{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2273881",
      "dok_id": "GS01JUU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "JUU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:JUU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:33",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:37",
      "titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01JUU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01JUU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01JUU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:JUU1</div><h1>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar utskottet regeringens\r\nförslag till  anslag för år 2005 under utgiftsområde\r\n4 Rättsväsendet  samt  ett  stort antal motioner som\r\nväckts under allmän motionstid.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nanslag  för utgiftsområdet som  uppgår  till  totalt\r\nknappt   27,3    miljarder    kronor.   De   tyngsta\r\nanslagsposterna  är polisorganisationen  (knappt  15\r\nmiljarder    kronor),     domstolsväsendet    (drygt\r\n4 miljarder  kronor)  och kriminalvården  (knappt  5\r\nmiljarder kronor)\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna   och   Centerpartiet   har,   med\r\nhänvisning   till  sina  respektive   förslag   till\r\nmedelsanvisning  för utgiftsområdet, inte deltagit i\r\nbeslutet såvitt avser  tilldelningen  på  anslag.  I\r\nstället     redovisar     dessa     partier     sina\r\nställningstaganden i särskilda yttranden.\r\nUtskottet  tillstyrker  också några lagförslag som\r\nläggs fram i budgetpropositionen.  Förslagen handlar\r\nom  dels  fortsatt  användning  av videokonferens  i\r\nrättegång,    dels    polisens   representation    i\r\npolisnämnderna.\r\nI    ärendet    behandlas   också    2003/04:RRS10\r\nRiksrevisionens  styrelses   framställning  angående\r\nuppföljningen av kriminalvårdens klienter. Utskottet\r\nutgår  från  att  regeringen  i lämpligt  sammanhang\r\nrapporterar de åtgärder som vidtas  med anledning av\r\nRiksrevisionens   granskning.  Utskottet   avstyrker\r\ndärmed  den  särskilda  rapporteringsskyldighet  för\r\nregeringen som Riksrevisionen föreslår.\r\nI  ärendet behandlar  utskottet  också  som  redan\r\nframgått  ett stort antal motionsyrkanden som väckts\r\nunder den allmänna  motionstiden åren 2003 och 2004.\r\nI yrkandena tas i första hand upp frågor som rör mål\r\noch     resurser     samt     organisations-     och\r\nprioriteringsfrågor    för    myndigheterna     inom\r\nrättsväsendet.    Utskottet    avstyrker    samtliga\r\nmotionsyrkanden,  i första hand med hänvisning  till\r\ngällande regler och pågående arbete.\r\nI ärendet föreligger  reservationer  från Moderata\r\nsamlingspartiet,       Folkpartiet      liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet  samt  särskilda\r\nyttranden från dessa partier och från Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna. Sammanlagt handlar det om\r\n24 reservationer och 15 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nUtgiftsramen och anslagen\r\n\r\n1. Anslag under utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n\r\nRiksdagen anvisar anslag till verksamheten inom\r\nrättsväsendet    för   budgetåret   2005   enligt\r\nutskottets förslag  i  bilaga  5. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1  i  denna del och\r\navslår de i bilaga 6 angivna motionsyrkandena.\r\n\r\nKompetens och bemötandefrågor\r\n\r\n2. Kompetens- och bemötandefrågor inom\r\nrättsväsendet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   de   i  bilaga  7  angivna\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nPolisväsendet\r\n\r\n3. Organisationsfrågor inom den öppna\r\npolisen\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:Ju390,\r\n2004/05:Ju489   yrkande   4   och   2004/05:Ju501\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 1 (fp)\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n4. Sammansättningen i polisnämnderna\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i polislagen  (1984:387). Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 i denna del.\r\n\r\n5. Säkerhetspolisens organisation\r\n\r\nRiksdagen lämnar utan  erinran  vad  regeringen\r\nanfört i proposition 2004/05:1 i denna del.\r\n\r\n6. Resursfördelningen inom polisen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Ju217,\r\n2004/05:Ju221, 2004/05:\r\nJu230,  2004/05:Ju237,  2004/05:Ju262   yrkandena\r\n1-3, 2004/05:Ju267, 2004/05:Ju295 yrkandena  1, 2\r\noch  5,  2004/05:Ju303, 2004/05:Ju350 yrkande 10,\r\n2004/05:Ju352    yrkande    18,    2004/05:Ju355,\r\n2004/05:Ju406,    2004/05:Ju411,   2004/05:Ju414,\r\n2004/05:Ju417, 2004/05:Ju474  yrkandena  1 och 2,\r\n2004/05:Ju493  yrkandena  1  och 2, 2004/05:Ju501\r\nyrkande 25, 2004/05:Ju506 yrkandena  1,  2 och 4,\r\n2004/05:Sf288  yrkandena  10 och 23, 2004/05:T260\r\nyrkande 6, 2004/05:N239 yrkande 18, 2004/05:\r\nN349 yrkandena 7 och 8, 2004/05:N401  yrkande 12,\r\n2004/05:N403 yrkande 18 och 2004/05:N409  yrkande\r\n3.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n7. Kostnader vid regeringsbeslutade\r\nevenemang\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2004/05:Ju367  och\r\n2004/05:Ju465 yrkande 10.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. Polisförsörjningen\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2004/05:Ju208,\r\n2004/05:Ju222, 2004/05:\r\nJu236,        2004/05:Ju296,       2004/05:Ju307,\r\n2004/05:Ju375,    2004/05:Ju441,    2004/05:Ju489\r\nyrkande  6, 2004/05:Ju492, 2004/05:Ju493  yrkande\r\n3,  2004/05:Ju501  yrkande  16  och  2004/05:A350\r\nyrkandena 12 och 13.\r\nReservation 7 (m, fp, c)\r\n\r\n9. Prioritering av olika slags\r\nbrottslighet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Ju408,\r\n2003/04:So271 yrkande 7, 2004/05:Sk448 yrkande 3,\r\n2004/05:Ju234, 2004/05:Ju238, 2004/05:\r\nJu249,  2004/05:Ju254, 2004/05:Ju256  yrkande  1,\r\n2004/05:Ju257,  2004/05:Ju293 yrkandena 9 och 15,\r\n2004/05:Ju332 yrkande 8, 2004/05:\r\nJu334, 2004/05:Ju350  yrkande  11, 2004/05:Ju357,\r\n2004/05:Ju363  yrkandena  1 och 3,  2004/05:Ju374\r\nyrkande 9, 2004/05:Ju435 yrkande 9, 2004/05:Ju445\r\nyrkande 2, 2004/05:Ju448 yrkande 9, 2004/05:Ju486\r\nyrkandena   5-8,   2004/05:Ju489    yrkande   26,\r\n2004/05:Ju490,    2004/05:Ju500    yrkande     8,\r\n2004/05:Ju501  yrkande  26,  2004/05:U308 yrkande\r\n11,   2004/05:Sf319   yrkande   5,  2004/05:Sf321\r\nyrkande 2, 2004/05:So431 yrkande 5, 2004/05:So507\r\nyrkande    10,    2004/05:So512    yrkande     7,\r\n2004/05:So614  yrkande 4, 2004/05:T399 yrkande 2,\r\n2004/05:N400 yrkande  6  och 2004/05:N409 yrkande\r\n5.\r\n\r\n10. Myndighetssamverkan mot terrorism\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:Ju287,\r\n2004/05:Ju352 yrkandena  17 och 19, 2004/05:Ju487\r\nyrkande 8, 2004/05:Ju499,  2004/05:Ju501  yrkande\r\n31 och  2004/05:Fö212 yrkande 5.\r\nReservation 8 (m, fp, c)\r\n\r\nÅklagarväsendet\r\n\r\n11. Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2004/05:Ju206  och\r\n2004/05:Ju472 yrkande 5.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n12. Större befogenhet för Eurojust\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Ju339 yrkande\r\n18.\r\nReservation 10 (fp, c)\r\n\r\n13. Ökad användning av strafföreläggande\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:Ju412  yrkande\r\n5.\r\nReservation 11 (fp)\r\n\r\n14. Utredningsplikt avseende våld mot\r\nbarn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju376.\r\n\r\nDomstolsväsendet m.m.\r\n\r\n15. Domstolsverkets ställning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju5 yrkande\r\n3, 2004/05:Ju339 yrkande 4, 2004/05:Ju352 yrkande\r\n16, 2004/05:Ju430 och 2004/05:Ju489 yrkande 15.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n16. En enda högsta domstolsinstans\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Ju339 yrkande\r\n7.\r\nReservation 13 (fp)\r\n\r\n17. Videokonferens i domstol\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\n1. lag om fortsatt giltighet  av lagen (1999:613)\r\nom   försöksverksamhet   med   videokonferens   i\r\nrättegång, och\r\n2. lag om fortsatt giltighet av  lagen  (2001:25)\r\nom försöksverksamhet med videokonferens i  allmän\r\nförvaltningsdomstol.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 i\r\ndenna del.\r\n\r\nKriminalvården\r\n\r\n18. Riksrevisionens styrelses framställning\r\nangående uppföljning av kriminalvårdens\r\nklienter\r\n\r\nRiksdagen   avslår   Riksrevisionens  styrelses\r\nframställning 2003/04: RRS10.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n19. Kriminalvårdens mål\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:Ju281  yrkande\r\n1.\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n20. Medel till frivården\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2004/05:Ju378 yrkande\r\n3.\r\n\r\n21. Anstalts- och häkteskapacitet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Ju295\r\nyrkande 3, 2004/05:Ju319,  2004/05:Ju340  yrkande\r\n19, 2004/05:Ju424 yrkande 1 och 2004/05:Ju431.\r\nReservation 16 (m, fp)\r\n\r\n22. Åtgärder för höjd säkerhet inom\r\nkriminalvården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Ju225,\r\n2004/05:Ju281   yrkande  6   samt   2004/05:Ju340\r\nyrkandena 1-3 och 13-14.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nBrottsförebyggande rådet, m.m.\r\n\r\n23. Bidrag till Riksnätverket för\r\nnattvandrare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju282.\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten, m.m.\r\n\r\n24. Handläggningstiderna hos\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Ju467 yrkande\r\n8.\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\n25. Samhällets stöd till\r\nbrottsofferjourer\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:Ju467  yrkande\r\n15.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n26. Förskottering av skadestånd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Ju292\r\nyrkande   11,   2004/05:Ju467   yrkande   7   och\r\n2004/05:L338 yrkande 5.\r\nReservation 20 (fp, kd)\r\nReservation 21 (c)\r\n\r\nRättshjälpskostnader m.m.\r\n\r\n27. Rättshjälp vid s.k. pisksnärtsskador\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Ju425\r\nyrkande 1 och 2004/05:\r\nT336 yrkande 3.\r\n\r\n28. Rättshjälp för småföretagare\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Ju426 yrkande\r\n1.\r\nReservation 22 (c)\r\n\r\n29. Rättshjälp i tvister om diskriminering\r\ni arbetslivet m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:Sf365  yrkande\r\n17.\r\nReservation 23 (kd)\r\n\r\n30. Rättshjälp i tvister rörande\r\nrennäring\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:MJ502 yrkande\r\n2.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\nStockholm den 25 november 2004\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Johan\r\nPehrson  (fp)1, Britta Lejon (s), Rolf  Olsson  (v),\r\nMargareta  Sandgren  (s), Beatrice Ask (m)1, Lennart\r\nNilsson (s), Helena Frisk  (s),  Peter Althin (kd)1,\r\nElisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m)1, Yilmaz\r\nKerimo (s), Torkild Strandberg (fp)1, Johan Linander\r\n(c)1, Göran Norlander (s), Cecilia  Magnusson  (m)1,\r\nJoe Frans (s) och Leif Björnlod (mp).\r\n\r\n1 Deltar ej i beslutet under punkt 1.</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nJuU1\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nAllmänt\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde  4  Rättsväsendet omfattar anslag till\r\nbl.a.        polisväsendet,         åklagarväsendet,\r\ndomstolsväsendet, kriminalvården, Brottsförebyggande\r\nrådet,    Rättsmedicinalverket,    Gentekniknämnden,\r\nBrottsoffermyndigheten och rättshjälpskostnader. För\r\når    2004    anslogs,   inklusive   tillskott    på\r\ntilläggsbudget,  knappt  26,7  miljarder  kronor. De\r\ntyngsta  anslagsposterna är polisen med knappt  14,6\r\nmiljarder   kronor,   kriminalvården   med  drygt  5\r\nmiljarder kronor och domstolsväsendet med  drygt 3,9\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nFör år 2005 har riksdagen bestämt utgiftsramen för\r\nrättsväsendet till\r\n27 296 871 000 kr.\r\nInom  rättsväsendets verksamhet kan urskiljas  två\r\nhuvudsakliga    områden.   Det   ena   området   rör\r\nkriminalpolitiken,   sammanfattningsvis   frågor  om\r\nbrott  och  straff  och, inte minst, frågor som  rör\r\nbrottsförebyggande verksamhet. Det andra området rör\r\nrättskipningen och organisationen av rättsväsendet.\r\nDen   centrala   uppgiften    för   rättsväsendets\r\nmyndigheter är att värna den enskildes rättssäkerhet\r\noch rättstrygghet. Ett välfungerande rättsväsende är\r\nen grundläggande förutsättning för  det demokratiska\r\nsamhället,  för  ett  fungerande  samhällsliv,   för\r\nnäringslivets utveckling och för ekonomisk tillväxt.\r\nInom  rättsväsendet  pågår  sedan ett antal år ett\r\nomfattande  moderniseringsarbete  i  syfte  att  öka\r\nrättstryggheten  och  rättssäkerheten  samt  att öka\r\nrationaliteten  och  effektiviteten i rättsväsendets\r\narbete.         Centrala        riktlinjer         i\r\nverksamhetsutvecklingen    är   att   rättsväsendets\r\nmyndigheter   skall   tjäna   enskilda    människors\r\nintresse. Verksamheten skall bedrivas effektivt  och\r\nmed     rättssäkerhet     i     rättskipning     och\r\nmyndighetsutövning.    Verksamheten   skall   vidare\r\nbaseras på väl underbyggd  kunskap  och fokuseras på\r\nidentifierade  kärnuppgifter.  En  helhetssyn  skall\r\nanläggas  på verksamheten. Det ställer  krav  på  en\r\nlångtgående    samverkan    mellan    rättsväsendets\r\nmyndigheter,    givetvis   med   respekt   för   den\r\ngrundläggande rollfördelningen mellan rättsväsendets\r\nolika  delar.  Myndigheterna   måste   se  till  att\r\nrekrytera och behålla kompetent personal samt tillse\r\natt goda möjligheter skapas för kompetensutveckling.\r\nEtt  stort  ansvar  åligger  myndigheterna  för  att\r\njämställdheten  skall öka. All diskriminering  skall\r\nbekämpas, såväl inom  som utom myndigheterna. Det är\r\nangeläget  att  myndigheterna   verkar   för  etnisk\r\nmångfald bland personalen. Behovet av rättsligt  och\r\nkriminalpolitiskt  samarbete  över  gränserna ökar i\r\ntakt med att de gränsöverskridande kontakterna  blir\r\nalltmer  intensiva. Brottslighet med internationella\r\nförtecken  finns  i  alla  delar  av  samhället  och\r\nställer  nya  krav  på internationellt samarbete för\r\natt förebygga och bekämpa  brott  samt  ge stöd till\r\nbrottsoffer.  Myndigheterna  måste  samarbete  såväl\r\nnationellt som internationellt och sprida  kunskap i\r\norganisationerna.\r\n\r\nKriminalpolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nMålet    för   kriminalpolitiken   är   att   minska\r\nbrottsligheten  och  öka  människors  trygghet.  Den\r\nkriminalpolitiskt   inriktade   verksamheten  syftar\r\nframför  allt till att upprätthålla  allmän  ordning\r\noch säkerhet,  att  förebygga  brott och lagföra dem\r\nsom  begår brott, att verkställa  påföljder  och  ge\r\nstöd till  dem  som  drabbas av brott. Arbetet skall\r\nbygga på en helhetssyn  och  utgå  från principen om\r\nalla  människors  lika  värde  och respekt  för  den\r\nenskildes integritet och värdighet.\r\n\r\nSom   utskottet   ser   det  kan  en  framgångsrik\r\nkriminalpolitik bara drivas inom ramen för en allmän\r\nvälfärdspolitik  som  innefattar   mål   om   social\r\ntrygghet,  rättvis fördelning och stärkt solidaritet\r\nmellan människor.  Hänsynen  till brottsoffren är en\r\ndel av den helhetssyn som utskottet här gör sig till\r\ntolk för.\r\nUtskottet vill också understryka betydelsen av det\r\nbrottsförebyggande  arbetet som  en  hörnsten  i  de\r\nkriminalpolitiska strävandena.  Brottsligheten måste\r\nangripas med en bred kriminalpolitisk ansats. Här är\r\nvissa    delar    av   samhällspolitiken    särskilt\r\nbetydelsefulla. Åtgärder  som rör barn och ungdomar,\r\nalkohol  och  droger, arbets-  och  bostadsmarknaden\r\nsamt utbildning  har särskilt stor potential när det\r\ngäller att förebygga  brottslighet.  Detsamma gäller\r\nandra   åtgärder   som   syftar  till  att  motverka\r\nutanförskap och segregation.  Det råder också allmän\r\nenighet  om  vikten  av  att  det brottsförebyggande\r\narbetet  koncentreras på breda åtgärder  som  riktar\r\nsig till barn  och  ungdom  och att föräldrar, skola\r\noch föreningsliv engageras i  det  arbetet.  Det  är\r\nockså  viktigt  att  de  brott  som begås leder till\r\nadekvata reaktioner från samhällets  sida.  För  att\r\ntillgodose  detta  intresse  krävs  att det finns en\r\nhuman   och   säker  kriminalvård,  vars  verksamhet\r\ninriktas på att motverka återfall i brott.\r\nDet   lokala  brottsförebyggande   arbetet   måste\r\nstödjas och  utvecklas för att skapa ökad trygghet i\r\nmänniskors närmiljö. Brottsligheten måste angripas i\r\nsamverkan  med   dem   som   berörs  av  den.  Denna\r\nutgångspunkt  gör sig naturligtvis  särskilt  starkt\r\ngällande i fråga  om  mängdbrottsligheten  som utgör\r\nmerparten av antalet anmälda brott.\r\nEn  effektiv brottsbekämpning är av stor betydelse\r\nför att  målet  för  kriminalpolitiken  skall  kunna\r\nuppnås.   Brottsligheten   innebär  ett  angrepp  på\r\nmänniskors liv, hälsa, integritet  eller egendom och\r\nförorsakar lidande och otrygghet. Den  medför  också\r\nbetydande  kostnader  för enskilda och samhället och\r\nkan i sina grövsta uttrycksformer  i sin förlängning\r\nutgöra ett hot mot den demokratiska  rättsstaten och\r\ngrunderna för vår samhällsgemenskap.\r\nI  budgetpropositionen  anläggs  just  ett  sådant\r\nbrett perspektiv på brottsbekämpningen som utskottet\r\nförordar. Här beskrivs också förändringsarbetet  som\r\ninte  bara omfattar sådana faktorer som utskottet nu\r\nnämnt   utan   också   t.ex.   en   beskrivning   av\r\nmyndigheternas  åtgärder mot den särskilt allvarliga\r\nbrottsligheten  samt   brott  mot  särskilt  utsatta\r\ngrupper. En utveckling av  verkställighetsinnehållet\r\ni det straffrättsliga påföljdssystemet  är  en annan\r\nväsentlig del där siktet är inställt på åtgärder som\r\nskall förhindra återfall i brott utan att kraven  på\r\nsäkerhet    och    samhällsskydd   eftersätts.   För\r\nkriminalvården är ett viktigt mål att inom ramen för\r\nen   human   kriminalvård    öka   säkerheten   inom\r\nanstalterna  och  förhindra att  intagna  missbrukar\r\ndroger under anstaltsvistelsen.  I  syfte  att uppnå\r\ndetta  måste kriminalvårdens kapacitet öka och  dess\r\nförmåga  att  hantera förändringar i beläggningen på\r\nanstalter  och  häkten  utvecklas.  Detta  är  också\r\nviktigt för att förhindra återfall i brott.\r\nUtskottet delar  regeringens  uppfattning  att  en\r\nförhållandevis  stor  del av rättsväsendets resurser\r\ninom det kriminalpolitiska  området  bör inriktas på\r\natt   förebygga   och   bekämpa   den  allvarligaste\r\nbrottsligheten, såsom grov organiserad brottslighet,\r\nvåldsbrott,     narkotikabrott     och     ekonomisk\r\nbrottslighet  inklusive miljöbrott samt brottslighet\r\nsom drabbar särskilt utsatta personer eller grupper.\r\nSamtidigt vill  utskottet  understryka att merparten\r\nav de brott som kommer till  polisens  kännedom inte\r\nhar      denna     allvarliga     karaktär.     Från\r\ntrygghetssynpunkt   är   det   också   viktigt   att\r\nmängdbrottsligheten  förhindras  och,  när  den ändå\r\nförekommer,   beivras.  Det  stora  flertalet  brott\r\ntillhör  den  kategorin,  och  de  medför  betydande\r\nskador för enskilda  och för samhället samtidigt som\r\nde, också för dem som inte direkt drabbas, skapar en\r\nallmän känsla av olust och otrygghet.\r\n\r\nUtgiftsramen och anslagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag\r\ntill    anslag    inom    utgiftsområde     4\r\nRättsväsendet  och avstyrker därmed ett stort\r\nantal motionsyrkanden om utökade resurser och\r\ndärmed  sammanhängande   frågor.   Jämför  de\r\nsärskilda yttrandena 1-4.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringens\r\nbudgetförslag  och  de  motioner  som   väckts   med\r\nanledning   av  budgetpropositionen  och  som  avser\r\nfördelningen  på  anslag  inom rättsväsendet. Vidare\r\nbehandlar utskottet en del  motionsyrkanden  som mer\r\nallmänt   rör   resursfrågor  eller  verksamhet  och\r\nprioriteringar m.m.  och  som  utskottet  ansett bör\r\nbehandlas i detta sammanhang.\r\n\r\nBudgetprocessen   innebär   bl.a.   att  riksdagen\r\nfastställer  en  utgiftsram för varje utgiftsområde.\r\nUtgiftsramen anger  det belopp till vilket summan av\r\nde till utgiftsområdet  hörande utgifterna högst får\r\nuppgå (5 kap. 12 § riksdagsordningen). Riksdagen har\r\nmed   bifall   till  regeringens   förslag   bestämt\r\nutgiftsramen för  utgiftsområde 4 Rättsväsendet till\r\n27 296 871 000 kronor  för år 2005 (prop. 2004/05:1,\r\nbet.  2004/05:FiU1, rskr.  2004/05:47).  I  det  här\r\nföreliggande  ärendet  har utskottet bland annat att\r\nföreslå riksdagen hur detta belopp skall fördelas på\r\nanslag inom utgiftsområdet.\r\nI  sammanhanget  kan  erinras   om  att  utskottet\r\ntidigare  under  hösten  (se  utskottets   protokoll\r\n2004/05:2) dels tillstyrkt regeringens förslag  till\r\nutgiftsram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet för  år\r\n2005,  dels  tillstyrkt den preliminära fördelningen\r\nrespektive beräkningen av utgifter på utgiftsområdet\r\nför åren 2006 och 2007, se bilaga 3.\r\nRiksdagens beslut  om utgiftsram för utgiftsområde\r\n4   Rättsväsendet   innebär    att   satsningen   på\r\nrättsväsendet fortsätter med sammanlagt 750 miljoner\r\nkronor år 2005, 1 490 miljoner kronor  år  2006  och\r\n2 750 miljoner kronor år 2007.\r\nRegeringen  aviserar  sin avsikt att inför arbetet\r\nmed budgetpropositionen för  år  2007 göra en samlad\r\nbedömning av om tidigare gjorda resursförstärkningar\r\nhar      fått      avsedd      effekt     och     om\r\neffektiviseringsarbetet      inom      rättsväsendet\r\ngenomförts på ett tillfredsställande sätt.  Avsikten\r\när  att  den bedömningen skall ligga till grund  för\r\nförslagen i budgetpropositionen för år 2007.\r\nUtskottet  konstaterar  att delar av rättsväsendet\r\nunder  senare  år brottats med  budgetproblem  trots\r\nstora  tillskott   till  verksamheterna.  Detta  har\r\nföranlett  såväl omfördelningar  inom  rättsväsendet\r\nsom ytterligare  tillskott  under  löpande budgetår.\r\nRättsväsendets  behov  har alltså prioriterats,  och\r\nutskottet ser med tillfredsställelse att det för den\r\nnärmsta  treårsperioden handlar  om  ytterligare  en\r\nkraftfull  satsning. Samtidigt är det både naturligt\r\noch absolut  nödvändigt att de mycket stora insatser\r\ndet handlar om  utvärderas  och  att  resultatet  av\r\nutvärderingen får konsekvenser för framtiden.\r\nRegeringen   har   lagt   fram  ett  förslag  till\r\nfördelning   av   utgiftsramen  på   anslagen   inom\r\nrättsväsendet, se bilaga  4.  I bilagan sammanfattas\r\näven    Moderata    samlingspartiets,    Folkpartiet\r\nliberalernas, Kristdemokraternas  och Centerpartiets\r\nförslag.\r\nEn utförlig redovisning av anslagen följer nedan.\r\n\r\nFörslag till anslag\r\n\r\n\r\nPolisorganisationen\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-------------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m      | fp     | kd     | c    |\r\n| 2004    | 2005    |        |        |        |      |\r\n|inkl. TB |         |        |        |        |      |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|14 565   |14 960   |+ 700   |+ 410   |+ 200   |+ 425 |\r\n| 113     | 135     |000     |000     |000     |000   |\r\n-------------------------------------------------------\r\nI  tabellen återfinns en jämförelse  av  regeringens\r\noch   oppositionens   förslag   till   anslag   till\r\nPolisorganisationen år 2005.\r\n\r\nFrån  anslaget  till  polisorganisationen  betalas\r\nkostnaderna för verksamheten vid polismyndigheterna,\r\nRikspolisstyrelsen,       med      undantag      för\r\nSäkerhetspolisen,   och   Statens   kriminaltekniska\r\nlaboratorium. Rikskriminalpolisen och Polishögskolan\r\nhör till Rikspolisstyrelsen.\r\nFör  år  2004 uppgår polisorganisationens  anslag,\r\nefter  en  minskning   på   tilläggsbudget  med  100\r\nmiljoner kronor, till knappt  14,6 miljarder kronor.\r\nAnslagssparandet  har  under  år 2003  minskat  från\r\nknappt 150 miljoner kronor till 5,5 miljoner kronor.\r\nUtgiftsprognosen för år 2004 är beräknad till knappt\r\n14,4 miljarder kronor.\r\nRegeringen    föreslår    ett    ramanslag     för\r\npolisorganisationen  för  år  2005 på 14 960 135 000\r\nkr.  I  anslagsberäkningen  har hänsyn  tagits  till\r\nberäknade  utgiftsökningar för  löner,  lokaler  och\r\növriga förvaltningskostnader.  I budgetpropositionen\r\nfinns   ett   tillskott  på  100  miljoner   kronor.\r\nSatsningen  skall   göra   det   möjligt  att  under\r\ninnevarande mandatperiod utbilda 4 000  nya poliser.\r\nPolisen    skall    ges   möjlighet   att   utveckla\r\nverksamheten  så  att  den   kännetecknas   av   ett\r\nlångsiktigt  perspektiv  och  ett  underrättelselett\r\narbetssätt   med   ett   brottsförebyggande   syfte.\r\nKvaliteten i brottsutredningarna  skall höjas så att\r\nuppklaringen och lagföringen ökar.  För  arbetet mot\r\nmänniskohandel öronmärks 10 miljoner kronor. För att\r\nfinansiera      ett     gemensamt     system     för\r\nradiokommunikation  för  skydd  och säkerhet (RAKEL)\r\nförs  sammanlagt  62 miljoner kronor  till  anslaget\r\nGemensam radiokommunikation  för  skydd och säkerhet\r\nunder   utgiftsområde  6.  För  att  finansiera   en\r\ntidigareläggning  av  RAKEL  i  Kronobergs  län förs\r\nvidare  tillfälligt  53  miljoner  kronor  till nyss\r\nnämnda anslag.\r\nI  ett  antal  motioner  yrkas  att anslaget skall\r\nhöjas i förhållande till regeringens förslag.\r\nI  motion  Ju454 (m) begärs sålunda  att  anslaget\r\nskall höjas med 700 miljoner kronor. Höjningen skall\r\ngöra det möjligt  att  anställa fler poliser för att\r\nöka  den  polisiära  närvaron   över   hela  landet.\r\nResursförstärkningen  skall också användas  till  en\r\nreformerad  utbildning,   kompetenshöjning  samt  en\r\nuppdatering av metodutveckling  och  teknik.  Vidare\r\nskall nya personalgrupper rekryteras för att frigöra\r\npersonal   till   yttre  tjänst.  Liknande  yrkanden\r\nframställs i motionerna Ju291 och Ju488 (båda m).\r\nI motion Ju507 (fp)  begärs en höjning av anslaget\r\nmed 410 miljoner kronor.  Höjningen skall finansiera\r\nfler poliser, anställningar  av  ytterligare  civil-\r\nanställda    och    specialister.    Vidare   syftar\r\nresursförstärkningen      till     att     förbättra\r\nledarskapsutbildningen samt  till  att åstadkomma en\r\nförstärkning   av   de   enheter  som  arbetar   mot\r\nnarkotikabrott, hatbrott,  barnpornografi,  våld mot\r\nkvinnor  och andra grova brott. I motion Ju501  (fp)\r\nframställs  flera  yrkanden som tar sikte på behovet\r\nav fler poliser.\r\nI  motion  Ju468  (kd)   förordas  en  höjning  av\r\nanslaget  till  polisen  med  200  miljoner  kronor.\r\nHöjningen syftar till en utökad  polisutbildning och\r\ntill att 100 nya poliser skall kunna  anställas  för\r\natt   bekämpa  narkotikabrott.  Resursförstärkningen\r\nskall  vidare   användas   till  att  förbättra  det\r\npsykosociala    omhändertagandet    inom    polisen,\r\nledarskapet   och  polisens   utrustning.   Liknande\r\nyrkanden framställs i motion Ju465 (kd).\r\nI motion Ju498 (c) föreslås en höjning av anslaget\r\nmed 425 miljoner  kronor  i  syfte  att  öka antalet\r\npoliser,  främst  närpoliser. Höjningen syftar  även\r\ntill att finansiera  ytterligare  en  polishögskola.\r\nLiknande yrkanden framställs i motion Ju489 (c).\r\n\r\nSäkerhetspolisen\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m      | fp     |kd    | c    |\r\n| 2004    | 2005    |        |        |      |      |\r\n|inkl. TB |         |        |        |      |      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|596 010  |644 975  |+ 10    |+ 30    |-     | -    |\r\n|         |         |000     |000     |      |      |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI    tabellen   återfinns   en   jämförelse   mellan\r\nregeringens  och  oppositionens  förslag till anslag\r\ntill Säkerhetspolisen för år 2005.\r\n\r\nFör  år  2004  uppgår  Säkerhetspolisens   anslag,\r\ninklusive  tillskott  på  tilläggsbudget,  till  596\r\nmiljoner  kronor.  Vid ingången av år 2004 fanns ett\r\nanslagssparande    på    1,7     miljoner    kronor.\r\nUtgiftsprognosen  för  året  uppgår  till  ca  604,4\r\nmiljoner  kronor.  Detta innebär att anslagskrediten\r\nkan komma att behöva tas i anspråk.\r\nRegeringen    föreslår     ett    ramanslag    för\r\nSäkerhetspolisen för år 2005 på  644 975 000  kr.  I\r\nanslagsberäkningen  har hänsyn tagits till beräknade\r\nutgiftsökningar  för  löner,   lokaler   och  övriga\r\nförvaltningskostnader. Vidare har hänsyn tagits till\r\natt  Säkerhetspolisen övergått till lånefinansiering\r\nav  anläggningstillgångar.   Därutöver  föreslås  en\r\nhöjning  av  ramen med 50 miljoner  kronor  för  att\r\ntäcka  ökade  kostnader  för  personskyddet  av  den\r\ncentrala statsledningen.\r\nI motion Ju454  (m)  begärs en höjning av anslaget\r\nmed 10 miljoner kronor för  att  stärka den delen av\r\nverksamheten som inte tar sikte på personskyddet.\r\nI  motion Ju507 (fp) förordas en  höjning  med  30\r\nmiljoner kronor. Resursförstärkningen skall användas\r\ntill  att  förbättra  hotbildsanalyserna  och  utöka\r\npersonskyddet.  Ett  liknande  yrkande  förs  fram i\r\nmotion Ju501 (fp).\r\n\r\nÅklagarorganisationen\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    |m     |fp    | kd     | c    |\r\n| 2004     | 2005    |      |      |        |      |\r\n|inkl. TB  |         |      |      |        |      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|819 874   |848 935  |+ 50  |+ 25  |+ 25    |+ 25  |\r\n|          |         |000   |000   |000     |000   |\r\n----------------------------------------------------\r\nI  tabellen  återfinns  en jämförelse av regeringens\r\noch   oppositionens   förslag   till   anslag   till\r\nÅklagarorganisationen år 2005.\r\n\r\nFör  år 2004 uppgår åklagarorganisationens  anslag\r\ntill närmare 820 miljoner kronor. Härtill kommer ett\r\nanslagssparande  som  överförts  från år 2003 på 8,2\r\nmiljoner kronor. Utgiftsprognosen  för  år  2004  är\r\nberäknad till närmare 812 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår  ett ramanslag för år 2005 på\r\n848  935  000  kr.  Förslaget  innehåller  bl.a.  en\r\nförstärkning på 25 miljoner  kronor för att åklagar-\r\norganisationen med bibehållen  kvalitet  skall kunna\r\nhantera   den   ökande   ärendetillströmningen.    I\r\nanslagsberäkningen  har  hänsyn  vidare  tagits till\r\nberäknade  utgiftsökningar  för  löner, lokaler  och\r\növriga förvaltningskostnader. För  finansieringen av\r\nproposition   2002/03:74   Hemliga   tvångsmedel   -\r\noffentliga ombud och en mer ändamålsenlig  reglering\r\növerförs  1  000  000  kr från åklagarorganisationen\r\ntill anslaget domstolsväsendet och 1 000 000 kr till\r\nanslaget för rättshjälpskostnader.\r\nI  motion  Ju454 (m) föreslås  att  anslaget  till\r\nåklagarorganisationen  skall  höjas  med 50 miljoner\r\nkronor. Dessa ytterligare medel skall möta kostnader\r\nför     bl.a.     fler     åklagare     och     ökad\r\nkompetensutveckling.\r\nEn   anslagsökning   för   åklagarväsendet  om  25\r\nmiljoner kronor förordas i motion  Ju507 (fp). Dessa\r\nytterligare  medel  skall användas till  bl.a.  fler\r\nåklagare  och  för  att   öka   möjligheterna   till\r\nutbildning   och   specialisering.   Krav   på  ökad\r\nspecialisering  framförs  också i motion Ju339  (fp)\r\nsamtidigt som det påpekas att ett väl utvecklat nära\r\nsamarbete  med  polisen  är  av   vikt   för  bättre\r\nbrottsutredningar och ett ökat antal lagföringar.\r\nI  motion  Ju468  (kd)  yrkas  att  anslaget  till\r\nåklagarorganisationen  skall  höjas  med 25 miljoner\r\nkronor  i förhållande till regeringens  förslag.  De\r\nytterligare   medlen   skall   användas  bl.a.  till\r\nytterligare   kompetens-  och  kvalitets-utveckling,\r\nförbättrat  samarbete   med   polisen   samt   vissa\r\nstrukturella  åtgärder.  I motionen anförs att brott\r\nmot barn måste vara det mest prioriterade området. I\r\nmotion Ju467 (kd) anförs att  övergrepp  mot barn är\r\nett   prioriterat   område   och  att  tre  månaders\r\nhandläggningstid  inte  får  överskridas   i   dessa\r\närenden.  Även i motion Ju472 (kd) påpekas att brott\r\nmot barn är  ett  prioriterat  område. Vidare anförs\r\natt  det  är  viktigt  med  nyrekrytering  till  och\r\nförstärkning av åklagarorganisationen  samt  att det\r\nbör    inrättas    särskilda    ungdomsrotlar   inom\r\nåklagarväsendet.\r\nI  motion  Ju498  (c) föreslås att  anslaget  till\r\nåklagarorganisationen  skall  höjas  med 25 miljoner\r\nkronor. Dessa ytterligare medel skall  användas  för\r\natt     bl.a.     öka     andelen    åklagare    med\r\nspecialistkompetens,  särskilt   miljöåklagare,  och\r\nhöja lagföringen. Detta följs upp i motion Ju283 (c)\r\nangående  behovet av fler miljöåklagare  och  motion\r\nJu489 (c).  I  den  sist nämnda motionen anförs även\r\natt åklagare och polis eventuellt kan samlokaliseras\r\npå det lokala planet.\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    |m    | fp     | kd     | c    |\r\n| 2004     | 2005    |     |        |        |      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|333 622   |342 198  |-    | -      | -      |- 25  |\r\n|          |         |     |        |        |000   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns  en redogörelse för regeringens\r\noch   oppositionens   förslag   till   anslag   till\r\nEkobrottsmyndigheten år 2005.\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens anslagssparande har under år\r\n2004  minskat  från  14  miljoner  kronor  till  7,5\r\nmiljoner  kronor. En anledning  till  detta  är  den\r\nminskning av  anslaget  med  10  miljoner kronor som\r\ngjordes  på  tilläggsbudget  i  2003 års  ekonomiska\r\nvårproposition.  Utgiftsprognosen  för  år  2004  är\r\nberäknad till knappt 335 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår för år 2005 ett ramanslag till\r\nEkobrottsmyndigheten   på   342   198   000   kr.  I\r\nanslagsberäkningen  har hänsyn tagits till beräknade\r\nutgiftsökningar  för  löner,   lokaler   och  övriga\r\nförvaltningskostnader.    Då   Ekobrottsmyndighetens\r\npris- och löneomräkning automatiskt  blir  felräknad\r\nvarje  år,  på  grund  av  att  kompensation  för de\r\npoliser  som arbetar på myndigheten finns i polisens\r\npris- och  löneomräkning, överförs 1 114 000 kr från\r\nanslaget för polisorganisationen.\r\nI motion Ju339  (fp) uttalas att det bör övervägas\r\nom  Ekobrottsmyndigheten  skall  avskaffas  och  att\r\nekobrottmålen     bör     kunna     hanteras    inom\r\nåklagarorganisationen     på    samma    sätt    som\r\nmiljöbrotten. Liknande krav  framförs  i  motionerna\r\nJu10 och Ju12.\r\nI  motion  Ju498  (c)  föreslås att anslaget  till\r\nEkobrottsmyndigheten sänks  med  25 miljoner kronor.\r\nDen föreslagna sänkningen av anslaget  motiveras med\r\natt  det  är  tveksamt om en särskild myndighet  för\r\nekobrott verkligen behövs. Många och små myndigheter\r\nkan   leda   till  ökad   byråkrati   och   försvåra\r\nmöjligheterna att prioritera. Liknande krav framförs\r\ni motion Ju489 (c).\r\n\r\nDomstolsväsendet m.m.\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.   | m      | fp     | kd     | c   |\r\n| 2004    |2005    |        |        |        |     |\r\n|inkl. TB |        |        |        |        |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|3 916    |4 046   |+ 200   |+ 105   |+ 190   |+ 100|\r\n| 567     |980     |000     |000     |000     |000  |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns en jämförelse av regeringens\r\noch oppositionens förslag till anslag till\r\nDomstolsväsendet m.m. år 2005.\r\n\r\nFrån anslaget  betalas kostnaderna för de allmänna\r\ndomstolarna,  de  allmänna  förvaltningsdomstolarna,\r\nhyresnämnderna,                    arrendenämnderna,\r\nRättshjälpsmyndigheten,    Rättshjälpsnämnden    och\r\nDomstolsverket.  Härutöver  betalas   från  anslaget\r\nvissa utgifter för bevisning, parter, tolk,  god man\r\nm.m.\r\nFör år 2004 uppgår domstolsväsendets anslag,\r\ninklusive medel som tillförts på tilläggsbudgeten,\r\ntill knappt 3 917  miljoner  kronor. Vid ingången av\r\nåret hade en anslagskredit om knappt 112 miljoner\r\nkronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för år 2004 är\r\nberäknad till drygt 3 852 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2005 på 4\r\n046 980 000 kr. För att domstolarna skall kunna möta\r\nden    ökade    måltillströmningen   och   för   att\r\nreformarbetet   skall    kunna    fortgå    tillförs\r\ndomstolsväsendet 110 miljoner kronor år 2005. Vidare\r\nhar 2 miljoner kronor förts till anslaget från andra\r\nanslag samt 1 miljon kronor förts från anslaget till\r\nanslaget   för  rättshjälpskostnader  m.m.  för  att\r\nkompensera för  utgifter  för  offentliga  ombud vid\r\nanvändning   av   hemliga   tvångsmedel   (se  prop.\r\n2002/03:74, bet. 2003/04:JuU2). Med anledning  av en\r\nändrad instansordning för vissa överklaganden enligt\r\nplan-  och  bygglagen  (1987:10),  som beräknas leda\r\ntill    ett   ökat   antal   mål   i   de   allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna,    har   500   000   kronor\r\nengångsvis överförts till domstolsväsendet  för åren\r\n2004 och 2005. En återföring  av 205 000 kronor  har\r\nskett   till   domstolsväsendet  från  anslaget  4:9\r\nGentekniknämnden  för  engångsvisa  medel  år  2004.\r\nSlutligen  har  i  anslagsberäkningen  hänsyn tagits\r\ntill  beräknade  utgiftsökningar för löner,  lokaler\r\noch    övriga    förvaltningskostnader    samt    en\r\ndelfinansiering av arkivhållningen hos Riksarkivet.\r\nI motion Ju454 (m)  yrkas  en  höjning av anslaget\r\nmed  200 miljoner kronor. Motionärerna  anser  bl.a.\r\natt domstolsorganisationen  måste  stärkas  och  att\r\nnämndemännens   ersättning   skall  höjas.  Liknande\r\nyrkanden angående nämndemännens ersättning förs fram\r\ni motionerna Ju226, Ju241, Ju337,   Ju344  och Ju353\r\n(samtliga m).\r\nEn  höjning  av  anslaget  med 105 miljoner kronor\r\nbegärs i motion Ju507 (fp).\r\nI motion Ju 468 (kd) begärs  en  höjning  med  190\r\nmiljoner   kronor.   Motionsyrkandena   motiveras  i\r\nhuvudsak med att ökade resurser behövs för  att möta\r\nbelastningen på domstolarna.\r\nSlutligen  begärs  i motion Ju498 (c) att anslaget\r\nskall  höjas  med  100  miljoner   kronor   för  att\r\nfinansiera  en  överflyttning  av Utlänningsnämndens\r\närenden till domstolsväsendet.\r\n\r\nKriminalvården\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2004    | 2005    |       |       |       |     |\r\n|inkl. TB |         |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|5 041    |4 990    |+ 151  |+ 210  |+ 300  |+ 75 |\r\n| 044     | 693     |000    |000    |000    |000  |\r\n---------------------------------------------------\r\nI  tabellen återfinns en jämförelse  av  regeringens\r\noch   oppositionens   förslag   till   anslag   till\r\nKriminalvården för år 2005.\r\n\r\nFör   år   2004   uppgår  kriminalvårdens  anslag,\r\ninklusive  medel  som tillförts  på  tilläggsbudget,\r\ntill drygt 5 miljarder  kronor. Vid ingången av året\r\nhade en anslagskredit om  drygt  388 miljoner kronor\r\nutnyttjats. Utgiftsprognosen för år 2004 är beräknad\r\ntill knappt 4,8 miljarder kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag  för  år 2005 på\r\nnärmare    5    miljarder   kronor.   För   att   ge\r\nkriminalvården förutsättningar  att  bl.a. fortsätta\r\nutbyggnaden av anstalts- och häkteskapaciteten  samt\r\nför att förbättra säkerheten föreslår regeringen att\r\nanslaget tillförs 430 miljoner kronor, samtidigt som\r\nramen  för  anslaget  minskar med drygt 260 miljoner\r\nkronor till följd av en  återföring  av  engångsvisa\r\ntillskott  till  kriminalvården  år 2004 (jfr  prop.\r\n2002/03:1, utg.omr. 4, s. 103). Av tillskottet skall\r\n30 miljoner kronor användas till en  fortsättning på\r\nden  särskilda narkotikasatsning inom kriminalvården\r\nsom inleddes  år 2002 (se prop. 2001/02:91). För att\r\nkompensera förväntade  utgiftsökningar med anledning\r\nav skärpta straffbestämmelser  i utlänningslagen (se\r\nprop.  2003/04:35,  bet.  SfU6)  tillförs   anslaget\r\nytterligare  5 miljoner kronor. I anslagsberäkningen\r\nhar    även    hänsyn    tagits    till    beräknade\r\nutgiftsökningar   för   löner,  lokaler  och  övriga\r\nförvaltningskostnader  samt  en  delfinansiering  av\r\narkivhållningen hos Riksarkivet.\r\nI motion Ju454 (m) begärs  en  höjning av anslaget\r\nmed   ytterligare  151  miljoner  kronor   för   att\r\nmöjliggöra  ett överförande av institutionsvården av\r\nunga       lagöverträdare        från        Statens\r\ninstitutionsstyrelse till kriminalvården.\r\nI motion  Ju507 (fp) begärs en höjning av anslaget\r\nmed ytterligare  210 miljoner kronor. Beloppet skall\r\nanvändas till en ökad  utbyggnad  av  anstalts-  och\r\nhäktesplatser,  till  förbättrad  säkerhet, till mer\r\noch bättre utbildad personal samt till en förbättrad\r\nbehandlingsverksamhet   och   till   bekämpande   av\r\nnarkotika på anstalterna. I motion Ju340 (fp) begärs\r\nmer resurser till kriminalvården för att kunna bygga\r\nut  anstalts- och häkteskapaciteten ytterligare  och\r\nför att kunna höja kompetensen bland personalen.\r\nI motion  Ju468 (kd) begärs en höjning av anslaget\r\nmed ytterligare 300 miljoner kronor. De ökade medlen\r\nskall bl.a. användas  till  fler  häktesplatser  och\r\ntill   att   korta   tiden   i  häkte  i  väntan  på\r\nanstaltsplacering, till mer utbildningsinsatser  för\r\nanställda  som arbetar nära de intagna samt till att\r\nöka narkotikabekämpningen  och ge större möjligheter\r\ntill behandling för de intagna.  I  motionerna Ju465\r\noch Ju466 (båda kd) begärs ytterligare medel för att\r\nbl.a. kunna inrätta fler häktesplatser.\r\nI motion Ju498 (c) begärs en höjning  av  anslaget\r\nmed  75  miljoner kronor för att bl.a. kunna inrätta\r\nfler anstalts- och häktesplatser, för att kunna höja\r\nsäkerheten   vid   de   anstalter   som   har  högst\r\nsäkerhetsnivå     samt     för     att     förbättra\r\nmissbruksbehandling och övrig programverksamhet  för\r\nde intagna.\r\n\r\nBrottsförebyggande rådet\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2004    | 2005    |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|58 951   |59 550   |- 10   | -     | -     | -   |\r\n|         |         |000    |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\nI  tabellen  återfinns  en jämförelse av regeringens\r\noch   oppositionens   förslag   till   anslag   till\r\nBrottsförebyggande rådet år 2005.\r\n\r\nFör år 2004 uppgår BRÅ:s  anslag  till  knappt  59\r\nmiljoner   kronor.   Vid   årets  ingång  fanns  ett\r\nanslagssparande  på 7 142 000  kr.  Utgiftsprognosen\r\nför  år  2004 är beräknad  till  drygt  65  miljoner\r\nkronor.\r\nRegeringen  föreslår  ett ramanslag för år 2005 på\r\ndrygt 59 miljoner kronor såvitt gäller BRÅ. Av detta\r\nanslag avser 12 miljoner  kronor  medel för fortsatt\r\nmedlingsverksamhet. I anslagsberäkningen  har hänsyn\r\ntagits  till  beräknade  utgiftsökningar  för löner,\r\nlokaler och övriga förvaltningskostnader.\r\nI motion Ju454 (m) föreslås att anslaget  till BRÅ\r\nskall   minskas   med   10 miljoner  kronor.  Enligt\r\nmotionärerna bör en tydligare  akademisk  frihet och\r\nett  bredare  perspektiv  inom det kriminalpolitiska\r\nområdet eftersträvas, varför  verksamheten  inom BRÅ\r\nbör minska.\r\n\r\nBidrag till lokalt brottsförebyggande arbete\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2004    | 2005    |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|7 200    |7 200    | -     | -     |+ 50   | -   |\r\n|         |         |       |       |000    |     |\r\n---------------------------------------------------\r\nI  tabellen  återfinns  en jämförelse av regeringens\r\noch oppositionens förslag  till  anslag  till Bidrag\r\ntill lokalt brottsförebyggande arbete år 2005.\r\n\r\nFör  år  2004  uppgår  anslaget  till Bidrag  till\r\nlokalt brottsförebyggande arbete till  7,2  miljoner\r\nkronor.    Vid    ingången   av   året   fanns   ett\r\nanslagssparande uppgående  till  knappt 2,8 miljoner\r\nkronor.  Utgiftsprognosen  för år 2004  är  beräknad\r\ntill drygt 9,8 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag  för  år 2005 på\r\n7,2  miljoner kronor. Detta innebär att anslaget  är\r\noförändrat jämfört med innevarande budgetår.\r\nI motion  Ju468  (kd) yrkas en höjning av anslaget\r\nmed  50  miljoner kronor.  Dessa  ytterligare  medel\r\nskall användas till det brottsförebyggande arbetet i\r\nkommunerna,   till   föräldrautbildning   samt  till\r\nbebyggelseinriktade åtgärder mot brott.\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2004    | 2005    |       |       |       |     |\r\n|inkl. TB |         |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|23 851   |27 012   | -     | -     | -     | -   |\r\n---------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns regeringens förslag till anslag\r\ntill Brottsoffermyndigheten år 2005.\r\n\r\nFör år 2004 uppgår Brottsoffermyndighetens anslag,\r\ninklusive  medel  som  tillförts  på tilläggsbudget,\r\ntill  närmare  24 miljoner kronor. Vid  ingången  av\r\nåret  uppgick  anslagssparandet  till  569  000  kr.\r\nUtgiftsprognosen  för  år  2004  är beräknad till ca\r\n24,5 miljoner kronor.\r\n\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag  för  år  2005  på\r\ndrygt 27 miljoner kronor. Regeringen föreslår därvid\r\natt  anslaget  tillförs 4 miljoner kronor fr.o.m. år\r\n2005 mot bakgrund  av  att  antalet ärenden förmodas\r\nfortsätta   att  öka  även  de  kommande   åren.   I\r\nanslagsberäkningen   har  hänsyn  även  tagits  till\r\nberäknade utgiftsökningar  för  löner,  lokaler  och\r\növriga förvaltningskostnader.\r\n\r\nErsättning för skador på grund av brott\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2004    | 2005    |       |       |       |     |\r\n|inkl. TB |         |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|74 978   |83 978   |+ 5    | -     | -     | -   |\r\n|         |         |000    |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns regeringens förslag till anslag\r\ntill  Ersättning för skador på grund av brott för år\r\n2005.\r\n\r\nFrån  anslaget  betalas  ersättning  av statsmedel\r\nenligt  brottsskadelagen  (1978:413)  för skador  på\r\ngrund   av   brott.   Utgifterna   på  anslaget   är\r\nhuvudsakligen    beroende   av   antalet   beviljade\r\nansökningar     om     brottsskadeersättning     och\r\nersättningarnas  storlek.   Anslaget  disponeras  av\r\nBrottsoffermyndigheten.\r\nFör år 2004 uppgår anslaget,  inklusive  medel som\r\ntillförts på tilläggsbudget, till nästan 75 miljoner\r\nkronor.     Vid    ingången    av    året    uppgick\r\nanslagssparandet  till  drygt  3,3  miljoner kronor.\r\nUtgiftsprognosen för år 2004 är beräknad  till drygt\r\n79,6 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år  2005  på\r\nnästan  84  miljoner  kronor. Brottsoffermyndigheten\r\nhar bedömt att belastningen  på  anslaget kommer att\r\nfortsätta öka under de närmaste åren,  huvudsakligen\r\npå   grund  av  att  antalet  inkomna  och  avgjorda\r\nbrottsskadeärenden  fortsätter  att  öka. Regeringen\r\navser   att   noga  följa  utgiftsutvecklingen   för\r\nanslaget.\r\nI  motionen  Ju  454  (m)  föreslås  att  anslaget\r\ntillförs    ytterligare     5    miljoner    kronor.\r\nBrottsoffermyndigheten  bör,  enligt   motionärerna,\r\nbestämma  brottskadeersättningen  till samma  belopp\r\nsom  det  skadestånd  som domstol kommit  fram  till\r\nefter sakprövning.\r\n\r\nRättsmedicinalverket\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    | m      |fp    | kd     | c   |\r\n| 2004     | 2005    |        |      |        |     |\r\n|inkl. TB  |         |        |      |        |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|219 290   |228 571  |+ 10    |-     | -      | -   |\r\n|          |         |000     |      |        |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns regeringens  och  oppositionens\r\nförslag  till  anslag  till Rättsmedicinalverket  år\r\n2005.\r\n\r\nVid    utgången    av    år    2003     utnyttjade\r\nRättsmedicinalverket  anslagskrediten  med knappt  3\r\nmiljoner kronor. För år 2004 uppgår anslaget,  efter\r\ntillskott  på  tilläggsbudget till denna proposition\r\nmed 1 miljon kronor, till knappt\r\n219,3 miljoner kronor.  Utgiftsprognosen för år 2004\r\när beräknad till knappt 219  miljoner kronor, vilket\r\ninnebär  att  verket  trots tillskottet  kommer  att\r\nbehöva utnyttja anslagskrediten.\r\nI  anslaget  för år 2005  ligger  ett  engångsvist\r\ntillskott om 10  miljoner  kronor  för  att möta den\r\nökade efterfrågan på Rättsmedicinalverkets tjänster,\r\nmed  bibehållen  kvalitet. I anslagsberäkningen  har\r\nhänsyn  tagits till  beräknade  utgiftsökningar  för\r\nlöner, lokaler och övriga förvaltningskostnader.\r\nI motion  Ju454  (m)  yrkas en höjning av anslaget\r\nmed  10  miljoner  kronor. Dessa  ytterligare  medel\r\nskall användas till  kompetenshöjande  åtgärder  och\r\nforskningsinsatser.\r\n\r\nGentekniknämnden\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    | m      |fp    | kd     | c   |\r\n| 2004     | 2005    |        |      |        |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2 977     |3 796    | -      |-     | -      | -   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns regeringens förslag till anslag\r\ntill Gentekniknämnden år 2005.\r\n\r\nGentekniknämnden   inrättades  den  1  juli  1994.\r\nNämnden  skall  bl.a.  följa   den   nationella  och\r\ninternationella utvecklingen på genteknikområdet.\r\nVid   utgången   av   år   2003  uppgick  nämndens\r\nanslagssparande till 78 000 kr.  För  år 2004 uppgår\r\nGentekniknämndens   anslag   till  2  977  000   kr.\r\nUtgiftsprognosen för år 2004 är  beräknad till 2 987\r\n000 kr.\r\nRegeringen    föreslår    ett    ramanslag    till\r\nGentekniknämnden för år 2005 på    3  796  000 kr. I\r\nbeloppet ingår ett tillskott om 1 000 000 kr för att\r\nnämnden  skall  kunna  hantera  arbetsuppgifter  som\r\nföljer  av  gemenskapslagstiftning   samt   för  att\r\nnämnden  även  fortsättningsvis  skall kunna anordna\r\nkonferenser inom sitt område. Från  anslaget sker en\r\nåterföring    till    Domstolsväsendet   m.m.    för\r\nengångsvisa medel under  år  2004  med 205 000 kr. I\r\nanslagsberäkningen har hänsyn tagits  till beräknade\r\nutgiftsökningar  för  bl.a.  löner och lokaler.  Den\r\nposten  har  reducerats  med  27 000  kr  för  lägre\r\nprisomräkning för lön och lokaler  avseende tidigare\r\når.\r\n\r\nRättshjälpskostnader m.m.\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    | m      | fp     |kd    | c   |\r\n| 2004     | 2005    |        |        |      |     |\r\n|inkl. TB  |         |        |        |      |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|988 868   | 1 027   | -      |+ 30    | -    | -   |\r\n|          | 957     |        |000     |      |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI  tabellen  återfinns en jämförelse av  regeringens\r\noch   oppositionens   förslag   till   anslag   till\r\nRättshjälpskostnader m.m. för år 2005.\r\n\r\nFör  år  2004  uppgår  anslaget  till  knappt  989\r\nmiljoner  kronor.  Vid  ingången  av  året  hade  en\r\nanslagskredit   om   knappt   40   miljoner   kronor\r\nutnyttjats.  Prognosen  för  år  2004  pekar  på att\r\nutgifterna  kommer  att  uppgå  till  knappt  1  009\r\nmiljoner   kronor.  Utgifterna  kommer  således  att\r\növerstiga  anvisade  medel,  och  vid  årets  utgång\r\nkommer det att  föreligga  ett underskott om ungefär\r\n60 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag  om knappt 1 028\r\nmiljoner  kronor  för  år 2005. I anslagsberäkningen\r\nhar   hänsyn   tagits   till   ökade    priser   och\r\ntimkostnader.  För  att finansiera offentliga  ombud\r\nvid  hemliga  tvångsmedel   har  anslaget  tillförts\r\ntotalt    3    miljoner    kronor   från    anslagen\r\npolisorganisationen,       åklagarväsendet       och\r\ndomstolsväsendet  m.m. Från anslaget  förs  500  000\r\nkronor till anslaget kriminalvård för att finansiera\r\ntidsbegränsade uppehållstillstånd för målsägande och\r\nvittnen  m.m.  i  samband   med   människosmuggling.\r\nSlutligen överförs knappt 2,9 miljoner  kronor  till\r\nanslaget    från   anslaget   Avgifter   för   vissa\r\ninternationella  sammanslutningar, då utgifterna för\r\nCentralmyndighetens   internationella   straff-  och\r\ncivilrättsliga samarbete fr.o.m. den 1 januari  2005\r\nskall belasta rättshjälpsanslaget.\r\nI  motion  Ju507 (fp) föreslås en anslagshöjning\r\nmed 30 miljoner  kronor  i  syfte att öka tillgången\r\ntill  allmän rättshjälp. I motionerna  stryks  under\r\natt  rättvisan  måste  vara  tillgänglig  för  alla.\r\nLiknande synpunkter förs fram i Ju412 och L292 (båda\r\nfp).\r\n\r\nKostnader för vissa skaderegleringar m.m.\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    | m      |fp    | kd     | c   |\r\n| 2004     | 2005    |        |      |        |     |\r\n|inkl. TB  |         |        |      |        |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|25 213    |21 291   | -      |-     | -      | -   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns regeringens förslag till anslag\r\ntill Kostnader  för  vissa  skaderegleringar m.m. år\r\n2005.\r\n\r\nFrån anslaget, som disponeras av Justitiekanslern,\r\nbetalas statens kostnader för vissa skaderegleringar\r\nm.m.   Det   rör   sig  bl.a.  om  ersättning   till\r\nfrihetsberövade   enligt    lagen    (1998:714)   om\r\nersättning    vid    frihetsberövanden   och   andra\r\ntvångsåtgärder samt skadestånd enligt bestämmelserna\r\nom  fel  och försummelse  vid  myndighetsutövning  i\r\nskadeståndslagen  (1972:207).  I anslutning till att\r\nsådan ersättning utbetalas kan ersättning  även utgå\r\nför       ombuds-      och      rättegångskostnader.\r\nRättegångskostnader   som   tillfaller  staten  från\r\nmotparter i sådana mål tillgodoräknas anslaget.\r\nRegeringen  framhåller att det  är  svårt  att  på\r\nförhand förutse  vilka ersättningsanspråk som kommer\r\natt riktas mot staten  samt  storleken  på de belopp\r\nsom kan komma att utbetalas. Sedan år 2000  har  det\r\ntotala utbetalade beloppet ökat för varje år.\r\nFör  år  2004  uppgår  anslaget  till  knappt 15,3\r\nmiljoner  kronor. Härtill kommer knappt 10  miljoner\r\nkronor som tillförts på tilläggsbudget. Vid utgången\r\nav år 2003  redovisade  anslaget ett underskott på 1\r\n760 000 kr. Utgiftsprognosen för år 2004 är beräknad\r\ntill knappt 24 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår att  riksdagen  för budgetåret\r\n2005   anvisar  ett  ramanslag  på  21 291 000   kr.\r\nAnslaget  tillförs  6 000 000 kr mot bakgrund av att\r\nutgifterna de senaste  åren  kraftigt överstigit det\r\npå förhand anvisade anslaget.\r\n\r\nAvgifter till vissa internationella\r\nsammanslutningar\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    | m      |fp    | kd     | c   |\r\n| 2004     | 2005    |        |      |        |     |\r\n|inkl. TB  |         |        |      |        |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|9 456     |3 600    | -      |-     | -      | -   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns regeringens förslag till anslag\r\ntill    Avgifter    till    vissa    internationella\r\nsammanslutningar år 2005.\r\n\r\nFrån    anslaget    betalas    årsavgifter    till\r\nHaagkonferensen   för   internationell   privaträtt,\r\nInternationella  institutet i Rom för unifiering  av\r\nprivaträtten (UNI-DROIT), Association Internationale\r\ndes Hautes Jurisdictions  Administratives,  Nordiska\r\nSamarbetsrådet   för  Kriminologi  samt  Bernunionen\r\n(WIPO=World  Intellectual   Property  Organization).\r\nFrån anslaget betalas också bidrag  till  FN:s Crime\r\nPrevention  and  Criminal Justice Fund som stöd  för\r\naktiviteter   inom   Europeiska    institutet    för\r\nkriminalpolitik  (HEUNI).  Även  bidrag  till  vissa\r\nandra     internationella    sammanslutningar    med\r\nanknytning    till   Justitiedepartementets   område\r\nbetalas från anslaget.\r\nFör  år  2004  uppgår   anslaget,   inklusive  ett\r\ntillskott  på  3  000 000 kr på tilläggsbudget  till\r\ndenna proposition,  till  9 456 000 kr. Vid utgången\r\nav år 2003 redovisade anslaget ett underskott om 314\r\n000 kr. Utgiftsprognosen för  år  2004  är  beräknad\r\ntill knappt 9,8 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2005 på 3\r\n600   000   kr.  Kostnader  för  Centralmyndighetens\r\ninternationella straff- och civilrättsliga samarbete\r\nskall fr.o.m.  den  1  januari 2005 belasta anslaget\r\nRättshjälpskostnader m.m.  Mot den bakgrunden förs 2\r\n856 000 kr till det anslaget.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nSom  framgår  ovan har riksdagen  just  beslutat  om\r\nutgiftsramen för  år  2005, ett beslut som utskottet\r\ntillstyrkte. Ett bifall  till  här aktuella yrkanden\r\nskulle - i  strid med riksdagsordningen  -  innebära\r\natt utgiftsramen överskrids. Utskottet tillägger att\r\nutskottet i vart fall är förhindrat att pröva frågan\r\nom    anslag    till    Tullverket,    (se    4.6.4.\r\nriksdagsordningen).  Mot  den här angivna bakgrunden\r\nföreslår  utskottet  att riksdagen  avslår  i  detta\r\navsnitt  behandlade motionsyrkanden,  se  bilaga  6.\r\nUtskottet  tillstyrker  alltså  regeringens  förslag\r\ntill  fördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  4\r\nRättsväsendet.\r\n\r\n\r\nKompetens- och bemötandefrågor inom\r\nrättsväsendet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlas  ett stort antal\r\nmotionsyrkanden         rörande         olika\r\nkompetenshöjande insatser inom rättsväsendets\r\nmyndigheter samt om bemötande och information\r\nfrån  rättsväsendets  företrädare.  Utskottet\r\nföreslår, bl.a. med hänvisning till att dessa\r\nfrågor     löpande     uppmärksammas     inom\r\nrättsväsendets   myndigheter,  att  riksdagen\r\navslår  samtliga motionsyrkanden.  Jämför  de\r\nsärskilda yttrandena 5-7.\r\n\r\nI  ett  stort   antal   motioner  förespråkas  olika\r\nåtgärder för att öka kompetensen inom rättsväsendets\r\nmyndigheter  och för att myndigheternas  företrädare\r\nbättre skall bemöta  och  lämna information till dem\r\nsom  i  olika  sammanhang  kommer   i   kontakt  med\r\nmyndigheterna.\r\n\r\nSålunda anförs i motionerna Ju270 (c), Ju293 (fp),\r\nJu316  (v), Ju350 (v), Ju408 (s) och Ju418  (c)  att\r\nkompetensen  inom  rättsväsendet  rörande bl.a. våld\r\noch   sexualbrott   mot   kvinnor  måste  höjas.   I\r\nmotionerna Ju293, Ju330 (c)  och  Ju423  (c) påtalas\r\natt  bemötandet inom rättsväsendet måste förbättras,\r\ni   de   två    förstnämnda    motionerna   avseende\r\nsexualbrottsoffer  och  i  den  sistnämnda  avseende\r\nkvinnor    i    allmänhet.   I   motionerna    Ju386\r\n(flerpartimotion) och\r\nJu488 (m) anförs bl.a. att polisens kunskap om barns\r\nsituation  i  miljöer   där   misshandel  förekommer\r\nbehöver  förbättras.  I  motion Ju293  påtalas  även\r\nbehovet  av  ökad  kompetens   om  invandrarkvinnors\r\nsituation.\r\nI  motionerna  Ju250 (s), Ju315  (v),  Ju320  (c),\r\nJu386 (flerpartimotion),  2003/04:Ju400  (kd), Ju437\r\n(kd),  Ju453  (fp),  Ju482 (kd), Ju504 (s) och  L293\r\n(fp)  anförs  att  åtgärder   bör   vidtas  för  att\r\nförbättra    barnkompetensen   inom   rättsväsendet.\r\nRättshjälpsbiträden anges särskilt i motion Ju250. I\r\nmotion  Ju320 preciseras  yrkandet  till  att  gälla\r\ndomstolsväsendet   i  allmänhet  samt  i  motionerna\r\n2003/04:Ju400,  Ju437   och   Ju482   till  dem  som\r\nhandlägger sexualbrott mot barn. I motionerna  Ju315\r\noch L293 framhålls de i domstolarna som arbetar  med\r\nfamiljemål.  I  motion  Ju386  framhålls  vikten  av\r\nbarnkompetens  inom  polisen.  I  motion  So593  (s)\r\nanförs att polisen bör anlägga ett barnperspektiv  i\r\nutredningar om mäns våld mot kvinnor. I motion Ju432\r\n(s) anförs att åtgärder bör vidtas för att förbättra\r\nbemötandet av barn inom rättsväsendet.\r\nI     motion    Ju485    (fp)    förespråkas    en\r\nkompetenshöjning    inom    rättsväsendet    rörande\r\ntrafficking.\r\nI  motionerna  Ju316  (v),  Ju424 (mp), Ju435 (s),\r\nJu448  (flerpartimotion), L295 (fp),  U257  (v)  och\r\nSo604 (c)  anförs att kompetensen inom rättsväsendet\r\nom  brott  mot  och  situationen  för  homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner bör förbättras samt att\r\nbemötandet  av  dessa  personer  bör  förbättras.  I\r\nmotion  Ju424  preciseras  yrkandet  till  att  avse\r\nkriminalvården.  I  motion L295 påtalas även behovet\r\nav att polisen blir bättre  på  att  informera offer\r\nför  hatbrott  där  grunden  för brottet är  offrets\r\nsexuella  läggning.  I motionerna  Ju435  och  Ju448\r\npåtalas  även  behovet av  utökat  samarbete  mellan\r\npolisen och HBT-organisationer.  I  motionerna Ju293\r\noch  L295  (båda  fp)  påtalas  ett  behov  av  ökad\r\nkompetens om våld i samkönade relationer.\r\nI  motionerna  Ju292  (fp) och Ju467 (kd)  påtalas\r\nvikten  av  ett  bättre bemötande  av  och  en  ökad\r\nkompetens  om  brottsoffer   inom  rättsväsendet.  I\r\nmotionerna      Ju292,      Ju300     (s),     Ju363\r\n(flerpartimotion),  Ju455  (kd)  och  Ju467  påtalas\r\nvikten av olika åtgärder för  förbättrad information\r\ntill  brottsoffer  och  vittnen.  I   motion   Ju363\r\nframhålls särskilt offer för barnpornografibrott.  I\r\nmotion Ju348 (v) anförs att det föreligger ett behov\r\nav  ökad  kompetens inom rättsväsendet rörande brott\r\nmed rasistiska och högerextrema motiv.\r\nI motion  Ju444  (fp)  anförs att det bör göras en\r\nsammanställning  av polisens  etiska  riktlinjer.  I\r\nmotion Ju332 (mp)  framhålls vikten av mångkulturell\r\nkompetens och tolerans inom polisen.\r\nI  motion  Ju205  (m)   efterfrågas  bl.a.  bättre\r\nåklagarkompetens beträffande miljöbrott och i motion\r\nJu471  (kd) tas frågan om ökad  miljöbrottskompetens\r\ninom domstolsväsendet upp. I motion Ju248 (s) anförs\r\natt polisens kompetens behöver öka avseende faktorer\r\nsom kan ligga till grund för egenmäktighet med barn.\r\nI motionerna  Ju297  (s)  och  Ju318 (m) förespråkas\r\ninrättandet  av  ett  nationellt  resurscentrum  för\r\nbrottsbekämpning i Linköpingsregionen.\r\nUtskottet instämmer i vad som anförs  i motionerna\r\nom    betydelsen    av   att   de   anställda   inom\r\nrättsväsendets olika  myndigheter har hög kompetens.\r\nUtskottet ser det också  som  självklart  att de som\r\nkommer    i   kontakt   med   myndigheterna,   t.ex.\r\nbrottsoffer  och  vittnen,  skall få ett korrekt och\r\nprofessionellt bemötande från myndighetsföreträdare.\r\nI bemötandet ingår att dessa  personer skall erhålla\r\nrelevant   och  lättförståelig  information.   Dessa\r\nfrågor är av  central  betydelse för möjligheten för\r\nrättsväsendets myndigheter  att fullgöra sin uppgift\r\natt   värna   den   enskildes   rättstrygghet    och\r\nrättssäkerhet  samt  för  det övergripande målet för\r\nkriminalpolitiken, att minska brottsligheten och öka\r\nmänniskors   trygghet.   Utskottet   kan   samtidigt\r\nkonstatera   att   det  inom  rättsväsendets   olika\r\nmyndigheter kontinuerligt vidtas omfattande åtgärder\r\nför att öka kompetensen  hos  all personal inom de i\r\nmotionerna  berörda  områdena,  som   också  i  stor\r\nutsträckning  handlar  om  prioriterad brottslighet.\r\nMyndigheterna uppmärksammar också betydelsen av goda\r\nrutiner och ett bra bemötande  av  dem  som kommer i\r\nkontakt  med  rättsväsendets  myndigheter.  Även  om\r\nmycket   alltså   har   gjorts   och   görs  ute  på\r\nrättsväsendets myndigheter för att tillgodose  dessa\r\nbehov   är   det   angeläget   att  ansträngningarna\r\nintensifieras under de kommande  åren.  Åtgärder för\r\natt  höja  kompetensen  och uppfylla skyldigheter  i\r\ndetta  avseende  bör  prioriteras   inom  ramen  för\r\nrespektive myndighets anslag och vara ett självklart\r\ninslag   i  verksamheten.  Arbetet  skall   bedrivas\r\nmålmedvetet   och  vidtagna  åtgärder  redovisas.  I\r\nsammanhanget vill  utskottet  nämna  att det nyligen\r\ninrättats  ett  etiskt råd inom polisen.  Rådet  har\r\ntill uppgift att  belysa polisiär verksamhet utifrån\r\netiska aspekter. Med  hänvisning  till  vad  som  nu\r\nanförts   finner   utskottet   inte   anledning  för\r\nriksdagen  att göra något tillkännagivande  i  dessa\r\nfrågor.  Utskottet  föreslår  att  riksdagen  avslår\r\nsamtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden,\r\nse bilaga 7.\r\n\r\nPolisväsendet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt  redogörs  för polisväsendets\r\nresultat    under    verksamhetsåret    2003.\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning  att\r\npolisen     inte     fullt     ut     uppnått\r\nverksamhetsmålet att minska  risken  för  att\r\nbrott  begås.  Vidare  ansluter sig utskottet\r\ntill regeringens uppfattning  att  målen  när\r\ndet  gäller utredning och lagföring uppnåtts.\r\nI avsnittet  tar  utskottet  också  ställning\r\ntill  inriktningen för verksamheten under  år\r\n2005. Utskottet behandlar därutöver ett stort\r\nantal  motionsyrkanden  som  i  huvudsak  rör\r\npolisens  organisation, prioritering av olika\r\nslags    brottslighet,    polisförsörjningen,\r\nresursfördelningen  mellan myndigheterna samt\r\nmyndighetssamverkan mot  terrorism.  Samtliga\r\nmotionsyrkanden avstyrks med hänvisning  till\r\nbl.a.  pågående  arbete och gällande ordning.\r\nUtskottet ställer sig också bakom regeringens\r\nförslag till ändring  i polislagen. Utskottet\r\nhar ingen erinran mot regeringens bedömning i\r\nfråga    om    Säkerhetspolisens     framtida\r\norganisation. Jämför reservationerna 1-8 samt\r\nde särskilda yttrandena    8-10.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nPolisens  verksamhet  syftar till att förebygga  och\r\nbeivra  brott,  upprätthålla   allmän   ordning  och\r\nsäkerhet  samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten\r\nskydd och annan hjälp.\r\n\r\nRikspolisstyrelsen      (RPS)      är      central\r\nförvaltningsmyndighet   för  polisväsendet  och  har\r\ntillsyn  över  detta.  Till  Rikspolisstyrelsen  hör\r\nSäkerhetspolisen,      Rikskriminalpolisen       och\r\nPolishögskolan.   Styrelsen  är  chefsmyndighet  för\r\nStatens   kriminaltekniska    laboratorium    (SKL).\r\nRikspolisstyrelsen  ingår också i samverkansområdena\r\nSpridning   av   allvarliga    smittämnen,   giftiga\r\nkemikalier   och  radioaktiva  ämnen   samt   Skydd,\r\nundsättning och  vård.  Samverkansområdena redovisas\r\nunder  utgiftsområde 6 Försvar  samt  beredskap  mot\r\nsårbarhet.\r\nI varje  län  finns en polismyndighet som ansvarar\r\nför polisverksamheten  där. Polismyndigheten leds av\r\nen polisstyrelse. Den består  av  myndighetens  chef\r\noch   det  antal  övriga  ledamöter  som  regeringen\r\nbestämmer och även utser.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nPolisorganisationen\r\n\r\nI  detta   avsnitt   redovisas  polisorganisationens\r\nresultat  under år 2003  såvitt  avser  den  del  av\r\nverksamheten    som    bedrevs    inom   ramen   för\r\npolitikområde Rättsväsendet. Närmare bestämt handlar\r\ndet     om     tre    verksamhetsgrenar,    nämligen\r\nbrottsförebyggande  arbete,  utredning och lagföring\r\nsamt övrig verksamhet. I det följande  tar utskottet\r\nendast  upp  de två förstnämnda verksamhetsgrenarna.\r\nUtskottet utgår  i  huvudsak  från  de uppgifter som\r\nlämnats i polisens årsredovisning. Den  bygger i sin\r\ntur  på den nationella  resultatmodellen som  upptar\r\nolika  resultatområden.  Dessa är våldsbrottslighet,\r\nekonomisk    brottslighet,    narkotikabrottslighet,\r\ntrafik, tillgrepps- och skadegörelsebrottslighet och\r\növrig brottslighet.\r\n\r\nMålet   för  verksamhetsgrenen  brottsförebyggande\r\narbete var  att  risken  för  att brott begås skulle\r\nminska. Den brottsförebyggande  verksamheten  tog  i\r\nanspråk  1 990  av de 21 820 årsarbetskrafterna inom\r\npolisen.  Fördelningen   av  det  brottsförebyggande\r\narbetet på de resultatområden  som  årsredovisningen\r\nbygger på framgår av följande tabell.\r\n\r\nÅrsarbetskrafter per resultatområde år 2003\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Våldsbrott|Ekobrott|Narkotika-|Trafikbrott|Tillgrepp\r\n|       Övriga|\r\n|        | 1      |brott    |         |m.m.    |brott\r\n|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|370     | 6      | 227     | 924     |286     |176 |\r\n-----------------------------------------------------\r\n1    Omfattar    inte   Ekobrottsmyndighetens    och\r\nSkatteverkets verksamhet.\r\n\r\nUtskottet    har   gått   igenom    polisens\r\nårsredovisning,  och  utskottet  konstaterar\r\natt   den   på   respektive   resultatområde\r\nbeskriver vilka projekt, insatser och övriga\r\nåtgärder   som   vidtagits   inom   området.\r\nÅrsredovisningen ger en god bild av hur  det\r\nbrottsförebyggande arbetet bedrevs.\r\n\r\nEtt  område  som  är av särskild betydelse\r\nnär  det  gäller  att  förebygga   brott  är\r\ninsatserna  för  ungdomar.  Omfattningen  av\r\ndessa   insatser   är  svåra  att  uppskatta\r\neftersom insatser mot  exempelvis våldsbrott\r\nockså kan rikta sig mot  ungdomar.  När  det\r\ngäller   inriktningen   på  aktiviteter  mot\r\nungdomsbrott   framgår  av  årsredovisningen\r\natt   arbetet   gått   ut  på  att   markera\r\ntoleransnivåer; man har  bl.a.  ingripit mot\r\nalkohol-  och droganvändning och rapporterat\r\nolika förseelser.  För  att  öka  närvaron i\r\nungdomars vardagsmiljöer har polisen  i ökad\r\nomfattning  varit närvarande på platser  där\r\nungdomar vistas,  periodplanerat arbetstiden\r\nutifrån ungdomars vanor, samverkat med olika\r\naktörer    i    samhället    och    inrättat\r\nungdomsgrupper.\r\nDet brottsförebyggande  arbetet  har också\r\nen  internationell  dimension  som utskottet\r\nvill  lyfta  fram.  Här  handlar det  enligt\r\nårsredovisningen  i  huvudsak  om  arbete  i\r\nprojekt,  nätverk  eller   samverkan  i  mer\r\ntillfälliga kontakter. Samarbetet  har  ofta\r\ngällt   brottslighet   med   koppling   till\r\nöststater   eller   problemområden   som  är\r\ngemensamma för de nordiska länderna. Såväl i\r\ncentral    som   regional   utbildning   har\r\nbeskrivits hur  Europol  kan utnyttjas i det\r\nförebyggande    arbetet.    Dessutom     har\r\ninformation  lämnats till polismyndigheterna\r\nvid möten och  via  intranätet. Lagstiftning\r\nsom  berör  internationell   verksamhet  har\r\nförmedlats till polismyndigheterna vid olika\r\nkonferenser.  Utskottet  vill  för  sin  del\r\nbetona  vikten  av  att  de möjligheter  som\r\nEuropolsamarbetet ger bör  utnyttjas i högre\r\nutsträckning.  De  utbildningsinsatser   som\r\nvidtagits är en viktig förutsättning för att\r\nen  sådan förbättring skall kunna komma till\r\nstånd.\r\nUtskottet har alltså inga invändningar när\r\ndet    gäller     inriktningen     på    det\r\nbrottsförebyggande arbetet.\r\nHärefter  behandlar  utskottet  frågan  om\r\nmålet att minska risken för att brott  begås\r\nuppnåtts. Det ligger nära till hands att vid\r\nbedömningen  utgå  från  brottsutvecklingen.\r\nHär   kan   konstateras   att  den   anmälda\r\nbrottsligheten totalt sett  ökat  något (1,3\r\n%) till 1 250 509 brott under år 2003. Bland\r\nvåldsbrotten,  dvs.  misshandel, olaga  hot,\r\nvåldtäkt  och  rån,  ökade  antalet  anmälda\r\nbrott   inom   samtliga   kategorier    utom\r\nrånbrotten.   Samtidigt   minskade   antalet\r\nanmälda    tillgreppsbrott   medan   antalet\r\nskadegörelsebrott    ökade.    Den   största\r\nökningen  stod  bedrägeribrotten  för  -  de\r\nökade  med  närmare  50  % från 43 431  till\r\n65 559. I hög utsträckning beror ökningen på\r\nett    stort    antal   ärenden   om    s.k.\r\nbluffakturor. En  viss  ökning  skedde också\r\nför    antalet    narkotikabrott   och   för\r\ntrafikbrotten. Det  som  nu  anförts talar i\r\nviss  mån  för  att  verksamhetsmålet   inte\r\nuppnåtts.  Som  utskottet  ser  det  kan man\r\nemellertid inte enbart utgå från den anmälda\r\nbrottsligheten  vid  bedömningen av hur  väl\r\npolisen lyckats med att förebygga brott. För\r\nvissa brottstyper säger  utvecklingen mer om\r\npolisens       aktiviteter       än       om\r\nbrottsutvecklingen.  Detta gäller exempelvis\r\nnarkotikabrott   och  trafikbrott.   Härtill\r\nkommer att brottsutvecklingen också påverkas\r\nav vad andra myndigheter, kommuner m.fl. gör\r\neller inte gör i fråga  om  de bakomliggande\r\norsakerna till brott. Härav följer  att  man\r\nkan  se  brottsutvecklingen som ett resultat\r\nav  samhällets   samlade  åtgärder  för  att\r\nminska  brottsligheten.   Rikspolisstyrelsen\r\nanför i årsredovisningen att  polisen endast\r\nkan  lämna  ett väsentligt bidrag  till  att\r\nminska risken  för  brott.  Utskottet vill i\r\ndet  sammanhanget understryka  att  polisens\r\nbidrag är just väsentligt.\r\nDet anförda visar att det är svårt att med\r\nhjälp  av  brottsutvecklingen  mäta  hur väl\r\nverksamhetsmålet uppnåtts. Vissa effekter på\r\nbrottsutvecklingen     har    dock    kunnat\r\nkonstateras.  Ett exempel  kan  hämtas  från\r\nutvecklingen  bland  rånbrotten;  där  ökade\r\nbutiksrånen samtidigt som antalet ärenden om\r\npersonrån   och  andra   rån   minskade.   I\r\nårsredovisningen  anges  att arbetet med att\r\nförebygga våldsbrott varit inriktat på olika\r\ntyper   av   rån  samt  misshandelsbrott   i\r\nanslutning  till   nöjestillställningar  och\r\nrestauranger.  Flera   polismyndigheter  har\r\ngenomfört  projekt  och vidtagit  utvecklade\r\nåtgärder  mot  olika  typer   av   rånbrott.\r\nÅtgärderna  har omfattat allt från planlagda\r\ninsatser till  att poliserna mellan de akuta\r\ningripandeuppdragen   i  förebyggande  syfte\r\nbesökt butiker som anses  ligga  i riskzonen\r\neller utsatts för rån. Antalet anmälda brott\r\nhar       utvecklats       olika       bland\r\npolismyndigheterna.  Skillnaderna kan delvis\r\nförklaras  av  att  vidtagna  åtgärder  inte\r\npågått    lika    länge   i   de    aktuella\r\nmyndigheterna. Ett  annat exempel kan hämtas\r\nfrån   resultatområdet    tillgrepps-    och\r\nskadegörelsebrott.     Här    minskar    den\r\nbilrelaterade brottsligheten. Mer än hälften\r\nav polismyndigheterna har  genomfört projekt\r\noch     insatser     som     fokuserat    på\r\nmotorfordonsrelaterade  brott.   Några   har\r\nockså genomfört insatser mot vaneförbrytare.\r\nEn    mer    samlad   bedömning   av   det\r\nbrottsförebyggande  arbetet  kräver dock att\r\nman  vid  sidan  av brottsutvecklingen  även\r\nanvänder andra kriterier. Polismyndigheterna\r\nhar  fått  göra  egna  bedömningar  av  sitt\r\nbrottsförebyggande  arbete utifrån ett antal\r\nkriterier, exempelvis  i vilken utsträckning\r\nman  styrt  verksamheten   i   enlighet  med\r\nbrottsförebyggande  strategier.  Ett   annat\r\nkriterium tar sikte på i vilken utsträckning\r\nman   genomfört   planlagda   insatser   mot\r\nkonkreta  problembilder  i syfte att uppdaga\r\nbrott.  En  sammanställning  av  dessa  svar\r\nvisar  enligt   Rikspolisstyrelsen  att  det\r\nskett en liten positiv  utveckling  för  det\r\nplanlagda     brottsförebyggande    arbetet.\r\nFlertalet myndigheter  anser att man nått en\r\ngodtagbar nivå.\r\nEnligt       Rikspolisstyrelsen        har\r\nverksamhetsmålet    inte    helt   uppnåtts.\r\nSlutsatsen  följer  av  styrelsens   samlade\r\nbedömning  att det inte kan visas att risken\r\nför att brott  begås skulle ha minskat under\r\når 2003. Lokala  variationer förekommer dock\r\noch  för vissa brottstyper  -  framför  allt\r\nvissa  typer  av tillgreppsbrott - finns det\r\npositiva resultat  även  på  nationell nivå.\r\nRikspolisstyrelsen gör också bedömningen att\r\ndet  skett  en liten positiv utveckling  för\r\ndet planlagda brottsförebyggande arbetet.\r\nRegeringen  anser  att  det  är  svårt att\r\nbedöma polisens resultat i denna del utifrån\r\nårsredovisningen.    Detta   följer   enligt\r\nregeringen sannolikt delvis  av den oklarhet\r\nsom råder om vilka polisiära aktiviteter som\r\nskall   redovisas   som  brottsförebyggande.\r\nVidare konstaterar regeringen  att det är av\r\ncentral     betydelse    för    medborgarnas\r\nrättstrygghet          att          polisens\r\nbrottsförebyggande      arbete     utvecklas\r\nkontinuerligt.\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning\r\natt det är svårt att  bedöma  resultatet  av\r\ndet brottsförebyggande arbetet. Som framgått\r\ni  det  föregående  är  det  svårt  att  med\r\nutgångspunkt  i  brottsutvecklingen se några\r\nklara tecken på att  det  brottsförebyggande\r\narbetet  haft  effekt. I stället  måste  man\r\nanvända    sig    av    andra     kriterier.\r\nSammanfattningsvis  handlar  denna bedömning\r\nom  att  göra en uppskattning av  hur  olika\r\npolisiära  aktiviteter  påverkat  risken för\r\natt  brott begås. Svårigheten är här  -  som\r\nregeringen  anför - att det inte är alldeles\r\nenkelt att avgöra  vilka  aktiviteter som är\r\nbrottsförebyggande. I dag redovisas nämligen\r\nall    ingripandeverksamhet    liksom    all\r\ntrafikövervakning   som   brottsförebyggande\r\narbete. Detta sätt att redovisa  leder  till\r\natt   de   resurser   som  anses  läggas  på\r\nbrottsförebyggande  arbete   uppgick  totalt\r\ntill ca 6,5 miljarder kronor under  år 2003,\r\ndvs.  halva  anslaget. Utskottet konstaterar\r\natt Rikspolisstyrelsen  genomför  en översyn\r\nav de resultatmått som används inom polisen.\r\nInom  ramen  för detta arbete har man  tagit\r\nfram    en    ny    definition     av    det\r\nbrottsförebyggande  arbetet.  Den anger  att\r\npolisiärt  brottsförebyggande arbete  utgörs\r\nav aktiviteter  som  polisen  genomför  -  i\r\nsamverkan    med    andra    aktörer   eller\r\nsjälvständigt - i syfte att förhindra  eller\r\nförsvåra  genomförandet  av brott, brottslig\r\nverksamhet   eller  ordingsstörningar.   Som\r\nutskottet ser  det  kommer denna klargörande\r\ndefinition  att  ge bättre  möjligheter  för\r\nregeringen att styra  det brottsförebyggande\r\narbetet samtidigt som det  blir  lättare för\r\npolisen att redovisa sitt arbete.  Utskottet\r\nnoterar  också  att  regeringen  i  särskild\r\nordning kommer att ta upp frågan om polisens\r\nbrottsförebyggande arbete.\r\nUtskottet   övergår   till   att  behandla\r\nverksamhetsgrenen  utredning och  lagföring.\r\nMålet för denna verksamhetsgren var att fler\r\nbrott  skulle leda till  lagföring  och  att\r\nkvaliteten       skulle       höjas       på\r\nbrottsutredningsverksamheten.  Med lagföring\r\nmenas   att   någon   blir  dömd,  godkänner\r\nföreläggande     av    ordningsbot     eller\r\nstrafföreläggande    eller   får   en   s.k.\r\nåtalsunderlåtelse.     Sistnämnda     åtgärd\r\nförutsätter   att   vederbörande    erkänner\r\nbrottet.  I  viss  utsträckning  kan polisen\r\nsjälv se till att lagföring äger rum.  Detta\r\nsker  genom  att föreläggande om ordningsbot\r\nutfärdas,  vilket  i  praktiken  handlar  om\r\ntrafikbrott.  Huvuddelen  av polisens bidrag\r\ntill  verksamhetsmålet består  dock  av  att\r\nefter genomförd  utredning av brott redovisa\r\närendet till åklagare.\r\nEn  betydande andel  (31  %)  av  polisens\r\ntotala arbetstid under år 2003 användes till\r\nutredning   och  lagföring.  Av  det  totala\r\nantalet årsarbetskrafter,  21 820,  användes\r\nca 6 300 på denna verksamhetsgren. Kostnaden\r\nuppgick till totalt 5,8 miljarder kronor.  I\r\nårsredovisningen    lämnas    en    utförlig\r\nredogörelse  för  varje  resultatområde  för\r\nutvecklingen    av   utredningsverksamheten.\r\nFördelningen av dessa  5,8  miljarder kronor\r\npå  respektive  resultatområde   framgår  av\r\nföljande tabell.\r\n\r\nUtredningsresursernas      fördelning     på\r\nresultatområde år 2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|Våldsbrott|Ekobrott|Narkotika-|Trafikbrott|\r\nTillgrepp                                     |\r\nÖvriga       |\r\n|        |       |brott    |         |m.m.    |brott\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|36 %    |2 %    | 12 %    | 6 %     |29 %    |15 %|\r\n----------------------------------------------------\r\nDen  brottskategori  som tar mest resurser i\r\nanspråk   är  alltså  våldsbrotten.   Enligt\r\nårsredovisningen   tyder   mycket   på   att\r\nvåldsbrottsärendena blivit både allvarligare\r\noch   svårare   att  utreda.  Såvitt  gäller\r\nekobrotten bör framhållas  att  polisen bara\r\nhandlägger  en del av de ärenden som  gäller\r\ndenna typ av  brott.  En  stor  del sköts av\r\nEkobrottsmyndigheten.      Dessutom      har\r\nSkatteverket    övertagit    vissa   enklare\r\närenden.\r\n\r\nTill    underlag   för   bedömningen    av\r\nmåluppfyllelsen   finns  det  anledning  att\r\nredovisa  några nyckeltal.  Utvecklingen  av\r\nett  antal  sådana   nyckeltal   framgår  av\r\nföljande tabell.\r\n\r\nUtredningsverksamheten åren 1997-2003\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År   |Inkomna |Till    |Genomström-|Balans 31.12   |\r\n|     |ärenden |åklagare|ningstider|                |\r\n----------------------------------------------------\r\n|     |        |        |          |Totalt|varav >1|\r\n|     |        |        |          |      |  år    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1997 |1 159   |185 602 |41 dagar  |187   |40 625  |\r\n|     |018     |        |          |754   |(22 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998 |1 174   |186 899 |47 dagar  |164   |39 742  |\r\n|     |730     |        |          |500   |(24 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999 |1 153   |172 331 |48 dagar  |160   |30 895  |\r\n|     |103     |        |          |566   |(19 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000 |1 163   |189 368 |44 dagar  |155   |29 800  |\r\n|     |187     |        |          |173   |(19 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001 |1 141   |187 244 |43 dagar  |136   |22 555  |\r\n|     |912     |        |          |996   |(16 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002 |1 197   |189 179 |37 dagar  |136   |21 001  |\r\n|     |197     |        |          |438   |(15 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003 |1 227   |194 671 |37 dagar  |142   |20 582  |\r\n|     |578     |        |          |820   |(14 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv  de  resultatmått som tabellen innehåller\r\när det framför  allt  uppgifterna om antalet\r\närenden  som lämnats till  åklagare  som  är\r\nintressanta  när  det  gäller  att bedöma om\r\nmålet att öka lagföringen uppfyllts.  Totalt\r\nsett  ökade  antalet ärenden som redovisades\r\ntill åklagare  med knappt 3 %, men andelen i\r\nförhållande till antalet inkomna ärenden var\r\noförändrad - 16 %. Här måste dock framhållas\r\natt  balansavarbetningar   som  skett  under\r\nperioden typiskt sett leder  till  att  fler\r\närenden  redovisas  till  åklagare. Ökningen\r\nkan också till en del vara  ett  resultat av\r\ndet         ökade         inflödet        av\r\nnarkotikabrottsärenden,   vilka    ofta   är\r\närenden som gäller innehav eller eget  bruk,\r\ndvs. enklare ärenden.\r\n\r\nTotalt sett har alltså antalet ärenden som\r\nlämnats  till  åklagare  ökat.  Av  följande\r\ntabell  framgår  utvecklingen sedan år  2001\r\nnär det gäller antalet  ärenden  som  lämnas\r\ntill åklagare för respektive resultatområde.\r\nInom  parentes  anges  andelen i förhållande\r\ntill antalet inkomna ärenden av samma slag.\r\n\r\nAntal och andel ärenden till åklagare\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   |Vålds-|Eko- |Narkotika-|Trafik-|Tillgrepp|\r\nÖvriga      |\r\n|     |brott|brott |brott    |      |m.m.    |    |\r\n|     |     |      |         |brott |        |brott\r\n|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |24   |  599 |17 011   |69    |49 723  |26  |\r\n|     |145  |      |         |018   |        |748 |\r\n|     |     |(61   |(72 %)   |      |(7 %)   |    |\r\n|     |(26  |%)    |         |(45   |        |(23 |\r\n|     |%)   |      |         |%)    |        |%)  |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |24   |  415 |19 118   |72    |47 872  |25  |\r\n|     |204  |      |         |000   |        |570 |\r\n|     |     |(43   |(68 %)   |      | (6 %)  |    |\r\n|     |(25  |%)    |         |(43   |        |(21 |\r\n|     |%)   |      |         |%)    |        |%)  |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003 |24   |496   |21 228   |71    |50 828  |25  |\r\n|     |494  |      |         |841   |        |784 |\r\n|     |     |(47   |(72 %)   |      |(7 %)   |    |\r\n|     |(24  |%)    |         |(43   |        |(17 |\r\n|     |%)   |      |         |%)    |        |%)  |\r\n---------------------------------------------------\r\nAv tabellen följer att antalet  ärenden till\r\nåklagare  ökade  i samtliga kategorier  utom\r\nnär   det  gäller  trafikbrotten,   där   en\r\nmarginell  minskning  skedde. När det gäller\r\nvåldsbrotten kan man notera  att andelen som\r\nlämnas  till  åklagare  minskat  något.   På\r\nnarkotikaområdet   har   som  framgått  ovan\r\närendena ändrat karaktär och  blivit  mindre\r\nkomplicerade,  vilket  lett  till  en  liten\r\nökning  av  andelen  ärenden  till åklagare.\r\nBeträffande          tillgrepps-         och\r\nskadegörelsebrott har  andelen av inkommande\r\närenden  som redovisats till  åklagare  ökat\r\nnågot. Enligt  årsredovisningen  beror detta\r\nsannolikt på ett ökat antal inkomna  ärenden\r\nmed stöld i butik, varuhus och dylikt,  dvs.\r\nen  brottskategori  där uppklaringsprocenten\r\nbrukar vara hög. När  det  gäller  kategorin\r\növriga  brott  noterar utskottet att antalet\r\närenden som redovisats  till  åklagare  ökat\r\nnågot,  medan  andelen  i  förhållande  till\r\nantalet inkomna ärenden minskat. Att andelen\r\nminskat  trots  att antalet ökat är en följd\r\nav   att   antalet  inkomna   ärenden   ökat\r\nkraftigt. Som  framgått  i det föregående är\r\nden  ökningen i stor utsträckning  hänförlig\r\ntill bedrägerier genom s.k. bluffakturor.\r\n\r\nSom  framgått i det föregående kan polisen\r\nlagföra   personer   genom  föreläggande  av\r\nordningsbot. Denna möjlighet användes i ökad\r\nutsträckning under år  2003.  Antalet  brott\r\nsom  ledde  till lagföring genom ordningsbot\r\nökade med 4,1  %  jämfört  med  år 2002 till\r\nnästan  249  600.  Ökningen  beror  på   att\r\npolisen  i  högre  utsträckning  har  använt\r\nmöjligheterna  att utfärda föreläggande  vid\r\nandra     tillfällen     än     just     vid\r\nbrottstillfället.   Denna   metod   för  att\r\navsluta     ärenden     innebär    en    mer\r\nkostnadseffektiv lagföring  jämfört  med att\r\nredovisa ärenden till åklagare.\r\nDet nu aktuella verksamhetsmålet går också\r\nut på kvaliteten i brottsutredningarna skall\r\nhöjas.    Här    noterar    utskottet    att\r\nmedelgenomströmningstiderna  för  de  flesta\r\nbrottstyper  minskat även om den sammanlagda\r\ngenomströmningstiden  inte  förändrats.  Det\r\nfinns   också   skäl   att   framhålla   att\r\nsatsningar  gjorts  för att höja kompetensen\r\nhos   den   personal   som    sysslar    med\r\nanmälningsupptagning och att stor vikt lagts\r\nvid  att  få  till  stånd  en väl fungerande\r\nförundersökningsledning     även     utanför\r\nkontorstid.      Härtill      kommer     att\r\nbalanssituationen förbättrats såtillvida att\r\nandelen  ärenden  äldre  än  ett år  minskat\r\nnågot.\r\nRikspolisstyrelsen        anser        att\r\nverksamhetsmålet uppnåtts.\r\nRegeringen anför i budgetpropositionen att\r\nmålet  för  verksamhetsgrenen har uppfyllts,\r\nmen att det fortfarande  finns stort utrymme\r\nför  att förbättra polisens  brottsutredande\r\nverksamhet.  Vidare anför regeringen att den\r\ntotala uppklaringsprocenten  var  29 % under\r\når   2003,   varav   15   %   utgjordes   av\r\npersonuppklarade  brott  och  14  % var s.k.\r\nteknisk  uppklaring  där  ingen  gärningsman\r\nbundits till något enskilt brott. Regeringen\r\nanser att nivån på per-sonuppklaringen  inte\r\när  godtagbar. På sikt är därför en kraftigt\r\nökad per-sonuppklaring en viktig uppgift för\r\npolisen.   Här   hänvisar   regeringen  till\r\npågående    arbete    med    att   förbättra\r\nutredningsverksamheten, bl.a.  till ett nytt\r\nnationellt   koncept.   Regeringen  aviserar\r\nockså att man i särskild  ordning kommer att\r\nta    upp    frågan   om   att   låta   hela\r\nutredningsprocessen  skötas  av en och samma\r\npolisman. Regeringen konstaterar  vidare att\r\nresultatmåttet  antal  ärenden till åklagare\r\när     vagt     i     den    meningen    att\r\nverksamhetsförbättringar kan leda till såväl\r\natt antalet ökar som att  det  minskar.  Det\r\nproblemet   bör  enligt  regeringen  polisen\r\nkunna komma till rätta med i den översyn som\r\nRikspolisstyrelsen        genomför        av\r\nresultatredovisningen.\r\nUtskottet   konstaterar   i   likhet   med\r\nregeringen  att  verksamhetsmålet  uppnåtts,\r\ndvs.  antalet  ärenden  som redovisats  till\r\nåklagare har ökat. Som framgått  ovan  finns\r\nockså flera skäl för att anse att kvaliteten\r\npå brottsutredningarna ökat.\r\nNär   det  gäller  just  formuleringen  av\r\nverksamhetsmålet  vill  emellertid utskottet\r\nför sin del betona att en  ökning av antalet\r\närenden  som  redovisas  till  åklagare  som\r\nregel  får  anses vara positivt. De  ärenden\r\nsom inte lämnas  till  åklagare skrivs ju av\r\neller  redovisas  som balanserade.  Det  kan\r\nvisserligen hävdas att också en minskning av\r\nantalet ärenden som redovisats till åklagare\r\nbör tolkas positivt. En sådan utveckling kan\r\nvara   resultatet  av   en   mer   rationell\r\nutredningsverksamhet    med    mer   strikta\r\nkriterier för när det finns skäl  att  lämna\r\närendet  till  åklagare.  Detta är i och för\r\nsig       riktigt      ur      ett      rent\r\nresursanvändningsperspektiv  -  det finns ju\r\ningen  anledning  att  överlämna utsiktslösa\r\närenden till åklagare. Som utskottet ser det\r\när detta dock ett lite väl snävt perspektiv.\r\nVerksamheten  bör ju självfallet  drivas  så\r\natt  det  finns tillräckliga  skäl  för  att\r\nlämna ett ärende  till  åklagare  när det är\r\nmotiverat.  Slutsatsen  av det anförda  blir\r\natt   ökningen   av   antalet  ärenden   som\r\nredovisats  till  åklagare   bör   uppfattas\r\npositivt.\r\nAntalet   ärenden   som   redovisats  till\r\nåklagare säger emellertid inte allt. Man får\r\nen mer nyanserad bild om man  sätter antalet\r\növerlämnade  ärenden  i  relation  till  hur\r\nmånga  ärenden som kom in.  Härutöver  måste\r\nsjälvfallet  resursåtgången beaktas. När det\r\ngäller våldsbrott, narkotikabrott och trafik\r\nhar antalet utredningstimmar ökat. På övriga\r\nresultatområden  har antalet timmar minskat.\r\nResultaten i form  av  förändringar  när det\r\ngäller  andelen ärenden som redovisats  till\r\nåklagare  ligger  i  linje  med  vad man kan\r\nförvänta     sig     utifrån    det    antal\r\nutredningstimmar som använts. När det gäller\r\nvåldsbrottsärendena  har   dock   en   liten\r\nminskning  skett.  Detta  beror sannolikt på\r\natt våldsbrottsärendena blivit  svårare  att\r\nutreda.\r\nSlutligen  vill  utskottet understryka att\r\nuppklaringsprocenten      som     regeringen\r\nredovisar är en genomsnittssiffra  som avser\r\nall  brottslighet. För vissa brottstyper  är\r\ndock  uppklaringsprocenten   högre  och  för\r\nvissa är den lägre. Hur uppklaringsprocenten\r\nser ut nedbruten på olika brott  framgår  av\r\nbilaga 8 till betänkandet.\r\n\r\nSäkerhetspolisen\r\n\r\nSäkerhetspolisen   skall  leda  och  bedriva\r\npolisverksamhet som  syftar  främst till att\r\nförebygga   brott   mot   rikets   säkerhet.\r\nVerksamheten inom Säkerhetspolisen består av\r\nfyra  huvudområden, nämligen kontraspionage,\r\nterrorism-bekämpning,  författningsskydd och\r\nsäkerhetsskydd. Resursfördelningen  på dessa\r\nhuvudområden framgår av tabellen nedan. Inom\r\nparentes    anges    kostnadens   andel   av\r\nSäkerhetspolisens totala kostnader.\r\n\r\nResursanvändningen inom  Säkerhetspolisen år\r\n2003\r\n---------------------------------------------------\r\n|Säkerhetsskydd|Författnings-|Kontraspionage|\r\nTerrorism-  |\r\n|            |skydd       |            |bekämpning|\r\n---------------------------------------------------\r\n|242 mkr (38 |61 mkr (10  |122 mkr (19 |180 mkr (28\r\n|\r\n|   %)       |   %)       |   %)       |   %)     |\r\n---------------------------------------------------\r\nTerrorismbekämpningen   syftar    till   att\r\nbekämpa  internationell  terrorism samt  att\r\nförebygga  och avslöja flyktingspionage  och\r\nannan förföljelse  av  utlänningar i Sverige\r\nfrån  regimer eller organisationer  i  andra\r\nländer    som   förknippas   med   politiskt\r\nmotiverat  våld,   s.k.   statsterrorism.  I\r\nuppgiften ingår också att göra  analyser  av\r\nhot   som   riktas  mot  skyddspersoner  och\r\nstatsbesök  eller   liknande  händelser  och\r\nvidta därav föranledda  åtgärder. Även under\r\når 2003 har terrorismbekämpningen  varit  en\r\nprioriterad  uppgift  för  Säkerhetspolisen.\r\nHär  har  man bl.a. följt upp  islamistiska,\r\nextremistiska  nätverk,  bl.a.  al-Qaida.  I\r\nsamband   med  detta  har  Säkerhetspolisens\r\ninternationella  arbete  intensifierats. Det\r\nhar  konstaterats kontakter  mellan  grupper\r\noch individer  som tidigare varit okända för\r\nSäkerhetspolisen.   Inom   dessa  strukturer\r\nfinns personer som har sina  rötter  i t.ex.\r\nNordafrika och Mellanöstern, men även  andra\r\ngenerationens  invandrare  födda  i  Sverige\r\nsamt svenska män och kvinnor som konverterat\r\ntill    islam.    Efter    ingripande   från\r\nSäkerhetspolisen    har   flera   misstänkta\r\nunderrättelseofficerare     utvisats    från\r\nSverige  som  ett  led  i  bekämpningen   av\r\nflyktingspionaget.  Ett annat viktigt inslag\r\ni arbetet med att förebygga terrorism är att\r\nverka för att utländska  medborgare  som  är\r\naktiva   för   organisationer   som   utövar\r\npolitiskt motiverat våld skall avvisas eller\r\nutvisas från Sverige. Detta sker bl.a. genom\r\nyttranden       till       Migrationsverket,\r\nUtlänningsnämnden och regeringen. Under året\r\navgavs över 2 000 yttranden.  Ytterligare en\r\nviktig uppgift är att försvåra  eller stoppa\r\nfinansieringen   av   terrorism.   För   att\r\nunderlätta    kontakter    mellan    berörda\r\nmyndigheter  har  Säkerhetspolisen initierat\r\nett    informellt   myndighetsnätverk    för\r\ndiskussion  om frågor som rör finansieringen\r\nav terrorism.\r\n\r\nKontraspionaget   har   till   huvudsaklig\r\nuppgift  att förebygga och avslöja  spioneri\r\noch   olovlig    underrättelseverksamhet   i\r\nSverige   eller   mot   svenska   intressen.\r\nFrämmande   länders  underrättelseverksamhet\r\nhar  inte  minskat   de   senaste  åren  och\r\nalltfler   fall  där  konspirativa   metoder\r\nanvänts har  uppdagats. Säkerhetspolisen har\r\nnoterat   att   det    vid   sidan   av   de\r\ntraditionella underrättelsemålen som politik\r\noch  försvar  har skett en  prioritering  av\r\ninhämtning av civil  spetsteknologi. För att\r\nförebygga   och   avslöja    den    olagliga\r\nunderrättelseverksamheten   har   man   inom\r\nkontraspionaget  arbetat  med fältarbete och\r\nanalyser av olika fenomen.  Vidare  har  man\r\nhaft  kontinuerliga  kontakter  med delar av\r\ndet svenska samhället.\r\nFörfattningsskyddsverksamheten syftar till\r\natt  förebygga och avslöja brott mot  rikets\r\ninre säkerhet,  dvs.  olaglig verksamhet som\r\nsyftar till att med våld,  hot  eller  tvång\r\nändra vårt statsskick, förmå politiska organ\r\neller  myndigheter  att  fatta beslut i viss\r\nriktning  eller  hindra enskilda  medborgare\r\nfrån att utöva sina  grundlagsfästa fri- och\r\nrättigheter. Detta arbete har främst handlat\r\nom   kriminella   aktiviteter    inom    den\r\nhögerextrema   vit   makt-miljön   och   den\r\nvänsterorienterade   autonoma   miljön.  Vit\r\nmakt-miljöns  aktörer  har varit mer  aktiva\r\nunder   år   2003   jämfört   med   tidigare\r\nsåtillvida att de arrangerat fler  torgmöten\r\noch  andra  typer av offentliga aktiviteter.\r\nPreliminära  uppgifter   tyder  på  en  ökad\r\nbrottslighet.  Säkerhetspolisen   har  också\r\nsamarbetat       med       Justitiekanslern,\r\nEkobrottsmyndigheten  och polismyndigheterna\r\ni syfte att beivra vit makt-propagandan, som\r\när en viktig inkomstkälla för att finansiera\r\norganisationernas verksamhet.\r\nVerksamheten inom säkerhetsskyddet  syftar\r\ntill  att  åstadkomma  ett skydd mot hot som\r\nriktar  sig  mot  rikets  säkerhet  och  mot\r\nterrorism.  Genom kontroll,  rådgivning  och\r\nupplysningar medverkar säkerhetsskyddet till\r\natt företag och myndigheter kan vidmakthålla\r\nett  tillfredsställande   skydd   för   sina\r\nverksamheter.  Under  år  2003  har särskild\r\nvikt  lagts  vid  informationssäkerhet   och\r\nteknisk  sårbarhet,  och  i dessa sammanhang\r\nhar   man   samverkat   med   såväl    andra\r\nmyndigheter som svenskt näringsliv. Här  har\r\nuppmärksammats  att  ett stort antal aktörer\r\nfortsätter  att  visa  ökat   intresse   och\r\nförmåga  att  genomföra  olika  typer av IT-\r\nrelaterade angrepp.\r\nÄven       det      mer      traditionella\r\nsäkerhetsskyddsarbetet                   med\r\ntillträdesbegräns-ning,    säkerhetsprövning\r\noch kontroll har utgjort en  viktig  del  av\r\nverksamheten       under       året.      Av\r\nSäkerhetspolisens      verksamhetsberättelse\r\nframgår att myndigheterna alltjämt har svårt\r\natt identifiera vad som  är  skyddsvärt  med\r\nhänsyn  till rikets säkerhet och skyddet mot\r\nterrorism.  Säkerhetspolisen arbetar med att\r\nfå till stånd  en  ändring.  Närmare  8  000\r\npersoner    har    fått    information   och\r\nsäkerhetsskyddsrådgivning.   Dessutom    har\r\nkurser  anordnats  för säkerhetsskyddschefer\r\noch   handläggare   vid    ca    50   civila\r\nmyndigheter. Efter mordet på utrikesminister\r\nAnna Lindh satsades ytterligare resurser  på\r\nrådgivning    avseende    förbättringar   av\r\nsäkerhetsskyddet     för     den    centrala\r\nstatsledningen. Efter framställan  genomförs\r\nockså     registerkontroll,    under    året\r\nkontrollerades ca 60 000 personer.\r\nTill    säkerhetsskyddet     hör     också\r\npersonskyddsverksamheten.  Den  omfattar det\r\nbevaknings-  och  säkerhetsarbete som  avser\r\nden  centrala statsledningen,  kungafamiljen\r\noch utländsk  diplomatisk personal eller som\r\nutförs   vid    statsbesök    och   liknande\r\nhändelser.   Vissa  personer  har  permanent\r\npersonskydd. Vid  sidan härav fick temporärt\r\npersonskydd sättas in vid ca 100 tillfällen,\r\ntill övervägande delen  vid  statsbesök  och\r\nliknande    händelser.   Ett   stort   antal\r\ntemporära skyddsinsatser följde efter mordet\r\npå Anna Lindh.\r\nRegeringen   gör   i   budgetpropositionen\r\nbedömningen att Säkerhetspolisen uppnått det\r\növergripande målet att förebygga  brott  mot\r\nrikets  säkerhet  och  terrorism. Kampen mot\r\nterrorismen    kräver    ett   välfungerande\r\ninternationellt  samarbete.  Det  är  därför\r\npositivt att Säkerhetspolisen  fortsatt sitt\r\nsamarbete   med  utländska  säkerhets-   och\r\nunderrättelsetjänster.      Vidare     anför\r\nregeringen att det är en viktig  uppgift för\r\nSäkerhetspolisen     att    förhindra    att\r\nterrorister utnyttjar Sverige för planering,\r\nfinansiering och genomförande  av attentat i\r\nandra länder.\r\nRegelverket      och     rutinerna     för\r\npersonskyddet har nyligen  setts  över av en\r\nsärskild     utredare.     I     betänkandet\r\nPersonskyddet      för      den     centrala\r\nstatsledningen    (SOU  2004:108)   föreslås\r\nbl.a.  att det vid hotbildsbedömningar  inte\r\nbara bör  tas  hänsyn  till  kända  hot utan\r\nockså   till  eventuella  och  latenta  hot.\r\nVidare föreslås  att Regeringskansliet skall\r\nstrama  upp  rutinerna   för   hantering  av\r\ninkomna   hot  samt  inträffade  incidenter.\r\nUtredaren   bedömer    att   livvaktsstyrkan\r\nbehöver utökas rejält.\r\nUtskottet håller med regeringen om att det\r\növergripande   målet  för  Säkerhetspolisens\r\nverksamhet   uppnåtts.    Till   frågan   om\r\nmyndighetssamverkan      mot     terrorismen\r\nåterkommer utskottet i det följande.\r\n\r\nPersonal\r\n\r\n\r\nDen  31 december  2003  fanns   det   23 062\r\nanställda inom polisen (se tabell nedan).\r\n\r\nAnställda inom polisen åren 1997-2003\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År    | Antalet      |Därav poliser |   Därav      |\r\n|      |anställda     |              |civilanställda|\r\n|      |  den 31      |              |              |\r\n|      | december     |              |              |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1997  |  22 755      |  16 783      |   5 972      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1998  |  21 951      |  16 429      |   5 522      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1999  |  22 009      |  16 201      |   5 808      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2000  |  22 294      |  16 089      |   6 205      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2001  |  22 708      |  16 120      |   6 588      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2002  |  22 918      |  16 149      |   6 769      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2003  |  23 062      |  16 292      |   6 770      |\r\n-----------------------------------------------------\r\nAv  det  totala antalet anställda var 16 292\r\npoliser och 6 770 civilanställda. Under året\r\nslutade 388  poliser.  Efter  det att ca 530\r\nnyutbildade  poliser anställts blev  det  en\r\nnettoökning med  143  poliser jämfört med år\r\n2002.\r\n\r\nAndelen kvinnor bland  poliserna var drygt\r\n19   %.   Motsvarande   siffra   bland    de\r\ncivilanställda  var knappt 72 %. Medelåldern\r\nvar 46 år. Personalomsättningen  var låg. Av\r\nde 388 poliser som slutade under året gjorde\r\n80  stycken (0,5 % av samtliga poliser)  det\r\nav andra skäl än ålder eller ohälsa.\r\nDen   totala  sjukfrånvaron  inom  polisen\r\nminskade  under  året med 0,5 procentenheter\r\ntill 5,5 %. Sjukfrånvaron  för  kvinnor  var\r\nhögre  än den för män både bland poliser och\r\nbland civilanställda.  Närmare  uppgifter om\r\nlångtidssjukskrivningar  finns  endast   för\r\nandra   halvåret   2003.   Av   den   totala\r\nsjukfrånvaron                       utgjorde\r\nlångtidssjukfrånvaron,     definierat    som\r\nsjukfrånvaro 60 dagar eller mer, 75,5 %.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2005\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  som framgått under  rubriken\r\nUtgiftsramen   och    anslagen    tillstyrkt\r\nregeringens förslag till anslag för  år 2005\r\nmed   närmare   15   miljarder  kronor  till\r\nPolisorganisationen  och   ca  645  miljoner\r\nkronor till Säkerhetspolisen.\r\n\r\nFör  år  2005 gäller som övergripande  mål\r\nför      de      verksamhetsområden      där\r\npolisorganisationen  är  verksam  att  brott\r\nskall     förebyggas,     att    utrednings-\r\nverksamheten skall bedrivas med högt ställda\r\nkrav på rättssäkerhet och kvalitet, att fler\r\nbrott skall leda till lagföring  samt att de\r\narbetsuppgifter som inte är brottsbekämpande\r\nskall    utföras    med    utgångspunkt    i\r\nmedborgarnas  behov.  Härutöver  uttalar sig\r\nregeringen    i    budgetpropositionen    om\r\ninriktningen  av  verksamheten inom polisen.\r\nUtskottet  noterar i  detta  avseende  bl.a.\r\nföljande.\r\nPolisen  har   en   central   roll  i  det\r\nbrottsförebyggande     arbetet    och    ett\r\nhuvudansvar för brottsutredningarna.  Därför\r\när  det  enligt regeringen avgörande för  en\r\nframgångsrik  brottsbekämpning  att  polisen\r\nhar    tillräcklig    kapacitet    och   hög\r\nprofessionell  kompetens.  De ökade resurser\r\nsom tillförts och kommer att tillföras under\r\nmandatperioden gör det möjligt att utbilda 4\r\n000  nya  poliser.  Det  är  angeläget   att\r\npolisen   betydligt   oftare  än  i  dag  är\r\nförundersökningsledare  i ärenden som gäller\r\nbrott av mindre allvarligt slag.\r\nNärpolisområdena skall  vara  tillräckligt\r\nstora för att vara kraftfulla och  flexibla,\r\nmen  inte  större  än  att  de  behåller den\r\nlokala förankringen. Fortsatta satsningar på\r\noch  utveckling av det arbete som  har  sitt\r\nursprung i närpolisreformen är avgörande för\r\natt det brottsförebyggande arbetet skall bli\r\nframgångsrikt  i längden. Det är viktigt att\r\npolisen tar till  vara  kunskaper om vad som\r\nfungerar  i  det brottsförebyggande  arbetet\r\noch    sprider    dessa    erfarenheter    i\r\norganisationen.\r\nDet   operativa   polisarbetet   skall   i\r\nhuvudsak  bedrivas  lokalt,  men  samarbetet\r\növer geografiska och organisatoriska gränser\r\nskall   öka.  För  det  ändamålet   bedriver\r\nRikspolisstyrelsen   ett   arbete   med  att\r\nutveckla         bl.a.        kriminalunder-\r\nrättelseverksamheten,  kriminaltekniken samt\r\npersonal- och ekonomiadmini-stration.  Detta\r\narbete  går  under  benämningen En nationell\r\npolis.\r\nDet  är  angeläget att  Rikspolisstyrelsen\r\nfortsätter  att   kontinuerligt   pröva  och\r\nutvärdera  olika  metoder  för  att öka  den\r\npolisiära    närvaron    och    servicen   i\r\nglesbygden.\r\nArbetet   med  att  anpassa  arbetstiderna\r\nefter   verksamhetens    behov   fortsätter.\r\nRegeringens  ambition  är  att  utvecklingen\r\nskall fortsätta.\r\nDet  är viktigt att verksamheten  vid  SKL\r\nbåde kvantitativt  och kvalitativt kan hålla\r\njämna  steg  med  den ökade  efterfrågan  på\r\nundersökningar.\r\nUtbytet  av information  med  Europol  och\r\ninom  exempelvis  Östersjösamarbetet  är  av\r\nstor   betydelse.   Det   är   viktigt   att\r\npolismyndigheterna   har   god  förmåga  att\r\nanvända  de  internationella instrument  som\r\nhar relevans för brottsbekämpningen.\r\nPolisen skall  aktivt  delta i arbetet med\r\natt    förbättra    förutsättningarna    för\r\nintegration, mångfald och jämställdhet.\r\nInom    Säkerhetspolisen     pågår     ett\r\nutvecklingsarbete  som  i  ett  första  steg\r\nkommer  att  inriktas  på  organisation  och\r\nledning,  system för planering, uppföljning,\r\nutvärdering       och      kvalitetssäkring,\r\nkompetensförsörjning samt kommunikation.\r\nPolisen skall fortsätta att vidareutveckla\r\nsin   förmåga   att   bekämpa   vålds-   och\r\nnarkotikabrottslighet   samt    brott    med\r\nrasistiska  eller främlingsfientliga inslag,\r\nekonomisk  brottslighet   samt   brott   mot\r\nmiljön.   Därutöver   skall  våldsbrott  mot\r\nutsatta   grupper  som  kvinnor   och   barn\r\nsärskilt  uppmärksammas.   Detsamma   gäller\r\nungdomsbrottsligheten   liksom  brottslighet\r\nmed  antisemitiska eller homofobiska  inslag\r\nsamt olaga diskriminering.\r\nUtskottet    har    ingen    erinran   mot\r\nregeringens  bedömningar i denna  del.  Till\r\nfrågan  om  prioritering   av   olika  slags\r\nbrottslighet  återkommer  utskottet   i  det\r\nföljande.\r\n\r\nOrganisationsfrågor\r\n\r\n\r\nÄndring i polislagen\r\n\r\nGrundläggande   bestämmelser   om   polisens\r\norganisation  finns i polislagen (1984:387).\r\nVarje  län  utgör  ett  polisdistrikt.  Inom\r\nvarje  län  finns   en   polismyndighet  som\r\nansvarar för polisverksamheten  där  (4  §).\r\nFör ledningen av en polismyndighet skall det\r\nenligt    5    §    polislagen   finnas   en\r\npolisstyrelse. Styrelsen  får  enligt  5 a §\r\ninrätta en eller flera polisnämnder för  att\r\nunder  polisstyrelsen  leda myndigheten inom\r\nden  eller  de delar av polisdistriktet  som\r\nstyrelsen bestämmer. En polisnämnd består av\r\npolischefen,   dvs.  länspolismästaren,  och\r\nhans ställföreträdare,  dvs.  den biträdande\r\nlänspolismästaren  samt ett antal  ledamöter\r\nsom polisstyrelsen utser. Polisstyrelsen får\r\nockså bestämma att den  som  är chef för ett\r\npolisområde skall ingå.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslår  regeringen\r\nen  ändring  i  5 a § polislagen som innebär\r\natt  antingen chefen  för  ett  polisområde,\r\npolischefen   eller   den  ställföreträdande\r\npolischefen  skall  ingå  i  en  polisnämnd.\r\nLagförslaget   finns   i    bilaga 2    till\r\nbetänkandet.  Syftet med lagändringen är att\r\nminska    det   antal    sammanträden    som\r\npolischefen   och   dennes  ställföreträdare\r\nannars   måste   närvara    vid.   Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nPolisorganisationen\r\n\r\nNågra motioner rör polisens organisation.  I\r\nmotion  Ju489  (c)  hävdas att den nuvarande\r\ndecentraliserade   polisorganisationen   bör\r\nbehållas. I motion Ju501 (fp) efterfrågas en\r\nutredning  av strukturfrågor  inom  polisen.\r\nMotionärerna  bakom  Ju390  (m)  förordar en\r\nsammanläggning  av  DNA-relaterad verksamhet\r\nhos SKL och Rättsmedicinalverket.\r\n\r\nVad först gäller frågan  om strukturfrågor\r\ninom    polisen   noterar   utskottet    att\r\nGöteborgskommittén        lämnade       sitt\r\nslutbetänkande  (SOU  2002:122)   i  januari\r\n2003.   Kommittén   hade   tillkallats   mot\r\nbakgrund  av  bl.a.  oroligheterna i samband\r\nmed Europeiska rådets möte i Göteborg i juni\r\n2001.  Kommittén  pekade  i  betänkandet  på\r\nbl.a. samordning som  ett  av de områden som\r\npolisen    behöver    förbättra.   Kommittén\r\nkonstaterade också att  det  finns brister i\r\npolisens    utbildning    och    utrustning.\r\nGöteborgskommittén  framförde också  att  de\r\nbrister  som den hade  funnit  vid  polisens\r\ninsatser  för   att  förebygga  och  bekämpa\r\nallvarliga    ordningsstörningar    föreföll\r\nfinnas inom polisen som helhet.\r\nMed anledning av kommitténs uttalanden har\r\ndet  inom  Justitiedepartementet  genomförts\r\nett      arbete     som      utmynnat      i\r\ndepartementspromemorian Strukturella brister\r\ninom polisen  (Ds  2004:34).  I  promemorian\r\nlämnas   flera  förslag  på  åtgärder.   Här\r\nhandlar det  bl.a. om att Rikspolisstyrelsen\r\nbör    ta    ett    större     ansvar    för\r\ngrundutbildningen   av   poliser   och   att\r\nregeringen  bör  överväga  en  grundläggande\r\npolischefsutbildning.   Också   frågor    om\r\nvidareutbildning  inom  polisen  tas  upp  i\r\npromemorian. Det finns enligt vad som anförs\r\ni       promemorian       anledning      för\r\nRikspolisstyrelsen  att  utöva   en  fastare\r\nstyrning  på flera områden som den  förfogar\r\növer, exempelvis  när  det gäller utbildning\r\noch     utrustning.     Promemorian      har\r\nremissbehandlats. Remisstiden gick ut den 29\r\noktober i år.\r\nRikspolisstyrelsen    hade    redan   före\r\növerlämnandet     av     Göteborgskommitténs\r\nbetänkande identifierat flera  av de brister\r\nsom  kommittén  redovisar, t.ex. inom  ramen\r\nför    det   arbete   som    bedrivs    inom\r\npolisorganisationen   under  benämningen  En\r\nnationell polis. Det är ett förändrings- och\r\nutvecklingsarbete     som     berör     hela\r\npolisverksamheten  och  som utgår  från  ett\r\nnationellt       helhetsperspektiv        på\r\nverksamheten.  Grundtanken  är  att polisens\r\nsammanlagda  resurser och samlade  kompetens\r\nskall  ses  som  gemensamma.  Det  operativa\r\npolisarbetet   skall  även  fortsättningsvis\r\nhuvudsakligen bedrivas  lokalt, men med ökat\r\nsamarbete      över     geografiska      och\r\norganisatoriska  gränser.  Exempel på frågor\r\nsom ingår i En nationell polis  är följande:\r\nnationellt kontaktcentrum med ett  gemensamt\r\ntelefonnummer          till         polisen,\r\ntrafikpolisverksamheten,     ekonomi-    och\r\npersonaladministration,    utbildning    och\r\nkompetensutveckling,              gemensamma\r\nkommunikationscentraler,\r\nutredningsverksamheten och taktikutveckling.\r\nRikspolisstyrelsen   har   det  övergripande\r\nansvaret  för  En  nationell polis  men  det\r\negentliga          utvecklings-          och\r\nförändringsarbetet     utförs     vid     de\r\npolismyndigheter och på de arbetsenheter som\r\nnormalt har ansvaret. Ett antal områden inom\r\nEn nationell polis har redan genomförts. Här\r\nhandlar det exempelvis om   gemensam  drift-\r\noch   teknikorganisation   inom  IT-området,\r\nkriminalunderrättelseverksamhet,\r\nkriminaltekniken och sjöpolisverksamheten.\r\nUtskottet  vill  inledningsvis uttala sitt\r\nstöd för grundtanken  bakom  det  arbete som\r\nbedrivs  inom ramen för En nationell  polis,\r\ndvs. att polisens  sammanlagda  resurser och\r\nsamlade  kompetens  skall ses som gemensamma\r\nsamt  att det operativa  polisarbetet  skall\r\nbedrivas   huvudsakligen   lokalt.   Det  är\r\nangeläget  att polisens resurser används  på\r\nett effektivt sätt, särskilt mot bakgrund av\r\ndet  ansträngda  ekonomiska  läget.  Det  är\r\nvidare  angeläget att det finns en nationell\r\nsamordning  kring  frågor  om utbildning och\r\nkompetensutveckling. I detta  sammanhang bör\r\ndet framhållas att det är en fördel  att det\r\nendast finns en polisorganisation i Sverige.\r\nUtskottet kan vidare konstatera att frågan\r\nom   strukturella   brister   inom   polisen\r\nuppmärksammats,  och att förslag på åtgärder\r\nfinns    i    den    promemoria    som    nu\r\nremissbehandlats.  I vilken  mån  det  finns\r\nbehov av ytterligare  utredning på området -\r\nsåsom  föreslås  i  motion   Ju501   -   får\r\nberedningen   av   promemorian  utvisa.  För\r\nnärvarande  ser utskottet  inget  behov  för\r\nriksdagen att uttala sig i frågan. Riksdagen\r\nbör avslå motion Ju501 i denna del.\r\nUtskottet övergår till att behandla frågan\r\nen  decentraliserad   polisorganisation.  En\r\npolismyndighet  kan  besluta  att  dela  upp\r\nverksamheten   inom  myndigheten   i   olika\r\npolisområden.   Det    är    i    så    fall\r\npolisstyrelsen som fattar ett sådant beslut.\r\nUtskottet  konstaterar  att  frågan  om  i\r\nvilken  utsträckning en polismyndighet skall\r\ninrätta polisområden  för  ett mindre område\r\ninom distriktet eller inte är  en  fråga som\r\nmyndigheterna    själva    förfogar    över.\r\nUtskottet  utgår  från  att polisstyrelserna\r\ngör  noggranna  överväganden  vid  beslut  i\r\ndessa   frågor.   Utskottet   föreslår   att\r\nriksdagen avslår motion Ju489 i denna del.\r\nVad   härefter   gäller   frågan   om   en\r\nsammanläggning    av    de    DNA-relaterade\r\nverksamheterna       vid       SKL       och\r\nRättsmedicinalverket  håller  utskottet  med\r\nmotionärerna såtillvida att det är angeläget\r\natt   samtliga   myndigheter   bedriver  sin\r\nverksamhet så kostnadseffektivt som möjligt.\r\nI regleringsbreven för år 2003 fick  berörda\r\nmyndigheter    i    uppdrag   att   samordna\r\nverksamheterna med DNA-undersökningar. Efter\r\nhand  visade  det  sig att  de  ursprungliga\r\ntankarna på en gemensam analysplattform inte\r\nskulle  leda till samordningsvinster.  Detta\r\nhängde samman  med den tekniska utvecklingen\r\npå      området.      Det       ursprungliga\r\nregeringsuppdraget  har  sålunda formulerats\r\nom så att det numera inte  är begränsat till\r\nDNA-undersökningar  utan omfattar  samverkan\r\npå områden där sådan  samverkan  är  möjlig.\r\nUppdraget  skall  redovisas  i  samband  med\r\nårsredovisningen   för   år   2004.  I  viss\r\nutsträckning    kan    detta   beröra   DNA-\r\nverksamhet.\r\nUtskottet  anser att önskemålet  i  motion\r\nJu390 får anses  vara  tillgodosett  med det\r\nuppdrag    som    lämnats   till   SKL   och\r\nRättsmedicinalverket, och utskottet föreslår\r\natt riksdagen avslår motionen.\r\n\r\nSäkerhetspolisens organisation\r\n\r\nDen centrala Säkerhetspolisens  organisation\r\nbestår   av   fyra   huvudenheter.  Det   är\r\nregeringen   som   förfogar    över    denna\r\nindelning. Denna ordning har gällt sedan  år\r\n1989.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   gör   regeringen\r\nbedömningen  att den centrala organisationen\r\nav Säkerhetspolisen  inte  behöver  bestå av\r\nfyra  huvudenheter  och  att regeringen  bör\r\nkunna   överlåta  åt  Säkerhetspolisen   att\r\nbestämma     sin    närmare    organisation.\r\nBedömningen grundas  på  att det inte längre\r\nframstår  som en ändamålsenlig  ordning  att\r\nlåta  organisationen  vara  låst  till  fyra\r\nhuvudenheter. I en modern organisation måste\r\ndet  finnas  utrymme  för  flexibilitet  som\r\nmöjliggör en anpassning av verksamheten till\r\nden  utveckling  som  sker  i  samhället.  I\r\nlikhet   med   vad  som  gäller  för  övriga\r\nmyndigheter bör regeringen kunna överlåta åt\r\nSäkerhetspolisen   att  själv  bestämma  sin\r\norganisation.\r\nUtskottet    har   ingen    erinran    mot\r\nregeringens bedömning.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nResursfördelningen mellan myndigheterna\r\nm.m.\r\n\r\nInom anslaget till polisorganisationen skall\r\nRikspolisstyrelsen                  tilldela\r\npolismyndigheterna medelsramar.\r\n\r\nRikspolisstyrelsen  genomför  arbetsmöten,\r\nresultatdialoger     och    temadagar    med\r\npolismyndigheterna.   Detta    är    viktiga\r\ninstrument  för att bl.a. fördela resurserna\r\npå ett sätt som  säkerställer  en  rationell\r\npolisverksamhet i hela landet.\r\nArbetsmöten    genomförs    årligen    med\r\npolismyndigheterna   i   Stockholm,   Västra\r\nGötaland  och  Skåne  samt  vartannat år med\r\növriga   myndigheter.   Vid   dessa    möten\r\ndiskuterar         representanter        för\r\nRikspolisstyrelsens            arbetsenheter\r\nverksamhetens  resultat  samt personal-  och\r\nekonomifrågor  med  sina  motsvarigheter  på\r\nmyndigheterna.\r\nResultatdialoger genomförs årligen med ett\r\nurval  av  myndigheter. Rikspolischefen  och\r\növerdirektören        möter       respektive\r\nmyndighetschef   tillsammans    med    deras\r\nmedarbetare   och  diskuterar  verksamhetens\r\nresultat och konsekvenser  för  de  kommande\r\nåren.\r\nVarje   år   arrangeras  temadagar  varvid\r\nsärskilt    intressanta     frågeställningar\r\ndiskuteras med representanter från ett antal\r\nberörda   myndigheter.   Under  våren   2003\r\ngenomfördes    två    temadagar;    en    om\r\nmedelsfördelning och en om problemorienterat\r\nunderrättelselett polisarbete.  Den  senaste\r\ntemadagen                              rörde\r\nbrottsutredningsverksamheten.\r\nI  samband  med  det nya budgetsystemet år\r\n1992  infördes en fördelningsmodell.  Enligt\r\nden  modellen   skulle   invånarantalet  för\r\nrespektive  län beaktas, liksom  att  det  i\r\nvissa  län  bedrivs   speciella   typer   av\r\nverksamhet.  Som  exempel  på det sistnämnda\r\nkan nämnas fjällräddning och  gränskontroll.\r\nHärtill  kom  en  särskild  storstadsfaktor.\r\nDenna modell har aldrig tillämpats fullt ut.\r\nBakgrunden   till   det  är  att  en   exakt\r\ntillämpning   skulle  ha   inneburit   stora\r\nförändringar      i      den      etablerade\r\norganisationen.  Vissa   ansträngningar  har\r\ngjorts   i  syfte  att  anpassa   sig   till\r\nmodellen.  Dessa  ansträngningar  frystes  i\r\nsamband  med  det  besparingskrav som ålades\r\npolisen budgetåret 1995/96.  I  dagsläget är\r\nutgångspunkten    för    fördelningen    den\r\nfördelning  som  ägde  rum  1995/96  med  de\r\ntillägg och ändringar som bl.a. motiveras av\r\nförändringar  beträffande  verksamheten. Hur\r\ndetta  skall  ske  avgörs  genom   den  ovan\r\nbeskrivna    processen    med   arbetsmöten,\r\nresultatdialoger och temadagar.\r\nSedan Rikspolisstyrelsen fördelat polisens\r\nresurser mellan polismyndigheterna  sker  en\r\nfördelning   inom   respektive   län.  Denna\r\nfördelning    görs   av   länspolismästaren.\r\nRikspolisstyrelsen  har inte någon möjlighet\r\natt bestämma fördelningen av resurserna inom\r\nen myndighet.\r\nEtt stort antal motioner  ifrågasätter det\r\nrådande systemet för fördelning  av resurser\r\nmellan   olika   polismyndigheter.  I  några\r\nmotioner  hävdas  att  glesbygdsområden  för\r\nnärvarande missgynnas.  I  motionerna  Ju217\r\n(m),  Ju230  (kd),  Ju237  (c),  Ju267 (fp),\r\nJu303 (m), Ju350 (v), Ju406 (s), Ju414  (s),\r\nJu474 (fp, m, kd, c) och Ju501 (fp) föreslås\r\nolika   åtgärder   som   syftar   till   att\r\nsäkerställa  en  polisiär  närvaro  också  i\r\nglesbygdsområden.\r\nI några motioner yrkas ökade resurser till\r\nett  visst  särskilt angivet län eller annat\r\ngeografiskt område. I motion Ju221 (m) yrkas\r\nsålunda  att  ytterligare   resurser   skall\r\ntillföras   Dalarna,  i  motion  Ju295  (kd)\r\nVästmanland,     i    motion    Ju355    (m)\r\nÖstergötland, i motion  Ju474 (fp, m, kd, c)\r\nJönköpings län, i motion  Ju493 (s) Malmö, i\r\nmotion N403 (fp, m, kd, c)  Skåne,  i motion\r\nN401  (fp)  Västsverige,  i motionerna Ju417\r\n(m),  Ju506 (kd), N239 (kd),  N349  (m)  och\r\nN409 (fp)  Stockholm samt i motion T260 (fp)\r\nSödertörn. I  motion  Sf288  (fp) begärs att\r\nsocialt   utsatta   områden  skall   beaktas\r\nsärskilt vid fördelningen  av  resurser.  En\r\nutredning  om resursfördelningen efterfrågas\r\ni motion Ju262  (c).  I  flera av motionerna\r\nframhålls polisbristen som  skäl  för  ökade\r\nresurser.\r\nI  motion  Ju352 (m) begärs att Nationella\r\ninsatsstyrkan  tillförs mer resurser för att\r\nöka  dess  numerär   samt   uppdatera   dess\r\nutrustning. I motion Ju411 (fp) förordas mer\r\nresurser till Sjöpolisen.\r\nVid  Rikspolisstyrelsen har arbete för att\r\nbredda beslutsunderlaget för fördelningen av\r\npolisorganisationens       anslag       till\r\npolismyndigheterna  genomförts. Detta arbete\r\nhar     bl.a.     resulterat      i      att\r\nRikspolisstyrelsen   tagit  fram  ett  antal\r\nstatistiska  mått,  indikatorer,  som  skall\r\nligga till grund för  budgetdialogen.  Några\r\nviktiga            indikatorer            är\r\nbefolkningsunderlaget,        hur       stor\r\nbrottsligheten är inom respektive  myndighet\r\nsamt   hur   stor   andel  våldsbrott  varje\r\nmyndighet har. Den senare indikatorn ger ett\r\nmått på hur tung arbetsbelastningen  är  vid\r\nrespektive  myndighet.  Andra  faktorer  som\r\nvägs   in   vid   resursfördelningen  är  de\r\nsärskilda     problem    som     finns     i\r\nglesbygdsområdena      och     den     extra\r\narbetsbelastning   som   storstadsregionerna\r\nhar.\r\nUtskottet   har  inhämtat  att   den   nya\r\nresultatredovisningsmodell               som\r\nRikspolisstyrelsen  arbetat  fram  kan komma\r\ntill användning vid fördelningen av resurser\r\nmellan  polismyndigheterna. Modellen  kommer\r\natt tas i  bruk successivt under de kommande\r\nåren.\r\nUtskottet   anser,   i   likhet   med  vad\r\nregeringen anför i budgetpropositionen,  att\r\ndet är angeläget att kontinuerligt pröva och\r\nutvärdera  olika  metoder  för  att  öka den\r\npolisiära    närvaron    och    servicen   i\r\nglesbygden. Satsningen på att utbilda  4 000\r\nnya  poliser  leder till en förstärkning och\r\nföryngring också  av  polisen  i glesbygden.\r\nNär   det   sedan  gäller  motionsönskemålen\r\nrörande  resursfördelningen håller utskottet\r\nfast  vid  den   uppfattning  som  utskottet\r\ntidigare gett uttryck  för  (se  senast bet.\r\n2003/04:JuU1  s.  48  f.), nämligen att  det\r\näven i fortsättningen bör  vara en fråga för\r\nRikspolisstyrelsen        att        fördela\r\npolisorganisationens anslag mellan de  olika\r\npolismyndigheterna.   Utskottet  ser  härvid\r\npositivt      på     det     arbete      som\r\nRikspolisstyrelsen  genomfört för att bredda\r\nbeslutsunderlaget  för   resursfördelningen.\r\nDärigenom torde möjligheterna  att beakta de\r\nspeciella  förhållanden som råder  på  olika\r\nhåll,  t.ex.   i   glesbygdsområdena  och  i\r\nstorstadsregionerna,     öka    ytterligare.\r\nSammanfattningsvis  anser  utskottet  alltså\r\natt  riksdagen  inte  bör  uttala   sig  med\r\nanledning      av     de     nu     aktuella\r\nmotionsönskemålen.  Utskottet  föreslår  att\r\nriksdagen  avslår  motionerna  Ju217, Ju221,\r\nJu230,  Ju237,  Ju262, Ju267, Ju295,  Ju303,\r\nJu350, Ju352, Ju355,  Ju406,  Ju411,  Ju414,\r\nJu417,  Ju474,  Ju493,  Ju501, Ju506, Sf288,\r\nT260, N239, N349, N401, N403  och  N409 i nu\r\nbehandlade delar.\r\nUtskottet övergår till att behandla  några\r\nmotionsyrkanden  som  har  sin bakgrund i de\r\nökade     kostnader     som    uppkom    för\r\nPolismyndigheten i Västra Götaland i samband\r\nmed EU-toppmötet i Göteborg  i  juni 2001. I\r\nmotion Ju367 (m) begärs att Polismyndigheten\r\ni Västra Götaland skall kompenseras  för  de\r\nmerkostnader  som  uppstod  vid toppmötet. I\r\nsamma  motion  liksom  i motion  Ju465  (kd)\r\nförordas   en   ordning   innebärande    att\r\nsärskilda medel skall avsättas för särskilda\r\nhändelser liknande EU-toppmötet i Göteborg.\r\nGöteborgskommittén uttalade bl.a. följande\r\nom Rikspolisstyrelsens samordningsansvar vid\r\nsärskilda       händelser.       En       av\r\nRikspolisstyrelsens  huvuduppgifter  är  att\r\nverka för samordning inom polisväsendet. Det\r\ninnebär  att  Rikspolisstyrelsen skall svara\r\nför samordningen  av  polisens planering för\r\nsådana särskilda händelser  där intresset av\r\nsamordnade insatser är särskilt framträdande\r\n(3   §   3   förordningen   [1989:773]   med\r\ninstruktion för Rikspolisstyrelsen).  Enligt\r\nRikspolisstyrelsens  föreskrift  (FAP 201-1)\r\när  en  särskild  händelse en befarad  eller\r\ninträffad  händelse,  som  innefattar  brott\r\neller  annan   störning   av   den  allmänna\r\nordningen eller säkerheten, och  som  är  så\r\nomfattande  eller  allvarlig att polisen för\r\natt   kunna   lösa  sina   uppgifter   måste\r\norganisera, leda och använda sina resurser i\r\nsärskild ordning.  En  särskild  händelse är\r\nalltså    av    en    sådan   karaktär   att\r\npolisinsatserna inte kan genomföras inom den\r\nvanliga                 linjeorganisationen.\r\nPolismyndigheterna brukar dock normalt klara\r\nsådana  situationer utan Rikspolisstyrelsens\r\ninblandning (SOU 2002:122 s. 293). Kommittén\r\nföreslog  i denna del sammanfattningsvis att\r\nRikspolisstyrelsen   måste   ta  ett  större\r\nansvar för samordningen av planeringen inför\r\nstora  internationella evenemang  där  flera\r\npolismyndigheter  kommer att vara inblandade\r\nän  vad  som  skedde  inför  EU-toppmötet  i\r\nGöteborg (SOU 2002:122 s. 675 f.).\r\nFrågan om kompensation för kostnaderna vid\r\nEU-toppmötet i Göteborg tog regeringen upp i\r\nbudgetpropositionen för  år 2004. Regeringen\r\nanförde  att det svenska ordförandeskapet  i\r\nEU, särskilt  toppmötet i Göteborg, medförde\r\nen ovanligt stor  insats från polisens sida.\r\nDet   var   regeringens    uppfattning   att\r\nPolismyndigheten  i  Västra  Götaland   inte\r\nensam     skulle     finansiera     samtliga\r\nmerkostnader   för  polisen  i  samband  med\r\ntoppmötet.  Polisens   anslagsförstärkningar\r\nskulle   därför  även  användas   till   att\r\nkompensera  för  merkostnader  i samband med\r\ntoppmötet (prop. 2003/04:1, utg.omr. 4 s. 90\r\nf.).\r\nHärefter fattade Rikspolisstyrelsen  den 3\r\ndecember   2003   beslut   om  att  tilldela\r\nPolismyndigheten   i  Västra  Götaland   116\r\nmiljoner  kronor  engångsvis  för  år  2003.\r\nÅterstoden  av merkostnaderna,  37  miljoner\r\nkronor,   avsåg    ett    lönetillägg    som\r\npolismyndigheten själv fattat beslut om.\r\nUtskottet   anser   -   i  linje  med  vad\r\nutskottet  ansåg  förra  hösten   (se   bet.\r\n2003/04:JuU1  s.  50  f.)  -  att syftet med\r\nförslaget      om      kompensation     till\r\nPolismyndigheten i Västra  Götaland i motion\r\nJu367  får anses vara tillgodosett  med  det\r\nbeslut om kompensation som fattats.\r\nVad härefter  gäller  den mer principiella\r\nfrågan  om  hur  kostnaderna  för  särskilda\r\nhändelser skall bäras  kan  det naturligtvis\r\nframstå som en enkel lösning att det avsätts\r\nsärskilda   medel   för   sådana  händelser.\r\nUtskottet  inser  emellertid  att  en  sådan\r\nordning har sina begränsningar  eftersom det\r\ninte alltid går att förutse behoven.  I viss\r\nmån  kan  frågan  om  kostnaderna  vid stora\r\nevenemang    beaktas   vid   den   reguljära\r\nresursfördelningen  inom  polisen. Utskottet\r\nutgår  från  att  detta  sker  när   det  är\r\nmöjligt.   Ansvaret   för   den   ligger  på\r\nRikspolisstyrelsen.  Utskottet  vill   också\r\nframhålla  att  en  del  av de kostnader som\r\nuppkommer vid stora evenemang  är resultatet\r\nav  förstärkning  som  lämnats  från   andra\r\npolismyndigheter.  Vilka  regler  som  skall\r\ngälla för fördelningen av dessa kostnader är\r\nen  fråga  för Rikspolisstyrelsen. Det pågår\r\nenligt vad utskottet inhämtat ett arbete med\r\natt  ta  fram   riktlinjer  för  hur  intern\r\ndebitering skall  ske  när en polismyndighet\r\nlämnar förstärkning till en annan myndighet.\r\nMed  det  anförda föreslår  utskottet  att\r\nriksdagen avslår  motionerna Ju367 och Ju465\r\ni här aktuella delar.\r\n\r\nPolisförsörjningen m.m.\r\n\r\nEn ny polisiär grundutbildning  startade vid\r\nPolishögskolan     i    Solna    år    1998.\r\nPolisutbildning startades dessutom i Umeå år\r\n2000  och i Växjö under  år  2001.  År  2002\r\nantogs       770       studerande       till\r\npolisutbildningen.   Under   år   2003   var\r\nmotsvarande  siffra  840,  och under år 2004\r\nhar samanlagt 1 057 studerande antagits.\r\n\r\nI   april   2002  startades  dessutom   en\r\npolisiär   distansutbildning.   Utbildningen\r\nriktade   sig    till   civilanställda   vid\r\npolismyndigheter,  som  hade en större andel\r\ncivilanställda   än  de  kunde   finansiera.\r\nFörsöket med distansutbildning  föll väl ut.\r\nI   oktober   2003   startades  en  reguljär\r\npolisutbildning på distans  med  24  antagna\r\nstuderande     som     är     knutna    till\r\npolismyndigheterna   i  Dalarna,  Gävleborg,\r\nUppsala, Värmland, Västmanland  och  Örebro.\r\nUnder  hösten  2004 antogs 48 studerande  på\r\ndistans.  Dessa har  anknytning  till  samma\r\nmyndigheter  som dem som började år 2003 med\r\nundantag för polismyndigheten i Värmland och\r\nmed tillägg av  polismyndigheterna  i Skåne,\r\nSödermanland och Norrbotten. De som studerar\r\npå   distans  ingår  i  de  ovan  redovisade\r\nsiffrorna   avseende  antalet  antagna  till\r\npolisutbildningen.\r\nI  ett  stort   antal  motioner  framhålls\r\nbehovet  av ytterligare  en  polisutbildning\r\noch i alla  utom  två,  motionerna Ju489 (c)\r\noch Ju501 (fp), framförs önskemål om var den\r\nskall förläggas. Här rör  det sig om Borås i\r\nmotionerna Ju208 (m), Ju236  (c),  Ju296 (s)\r\noch  Ju492  (fp),  Falun/Borlänge  i  motion\r\nJu222 (m), Skövde i motion Ju375 (c, m,  fp,\r\nkd),  Värmland  i motion Ju441 (kd), Malmö i\r\nmotionerna Ju493  (s)  och A350 (m, fp) samt\r\nGävle i motion Ju307 (kd).\r\nUtskottet  har  tidigare  uttalat  sig  om\r\nliknande motionsyrkanden,  senast  i samband\r\nmed behandlingen av budgetpropositionen  för\r\ninnevarande år (bet. 2003/04:JuU1 s. 47 f.).\r\nUtskottet  håller  med motionärerna om att\r\ndet behövs fler poliser.  Ett av syftena med\r\nden föreslagna resursförstärkningen  på  100\r\nmiljoner   kronor  är  också  att  göra  det\r\nmöjligt  att  under  mandatperioden  utbilda\r\n4 000 nya  poliser.  Som  utskottet tidigare\r\npåpekat    är    det    en    uppgift    för\r\nRikspolisstyrelsen         att         sköta\r\npersonalförsörjningen   inom  polisväsendet.\r\nUtskottet har inhämtat att  det  inte  pågår\r\nnågot arbete inom Justitiedepartementet  som\r\nsyftar   till  att  inrätta  ytterligare  en\r\npolishögskola.    Utskottet   föreslår   att\r\nriksdagen  avslår motionerna  Ju208,  Ju222,\r\nJu236, Ju296,  Ju307,  Ju375,  Ju441, Ju489,\r\nJu492,   Ju493,   Ju501   samt  A350  i   nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nPrioritering av olika slags brottslighet\r\n\r\nI budgetpropositionen (utg.omr.  4,  avsnitt\r\n4.4.3)    uttalar   regeringen   att   vissa\r\nbrottstyper  på  grund av sin karaktär skall\r\nuppmärksammas särskilt  av polisen. En sådan\r\ntyp  av brott är våld mot  utsatta  grupper.\r\nVåldsbrott mot kvinnor, barn och gamla skall\r\nföljaktligen  uppmärksammas särskilt. Vidare\r\nskall    ungdomsbrott     ägnas     särskild\r\nuppmärksamhet, liksom narkotikabrottslighet.\r\nYtterligare en typ av brottslighet som nämns\r\ni   detta   sammanhang   är  den  ekonomiska\r\nbrottsligheten,  som  utgör   ett   hot  mot\r\nsamhällsekonomin,  mot näringslivet och  mot\r\ntillväxten. För att klara omställningen till\r\nett ekologiskt hållbart  samhälle  är  också\r\narbetet  mot  miljöbrott  av stor betydelse.\r\nSlutligen framhåller regeringen  att  det är\r\ngrundläggande  för ett demokratiskt samhälle\r\natt motverka främlingsfientlighet  och annan\r\nnegativ  särbehandling  av  utsatta grupper.\r\nRegeringen anser därför att bekämpningen  av\r\nbrottslighet         med         rasistiska,\r\nfrämlingsfientliga,   antisemitiska    eller\r\nhomofobiska inslag samt olaga diskriminering\r\nskall uppmärksammas särskilt av polisen.\r\n\r\nFrågan  om  prioritering  av  olika  slags\r\nbrottslighet  lyfts  fram  i ett stort antal\r\nmotioner. I motionerna Sk448  (kd) och So614\r\n(fp) gäller detta illegal alkoholförsäljning\r\nmedan   motion   So431   (mp)   mer  allmänt\r\nframhåller vikten av att bekämpa  brott  där\r\nalkohol  finns  med  i bilden. I motion T399\r\n(c) understryks vikten  av  att  arbeta  mot\r\nrattfylleriet.\r\nÖkade  insatser mot brott mot sexköpslagen\r\nefterfrågas i motionerna Ju249 (s) och Ju445\r\n(fp). Motionärerna  bakom  Ju334  (s), Ju489\r\n(c),  U308  (kd)  och  Sf321 (m) efterfrågar\r\nsatsningar mot människohandel.\r\nOckså åtgärder mot våldsbrott  tas  upp  i\r\nnågra  motioner.  I  motion Ju257 (m) gäller\r\ndetta brott mot knivlagen,  i  motion  Ju293\r\n(fp)  våld  mot  kvinnor, i motionerna Ju293\r\noch   Sf319   (båda   fp)    barnmisshandel.\r\nMotionärerna bakom motionerna  Ju435 (s) och\r\nJu448  (fp, v, c, mp) förordar insatser  mot\r\ns.k. hedersbrott  riktade  mot homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner.  Åtgärder  för\r\natt   bekämpa  hatbrott  riktade  mot  denna\r\npersonkrets efterfrågas i motion Ju490 (alla\r\npartier).  I  motionerna Ju254 (s) och Ju332\r\n(mp) understryks  vikten av att hatbrott med\r\nislamofobiska förtecken bekämpas.\r\nYtterligare en kategori  brott  mot vilken\r\ndet  begärs särskilda insatser är brott  som\r\nbegåtts  av  s.k. djurrättsaktivister. Detta\r\ngäller motionerna  Ju234  och Ju256 (båda c)\r\nsamt motion Ju238 (m).\r\nSärskilda  åtgärder mot barnpornografi  på\r\nInternet efterfrågas i motionerna Ju363 (kd,\r\nm, fp, c, v),  Ju374  (c), So512 (kd) samt i\r\nmotionerna   2003/04:   Ju408    (fp)    och\r\n2003/04:So271 (kd).\r\nI  motionerna  Ju486  (fp)  och  So507 (m)\r\nbegärs åtgärder mot narkotikabrott.\r\nI      övrigt      föreligger      enstaka\r\nmotionsyrkanden som framhåller vikten av att\r\nbekämpa  någon  viss form av brott. I motion\r\nJu350 (v) gäller  det  miljöbrott,  i motion\r\nJu500 (fp) ungdomsbrott, i motion Ju501 (fp)\r\nmängdbrottslighet, i motion Ju357 (kd) brott\r\nmot  judiska  intressen, i motion N409  (fp)\r\npolitiskt motiverade brott och i motion N400\r\n(kd) brott som riktar sig mot småföretagare.\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning\r\nnär det gäller  kretsen  av  brott som skall\r\nägnas    särskild   uppmärksamhet.    Vidare\r\nkonstaterar   utskottet   att  flera  av  de\r\nbrottstyper   som  lyfts  fram   i   de   nu\r\nbehandlade   motionerna   omfattas   av   de\r\nkategorier   som    skall   ägnas   särskild\r\nuppmärksamhet. Detta  gäller  exempelvis  de\r\ns.k. hatbrotten. Eftersom hatbrotten innebär\r\nangrepp på enskildas möjligheter  att  utöva\r\nsina   grundläggande  rättigheter  utgör  de\r\nbrott  som   riktar   sig  mot  rikets  inre\r\nsäkerhet    och    faller    sålunda    inom\r\nSäkerhetspolisens  mandat.  Att  hedersbrott\r\nskall ägnas särskild uppmärksamhet följer av\r\natt de hör till kategorin våldsbrott.\r\nI   likhet  med  vad  utskottet   tidigare\r\nuttalat   i   denna   fråga   (senast   bet.\r\n2003/04:JuU1 s. 52) innebär det förhållandet\r\natt  vissa  brottstyper skall ägnas särskild\r\nuppmärksamhet,  inte  att annan brottslighet\r\nskall läggas åt sidan.  Hur  avvägningarna i\r\nfråga   om  insatser  mot  olika  typer   av\r\nbrottslighet  skall göras bör avgöras lokalt\r\nute  i  polismyndigheterna  inom  ramen  för\r\nstatsmakternas       prioriteringar.       I\r\nsammanhanget  kan  erinras om att det följer\r\nav 3 kap. 1 § polisförordningen  (1998:1558)\r\natt   polisstyrelsen   skall   se  till  att\r\npolisarbetet  bedrivs  i  enlighet   med  de\r\nprioriteringar  och riktlinjer som riksdagen\r\noch     regeringen     lagt     fast     för\r\npolisverksamheten.  Utskottet  föreslår  att\r\nriksdagen  avslår motionerna  Ju234,  Ju238,\r\nJu249, Ju254,  Ju256,  Ju257,  Ju293, Ju332,\r\nJu334,  Ju350,  Ju357, Ju363, Ju374,  Ju435,\r\nJu445, Ju448, Ju486,  Ju489,  Ju490,  Ju500,\r\nJu501,  Sk448,  U308,  Sf319,  Sf321, So431,\r\nSo507, So512, So614, T399, N400,  N409  samt\r\n2003/04:Ju408  och  2003/04:So271, allt i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nMyndighetssamverkan mot terrorism\r\n\r\nFlera  motioner  tar  upp   frågan   om  ett\r\nförbättrat   myndighetssamarbete   för   att\r\nbekämpa  terrorismen.  I  motion  Ju499 (fp)\r\nföreslås  sålunda  en  rad åtgärder för  att\r\nförbättra myndigheternas förmåga att bekämpa\r\nterrorism.  Här  handlar det  bl.a.  om  att\r\nsamordna de svenska underrättelsetjänsterna,\r\natt  göra  det  möjligt   för   polisen  att\r\nutnyttja  Försvarsmaktens resurser  samt  om\r\natt  förbättra   beredskapen  mot  attentat.\r\nLiknande förslag framförs i motionerna Ju501\r\n(fp), Ju352 (m) resp. Fö212 (m). En särskild\r\nmyndighetsorganisation     mot     terrorism\r\nförordas i motion Ju287 (m). I motion  Ju487\r\n(fp)  föreslås att tullen skall utnyttjas  i\r\nkampen   mot  terrorismen.  I  motion  Ju499\r\nunderstryks  också  vikten av parlamentarisk\r\nkontroll i arbetet mot terrorismen. I motion\r\nJu352  förordas  även ett  bättre  samarbete\r\nmellan         Säkerhetspolisen          och\r\nRikskriminalpolisen.\r\n\r\nUtskottet  vill inledningsvis slå fast att\r\nen av de kriminalpolitiska  utmaningarna  är\r\natt    bekämpa   terrorismen.   Utvecklingen\r\nställer  nya krav på myndigheternas agerande\r\nnär det gäller  att  möta  våld  och hot mot\r\nsvenska   intressen   eller   mot  utländska\r\nintressen  i Sverige. Även om hotbilden  mot\r\nsvenska intressen här i riket för närvarande\r\när relativt  låg,  är det nödvändigt att det\r\nockså i vårt land finns ett regelverk och en\r\nberedskap som gör det möjligt att ingripa på\r\nett    effektivt    sätt   mot    hot    och\r\nvåldshandlingar av det  slag som ingår i den\r\nnya  hotbilden. Regelverket  måste  givetvis\r\näven  för   de   nu   aktuella  fallen,  som\r\nunderstryks i motion Ju499, vara utformat så\r\natt            inte            grundläggande\r\nrättssäkerhetsintressen          åsidosätts.\r\nUtskottet    delar    alltså   motionärernas\r\nuppfattning att det behövs  åtgärder för att\r\nunderlätta  för  myndigheterna  att  bekämpa\r\nterrorismen.\r\nNär  det  sedan  gäller  frågan  om  vilka\r\nåtgärder som kan behövas  för att åstadkomma\r\nett      förbättrat      myndighetssamarbete\r\nkonstaterar utskottet till att börja med att\r\ndet är en uppgift för polisen  att förebygga\r\noch   bekämpa   brott   och   därmed   också\r\nterroristattentat. Här vill utskottet också,\r\ni   likhet   med   vad  regeringen  anför  i\r\nbudgetpropositionen,  understryka att det är\r\nav  största  vikt  att  ett  väl  fungerande\r\nsamarbete  mellan Säkerhetspolisen  och  den\r\nöppna polisen  upprätthålls. I denna del har\r\nockså en del förändringar  kommit till stånd\r\nsedan utskottet behandlade frågan senast (se\r\nbet.  2003/04:JuU1  s.  43  f).  Här  tänker\r\nutskottet  bl.a.  på  den  under   år   2004\r\ninrättade  IT-incident-hanteringsfunktionen,\r\nvilken   bemannas    med    personal    från\r\nSäkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen.\r\nFrågan   om  hur  polisens  kompetens  och\r\nresurser   kan   behöva   kompletteras   med\r\ninsatser från  andra myndigheter togs upp av\r\nden   s.k.  11  september-utredningen   (SOU\r\n2003:32).  Utredningen föreslog bl.a. en lag\r\nom  vissa  befogenheter  för  Försvarsmakten\r\nunder  fredstid.   I   september   2004  gav\r\nregeringen  en  särskild  utredare i uppdrag\r\natt   fördjupa  utredningens  arbete   (dir.\r\n2004:119).  I  uppdraget ligger att överväga\r\nfrågor om uppgifter,  befogenheter,  ledning\r\noch kompetens för berörd personal vid  andra\r\nmyndigheter  och då särskilt Försvarsmakten.\r\nUppdraget  skall  redovisas  senast  den  31\r\naugusti 2005.\r\nNär  det  slutligen   gäller   frågan   om\r\nparlamentarisk    insyn    delar   utskottet\r\nmotionärernas uppfattning såtillvida  att en\r\nsådan  insyn  är  av  särskilt värde när det\r\ngäller känsliga verksamheter. I sammanhanget\r\nvill utskottet peka på  att  Registernämnden\r\nhar   till   uppgift   att   bl.a.   granska\r\nSäkerhetspolisens  behandling  av  uppgifter\r\nenligt  polisdatalagen  (1998:622)  och  att\r\nFörsvarets   underrättelsenämnd   har   till\r\nuppgift att följa underrättelsetjänsten inom\r\nFörsvarsmakten och de övriga myndigheter som\r\nfår bedriva försvarsunderrättelseverksamhet.\r\nBåda   dessa   nämnder  har  parlamentariska\r\ninslag.\r\nSammantaget  innebär   det   anförda   att\r\nutskottet   inte   nu  ser  något  behov  av\r\nuttalanden från riksdagens  sida i de frågor\r\nsom tas upp i motionerna. Utskottet föreslår\r\natt   riksdagen  avslår  motionerna   Ju287,\r\nJu352,  Ju487,  Ju499, Ju501 och Fö212 i här\r\naktuella delar.\r\n\r\nÅklagarväsendet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI    detta   avsnitt   redogörs    för\r\nåklagarväsendets     resultat    under\r\nverksamhetsåret 2003.  Utskottet delar\r\nregeringens        bedömning       att\r\nåklagarväsendet  i  stort   nått  sina\r\nverksamhetsmål.   Inom  vissa  områden\r\nkrävs emellertid ytterligare insatser.\r\nI   avsnittet  tar  utskottet   vidare\r\nställning   till   vilken   inriktning\r\nåklagarväsendet bör ha under  år 2005.\r\nUtskottet        behandlar       också\r\nmotionsyrkanden   rörande    Eurojust,\r\nanvändning  av  strafföreläggande  och\r\nutredningsplikt  angående   våld   mot\r\nbarn.        Utskottet       avstyrker\r\nmotionsyrkandena.  Se  reservationerna\r\n9-11 samt det särskilda yttrandet 11.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nDet       övergripande       målet       för\r\nåklagarverksamheten  är  att se till att den\r\nsom har begått brott lagförs.\r\n\r\nÅklagarens  huvuduppgifter   är  att  leda\r\nförundersökningar,     fatta    beslut     i\r\nåtalsfrågor och föra talan vid domstol. Inom\r\nramen     för     förundersöknings-ledningen\r\nbeslutar åklagaren  om personella och reella\r\ntvångsmedel  av integri-tetskränkande  natur\r\nsåsom     anhållande,      kroppsbesiktning,\r\nreseförbud och husrannsakan.  Åklagaren  kan\r\nockså  begränsa eller lägga ned en förunder-\r\nsökning.   Andra   viktiga   uppgifter   som\r\nankommer  på  åklagaren  är  att under vissa\r\nförutsättningar  utfärda  strafförelägganden\r\noch besluta om åtalsunder-låtelse.\r\nCentral     förvaltningsmyndighet      för\r\nåklagarväsendet   är   Riksåklagaren   (RÅ).\r\nÅklagarväsendets   organisation   i   övrigt\r\nbestår  av åklagarmyndigheterna i Stockholm,\r\nLinköping,  Malmö,  Göteborg,  Västerås  och\r\nUmeå,   var  och  en  under  ledning  av  en\r\növeråklagare.  Vid  dessa  myndigheter finns\r\nåklagarkammare.  I sammanhanget  bör  nämnas\r\natt  riksdagen för  närvarande  bereder  ett\r\nregeringsförslag        om       en       ny\r\nåklagarorganisation (prop. 2004/05:26).\r\nEkobrottsmyndigheten      svarar       för\r\nekobrottsbekämpningen   i   Stockholms  län,\r\nSkåne  län,  Västra Götalands län,  Hallands\r\nlän,  Gotlands  län  och  Blekinge  län.  Av\r\ninstruktionen    för    Ekobrottsmyndigheten\r\nframgår   att   myndigheten   dels   är   en\r\nåklagarmyndighet,     dels     en    central\r\nförvaltningsmyndighet under regeringen.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nÅklagarväsendets resultat för år  2003 skall\r\nses    mot    bakgrund   av   de   mål   och\r\nprioriteringar  som gällde för verksamheten.\r\nEnligt  dessa skulle  lagföringen  öka  samt\r\nkvaliteten  på  brottsutredningsverksamheten\r\noch processföringen höjas. Antalet avslutade\r\närenden skulle uppgå  till  minst  det antal\r\nsom  kom  in.  Genomströmningstiderna skulle\r\nvara  fortsatt korta,  och  enhetligheten  i\r\nrättstillämpningen skulle öka.\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten  har till uppgift att\r\nutreda  och lagföra ekonomisk  brottslighet.\r\nEkobrottsmyndigheten  har  också  nationellt\r\nsamordningsansvar  för att bekämpa ekobrott.\r\nDet  innebär bl.a. att  Ekobrottsmyndigheten\r\nskall     driva    utvecklingen    av    det\r\nbrottsförebyggande        arbetet       inom\r\nekobrottsområdet när det gäller att initiera\r\noch samordna aktiva insatser tillsammans med\r\nandra myndigheter.\r\nI     det    följande    beskrivs    först\r\nåklagarorganisationens     resultat    jämte\r\nregeringens  bedömning med fokus  på  de  nu\r\nangivna     målen.     Därefter     beskrivs\r\nEkobrottsmyndighetens       resultat      på\r\nmotsvarande  sätt. Avslutningsvis  redovisar\r\nutskottet sin uppfattning.\r\n\r\nÅklagarorganisationen\r\n\r\nAv  årsredovisningen  för  år  2003  framgår\r\nbl.a. följande.\r\n\r\nÅklagarorganisationen  har liksom tidigare\r\når  använt stora resurser till  att  bekämpa\r\nvålds-    och    narkotikabrott,   ekonomisk\r\nbrottslighet,  miljöbrottslighet  och  andra\r\nprioriterade     brott.      Av     samtliga\r\nbrottmålsärenden avsåg sammanlagt 29 % dessa\r\nbrottstyper.           Åklagarorganisationen\r\nförbrukade 377 miljoner  kronor, eller ca 49\r\n% av de totala resurserna,  för  att bekämpa\r\ndessa brottstyper.\r\nÅklagarorganisationens     balans    delas\r\ntraditionellt  in  i tre grupper  -  polis-,\r\nåklagar- och domstolsbalans  - vilka speglar\r\nde  tre  processtegen i åklagarverksamheten,\r\ndvs.   förundersökningsledning,   beslut   i\r\nåtalsfrågan och processföring. Under år 2003\r\nökade det totala antalet balanserade ärenden\r\nmed ungefär 700 (se tabell).\r\n\r\nÅklagarorganisationens balanser 1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Polisbalans|Åklagarbalans|Domstolsbalans|\r\nTotal        |\r\n|      |          |           |           |balans  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |22 294    | 13 844    | 25 511    |61 649  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |22 015    | 7 486     | 25 227    |54 728  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |22 374    | 6 768     | 24 978    |54 120  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |23 017    | 7 081     | 23 319    |53 417  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003  |22 994    | 7 327     | 23 803    |54 124  |\r\n----------------------------------------------------\r\nSom framgår  berodde  ökningen  bl.a. på att\r\ndomstolsbalansen   ökade  med  närmare   500\r\närenden.   Polisbalansen    minskade   medan\r\nåklagarbalansen ökade något.  Under  år 2003\r\navslutade  åklagarna  3 311 fler ärenden  än\r\nvad som kom in (se tabell).\r\n\r\nÅklagarorganisationens      ärendeutveckling\r\n1999-2003\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År    |  Inkomna ärenden      |Avslutade ärenden   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1999  |      178 865          |     187 456        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2000  |      167 899          |     180 034        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2001  |      166 798          |     171 923        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2002  |      170 908          |     174 939        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2003  |      178 363          |     181 674        |\r\n-----------------------------------------------------\r\nAntalet inkomna och avslutade  ärenden ökade\r\njämfört med föregående år.\r\n\r\nNär  det  gäller  andelen  misstänkta  som\r\nblivit lagförda i förhållande  till samtliga\r\nmisstänkta  som  blivit  föremål för  beslut\r\n(exklusive ekobrott) ökade denna något under\r\når 2003 jämfört med år 2002 (se tabell).\r\n\r\nAntal misstänkta personer  som lagförts åren\r\n1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    | Misstänkta    |  Lagförda     |  Andel    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |  187 863      |  114 175      |   61 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |  187 159      |  115 832      |   62 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |  180 445      |  108 597      |   60 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |  182 280      |  108 351      |   59 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003  |  188 318      |  113 491      |   60 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\nDen genomsnittliga genomströmningstiden från\r\nfärdig   förundersökning   till   beslut   i\r\nåtalsfrågan    (inklusive   ekobrott)    var\r\nfortsatt 26 dagar  (se tabell). Ledningen av\r\nförundersökningen i  ärenden  som inte är av\r\nenkel   beskaffenhet   skall   övertas    av\r\nåklagaren   så   snart  någon  skäligen  kan\r\nmisstänkas för brott.\r\n\r\nGenomströmningstid 1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Genomströmningstid   |Genomströmningstid   |\r\n|      |från det att         |avseende tid från    |\r\n|      |förundersökningen    |färdig förundersökning\r\n|\r\n|      |blev åklagarledd     |till beslut i        |\r\n|      |till avslu-tande     |åtalsfrågan          |\r\n|      |beslut av åklagare   |                     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |    125 dagar        |      53 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |    116 dagar        |      48 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |    112 dagar        |      29 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |     96 dagar        |      26 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003  |     98 dagar        |      26 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\nAndelen beslut som  medför  lagföring (väckt\r\nåtal,          strafföreläggande         och\r\nåtalsunderlåtelse)  av  det  totala  antalet\r\nbeslut  som  fattades om brottsmisstankar  i\r\nfärdiga förundersökningar  kvarstod under år\r\n2003  vid  88  %, dvs. samma siffra  som  år\r\n2002, jämfört med  drygt 86 % under år 2001.\r\nSamtidigt kan noteras att det totala antalet\r\nbeslut   om   brottsmisstankar   i   färdiga\r\nförundersökningar   ökat  med  drygt  5  000\r\nbeslut (se tabell).\r\n\r\nLagföring 1999-2003\r\n------------------------------------------------------\r\n|År   | Åtal    |Strafföre-|Åtalsun-|Åtal ej|Beslut om\r\n|\r\n|     |väckt    |läggande |derlåtelse|väckt |\r\nbrottsmiss-    |\r\n|     |         |         |        |        |tankar 1|\r\n------------------------------------------------------\r\n|1999 |160 649  |54 842   |31 328  |50 834  |297 653 |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2000 |167 280  |49 340   |32 492  |48 601  |297 713 |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2001 |166 152  |44 037   |28 276  |37 261  |275 726 |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2002 |164 102  |42 918   |25 381  |32 182  |264 583 |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2003 |169 114  |45 701   |25 214  |31 270  |271 299 |\r\n------------------------------------------------------\r\n1    Totalt   antal   beslut    i    färdiga\r\nförundersökningar\r\n\r\nMed brottsmisstankar  menas  en  till\r\nåklagaren  inkommen  misstanke  om en\r\nlagöverträdelse.   Ett   ärende   kan\r\ninnehålla  en  eller flera misstänkta\r\noch en eller flera  brottsmisstankar.\r\nOm  två  personer  är misstänkta  för\r\nsamma lagöverträdelse registreras två\r\nbrottsmisstankar. Totalt fattades 405\r\n898  beslut  om  brottsmisstankar  år\r\n2003. Denna siffra  inkluderar beslut\r\nenligt  tabellen  ovan  och  dessutom\r\nbeslut  under  förundersökningen  som\r\ninnebar att misstanken  inte utreddes\r\nvidare.  Detta  skedde i omkring  135\r\n000 fall.\r\n\r\nDet totala antalet brottsmisstankar\r\nsom polisen överlämnade till åklagar-\r\norganisationen uppgick  till  ca  474\r\n000.  Det var en ökning med ca 14 000\r\nbrottsmisstankar  eller  knappt  3 %.\r\nSamtidigt  avslutade  åklagarna  ca 8\r\n000  fler brottsmisstankar än vad som\r\nkom  in.  Det  är  ett  något  bättre\r\nresultat än året innan.\r\nRegeringen   anför   att   det   är\r\ntillfredsställande  att åklagarna har\r\nkunnat behålla de senaste årens korta\r\ngenomströmningstider     trots    att\r\närendeinflödet från polisen ökat.\r\nÅklagarorganisationen  nådde  under\r\når 2003 verksamhetsmålet att  avsluta\r\nfler brottsmisstankar än vad som  kom\r\nin.\r\nUnder    perioden   1997-2003   har\r\nåklagarorganisationen     haft     en\r\nlagföringskapacitet  på ca 60 % (mätt\r\ni  andelen lagföringsbeslut  avseende\r\nbrottsmisstankar  i  förhållande till\r\ndet  totala  antalet beslut  avseende\r\nbrottsmisstankar,  som  år  2003  var\r\n405 898). I ett längre perspektiv är,\r\nvilket  regeringen  tidigare uttalat,\r\nen  lagföringsandel  på   60   %  ett\r\nalltför lågt resultat.\r\nNär  det  gäller  åklagarnas arbete\r\nmed  de  prioriterade  områdena   kan\r\nanföras följande.\r\nVad     gäller    våldsbrott    var\r\nlagföringsandelen      i      färdiga\r\nförundersökningar fortsatt hög  under\r\når   2003   (84   %).   Denna  siffra\r\nbeträffande färdiga förundersökningar\r\nkan  tyckas hög och sammanhänger  med\r\natt   förundersökningen   som   regel\r\navslutas  tidigare  om  bevisläget är\r\ndåligt.  I förhållande till  samtliga\r\nmisstänkta    var   lagföringsandelen\r\ndensamma  som 2002  (44  %).  De  tre\r\nsenaste  åren  har  lagföringsandelen\r\nvarit  i stort  sett  oförändrad.  En\r\norsak      till       att       många\r\nvåldsbrottsärenden   skrivs   av   är\r\nenligt        Riksåklagaren       att\r\nbevissvårigheterna   i  allmänhet  är\r\nstörre  i  sådana  utredningar  än  i\r\nandra. Det kan dock  konstateras  att\r\nantalet  lagförda  personer ökade med\r\n400 till 13 800.\r\nÅklagarorganisationen  har under en\r\nföljd av år satsat stora resurser  på\r\natt  bekämpa  våld  mot  kvinnor  och\r\nbarn, s.k. familjerelaterat våld. Det\r\nrör   sig   bl.a.  om  inrättande  av\r\nsärskilda familjevåldsenheter  och om\r\ngenomförande   av   vissa   särskilda\r\nutbildnings-    och    metodinsatser.\r\nLagföringen,    mätt    som   andelen\r\navslutade brottsmisstankar  som  lett\r\ntill lagföring, var avseende våld mot\r\nkvinnor 32 % och våld mot barn 24  %.\r\nPå       detta       område       var\r\ngenomströmningstiderna korta.\r\nUnder år 2003 meddelade åklagare  3\r\n741   besöksförbud,   vilket  var  en\r\nökning med ca 300 beslut  jämfört med\r\nåret innan. I sammanhanget kan nämnas\r\natt det år 2000 meddelades  3 054, år\r\n2001  meddelades  3 184  och år  2002\r\nmeddelades 3 455 besöksförbud.\r\nUtredningar         om        grov,\r\ngränsöverskridande\r\nnarkotikabrottslighet  handläggs  vid\r\nde  internationella  åklagarkamrarna.\r\nLagföringsandelen      i      färdiga\r\nförundersökningar  om  narkotikabrott\r\nvar  oförändrat  hög (90 %).  Viktiga\r\nkomponenter   för   att   uppnå   det\r\nresultatet har varit  det specialist-\r\noch  utvecklingsarbete som  bedrivits\r\nsedan flera år.\r\nÅklagarorganisationen     fortsatte\r\nunder år 2003 sina ansträngningar för\r\natt  förbättra  bekämpningen av  s.k.\r\nhatbrott.  I riktlinjerna  för  denna\r\nbrottskategori  betonas starkt vikten\r\nav   att   motivbilden   utreds   och\r\nklarläggs  under   förundersökningen.\r\nRiksåklagarens arbete  med utbildning\r\nsamt         informations-        och\r\nkunskapsspridning  inom  detta område\r\nhar fortsatt under år 2004.\r\nNär  det gäller hets mot  folkgrupp\r\nvar andelen lagföringar i förhållande\r\ntill samtliga beslut 25 %, vilket var\r\nen ökning  jämfört med år 2002 och år\r\n2001 (ca 21  %). Lagföringsandelen av\r\ndet  totala antalet  beslut  avseende\r\nbrottsmiss-tankar       om      olaga\r\ndiskriminering  var  fortsatt  mycket\r\nlåg  (1 %). Enligt Riksåklagaren  kan\r\ndetta  i  huvudsak  antas bero på att\r\nåklagaren bedömt att  det inte kunnat\r\nbevisas att det huvudsakliga  motivet\r\nvarit  att  kränka  en  person på det\r\nsätt  som  anges i straffbestämmelsen\r\nom olaga diskriminering.\r\nVad  gäller  miljöbrottslighet  kom\r\ndet under  år  2003  in  knappt 3 100\r\nmiljöbrottsärenden, samtidigt  som ca\r\n3   900   ärenden   avslutades.   Vid\r\nutgången  av året fanns det  ca 2 700\r\närenden i balans,  varav knappt 2 500\r\nhos  polisen  för utredning.  Andelen\r\navslutade  misstankar  om  brott  mot\r\nmiljön som ledde  till  lagföring var\r\n12  %  av  samtliga brottsmisstankar,\r\nvilket   är  en   minskning   med   9\r\nprocentenheter jämfört med år 2002.\r\nRegeringen  finner det positivt att\r\nRiksåklagaren                     och\r\nåklagarmyndigheterna              har\r\nvidareutvecklat     kompetens     och\r\narbetsmetoder  för  att  bättre kunna\r\nbekämpa  våldsbrott  mot kvinnor  och\r\nbarn, narkotikabrott samt  brott  med\r\nrasistiska   och   främlingsfientliga\r\ninslag.  Det  är  angeläget  att  öka\r\nlagföringsandelen  beträffande  dessa\r\nbrottstyper.\r\nRegeringen  ser  med   oro  på  att\r\nantalet våldsbrottsärenden  har  ökat\r\nde  senaste  åren.  Lagföringsandelen\r\nhar  dock inte ökat trots  att  stora\r\nresurser  läggs  på  denna brottstyp.\r\nDet  är  angeläget  att  polisen  och\r\nåklagarna förbättrar sin förmåga  att\r\nklara  upp  våldsbrott. Riksåklagaren\r\navser också att vidta en rad åtgärder\r\nför   att   öka  lagföringen,   bl.a.\r\nkompetens-  och   kvalitetsutveckling\r\nsamt  ett  förbättrat  samarbete  med\r\npolisen.  Regeringen  har  förståelse\r\nför att det  kan  ta  tid  för  dessa\r\nåtgärder  att ge utslag i statistiken\r\nmen avser att  följa  utvecklingen på\r\ndetta område.\r\nLagföringsandelen          avseende\r\nmiljöbrott   har   nästan  halverats.\r\nAntalet  personer  som  lagförts  för\r\nmiljöbrott har minskat  från 614 till\r\n427.    Den    minskade   lagföringen\r\nförklaras av den  åtalsprövningsregel\r\nsom  infördes den 1  september  2003.\r\nRegeln       innebär      att      om\r\nmiljösanktionsavgift     utgår    för\r\növerträdelsen   skall   åtal   väckas\r\nendast om det är påkallat från allmän\r\nsynpunkt. Samma regel skall tillämpas\r\näven   när   det   gäller  frågan  om\r\nförundersökning  skall  inledas.  Den\r\nsjunkande  lagföringen  synes  därmed\r\nvara   i  linje   med   lagstiftarens\r\nsträvan. Detta skapar också möjlighet\r\nför miljöåklagarna  att  i  framtiden\r\nägna  ökad  kraft  åt  den allvarliga\r\nmiljöbrottsligheten.\r\nSom    anförts    ovan    är    det\r\nEkobrottsmyndigheten  som primärt har\r\nuppgiften      att      svara     för\r\nekobrottsbekämpningen  i  Stockholms,\r\nGotlands,  Blekinge, Skåne,  Hallands\r\noch     Västra     Götalands     län.\r\nEkobrottsbekämpningen  i  övriga  län\r\nansvarar   åklagarmyndigheterna  för.\r\nVid  åklagarmyndigheten  i  Stockholm\r\nfinns  en  särskild  organisation för\r\nnationell korruptionsbekämpning. Även\r\nEkobrottsmyndigheten       handlägger\r\närenden  rörande  korruption i  vissa\r\nfall.           Ekobrottsmyndighetens\r\nverksamhet redovisas nedan, men först\r\nnågot     om    åklagarmyndigheternas\r\nutredning och lagföring av ekobrott.\r\nInom  åklagarmyndigheterna  uppgick\r\nandelen brottsmisstankar  om ekobrott\r\nsom lett till lagföring till  33 % av\r\nsamtliga    brottsmisstankar    2003,\r\njämfört med 32 % under år 2002 och 36\r\n%  under år 2001. Det kom in drygt  1\r\n500  ärenden,  vilket är en minskning\r\nmed ca 70 ärenden. Det totala antalet\r\nbalanserade    mål    ökade    något.\r\nGenomströmningstiden   från   färdigt\r\nförundersökningsprotokoll till beslut\r\ni åtalsfrågan minskade till 81  dagar\r\njämfört  med  90  dagar under år 2002\r\noch 77 dagar under år 2001.\r\nRiksåklagaren             samordnar\r\nåklagarverksamheten     som     avser\r\ninternationellt  rättsligt samarbete.\r\nArbetet  sker  i nära  samverkan  med\r\ncentralmyndigheten       för      det\r\nstraffrättsliga    samarbetet     vid\r\nJustitiedepartementet.  Riksåklagaren\r\nsamordnar också den svenska  delen av\r\ndet  europeiska  rättsliga  nätverket\r\n(EJN)   och   den  svenska  delen  av\r\nEurojust.\r\nVid       varje      internationell\r\nåklagarkammare finns kontaktpunkter i\r\ndet europeiska  rättsliga  nätverket.\r\nUnder år 2003 har Riksåklagaren  även\r\nutsett   dessa   åklagare   att  vara\r\nnationella     kontaktpunkter     för\r\nEurojust.   Därigenom  har  de  olika\r\nfunktionerna    EJN    och   Eurojust\r\nsamordnats.   Åklagarna   vid   dessa\r\nkamrar samarbetar också med  Europol.\r\nVid   de   internationella   kamrarna\r\nhandläggs även ärenden som rör  grov,\r\ngränsöverskridande brottslighet.\r\nRiksåklagaren   har   upprättat  en\r\nrättsutvecklingsplan för  sitt arbete\r\ni Högsta domstolen. I planen redogörs\r\nför de frågor som bedöms ha betydelse\r\nför       rättsutvecklingen       och\r\nenhetligheten  i  rättstillämpningen.\r\nPlanen  revideras fortlöpande.  Under\r\når 2003 överklagade  riksåklagaren 20\r\ndomar  till  Högsta domstolen.  Dessa\r\nhar  bl.a.  avsett   tillämpning   av\r\nnarkotikastrafflagen,    värdet    av\r\növerskottsinformation  som  bevisning\r\noch bevisvärdet av DNA-profiler  samt\r\npåföljden  för grova våldsbrott bl.a.\r\nmot barn.\r\nRiksåklagaren   gjorde  i  februari\r\n2003 en framställning  till Justitie-\r\ndepartementet  där det föreslogs  att\r\nkravet på prövningstillstånd i Högsta\r\ndomstolen    även   skulle    omfatta\r\nRiksåklagaren (dnr Ju2003/1349/Å). En\r\nlagändring trädde  i kraft den 1 juli\r\n2004.\r\nVid  slutet  av år 2003  fanns  718\r\nåklagare  inom åklagarorganisationen.\r\nMotsvarande siffra från åren 2001 och\r\n2002 var 728  respektive 706. Antalet\r\nåklagare hade således  ökat  med  12.\r\nAntalet  anställda  för  ledning  och\r\nadministration  uppgick  år 2003 till\r\n319, vilket var en minskning  med  8.\r\nAv     ekonomiska     skäl    införde\r\nRiksåklagaren anställningsstopp under\r\n2003  års första månader.  Efter  det\r\natt de  ekonomiska  förutsättningarna\r\nsedan     förbättrats     återupptogs\r\nrekryteringen  av  åklagare  och   31\r\nåklagaraspiranter     antogs.    Även\r\nutbildningen påverkades  negativt men\r\nkunde   återupptas   och  i  huvudsak\r\ngenomföras som planerat.\r\nDen totala sjukfrånvaron  var 3,5 %\r\neller  13,7 dagar, vilket innebar  en\r\nökning i förhållande till år 2002 med\r\n3,5 dagar.\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens resultat för år\r\n2003 skall ses mot bakgrund av de mål\r\noch  prioriteringar  som  gällde  för\r\nverksamheten.   Enligt  dessa  skulle\r\nfler  brott leda till  lagföring  och\r\nkvaliteten          höjas          på\r\nbrottsutredningsverksamheten      och\r\nprocessföringen.\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten   avslutade  3\r\n758 ärenden under år 2003,  vilket är\r\nen ökning jämfört med år 2001  och år\r\n2002.  Det totala antalet balanserade\r\närenden  ökade  med 3 stycken från år\r\n2002. Antalet inkomna  ärenden  ökade\r\nfrån  3 475  år  2002  till  3 737 år\r\n2003, dvs. med 8 %. Konkursförvaltare\r\noch skattemyndigheter stod för  74  %\r\nav  alla  ärenden  som  kom  in  till\r\nEkobrotts-myndigheten år 2003.\r\nAv     tabellen    nedan    framgår\r\nutvecklingen av inkomna och avslutade\r\närenden  samt   myndighetens   totala\r\nbalans.\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens\r\närendeutveckling 1999-2003\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   |  Inkomna     | Avslutade     |Total balans|\r\n|     |  ärenden     |  ärenden      |            |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999 |   2 544      |   2 336       |  3 826     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000 |   2 440      |   2 744       |  3 442     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |   3 019      |   2 791       |  3 702     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |   3 475      |   3 355       |  3 845     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003 |   3 737      |   3 758       |  3 848     |\r\n---------------------------------------------------\r\nEkobrottsmyndighetens lagföringsandel\r\nvar   28  %  av  det  totala  antalet\r\navslutade ärenden, oförändrat från år\r\n2002 och  något  högre än år 2001 (26\r\n%). Lagföringsandelen  när det gäller\r\nde    särskilt    krävande   ärendena\r\nminskade däremot från  68  %  av  det\r\ntotala antalet avslutade ärenden inom\r\ndenna  kategori under år 2001 till 48\r\n% under år 2002 och 46 % år 2003.\r\n\r\nAv    tabellen     nedan    framgår\r\nutvecklingen  av  lagföringen  (åtal,\r\nstrafföreläggande                 och\r\nåtalsunderlåtelse)  samt  beslut  som\r\ninnebär  att  lagföring inte sker hos\r\nEkobrottsmyndigheten.\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens       lagföring\r\n1999-2003\r\n--------------------------------------------------\r\n|År   |Åtal  |Strafföre-|Åtalsun-|Beslut|Totalt  |\r\n|     |      |läggande|derlåtelse|som  | antal   |\r\n|     |      |        |      |innebär  |beslut om|\r\n|     |      |        |      | att     |brotts-  |\r\n|     |      |        |      |lagföring|misstankar\r\n|\r\n|     |      |        |      |inte sker|         |\r\n--------------------------------------------------\r\n|1999 |1 529 | 166    | 49   |4 857    | 7 748   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2000 |1 604 | 480    | 60   |5 594    | 8 909   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2001 |1 168 | 307    | 21   |5 044    | 7 897   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2002 |1 822 | 337    | 19   |6 095    | 9 591   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2003 |1 524 | 392    | 20   |6 437    | 9 836   |\r\n--------------------------------------------------\r\nMed  beslut som innebär att lagföring\r\ninte sker  avses  beslut  som innebär\r\natt  förundersökning  inte inleds  (2\r\n808)  respektive  läggs ned  (3  156)\r\neller  att  åtal  inte  väcks  (473).\r\nSiffrorna  inom  parentes   avser  år\r\n2003. I det totala antalet beslut  om\r\nbrottsmisstankar   som   redovisas  i\r\ntabellen  ovan ingår även beslut  som\r\ninte avser lagföring, t.ex. beslut om\r\növerlämnande  av  ärende  till  annan\r\nåklagarmyndighet,   och  som  således\r\ninte  skall  ingå  i  underlaget  för\r\nberäkning    av    lagföringsandelen.\r\nLagföringsandelen     vad      gäller\r\navslutade   brottsmisstankar  uppgick\r\ntill 23 % under  år 2003. Motsvarande\r\nsiffra för år 2002 var knappt 26 %.\r\n\r\nDet genomsnittliga  medelvärdet för\r\ngenomströmningstiden             från\r\nbrottsanmälan     till    beslut    i\r\nåtalsfrågan       avseende       hela\r\nEkobrottsmyndigheten   minskade  från\r\n523 till 496 dagar. Om mediantiden  i\r\nstället       beräknas,      minskade\r\ngenomströmningstiden  från  298 dagar\r\ntill  294  dagar, dvs. med ca 1,3  %.\r\nDet  bör påpekas  att  dessa  siffror\r\ninte är  jämförbara  med  dem för det\r\növriga   åklagarväsendet  som   mäter\r\ngenomströmningstid    från    färdigt\r\nförundersökningsprotokoll   och  inte\r\nfrån brottsanmälan.\r\nI     tabellen     nedan    framgår\r\nutvecklingen   av   medelvärdet   för\r\ngenom-strömningstiden  för tiden från\r\nanmälan  till  beslut och  för  tiden\r\nfrån                          färdigt\r\nförundersökningsprotokoll till beslut\r\navseende brottsmisstankar.\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens\r\ngenomströmningstider 1999-2003\r\n---------------------------------------------------\r\n| År   |Från anmälan till  |    Från färdigt      |\r\n|      | beslut rörande    | förundersöknings-    |\r\n|      |brottsmisstanke    |protokoll till beslut |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999  |   458 dagar       |     169 dagar        |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000  |   528 dagar       |     199 dagar        |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001  |   533 dagar       |     130 dagar        |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002  |   523 dagar       |     249 dagar        |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003  |   496 dagar       |     181 dagar        |\r\n---------------------------------------------------\r\nEnligt  regeringen  uppfylldes  målet\r\natt lagföringen skulle öka då antalet\r\närenden  som  lett  till lagföring är\r\nfler  än  föregående  år,   även   om\r\nlagföringsandelen  är oförändrad. Det\r\nbör påpekas att denna  siffra inte är\r\njämförbar  med lagföringsandelen  hos\r\nåklagarorganisationen  där de ärenden\r\nsom avslutats inom polisen inte ingår\r\ni statistiken.\r\n\r\nMålet att antalet avslutade ärenden\r\nskall uppgå till minst det  antal som\r\nkommit   in   uppfylldes.  Skillnaden\r\nmellan antalet  avslutade och antalet\r\ninkommande  ärenden  var  visserligen\r\nlitet, 21 ärenden.  Detta  måste dock\r\nses     mot     bakgrund    av    att\r\närendeinflödet                   till\r\nEkobrottsmyndigheten   fortsatte  att\r\nöka under året.\r\nMålet  att tiden från brottsanmälan\r\ntill  åklagarbeslut  skall  förkortas\r\nhar uppfyllts.\r\nEkobrottsmyndigheten  har  under år\r\n2003 deltagit i såväl bilateralt  som\r\nmultilateralt            finansierade\r\nrättsbiståndsprojekt.\r\nEkobrottsmyndigheten  ansvarar  för\r\nsamordningen i Sverige av  skyddet av\r\nEU-medel.\r\nI   slutet   av  år  2003  var  det\r\ngenomsnittliga antalet  anställda vid\r\nEkobrotts-myndigheten  396  personer.\r\nAv dessa var 29 chefer,  72 åklagare,\r\n173  poliser,  36  ekorevisorer,   57\r\nadministratörer och 29 övriga.\r\nFör     Ekobrottsmyndigheten    har\r\nsjukfrånvaron   minskat  jämfört  med\r\nföregående år. Den  uppgick  år  2003\r\ntill 3,16 % eller 7,5 dagar.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nUtskottet kan i likhet med regeringen\r\nkonstatera  att åklagarorganisationen\r\noch Ekobrottsmyndigheten  uppfyllt de\r\nflesta   mål  för  verksamheten   som\r\nställts upp.  Det  gäller t.ex. målen\r\natt avsluta fler ärenden  än  vad som\r\nkom in och att genomströmningstiderna\r\nskulle     vara    fortsatt    korta.\r\nLagföringsandelen,  som  kan beräknas\r\npå flera olika sätt, förändrades inte\r\ni någon större omfattning.\r\n\r\nDet       är      positivt      att\r\nåklagarorganisationen vidareutvecklar\r\nsina insatser  för  att bekämpa vissa\r\nprioriterade  typer  av   brott,  och\r\nutskottet anser att det är  angeläget\r\natt   detta   arbete  fortsätter  med\r\noförminskad kraft.\r\nÄven    Ekobrottsmyndigheten    har\r\nenligt regeringens bedömning nått upp\r\ntill  flera  av  de  uppsatta  målen.\r\nEnligt utskottet har inget framkommit\r\nsom talar  mot denna bedömning. Bland\r\nannat  har genomströmningstiden  från\r\nbrottsanmälan  till  beslut  minskat,\r\nvilket talar för att utvecklingen går\r\nåt   rätt  håll.  Det  ökade  antalet\r\nbalanserade    ärenden   kan   delvis\r\nförklaras  med  att  antalet  inkomna\r\närenden ökade kraftigt under år 2002.\r\nSammanfattningsvis   har  utskottet\r\ninte   funnit   något   som  motsäger\r\nregeringens        bedömning       av\r\nmyndigheternas resultat.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2005\r\n\r\n\r\nUtskottet   har  som  framgår   under\r\nrubriken  Utgiftsramen  och  anslagen\r\ntillstyrkt  regeringens  förslag till\r\nanslag för Åklagarorganisationen  med\r\n819   874  miljoner  kronor  och  för\r\nEkobrottsmyndigheten   med   333  622\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nDet    övergripande    målet    för\r\nverksamhetsområde   2  Utredning  och\r\nlagföring  är att verksamheten  skall\r\nbedrivas med  högt  ställda  krav  på\r\nrättssäkerhet  och  kvalitet  och att\r\nfler brott skall leda till lagföring.\r\nI  budgetpropositionen  anförs  att\r\ndet  är  angeläget att åstadkomma  en\r\nbättre     och      mera      hållbar\r\nbrottsutredningsverksamhet.  För  att\r\nåstadkomma detta är det angeläget att\r\nåklagarväsendet    tillsammans    med\r\npolisen  fördjupar sitt samarbete och\r\noftare  samordnar  sina  insatser  på\r\nområdet så  att de samlade resurserna\r\nanvänds på ett effektivt sätt.\r\nAllmänt  gäller   att   ett  totalt\r\nrättskedjeperspektiv skall  få större\r\ngenomslag.  Det gäller samarbete  med\r\nmyndigheter i andra länder, samarbete\r\nmed    inhemska    myndigheter    och\r\nsamarbete  på lokal och regional nivå\r\ninom varje myndighetsstruktur.\r\nÅklagarväsendet  skall intensifiera\r\nsina  insatser för att  effektivisera\r\ndet                         operativa\r\nbrottsutredningsarbetet.  Syftet   är\r\natt    utveckla    arbetsformer   och\r\narbetsmetoder  som  kan  medföra  hög\r\nlagföring  och korta genomströmnings-\r\ntider. Förslaget till ny organisation\r\nsom   nämnts   ovan   innebär   bl.a.\r\ninrättande        av       nationella\r\nutvecklingscentrer      för     vissa\r\nbrottstyper,    bl.a.   vålds-    och\r\nsexualbrott.   Härigenom   blir   det\r\nmöjligt  med  än större  kraftsamling\r\nvad     gäller     kompetens-     och\r\nmetodutveckling.\r\nEnligt  utskottets  mening  är  det\r\ninte ändamålsenligt  att  ytterligare\r\nförkorta      de      redan     korta\r\ngenomströmningstiderna. Målet måste i\r\nstället vara att bibehålla de senaste\r\nårens  goda  resultat. Däremot  måste\r\narbetet  med  att   öka   lagföringen\r\nfortsätta   med   oförminskad  styrka\r\nsamtidigt  som förmågan  att  bekämpa\r\nden    prioriterade    brottsligheten\r\nstärks.\r\nÅklagarväsendet  skall  även liksom\r\nhittills arbeta för att förebygga den\r\nekonomiska brottsligheten.\r\nDet  finns  utrymme för ytterligare\r\nresultatförbättringar  när det gäller\r\nekobrottsbekämpning.\r\nÅklagarorganisationens arbete med att\r\nhöja     effektiviteten     i     den\r\nekobrottsbekämpande      verksamheten\r\nmåste   fortsätta.   Det   är  vidare\r\nangeläget  att  åklagarsamarbetet   i\r\nEurojust     utvecklas     för    att\r\nytterligare   kunna   förstärka   den\r\noperativa\r\nbrottsutredningsverksamheten      som\r\nåklagare  och  poliser ansvarar för i\r\nrespektive medlemsland i EU. Eurojust\r\nbör   vara  ett  samarbetsorgan   som\r\nregelmässigt   tas   i   anspråk   av\r\nnationella           brottsbekämpande\r\nmyndigheter     för     att     driva\r\nbrottsutredningar    om   organiserad\r\ngränsöverskridande       brottslighet\r\nframåt.\r\nAtt även Riksåklagaren numera måste\r\nansöka om prövningstillstånd i Högsta\r\ndomstolen  medför  att Riksåklagarens\r\nrättsutvecklingsarbete    underlättas\r\noch   det   kan  förväntas  att  fler\r\nangelägna         straff-         och\r\nprocessrättsliga frågor  i  framtiden\r\nkommer    att    prövas   av   Högsta\r\ndomstolen.\r\nDet är inte tillfredsställande  att\r\nsjukfrånvaron       på       statliga\r\narbetsplatser        ökar.        För\r\nåklagarorganisationens   del  är  det\r\nfrämst    frånvaro    på   grund   av\r\nkorttidssjukskrivning    som    ökat.\r\nUtskottet   noterar   att  omfattande\r\nåtgärder  i  form  av  friskvård  och\r\nhälsokontroller har vidtagits för att\r\nkomma till rätta med situationen.\r\nEkobrottsmyndigheten    har     ett\r\nnationellt ansvar för bekämpningen av\r\nekobrott.   Det   är   angeläget  att\r\nmyndigheten med kraft vidareutvecklar\r\nsin  kapacitet  och effektivitet  för\r\natt  i  samverkan med  rättsväsendets\r\nandra myndigheter  och övriga aktörer\r\nytterligare intensifiera bekämpningen\r\nav den grova brottsligheten.  Det  är\r\nvidare          angeläget         att\r\nEkobrottsmyndigheten     med    kraft\r\nfortsätter   att   fokusera  på   att\r\növerlag höja sin lagföring.\r\nEkobrottsmyndigheten  ansvarar  för\r\nsamordningen  i Sverige av skyddet av\r\nEU-medel och har  här  en central och\r\nviktig funktion. Det är  positivt att\r\nmyndighetens insatser på området  har\r\nvidareutvecklats  och  utökats  under\r\nåret.   Dock   erfordras  ytterligare\r\nsamordning    och   erfarenhetsutbyte\r\nsåväl nationellt som internationellt.\r\nSedan  den  1  januari   2004   har\r\nEkobrottsmyndigheten   möjlighet  att\r\nbedriva\r\nkriminalunderrättelseverksamhet    på\r\nsamma  sätt  som  inom polisorganisa-\r\ntionen. I kombination med de åtgärder\r\nsom myndigheten vidtagit  på  området\r\nger  detta avsevärda möjligheter  att\r\nutveckla     och     förbättra    det\r\nbrottsföre-byggande arbetet.\r\nUtskottet kommer senare  i höst att\r\nta    ställning    till   regeringens\r\nskrivelse (2003/04:178) Handlingsplan\r\nmot den ekonomiska brottsligheten. Av\r\nskrivelsen  framgår  att   regeringen\r\nönskar  utveckla Ekobrottsmyndigheten\r\ntill en spjutspets mot den ekonomiska\r\nbrottsligheten. I budgetpropositionen\r\nanför regeringen  att  man  bl.a.  av\r\ndetta  skäl  nu  avser  att  se  över\r\nEkobrottsmyndighetens      verksamhet\r\navseende   organisation,  geografiska\r\noch   sakliga   ansvarsområden   samt\r\nformerna   för   samverkan.  Mot  den\r\nbakgrunden bör motion  Ju206  (m) där\r\ndet  begärs att Ekobrottsmyndighetens\r\nverksamhetsområde   skall  utsträckas\r\ntill hela landet inte föranleda någon\r\nåtgärd   från   riksdagen.   Detsamma\r\ngäller Ju472 (kd)  där det anförs att\r\nEkobrottsmyndighetens   ansvarsområde\r\nskall    begränsas    till   särskilt\r\navancerade ekobrott m.m.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nStörre befogenhet för Eurojust\r\n\r\nI   motion   Ju339  (fp)  understryks\r\nbehovet     av    flera     särskilda\r\nsamverkande enheter  med åklagare och\r\npoliser    och    ett   intensifierat\r\ninternationellt      åklagarsamarbete\r\nbl.a.  genom att Eurojust  ges  ökade\r\nbefogenheter  för att kunna beordra -\r\ninte bara uppmana  -  medlemsländerna\r\natt vidta åtgärder.\r\n\r\nEn departementspromemoria  angående\r\nökade   befogenheter   för   Eurojust\r\nförbereds    för    närvarande   inom\r\nJustitiedepartementet.         Enligt\r\nplanerna  skall  en  proposition  som\r\nbl.a.  behandlar  denna  fråga läggas\r\nfram  under  hösten  2005.  Utskottet\r\nföreslår att riksdagen avslår  motion\r\nJu339 i denna del.\r\n\r\nÖkad användning av\r\nstrafföreläggande\r\n\r\nI   motion   Ju412  (fp)  anförs  att\r\ngenomströmningstiderna  kan förkortas\r\nom  åklagarna  ges större möjligheter\r\natt     utfärda     strafföreläggande\r\navseende villkorlig dom och böter.\r\n\r\nMöjligheten       att       utfärda\r\nstrafföreläggande avseende villkorlig\r\ndom eller sådan påföljd i kombination\r\nmed böter följer av rättegångsbalken.\r\nDär  framgår  att  denna  påföljd får\r\nföreläggas genom strafföreläggande  i\r\nfall  då  det är uppenbart att rätten\r\nskulle  döma   till   sådan  påföljd.\r\nPåföljden kan inte användas för brott\r\nsom  har  begåtts av någon  som  inte\r\nfyllt  18  år.   Att  ett  personligt\r\nsammanträffande  med   åklagaren  bör\r\nkomma  till stånd innan föreläggandet\r\ngodkänns   framgår   av  förordningen\r\n(1964:740)   med   föreskrifter   för\r\nåklagare i vissa brottmål.\r\nUtskottet konstaterar att det redan\r\nnu  finns legala förutsättningar  för\r\nden    utökade     användningen    av\r\nstrafföreläggande avseende villkorlig\r\ndom som det aktuella förslaget syftar\r\ntill.    Utskottet    föreslår    att\r\nriksdagen avslår motion Ju412 i denna\r\ndel.\r\n\r\nUtredningsplikt avseende våld mot\r\nbarn\r\n\r\nI   motion   Ju376   (v)  yrkas   att\r\nRiksåklagaren skall undersöka  om det\r\nföreligger  missförhållanden när  det\r\ngäller praxis  angående  inledande av\r\nförundersökning och väckande  av åtal\r\navseende våld och övergrepp mot barn.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att övergrepp\r\npå    barn    hör   till   de   högst\r\nprioriterade ärendena men att brotten\r\nofta    är    svåra    att    utreda.\r\nBrottsutredningen    kräver     bl.a.\r\nkunniga  förhörsledare  och  åklagare\r\nmed  särskild kompetens bl.a. om  hur\r\nbevisvärdet  av barns berättelser bör\r\nbedömas.  Inom  åklagarorganisationen\r\nhar också gjorts stora satsningar för\r\natt  få fler  åklagare  med  särskild\r\nkompetens   på  detta  område.  Också\r\nsamarbetet        med        polisens\r\nfamiljevåldsenheter   har  utvecklats\r\nvid vissa åklagarkammare.\r\nUnder  år  2001  och  2002  uppdrog\r\nRiksåklagaren  åt  överåklagaren  vid\r\nsamtliga    åklagarmyndigheter    att\r\nutreda vissa frågor gällande sexuella\r\növergrepp mot  barn. Samtliga ärenden\r\nav aktuellt slag  som  inkommit  till\r\nett   par   av  åklagarkamrarna  inom\r\nrespektive åklagarmyndighet under ett\r\nvisst      år     granskades.      En\r\nsammanfattning av de iakttagelser som\r\ngjorts      har     lämnats      till\r\nRiksåklagaren.   Under   våren   2003\r\ngenomförde  Riksåklagaren  -  med  de\r\nredovisade     granskningarna     som\r\nunderlag   -   ett   seminarium   med\r\nsamtliga      överåklagare,      vice\r\növeråklagare och kammarchefer för att\r\nöka deras insikt och förmåga att leda\r\narbetet   med  att  bekämpa  sexuella\r\növergrepp mot  barn.  En  rad förslag\r\ntill    åtgärder   lyftes   fram   av\r\ndeltagarna.     Riksåklagaren     gav\r\ndärefter    i    en    kompletterande\r\nverksamhetsplan     för    år    2003\r\nåklagarmyndigheterna vissa uppdrag på\r\ndetta område som skall  redovisas den\r\n31 december 2004.\r\nEnligt     förslaget     till    ny\r\nåklagarorganisation            (prop.\r\n2004/05:26)      kommer      rättslig\r\nutveckling, analys och uppföljning av\r\nrättstillämpningen,   arbets-metoder,\r\nkunskapsuppbyggnad m.m.  i  framtiden\r\natt   ske   inom   ramen   för   fyra\r\nnationella  utvecklingscentrum (prop.\r\ns.  12  f.).  Syftet  är  enligt  vad\r\nutskottet inhämtat från Riksåklagaren\r\nbl.a.  att snabbare  nå  ut  med  nya\r\narbetsmetoder  i organisationen.\r\nDet råder  enligt utskottets mening\r\ninte något tvivel  om det angelägna i\r\natt    uppmärksamma   formerna    för\r\nåklagarnas  handläggning  av  ärenden\r\nrörande sexuella övergrepp mot  barn.\r\nDen           föreslagna          nya\r\nåklagarorganisationen   innebär   att\r\nsakkunskap  inom  olika brottsområden\r\nkommer att samlas på en plats för att\r\ndärifrån  kunna  spridas   till  hela\r\norganisationen.    Genom   att   även\r\növerprövningsverksamheten  kommer att\r\ncentraliseras  på  motsvarande   sätt\r\nkommer   eventuella  missförhållanden\r\nsnabbt att  uppdagas. Detta bör kunna\r\nleda  till  en   ökad  enhetlighet  i\r\nbedömningarna. Det  bör också på sikt\r\nkunna   leda   till   en   förbättrad\r\nlagföring.\r\nMot bakgrund härav bör motion Ju376\r\ninte  nu föranleda någon åtgärd  från\r\nriksdagens  sida. Utskottet avstyrker\r\nbifall till motionen.\r\n\r\nDomstolsväsendet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  redogörs  för\r\ndomstolsväsendets resultat under\r\nverksamhetsåret  2003. Utskottet\r\ndelar regeringens  bedömning att\r\ndomstolsväsendet     i     stort\r\nfullgjort de mål som ställts upp\r\nför dess verksamhet. I avsnittet\r\ntar  utskottet  vidare ställning\r\ntill  vilka  prioriteringar  som\r\nbör   ligga   till   grund   för\r\ndomstolsväsendets  verksamhet år\r\n2005. Utskottet behandlar  också\r\nett   antal  motionsyrkanden  om\r\nDomstolsverkets  ställning  samt\r\nett  motionsyrkande om att lägga\r\nsamman   Högsta   domstolen  och\r\nRegeringsrätten.       Utskottet\r\nhänvisar   i   denna   del  till\r\ntidigare ställningstaganden  och\r\nföreslår  att  riksdagen  avslår\r\nsamtliga motionsyrkanden. Jämför\r\nreservationerna  12-13 samt  det\r\nsärskilda yttrandet 12.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nDomstolsväsendets   uppgift   är  att\r\nutöva  rättskipning.  Härtill  kommer\r\nett  antal  avgränsade  uppgifter  av\r\nmera rättsvårdande natur.\r\n\r\nDomstolsverket      är      central\r\nförvaltningsmyndighet för de allmänna\r\ndomstolarna,        de       allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna,  hyres-  och\r\narrendenämnderna                 samt\r\nRättshjälpsmyndigheten            och\r\nRättshjälpsnämnden.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas resultatet\r\nav verksamheten inom domstolsväsendet\r\nunder år 2003.\r\n\r\nDet    övergripande    målet    för\r\nrättsväsendet    är   den   enskildes\r\nrättstrygghet   och    rättssäkerhet.\r\nVerksamheten  skall  utgå   från  ett\r\nmedborgarperspektiv.              För\r\ndomstolsväsendet  gällde  att mål och\r\närenden  skulle  handläggas  på   ett\r\nrättssäkert och effektivt sätt. Detta\r\ninnebär att handläggningen skall vara\r\nkorrekt,  snabb  och  genomföras utan\r\nonödiga   resurser.  För  att   kunna\r\nbedöma hur  väl  detta  mål uppfyllts\r\nredovisar   regeringen   ett    antal\r\nresultatindikatorer,   bl.a.  antalet\r\ninkomna, avgjorda och balanserade mål\r\nsamt   omloppstider  och  balansernas\r\nåldersstruktur.                 Dessa\r\nresultatindikatorer används generellt\r\nför       en      beskrivning      av\r\ndomstolsväsendets  resultat  under år\r\n2003.\r\nÅr   2003   var   femte   året  som\r\nregeringen    fastställde   särskilda\r\nverksamhetsmål   för   tingsrätterna,\r\nhovrätterna,     länsrätterna     och\r\nkammarrätterna.  En   förändring   av\r\nverksamhetsmålen      jämfört     med\r\nföregående   år   var   att   en   ny\r\nmålkategori, övriga mål, infördes för\r\nlänsrätterna    och   kammarrätterna.\r\nKategorin övriga  mål innefattar allt\r\nutom            skatte-           och\r\nsocialförsäkringsmål.\r\nDe  två högsta domstolsinstanserna,\r\ndvs.     Högsta     domstolen     och\r\nRegeringsrätten,  fastställde  själva\r\nverksamhetsmålen  för vissa mål-  och\r\närendekategorier.\r\nDe uppställda verksamhetsmålen  för\r\ntingsrätterna,           hovrätterna,\r\nlänsrätterna och kammarrätterna  samt\r\ndomstolarnas   resultat   framgår  av\r\ntabell   4.3  i  budgetpropositionen,\r\nutg.omr. 4,  avsnitt  4.5.3. Tabellen\r\nåterges  i  bilaga 9. I det  följande\r\nkommenteras  arbetsbelastningen   och\r\nresultaten       för       respektive\r\ndomstolsslag.\r\nFör tingsrätternas del ökade  såväl\r\nantalet   inkomna   mål  som  antalet\r\navgjorda  mål  något under  år  2003.\r\nÄven antalet mål i balans ökade något\r\n(se tabell).\r\n\r\nTingsrätternas          målutveckling\r\n1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    | 128 361     | 130 821      |  61 994    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    | 129 847     | 129 202      |  62 639    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    | 128 095     | 128 802      |  61 898    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    | 129 924     | 131 168      |  60 351    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003    | 133 963     | 132 963      |  61 170    |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade mål  var drygt\r\n18  % äldre än ett år, vilket  är  en\r\nmarginell   förbättring  jämfört  med\r\nföregående år. Genomströmningstiderna\r\nhar endast förbättrats marginellt.\r\n\r\nUnder     år     2003      uppnådde\r\ntingsrätterna som grupp inte något av\r\nde     tolv     verksamhetsmål    som\r\nregeringen     ställt     upp     för\r\ntingsrätterna.  Året  innan uppnåddes\r\nett  mål.  Jämfört med föregående  år\r\nhar resultatet  förbättrats  för fyra\r\nverksamhetsmål,  försämrats för  fyra\r\nverksamhetsmål och  är oförändrat för\r\nfyra verksamhetsmål.  Det  är dock en\r\nnågot  större  andel av tingsrätterna\r\nsom klarat verksamhetsmålen  år  2003\r\njämfört med år 2002.\r\nRegeringens    bedömning   är   att\r\ntingsrätternas  sammantagna  resultat\r\nför  år  2003  får anses  godtagbart.\r\nÄven om den totala måluppfyllelsen är\r\nlåg har förbättringar  skett av flera\r\nresultatindikatorer    jämfört    med\r\nföregående år. Vid vissa  tingsrätter\r\nligger  resultaten  dock  långt  från\r\nmålen.  Regeringen  förutsätter   att\r\nlämpliga åtgärder vidtas.\r\nVad  gäller hovrätterna ökade såväl\r\nantalet   inkomna   mål  som  antalet\r\navgjorda mål. Antalet balanserade mål\r\nminskade (se tabell).\r\n\r\nHovrätternas målutveckling 1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    |  23 216     |  24 188      |  7 553     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    |  22 170     |  22 287      |  7 436     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    |  21 815     |  21 369      |  7 882     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    |  22 342     |  21 926      |  8 117     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003    |  22 659     |  23 561      |  7 151     |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade  mål  var 12 %\r\näldre än ett år, en försämring  med 2\r\nprocentenheter jämfört med föregående\r\når.\r\n\r\nHovrätterna uppnådde, i likhet  med\r\når  2002,  två  av sex verksamhetsmål\r\nför  balanser  som  hade  satts  upp,\r\ntotal   balans  för   tvistemål   och\r\nantalet balanserade brottmål äldre än\r\ntolv    månader.    Resultatet    för\r\nhovrätterna   sammantaget   har  dock\r\nförbättrats      för     alla     sex\r\nverksamhetsmålen  avseende   balanser\r\njämfört  med föregående år. På  grund\r\nav   en  övergång   till   ett   nytt\r\nstatistiksystem  m.m.  saknas  liksom\r\nföregående år ett samlat resultat vad\r\ngäller      verksamhetsmålen      för\r\nmedianåldern.\r\nRegeringen  konstaterar  bl.a.  att\r\nfyra   av  hovrätterna  klarar  eller\r\nligger i närheten av verksamhetsmålen\r\nför  andelen   balanserade   brottmål\r\nrespektive tvistemål. Sammantaget gör\r\nregeringen       bedömningen      att\r\nverksamhetsresultatet   måste   anses\r\ngodtagbart.\r\nFör     länsrätternas    del    kan\r\nkonstateras  att  antalet inkomna mål\r\noch avgjorda mål ökade liksom antalet\r\nbalanserade mål (se tabell).\r\n\r\nLänsrätternas målutveckling 1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|  År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade|\r\n----------------------------------------------------\r\n| 1999    |  88 308     | 100 487      |  34 876   |\r\n----------------------------------------------------\r\n| 2000    |  86 809     |  89 879      |  31 581   |\r\n----------------------------------------------------\r\n| 2001    |  84 626     |  84 833      |  31 374   |\r\n----------------------------------------------------\r\n| 2002    |  90 036     |  88 807      |  32 713   |\r\n----------------------------------------------------\r\n| 2003    |  94 024     |  91 922      |  34 939   |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade  mål var ca 13\r\n% äldre än 12 månader.\r\n\r\nLänsrätterna gemensamt uppnådde tre\r\nav elva verksamhetsmål, bl.a. andelen\r\nbalanserade skattemål äldre  än  tolv\r\nmånader.   Länsrätterna   förbättrade\r\näven    den   totala   balansen   för\r\nskattemålen    i   förhållande   till\r\ninkomna mål. Balanserna  av skattemål\r\näldre  än sex månader har dock  ökat.\r\nFör    socialförsäkringsmålen     var\r\nresultatet  i  stort  sett oförändrat\r\njämfört med föregående  år vad gäller\r\nbalanserna. Medianåldern för avgjorda\r\nskatte- och socialförsäkringsmål  har\r\ninte förändrats jämfört med år 2002.\r\nRegeringen      gör     sammantaget\r\nbedömningen att verksamhetsresultatet\r\nfår   anses  godtagbart.   De   ökade\r\nbalanserna  vid  länsrätterna  väcker\r\ndock   oro   inför  kommande  år  och\r\nregeringen förutsätter  att  lämpliga\r\nåtgärder     för     att    förbättra\r\nbalanssituationen      och      korta\r\nhandläggningstiderna vidtas.\r\nNär det gäller kammarrätterna ökade\r\nbåde antalet inkomna mål  och antalet\r\navgjorda mål. Antalet balanserade mål\r\nminskade (se tabell).\r\n\r\nKammarrätternas         målutveckling\r\n1999-2003\r\n-----------------------------------------------------\r\n|  År      | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade|\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 1999     |  26 497     |  27 423      |  22 166   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 2000     |  24 411     |  26 577      |  19 827   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 2001     |  22 014     |  24 308      |  17 568   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 2002     |  22 466     |  22 659      |  17 375   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 2003     |  23 191     |  23 832      |  16 578   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade mål  var  28 %\r\näldre än 12 månader.\r\n\r\nKammarrätterna  gemensamt  uppnådde\r\nfyra  av  de  numera tolv fastställda\r\nverksamhetsmålen,  bl.a.  vad  gäller\r\nden  totala balansen för skattemålen.\r\nAndelen   skattemål   äldre   än  sex\r\nmånader  ökade  dock  något samtidigt\r\nsom andelen skattemål äldre  än  tolv\r\nmånader är oförändrad. Resultatet för\r\nsocialförsäkringsmålen            har\r\nförbättrats  vad  gäller  andelen mål\r\näldre än tolv månader, men den totala\r\nbalansen  har ökat. Medianåldern  för\r\navgjorda  skattemål  har  förbättrats\r\nmen    ligger     långt     i    från\r\nverksamhetsmålet.\r\nRegeringen      konstaterar     att\r\nsituationen   i   kammarrätterna   är\r\nfortsatt bekymmersam,  även om det är\r\npositivt att det under år  2003 skett\r\nen klar antalsmässig förbättring  vad\r\ngäller  den totala skattemålsbalansen\r\noch antalet äldre skattemål i balans.\r\nRegeringen  förutsätter  att lämpliga\r\nåtgärder     för     att    förbättra\r\nbalanssituationen     samt      korta\r\nhandläggningstiderna vidtas.\r\nVad  gäller  Högsta domstolen ökade\r\nbåde antalet inkomna  mål och antalet\r\navgjorda mål. Antalet balanserade mål\r\nökade (se tabell).\r\n\r\nMålutvecklingen  i  Högsta  domstolen\r\n1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna      | Avgjorda     |Balanserade|\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    |  5 461       |  5 382       |  1 441    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    |  4 862       |  5 165       |  1 138    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    |  4 691       |  5 005       |     823   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    |  4 717       |  4 487       |  1 050    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003    |  5 041       |  4 955       |  1 136    |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade  mål  var 13 %\r\näldre än ett år, vilket var en ökning\r\njämfört      med      året     innan.\r\nPrövningstillstånd  meddelades  i  96\r\nmål.\r\n\r\nFör  Högsta  domstolen  gällde  att\r\ndomstolen själv  hade  att ställa upp\r\nverksamhetsmål. Jämfört  med  år 2002\r\nhar  Högsta  domstolen  i  vissa fall\r\njusterat   sina  verksamhetsmål   för\r\nåldersfördelningen.   Domstolen   har\r\nemellertid  i  de  flesta  fall  inte\r\nfullt ut uppnått sina verksamhetsmål,\r\noch  målens åldersfördelning är något\r\nogynnsammare  med  fler  äldre mål än\r\nvid föregående årsskifte. Däremot har\r\nHögsta   domstolen   lyckats  i   sin\r\nambition   att  minska antalet  äldre\r\nmål, särskilt när det gäller de allra\r\näldsta målen, dvs. de som är äldre än\r\ntvå år.\r\nEnligt    regeringen     har    den\r\nförsämrade  balanssituationen   skett\r\nfrån  en  förhållandevis låg nivå och\r\nkan ses som  ett  resultat  av Högsta\r\ndomstolens  strävan  att  öka antalet\r\ndispenserade  mål.  Regeringen  anser\r\natt verksamhetsresultatet sammantaget\r\nmåste anses tillfredsställande.\r\nVad         slutligen        gäller\r\nRegeringsrätten     minskade    såväl\r\nantalet   inkomna  mål  som   antalet\r\navgjorda    mål.     Även     antalet\r\nbalanserade mål minskade (se tabell).\r\n\r\nMålutvecklingen   i   Regeringsrätten\r\n1999-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna      | Avgjorda     |Balanserade|\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    |  8 666       |  8 393       |  8 875    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    |  8 504       |  9 002       |  8 173    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    |  7 691       |  8 561       |  7 246    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    |  7 227       |  8 062       |  6 411    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003    |  7 046       |  7 098       |  6 359    |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade  mål  är  30 %\r\näldre   än   ett  år,  vilket  är  en\r\nminskning jämfört  med föregående år.\r\nPrövningstillstånd meddelades  i  216\r\nmål.\r\n\r\nÄven för Regeringsrätten gällde att\r\ndomstolen  själv  hade att ställa upp\r\nverksamhetsmål. Av  de  nio  uppsatta\r\nmålen har Regeringsrätten nått tre.\r\nRegeringen  anser  att  målbalansen\r\nför  regeringsrätten  är  för   stor.\r\nDomstolen har i likhet med föregående\r\når  prövat vissa effektivitetshöjande\r\nåtgärder     för     att    förbättra\r\narbetsläget, men dessa åtgärder synes\r\nännu  inte  ha fått fullt  genomslag.\r\nDen något lägre  målbalansen  är till\r\nväsentlig  del  ett  resultat  av ett\r\nfallande  målinflöde under flera  års\r\ntid.         Sammantaget          får\r\nverksamhetsresultatet           anses\r\ngodtagbart men regeringen förutsätter\r\natt   lämpliga   åtgärder   för   att\r\nförbättra balanssituationen och korta\r\nhandläggningstiderna vidtas.\r\nEn        sammanställning        av\r\ntingsrätternas,         hovrätternas,\r\nlänsrätternas   och   kammarrätternas\r\nmåluppfyllelse  visar att  de  endast\r\nuppnår   9   av  de  43   fastställda\r\nverksamhetsmålen  (som  anförts  ovan\r\nhar det beträffande två av målen inte\r\nvarit möjligt att redovisa ett samlat\r\nresultat).  I sammanhanget kan nämnas\r\natt resultaten  varierar stort mellan\r\nenskilda  domstolar  inom  respektive\r\nkategori.\r\nUtskottet    vill   för   sin   del\r\nframhålla     att     de     uppsatta\r\nverksamhetsmålen och redovisningen av\r\nmåluppfyllelsen utgör ett  värdefullt\r\nbeslutsunderlag för riksdagen. Det är\r\ndärför olyckligt att det för år 2003,\r\nliksom   för   år  2002,  inte  varit\r\nmöjligt att redovisa  vissa resultat.\r\nNär det gäller själva måluppfyllelsen\r\nkan konstateras att den  ökat jämfört\r\nmed år 2002. Detta gäller  oavsett om\r\nman   ser   till   antalet  uppfyllda\r\nverksamhetsmål eller  hur  resultaten\r\nför respektive mål förändrats.\r\nSåvitt   gäller   tingsrätter   och\r\nhovrätter finns det enligt utskottets\r\nmening    ingenting   som    motsäger\r\nregeringens       bedömning       att\r\ndomstolarnas sammanlagda resultat för\r\når 2003 får anses godtagbart, även om\r\nresultaten  för  vissa verksamhetsmål\r\nförsämrats.   I   sammanhanget    bör\r\nbeaktas att såväl antalet inkomna som\r\nantalet   avgjorda   mål   ökat.  Den\r\npågående      omorganisationen     av\r\ntingsrättsorganisationen  leder också\r\ntill störningar av olika slag  i  det\r\ndagliga arbetet.\r\nUtskottet   utgår   ifrån   att  de\r\nvariationer    i    resultaten    som\r\nföreligger   mellan  olika  domstolar\r\nnoga analyseras liksom vilka åtgärder\r\nsom  bör vidtas.  Detta  gäller  inte\r\nminst    tingsrätterna,   där   vissa\r\ndomstolar   ligger   långt   från  de\r\nuppsatta målen.\r\nÄven vad gäller länsrätterna  finns\r\ndet    enligt    utskottets    mening\r\ningenting  som  motsäger  regeringens\r\nbedömning       att      domstolarnas\r\nsammanlagda resultat  för år 2003 får\r\nanses  godtagbart.  Visserligen   har\r\nbalanserna  ökat,  men  såväl antalet\r\ninkomna  som avgjorda mål  har  också\r\nökat.  Vidare  är   medianåldern  för\r\navgjorda          skatte-         och\r\nsocialförsäkringsmål   densamma   som\r\nunder föregående år.\r\nSom regeringen anför är situationen\r\nvid  kammarrätterna  mer bekymmersam.\r\nÄven  om  en viss resultatförbättring\r\nhar  skett  är   en  medianålder  för\r\navgjorda  skattemål   på  17  månader\r\nunder       år       2003       klart\r\notillfredsställande.   Som  utskottet\r\nhar   konstaterat   tidigare   kräver\r\nmedborgarperspektivet  att det vidtas\r\nåtgärder för att komma tillrätta  med\r\nlånga     handläggningstider    (bet.\r\n2003/04:JuU1 s. 71 f.).\r\nSammantaget  konstaterar  utskottet\r\nockså  att den redovisade statistiken\r\nnärmast  tyder  på  att underrätterna\r\nhar svårigheter att hålla  jämn  takt\r\nmed det ökande inflödet av mål. Detta\r\nfår  till  följd  att balanserna ökar\r\ntrots att också avverkningstakten gör\r\ndet.   En  viss  personalökning   (se\r\nnedan) har inte kunnat ändra detta.\r\nNär    det    gäller    de   högsta\r\ninstanserna   är   deras  uppgift   i\r\ninstansordningen        huvudsakligen\r\nbegränsad   till   att   svara    för\r\nrättsbildningen.     Resultatet    av\r\nverksamheten   i   dessa  organ   bör\r\nsnarast    bedömas   utifrån    andra\r\nutgångspunkter  än  hur  snabbt målen\r\navgörs, även om tidsfaktorn  inte kan\r\nfrånkännas  betydelse  även  i  dessa\r\nfall.    Utskottet    kan   i   detta\r\nsammanhang  konstatera  att   antalet\r\navgjorda    mål   i   Regeringsrätten\r\nkraftigt har minskat de senaste åren.\r\nDe  närmare  orsakerna   till   denna\r\nminskning      berörs      inte     i\r\nbudgetpropositionen. Det framgår  att\r\nRegeringsrätten   har   prövat  vissa\r\neffektivitetshöjandeåtgärder  för att\r\nförbättra  arbetsläget  men att dessa\r\nåtgärder  ännu  inte  synes  ha  fått\r\nfullt   genomslag.  Utskottet   utgår\r\nifrån  att  utvecklingen  kommer  att\r\nföljas  och   att  lämpliga  åtgärder\r\nvidtas     för     att      förbättra\r\nbalanssituationen.\r\nSammanfattningsvis               är\r\nhelhetsintrycket  positivt,  även  om\r\ndet  främst  beträffande  de allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna  finns  vissa\r\nproblem.\r\nRättshjälpsmyndigheten skall snabbt\r\noch          korrekt          hantera\r\nrättshjälpsfrågor.            Antalet\r\nansökningar   hos   myndigheten   har\r\nminskat    något   till   ca   2 000.\r\nOmloppstiden   beträffande  beslut  i\r\nrättshjälpsfrågan    har   gått   ner\r\njämfört  med år 2002 och  är  nu  fem\r\ndagar.\r\nRättshjälpsmyndigheten          och\r\nRättshjälpsnämnden  är  sedan  den  1\r\nmars  2004 knutna administrativt till\r\nSundsvalls    tingsrätt    respektive\r\nHovrätten  för  Nedre  Norrland.   De\r\nkvarstår   dock   som   självständiga\r\nmyndigheter.\r\nRegeringen  anser  att  målet   för\r\nRättshjälpsmyndigheten            att\r\nhandläggningen  skall vara rättssäker\r\noch effektiv får anses väl uppfyllt.\r\nDet finns enligt  utskottets mening\r\ningenting    som    motsäger    denna\r\nbedömning.\r\nNär    det   gäller   hyres-    och\r\narrendenämnderna     ökade    antalet\r\ninkomna ärenden något  samtidigt  som\r\nantalet avgjorda ärenden minskade med\r\nen  dryg procent. Antalet balanserade\r\närenden ökade något.\r\nDet  finns  i dag tolv hyresnämnder\r\noch  lika  många   arrendenämnder.  I\r\nbudgetpropositionen          föreslår\r\nregeringen  att  de  mindre nämnderna\r\nbör   samordnas  administrativt   med\r\ntingsrätterna      på      respektive\r\nkansliort.    Antalet    hyresnämnder\r\nrespektive arrendenämnder bör minskas\r\nfrån   tolv   till  åtta  genom   att\r\nverksamheterna vid nämnderna i Växjö,\r\nÖrebro,  Gävle och  Luleå  förs  till\r\növriga nämnder.  Målsättningen är att\r\nförändringarna skall  vara genomförda\r\nsenast den 1 januari 2006.\r\nRegeringen avser att  återkomma med\r\nförslag  till nödvändiga lagändringar\r\nmed anledning  av dessa förändringar.\r\nInom   Justitiedepartementet   bereds\r\nvidare ett  förslag  till effektivare\r\nförfarande     vid     hyres-     och\r\narrendenämnderna.\r\nRegeringen  anser  att  målet   för\r\nhyres-   och   arrendenämnderna   att\r\nhandläggningen  skall vara rättssäker\r\noch  effektiv har  uppfyllts  på  ett\r\ntillfredsställande sätt.\r\nDet  finns enligt utskottets mening\r\ningenting    som    motsäger    denna\r\nbedömning.\r\nDomstolsverket        skall       i\r\nadministrativt  hänseende   leda  och\r\nsamordna       verksamheten      inom\r\ndomstolsväsendet  samt  se  till  att\r\nverksamheten    bedrivs    effektivt.\r\nVerket  skall  skapa  förutsättningar\r\nför  domstolarna  att uppfylla  målen\r\nför verksamhetsområdet,  bl.a.  genom\r\nen    effektiv    och   ändamålsenlig\r\nresursfördelning.  Verket  har  tagit\r\ninitiativ    till    utveckling    av\r\nverksamheten i olika hänseenden  samt\r\nstöttat och underlättat genomförandet\r\nav  initiativ  som tagits av enskilda\r\ndomstolar.         Utvecklingsarbetet\r\nfokuseras främst på  fyra  områden  -\r\ndomstolsorganisationen, införandet av\r\nverksamhetsstödet               Vera,\r\ngenerationsväxlingen             samt\r\ndomstolsadministrationen.\r\nI  regleringsbrevet  för budgetåret\r\n2003 tilldelades Domstolsverket drygt\r\n107 miljoner kronor i anslag.\r\nRegeringens     uppfattning      om\r\nDomstolsverkets   resultat   år  2003\r\nredovisas     inte     särskilt     i\r\nbudgetpropositionen.  Enligt  uppgift\r\nfrån     Justitiedepartementet     är\r\nbakgrunden         främst         att\r\nresultatbedömningen  numera tar sikte\r\npå  verksamhetsområden,   i  det  här\r\nfallet den dömande verksamheten.\r\nUtskottet      konstaterar      att\r\nDomstolsverket  har en viktig uppgift\r\nvad gäller att stödja,  utveckla  och\r\neffektivisera    verksamheten    inom\r\ndomstolsväsendet. Redovisningsmetoden\r\nmed     verksamhetsområden    innebär\r\nemellertid  att  det  blir  svårt att\r\nbedöma  vilken grad av måluppfyllelse\r\nsom uppnåtts.\r\n\r\nPersonal\r\n\r\n\r\nUnder    år    2003    var    antalet\r\nårsarbetskrafter                 inom\r\ndomstolsväsendet    4 625   personer,\r\nvilket var en ökning  med 2 % jämfört\r\nmed år 2002 (se tabell  nedan).  Även\r\nantalet anställda har ökat.\r\n\r\nAntalet     årsarbetskrafter     inom\r\ndomstolsväsendet 1998-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n| År    |Ordinarie|Icke    |Notarier|Övrig    |\r\nTotalt       |\r\n|       |domare   |ord.    |        |         |    |\r\n|       |         |domare  |        |personal |    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998   |1 006    |617     |727     |2 761    |5 111\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999   | 952     |594     |722     |2 612    |4 880\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000   | 936     |569     |713     |2 482    |4 700\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001   | 960     |539     |737     |2 493    |4 729\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002   | 958     |528     |688     |2 365    |4 539\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003   | 980     |568     |699     |2 378    |4 625\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\nDet  förekommer inom domstolsväsendet\r\natt  ordinarie   domare  som  gått  i\r\npension   förordnas   att   delta   i\r\nhandläggningen av ett visst mål eller\r\natt  under viss  tid  tjänstgöra  vid\r\ndomstol.     Omfattningen    av    de\r\npensionerade  domarnas  insatser  har\r\nökat  under  senare   år.   År   1998\r\nutbetalades   knappt   8,7   miljoner\r\nkronor  i  ersättning  för det arbete\r\nsom utfördes av pensionerade  domare.\r\nDetta  motsvarade  5  282 arbetsdagar\r\neller 20,2 årsarbetskrafter.  År 2003\r\nutbetalades    knappt   15   miljoner\r\nkronor,  vilket  motsvarade   6   535\r\narbetsdagar         eller        25,1\r\nårsarbetskrafter.   Detta    är    en\r\nmarginell   minskning   jämfört   med\r\nföregående år.\r\n\r\nDen  totala  sjukfrånvaron har ökat\r\nnågot under 2003  (se  tabell nedan).\r\nMännens sjukfrånvaro minskade dock.\r\n\r\nSjukfrånvaron  inom  domstolsväsendet\r\n2001-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|År   |Total    |     Sjukfrånvaro i procent       |\r\n|     |årsarbetstid|                               |\r\n---------------------------------------------------\r\n|     |         | Totalt    |  Män      |Kvinnor  |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |4 729    | 4.19 %    | 2,38 %    | 5,05 %  |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |4 539    | 4,14 %    | 2,24 %    | 5,05 %  |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003 |4 625    | 4,21 %    | 1,95 %    | 5,29 %  |\r\n---------------------------------------------------\r\nSjukfrånvaron  inom  domstolsväsendet\r\när generellt sett lägre än inom andra\r\nmyndigheter. Skillnaden är störst när\r\ndet gäller mäns sjukfrånvaro.\r\n\r\nPå    grund    av    en   förändrad\r\nperiodindelning   när   det    gäller\r\nsjukperiodernas        längd       är\r\ndomstolsväsendets    uppgifter     om\r\nlångtidssjukskrivna    inte    längre\r\njämförbara     med    tidigare    års\r\nuppgifter.  Om sjukfrånvaro  över  21\r\ndagar summeras  till  en  enda period\r\nframgår emellertid att både  kvinnors\r\noch   mäns   långa  sjukfrånvaro  har\r\nminskat. Domstolsverket  har  startat\r\nett   projekt   i  syfte  att  minska\r\nlångtidssjukskrivningarnas\r\nomfattning,   och  projektets  första\r\nuppgift     blir    att     kartlägga\r\nsjukfrånvarons     omfattning     och\r\nspridning    för    att    eventuellt\r\nlokalisera särskilda riskgrupper.\r\nRegeringen   anser   att  även   om\r\nsjukfrånvaron  inom  domstolsväsendet\r\nökade   något   under  år  2003   får\r\nfrånvaronivån anses godtagbar. Det är\r\ndock   viktigt   att   Domstolsverket\r\nföljer     upp     och     analyserar\r\nutvecklingen av sjukfrånvaron.\r\nUtskottet     delar     regeringens\r\nbedömning.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2005\r\n\r\n\r\nUtskottet har som framgår  under  rubriken\r\nUtgiftsramen    och   anslagen   tillstyrkt\r\nregeringens     förslag     till     anslag\r\nDomstolsväsendet m.m. för år 2005 med drygt\r\n4 miljarder kronor.\r\n\r\nEnligt regeringen  skall  målet för\r\nverksamhetsområdet Dömande verksamhet\r\nvara   att   mål  och  ärenden  skall\r\nhandläggas  på  ett  rättssäkert  och\r\neffektivt  sätt.   Det   innebär  att\r\nhandläggningen  skall  vara  korrekt,\r\nsnabb  och  genomföras  utan  onödiga\r\nresursinsatser. Det är angeläget  att\r\ngenerellt  minska  omloppstiderna för\r\nsamtliga målkategorier. Målbalanserna\r\noch   målbalansernas   åldersstruktur\r\nskall   förbättras   och   på    sikt\r\nåterspegla            omloppstiderna.\r\nDomstolsverket       skall      skapa\r\nförutsättningar  för domstolarna  att\r\nuppfylla målet för verksamhetsområdet\r\nbl.a.    genom   en   effektiv    och\r\nändamålsenlig       resursfördelning.\r\nReformarbetet som pågår  sedan  några\r\når skall fortsätta. Detta arbete  kan\r\ndelas   upp  i  fyra  huvudområden  -\r\nförändringar     av     den     yttre\r\norganisationen,  förändringar  av den\r\ninre   organisationen,  renodling  av\r\nverksamheten  samt  förbättringar  av\r\ndet processuella regelverket. För att\r\nreformarbetet  skall  kunna  utveckla\r\noch effektivisera domstolsväsendet på\r\nett    ändamålsenligt   sätt   behövs\r\nsamordnade  satsningar  inom  de fyra\r\nhuvudområdena.\r\nDe delar av budgetpropositionen som\r\nberör   reformeringen  av  den  yttre\r\ntingsrättsorganisationen  behandlas i\r\nsamband   med  regeringens  skrivelse\r\nReformeringen                      av\r\ntingsrättsorganisationen   fortsätter\r\n(skr.   2003/04:153)   i   ett  annat\r\nbetänkande (bet. 2004/05:JuU6).\r\nUtskottet har inget att invända mot\r\nvad regeringen anfört.\r\n\r\nVideokonferens i allmän domstol\r\noch allmän förvaltningsdomstol\r\n\r\n\r\nFör      närvarande      pågår     en\r\nförsöksverksamhet  med videokonferens\r\ni  de  allmänna  domstolarna   enligt\r\nlagen (1999:613) om försöksverksamhet\r\nmed videokonferens i rättegång. Denna\r\nskall  pågå  t.o.m.  den  31 december\r\n2004. Regeringen avser att  lämna  en\r\nproposition  som behandlar förslag om\r\natt permanenta  verksamheten. För att\r\nförsöksverksamheten    skall    kunna\r\nfortsätta     under     den    vidare\r\nberedningen    av   frågan   föreslår\r\nregeringen   att  försöksverksamheten\r\nförlängs till och med den 31 december\r\n2006.\r\n\r\nÄven  i allmän  förvaltningsdomstol\r\npågår     för      närvarande      en\r\nförsöksverksamhet  med videokonferens\r\nsom skall pågå t.o.m. den 31 december\r\n2004. Verksamheten regleras  i  lagen\r\n(2001:25)  om  försöksverksamhet  med\r\nvideokonferens        i        allmän\r\nförvaltningsdomstol.           Enligt\r\nregeringen  har  tekniken inte kommit\r\ntill  användning i  den  utsträckning\r\nsom  varit   tänkt,  och  det  kommer\r\ndärför att ta  längre  tid att bedöma\r\nom   verksamheten   bör  permanentas.\r\nRegeringen   föreslår   därför    att\r\nförsöksverksamheten förlängs till och\r\nmed den 31 december 2006.\r\nLagförslagen återfinns i bilaga 2.\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen\r\nbifaller regeringens förslag.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nDomstolsverkets ställning\r\n\r\nI motionerna Ju5 och Ju430 (båda  kd)\r\nbegärs      en     utvärdering     av\r\nDomstolsverkets   roll   som   enbart\r\nserviceorgan   till   domstolarna.  I\r\nmotion Ju339 (fp) begärs en utredning\r\nav   Domstolsverkets  ställning   och\r\nfunktion.  I  motion Ju352 (m) begärs\r\natt Domstolsverket skall ersättas med\r\nen                       självständig\r\ndomstolsadministration.  Motionärerna\r\nanser  att  en  domstolsstyrelse  bör\r\ninrättas efter dansk  modell.  Även i\r\nmotion    Ju489    (c)   begärs   att\r\nDomstolsverket  skall  avskaffas  men\r\nhär   anser  motionärerna   att   den\r\nverksamhet som i dag ligger på verket\r\nskall decentraliseras.\r\n\r\nUtskottet       har       behandlat\r\nmotionsyrkanden  motsvarande  de   nu\r\naktuella  vid  ett  flertal  tidigare\r\ntillfällen,  senast  vid behandlingen\r\nav budgetpropositionen  för  år  2004\r\n(bet. 2003/04:JuU1 s. 74 f.). För  en\r\nutförlig     redogörelse    av    den\r\nsjälvständighetsprincip som råder för\r\ndomstolarna,  de   överväganden   som\r\ngjordes    inför    inrättandet    av\r\nDomstolsverket     år    1975,    för\r\ninnehållet      i     Domstolsverkets\r\ninstruktion  samt   för   den  danska\r\ndomstolsstyrelsen    hänvisas    till\r\nbudgetbetänkandet för  år  2003 (bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 68 f.).\r\nNär   utskottet  senast  behandlade\r\nfrågan hänvisades  till de uttalanden\r\nsom  utskottet  tidigare  gjort.   Av\r\ndessa   följer  att   Domstolsverkets\r\nverksamhet inte i något hänseende får\r\ninkräkta        på       domstolarnas\r\nsjälvständighet        i        deras\r\nrättstillämpande      och     dömande\r\nverksamhet.  Domstolsverkets  uppgift\r\när   i  stället  att   tillhandahålla\r\nkvalificerad service åt domstolarna i\r\nadministrativa   frågor.  Visserligen\r\nbör  Domstolsverket  eftersträva  att\r\ndomstolsorganisationen  är  effektiv,\r\nmen  utskottet  har understrukit  att\r\nsträvan efter effektivitet  inte  får\r\ngå  ut  över rättssäkerheten. Det har\r\nvarit utskottets  uppfattning att det\r\nnu  redovisade  synsättet  också  väl\r\nkommer till uttryck i Domstolsverkets\r\ninstruktion. Mot  denna  bakgrund har\r\nutskottet under senare år inte funnit\r\nskäl  att  förorda  en  utredning  om\r\nDomstolsverkets      ställning      i\r\nförhållande till domstolarna.\r\nUtskottet      vidhåller      denna\r\nuppfattning    och    föreslår    att\r\nriksdagen   avslår  motionerna   Ju5,\r\nJu339, Ju352,  Ju430  och  Ju489 i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nEn enda högsta domstolsinstans\r\n\r\nI  motion  Ju339  begärs  att  Högsta\r\ndomstolen  och  Regeringsrätten skall\r\nläggas  samman till  en  enda  högsta\r\ninstans.\r\n\r\nEnligt  11 kap. 1 § regeringsformen\r\när Högsta domstolen  högsta  allmänna\r\ndomstol  och  Regeringsrätten  högsta\r\nförvaltningsdomstol.\r\nEn   utvecklad   samverkan   mellan\r\ndomstolar på samma nivå inom de olika\r\ndomstolsslagen  har  varit aktuell  i\r\nett      par      utredningar      om\r\ndomstolsorganisationen    under   det\r\nsenaste  decenniet.  Enligt 1993  års\r\ndomarutredning  kunde det  vara  värt\r\natt låta tingsrätter och länsrätter i\r\nvissa   residensstäder    bygga   upp\r\ngemensamma             administrativa\r\nstödfunktioner.  Utredningen   utgick\r\nfrån    att    de    två    domstols-\r\norganisationerna    för   överskådlig\r\nframtid  skulle  bestå  men  att  man\r\nkunde tänka sig att  närma dessa till\r\nvarandra,     bl.a.     genom      en\r\nadministrativ   samverkan.   Ett   av\r\nsyftena  med  en  sådan samverkan var\r\natt  domstolarna  i  första   instans\r\nskulle  få  ett  gott  administrativt\r\nstöd    med    en   god   berednings-\r\norganisation (SOU 1994:99 s. 200 f.).\r\nFrågan om samverkan  mellan domstolar\r\ninom olika domstolsslag  var  föremål\r\nför  överväganden även inom 1995  års\r\nDomstolskommitté.        En        av\r\nutgångspunkterna    för    kommitténs\r\narbete var att samverkan mellan olika\r\nslag   av  domstolar  på  samma  nivå\r\nskulle  utvecklas   betydligt.  Bland\r\nannat  vore  det  enligt   direktiven\r\nönskvärt med en mer utvecklad  främst\r\nadministrativ och personell samverkan\r\nmellan  tingsrätter  och  länsrätter,\r\nhovrätter och kammarrätter respektive\r\nde   två   högsta  instanserna  (dir.\r\n1995:102).          Kommittéuppdraget\r\ninskränktes  senare till  att  endast\r\nomfatta   frågor    om   domstolarnas\r\nberedningsorganisation    och   vissa\r\nutbildningsfrågor  (dir. 1998:22).\r\nAdministrativ    samverkan   mellan\r\ntingsrätter och länsrätter  är möjlig\r\ni   enlighet   med  de  ändringar  av\r\nrättegångsbalken   respektive   lagen\r\n(1971:289)         om        allmänna\r\nförvaltningsdomstolar  som  trädde  i\r\nkraft   den   1   januari  2003  (SFS\r\n2002:996-997).    I    samband    med\r\nlagändringen tog regeringen också upp\r\nfrågan      om      en     integrerad\r\ndomstolsorganisation. Bedömningen som\r\ngjordes i den delen var  att  de  två\r\ndomstolsslagen  inom  överskådlig tid\r\nkommer att bestå (prop.  2002/03:4 s.\r\n12 f., bet. 2002/03:JuU2, rskr. 21).\r\nUtskottet    gör   alltjämt   denna\r\nbedömning. Några  skäl  för  att  slå\r\nsamman     Högsta    domstolen    och\r\nRegeringsrätten  har enligt utskottet\r\ninte  framkommit. Utskottet  föreslår\r\natt riksdagen  avslår  motion Ju339 i\r\ndenna del.\r\n\r\nKriminalvården\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  redogörs  för\r\nkriminalvårdens  resultat  under\r\nverksamhetsåret 2003.  Utskottet\r\nfinner   att  kriminalvården   i\r\nstort har  fullgjort  de mål som\r\nställts upp för dess verksamhet.\r\nI avsnittet tar utskottet vidare\r\nställning       till       vilka\r\nprioriteringar   som  bör  ligga\r\ntill  grund  för kriminalvårdens\r\nverksamhet   under    år   2005.\r\nUtskottet  behandlar  också  ett\r\nantal   motionsyrkanden  rörande\r\nbl.a.  kriminalvårdens  mål  för\r\nverksamheten,     behovet     av\r\nytterligare     anstalts-    och\r\nhäktesplatser               samt\r\nsäkerhetssituationen        inom\r\nkriminalvården.        Utskottet\r\navstyrker               samtliga\r\nmotionsyrkanden  med  hänvisning\r\ntill      bl.a.      tillskjutna\r\nbudgetmedel,          genomförda\r\nförfattningsförändringar     och\r\npågående       arbete       inom\r\nkriminalvården.    I   avsnittet\r\nbehandlar     utskottet     även\r\nRiksrevisionens        styrelses\r\nframställning om uppföljning  av\r\nkriminalvårdens        klienter.\r\nUtskottet      föreslår      att\r\nriksdagen,  med  hänvisning till\r\nbl.a.   pågående   beredning   i\r\nRegeringskansliet,        avslår\r\nframställningen.          Jämför\r\nreservationerna  14-17  samt  de\r\nsärskilda yttrandena 13-14.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nKriminalvårdens huvuduppgifter är att\r\nverkställa    påföljderna   fängelse,\r\nskyddstillsyn och  villkorlig dom med\r\nsamhällstjänst,   att   ansvara   för\r\növervakningen     av     de      från\r\nfängelsestraff  villkorligt  frigivna\r\noch     de     som     står     under\r\nintensivövervakning  med  elektronisk\r\nkontroll  samt  att  utföra särskilda\r\npersonutredningar     i     brottmål.\r\nKriminalvården ansvarar dessutom  för\r\nverksamheten  vid häktena samt sköter\r\ntransporter  såväl   för   den   egna\r\nverksamheten  som  av frihetsberövade\r\npersoner  som  skall  avvisas   eller\r\nutvisas från Sverige.\r\n\r\nKriminalvårdens   verksamhet  skall\r\npräglas av en human människosyn,  god\r\nomvårdnad      och     ett     aktivt\r\npåverkansarbete  under iakttagande av\r\nen hög grad av säkerhet  samt respekt\r\nför  den  enskildes  integritet   och\r\nrättssäkerhet.\r\nKriminalvårdsstyrelsen  är  central\r\nförvaltningsmyndighet     för     all\r\nkriminal-vårdsverksamhet.    Den   är\r\nockså chefsmyndighet för de -  numera\r\n-              35              lokala\r\nkriminalvårdsmyndigheterna   och  för\r\ntransporttjänsten.  I  administrativt\r\nhänseende  är  Kriminalvårdsstyrelsen\r\nchefsmyndighet  även   för  Kriminal-\r\nvårdsnämnden    och    för   de    30\r\növervakningsnämnderna.           Inom\r\nkriminalvården         har        ett\r\neffektiviseringsarbete inletts vilket\r\nbl.a.   innefattar   en  avsikt   att\r\nsammanföra hela kriminalvården  i  en\r\nmyndighet fr.o.m. den 1 januari 2006.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nKriminalvårdens  resultat för år 2003\r\nskall bedömas mot  bakgrund av de mål\r\nsom   uppställts   för   verksamheten\r\navseende det nämnda året.\r\n\r\nDet    övergripande    målet    för\r\nKriminalvården   var   år   2003  att\r\nverkställa utdömda påföljder  på  ett\r\nsäkert,  trovärdigt  och  humant sätt\r\nsamt  att  minska antalet återfall  i\r\nbrott.\r\nMålen för verksamhetsgrenen Anstalt\r\nvar  under  2003   att   anstalternas\r\ntotala      platskapacitet     skulle\r\nutnyttjas effektivt,  att  insatserna\r\nför            att           utveckla\r\nbehandlingsplaneringen         skulle\r\nbedrivas  med  fortsatt hög ambition,\r\natt      antalet     enheter      med\r\nsjälvförvaltning  skulle öka samt att\r\nantalet  avvikelser   i  samband  med\r\ntransporter och bevakade utevistelser\r\nskulle      minska.     Målen     för\r\nverksamhetsgrenen   häkte   var   att\r\nantalet   verkställighetsfall  skulle\r\nminska samt  att  insatserna  för att\r\nmotivera  intagna till olika åtgärder\r\nför att komma  ifrån kriminalitet och\r\ndroger   skulle   ha   fortsatt   hög\r\nprioritet.    För   verksamhetsgrenen\r\nFrivård      var      målen       att\r\npersonutredningsärendena       skulle\r\nhandläggas  med fortsatt god kvalitet\r\noch skyndsamhet  samt  att insatserna\r\nför            att           utveckla\r\nbehandlingsplaneringen         skulle\r\nbedrivas  med  fortsatt hög ambition.\r\nFör                 verksamhetsgrenen\r\nTransporttjänsten   var   målet   att\r\nsamarbetet     med    uppdragsgivande\r\nmyndigheter  skulle   fortsätta   att\r\nutvecklas    i    syfte    att    öka\r\neffektiviteten.\r\nI     det     följande     beskrivs\r\nkriminalvårdens resultat med fokus på\r\nde   angivna   målen.  Avslutningsvis\r\nredovisar utskottet sin uppfattning.\r\nFör  möjligheten   att   uppnå   de\r\nuppställda     målen     är     bl.a.\r\nbeläggningssituationen  av  väsentlig\r\nbetydelse.  I  denna del kan följande\r\nnoteras.\r\nMedelbeläggningen    vid    landets\r\nkriminalvårdsanstalter   framgår   av\r\nnedanstående  tabell. Under  år  2003\r\nvar medelantalet  intagna i anstalt 8\r\n%  högre än föregående  år.  Även  om\r\nmedelantalet   anstaltsplatser  ökade\r\nunder  året  räckte  denna  utbyggnad\r\ninte till för att möta tillskottet av\r\nintagna.   Detta   ledde   till   att\r\nmedelbeläggningen  närmade  sig 100 %\r\når 2003.\r\n\r\nBeläggning på kriminalvårdsanstalter,\r\ntotalt\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |\r\n|      |  till-      |              | procent av   |\r\n|      | gängliga    |              |tillgängliga  |\r\n|      | platser     |              |  platser     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |  4 087      |  3 573       |    87 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |  4 085      |  3 596       |    88 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |  4 125      |  3 712       |    90 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |  4 228      |  3 892       |    92 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |  4 346      |  4 121       |    95 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003  |  4 498      |  4 460       |    99 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\nSom  framgår  av  nedanstående tabell\r\nvar  den genomsnittliga  beläggningen\r\nunder åren 1999-2002 väsentligt högre\r\npå de  slutna  anstalterna  än  på de\r\nöppna.     År     2003    var    dock\r\nmedelbeläggningen i  det närmaste 100\r\n%   på   såväl   öppna   som   slutna\r\nanstalter.  En  förklaring  till  den\r\nökade   beläggningen   på   de  öppna\r\nanstalterna      kan     vara     att\r\nKriminalvårdsstyrelsen  under år 2003\r\ngenomförde ett öppenplaceringsprojekt\r\nvarigenom  ett  relativt stort  antal\r\nslutna  platser frigjordes  samtidigt\r\nsom   beläggningen    på   de   öppna\r\nanstalterna       ökade.       Enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen          ökade\r\nplatsutnyttjandet    vid   de   öppna\r\nanstalterna från 84 % i februari 2003\r\ntill   101   %   påföljande    månad.\r\nPlatsutnyttjandet    på    de   öppna\r\nanstalterna var sedan högt under hela\r\når 2003 med en topp under oktober och\r\nnovember med 108 % beläggning.\r\n\r\nBeläggning på kriminalvårdsanstalter,\r\nslutna och öppna anstalter\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |\r\n|      |  till-      |              | procent av   |\r\n|      | gängliga    |              |tillgängliga  |\r\n|      | platser     |              |  platser     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|      |Slutna|Öppna|Slutna|Öppna |Slutna  |Öppna |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998  |2    |1 131 |2 580 |993   |87 %    |88 %  |\r\n|      |964  |      |      |      |        |      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999  |2    |1 143 |2 625 |971   |89 %    |85 %  |\r\n|      |942  |      |      |      |        |      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000  |2    |1 142 |2 766 |945   |93 %    |83 %  |\r\n|      |983  |      |      |      |        |      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001  |3    |1 155 |2 911 |981   |95 %    |85 %  |\r\n|      |073  |      |      |      |        |      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002  |3    |1 167 |3 108 |1 013 |98 %    |87 %  |\r\n|      |178  |      |      |      |        |      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003  |3    |1 217 |3 237 |1 223 |99 %    |101 % |\r\n|      |281  |      |      |      |        |      |\r\n---------------------------------------------------\r\nVid  utgången  av  år 2003 fanns  det\r\ntotalt 3 393 slutna  anstaltsplatser,\r\nvarav  110 med dubbelbeläggning,  och\r\ntotalt 1 259  öppna platser, varav 89\r\nmed dubbelbeläggning.  Hittills under\r\ninnevarande    år   har   ytterligare\r\nnärmare 600 anstaltsplatser  öppnats,\r\nvarav  ca  200  med dubbelbeläggning.\r\nSamtidigt   har  ett   mindre   antal\r\nplatser stängts.  Tillskotten  av nya\r\nplatser  under  innevarande år utgörs\r\ntill stor utsträckning  av  platser i\r\nöppna anstalter, bl.a. har en helt ny\r\nöppen anstalt med 150 platser  tagits\r\ni bruk i Kolmården.\r\n\r\nFör att kunna komma till rätta  med\r\nden   akuta   situationen   med   hög\r\nbeläggning  på  anstalterna tillämpar\r\nkriminalvården  viss  överbeläggning.\r\nKriminalvården har också inrättat ett\r\nantal s.k. beredskapsplatser.  Det är\r\nplatser  med dubbelbeläggning av  mer\r\npermanent  karaktär som är tänkta att\r\nanvändas i tider  av  hög beläggning.\r\nDe    har   en   cellindelning    med\r\nmöblemang, utrustning och ventilation\r\nanpassat     för     två    personer.\r\nKriminalvårdsstyrelsen räknar med att\r\nberedskapsplatser regelmässigt kommer\r\natt  behöva  tas i anspråk  under  de\r\nnärmaste   åren,    till   dess   att\r\nplatsbristen byggts bort.\r\nMedelbeläggningen    vid    landets\r\nhäkten    framgår   av   nedanstående\r\ntabell.  Antalet   personer  i  häkte\r\nfortsatte att öka under  år  2003, en\r\nökning  med  nästan  7 % jämfört  med\r\nföregående      år.      Medelantalet\r\ntillgängliga  häktesplatser   var  90\r\nfler  år  2003  jämfört  med år 2002.\r\nMedelbeläggningen motsvarade  år 2003\r\ndrygt    99    %    av   medelantalet\r\ntillängliga platser,  vilket i sig är\r\nen  ökning  med en procentenhet  från\r\nföregående år.\r\n\r\nAntal        häktesplatser        och\r\nmedelbeläggning på häkte\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |\r\n|      |tillgängliga |              | procent av   |\r\n|      | platser     |              |tillgängliga  |\r\n|      |             |              |  platser     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |  1 479      |  1 264       |    85 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |  1 480      |  1 276       |    86 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |  1 521      |  1 367       |    90 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |  1 601      |  1 507       |    94 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |  1 681      |  1 652       |    98 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003  |  1 771      |  1 762       |    99 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\nDen 1 januari  2004  fanns  det 1 809\r\nhäktesplatser, varav 240 utgjordes av\r\ntillfälliga    platser,    bl.a.    i\r\npolisarrester.  Under  innevarande år\r\nhar det skett ett tillskott  med  161\r\nhäktesplatser,  varav  61  utgörs  av\r\ntillfälliga platser.\r\n\r\nUtskottet  återkommer  längre  fram\r\nmed en redovisning av kriminalvårdens\r\nmer långsiktiga plan för utbyggnad av\r\nanstalter och häkten.\r\nMedelantalet verkställighetsfall  i\r\nhäkte framgår av nedanstående tabell.\r\nVerkställighetsfallen           ökade\r\nytterligare under år 2003 jämfört med\r\nföregående      år.      Medelantalet\r\nfängelsedömda     som    väntar    på\r\nanstaltsplats fortsatte att öka något\r\nunder    år    2003;   antalet    har\r\nfördubblats  mellan   åren  2000  och\r\n2003.\r\n\r\nMedelantal   verkställighetsfall   på\r\nrikets häkten\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |   Medelantal       |Därav fängelsedömda som\r\n|\r\n|      |verkställighetsfall |väntar på anstaltsplats\r\n|\r\n|      |    på häkte        |                      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |      178           |        135           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |      201           |        146           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |      206           |        153           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |      329           |        277           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |      350           |        307           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003  |      363           |        310           |\r\n----------------------------------------------------\r\nEn förklaring  till det under år 2003\r\nstora  antalet verkställighetsfall  i\r\nhäkte            är            enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen - i likhet med\r\ntidigare   år  -  platsbristen   inom\r\nanstaltsorganisationen med åtföljande\r\nproblem att  placera  ut  intagna med\r\nverkställbara  domar  i  anstalt.  Av\r\nKriminalvårdsstyrelsens redogörelse i\r\nårsredovisningen   framgår  att   det\r\ntrots att det under  år  2003  gjorts\r\nansträngningar  med  att placera fler\r\nfängelseintagna  på  öppna  anstalter\r\ninte     kunnat    frigöras    slutna\r\nanstaltsplatser  i  den  utsträckning\r\nsom  behövts  för  att  kunna  minska\r\nantalet verkställighetsfall på häkte.\r\n\r\nKostnaden  per producerat  vårddygn\r\npå  anstalt  och   häkte  framgår  av\r\nnedanstående    tabell.    Det    kan\r\nkonstateras    att   kostnaden    per\r\nvårddygn år 2003 ökade väsentligt för\r\nslutna anstaltsplatser  och  minskade\r\nför öppna platser. Dygnskostnaden per\r\nproducerat  vårddygn  på  häkte ökade\r\nockså       år      2003.      Enligt\r\nkriminalvårdsstyrelsen beror de ökade\r\ndygnskostnaderna    främst   på   att\r\npersonalkostnaderna ökat. Som framgår\r\ni    avsnittet   om   kriminalvårdens\r\npersonal  har  antalet anställda inom\r\nkriminalvården,  särskilt i kategorin\r\nvårdare, ökat relativt  kraftigt från\r\når 2002 till år 2003.\r\n\r\nGenomsnittlig kostnad per  producerat\r\nvårddygn på anstalt och häkte\r\n---------------------------------------------------\r\n|År    | Alla     |Slutna    | Öppna     |Häkte   |\r\n|      |          |          |           |        |\r\n|      |anstalter |anstalter |anstalter  |        |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998  |1 870 kr  |2 123 kr  | 1 288 kr  |1 869 kr|\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999  |1 836 kr  |2 028 kr  |1 340 kr   |1 925 kr|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000  |1 737 kr  |1 896 kr  |1 327 kr   |1 809 kr|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001  |1 684 kr  |1 835 kr  |1 275 kr   |1 809 kr|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002  |1 685 kr  |1 818 kr  |1 325 kr   |1 874 kr|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003  |1 773 kr  |1 988 kr  |1 242 kr   |1 936 kr|\r\n---------------------------------------------------\r\nAv      betydelse      såväl      för\r\nbeläggningssituationen     som    för\r\nkriminalvårdens      kostnader     är\r\nsträvandena     att    tillse     att\r\nutvisningsdömda personer  i  så  stor\r\nutsträckning    som    möjligt    kan\r\nverkställa      fängelsestraff      i\r\nhemlandet.  Under  år 2003 gjordes 60\r\nframställningar med  stöd av den s.k.\r\növerförandekonventionen (egen ansökan\r\nfrån    den    intagne)    och     57\r\nframställningar  med  stöd  av det år\r\n2000     av     Sverige    tillträdda\r\ntilläggsprotokollet    till    nämnda\r\nkonvention   (överförande   mot   den\r\ndömdes    vilja).   Framställningarna\r\nresulterade sedermera i överförande i\r\n35 fall på  begäran  av  den  intagne\r\nsjälv  och  i  17 fall mot den dömdes\r\nvilja. Kriminalvårdsstyrelsen anger i\r\nårsredovisningen  att framställningar\r\nom  överföring av verkställighet  med\r\nstöd   av   tilläggsprotokollet  till\r\növerförandekonventionen    gjorts   i\r\nprincip i alla möjliga fall  med viss\r\ntid    kvar    att   verkställa.   Om\r\nhandläggningstiden hade varit kortare\r\ni  vissa baltiska  länder  hade  fler\r\növerföranden varit möjliga.\r\n\r\nAntalet   avvikelser   från  slutna\r\nanstalter  minskade  år  2003,  såväl\r\ndirektavvikelser  som  avvikelser   i\r\nsamband  med  permission  eller annan\r\nutevistelse.  Antal  direktavvikelser\r\nfrån öppna anstalter ökade markant år\r\n2003 i jämförelse med  de  föregående\r\nåren (se tabell).\r\n\r\nAntalet avvikelser\r\n----------------------------------------------------\r\n|    |  Slutna anstalter     |  Öppna anstalter    |\r\n---------------------------------------------------\r\n|År  |Avvikelser|  Vid      |Avvikelser|  Vid     |\r\n|    |direkt    |permission |direkt    |permission|\r\n|    | från     | eller     | från     |eller annan\r\n|\r\n|    |anstalt 1 | annan     |anstalt 1 |utevistelse\r\n|\r\n|    |          |utevistelse|          |          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998|  47      |  148      |  157     |   9      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999|  42      |  120      | 119      |   12     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000|  44      |  226      | 141      |   61     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001|  29      |  225      | 120      |   62     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002|  50      |  193      | 136      |   53     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003|  45      |  172      | 239      |   54     |\r\n---------------------------------------------------\r\n1 Inklusive i samband med transport.\r\n\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nredovisar   i  årsredovisningen\r\nuppgifter om antalet avvikelser\r\ni  samband  med  transport  och\r\nbevakade utevistelser  under år\r\n2003. Det anges att sex intagna\r\navvek  i samband med transport,\r\nvarav  en   i  samband  med  en\r\nbeväpnad  fritagning,  och  nio\r\navvek     i     samband     med\r\nsjukhusbesök.           Antalet\r\ndramatiska   fritagningar   och\r\navvikelser      har      enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen  minskat\r\nmedan antalet övriga avvikelser\r\nbör  kunna  minska ytterligare.\r\nRutinerna för  transporter  och\r\nsjukbesök  har  setts  över och\r\nett  arbetsmaterial  har tagits\r\nfram för att kunna göra  bättre\r\nriskbedömningar  och  genomföra\r\npermissioner med större mått av\r\nsäkerhet. Vidare har kvaliteten\r\ni  samarbetet  med lokal  polis\r\nförbättrats    och    kontakten\r\nintensifierats.\r\n\r\nDet kan noteras  att  de fyra\r\nuppmärksammade rymningarna  och\r\nfritagningarna från anstalterna\r\ni  Kumla,  Hall,  Norrtälje och\r\nMariefred   ägde   rum    under\r\ninnevarande   år.  Dessa  ingår\r\nalltså    inte   i   den    här\r\nredovisade statistiken.\r\nI     nedanstående     tabell\r\nredovisas   antalet   påbörjade\r\nnormalpermissioner enligt  32 §\r\nförsta stycket lagen (1974:203)\r\nom  kriminalvård i anstalt samt\r\nandelen  av dessa som misskötts\r\ngenom uteblivande.\r\n\r\nPåbörjade    normalpermissioner\r\nvid anstalt\r\n----------------------------------------------------\r\n|    |  Slutna anstalter     |  Öppna anstalter    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|År  |Normal-  |Misskötta    |Normal-  |Misskötta  |\r\n|    |permissioner|genom     |permissioner|genom   |\r\n|    |         |uteblivande  |         |uteblivande|\r\n----------------------------------------------------\r\n|    |         |Antal |Andel |         |Antal |Andel\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998|9 027    |181   |2,01  |9 503    |59    |0,62|\r\n|    |         |      |%     |         |      |%   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999|10 329   |189   |1,83  |9 605    |66    |0,69|\r\n|    |         |      |%     |         |      |%   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000|9 364    |124   |1,32  |8 088    |48    |0,59|\r\n|    |         |      |%     |         |      |%   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001|7 237    |134   |1,85  |6 420    |48    |0,75|\r\n|    |         |      |%     |         |      |%   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002|7 228    |107   |1,48  |8 060    |42    |0,52|\r\n|    |         |      |%     |         |      |%   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003|6 941    |95    |1,37  |10 170   |41    |0,40|\r\n|    |         |      |%     |         |      |%   |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv  tabellen  kan  utläsas  att\r\nantalet normalpermissioner  vid\r\nde   slutna   anstalterna   har\r\nminskat  mellan  åren  1998 och\r\n2003.  Under  samma period  har\r\nantalet normalpermissioner från\r\nslutna anstalter  som misskötts\r\ngenom     uteblivande    nästan\r\nhalverats.\r\n\r\nUnder   år    2003   mer   än\r\nfördubblades  antalet   enheter\r\nmed    självförvaltning.    Det\r\nförelåg  vid  årets  utgång 446\r\nplatser   med  självförvaltning\r\nfördelade  på   26   anstalter.\r\nHärutöver  tillkom  20  platser\r\nmed s.k. självhushållning på en\r\nbehandlingsavdelning         på\r\nHelsingborgsanstalten.  Förutom\r\ndessa    platser    har   många\r\nanstalter       inslag       av\r\nsjälvförvaltning      i     sin\r\nverksamhet.     Detta    gäller\r\nframför allt utslussnings-  och\r\nbehandlingsavdelningar.  Enligt\r\nKriminal-vårdsstyrelsen är både\r\npersonal  och  intagna positiva\r\ntill självförvaltning. Det blir\r\nen   trevligare   stämning   på\r\navdelningarna  och  de  intagna\r\nlär    sig    mycket   som   är\r\nanvändbart    i    det     fria\r\nvardagslivet.     De    intagna\r\nförbereds    härigenom    inför\r\nfrigivningen  genom   ett  ökat\r\nansvarstagande  samtidigt   som\r\ninstitutionaliseringens\r\nnegativa    effekter   minskar.\r\nEnligt   Kriminalvårdsstyrelsen\r\ngörs     föreberedelser     för\r\nverksamhet med självförvaltning\r\nvid utbyggnad  och nybyggnad av\r\nanstalter. Däremot är lokalerna\r\npå  befintliga  anstalter  ofta\r\nsvåra    att    anpassa    till\r\nsjälvförvaltning.\r\nDen                    totala\r\nsysselsättningsgraden  för   de\r\nintagna  i  anstalt sjönk under\r\når 2003 till 72 %, att jämföras\r\nmed    77 %   föregående    år.\r\nSysselsättningsgraden  bland de\r\nintagna  i  anstalt har minskat\r\nkontinuerligt  de  senaste åren\r\n(se nedanstående tabell).\r\n\r\nFördelningen  av sysselsättning\r\nvid anstalt (tusental tim.)\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   |Arbets-|Utbild-|Intern|Program-|Övrig|\r\nOutnytt-    |\r\n|     |drift |ning  |service|verksam-|syssel-|jad\r\ntid         |\r\n|     |      |      |      |het     |sättning|    |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998 |2 081 |853   |1 296 |652     |968   |1 419 |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999 |2 045 |845   |1 312 |526     |991   |1 234 |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000 |2 062 |872   |1 425 |402     |1 018 |1 355 |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |2 073 |898   |1 483 |384     |1 156 |1 561 |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |2 065 |957   |1 505 |390     |1 189 |1 802 |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003 |2 365 |1 082 |1 610 |452     |1 186 |2 643 |\r\n---------------------------------------------------\r\nBeträffande     de     enskilda\r\nsysselsättningsformerna     kan\r\nsärskilt  noteras  att  brotts-\r\noch  missbruksprogrammen  under\r\når  2003  ökat, men att andelen\r\nsådan  verksamhet  alltjämt  är\r\nlåg jämfört  med  förhållandena\r\nför fem år sedan.\r\n\r\nBeträffande     målen      om\r\nfortsatta      insatser      på\r\nanstalterna  och inom frivården\r\nför         att        utveckla\r\nbehandlingsplaneringen samt för\r\natt ge fortsatt  hög  prioritet\r\ntill  insatser för att motivera\r\nintagna  på häkte till åtgärder\r\nför     att     komma     ifrån\r\nkriminalitet  och   droger  kan\r\nföljande noteras.\r\nAndelen  narkotikamissbrukare\r\ni  anstalt har  ökat  under  de\r\nsenaste   åren.   År  2003  har\r\nandelen    narkotikamissbrukare\r\nökat väsentligt  samtidigt  som\r\nandelen        blandmissbrukare\r\nminskat. Den 1 oktober 2003 var\r\nandelen       intagna       som\r\nklassificerats   som   antingen\r\nnarkotikamissbrukare      eller\r\nblandmissbrukare  nästan  54 %,\r\nen   ökning   med   knappt  två\r\nprocentenheter   jämfört    med\r\nsamma  datum  föregående år (se\r\ntabell).  Det bör  här  påpekas\r\natt detta inte  innebär att mer\r\nän   hälften   av  de   intagna\r\nmissbrukar under anstaltstiden;\r\ninnebörden är att drygt hälften\r\nav  de  intagna  bedömdes  vara\r\naktiva missbrukare  när de togs\r\nin.\r\n\r\nDrogmissbrukare   inskrivna   i\r\nanstalt per den 1 oktober  åren\r\n1998-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|År  |      |Narkotikamissbrukare|Blandmiss-|\r\nAlkoholmiss- |\r\n|    |Totalt|           | brukare     | brukare    |\r\n|    |antal |           |             |            |\r\n|    |intagna|          |             |            |\r\n--------------------------------------------------\r\n|    |      |Antal|Andel|Antal |Andel|Antal |Andel\r\n|\r\n--------------------------------------------------\r\n|1998|3 546 |1    |28,8 |590   |16,6 |523   |14,7|\r\n|    |      |021  |%    |      |%    |      |%   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|1999|3 536 |1    |29,0 |634   |17,9 |551   |15,6|\r\n|    |      |025  |%    |      |%    |      |%   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2000|3 633 |1    |33,4 |624   |17,2 |479   |13,2|\r\n|    |      |215  |%    |      |%    |      |%   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2001|3 708 |1    |34,5 |555   |15,0 |468   |12,6|\r\n|    |      |279  |%    |      |%    |      |%   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2002|4 188 |1    |34,1 |762   |18,2 |523   |12,5|\r\n|    |      |427  |%    |      |%    |      |%   |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2003|4 298 |1    |39,1 |628   |14,6 |507   |11,8|\r\n|    |      |680  |%    |      |%    |      |%   |\r\n--------------------------------------------------\r\nÄven  bland  frivårdsklienterna\r\nhar andelen med  känt  missbruk\r\nökat.  Den 1 april 2003 uppgick\r\nandelen   frivårdsklienter  med\r\nkänt      narkotika-      eller\r\nblandmissbruk  till  45  %,  en\r\nökning  med  två procentenheter\r\njämfört med föregående  år. För\r\ntio  år  sedan  var motsvarande\r\nsiffra 28 %.\r\n\r\nKriminalvården    har   sedan\r\nhösten  2001  arbetat  med  och\r\nimplementerat ett regelverk för\r\nplanering                    av\r\nkriminalvårdspåföljder.\r\nRegelverket     har    skrivits\r\nutifrån  den s.k.  What  Works-\r\nforskningen  och  fastslår  att\r\nplaneringen  skall bestå av tre\r\ndelar:  utredning,   risk-  och\r\nbehovsprofil samt plan.  Planen\r\nför verkställigheten skall vara\r\nframåtsyftande   och   göras  i\r\nsamarbete    mellan    aktuella\r\nintressenter,   dvs.   anstalt,\r\nfrivård,          socialtjänst,\r\nlekmannaövervakare m.fl.\r\nKriminalvårdsstyrelsen  anger\r\ni   årsredovisningen   att  det\r\nunder    åren   2001-2003   har\r\nbedrivits  ett  arbete  med att\r\nbl.a.  ta  fram  administrativt\r\nstöd                        för\r\nverkställighetsplaneringen,\r\nutbilda       personal      och\r\nkvalitetssäkra     planeringen.\r\nUnder      år      2003     har\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nprioriterat     tillsyn    över\r\nverkställighetsplaneringen,  en\r\ntillsyn  som planeras fortsätta\r\nunder  2004.   Utvecklingen  av\r\ndatastöd                    för\r\nverkställighetsplaneringen\r\nberäknas  kunna slutföras under\r\når 2004.\r\nAndelen  klienter  för  vilka\r\nverkställighetsplaner\r\nupprättats    varierar    stort\r\nmellan olika enheter. Generellt\r\nsett       håller      planerna\r\nfortfarande       inte       en\r\ntillräckligt    god   kvalitet.\r\nTillförlitliga data  som  exakt\r\nbeskriver               andelen\r\nverkställighetsplaner    saknas\r\nför  år  2003. Från och med  år\r\n2004 kommer  kriminalvården att\r\nkunna redovisa detaljerad sådan\r\nstatistik.   Anstalterna    har\r\ngjort    vissa   prioriteringar\r\nunder utvecklingsfasen  och  på\r\nmånga    enheter    görs   inte\r\nfullständiga planer på  intagna\r\nmed  straff upp till 4 månader.\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nuppskattar    att   det   finns\r\nverkställighetsplaner i 60-70 %\r\nav samtliga ärenden.\r\nMajoriteten                av\r\nfrivårdsenheter  har infört det\r\nnya         systemet        för\r\nverkställighetsplanering.\r\nEnligt  Kriminalvårdsstyrelsens\r\nbedömning      upprättas     en\r\nfullständig verkställighetsplan\r\npå  50-60  %  av  klienterna  i\r\nfrivården.  Andelen   är  högst\r\nbland skyddstillsynsdömda.\r\nNär  det gäller insatser  för\r\natt motivera  intagna  i  häkte\r\ntill      behandling      anger\r\nKriminalvårdsstyrelsen  att  de\r\nsärskilda     uppsökare     som\r\ninrättats  inom  ramen  för den\r\nsärskilda   narkotikasatsningen\r\ninom  kriminalvården  har  haft\r\nstor betydelse för att motivera\r\nhäktade    att    komma   ifrån\r\nkriminalitet  och  droger.  Det\r\nhar under året funnits tillgång\r\ntill   uppsökare   vid  18   av\r\nlandets   30  häkten.  De   har\r\ndokumenterat    cirka   1   800\r\nförstagångssamtal med klienter.\r\nI      övrigt      har     viss\r\nprogramverksamhet   och   andra\r\nskräddarsydda\r\nmotivationsprogram   för  häkte\r\ngenomförts.     Flera    häkten\r\nrapporterar att man regelbundet\r\nhar   haft   information    för\r\nhäktade        från       olika\r\nbehandlingshem, AA/NA och KRIS.\r\nBeträffande verksamheten inom\r\nfrivården kan noteras  att  det\r\ngenomsnittliga          antalet\r\nfrivårdsklienter,     inklusive\r\npersoner  dömda till villkorlig\r\ndom   med  samhällstjänst   och\r\nklienter    i    anstalt    med\r\nförordnad övervakare, fortsatte\r\natt  öka  något  år  2003.  Den\r\nstörsta  procentuella  ökningen\r\nav   klienter  återfinns  bland\r\nskyddstillsynsdömda         med\r\nkontraktsvård     och     bland\r\npersoner  som  avtjänar kortare\r\nfängelsestraff   i    form   av\r\nintensivövervakning         med\r\nelektronisk kontroll, se tabell\r\ni bilaga 10.\r\nAntalet               utförda\r\npersonutredningar under år 2003\r\nuppgick till 25 302, vilket  är\r\ni  stort  sett  lika  många som\r\nföregående     år.    För    de\r\npersonutredningar           som\r\nredovisades  under perioden var\r\nden              genomsnittliga\r\nhandläggningstiden  34 dagar. I\r\nmål   med   häktade   var   den\r\ngenomsnittliga\r\nhandläggningstiden 13 dagar.\r\nAntalet    lekmannaövervakare\r\nvar 4 609 den  1  januari 2004,\r\nvilket  är  en  minskning   med\r\nnärmare  4  % jämfört med samma\r\ndatum ett år  tidigare. Andelen\r\nklienter med lekmannaövervakare\r\när   43   %,   vilket   är   en\r\nprocentenhet     mindre      än\r\nföregående år.\r\nRegeringen  konstaterar i sin\r\nanalys    av    kriminalvårdens\r\nresultat    år    2003    bl.a.\r\nföljande.\r\nDen  höga  beläggningen   har\r\npåverkat   kriminalvården  även\r\nunder år 2003. Platsutbyggnaden\r\nav anstalter  har  inte  kunnat\r\nske  i  den  takt som motsvarat\r\nbehoven.  Regeringen  ser  dock\r\npositivt   på   kriminalvårdens\r\narbete med att  finna lösningar\r\npå   platsbristen   genom   ett\r\neffektivare  resursutnyttjande,\r\npermanenta   beredskapsplatser,\r\nanstalter för  dömda på fri fot\r\nm.m.\r\nBeträffande  insatserna   för\r\natt  förebygga återfall i brott\r\nkonstaterar    regeringen   att\r\nkriminalvården      inte      i\r\ntillräcklig        utsträckning\r\nlyckats                upprätta\r\nverkställighetsplaner  för   de\r\nintagna  och  att  kvaliteten i\r\nvissa      avseenden      varit\r\nbristfällig.  Regeringen  anser\r\natt  kriminalvården  måste  öka\r\nansträngningarna    på    detta\r\nområde.  Utvecklingen  med fler\r\nplatser   för  självförvaltning\r\nser   regeringen   som   mycket\r\npositiv,     både     ur    ett\r\nåteranpassnings-            och\r\neffektivitetsperspektiv.\r\nRegeringen       anser      att\r\ninriktningen                 på\r\nprogramverksamheten,        där\r\nkvalitet  snarare  än kvantitet\r\nprioriterats, är värdefull  och\r\natt detta arbete bör fortsätta.\r\nRegeringen  understryker vidare\r\nvikten  av  att  kriminalvården\r\nutarbetar system  till stöd för\r\natt goda arbetsmetoder skall få\r\nspridning i organisationen.\r\nNär det gäller insatserna för\r\natt  bekämpa  narkotikamissbruk\r\nser regeringen  positivt på att\r\nkriminalvården lyckats vända en\r\nnegativ utveckling,  såväl  vad\r\navser  särskild  verksamhet mot\r\nnarkotikamissbruk    bland   de\r\nintagna   på  anstalt  som   på\r\nantalet s.k.  § 34-placeringar.\r\nRegeringen understryker  vikten\r\nav  att arbetet med att bekämpa\r\nnarkotikamissbruk  ges fortsatt\r\nhög prioritet.\r\nBeträffande  säkerhetsarbetet\r\ninom kriminalvården konstaterar\r\nregeringen    att    det     är\r\ngrundläggande               för\r\nkriminalvården   att  förhindra\r\nrymningar från och brottslighet\r\ni anstalterna. Regeringen pekar\r\npå att det pågår ett omfattande\r\narbete inom kriminalvården  och\r\nJustitiedepartementet  med  att\r\nförbättra   säkerheten   på  de\r\nslutna anstalterna.\r\nBeträffande  målet att minska\r\nantalet       intagna       med\r\nverkställbar   dom    i   häkte\r\nkonstaterar regeringen i likhet\r\nmed Kriminalvårdsstyrelsen  att\r\ndet främst är bristen på slutna\r\nanstaltsplatser     som    fått\r\nåterverkningar  på  möjligheten\r\natt  placera  ut  intagna   med\r\nverkställbara  domar från häkte\r\ntill  anstalt. När  det  gäller\r\ninsatserna   för  att  motivera\r\nintagna i häkte  till  åtgärder\r\nför     att     komma     ifrån\r\nkriminalitet     och     droger\r\nkonstaterar regeringen att  den\r\nsärskilda   satsningen  på  att\r\nbekämpa     narkotikamissbruket\r\nbland kriminalvårdens klienter,\r\ngenom  uppsökande   verksamhet,\r\nnått    ett   betydande   antal\r\nhäktesklienter.      Regeringen\r\nunderstryker  samtidigt  vikten\r\nav   att   detta   arbete   ges\r\nfortsatt     hög     prioritet.\r\nRegeringen  avser  att  i   ett\r\nsärskilt      uppdrag      till\r\nKriminalvårdsstyrelsen  dra upp\r\nriktlinjerna  för det fortsatta\r\narbetet   med   den   särskilda\r\nnarkotikasatsningen.\r\nUtskottet  vill  i  fråga  om\r\nkriminalvårdens  verksamhet och\r\nresultat framföra följande.\r\nUtskottet kan konstatera  att\r\nbeläggningssituationen       på\r\nanstalter    och   häkten   har\r\nförvärrats ytterligare under år\r\n2003  med en mer  eller  mindre\r\nkonstant    överbeläggning   på\r\nsåväl  anstalter   som  häkten.\r\nUtbyggnaden  av  anstalts-  och\r\nhäktesplatser har under år 2003\r\ninte kunnat ske i  den takt som\r\nmotsvarat   behoven.   Det   är\r\nmycket   angeläget   att  denna\r\nsituation  löses permanent.  På\r\nanstalterna är detta nödvändigt\r\nbåde  för att  verkställigheten\r\nav fängelsestraffen  skall  bli\r\nsäker  och  human  och  för att\r\narbetet   med   att   förebygga\r\nåterfall  i  brott skall  kunna\r\nbli        effektivt        och\r\nverkningsfullt.\r\nUtskottet ser mycket positivt\r\npå   att  utbyggnadstakten   av\r\nanstaltsplatser     har    ökat\r\nväsentligt   under  innevarande\r\når. Särskilt gäller  det  öppna\r\nanstaltsplatser,            där\r\nbeläggningsgraden under år 2004\r\nsjunkit betydligt till följd av\r\nutbyggnaden.    Kriminalvårdens\r\ntyngsta  klienter,  med  störst\r\nbehov  av  stöd  och  insatser,\r\nsitter dock på slutna anstalter\r\ndär           beläggningsgraden\r\nfortfarande är  mycket  hög.  I\r\nden     inom     kriminalvården\r\nutarbetade  långsiktiga  lokal-\r\nförsörjningsplanen       upptas\r\nplaner   på  utbyggnad  av  ett\r\nstort  antal   slutna   platser\r\nunder    de    kommande   åren.\r\nUtskottet välkomnar detta.\r\nNär det gäller insatserna för\r\natt                    utveckla\r\nbehandlingsplaneringen      kan\r\nutskottet  konstatera att dessa\r\nhar bedrivits  med fortsatt hög\r\nambition. Arbetet med att bl.a.\r\nta fram ett nytt administrativt\r\nstöd                        för\r\nverkställighetsplanering    och\r\nprioritera     tillsyn     över\r\nverkställighetsplaneringen   är\r\nmycket angeläget. Utskottet ser\r\nmed viss oro på att förekomsten\r\nav     och     kvaliteten    på\r\nverkställighetsplaner varierade\r\nstort  mellan  olika   enheter.\r\nÄven om arbetet med att planera\r\nverkställigheten      sannolikt\r\npåverkades    av    den    höga\r\nanstaltsbeläggningen        och\r\ninförandet  av  ett nytt system\r\nför verkställighetsplanering är\r\ndet inte tillfredsställande att\r\ndet  för  många  intagna   inte\r\nupprättas                 någon\r\nverkställighetsplan.      Denna\r\nverksamhet   måste  prioriteras\r\nhögt inom kriminalvården.\r\nMålet att öka antalet enheter\r\nmed självförvaltning  uppnåddes\r\nväl  år  2003.  Som  redovisats\r\novan    mer   än   fördubblades\r\nantalet       platser       med\r\nsjälvförvaltning   under  året.\r\nUtskottet  ser mycket  positivt\r\npå det arbete  som bedrivs inom\r\nkriminalvården  för   att   öka\r\ninslagen av självförvaltning på\r\nanstalterna.  Sådan  verksamhet\r\ntorde ha gynnsamma effekter  på\r\nsträvandena   att   anpassa  de\r\nintagna  för  ett liv i  frihet\r\noch att i största  möjliga  mån\r\nminska  institutionaliseringens\r\nnegativa effekter.\r\nUtskottet     noterar     med\r\ntillfredsställelse  att antalet\r\navvikelser   i   samband    med\r\ntransporter     och    bevakade\r\nutevistelser minskade  under år\r\n2003.        Även       antalet\r\ndirektavvikelser   från  slutna\r\nanstalter   och  avvikelser   i\r\nsamband  med  permission  eller\r\nannan utevistelse  från  slutna\r\nanstalter   minskade.   -   Den\r\nutveckling   som   skett  under\r\ninnevarande    år   med   flera\r\nfritagningar och  rymningar med\r\nhjälp av gisslantagande från de\r\nanstalter    som    har   högst\r\nsäkerhet   är   däremot  mycket\r\noroande.  Utskottet  återkommer\r\ntill denna  fråga längre fram i\r\nbetänkandet.\r\nMålet       att       antalet\r\nverkställighetsfall   på  häkte\r\nskulle  minska uppfylldes  inte\r\nunder år  2003.  Problemet  med\r\nett         stort         antal\r\nverkställighetsfall   på  häkte\r\nhar   ett   nära   samband  med\r\növerbeläggningen på  de  slutna\r\nanstalterna.    Detta   problem\r\ntorde alltså bli  mindre i takt\r\nmed   utbyggnaden   av   slutna\r\nanstaltsplatser.\r\nNär det gäller insatserna för\r\natt motivera intagna  på  häkte\r\ntill  olika  åtgärder  för  att\r\nkomma  ifrån  kriminalitet  och\r\ndroger    ser   utskottet   med\r\ntillfredsställelse          att\r\nkriminalvården  i den särskilda\r\nsatsningen   på   att   bekämpa\r\nnarkotikamissbruket       bland\r\nkriminalvårdens  klienter  nått\r\nett       betydande       antal\r\nhäktesklienter i sin uppsökande\r\nverksamhet.  Utskottet  vill  i\r\nlikhet      med      regeringen\r\nunderstryka vikten av att detta\r\narbete    ges    fortsatt   hög\r\nprioritet.\r\nBeträffande     målen     för\r\nfrivårdsverksamheten       vill\r\nutskottet,   som   just  gjorts\r\nbeträffande\r\nanstaltsverksamheten,  peka  på\r\nbetydelsen    av   en   gedigen\r\nverkställighetsplanering.\r\nSammanfattningsvis     finner\r\nutskottet att kriminalvården  i\r\nde  flesta  avseenden  uppfyllt\r\nmålen för verksamheten år 2003.\r\n\r\nPersonal\r\n\r\n\r\nI  nedanstående  tabell framgår\r\nantalet     anställda      inom\r\nkriminalvården             samt\r\nkönsfördelningen.       Antalet\r\nanställda, främst vårdare,  har\r\nökat  kraftigt de senaste åren.\r\nDet ökade personalbehovet beror\r\nenligt   Kriminalvårdsstyrelsen\r\nfrämst på  att  beläggningen på\r\nanstalter   och   häkten    har\r\nfortsatt    att    öka.    Även\r\nfrivården  har  haft  ett  ökat\r\ntryck    med   fler   klienter.\r\nAndelen  tillfälligt  anställda\r\nvar ca 25  %, vilket är ungefär\r\nsamma  andel  som  för  fem  år\r\nsedan.  Det   kan  noteras  att\r\nandelen kvinnliga  vårdare ökat\r\nnågot de senaste fem åren.\r\n\r\nPersonal inom kriminalvården  i\r\noktober månad åren 1998-2003\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Totalt antal  |Varav vårdare  |  Varav     |\r\n|      |anställda     |               |frivårds-   |\r\n|      |              |               |inspektörer |\r\n----------------------------------------------------\r\n|      |Antal|Andel   |Antal |Andel   |Antal |Andel|\r\n|      |     |kvinnor |      |kvinnor |      |\r\nkvinnor      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |7    |42 %    |4 308 |28 %    |  915 |63 % |\r\n|      |786  |        |      |        |1     |     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |7    |42 %    |4 422 |29 %    |  849 |67 % |\r\n|      |793  |        |      |        |1     |     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |7    |43 %    |4 282 |30 %    |755   |71 % |\r\n|      |413  |        |      |        |      |     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |7    |43 %    |4 460 |31 %    |809   |69 % |\r\n|      |543  |        |      |        |      |     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |8    |43 %    |4 906 |31 %    |883   |70 % |\r\n|      |107  |        |      |        |      |     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003  |8    |43 %    |5 381 |32 %    |887   |71 % |\r\n|      |716  |        |      |        |      |     |\r\n----------------------------------------------------\r\n1        Inklusive       övriga\r\nklienthandläggare.\r\n\r\nÅr  2003  var  medelåldern\r\nbland      kriminalvårdens\r\npersonal  43   år.   Bland\r\nvårdare var medelåldern 40\r\når och bland chefer 54 år.\r\n\r\nI   nedanstående  tabell\r\nredovisas    sjukfrånvaron\r\nbland      kriminalvårdens\r\nsamtliga personal. Det kan\r\nkonstateras            att\r\nsjukfrånvaron        ökade\r\nväsentligt  fram  till  år\r\n2002  för  att sedan under\r\når  2003  falla   tillbaka\r\nnågot.     Nedgången     i\r\nsjukfrånvaro år 2003 avser\r\nfrämst  anställda  som  är\r\nsjukskrivna   i  15  dagar\r\neller   mer.  Den   totala\r\nsjukfrånvaron   var  högre\r\nbland  kvinnor  än   bland\r\nmän.\r\n\r\nSjukfrånvaro         bland\r\nkriminalvårdens personal 1\r\n------------------------------------------------------\r\n|År    |Sjukfrånvaro|Varav sjuk|Varav sjuk |Varav sjuk\r\n|\r\n|      |           |1-14 dgr   |15-90 dgr  |> 90 dgr |\r\n------------------------------------------------------\r\n|1998  | 5,18 %    | 1,42 %    | 1,15 %    | 2,61 %  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|1999  | 6,27 %    | 1,74 %    | 1,36 %    | 3,17 %  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2000  | 7,59 %    | 1,77 %    | 1,64 %    | 4,19 %  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2001  | 7,97 %    | 2,01%     | 1,63 %    | 4,34 %  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2002  | 7,91 %    | 1,97 %    | 1,55 %    | 4,40 %  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2003  | 6,98 %    | 1,91 %    | 1,13 %    | 3,94 %  |\r\n------------------------------------------------------\r\n1   Sjukfrånvaro  beräknat\r\nsom procentandel av summan\r\nav  total   arbetstid  och\r\nfrånvaro.\r\n\r\nKälla: Kriminalvård och\r\nstatistik            2003,\r\nKriminalvårdens officiella\r\nstatistik 2002.\r\n\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nanger                i\r\nårsredovisningen   att\r\nnågot    mer   än   en\r\ntredjedel av den långa\r\nsjukfrånvaron       är\r\nkopplad           till\r\narbetsmiljön     medan\r\nresterande   del   har\r\nandra    orsaker   som\r\nfrånvarogrund. För att\r\nkomma till  rätta  med\r\nen  del  av  frånvaron\r\nhar     kriminalvården\r\nerbjudit    delpension\r\nför anställda  över 61\r\når i enlighet med  det\r\nstatliga   avtalet  på\r\npensionsområdet.\r\n\r\nI arbetsmiljöarbetet\r\ninom    kriminalvården\r\nhar frågor  om hot och\r\nvåld   mot  personalen\r\nstor        betydelse.\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nriktar            stor\r\nuppmärksamhet   på  de\r\nanställdas   säkerhet,\r\noch efter det  senaste\r\nårets  händelser   med\r\nrymningar          och\r\nfritagningar       där\r\npersonal   hotats  och\r\ntagits som gisslan har\r\nfrågan            fått\r\nytterligare\r\naktualitet.\r\nDe            lokala\r\nkriminalvårdsmyndigheterna\r\när              enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsens\r\nriktlinjer         för\r\nriskhantering     inom\r\nkriminalvården\r\n(Kriminalvårdens\r\nriktlinjer     2002:4)\r\nskyldiga  att tillämpa\r\nett     system     för\r\ntillbuds-          och\r\nskaderapportering inom\r\nalla\r\nverksamhetsområden.\r\nNär  ett tillbud eller\r\nen       skadehändelse\r\ninträffar  på en enhet\r\n-  bl.a. vid  hot  och\r\nvåld  mot  personal  -\r\nskall    en    rapport\r\nupprättas  och  sändas\r\ntill             bl.a.\r\nKriminalvårdsstyrelsen.\r\nRapporterna\r\nsammanställs       och\r\nanalyseras          av\r\nKriminalvårdsstyrelsen.\r\nDe        kvantitativa\r\nuppgifter  som  därvid\r\nerhålls  betraktas  av\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nsom   osäkra,    bl.a.\r\nbedöms     mörkertalet\r\nvara mycket  stort. Av\r\nrapporterna  kan  dock\r\nutläsas  att  hot  och\r\nvåld               mot\r\nkriminalvårdens\r\npersonal   är   ganska\r\nvanligt  förekommande,\r\noch har så varit under\r\nen   följd   av    år.\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\narbetar   löpande  med\r\natt          förbättra\r\nrutinerna          för\r\nrapportering        av\r\ntillbud och skador och\r\ndärigenom        bl.a.\r\nförbättra\r\nmöjligheterna  att dra\r\nkorrekta slutsatser.\r\nUtskottet        kan\r\nkonstatera         att\r\nsjukfrånvaron    bland\r\nkriminalvårdens\r\npersonal  är hög, även\r\nom  en viss  minskning\r\nskett  under  år 2003.\r\nDet  är angeläget  att\r\nkriminalvården      på\r\nolika sätt arbetar med\r\natt  minska  sjuktalen\r\nbland personalen.  Här\r\nspelar arbetsmiljön en\r\nviktig   roll,  liksom\r\nolika insatser för att\r\nlångtidssjukskrivna\r\nskall  kunna  återgå i\r\narbete.            För\r\narbetsmiljön   är  det\r\nsärskilt  viktigt  att\r\nhot   och   våld   mot\r\npersonalen  motverkas.\r\nUtskottet  konstaterar\r\natt\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nuppmärksammar    dessa\r\nfrågor.      Utskottet\r\nåterkommer längre fram\r\ni   betänkandet   till\r\nfrågor  om  säkerheten\r\ninom kriminalvården.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning\r\når 2005\r\n\r\n\r\nUtskottet   har    som\r\nframgår under rubriken\r\nUtgiftsramen       och\r\nanslagen    tillstyrkt\r\nregeringens    förslag\r\ntill    anslag    till\r\nKriminalvården för  år\r\n2005    med    närmare\r\n5 miljarder kronor.\r\n\r\nRegeringen   har   i\r\nbudgetpropositionen\r\nför  år 2005 uppställt\r\nmål  för   sex   olika\r\nverksamhetsområden.\r\nFör    kriminalvårdens\r\nanstalts-          och\r\nfrivårdsverksamhet  är\r\ndet      målen     för\r\nverksamhetsområde   4,\r\nverkställighet      av\r\npåföljder,    som   är\r\nrelevant.   Regeringen\r\nanger      här     två\r\növergripande mål, dels\r\nskall        påföljder\r\nverkställas   på   ett\r\nsäkert    och   humant\r\nsätt,    dels    skall\r\nantalet   återfall   i\r\nbrott minska.\r\nAtt verkställigheten\r\nskall    vara    säker\r\ninnebär   att    brott\r\nunder\r\nverksställigheten,\r\nvare sig de riktar sig\r\nmot       allmänheten,\r\nkriminalvårdens\r\npersonal  eller  andra\r\nintagna,    inte    är\r\nacceptabelt.\r\nAktiviteter          i\r\nkriminella    nätverk,\r\nrymningar          och\r\nordningsstörningar   i\r\nallmänhet  skall också\r\nförhindras.\r\nHöga   krav    måste\r\nställas      på     de\r\nmyndigheter        och\r\ntjänstemän         som\r\nansvarar           för\r\nverkställigheten   för\r\natt  tillse  att denna\r\npräglas  av  en  human\r\nmänniskosyn,       god\r\nomvårdnad  och respekt\r\nför    den   enskildes\r\nintegritet         och\r\nrättssäkerhet.  Det är\r\nockså  självklart  att\r\nden  dömde   har   att\r\nunderkasta    sig   de\r\nrestriktioner      som\r\nföljer  av den utdömda\r\npåföljden          och\r\nverkställighetsformen.\r\nVad gäller målet att\r\nantalet   återfall   i\r\nbrott   skall   minska\r\nanför  regeringen  att\r\nförväntningarna      i\r\ndenna  del  måste vara\r\nrealistiska        men\r\npoängterar   samtidigt\r\natt   även  marginella\r\nförändringar i andelen\r\nåterfall         bland\r\nkriminalvårdens\r\nklienter    har   stor\r\nbetydelse såväl ur ett\r\nmänskligt   som    ett\r\nsamhällsekonomiskt\r\nperspektiv.   Det   är\r\nangeläget          att\r\ninstrumenten  att mäta\r\nåterfall  och  studera\r\norsakssamband\r\nutvecklas          och\r\nförfinas.\r\nDe  båda  målen  för\r\nverksamhetsområdet\r\nskall inte ställas mot\r\nvarandra  utan ses som\r\njämställda         och\r\nkompletterande.    Ett\r\naktivt\r\nåterfallsförebyggande\r\narbete förutsätter att\r\nde  dömda avhåller sig\r\nfrån  kriminalitet och\r\ndroger           under\r\nverkställigheten,  att\r\nde  inte  avviker från\r\nanstalt  eller   annan\r\nplacering  och att  de\r\nregler som gäller  för\r\nverkställigheten\r\nrespekteras.\r\nSjälvfallet   är   det\r\nockså en förutsättning\r\natt    varje    person\r\nbehandlas    på    ett\r\nrespektfullt sätt.\r\nFör\r\nhäktesverksamheten\r\ngäller    målen    för\r\nverksamhetsområde   2,\r\nutredning          och\r\nlagföring.   Dessa  är\r\natt verksamheten skall\r\nbedrivas    med   högt\r\nställda    krav     på\r\nrättssäkerhet      och\r\nkvalitet samt att fler\r\nbrott  skall leda till\r\nlagföring.\r\nDet är  polisen  och\r\nåklagarväsendet    som\r\nansvarar för merparten\r\nav  verksamheten  inom\r\nverksamhetsområdet,\r\nmen     även     andra\r\naktörer,     däribland\r\nalltså kriminalvården,\r\nverkar  här.  Det   är\r\nenligt      regeringen\r\nangeläget   att   alla\r\nmyndigheter som verkar\r\ninom\r\nverksamhetsområdet\r\nfördjupar         sitt\r\nsamarbete  och  oftare\r\nsamordnar         sina\r\ninsatser på området.\r\nUtskottet  har inget\r\natt     erinra     mot\r\nregeringens\r\nbedömningar   i  denna\r\ndel.\r\nI  motion Ju281  (c)\r\nbegärs      att     de\r\növergripande målen för\r\nkriminalvården\r\nomdefinieras.\r\nMotionärerna anför att\r\nkriminalvårdens\r\növergripande  mål  bör\r\nvara att, med en human\r\ngrundsyn     och    en\r\ngedigen kunskapsgrund,\r\nminska\r\nåterfallsbrottsligheten\r\noch   öka   människors\r\ntrygghet i samhället.\r\nSom redovisats  ovan\r\när      målet      för\r\nkriminalpolitiken  att\r\nminska  brottsligheten\r\noch   öka   människors\r\ntrygghet.          Det\r\növergripande målet för\r\nverksamhetsområde    4\r\nVerkställighet      av\r\npåföljd     är     att\r\nverkställa     utdömda\r\npåföljder    på    ett\r\nsäkert  och trovärdigt\r\nsätt samt  att  minska\r\nantalet   återfall   i\r\nbrott.\r\nUtskottet     finner\r\ninte   anledning   att\r\nformulera   målen  för\r\nkriminalvården      på\r\nnågot    annat   sätt.\r\nMotion    Ju281    bör\r\navslås i nu  behandlad\r\ndel.\r\n\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning\r\nangående\r\nuppföljning av\r\nkriminalvårdens\r\nklienter\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelse föreslår i en\r\nframställning     till\r\nriksdagen\r\n(2003/04:RRS10)    att\r\nriksdagen skall begära\r\natt         regeringen\r\nåterkommer        till\r\nriksdagen    med    en\r\nredovisning    av   de\r\nåtgärder som vidtagits\r\nmed    anledning    av\r\nRiksrevisionens\r\ngranskning          av\r\nuppföljningen       av\r\nkriminalvårdens\r\nklienter.\r\n\r\nTill    grund    för\r\nframställningen ligger\r\nRiksrevisionens\r\ngranskningsrapport\r\nÅterfall i brott eller\r\nanpassning i samhället\r\n-    uppföljning    av\r\nkriminalvårdens\r\nklienter (RIR2004:5).\r\nRiksrevisionen   har\r\ngranskat         vilka\r\nsvagheter  och brister\r\nsom       finns      i\r\nuppföljningen       av\r\nkriminalvårdens\r\nklienter    när    det\r\ngäller    målen    att\r\nminska    återfall   i\r\nbrott samt  att främja\r\nklienternas anpassning\r\ni           samhället.\r\nBeträffande  begreppet\r\nanpassning i samhället\r\nhar     Riksrevisionen\r\nvalt en inriktning  på\r\nklienternas  möjlighet\r\ntill            laglig\r\nförsörjning. Som  skäl\r\nför  denna  definition\r\nanges  att någon  form\r\nav laglig  försörjning\r\när     en    nödvändig\r\nförutsättning  för att\r\nklienterna inte  skall\r\nåterfalla i brott.\r\nRiksrevisionen gör i\r\nrapporten   ett  antal\r\niakttagelser       och\r\nlämnar    sex    olika\r\nrekommendationer.\r\nDessa   är   följande.\r\nRegeringen bör  ställa\r\nutökade            och\r\npreciserade   krav  på\r\nKriminalvårdsstyrelsens\r\noch Brottsförebyggande\r\nrådets\r\nåterrapportering   när\r\ndet             gäller\r\nuppföljningen       av\r\nklienternas återfall i\r\nbrott och anpassning i\r\nsamhället  och  koppla\r\nresultaten till gjorda\r\ninsatser.  Vidare  bör\r\nregeringen          ge\r\nBrottsförebyggande\r\nrådet  i  uppdrag  att\r\nproducera och samordna\r\nstatistik  som belyser\r\nanpassningen         i\r\nsamhället för personer\r\nsom             lämnat\r\nkriminalvården.\r\nKriminalvårdsstyrelsens\r\nuppföljning         av\r\nanpassningen         i\r\nsamhället, bl.a. om de\r\nhar             laglig\r\nförsörjning, bör  även\r\nomfatta  klienter  som\r\nfriges   direkt   från\r\nanstalt           utan\r\növervakning. Uppgifter\r\nom  återfall  i  brott\r\noch    anpassning    i\r\nsamhället bör tas fram\r\näven               per\r\nfrivårdsområde.\r\nKriminalvårdens\r\nklientadministrativa\r\nsystem         behöver\r\nvidareutvecklas.   All\r\ninformation  om gjorda\r\ninsatser         skall\r\nregistreras  och kunna\r\nsammanställas      för\r\nvarje  klient.  På  så\r\nsätt    kan   systemen\r\nanvändas    för    att\r\nkoppla gjorda insatser\r\ntill         resultat.\r\nInformation  om  varje\r\nklient  som återfaller\r\ni brott bör  återföras\r\ndirekt            till\r\nklienternas\r\nkontaktpersoner. På så\r\nsätt kan uppföljningen\r\nanvändas    för    att\r\nutveckla verksamheten,\r\nbl.a.              när\r\nbehandlingsplaner\r\nupprättas.   I   detta\r\nsammanhang         bör\r\nsekretessfrågan\r\nklargöras.\r\nRegeringen  anför  i\r\nbudgetpropositionen\r\n(s.    128   f.)   att\r\nRiksrevisionens\r\ngranskningsrapport\r\nbereds            inom\r\nRegeringskansliet.\r\nFrån\r\nJustitiedepartementet\r\nhar    inhämtats   att\r\nrapporten så här långt\r\nbeaktas  i det löpande\r\narbetet            med\r\nmyndighetsstyrning,\r\nnärmast     bl.a.    i\r\nutarbetandet        av\r\nkriminalvårdens\r\nregleringsbrev  för år\r\n2005.\r\nI  detta  sammanhang\r\nkan     även    nämnas\r\nBrottsförebyggande\r\nrådets  (BRÅ)  rapport\r\nFörberedd för frihet?,\r\nsom  presenterades   i\r\napril  2004. Rapporten\r\nutgör            BRÅ:s\r\nslutrapport       från\r\nutvärderingen  av  den\r\nsedan år 2001 bedrivna\r\nförsöksverksamheten\r\nmed         förstärkta\r\nfrigivningsförberedelser.\r\nBRÅ   konstaterar    i\r\nrapporten  att  endast\r\nfå            positiva\r\nförändringar    kunnat\r\nutläsas    under   den\r\nkorta  mätperioden.  I\r\nrapporten  ges exempel\r\npå         ytterligare\r\nåtgärder    som    kan\r\nvidtas     för     att\r\nförbättra\r\nfrigivningsförberedelserna.\r\nI detta sammanhang kan\r\nbl.a.   nämnas  bättre\r\nstrukturerad\r\nvekställighetsplanering,\r\ninrättande          av\r\nsärskilda tjänster med\r\nuppgift   att  ansvara\r\nför  uppföljning   och\r\nstöd  i kontaktmännens\r\narbete             med\r\nfrigivningsförberedelser\r\nsamt  införande av ett\r\nkvalitetsledningssystem\r\nför               hela\r\nverkställighetsprocessen.\r\nHär kan också nämnas\r\nden  översyn  av BRÅ:s\r\nroll som genomförts. I\r\nbetänkandet\r\nBrottsförebyggande\r\nkunskapsutveckling\r\n(SOU 2004:18) föreslås\r\nbl.a.   att  BRÅ  inom\r\nområdet för  forskning\r\noch  utveckling  skall\r\nha  till  uppgift  att\r\ninitiera  och  bedriva\r\ntillämpade forsknings-\r\noch\r\nutvärderingsprojekt\r\ninom               det\r\nkriminalpolitiska\r\nområdet   samt   bistå\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter          i\r\nutvecklingsprojekt.\r\nBeträffande  forskning\r\noch  utveckling   inom\r\nkriminalvårdens område\r\nanförs    bl.a.    att\r\ngrundforskning      på\r\nkriminalvårdsområdet\r\nbör    bedrivas   inom\r\nuniversitet        och\r\nhögskolor,  vid  behov\r\nmed           särskilt\r\ntillskjutna\r\nforskningsmedel,\r\nsamtidigt   som  medel\r\nsom  frigörs  vid  BRÅ\r\nbör  kunna användas  i\r\nsyfte   att  förstärka\r\ntillämpad    forskning\r\ninom             bl.a.\r\nkriminalvårdens\r\nområde.     Regeringen\r\nanför                i\r\nbudgetpropositionen\r\n(s.       48)      att\r\nbetänkandet kommer att\r\nutgöra underlag för de\r\nfortsatta\r\növervägandena  i fråga\r\nom hur kriminalvårdens\r\nbehov av forskning och\r\nutveckling  bäst   kan\r\ntillgodoses          i\r\nframtiden.\r\nDet  har inte väckts\r\nnågra   motioner   med\r\nanledning           av\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning.\r\nUtskottet        gör\r\nföljande överväganden.\r\nArbetet     med    att\r\nförebygga  återfall  i\r\nbrott    är   en    av\r\nkriminalvårdens\r\nhuvuduppgifter.    Här\r\naktualiseras    sådant\r\nsom   behandling   för\r\nmissbruk, olika former\r\nav  programverksamhet,\r\nutbildning        samt\r\nkontakter   med  olika\r\nmyndigheter        och\r\naktörer      ute     i\r\nsamhället  inför   och\r\nefter       villkorlig\r\nfrigivning        från\r\nanstalt.    Omfattande\r\nresurser läggs  ned på\r\nsådan      verksamhet.\r\nKriminalvårdens\r\nförmåga  att följa upp\r\ngjorda  insatser   för\r\nklienterna  är  mycket\r\ncentral.   Utan  sådan\r\nuppföljning   är   det\r\ninte  möjligt  att dra\r\nslutsatser   om  vilka\r\ninsatser    som    ger\r\nönskvärt     resultat,\r\nbl.a.    i   form   av\r\nminskade  återfall   i\r\nbrott.\r\nRiksrevisionen har i\r\nsin  rapport  pekat på\r\ndenna  mycket  viktiga\r\nfråga   och   på   att\r\nytterligare åtgärder i\r\nflera  avseenden torde\r\nkunna vidtas  för  att\r\nförbättra     förmågan\r\ntill  uppföljning   av\r\ngjorda  insatser.  Som\r\nframgår             av\r\nredovisningen     ovan\r\nbereds Riksrevisionens\r\nrapport              i\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet  utgår  från\r\natt                 de\r\nställningstaganden som\r\nrapporten   föranleder\r\nrapporteras       till\r\nriksdagen  i  lämpligt\r\nsammanhang.        Ett\r\ntillkännagivande\r\nframstår   därmed  som\r\nonödigt.\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning      bör\r\navslås.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nFrivårdens medel\r\nm.m.\r\n\r\nI   motion  Ju378  (v)\r\nbegärs   en  ekonomisk\r\nkonsekvensanalys\r\nrörande\r\nfrivårdspåföljder  och\r\nfrivårdens\r\nresurstilldelning.\r\nMotionärerna anför att\r\nfrivården   måste   få\r\ntillräckliga  resurser\r\nför   att   klara   de\r\nuppgifter  som  åläggs\r\nden,  bl.a. till följd\r\nav       att       nya\r\nfrivårdspåföljder\r\ninförs.\r\n\r\nSom    framgår    av\r\nnedanstående    tabell\r\nökade          antalet\r\nfrivårdsklienter något\r\når  2003. Ökningen  är\r\nknappt 2 % jämfört med\r\nföregående         år.\r\nSamtidigt        ökade\r\nfrivårdens   kostnader\r\nmed    115    miljoner\r\nkronor per år,  vilket\r\nmotsvar en ökning  med\r\n17  %  jämfört  med år\r\n2002. Frivårdens andel\r\nav     kriminalvårdens\r\ntotala kostnader ökade\r\ntill    15     %.    I\r\nnedanstående    tabell\r\nframgår\r\nkostnadsutvecklingen\r\noch   utvecklingen   i\r\nantalet klienter under\r\nåren 1998-2003.\r\n\r\nFrivårdens medel\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|År   |Kriminalvårdens|Genomsnittligt| Kostnader för      |\r\n|     |  totala     |  antal      |  frivårdsverksamhet   |\r\n|     |kostnader    |frivårdsklienter|                    |\r\n|     |(tusental    |             |                       |\r\n|     | kronor)     |             |                       |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|     |             |             |Kostnader    |Andel av  |\r\n|     |             |             |(tusental    | totala   |\r\n|     |             |             | kronor)     |kostnader |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|1998 |4 150 000    |  12 962     | 577 000     | 13,9 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|1999 |4 147 000    |  13 370     | 608 000     | 14,7 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2000 |4 096 000    |  13 447     | 592 000     | 14,5 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2001 |4 286 000    |  13 943     | 660 000     | 15,4 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2002 |4 679 000    |  15 365     | 666 000     | 14,2 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2003 |5 214 000    |  15 637     | 781 000     | 15,0 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\nSom exempel på delposter\r\nbland         frivårdens\r\nkostnader kan här nämnas\r\natt totalkostnaderna för\r\nkontraktsvårdsdömda   år\r\n2003  uppgick  till  177\r\nmiljoner  kronor, vilket\r\nutgör   en  ökning   med\r\nnärmare 30 % jämfört med\r\nföregående           år.\r\nPersonutredningsverksamheten\r\nberäknas   samma  år  ha\r\nkostat    106   miljoner\r\nkronor, en ökning med ca\r\n5 % jämfört med år 2002.\r\n\r\nUtskottet behandlade i\r\nförra              årets\r\nbudgetbetänkande     ett\r\nliknande  yrkande  (bet.\r\n2003/04:JuU1  s. 88 f.).\r\nUtskottet instämde  då i\r\nvad motionärerna anförde\r\nom   betydelsen  av  att\r\nekonomiska\r\nkonsekvensanalyser  görs\r\nav            frivårdens\r\nverksamhet.    Utskottet\r\nanförde    vidare    att\r\nanalyser              av\r\nmedelsbehoven       inom\r\nkriminalvårdens    olika\r\nverksamheter       också\r\nutförs     löpande    av\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\noch  redovisas  i  bl.a.\r\ndet               årliga\r\nbudgetunderlaget\r\navseende kriminalvården.\r\nI    dessa   bedömningar\r\nligger  också  en analys\r\nav     de     förväntade\r\nförändringarna         i\r\nresursbehoven        med\r\nanledning    av    olika\r\nreformer              på\r\npåföljdsområdet.  Sådana\r\nförändringar   kan  vara\r\nnödvändiga    för    att\r\nupprätthålla förtroendet\r\nför t.ex. de alternativa\r\npåföljderna.   Utskottet\r\nvar   inte  berett   att\r\nställa   sig   bakom  en\r\nbegäran    om   en   mer\r\nfördjupad analys  av  de\r\nekonomiska\r\nkonsekvenserna        av\r\ninförande    av    olika\r\npåföljder     som     är\r\nalternativa         till\r\nfängelse.\r\nUtskottet   har   inte\r\nändrat sin uppfattning i\r\ndenna    fråga.   Motion\r\nJu378 bör  därför avslås\r\ni nu behandlad del.\r\n\r\nAnstalts- och\r\nhäkteskapacitet\r\n\r\nI   motion  Ju340   (fp)\r\nanförs   att   det   bör\r\nbyggas   en   ny  modern\r\nsluten  storanstalt.   I\r\nmotion Ju424 (mp) anförs\r\natt  det inte bör byggas\r\nnågon                 ny\r\nhögsäkerhetsanstalt.   I\r\nmotion  Ju319 (m) anförs\r\natt   en  eventuell   ny\r\nhögsäkerhetsanstalt  bör\r\nbyggas  i  Kiruna  och i\r\nJu431 (s) anförs att ett\r\neventuellt nytt fängelse\r\nbör    förläggas    till\r\nVästerås. I motion Ju295\r\n(kd) anförs att häktet i\r\nVästerås bör bevaras och\r\nbyggas ut.\r\n\r\nRegeringen    lade   i\r\nbeslut  den  8 maj  2003\r\nfast  de riktlinjer  för\r\nkriminalvårdens\r\nlångsiktiga\r\nlokalförsörjning     som\r\nskall      gälla     vid\r\nplatsutbyggnaden. Enligt\r\ndessa  riktlinjer  skall\r\nKriminalvårdsstyrelsen,\r\ninom    ramen   för   de\r\ndisponerade   ekonomiska\r\nresurserna,    genomföra\r\narbetet      med     att\r\ntillskapa  fler  häktes-\r\noch  anstaltsplatser  så\r\natt anstaltsstrukturen i\r\nframtiden    består   av\r\nfärre     och     större\r\nenheter.             All\r\nnybyggnation  av platser\r\nskall utformas så att de\r\ni     största    möjliga\r\nutsträckning  medger  en\r\nflexibel   användning  i\r\nfråga  om  säkerhet  och\r\nbeläggning.          Vid\r\nutformningen  av platser\r\nskall  vidare vikten  av\r\nen  fortsatt  utveckling\r\nav      system       med\r\nsjälvförvaltning\r\nbeaktas.\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nredovisade  i  juni 2004\r\nsin\r\nlokalförsörjningsplan\r\nför platsutbyggnad under\r\nåren  2005-2008.  Planen\r\nomfattar en utbyggnad av\r\ntotalt ca 1 800 platser,\r\nsamtidigt som knappt 700\r\nplatser   försvinner   i\r\nsamband med  nedläggning\r\nav äldre enheter.  Detta\r\nger  en  nettoökning med\r\nca   1   100  permanenta\r\nhäktes-              och\r\nanstaltsplatser    under\r\nperioden. Som redovisats\r\novan   i   avsnittet  om\r\nuppföljning           av\r\nkriminalvårdens resultat\r\nhar  det  hittills  i år\r\nöppnats  närmare 600 nya\r\nanstaltsplatser  och ett\r\nhundratal nya permanenta\r\nhäktesplatser.\r\nMot bakgrund av  bl.a.\r\nrymningar            och\r\nfritagningar        från\r\nanstalterna  Kumla, Hall\r\noch    Norrtälje     gav\r\nregeringen   i   augusti\r\n2004\r\nKriminalvårdsstyrelsen i\r\nuppdrag  att  omedelbart\r\ninleda arbetet  med  att\r\nta fram förslag avseende\r\nutformningen  av  en  ny\r\nsäkerhetsanstalt    (dnr\r\nJu2004/7296/KRIM).   Vid\r\ndenna    anstalt   skall\r\nsärskilt      återfalls-\r\neller    rymningsbenägna\r\nintagna,    för    vilka\r\nverkställigheten  kräver\r\nsärskilda arrangemang  i\r\nfråga  om säkerhet eller\r\nomhändertagande        i\r\növrigt,  kunna placeras.\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nskall   senast   den   1\r\ndecember  2004  redovisa\r\nett     förslag     till\r\nregeringen      avseende\r\nanstaltens       närmare\r\nutformning           och\r\nlokalisering,   en  plan\r\nför     det    fortsatta\r\narbetet   med   särskilt\r\nangivande     av     när\r\nanstalten beräknas kunna\r\ntas  i  drift  samt   en\r\nberäkning av kostnaderna\r\nför    inrättande    och\r\ndrift.  Av redovisningen\r\nskall  även  framgå  hur\r\ninnehållet             i\r\nverkställigheten     bör\r\nutformas   för   att  på\r\nbästa       sätt      ge\r\nförutsättningar      för\r\nsåväl  ett  meningsfullt\r\nmotivationsarbete    som\r\nsysselsättning       och\r\nförberedelser  för annan\r\nanstaltsplacering.\r\nUtskottet har  ovan  i\r\navsnittet om uppföljning\r\nav       kriminalvårdens\r\nverksamhet  framfört sin\r\noro          beträffande\r\nbeläggningssituationen\r\ninom kriminalvården. Som\r\nframgår  av redogörelsen\r\ndär och i  detta avsnitt\r\npågår   ett   omfattande\r\narbete med och planering\r\nför  utbyggnad  av   ett\r\nstort   antal  anstalts-\r\noch  häktesplatser.  Med\r\nde medel  som  tillförts\r\nkriminalvården     under\r\ninnevarande  år  och med\r\nde     tillskott     som\r\nföreslås  i denna budget\r\ntorde      den     akuta\r\nsituationen        kunna\r\nhanteras  under år 2005.\r\nI   ett   något   längre\r\nperspektiv        kommer\r\nutbyggnaden  enligt  den\r\nlångsiktiga\r\nlokalförsörjningsplanen\r\nförhoppningsvis att vara\r\ntillräcklig för att möta\r\nbehovet  av  nya platser\r\nsamtidigt            som\r\nsituationen  med oönskat\r\nhög beläggning avhjälps.\r\nFrågor såsom  hur stor\r\nen enskild anstalt eller\r\nett häkte bör vara eller\r\nvar\r\nkriminalvårdsverksamhet\r\nbör   lokaliseras  utgör\r\nangelägenheter       för\r\nkriminal-vården      att\r\navgöra  utifrån  de krav\r\nsom       ställs      på\r\nverksamheten.        Det\r\nankommer således inte på\r\nriksdagen att uttala sig\r\ni sådana frågor.\r\nMed     det    anförda\r\navstyrker      utskottet\r\nbifall  till  motionerna\r\nJu295,   Ju319,   Ju340,\r\nJu424  och  Ju431  i  nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nSäkerhetssituationen\r\npå de slutna\r\nkriminalvårdsanstalterna\r\n\r\nI  motionerna  Ju225 (m)\r\noch Ju281 (c) begärs att\r\ninpasseringskontrollen\r\npå   anstalterna  utökas\r\noch  att  mobiltelefoner\r\nstörs  ut. Liknande krav\r\nställs  i  motion  Ju340\r\n(fp).  I  samma   motion\r\nbegärs  också  ett antal\r\nandra  åtgärder för  att\r\nhöja   säkerheten   inom\r\nkriminalvården.    Bland\r\nannat   begärs  att  det\r\nskall bli  möjligt att i\r\nsamband med  anställning\r\nav personal till  häkten\r\noch  anstalter  i större\r\nutsträckning kontrollera\r\nde   arbetssökande   mot\r\nbelastnings-         och\r\nmisstankeregistren.  Det\r\nbör  enligt motionärerna\r\näven  vara  möjligt  att\r\ngöra  sådana  kontroller\r\nav   redan    anställda.\r\nVidare     anförs    att\r\narbetet  mot  korruption\r\nbland    kriminalvårdens\r\npersonal           måste\r\nintensifieras och att de\r\nanställda inte skall  få\r\nha   med   sig   privata\r\nmobiltelefoner   in   på\r\nanstalterna.\r\n\r\nGenom lagändringar som\r\nträdde  i  kraft  den  1\r\nfebruari     2004    har\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\ngivits  rätt att besluta\r\nom att samtliga personer\r\nsom  passerar  in  i  en\r\nviss   sluten    anstalt\r\neller  ett  visst  häkte\r\nskall    kroppsvisiteras\r\n(allmän\r\ninpasseringskontroll).\r\nSyftet   med  kontrollen\r\nskall  vara   att   söka\r\nefter otillåtna föremål.\r\nEtt   beslut  om  allmän\r\ninpasseringskontroll får\r\navse högst tre månader i\r\ntaget.   Om   det  finns\r\nsärskilda skäl  för  det\r\nfår\r\nKriminalvårdsstyrelsen i\r\nenskilda    fall   medge\r\nundantag    från     den\r\nallmänna\r\ninpasseringskontrollen\r\n(prop.  2003/04:3,  bet.\r\nJuU7, rskr. 109).\r\nUtskottet har inhämtat\r\nfrån\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\natt  det  finns gällande\r\nbeslut     om     allmän\r\ninpasseringskontroll\r\nbeträffande   bl.a.   de\r\nåtta  anstalter i landet\r\nsom      har       högst\r\nsäkerhetsnivå. Dessa  är\r\nanstalterna Kumla, Hall,\r\nNorrtälje,       Hällby,\r\nMariefred,         Malmö\r\nKirseberg, Österåker och\r\nTidaholm.  Vid  samtliga\r\ndessa          anstalter\r\ntillämpas  också  sådana\r\ngenerella kontroller  av\r\ninpasserande.\r\nI  syfte att förbättra\r\nmöjligheterna        att\r\nförhindra            att\r\nmobiltelefoner   används\r\ninne   på   anstalterna,\r\nt.ex.  för  att  planera\r\nbrottsliga  aktiviteter,\r\nrymningar            och\r\nfritagningar,  har  14 §\r\nförordningen  (2003:396)\r\nom           elektronisk\r\nkommunikation,       som\r\nträdde  i kraft år 2003,\r\nutformats     så     att\r\nkriminalvården  kan  ges\r\nmöjlighet att på teknisk\r\nväg  störa  ut otillåten\r\nmobiltelefontrafik  till\r\noch från anstalterna.\r\nFrån\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nhar  inhämtats  att  den\r\noffentliga upphandlingen\r\nav     utrustning    för\r\nutstörning            av\r\nmobiltelefoner        är\r\nslutförd.    Post-   och\r\ntelestyrelsen  har givit\r\nett       förhandsbesked\r\nbeträffande    tillstånd\r\ntill    användning    av\r\nutstörningsutrustning\r\nvid    sju    anstalter,\r\ndäribland    anstalterna\r\nHall,   Kumla,  Tidaholm\r\noch    Norrtälje.    Den\r\nslutliga\r\ntillståndsprövningen\r\ngörs när utrustningen är\r\ninstallerad  och  färdig\r\natt  tas i bruk. Arbetet\r\nmed  att  prova  ut  och\r\ninstallera    utrustning\r\nhar      inletts     vid\r\nanstalterna   Hall   och\r\nNorrtälje.\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nberäknar  att den första\r\nutrustningen skall kunna\r\ntas i bruk  på anstalten\r\nHall i februari 2005.\r\nVid de åtta  anstalter\r\ni  landet som har  högst\r\nsäkerhetsnivå   samt  på\r\nvissa   andra  anstalter\r\ntillämpas   ett   strikt\r\nförbud för personal  och\r\nandra     att    medföra\r\nmobiltelefon    in    på\r\nanstalten.\r\nI detta sammanhang kan\r\nockså     nämnas     att\r\nKriminalvårdsstyrelsen i\r\nbörjan  av augusti 2004,\r\nmed     anledning     av\r\nrymningarna         från\r\nNorrtälje-           och\r\nHallanstalterna sommaren\r\n2004,  beslutade  om ett\r\nantal         omedelbara\r\nåtgärder  för  att  höja\r\nsäkerheten   vid  häkten\r\noch  anstalter.   På  de\r\nåtta               högst\r\nsäkerhetsklassade\r\nanstalterna\r\nkonkretiserades    dessa\r\nåtgärder bl.a. till  att\r\ninpasseringshinder\r\nskulle     sättas    upp\r\nutanför anstalterna, att\r\nutrustning           för\r\ninpasseringskontroll\r\nomedelbart        skulle\r\ninstalleras   samt   att\r\nhögriskfångar     skulle\r\nkartläggas och ges  ökad\r\nuppmärksamhet        och\r\nbevakning.\r\nBeträffande\r\nkorruptionsbekämpande\r\nåtgärder  kan nämnas att\r\nKriminalvårdsstyrelsen i\r\nden      nyss     nämnda\r\nåtgärdsplanen  har tagit\r\nupp  ett  antal åtgärder\r\nför      att     bekämpa\r\nkorruption         bland\r\nkriminalvårdens\r\npersonal.   Bland  annat\r\nuppmanas    de    lokala\r\nmyndigheterna        att\r\nregelbundet         låta\r\npersonalen    på   bl.a.\r\navdelningar   med    hög\r\nsäkerhet         rotera.\r\nRotering    bör   enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\nske bl.a. för att minska\r\nmöjligheterna   för   de\r\nintagna  att  skaffa sig\r\nhållhakar  på personalen\r\noch    för    att    vid\r\nmisstankar            om\r\noegentligheter  som inte\r\nkunnat beläggas ändå  på\r\nett naturligt sätt kunna\r\nförflytta anställda.\r\nBeträffande\r\nmöjligheterna        att\r\nkontrollera personal och\r\narbetssökande        mot\r\nbelastnings-         och\r\nmisstankeregistren   kan\r\nföljande noteras. Enligt\r\n10  §  första  stycket 9\r\nförordningen (1999:1134)\r\nom   belastningsregister\r\nskall    uppgifter    ur\r\nbelastningsregistret\r\nlämnas  ut om det begärs\r\nav                    en\r\nkriminalvårdsmyndighet,\r\ni   fråga   om  den  som\r\nmyndigheten  avser   att\r\nanställa.  Enligt  4 § 2\r\nförordningen (1999:1135)\r\nom     misstankeregister\r\nskall     uppgift     om\r\nmisstanke om  brott  för\r\nvilket  åtal  har väckts\r\nlämnas   ut   till    en\r\nkriminalvårdsmyndighet i\r\nmotsvarande syfte.\r\nUtskottet har inhämtat\r\nfrån\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\natt  styrelsen överväger\r\nolika  metoder  för  att\r\nkunna  öka möjligheterna\r\ntill     kontroll     av\r\nanställda  på de enheter\r\nsom       har      högst\r\nsäkerhetsnivå.  Ett sätt\r\nsom   övervägs   är  att\r\nbegära  ändringar  i  de\r\nnyss              nämnda\r\nförordningarna       och\r\ndärvid  föreslå  att det\r\nskall  bli  möjligt  att\r\nbeträffande    befintlig\r\npersonal vid de  tyngsta\r\nenheterna        inhämta\r\nuppgifter             ur\r\nbelastnings-  respektive\r\nmisstankeregistret.  Ett\r\nannat    sätt   är   att\r\nsäkerhetsklassa    vissa\r\nanställningar       inom\r\nkriminalvården  för  att\r\npå    så    sätt   kunna\r\ngenomföra\r\nregisterkontroll  enligt\r\nsäkerhetsskyddslagen\r\n(1996:627)   beträffande\r\npersonal    som    skall\r\ntjänstgöra  på  de allra\r\ntyngsta       enheterna.\r\nHuruvida    det    krävs\r\nförfattningsändringar\r\nför att möjliggöra sådan\r\nsäkerhetsklassning   har\r\nännu   inte   klarlagts.\r\nFrågorna   bereds    för\r\nnärvarande           vid\r\nKriminalvårdsstyrelsens\r\nnormeringsenhet.\r\nUtskottet    vill    i\r\nlikhet  med motionärerna\r\nbetona  vikten   av  att\r\ntillräcklig     säkerhet\r\nupprätthålls          på\r\nanstalterna.    Det   är\r\nnaturligtvis        inte\r\nacceptabelt  att intagna\r\npå slutna anstalter  med\r\nhög säkerhetsnivå rymmer\r\neller  fritas, bl.a. med\r\nhjälp   av   insmugglade\r\nvapen och telefoner samt\r\ni förekommande  fall med\r\nbistånd  från  anställda\r\npå  anstalten.  Det   är\r\nangeläget att kraftfulla\r\nåtgärder  vidtas  på  en\r\nrad   områden   för  att\r\ntillse att säkerheten på\r\nde slutna anstalter  som\r\nhar  högst säkerhetsnivå\r\när så  hög att rymningar\r\noch         fritagningar\r\ndärifrån i princip  inte\r\när möjligt.\r\nUtskottet vill peka på\r\natt  flera  åtgärder har\r\nvidtagits  av  riksdagen\r\noch regeringen  för  att\r\nmöjliggöra            en\r\nförbättring           av\r\nsäkerheten  på anstalter\r\noch   häkten.  Här   kan\r\nframför    allt   nämnas\r\ninförandet av  regler om\r\nallmän\r\ninpasseringskontroll och\r\nmöjligheten         till\r\nutstörning            av\r\nmobiltelefoner.\r\nSom     framgår     av\r\nredogörelsen        ovan\r\ntillämpas  numera allmän\r\ninpasseringskontroll  på\r\nde   anstalter  som  har\r\nhögst     säkerhetsnivå.\r\nUtrustning           för\r\nutstörning            av\r\nmobiltelefoner har köpts\r\nin  och kommer att tas i\r\nbruk  så  snart  det  är\r\nmöjligt.  Även  i övrigt\r\nhar   en   rad  åtgärder\r\nvidtagits för  att  höja\r\nsäkerheten           och\r\nkontrollen            på\r\nanstalterna,  och  dessa\r\nfrågor     uppmärksammas\r\nlöpande.    Frågan    om\r\nkorruption         bland\r\npersonalen   har   också\r\ngivits hög prioritet.\r\nEn  rad  åtgärder  har\r\nalltså  vidtagits  eller\r\nkommer  att  vidtas inom\r\nkort,   och  det   pågår\r\nlöpande  ett   intensivt\r\narbete               med\r\nsäkerhetsfrågor     inom\r\nkriminalvården. Just  de\r\nåtgärder som efterfrågas\r\nav    motionärerna    är\r\nhögaktuella    i   detta\r\narbete.  Någon anledning\r\nför riksdagen  att  göra\r\nnågot  uttalande i dessa\r\nfrågor föreligger därför\r\ninte.\r\nUtskottet vill i detta\r\nsammanhang    peka    på\r\nbetydelsen  av  att  det\r\njämte     ett     aktivt\r\nsäkerhetsarbete inriktat\r\npå  kontroll även riktas\r\nfokus  mot  innehållet i\r\nverkställigheten.     Om\r\nverksamhetsinnehållet\r\nunder   verkställigheten\r\när bra och stimulerar de\r\nintagna i  riktning  mot\r\nett  liv  i  frihet utan\r\nbrott  och  drogmissbruk\r\nminskar            också\r\nincitamenten  att avvika\r\nfrån anstalterna och att\r\ni  övrigt medverka  till\r\nordningsstörningar   och\r\nsäkerhetsrisker.\r\nRiksdagen   bör  avslå\r\nmotionerna Ju225,  Ju281\r\noch     Ju340    i    nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nBrottsförebyggande\r\nrådet, m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\n\r\nI    detta   avsnitt\r\nredogörs         för\r\nBrottsförebyggande\r\nrådets         (BRÅ)\r\nresultat       under\r\nverksamhetsåret\r\n2003.      Utskottet\r\ndelar    regeringens\r\nbedömning att BRÅ på\r\nett  positivt   sätt\r\nverkat för att uppnå\r\nmålet    att   brott\r\nskall förebyggas.  I\r\navsnittet        tar\r\nutskottet     vidare\r\nställning till BRÅ:s\r\nverksamhetsinriktning\r\nunder    år    2005.\r\nUtskottet  behandlar\r\nockså            ett\r\nmotionsyrkande\r\nrörande  bidrag till\r\ns.k.   nattvandrare.\r\nUtskottet   föreslår\r\natt riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandet  med\r\nhänvisning  till att\r\ndet åligger BRÅ  att\r\nbevilja  bidrag till\r\nlokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nBrottsförebyggande rådet\r\n(BRÅ)  är ett stabsorgan\r\nunder regeringen och ett\r\nexpertorgan         inom\r\nrättsväsendet.    Rådets\r\nhuvudsakliga uppgift  är\r\nutveckling, utvärdering,\r\ntillämpad  forskning och\r\ninformation   inom   det\r\nkriminalpolitiska\r\nområdet.   BRÅ  ansvarar\r\nockså för den officiella\r\nkriminalstatistiken.\r\nMyndigheten     ansvarar\r\näven  för  att stimulera\r\nmedlingsverksamheten och\r\ndet               lokala\r\nbrottsförebyggande\r\narbetet.   BRÅ  fördelar\r\nockså de medel som finns\r\npå anslaget  Bidrag till\r\nlokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete.\r\n\r\nTvå  rådgivande  organ\r\när  knutna till BRÅ:  en\r\nreferensgrupp        för\r\nrättsväsendet, som skall\r\nge      förslag     till\r\nprioriteringar av rådets\r\nforsknings-          och\r\nutvecklingsarbete    och\r\nskapa   ökade  kontakter\r\nmellan   praktiskt   och\r\nvetenskapligt  verksamma\r\ninom rättsväsendet,  och\r\nen   vetenskaplig  nämnd\r\nmed representanter  från\r\nolika  ämnesområden  som\r\nhar  betydelse för BRÅ:s\r\nverksamhet.        BRÅ:s\r\narbetsuppgifter    finns\r\nnärmare    reglerade   i\r\nförordning   (1997:1056)\r\nmed   instruktion    för\r\nBrottsförebyggande\r\nrådet.\r\nRegeringen tillsatte i\r\nmars  2003  en utredning\r\nmed uppdrag att  göra en\r\növersyn     av     BRÅ:s\r\nverksamhet           och\r\norganisation   samt  att\r\nanalysera            hur\r\nmyndighetens   roll  kan\r\nrenodlas och tydliggöras\r\n(dir.    2003:26,   dir.\r\n2003:108). I betänkandet\r\nBrottsförebyggande\r\nkunskapsutveckling  (SoU\r\n2004:18)          lämnar\r\nutredningen förslag  som\r\nrör  BRÅ:s  organisation\r\noch     arbetsuppgifter.\r\nFörslagen   syftar  till\r\natt               främja\r\nkunskapsuppbyggnaden och\r\nkunskapsutvecklingen\r\ninom                 det\r\nkriminalpolitiska\r\nområdet.     Betänkandet\r\nbereds              inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nFör   Brottsförebyggande\r\nrådet gällde för år 2003\r\nföljande verksamhetsmål.\r\n\r\nMyndigheten     skulle\r\nvara   ett  centrum  för\r\nforsknings-          och\r\nutvecklingsverksamhet\r\ninom  hela rättsväsendet\r\noch bidra till kunskaps-\r\noch metodutveckling inom\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter.      Vidare\r\nskulle   BRÅ   utvärdera\r\neffekterna  av politiskt\r\nbeslutade reformer eller\r\nstörre  förändringar  av\r\nannat     slag      inom\r\nrättsväsendet.     Rådet\r\nskulle aktivt stödja  de\r\nlokala\r\nbrottsförebyggande råden\r\noch    verka   för   att\r\nverksamheten utvecklades\r\noch    att    kvaliteten\r\nhöjdes   i   de   råden.\r\nStatistiken  för år 2002\r\nskulle    offentliggöras\r\noch  publiceras   senast\r\nden    1    juni   2003.\r\nSlutligen   skulle   BRÅ\r\nfungera      som     ett\r\nexpertorgan          för\r\nrättsväsendet  och bistå\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter  med kunskap\r\nom    brottsutvecklingen\r\noch dess orsaker.\r\nAv               BRÅ:s\r\nårsredovisning   för  år\r\n2003    framgår    bl.a.\r\nföljande.\r\nRörande  BRÅ:s uppgift\r\natt       sörja      för\r\nkunskapsutveckling  inom\r\ndet    kriminalpolitiska\r\nområdet  och utvärdering\r\nav     kriminalpolitiska\r\nreformer   kan  följande\r\nnämnas. Rådet hade under\r\når        2003       tre\r\nregeringsuppdrag     som\r\nrörde    kriminalvården.\r\nDet   första   uppdraget\r\nsyftade     till     att\r\nförstärka\r\nförberedelserna      vid\r\nfrigivning från anstalt.\r\nDen  andra  rör  arbetet\r\nmed narkotikamissbrukare\r\ni  anstalt.  Det  tredje\r\nuppdraget  syftade  till\r\natt    tillsammans   med\r\nkriminalvården  utarbeta\r\nett   förslag  till   en\r\nforsknings-          och\r\nutvecklingsplan       på\r\nkriminalvårdsområdet.\r\nBRÅ  har  också, på eget\r\ninitiativ,  genomfört en\r\nstudie   av   föreningen\r\nKRIS        (Kriminellas\r\nRevansch   I  Samhället)\r\noch dess verksamhet  för\r\natt   bidra   till   att\r\nminska  återfall i brott\r\nbland           tidigare\r\nfängelsedömda  personer.\r\nRapporten om IÖV-utsluss\r\n(BRÅ-Rapport     2003:4)\r\nvisar  att det är mycket\r\nfå av dem  som fått s.k.\r\nfotboja   i  slutet   av\r\nstraffet  som   misskött\r\nsig.   BRÅ  ifrågasätter\r\ndock       om       inte\r\nkriminalvården varit väl\r\nrestriktiv    i     sina\r\nbedömningar av vilka som\r\nskall    beviljas   IÖV-\r\nutsluss.  Kriminalvården\r\ninledde sommaren 2002 en\r\ntreårig satsning  på att\r\nbekämpa\r\nnarkotikamissbruket\r\nbland    kriminalvårdens\r\nklienter.            BRÅ\r\navrapporterade en första\r\nutvärdering           av\r\nsatsningen   i  december\r\n2003       (Vård      av\r\nmissbrukare  i anstalt).\r\nI skriften beskrivs  hur\r\nkriminalvården   arbetat\r\nför      att      bättre\r\nidentifiera,    motivera\r\noch             behandla\r\nnarkotikamissbrukarna  i\r\nanstalt.  En ytterligare\r\nrapport skall  lämnas  i\r\nfebruari    2005.    Den\r\nförsta   studien   visar\r\nenligt      BRÅ      att\r\nkriminalvården   arbetat\r\nmycket  ambitiöst  under\r\nsatsningens   första  år\r\nför  att  nå  målen.  De\r\nhögt  ställda  mål   som\r\nregeringen  satt  upp är\r\ndock      långt     från\r\nuppfyllda. Målen innebär\r\nt.ex.   att   alla    på\r\navdelningar          för\r\nsvårmotiverade     skall\r\ngenomgå s.k. motiverande\r\nsamtal  och att alla  på\r\nbehandlingsavdelningar\r\nskall            genomgå\r\nbehandlingsprogram.  BRÅ\r\nställer frågan om mål av\r\ndetta  slag  är optimala\r\nför   att   uppnå   goda\r\neffekter  och   hushålla\r\nmed resurser eller om de\r\nkanske borde ses över. I\r\njuni avrapporterades ett\r\nförslag      till     en\r\nforsknings-          och\r\nutvecklingsplan       på\r\nkriminalvårdsområdet,\r\nsom    arbetades    fram\r\ngemensamt   av  BRÅ  och\r\nKriminalvårdsstyrelsen.\r\nI planen betonades bl.a.\r\nvikten       av      att\r\nkriminalvården   löpande\r\nsamlar  in uppgifter  om\r\nbåde   vilka    insatser\r\nklienterna får och i vad\r\nmån    dessa    klienter\r\nåterfaller    i   brott.\r\nHärigenom    blir    det\r\nmöjligt   att  utvärdera\r\nvilka  insatser  som  är\r\neffektiva.     De    två\r\nmyndigheterna    bedömde\r\nockså                att\r\nkriminalvårdens     FoU-\r\norganisation     behövde\r\nförstärkas    för    att\r\nrealisera planen.\r\nI     november    2003\r\nredovisade     BRÅ    en\r\nutvärdering           av\r\neffekterna  av  polisens\r\narbete               mot\r\nnarkotikabrottsligheten\r\n(BRÅ-Rapport   2003:12).\r\nUnder  året  har  BRÅ  i\r\nsamråd               med\r\nRikspolisstyrelsen\r\narbetat      med      en\r\nsammanställning av vilka\r\npolisiära  åtgärder  mot\r\nolika typer av brott som\r\nforskning eller beprövad\r\nerfarenhet   har   visat\r\nfungerar i Sverige.\r\nUnder år 2003 har  BRÅ\r\nfortsatt sitt arbete för\r\natt   stimulera   lokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete.  Vid utgången av\r\når  2003 fanns  det  274\r\nlokala\r\nbrottsförebyggande   råd\r\nrunt    om   i   landet.\r\nFöregående  år  hade BRÅ\r\nkännedom  om  240 sådana\r\nråd.  Det  finns  lokala\r\nbrottsförebyggande råd i\r\n80 % av landets kommuner\r\noch      i     39     av\r\nstorstädernas         49\r\nstadsdelar.\r\nAktivitetsnivån   i   de\r\nlokala  råden fortsätter\r\natt  öka.   BRÅ  arbetar\r\naktivt  med  att  sprida\r\ninformation och  kunskap\r\ntill      de      lokala\r\nbrottsförebyggande\r\nråden.   Under  år  2003\r\ngenomförde BRÅ ett antal\r\nnätverksträffar      för\r\nlokala samordnare.\r\nUnder      år     2003\r\nbeviljade BRÅ ekonomiskt\r\nstöd      för     lokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete  till  totalt  89\r\nprojekt,  varav 19 avsåg\r\nbidrag för  startande av\r\nnya               lokala\r\nbrottsförebyggande  råd.\r\nUnder   året   har   BRÅ\r\nprioriterat  projekt som\r\nomfattar\r\nbrottsförebyggande   och\r\ntrygghetsskapande\r\nåtgärder               i\r\nbostadsområden.   Totalt\r\nhar  13  projekt med  en\r\nsådan         inriktning\r\nerhållit totalt  677 000\r\nkr.  Under året har  BRÅ\r\näven   prioriterat   att\r\nfinansiera vetenskapliga\r\nutvärderingar         av\r\nbrottsförebyggande\r\narbete  på  lokal  nivå.\r\nInom     detta    område\r\nbeviljades  två  projekt\r\nsammanlagt 418 550 kr.\r\n\r\nEkonomiskt   stöd   till\r\nbrottsförebyggande\r\nprojekt\r\n----------------------------------------------------\r\n| År    |Antal projekt som   |Beviljat belopp (kr) |\r\n|       |   beviljats        |                     |\r\n|       |ekonomiskt stöd     |                     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999   |      104           |     7 293 475       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000   |       97           |     7 360 000       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001   |       85           |     6 673 000       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002   |       71           |     4 307 367       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2003   |       89           |     5 246 752       |\r\n----------------------------------------------------\r\nBeträffande\r\nverksamhetsområdet\r\nkriminalstatistik    och\r\nanalys                av\r\nbrottsutvecklingen   kan\r\nbl.a.     noteras    att\r\nstatistiken  för år 2002\r\nskulle    offentliggöras\r\noch  publiceras   senast\r\nden  1  juni 2003. Detta\r\ntidsmål  uppfyllde  BRÅ.\r\nOlika  insatser  vidtogs\r\nför    att     förbättra\r\nkriminalstatistiken.\r\nUnder  året  bildades en\r\narbetsgrupp          med\r\nrepresentanter      från\r\npolisen.    Syftet   med\r\narbetsgruppen   var  att\r\ndiskutera  frågor  kring\r\nuppgiftslämnandet   till\r\nstatistiken,       t.ex.\r\nbrottskodning.    Vidare\r\nhar  en ny struktur  för\r\nkodning av brott (STUK),\r\nkvaliteten            på\r\nstatistiken  på  dödligt\r\nvåld  och  förslag  till\r\nkvalitetsförbättringar i\r\nstatistiken  diskuterats\r\ni   gruppen.   Det    är\r\nmeningen  att STUK skall\r\nersätta           dagens\r\nbrottskoder.    Ett   av\r\nsyftena med STUK  är att\r\ndet  skall  vara möjligt\r\natt   följa  ett   brott\r\ngenom rättskedjan.\r\n\r\nRegeringen    gör    i\r\nbudgetpropositionen\r\nbedömningen  att  BRÅ på\r\nett positivt sätt verkat\r\nför att uppnå målet  att\r\nbrott  skall förebyggas.\r\nKunskap               om\r\nbrottsligheten  och dess\r\norsaker  är  viktig  för\r\natt       rättsväsendets\r\nmyndigheter  och  dessas\r\nverksamheter skall kunna\r\nutvecklas            och\r\neffektiviseras.  BRÅ har\r\nunder år 2003 producerat\r\nrapporter,     analyser,\r\nstatistik    m.m.    och\r\nhärmed bidragit till att\r\nutveckla   kunskapen  på\r\ndet    kriminalpolitiska\r\nområdet.\r\nUtskottet        delar\r\nregeringens    bedömning\r\natt  BRÅ på ett positivt\r\nsätt  verkat   för   att\r\nuppnå  målet  att  brott\r\nskall  förebyggas. BRÅ:s\r\ninsatser     för     att\r\nstimulera   utvecklingen\r\nav       det      lokala\r\nbrottsförebyggande\r\narbetet     är    mycket\r\nviktiga      och     bör\r\nfortsätta            med\r\noförminskad kraft.\r\n\r\nPersonal\r\n\r\n\r\nAv      årsredovisningen\r\nframgår att BRÅ under år\r\n2003       hade       59\r\nårsarbetskrafter,  varav\r\n35     kvinnor.     Inom\r\nledningsgruppen      var\r\nkvinnorna  i  majoritet.\r\nRådet driver ett  aktivt\r\noch         systematiskt\r\narbetsmiljöarbete och är\r\nanslutet            till\r\nföretagshälsovården.\r\n\r\nDen             totala\r\nsjukfrånvaron  under  år\r\n2003 var 2,31 %  av  den\r\nsammanlagda    ordinarie\r\narbetstiden. För hela år\r\n2003     var     männens\r\nsjukfrånvaro   0,99   %.\r\nKvinnorna  hade  således\r\nbetydligt          högre\r\nsjukfrånvaro,    framför\r\nallt       var       det\r\nlångtidssjukfrånvaron\r\nsom      gav     utslag.\r\nMyndighetens    samtliga\r\ntre  långtidssjukskrivna\r\nvar kvinnor.  Den  andel\r\nav   sjukfrånvaron   som\r\navsåg en tid av 60 dagar\r\neller  mer  var  53,02 %\r\nunder år 2003.\r\nRegeringen         ser\r\npositivt     på    BRÅ:s\r\nvidtagna  åtgärder   för\r\natt   öka  möjligheterna\r\ntill  lika  villkor  för\r\nmän och kvinnor samt för\r\nminskad  ohälsa.  Det är\r\nangeläget att BRÅ verkar\r\nför      en      jämnare\r\nkönsfördelning.\r\nUtskottet        delar\r\nregeringens bedömning.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning\r\når 2005\r\n\r\n\r\nUtskottet     har    som\r\nframgår  under  rubriken\r\nUtgiftsramen         och\r\nanslagen      tillstyrkt\r\nregeringens förslag till\r\nanslag för år 2005  till\r\nBrottsförebyggande rådet\r\nmed  59  550  000 kr och\r\nBidrag    till    lokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete med\r\n7 200 000 kr.\r\n\r\nRegeringen    har    i\r\nbudgetpropositionen  för\r\når  2005  uppställt  mål\r\nför                olika\r\nverksamhetsområden.  För\r\nBRÅ    är   det   främst\r\nverksamhetsområdet\r\nBrottsförebyggande\r\narbete  som  är relevant\r\nsom   mål.   Målet   för\r\nverksamhetsområdet    är\r\natt      brott     skall\r\nförebyggas.  Beträffande\r\nBRÅ:s  verksamhet  anger\r\nregeringen bl.a. att det\r\när viktigt  att BRÅ inom\r\nsatsningen   på   lokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete     nu     främst\r\ninriktar arbetet på  att\r\nutveckla   och  fördjupa\r\nrådens   verksamhet.   I\r\nmodernt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete               bör\r\ninternationell samverkan\r\nvara väl utbyggd på alla\r\nplan.  En målsättning är\r\natt   medlingsverksamhet\r\nskall  bedrivas  i  hela\r\nlandet.  BRÅ har rörande\r\nungdomsbrottsligheten\r\nett  viktigt  ansvar att\r\nsprida kunskap  om vilka\r\nåtgärder   som  fungerar\r\noch bistå närpolisen och\r\nde                lokala\r\nbrottsförebyggande råden\r\ni  deras arbete. Det  är\r\nviktigt              att\r\nkriminalstatistiken\r\nutvecklas  löpande.  BRÅ\r\nhar   en   viktig   roll\r\navseende  rättsväsendets\r\nforskning            och\r\nutveckling.\r\nUtskottet   har   inte\r\nnågot   att  erinra  mot\r\nregeringens  bedömningar\r\ni denna del.\r\n\r\nBidrag till s.k.\r\nnattvandrare\r\n\r\nI  motion  Ju282   (c)\r\nbegärs att Riksnätverket\r\nför  nattvandrare  skall\r\nerhålla statligt stöd.\r\nUtskottet        delar\r\nmotionärernas\r\nuppfattning   att   s.k.\r\nnattvandrare         gör\r\nbetydelsefulla  insatser\r\ni det brottsförebyggande\r\narbetet,        särskilt\r\nrörande\r\nungdomsbrottsligheten.\r\nFrån  anslaget  Bidrag\r\ntill              lokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete    beviljar   BRÅ\r\nekonomiskt   stöd   till\r\nförsöks-             och\r\nutvecklingsprojekt    på\r\nlokal nivå som kan bidra\r\ntill   ny   kunskap   om\r\nbrottsförebyggande\r\narbete.     Av     BRÅ:s\r\nriktlinjer  för  ansökan\r\nom ekonomiskt stöd  till\r\nlokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete  år  2004 framgår\r\nbl.a.   att   ekonomiskt\r\nstöd inte beviljas  till\r\nprivatpersoner,  privata\r\nföretag    eller    till\r\nsådant som kan betraktas\r\nsom  sökandens ordinarie\r\nlöpande verksamhet.\r\nUtskottet,   som  inte\r\nhar något att erinra mot\r\nde    nyss    redovisade\r\nriktlinjerna,\r\nkonstaterar  att  frågan\r\nom ekonomiskt stöd  från\r\ndet nu aktuella anslaget\r\när  en  fråga  som skall\r\navgöras      av     BRÅ.\r\nUtskottet  föreslår  att\r\nriksdagen avslår  motion\r\nJu282.\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten,\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\n\r\nI    detta   avsnitt\r\nredogörs         för\r\nBrottsoffermyndighetens\r\nresultat       under\r\nverksamhetsåret\r\n2003.      Utskottet\r\ndelar    regeringens\r\nbedömning        att\r\nBrottsoffermyndigheten\r\ni  stort  nått  sina\r\nverksamhetsmål.    I\r\navsnittet        tar\r\nutskottet     vidare\r\nställning       till\r\nvilken    inriktning\r\nBrottsoffer-\r\nmyndigheten  bör  ha\r\nunder    år    2005.\r\nVidare        lämnar\r\nutskottet         en\r\nredovisning       av\r\nBrottsofferfondens\r\nresultat   under  år\r\n2003.   I  avsnittet\r\nbehandlar  utskottet\r\näven motionsyrkanden\r\nrörande        hand-\r\nläggningstider, stöd\r\ntill\r\nbrottsofferjourer\r\noch  Brottsoffermyn-\r\ndighetens\r\nregressverksamhet.\r\nUtskottet hänvisar i\r\ndenna del bl.a. till\r\ntidigare uttalanden.\r\nMot  den  bakgrunden\r\navstyrker  utskottet\r\nmotionsyrkandena.\r\nJämför\r\nreservationerna\r\n18-21.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nhar   ett   övergripande\r\nansvar               för\r\nbrottsofferfrågorna inom\r\nrättsväsendet.\r\nMyndighetens\r\nhuvuduppgifter   är  att\r\nfrämja      brottsoffers\r\nrättigheter,  att bevaka\r\nderas      behov     och\r\nintressen samt att verka\r\nför  att  den   som   är\r\nberättigad          till\r\nbrottsskadeersättning\r\nfår  sådan.  Myndigheten\r\nskall  pröva ärenden  om\r\nbrottsskadeersättning\r\nenligt  brottsskadelagen\r\n(1978:413)  och  ärenden\r\nom      bidrag      från\r\nBrottsofferfonden.   Vid\r\nmyndigheten   finns   en\r\nsärskild    nämnd    för\r\nprövning     av    vissa\r\närenden               om\r\nbrottsskadeersättning\r\nsamt    ett    råd   för\r\nprövning  av  frågor  om\r\nbidrag                ur\r\nBrottsofferfonden.\r\n\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nDe  mål  som för år 2003\r\ngällde               för\r\nverksamhetsgrenen\r\nBrottsskadeärenden   var\r\natt    ansökningar    om\r\nbrottsskadeersättning\r\nskulle  prioriteras  och\r\nhandläggas så snabbt som\r\nmöjligt  med hänsyn till\r\nden  utredning  som  var\r\nerforderlig     i    det\r\nenskilda        ärendet.\r\nUtbetald      ersättning\r\nskulle    i    så   stor\r\nutsträckning som möjligt\r\nåterkrävas          från\r\nskadevållaren.\r\n\r\nMålet              för\r\nBrottsofferfonden    var\r\natt   de  organisationer\r\noch projekt som bedömdes\r\nkunna           tillföra\r\nbrottsoffer störst nytta\r\nskulle  beviljas  bidrag\r\nur    Brottsofferfonden.\r\nProjekt   inriktade  mot\r\nvåld mot kvinnor,  brott\r\nmot  barn  och  ungdomar\r\nsamt      brott      med\r\nrasistiska,\r\nfrämlingsfientliga eller\r\nhomofobiska       inslag\r\nskulle      prioriteras.\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nskulle vidare prioritera\r\ninformationsinsatser som\r\nbidrar  till  att de som\r\när   berättigade    till\r\nbrottsskade-ersättning\r\nfår   det.   Myndigheten\r\nskulle   som   mål   för\r\nverksamhetsgrenen infor-\r\nmation  särskilt  beakta\r\natt   brottsoffer    med\r\nbristande   kunskaper  i\r\nsvenska          språket\r\ntillgodoses.\r\nUnder år 2003 inkom  9\r\n299    ansökningar    om\r\nbrottsskadeersättning,\r\nvilket innebär en ökning\r\njämfört  med år 2002 med\r\n6 % (se tabell).\r\nDrygt  83   %   av  de\r\navgjorda        ärendena\r\nhandlades  på mindre  än\r\nfyra månader,  vilket är\r\nen  förbättring  jämfört\r\nmed     tidigare     år.\r\nMotsvarande  siffror för\r\når  2000  var 58  %,  år\r\n2001  var 66  %  och  år\r\n2002 var 78 %.\r\n\r\nBrottsskadeärenden\r\n1998-2003\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   | Inkomna     |  Avgjorda     |Ärendebalans |\r\n|     | brotts-     |  brotts-      | vid årets   |\r\n|     |skadeärenden |skadeärenden   |   utgång    |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998 |  5 386      |   5 083       |   1 780     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999 |  6 133      |   6 193       |   1 709     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000 |  6 522      |   6 491       |   1 755     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |  7 306      |   7 183       |   1 876     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |  8 753      |   8 934       |   1 688     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003 |  9 299      |   9 219       |   1 761     |\r\n---------------------------------------------------\r\nMyndighetens\r\närendebalans  har, trots\r\nuppgången   av   antalet\r\navgjorda  ärenden,  inte\r\nminskat. Under  år  2003\r\navgjordes 9 219 ärenden.\r\nAntalet      balanserade\r\närenden   uppgick    vid\r\nutgången av år 2003 till\r\n1  761,  vilket utgör en\r\nökning med 4 %. Ökningen\r\när                enligt\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nett   resultat   av  det\r\nökade   antalet  inkomna\r\närenden.\r\n\r\nUtbetald\r\nbrottsskadeersättning\r\noch     intäkter    från\r\nregressverksamhet\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   |    Utbetald        |   Intäkter från      |\r\n|     |  brottsskade-      | regressverksamhet    |\r\n|     |   ersättning       |                      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998 |     49 828         |       1 698          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999 |     67 102         |       2 862          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000 |     67 346         |       3 441          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |     80 126         |       5 264          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |     84 793         |       6 487          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2003 |     83 964         |       8 191          |\r\n---------------------------------------------------\r\nUnder  budgetåret   2003\r\nutbetalades   knappt  84\r\nmiljoner    kronor     i\r\nbrottsskadeersättning,\r\nvilket      utgör     en\r\nminskning jämfört med år\r\n2002. Samtidigt  erhölls\r\nintäkter            från\r\nregressverksamheten  med\r\nknappt    8,2   miljoner\r\nkronor.    Den     stora\r\nmerparten      av     de\r\nutbetalade medlen  avsåg\r\nersättning           för\r\npersonskador,  endast ca\r\n231  000  kr utgick  som\r\nersättning  för sak- och\r\nförmögenhetsskador.\r\n\r\nDe medel som  influtit\r\ngenom\r\nregressverksamheten, där\r\nkrav   ställs   på   den\r\nskadeståndsskyldige  att\r\ngöra rätt för sig, ökade\r\nfrån   ca  5,3  miljoner\r\nkronor år 2001 till nära\r\n6,5 miljoner  kronor  år\r\n2002   och  närmare  8,2\r\nmiljoner kronor år 2003.\r\nMyndigheten har numera\r\nskriftligt\r\ninformationsmaterial  om\r\nbrotts-skadeersättning\r\ntillgängligt    på   nio\r\nfrämmande         språk.\r\nMaterialet  sprids bl.a.\r\nav    polis,   åklagare,\r\ndomstolar och de ideella\r\nbrottsofferorganisationerna.\r\nÖkningen    av   antalet\r\ninkomna ärenden angående\r\nbrottsskadeersättning,\r\nnärmare  en  fördubbling\r\nsedan  år  1998  (jämför\r\ntabell ovan),  tyder  på\r\natt\r\nBrottsoffermyndighetens\r\ninformationssatsning\r\ninom  detta  område  har\r\nvarit framgångsrik.\r\nUnder  år  2003  inkom\r\ntotalt  457  ansökningar\r\nom      bidrag      från\r\nBrottsoffer-fonden.\r\nAnsökningarna      avsåg\r\nolika     projekt    med\r\nönskemål om  bidrag till\r\nett sammanlagt belopp om\r\nca 108 miljoner  kronor.\r\nUnder  året  inkom  även\r\n212    ansökningar    om\r\nverksamhetsstöd      för\r\nlöpande    verksamheter.\r\nBrottsoffer-fondens\r\nintäkter  genom avgifter\r\nuppgick under  samma tid\r\ntill drygt 27,8 miljoner\r\nkronor.    207   projekt\r\nbeviljades  finansiering\r\noch     i    204    fall\r\nbeviljades\r\nverksamhetsstöd      med\r\ntillsammans  drygt  25,3\r\nmiljoner  kronor.  Av de\r\nprojekt  som  beviljades\r\nstöd var 83 inriktade på\r\nvåld mot kvinnor,  43 på\r\nfrågor  kring  brott mot\r\nbarn och ungdomar  och 7\r\nrörde      offer     för\r\nhomofobiska  brott.  När\r\ndet   gäller  offer  för\r\nbrott   med   rasistiska\r\neller främlingsfientliga\r\nförtecken     beviljades\r\ninte    något    projekt\r\nfinansiering.\r\nMyndigheten har bedrivit\r\nriktade\r\ninformationsinsatser\r\nangående denna möjlighet\r\nmen  har, enligt vad som\r\ninhämtats, under år 2003\r\ninte  fått  in  en  enda\r\nansökan   angående   ett\r\nprojekt     med    sådan\r\ninriktning.\r\nSammanlagt   fördelade\r\nfonden  under  år   2003\r\nalltså     drygt    25,3\r\nmiljoner kronor,  vilket\r\nvar  en  ökning  jämfört\r\nmed  de föregående  åren\r\n(21,7 miljoner kronor år\r\n2001  och  närmare  22,4\r\nmiljoner    kronor    år\r\n2002).\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nhade   under   2003   41\r\nårsarbetskrafter  vilket\r\när en ökning med 2 sedan\r\nåret  innan.  Den totala\r\nsjukfrånvaron under 2003\r\nuppgick   till  7,4   %.\r\nPersonalomsättningen var\r\n20 % vilket  är högre än\r\nför  staten  som  helhet\r\n(11 %). Omsättningen var\r\nstörst  bland  de  yngre\r\nmedarbetarna.\r\nRegeringen   anför   i\r\npropositionen  att   den\r\nser   positivt   på  den\r\nutveckling  som  innebär\r\natt fler brottsoffer  nu\r\nfår ersättning och anser\r\natt  det  är viktigt att\r\nmyndigheten   bibehåller\r\nden höga kvaliteten i de\r\navgöranden  som  fattas.\r\nRegeringen   ser   också\r\npositivt      på     den\r\nregressverksamhet    som\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nbedriver.     Regeringen\r\nbetonar vikten av att de\r\nmyndigheter som  sprider\r\ninformation         till\r\nbrottsoffer      strävar\r\nefter  att informationen\r\nskall      nå      fler.\r\nRegeringen betonar också\r\nvikten       av      att\r\nmyndigheten       vidtar\r\nåtgärder  för  att finna\r\nlämpliga         projekt\r\ninriktade  på offer  för\r\nrasistiska         eller\r\nfrämlingsfientliga\r\nbrott.\r\nUtskottet  instämmer i\r\nregeringens    bedömning\r\noch     beklagar     att\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nännu  inte lyckats finna\r\nlämpliga projekt rörande\r\nhatbrott             och\r\nfrämlingsfientlig\r\nbrottslighet  trots  att\r\ndenna       typ       av\r\nbrottslighet     alltför\r\nofta     förekommer    i\r\nsamhället.        Enligt\r\nutskottets mening är det\r\ntydligt  att  det behövs\r\nen              särskild\r\ninformationsinsats   för\r\natt öka opinionsbildning\r\noch  annan aktivitet mot\r\ndenna brottslighet.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning\r\når 2005\r\n\r\n\r\nUtskottet     har    som\r\nframgår  under  rubriken\r\nUtgiftsramen         och\r\nanslagen      tillstyrkt\r\nregeringens förslag till\r\nanslag för år 2005  till\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nmed  27  miljoner kronor\r\noch till Ersättning  för\r\nskador på grund av brott\r\nmed 84 miljoner kronor.\r\n\r\nDet övergripande målet\r\nför verksamhetsområde  5\r\nReparativ  verksamhet är\r\natt  verksamheten  skall\r\nvara  inriktad   på  att\r\nminska och lindra skade-\r\nverkningarna  av  brott.\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nhar   ett   övergripande\r\nansvar               för\r\nbrottsofferfrågorna    i\r\nrättsväsendet.\r\nMyndighetens\r\nhuvuduppgift    är   att\r\nfrämja     brottsoffrens\r\nrättigheter,  behov  och\r\nintressen.          Till\r\nuppgifterna    hör   att\r\nbesluta  i  ärenden   om\r\nbrottsskadeersättning\r\nsamt  att  fördela medel\r\nfrån   brottsofferfonden\r\nsom          finansierar\r\nforskning,\r\nutvecklingsprojekt   och\r\näven             löpande\r\nbrottsofferstödjande\r\nverksamhet.            I\r\nsammanhanget  kan nämnas\r\natt\r\nBrottsoffermyndigheten\r\noch  Domstolsverket  har\r\nett     uppdrag     (dnr\r\nJu2004/6170/KRIM)    att\r\ngemensamt  verka för att\r\nvittnesstödsverksamhet\r\nbedrivs   vid   samtliga\r\ntingsrätter          och\r\nhovrätter.   Syftet  med\r\ndetta  uppdrag   är  att\r\nsäkerställa   att  denna\r\nstödverksamhet   även  i\r\nfortsättningen    kommer\r\natt  finnas vid samtliga\r\ndomstolar.\r\nUtskottet          har\r\ningenting   att  invända\r\nmot                  att\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nockså   under   år  2005\r\narbetar     med    denna\r\ninriktning.\r\nFör   att  säkerställa\r\natt\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nhar  rätt uppdrag och är\r\nrustad    för   framtida\r\nuppgifter     tillsattes\r\nunder    år    2003   en\r\nutredare  som fick  till\r\nuppgift  att   göra   en\r\növersyn  av myndighetens\r\nuppdrag,    organisation\r\noch          verksamhet.\r\nUtredaren lämnade  under\r\nvåren  2004  betänkandet\r\nEn       översyn      av\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n(SOU           2004:61).\r\nSammanfattningsvis\r\ninnebär       utredarens\r\nförslag              att\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nskall     få     utökade\r\nuppgifter     och    ett\r\ntydligare        mandat.\r\nBetänkandet   är   under\r\nhösten    föremål    för\r\nremissbehandling.\r\nRegeringen        kommer\r\ndärefter   att  överväga\r\nvilka åtgärder  som  kan\r\nbehöva     vidtas    med\r\nutgångspunkt     i    de\r\nförslag   som  utredaren\r\nhar   lämnat    om   hur\r\nBrottsoffermyndigheten\r\noch  dess verksamhet kan\r\nutvecklas.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nHandläggningstiderna\r\nhos\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n\r\nI  motionen  Ju467  (kd)\r\npåpekas att det tidigare\r\nhar  funnits ett krav på\r\natt  handläggningen   av\r\nbrottsskadeärenden\r\nskulle  ske inom tre och\r\nsenare     inom     fyra\r\nmånader.           Denna\r\nfastställda    tidsgräns\r\nbör  enligt motionärerna\r\nåterinföras  så  att det\r\nframgår              att\r\nbrottsskadeärenden skall\r\nhandläggas    inom   tre\r\nmånader.\r\n\r\nFörslaget  innebär  en\r\nåtergång  till  det  som\r\ngällde t.o.m.  år  2000.\r\nDärefter  ändrades tiden\r\ntill    fyra    månader.\r\nEnligt  regleringsbrevet\r\nför år 2002 skulle minst\r\n70          %         av\r\nbrottskadeärendena\r\nhandläggas   inom   fyra\r\nmånader  med  bibehållen\r\nkvalitet.              I\r\nregleringsbrevet  för år\r\n2003   togs  tidsgränsen\r\nbort. Målet formulerades\r\ni   stället    så    att\r\nansökningar           om\r\nbrottskadeersättning\r\nskall   prioriteras  och\r\nhandläggningen   ske  så\r\nsnabbt  som möjligt  med\r\nhänsyn     till      den\r\nutredning     som     är\r\nerforderlig     i    det\r\nenskilda ärendet.  Sedan\r\ndess                 har\r\nhandläggningstiden   för\r\närendena  förkortats. År\r\n2000 avgjordes  46  % av\r\närendena     inom    den\r\nangivna    tiden     tre\r\nmånader  och  58  % inom\r\nfyra månader. År 2001 då\r\nmålet ändrades avslutade\r\nmyndigheten   66   %  av\r\närendena    inom    fyra\r\nmånader.  Under  år 2002\r\navslutades närmare  78 %\r\nav ärendena snabbare  än\r\nfyra  månader.  År  2003\r\nvar  denna  siffra  83,5\r\n%.\r\nEn motion med liknande\r\ninnebörd     behandlades\r\nockså  förra året  (bet.\r\n2003/04:JuU1   s.  106).\r\nUtskottet ansåg  då  att\r\nde krav som i dag ställs\r\npå\r\nBrottsoffermyndighetens\r\nhandläggning          av\r\nbrottsskadeärenden    är\r\nväl  avvägda.  Att  inom\r\nramen   för   tilldelade\r\nmedel uppställa ett krav\r\npå      tre     månaders\r\nhandläggningstid innebär\r\nen    risk    för    att\r\nkvaliteten            på\r\nhandläggningen    skulle\r\nförsämras.   Ett  sådant\r\nkrav     skulle    också\r\nförsämra    myndighetens\r\nmöjligheter          att\r\nvidareutveckla       sin\r\nregressverksamhet.\r\nUtskottet gör alltjämt\r\nsamma         bedömning.\r\nUtskottet      avstyrker\r\nmotion   Ju467  i  denna\r\ndel.\r\n\r\nSamhällets stöd till\r\nbrottsofferjourer\r\n\r\nI   motion  Ju467   (kd)\r\nbegärs               ett\r\ntillkännagivande om ökat\r\nstöd                till\r\nbrottsofferjourer.\r\n\r\nUtskottet har tidigare\r\nett    flertal    gånger\r\nbehandlat  motioner   om\r\nstöd                till\r\nbrottsofferjourer  (bet.\r\n1997/98:Ju1 s. 77 f.).\r\nDet finns omkring  110\r\nlokala brottsofferjourer\r\növer     hela    landet.\r\nBrottsofferjourerna\r\nengagerar   stödpersoner\r\noch har en nyckelroll  i\r\nde    verksamheter   med\r\nvittnesstöd   som  finns\r\nför både målsäganden och\r\nvittnen.  Det förekommer\r\nockså     att     lokala\r\nbrottsofferjourer    och\r\nlokala\r\nbrottsförebyggande   råd\r\nsamarbetar     i     det\r\nbrottsförebyggande\r\narbetet.              Av\r\nBrottsoffermyndighetens\r\nårsredovisning   framgår\r\natt    brottsofferjourer\r\nunder  2003   beviljades\r\ndirekt   verksamhetsstöd\r\nmed  3  761  300  kr  ur\r\nBrottsofferfonden.\r\nDärtill   kommer  bidrag\r\ntill utbildning  m.m.  I\r\nvilken      utsträckning\r\nkommunerna        stöder\r\nbrottsofferjourerna\r\nvarierar. Vissa kommuner\r\nhar    fast    anställda\r\ntjänstemän  som  arbetar\r\nmed brottsofferfrågor.\r\nI   1997   års  ärende\r\nanförde  utskottet   att\r\nman   med  kontinuerliga\r\nstatliga    driftsbidrag\r\nnärmar       sig      en\r\norganisationsform  som i\r\nen   alltför   hög  grad\r\nföreter   likheter   med\r\nregelstyrda myndigheter.\r\nUtskottet ansåg,  då som\r\ntidigare, att det låg en\r\npoäng i att verksamheten\r\ninom jourerna bygger  på\r\nideellt  och  frivilligt\r\nmänskligt    engagemang.\r\nDet    utgör    då   ett\r\nkomplement    till   den\r\nverksamhet  som  polisen\r\nbedriver  med  stöd  och\r\ninformation         till\r\nbrottsoffren  i  samband\r\nmed brottsutredningar.\r\nUtskottet har alltjämt\r\ndenna       inställning.\r\nHärtill    kommer    att\r\nbrottsoffer-jourerna\r\ntilldelats            ej\r\noväsentliga     statliga\r\nbidrag      för      sin\r\nverksamhet. Motion Ju467\r\nbör      alltså     inte\r\nföranleda  någon  åtgärd\r\nfrån          riksdagen.\r\nUtskottet  föreslår  att\r\nmotionen i nu  behandlad\r\ndel avstyrks.\r\n\r\nFörskottering av\r\nskadestånd\r\n\r\nI motionerna Ju292  (fp)\r\noch  Ju467  (kd)  begärs\r\nett   nytt   system  för\r\nförskottering         av\r\nskadestånd  på  grund av\r\nbrott. I motion L338 (c)\r\nbegärs               att\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nskall        förskottera\r\nskadestånd på  grund  av\r\nbrott  som den ena maken\r\ndömts  att  betala  till\r\nden andra.\r\n\r\nBrottsskadeersättning\r\nkan utgå vid personskada\r\npå  grund  av  brott och\r\näven  -  undantagsvis  -\r\nvid sakskada. Ersättning\r\nbetalas normalt ut först\r\nefter   det    att   det\r\nklarlagts            att\r\ngärningsmannen    saknar\r\nbetalningsförmåga    och\r\natt   det   inte  heller\r\nfinns en försäkring  som\r\ntäcker skadan.\r\nFrågor              om\r\nförskottering         av\r\nbrottsskadeersättning\r\nhar  behandlats tidigare\r\nav utskottet.  Så skedde\r\nhösten     2003    (bet.\r\n2003/04:JuU1  s. 112 f.)\r\noch  våren  2004   (bet.\r\n2003/04:JuU20   s.  22).\r\nDet   då   omnämnda  EU-\r\narbetet         angående\r\nersättning          till\r\nbrottsoffer  är avslutat\r\noch    direktivet     är\r\nantaget               av\r\nministerrådet.    Arbete\r\npågår               inom\r\nRegeringskansliet    för\r\natt    anpassa    svensk\r\nlagstiftning. Direktivet\r\nkom  inte  att innehålla\r\nnågra     regler      om\r\nförskottering         av\r\nskadestånd.\r\nUtskottet    vill    i\r\nlikhet   med   vad   som\r\ntidigare    uttalats   i\r\ndenna  fråga påpeka  att\r\ndet   är  gärningsmannen\r\nsom i första  rummet har\r\nansvaret     för     att\r\nbrottsoffret\r\nkompenseras.          De\r\nnuvarande   reglerna  om\r\nbrottsskadeersättning\r\nkan  också  ses  som  en\r\nform     av    förskott.\r\nSamtidigt  har utskottet\r\nförståelse för  att  den\r\nskadelidande   just  vid\r\npartnervåld kan ha extra\r\nsvårt   att  kräva   sin\r\nrätt. Här vill utskottet\r\nerinra   om   25   a   §\r\nförordningen  (1990:893)\r\nom underrättelse  om dom\r\ni  vissa  brottmål, m.m.\r\nBestämmelsen innebär att\r\nen lagakraftvunnen dom i\r\nbrottmål som  innehåller\r\nförpliktelser  för   den\r\ntilltalade   att  betala\r\nskadestånd skall  sändas\r\ntill\r\nkronofogdemyndigheten.\r\nSyftet  med bestämmelsen\r\när                   att\r\nindrivningsförfarandet\r\nskall  komma  i gång med\r\nen  minimal insats  från\r\nmålsägandens   sida   (2\r\nkap.         3         §\r\nutsökningsförordningen\r\n[1981:981]).    Reglerna\r\ngäller    oavsett    den\r\ntilltalades          och\r\nmålsägandens    relation\r\ntill varandra.\r\nUtskottet    är   inte\r\nberett  att  förorda  en\r\nordning som innebär  att\r\nalla skadestånd på grund\r\nav  brott  förskotteras.\r\nUtskottet är inte heller\r\nberett  att förorda  att\r\njust   skadestånd    vid\r\npartnervåld\r\nsärbehandlas. Motionerna\r\nJu292,  Ju467 och L338 i\r\naktuella delar avstyrks.\r\n\r\nRättsmedicinalverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\n\r\nI detta avsnitt\r\nredogörs för\r\nRättsmedicinalverkets\r\nresultat under\r\nverksamhetsåret\r\n2003. Utskottet har\r\ningen invändning mot\r\nregeringens\r\nbedömning att\r\nRättsmedicinalverket\r\ni allt väsentligt\r\nfullgjort de mål som\r\nställts upp för dess\r\nverksamhet. I\r\navsnittet tar\r\nutskottet vidare\r\nställning till\r\nRättsmedicinalverkets\r\nverksamhetsinriktning\r\nunder år 2005.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nRättsmedicinalverket  är\r\ncentral\r\nförvaltningsmyndighet\r\nför    rättspsykiatrisk,\r\nrättsmedicinsk,\r\nrättskemisk          och\r\nrättsgenetisk verksamhet\r\ni    den    utsträckning\r\nsådana    frågor    inte\r\nhandläggs av någon annan\r\nstatlig   myndighet.   I\r\npraktiken            går\r\nverksamheten  ut  på att\r\nsörja       för      att\r\ndomstolarna har  teknisk\r\n(medicinsk) bevisning  i\r\nbrottmål             och\r\nfaderskapsmål   och  ett\r\nfullgott  underlag   för\r\npåföljdsbestämningen   i\r\nbrottmål i form av t.ex.\r\nrättspsykiatriska\r\nundersökningar.\r\nRättsmedicinalverkets\r\narbetsuppgifter    finns\r\nnärmare    reglerade   i\r\nförordning    (1996:613)\r\nmed   instruktion    för\r\nRättsmedicinalverket.\r\nVerket   bedriver  såväl\r\nanslagsfinansierad   som\r\nuppdragsfinansierad\r\nverksamhet.\r\n\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nFör Rättsmedicinalverket\r\ngällde   för   år   2003\r\nföljande verksamhetsmål.\r\n\r\nRättsmedicinalverkets\r\nverksamhet  skulle skapa\r\ngoda förutsättningar för\r\nrättssäkerhet        och\r\neffektivitet        inom\r\nrättsväsendet      genom\r\ntillhandahållande     av\r\nrättspsykiatriska,\r\nrättsmedicinska,\r\nrättskemiska         och\r\nrättsgenetiska\r\nundersökningar   av  hög\r\nkvalitet   och  svarande\r\nmot     uppdragsgivarnas\r\nbehov.      Verksamheten\r\nskulle   bedrivas    med\r\nrespekt      för      de\r\nundersöktas   personliga\r\nintegritet.       Vidare\r\nskulle                de\r\nrättspsykiatriska\r\nundersökningsenheterna\r\nerbjuda   god  omvårdnad\r\noch tillgodose kraven på\r\nsamhällsskydd. Till gagn\r\nför verksamheten  skulle\r\nverket    bedriva    och\r\nstödja     ett    aktivt\r\nforsknings-          och\r\nutvecklingsarbete.\r\nVerket  skulle dessutom,\r\ndär det var lämpligt och\r\ndär  verksamheten  kunde\r\nskapa          särskilda\r\nförutsättningar för det,\r\nvinnlägga  sig  om   att\r\nbidra      till      det\r\nbrottsförebyggande\r\narbetet.\r\nRättsmedicinalverket\r\nskulle  också  verka för\r\nen    långsiktigt    god\r\nförsörjning  av personal\r\nmed        ändamålsenlig\r\nkompetens            och\r\nspecialistkunskap.\r\nSärskilt  gällde det att\r\nminska   sårbarheten   i\r\nutnyttjandet    av   och\r\ntillgången            på\r\nrättsläkare   genom   en\r\naktiv   och  förutseende\r\nrekrytering          och\r\nutbildning.    Slutligen\r\nskulle verket arbeta med\r\natt               förnya\r\narbetsformerna       och\r\nutveckla ledarskapet.\r\nAv\r\nRättsmedicinalverkets\r\nårsredovisning   för  år\r\n2003    framgår    bl.a.\r\nföljande.\r\nÅr 2003 kännetecknades\r\nav   en   fortsatt   hög\r\nefterfrågan  på  verkets\r\nutredningar          och\r\nundersökningar.      Det\r\ninnebar   fortsatt   hög\r\narbetsbelastning     för\r\nverkets  utrednings- och\r\nvårdpersonal   och  fick\r\ntill      följd      att\r\nhandläggnings-       och\r\nväntetider        ökade.\r\nArbetet              med\r\npolicydokument       och\r\ninterna       riktlinjer\r\nfortsatte.    Här    kan\r\nnämnas   att  riktlinjer\r\nfastställdes         för\r\nanvändande  av somatiska\r\nundersökningar       vid\r\nrättspsykiatriska\r\nundersökningar  och  att\r\nen  ny arbetsordning för\r\nverket     fastställdes.\r\nKvalitetsarbetet    hade\r\nfortsatt  hög prioritet.\r\nI arbetet med att stärka\r\nsamsynen          mellan\r\nrättsläkare   påbörjades\r\narbete      med      att\r\nfastställa   en  ny  och\r\nuppdaterad\r\nprocessbeskrivning   för\r\nrättsmedicinska\r\nundersökningar.   Vidare\r\nutarbetades   riktlinjer\r\nför rättsläkares  roll i\r\nrättsprocessen.      Mot\r\nbakgrund              av\r\nPsykansvarskommitténs\r\nbetänkande tillsattes en\r\nreferensgrupp   för  att\r\ndiskutera  de förändrade\r\narbetssätt    kommitténs\r\nförslag     kan    antas\r\nmedföra.\r\nFörsöksverksamheten  med\r\ns.k.     rättsmedicinska\r\nutredare   permanentades\r\nefter      en     intern\r\nutvärdering.    Avseende\r\nverkets  databaser   låg\r\nfokus  på  att förbättra\r\nkvaliteten på data i den\r\nrättsmedicinska\r\ndatabasen  i  syfte  att\r\nhöja    validiteten    i\r\ninmatade  uppgifter  för\r\nkommande\r\nforskningsuppgifter. Ett\r\nlektorat  inrättades och\r\ntillsattes            på\r\ninstitutionen        för\r\nkirurgiska   vetenskaper\r\nvid Uppsala universitet.\r\nTjänsten  är  kombinerad\r\nmed    en   tjänst   som\r\növerläkare           vid\r\nRättsmedicinska\r\navdelningen  i  Uppsala.\r\nInom FoU-området gavs på\r\nsedvanligt   sätt   stöd\r\ntill  olika projekt. Här\r\nkan               nämnas\r\ndatortomografisk\r\nundersökning         vid\r\nrättsmedicinsk\r\nundersökning         med\r\nelektronisk\r\nbilddokumentation.\r\nInom   rättspsykiatrin\r\nökade       domstolarnas\r\nefterfrågan           på\r\nrättspsykiatriska\r\nundersökningar     (RPU)\r\nunder  år  2003. Antalet\r\nundersökningar       som\r\nutfördes   uppgick  till\r\n688 (se tabell).  Av  de\r\nundersökta bedömdes 48 %\r\nlida   av  en  allvarlig\r\npsykisk störning. I 45 %\r\nav      undersökningarna\r\nföreslogs\r\nrättspsykiatrisk    vård\r\nsom  påföljd  och i 15 %\r\nskyddstillsyn.\r\nDomstolarnas  förtroende\r\nför              verkets\r\nundersökningar       var\r\nfortsatt  högt. Under år\r\n2003 följde  domstolarna\r\nde       förslag      om\r\növerlämnande        till\r\nrättspsykiatrisk    vård\r\nsom    lämnats    i   de\r\nrättspsykiatriska\r\nutlåtandena  i  98 %  av\r\nfallen.  Även antalet av\r\nverket         utfärdade\r\nläkarintyg  enligt   7 §\r\nlagen   (1991:2041)   om\r\nsärskild personutredning\r\ni  brottmål,  m.m., s.k.\r\n§ 7-intyg,  ökade  under\r\når      2003.     Totalt\r\nutfärdades  1 890 sådana\r\nintyg    (se    tabell).\r\nEuroparådets s.k.  anti-\r\ntortyrkommitté\r\ngenomförde under år 2003\r\nen närmare granskning av\r\nutredningsavdelningen  i\r\nGöteborg.      I     den\r\nefterföljande  rapporten\r\nuttrycktes        mycket\r\npositiva    omdömen   om\r\nverksamheten.  Ett  fall\r\nav  rymning  genomfördes\r\nmed hjälp av utomstående\r\nfrån                  en\r\nutredningsavdelning.  De\r\nbåda  rymlingarna  greps\r\ntämligen omgående. Under\r\nbudgetåret   genomfördes\r\ntre                 s.k.\r\nhäktesundersökningar.\r\nMedianhandläggningstiderna\r\nför RPU var 28 dagar för\r\nhäktade och 42 dagar för\r\nej    häktade.   Andelen\r\närenden där väntetiden i\r\nhäkte översteg  7  dagar\r\nökade   kraftigt   under\r\nåret.      Trots     att\r\nvistelsetiderna kortades\r\nökade väntetiderna.  Det\r\nindikerar            att\r\norganisationen        är\r\nunderdimensionerad. Även\r\nandelen    anstånd   med\r\navgivande  av  utlåtande\r\nökade.\r\n\r\nAntalet\r\nrättspsykiatriska\r\nundersökningar  och § 7-\r\nintyg\r\n-----------------------------------------------------\r\n| År    |      Utförda          |Utfärdade § 7-intyg|\r\n|       | rättspsykiatriska     |                   |\r\n|       |   undersökningar      |                   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1997   |        600            |      1 858        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1998   |        609            |      1 847        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1999   |        657            |      1 838        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2000   |        619            |      1 772        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2001   |        589            |      1 792        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2002   |        670            |      1 878        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2003   |        688            |      1 890        |\r\n-----------------------------------------------------\r\nInom rättsmedicinen  har\r\nde       rättsmedicinska\r\nkroppsundersökningarna\r\nav  levande personer och\r\nyttranden   över   dessa\r\nökat    kraftigt   under\r\nsenare år,  främst  till\r\nföljd   av   det   ökade\r\nantalet      våldsbrott.\r\nMindre än en promille av\r\nsamtliga rättsmedicinska\r\närenden  granskades   av\r\nSocialstyrelsens\r\nrättsliga           råd.\r\nMediantiderna        för\r\närenden avseende levande\r\npersoner var 8 dagar och\r\nför      rättsmedicinska\r\nundersökningar        av\r\navlidna  40  dagar under\r\når   2003.   Motsvarande\r\ntider för år 2002  var 9\r\nrespektive   42   dagar.\r\nEftersom\r\nrekryteringssituationen\r\nav rättsläkare är på väg\r\natt   förbättras  kommer\r\nverket   att  prioritera\r\nkortare\r\nhandläggningstider.\r\n\r\nAntalet  ärenden  inom\r\nden         rättskemiska\r\nverksamheten ökade under\r\når 2003 med nästan 11 %.\r\nHandläggningstiderna\r\nkunde   trots   detta  i\r\nstort     sett    hållas\r\noförändrade    eller   i\r\nvissa     fall    t.o.m.\r\nförbättras.\r\nAnslagsverksamheten\r\nexpanderade  till  följd\r\nav  en  fortsatt kraftig\r\nökning                av\r\ndrograttfylleriärendena\r\ntill    5 992   ärenden,\r\njämfört    med     5 071\r\närenden     år     2002.\r\nÖkningen klarades av  på\r\nbekostnad av att viktigt\r\nutvecklingsarbete   fick\r\nstå tillbaka.\r\nInom    rättsgenetiken\r\nhandlades och besvarades\r\n1 999 ärenden  under  år\r\n2003,   vilket   var  en\r\nmarginell minskning  med\r\n17  ärenden  jämfört med\r\når   2002.   Tack   vare\r\neffektiviseringar\r\nfortsatte\r\nhandläggningstiderna att\r\nminska.\r\nMedianhandläggningstiden\r\nvar  vid  årets  slut 15\r\ndagar,  jämfört  med  21\r\ndagar året innan.  Under\r\nåret    genomfördes   65\r\nidentifieringsärenden,\r\nvilket   är  en  kraftig\r\nökning  jämfört  med  år\r\n2002.\r\nRegeringen konstaterar\r\ni    budgetpropositionen\r\natt Rättsmedicinalverket\r\ntrots    en    ansträngd\r\npersonalsituation klarat\r\nav  att  möta den  ökade\r\nefterfrågan   utan   att\r\nhandläggningstiderna har\r\nbehövt   öka   i   någon\r\nstörre  utsträckning.  I\r\nvissa      fall      har\r\nhandläggningstiderna\r\nt.o.m.   kunnat  kortas.\r\nRegeringen  ser positivt\r\npå det arbete som verket\r\nbedrivit     i     detta\r\navseende. Det är viktigt\r\natt utvecklingen mot  så\r\nkorta handläggningstider\r\nsom  möjligt fortsätter.\r\nUnder  året  ökade  dock\r\nandelen   ärenden   inom\r\nrättspsykiatrin      där\r\nväntetiden    i    häkte\r\növerskred            den\r\nlagstadgade tiden på sju\r\ndagar.  Verket har redan\r\ninitierat  åtgärder  för\r\natt    de    lagstadgade\r\nväntetiderna   i   häkte\r\ninte  skall överskridas.\r\nDet är viktigt att detta\r\narbete  prioriteras. Det\r\ntotala           antalet\r\nrättspsykiatriska\r\nutredningar          som\r\növerlämnades        till\r\nSocialstyrelsens\r\nrättsliga  råd  utgjorde\r\n5 %    (35    fall)   av\r\nsamtliga     expedierade\r\närenden.  Av  dessa  kom\r\nrådet  i  10  fall  fram\r\ntill  en  annan slutsats\r\nän verket.  I  takt  med\r\natt  personalsituationen\r\nförbättras           ser\r\nregeringen    det    som\r\nangeläget            att\r\nutvecklingsarbetet\r\nfortsätter    och    att\r\nviktiga\r\nforskningsprojekt\r\ngenomförs.    Regeringen\r\nkonstaterar\r\nsammanfattningsvis   att\r\nRättsmedicinalverket\r\nunder  år  2003  i  allt\r\nväsentligt      uppfyllt\r\nstatsmakternas\r\növergripande   mål   för\r\nverksamheten.\r\nUnder      år     2003\r\npresenterades\r\ndepartementspromemorian\r\nNy      ordning      för\r\nutfärdande av rättsintyg\r\n(Ds      2003:3).      I\r\npromemorian föreslås att\r\nRättsmedicinalverket\r\nskall få ett huvudansvar\r\nför   verksamheten   med\r\nutfärdande            av\r\nrättsintyg.    Förslagen\r\nsyftar      till     att\r\nsäkerställa          att\r\nrättsintygen  håller  en\r\nhög   kvalitet  och  att\r\nrättsväsendets    övriga\r\nmyndigheter   får  bästa\r\nmöjliga   underlag   för\r\nsina        bedömningar.\r\nRättsmedicinalverket\r\nskall få ta ut en avgift\r\nav  den  som  begärt ett\r\nrättsintyg,  i allmänhet\r\nen   polismyndighet.   I\r\npromemorian    framhålls\r\natt       en      viktig\r\nförutsättning        vid\r\navgiftsfinansiering   är\r\natt   de   rättsvårdande\r\nmyndigheter   som  skall\r\nbetala        avgifterna\r\ntillförs    medel    för\r\ndetta.      Promemorians\r\nförslag   innebär    att\r\npolisens          årliga\r\nsammanlagda    kostnader\r\nför   rättsintyg  kommer\r\natt uppgå till knappt 17\r\nmiljoner    kronor,   en\r\nökning  med  8  miljoner\r\nkronor    jämfört    med\r\nkostnaderna år 2001. Det\r\nföreslås  i  promemorian\r\natt  4  miljoner  kronor\r\nskall     föras     från\r\nRättsmedicinalverkets\r\ntill\r\nPolisorganisationens\r\nanslag.\r\nNettokostnadsökningen\r\nför  polisen beräknas då\r\ni  promemorian   årligen\r\nuppgå  till  4  miljoner\r\nkronor.   I  promemorian\r\ngörs bedömningen  att de\r\nsynliga            ökade\r\nkostnaderna          för\r\npolismyndigheterna   mer\r\nän    väl   uppvägs   av\r\nvinsterna    inom   hela\r\nrättskedjan. Kostnaderna\r\nbör  därför  finansieras\r\ninom   utgiftsområde   4\r\nRättsväsendet (Ds 2003:3\r\ns. 110 f.,  s.  120 f.).\r\nEtt                antal\r\nremissinstanser\r\nifrågasatte promemorians\r\nkostnadsberäkningar. Här\r\nkan      nämnas      att\r\nRikspolisstyrelsen\r\npåpekade             att\r\nanvändningen          av\r\npatientjournaler  kommer\r\natt   upphöra   med  den\r\nföreslagna    ordningen,\r\nvilket  inte  synes   ha\r\nbeaktats             vid\r\nberäkningarna          i\r\npromemorian. I slutet av\r\noktober        beslutade\r\nregeringen\r\nlagrådsremissen       Ny\r\nordning  för  utfärdande\r\nav rättsintyg. Förslagen\r\ni lagrådsremissen bygger\r\npå promemorians förslag.\r\nRegeringen  redovisar  i\r\nlagrådsremissen  att det\r\nframförts synpunkter att\r\nde   totala  kostnaderna\r\nför             reformen\r\nunderskattats men  anför\r\natt  det  å  andra sidan\r\nsynes ha bortsetts  från\r\nde      vinster      för\r\nrättskedjans myndigheter\r\nsom  den  nya  ordningen\r\nmedför.  Regeringen  gör\r\nbedömningen          att\r\nkostnadsökningarna är av\r\ntämligen       begränsad\r\nomfattning   och  därför\r\nskall  finansieras   med\r\ntilldelade   medel  inom\r\nutgiftsområdet.\r\nRegeringen  anför vidare\r\natt  den har för  avsikt\r\natt  utvärdera  den  nya\r\nordningen med rättsintyg\r\noch att en viktig del av\r\nutvärderingen kommer att\r\nbli att  undersöka vilka\r\nkostnadseffekter\r\nreformen        medfört.\r\nUtvärderingen     kommer\r\näven  att  omfatta bl.a.\r\nfrågan  om  syftet   att\r\nåstadkomma rättsintyg av\r\nbättre          kvalitet\r\nuppnåtts.\r\nUtskottet  konstaterar\r\natt ingenting framkommit\r\nsom       talar      mot\r\nregeringens bedömning av\r\nRättsmedicinalverkets\r\nresultat.      Utskottet\r\nvälkomnar  förslagen   i\r\nlagrådsremissen      som\r\nsyftar      till     att\r\nupprätthålla    en   hög\r\nkvalitet   på  utfärdade\r\nrättsintyg. Mot bakgrund\r\nav     att    det    kan\r\nförutsättas  att polisen\r\ni  framtiden  i   större\r\nutsträckning     än    i\r\ndagsläget   kommer   att\r\nbegära   att  rättsintyg\r\nutfärdas             kan\r\nbedömningarna          i\r\npromemorian  om polisens\r\nmerkostnader   av    den\r\nplanerade  reformen  och\r\natt       dessa      bör\r\nfinansieras        genom\r\nomfördelningar      inom\r\nutgiftsområdet\r\ndiskuteras.    Utskottet\r\nutgår      från      att\r\nregeringen          noga\r\növerväger dessa frågor i\r\ndet   fortsatta  arbetet\r\nmed     den     kommande\r\npropositionen. Till sist\r\nvill utskottet  särskilt\r\nunderstryka  vikten   av\r\natt     den     kommande\r\nutvärderingen   omfattar\r\nfrågorna  om bevisningen\r\nförbättrats  och antalet\r\nfällande domar därigenom\r\nblivit fler.\r\n\r\nPersonal\r\n\r\n\r\nVid utgången av  år 2003\r\nvar     369     personer\r\ntillsvidareanställda\r\neller      tidsbegränsat\r\nanställda            vid\r\nRättsmedicinalverket,\r\ntotalt             318,5\r\nårsarbetskrafter.\r\nPersonalen  bestod  till\r\n62   %   av  kvinnor.  I\r\nledningsgruppen  var  10\r\nav    12   chefer   män.\r\nMedelåldern  inom verket\r\nvar        46        år.\r\nPersonalomsättningen var\r\n6 %  under  år 2003. Den\r\ntotala     sjukfrånvaron\r\ninom  verket   under  år\r\n2003  var  4,9 % av  den\r\nsammanlagda arbetstiden.\r\nAv       den      totala\r\nsjukfrånvaron   utgjorde\r\nandelen\r\nlångtidssjukskrivna\r\n67,3 %  (60  dagar eller\r\nlängre). Kvinnorna  hade\r\nhögre   sjukfrånvaro  än\r\nmännen,  6,5  respektive\r\n2,5 %.    Verket     gör\r\nlöpande förbättringar av\r\narbetsmiljön,  såväl den\r\nfysiska      som     den\r\npsykosociala.   Som  ett\r\nled   i   att  förbättra\r\narbetsmiljön    planerar\r\nverket     ny-     eller\r\nombyggnation av några av\r\nverkets avdelningar.\r\n\r\nRegeringen   anför   i\r\nbudgetpropositionen  att\r\nden   ser   positivt  på\r\nverkets arbete  för  att\r\nåstadkomma   en   bättre\r\narbetsmiljö          för\r\npersonalen.\r\nUtskottet        delar\r\nregeringens bedömning  i\r\ndenna del.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning\r\når 2005\r\n\r\n\r\nUtskottet     har    som\r\nframgår  under  rubriken\r\nUtgiftsramen         och\r\nanslagen      tillstyrkt\r\nregeringens förslag till\r\nanslag              till\r\nRättsmedicinalverket för\r\når  2005 med 228 571 000\r\nkr.\r\n\r\nRegeringen   anför   i\r\nbudgetpropositionen  att\r\nen  förutsättning för en\r\neffektiv\r\nbrottsbekämpning  är att\r\nRättsmedicinalverket kan\r\ntillhandahålla\r\nutredningar    av    hög\r\nkvalitet   inom  rimliga\r\ntider.  Efterfrågan   på\r\nRättsmedicinalverkets\r\nutredningar   har   ökat\r\nkraftigt    de   senaste\r\nåren. Detta ställer krav\r\npå  en  hög effektivitet\r\ninom        verksamheten\r\nsamtidigt som kvaliteten\r\nmåste upprätthållas. Det\r\när  i  detta  sammanhang\r\nviktigt att utvecklingen\r\nav   nya   metoder   och\r\ntekniker  i verksamheten\r\nfortsätter samtidigt som\r\nhandläggningstiderna  är\r\nså  korta  som  möjligt.\r\nVerket     har     redan\r\ninitierat  åtgärder  för\r\natt    de    lagstadgade\r\nväntetiderna   i   häkte\r\ninte  skall överskridas.\r\nDet är viktigt att detta\r\narbete  prioriteras. Det\r\när också  angeläget  att\r\nberörda      myndigheter\r\nfördjupar sitt samarbete\r\nför    att    underlätta\r\närendehanteringen   inom\r\nrättsväsendet. Flera nya\r\nrättsläkare          har\r\nrekryterats  de  senaste\r\nåren,   och  vidare  har\r\nläkarna  avlastats  från\r\nvissa  uppgifter   genom\r\nden                  nya\r\npersonalkategorin\r\nrättsmedicinska\r\nutredare. Det är viktigt\r\natt   verket  fortsätter\r\nsitt  arbete   även  med\r\ndessa frågor.\r\nUtskottet  har   ingen\r\nerinran  mot regeringens\r\nbedömningar i denna del.\r\n\r\nRättshjälpskostnader\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\n\r\nI    detta   avsnitt\r\nredogörs         för\r\nanslaget\r\nRättshjälpskostnader\r\nm.m.       Utskottet\r\nbehandlar också  ett\r\nantal\r\nmotionsyrkanden   om\r\nrättshjälp  vid s.k.\r\npisksnärtsskador,\r\nrättshjälp       för\r\nsmåföretagare,\r\nrättshjälp i tvister\r\nom  diskriminering i\r\narbetslivet\r\nrespektive\r\nrättshjälp   i   mål\r\nrörande rennäringens\r\nmarkanspråk.\r\nUtskottet hänvisar i\r\ndenna del bl.a. till\r\ntidigare  uttalanden\r\noch   till  gällande\r\nbestämmelser.    Mot\r\nden       bakgrunden\r\navstyrker  utskottet\r\nmotionsyrkandena.\r\nJämför\r\nreservationerna\r\n22-24    samt    det\r\nsärskilda  yttrandet\r\n15.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRättshjälpslagen\r\n(1996:1619)   har   till\r\ngrundläggande  syfte att\r\nge rättsskydd åt dem som\r\ninte  kan  få  rättsligt\r\nbistånd på annat sätt.\r\n\r\nEnligt     lagen    är\r\nrättshjälpen   subsidiär\r\ntill rättsskyddet,  dvs.\r\nden     som    har    en\r\nrättsskyddsförsäkring\r\neller           liknande\r\nrättsskydd  som omfattar\r\nden  aktuella  rättsliga\r\nangelägenheten  får inte\r\nbeviljas     rättshjälp.\r\nVidare innebär lagen att\r\nden    som    inte   har\r\nrättsskydd            av\r\nifrågavarande  slag, men\r\nsom  borde  ha haft  det\r\nmed  hänsyn  till   sitt\r\nförsäkringsskydd       i\r\növrigt  eller  till sina\r\npersonliga           och\r\nekonomiska förhållanden,\r\nfår  beviljas rättshjälp\r\nendast   om   det  finns\r\nsärskilda  skäl   (9 §).\r\nSom       en      allmän\r\nförutsättning   för  att\r\nrättshjälp         skall\r\nbeviljas gäller att det,\r\nmed      hänsyn     till\r\nangelägenhetens  art och\r\nbetydelse,\r\ntvisteföremålets   värde\r\nsamt omständigheterna  i\r\növrigt,  är  rimligt att\r\nstaten    bidrar    till\r\nkostnaderna (8 §).\r\nEnligt\r\nrättshjälpslagen      är\r\ninkomstgränsen       för\r\nrättshjälp 260 000 kr  i\r\nårsinkomst  (6  § första\r\nstycket).          Lagen\r\nföreskriver   också  att\r\nrådgivning  i  minst  en\r\ntimme som huvudregel  är\r\nen förutsättning för att\r\nrättshjälp         skall\r\nbeviljas   (2   §  andra\r\nstycket). Vidare innebär\r\nlagen      bl.a.     att\r\nbiträdesbehovet       är\r\navgörande     för     om\r\nrättshjälp         skall\r\nbeviljas  (7  §) och att\r\nbiträde           enligt\r\nrättshjälpslagen normalt\r\nfår ersättning för högst\r\n100 timmars  arbete  (15\r\n§).\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nFrån anslaget betalas de\r\nkostnader   som   enligt\r\n21 kap.             10 §\r\nrättegångsbalken,  lagen\r\n(1988:609)            om\r\nmålsägandebiträde,\r\nrättshjälpslagen     och\r\n12 § lagen (1999:997) om\r\nsärskild företrädare för\r\nbarn  skall utgå av all-\r\nmänna  medel.  Därutöver\r\nskall   från    anslaget\r\nbetalas de kostnader som\r\nenligt lagen (1996:1620)\r\nom   offentligt  biträde\r\nskall     betalas     av\r\nallmänna   medel,   dock\r\ninte   sådana  kostnader\r\nsom   avser   offentligt\r\nbiträde i ärenden enligt\r\nutlänningslagen\r\n(1989:529)   och   lagen\r\n(1991:572)  om  särskild\r\nutlänningskontroll. Från\r\nanslaget  betalas   även\r\nkostnader som hänför sig\r\ntill     internationellt\r\nstraff-              och\r\ncivilrättsligt samarbete\r\noch som inte skall bäras\r\nav annan myndighet.\r\n\r\nDe  faktorer  som styr\r\nkostnaderna  är  framför\r\nallt   antalet  ärenden,\r\närendenas\r\nsvårighetsgrad,\r\nersättningsnivån    till\r\nbiträden  och offentliga\r\nförsvarare    samt   den\r\nandel                 av\r\nrättshjälpskostnaderna\r\nsom   betalas   av   den\r\nrättssökande.\r\nRegeringen   bestämmer\r\nden timkostnadsnorm  som\r\nligger  till  grund  för\r\nersättning för arbete på\r\nrättshjälpsområdet.\r\nErsättningen        till\r\noffentliga    försvarare\r\noch   målsägandebiträden\r\nregleras  också  i  viss\r\nutsträckning  med  hjälp\r\nav taxor. För närvarande\r\nfinns  det  en  taxa för\r\nersättning          till\r\noffentliga försvarare  i\r\nvissa     brottmål     i\r\ntingsrätt   och  hovrätt\r\nsamt en motsvarande taxa\r\nför   målsägandebiträden\r\n(DVFS 2003:7  respektive\r\n2003:3).         Taxorna\r\nbeslutas              av\r\nDomstolsverket        på\r\ngrundval              av\r\ntimkostnadsnormen.\r\nTimskostnadsnormen   för\r\når  2004  är  1  000  kr\r\nexklusive mervärdesskatt\r\n(1   250   kr  inklusive\r\nmervärdesskatt).\r\nUtgifterna på anslaget\r\när regelstyrda och svåra\r\natt beräkna. Under flera\r\når  har  utgifterna  för\r\noffentliga   försvarare,\r\noffentliga biträden  och\r\nmåls-ägandebiträden\r\nökat,    samtidigt   som\r\nkostnaderna          för\r\nrättshjälp        enligt\r\nrättshjälpslagen     har\r\nminskat (se tabell).\r\n\r\nFördelningen          av\r\nkostnader för rättshjälp\r\nm.m.\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor.)\r\n--------------------------------------------------\r\n|År  |Rättshjälp| Offentligt|Offentligt|\r\nMålsägandebiträde                           |\r\nTotalt     |\r\n|    |enl.    |         |biträde  |         |1   |\r\n|    |RhjL    |   försvar|        |         |    |\r\n--------------------------------------------------\r\n|1998|305 504 |454 289  |55 846   |46 943   |831 |\r\n|    |        |         |         |         |201 |\r\n--------------------------------------------------\r\n|1999|225 831 |451 288  |59 500   |53 220   |755 |\r\n|    |        |         |         |         |370 |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2000|188 067 |495 922  |62 967   |73 345   |784 |\r\n|    |        |         |         |         |374 |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2001|172 023 |526 968  |65 026   |73 037   |804 |\r\n|    |        |         |         |         |755 |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2002|168 344 |571 868  |71 270   |81 181   |861 |\r\n|    |        |         |         |         |780 |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2003|166 605 |633 016  |73 340   |92 018   |933 |\r\n|    |        |         |         |         |785 |\r\n--------------------------------------------------\r\n1  Inkl. övriga utgifter\r\nsamt   återbetalning  av\r\nrättshjälpsavgifter.\r\n\r\nEn följd av detta är\r\natt  de  sammanlagda\r\nutgifterna  har ökat\r\nmed drygt 23 % sedan\r\n1999.\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nRättshjälp vid\r\npisksnärtsskador\r\n\r\nI  motionerna  Ju425  (v)\r\noch T336 (mp) begärs\r\nen    översyn     av\r\nrättshjälpslagen   i\r\nsyfte     att    öka\r\nmöjligheterna   till\r\nrättshjälp  vid s.k.\r\npisksnärtsskador.\r\n\r\nMed\r\npisksnärtsskada\r\nförstås  en  skada i\r\nnackregionen som kan\r\nuppkomma   t.ex.   i\r\nsamband          med\r\npåkörningar bakifrån\r\noch vissa andra slag\r\nav trafikolyckor.\r\nAv\r\ntrafikskadelagen\r\n(1975:1410)   följer\r\natt personskada till\r\nföljd av trafik  med\r\nmotordrivet fordon i\r\nprincip   ger   rätt\r\ntill\r\ntrafikskadeersättning,\r\nsom     utgår     ur\r\ntrafikförsäkringen\r\nför        fordonet.\r\nTrafikskadeersättning\r\nberäknas          på\r\nmotsvarande sätt som\r\nskadestånd    enligt\r\nskadeståndslagens\r\n(1972:207)\r\nbestämmelser.\r\nNär   det   gäller\r\nersättning        ur\r\ntrafikförsäkring\r\nriktas     anspråken\r\nnormalt          mot\r\nförsäkringsgivaren,\r\ndvs.     den     som\r\nförsäkrat  fordonet.\r\nDen skadelidande har\r\ni  och för sig  rätt\r\natt i stället begära\r\nskadestånd    enligt\r\nskadeståndslagens\r\nbestämmelser,    och\r\ntalan  riktas då mot\r\nskadevållaren.\r\nSådana     processer\r\ntorde     dock     i\r\npraktiken       vara\r\nsällsynta.\r\nAv   10  §  första\r\nstycket           10\r\nrättshjälpslagen\r\nframgår          att\r\nrättshjälp  inte får\r\nbeviljas     i    en\r\nangelägenhet som rör\r\ntrafikskadeersättning\r\nenligt\r\ntrafikskadelagen.\r\nRättshjälp  får dock\r\nbeviljas i en  sådan\r\nangelägenhet om  ett\r\nmål eller ärende har\r\ninletts  vid domstol\r\neller   enbart   rör\r\nannan    skada    än\r\npersonskada.\r\nEnligt  lagmotiven\r\n(prop. 1987/88:73 s.\r\n28   f.)   var   ett\r\nhuvudsakligt    skäl\r\nför            denna\r\nbestämmelse,     som\r\ninfördes   år  1988,\r\natt   det   allmänna\r\ninte  skulle  behöva\r\nbetala kostnader för\r\nsådant     rättsligt\r\nbistånd          som\r\nslutligen        kom\r\nförsäkringsbolagen\r\ntill  godo.  Det rör\r\nsig  här  om tvister\r\ndär  det  egentligen\r\när\r\nförsäkringsbolagen\r\nsom  berörs och inte\r\nde          formella\r\nparterna.\r\nRegleringen  innebär\r\nsåledes   att  någon\r\nrättshjälp  inte får\r\nbeviljas   så  länge\r\ntvisten           om\r\ntrafikskadeersättning\r\när  utomprocessuell.\r\nUnder   detta  skede\r\nförutsätts\r\nförsäkringsbolagen\r\nbära       parternas\r\nkostnader        för\r\nrättsligt biträde.\r\nI          motiven\r\nframhålls dock att i\r\nde      fall     den\r\nskadelidande     och\r\nförsäkringsgivaren\r\ninte    kan    komma\r\növerens           om\r\nskadeståndsskyldigheten\r\neller             om\r\nskadeersättningens\r\nstorlek,    återstår\r\nför den skadelidande\r\natt väcka talan  vid\r\ndomstol.   När   ett\r\nskadeståndsärende\r\ngått så långt brukar\r\nförsäkringsbolagen i\r\nallmänhet    upphöra\r\natt ta ansvaret  för\r\nden    skadelidandes\r\nkostnader        för\r\nförfarandet.      Är\r\nsaken  anhängig  vid\r\ndomstol,  bör därför\r\nden skadelidande  ha\r\nmöjlighet       till\r\nrättshjälp.\r\nVäljer   den   som\r\ndrabbats    av    en\r\ntrafikskada      att\r\nväcka    talan   mot\r\nskadevållaren      i\r\nstället    för   att\r\nbegära\r\ntrafikskadeersättning,\r\ntorde   bestämmelsen\r\ninte   hindra    att\r\nrättshjälp beviljas.\r\nUtskottet  har vid\r\nflera     tillfällen\r\nbehandlat\r\nmotsvarande\r\nmotionsyrkanden,\r\nsenast i våras (bet.\r\n2003/04:JuU14  s. 21\r\nf.).       Utskottet\r\nhänvisade då till de\r\nuttalanden       som\r\nutskottet   tidigare\r\ngjort.    Av   dessa\r\nföljer att  det inte\r\nkan  anses föreligga\r\nnågot  behov  av att\r\nutöka  möjligheterna\r\natt          erhålla\r\nrättshjälp  i  fråga\r\nom trafikskador.  En\r\nannan  sak  var  att\r\ndet  kunde  upplevas\r\nsom  besvärande  för\r\nen  enskild   person\r\natt begära att få ta\r\nrättsskyddet       i\r\nhemförsäkringen    i\r\nanspråk          när\r\nmotparten         är\r\nförsäkringsbolaget.\r\nUtskottet     utgick\r\ndock     från    att\r\nförsäkringsbolagen\r\nklarar  det  krav på\r\nopartiskhet      som\r\nregelsystemet\r\nförutsätter.\r\nUtskottet\r\nvidhåller        den\r\nuppfattningen.\r\nMotionerna Ju425 och\r\nT336 i denna del bör\r\navslås.\r\n\r\nRättshjälp för\r\nnäringsidkare\r\n\r\nI  motion  Ju426 (c)\r\nbegärs  en utredning\r\nav förutsättningarna\r\nför    näringsidkare\r\natt          erhålla\r\nrättshjälp i samband\r\nmed  tvister  mellan\r\nnäringsidkaren   och\r\nmyndigheter.\r\n\r\nEnligt     13    §\r\nrättshjälpslagen får\r\nrättshjälp      inte\r\nbeviljas den som  är\r\neller    har   varit\r\nnäringsidkare  i  en\r\nangelägenhet som har\r\nuppkommit          i\r\nnäringsverksamheten,\r\nom  det  inte  finns\r\nsärskilda  skäl  med\r\nhänsyn          till\r\nverksamhetens    art\r\noch       begränsade\r\nomfattning,     hans\r\neller         hennes\r\nekonomiska\r\nförhållanden     och\r\nomständigheterna   i\r\növrigt.   Bakgrunden\r\när  bl.a.  att   det\r\nnormalt    inte   är\r\nrimligt  att  staten\r\nstår    för   sådana\r\nkostnader.      Till\r\ndetta kommer att  en\r\nnäringsidkare\r\nnormalt   bör  kunna\r\nombesörja  ett  eget\r\nförsäkringsskydd\r\n(prop.  1996/97:9 s.\r\n88).\r\nOm  den  rättsliga\r\nangelägenheten   rör\r\nskatter,      tullar\r\neller  avgifter  får\r\nrättshjälp  beviljas\r\nendast när det finns\r\nsärskilda skäl (11 §\r\n3).\r\nNär   det   gäller\r\nförvaltningsärenden\r\när  i  regel behovet\r\nav        rättshjälp\r\nmindre,     eftersom\r\nförvaltningsmyndigheter\r\noch\r\nförvaltningsdomstolar\r\nhar   en  skyldighet\r\natt    hjälpa    den\r\nenskilde   på  olika\r\nsätt.\r\nUtskottet      har\r\ntidigare   behandlat\r\nliknande\r\nmotionsyrkanden\r\nrörande   rättshjälp\r\nför   näringsidkare,\r\nbl.a. i  samband med\r\natt  utskottet   tog\r\nställning       till\r\nregeringens  förslag\r\ntill      en      ny\r\nrättshjälpslag.\r\nUtskottet  avstyrkte\r\ndå  bifall till  ett\r\nmotionsyrkande    om\r\natt   det  inte  bör\r\nkrävas     särskilda\r\nskäl för att bevilja\r\nen     näringsidkare\r\nrättshjälp     (bet.\r\n1996/97:JuU3  s.  36\r\nf.)\r\nUtskottet är  inte\r\nberett  att initiera\r\nen   utredning    om\r\nrättshjälp       för\r\nnäringsidkare.\r\nEnligt  utskottet är\r\ndet   rimligt    att\r\nnäringsidkare   inte\r\nbeviljas  rättshjälp\r\ni angelägenheter som\r\nuppkommit          i\r\nnäringsverksamheten\r\nom      det     inte\r\nföreligger särskilda\r\nskäl.   Inte   minst\r\ngäller    detta    i\r\nförvaltningsärenden\r\nrörande        t.ex.\r\nskatter          och\r\navgifter,        där\r\nförvaltningsmyndigheter\r\noch\r\nförvaltningsdomstolar\r\nhar  en  långtgående\r\nutredningsskyldighet.\r\nGällande\r\nbestämmelser      är\r\nutformade   på   ett\r\nändamålsenligt sätt.\r\nUtskottet  avstyrker\r\ndärför  bifall  till\r\nmotion Ju426  i  här\r\nbehandlad del.\r\n\r\nRättshjälp vid\r\ntvister om\r\ndiskriminering i\r\narbetslivet m.m.\r\n\r\nI  motion Sf365 (kd)\r\nbegärs   bl.a.   att\r\nreglerna         för\r\nrättshjälp\r\nförbättras  när  det\r\ngäller   tvister  om\r\ndiskriminering     i\r\narbetslivet.\r\n\r\nFrågor          om\r\ndiskriminering     i\r\narbetslivet regleras\r\nbl.a.     i    lagen\r\n(1999:130)        om\r\nåtgärder         mot\r\ndiskriminering     i\r\narbetslivet på grund\r\nav            etnisk\r\ntillhörighet,\r\nreligion eller annan\r\ntrosuppfattning.\r\nLagen     innehåller\r\nbl.a.   bestämmelser\r\nom       att      en\r\narbetsgivare     som\r\ndiskriminerar     en\r\narbetstagare   eller\r\narbetssökande  skall\r\nbetala    skadestånd\r\ntill denne  för  den\r\nkränkning        som\r\ndiskrimineringen\r\ninnebär  (16 §). Mål\r\nom             t.ex.\r\ntillämpningen     av\r\nbestämmelserna    om\r\ndirekt  och indirekt\r\ndiskriminering skall\r\nhandläggas    enligt\r\nlagen (1974:371)  om\r\nrättegången        i\r\narbetstvister.\r\nSom     huvudregel\r\nenligt   lagen    om\r\nrättegången        i\r\narbetstvister gäller\r\natt den som förlorat\r\nmålet  skall ersätta\r\nmotpartens\r\nrättegångskostnader.\r\nDet  är dock möjligt\r\natt  göra   undantag\r\nfrån  denna  princip\r\nom   den   part  som\r\nförlorat målet  hade\r\nskälig anledning att\r\nfå tvisten prövad. I\r\ndet    fallet    kan\r\nkostnaderna kvittas,\r\nså    att    vardera\r\nparten    bär   sina\r\nrättegångskostnader\r\n(5 kap. 2 §).\r\nNågon     särskild\r\ninskränkning      av\r\nmöjligheterna   till\r\nrättshjälp         i\r\narbetsrättsliga\r\ntvister  finns inte.\r\nEftersom de  som  är\r\nfackföreningsanslutna\r\nmånga  gånger kan få\r\nhjälp     av     sin\r\nfackförening\r\nutnyttjas\r\nrättshjälpen  främst\r\nav     oorganiserade\r\narbetstagare     som\r\nfackföreningen    av\r\nnågon anledning inte\r\nbistår.      Däremot\r\nomfattas\r\narbetsrättsliga\r\ntvister normalt inte\r\nav           privata\r\nrättsskyddsförsäkringar\r\n(prop. 1996/97:9  s.\r\n88 f.)\r\nI sammanhanget kan\r\nnämnas           att\r\nDiskrimineringskommittén\r\nbl.a.  har i uppdrag\r\natt      se     över\r\ndomstolsprocessen  i\r\ndiskrimineringsmål\r\nsamt   göra  en  mer\r\nallmän  översyn   av\r\nlagstiftningen   mot\r\ndiskriminering     i\r\narbetslivet  och  se\r\növer      eventuella\r\nbrister i den  (dir.\r\n2002:11   och   dir.\r\n2003:69).  Kommittén\r\nhar  publicerat  ett\r\ndelbetänkande  - Ett\r\nutvidgat  skydd  mot\r\nkönsdiskriminering\r\n(SOU       2004:55).\r\nKommitténs   uppdrag\r\nskall  vara avslutat\r\nsenast  den  1  juli\r\n2005.\r\nUtskottet  är inte\r\nberett att ta  något\r\ninitiativ   för  att\r\nutvidga rätten  till\r\nrättshjälp         i\r\ndiskrimineringsmål.\r\nMotion         Sf365\r\navstyrks   i   denna\r\ndel.\r\n\r\nRättshjälp i\r\ntvister rörande\r\nrennäring\r\n\r\nI  motion MJ502 (kd)\r\nbegärs  att parterna\r\ni   mål   som    rör\r\nprincipiellt viktiga\r\nfrågor            om\r\nrenskötselns\r\nmarkanspråk skall få\r\nsina\r\nrättegångskostnader\r\nersatta av staten.\r\n\r\nTalan  om samernas\r\nanspråk på  mark kan\r\nenligt gällande rätt\r\nföras   vid   allmän\r\ndomstol.    Så   har\r\nockså    förekommit.\r\nDet mest kända målet\r\nsom   rört  samernas\r\nrätt torde  vara det\r\ns.k.\r\nskattefjällsmålet\r\n(NJA   1981  s.  1).\r\nRättegångskostnaderna\r\ni denna  typ  av mål\r\nkan    uppgå    till\r\nmycket höga belopp.\r\nMöjligheterna till\r\nrättshjälp i tvister\r\nsom rör rennäring är\r\nbegränsade         i\r\nenlighet med vad som\r\novan    anförts   om\r\nrättshjälp         i\r\nnäringsverksamhet. I\r\ndet  fall  en sameby\r\när      part     kan\r\nrättshjälp      över\r\nhuvud   taget   inte\r\nbeviljas     samebyn\r\neftersom     samebyn\r\nbetraktas   som   en\r\njuridisk person  och\r\njuridiska personer i\r\nprincip   inte   kan\r\nbeviljas rättshjälp.\r\nFrågan          om\r\nmöjligheterna    för\r\nsamer     att     få\r\nersättning       för\r\nrättegångskostnader\r\ni    mål   som   rör\r\nrennäringen\r\ndiskuterades      av\r\nUtredningen  om ILO-\r\nkonvention nr  169 i\r\nbetänkandet \"Samerna\r\n-  ett ursprungsfolk\r\ni Sverige. Frågan om\r\nSveriges  anslutning\r\ntill           ILO:s\r\nkonvention   nr  169\r\n(SOU 1999:25)\".  För\r\natt   samerna  skall\r\nkunna  ha  en  reell\r\nmöjlighet   att   få\r\nsina anspråk på mark\r\nenligt  konventionen\r\nprövade måste enligt\r\nutredningen en regel\r\ninföras som  innebär\r\natt staten står  för\r\nrättegångskostnader\r\ni    mål   som   rör\r\nprincipiellt viktiga\r\nfrågor       rörande\r\nsamernas\r\nmarkrättigheter.\r\nBetänkandet har dock\r\ninte  lett fram till\r\nnågot   förslag    i\r\ndenna del.\r\nEnligt     uppgift\r\nfrån\r\nJordbruksdepartementet\r\nhar Svenska samernas\r\nriksförbund  tecknat\r\nförsäkringar     som\r\nbl.a.   skall  täcka\r\nrättegångskostnader\r\ni   tvister   mellan\r\nsamebyar         och\r\nmarkägare   om  rätt\r\ntill renbetesmark. I\r\nvissa fall har  även\r\nmedel  ur Samefonden\r\nanvänts    för   att\r\ntäcka\r\nrättegångskostnader.\r\nUtskottet     har,\r\ninte    minst    mot\r\nbakgrund av samernas\r\nställning        som\r\nursprungsbefolkning,\r\nförståelse       för\r\nmotionärernas\r\nönskemål    om    en\r\nutökad möjlighet för\r\nparter i mål som rör\r\nprincipiellt viktiga\r\nfrågor            om\r\nrenskötselns\r\nmarkanspråk  att  få\r\nsina\r\nrättegångskostnader\r\nersatta  av  staten.\r\nÄven  om rennäringen\r\ninte    är    direkt\r\njämförbar  med andra\r\ntyper             av\r\nnäringsverksamhet\r\nmåste  dock liknande\r\növerväganden   göras\r\nnär    det    gäller\r\nmöjligheterna   till\r\nrättshjälp.   Hänsyn\r\nmåste t.ex. tas till\r\nde\r\nförsäkringsmöjligheter\r\nsom     finns    för\r\nsamebyar  och andra.\r\nUtskottet  ser   mot\r\ndenna  bakgrund inte\r\nskäl att  förespråka\r\nen    ordning    som\r\ninnebär  att  staten\r\nstår             för\r\nrättegångskostnaderna\r\ni   denna   typ   av\r\ntvister.   Utskottet\r\navstyrker    således\r\nmotion MJ502 i denna\r\ndel.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag\r\ntill  riksdagsbeslut\r\noch\r\nställningstaganden\r\nhar        föranlett\r\nföljande\r\nreservationer.     I\r\nrubriken  anges inom\r\nparentes      vilken\r\npunkt  i  utskottets\r\nförslag         till\r\nriksdagsbeslut   som\r\nbehandlas          i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1.\r\nOrganisationsfrågor\r\ninom den öppna\r\npolisen\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp)  och Torkild\r\nStrandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 3  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\norganisationsfrågor\r\ninom    den    öppna\r\npolisen.      Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju501\r\nyrkandena  1  och  2\r\nsamt          avslår\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju390    och\r\n2004/05:Ju489\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  det\r\nfinns          flera\r\nstrukturella brister\r\ninom   den   svenska\r\npolisen.\r\nGöteborgskommittén\r\nhar  pekat på en del\r\nav    dem.     Andra\r\nbrister  som  vi ser\r\när att styrningen av\r\nutvecklingsarbetet\r\nEn  nationell  polis\r\när otillräcklig. Ett\r\nproblem     i    det\r\nsammanhanget  är att\r\nvissa      av     de\r\nnuvarande\r\nmyndigheterna     är\r\nrelativt   små.  Det\r\nfår  till följd  att\r\nde  har   svårt  att\r\ngöra   sina   röster\r\nhörda när resurserna\r\ninom  polisen  skall\r\nnyttjas   gemensamt.\r\nMed     en     sämre\r\nkontroll över hur de\r\ngemensamma\r\nresurserna     skall\r\nanvändas    kan   de\r\nmindre myndigheterna\r\ninte  ta  det ansvar\r\nsom behövs  för  att\r\nbekämpa\r\nbrottsligheten i det\r\negna distriktet.\r\n\r\nOm  styrningen  av\r\npolisen         inte\r\nförbättras  riskerar\r\nnya  satsningar  att\r\nbli   verkningslösa.\r\nDet krävs  därför en\r\ngrundlig   utredning\r\nav  strukturfrågorna\r\ninom   polisen.   En\r\nfråga     som    bör\r\nanalyseras noga i en\r\nsådan  utredning  är\r\nvilka    för-    och\r\nnackdelar   som   är\r\nförknippade  med att\r\nlägga   samman  alla\r\npolismyndigheter\r\ntill  en  myndighet.\r\nRegeringen bör ges i\r\nuppdrag          att\r\ntillsätta         en\r\nparlamentarisk\r\nutredning   med  den\r\ninriktning som vi nu\r\nförordat. Vi ställer\r\noss   alltså   bakom\r\nmotion Ju501 i denna\r\ndel.   Däremot   bör\r\nmotionerna Ju390 och\r\nJu489    i   berörda\r\ndelar inte föranleda\r\nnågon  åtgärd   från\r\nriksdagen.\r\n\r\n2.\r\nOrganisationsfrågor\r\ninom den öppna\r\npolisen\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Johan Linander\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 3  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\norganisationsfrågor\r\ninom    den    öppna\r\npolisen.      Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju489\r\nyrkande    4    samt\r\navslår    motionerna\r\n2004/05:\r\nJu390            och\r\n2004/05:Ju501\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser att en av\r\nde              mest\r\nbetydelsefulla\r\nfrågorna        inom\r\npolisen           är\r\nallmänhetens\r\ntillgång        till\r\npoliser.\r\nCentralisering    av\r\npolisstationer   och\r\npersonal     innebär\r\nlängre\r\nutryckningstider och\r\natt   stora  områden\r\nunder vissa perioder\r\nlämnas   helt   utan\r\nbevakning. Detta  är\r\nsärskilt  tydligt  i\r\nglesbygdsområden.\r\nDet bör således inte\r\ngöras   några   fler\r\nsammanslagningar  av\r\npolisområden. Dagens\r\nsmåskaliga\r\npolisorganisation\r\nbör   behållas.  Det\r\nbör    ankomma    på\r\nregeringen att vidta\r\nåtgärder   för   att\r\nstyra\r\npolismyndigheterna i\r\nden    nu    angivna\r\nriktningen.      Jag\r\nställer  mig  alltså\r\nbakom motion Ju489 i\r\ndenna  del.  Däremot\r\nbör motionerna Ju390\r\noch  Ju501 i berörda\r\ndelar inte föranleda\r\nnågon   åtgärd  från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n\r\n3.\r\nResursfördelningen\r\ninom polisen\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask\r\n(m),        Jeppe\r\nJohnsson (m)  och\r\nCecilia Magnusson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 6  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nresursfördelningen\r\ninom polisen. Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju303    och\r\n2004/05:Ju352\r\nyrkande    18   samt\r\navslår    motionerna\r\n2004/05:Ju217,\r\n2004/05:Ju221,\r\n2004/05:Ju230,\r\n2004/05:Ju237,\r\n2004/05:Ju262\r\nyrkandena       1-3,\r\n2004/05:Ju267,\r\n2004/05:Ju295\r\nyrkandena  1,  2 och\r\n5,     2004/05:Ju350\r\nyrkande          10,\r\n2004/05:Ju355,\r\n2004/05:Ju406,\r\n2004/05:Ju411,\r\n2004/05:Ju414,\r\n2004/05:Ju417,\r\n2004/05:Ju474\r\nyrkandena  1  och 2,\r\n2004/05:Ju493\r\nyrkandena  1  och 2,\r\n2004/05:Ju501\r\nyrkande          25,\r\n2004/05:Ju506\r\nyrkandena  1,  2 och\r\n4,     2004/05:Sf288\r\nyrkandena 10 och 23,\r\n2004/05:T260 yrkande\r\n6,      2004/05:N239\r\nyrkande          18,\r\n2004/05:N349\r\nyrkandena  7  och 8,\r\n2004/05:N401 yrkande\r\n12,     2004/05:N403\r\nyrkande    18    och\r\n2004/05:N409 yrkande\r\n3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPolisens resurser är\r\notillräckliga.   För\r\natt  kunna  fullgöra\r\nde   uppgifter   som\r\npolisen   är  ålagda\r\natt   hantera    och\r\nanställa nyutbildade\r\npoliser  tillskjuter\r\nvi    därför     700\r\nmiljoner      kronor\r\nutöver   regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nNär   det   gäller\r\nresursfördelningen\r\ninom polisen vill vi\r\ni  detta  sammanhang\r\nlyfta           fram\r\nNationella\r\ninsatsstyrkans\r\nbehov.          Grov\r\nbrottslighet     och\r\nextrema  situationer\r\nkräver      särskilt\r\nkunnande         och\r\nresurser.\r\nInsatsstyrkan är den\r\nenhet  inom  polisen\r\nsom visat sig  kunna\r\nbemästra     extremt\r\nsvåra  uppdrag   och\r\nsituationer.  Det är\r\nextra angeläget  att\r\nNationella\r\ninsatsstyrkan får de\r\nresurser  som krävs.\r\nInsatsstyrkans\r\nnumerär  bör  utökas\r\noch     utrustningen\r\nuppdateras.\r\nVi    anser    att\r\nbristen på poliser i\r\nförsta   hand    bör\r\nlösas  genom att det\r\nutbildas        fler\r\npoliser    och   att\r\nframför         allt\r\nglesbygdslänen   ges\r\nekonomiska\r\nförutsättningar  att\r\nanställa       dessa\r\npoliser.         Men\r\neftersom  det saknas\r\nresurser  för  detta\r\nmåste   även   andra\r\nlösningar   och  nya\r\nformer           för\r\npolisnärvaro\r\növervägas.    Härvid\r\nkan           nämnas\r\nräddningstjänsten\r\nsom   har   en   god\r\ngeografisk spridning\r\nmed beredskap dygnet\r\nrunt  och som skulle\r\nkunna tas  i anspråk\r\nvid     akuta    och\r\nallvarliga\r\nsituationer.      De\r\nskall   dock  alltid\r\nvara en uppgift  för\r\npolisen  att  avgöra\r\nom   en  insats  kan\r\nskötas  av  en annan\r\naktör.\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen att verka\r\nför    att   polisen\r\nutreder\r\nsamarbetsformer  med\r\nandra   aktörer  och\r\natt       Nationella\r\ninsatsstyrkan\r\nprioriteras      vid\r\nfördelningen      av\r\nresurser        inom\r\npolisen.  Vi ställer\r\noss   alltså   bakom\r\nmotionerna Ju303 och\r\nJu352 i  denna  del.\r\nÖvriga  här aktuella\r\nmotioner   bör  inte\r\nföranleda      någon\r\nåtgärd          från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n4.\r\nResursfördelningen\r\ninom polisen\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp)  och Torkild\r\nStrandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 6  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nresursfördelningen\r\ninom polisen. Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju501\r\nyrkande    25    och\r\n2004/05:Sf288\r\nyrkandena  10 och 23\r\nsamt          avslår\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju217,\r\n2004/05:Ju221,\r\n2004/05:Ju230,\r\n2004/05:Ju237,\r\n2004/05:Ju262\r\nyrkandena       1-3,\r\n2004/05:Ju267,\r\n2004/05:\r\nJu295 yrkandena 1, 2\r\noch               5,\r\n2004/05:Ju303,\r\n2004/05:Ju350\r\nyrkande          10,\r\n2004/05:Ju352\r\nyrkande          18,\r\n2004/05:Ju355,\r\n2004/05:Ju406,\r\n2004/05:Ju411,\r\n2004/05:Ju414,\r\n2004/05:Ju417,\r\n2004/05:Ju474\r\nyrkandena  1  och 2,\r\n2004/05:\r\nJu493  yrkandena   1\r\noch 2, 2004/05:Ju506\r\nyrkandena  1,  2 och\r\n4,      2004/05:T260\r\nyrkande           6,\r\n2004/05:N239 yrkande\r\n18,     2004/05:N349\r\nyrkandena  7  och 8,\r\n2004/05:N401 yrkande\r\n12,     2004/05:N403\r\nyrkande    18    och\r\n2004/05:N409 yrkande\r\n3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att antalet\r\npoliser            i\r\nglesbygdsområden bör\r\nöka. Förutom att öka\r\nresurserna      till\r\nglesbygdslänen\r\nskulle poliser kunna\r\nges  möjlighet  till\r\nen    mer   flexibel\r\nstationering.\r\nExempelvis       bör\r\npoliser kunna ta med\r\nsig  polisbilen  och\r\ndelar             av\r\nutrustningen    hem.\r\nDetta   skulle  göra\r\ndet möjligt för fler\r\npoliser   att   vara\r\ntillgängliga     för\r\nsnabb utryckning.\r\n\r\nVi    vill   också\r\nunderstryka   vikten\r\nav    en    polisiär\r\nnärvaro   i  socialt\r\nutsatta     områden.\r\nUtan synliga poliser\r\nökar otryggheten. En\r\nond  cirkel  uppstår\r\ndär   de   som   kan\r\nskaffa  sig trygghet\r\ngör  det  genom  att\r\nflytta   till    ett\r\nannat område. De som\r\nblir kvar är ofta de\r\nmest       utslagna,\r\nmaktlösa         och\r\nresignerade.\r\nRegeringen bör ges\r\ni  uppdrag att verka\r\nför  en mer flexibel\r\nstationering      av\r\npoliser  och för att\r\nsocialt      utsatta\r\nområden  prioriteras\r\nvid fördelningen  av\r\npolisresurser.    Vi\r\nställer  oss  alltså\r\nbakom     motionerna\r\nJu501  och  Sf288  i\r\nhär aktuella  delar.\r\nÖvriga           här\r\nbehandlade\r\nmotionsyrkanden  bör\r\ninte föranleda någon\r\nåtgärd          från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n5.\r\nResursfördelningen\r\ninom polisen\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav Johan Linander\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 6  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nresursfördelningen\r\ninom polisen. Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju474\r\nyrkande    2    samt\r\navslår    motionerna\r\n2004/05:Ju217,\r\n2004/05:Ju221,\r\n2004/05:Ju230,\r\n2004/05:Ju237,\r\n2004/05:Ju262\r\nyrkandena       1-3,\r\n2004/05:Ju267,\r\n2004/05:Ju295\r\nyrkandena  1,  2 och\r\n5,    2004/05:Ju303,\r\n2004/05:Ju350\r\nyrkande          10,\r\n2004/05:Ju352\r\nyrkande          18,\r\n2004/05:Ju355,\r\n2004/05:Ju406,\r\n2004/05:Ju411,\r\n2004/05:Ju414,\r\n2004/05:Ju417,\r\n2004/05:\r\nJu474   yrkande   1,\r\n2004/05:Ju493\r\nyrkandena  1  och 2,\r\n2004/05:Ju501\r\nyrkande          25,\r\n2004/05:Ju506\r\nyrkandena  1,  2 och\r\n4,     2004/05:Sf288\r\nyrkandena 10 och 23,\r\n2004/05:T260 yrkande\r\n6,      2004/05:N239\r\nyrkande          18,\r\n2004/05:N349\r\nyrkandena  7  och 8,\r\n2004/05:N401 yrkande\r\n12,     2004/05:N403\r\nyrkande    18    och\r\n2004/05:N409 yrkande\r\n3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  det\r\nbehövs åtgärder  för\r\natt  underlätta  för\r\npolismyndigheterna\r\natt        rekrytera\r\npoliser till  mindre\r\norter.    Ett   sätt\r\nskulle  kunna   vara\r\natt  använda  en mer\r\nflexibel policy  när\r\ndet gäller löner och\r\nandra\r\nanställningsvillkor.\r\nEkonomiskt   utrymme\r\nför  detta  bör  ges\r\ntill         berörda\r\nmyndigheter. Det får\r\nankomma           på\r\nregeringen att vidta\r\nåtgärder   för   att\r\ntillgodose  det  som\r\nnu    anförts.   Jag\r\nställer  mig  alltså\r\nbakom motion Ju474 i\r\ndenna   del.  Övriga\r\nhär       behandlade\r\nmotionsyrkanden  bör\r\ninte föranleda någon\r\nåtgärd          från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n\r\n6. Kostnader vid\r\nregeringsbeslutade\r\nevenemang\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Peter\r\nAlthin      (kd),\r\nJeppe    Johnsson\r\n(m),      Torkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 7  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nkostnader        vid\r\nregeringsbeslutade\r\nevenemang.    Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\ndelvis    motionerna\r\n2004/05:Ju367    och\r\n2004/05:Ju465\r\nyrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     anser     att\r\nPolismyndigheten   i\r\nVästra      Götaland\r\nskall    ges    full\r\nkompensation     för\r\nsamtliga\r\nmerkostnader     som\r\ntoppmötet   i   juni\r\n2001    förorsakade.\r\nKompensation     bör\r\nalltså  även ges för\r\ndet            extra\r\nlönetillägg      som\r\npolismyndigheten\r\nbeslutade om.\r\n\r\nFör  att polisen i\r\nfortsättningen skall\r\nkunna   upprätthålla\r\nordningen  vid sedan\r\nlång  tid  i  förväg\r\nbeslutade\r\narrangemang  är  det\r\nviktigt   att  medel\r\navsätts.      Sådana\r\nkostnader skall inte\r\nbelasta  de enskilda\r\npolismyndigheterna.\r\nRikspolisstyrelsen\r\nbör   i   stället  i\r\nbudgetprocessen\r\ntilldelas  särskilda\r\nmedel   för   sådana\r\nändamål,  som  sedan\r\nskall tilldelas  den\r\neller   de   berörda\r\npolismyndigheterna.\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen       att\r\nbeakta  vad  som  nu\r\nanförts     i    det\r\nkommande\r\nbudgetarbetet.\r\n\r\n7.\r\nPolisförsörjningen\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Jeppe\r\nJohnsson     (m),\r\nTorkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 8  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\npolisförsörjningen.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     delvis\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju489\r\nyrkande     6    och\r\n2004/05:Ju501\r\nyrkande    16   samt\r\navslår    motionerna\r\n2004/05:Ju208,\r\n2004/05:Ju222,\r\n2004/05:Ju236,\r\n2004/05:Ju296,\r\n2004/05:Ju307,\r\n2004/05:Ju375,\r\n2004/05:Ju441,\r\n2004/05:Ju492,\r\n2004/05:\r\nJu493  yrkande 3 och\r\n2004/05:A350\r\nyrkandena 12 och 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet      poliser\r\nmåste           öka.\r\nRekryteringsbehovet\r\npåverkas   också  av\r\nden  relativt   höga\r\nmedelåldern     inom\r\npoliskåren   och  en\r\nförväntad       ökad\r\nrörlighet      bland\r\nfrämst         yngre\r\npoliser.   För   att\r\nklara\r\nrekryteringsbehovet\r\nkrävs     att    det\r\ninrättas  en  fjärde\r\npolisutbildning. Den\r\nbör    placeras    i\r\nnärheten   av  någon\r\nbefintlig   högskola\r\neller universitet.\r\n\r\nDet  ankommer   på\r\nregeringen att vidta\r\nerforderliga\r\nåtgärder   för   att\r\ntillgodose   vad  vi\r\nhär    anfört.    Vi\r\nställer  oss  alltså\r\nbakom     motionerna\r\nJu489  och  Ju501  i\r\ndessa delar.  Övriga\r\nhär       behandlade\r\nmotionsyrkanden  bör\r\ninte föranleda någon\r\nåtgärd          från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n8.\r\nMyndighetssamverkan\r\nmot terrorism\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Jeppe\r\nJohnsson     (m),\r\nTorkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nmyndighetssamverkan\r\nmot       terrorism.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     delvis\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju287,\r\n2004/05:Ju352\r\nyrkandena 17 och 19,\r\n2004/05:Ju487\r\nyrkande           8,\r\n2004/05:Ju499,\r\n2004/05:Ju501\r\nyrkande    31    och\r\n2004/05:Fö212\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  det\r\nbehövs     en    rad\r\nåtgärder   för   att\r\nmyndigheterna  skall\r\nkunna        bekämpa\r\nterrorismen  på  ett\r\neffektivare sätt  än\r\nvad som är möjligt i\r\ndag. En sådan åtgärd\r\nskulle   kunna  vara\r\natt   låta   polisen\r\nutnyttja    militära\r\nresurser   i   högre\r\nutsträckning.\r\nSärskilt  viktigt är\r\ndetta   om   Sverige\r\nskulle  drabbas   av\r\nett      storskaligt\r\nterrorangrepp.    En\r\nannan  viktig åtgärd\r\nvore att samordna de\r\nsvenska\r\nunderrättelsetjänsterna\r\ni  detta  arbete.  I\r\ndetta sammanhang kan\r\nframhållas  att  det\r\nkan  vara  av  värde\r\nmed               en\r\nterrorismbekämpningssamordnare\r\nefter       brittisk\r\nförebild.   Dessutom\r\nbehöver\r\nberedskapsfrågorna\r\nses   över,   liksom\r\nmöjligheterna    att\r\nutnyttja     tullens\r\nresurser   i  kampen\r\nmot     terrorismen.\r\nSlutligen   vill  vi\r\nunderstryka      att\r\nåtgärder  som vidtas\r\npå    detta   område\r\nsjälvfallet inte får\r\ngå ut över  vad  som\r\när acceptabelt i ett\r\ndemokratiskt\r\nsamhälle.  Ett  sätt\r\natt      säkerställa\r\ndetta är att se till\r\natt   arbetet   sker\r\nunder parlamentarisk\r\nkontroll.\r\n\r\nDe åtgärder som vi\r\nnu förordat  innebär\r\nen  helt ny struktur\r\nför bekämpningen  av\r\nterrorismen.     Det\r\nutredningsuppdrag\r\nsom       regeringen\r\nnyligen beslutat  är\r\nsom  vi  ser det för\r\nsnävt     avgränsat.\r\nUppdraget        bör\r\nkompletteras       i\r\nenlighet  med vad vi\r\nnu anfört.  Det  får\r\nankomma           på\r\nregeringen       att\r\nkomplettera\r\ndirektiven      till\r\nutredningen.\r\n\r\n9.\r\nEkobrottsmyndighetens\r\nansvarsområde\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav  Peter  Althin\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder    punkt   140\r\nborde   ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nEkobrottsmyndighetens\r\nansvarsområde.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     motion\r\n2004/05:Ju472\r\nyrkande     5    och\r\nbifaller      delvis\r\nmotion\r\n2004/05:Ju206.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår  mening\r\nskall\r\nEkobrottsmyndigheten\r\nhandlägga  avancerad\r\nekonomisk\r\nbrottslighet     och\r\nannan      allvarlig\r\nbrottslighet som har\r\nsamband  med  denna.\r\nÖvriga   eko-    och\r\nmiljöbrott     skall\r\nhandläggas   av  den\r\nlokala  polis-   och\r\nåklagarorganisationen.\r\nRegeringen       bör\r\nåterkomma   med  ett\r\nförslag   av   denna\r\ninnebörd.\r\n\r\n\r\n10.    Större\r\nbefogenhet för\r\nEurojust\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),     Torkild\r\nStrandberg   (fp)\r\noch         Johan\r\nLinander (c).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nstörre    befogenhet\r\nför Eurojust. Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju339\r\nyrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  takt med att  det\r\nblir   lättare   att\r\nresa   och  verka  i\r\nolika  medlemsländer\r\ni EU blir  det också\r\nlättare   att   begå\r\nbrott.   Bekämpandet\r\nav               den\r\ninternationella\r\norgani-serade\r\nbrottsligheten   har\r\nblivit    en    allt\r\nstörre  uppgift  för\r\nde        nationella\r\nrättsväsendena.\r\nDärför    bör    det\r\ngemensamma\r\nåklagarsamarbetet\r\nEurojust   utvecklas\r\noch   intensifieras.\r\nEurojust  bör  kunna\r\nbeordra  - inte bara\r\nuppmana            -\r\nmedlemsländerna  att\r\nvidta  åtgärder  som\r\natt   ge   tillstånd\r\ntill            s.k.\r\nkontrollerade\r\nleveranser        av\r\nnarkotika   och   se\r\ntill   att   berörda\r\nländer      genomför\r\nkoordinerade\r\nförundersökningar\r\nmed   hjälp  av  ett\r\nutbyggt\r\npolissamarbete  inom\r\nEuropol.\r\n\r\nVi    anser    att\r\nregeringen  inom  EU\r\nbör   verka   i  den\r\nriktningen som  ovan\r\nanförts.\r\nDetta  innebär att\r\nvi ställer oss bakom\r\nmotion Ju339 i denna\r\ndel.\r\n\r\n11.Ökad användning\r\nav\r\nstrafföreläggande\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav Johan  Pehrson\r\n(fp)  och Torkild\r\nStrandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nökad  användning  av\r\nstrafföreläggande.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     delvis\r\nmotion 2004/05:Ju412\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening är\r\ndet             inte\r\ntillräckligt     att\r\nstrafföreläggande\r\nrent  teoretiskt kan\r\nanvändas i flertalet\r\nfall  där   det   är\r\nmotiverat.       Det\r\ngäller  också att så\r\nsker   i  praktiken.\r\nDet får  ankomma  på\r\nregeringen att t.ex.\r\ni   regleringsbrevet\r\nför\r\nåklagarverksamheten\r\nframhålla  vikten av\r\natt               de\r\nrationaliseringsmöjligheter\r\nsom\r\nstrafföreläggandeinstitutet\r\nmedger     verkligen\r\nutnyttjas.\r\n\r\n\r\n12.\r\nDomstolsverkets\r\nställning\r\n(punkt 15)\r\n\r\nav Johan  Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Peter\r\nAlthin      (kd),\r\nJeppe    Johnsson\r\n(m),      Torkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nDomstolsverkets\r\nställning.    Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\ndelvis    motionerna\r\n2004/05:Ju5  yrkande\r\n3,     2004/05:Ju339\r\nyrkande           4,\r\n2004/05:Ju352\r\nyrkande          16,\r\n2004/05:Ju430    och\r\n2004/05:Ju489\r\nyrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  den\r\ncentrala\r\ndomstolsorganisationen\r\nbör  utformas på ett\r\nsätt som  garanterar\r\nett        oberoende\r\ndomstolsväsende. Den\r\nnuvarande\r\nkonstruktionen   ger\r\nregeringen       ett\r\nalltför starkt grepp\r\nom\r\ndomstolsorganisationen.\r\nDet   finns   därför\r\nskäl att överväga en\r\nannan   ordning.   I\r\nsammanhanget vill vi\r\nsom  ett  alternativ\r\npeka  på det  danska\r\nsystemet    med   en\r\nmyndighet som ligger\r\nunder riksdagen  och\r\nvars      verksamhet\r\nregleras i  lag.  En\r\nannan lösning skulle\r\nkunna  vara att föra\r\növer Domstolsverkets\r\nuppgifter       till\r\ndomstolarna.\r\n\r\nVi    anser    att\r\nregeringen bör få  i\r\nuppdrag  att  utreda\r\nfrågan            om\r\nDomstolsverkets\r\nställning        och\r\nfunktion           i\r\nförhållande     till\r\ndomstolarna  utifrån\r\nvad vi nu förordat.\r\n\r\n13.En enda högsta\r\ndomstolsinstans\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp)  och Torkild\r\nStrandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen  om en\r\nenda          högsta\r\ndomstolsinstans.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     motion\r\n2004/05:Ju339\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet förhållandet att\r\ndet finns två högsta\r\ndomstolsinstanser  -\r\nHögsta domstolen och\r\nRegeringsrätten    -\r\nkan     leda    till\r\nkompetenskonflikter.\r\nEn    enda    högsta\r\ninstans skulle kunna\r\nleda   till   bättre\r\nstringens        och\r\nsäkerhet           i\r\nutformandet       av\r\npraxis.  Det  skulle\r\nockså  innebära   en\r\ntydligare\r\norganisation.\r\n\r\nRegeringen     bör\r\ndärför  få i uppdrag\r\natt utreda frågan om\r\ndet   endast   skall\r\nfinnas   en   högsta\r\ndomstolsinstans    i\r\nlandet.\r\n\r\n14.Riksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning\r\nangående\r\nuppföljning av\r\nkriminalvårdens\r\nklienter\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Peter\r\nAlthin      (kd),\r\nJeppe    Johnsson\r\n(m),      Torkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen om att\r\nregeringen     skall\r\nåterkomma       till\r\nriksdagen   med   en\r\nredovisning   av  de\r\nåtgärder         som\r\nvidtagits        med\r\nanledning         av\r\nRiksrevisionens\r\ngranskning        av\r\nuppföljningen     av\r\nkriminalvårdens\r\nklienter.     Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning\r\n2003/04:RRS10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     anser     att\r\nRiksrevisionen i sin\r\nrapport pekar på ett\r\nstort  behov  av att\r\nförbättra\r\nkriminalvårdens\r\nförmåga   att  följa\r\nupp gjorda  insatser\r\nför  klienterna.  Vi\r\nställer  oss i stort\r\nbakom\r\nRiksrevisionens\r\nförslag         till\r\nåtgärder.\r\n\r\nDet     är    inte\r\ntillräckligt     att\r\nrapporten     bereds\r\ninom\r\nRegeringskansliet\r\noch  att  regeringen\r\nbeaktar den  i  sitt\r\nlöpande      arbete,\r\nbl.a.    genom   att\r\nutforma\r\nregleringsbrev   för\r\nkriminalvården.\r\nRiksdagen    bör   i\r\nstället       ålägga\r\nregeringen       att\r\nåterkomma       till\r\nriksdagen   med   en\r\nredovisning   av  de\r\nåtgärder         som\r\nvidtagits        med\r\nanledning   av   vad\r\nRiksrevisionen\r\npåtalat i rapporten.\r\nPå  så  sätt  skapas\r\nstörre   möjligheter\r\nför  riksdagen   att\r\nfölja     upp    att\r\ntillräckliga     och\r\nerforderliga\r\nåtgärder  vidtas med\r\nanledning         av\r\nRiksrevisionens\r\ngranskning.\r\nDet        anförda\r\ninnebär    att    vi\r\nställer   oss  bakom\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning   till\r\nriksdagen RRS10.\r\n\r\n15.Kriminalvårdens\r\nmål (punkt 19)\r\n\r\nav Johan Linander\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nmålen            för\r\nkriminalvårdens\r\nverksamhet.   Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju281\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att  målen\r\nför   kriminalvården\r\nbör    omformuleras.\r\nKriminalvårdens\r\növergripande mål bör\r\nvara    att   minska\r\nåterfallsbrottsligheten\r\noch  öka  människors\r\ntrygghet           i\r\nsamhället.\r\nKriminalvårdens\r\narbete skall vila på\r\nen   human  grundsyn\r\noch    en    gedigen\r\nkunskapsgrund.\r\n\r\nRiksdagen      bör\r\nuttala   dessa  mål,\r\noch  det  får  sedan\r\nankomma           på\r\nregeringen att bl.a.\r\ni   utarbetandet  av\r\nregleringsbrev   för\r\nkriminalvården\r\ntillse   att   dessa\r\növergripande     mål\r\nstyr kriminalvårdens\r\nverksamhet         i\r\nframtiden.\r\nDetta  innebär att\r\njag   ställer    mig\r\nbakom motion Ju281 i\r\nnu behandlad del.\r\n\r\n16.Anstalts- och\r\nhäkteskapacitet\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Jeppe\r\nJohnsson     (m),\r\nTorkild\r\nStrandberg   (fp)\r\noch       Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nbyggandet   av   ett\r\nnytt         modernt\r\nstorfängelse. Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Ju340\r\nyrkande    19   samt\r\navslår    motionerna\r\n2004/05:Ju295\r\nyrkande           3,\r\n2004/05:Ju319,\r\n2004/05:Ju424\r\nyrkande     1    och\r\n2004/05:Ju431.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBeläggningsläget  på\r\nlandets    anstalter\r\noch     häkten    är\r\nfortsatt synnerligen\r\nproblematiskt.\r\nSituationen      med\r\ntidvis  över  100  %\r\nbeläggning,      två\r\nintagna i samma cell\r\npå  en  del  av våra\r\nanstalter och häkten\r\nsamt ett stort antal\r\ns.k.\r\nverkställighetsfall\r\npå  häktena  är inte\r\nacceptabel.  Med  en\r\nså   hög  beläggning\r\noch problem  med att\r\nplacera           ut\r\nfängelsedömda     på\r\nanstalt    försvåras\r\nkriminalvårdens\r\nuppdrag  att  främja\r\nden         intagnes\r\nanpassning      till\r\nsamhället      efter\r\nfrigivningen och att\r\nhålla anstalter  och\r\nhäkten   fria   från\r\ndroger. Kvaliteten i\r\nbefintlig\r\nkriminalvård\r\neftersätts,   vilket\r\nredan  i dag är  ett\r\nallvarligt bekymmer.\r\nHärtill  kommer  att\r\nsäkerheten        på\r\nanstalterna\r\näventyras, något som\r\nunder  år 2004 bl.a.\r\nresulterat  i  flera\r\nspektakulära\r\nrymningar        och\r\nfritagningar    från\r\nhögsäkerhetsanstalter.\r\n\r\nDet    krävs    en\r\nomfattande utbyggnad\r\nav   kriminalvårdens\r\nkapacitet   för  att\r\nkomma till rätta med\r\ndessa  problem.  Det\r\nframstår  därvid som\r\nnödvändigt att bygga\r\nen ny sluten anstalt\r\nsom  är  modern  och\r\nrelativt stor.\r\nRegeringen     bör\r\nsnarast        vidta\r\nkraftfulla  åtgärder\r\nför  att  lösa   den\r\nallvarliga\r\nbeläggningssituationen,\r\nbl.a.  genom  att ge\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\ni   uppdrag  att  ta\r\nfram   underlag  för\r\nbyggandet  av  en ny\r\nsådan anstalt.\r\nDet        anförda\r\ninnebär    att    vi\r\nställer   oss  bakom\r\nmotion  Ju340  i  nu\r\nbehandlad       del.\r\nMotionerna    Ju295,\r\nJu319,   Ju424   och\r\nJu431      i     här\r\nbehandlade delar bör\r\ndäremot  avslås   av\r\nriksdagen.\r\n\r\n17.    Åtgärder\r\nför höjd\r\nsäkerhet inom\r\nkriminalvården\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Peter\r\nAlthin      (kd),\r\nJeppe    Johnsson\r\n(m),      Torkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nbehovet  av åtgärder\r\nför     att     höja\r\nsäkerheten      inom\r\nkriminalvården.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     delvis\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju225,\r\n2004/05:Ju281\r\nyrkande    6    samt\r\n2004/05:Ju340\r\nyrkandena   1-3  och\r\n13-14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKraftfulla  åtgärder\r\nmåste   vidtas   för\r\nhöja säkerheten inom\r\nkriminalvården.  Det\r\ngäller  främst på de\r\nslutna anstalter som\r\nhar            högst\r\nsäkerhetsnivå.   Det\r\när  inte acceptabelt\r\natt    vapen     och\r\nmobiltelefoner   kan\r\nsmugglas in på dessa\r\nanstalter   för  att\r\nsedan kunna användas\r\ni samband med  bl.a.\r\nrymningar        och\r\nfritagningar.\r\n\r\nDet             är\r\nanmärkningsvärt  att\r\ndet  ännu ett halvår\r\nefter\r\nikraftträdandet   av\r\nlagstiftningen    om\r\nallmän\r\ninpasseringskontroll\r\ninom  kriminalvården\r\ninte     tillämpades\r\nsådan  kontroll   på\r\nett   flertal  tunga\r\nanstalter.        Vi\r\nnoterar          med\r\ntillfredsställelse\r\natt           allmän\r\ninpasseringskontroll\r\nnumera     tillämpas\r\nåtminstone   på   de\r\nanstalter  som   har\r\nhögst säkerhetsnivå.\r\nDet är angeläget att\r\nsådan       kontroll\r\ntillämpas  på   fler\r\nanstalter   och  att\r\nkontrollen\r\nupprätthålls  dygnet\r\nrunt.\r\nNär   det   gäller\r\nutstörning        av\r\nmobiltelefonutrustning\r\nvälkomnar   vi   att\r\nkriminalvården     i\r\nalla  fall  köpt  in\r\nerforderlig\r\nutrustning      till\r\nnågra anstalter. Det\r\när angeläget att  de\r\nutrustningarna    nu\r\ntas      i      bruk\r\nskyndsamt.\r\nArbetet        mot\r\nkorruption     bland\r\nkriminalvårdens\r\npersonal måste också\r\nintensifieras     på\r\nolika    sätt.   Det\r\nmåste skapas  större\r\nmöjligheter      att\r\nkontrollera\r\nanställda        mot\r\nbelastnings-     och\r\nmisstankeregistren.\r\nSådana    kontroller\r\nbör   vara   möjliga\r\ninte  bara i samband\r\nmed anställning utan\r\näven    återkommande\r\ndärefter.        Det\r\nframstår  också  som\r\nsjälvklart       att\r\npersonalen    aldrig\r\nskall    få    medta\r\nprivata\r\nmobiltelefoner in på\r\narbetsplatsen.\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen   att  se\r\ntill att de åtgärder\r\nvi     här     nämnt\r\nskyndsamt  genomförs\r\ninom kriminalvården.\r\nDetta innebär  att\r\nvi ställer oss bakom\r\nmotionerna    Ju225,\r\nJu281 och Ju340 i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\n18.\r\nHandläggningstiderna\r\nhos\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav  Peter  Althin\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nhandläggningstider\r\nhos\r\nBrottsoffermyndigheten.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     motion\r\n2004/05:Ju467\r\nyrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag     anser    att\r\neffektivitet,\r\nsnabbhet   och   hög\r\nkvalitet         vid\r\nhandläggningen    av\r\nbrottsskadeärenden\r\när   nödvändigt  för\r\natt  garantera   det\r\nenskilda\r\nbrottsoffrets   rätt\r\ntill  ersättning och\r\nbehov  av   trygghet\r\noch     stöd.    Den\r\nekonomiska  aspekten\r\när  viktig  för  att\r\nbrottsoffret  snabbt\r\nskall  kunna  återgå\r\ntill   ett   normalt\r\nliv.    Regeln   att\r\närendena       skall\r\nhandläggas inom  tre\r\nmånader          bör\r\nåterinföras.\r\n\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen att vidta\r\nerforderliga\r\nåtgärder   för   att\r\ntillgodose  vad ovan\r\nanförts.\r\n\r\n19.Samhällets stöd\r\ntill\r\nbrottsofferjourer\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav  Peter  Althin\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nstöd            till\r\nbrottsofferjourer.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen   motionen\r\n2004/05:Ju467\r\nyrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBrottsofferjourerna\r\ngör  ett gott arbete\r\nmen   behöver    mer\r\nresurser   till  sin\r\nverksamhet  när  det\r\ngäller     att    ge\r\nbrottsoffer     stöd\r\nföre,    under   och\r\nefter    rättegångar\r\nsamt   i   form   av\r\nsjälvhjälpsgrupper.\r\nStödet    kan   ökas\r\ngenom    en    annan\r\nfördelning        av\r\nBrottsofferfondens\r\ntillgångar.    Denna\r\nmöjlighet        bör\r\nutnyttjas.\r\n\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen att vidta\r\nerforderliga\r\nåtgärder   för   att\r\ntillgodose  vad ovan\r\nanförts.\r\n\r\n20.Förskottering\r\nav skadestånd\r\n(punkt 26)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),       Peter\r\nAlthin  (kd)  och\r\nTorkild\r\nStrandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nVi     anser     att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nförskottering     av\r\nskadestånd.   Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju292\r\nyrkande          11,\r\n2004/05:Ju467\r\nyrkande     7    och\r\n2004/05:\r\nL338 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMålet  för politiken\r\npå\r\nbrottsofferområdet\r\nmåste    vara    att\r\nmänniskor        som\r\ndrabbas   av   brott\r\nskall   erhålla  all\r\nden  hjälp  och  det\r\nstöd de  behöver för\r\natt   kunna   återgå\r\ntill   ett   normalt\r\nliv.    En    viktig\r\naspekt är därvid den\r\nekonomiska.  Det  är\r\nprincipiellt viktigt\r\natt        förövaren\r\ngottgör brottsoffret\r\nekonomiskt  för  det\r\nlidande    och   den\r\nförlust  som   denne\r\nåsamkats.   Det   är\r\nemellertid      inte\r\nrimligt          att\r\nbrottsoffret   skall\r\nbehöva vänta så lång\r\ntid  på  att  få  ut\r\nbrottsskadeersättning\r\nsom  ofta är fallet.\r\nVi     anser     att\r\nregeringen bör ges i\r\nuppdrag  att se över\r\nmöjligheten      att\r\nstaten,  vid  utdömt\r\nskadestånd  på grund\r\nav            brott,\r\nförskotterar\r\nskadeståndet    till\r\nbrottsoffret.    Det\r\nanförda  innebär att\r\nvi ställer oss bakom\r\nmotionerna Ju292 och\r\nJu467    i   berörda\r\ndelar.  Motion  L338\r\när   därmed    också\r\ntillgodosedd.\r\n\r\n\r\n21.Förskottering\r\nav skadestånd\r\n(punkt 26)\r\n\r\nav Johan Linander\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nförskottering     av\r\nskadestånd.   Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion  2004/05:L338\r\nyrkande 5 och avslår\r\nmotionerna\r\n2004/05:Ju292\r\nyrkande 11       och\r\n2004/05:Ju467\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser att det i\r\nvissa fall bör göras\r\nundantag från regeln\r\natt      betalnings-\r\noförmåga måste visas\r\ninnan staten  går in\r\noch          betalar\r\nbrottsskadeersättning.\r\nDetta         gäller\r\nskadestånd       som\r\nutdömts  på grund av\r\ns.k.    partnervåld.\r\nDen        nuvarande\r\nordningen  försätter\r\nmånga brottsoffer  i\r\nen           omöjlig\r\nsituation,  och  den\r\nkan  medverka   till\r\natt    trappa    upp\r\nkonflikten    mellan\r\nparterna.   För  att\r\nmotverka   en  sådan\r\neffekt           bör\r\nBrottsoffermyndigheten\r\ni  dessa situationer\r\ni stället  gå in och\r\nförskottera      det\r\nutdömda skadeståndet\r\noch  sedan kräva den\r\nersättningsskyldige.\r\nDäremot  skulle  ett\r\nbifall          till\r\nmotionerna Ju292 och\r\nJu467  föra  alltför\r\nlångt.\r\n\r\nDet bör ankomma på\r\nregeringen att ta de\r\ninitiativ som  krävs\r\nför  att  tillgodose\r\nen sådan ordning som\r\nvi här förordat.\r\n\r\n22.Rättshjälp för\r\nsmåföretagare\r\n(punkt 28)\r\n\r\nav Johan Linander\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nrättshjälp       för\r\nsmåföretagare.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     motion\r\n2004/05:Ju426\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn småföretagare som\r\nhamnar  i  en  tvist\r\nmed   en   myndighet\r\nsaknar   i   dag   i\r\nprincip    möjlighet\r\ntill     rättshjälp.\r\nEnligt  min   mening\r\nmåste   beaktas  att\r\nden enskilde  alltid\r\när    i    underläge\r\ngentemot          en\r\nmyndighet   när  han\r\neller hon överklagar\r\nett myndighetsbeslut\r\ntill        domstol.\r\nVisserligen      har\r\ndomstolen         en\r\nutredningsskyldighet,\r\nmen   det   är  inte\r\ntillräckligt.\r\nNäringsidkaren\r\nbehöver   ett   eget\r\nombud.   Mot   denna\r\nbakgrund  anser  jag\r\natt rättshjälp skall\r\nkunna   beviljas   i\r\nstörre  utsträckning\r\nän vad som  i dag är\r\nmöjligt    när   det\r\ngäller       tvister\r\nmellan småföretagare\r\noch myndigheter.\r\n\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen att vidta\r\nerforderliga\r\nåtgärder   för   att\r\ntillgodose  vad  jag\r\nnu anfört.\r\n\r\n23.Rättshjälp i\r\ntvister om\r\ndiskriminering\r\ni arbetslivet\r\nm.m. (punkt 29)\r\n\r\nav  Peter  Althin\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nrättshjälp i tvister\r\nom  diskriminering i\r\narbetslivet.  Därmed\r\nbifaller   riksdagen\r\nmotion 2004/05:Sf365\r\nyrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är   svårt   i\r\nSverige    för    en\r\nprivatperson     att\r\nföra  sin talan i en\r\ntvist       avseende\r\ndiskriminering     i\r\narbetslivet,\r\neftersom\r\nmöjligheterna    att\r\nerhålla rättshjälp i\r\ntillräcklig\r\nomfattning\r\nförsämrats       och\r\nprivata\r\nrättsskyddsförsäkringar\r\ninte        omfattar\r\narbetsrättsliga\r\ntvister. Förbättrade\r\nmöjligheter     till\r\nrättshjälp    skulle\r\nbl.a.          kunna\r\nundanröja        det\r\nmonopol    som    de\r\nfackliga\r\norganisationerna har\r\ngenom   att   det  i\r\nprincip  endast   är\r\nvia dem som enskilda\r\nmänniskors\r\nanmälningar       om\r\ndiskriminering   kan\r\nföras fram.\r\n\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen att lägga\r\nfram   förslag   som\r\ntillgodoser  vad jag\r\nnu har anfört.\r\n\r\n24.Rättshjälp i\r\ntvister rörande\r\nrennäring\r\n(punkt 30)\r\n\r\nav  Peter  Althin\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\nJag     anser    att\r\nutskottets   förslag\r\nunder punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening    vad    som\r\nanförs             i\r\nreservationen     om\r\nrättshjälp i tvister\r\nrörande   rennäring.\r\nDärmed      bifaller\r\nriksdagen     motion\r\n2004/05:MJ502\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRenskötare såväl som\r\nmarkägare  skall  ha\r\nen faktisk möjlighet\r\natt  få sina anspråk\r\npå     marken      i\r\nrenbetesområden\r\nprövade. Det rör sig\r\nom   omfattande  och\r\nsvåra   tvister  där\r\nrättegångskostnaderna\r\nofta   uppgår   till\r\nstora  belopp.   För\r\natt samebyarna skall\r\ntillförsäkras     en\r\nmöjlighet  att hävda\r\nsin rätt måste  de i\r\nstor utsträckning få\r\nsina\r\nrättegångskostnader\r\nersatta av staten.\r\n\r\nDet får ankomma på\r\nregeringen att vidta\r\nerforderliga\r\nåtgärder   för   att\r\ntillgodose  vad  jag\r\nnu anfört.\r\nSärskilda\r\nyttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning\r\nav    ärendet    har\r\nföranlett   följande\r\nsärskilda yttranden.\r\nI   rubriken   anges\r\ninom parentes vilken\r\npunkt  i  utskottets\r\nförslag         till\r\nriksdagsbeslut   som\r\nbehandlas          i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag under\r\nutgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask\r\n(m),        Jeppe\r\nJohnsson (m)  och\r\nCecilia Magnusson\r\n(m).\r\n\r\nVårt        moderata\r\nbudgetalternativ   -\r\nmed   förslag   till\r\nutgiftstak,\r\nanslagsfördelning,\r\nskatteförändringar\r\nsamt finanspolitiska\r\nramverk   skall  ses\r\nsom  en  helhet  där\r\ninte   någon   eller\r\nnågra   delar    kan\r\nbrytas     ut    och\r\nbehandlas   isolerat\r\nfrån    de    andra.\r\nRiksdagens\r\nmajoritet,\r\nsocialdemokrater,\r\nvänsterpartister och\r\nmiljöpartister,\r\nbeslutade      under\r\ngårdagen,   den   24\r\nnovember   2004,  om\r\nramar  för de  olika\r\nutgiftsområdena    i\r\nenlighet         med\r\nfinansutskottets\r\nförslag,         och\r\nmajoriteten      har\r\ndärmed valt en annan\r\ninriktning        av\r\npolitiken  än den vi\r\nförordat       (mot.\r\n2004/05:Fi231).   Vi\r\ndeltar därför inte i\r\ndet    nu   aktuella\r\nbeslutet          om\r\nanslagsfördelning\r\ninom   utgiftsområde\r\n4.  I  det  följande\r\nredovisas  i korthet\r\ndet         moderata\r\nalternativet.\r\n\r\nDet   övergripande\r\nmålet            för\r\nrättsväsendet     är\r\nmänniskors\r\nrättssäkerhet    och\r\nrättstrygghet.\r\nKriminalpolitikens\r\nsyfte  är att minska\r\nbrottsligheten   och\r\nöka       människors\r\ntrygghet.  För   att\r\nuppnå   detta  måste\r\nrättsväsendet     ha\r\nresurser   för   att\r\nkunna  fullgöra sina\r\nuppgifter        och\r\ntillgodose\r\nmedborgarnas\r\nberättigade krav.\r\nMänniskors tilltro\r\ntill    att   staten\r\nförmår  upprätthålla\r\nlag och ordning  har\r\nemellertid\r\nsuccessivt\r\nförsvagats i och med\r\natt de rättsvårdande\r\nmyndigheterna   inte\r\nlängre klarar av att\r\nfullgöra        sina\r\nuppgifter   på   ett\r\ngodtagbart  sätt. En\r\nbidragande     orsak\r\ntill   den  negativa\r\nutvecklingen      är\r\nmyndigheternas\r\nuppdämda   behov  av\r\npersonalförstärkning,\r\nkompetensutveckling\r\noch\r\nvidareutbildning.\r\nEn     ansvarsfull\r\nkriminalpolitik\r\nmåste  bygga  på att\r\nrättsstaten besitter\r\ntillräcklig\r\nslagkraft   för  att\r\nklara     av    sina\r\ngrundläggande\r\nuppgifter.  För  att\r\nbryta  den  negativa\r\nutvecklingen   krävs\r\nresurstillskott  som\r\nmöjliggör  en  reell\r\nsatsning          av\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter.      Vi\r\nföreslog  därför att\r\nrättsväsendet skulle\r\ntillföras   1    116\r\nmiljoner  kronor mer\r\nunder år 2005 än vad\r\nriksdagen         nu\r\nbeslutat  om,  varav\r\n700  miljoner kronor\r\nskulle     tillföras\r\npolisorganisationen.\r\nEnligt vår  mening\r\när  rättsväsendet  i\r\nstort  behov av både\r\npersonalförstärkning\r\noch kvalitetshöjande\r\nåtgärder   inom   de\r\nolika myndigheternas\r\nverksamhetsområden.\r\nVidare       behöver\r\nkraven    på    gott\r\nledarskap, effektivt\r\nresursutnyttjande\r\noch\r\nresultatuppföljning\r\nskärpas.        Vårt\r\nförslag  innebär  en\r\nkraftfull   satsning\r\npå   modern  teknik,\r\nkompetensutveckling\r\noch vidareutbildning\r\ninom  rättsväsendets\r\nmyndigheter\r\nsamtidigt   som  det\r\nuppdämda behovet  av\r\npersonalförstärkningar\r\ntillgodoses.\r\nVårt\r\nbudgetalternativ\r\nbygger     på     en\r\nhelhetssyn där medel\r\nfinns     så     att\r\nrättskedjans\r\nsamtliga   led   kan\r\nfungera.       Medel\r\nbehövs  inom polisen\r\nför      en     ökad\r\nrekrytering       av\r\npoliser    och    av\r\ncivilanställda   med\r\nvarierande\r\nkompetens.    Dagens\r\nbristande  polisiära\r\nnärvaro   på   många\r\nhåll   i  landet  är\r\nallvarlig  och måste\r\nåtgärdas.         En\r\nutveckling       och\r\neffektivisering   av\r\nverksamheten\r\nförutsätter      att\r\npolisutbildad\r\npersonal används för\r\nprimärt    polisiära\r\nuppgifter.  Det   är\r\nolyckligt        att\r\nuppsägningar      av\r\ncivil       personal\r\nmedfört          att\r\nuppgifter   av  rent\r\nadministrativ\r\nkaraktär       måste\r\nutföras  av poliser.\r\nDessutom   har    de\r\nsnäva        ramarna\r\nförsenat         och\r\nförsvårat införandet\r\nav  enklare  och mer\r\ntidsenliga\r\nrapporteringsrutiner\r\noch    teknik    för\r\ndetta.   Målen   för\r\npolisverksamheten\r\nmotsvaras inte av de\r\nramar    majoriteten\r\nförordat        utan\r\ntvingar         fram\r\nprioriteringar   hos\r\nmyndigheterna mellan\r\nde  prioriterade mål\r\nsom ställts  upp  av\r\nstatsmakterna.    Vi\r\nvill      ha      en\r\nutveckling  som  ger\r\npolismyndigheterna\r\nstörre möjlighet att\r\nbestämma         hur\r\nresurserna     skall\r\nanvändas   för   att\r\nklara   uppgifterna.\r\nDet förutsätter icke\r\nöronmärkta\r\nanslagsförstärkningar\r\növer  tid. Även inom\r\nSäkerhetspolisen\r\nbehövs   ytterligare\r\nresurser   då    det\r\nfinns     en     rad\r\nutmaningar som måste\r\nmötas,  också utöver\r\nbehovet    av    ett\r\nförstärkt\r\npersonskydd.\r\nSatsningarna      på\r\npolisen  medför  ett\r\nökat  resursbehov  i\r\nsenare     led    av\r\nrättskedjan,   bl.a.\r\ninom\r\nåklagarorganisationen\r\ndär  behov  finns av\r\npersonalförstärkningar\r\nsamt fortbildning  i\r\nt.ex. användandet av\r\nmoderna     tekniska\r\nhjälpmedel.      Vår\r\nsatsning          på\r\ndomstolsväsendet med\r\n200  miljoner kronor\r\nutöver   regeringens\r\nförslag innebär  att\r\nförändringsarbetet\r\ninom\r\ndomstolsväsendet kan\r\nfortgå          utan\r\nvidhängande\r\nbesparingskrav.\r\nReformeringen     av\r\ndomstolarna får inte\r\ngöras    till    ett\r\nkostnadsbesparingsprojekt\r\nutan  måste  baseras\r\npå   en   långsiktig\r\nvision     av    ett\r\nrättssäkert      och\r\ntillgängligt\r\ndomstolsväsende.\r\nBakgrunden till vårt\r\nförslag  i denna del\r\när  att  domstolarna\r\nfått  nya uppgifter,\r\natt  ärendena   blir\r\nalltmer komplicerade\r\noch att säkerheten i\r\ndomstolarna  behöver\r\nhöjas samtidigt  som\r\nhandläggningstiderna\r\nmåste  bringas  ned.\r\nNämndemännens\r\nersättning     måste\r\nhöjas, något som  en\r\nenig utredning redan\r\nför  flera  år sedan\r\nlämnade     underlag\r\nför. Vi satsar också\r\nresurser          på\r\nkriminalvården   för\r\natt  det  skall  bli\r\nmöjligt    att   öka\r\nantalet platser inom\r\nkriminalvården\r\nsamtidigt        som\r\ninnehållet         i\r\nprogramverksamheten\r\nkan  förbättras. Det\r\när för såväl intagna\r\nsom         personal\r\nnödvändigt       att\r\nantalet\r\nanstaltsplatser ökar\r\noch  att  säkerheten\r\npå anstalterna höjs.\r\nHär   skulle    ökad\r\nupphandling       av\r\nextern     kompetens\r\nutveckla\r\nverksamheten\r\nsamtidigt        som\r\nkostnaderna pressas.\r\nUtrymme  skapas även\r\nför  kriminalvårdens\r\növertagande       av\r\ninstitutionsvården\r\nav              unga\r\nlagöverträdare.\r\nDäremot  föreslår vi\r\nen   minskning    av\r\nanslaget        till\r\nBrottsförebyggande\r\nrådet.   Enligt  vår\r\nmening   måste   den\r\nkriminalpolitiska\r\nforskningen  bli mer\r\nobjektiv och ges  en\r\ntydligare  akademisk\r\nfrihet.\r\nRättsmedicinalverket\r\nges  ytterligare  10\r\nmiljoner  kronor för\r\natt  öka  kvaliteten\r\npå   såväl   avgivna\r\nyttranden        som\r\npågående  forskning.\r\nFler läkare måste få\r\nfortbildning       i\r\nrättsmedicin för att\r\nklara           det.\r\nBrottsoffrens\r\nsituation förbättras\r\ngenom att sakprövade\r\nskadestånd  i  domar\r\nsom    vunnit   laga\r\nkraft  inte   längre\r\nomprövas          av\r\nBrottsoffermyndigheten.\r\nSammantaget\r\nföreslog  vi sålunda\r\ni         utskottets\r\nyttrande        till\r\nfinansutskottet  att\r\nutgiftsramen     för\r\nrättsväsendet    för\r\nnästa       budgetår\r\nskulle  tillföras  1\r\n116 miljoner  kronor\r\nmer än vad riksdagen\r\nnu    beslutat   om.\r\nDetta   hade    gett\r\nutrymme    för    de\r\nanslagsökningar vi i\r\ndetta         ärende\r\nföreslagit  i motion\r\nJu454.\r\n\r\n2. Anslag under\r\nutgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp)  och Torkild\r\nStrandberg (fp).\r\n\r\nFolkpartiet\r\nliberalernas\r\nbudgetförslag för år\r\n2005 syftar till att\r\nförändra          de\r\nekonomiska\r\nförutsättningarna så\r\natt  en högre stabil\r\ntillväxt  uppnås och\r\natt den dryga miljon\r\nmänniskor  som  står\r\nutanför\r\narbetsmarknaden  får\r\nen   möjlighet   att\r\nkomma  in  och bidra\r\nmed      en     egen\r\narbetsinsats.    För\r\natt åstadkomma detta\r\när   det  nödvändigt\r\natt fler arbetar och\r\natt     statsskulden\r\nminskar. Ett viktigt\r\nverktyg   för    att\r\nuppnå    detta    är\r\nsänkta   skatter  på\r\narbete           och\r\nföretagande.    Våra\r\nutgiftsökningar\r\navser         främst\r\nbistånd,\r\nrättssäkerhet,\r\nutbildning, vård och\r\nomsorg          samt\r\nförbättringar    för\r\nfunktionshindrade.\r\nVi   uppnår  utrymme\r\nför   detta    bl.a.\r\ngenom  åtgärder  mot\r\nohälsan,  stopp  för\r\nfriår     och     en\r\nreformerad\r\narbetsmarknadspolitik.\r\nVårt   förslag  till\r\nutgiftsram       för\r\nRättsväsendet  under\r\nutgiftsområde 4  har\r\nemellertid avstyrkts\r\nav finansutskottet i\r\nbudgetprocessens\r\nförsta    steg.   Då\r\nFolkpartiets\r\nbudgetförslag  är en\r\nhelhet  är  det inte\r\nmeningsfullt     att\r\ndelta i fördelningen\r\npå     anslag    för\r\nRättsväsendet.\r\nAnsvar     för    de\r\nanvisade    anslagen\r\nvilar   således   på\r\nföreträdarna     för\r\nsocialdemokraterna,\r\nvänsterpartiet   och\r\nmiljöpartiet       i\r\nRiksdagen.   I   det\r\nföljande   redovisas\r\nen sammanfattning av\r\ninnehållet   i   vår\r\nsatsningarna      på\r\nrättsväsendet.\r\n\r\nSvenskt\r\nrättsväsende    står\r\nunder  stark  press.\r\nSamtliga\r\nrättsvårdande\r\nmyndigheter uppvisar\r\nbrister            i\r\nmåluppfyllelsen.\r\nÖkat   grövre  våld,\r\nlåg\r\nuppklaringsprocent\r\nav brott, stor andel\r\navskrivningar     av\r\nanmälda   brott,  en\r\nineffektiv\r\nkriminalvård     och\r\nökade\r\nhandläggningstider i\r\ndomstolarna   skapar\r\notrygghet          i\r\nsamhället.      Till\r\ndetta   kommer   att\r\npolisen   i  alltför\r\nliten   utsträckning\r\när     synlig      i\r\nsamhället  och finns\r\ntill    hands    när\r\nmedborgarna  i  hela\r\nvårt  land är i akut\r\nbehov   av    polis.\r\nDetta   påverkar   i\r\nnegativ     riktning\r\nmedborgarnas tilltro\r\ntill     demokratins\r\nförmåga  att   skapa\r\ngrundläggande\r\nrättstrygghet.\r\nFolkpartiet\r\nliberalerna  vill se\r\nen förändrad attityd\r\ntill  rättsväsendet.\r\nRättstryggheten\r\nmåste     öka    och\r\nrättssäkerheten\r\nstärkas  på  en  rad\r\nområden.    Det   är\r\ndärför  viktigt  att\r\nkampen           mot\r\nbrottsligheten\r\nförbättras samtidigt\r\nsom               de\r\nbrottsförebyggande\r\ninsatserna  ges  ett\r\nstörre  utrymme. Det\r\när också viktigt att\r\nkraftfulla  åtgärder\r\nsätts in mot dem som\r\nfaktiskt       begår\r\nbrott.    För    att\r\nåstadkomma     detta\r\nkrävs            det\r\nförändringar när det\r\ngäller     politiskt\r\nledarskap        och\r\npolitisk   ambition,\r\nmyndigheternas\r\norganisation    och,\r\ninte          minst,\r\nlångsiktiga\r\nekonomiska\r\nförutsättningar. Mot\r\nden       bakgrunden\r\nföreslog   vi    att\r\nrättsväsendet skulle\r\ntillföras        810\r\nmiljoner  kronor mer\r\nunder år 2005 än vad\r\nriksdagen         nu\r\nbeslutat om.\r\nVårt       förslag\r\nmöjliggör         en\r\nförstärkning      av\r\nsåväl  polisväsendet\r\noch\r\nåklagarorganisationen\r\nsom domstolsväsendet\r\noch  kriminalvården.\r\nInom\r\npolisorganisationen\r\ninnebär vår satsning\r\natt             fler\r\ncivilanställda   och\r\npoliser          kan\r\nanställas.     Detta\r\ninnebär   bl.a.  att\r\nantalet  poliser   i\r\nglesbygdsområden kan\r\nöka.  Ingen  del  av\r\nlandet   får  lämnas\r\nutan             ett\r\ngrundläggande\r\npolisiärt  skydd. En\r\nglesbygdssatsning\r\nskall    ske   under\r\nnästa     år.     Vi\r\navsätter också medel\r\nför   att  förbättra\r\nledarskapsutbildningen\r\ninom  polisen   samt\r\nför att förstärka de\r\nenheter  som arbetar\r\nmed  hatbrott,  våld\r\nmot   kvinnor    och\r\nbarn,\r\nbarnpornografi,\r\nnarkotikabrott   och\r\nandra   grova  brott\r\nsamt mängdbrott.  Av\r\npolisbudgeten  skall\r\nytterligare       10\r\nmiljoner      kronor\r\navsättas   för   att\r\nbekämpa\r\nmänniskohandel,  och\r\n60 miljoner   kronor\r\nskall satsas på  ett\r\nnationellt\r\npersonsäkerhetsprogram\r\nför       allvarligt\r\nhotade      kvinnor.\r\nUtbildningstakten av\r\nnya  poliser behöver\r\nöka. År 2012 bör det\r\nfinnas     22    000\r\npoliser.        Icke\r\npolisiära\r\narbetsuppgifter\r\nskall, i den mån det\r\när  möjligt, utföras\r\nav    andra.    Inom\r\nSäkerhetspolisen bör\r\nytterligare resurser\r\nsatsas     på    att\r\nförbättra\r\nhotbildsanalyserna\r\noch        förstärka\r\nlivvaktsskyddet. Vår\r\nsatsning          på\r\nåklagarorganisationen\r\nbör användas för att\r\nkomma till rätta med\r\nbristen  på åklagare\r\nsamt  för  att   öka\r\nmöjligheterna   till\r\nutbildning       och\r\nspecialisering.\r\nNedläggningen     av\r\nEkobrottsmyndigheten\r\noch  samordningen av\r\nhela\r\nåklagarverksamheten\r\ni       en      enda\r\nåklagarmyndighet\r\nunder   ledning   av\r\nRiksåklagaren    för\r\nall brottsbekämpning\r\nfrigör     avsevärda\r\nresurser, inte minst\r\npå   central   nivå,\r\nvilka  bör  användas\r\nbättre     på    den\r\noperativa  nivån   i\r\nden        enhetliga\r\nåklagarorganisationen.\r\nDe satsningar vi gör\r\npå     polis-    och\r\nåklagarorganisationerna\r\ninnebär          att\r\nytterligare resurser\r\nmåste  avsättas  för\r\ndomstolsväsendet.\r\nDet  är  viktigt att\r\nde     färdigutredda\r\nbrotten  kan avgöras\r\ninom rimlig  tid och\r\npå  ett  rättssäkert\r\nsätt.  Det   behöver\r\ndärför     anställas\r\nfler  domare.   Inom\r\nkriminalvården   bör\r\nvår         satsning\r\nanvändas   för   att\r\ninrätta fler häktes-\r\noch anstaltsplatser,\r\nförbättra säkerheten\r\noch\r\nbehandlingsverksamheten\r\nsamt  att  sätta  in\r\nytterligare insatser\r\nmot   narkotikan  på\r\nanstalterna. Viktigt\r\när     också     att\r\nkriminalvårdens\r\npersonalstyrka\r\nutökas           och\r\nutbildningsinsatserna\r\nintensifieras.   För\r\natt        förstärka\r\nrättssäkerheten  för\r\nmedborgarna    måste\r\nockså   rättshjälpen\r\nförstärkas;\r\nrättvisan  får  inte\r\nbli  ett privilegium\r\nför     dem      med\r\nekonomiska resurser.\r\nSamhället   har  ett\r\nstort ansvar  att se\r\ntill     att    alla\r\nmedborgare       har\r\nmöjlighet  att  söka\r\nsin rätt.\r\nSammantaget\r\nföreslog  vi sålunda\r\ni         utskottets\r\nyttrande        till\r\nfinansutskottet  att\r\nutgiftsramen     för\r\nrättsväsendet    för\r\nnästa       budgetår\r\nskulle tillföras 810\r\nmiljoner kronor  mer\r\nän  vad riksdagen nu\r\nbeslutat   om.  Vårt\r\nförslag  hade   gett\r\nutrymme    för    de\r\nanslagsökningar vi i\r\ndetta         ärende\r\nföreslagit  i motion\r\nJu507.\r\n\r\n3. Anslag under\r\nutgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav  Peter  Althin\r\n(kd).\r\n\r\nEn        fungerande\r\nrättsordning      är\r\noumbärlig   för  ett\r\ngott       samhälle.\r\nRättsväsendet  måste\r\nutvecklas så att det\r\nkan             möta\r\nmorgondagens   behov\r\noch    påfrestningar\r\noch        garantera\r\nmedborgarna\r\nrättstrygghet  i ett\r\ninternationaliserat\r\nsamhälle. I ett gott\r\nsamhälle överförs de\r\ndemokratiska värdena\r\noch    värderingarna\r\nfrån generation till\r\ngeneration.     Utan\r\ndessa         kommer\r\nrelationerna  mellan\r\nmänniskor  inte  att\r\nfungera            i\r\nvardagslivet.\r\nTilliten         och\r\nförtroendet    måste\r\nutgå     från    att\r\nrespekten  för varje\r\nmänniskas      unika\r\nvärde  är införlivad\r\nhos            varje\r\nmedmänniska.\r\nRättsstatens uppgift\r\när att ge en ram för\r\ndessa   värden.  Den\r\nskall syfta till att\r\nskapa  en  samlevnad\r\nmed   trygghet   och\r\nrespekt       mellan\r\nmänniskor och bidrar\r\ndärmed   också  till\r\natt     upprätthålla\r\nsamhällets\r\ngrundvärden.\r\n\r\nNedskärningarna\r\ninom   rättsväsendet\r\nhar nu gått så långt\r\natt    frågan     om\r\nrättsväsendet förmår\r\nfylla sin uppgift är\r\nberättigad.   Enligt\r\nmin   mening   måste\r\nrättsväsendet ha  så\r\nstora  resurser till\r\nsitt förfogande  att\r\ndet  är  möjligt att\r\ngarantera       alla\r\nmedborgare  säkerhet\r\noch  trygghet.   Mot\r\nden       bakgrunden\r\nföreslog   jag   att\r\nrättsväsendet skulle\r\ntillföras        765\r\nmiljoner  kronor mer\r\nunder år 2005 än vad\r\nriksdagen         nu\r\nbeslutat om.\r\nMitt       förslag\r\ninnebär  en satsning\r\npå       ytterligare\r\nplatser          vid\r\npolisutbildningarna\r\nsamt   fler  poliser\r\ninom\r\npolisorganisationen.\r\nEtt  mål  är att det\r\nskall finnas  19 000\r\npoliser år 2009.  De\r\nökade     resurserna\r\nmöjliggör      ökade\r\ninsatser         mot\r\nnarkotikabrotten och\r\nandra   grova  brott\r\nsamt   mängdbrotten.\r\nNärpolisen     skall\r\nutvecklas.  På  sikt\r\nskall det finnas  en\r\nnärpolis  per  1 000\r\ninvånare.\r\nYtterligare    medel\r\nmåste även satsas på\r\natt        förbättra\r\npolisens  kompetens,\r\narbetsmiljö      och\r\nutrustning.     Till\r\nexempel          bör\r\nalternativa    vapen\r\nutvecklas  och  s.k.\r\nskyddade      fordon\r\nanskaffas.\r\nSatsningen        på\r\nåklagarväsendet  gör\r\ndet    möjligt   att\r\nanställa\r\nadministrativ\r\npersonal         och\r\nspecialiståklagare\r\nsamtidigt        som\r\nåterkommande\r\nkompetensutveckling\r\nkan  genomföras. Det\r\nhögst   prioriterade\r\nområdet          för\r\nåklagarna  är  brott\r\nmot barn. Samarbetet\r\nmellan   polis   och\r\nåklagare  ökar.  Ett\r\nrättssamhälle kräver\r\nockså     fungerande\r\ndomstolar.\r\nMedborgarperspektivet\r\nmed   tyngdpunkt  på\r\ntillgänglighet   och\r\nlokal  förankring är\r\nviktiga    aspekter,\r\näven      om      en\r\norganisation     som\r\ntillgodoser    dessa\r\nkrav   kostar  något\r\nmer. I mitt  förslag\r\nryms          sådana\r\nkostnader.  När  det\r\ngäller\r\nkriminalvården\r\navsätter  jag  medel\r\nför     bl.a.     en\r\nsatsning          på\r\npersonalutbildning,\r\nförbättring       av\r\nprogramverksamheten\r\noch           skärpt\r\nnarkotikakontroll på\r\nanstalterna.\r\nSatsningar     måste\r\nockså göras för  att\r\ninrätta fler platser\r\ninom kriminalvården.\r\nSlutligen   ryms   i\r\nmitt   budgetförslag\r\nextra resurser  till\r\nanslaget Bidrag till\r\nlokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete.        Denna\r\nsatsning       skall\r\nanvändas  dels  till\r\narbetet    med   att\r\nbygga bort brott och\r\nskapa       tryggare\r\nmiljöer          för\r\nmedborgarna,    dels\r\ntill    det   lokala\r\nbrottsförebyggande\r\narbetet     ute    i\r\nkommunerna.  I   det\r\nlokala\r\nbrottsförebyggande\r\narbetet    är    det\r\nviktigt    med    en\r\nförändrad\r\nbrottsförebyggande\r\nstrategi i syfte att\r\nsystematiskt,\r\nlångsiktigt  och med\r\nstor       tydlighet\r\narbeta           med\r\ninformationsinsatser\r\nför              att\r\nmedvetandegöra\r\nföräldrar  och andra\r\nsom har tillsyn över\r\nbarn              om\r\nvärdeöverföringens\r\nbetydelse.\r\nKristdemokraterna\r\nhar   i  parti-  och\r\nkommittémotioner\r\nförordat   en  annan\r\ninriktning  av   den\r\nekonomiska politiken\r\noch  budgetpolitiken\r\nän      den      som\r\nSocialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet      de\r\ngröna      föreslår.\r\nDärför föreslog  jag\r\ni         utskottets\r\nyttrande        till\r\nfinansutskottet  att\r\nutgiftsramen     för\r\nrättsväsendet    för\r\nnästa       budgetår\r\nskulle tillföras 765\r\nmiljoner kronor  mer\r\nän  vad riksdagen nu\r\nbeslutat  om.  Detta\r\nhade   gett  utrymme\r\nför               de\r\nanslagsökningar  jag\r\ni    detta    ärende\r\nföreslagit  i motion\r\nJu468.\r\n\r\n4. Anslag under\r\nutgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Johan Linander\r\n(c).\r\n\r\nI  ett  demokratiskt\r\nsamhälle    är   det\r\nväsentligt       att\r\nmänniskor     känner\r\ntilltro till och har\r\nförtroende       för\r\nrättsväsendet.   Att\r\nskydda   medborgarna\r\nmot     våld     och\r\növergrepp   och  att\r\ngarantera individens\r\nrättssäkerhet     är\r\navgörande        för\r\ntilltron        till\r\nsystemet.    En   av\r\nsamhällets\r\nhörnstenar,   kanske\r\nden  viktigaste,  är\r\nsåledes          att\r\ngarantera  människor\r\nsäkerhet         och\r\ntrygghet.\r\nRättssäkerheten   är\r\nhelt    enkelt    en\r\nväsentlig   del   av\r\nmänniskors\r\nlivskvalitet.\r\nSamhället får aldrig\r\nacceptera         en\r\nutveckling  där  den\r\nenskildes\r\nrättssäkerhet    och\r\nrättstrygghet  sätts\r\npå spel.\r\n\r\nEn av rättsstatens\r\nviktigaste uppgifter\r\när     att     forma\r\ngemensamma\r\nspelregler och säkra\r\natt   de  efterlevs.\r\nNärhet        mellan\r\nmedborgarna  och  de\r\nrättsvårdande\r\nmyndigheterna     är\r\nviktig    för    att\r\ntillit  skall  kunna\r\nskapas.           En\r\nförutsättning är att\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter finns på\r\nett  rimligt avstånd\r\ni hela landet.\r\nFörtroendet    för\r\nrättsväsendet\r\ngrundas  på  att det\r\nfungerar snabbt, har\r\nhög   kvalitet  samt\r\natt det  finns  nära\r\ntillgängligt. Därför\r\nmåste\r\npolisutryckningarna\r\nnå  fram inom skälig\r\ntid              och\r\nhandläggnings-   och\r\nutredningstiderna\r\nvara  så  korta  som\r\nmöjligt. Brott måste\r\nbetydligt     oftare\r\nleda  till lagföring\r\nän vad som är fallet\r\ni dag.  Det är också\r\nviktigt  att   tiden\r\nfrån   brottsanmälan\r\ntill\r\nkriminalvårdspåföljd\r\nförkortas.    Enligt\r\nCenterpartiet  måste\r\nalla      medborgare\r\ntillförsäkras rätten\r\ntill     en    trygg\r\ntillvaro   på   lika\r\nvillkor.\r\nMot den bakgrunden\r\nföreslog   jag   att\r\nrättsväsendet skulle\r\ntillföras        600\r\nmiljoner  kronor mer\r\nunder år 2005 än vad\r\nriksdagen   beslutat\r\nom.\r\nMitt       förslag\r\ninnebär att det blir\r\nmöjligt          att\r\nförstärka    polisen\r\nbåde  i storstäderna\r\noch  på  landsbygden\r\nsamt  att  genomföra\r\nsatsningar        på\r\nnärpolisen. Med fler\r\nnärpoliser       kan\r\npolisens   arbete  i\r\nhögre  grad utformas\r\nefter  lokala  behov\r\noch förutsättningar.\r\nEtt mål  är  att det\r\nsnarast      möjligt\r\nskall finnas 20  000\r\npoliser.   För   att\r\nmöjliggöra detta bör\r\nen                ny\r\npolisutbildning\r\ninrättas, i närheten\r\nav  någon  befintlig\r\nhögskola  eller  ett\r\nbefintligt\r\nuniversitet.      En\r\nsatsning  görs också\r\npå\r\nåklagarorganisationen\r\ni syfte att anställa\r\nfler\r\nspecialiståklagare,\r\nfrämst\r\nmiljöåklagare,\r\nförbättra\r\narbetsmiljön    samt\r\nförbättra\r\nlagföringsprocessen.\r\nDet  är  viktigt att\r\nekobrottsbekämpningen\r\ninriktas          på\r\nfungerande       och\r\nresurseffektiva\r\ninsatser.   Det   är\r\ntveksamt    om   det\r\nkrävs     en    egen\r\nmyndighet,\r\nEkobrottsmyndigheten,\r\nför   detta  arbete.\r\nAnslaget        till\r\nEkobrottsmyndigheten\r\nbör  därför  minskas\r\nmed    25   miljoner\r\nkronor. Mitt förslag\r\ninnebär   också   en\r\nförstärkning      av\r\nkriminalvården    så\r\natt  den  kan  verka\r\nför att intagna  ges\r\nförutsättningar  att\r\nefter\r\nverkställigheten\r\nleva  ett  laglydigt\r\nliv.       Härigenom\r\nminskar\r\nåterfallsbrottsligheten.\r\nUtbildning,\r\narbetsträning    och\r\nsocial\r\nfärdighetsträning\r\nskall   erbjudas  de\r\nintagna   i   större\r\nomfattning   än  vad\r\nsom   sker   i  dag.\r\nBehandlings-     och\r\nrehabiliteringsinstanserna\r\nför  psykiskt sjuka,\r\nsexualförbrytare och\r\ndrogmissbrukare\r\nmåste          också\r\nförbättras.  Intagna\r\nmed  svåra  psykiska\r\nstörningar     måste\r\nkunna   placeras  på\r\nspecialenheter   där\r\nde  kan  få lika bra\r\npsykiatrisk vård som\r\npå rättspsykiatriska\r\nkliniker.  Slutligen\r\när   det  nödvändigt\r\natt   kriminalvården\r\nsatsar på ett utökat\r\nantal   platser    i\r\nhäkten och anstalter\r\nsamt fler och mindre\r\nenheter.\r\nDomstolsväsendet\r\ntillförs    resurser\r\nför   att  förbereda\r\növertagandet      av\r\nutlänningsärenden\r\nfrån\r\nUtlänningsnämnden.\r\nAvslutningsvis  vill\r\njag   här  framhålla\r\natt  jag  anser  att\r\nanslaget        till\r\nTullverket     borde\r\ntillhöra\r\nutgiftsområde     4.\r\nDetta   är   orsaken\r\ntill             att\r\ncenterpartiets\r\nyrkande   om  anslag\r\ntill      Tullverket\r\nframställts i motion\r\nJu498.\r\nSammantaget\r\nföreslog jag sålunda\r\ni         utskottets\r\nyttrande        till\r\nfinansutskottet  att\r\nutgiftsramen     för\r\nrättsväsendet    för\r\nnästa      budgetår,\r\nTullverket        ej\r\nmedräknat,    skulle\r\ntillföras        600\r\nmiljoner  kronor mer\r\nän vad riksdagen  nu\r\nbeslutat   om.  Mitt\r\nförslag  hade   gett\r\nutrymme    för    de\r\nanslagsökningar  jag\r\ni    detta    ärende\r\nföreslagit  i motion\r\nJu498.\r\n\r\n5. Kompetens- och\r\nbemötandefrågor\r\ninom\r\nrättsväsendet\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav  Johan Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Peter\r\nAlthin      (kd),\r\nJeppe    Johnsson\r\n(m),      Torkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nDet är angeläget att\r\npersonal        inom\r\nrättsväsendet    har\r\nhög  kompetens  i de\r\nfrågor  som  de  som\r\nföreträdare      för\r\nmyndigheterna kommer\r\ni    kontakt    med.\r\nPersonalen måste  ha\r\nrätt       kompetens\r\nutifrån         sina\r\narbetsuppgifter. Det\r\nfinns  i dag brister\r\ni  utbildningen   på\r\ngrund             av\r\nmyndigheternas\r\nbekymmersamma\r\nekonomiska  läge. En\r\ndel görs, men enligt\r\nvår  mening återstår\r\nändå   mycket    att\r\ngöra.\r\n\r\nUtbildning      är\r\nfärskvara        och\r\nbehöver  underhållas\r\nkontinuerligt.   För\r\natt  erhålla  en hög\r\nkvalitet        inom\r\nverksamheten fordras\r\natt  personalen  får\r\nåterkommande\r\nvidareutbildning och\r\nny    kunskap   inom\r\nområden          som\r\nförändras        och\r\nutvecklas.\r\nUtbildningen   måste\r\nanpassas        till\r\nindividens       och\r\nverksamhetens behov.\r\nDen  nya kunskap som\r\nutvecklas inom vissa\r\nmyndigheter    måste\r\nspridas      vidare.\r\nMetodutveckling,\r\nforskning   och  bra\r\nexempel   inom    en\r\nmyndighet      skall\r\nkunna  anpassas till\r\noch   användas    av\r\nandra myndigheter.\r\nExempel på områden\r\ndär  kompetensen  på\r\nolika  sätt  behöver\r\nhöjas  är  följande.\r\nBarnkompetensen\r\nmåste öka, bl.a. vad\r\ngäller  hur barn som\r\nutsatts för våld och\r\nsexuella   övergrepp\r\nrespektive bevittnat\r\nvåld     i    hemmet\r\npåverkas         och\r\nreagerar.   Också  i\r\nfamiljemålen      om\r\nvårdnad,  boende och\r\numgänge       behövs\r\ninsatser.     Vidare\r\nmåste    kunskaperna\r\nrörande   våld   och\r\nsexuella   övergrepp\r\nmot   kvinnor    öka\r\nsåväl  inom  polisen\r\nsom  i  domstolarna.\r\nKunskap   om   olika\r\nkulturer måste  öka.\r\nDet  är t.ex. mycket\r\nviktigt att polisens\r\nförmåga  att  utreda\r\nbrott            mot\r\ninvandrarkvinnor\r\nblir  bättre och att\r\npolisen  blir bättre\r\npå att informera  om\r\nrättigheter      och\r\nskyldigheter  i  det\r\nsvenska   samhället.\r\nÄven  kunskapen   om\r\ns.k.  hatbrott, dvs.\r\nbrott   med    bl.a.\r\nrasistiska,\r\nfrämlingsfientliga\r\noch      homofobiska\r\nmotiv,         måste\r\nförbättras.   Vidare\r\nmåste      kunskapen\r\nrörande\r\nmänniskohandel   och\r\nmiljöbrottsbekämpning\r\nhöjas.\r\nEn    höjning   av\r\nkompetensen     inom\r\nrättsväsendet    ger\r\nockså\r\nförutsättningar  att\r\nkorta\r\nhandläggningstiderna.\r\nFörbättrad samverkan\r\nmellan        polis,\r\nsocialtjänst     och\r\npsykiatri         är\r\nväsentlig.\r\nFör            att\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter    skall\r\nkunna    lösa   sina\r\nuppgifter   är   det\r\nockså  av  avgörande\r\nbetydelse        att\r\nallmänheten   bidrar\r\npå olika sätt, t.ex.\r\ngenom   att   anmäla\r\nbrott   och   vittna\r\ninför       domstol.\r\nBenägenheten     att\r\nbiträda\r\nrättsväsendet     är\r\nberoende    av   det\r\nbemötande  människor\r\nfår från företrädare\r\nför   rättsväsendet.\r\nEtt korrekt  och bra\r\nbemötande         är\r\navgörande        för\r\nrättsväsendets\r\nlegitimitet      och\r\ntrovärdighet.\r\nKränkningar  i  form\r\nav           onödiga\r\nifrågasättanden,\r\nförolämpningar   och\r\nnedlåtande   tilltal\r\nfår  inte förekomma.\r\nDet   är    särskilt\r\nbekymmersamt     när\r\ndåligt     bemötande\r\ndrabbar    individer\r\nsom redan känner sig\r\nmarginaliserade\r\neller   ifrågasatta.\r\nBrottsoffer      och\r\nvittnen   måste   få\r\nrelevant         och\r\nlättförståelig\r\ninformation. Även om\r\nen  del  har  gjorts\r\ninom  rättsväsendets\r\nmyndigheter  för att\r\nuppmärksamma   dessa\r\nfrågor anser vi  att\r\ndet      inte     är\r\ntillräckligt.\r\nRättsväsendet  måste\r\nupprätthålla en  hög\r\netisk   nivå   bland\r\nsina      anställda,\r\nnågot  som  ständigt\r\nmåste   aktualiseras\r\nbl.a. i det  dagliga\r\nsamtalet      mellan\r\nanställda  och deras\r\nchefer.  Det   krävs\r\nalltså    mer    och\r\nlöpande utbildning i\r\nbemötandefrågor.\r\nMånga     av    de\r\nåtgärder          vi\r\nförespråkar  i syfte\r\natt höja kompetensen\r\noch        förbättra\r\nbemötandet      inom\r\nrättsväsendet kräver\r\nytterligare\r\nresurser.   Som   vi\r\nanfört  i respektive\r\npartis     särskilda\r\nyttrande     rörande\r\nanslaget        till\r\nutgiftsområde      4\r\nföreslog     vi    i\r\nutskottets  yttrande\r\ntill finansutskottet\r\natt utgiftsramen för\r\nrättsväsendet    för\r\nnästa       budgetår\r\nskulle höjas.  Detta\r\nhade   gett  utrymme\r\nför           sådana\r\nkraftfulla\r\nkompetenshöjande\r\nåtgärder         som\r\nföreslagits  i många\r\nav  de motioner  som\r\nbehandlas   i  detta\r\navsnitt.\r\n\r\n6. Kompetens- och\r\nbemötandefrågor\r\ninom\r\nrättsväsendet\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav   Rolf  Olsson\r\n(v).\r\n\r\nDet är angeläget att\r\nall  personal   inom\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter  har  en\r\nhög kompetens i alla\r\nde     frågor    och\r\nföreteelser  som  de\r\nsom  företrädare för\r\nmyndigheten kommer i\r\nkontakt med. Även om\r\ndet görs mycket inom\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter  för att\r\nhöja     kompetensen\r\nbland     personalen\r\nåterstår enligt  min\r\nmening  ändå  mycket\r\natt            göra.\r\nYtterligare åtgärder\r\nkan    vidtas   inom\r\nramen för  beviljade\r\nanslag.\r\n\r\nSom   exempel   på\r\nområden          där\r\nkompetensen på olika\r\nsätt  bör  höjas kan\r\nnämnas     följande.\r\nBarnkompetensen\r\nmåste öka hos domare\r\nsom       handlägger\r\nfamiljemål.   Vidare\r\nmåste    kunskaperna\r\nrörande           de\r\nmekanismer       som\r\nligger   bakom  våld\r\noch         sexuella\r\növergrepp        mot\r\nkvinnor   öka   inom\r\nrättsväsendet.   Här\r\nkan           nämnas\r\nkönsmaktsordningen\r\noch    behovet    av\r\ngenusanalyser.   Det\r\när  också  angeläget\r\natt              öka\r\nrättsväsendets\r\nkompetens         om\r\nsituationen      för\r\nhomosexuella,\r\nbisexuella       och\r\ntranspersoner.   Det\r\nkrävs      slutligen\r\nutbildningsinsatser\r\nför  myndigheter som\r\nkommer i kontakt med\r\noffer  för rasistisk\r\noch      högerextrem\r\nbrottslighet.\r\n\r\n7. Kompetens- och\r\nbemötandefrågor\r\ninom\r\nrättsväsendet\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav Leif  Björnlod\r\n(mp).\r\n\r\nDet är angeläget att\r\nall  personal   inom\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter  har  en\r\nhög kompetens i alla\r\nde     frågor    och\r\nföreteelser  som  de\r\nsom  företrädare för\r\nmyndigheten kommer i\r\nkontakt med. Även om\r\ndet görs mycket inom\r\nrättsväsendets\r\nmyndigheter  för att\r\nhöja     kompetensen\r\nbland     personalen\r\nåterstår enligt  min\r\nmening  ändå  mycket\r\natt            göra.\r\nYtterligare åtgärder\r\nkan    vidtas   inom\r\nramen för  beviljade\r\nanslag.\r\n\r\nSom   exempel   på\r\nområden          där\r\nkompetensen på olika\r\nsätt  bör  höjas kan\r\nnämnas     följande.\r\nKompetensen       om\r\nsituationen      för\r\nhomosexuella,\r\nbisexuella       och\r\ntranspersoner  måste\r\nöka     inom    hela\r\nrättsväsendet,\r\nsärskilt        inom\r\npolisen          och\r\nkriminalvården.\r\nPolisens   samarbete\r\nmed  dessa  gruppers\r\norganisationer måste\r\nöka.   Vidare  måste\r\nåtgärder  vidtas för\r\natt      öka     den\r\nmångkulturella\r\nkompetensen     inom\r\npolisen.\r\n\r\n8.\r\nResursfördelningen\r\ninom polisen\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav   Rolf  Olsson\r\n(v).\r\n\r\nDet  är viktigt  att\r\nalla  människor  har\r\ntillgång        till\r\npolisen.       Detta\r\ngäller    såväl    i\r\ntättbefolkade\r\nområden     som    i\r\nglesbygder.    Denna\r\ngrundsyn kommer  väl\r\ntill  uttryck  i det\r\narbete som sker inom\r\nramen     för     En\r\nnationell polis, där\r\ngrundtanken  är  att\r\npolisens    resurser\r\nskall     ses    som\r\ngemensamma. Eftersom\r\nbudgetpropositionen\r\ndessutom ger uttryck\r\nför    uppfattningen\r\natt  den   polisiära\r\nnärvaron           i\r\nglesbygderna     bör\r\nförbättras   ser  vi\r\ningen anledning  att\r\nreservera  oss  till\r\nförmån   för  motion\r\nJu350 i denna del.\r\n\r\n\r\n9. Prioritering av\r\nolika slags\r\nbrottslighet\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Johan  Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Peter\r\nAlthin      (kd),\r\nJeppe    Johnsson\r\n(m),      Torkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nVi har ingen erinran\r\nmot               de\r\nprioriteringar\r\navseende       olika\r\nbrottstyper      som\r\nredovisas          i\r\nbudgetpropositionen.\r\nSom vi ser det finns\r\ndet  dock  behov  av\r\natt   polisen  också\r\nbeträffande    vissa\r\nandra    brott   gör\r\nsärskilda insatser.\r\n\r\nEn sådan brottstyp\r\när\r\nrattfylleribrotten.\r\nJu             färre\r\nalkoholpåverkade\r\nförare   vi  har  på\r\nvåra   vägar   desto\r\nfärre kan  man räkna\r\nmed              att\r\ndödsolyckorna      i\r\ntrafiken blir.\r\nEn annan brottstyp\r\nsom  vi  vill  lyfta\r\nfram  här  är  brott\r\nsom  begåtts av s.k.\r\ndjurrättsaktivister.\r\nVi vill  understryka\r\natt dessa brott, som\r\nofta riktar  sig mot\r\nsmåföretagare,\r\ninnebär   ingrepp  i\r\nderas\r\nnäringsutövning  och\r\ni      förlängningen\r\nhotar tillväxten.\r\nVi  menar   vidare\r\natt         polisens\r\ninsatser         mot\r\nbarnpornografin\r\nmåste  skärpas.  Ett\r\nsätt   skulle  kunna\r\nvara att inrätta ett\r\nInternetråd  och  en\r\nsärskild tipstelefon\r\ndit  allmänheten kan\r\nringa.\r\nÄven  arbetet  mot\r\nmängdbrottsligheten,\r\nsom      är      den\r\nbrottslighet     som\r\ndrabbar      vanliga\r\nmänniskor   i  deras\r\nvardag,        måste\r\nförbättras.\r\nSlutligen  kan  vi\r\nkonstatera  att  det\r\nbehövs     en    rad\r\nåtgärder        inom\r\npolisen     på    de\r\nområden          som\r\nregeringen     anser\r\nförtjäna    särskild\r\nuppmärksamhet.   Med\r\nandra ord räcker det\r\ninte  med  att  säga\r\natt            vissa\r\nbrottstyper    skall\r\nprioriteras   -  man\r\nmåste  gå  från  ord\r\ntill handling. Detta\r\ngäller särskilt våld\r\nmot    kvinnor   och\r\nbarn,\r\nungdomsbrottslighet\r\noch  då särskilt det\r\nutbredda  bruket  av\r\nknivar,         samt\r\nhedersbrott      och\r\nhatbrott.\r\nDe åtgärder som vi\r\nnu  förordat  kräver\r\nnaturligtvis     att\r\npolisen          ges\r\ntillräckliga\r\nresurser.       Våra\r\nbudgetalternativ har\r\nröstats    ner    av\r\nriksdagens\r\nmajoritet.   Om   de\r\nvunnit  bifall  hade\r\nresurser funnits för\r\nde satsningar vi  nu\r\nförordat.\r\n\r\n10. Prioritering\r\nav olika slags\r\nbrottslighet\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav   Rolf  Olsson\r\n(v)   och    Leif\r\nBjörnlod (mp).\r\n\r\nVi     anser     att\r\nomsorgerna        om\r\nkommande\r\ngenerationer  kräver\r\natt   angreppen   på\r\nmiljön     bekämpas.\r\nLagföringen  av  dem\r\nsom    begår   dessa\r\növergrepp   på  våra\r\ngemensamma  resurser\r\nmåste    förbättras.\r\nDet     är    därför\r\npositivt         att\r\nmiljöbrotten nämns i\r\nbudgetpropositionen\r\nsom    en    av   de\r\nbrottstyper      som\r\nskall ägnas särskild\r\nuppmärksamhet.    Vi\r\nhar  därför valt att\r\ninte  reservera  oss\r\ntill   förmån    för\r\nmotion Ju350 i denna\r\ndel.\r\n\r\n\r\n11.\r\nUtredningsplikt\r\navseende våld\r\nmot barn (punkt\r\n14)\r\n\r\nav   Rolf  Olsson\r\n(v).\r\n\r\nEnligt  min   mening\r\nfinns  det anledning\r\natt  misstänka   att\r\nförundersökning\r\nalltför       sällan\r\ninleds    när    det\r\ngäller  övergrepp på\r\nbarn. Jag  anser att\r\ndet   är  nödvändigt\r\natt ta  reda  på hur\r\ndet   förhåller  sig\r\nhärmed.   Jag  utgår\r\nfrån             att\r\nRiksåklagaren\r\nspecialstuderar\r\nfrågan om ej inledda\r\nförundersökningar\r\nbeträffande    brott\r\nmot     barn.    Jag\r\navvaktar  resultatet\r\nav  det  arbete  som\r\npågår.\r\n\r\n\r\n12. Nämndemännens\r\nersättning\r\n\r\nav Johan  Pehrson\r\n(fp),    Beatrice\r\nAsk   (m),  Peter\r\nAlthin      (kd),\r\nJeppe    Johnsson\r\n(m),      Torkild\r\nStrandberg  (fp),\r\nJohan    Linander\r\n(c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nAtt  vara  nämndeman\r\när  ett  stort   och\r\närofullt    uppdrag.\r\nAlla         myndiga\r\nmedborgare måste  ha\r\nen verklig möjlighet\r\natt         fullgöra\r\nuppdraget.    Dagens\r\nlåga    ersättningar\r\ntill nämndemän utgör\r\nhärvidlag  ett stort\r\nhinder,  liksom   de\r\nlånga resvägarna som\r\nredan   har   blivit\r\nverklighet för många\r\ntill     följd    av\r\nsammanslagningarna\r\nav      tingsrätter.\r\nErsättningarna   bör\r\ndärför höjas.\r\n\r\n\r\n13.\r\nKonsekvensanalys\r\nav nya\r\nfrivårdspåföljder\r\n(punkt 20)\r\n\r\nav   Rolf  Olsson\r\n(v).\r\n\r\nFrivården  har under\r\nsenare år ålagts ett\r\nantal  nya uppgifter\r\noch  har   fått  ett\r\nstörre         antal\r\nklienter, bl.a. till\r\nföljd    av    olika\r\npåföljdsreformer.\r\nSamtidigt        har\r\nfrivårdens  klienter\r\nblivit           mer\r\nsvårhanterliga,  och\r\nandelen klienter med\r\ndrogproblem      har\r\nökat.\r\n\r\nDessa\r\nomständigheter pekar\r\npå betydelsen av att\r\nfrivården   har   de\r\nresurser  som  krävs\r\nför  att  klara  nya\r\nuppgifter        och\r\ntillströmningen   av\r\nnya  och inte sällan\r\nmer         krävande\r\nklienter. Om så inte\r\nsker  finns  det  en\r\nrisk   för   att  de\r\ngenomförda\r\nreformerna  inte ger\r\nden positiva  effekt\r\nsom avsetts.\r\n\r\n14. Nya slutna\r\nanstaltsplatser\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav  Leif Björnlod\r\n(mp).\r\n\r\nBeläggningssituationen\r\ninom  kriminalvården\r\när             högst\r\nproblematisk,    och\r\ndet    behövs   fler\r\nanstaltsplatser.\r\n\r\nAtt        inrikta\r\nanstaltsutbyggnaden\r\npå    platser    med\r\nextraordinära\r\nsäkerhetskrav     är\r\ndock  ingen  lösning\r\nför  kriminalvårdens\r\nsammantagna   behov.\r\nKraft  och  resurser\r\nbör  i  första  hand\r\nsatsas    på     att\r\nförstärka\r\nkriminalvårdens\r\nförmåga          att\r\nrehabilitera     och\r\nåteranpassa\r\nklienterna  till ett\r\nliv  i  frihet  utan\r\nkriminalitet     och\r\ndroger.      Utökade\r\nmöjligheter      för\r\nvälmotiverade\r\nintagna    att   bli\r\növerflyttade    till\r\nöppna  anstalter och\r\natt   bli   frigivna\r\ntidigare,  med eller\r\nutan     elektronisk\r\növervakning,   torde\r\nkunna         minska\r\nbeläggningen  på  de\r\nbefintliga\r\nanstalterna.\r\nAtt bygga ett nytt\r\nhögsäkerhetsfängelse\r\nkan    enligt    min\r\nmening  vara  att gå\r\nfel    väg.   Dåliga\r\nsådana  erfarenheter\r\nkan   hämtas    från\r\nbl.a.   USA.  I  den\r\nutsträckning     det\r\nbehövs\r\nanstaltsplatser  med\r\nbättre skalskydd bör\r\nsådana förbättringar\r\nom  möjligt  ske  på\r\nbefintliga    slutna\r\nanstalter.         I\r\navvaktan   på  bl.a.\r\nKriminalvårdsstyrelsens\r\nutredning om  en  ny\r\nsäkerhetsanstalt tar\r\njag     dock    inte\r\nslutlig ställning  i\r\nhär aktuella frågor.\r\n\r\n15. Rättshjälp för\r\nsmåföretagare\r\n(punkt 28)\r\n\r\nav  Leif Björnlod\r\n(mp).\r\nDet är viktigt att\r\näven   näringsidkare\r\nhar            vissa\r\nmöjligheter      att\r\nbeviljas rättshjälp.\r\nEn  småföretagare är\r\nofta   i   underläge\r\ngentemot          en\r\nmyndighet   när  han\r\növerklagar       ett\r\nmyndighetsbeslut\r\ntill  domstol,  även\r\nom\r\nförvaltningsdomstolarna\r\nhar  en  långtgående\r\nutredningsskyldighet.\r\nGällande\r\nbestämmelser     ger\r\nockså  en  möjlighet\r\natt i särskilda fall\r\nbevilja   rättshjälp\r\nför   näringsidkare.\r\nDenna möjlighet  bör\r\nenligt   min  mening\r\nkunna  utnyttjas   i\r\nstörre  utsträckning\r\nän vad som är fallet\r\ni dag.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över\r\nbehandlade\r\nförslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI        proposition\r\n2004/05:1\r\nutgiftsområde      4\r\nRättsväsendet    har\r\nregeringen  föresla-\r\ngit att riksdagen\r\n\r\n1.antar  regeringens\r\nförslag  till  lag\r\nom        fortsatt\r\ngiltighet av lagen\r\n(1999:613)      om\r\nförsöksverksamhet\r\nmed videokonferens\r\ni rättegång,\r\n\r\n2.antar  regeringens\r\nförslag  till  lag\r\nom        fortsatt\r\ngiltighet av lagen\r\n(2001:25)       om\r\nförsöksverksamhet\r\nmed videokonferens\r\ni           allmän\r\nförvaltningsdomstol,\r\n\r\n3.antar  regeringens\r\nförslag  till  lag\r\nom    ändring    i\r\npolislagen\r\n(1984:387),\r\n\r\n4.            för\r\nbudgetåret 2005 anvisar\r\nanslagen under\r\nutgiftsområde 4\r\nRättsväsendet enligt\r\nföljande uppställning:\r\nAnslag (tusental\r\nkronor)\r\nAnslagstyp\r\nAnslagsbelopp\r\n\r\n4:1 Polisorganisationen\r\n(ram)\r\n14 960 135\r\n\r\n4:2 Säkerhetspolisen\r\n(ram)\r\n644 975\r\n\r\n4:3\r\nÅklagarorganisationen\r\n(ram)\r\n848 935\r\n\r\n4:4\r\nEkobrottsmyndigheten\r\n(ram)\r\n342 198\r\n\r\n4:5 Domstolsväsendet\r\nm.m.\r\n(ram)\r\n4 046 980\r\n\r\n4:6 Kriminalvården\r\n(ram)\r\n4 990 693\r\n\r\n4:7\r\nBrottsförebyggande\r\nrådet\r\n(ram)\r\n59 550\r\n\r\n4:8\r\nRättsmedicinalverket\r\n(ram)\r\n228 571\r\n\r\n4:9 Gentekniknämnden\r\n(ram)\r\n3 796\r\n\r\n4:10\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n(ram)\r\n27 012\r\n\r\n4:11  Ersättning för\r\nskador  på  grund av\r\nbrott\r\n(ram)\r\n83 978\r\n\r\n4:12\r\nRättshjälpskostnader\r\nm.m.\r\n(ram)\r\n1 027 957\r\n\r\n4:13  Kostnader  för\r\nvissa\r\nskaderegleringar\r\nm.m.\r\n(ram)\r\n21 291\r\n\r\n4:14  Avgifter  till\r\nvissa\r\ninternationella\r\nsamman-\r\n(ram)\r\n3 600\r\n\r\nslutningar\r\n\r\n4:15   Bidrag   till\r\nlokalt\r\nbrottsförebyggande\r\narbete\r\n(ram)\r\n7 200\r\n\r\nSumma\r\n27 296  871\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning\r\n\r\n\r\nI      framställning\r\n2003/04:RRS10\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses\r\nframställning  angå-\r\nende   uppföljningen\r\nav   kriminalvårdens\r\nklienter    föreslår\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelse följande:\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening vad styrelsen\r\nanför     om     att\r\nregeringen     skall\r\nåterkomma       till\r\nriksdagen   med   en\r\nredovisning   av  de\r\nåtgär-der        som\r\nvidtagits        med\r\nanledning         av\r\nRiksrevisionens\r\ngranskning        av\r\nkriminal-vårdens\r\nklienter.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotionerna i\r\nnummerordning\r\n\r\n2003/04:Ju400 av\r\nRosita Runegrund och\r\nIngemar Vänerlöv\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\nnödvändigheten    av\r\nspecialkompetens hos\r\ndomare och nämndemän\r\nnär      mål      om\r\nsexualbrott mot barn\r\noch      mål      om\r\nbarnpornografi skall\r\navgöras.\r\n\r\n2003/04:Ju408     av\r\nKarin   Granbom  och\r\nAnita Brodén (fp):\r\n\r\nRiksdagen    begär    att\r\nregeringen  inrättar\r\nen           statlig\r\nverksamhet       med\r\nuppgift     att    i\r\nenlighet med  vad  i\r\nmotionen  anförs  ta\r\nemot    allmänhetens\r\ntips              om\r\nbarnpornografi  samt\r\nbedriva utbildning.\r\n\r\n2003/04:So271 av\r\nAnnelie Enochson\r\n(kd):\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen    anförs\r\nom   att  begränsa\r\ntillgången    till\r\nall     form    av\r\nbarnpornografi  på\r\nnätet     och    i\r\nmedier.\r\n\r\n2004/05:Sk448 av\r\nMikael Oscarsson\r\n(kd):\r\n\r\n3.    Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ninförande       av\r\nlangningspoliser.\r\n\r\n2004/05:Ju5 av\r\nIngemar Vänerlöv och\r\nRosita Runegrund\r\n(kd):\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen    anförs\r\nom  behovet av  en\r\nsärskild\r\nutvärdering    om,\r\noch           hur,\r\nDomstolsverket\r\nlever upp till sin\r\nroll som blott och\r\nbart           ett\r\nserviceorgan    åt\r\ndomstolarna.\r\n\r\n2004/05:Ju10 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       avskaffa\r\nEkobrottsmyndigheten.\r\n\r\n2004/05:Ju12 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt         avskaffa\r\nekobrottsmyndigheten.\r\n\r\n2004/05:Ju205 av Ulf\r\nSjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nåtgärder   för   att\r\nförbättra        och\r\neffektivisera\r\nutredningar       av\r\nmiljörelaterad\r\nbrottslighet.\r\n\r\n2004/05:Ju206 av Ulf\r\nSjösten och Bertil\r\nKjellberg (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet     av    en\r\nenhetlig\r\norganisation     för\r\nSverige    när   det\r\ngäller bekämpande av\r\nekonomisk\r\nbrottslighet.\r\n\r\n2004/05:Ju208 av Ulf\r\nSjösten och\r\nElizabeth Nyström\r\n(m):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nytterligare     en\r\npolishögskola.  2.\r\nRiksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt      en     ny\r\npolishögskola\r\nskall  lokaliseras\r\ntill Borås.\r\n\r\n2004/05:Ju217 av\r\nRolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nstatliga bidrag till\r\ns.k.\r\nmedborgargrupper.\r\n\r\n2004/05:Ju221 av\r\nRolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet   av   ökade\r\nresurser        till\r\npolisen i Dalarna.\r\n\r\n2004/05:Ju222 av\r\nRolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\ninrättandet   av  en\r\npolishögskola      i\r\nFalun/Borlänge.\r\n\r\n2004/05:Ju225 av\r\nRolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nhårdare  kontroll av\r\nintagna samt hårdare\r\nkontroll av alla vid\r\nin-  och utpassering\r\nvid  våra  anstalter\r\noch fängelser.\r\n\r\n2004/05:Ju226 av\r\nRolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nen     höjning    av\r\narvodet   till  våra\r\nnämndemän.\r\n\r\n2004/05:Ju230 av\r\nGunilla Tjernberg\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt rekryteringen av\r\npoliser         till\r\nglesbygdsområdena\r\nmåste säkerställas.\r\n\r\n2004/05:Ju234 av\r\nJörgen Johansson\r\n(c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nskyddet        för\r\nmänniskors    rätt\r\natt        bedriva\r\nvedertagen\r\nnäringsverk-\r\nsamhet.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  se  över  den\r\nrättsliga\r\npåföljden      vid\r\ndjurrättsaktioner\r\nsom         liknar\r\nterroristverksamhet.\r\n\r\n2004/05:Ju236 av\r\nClaes Västerteg och\r\nAnnika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt    inrätta    en\r\npolishögskola      i\r\nBorås.\r\n\r\n2004/05:Ju237 av\r\nJörgen Johansson\r\n(c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   människor  i\r\nlandets       alla\r\nbygder       skall\r\nerbjudas  en trygg\r\nlivsmiljö.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     göra    en\r\növersyn         av\r\npolisens\r\norganisation,  där\r\nsamhällets samlade\r\nresurser     utgör\r\nutgångspunkten,  i\r\nsyfte          att\r\nåterskapa  lag och\r\nordning  i landets\r\nalla bygder.\r\n\r\n2004/05:Ju238 av\r\nCecilia Widegren\r\n(m):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     se    över\r\nstraffskalan   och\r\ntillämpningen   av\r\ndensamma  för  den\r\ntyp  av  brott som\r\nomnämns          i\r\nmotionen.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       utveckla\r\nsamhällets   skydd\r\nför  näringsidkare\r\nsom  arbetar   med\r\ndjurhållning.\r\n\r\n2004/05:Ju241 av\r\nCarl-Axel Roslund\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nnämndemännens\r\nersättning.\r\n\r\n2004/05:Ju248 av\r\nCarina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\ninsatser   för   att\r\nstoppa  bortförandet\r\nav barn.\r\n\r\n2004/05:Ju249 av\r\nCarina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nproblemen        med\r\nprostitutionen längs\r\nde           svenska\r\nlandsvägarna.\r\n\r\n2004/05:Ju250 av\r\nCarina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet    av    att\r\nlagstiftningen\r\ninnehåller\r\nskrivningar       om\r\nkompetens        och\r\nkunskap   om   barns\r\nbehov i mål där barn\r\när berörda.\r\n\r\n2004/05:Ju254 av\r\nLuciano Astudillo\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt  regeringen  bör\r\nagera  för  att  man\r\nskall    få   bättre\r\nkunskap  om  islamo-\r\nfobins    omfattning\r\noch   utbredning   i\r\nSverige   genom  att\r\nuppdra  åt Säpo  att\r\nframöver  registrera\r\nbrott            med\r\nislamofobiska\r\nförtecken   som   en\r\nsärskild    kategori\r\nhatbrott.\r\n\r\n2004/05:Ju256 av\r\nSofia Larsen (c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nvikten    av    en\r\nutredning  för att\r\nöka säkerheten för\r\nde företagare  som\r\nutsätts        för\r\nskadegörelse   och\r\nsystematisk\r\nförföljelse.\r\n\r\n2004/05:Ju257 av\r\nAnita Sidén och\r\nMagdalena Andersson\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet           av\r\nuppföljning  och nya\r\nåtgärder         med\r\nanledning   av   den\r\ns.k. knivlagen.\r\n\r\n2004/05:Ju262 av\r\nJörgen Johansson\r\n(c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     det     är\r\nsamhällets  ansvar\r\natt  erbjuda  alla\r\nmänniskor en trygg\r\nlivsmiljö.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   rätten   att\r\nutöva våld i syfte\r\natt   upprätthålla\r\nlag  och   ordning\r\nendast       skall\r\ntillfalla polisen.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   en   översyn\r\ngörs   av   svensk\r\npolis struktur och\r\norganisation.\r\n\r\n2004/05:Ju267 av\r\nHans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt   polisen  skall\r\ninrätta           en\r\nrikstäckande\r\npersonalpool som får\r\nrycka     in     och\r\ntjänstgöra  på orter\r\ndär     det    råder\r\npolisbrist.\r\n\r\n2004/05:Ju270 av\r\nRigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nobligatorisk\r\nutbildning       för\r\nsocionomer,   polis,\r\nvårdpersonal     och\r\npersonal        inom\r\ndomstolsväsendet för\r\natt        förhindra\r\nkvinnomisshandel.\r\n\r\n2004/05:Ju281 av\r\nMaud Olofsson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt kriminalvården\r\nskall    ha    som\r\növergripande   mål\r\natt  med  en human\r\ngrundsyn  och   en\r\ngedigen\r\nkunskapsgrund\r\nminska\r\nåterfallsbrotts-\r\nligheten  och  öka\r\nmänniskors\r\ntrygghet         i\r\nsamhället.\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt vidta åtgärder\r\nför   att   hindra\r\ninsmugglingen   av\r\nmobiltelefoner\r\nsamt  åtgärder för\r\natt    finna    de\r\notillåtna\r\nmobiltelefoner som\r\nfinns           på\r\nanstalterna.\r\n\r\n2004/05:Ju282 av\r\nAnnika Qarlsson och\r\nKerstin Lundgren\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt    Riksnätverket\r\nför     nattvandrare\r\nskall           vara\r\nberättigat      till\r\nstatligt stöd.\r\n\r\n2004/05:Ju283 av\r\nClaes Västerteg och\r\nJan Andersson (c):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet    av   fler\r\nmiljöåklagare.\r\n\r\n2004/05:Ju287 av\r\nPeter Danielsson\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt  snabbt skapa en\r\norganisation som har\r\nrätt  att   utnyttja\r\nalla      samhällets\r\nresurser   för   att\r\nförebygga        och\r\nreagera           på\r\nterrorangrepp.\r\n\r\n2004/05:Ju291 av\r\nHenrik Westman (m):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av  fler\r\npoliser.\r\n\r\n2004/05:Ju292 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nkunskap        och\r\nbemötande       av\r\nvittnen,\r\nbrottsoffer    och\r\nsärskilt   utsatta\r\nbrottsoffer   inom\r\nhela\r\nrättsväsendet.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ninformation   till\r\nbrottsoffer    vid\r\nbrottsanmälan,\r\nunder  rättegången\r\nsamt           vid\r\ngärningsmannens\r\npermission     och\r\nfrigivning.\r\n\r\n11.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen         översyn\r\ngällande ett  nytt\r\nsystem         för\r\nutbetalande     av\r\nskade-stånd      i\r\nsamband med brott.\r\n\r\n2004/05:Ju293 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet av kunskap\r\noch     utbildning\r\ninom\r\nrättsväsendet,  de\r\nsociala\r\nmyndigheterna samt\r\ninom    sjukvården\r\ngällande\r\nvåldsprocessen,\r\ndvs. hur en kvinna\r\ni              ett\r\nmisshandelsförhållande\r\nsystematiskt bryts\r\nned.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbeaktande       av\r\ninvandrade,\r\nvåldsutsatta\r\nkvinnors särskilda\r\nbehov   av   bl.a.\r\ninformation.\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nsamkönat\r\npartnervåld.\r\n\r\n9.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nkortare\r\nhandläggningstider\r\nhos    polis   och\r\nåklagare      samt\r\ngällande samverkan\r\nmellan       dessa\r\nmyndigheter    och\r\nfler     särskilda\r\nfamiljevålds-\r\nenheter.\r\n\r\n13.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nrättsväsendets\r\nbemötande       av\r\nbrottsoffer    för\r\nsexualbrott   samt\r\ngällande\r\nutbildningsinsatser.\r\n\r\n15.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbestämmelsen i 2 a\r\n§\r\nförundersökningskungörelsen\r\ngällande\r\nhandläggningstider\r\nvid  misshandel av\r\nbarn.\r\n\r\n2004/05:Ju295 av\r\nTorsten Lindström\r\n(kd):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     regeringen\r\nskall utarbeta  en\r\nstrategi       för\r\nrättssäkerheten  i\r\nVästmanlands län.\r\n\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av  fler\r\npoliser          i\r\nVästmanlands län.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nhäktet i Västerås.\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen   strategi  för\r\natt motverka  ökad\r\nkriminalitet     i\r\nMälardalen    till\r\nföljd           av\r\nnedläggningen   av\r\ntullen i Västerås.\r\n\r\n2004/05:Ju296 av\r\nSonja Fransson m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\netablering   av   en\r\npolishögskola      i\r\nBorås.\r\n\r\n2004/05:Ju297 av\r\nJohan Löfstrand och\r\nBilly Gustafsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\netablering       och\r\nlokalisering  av ett\r\nnationellt\r\nresurscentrum    för\r\nbrottsbekämpning.\r\n\r\n2004/05:Ju300 av\r\nHillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt  polisen  i sina\r\nkontakter        med\r\nbrottsoffer   åläggs\r\natt   informera   om\r\noffrets rättigheter.\r\n\r\n2004/05:Ju303 av Ola\r\nSundell (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\npolisens   samarbete\r\nmed\r\nräddningstjänsten.\r\n\r\n2004/05:Ju307 av\r\nRagnwi Marcelind\r\n(kd):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     regeringen\r\nupprättar       en\r\nstrategi  för  hur\r\nrekryteringen   av\r\npoliser       till\r\nlandsbygds-    och\r\nglesbygdsområden\r\nskall\r\nintensifieras.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       förlägga\r\npolisutbildning\r\ntill  Högskolan  i\r\nGävle.\r\n\r\n2004/05:Ju315 av\r\nTasso Stafilidis\r\nm.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär att\r\nregeringen    lägger\r\nfram   förslag  till\r\nlagstiftning     som\r\ninnebär  ett krav på\r\natt  de  domare  som\r\nskall döma  i mål om\r\nvårdnad, boende  och\r\numgänge   skall   ha\r\nförvärvat         en\r\nsärskild\r\nbarnkompetens.\r\n\r\n2004/05:Ju316 av\r\nLars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening  vad  som i\r\nmotionen anförs om\r\natt åtgärder skall\r\nvidtas för att öka\r\nrättskedjans\r\nkunskaper       om\r\ngenusanalys    och\r\nsexualiserat våld.\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening  vad  som i\r\nmotionen anförs om\r\natt åtgärder skall\r\nvidtas för att öka\r\nrättskedjans\r\nkunskaper  på HBT-\r\nområdet.\r\n\r\n2004/05:Ju318 av\r\nStefan Hagfeldt\r\nm.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nskapandet   av   ett\r\nnationellt\r\nkompetenscentrum för\r\nbrottsbekämpning.\r\n\r\n2004/05:Ju319 av\r\nKrister Hammarbergh\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nplaceringen   av  en\r\nsäkerhetsanstalt\r\ntill Kiruna.\r\n\r\n2004/05:Ju320 av\r\nMargareta Andersson\r\noch Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt    införa   en\r\nutbildning      av\r\ndomare   om  barns\r\nutveckling     och\r\nkognitiva      och\r\nspråkliga förmåga.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt    införa   en\r\nbestämmelse     om\r\ndomares  kompetens\r\nvid  hantering  av\r\nmål som rör barn.\r\n\r\n2004/05:Ju330 av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nomhändertagandet\r\nav  våldtäktsoffer\r\nytterligare  måste\r\nförbättras.\r\n\r\n2004/05:Ju332 av\r\nGustav Fridolin\r\n(mp):\r\n\r\n8.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nstyrning        av\r\nsäkerhetspolisen.\r\n\r\n9.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening  vad  som i\r\nmotionen anförs om\r\nfortbildning  inom\r\nrättsväsendet    i\r\nmångkultur     och\r\ntolerans.\r\n\r\n2004/05:Ju334 av\r\nBirgitta Gidblom och\r\nBirgitta Ahlqvist\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt           stoppa\r\nkvinnohandeln.\r\n\r\n2004/05:Ju337 av\r\nCarl-Erik Skårman\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen   beslutar\r\natt            ändra\r\ngrundarvodet     för\r\nnämndemannauppdrag\r\ntill   500   kr  per\r\nsammanträdesdag.\r\n\r\n2004/05:Ju339 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt         utreda\r\nDomstolsverkets\r\nställning      och\r\nfunktion  för  att\r\nåstadkomma ett mer\r\noberoende\r\ndomstolsväsende.\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen       utredning\r\ngällande  en  enda\r\nhögsta\r\ndomstolsinstans.\r\n\r\n15.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökad\r\nspecialisering\r\ninom\r\nåklagarväsendet.\r\n\r\n16.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nfler     särskilda\r\nsamverkande\r\nenheter        med\r\nåklagare       och\r\npoliser.\r\n\r\n17.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       avskaffa\r\nEkobrottsmyndigheten.\r\n\r\n18.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nintensifierat\r\ninternationellt\r\nåklagarsamarbete.\r\n\r\n2004/05:Ju340 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ntotalförbud    mot\r\nmobiltelefoner.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nstörningsutrustning\r\nvad          avser\r\nmobiltelefoner.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nskärpt\r\ninpasseringskontroll.\r\n\r\n12.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\npersonalen    inom\r\nkriminalvården.\r\n\r\n13.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nmöjlighet att göra\r\nsäkerhetskontroller\r\nav personalen.\r\n\r\n14.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nkampen         mot\r\nkorruption    inom\r\nkriminalvården.\r\n\r\n18.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt        antalet\r\nfängelseplatser\r\nmåste öka.\r\n\r\n19.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av   ett\r\nnytt       modernt\r\nfängelse.\r\n\r\n2004/05:Ju344 av\r\nKent Olsson och Ulf\r\nSjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt             höja\r\nersättningen     för\r\nnämndemän.\r\n\r\n2004/05:Ju348 av\r\nRolf Olsson m.fl.\r\n(v):\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nutbildningsinsatserna\r\nvad         gäller\r\nrasistisk och  vit\r\nmaktrela-terad\r\nbrottslighet skall\r\nintensifieras  hos\r\nalla   myndigheter\r\noch          andra\r\ninstanser      som\r\nkommer  i  kontakt\r\nmed brottsoffer.\r\n\r\n2004/05:Ju350 av\r\nRolf Olsson m.fl.\r\n(v):\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       polisens\r\nkunskaper  om   de\r\nstrukturer     som\r\nligger  bakom mäns\r\nvåld  mot  kvinnor\r\nmåste öka.\r\n\r\n10.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  förslag skall\r\ntas fram  som även\r\nger     glesbygden\r\ntillgång      till\r\nrimlig\r\npolisnärvaro.\r\n\r\n11.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       polisens\r\narbete         med\r\nmiljöbrott   skall\r\nses över.\r\n\r\n2004/05:Ju352 av\r\nFredrik Reinfeldt\r\nm.fl. (m):\r\n\r\n16.  Riksdagen begär\r\natt     regeringen\r\nåterkommer     med\r\nförslag       till\r\ninförande   av  en\r\ndomstolsstyrelse\r\nav  dansk modell i\r\nenlighet  med  vad\r\nsom    anförs    i\r\nmotionen.\r\n\r\n17.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nden       centrala\r\npolisens\r\norganisation.\r\n\r\n18.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nnationella\r\ninsatsstyrkan.\r\n\r\n19.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nsamarbetet  mellan\r\npolisen        och\r\nmilitären.\r\n\r\n2004/05:Ju353 av\r\nAnders Sjölund och\r\nTomas Högström (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nhöjd ersättning till\r\nnämndemännen.\r\n\r\n2004/05:Ju355 av\r\nStefan Hagfeldt och\r\nGunnar Axén (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nytterligare resurser\r\ntill\r\nLänspolismyndigheten\r\ni Östergötland.\r\n\r\n2004/05:Ju357 av\r\nAnnelie Enochson\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt  säkerställa att\r\nde           judiska\r\ninstitutionerna  och\r\nden          judiska\r\nlivsstilen skyddas i\r\nSverige.\r\n\r\n2004/05:Ju363 av\r\nInger Davidson m.fl.\r\n(kd, m, fp, v, c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nförstärkt   arbete\r\nmot\r\nbarnpornografibrott\r\npå Internet.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\netiska  riktlinjer\r\nför    information\r\ntill   barn    som\r\nutsatts        för\r\npublicering     av\r\nbarnpornografiska\r\nbilder på Internet\r\noch        barnets\r\nvårdnadshavare.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt            ett\r\nInternetråd,     i\r\nsyfte          att\r\nförebyggaI\r\nInternetrelaterad\r\nbrottslighet   mot\r\nbarn,          bör\r\ninrättas.\r\n\r\n2004/05:Ju367 av Ulf\r\nSjösten och Anita\r\nSidén (m):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nPolismyndigheten i\r\nVästra    Götaland\r\nskall  kompenseras\r\nfullt  ut  för  de\r\nmerkostnader   som\r\nuppstod  i samband\r\nmed\r\nsäkerhetsarrange-\r\nmangen         vid\r\nregeringens    EU-\r\nmöte i Göteborg  i\r\njuni 2001.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     regeringen\r\nlåter klargöra  de\r\nekonomiska\r\nansvarsför-\r\nhållandena     vid\r\nsärskilda\r\nhändelser.\r\n\r\n2004/05:Ju374 av\r\nAnnika Qarlsson (c):\r\n\r\n9.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt            ett\r\nInternetråd    bör\r\ninrättas  i  syfte\r\natt förebygga  och\r\navslöja\r\nInternetrelaterad\r\nbrottslighet   mot\r\nbarn.\r\n\r\n2004/05:Ju375 av\r\nBirgitta Carlsson\r\nm.fl. (c, m, fp,\r\nkd):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt  polisutbildning\r\nförläggs        till\r\nSkövde.\r\n\r\n2004/05:Ju376 av\r\nTasso Stafilidis\r\nm.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt ge Riksåklagaren\r\ni     uppdrag    att\r\nundersöka praxis med\r\nfokus på  eventuella\r\nmissförhållanden  då\r\ndet           gäller\r\nutredningar om  våld\r\noch   övergrepp  mot\r\nbarn.\r\n\r\n2004/05:Ju378 av\r\nLars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   en   översyn\r\nskall göras  av de\r\nekonomiska\r\nkonsekvenser   som\r\nuppstått       vid\r\ninförandet      av\r\nalternativa\r\npåföljder.\r\n\r\n2004/05:Ju386 av\r\nBirgitta Carlsson\r\nm.fl. (c, m, fp, kd,\r\nv):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     barn     i\r\nfamiljer       där\r\nmisshandel\r\nförekommer   måste\r\nsynliggöras  genom\r\nförbättrade\r\nrutiner     mellan\r\npolis,\r\nsocialtjänst   och\r\nbarnpsykiatri.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  utbildning  i\r\nhur  man  hanterar\r\nbarn    i   sådana\r\nsituationer  måste\r\nförbättras.\r\n\r\n2004/05:Ju390 av\r\nMaud Ekendahl och\r\nElizabeth Nyström\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt    slå    samman\r\nverksamheterna   för\r\nStatens\r\nkriminaltekniska\r\nlaboratorium     och\r\nRättsmedicinalverket.\r\n\r\n2004/05:Ju406 av\r\nBirgitta Gidblom och\r\nKarin Åström (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\npoliser            i\r\nglesbygden.\r\n\r\n2004/05:Ju408 av\r\nUlla Wester m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nvikten   av  arbetet\r\nmot kvinnovåld.\r\n\r\n2004/05:Ju411 av\r\nLiselott Hagberg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen        ger\r\nregeringen      till\r\nkänna som sin mening\r\nvad    i    motionen\r\nanförs            om\r\nbehovsstyrd\r\nsjöpolisverksamhet.\r\n\r\n2004/05:Ju412 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökad användning av\r\nstrafförelägganden.\r\n\r\n10.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt      förstärka\r\nrättshjälpen.\r\n\r\n2004/05:Ju414 av\r\nRaimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\nden        polisiära\r\nnärvaron  i  landets\r\nkommuner.\r\n\r\n2004/05:Ju417 av\r\nAnna Lilliehöök (m):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt   fler   poliser\r\nbehövs i Stockholm.\r\n\r\n2004/05:Ju418 av Jan\r\nAndersson och Eskil\r\nErlandsson (c):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet   av   ökade\r\nkunskaper       inom\r\nrättsväsendet     om\r\nvåld mot kvinnor.\r\n\r\n2004/05:Ju423 av\r\nViviann Gerdin och\r\nSofia Larsen (c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening  vad  som i\r\nmotionen anförs om\r\natt     prioritera\r\narbetet  för   att\r\nöka\r\nkvinnoperspektivet\r\ninom\r\nrättsväsendet.\r\n\r\n2004/05:Ju424 av\r\nPeter Eriksson m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt      en     ny\r\nhögsäkerhetsanstalt\r\ninte         löser\r\nkriminalvårdens\r\nkomplexa problem.\r\n\r\n12.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av  HBT-\r\nperspektiv     och\r\nkunskap   om  HBT-\r\nfrågor        inom\r\nkriminalvården.\r\n\r\n2004/05:Ju425 av\r\nSven-Erik Sjöstrand\r\noch Kjell-Erik\r\nKarlsson (v):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\növersyn         av\r\nrättshjälpslagen.\r\n\r\n2004/05:Ju426 av\r\nViviann Gerdin (c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt         utreda\r\nförutsättningarna\r\nför företagare att\r\nerhålla rättsskydd\r\ni    samband   med\r\ntvister     mellan\r\nföretagaren och en\r\nmyndighet.\r\n\r\n2004/05:Ju430 av\r\nIngemar Vänerlöv\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet     av    en\r\nsärskild utvärdering\r\nom,     och     hur,\r\nDomstolsverket lever\r\nupp  till rollen att\r\ntillhandahålla\r\nkvalificerad service\r\nåt   domstolarna   i\r\nadministra-tiva\r\nfrågor.\r\n\r\n2004/05:Ju431 av\r\nMariann Ytterberg\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nlokalisering  av  en\r\nny\r\nkriminalvårdsanläggning\r\ntill Västerås.\r\n\r\n2004/05:Ju432 av\r\nHillevi Larsson\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\növergrepp mot barn.\r\n\r\n2004/05:Ju435 av\r\nBörje Vestlund m.fl.\r\n(s):\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nsamarbete   mellan\r\nHBT-organisationer\r\noch polisen.\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  höja polisens\r\nHBT-kompetens  vid\r\nbrottsutredningar.\r\n\r\n8.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökad HBT-kompetens\r\ninom\r\nrättsväsendet.\r\n\r\n9.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nhedersbrott    mot\r\nHBT-personer.\r\n\r\n2004/05:Ju437 av\r\nRosita Runegrund och\r\nIngemar Vänerlöv\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\nnödvändigheten    av\r\nspecialkompetens hos\r\ndomare och nämndemän\r\nnär      mål      om\r\nsexualbrott mot barn\r\noch      mål      om\r\nbarnpornografi skall\r\navgöras.\r\n\r\n2004/05:Ju441 av Dan\r\nKihlström (kd):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt         förlägga\r\npolisutbildning till\r\nVärmland.\r\n\r\n2004/05:Ju443 av\r\nCecilia Wikström\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt        tillskapa\r\nsärskilda\r\nspecialiståklagare\r\nför    arbete    med\r\nfamiljerelaterade\r\nbrott,          dvs.\r\nvåldsbrott   riktade\r\nmot    kvinnor   och\r\nbarn.\r\n\r\n2004/05:Ju444 av\r\nCecilia Wikström\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\netiska    riktlinjer\r\nför         Sveriges\r\npoliskår.\r\n\r\n2004/05:Ju445 av\r\nBirgitta Ohlsson\r\n(fp):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\npolisens    arbete\r\nför   att  bekämpa\r\nprostitutionen.\r\n\r\n2004/05:Ju448 av\r\nBirgitta Ohlsson\r\nm.fl. (fp, v, c,\r\nmp):\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nsamarbete   mellan\r\nHBT-organisationer\r\noch polisen.\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  höja polisens\r\nHBT-kompetens  vid\r\nbrottsutredningar.\r\n\r\n8.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökad HBT-kompetens\r\ninom\r\nrättsväsendet.\r\n\r\n9.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nhedersbrott    mot\r\nHBT-personer.\r\n\r\n2004/05:Ju453 av\r\nSolveig Hellquist\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\natt         tillföra\r\nbarnkompetens  i mål\r\nsom rör barn.\r\n\r\n2004/05:Ju454 av\r\nBeatrice Ask m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar\r\nmed       följande\r\nändringar        i\r\nförhållande   till\r\nregeringens\r\nförslag   anslagen\r\nunder\r\nutgiftsområde    4\r\nRättsväsendet\r\nenligt        upp-\r\nställningen:\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag (tkr)         |Regeringens  |\r\nAnslagsförändring                                   |\r\n|                     |    förslag  |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:1                  | 14 960 135  |       +700 000|\r\n|Polisorganisationen  |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:2 Säkerhetspolisen |    644 975  |        +10 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:3                  |    848 935  |        +50 000|\r\n|Åklagarorganisationen|             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:5 Domstolsväsendet |  4 046 980  |       +200 000|\r\n|m.m                  |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:6 Kriminalvården   |  4 990 693  |       +151 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:7                  |     59 550  |        -10 000|\r\n|Brottsförebyggande   |             |               |\r\n|rådet                |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:8                  |    228 571  |        +10 000|\r\n|Rättsmedicinalverket |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:11 Ersättning för  |     27 012  |         +5 000|\r\n|skador på            |             |               |\r\n|                     |             |               |\r\n|grund av brott       |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Summa           för  |             |      1 116 000|\r\n|utgiftsområdet       |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n2. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som\r\nsin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om\r\natt   ersättningen\r\ntill     nämndemän\r\nskall höjas.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nskall      åläggas\r\nskyldighet     att\r\nbetala          ut\r\nersättning    till\r\nbrottsoffer      i\r\nenlighet  med  vad\r\nsom     anges    i\r\nlagakraftvunnen\r\ndom.\r\n\r\n2004/05:Ju455 av\r\nElse-Marie Lindgren\r\n(kd):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       samtliga\r\npolisdistrikt\r\nskall uppmanas att\r\nge den information\r\nom  stöd och hjälp\r\ntill   brottsoffer\r\nsom          lagen\r\nföreskriver.\r\n\r\n2004/05:Ju465 av\r\nOlle Sandahl m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  utöka antalet\r\narrestantvakter,\r\narrestlokaler  och\r\nhäktesplatser.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt      förstärka\r\nresurserna för att\r\nutveckla\r\nnärpolisarbetet.\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt      tillsätta\r\nresurser\r\nmotsvarande    100\r\nnya  polistjänster\r\nmed       speciell\r\ninriktning     mot\r\nnarkotikabrott.\r\n\r\n9.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt            öka\r\nutbildningsvolymen\r\nså   att   antalet\r\npoliser   år  2009\r\nuppgår   till   19\r\n000.\r\n\r\n10.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     nationella\r\nhändelser liknande\r\nEU-toppmötet     i\r\nGöteborg  inte får\r\nbelasta en enskild\r\npolismyndighet\r\nutan         skall\r\nfinansieras    med\r\nspecialdestinerade\r\nstatliga medel.\r\n\r\n2004/05:Ju466 av\r\nPeter Althin m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n15.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     omedelbart\r\nåtgärda\r\nsituationen     på\r\nlandets häkten.\r\n\r\n2004/05:Ju467 av\r\nOlle Sandahl m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nhandläggningstiden\r\nvid barnmisshandel\r\ninte           får\r\növerskrida     tre\r\nmånader.\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt utredningar om\r\növergrepp  på barn\r\nskall   ha  högsta\r\nprioritet  och att\r\nhandläggare     av\r\ndessa  ärenden bör\r\nha\r\nspecialkompetens.\r\n\r\n7.Riksdagen    begär\r\natt     regeringen\r\ntillsätter      en\r\nutredning angående\r\nstatens  möjlighet\r\natt    förskottera\r\nskadestånd    till\r\nbrottsoffer.\r\n\r\n8.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nbrottsskadeärenden\r\nskall   handläggas\r\ninom tre månader.\r\n\r\n9.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\ninformationsinsatserna\r\ntill  brottsoffret\r\nförbättras   under\r\npolisutredning.\r\n\r\n10.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nobligatorisk\r\nutbildning  av dem\r\nsom  i sitt arbete\r\nkommer  i  kontakt\r\nmed brottsoffer.\r\n\r\n15.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nsamhällets    stöd\r\ntill\r\nbrottsofferjourer.\r\n\r\n2004/05:Ju468 av\r\nGöran Hägglund m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen    anvisar\r\nmed         följande\r\nändringar          i\r\nförhållande     till\r\nregeringens  förslag\r\nför budgetåret  2005\r\nanslagen       under\r\nutgiftsområde      4\r\nRättsväsendet enligt\r\nuppställning:\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag (tkr)          |Regeringens |Anslagförändring\r\n|\r\n|                      |            |               |\r\n|                      |   förslag  |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:1                   |14 960 135  |        200 000|\r\n|Polisorganisationen   |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:3                   |   848 935  |         25 000|\r\n|Åklagarorganisationen |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:5 Domstolsväsendet  | 4 046 980  |        190 000|\r\n|m.m.                  |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:6 Kriminalvården    | 4 990 693  |        300 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:15                  |     7 200  |         50 000|\r\n|Brottsförebyggande    |            |               |\r\n|arbete                |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Summa utgiftsområdet  |24 853 943  |        765 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Ju471 av Peter\r\nAlthin m.fl. (kd):\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   rätten   vid\r\ndomstol  som dömer\r\ni   mål  som   rör\r\nmiljöbrott     ges\r\nadekvat\r\nutbildning.\r\n\r\n2004/05:Ju472 av\r\nOlle Sandahl m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nfortsatt  behov av\r\nkompetensutveckling\r\noch utbildning för\r\nåklagare och annan\r\npersonal      inom\r\nåklagarorganisationen.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nvikten    av    en\r\nfortsatt\r\nnyrekrytering till\r\noch   förstärkning\r\nav\r\nåklagarorganisationen.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt brott mot barn\r\noch    andra   med\r\nbegränsad autonomi\r\nskall         vara\r\nprioriterade\r\nområden        för\r\nåklagarorganisationen.\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nsärskilda\r\nungdomsrotlar inom\r\nåklagarorganisationen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär\r\natt     regeringen\r\nutreder och lägger\r\nfram   förslag   i\r\nsyfte att förändra\r\nEkobrottsmyndighetens\r\nansvarsområde    i\r\nenlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2004/05:Ju474 av\r\nTobias Krantz m.fl.\r\n(fp, m, kd, c):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\npolisbristen     i\r\nJönköpings län.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen   mer  flexibel\r\npolicy   när   det\r\ngäller  löner  och\r\nandra\r\nanställningsvillkor\r\nför  att rekrytera\r\npoliser       till\r\nmindre orter.\r\n\r\n2004/05:Ju482 av\r\nPeter Althin m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär\r\natt     regeringen\r\nlägger        fram\r\nförslag         om\r\nspecialkompetens\r\nsom  krav  för  de\r\npersonalgrupper\r\ninom   polis   och\r\ndomstolar      som\r\nskall  arbeta  med\r\nförhör  av utsatta\r\nbarn.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  tillsätta  en\r\nutredning  i syfte\r\natt     se    över\r\nreglerna     kring\r\ndomstolarnas\r\nförfarande     vid\r\ntvistemål  om barn\r\nså   att  personer\r\nmed        gedigen\r\nbarnkunskap    och\r\ninsikter   om   de\r\npsykosociala\r\nproblemen hanterar\r\ndessa fall.\r\n\r\n2004/05:Ju485 av\r\nLars Leijonborg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nutbildning      av\r\nrättsväsendet.\r\n\r\n2004/05:Ju486 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   polisen,  på\r\nalla nivåer, skall\r\nprioritera arbetet\r\nmot\r\nnarkotikabrottsligheten.\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt        enheter\r\nspecialiserade  på\r\nnarkotikabekämpning\r\nbör finnas i varje\r\nlän.\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ngatulangningsgrupper\r\ninom         varje\r\npolismyndighet.\r\n\r\n8.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nett       utvidgat\r\npolisiärt\r\nsamarbete inom EU.\r\n\r\n2004/05:Ju487 av\r\nTorkild Strandberg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n8.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ntullens\r\nmöjligheter    att\r\ningripa        mot\r\nmisstänkt\r\nterrorism,\r\nstöldverksamhet,\r\nmänniskohandel,\r\nillegal\r\nspelverksamhet och\r\npenning-tvätt.\r\n\r\n2004/05:Ju488 av\r\nBeatrice Ask m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nvikten  av kunskap\r\ninom rättsväsendet\r\nom     hur    barn\r\npåverkas av våld i\r\nhemmet.\r\n\r\n8.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen    ökning    av\r\nantalet poliser.\r\n\r\n2004/05:Ju489 av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt        antalet\r\npoliser    snarast\r\nmöjligt  bör   öka\r\ntill  20  000  och\r\natt  polisen måste\r\nerhålla        mer\r\nresurser  för  att\r\nklara        denna\r\nmålsättning.\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nvikten    av   att\r\nbibehålla       en\r\nsmåskalig\r\npolisorganisation.\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nnärpolisreformen\r\nbör  genomföras på\r\nnytt och  säkras i\r\npraktiken.\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt    kapaciteten\r\nvid\r\npolisutbildningarna\r\nmåste    utnyttjas\r\nmaximalt  och  att\r\ndet  bör  inrättas\r\nytterligare     en\r\npolishögskola.\r\n\r\n11.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt    Beredningen\r\nför rättsväsendets\r\nutveckling  bör få\r\ntilläggsdirektiv\r\natt   särskilt  se\r\növer\r\ngränsdragningen\r\nmellan    åklagare\r\noch polis.\r\n\r\n12.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  miljöåklagare\r\nbör  få  möjlighet\r\natt prioritera  de\r\ngrova miljöbrotten\r\ngenom   förändring\r\nav miljöbalken och\r\nstörre  ekonomiska\r\nanslag.\r\n\r\n13.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt    Beredningen\r\nför rättsväsendets\r\nutveckling\r\nsärskilt       bör\r\nutreda  behovet av\r\nen        särskild\r\nekobrottsmyndighet.\r\n\r\n15.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen  nedläggning av\r\nDomstolsverket och\r\ndecentralisering\r\nav            dess\r\nverksamhet.\r\n\r\n26.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nspecialutbildade\r\npoliser  vid fasta\r\nenheter  för   att\r\neffektivisera\r\npolisens    arbete\r\nmot\r\nmänniskohandel.\r\n\r\n2004/05:Ju490 av\r\nMartin Andreasson\r\nm.fl. (fp, s, m, kd,\r\nv, c, mp):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening     vad     i\r\nmotionen  anförs  om\r\nsamlade insatser mot\r\nhatbrott riktade mot\r\nhomosexuella,\r\nbisexuella       och\r\ntranspersoner.\r\n\r\n2004/05:Ju492 av\r\nAnne-Marie Ekström\r\n(fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen    översyn   av\r\nbehovet   av  fler\r\npoliser.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt    en   fjärde\r\npolishögskola\r\nskall  placeras  i\r\nBorås.\r\n\r\n2004/05:Ju493 av\r\nLuciano Astudillo\r\nm.fl. (s):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbekämpningen    av\r\nbrottsligheten   i\r\nMalmö.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\npolisen i Malmö.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening  vad  som i\r\nmotionen anförs om\r\nlokaliseringen  av\r\nen   eventuell  ny\r\npolishögskola.\r\n\r\n2004/05:Ju498 av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen    anvisar\r\nmed         följande\r\nändringar          i\r\nförhållande     till\r\nregeringens  förslag\r\nanslagen       under\r\nutgiftsområde      4\r\nRättsväsendet enligt\r\nuppställning:\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag (tkr)         |Regeringens  |\r\nAnslagförändringar                                  |\r\n|                     |             |               |\r\n|                     |    förslag  |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:1                  | 14 960 135  |        425 000|\r\n|Polisorganisationen  |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:3                  |    848 935  |         25 000|\r\n|Åklagarorganisationen|             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:4                  |    342 198  |        -25 000|\r\n|Ekobrottsmyndigheten |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:5 Domstolsväsendet |  4 046 980  |        100 000|\r\n|m.m.                 |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:6 Kriminalvården   |  4 990 693  |         75 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:16 Tullverket      |          0  |      1 398 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Summa           för  | 25 188 941  |      1 998 000|\r\n|utgiftsområdet       |             |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Ju499 av Johan\r\nPehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt    regeringens\r\nberedskap      och\r\nförmåga        att\r\nförhindra      och\r\nbekämpa\r\nterroristattentat\r\ni   dag   är   för\r\nbergänsad.\r\n\r\n2.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   kampen   mot\r\nterrorismen alltid\r\nmåste   föras  med\r\nrespekt   för   de\r\nmänskliga\r\nrättigheterna.\r\n\r\n3.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nden        rådande\r\nhotbilden      mot\r\nSverige.\r\n\r\n4.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt statsministern\r\nbör  tillsätta  en\r\nterroristsamordnare.\r\n\r\n5.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  polisen skall\r\nkunna       avropa\r\nmilitärt  stöd   i\r\nkampen         mot\r\nterrorismen.\r\n\r\n6.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       samordna\r\nunderrättelse- och\r\nanalysenheterna\r\nvid        berörda\r\nmyndigheter.\r\n\r\n7.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt            den\r\ndemokratiska\r\ninsynen      kring\r\nunderrättelsearbete\r\nmåste stärkas.\r\n\r\n8.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt regeringen bör\r\nutse  ett särskilt\r\nunderrättelseråd.\r\n\r\n2004/05:Ju500 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n8.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   arbetet  mot\r\nungdomsbrottslighet\r\nskall prioriteras.\r\n\r\n2004/05:Ju501 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet         av\r\nstrukturella\r\nförändringar  inom\r\npolisen.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ntillsättandet   av\r\nen  parlamentarisk\r\npolisutredning.\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       polisens\r\nstrukturella\r\nunderfinansiering\r\nmåste upphöra.\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  sjukkostnader\r\noch       statliga\r\npensioner     inte\r\nskall  få  påverka\r\npolisens operativa\r\narbete.\r\n\r\n16.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   inrätta   en\r\nfjärde\r\npolishögskola  för\r\natt   öka  antalet\r\nutbildningsplatser.\r\n\r\n20.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   öka  antalet\r\npoliser i Sverige.\r\n\r\n25.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen   mer  flexibel\r\nstationering.\r\n\r\n26.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   polisen  bör\r\nfokusera        på\r\nmängdbrottsligheten.\r\n\r\n31.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       samordna\r\nsamtliga   svenska\r\nunderrättelsetjänster.\r\n\r\n32. Riksdagen  begär\r\natt     regeringen\r\nåterkommer    till\r\nriksdagen      med\r\nåtgärder  för  att\r\nsäkerställa\r\nförbättrade\r\nrutiner  samt  för\r\natt skapa resurser\r\nför    att   utöka\r\nlivvaktsskyddet\r\nför       centrala\r\npolitiska\r\nföreträdare.\r\n\r\n2004/05:Ju504 av\r\nCarina Ohlsson och\r\nMarianne Carlström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen\r\ntillkännager     för\r\nregeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om\r\nbehovet    av     en\r\nnationell samordning\r\nmed    direktiv   om\r\nkompetensutveckling,\r\nsamverkan        och\r\nmetodutveckling  för\r\nen     barnvänligare\r\nrättsprocess  i hela\r\nlandet.\r\n\r\n2004/05:Ju506 av\r\nIngvar Svensson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet  av  ökade\r\nekonomiska\r\nresurser      till\r\nPolismyndigheten i\r\nStockholms län.\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av   att\r\nnärpolisreformens\r\nintentioner    kan\r\nuppfyllas        i\r\nStockholms län.\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nfler  poliser till\r\nStockholms län.\r\n\r\n2004/05:Ju507 av\r\nJohan Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen    anvisar\r\nmed         följande\r\nändringar          i\r\nförhållande     till\r\nregeringens  förslag\r\nanslagen       under\r\nutgiftsområde      4\r\nRättsväsendet enligt\r\nuppställning:\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag (tkr)          |Regeringens |\r\nAnslagsförändringar                                 |\r\n|                      |            |               |\r\n|                      |   förslag  |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:1                   |14 960 135  |       +410 000|\r\n|Polisorganisationen   |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:2 Säkerhetspolisen  |   644 975  |        +30 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:3                   |   848 935  |        +25 000|\r\n|Åklagarorgansiationen |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:5 Domstolsväsendet  | 4 046 980  |       +105 000|\r\n|m.m.                  |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:6 Kriminalvården    | 4 990 693  |       +210 000|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|4:12                  | 1 027 957  |        +30 000|\r\n|Rättshjälpskostnader  |            |               |\r\n|m.m.                  |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Summa            för  |27 296 871  |       +810 000|\r\n|utgiftsområdet        |            |               |\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:L292 av Mia\r\nFranzén m.fl. (fp):\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  den  allmänna\r\nrättshjälpen   bör\r\nåterställas   till\r\nden    nivå    som\r\ngällde  före  1997\r\nårs försämringar.\r\n\r\n2004/05:L293 av Mia\r\nFranzén m.fl. (fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nförbättrade    och\r\nökade kunskaper om\r\nbarns   varierande\r\nbehov,\r\nbarnpsykologi  och\r\ninformationsförmedling\r\nhos\r\npersonalgrupper\r\nsom   har  kontakt\r\nmed föräldrar  och\r\nbarn     i     sin\r\nverksamhet,  bl.a.\r\nfamiljerättspersonal\r\noch\r\ndomstolspersonal.\r\n\r\n2004/05:L295 av Lars\r\nLeijonborg m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n15.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökade    kunskaper\r\ninom rättsväsendet\r\nom    brott    mot\r\nhomosexuella,\r\nbisexuella     och\r\ntranspersoner.\r\n\r\n16.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\npolisens\r\ninformation   till\r\nbrottsoffer    som\r\nutsätts        för\r\nhatbrott  på grund\r\nav   sin  sexuella\r\nläggning     eller\r\nkönsidentitet.\r\n\r\n19.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökade kunskaper om\r\nvåld           mot\r\nnärstående       i\r\nsamkönade\r\nrelationer.\r\n\r\n2004/05:L338 av\r\nAnnika Qarlsson och\r\nBirgitta Carlsson\r\n(c):\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt\r\nBrottsoffermyndigheten\r\nutkräver    utdömt\r\nskadestånd av  den\r\nersättningsskyldige\r\nvid      övergrepp\r\nmellan\r\nmakar/sambor.\r\n\r\n2004/05:U257 av Lars\r\nOhly m.fl. (v):\r\n\r\n16.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökad HBT-kompetens\r\ninom\r\nrättsväsendet.\r\n\r\n2004/05:U308 av\r\nRosita Runegrund\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n11.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt   bekämpningen\r\nav   \"trafficking\"\r\nbör prioriteras.\r\n\r\n2004/05:Fö212 av\r\nSten Tolgfors (m):\r\n\r\n5.Riksdagen    begär\r\natt     regeringen\r\ntillsätter      en\r\nterrorskyddskommission\r\nmed    syfte   att\r\nbl.a.       bedöma\r\nhotbilden från den\r\nnya         tidens\r\nterrorism,  bedöma\r\nlandets\r\nmöjligheter    att\r\nförsvara  sig emot\r\nterrorattacker  av\r\nolika   slag  samt\r\nföreslå nödvändiga\r\nförbättringar   av\r\ndenna          vår\r\nkapacitet      och\r\nberedskap,       i\r\nenlighet  med  vad\r\nsom    anförs    i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:Sf288 av\r\nLars Leijonborg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n10.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av   att\r\nföra   en  resolut\r\nkamp           mot\r\notryggheten    och\r\nförstärka polisens\r\nnärvaro          i\r\nutanförskapets\r\nSverige.\r\n\r\n23.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ndet  akuta behovet\r\nav  närpoliser   i\r\nsociala\r\nkrisområden   samt\r\nett nära samarbete\r\nmed  de  boende  i\r\nsyfte  att bekämpa\r\notryggheten.\r\n\r\n2004/05:Sf319 av\r\nAnita Brodén m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen    översyn   av\r\nrutiner        och\r\nresurser       vid\r\npolisanmälningar\r\nsom         gäller\r\nbarnmisshandel.\r\n\r\n2004/05:Sf321 av\r\nUlrika Karlsson (m):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nöronmärkning    av\r\nresurser       för\r\nbekämpande      av\r\ntrafficking.\r\n\r\n2004/05:Sf365 av\r\nSven Brus m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n17.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nrättshjälp     för\r\ntvister   avseende\r\ndiskriminering   i\r\narbetslivet   samt\r\nhöjt    skadestånd\r\nvid diskriminering\r\ni arbetslivet.\r\n\r\n2004/05:So431 av Jan\r\nLindholm och Ulf\r\nHolm (mp):\r\n\r\n5.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening  vad  som i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av  ökad\r\naktivitet när  det\r\ngäller  bekämpande\r\nav    brottslighet\r\ndär   alkohol   är\r\ninvolverad.\r\n\r\n2004/05:So507 av\r\nCristina Husmark\r\nPehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n10.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\npolisens  roll för\r\natt         stoppa\r\nmissbruk        av\r\nnarkotika.\r\n\r\n2004/05:So512 av\r\nAnnelie Enochson\r\n(kd):\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt       begränsa\r\ntillgången    till\r\nall     form    av\r\nbarnpornografi  på\r\nnätet     och    i\r\nmedier.\r\n\r\n2004/05:So593 av\r\nCarina Ohlsson och\r\nMonica Green (s):\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt            ett\r\nbarnperspektiv\r\nläggs           på\r\nutredningar     om\r\nmäns    våld   mot\r\nkvinnor  och   att\r\nrutiner        för\r\nanmälan        och\r\nsamverkan    kring\r\nbarn  som far illa\r\nskall upprättas.\r\n\r\n2004/05:So604 av\r\nKenneth Johansson\r\nm.fl. (c):\r\n\r\n11.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nvåld och brott mot\r\nhomo-          och\r\nbisexuella    samt\r\ntranspersoner.\r\n\r\n2004/05:So614 av\r\nAnita Brodén och\r\nRunar Patriksson\r\n(fp):\r\n\r\n4.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt     omedelbart\r\ntillse  att   tull\r\noch    polis   får\r\nutökade   resurser\r\nför att stoppa den\r\nillegala\r\nförsäljningen   av\r\nalkohol.\r\n\r\n2004/05:T260 av\r\nKarin Pilsäter m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nfördelning      av\r\npolisresurser till\r\nSödertörnspolisen.\r\n\r\n2004/05:T336 av\r\nBarbro Feltzing\r\n(mp):\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen   anförts\r\nom   en  utredning\r\nför rättshjälp vid\r\nwhiplash-skador.\r\n\r\n2004/05:T399 av\r\nAnnika Qarlsson och\r\nMargareta Andersson\r\n(c):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nökade resurser för\r\npolisens\r\nalkoholövervakning\r\ni trafiken.\r\n\r\n2004/05:MJ502 av\r\nSven Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n2.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt parterna i mål\r\nsom            rör\r\nprincipiellt\r\nviktiga  frågor om\r\nrenskötselns\r\nmarkanspråk    får\r\nsina\r\nrättegångskostnader\r\nersatta av staten.\r\n\r\n2004/05:N239 av\r\nStefan Attefall\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n18.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening  vad  som i\r\nmotionen anförs om\r\nökade     resurser\r\ntill   polisen   i\r\nStockholm.\r\n\r\n2004/05:N349 av\r\nMarietta de\r\nPourbaix-Lundin\r\nm.fl. (m):\r\n\r\n7.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet         av\r\nåtgärder  för  att\r\nöka\r\nrättstryggheten  i\r\nStockholms-\r\nregionen.\r\n\r\n8.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbehovet   av  fler\r\npoliser          i\r\nStockholms    stad\r\noch län.\r\n\r\n2004/05:N400 av\r\nMaria Larsson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n6.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nstärkt\r\nrättsväsende.\r\n\r\n2004/05:N401 av\r\nAnita Brodén m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n12.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nfler nya poliser i\r\nVästsverige   samt\r\nen   satsning   på\r\ntullen.\r\n\r\n2004/05:N403 av\r\nChrister Nylander\r\nm.fl. (fp, kd, m,\r\nc):\r\n\r\n18.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\natt  alla delar av\r\nSkåne   skall   ha\r\nrätt    till   den\r\ntrygghet       som\r\npolisiär   närvaro\r\ninnebär .\r\n\r\n2004/05:N409 av\r\nMartin Andreasson\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n3.         Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\n1 000 fler poliser\r\noch   en   kraftig\r\nförstärkning    av\r\ncivilanställd\r\npolispersonal    i\r\nStockholms län.\r\n\r\n5.Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nbrottslighet   med\r\npolitiska\r\nförtecken        i\r\nStockholmsregionen.\r\n\r\n2004/05:A350 av\r\nTobias Billström\r\nm.fl. (m, fp):\r\n\r\n12.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\ntrygghet.\r\n\r\n13.        Riksdagen\r\ntillkännager   för\r\nregeringen som sin\r\nmening    vad    i\r\nmotionen anförs om\r\nen              ny\r\npolishögskola  med\r\nplacering  i Malmö\r\noch Rosengård.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\nfördelade på\r\navsnitt\r\n\r\n\r\nUtgiftsramen och\r\nanslagen\r\n\r\n2004/05:Ju10      av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:Ju12      av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp)\r\n\r\n2004/05:Ju226     av\r\nRolf Gunnarsson (m)\r\n\r\n2004/05:Ju241     av\r\nCarl-Axel    Roslund\r\n(m)\r\n\r\n2004/05:Ju283     av\r\nClaes  Västerteg och\r\nJan Andersson (c)\r\n\r\n2004/05:Ju291     av\r\nHenrik Westman (m):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2004/05:Ju337     av\r\nCarl-Erik    Skårman\r\n(m)\r\n\r\n2004/05:Ju339     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 15-17\r\n\r\n2004/05:Ju340     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 12, 18\r\n\r\n2004/05:Ju344     av\r\nKent  Olsson och Ulf\r\nSjösten (m)\r\n\r\n2004/05:Ju353     av\r\nAnders  Sjölund  och\r\nTomas Högström (m)\r\n\r\n2004/05:Ju412     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 10\r\n\r\n2004/05:Ju454     av\r\nBeatrice  Ask  m.fl.\r\n(m):\r\n\r\nyrk. 1-3\r\n\r\n2004/05:Ju465     av\r\nOlle  Sandahl  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 2-4, 9\r\n\r\n2004/05:Ju466     av\r\nPeter  Althin  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 15\r\n\r\n2004/05:Ju467     av\r\nOlle  Sandahl  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 5-6\r\n\r\n2004/05:Ju468     av\r\nGöran Hägglund m.fl.\r\n(kd)\r\n\r\n2004/05:Ju472     av\r\nOlle  Sandahl  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 1-4\r\n\r\n2004/05:Ju488     av\r\nBeatrice  Ask  m.fl.\r\n(m):\r\n\r\nyrk. 8\r\n\r\n2004/05:Ju489     av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 3, 5, 11-13\r\n\r\n2004/05:Ju498     av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c)\r\n\r\n2004/05:Ju501     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 3-4, 20, 32\r\n\r\n2004/05:Ju507     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp)\r\n\r\n2004/05:L292  av Mia\r\nFranzén m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\nKompetens och\r\nbemötande\r\n\r\n2003/04:Ju400  av  Rosita\r\nRunegrund        och\r\nIngemar     Vänerlöv\r\n(kd)\r\n\r\n2004/05:Ju205 av Ulf\r\nSjösten (m)\r\n\r\n2004/05:Ju248     av\r\nCarina Hägg (s)\r\n\r\n2004/05:Ju250     av\r\nCarina hägg (s)\r\n\r\n2004/05:Ju270     av\r\nRigmor Stenmark (c)\r\n\r\n2004/05:Ju292     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 1-2\r\n\r\n2004/05:Ju293     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 1-2, 7, 13\r\n\r\n2004/05:Ju297     av\r\nJohan  Löfstrand och\r\nBilly Gustafsson (s)\r\n\r\n2004/05:Ju300     av\r\nHillevi Larsson (s)\r\n\r\n2004/05:Ju315   av  Tasso\r\nStafilidis m.fl. (v)\r\n\r\n2004/05:Ju316     av\r\nLars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\nyrk. 2, 4\r\n\r\n2004/05:Ju318     av\r\nStefan      Hagfeldt\r\nm.fl. (m)\r\n\r\n2004/05:Ju320     av\r\nMargareta  Andersson\r\noch Birgitta  Sellén\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 1-2\r\n\r\n2004/05:Ju330     av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 7\r\n\r\n2004/05:Ju332     av\r\nGustav      Fridolin\r\n(mp):\r\n\r\nyrk. 9\r\n\r\n2004/05:Ju348     av\r\nRolf   Olsson  m.fl.\r\n(v):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\n2004/05:Ju350     av\r\nRolf   Olsson  m.fl.\r\n(v):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\n2004/05:Ju363     av\r\nInger      Davidsson\r\nm.fl. (kd, m, fp, v,\r\nc):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2004/05:Ju386     av\r\nBirgitta    Carlsson\r\nm.fl. (c, m, fp, kd,\r\nv):\r\n\r\nyrk. 1-2\r\n\r\n2004/05:Ju408     av\r\nUlla   Wester  m.fl.\r\n(s)\r\n\r\n2004/05:Ju418 av Jan\r\nAndersson  och Eskil\r\nErlandsson (c)\r\n\r\n2004/05:Ju423     av\r\nViviann  Gerdin  och\r\nSofia Larsen (c):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:Ju424     av\r\nPeter Eriksson m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\nyrk. 12\r\n\r\n2004/05:Ju432     av\r\nHillevi      Larsson\r\nm.fl. (s)\r\n\r\n2004/05:Ju435     av\r\nBörje Vestlund m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nyrk. 6-8\r\n\r\n2004/05:Ju437     av\r\nRosita Runegrund och\r\nIngemar     Vänerlöv\r\n(kd)\r\n\r\n2004/05:Ju444     av\r\nCecilia     Wikström\r\n(fp)\r\n\r\n2004/05:Ju448     av\r\nBirgitta     Ohlsson\r\nm.fl.  (fp,  v,   c,\r\nmp):\r\n\r\nyrk. 6-8\r\n\r\n2004/05:Ju453     av\r\nSolveig    Hellquist\r\n(fp)\r\n\r\n2004/05:Ju455     av\r\nElse-Marie  Lindgren\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2004/05:Ju467     av\r\nOlle  Sandahl  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 9-10\r\n\r\n2004/05:Ju471     av\r\nPeter  Althin  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\n2004/05:Ju482     av\r\nPeter  Althin  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 2-3\r\n\r\n2004/05:Ju485     av\r\nLars      Leijonborg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2004/05:Ju488     av\r\nBeatrice  Ask  m.fl.\r\n(m):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:Ju504     av\r\nCarina  Ohlsson  och\r\nMarianne   Carlström\r\n(s)\r\n\r\n2004/05:L293  av Mia\r\nFranzén m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:L295 av Lars\r\nLeijonborg     m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 15-16, 19\r\n\r\n2004/05:U257 av Lars\r\nOhly m.fl. (v):\r\n\r\nyrk. 16\r\n\r\n2004/05:So593     av\r\nCarina   Ohlssn  och\r\nMonica Green (s):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\n2004/05:So604     av\r\nKenneth    Johansson\r\nm.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 11\r\n\r\nPolisväsendet\r\n\r\n2003/04:Ju408   av  Karin\r\nGranbom   och  Anita\r\nBrodén (fp)\r\n\r\n2003/04:So271     av\r\nAnnelie     Enochson\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 7\r\n\r\n2004/05:Sk448     av\r\nMikael     Oscarsson\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2004/05:Ju208 av Ulf\r\nSjösten          och\r\nElizabeth    Nyström\r\n(m)\r\n\r\n2004/05:Ju217     av\r\nRolf Gunnarsson (m)\r\n\r\n2004/05:Ju221     av\r\nRolf Gunnarsson (m)\r\n\r\n2004/05:Ju222     av\r\nRolf Gunnarsson (m)\r\n\r\n2004/05:Ju230     av\r\nGunilla    Tjernberg\r\n(kd)\r\n\r\n2004/05:Ju234     av\r\nJörgen Johansson (c)\r\n\r\n2004/05:Ju236     av\r\nClaes  Västerteg och\r\nAnnica Qarlsson (c)\r\n\r\n2004/05:Ju237     av\r\nJörgen Johansson (c)\r\n\r\n2004/05:Ju238     av\r\nCecilia Widegren (m)\r\n\r\n2004/05:Ju249     av\r\nCarina Hägg (s)\r\n\r\n2004/05:Ju254     av\r\nLuciano    Astudillo\r\n(s)\r\n\r\n2004/05:Ju256     av\r\nSofia Larsen (c):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:Ju257     av\r\nAnita    Sidén   och\r\nMagdalena  Andersson\r\n(m)\r\n\r\n2004/05:Ju262     av\r\nJörgen     Johansson\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 1-3\r\n\r\n2004/05:Ju267     av\r\nHans Backman (fp)\r\n\r\n2004/05:Ju287     av\r\nPeter Danielsson (m)\r\n\r\n2004/05:Ju293     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 9, 15\r\n\r\n2004/05:Ju295     av\r\nTorsten    Lindström\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 1-2, 5\r\n\r\n2004/05:Ju296     av\r\nSonja Fransson m.fl.\r\n(s)\r\n\r\n2004/05:Ju303 av Ola\r\nSundell (m)\r\n\r\n2004/05:Ju307     av\r\nRagnwi     Marcelind\r\n(kd)\r\n\r\n2004/05:Ju332     av\r\nGustav      Fridolin\r\n(mp):\r\n\r\nyrk. 8\r\n\r\n2004/05:Ju334     av\r\nBirgitta Gidblom och\r\nBirgitta    Ahlqvist\r\n(s)\r\n\r\n2004/05:Ju350     av\r\nRolf   Olsson  m.fl.\r\n(v):\r\n\r\nyrk. 10-11\r\n\r\n2004/05:Ju352     av\r\nFredrik    Reinfeldt\r\nm.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 17-19\r\n\r\n2004/05:Ju355     av\r\nStefan  Hagfeldt och\r\nGunnar Axén (m)\r\n\r\n2004/05:Ju357     av\r\nAnnelie     Enochson\r\n(kd)\r\n\r\n2004/05:Ju363     av\r\nInger Davidson m.fl.\r\n(kd, m, fp, v, c):\r\n\r\nyrk. 1, 3\r\n\r\n2004/05:Ju367 av Ulf\r\nSjösten   och  Anita\r\nSidén (m)\r\n\r\n2004/05:Ju374     av\r\nAnnika Qarlsson (c):\r\n\r\nyrk. 9\r\n\r\n2004/05:Ju375     av\r\nBirgitta    Carlsson\r\nm.fl. (c, m, fp, kd)\r\n\r\n2004/05:Ju390     av\r\nMaud   Ekendahl  och\r\nElizabeth    Nyström\r\n(m)\r\n\r\n2004/05:Ju406     av\r\nBirgitta Gidblom och\r\nKarin Åström (s)\r\n\r\n2004/05:Ju411     av\r\nLiselott     Hagberg\r\nm.fl. (fp)\r\n\r\n2004/05:Ju414     av\r\nRaimo Pärssinen (s)\r\n\r\n2004/05:Ju417     av\r\nAnna Lilliehöök (m)\r\n\r\n2004/05:Ju435     av\r\nBörje Vestlund m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nyrk. 9\r\n\r\n2004/05:Ju441 av Dan\r\nKihlström (kd)\r\n\r\n2004/05:Ju445     av\r\nBirgitta     Ohlsson\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2004/05:Ju448     av\r\nBirgitta     Ohlsson\r\nm.fl. (fp, v, c, mp)\r\n\r\nyrk. 9\r\n\r\n2004/05:Ju465     av\r\nOlle  Sandahl  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 10\r\n\r\n2004/05:Ju474     av\r\nTobias  Krantz m.fl.\r\n(fp, m, kd, c):\r\n\r\nyrk. 1-2\r\n\r\n2004/05:Ju486     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 5-8\r\n\r\n2004/05:Ju487     av\r\nTorkild   Strandberg\r\nm.fl. (fp)\r\n\r\nyrk. 8\r\n\r\n2004/05:Ju489     av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 4,6, 26\r\n\r\n2004/05:Ju490     av\r\nMartin    Andreasson\r\nm.fl. (fp, s, m, kd,\r\nv, c, mp)\r\n\r\n2004/05:Ju492     av\r\nAnne-Marie   Ekström\r\n(fp)\r\n\r\n2004/05:Ju493     av\r\nLuciano    Astudillo\r\nm.fl. (s)\r\n\r\n2004/05:Ju499     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp)\r\n\r\n2004/05:Ju500     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 8\r\n\r\n2004/05:Ju501     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 1-2, 16, 25-26,\r\n31\r\n\r\n2004/05:Ju506     av\r\nIngvar      Svensson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 1-2, 4\r\n\r\n2004/05:U308      av\r\nRosita     Runegrund\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 11\r\n\r\n2004/05:Fö212     av\r\nSten Tolgfors (m):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\n2004/05:Sf288     av\r\nLars      Leijonborg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 10, 23\r\n\r\n2004/05:Sf319     av\r\nAnita  Brodén  m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\n2004/05:Sf321     av\r\nUlrika Karlsson (m):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2004/05:So431 av Jan\r\nLindholm   och   Ulf\r\nHolm (mp):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\n2004/05:So507     av\r\nCristina     Husmark\r\nPehrsson m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 10\r\n\r\n2004/05:So512     av\r\nAnnelie     Enochson\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 7\r\n\r\n2004/05:So614     av\r\nAnita   Brodén   och\r\nRunar     Patriksson\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\n2004/05:T260      av\r\nKarin Pilsäter m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\n2004/05:T399      av\r\nAnnika  Qarlsson och\r\nMargareta  Andersson\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2004/05:N239      av\r\nStefan      Attefall\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 18\r\n\r\n2004/05:N349      av\r\nMarietta          de\r\nPourbaix-Lundin\r\nm.fl. (m):\r\n\r\nyrk 7-8\r\n\r\n2004/05:N400      av\r\nMaria  Larsson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\n2004/05:N401      av\r\nAnita  Brodén  m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 12\r\n\r\n2004/05:N403      av\r\nChrister    Nylander\r\nm.fl.  (fp,  kd,  m,\r\nc):\r\n\r\nyrk. 18\r\n\r\n2004/05:JuN409    av\r\nMartin    Andreasson\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 3, 5\r\n\r\n2004/05:A350      av\r\nTobias     Billström\r\nm.fl. (m, fp):\r\n\r\nyrk. 12-13\r\n\r\nÅklagarväsendet\r\n\r\n2004/05:Ju339     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 18\r\n\r\n2004/05:Ju376     av\r\nTasso     Stafilidis\r\nm.fl. (v):\r\n\r\n2004/05:Ju412     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten\r\n\r\n2004/05:Ju206 av Ulf\r\nSjösten  och  Bertil\r\nKjellberg (m)\r\n\r\n2004/05:Ju472     av\r\nOlle  Sandahl  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\nDomstolsväsendet\r\n\r\n2004/05:Ju5       av\r\nIngemar Vänerlöv och\r\nRosita     Runegrund\r\n(kd)\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2004/05:Ju339     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 4, 7\r\n\r\n2004/05:Ju352     av\r\nFredrik    Reinfeldt\r\nm.fl. (m)\r\n\r\nyrk. 16\r\n\r\n2004/05:Ju430     av\r\nIngemar     Vänerlöv\r\n(kd):\r\n\r\n2004/05:Ju489     av\r\nJohan Linander m.fl.\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 15\r\n\r\nKriminalvården\r\n\r\n2004/05:Ju225     av\r\nRolf Gunnarsson (m)\r\n\r\n2004/05:Ju281     av\r\nMaud  Olofsson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 1, 6\r\n\r\n2004/05:Ju295     av\r\nTorsten    Lindström\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2004/05:Ju319     av\r\nKrister  Hammarbergh\r\n(m)\r\n\r\n2004/05:Ju340     av\r\nJohan  Pehrson m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 1-3, 13-14, 19\r\n\r\n2004/05:Ju378     av\r\nLars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2004/05:Ju424     av\r\nPeter Eriksson m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:Ju431     av\r\nMariann    Ytterberg\r\nm.fl. (s)\r\n\r\nBrottsförebyggande\r\nrådet, m.m.\r\n\r\n2004/05:Ju282  av  Annika\r\nQarlsson och Kerstin\r\nLundgren (c)\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten,\r\nm.m.\r\n\r\n2004/05:Ju292   av  Johan\r\nPehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 11\r\n\r\n2004/05:Ju467     av\r\nOlle  Sandahl  m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 7- 8, 15\r\n\r\n2004/05:L338      av\r\nAnnika  Qarlsson och\r\nBirgitta    Carlsson\r\n(c):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\nRättshjälpskostnader\r\n\r\n2004/05:Ju425     av\r\nSven-Erik  Sjöstrand\r\noch       Kjell-Erik\r\nKarlsson (v):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:Ju426     av\r\nViviann Gerdin (c):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2004/05:Sf365     av\r\nSven    Brus   m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\nyrk. 17\r\n\r\n2004/05:T336      av\r\nBarbro      Feltzing\r\n(mp):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2004/05:MJ502     av\r\nSven  Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 2\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens\r\nlagförslag\r\n\r\n\r\n1. Förslag\r\ntill lag om\r\nfortsatt\r\ngiltighet av\r\nlagen\r\n(1999:613) om\r\nförsöksverksamhet\r\nmed\r\nvideokonferens\r\ni rättegång\r\n\r\nHärigenom\r\nföreskrivs att lagen\r\n(1999:613)        om\r\nförsöksverksamhet\r\nmed videokonferens i\r\nrättegång,       som\r\ngäller  till och med\r\nden    31   december\r\n2004[1]1,      skall\r\nfortsätta  att gälla\r\ntill och med  den 31\r\ndecember 2006.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:1        Lagens\r\ngiltighetstid\r\nsenast     förlängd\r\n2003:435.\r\n2. Förslag\r\ntill lag om\r\nfortsatt\r\ngiltighet av\r\nlagen\r\n(2001:25) om\r\nförsöksverksamhet\r\nmed\r\nvideokonferens\r\ni allmän\r\nförvaltningsdomstol\r\n\r\n\r\nHärigenom\r\nföreskrivs att\r\nlagen\r\n(2001:25) om\r\nförsöksverksamhet\r\nmed\r\nvideokonferens\r\ni allmän\r\nförvaltningsdomstol,\r\nsom gäller\r\ntill och med\r\nden\r\n31 december\r\n2004[2]1,\r\nskall\r\nfortsätta att\r\ngälla till och\r\nmed den 31\r\ndecember 2006.\r\n\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[2]:1        Lagens\r\ngiltighetstid\r\nsenast     förlängd\r\n2003:46.\r\n3. Lag om\r\nändring i\r\npolislagen\r\n(1984:387)\r\n\r\n\r\nHärigenom\r\nföreskrivs att 5 a §\r\npolislagen\r\n(1984:387)[3]1 skall\r\nha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 a  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nPolisstyrelsen    får   inrätta   en   eller   flera\r\npolisnämnder   för   att    under   styrelsen   leda\r\npolismyndigheten  inom  den  eller   de   delar   av\r\npolisdistriktet som styrelsen bestämmer.\r\n-----------------------------------------------------\r\nI   en  polisnämnd  skall   I  en  polisnämnd  skall\r\ningå            an-tingen  ingå            an-tingen\r\npolischefen   eller   den  polischefen,          den\r\nställfö-reträdande         ställföreträ-dande\r\npolischefen och det antal  polischefen  eller chefen\r\növriga  ledamöter,  lägst  för            respektive\r\nfem  och  högst  tio, som  polisområde. Vidare skall\r\npolisstyrelsen        be-  det    ingå   det   antal\r\nstämmer.  Dessa ledamöter  ledamöter,  lägst fem och\r\nutses  av polisstyrelsen.  högst       tio,      som\r\nPolisstyrelsen   får  be-  polisstyrelsen bestämmer.\r\nstämma att också chef för  Dessa  ledamöter utses av\r\npolis-område  skall ingå.  polisstyrelsen.   För  de\r\nFör   de   ledamöter  som  ledamöter  som  utses  av\r\nutses  av  polisstyrelsen  polisstyrelsen skall lika\r\nskall      lika     många  många suppleanter utses.\r\nsuppleanter utses.\r\n-----------------------------------------------------\r\nI   fråga  om  de\r\nledamöter        och\r\nsuppleanter      som\r\nutses             av\r\npolisstyrelsen\r\ntillämpas 5 § tredje\r\nstycket  första  och\r\nandra meningarna.\r\n\r\n------------\r\n\r\nDenna lag träder i\r\nkraft den 1 februari\r\n2005.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[3]:1 Senaste lydelse 1998:1555.\r\nBilaga 3\r\n\r\nFörslag till anslag för rättsväsendet år 2005 samt beräknade anslag för åren 20\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Anslag                                    |Förslag till |Beräknade anslag för\r\n|    |anslag för   |                       |\r\n| (beloppen anges i miljoner kronor)       |    år       |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|    |   2005      |   2006      |  2007   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:1|Polisorganisationen                   |   14 960,1  |   15 576,9  | 16 581\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:2|Säkerhetspolisen                      |      645,0  |      674,8  |    710\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:3|Åklagarorganisation                   |      848,9  |      855,3  |    894\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:4|Ekobrottsmyndigheten                  |      342,2  |      346,8  |    362\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:5|Domstolsväsendet m.m.                 |    4 047,0  |    4 173,3  |  4 368\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:6|Kriminalvården                        |    4 990,7  |    5 290,5  |  5 730\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:7|Brottsförebyggande rådet              |       59,6  |       60,4  |     61\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:8|Rättsmedicinalverket                  |      228,6  |      230,6  |    246\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:9|Gentekniknämnden                      |        3,8  |        3,8  |      3\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:10|Brottsoffermyndigheten               |       27,0  |       27,3  |     29\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:11|Ersättning för skador p.g.a. brott   |       84,0  |       84,0  |     90\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:12|Rättshjälpkostnader m.m.             |    1 027,9  |    1 063,4  |  1 100\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:13|Kostnader för vissa skaderegleringar |       21,3  |       21,3  |     27\r\n|   |m.m.                                  |             |             |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:14|Avgifter till vissa internationella  |        3,6  |        3,6  |      3\r\n|   |sammanslutningar                      |             |             |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|4:15|Bidrag till lokalt brottsförebyggande|        7,2  |        7,2  |      7\r\n|   |arbete                                |             |             |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|   |Totalt utgiftsområde 4 Rättsväsendet  |   27 296,9  |   28 419,2  | 30 217\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nSammanställning av förslag till anslag för år 2005 inom utgiftsområde 4 Rättsvä\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\n\r\nUtskottets förslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag till anslagsfördel-ning.\r\n\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina\r\nställningstaganden i särskilda yttranden som fogas till\r\nbetänkandet.\r\nAnslag (tusental  kronor)\r\nAnslagstyp       Anslagsbelopp\r\n\r\n4:1 Polisorganisationen                      (ram)\r\n14 960 135\r\n\r\n4:2 Säkerhetspolisen              (ram)\r\n644 975\r\n\r\n4:3 Åklagarorganisationen         (ram)\r\n848 935\r\n\r\n4:4 Ekobrottsmyndigheten          (ram)\r\n342 198\r\n\r\n4:5 Domstolsväsendet m.m.         (ram)\r\n4 046 980\r\n\r\n4:6 Kriminalvården                (ram)\r\n4 990 693\r\n\r\n4:7 Brottsförebyggande rådet      (ram)\r\n59 550\r\n\r\n4:8 Rättsmedicinalverket          (ram)\r\n228 571\r\n\r\n4:9 Gentekniknämnden              (ram)\r\n3 796\r\n\r\n4:10 Brottsoffermyndigheten       (ram)\r\n27 012\r\n\r\n4:11  Ersättning  för  skador  på grund av brott(ram)\r\n83 978\r\n\r\n4:12 Rättshjälpskostnader m.m.                (ram)\r\n1 027 957\r\n\r\n4:13  Kostnader  för vissa skaderegleringar m.m.(ram)\r\n21 291\r\n\r\n4:14 Avgifter till vissa internationella samman-(ram)\r\n3 600\r\n\r\nslutningar\r\n\r\n4:15  Bidrag  till lokalt  brottsförebyggande  arbete\r\n(ram)                         7 200\r\n\r\nSumma\r\n27 296  871\r\nBilaga 6\r\n\r\nVissa av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (punkt\r\n1 i utskottets förslag till riksdagsbeslut)\r\n\r\n\r\nMotion        Motionärer                              Yrkanden\r\n\r\n2004/05:Ju10av Johan Pehrson m.fl. (fp)       1\r\n\r\n2004/05:Ju12av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n\r\n2004/05:Ju226          av Rolf Gunnarsson\r\n\r\n2004/05:Ju241          av Carl-Axel Roslund (m)\r\n\r\n2004/05:Ju283          av  Claes  Västerteg  och  Jan\r\nAndersson (c)\r\n\r\n2004/05:Ju291          av Henrik Westman (m)\r\n2\r\n\r\n2004/05:Ju337          av Carl-Erik Skårman (m)\r\n\r\n2004/05:Ju339          av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n15-17\r\n\r\n2004/05:Ju340          av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n12, 18\r\n\r\n2004/05:Ju344          av Kent Olsson och Ulf Sjösten\r\n(m)\r\n\r\n2004/05:Ju353          av  Anders  Sjölund  och Tomas\r\nHögström\r\n\r\n2004/05:Ju412          av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n10\r\n\r\n2004/05:Ju454          av Beatrice Ask m.fl. (m)\r\n1-3\r\n\r\n2004/05:Ju465          av Olle Sandahl m.fl. (kd)\r\n2-4, 9\r\n\r\n2004/05:Ju466          av Peter Althin m.fl. (kd)\r\n15\r\n\r\n2004/05:Ju467          av Olle Sandahl m.fl. (kd)\r\n5-6\r\n\r\n2004/05:Ju468          av Göran Hägglund m.fl. (kd)\r\n\r\n2004/05:Ju472av Olle Sandahl m.fl. (kd)       1-4\r\n\r\n2004/05:Ju488          av Beatrice Ask m.fl. (m)\r\n8\r\n\r\n2004/05:Ju489    av Johan Linander m.fl. (c)  3,    5,\r\n11-13\r\n\r\n2004/05:Ju498          av Johan Linander m.fl. (c)\r\n\r\n2004/05:Ju501          av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n3-4, 20, 32\r\n\r\n2004/05:Ju507          av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n\r\n2004/05:L292av Mia Franzen m.fl. (fp)         4\r\n\r\nBilaga 7\r\n\r\nVissa av utskottet avstyrkta motionsyrkanden\r\n(punkt 2 i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut)\r\n\r\n\r\nMotion        Motionärer                              Yrkanden\r\n\r\n2003/04:Ju400          av    Rosita   Runegrund   och\r\nIngemar Vänerlöv (kd)\r\n\r\n2004/05:Ju205av Ulf Sjösten (m)\r\n\r\n2004/05:Ju248          av Carina Hägg (s)\r\n\r\n2004/05:Ju250          av Carina Hägg (s)\r\n\r\n2004/05:Ju270          av Rigmor Stenmark (c)\r\n\r\n2004/05:Ju292          av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n1-2\r\n\r\n2004/05:Ju293          av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n1-2, 7, 13\r\n\r\n2004/05:Ju297av Johan Löfstrand  och Billy Gustafsson\r\n(s)\r\n\r\n2004/05:Ju300          av Hillevi Larsson (s)\r\n\r\n2004/05:Ju315          av Tasso Stafilidis m.fl. (v)\r\n\r\n2004/05:Ju316          av Lars Ohly m.fl. (v)\r\n2, 4\r\n\r\n2004/05:Ju318          av Stefan Hagfeldt m.fl. (m)\r\n\r\n2004/05:Ju320          av  Margareta   Andersson  och\r\nBirgitta Sellén (c)\r\n\r\n2004/05:Ju330          av Johan Linander m.fl. (c)\r\n7\r\n\r\n2004/05:Ju332av Gustav Fridolin (mp)          9\r\n\r\n2004/05:Ju348          av Rolf Olsson m.fl. (v)\r\n4\r\n\r\n2004/05:Ju350          av Rolf Olsson m.fl. (v)\r\n6\r\n\r\n2004/05:Ju363          av Inger Davidsson  m.fl. (kd,\r\nm, fp, v, c)\r\n2\r\n\r\n2004/05:Ju386          av Birgitta Carlsson m.fl. (c,\r\nm, fp, kd, v)\r\n\r\n2004/05:Ju408          av Ulla Wester m.fl. (s)\r\n\r\n2004/05:Ju418          av  Jan  Andersson  och  Eskil\r\nErlandsson (c)\r\n\r\n2004/05:Ju423          av  Viviann  Gerdin och  Sofia\r\nLarsen (c)\r\n1\r\n\r\n2004/05:Ju424          av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\n12\r\n\r\n2004/05:Ju432          av Hillevi Larsson m.fl. (s)\r\n\r\n2004/05:Ju435av Börje Vestlund m.fl. (s)      6-8\r\n\r\n2004/05:Ju437          av   Rosita   Runegrund    och\r\nIngemar Vänerlöv (kd)\r\n\r\n2004/05:Ju444av Cecilia Wikström (fp)\r\n\r\n2004/05:Ju448          av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp,\r\nv, c, mp)\r\n6-8\r\n\r\n2004/05:Ju453          av Solveig Hellquist (fp)\r\n\r\n2004/05:Ju455          av Else-Marie Lindgren (kd)\r\n2\r\n\r\n2004/05:Ju467av Olle Sandahl m.fl. (kd)       9-10\r\n\r\n2004/05:Ju471          av Peter Althin m.fl. (kd)\r\n4\r\n\r\n2004/05:Ju482          av Peter Althin m.fl. (kd)\r\n2-3\r\n\r\n2004/05:Ju485          av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\n3\r\n\r\n2004/05:Ju488          av Beatrice Ask m.fl. (m)\r\n1\r\n\r\n2004/05:Ju504          av Carina Ohlsson och Marianne\r\nCarlström (s)\r\n\r\n2004/05:L293av Mia Franzén m.fl. (fp)         1\r\n\r\n2004/05:L295av Lars Leijonborg m.fl. (fp)     15-16,\r\n19\r\n\r\n2004/05:U257av Lars Ohly m.fl. (v)            16\r\n\r\n2004/05:So593av Carina Ohlsson och Monica Green (s)4\r\n\r\n2004/05:So604av Kenneth Johansson m.fl. (c)\r\n11\r\n\r\nBilaga 8\r\n\r\nAnmälda brott, uppklarade brott och\r\nuppklaringsprocent efter brottstyp år 2003\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 9\r\n\r\nMåluppfyllelse i tingsrätt, hovrätt, länsrätt och kammarrätt\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 10\r\n\r\nGenomsnittligt antal frivårdsklienter åren 1998-2003\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|År    |Totalt  |    Skyddstillsyn        |I anstalt |Villkorligt|Villk.   |\r\nIntensivövervakning                                  |\r\n|      |        |                         | med      |frigivna  |dom +     |\r\n|      |        |                         |övervakare|          |samhälls- |\r\n|      |        |                         |          |          |tjänst    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      |        |Totalt |Kontrakts-|Samhälls-|       |          |          |Kor\r\n|\r\n|      |        |       |vård    |tjänst  |          |          |          |str\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|1998  |12 962  |7 163  |1 013   |680     |1 395     |4 023     |  -       |381\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|1999  |13 370  |7 029  |1 091   |854     |1 625     |4 219     | 157      |340\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|2000  |13 447  |6 944  |1 092   |1 087   |1 720     |4 234     | 331      |218\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|2001  |13 943  |6 938  |1 048   |1 156   |1 895     |4 233     | 646      |202\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|2002  |15 365  |7 697  |1 143   |1 221   |2 149     |4 495     | 800      |182\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|2003  |15 637  |7 653  |1 216   |1 199   |2 256     |4 656     | 778      |252\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 4 punkterna 1-4, alla i denna del, och avslår motionerna 2004/05:Ju10 yrkande 1, 2004/05:Ju12, 2004/05:Ju226, 2004/05:Ju241, 2004/05:Ju283, 2004/05:Ju291 yrkande 2, 2004/05:Ju337, 2004/05:Ju339 yrkandena 15-17, 2004/05:Ju340 yrkandena 12 och 18, 2004/05:Ju344, 2004/05:Ju353, 2004/05:Ju412 yrkande 10, 2004/05:Ju454 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju465 yrkandena 2-4 och 9, 2004/05:Ju466 yrkande 15, 2004/05:Ju467 yrkandena 5 och 6, 2004/05:Ju468, 2004/05:Ju472 yrkandena 1-4, 2004/05:Ju488 yrkande 8, 2004/05:Ju489 yrkandena 3, 5 och 11-13, 2004/05:Ju498, 2004/05:Ju501 yrkandena 3, 4, 20 och 32, 2004/05:Ju507 och 2004/05:L292 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kompetens- och bemötandefrågor inom rättsväsendet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju400, 2004/05:Ju205, 2004/05:Ju248, 2004/05:Ju250, 2004/05:Ju270, 2004/05:Ju292 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju293 yrkandena 1, 2, 7 och 13, 2004/05:Ju297, 2004/05:Ju300, 2004/05:Ju315, 2004/05:Ju316 yrkandena 2 och 4, 2004/05:Ju318, 2004/05:Ju320 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju330 yrkande 7, 2004/05:Ju332 yrkande 9, 2004/05:Ju348 yrkande 4, 2004/05:Ju350 yrkande 6, 2004/05:Ju363 yrkande 2, 2004/05:Ju386 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju408, 2004/05:Ju418, 2004/05:Ju423 yrkande 1, 2004/05:Ju424 yrkande 12, 2004/05:Ju432, 2004/05:Ju435 yrkandena 6-8, 2004/05:Ju437, 2004/05:Ju444, 2004/05:Ju448 yrkandena 6-8, 2004/05:Ju453, 2004/05:Ju455 yrkande 2, 2004/05:Ju467 yrkandena 9 och 10, 2004/05:Ju471 yrkande 4, 2004/05:Ju482 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Ju485 yrkande 3, 2004/05:Ju488 yrkande 1, 2004/05:Ju504, 2004/05:L293 yrkande 1, 2004/05:L295 yrkandena 15, 16 och 19, 2004/05:U257 yrkande 16, 2004/05:So593 yrkande 4 och 2004/05:So604 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Organisationsfrågor inom den öppna polisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju390, 2004/05:Ju489 yrkande 4 och 2004/05:Ju501 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "362F6D87-D563-43AE-8D2C-54E45E2AEA12",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "2",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "240",
                    "43",
                    "22",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/362F6D87-D563-43AE-8D2C-54E45E2AEA12",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Sammansättningen i polisnämnderna",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 4 punkterna 1-4, alla i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Säkerhetspolisens organisation",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 4 punkterna 1-4, alla i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Resursfördelningen inom polisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju217, 2004/05:Ju221, 2004/05:Ju230, 2004/05:Ju237 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju262 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju267, 2004/05:Ju295 yrkandena 1, 2 och 5, 2004/05:Ju303, 2004/05:Ju350 yrkande 10, 2004/05:Ju352 yrkande 18, 2004/05:Ju355, 2004/05:Ju406, 2004/05:Ju411, 2004/05:Ju414, 2004/05:Ju417, 2004/05:Ju474 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju493 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju501 yrkande 25, 2004/05:Ju506 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Sf288 yrkandena 10 och 23, 2004/05:T260 yrkande 6, 2004/05:N239 yrkande 18, 2004/05:N349 yrkandena 7 och 8, 2004/05:N401 yrkande 12, 2004/05:N403 yrkande 18 och 2004/05:N409 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "A55C93C2-6CC2-4C92-BE79-FF4641DB5EE9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "47",
                    "62",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A55C93C2-6CC2-4C92-BE79-FF4641DB5EE9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Kostnader vid regeringsbeslutande evenemang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju367 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Ju465 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Polisförsörjningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju208 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju222, 2004/05:Ju236, 2004/05:Ju296, 2004/05:Ju307 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju375, 2004/05:Ju441, 2004/05:Ju489 yrkande 6, 2004/05:Ju492 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju493 yrkande 3, 2004/05:Ju501 yrkande 16 och 2004/05:A350 yrkandena 12 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "3DB27C93-E30A-4266-B7E9-00D4AE95BA1E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "109",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3DB27C93-E30A-4266-B7E9-00D4AE95BA1E",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Prioritering av olika slags brottslighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju408, 2003/04:So271 yrkande 7, 2004/05:Sk448 yrkande 3, 2004/05:Ju234 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju238 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju249, 2004/05:Ju254, 2004/05:Ju256 yrkande 1, 2004/05:Ju257, 2004/05:Ju293 yrkandena 9 och 15, 2004/05:Ju332 yrkande 8, 2004/05:Ju334, 2004/05:Ju350 yrkande 11, 2004/05:Ju357, 2004/05:Ju363 yrkandena 1 och 3, 2004/05:Ju374 yrkande 9, 2004/05:Ju435 yrkande 9, 2004/05:Ju445 yrkande 2, 2004/05:Ju448 yrkande 9, 2004/05:Ju486 yrkandena 5-8, 2004/05:Ju489 yrkande 26, 2004/05:Ju490, 2004/05:Ju500 yrkande 8, 2004/05:Ju501 yrkande 26, 2004/05:U308 yrkande 11, 2004/05:Sf319 yrkande 5, 2004/05:Sf321 yrkande 2, 2004/05:So431 yrkande 5, 2004/05:So507 yrkande 10, 2004/05:So512 yrkande 7, 2004/05:So614 yrkande 4, 2004/05:T399 yrkande 2, 2004/05:N400 yrkande 6 och 2004/05:N409 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Myndighetssamverkan mot terrorism",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju287, 2004/05:Ju352 yrkandena 17 och 19, 2004/05:Ju487 yrkande 8, 2004/05:Ju499 yrkandena 1-8, 2004/05:Ju501 yrkande 31 och 2004/05:Fö212 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju206 och 2004/05:Ju472 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Större befogenhet för Eurojust",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju339 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Ökad användning av strafföreläggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju412 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Utredningsplikt avseende våld mot barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju376.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Domstolsverkets ställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju5 yrkande 3, 2004/05:Ju339 yrkande 4, 2004/05:Ju352 yrkande 16, 2004/05:Ju430 och 2004/05:Ju489 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "En enda högsta domstolsinstans",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju339 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Videkonferens i domstol",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 4 punkterna 1-4, alla i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Riksrevisionens styrelses framställning angående uppföljning av kriminalvårdens klienter",
          "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2003/04:10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Kriminalvårdens mål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju281 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Medel till frivården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju378 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Anstalts- och häkteskapacitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju295 yrkande 3, 2004/05:Ju319, 2004/05:Ju340 yrkande 19, 2004/05:Ju424 yrkande 1 och 2004/05:Ju431.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Åtgärder för höjd säkerhet inom kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju225, 2004/05:Ju281 yrkande 6 och 2004/05:Ju340 yrkandena 1-3, 13 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F216A2B4-29BF-4BE2-960A-624D81B32311",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "135",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F216A2B4-29BF-4BE2-960A-624D81B32311",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Bidrag till Riksnätverket för nattvandrare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju282.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Handläggningstiderna hos brottsoffermyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju467 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Samhällets stöd till brottsofferjourer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju467 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Förskottering av skadestånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju292 yrkande 11, 2004/05:Ju467 yrkande 7 och 2004/05:L338 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Rättshjälp vid s.k. pisksnärtsskador",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju425 yrkande 1 och 2004/05:T336 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Rättshjälp för småföretagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju426 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Rättshjälp i tvister om diskriminering i arbetslivet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf365 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Rättshjälp i tvister rörande rennäring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ502 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Organisationsfrågor inom den öppna polisen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Organisationsfrågor inom den öppna polisen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Resursfördelningen inom polisen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Resursfördelningen inom polisen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Resursfördelningen inom polisen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Kostnader vid regeringsbeslutande evenemang",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Polisförsörjningen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Myndighetssamverkan mot terrorism",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Större befogenhet för Eurojust",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Ökad användning av strafföreläggande",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Domstolsverkets ställning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "En enda högsta domstolsinstans",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Riksrevisionens styrelses framställning angående uppföljning av kriminalvårdens klienter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Kriminalvårdens mål",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Anstalts- och häkteskapacitet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Åtgärder för höjd säkerhet inom kriminalvården",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Handläggningstiderna hos brottsoffermyndigheten",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Samhällets stöd till brottsofferjourer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Förskottering av skadestånd",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Förskottering av skadestånd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Rättshjälp för småföretagare",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Rättshjälp i tvister om diskriminering i arbetslivet m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Rättshjälp i tvister rörande rennäring",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:16:35"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till budgetanslag för rättsväsendet. Anslagen uppgår till knappt 27,3 miljarder kronor. Polisen får knappt 15 miljarder kronor, domstolsväsendet drygt 4 miljarder och kriminalvården drygt 5 miljarder. Riksrevisionen har granskat uppföljningen av kriminalvårdens klienter och riksdagen utgår från att regeringen vid tillfälle rapporterar vad som kommer att göras åt de problem som kom fram i granskningen. Riksdagen godkände också ett lagförslag om att videokonferenser även i fortsättningen ska kunna användas i rättegångar. ",
          "dok_id": "GS01JUU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag för rättsväsendet (JuU1)",
          "dok_id": "GS01JUU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:16:35"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01JUU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till budgetanslag för rättsväsendet. Anslagen uppgår till knappt 27,3 miljarder kronor. Polisen får knappt 15 miljarder kronor, domstolsväsendet drygt 4 miljarder och kriminalvården drygt 5 miljarder. Riksrevisionen har granskat uppföljningen av kriminalvårdens klienter och i sitt förslag till riksdagsbeslut utgår justitieutskottet från att regeringen vid tillfälle rapporterar vad som kommer att göras åt de problem som kom fram i granskningen. Justitieutskottet förslår också att riksdagen godkänner ett lagförslag om att videokonferenser även i fortsättningen ska kunna användas i rättegångar. </p><p></p>",
          "dok_id": "GS01JuU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:14"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag för rättsväsendet (JuU1)",
          "dok_id": "GS01JuU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:14"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01JUU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_juu_1.docx",
          "filstorlek": "661707",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7A7D934D-1324-4B30-A06B-86E5F8E8B454"
        },
        {
          "dok_id": "GS01JUU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_juu_1.pdf",
          "filstorlek": "2097547",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_juu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5D498A3E-1F68-4B5C-ADAC-CAFF086D2F09"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2003/04:RRS10 Riksrevisionens styrelses framställning angående uppföljningen av kriminalvårdens klienter",
          "ref_dok_id": "GR04RRS10",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "RRS10",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses framställning angående uppföljningen av kriminalvårdens klienter",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju400 Specialkompetens vid mål om sexualbrott mot barn och mål om barnpornografi",
          "ref_dok_id": "GR02Ju400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju400",
          "ref_dok_titel": "Specialkompetens vid mål om sexualbrott mot barn och mål om barnpornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju408 Barnpornografi",
          "ref_dok_id": "GR02Ju408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju408",
          "ref_dok_titel": "Barnpornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Granbom och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So271 Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_id": "GR02So271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So271",
          "ref_dok_titel": "Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A350 Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_id": "GS02A350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A350",
          "ref_dok_titel": "Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fö212 Åtgärder mot terrorism",
          "ref_dok_id": "GS02Fö212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fö212",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot terrorism",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju10 med anledning av skr. 2003/04:178 Handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten",
          "ref_dok_id": "GS02Ju10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:178 Handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju12 med anledning av prop. 2004/05:26 En ny åklagarorganisation",
          "ref_dok_id": "GS02Ju12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:26 En ny åklagarorganisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju205 Miljörelaterad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju205",
          "ref_dok_titel": "Miljörelaterad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju206 Ekobrottsbekämpning i förändring",
          "ref_dok_id": "GS02Ju206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju206",
          "ref_dok_titel": "Ekobrottsbekämpning i förändring",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju208 En fjärde polishögskola i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02Ju208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju208",
          "ref_dok_titel": "En fjärde polishögskola i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju217 Statliga bidrag till så kallade medborgargarden",
          "ref_dok_id": "GS02Ju217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju217",
          "ref_dok_titel": "Statliga bidrag till så kallade medborgargarden",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju221 Polisen i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GS02Ju221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju221",
          "ref_dok_titel": "Polisen i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju222 Polishögskola i Falun/Borlänge",
          "ref_dok_id": "GS02Ju222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju222",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola i Falun/Borlänge",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju225 Hårdare kontroll vid våra anstalter och fängelser",
          "ref_dok_id": "GS02Ju225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju225",
          "ref_dok_titel": "Hårdare kontroll vid våra anstalter och fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju226 Arvodet till nämndemän",
          "ref_dok_id": "GS02Ju226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju226",
          "ref_dok_titel": "Arvodet till nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju230 Polisen i Västerbottens län",
          "ref_dok_id": "GS02Ju230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju230",
          "ref_dok_titel": "Polisen i Västerbottens län",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju234 Djurrättsaktioner",
          "ref_dok_id": "GS02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Djurrättsaktioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju236 Polishögskola i Borås",
          "ref_dok_id": "GS02Ju236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju236",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju237 Polisens organisation  ",
          "ref_dok_id": "GS02Ju237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju237",
          "ref_dok_titel": "Polisens organisation  ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju238 Skyddet för den svenska pälsnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju238",
          "ref_dok_titel": "Skyddet för den svenska pälsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju241 Nämndemännens ersättning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju241",
          "ref_dok_titel": "Nämndemännens ersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju248 Bortförande av barn",
          "ref_dok_id": "GS02Ju248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju248",
          "ref_dok_titel": "Bortförande av barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju249 Prostitution",
          "ref_dok_id": "GS02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Prostitution",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju250 Offentligt biträde med barnkompetens",
          "ref_dok_id": "GS02Ju250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju250",
          "ref_dok_titel": "Offentligt biträde med barnkompetens",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju254 Islamofobi och hatbrott",
          "ref_dok_id": "GS02Ju254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju254",
          "ref_dok_titel": "Islamofobi och hatbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju256 Aktivistgrupper och demokratin",
          "ref_dok_id": "GS02Ju256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju256",
          "ref_dok_titel": "Aktivistgrupper och demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju257 Rapportering om knivskador",
          "ref_dok_id": "GS02Ju257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju257",
          "ref_dok_titel": "Rapportering om knivskador",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju262 Polisen som en del av trygghetssystemet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju262",
          "ref_dok_titel": "Polisen som en del av trygghetssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju267 Personalpool för polisen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju267",
          "ref_dok_titel": "Personalpool för polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju270 Utbildning för att förhindra kvinnomisshandel",
          "ref_dok_id": "GS02Ju270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju270",
          "ref_dok_titel": "Utbildning för att förhindra kvinnomisshandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju281 En fungerande och säker kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GS02Ju281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju281",
          "ref_dok_titel": "En fungerande och säker kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju282 Nattvandrare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju282",
          "ref_dok_titel": "Nattvandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju283 Miljöåklagare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju283",
          "ref_dok_titel": "Miljöåklagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju287 Sveriges terrorberedskap",
          "ref_dok_id": "GS02Ju287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju287",
          "ref_dok_titel": "Sveriges terrorberedskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju291 Rättstryggheten i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02Ju291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju291",
          "ref_dok_titel": "Rättstryggheten i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju292 Liberalt fokus på brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GS02Ju292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju292",
          "ref_dok_titel": "Liberalt fokus på brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju293 Skärpta åtgärder mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02Ju293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju293",
          "ref_dok_titel": "Skärpta åtgärder mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju295 Rättssamhället i Västmanlands län",
          "ref_dok_id": "GS02Ju295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju295",
          "ref_dok_titel": "Rättssamhället i Västmanlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju296 Polishögskola i Borås",
          "ref_dok_id": "GS02Ju296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju296",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju297 Nationellt resurscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju297",
          "ref_dok_titel": "Nationellt resurscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju300 Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GS02Ju300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju300",
          "ref_dok_titel": "Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju303 Samarbete mellan polis och räddningstjänst",
          "ref_dok_id": "GS02Ju303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju303",
          "ref_dok_titel": "Samarbete mellan polis och räddningstjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju307 Polisutbildning till Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GS02Ju307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju307",
          "ref_dok_titel": "Polisutbildning till Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju315 Särskild barnkompetens hos domare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju315",
          "ref_dok_titel": "Särskild barnkompetens hos domare",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju316 Rättvist rättsväsende",
          "ref_dok_id": "GS02Ju316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju316",
          "ref_dok_titel": "Rättvist rättsväsende",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju318 Nationellt kompetenscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju318",
          "ref_dok_titel": "Nationellt kompetenscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju319 Säkerhetsanstalt i Kiruna",
          "ref_dok_id": "GS02Ju319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju319",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetsanstalt i Kiruna",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Hammarbergh (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju320 Utbildning av domare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju320",
          "ref_dok_titel": "Utbildning av domare",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju330 Brott och straff",
          "ref_dok_id": "GS02Ju330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju330",
          "ref_dok_titel": "Brott och straff",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju332 Våld bland unga",
          "ref_dok_id": "GS02Ju332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju332",
          "ref_dok_titel": "Våld bland unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju334 Prostitution",
          "ref_dok_id": "GS02Ju334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju334",
          "ref_dok_titel": "Prostitution",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Gidblom och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju337 Ersättning till nämndemän",
          "ref_dok_id": "GS02Ju337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju337",
          "ref_dok_titel": "Ersättning till nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Erik Skårman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju339 Domstolsväsendet och åklagarväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju339",
          "ref_dok_titel": "Domstolsväsendet och åklagarväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju340 Återupprättat förtroende för kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GS02Ju340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju340",
          "ref_dok_titel": "Återupprättat förtroende för kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju344 Ersättningen till nämndemän",
          "ref_dok_id": "GS02Ju344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju344",
          "ref_dok_titel": "Ersättningen till nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju348 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GS02Ju348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju348",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju350 Polisen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju350",
          "ref_dok_titel": "Polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju352 Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju352",
          "ref_dok_titel": "Lågtolerans mot brott - en ny syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju353 Nämndemännens ersättning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju353",
          "ref_dok_titel": "Nämndemännens ersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sjölund och Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju355 Polisen i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GS02Ju355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju355",
          "ref_dok_titel": "Polisen i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju357 Säkerhetskostnader för judiska församlingar",
          "ref_dok_id": "GS02Ju357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju357",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetskostnader för judiska församlingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju363 Åtgärder mot barnpornografi på Internet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju363",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot barnpornografi på Internet",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD, M, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju367 Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GS02Ju367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju367",
          "ref_dok_titel": "Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju374 Barnpornografibrott",
          "ref_dok_id": "GS02Ju374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju374",
          "ref_dok_titel": "Barnpornografibrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju375 Polisutbildning i Skövde",
          "ref_dok_id": "GS02Ju375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju375",
          "ref_dok_titel": "Polisutbildning i Skövde",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju376 Utredningsplikten i mål om övergrepp mot barn",
          "ref_dok_id": "GS02Ju376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju376",
          "ref_dok_titel": "Utredningsplikten i mål om övergrepp mot barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju378 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GS02Ju378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju378",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju386 Barnens situation i familjer där det förekommer misshandel",
          "ref_dok_id": "GS02Ju386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju386",
          "ref_dok_titel": "Barnens situation i familjer där det förekommer misshandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju390 Sammanslagning av SKL och Rättsmedicinalverket",
          "ref_dok_id": "GS02Ju390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju390",
          "ref_dok_titel": "Sammanslagning av SKL och Rättsmedicinalverket",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju406 Poliser i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GS02Ju406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju406",
          "ref_dok_titel": "Poliser i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Gidblom och Karin Åström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju408 Vikten av arbete mot kvinnomisshandel",
          "ref_dok_id": "GS02Ju408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju408",
          "ref_dok_titel": "Vikten av arbete mot kvinnomisshandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju411 Behovsstyrd sjöpolisverksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju411",
          "ref_dok_titel": "Behovsstyrd sjöpolisverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Liselott Hagberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju412 Förändringar i straff- och processrätten",
          "ref_dok_id": "GS02Ju412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju412",
          "ref_dok_titel": "Förändringar i straff- och processrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju414 Polisiär närvaro",
          "ref_dok_id": "GS02Ju414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju414",
          "ref_dok_titel": "Polisiär närvaro",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju417 Fler poliser till Stockholm",
          "ref_dok_id": "GS02Ju417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju417",
          "ref_dok_titel": "Fler poliser till Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju418 Domstolarnas hantering av kvinnofridsärenden",
          "ref_dok_id": "GS02Ju418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju418",
          "ref_dok_titel": "Domstolarnas hantering av kvinnofridsärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju423 Kvinnoperspektiv i rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju423",
          "ref_dok_titel": "Kvinnoperspektiv i rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju424 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GS02Ju424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju424",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju425 Sakkunnigläkare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju425",
          "ref_dok_titel": "Sakkunnigläkare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju426 Småföretagens rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju426",
          "ref_dok_titel": "Småföretagens rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju430 Domstolsverkets roll ",
          "ref_dok_id": "GS02Ju430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju430",
          "ref_dok_titel": "Domstolsverkets roll ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju431 Lokalisering av en ny kriminalvårdsanläggning till Västerås",
          "ref_dok_id": "GS02Ju431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju431",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av en ny kriminalvårdsanläggning till Västerås",
          "ref_dok_subtitel": "av Mariann Ytterberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju432 Övergrepp mot barn",
          "ref_dok_id": "GS02Ju432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju432",
          "ref_dok_titel": "Övergrepp mot barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju435 HBT-personers juridiska och rättsliga situation",
          "ref_dok_id": "GS02Ju435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju435",
          "ref_dok_titel": "HBT-personers juridiska och rättsliga situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju437 Mål om sexualbrott mot barn och mål om barnpornografi",
          "ref_dok_id": "GS02Ju437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju437",
          "ref_dok_titel": "Mål om sexualbrott mot barn och mål om barnpornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju441 Polisutbildning till Värmland",
          "ref_dok_id": "GS02Ju441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju441",
          "ref_dok_titel": "Polisutbildning till Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju444 Etiska riktlinjer för Sveriges poliskår",
          "ref_dok_id": "GS02Ju444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju444",
          "ref_dok_titel": "Etiska riktlinjer för Sveriges poliskår",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju445 Straff för sexköpare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju445",
          "ref_dok_titel": "Straff för sexköpare",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju448 Rättstrygghet för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GS02Ju448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju448",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju453 Barnkompetens i mål som rör barn",
          "ref_dok_id": "GS02Ju453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju453",
          "ref_dok_titel": "Barnkompetens i mål som rör barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju454 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju454",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju455 Förbättring av brottsoffrens situation",
          "ref_dok_id": "GS02Ju455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju455",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av brottsoffrens situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju465 Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_id": "GS02Ju465",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju465",
          "ref_dok_titel": "Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju466 En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GS02Ju466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju466",
          "ref_dok_titel": "En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Althin m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju467 Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GS02Ju467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju467",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju468 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju468",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju471 Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_id": "GS02Ju471",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju471",
          "ref_dok_titel": "Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Althin m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju472 Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_id": "GS02Ju472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju472",
          "ref_dok_titel": "Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju474 Rättsväsendet i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02Ju474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju474",
          "ref_dok_titel": "Rättsväsendet i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju482 Barns rättigheter ",
          "ref_dok_id": "GS02Ju482",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju482",
          "ref_dok_titel": "Barns rättigheter ",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Althin m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju485 Sexhandeln med kvinnor och barn ",
          "ref_dok_id": "GS02Ju485",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju485",
          "ref_dok_titel": "Sexhandeln med kvinnor och barn ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju486 Narkotikabekämpning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju486",
          "ref_dok_titel": "Narkotikabekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju487 Tullens möjligheter till en offensiv brottsbekämpning",
          "ref_dok_id": "GS02Ju487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju487",
          "ref_dok_titel": "Tullens möjligheter till en offensiv brottsbekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju488 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02Ju488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju488",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju489 Det svenska rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju489",
          "ref_dok_titel": "Det svenska rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju490 Hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GS02Ju490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju490",
          "ref_dok_titel": "Hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP, S, M, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju492 Polishögskola till Borås",
          "ref_dok_id": "GS02Ju492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju492",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola till Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju493 Brottsligheten i Malmö",
          "ref_dok_id": "GS02Ju493",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju493",
          "ref_dok_titel": "Brottsligheten i Malmö",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju498 Utgiftsområde 4: Rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju498",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 4: Rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju499 Bekämpning av terrorism",
          "ref_dok_id": "GS02Ju499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju499",
          "ref_dok_titel": "Bekämpning av terrorism",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju5 med anledning av skr. 2003/04:153 Reformeringen av tingsrättsorganisationen fortsätter",
          "ref_dok_id": "GS02Ju5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:153 Reformeringen av tingsrättsorganisationen fortsätter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv och Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju500 Liberala åtgärder mot unga lagöverträdare",
          "ref_dok_id": "GS02Ju500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju500",
          "ref_dok_titel": "Liberala åtgärder mot unga lagöverträdare",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju501 Polispolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Ju501",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju501",
          "ref_dok_titel": "Polispolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju504 Nationell samordning i rättsprocesser med barn",
          "ref_dok_id": "GS02Ju504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju504",
          "ref_dok_titel": "Nationell samordning i rättsprocesser med barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Marianne Carlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju506 Polisen i Stockholms län",
          "ref_dok_id": "GS02Ju506",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju506",
          "ref_dok_titel": "Polisen i Stockholms län",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju507 Liberala satsningar på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju507",
          "ref_dok_titel": "Liberala satsningar på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L292 Skadestånd och försäkringar",
          "ref_dok_id": "GS02L292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L292",
          "ref_dok_titel": "Skadestånd och försäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L293 Familjerätt i barnens intresse",
          "ref_dok_id": "GS02L293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L293",
          "ref_dok_titel": "Familjerätt i barnens intresse",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L295 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GS02L295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L295",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L338 Misshandlade kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02L338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L338",
          "ref_dok_titel": "Misshandlade kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ502 Rennäringen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ502",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ502",
          "ref_dok_titel": "Rennäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N349 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02N349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N349",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GS02N400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N400",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Allians för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf288 Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf319 Barnens bästa",
          "ref_dok_id": "GS02Sf319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf319",
          "ref_dok_titel": "Barnens bästa",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf321 Uppehållstillstånd m.m. för traffickingoffer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf321",
          "ref_dok_titel": "Uppehållstillstånd m.m. för traffickingoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrika Karlsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk448 Alkoholskatterna",
          "ref_dok_id": "GS02Sk448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk448",
          "ref_dok_titel": "Alkoholskatterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So431 Folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GS02So431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So431",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Lindholm och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So507 Missbruk",
          "ref_dok_id": "GS02So507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So507",
          "ref_dok_titel": "Missbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So512 Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_id": "GS02So512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So512",
          "ref_dok_titel": "Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So593 Skydd för våldsutsatta kvinnor och barn",
          "ref_dok_id": "GS02So593",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So593",
          "ref_dok_titel": "Skydd för våldsutsatta kvinnor och barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Monica Green (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So604 Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_id": "GS02So604",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So604",
          "ref_dok_titel": "Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So614 Alkoholinsatser för ungdomarnas skull",
          "ref_dok_id": "GS02So614",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So614",
          "ref_dok_titel": "Alkoholinsatser för ungdomarnas skull",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén och Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T260 Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_id": "GS02T260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T260",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T336 Pisksnärtsskador",
          "ref_dok_id": "GS02T336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T336",
          "ref_dok_titel": "Pisksnärtsskador",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T399 En nykter trafikpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02T399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T399",
          "ref_dok_titel": "En nykter trafikpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U257 Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_id": "GS02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U308 Kvinnan i världen",
          "ref_dok_id": "GS02U308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U308",
          "ref_dok_titel": "Kvinnan i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-08",
          "ref_dok_id": "GS0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2004-12-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-07",
          "ref_dok_id": "GS0945",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "45",
          "ref_dok_titel": "2004-12-07",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:105",
          "ref_dok_id": "GS0K105",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:105",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:106",
          "ref_dok_id": "GS0K106",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "106",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:106",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1209",
          "ref_dok_id": "1999:613",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1210",
          "ref_dok_id": "2001:25",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1356",
          "ref_dok_id": "1984:387",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}