{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2295153",
      "dok_id": "GS01JUU17",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "JUU17",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:JUU17",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "17",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-17 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:47",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:51",
      "titel": "Kriminalvårdsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU17/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU17",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01JUU17",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01JUU17",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:JUU17</div><h1>Kriminalvårdsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta ärende behandlar utskottet ett antal motioner från den allmänna\r\nmotionstiden år 2004. Motionerna rör bl.a. behovet av en ny verkställighetslag,\r\nfrigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda\r\nbehov, kontroll vid permissioner och överföring av verkställighet av\r\nfängelsestraff till den dömdes hemland.\r\nUtskottet föreslår, med hänvisning till pågående utrednings- och\r\nutvecklingsarbete, vidtagna åtgärder samt till gällande regelverk, att\r\nriksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.\r\nI ärendet finns 15 reservationer och sex särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      En ny kriminalvårdspolitik m.m.\r\nRiksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Drift av kriminalvård i icke offentlig regi\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju214 yrkandena 1-3 och 2004/05:Ju424\r\nyrkande 6.\r\nReservation 2 (fp, kd, c)\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n3.      Situationen för intagna kvinnor samt för barn med intagna\r\nföräldrar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju281 yrkande 2, 2004/05:Ju331\r\nyrkandena 1-7, 2004/05:Ju340 yrkandena 20 och 21, 2004/05:Ju378 yrkande\r\n10 och 2004/05:Ju424 yrkandena 13 och 14.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Möjlighet till villkorlig frigivning efter halva strafftiden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju281 yrkande 11.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n5.      Häktesfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju378 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:Ju387.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n6.      Behandling för sexualbrottsdömda\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju466 yrkandena 10 och 11.\r\nReservation 7 (m, kd, c)\r\n\r\n7.      Behandling för män som misshandlat kvinnor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju293 yrkande 26 och 2004/05:A321\r\nyrkande 6.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8.      Övervakning i samband med permissioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju310 yrkande 2, 2004/05:Ju331\r\nyrkande 9 och 2004/05:Ju466 yrkande 14.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 10 (v)\r\n\r\n9.      Överförande av verkställighet av fängelsestraff\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju281 yrkande 4, 2004/05:Ju321,\r\n2004/05:Ju340 yrkande 17 och 2004/05:Ju442 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Kostnader för utvisades hemresor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju220 och 2004/05:Ju466 yrkande 16.\r\n\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Ersättning till lekmannaövervakare\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju340 yrkande 15 och 2004/05:Ju466\r\nyrkande 3.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12.     Ny europeisk fängelsekonvention\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju340 yrkande 16.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13.     Åtgärder mot diskriminering inom kriminalvården m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju424 yrkande 15.\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\nStockholm den 17 februari 2005\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\nJohan Pehrson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),\r\nBritta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask\r\n(m), Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Göran Norlander (s), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m),\r\nKerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s),\r\nKarin Granbom (fp) och Margareta Andersson (c).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nI detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner som rör\r\nkriminalvårdsfrågor. Samtliga motioner har väckts under den allmänna\r\nmotionstiden år 2004.\r\nReformering av kriminalvården m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas ett stort antal motioner om verksamheten inom\r\nkriminalvården. Utskottet föreslår - med hänvisning till pågående\r\nutredningsarbete -att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Jämför\r\nreservationerna 1-5 och särskilda yttrandena 1-5.\r\nVerkställigheten av påföljder inom kriminalvården regleras i flera olika\r\nförfattningar, bl.a. i brottsbalken, lagen (1974:203) om kriminalvård\r\ni anstalt (KvaL), förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt\r\n(KvaF), förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder,\r\nlagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll och\r\nförordningen (1994:1060) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.\r\nDe övergripande bestämmelserna om verkställighet av fängelsestraff i\r\nanstalt återfinns i KvaL. Till dessa författningar kommer olika\r\ntillämpningsföreskrifter utfärdade av Kriminalvårdsstyrelsen.\r\nSedan början av 1990-talet har vissa ansträngningar gjorts för att\r\nreformera kriminalvårdslagstiftningen. Här kan nämnas följande.\r\nÅr 1994 påbörjades en försöksverksamhet i delar av landet med verkställighet\r\nav fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.\r\nGenom försöksverksamheten gjordes det möjligt för personer dömda till\r\nfängelse i högst två månader att under vissa förutsättningar få verkställa\r\nstraffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll i stället\r\nför i anstalt (prop. 1993/94:184, bet. JuU28, rskr. 322). Försöksverksamheten\r\nutvidgades per den 1 januari 1997 till att avse fängelsestraff upp till\r\ntre månader och omfatta hela landet (prop. 1995/96:156, bet. JuU21,\r\nrskr. 249). Verkställighetsformen permanentades sedermera fr.o.m. den\r\n1 januari 1999 (prop. 1997/98:96, bet. JuU21, rskr. 275).\r\nFängelseutredningen avlämnade i augusti 1993 sitt huvudbetänkande\r\nVerkställighet av fängelsestraff (SOU 1993:76), i vilket bl.a. föreslogs\r\natt KvaL skulle ersättas med en ny verkställighetslag. Kommitténs förslag\r\ngenomfördes aldrig i dess helhet. Vissa lagändringar med anledning av\r\nbetänkandet genomfördes dock år 1995. Det rörde bl.a. anstaltsindelningen,\r\nregler för placering av intagna, intagnas besök samt kroppsvisitation\r\noch kroppsbesiktning (prop. 1994/95:124, bet. JuU20, rskr. 331). År\r\n1998 togs slutligt ställning till Fängelseutredningens förslag, och\r\ngenomfördes vissa lagändringar, bl.a. i syfte att förbättra säkerheten\r\nbeträffande långtidsdömda samt förbättra rutinerna för placering av\r\nunga intagna och kvinnor (prop. 1997/98:95, bet. JuU19, rskr. 208).\r\nÅr 1998 - med ikraftträdande den 1 januari 1999 - genomfördes en reform\r\nav påföljdssystemet (prop. 1997/98:96, bet. JuU21, rskr. 275). I ärendet\r\nantogs lagändringar som bl.a. innebar att möjligheten till halvtidsfrigivning\r\nfrån fängelsestraff slopades, att systemet med samhällstjänst permanentades\r\noch utökades till att även kunna utdömas vid påföljden villkorlig dom\r\noch att en ny påföljd för unga lagöverträdare, sluten ungdomsvård,\r\ninfördes.\r\nÅr 2001 genomfördes vissa lagändringar som syftade till att förbättra\r\nfrigivningsförberedelserna för fängelsedömda (prop. 2000/01:76, bet.\r\nJuU21, rskr. 198), bl.a. infördes bestämmelser om att den intagnes\r\nfrigivningssituation alltid skall utredas och planeras på ett strukturerat\r\nsätt i samarbete med berörda myndigheter, organisationer och enskilda\r\nsamt en möjlighet för intagna dömda till minst två års fängelse att\r\navtjäna de sista fyra månaderna före villkorlig frigivning genom\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll.\r\nI december 2003 beslutade riksdagen om införande av bestämmelser som\r\nmöjliggör för Kriminalvårdsstyrelsen att besluta att samtliga personer\r\nsom passerar in i en viss sluten anstalt eller ett visst häkte skall\r\nkroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med kontrollen\r\nskall vara att söka efter otillåtna föremål (prop. 2003/04:3, bet. JuU7,\r\nrskr. 109). Bestämmelserna trädde i kraft den 1 februari 2004. I detta\r\nsammanhang kan också nämnas att det genom regeringsförordning gjorts\r\nmöjligt att störa ut mobiltelefontrafik på anstalter (se 14 § förordningen\r\n[2003:396] om elektronisk kommunikation).\r\nI februari 2005 antog riksdagen ett förslag till lagändringar som\r\nmöjliggör verkställighet av fängelsestraff upp till sex månader genom\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll, s.k. fotboja. Samtidigt\r\nutökades möjligheterna att - såsom ett led i utslussningen av personer\r\nmed längre fängelsestraff - avtjäna den senare delen av fängelsestraff\r\ngenom sådan elektronisk övervakning (prop. 2004/05:34, bet. JuU14, rskr.\r\n148).\r\nInitiativ till en större översyn av kriminalvårdslagstiftningen har\r\ntagits i och med regeringens tillkallande i oktober 2002 av en\r\nparlamentariskt sammansatt utredning med uppdrag att utarbeta förslag till\r\nen ny kriminalvårdslag. Utredningen har antagit namnet Kriminalvårdskommittén.\r\nEnligt kommittédirektiven (dir. 2002:90) har utredningen att göra såväl\r\nen genomgripande översyn av regelverket i sak som att se över den\r\nlagtekniska och språkliga utformningen. Den nya kriminalvårdslagen skall\r\nomfatta verkställigheten av samtliga kriminalvårdspåföljder, såväl sluten\r\nkriminalvård (fängelse) som öppen sådan (frivårdspåföljderna m.m.).\r\nI sitt arbete skall utredningen särskilt beakta vissa i direktiven\r\nangivna allmänna utgångspunkter. Bland dessa kan nämnas följande:\r\nUtredningen skall överväga hur ett system kan åstadkommas med inriktning\r\npå att i det återfallsförebyggande arbetet ta till vara individens egen\r\nmotivation till förändring, framför allt genom att en positiv utveckling\r\nförstärks och uppmuntras. Ett mer utvecklat system för positiv respektive\r\nnegativ förstärkning som skulle öka möjligheterna att påverka de dömdas\r\nbeteenden anges som önskvärt.\r\nVidare skall utredningen överväga hur en, i högre utsträckning än i dag,\r\nindividualiserad verkställighet kan uppnås utan att kravet på samhällsskydd\r\neftersätts. Det anges att kriminalvården i den nya lagstiftningen bör\r\nges bl.a. utökade möjligheter till differentiering samt till verkställighet\r\noch utslussning från anstalt under olika grader av slutenhet. Olika\r\ngrupper av intagna, inte minst kvinnor, kan också ha speciella behov\r\noch förutsättningar som måste beaktas. Utredningen bör även göra en\r\nbedömning av förslagens effekter på anstaltsstrukturen. Här nämns sådant\r\nsom differentiering av de intagna och ändringar i personalstrukturen,\r\nt.ex. personalsammansättning, kompetens och inställning.\r\nKriminalvårdskommittén skall också överväga hur innehållet i de alternativa\r\npåföljderna och verkställighetsformerna, vad beträffar villkor, kontroll\r\noch påverkan, kan utvecklas, i syfte att ytterligare förstärka det\r\nåterfallsförebyggande perspektivet och - med bibehållen trovärdighet -\r\nminska användningen av korta fängelsestraff.\r\nUtredningen skall vidare lämna förslag på hur innehållet i den prövotid\r\nsom löper efter villkorlig frigivning kan utvecklas för att bl.a. följa\r\nupp de i anstalt påbörjade insatserna och förhindra återfall i brott.\r\nHär påtalas betydelsen av ett nära samarbete mellan den öppna och slutna\r\nkriminalvården samt av att övriga huvudmän i samhället, t.ex. för vård,\r\nbehandling, sysselsättning och boende, tar sitt ansvar och deltar i\r\nett aktivt samarbete med kriminalvården.\r\nDessutom skall utredningen överväga hur en ordning för dokumentation,\r\nuppföljning och utvärdering av kriminalvårdens insatser kan främjas\r\ngenom den nya verkställighetsregleringen.\r\nTre huvudområden anges i direktiven som särskilt angelägna att behandla\r\ni utredningen, nämligen kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete,\r\nkravet på en säker och trovärdig verkställighet samt reglerna för\r\növerklaganden m.m.\r\nBeträffande det återfallsförebyggande arbetet anges i direktiven att\r\nverkställigheten av påföljder skall präglas av strävan att förbättra de\r\ndömdas förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet och droger\r\nefter verkställigheten. Ett sådant aktivt återfallsförebyggande arbete\r\nbör bygga på vissa grundförutsättningar. Det är utredningens uppgift\r\natt överväga hur den nya kriminalvårdslagen på bästa sätt kan bidra\r\ntill att dessa grundförutsättningar uppfylls. Bland de angivna\r\ngrundförutsättningarna kan här nämnas följande:\r\nAll form av drogmissbruk måste identifieras och bekämpas. Kampen mot\r\nmissbruket måste bedrivas både genom ambitiösa behandlingsinsatser och\r\neffektiva kontrollåtgärder.\r\nKriminella värderingar, kriminella gängbildningar och andra uttryck för\r\nen kriminell livsstil måste motverkas. Här anges bl.a. behandlingsinsatser,\r\nökad sektionering och andra säkerhetsåtgärder samt etablerandet av\r\npositiva sociala nätverk som nödvändiga. Kontakter med familj och andra\r\nanhöriga måste främjas under verkställigheten.\r\nAnstaltsvistelsen bör så långt möjligt vara lik livet i frihet i fråga\r\nom bl.a. vardagliga rutiner. Utredningen skall därför överväga om och\r\ni så fall på vilket sätt det är möjligt att ställa högre krav på de\r\nintagna när det gäller vardagliga sysslor och eget ansvarstagande. Varje\r\ntillfälle till utveckling av det personliga ansvarstagandet, exempelvis\r\ngenom införande av s.k. självförvaltning, bör utnyttjas.\r\nMöjligheterna till egen försörjning har stor betydelse. Stora ansträngningar\r\nbör göras inom anstalterna för att erbjuda teoretisk och praktisk\r\nutbildning samt meningsfull arbetsträning. Alla som har behov av det bör\r\nerbjudas grundläggande grundskole- och gymnasieutbildning. Utredningen\r\nskall därför överväga regleringen av de intagnas sysselsättningsplikt.\r\n\r\nÅtgärder krävs för att en under anstaltstiden inledd positiv utveckling\r\nskall kunna fullföljas efter verkställighetens slut. Här betonas bl.a.\r\nindividens eget ansvar för sin situation och betydelsen av att de\r\ninblandade myndigheterna har ett nära samarbete i varje enskilt fall för\r\natt kunna ge det stöd och den hjälp som krävs. Det är av särskild\r\nbetydelse att övergången från anstalt till frihet förbereds noga och sker\r\nsuccessivt.\r\nBeträffande kravet på säker och trovärdig verkställighet anges bl.a.\r\natt utredningen skall överväga hur regelverket bör vara utformat för\r\natt bl.a. säkerställa att kriminalvården har effektiva verktyg för att\r\nmotverka de kriminella nätverkens aktiviteter i anstalterna och även i\r\növrigt hantera intagna som utgör säkerhetsrisker eller annars har en\r\nnegativ inverkan på sin närmiljö. Vidare skall utredningen ägna särskild\r\nuppmärksamhet åt bl.a. kriminalvårdens möjligheter att kontrollera de\r\nintagnas kontakter med omvärlden, utdela varningar och senarelägga\r\ntidpunkten för villkorlig frigivning samt besluta om placering i avskildhet\r\noch att använda tvångsmedel.\r\nGenom regeringsbeslut den 11 mars 2004 erhöll Kriminalvårdskommittén\r\ntilläggsdirektiv som möjliggör för kommittén att även ge förslag på\r\nändringar rörande tidpunkten för villkorlig frigivning från fängelsestraff\r\n(dir. 2004:33).\r\nKriminalvårdskommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni\r\n2005.\r\nI Kriminalvårdskommitténs uppdrag ingår inte att se över lagstiftningen\r\nför behandlingen av häktade. Som framgår av redovisningen i nästa avsnitt\r\nbeslutade regeringen den 20 januari 2005 att tillsätta en utredning med\r\nuppdrag att utarbeta förslag till en ny häkteslag (dir. 2005:5).\r\nI ett stort antal motioner förespråkas olika åtgärder för översyn av\r\nkriminalvårdslagstiftningen m.m., främst med anknytning till bl.a.\r\nKriminalvårdskommitténs pågående arbete.\r\nSålunda anförs i motion Ju275 (s) att stödet från samhället i samband\r\nmed frigivning från anstalt måste bli bättre. I motionerna Ju290 och\r\nJu299 (båda s) betonas också vikten av goda frigivningsförberedelser.\r\nI motion Ju299 efterfrågas vidare utökade befogenheter för frivården\r\natt utföra alkohol- och drogtester på klienterna. I samma motion anförs\r\natt programverksamheten på anstalterna bör utökas och att villkorlig\r\nfrigivning bör kunna villkoras med att den dömde håller sig drogfri. I\r\nmotion Ju407 (s) efterfrågas starkare disciplinära reaktioner vid rymning\r\nfrån anstalt, och i motion Ju508 (s) begärs att rymning kriminaliseras.\r\nI motion Ju433 (s) anförs att utbildningsverksamheten inom kriminalvården\r\nbör förbättras.\r\nI motionerna Ju352 och Ju400 (båda m) påtalas att kriminalvården på\r\nolika sätt bör reformeras, bl.a. anförs att inslagen av positiva incitament\r\nmåste öka medan misskötsamhet bör leda till indragning av förmåner. I\r\nmotionerna Ju210, Ju224, Ju228, Ju396 och Ju399 (samtliga m) anförs att\r\nrymning från anstalter och häkten måste medföra mer kännbara konsekvenser\r\nför rymmaren, antingen bör reglerna för senareläggning av villkorlig\r\nfrigivning förändras eller bör rymning kriminaliseras. I motion Ju327\r\n(m) anförs att endast de intagna som sköter sig och deltar i bl.a. vård\r\noch utbildning bör komma i fråga för villkorlig frigivning. I motionerna\r\nJu215 och Ju388 (båda m) framhålls behovet av en ökad grad av differentiering\r\noch att fler drogfria enheter därvid inrättas. I motion Ju218 (m) anförs\r\natt utvisningsdömda bör placeras på särskilda anstalter.\r\nI motion Ju340 (fp) förespråkas att rymning bör kriminaliseras, att\r\nbefattning med narkotika i anstalt i större utsträckning skall leda\r\ntill disciplinåtgärder, att det skall upprättas behandlingsplaner för\r\nalla intagna samt att inslagen av positiva incitament skall öka. I motion\r\nJu264 (fp) föreslås att de samhällskostnader som uppstår i samband med\r\nrymningar från anstalter och häkten bör belasta kriminalvårdens anslag.\r\nI motion Ju477 (fp) begärs en översyn av i vilken utsträckning utdömda\r\nvårdpåföljder verkställs, och i motion Ju494 (fp) begärs att en studie\r\nutförs om vilka åtgärder samhället har vidtagit för personer som blivit\r\ngrova brottslingar.\r\nI motionerna Ju280, Ju310, Ju323, Ju459 och Ju466 (samtliga kd) förespråkas\r\natt rymning kriminaliseras. I motion Ju466 anförs vidare att kvaliteten\r\npå bl.a. behandlingen inom kriminalvården måste förbättras. I motion\r\nSo592 (kd) påpekas behovet av utslussningsboende i samband med frigivning.\r\n\r\nI motion Ju378 (v) anförs bl.a. att ansvaret för utbildning av intagna\r\nbör läggas över på utbildningsväsendet, att möjligheterna till\r\nyrkesutbildning och arbetspraktik under anstaltsvistelsen bör förbättras,\r\natt de långtidsdömdas situation på olika sätt bör uppmärksammas, att en\r\nsärskild fångvårdsombudsman bör inrättas samt att beaktande av mänskliga\r\nrättigheter är särskilt betydelsefullt vid utarbetande av en ny\r\nkriminalvårdslag. I motion Bo277 (v) anförs att kriminalvården och kommunerna\r\nmåste samarbeta och samordna sitt arbete bättre när det gäller den\r\nintagnes bostadssituation efter villkorlig frigivning.\r\nI motion Ju281 (c) anförs att personalutbildningen inom kriminalvården\r\nbör förbättras, att rymning bör kriminaliseras, att programverksamheten\r\ni högre grad bör individanpassas, att incitamenten för skötsamhet måste\r\nöka, att villkorlig frigivning inte bör beviljas om det finns risk för\r\nåterfall i brott och att utslussningen av fängelsedömda bör förbättras.\r\n\r\nI motion Ju424 (mp) förespråkas mer positiva incitament för de intagna,\r\nett bättre återfallsförebyggande arbete på anstalterna, mer inslag av\r\nsjälvförvaltning, en mer meningsfull sysselsättning för de intagna, en\r\ni större utsträckning individanpassad programverksamhet och återinförande\r\nav möjligheten till långtidspermissioner. Kollektiva bestraffningar\r\nmåste enligt motionärerna motverkas bättre. Vidare anförs att forskningen\r\ninom kriminalvårdsområdet bör intensifieras, att mer personal med\r\nspetskompetens bör rekryteras till kriminalvården och att personalutbildningen\r\nbör förbättras. Slutligen anförs att Sverige bör ta mer intryck av hur\r\nkriminalvård bedrivs i Kanada.\r\nTvå motioner berör drift av kriminalvårdsverksamhet i icke offentlig\r\nregi. I motion Ju214 (m) förespråkas sålunda införande av privata\r\nkriminalvårdsanstalter och i motion Ju424 (mp) anförs att behandlingsinsatser\r\nför kriminalvårdens klienter i större utsträckning bör kunna läggas ut\r\npå entreprenad.\r\nI ett flertal motioner föreslås insatser för intagna kvinnor samt barn\r\ntill intagna. I motion Ju340 (fp) anförs att situationen för kvinnor\r\noch för barn med fängelsedömda föräldrar i större utsträckning måste\r\nuppmärksammas, bl.a. efterfrågas fler och bättre barnanpassade\r\nbesökslägenheter på anstalterna. I motion Ju331 (v) uppmärksammas behovet i\r\nett antal avseenden av stöd till barn med fängelsedömda föräldrar. Det\r\npekas i motionen bl.a. på behovet av utarbetade rutiner för samarbete\r\nkring barn till fängelsedömda, att kontakterna mellan barnet och den\r\nfängelsedömda föräldern på olika sätt måste underlättas och att\r\nkriminalvårdens personal måste bli bättre på att fullgöra sin anmälningsplikt\r\nenligt socialtjänstlagen. I motion Ju378 (v) påtalas behovet av att\r\nsärskilt uppmärksamma situationen för intagna kvinnor. I motion Ju281\r\n(c) anförs att möjligheterna till umgänge på anstalterna mellan barn\r\noch intagna måste förbättras samt att situationen för fängelsedömda\r\nkvinnor måste uppmärksammas. I motion Ju424 (mp) anförs att situationen\r\nför intagna kvinnor bör uppmärksammas i större utsträckning, och att\r\nbarns kontakt med intagna föräldrar måste underlättas, bl.a. genom ökade\r\nmöjligheter till permission.\r\nI motion Ju281 (c) anförs att möjlighet till halvtidsfrigivning bör\r\ninföras och att beslut därom bör fattas av domstol.\r\nUtskottet sympatiserar med många av de tankar som förs fram i de nu\r\nbehandlade motionsyrkandena. Utskottet vill här särskilt peka på betydelsen\r\nav en god verkställighetsplanering och att vistelsen på anstalt fylls\r\nmed ett innehåll som motsvarar den intagnes behov och som kan hjälpa\r\ndenne i återanpassningen till ett liv i frihet utan missbruk och\r\nkriminalitet. Utbildning och arbetspraktik på anstalterna bör självklart\r\ninriktas på att ge den intagne goda förutsättningar för en laglig\r\nförsörjning efter frigivning. Det är också mycket angeläget att samarbetet\r\nmellan kriminalvården och övriga samhällsaktörer rörande förberedelserna\r\nför frigivning fungerar på ett bra sätt.\r\nUtskottet kan konstatera att det för närvarande pågår en genomgripande\r\növersyn av kriminalvårdslagstiftningen. Flertalet av de i motionerna\r\nberörda frågeställningarna är sådana att de kommer att behandlas av\r\nutredningen. I övrigt bör utformningen av den nya kriminalvårdslagen\r\navvaktas innan ställning tas. Kriminalvårdskommitténs arbete och den\r\nkommande beredningen av kommitténs förslag bör således inte föregripas.\r\n\r\nUtskottet kan beträffande frågan om kriminalisering av rymning respektive\r\nmer kännbara disciplinära åtgärder vid rymning konstatera att\r\nKriminalvårdskommittén visserligen inte har ett uppdrag att bedöma den frågan\r\nspecifikt, men att frågor om tidpunkten för villkorlig frigivning samt\r\nreaktioner på misskötsamhet ligger inom utredningens ramar.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas ett antal motionsyrkanden rörande bl.a. vissa\r\nhäktesfrågor, behandling för sexualbrottsdömda, kontroll i samband med\r\npermissioner, överförande av verkställighet av fängelsestraff och\r\nkostnader för hemtransport av utvisningsdömda. Utskottet föreslår att\r\nriksdagen avslår samtliga här berörda motionsyrkanden. Jämför reservationerna\r\n6-15 och det särskilda yttrandet 6.\r\nHäktesfrågor\r\nI motion Ju378 (v) anförs att situationen för häktade bör förbättras\r\noch att åtgärder bör vidtas för att tillse att Sverige inte bryter mot\r\nkonventionsåtaganden rörande behandlingen av häktade. I motion Ju387\r\n(m) anförs att häkteslagen bör bli tillämplig även under vistelse på\r\nrättspsykiatriska undersökningsenheter.\r\nSverige har anslutit sig till den europeiska konventionen till förhindrande\r\nav tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning\r\n(SÖ 1988:37), vars syfte är att stärka frihetsberövade personers skydd\r\ngenom att motverka att sådan behandling eller bestraffning förekommer,\r\ndvs. att ha en preventiv funktion. I enlighet med konventionen har\r\nEuropeiska kommittén för förhindrande av tortyr och omänsklig eller\r\nförnedrande behandling eller bestraffning (Tortyrkommittén) bildats.\r\nTortyrkommittén får besöka de platser i konventionsstaterna där\r\nfrihetsberövade personer är placerade och kan i sin rapport efter besöket\r\npåtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i\r\nden granskade staten kan förbättras.\r\nEfter besök på svenska häkten åren 1991 och 1994 riktade Tortyrkommittén\r\nkritik mot Sverige rörande bl.a. det förhållandet att en häktad som\r\nålagts restriktioner inte kunde överklaga åklagarens restriktionsbeslut\r\ntill en oberoende instans och att aktivitetsmöjligheterna för de häktade\r\nvar begränsade.\r\nÅr 1998 genomfördes - bl.a. med anledning av synpunkterna från\r\nTortyrkommittén - vissa ändringar i rättegångsbalken och lagen (1976:371) om\r\nbehandlingen av häktade och anhållna m.fl., som bl.a. innebär att den\r\nsom är häktad skall ha rätt att begära rättens prövning av åklagarens\r\nbeslut om enskilda restriktioner. För att förbättra häktesverksamheten\r\ngenomfördes vidare en lagändring som innebär att intagna i häkten som\r\nhuvudregel skall ges tillfälle att vistas tillsammans med andra intagna.\r\nLagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1999 (prop. 1997/98:104,\r\nbet. JuU22, rskr. 227).\r\nI propositionen anförde regeringen att den hade för avsikt att även\r\nfortsättningsvis ägna uppmärksamhet åt frågan om humanisering av\r\nhäktesverksamheten och andra delar av kriminalvården. Regeringen aviserade\r\nsamtidigt sin avsikt att utvärdera effekterna av de i propositionen\r\nföreslagna ändringarna sedan de hade tillämpats en tid (prop. 1997/98:104\r\ns. 64 f).\r\nI samband med behandling av motioner på kriminalvårdsområdet våren 2004\r\ngjorde riksdagen - på förslag från justitieutskottet - ett tillkännagivande\r\nom att de lagändringar beträffande behandlingen av häktade personer som\r\nträdde i kraft den 1 januari 1999 skall utvärderas (bet. 2003/04:JuU18,\r\nrskr. 198). Lagändringarna, som genomfördes bl.a. med anledning av\r\nTortyrkommitténs kritik, hade då tillämpats i drygt fem år, och utskottet\r\nansåg tiden vara mogen att genomföra en utvärdering av effekterna av de\r\ngenomförda lagändringarna.\r\nLagen om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. är inte tillämplig\r\nför häktade som är placerade vid rättspsykiatriska undersökningsenheter,\r\nutom såvitt avser restriktioner (26 § första stycket). För dessa är i\r\nstället vissa föreskrifter i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård\r\ntillämpliga. Detta innebär bl.a. att möjligheterna att vidta tvångsåtgärder\r\nmot häktade som befinner sig vid rättspsykiatriska undersökningsenheter\r\när mer begränsade än vad som gäller för häktade som är placerade i häkten.\r\n\r\nRegeringen beslutade den 20 januari 2005 att tillsätta en utredning med\r\nuppdrag att utarbeta förslag till en ny häkteslag (dir. 2005:5). Den\r\nsärskilda utredaren skall dels göra en genomgripande översyn av regelverket\r\ni sak, dels se över den lagtekniska och språkliga utformningen. Den nya\r\nhäkteslagen skall utformas så att den kan utgöra en del av den nya\r\nkriminalvårdslag som Kriminalvårdskommittén skall lämna förslag till\r\nsenast den 1 juni 2005.\r\nI direktiven till utredningen om ny häkteslag anges att utredaren bl.a.\r\nskall se över och utvärdera effekterna av de ovan nämnda lagändringar\r\nsom trädde i kraft den 1 januari 1999. Regeringen anför i denna del att\r\nförekomsten av restriktioner för häktade påverkar möjligheterna att\r\nbedriva en human kriminalvård och att det är av vikt att reglerna om\r\nrestriktioner bygger på en lämplig avvägning mellan en human behandling,\r\nden personliga integriteten och möjligheterna att utreda och lagföra\r\nbrott.\r\nVidare anges i direktiven att utredaren skall göra en översyn av de\r\nregler som gäller för behandlingen av häktade som är intagna vid\r\nrättspsykiatriska undersökningsenheter. Utredaren skall därvid särskilt\r\nkartlägga behovet av att använda tvångsåtgärder och föreslå de förändringar\r\nsom kan behövas. Utredaren skall också se över hur beslutsbefogenheterna\r\nvad gäller tvångsåtgärder och kortare vistelser utanför undersökningsenheterna\r\när utformade och om dessa tillgodoser verksamhetens behov. I det\r\nsammanhanget skall utredaren överväga om, och i sådant fall i vilken\r\nutsträckning, den nya häkteslagen skall omfatta även denna kategori häktade.\r\n\r\nUtredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2006.\r\nUtskottet kan med tillfredställelse konstatera att regeringen nu låter\r\ngenomföra den av utskottet förra året efterfrågade utvärderingen av\r\ngenomförda lagändringar beträffande behandlingen av häktade personer.\r\nUtskottet ser också positivt på att ett förslag till ny häkteslag skall\r\nutarbetas av utredaren och att därvid bl.a. frågan om vilka regler som\r\nskall gälla för behandlingen av häktade som är intagna vid rättspsykiatriska\r\nundersökningsenheter omfattas av direktiven. Utskottet kan konstatera\r\natt de frågor som uppmärksammas av motionärerna omfattas av utredningsuppdraget.\r\nUtredningens arbete bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därför\r\nbifall till motionerna Ju378 och Ju387 i nu behandlade delar.\r\nBehandling för sexualbrottsdömda\r\nI motion Ju466 (kd) anförs att krav på farmakologisk och annan typ av\r\nbehandling bör kunna uppställas för villkorlig frigivning av vissa\r\nsexualbrottsdömda personer.\r\nEnligt 12 § KvaL är en intagen normalt skyldig att delta i den verksamhet\r\noch ha den sysselsättning som anvisas honom. Det är således obligatoriskt\r\natt delta i anvisad programverksamhet. Utskottet har i fråga om\r\nsanktionering av vägran att delta i viss verksamhet inhämtat följande från\r\nKriminalvårdsstyrelsen. Om en intagen absolut vägrar att delta i ett\r\nanvisat brotts- eller missbruksprogram försöker anstaltspersonalen genom\r\nsamtal motivera individen till insikt om behovet av deltagande. Det\r\nanses inte meningsfullt att ha med en helt omotiverad person i viss\r\nverksamhet eftersom denne riskerar att förstöra för hela gruppen genom\r\natt avvika eller på annat sätt bete sig destruktivt. Deltagande i\r\nbehandling och annan verksamhet kan påverka riskbedömningen och därigenom\r\nden intagnes möjligheter till utevistelser och anstaltsplacering. Däremot\r\nanvänds inte varning och senareläggning av villkorlig frigivning när en\r\nintagen inte vill delta i viss verksamhet. Om en intagen däremot helt\r\nvägrar att delta i någon form av sysselsättning används ibland varning\r\noch senareläggning av villkorlig frigivning som sanktion.\r\nMedicinsk behandling kan, liksom eljest i samhället, normalt endast ges\r\npå frivillig grund. Ett undantag från denna huvudregel är bl.a. den\r\nbehandling som kan ske med stöd av lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk\r\nvård.\r\nVerksamhet för behandling av sexualbrottsdömda bedrivs i fyra\r\nsexualbrottsenheter. Varje enhet innehåller en avdelning för risk- och\r\nbehovsbedömning, en sluten avdelning, en öppen avdelning samt en funktion\r\nför samverkan med frivården. De anstalter som ingår i dessa sexualbrottsenheter\r\när Kristianstad, Härnösand, Viskan, Skogome, Smälteryd, Norrtälje och\r\nTillberga. Tanken är bl.a. att sexualbrottsenheterna geografiskt skall\r\ntäcka upp hela Sverige samt att samtliga sexualbrottsdömda skall genomgå\r\nsärskilda program och erbjudas behandling. I behandlingen används bl.a.\r\nett nytt evidensbaserat sexualbrottsprogram med förebild från Kanada.\r\nInom kriminalvården pågår ett arbete med att öka differentieringen av\r\nklienter inom den kategorin av intagna som är dömda för sexualbrott.\r\nSyftet är att därigenom på ett bättre sätt kunna specialinrikta\r\nbehandlingen utifrån olika typer av behov.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen tidigare avstyrkt motionsyrkanden\r\nmed liknande innehåll som de nu aktuella, senast i april 2004 (bet.\r\n2003/04:JuU18 s. 13 f). Utskottet höll därvid fast vid tidigare uttalanden\r\ni frågan, vilka i huvudsak gick ut på följande. Ett system med farmakologisk\r\nbehandling kan knappast ges annan räckvidd än under tiden för villkorlig\r\nfrigivning och torde, som all annan medicinsk behandling, kräva noggrann\r\nkontroll och uppföljning. Mot bakgrund av bl.a. de begränsningar som\r\ngäller för vård under tvång ansåg utskottet att andra metoder bör väljas\r\nför att minska risken för återfall i den aktuella typen av brott. Här\r\när det möjligt att farmakologisk behandling, om den ges på frivillig\r\ngrund, i vissa fall kan vara till nytta.\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning nu. Utskottet avstyrker bifall\r\ntill motion Ju466 i här behandlade delar.\r\nBehandling för män som misshandlat kvinnor\r\nI motionerna Ju293 (fp) och A321 (mp) påtalas behovet av tillgång till\r\nbehandling för män dömda för kvinnomisshandel.\r\nKriminalvårdsstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt vilka program\r\nsom används för behandling av män som har dömts för våldsbrott mot\r\nkvinnor. Programmen genomförs huvudsakligen i samtalsform i grupp och\r\nofta i samarbete med polis och socialtjänst. Problematiken tas även upp\r\ni sex- och samlevnadskurser och i gruppsamtal om relationer vid anstalter\r\nsom har allmänna våldsbrottsprogram. Kriminalvården har vidare inlett\r\nett samarbete med brittiska Home Office. Detta samarbete syftar till\r\natt utveckla nationella program anpassade för personer som dömts för\r\nvåld i nära relationer. Home Office har ackrediterat två versioner av\r\nett sådant program, varav den ena prövas i Sverige. Personal från sju\r\nkriminalvårdsmyndigheter har utbildats för programmet, nämligen från\r\nKarlskrona, Stockholm Centrum, Göteborg Centrum, Göteborg Hisingen/Förorter,\r\nBorås, Malmö Norr och Visby. Programverksamhet har hittills inletts\r\nvid fyra av dessa myndigheter.\r\nUnder hösten 2004 startades inom kriminalvården ett nätverk med\r\nrepresentanter från Kriminalvårdsstyrelsen och de fyra regionerna inom\r\nkriminalvården. Nätverkets uppgift är att hålla frågan om kvinnofrid\r\naktuell. Nätverket genomför bl.a. en enkätundersökning bland\r\nkriminalvårdsmyndigheterna med frågor bl.a. om hur man hanterat den utbildning\r\nsom initierades i samband med ett regeringsuppdrag rörande kvinnofrid\r\når 1998 och hur man samarbetar med andra myndigheter och organisationer\r\ni kvinnofridsfrågor.\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande i april 2004 (bet. 2003/04:JuU18\r\ns. 14 f). Utskottet stod då fast vid ett tidigare ställningstagande\r\nfrån februari 2003 (bet. 2002/03:JuU6 s. 18 f). Utskottet anförde då\r\natt det var angeläget att män som dömts för misshandel mot kvinnor\r\nerbjuds adekvat behandling inom kriminalvården. Utskottet kunde också\r\nkonstatera att kriminalvården bedrev vård i olika former för denna grupp\r\nav klienter och att ansträngningar gjordes för att införa nya nationella\r\nprogram för denna grupp. Kriminalvården strävade också efter att all\r\nprogramverksamhet skulle vara forskningsbaserad. Ett särskilt uttalande\r\nfrån riksdagen om forskning på området ansågs inte påkallat.\r\nUtskottet har inte ändrat sin uppfattning i dessa frågor. Motionerna\r\nJu293 och A321 bör avslås i nu behandlade delar.\r\nÖvervakning i samband med permissioner\r\nI motionerna Ju310 (kd) och Ju466 (kd) förespråkas användning av\r\nelektronisk övervakning i samband med bl.a. permissioner. I motion Ju331\r\n(v) begärs en utredning rörande möjligheterna till användning av sådan\r\nelektronisk övervakning i samband med vissa utvisningsdömdas permissioner.\r\n\r\nFör att underlätta anpassningen i samhället kan en intagen enligt 32 §\r\nförsta stycket KvaL beviljas tillstånd att lämna anstalten för viss\r\nkort tid (normalpermission), om det inte finns påtaglig fara för fortsatt\r\nbrottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. Vid denna\r\nbedömning skall särskilt beaktas om den intagne nyttjat eller förfarit\r\nolagligt med narkotika inom anstalten eller utan giltigt skäl vägrat\r\natt lämna urinprov. Permission får enligt 32 § andra stycket också\r\nbeviljas om någon annan särskild anledning föreligger (särskild permission).\r\n\r\nFör permission får ställas de villkor som anses erforderliga beträffande\r\nvistelseort, anmälningsskyldighet eller annat. Om noggrann tillsyn behövs\r\nkan det föreskrivas att den intagne under permissionen skall stå under\r\nbevakning. I fråga om permissioner gäller dessutom vissa kvalifikationstider.\r\nSålunda bör enligt 12 § första stycket KvaF den som dömts till minst\r\ntvå års fängelse inte utan särskilda skäl beviljas permission innan sex\r\nmånader av straffet avtjänats.\r\nI 9 kap. Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för\r\nverkställighet i anstalt (KVVFS 2004:13) understryks vikten av en väl\r\ngenomtänkt permissionsplanering och att permissioner alltid måste prövas\r\nenligt lagstiftningens krav. Vidare uppräknas där de faktorer som bör\r\nbeaktas vid den riskbedömning som skall göras inför varje permissionstillfälle,\r\nsåsom under vilka förhållanden den intagne kommer att tillbringa den\r\neventuella permissionen. Härvid bör beaktas risken för att vistelsemiljön\r\nkan innebära tillgång till alkohol, droger, vapen och potentiella eller\r\nidentifierade brottsoffer. Bland föreskrifterna upptas även bestämmelser\r\nom bl.a. minsta kvalifikationstid för normalpermission (9 kap. 1 §).\r\nSåvitt gäller särskild permission anges i de allmänna råden att alla\r\nförutsebara aktiviteter bör inplaneras för att utföras under normalpermission\r\n(9 kap. 4 §). Som exempel på när i stället särskild permission får\r\nbeviljas nämns närvaro vid närståendes begravning och vissa fall av\r\ninställelse vid domstolsförhandling. Särskild permission kan också komma\r\ni fråga för vissa långtidsdömda, som inte medges normalpermission, i\r\nsyfte att minska skadeverkningarna av ett långt frihetsberövande (s.k.\r\nlufthålspermission). Vid sådana permissioner skall särskild vikt läggas\r\nvid de säkerhetsmässiga förhållanden under vilka permissionen skall\r\ngenomföras, såsom innehåll, tidpunkt, plats, antal tjänstemän som skall\r\nmedverka m.m. Även i övrigt kan villkor för permissionen uppställas.\r\nAv kriminalvårdens officiella statistik framgår att antalet påbörjade\r\npermissioner, såväl normalpermissioner som särskilda permissioner,\r\nminskat väsentligt under senare år, även om antalet ökat något under\r\nåren 2002 och 2003. Antalet misskötta permissioner genom uteblivande\r\nhar fortsatt att minska (se tabell).\r\nPermissioner enligt 32 § KvaL\r\n\r\nÅr      Normalpermissioner      Särskilda permissioner\r\nAntal påbörjade permissioner    Misskötta genom uteblivande     Antal påbörjade\r\npermissioner    Misskötta genom uteblivande\r\n1998    18 530  240     33 368  77\r\n1999    19 934  255     33 457  68\r\n2000    17 452  172     21 588  26\r\n2001    13 657  182     15 481  38\r\n2002    15 288  149     18 367  31\r\n2003    17 111  136     18 676  29\r\nKälla: Kriminalvård Och Statistik 2003\r\nKriminalvårdsstyrelsen bedrev under år 2003 ett projekt för utvärdering\r\nav alternativa tekniska koncept till dagens system för intensivövervakning,\r\nexempelvis GPS-baserad eller GPS-kompletterad övervakning. Resultatet\r\nav projektet redovisades i september 2003 i rapporten Elektronisk\r\növervakning; teknik och applikation. I rapporten föreslås bl.a. att\r\nelektronisk övervakning skall kunna användas som ett komplement och\r\nalternativ till traditionell övervakning på anstalter. Som lämplig målgrupp\r\nför denna typ av övervakning anges bl.a. förstagångsdömda och vissa\r\nintagna under utslussning. Dessutom föreslås i rapporten att test av\r\nsystem med kombinerad GPS-baserad positionering och övervakning med\r\nradiokommunikation möjliggörs. Här nämns, som exempel på användningsområden,\r\növervakning vid permissioner och höjd säkerhet vid utslussning från\r\nanstalt.\r\nI propositionen Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk\r\nkontroll (prop. 2004/05:34 s. 36 f) anger regeringen att den avser att\r\nge ett uppdrag till Kriminalvårdsstyrelsen att bedriva försöksverksamhet\r\nmed användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll i anstalt.\r\nDet anförs bl.a. att tekniken skulle kunna användas i anstalt för att\r\nkontrollera att de intagna följer de föreskrifter som gäller för\r\nverkställigheten om var de skall befinna sig vid olika tidpunkter. Som\r\nsärskilt intressant anges möjligheten att använda tekniken vid\r\nutslussningsenheter i kombination med självförvaltning.\r\nUtskottet har inhämtat från Justitiedepartementet att frågan om användning\r\nav elektronisk övervakning och GPS-teknik i samband med permissioner\r\nför närvarande inte övervägs där, bl.a. eftersom tekniken alltjämt bedöms\r\nvara för outvecklad.\r\nI detta sammanhang kan också nämnas att det i departementspromemorian\r\nÖkad säkerhet i pass m.m. (Ds 2004:8) föreslås införande av en ny\r\nbestämmelse i 24 § KvaL av innebörd att pass som förvaras av en\r\nkriminalvårdsanstalt endast i undantagsfall skall få disponeras av den intagne.\r\nVidare föreslås bl.a. att en lagakraftvunnen dom på fängelse i minst\r\nett år som ännu inte avtjänats skall utgöra passhinder och grund för\r\nåterkallelse av passet. Departementspromemorian bereds för närvarande\r\ninom Justitiedepartementet. En proposition planeras till våren 2005.\r\nI Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet\r\ni anstalt (KVVFS 2004:13) anges att ett villkor för beviljande av\r\npermission kan vara att den intagne lämnar in sitt pass till anstalten (9\r\nkap. 7 §).\r\nUtskottet behandlade liknande yrkanden senast i april 2004 (bet.\r\n2003/04:JuU18 s. 20 f). Utskottet konstaterade då - med hänvisning till\r\ntidigare ställningstaganden - att föreskrifterna på området hade stramats\r\nupp betydligt under senare år och att antalet misskötta permissioner\r\nhade fortsatt att minska även under år 2002. Utskottet höll fast vid\r\nett tidigare konstaterande att de kontroll- och stödeffekter som skulle\r\nkunna uppnås med hjälp av intensivövervakning i de flesta fall torde\r\nkunna uppnås genom en utökad användning av möjligheten att ställa villkor\r\nvid permissioner, t.ex. om vistelseadress, anmälningsskyldighet eller\r\nhembesök av kriminalvårdspersonal. Utskottet konstaterade också att den\r\ntekniska utvecklingen beträffande elektronisk övervakning går framåt\r\nmen att ett för kriminalvården färdigt system inte fanns utvecklat.\r\nUtskottet höll också fast vid ett tidigare uttalande om att den utredning\r\noch tekniska installation som måste föregå användning av övervakningsutrustning\r\när så resurskrävande att det inte torde stå i proportion till de vinster\r\nsom eventuellt skulle kunna uppnås genom att använda sådan övervakning\r\ni samband med permissioner.\r\nUtskottet håller fast vid sina tidigare ställningstaganden i denna fråga.\r\nMotionerna Ju310, Ju331 och Ju466 bör avslås i nu behandlade delar.\r\nÖverförande av verkställighet av fängelsestraff\r\nI motionerna Ju281 (c), Ju321 (s), Ju340 (fp) och Ju442 (kd) anförs att\r\nverkställighet av fängelsestraff för utvisningsdömda i större utsträckning\r\nbör överföras till den dömdes hemland. I motionerna Ju340 och Ju442\r\nanförs att Sverige bör verka inom EU för att möjliggöra detta.\r\nLagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av\r\nbrottmålsdom (IVL) - som till största del bygger på de s.k. överförande-\r\noch brottmålsdomskonventionerna - och lagen (1963:193) om samarbete med\r\nDanmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.\r\nm. (NVL) innebär att det är möjligt att låta personer som här i riket\r\ndömts till fängelse verkställa sina straff i hemlandet.\r\nÖverförande av verkställighet till annan stat förutsätter, när varken\r\nbrottmålsdomskonventionen eller överförandekonventionen är tillämpliga,\r\natt det föreligger någon annan internationell överenskommelse. Sverige\r\nhar ingått en sådan bilateral överenskommelse med bl.a. Thailand. Vidare\r\nkan regeringen enligt 3 § IVL, om det föreligger synnerliga skäl för\r\nvisst fall, träffa överenskommelse med främmande stat om överförande av\r\nstraffverkställighet.\r\nUtskottet behandlade våren 2000 ett regeringsförslag om att riksdagen\r\nskulle godkänna ett tilläggsprotokoll till överförandekonventionen jämte\r\nvissa lagändringar (prop. 1999/2000:45, bet. JuU13, rskr. 172). Förslagen\r\ninnebar bl.a. att den dömdes samtycke inte längre krävs för överförande\r\nnär den dömde i samband med domen utvisas på grund av brottet. I samma\r\närende behandlade utskottet ett motionsyrkande liknande det nu aktuella\r\n(bet. 1999/2000:JuU13 s. 10). Utskottet framhöll då att förslagen i det\r\närendet gick i den riktning motionärerna efterlyste. Sålunda framhölls\r\ni propositionen som en allmän utgångspunkt att en återanpassning torde\r\nbli mer effektiv om den dömde i ett tidigt skede överförs till sitt\r\nhemland. I förhållande till stater som är anslutna till\r\nbrottmålsdomskonventionen\r\neller överförandekonventionen med tilläggsprotokollet syntes motionsönskemålen\r\nväsentligen tillgodosedda genom propositionens förslag. Vad gällde stater\r\nsom inte är anslutna till någon av de nämnda konventionerna utgick\r\nutskottet - i likhet med tidigare uttalanden - alltjämt från att regeringen,\r\nutan något särskilt riksdagsinitiativ, undersöker möjligheterna att\r\ningå bilaterala avtal i den omfattning som är önskvärd.\r\nUtskottet har inhämtat från Europarådets sekretariat att tilläggsprotokollet\r\ntill överförandekonventionen per den 31 januari 2005 hade tillträtts av\r\nBulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Georgien, Island,\r\nLiechtenstein, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Malta, Moldavien, Nederländerna,\r\nNorge, Polen, Rumänien, San Marino, Schweiz, Serbien och Montenegro,\r\nSverige, Tjeckien, Ukraina, Ungern samt Österrike.\r\nDet kan noteras att ett överförande enligt överförandekonventionen i\r\nprincip förutsätter att det vid tiden för ingivande av ansökan till\r\ncentralmyndigheten återstår minst sex månader av tiden för frihetsberövande\r\n(34 a § och 25 a § första stycket 4 IVL).\r\nFrån Justitiedepartementet har utskottet inhämtat att departementet för\r\nen kontinuerlig dialog med andra stater om tillämpningen av\r\növerförandekonventionen och tilläggsprotokollet. Denna dialog - som sker främst\r\nmellan staternas s.k. centralmyndigheter - innefattar även frågor om\r\nhur handläggningen av ärenden om överförande av verkställighet skall\r\nkunna påskyndas. I Europarådets expertkommitté för straffrättsligt\r\nsamarbete (PC-OC) diskuteras bl.a. den praktiska tillämpningen av\r\nEuroparådets konventioner på det straffrättsliga området, däribland\r\ntillämpningen av överförandekonventionen och tilläggsprotokollet.\r\nI årsredovisningen för år 2003 (s. 11) redovisar Kriminalvårdsstyrelsen\r\nantalet överförda straffverkställigheter. Av redovisningen framgår att\r\növerföranden enligt överförandekonventionen, på egen ansökan av den\r\nintagne, gjordes i 35 fall under år 2003. Överföranden av straffverkställighet\r\nmed stöd av överförandekonventionen och tilläggsprotokollet, dvs. mot\r\nden dömdes vilja, skedde i 17 ärenden. Av dessa överfördes fem intagna\r\ntill vardera Litauen och Ungern, tre till vardera Polen och Estland och\r\nen till Österrike. Initiativ till överförande togs i princip i alla\r\nmöjliga fall med viss tid kvar att verkställa, totalt 76 ärenden. Fler\r\növerföranden till vissa baltiska länder hade varit möjliga om\r\nhandläggningstiden i dessa länder hade kunnat kortas ned. Utöver överföranden\r\nmed stöd av överförandekonventionen har överföranden av pågående\r\nverkställighet skett till de nordiska länderna i ett sextiotal fall. I\r\nytterligare 80 ärenden, där de dömda avvaktar verkställighet på fri fot,\r\nhar domarna överförts till de nordiska länderna. I regleringsbreven\r\nför såväl år 2004 som år 2005 har Kriminalvårdsstyrelsen givits i uppdrag\r\natt ge en motsvarande redovisning avseende de nämnda åren.\r\nI detta sammanhang kan också nämnas att EG-kommissionen i april 2004\r\nlade fram en grönbok rörande tillnärmning, ömsesidigt erkännande och\r\nverkställighet av straffrättsliga påföljder i Europeiska unionen (KOM\r\n[2004] 334 slutlig). Grönboken anges utgöra ett remissunderlag som i\r\nett senare skede bör göra det möjligt för kommissionen att göra ett väl\r\nunderbyggt uttalande om behovet av ett lagförslag på gemenskapsnivå om\r\nbl.a. ömsesidigt erkännande av frihetsstraff och alternativa påföljder.\r\nI grönboken behandlas bl.a. frågor såsom vilka kategorier av dömda som\r\nbör kunna få verkställigheten överförd till en annan medlemsstat,\r\nhuruvida både den dömande och den verkställande staten bör få begära\r\növerföring av verkställighet, på vilka grunder en verkställande stat\r\nskall kunna vägra att erkänna eller verkställa en påföljd utdömd i en\r\nannan medlemsstat, huruvida verkställighet bara bör få överföras om den\r\ndömde själv begär det, hur brottsoffrets intressen bör tas till vara\r\nvid överföring av straffverkställighet samt hur överförandeprocessen\r\nbör utformas och regleras för att bli mer effektiv.\r\nKommissionen skickade under våren 2004 ut grönboken för samråd, bl.a.\r\ntill EU:s medlemsstater. Sverige avgav i oktober 2004 sitt yttrande\r\növer grönboken i form av en promemoria upprättad inom Justitiedepartementet.\r\nI promemorian framförs den övergripande synpunkten att unionen primärt\r\nbör arbeta vidare med utvecklandet av principen om ömsesidigt erkännande.\r\nI fråga om överförande av verkställighet anförs bl.a. att överförande\r\nav straffverkställighet bör ske snarast efter det att domen har vunnit\r\nlaga kraft i domslandet, att såväl medborgare som personer med hemvist\r\ni en medlemstat bör kunna komma i fråga för överförande till den staten\r\nsamt att möjligheten att omvandla ett utdömt fängelsestraff till en\r\nnationell påföljd bör tas bort inom EU, eftersom det strider mot principen\r\nom ömsesidigt erkännande. Vidare anförs i promemorian att bristerna i\r\ndagens system bör analyseras innan nya regelverk presenteras; bristerna\r\nkan bero på den internationella regleringen, men lika gärna på interna\r\nproblem som måste lösas på nationell nivå.\r\nNär utskottet senast behandlade frågan om överförande av verkställighet\r\nav fängelsestraff (bet. 2003/04:JuU18 s. 24 f) vidhölls det ovan redovisade\r\nställningstagandet från år 2000. Utskottet konstaterade att ytterligare\r\nstater nyligen hade tillträtt tilläggsprotokollet till överförandekonventionen\r\noch att kriminalvården i alla möjliga fall verkar för att utvisningsdömdas\r\nverkställighet skall överföras till hemlandet. Utskottet gjorde bedömningen\r\natt det relativt låga antalet verkställighetsöverföranden i första hand\r\ntorde kunna förklaras med en alltför långsam hantering av ärendena och\r\nnoterade att det i dessa frågor förs en dialog bl.a. mellan\r\nkonventionsländernas centralmyndigheter. Utskottet ansåg att det genom de\r\nredogörelser som årligen lämnas i kriminalvårdens årsredovisning går att\r\nfölja utvecklingen på området.\r\nUtskottet står fast vid sitt tidigare ställningstagande i dessa frågor,\r\noch kan konstatera att ytterligare stater nu tillträtt tilläggsprotokollet\r\ntill överförandekonventionen. Initiativet från kommissionen rörande\r\nömsesidigt erkännande och verkställighet av straffrättsliga påföljder\r\ninom den Europeiska unionen är ett steg i rätt riktning. Kommissionen\r\npekar där bl.a. på just behovet av en snabbare hantering av ärenden om\r\növerförande av verkställighet av fängelsestraff. Motionärernas önskemål\r\när i stor utsträckning tillgodosedda genom det arbete som bedrivs. Motion\r\nJu321 samt motionerna Ju281, Ju340 och Ju442, i nu behandlade delar,\r\nbör avslås av riksdagen.\r\nKostnaden för utvisades hemresor\r\nI motionerna Ju220 (m) och Ju466 (kd) begärs att kriminalvården skall\r\nges en möjlighet att, även utan den intagnes samtycke, innehålla intjänad\r\nersättning för att täcka kostnaderna för den intagnes hemresa i samband\r\nmed verkställighet av beslut om utvisning.\r\nEnligt 9 kap. 1 § utlänningslagen (1989:529) är en utlänning som utvisas\r\nskyldig att betala kostnaden för sin egen resa till den ort dit han\r\nsänds eller åläggs att resa genom en myndighets försorg. Vad gäller den\r\nersättning en intagen erhåller under anstaltsvistelsen gäller enligt 44\r\n§ KvaL att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer,\r\nmeddelar föreskrifter beträffande användningen av ersättningen.\r\nRegeringen har med stöd av 38 § KvaF delegerat denna befogenhet till\r\nKriminalvårdsstyrelsen. Kriminalvårdsstyrelsen har reglerat frågor\r\nrörande de intagnas ersättningar i KVVFS 2001:5. Av 16 § i föreskrifterna\r\nföljer att 10 % av den intagnes ersättning skall innehållas för\r\npermissions- och frigivningsändamål. De innehållna medlen skall i första\r\nhand användas till utgifter i samband med permission och frigivning, t.\r\nex. för resa, uppehälle, inköp av klädutrustning eller liknande. Enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen är det möjligt att använda dessa medel också för\r\nden dömdes hemresa i samband med utvisning. Detta förutsätter dock att\r\nden intagne samtycker till det. För det fall att den intagne inte\r\nfrivilligt vill betala sådant som han är skyldig att betala, t.ex. kostnaden\r\nför hemresa, gäller i princip samma regler som för indrivning av fordringar\r\nfrån andra människor i samhället. Det krävs alltså en dom som kan\r\nverkställas. För intagna i kriminalvårdsanstalt gäller dock särskilda\r\nregler i fråga om möjligheterna till utmätning. I 45 § KvaL föreskrivs\r\nsålunda att om en intagen uppsåtligen förstört egendom som tillhör\r\nanstalten, får ersättning för skadan tas ut av den ovan nämnda ersättningen.\r\n\r\nEnligt uppgifter som utskottet tidigare har inhämtat från Rikspolisstyrelsen\r\noch Polismyndigheten i Örebro län, där Kriminalvårdsmyndigheten Kumla\r\när belägen, tillämpas bestämmelsen i 9 kap. 1 § utlänningslagen mycket\r\nsällan. Anledningen till detta är att den som skall utvisas som regel\r\nantingen saknar medel eller motsätter sig att betala för resan. Eftersom\r\ndet inte finns någon särskild ordning för indrivning i dessa fall måste\r\npolisen, om den som skall utvisas vägrar att betala, ansöka om stämning\r\ni domstol och samtidigt begära kvarstad för att kunna utverka den\r\nutvisades medel. Detta är tids- och resurskrävande och anses i regel inte\r\nmeningsfullt att göra.\r\nUtskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen tidigare, senast\r\ni april 2004 (bet. 2003/04:JuU18 s. 26 f). Utskottet höll då fast vid\r\ntidigare ställningstaganden i denna fråga, som går ut på dels att det\r\när rimligt att den som dömts till utvisning också betalar för hemresan,\r\nnågot som också är innebörden av gällande lagstiftning, dels följande.\r\nFör att tvinga en intagen att betala resan med i anstalten intjänade\r\nmedel krävs det en reglering motsvarande den som nu gäller i fråga om\r\nersättning för uppsåtligen förstörd egendom som tillhör anstalten. Som\r\nskäl för en sådan ordning kan i och för sig anföras att den typ av\r\nfordran som motionärerna tar upp har ett så nära samband med\r\nstraffverkställigheten att det framstår som rimligt att staten kan tvinga fram\r\nbetalning. Samtidigt finns det skäl som talar emot en sådan ordning.\r\nUtskottet var med hänvisning till det anförda inte berett att förorda\r\nen lagändring.\r\nUtskottet kan konstatera att den reglering som efterfrågas - om den\r\nskulle införas - lämpligen torde tas in i lagen om kriminalvård i anstalt.\r\nMot bakgrund av att Kriminalvårdskommittén senast den 1 juni 2005 skall\r\navlämna sitt betänkande med förslag till en helt ny kriminalvårdslag\r\nanser utskottet att det inte finns anledning att nu särskilt ta ställning\r\ni denna fråga. Motionerna Ju220 och Ju466 avstyrks i nu behandlade delar.\r\n\r\nErsättning till lekmannaövervakare\r\nI motionerna Ju340 (fp) och Ju466 (kd) begärs bl.a. en översyn av\r\narvodesnivåerna för lekmannaövervakare.\r\nI 5 kap. 17 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder\r\nanges att övervakare som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt\r\ntill ersättning enligt de normer som fastställs av regeringen eller den\r\nmyndighet som regeringen bestämmer. Ersättning till lekmannaövervakare\r\nuppgår enligt beslut av Kriminalvårdsstyrelsen i januari 2001 till 400\r\nkr per månad, varav 150 kr avser arvode och 250 kr utgiftstäckning.\r\nEn tidigare negativ trend vad gäller antalet lekmannaövervakare har\r\nunder senare år brutits. Antalet lekmannaövervakare uppgick den 1 januari\r\n2004 till 4 609, vilket visserligen utgör en minskning med 3 % jämfört\r\nmed samma datum föregående år, men en ökning med 2 % mot två år tidigare\r\noch 7 % mot året dessförinnan.\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande senast våren 2004 (bet.\r\n2003/04:JuU18 s. 27). Utskottet hänvisade då till ett tidigare ställningstagande\r\ni frågan, varvid utskottet hade uttryckt sin uppskattning för de insatser\r\nsom lekmannaövervakarna gör för kriminalvården och framhållit värdet av\r\nderas arbete. Utskottet delade motionärernas uppfattning om vikten av\r\natt de personer som tar på sig uppdrag som lekmannaövervakare ges både\r\nen rimlig ersättning och stöd i sina uppdrag. Utskottet konstaterade\r\natt den tidigare negativa trenden vad gäller antalet lekmannaövervakare\r\nhade brutits och att antalet hade ökat. Utskottet var inte berett att\r\nförorda en höjning av ersättningsnivåerna.\r\n\r\nUtskottet har inte ändrat sin uppfattning i denna fråga. Motionerna\r\nJu340 och Ju466 bör avslås av riksdagen i nu behandlade delar.\r\nEn ny europeisk fängelsekonvention\r\nI motion Ju340 (fp) anförs att Sverige bör verka inom det europeiska\r\nsamarbetet för att en europeisk fängelsekonvention antas, innehållande\r\ngemensamma minimibestämmelser för behandling av de intagna på fängelser\r\noch häkten. Motionärerna anför att de regler som återfinns i Europarådets\r\nkonvention från år 1987 behöver moderniseras och uppgraderas.\r\nEuroparådets ministerrådskommitté antog år 1987 den ovan under rubriken\r\nHäktesfrågor nämnda europeiska konventionen till förhindrande av tortyr\r\noch omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet\r\nmed konventionen är att stärka frihetsberövade personers skydd genom\r\natt motverka att sådan behandling eller bestraffning förekommer, dvs.\r\natt ha en preventiv funktion.\r\nAv Europarådets medlemsstater har samtliga utom Monaco tillträtt\r\nkonventionen. Sverige tillträdde konventionen år 1989 (prop. 1987/88:133,\r\nbet. JuU41, rskr. 236, SÖ 1988:37).\r\nMed stöd av konventionen har Europeiska kommittén för förhindrande av\r\ntortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning\r\n(Tortyrkommittén) bildats. Som nämnts ovan får Tortyrkommittén besöka\r\nde platser i konventionsstaterna där frihetsberövade personer är placerade\r\noch kan i sin rapport efter besöket påtala brister och föreslå hur\r\nskyddet för frihetsberövade personer i den granskade staten kan förbättras.\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att frågor\r\nom behandling av personer intagna på häkten och fängelser uppmärksammas\r\ninternationellt. Ett verkningsfullt verktyg i strävandena att säkerställa\r\nen god och human behandling av intagna runt om i Europa finns genom den\r\novan nämnda konventionen, i vilken det uppställs relevanta och relativt\r\nlångtgående krav på hur bl.a. inlåsta personer skall behandlas. Nästan\r\nsamtliga europeiska länder har tillträtt konventionen och är därmed bl.\r\na. underkastade Tortyrkommitténs inspektioner.\r\nUtskottet finner för närvarande inte anledning att förespråka att Sverige\r\nskall verka för att en ny särskild fängelsekonvention antas. Motion\r\nJu340 bör avslås av riksdagen i nu behandlad del.\r\nDiskriminering inom kriminalvården\r\nI motion Ju424 (mp) anförs att arbetet mot diskriminering bör förbättras\r\ninom kriminalvården och att mångfaldsplaner bör antas. Motionärerna\r\npekar bl.a. på behovet av att inom kriminalvården motverka främlingsfientlighet\r\noch diskriminering av homo- och bisexuella samt transpersoner.\r\nI årsredovisningen för år 2003 anges att kriminalvården sedan flera år\r\ntillbaka bedriver ett aktivt arbete för att öka andelen anställda med\r\nutländsk bakgrund. År 2003 uppgick andelen anställda med utomnordisk\r\nbakgrund till ca 6 % av samtliga anställda, vilket är en ökning med en\r\nprocentenhet sedan år 1998 då det aktiva mångfaldsarbetet inleddes. De\r\nflesta lokala kriminalvårdsmyndigheter har antagit en mångfaldsplan (s.\r\n22).\r\nUtskottet instämmer i vad motionärerna anför om betydelsen av att\r\ndiskriminering bekämpas och mångfalden ökar inom kriminalvården. Ett aktivt\r\narbete bedrivs också inom kriminalvården för att öka mångfalden bland\r\npersonalen där. Utskottet utgår vidare från att all form av diskriminering\r\nbekämpas på olika sätt vid kriminalvårdens myndigheter. Utskottet finner\r\ninte skäl för ett tillkännagivande från riksdagen i denna fråga. Motion\r\nJu424 bör därför i denna del avslås av riksdagen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      En ny kriminalvårdspolitik m.m., punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2004/05:Ju215, 2004/05:Ju281\r\nyrkandena 3, 9 och 13, 2004/05:Ju299 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju340\r\nyrkandena 5-7, 9 och 11, 2004/05:Ju378 yrkande 6, 2004/05:Ju424 yrkandena\r\n4, 5 och 7, 2004/05:So592 yrkande 4 och 2004/05:Bo277 yrkande 5, bifaller\r\ndelvis motionerna 2004/05:Ju210, 2004/05:Ju224, 2004/05:Ju228, 2004/05:Ju280,\r\n2004/05:Ju281 yrkandena 7, 8 och 10, 2004/05:Ju299 yrkandena 4 och 5,\r\n2004/05:Ju310 yrkande 1, 2004/05:Ju323 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju327,\r\n2004/05:Ju340 yrkande 8, 2004/05:Ju352 yrkandena 1 och 15, 2004/05:Ju388,\r\n2004/05:Ju396, 2004/05:Ju399, 2004/05:Ju400, 2004/05:Ju407, 2004/05:Ju424\r\nyrkande 21, 2004/05:Ju433, 2004/05:Ju459, 2004/05:Ju466 yrkandena 1 och\r\n17, 2004/05:Ju477 och 2004/05:Ju508 samt avslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nStällningstagande\r\nDen svenska kriminalvården har under Socialdemokraternas innehav av\r\nregeringsmakten utvecklats åt fel håll.\r\nAntalet rymningar minskade väsentligt under det borgerliga regeringsinnehavet\r\nåren 1991-1994. Även om antalet rymningar från slutna anstalter totalt\r\nsett inte har ökat på senare år kan man konstatera att flera spektakulära\r\nrymningar kunnat ske från de anstalter där säkerhetsnivån är högst,\r\nanstalter från vilka det i princip inte skall gå att rymma. Regeringens\r\nslapphänta hantering av säkerhetsfrågorna har tydligt inverkat på\r\nförmågan att hålla de allra farligaste brottslingarna inlåsta.\r\nPå samma sätt kan vi konstatera att tiden för arbete, behandling och\r\nutbildning minskat till förmån för övrig tid, dvs. sysslolöshet. Parallellt\r\nså har narkotikasituationen förvärrats och den organiserade brottsligheten\r\nstärkt sina förgreningar inne på anstalterna.\r\nBakgrunden är den socialdemokratiska regeringens bristande styrning av\r\nverksamheten. Mätbara resultatkrav saknas och retorikgapet mellan vad\r\nregeringen säger sig vilja uppnå och vad som varit möjligt har ständigt\r\nökat. Administrationen har tillåtits växa och antalet personer som\r\narbetar direkt med de intagna har minskat. Ansvarsfrågorna måste tydliggöras\r\npå ett helt annat sätt än nu inom kriminalvården, vilket också är den\r\navgörande slutsatsen i den senaste utredningen om kriminalvårdens förfall.\r\nDet kräver ett verkligt politiskt ledarskap.\r\nAnsvaret för kriminalvårdens utveckling och ledning åvilar enligt vår\r\ngrundlag regeringen. Detta ansvar har brustit. Kriminalvårdspolitiken\r\nmåste få en ny inriktning. Fokus måste sättas på kvalitet vad gäller\r\nsåväl säkerhet och innehåll. Tydligare drivkrafter för skötsamhet och\r\nen aktiv och strukturerad rehabiliterande verksamhet inom kriminalvården\r\nleder till långsiktigt minskad brottslighet.\r\nMer positiva incitament måste skapas för de intagna. De som sköter sig\r\nbra och utvecklas bör premieras på olika sätt medan misskötsamhet och\r\nmissbruk i anstalt måste leda till starkare disciplinära reaktioner och\r\nindragna förmåner. Den som missköter sig på anstalt, t.ex. genom att\r\nmissbruka alkohol eller narkotika, skall enligt vår mening inte kunna\r\nförvänta sig att bli automatiskt villkorligt frigiven efter att två\r\ntredjedelar av fängelsestraffet avtjänats. Det framstår också som\r\nsjälvklart att vägran att lämna urin- eller blodprov i\r\ndisciplinpåföljdshänseende\r\nskall jämställas med att den intagne missbrukat i anstalt.\r\nDet är inte tillfredsställande att intagna på anstalterna kan rymma\r\ndärifrån. När så ändå sker måste samhällets reaktion vara kraftfull.\r\nDet är helt oacceptabelt att den som rymmer från en anstalt endast kan\r\nfå den villkorliga frigivningen senarelagd med 15 dagar. Avvikelse från\r\nanstalt måste enligt vår mening resultera i att den villkorliga\r\nfrigivningen skjuts fram så mycket att det framstår som avskräckande för de\r\nintagna.\r\nEn ökad differentiering på anstalterna är också nödvändig. De som\r\nmissbrukar narkotika på anstalten eller i övrigt missköter sig och därigenom\r\nhar en dålig inverkan på sina medintagna bör i större utsträckning hållas\r\nåtskilda från dem som sköter sig och försöker komma tillrätta med sin\r\nlevnadssituation. Det måste finnas tillräckligt med helt drogfria enheter\r\nså att de som vill komma ifrån sitt missbruk slipper komma i kontakt\r\nmed droger.\r\nVerkställigheten måste vidare fyllas med meningsfulla aktiviteter som\r\när tydligt individfokuserade och syftar till att öka individens förmåga\r\natt fungera i samhället. Alla intagna som har behov av det bör erbjudas\r\ngrundläggande teoretisk utbildning, såväl för grundskole- som\r\ngymnasiekompetens, och intagna med läs- och skrivsvårigheter måste ges extra\r\nstöd. Det måste också vara möjligt för den intagne att få en användbar\r\nyrkesutbildning under anstaltstiden. Programverksamheten inom kriminalvården\r\nmåste i större utsträckning kunna anpassas efter individuella behov,\r\noch den bör erbjudas fler intagna. Att det för varje intagen alltid\r\nskall upprättas en individuell vårdplan framstår som självklart, men\r\nsker inte alltid i praktiken.\r\nDe intagna bör få ett större personligt ansvar för sin vistelse på\r\nanstalten, bl.a. för att bättre förbereda denne på livet i frihet.\r\nSjälvförvaltning bör tillämpas i ännu större utsträckning.\r\nDet är av avgörande betydelse för den intagnes återanpassning till\r\nsamhället, utan kriminalitet och missbruk, att frigivningen förbereds\r\nväl. Inför frigivningen måste kriminalvården ha ett bra samarbete med\r\nolika myndigheter och organisationer, såsom socialtjänst, arbetsförmedling,\r\nKRIS m.fl. Bostad och sysselsättning bör vara ordnad innan den intagne\r\nfriges. Huvudansvaret för individens återanpassning till samhället bör\r\nläggas på frivården, som också bör ges större befogenheter att utföra\r\ndrogtester.\r\nDet är också viktigt att de som döms till skyddstillsyn kombinerat med\r\nbehandling i någon form verkligen genomgår behandlingen. Att så sker\r\nbör kontrolleras i större utsträckning. När behandlingen inte följts\r\nbör samhällets reaktion vara snabbare och tydligare.\r\nKriminalvårdens personal måste ges bättre och mer kontinuerlig utbildning.\r\nDetta har betydelse, inte bara för att öka personalens allmänna\r\nkunskapsnivå, utan också för att skapa bättre förutsättningar för nytänkande\r\noch förändringar inom kriminalvården. Även forskningen inom\r\nkriminalvårdsområdet bör stimuleras.\r\nDet får ankomma på regeringen att beakta vad vi nu anfört i samband med\r\nberedningen av Kriminalvårdskommitténs kommande betänkande.\r\nDet anförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju210, 215,\r\nJu224, Ju228, Ju280, Ju281, Ju299, Ju310, Ju323, Ju327, Ju340, Ju352,\r\nJu378, Ju388, Ju396, Ju399, Ju400, Ju407, Ju424, Ju433, Ju459, Ju466,\r\nJu477, Ju508, So592 och Bo277 i nu behandlade delar. Övriga i denna del\r\nbehandlade motionsyrkanden bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.\r\n\r\n\r\n2.      Drift av kriminalvård i icke offentlig regi, punkt 2 (fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Peter Althin (kd), Karin Granbom (fp) och\r\nMargareta Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om drift av kriminalvård i privat regi. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Ju214 yrkandena 1-3 och\r\n2004/05:Ju424 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är tiden nu mogen att påbörja försök med att\r\nbedriva kriminalvård på entreprenad. Privata anstalter förekommer både\r\ni USA och Storbritannien, och har där visat sig mycket framgångsrika.\r\nVi anser att privata inslag bör prövas även på svenska anstalter. Att\r\nprivatisera hela anstalter bör dock inte bli aktuellt.\r\nNär verksamhet på en anstalt läggs ut på entreprenad, måste naturligtvis\r\nmyndighetsutövning urskiljas, eftersom denna inte kan läggas ut på\r\nprivata aktörer. Att på detta sätt skilja på rollerna är bra eftersom\r\nman därigenom får en tydlig uppdelning mellan olika personers roller i\r\nanstalten. De som arbetar med vård och behandling bör inte även besluta\r\nom visitationer, restriktioner och övriga repressiva inslag. En uppdelning\r\nav rollerna torde även komma att underlätta arbetet med rehabiliteringen\r\nav de intagna.\r\nFörsöksverksamheten bör naturligtvis utvärderas noga efter en tid.\r\nRegeringen bör låta utreda förutsättningarna för att bedriva kriminalvård\r\npå en eller flera anstalter på entreprenad.\r\n\r\n3.      Drift av kriminalvård i icke offentlig regi, punkt 2 (m)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en försöksverksamhet med drift av kriminalvård\r\ni privat regi. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju214 yrkandena\r\n1-3 och bifaller delvis motion 2004/05:Ju424 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är tiden nu mogen att påbörja försök med att\r\nbedriva kriminalvård på entreprenad. Privata anstalter förekommer både\r\ni USA och Storbritannien, och har där visat sig mycket framgångsrika.\r\nNär\r\ndriften av en anstalt läggs ut på entreprenad, måste naturligtvis drift\r\noch myndighetsutövning skiljas åt, eftersom myndighetsutövning inte kan\r\nläggas ut på privata aktörer. Att på detta sätt skilja på rollerna är\r\nbra eftersom man därigenom får en tydlig uppdelning mellan olika personers\r\nroller i anstalten. De som arbetar med vård och behandling bör inte\r\näven besluta om visitationer, restriktioner och övriga repressiva inslag.\r\nEn uppdelning av rollerna torde även komma att underlätta arbetet med\r\nrehabiliteringen av de intagna.\r\nFörsöksverksamheten bör naturligtvis utvärderas noga efter en tid.\r\nRegeringen bör låta utreda förutsättningarna för att lägga ut driften\r\nav en eller flera anstalter på entreprenad.\r\n\r\n\r\n4.      Situationen för intagna kvinnor samt för barn med intagna föräldrar,\r\npunkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om situationen för kvinnor intagna i häkte och\r\nanstalt samt för barn med intagna föräldrar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Ju281 yrkande 2 och 2004/05:Ju340 yrkandena 20 och\r\n21, bifaller delvis motionerna 2004/05:Ju378 yrkande 10 och 2004/05:Ju424\r\nyrkandena 13 och 14 samt avslår motion 2004/05:Ju331 yrkandena 1-7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFängelsedömda kvinnor har ett i stor utsträckning annat rehabiliteringsbehov\r\nän män. Kvinnorna mår ofta väldigt dåligt, såväl fysiskt som psykiskt,\r\nnär de kommer till anstalt. De har oftare ett pågående missbruk och de\r\nhar inte sällan blivit utnyttjade på olika sätt. Detta måste i större\r\nutsträckning beaktas inom kriminalvården.\r\nFörutsättningarna för umgänge under naturliga förhållanden mellan barn\r\noch intagna föräldrar måste också förbättras inom kriminalvården. Det\r\nhandlar bl.a. om fler och bättre inredda besöksrum, fler övernattningslägenheter\r\nsamt tillgång till lekplatser i anslutning till anstalterna.\r\nDet får ankomma på regeringen att i samband med beredningen av\r\nKriminalvårdskommitténs kommande betänkande beakta vad vi nu anfört. Det\r\nanförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju281, Ju340, Ju378\r\noch Ju424 i nu behandlade delar. Motion Ju331 bör däremot inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n5.      Möjlighet till villkorlig frigivning efter halva strafftiden, punkt\r\n4 (c)\r\nav Margareta Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en möjlighet till villkorlig frigivning i\r\nvissa fall efter halva strafftiden. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ju281 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min uppfattning bör domstol kunna besluta att en fängelsedömd\r\nperson skall kunna friges villkorligt redan efter halva strafftiden.\r\nDet skall kunna ske i de fall då det inte finns något skyddsbehov för\r\nsamhället och det inte föreligger någon egentlig risk för återfall i\r\nbrott. Vid sådan frigivning efter halva strafftiden skall den dömde\r\nunderkasta sig kontrollåtgärder, bl.a. för att säkerställa att den dömde\r\ninte missbrukar alkohol eller narkotika. Vid minsta återfall i brott\r\noch vid misskötta ålägganden skall den dömde omedelbart åter tas in i\r\nanstalt för fortsatt verkställighet där.\r\nDet får ankomma på regeringen att vid den kommande beredningen av\r\nKriminalvårdskommitténs betänkande beakta vad jag nu anfört.\r\n\r\n6.      Häktesfrågor, punkt 5 (m)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om häkteslagstiftningens tillämplighet under\r\nvistelse på rättspsykiatriska undersökningsenheter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Ju387 och avslår motion 2004/05:Ju378 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nMånga av de personer som genomgår rättspsykiatrisk undersökning är\r\nhäktade under undersökningstiden. Lagstiftningen om behandling av häktade\r\ngäller emellertid inte under vistelse på rättspsykiatriska undersökningsenheter.\r\nDetta medför bl.a. att det inte är möjligt att tillämpa de tvångsmedel\r\nsom regleras i häkteslagstiftningen, bl.a. användande av handfängsel\r\noch tagande av blodprov för utrönande av missbruk. Detta har i praktiken\r\nlett till att många rättspsykiatriska undersökningar av säkerhetsskäl\r\nhar fått utföras på häktet. Det är enligt vår uppfattning en olämplig\r\nordning. Häkteslagstiftningen bör därför göras tillämplig även på\r\nrättspsykiatriska undersökningsenheter.\r\nVi kan konstatera att den nyligen tillsatta utredningen med uppdrag att\r\nutarbeta en ny häkteslag även skall titta på denna fråga. Vi anser dock\r\natt direktiven i denna del inte är tillräckligt tydliga för att tillse\r\natt ett förslag som avhjälper bristerna i lagstiftningen presenteras.\r\nDet får ankomma på regeringen att utarbeta tilläggsdirektiv till\r\nutredningen. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju387. Motion\r\nJu378 bör däremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n7.      Behandling för sexualbrottsdömda, punkt 6 (m, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Cecilia\r\nMagnusson (m) och Margareta Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om farmakologisk behandling för sexualbrottsdömda.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju466 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMånga sexualbrottsdömda, såväl pedofiler som våldtäktsmän, har en onormal\r\nsexualdrift som de har svårt att kontrollera. Genom farmakologisk\r\nbehandling kan förekomsten av manligt könshormon minskas hos patienten,\r\nvarigenom dennes överdrivna och svårkontrollerade sexualdrift minskas.\r\nMot bakgrund av den stora risken för återfall i brott inom denna grupp\r\nav dömda bör, som en förutsättning för villkorlig frigivning, kunna\r\nuppställas ett krav på att den dömde medicinerar mot sin onaturliga\r\ndrift.\r\nRegeringen bör låta utreda en sådan ordning och återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag i frågan.\r\n\r\n8.      Behandling för män som misshandlat kvinnor, punkt 7 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behandling för män som dömts för kvinnomisshandel.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju293 yrkande 26 och bifaller\r\ndelvis motion 2004/05:A321 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nMän som misshandlar kvinnor måste på olika sätt få hjälp att bryta sitt\r\ndestruktiva beteende. Männen måste få tillräcklig och adekvat hjälp och\r\nbehandling i fängelse respektive inom frivården. Annars är risken för\r\nåterfall i brott stor. Vidare måste samarbetet mellan bl.a. kriminalvården,\r\nkommunerna, polisen samt mans- och kvinnojourerna förbättras. Det är\r\nangeläget att olika myndigheter och organisationer samverkar för att\r\nbekämpa och förebygga våld i nära relationer. Behandling för misshandlande\r\nmän bör i större utsträckning kunna utdömas i kombination med skyddstillsyn,\r\nbl.a. som kontraktsvårdspåföljd.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder med\r\nanledning av vad vi nu anfört.\r\n\r\n\r\n9.      Övervakning i samband med permissioner, punkt 8 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om övervakning i samband med permissioner från\r\nanstalt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Ju310\r\nyrkande 2 och 2004/05:Ju466 yrkande 14 och avslår motion 2004/05:Ju331\r\nyrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att kontrollen av intagna som tillåts vistas utanför\r\nanstalten, t.ex. vid permission, är effektiv. De utvärderingar som har\r\ngenomförts av verkställighet i form av intensivövervakning med elektronisk\r\nkontroll har visat på ett övervägande positivt resultat. Vi anser att\r\ndessa erfarenheter skulle kunna användas även i andra sammanhang. Så\r\nskulle t.ex. elektronisk övervakning kunna införas som en extra\r\nsäkerhetsåtgärd vid permission och frigång. Särskilt intressant är utvecklingen\r\nav GPS-teknik på området. Genom att förse fången med en fotboja som kan\r\nspåras med hjälp av GPS-teknik kan risken för rymningar minska och göra\r\ndet betydligt lättare att återföra en rymling till fängelset.\r\nRegeringen bör snarast låta undersöka möjligheten att genomföra en\r\nprovverksamhet med intensivövervakning i samband med bl.a. permission.\r\nOm en sådan verksamhet visar sig kräva lagstiftning bör regeringen\r\nsnarast återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga lagändringar.\r\n\r\nVi ställer oss alltså bakom motionerna Ju310 och Ju466 i nu behandlade\r\ndelar. Motion Ju331 bör däremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n10.     Övervakning i samband med permissioner, punkt 8 (v)\r\nav Rolf Olsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om övervakning av utvisningsdömda i samband med\r\npermissioner från anstalt. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju331\r\nyrkande 9 och avslår motionerna 2004/05:Ju310 yrkande 2 och 2004/05:Ju466\r\nyrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nMöjligheten för utvisningsdömda intagna att få permission är små eftersom\r\nrisken för att de avviker i samband med permission ofta bedöms som för\r\nstor. En sådan ordning är enligt min mening både inhuman och orimlig.\r\nDet leder bl.a. till att de intagna aldrig ges tillfälle att träffa\r\nsina anhöriga under naturliga former utanför anstalten.\r\nEtt sätt att möjliggöra permissioner för denna grupp av intagna skulle\r\nkunna vara att införa intensivövervakning med elektronisk kontroll, s.\r\nk. fotboja, i samband med permissioner. Regeringen bör låta utreda\r\nmöjligheterna att använda sådan övervakning i samband med utvisningsdömdas\r\npermissioner.\r\nDet anförda innebär att jag ställer mig bakom motion Ju331 i nu behandlad\r\ndel. Motioner Ju310 och Ju466 bör däremot avslås av riksdagen i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\n11.     Överförande av verkställighet av fängelsestraff, punkt 9 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om överförande i större utsträckning av verkställighet\r\nav fängelsestraff. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Ju281\r\nyrkande 4, 2004/05:Ju321, 2004/05:Ju340 yrkande 17 och 2004/05:Ju442\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBelastningen på de svenska anstalterna måste minskas på alla tillgängliga\r\nsätt. Det bör bl.a. därför eftersträvas att så många som möjligt av dem\r\nsom döms till utvisning också verkställer sitt straff i hemlandet. Trots\r\nförekomsten av konventioner och bilaterala avtal är det vanligt att\r\nfängelsedömdas verkställighet inte kan överföras, främst beroende på\r\nomfattande byråkrati och pappersexercis.\r\nRegeringen bör verka mer kraftfullt, såväl i Sverige som internationellt,\r\nför att tillse att de ingångna avtalen fungerar också i praktisk\r\nhandling. Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder\r\nmed anledning av vad vi nu anfört.\r\n\r\n12.     Kostnader för utvisades hemresor, punkt 10 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kostnader för utvisades hemresor. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju220 och 2004/05:Ju466 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är stötande att kriminalvården inte har befogenhet att utan den\r\nintagnes samtycke använda innehållna medel för att täcka kostnaderna\r\nför den utvisningsdömdes hemresa. Detta innebär att den dömdes skyldighet\r\natt betala, som följer av stadgandet i 9 kap. 1 § utlänningslagen, inte\r\nkan upprätthållas. En sådan möjlighet bör införas för kriminalvården.\r\nRegeringen\r\nbör ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\nsom tillgodoser vad vi nu har anfört.\r\n\r\n\r\n13.     Ersättning till lekmannaövervakare, punkt 11 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättning till lekmannaövervakare. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju340 yrkande 15 och 2004/05:Ju466\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nLekmannaövervakare har en viktig uppgift i samhället. Trots det är de\r\nalltför få för att fylla det behov som finns. Några av orsakerna är\r\nineffektiva administrativa system och en alltför låg ersättning för\r\nuppdraget. Ersättningen är på en nivå som är så låg att det närmast ger\r\nen signal om att uppdraget inte anses vara viktigt.\r\nDet är hög tid att lekmannaövervakarnas insatser tas till vara på ett\r\nbättre sätt och att statusen på uppgiften höjs. Ersättningen bör ses\r\növer och höjas så att summan upplevs som en rimlig ersättning för\r\nuppdraget.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi\r\nnu anfört.\r\n\r\n14.     Ny europeisk fängelsekonvention, punkt 12 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Cecilia Magnusson (m), Karin Granbom (fp) och Margareta\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behovet av en ny europeisk fängelsekonvention.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju340 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nTrots att internationella överenskommelser träffats, bl.a. inom Europarådet,\r\nom hur personer i häkte och fängelse bör behandlas verkar många europeiska\r\nregeringar ha svårt att ta till sig kritik om brister och missförhållanden\r\ni dessa avseenden. Inte ens Sverige har undgått kritik för sådana brister.\r\n\r\nSverige bör inom ramen för Europasamarbetet verka för att en ny konkret\r\noch modern fängelsekonvention med klara miniminormer inom en snar framtid\r\nutarbetas.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder i enlighet\r\nmed vad vi nu anfört.\r\n\r\n15.     Åtgärder mot diskriminering inom kriminalvården m.m., punkt 13\r\n(mp)\r\nav Leif Björnlod (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om åtgärder mot diskriminering inom kriminalvården\r\nm.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju424 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är mycket viktigt att motverka all form av diskriminering inom\r\nkriminalvården, såväl på grund av etnisk tillhörighet som till följd av\r\natt drabbade personer är homo- eller bisexuella respektive transpersoner.\r\nDet gäller såväl mellan anställda som i förhållande till intagna.\r\nEtt bra sätt att motverka sådan diskriminering är att bedriva en\r\npersonalpolitik där stor mångfald eftersträvas. Även inom kriminalvårdens\r\nprogramverksamhet bör problemen i samhället med diskriminering uppmärksammas.\r\nUtbildning om situationen för homo- och bisexuella samt transpersoner\r\nmåste bli obligatorisk för all personal inom kriminalvården.\r\nDet får ankomma på regeringen att tillse att vad jag nu anfört tillgodoses\r\ninom kriminalvården.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Översyn av kriminalvårdslagstiftningen m.m. (v)\r\nRolf Olsson (v) anför:\r\nJag ser mycket positivt på att en genomgripande översyn nu görs av\r\nkriminalvårdslagstiftningen. På ett antal områden kan jag se att\r\nförbättringar kan göras.\r\nDe flesta långtidsdömda placeras på anstaltsavdelningar med hög\r\nsäkerhetsnivå där konflikter och förekomsten av gängbildningar har blivit\r\nett allt större problem. De långtidsdömda som visar en positiv utveckling\r\nhar behov av att i större utsträckning kunna placeras på andra enheter\r\ndär de slipper utsättas för påtryckningar från andra intagna. Det är\r\nockså mycket viktigt att mottagningsverksamheten för långtidsdömda\r\nfungerar bra, bl.a. genom att de intagna ges möjlighet att bearbeta\r\nbrottet och den uppgivenhet som ett långt straff ger upphov till.\r\nMöjligheterna till yrkesutbildning och arbetspraktik under anstaltsvistelsen\r\när också viktiga. Studieverksamheten bör överhuvudtaget främjas på\r\nanstalterna. Normaliseringsprincipen bör prägla utbildningen och ansvaret\r\nför studieverksamheten läggas över på utbildningsväsendet.\r\nFörberedelserna inför frigivning är avgörande för den intagnes möjlighet\r\ntill återanpassning till ett normalt liv i samhället, utan kriminalitet\r\noch missbruk. Anstalterna måste på ett bra sätt samarbeta med frivård,\r\nsocialtjänst och andra huvudmän och aktörer i samhället. Utan bostad\r\noch försörjning försvåras möjligheterna för den frigivne att avhålla\r\nsig från fortsatt brottslighet och missbruk.\r\nAtt de intagnas mänskliga fri- och rättigheter på alla sätt måste\r\nförsvaras är självklart, bl.a. genom att de intagna inte förvägras sin\r\ngrundlagsskyddade föreningsfrihet. I detta sammanhang kan också nämnas\r\nbehovet av förstärkt tillsyn över kriminalvårdens verksamhet till skydd\r\nför den enskilde intagne.\r\nMot bakgrund bl.a. av att Kriminalvårdskommittén i vår kommer att avlämna\r\nsitt betänkande och att mycket av det jag uppmärksammar här antagligen\r\nkommer att beaktas på olika sätt i den fortsatta beredningen av betänkandet\r\nväljer jag att inte reservera mig till förmån för något av de motionsyrkanden\r\nfrån Vänsterpartiet som behandlas i denna del.\r\n\r\n2.      Översyn av kriminalvårdslagstiftningen m.m. (mp)\r\nLeif Björnlod (mp) anför:\r\nJag ser det som mycket positivt att en genomgripande översyn görs av\r\nkriminalvårdslagstiftningen. Jag anser att kriminalvården kan förbättras\r\ni ett antal avseenden.\r\nDet återfallsförebyggande arbetet på anstalterna är mycket viktigt.\r\nProgramverksamheten för rehabilitering och återanpassning måste vara\r\neffektiv och tillräckligt bra för att förebygga att de intagna återfaller\r\ni brott en kort tid efter anstaltsvistelsen. Frågor om tidpunkten för\r\nvillkorlig frigivning samt möjligheter till permission är också viktiga\r\ni arbetet med att förebygga de negativa effekterna av institutionaliseringen.\r\n\r\nDet är också viktigt att de intagna har en bra och relevant sysselsättning\r\nunder anstaltsvistelsen. Det är angeläget att arbetsuppgifterna svarar\r\nmot den enskildes kunskaper och färdigheter. Inslagen av självförvaltning\r\när också utmärkt för att begränsa de negativa effekterna av anstaltsvistelsen.\r\nProgramverksamheten måste naturligtvis anpassas efter den enskilde\r\nindividens behov och förutsättningar.\r\nDen enskilde individens egna vilja och motivation måste vara drivkraften\r\ntill förändring. Skötsamhet bör aktivt uppmuntras och leda till olika\r\nformer av positiva konsekvenser, såsom utökade permissioner och besök\r\nsamt tidigarelagd villkorlig frigivning. Kollektiva bestraffningar är\r\nnaturligtvis inte acceptabelt inom kriminalvården. En persons misskötsamhet\r\nfår inte leda till att övriga intagna drabbas av negativa konsekvenser.\r\n\r\nDet är också viktigt att utbildningen för kriminalvårdens personal är\r\ngod och tillräcklig eftersom det är vårdarna som är nyckeln till de\r\nintagnas återanpassning. Ideella organisationer och högskolor torde\r\nkunna vara till stor nytta i utbildningsverksamheten för personalen.\r\nDet är naturligtvis viktigt att det bland kriminalvårdens personal\r\nåterfinns personer med vissa specialistkompetenser, såsom psykologer,\r\nbeteendevetare och socionomer. Forskning inom kriminalvårdsområdet är\r\nockså viktigt.\r\nEftersom Kriminalvårdskommittén om några månader kommer att avlämna\r\nsitt betänkande och då mycket av det jag uppmärksammar här antagligen\r\nkommer att beaktas på olika sätt i den fortsatta beredningen av betänkandet\r\nväljer jag att inte reservera mig till förmån för något av de motionsyrkanden\r\nfrån Miljöpartiet som behandlas här.\r\n\r\n3.      En ny kriminalvårdspolitik m.m., punkt 1 (fp)\r\nJohan Pehrson (fp) och Karin Granbom (fp) anför:\r\nProblemen med rymningar från anstalterna är enligt vår mening så stora\r\natt tiden nu börjar bli mogen att överväga en kriminalisering av rymning.\r\n\r\nMot bakgrund av att Kriminalvårdskommittén senare i vår presenterar\r\nsitt betänkande och då det för närvarande pågår ett arbete inom\r\nkriminalvården med att höja säkerheten på de slutna anstalterna väljer vi\r\nändå att inte yrka bifall till Folkpartiet liberalernas motionsyrkande\r\nom en sådan kriminalisering. Vi avser dock att följa utvecklingen på\r\nområdet.\r\n\r\n4.      Drift av kriminalvård i icke offentlig regi, punkt 2 (mp)\r\nLeif Björnlod (mp) anför:\r\nDet kan finnas skäl för att i större utsträckning anlita aktörer utanför\r\nkriminalvården för vård och behandling av klienter. Erfarenheter som\r\nfinns hos ideella organisationer, rörande t.ex. utslussningsmetoder,\r\nbör i större utsträckning kunna omsättas i praktiken, bl.a. genom att\r\ndessa organisationer erbjuds att ansvara för delar av utslussningen\r\nfrån anstalt.\r\nEftersom det redan idag är möjligt att inom kriminalvården anlita icke\r\noffentliga vårdgivare och då Kriminalvårdskommittén i sitt betänkande\r\nsannolikt kommer med förslag som syftar till förbättringar av behandlingen\r\nav klienterna och bättre frigivningsförberedelser väljer jag att inte\r\nreservera mig till förmån för Miljöpartiets motion i denna del.\r\n\r\n5.      Situationen för intagna kvinnor samt för barn med intagna föräldrar,\r\npunkt 3 (v, mp)\r\nRolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp) anför:\r\nKvinnors och mäns situation och behov inom kriminalvården skiljer sig\r\nåt väsentligt. Många kvinnor som begått allvarliga brott har själva\r\nutsatts för våld och övergrepp och har utnyttjats på olika sätt. Kvinnorna\r\nhar oftare missbruksproblem och stora behov av terapi och psykologkontakt.\r\nDe har dessutom ofta vårdnaden av ett eller flera barn som de skilts\r\nfrån genom verkställigheten av fängelsestraffet. Det är mycket angeläget\r\natt kvinnorna ges rehabilitering och hjälp utifrån sina specifika behov.\r\nProgramverksamhet och övriga aktiviteter måste anpassas till kvinnors\r\nspecifika behov.\r\nDet är också mycket viktigt att barn till intagna i anstalt och häkte\r\nkan upprätthålla en god kontakt med sina föräldrar. Sådana kontakter\r\nmåste uppmuntras på olika sätt. Förutom att ett omfattande umgänge mellan\r\nbarnet och den intagne gagnar barnet förbättrar det förutsättningarna\r\nför rehabilitering av den intagne. Det bör tidigt stå klart för\r\nkriminalvården huruvida en ny intagen i anstalt eller häkte har barn, och\r\nkontakterna mellan barnet och den intagne bör i så stor utsträckning\r\nsom möjligt underlättas.\r\nI motionerna Ju331, Ju378 och Ju424 presenterar vi ett antal förslag på\r\nåtgärder för att förbättra situationen för kvinnor inom kriminalvården\r\nrespektive för barn till intagna. I avvaktan på bl.a. Kriminalvårdskommitténs\r\nbetänkande väljer vi dock att i nuläget avstå från att yrka bifall till\r\ndessa motionsyrkanden.\r\n\r\n6.      Behandling för män som misshandlat kvinnor, punkt 7 (mp)\r\nLeif Björnlod (mp) anför:\r\nMän som misshandlar kvinnor är ett stort samhällsproblem. Männen har\r\nbehov av hjälp för att kunna bryta det destruktiva beteendet. Många av\r\ndessa män passerar någon gång genom kriminalvården där det ges tillfälle\r\natt ge adekvat behandling för det avvikande beteendet. Samarbete och\r\nsamverkan mellan olika myndigheter och organisationer för att bekämpa\r\noch förebygga våld i nära relationer är mycket viktigt, liksom möjligheter\r\natt döma ut adekvata påföljder innehållande behandlingsinsatser.\r\nJag ser med tillförsikt fram emot Kriminalvårdskommitténs betänkande.\r\nJag förväntar mig att denna fråga uppmärksammas av kommittén och att\r\nden lämnar förslag som förbättrar möjligheterna att hjälpa dessa män.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Ju210 av Anders Sjölund (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konsekvenser av rymning från fängelse.\r\n2004/05:Ju214 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om privata fängelser.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en försöksverksamhet med två till tre privatiserade\r\nanstalter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning avseende kriminalvårdens inriktning.\r\n2004/05:Ju215 av Göran Lindblad (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av drogfria fängelser.\r\n2004/05:Ju218 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta speciella anstalter för personer som dömts till\r\nutvisning.\r\n2004/05:Ju220 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kostnaderna för hemresa för person som dömts till utvisning.\r\n\r\n2004/05:Ju224 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om straff vid rymning.\r\n2004/05:Ju228 av Peter Danielsson (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nregelverket så att det blir straffbart att rymma från svenska fängelser.\r\n\r\n2004/05:Ju264 av Solveig Hellquist (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kriminalvården skall ta det ekonomiska ansvaret för de\r\nkostnader som uppstår i samband med rymningar.\r\n2004/05:Ju275 av Sonja Fransson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bättre stöd för anpassning till samhället efter avtjänat\r\nfängelsestraff.\r\n2004/05:Ju280 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det skall vara straffbart att rymma.\r\n2004/05:Ju281 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra intagna kvinnors situation i fängelserna\r\nsamt förbättra förutsättningarna för att intagna skall kunna upprätthålla\r\nen god kontakt med barn och familj.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att samtlig personal inom kriminalvården kontinuerligt\r\nskall få vidareutbildning.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att överföra utländska medborgare som\r\nsitter på svenska anstalter till sina hemländer för fortsatt verkställighet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ändrad lagstiftning för att straffbelägga rymning.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en individanpassad utveckling av kriminalvårdens\r\nprogramverksamhet.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av ett nytt belönings- och bestraffningssystem\r\ndär de intagna blir belönade när de följer sitt behandlingsprogram och\r\nbestraffade när de missköter sig.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att villkorlig frigivning efter två tredjedelar av\r\nstrafftiden inte skall ges om det finns anledning att befara att den\r\nintagna kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att domstol skall kunna utdöma möjlighet till villkorlig\r\nfrigivning efter halva strafftiden.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förbättrad utslussningssituation där den intagne\r\nvid frigivningen får hjälp, både före och efter frigivningen, med att\r\nskapa en ordnad tillvaro med försörjning, boende och sysselsättning.\r\n2004/05:Ju290\r\nav Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av välplanerade frigivningar inom kriminalvården.\r\n2004/05:Ju293 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om program och behandling inom kriminalvården gällande\r\nmäns våld mot kvinnor.\r\n2004/05:Ju299 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frivården bör få ett större ansvar för att\r\nåteranpassa f.d. interner till ett liv i frihet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frivården ges ökade befogenheter när det gäller\r\nalkohol- och drogtester, såväl för personer dömda till frivård som för\r\nf.d. interner.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att terapi och andra metoder för att nå fram till\r\nbrottslingarna och förebygga nya brott används i betydligt högre\r\nutsträckning än i dag.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tidigare frigivning villkoras med drogfrihet och\r\nefterföljande kontroller.\r\n2004/05:Ju310 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att införa\r\nstraff vid rymning i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att införa\r\nGPS-bevakning av tungt kriminella personer vid permissioner.\r\n2004/05:Ju321 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i Sverige dömda personer med utländskt medborgarskap som\r\nockså dömts till utvisning skall avtjäna sitt straff i hemlandet.\r\n2004/05:Ju323 av Holger Gustafsson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kriminalisera rymning från fängelse och tvångsvård.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att föreslå en så kraftfull straffskala att rymning\r\naldrig framstår som ett attraktivt alternativ.\r\n2004/05:Ju327 av Bertil Kjellberg och Ulf Sjösten (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ändring av reglerna om villkorlig frigivning i 26 kap.\r\nbrottsbalken.\r\n2004/05:Ju331 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att insatser skall göras för att utbilda och informera\r\nall personal inom kriminalvården om anmälningsskyldigheten som de har\r\nenligt socialtjänstlagen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kriminalvården skall åläggas en skyldighet att\r\nalltid fråga en intagen, vid den första kontakten med häktet eller\r\nanstalten, huruvida den intagne har barn eller har vårdnaden om barn.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen tillsammans\r\nskall utarbeta rutiner för ett ökat samarbete kring barn som har\r\nfrihetsberövade föräldrar.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Kriminalvårdsstyrelsen skall se över systemet\r\nkring telefonsamtal för att både öka möjligheterna för frihetsberövade\r\nföräldrar att kostnadsfritt ringa till sina barn och för barnen att\r\nringa till sina föräldrar.\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\ni lagstiftningen som rör permissioner så att det finns möjlighet att\r\nutifrån barnets behov av kontakt med en frihetsberövad förälder bevilja\r\npermissioner i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att besöksrum som är anpassade efter barns behov skall\r\ninrättas på samtliga anstalter och häkten och särskilt skall barns behov\r\nav att träffa andra barn som är i samma situation beaktas.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att besöksrum och besökslägenheter endast skall\r\nanvändas för sina egentliga syften och inte får utgöra en lösning vid\r\nplatsbrist på häktet eller anstalten.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en utredning bör tillsättas som ser över möjligheten\r\natt införa permissioner med elektronisk fotboja för utvisningsdömda som\r\nhar barn i Sverige.\r\n2004/05:Ju340 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om narkotikabruk på anstalter.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om samma disciplinpåföljd vid vägran att göra drogtest\r\nsom vid positivt drogtest.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skärpta disciplinpåföljder vid konstaterat narkotikabruk\r\ni anstalt.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kriminalisering av rymningar.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om professionella behandlingsmetoder.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om incitament för skötsamhet.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lekmannaövervakare.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en europeisk fängelsekonvention.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om EU-samarbetet inom kriminalvården.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om situationen för kvinnor i fängelse.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om situationen för de barn som har föräldrar i fängelse.\r\n\r\n2004/05:Ju352 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny syn på kriminalpolitiken.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om reformer inom kriminalvården.\r\n2004/05:Ju378 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ytterligare åtgärder skall vidtas för att garantera\r\natt Sverige inte bryter mot konventionsåtaganden när det gäller personer\r\nsom är intagna i häkte.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en översyn för att förbättra situationen för\r\nintagna i häkte skall vidtas.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ansvaret för studieverksamheten skall läggas över\r\npå utbildningsväsendet enligt normaliseringsprincipen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en översyn av arbetspraktiken och möjligheten\r\ntill yrkesutbildning på anstalterna skall genomföras.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de långtidsdömdas situation särskilt skall\r\nuppmärksammas.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verksamheten med mottagningsenheter för långtidsdömda\r\nskall utredas.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kvinnors situation inom kriminalvården skall\r\nuppmärksammas.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i arbetet med en ny verkställighetslag skall de\r\nmänskliga rättigheter som tillkommer de intagna särskilt beaktas.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förutsättningarna för att tillsätta en fångombudsman\r\nskall utredas.\r\n2004/05:Ju387 av Maud Ekendahl (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att häkteslagen skall gälla häktade intagna vid rättspsykiatriska\r\nundersökningsenheter.\r\n2004/05:Ju388 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att nu måste minst en drogfri anstalt införas i respektive f.\r\nd. kriminalvårdsregion.\r\n2004/05:Ju396 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det skall vara brottsligt att rymma från kriminalvårdsanstalt.\r\n\r\n2004/05:Ju399 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka strafftiden vid rymning.\r\n2004/05:Ju400 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förändrad och förbättrad kriminalvård.\r\n2004/05:Ju407 av Lennart Klockare och Karin Åström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om disciplinära åtgärder vid rymningar.\r\n2004/05:Ju424 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en ökad fokus på den höga andelen\r\nåterfallsbrottslingar och det förebyggande arbetet med rehabilitering och\r\nåteranpassning av interner.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny utbildning för kriminalvårdarna i syfte att öka\r\nderas kompetens och yrkesstatus.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att interner erbjuds meningsfull sysselsättning\r\npå Sveriges anstalter.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att kriminalvård på entreprenad bör utnyttjas\r\nytterligare.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att utreda en utökad verksamhet för\r\nsjälvförvaltning på Sveriges anstalter.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att programverksamheten på anstalterna\r\nytterligare utvidgas och individualiseras.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att kriminalvården tillförs personal med\r\nspetskompetens.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att positiva konsekvenser införs för\r\ninterner på Sveriges anstalter.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kollektiva bestraffningar skall motverkas på\r\nSveriges anstalter.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av hänsyn till kvinnors situation och behov\r\ni kriminalvården.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om familjerelationer och särskilt barns möjlighet att\r\nträffa sina föräldrar under anstaltstiden.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upprättandet av en mångfaldsplan och handlingsplan\r\nmot diskriminering inom kriminalvården.\r\n17.     Riksdagen beslutar att återinföra interners möjlighet till\r\nlångtidspermission.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att utveckla forskningen och utbildningen\r\ninom kriminalvården.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att berika den svenska kriminalvården med\r\nde lärdomar som kan tas från Kanadamodellen.\r\n2004/05:Ju433 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av utbildning för intagna i kriminalvården.\r\n2004/05:Ju442 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att lagstiftningen ändras så att dömda brottslingar\r\navtjänar sitt straff i sitt hemland.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frågan om att dömda brottslingar avtjänar sitt\r\nstraff i sitt hemland tas upp på EU-nivå.\r\n2004/05:Ju459 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att kriminalisera rymningar och rymningsförsök\r\nfrån fängelsestraff.\r\n2004/05:Ju466 av Peter Althin m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvaliteten i kriminalvården.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen ser över arvodet till lekmannaövervakare.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nfarmakologisk och annan typ av behandling skall kunna användas på personer\r\nsom dömts för övergrepp och som av expertis konstaterats vara pedofiler\r\nför att villkorlig frigivning skall kunna komma i fråga.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att farmakologisk och/eller någon typ av psykoterapeutisk\r\nbehandling skall kunna användas även på våldtäktsmän som återfallit i\r\nbrott, under den sista tredjedelen av straffet för att villkorlig\r\nfrigivning skall kunna komma i fråga.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa elektronisk övervakning vid permissioner\r\nför att minska risken för avvikelse.\r\n16.     Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag\r\ntill lagändring som innebär att kriminalvården får befogenhet att utan\r\nden intagnes samtycke betala ut medel för att täcka den utvisades hemresa.\r\n17.     Riksdagen begär att regeringen låter utreda åtgärder för t.ex.\r\nen kriminalisering för att på individnivå beivra rymningar.\r\n2004/05:Ju477 av Ulf Nilsson och Allan Widman (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda hur domar med föreskrift om vård för missbruk blir\r\nverkställda och följs upp.\r\n2004/05:Ju494 av Solveig Hellquist (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsätta en utredning som noga studerar grova brottslingars\r\nbakgrund och samhällets åtgärder över tid.\r\n2004/05:Ju508 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om införande av straffpåföljd för dem som rymmer från våra\r\nkriminalvårdsanstalter.\r\n2004/05:So592 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett utslussningsboende skapas för att förbättra\r\nförutsättningarna vid övergången från anstaltsboende till ett liv i\r\nfrihet.\r\n2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nskall stimulera förebyggande arbete mot mäns våld, samt aktivt arbeta\r\nför ökad tillgång till behandlingsverksamhet för män som använder eller\r\nhar använt våld.\r\n2004/05:Bo277 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om samarbete och samordning mellan kriminalvården och\r\nkommunerna.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nMotionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 1\r\n\r\nMotion  Motionärer      Yrkanden\r\n1.      En ny kriminalvårdspolitik m.m.\r\n2004/05:Ju210   Anders Sjölund (m)\r\n2004/05:Ju215   Göran Lindblad (m)\r\n2004/05:Ju218   Rolf Gunnarsson (m)\r\n2004/05:Ju224   Rolf Gunnarsson (m)\r\n2004/05:Ju228   Peter Danielsson (m)\r\n2004/05:Ju264   Solveig Hellquist (fp)\r\n2004/05:Ju275   Sonja Fransson (s)\r\n2004/05:Ju280   Annelie Enochson (kd)\r\n2004/05:Ju281   Maud Olofsson m.fl. (c) 3, 7-10 och 13\r\n2004/05:Ju290   Jan Emanuel Johansson (s)\r\n2004/05:Ju299   Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s)      1, 2,\r\n4 och 5\r\n2004/05:Ju310   Ragnwi Marcelind (kd)   1\r\n2004/05:Ju323   Holger Gustafsson (kd)  1 och 2\r\n2004/05:Ju327   Bertil Kjellberg och Ulf Sjösten (båda m)\r\n2004/05:Ju340   Johan Pehrson m.fl. (fp)        5-9 och 11\r\n2004/05:Ju352   Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)     1 och 15\r\n2004/05:Ju378   Lars Ohly m.fl. (v)     5-8, 12 och 13\r\n2004/05:Ju388   Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (båda m)\r\n2004/05:Ju396   Bengt-Anders Johansson (m)\r\n2004/05:Ju399   Kent Olsson (m)\r\n2004/05:Ju400   Lena Adelsohn Liljeroth (m)\r\n2004/05:Ju407   Lennart Klockare och Karin Åström (båda s)\r\n2004/05:Ju424   Peter Eriksson m.fl. (mp)       3-5, 7-11, 17, 21 och 22\r\n2004/05:Ju433   Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (båda s)\r\n2004/05:Ju459   Ingemar Vänerlöv (kd)\r\n2004/05:Ju466   Peter Althin m.fl. (kd) 1 och 17\r\n2004/05:Ju477   Ulf Nilsson och Allan Widman (båda fp)\r\n2004/05:Ju494   Solveig Hellquist (fp)\r\n2004/05:Ju508   Kenth Högström (s)\r\n2004/05:So592   Dan Kihlström m.fl. (kd)        4\r\n2004/05:Bo277   Lars Ohly m.fl. (v)     5\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "En ny kriminalvårdspolitik m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "314F447B-27CA-4972-8C3D-95B367BA4E09",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "154",
                    "122",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/314F447B-27CA-4972-8C3D-95B367BA4E09",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Drift av kriminalvård i icke offentlig regi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju214 yrkandena 1-3 och 2004/05:Ju424 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Situationen för intagna kvinnor samt för barn med intagna föräldrar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju281 yrkande 2, 2004/05:Ju331 yrkandena 1-7, 2004/05:Ju340 yrkandena 20 och 21, 2004/05:Ju378 yrkande 10 och 2004/05:Ju424 yrkandena 13 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Möjlighet till villkorlig frigivning efter halva strafftiden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju281 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Häktesfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju378 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Ju387.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Behandling för sexualbrottsdömda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju466 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Behandling för män som misshandlat kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju293 yrkande 26 och 2004/05:A321 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Övervakning i samband med permissioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju310 yrkande 2, 2004/05:Ju331 yrkande 9 och 2004/05:Ju466 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "5C1D9F60-DF6A-49D8-AFD2-A193632D1981",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "3",
                    "1",
                    "41",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "37",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "116",
                    "40",
                    "118",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5C1D9F60-DF6A-49D8-AFD2-A193632D1981",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Överförande av verkställighet av fängelsestraff",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju281 yrkande 4, 2004/05:Ju321, 2004/05:Ju340 yrkande 17 och 2004/05:Ju442 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "BF655AFB-802B-470F-B10C-E8F81231FAAE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "4",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "149",
                    "125",
                    "0",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BF655AFB-802B-470F-B10C-E8F81231FAAE",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Kostnader för utvisades hemresor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju220 och 2004/05:Ju466 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ersättning till lekmannaövervakare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju340 yrkande 15 och 2004/05:Ju466 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Ny europeisk fängelsekonvention",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju340 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering inom kriminalvården m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju424 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "067F8E80-74FB-4D27-9DA8-12ADC0085655",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "258",
                    "15",
                    "1",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/067F8E80-74FB-4D27-9DA8-12ADC0085655",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "En ny kriminalvårdspolitik m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Drift av kriminalvård i icke offentlig regi",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Drift av kriminalvård i icke offentlig regi",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Situationen för intagna kvinnor samt för barn med intagna föräldrar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Möjlighet till villkorlig frigivning efter halva strafftiden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Häktesfrågor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Behandling för sexualbrottsdömda",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Behandling för män som misshandlat kvinnor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Övervakning i samband med permissioner",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Övervakning i samband med permissioner",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Överförande av verkställighet av fängelsestraff",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Kostnader för utvisades hemresor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Ersättning till lekmannaövervakare",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Ny europeisk fängelsekonvention",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering inom kriminalvården m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:37:10"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om kriminalvårdsfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda behov, kontroll vid permissioner och överföring av verkställighet av fängelsestraff till den dömdes hemland.",
          "dok_id": "GS01JUU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17)",
          "dok_id": "GS01JUU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:37:10"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01JUU17",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om kriminalvårdsfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda behov, kontroll vid permissioner och överföring av verkställighet av fängelsestraff till den dömdes hemland.</p>",
          "dok_id": "GS01JuU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17)",
          "dok_id": "GS01JuU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:00"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01JUU17",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_JuU_17.pdf",
          "filstorlek": "360320",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Kriminalvårdsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/21570043-8C8B-4F5F-A42F-0C55CE5CB33E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A321 Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_id": "GS02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo277 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GS02Bo277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo277",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju210 Konsekvenser av avvikelse från fängelse",
          "ref_dok_id": "GS02Ju210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju210",
          "ref_dok_titel": "Konsekvenser av avvikelse från fängelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sjölund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju214 Privata fängelser",
          "ref_dok_id": "GS02Ju214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju214",
          "ref_dok_titel": "Privata fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju215 Drogfria fängelser",
          "ref_dok_id": "GS02Ju215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju215",
          "ref_dok_titel": "Drogfria fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju218 Särskilda anstalter för intagna som skall utvisas",
          "ref_dok_id": "GS02Ju218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju218",
          "ref_dok_titel": "Särskilda anstalter för intagna som skall utvisas",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju220 Kostnaden för utvisads hemresa",
          "ref_dok_id": "GS02Ju220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju220",
          "ref_dok_titel": "Kostnaden för utvisads hemresa",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju224 Straff vid rymning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju224",
          "ref_dok_titel": "Straff vid rymning",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju228 Straff vid rymning från fängelse",
          "ref_dok_id": "GS02Ju228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju228",
          "ref_dok_titel": "Straff vid rymning från fängelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju264 Kriminalvårdens kostnadsansvar för rymningar",
          "ref_dok_id": "GS02Ju264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju264",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvårdens kostnadsansvar för rymningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju275 Anpassning efter avtjänat fängelsestraff",
          "ref_dok_id": "GS02Ju275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju275",
          "ref_dok_titel": "Anpassning efter avtjänat fängelsestraff",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju280 Straffbeläggande av rymningar",
          "ref_dok_id": "GS02Ju280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju280",
          "ref_dok_titel": "Straffbeläggande av rymningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju281 En fungerande och säker kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GS02Ju281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju281",
          "ref_dok_titel": "En fungerande och säker kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju290 Återanpassning efter frigivning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju290",
          "ref_dok_titel": "Återanpassning efter frigivning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju293 Skärpta åtgärder mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02Ju293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju293",
          "ref_dok_titel": "Skärpta åtgärder mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju299 Återfall i brott",
          "ref_dok_id": "GS02Ju299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju299",
          "ref_dok_titel": "Återfall i brott",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju310 Rymningar",
          "ref_dok_id": "GS02Ju310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju310",
          "ref_dok_titel": "Rymningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju321 Avtjänande av straff",
          "ref_dok_id": "GS02Ju321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju321",
          "ref_dok_titel": "Avtjänande av straff",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju323 Flykt från fängelse och tvångsvård",
          "ref_dok_id": "GS02Ju323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju323",
          "ref_dok_titel": "Flykt från fängelse och tvångsvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju327 Villkorlig frigivning ",
          "ref_dok_id": "GS02Ju327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju327",
          "ref_dok_titel": "Villkorlig frigivning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg och Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju331 Barn till dömda",
          "ref_dok_id": "GS02Ju331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju331",
          "ref_dok_titel": "Barn till dömda",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju340 Återupprättat förtroende för kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GS02Ju340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju340",
          "ref_dok_titel": "Återupprättat förtroende för kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju352 Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju352",
          "ref_dok_titel": "Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju378 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GS02Ju378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju378",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju387 Häkteslagen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju387",
          "ref_dok_titel": "Häkteslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Ekendahl (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju388 Drogfria fängelser",
          "ref_dok_id": "GS02Ju388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju388",
          "ref_dok_titel": "Drogfria fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju396 Rymning som brottslig gärning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju396",
          "ref_dok_titel": "Rymning som brottslig gärning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju399 Ökad strafftid vid rymning från fängelse",
          "ref_dok_id": "GS02Ju399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju399",
          "ref_dok_titel": "Ökad strafftid vid rymning från fängelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju400 Friare och humanare kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GS02Ju400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju400",
          "ref_dok_titel": "Friare och humanare kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju407 Påföljd vid rymning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju407",
          "ref_dok_titel": "Påföljd vid rymning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare och Karin Åström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju424 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GS02Ju424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju424",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju433 Utbildning för intagna i kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GS02Ju433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju433",
          "ref_dok_titel": "Utbildning för intagna i kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju442 Åtgärder mot brottslighet med östanknytning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju442",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot brottslighet med östanknytning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju459 Kriminalisering av rymning från fängelse",
          "ref_dok_id": "GS02Ju459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju459",
          "ref_dok_titel": "Kriminalisering av rymning från fängelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju466 En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GS02Ju466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju466",
          "ref_dok_titel": "En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Althin m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju477 Vård av missbrukare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju477",
          "ref_dok_titel": "Vård av missbrukare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson och Allan Widman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju494 Samhällets insatser för grova brottslingar",
          "ref_dok_id": "GS02Ju494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju494",
          "ref_dok_titel": "Samhällets insatser för grova brottslingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju508 Straffpåföljd för rymlingar",
          "ref_dok_id": "GS02Ju508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju508",
          "ref_dok_titel": "Straffpåföljd för rymlingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So592 Hemlöshet",
          "ref_dok_id": "GS02So592",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So592",
          "ref_dok_titel": "Hemlöshet",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-10",
          "ref_dok_id": "GS0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2005-03-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-10",
          "ref_dok_id": "GS0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2005-03-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}