{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288876",
      "dok_id": "GS01FIU8",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "FIU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:FIU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-10-12 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:25",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:29",
      "titel": "God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (prop. 2003/04:105)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01FIU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01FIU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:FIU8</div><h1>God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (prop. 2003/04:105)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI proposition 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och\r\nlandsting föreslås ändringar i kommunallagen (1991:900) och i lagen\r\n(1997:614) om kommunal redovisning. Förslagen till ändringar innebär att\r\nkommuner och landsting i sin budget ska ta fram särskilda mål och\r\nriktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det föreslås\r\nockså att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om\r\nmålen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vidare föreslår\r\nregeringen att revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten\r\noch årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i\r\nbudgeten och planen för ekonomin under perioden samt att delårsrapporten\r\nska behandlas av fullmäktige.\r\nVissa ändringar av det nuvarande balanskravet föreslås. Kommuner och\r\nlandsting ges möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans\r\nom det föreligger synnerliga skäl. Fullmäktige föreslås få möjlighet\r\natt besluta att inte reglera ett negativt resultat om det uppkommit\r\ntill följd av orealiserade förluster i värdepapper. Den frist om två år\r\nsom i dag gäller för kommuner och landsting för att återställa det egna\r\nkapitalet efter ett redovisat negativt resultat föreslås bli förlängd\r\nmed ytterligare ett år. Regeringen föreslår också krav på en åtgärdsplan\r\nför hur det egna kapitalet ska återställas.\r\nÄndringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2004 och ska tillämpas\r\nförsta gången avseende räkenskapsåret 2005.\r\nFörutom regeringens förslag behandlar utskottet också 13 motionsyrkanden\r\nsom har väckts med anledning av propositionen samt 2 motionsyrkanden\r\nväckta med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:102 Utvecklingen\r\ninom den kommunala sektorn.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga\r\nmotionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns 8 reservationer och 3 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål och riktlinjer för\r\ngod ekonomisk hushållning. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:105 i denna del och avslår motion2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson\r\nm.fl. (c) yrkandena 3 och 5.\r\n\r\n2.      Behandling av delårsrapport\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag att kommuners och landstings\r\ndelårsrapporter ska behandlas av fullmäktige. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:105 i denna del.\r\n\r\n3.      Bedömning av måluppfyllelsen\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag att revisorer ska bedöma\r\nuppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del.\r\n\r\n4.      Förändringar av balanskravet\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till förändringar i balanskravet\r\nför kommuner och landsting. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:105 i denna del och avslår motionerna2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter\r\nm.fl. (fp) yrkande 7 i denna del,2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) yrkande 2,2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1 i\r\ndenna del och2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 7.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n5.      Prövning av balanskravet\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag att balanskravet för kommuner\r\noch landsting ska prövas inom det politiska systemet. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:105 i denna del och avslår motionerna2003/04:Fi34\r\nav Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7 i denna del,2003/04:Fi40 av Karin\r\nPilsäter m.fl. (fp) yrkande 3,2003/04:Fi41 av Lars Lindén m.fl. (kd)\r\noch2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1 i denna del.\r\nReservation 2 (m)\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\n6.      Lagförslagen\r\nRiksdagen antar mot bakgrund av vad som ovan anförts och föreslagits\r\nde i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen till1. lag om\r\nändring i kommunallagen (1991:900),2. lag om ändring i lagen (1997:614)\r\nom kommunal redovisning.Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105\r\ni denna del.\r\n\r\n7.      Stabila planeringsförutsättningar\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen anför dels om stabila förutsättningar\r\nför kommuner och landsting, dels om inrättandet av ett kommunalekonomiskt\r\nråd. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del och\r\navslår motionerna2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande\r\n1,2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 2 och2003/04:Fi43 av\r\nJörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 1.\r\nReservation 5 (m, kd, c)\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n8.      Finansieringsprincipen\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande 8 och2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 6.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Kommunal skatteplanering\r\nRiksdagen avslår motion2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande\r\n3.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n10.     Ekonomisk hushållning på nationell nivå\r\nRiksdagen avslår motion2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c)\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStockholm den 12 oktober 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg\r\n(s), Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell\r\nNordström (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s),\r\nRoger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida\r\n(mp), Tommy Ternemar (s), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp),\r\nLars Lindén (kd) och Siv Holma (v).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI april 2000 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare\r\nför att utreda vissa frågor rörande kommunernas och landstingens ekonomiska\r\nförvaltning. Enligt direktivet (dir. 2000:30) skulle utredaren bl.a.\r\ngöra en översyn av bestämmelserna om god ekonomisk hushållning och deras\r\ntillämpning samt vid behov föreslå förändringar för att öka långsiktigheten\r\ni den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. I uppdraget ingick\r\näven att förtydliga och modifiera kravet att budgeten ska upprättas så\r\natt intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet.\r\nUtredningen, som antog namnet Ekonomiförvaltningsutredningen, överlämnade\r\ni november 2001 betänkandet God ekonomisk hushållning i kommuner och\r\nlandsting (SOU 2001:76).\r\nEfter remissbehandling överlämnade regeringen den 19 maj 2004 proposition\r\n2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting till\r\nriksdagen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. I propositionen föreslår\r\nregeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring\r\ni kommunallagen (1991:900) och lag till ändring i lagen (1997:614) om\r\nkommunal redovisning. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och\r\nlagförslagen i bilaga 2.\r\nMed anledning av propositionen har 4 motioner väckts. Utskottet behandlar\r\ni betänkandet även 2 yrkanden med anknytning till frågan om balanskravet\r\nför kommuner och landsting, vilka ingår i 2 motioner väckta med anledning\r\nav regeringens skrivelse 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala\r\nsektorn. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.\r\nEtt av yrkandena i följdmotionerna, Fi43 (c) yrkande 4, berör en översyn\r\nav lagen om offentlig upphandling. Eftersom regeringen inte lämnar\r\nförslag inom detta område i den aktuella propositionen, och liknande\r\nmotionsyrkanden även väckts under den allmänna motionstiden, avser\r\nutskottet att behandla yrkandet i betänkande 2004/05:FiU9 Offentlig\r\nupphandling (motioner).\r\nBakgrund\r\nGällande bestämmelser\r\nDen nya kommunallagen (1991:900) trädde i kraft den 1 januari 1992,\r\nsamtidigt som en rad äldre bestämmelser om ekonomisk förvaltning i\r\nkommuner och landsting togs bort. Bestämmelserna om förmögenhetsskydd\r\noch en årligen balanserad budget togs bort och ersattes med en mer\r\nallmänt hållen bestämmelse om god ekonomisk hushållning.\r\nEnligt 8 kap. 1 § kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god\r\nekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs\r\ngenom andra juridiska personer. I förarbetena till denna regel gjorde\r\nregeringen bedömningen att det inte var meningsfullt och inte heller\r\nmöjligt att i detalj ange vad som är att betrakta som god ekonomisk\r\nhushållning. I stället ges där en rad exempel som vägledning vid tolkningen.\r\n1Proposition 1990/91:117 s. 110 f., 210 f. Regeringen uttalade bl.a.\r\natt det hör till god ekonomisk hushållning att, sett över en inte alltför\r\nlång period, ha balans mellan inkomster och utgifter. Vidare framhölls\r\ndet att i begreppet även ingår att verksamhet ska utövas på ett\r\nändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.\r\nKravet på god ekonomisk hushållning är specificerat i fråga om\r\nmedelsförvaltningen. Enligt 8 kap. 2 och 3 §§ kommunallagen ligger i god\r\nekonomisk hushållning bl.a. att en kommun eller ett landsting med i\r\nprincip obegränsad livslängd inte bör förbruka sin förmögenhet för\r\ntäckande av löpande behov. Kommuner eller landsting bör inte heller\r\nfinansiera löpande driftskostnader med lån.\r\nKommunallagen innehåller dessutom ett krav på en balanserad budget, i\r\nenlighet med ett förslag i propositionen Den kommunala redovisningen2Proposition\r\n1996/97:52, bet. 1996/97:FiU15, rskr. 1996/97:281 och 282. vilket har\r\nhaft som syfte att förstärka lagens regler om god ekonomisk hushållning\r\ni kommuner och landsting. Med balanserad budget avses enligt 8 kap. 4\r\n§ tredje stycket kommunallagen att budgeten ska upprättas så att intäkterna\r\növerstiger kostnaderna. Samtidigt ingår i 8 kap. 5 § kommunallagen\r\nbestämmelser som reglerar den situationen att kostnaderna överstigit\r\nintäkterna under ett visst räkenskapsår. Om det inte föreligger synnerliga\r\nskäl ska det negativa resultatet regleras under de närmaste två följande\r\nåren. Med synnerliga skäl avses enligt förarbetena fall där ett frångående\r\nfrån kravet att återställa det egna kapitalet är mycket väl motiverat.\r\nDet grundläggande kravet är att de åtgärder som kommunen eller landstinget\r\nrent allmänt vidtar måste vara förenliga med god ekonomisk hushållning.\r\nI förarbetena till denna bestämmelse anges som exempel på synnerliga\r\nskäl avyttringar som följs av en förlust samt medvetna avsättningar för\r\natt bygga upp eget kapital i syfte att kunna möta framtida ekonomiska\r\nutmaningar.\r\nKommunallagen innehåller inte någon detaljerad definition av relationen\r\nmellan begreppen god ekonomisk hushållning och balanskravet. Regeringen\r\nhar dock i förarbetena till denna lag framhållit att balanskravet, dvs.\r\natt intäkterna ska överstiga kostnaderna, inte är detsamma som god\r\nekonomisk hushållning. Balanskravet ska i stället betraktas som en\r\nminiminivå. För att kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara\r\nuppfyllt bör däremot resultatet i normalfallet ligga på en nivå som\r\nrealt sett åtminstone konsoliderar ekonomin.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nMål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att kommuner och landsting i\r\nplanen för verksamheten ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse\r\nför en god ekonomisk hushållning, medan i planen för ekonomin ska anges\r\nde finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.\r\nUtskottet tillstyrker också att en utvärdering av om målen har uppnåtts\r\nska lämnas i årsredovisningen. Förslagen i motionen avstyrks.\r\nJämför särskilt yttrande 1 (c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen konstaterar i avsnitt 5.1 att kommunernas och landstingens\r\nintresse sedan balanskravet trädde i kraft 2000 har riktats mot detta\r\nkrav i stället för mot det övergripande och mer långsiktiga kravet på\r\nen god ekonomisk hushållning. Även om balanskravet i sig bedöms vara en\r\nstor utmaning för vissa kommuner och landsting anser regeringen att det\r\nfinns flera skäl som gör det angeläget att framhålla de mer långsiktiga\r\nmålen om en god ekonomisk hushållning. Man nämner bl.a. den åldrande\r\nbefolkningen med åtföljande behov av ökade insatser inom vård och omsorg\r\nsamt de framtida ökade kommunala pensionsutbetalningarna. Det är nödvändigt\r\natt kommuner och landsting är väl förberedda för att kunna möta de\r\nväxande behoven av kommunal verksamhet.\r\nMot denna bakgrund bedömer regeringen att kommuner och landsting behöver\r\nstöd i sina strävanden att uppnå och säkerställa en god ekonomisk\r\nhushållning. I propositionen föreslås därför att kommuner och landsting,\r\ni den plan för verksamheten som sammanställs inom ramen för en årlig\r\nbudget, ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god\r\nekonomisk hushållning. I den motsvarande planen för ekonomin ska samtidigt\r\nanges de finansiella mål som har liknande betydelse.\r\nRegeringens bedömning föranleder ett förslag till ändring av 8 kap. 5\r\n§ kommunallagen.\r\nNågon närmare reglering av omfattningen av och innehållet i sådana mål\r\noch riktlinjer presenteras inte i propositionen. Inte heller preciseras\r\nvilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Dessa\r\navgränsningar måste göras av den enskilda kommunen respektive det\r\nenskilda landstinget med utgångspunkt från de egna förhållandena och med\r\nbeaktande av de av riksdagen beslutade nationella målen. I och med detta\r\nbör det kommunala självstyret kunna stärkas. Regeringen understryker\r\ndock att det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och\r\nhandlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas.\r\nFöljaktligen föreslår regeringen att en utvärdering av om målen uppnåtts\r\nska lämnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Man bedömer att\r\nmålen för en god ekonomisk hushållning i och med detta ska få den\r\nbetydelse i beslutsprocessen och i kommunens eller landstingets styrning\r\nsom regeringen eftersträvar.\r\nRegeringen föreslår därför att en ny bestämmelse med motsvarande innebörd,\r\n4 kap. 5 §, införs i lagen om kommunal redovisning.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna  accepterar i motion Fi40  regeringens förslag\r\nom att mål och riktlinjer för den ekonomiska hushållningen ska anges i\r\nverksamhetsplanen och att en utvärdering ska göras i årsredovisningen.\r\n\r\nKristdemokraterna  stöder i motion Fi41  regeringens förslag om de\r\nutökade kraven på kommuners och landstings redovisning.\r\nCenterpartiet  framhåller i motion Fi43  att klara regler för\r\nresursfördelning och förväntningar på prestation är en viktig förutsättning\r\npå vägen mot en god ekonomisk hushållning. Otillräckliga resurser eller\r\noklarhet i resursfördelning mellan stat och kommun är enligt motionärerna\r\nen av orsakerna till kommunsektorns problem. Finansieringsfrågan och\r\nmedelsfrågan är avgörande för om man ska kunna bringa ordning och reda\r\ni planerings- och uppföljningssystemen i kommunsektorn. Därför förordar\r\nmotionärerna att kommuner och staten gemensamt ska arbeta fram tydligare\r\nregler och riktlinjer för verksamheter inom kommun- och landstingsområdet\r\nsamt för förhållandet mellan stat och kommun (yrkande 3). Vidare anser\r\nman att kommunala bolag innebär finansiella risker för kommunsektorns\r\nekonomi, varför de ska vägas in i det finansiella perspektivet, planeringen\r\noch uppföljningen på alla nivåer - inte minst utifrån den budgeterande\r\noch måluppfyllande aspekten - inom de kommunala verksamheterna (yrkande\r\n5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet konstaterar att den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn\r\ntyder på att införandet av balanskravet har haft en ekonomisk effekt i\r\nkommuner och landsting. Sedan 1996 har antalet kommuner och landsting\r\nmed positiva resultat ökat påtagligt, även om en minskning av deras\r\nandel har skett under de senaste två åren. Denna minskning tyder på att\r\nmånga kommuner och landsting fortfarande har svårigheter att uppnå en\r\nekonomi i balans, vilket enligt utskottets mening understryker vikten\r\nav ökat stöd till kommunsektorn i strävanden att uppnå och säkerställa\r\nen god ekonomisk hushållning.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att en god ekonomisk hushållning\r\nmed en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kommuner och\r\nlandsting ska kunna utföra sina verksamheter på ett effektivt sätt,\r\nsärskilt mot bakgrund av de utmaningar som kommunsektorn nu står inför.\r\nBalanskravet anger i detta sammanhang en miniminivå för resultatet. En\r\nekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av\r\nekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommuner\r\noch landsting ska kunna leva upp till kravet på en god ekonomisk\r\nhushållning. Därför ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till\r\nregler om att kommuner och landsting i sitt planerande ska använda sig\r\nav mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.\r\nUtskottet anser också, i likhet med regeringen och motionärerna, att\r\nen utvärdering av om målen uppnåtts ska lämnas i kommuners och landstings\r\nårsredovisningar.\r\nSamtidigt instämmer utskottet i motionärernas bedömning att klara regler\r\nför resursfördelning och förväntningar på prestation är bra på vägen\r\nmot en god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Utskottet\r\nkonstaterar att regeringen, i enlighet med vad som aviseras i propositionen,\r\nhar för avsikt att i samråd med Svenska Kommunförbundet och\r\nLandstingsförbundet överväga vilka ytterligare åtgärder som på bästa sätt kan\r\nbidra till en jämnare utveckling av kommunernas och landstingens intäkter\r\noch därmed också skapa stabila planeringsförutsättningar för kommunsektorn.\r\nMot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver göra\r\nnågot särskilt uttalande om behovet av ett samarbete mellan kommunsektorn\r\noch staten för att få fram tydligare regler och riktlinjer för verksamheter\r\ninom kommun- och landstingsområdet.\r\nVidare vill utskottet erinra om att frågan om kommunala bolag och deras\r\nbetydelse för kommunsektorns ekonomi togs upp av regeringen och\r\nfinansutskottet redan i övervägandena i samband med det första förslaget\r\ntill balanskrav för kommuner.1Proposition 1996/97:52, s. 35 och bet.\r\n1996/97:FiU15, s. 11. I enlighet med förslaget från Utredningen om\r\nutvidgat balanskrav2SOU 1998:150, prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU9,\r\nrskr. 2000/01:26. omfattar 8 kap. 1 § kommunallagen en bestämmelse att\r\nkommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet\r\noch i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.\r\nDessutom ingår i 8 kap. 1 § andra stycket lagen om kommunal redovisning\r\nen precisering att kommuner och landsting i sin redovisning ska lämna\r\nsärskilda upplysningar om den ekonomiska utvecklingen och bedömning av\r\nolika risker i samband med verksamhet som bedrivs genom andra juridiska\r\npersoner. Dessa bestämmelser har utarbetats för att leda fram till den\r\nhelhetssyn som med hänsyn till god ekonomisk hushållning bör eftersträvas\r\ni den kommunala verksamheten. Utskottet vill påpeka att lagens innebörd\r\ni denna del inte ändras av något förslag i den nu föreliggande propositionen.\r\n\r\nMed hänvisning till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet\r\npropositionens förslag i denna del och avstyrker motion Fi43 (c) yrkandena\r\n3 och 5.\r\nBehandling av delårsrapport\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att minst en delårsrapport\r\nsom ska upprättas i enlighet med bestämmelserna i lagen om kommunal\r\nredovisning ska behandlas av fullmäktige.\r\nPropositionen\r\nRegeringen framhåller i avsnitt 5.2 att uppföljning av ekonomi och\r\nverksamhet är viktiga medel i strävan att uppnå en god ekonomisk hushållning\r\ni kommuner och landsting. I detta sammanhang är delårsrapporten ett\r\nviktigt uppföljningsdokument som är väsentligt för ekonomistyrningen.\r\nRegeringen understryker att både fullmäktiges möjligheter till bedömning\r\nav det ekonomiska läget och förmågan att upprätthålla en god ekonomisk\r\nhushållning under löpande verksamhetsår förbättras genom att fullmäktige\r\nbehandlar delårsrapporten. Med en behandling av fullmäktige markeras\r\nockså delårsrapportens politiska betydelse för den ekonomiska förvaltningen.\r\n\r\nMot denna bakgrund föreslås i propositionen att delårsrapporten ska\r\nbehandlas av fullmäktige. Delårsrapporten ska på detta sätt bli ett\r\nviktigare inslag i kommunernas och landstingens uppföljningssystem genom\r\natt rapportens information tas till vara och leder till åtgärder om\r\nutvecklingen inte följer det som planerats. Av rapporten bör det också\r\nframgå om prognosen pekar på att ekonomisk balans kommer att uppnås\r\nenligt gällande förutsättningar. En sådan avstämning bör enligt regeringen\r\ngöras av alla kommuner och landsting, oavsett hur det ekonomiska resultatet\r\när. Det bör åtminstone översiktligt framgå av delårsrapporten vilka\r\nåtgärder som krävs för att balansera intäkter och kostnader. En detaljerad\r\nredogörelse kan emellertid lämnas i samband med att årsbudgeten för\r\nnästkommande år bereds och beslutas. Av förslaget följer dock inget\r\nkrav på att fullmäktige formellt ska godkänna delårsrapporten.\r\nRegeringens förslag föranleder en ny bestämmelse, 8 kap. 20 a §, i\r\nkommunallagen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet anser i likhet med regeringen att delårsrapporten har\r\nen väsentlig betydelse för uppföljningen av ekonomi och verksamhet i\r\nsträvan att uppnå en god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting.\r\nUtskottet delar också regeringens bedömning att både fullmäktiges\r\nmöjligheter till bedömning av det ekonomiska läget och förmågan att\r\nupprätthålla en god ekonomisk hushållning under löpande verksamhetsår\r\nförbättras genom att fullmäktige behandlar delårsrapporten. Därför\r\ntillstyrker utskottet att delårsrapporten ska behandlas av fullmäktige.\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker därmed propositionens förslag i denna del.\r\n\r\nBedömning av måluppfyllelsen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att revisorerna ska bedöma om\r\nresultatet i en kommuns eller ett landstings delårsrapport och årsbokslut\r\när förenligt med kommunens och landstingets mål för den ekonomiska\r\nförvaltningen. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten\r\noch årsbokslutet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen erinrar i avsnitt 5.3 att ett viktigt skäl för att lagreglera\r\nupprättandet av delårsrapport var att balanskravet medförde stora krav\r\npå den ekonomiska uppföljningen i kommuner och landsting. I arbetet för\r\nen god ekonomisk hushållning är det enligt regeringen viktigt att\r\ntillvarata de kunskaper och erfarenheter som finns hos de kommunala\r\nrevisorerna.\r\nMot denna bakgrund anser regeringen att revisorerna uttryckligen bör få\r\ni uppgift att också bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet\r\när förenligt med kommunens och landstingets mål för den ekonomiska\r\nförvaltningen. Avsikten med att i lag införa en sådan skyldighet är att\r\nrevisionens ställning därigenom kommer att stärkas samt att revision av\r\nmål för den ekonomiska förvaltningen kommer att ske i samtliga svenska\r\nkommuner och landsting. Revisorerna bör enligt regeringen även lämna\r\nett skriftligt utlåtande med sin bedömning, vilket bör biläggas\r\ndelårsrapporten eller årsbokslutet inför behandlingen av fullmäktige.\r\nRegeringen föreslår därför att en ny bestämmelse med denna innebörd,\r\n9 kap. 9 a §, införs i kommunallagen.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna  accepterar i motion Fi40  regeringens förslag\r\nom kravet att revisorerna ska bedöma om resultatet i en kommuns eller\r\nett landstings delårsrapporter och årsbokslut uppfyller målen för en\r\ngod ekonomisk hushållning. Detta bör enligt motionärerna ge en ökad\r\nuppmärksamhet och ökad grad av uppföljning av verksamheten under pågående\r\når.\r\nKristdemokraterna  stöder i motion Fi41  regeringens förslag om de\r\nutökade kraven på revision av kommuners och landstings delårsrapport och\r\nårsbokslut.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att i\r\narbetet för en god ekonomisk hushållning tillvarata de kunskaper och\r\nerfarenheter som finns hos de kommunala revisorerna. Därför bör revisorerna\r\nuttryckligen få i uppgift att också bedöma om resultatet i delårsrapporten\r\noch årsbokslutet är förenligt med kommunens och landstingets mål för\r\nden ekonomiska förvaltningen. Utskottet anser, i likhet med regeringen\r\noch motionärerna, att detta bör stärka revisionens ställning och medföra\r\nen förbättrad uppföljning av verksamheten under pågående år.\r\nFinansutskottet tillstyrker därmed propositionens förslag i denna del.\r\n\r\nFörändringar av balanskravet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att undantag från kravet\r\natt upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna får göras\r\nom det finns synnerliga skäl. Utskottet tillstyrker också att den frist\r\nom två år som i dag gäller för att reglera ett negativt resultat och\r\nåterställa det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen förlängs\r\nmed ett år. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet\r\nska ske. Beslut om sådan reglering ska senast fattas i budgeten för det\r\ntredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Vidare\r\ntillstyrker utskottet att fullmäktige får besluta att inte reglera ett\r\nnegativt resultat om det finns synnerliga skäl i enlighet med vad som\r\nanges i propositionen. Förslagen i motionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 1 (m).\r\nPropositionen\r\nFrågor om balanskravets tolkning och dess ändamålsenlighet har aktualiserats\r\nsedan kravet infördes fr.o.m. år 2000. Med hänsyn till de erfarenheter\r\nsom hittills vunnits samt de synpunkter som framförts av remissinstanserna\r\nvid remissbehandlingen av Ekonomiförvaltningsutredningens betänkande\r\nanser regeringen att det är motiverat att i huvudsak behålla det nuvarande\r\nbalanskravet med vissa modifieringar. De modifieringar som föreslås i\r\npropositionen (avsnitt 5.5) omfattar främst ett undantag från principen\r\nom budget i balans samt en förlängning av tiden för att reglera ett\r\nnegativt resultat och återställa det egna kapitalet. Propositionen\r\ninnehåller även en beskrivning av ytterligare några omständigheter som\r\nkan utgöra synnerliga skäl för att inte återställa ett negativt resultat.\r\n\r\nUndantag från principen om budget i balans\r\nRegeringen föreslår att det införs en möjlighet för kommuner och landsting\r\natt upprätta en budget så att kostnaderna överstiger intäkterna om det\r\nfinns synnerliga skäl. Detta undantag bedöms leda till en viss\r\növerensstämmelse mellan bestämmelserna om budgetbalans och bestämmelserna om\r\nreglering av ett negativt resultat. Möjligheten att redan i samband med\r\nbeslut om budgeten kunna fastställa en budget som inte är i balans bör\r\ndessutom, enligt regeringens mening, kunna dels minska benägenheten att\r\nfastställa orealistiska budgetar, vilkas konsekvenser förr eller senare\r\nmåste lösas in, dels stimulera kommuner och landsting till ett mer\r\nlångsiktigt ekonomiskt tänkande och agerande. Av de synnerliga skäl som\r\nkan ligga till grund för det föreslagna undantaget från kravet om budget\r\ni balans exemplifieras i propositionen en stark finansiell ställning\r\nhos kommunen eller landstinget samt större omstruktureringsåtgärder i\r\nsyfte att uppnå en god ekonomisk hushållning.\r\nFörslaget föranleder en ändring av 8 kap. 4 § kommunallagen.\r\nFörlängd tid för att reglera negativt resultat\r\nRegeringen bedömer att den tidsfrist om två år som i dag gäller för att\r\nreglera ett negativt resultat och återställa det redovisade egna kapitalet\r\nenligt balansräkningen kan vara alltför knapp. Den korta tidsfristen\r\nleder till svårigheter med att i tid ta fram förslag som är nödvändiga\r\nför att reglera ett negativt resultat inom den föreskrivna perioden.\r\nDet finns även risk att den kan leda till att mindre genomtänkta beslut\r\nfattas.\r\nRegeringen föreslår mot denna bakgrund att tiden för att återställa det\r\negna kapitalet förlängs med ett år. Tiden för att återställa det egna\r\nkapitalet blir därmed tre år. Även om tidsfristen utsträcks är det enligt\r\nregeringens mening viktigt att kommuner och landsting påbörjar arbetet\r\nmed att reglera ett negativt resultat redan när obalansen konstaterats.\r\nDen kommun eller det landsting som ska reglera ett negativt resultat\r\noch återställa det egna kapitalet ska därför ta fram en åtgärdsplan med\r\nkonkreta åtgärder för hur ett återställande ska uppnås. Regeringen\r\nunderstryker att det är viktigt att åtgärdsplanen anpassas efter den\r\negna situationen och att det finns genomtänkta och genomförbara åtgärder\r\nför att täcka hela det belopp som ska regleras. För att underlätta\r\navstämning och genomförande föreslås också att det ska framgå av planen\r\nnär åtgärderna ska vara genomförda.\r\nÅtgärdsplanen kan ses som ett principiellt viktigt beslut som i enlighet\r\nmed 3 kap. 9 § kommunallagen ska fattas av kommunfullmäktige. Beslutet\r\nbör fattas snarast efter det att ett negativt resultat konstaterats,\r\ndock bör åtgärdsplanen antas senast vid påföljande fullmäktigesammanträde\r\nefter det att delårsrapporten behandlats i fullmäktige. Det är viktigt\r\natt åtgärdsplanen följs upp kontinuerligt under löpande år så att\r\neventuella avvikelser snabbt blir tydliga och kan rättas till. Återrapportering\r\nbör ske till fullmäktige om åtgärdsplanen inte hålls.\r\nRegeringens bedömning i detta avseende föranleder ett förslag att en ny\r\nbestämmelse, 8 kap. 5 a §, införs i kommunallagen. I konsekvens med\r\ndetta föreslår regeringen en följdändring i 4 kap. 4 § lagen om kommunal\r\nredovisning.\r\nDen föreslagna åtgärdsplanen syftar till att strama upp nu gällande\r\nregelverk. Regeringen aviserar därför att den är beredd att återkomma\r\nmed ytterligare åtgärder om detta förslag inte ger avsedd effekt.\r\nReglering av ett negativt reslutat\r\nFör att åstadkomma en ännu mer ändamålsenlig reglering anser regeringen\r\natt ytterligare några omständigheter ska kunna utgöra synnerliga skäl\r\nför att inte återställa ett negativt resultat. Det förhållandet att en\r\nkommun eller ett landsting har en stark finansiell ställning eller har\r\nvidtagit omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk\r\nhushållning kan utgöra skäl för att inte reglera ett negativt resultat\r\nom det anförts vid budgetbeslutet. Regeringen anser också att det bör\r\nmedges att en kommun eller landsting inte behöver reglera ett negativt\r\nresultat när det har uppstått orealiserade förluster på värdepapper som\r\ninnehas med ett långsiktigt syfte.\r\nEnligt regeringens uppfattning är det däremot inte rimligt att kortsiktiga\r\nnedgångar i marknadsvärdena på värdepapper, som kommunen eller landstinget\r\nenligt sin placeringspolicy har ett långsiktigt syfte med, ska påverka\r\nförutsättningarna att uppnå balanskravet. Effekten skulle i så fall\r\nkunna bli mer eller mindre ogenomtänkta verksamhetsneddragningar.\r\nRegeringen anser således att kortsiktiga nedgångar inte ska behöva medföra\r\nsådana åtgärder. Faktorer som t.ex. en negativ befolkningsutveckling,\r\nhög arbetslöshet, förändringar av skatteintäkter, statsbidrags- och\r\nutjämningssystem, eller andra faktorer som det bör finnas beredskap för,\r\nutgör enligt regeringens mening inte skäl för att inte reglera ett\r\nnegativt resultat.\r\nFörslaget föranleder att en ny bestämmelse, 8 kap. 5 b §, införs i\r\nkommunallagen.\r\nRegeringen aviserar vidare att den avser att följa utvecklingen av hur\r\nkommuner och landsting tillämpar bestämmelserna om synnerliga skäl och\r\ndet nya kravet på åtgärdsplaner och kommer därför vid lämplig tidpunkt\r\natt initiera en uppföljning av de nya reglerna.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet  anser i motion Fi42  att åberopande av synnerliga\r\nskäl vid upprättande av en budget som inte är i balans eller vid beslut\r\nom att inte reglera ett negativt reslutat i vart fall måste kringgärdas\r\nav en obligatorisk prövning av kommunernas revisorer. Motionärerna\r\nföreslår sålunda lagändringar med innebörd att ett beslut i kommunfullmäktige\r\natt åberopa synnerliga skäl för att inte följa balanskravet ska ha\r\ntillstyrkts av kommunens eller landstingets revisorer samfällt. De\r\nomständigheter som åberopas bör därmed också ha godtagits av revisorerna\r\n(yrkande 1 i denna del). Detta leder enligt motionärerna till att\r\nbalanskravets roll som ett skydd för kommunmedborgarna förstärks.\r\nFolkpartiet liberalerna  ställer sig i motion Fi34  principiellt bakom\r\nbalanskravet. Samtidigt anser motionärerna att kravet i sin nuvarande\r\nutformning är sådant att det försvårar för kommuner och landsting att\r\nmer långsiktigt arbeta för en ansvarsfull och effektiv hushållning.\r\nDärför förordar man en reform av balanskravets utformning (yrkande 7 i\r\ndenna del).\r\nMotion Fi34 väcktes emellertid med anledning av regeringens skrivelse\r\nom utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102) innan den\r\nnu aktuella propositionen offentliggjordes, varför man i denna motion\r\ninte kunde ta ställning till regeringens förslag angående modifieringen\r\nav balanskravet. Detta gör Folkpartiet  i stället i motion Fi40. Där\r\nanför motionärerna att partiet i princip kan acceptera förslaget att\r\nkommunerna får ett år ytterligare på sig för att återfå balans i sina\r\nekonomier vid underskott. Man framhåller dock att förslaget att vidga\r\nmöjligheterna att underlåta regleringen av ett negativt resultat utöver\r\nde synnerliga skäl som i dag finns innebär ett ökat risktagande med den\r\nkommunala ekonomin. Motionärerna ifrågasätter inte rimligheten i dessa\r\nvidgade undantag, men kan acceptera dessa om utvecklingen följs mycket\r\nnoga för att eventuella tendenser till felaktigt agerande snabbt kan\r\nåtgärdas. Därför föreslår man att regeringen ges i uppdrag att mycket\r\nnoga följa utvecklingen i dessa avseenden (yrkande 2).\r\nKristdemokraterna  stöder i motion Fi41  regeringens förslag att förlänga\r\nden tid som en kommun eller ett landsting enligt lagen har för att\r\nåterställa ett negativt resultat. Motionärerna anser att detta förefaller\r\nvara en rimlig åtgärd med tanke på hur de praktiska förutsättningarna\r\nser ut att återställa ett underskott redan inom två år efter det att\r\nunderskottet uppstått.\r\nCenterpartiet  bedömer i motion Fi43 att det i nuvarande situation är\r\nrimligt att förlänga tiden för att återställa det redovisade egna\r\nkapitalet enligt balansräkningen med ett år. Detta kräver dock enligt\r\nmotionärerna att tydliga regler skapas som följs av parterna. Det är\r\ninte rimligt att göra avsteg från finansieringsprincipen samtidigt som\r\nkrav ställs på ekonomi i balans. Motionärerna framhåller också att\r\ninnebörden av begreppet balanskrav och undantaget \"synnerliga skäl\" bör\r\nytterligare belysas mot bakgrund av att framtidens samhälle kommer att\r\ninnebära nya förutsättningar för systemet. Dessutom föreslår man att\r\nkommuner, landsting och staten ges förutsättningar för att självständigt\r\nskapa egna, särskilt avsatta reserver för att klara oförutsedda händelser\r\noch konjunktursvängningar. Sådana resultatregleringsreserver för att\r\nbalansera underskott via tidigare överskott kan enligt motionärerna\r\nvara en nyckelfråga i ett framtida, fungerande system med balanskrav\r\n(yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet anser att det, med hänsyn till de kvarvarande ekonomiska\r\nproblemen i många kommuner och landsting, fortfarande finns ett behov\r\natt i lag bestämma att de kommunala budgetarna ska vara balanserade och,\r\nom obalanser ändå uppstår, hur dessa ska hanteras. Utskottet delar\r\nregeringens bedömning att den grundläggande utformningen av balanskravet\r\när väl avvägd och att det är motiverat att i huvudsak behålla det\r\nlagstadgade balanskravet. De modifieringar i kommunallagen som regeringen\r\nföreslår leder enligt utskottets mening till en mer ändamålsenlig\r\nreglering av balanskravet utan att intentionerna bakom kravet frångås.\r\nDärför ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till förändringar\r\ni balanskravet.\r\nUtskottet kan för sin del konstatera att propositionens förslag ligger\r\nväl i linje med de grundläggande principer för god ekonomisk hushållning\r\ni kommuner och landsting som utskottet förordar. Av de motioner som\r\nväckts med anledning av propositionen kan man utläsa att det finns ett\r\nbrett stöd för dessa principer i riksdagen. Utskottet anser att det är\r\nmycket värdefullt att det nu finns en stor uppslutning bakom det\r\nreformerade balanskravet. Därigenom finns det enligt utskottet goda\r\nförutsättningar för stabila budgetregler för den kommunala verksamheten\r\nunder en följd av år framåt, vilket måste anses som synnerligen\r\nbetydelsefullt. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande\r\nom en reform av balanskravets utformning kan anses vara\r\ntillgodosett.\r\nFinansutskottet noterar samtidigt att regeringen, i enlighet med vad\r\nsom aviseras i propositionen, avser att följa utvecklingen av hur\r\nkommuner och landsting tillämpar bestämmelserna om bl.a. synnerliga skäl.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen vid lämplig tidpunkt återkommer\r\ntill riksdagen med en uppföljning av de nya reglerna så att eventuella\r\ntendenser till ett felaktigt agerande snabbt kan åtgärdas. I och med\r\ndetta får förslaget i motion Fi40 (fp) om ett uppdrag åt regeringen\r\navseende uppföljning av de nya bestämmelserna anses vara tillgodosett.\r\n\r\nDärutöver vill finansutskottet erinra om att frågan om ytterligare\r\nprecisering av begreppen \"balanskrav\" och \"synnerliga skäl\" har behandlats\r\nav konstitutionsutskottet i yttrandet till finansutskottet med anledning\r\nav propositionen om den kommunala redovisningen (yttr. 1996/97:KU7y).\r\nEnligt konstitutionsutskottets mening är kriteriet på obalans (att\r\nresultat 3 i resultaträkningen är negativt) tillräckligt tydligt, så att\r\nnågot behov av att ytterligare precisera balanskravet inte föreligger.\r\nVidare framhåller konstitutionsutskottet att orden synnerliga skäl ger\r\nuttryck för den restriktivitet som är motiverad i fråga om möjligheten\r\natt göra undantag från regleringen av ett budgetunderskott inom den\r\nföreskrivna perioden. Någon ytterligare insnävning av restriktiviteten\r\nhar därför inte ansetts nödvändig.\r\nFinansutskottet finner för egen del att det aktuella förslaget om en\r\nutökad krets av omständigheter som kan utgöra synnerliga skäl inte ändrar\r\nden restriktivitetsgrad som konstitutionsutskottet har ställt sig bakom.\r\nDetta innebär att finansutskottet inte heller kan ställa sig bakom\r\nkravet på att de omständigheter som fullmäktige åberopar som synnerliga\r\nskäl ska godtas av en kommuns eller ett landstings revisorer. Beslutet\r\natt hänvisa till synnerliga skäl för att inte följa balanskravet är av\r\npolitisk karaktär och bör enligt finansutskottets mening även i\r\nfortsättningen uteslutande fattas av den politiska ledningen för en kommun\r\neller ett landsting. Det bör dock i sammanhanget betonas att om en\r\nkommuns eller ett landstings styrelse föreslår en budget som inte är i\r\nbalans så är detta något som kan granskas av de kommunala revisorerna.\r\n\r\nFinansutskottet vill dessutom uppmärksamma att det i förarbetena till\r\nbestämmelsen i 8 kap. 5 § kommunallagen finns resonemang beträffande\r\nvilka förhållanden som kan utgöra grund för att kunna hävda synnerliga\r\nskäl för att inte reglera ett negativt resultat. Som exempel på när\r\nsynnerliga skäl kan anses föreligga anfördes när en kommun eller ett\r\nlandsting medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett\r\navsevärt eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar\r\neller kostnadsökningar. Liknande reserver nämns i den nu föreliggande\r\npropositionen bland exemplen på synnerliga skäl som föreslås gälla vid\r\nde föreslagna lagändringarna. Därmed anser utskottet att förslaget i\r\nmotion Fi43 (c) angående resultatregleringsreserver får anses vara\r\ntillgodosett.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker finansutskottet propositionens\r\nförslag i denna del. Motionerna Fi34 (fp) yrkande 7 i denna del, Fi40\r\n(fp) yrkande 2, Fi42 (m) yrkande 1 i denna del och Fi43 (c) yrkande 7\r\navstyrks.\r\nPrövning av balanskravet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att laglighetsprövning enligt\r\n10 kap. kommunallagen inte ska kunna ske av en kommuns eller ett landstings\r\nbudgetbeslut eller ett beslut att inte reglera ett negativt resultat.\r\nEn laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av\r\nbeslutets formella aspekter eller av frågan om det hänför sig till något\r\nsom inte är angelägenhet för kommuner eller landsting. Förslagen i\r\nmotionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 2 (m), 3 (fp) och 4 (kd).\r\nPropositionen\r\nI propositionen Den kommunala redovisningen (prop. 1996/97:52) anfördes\r\natt bestämmelsen om synnerliga skäl för en kommuns eller ett landstings\r\nbeslut att inte reglera ett negativt reslutat inte var lämpad att ligga\r\ntill grund för en domstolsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Det är\r\nfråga om lokala politiska bedömningar av vad som är en lämplig hantering\r\nav den lokala ekonomin. Frågan om vad som är synnerliga skäl är inte\r\nprimärt en fråga som bör avgöras av domstol inom ramen för ett\r\nlaglighetsprövningsmål. Den bör, enligt vad regeringen uttalade, avgöras\r\ninom ramen för det politiska systemet. Härigenom blir det i första hand\r\naktuellt att eventuellt utkräva ett politiskt ansvar för det fall att\r\nobalanser inte hanteras på ett sätt som lagen föreskriver.\r\nEnligt regeringens bedömning (avsnitt 6) är prövningen om det föreligger\r\nsynnerliga skäl mycket politisk till sin karaktär. Därför anser regeringen\r\natt det även fortsättningsvis bör vara en uppgift för det politiska\r\nsystemet att pröva frågan om avsteg från principen om en ekonomi i balans\r\nvid bokslutsregleringen. Denna bedömning ändras inte av det förhållandet\r\natt ytterligare omständligheter bedöms utgöra grund för att inte reglera\r\nett negativt resultat.\r\nÄven budgetbeslut utgör enligt regeringen exempel på beslut som bör\r\nprövas inom ramen för det politiska systemet. Detta är också i konsekvens\r\nmed att beslut rörande bokslutsreglering av uppkomna underskott inte\r\nföreslås bli föremål för laglighetsprövning. Laglighetsprövning av\r\nbeslutens formella aspekter bör dock bli möjlig i enlighet med vad som\r\nföljer av 10 kap. 8 § första stycket 1 och 2 kommunallagen.\r\nI konsekvens med dessa bedömningar föreslår regeringen en ändring av 10\r\nkap. 8 § andra stycket kommunallagen.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet  föreslår i motion Fi42  att det ska införas\r\nlagändringar med innebörd att ett beslut i kommunfullmäktige att åberopa\r\nsynnerliga skäl för att inte följa balanskravet ska ha tillstyrkts av\r\nkommunens eller landstingets revisorer samfällt. Beslut som har tagits\r\nutan revisorernas godkännande ska enligt motionärerna kunna överklagas\r\ni förvaltningsdomstol (yrkande 1 i denna del).\r\nFolkpartiet liberalerna  framhåller i motion Fi40  att det även är\r\nviktigt för den enskilde kommunmedborgaren att den kommunala ekonomin är\r\nstabil och välskött samt att de befintliga övervakningsmekanismerna\r\nfungerar väl. Därför föreslår man att regeringen får i uppdrag att\r\nutforma ett system som innebär att sanktioner kan vidtas mot kommuner\r\neller landsting som inte tillräckligt snabbt och kraftfullt vidtar\r\nåtgärder för att reglera ett konstaterat negativt resultat och återställa\r\ndet egna kapitalet (yrkande 3). Det är enligt motionärerna viktigt att\r\nde kriterier som möjliggör sådana sanktioner är klara och inte medger\r\nosäkerheter, men samtidigt innehåller en möjlighet till särskild bedömning\r\ni enskilda fall. Motsvarande förslag presenterar Folkpartiet i motion\r\nFi34  (yrkande 7 i denna del).\r\nKristdemokraterna  anser i motion Fi41  att lagprövningsmöjligheten bör\r\nfinnas vad gäller balanskravet och att nuvarande begränsningar att\r\nlaglighetspröva beslut om att inte reglera ett negativt resultat ska\r\nslopas. Motionärerna föreslår därför att den nuvarande begränsningen av\r\nlagprövningsmöjligheten i 10 kap. 8 § andra stycket kommunallagen\r\navskaffas och att några nya begränsningar inte införs. I kombination med\r\ndet i övrigt uppmjukade balanskravet och de ökade kraven på redovisning\r\noch revision, vilka föreslås i regeringens proposition, anses detta på\r\nett bättre sätt främja förutsättningarna för en god ekonomisk hushållning\r\ni kommuner och landsting. Hotet om att få ett tveksamt underskottsbeslut\r\neller ett beslut att inte reglera ett underskott lagprövat i länsrätten\r\nborde enligt motionärerna i sig ha en viss avskräckande effekt. Man\r\nbetonar också att en förvaltningsdomstols möjlighet inskränker sig till\r\natt upphäva ett beslut, inte att ändra det, varför den politiska makten\r\nstannar kvar hos kommunen eller landstinget.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet vill inledningsvis erinra om att frågan om laglighetsprövning\r\nav beslut om att inte reglera ett negativt resultat har tagits upp av\r\nkonstitutionsutskottet i yttrandet till finansutskottet med anledning\r\nav regeringens proposition om den kommunala redovisningen (yttr.\r\n1996/97:KU7y). Konstitutionsutskottet framhöll i detta yttrande att man\r\ndelar regeringens bedömning att frågan om vad som är synnerliga skäl\r\nför att inte göra en reglering inte primärt är en fråga som bör avgöras\r\nav domstol inom ramen för laglighetsprövning. För att förtydliga att\r\nett beslut enligt 8 kap. 5 § tredje stycket kommunallagen3Hänvisningen\r\navser kommunallagens gällande lydelse och inte dess lydelse enligt\r\nförslaget i den aktuella propositionen. inte ska kunna domstolsprövas i\r\nenlighet med 10 kap. 8 § punkterna 3 och 4 kommunallagen föreslog\r\nkonstitutionsutskottet en komplettering av lagen. Finansutskottet ställde\r\nsig bakom konstitutionsutskottets förslag.4Betänkande 1996/97:FiU15,\r\nrskr. 1996/97:281 och 282.\r\nFinansutskottet har för sin del inget skäl att frångå sin tidigare\r\nuppfattning angående laglighetsprövningen av bestämmelsen om synnerliga\r\nskäl för en kommuns eller ett landstings beslut att inte reglera ett\r\nnegativt resultat. Därmed anser utskottet, i likhet med regeringen, att\r\ndet även fortsättningsvis bör vara en uppgift för det politiska systemet\r\natt pröva frågan om avsteg från principen om en ekonomi i balans vid\r\nbokslutsregleringen. Utskottet delar också regeringens bedömning att\r\näven budgetbeslut bör prövas inom ramen för det politiska systemet.\r\nVidare vill finansutskottet återigen framhålla att balanskravet ska ses\r\nsom en miniminivå för en kommuns eller ett landstings ekonomi. I det\r\nlängre perspektivet ska kommuner och landsting sträva efter mer\r\növergripande mål om en god ekonomisk hushållning. Det finns dock stora\r\nskillnader mellan olika kommuners eller landstings ekonomiska situation,\r\nså att det endast är den enskilda kommunen respektive det enskilda\r\nlandstinget som - utifrån sina egna förhållanden och med beaktande av\r\nde av riksdagen beslutade nationella målen - kan avgöra på vilket sätt\r\noch i vilken takt man kan uppnå ekonomisk balans och sträva efter en\r\ngod ekonomisk hushållning. Ett system med sanktioner mot kommuner eller\r\nlandsting i enlighet med förslaget i motion Fi40 (fp) skulle enligt\r\nutskottets bedömning riskera att inkräkta på det kommunala självstyret\r\noch motverka en realistisk strävan att uppnå de enskilda målen och\r\nriktlinjerna för en god ekonomisk hushållning. Utskottet anser därmed\r\natt något uppdrag till regeringen att utforma ett liknande sanktionssystem\r\ninte bör lämnas.\r\nMot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet propositionens förslag\r\ni denna del och avstyrker motionerna Fi34 (fp) yrkande 7 i denna del,\r\nFi40 (fp) yrkande 3, Fi41 (kd) och Fi42 (m) yrkande 1 i denna del.\r\nLagförslagen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i\r\nkommunallagen (1991:900) och lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal\r\nredovisning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nPropositionens förslag har kommenterats och tillstyrkts av finansutskottet\r\nunder respektive avsnitt ovan i betänkandet. Med beaktande av vad\r\nutskottet där anfört tillstyrker utskottet de i propositionen framlagda\r\nlagförslagen.\r\nStabila planeringsförutsättningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att kommuner och landsting så\r\nlångt som möjligt bör ges stabila planeringsförutsättningar och en rimlig\r\nplaneringshorisont. Utskottet instämmer också i regeringens bedömning\r\natt ett kommunalekonomiskt råd inte bör inrättas nu. Förslagen i motionerna\r\navstyrks.\r\nJämför reservationerna 5 (m, kd, c) och 6 (fp).\r\nPropositionen\r\nI avsnitt 5.4 presenterar regeringen sin bedömning angående stabila\r\nplaneringsförutsättningar för kommuner och landsting. Kommuner och\r\nlandsting bör enligt regeringen så långt som möjligt ges stabila\r\nförutsättningar och en rimlig planeringshorisont. Genom detta underlättas\r\nnödvändiga strukturella förändringar samtidigt som förhastade kortsiktiga\r\nlösningar kan undvikas.\r\nRegeringen aviserar att den avser att redovisa vilken utveckling av den\r\nkommunala ekonomin som bedöms förenlig med samhällsekonomisk balans.\r\nRiktlinjerna ska redovisas översiktligt och revideras med hänsyn till\r\nstörre förändringar i det samhällsekonomiska läget. Samtidigt understryker\r\nregeringen vikten av det generella statsbidraget till kommuner och\r\nlandsting som ett viktigt instrument för att styra kommunsektorns\r\nsamhällsekonomiska utrymme. Som man tidigare framhållit5Proposition\r\n2002/03:100, avsnitt 8.3.3. bör statsbidrag ges i form av generella\r\nstatsbidrag som huvudsakligen fördelas med ett enhetligt belopp per invånare.\r\nI och med detta kan man dels undvika ineffektiv resursanvändning i\r\nenskilda kommuner och landsting, dels minimera risken för konflikt mellan\r\nt.ex. kvantitativa mål för en viss verksamhet och balanskravet.\r\nEmellertid är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning överordnat\r\nbalanskravet. God ekonomisk hushållning innebär att resultatet, sett\r\növer en längre period, bör vara positivt. Balanskravets nuvarande\r\nutformning innebär att kommuner och landsting ska ha en ekonomi som är i\r\nbalans varje enskilt år, vilket enligt regeringen ska ses som en lägsta\r\ngodtagbara nivå. Regeringen konstaterar samtidigt att många kommuner\r\noch landsting för närvarande har svårigheter med att klara balanskravet,\r\ntrots ett antal år med en god utveckling av de kommunala inkomsterna.\r\nDetta innebär att det finns en risk att balanskravet förstärker snarare\r\nän mildrar konjunktursvängningarna, vilket inte är önskvärt vare sig ur\r\nsamhällsekonomins eller den kommunala verksamhetens perspektiv.\r\nI detta sammanhang framhåller regeringen att de i propositionen föreslagna\r\nförändringarna av balanskravet inte bara syftar till att underlätta\r\ntolkningen och förstärka ändamålsenligheten i kravet utan också behövs\r\nför att skapa stabilare planeringsförutsättningar för landets kommuner\r\noch landsting. Därmed kan man undvika att utvecklingen av kommunernas\r\noch landstingens ekonomi bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna,\r\nsnarare än att jämna ut dem.\r\nSamtidigt anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl för\r\natt inrätta ett kommunalekonomiskt råd i enlighet med\r\nEkonomiförvaltningsutredningens\r\nförslag (avsnitt 7). Den roll rådet enligt utredningen föreslås få\r\navseende uppföljning och analys av utvecklingen på det kommunala området\r\nbör i stället ligga inom ramen för Svenska Kommunförbundets och\r\nLandstingsförbundets verksamhet. Regeringskansliet kan samtidigt svara för\r\nstatens engagemang. Om större kommungrupper har behov av stöd under en\r\nviss period kan tillfälliga delegationer inrättas för att hantera en\r\nsådan situation efter mönster av t.ex. Kommun- och Bostadsdelegationerna.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion Fi42  stöder Moderata samlingspartiet  regeringens ambition\r\natt skapa mer stabila planeringsförutsättningar för kommuner och landsting.\r\nMotionärerna anser dock att flera aspekter avseende stabila\r\nplaneringsförutsättningar, åtgärder för att bidra till en jämnare utveckling\r\nav kommunsektorns intäkter, balanskravets framtida utformning och dess\r\nroll för målen för hela den offentliga sektorn samt kommunsektorn bör\r\nutredas ytterligare (yrkande 2). Bland annat anser man att det kan finnas\r\nskäl att ha balanskrav på delar av den offentliga verksamheten för att\r\nundvika okontrollerad försvagning av de offentliga finanserna. Vidare\r\nframhåller motionärerna vikten av att kommuner och landsting skulle\r\nkunna krympa sina balansräkningar för att främja god ekonomisk hushållning,\r\nså länge detta inte äventyrar de långsiktiga förutsättningarna för en\r\ngod kommunal ekonomi. Analysen av denna och andra aspekter på kommunal\r\nekonomi bör genomföras både i termer av balanskrav, mål för sparandet\r\noch i termer av vad som är att beakta som god ekonomisk hushållning,\r\nockså utifrån skattebetalarnas/kommunmedborgarnas perspektiv.\r\nFolkpartiet liberalerna  instämmer i motion Fi40  i regeringens bedömning\r\natt kommunsektorn kan behöva stabilare planeringsförutsättningar. Mot\r\nbakgrund av neddragningen i det generella statsbidraget till kommuner\r\noch landsting, i enlighet med regeringens förslag på tilläggsbudget för\r\n2004, anser motionärerna att kravet på att ge kommunerna och landstingen\r\nstabila planeringsförutsättningar och rimlig planeringshorisont främst\r\nbör riktas mot regeringen (yrkande 1). Motionärerna ansluter sig också\r\ntill regeringens uppfattning att ett kommunalekonomiskt råd inte bör\r\ninrättas nu.\r\nCenterpartiet  avvisar i motion Fi43  tankegångar som innebär en\r\nförstärkning av det kommunala självstyret uppifrån. Samhället bör i stället\r\nutformas underifrån i enlighet med federalismens principer med en\r\nmaktdelning som säkerställer det kommunala självstyret och självständigheten\r\nsärskilt vad avser ansvar, befogenheter och resurser. Därför vill\r\nmotionärerna stoppa centralstyrning med riktade statsbidrag och stopplagar.\r\nI stället ska kommuner och lansting få största möjliga flexibilitet\r\nför att under eget ansvar prioritera sin verksamhet i syfte att med\r\nbästa förutsättningar möta framtidens utmaningar (yrkande 1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet anser att stabila förutsättningar och en rimlig\r\nplaneringshorisont är avgörande för att de kommunala verksamheterna kan\r\nutvecklas på ett effektivt och framtidsinriktat sätt. De växande behoven\r\nav kommunal verksamhet gör det nödvändigt att kommuner och landsting\r\nbereds möjlighet att genomföra strukturella förändringar med inriktning\r\npå balans i ekonomin och en god ekonomisk hushållning. Ekonomisk balans\r\ni den kommunala sektorn är samtidigt en viktig del av den samlade\r\nekonomiska politiken. Utvecklingen i den kommunala sektorns ekonomi bör\r\ndärför inte styras av de ekonomiska kraven på kommunerna och landstingen\r\nså att den bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna.\r\nMot denna bakgrund ser utskottet positivt på regeringens planer att i\r\nsamråd med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet överväga\r\nytterligare åtgärder som, vid sidan om det reformerade balanskravet,\r\nkan bidra till mer stabila planeringsförutsättningar för kommuner och\r\nlandsting. Utskottet förutsätter dessutom att redovisningen av regeringens\r\nriktlinjer för utvecklingen av den kommunala ekonomin, i enlighet med\r\ninformation som utskottet inhämtat från Regeringskansliet, kommer att\r\npresenteras som ett regelbundet återkommande inslag i regeringens\r\nekonomiska vårpropositioner och budgetpropositioner. Det planerade samarbetet\r\nmellan regeringen och de båda förbunden, tillsammans med det aviserade\r\narbetet inom Regeringskansliet med återkommande analys och revideringar\r\nav riktlinjerna för kommunsektorns ekonomi, medför enligt utskottets\r\nmening att dylika aspekter avseende stabila planeringsförutsättningar\r\nför kommuner och landsting samt balanskravets framtida utformning kommer\r\natt ställas under ständig granskning. Dessutom noterar utskottet att\r\nregeringen aviserar att man vid lämplig tidpunkt kommer att initiera en\r\nuppföljning av de nya reglerna. Utskottet anser därmed att någon\r\nytterligare utredning på detta område i nuläget inte behövs. Därutöver ser\r\nutskottet i likhet med regeringen inget behov att nu inrätta ett\r\nkommunalekonomiskt råd för uppföljning och analys av utvecklingen på det\r\nkommunalekonomiska området.\r\nUtskottet bedömer att regeringens förslag till förändringar i balanskravets\r\nomfattning inte kan anses påverka kommunernas ekonomiska självbestämmande\r\nnegativt. Genom att reglerna för hanteringen av ett budgetunderskott\r\ninnehåller en utökad flexibilitet i fråga om tiden under vilken regleringen\r\nska ske får kommunerna en större frihet att med hänsyn till de lokala\r\nförhållandena hantera sin ekonomi inom ramen för en god ekonomisk\r\nhushållning. Omfattningen av de synnerliga skäl som krävs för att kommunerna\r\noch landstingen ska kunna utnyttja denna flexibilitet utökas också.\r\nÄven kravet på redovisning av mål och riktlinjer som kommunerna själva\r\nanser är av betydelse för att uppnå en god ekonomisk hushållning ägnas\r\nåt att stärka det kommunala självstyret. I detta sammanhang vill utskottet\r\nframhålla att Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i sitt\r\nremissvar på Ekonomiutredningens förslag påpekar att de mål och riktlinjer\r\nsom kommunerna själva ska ange blir det viktigaste styrdokumentet för\r\nden kommunala ekonomin och verksamheten. Därmed sker en fokusering på\r\nde demokratiska instrument som finns inom varje kommun när det gäller\r\nefterlevandet och uppföljningen av lagstiftningen. Det lokala ansvaret\r\natt tolka och efterleva lagstiftningen blir tydligare än tidigare.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motionerna\r\nFi40 (fp) yrkande 1, Fi42 (m) yrkande 2 och Fi43 (c) yrkande 1.\r\nFinansieringsprincipen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag med anknytning till\r\nfinansieringsprincipens betydelse för kommunsektorns ekonomiska förutsättningar.\r\n\r\nJämför reservation 7 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet  förordar, i samband med diskussion om\r\nkommunsektorns ekonomiska läge i motion Fi33, att balanskravet bör finnas\r\nkvar, men staten bör samtidigt följa finansieringsprincipen fullt ut\r\n(yrkande 8). Genom att reformer genomförs utan att finansieringsprincipen\r\nföljs, samtidigt som kommunerna åläggs detaljerade regleringar samt\r\ndeltagande i det kommunala skatteutjämningssystemet, förlorar kommunerna\r\nenligt motionärerna en betydande del av kontrollen över sin egen ekonomi.\r\n\r\nCenterpartiet  framhåller i motion Fi43 att kommuner och landsting måste\r\ntillförsäkras kontroll över sin verksamhet vad gäller tillförda medel\r\noch verksamhetens innehåll, och därmed ges förutsättningar till en\r\nlångsiktigt hållbar planering och utveckling. I detta sammanhang\r\nunderstryker motionärerna att finansieringsprincipens grundläggande syn på\r\nstatens relation med kommunerna och regionerna är en nyckelfråga för\r\nkommunsektorns ekonomiska förutsättningar och måste hanteras på ett\r\nansvarsfullt sätt (yrkande 6).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet anser att det som anförs i motionerna om finansieringsprincipens\r\nbetydelse för kommunsektorns ekonomiska förutsättningar är en viktig\r\ngrund för utvecklingen av hela den kommunala verksamheten. Utskottet\r\nkan emellertid inte finna tillräckliga skäl för att i detta sammanhang\r\ngöra något särskilt uttalande, i synnerhet då frågan om finansieringsprincipens\r\ntillämpning har behandlats av utskottet upprepade gånger6Senast hösten\r\n2003 i bet. 2003/04:FiU3, s. 23-24.. Utskottet ser ingen anledning att\r\nompröva sina tidigare ställningstaganden i frågan, med vill likväl\r\nunderstryka att när det gäller finansieringsprincipens tillämpning har\r\nregeringen i samverkan med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet\r\nen viktig roll att spela.\r\nDärmed avstyrker finansutskottet motionerna Fi33 (m) yrkande 8 och Fi43\r\n(c) yrkande 6.\r\nKommunal skatteplanering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om åtgärder mot kommunal\r\nskatteplanering.\r\nJämför reservation 8 (m) och särskilt yttrande 2 (fp).\r\nMotionen\r\nModerata samlingspartiet  framhåller i motion Fi42  att dagens kommuner\r\nvid sidan om den vanliga verksamheten ägnar sig åt skatteplanering.\r\nSkatteplaneringen sker när kommunerna i stället för att bedriva\r\nverksamheten i förvaltningsform gör det i bildade aktiebolag, vilket enligt\r\nmotionärerna inte är förenligt med god ekonomisk hushållning. Mot denna\r\nbakgrund efterlyser motionärerna förslag från regeringen om hur kommunal\r\nskatteplanering kan undvikas (yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har vid upprepade tillfällen uttalat att kommuner och\r\nlandsting inom ramen för nuvarande regelsystem ska ha frihet att organisera\r\nsin verksamhet på det sätt som bedöms lämpligt med utgångspunkt från\r\nrespektive verksamhets förutsättningar. Beträffande de kommunala bolagens\r\nförhållande till skattelagstiftningen har utskottet tidigare anfört att\r\nkommunala bolag givetvis ska behandlas på samma sätt som privata bolag.\r\nUtskottet finner i detta sammanhang ingen anledning att frångå sina\r\ntidigare ställningstaganden och delar därmed inte motionärernas bedömning\r\natt kommunal bolagsverksamhet inte är förenligt med god ekonomisk\r\nhushållning.\r\nMot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi42 (m) yrkande 3.\r\n\r\nEkonomisk hushållning på nationell nivå\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om att införa samma krav på\r\ngod ekonomisk hushållning för nationell nivå som för kommun- och\r\nlandstingsnivå.\r\nJämför särskilt yttrande 3 (c).\r\nMotionen\r\nCenterpartiet  framhåller i motion Fi43  att staten ansvarar för\r\nhanteringen av landets ekonomi som helhet. Därför bör staten enligt\r\nmotionärerna stötta såväl regioner som kommuner i deras utveckling. Dessutom\r\nbör staten föregå med gott exempel på ekonomisk förvaltning i sin egen\r\nverksamhet och i relation med övriga offentliga verksamheter. Mot denna\r\nbakgrund anser motionärerna att staten bör inordnas i samma krav på\r\nbalans i sin ekonomiska hushållning som kommuner och regioner och följa\r\nsamma riktlinjer som gäller för en god ekonomisk hushållning för kommuner\r\noch landsting (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar inte åsikten att staten bör inordnas i samma krav\r\npå balans och följa samma riktlinjer för en god ekonomisk hushållning\r\nsom kommuner och landsting. Ekonomisk balans i hela den offentliga\r\nsektorn, inklusive staten, bör enligt utskottets mening vara en fråga\r\nsom hanteras på annat sätt. Riksdagen fastställer i utformningen av\r\nriktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken mål för de\r\noffentliga finanserna. Utskottet hänvisar härvidlag till sina tidigare,\r\nutförliga ställningstaganden i frågan om nya eller kompletterande mål\r\nför budgetpolitiken.7Senast våren 2004 i bet. 2003/04:FiU20, s. 61-67.\r\nDär konstaterar utskottet att det inte finns anledning att vare sig\r\nersätta eller komplettera dagens överskottsmål för de offentliga finanserna\r\noch utgiftstaket i statsfinanserna i enlighet med liknande motionsförslag.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motion Fi43 (c) yrkande 2.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Förändringar av balanskravet, punkt 4 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hanteringen av beslut om att åberopa synnerliga\r\nskäl att inte följa balanskravet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1 i denna\r\ndel och\r\navslår proposition 2003/04:105 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning ska balanskravet utgöra ett skydd för kommunmedborgarna\r\nmot sådan hantering av kommunens ekonomi som riskerar medföra att det\r\negna kapitalet successivt urholkas. Utan ett liknande skydd kommer\r\nmedborgarna att tvingas att ta på sig alltför stora bördor varje kommande\r\når. Därför måste det balanskrav som vid varje tidpunkt gäller upprätthållas\r\nsom ett skydd för skattebetalarna.\r\nVi konstaterar att regeringen nu på nytt för fram att möjligheten till\r\natt åberopa synnerliga skäl vid beslut att inte reglera ett negativt\r\nredovisat resultat ska vara flexibel. Denna beslutsmöjlighet ska enligt\r\nregeringen endast utgöra kommunfullmäktiges politiska ansvar. Vi anser\r\natt ett åberopande av synnerliga skäl ska kringgärdas av en obligatorisk\r\nprövning av kommunernas revisorer. Därför bör kommunallagen ändras på\r\nett sätt som innebär att ett beslut i kommunfullmäktige att åberopa\r\nsynnerliga skäl för att inte följa balanskravet ska ha tillstyrkts av\r\nkommunens revisorer samfällt.\r\nRegeringen föreslår dessutom att en budget inte ska behöva vara i balans\r\nom synnerliga skäl föreligger. Dessa skäl kan enligt regeringens förslag\r\ninte överklagas. Vi anser - för att en sådan obalans ska kunna tillåtas\r\n- att kommunens revisorer måste ha tillstyrkt förfarandet och därmed\r\ngodtagit de omständigheter som åberopas.\r\nVad vi anfört beträffande hanteringen av beslut om att åberopa synnerliga\r\nskäl att inte följa balanskravet bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna. Det innebär att vi tillstyrker motion Fi42 (m) yrkande 1 i\r\ndenna del och avstyrker propositionens förslag i denna del samt motionerna\r\nFi34 (fp) yrkande 7 i denna del, Fi40 (fp) yrkande 2 och Fi43 (c) yrkande\r\n7.\r\n\r\n2.      Prövning av balanskravet, punkt 5 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om laglighetsprövningen av balanskravet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1 i denna\r\ndel och\r\navslår proposition 2003/04:105 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och\r\n\r\n2003/04:Fi41 av Lars Lindén m.fl. (kd).\r\nStällningstagande\r\nVi har i en särskild reservation redovisat vår uppfattning att det ska\r\ngöras lagändringar med innebörd att ett beslut i kommunfullmäktige att\r\nåberopa synnerliga skäl för att inte följa balanskravet ska tillstyrkas\r\nav kommunens eller landstingets revisorer samfällt. I konsekvens med\r\ndetta anser vi att beslut som har tagits utan revisorernas godkännande\r\nska kunna överklagas i förvaltningsdomstol. Därmed tillstyrker vi motion\r\nFi42 (m) yrkande 1 i denna del och avstyrker propositionens förslag i\r\ndenna del samt motionerna Fi34 (fp) yrkande 7 i denna del, Fi40 (fp)\r\nyrkande 3 och Fi41 (kd).\r\n\r\n\r\n3.      Prövning av balanskravet, punkt 5 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ett uppdrag till regeringen att utforma ett\r\nsanktionssystem mot kommuner eller landsting som inte tillräckligt snabbt\r\noch kraftfullt ingriper mot ett konstaterat negativt resultat. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7 i denna\r\ndel och\r\n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:105 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi41 av Lars Lindén m.fl. (kd) och\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nEn stabil och välskött kommunal ekonomi är inte bara viktig från\r\nallmänekonomisk utgångspunkt utan också mycket viktig för den enskilde\r\nkommunmedborgaren. Det är den enskilde som främst får bära de ekonomiska\r\nkonsekvenserna av en illa skött kommunal ekonomi. Vi finner det således\r\nutomordentligt viktigt att de övervakningsmekanismer som finns kring\r\nbalanskravet fungerar väl.\r\nVi anser att det bör finnas möjligheter att vidta sanktioner mot kommuner\r\neller landsting som inte tillräckligt snabbt och kraftfullt ingriper\r\nmot ett konstaterat negativt resultat. Ett sådant sanktionssystem bör\r\ninnehålla en mekanism som möjliggör att regeringen i motsvarande fall\r\nska ingripa. Det är samtidigt viktigt att de kriterier som medger\r\nsanktioner mot kommuner och landsting är klara och inte skapar några\r\nosäkerheter. Enligt vår uppfattning är det rimligt att systemet även\r\ninnehåller en möjlighet till bedömning av den enskilda situationen.\r\nMed det anförda föreslår vi att regeringen får i uppdrag att utforma\r\nett sanktionssystem mot kommuner eller landsting som inte tillräckligt\r\nsnabbt och kraftfullt ingriper mot ett konstaterat negativt resultat.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller motionerna Fi34 (fp) yrkande 7 i\r\ndenna del och Fi40 (fp) yrkande 3 och avslår propositionens förslag i\r\ndenna del samt motionerna Fi41 (kd) och Fi42 (m) yrkande 1 i denna del.\r\n\r\n\r\n4.      Prövning av balanskravet, punkt 5 (kd)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om laglighetsprövningen av balanskravet och antar\r\nden i motionen föreslagna ändringen i 10 kap. 8 § andra stycket\r\nkommunallagen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi41 av Lars Lindén m.fl. (kd) och\r\navslår proposition 2003/04:105 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och\r\n\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nJag anser i likhet med Ekonomiförvaltningsutredningen att möjligheten\r\ntill laglighetsprövning bör finnas kvar vad gäller balanskravet. De\r\nnuvarande begränsningarna att laglighetspröva beslut om att inte reglera\r\nett negativt resultat ska därmed slopas. En sådan förändring, i kombination\r\nmed det enligt regeringens förslag i övrigt uppmjukade balanskravet\r\nsamt de ökade kraven på redovisning och revision, främjar på ett bättre\r\nsätt förutsättningarna för en god ekonomisk hushållning i kommuner och\r\nlandsting. Hotet om att få ett tveksamt underskottsbeslut eller ett\r\nbeslut att inte reglera ett underskott lagprövat i länsrätten borde\r\nenligt min uppfattning i sig ha en viss avskräckande effekt som främjar\r\natt realistiska budgetar läggs fram.\r\nJag vill i sammanhanget också betona att en förvaltningsdomstols möjlighet\r\ninskränker sig till att upphäva ett beslut, inte att ändra det. Den\r\npolitiska makten ligger alltså i slutändan kvar hos kommunen eller\r\nlandstinget.\r\nVad jag anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller motion Fi41 (kd) och avslår\r\npropositionens förslag i denna del samt motionerna Fi34 (fp) yrkande 7 i\r\ndenna del, Fi40 (fp) yrkande 3 och Fi42 (m) yrkande 1 i denna del.\r\n\r\n\r\n5.      Stabila planeringsförutsättningar, punkt 7 (m, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Roger Tiefensee (c), Cecilia\r\nWidegren (m) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utredning av stabila planeringsförutsättningar\r\nm.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 1 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:105 i denna del och motion\r\n\r\n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKommunsektorn behöver stabilare planeringsförutsättningar och en rimligare\r\nplaneringshorisont jämfört med vad som sker i dag. Vi stödjer därmed\r\nambitioner att införa åtgärder som kan bidra till en jämnare utveckling\r\nav kommunernas intäkter och därmed skapa mer stabila planeringsförutsättningar.\r\nEmellertid saknar vi i propositionen en mer genomgripande analys av\r\nhur den offentliga ekonomin, och den kommunala ekonomins del i den, bör\r\nutvecklas. Därför förordar vi en utredning av flera aspekter avseende\r\nstabila planeringsförutsättningar och åtgärder som kan bidra till en\r\njämnare utveckling av kommunsektorns intäkter. Utredningen bör även\r\nomfatta balanskravets framtida utformning och dess roll för målen för\r\nhela den offentliga sektorn samt kommunsektorn. Analysen av denna och\r\nandra aspekter på kommunal ekonomi bör enligt vår mening genomföras i\r\nett sammanhang - både i termer av balanskrav, mål för sparandet och i\r\ntermer av vad som är att beakta som god ekonomisk hushållning. Även\r\nskattebetalarnas/kommunmedborgarnas perspektiv bör vägas in som en\r\nbetydelsefull faktor.\r\nI detta sammanhang vill vi understryka att grunden för en god verksamhet\r\ni kommuner och landsting är en ekonomi som är i balans och har en\r\nlångsiktigt hållbar utveckling. För att klara detta krävs naturligtvis\r\ntillväxt i samhället. Men framför allt krävs det att det kommunala\r\nsjälvstyret värnas och regeringens övervältring av ansvar utan full\r\nkostnadstäckning upphör. Det handlar om att stärka det grundlagsfästa\r\nkommunala självstyret och självständigheten särskilt vad avser ansvar,\r\nbefogenheter och resurser. Det är därför viktigt att stoppa centralstyrning\r\nmed riktade statsbidrag och stopplagar. I stället ska kommuner och\r\nlandsting få största möjliga flexibilitet för att under eget ansvar\r\nprioritera sin verksamhet. Först då kan kommuner och landsting möta\r\nframtidens utmaningar med bästa förutsättningar.\r\nVad som här anförts om stabila planeringsförutsättningar för kommuner\r\noch landsting bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi\r\nföreslår därmed att riksdagen bifaller motionerna Fi42 (m) yrkande 2\r\noch Fi43 (c) yrkande 1 och avstyrker propositionens förslag i denna del\r\noch motion Fi40 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n\r\n6.      Stabila planeringsförutsättningar, punkt 7 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om stabila planeringsförutsättningar för kommuner\r\noch landsting. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:105 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi instämmer i bedömningen att kommunsektorn kan behöva stabilare\r\nplaneringsförutsättningar och en rimligare planeringshorisont jämfört med\r\nvad som sker i dag. Vi anser dock att kravet på att skapa och upprätthålla\r\nstabilitet i kommunernas planeringsförutsättningar främst bör riktas\r\nmot regeringen. Det är just regeringens agerande som bidrar till\r\nosäkerheten i den kommunala planeringen. Det senaste exemplet är att\r\nregeringen i årets vårproposition helt plötsligt drog in 2,6 miljarder\r\nkronor från kommunsektorn under pågående verksamhetsår. Eftersom kommunerna\r\nbara har hösten på sig att anpassa sig till detta beslut, kommer den\r\nkommunala ekonomin att drabbas av en indragning som i årstakt uppgår\r\ntill 5 miljarder. Enligt vår mening påverkas den kommunala planeringen\r\nytterst negativt av liknande beslut.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad vi har anfört\r\nom stabila planeringsförutsättningar för kommuner och landsting. Detta\r\ninnebär att vi tillstyrker motion Fi40 (fp) yrkande 1 och avstyrker\r\npropositionens förslag i denna del samt motionerna Fi42 (m) yrkande 2\r\noch Fi42 (c) yrkande 1.\r\n\r\n\r\n7.      Finansieringsprincipen, punkt 8 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Roger\r\nTiefensee (c), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Lars Lindén\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om finansieringsprincipens betydelse för\r\nkommunsektorns ekonomiska förutsättningar. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 8 och\r\n\r\n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att kraven på god ekonomisk hushållning och budgetbalans i\r\nkommuner och landsting är av stor vikt för kommunsektorns ekonomiska\r\nförutsättningar. Det är för oss självklart att det inom ramen för\r\nkommuners ansvarsområde ska finnas en väl avvägd verksamhet som anpassas\r\nefter de resurser som tillförs. Dessa resurser kommer från såväl egen\r\nfinansiering via skatten som från avgifter och statliga bidrag. I och\r\nmed detta måste staten enligt vår mening följa den av riksdagen antagna\r\nfinansieringsprincipen fullt ut.\r\nFinansieringsprincipen innebär att statliga beslut som medför nya\r\nkostnader för kommuner och landsting också ska finansieras av staten.\r\nDetta innebär att statliga reformbeslut ska regleras genom att nivån på\r\nallmänna statsbidrag ändras. Många avsteg har emellertid gjorts från\r\nfinansieringsprincipen sedan den började tillämpas 1993. Kommuner och\r\nlandsting har i åtskilliga fall inte fått kompensation för att täcka\r\nkostnader för nya uppgifter. Dessutom har tillämpningen av\r\nfinansieringsprincipen\r\nbetydande brister. Det finns många fall där kompensationen till kommunerna\r\nutgår med ett belopp som beräknas när reformen genomförs. Om sedan\r\nkostnaderna för reformen stiger kompenseras kommunerna inte för detta.\r\nDet\r\när enligt vår mening inte rimligt att under löpande år förändra kommunernas\r\neller landstingens förutsättningar att bedriva planerad verksamhet genom\r\nminskade statliga bidrag eller krav på utökad verksamhet. Kommuner och\r\nlandsting måste i stället tillförsäkras kontroll över sin egen verksamhet.\r\nDet bör gälla såväl tillförda medel som verksamhetens innehåll. Därmed\r\nges kommuner förutsättningar till en långsiktigt hållbar planering och\r\nutveckling. Tendenser till utökad statlig detaljstyrning måste brytas.\r\nDetta är en förutsättning för att bibehålla ett reellt innehåll i det\r\nkommunala självstyret.\r\nFör att en verksamhet ska kunna bedrivas under ordnade former är det\r\nför oss en självklarhet att beslut och finansiering går hand i hand.\r\nEnligt vår mening ska finansieringsprincipen tillämpas så att den som\r\nfattar beslut om kostnadshöjande reformer också står för dessa kostnader.\r\nGenom att reformer genomförs utan att finansieringsprincipen följs\r\nförlorar kommunerna en betydande del av kontrollen över sin egen ekonomi.\r\nTillämpningen av finansieringsprincipen är en nyckelfråga för kommunsektorns\r\nekonomiska förutsättningar. Finansieringsprincipen måste hanteras på\r\nett ansvarsfullt sätt.\r\nVi anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening\r\nvad vi har anfört om finansieringsprincipens betydelse för kommunsektorns\r\nekonomiska förutsättningar. Därmed bifaller riksdagen motionerna Fi33\r\n(m) yrkande 8 och Fi43 (c) yrkande 6.\r\n\r\n\r\n8.      Kommunal skatteplanering, punkt 9 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om åtgärder mot kommunal skatteplanering. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser givetvis inte att kommunal bolagsverksamhet aldrig är förenligt\r\nmed god ekonomisk hushållning. Däremot är det ett problem om kommunal\r\nverksamhet bedrivs i bolagsform främst av skatteskäl och utan att det\r\negentligen är rationellt och bäst för verksamheten. I en del kommuner\r\nbyggs det t.o.m. upp invecklade koncerner bara för att man ska kunna ge\r\nkorssubventioner som annars inte skulle vara möjliga. Mot denna bakgrund\r\nefterlyser vi förslag från regeringen om hur kommunal skatteplanering\r\nska undvikas.\r\nVad vi anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion Fi42 (m) yrkande 3.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, punkt 1 (c)\r\nRoger Tiefensee (c) anför:\r\nJag anser att det är anmärkningsvärt att resursförsörjningen och därmed\r\ngrundförutsättningarna för att bedriva de kommunala verksamheterna inte\r\nberörs mer framträdande i regeringens proposition. Otillräckliga resurser\r\neller oklarhet i resursfördelning mellan stat och kommun är enligt min\r\nmening en av orsakerna till kommunsektorns problem i dag. Även om\r\nfinansieringsfrågan och medelsfrågan känns obekväm att hantera är den\r\navgörande för om ordning och reda ska kunna bringas i planerings- och\r\nuppföljningssystemen i kommuner och landsting. Klara regler för\r\nresursfördelning och förväntningar på prestation är en viktig förutsättning\r\npå vägen mot god ekonomisk hushållning. Därför förordar jag att kommuner\r\noch staten gemensamt ska arbeta fram tydligare regler och riktlinjer\r\nför verksamheter inom kommun- och landstingsområdet samt för förhållandet\r\nmellan stat och kommun.\r\nVidare finner jag det märkligt att de hel- och delägda kommunala bolagen\r\ninte regelmässigt ingår i nuvarande hantering och uppföljning av de\r\nkommunala verksamheterna, trots intentionerna bakom lagen om kommunal\r\nredovisning. Om en verksamhet som bedrivs av kommuner och landsting i\r\nannan associationsform än förvaltning inte ska analyseras och krav\r\nställas, bör det rimligen ifrågasättas om verksamheten över huvud taget\r\nska ingå i det kommunala kompetensområdet. De kommunala bolagen innebär\r\nen risk som kan ligga i borgensåtagande och det förväntas givetvis att\r\ndessa bolag är till nytta. Därför ska de hel- eller delägda bolagen i\r\nkommuner och landsting vägas in i det finansiella perspektivet, planeringen\r\noch uppföljningen på alla nivåer. Detta gäller, inte minst, utifrån den\r\nbudgeterande och måluppfyllande aspekten.\r\n\r\n\r\n2.      Kommunal skatteplanering, punkt 9 (fp)\r\nKarin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:\r\nFolkpartiet anser att kommunal verksamhet ska bedrivas i förvaltningsform.\r\nDet garanterar medborgerlig insyn och demokratisk kontroll samt förhindrar\r\nosund konkurrens med privat företagsamhet. Endast i specifika undantagsfall\r\nkan Folkpartiet acceptera kommunala bolagsbildningar.\r\nI många kommuner sker i dag avancerade skatteplaneringar och finansiering\r\nav kommunala verksamheter som inte är relaterade till bolagens verksamheter\r\ninom de kommunala bolagskoncernerna. Detta är osunt utifrån ett antal\r\nutgångspunkter. Boende i kommunala bostadsföretag och kunder i kommunala\r\nelbolag dubbelbeskattas på detta sätt. Fullmäktiges möjligheter att\r\nfullt ta ansvar för verksamhet och budget begränsas. Folkpartiet vill\r\npå grund av detta undanröja möjligheterna till skatteplanering inom\r\nkommunala bolag. Vi har framfört detta i motion 2004/05:Fi271 (fp) som\r\nbehandlas i annat sammanhang.\r\n\r\n3.      Ekonomisk hushållning på nationell nivå, punkt 10 (c)\r\nRoger Tiefensee (c) anför:\r\nJag anser att staten bör inordnas i samma krav på balans i sin ekonomiska\r\nhushållning som kommuner och regioner. Staten har ansvaret att hantera\r\nlandets ekonomi i dess helhet. Därför bör staten stötta såväl regioner\r\nsom kommuner i deras utveckling och föregå med gott exempel på ekonomisk\r\nförvaltning i sin egen verksamhet och i relation med övriga offentliga\r\nverksamheter. Denna roll kräver enligt min mening att statens redovisning\r\nbör följa samma riktlinjer som gäller för en god ekonomisk hushållning\r\ninom kommuner och landsting.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och\r\nlandsting:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om ändring i kommunallagen (1991:900),\r\nlag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om stabila planeringsförutsättningar för kommuner och\r\nlandsting.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen noga följer utvecklingen vad\r\ngäller de vidgade möjligheterna att ej reglera ett negativt resultat.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär\r\natt sanktioner kan vidtas mot kommuner och landsting som inte snabbt\r\noch kraftfullt vidtar åtgärder för att reglera ett negativt resultat\r\noch återställa det egna kapitalet.\r\n2003/04:Fi41 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\nRiksdagen beslutar, med avslag på propositionens förslag i denna del,\r\nom ändring i 10 kap. 8 § kommunallagen enligt följande:\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse       Föreslagen lydelse\r\nEtt överklagat beslut skall upphävas, om1. det inte har tillkommit i\r\nlaga ordning,2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet\r\nför kommunen eller landstinget,3. det organ som har fattat beslutet har\r\növerskridit sina befogenheter, eller4. beslutet strider mot lag eller\r\nannan författning.Första stycket punkterna 3 och 4 gäller inte beslut\r\nenligt 8 kap. 5 § tredje stycket.       Ett överklagat beslut skall upphävas,\r\nom1. det inte har tillkommit i laga ordning,2. beslutet hänför sig\r\ntill något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,\r\n3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter,\r\neller4. beslutet strider mot lag eller annan författning.\r\nNågot annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe.\r\nNågot annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe.\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar om lagändring vad gäller hantering av\r\n\"synnerliga skäl\" i balanskravet i enlighet med vad som anges i motionen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utredning av stabila planeringsförutsättningar,\r\nåtgärder för att bidra till jämnare utveckling av kommunernas intäkter,\r\nbalanskravets framtida utformning och dess roll för målen för hela den\r\noffentliga sektorns samt kommunernas storlek på det egna kapitalet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder mot kommunal skatteplanering.\r\n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att maktdelning mellan stat, kommun och landsting\r\nskall utformas i enlighet med federalismens principer i avsikt att\r\nsäkerställa det kommunala självstyret och den kommunala självständigheten.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa samma krav på god ekonomisk hushållning\r\nför nationell nivå som för kommun- och landstingsnivå.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tydligare regler och riktlinjer för resursfördelning\r\noch ansvar mellan kommun, landsting och stat.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verksamhet som kommuner och landsting bedriver i\r\nannan associationsform skall vägas in i helhetsbedömningen av kommunens\r\noch landstingets ekonomiska ställning.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att finansieringsprincipen skall tillämpas strikt.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheten att införa resultatavsättningar för att\r\nbalansera underskott via tidigare överskott.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi43 yrkandena 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Behandling av delårsrapport",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag att kommuners och landstings delårsrapporter ska behandlas av fullmäktige.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Bedömning av måluppfyllelsen",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag att revisorer ska bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förändringar av balanskravet",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag till förändringar i balanskravet för kommuner och landsting.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Fi34 yrkande 7 i denna del, 2003/04:Fi40 yrkande 2, 2003/04:Fi42 yrkande 1 i denna del och 2003/04:Fi43 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "11E741F1-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "10",
                    "9",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "2",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "239",
                    "53",
                    "2",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/11E741F1-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Prövning av balanskravet",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag att balanskravet för kommuner och landsting ska prövas inom det politiska systemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Fi34 yrkande 7 i denna del, 2003/04:Fi40 yrkande 3, 2003/04:Fi41 och 2003/04:Fi42 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "11E741F8-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "43",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "182",
                    "42",
                    "72",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/11E741F8-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Lagförslagen",
          "forslag": "Riksdagen antar mot bakgrund av vad som ovan anförts och föreslagits de i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen till\n1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),\n2. lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Stabila planeringsförutsättningar",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad regeringen anför dels om stabila förutsättningar för kommuner och landsting, dels om inrättandet av ett kommunalekonomiskt råd.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:105 i denna del och avslår motionerna \n2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1, \n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 2 och \n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "11E741FF-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "92",
                    "42",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/11E741FF-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 8 och \n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kommunal skatteplanering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:Fi42 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Ekonomisk hushållning på nationell nivå",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:Fi43 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förändringar av balanskravet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Prövning av balanskravet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Prövning av balanskravet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Prövning av balanskravet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Stabila planeringsförutsättningar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Stabila planeringsförutsättningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kommunal skatteplanering",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-09-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-10-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-10-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-10-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-10-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-10-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:26:18"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer som talar om hur man ska uppnå stabila finanser. Riksdagen godkänner regeringens förslag som handlar om ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om kommunerna och landstingen lyckats med målet om stabila finanser. Förslaget innebär också vissa ändringar av det nuvarande balanskravet. Kommuner och landsting får möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det finns särskilda skäl till detta. Den tid som kommuner och landsting har för att återställa ett negativt resultat i budgeten förlängs samtidigt med ett år - till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången för räkenskapsåret 2005. ",
          "dok_id": "GS01FIU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (FiU8)",
          "dok_id": "GS01FIU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:26:18"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01FIU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer som talar om hur man ska uppnå stabila finanser. Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag som handlar om ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om kommunerna och landstingen lyckats med målet om stabila finanser. Förslaget innebär också vissa ändringar av det nuvarande balanskravet. Kommuner och landsting får möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det finns särskilda skäl till detta. Den tid som kommuner och landsting har för att återställa ett negativt resultat i budgeten förlängs samtidigt med ett år - till tre år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången för räkenskapsåret 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01FiU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:25"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (FiU8)",
          "dok_id": "GS01FiU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:25"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01FIU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_FiU_8.pdf",
          "filstorlek": "850908",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (prop. 2003/04:105)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/934B3807-38B3-48F9-A9A9-6F7AD65D2BCC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi33 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi33",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi33",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi34 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi34",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi34",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi40 med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_id": "GR02Fi40",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi40",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi41 med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_id": "GR02Fi41",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi41",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi42 med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_id": "GR02Fi42",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi42",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi43 med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_id": "GR02Fi43",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi43",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_id": "GR03105",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-10-27",
          "ref_dok_id": "GS0921",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "2004-10-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-10-27",
          "ref_dok_id": "GS0921",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "2004-10-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:14",
          "ref_dok_id": "GS0K14",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "14",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "sou 2001:76",
          "ref_dok_id": "ZZB376",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "sou 2001",
          "ref_dok_bet": "76",
          "ref_dok_titel": "SOU sou 2001:76",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:776",
          "ref_dok_id": "1997:614",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}