{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2258524",
      "dok_id": "GS01FIU3",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "FIU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:FIU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:38",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:42",
      "titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2004/05:1)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01FIU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01FIU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:FIU3</div><h1>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2004/05:1)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner omfattar huvudsakligen\r\nstatens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i\r\ndet nya utjämningssystemet. Anslagen under utgiftsområdet uppgår 2005\r\ntill sammanlagt 57 469 miljoner kronor. Från nästa år inrättas ett nytt\r\nanslag inom utgiftsområdet för kommunalekonomisk utjämning genom att\r\nsammanföra utjämningssystemet, det generella statsbidraget och vissa\r\nspecialdestinerade bidrag. Förutom medel till kommunalekonomisk utjämning\r\nlämnas från utgiftsområdet även bidrag till särskilda insatser i vissa\r\nkommuner och landsting samt bidrag för utjämning av LSS-kostnader.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsnivåer inom\r\nutgiftsområdet och tillkännager för regeringen att medel inom anslaget för\r\nsärskilda insatser 2005 får avsättas för hivpreventivt arbete i\r\nstorstadsregionerna. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till\r\ntillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting för 2005\r\noch 2006.\r\nI betänkandet behandlas dessutom regeringens skrivelse 2003/04:102\r\nUtvecklingen i den kommunala sektorn. I skrivelsen lämnar regeringen\r\nårligen en översiktlig redovisning av verksamheterna och ekonomin i\r\nkommuner och landsting. Redovisningen av verksamheterna sträcker sig i\r\nhuvudsak t.o.m. 2002, och den ekonomiska redovisningen t.o.m. 2003.\r\nUtskottet framhåller att den årliga skrivelsen är ett viktigt inslag i\r\nåterrapporteringen av resultatinformation till riksdagen och föreslår\r\natt riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.\r\nUtskottet behandlar också 26 motionsyrkanden som väckts med anledning\r\nav skrivelsen samt 32 motionsyrkanden som väckts med anknytning till\r\nkommunala frågor under den allmänna motionstiden 2003 respektive 2004.\r\nYrkandena rör bl.a. ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet,\r\nfinansieringsprincipen och det kommunala självstyret, konkurrensneutralitet\r\nsamt insatser för personer med funktionshinder.\r\nSamtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.\r\nI betänkandet finns 18 reservationer och 8 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 25\r\nRiksdagen anvisar anslagen för 2005 under utgiftsområde 25 Allmänna\r\nbidrag till kommuner enligt specifikation i bilaga 2 och som sin mening\r\nger regeringen till känna vad utskottet anfört om att medel för\r\nhivpreventivt arbete i storstadsregionerna 2005 avsätts inom anslaget 48:2\r\nBidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 25 punkt\r\n3 och avslår motionerna2004/05:Fi252 av Mikael Odenberg m.fl.\r\n(m),2004/05:Fi256 av Jörgen Johansson m.fl. (c),2004/05:Fi258 av Lars Lindén\r\nm.fl. (kd) yrkandena 8 och 9 samt2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) yrkandena 4 och 5.\r\n2.      Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2005 och\r\n2006\r\nRiksdagen godkänner dels förslaget att ett tillfälligt sysselsättningsstöd\r\nutgår till kommuner och landsting 2005, dels den utformning av ett\r\ntillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting för 2006 som\r\nregeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde 25 punkterna 1 och 2.\r\n3.      Skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:102 till handlingarna.\r\n4.      Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkandena 4, 6, 7 och 11-14,2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkandena 2, 3 och 5,2003/04:Fi35 av Lena Ek m.fl. (c) yrkandena 1 och\r\n4-6,2004/05:Fi235 av Åsa Torstensson (c),2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter\r\noch Nina Lundström (båda fp) yrkande 2,2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter\r\nm.fl. (fp) yrkande 2 och2004/05:Fi275 av Berit Högman (s).\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n5.      Finansieringsprincipen och det kommunala självstyret\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande 1,2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4,2003/04:Fi35\r\nav Lena Ek m.fl. (c) yrkande 2,2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd)\r\nyrkande 2,2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 2 i denna del\r\noch2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6.      Utjämningssystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:Fi209 av Björn Hamilton och Henrik\r\nWestman (båda m) yrkandena 1 och 2,2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt\r\nm.fl. (m) yrkandena 11 och 12,2004/05:Fi237 av Ola Sundell (m),2004/05:Fi251\r\nav Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp) yrkande 1,2004/05:N239\r\nav Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkande 3,2004/05:N349 av Marietta de\r\nPourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 3,2004/05:N409 av Martin Andreasson\r\nm.fl. (fp) yrkande 32,2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m) yrkande 10 och2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande\r\n17.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n7.      Kommunala skattebaser\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande 1,2004/05:K430 av Jörgen Johansson (c) yrkande 2 och2004/05:So394\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2.\r\nReservation 8 (fp)\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n8.      Kommunernas pensionsavsättningar\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande\r\n5.\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n9.      Kommunal näringsverksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkandena 2, 3 och 10,2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1\r\noch2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n10.     Konkurrensneutralitet\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Sk213 av Carl-Axel Johansson\r\n(m),2003/04:Sk214 av Carl-Axel Johansson (m),2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter\r\nm.fl. (fp) yrkande 3 och2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande\r\n16.\r\nReservation 14 (fp)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n11.     Insatser för personer med funktionshinder\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande 6,2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 6 och2004/05:Fi214\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m).\r\nReservation 16 (fp)\r\nReservation 17 (kd)\r\n\r\n12.     Mål för utgiftsområde 25\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd)\r\nyrkande 7 och2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 2 i denna\r\ndel.\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\nStockholm den 30 november 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Karin\r\nPilsäter (fp)*, Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Lars Bäckström\r\n(v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Hans\r\nHoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp),\r\nTommy Ternemar (s), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*, Jörgen\r\nJohansson (c)* och Lars Lindén (kd)*.\r\n\r\n* Avstår från ställningstagande under punkt 1 och 2.</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nRiksdagen har på förslag av finansutskottet den 24 november 2004 beslutat\r\nom ramar för vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I detta betänkande\r\ntar utskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 25 ska\r\nfördelas inom den ram som lagts fast för detta utgiftsområde. Därutöver\r\ntar utskottet i betänkandet ställning till regeringens förslag om\r\ntillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2005 och 2006.\r\n\r\nI betänkandet behandlas även ett antal motionsyrkanden som väckts under\r\nallmänna motionstiden 2003 respektive 2004 och som har anknytning till\r\nden kommunala verksamheten.\r\nUtskottet tar i detta sammanhang också upp regeringens skrivelse\r\nUtvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102) samt de motioner\r\nsom har väckts med anledning därav. Ett yttrande över skrivelsen har\r\ninkommit från utbildningsutskottet.\r\nI enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs samtliga anslag\r\ninom ett utgiftsområde genom ett beslut. Frågor som inte påverkar\r\nanslagsbelopp, anslagstyp eller anslagsvillkor för 2005 behandlas emellertid\r\nseparat.\r\nBetänkandet är disponerat så att utskottet inleder med en genomgång av\r\npolitikens allmänna inriktning så som den framställs i propositionen\r\noch i parti- och kommittémotionerna. Därefter behandlas anslagsfrågor,\r\nregeringens förslag om tillfälligt sysselsättningsstöd, regeringens\r\nskrivelse samt motionsförslagen om finansieringsprincipen och kommunalt\r\nsjälvstyre, utjämningssystemet, kommunala skattebaser m.m.\r\nPropositionens och skrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nI budgetpropositionen för 2005 lämnar regeringen tre förslag för\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Regeringen föreslår att\r\nett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting utgår\r\n2005. Därutöver föreslås en riktlinje för tillfälligt sysselsättningsstöd\r\nför kommuner och landsting för 2006. Förslagen innebär dels att stödet\r\nförstärks med 6 000 miljoner kronor till 7 500 miljoner kronor 2005,\r\ndels att stödet även bör utgå 2006, beräknat till 7 000 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår också att riksdagen anvisar de fyra anslag som\r\nfinns uppförda på utgiftsområdet. Anslagsstrukturen inom utgiftsområdet\r\när ny och följer regeringens förslag och riksdagens beslut om ändringar\r\ni det kommunala utjämningssystemet (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7,\r\nrskr. 2004/05:13).\r\nI skrivelsen lämnar regeringen en översiktlig redovisning av hur ekonomin\r\noch verksamheten i kommuner och landsting har utvecklats de senaste\r\nåren. Redovisningen av de kommunala verksamheterna avser i huvudsak\r\nförhållandena t.o.m. verksamhetsåret 2002. Den ekonomiska redovisningen\r\nsträcker sig fram till 2003.\r\nI anslutning till regeringens förslag och redovisning behandlar utskottet\r\nde motioner som har väckts med anledning av propositionens förslag\r\nrespektive skrivelsens redovisning. Utskottet behandlar också ett antal\r\nmotioner väckta under allmänna motionstiden.\r\nFörslagen i propositionen, skrivelsen och motionerna återges i bilaga\r\n1.\r\nUtskottets förslag till anslagsfördelning, som överensstämmer med\r\nregeringens, återges i bilaga 2.\r\nYttrandet från utbildningsutskottet återfinns i bilaga 3.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nPolitikens allmänna inriktning\r\nBudgetpropositionen\r\nMålet för politikområdet är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar\r\nför kommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika\r\nverksamheter. Verktygen att nå målet är framför allt det generella\r\nstatsbidraget och utjämningssystemet som fr.o.m. 2005 föreslås samlas i\r\nett nytt anslag för kommunalekonomisk utjämning.\r\nRegeringen understryker att de grundläggande principerna för utjämningen\r\nligger fast. En utjämning av skillnader i skatteunderlag och strukturella\r\nkostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting är av avgörande\r\nbetydelse för att dessa ska kunna ge sina invånare en god service\r\noberoende av skillnader i förutsättningarna. Genom att fr.o.m. 2005\r\nsammanföra utjämningssystemet, det generella statsbidraget och vissa\r\nspecialdestinerade statsbidrag - i enlighet med förslaget i propositionen\r\nom ändringar i det kommunala utjämningssystemet1Proposition 2003/04:155,\r\nbet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13. - kan det statliga stödet riktas\r\npå ett tydligare sätt till de delar av landet som har mindre goda\r\nförutsättningar. Utjämningssystemet bör enligt regeringens mening\r\nkontinuerligt följas upp och utvärderas.\r\nDet är samtidigt viktigt att kommuner och landsting är väl förberedda\r\nför att kunna möta de ökade krav som kan komma att ställas på de kommunala\r\nverksamheterna framöver. I enlighet med regeringens förslag i propositionen\r\nom god ekonomisk hushållning2Proposition 2003/04:105, bet. 2004/05:FiU8,\r\nrskr. 2004/05:14. ska därför kommuner och landsting fr.o.m. 2005 ta\r\nfram mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning.\r\nVidare ska man i samband med årsredovisningen göra en utvärdering av\r\nhur målen har uppnåtts och hur riktlinjerna har efterlevts. Från och\r\nmed december 2004 förändras också det s.k. balanskravet med hänsyn till\r\nde erfarenheter som vunnits sedan det infördes. Om det finns synnerliga\r\nskäl ges kommuner och landsting möjlighet att i vissa fall fastställa\r\nen budget som inte är i balans. Vidare behöver ett negativt resultat\r\nsom uppkommit till följd av ej realiserade förluster i värdepapper inte\r\nregleras. Den frist om två år som gäller i dag för att återställa det\r\negna kapitalet efter ett negativt resultat, förlängs till tre år. Någon\r\nlaglighetsprövning av en kommuns eller ett landstings budgetbeslut ska\r\ninte kunna ske. Detsamma gäller beslut att inte reglera ett negativt\r\nresultat.\r\nFör att förstärka kommunernas ekonomi aviserade regeringen i 2004 års\r\nekonomiska vårproposition ett tillskott i form av höjda statsbidrag. I\r\nenlighet med detta föreslår regeringen i den aktuella budgetpropositionen\r\natt utgiftsområdet tillförs 2 000 miljoner kronor 2005 och 1 800 miljoner\r\nkronor 2006 respektive 2007, utöver vad som aviserades i budgetpropositionen\r\nför 2004. I detta belopp ingår 1 300 miljoner kronor per år avsedda att\r\nmildra omfördelningseffekterna av de föreslagna förändringarna i\r\nstatsbidrags- och utjämningssystemet. Dessutom ingår 700 miljoner kronor\r\nför 2005 och 500 miljoner kronor per år från och med 2006 för införande\r\nav en nationell vårdgaranti. För 2006 beräknas statsbidragen höjas med\r\nytterligare 3 000 miljoner kronor, varav en mindre del avser kompensation\r\ntill kommunerna för ökade kostnader till följd av förslag beträffande\r\ngymnasieskolan (prop. 2003/04:140). År 2007 beräknas statsbidragen höjas\r\nmed 7 000 miljoner kronor. Därutöver tillkommer ca 2 000 miljoner kronor\r\nper år fr.o.m. 2005 i form av riktade satsningar inom förskolan och\r\npsykiatrin m.m. Dessa satsningar redovisas närmare inom utgiftsområde\r\n16 Utbildning och universitetsforskning respektive utgiftsområde 9\r\nHälsovård, sjukvård och social omsorg.\r\nFör att värna sysselsättningen i kommuner och landsting föreslår regeringen\r\npå tilläggsbudget 2 för budgetåret 2004 att det generella sysselsättningsstödet\r\nför 2004 höjs med 1 500 miljoner kronor till sammanlagt 4 900 miljoner\r\nkronor. Vidare föreslås att sysselsättningsstödet för 2005 förstärks\r\nmed 6 000 miljoner kronor till 7 500 miljoner kronor. Regeringen föreslår\r\näven att riksdagen godkänner en riktlinje för ett tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd för 2006, beräknat till 7 000 miljoner kronor.\r\nRegeringen bedömer att kommunerna och landstingen, genom ovan redovisade\r\ntillskott och förändringar avseende god ekonomisk hushållning och\r\nbalanskravet, ges bättre möjligheter att möta de kommande utmaningarna\r\ntill följd av en åldrande befolkning och samhällsekonomiska förändringar.\r\nRegeringen hänvisar också till Ansvarskommitténs uppdrag där man i\r\nutredningens andra etapp bl.a. ska analysera och bedöma om struktur och\r\nuppgiftsfördelning mellan staten, landstingen och kommunerna behöver\r\nförändras. Detta i syfte att förbättra den offentliga sektorns möjligheter\r\natt hantera framtidens välfärdsåtaganden (dir. 2004:93). Redan i dag\r\npågår ett flertal samverkansprojekt mellan kommuner och landsting i\r\nhela landet. Regeringen gör bedömningen att det är rimligt att även\r\nunder den kommande tvåårsperioden stimulera fördjupade och breda\r\nsamarbetsprojekt som ett led i den pågående strukturomvandlingen. Om det\r\nfinns kommuner som på eget initiativ skulle vilja belysa konsekvenserna\r\nav en sammanslagning bör detta enligt regeringen under vissa förutsättningar\r\nkunna göras med statlig delfinansiering. För att stödja sådana processer\r\navser regeringen att senare återkomma med förslag till ett särskilt\r\nbidrag. Bidraget avses finansieras med medel från anslaget 48:2 Bidrag\r\ntill särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser att den kommunala verksamheten bör\r\nkoncentreras till de viktigaste uppgifterna. Det finns behov av avregleringar\r\noch förändrade ansvarsförhållanden mellan stat och kommun - inte minst\r\nför att stärka den kommunala demokratin. De skapar enligt motionärerna\r\nförutsättningar för effektiviseringar inom de kommunala verksamheterna.\r\nKommunmedborgarna bör få ökade möjligheter att själva välja sin kommunala\r\nservice, och inom de områden där kommunerna har ansvaret bör statens\r\ndetaljreglering vara så liten som möjligt. Motionärerna förespråkar ett\r\nsystem där medborgarna själva förfogar över en \"peng\" som kan användas\r\nför att köpa välfärdstjänster av en offentlig eller privat\r\nproducent.\r\nModeraterna genomför i det aktuella budgetalternativet en förskjutning\r\nav sin föreslagna politik för kommuner och landsting. En förändring av\r\npartiets ekonomiska politik jämfört med tidigare budgetmotioner markeras\r\ngenom att reduktionen av statsbidragen till kommuner och landsting\r\nminskas kraftigt. I ett kortsiktigt perspektiv är denna omläggning enligt\r\nmotionärernas mening motiverad bl.a. med hänsyn till det pressade\r\nekonomiska läget i den kommunala sektorn. Det är inte heller rimligt att\r\nstrukturreformer, som i dag framstår som än viktigare att genomföra,\r\ntas till intäkt för att på kort sikt minska statsbidragen till kommunerna.\r\nMotionärerna framhåller emellertid att det i ett längre perspektiv är\r\nnödvändigt att reformera vård och skola för att trygga välfärden. Annars\r\nkommer en svag produktivitetsutveckling att urholka värdet av de\r\nskattepengar som satsas samtidigt som behoven växer.\r\nMotionärernas omprövning av synen på kommuner och landsting är också\r\nuttryck för en politisk prioritering. En bra sjukvård, skola, barn- och\r\näldreomsorg är viktigare än generösa ersättningar vid sjukdom eller\r\narbetslöshet. Den sammantagna effekten av Moderaternas utgiftspolitik\r\när därför att kommuner och landsting får resurser att prioritera skola,\r\nsjukvård och omsorg. Motionärerna accepterar också i huvudsak regeringens\r\nsatsningar på kommunområdet, även om man anser att huvuddelen av dessa\r\nbör tillföras sektorn som en höjning av det generella stödet i stället\r\nför genom riktade bidrag. Man reducerar också sysselsättningsstödet\r\njämfört med regeringens förslag och finansierar därigenom ytterligare\r\nmedel för att minska de enligt motionärernas uppfattning tillväxtskadliga\r\neffekterna av skatteutjämningen.\r\nFolkpartiet liberalerna anser att den kommunala verksamheten kan stärkas\r\ngenom att kommuner och landsting ges nya förutsättningar att fullfölja\r\nsina uppdrag. Motionärerna anser att med en politik för god tillväxt\r\noch hög sysselsättning kan kommunernas beroende av statsbidrag minskas.\r\nSamtidigt måste finansieringsprincipen följas. Relationerna mellan\r\nstat och kommun måste dessutom göras betydligt klarare på områden som\r\nbidragssystemen, kommunernas resurser och individers rättssäkerhet.\r\nSamspelet mellan det kommunala självstyret och behovet av att förverkliga\r\nnationell politik på lokal nivå måste göras tydligare. Enligt motionärernas\r\nmening talar det mesta för att statsbidrag bör vara generella och\r\nkompletteras med tillfälliga stimulansbidrag.\r\nSamtidigt framhåller motionärerna att kommunernas och landstingens\r\nallvarliga ekonomiska läge måste leda till ett förnyelsearbete som gör\r\nden kommunala verksamheten både kvalitetsmässigt bättre och mer ekonomiskt\r\neffektiv. Genom att undanröja statliga hinder för privata alternativ\r\ninom kommunal verksamhet och landstingsverksamhet och genom att\r\nkonkurrensutsätta all verksamhet som inte är myndighetsutövning ökar såväl\r\nmångfalden som valfriheten och kvaliteten inom välfärdssektorn.\r\nKonkurrensneutraliteten mellan offentligt driven verksamhet och privat\r\nverksamhet måste utvecklas. Motionärerna föreslår därför att all kommunal\r\nbolagsverksamhet i princip avskaffas, medan de offentliga monopolen\r\navvecklas. I ett första steg förespråkar motionärerna att kommunerna\r\nförbjuds att ha sina olika kommunala bolag i en koncernbildning. Detta\r\nberäknas ge ca 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter för staten.\r\nKristdemokraterna menar att den kommunala självstyrelsen är den bästa\r\ngaranten för att välfärden blir likvärdig i hela landet. Centralstyrning\r\när en lämplig metod i de fall det ska vara en likformig service i landet.\r\nMen det kommunala ansvaret utgör det bästa sättet att utföra uppdraget\r\nvid en behovsstyrd verksamhet som kräver kännedom om lokala förutsättningar.\r\nDessutom ökar medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande\r\ngenom den nära lokala demokratiska processen. Därutöver gynnar den\r\nutvecklingskraft som finns i självstyrelsen en god ekonomisk hushållning\r\nmed gemensamma resurser.\r\nMotionärerna anser att kommunsektorn under de tre kommande åren behöver\r\ntillskott utöver det som presenteras i budgetpropositionen. En\r\nresursförstärkning är viktig för att snabbt kunna åstadkomma förbättringar\r\ninom psykiatrin, missbrukarvården och för att förbättra utbildningen av\r\npersonal inom äldreomsorgen. Detta bör ske genom att pengar specifikt\r\nriktas till dessa verksamheter. Motionärerna förespråkar dessutom att\r\nalla barn ska ges rätt att få del av kommunernas stöd till barnomsorg.\r\nKommunerna ska därför erbjuda ekonomiskt stöd även till de föräldrar\r\nsom själva tar hand om sina barn. Denna möjlighet öppnas genom förändringar\r\ni skollagen och kommunallagen.\r\nPå längre sikt är det endast en högre och arbetsledd ekonomisk tillväxt\r\nsom enligt Kristdemokraterna kan ge kommunsektorn bättre möjligheter\r\natt klara sina uppgifter inom framför allt vården, skolan och omsorgen.\r\nPå lång sikt kan kommunsektorn inte hjälpas av höjda statsbidrag.\r\nSamtidigt bör också kommunernas bidragsberoende från staten minska. Detta\r\nkan enligt motionärerna ske dels genom en bättre tillväxt, dels genom\r\natt staten låter kommunerna själva i högre grad än i dag förfoga över\r\nsina skatteinkomster. I detta avseende spelar både utjämningssystemet\r\noch effekten av nuva-rande grundavdrag in. Kommunernas självständighet\r\nkan enligt motionärerna också stärkas genom att låta kommunerna ta ut\r\nen avgift för sina fastighetsanknutna kostnader samtidigt som statsbidraget\r\nminskar i motsvarande storleksordning.\r\nCenterpartiet anser att staten ålägger kommunerna alltfler uppgifter\r\nsamtidigt som det sker en konstant underfinansiering av kommunsektorn.\r\nRiktade och villkorade statsbidrag kringskär enligt motionärernas\r\nuppfattning kommunernas självstyre. Motionärerna framhåller att med\r\nCenterpartiets skatteförslag stärks det kommunala självstyret genom att\r\nmakten förs närmare enskilda människor och deras närmaste politiska\r\nbeslutsnivå - kommunerna. I detta system tar staten kostnaden för en\r\nnödvändig skatte-sänkning för låg- och medelinkomsttagare medan kommuner\r\noch landsting får behålla skatteintäkter från hela sin skattebas. Detta\r\ninnebär totalt 54,1 miljarder kronor mer i skatteintäkter för kommuner\r\noch landsting och minskat beroende av statsbidrag i motsvarande\r\ngrad.\r\nCenterpartiet vill stärka kommunernas självstyre genom en medveten\r\ndecentralisering av samhällsuppgifter kopplat till förstärkt skydd för\r\nsjälvstyret i grundlagen, vilket måste ingå i översynen av regeringsformen.\r\nDärigenom ska kommunernas medborgare få möjlighet att göra sina\r\nprioriteringar och landets kommuner får möjlighet att förverkliga sina\r\nunika förutsättningar utan den likriktning som präglar dagens kommunala\r\nservice. Vidare eftersträvar motionärerna en samhällsorganisation där\r\nockså stora, i dag statliga, uppgifter kan föras ned till regionala\r\norgan och kommuner. Man förespråkar därför en långtgående regionalisering\r\nmed befolkningsmässigt och ekonomiskt starka regioner.\r\nSamtidigt motsätter sig motionärerna förändringar i det kommunala\r\nutjämningssystemet i enlighet med regeringens förslag. Centerpartiet anser\r\natt förändringarna i det nuvarande inkomstutjämningssystemet inte leder\r\ntill några förbättringar utan snarare nya problem i form av nya\r\nmarginaleffekter. Man föreslår därför att införandereglerna i det nuvarande\r\nsystemet bör frysas i avvaktan på att ett nytt bättre system utformas.\r\nStaten bör ta över kostnadsansvaret för dessa införanderegler. Resurserna\r\ninom utgiftsområde 25 fördelas därför i Centerpartiets budgetalternativ\r\ni enlighet med anslagsfördelningen för budgetåret 2004.\r\nAnslagen för 2005 inom utgiftsområde 25\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av anslag\r\ninom utgiftsområde 25 med den ändringen att medel för hivpreventivt\r\narbete i storstadsregionerna 2005 avsätts inom anslaget 48:2 Bidrag\r\ntill särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Utskottet\r\navstyrker därmed de alternativa motionsförslagen.\r\nJämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har efter förslag av utskottet i betänkande 2004/05:FiU1 den\r\n24 november 2004 beslutat om ramar för utgiftsområden och om beräkningen\r\nav statens inkomster för 2005. Ramen för utgiftsområde 25 har därvid\r\nlagts fast till 57 469 miljoner kronor. Utskottet har i det sammanhanget\r\nställt sig bakom den samhällsekonomiska bedömning av det finansiella\r\nutrymmet för kommunsektorn som regeringen gjort i budgetpropositionen\r\n(prop. 2004/05:1).\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa anslag\r\nför 2005 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.\r\nFrån och med 2002 är utgiftsområdet identiskt med politikområde 48\r\nAllmänna bidrag till kommuner.\r\nAnslagsfördelning\r\nRegeringens förslag för utgiftsområdet omfattar fyra anslag. Detta är\r\nen minskning jämfört med föregående budgetår. Den föreslagna förändringen\r\nav anslagen inom utgiftsområdet följer regeringens förslag och riksdagens\r\nbeslut om ändringar i den kommunala utjämningssystemet. I enlighet med\r\ndessa avskaffas det generella statsbidraget, det nuvarande utjämningsbidraget\r\noch bidraget för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Ett nytt\r\nanslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning föreslås införas i stället.\r\nTill detta anslag överförs redan 2005 de tidigare anslagen 48:1 Generella\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting, 48:2 Statligt utjämningsbidrag\r\ntill kommuner och landsting och 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i\r\nhälso- och sjukvården samt vissa riktade bidrag från anslag 25:10 Bidrag\r\ntill personalförstärkning i skola och fritidshem. Därutöver ska det\r\nutjämningsbidrag som regleras i artikel 6 i avtalet mellan Sverige och\r\nDanmark om vissa skattefrågor m.m. tillföras kommuner och landsting via\r\ndet nya anslaget.3Proposition 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31, rskr.\r\n2003/04:269. Det gäller dock endast de fall då utjämningsbelopp ska\r\nbetalas av Danmark till Sverige.\r\nFrån och med 2005 fördelas anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning på\r\nföljande poster4Tabell 2.7 i prop. 2004/05:1, volym 2, utg.omr. 25, s.\r\n18.:\r\ninkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgift,\r\nkostnadsutjämningsbidrag och kostnadsutjämningsavgift,\r\nstrukturbidrag,\r\ninförandebidrag samt\r\nregleringsbidrag och regleringsavgift.\r\nAvgifterna ska redovisas som inkomster under anslaget.\r\nSyftet med anslaget är att utgöra ett instrument för att ge kommuner\r\noch landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Anslaget\r\nska dessutom vara ett instrument för att genomföra ekonomiska regleringar\r\nmellan staten och kommuner respektive landsting.\r\nUtgiftsområde 25 omfattar också ett bidrag för särskilda insatser, anslag\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.\r\nSyftet med detta anslag är att skapa möjligheter att tillfälligt bistå\r\nkommuner som på grund av särskilda omständigheter hamnat i en mycket\r\nsvår ekonomisk situation. Medel från anslaget används även till vissa\r\nandra ändamål.\r\nFrån utgiftsområdet utgår även ett utjämningsbidrag för kommunernas\r\nkostnader för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade (LSS), anslag 48:3 Statligt utjämningsbidrag för\r\nLSS-kostnader. Utjämningssystemet är statsfinansiellt neutralt. Det\r\nutjämningsbidrag som införs balanseras av en lika stor utjämningsavgift\r\nsom redovisas på statsbudgetens inkomstsida.\r\nUtgiftsområdet innehåller också ett mindre bidrag till Rådet för kommunal\r\nredovisning, anslag 48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning.\r\nBidraget delfinansierar Rådet som är en ideell förening för normbildning\r\ni redovisningsfrågor för kommuner och landsting.\r\nBudgetförslag\r\nTill anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning föreslås riksdagen anvisa\r\nett ramanslag på 55 198 miljoner kronor.\r\nI enlighet med ovanstående redovisning av den nya anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområdet tillförs anslaget 1 250 miljoner kronor fr.o.m.\r\n2005 från anslaget 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och\r\nsjukvården. Beloppet tillförs landstingen. Samtidigt föreslås 3 000\r\nmiljoner kronor föras från anslaget 25:11 Bidrag till personalförstärkning\r\ni skola och fritidshem till detta anslag. Dessa medel tillförs kommunerna.\r\n\r\nAnslaget föreslås därutöver höjas med 4 700 miljoner kronor fr.o.m.\r\n2005. Dessa medel motsvarar den generella delen av det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet samt kommunernas inkomster från den s.k. 200-kronan.\r\nI och med detta permanentas dessa stöd och ges i form av generellt\r\nstatsbidrag inom ramen för det nya inkomstutjämningsbidraget.\r\nÅr 2005 föreslås en höjning av anslaget med ytterligare 1 300 miljoner\r\nkronor för finansiering av införandebidraget i det nya utjämningssystemet.\r\nI denna fördelning har beaktats att 250 miljoner kronor bör överföras\r\nfrån kommunerna till landstingen med anledning av förändringarna i\r\nutjämningen för kollektivtrafikkostnader.5Proposition 2003/04:155, avsnitt\r\n7.1.5, s. 45-47.\r\nVidare tillförs anslaget 700 miljoner kronor för 2005 för införande av\r\nen nationell vårdgaranti. Beloppet tillförs landstingen. En överenskommelse\r\nmellan regeringen och Landstingsförbundet om tillgänglighet i vården\r\noch införandet av en vårdgaranti är för närvarande under beredning.\r\nTill följd av de i den aktuella budgetpropositionen föreslagna förändringarna\r\navseende avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften 2005 ökar de\r\nkommunala skatteintäkterna. Regeringen föreslår att statsbidragen till\r\nkommuner och landsting reduceras i motsvarande grad. Anslaget föreslås\r\ndärför minskas med 2 940 miljoner kronor 2005. Regeringen föreslår även\r\natt grundavdraget höjs 2005, vilket beräknas minska de kommunala\r\nskatteintäkterna med 3 720 miljoner kronor. För att neutralisera effekterna\r\nav detta föreslås att anslaget nästa år höjs med motsvarande belopp.\r\nEfter förslag i 2004 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig\r\nreglering med anledning av pensionsreformens effekter m.m. på de kommunala\r\nskatteintäkterna. Regleringsbeloppet beräknades till 1 300 miljoner\r\nkronor. Det generella statsbidraget sänktes 2004 med 2 600 miljoner\r\nkronor, vilket avsåg effekterna för såväl 2003 som 2004. Därmed ökar\r\nanslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning med 1 300 miljoner kronor\r\n2005 i förhållande till 2004 års nivå.\r\nUtöver nämnda regleringar och tillskott görs ett antal andra regleringar,\r\nbl.a. till följd av en tidigare överenskommelse rörande lärarpensioner,\r\nslutreglering av statens ersättning för viss vuxentandvård, slutlig\r\nreglering med anledning av förändringar i kommunkontosystemet samt\r\növergång till statlig finansiering av vissa påbyggnadsutbildningar inom\r\nvuxenutbildning. Dessutom görs vissa överföringar till och från andra\r\nanslag. Sammanlagt innebär dessa regleringar och överföringar att det\r\ngenerella statsbidraget höjs med 626 miljoner kronor.\r\nVidare beräknar regeringen en överföring på 1 000 miljoner kronor från\r\nanslaget för 2005. Överföringen motsvarar en riktad satsning till\r\npersonalförstärkning i förskolan i enlighet med regeringens förskoleproposition\r\n(prop. 2004/05:11).\r\nTill anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa ett ramanslag på\r\n670 miljoner kronor. I detta belopp ingår en överföring på 300 miljoner\r\nkronor från anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning.\r\nRegeringen beviljade i maj 2004 Stockholm läns landsting ett bidrag om\r\n400 miljoner kronor för omstruktureringskostnader. Mot bakgrund av den\r\nekonomiska situation som många kommuner och landsting för närvarande\r\nbefinner sig i bedömer regeringen att medel måste finnas reserverade\r\nför liknande insatser även i andra kommuner och landsting. Regeringen\r\nhar vidare beslutat att uppbyggnadsarbetet av den kommunala databasen\r\nfram till hösten 2005 ska bedrivas av ett nyinrättat råd, Rådet för\r\nkommunala analyser och jämförelser (dir. 2002:91). Verksamheten finansieras\r\nmed medel från anslaget.\r\nTill anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader föreslår\r\nregeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 1 600\r\nmiljoner kronor. Regeringen beräknar att fr.o.m. 2005 ökar omslutningen\r\ni LSS-utjämningen, och därmed anslaget, till följd av kostnadsökningar\r\noch införandereglerna. Reglering av underskott eller överskott till\r\nföljd av införandereglerna i LSS-utjämningen regleras via anslaget 48:1\r\nKommunalekonomisk utjämning.\r\nTill anslaget 48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning föreslår\r\nregeringen att riksdagen ska anvisa 0,7 miljoner kronor. Den föreslagna\r\nnivån på anslaget överensstämmer med rådets framställan om bidrag för\r\n2005 års verksamhet (dnr Fi2004/3985).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi252 att riksdagen anvisar\r\n57 674 miljoner kronor mer än regeringen under anslaget 48:1 Kommunalekonomisk\r\nutjämning. Denna stora ökning beror i huvudsak på att motionärernas\r\nskatteförslag, liksom förslag på flera utgiftsområden, påverkar kommunernas\r\nintäkter och kostnader. De viktigaste förändringarna gäller förslagen\r\nom arbetsavdrag och besparingar i transfereringssystemen. Dessa\r\nförändringar leder till ett inkomstbortfall för kommunerna, och detta\r\nkompenseras genom en höjning av anslaget. En del föreslagna regelförändringar\r\n- nämligen höjd maxtaxa och överföring av ansvaret för assistansersättningen\r\nfrån kommunerna till staten - innebär även sänkta kostnader för kommunerna.\r\nI enlighet med finansieringsprincipen justerar motionärerna statsbidragen\r\ntill kommunerna för att neutralisera dessa effekter. Nettoresultatet\r\nblir oförändrat för kommunerna.\r\nVidare avvisar motionärerna regeringens förslag till vårdgaranti och\r\nmedel för ökad tillgänglighet i vården inom utgiftsområdet till förmån\r\nför en vårdsatsning inom utgiftsområde 9, vilket medför att anslaget\r\n48:1 minskar i förhållande till regeringens förslag. Moderaternas\r\nbudgetalternativ innehåller dessutom det av regeringen föreslagna tillskottet\r\ntill kommunerna i form av sysselsättningsstöd på statsbudgetens inkomstsida.\r\nMedlen redovisas dock som ett bidrag på utgiftsområde 25. De används\r\ndels för att finansiera de av motionärerna föreslagna förändringarna i\r\ndet kommunala inkomstutjämningssystemet, dels för att öka det generella\r\nstatsbidraget till kommunerna med drygt 5,6 miljarder kronor.\r\nAnslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting föreslås kunna minskas med 500 miljoner kronor till följd av\r\nModeraternas politik som bygger på att skapa stabila förutsättningar\r\nför kommuner och landsting. Det innebär att behovet av plötsliga insatser\r\nför att rädda kommuner eller landsting som inte klarar sin ekonomi bedöms\r\nminska betydligt.\r\nSlutligen avvisar motionärerna anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag\r\nför LSS-kostnader. I stället föreslår man att staten övertar ansvaret\r\nför LSS-kostnader och ersätter dessa via anvisade medel under utgiftsområde\r\n9.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår att riksdagen anvisar 16 065 miljoner\r\nkronor mer än regeringen under anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning.\r\nPartiet föreslår ett antal skatteförändringar som övervägande sänker\r\nkommunernas skatteinkomster. Effekterna av dessa förslag neutraliseras\r\ngenom en uppräkning av anslaget. Samtidigt minskas anslaget i enlighet\r\nmed finansieringsprincipen till följd av förslagen om ej obligatorisk\r\navgiftsnedsättning i barnomsorgen respektive minskat åliggande beträffande\r\nvuxenutbildningen. Motionärerna avvisar dessutom regeringens bidrag\r\ntill särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, anslaget 48:2.\r\nInom anslaget öronmärks dock 90 miljoner kronor för bekämpningen av\r\nhiv/aids i storstadsregionerna.\r\nFolkpartiets budgetförslag avseende utgiftsområde 25 presenteras i motion\r\nFi232 utan att något formellt yrkande med anledning av anslagsfördelningen\r\nför 2005 väcks. I stället tar partiet i motion Fi271 formellt upp endast\r\nfrågan om insatser för att förebygga hiv/aids i storstadsregionerna.\r\nMotionärerna framhåller att bidraget för detta ändamål bör permanentas\r\n(yrkande 4) och föras över från anslaget 48:2 Bidrag till särskilda\r\ninsatser i vissa kommuner och landsting till utgiftsområde 9 (yrkande\r\n5). Detta mot bakgrund av att behoven på detta område har ökat, varför\r\nde frivilliga organisationer som till stor del bedriver arbetet med de\r\nförebyggande insatserna måste ges långsiktiga och stabila\r\nplaneringsförutsättningar.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi258 (yrkande 9) att riksdagen\r\nanvisar 1 700 miljoner kronor mindre än regeringen under anslaget 48:1\r\nKommunalekonomisk utjämning. Motionärerna avvisar dessutom, i likhet\r\nmed de övriga borgerliga partierna, regeringens satsning på nationell\r\nvårdgaranti och ökad tillgänglighet i vården och omfördelar de av\r\nregeringen föreslagna medel till utgiftsområde 9. Anslaget tillförs vidare\r\n250 miljoner kronor för att finansiera reformering av maxtaxan i\r\nbarnomsorgen. Motionärerna anser att maxtaxan behöver reformeras för att\r\nminska de negativa effekterna i form av större barngrupper och längre\r\nvistelsetider på förskolan. Därför föreslår man att kommunerna ska\r\nåläggas att utforma och införa en deltidstaxa i minst tre nivåer under\r\ntaket i maxtaxan. Den som nyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen\r\ni mindre omfattning ska inte betala lika mycket som den som utnyttjar\r\nbarnomsorgen i större omfattning (yrkande 8).\r\nDärutöver får partiets förslag till reglering av kommunala fastighetsavgifter\r\noch en andra karensdag i sjukförsäkringen, tillsammans med vissa\r\nskatteförslag i enlighet med motion Fi233, ekonomiska konsekvenser för\r\nkommunsektorn. Dessa effekter regleras i enlighet med finansieringsprincipen\r\ngenom förändringar av statsbidrag till kommuner och landsting. Detta\r\ninnebär att den totala summan av anvisade medel för anslag 48:1 är 18 630\r\nmiljoner kronor lägre i Kristdemokraternas förslag jämfört med regeringen.\r\n\r\nCenterpartiet motsätter sig förändringar i det kommunala utjämningssystemet\r\noch i anslagsfördelningen inom utgiftsområde 25 i enlighet med regeringens\r\nförslag. Därför föreslår partiet i motion Fi256 att riksdagen anvisar\r\n38 033 miljoner kronor mindre än regeringen under det nuvarande anslaget\r\n48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Partiets\r\nskatteförslag innebär en kraftig förstärkning av den kommunala skattebasen\r\nmed 54,1 miljarder kronor, varför statsbidraget minskas i motsvarande\r\ngrad. Motionärerna anser att införandereglerna i det nuvarande\r\nutjämningssystemet bör frysas i avvaktan på utformningen av ett nytt, bättre\r\nsystem. Staten bör ta över ansvaret för dessa införanderegler, varför\r\nanslaget föreslås höjas med 3 300 miljoner kronor.\r\nSamtidigt förordar motionärerna att ett antal riktade statsbidrag\r\növerförs till anslaget. Detta gäller 1 917 miljoner kronor från anslaget\r\n25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna, 1 000 miljoner kronor från\r\nanslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkning i förskolan samt 1 500\r\nmiljoner kronor från anslaget 25:11 Bidrag till personalförstärkning i\r\nskola och fritidshem. Vidare föreslås att anslaget 25:9 Maxtaxa i\r\nbarnomsorgen på 3 660 miljoner kronor, tillsammans med det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet på 7 500 miljoner kronor på statsbudgetens\r\ninkomstsida, förs över till anslaget 48:1. Motionärerna avvisar dessutom,\r\ni likhet med de övriga borgerliga partierna, regeringens satsning på\r\nökad tillgänglighet till vården och nationell vårdgaranti till förmån\r\nför satsningar inom utgiftsområde 9.\r\nVidare vill motionärerna förstärka den allmänna regionalpolitiken.\r\nAnslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting\r\nminskas därför med 670 miljoner kronor, samtidigt som motsvarande höjning\r\ngörs på utgiftsområde 19. För att stärka och utveckla arbetet med\r\ndemokratifrågor anslår man däremot 20 miljoner kronor under anslaget 48:2.\r\n\r\nI enlighet med sitt förslag beträffande anslaget 48:1 motsätter sig\r\nmotionärerna nettoredovisningen av kommunala utjämningsavgifter inom\r\nutgiftsområdet. I stället förordar motionärerna att statliga utjämningsbidrag\r\nredovisas på anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och\r\nlandsting. Utjämningsavgifterna ska samtidigt redovisas på statsbudgetens\r\ninkomstsida under inkomsttitel 1511 Utjämningsavgift för kommuner och\r\nlandsting.\r\nRegeringens och motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 25\r\nsammanfattas i nedanstående tabell:\r\nUtgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner\r\nRegeringens förslag i tusental kronor, oppositionspartiernas förslag i\r\nförhållande till regeringen i miljoner kronor\r\n\r\n1 Centerpartiet avvisar ändringarna i det kommunala utjämningssystemet\r\noch i anslagsfördelningen inom utgiftsområdet i enlighet med regeringens\r\nförslag. Därmed påverkar partiets förslag anslagen 48:1 Generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting (-38 033 mnkr), 48:3 Statligt\r\nutjämningsbidrag till kommuner och landsting (26 000 mnkr) och 48:5\r\nBidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (-1 250 mnkr)\r\nenligt anslagsfördelningen för 2004.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nSaneringen av de offentliga finanserna under senare delen av 1990-talet\r\nhar skapat utrymme för satsningar på att öka resurserna till de kommunala\r\nverksamheterna. Till följd av bl.a. den senaste lågkonjunkturen har\r\nkommunernas och landstingens ekonomiska situation emellertid försvagats.\r\nDärför har finansutskottet vid ett antal tillfällen ställt sig bakom\r\nregeringens förslag att tillföra kommunsektorn ytterligare resurser för\r\natt klara nödvändiga satsningar. Utskottet välkomnar således även de\r\nresursförstärkningar som riktas till kommunsektorn i enlighet med\r\nregeringens förslag i 2004 års ekonomiska vårproposition.\r\nEnligt den aktuella budgetpropositionen ändras dock stödet till kommunerna\r\nfr.o.m. 2005 med stora belopp. Anslagsmedlen för 2005 inom utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner beräknades i vårpropositionen till 84,\r\n0 miljarder kronor. I budgetpropositionen beräknas medlen för samma\r\nutgiftsområde till 57,5 miljarder kronor, dvs. 26,5 miljarder kronor\r\nmindre. Som utskottet redan har påpekat i sitt betänkande 2004/05:FiU1\r\n(s. 124-125) är denna förändring endast av teknisk natur.\r\nÄndringar på skatteområdet i enlighet med regeringens budgetförslag\r\nmedför att de generella statsbidragen till kommunerna höjs med 0,8\r\nmiljarder kronor jämfört med vårpropositionens förslag. Detta belopp\r\nmotsvarar sammanlagda regleringar mellan staten och kommunerna som görs\r\ni syfte att neutralisera effekter på kommunernas ekonomi av olika\r\nskatteförändringar. Dessutom minskas bidragen med 1,0 miljard kronor på\r\ngrund av medelsöverföringen till personalsatsningen i förskolan inom\r\nutgiftsområde 16. År 2005 sker dessutom en stor omläggning av redovisningen\r\nav bidragen till kommunerna till följd av det nya utjämningssystemet\r\n(se beskrivningen på s. 13). Förändringen innebär bl.a. att anslagen\r\nför utjämningsbidrag och inkomsttiteln för utjämningsavgiften nettoredovisas\r\ninom utgiftsområde 25. Därför justeras utgiftsområdesramen ned med 26,\r\n3 miljarder kronor. När alla dessa tekniska effekter rensats bort\r\nframkommer att de medel som anvisas utgiftsområde 25 i budgetpropositionen\r\nmotsvarar dem som beräknades i vårpropositionen.\r\nMot denna bakgrund kan finansutskottet konstatera att det av regeringen\r\nföreslagna stödet till kommunerna inte minskat sedan vårpropositionen,\r\nutan dessutom utökats med tillfälligt sysselsättningsstöd på statsbudgetens\r\ninkomstsida. Detta innebär att kommun- och landstingssektorn får stärkta\r\nresurser under det kommande året för att säkra en god vård, omsorg och\r\nskola. Enligt utskottets mening är detta ett viktig tillskott, särskilt\r\nmed hänsyn till de framtida ökade behoven av kommunal verksamhet bl.a.\r\ntill följd av den demografiska utvecklingen och den allt högre andelen\r\näldre i befolkningen.\r\nModerata samlingspartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 25 höjs\r\nmed 55,6 miljarder kronor. Merparten av denna höjning förklaras dock av\r\natt partiets förslag till arbetsavdrag och besparingar inom\r\ntransfereringssystemen minskar kommunernas skatteunderlag och därmed\r\nskatteinkomster,\r\nvarför de neutraliseras genom höjt statsbidrag. Samtidigt vill\r\nmotionärerna överföra ansvaret för assistansersättningen och utjämningen\r\nför LSS-kostnader till staten, vilket medför att den effekt som de\r\nförslagen har på kommunernas finanser neutraliseras med minskade\r\nanslagsmedel inom utgiftsområdet. Motionärerna ökar dessutom bidragen till\r\nkommunerna genom ett tillskott för bl.a. förstärkning av utjämningssystemet.\r\nTillskottet är emellertid en förändring av redovisningen av de medel\r\npå 7,5 miljarder kronor som regeringen avsätter för tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd till kommuner och landsting på statsbudgetens utgiftssida.\r\nDessa förändringar har således ingen reell effekt på kommunernas\r\nresurser.\r\nVidare motsätter sig Moderata samlingspartiet regeringens satsning på\r\nvårdgaranti och ökad tillgänglighet i vården till förmån för ett gemensamt\r\nborgerligt förslag om en nationell vårdgaranti finansierad från medel\r\nsom ska anvisas inom utgiftsområde 9. Detta innebär att medlen under\r\nutgiftsområde 25 minskas med drygt 1,9 miljarder kronor. Motionärerna\r\nantar också att partiets förslag om höjd maxtaxa i barnomsorgen leder\r\ntill ökade intäkter för kommunerna, vilket måste neutraliseras genom en\r\nminskning av statsbidraget. Finansutskottet vill dock påpeka att en\r\nsådan effekt endast kan uppstå under förutsättning att avgifterna för\r\nbarnomsorgen höjs. En höjning av barnomsorgsavgifterna leder dock enligt\r\nutskottets uppfattning till att principerna bakom maxtaxereformen - att\r\nbarnen sätts i centrum - åsidosätts. Barnomsorgen blir i så fall inte\r\ntillgänglig för alla barn på lika villkor, samtidigt som de ekonomiskt\r\nutsatta barnfamiljerna kan tvingas att sänka sin ekonomiska standard.\r\nFöräldrarnas möjlighet till att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap\r\nförsämras dessutom. I likhet med Moderata samlingspartiets övriga förslag\r\nom avgiftshöjningar i vården och omsorgen kan detta få mycket långtgående,\r\nnegativa återverkningar för den enskilda individen. Som utskottet anfört\r\ni samband med behandlingen av det moderata budgetalternativet (bet.\r\n2004/05:FiU1) är detta helt oacceptabelt. Den politik som ger upphov\r\ntill sådana försämringar måste enligt utskottets mening avvisas bestämt.\r\n\r\nMotionärerna minskar dessutom kommunernas resurser genom att dra in 500\r\nmiljoner kronor från anslaget till särskilda insatser i vissa kommuner\r\noch landsting. Man hänvisar i stället till partiets politik som förväntas\r\nminska behovet av insatser som finansieras av anslaget. Mot bakgrund av\r\nden ekonomiska situation som många kommuner och landsting för närvarande\r\nbefinner sig i anser utskottet att det emellertid inte är möjligt att\r\nminska anslaget på ett sådant sätt. I stället måste medel reserveras\r\nför tillfälliga bidrag till enskilda kommuner och landsting på grund av\r\nspeciella omständigheter som leder till särskilt svåra ekonomiska\r\npåfrestningar. Dessutom ställer sig utskottet mycket tveksamt till påståendet\r\natt Moderata samlingspartiets politik kommer att skapa sådana ekonomiska\r\nvillkor att kommuner och landsting skulle kunna klara plötsliga\r\npåfrestningar utan särskild hjälp från staten. Enligt utskottets bedömning\r\nleder partiets politik i stället till att kommunernas resurser minskar\r\nredan nästa år. För att täcka detta underskott föreslår Moderaterna\r\nhöjda avgifter i barnomsorgen, i sjukvården och för läkemedel. Det är\r\nalltså de sjuka och barnfamiljerna som tvingas stå för Moderata\r\nsamlingspartiets satsningar på kommuner. Utskottet avvisar motionärernas\r\nförslag.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår att ramen för utgiftsområdet höjs med\r\n15,5 miljarder kronor. Höjningen förklaras av att Folkpartiet kompenserar\r\nkommunsektorn för de förändringar i kommunernas och landstingens\r\nskatteunderlag som partiets budgetalternativ medför. Trots denna kompensation\r\ninnebär Folkpartiets förslag att medlen på utgiftsområdet minskas med\r\n2,5 miljarder kronor. Av dessa överförs drygt 1,9 miljarder kronor\r\nmotsvarande regeringens satsning för vårdgaranti och ökad tillgänglighet\r\ni vården till en nationell vårdgaranti som, i likhet med de övriga\r\noppositionspartiernas förslag, föreslås utgå från utgiftsområde 9.\r\nSamtidigt avvisar Folkpartiet merparten av anslaget för särskilda insatser\r\ni kommuner och landsting, med undantag för den del av anslaget som avser\r\nhivpreventiva åtgärder. Detta innebär att anslaget minskar med 580\r\nmiljoner kronor. Som framgår av det ovan anförda anser finansutskottet\r\natt en minskning av anslaget inte bör genomföras.\r\nUtskottet noterar också att Folkpartiet föreslår att kommunala\r\nkoncernbildningar förbjuds. De medel som enligt motionärerna dras in till\r\nstaten i form av ökade skatteintäkter kompenseras inte. Utan kompensation\r\ninnebär förslaget att kommunernas resurser skulle krympa med ca 2\r\nmiljarder kronor utöver de av Folkpartiet föreslagna neddragningarna på\r\nutgiftsområde 25. Utskottet avvisar motionärernas förslag.\r\nKristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att ramen för\r\nutgiftsområdet minskas med 18,6 miljarder kronor. Minskningen beror på\r\nmotionärernas förslag att ge kommunerna rätt att ta ut en fastighetsavgift,\r\nvilken neutraliseras genom lägre statsbidrag. Förslaget har därmed\r\ningen effekt på kommunernas resurser. Effekterna av partiets skatteförslag\r\npå kommunernas skatteunderlag kompenseras dock inte genom höjda statsbidrag\r\nutan genom minskade skatteintäkter på statsbudgetens inkomstsida\r\n(inkomsttitel 1111). Om kommunerna i stället kompenserades via statsbidraget\r\nskulle ramen för utgiftsområdet behöva höjas med 12,6 miljarder kronor\r\n2005. Motionärerna föreslår emellertid att statsbidraget till kommunerna\r\nminskas med 0,6 miljarder kronor som teknisk justering av den samlade\r\neffekten av partiets förslag om att införa en andra karensdag. Samtidigt\r\nanser man att inbesparade sjuklöner ska dras in till staten genom en\r\nhöjning av arbetsgivaravgifter med 0,3 procentenheter, vilket för\r\nkommunernas del innebär en kostnad på 1 miljard kronor. Enligt utskottets\r\nmening är det anmärkningsvärt att Kristdemokraterna - genom att tvinga\r\nkommunerna att betala tillbaka de lägre sjuklönerna till staten två\r\ngånger - vill skapa ytterligare utrymme i statsbudgeten och därmed\r\nförsämra kommunernas ekonomi.\r\nI likhet med övriga oppositionspartier avvisar motionärerna regeringens\r\nsatsning på vården och anvisar i stället medel till en nationell\r\nvårdgaranti inom utgiftsområde 9. Dessutom justerar man ned statsbidraget\r\ntill kommunerna till följd av att de ökade förskole- och dagisavgifterna\r\nenligt Kristdemokraternas förslag ska betalas av arbetslösa. Utskottet\r\navvisar detta förslag eftersom sådana avgifter motverkar en jämlik\r\nuppväxt för barn i Sverige och ökar de sociala orättvisorna. Motionärerna\r\nräknar med att statsbidraget till kommunerna kan minskas fr.o.m. nästa\r\når på grund av minskade socialbidragskostnader till följd av Kristdemokraternas\r\npolitik. En sådan effekt kan dock enligt utskottets mening endast utgöra\r\nmotionärernas goda förhoppning, snarare än en regelrätt prognos, eftersom\r\ndet är mycket svårt att på förhand avgöra vilka effekter förslagen har\r\npå kostnaderna för socialbidrag. Utskottet gör därför bedömningen att\r\nKristdemokraternas förslag i realiteten leder till att kommunernas\r\nresurser minskas väsentligt och att de mest utsatta befolkningsgrupperna\r\nfår det svårt att klara vardagen. Utskottet avvisar bestämt sådan politik.\r\n\r\nCenterpartiet föreslår en mycket kraftig neddragning av statsbidraget\r\ntill kommunerna som ett resultat av sina förslag som leder till ett\r\nförstärkt skatteunderlag för kommunsektorn. Partiets skatteförslag\r\nberäknas öka kommunernas skattebas och därmed också skatteinkomsterna\r\nväsentligt. Motionärerna neutraliserar denna inkomstökning genom att\r\nminska det generella statsbidraget med ca 53 miljarder kronor. Samtidigt\r\nföreslår Centerpartiet att anslagsmedlen inom utgiftsområde 25 höjs med\r\ndrygt 15,5 miljarder kronor till följd av att vissa specialdestinerade\r\nbidrag överförs från utgiftsområde 16 och att sysselsättningsstödet på\r\nstatsbudgetens inkomstsida omvandlas till ett generellt bidrag. Utskottet\r\nvill påpeka att dessa förändringar inte förstärker kommunernas resurser\r\njämfört med regeringens förslag. Detsamma gäller motionärernas förslag\r\natt höja statsbidraget med 26 miljarder kronor genom att återgå till\r\ndet gamla utjämningssystemet där inkomstutjämningen bruttoredovisas.\r\nUtskottet avvisar dessa förslag med hänvisning till utskottets\r\nställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om\r\nändringar i det kommunala utjämningssystemet (bet. 2004/05:FiU7).\r\nI likhet med övriga oppositionspartier föreslår motionärerna vidare en\r\nnationell vårdgaranti, samtidigt som regeringens tillskott till vården\r\navvisas. Dessutom reducerar man kraftigt bidraget till särskilda insatser\r\ni kommuner och landsting genom att flytta medel till utgiftsområde 19.\r\nSom framgår av det ovan anförda kan utskottet inte ställa sig bakom\r\nförslaget. Utskottet betvivlar att en omvandling av anslagsmedel för\r\nsärskilda insatser i kommuner och landsting till integrerade medel inom\r\nden allmänna regionalpolitiken i enlighet med Centerpartiets förslag\r\nskulle trygga den enskilda kommunens ekonomi med samma träffsäkerhet i\r\nkrissituationer som det sker i dag. Motionärernas förslag avvisas.\r\nBeträffande hivpreventivt arbete i storstadsregionerna vill finansutskottet\r\nerinra om att riksdagen åren 1998-2000 anvisade medel för insatser på\r\ndetta område. Medlen anvisades inom ramen för anslaget för särskilda\r\ninsatser i kommuner och landsting. Riksdagen tog därefter initiativ\r\ntill att medel skulle öronmärkas för hivpreventivt arbete även för 2001.\r\nÅren 2002-2004 anvisade regeringen 84, 90 respektive 90 miljoner kronor\r\nför hivprevention i storstäderna från anslaget för särskilda insatser.\r\n\r\nI den aktuella budgetpropositionen föreslår regeringen ingen öronmärkning\r\nav bidrag till insatser för bekämpning av hiv/aids i storstadsregionerna.\r\nFinansutskottet kan däremot konstatera att frågan har tagits upp av\r\nsocialutskottet i yttrandet avseende utgiftsramar m.m. med anledning av\r\nbudgetpropositionen för 2005 (yttr. 2004/05:SoU1y). I yttrandet framhåller\r\nsocialutskottet att insatserna mot hiv/aids måste ges fortsatt hög\r\nprioritet på alla samhällsnivåer. Insatserna bör riktas mot de grupper\r\ndär riskbeteendet är som störst och där en fortsatt smittspridning sker.\r\nSocialutskottet anser att det är angeläget att det specialdestinerade\r\nstödet för hivprevention i storstäderna utgår även 2005.\r\nFinansutskottet anser i likhet med socialutskottet att det hivpreventiva\r\narbete som bedrivs i storstadsregionerna utgör ett viktigt inslag i\r\nkampen mot hiv/aids. Finansutskottet delar samtidigt regeringens bedömning\r\natt insatserna för bekämpning av hiv/aids tillhör kommunernas och\r\nlandstingens ansvarsområde. Det är dock enligt finansutskottets mening\r\nangeläget att även under det kommande året värna om de verksamheter som\r\nbyggts upp i storstadsregionerna. Därför bör det specialdestinerande\r\nstödet för hivprevention i storstäderna utgå från anslaget 48:2 Bidrag\r\ntill särskilda insatser i vissa kommuner och landsting även 2005. Stödets\r\nomfattning bör motsvara de anslagsmedel som anvisades för innevarande\r\når, dvs. 90 miljoner kronor. Finansutskottet förutsätter också att medlen\r\nfördelas på ett sådant sätt att bästa möjliga effekt uppnås genom att\r\nfrivilligorganisationer prioriteras. Vidare bör regeringen enligt\r\nutskottets mening vid lämplig tidpunkt återkomma till riksdagen med en\r\nutvärdering av stödets effekter.\r\nVad finansutskottet anfört angående hivpreventivt arbete i storstadsregionerna\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet delvis\r\nregeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 25. Motionerna Fi252\r\n(m), Fi256 (c), Fi258 (kd) yrkandena 8 och 9 samt Fi271 (fp) yrkandena\r\n4 och 5 avstyrks därmed.\r\nTillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2005 och\r\n2006\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att ett tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd bör ges till kommuner och landsting 2005. Utskottet ställer\r\nsig även bakom den utformning av ett tillfälligt sysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting för 2006 som regeringen föreslår. Inom\r\nstödets ram finns enligt utskottets bedömning också utrymme för kompensation\r\ntill de olika trafikhuvudmännen för ökade kostnader till följd av den\r\nhöjda dieselskatten.\r\nJämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nEtt tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, bestående\r\nav ett generellt sysselsättningsstöd och ett nyanställningsstöd, infördes\r\n2002. Stödet tillgodoförs, efter ansökan, kommuner och landsting genom\r\nkreditering av deras skattekonton och redovisas därför på statsbudgetens\r\ninkomstsida. Stödet ingår således inte i något av anslagen inom\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. För 2004 uppgår det generella\r\nsysselsättningsstödet till 4 900 miljoner kronor, inklusive den på\r\ntilläggsbudget 2 för budgetåret 2004 föreslagna förstärkningen med 1 500\r\nmiljoner kronor.\r\nFör att värna sysselsättningen i kommuner och landsting föreslår regeringen\r\natt stödet för 2005 förstärks med 6 000 miljoner kronor till 7 500\r\nmiljoner kronor. Regeringen anser vidare att ett motsvarande stöd bör\r\nutgå även 2006, beräknat till 7 000 miljoner kronor. Stödet föreslås\r\nutformas på samma sätt som tidigare, dvs. baseras på ett lönekostnadsunderlag\r\nsom även inkluderar en beräknad lönekostnad för köpta tjänster.\r\nKrediteringen av kommunernas och landstingens skattekonton sker med\r\nstöd av lagen (2002:179) om kreditering på skattekonto av tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd till kommuner och landsting. Förslaget föranleder\r\nen ändring i förordningen (2002:366) om tillfälligt sysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag\r\nangående ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting\r\nför åren 2002-20046Betänkandena 2001/02:FiU25, 2001/02:FiU26, 2002/03:FiU3,\r\n2002/03:FiU19 och 2003/04:FiU21. samt stödets förstärkning 2003 respektive\r\n20047Betänkandena 2002/03:FiU19, 2003/04:FiU3 och 2004/05:FiU11..\r\nUtskottet har vid dessa tillfällen motiverat sitt ställningstagande bl.\r\na. med att stödet gör det möjligt att stärka kvaliteten i den kommunala\r\nverksamheten och upprätthålla sysselsättningen samt tidigarelägga\r\nplanerade nyanställningar. Därigenom motverkas en ökning av arbetslösheten\r\nsamtidigt som verksamheten stärks inom sektorer som har stor betydelse\r\nför välfärden. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och anser,\r\ni likhet med regeringen, att sysselsättningen i kommunsektorn värnas\r\ngenom att ett tillfälligt sysselsättningsstöd ges till kommuner och\r\nlandsting åren 2005 och 2006. Inom stödets ram finns enligt utskottets\r\nbedömning också utrymme för kompensation till de lokala trafikhuvudmännen\r\nför ökade kostnader till följd av den höjda dieselskatten.\r\nMot denna bakgrund anser utskottet att det tillfälliga sysselsättningsstödet\r\nför 2005 bör förstärkas med 6 000 miljoner kronor jämfört med nivån för\r\n2004, till 7 500 miljoner kronor. För 2006 bör stödet beräknas till 7\r\n000 miljoner kronor.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet\r\npropositionens förslag att ett tillfälligt sysselsättningsstöd utgår till\r\nkommuner och landsting 2005. Utskottet ställer sig också bakom utformningen\r\nav stödet för 2006 som regeringen föreslår.\r\nSkrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:102\r\nUtvecklingen inom den kommunala sektorn till handlingarna.\r\nRegeringens skrivelse\r\nRiksdagen har vid flera tillfällen uttalat sig om betydelsen av en väl\r\nfungerande uppföljning av den kommunala sektorn. Regeringens årliga\r\nskrivelse, Utvecklingen inom den kommunala sektorn, utgör med sin\r\növergripande redovisning av läget i kommunsektorn ett viktigt inslag i\r\nåterrapporteringen av resultatinformation till riksdagen. Den föreliggande\r\nredovisningen av de olika kommunala verksamheterna avser i huvudsak\r\nförhållandena t.o.m. verksamhetsåret 2002. Den ekonomiska redovisningen\r\nsträcker sig dock fram till 2003.\r\nKommunernas sammanlagda resultat förbättrades successivt från 1996 fram\r\ntill 2000. Den positiva trenden bröts 2001 och 2002. Bakom den kraftiga\r\nresultatförsämringen under dessa år ligger kostnadsökningarna på ca 25\r\nmiljarder kronor per år. Samtidigt bröts den positiva utvecklingen av\r\nskatteintäkterna. Dessutom försämrades kommunernas finansnetto tillfälligt\r\npå grund av den svaga börsutvecklingen. Det kommunala skatteunderlaget\r\nförsvagades ytterligare 2003. Detta motverkades dock av skattehöjningarna,\r\nfrämst bland landstingen, motsvarande ökade intäkter på ca 8,5 miljarder\r\nkronor. Den positiva börsutvecklingen under 2003 medförde dessutom att\r\nkommunsektorns finansnetto förbättrades, vilket gav en resultatförbättring\r\npå ca 5 miljarder kronor. Sammantaget förbättrades kommunernas resultat\r\nmed 6 miljarder kronor under 2003.\r\nKostnadsökningarna i kommunsektorn var fortsatt höga 2003, men ökningstakten\r\ndämpades emellertid markant. Det generella statsbidraget till kommuner\r\noch landsting har de senaste åren i hög grad varit förknippat med olika\r\nambitionshöjningar, vilket också har bidragit till de kraftiga\r\nkostnadsökningarna.\r\nAndelen kommuner med överskott uppgick 2003 till 60 %, vilket i stort\r\nsett var detsamma som 2002 men lägre än 2001. Utvecklingen exklusive de\r\nfinansiella posterna visar att antalet kommuner som redovisade överskott\r\nsjönk påtagligt 2003. Förortskommuner, industrikommuner och storstäder\r\nhade de i genomsnitt starkaste resultaten 2003. Svagast resultat hade\r\nlandsbygdskommuner och större städer. Förortskommunerna förbättrade\r\nsitt genomsnittliga resultat kraftigt jämfört med 2002 till följd av\r\nett förbättrat finansiellt netto. Storstäder och glesbygdskommuner hade\r\nden största resultatförsämringen. Resultatförsämringen i glesbygdskommunerna\r\nberodde på att kostnaderna steg i förhållande till 2002 då man genomförde\r\nbesparingar i samband med överenskommelser med regeringen efter beredning\r\nav Kommundelegationen.\r\nLandstingssektorn uppvisar samma utveckling som kommunerna. Antalet\r\nlandsting med överskott ökade fram t.o.m. 2001. Andelen halverades 2002\r\nför att åter stiga 2003. 40 % av landstingen redovisade överskott 2003.\r\n\r\nI skrivelsen görs en kortfattad beskrivning av omfördelningseffekterna\r\nav utjämningssystemet, inklusive kostnadsutjämning enligt lagen om stöd\r\noch service till vissa funktionshindrade (LSS). Utvecklingen för de\r\nanslag som i sin helhet går till kommuner och landsting presenteras.\r\nSkrivelsen innehåller även en samlad redovisning av särskilda insatser\r\n2003 för att hjälpa de ekonomiskt svagaste kommunerna och landstingen,\r\nbl.a. stöd till kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning,\r\ntillfälligt statsbidrag till förebyggande hiv/aids-verksamhet och\r\nsamverkansbidrag.\r\nAntalet sysselsatta i kommunsektorn uppgick till 846 000 årsarbetare\r\n2002 och nådde därmed upp till samma nivå som 1993. Under åren 1993-1997\r\nminskade antalet anställda bl.a. som en följd av de försämrade ekonomiska\r\nförutsättningarna. Sedan 1997 har sysselsättningen ökat med motsvarande\r\n50 000 årsarbetare. Samtidigt har kommunernas och landstingens köp av\r\ntjänster ökat motsvarande ca 40 000 årsarbetare. Det är framför allt\r\nutvecklingen av entreprenader inom vård och omsorg samt skolor med\r\nalternativa driftformer som medfört att antalet anställda i kommunsektorn\r\nhar minskat.\r\nÖkningen av sjukfrånvaron har varit särskilt stor de senaste åren. I en\r\nrapport från Svenska Kommunförbundet (Hög kommunal sjukfrånvaro - en\r\nstatistisk synvilla, september 2003) gör man bedömningen att skillnaden\r\nmellan privat och kommunal sektor 2002 huvudsakligen beror på skillnaderna\r\ni de anställdas ålders- och könsfördelning. Samtidigt konstaterar man\r\nstora regionala skillnader i sjukfrånvaron oavsett arbetsgivare när man\r\njämför olika delar av landet.\r\nSkrivelsen innehåller också en genomgång av de olika kommunala verksamheterna.\r\n\r\nRegeringen bedömer att kvaliteten i den svenska hälso- och sjukvården\r\när hög. Förutsättningarna för att redovisa hälso- och sjukvårdens\r\nkvalitet och tillgänglighet har blivit bättre, men det finns fortfarande\r\nproblem med att beskriva och följa upp hur hälso- och sjukvården fungerar\r\ntotalt sett. Vissa tillgänglighetsproblem, i form av vårdköer, finns\r\nfortfarande inom verksamheten. Dessa problem kvarstår trots att\r\nsysselsättningssatsningen och den nationella handlingsplanen har givit\r\npositiva effekter. Socialstyrelsen anger att det begränsade antalet\r\nplatser i den slutna vården och tillgången till akut specialistvård kan\r\nmedföra en risk för att patienter inte får den vård de skulle behöva,\r\nsärskilt i det akuta skedet. Andra problem som lyfts fram är bristande\r\nsamverkan mellan huvudmän, vårdnivåer och vårdgivare. Det brister även\r\ni uppföljningen av patienter med svåra, kroniska psykiska sjukdomar.\r\nRegeringen konstaterar dock att ökningen i kostnaderna för läkemedelsförmånen\r\n2003 var den lägsta under den senaste tioårsperioden. Detta anses till\r\nstor del bero på införandet av utbyte av läkemedel på apotek samt på\r\natt patenten på ett antal storsäljande läkemedel löpte ut under året.\r\nLandstingen har dessutom gradvis fått ökade incitament att arbeta för\r\nen större kostnadsmedvetenhet, vilket har lett till en rad åtgärder\r\ninom landstingssektorn.\r\nRegeringen framhåller att utvecklingen inom äldreboendet kännetecknas\r\nav en successiv minskning av antalet platser. Det främsta skälet till\r\ndetta är, förutom bristande resurser, att många bostäder har blivit\r\nomoderna. Samtidigt har ökad satsning på kvarboende genomförts. Under\r\nsenare år har kommuner och landsting lagt ned mycket arbete på att komma\r\ntill rätta med brister inom vård och omsorg. Samtliga kommuner har med\r\nhjälp av statliga stimulansbidrag utvecklat stödformer för anhöriga som\r\nsvarar för betydande hjälp- och stödinsatser till äldre. Även sedan de\r\nstatliga bidragen upphört har majoriteten av kommunerna fortsatt att\r\nstödja anhöriga.\r\nAntalet personer med stöd enligt lagen om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade (LSS) ökade med 2 900 personer, eller 6 %, 2003.\r\nRegeringen konstaterar att det finns stora lokala och regionala skillnader\r\nnär det gäller kostnader för och tillgång till olika insatser. Man\r\nbedömer att personer med psykiska funktionshinder är den grupp som har\r\nsvårast att få adekvata insatser från socialtjänsten. Problemen gäller\r\nframför allt planering av bostäder och särskild service till personer\r\nmed omfattande funktionshinder.\r\nArbetet med insatser mot våld mot kvinnor har under de senaste åren\r\ngivits ökad prioritet inom individ- och familjeomsorgen. Regeringen\r\nbedömer att utvecklingen inom detta område går i positiv riktning. Detta\r\ngäller även ekonomiskt bistånd. Antalet socialbidragstagare fortsatte\r\natt minska till en nivå på ca 5 % av Sveriges befolkning 2002. Utvecklingen\r\ninom missbrukarvården var däremot negativ. Vården har stora och allvarliga\r\nbrister.\r\nRegeringen betonar vidare att införandet av läroplanen har gett förskolan\r\nhögre status och personalens pedagogiska arbete har fått betydande stöd.\r\nAntalet barn i förskola och på fritidshem har ökat de senaste åren bl.\r\na. till följd av maxtaxereformen samt införandet av rätten för föräldralediga\r\noch arbetslösa föräldrar att ha sina barn i förskolan. En förskoleklassreform\r\nhar samtidigt initierats för att integrera förskolans pedagogiska\r\ntradition i grundskolan. Skolverket påpekar dock att många kommuner har\r\nvalt att integrera förskoleklassen med grundskolan på ett sätt som visar\r\npå bristfällig kunskap om reformens intentioner och innehåll.\r\nRegeringen framhåller att slutbetygen i grundskolan har blivit allt\r\nbättre. Av dem som lämnade grundskolan våren 2003 var 89,7 % behöriga\r\ntill gymnasieskolan. Emellertid nådde var fjärde elev fortfarande inte\r\nmålen i alla ämnen och det var stora betygsskillnader mellan flickor\r\noch pojkar. Andelen behöriga till gymnasieskolan bland elever med\r\nutländsk bakgrund ökade däremot något. Även lärartätheten ökade under\r\nläsåret 2003/04, dels på grund av det riktade bidraget för personalförstärkning,\r\ndels till följd av kommunernas egna prioriteringar.\r\nSlutbetygen i gymnasieskolan förbättrades också och andelen elever med\r\ngrundläggande behörighet till högskolan ökade under läsåret 2003/04.\r\nDäremot minskade andelen ungdomar som lämnar årskurs 3 i gymnasieskolan\r\nmed slutbetyg. Skillnaderna mellan könen i betygspoäng kvarstod. Vid\r\njämförelse med föregående år ökade samhällets kostnader för gymnasieskola\r\ni fasta priser (KPI) med närmare 5 % medan elevantalet ökade med knappt\r\n4 %.\r\nI skrivelsen behandlas även vuxenutbildning, folkhälsa, integration och\r\nstorstadspolitik samt avfallsfrågor.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI likhet med sina tidigare ställningstaganden med anledning av regeringens\r\nskrivelse om utvecklingen inom den kommunala sektorn vill finansutskottet\r\nframhålla att den årliga skrivelsen är ett viktigt inslag i återrapporteringen\r\nav resultatinformation till riksdagen. Skrivelsen ger enligt utskottets\r\nuppfattning en bred och fyllig beskrivning av utvecklingen i kommunsektorn\r\noch pekar såväl på områden med goda förhållanden i den kommunala\r\nverksamheten och ekonomin, som på områden som kräver förbättringar.\r\nUtskottet vill också erinra om sitt uttalande våren 2004, i samband med\r\nbehandlingen av Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning\r\nav kommunerna, att det finns utrymme för en tydligare redovisning av\r\nstatsbidragen till kommuner och landsting.8Betänkande 2003/04:FiU22 s.\r\n10-12. I detta sammanhang noterar utskottet att årets skrivelse redan\r\nhar utökats med ett särskilt avsnitt om utvecklingen av anslag som i\r\nsin helhet går till kommuner och landsting (avsnitt 2.7). I avsnittet\r\npresenterar regeringen en jämförelse mellan ett sammanlagt utfall för\r\nanslagen inom sju utgiftsområden för 2003 och utfallet för 2001.\r\nDifferenserna mellan utfallen förklaras kortfattat. Utskottet ser detta\r\navsnitt som ett viktigt steg i utvecklingen av en samlad redovisning av\r\nstatsbidrag med hänsyn till de nationella mål som riksdagen och regeringen\r\nhar formulerat. Med denna redovisning som grund blir det möjligt att\r\ndels förbättra överblicken över statsbidragen till kommuner och landsting,\r\ndels göra en utvärdering av huruvida dessa bidrag uppfyllt de mål som\r\nde var ämnade för. Utskottet förutsätter därför att denna del av\r\nregeringens skrivelse kommer att utvecklas vidare.\r\nMed det anförda föreslår finansutskottet att riksdagen lägger skrivelsen\r\ntill handlingarna.\r\nEkonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag beträffande förutsättningar\r\nför kommunal verksamhet huvudsakligen med hänvisning till det omfattande\r\nutredningsarbete som för närvarande pågår inom Ansvarskommittén.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (c).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion 2003/04:Fi33 att de ekonomiska\r\nrelationerna mellan staten och kommunerna måste reformeras för att\r\nkommunsektorn ska kunna möta de långsiktiga utmaningarna inom vården,\r\nskolan och omsorgen och för att lösa de omedelbara problemen i ett stort\r\nantal kommuner (yrkande 4). Kommunernas uppgifter bör enligt motionärerna\r\ndelvis förändras genom att beslutanderätten flyttas till medborgarna\r\noch finansieringen förstatligas för en stor del av de kommunala uppgifterna,\r\nt.ex. skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen. Samtidigt ska man stärka\r\nkommunalt självstyre över de verksamheter och ansvarsområden som är\r\nkvar i kommunal regi. Kommunerna ska dessutom inbördes kunna konkurrera\r\nom invånarnas val genom att erbjuda olika former av service och kvalitet.\r\nMotionärerna anser att det också är möjligt att snabbt genomföra\r\nreformer för att effektivisera den kommunala verksamheten genom att använda\r\nentreprenader, upphandlingar, pengsystem och andra alternativa driftsformer\r\n(yrkande 6). Kommunerna bör även ges möjlighet att tillföra resurser\r\ntill vården och omsorgen genom viss ökad användning av avgiftsfinansiering.\r\nDäremot motsätter sig motionärerna riktade bidrag till kommunerna\r\n(yrkande 7). De olika riktade bidragen, i form av sysselsättningsstöd\r\nsom syftar till att öka antalet anställda i kommunerna, driver enligt\r\nmotionärerna endast upp kostnaderna och förvärrar det ekonomiska läget\r\ni kommunerna.\r\nVidare förespråkar motionärerna att beslutanderätten i så stor utsträckning\r\nsom möjligt förs över till enskilda människor för att minska politikernas\r\nmakt och öka människornas självbestämmande. På flera områden ska detta\r\nske genom införandet av s.k. pengsystem där finansieringen är gemensam\r\noch nationell, men där valet av utförare - kommunen eller någon annan\r\n- ligger hos den enskilde individen (yrkande 11). Inom skolområdet är\r\nnationell skolpeng ett instrument för att skapa utbildning med kvalitet\r\noch relevans, mångfald och valfrihet. Det långsiktiga målet är enligt\r\nmotionärerna att alla elever ska ha minst två olika alternativ att välja\r\nmellan inom rimligt avstånd från hemmet (yrkande 12). Sjukvården ska\r\nsamtidigt finansieras nationellt och patienterna ska få utökad valfrihet.\r\nAlltfler uppgifter ska samtidigt tas över av självständiga vårdgivare,\r\nmedan ekonomiska mekanismer som underlättar övergången till en ny\r\nsjukvårdsmodell bör introduceras. Sjukvården bör präglas av kostnadskontroll,\r\nvalfrihet och integrerat patientansvar (yrkande 13). Inom den slutna\r\nvården vill motionärerna införa en patientgaranti så att vårdgivare\r\nendast ska få betalt när och om de faktiskt behandlar patienter. Det\r\nbedöms leda till högre produktivitet, speciellt i landsting som tidigare\r\ninte har använt moderna ekonomiska styrmedel (yrkande 14).\r\nFolkpartiet liberalerna understryker i motion 2003/04:Fi34 vikten av\r\nstabila planeringsförutsättningar för kommuner och landsting, utan\r\ntillfälliga riktade bidrag och oförutsägbara indragningar av resurserna.\r\nFör att skapa rimliga planeringsförutsättningar för kommuner och\r\nlandsting måste beslut av riksdag och regering aviseras i god tid och\r\npräglas av genomskinlighet och förutsägbarhet (yrkande 2). Motionärerna\r\nanser vidare att det finns anledning att förutsättningslöst utreda vilka\r\neffekter riktade statsbidrag till kommuner och landsting har på\r\nverksamheten och på vilka sätt dessa statsbidrag påverkar\r\nplaneringsförutsättningarna\r\nför landsting och kommuner (yrkande 3). Slutligen påpekar motionärerna\r\natt det inte är självklart att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan\r\nstaten, landstingen och kommunerna skapar de bästa förutsättningarna\r\nför kommuner och landsting att genomföra sina uppdrag. Detta utreds för\r\nnärvarande av Ansvarskommittén. Då kommitténs arbete inte i närtid kan\r\nförväntas ge förslag på några genomgripande förändringar kan det enligt\r\nmotionärernas uppfattning finnas anledning att se över om det i det\r\nkortare perspektivet bör genomföras några förändringar i ansvarsfördelningen\r\nmellan kommuner, landsting och stat (yrkande 5).\r\nCenterpartiet anser i motion 2003/04:Fi35 att de generella och riktade\r\nbidragen som staten ger till kommuner och landsting är otillräckliga\r\nrelativt de åtaganden som åläggs kommunerna. Dessa bidrag kan därför\r\nbara anses uppfylla målet om likvärdiga förutsättningar, inte goda\r\nförutsättningar, för kommuner och landsting att uppnå nationellt uppsatta\r\nmål. Därmed har regeringen enligt motionärernas uppfattning inte verkställt\r\nriksdagens beslut avseende goda förutsättningar att uppnå nationella\r\nmål för den kommunala verksamheten (yrkande 1). Motionärerna framhåller\r\nvidare att kommunerna och landstingen saknar resurser för utvecklingen\r\ninom socialomsorgen samt inom barn- och ungdomsvården. Resursbristen\r\norsakas av riktade åtgärder inom olika kommunala områden utan tillräcklig\r\nfinansiering. Det är därför angeläget att staten tillför och inte drar\r\nin medel till den kommunala verksamheten. Samtidigt bör ett gränsöverskridande\r\nsamarbete uppmuntras så att barns och ungdomars hälsa kan förbättras\r\n(yrkande 4). Enligt motionärerna bör också försöksverksamheterna med\r\nändrad regional ansvarsfördelning byggas ut i full skala och kunna\r\npermanentas i de fall kommuner och landsting så önskar. Det är även\r\nviktigt att reducera statens inblandning på ett sådant sätt att det\r\nkommunala och regionala självstyret blir reellt. Beslut ska fattas enligt\r\nsubsidiaritetsprincipen och därmed enligt federalismens principer. En\r\nomfördelning av uppgifter ska ske mellan kommuner och regioner så att\r\neffektivitet och koppling mellan beslutandenivå och beskattningsrätt\r\nuppnås. Länsstyrelserna bör i sin nuvarande form avvecklas (yrkande 5).\r\nSamtidigt ska vården och omsorgen prioriteras genom att tydliggöra den\r\nfördelning av den offentliga budgeten som i dag anger resursmängden\r\ntill området hälsa och sjukvård i konkurrens med annan offentlig verksamhet.\r\nMotionärerna anser att det enbart är genom en öppen dialog och debatt\r\nsom prioriteringsbeslut inom vården kan förankras och få legitimitet.\r\nPrioriteringsdiskussioner med väl dokumenterat underlag ska därför föras\r\nupp på den politiska dagordningen (yrkande 6).\r\nI motion Fi235 av Åsa Torstensson (c) föreslås att regeringen ges i\r\nuppdrag att utreda ansvars- och kostnadsfördelningen mellan kommun och\r\nstat i de fall där miljökraven leder till kommunala överinvesteringar\r\ni förhållande till kommunens eget befolkningsunderlag. Som bakgrund\r\ntill sitt förslag beskriver motionären problem i de kommuner som utpekas\r\nvara av nationellt riksintresse för turism och friluftsliv. Detta\r\nriksintresse innebär för kommunernas del stora begränsningar för det\r\nkommunala självstyret och den egna kommunala planeringen samt överinvesteringar\r\ntill följd av miljömässiga krav.\r\nI motion Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (fp) förordas att\r\nde ekonomiska villkoren för kommuner och landsting reformeras så att de\r\nska främja, inte motverka, en utjämning av de oskäliga löneskillnaderna\r\nmellan kvinnor och män (yrkande 2).\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi271 (yrkande 2) att relationerna\r\nmellan stat och kommun måste göras betydligt klarare på områden som\r\nbidragssystem och kommunernas resurser. Enligt motionärerna är det\r\nnödvändigt med en kartläggning och redovisning av statsbidrag inklusive\r\nspecialdestinerade bidrag. Effekterna av statsbidragen måste göras\r\ntydligare, både vad gäller måluppfyllelse och eventuella negativa\r\nkonsekvenser på såväl kommunernas ekonomi som verksamhet. Analyserna bör\r\nleda fram till en slutsats gällande en omläggning av systemet med\r\nstatsbidrag i syfte att skapa ett tydligare, enklare och mer effektivt\r\nsystem. Motionärerna menar att det mesta talar för att statsbidrag bör\r\nvara generella och kompletteras med tillfälliga stimulansbidrag.\r\nI motion Fi275 av Berit Högman (s) förespråkas att staten i sin generella\r\nbidrags/anslagsgivning till kommunsektorn och länsmyndigheter bygger in\r\nincitament för samverkan och samarbete. Sådana incitament skulle enligt\r\nmotionären påskynda ett nödvändigt rationaliserings- och effektiviseringsarbete\r\nför att öka arbetskraftens rörlighet. De skulle också underlätta samarbete\r\növer myndighetsgränser inom äldrevården samt vården av psykiskt och\r\nfysiskt funktionshindrade.\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\nUtbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande 2003/04:UbU2y med\r\nanledning av den aktuella kommunskrivelsen att motionsyrkanden rörande\r\nnationell skolpeng har avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen\r\nvid ett flertal tillfällen under såväl föregående mandatperiod som under\r\nföregående riksmöte (senast i bet. 2003/04:UbU6 s. 14). Utbildningsutskottet\r\nhar samma uppfattning i frågan nu. En nationell skolpeng ger inte de\r\ngrundläggande förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola av\r\nhög kvalitet för alla elever ska kunna uppfyllas. Resurser till skolans\r\nverksamhet ska enligt utbildningsutskottet fördelas med utgångspunkt i\r\nde behov som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt\r\nhar. Att schablonmässigt fördela skolpengen är inte tillräckligt för\r\nden flexibilitet som är nödvändig för att skolan ska kunna bli likvärdig.\r\n\r\nEnligt utbildningsutskottets mening föreligger det redan i dag en\r\nomfattande valfrihet inom skolväsendet. Vid val till grundskolan ska\r\nkommunen vid fördelning av elever på olika skolor, så långt möjligt,\r\nbeakta föräldrarnas önskemål om skola. Detta gäller under förutsättning\r\natt inte andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära\r\nhemmet åsidosätts eller betydande organisatoriska eller ekonomiska\r\nsvårigheter uppstår för kommunen. En kommun ska i sin grundskola även ta\r\nemot en elev vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att\r\nsvara för, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har\r\nsärskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Som alternativ\r\ntill den kommunala skolan har föräldrarna även möjlighet att välja en\r\nfristående skola.\r\nVidare påpekar utbildningsutskottet att för gymnasieskolor gäller att\r\ndet inte finns någon inskränkning i rätten att välja en fristående skola.\r\nOm en elev tas emot vid en fristående skola är hemkommunen alltid\r\nskyldig att lämna bidrag om Skolverket förklarat skolan bidragsberättigad.\r\nEn hemkommun är dock inte skyldig att betala interkommunal ersättning\r\nför en elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en annan kommuns\r\nskola, om hemkommunen kan erbjuda samma program eller nationellt\r\nfastställda inriktning och eleven inte på grund av sina personliga\r\nförhållanden har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen.\r\nUtbildningsutskottet hänvisar också till sitt betänkande 2003/04:UbU13.\r\nDär behandlas regeringens proposition Kunskap och kvalitet - elva steg\r\nför utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) inklusive förslagen\r\ntill utvidgade möjligheter för elever att söka gymnasieutbildning utanför\r\nhemkommunen. Dessutom erinrar utbildningsutskottet att Skollagskommitténs\r\nbetänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) innehåller\r\nförslag till en utvidgning av kommunernas skyldighet att lämna bidrag\r\ntill enskilda skolor. Skollagskommitténs förslag är för närvarande under\r\nberedning.\r\nMed hänvisning till det ovanstående anser utbildningsutskottet att\r\nfinansutskottet bör avstyrka motion 2003/04:Fi33 (m) yrkandena 11 och 12.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet kan konstatera att merparten av de i motionerna väckta\r\nfrågorna om förutsättningar för kommunal verksamhet omfattas av den\r\npågående översynen av strukturen och uppgiftsfördelningen inom\r\nsamhällsorganisationen. Översynen genomförs av en parlamentarisk kommitté\r\nunder namnet Ansvarskommittén.\r\nDen 23 juni 2004 beslutade regeringen om den fortsatta inriktningen på\r\nAnsvarskommitténs arbete (dir. 2004:93) i enlighet med kommitténs förslag\r\n(bet. 2003:123). Kommittén ska i den andra etappen av sitt uppdrag\r\nanalysera och bedöma om struktur och uppgiftsfördelning inom staten och\r\nmellan staten, landstingen och kommunerna behöver förändras. Syftet är\r\ndels att förbättra samhällsorganisationens möjligheter att hantera\r\nframtidens välfärdsåtaganden och bidra till ökad tillväxt inom ramen för\r\nhållbar utveckling, dels att förbättra medborgarnas möjligheter till\r\ninflytande, insyn och ansvarsutkrävande genom att skapa en tydligare\r\nsamhällsorganisation.\r\n\r\nInom det samlade kommunala uppdraget ska kommittén analysera och lämna\r\nförslag på vilka uppgifter som den kommunala nivån bör ansvara för.\r\nDessutom ska kommittén pröva alternativa sätt att strukturera och fördela\r\nde offentliga uppgifterna mellan staten och den kommunala nivån samt\r\nredovisa konsekvenser, inklusive finansiella sådana, av de olika\r\nalternativen. Kommittén ska särskilt analysera och bedöma\r\nom det samlade kommunala uppdraget ska vara fördelat på en eller två\r\ndirektvalda nivåer,\r\nom kommunal samverkan, också mellan kommuner och landsting, kan vara\r\nett effektivt och lämpligt alternativ och komplement till förändringar\r\nav struktur och uppgiftsfördelning,\r\nom det kan finnas behov av en differentiering av uppgifter och struktur\r\nmellan olika kommuner och landsting.\r\nUtifrån de samlade analyserna och bedömningarna av det kommunala uppdraget\r\nska kommittén föreslå en övergripande samhällsorganisation samt principer\r\nför relationen mellan staten och den kommunala nivån. I det uppdraget\r\ningår även att principiellt analysera vad det kommunala ansvaret innebär\r\ni relation till såväl medborgare som staten. I det sammanhanget ska\r\nkommittén genomgående anlägga ett jämställdhets- och integrationsperspektiv.\r\n\r\nVidare ska Ansvarskommittén analysera och bedöma hur strukturen och\r\nuppgiftsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner påverkar\r\nförutsättningarna att styra hälso- och sjukvården. Kommittén ska också,\r\nom den finner det motiverat, föreslå förändringar av nuvarande struktur\r\noch uppgiftsfördelning för att förbättra styrningen och därigenom skapa\r\nbästa möjliga förutsättningar för att utveckla vårdens kvalitet,\r\ntillgänglighet och effektivitet. Kommittén ska särskilt beakta behovet av\r\natt underlätta samspelet mellan de olika nivåerna i samhällsorganisationen\r\nsamt med näraliggande välfärdssystem, såsom äldreomsorgen. En utgångspunkt\r\nför kommitténs analyser och förslag ska vara att hälso- och sjukvårdssystemet\r\nska vara heltäckande och vården ges efter behov.\r\nInom regional utveckling och den regionala samhällsorganisationen ska\r\nkommittén analysera och lämna förslag på hur ansvaret för uppgifter med\r\nanknytning till regional utveckling, inklusive regionalt samarbete över\r\nnationsgränser, ska fördelas mellan staten och den kommunala nivån.\r\nKommittén ska också överväga om den regionala nivån kan se olika ut i\r\nskilda delar av landet när det gäller fördelningen av ansvar för uppgifter\r\nmed anknytning till regional utveckling.\r\nDärutöver ingår i kommitténs uppdrag att analysera och lämna förslag på\r\nhur en förbättrad styrning och samordning av den statliga verksamheten\r\nska åstadkommas. Kommittén ska kartlägga hur de statliga regionala\r\nuppgifterna är fördelade på länsstyrelser och andra regionala organ och\r\nmed utgångspunkt i denna kartläggning lämna förslag på hur den statliga\r\nverksamheten på regional nivå ska utformas. Kommittén ska särskilt\r\nuppmärksamma behovet av ett samlat och kraftfullt agerande från statens\r\nsida. Länsstyrelsens roll och förutsättningar som samordnare av den\r\nstatliga verksamheten på regional nivå ska därvid analyseras.\r\nMot bakgrund av den ökade användningen av rättighetslagstiftningen ska\r\nkommittén övergripande analysera för- och nackdelar med den lagstiftning\r\nsom ålägger kommuner och landsting att tillhandahålla individuella\r\nekonomiska och sociala rättigheter.\r\nI kommittédirektivet uppmärksammas även statens styrning av de kommunala\r\nverksamheterna och dess roll för att garantera hög kvalitet, effektivt\r\nresursutnyttjande, nationell likvärdighet och nationella mål. Kommittén\r\nska analysera regeringens och statliga myndigheters kontrollverksamhet\r\noch, om den finner det motiverat, lämna principiella förslag på hur\r\ndenna verksamhet ska organiseras för att åstadkomma en effektiv och\r\nsamtidigt demokratiskt väl förankrad kontroll av den offentligt\r\nfinansierade verksamheten. I denna del av uppdraget ska kommittén övergripande\r\nanalysera riksdagens och regeringens styrning av de kommunala verksamheterna\r\nmed hjälp av generella respektive specialdestinerade statsbidrag. En\r\nutgångspunkt för kommitténs uppdrag är att styrning med hjälp av generella\r\nstatsbidrag utgör en huvudprincip, men att det kan finnas situationer\r\nnär specialdestinerade statsbidrag är att föredra.\r\nKommittén ska redovisa resultaten av sitt arbete senast den 28 februari\r\n2007. Finansutskottet anser att utredningens resultat inte bör föregripas\r\ngenom några uttalanden från riksdagens sida.\r\nVidare noterar finansutskottet att yrkanden om att införa en nationell\r\nskolpeng upprepade gånger har avslagits av riksdagen, såväl under förra\r\nmandatperioden som under det föregående riksdagsåret. Finansutskottet\r\nser i likhet med utbildningsutskottet ingen anledning att nu göra en\r\nannan bedömning i frågan. Beträffande möjligheterna för medborgarna att\r\nvälja skola anser finansutskottet i likhet med utbildningsutskottet att\r\ndet redan i dag finns betydande valmöjligheter, såväl inom förskolan\r\noch grundskolan som inom gymnasieskolan.\r\nFinansutskottet vill också erinra om att frågan om vårdens ägarformer\r\noch sjukvårdsmodeller vid flera tillfällen har behandlats av socialutskottet\r\n(senast i betänkande 2002/03:SoU3). Socialutskottet påpekar att det i\r\nsamband med behandlingen av den nationella handlingsplanen för hälso-\r\noch sjukvården uttalats att det är angeläget att olika driftsformer i\r\nden öppna vården och omsorgen stimuleras genom att fler privata,\r\nkooperativa och ideella entreprenörer ges möjlighet att sluta avtal med\r\nsjukvårdshuvudmännen. Socialutskottet noterar också att regeringen i\r\nproposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig upphandling, m.\r\nm. uttalat att kundvalssystem inom äldreomsorg, sjukvård, barnomsorg m.\r\nm. bör utredas i särskild ordning. Även utredningen Vårdens ägarformer\r\n- vinst och demokrati har i sitt slutbetänkande Vårda vården - samverkan,\r\nmångfald och rättvisa (SOU 2003:23) uttalat att förutsättningarna för\r\nvårdgivaravtal, eller s.k. kundvalssystem, bör utredas i särskild ordning.\r\n\r\nEnligt uppgift som finansutskottet inhämtat från Regeringskansliet har\r\nen arbetsgrupp arbetat vidare med vissa frågor angående vårdens ägarformer\r\nmed anledning av vårdutredningens förslag. En proposition - Driftformer\r\ninom vården - ska överlämnas till riksdagen under innevarande riksmöte.\r\nMot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande angående\r\nvårdens ägarformer och sjukvårdsmodeller inte är motiverat.\r\nFinansutskottet vill därutöver framhålla att kommunal samverkan torde\r\nvara ett samhällsekonomiskt effektivt sätt att hantera de framtida\r\nutmaningar som kommuner och landsting står inför. I detta sammanhang\r\nvill utskottet erinra om att regeringen under perioden 2002-2004 avsatte\r\ntotalt 125 miljoner kronor till särskilda projekt för att främja samverkan\r\nmellan kommuner och landsting. Det är också enligt utskottets bedömning\r\nrimligt att även under den kommande tvåårsperioden stimulera fördjupade\r\noch breda samarbetsprojekt som ett led i den pågående översynen av\r\nsamhällsorganisationens struktur. Utskottet ser därför positivt på att\r\nregeringen, i enlighet med information från Regeringskansliet, avser\r\natt återkomma till frågan om fortsatt stöd till samverkans- och\r\nsamarbetsprojekt i 2005 års ekonomiska vårproposition.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motionerna\r\n2003/04:Fi33 (m) yrkandena 4, 6, 7 och 11-14, 2003/04:Fi34 (fp) yrkandena\r\n2, 3 och 5, 2003/04:Fi35 (c) yrkandena 1 och 4-6, Fi235 (c), Fi251 (fp)\r\nyrkande 2, Fi271 (fp) yrkande 2 samt Fi275 (s).\r\nFinansieringsprincipen och det kommunala självstyret\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om att institutionalisera\r\nfinansieringsprincipen och stärka det kommunala självstyret med hänvisning\r\ntill det omfattande utredningsarbete som för närvarande pågår inom\r\nAnsvarskommittén.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion 2003/04:Fi33 (yrkande 1) att\r\nden ökade statliga styrningen på det kommunala området medför att\r\nalltfler människor i samhället upplever att de inte har tillräckliga\r\nmöjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet. Målet måste i\r\nstället vara att individen och familjen får mer makt och genom ökad\r\nvalfrihet kan bestämma mer över sin vardag. För att besluten ska få\r\nstörsta möjliga legitimitet bör medborgarna uppleva att de kan delta i\r\nde politiska skeendena som leder fram till beslut. En utveckling där\r\nallt färre känner engagemang i det demokratiska arbetet kan enligt\r\nmotionärerna brytas om den kommunala självstyrelsen stärks. Därför\r\nföreslår motionärerna att den kommunala självstyrelsen förstärks i grundlagen.\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion 2003/04:Fi34 att finansieringsprincipen\r\n- så som den tillämpas i dag - inte fungerar på ett tillfredsställande\r\nsätt. Motionärerna hänvisar till Ansvarskommitténs arbete där man noterar\r\natt det finns en utbredd diskussion om principen att ansvaret och\r\nresurserna ska följas fullt ut. I väntan på Ansvarskommitténs slutliga\r\nbetänkande och beslut med anledning härav förordar motionärerna att\r\nfinansieringsprincipens tillämpning ses över i ett kortare perspektiv.\r\nMan föreslår därför att regeringen efter överläggningar med Kommunförbundet\r\noch Landstingsförbundet återkommer med förslag om ändringar så att\r\nfinansieringsprincipens syften bättre uppfylls (yrkande 4). Detta är\r\nenligt motionärernas uppfattning av stor betydelse för kommunernas och\r\nlandstingens ekonomi under de kommande åren.\r\nCenterpartiet framhåller i motion 2003/04:Fi35 att krav på reformer som\r\ninte fullt ut finansieras, vid sidan om statliga riktade bidrag och\r\ngenerella bidrag som utformas efter ett nominellt bidragssystem, orsakar\r\nen smygande urholkning av den kommunala ekonomin. Motionärerna anser\r\natt de reformer som hittills beslutats i fortsättningen måste finansieras\r\nfullt ut. Dessutom ska ersättningen till kommuner för beslut om verksamhet\r\nfattade av regering och riksdag indexregleras för att följa den verkliga\r\nkostnadsutvecklingen (yrkande 2).\r\nKristdemokraterna framför i motion 2003/04:Fi36 att de senaste årens\r\nreformer inom det kommunala ansvarsområdet har fattats utan anvisad\r\nfinansiering eller genom otillräcklig finansiering. Kommuner och landsting\r\nhar enligt motionärerna inte fått full kompensation via statsbidrag för\r\natt täcka kostnader för de nya uppgifterna. Inte heller har alla förslag\r\nsom indirekt påverkat den kommunala ekonomin reglerats enligt\r\nfinansieringsprincipen. Mot denna bakgrund anser motionärerna att\r\nfinansieringsprincipen behöver lagfästas och ges ett mer preciserat innehåll\r\n(yrkande 2). Motsvarande förslag presenteras i Kristdemokraternas motion\r\nFi258 (yrkande 2 i denna del).\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi271 att problem med finansieringen\r\nav de kommunala verksamheterna kan lösas först efter det att man analyserat\r\neffekterna av statens styrning av kommunerna genom dagens bidragssystem.\r\nMotionärerna förordar att relationerna mellan stat och kommuner måste\r\ngöras betydligt klarare på sådana områden som bl.a. bidragssystem och\r\nkommunernas resurser. Samspelet mellan det kommunala självstyret och\r\nbehovet av att förverkliga nationell politik på lokal nivå måste göras\r\ntydligare. Detta kan enligt motionärerna uppnås bl.a. genom att man\r\nsammanställer konsekvensanalyser av hur landsting och kommuner påverkas\r\nav beslut som tas i riksdag och regering. Dessutom måste efterlevanden\r\nav finansieringsprincipen belysas så att kompensationer sker på rätt\r\nnivå och i enlighet med regler som är kända och accepterade av såväl\r\nstat som landsting och kommuner. För detta behövs en omfattande genomgång\r\nav redan utförda utvärderingar samt kompletterande uppföljningar. I och\r\nmed detta kan effekterna av statliga beslut för kommunerna klargöras\r\noch utgöra underlag för riksdagsbeslut (yrkande 1).\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\nUtbildningsutskottet tar i sitt yttrande 2003/04:UbU2y med anledning av\r\nden aktuella kommunskrivelsen även upp frågan om specialdestinerade\r\nstatsbidrag på utbildningsområdet. Utbildningsutskottet erinrar om att\r\nriksdagen behandlade motionsyrkanden om specialdestinerade statsbidrag\r\nunder riksmötet 2002/03 (bet. 2002/03:UbU3 och yttr. 2002/03:UbU2y).\r\nUtbildningsutskottet framhöll då att huvudregeln självfallet ska vara\r\natt ansvaret för verksamheterna är decentraliserat till kommunerna och\r\natt statens stöd i huvudsak utgår genom det allmänna bidraget till\r\nkommunerna. Genom specialdestinerade bidrag kan dock ges en möjlighet\r\natt tillfälligt stödja kommuner med angelägna insatser som man annars\r\nskulle haft svårt att klara. Balansen mellan det allmänna bidraget och\r\nde specialdestinerade bidragen måste dock upprätthållas. De specialdestinerade\r\nbidragen får inte heller användas så att det kommunala självstyret kan\r\nifrågasättas. Utbildningsutskottet angav vidare att det utgick från att\r\nregeringen i den fortsatta användningen av specialdestinerade bidrag\r\ntar intryck av de erfarenheter som vunnits på olika områden när det\r\ngäller planering och användning av specialdestinerade bidrag.\r\nUtbildningsutskottet har inte ändrat uppfattning i frågan.\r\nMed hänvisning till det ovanstående anser utbildningsutskottet att\r\nfinansutskottet bör avstyrka motionerna 2003/04:Fi34 (m) yrkande 4,\r\n2003/04:Fi35 (c) yrkande 2 och 2003/04:Fi36 (kd) yrkande 2.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet vill erinra om att motsvarande motionsförslag om\r\nförstärkning av den kommunala självstyrelsen senast har avstyrkts av\r\nkonstitutionsutskottet i samband med behandlingen av olika författningsfrågor.\r\n9Betänkande 2003/04:KU9, rskr. 2003/04:148. Konstitutionsutskottet\r\nhänvisar till det pågående utredningsarbetet inom Ansvarskommittén med\r\natt se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen.\r\n\r\nI likhet med konstitutionsutskottet kan finansutskottet konstatera att\r\nAnsvarskommittén i förslaget för sitt kommande utredningsarbete (SOU\r\n2003:123) aktualiserar en väsentlig del av de frågor om den kommunala\r\nsjälvstyrelsen och specialdestinerade statsbidrag som behandlas i de nu\r\naktuella motionerna. Finansutskottet noterar att regeringen den 23 juni\r\n2004 beslutade om den fortsatta inriktningen på Ansvarskommitténs arbete\r\n(dir. 2004:93). Såsom utskottet också framhållit i det föregående\r\navsnittet ska kommittén i den andra etappen av sitt uppdrag analysera och\r\nbedöma om struktur och uppgiftsfördelning inom staten och mellan staten,\r\nlandstingen och kommunerna behöver förändras. Syftet är dels att\r\nförbättra samhällsorganisationens möjligheter att hantera framtidens\r\nvälfärdsåtaganden och bidra till ökad tillväxt inom ramen för hållbar\r\nutveckling, dels att förbättra medborgarnas möjligheter till inflytande,\r\ninsyn och ansvarsutkrävande genom att skapa en tydligare samhällsorganisation.\r\nKommittén ska särskilt lämna förslag på vilka uppgifter som den kommunala\r\nnivån bör ansvara för. Utifrån en samlad analys ska kommittén föreslå\r\nen övergripande samhällsorganisation samt principer för relationen mellan\r\nstaten och den kommunala nivån.\r\nKommittén ska vidare se över och analysera vissa centrala delar av den\r\nstatliga styrningen av samhällsorganisationen. Detta berör både relationen\r\nmellan regeringen och de statliga myndigheterna och mellan staten och\r\nden kommunala nivån. I denna del av uppdraget ska kommittén övergripande\r\nanalysera riksdagens och regeringens styrning av de kommunala verksamheterna\r\nmed hjälp av generella respektive specialdestinerade statsbidrag. En\r\nutgångspunkt för kommitténs uppdrag är att styrning med hjälp av generella\r\nstatsbidrag utgör en huvudprincip, men att det kan finnas situationer\r\nnär specialdestinerade statsbidrag är att föredra. Kommittén bör klargöra\r\nnär respektive bidrag är mest lämpat att använda. Samtidigt ska kommittén\r\ngöra en övergripande analys av finansieringsprincipens tillämpning i\r\nenlighet med de av riksdagen fastställda riktlinjerna och, om den anser\r\ndet motiverat, lämna förslag på hur tillämpningen av denna princip skulle\r\nkunna tydliggöras.\r\nAnsvarskommittén ska redovisa resultaten av sitt arbete senast den 28\r\nfebruari 2007. I kommitténs utredningsresultat kan ingå överväganden\r\nrörande huruvida lagstiftningsåtgärder behövs och på vilken nivå. I den\r\nutsträckning Ansvarkommitténs arbete kan komma att förutsätta ändringar\r\ni regeringsformen eller i andra författningar av konstitutionell natur\r\nska dessa emellertid hanteras inom ramen för författningsutredningens\r\narbete. Författningsutredningen initierades den 1 juli 2004 i och med\r\natt regeringen tillkallade en parlamentariskt sammansatt kommitté med\r\nuppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen (dir. 2004:96).\r\nI enlighet med kommittédirektivet kan författningsutredningens uppdrag\r\nkompletteras genom tilläggsdirektiv beroende på resultaten av\r\nAnsvarskommitténs arbete.\r\nMed hänvisning till det omfattande utredningsarbete som för närvarande\r\npågår inom Regeringskansliet finner finansutskottet inte anledning att\r\ngöra något uttalande i frågan om finansieringsprincipen och kommunalt\r\nsjälvstyre. Samtidigt vill utskottet erinra om att en informell grupp\r\nbestående av tjänstemän från Finansdepartementet, Kommunförbundet och\r\nLandstingsförbundet under tiden fortsätter sitt arbete med att förbättra\r\nkunskapen om finansieringsprincipen och dess innebörd.\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motionerna 2003/04:Fi33 (m)\r\nyrkande 1, 2003/04:Fi34 (fp) yrkande 4, 2003/04:Fi35 (c) yrkande 2,\r\n2003/04:Fi36 (kd) yrkande 2, Fi258 (kd) yrkande 2 i denna del samt Fi271\r\n(fp) yrkande 1.\r\nUtjämningssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag beträffande utjämningssystemet\r\nmed hänvisning till tidigare behandling under innevarande riksmöte, i\r\nsamband med regeringens förslag till ändringar i det kommunala\r\nutjämningssystemet.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp) och 7 (kd) samt särskilt yttrande\r\n5 (c).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi209 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m) framhålls att\r\ndet nuvarande inkomstutjämningssystemet med mellankommunal utjämningsavgift\r\när ett exempel på statens övergrepp mot det kommunala självstyret\r\n(yrkande 1). Detta eftersom det strider mot regeringsformens bestämmelse\r\natt kommunerna har rätt att ta ut den skatt som fordras för de åtaganden\r\nsom kommunens folkvalda beslutar om. Därmed bryter den nuvarande\r\nutformningen av utjämningssystemet mot grundlagen och måste därför avskaffas\r\n(yrkande 2). Motionärerna anser vidare att ingen kommun ska tvingas\r\nhöja skatten för att finansiera andra kommuners åtaganden. Om en kommun\r\nmed för låg egen skattekraft behöver ytterligare resurser ska detta i\r\nstället regleras mellan staten och den enskilda kommunen genom att\r\nkommuner garanteras en viss inkomst - t.ex. en viss skattekraft - via\r\nstatsbidrag.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi231 förändringar i det nya\r\nkommunala utjämningssystemet (yrkande 11). Enligt motionärerna bör\r\ngränsen för utjämningsavgift höjas till 115 % för landsting så att den\r\nhamnar på samma nivå som för primärkommuner. Samtidigt bör avgiften\r\nsättas till 80 % av den egna skattesatsen för både primärkommuner och\r\nlandsting, vilket förväntas skapa incitament för att hålla en låg\r\nskattesats. Därutöver föreslår motionärerna att bidragen till respektive\r\navgifterna från kommuner och landsting vars relativa skattekraft växer\r\nfryses så att kommunerna ska få behålla hela den relativa tillväxten i\r\nskattekraft. Man framhåller att med dessa förslag kommer ingen kommun\r\noch inget landsting att få lägre bidrag, eller betala högre avgift,\r\njämfört med det nya systemet. Motionärerna föreslår vidare att det\r\ninomkommunala utjämningssystemet avskaffas och ersätts av ett system som\r\nbåde stimulerar ekonomisk tillväxt och ger tillräckliga statliga bidrag\r\ntill kommuner och landsting som behöver kompensation för otillräcklig\r\nskattekraft (yrkande 12). Motsvarande förslag presenteras i Moderata\r\nsamlingspartiets motion N349 (yrkande 3). Förslaget om förändrat\r\ninkomstutjämningssystem framförs också i Moderata samlingspartiets motion\r\nBo301 (yrkande 10) i samband med diskussion om att kommuner med inflyttning\r\nmåste få ekonomisk möjlighet att utöka de kommunala verksamheterna i\r\ntakt med inflyttningen.\r\nI motion Fi237 av Ola Sundell (m) framförs att det inte är en kommunal\r\nuppgift att sköta utjämningen mellan kommunerna. I stället är det statens\r\nansvar. Vidare anser motionären att utjämningssystemet är svåröverskådligt\r\noch har en tydlig negativ marginaleffekt. Ett nytt utjämningssystem bör\r\nenligt motionärernas uppfattning utformas så att det bättre tar till\r\nvara kommuners och landstings egna möjligheter till tillväxt. Motionären\r\nföreslår att en ny utredning av utjämningssystemet bör tillsättas med\r\nett tilläggsdirektiv beträffande en s.k. vattenkraftsåterbäring.\r\nI motion Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (fp) framhålls att\r\nkommunal kostnadsutjämning ska ta hänsyn till att vissa regioner fått\r\nen högre lönekostnadsnivå genom att det har skett en höjning av\r\nkvinnolönerna (yrkande 1). Motionärerna påpekar att en höjning av kvinnolönerna\r\ni den kommunala sektorn i Stockholmsregionen med nödvändighet innebär\r\nhögre kommunala utgifter. Detta högre kostnadsläge är dock inte en del\r\nav kostnadsutjämningen och kan därför inte ens delfinansieras med de\r\nberörda kvinnornas egen ökade skatteinbetalning. Enligt motionärerna\r\nbetyder detta att den nuvarande konstruktionen av utjämningssystemet\r\ndirekt motverkar utjämningen av osakliga löneskillnader.\r\nKristdemokraterna anser i motion N239 (yrkande 3) att det kommunala\r\nutjämningssystemet i första hand ska vara en statlig fråga, inte som i\r\ndag mellankommunal. Systemet får enligt motionärerna inte konstrueras\r\nså att det strider mot grundtanken med det kommunala självstyret,\r\nlokaliseringsprincipen och beskattningsrätten. Utjämningssystemet får\r\ninte strida mot intentionerna i grundlagen som innebär att en kommuns\r\nskatteintäkter inte får användas i en annan kommun. Motionärerna\r\nunderstryker också vikten av att skatteutjämningen konstrueras så att den\r\nockså tar hänsyn till storstädernas speciella villkor och inte motverkar\r\nekonomisk utveckling.\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i motion N409 (yrkande 32) att den\r\nnuvarande konstruktionen av inkomstutjämningssystemet är ett hinder för\r\nbättre utveckling och tillväxt i Stockholmsregionen. Därför förespråkar\r\nmotionärerna en genomgripande översyn av de ekonomiska relationerna\r\nmellan staten och kommunerna respektive landstingen, vilken kan leda\r\ntill att även utjämningssystemet främjar de välståndsbildande krafterna.\r\nMotionärerna ställer sig bakom Folkpartiets förslag till regeländringar\r\ni systemet, vilka ska stimulera kommunerna att vidta egna åtgärder för\r\natt förbättra sin situation. Dessa förslag har presenterats i motion\r\n2003/04:Fi44 (fp) i samband med regeringens förslag till ändringar i\r\ndet kommunala utjämningssystemet.\r\nFolkpartiet liberalerna anser dessutom i motion Bo310 (yrkande 17) att\r\ndet existerande systemet för skatteutjämning mellan kommuner utgör en\r\nhämmande faktor för bostadsbyggande eftersom kommunerna vid en ökning\r\nav skatteunderlaget får betala en avgift till systemet som är högre än\r\nskatteinkomsten. Utjämningsgraden i inkomstutjämningssystemet bör därför\r\nsänkas för att rätta till de rådande missförhållandena. Enligt motionärerna\r\nslår man därmed vakt om principen att kommuner och landsting ska ha\r\nlikvärdiga förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet, samtidigt\r\nsom utjämningen baseras på tydligt mätbara strukturella kostnadsskillnader.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågan om utjämningssystemets utformning behandlades utförligt av\r\nfinansutskottet tidigare under innevarande riksmöte, i samband med\r\nregeringens förslag till ändringar i det kommunala\r\nutjämningssystemet.10Proposition\r\n2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13. I enlighet med utskottets\r\nförslag antog riksdagen den 27 oktober 2004 regeringens proposition.\r\nSamtidigt avstyrkte utskottet snarlika motionsyrkanden om utjämningssystemets\r\növerensstämmelse med grundlagen och det kommunala självstyret, statens\r\nansvar för utjämningssystemet, systemets påverkan på utvecklingen i\r\nstorstadsregionerna samt utjämningen av strukturella kostnadsskillnader.\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor.\r\nMed anledning av de nu aktuella motionsförslagen vill utskottet återigen\r\nunderstryka att en grundläggande förutsättning för all lagstiftning\r\nsjälvfallet är att den stiftade lagen ska stå i överensstämmelse med\r\ngrundlagens krav. Frågan om utjämningssystemets grundlagsenlighet\r\nprövades av såväl Lagrådet som konstitutionsutskottet år 1995 i samband\r\nmed att det nuvarande systemet infördes. Lagrådet konstaterade bl.a.\r\natt det nuvarande avgiftssystemet anknöt till den lagstiftning om\r\nkommunal skatteutjämning som tidigare hade utvecklats i konstitutionell\r\npraxis. Konstitutionsutskottet ansåg inte heller att någon omprövning\r\nav det nuvarande statsbidragssystemet från konstitutionella synpunkter\r\nvar nödvändig. Förslaget till det nya utjämningssystemet har också\r\ngranskats av Lagrådet som inte gjort några anmärkningar i anslutning\r\ntill grundlagsfrågan. I och med dessa ställningstaganden dels till den\r\ngällande regleringen, dels till de förändringar som börjar gälla fr.o.\r\nm. 2005 är utjämningssystemets grundlagsenlighet enligt utskottets mening\r\nställd utom allt tvivel.\r\nUtskottet delar vidare regeringens bedömning att det finns behov av en\r\nlöpande uppföljning och utvärdering av utjämningssystemet, vilka bör\r\nutföras av en permanent uppföljningsorganisation. Regeringen aviserar\r\ni den nyligen behandlade propositionen att den avser att återkomma till\r\nfrågan om i vilken form en fortsatt uppföljning bör ske. Då avser\r\nregeringen att också ta ställning till om en parlamentariskt sammansatt\r\nreferensgrupp ska följa det löpande uppföljningsarbetet.\r\nMed hänsyn till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motionerna\r\nFi209 (m) yrkandena 1 och 2, Fi231 (m) yrkandena 11 och 12, Fi237 (m),\r\nFi251 (fp) yrkande 1, N239 (kd) yrkande 3, N349 (m) yrkande 3, N409\r\n(fp) yrkande 32, Bo301 (m) yrkande 10 samt Bo310 (m) yrkande 17.\r\nKommunala skattebaser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om breddade skattebaser för\r\nkommuner och landsting.\r\nJämför reservationerna 8 (fp) och 9 (c).\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i motion 2003/04:Fi34 (yrkande 1)\r\natt den kommunala sektorns problem ytterst löses genom att det skapas\r\nekonomisk tillväxt så att skattebaserna växer. Det är sysselsättningen\r\ni det privata näringslivet som är kommunernas främsta skattebas. Därför\r\nbör skattepolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken\r\nreformeras så att fler kommer i arbete. Motionärerna påpekar att det är\r\ngenom en bättre skattebas, inte genom högre skattesatser eller uppfinnandet\r\nav andra skattebaser, som finansieringen av vård, omsorg och skola måste\r\nklaras.\r\nCenterpartiet framhåller i motion So394 (yrkande 2) behovet av breddade\r\nskattebaser för landstingen. Motionärerna konstaterar dock att den\r\nmekanism som ingår i det av Centerpartiet förespråkade inkomstskattesystemet\r\ninte ger tillräckligt breda skattebaser på lång sikt. Därför anser man\r\natt landstingens långsiktiga ekonomiska bas behöver breddas därutöver.\r\nDen valda tekniken för breddning av skatteintäkterna måste enligt\r\nmotionärerna kunna skyddas från statliga manipulationer och ge förutsättningar\r\nför förutsägbarhet och bibehållet självstyre.\r\nI motion K430 av Jörgen Johansson (c) framhålls att riksdagen bör bedriva\r\nen offensiv kommunpolitik i syfte att stimulera kommundelningar. Politikens\r\ninriktning bör vara att stärka demokratin, stärka befolkningskontakten\r\nmellan väljare och valda samt stärka det kommunala självstyret så att\r\nde förtroendevalda får ett reellt ansvar. Motionären understryker att\r\nden reella beslutskraften för de förtroendevalda i kommuner och landsting\r\nkräver en breddad ekonomisk skattebas med skattetillväxt på hela\r\nskattebasen, vilket gör kommunerna oberoende av statliga bidrag (yrkande\r\n2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet kan konstatera att kommunsektorns samlade skatteintäkter\r\n2003 täckte knappt 90 % av sektorns totala verksamhetskostnader och de\r\ngenerella statsbidragen drygt 10 %.11Uppgifterna enligt 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (prop. 2003/04:100, tabell 8.1, s. 192). Detta innebär\r\natt skatteintäkternas bidrag för att täcka kostnaderna i kommunsektorn\r\nökade med ca 3 procentenheter jämfört med 2002. Skatteintäkterna är\r\nsåledes den helt dominerande - och växande - inkomstkällan för såväl\r\nkommuner som landsting. Även vid internationella jämförelser har Sveriges\r\nkommuner en stor andel av sin finansiering från egna skatteinkomster.\r\nUtskottet finner därför för egen del inte belägg för påståendet att\r\nkommunernas beroende av statliga bidrag skulle vara av sådan art att\r\ndet kan inkräkta på det kommunala självstyret. De statliga bidragen\r\njämte utjämningssystemet bidrar till att ge det kommunala självstyret\r\nett reellt innehåll även för kommuner och landsting med ogynnsam ekonomi.\r\n\r\nSamtidigt anser utskottet att de av motionärerna förespråkade reformerna\r\ninte leder till den ekonomiska tillväxt som kan säkra breddade skattebaser\r\ni överensstämmelse med principerna om demokratin och samhällelig rättvisa.\r\nI enlighet med sina ställningstaganden om inriktningen av den ekonomiska\r\npolitiken för de kommande åren12Betänkande 2004/05:FiU1, avsnitt 2, s.\r\n60-82. är utskottet övertygat om att den omläggning av bl.a.\r\narbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och skattepolitiken som initierats\r\nav regeringen förstärker tillväxten och främjar en positiv\r\nsysselsättningsutveckling. Därmed kan de kommunala skattebaserna breddas på ett\r\nstabilt och långsiktigt hållbart sätt.\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motionerna 2003/04:Fi34 (m)\r\nyrkande 1, So394 (c) yrkande 2 och K430 (c) yrkande 2.\r\nKommunernas pensionsavsättningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om kommunernas pensionsavsättningar\r\nmed hänvisning till de av riksdagen nyligen beslutade reglerna om\r\nredovisning av mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning\r\ni kommuner och landsting.\r\nJämför reservation 10 (fp).\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna begär i motion K458 en utredning om\r\npensionsavsättningar i kommunerna (yrkande 5). I dag tvingar kommunallagen\r\nkommunerna att göra avsättningar även när befintliga tillgångar svarar\r\nmot kommunens pensionsåtaganden. Det är rimligt enligt motionärerna att\r\ndet bör finnas regler som motverkar att kommuner på ett ansvarslöst\r\nsätt använder engångsintäkter för att finansiera permanenta åtaganden.\r\nDäremot finns det ingen anledning att kommuner ska ha stora förmögenhetsmassor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågan om kommunernas ekonomiska hushållning behandlades utförligt av\r\nfinansutskottet tidigare under innevarande riksmöte, i samband med\r\nregeringens förslag om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting.\r\n13Proposition 2004/05:105, bet. 2004/05:FiU8, rskr. 2004/05:14. I\r\nenlighet med utskottets förslag antog riksdagen den 27 oktober 2004\r\nregeringens proposition.\r\nI propositionen tog regeringen bl.a. upp frågan om kommunernas framtida\r\nåtaganden. Regeringen påpekade att det finns flera skäl som gör det\r\nangeläget att framhålla de mer långsiktiga målen om en god ekonomisk\r\nhushållning i kommunernas verksamhetsplaner och årsredovisningar. Man\r\nnämnde bl.a. den åldrande befolkningen med åtföljande behov av ökade\r\ninsatser inom vård och omsorg samt de framtida ökade kommunala\r\npensionsutbetalningarna. Det är därför enligt regeringen nödvändigt att\r\nkommuner och landsting är väl förberedda för att kunna möta de växande\r\nbehoven av kommunal verksamhet. Utskottet delar regeringens bedömning.\r\n\r\nMot denna bakgrund anser utskottet att det är angeläget att kommunsektorn\r\nfår ökat stöd i sina strävanden att uppnå och säkerställa en god ekonomisk\r\nhushållning. Utskottet står därför bakom riksdagens beslut i enlighet\r\nmed regeringens förslag att mål och riktlinjer som är av betydelse för\r\nen god ekonomisk hushållning ska redovisas och utvärderas i kommunernas\r\noch landstingens budgetar. Detta redovisningsförfarande stärker enligt\r\nutskottets uppfattning kommunernas incitament att utföra sina verksamheter\r\npå ett effektivt sätt, särskilt mot bakgrund av de utmaningar som\r\nkommunsektorn nu står inför. Därmed anser utskottet att någon utredning\r\nav regler beträffande kommunernas pensionsavsättningar inte är påkallad.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motion K458 (fp) yrkande\r\n5.\r\nKommunal näringsverksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om bl.a. att avveckla kommunala\r\nbolag, förbjuda kommunal skatteplanering samt avskaffa lagen om\r\nallmännyttiga bostadsföretag.\r\nJämför reservationerna 11 (m), 12 (fp) och 13 (kd).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet framhåller i motion 2003/04:Fi33 att det är\r\nviktigt att kommunerna inte ägnar sig åt verksamhet som ligger utanför\r\nden kommunala kompetensen. Detta gäller i synnerhet när kommuner ägnar\r\nsig åt näringsverksamhet. Det finns enligt motionärerna en rad exempel\r\npå hur kommuner, i strid med kommunallagens bestämmelser, bedriver\r\nnäringsverksamhet i konkurrens med privata näringsidkare. Genom att\r\nanvända skattebetalarnas pengar för att subventionera den egna verksamheten\r\nsnedvrider kommunerna konkurrensen. Motionärerna anser mot denna bakgrund\r\natt förbudet mot kommunal näringsverksamhet ska upprätthållas betydligt\r\nstriktare än i dag (yrkande 2). Samtidigt ska den kommunala självstyrelsen\r\nbegränsas till de områden som faller inom den kommunala kompetensen.\r\nDärför förordar motionärerna att konkurrenssnedvridande kommunal verksamhet\r\nmåste avvecklas (yrkande 3). Vidare föreslår man att statliga begränsningar\r\nav kommunernas möjligheter att avveckla ägandet i sina bostadsbolag\r\navskaffas (yrkande 10).\r\nKristdemokraterna anser i motion 2003/04:Fi36 (yrkande 1) att det inte\r\när en statlig uppgift att fatta beslut om de kommunala bostadsföretagen.\r\nSådana ställningstaganden måste göras i kommunerna mot bakgrund av\r\nförhållandena i det enskilda fallet. Någon särskild lagstiftning för\r\nförsäljning av hela eller delar av kommunala bostadsföretag behövs därför\r\ninte. Med hänsyn till den kommunala självstyrelsen föreslår motionärerna\r\natt de lagar som begränsar kommunernas kontroll över bostadsförsörjningen\r\noch de egna bostadsbolagen avskaffas. Samtidigt framhåller man att\r\nkommunala bolag i princip bör avvecklas på marknader där privata företag\r\nkonkurrerar eller skulle kunna konkurrera på ett funktionellt sätt.\r\nFörutsättningen för detta är emellertid att det gemensamma bästa för\r\nalla kommuninvånare inte talar för ett kommunalt ägande.\r\nFolkpartiet liberalerna understryker i motion K458 en grundläggande\r\ndemokratisk princip att offentlig verksamhet ska drivas med full öppenhet\r\noch insyn för medborgare, politiker och medier. Därför anser motionärerna\r\natt kommunal verksamhet ska bedrivas i förvaltningsform. Ett stort antal\r\nkommuner har dock enligt motionärernas uppfattning upptäckt att man\r\ngenom koncernbildningar kan ägna sig åt avancerad skatteplanering och\r\nkvitta vinster mot förluster mellan olika bolag i koncernen. Mot denna\r\nbakgrund föreslår motionärerna att riksdagen bör uppdra åt regeringen\r\natt föreslå lagändringar som omöjliggör kommunal skatteplanering genom\r\nkoncernbildning (yrkande 2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågor om kommunal näringsverksamhet och om de allmännyttiga bostadsföretagen\r\nhar vid flera tillfällen behandlats av finansutskottet, senast i\r\nbetänkandena 2002/03:FiU19, 2003/04:FiU3 och 2004/05:FiU8. Utskottet har\r\navvisat snarlika motionsyrkanden med hänvisning till att det är\r\nverksamhetens speciella förutsättningar och den samlade kommunala nyttan\r\nsom bör vara utgångspunkten för organisatoriska överväganden i samband\r\nmed kommunal verksamhet. Kommuner och landsting ska således ha frihet\r\natt organisera sin verksamhet på det sätt som bedöms lämpligt med\r\nutgångspunkt från respektive verksamhets förutsättningar. Beträffande de\r\nkommunala bolagens förhållande till skattelagstiftningen har utskottet\r\ntidigare anfört att kommunala bolag givetvis ska behandlas på samma\r\nsätt som privata bolag.\r\nFinansutskottet vill samtidigt erinra om att motsvarande förslag om\r\navskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag samt om kommunernas\r\nroll som fastighetsägare har behandlats av bostadsutskottet i betänkande\r\n2003/04:BoU8. Bostadsutskottet hänvisar i sitt ställningstagande till\r\nen utvärdering av lagens tillämpning som inletts av Boverket, men står\r\nsamtidigt fast vid sin uppfattning att lagen fyller en viktig funktion\r\npå den svenska bostadsmarknaden. Någon avveckling av lagen är således\r\ninte aktuell.\r\nDe allmännyttiga och kommunalt ägda bostadsföretagen har enligt\r\nbostadsutskottets uppfattning en central roll på den svenska bostadsmarknaden.\r\nDet egna bostadsinnehavet har i de flesta fall en avgörande betydelse\r\nför att kommunerna ska kunna ta sitt ansvar för den lokala bostadsförsörjningen\r\nutifrån det primära bostadspolitiska målet, dvs. att samhället ska ge\r\nförutsättningar för att hela befolkningen ska få tillgång till goda\r\nbostäder till rimliga kostnader. De kommunala bostadsföretagen har också\r\ngenom sin roll i bruksvärdessystemet stor betydelse för att rimliga\r\nvillkor ska gälla även på den privata hyresmarknaden. Bostadsutskottet\r\nunderstryker därför att de kommunala bostadsföretagens verksamhet inte\r\nkan jämställas med annan typ av affärsverksamhet. De affärsmässiga\r\növervägandena får således inte vara överordnade företagens primära\r\nbostadssociala uppgift.\r\nFinansutskottet finner i detta sammanhang ingen anledning att frångå\r\nsina respektive bostadsutskottets tidigare ställningstaganden i dessa\r\nfrågor. Därmed avstyrker finansutskottet motionerna 2003/04:Fi33 (m)\r\nyrkandena 2, 3 och 10, 2003/04:Fi36 (kd) yrkande 1 och K458 (fp) yrkande\r\n2.\r\nKonkurrensneutralitet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag med hänvisning till tidigare\r\nbehandling och till det pågående arbetet inom EG-kommissionen med\r\nlagförslag beträffande mervärdesskatteordningen för offentliga myndigheter.\r\n\r\nJämför reservationerna 14 (fp) och 15 (c) samt särskilt yttrande 6 (m).\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:Sk213 av Carl-Axel Johansson (m) framförs att privat\r\ndrivna sjukvårdsverksamheter utan sluten vård missgynnas eftersom\r\nläkemedel för närvarande inte kan säljas momsfritt till sjukvårdsinrättningar\r\nsom inte bedriver sluten vård. Utgifter för läkemedel hos de privata\r\nverksamheterna blir därmed 25 % dyrare utan att detta kan kompenseras\r\ni patientavgifterna. Samtidigt har motsvarande offentligt drivna\r\nverksamheter ett momskompensationssystem som inte de privat drivna\r\nverksamheterna har del av. Denna situation riskerar enligt motionären att\r\nleda till en snedvridning av konkurrensen mellan t.ex. primärvård i\r\noffentlig drift och primärvård i privat drift.\r\nI motion 2003/04:Sk214 av Carl-Axel Johansson (m) framhålls att\r\ninvesteringar i inventarier är 25 % dyrare för verksamheten inom privat\r\ndriven sjukvård m.m. än för exempelvis landsting och kommuner som\r\nerhåller kompensation för utlagd moms. Skälet till detta är att de privata\r\nverksamheterna på området inte är momsredovisningsskyldiga. Mot denna\r\nbakgrund anser motionären att etablering av privat drivna verksamheter,\r\ndär momsredovisningsskyldighet inte föreligger enligt gällande\r\nlagstiftning, kan underlättas om man inför en möjlighet att i samband med\r\ninvesteringar skriva av utlagd moms i sin helhet under inköpsåret.\r\nMotionären förordar därför att en utredning tillsättas i denna fråga.\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i motion Fi271 att införandet av\r\nkommunkontosystemet för mervärdesskatt har syftat till att likställa\r\nprivata entreprenader med kommunal verksamhet i egen regi. Genom den\r\nsenaste reformeringen har man tagit stora steg mot neutralitet i\r\nfinansieringen mellan olika kommuner. Någon sådan neutralitet finns dock\r\nenligt motionärerna inte vad gäller privata alternativ med offentlig\r\nfinansiering. Det gör att det blir dyrare att bedriva verksamhet i\r\nenskild regi. Därför anser motionärerna att en utredning bör tillsättas\r\nmed syfte att reformera kommunkontosystemet vidare för att uppnå\r\nkonkurrensneutralitet mellan offentlig regi och privat driven regi (yrkande\r\n3). I utredningen bör man överväga former för samma avdragsrätt för\r\nenskild verksamhet som finansieras med kommunala anslag och för verksamhet\r\ni kommunal drift.\r\nCenterpartiet anser i motion So394 (yrkande 16) att särredovisning av\r\nfolktandvårdens verksamhet är en viktig åtgärd för att uppnå målet om\r\nkonkurrensneutralitet mellan den privata tandvården och den offentliga\r\nfolktandvården. Den är av största vikt för att rätta till den obalans\r\nsom orsakas av mervärdesskattereglerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nLiknande motionsförslag om konkurrensneutralitet mellan tjänster\r\nproducerade i kommunal eller privat regi behandlades av finansutskottet\r\nvåren och hösten 2003 (bet. 2002/03:FiU19 och 2003/04:FiU3). Samtliga\r\nmotionsyrkanden avvisades bl.a. med hänvisning till att regeringen våren\r\n2002 aviserade att man avsåg att återkomma med ett uppdrag om att\r\nanalysera kommunkontosystemets effekter på konkurrensneutraliteten. I\r\njuli 2003 aviserade EG-kommissionen en översyn av mervärdesskattereglerna\r\nför offentliga myndigheter. Utskottet instämde då med regeringens\r\nbedömning att resultatet av detta arbete borde avvaktas innan ett eventuellt\r\nytterligare analysarbete av kommunkontosystemet kunde påbörjas.\r\nUtskottet kan nu konstatera att EG-kommissionen i oktober 2003 antog\r\nett strategiprogram på mervärdesskatteområdet (KOM(2003)614). I den del\r\nav programmet som avser moderniseringen av det nuvarande systemet anför\r\nkommissionen att man ursprungligen hade tänkt lägga fram ett förslag\r\nbeträffande mervärdesskatteordningen för offentliga myndigheter under\r\n2003. På grund av ändrade prioriteringar (behovet av att påskynda arbetet\r\nmed frågan om platsen för tillhandahållande av tjänster) och den\r\nomständigheten att man beslutat göra en fördjupad konsekvensbedömning av\r\nförslaget har framläggandet uppskjutits till 2004. Enligt strategiprogrammet\r\nplanerar kommissionen att avge ett lagstiftningsförslag på området under\r\nfjärde kvartalet 2004.\r\nUtskottet noterar att vid tiden för beredning av detta ärende har något\r\nförslag från EG-kommissionen beträffande mervärdesskatteordningen för\r\noffentliga myndigheter inte inkommit. Utskottet vidhåller dock sin\r\ntidigare uppfattning att kommissionens lagförslag bör avvaktas innan en\r\neventuell översyn av kommunkontosystemet kan påbörjas.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Sk213 (m),\r\n2003/04:Sk214 (m), Fi271 (fp) yrkande 3 och So394 (c) yrkande 16.\r\nInsatser för personer med funktionshinder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om att överföra finansieringsansvaret\r\nför insatser enligt LSS till staten med hänvisning till det påbörjade\r\narbetet med en översyn av lagen.\r\nJämför reservationerna 16 (fp) och 17 (kd) samt särskilda yttrandena 7\r\n(m) och 8 (c).\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion 2003/04:Fi34 (yrkande 6) att\r\nstaten övertar kostnadsansvaret för assistansverksamheten för handikappade\r\ni enlighet med lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS).\r\nMotionärerna anser att en del av inskränkningarna i regeringens\r\nhandikappreform utgörs av att kostnadsansvaret för de första 20\r\nassistanstimmarna\r\nvältrats tillbaka på kommunerna. För de människor som berörs innebär\r\ndetta till viss del en återgång till en situation där de är beroende av\r\nkommunens välvilja och prioriteringar. Verksamheten har också blivit\r\nonormalt betungande för vissa kommuner. Därför bör statens övertagande\r\nav kostnadsansvaret för assistansverksamheten genomföras med hänsyn\r\ntill finansieringsprincipen. Motsvarande förslag beskrivs i Folkpartiet\r\nliberalernas motion Fi271, utan att något formellt yrkande presenteras\r\ni denna fråga.\r\nKristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Fi36 att LSS inte ger\r\nutrymme för lokala variationer i tillämpningen utan är en rättighetslag\r\nsom ska vara likvärdig i hela landet. Samtidigt är lagens krav på\r\nkommunerna om vad den funktionshindrade har rätt till mycket detaljerade.\r\nMotionärerna anser att kostnadsutjämningen genom en inomkommunal modell\r\ni enlighet med dagens system inte ökar kommunernas möjligheter att\r\ngenomföra LSS på ett fullvärdigt sätt. I stället fördelar den bara den\r\nekonomiska bördan mellan kommunerna. Därför föreslår man att regeringen\r\nomgående ska återkomma till riksdagen med ett förslag till statligt\r\növertagande av finansieringsansvaret för LSS (yrkande 6). Vid ett\r\nstatligt övertagande av finansieringsansvaret ska den s.k.\r\nfinansieringsprincipen\r\ntillämpas. Eftersom regeringen ännu inte tillsatt den utredning som\r\nriksdagen beslutat om avseende översyn av lagen om assistentersättning\r\n(LASS) bör dessa båda frågor enligt motionärernas uppfattning samlas i\r\nen gemensam utredning som tillsätts omgående.\r\nI motion Fi214 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framförs att det nya\r\nkommunala utjämningssystemet för kostnader enligt LSS har lett till att\r\nvårdtagare ses som en kostnadspost för kommunerna, vilket strider mot\r\nintentionen med lagstiftningen. Samtidigt riskerar de oklarheter som\r\nuppstått i och med utjämningssystemet att bli etableringshinder för\r\nvårdhem. Därför anser motionären att klara regler som inte påverkar\r\netableringsmöjligheterna för vårdgivare måste införas. Ett nationellt\r\nsystem med statligt kostnadsansvar för LSS skulle enligt motionärens\r\nuppfattning skapa en sund konkurrens där kvalificerade och specialiserade\r\nvårdgivare inte blir ett kostnadsproblem för de kommuner där de etableras.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet vill erinra om att socialutskottet, i samband med\r\nbehandlingen av regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala\r\nsektorn våren 2003, genom ett initiativ föreslog riksdagen ett\r\ntillkännagivande till regeringen om en parlamentarisk utredning med uppgift\r\natt göra en bred översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning\r\n(LASS).14Betänkande 2002/03:SoU19, rskr. 2002/03:193. I enlighet med\r\nsocialutskottets förslag gav riksdagen regeringen till känna att tiden\r\nvar mogen för en bred översyn av LASS. Riksdagen pekade på tillämpnings-\r\noch finansieringsproblem i samband med LASS och menade att översynen bl.\r\na. skulle avse hur lagen fungerat i praktiken, även innefattande frågor\r\nom bemötande, personalförsörjning och långsiktig finansiering.\r\nFinansutskottet kan konstatera att regeringen den 15 juli 2004 beslutade\r\natt tillkalla en parlamentarisk kommitté för att göra en bred översyn\r\nav personlig assistans både enligt LASS och enligt lagen (1993:387) om\r\nstöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I utredningsdirektivet\r\n(dir. 2004:107) pekar regeringen på behovet av en utredning utifrån att\r\nregleringen av den personliga assistansen har ändrats vid ett antal\r\ntillfällen sedan ikraftträdandet av LSS och LASS år 1994, samtidigt som\r\nfinansieringsansvaret för kommun och stat har förändrats.\r\nDen nytillsatta kommittén ska bl.a. kartlägga och analysera konsekvenserna\r\nav det gemensamma finansieringsansvar som staten och kommunerna har för\r\nden personliga assistansen. Särskild uppmärksamhet ska därvid riktas\r\nmot de svårigheter som kan finnas när det gäller att överblicka effekterna\r\nav finansieringssystemet. Kommittén ska också analysera förekomsten av\r\nkostnadsförskjutningar från en huvudman till en annan, deras orsaker\r\nsamt föreslå åtgärder för att komma till rätta med sådana\r\nkostnadsförskjutningar.\r\nDärutöver ska kommittén analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen\r\nsamt lämna förslag till åtgärder som dämpar och stabiliserar den och\r\nsom förbättrar kostnadskontrollen.\r\nMot denna bakgrund finner finansutskottet att motion 2003/04:Fi36 (kd)\r\nyrkande 6 får anses delvis tillgodosedd. Vidare bedömer utskottet att\r\ndet med hänsyn till det påbörjade utredningsarbetet inte finns anledning\r\natt göra något särskilt uttalande i fråga om finansieringsansvaret för\r\ninsatser enligt LSS. Motionerna 2003/04:Fi34 (fp) yrkande 6, 2003/04:Fi36\r\n(kd) yrkande 6 och Fi214 (m) avstyrks därmed.\r\nMål för utgiftsområde 25\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om ändrat mål för utgiftsområdet.\r\n\r\nJämför reservation 18 (kd).\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Fi36 (yrkande 7) att målet\r\nför utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ska ändras. Det\r\nnuvarande målet - \"att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för\r\nkommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika\r\nverksamheter\" - behöver enligt motionärerna förtydligas. Genom att styra\r\nkommunerna med olika former av riktade bidrag försöker staten inte bara\r\nge kommunerna likvärdiga förutsättningar utan försöker också direkt\r\npåverka resultaten i den kommunala verksamheten. Ett annat problem är\r\natt regeringen inte respekterar den s.k. finansieringsprincipen utan\r\nlägger uppgifter på kommunerna utan att ge dem fullgod kompensation för\r\nvad dessa uppgifter kostar. Det bör också framgå av målet att staten i\r\nenlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen ska vara stödjande gentemot\r\nkommunerna och inte detaljstyra verksamheten.\r\nMotionärerna föreslår att målet för utgiftsområdet ska kompletteras så\r\natt målet blir \"att utifrån subsidiaritetsprincipen, med beaktande av\r\nprincipen om kommunalt självstyre samt en konsekvent tillämpning av\r\nfinansieringsprincipen, skapa goda och likvärdiga förutsättningar för\r\nkommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika\r\nverksamheter\".\r\nMotsvarande förslag presenteras i Kristdemokraternas motion Fi258\r\n(yrkande 2 i denna del).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i det föregående behandlat motionsyrkanden om de\r\nfrågor som föreslås motivera en förändring av målet för utgiftsområde\r\n25, nämligen subsidiaritetsprincipen, den kommunala självstyrelsen och\r\nfinansieringsprincipen. Samtliga motionsyrkanden har avstyrkts huvudsakligen\r\nmed hänvisning till det omfattande utredningsarbete som för närvarande\r\npågår inom Ansvarskommittén. Utskottet har därvid framhållit att\r\nutredningens resultat inte bör föregripas av något uttalande från riksdagens\r\nsida. Likaså anser utskottet beträffande målet för utgiftsområdet att\r\nman bör avvakta utredningens resultat innan målformuleringen kan ses\r\növer.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Fi36 (kd)\r\nyrkande 7 och Fi258 (kd) yrkande 2 i denna del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, punkt 4 (m)\r\nav Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ekonomiska förutsättningar för kommunal\r\nverksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 4, 6, 7\r\noch 11-14 samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och\r\n5,\r\n2003/04:Fi35 av Lena Ek m.fl. (c) yrkandena 1 och 4-6,\r\n\r\n2004/05:Fi235 av Åsa Torstensson (c),\r\n2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp)\r\nyrkande 2,\r\n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\n2004/05:Fi275 av Berit Högman (s).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunerna\r\nmåste reformeras för att kommunsektorn ska kunna möta de långsiktiga\r\nutmaningarna inom vården, skolan och omsorgen och för att lösa de\r\nomedelbara problemen i ett stort antal kommuner. Kommunernas uppgifter\r\nbör delvis förändras genom att beslutanderätten flyttas till medborgarna.\r\nDessutom bör finansieringen förstatligas för en stor del av de kommunala\r\nuppgifterna, t.ex. skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen.\r\nDet är enligt vår mening angeläget att kommunalt självstyre stärks över\r\nde verksamheter och ansvarsområden som är kvar i kommunal regi. Kommunerna\r\nska kunna inbördes konkurrera om invånarnas val genom att erbjuda olika\r\nformer av service och kvalitet. Det ska också vara möjligt att snabbt\r\ngenomföra reformer för att effektivisera den kommunala verksamheten\r\ngenom att använda entreprenader, upphandlingar, pengsystem och andra\r\nalternativa driftsformer. Kommunerna bör dessutom ges möjlighet att\r\ntillföra resurser till vården och omsorgen genom viss ökad användning\r\nav avgiftsfinansiering. Däremot motsätter vi oss riktade bidrag till\r\nkommunerna. De olika riktade bidragen, exempelvis i form av sysselsättningsstöd\r\nsom syftar till att öka antalet anställda i kommunerna, driver endast\r\nupp kostnaderna och förvärrar det ekonomiska läget i kommunerna.\r\nVi förespråkar att beslutanderätten i så stor utsträckning som möjligt\r\nförs över till enskilda människor för att minska politikernas makt och\r\nöka människornas självbestämmande. På flera områden ska detta ske genom\r\ninförandet av s.k. pengsystem där finansieringen är gemensam och nationell,\r\nmen där valet av utförare - kommunen eller någon annan - ligger hos\r\nden enskilde individen. Inom skolområdet är nationell skolpeng ett\r\ninstrument för att skapa utbildning med kvalitet och relevans, mångfald\r\noch valfrihet. Det långsiktiga målet för Moderaternas skolpolitik är\r\natt alla elever ska ha minst två olika alternativ att välja mellan inom\r\nrimligt avstånd från hemmet.\r\nVi vill att sjukvården finansieras nationellt och patienterna får utökad\r\nvalfrihet. Alltfler uppgifter ska samtidigt tas över av självständiga\r\nvårdgivare, medan ekonomiska mekanismer som underlättar övergången till\r\nen ny sjukvårdsmodell bör introduceras. Sjukvården bör enligt vår mening\r\npräglas av kostnadskontroll, valfrihet och integrerat patientansvar.\r\nInom den slutna vården vill vi införa en patientgaranti så att vårdgivare\r\nendast ska få betalt när och om de faktiskt behandlar patienter. Det\r\nkommer att leda till högre produktivitet, speciellt i landsting som\r\ntidigare inte har använt moderna ekonomiska styrmedel.\r\nVad vi här anfört om ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Fi33 (m) yrkandena 4, 6, 7 och 11-14 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Fi34 (fp) yrkandena 2, 3 och 5, 2003/04:Fi35 (c)\r\nyrkandena 1 och 4-6, Fi235 (c), Fi251 (fp) yrkande 2, Fi271 (fp) yrkande\r\n2 och Fi275 (s).\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, punkt 4 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ekonomiska förutsättningar för kommunal\r\nverksamhet. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och\r\n5,\r\n2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp)\r\nyrkande 2 och\r\n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 4, 6, 7\r\noch 11-14,\r\n2003/04:Fi35 av Lena Ek m.fl. (c) yrkandena 1 och 4-6,\r\n\r\n2004/05:Fi235 av Åsa Torstensson (c) och\r\n2004/05:Fi275 av Berit Högman (s).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att kommunernas planeringsförutsättningar måste bli bättre.\r\nAlltför ofta har den statliga politiken gentemot kommuner och landsting\r\nvarit ryckig och oförutsägbar. Ska kommun- och landstingssektorn ha\r\nreella möjligheter att vända underskott till en ekonomi i balans krävs\r\natt statliga beslut får större långsiktighet och tydlighet vad det gäller\r\nkommunernas och landstingens ekonomiska villkor. Relationerna mellan\r\nstat och kommun måste göras betydligt klarare på områden som bidragssystem\r\noch kommunala resurser.\r\nFöreträdare för kommuner och landsting pekar ibland på att riktade\r\nstatsbidrag på ett ogynnsamt sätt kan påverka möjligheterna till en sund\r\nhushållning med de kommunala resurserna. Sålunda kan de riktade\r\nstatsbidragen missgynna kommuner som redan innan dessa bidrag införts hade\r\ngenomfört satsningar på de berörda områdena. Utformningen av dessa bidrag\r\nkan dessutom vara sådan att den försvårar eller omöjliggör motiverade\r\nbesparingar i ett ekonomiskt läge där sådana är påkallade. Det finns\r\ndärför enligt vår mening anledning att förutsättningslöst utreda vilka\r\neffekter riktade statsbidrag till kommuner och landsting har på\r\nverksamheten och på vilka sätt de påverkar planeringsförutsättningarna för\r\nlandsting och kommuner. Utredningen bör leda fram till en slutsats\r\ngällande omläggningen av systemet med statsbidrag i syfte att skapa ett\r\ntydligare, enklare och mer effektivt system. Det mesta talar för att\r\nstatsbidrag bör vara generella och kompletteras med tillfälliga\r\nstimulansbidrag.\r\nDet är för oss vidare inte självklart att den nuvarande ansvarsfördelningen\r\nmellan staten, landstingen och kommunerna skapar de bästa förutsättningarna\r\nför kommuner och landsting att genomföra sina uppdrag. Vi noterar att\r\nAnsvarskommittén bland sina huvuduppgifter ska se över ansvarsfördelningen\r\nmellan kommuner, landsting och stat. Då Ansvarskommitténs arbete inte\r\ni närtid kan förväntas ge förslag på några genomgripande förändringar\r\nkan det finnas anledning att se över om det i det kortare perspektivet\r\nbör genomföras några förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommuner,\r\nlandsting och stat. Därutöver bör de ekonomiska villkoren för kommuner\r\noch landsting snarast reformeras så att de främjar en utjämning av de\r\noskäliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män.\r\nVad vi här anfört om ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Fi34 (fp) yrkandena 2, 3 och 5, Fi251 (fp)\r\nyrkande 2 och Fi271 (fp) yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Fi33\r\n(m) yrkandena 4, 6, 7 och 11-14, 2003/04:Fi35 (c) yrkandena 1 och 4-6,\r\nFi235 (c) och Fi275 (s).\r\n\r\n\r\n3.      Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, punkt 4 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ekonomiska förutsättningar för kommunal\r\nverksamhet. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi35 av Lena Ek m.fl. (c) yrkandena 1 och 4-6 samt\r\n\r\n2004/05:Fi235 av Åsa Torstensson (c) och\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 4, 6, 7\r\noch 11-14,\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och\r\n5,\r\n2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp)\r\nyrkande 2,\r\n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\n2004/05:Fi275 av Berit Högman (s).\r\nStällningstagande\r\nJag anser att de generella och riktade bidragen som staten ger till\r\nkommuner och landsting är otillräckliga relativt de åtaganden som åläggs\r\nkommunerna. Dessa bidrag kan därför bara anses uppfylla målet om likvärdiga\r\nförutsättningar, inte goda förutsättningar, för kommuner och landsting\r\natt uppnå nationellt uppsatta mål. Därmed har regeringen enligt min\r\nuppfattning inte verkställt riksdagens beslut avseende goda förutsättningar\r\natt uppnå nationella mål för den kommunala verksamheten.\r\nKommunsektorn ansvarar i dag för många funktioner som tidigare stöttades\r\nmed ideella insatser. Krav på offentlig verksamhet lägger ett stort\r\nansvar på dem som driver samhällsutvecklingen. Men kommunerna och\r\nlandstingen saknar resurser för bl.a. utvecklingen inom socialomsorgen\r\nsamt inom barn- och ungdomsvården. Resursbristen orsakas av riktade\r\nåtgärder inom olika kommunala områden utan tillräcklig finansiering.\r\nDet är därför enligt min mening angeläget att staten tillför och inte\r\ndrar in medel till den kommunala verksamheten. Samtidigt bör ett\r\ngränsöverskridande samarbete uppmuntras så att barns och ungdomars hälsa\r\nkan förbättras.\r\nSamverkan mellan kommuner och landsting blir en allt vanligare lösning\r\nför att söka kostnadsminskningar, bl.a. genom regionala samverkansorgan.\r\nJag anser att de redan existerande försöksverksamheterna med ändrad\r\nregional ansvarsfördelning bör byggas ut i full skala och kunna permanentas\r\ni de fall kommuner och landsting så önskar. Det är även viktigt att\r\nreducera statens inblandning på ett sådant sätt att det kommunala och\r\nregionala självstyret blir reellt. Beslut ska fattas enligt\r\nsubsidiaritetsprincipen och därmed enligt federalismens principer. En\r\nomfördelning\r\nav uppgifter ska ske mellan kommuner och regioner så att effektivitet\r\noch koppling mellan beslutandenivå och beskattningsrätt uppnås.\r\nLänsstyrelserna i sin nuvarande form bör mot denna bakgrund avvecklas.\r\nDärutöver bör ansvars- och kostnadsfördelningen mellan kommun och stat\r\nutredas också i de fall där miljökraven leder till kommunala överinvesteringar\r\ni förhållande till kommunens eget befolkningsunderlag.\r\nSamtidigt ska vården och omsorgen prioriteras genom att tydliggöra den\r\nfördelning av den offentliga budgeten som i dag anger resursmängden\r\ntill området hälsa och sjukvård i konkurrens med annan offentlig verksamhet.\r\nJag anser att det enbart är genom en öppen dialog och debatt som\r\nprioriteringsbeslut inom vården kan förankras och få legitimitet.\r\nPrioriteringsdiskussioner med väl dokumenterat underlag bör därför föras\r\nupp på den politiska dagordningen.\r\nVad jag här anfört om ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Fi35 (c) yrkandena 1 och 4-6 och Fi235 (c)\r\noch avslår motionerna 2003/04:Fi33 (m) yrkandena 4, 6, 7 och 11-14,\r\n2003/04:Fi34 (fp) yrkandena 2, 3 och 5, Fi251 (fp) yrkande 2, Fi271\r\n(fp) yrkande 2 och Fi275 (s).\r\n\r\n\r\n4.      Finansieringsprincipen och det kommunala självstyret, punkt 5 (m, fp,\r\nkd, c)\r\nav Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m), Cecilia\r\nWidegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson (c) och Lars Lindén\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om finansieringsprincipen och det kommunala\r\nsjälvstyret. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1,\r\n\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4,\r\n\r\n2003/04:Fi35 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 2,\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 2,\r\n2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 2 i denna del\r\noch\r\n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen av riksdagen antagna finansieringsprincipen innebär att statliga\r\nbeslut som medför nya kostnader eller minskade inkomster för kommuner\r\noch landsting ska finansieras av staten. Det innebär att ett statligt\r\nreformbeslut som direkt eller indirekt påverkar den kommunala ekonomin\r\nska medföra en förändring av nivån på det generella statsbidraget. Många\r\navsteg har emellertid gjorts från finansieringsprincipen sedan den\r\nbörjade tillämpas 1993. Kommuner och landsting har inte fått full\r\nkompensation via statsbidrag för att täcka kostnader för nya uppgifter.\r\nInte heller har alla förslag som indirekt påverkat den kommunala ekonomin\r\nreglerats enligt finansieringsprincipen.\r\nVi anser att finansieringsprincipen som den nu tillämpas har betydande\r\nbrister. Kompensation till kommunerna utgår med belopp som beräknas när\r\nreformen införs. Om sedan kostnaderna för reformen stiger kompenseras\r\nkommunerna inte för detta. Enligt vår mening ska finansieringsprincipen\r\ntillämpas så att den som fattar beslut om kostnadshöjande reformer också\r\nska stå för deras kostnader.\r\nVidare vill vi också framhålla vikten av den kommunala självstyrelsen.\r\nSjälvstyrelsen är för kommunerna en fråga om uppgifts- och ansvarsfördelning\r\nmellan invånare, kommun och stat. Många problem inom den kommunala\r\nverksamheten som är orsakade av en dålig efterlevnad av finansieringsprincipen\r\nkan lösas efter det att man djupgående analyserat effekterna av statens\r\nstyrning av kommunerna genom bidragssystem. Vi anser att relationerna\r\nmellan stat och kommuner måste göras betydligt klarare på sådana områden\r\nsom bl.a. bidragssystem och kommunernas resurser. Samspelet mellan den\r\nkommunala självstyrelsen och behovet att förverkliga nationell politik\r\npå lokal nivå måste också göras tydligare. Mot bakgrund av den negativa\r\nutvecklingen där lokalt självbestämmande åsidosätts är det enligt vår\r\nmening angeläget att den kommunala självstyrelsen stärks.\r\nVi anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening\r\nvad vi har anfört om finansieringsprincipen och det kommunala självstyret.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi33 (m) yrkande\r\n1, 2003/04:Fi34 (fp) yrkande 4, 2003/04:Fi35 (c) yrkande 2, 2003/04:Fi36\r\n(kd) yrkande 2, Fi258 (kd) yrkande 2 i denna del och Fi271 (fp) yrkande\r\n1.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Utjämningssystemet, punkt 6 (m)\r\nav Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förändringar i det kommunala utjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 11 och\r\n12,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Fi209 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m)\r\nyrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n3 och\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n10 och\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Fi237 av Ola Sundell (m),\r\n2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp)\r\nyrkande 1,\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkande 3,\r\n\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 32 och\r\n\r\n2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det kommunala utjämningssystemet måste förändras för att\r\nstödja välstånd. För att kunna möta de långsiktiga utmaningarna inom\r\nvården, skolan och omsorgen, och för att lösa de omedelbara problemen\r\ni ett stort antal kommuner, krävs att ett nytt utjämningssystem baseras\r\npå tydliga ansvarsförhållanden mellan staten och kommunerna. Det nya\r\nutjämningssystemet ska både stimulera ekonomisk tillväxt och ge\r\ntillräckliga statliga bidrag till kommuner och landsting som behöver\r\nkompensation för otillräcklig skattekraft.\r\nFör att komma till rätta med några av de mest snedvridande och\r\ntillväxtfientliga inslagen i dagens system och i det av riskdagen beslutade\r\nnya systemet bör emellertid ett antal förändringar beslutas redan i dag.\r\n\r\nVi förordar att bidragen till respektive avgifter från kommuner och\r\nlandsting vars relativa skattekraft växer fryses. På så sätt kommer\r\nkommunerna att få behålla hela den relativa tillväxten i skattekraft.\r\nGränsen för utjämningsavgift bör dessutom höjas till 115 % för landsting,\r\nså att den hamnar på samma nivå som för primärkommuner. Samtidigt ska\r\nutjämningsavgiften sättas till 80 % av den egna skattesatsen för både\r\nprimärkommuner och landsting. På så sätt mildras något de skadliga\r\neffekter som det nya utjämningssystemet ger upphov till. Genom att\r\navgiften beräknas utifrån den egna skattesatsen skapas dessutom ett\r\nincitament att hålla en låg skattesats.\r\nMed våra förslag kommer ingen kommun eller landsting att få lägre bidrag,\r\neller betala än högre avgift, jämfört med det utjämningssystem som ska\r\ngälla fr.o.m. den 1 januari 2005. Vi står därmed fast bakom de förslag\r\ntill förändringar i utjämningssystemet som Moderata samlingspartiet\r\npresenterade i motion 2003/04:Fi46 i samband med regeringens förslag\r\ntill ändringar i systemet.\r\nVad vi har anfört om förändringarna i det kommunala utjämningssystemet\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion Fi231 (m) yrkandena 11 och 12, bifaller delvis motionerna\r\nFi209 (m) yrkandena 1 och 2, N349 (m) yrkande 3 och Bo301 (m) yrkande\r\n10 och avslår motionerna Fi237 (m), Fi251 (fp) yrkande 1, N239 (kd)\r\nyrkande 3, N409 (fp) yrkande 32 och Bo310 (fp) yrkande 17.\r\n\r\n\r\n6.      Utjämningssystemet, punkt 6 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ett tillväxtvänligt utjämningssystem. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp)\r\nyrkande 1,\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 32 och\r\n\r\n2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Fi209 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m)\r\nyrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 11 och\r\n12,\r\n2004/05:Fi237 av Ola Sundell (m),\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkande 3,\r\n\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n3 och\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n10.\r\nStällningstagande\r\nEn viktig socialliberal princip är att alla människor ska ha möjlighet\r\ntill en grundläggande god kommunalt finansierad sevice oavsett var i\r\nlandet de väljer att bo. Ett system för utjämning av de kommunalekonomiska\r\nförutsättningarna är därför både rimligt och nödvändigt. Dagens system\r\nleder dock enligt vår mening till orimliga följder för medborgarnas\r\nsituation och för kommunernas och landstingens ekonomi.\r\nVi vill bl.a. se ett system där hänsyn tas till såväl inkomstnivå som\r\nkostnadsläge i olika regioner. Utjämningen ska baseras på tydligt mätbara,\r\nopåverkbara strukturella kostnader. Bland annat bör kostnadsutjämningen\r\nta hänsyn till att det finns regioner som fått en högre lönekostnadsnivå\r\nför att man strävat efter att utjämna löneskillnader mellan kvinnor och\r\nmän. Konstruktionen av det nuvarande utjämningssystemet utgör ett hinder\r\nför bättre utveckling i ett antal regioner med stark tillväxtpotential.\r\nBland annat hämmas bostadsbyggande. De av riksdagen nyligen beslutade\r\nförändringarna i utjämningssystemet löser inte de grundläggande problemen\r\nutan lappar och lagar vidare på dagens system.\r\nVi vill därför se en genomgripande översyn av de ekonomiska relationerna\r\nmellan staten, kommunerna och landstingen så att utjämningen kan reformeras\r\nså att det främjar de välståndsbildande krafterna. Vi står därför fast\r\nbakom Folkpartiets förslag till regeländringar, vilka presenterades i\r\nmotion 2003/04:Fi44 i samband med regeringens förslag till förändringar\r\ni systemet. Det är med Folkpartiets reformförslag som kommunerna enligt\r\nvår mening stimuleras till att vidta egna åtgärder för att förbättra\r\nsin situation. Det är också med dessa förslag som kommunerna och\r\nlandstingen kan få likvärdiga förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet.\r\n\r\nVi anser att riksdagen som sin mening bär tillkännage för regeringen\r\nvad vi har anfört om ett tillväxtvänligt utjämningssystem. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna Fi251 (fp) yrkande 1, N409 (fp) yrkande 32\r\noch Bo310 (fp) yrkande 17 och avslår motionerna Fi209 (m) yrkandena 1\r\noch 2, Fi231 (m) yrkandena 11 och 12, Fi237 (m), N239 (kd) yrkande 3,\r\nN349 (m) yrkande 3 och Bo301 (m) yrkande 10.\r\n\r\n\r\n7.      Utjämningssystemet, punkt 6 (kd)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om rättvis skatteutjämning. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkande 3 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Fi209 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m)\r\nyrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 11 och\r\n12,\r\n2004/05:Fi237 av Ola Sundell (m),\r\n2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp)\r\nyrkande 1,\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n3,\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 32,\r\n\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n10 och\r\n2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSverige behöver ett kommunalt utjämningssystem för att minska de stora\r\nklyftor som annars skulle uppstå mellan olika kommuner och landsting\r\nberoende på åldersstruktur, geografiska skillnader, skattekraft och\r\nsociala olikheter. Men utjämningen ska i första hand vara en statlig\r\nfråga, inte som i dag en mellankommunal.\r\nJag anser att systemet inte får konstrueras så att det strider mot\r\ngrundtanken med det kommunala självstyret, lokaliseringsprincipen och\r\nbeskattningsrätten. Utjämningssystemet får inte heller strida mot\r\nintentionerna i grundlagen som innebär att en kommuns skatteintäkter inte\r\nfår användas i en annan kommun.\r\nKonstruktionen av det hittillsvarande utjämningssystemet har inneburit\r\nsmå möjligheter för en kommun att själv påverka sina inkomster. I vissa\r\nlägen har dessa möjligheter varit obefintliga eller till och med negativa.\r\nAtt exempelvis ta på sig kostnader för att öka bostadsbyggandet ger\r\nsmå förtjänster i form av ökade skatteintäkter när befolkningen ökar -\r\ni vissa lägen kan det till och med innebära att kommunernas inkomster\r\nminskar.\r\nDet är därför enligt min mening viktigt att skatteutjämningen konstrueras\r\nså att den tar hänsyn också till storstädernas speciella villkor och\r\ninte motverkar ekonomisk utveckling. Så är inte fallet i dag och så\r\nblir inte heller fallet den 1 januari 2005 om det nya utjämningssystemet\r\ninförs.\r\nVad jag här anfört om rättvis skatteutjämning bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion N239\r\n(kd) yrkande 3 och avslår motionerna Fi209 (m) yrkandena 1 och 2, Fi231\r\n(m) yrkandena 11 och 12, Fi237 (m), Fi251 (fp) yrkande 1, N349 (m)\r\nyrkande 3, N409 (fp) yrkande 32, Bo301 (m) yrkande 10 och Bo310 (fp)\r\nyrkande 17.\r\n\r\n\r\n\r\n8.      Kommunala skattebaser, punkt 7 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inriktningen av en politik som stärker\r\nkommunernas och landstingens skattebas. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2004/05:K430 av Jörgen Johansson (c) yrkande 2 och\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den kommunala sektorns problem ytterst löses genom att det\r\nskapas ekonomisk tillväxt så att skattebasen växer. Det är den tillväxt\r\nsom skapas genom företagande som ger grunden till kommunernas skattebaser.\r\nDärför bör skattepolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken\r\nreformeras så att fler kommer i arbete. Enligt vår mening innehåller\r\nFolkpartiets budgetalternativ förslag till just sådana reformer som\r\nsäkrar en långsiktigt hållbar tillväxt av den kommunala skattebasen.\r\nDet är genom en bättre skattebas - inte genom högre skattesatser eller\r\nuppfinnandet av andra skattebaser - som finansieringen av vård, omsorg\r\noch skola måste klaras.\r\nVad vi här anfört om inriktningen av en politik som stärker kommunernas\r\noch landstingens skattebas bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi34 (fp) yrkande\r\n1 och avslår motionerna So394 (c) yrkande 2 samt K430 (c) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\n9.      Kommunala skattebaser, punkt 7 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om breddade skattebaser för kommunsektorn. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:K430 av Jörgen Johansson (c) yrkande 2 och\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2 och\r\n\r\navslår motion\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att exempelvis vårdens finansiering inte kan ske oberoende av\r\nvad som sker i samhället i övrigt. Tydliga ekonomiska restriktioner\r\nbehövs för att säkerställa kostnadseffektivitet. Men samtidigt är det\r\nuppenbart att hälsovårdssektorns behov är växande på grund av en åldrande\r\nbefolkning, förbättrad medicinsk teknologi samt behovet av konkurrenskraftiga\r\nlöner.\r\nFör att lösa vårdsektorns finansiering och stärka landstingens makt och\r\nmöjligheter att ta sitt ansvar har Centerpartiet i sitt budgetalternativ\r\nanvisat breddade skattebaser genom en mekanism i ett reformerat\r\ninkomstskattesystem. I likhet med Centerpartiet anser jag att en breddning\r\nav landstingens långsiktiga ekonomiska bas behöver genomföras även\r\ndärutöver. Samma förhållande gäller den primärkommunala sektorn. Exakt\r\nvilken teknik som väljs är mindre viktigt än att formen kan skyddas\r\nfrån statliga manipulationer och budgettrixande. En breddning av\r\nskattebasen ska också ge förutsättningar för den förutsägbarhet som är ett\r\ngrundvillkor såväl för en god verksamhet som för ett kommunalt självstyre.\r\n\r\nI detta sammanhang noterar jag att Ansvarskommittén för närvarande\r\nutreder ansvarsfördelning och finansiering av olika politikområden i\r\nSverige. Det är viktigt att deras arbete följs upp av beslut som löser\r\nhela kommunsektorns finansiella dilemma. Jag förespråkar att dessa beslut\r\ngrundas på en offensiv kommunpolitik med inriktning på att stärka\r\ndemokratin och befolkningskontakten mellan väljare och valda. Även det\r\nkommunala självstyret bör stärkas så att de förtroendevalda får ett\r\nreellt ansvar. Den reella beslutskraften för de förtroendevalda kräver\r\nen breddad ekonomisk skattebas med skattetillväxt på hela skattebasen.\r\n\r\nVad jag har anfört om breddade skattebaser för kommunsektorn bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna So394 (c) yrkande 2 och K430 (c) yrkande 2 och avslår motion\r\n2003/04:Fi34 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n\r\n\r\n10.     Kommunernas pensionsavsättningar, punkt 8 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att pröva behovet av fortsatta regler för\r\nkommunernas förmögenhet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEn kommun är i dag inte tillåten att låta sin förmögenhet minska. Det\r\nkan som exempel innebära att en kommun måste göra avsättningar även då\r\nbefintliga tillgångar svarar mot kommunens pensionsåtaganden.\r\nEnligt vår mening är det rimligt att det finns regler som motverkar att\r\nkommuner på ett ansvarslöst sätt använder engångsintäkter för att\r\nfinansiera permanenta åtaganden. Det är dock inget självändamål för\r\nkommuner att ha stora förmögenheter när deras pensionsåtagande är säkrat.\r\nDärför anser vi att behovet av fortsatta regler för kommunernas\r\nförmögenhet bör bli föremål för utredning.\r\nVad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion Fi458 (fp) yrkande 5.\r\n\r\n\r\n\r\n11.     Kommunal näringsverksamhet, punkt 9 (m)\r\nav Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kommunal näringsverksamhet och kommunala\r\nbostadsbolag. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 2, 3 och\r\n10 samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1 och\r\n\r\n2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är viktigt att kommunerna inte ägnar sig åt verksamhet\r\nsom ligger utanför den kommunala kompetensen. Detta gäller i synnerhet\r\nnär kommuner ägnar sig åt näringsverksamhet. Det finns en rad exempel\r\npå hur kommuner, i strid med kommunallagens bestämmelser, bedriver\r\nnäringsverksamhet i konkurrens med privata näringsidkare. Genom att\r\nanvända skattebetalarnas pengar för att subventionera den egna verksamheten\r\nsnedvrider kommunerna konkurrensen.\r\nDet är därför enligt vår mening angeläget att förbudet mot kommunal\r\nnäringsverksamhet ska upprätthållas betydligt striktare än i dag. Den\r\nkommunala självstyrelsen ska vara stark, men begränsad till de områden\r\nsom faller inom den kommunala kompetensen. Konkurrenssnedvridande\r\nkommunal verksamhet måste avvecklas.\r\nSamtidigt måste statliga begränsningar av kommunernas möjligheter att\r\navveckla ägandet i sina bostadsbolag avskaffas. Lagen om allmännyttiga\r\nbostadsföretag hindrar enligt vår uppfattning kommunerna att utforma\r\npolitiken på bästa sätt, i enlighet med hur medborgarna röstat i\r\nkommunalvalet. Dessutom är lagen utformad på ett sådant sätt att människor\r\ni samma situation riskerar att behandlas radikalt olika. Detta är för\r\noss fullständigt oacceptabelt.\r\nDet som vi här anfört om kommunal näringsverksamhet och kommunala\r\nbostadsbolag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi33 (m) yrkandena 2, 3 och 10 och\r\navslår motionerna 2003/04:Fi36 (kd) yrkande 1 samt K458 (fp) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\n12.     Kommunal näringsverksamhet, punkt 9 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kommunal skatteplanering genom koncernbildning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 2, 3 och\r\n10 samt\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nEn grundläggande demokratisk princip är att offentlig verksamhet ska\r\ndrivas med full öppenhet och insyn för medborgare, politiker och medier.\r\nDärför anser vi att kommunal verksamhet ska bedrivas i förvaltningsform.\r\nEtt stort antal kommuner har upptäckt att man genom koncernbildningar\r\nkan ägna sig åt avancerad skatteplanering och kvitta vinster mot förluster\r\nmellan olika bolag i koncernen. Detta är enligt vår mening oacceptabelt\r\noch bör genom lag förhindras.\r\nMot denna bakgrund anser vi att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag\r\natt snarast återkomma med förslag till lagändringar som omöjliggör\r\nkommunal skatteplanering genom koncernbildning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion K458 (fp) yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Fi33 (m)\r\nyrkandena 2, 3 och 10 samt 2003/04:Fi36 (kd) yrkande 1.\r\n\r\n\r\n\r\n13.     Kommunal näringsverksamhet, punkt 9 (kd)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kommunala bostadsbolag och avskaffande av\r\nförsäljningshinder. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 1 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 2, 3 och\r\n10 samt\r\n2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att slå vakt om kommunernas möjligheter att fullt ut ta\r\nsitt bostadsförsörjningsansvar. Det är däremot inte en statlig uppgift\r\natt fatta beslut om de kommunala bostadsföretagen. Sådana ställningstaganden\r\nmåste göras i kommunerna mot bakgrund av förhållandena i det enskilda\r\nfallet.\r\nJag anser därför att någon särskild lagstiftning för försäljning av\r\nhela eller delar av kommunala bostadsföretag inte behövs. Av respekt\r\nför den kommunala självstyrelsen bör de lagar som begränsar kommunernas\r\nkontroll över bostadsförsörjningen och de egna bostadsbolagen avskaffas.\r\n\r\nEnligt min mening bör kommunala bolag i princip avvecklas på marknader\r\ndär privata företag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera på ett\r\nfunktionellt sätt. Förutsättningen för detta är emellertid att det\r\ngemensamma bästa för alla kommuninvånare inte talar för ett kommunalt\r\nägande. Ett sätt att stödja företagandet kan vara att vid kommunala\r\nupphandlingar dela ordern i flera poster så att även de mindre företagen\r\nkan vara med i budgivningen.\r\nJag anser att riksdagen som sin mening bör tillkännage för regeringen\r\nvad jag har anfört om kommunala bostadsbolag och avskaffande av\r\nförsäljningshinder. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi36 (kd)\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:Fi33 (m) yrkandena 2, 3 och 10\r\nsamt K458 (fp) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\n14.     Konkurrensneutralitet, punkt 10 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om reformeringen av kommunkontosystemet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Sk213 av Carl-Axel Johansson (m),\r\n2003/04:Sk214 av Carl-Axel Johansson (m) och\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\nInförandet av kommunkontosystemet för mervärdesskatt har syftat till\r\natt likställa privata entreprenader med kommunal verksamhet i egen regi.\r\nGenom den senaste reformeringen har man också tagit stora steg mot\r\nneutralitet i finansieringen mellan olika kommuner. Någon sådan neutralitet\r\nfinns dock inte vad gäller privata alternativ med offentlig finansiering.\r\nDet gör att det blir dyrare att bedriva verksamhet i enskild regi.\r\nVi anser att kommunkontosystemet måste reformeras ytterligare så att\r\nkonkurrensneutralitet mellan offentlig och privat driven verksamhet\r\nuppnås. Hur detta ska ske behöver utredas. I utredningen bör man överväga\r\nformer för samma avdragsrätt för enskild verksamhet som finansieras med\r\nkommunala anslag och för verksamhet i kommunal drift.\r\nDet vi har anfört om reformeringen av kommunkontosystemet bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion\r\nFi271 (fp) yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:Sk213 (m), 2003/04:Sk214\r\n(m) och So394 (c) yrkande 16.\r\n\r\n\r\n\r\n15.     Konkurrensneutralitet, punkt 10 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om särredovisning av folktandvårdens verksamhet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 16 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Sk213 av Carl-Axel Johansson (m),\r\n2003/04:Sk214 av Carl-Axel Johansson (m) och\r\n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att särredovisning av folktandvårdens verksamhet är en viktig\r\nåtgärd för att uppnå målet om konkurrensneutralitet mellan den privata\r\noch den offentliga tandvården. Den är av största vikt för att rätta\r\ntill den obalans som orsakas av mervärdesskattereglerna. Därför bör\r\nkommunkontosystemet reformeras så att folktandvårdens verksamhet kan\r\nsärredovisas.\r\nVad jag har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion So394 (c) yrkande 16 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Sk213 (m), 2003/04:Sk214 (m) samt Fi271 (fp) yrkande\r\n3.\r\n\r\n\r\n\r\n16.     Insatser för personer med funktionshinder, punkt 11 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statens övertagande av kostnadsansvaret för\r\nassistansverksamheten. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 6 och\r\n\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 6 och\r\n\r\n2004/05:Fi214 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är anmärkningsvärt att regeringen har genomfört flera\r\ninskränkningar i handikappreformen. Bland annat har kostnadsansvaret\r\nför de första 20 assistanstimmarna vältrats tillbaka på kommunerna. För\r\nde människor som berörs innebär detta till viss del en återgång till\r\nsituationen före reformen, då de var beroende av kommunernas välvilja\r\noch prioriteringar. Verksamheten har också blivit onormalt betungande\r\nför vissa kommuner.\r\nFör Folkpartiets del är det viktigt att långsiktigt trygga LSS-reformen\r\noch få bukt med de växande problemen inom assistansverksamheten. Detta\r\nsker enligt vår mening bäst genom att finansieringen övergår till staten.\r\nLSS är en viktig nationell angelägenhet. LSS är en rättighetslag där\r\nstaten genom direktiv och anvisningar på ett detaljerat sätt styr\r\ntillämpningen. Tack vare detta ska funktionshindrade behandlas jämlikt\r\növer hela landet. Utformningen av LSS är alltså till sin karaktär sådan\r\natt den enskilda kommunen inte i någon större utsträckning vare sig kan\r\neller bör styra över lagtillämpningen. Såväl de funktionshindrades som\r\nkommunernas bästa talar för att finansieringen av LSS övergår till staten.\r\n\r\nVi anser att riksdagen som sin mening bör tillkännage för regeringen\r\nvad vi har anfört om statens övertagande av kostnadsansvaret för\r\nassistansverksamheten. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi34 (fp)\r\nyrkande 6 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi36 (kd) yrkande 6\r\noch Fi214 (m).\r\n\r\n\r\n\r\n17.     Insatser för personer med funktionshinder, punkt 11 (kd)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att införa statlig finansiering av insatser\r\nenligt LSS. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 6 och\r\n\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 6 och\r\n\r\n2004/05:Fi214 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).\r\nStällningstagande\r\nLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har inneburit\r\nväsentligt förbättrade levnadsvillkor för människor med funktionshinder.\r\nUtvecklingen visar att fler och fler personer får olika insatser enligt\r\nLSS, vilket också beskrivs i regeringens skrivelse om utvecklingen inom\r\nden kommunala sektorn. Trots reformens goda utveckling i det avseendet\r\nfinns brister i genomförandet av reformen.\r\nJag bedömer att LSS, som är en tydlig rättighetslag, inte ger tillräckligt\r\nutrymme för lokala variationer eller bedömningar. Kostnadsutjämningen\r\ngenom en inomkommunal modell ökar dessutom inte kommunernas möjligheter\r\natt genomföra LSS på ett fullvärdigt sätt. I stället fördelar den bara\r\nden ekonomiska bördan mellan kommunerna.\r\nMot denna bakgrund anser jag att regeringen, i väntan på resultat av\r\nLSS- och LASS-utredningen, bör ges i uppdrag att omgående återkomma\r\ntill riksdagen med ett förslag till statligt övertagande av\r\nfinansieringsansvaret för LSS.\r\nMed det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion 2003/04:Fi36\r\n(kd) yrkande 6 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi34 (fp) yrkande\r\n6 och Fi214 (m).\r\n\r\n\r\n\r\n18.     Mål för utgiftsområde 25, punkt 12 (kd)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ändrat mål för utgiftsområde 25. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 7 och\r\n\r\n2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 2 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet nuvarande målet för utgiftsområdet \"är att skapa goda och likvärdiga\r\nförutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de nationella målen\r\ninom olika verksamheter\". Jag anser att målet är bra såtillvida att det\r\ntar sikte på att det är förutsättningarna för den kommunala verksamheten\r\nsom ska vara goda och likvärdiga, inte resultaten. I praktiken är det\r\ndock inte sällan resultaten och formerna för verksamhetens utförande\r\nsom staten försöker styra genom olika riktade bidrag.\r\nEtt annat problem är att regeringen inte alltid följer finansieringsprincipen.\r\nDetta leder till att kommunerna åläggs uppgifter utan att staten skjuter\r\ntill den nödvändiga finansieringen.\r\nMot denna bakgrund anser jag att målet för utgiftsområdet bör förtydligas.\r\nDet bör framgå av målet att staten i enlighet med den s.k.\r\nsubsidiaritetsprincipen ska vara stödjande gentemot kommunerna och inte\r\ndetaljstyra\r\nverksamheten. Dessutom bör det framgå att den s.k. finansieringsprincipen\r\nalltid ska tillämpas när staten beslutar om regler som indirekt har\r\neffekter på kommunernas ekonomi. Därmed föreslår jag att målet för\r\npolitikområdet kompletteras så att målet blir \"att utifrån\r\nsubsidiaritetsprincipen,\r\nmed beaktande av principen om kommunalt självstyre samt en konsekvent\r\ntillämpning av finansieringsprincipen, skapa goda och likvärdiga\r\nförutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de nationella målen\r\ninom olika verksamheter\".\r\nDet som jag här anfört om målet för utgiftsområde 25 bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi36 (kd) yrkande 7 och Fi258 (kd) yrkande 2 i denna del.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 25 och Tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting 2005 och 2006, punkterna 1 och 2 (m)\r\nGunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m)\r\nanför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 57 469 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet överstiger\r\ndenna nivå med 55 574 miljoner kronor och kan således inte tas upp till\r\nformell behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket\r\ndär olika delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nModerata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den\r\nkommunala ekonomin. Vår politik ger kommunerna ett ekonomiskt utrymme\r\nsom sammanlagt över tre år är drygt 5 miljarder kronor större än i\r\nregeringens förslag, och redan 2005 är det ekonomiska utrymmet för\r\nkommunerna 1,1 miljard kronor större än i regeringens förslag.\r\nVi vidhåller vår uppfattning att anslagen inom utgiftsområde 25 bör\r\nvara 55 574 miljoner kronor högre än den ram för utgiftsområdet som\r\nriksdagen beslutat om. Den stora skillnaden mellan vårt förslag till\r\nram för utgiftsområdet och den beslutade ramen beror i huvudsak på att\r\nvi kompenserar kommunerna för det inkomstbortfall som vårt budgetalternativ\r\nger upphov till. Dessutom avvisar vi, i enlighet med våra tidigare\r\nställningstaganden, regeringens förslag om tillfälligt sysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting som ges på statsbudgetens inkomstsida. Dessa\r\nmedel vill vi i stället använda för att dels finansiera de av Moderaterna\r\nföreslagna förändringarna i det kommunala inkomstutjämningssystemet,\r\ndels öka det generella statsbidraget till kommunerna. Vi avvisar också\r\nregeringens förslag till vårdgaranti och ökad tillgänglighet i vården\r\ntill förmån för det gemensamma borgerliga förslaget om en nationell\r\nvårdgaranti. Enligt vår mening ska vårdgarantin, liksom kostnaderna för\r\nLSS, finansieras av staten via utgiftsområde 9.\r\nVi anser vidare att den kommunala verksamheten bör koncentreras till de\r\nviktigaste uppgifterna. Det finns ett behov av avregleringar och ändrade\r\nansvarsförhållanden mellan stat och kommun. Sådana förändringar gagnar\r\nden kommunala demokratin och skapar samtidigt förutsättningar för\r\neffektiviseringar av de kommunala verksamheterna. De skapar också grund\r\nför att i ett längre perspektiv reformera dessa verksamheter för att\r\ntrygga välfärden. Med vår politik får kommunerna emellertid resurser\r\natt även på kort sikt prioritera skola, vård och omsorg. Därmed\r\nstabiliseras förutsättningarna för kommunsektorn och behovet av plötsliga\r\ninsatser för att rädda ekonomiskt utsatta kommuner eller landsting\r\nminskar betydligt.\r\n\r\n\r\n2.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 25 och Tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting 2005 och 2006, punkterna 1 och 2 (fp)\r\nKarin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 57 469 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet överstiger\r\ndenna nivå med 15 485 miljoner kronor och kan således inte tas upp till\r\nformell behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket\r\ndär olika delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nFolkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den\r\nkommunala ekonomin. Vi vidhåller vår uppfattning att anslagen inom\r\nutgiftsområde 25 bör vara 15 485 miljoner kronor högre än den ram för\r\nutgiftsområdet som riksdagen beslutat om. Den stora skillnaden mellan\r\nvårt förslag till ram för utgiftsområdet och den beslutade ramen beror\r\ni huvudsak på att vi kompenserar kommunerna för det inkomstbortfall som\r\nvårt budgetalternativ ger upphov till. Dessutom avvisar vi regeringens\r\nförslag till vårdgaranti och ökad tillgänglighet i vården till förmån\r\nför det gemensamma borgerliga förslaget om en nationell vårdgaranti.\r\nEnligt vår mening ska vårdgarantin finansieras av staten via utgiftsområde\r\n9.\r\nVi avvisar också regeringens bidrag till särskilda insatser i vissa\r\nkommuner och landsting. Av dessa medel ska dock 90 miljoner kronor\r\nöronmärkas för bekämpningen av hiv/aids i storstadsregionerna. Vi välkomnar\r\ni detta sammanhang utskottets initiativ att inom utgiftsområde 25 avsätta\r\nmotsvarande belopp för hivpreventivt arbete under nästa år. Vi anser\r\ndock att bidraget till detta ändamål bör permanentas och finansieras\r\ninom utgiftsområde 9. Detta skulle ge långsiktiga och stabila\r\nplaneringsförutsättningar för de frivilliga organisationer som till stor del\r\nbedriver arbetet med hivpreventiva insatser.\r\nDärutöver vidhåller vi vår tidigare uppfattning att ett tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd till kommuner och landsting inte genererar varaktiga\r\njobb. Stödet redovisas av regeringen under utgiftsområde 25, men bokförs\r\nsom minskad inkomst på statsbudgetens inkomstsida. Denna felaktiga\r\nbokföring möjliggör att stödet ges från statsbudgeten trots att det saknas\r\nutrymme för nya utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Vi motsätter\r\noss sådan vårdslös hantering av statliga budgetmedel.\r\nVi anser att den kommunala verksamheten behöver stärkas genom att\r\nkommuner och landsting ges nya förutsättningar att fullfölja sina uppdrag.\r\nKommunernas och landstingens allvarliga ekonomiska läge måste leda\r\ntill ett förnyelsearbete som gör den kommunala verksamheten både\r\nkvalitetsmässigt bättre och mer ekonomiskt effektiv. Genom att undanröja\r\nstatliga hinder för privata alternativ inom kommunal verksamhet och\r\nlandstingsverksamhet och genom att konkurrensutsätta all verksamhet som\r\ninte är myndighetsutövning ökar såväl mångfalden som valfriheten och\r\nkvaliteten inom välfärdssektorn. Konkurrensneutraliteten mellan offentligt\r\ndriven verksamhet och privat verksamhet måste utvecklas. Därför ska all\r\nkommunal bolagsverksamhet i princip avskaffas, medan de offentliga\r\nmonopolen avvecklas. I ett första steg förespråkar vi att kommunerna\r\nförbjuds att ha sina olika kommunala bolag i en koncernbildning.\r\n\r\n\r\n3.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 25 och Tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting 2005 och 2006, punkterna 1 och 2 (kd)\r\nLars Lindén (kd) anför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 57 469 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger\r\ndenna nivå med 18 630 miljoner kronor och kan således tas upp till\r\nformell behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket\r\ndär olika delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den kommunala\r\nekonomin. Jag vidhåller vår uppfattning att anslagen inom utgiftsområde\r\n25 bör vara 18 630 miljoner kronor lägre än den ram för utgiftsområdet\r\nsom riksdagen beslutat om. Den stora skillnaden mellan Kristdemokraternas\r\nförslag till ram för utgiftsområdet och den beslutade ramen beror i\r\nhuvudsak på att vi justerar ned statsbidraget till kommunerna med hänsyn\r\ntill den inkomstökning som vårt förslag om en kommunal fastighetsavgift\r\nger upphov till. Vi avvisar dessutom regeringens förslag till vårdgaranti\r\noch ökad tillgänglighet i vården till förmån för det gemensamma borgerliga\r\nförslaget om en nationell vårdgaranti. Enligt min mening ska vårdgarantin\r\nfinansieras av staten via utgiftsområde 9.\r\nVidare anser jag att statsbidraget till kommunerna bör höjas med 250\r\nmiljoner kronor i och med att maxtaxan i barnomsorgen reformeras.\r\nMaxtaxan behöver reformeras för att minska de negativa effekterna i form\r\nav större barngrupper och längre vistelsetider på förskolan. Därför ska\r\nkommunerna åläggas att utforma och införa en deltidstaxa i minst tre\r\nnivåer under taket i maxtaxan. Den som nyttjar den offentligt finansierade\r\nbarnomsorgen i mindre omfattning ska inte betala lika mycket som den\r\nsom utnyttjar barnomsorgen i större omfattning.\r\nPå lång sikt är det dock inte ökade bidrag utan en högre och arbetsledd\r\nekonomisk tillväxt som ger kommunsektorn bättre möjligheter att klara\r\nsina uppgifter inom framför allt vården, skolan och omsorgen. Enligt\r\nmin mening kan kommunernas bidragsberoende från staten minska dels genom\r\nen bättre tillväxt, dels genom att staten låter kommunerna själva i\r\nhögre grad än i dag förfoga över sina skatteinkomster. Den kommunala\r\nsjälvstyrelsen är den bästa garanten för att välfärden blir likvärdig\r\ni hela landet.\r\n\r\n\r\n4.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 25 och Tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting 2005 och 2006, punkterna 1 och 2 (c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 57 469 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna\r\nnivå med 13 933 miljoner kronor och kan således tas upp till formell\r\nbehandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket\r\ndär olika delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nCenterpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den kommunala\r\nekonomin. Jag vidhåller vår uppfattning att anslagen inom utgiftsområde\r\n25 bör vara 13 933 miljoner kronor lägre än den ram för utgiftsområdet\r\nsom riksdagen beslutat om. Den stora skillnaden mellan Centerpartiets\r\nförslag till ram för utgiftsområdet och den beslutade ramen beror i\r\nhuvudsak på att vi justerar ned statsbidraget till kommunerna med hänsyn\r\ntill den inkomstökning som vårt budgetalternativ ger upphov till. Enligt\r\nmin mening stärker Centerpartiets skatteförslag det kommunala självstyret\r\ngenom att makten förs närmare enskilda människor och deras närmaste\r\npolitiska beslutsnivå - kommunerna.\r\nJag avvisar regeringens förslag till vårdgaranti och ökad tillgänglighet\r\ni vården till förmån för det gemensamma borgerliga förslaget om en\r\nnationell vårdgaranti som finansieras av staten via utgiftsområde 9.\r\nDessutom ska ett antal specialdestinerade bidrag, tillsammans med\r\nanslaget för maxtaxa i barnomsorgen och det tillfälliga sysselsättningsstödet\r\npå statsbudgetens inkomstsida, överföras till det generella statsbidraget.\r\n\r\nI enlighet med Centerpartiets förslag motsätter jag mig de förändringar\r\ni det kommunala utjämningssystemet som i enlighet med riksdagens beslut\r\nska införas fr.o.m. årsskiftet. Dessa förändringar leder inte till några\r\nförbättringar utan skapar nya problem i form av nya marginaleffekter.\r\nI stället bör införandereglerna i det nuvarande utjämningssystemet frysas\r\ni avvaktan på utformningen av ett nytt, bättre system. Under tiden bör\r\nstaten ta över ansvaret för införandereglerna. De kommunala\r\nutjämningsavgifterna ska samtidigt redovisas under inkomsttitel på\r\nstatsbudgetens\r\ninkomstsida.\r\nJag anser vidare att det kommunala självstyret endast kan stärkas genom\r\nen medveten decentralisering av samhällsuppgifter kopplad till förstärkt\r\nskydd för självstyret i grundlagen. Därigenom ska kommunernas medborgare\r\nfå möjlighet att göra sina prioriteringar och landets kommuner får\r\nmöjlighet att förverkliga sina unika förutsättningar utan den likriktning\r\nsom präglar dagens kommunala service. Samtidigt ska stora, i dag statliga,\r\nuppgifter överföras till regionala organ och kommuner med hjälp av en\r\nlångtgående regionalisering.\r\n\r\n\r\n5.      Utjämningssystemet, punkt 6 (c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\nJag anser att ett långsiktigt hållbart kommunalt utjämningssystem måste\r\nförena tre principer. Det måste respektera och garantera det kommunala\r\nsjälvstyret. Samtidigt ska alla kommuner i landet få likartade\r\nförutsättningar för att kunna upprätthålla en skälig servicenivå genom bl.a.\r\nkompensation för endast strukturella skillnader. Därutöver ska det\r\nfinnas incitament för ekonomisk tillväxt och ökad skattekraft.\r\nDet nya utjämningssystemets konstruktion, liksom det nuvarande systemet,\r\npåverkar enligt min uppfattning det kommunala självstyret i negativ\r\nriktning. Konstruktionen minskar kraftigt incitamenten för ekonomisk\r\ntillväxt och återinför negativa marginaleffekter. De nu utsatta regionerna\r\nkan samtidigt inte få märkbart bättre ekonomiska förutsättningar. De\r\nspeciella förutsättningar som finns i glest befolkade eller i tätt\r\nbefolkade delar av vårt land hanteras inte heller på ett tillfredsställande\r\nsätt.\r\nDet nya utjämningssystemet löser inga problem utan skapar i stället nya.\r\nDet bryter dessutom mot de tre principer som Centerpartiet sätter upp\r\nför ett kommunalt utjämningssystem. Därför anser jag att frågan om\r\nreformerat kommunalt utjämningssystem ska utredas på nytt. En ny utredning\r\nbör få i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett långsiktigt hållbart\r\nutjämningssystem utifrån de ovan beskrivna principerna. Ett nytt kommunalt\r\nutjämningssystem bör således respektera det kommunala självstyret och\r\nsäkerställa att kommunerna kan erbjuda en grundläggande servicenivå.\r\nSystemet ska samtidigt förena en utjämning med stimulans för tillväxt\r\noch förnyelse. Utjämningssystemet måste dessutom vara begripligt och\r\ndemokratiskt förankrat hos medborgare och i kommunsektorn.\r\nDet nuvarande systemets införanderegler löper ut första januari 2005.\r\nOm detta tillåts ske kommer framför allt Stockholmsregionen och delar\r\nav norra Sverige att utsättas för orimliga kostnadsökningar. Därför\r\nanser jag att den enda rimliga lösningen på kort sikt är att frysa de\r\nnuvarande införandereglerna på befintliga nivåer. Samtidigt noterar jag\r\natt nästan 60 % av kommunerna får det sämre när det nya utjämningssystemet\r\nfår verka fullt ut. Varför detta system är att föredra framför det\r\nnuvarande med frysta införanderegler är minst sagt oklart. En frysning\r\nav de nuvarande införandereglerna innebär i stället att systemet tillförs\r\n3,2 miljarder kronor, vilket ger klara fördelar för de flesta kommungrupper.\r\nEnligt min mening bör staten finansiera de frysta införandereglerna.\r\n\r\n\r\n6.\r\nKonkurrensneutralitet, punkt 10 (m)\r\nGunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m) anför:\r\nVi\r\nanser att det är angeläget att privata entreprenörer som arbetar med\r\nvälfärdstjänster får verka på samma villkor som gäller för offentliga\r\ntjänsteproducenter. Kommunkontosystemet har till uppgift att skapa\r\nkonkurrensneutralitet mellan privat och offentligt producerade\r\nvälfärdstjänster inom s.k. icke skattepliktig verksamhet. Huvudproblemet med\r\nsystemet är enligt vår uppfattning att det inte fullt ut åstadkommer\r\nsådan konkurrensneutralitet.\r\nSom exempel kan vi framhålla privat drivna sjukvårdsverksamheter utan\r\nslutenvård. Dessa verksamheter missgynnas eftersom läkemedel för närvarande\r\ninte kan säljas momsfritt till sjukvårdsinrättningar som inte bedriver\r\nslutenvård. Utgifter för läkemedel för de privata verksamheterna blir\r\ndärmed 25 % högre utan att detta kan kompenseras i patientavgifterna.\r\nSamtidigt är investeringar i inventarier 25 % dyrare för verksamheter\r\ninom privat driven sjukvård. Skälet till detta är att de privata\r\nverksamheterna är momsredovisningsskyldiga och inte har det\r\nmomskompensationssystem\r\nsom landsting och kommuner har tillgång till.\r\nEnligt vår mening riskerar denna situation att leda till en snedvridning\r\nav konkurrensen mellan verksamheter i offentlig drift och verksamheter\r\ni privat drift.\r\n\r\n\r\n7.      Insatser för personer med funktionshinder, punkt 11 (m)\r\nGunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m)\r\nanför:\r\nModerata samlingspartiet har tillsammans med de övriga oppositionspartierna\r\nlänge arbetat för att få en bred översyn av handikappreformen. Vi\r\nvälkomnar därför den påbörjade översynen av personlig assistans enligt\r\nLASS och LSS.\r\nVi noterar att i översynen bl.a. ska ingå en kartläggning och analys av\r\nregelverket, huvudmannaskapet samt finansieringsansvaret inom\r\nLSS-verksamheten. Enligt vår mening är det viktigt att utredningen samtidigt\r\nutgår från att personlig assistans i själva verket handlar om människor.\r\nVi förutsätter därför att man särskilt uppmärksammar att varken enskild\r\nvårdtagare eller vårdgivare får komma i kläm mellan kommuner som är\r\noense om hur systemet för utjämning av LSS-kostnader ska tolkas.\r\nMot denna bakgrund anser vi att klara regler som inte påverkar\r\netableringsmöjligheterna för vårdgivare måste införas. Annars kan\r\netableringshinder\r\nför vårdhem uppstå. Dagens system för ersättning för vård enligt LSS\r\nbör dessutom ses över för att utröna risker för befintliga vårdhem att\r\nhamna mellan stolarna och hänvisas mellan olika kommuner.\r\nEnligt vår mening borde översynen leda fram till ett nationellt system\r\nmed ett statligt kostnadsansvar för LSS där ersättningen följer vårdtagaren\r\noavsett boendekommun. Ett sådant system skulle skapa en sund konkurrens\r\ndär vårdgivare som ger kvalificerad och specialiserad vård inte blir\r\nett kostnadsproblem för de kommuner där de etableras.\r\n\r\n\r\n8.      Insatser för personer med funktionshinder, punkt 11 (c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\nCenterpartiet har tillsammans med de övriga oppositionspartierna länge\r\narbetat för att få en bred översyn av handikappreformen. Jag välkomnar\r\ndärför den påbörjade översynen av personlig assistans enligt LASS och\r\nLSS.\r\nJag noterar att i översynen bl.a. ska ingå en kartläggning och analys\r\nav regelverket, huvudmannaskapet samt finansieringsansvaret inom\r\nLSS-verksamheten. Detta stämmer överens med vad Centerpartiet tidigare\r\nanfört i samband med behandlingen av LSS-frågor i riksdagen. Jag\r\nförutsätter dock att översynen fäster särskild uppmärksamhet på det\r\nlångsiktiga finansieringsansvaret samt på den enskildes ställning gentemot\r\nverksamhetsutföraren. Vid sidan av det långsiktiga perspektivet bör en\r\nskyndsam översyn göras avseende det kortsiktiga perspektivets val av\r\nbasår i utjämningssystemet.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2004/05:1\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 25:\r\n\r\n1.      Riksdagen godkänner att ett tillfälligt sysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting utgår 2005 i enlighet med vad regeringen\r\nföreslår (avsnitt 2.8).\r\n2.      Riksdagen godkänner den riktlinje för tillfälligt sysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting för 2006 som regeringen föreslår (avsnitt\r\n2.8).\r\n3.      Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Anslagstyp\r\n48:1 Kommunalekonomisk utjämning        ramanslag       55 198 000\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting       ramanslag       670 050\r\n48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader        obetecknat\r\nanslag  1 600 000\r\n48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning obetecknat anslag       700\r\nSumma\r\nför utgiftsområdet              57 468 750\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2003/04:102\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn.\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av skr. 2003/04:102\r\n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunal självstyrelse.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunal näringsverksamhet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avveckling av konkurrenssnedvridande kommunal verksamhet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av reformer på kort och lång sikt av de\r\nekonomiska relationerna mellan staten och kommuner och landsting.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa goda förutsättningar för effektiviseringar\r\ni kommunerna.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om riktade bidrag, t.ex. sysselsättningsstöd, till\r\nkommunerna.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunala bostadsbolag.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nationella pengsystem.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om valfrihet och alternativ.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nationell finansiering av sjukvården och ökad valfrihet\r\nför patienterna.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om patientgaranti.\r\n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inriktningen av en politik som stärker kommunernas\r\noch landstingens skattebas.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bättre planeringsförutsättningar för kommuner och\r\nlandsting.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utredning av effekterna av användandet av riktade\r\nstatsbidrag.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen efter överläggningar med\r\nKommunförbundet och Landstingsförbundet återkommer med förslag om ändringar\r\nså att finansieringsprincipens syften bättre uppfylls.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn av ansvarsfördelningen mellan stat och kommun\r\ni avvaktan på Ansvarskommittén.\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om statens\r\növertagande av kostnadsansvaret för assistansverksamheten.\r\n2003/04:Fi35 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om goda förutsättningar att uppnå nationella mål.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om full kostnadstäckning av beslut om verksamhet fattad\r\nav regering och riksdag.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att gränsöverskridande samarbete mellan kommuner och\r\nlandsting uppmuntras så att barns och ungdomars hälsa kan förbättras.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att genomföra regionalisering och maktdelning med\r\nregionbildning, utan de begränsningar som i dag finns.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om underlag till beslut om fördelning och prioritering\r\ninom vården.\r\n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunala bostadsbolag och avskaffande av försäljningshinder.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att precisera, lagfästa och institutionalisera\r\nfinansieringsprincipen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa statlig finansiering av LSS.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ändra målet för politikområde Allmänna bidrag\r\ntill kommuner.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Sk213 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om momslagstiftningen på läkemedel.\r\n2003/04:Sk214 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för moms.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:K430 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bredda den kommunala skattebasen i syfte att göra\r\nkommunsektorn oberoende av statliga bidrag.\r\n2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som sätter\r\nstopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att pröva det fortsatta behovet av regler för kommunernas\r\nförmögenhet.\r\n2004/05:Fi209 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det kommunala självstyret.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avskaffande av nuvarande utjämningssystem mellan\r\nkommunerna.\r\n2004/05:Fi214 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konsekvenserna av det nya kommunala utjämningssystemet för\r\nkostnader enligt LSS.\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n11.     Riksdagen beslutar genomföra förändringar i det inomkommunala\r\nskatteutjämningssystemet i enlighet med vad som anförs i motionen\r\n(avsnitt 8).\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ersätta det inomkommunala utjämningssystemet med\r\nett statligt (avsnitt 8).\r\n2004/05:Fi235 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om vikten av att utreda ansvars- och kostnadsfördelning mellan\r\nkommun och stat där miljökraven leder till kommunala överinvesteringar\r\ni förhållande till vad det egna befolkningsunderlaget kräver.\r\n2004/05:Fi237 av Ola Sundell (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatteutjämning.\r\n2004/05:Fi251 av Karin Pilsäter och Nina Lundström (båda fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det kommande förslaget till kommunal kostnadsutjämning\r\ntar hänsyn till att vissa regioner fått en högre lönekostnadsnivå genom\r\natt det skett en höjning av kvinnolönerna.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att reformering av de ekonomiska villkoren för kommuner\r\noch landsting skall främja, inte motverka, en utjämning av de oskäliga\r\nlöneskillnaderna mellan kvinnor och män.\r\n2004/05:Fi252 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringensförslag      Anslags-förändring\r\n48:1 Kommunalekonomisk utjämning        55 198 000      +57 674 000\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting      670\r\n050     -500 000\r\n48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader        1 600 000       -1 600\r\n000\r\nSumma för utgiftsområdet                +55 574 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Fi256 av Jörgen Johansson m.fl. (c):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringensförslag      Anslags-förändring\r\n48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting  55 198 000      -38\r\n033 000\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting      670\r\n000     -650 000\r\n48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting      0       26 000\r\n000\r\n48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården     1 250 000\r\n-1\r\n250 000\r\nÖvriga anslag   351 000 0\r\nSumma för utgiftsområdet        57 469 000      -13 933 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att precisera, lagfästa och institutionalisera\r\nfinansieringsprincipen.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av garanterade deltidstaxor i förskolor.\r\n9.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner enligt uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag 2005     Regeringensförslag      Anslags-förändring\r\n48:1 Kommunalekonomisk utjämning        55 198 000\r\nGaranterade deltidstaxor i förskolan            250 000\r\nTillgänglighetspengar (delfinansiering av vårdgaranti förs till UO9)\r\n-1\r\n250 000\r\nInförande av vårdgaranti (delfinansiering av vårdgaranti förs till\r\nUO9)            -700 000\r\nSumma anslagsförändringar       57 468 750      -1 700 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att effekterna av statliga beslut för kommunerna skall\r\nklargöras och utgöra underlag för riksdagsbeslut.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen genomför en kartläggning av olika\r\nstatsanslag och dess effekter i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om reformering av kommunkontosystemet för att uppnå\r\nkonkurrensneutralitet mellan offentlig och privat driven verksamhet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om permanentande av bidrag för hiv/aids.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att föra över anslaget till bidrag för förebyggande\r\nav hiv/aids till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.\r\n\r\n2004/05:Fi275 av Berit Högman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om incitament för samarbete mellan kommuner, landsting och län.\r\n\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att bredda vårdsektorns och den politiska\r\nlandstingsnivåns resursbas för att ge förutsättningar för förutsägbarhet\r\noch bibehållet självstyre.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om särredovisning av folktandvårdens verksamhet.\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om nödvändigheten av ett rättvist skatteutjämningssystem.\r\n\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av förändringar i utjämningssystemet.\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n32.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ett skatteutjämningssystem som är både\r\ntillväxtfrämjande och tar hänsyn till det höga kostnadsläget i\r\nStockholmsregionen.\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inkomstutjämningssystemet.\r\n2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett tillväxtvänligt skatteutjämningssystem.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till beslut om anslag för 2005 inom utgiftsområde 25 Allmänna\r\nbidrag till kommuner\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördelning.\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden\r\ni särskilda yttranden.\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtbildningsutskottets yttrande 2003/04:UbU2y\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 25",
          "forslag": "Riksdagen anvisar anslagen för 2005 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt specifikation i bilaga 2 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att medel för hivpreventivt arbete i storstadsregionerna 2005 avsätts inom anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 25 punkt 3 och avslår motionerna \n2004/05:Fi252 av Mikael Odenberg m.fl. (m), \n2004/05:Fi256 av Jörgen Johansson m.fl. (c), \n2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 8 och 9 samt \n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2005 och 2006",
          "forslag": "Riksdagen godkänner dels förslaget att ett tillfälligt sysselsättningsstöd utgår till kommuner och landsting 2005, dels den utformning av ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting för 2006 som regeringen föreslår.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 25 punkterna 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:102 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi33 yrkandena 4, 6, 7 och 11-14, 2003/04:Fi34 yrkandena 2, 3 och 5, 2003/04:Fi35 yrkandena 1 och 4-6, 2004/05:Fi235, 2004/05:Fi251 yrkande 2, 2004/05:Fi271 yrkande 2 och 2004/05:Fi275.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "FDF9E88E-3170-11D9-AEAB-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "1",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "198",
                    "50",
                    "62",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FDF9E88E-3170-11D9-AEAB-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen och det kommunala självstyret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:Fi33 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 1, \n2003/04:Fi34 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4, \n2003/04:Fi35 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 2, \n2003/04:Fi36 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 2, \n2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 2 i denna del och \n2004/05:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "FDF9E8A3-3170-11D9-AEAB-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "137",
                    "1",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FDF9E8A3-3170-11D9-AEAB-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Fi231 yrkandena 11 och 12, 2004/05:Fi237, 2004/05:Fi251 yrkande 1, 2004/05:N239 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 32, 2004/05:Bo301 yrkande 10 och 2004/05:Bo310 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Kommunala skattebaser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi34 yrkande 1, 2004/05:K430 yrkande 2 och 2004/05:So394 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "FDF9E8BA-3170-11D9-AEAB-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "2",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "247",
                    "20",
                    "43",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FDF9E8BA-3170-11D9-AEAB-0004755053B2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Kommunernas pensionsavsättningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:K458 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi33 yrkandena 2, 3 och 10, 2003/04:Fi36 yrkande 1 och 2004/05:K458 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk213, 2003/04:Sk214, 2004/05:Fi271 yrkande 3 och 2004/05:So394 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Insatser för personer med funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi34 yrkande 6, 2003/04:Fi36 yrkande 6 och 2004/05:Fi214.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Mål för utgiftsområde 25",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi36 yrkande 7 och 2004/05:Fi258 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen och det kommunala självstyret",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kommunala skattebaser",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Kommunala skattebaser",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Kommunernas pensionsavsättningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Insatser för personer med funktionshinder",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Insatser för personer med funktionshinder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Mål för utgiftsområde 25",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen punkt 3, i övrigt bifall. Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 04:49:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 57,5 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommunerna för 2005. Anslagen omfattar dels statens bidrag till kommuner och landsting, dels bidrag och avgifter i det nya utjämningssystemet. Från nästa år inrättas ett nytt anslag för kommunalekonomisk utjämning genom att sammanföra utjämningssystemet, det generella statsbidraget och vissa specialdestinerade bidrag. Förutom medel till kommunalekonomisk utjämning ingår i anslagen även bidrag till särskilda insatser i kommuner och landsting och bidrag för utjämning av LSS-kostnader. Riksdagen tillkännagav för regeringen att pengar från anslaget för särskilda insatser 2005 också får gå till hivpreventivt arbete i storstadsregionerna. Riksdagen sa dessutom ja till regeringens förslag till tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting för 2005 och 2006. Regeringen har lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.",
          "dok_id": "GS01FIU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till bidrag till kommunerna (FiU3)",
          "dok_id": "GS01FIU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 04:49:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01FIU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 57,5 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommunerna för 2005. Anslagen omfattar dels statens bidrag till kommuner och landsting, dels bidrag och avgifter i det nya utjämningssystemet. Från nästa år inrättas ett nytt anslag för kommunalekonomisk utjämning genom att sammanföra utjämningssystemet, det generella statsbidraget och vissa specialdestinerade bidrag. Förutom medel till kommunalekonomisk utjämning ingår i anslagen även bidrag till särskilda insatser i kommuner och landsting och bidrag för utjämning av LSS-kostnader. Finansutskottet tillkännager för regeringen att pengar från anslaget för särskilda insatser 2005 också får gå till hivpreventivt arbete i storstadsregionerna. Utskottet säger dessutom ja till regeringens förslag till tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting för 2005 och 2006. Regeringen har lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.</p>",
          "dok_id": "GS01FiU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:10"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till bidrag till kommunerna (FiU3)",
          "dok_id": "GS01FiU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:10"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01FIU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_FiU_3.pdf",
          "filstorlek": "1986297",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2004/05:1)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CF921CE8-0DE2-466B-A075-7F3F434F3020"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi33 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi33",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi33",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi34 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi34",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi34",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi35 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi35",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi35",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi36 med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR02Fi36",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi36",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk213 Moms på läkemedel",
          "ref_dok_id": "GR02Sk213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk213",
          "ref_dok_titel": "Moms på läkemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk214 Avdragsrätt för moms",
          "ref_dok_id": "GR02Sk214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk214",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för moms",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo301 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Bo301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo301",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo310 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02Bo310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo310",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi209 Utjämning mellan kommuner",
          "ref_dok_id": "GS02Fi209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi209",
          "ref_dok_titel": "Utjämning mellan kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn Hamilton och Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi214 Det kommunala utjämningssystemet och vård enligt LSS",
          "ref_dok_id": "GS02Fi214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi214",
          "ref_dok_titel": "Det kommunala utjämningssystemet och vård enligt LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi231 En politik för fler i arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Fi231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi231",
          "ref_dok_titel": "En politik för fler i arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi235 Kostnadsfördelning mellan kommun och stat i fråga om miljöinvesteringar",
          "ref_dok_id": "GS02Fi235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi235",
          "ref_dok_titel": "Kostnadsfördelning mellan kommun och stat i fråga om miljöinvesteringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi237 Skatteutjämning",
          "ref_dok_id": "GS02Fi237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi237",
          "ref_dok_titel": "Skatteutjämning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi251 Jämställdhetsperspektivet i skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GS02Fi251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi251",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetsperspektivet i skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter och Nina Lundström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi252 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_id": "GS02Fi252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi252",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi256 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna",
          "ref_dok_id": "GS02Fi256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi256",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi258 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_id": "GS02Fi258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi258",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi271 Kommunernas ekonomi",
          "ref_dok_id": "GS02Fi271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi271",
          "ref_dok_titel": "Kommunernas ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi275 Samarbete mellan kommuner, landsting och län",
          "ref_dok_id": "GS02Fi275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi275",
          "ref_dok_titel": "Samarbete mellan kommuner, landsting och län",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K430 Kommunindelningen",
          "ref_dok_id": "GS02K430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K430",
          "ref_dok_titel": "Kommunindelningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K458 Avveckling av kommunala bolag",
          "ref_dok_id": "GS02K458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K458",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av kommunala bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N349 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02N349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N349",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So394 Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_id": "GS02So394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So394",
          "ref_dok_titel": "Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_id": "GR03102",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "102",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen inom den kommunala sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-16",
          "ref_dok_id": "GS0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2004-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-16",
          "ref_dok_id": "GS0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2004-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:140",
          "ref_dok_id": "GS0K140",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:140",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}