{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2283925",
      "dok_id": "GS01FIU7",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "FIU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:FIU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-10-12 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:25",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:29",
      "titel": "Ändringar i det kommunala utjämningssystemet (prop. 2003/04:155)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01FIU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01FIU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:FIU7</div><h1>Ändringar i det kommunala utjämningssystemet (prop. 2003/04:155)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI proposition 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet\r\npresenterar regeringen ett förslag till en ny lag om kommunalekonomisk\r\nutjämning.\r\nUtskottet anser att rättvisa och nationell solidaritet ska vara\r\ngrundläggande för ett kommunalt utjämningssystem. Det nya utjämningssystemet\r\nska därför även i fortsättningen baseras på principerna om bl.a. likvärdiga\r\nekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting samt en\r\nlångtgående utjämning av skillnader i beskattningsbara inkomster och\r\nstrukturellt betingade kostnadsskillnader. Därutöver ska såväl\r\ninkomstutjämningen som kostnadsutjämningen omfatta samtliga kommuner och\r\nlandsting.\r\nMot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till ett\r\nnytt system för inkomstutjämning som i huvudsak innebär att staten\r\nfinansierar utjämningen. I det nya inkomstutjämningssystemet sammanförs\r\ndagens utjämningssystem, det generella statsbidraget och vissa riktade\r\nstatsbidrag. Kommuner och landsting får ett inkomstutjämningsbidrag\r\nalternativt ska betala en inkomstutjämningsavgift, vilka beräknas utifrån\r\nskillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett särskilt\r\nberäknat skatteutjämningsunderlag.\r\nUtskottet tillstyrker också att nuvarande system för kostnadsutjämning\r\nmellan kommuner och landsting bibehålls med vissa ändringar, främst att\r\nkostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas.\r\n\r\nDärutöver tillstyrker utskottet förslaget till ett statligt finansierat\r\nstrukturbidrag vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Strukturbidrag\r\nbetalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av\r\nnuvarande kostnadsutjämning samt en del av bidragsminskningen till följd\r\nav de föreslagna förändringarna. För de kommuner och landsting som får\r\nnegativa bidragsförändringar ska särskilda införandebidrag gälla för\r\nåren 2005-2010.\r\nVidare tillstyrker utskottet att regleringsavgifter och regleringsbidrag\r\ninförs dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn,\r\ndels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i\r\ninkomstutjämningen.\r\nDen nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.\r\nUtskottet behandlar också 21 motionsyrkanden som har väckts med anledning\r\nav propositionen samt 2 motionsyrkanden väckta med anledning av regeringens\r\nskrivelse 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns 11 reservationer och 1 särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen förordar om utgångspunkter för ett\r\nnytt kommunalt utjämningssystem. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:155 i denna del och avslår motionerna2003/04:Fi33 av Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m) yrkande 5,2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd)\r\nyrkande 3,2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1,2003/04:Fi45\r\nav Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del,2003/04:Fi46 av Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 samt2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee\r\nm.fl. (c) yrkandena 1, 2 och 5.\r\nReservation 1 (m, kd)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n2.      Ett nytt system för inkomstutjämning\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till ett nytt system för\r\ninkomstutjämning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i\r\ndenna del och avslår motionerna2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) yrkande 2,2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 i\r\ndenna del och 2 samt2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena\r\n3 och 5.\r\nReservation 4 (m)\r\nReservation 5 (fp)\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n3.      Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag om vilka verksamheter och\r\nkostnadsslag som ska ingå i kostnadsutjämningen. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:155 i denna del och avslår motionerna2003/04:Fi44\r\nav Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 3 och 4,2003/04:Fi45 av Lars\r\nLindén m.fl. (kd) yrkande 3 och2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m) yrkande 6.\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (fp)\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n4.      Strukturbidrag\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag om ett strukturbidrag till\r\nkommuner och landsting vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del och avslår\r\nmotion2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n5.      Införandebidrag\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag att särskilda införandebidrag\r\ninförs för perioden 2005-2010. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:155 i denna del och avslår motionerna2003/04:Fi44 av Karin\r\nPilsäter m.fl. (fp) yrkande 6,2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m) yrkande 4 och2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 3\r\noch 4.\r\nReservation 11 (fp) - villkorad\r\n\r\n6.      Regleringsbidrag och regleringsavgift\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till regleringsbidrag och\r\nregleringsavgift avseende kommunsektorn. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:155 i denna del.\r\n\r\n7.      Administration och uppföljning av utjämningssystemet\r\nRiksdagen godkänner dels regeringens förslag beträffande administration\r\nav utjämningssystemet, dels vad regeringen förordar beträffande uppföljning\r\nav utjämningssystemet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155\r\ni denna del och avslår motion2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande 7.\r\n\r\n8.      Lagförslagen i övrigt\r\nRiksdagen antar med bakgrund av vad som ovan anförts och föreslagits\r\nde i bilaga 2 återgivna förslagen till1. lag om kommunalekonomisk\r\nutjämning,2. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser\r\nom kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:155 i denna del.\r\n\r\nStockholm den 12 oktober 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg\r\n(s), Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell\r\nNordström (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s),\r\nRoger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida\r\n(mp), Tommy Ternemar (s), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp),\r\nLars Lindén (kd) och Siv Holma (v).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI september 2001 tillkallade regeringen en parlamentarisk kommitté med\r\nuppgift att utreda vissa frågor beträffande det kommunala statsbidrags-\r\noch utjämningssystemet samt vid behov föreslå förändringar (dir. 2001:73).\r\nKommitténs uppdrag var att analysera om målen för utjämningssystemet\r\nuppnås i den del som avser utjämning för strukturella kostnadsskillnader\r\noch vid behov föreslå förändringar. Kommittén hade vidare i uppdrag att\r\nanalysera och lämna förslag till hur kommuner och landsting med kraftig\r\nbefolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla\r\nvård, omsorg och utbildning. Dessutom skulle kommittén undersöka\r\nmöjligheterna till förenklingar av systemet samt lämna förslag till hur\r\nintäktsförändringarna för enskilda kommuner och landsting till följd av\r\nändringar i systemet efter 2004 ska hanteras.\r\nKommittén, som antog namnet Utjämningskommittén, överlämnade i september\r\n2003 betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU\r\n2003:88).\r\nEfter remissbehandling överlämnade regeringen den 13 maj 2004 proposition\r\n2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet till riksdagen.\r\nPropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna. I propositionen föreslår regeringen att\r\nriksdagen antar regeringens förslag till lag om kommunalekonomisk utjämning\r\noch lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om\r\nkommuns och annan myndighets utdebitering av skatt, m.m. Regeringens\r\nförslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.\r\nMed anledning av propositionen har 4 motioner väckts. Utskottet behandlar\r\ni betänkandet även 2 motionsyrkanden med anknytning till frågan om det\r\nkommunala utjämningssystemet, vilka ingår i 2 motioner väckta med\r\nanledning av regeringens skrivelse 2003/04:102 Utvecklingen inom den\r\nkommunala sektorn. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.\r\nDe motioner som har väckts under den allmänna motionstiden hösten 2004\r\noch som tar upp kommunalekonomiska frågor kommer att behandlas av\r\nutskottet senare under innevarande år.\r\nUnder ärendets beredning har en skrivelse inkommit till utskottet.\r\nSödertälje kommun, Nynäshamns kommun, Norrtälje kommun och Nykvarns kommun\r\nhar i en gemensam skrivelse (dnr 069-39-0405) tagit upp frågan om\r\nföråldrad regional indelning och bristfälligt statistiskt underlag för\r\nbyggkostnadsindex (även kallad byggkostnadsfaktorn), vilken påverkar\r\nskatteutjämningssystemet och ingår som beräkningsunderlag i den av\r\nregeringen föreslagna kostnadsutjämningsmodellen för bebyggelsestruktur.\r\nSkrivelsen redovisas i utskottets överväganden i avsnittet Verksamheter\r\noch kostnadsslag i kostnadsutjämningen.\r\nBakgrund\r\nNuvarande statsbidrags- och utjämningssystem\r\nDet nuvarande statsbidrags- och utjämningssystemet trädde i kraft 1996\r\noch består av fyra delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generellt\r\nstatsbidrag och införanderegler. Utjämningssystemet syftar till att\r\ngarantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar\r\natt bedriva sin verksamhet oavsett invånarnas beskattningsbara inkomster\r\noch skillnader i behov och andra strukturella förhållanden. Systemet är\r\nutformat som två separata delsystem, ett för kommuner och ett för\r\nlandsting, men de är likartat uppbyggda.\r\nGenom inkomstutjämningen garanteras alla kommuner och landsting ett\r\nlika stort skatteunderlag per invånare oavsett det egna skatteunderlagets\r\nstorlek. Kommuner och landsting med ett eget skatteunderlag per invånare\r\nsom understiger genomsnittet i landet får ett bidrag från staten. De\r\nmed ett skatteunderlag per invånare som ligger över genomsnittet betalar\r\nen avgift till staten. Summan av avgifterna motsvarar i stort summan av\r\nbidragen. Beräkningen av en kommuns bidrag/avgift sker i flera steg.\r\nUnderlaget för beräkningen av bidrag eller avgift utgörs av den del av\r\nskatteunderlaget per invånare som avviker från riksgenomsnittet,\r\nmultiplicerat med antalet invånare i kommunen. De beskattningsbara inkomsterna\r\nper invånare kommer efter denna utjämning att vara lika stora i alla\r\nkommuner respektive landsting. Därefter fastställs bidraget/avgiften\r\ngenom att underlaget för beräkningen av bidraget eller avgiften\r\nmultipliceras med den s.k. länsvisa skattesatsen. De länsvisa skattesatserna\r\nutgör 95 % av den genomsnittliga skattesatsen i landet för kommuner\r\nrespektive landsting år 1995. Inom länen har den länsvisa skattesatsen\r\nfördelats mellan kommunerna i länet och landstinget utifrån nivån på de\r\nskatteväxlingar som gjorts med hänsyn till huvudmannaskapsförändringar.\r\nFrån 2001 infördes en justering i inkomstutjämningen med syfte att\r\nundanröja att kommuner och landsting med låg skattesats och snabb\r\ntillväxt i det egna skatteunderlaget får en intäktsökning efter utjämning\r\nsom understiger genomsnittet för riket.\r\nKostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs-\r\noch kostnadsskillnader. Systemet ska således inte utjämna för faktiska\r\nkostnadsskillnader utan för skillnader i behov av kommunal service och\r\nför förutsättningarna att producera denna service, dvs. sådana skillnader\r\nsom kommunerna och landstingen inte själva kan råda över. Systemet ska\r\ninte utjämna för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald\r\nservicenivå, avgiftssättning eller effektivitet. Kostnadsutjämningen är\r\nuppbyggd av ett antal delmodeller, där de strukturella kostnadsskillnaderna\r\nför varje delmodell beräknas med hjälp av faktorer som ska spegla de\r\nstrukturella behovs- och kostnadsskillnaderna för en viss verksamhet.\r\nDe olika delmodellerna avser antingen verksamheter som t.ex. barn- och\r\näldreomsorg eller kostnader som finns i de flesta verksamheter som t.ex.\r\nuppvärmningskostnader. Kostnadsutjämningen innefattar utjämningsmodeller\r\nför 16 delverksamheter/kostnadsslag för kommunerna och tre utjämningsmodeller\r\nför landstingen. För varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad,\r\ni kr per invånare, per kommun respektive landsting. Genom att summera\r\nde i delmodellerna beräknade standardkostnaderna erhålls en kommuns\r\neller ett landstings strukturkostnad i kr per invånare. De kommuner och\r\nlandsting vilkas beräknade strukturkostnad överstiger den genomsnittliga\r\nstrukturkostnaden i landet får ett bidrag från staten motsvarande den\r\növerskjutande kostnaden. Om strukturkostnaden understiger genomsnittet\r\ni landet betalar kommunen en motsvarande avgift. Summan av avgifterna\r\nmotsvarar i princip summan av bidragen.\r\nDet generella statsbidraget fördelades, vid systemets införande, med\r\nett lika stort belopp per invånare till alla kommuner respektive landsting.\r\nFrån andra halvåret 1997 har det generella bidraget höjts successivt.\r\nEn del av bidraget fördelas efter respektive kommuns åldersstruktur.\r\nFör 2004 uppgår det invånarrelaterade bidraget till 3 240 kr per invånare\r\nför kommunerna och 929 kr per invånare för landstingen. Förutom att\r\nfungera som en viktig finansieringskälla används det generella bidraget\r\nför att styra kommunsektorns finansiella utrymme och för justeringar\r\nsom hänger samman med finansieringsprincipen.\r\nInförandereglerna syftar till att begränsa genomslaget av de\r\nbidragsförändringar som uppkom vid övergången till det nuvarande systemet.\r\nDärigenom avsåg man att åstadkomma en successiv infasning till det nya\r\nutjämningssystemet under åren 1996-2003, vilket innebär att effekterna\r\nav systemet skulle slå igenom successivt under en period av åtta år.\r\nInförandereglerna ändrades 2000 i samband med att ändringar i\r\nkostnadsutjämningen gav upphov till ytterligare omfördelningseffekter. Den\r\ntekniska konstruktionen av införandereglerna innebar att bidragsförändringar,\r\növer en viss nivå, som uppstod till följd av det nuvarande systemet\r\njämfört med det tidigare systemets utfall, minskade genom införandetillägg\r\noch införandeavdrag som successivt trappas ned under införandetiden.\r\nDen sammanlagda bidragsminskningen under införandeperioden begränsades\r\ngenom s.k. fasta införandetillägg. De årliga förändringarna under\r\nperioden begränsades genom s.k. rörliga införandetillägg och införandeavdrag.\r\nDäremot får de bidrags- eller avgiftsförändringar som beror på\r\nförändringar i skattekraft och beräknad strukturkostnad slå igenom vid den\r\nårliga uppdateringen av bidrags- och utjämningssystemet. Införandereglerna\r\nfinansieras genom en nivåjustering av det generella statsbidraget för\r\nsamtliga kommuner och landsting.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nUtgångspunkter för ett nytt utjämningssystem\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att ett kommunalt utjämningssystem även i fortsättningen\r\nska baseras på principerna om bl.a. likvärdiga ekonomiska förutsättningar\r\nför kommuner respektive landsting samt en långtgående utjämning av\r\nskillnader i beskattningsbara inkomster och strukturellt betingade\r\nkostnadsskillnader. Därutöver ska såväl inkomstutjämningen som\r\nkostnadsutjämningen omfatta samtliga kommuner och landsting. Utskottet\r\nkonstaterar\r\natt de av regeringen förespråkade utgångspunkterna till ett nytt\r\nutjämningssystem ligger väl i linje med de principer som utskottet förordar.\r\nDärmed föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen anfört\r\ni detta avseende. Förslagen i motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 1 (m, kd), 2 (fp) och 3 (c).\r\nPropositionen\r\nHuvudsyftet med regeringens förslag till ett nytt utjämningssystem är,\r\ni likhet med utgångspunkterna för det nuvarande systemet, att åstadkomma\r\nlikvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting\r\natt bedriva sin verksamhet. För att nå detta krävs enligt regeringen\r\nett system med långtgående utjämning av skillnader i beskattningsbara\r\ninkomster och strukturellt betingade kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen\r\nska däremot inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet,\r\navgiftssättning och effektivitet. Därför kan för kostnadsutjämningen\r\näven fortsättningsvis standardkostnadsmetoden1Standardkostnadsmetoden\r\ninnebär att utjämning sker till den kostnad kommunen eller landstinget\r\nskulle ha haft om verksamheten bedrivits vid en genomsnittlig avgifts-,\r\nambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till egna strukturella\r\nförhållanden och enligt valda faktorer. tillämpas eftersom den är direkt\r\nkopplad till hur de olika verksamheterna utvecklas i kommuner och\r\nlandsting. Genom en omfördelning av resurser som sker i ett sådant\r\nutjämningssystem kan likvärdiga förutsättningar för att tillhandahålla\r\nvälfärdstjänster skapas.\r\nNivån för vad som kan anses vara likvärdiga ekonomiska förutsättningar\r\nbestäms enligt regeringen lämpligen med utgångspunkt i medelskattekraften\r\ni landet med hänsyn tagen till det utrymme som kan skapas genom att\r\nsystemet omfattar i stort sett hela den statliga bidragsgivningen. Det\r\när samtidigt viktigt för regeringen att statens roll i stödsystemet\r\navseende kommuner och landsting blir tydligare jämfört med dagens\r\nutjämningssystem.\r\nDärför anser regeringen att det statliga stödet kan förtydligas genom\r\natt sammanföra utjämningssystemet, det generella statsbidraget och vissa\r\nriktade statsbidrag i ett nytt system för inkomstutjämning. När en stor\r\ndel av den statliga bidragsgivningen tillförs inkomstutjämningen minskar\r\ndessutom antalet kommuner och landsting som måste avstå en del av sin\r\nskattekraft. Detta bör enligt regeringens uppfattning bidra till att\r\nstärka systemets legitimitet jämfört med i dag, samtidigt som en\r\nlångtgående utjämning av skillnader i beskattningsbara inkomster bibehålls.\r\nDärutöver ska regleringsbidrag/avgift utgöra ett instrument för ekonomiska\r\nregleringar mellan staten och kommunsektorn för att finansiera\r\nupprätthållandet av garantinivån i inkomstutjämningen samt för eventuella\r\nförändringar i den totala statsbidragsramen.\r\nRegeringen understryker att det finns starka kopplingar mellan\r\nförutsättningarna för kommunal självstyrelse och den ekonomiska förmågan hos\r\nkommuner och landsting. Ett kommunalt utjämningssystem är därför avgörande\r\nför att den kommunala självstyrelsen ska kunna utvecklas även i kommuner\r\noch landsting med sämre ekonomiska förutsättningar. Den kommunala\r\nsjälvstyrelsen ger kommuner och landsting stor frihet att själva utforma,\r\norganisera och prioritera sin verksamhet. Dessa förhållanden verkar\r\nockså för ekonomisk effektivitet. Det finns därför enligt regeringen\r\nstarka skäl för att utforma statsbidrags- och utjämningssystem efter så\r\ngenerella principer som möjligt. För detta krävs att alla kommuner\r\nrespektive landsting solidariskt medverkar i ett nationellt system för\r\nutjämning av inkomster och kostnader.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet  framhåller i motion Fi46  att de av regeringen\r\nföreslagna förändringarna i utjämningssystemet inte löser de problem\r\nsom följer med de existerande kraftiga skillnaderna i kommunernas\r\nekonomiska villkor. Motionärerna anser att relationerna mellan staten och\r\nkommunerna först måste förändras för att stödja ökat välstånd i landets\r\nkommuner och landsting (yrkande 1). Bland grundprinciperna för dessa\r\nrelationer nämner man att staten ska ha ett ansvar för att landets alla\r\nprimärkommuner och landsting ges rimliga förutsättningar att klara sina\r\nåligganden. Dessutom måste de ekonomiska relationerna mellan staten och\r\nkommunerna utformas så att incitament skapas för kommunerna att bidra\r\ntill ökad ekonomisk tillväxt, främja effektivitet och stimulera till\r\nökad valfrihet för medborgarna. Ansvarsförhållandena mellan staten och\r\nkommunerna måste samtidigt vara tydliga - staten ska betala för det\r\nstaten beslutar om. Vidare anser motionärerna att både utjämningssystemet,\r\nde statliga bidragen till kommunsektorn och balanskravet för kommunerna\r\nmåste ses över i syfte att dels minska kommunernas konjunkturkänslighet,\r\ndels säkerställa sunda offentliga finanser. I det sammanhanget bör man\r\nenligt motionärerna även diskutera andra möjligheter att finansiera\r\nkommunal verksamhet än genom beskattning av kommuninvånarnas inkomster.\r\nDen i flera moderata motioner föreslagna nationella finansieringen av\r\nen stor del av kommunernas nuvarande verksamhet (via s.k. pengsystem)\r\nanses kunna kraftigt reducera behovet av ekonomisk utjämning mellan\r\nkommuner och landsting (yrkande 2). Motsvarande ståndpunkter presenteras\r\ni Moderata samlingspartiets motion Fi33. Där kritiserar också motionärerna\r\nregeringens förslag för de kvarvarande tillväxtskadliga egenskaperna\r\nsåsom stora marginaleffekter, bestraffning av kommuner med hög tillväxt,\r\nupprätthållande av en stark konjunkturkänslighet hos kommunala finanser\r\nsamt bevarande av ett krångligt och svårgenomträngligt utjämningssystem\r\n(yrkande 5).\r\nFolkpartiet liberalerna  anser i motion Fi44  (yrkande 1) att det\r\nnuvarande utjämningssystemet måste reformeras så att kommuner och landsting\r\nges likvärdiga förutsättningar att bedriva kärnverksamheten. Systemet\r\nska också stimulera kommuner att bedriva tillväxtfrämjande politik.\r\nInkomst- och kostnadsutjämningen bör ses och analyseras tillsammans,\r\nsamtidigt som antalet faktorer ska reduceras och vara hänförliga till\r\nkommunala ansvarsområden. Motionärerna anser att regeringens förslag\r\ninte motsvarar den efterfrågade inriktningen och förordar att en mer\r\ngrundläggande reformering utreds med ambitionen att kunna sjösättas\r\ninför 2006. Målet för arbetet med en framtida omläggning ska vara att\r\nutjämningen sker genom statens försorg. Efter eventuella tillkommande\r\nförändringar i huvudmannaskap och finansiering av verksamheterna kan\r\nåterstående behov av skatteväxling mellan stat och kommunsektor enligt\r\nmotionärerna avgöras för att ett sådant statligt utjämningssystem ska\r\nkunna verka med bibehållna krav på tydlighet och genomskinlighet.\r\nKristdemokraterna  förordar i motion Fi45  ett kommunalt utjämningssystem\r\ndär alla kommuner och landsting ska ha likvärdiga förutsättningar för\r\nsin verksamhet och service oberoende av skattekraft och opåverkbara\r\nstrukturella kostnader. Systemet ska förena en utjämning med incitament\r\nför tillväxt och förnyelse och måste vara begripligt och demokratiskt\r\nförankrat hos medborgare och i kommunsektorn. Det ska vara möjligt för\r\nkommuner och landsting att kunna parera t.ex. befolkningsförändringar\r\ngenom att styra och förändra verksamhet och ekonomi utan att behöva\r\növerraskas av det ekonomiska utfallet i utjämningssystemet. Systemet\r\nska dessutom stå i överensstämmelse med grundlagens intentioner om den\r\nkommunala självstyrelsen, lokaliseringsprincipen och den kommunala\r\nbeskattningsrätten. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det kommunala\r\nutjämningssystemet helt och hållet bör vara ett statligt ansvar att\r\nfinansiera (yrkande 1 i denna del). Motsvarande ståndpunkt presenterar\r\nKristdemokraterna i motion Fi36  (yrkande 3).\r\nI motion Fi47  beskriver Centerpartiet tre principer som bör gälla för\r\nett långsiktigt hållbart kommunalt utjämningssystem (yrkande 2). Enligt\r\nmotionärerna måste utjämningssystemet respektera och garantera det\r\nkommunala självstyret, samtidigt som alla kommuner i landet ska ha\r\nliknande förutsättningar för att kunna upprätthålla en skälig servicenivå\r\ngenom bl.a. kompensation för endast strukturella kostnadsskillnader.\r\nDärutöver ska det finnas incitament för tillväxt och ökad skattekraft.\r\nMotionärerna anser att regeringens förslag bryter mot dessa tre principer\r\ngenom att det föreslagna utjämningssystemet inkräktar på det kommunala\r\nsjälvstyret och minskar incitamenten för ekonomisk tillväxt genom att\r\nnegativa marginaleffekter återigen kan uppstå. Man bedömer också att\r\nregeringens förslag inte kommer att leda till märkbart bättre ekonomiska\r\nförutsättningar för de nu utsatta regionerna. Mot denna bakgrund föreslår\r\nmotionärerna att regeringens proposition avslås (yrkande 1). I stället\r\nbör regeringen tillsätta en utredning i syfte att utarbeta ett förslag\r\ntill ett långsiktigt hållbart utjämningssystem med utgångspunkt i de av\r\nCenterpartiet förespråkade grundläggande principerna för systemet\r\n(yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAlla människors lika tillgång till vård, skola och omsorg är en självklar\r\nrättvisefråga i dagens Sverige. Tillgången till bra offentlig service\r\när också grundläggande för en positiv regional utveckling i landets\r\nolika delar. De svenska kommunerna och landstingen har dock mycket olika\r\nförutsättningar att kunna bereda sina medborgare en bra kommunal service.\r\nFör att alla invånare i Sverige ska kunna få en bra skola, vård och\r\nomsorg behövs därför en rättvis och solidarisk fördelning av landets\r\ntillväxt. Detta förutsätter en långtgående ekonomisk utjämning mellan\r\nkommunerna och mellan landstingen.\r\nFinansutskottet vill understryka att huvudsyftet med det kommunala\r\nutjämningssystemet även fortsättningsvis ska vara att skapa likvärdiga\r\nekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting. Detta\r\nförutsätter en långtgående utjämning av skillnader i beskattningsbara\r\ninkomster och i strukturellt betingade kostnadsskillnader. Såväl\r\ninkomstutjämningen som kostnadsutjämningen måste samtidigt omfatta samtliga\r\nkommuner och landsting i Sverige för att alla ska erhålla likvärdiga\r\nförutsättningar för att tillhandahålla välfärdstjänster. Med dessa\r\nutgångspunkter är utjämningssystemet en förutsättning för reell självstyrelse\r\ni landets alla kommuner, även de med svag ekonomi. De generella principerna\r\nför utformningen av systemet främjar därmed ekonomisk effektivitet och\r\nskapar incitament för tillväxt och förnyelse i hela kommunsektorn.\r\nFinansutskottet konstaterar att regeringens förslag till ändringar i\r\ndet kommunala utjämningssystemet utgår från samma grundläggande principer\r\nför utjämningssystemet som regeringen har föreslagit och riksdagen har\r\nställt sig bakom vid tidigare förslag till kommunal utjämning. Tyngdpunkten\r\ni den nu föreliggande propositionen ligger i första hand på att utveckla\r\nutjämningssystemet till ett statligt nettobidragssystem. Samtidigt\r\nrenodlas de regionalpolitiska inslag som i dag ingår i det ordinarie\r\nutjämningssystemet vid sidan av systemet. De konkreta förslagen gäller\r\nockså förenkling av och ökad precision i kostnadsutjämningen. Enligt\r\nutskottets mening bidrar de av regeringen föreslagna förändringarna\r\ntill att statens roll i finansieringen av stödsystemet avseende kommuner\r\noch landsting förtydligas, medan en långtgående utjämning av skillnader\r\ni beskattningsbara inkomster och strukturella kostnadsskillnader bibehålls.\r\nRisken för negativa marginaleffekter minskar dessutom väsentligt i och\r\nmed den föreslagna utformningen av inkomstutjämningen. Samtidigt garanteras\r\nden långsiktiga hållbarheten i systemet av regleringsbidrag och\r\nregleringsavgifter som ska bestämmas årligen av riksdagen så att den offentliga\r\nsektorns konjunkturkänslighet kan minskas.\r\nI sammanhanget vill finansutskottet betona att det är väsentligt att en\r\nfortlöpande diskussion förs om formerna för samarbetet mellan stat och\r\nkommun liksom om omfattningen av den kommunala sektorn. Utskottet\r\nvidhåller sin grundinställning, som presenterats vid tidigare ställningstaganden\r\ni fråga om de ekonomiska relationerna mellan stat och kommun, att\r\nuppgiftsfördelningen mellan den statliga och den kommunala nivån främst\r\när en praktisk avvägningsfråga där beslut får fattas från fall till\r\nfall i samband med att respektive verksamhetsområde tas upp till\r\nutvärdering och prövning. Utskottet är för sin del inte berett att i samband\r\nmed förslaget till ett nytt kommunalt utjämningssystem förorda omedelbara\r\noch vittomfattande förändringar när det gäller både den praktiska och\r\nden finansiella ansvarsfördelningen mellan stat och kommun eller inom\r\nramen för det offentliga åtagandet.\r\nVidare vill finansutskottet slå fast att en grundläggande förutsättning\r\nför all lagstiftning självfallet är att den stiftade lagen ska stå i\r\növerensstämmelse med grundlagens krav. I sammanhanget erinrar finansutskottet\r\nom att frågan om utjämningssystemets grundlagsenlighet prövades av såväl\r\nLagrådet som konstitutionsutskottet år 1995 i samband med att det\r\nnuvarande systemet infördes. Lagrådet konstaterade bl.a. att det nuvarande\r\navgiftssystemet anknöt till den lagstiftning om kommunal skatteutjämning\r\nsom tidigare hade utvecklats i konstitutionell praxis. Konstitutionsutskottet\r\nansåg inte heller att någon omprövning av det nuvarande statsbidragssystemet\r\nfrån konstitutionella synpunkter var nödvändig. Det nu föreliggande\r\nförslaget har också granskats av Lagrådet som inte gjort några anmärkningar\r\ni anslutning till grundlagsfrågan. I och med dessa ställningstaganden\r\ndels till den gällande regleringen, dels till det aktuella förslaget är\r\nsystemets grundlagsenlighet enligt finansutskottets mening ställd utom\r\nallt tvivel. Därmed finner finansutskottet att ett nytt utjämningssystem\r\nbör kunna utformas i enlighet med propositionens förslag.\r\nFinansutskottet ser det som mycket väsentligt att riksdagen nu tar\r\nställning till de i propositionen framlagda förslagen till förändringar\r\ni det kommunala utjämningssystemet. Regeringens förslag bygger huvudsakligen\r\npå ett utredningsförslag från en parlamentariskt sammansatt utredning\r\nsom haft till uppgift att följa upp och utvärdera det nuvarande systemets\r\nfunktionssätt, måluppfyllelse och effektivitet samt undersöka möjligheterna\r\ntill förenklingar av statsbidrags- och utjämningssystemet. Utredningens\r\nförslag grundas i sin tur på ett mycket omfattande utrednings- och\r\nutvecklingsarbete. Förslagen från utredningen har därefter varit föremål\r\nför remissbehandling. Ett flertal av remissinstanserna har ställt sig\r\nbakom huvudlinjerna i utredningens förslag. Vid de förslagspunkter där\r\nremissinstanserna har framfört avvikande meningar har regeringen noggrant\r\növervägt alternativa lösningar.\r\nAtt nu avstå från att fatta beslut om föreslagna och väl underbyggda\r\nförändringar innebär försummade möjligheter till viktiga förbättringar\r\nav utjämningssystemet. Att försöka ersätta det i propositionen förordade\r\nutjämningssystemet med de alternativ som vagt skisseras i de aktuella\r\nmotionerna skulle enligt finansutskottets mening riskera att leda till\r\nsåväl sämre effektivitet som minskad rättvisa. Utskottet ser därför\r\ninga skäl för att i nuläge tillkalla en ny utredning i syfte att utarbeta\r\nett ytterligare förslag till systemets omläggning. I fråga om fortsatt\r\nuppföljning och utvärdering av systemet vill utskottet däremot hänvisa\r\ntill sitt ställningstagande i senare delen av detta betänkande.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda ställer sig finansutskottet positivt\r\ntill vad regeringen anför om utgångspunkter för ett nytt kommunalt\r\nutjämningssystem. Utskottet avstyrker därmed motionerna Fi33 (m) yrkande\r\n5, Fi36 (kd) yrkande 3, Fi44 (fp) yrkande 1, Fi45 (kd) yrkande 1 i denna\r\ndel, Fi46 (m) yrkandena 1 och 2 samt Fi47 (c) yrkandena 1, 2 och 5.\r\nEtt nytt system för inkomstutjämning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till ett nytt system för\r\ninkomstutjämning med statlig finansiering, inkomstutjämningsbidrag och\r\ninkomstutjämningsavgift i enlighet med vad som anförs i propositionen.\r\nFörslagen i motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 4 (m), 5 (fp) och 6 (kd).\r\nPropositionen\r\nStatlig finansiering\r\nRegeringen föreslår att en långtgående utjämning av skillnaderna i\r\nbeskattningsbara inkomster ska åstadkommas genom att kommuner och landsting\r\nfår ett statligt inkomstutjämningsbidrag som beräknas med utgångspunkt\r\ni skillnaden mellan en högre skattekraft än i nuvarande system och den\r\negna skattekraften. Det nya inkomstutjämningssystemet ska finansieras\r\ngenom att man sammanför dagens utjämningssystem, det generella statsbidraget\r\noch vissa riktade statsbidrag. När en stor del av den statliga\r\nbidragsgivningen tillförs inkomstutjämningen blir de kommuner och landsting\r\nsom måste avstå en del av sin skattekraft, till skillnad från i dag,\r\nrelativt få. Betydligt färre kommuner än i dag kommer således att betala\r\nen avgift till inkomstutjämningen, samtidigt som den årliga avgiften\r\nreduceras avsevärt jämfört med dagens system. Detta bör enligt regeringens\r\nuppfattning bidra till att förtydliga statens roll i stödet för kommuner\r\noch landsting och stärka legitimiteten i utjämningssystemet. På så sätt\r\nkan det statliga stödet på ett tydligare sätt riktas till de delar av\r\nlandet som har mindre goda förutsättningar när det gäller skattekraft.\r\n\r\nFör att åstadkomma en i huvudsak statligt finansierad inkomstutjämning\r\npå en så hög nivå som möjligt föreslår regeringen i budgetpropositionen\r\nför 2005 att det generella statsbidraget och vissa riktade bidrag ska\r\nuppgå i inkomstutjämningssystemet. Samtidigt föreslår regeringen att en\r\növerföring av 3 miljarder kronor sker från anslaget 25:10 Bidrag till\r\npersonalförstärkning i skola och fritidshem  till det föreslagna statliga\r\ninkomstutjämningsbidraget redan fr.o.m. 2005. Även medlen på anslaget\r\n48:5 Bidrag till ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården  förs i\r\nenlighet med förslaget i den aktuella budgetpropositionen till det\r\nstatliga utjämningsbidraget 2005.\r\nDäremot framhåller regeringen att man för närvarande inte är beredd att,\r\nsåsom Utjämningskommittén har föreslagit, föreslå att bidragen till\r\nläkemedelsförmånerna, till maxtaxa i barnomsorgen och till stöd för\r\nutbildning av vuxna avskaffas och överförs till det generella bidraget\r\nredan fr.o.m. 2005. Frågan om läkemedelsförmånernas finansiering bör\r\nförst bli föremål för överläggningar mellan staten och Landstingsförbundet\r\ninnan en överföring av dessa medel till det generella bidraget kan bli\r\naktuell. Ett avskaffande av bidraget till maxtaxa i barnomsorgen måste\r\nföregås av att maxtaxan görs obligatorisk för kommunerna, vilket kräver\r\nytterligare beredning. Vad gäller det statliga stödet för utbildning av\r\nvuxna avser regeringen att återkomma senare.\r\nVidare gör regeringen bedömningen att av de 3 miljarder kronor som enligt\r\n2004 års ekonomiska vårproposition ska tillföras kommunsektorn i form\r\nav generella statsbidrag för 2005, avser 1,3 miljarder kronor att täcka\r\nökade utgifter för att mildra omfördelningseffekterna vid införandet av\r\ndet nya utjämningssystemet. De ytterligare 1,7 miljarder kronorna\r\ntillförs utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Detta tillskott\r\navser enligt uppgifterna i den aktuella budgetpropositionen införandet\r\nav en nationell vårdgaranti under perioden 2005-2007 samt förstärkning\r\nav vården inom bl.a. psykiatrin.\r\nMed de här aviserade förändringarna beräknas den statligt finansierade\r\nbidragsramen för kommuner och landsting 2005 uppgå till ca 56 miljarder\r\nkronor.\r\nInkomstutjämningsbidrag\r\nDen beräknade ramen för utjämningsbidraget ger enligt regeringen utrymme\r\nför en utjämningsnivå motsvarande 115 % av den uppräknade medelskattekraften\r\nför kommuner och 110 % för landsting. Regeringen föreslår därför att\r\nskatteutjämningsunderlaget för kommuner ska motsvara 115 % av den\r\nuppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen\r\nden 1 november året före utjämningsåret. Inkomstutjämningsbidraget för\r\nlandsting ska beräknas på motsvarande sätt utifrån 110 % av den uppräknade\r\nmedelskattekraften. Genom den föreslagna konstruktionen kommer utgifterna\r\nför inkomstutjämningsbidraget årligen att öka i ungefär samma takt som\r\nden genomsnittliga tillväxten av skatteunderlaget. De föreslagna\r\nutjämningsnivåerna innebär att samtliga kommuner utom 15 och samtliga\r\nlandsting utom Stockholms läns landsting kommer att få ett statligt\r\ninkomstutjämningsbidrag.\r\nFör kommuner ska den länsvisa skattesatsen vidare fastställas utifrån\r\n95 % av medelskattesatsen för kommunerna i landet 2003 korrigerad per\r\nlän för de skatteväxlingar som skett mellan kommuner och landsting fr.\r\no.m. 1991. För landsting ska den länsvisa skattesatsen fastställas\r\nutifrån 90 % av medelskattesatsen för landstingen 2003 korrigerad för de\r\nskatteväxlingar som skett mellan landsting och kommuner i länet.\r\nRegeringen bedömer att den beräkningsmässiga kompensationsgraden för\r\nkommunerna på 95 % gör det möjligt att bibehålla en långtgående\r\ninkomstutjämning för kommuner med låg skattekraft. Den föreslagna lägre\r\nkompensationsgraden för landstingen begränsar emellertid delvis effekterna\r\nav betydande förändringar av bidrag och avgifter efter uppdateringen av\r\nde länsvisa skattesatserna till 2003 års nivå. Den faktiska utjämningsgraden\r\nför landstingen bedöms emellertid bli i det närmaste fullständig även\r\nmed en kompensationsgrad på 90 %. Antalet landsting med en negativ\r\nmarginaleffekt reduceras vid denna nivå till ett enda.\r\nDet nya föreslagna inkomstutjämningssystemet skiljer sig i förhållande\r\ntill det nuvarande genom skilda utjämningsnivåer för kommuner respektive\r\nlandsting. Detta förhållande kan innebära vissa praktiska problem vid\r\neventuella framtida skatteväxlingar mellan kommuner och landsting -\r\nutfallet av en skatteväxling blir i en sådan situation inte neutralt\r\neftersom kommunerna i ett län där skatteväxlingen sker sammantaget får\r\nett inkomstutjämningsbidrag som är större än det landstinget förlorar.\r\nDärför aviserar regeringen i propositionen att vid behov senare återkomma\r\ntill frågan hur eventuella framtida skatteväxlingar ska hanteras i\r\nutjämningssystemet. Regeringen understryker dock samtidigt att man strävar\r\nefter att, på några års sikt, inordna ytterligare bidrag i\r\ninkomstutjämningssystemet och att då ta ställning till möjligheterna för att\r\nkunna höja utjämningsnivån för kommuner och landsting till samma nivå.\r\n\r\nInkomstutjämningsavgift\r\nRegeringen föreslår att kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag\r\när lägre än deras egna uppräknade skatteunderlag ska betala en\r\ninkomstutjämningsavgift till staten som motsvarar mellanskillnaden multiplicerad\r\nmed en enhetlig skattesats för kommunerna inom varje län. Detta anses\r\nkunna säkerställa att samtliga kommuner och landsting omfattas av\r\nutjämningssystemet och minska trycket på kommundelningar.\r\nVidare bedömer regeringen att med nuvarande skattesatser skulle inga\r\nnegativa marginaleffekter uppstå för kommuner och landsting över de\r\nföreslagna utjämningsnivåerna om dessa betalar en utjämningsavgift\r\nberäknad på 85 % av skillnaden mellan skatteutjämningsunderlaget och det\r\negna skatteunderlaget. De länsvisa skattesatser som ska tillämpas bör\r\ndärför enligt regeringens förslag motsvara 85 % av medelskattesatsen\r\nför kommuner respektive landsting 2003, korrigerade per län för de\r\nskatteväxlingar som skett till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan\r\nkommuner och landsting fr.o.m. 1991.\r\nStatens inkomster från inkomstutjämningsavgifterna (ca 7 miljarder kronor\r\nberäknat på basis av 2004 års skattenivåer) bör enligt regeringens mening\r\nanvändas för att finansiera delar av statens kostnader för det föreslagna\r\ninkomstutjämningsbidraget.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet  föreslår i motion Fi46  att bidragen till\r\nrespektive avgifter från kommuner och landsting vars relativa skattekraft\r\nväxer fryses (yrkande 3). På så sätt kommer kommunerna att få behålla\r\nden relativa tillväxten i skattekraft. Att låta vissa skillnader i\r\nskattekraft kvarstå skulle enligt motionärerna uppmuntra ansträngningar\r\natt förbättra den lokala ekonomin ytterligare. Motionärerna anser\r\ndessutom att den nivå på skattekraften där utjämningsavgiften i regeringens\r\nförslag börjar debiteras är för låg. Vidare påpekar man att kommunernas\r\nmarginalskatt på skattekraft som överskrider gränsen för utjämningsavgift\r\när för hög med hänsyn till den ekonomiska tillväxten och att de föreslagna\r\navgifterna inte är förenliga med regeringsformens lydelse. Mot denna\r\nbakgrund föreslår motionärerna att gränsen för utjämningsavgift höjs\r\ntill 115 % för landsting och att utjämningsavgiften ska sättas till 80\r\n% av den egna skattesatsen för både primärkommuner och landsting (yrkande\r\n5). Genom att avgiften beräknas utifrån den egna skattesatsen skapas\r\nett incitament för att hålla en låg skattesats.\r\nFolkpartiet liberalerna  finner i motion Fi44  det inte rimligt att en\r\ninkomstutjämning för kommuner ska motsvara 95 % av medelskattesatsen.\r\nI stället bör kompensationsgraden för kommunerna sättas till samma nivå\r\nför kommunerna som för landstingen, dvs. 90 % (yrkande 2). Härigenom\r\nunderlättas skatteväxlingar. Genom en sänkning av kompensationsgraden\r\nkan omfattningen av systemet enligt motionärernas beräkningar hållas\r\nnere med 2,4 miljarder kronor.\r\nKristdemokraterna  anser i motion Fi45  att regeringens förslag är ett\r\nsteg i rätt riktning när det gäller statligt finansieringsansvar för\r\nutjämningssystemet. Motionärerna ifrågasätter dock det föreslagna\r\ninkomstutjämningssystemets överensstämmelse med grundlagens syfte - att\r\nkommuner och landsting endast får ta ut skatt för \"skötseln av sina\r\nuppgifter\". Man framhåller att en konsekvens av grundlagens intention\r\noch ståndpunkten att systemet helt och hållet bör vara statligt är att\r\ningen kommun eller något landsting ska betala in till systemet för att\r\nfinansiera andra kommuners eller landstings bidrag. Inriktningen måste\r\ndärför vara att på sikt höja garantinivån och/eller sänka den s.k.\r\nkompensationsgraden för kommuner och landsting som ligger över den\r\ngaranterade skattekraften, så att systemet blir helt och hållet statligt\r\nfinansierat. Detta ska ske genom att staten successivt skjuter till\r\npengar till systemet så att inte kommuner med lägre skattekraft får\r\nsämre förutsättningar. Endast med ett helt och hållet statligt finansierat\r\nsystem kan grundlagens bestämmelse i 1 kap. 7 § regeringsformen enligt\r\nmotionärerna anses vara uppfylld (yrkande 1 i denna del). En höjning av\r\ngarantinivån och sänkning av kompensationsgraden bör möjliggöras genom\r\natt fler specialdestinerade bidrag omvandlas till att i stället finansiera\r\ndet generella utjämningsbidraget. Motionärerna ansluter sig till\r\nregeringens bedömning att maxtaxebidraget, bidragen till läkemedelsförmånerna\r\nsamt stödet för vuxenutbildning är naturliga kandidater för en sådan\r\nomvandling. En ytterligare belysning av vilka konsekvenser det skulle\r\nfå kan dock behövas, varför regeringen snarast bör återkomma angående\r\ndetta. Samtidigt finns det enligt motionärerna skäl att sänka den\r\nlänsvisa skattesatsen som ska tillämpas vid beräkningen av\r\ninkomstutjämningsavgiften\r\ntill 80 %. Staten bör då tillskjuta drygt 400 miljoner kronor för att\r\ninte andra kommuner ska få lägre bidrag. Vidare anser motionärerna att\r\nregeringen bör utreda vilken nivå på kompensationsgraden som ska gälla\r\nför att öka systemets legitimitet och stärka incitamenten till egen\r\ntillväxtpolitik i samtliga landets kommuner och landsting (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet kommunala utjämningssystemet har som mål att skapa likvärdiga\r\nförutsättningar för landets kommuner och landsting att kunna erbjuda sina\r\ninvånare en bra skola, vård och omsorg. Utjämningen mellan kommunerna\r\nmedverkar därmed till uppbyggnaden av välfärden i Sverige och bidrar\r\ntill att motverka segregering mellan kommunerna. Utan ett kommunalt\r\nutjämningssystem riskerar den kommunala beskattningsrätten att urholkas\r\noch den kommunala självstyrelsen att försvagas.\r\nEnligt finansutskottets uppfattning är inkomstutjämningen den kanske\r\nviktigaste enskilda faktorn inom ramen för utjämningssystemet för att\r\nskapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Genom en\r\nlångtgående utjämning garanteras alla kommuner och landsting lika stora\r\nbeskattningsbara inkomster per invånare oavsett storleken på det egna\r\nskatteunderlaget. Genom inkomstutjämningen får också alla kommuner och\r\nlandsting del av den samlade ekonomiska tillväxten i landet. En\r\nvälfungerande inkomstutjämning, där samtliga kommuner och landsting solidariskt\r\nmedverkar, ger därmed ett viktigt positivt bidrag till att vitalisera\r\nden kommunala självstyrelsen. I och med detta verkar inkomstutjämningen\r\nför ekonomisk effektivitet och tillväxt.\r\nDen ökade statliga finansieringen av inkomstutjämningen enligt regeringens\r\nförslag medför bl.a. att antalet kommuner och landsting som måste avstå\r\nsin egen skattekraft minskar betydligt. Samtidigt reduceras den årliga\r\navgiften för de återstående avgiftsbetalande kommunerna. Utskottet delar\r\nregeringens bedömning att detta stärker utjämningssystemets legitimitet\r\noch säkrar en långtgående utjämning i syfte att ge kommuner och landsting\r\nlikvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet, trots\r\nskillnader i tillväxtförutsättningar.\r\nTillväxtförutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika regioner i\r\nSverige, men tillväxten som helhet har sin utgångspunkt i hela landets\r\ngemensamma styrka. Den starka storstadskoncentrationen inom den svenska\r\nekonomin förutspås medföra att närmare hälften av landets BNP om ett\r\npar decennier kommer att produceras i storstadsregionerna. I dessa\r\nregioners centralkommuner - som Stockholms, Göteborgs respektive Malmö\r\nkommun - samt i flertalet andra kommuner sker inkomstutjämningen mellan\r\nhöginkomsttagare och invånare med lägre inkomst på inomkommunal basis.\r\nEn liknande utjämning uteblir dock i vissa förortskommuner, vilka har\r\nen gemensam arbetsmarknad med andra kommuner inom storstadsregionerna\r\noch vilkas befolkning till stor del består av höginkomsttagare. Skillnaden\r\ni skattekraft mellan dessa förortskommuner och övriga kommuner förklaras\r\nsåledes till en mycket betydande del enbart av kommunindelningen. Mot\r\ndenna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till\r\nutformning av inkomstutjämningsavgiften och inkomstutjämningsbidraget.\r\nI och med dessa kan hela landet få del av tillväxten.\r\nUtskottet anser vidare att det är högst osannolikt att någon kommunpolitiker\r\nskulle avstå från att främja tillväxten i sin kommun eller effektivisera\r\nverksamheten - och därmed äventyra den egna kommunens långsiktiga\r\ntillväxtmöjligheter - endast om kommunen på kort sikt inte får behålla\r\nden relativa tillväxten i sin skattekraft. En positiv ekonomisk utveckling\r\ni kommunsektorn kan enligt utskottets mening inte heller uppnås om\r\nkommuner och landsting vilkas relativa skattekraft växer skulle få sina\r\nutjämningsbidrag respektive utjämningsavgifter frysta. Detta skulle i\r\nstället bryta mot grundprinciperna för den solidariska inkomstutjämningen\r\noch innebära ökade inkomstklyftor mellan kommunerna. Utskottet är för\r\nsin del övertygat om att det av regeringen föreslagna nya systemet för\r\ninkomstutjämning på bästa sätt kan stärka incitamenten till egen\r\ntillväxtpolitik i samtliga kommuner och landsting.\r\nEmellertid noterar utskottet att det av regeringen förslagna\r\ninkomstutjämningssystemet kan leda till vissa praktiska problem vid eventuella\r\nframtida skatteväxlingar mellan kommunerna och landstinget i ett och\r\nsamma län. Det är dock inte skillnader i den föreslagna kompensationsgraden\r\nför kommuner och landsting (95 % respektive 90 %) som skulle skapa\r\nproblem med olika utfall i kommunerna respektive landstinget. Vid\r\nskatteväxlingar justeras nämligen de länsvisa skattesatserna lika mycket\r\nför kommunerna i länet och för landstinget. Någon omräkning av\r\nskatteväxlingssatsen med kompensationsgraden görs inte, varför utfallet av\r\nskatteväxlingen blir detsamma oavsett nivån på kompensationsgraden. De\r\npraktiska problemen skulle i stället kunna uppstå till följd av skillnaden\r\ni den föreslagna utjämningsnivån (115 % respektive 110 % av den uppräknade\r\nmedelskattekraften). Utskottet förutsätter att regeringen, i enlighet\r\nmed vad som aviseras i propositionen, följer utjämningssystemets utveckling\r\noch vid behov återkommer till frågan hur eventuella framtida skatteväxlingar\r\nska hanteras i systemet.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda och med hänvisning till vad utskottet\r\ni det föregående avsnittet anfört om det nya utjämningssystemets\r\ngrundlagsenlighet tillstyrker utskottet propositionens förslag i denna del.\r\nMotionerna Fi44 (fp) yrkande 2, Fi45 (kd) yrkandena 1 i denna del och\r\n2 samt Fi46 (m) yrkandena 3 och 5 avstyrks därmed.\r\nVerksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att vissa verksamheter och\r\nkostnadsslag inte längre ska beaktas i kostnadsutjämningen, att några\r\nverksamheter och kostnadsslag i nuvarande kostnadsutjämning ska överföras\r\ntill ett nytt statligt finansierat strukturbidrag och att vissa nya\r\nverksamheter och kostnadsslag införs i kostnadsutjämningen. Utskottet\r\ninstämmer också i regeringens bedömning när det gäller vilka faktorer\r\nsom bör beaktas vid utjämningen för de olika verksamheterna.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda och mot bakgrund av vad utskottet\r\ni berörda delar av detta betänkande framhåller om fortsatt uppföljningsarbete\r\navseende det kommunala utjämningssystemet tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag beträffande kostnadsutjämningen. Förslagen i motionerna avstyrks.\r\n\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9 (kd).\r\nPropositionen\r\nPropositionens förslag angående kostnadsutjämningssystemet kan sammanfattas\r\nmed hjälp av följande tabell:\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionens förslag innebär att det nuvarande systemet för\r\nkostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls med vissa ändringar.\r\nTvå av tidigare delmodeller i kostnadsutjämningen - vatten och avlopp\r\n(VA) samt kallortstillägg - föreslås utgå helt ur utjämningssystemet.\r\nRegeringen bedömer dels att VA-verksamheten finansieras av kommuner\r\nhelt med avgifter utan att dessa överstiger genomsnittet i riket, dels\r\natt det tidigare kallortstillägget endast i begränsad omfattning\r\nåterspeglas i lönenivåerna under senare år. Därför kan de två verksamheterna\r\nfinansieras av kommunerna utan ett bidrag ur kostnadsutjämningen.\r\nRegeringen framhåller dessutom att grunderna för att fastställa principerna\r\nför utjämningen och ersättningsnivåerna för verksamheterna näringslivs-\r\noch sysselsättningsfrämjande åtgärder samt svagt befolkningsunderlag\r\navviker vad gäller mätbarhet från övriga delar av kostnadsutjämningen\r\noch snarare har en regionalpolitisk profil. Kostnadsutjämningen bör,\r\nenligt regeringens mening, inte innehålla regionalpolitiska inslag utan\r\nendast omfatta strukturella kostnadsskillnader för olika verksamheter\r\noch kostnadsslag. Regeringen föreslår därför att de nämnda delmodellerna\r\nska utgå ur kostnadsutjämningen för kommunerna men att belopp motsvarande\r\nde beräknade standardkostnaderna överförs till ett statligt finansierat\r\nstrukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet. Regeringen gör även den\r\nbedömningen att tillägget för små landsting som nu ingår i kostnadsutjämningen\r\nför hälso- och sjukvård bör behandlas på motsvarande sätt.\r\nVidare föreslår regeringen att de nuvarande delmodellerna för gator och\r\nvägar, byggkostnader, uppvärmningskostnader samt administration, resor\r\noch räddningstjänst, vilka var för sig omsätter små belopp, slås samman\r\ntill en ny delmodell som benämns bebyggelsestruktur. Däremot är regeringen\r\nnu inte beredd att föreslå en ny delmodell för kostnadsutjämning för\r\nläkemedel i stället för det nuvarande bidraget till landstingen avseende\r\nläkemedelsförmånerna. En kostnadsutjämning för läkemedel har hittills\r\ningått i ett särskilt system som avser att spegla behovsskillnaderna\r\noch inte den faktiska förbrukningen av läkemedel. Denna utjämning ska\r\nenligt regeringen tills vidare vara helt frikopplad från landstingens\r\nordinarie utjämning.\r\nSlutligen presenterar regeringen i propositionen sina bedömningar\r\nangående vilka verksamheter och kostnadsslag i utjämningssystemet som ska\r\nfå förändrade respektive uppdaterade beräkningsfaktorer (se tabell 1 s.\r\n22-23).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet  anser i motion Fi46  att stora delar av\r\nkostnadsutjämningen och de förslag som regeringen lägger i nuläget är\r\nacceptabla. Motionärerna understryker dock vikten av frågan om strukturella\r\nlöneskillnader mellan kommuner och landsting, men framhåller samtidigt\r\natt partiets förslag att i större utsträckning låta kommuner behålla\r\nsin egen skattekraft inte gör det nödvändigt att dessutom kompensera\r\nstrukturella löneskillnader i kostnadsutjämningen. Däremot ser man\r\nbehovet av att överväga att inom ramen för kostnadsutjämningssystemet\r\nför landstingen se över utjämningen för kostnadsskillnader inom psykiatrin\r\noch missbrukarvården (yrkande 6). Skälet till detta anges vara betydande\r\nstrukturella kostnadsskillnader mellan landstingen inom dessa områden.\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna  förordar i motion Fi44  en förenkling av\r\nkostnadsutjämningssystemet genom att begränsa utjämningen till sådana\r\nlätt avläsbara och kontrollerbara faktorer som åldersstruktur, boendestruktur\r\noch sociala förhållanden (yrkande 3). Med en renodling av hänsynstagandena\r\ntill demografi samt social och regional struktur skulle tydligheten i\r\nmodellen enligt motionärerna öka avsevärt. En sådan reformering bör\r\nutredas snarast möjligt med sikte på att kunna införas från 2006. Vidare\r\nanser motionärerna att lönekostnadsskillnader bör beaktas inom de sociala\r\noch regionala faktorerna i kostnadsutjämningen. Detta skulle på ett\r\navgörande sätt förbättra systemets funktionssätt även på kort sikt,\r\nvarför regeringens proposition snarast möjligt bör kompletteras med\r\nsådant förslag för införande från den 1 januari 2005 (yrkande 4).\r\nFolkpartiet tillstyrker eller accepterar tills vidare propositionens övriga\r\nförslag till förändringar i kostnadsutjämningssystemet.\r\nKristdemokraterna  framhåller i motion Fi45  att regeringens förslag\r\natt slopa två modeller och delvis förenkla övriga modeller i den mycket\r\nkomplicerade kostnadsutjämningen är bra. Motionärerna anser dock samtidigt\r\natt strukturella lönekostnadsskillnader måste ingå i kostnadsutjämningen\r\nför att den ska bli rättvis. Om hänsyn inte tas till högre lönekostnader\r\ni framför allt tillväxtområden kommer skatteuttaget i dessa områden att\r\nöka för att finansiera de högre lönekostnaderna och de bidrag som i\r\nförekommande fall ska betalas till andra kommuner eller landsting. Detta\r\ninnebär i sin tur att tillväxten i de berörda områdena, och därmed även\r\ni övriga landet, hämmas när efterfrågan från tillväxtområdena sjunker.\r\nRegeringen bör enligt motionärerna skyndsamt starta utredningsarbetet\r\nangående denna faktor i utjämningssystemet (yrkande 3).\r\nSkrivelse från Södertälje kommun, Nynäshamns kommun, Norrtälje kommun\r\noch Nykvarns kommun\r\nMed anledning av regeringens proposition har Södertälje kommun, Nynäshamns\r\nkommun, Norrtälje kommun och Nykvarns kommun överlämnat en skrivelse\r\ntill finansutskottet (dnr 069-39-0405). I skrivelsen framhålls att\r\npropositionens förslag i den del som rör det s.k. byggkostnadsindexet\r\nbygger på en föråldrad regionindelning och bristfälligt statistiskt\r\nunderlag. I den regionalindelning som i dag används för\r\nkostnadsutjämningssystemet\r\ningår inte Södertälje, Nynäshamns, Norrtälje och Nykvarns kommuner i\r\nbegreppet Storstockholm. Denna indelning härstammar från 1950 och\r\nreviderades senast 1971. Den tar således inte hänsyn till dagens förhållanden,\r\ndär kommunerna i Stockholms län har en gemensam bostads- och arbetsmarknad\r\nmed en sammanhängande bebyggelse samt ett väl utbyggt trafiknät och\r\ntransportsystem.\r\nDe fyra kommunerna har också låtit Statistiska centralbyrån ta fram\r\nfaktiska byggkostnader i enlighet med reglerna för utjämningssystemets\r\nbyggkostnadsindex för olika kommuner inom Stockholms län. Av dessa\r\nuppgifter kan man enligt skrivelsen statistiskt belägga att\r\nskatteutjämningssystemet på grund av den föråldrade indelningen bygger på ett\r\nfelaktigt underlag. Samtidigt anför man att det också är mycket tveksamt\r\nom de konstaterade skillnaderna i byggkostnadsnivån mellan kommuner i\r\nStockholms län verkligen speglar faktiska kostnader. Det är i stället\r\ntroligt att de speglar det faktum att byggföretag kan ta ut högre priser\r\nför husen i vissa områden. Mot den bakgrunden frågar sig representanterna\r\nför de fyra kommunerna om det inte finns något bättre index som speglar\r\nregionala skillnader i kostnader för den byggverksamhet som kommunerna\r\nsjälva har ansvar för.\r\nI skrivelsen konstateras vidare att Utjämningskommittén och Finansdepartementet\r\när väl medvetna om att den statistiska indelningen för byggkostnadsindexet\r\när föråldrad. Regeringen har också uttalat att frågan ska utredas. Under\r\nregeringens arbete med den nu aktuella propositionen var det dock inte\r\nkänt att den nya regionalindelning som Statistiska centralbyrån för\r\nnärvarande arbetar med enligt planerna ska införas redan vid årsskiftet\r\n2004/05. En förändrad indelning så att samtliga kommuner i Stockholms\r\nlän ska ingå i Storstockholmsbegreppet innebär att underlagsmaterialet\r\nför utjämningssystemet förändras. Detta gör det, enligt de fyra kommunernas\r\nmening, nödvändigt att finansutskottet och riksdagen i höstens beslut\r\njusterar förslaget till ett nytt utjämningssystem när det gäller reglerna\r\nför byggkostnadsindex.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet kommunala utjämningssystemet syftar till att utjämna de kommunala\r\nförutsättningarna för skola, äldrevård, infrastruktur och mycket annat.\r\nDenna utjämning motiveras av rättviseskäl och av en nationell solidaritet.\r\nSystemet ska så långt som möjligt kompensera för strukturella skillnader\r\noch utjämna välfärdsskillnader mellan kommunerna. Kommuner och landsting\r\nkompenseras bl.a. för den regionala, demografiska och geografiska\r\nstrukturen och därtill hörande kostnader. Därmed är en långtgående kommunal\r\nutjämning av utomordentlig vikt, såväl för att trygga välfärden som för\r\natt skapa förutsättningar för tillväxt i alla delar av landet.\r\nFinansutskottet anser att regeringens förslag till förändringar av\r\nverksamheter och kostnadsslag inom ramen för kostnadsutjämningen ligger\r\nväl i linje med de av utskottet förordade riktlinjerna för ett kommunalt\r\nutjämningssystem. I och med de föreslagna förändringarna kommer\r\nkostnadsutjämningen att på ett tydligare sätt kompensera för skillnader som\r\ninte beror på den valda servicenivån, kvaliteten, avgiftssättningen\r\neller effektiviteten i en kommuns eller ett landstings verksamhet. Därmed\r\nförtydligas att kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommuner\r\noch landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.\r\n\r\nEn rad olika aspekter på strukturella kostnadsskillnader har övervägts\r\nunder de senaste årens utrednings- och beredningsarbete. I Utjämningskommitténs\r\nutredning har man särskilt uppmärksammat de regionala obalanser som i\r\ndag uppstår i Sverige på grund av kraftiga befolkningsförändringar i\r\nvissa kommuner och landsting. Detta gäller storstädernas förortskommuner\r\noch flera större städer, som under de senaste åren har vuxit kraftigt,\r\nsamt två tredjedelar av de övriga kommunerna, vilka har en minskande\r\neller stagnerande befolkningsutveckling. Med dessa befolkningsförändringar\r\nökar svårigheterna med att upprätthålla hög kvalitet i välfärdstjänster\r\ni de berörda kommunerna. Därför välkomnar utskottet regeringens förslag\r\ntill förändringar som, i enlighet med Utjämningskommitténs slutsatser,\r\nskapar likvärdiga förutsättningar i kommunerna trots kraftiga\r\nbefolkningsförändringar.\r\nI fråga om lönekostnadsskillnader har en rad instanser framhållit att\r\ndet för närvarande saknas tillräcklig kunskap för att ta ställning till\r\ni vilken utsträckning som nuvarande löneskillnader kan förklaras av\r\nstrukturen på arbetsmarknaden, konjunkturen eller har andra orsaker.\r\nSamtidigt är det principiellt viktigt att en eventuell kompensation för\r\nhöga löner ska utgå från opåverkbara strukturella faktorer. Utskottet\r\ndelar därför regeringens bedömning att löneutvecklingen i kommuner och\r\nlandsting bör bli föremål för fortsatt utredning i syfte att fastställa\r\nom och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som kan anses\r\nvara strukturellt betingade.\r\nÄven skillnaderna i lokalkostnader har varit föremål för utredningsarbete.\r\nDessa kostnader beaktas redan i kostnadsutjämningen för byggkostnader\r\noch kommer i fortsättningen att beaktas i den nya delmodellen för\r\nbebyggelsestruktur. Utskottet noterar att regeringen i propositionen\r\nframhåller behovet av uppdatering av beräkningsunderlaget för denna\r\ndelmodell för att beakta regionala skillnader i byggkostnader med uppgifter\r\nför åren 2001 och 2002. Dessutom förespråkar regeringen en ytterligare\r\növersyn av byggkostnadsindexet.\r\nUtskottet vill erinra om att enligt regeringens förslag i propositionen\r\nbör en uppföljningsorganisation analysera om det finns strukturella\r\nkostnadsskillnader som inte beaktas i det nya utjämningssystemet, bl.a.\r\njämställdhetsperspektiv. Bland de skillnader som bör bli föremål för\r\nfortsatta analyser nämns, i enlighet med ovanstående, lönekostnader i\r\nkommuner och landsting samt byggkostnadsindex. Mot bakgrund av att\r\nStatistiska centralbyrån redan vid det kommande årsskiftet planerar att\r\nuppdatera regionalindelningen med hänsyn till storstadsbegreppet anser\r\nutskottet att man i uppföljningsarbetet framför allt bör prioritera\r\nanalysen av det statistiska underlaget för byggkostnadsindexet. Utskottet\r\nförutsätter därmed att regeringen återkommer till riksdagen med en\r\nredovisning av denna analys och eventuellt förslag på förändring som kan\r\npåverka kostnadsutjämningssystemet.\r\nUtskottet förutsätter också att uppföljningsorganisationens analys\r\ndessutom kommer att omfatta övriga delmodeller i kostnadsutjämningen,\r\ninklusive hälso- och sjukvårdsmodellen där strukturella aspekter på\r\nsjukvårdskostnaderna i Gotlands län särskilt bör uppmärksammas. Utskottet\r\nutgår från att även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens\r\nansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukarvården, kommer att\r\nnoggrant analyseras. Emellertid finns det enligt utskottets mening inget\r\nbehov för riksdagen att i det här aktuella sammanhanget göra något\r\nsärskilt uttalande till regeringen i detta avseende.\r\nVidare vill utskottet betona att sammansättningen av kostnadsutjämningssystemet\r\när ett resultat av ett flerårigt utredningsarbete utifrån bl.a.\r\ndemokratiska, planeringsmässiga och praktiska aspekter samt från\r\nrättvisesynpunkt.\r\nDessa faktorer har varit avgörande för valet av ett antal verksamhetsspecifika\r\nmodeller som på bästa sätt kan beskriva den strukturella kostnadsutvecklingen\r\ninom respektive område. Möjligheten att förenkla kostnadsutjämningssystemet\r\nmåste således vägas mot utjämningssystemets förmåga att åstadkomma\r\nlikvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting. Enligt\r\nutskottets mening är den sammansättning av kostnadsutjämningsmodeller\r\nsom presenteras i propositionen väl avvägd med hänsyn till såväl\r\nträffsäkerheten som de principiella utgångspunkterna för kostnadsutjämningen.\r\n\r\nMed hänvisning till det ovan anförda och mot bakgrund av vad utskottet\r\ni berörda delar av detta betänkande framhåller om fortsatt uppföljningsarbete\r\navseende det kommunala utjämningssystemet tillstyrker utskottet\r\npropositionens förslag i denna del. Motionerna Fi44 (fp) yrkandena 3 och 4,\r\nFi45 (kd) yrkande 3 och Fi46 (m) yrkande 6 avstyrks därmed.\r\nStrukturbidrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att ett statligt finansierat\r\nstrukturbidrag ska införas vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet.\r\nStrukturbidrag ska betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av\r\nde delar av nuvarande kostnadsutjämning som förs bort från systemet.\r\nUtskottet tillstyrker också att de kommuner och landsting som drabbas\r\nav en bidragsminskning till följd av de föreslagna förändringarna ska\r\nha rätt till ett belopp motsvarande den bidragsminskning som överstiger\r\n0,56 % av kommunens respektive 0,28 % av landstingets uppräknade\r\nskatteunderlag 2005. Förslaget i motionen avstyrks.\r\nJämför reservation 10 (fp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att utfallet av de tre delmodeller som föreslås utgå\r\nur kostnadsutjämningen (näringslivs- och sysselsättningsfrämjande\r\nåtgärder, svagt befolkningsunderlag samt tillägg för små landsting i hälso-\r\noch sjukvårdsmodellen) har en regionalpolitisk profil som det är angeläget\r\natt bibehålla. Den regionalpolitiska kompensationen bör inte ges inom\r\nramen för utjämningssystemet eftersom grunderna för att fastställa\r\nprinciperna för utjämningen och ersättningsnivåerna i dessa modeller\r\navviker från övriga delar av kostnadsutjämningen. Därför föreslår\r\nregeringen att kommuner och landsting ska ha rätt till ett statligt\r\nfinansierat strukturbidrag som införs vid sidan av det ordinarie\r\nutjämningssystemet. Strukturbidraget ska för kommunernas del motsvara\r\nstandardkostnaden 2004 i nuvarande kostnadsutjämning för näringslivs- och\r\nsysselsättningsfrämjande åtgärder samt svagt befolkningsunderlag, medan\r\nför landsting ska det motsvara standardkostnaden 2004 i nuvarande\r\nkostnadsutjämning för små landsting.\r\nFör att undvika drastiska effekter för enskilda kommuner och landsting\r\ntill följd av stora intäktsminskningar i samband med förändringar i det\r\nnuvarande statsbidrags- och utjämningssystemet föreslår regeringen att\r\nstrukturbidraget även ska användas för att begränsa genomslaget av de\r\nföreslagna ändringarna. En kommun med en sammantagen bidragsminskning\r\ntill följd av förändringarna ska därför enligt propositionen få rätt\r\ntill ett belopp motsvarande den bidragsminskning som överstiger 0,56 %\r\nav kommunens uppräknade skatteunderlag 2005. Ett landsting i liknande\r\nsituation ska ha rätt till ett belopp motsvarande den bidragsminskning\r\nsom överstiger 0,28 % av landstingets uppräknade skatteunderlag\r\n2005.\r\nMed bidragsminskning avses skillnaden mellan en kommuns eller ett\r\nlandstings nettoutfall av nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem\r\n2004 och nettoutfallet av det föreslagna utjämningssystemet (exklusive\r\ninföranderegler och den del av strukturbidraget som beror på\r\nbidragsminskningen), under förutsättning att denna skillnad är negativ. I\r\nnettoutfallet av de nuvarande systemen inkluderas ett enhetligt belopp\r\nper invånare som motsvarar vissa riktade statsbidrag som utgått 2004\r\n(333 kr för kommuner och 134 kr för landsting).\r\nRegeringen anser att en kompensation för bidragsminskningar ska föras\r\nsamman med en regionalpolitisk kompensation i ett strukturbidrag eftersom\r\nnågon årlig omräkning av de olika delarna inte ska göras.\r\nMed den föreslagna utformningen beräknas strukturbidrag utgå till 94\r\nkommuner och 6 landsting. Bidraget ska utbetalas årligen utan en på\r\nförhand given tidsbegränsning.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna  anser i motion Fi44  att det är viktigt att\r\nhålla den egentliga regionalpolitiken utanför den kommunala utjämningen\r\nför att utjämningssystemet endast ska kunna avse kommunala ansvarsområden.\r\nDärför motsätter sig motionärerna införandet av ett strukturbidrag\r\n(yrkande 5). Ett sådant bidrag ska i stället vara en del av regionalpolitiska\r\növerväganden, utan att det blandas samman med övergångsbidragen som ska\r\növerbrygga genomförandet av de nya reglerna så att den enskilda kommunen\r\neller landstinget inte drabbas av alltför snabba förändringar i de\r\nekonomiska förutsättningarna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i det föregående avsnittet ställt sig bakom regeringens\r\nförslag till förändringar i kostnadsutjämningssystemet. I konsekvens\r\nmed sitt ställningstagande förordar utskottet att den kompensation som\r\nkommuner och landsting i dag får genom de regionalpolitiskt betingade\r\ndelarna i kostnadsutjämningen utgår ur utjämningssystemet och inkluderas\r\ni stället i ett särskilt strukturbidrag.\r\nStrukturbidragets utformning vid sidan av och i omedelbar anslutning\r\ntill det ordinarie utjämningssystemet markerar enligt utskottets mening\r\natt den särskilda regionalpolitiska kompensationen är av stor vikt för\r\nmöjligheten att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för\r\nalla kommuner och landsting. Såsom regeringen beskriver i propositionen,\r\nkan kommuner med litet regionalt befolkningsunderlag tvingas att ta på\r\nsig ett större åtagande genom att marknadsförutsättningarna är sämre\r\nför privata företag. Även förutsättningarna för samarbete och samverkan\r\nmellan kommuner kan påverkas negativt i områden med ett mycket begränsat\r\nbefolkningsunderlag. Detta kan leda till en förhöjd kostnadsnivå som\r\ninte är strukturellt betingad men likväl kan påverka den ekonomiska\r\nförmågan hos utsatta kommuner och landsting negativt. Utskottet anser\r\natt ett statligt finansierat bidrag i enlighet med regeringens förslag\r\ni sådana fall är att föredra framför en omfördelning av kommunala\r\nresurser.\r\nVidare har utskottet för egen del ingenting att invända mot att\r\nstrukturbidraget även ska användas för att begränsa genomslaget av de\r\nföreslagna förändringarna i det nuvarande statsbidrags- och utjämningssystemet.\r\nDenna möjlighet har övervägts av Utjämningskommittén som pekar på\r\nbehovet av att inom ramen för strukturbidraget ge ekonomiskt stöd till\r\nkommuner som står inför stora ekonomiska problem orsakade av annat än\r\nstrukturellt betingade och förutsägbara kostnader. Som exempel på\r\nfaktorer som kan orsaka liknande problem anger kommittén förändringarna\r\ni utjämningssystemets olika delar inklusive upphörandet av de fasta\r\ntilläggen.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker finansutskottet propositionens\r\nförslag i denna del och avstyrker motion Fi44 (fp) yrkande 5.\r\nInförandebidrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning att negativa förändringar\r\ni bidragsgivningen för kommuner och landsting ska inträda successivt.\r\nDärför tillstyrker utskottet regeringens förslag till särskilda\r\ninförandebidrag för åren 2005-2010, vilka ska begränsa den årliga negativa\r\nbidragsförändringen under perioden till högst 0,08 % av det uppräknade\r\nskatteunderlaget för kommuner respektive 0,04 % för landsting. Förslagen\r\ni motionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 11 (fp) och särskilt yttrande (c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att kommuner och landsting med negativa förändringar\r\nbör ges en viss tid att anpassa sina kostnader om bidragsminskningen\r\növerstiger en viss nivå. Genom det föreslagna strukturbidraget undviks\r\nalltför drastiska förändringar för enskilda kommuner och landsting till\r\nföljd av de föreslagna förändringarna i utjämningssystemet. Strukturbidraget\r\ntäcker dock inte den del av bidragsminskningen som motsvarar det uppräknade\r\nskatteunderlaget under en nivå på ca 850 kr per invånare i en kommun\r\noch ca 425 kr per invånare i ett landsting.\r\nSamtidigt bedömer regeringen att flertalet kommuner med bidragsminskningar\r\nsuccessivt bör klara omställningar motsvarande en utdebitering på 0,08 %\r\nper år utan skattehöjningar. För landstingen bör denna gräns sättas\r\ntill 0,04 % per år. För att åstadkomma en sådan begränsning föreslår\r\nregeringen ett införandebidrag som 2005 maximalt kan utgå med 0,48 % av\r\ndet uppräknade skatteunderlaget för kommuner och 0,24 % för landsting.\r\nBidraget trappas sedan årligen ned motsvarande 0,08 % av det uppräknade\r\nskatteunderlaget för kommuner respektive 0,04 % för landsting. Detta\r\ninnebär att införandebidrag kan utgå under maximalt sex år, dvs. åren\r\n2005-2010.\r\nGenom den föreslagna konstruktionen kan införandebidragens storlek per\r\nkommun respektive landsting beräknas redan vid införandet för varje\r\nenskilt år under hela införandeperioden. De sammanlagda utfallseffekterna\r\nför kommuner och landsting med positiva bidragsförändringar ska dock\r\nslå igenom fullt ut samma år som förändringarna införs. De förändringar\r\ni bidrag och avgifter som beror på de årliga uppdateringarna av\r\nförändringar i skattekraft och strukturella förhållanden ska inte heller\r\nomfattas av införandereglerna utan får fullt genomslag.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet  framhåller i motion Fi46  att förändringar av\r\nutjämningssystemet, både i enlighet med regeringens förslag och i\r\nenlighet med de förändringar som föreslås i partiets motion, kan leda\r\ntill intäktsförluster för vissa kommuner och landsting. För att de\r\nekonomiska effekterna av utjämningen ska bli rimliga, accepterar\r\nmotionärerna regeringens förslag till införanderegler (yrkande 4).\r\nFolkpartiet liberalerna  anser i motion Fi44  (yrkande 6) att genomslaget\r\nav de föreslagna förändringarna i utjämningssystemet bör begränsas genom\r\ninförandebidrag i en takt av fullt genomförande på tre år. Detta skulle\r\ngöra det möjligt att, efter tid för utredning och analys, inom kort\r\ninföra betydande förändringar i det föreslagna systemet i enlighet med\r\nFolkpartiets riktlinjer. Därutöver påpekar motionärerna att de kontinuerliga\r\nändringar som skett i utjämningssystemen har inneburit att övergångsregler\r\nlagrats ovanpå varandra så att inget system någonsin hinner genomföras.\r\nDetta bidrar till att systemet blir ogenomträngligt och svårt att förstå\r\nför andra än en liten grupp experter.\r\nCenterpartiet  menar att regeringens proposition om ändringar i det\r\nkommunala utjämningssystemet inte lever upp till de tre grundläggande\r\nprinciper som anges i motion Fi47. Till dess ett bättre förslag kan\r\nföreläggas riksdagen bör de mest överhängande problemen enligt motionärerna\r\nåtgärdas i det befintliga systemet. Vidare understryks att det nuvarande\r\nsystemets införanderegler löper ut första januari 2005. Om detta tillåts\r\nske kommer framför allt Stockholmsregionen och delar av norra Sverige\r\natt utsättas för orimliga kostnadsökningar. Den enda, enligt motionärerna,\r\nrimliga lösningen på kort sikt är att frysa de nuvarande införandereglerna\r\npå befintliga nivåer (yrkande 3). En frysning av införandereglerna\r\nberäknas av motionärerna tillföra systemet 3,2 miljarder kronor, vilket\r\nbör finansieras av staten (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar regeringens bedömning att kommuner och landsting\r\nmed negativa förändringar i bidragsgivningen till följd av det nya\r\nutjämningssystemet bör ges en viss tid att anpassa sina kostnader. Enligt\r\nutskottets mening är de övergångsregler som föreslås i propositionen\r\nväl avvägda såväl när det gäller genomförandetiden som de föreslagna\r\nbegränsningarna av bidragsförändringarna för kommuner och landsting.\r\nUtskottet ser också positivt på att införandebidragens storlek per kommun\r\nrespektive landsting genom den föreslagna konstruktionen redan kan\r\nberäknas vid systemets införande för varje enskilt år under hela\r\ninförandeperioden. Därmed förstärks stabiliteten i planeringsförutsättningarna\r\nför kommuner och landsting.\r\nSamtidigt anser utskottet i likhet med regeringen att det endast är\r\neffekterna av själva systemomläggningen som ska mildras genom de föreslagna\r\ninförandereglerna. Det är i överensstämmelse med de grundläggande\r\nprinciper för ett kommunalt utjämningssystem som utskottet förordar.\r\nI detta sammanhang vill utskottet erinra om sitt tidigare ställningstagande\r\nbeträffande utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem. Med hänsyn\r\ntill vad utskottet där anfört om bl.a. Folkpartiets respektive Centerpartiets\r\nsynsätt på ett nytt utjämningssystem kan partiernas förslag till en\r\nförkortad ny införandeperiod eller frysta nuvarande införanderegler\r\ninte accepteras. Utskottet vill dessutom framhålla att den av regeringen\r\nföreslagna strukturen för införandereglerna ska hjälpa enskilda kommuner\r\noch landsting att undvika alltför drastiska förändringar till följd av\r\nde föreslagna förändringarna i utjämningssystemet och upphörande fasta\r\ninförandetillägg. Graden av utjämningssystemets komplexitet måste därför\r\nvägas mot systemets förmåga att åstadkomma likvärdiga ekonomiska\r\nförutsättningar för alla kommuner och landsting. Enligt utskottets mening\r\ntalar övervägande skäl för den struktur för införanderegler som presenteras\r\ni propositionen.\r\nUtskottet noterar vidare att Moderata samlingspartiet i sin aktuella\r\nmotion framhåller vikten av införanderegler för att de ekonomiska\r\neffekterna av ett reformerat utjämningssystem ska vara rimliga. Eftersom\r\npartiets alternativa förslag till ett kommunalt utjämningssystem endast\r\nskisseras i den aktuella motionen avslår utskottet motionsförslaget.\r\nMot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet propositionens förslag\r\ni denna del. Motionerna Fi44 (fp) yrkande 6, Fi46 (m) yrkande 4 och\r\nFi47 (c) yrkandena 3 och 4 avstyrks.\r\nRegleringsbidrag och regleringsavgift\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att regleringsbidrag och\r\nregleringsavgift införs dels för ekonomiska regleringar mellan staten\r\noch kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda\r\nutjämningsnivåerna i inkomstutjämningen.\r\nPropositionen\r\nRegeringens förslag till förändringar i nuvarande statsbidrags- och\r\nutjämningssystem innebär att det generella statsbidraget kommer att\r\nupphöra. Behovet av att påverka kommunsektorns samhällsekonomiska utrymme\r\nkvarstår dock liksom behovet av att kunna ta hänsyn till det statsfinansiella\r\nläget. Den kommunala finansieringsprincipen måste också kunna hanteras.\r\nNär det generella bidraget till kommunsektorn upphör måste ett nytt\r\ninstrument för ekonomiska regleringar och för att påverka det ekonomiska\r\nutrymmet för kommunsektorn skapas.\r\nMed den föreslagna bidragskonstruktionen kommer utgifterna för\r\ninkomstutjämningsbidraget att öka i takt med tillväxten i det kommunala\r\nskatteunderlaget. För att minska risken för att de offentliga finansernas\r\nkonjunkturkänslighet förstärks och att stabiliteten i\r\nplaneringsförutsättningarna\r\nför kommuner och landsting försämras föreslår regeringen att regleringsbidrag\r\noch regleringsavgifter införs som nya instrument i de ekonomiska\r\nrelationerna mellan staten och kommunsektorn. När summan av statens utgifter\r\nför inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag\r\noch införandebidrag, minskad med summan av statens inkomster av\r\ninkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är lägre än statens\r\nanslag för bidragen bör skillnaden fördelas som regleringsbidrag till\r\nkommuner respektive till landsting. När summan av statens utgifter för\r\ninkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och\r\ninförandebidrag, minskad med summan av statens inkomster av\r\ninkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, däremot är högre än\r\nstatens anslag för bidragen bör skillnaden betalas av kommuner respektive\r\nlandsting i form av en regleringsavgift. Regleringsbidrag respektive\r\nregleringsavgift bör bestämmas till ett enhetligt belopp per invånare\r\ni samtliga kommuner. Motsvarande förhållande bör gälla för landstingen.\r\nDet innebär att beloppen för kommunerna respektive för landstingen\r\nblir olika.\r\nDe föreslagna regleringsavgifterna och regleringsbidragen kommer således\r\natt kunna användas som instrument för ekonomiska regleringar mellan\r\nstaten och kommunsektorn. Regleringsavgiften och regleringsbidraget kan\r\ndärvid användas för att påverka den totala ramen för bidrag till kommuner\r\noch landsting och hantera den ökning av utgifterna för inkomstutjämningsbidraget\r\nsom beror på tillväxt i det kommunala skatteunderlaget. Regeringen\r\nföreslår att riksdagen årligen ska bestämma storleken på den sammantagna\r\nregleringen för kommuner respektive landsting. Samtidigt bör nivåjusteringen\r\nav underskott respektive överskott i utjämningen enligt lagen (1993:387)\r\nom stöd och service till vissa funktionshindrade fr.o.m. 2005 göras\r\ngenom regleringsavgiften/regleringsbidraget för kommunerna.\r\nRegeringen aviserar vidare att den avser att för 2005 föreslå att nivån\r\npå regleringsavgiften/regleringsbidraget fastställs så att ett\r\nstatsfinansiellt neutralt utfall uppnås mellan staten och kommunsektorn.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna  delar i motion Fi44 Utjämningskommitténs och\r\nregeringens bedömning att en indexering av systemet inte bör ske.\r\nVidgningar eller minskningar av systemets omfattning bör i stället bestämmas\r\ngenom direkta politiska beslut.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInom ramen för dagens system sker ekonomiska regleringar till följd av\r\nexempelvis en förändrad fördelning av uppgifter mellan staten och\r\nkommunerna genom justeringar av de generella statsbidragen. Kommunsektorns\r\nekonomiska situation och bedömningar av dess samhällsekonomiska utrymme\r\nutgör också underlag vid regeringens och riksdagens ställningstaganden\r\ntill storleken på det generella statsbidraget för kommuner och landsting.\r\n\r\nFinansutskottet konstaterar att med den föreslagna konstruktionen av\r\nutjämningssystemet upphör det generella statsbidraget till kommunsektorn.\r\nDärmed uppstår behov av ett nytt instrument för att genomföra ekonomiska\r\nregleringar och påverka det ekonomiska utrymmet för kommunsektorn. De\r\nav regeringen föreslagna regleringsbidragen och regleringsavgifterna\r\nuppfyller enligt utskottets mening kraven på ett nytt instrument i de\r\nekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. Genom dessa\r\nregleringsposter skapas möjlighet att med hjälp av direkta politiska\r\nbeslut årligen påverka den totala ramen för bidrag till kommuner och\r\nlandsting så att den offentliga sektorns konjunkturkänslighet inte\r\nförstärks. På så sätt kan stabiliteten i planeringsförutsättningarna för\r\nkommuner och landsting värnas.\r\nVidare har utskottet inga invändningar mot förslaget att överskott\r\nrespektive underskott i utjämningen av kommunernas kostnader för stöd\r\noch service till vissa funktionshindrade fr.o.m. nästa år ska justeras\r\ngenom regleringsavgiften/regleringsbidraget för kommunerna.\r\nMed det anförda tillstyrker finansutskottet propositionens förslag i\r\ndenna del.\r\nAdministration och uppföljning av utjämningssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande administration av\r\nutjämningssystemet. Utskottet instämmer också i regeringens bedömning\r\nbeträffande uppföljning av utjämningssystemet. Förslaget i motionen\r\navstyrks.\r\nPropositionen\r\nRegeringen bedömer att, i likhet med vad som gäller i dag, utjämningssystemet\r\nbör administreras av Statistiska centralbyrån och Skatteverket. Beslut\r\nom inkomstutjämningsavgift, inkomstutjämningsbidrag och\r\nregleringsavgiftens/regleringsbidragets storlek kan fattas först i januari månad\r\nunder utjämningsåret. Samma förhållande gäller även bidrag och avgifter\r\ni kostnadsutjämningen, strukturbidrag, införandebidrag samt den\r\nnivåjustering som kan bli aktuell för att reglera eventuella underskott\r\neller överskott i kostnadsutjämningssystemet för LSS-verksamhet. Det\r\ninnebär att regeringen i budgetpropositionen endast kommer att kunna\r\nange en prognos för utvecklingen av inkomstutjämningsavgifterna,\r\ninkomstutjämningsbidragen och regleringsavgifterna/regleringsbidragen.\r\nBeslut om regleringsavgift/regleringsbidrag bör därför enligt förslaget\r\ni propositionen fattas av Skatteverket i samband med att verket i januari\r\nmånad under utjämningsåret fattar beslut om övriga bidrag och avgifter\r\nför varje kommun och landsting.\r\nDe av regeringen föreslagna förändringarna av statsbidrags- och\r\nutjämningssystemet innebär således inga större förändringar för de berörda\r\nmyndigheterna. De årliga beräkningarna i utjämningssystemet föreslås\r\nregleras i förordning och genomföras av Statistiska centralbyrån.\r\nSkatteverkets beslut föreslås, som hittills, få överklagas hos regeringen.\r\n\r\nDet förhållandet att regeringen föreslår en ny lag beträffande det\r\nkommunala utjämningssystemet föranleder en följdändring i en hänvisning\r\ni lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan\r\nmenighets utdebitering av skatt, m.m.\r\nDärutöver gör regeringen bedömningen att det finns behov av en löpande\r\nuppföljning och utvärdering av systemet, vilka bör utföras av en permanent\r\nuppföljningsorganisation. Propositionen innehåller en kortfattad\r\nförteckning över organisationens tänkta uppgifter.\r\nDet löpande uppföljningsarbetet kan organiseras inom Regeringskansliet,\r\ni kommittéform eller i en myndighet. Regeringen aviserar att den avser\r\natt återkomma till frågan om i vilken form en fortsatt uppföljning bör\r\nske. Då avser regeringen att också ta ställning till om en parlamentariskt\r\nsammansatt referensgrupp ska följa det löpande uppföljningsarbetet. Mer\r\nomfattande utredningar av det kommunala utjämningssystemet bör dock,\r\nenligt regeringens mening, såsom hittills lämpligen ske i en tidsbegränsad\r\nparlamentarisk kommitté.\r\nRegeringen understryker att det är viktigt att såväl regeringen och\r\nriksdagen som kommuner, landsting och medborgare har tillgång till\r\nrelevant information om den kommunala verksamhetens resultat. Därför är\r\ndet angeläget att utveckla uppföljningen. Frågan bereds vidare inom\r\nRegeringskansliet.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna  anser i motion Fi44  att det inte finns något\r\nbehov av en permanent uppföljningsorganisation för utjämningssystemet.\r\nDenna skulle enligt motionärerna endast cementera det nuvarande systemet\r\nmed dess fel och brister och bli en ytterligare påtryckningsgrupp för\r\nnya inslag och komplikationer i systemet. I stället bör ett arbete med\r\nen genomgripande reform av det kommunala utjämningssystemet omedelbart\r\ninledas. Regeringens förslag i denna fråga avslås av motionärerna\r\n(yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar regeringens bedömning att administrationen av det\r\nnya utjämningssystemet även i fortsättningen ska genomföras av Statistiska\r\ncentralbyrån och Skatteverket enligt samma principer som gäller i dag.\r\nUtskottet anser också, i likhet med regeringen, att det är angeläget\r\natt utveckla en löpande uppföljning och utvärdering av systemet. Däremot\r\ndelar utskottet inte motionärernas uppfattning att en permanent\r\nuppföljningsorganisation endast skulle cementera det nuvarande systemet och\r\nbli en ytterligare påtryckningsgrupp för nya inslag och komplikationer\r\ni systemet. Tvärtom skulle en sådan permanent organisation, enligt\r\nutskottets mening, försäkra en regelbunden utvärdering och sammanställning\r\nav relevant information om den kommunala verksamhetens resultat och\r\nutveckling. Därför förutsätter utskottet att regeringen snarast återkommer\r\ntill frågan om i vilken form en fortsatt uppföljning av det nya systemet\r\nbör ske.\r\nMed det anförda och mot bakgrund av vad utskottet tidigare i detta\r\nbetänkandet framhållit om fortsatt uppföljningsarbete avseende det\r\nkommunala utjämningssystemet tillstyrker utskottet propositionens förslag\r\ni denna del och avstyrker motion Fi44 (fp) yrkande 7.\r\nLagförslagen i övrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om kommunalekonomisk\r\nutjämning och lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser\r\nom kommuns och annan myndighets utdebitering av skatt m.m.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nPropositionens förslag har kommenterats och tillstyrkts av utskottet\r\nunder respektive avsnitt. Med beaktande av vad utskottet ovan anfört\r\ntillstyrker utskottet de i propositionen framlagda lagförslagen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem, punkt 1 (m, kd)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Cecilia Widegren (m) och Lars\r\nLindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utgångspunkter för ett nytt kommunalt\r\nutjämningssystem. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 5,\r\n\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3,\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del\r\noch\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och\r\n2,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och\r\n\r\n2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 1, 2 och\r\n5 samt\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det kommunala utjämningssystemet måste förändras för att\r\nstödja välstånd. För att kunna möta de långsiktiga utmaningarna inom\r\nvården, skolan och omsorgen och för att lösa de omedelbara problemen i\r\nett stort antal kommuner krävs att ett nytt utjämningssystem baseras på\r\ntydliga ansvarsförhållanden mellan staten och kommunerna.\r\nUtjämningssystemet bör ge kommuner och landsting likvärdiga förutsättningar\r\natt bedriva kärnverksamheterna oberoende av skattekraft och opåverkbara\r\nstrukturella kostnader. Här har staten ett ansvar för att alla kommuner\r\noch landsting ges rimliga förutsättningar att klara sina åligganden.\r\nSystemet ska samtidigt förena en utjämning med stimulans för tillväxt\r\noch förnyelse. Därför är det angeläget att de ekonomiska relationerna\r\nmellan staten och kommunerna utformas med respekt för den kommunala\r\nsjälvstyrelsen. Utjämningssystemet måste dessutom vara begripligt och\r\ndemokratiskt förankrat hos medborgare och i kommunsektorn. Endast under\r\nsådana förhållanden kan incitament skapas för kommunerna att bidra till\r\nökad ekonomisk tillväxt, främja effektivitet och stimulera till ökad\r\nvalfrihet för medborgarna.\r\nVad vi anfört om utgångspunkter för ett system för ekonomisk utjämning\r\nmellan landets kommuner och landsting bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna Fi33 (m)\r\nyrkande 5, Fi36 (kd) yrkande 3, Fi45 (kd) yrkande 1 i denna del och\r\nFi46 (m) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motionerna Fi44 (fp) yrkande\r\n1 och Fi47 (c) yrkandena 1, 2 och 5 och avslår propositionens förslag\r\ni denna del.\r\n\r\n\r\n2.      Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem, punkt 1 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utgångspunkter för ett nytt kommunalt\r\nutjämningssystem. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1,\r\n\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 5,\r\n\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3,\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del,\r\n\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och\r\n2 samt\r\n2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 1, 2 och\r\n5 samt\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi konstaterar att regeringens proposition om det kommunala utjämningssystemet\r\npå inget sätt ger något klart svar på alla de frågor som den kommunala\r\nutjämningen under de senaste åren har väckt. Det står klart att det\r\nnuvarande utjämningssystemet måste reformeras. Det bör ge kommuner och\r\nlandsting likvärdiga förutsättningar att bedriva kärnverksamheterna.\r\nSystemet ska också stimulera, och inte avskräcka, kommuner att starta\r\ntillväxtfrämjande åtgärder som att bygga bostäder. Inkomst- och\r\nkostnadsutjämningen bör ses och analyseras tillsammans. Antalet faktorer i\r\nkostnadsutjämningen ska reduceras och vara hänförliga till kommunala\r\nansvarsområden. Åldersfördelning, glest boende och socioekonomiska\r\nförhållanden är de främsta faktorer som man bör ta hänsyn till. Regionala\r\nskillnader i kostnadsnivå, främst lönenivåer, måste också beaktas.\r\nVi finner att regeringens förslag till förändringar i utjämningssystemet\r\ninte motsvarar den av oss efterfrågade inriktningen. Därför föreslår vi\r\natt en mer grundläggande reformering av systemet utreds med ambitionen\r\natt kunna sjösättas inför 2006. Målet för arbetet med en framtida\r\nomläggning ska vara att utjämningen sker genom statens försorg. Efter\r\neventuella tillkommande förändringar i huvudmannaskap och finansiering\r\nav verksamheterna kan återstående behov av skatteväxling mellan stat\r\noch kommunsektor avgöras så att ett sådant statligt utjämningssystem\r\nska kunna verka med bibehållna krav på tydlighet och genomskinlighet.\r\nVi\r\nanser att riksdagen ska begära att regeringen snarast återkommer med\r\nett förslag till ett nytt kommunalt utjämningssystem enligt de riktlinjer\r\nsom presenteras i Folkpartiets motion. Därmed tillstyrker vi motion\r\nFi44 (fp) yrkande 1, bifaller delvis motionerna Fi33 (m) yrkande 5,\r\nFi36 (kd) yrkande 3, Fi45 (kd) yrkande 1 i denna del, Fi46 (m) yrkandena\r\n1 och 2 och Fi47 (c) yrkandena 1, 2 och 5 samt avstyrker propositionens\r\nförslag i denna del.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem, punkt 1 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 1, 2 och\r\n5,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 5,\r\n\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3,\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1,\r\n\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del\r\noch\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och\r\n2 samt\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att ett långsiktigt hållbart kommunalt utjämningssystem måste\r\nförena tre principer i enlighet med vad som beskrivs i Centerpartiets\r\nmotion. Det måste respektera och garantera det kommunala självstyret.\r\nSamtidigt ska alla kommuner i landet få likartade förutsättningar för\r\natt kunna upprätthålla en skälig servicenivå genom bl.a. kompensation\r\nför endast strukturella skillnader. Därutöver ska det finnas incitament\r\nför ekonomisk tillväxt och ökad skattekraft.\r\nRegeringens förslag till kommunalt utjämningssystem påverkar enligt min\r\nuppfattning det kommunala självstyret i negativ riktning. Förslaget\r\nminskar kraftigt incitamenten för ekonomisk tillväxt och återinför\r\nnegativa marginaleffekter. Jag kan också konstatera att förslaget inte\r\nheller kommer att leda till att de nu utsatta regionerna får märkbart\r\nbättre ekonomiska förutsättningar. Regeringens förslag klarar varken\r\natt hantera de speciella förutsättningar som finns i glest befolkade\r\neller i tätt befolkade delar av vårt land. Propositionens förslag löser\r\ninga problem utan skapar i stället nya och bryter dessutom mot de tre\r\nprinciper som Centerpartiet sätter upp för ett kommunalt utjämningssystem.\r\nDärför anser jag att regeringens proposition ska avslås och frågan om\r\nreformerat kommunalt utjämningssystem ska utredas på nytt. En ny utredning\r\nbör få i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett långsiktigt hållbart\r\nutjämningssystem utifrån de ovan beskrivna principerna. Ett nytt kommunalt\r\nutjämningssystem bör således respektera det kommunala självstyret och\r\nsäkerställa att kommunerna kan erbjuda en grundläggande servicenivå.\r\nSystemet ska samtidigt förena en utjämning med stimulans för tillväxt\r\noch förnyelse. Utjämningssystemet måste dessutom vara begripligt och\r\ndemokratiskt förankrat hos medborgare och i kommunsektorn.\r\nJag anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen\r\nvad jag har anfört om utgångspunkterna för ett nytt kommunalt\r\nutjämningssystem. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi47 (c) yrkandena\r\n1, 2 och 5, bifaller delvis motionerna Fi33 (m) yrkande 5, Fi36 (kd)\r\nyrkande 3, Fi44 (fp) yrkande 1, Fi45 (kd) yrkande 1 i denna del och\r\nFi46 (m) yrkandena 1 och 2 och avslår propositionens förslag.\r\n\r\n\r\n4.      Ett nytt system för inkomstutjämning, punkt 2 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förändringar i det kommunala\r\ninkomstutjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 3 och\r\n5 samt\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 i denna\r\ndel och 2.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de grundläggande problemen i dagens inkomstutjämningssystem\r\ninte kan lösas genom de förslag som regeringen nu förelägger riksdagen.\r\nVi ser därför behov av genomgripande förändringar av utjämningssystemet\r\nför att stödja - inte motverka - välstånd. För att komma till rätta med\r\nnågra av de mest snedvridande och tillväxtfientliga inslagen i dagens\r\nsystem och i det av regeringen föreslagna systemet bör emellertid ett\r\nantal förändringar beslutas redan i dag.\r\nIncitamenten till tillväxtfrämjande åtgärder måste stärkas. En kommun\r\neller ett landsting vars invånare och politiker strävar efter och lyckas\r\natt förbättra exempelvis sysselsättningen lokalt ska inte straffas med\r\nen i stort sett 100-procentig marginaleffekt, vilken uppstår i det av\r\nregeringen föreslagna systemet. Vi förordar att bidragen till respektive\r\navgifterna från kommuner och landsting vilkas relativa skattekraft växer\r\nfryses. På så sätt kommer kommunerna att få behålla hela den relativa\r\ntillväxten i skattekraft.\r\nVidare anser vi att den nivå på skattekraften där utjämningsavgiften\r\nbörjar debiteras är för låg. Dessutom är kommunernas marginalskatt på\r\nskattekraft som överskrider gränsen för utjämningsavgift skadligt hög.\r\nBåde gränsen för utjämningsavgiften och marginalskatten hämmar tillväxt\r\noch är skadliga för svensk ekonomi. Det kan därtill ifrågasättas om\r\navgifter som utformas i likhet med dagens utjämningsavgifter över huvud\r\ntaget är förenliga med regeringsformens lydelse. Under alla omständigheter\r\när det enligt vår mening rimligt att kommuner med mycket hög skattekraft\r\nbidrar till att utjämna skillnaderna i landet. Vi föreslår därför, i\r\navvaktan på ett nytt, grundligt reformerat utjämningssystem, att gränsen\r\nför utjämningsavgift höjs till 115 % för landsting, så att den hamnar\r\npå samma nivå som för primärkommuner. Samtidigt ska utjämningsavgiften\r\nsättas till 80 % av den egna skattesatsen för både primärkommuner och\r\nlandsting. På så sätt mildras något de skadliga effekter som regeringens\r\nförslag ger upphov till. Genom att avgiften beräknas utifrån den egna\r\nskattesatsen skapas dessutom ett incitament att hålla en låg skattesats.\r\n\r\nVad vi anfört om förändringar i det kommunala utjämningssystemet bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion Fi46 (m) yrkandena 3 och 5 och avslår propositionens\r\nförslag i denna del samt motionerna Fi44 (fp) yrkande 2 och Fi45 (kd)\r\nyrkandena 1 i denna del och 2.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Ett nytt system för inkomstutjämning, punkt 2 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förändringar i det kommunala\r\ninkomstutjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 i denna\r\ndel och 2 samt\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 3 och\r\n5.\r\nStällningstagande\r\nVi delar Ekonomiska rådets åsikt att det finns skäl för en inkomstutjämning\r\ndå den dämpar tendenser till skadlig konkurrens. Men de negativa aspekterna\r\nav en inkomstutjämning måste också beaktas. Inkomstutjämningen minskar\r\nincitamenten till skattekonkurrens men innebär också att kommunala\r\nåtgärder som ökar arbetsutbudet leder till transfereringar till andra\r\nkommuner. Vid alltför hög inkomstutjämning finns en uppenbar risk att\r\nåtgärder som skulle öka arbetsutbudet aldrig kommer till stånd.\r\nInkomstutjämningen bör således inte vara 100-procentig.\r\nVidare vill vi, i likhet med Ekonomiska rådet, påpeka att den okänslighet\r\nför de negativa effekter av stigande kommunalskatter som ett långtgående\r\nutjämningssystem skapar också har negativa effekter på statsbudgeten.\r\nDetta genom att stigande kommunalskatter som dämpar arbetsutbudet även\r\nminskar basen för statlig skatt. Den 95-procentiga utjämningen är så\r\nnära en fullständig utjämning att det skulle krävas förhållandevis\r\nextrema empiriska resultat för att motivera en så hög nivå. Några sådana\r\nresultat har dock inte presenterats av regeringen eller någon annan\r\ninstans.\r\nVi finner mot denna bakgrund att en utjämning på så hög nivå inte är\r\nrimlig och föreslår att kompensationsgraden för kommunerna sätts till\r\nsamma nivå för kommunerna som för landstingen, dvs. 90 %. Genom en\r\nsänkning av kompensationsgraden kan omfattningen av systemet hållas nere\r\nmed 2,4 miljarder kronor.\r\nVi anser att riksdagen bör besluta att för kommuner ska den länsvisa\r\nskattesatsen fastställas utifrån 90 % av medelskattesatsen för kommunerna\r\ni landet 2003 korrigerad per län för de skatteväxlingar som skett mellan\r\nkommuner och landsting fr.o.m. 1991. Därmed tillstyrker vi motion Fi44\r\n(fp) yrkande 2 och avstyrker propositionens förslag i denna del samt\r\nmotionerna Fi45 (kd) yrkandena 1 i denna del och 2 och Fi46 (m) yrkandena\r\n3 och 5.\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Ett nytt system för inkomstutjämning, punkt 2 (kd)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förändringar i det kommunala\r\ninkomstutjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 i denna\r\ndel och 2 samt\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 3 och\r\n5.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna har länge drivit kravet att utjämningen av ekonomiska\r\nresurser mellan kommuner ska vara en statlig uppgift och ett statligt\r\nfinansieringsansvar. Det förslag till förändringar i inkomstutjämningssystemet\r\nsom regeringen nu presenterar ser jag, i detta avseende, som ett steg\r\ni rätt riktning. Men eftersom 15 kommuner och 1 landsting (Stockholms\r\nläns) får fortsätta att betala in till systemet för andra kommuners\r\nräkning står Kristdemokraternas grundläggande kritik mot systemet kvar.\r\nDet är fortfarande tveksamt om systemet stämmer överens med grundlagens\r\nsyfte - att kommuner och landsting endast får ta ut skatt för \"skötseln\r\nav sina uppgifter\".\r\nEn konsekvens av grundlagens intention och ståndpunkten att systemet\r\nhelt och hållet bör vara statligt, är att ingen kommun eller något\r\nlandsting ska betala in till systemet för att finansiera andra kommuners\r\neller landstings bidrag. Inriktningen måste därför vara att på sikt\r\nhöja garantinivån och/eller sänka den s.k. kompensationsgraden för\r\nkommuner och landsting som ligger över den garanterade skattekraften så\r\natt utjämningssystemet blir helt och hållet statligt finansierat. Detta\r\nska enligt min mening ske genom att staten successivt skjuter till pengar\r\ntill systemet så att inte kommuner med lägre skattekraft får sämre\r\nförutsättningar. Endast med ett helt och hållet statligt finansierat\r\nsystem kan grundlagens bestämmelse i 1 kap. 7 § regeringsformen anses\r\nvara uppfylld.\r\nPå sikt finns det också skäl att rent generellt utreda vilken s.k.\r\nkompensationsgrad som ska gälla för alla kommuner och landsting med en\r\negen skattekraft som är lägre än den garanterade. Dagens nivå på 95 %,\r\nsom enligt propositionens förslag ska fortsätta att gälla, ger i och\r\nför sig en långtgående utjämning. Men den innebär också att även dessa\r\nkommuner och landsting har mycket små incitament att bedriva en bättre\r\ntillväxtpolitik. En eventuell förändring av den generella kompensationsgraden\r\nförutsätter enligt min mening att staten skjuter till medel så att inga\r\nkommuner eller landsting med låg skattekraft förlorar på detta. Denna\r\nfråga bör utredas i syfte att öka systemets legitimitet och stärka\r\nincitamenten till en egen tillväxtpolitik i landets samtliga kommuner\r\noch landsting.\r\nJag anser att regeringen som sin mening ska tillkännage för regeringen\r\nvad jag har anfört om förändringar i det kommunala inkomstutjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion Fi45 (kd) yrkandena 1 i denna del och\r\n2 och avslår propositionens förslag i denna del samt motionerna Fi44\r\n(fp) yrkande 2 och Fi46 (m) yrkandena 3 och 5.\r\n\r\n\r\n\r\n7.      Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen, punkt 3 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behovet av att utreda hur man i kostnadsutjämningen\r\nkan ta hänsyn till kostnader för psykiatrin och missbrukarvården. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 6 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 3 och 4\r\nsamt\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening är det angeläget att överväga att i kostnadsutjämningssystemet\r\nför landstingen se över utjämningen för kostnadsskillnader inom psykiatrin\r\noch missbrukarvården. Skälet till detta är att det finns betydande\r\nstrukturella kostnadsskillnader inom dessa områden. Exempelvis har\r\nSocialstyrelsen i en inventering av psykiatrin uppskattat att andelen\r\npsykiskt funktionshindrade i Stockholms län är mellan 35 % och 40 %\r\nhögre än rikets genomsnitt. Psykisk ohälsa är en vanligare diagnos vid\r\nlångtidssjukskrivning i detta län än i övriga riket. Det leder till\r\nhögre kostnader i motsvarande omfattning men med den av regeringen\r\nföreslagna modellen, som endast tar hänsyn till slutenvård, missgynnas\r\nde landsting som eftersträvat öppenvård.\r\nVi noterar att i folkhälsorapporten också framkommer att de som prövat\r\nnarkotika i Stockholms län blir fler. Samtidigt ökar koncentrationen av\r\ntungt missbruk till storstäder. Detsamma gäller antalet personer i öppen\r\nberoendevård. Det ökande bruket av narkotika leder till större\r\nnarkotikaproblem och medför ökande krav på såväl förebyggande som behandlande\r\ninsatser från landstingets sida.\r\nHälso- och sjukvårdsmodellen utgår från faktisk konsumtion av slutenvård\r\ni vissa vårdtunga grupper, snarare än från behovet av vård. Konsekvensen\r\nblir att modellen uppvisar låg förklaringsgrad och är instabil, då den\r\ninte lyckas skilja mellan strukturell kostnad och självvald servicenivå.\r\nModellen missgynnar därmed landsting som omprövar och förnyar verksamheten.\r\nEtt landsting som är framgångsrikt i att vårda patienter i öppenvård\r\neller som via ett framgångsrikt preventivt arbete får en låg incidens\r\nmissgynnas i systemet.\r\nMot denna bakgrund anser vi att riksdagen ska begära att regeringen\r\nlåter utreda hur man i kostnadsutjämningen kan ta hänsyn till kostnader\r\nför psykiatrin och missbrukarvården. Därmed tillstyrker vi motion Fi46\r\n(m) yrkande 6 och avstyrker propositionens förslag i denna del samt\r\nmotionerna Fi44 (fp) yrkandena 3 och 4 och Fi45 (kd) yrkande 3.\r\n\r\n\r\n\r\n8.      Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen, punkt 3 (fp)\r\nav\r\nKarin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vilka verksamheter och kostnadsslag som ska\r\ningå i kostnadsutjämningen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 3 och 4\r\nsamt\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3 och\r\n\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att en betydande förenkling av kostnadsutjämningssystemet kan\r\nuppnås genom att begränsa utjämningen till ett fåtal faktorer som\r\nåldersstruktur, boendestruktur och sociala förhållanden. Därmed skulle\r\nman kunna koncentrera utjämningen till lätt avläsbara och kontrollerbara\r\nfaktorer - till skillnad från dagens kostnadsutjämningssystem som\r\negentligen utgör ett mer komplicerat sätt att ta hänsyn till samma\r\nhuvudfaktorer. Med en renodling av hänsynstagandena till demografi samt\r\nsocial och regional struktur skulle tydligheten i systemet öka avsevärt.\r\nDärför förordar vi att en sådan reformering bör utredas och föreslås\r\nmed sikte att införas från 2006.\r\nPå kort sikt ser vi däremot behov av att förbättra kostnadsutjämningssystemets\r\nfunktionssätt när det gäller ersättningar för faktorkostnader. En\r\nkostnadsutjämning som lämnar faktorkostnaderna utanför är enligt vår mening\r\noacceptabel. Argumentet att kommuner och landsting som stora arbetsgivare\r\nkan påverka lönenivåerna är för oss inget hållbart argument. Eftersom\r\nlönerna oftast bestäms regionvis bör det lönekostnadsindex som skulle\r\nkunna användas vid kostnadsutjämningen avse en hel arbetsmarknadsregion.\r\nÄven om en kommun eller ett landsting till en del kan påverka lönenivån\r\ninom det egna området kan kommunen inte i någon högre grad bestämma\r\nlönen i en hel arbetsmarknadsregion.\r\nGenom att inte beakta lönekostnadsskillnaderna inom ramen för\r\nkostnadsutjämningssystemet negligeras dessutom viktiga jämställdhetssträvanden.\r\nI de landsting och kommuner där det finns en medveten politisk strävan\r\natt skapa förutsättningar för en breddad arbetsmarknad för kvinnor med\r\nbl.a. flera arbetsgivare är det naturligt att lönekostnaderna blir något\r\nhögre. Dessa strävanden motverkas genom att lönekostnadsskillnader inte\r\nbeaktas i utjämningen. Mot denna bakgrund anser vi att regeringens\r\nförslag till förändringar i kostnadsutjämningssystemet bör kompletteras\r\nfrån den 1 januari 2005 med en modell där regionens allmänna lönekostnadsnivå\r\nför ett urval yrkesgrupper vägs in.\r\nVad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion Fi44 (fp) yrkandena 3 och 4 och avslår\r\npropositionens förslag i denna del samt motionerna Fi45 (kd) yrkande 3\r\noch Fi46 (m) yrkande 6.\r\n\r\n\r\n\r\n9.      Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen, punkt 3 (kd)\r\nav\r\nLars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att snarast utreda frågan om hur skillnader\r\ni strukturella lönekostnader kan införas i kostnadsutjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3,\r\nbifaller delvis motion\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del och motionerna\r\n\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och\r\n\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att strukturella lönekostnadsskillnader ska ingå i\r\nkostnadsutjämningen för att den ska bli rättvis. Om utjämningen inte tar hänsyn\r\ntill högre lönekostnader i framför allt tillväxtområden, kommer\r\nskatteuttaget i dessa områden att höjas för att finansiera både de högre\r\nlönekostnaderna och de bidrag som i förekommande fall ska betalas till\r\nandra kommuner eller landsting. Detta innebär i sin tur att tillväxten\r\nhämmas i de ledande områdena, och därmed även i övriga landet när\r\nefterfrågan från dessa områden sjunker. Utjämningen för lönekostnadsskillnaderna\r\nmåste dock vara opåverkbar för kommunerna. En möjlig lösning skulle\r\ndärför kunna vara att koppla utjämningen till en viss andel av löneläget\r\ni den privata sektorn i den aktuella arbetsmarknadsregionen.\r\nRegeringen anser enligt den aktuella propositionen att \"löneutvecklingen\r\ni kommuner och landsting bör bli föremål för fortsatt utredning för att\r\nman ska kunna bedöma om och i så fall hur stor del av skillnader i\r\nlönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade\". Det är enligt min\r\nmening angeläget att detta utredningsarbete skyndsamt startas.\r\nVad jag anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion Fi45 (kd) yrkande 3, bifaller delvis\r\nmotion Fi44 (fp) yrkande 4 och avslår propositionens förslag i denna\r\ndel samt motionerna Fi44 (fp) yrkande 3 och Fi46 (m) yrkande 6.\r\n\r\n\r\n\r\n10.     Strukturbidrag, punkt 4 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om strukturbidrag till kommuner och landsting\r\nvid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är viktigt att hålla den egentliga regionalpolitiken\r\nutanför den kommunala utjämningen. Utjämningssystemet ska enligt vår\r\nmening endast beakta skillnader som avser kommunala områden. Därför bör\r\ndet av regeringen föreslagna strukturbidraget inte införas, utan utgå\r\nsåsom en integrerad del av regionalpolitiska överväganden. Vi motsätter\r\noss även regeringens förslag att blanda samman det regionalpolitiska\r\nstrukturbidraget med de övergångsbidrag som ska överbrygga genomförandet\r\nav de nya reglerna för utjämningssystemet.\r\nVad vi anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller motion Fi44 (fp) yrkande 5 och\r\navstyrker propositionens förslag i denna del.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n11.     Införandebidrag, punkt 5 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\n- Under förutsättning av bifall till reservation 2. -\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om införandebidrag. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 6 och\r\navslår proposition 2003/04:155 i denna del och motionerna\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 4 och\r\n2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 3 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det kommunala utjämningssystemet bör genomgå en djupgående\r\nförändring med sikte på att sjösätta ett reformerat system redan 2006.\r\nDe betydande förändringar som enligt vår mening behöver göras i systemet\r\nkräver tid för utredning, analys och införande. Ett införande av ett\r\nväsentligt annorlunda utjämningssystem i enlighet med vad vi förordar\r\nska dock självfallet ske långt tidigare än om 6 år, då den övergångstid\r\nsom ligger i regeringens förslag har löpt ut. En förkortad införandetid\r\nförhindrar att övergångsregler lagras ovanpå varandra utan att något\r\nsystem någonsin hinner att genomföras. Därmed blir utjämningssystemet,\r\ntill skillnad från i dag, mindre ogenomträngligt och lättare att förstå\r\nför andra än en begränsad grupp experter.\r\nMot denna bakgrund förordar vi att genomslaget av nu föreliggande\r\nförändringar bör begränsas genom införandebidrag i en takt av fullt\r\ngenomförande på 3 år. Därmed tillstyrker vi motion Fi44 (fp) yrkande 6\r\noch avstyrker propositionens förslag i denna del samt motionerna Fi46\r\n(m) yrkande 4 och Fi47 (c) yrkandena 3 och 4.\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nInförandebidrag, punkt 5 (c)\r\nRoger Tiefensee (c) anför:\r\n\r\nJag anser att ett långsiktigt hållbart kommunalt utjämningssystem måste\r\nförena tre principer i enlighet med vad som beskrivs i Centerpartiets\r\nmotion. Det måste respektera och garantera det kommunala självstyret.\r\nSamtidigt ska alla kommuner i landet få likartade förutsättningar för\r\natt kunna upprätthålla en skälig servicenivå genom bl.a. kompensation\r\nför endast strukturella skillnader. Därutöver ska det finnas incitament\r\nför ekonomisk tillväxt och ökad skattekraft.\r\nRegeringens proposition om ändringar i det kommunala utjämningssystemet\r\nlever inte upp till de tre grundläggande principer för utjämningssystemet\r\nsom Centerpartiet förespråkar. Tills ett bättre förslag kan föreläggas\r\nriksdagen bör de mest överhängande problemen åtgärdas i det befintliga\r\nsystemet.\r\nDet nuvarande systemets införanderegler löper ut första januari 2005.\r\nOm detta tillåts ske kommer framför allt Stockholmsregionen och delar\r\nav norra Sverige att utsättas för orimliga kostnadsökningar. Därför\r\nanser jag att den enda rimliga lösningen på kort sikt är att frysa de\r\nnuvarande införandereglerna på befintliga nivåer.\r\nSamtidigt noterar jag att nästan 60 % av kommunerna får det sämre när\r\nregeringens nya föreslagna kommunutjämningssystem får verka fullt ut.\r\nVarför detta system är att föredra framför det nuvarande med frysta\r\ninföranderegler är minst sagt oklart. En frysning av de nuvarande\r\ninförandereglerna i enlighet med Centerpartiets förslag innebär i stället\r\natt systemet tillförs 3,2 miljarder kronor, vilket ger klara fördelar\r\nför de flesta kommungrupper. Enligt min mening bör staten finansiera de\r\nfrysta införandereglerna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet:\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\nlag om kommunalekonomisk utjämning,\r\nlag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns\r\noch annan menighets utdebitering av skatt, m.m.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag\r\ntill kommunalt utjämningssystem enligt de riktlinjer som anförs i\r\nmotionen.\r\n2.      Riksdagen beslutar att för kommuner skall den länsvisa skattesatsen\r\nfastställas utifrån 90 % av medelskattesatsen för kommunerna i landet\r\n2003 korrigerad per län för de skatteväxlingar som skett mellan kommuner\r\noch landsting fr.o.m. 1991.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag\r\ndär ingående faktorer i kostnadsutjämningen begränsas till ålder och\r\nsociala och regionala faktorer.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag\r\ndär lönekostnadsskillnader beaktas inom de sociala och regionala faktorerna\r\ni kostnadsutjämningen.\r\n5.      Riksdagen avslår regeringens förslag om strukturbidrag.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om införandebidrag.\r\n7.      Riksdagen avslår regeringens förslag om ett permanent\r\nuppföljningsorgan.\r\n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i motionen om ett helt statligt finansierat utjämningssystem.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i motionen om den s.k. kompensationsgraden.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i motionen om att snarast utreda frågan om hur skillnader i\r\nstrukturella lönekostnader kan införas i kostnadsutjämningssystemet.\r\n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet att genomföra genomgripande förändringar av\r\nde ekonomiska relationerna mellan staten och kommunerna. (Avsnitt 4)\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om principer för ett system för ekonomisk utjämning mellan\r\nlandets kommuner. (Avsnitt 5)\r\n3.      Riksdagen beslutar att primärkommuner och landsting med relativt\r\nväxande skattekraft alltid skall få behålla denna i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen. (Avsnitt 6.1)\r\n4.      Riksdagen bifaller regeringens förslag till utformning av\r\ninföranderegler, vilket innebär att ingen primärkommun och inget landsting\r\nmed i motionen angivna förslag skall kunna förlora mer än vad som anges\r\ni propositionen. (Avsnitt 6.5)\r\n5.      Riksdagen beslutar att den nivå från vilken utjämningsavgift\r\ntas ut fastställs till 115 % av rikets medelskattekraft för såväl\r\nkommuner som landsting, varvid avgiften skall vara 80 % av egen skattesats.\r\n(Avsnitt 6.3)\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet att utreda hur man i kostnadsutjämningen bör\r\nta hänsyn till kostnader för psykiatrin och missbrukarvården. (Avsnitt\r\n6.4)\r\n2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:155 Ändringar\r\ni det kommunala utjämningssystemet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om principerna för ett framtida hållbart kommunalt\r\nutjämningssystem.\r\n3.      Riksdagen beslutar att frysa införandereglerna i dagens\r\nutjämningssystem på befintliga nivåer.\r\n4.      Riksdagen beslutar att de frysta införandereglerna skall\r\nfinansieras av staten.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tillsättandet av en ny utredning för det kommunala\r\nutjämningssystemet.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om utgångspunkter för ett nytt kommunalt utjämningssystem.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del och avslår motionerna \n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 5, \n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3, \n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1, \n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del, \n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 samt \n2003/04:Fi47 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 1, 2 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "11E74681-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "1",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "71",
                    "64",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/11E74681-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ett nytt system för inkomstutjämning",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag till ett nytt system för inkomstutjämning.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Fi44 yrkande 2, 2003/04:Fi45 yrkandena 1 i denna del och 2 samt 2003/04:Fi46 yrkandena 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag om vilka verksamheter och kostnadsslag som ska ingå i kostnadsutjämningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del och avslår motionerna \n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 3 och 4, \n2003/04:Fi45 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 3 och \n2003/04:Fi46 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "11E7469F-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "43",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "4",
                    "0",
                    "17",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "28",
                    "102",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/11E7469F-018C-11D9-AE73-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Strukturbidrag",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag om ett strukturbidrag till kommuner och landsting vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi44 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Införandebidrag",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag att särskilda införandebidrag införs för perioden 2005-2010.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Fi44 yrkande 6, 2003/04:Fi46 yrkande 4 och 2003/04:Fi47 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Regleringsbidrag och regleringsavgift",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag till regleringsbidrag och regleringsavgift avseende kommunsektorn.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Administration och uppföljning av utjämningssystemet",
          "forslag": "Riksdagen godkänner dels regeringens förslag beträffande administration av utjämningssystemet, dels vad regeringen förordar beträffande uppföljning av utjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del och avslår motion \n2003/04:Fi44 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Lagförslagen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen antar med bakgrund av vad som ovan anförts och föreslagits de i bilaga 2 återgivna förslagen till\n1. lag om kommunalekonomisk utjämning,\n2. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:155 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utgångspunkter för ett nytt utjämningssystem",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Ett nytt system för inkomstutjämning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ett nytt system för inkomstutjämning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Ett nytt system för inkomstutjämning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Strukturbidrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Införandebidrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-09-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-10-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-10-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-10-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-10-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:32:54"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Det kommunala utjämningsystemet ska förnyas. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner och landsting. Det nuvarande systemet för inkomstutjämning kommer att avskaffas och ett nytt bildas genom att dagens utjämningssystem, det generella statsbidraget och vissa riktade statsbidrag slås samman. Systemet kommer i huvudsak att finansieras av staten. Som tidigare kommer kommuner och landsting med svag ekonomi att få bidrag medan kommuner och landsting med starkare ekonomi måste betala en särskild inkomstutjämningsavgift. Lagändringarna innebär att färre kommuner och endast ett landsting kommer att få betala inkomstutjämningsavgift. Kommuner som får minskade bidrag kommer till viss del att kompenseras genom statliga strukturbidrag och särskilda införandebidrag. Systemet för kostnadsutjämningar mellan kommuner och landsting kommer med vissa ändringar att få vara kvar. Det nya utjämningssystemet innebär också att kommunerna kan komma att få betala en så kallad regleringsavgift om utjämningssystemet kostar mer än vad staten budgeterat. Om systemet kostar mindre än budgeterat så kan kommunerna i stället få regleringsbidrag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2005. ",
          "dok_id": "GS01FIU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Det kommunala utjämningssystemet ändras (FiU7)",
          "dok_id": "GS01FIU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:32:54"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01FIU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Det kommunala utjämningsystemet ska förnyas. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner och landsting. Det nuvarande systemet för inkomstutjämning kommer att avskaffas och ett nytt bildas genom att dagens utjämningssystem, det generella statsbidraget och vissa riktade statsbidrag slås samman. Systemet kommer i huvudsak att finansieras av staten. Som tidigare kommer kommuner och landsting med svag ekonomi att få bidrag medan kommuner och landsting med starkare ekonomi måste betala en särskild inkomstutjämningsavgift. Lagändringarna innebär att färre kommuner och endast ett landsting kommer att få betala inkomstutjämningsavgift. Kommuner som får minskade bidrag kommer till viss del att kompenseras genom statliga strukturbidrag och särskilda införandebidrag. Systemet för kostnadsutjämningar mellan kommuner och landsting kommer med vissa ändringar att få vara kvar. Det nya utjämningssystemet innebär också att kommunerna kan komma att få betala en så kallad regleringsavgift om utjämningssystemet kostar mer än vad staten budgeterat. Om systemet kostar mindre än budgeterat så kan kommunerna i stället få regleringsbidrag. Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2005. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01FiU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:25"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Det kommunala utjämningssystemet ändras (FiU7)",
          "dok_id": "GS01FiU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:25"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01FIU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_FiU_7.pdf",
          "filstorlek": "1743482",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Ändringar i det kommunala utjämningssystemet (prop. 2003/04:155)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/502AA635-E65C-4E28-9933-1B983BE60BDC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi33 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi33",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi33",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi36 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi36",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi36",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi44 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Fi44",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi44",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi45 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Fi45",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi45",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi46 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Fi46",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi46",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi47 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Fi47",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi47",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GR03155",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "155",
          "ref_dok_titel": "Ändringar i det kommunala utjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-10-27",
          "ref_dok_id": "GS0921",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "2004-10-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-10-27",
          "ref_dok_id": "GS0921",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "2004-10-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:13",
          "ref_dok_id": "GS0K13",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "13",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2004:772",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:774",
          "ref_dok_id": "1965:269",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:775",
          "ref_dok_id": "1991:900",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}