{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2302989",
      "dok_id": "GS01FIU30",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "FIU30",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:FIU30",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "30",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-05 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:59",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:03",
      "titel": "Offentligrättsliga avgifter (framst. 2004/05:RRS8)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU30/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU30",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01FIU30",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01FIU30",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:FIU30</div><h1>Offentligrättsliga avgifter (framst. 2004/05:RRS8)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nDetta betänkande behandlar frågan om offentligrättsliga avgifter med\r\nanledning av en framställning till riksdagen från Riksrevisionens\r\nstyrelse. Framställningen grundas på en granskning gjord av Riksrevisionen,\r\ni vilken det framkommit väsentliga brister och oklarheter i regeringens\r\noch myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter. I sammanhanget\r\nbehandlas även en motion från Folkpartiet liberalerna. Konstitutionsutskottet\r\nhar lämnat ett yttrande. Finansutskottet avstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet, både förslaget från Riksrevisionens styrelse och\r\nmotionen.\r\nI en reservation från företrädarna för Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna och Centerpartiet tillstyrks Riksrevisionens förslag\r\nliksom den väckta motionen.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nRegeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga\r\navgifter\r\nRiksdagen avslår framställning 2004/05:RRS8 och motion\r\n2004/05:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1-5.\r\n\r\nReservation (m, fp, c)\r\n\r\nStockholm den 5 april 2005\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),\r\nCarin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta\r\nRingman (s), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s),\r\nTomas Högström (m), Agneta Gille (s), Tommy Ternemar (s), Gunnar Nordmark\r\n(fp), Siv Holma (v), Jörgen Johansson (c) och Mikael Johansson (mp).\r\n</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår i en framställning till riksdagen\r\n(2004/05:RRS8) att riksdagen begär att regeringen vidtar ett antal\r\nåtgärder i syfte att förbättra hanteringen av offentligrättsliga avgifter.\r\nDetta görs mot bakgrund av att Riksrevisionen granskat regeringens och\r\nmyndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter. Granskningen\r\nredovisades i rapporten Rätt avgifter? - statens uttag av tvingande\r\navgifter (RiR 2004:17).\r\nMed anledning av framställningen har en motion väckts. Förslagen i\r\nmotionen återges i bilaga 1.\r\nEtt yttrande över skrivelsen samt över motionen har inkommit från\r\nkonstitutionsutskottet (2004/05:KU3y). Yttrandet återfinns i bilaga 2.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nRegeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga\r\navgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker Riksrevisionens styrelses förslag om åtgärder\r\navseende hanteringen av offentligrättsliga avgifter samt om en samlad\r\nredovisning av dessa åtgärder i budgetpropositionen 2006. Därutöver\r\navstyrker utskottet motionsyrkanden inom samma område. Huvudskälen till\r\navstyrkandet är för det första att några av frågorna rörande oklara\r\nbemyndiganden redan behandlats av riksdagen. För det andra har regeringen\r\nnyligen tagit initiativ till en mer långtgående översyn av statens\r\navgifter.\r\nJämför reservation (m, fp, c).\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses framställning\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår i framställning 2004/05:RRS8 att\r\nriksdagen begär att regeringen vidtar ett antal åtgärder för att förbättra\r\nhanteringen av offentligrättsliga avgifter. Bakgrunden är att Riksrevisionen\r\ngranskat regeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga\r\navgifter. Resultatet av granskningen publicerades i juni 2004 i rapporten\r\nRätt avgifter? - statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17).\r\nRiksrevisionens styrelse konstaterar att granskningens övergripande\r\nslutsats är att det finns flera väsentliga brister och oklarheter i\r\nregeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter.\r\nEnligt styrelsens mening är frågan om hur systemet med offentligrättsliga\r\navgifter fungerar av stort principiellt intresse, då det ytterst handlar\r\nom hur denna del av riksdagens finansmakt utövas.\r\nStyrelsen konstaterar vidare att regeringen i budgetpropositionen för\r\n2005 redovisar vilka åtgärder man avser att vidta beträffande några av\r\nde myndigheter vars avgiftshantering varit behäftad med oklarheter enligt\r\nRiksrevisionens granskning. Det gäller Tullverket, Svenska kraftnät,\r\nPatent- och registreringsverket samt Jordbruksverket. Något samlat grepp\r\nför området aviseras emellertid inte i propositionen. Enligt vad som\r\nkommit till styrelsens kännedom övervägs inom Regeringskansliet frågan\r\nom en allmän översyn av systemet med offentligrättsliga avgifter.\r\nStyrelsen förutsätter att regeringen i samband med en sådan mer allmän\r\növersyn också kommer att pröva de mer grundläggande och långsiktiga\r\nfrågorna.\r\nStyrelsen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen begär att regeringen\r\nredan i budgetpropositionen för 2006 ska lämna en samlad och utförlig\r\nrapportering av sina på kort sikt vidtagna åtgärder och sina på längre\r\nsikt planerade åtgärder när det gäller offentligrättsliga avgifter.\r\nRiksrevisionens granskningsrapport (RiR 2004:17)\r\nAv rapporten framgår att drygt 100 myndigheter tar ut offentligrättsliga\r\navgifter och intäkterna uppgick 2002 till 11,4 miljarder kronor.\r\nRiksrevisionen har i sitt granskningsarbete gått igenom regelverket,\r\nkartlagt avgifterna vid sjutton myndigheter samt mer ingående granskat\r\navgifterna vid fem myndigheter. Sistnämnda är Centrala studiestödsnämnden\r\n(CSN), Tullverket, Läkemedelsverket, Vägverket och Luftfartsverket.\r\nVad är en offentligrättslig avgift?\r\nOffentligrättsliga avgifter tas ut av myndigheter som i författning\r\ngetts monopol att driva sin verksamhet inom landet. Den enskilde kan\r\ndärmed inte vända sig till någon annan för att få tjänsten utförd.\r\nOffentligrättsliga avgifter kallas även tvingande avgifter, i motsats\r\ntill avgifter från uppdragsverksamhet som betecknas som frivilliga.\r\nRiksrevisionen understryker att tvingande avgifter, i likhet med skatter,\r\ninnebär ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Enligt regeringsformen\r\n8 kap. 3 § ska föreskrifter om sådana avgifter beslutas av\r\nriksdagen.\r\nRedovisning av offentligrättsliga avgifter enligt budgetlagen\r\nRiksdagen har beslutat att myndigheter som tar ut offentligrättsliga\r\navgifter inte ska få förfoga över intäkterna, annat än i undantagsfall.\r\nHuvudprincipen är således att avgifterna ska redovisas mot statsbudgetens\r\ninkomstsida, vilket innebär att riksdagen förfogar över dem på samma\r\nsätt som skatteinkomster. Lagen om statsbudget och tidigare riksdagsbeslut\r\nmedger dock vissa undantag från denna huvudprincip. Myndigheter kan få\r\ndisponera intäkterna under förutsättning att\r\nmyndigheten är helt avgiftsfinansierad\r\nintäkterna endast ska bidra till att täcka kostnaderna\r\nverksamhetsvolymen varierar så mycket att finansiering över anslag\r\nframstår som mindre ändamålsenlig.\r\nOklara motiv för bemyndiganden\r\nRiksdagen kan delegera rätten att besluta om avgifternas storlek och\r\nhur intäkterna ska disponeras. Riksrevisionen noterar att regeringen på\r\nsenare år, efter bemyndigande av riksdagen, i ökad utsträckning beviljat\r\nmyndigheter att själva förfoga över intäkter från tvingande avgifter.\r\nNär myndigheten får förfoga över intäkterna blir följden att den\r\navgiftsbelagda verksamheten inte redovisas i statsbudgeten och att statens\r\nutgifter därmed kan öka utan att utgiftstaket riskerar att överskridas.\r\nVerksamheten blir således inte föremål för samma uppföljning och\r\nbudgetprövning av regering och riksdag som de inkomster och utgifter som\r\ningår i statsbudgeten. Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna i\r\nflertalet fall disponerar avgiftsintäkterna i enlighet med de undantag\r\nfrån huvudprincipen som medges enligt budgetlagen och tidigare riksdagsbeslut.\r\nI vissa fall är det emellertid oklart om myndigheterna har rätt att\r\nförfoga över avgiftsintäkterna. Riksdagens bemyndiganden är i flera\r\nfall oprecisa och i en del fall saknas bemyndiganden. Sistnämnda gäller\r\nexempelvis vissa av Patent- och registreringsverkets och Jordbruksverkets\r\navgifter. Tveksamheter om motiven att låta myndigheterna disponera\r\navgiftsintäkterna finns också i en del fall. För exempelvis Tullverkets\r\noch Rikspolisstyrelsens rätt att förfoga över avgiftsintäkter har\r\nRiksrevisionen inte funnit någon annan motivering än att myndigheternas\r\nekonomi behövde förstärkas. I detta sammanhang påpekar Riksrevisionen\r\natt regeringen i 2003 års ekonomiska vårproposition konstaterade att\r\nutgiftstaket är ett mycket viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen\r\noch regeringen som främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken.\r\nEtt utgiftstak förhindrar att tillfälligt högre inkomster finansierar\r\nvaraktigt högre utgifter samt tvingar också fram prioriteringar mellan\r\nolika utgiftsområden.\r\nGränsdragningen mellan skatter och avgifter\r\nRiksrevisionen menar att det kan ifrågasättas om vissa avgifter egentligen\r\ninte är avgifter utan snarare skatter eller sanktioner, eftersom de\r\ninte uppfyller kravet på motprestation. Det gäller exempelvis\r\nLivsmedelsverkets årliga avgifter för livsmedelstillsyn som betalas av samtliga\r\nnäringsidkare som hanterar livsmedel. Alla näringsidkare betalar avgiften\r\nmen alla blir inte föremål för tillsyn. Lagrådet har ansett att denna\r\ntyp av tillsynsavgifter snarare skulle kunna betraktas som skatter. Om\r\nsådana avgifter delegeras till regeringen är det i strid med grundlagen.\r\nRiksrevisionen anser det även tveksamt om CSN:s påminnelseavgifter kan\r\nanses vara kopplade till någon motprestation. Avgiften är snarare en\r\nsanktion för försenad inbetalning och det är tveksamt om beslut gällande\r\nsanktionsavgifter kan delegeras till regeringen.\r\nGränsdragningen mellan offentligrättsliga avgifter och uppdragsverksamhet\r\nGränsen\r\nmellan offentligrättsliga avgifter och avgifter i uppdragsverksamhet är\r\nenligt Riksrevisionen oklar. Regeringsformen säger att gränsen får\r\navgöras från fall till fall efter en helhetsbedömning. Samtidigt kan ett\r\navgörande om att en avgift är tvingande få stora praktiska konsekvenser.\r\nOm avgifterna bedöms som tvingande och som ett led i myndighetsutövning\r\nfår affärsverken inte dra av momsen i sin verksamhet. Hänsyn till\r\nmomsregler har enligt Riksrevisionen påverkat hur affärsverken valt att\r\ndefiniera sin avgiftsbelagda verksamhet. Riksrevisionen konstaterar\r\nexempelvis att Luftfartsverkets avgifter är tvingande men redovisas som\r\navgifter i uppdragsverksamhet. Även intäkterna från Svenska kraftnäts\r\navgifter för elcertifikat och ursprungsgarantier har redovisats som\r\nintäkter i uppdragsverksamhet trots att de är tvingande enligt riksdagens\r\nbeslut. Oklarheter finns också när det gäller Svenska kraftnäts nätavgifter\r\noch balansersättningar, som också de redovisats som uppdragsverksamhet.\r\n\r\nÅtgärder för förbättrad insyn och styrning\r\nRiksrevisionen förelår ett antal åtgärder på kort och lång sikt för att\r\nkomma till rätta med ovan beskrivna brister i riksdagens insyn och\r\nregeringens styrning av offentligrättsliga avgifter.\r\n\r\nPå kort sikt:\r\nMyndigheter bör inte förfoga över intäkter från tvingande avgifter annat\r\nän med de skäl som medges i lagen om statsbudgeten eller om verksamhetens\r\nvolym varierar så mycket att anslagsfinansiering framstår som mindre\r\nändamålsenlig.\r\nRegeringen bör klargöra om riksdagen har fattat beslut om att låta\r\nPatent- och registreringsverket och Jordbruksverket disponera avgiftsintäkter\r\ni de fall där oklarhet råder. Har riksdagen inte gett sitt bemyndigande\r\nbör regeringen snarast begära detta av riksdagen.\r\nRegeringen bör pröva om Livsmedelsverkets tillsynsavgifter och CSN:s\r\npåminnelseavgifter är att betrakta som avgifter och återkomma till\r\nriksdagen med ett förtydligande.\r\nRegeringen bör pröva om Svenska kraftnäts nätavgifter och balansersättningar\r\när tvingande eller inte och återkomma till riksdagen med ett förtydligande.\r\n\r\nLuftfartsverkets trafikavgifter bör redovisas som tvingande. Likaså bör\r\nSvenska kraftnäts avgifter för elcertifikat och ursprungsgarantier\r\nredovisas som tvingande. Om regeringen skulle ändra uppfattning om\r\navgifternas karaktär och i stället anse att avgifterna ska definieras som\r\navgifter i uppdragsverksamhet måste ett sådant ställningstagande\r\nunderställas riksdagen.\r\n\r\nPå längre sikt:\r\nRegeringen bör tydliggöra sina förslag till riksdagen när det gäller\r\nbemyndiganden i lag om att hantera tvingande avgifter. Regeringen bör\r\nså långt möjligt precisera vilka avgifter som är avsedda att tas ut, i\r\nvilket syfte, vilka som ska betala avgifterna, vem som ska förfoga över\r\nintäkterna och vem som ska besluta om avgiftsnivåerna.\r\nRegeringen bör se över bemyndigandet om expeditions- och ansökningsavgifter\r\ni förarbetena till avgiftsförordningen och återkomma till riksdagen med\r\nett förtydligande av vilka avgifter som bemyndigandet avser.\r\nRegeringen bör se över hur avgiftsintäkter kan redovisas på ett mer\r\nenhetligt och fullständigt sätt för riksdagen. I denna översyn bör\r\nregeringen se över hur bl.a. Premiepensionsmyndighetens och\r\narbetslöshetskassornas\r\navgiftsintäkter ska redovisas.\r\nRegeringen bör ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att upprätta ett\r\nregister över tvingande avgifter. Ett sådant register bör innehålla\r\nuppgifter om bl.a. vilken instans som beslutar om avgifterna och de\r\nbestämmelser som gäller för avgifterna.\r\nBrister i avgiftssättningen\r\nFörutom brister i insyn och styrning menar Riksrevisionen att det även\r\nfinns en rad brister i själva avgiftssättningen. Riksdagen har ställt\r\nsig bakom att full kostnadstäckning i normalfallet bör gälla som ekonomiskt\r\nmål för avgiftsbelagd verksamhet. Granskningen visar att avgifterna i\r\nflera fall är för högt satta i förhållande till kravet på full\r\nkostnadstäckning, vilket i praktiken innebär att överskott kan användas för\r\natt täcka underskott i andra verksamheter. I rapporten konstateras vidare\r\natt vissa myndigheter inte kan särredovisa sina kostnader och intäkter\r\ni den avgiftsbelagda verksamheten. Tullverket har t.ex. inte kunnat\r\nredovisa vilka faktiska merkostnader som tullförrättningsavgiften avser\r\natt täcka. Riksrevisionen ifrågasätter också om myndigheternas samråd\r\nmed Ekonomistyrningsverket, i frågor om avgiftssättning, är ändamålsenligt\r\ni sin nuvarande form.\r\nÅtgärder för förbättrad avgiftssättning\r\nFör att komma till rätta med bristerna i avgiftssättningen föreslår\r\nRiksrevisionen ett antal åtgärder på kort och lång sikt.\r\n\r\nPå kort sikt:\r\nRegeringen bör snarast ge Tullverket i uppdrag att redovisa kostnaderna\r\nför den avgiftsbelagda offentligrättsliga verksamheten.\r\n\r\nPå längre sikt:\r\nRegeringen bör se över avgiftsförordningen i syfte att förtydliga hur\r\nlänge och med hur mycket myndigheterna kan få avvika från kravet på\r\nfull kostnadstäckning.\r\nRegeringen bör överväga om myndigheterna ska lämna uppgifter om den\r\navgiftsbelagda verksamhetens intäkter, kostnader och ackumulerade\r\nresultat i sina årsredovisningar och budgetunderlag för en period längre\r\nän tre år.\r\nRegeringen bör se över tillämpningen av 23 § kapitalförsörjningsförordningen\r\nså att intäkter från tvingande avgifter inte räknas samman med intäkter\r\nfrån avgifter i uppdragsverksamhet i de fall myndigheterna ska lämna\r\nförslag till regeringen om hur överskott ska användas och hur underskott\r\nskall täckas.\r\nRegeringen bör se över Ekonomistyrningsverkets befogenheter och uppgifter\r\ni avgiftssättningen. I en sådan översyn bör bl.a. ingå frågan om hur\r\nsamrådsinstrumentet kan stärkas.\r\nMotionen\r\nI motion Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) uppmärksammas Riksrevisionens\r\ngranskning av tvingande avgifter (RiR 2004:17). Granskningen visar på\r\nen rad oklarheter och brister kring hanteringen av tvingande avgifter.\r\nExempelvis följs avgiftsbelagd verksamhet inte upp och prövas inte i\r\nsamma utsträckning som anslagsfinansierad verksamhet och staten har i\r\nvissa fall kunnat öka sina utgifter utan att påverka utgiftstaket.\r\nLagstiftningen är otydlig på flera punkter och likaså riksdagens\r\nbemyndiganden att låta regeringen och myndigheter besluta om tvingande\r\navgifter.\r\nEn principiellt mycket viktig fråga är enligt motionärerna vem som ska\r\nsätta avgifter - myndigheten själv eller regeringen? I Riksrevisionens\r\nrapport framgår att av 17 granskade myndigheter sätter åtta myndigheter\r\nsjälva avgifterna. Inom övriga myndigheter är avgifterna antingen satta\r\nav regeringen eller en kombination av regerings- och myndighetssatta\r\navgifter. Detta leder till att det ur betalarnas perspektiv blir närmast\r\nomöjligt att avgöra vem som beslutat vad och dessutom försvåras eventuella\r\növerklaganden.\r\nI Riksrevisionens rapport anges ett antal förslag på åtgärder som enligt\r\nmotionärerna skulle göra användningen av avgifter tydligare och stärka\r\nriksdagens insyn. Den framställning till riksdagen (2004/05:RRS8) som\r\nRiksrevisionens styrelse lämnat är enligt motionärerna alltför överslätande\r\noch återspeglar inte på ett tillfredsställande sätt allvaret i den\r\nunderliggande rapporten.\r\nMotionärerna anser att riksdagen bör ge regeringen ett tydligt uppdrag\r\nrörande vad som bör genomföras på kort sikt och en tydlig inriktning på\r\nde överväganden som bör göras på längre sikt. Regeringen bör också\r\nåterkomma till riksdagen med förslag rörande Livsmedelsverkets avgifter,\r\nCSN:s påminnelseavgifter samt Luftfartsverkets trafikavgifter.\r\nBudgetpropositionens behandling av frågor med anledning av granskningen\r\nNågra\r\nav de problem rörande hanteringen av offentligrättsliga avgifter som\r\nRiksrevisionen uppmärksammar behandlades av regeringen i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2005. Det gäller oklarheter i avgiftshanteringen\r\ninom Patent- och registreringsverket (PRV), Tullverket, Svenska kraftnät\r\nsamt Jordbruksverket.\r\nPatent- och registreringsverket\r\nI Riksrevisionens granskning framkom att det var oklart om riksdagen\r\nbemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från Patent-\r\noch registreringsverkets (PRV) verksamhetsområde Namn. För PRV:s övriga\r\nverksamhetsområden har riksdagen sedan tidigare beslutat att låta\r\nregeringen disponera avgiftsintäkterna. I budgetpropositionen föreslår\r\nregeringen med anledning av detta att även avgiftsintäkter inom\r\nverksamhetsområdet Namn ska få disponeras av regeringen för att täcka statens\r\nkostnader för verksamheten.\r\nBeslut om detta har därefter tagits av riksdagen (bet. 2004/05:FiU11,\r\nrskr. 49-59).\r\nTullverket\r\nRiksrevisionen rekommenderar i sin rapport att Tullverket ges i uppdrag\r\natt redovisa kostnaderna för den avgiftsbelagda verksamheten. I\r\nbudgetpropositionen uppger regeringen att Tullverket har meddelat att man\r\nkommer att arbeta med åtgärder för att kunna ha en tillfredsställande\r\nkostnadsredovisning. Vidare att myndigheten planerar för att kunna\r\nhantera redovisningen fr.o.m. den 1 januari 2005. För övrigt gör regeringen\r\nbedömningen att inga ytterligare åtgärder för Tullverket för närvarande\r\nbehöver vidtas.\r\nSvenska kraftnät\r\nRiksrevisionen föreslår att regeringen ska pröva huruvida Svenska\r\nkraftnäts nätavgifter och balansersättningar är tvingande eller ej och\r\nåterkomma till riksdagen med ett förtydligande. I budgetpropositionen\r\ngör regeringen bedömningen att de nätavgifter och balansersättningar\r\nsom Svenska kraftnät tar ut inte är offentligrättsliga avgifter utan\r\nintäkter i uppdragsverksamhet. Som skäl för detta anförs bl.a. att\r\neftersom nätverksamhet är en kommersiell verksamhet förutsätts den gå\r\nmed vinst, dvs. intäkterna överstiger Svenska kraftnäts kostnader för\r\natt bedriva verksamheten. Detsamma gäller enligt regeringen\r\nbalansersättningarna som regleras i avtal som ingås på kommersiella grunder.\r\nDessa ersättningar kan därför enligt regeringen inte betraktas som\r\noffentligrättsliga avgifter utan är intäkter i uppdragsverksamhet.\r\nRiksrevisionen föreslår också att Svenska kraftnäts avgifter för\r\nelcertifikat och ursprungsgarantier bör redovisas som tvingande. Detta\r\nställer sig regeringen bakom i budgetpropositionen och föreslår samtidigt\r\natt regeringen bemyndigas låta Svenska kraftnät disponera dessa avgifter.\r\nSom skäl anförs att Svenska kraftnäts verksamhet till största delen är\r\navgiftsfinansierad och intäkterna av de nu nämnda avgifterna endast\r\nbidrar till att täcka kostnaderna för den avgiftsbelagda verksamheten.\r\nDärför bör dessa få disponeras inom ramen för Svenska kraftnäts verksamhet.\r\nVidare att då verksamhetsvolymen är av begränsad omfattning och kan\r\nvariera i så pass stor utsträckning framstår finansiering över anslag\r\nsom mindre ändamålsenlig.\r\nRiksdagen har därefter beslutat i linje med regeringens förslag, dvs.\r\natt Svenska kraftnät även fortsättningsvis ska få disponera de\r\noffentligrättsliga avgifterna inom sitt verksamhetsområde (bet. 2004/05:NU3,\r\nrskr. 120).\r\nJordbruksverket\r\nRiksrevisionen har funnit det oklart om riksdagen uttryckligen bemyndigat\r\nregeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från Jordbruksverkets\r\nresultatområden Djur och Växt. Viss verksamhet inom dessa resultatområden\r\nhar förts över till Djurskyddsmyndigheten. Regeringen föreslår i\r\nbudgetpropositionen att det bör klargöras att regeringen får disponera\r\navgiftsintäkterna från dessa två resultatområden samt även från\r\nresultatområdet Distriktsveterinärsorganisationen.\r\nRiksdagen har därefter beslutat i linje med regeringens förslag, dvs.\r\natt regeringen får disponera avgiftsintäkterna från dessa tre resultatområden\r\nför att täcka statens kostnader för verksamheterna (bet. 2004/05:MJU2,\r\nrskr. 128-129).\r\nKonstitutionsutskottets yttrande (2004/05:KU3y)\r\nKonstitutionsutskottet framhåller att den granskning som riksrevisorn\r\ngjort är värdefull och att de förslag till åtgärder som lämnas förefaller\r\nvärda för regeringen att arbeta vidare med. Konstitutionsutskottet\r\ntillstyrker dock inte de förslag som Riksrevisionens styrelse eller\r\nmotionärerna lämnar. Som skäl anför konstitutionsutskottet att regeringen\r\nenligt budgetlagen är skyldig att för riksdagen redogöra för de åtgärder\r\nden vidtagit med anledning av Riksrevisionens granskningar. Det vore\r\ndärmed, enligt konstitutionsutskottet, överflödigt att begära en särskild\r\nredogörelse hösten 2006 så som Riksrevisionens styrelse föreslår.\r\nRegeringen har vidare redan vidtagit flera åtgärder, vilket den redovisat\r\nför riksdagen. I några fall har regeringen redan återkommit till riksdagen\r\nmed förslag och riksdagen har också bifallit regeringens förslag.\r\nKonstitutionsutskottet konstaterar att de åtgärdsförslag som räknas upp\r\ni granskningsrapporten alla riktas till regeringen. Inte i något fall\r\nkan konstitutionsutskottet se att det finns uppenbart behov av riksdagsbeslut\r\ninnan regeringen getts rimlig tid att själv underrätta sig om de\r\nförhållanden som riksrevisorn uppmärksammar. Konstitutionsutskottet utgår\r\nfrån att regeringen även fortsättningsvis kommer att redovisa för\r\nriksdagen vad den gör för att förbättra eventuella brister på området.\r\nKonstitutionsutskottet tar i yttrandet även upp frågan om vad som är\r\nRiksrevisionens styrelses uppgifter enligt regeringsformen. Styrelsen\r\nutvärderar och kommenterar i framställningen de åtgärder regeringen gör\r\noch redovisar för riksdagen. Detta är enligt konstitutionsutskottet\r\ninte styrelsens uppgift, då sådana kommentarer kan uppfattas som att\r\nstyrelsen överprövar regeringens åtgärder. Konstitutionsutskottet påpekar\r\nvidare att det inte heller är styrelsens uppgift att överpröva riksdagens\r\nbeslut eller avsaknad av beslut med anledning av redogörelserna i\r\nbudgetpropositionen.\r\nKonstitutionsutskottet anser vidare att styrelsens rätt att ta initiativ\r\ntill förslag i riksdagen med anledning av granskningsrapporter främst\r\ngäller brådskande lagstiftningsåtgärder eller budgetåtgärder. Däremot\r\när åtgärder som berör regeringens styrning av myndigheterna och\r\nmyndigheternas interna förhållanden normalt sett en regeringsfråga. I den\r\naktuella granskningsrapporten är förslagen till åtgärder uttryckligen\r\nriktade till regeringen. Konstitutionsutskottet stöder riksrevisorns\r\nbedömning att det i vissa delar kan finnas behov av riksdagsbeslut, men\r\natt de lämpliga åtgärderna först bör övervägas av regeringen som sedan\r\nkan förväntas lämna förslag till tydligare riksdagsbeslut m.m.\r\nTill konstitutionsutskottets yttrande har det inkommit en avvikande\r\nmening från Folkpartiet liberalerna, där man instämmer i den kritik mot\r\nregeringen som framförs i motion Fi1 (fp).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet ser det som angeläget att regeringen uppmärksammar och reder\r\nut de oklarheter rörande offentligrättsliga avgifter som Riksrevisionen\r\nredogör för i sin granskningsrapport. Som Riksrevisionens styrelse\r\npåpekar i sin framställning med anledning av granskningsrapporten, är\r\nfrågan om hur systemet med offentligrättsliga avgifter fungerar av\r\nprincipiellt intresse då det ytterst handlar om hur denna del av riksdagens\r\nfinansmakt utövas.\r\n\r\nRegeringen förbereder en översyn av statens avgifter\r\nSamtidigt kan utskottet konstatera att regeringen förefaller ha tagit\r\nRiksrevisionens synpunkter på stort allvar. Enligt uppgift som utskottet\r\ninhämtat från Finansdepartementet bereds för närvarande Riksrevisionens\r\nrapport i Regeringskansliet. De frågor som kommer att analyseras vidare\r\när bl.a. avgränsningen mellan offentligrättsliga avgifter och avgifter\r\nfrån uppdragsverksamhet samt avgränsningen mellan skatter och avgifter.\r\nAvsikten är att inledningsvis göra en kartläggning av användningen och\r\nhanteringen av offentligrättsliga avgifter. I detta innefattas exempelvis\r\natt definiera ändamålet med varje avgift, att klargöra vilka bemyndiganden\r\nsom är utfärdade i anslutning till olika avgifter samt vem som disponerar\r\navgiftsintäkterna.\r\nRegeringen har åtgärdat oklara fall av avgiftsdispositioner\r\nRiksrevisionen redovisar i granskningsrapporten några oklara fall av\r\navsteg från budgetlagens huvudprincip om bruttoredovisning. Utskottet\r\nkan dock konstatera att huvuddelen av de fall där dispositionsrätten\r\nvar oklar när granskningsrapporten skrevs, därefter har behandlats av\r\nregeringen i budgetpropositionen för 2005. Regeringen begärde och fick\r\nsenare i behandlingen av propositionen förtydligande riksdagsbeslut i\r\noklara fall. Dessa fall, som redovisats i ett särskilt avsnitt ovan,\r\ngällde avgifter inom Patent- och registreringsverket (PRV), Tullverket,\r\nSvenska kraftnät samt Jordbruksverket.\r\nI detta sammanhang vill utskottet framhålla betydelsen av att följa\r\nhuvudprincipen om bruttoredovisning. Beviljas undantag ska dessa vara\r\nvälmotiverade. Detta har för övrigt utskottet betonat vid flera tidigare\r\ntillfällen i samband med beslut om hur offentligrättsliga avgiftsintäkter\r\nska disponeras. I anslutning till en proposition om att avgiftsbelägga\r\nRiksrevisionens årliga granskningar anförde utskottet t.ex. följande\r\n(bet. 2002/03:FiU27):\r\nAvgifter och ersättningar från den årliga revisionen föreslås vidare\r\ntillföras statskassan och redovisas mot inkomsttitel (s.k. bruttoredovisning).\r\nRiksrevisionens granskningsverksamhet ska då finansieras med anslagsmedel\r\nenligt samma regler som gäller för skattefinansierad verksamhet. Detta\r\nstämmer med huvudprincipen för styrning av avgiftsbelagd verksamhet som\r\nbedrivs av statliga myndigheter, enligt vilken offentligrättsliga\r\navgifter normalt inte disponeras av myndigheten.\r\n\r\nVidare i samband med att riksdagen beviljade Finansinspektionen rätt\r\natt förfoga över intäkterna från prövning av ärenden framhöll riksdagen\r\natt den grundläggande utgångspunkten bör vara att inkomster och utgifter\r\nredovisas brutto på statsbudgeten. Finansutskottet skrev i betänkandet\r\natt bruttoredovisning ger en bättre överblick över den statliga\r\nverksamheten (bet. 2003/04:FiU2). Bruttoredovisning ger därutöver möjlighet\r\nför riksdagen att pröva anslagstilldelningen och därmed också att årligen\r\nta ställning till vilken omfattning en viss verksamhet ska ha. Utskottet\r\nansåg att stor försiktighet borde iakttas när det gäller att bevilja\r\nnya undantag från bruttoredovisningsprincipen. Om undantag trots detta\r\nbeviljades borde åtgärderna vara välmotiverade.\r\nKonstitutionsutskottets synpunkter på granskningen och styrelsens\r\nroll\r\nI det yttrande som konstitutionsutskottet lämnat till finansutskottet\r\ni ärendet framhålls att den granskning som Riksrevisionen gjort är\r\nvärdefull och att föreslagna åtgärder är värda att arbeta vidare med för\r\nregeringen. Konstitutionsutskottet avstyrker dock Riksrevisionens\r\nstyrelses och motionärernas förslag. Som skäl anges att regeringen enligt\r\nbudgetlagen ändå är skyldig att för riksdagen redogöra för de åtgärder\r\nden vidtagit med anledning av Riksrevisionens granskningar samt att\r\nregeringen redan vidtagit flera åtgärder, vilket den redovisat för\r\nriksdagen.\r\nFinansutskottet noterar att konstitutionsutskottet i sitt yttrande också\r\ngör vissa uttalanden om Riksrevisionens styrelses roll och agerande.\r\nExempelvis anser konstitutionsutskottet att styrelsen inte bör utvärdera\r\noch kommentera de åtgärder regeringen gör och redovisar för riksdagen.\r\nSådana kommentarer kan, enligt konstitutionsutskottet, uppfattas som\r\natt styrelsen överprövar regeringens åtgärder. Det är enligt\r\nkonstitutionsutskottet inte heller styrelsens uppgift att överpröva riksdagens\r\nbeslut eller avsaknad av beslut med anledning av redogörelserna i\r\nbudgetpropositionen.\r\nKonstitutionsutskottet anser vidare att styrelsens rätt att ta initiativ\r\ntill förslag i riksdagen med anledning av granskningsrapporter främst\r\ngäller brådskande lagstiftningsåtgärder eller budgetåtgärder. I den\r\naktuella granskningsrapporten är förslagen till åtgärder uttryckligen\r\nriktade till regeringen. Även om det i vissa delar kan finnas behov av\r\nriksdagsbeslut, anser konstitutionsutskottet att lämpliga åtgärder först\r\nbör övervägas av regeringen som sedan kan förväntas lämna förslag till\r\ntydligare riksdagsbeslut m.m.\r\nSamtidigt betonar konstitutionsutskottet värdet av att riksdagen\r\nuppmärksammar Riksrevisionens granskningsrapporter. Detta med tanke på att\r\nbildandet av Riksrevisionen ytterst syftade till att förstärka riksdagens\r\nekonomiska kontrollmakt. I sistnämnda avseende delar finansutskottet\r\ntill fullo konstitutionsutskottets uppfattning. När det gäller\r\nkonstitutionsutskottets synpunkter på Riksrevisionens styrelses roll och\r\nagerande anser finansutskottet att styrelsen bör ges ytterligare tid\r\natt forma sin fortfarande ganska nya roll i förhållande till regering\r\noch riksdag.\r\nRiksdagens behov av beslutsunderlag\r\nStyrelsen föreslår i framställningen att riksdagen ska begära att\r\nregeringen lämnar en samlad redovisning av sina åtgärder i budgetpropositionen\r\n2006. Utskottet vill i det sammanhanget påpeka att det är riksdagen\r\nsjälv som bedömer om de underlag som regeringen presenterar är tillräckliga\r\neller om det finns anledning att begära in kompletterande information.\r\nHär fungerar utskotten som beredningsorgan i beslutsprocessen. Även en\r\nminoritet i ett utskott som består av minst fem ledamöter har rätt att\r\nbegära kompletterande upplysningar. Styrelsens förslag avseende en samlad\r\nredovisning framstår därmed som obefogat. Med tanke på komplexiteten i\r\nde frågor som ska behandlas är det vidare knappast realistiskt att\r\nregeringen redan till hösten ska kunna ge en sådan redogörelse. Det är\r\nenligt utskottets mening betydligt viktigare att de åtgärder som genomförs\r\när väl genomarbetade och långsiktiga än att åtgärderna presenteras vid\r\nen viss tidpunkt.\r\n\r\nUtskottets sammanfattande ställningstagande\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att de åtgärder som föreslås i\r\nRiksrevisionens granskningsrapport förefaller vara välmotiverade och\r\nangelägna. Regeringen har samtidigt tagit ett antal viktiga initiativ\r\nför att komma till rätta med alla de oklarheter som granskningen påvisat.\r\nDet finns därmed för närvarande inte skäl för riksdagen att begära att\r\nregeringen ska vidta ytterligare åtgärder.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet Riksrevisionens styrelses förslag.\r\nUtskottet avstyrker även den i sammanhanget väckta motionen, Fi1 (fp)\r\nyrkandena 1-5.</pre><pre>\r\nReservation\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservation.\r\nRegeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter\r\n(m, fp, c)\r\nav Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas Högström (m), Gunnar\r\nNordmark (fp) och Jörgen Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om regeringens och myndigheternas hantering av\r\noffentligrättsliga avgifter. Därmed bifaller riksdagen framställning\r\n2004/05:RRS8 och bifaller delvis motion\r\n2004/05:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1-5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi är starkt bekymrade över resultatet av Riksrevisionens granskning av\r\nregeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter.\r\nGranskningens övergripande slutsats är att det finns väsentliga brister\r\noch oklarheter i regeringens och myndigheternas hantering av dessa\r\navgifter. Offentligrättsliga avgifter är tvingande och därmed jämförbara\r\nmed skatter. Hur systemet med offentligrättsliga avgifter fungerar är\r\ndärmed av stort principiellt intresse eftersom det ytterst handlar om\r\nhur denna del av riksdagens finansmakt utövas. I Riksrevisionens styrelses\r\nframställning till riksdagen (2004/05:RRS8) med anledning av granskningen\r\nframhålls särskilt att det är oklart hur stora intäkter som staten får\r\nfrån denna typ av avgifter. Detta bl.a. beroende på att gränsen mellan\r\noffentligrättsliga avgifter och avgifter från uppdragsverksamhet är\r\notydlig. Det finns också brister i redovisningen till riksdagen av\r\navgiftsintäkterna.\r\nEnligt granskningen förfogar myndigheterna över mer än 80 % av intäkterna\r\nfrån offentligrättsliga avgifter. Detta trots att myndigheterna enligt\r\nriksdagens riktlinjer ska få disponera sådana avgifter endast i\r\nundantagsfall. Följden blir att de utgifter som finansieras via avgifter\r\ninte blir föremål för en samlad budgetprövning av riksdagen samt att\r\ndessa utgifter inte heller omfattas av utgiftstaket. Som påpekas av\r\nRiksrevisionens styrelse bör utgångspunkten vara att myndigheterna endast\r\ntillåts förfoga över intäkter i enlighet med de skäl som riksdagen\r\ntidigare tagit ställning till.\r\nGranskningen visar vidare att avsteg görs från principen om att avgifterna\r\nendast ska täcka kostnaderna för den aktuella verksamheten. I vissa\r\nfall har avgifter under lång tid gett överskott som använts till att\r\nfinansiera andra verksamheter vid respektive myndighet. Det är viktigt\r\natt principen om full kostnadstäckning upprätthålls, inte minst för att\r\nundvika att betydelsen av riksdagens årliga prioriteringar mellan olika\r\nverksamheter försvagas.\r\nMot denna bakgrund tillstyrker vi Riksrevisionens styrelses förslag om\r\natt riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra\r\nhanteringen av offentligrättsliga avgifter samt att regeringen återkommer\r\nmed en samlad redovisning av dessa åtgärder i budgetpropositionen för\r\n2006. Vi tillstyrker med det anförda även delvis den i sammanhanget\r\nväckta motionen Fi1 (fp) yrkandena 1-5.\r\nKonstitutionsutskottet påpekar i sitt yttrande, som till stor del\r\nfokuserar på övergripande formfrågor rörande Riksrevisionens styrelses\r\nroll, att styrelsen inte bör använda sin initiativrätt med anledning av\r\nvarje granskningsrapport utan begränsa den till frågor av större vikt.\r\nVi finner det anmärkningsvärt att konstitutionsutskottet i så hög grad\r\ninriktar sitt yttrande på formfrågorna och exempelvis ifrågasätter\r\nstyrelsens användande av sin initiativrätt i det här fallet. Detta i\r\nsynnerhet med tanke på allvaret i den underliggande granskningsrapporten\r\noch att de brister som uppmärksammats har väsentlig betydelse för\r\nriksdagens möjlighet att utöva sin finansmakt. Konstitutionsutskottet\r\növertolkar enligt vår mening förarbetena när de ifrågasätter hur\r\nRiksrevisionens styrelse använder sin initiativrätt. Riksrevisionen är en\r\nny myndighet under riksdagen och det är en viktig del av riksdagens\r\nkontrollmakt att följa upp Riksrevisionens rapporter. Vi värnar\r\nRiksrevisionens självständighet samt rätt att söka sina arbetsformer.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFramställning 2004/05:RRS8\r\nFramställning 2004/05:RRS8 Riksrevisionens styrelses framställning\r\nangående offentligrättsliga avgifter:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört\r\nom åtgärder för att förbättra hanteringen av offentligrättsliga avgifter\r\nsamt om att regeringen återkommer med en samlad redovisning av vidtagna\r\noch planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2006.\r\nFöljdmotion\r\n2004/05:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att pröva Livsmedelsverkets, CSN:s och Luftfartsverkets\r\navgifter i de avseenden som anges i Riksrevisionens rapport.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\ntydliggöranden när det gäller bemyndiganden i lag om tvingande avgifter\r\ni fråga om vilka avgifter som skall tas ut, i vilket syfte och i fråga\r\nom vem som skall besluta om avgiftsnivåerna, om vem som skall betala\r\navgifterna samt om vem som skall förfoga över intäkterna.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag om hur avgiftsintäkter kan redovisas på ett mer enhetligt och\r\nfullständigt sätt.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nRiksrevisionens rapport sägs om översyn av avgiftsförordningen i syfte\r\natt förtydliga under vilka omständigheter avvikelser från full\r\nkostnadstäckning får ske.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nRiksrevisionens rapport sägs om myndigheternas redovisning av den\r\navgiftsbelagda verksamhetens intäkter och kostnader.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nKonstitutionsutskottets yttrande 2004/05:KU3y\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": {
        "punkt": "1",
        "rubrik": "Regeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter",
        "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2004/05:RRS8 delpunkt och motion \n2004/05:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1-5.\r\n",
        "beslutstyp": "röstning",
        "motforslag_nummer": "1",
        "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
        "votering_id": "8C81005F-1B00-4B5C-8E71-5A1668AC5EBA",
        "votering_sammanfattning_html": {
          "table": {
            "tr": [
              {
                "td": {
                  "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                  "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp)\r\n"
                }
              },
              {
                "th": [
                  "Parti",
                  "Ja",
                  "Nej",
                  "Avstående",
                  "Frånvarande"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "s",
                  "106",
                  "0",
                  "0",
                  "38"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "m",
                  "0",
                  "41",
                  "0",
                  "14"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "c",
                  "0",
                  "16",
                  "0",
                  "6"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "fp",
                  "0",
                  "30",
                  "0",
                  "18"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "kd",
                  "21",
                  "3",
                  "0",
                  "9"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "v",
                  "23",
                  "0",
                  "0",
                  "6"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "mp",
                  "12",
                  "0",
                  "0",
                  "5"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "-",
                  "0",
                  "0",
                  "0",
                  "1"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "Totalt",
                  "162",
                  "90",
                  "0",
                  "97"
                ]
              },
              {
                "td": {
                  "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                }
              }
            ]
          }
        },
        "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8C81005F-1B00-4B5C-8E71-5A1668AC5EBA",
        "rm": "2004/05",
        "bet": "FIU30",
        "vinnare": "utskottet",
        "voteringskrav": "",
        "beslutsregelkvot": "",
        "beslutsregelparagraf": "",
        "punkttyp": ""
      }
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Regeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter",
        "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "1"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på Riksrevisionens framställning och på motionen.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 08:46:55"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen begär att regeringen vidtar ett antal åtgärder för att förbättra hanteringen av offentligrättsliga avgifter. Offentligrättsliga avgifter tas ut av myndigheter som fått monopol att driva verksamhet. Riksdagen sade nej till styrelsens förslag och även motioner inom samma område. Huvudskälen är dels att några av de oklarheter som uppmärksammas av Riksrevisionen redan behandlats av riksdagen, dels att regeringen nyligen tagit initiativ till en mer långtgående översyn av statens avgifter.",
          "dok_id": "GS01FIU30",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Offentligrättsliga avgifter (FiU30)",
          "dok_id": "GS01FIU30",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 08:46:55"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01FIU30",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen begär att regeringen vidtar ett antal åtgärder för att förbättra hanteringen av offentligrättsliga avgifter. Offentligrättsliga avgifter tas ut av myndigheter som fått monopol att driva verksamhet. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till styrelsens förslag och även motioner inom samma område. Huvudskälen är dels att några av de oklarheter som uppmärksammas av Riksrevisionen redan behandlats av riksdagen, dels att regeringen nyligen tagit initiativ till en mer långtgående översyn av statens avgifter.</p>",
          "dok_id": "GS01FiU30",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Offentligrättsliga avgifter (FiU30)",
          "dok_id": "GS01FiU30",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:45"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01FIU30",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_FiU_30.pdf",
          "filstorlek": "2945179",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Offentligrättsliga avgifter (framst. 2004/05:RRS8)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/FB785125-5568-4F6A-BB8A-E50AA54D8D23"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2004/05:RRS8 Riksrevisionens styrelses framställning angående offentligrättsliga avgifter",
          "ref_dok_id": "GS04RRS8",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "RRS8",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses framställning angående offentligrättsliga avgifter",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi1 med anledning av förs. 2004/05:RRS8 Riksrevisionens styrelses framställning angående offentligrättsliga avgifter",
          "ref_dok_id": "GS02Fi1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2004/05:RRS8 Riksrevisionens styrelses framställning angående offentligrättsliga avgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-28",
          "ref_dok_id": "GS09114",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "2005-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-28",
          "ref_dok_id": "GS09114",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "2005-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:227",
          "ref_dok_id": "GS0K227",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "227",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:227",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}