottet\r\nnu med anledning av motionerna Ju350 och Ju501 anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\nVad härefter gäller frågan om poliser bör ges möjlighet att bedriva\r\nforskning anser utskottet att det aviserade utredningsarbetet bör\r\navvaktas. Motion Ju365 bör avslås av riksdagen.\r\nNär det gäller frågan om polisens vapenträning och vapenhantering kan\r\nutskottet inte se att frågan kommit i något annat läge jämfört med när\r\nutskottet senast behandlade frågan i början av år 2004. Det är alltså\r\nalltjämt utskottets uppfattning att det saknas anledning för riksdagen\r\natt uttala sig i frågan. Motion Ju350 bör i denna del avslås av riksdagen.\r\n\r\nVad sedan gäller motionsönskemålet om att vidareutbildningen för de\r\nbrottsbekämpande myndigheterna skall samordnas anser utskottet att det\r\ni första hand får ankomma på berörda myndigheter att själva bedöma i\r\nvilken omfattning samordning är lämplig och möjlig. Även när det gäller\r\nmotionsönskemålen om fler specialister samt om åtgärder rörande rekrytering\r\noch utbildning av polischefer bör beslut fattas av berörda polismyndigheter.\r\nMotion Ju501 i dessa delar bör avslås av riksdagen.\r\nVad slutligen gäller motionsönskemålet om att skapa en gemensam\r\ngrundutbildning för polis, tull och försvar kan utskottet, mot bakgrund av\r\nden stora skillnaden i verksamheternas uppgifter och krav, inte se att\r\nnågot utrymme för en gemensam grundutbildning finns i dagsläget. Utskottet\r\nföreslår att riksdagen avslår motionen Ju505.\r\nEtik och moral m.m.\r\nNågra motioner har väckts som berör frågor om etik och moral inom polisen.\r\nI motion Ju262 (c) begärs att en parlamentariskt sammansatt kommitté\r\nsom skall behandla frågan om attityder inom polisen tillsätts. I motionerna\r\nJu324 (kd) och Ju350 (v) förordas att etik och moral skall ingå som\r\nobligatoriska moment i polisutbildningen respektive begärs utbildningsinsatser\r\ni dessa frågor. I motion Ju324 framhålls även värdet av att religionskunskap\r\ningår i polisutbildningen. I motion Ju324 begärs vidare att det upprättas\r\nett etiskt policydokument inom polisen, som stöd och hjälp i utsatta\r\nsituationer. I motion Ju325 (kd) föreslås att det skall finnas en\r\n\"polispräst\" alternativt pastor eller diakon i varje polisdistrikt.\r\nUtskottet har inhämtat att frågor om etik och moral ingår som obligatoriska\r\nmoment i polisutbildningen. Det saknas dock något kursmoment som särskilt\r\nbehandlar religionsfrågor. Utbildning i etikfrågor förekommer också för\r\npoliser anställda i polisväsendet. År 2004 deltog t.ex. 200 poliser i\r\nyttre tjänst vid Polismyndigheten i Västmanland i etikutbildning (Polisens\r\nårsredovisning 2004 s. 60).\r\nI den ovan nämnda departementspromemorian Strukturella brister inom\r\npolisen (Ds 2004:34) anförs bl.a. att det är utredarens intryck att det\r\ntyvärr fortfarande förekommer att poliser gör sig skyldiga till kränkande\r\neller på annat sätt olämpliga handlingar och tillmälen av olika slag,\r\ninte bara vid demonstrationer. Detta är naturligtvis allvarligt menar\r\nutredaren, inte minst från ett medborgarperspektiv. I promemorian\r\nframhålls dock att en förklaring när det gäller polismäns uppträdanden\r\nvid demonstrationer kan vara att demonstrationsdeltagarnas agerande i\r\ndessa sammanhang på en del håll har förråats under senare tid. Inte\r\nsällan finns det enskilda deltagare som inte egentligen kan ses som\r\nsådana personer som genom demonstrationen vill framföra en mening. Dessa\r\npersoner utnyttjar egentligen sammanhanget för att ställa till med bråk\r\noch skadegörelse. De försöker genom ord och gärningar - och ibland\r\nbeväpnade med olika slags farliga vapen och tillhyggen - provocera\r\npoliserna just för att bringa dem ur balans. Utredaren anför vidare att\r\nman har tagit allvarligt på vad som har framkommit om att det händer\r\natt polismän under tjänstgöring visar olämpliga attityder och har tagit\r\nupp denna fråga med Polishögskolan och med chefer på olika plan inom\r\npolisväsendet. Enligt utredarens mening torde det inte finnas några\r\navgörande brister i grundutbildningen av poliser när det gäller\r\nattitydfrågor och etik. Inte heller torde saken vara ett rekryteringsproblem.\r\nFrågorna måste snarare uppmärksammas och kontinuerligt diskuteras ute\r\npå polismyndigheterna. De bör löpande beaktas bl.a. vid ställningstaganden\r\ni frågor om vidareutbildning av olika slag. Ledningen inom polismyndigheterna\r\nhar här ett stort ansvar. Men även en polisman som för befäl vid ett\r\nvisst uppdrag har ett ansvar för att honom underställda poliser uppträder\r\npå ett lämpligt sätt. I promemorian anges vidare att det entydiga\r\nintrycket givits att man inom polismyndigheterna behandlar frågorna om\r\nattityder och etik inom polisen med stor respekt. Utredaren har vid\r\nsina besök kunnat iaktta att polischefer ser som sin uppgift att själva\r\nfölja upp vad som händer när en anmälan om att en polisman har uppträtt\r\npå ett oacceptabelt sätt inkommer. Mer eller mindre regelbundna\r\ndiskussioner förekommer på personalmöten inom myndigheterna och frågorna\r\ntas även upp vid länspolismästarmöten m.m. Mot angiven bakgrund anses\r\ndet i promemorian inte vara motiverat med något särskilt åtgärdsförslag\r\ni fråga om attityder och etik hos enskilda polismän (s. 9 f.).\r\nRegeringen inrättade under hösten 2004 ett etiskt råd vid Rikspolisstyrelsen.\r\nTill ordförande i rådet har förre justitiekanslern Hans Regner utsetts.\r\nRådet skall belysa principiella frågor där integritetsaspekten är viktig\r\noch frågor som rör utrustning och arbetsmetoder inom polisen. I februari\r\n2005 gav rikspolischefen det etiska rådet i uppdrag att överväga frågor\r\nom polisens utrustning och användning av särskilda hjälpmedel vid\r\nvåldsanvändningen. Det ankommer således på Rikspolisstyrelsen att avgöra\r\nvilka frågor som det etiska rådet skall behandla (fr. 2004/05:1337, fr.\r\n2004/05:392). Utskottet har inhämtat att rådet har som målsättning att\r\nmed anledning av uppdraget överlämna ett övervägande till rikspolischefen\r\nsommaren 2005. Något ytterligare uppdrag har ännu inte överlämnats till\r\ndet etiska rådet.\r\nUtskottet har tidigare särskilt betonat vikten av att samtliga poliser\r\nmed viss regelbundenhet deltar i utbildningar som rör etikfrågor för\r\natt ytterligare förstärka allmänhetens förtroende för polisen (bet.\r\n2002/03:JuU9 s. 11).\r\nUtskottet har inhämtat att sedan i början av 1990-talet har utbildning\r\nför präster, pastorer och diakoner vid Svenska kyrkan, Missionsförbundet\r\noch numera även Katolska kyrkan bedrivits i Polishögskolans regi.\r\nUtbildningen omfattar ett flertal ämnen, bl.a. polisens arbetsvillkor,\r\norganisation, psykosocialt omhändertagande m.m. Utbildningen pågår under\r\ntvå kursveckor med mellanliggande praktik vid en polismyndighet. Hitintills\r\nhar ett 80-tal personer från olika trossamfund genomgått utbildningen.\r\nEtt stort antal polismyndigheter har kommit överens om samarbete med\r\nde präster, pastorer och diakoner som genomgått Polishögskolans utbildning.\r\nDet är upp till de enskilda polismyndigheterna och de olika trossamfunden\r\natt närmare komma överens om hur man vill att engagemanget skall utformas.\r\nEn \"polispräst\", \"-pastor\" eller \"-diakon\" kan ha många uppdrag för\r\npolisen. Det kan handla om att vara stödperson åt polisanställda när\r\nett dödsbud lämnas, bistå som samtalsstöd eller medverka i utbildningsinsatser,\r\nt.ex. etikutbildning.\r\nUtskottet vill när det gäller frågan om etikutbildning för poliser\r\nåterigen framhålla vikten av att samtliga poliser med viss regelbundenhet\r\ndeltar i utbildning som rör etikfrågor. Utskottet kan konstatera att\r\nsådan utbildning också i relativt stor omfattning bedrivs ute på\r\npolismyndigheterna. Utbildning i etik och moral är därtill redan obligatorisk\r\npå grundutbildningen för poliser och några avgörande brister i detta\r\nhänseende har nyss nämnda utredning inte kunnat identifiera. Utskottet\r\när mot bakgrund av att den ovan redovisade promemorian Om strukturella\r\nbrister inom polisen ännu bereds inte berett att förorda en parlamentariskt\r\nsammansatt kommitté i syfte att utreda frågan om attityder inom polisen.\r\n\r\nVad gäller frågan om \"polispräster\", \"-pastorer\" och \"-diakoner\" kan\r\nkonstateras att utbildning för intresserade knutna till vissa religiösa\r\nsamfund bedrivs regelbundet och lokala överenskommelser finns om att ta\r\nhär aktuella tjänster i anspråk hos ett stort antal polismyndigheter.\r\nUtskottet kan inte finna annat än att den rådande ordningen rörande\r\npolispräster fungerar väl. Något behov av att därutöver även införa\r\nreligionskunskap i grundutbildningen för poliser kan utskottet inte se.\r\n\r\nMotionerna Ju324 och Ju325 samt motionerna Ju262 och Ju350 i nu behandlade\r\ndelar bör därför avslås.\r\nBrottsmisstänkta poliser\r\nI motion Ju371 (m) begärs att brottsmisstänkta poliser skall stängas av\r\nfrån tjänstgöring. I motion Ju501 (fp) föreslås att förundersökningar\r\nrörande brottsmisstänka poliser skall handhas av en fristående\r\nbrottsutredningsenhet som organisatoriskt är placerad under Justitiekanslern.\r\n\r\nBrottsutredningar mot anställda inom polis- och åklagarväsendena är i\r\ndag organiserade enligt följande. Av 22 § lagen (1994:260) om offentlig\r\nanställning (LOA) framgår att en arbetsgivare under vissa förutsättningar\r\när skyldig att göra en åtalsanmälan mot en arbetstagare som är skäligen\r\nmisstänkt för att i sin anställning ha begått brott. I LOA finns dessutom\r\nbestämmelser om tjänsteförseelser och disciplinpåföljder. Regleringen\r\ni LOA gäller även för arbetstagare inom polisen och åklagarväsendet.\r\nFör dessa gäller dessutom särskilda bestämmelser om skyldighet att anmäla\r\neller utreda fel som begåtts i tjänsten. I 5 kap. polisförordningen\r\n(1998:1558) finns särskilda bestämmelser om handläggningen av anmälningar\r\nmot anställda inom polisen. Huvudregeln är att en sådan anmälan omedelbart\r\nskall överlämnas till åklagare för prövning av om en förundersökning\r\nskall inledas eller inte. Detsamma gäller om en person har skadats,\r\nantingen genom något som en anställd inom polisen gjort i tjänsten eller\r\nunder tid som personen vistats i polisarrest, under förutsättning att\r\nskadan är allvarlig. Själva utredningsarbetet, som leds av åklagare,\r\nutförs huvudsakligen vid polismyndigheternas internutredningsenheter.\r\nRikspolisstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om\r\nhandläggningen av anmälningar mot anställda inom polisen (RPSFS 2000:19,\r\nFAP 403-2). När det gäller handläggningen av anmälningar mot bl.a.\r\nåklagare har riksåklagaren utfärdat föreskrifter (RÅFS 1996:1). För en\r\nmer utförlig redogörelse kan hänvisas till betänkandet Förstärkt granskning\r\nav polis och åklagare (SOU 2003:41).\r\nEn särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. analysera regleringen,\r\norganisationen och handläggningsrutinerna för brottsanmälningar mot\r\nanställda inom polisen och mot åklagare, det s.k. internutredningsförfarandet.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005 (dir. 2004:180).\r\n\r\nUtskottet har inhämtat att det i Finansdepartementet pågår ett arbete\r\nmed ett utredningsdirektiv om avstängning av offentligt anställda från\r\narbetsplatser.\r\nUtskottet finner inte anledning att föregripa vare sig den pågående\r\neller den planerade utredningen. Utskottet avstyrker motion Ju371 och\r\nmotion Ju501 i nu behandlad del.\r\nPolisens arbetsmetoder m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande olika\r\npolisiära metoder såsom nolltolerans m.m. Vidare behandlas motionsyrkanden\r\nrörande användningen av handfängsel vid transporter, organisationsfrågor,\r\narbetsmiljöfrågor, polisens utrustning, polisens möjligheter att arbeta\r\nmed digitala fotografier och beslutanderätten över beredskapspolisen.\r\nUtskottet\r\nföreslår, bl.a. med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående\r\nberedningsarbete, att motionsyrkandena avslås.\r\nJämför reservationerna 9-19.\r\nPolisens arbetsmetoder\r\nEtt antal motioner har väckts som rör polisens arbetsmetoder. I motion\r\nJu272 (m) anförs att effektivare polisiära metoder med förebild från\r\nNew York bör införas, bl.a. bör polisen i ökad utsträckning patrullera\r\npå gatorna. I motion Ju474 (fp, m, kd, c) begärs att Jönköpings län\r\nskall bli försökslän för den s.k. New York-modellen (nolltolerans). I\r\nmotion Ju489 (c) anförs att polisen bör förändra sina arbetsmetoder och\r\növergå till nolltolerans.\r\nInom New York-polisen används en arbetsmetod, s.k. nolltolerans, som på\r\nsenare år uppmärksammats i Sverige. Nolltolerans innebär i korthet att\r\npolisen med kraft bekämpar alla brott, hur bagatellartade de än är,\r\nliksom allt som kan betraktas som ordningsproblem. Grundtanken är att\r\ndet finns ett samband mellan oordning och brottslighet samt att mindre\r\nbrott föder grövre brott.\r\nUtskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden liknande de nu aktuella\r\nom nolltolerans. I samband med att utskottet behandlade regeringens\r\nbudgetproposition för år 1998 anförde utskottet att det närmast är\r\nsjälvklart att erfarenheterna från New York inte går att direkt överföra\r\ntill Sverige. Där fanns emellertid en del intressanta tankegångar som\r\nsäkerligen skulle komma att påverka polisarbetet också här. Utskottet\r\nansåg dock att frågan knappast lämpade sig för generella uttalanden i\r\nden ena eller andra riktningen (bet. 1997/98:JuU1 s. 31). När utskottet\r\nsenast behandlade denna fråga under våren 2004 vidhöll utskottet sin\r\ntidigare uttalade inställning, nämligen att frågan inte lämpar sig för\r\ngenerella uttalanden (bet. 2003/04:JuU15 s. 12 f.).\r\nUtskottet är alltjämt av denna uppfattning, och utskottet förslår att\r\nriksdagen avslår motion Ju272 och motionerna Ju474 och Ju489 i nu\r\nbehandlade delar.\r\nHandfängsel\r\nI motion Ju380 (m) begärs att det skall bli tillåtet för polisen att i\r\nvåldsförebyggande syfte använda handfängsel i samband med transporter\r\nav omhändertagna och frihetsberövade personer.\r\nI 15 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.\r\nföreskrivs att den häktade får beläggas med fängsel under transport om\r\ndet är nödvändigt av säkerhetsskäl. Av hänvisningar i 23 § samma lag\r\noch i 10 a § polislagen (1984:387) följer att motsvarande regel även\r\ngäller för bl.a. anhållna respektive när polisman omhändertar eller på\r\nannat sätt inskränker någons rörelsefrihet.\r\nJustitieombudsmannen (JO) har i några avgöranden uttalat sig om polisens\r\nmöjligheter att använda handfängsel. JO har framhållit att det krävs\r\natt det föreligger någon specifik omständighet som medför att en sådan\r\nåtgärd framstår som nödvändig av säkerhetsskäl och att lagstiftningen\r\ninte medger att handfängsel regelmässigt används vid transport av\r\nomhändertagna personer. Användande av fängsel måste således grundas på en\r\nbedömning i varje enskilt fall.\r\nFrågan om polisens användning av handfängsel vid transport i våldsförebyggande\r\nsyfte har behandlats tidigare av utskottet, varvid utskottet inte\r\nuteslutit att användning av handfängsel som motionären hävdar skulle ha\r\nen förebyggande effekt. Utskottet menade emellertid att det mot detta\r\nmåste vägas att det är fråga om en integritetskränkande behandling som\r\ni många fall är helt onödig. Utskottet ansåg mot den bakgrunden att det\r\ninte fanns skäl att initiera en lagändring (bet. 2000/01:JuU11 s. 24).\r\n\r\nUtskottet ser inte skäl att nu frångå sin tidigare redovisade inställning\r\ni frågan. Motion Ju380 avstyrks.\r\nOrganisationsfrågor\r\nI motion Ju501 (fp) begärs att en ny nationell underrättelseenhet skapas.\r\nVidare efterfrågas en samordnad operativ och taktisk ledning inom\r\npolisväsendet såväl inom och mellan polismyndigheterna som mellan den\r\nöppna polisen och Säkerhetspolisen.\r\nI motion Ju486 (fp) begärs att en avdelning för Internetrelaterad\r\nbrottslighet inrättas centralt vid Rikspolisstyrelsen.\r\nI motion Ju308 (kd) efterfrågas bl.a. en bättre samordning mellan\r\nRikspolisstyrelsen och polismyndigheterna vid upphandling av IT-system m.\r\nm.\r\nGöteborgskommittén lämnade sitt slutbetänkande Göteborg 2001 i januari\r\n2003 (SOU 2002:122). Kommittén anförde bl.a. att det i samband med\r\ninsatsen i Göteborg i juni 2001 fanns brister i polisens samordning,\r\nutbildning och utrustning. Rikspolisstyrelsen hade dock redan före\r\növerlämnandet av Göteborgskommitténs betänkande identifierat flera av de\r\nbrister som kommittén redovisar, t.ex. inom ramen för det arbete som\r\nsedan år 2002 bedrivs inom polisorganisationen under benämningen En\r\nnationell polis. Det är ett förändrings- och utvecklingsarbete som berör\r\nhela polisverksamheten och som utgår från ett nationellt helhetsperspektiv\r\npå verksamheten. Grundtanken är att polisens sammanlagda resurser och\r\nsamlade kompetens skall ses som gemensamma. Det operativa polisarbetet\r\nskall även fortsättningsvis huvudsakligen bedrivas lokalt, men med ett\r\nökat samarbete över geografiska och organisatoriska gränser. Exempel på\r\nfrågor som ingår i En nationell polis är följande: nationellt kontaktcentrum\r\nmed ett gemensamt telefonnummer till polisen, ekonomi- och\r\npersonaladministration,\r\nutbildning och kompetensutveckling, gemensamma kommunikationscentraler,\r\nutredningsverksamhet, trafikpolisverksamhet, bombskyddsverksamhet och\r\ntaktikutveckling. Rikspolisstyrelsen har det övergripande ansvaret för\r\nEn nationell polis, men det egentliga utvecklings- och förändringsarbetet\r\nutförs vid de polismyndigheter och på de arbetsenheter som normalt har\r\nansvaret. Ett antal områden inom En nationell polis har redan genomförts.\r\nHär handlar det exempelvis om gemensam drift- och teknikorganisation\r\ninom IT-området, kriminalunderrättelseverksamhet, kriminalteknik och\r\nsjöpolisverksamhet (prop. 2004/05:1 utg.omr. 4 s. 127).\r\nUtskottet uttalade i samband med behandlingen av budgetpropositionen\r\nför år 2005 sitt stöd för grundtanken bakom det arbete som bedrivs inom\r\nramen för En nationell polis, dvs. att polisens sammanlagda resurser\r\noch samlade kompetens skall ses som gemensamma samt att det operativa\r\npolisarbetet skall bedrivas huvudsakligen lokalt (bet. 2004/05:JuU1 s.\r\n41).\r\nRikskriminalpolisens IT-brottsrotel bildades år 1999 och har i dag 19\r\nanställda. Roteln handlägger ärenden kopplade till IT-brott och bistår\r\npolismyndigheterna i dessa frågor.\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare lämnade stöd till det arbete som\r\nbedrivs inom ramen för En nationell polis, ett arbete som till stora\r\ndelar kan sägas omfattas av motionsönskemålen. I avvaktan på resultatet\r\nav det arbete som pågår inom En nationell polis ser utskottet därför\r\ningen anledning att uttala sig till förmån för motionsönskemålen. När\r\ndet gäller IT-relaterad brottslighet finns det som nyss framgått en\r\nsärskild rotel vid Rikskriminalpolisen. Utskottet föreslår att riksdagen\r\navslår motion Ju308 och motionerna Ju486 och Ju501 i nu behandlade delar.\r\n\r\nPolisstyrelserna\r\nI motion Ju465 (kd) begärs en utvärdering av hur polisstyrelserna\r\nfungerar i den nya polisorganisationen. Motionärerna ställer sig tveksamma\r\ntill polisstyrelsens reella möjligheter att genomföra polismyndighetens\r\nverksamhetsplan.\r\nGrundläggande bestämmelser om polisens organisation finns i polislagen\r\n(1984:387). Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje län finns en\r\npolismyndighet som ansvarar för polisverksamheten (4 §). För ledningen\r\nav polismyndigheten finns sedan år 1999 en polisstyrelse. Den består av\r\nmyndighetens chef och det antal övriga ledamöter som regeringen bestämmer.\r\nRegeringen utser de ledamöter som utöver polischefen skall ingå i\r\nstyrelsen (5 §). I storstadsområdena liksom i Uppsalas, Dalarnas, Gävleborgs,\r\nVärmlands, Västerbottens och Norrbottens län är antalet ledamöter 13.\r\nI Gotlands polisstyrelse finns 7 ledamöter. I övriga styrelser är\r\nantalet ledamöter 11.\r\nI den utredning som ligger till grund för polisväsendets styrsystem\r\n(Styrningen av polisen, SOU 1998:74 s. 79 f.) framhölls bl.a. att kravet\r\npå inflytande och insyn från lekmän gör sig gällande särskilt starkt\r\nmed hänsyn till den betydelse som polisen har för medborgarna. Här tänkte\r\nutredningen bl.a. på polisens befogenheter att utöva tvång. Utredningen\r\nansåg att polisstyrelsen bör ha uppgifter av övergripande natur.\r\nPolismyndighetens arbetsordning borde beslutas av polisstyrelsen. Vidare\r\nanfördes att polisstyrelsen borde åläggas den allmänna skyldigheten att\r\nse till att statsmakternas prioriteringar och riktlinjer får genomslag\r\ni polisarbetet, att verksamheten bedrivs effektivt och med iakttagande\r\nav rättssäkerhetens krav samt att förvaltningen inom distriktet fungerar\r\nväl. Vidare anförde utredningen att polisstyrelsen årligen bör utfärda\r\nbestämmelser i fråga om planering och uppföljning. I det sammanhanget\r\nnoterade utredningen att beslut i flertalet av de frågor som polisstyrelsen\r\nbör avgöra fattas genom beslut om verksamhetsplan, budget och\r\nbudgetföreskrifter.\r\nPolisstyrelsernas uppgifter har sedermera reglerats i polisförordningen\r\n(1998:1558). I 3 kap. 1 § föreskrivs att polisstyrelsen särskilt skall\r\nse till att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar\r\noch riktlinjer som riksdagen och regeringen lagt fast för polisverksamheten.\r\nI 3 kap. 2 § anges att polisstyrelsen bl.a. avgör viktiga frågor om\r\nplaneringen och inriktningen av verksamheten samt ekonomi.\r\nUtskottet behandlade yrkanden om polisstyrelserna våren 2001 och uttalade\r\ndå bl.a. att utskottet hade förståelse för att de av Rikspolisstyrelsen\r\nfördelade medlen till polismyndigheterna kunde upplevas som otillräckliga\r\noch att svårigheter i olika avseenden kunde uppstå när det gäller att\r\ngöra prioriteringar. Dessa svårigheter kunde emellertid, enligt utskottet,\r\ninte tas till intäkt för att verksamheten i polisstyrelserna inte skulle\r\nfungera som det var tänkt. Tvärtom visade den genomgång som utskottets\r\nuppföljningsgrupp gjort att det i styrelserna förekom den typ av ärenden\r\nsom regleringen på området tar upp. Det anförda uteslöt dock inte att\r\ndet på sikt kunde finnas skäl att utvärdera verksamheten (bet. 2000/01:JuU11\r\ns. 15 f.).\r\nUtskottet behandlade därefter frågor om polisens organisation i samband\r\nmed behandlingen av budgeten för år 2003. Yrkandena avstyrktes med\r\nhänvisning till ett pågående arbete inom Rikspolisstyrelsen som syftade\r\ntill att förbättra resursutnyttjandet inom den befintliga organisationen\r\n(bet. 2002/03:JuU1 s. 37 f.).\r\nUtskottet behandlade senast liknande yrkanden om polisstyrelserna under\r\nvåren 2003. Utskottet inhämtade då att det nyss nämnda arbetet avseende\r\npolisens organisation alltjämt fortgick, med regelbundna avstämningar\r\nmellan Rikspolisstyrelsen och Justitiedepartementet. När det arbetet är\r\nfärdigt kunde det, om behov ansågs föreligga, bli aktuellt att titta på\r\nfrågan om en eventuell organisationsförändring. Motionsyrkandena avstyrktes\r\nmed hänvisning till att utskottet inte ville föregripa det arbete som\r\npågick kring polisens organisation (bet. 2002/03:JuU9 s. 17 f.).\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att\r\npolisstyrelserna har reellt inflytande över verksamhetsplanens genomförande.\r\nUtskottet har tidigare inte uteslutit att en utvärdering av polisstyrelsernas\r\nverksamhet kan bli aktuell men valt att avvakta pågående arbete kring\r\npolisens organisation. Utskottet utgår från att Justitiedepartementet\r\näven fortsättningsvis noggrant följer arbetet i polisstyrelserna och\r\nvid behov låter utvärdera deras verksamhet. Utskottet är för sin del i\r\ndagsläget inte berett att föreslå en utvärdering av polisstyrelserna.\r\nMotion Ju465 avstyrks i här behandlad del.\r\nArbetsmiljöfrågor m.m.\r\nI motionerna Ju350 (v), Ju465 (kd), Ju496 (m) och Ju501 (fp) begärs\r\nåtgärder för att förbättra arbetsmiljön inom polisen. I motionerna Ju465\r\noch Ju501 berörs bl.a. arbetstider, skiftarbete och en utvärdering av\r\npolisens arbetstidsavtal. I motion Ju465 anförs även att det psykosociala\r\nomhändertagandet inom polisen behöver utvecklas. I motion Ju350 påtalas\r\nbehovet av personalhandledning inom polisen. I motion Ju496 begärs en\r\nutredning om hot och våld mot poliser och andra anställda inom rättsväsendet.\r\nI samma motion påtalas även behovet av stöd åt poliser som arbetar i\r\nutsatta områden.\r\nDen totala sjukfrånvaron inom polisen minskar och var 4,7 % år 2004\r\njämfört med 5,7 % under andra halvåret 2003. Minskningen avser i första\r\nhand långtidssjukfrånvaron och är tydlig för såväl poliser som övriga\r\nanställda i organisationen. Sjukfrånvaron för kvinnor är fortfarande\r\nmarkant högre än för män. Skillnaden mellan män och kvinnor har dock\r\nutjämnats under år 2004. Delaktighet vid förläggningen av arbetstider\r\nökar successivt genom att alltfler poliser periodplanerar sin arbetstid\r\n(33 % år 2003, 44 % år 2004). Den fullgjorda övertiden inklusive mertid\r\nminskade under år 2004 och uppgick till drygt 930 000 timmar, vilket\r\nskall jämföras med 1 miljon timmar år 2003 (Polisens årsredovisning\r\n2004 s. 60 f.). Det finns en stor skillnad mellan de olika polismyndigheterna\r\ni hur stor mängd av arbetstiden som personalen får förlägga själv. Denna\r\nomständighet tolkades i budgetpropositionen för år 2005 så att det bör\r\nfinns utrymme för en fortsatt kraftig ökning av andelen periodplanerad\r\narbetstid (prop. 2004/05:1 utg.omr. 4 s. 122).\r\nAv Polisens årsredovisning 2004 (s. 63) framgår att flera polisgemensamma\r\nutvecklingsprojekt inom arbetsmiljöområdet har genomförts under år 2004.\r\nUtvecklingsarbete har bl.a. bedrivits i fyra grupper med följande\r\ninriktning: arbetsmiljöutbildning, rehabilitering och arbetsanpassning,\r\narbetsskade- och tillbudshantering samt psykosocialt omhändertagande.\r\nDessa grupper har redovisat förslag till långsiktiga utvecklingsplaner\r\ninom respektive område och prioriterat förslag där nationell enhetlighet\r\nkan vara av särskilt värde. Planerna skall ligga till grund för de\r\narbetsmiljöinsatser som skall göras på nationell nivå under år 2005 och\r\npå längre sikt.\r\nBeträffande det psykosociala omhändertagandet har Rikspolisstyrelsens\r\npersonalbyrå år 2003 tagit fram en beskrivning av hur detta är organiserat\r\ninom polisen. Där framgår bl.a. att varje myndighet skall ha en lokal\r\nrutin för psykosocialt omhändertagande och att detta skall beaktas i\r\ndet polistaktiska arbetet samt att tid skall avsättas för omhändertagandet\r\nsom en naturlig del i det polisiära arbetet och då särskilt vid planeringen\r\ninför större händelser. Personalbyrån vid Rikspolisstyrelsen svarar, på\r\nnationell nivå, för utbildning, samordning och erfarenhetsspridning\r\nangående psykosocialt omhändertagande.\r\nBrottsförebyggande rådet genomför en kartläggning av förekomsten av\r\ntrakasserier, hot, våld och annan otillåten påverkan mot personal inom\r\nrättsväsendet och inom andra tillsyns- och kontrollmyndigheter. Gärningar\r\nav mer allvarligt slag berörs, dvs. gärningar som dels utgör ett\r\narbetsmiljöproblem, dels riskerar att påverka den enskildes myndighetsutövning\r\noch därför även utgör ett hot mot rättsstatens funktionssätt. Resultatet\r\nav de empiriska undersökningarna samt förslag till brottsförebyggande\r\nåtgärder kommer att presenteras i en rapport vid årsskiftet 2005/06\r\n(www.bra.se). I sammanhanget kan nämnas att Personsäkerhetsutredningen\r\ni januari 2004 lämnade sitt slutbetänkande Ett nationellt program om\r\npersonsäkerhet (SOU 2004:1). I betänkandet föreslås bl.a. att det skall\r\ninföras ett nationellt program om personsäkerhet som regleras i en\r\nsärskild lag. Polisen föreslås få huvudansvaret för programmet. I första\r\nhand är programmet tänkt att tillämpas beträffande bevispersoner som\r\nmedverkar i en förundersökning eller rättegång rörande grov eller\r\norganiserad brottslighet. Med bevispersoner avses målsägande och vittnen\r\nmen även misstänkta och tilltalade. Härutöver får programmet tillämpas\r\nbeträffande anställda inom rättsväsendet, t.ex. poliser, och deras\r\nnärstående.\r\nUtskottet har behandlat liknande yrkanden angående polisens arbetsmiljö\r\nvid ett flertal tillfällen tidigare, bl.a. år 2002 och år 2003\r\n(bet. 2001/02:JuU13 s. 19 f. och 2002/03:JuU9 s. 13 f.). Utskottet framhöll\r\ndå bl.a. följande. Utskottet har självfallet inte någon annan uppfattning\r\nän motionärerna när det gäller vikten av en god arbetsmiljö. Arbetet\r\nsom polis innebär att risken att utsättas för våld, hot och kränkande\r\nuttalanden är större än för andra yrkesgrupper. Det är därför av stor\r\nvikt att frågor om arbetsmiljön inom polisen ständigt uppmärksammas.\r\nSom påpekades i de då aktuella motionerna hade under senare år ett\r\nflertal förändringar bidragit till en mer besvärlig situation. Här tänkte\r\nutskottet på de i och för sig nödvändiga neddragningarna av den\r\ncivilanställda personalen. Det svåra ekonomiska läget i flera kommuner hade\r\nockså inneburit att det samlade sociala skyddsnätet blivit sämre, vilket\r\nkunde öka pressen på polispersonalen. Mot denna bakgrund - fortsatte\r\nutskottet - fanns det en risk att polisen inte till fullo klarar sin\r\nuppgift, något som i sin tur riskerar att urholka förtroendet för\r\npolisens verksamhet. Enligt utskottet var det därför glädjande att åtgärder\r\nsom långsiktigt kan bidra till en bättre arbetsmiljö hade vidtagits. -\r\nUtskottet vidhöll sina tidigare yttranden när liknande yrkanden senast\r\nbehandlades under våren 2004 (bet. 2003/04:JuU15 s. 32 f.).\r\nUtskottet vill när det gäller arbetsmiljön återigen framhålla vikten av\r\nen god arbetsmiljö. Utskottet ser vidare positivt på de åtgärder som\r\nvidtagits på arbetsmiljöområdet inklusive det psykosociala omhändertagandet.\r\nÅtgärderna synes också glädjande nog ha resulterat i en nedgång i\r\nsjukfrånvaron inom polisen. Vad gäller motionsönskemålet som tar sikte\r\npå hot och våld mot poliser och andra inom rättsväsendet delar utskottet\r\nmotionärernas uppfattning att det är mycket allvarligt när rättsväsendets\r\nföreträdare utsätts för hot och våld. Hot och våld för den enskilde är\r\ninte minst ett allvarligt arbetsmiljöproblem och kan i sin förlängning\r\nutgöra ett hot mot rättsväsendets verksamhet. Utskottet välkomnar därför\r\nden kartläggning av trakasserier, hot, våld och annan otillåten påverkan\r\nmot anställda inom bl.a. rättsväsendet som har initierats av Brottsförebyggande\r\nrådet. Mot bakgrund av de åtgärder som på senare år vidtagits på\r\narbetsmiljöområdet och det kartläggningsarbete som pågår rörande hot och\r\nvåld mot anställda inom rättsväsendet ser utskottet inte något behov av\r\natt riksdagen föreslår några åtgärder med anledning av nu aktuella\r\nmotionsyrkanden. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju350,\r\nJu465, Ju496 och Ju501 i nu behandlade delar.\r\nPolisens utrustning\r\nI motion Ju465 (kd) begärs att polisen skall få tillgång till alternativa\r\nvapen såsom elpistol och pepparsprej. I motion Ju501 (fp) anförs att\r\npolisens utrustning skall förbättras genom att de får tillgång till t.\r\nex. skyddade fordon för att kunna upplösa demonstrationer. I motion\r\nJu501 anförs även att polisen bör förfoga över ett modernt och kraftfullt\r\nradiokommunikationssystem över hela Sverige.\r\nUtskottet har behandlat liknande yrkanden tidigare, nu senast i februari\r\n2004 (bet. 2003/04:JuU15 s. 33). Utskottet vidhöll då tidigare uttalanden\r\nom teknikstöd innebärande att specifika frågor om polisens utrustning\r\när frågeställningar som det i första hand åligger polisen att\r\nbedöma.\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning i dag och avstyrker bifall\r\ntill motionerna Ju465 och Ju501 i här behandlade delar.\r\nDigitala fotografier\r\nI motionerna Ju253 (s) och Ju416 (m) begärs att polisdatalagen (1998:622)\r\nändras så att polisen kan arbeta med t.ex. digitala fotobanker, vilket\r\nnuvarande lagstiftning inte tillåter.\r\nUtskottet har inhämtat att en lagrådsremiss avseende olika polisregisterfrågor\r\när planerad att avlämnas under första halvåret år 2006. En av de frågor\r\nsom behandlas i den kommande lagrådsremissen är polisens möjligheter\r\natt på olika sätt arbeta med digitala fotografier.\r\nUtskottet vill inte föregripa det beredningsarbete som pågår kring\r\npolisens möjligheter att arbeta med digitala fotografier. Motionerna\r\nJu253 och Ju416 avstyrks.\r\nBeredskapspolisen\r\nI motionerna Ju326 (kd) och Ju489 (c) begärs att beslutanderätten om\r\natt kalla in den särskilda beredskapspolisen överflyttas från regeringen\r\ntill Rikspolisstyrelsen.\r\nBestämmelser om beredskapspolisen finns i förordningen (1986:616) om\r\nberedskapspolisen. Beredskapspoliser är totalförsvarspliktiga personer\r\nsom tjänstgör i det civila försvaret med totalförsvarsplikt. Beredskapspoliser\r\nskall tjänstgöra vid polismyndigheter under höjd beredskap eller då\r\nregeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809)\r\nom totalförsvarsplikt. Vidare får det finnas beredskapspoliser vid\r\npolismyndigheterna om samhället har utsatts för eller riskerar att\r\nutsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings-\r\noch säkerhetssynpunkt, under förutsättning att de har ingått avtal med\r\nRikspolisstyrelsen. Vid sådana förhållanden är alltså tjänstgöringen\r\ngrundad på avtal och kan fullgöras även vid fredstida kriser. Regeringen\r\nbeslutar på framställan av Rikspolisstyrelsen om beredskapspoliser får\r\ntas i anspråk i sådana situationer.\r\nBeredskapspolismännens huvudsakliga uppgift är att delta i sådan\r\npolisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst,\r\nmen de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. En\r\nberedskapspolis har i princip samma befogenheter och utrustning som\r\nandra poliser.\r\nDet finns två typer av beredskapspolis, allmän och särskild. I dag finns\r\nca 1 500 utbildade särskilda beredskapspoliser. Av dessa har 900-1 000\r\ningått avtal med Rikspolisstyrelsen om tjänstgöring i fredstid. Den\r\nallmänna beredskapspolisen består i dag av knappt 400 personer. Utbildning\r\noch nyrekrytering av allmänna beredskapspoliser har upphört.\r\nRegeringen beslutade den 11 januari 2005 på ansökan av Polismyndigheten\r\ni Kronobergs län att myndigheten fick ta särskilda beredskapspoliser i\r\nanspråk så länge behov förelåg, dock längst i två månader. Det var första\r\ngången någonsin som regeringen fattade ett sådant beslut. Bakgrunden\r\ntill polismyndighetens ansökan var det mycket allvarliga läget i länet\r\nefter stormen den 8-9 januari 2005 (dnr Ju2005/185/PO).\r\nJustitieministern gav i januari 2005 en särskild utredare i uppdrag att\r\nbiträda departementet med att utreda frågan om en utökad användning av\r\nberedskapspolisen (dnr Ju2005/78/P). Uppdraget redovisades i en promemoria\r\nden 31 mars 2005 (dnr Ju2005/4576/PO). Promemorian behandlar bl.a. frågor\r\nom utökad möjlighet att inkalla beredskapspolisen, om rätten att fatta\r\nbeslut om inkallandet samt om beredskapspolisens beväpning och organisation\r\ni övrigt. När det gäller frågan om rätten att fatta beslut om inkallandet\r\nföreslår utredaren att nuvarande bestämmelser ändras på så sätt att\r\nRikspolisstyrelsen får en rätt att kalla in kontraktsskrivna beredskapspoliser\r\ni fredstid vid sidan av att regeringen vid behov fortsatt kan fatta\r\nsådana beslut.\r\nUtskottet behandlade liknande yrkanden under det föregående riksmötet.\r\nMotionsyrkandena avstyrktes med hänvisning till att utskottet inte\r\nville föregripa den beredning som pågick inom Regeringskansliet (bet.\r\n2003/04:JuU15 s. 35 f.).\r\nUtskottet konstaterar att utredarens förslag rörande beslutanderätten\r\növer den särskilda beredskapspolisen ligger väl i linje med motionsönskemålen.\r\nUtskottet vill inte föregripa det beredningsarbete som pågår inom\r\nJustitiedepartementet. Motion Ju326 och motion Ju489 i nu behandlad del\r\navstyrks.\r\nVapenlagstiftningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande bl.a.\r\nåtgärder mot illegala vapen, tillståndskrav för ljuddämpare till vissa\r\njaktvapen och frågor kring förvaring av vapen. Utskottet föreslår, bl.\r\na. med hänvisning till gällande regelverk och pågående beredning, att\r\nmotionsyrkandena avslås.\r\nJämför reservationerna 20-23.\r\nEtt antal motioner har väckts som berör vapenlagstiftningen. I motionerna\r\nJu231 (kd), Ju243 (m), Ju329 (c), Ju352 (m) och Ju412 (fp) begärs olika\r\nåtgärder för att minska tillgången på illegala vapen. I motionerna Ju231\r\noch Ju352 begärs straffskärpning för vapenbrott, och i den förstnämnda\r\nmotionen föreslås även en redovisning av vidtagna åtgärder i denna fråga.\r\nKrav på att innehav av skjutvapen på allmän plats skall bedömas som\r\ngrovt vapenbrott framställs i motion Ju412. I motionerna Ju243 och Ju329\r\nbegärs att en tillfällig vapenamnesti ånyo införs för att minska tillgången\r\npå illegala vapen.\r\nI motion Ju240 (m) begärs att ljuddämpare som reducerar ljudstyrkan\r\nfrån ett jaktvapen i klass 1 till 125 decibel skall betraktas som\r\nvapentillbehör och därmed undantas från tillståndskravet.\r\nEn översyn av bestämmelserna om förvaring av vapen förordas i motionerna\r\nJu203 (m), Ju244 (c) och Ju284 (fp). I motion Ju203 framhålls att\r\nRikspolisstyrelsens senaste skärpning av föreskrifterna medfört betydande\r\nnegativa konsekvenser för föreningar och enskilda. Problemen med museers\r\nförvaring av vapen tas upp i motion Ju244. I motion Ju284 begärs att\r\ndet blir straffbart att bryta mot bestämmelserna om förvaring av vapen.\r\n\r\nAv 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) framgår att tillstånd krävs för att\r\nbl.a. inneha och föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. Det\r\nkrävs tillstånd även för innehav och användande av ljuddämpare till\r\nvapen (1 kap. 3 § f). Huvudmän för museer kan under vissa förutsättningar\r\nmeddelas tillstånd att inneha skjutvapen (2 kap. 3 § c). En enskild får\r\nmeddelas tillstånd att inneha ett skjutvapen endast om han kan visa att\r\nhan har behov av vapnet för ett godtagbart ändamål (2 kap. 4 §). Frågor\r\nom tillstånd enligt vapenlagen prövas av polismyndigheten i respektive\r\nlän (2 kap. 2 §). När skjutvapen inte används skall de förvaras i\r\nsäkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme (5 kap. 2 §).\r\nMed stöd av 9 kap. 1 § vapenförordningen (1996:70) meddelar Rikspolisstyrelsen\r\nnärmare föreskrifter om hur skjutvapen och ammunition skall förvaras\r\nför att uppfylla bestämmelserna i 5 kap. 2 § vapenlagen (se RPSFS 2002:9,\r\nFAP 551-3, RPSFS 2002:5, FAP 556-1 och RPSFS 2005:4, FAP 556-2).\r\nAv 9 kap. 1 § vapenlagen följer att den som uppsåtligen innehar ett\r\nskjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett\r\nskjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för\r\nvapenbrott till fängelse i högst ett år eller, om brottet är grovt, till\r\nfängelse lägst sex månader och högst fyra år. Om gärningen har begåtts\r\nav oaktsamhet eller är ringa, döms till böter eller fängelse i högst\r\nsex månader. Den som endast förvarar ett skjutvapen felaktigt gör sig\r\ninte skyldig till något brott. Förvaring i strid med förvaringsbestämmelserna\r\nkan emellertid leda till att ett tillstånd att inneha vapen återkallas\r\n(6 kap. 1 §).\r\nOm någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till en\r\npolismyndighet, får åtal mot denne för olovligt innehav av vapnet eller\r\nammunitionen väckas endast om det är motiverat från allmän synpunkt (9\r\nkap. 7 §).\r\nInom Justitiedepartementet har en omfattande översyn av vapenlagstiftningen\r\ngjorts. I departementspromemorian Förstärkt kontroll av vapen m.m. (Ds\r\n2004:32) lämnas ett antal förslag till ändringar i vapenlagen och\r\nvapenförordningen. Ändringarna syftar i första hand till att förhindra\r\natt vapen hamnar på den illegala marknaden, men också till att motverka\r\nmissbruk, olyckshändelser och brottslig verksamhet med legala vapen.\r\nFör att förebygga hörselskador föreslås vidare att tillstånd till\r\nljuddämpare för jaktvapen klass 1 och 2 där ljudet delvis reduceras skall\r\nkunna medges. Rikspolisstyrelsen föreslås ges en möjlighet att föreskriva\r\nom en sådan lättnad vid tillståndsgivningen.\r\nVidare har en särskild utredare i olika promemorior redovisat bl.a. en\r\növersyn avseende de åtgärder som krävs för att Sverige skall kunna\r\ntillträda FN:s vapenprotokoll, transitregler rörande vapen gentemot\r\nDanmark, Finland och Norge samt skärpta vapenregler (dnr Ju2003/10202/P).\r\nI den sistnämnda promemorian föreslås, i syfte att förbättra kontrollen\r\nav skjutvapen som rör sig över Sveriges gränser, att Tullverket åläggs\r\nen uppgiftsskyldighet gentemot polisen beträffande skjutvapen som förs\r\nin eller ut ur Sverige. Vidare föreslås bl.a. en skärpning av kraven i\r\nvapenlagen för att en sammanslutning för jakt och målskytte skall få\r\ntillstånd att inneha skjutvapen. Utöver de nu gällande kraven på stabilitet,\r\nkontinuitet och säkerhet införs ett krav på att verksamheten skall\r\nvara etiskt godtagbar.\r\nFörslagen bereds inom Justitiedepartementet.\r\nEn vapenamnesti genomfördes i Sverige år 1993. En särskild lag föreskrev\r\natt den som innehade ett skjutvapen eller ammunition utan att vara\r\nberättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den\r\ndåvarande vapenlagen, om han frivilligt lämnade skjutvapen eller ammunition\r\ntill polismyndigheten under tiden juli-september 1993 (prop. 1992/93:141,\r\nbet. 1992/93:JuU16, rskr. 1992/93:220). Erfarenheterna från 1993 års\r\nvapenamnesti beskrivs närmare i slutbetänkandet från 1995 års vapenutredning\r\n(SOU 1998:44 s. 253 f.). I utredningen föreslogs dessutom en vapenamnesti\r\nsom inte - som tidigare - skulle vara begränsad i tiden utan gälla tills\r\nvidare. Regeringen tog i propositionen En skärpt vapenlagstiftning\r\nställning till förslaget om vapenamnesti, men ansåg dock inte att\r\nutredningens förslag i denna del skulle genomföras utan föreslog i stället\r\nen särskild åtalsregel (jfr nuvarande 9 kap. 7 § vapenlagen). Regeringen\r\nkunde emellertid tänka sig att vid ett senare tillfälle återkomma till\r\nfrågan om en i tiden begränsad vapenamnesti (prop. 1999/2000:27 s. 71\r\nf.).\r\nRegeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att årligen under\r\nperioden 2004-2006 lämna rapporter om tillämpningen av vapenlagstiftningen\r\noch andra förhållanden av betydelse på vapenområdet. En motsvarande\r\nrapportering har gjorts även åren 2001-2003. Styrelsen har i sina\r\navlämnade rapporter inte pekat på att något behov för vapenamnesti skulle\r\nfinnas för närvarande.\r\nVad gäller frågan om en straffsanktionerad bestämmelse om privatpersoners\r\nskyldighet att förvara vapen på ett säkert sätt behandlade utskottet\r\nett liknande yrkande under riksmötet 1999/2000 (bet. 1999/2000:JuU9 s.\r\n16 f.). Utskottet redovisade då att 1995 års vapenutredning föreslagit\r\natt straffansvar skulle införas för överträdelse av de allmänna\r\nförvaringsbestämmelserna (SOU 1998:44 s. 248 f.). Regeringen ansåg i den i\r\närendet aktuella propositionen (prop. 1999/2000:27 s. 53 f.) att någon\r\nstraffbestämmelse inte borde införas. Till stöd för denna uppfattning\r\nanförde regeringen att kriminalisering som metod för att söka hindra\r\növerträdelse av olika normer i samhället bör användas med försiktighet.\r\nInnan man beslutar att kriminalisera ett visst handlande bör man\r\nundersöka om det finns andra medel för att motverka detsamma. Enligt\r\nregeringen torde vetskapen om att tillståndsmyndigheten kan kontrollera\r\natt förvaringsbestämmelserna följs, och därmed vetskapen om risken för\r\natt tillståndet återkallas om förvaringen visar sig vara bristfällig,\r\nleda till att förvaringsbestämmelserna efterlevs i högre utsträckning\r\nän vad som är fallet i dag. Mot den bakgrunden framstod en kriminalisering\r\nav förvaringsbestämmelserna som mindre angelägen. Att inte införa någon\r\nstraffbestämmelse innebar också att det integritetsintrång som en\r\nkontroll kan medföra begränsas. Kontrollen skulle således inte syfta till\r\natt uppdaga brottsliga gärningar, utan får i stället mer karaktären av\r\nen åtgärd för tillsyn av tillståndspliktig verksamhet. Ett ytterligare\r\nskäl mot att kriminalisera överträdelser i förvaringsbestämmelserna var\r\nenligt regeringen att en kriminalisering kan leda till att benägenheten\r\natt anmäla vapenstölder minskar. I frågan om brister i förvaringen av\r\nvapen bör straffsanktioneras eller inte delade utskottet regeringens\r\nbedömning (bet. 1999/2000:JuU9 s. 17).\r\nNär utskottet senast behandlade yrkanden om illegala vapen uttalade\r\nutskottet att för att minska tillgången på illegala vapen, vilket är\r\nsynnerligen angeläget, krävs en ständig beredskap att vidta åtgärder på\r\nolika plan. De eventuella olägenheter dessa kunde medföra fick i flertalet\r\nfall accepteras med hänsyn till vikten av att minska riskerna för\r\nallvarliga våldsbrott (bet. 2003/04:JuU15 s. 20 f.).\r\nUtskottet har inte ändrat sin tidigare inställning i frågan om illegala\r\nvapen. Det är alltså alltjämt utskottets uppfattning att det är synnerligen\r\nangeläget att minska tillgången på illegala vapen. Utskottet anser dock\r\natt den nuvarande straffskalan för vapenbrott är väl avvägd.\r\nVad gäller frågan om en tillfällig vapenamnesti konstaterar utskottet\r\natt den särskilda åtalsregeln i vapenlagen redan i dag ger allmänheten\r\nvisst utrymme att lämna in vapen för vilka tillstånd saknas. Något behov\r\nav vapenamnesti i dagsläget har inte heller ansetts föreligga från\r\nRikspolisstyrelsens sida. Utskottet är mot denna bakgrund för närvarande\r\ninte berett att förorda införandet av en tillfällig vapenamnesti.\r\nNär det sedan gäller frågan om ljuddämpare i vissa fall skall undantas\r\nfrån tillståndskravet kan konstateras att det i ovan redovisade\r\ndepartementspromemoria föreslagits en uppmjukning av tillståndsgivningen i\r\nsyfte att förebygga hörselskador. Förslaget ligger i linje med motionärernas\r\nönskemål. Utskottet vill inte föregripa det beredningsarbete som pågår\r\ninom Justitiedepartementet.\r\nVad slutligen gäller förslagen om en översyn av bestämmelserna rörande\r\nvapenförvaring kan utskottet konstatera att frågan om en kriminalisering\r\nav överträdelse av förvaringsbestämmelserna för några år sedan behandlades\r\ni utskottet. Utskottet delade då regeringens bedömning att något behov\r\nav kriminalisering inte förelåg. Utskottet har alltjämt denna uppfattning.\r\nSom framgått ovan har Rikspolisstyrelsen nyligen utfärdat nya föreskrifter\r\nom hur skjutvapen och ammunition skall förvaras. Det pågår sålunda ett\r\nkontinuerligt arbete runt dessa frågor. Något uttalande från riksdagen\r\nnär det gäller förvaringsbestämmelserna i övrigt är därför i dagsläget\r\ninte påkallat.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju203, Ju231, Ju240,\r\nJu243, Ju244, Ju284 och Ju329 samt motionerna Ju352 och Ju412 i här\r\naktuella delar.\r\nÖvrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett motionsyrkande om en möjlighet\r\nför kommuner att förbjuda kamphundar på offentlig plats, ett motionsyrkande\r\nmed en begäran om en översyn av anmälningar mot ordningsvakter, ett\r\nantal motionsyrkanden om rätten att begära alkoholtest för personer som\r\nomhändertagits enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade\r\npersoner m.m., tre motionsyrkanden om allmän kameraövervakning samt ett\r\nmotionsyrkande om inrättande av medborgarkontor i syfte att avlasta\r\npolisen uppgifter.\r\nUtskottet föreslår, huvudsakligen med hänvisning till pågående beredning,\r\natt samtliga motionsyrkanden avslås.\r\nJämför reservationerna 24-28.\r\nKamphundar\r\nI motion Ju247 (kd) begärs att det införs en möjlighet för kommuner att\r\nmeddela förbud mot kamphundar på allmän plats.\r\nHundansvarsutredningen avlämnade betänkandet Hund i rätta händer - Om\r\nhundägarens ansvar (SOU 2003:46) i maj 2003. Utredningen anför att\r\nfarliga hundar inte är ett enhetligt problem utan kan ha vitt skilda\r\norsaker i olika fall. - Det konstateras att det i dag ställs högre krav\r\npå hundägares kontroll över sina hundar än tidigare. Vidare sägs att\r\ndet har tillkommit vissa företeelser som skapar rädsla och osäkerhet i\r\nsamhället, t.ex. att hundar används som vapen. Mot bakgrund bl.a. härav\r\nblir slutsatsen att den nuvarande tillsynslagen inte är anpassad för\r\ndagens förhållanden vad gäller olika typer av problem med farliga hundar\r\noch hundägare.\r\nUtredaren föreslår därför en ny lag om tillsyn över hundar och katter.\r\nHundar skall enligt den föreslagna tillsynslagen hållas under sådan\r\ntillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur\r\noch övriga omständigheter krävs för att förebygga att de orsakar skador\r\neller avsevärda olägenheter. Ägaren eller innehavaren av en hund skall\r\nprecis som i dag ha ett strikt ansvar för skador som hunden orsakar. Om\r\ntillsynen över en hund brister får polismyndigheten meddela förelägganden\r\noch förbud. Polismyndigheten skall även få besluta om att omhänderta en\r\nhund om inte mindre ingripande åtgärder är tillräckliga. Efter utredning\r\nskall polismyndigheten få sälja, på annat sätt överlåta eller avliva\r\nhunden. För att förebygga framtida problem orsakade av personer som\r\nvisat sig vara grovt olämpliga att hantera hundar skall polismyndigheten\r\nkunna förbjuda sådana personer att ha hand om hundar. Den föreslagna\r\ntillsynslagen ger polismyndigheten möjlighet att omhänderta en omärkt\r\nhund eller en hund utan någon ägare antecknad i det befintliga centrala\r\nhund- och ägarregistret.\r\nBetänkandet bereds inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande våren 2004 (bet. 2003/04:JuU15 s.\r\n23 f.). Utskottet, som inte ville föregripa den pågående beredningen\r\ninom Regeringskansliet, avstyrkte motionen.\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning i dag och avstyrker bifall\r\ntill motion Ju247.\r\nAnmälningar mot ordningsvakter\r\nI motion Ju465 (kd) begärs en översyn av hanteringen av anmälningar mot\r\nordningsvakter.\r\nDe grundläggande bestämmelserna i fråga om ordningsvakter finns i lagen\r\n(1980:578) om ordningsvakter. De innebär i huvudsak följande. Ordningsvakter\r\nfår förordnas att tjänstgöra bl.a. vid allmänna sammankomster,\r\ncirkusföreställningar, offentliga tillställningar, bad- och campingplatser\r\nsamt lokaler där alkoholdrycker serveras. Ordningsvakter får också\r\nförordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroll i domstolar enligt vad\r\nsom anges i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Vidare\r\nfår, om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse\r\nfrån allmän synpunkt, ordningsvakter förordnas även i annat fall.\r\nTill ordningsvakt får endast den förordnas som med hänsyn till laglydnad\r\noch övriga omständigheter är lämplig för uppdraget och har fyllt 20 men\r\ninte 65 år. Det ankommer på Rikspolisstyrelsen eller polismyndigheterna\r\natt fatta beslut om att förordna ordningsvakter. Närmare bestämmelser\r\nom ordningsvakters kvalifikationskrav, utbildning och åligganden finns\r\ni ordningsvaktsförordningen (1980:589) samt Rikspolisstyrelsens\r\nföreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter (RPSFS 2003:10, FAP 692-1).\r\n\r\nInom Justitiedepartementet har det gjorts en översyn av olika frågor\r\nsom rör ordningsvakter som redovisats i departementspromemorian\r\nOrdningsvakter och väktare (Ds 2003:50). I promemorian föreslås bl.a. att\r\nanmälningar mot ordningsvakter när det gäller brott i tjänsten skall\r\nhandläggas på samma sätt som anmälningar mot anställda vid polisen.\r\nPromemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet har inhämtat att\r\nen lagrådsremiss planeras till efter sommaren 2005.\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande under det föregående riksmötet.\r\nMotionen avstyrktes med hänvisning till pågående beredningsarbete (bet.\r\n2003/04:JuU15 s. 23 f.).\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan. Motion Ju465 bör\r\navslås i här behandlad del.\r\nAlkoholtest\r\nI motionerna Ju301 (m), Ju415 (m), Ju469 (kd), Ju473 (fp) och Ju510\r\n(fp) efterfrågas bl.a. en översyn av frågan om rätten för personer som\r\nomhändertagits enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade\r\npersoner m.m. att begära ett alkoholtest.\r\nLagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) trädde i kraft\r\nden 1 januari 1977. Samtidigt avskaffades bestämmelserna i brottsbalken\r\nom straffansvar för fylleri. När reglerna i LOB infördes avsåg de att\r\nskapa en grundval för ett nytt förhållningssätt beträffande omhändertagande\r\noch behandling av personer som är berusade på allmän plats. Det var i\r\nförsta hand fråga om en social skyddslagstiftning där omsorgen om den\r\nenskilda individen skulle komma i förgrunden (prop. 1975/76:113, bet.\r\n1975/76:JuU37).\r\nAv 1 § LOB framgår att den som anträffas så berusad av alkoholdrycker\r\neller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller\r\nannars utgör en fara för sig själv eller för någon annan får omhändertas\r\nav en polisman. Om det behövs med hänsyn till den omhändertagnes tillstånd\r\nskall han så snart det kan ske undersökas av läkare (3 §). En omhändertagen\r\nperson som inte bereds vård på sjukhus eller annars kan friges får hållas\r\nkvar. Den omhändertagne får i det sammanhanget tas i förvar om det är\r\nnödvändigt med hänsyn till ordning och säkerhet (4 §). Polisman som\r\nomhändertagit någon enligt LOB skall så skyndsamt som möjligt anmäla\r\nåtgärden till sin förman. Har omhändertagandet inte redan upphört, skall\r\nförmannen omedelbart pröva om åtgärden skall bestå (5 §). Den omhändertagne\r\nskall friges så snart det kan ske utan men för honom själv och anledning\r\ntill omhändertagande inte längre föreligger. Frigivandet skall dock\r\nalltid äga rum senast inom åtta timmar efter omhändertagandet, om det\r\ninte är förenligt med den omhändertagnes eget intresse att han får\r\nkvarstanna kortare tid därutöver (7 §). I Rikspolisstyrelsens föreskrifter\r\noch allmänna råd om omhändertagande av berusade personer (RPSFS 2000:57,\r\nFAP 023-1) ges anvisningar om hur LOB skall tillämpas. Enligt gällande\r\nbestämmelser finns det inte någon möjlighet för polisen att kontrollera\r\npromillehalten alkohol på en person som har omhändertagits enligt LOB.\r\n\r\nI departementspromemorian Omhändertagande av berusade personer enligt\r\nLOB (Ds 2001:31) behandlas förutsättningarna för den s.k. förmansprövningen\r\nenligt 5 § LOB, förutsättningarna för att ta alkoholutandningsprov på\r\nomhändertagna personer och vem som skall ha ansvar för förvaring av\r\npersoner som omhändertagits med stöd av LOB. När det gäller\r\nalkoholutandningsprov är det utredarens uppfattning att det i dag finns ett\r\npåtagligt behov av en reglering som gör det möjligt för polisen att ta\r\nalkoholutandningsprov på personer som omhändertagits enligt LOB. Det\r\nsom framför allt gör det angeläget att införa regler om alkoholutandningsprov\r\när de svårigheter polisen har vid bedömande av berusningsgrad och\r\nhälsotillstånd hos personer med t.ex. mycket hög alkoholkoncentration i\r\nblodet eller när det är fråga om blandmissbruk av alkohol, droger,\r\ntabletter och andra preparat. Utredningen pekar i sammanhanget på att\r\nnågra av de dödsfall som inträffat i polisarrester under de senaste\r\nåren varit sådana där den omhändertagne har haft en mycket hög\r\nalkoholkoncentration i blodet och drabbats av akut alkoholförgiftning eller\r\nintagit alkohol i kombination med droger och där polisen i samband med\r\nomhändertagandet inte uppmärksammat att den omhändertagnes tillstånd\r\nvarit kritiskt. Ett alkoholutandningsprov bör även enligt utredningen\r\nkunna tas när det behövs för att avgöra om det över huvud taget föreligger\r\ngrund för ett omhändertagande. Det finns flera sjukdomstillstånd, t.ex.\r\ndiabetes och epilepsi, som kan medföra att en person ger intryck av\r\natt vara berusad trots att han inte har druckit alkohol. En möjlighet\r\natt ta alkoholutandningsprov kan också vara av värde från rättssäkerhetssynpunkt\r\ni sådana fall då det berättigade i ett omhändertagande ifrågasätts. När\r\ndet gäller hänsynen till den enskildes integritet menar utredningen\r\nvidare att det bör beaktas om den berusade på grund av sitt tillstånd\r\nomhändertagits av polis och blivit förd till polisstation och redan\r\ndärigenom fått utstå ett betydande intrång i integriteten. Det ytterligare\r\nintegritetsintrång som följer av att den omhändertagne skall blåsa i en\r\napparat för bestämmande av berusningsgraden får anses ringa i jämförelse\r\nmed det frihetsberövande som har skett. En viktig aspekt är vidare att\r\ndet här är fråga om en åtgärd som inte syftar till bestraffning av den\r\nomhändertagne utan provtagningen i stället har till syfte att utröna om\r\nden omhändertagnes tillstånd är så kritiskt att han omgående behöver\r\nföras till sjukhus för läkarbehandling.\r\nPromemorian har remissbehandlats och bereds inom Justitiedepartementet.\r\n\r\nUtskottet har inhämtat att frågan om en rättighet att begära\r\nalkoholutandningsprov i samband med omhändertagande kan belysas inom ramen för\r\nden beredning som pågår av departementspromemorian Omhändertagande av\r\nberusade personer enligt LOB.\r\nUtskottet anser att beredningen av den aktuella departementspromemorian\r\ninte bör föregripas och föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju301,\r\nJu415, Ju469, Ju473 och Ju510.\r\nAllmän kameraövervakning\r\nI motionerna Ju317 (v) och Ju497 (s) begärs att tillsynen gällande allmän\r\nkameraövervakning skall föras över från länsstyrelserna till Datainspektionen.\r\nI motion Ju317 begärs dessutom att ansvaret för att pröva ansökningar\r\nom tillstånd till allmän kameraövervakning skall föras över från\r\nlänsstyrelserna till Datainspektionen. I motion Ju412 (fp) begärs att\r\ntillstånd alltid skall krävas vid allmän kameraövervakning. Motionärerna\r\nmenar här att kameraövervakning visserligen är ett viktigt komplement\r\nsom brottsförebyggande åtgärd men att hänsynen till den personliga\r\nintegriteten kräver ett tillståndsförfarande i varje enskilt fall.\r\nLagen (1998:150) om allmän kameraövervakning innehåller bestämmelser om\r\nanvändningen av övervakningsutrustning (allmän kameraövervakning). Lagen\r\nskiljer mellan allmän kameraövervakning som kräver tillstånd och sådan\r\nsom bara kräver anmälan. Sålunda är det enligt 11 § under vissa\r\nförutsättningar tillräckligt med anmälan vid allmän kameraövervakning i\r\nbanklokal, lokal hos ett kreditmarknadsföretag eller postkontor. Vidare\r\nfår övervakningskamera på vissa villkor sättas upp i butikslokal, dock\r\ninte i restaurang eller annat näringsställe (12 §). I vissa närmare\r\nangivna fall krävs varken tillstånd eller anmälan (7-9 §§). Det gäller\r\nt.ex. övervakning som polismyndighet bedriver i syfte att förebygga\r\neller förhindra brott. Upplysning om allmän kameraövervakning skall som\r\nhuvudregel lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt\r\nsätt (3-4 §§). Tillstånd meddelas av länsstyrelsen (15 §). Tillstånd\r\nskall meddelas om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den\r\nenskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid denna bedömning skall\r\nsärskilt beaktas bl.a. om övervakningen behövs för att förebygga brott\r\n(6 §). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol\r\n(29 §).\r\nTillsynen över allmän kameraövervakning är uppdelad mellan länsstyrelsen\r\noch Datainspektionen. Länsstyrelsen skall se till att allmän kameraövervakning\r\nav platser dit allmänheten har tillträde bedrivs enligt bestämmelserna\r\ni lagen om allmän kameraövervakning. Datainspektionens tillsyn avser\r\növervakningens förenlighet med personuppgiftslagen (1998:204) på platser\r\ndit allmänheten inte har tillträde.\r\nKameraövervakningsutredningen tar upp frågan om att flytta över\r\ntillsynsuppgiften från länsstyrelsen till Datainspektionen (se SOU 2002:110\r\ns. 181 f.). Det sker mot bakgrund av att det i andra länder som utredningen\r\nstuderat ankommer på dataskyddsmyndigheten att utöva tillsyn på området.\r\nUtredningen konstaterar att lagen om allmän kameraövervakning är en i\r\nhuvudsak väl fungerande lagstiftning. Länsstyrelsen har sedan år 1977\r\nhaft ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn av kamerahanteringen.\r\nÄven om vissa förbättringar kan behövas anser utredningen att länsstyrelsen\r\nväl fyller de krav som man kan ställa på ett kontrollorgan. Länsstyrelsen\r\nbör därför enligt utredningen även i fortsättningen vara tillståndsmyndighet\r\noch ha tillsynsuppgiften enligt lagen om allmän kameraövervakning.\r\nUtredningen berör även frågan om tillståndsplikten vid allmän kameraövervakning\r\nbör tas bort helt. En tidigare utredning (SOU 1996:88 s. 128 f.) övervägde,\r\nmen avvisade möjligheten att ersätta tillståndsförfarandet med regler\r\nsom anger under vilka förutsättningar kameraövervakning fick bedrivas\r\noch med straffbestämmelser som kriminaliserade sådan integritetskränkande\r\nkameraövervakning som inte kunde godtas. Kameraövervakningsutredningen\r\ngör dock samma bedömning som 1996 års utredning - att modellen med en\r\nhuvudregel om tillstånd för att bedriva allmän kameraövervakning bör\r\nvara kvar.\r\nKameraövervakningsutredningens betänkande bereds i Regeringskansliet.\r\nEn lagrådsremiss planeras till hösten 2005.\r\nI sammanhanget bör även nämnas att en parlamentariskt sammansatt kommitté\r\nser över skyddet för den personlig integriteten. Integritetsskyddskommittén\r\nskall kartlägga och analysera sådan lagstiftning som rör den personliga\r\nintegriteten och överväga om regeringsformens bestämmelser om skyddet\r\nför den personliga integriteten i 2 kap. 3 § andra stycket bör ändras,\r\noch i så fall föreslå en ny grundlagsreglering. Vidare skall kommittén\r\növerväga om det, vid sidan av befintlig lagstiftning, behövs generellt\r\ntillämpliga bestämmelser till skydd för den personliga integriteten,\r\noch i så fall lämna förslag till en sådan reglering. Kommittén skall\r\nslutredovisa sitt arbete senast den 30 mars 2007 (dir. 2004:51).\r\nUtskottet anförde vid behandlingen av en liknande motion vid det föregående\r\nriksmötet, om överflyttande av tillsynen av allmän kameraövervakning\r\ntill Datainspektionen, att utskottet inte med hänvisning till beredningsläget\r\nbör uttala sig i frågan (bet. 2003/04:JuU14 s. 12 f.).\r\nUtskottet kan inte se att denna fråga kommit i något annat läge än våren\r\n2004. Utskottet anser alltså alltjämt att riksdagen med hänvisning till\r\nberedningsläget inte bör uttala sig i frågan. Utskottet har samma\r\nuppfattning när det gäller frågan om att föra över ansvaret för prövningar\r\nav ansökningar gällande allmän kameraövervakning från länsstyrelserna\r\ntill Datainspektionen och frågan om tillstånd till kameraövervakning\r\nalltid skall krävas med hänsyn till den personliga integriteten. När\r\ndet gäller den sistnämnda frågan noterar utskottet att den omfattas av\r\nIntegritetsskyddskommitténs uppdrag. Riksdagen bör avslå motion Ju497\r\noch motionerna Ju317 och Ju412 i nu behandlade delar.\r\nMedborgarkontor\r\nI motion Ju501 (fp) begärs att medborgarkontor skall inrättas i kommunerna\r\nför att avlasta polisen från rutinmässiga förfrågningar.\r\nAv 1 § lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor följer att\r\nstatliga myndigheter, en kommun eller ett landsting får ingå avtal att\r\nför varandras räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och annan\r\nsådan hjälp till enskilda och i övrigt handlägga enklare förvaltningsärenden\r\nmed de begränsningar som följer av lagen eller att använda varandras\r\npersonal till att utföra sådan verksamhet.\r\nUtskottet kan konstatera att nuvarande lagstiftning ger kommuner och\r\npolis möjlighet att samverka genom att utföra vissa förvaltningsuppgifter\r\nför varandras räkning. Utskottet kan i dag inte se annat än att den\r\nnuvarande regleringen är väl avvägd. Utskottet avstyrker motion Ju501\r\ni nu behandlad del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Språktest, punkt 1 (v)\r\nav Rolf Olsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om språktest. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ju350 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDet särskilda provet i svenska vid antagningen till polisutbildningen\r\ninnebär att personer som inte har svenska som modersmål diskrimineras.\r\nSpråktest görs inte vid ansökan till någon annan högskoleutbildning.\r\nKravet för att söka till polisutbildningen är godkänd gymnasiesvenska.\r\nMot bakgrund härav bör provet i svenska vid antagningen till\r\npolisutbildningen tas bort. Om det visar sig att en elev har bristfälliga\r\nkunskaper i svenska får detta i stället åtgärdas under utbildningstiden.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att tillgodose vad\r\njag här anfört.\r\n\r\n2.      Antagning till polisutbildning m.m., punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om antagning till polisutbildning m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju465 yrkande 11, 2004/05:Ju489\r\nyrkande 7, 2004/05:Ju501 yrkandena 14, 18 och 19 samt 2004/05:Sf365\r\nyrkande 22, bifaller delvis motion 2004/05:Ju350 yrkande 2 och avslår\r\nmotion 2004/05:Ju392.\r\nStällningstagande\r\nDen etniska och kulturella sammansättningen hos den svenska polisen bör\r\nspegla befolkningens sammansättning i stort. Mångfald inom polisen är\r\nviktig bl.a. för att öka förtroendet för polisen och för att tillföra\r\nnödvändig kunskap till polisväsendet. Andelen antagna till polisutbildningen\r\nmed annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk - särskilt personer\r\nav utomeuropeisk härkomst - måste därför öka. Polisen bör därför skyndsamt\r\nskaffa sig en sammanhållen strategi för att rekrytera poliser av annan\r\nhärkomst än svensk. Rekryteringsprocessen måste därtill ändras i syfte\r\natt säkerställa att de bäst lämpade poliserna antas till polisutbildningen.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som föranleds av\r\nvad vi nu anfört. Detta innebär att vi ställer oss bakom motionerna\r\nJu465, Ju489, Ju501 och Sf365 i nu behandlade delar. Motion Ju392 bör\r\navslås.\r\n\r\n3.      Hatbrott och rasistiska brott i polisutbildningen, punkt 3 (kd)\r\nav Peter Althin (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hatbrott och rasistiska brott i polisutbildningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf365 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nMånga poliser inom polisväsendet har inte tillräckliga kunskaper om\r\nhatbrott och rasistiska brott. Polisutbildningen bör därför i större\r\nutsträckning än i dag innehålla obligatoriska moment som behandlar\r\nhatbrott och rasistiska brott.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder som tillgodoser vad\r\njag nu anfört.\r\n\r\n4.      Samarbete mellan HBT-organisationer och polisen, punkt 4 (v, mp)\r\nav Rolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om sambarbete mellan HBT-organisationer och\r\npolisen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U257 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVåldsbrottslighet i enkönade parrelationer är en mer dold brottslighet\r\nän våldsbrottslighet mellan män och kvinnor, eftersom det finns fördomar\r\nsom försvårar upptäckten av denna våldsbrottslighet. Resultatet är att\r\nmånga bi- och homosexuella kvinnor och män lever otrygga i sina egna\r\nhem.\r\nPolisen är en viktig yrkeskategori när det gäller att motverka brott\r\nmot HBT-personer. För att polisen skall bli bättre på att utreda dessa\r\nbrott och att bemöta dessa brottsoffer behövs kompetenshöjande insatser.\r\nPolisen bör därför ha ett tätare samarbete med HBT-organisationer. Ett\r\nsådant samarbete skulle såväl öka polisens kunskaper i HBT-frågorna som\r\nöka förtroendet för polisen inom denna brottsutsatta grupp.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som föranleds av\r\nvad vi nu anfört.\r\n\r\n5.      Polisens vapenträning, punkt 6 (v)\r\nav Rolf Olsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om polisens vapenträning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju350 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEn hög kompetensnivå hos polisen avseende vapenhantering är viktig,\r\nsärskilt från säkerhetssynpunkt. Det är därför angeläget att alla poliser\r\nhar möjlighet till kontinuerlig och kostnadsfri vapenträning.\r\nDet får ankomma på regeringen att tillse att enhetliga regler för\r\npolisers vapenträning införs.\r\n\r\n6.      Polisforskning, punkt 7 (m, fp, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan\r\nLinander (c), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om polisforskning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju365.\r\nStällningstagande\r\nI dag bedrivs forskning kring polisarbete vid olika lärosäten runt om\r\ni landet, men den sker oftast vid de juridiska eller kriminologiska\r\ninstitutionerna. Forskning bedrivs också på Brottsförebyggande rådet\r\n(BRÅ). Den forskning som bedrivs är bra, men för att polisorganisationen\r\nskall utvecklas är det nödvändigt att poliserna själva med sin stora\r\nerfarenhet av praktiskt polisarbete får omsätta sina kunskaper i\r\npolisforskning.\r\nRegeringen bör få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder med anledning\r\nav vad vi anfört.\r\n\r\n7.      Vidareutbildning för poliser m.m., punkt 8 (m, fp, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan\r\nLinander (c), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vidareutbildning för poliser m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Ju501 yrkandena 10-13 och 17 samt avslår\r\nmotion 2004/05:Ju505.\r\nStällningstagande\r\nUtbildningsinsatserna behöver utvecklas och samordnas för samtliga\r\nbrottsbekämpande myndigheter. I dag bedriver de brottsbekämpande\r\nmyndigheterna i huvudsak sin utbildning inom den egna organisationen. Vidare\r\nsaknar polisen och tullen en allmän obligatorisk vidareutbildning.\r\nRegelbundet återkommande fortbildningar, liksom specialistutbildning för\r\nbl.a. bekämpning av narkotikabrott och organiserad brottslighet, måste\r\ndärför införas.\r\nRegeringen utser polisens högsta chefer: rikspolischefen och länspolismästare.\r\nDessa chefer kan med sitt ledarskap påverka hela polisväsendet. Regeringen\r\nmåste därför tydligt redovisa vad den har för kriterier när den utser\r\ndessa chefer. Vidare bör de regionala polisstyrelserna garanteras\r\ninflytande över tillsättandet av regionala och lokala chefer inom\r\npolisväsendet.\r\nSvensk polis måste också bli bättre på ledarskap. Bristerna i ledarskap\r\nleder inte bara till att effektiviteten blir sämre i verksamheten utan\r\näven till att den enskilda polisens arbetsmiljö riskerar att försämras.\r\nDet behövs därför en nationell kvalitetssäkrad organisations- och\r\nledningsstruktur, en förstärkt nationell chefs- och ledarskapsutbildning\r\noch en förbättrad kontakt med extern kvalificerad forskning kring\r\nledarskap.\r\nUtrednings- och underrättelseverksamheten inom polisen skulle därtill\r\nvinna på att fler specialister anställs.\r\nDet ankommer på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att\r\ntillgodose vad vi här anfört. Därmed tillstyrker vi bifall till motion\r\nJu501 i nu behandlade delar. Motion Ju505 bör däremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n8.      Brottsmisstänkta poliser, punkt 10 (fp)\r\nav Torkild Strandberg (fp) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om brottsmisstänkta poliser. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Ju501 yrkande 29 och avslår motion 2004/05:Ju371.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är inte lämpligt att polisen själv utreder misstankar om att enskilda\r\npoliser begått brott. Det får aldrig råda någon tvekan om att sådana\r\nbrott utreds lika noggrant och opartiskt som andra brott. En fristående\r\nutredningsenhet bör därför inrättas för att utreda brott där poliser är\r\nmisstänkta gärningsmän. Regeringen har redan påbörjat ett utredningsarbete\r\ni syfte att skapa en helt ny fristående utredningsenhet. I stället bör\r\nlämpligen Justitiekanslern ta ansvar för dessa prövningar.\r\nDet bör ankomma på regeringen att låta utreda frågan i den föreslagna\r\nriktningen. Vi ställer oss alltså bakom motion Ju501 i denna del. Motion\r\nJu371 bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagen.\r\n\r\n\r\n9.      Polisens arbetsmetoder, punkt 11 (c)\r\nav Johan Linander (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om polisens arbetsmetoder. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Ju489 yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:Ju272\r\nyrkandena 1-6 och 2004/05:Ju474 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nNär lojaliteten mot samhället i dess helhet är stor brukar frekvensen\r\nav vissa typer av brott, såsom oplanerade tillgreppsbrott, skattebrott,\r\nbedrägeri mot samhällsinstitutioner och bestickning, vara särskilt låg.\r\nFör att återupprätta och behålla medborgarnas förtroende måste samhället\r\ni ord och handling visa att brott inte accepteras, oavsett brottets art.\r\nFler poliser och större anslag till åklagarväsendet möjliggör att\r\nsmåbrotten kan prioriteras högre än i dag. Det är hög tid att begreppet\r\nnolltolerans får styra den repressiva delen av kriminalpolitiken.\r\nRegeringen bör få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder med anledning\r\nav vad jag nu anfört. Jag ställer mig alltså bakom motion Ju489 i nu\r\nbehandlad del. Motion Ju272 och motion Ju474 i nu behandlad del bör\r\ninte föranleda någon åtgärd från riksdagen.\r\n\r\n10.     Användning av handfängsel, punkt 12 (m, fp, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan\r\nLinander (c), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om användning av handfängsel. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Ju380.\r\nStällningstagande\r\nDagens regler om hur handfängsel får användas under transporter är\r\notillfredsställande. Förutsättningarna för användning av handfängsel är\r\nför snävt utformade och bör i högre utsträckning medge användning i\r\nförebyggande syfte. Den omhändertagnes intresse av integritet kan inte\r\nanses trädas för när av en utvidgad möjlighet att använda handfängsel.\r\nReglerna om när sådana fängsel får användas bör således mjukas upp.\r\nDet får ankomma på regeringen att låta utreda frågan med denna inriktning\r\noch återkomma till riksdagen med ett förslag till lagändring.\r\n\r\n\r\n11.     En nationell underrättelseenhet, punkt 13 (fp)\r\nav Torkild Strandberg (fp) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en nationell underrättelseenhet m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Ju501 yrkandena 5, 6 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\nPolisen bör arbeta mer underrättelsestyrt i stället för händelsestyrt.\r\nGenom att inhämta och analysera information om brottslighet kan polisen\r\narbeta effektivare och ingripa i tid. Den information som ett sådant\r\narbetssätt ger måste i hög omfattning få styra polisens prioriteringar\r\noch resursfördelning.\r\nSamordning måste också ske med andra brottsbekämpande myndigheter för\r\natt få ut mer av satsade resurser. Ett nationellt underrättelsecentrum\r\neller en ny underrättelseenhet bör därför snarast skapas.\r\nNär det gäller operativ och taktisk ledning inom polisen visar erfarenheterna\r\nfrån händelserna vid EU-mötet i Göteborg år 2001 behovet av en samordnad\r\noperativ och taktisk ledning inom polisen. Detta gäller såväl mellan\r\nolika polismyndigheter som mellan Säkerhetspolisen och den öppna polisen.\r\nDet krävs tydliga riktlinjer från Rikspolisstyrelsen om hur dessa\r\nledningsfrågor skall hanteras vid stora arrangemang, särskilt om det\r\nfinns risk för ordningsstörningar.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att tillgodose vad\r\nvi här anfört.\r\n\r\n12.     En avdelning för Internetrelaterad brottslighet vid Rikspolisstyrelsen,\r\npunkt 14 (m, fp, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en avdelning för Internetrelaterad brottslighet\r\nvid Rikspolisstyrelsen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju486\r\nyrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nInternet används i allt högre grad som ett hjälpmedel för tillverkning,\r\nhandel och bruk av narkotika. Det är inte fråga om en ny brottslighet\r\nutan bara ett nytt verktyg för en äldre typ av kriminalitet. För att\r\nmöta denna och annan brottslighet behöver polisen tillgång till modern\r\nteknik och en effektiv organisation med tillräcklig kapacitet. Detta\r\nsaknas i dag inom polisen. En avdelning för kontinuerlig kamp mot\r\nInternetrelaterad brottslighet bör därför inrättas centralt vid\r\nRikspolisstyrelsen.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att tillgodose vad\r\nvi här anfört.\r\n\r\n13.     Polisstyrelserna, punkt 16 (kd, c)\r\nav Peter Althin (kd) och Johan Linander (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om polisstyrelserna. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju465 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDagens system för styrning av polisen tillgodoser inte i tillräcklig\r\nomfattning medborgarnas berättigade krav på inflytande över den lokala\r\npolisverksamheten. Detta är särskilt beklagligt eftersom polisen i grund\r\noch botten är till för medborgarna. Tiden får därför anses mogen för\r\natt utvärdera det nya styrsystemet inom polisen. En sådan utvärdering\r\nbör även avse frågan om polisstyrelsernas möjligheter att i praktiken\r\ngenomföra respektive polismyndighets verksamhetsplan. Innan en sådan\r\nutvärdering är färdig bör inga nya organisationsförändringar göras inom\r\npolisen.\r\nDet får ankomma på regeringen att tillsätta en utredning i enlighet med\r\nvad vi här anfört.\r\n\r\n\r\n14.     Arbetsmiljöfrågor m.m., punkt 17 (m, fp, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om arbetsmiljöfrågor m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Ju465 yrkande 5 och 2004/05:Ju501 yrkandena 7 och 8\r\nsamt bifaller delvis motion 2004/05:Ju350 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nFör att kunna åtgärda de problem och brister som finns i polisens\r\narbetsmiljö krävs det ett ökat samarbete mellan samtliga länspolismyndigheter\r\ni dessa frågor. En bättre arbetsmiljö kan också skapas genom att\r\nledarskapet förbättras, vilket är ett ansvar som åvilar såväl\r\nlänspolismyndigheterna\r\nsom Rikspolisstyrelsen. Tillgången till arbetsmiljöhandledning och det\r\npsykosociala omhändertagandet inom polisen måste förbättras. Därtill\r\nbehöver arbetstidsavtalen utvärderas.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att\r\ntillgodose vad vi här anfört.\r\n\r\n\r\n15.     Arbetsmiljöfrågor m.m., punkt 17 (v)\r\nav Rolf Olsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om arbetsmiljöfrågor m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju350 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Ju465\r\nyrkande 5 och 2004/05:Ju501 yrkandena 7 och 8.\r\nStällningstagande\r\nPoliser möter dagligen människor i kris. Inom många andra yrkeskategorier\r\nsom möter människor i kris vore det otänkbart att inte tillhandahålla\r\nhandledning till personalen för att hjälpa dem att bearbeta sina\r\nupplevelser. Inom polisen finns huvudsakligen s.k. krishandledning i samband\r\nmed större händelser. För att förbättra polisens arbetsmiljö är det\r\nangeläget att personalhandledning blir en obligatorisk del i polisens\r\nverksamhet.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder som tillgodoser vad\r\njag här anfört.\r\nDet anförda innebär att jag ställer mig bakom motion Ju350 i nu behandlad\r\ndel. Motionerna Ju465 och Ju501 i nu behandlade delar bör inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagen.\r\n\r\n16.     Hot och våld mot poliser m.m., punkt 18 (m, fp, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hot och våld mot poliser m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Ju496 yrkandena 1-3.\r\nStällningstagande\r\nHot och våld mot poliser blir allt vanligare, inte minst från kriminella\r\nnätverk. Detta leder till att det blir allt svårare att rekrytera poliser\r\nsom arbetar i yttre tjänst direkt mot kriminella nätverk. En utredning\r\nmåste tillsättas för att se över denna fråga. Inom ramen för den bör\r\näven övervägas förändringar när det gäller ersättningen till de poliser\r\noch andra inom staten som utsätts för hot och våld. I dag erhåller dessa\r\npersoner ersättning från Brottsoffermyndigheten. Enligt vår mening bör\r\ni stället ett system inrättas där staten ersätter drabbade anställda på\r\nannat sätt.\r\nDet bör ankomma på regeringen att låta utreda dessa frågor.\r\n\r\n17.     Polisens utrustning, punkt 19 (fp, kd, c)\r\nav Peter Althin (kd), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c) och\r\nKarin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om polisens utrustning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Ju465 yrkande 7 och 2004/05:Ju501 yrkandena 27 och\r\n28.\r\nStällningstagande\r\nDet är angeläget att polisen snarast får tillgång till alternativa vapen\r\ntill batong och pistol, såsom elpistol och pepparsprej, för att i största\r\nmöjliga utsträckning kunna ingripa utan att förorsaka allvarliga skador.\r\nPolisen måste också få tillgång till bl.a. skyddade fordon för att\r\nkunna upplösa våldsamma folkmassor med så liten risk för skador som\r\nmöjligt för både demonstranter och poliser. Slutligen måste polisen\r\näven ges ett modernt och fungerande radiokommunikationssystem som täcker\r\nhela landet.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi\r\nhär anfört.\r\n\r\n18.     Digitala fotografier, punkt 20 (m, fp, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om digitala fotografier. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Ju253 och 2004/05:Ju416.\r\nStällningstagande\r\nNuvarande lagstiftning tillåter inte polisen att arbeta med digitala\r\nfotobanker. Att kunna använda sig av denna nya teknik är viktigt för\r\npolisens spaningsarbete. En lagändring bör därför å det snaraste komma\r\ntill stånd för att åtgärda denna brist.\r\nDet får ankomma på regeringen att beakta det anförda vid det pågående\r\nberedningsarbetet.\r\n\r\n\r\n19.     Beredskapspolisen, punkt 21 (m, fp, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om beredskapspolisen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Ju326 och 2004/05:Ju489 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nPolisen är bättre skickad än regeringen att bedöma behovet av att sätta\r\nin särskilda beredskapspoliser. Beslutanderätten om att kalla in\r\nberedskapspoliser bör därför föras över från regeringen till Rikspolisstyrelsen.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att\r\ntillgodose vad vi här anfört.\r\n\r\n20.     Straffskärpning vid vapenbrott m.m., punkt 22 (m, fp, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om straffskärpning vid vapenbrott m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju231 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju352\r\nyrkande 5 och 2004/05:Ju412 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nDet krävs ett flertal åtgärder för att minska möjligheterna för kriminella\r\npersoner att få tillgång till illegala vapen. Här kan nämnas att straffet\r\nför vapenbrott bör skärpas. En annan fråga som bör övervägas är om\r\ninnehav av vapen på allmän plats skall räknas som grovt vapenbrott.\r\nRegeringen bör därtill redovisa vilka insatser som görs för att begränsa\r\nförekomsten av illegala vapen.\r\nDet får ankomma på regeringen att i den pågående beredningen av\r\nvapenlagstiftningen tillgodose vad vi här anfört.\r\n\r\n21.     Tillfällig vapenamnesti, punkt 23 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Leif Björnlod (mp), Hillevi Engström\r\n(m) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tillfällig vapenamnesti. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:Ju243 och 2004/05:Ju329.\r\nStällningstagande\r\nEn mängd åtgärder krävs för att minska antalet illegala vapen i Sverige.\r\nEn av flera möjliga åtgärder är att införa en tidsbegränsad vapenamnesti.\r\nEn sådan prövades under månaderna juli-september år 1993. Under den\r\nperioden lämnades ett stort antal vapen och en stor mängd ammunition in\r\ntill polisen. Det är nu dags att ånyo införa en tidsbegränsad vapenamnesti.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett\r\nförslag som tillgodoser vad vi här anfört.\r\n\r\n22.     Ljuddämpare vid jakt, punkt 24 (m, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Johan Linander (c) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ljuddämpare vid jakt. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju240.\r\nStällningstagande\r\nVapenlagens regler bör ändras på så sätt att ljuddämpare till jaktvapen\r\ni klass 1, som reducerar ljudstyrkan till 125 decibel, skall betraktas\r\nsom vapentillbehör och därmed undantas från tillståndsplikten. Även om\r\nljuddämpare används till jaktvapen klass 1 kommer ett avlossat skott\r\natt höras på mycket långt håll, men det farliga ljud som skadar hörseln\r\ntas bort. En annan fördel med ljuddämpare är att rekylen minskar. Någon\r\nökad kriminell användning av dessa ljuddämpare kan inte förväntas.\r\nDessutom innebär ett ökat användande av ljuddämpare att bullerstörningarna\r\nfrån skjutbanor som ligger i relativt nära anslutning till bebyggelse\r\nminskar.\r\nDet får ankomma på regeringen att i det fortsatta beredningsarbetet\r\navseende vapenlagstiftningen tillgodose vad vi här anfört.\r\n\r\n23.     Vapenförvaring, punkt 25 (c)\r\nav Johan Linander (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vapenförvaring. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju244 och avslår motionerna 2004/05:Ju203 och 2004/05:Ju284.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet finns exempel på att gamla och obrukbara skjutvapen som borde kunna\r\nställas ut på museer inte kan visas upp på grund av att tillstånd till\r\nvapeninnehav av dessa skjutvapen inte meddelas. En översyn av dessa\r\nregler behöver därför göras.\r\nDet får ankomma på regeringen att låta utreda frågan och återkomma till\r\nriksdagen med ett förslag till lagändring. Jag ställer mig alltså bakom\r\nmotion Ju244. Motionerna Ju203 och Ju284 bör avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n24.     Anmälningar mot ordningsvakter, punkt 27 (kd)\r\nav Peter Althin (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om anmälningar mot ordningsvakter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Ju465 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nAntalet ordningsvakter och väktare ökar i Sverige. Utvecklingen går mot\r\nen alltmer privatiserad ordningsmakt. I det sammanhanget är det viktigt\r\natt uppmärksamma att en person som t.ex. anmäler en ordningsvakt för\r\nmisshandel har svårt att hävda sin rätt. I dag leder de flesta anmälningar\r\nmot ordningsvakter till att förundersökningen läggs ned eller till att\r\nordningsvakten gör en motanmälan om våld mot tjänsteman. Det behövs en\r\nsamlad bild av vad som sker med anmälningarna mot ordningsvakter.\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att tillsätta en utredning med den inriktning\r\njag förordat.\r\n\r\n25.     Alkoholtest för omhändertagna personer m.m., punkt 28 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Hillevi Engström (m) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkoholtest för omhändertagna personer m.m.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju301 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ju415 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju469, 2004/05:Ju473 och 2004/05:Ju510.\r\n\r\nStällningstagande\r\nPersoner som omhändertagits enligt lagen (1976:511) om omhändertagande\r\nav berusade personer m.m. (LOB) har i dag ingen rätt att kräva att ett\r\nalkoholtest görs. För den enskilde kan det därför bli svårt att bevisa\r\natt ett oriktigt omhändertagande gjorts. Utöver att ha ett värde ur\r\nrättsäkerhetssynpunkt kan ett alkoholtest också ha en betydelse vid\r\nbedömningen av den omhändertagnes tillstånd ur medicinsk synpunkt.\r\nAvsaknad av objektiv information såsom promillehalt kan leda till att en\r\nperson oriktigt framstår som berusad när hans eller hennes uppträdande\r\ni själva verket beror på sjukdom. Det kan också leda till att en hög\r\npromillehalt som innebär en risk för alkoholförgiftning inte uppmärksammas\r\ni tid. Den nuvarande ordningen är därför oacceptabel.\r\nRegeringen bör beakta det som nu anförts inom ramen för beredningen av\r\ndepartementspromemorian Omhändertagande av berusade personer enligt LOB\r\noch återkomma till riksdagen med ett lagförslag.\r\n\r\n\r\n26.     Allmän kameraövervakning, punkt 29 (fp)\r\nav Torkild Strandberg (fp) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om allmän kameraövervakning. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Ju412 yrkande 14 och avslår motionerna\r\n2004/05:Ju317 yrkande 4 och 2004/05:Ju497.\r\nStällningstagande\r\nÖvervakning med kamera kan utgöra ett komplement till andra viktiga\r\nbrottsförebyggande åtgärder. Kameraövervakning medför dock påtagliga\r\nrisker för intrång i den personliga integriteten och skall därför\r\nanvändas enbart när intresset av sådan övervakning väger tyngre än\r\nintegritetsintrånget. För att säkerställa en väl avvägd bedömning krävs\r\ndärför ett tillståndsförfarande i varje enskilt fall.\r\nRegeringen bör beakta det som nu anförts inom ramen för beredningen av\r\nKameraövervakningsutredningens betänkande och återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju412\r\ni nu behandlad del. Motion Ju497 och motion Ju317 i denna del bör avslås.\r\n\r\n\r\n27.     Allmän kameraövervakning, punkt 29 (v)\r\nav Rolf Olsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om allmän kameraövervakning. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:Ju317 yrkande 4 och 2004/05:Ju497 samt\r\navslår motion 2004/05:Ju412 yrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nI dag är ansvaret för tillstånd och tillsyn i fråga om allmän\r\nkameraövervakning fördelade på olika myndigheter. Det bör tas ett samlat grepp\r\nom dessa frågor. Ansvaret bör sammanföras till en myndighet. Härigenom\r\nskulle bl.a. intresset av en enhetlig rättsutveckling bättre tillgodoses.\r\nI ett internationellt perspektiv framstår det som lämpligt att uppgiften\r\nläggs på Datainspektionen.\r\nRegeringen bör beakta det som nu anförts inom ramen för beredningen av\r\nKameraövervakningsutredningens betänkande och återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag. Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju497\r\noch motion Ju317 i nu behandlad del. Motion Ju412 i denna del bör avslås.\r\n\r\n\r\n28.     Medborgarkontor, punkt 30 (fp)\r\nav Torkild Strandberg (fp) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om medborgarkontor. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju501 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nMedborgarkontor bör inrättas i kommunerna. Sådana medborgarkontor skulle\r\nkunna avlasta polisen en betydande del av de mera rutinmässiga förfrågningar\r\nsom görs.\r\nDet får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett\r\nlagförslag som säkerställer att ökade möjligheter ges till att inrätta\r\nmedborgarkontor i enlighet med vad vi här anfört.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Antagning till polisutbildning m.m., punkt 2 (v)\r\nRolf Olsson (v) anför:\r\nEn av polisväsendets målsättningar måste vara att spegla landets\r\nbefolkningssammansättning i så stor utsträckning som möjligt. Andelen\r\nkvinnor och personer med annan etnisk bakgrund än svensk inom poliskåren\r\nmåste därför öka. Rekryteringen av personer med utländsk härkomst\r\nfungerar inte tillfredställande. I den handlingsplan för mångfaldsfrågor\r\ninom polisen som lagts fram lämnas förslag som kan ha betydelse för\r\nrekryteringen av personer med utländsk härkomst. Eftersom handlingsplanen\r\nbereds väljer jag att inte reservera mig.\r\n\r\n\r\n2.      Akademiska inslag i polisutbildningen, punkt 5 (v, mp)\r\nRolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp) anför:\r\nUtskottet föreslår i betänkandet ett tillkännagivande som svar på\r\nmotionsönskemål från bl.a. vänsterpartiet att regeringen bör se över frågan\r\nom att vissa utbildningsmoment i polisutbildningen automatiskt skall ge\r\nakademiska poäng. En planerad utredning skall därutöver belysa\r\nförutsättningarna för att göra om polisutbildningen till en helt eller delvis\r\nakademisk utbildning. Detta är positiva steg i rätt riktning. Vi\r\nförutsätter att kommande utredning lägger fram förslag som innebär att\r\ntydliga steg tas mot en högskoleutbildning. I annat fall återkommer vi\r\ni frågan.\r\n\r\n3.      Etik och moral m.m., punkt 9 (v)\r\nRolf Olsson (v) anför:\r\nEn polis i aktiv tjänst utsätts för stora påfrestningar inte minst på\r\ndet psykiska planet, genom t.ex. hot, verbala påhopp och meddelande av\r\ndödsbud. Utbildningen inom polisen i fråga om etik, moral och mental\r\nträning är därför viktig. Jag utgår från att regeringen följer dessa\r\nfrågor.\r\n\r\n4.      Brottsmisstänkta poliser, punkt 10 (m)\r\nBeatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström (m) anför:\r\nEn\r\npolis som är misstänkt för brottslig verksamhet bör kunna avstängas\r\nfrån sin tjänst under utredningstiden. Det är inte tillräckligt att\r\nomplacera den misstänkte polisen med bibehållen möjlighet till\r\nmyndighetsutövning. Det är inte heller lämpligt att sjukskriva den misstänkte\r\npolisen. Dessa frågor ligger enligt vår mening inom ramen för det nu\r\nplanerade utredningsarbetet. Vi har därför valt att inte reservera oss\r\ntill förmån för motion Ju371.\r\n\r\n5.      Polisens arbetsmetoder, punkt 11 (m, fp)\r\nBeatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Hillevi\r\nEngström (m) och Karin Granbom (fp) anför:\r\nDet är viktigt att polisen tar till sig effektiva polisiära metoder som\r\npraktiseras i andra länder. Här kan t.ex. nämnas att i New York används\r\nett antal polisiära metoder som skulle kunna vara intressanta att\r\ntillämpa i Sverige, t.ex. ökad patrullering i stadsmiljön.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Ju203 av Ulf Sjösten och Patrik Norinder (båda m):\r\nRiksdagen beslutar om en översyn av bestämmelserna för innehav och\r\nförvaring av skjutvapen.\r\n2004/05:Ju231 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag till\r\nändring av vapenlagen i enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en redovisning av insatser för att minska förekomsten\r\nav illegala vapen.\r\n2004/05:Ju240 av Jan-Evert Rådhström och Tomas Högström (båda m):\r\nRiksdagen beslutar att ljuddämpare som reducerar den farliga knallen på\r\nklass 1-vapen till 125 decibel skall betraktas som vapentillbehör och\r\nundantas från licenstvång.\r\n2004/05:Ju243 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillfällig vapenamnesti.\r\n2004/05:Ju244 av Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av reglerna för museers förvaring av\r\nskjutvapen.\r\n2004/05:Ju247 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skyndsamt ändra nuvarande ordningslag (1993:1617) för att\r\nmöjliggöra för kommuner att i sina lokala ordningsföreskrifter införa\r\nett förbud mot s.k. kamphundar att vistas på offentlig plats.\r\n2004/05:Ju253 av Luciano Astudillo (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en ändring av polisdatalagen.\r\n2004/05:Ju262 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en parlamentarisk översyn görs av attitydförändringarna\r\ninom svensk polis.\r\n2004/05:Ju272 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa effektivare polisiära metoder.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Compstat.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Impact.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Accountability.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att specifika resurser behövs för specifika resultat.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att även medborgare utan fribrev skall kunna känna\r\nsig trygga.\r\n2004/05:Ju284 av Hans Backman (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nvapenlagen så att straff införs för brott mot vapenbestämmelserna.\r\n2004/05:Ju301 av Margareta Pålsson (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om alkoholtest av omhändertagna personer.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av lagen (1976:511) om omhändertagande av\r\nberusade personer m.m.\r\n2004/05:Ju308 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bättre samordning mellan polismyndigheter och bättre utnyttjande\r\nav befintlig teknik för bl.a. positionering.\r\n2004/05:Ju317 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Datainspektionen skall ta över ansvaret för\r\ntillstånd för och kontroll av kameraövervakning.\r\n2004/05:Ju324 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att etik och värderingar tillsammans med religionskunskap\r\nskall vara obligatoriska ämnen i polisutbildningen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upprätta ett etiskt policydokument för\r\npolisen.\r\n2004/05:Ju325 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det i varje polisdistrikt skall finnas en\r\npolispräst/pastor/diakon.\r\n\r\n2004/05:Ju326 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen flyttar beslutanderätten över beredskapspolisen\r\nfrån regeringen till Rikspolisstyrelsen.\r\n2004/05:Ju329 av Eskil Erlandsson och Claes Västerteg (båda c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till införande av\r\nperiod då s.k. allmän vapenamnesti kan införas i Sverige i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n2004/05:Ju350 av Rolf Olsson m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att språktest som en förutsättning för intagning till\r\nPolishögskolan snarast skall avskaffas.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs att rekryteringen till Polishögskolan skall ses över.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förutsättningarna för att göra polisutbildningen\r\ntill en fullvärdig högskoleutbildning skall utredas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att gemensamma krav för polisens vapenträning och\r\nvapenhantering skall införas.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att handledning skall vara en obligatorisk del av\r\npolisarbetet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att polisens interna utbildning i frågor som rör etik\r\noch moral måste utvecklas.\r\n2004/05:Ju352 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på skärpning\r\nav vapenlagen i syfte att komma åt illegal vapenhantering i kriminella\r\nkretsar, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Ju365 av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att tydligare koppla forskning inom polisområdet\r\ntill polispersonal på olika nivåer som har praktisk erfarenhet av\r\npolisarbete.\r\n2004/05:Ju371 av Magdalena Andersson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avstängning av polis.\r\n2004/05:Ju380 av Maud Ekendahl (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om värdet av att förse gripna personer med handbojor under\r\ntransporter.\r\n2004/05:Ju392 av Cecilia Wikström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den lokala polismyndigheten i respektive län skall få ett\r\nökat inflytande vid antagningen av polisaspiranter till landets\r\npolishögskolor.\r\n2004/05:Ju412 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kameraövervakning.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skärpt lagstiftning mot vapenbrott.\r\n2004/05:Ju415 av Ulrika Karlsson (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av lagen (1976:511) om omhändertagande av\r\nberusade personer m.m.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om alkoholtest vid omhändertagande enligt lagen (1976:511)\r\nom omhändertagande av berusade personer m.m.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om register vid omhändertagande enligt lagen (1976:511)\r\nom omhändertagande av berusade personer m.m.\r\n2004/05:Ju416 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om polisens möjlighet att använda digitala bildregister.\r\n2004/05:Ju465 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av anmälningarna mot ordningsvakter.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det akuta behovet av åtgärder mot arbetsmiljöproblemen\r\ninom polisen.\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen omgående utvärderar det nya\r\nstyrsystemet inom polisen samt ser över länspolisstyrelsernas reella\r\nmöjligheter att genomföra verksamhetsplanen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tillgång till alternativa vapen för polisen.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om värdet av etnisk och kulturell mångfald inom polisen.\r\n\r\n2004/05:Ju469 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av möjligheten till alkoholtest vid\r\nomhändertaganden enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade\r\npersoner (LOB).\r\n2004/05:Ju473 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rätt till alkoholtest i samband med omhändertagande av berusad.\r\n\r\n2004/05:Ju474 av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd, c):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Jönköpings län som försöksregion för att pröva den s.\r\nk. New York-modellen i Sverige.\r\n2004/05:Ju486 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en avdelning för kontinuerlig kamp mot Internetrelaterad\r\nbrottslighet.\r\n2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa nolltolerans som metod.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om breddad rekrytering, specialisering och forskning vid\r\npolishögskolorna.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att delegera ansvaret för att besluta om insatser av\r\nden särskilda beredskapspolisen till Rikspolisstyrelsen.\r\n2004/05:Ju496 av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en utredning om hot och våld mot poliser och andra\r\nutsatta inom rättsväsendet tillsätts.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att polisen i större utsträckning måste få möjlighet\r\natt arbeta i utsatta områden.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna bör ta\r\nfram en strategi över hur utsatta poliser skall stöttas så att de kan\r\noch vågar arbeta i utsatta områden.\r\n2004/05:Ju497 av Mats Berglind och Majléne Westerlund Panke (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Datainspektionen ges tillsynsansvaret för samtliga\r\növervakningskameror i landet.\r\n2004/05:Ju501 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om underrättelsestyrd verksamhet.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skapandet av en ny underrättelseenhet, nationellt\r\nunderrättelsecentrum (NUC).\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utvärdera polisens arbetstidsavtal.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra polisens arbetsmiljö och ge utbildning\r\noch fortbildning i ledarskap.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en samordnad operativ och taktisk ledning\r\ninom polisen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör redovisa kriterierna för utnämnandet\r\nav de högsta cheferna.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de regionala polisstyrelserna skall garanteras\r\nett inflytande över tillsättandet av regionala och lokala chefer.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en grundläggande polischefsutbildning.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att samordna utbildningen hos brottsbekämpande\r\nmyndigheter.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att rekrytering till polisutbildningarna måste ses\r\növer.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att reformera polisutbildningen och att öka\r\nakademiseringen på densamma.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fler specialister bland poliserna.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om mångfald inom poliskåren.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en sammanhållen strategi för att rekrytera poliser\r\nav annan härkomst än svensk.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upprättandet av fungerande medborgarkontor i kommunerna.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra polisens utrustning.\r\n28.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att polisen bör förfoga över ett modernt och kraftfullt\r\nradiokommunikationssystem över hela Sverige.\r\n29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa en fristående utredningsenhet för att utreda\r\nbrott där poliser är misstänkta gärningsmän, inom ramen för Justitiekanslerns\r\nansvarsområde.\r\n2004/05:Ju505 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om gemensam utbildning för polis, tull och militärer.\r\n2004/05:Ju510 av Lennart Kollmats (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det införs en rättighet för omhändertagna personer att\r\nbegära och få genomfört ett alkotest.\r\n2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa ett samarbete mellan HBT-organisationer\r\noch polisen.\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att rättsväsendet aktivt bör arbeta för att rekrytera\r\npersoner med invandrar- och minoritetsbakgrund till utbildning och\r\nanställning inom polisen, domstolsväsendet och kriminalvården.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frågan kring hur man hanterar hatbrott och\r\nrasistiska brott ingår i polisutbildningen.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Språktest",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju350 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Antagning till polisutbildning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju350 yrkande 2, 2004/05:Ju392, 2004/05:Ju465 yrkande 11, 2004/05:Ju489 yrkande 7, 2004/05:Ju501 yrkandena 14, 18 och 19 samt 2004/05:Sf365 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "5BFC2B69-3711-4DD2-9710-D2533C934B26",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "136",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5BFC2B69-3711-4DD2-9710-D2533C934B26",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Hatbrott och rasistiska brott i polisutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf365 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Samarbete mellan HBT-organisationer och polisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U257 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "5AF47F19-28DD-427B-A09F-FD5B0AE9A323",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "1",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "2",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "41",
                    "2",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5AF47F19-28DD-427B-A09F-FD5B0AE9A323",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Akademiska inslag i polisutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om akademiska inslag i polisutbildningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Ju350 yrkande 3 och 2004/05:Ju501 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Polisens vapenträning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju350 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Polisforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju365.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Vidareutbildning för poliser m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju501 yrkandena 10-13 och 17 samt 2004/05:Ju505.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Etik och moral m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju262 yrkande 4, 2004/05:Ju324 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju325 och 2004/05:Ju350 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Brottsmisstänkta poliser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju371 och 2004/05:Ju501 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Polisens arbetsmetoder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju272 yrkandena 1-6, 2004/05:Ju474 yrkande 4 och 2004/05:Ju489 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "3E71F5C3-58BA-4C63-9D28-27CFCC5828A0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "288",
                    "15",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3E71F5C3-58BA-4C63-9D28-27CFCC5828A0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Användning av handfängsel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju380.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "En nationell underrättelseenhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju501 yrkandena 5, 6 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "B9592D49-DC1C-42DC-8FF2-6542B6711D3C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "42",
                    "0",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B9592D49-DC1C-42DC-8FF2-6542B6711D3C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "En avdelning för Internetrelaterad brottslighet vid Rikspolisstyrelsen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju486 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Samordning vid upphandling av IT-system m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju308.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Polisstyrelserna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju465 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "3F7918DE-8EFB-4753-9187-5212DEF19913",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "257",
                    "46",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3F7918DE-8EFB-4753-9187-5212DEF19913",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Arbetsmiljöfrågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju350 yrkande 5, 2004/05:Ju465 yrkande 5 och 2004/05:Ju501 yrkandena 7 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "1E3D575D-0A85-4474-83A7-9C32E5A62F76",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "0",
                    "14",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "143",
                    "25",
                    "134",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1E3D575D-0A85-4474-83A7-9C32E5A62F76",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Hot och våld mot poliser m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju496 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Polisens utrustning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju465 yrkande 7 och 2004/05:Ju501 yrkandena 27 och 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Digitala fotografier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju253 och 2004/05:Ju416.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Beredskapspolisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju326 och 2004/05:Ju489 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Straffskärpning vid vapenbrott m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju231 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju352 yrkande 5 och 2004/05:Ju412 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Tillfällig vapenamnesti",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju243 och 2004/05:Ju329.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "FB0A1838-6229-40F1-8F4A-E8FCB4FDBE08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "146",
                    "152",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 21"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FB0A1838-6229-40F1-8F4A-E8FCB4FDBE08",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "reservation 21",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ljuddämpare vid jakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju240.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Vapenförvaring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju203, 2004/05:Ju244 och 2004/05:Ju284.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Kamphundar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju247.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Anmälningar mot ordningsvakter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju465 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Alkoholtest för omhändertagna personer m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju301 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju415 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju469, 2004/05:Ju473 och 2004/05:Ju510.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Allmän kameraövervakning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju317 yrkande 4, 2004/05:Ju412 yrkande 14 och 2004/05:Ju497.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Medborgarkontor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju501 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Språktest",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Antagning till polisutbildning m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hatbrott och rasistiska brott i polisutbildningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Samarbete mellan HBT-organisationer och polisen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Polisens vapenträning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Polisforskning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Vidareutbildning för poliser m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Brottsmisstänkta poliser",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Polisens arbetsmetoder",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Användning av handfängsel",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "En nationell underrättelseenhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "En avdelning för Internetrelaterad brottslighet vid Rikspolisstyrelsen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Polisstyrelserna",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Arbetsmiljöfrågor m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Arbetsmiljöfrågor m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Hot och våld mot poliser m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Polisens utrustning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Digitala fotografier",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Beredskapspolisen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Straffskärpning vid vapenbrott m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Tillfällig vapenamnesti",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Ljuddämpare vid jakt",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Vapenförvaring",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Anmälningar mot ordningsvakter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Alkoholtest för omhändertagna personer m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Allmän kameraövervakning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Allmän kameraövervakning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Medborgarkontor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 20:51:40"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "För att minska de illegala vapnen i Sverige vill riksdagen införa en tillfällig vapenamnesti. Under månaderna juli - september 1993 gällde en vapenamnesti i Sverige. En särskild lag innebar att den person som hade ett skjutvapen utan att vara berättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den dåvarande vapenlagen om han frivilligt lämnade vapnet till polisen. Nu vill riksdagen införa en ny tillfällig vapenamnesti. Riksdagen uppmanar regeringen att lämna ett sådant förslag som riksdagen kan fatta beslut om. ",
          "dok_id": "GS01JUU19",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:30:39"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ja till tillfällig vapenamnesti (JuU19)",
          "dok_id": "GS01JUU19",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:30:39"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 21 under punkt 23 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 20:51:40"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01JUU19",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>För att minska de illegala vapnen i Sverige vill de borgerliga partierna och Miljöpartiet i justitieutskottet införa en tillfällig vapenamnesti. Under månaderna juli - september 1993 gällde en vapenamnesti i Sverige. En särskild lag innebar att den person som hade ett skjutvapen utan att vara berättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den dåvarande vapenlagen om han frivilligt lämnade vapnet till polisen. Nu vill de borgerliga och Miljöpartiet att riksdagen ska besluta om en ny tillfällig vapenamnesti. Partierna uppmanar regeringen att lämna ett sådant förslag som riksdagen kan fatta beslut om. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att det inte behövs en tillfällig vapenamnesti. Partierna menar att det redan i dag finns ett visst utrymme i vapenlagen att lämna in vapen för vilka det saknas tillstånd. De hänvisar även till att Rikspolisstyrelsen inte uppmärksammat något behov av en tillfällig vapenamnesti. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har majoritet i justitieutskottet. Men de borgerliga partierna och Miljöpartiet har majoritet när riksdagen ska fatta beslut i frågan.</p>",
          "dok_id": "GS01JUU19",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:30:39"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Fem partier föreslår tillfällig vapenamnesti (JuU19)",
          "dok_id": "GS01JUU19",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:30:39"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01JUU19",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_JuU_19.pdf",
          "filstorlek": "403500",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Polisfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CF4DD242-9EAC-4501-9B5F-E2BA884AFC65"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju203 Vapenförvaring",
          "ref_dok_id": "GS02Ju203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju203",
          "ref_dok_titel": "Vapenförvaring",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju231 Illegalt vapeninnehav",
          "ref_dok_id": "GS02Ju231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju231",
          "ref_dok_titel": "Illegalt vapeninnehav",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju240 Ljuddämpare på vapen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju240",
          "ref_dok_titel": "Ljuddämpare på vapen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju243 Tillfällig vapenamnesti",
          "ref_dok_id": "GS02Ju243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju243",
          "ref_dok_titel": "Tillfällig vapenamnesti",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju244 Förvaring av obrukbara äldre vapen på museum",
          "ref_dok_id": "GS02Ju244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju244",
          "ref_dok_titel": "Förvaring av obrukbara äldre vapen på museum",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju247 Kamphundar",
          "ref_dok_id": "GS02Ju247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju247",
          "ref_dok_titel": "Kamphundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju253 Ändring av polisdatalagen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju253",
          "ref_dok_titel": "Ändring av polisdatalagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju262 Polisen som en del av trygghetssystemet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju262",
          "ref_dok_titel": "Polisen som en del av trygghetssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju272 En effektiv polis",
          "ref_dok_id": "GS02Ju272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju272",
          "ref_dok_titel": "En effektiv polis",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju284 Behovet av straff för brott mot vapenbestämmelserna",
          "ref_dok_id": "GS02Ju284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju284",
          "ref_dok_titel": "Behovet av straff för brott mot vapenbestämmelserna",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju301 Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02Ju301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju301",
          "ref_dok_titel": "Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju308 Samverkan mellan olika myndigheter inom polisväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju308",
          "ref_dok_titel": "Samverkan mellan olika myndigheter inom polisväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju317 Tvångsmedel och medborgarnas fri- och rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02Ju317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju317",
          "ref_dok_titel": "Tvångsmedel och medborgarnas fri- och rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju324 Polisetik",
          "ref_dok_id": "GS02Ju324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju324",
          "ref_dok_titel": "Polisetik",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju325 Polispräster/pastor/diakon",
          "ref_dok_id": "GS02Ju325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju325",
          "ref_dok_titel": "Polispräster/pastor/diakon",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju326 Beslutanderätten över beredskapspolisen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju326",
          "ref_dok_titel": "Beslutanderätten över beredskapspolisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju329 Vapenamnesti",
          "ref_dok_id": "GS02Ju329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju329",
          "ref_dok_titel": "Vapenamnesti",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju350 Polisen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju350",
          "ref_dok_titel": "Polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju352 Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju352",
          "ref_dok_titel": "Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju365 Forskning kring polisfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02Ju365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju365",
          "ref_dok_titel": "Forskning kring polisfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju371 Avstängning av polis",
          "ref_dok_id": "GS02Ju371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju371",
          "ref_dok_titel": "Avstängning av polis",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju380 Handfängsel",
          "ref_dok_id": "GS02Ju380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju380",
          "ref_dok_titel": "Handfängsel",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Ekendahl (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju392 Regionalt inflytande vid rekryteringen av aspiranter till landets polishögskolor",
          "ref_dok_id": "GS02Ju392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju392",
          "ref_dok_titel": "Regionalt inflytande vid rekryteringen av aspiranter till landets polishögskolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju412 Förändringar i straff- och processrätten",
          "ref_dok_id": "GS02Ju412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju412",
          "ref_dok_titel": "Förändringar i straff- och processrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju415 Alkoholtest m.m. vid omhändertagande av berusade personer",
          "ref_dok_id": "GS02Ju415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju415",
          "ref_dok_titel": "Alkoholtest m.m. vid omhändertagande av berusade personer",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrika Karlsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju416 Polisens bildregister",
          "ref_dok_id": "GS02Ju416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju416",
          "ref_dok_titel": "Polisens bildregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju465 Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_id": "GS02Ju465",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju465",
          "ref_dok_titel": "Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju469 Rätten till alkoholtest vid omhändertagande enligt LOB",
          "ref_dok_id": "GS02Ju469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju469",
          "ref_dok_titel": "Rätten till alkoholtest vid omhändertagande enligt LOB",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju473 Rätt till alkotest i samband med omhändertagande av berusad",
          "ref_dok_id": "GS02Ju473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju473",
          "ref_dok_titel": "Rätt till alkotest i samband med omhändertagande av berusad",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju474 Rättsväsendet i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02Ju474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju474",
          "ref_dok_titel": "Rättsväsendet i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju486 Narkotikabekämpning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju486",
          "ref_dok_titel": "Narkotikabekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju489 Det svenska rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju489",
          "ref_dok_titel": "Det svenska rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju496 Hot och våld mot poliser",
          "ref_dok_id": "GS02Ju496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju496",
          "ref_dok_titel": "Hot och våld mot poliser",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju497 Tillsyn av övervakningskameror",
          "ref_dok_id": "GS02Ju497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju497",
          "ref_dok_titel": "Tillsyn av övervakningskameror",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Berglind och Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju501 Polispolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Ju501",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju501",
          "ref_dok_titel": "Polispolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju505 Utbildning för polis, militär och tulltjänstemän",
          "ref_dok_id": "GS02Ju505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju505",
          "ref_dok_titel": "Utbildning för polis, militär och tulltjänstemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju510 Alkotest som ett led i rättssäkerheten",
          "ref_dok_id": "GS02Ju510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju510",
          "ref_dok_titel": "Alkotest som ett led i rättssäkerheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U257 Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_id": "GS02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-16",
          "ref_dok_id": "GS09141",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "141",
          "ref_dok_titel": "2005-06-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-16",
          "ref_dok_id": "GS09141",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "141",
          "ref_dok_titel": "2005-06-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:308",
          "ref_dok_id": "GS0K308",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "308",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:308",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}