{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2302988",
      "dok_id": "GS01FIU28",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "FIU28",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:FIU28",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "28",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-06-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:15",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:19",
      "titel": "Årsredovisning för staten (skr. 101, redog. RRS20)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU28/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU28",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01FIU28",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01FIU28",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:FIU28</div><h1>Årsredovisning för staten (skr. 101, redog. RRS20)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nFinansutskottet behandlar i betänkandet regeringens skrivelse 2004/05:101\r\nÅrsredovisning för staten 2004. Riksrevisionens styrelse har lämnat en\r\nredogörelse angående denna (redog. 2004/05:RRS20). Utskottet lämnar\r\nvissa synpunkter på innehållet i årsredovisningen. Bland annat konstaterar\r\nutskottet att antalet revisionsberättelser med invändningar har minskat\r\ni förhållande till året innan. Det är dock för tidigt att dra säkra\r\nslutsatser baserat på utvecklingen ett enstaka år, och utskottet välkomnar\r\nregeringens avsikt att återkomma med en redovisning av åtgärder som\r\nvidtas med anledning av invändningarna. Beträffande garantiverksamheten\r\nförutsätter utskottet att arbetet med enhetliga riskredovisningar\r\nintensifieras under det närmaste året.\r\nRegeringen har i skrivelsen även lämnat en redogörelse för utvecklingen\r\nav den ekonomiska styrningen i staten. Finansutskottet förutsätter att\r\nregeringens arbete med hur indelningen i politikområden ska kunna följa\r\nindelningen i utgiftsområden och utskott ges hög prioritet och att en\r\ntidsplan för detta arbete presenteras i budgetpropositionen för 2006.\r\nDet finns fortfarande endast ett begränsat antal resultatindikatorer på\r\npolitikområdesnivå redovisade i budgetpropositionen. Utskottet förutsätter\r\natt arbetet med att för vissa politikområden dels precisera målen, dels\r\nredovisa indikatorer för dessa intensifieras och ges hög prioritet.\r\nDärtill är det nödvändigt att kopplingen mellan resultatredovisningen\r\ni politikområdestermer och förslagen till resurstilldelning via anslag\r\ntill myndigheter och verksamheter förstärks och blir tydligare än i dag.\r\nFinansutskottet och konstitutionsutskottet delar regeringens bedömning\r\natt ytterligare åtgärder i frågan om vissa bestämmelsers placering i\r\nbudgetlagen eller i riksdagsordningen för närvarande inte behövs.\r\nUtskottet föreslår att årsredovisningen och Riksrevisionens styrelses\r\nredogörelse angående denna läggs till handlingarna.\r\nTvå motioner behandlas i betänkandet. När det gäller motionen om en\r\ntidsplan för införandet av en statsbudget i kostnads- och intäktstermer\r\nser utskottet ingen anledning att föregripa det utvecklingsarbete som\r\nhärvidlag pågår och avstyrker därmed yrkandet. Vidare avstyrker utskottet\r\nen motion om att utöka redovisningen av regional utveckling i myndigheternas\r\nårsredovisning eftersom krav på sådan redovisning redan finns för de\r\nmyndigheter som är berörda.\r\nI betänkandet behandlar finansutskottet även ett yttrande av utrikesutskottet.\r\nFinansutskottet anser att det borde vara möjligt att göra en avstämning\r\nav biståndsmålet senast i budgetpropositionen året efter utfallsåret.\r\nTill\r\nbetänkandet har fogats 1 reservation.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Årsredovisning för staten 2004\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2004/05:101 och redogörelse 2004/05: RRS20\r\ntill handlingarna.\r\n2.      Redovisning av statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig\r\ngrund\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi21 av Lennart Hedquist (m).\r\nReservation (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Redovisning av regional utveckling i myndigheters årsredovisning\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi240 av Inger Lundberg m.fl. (s).\r\n\r\n\r\nStockholm den 2 juni 2005\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael\r\nOdenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson\r\n(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Gunnar\r\nAxén (m), Bo Bernhardsson (s), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m),\r\nAgneta Gille (s), Tommy Ternemar (s), Siv Holma (v), Marita Aronson\r\n(fp) och Mikael Johansson (mp)</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet skrivelse 2004/05:101 Årsredovisning\r\nför staten 2004. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen, och\r\nstyrelsen har lämnat en redogörelse, 2004/05:RRS20, angående granskningen\r\nav årsredovisningen för staten. En motion har väckts med anledning av\r\nskrivelse 101. Vidare behandlas en motion från allmänna motionstiden\r\n2004.\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen lämnar i skrivelse 2004/05:101 en redogörelse för det ekonomiska\r\nutfallet i staten för 2004. Skrivelsen omfattar resultaträkning,\r\nbalansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på\r\nstatsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Utöver den redovisning\r\nsom följer av budgetlagens krav redovisas i skrivelsen en uppföljning\r\nav de budgetpolitiska målen samt målen för att minska ohälsan,\r\nsysselsättningsmålet och socialbidragsmålet. Vidare redovisas utvecklingen\r\nav statens ekonomi den senaste femårsperioden, statliga garantier,\r\navgifter till och bidrag från EU, tillgångar och skulder i verksamheter\r\ndär staten har ett väsentligt inflytande samt utvecklingen av statlig\r\nproduktion. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning\r\nomnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för Europeiska\r\nrevisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Vidare ges en redogörelse\r\nför utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n1 Årsredovisning för staten 2004\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att regeringens skrivelse 2004/05:101 Årsredovisning\r\nför staten 2004 och Riksrevisionens styrelses redogörelse angående\r\ngranskningen av årsredovisningen för staten läggs till handlingarna.\r\n1.1 Det ekonomiska utfallet 2004\r\nResultat- och balansräkningen samt statsbudgetens utfall\r\nResultatet i statens resultaträkning visade under 2004 för andra året\r\ni följd ett underskott. Underskottet uppgick till 17 miljarder kronor,\r\nvilket är en förbättring med 2 miljarder kronor jämfört med 2003.\r\nIntäkter av skatter m.m. ökade med 42 miljarder kronor, medan kostnaderna\r\nför transfereringar steg med 28 miljarder kronor. Kostnaderna för statens\r\negen verksamhet ökade med närmare 7 miljarder kronor. Resultatet från\r\nandelar i dotter- och intresseföretag förbättrades med 9 miljarder kronor,\r\nmedan det finansiella nettot försämrades med 17 miljarder kronor\r\n(huvudsakligen till följd av att nettokostnaden för statsskulden ökade\r\nmed 14 miljarder kronor).\r\nEnligt balansräkningen minskade statens nettoförmögenhet (skillnaden\r\nmellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde - nettoskuld) med 15\r\nmiljarder kronor jämfört med 2003. Förändringen av nettoförmögenheten\r\nkan i första hand förklaras av underskottet i resultaträkningen.\r\nStatsskulden ökade med 27 miljarder kronor jämfört med 2003. Svenska\r\nlån ökade med 57 miljarder kronor, samtidigt som utländska lån minskade\r\nmed 30 miljarder kronor. Som andel av statsskulden minskade valutaskulden\r\nfrån 28 % till 25 % i enlighet med regeringens riktlinjer om att\r\nlångsiktigt minska valutaskulden.\r\nDen redovisade utvecklingen av statens ekonomi i ett femårsperspektiv\r\nvisar att även om statens nettoförmögenhet och statsskuld försämrades\r\n2004 har de under perioden 2000-2004 förbättrats med sammantaget 204\r\nrespektive 65 miljarder kronor. En viktig förklaringsfaktor till\r\nutvecklingen av nettoförmögenhetens förändring är den överföring av medel\r\nfrån AP-fonden som gjordes i början på perioden. Statsskuldens andel av\r\nBNP har under perioden sjunkit från 61 till 48 %. Det ackumulerade\r\növerskottet i resultaträkningen uppgår under perioden till 63 miljarder\r\nkronor.\r\nStatsbudgetens saldo uppgick 2004 till -53,3 miljarder kronor. Underskottet\r\nvar därmed knappt 12 miljarder kronor större än vad som budgeterats i\r\nstatsbudgeten. Det högre lånebehovet förklaras främst av lägre inkomster\r\nän budgeterat. Inkomster av försåld egendom togs i statsbudgeten upp\r\nmed 15 miljarder kronor men inga större försäljningar genomfördes under\r\nåret. Jämfört med 2003 försämrades statsbudgetens saldo med 7 miljarder\r\nkronor.\r\nStatsbudgetens inkomster ökade med 32,7 miljarder kronor mellan 2003\r\noch 2004, varav inkomstskatterna från fysiska och juridiska personer\r\nökade med 11,2 respektive 5,5 miljarder kronor. Statsbudgetens utgifter\r\nm.m. (dvs. utgifterna på samtliga utgiftsområden, Riksgäldskontorets\r\nnettoutlåning och kassamässig korrigering) uppgick till 747,8 miljarder\r\nkronor 2004, vilket är drygt 6 miljarder kronor lägre än beräkningen i\r\nstatsbudgeten för 2004. På tilläggsbudget anvisades 10,9 miljarder kronor,\r\nvarav 7,4 miljarder kronor inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. De\r\nstörsta skillnaderna mellan ursprunglig statsbudget och utfall beror på\r\nökade utgifter för arbetsmarknad (5,5 miljarder kronor) och statsskuldsräntor\r\n(5 miljarder kronor). Utgifterna har blivit lägre för bl.a. allmänna\r\nbidrag till kommuner (-3,9 miljarder kronor) samt jord- och skogsbruk\r\n(-2,1 miljarder kronor). Vidare blev Riksgäldskontorets nettoutlåning\r\n9,9 miljarder kronor lägre än budgeterat.\r\nI årsredovisningen redovisas statsbudgetens saldo justerat för större\r\nengångseffekter. År 2004 uppgick dessa effekter till knappt 6 miljarder\r\nkronor, varav överföringen från AP-fonden var 4 miljarder kronor.\r\nJusterat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot till -58,9 miljarder\r\nkronor 2004. Motsvarande justerade saldo för 2003 uppgick till -64,1\r\nmiljarder kronor.\r\nEfter mindre underskott 2002 och 2003 uppnåddes åter ett överskott i de\r\noffentliga finanserna föregående år. Utfallet 2004 avseende de\r\nbudgetpolitiska målen visar att den offentliga sektorns finansiella sparande\r\nuppgick till 1,1 % av BNP. Det av riksdagen beslutade målet för 2004\r\nvar 0,5 %. Utgiftstaket för staten underskreds med en marginal på 2,4\r\nmiljarder kronor.\r\nRedovisning av statliga garantier och krediter\r\nStatens garantiåtaganden minskade jämfört med 2003 med 2 miljarder kronor\r\ntill 703 miljarder kronor. I beloppet ingår inte kapitaltäckningsgarantier\r\neftersom dessa är obegränsade till tid och belopp och därför inte\r\nvärderas. Inte heller ingår investerarskyddet där uppgifter för närvarande\r\nsaknas om storleken på de skyddade tillgångarna. Vid utgången av 2004\r\nfanns två kapitaltäckningsgarantier kvar, båda inom infrastruktursektorn\r\n(Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron).\r\nStörst av garantiåtagandena är insättningsgarantin (475 miljarder kronor),\r\ngarantier om tillförsel av kapital (84 miljarder kronor) samt\r\nexportgarantier och u-kreditgarantier (71 miljarder kronor). Till den del\r\navgifter inte betalas av garantitagaren är det fråga om en statlig\r\nsubvention som ska belasta anslag. År 2004 uppgick de statliga subventionerna\r\ntill 158 miljoner kronor. Dessa avsåg framför allt Öresundsbron.\r\nNettoflödet i garantiverksamheten var totalt sett positivt under 2004.\r\nIntäkterna av avgifter och återvinningar av tidigare utbetalda medel\r\nvid infrianden översteg kostnaderna för infrianden och administration\r\nav garantiverksamheten med ca 1 miljard kronor.\r\nStatens portfölj av garantier innehåller obalanser genom stora enstaka\r\nengagemang och koncentration av garantier inom vissa sektorer. För\r\nnärvarande saknas möjlighet att mäta och redovisa den samlade portföljens\r\nriskprofil. Regeringen gav därför Riksgäldskontoret (RGK) i mars 2004\r\ni uppdrag att samordna ett arbete med övriga garantimyndigheter för att\r\nfå till stånd en gemensam riskredovisning inom garantiområdet. Uppdraget\r\navrapporterades i mars 2005 och innehåller förslag som ska göra\r\ngarantimyndigheternas riskredovisningar jämförbara.\r\nI skrivelsen redovisas för första gången även statlig utlåning med\r\nkreditrisk. Statens externa utlåning med kreditrisk riktad till privatpersoner,\r\nföretag och projekt uppgick 2004 till 181 miljarder kronor före\r\nreservering för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen\r\npå 168 miljarder kronor från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Över 36\r\nmiljarder kronor av de utlånade 181 miljarderna bedöms av de berörda\r\nmyndigheterna som osäkra fordringar.\r\nSammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande\r\növer\r\nStatens resultat- och balansräkning omfattar i huvudsak de statliga\r\nmyndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och\r\ngenom att Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten faller\r\nutanför den avgränsning som görs för statens balans- och resultaträkningar\r\när den statliga sektorn i realiteten större. För att komplettera bilden\r\ngörs därför i årsredovisningen en sammanställning över verksamheter som\r\nstaten har ett väsentligt inflytande över. Sammanställningen inkluderar\r\nutöver myndigheterna även Premiepensionsmyndigheten, AP-fonderna och\r\nRiksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där\r\nstatens ägarandel uppgår till minst 20 %. Sammanställningen ger en\r\nuppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.\r\nVid utgången av 2004 var den statliga sektorns samlade nettoförmögenhet,\r\ndvs. skillnaden mellan tillgångar och skulder, 77 miljarder kronor.\r\nDet innebär en ökning med 78 miljarder kronor jämfört med 2003 då\r\nnettoförmögenheten var negativ. Förbättringen beror främst på AP-fondernas\r\nökning av det egna kapitalet till följd av en gynnsam utveckling på\r\naktiemarknaden.\r\nRiksdagen har beslutat att ett balanstal ska fastställas som visar\r\nförhållandet mellan tillgångar och skulder i ålderspensionssystemets\r\nfördelningsdel (prop. 2000/01:70, bet. 2000/01:SfU13, rskr. 2000/01:210).\r\nMed anledning av detta gör berörda myndigheter en årlig redovisning av\r\nålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. I\r\nårsredovisningen för staten sammanfattas pensionssystemets årsredovisning\r\nför 2004. Redovisningen visar att inkomstpensionssystemet redovisade\r\nett underskott 2004 på 49 miljarder kronor. Premiepensionssystemet, som\r\när i ett uppbyggnadsskede, redovisade i stort sett ett nollresultat.\r\nInkomst- och premiepensionssystemets balansomslutning var 6 423 miljarder\r\nkronor vid utgången av 2004.\r\nRevisionsberättelser med invändning\r\nRiksrevisionen bedriver revision genom årlig revision och effektivitetsrevision.\r\nDen årliga revisionen avslutas genom uttalanden i revisionsberättelser\r\nom bl.a. myndigheternas årsredovisningar. Antalet revisionsberättelser\r\nmed invändning avseende räkenskapsåret 2004 var 12, vilket är en minskning\r\njämfört med 2003 då antalet invändningar uppgick till 19. Nedan redovisas\r\nutvecklingen av antalet revisionsberättelser med invändning.\r\nRevisionsberättelser med invändning\r\n\r\n2004    2003    2002    2001    2000    1999    1998    1997    1995/96\r\n12      19      14      10      14      21      19      20      26\r\n\r\nDe invändningar som främst är av intresse för finansutskottet är de som\r\nrör överskridande av anslag och överskridande av bemyndiganderamar. Av\r\nårsredovisningen för 2004 framgår att två av de tolv revisionsberättelserna\r\nmed invändning rör anslagsöverskridanden. Tre invändningar rör överskridande\r\nav bemyndiganderamar.\r\nEnligt årsredovisningen för staten avser regeringen att återkomma i\r\nbudgetpropositionen för 2006 med en bedömning av vilka åtgärder som har\r\nvidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I\r\nbudgetpropositionen för 2005 lämnade regeringen en motsvarande redovisning\r\navseende föregående års invändningar. Redovisningen lämnas såväl samlat\r\nsom på anslagsnivå och avser åtgärder vidtagna i de enskilda fallen.\r\nI tidigare årsredovisningar har regeringen redovisat och kommenterat\r\nRiksrevisionsverkets iakttagelser i det gångna årets effektivitetsrevisioner.\r\nI årsredovisningen för staten anges att regeringen i budgetpropositionen\r\nför 2006 avser att redovisa och kommentera de av Riksrevisionens\r\ngranskningsrapporter som lämnats av effektivitetsrevisionen.\r\n1.2 Bostadsutskottets yttrande\r\nBostadsutskottet har i sitt yttrande över årsredovisningen (2004/05:BoU6y)\r\nkommenterat den del av skrivelsen som avser Riksrevisionens iakttagelser\r\ni den årliga revisionen för 2004 avseende myndigheter inom utskottets\r\nberedningsområde. Riksrevisionen har lämnat invändningar mot två\r\nmyndigheter inom utskottets beredningsområde.\r\nVid sin behandling av skrivelsen förra året framhöll finansutskottet\r\natt det kan vara motiverat att regeringen för riksdagen utöver en\r\nredovisning av åtgärder i de enskilda fallen även lämnar en samlad\r\nredovisning av vilka åtgärder som vidtas framför allt för att förebygga\r\növerskridanden av anslag och bemyndiganderamar. När det gäller årets\r\ninvändningar konstaterar bostadsutskottet att invändningarna avser\r\nanvändningen av medel som länsstyrelserna ansvarat för. Bostadsutskottet\r\nvill därför understryka vikten av att regeringen i sin styrning av\r\nmyndigheterna verkar för att de ges de instrument och de instruktioner\r\nm.m. som leder till att medelshantering och redovisning kan ske på ett\r\ntillfredsställande sätt. Vidare utgår utskottet från att regeringens\r\nredovisning kommer att belysa vilka åtgärder som vidtagits för att ge\r\nde förutsättningar för myndigheternas verksamhet som utskottet nu uttalat\r\nsig för.\r\n1.3 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående granskningen av\r\nårsredovisningen för staten\r\nRiksrevisionens styrelse har den 11 maj beslutat att Riksrevisionens\r\ngranskning av årsredovisningen för staten ska överlämnas i form av en\r\nredogörelse till riksdagen (2004/05:RRS20). Enligt revisionsberättelsen\r\nbedömer Riksrevisionen att årsredovisningen i allt väsentligt är\r\nrättvisande.\r\n1.4 Finansutskottets ställningstagande till årsredovisningen\r\nStatens finanser avseende 2004 uppvisar en blandad utveckling. Resultatet\r\nenligt resultaträkningen för staten förbättrades med 2 miljarder kronor\r\nmen uppvisar ett underskott för andra året i rad. Statsskulden ökade\r\nmed 27 miljarder kronor men minskade som andel av BNP med 1 %. Underskottet\r\ni statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor jämfört med föregående år\r\nsamtidigt som utgiftstaket klarades med 2,4 miljarder kronor. Efter\r\nmindre underskott 2003 uppnåddes åter ett överskott i de offentliga\r\nfinanserna. Utfallet på 1,1 % av BNP överstiger det uppsatta målet för\r\n2004 med 0,6 %.\r\nUtskottet kan konstatera att efter några år med ett ökande antal\r\nrevisionsberättelser med invändningar bröts den negativa utvecklingen vid\r\ngranskningen av myndigheternas årsredovisningar avseende 2004. Antalet\r\nrevisionsberättelser med invändningar minskade i förhållande till året\r\ninnan. Det är dock för tidigt att dra säkra slutsatser baserat på\r\nutvecklingen ett enstaka år. Utskottet delar bostadsutskottets uppfattning\r\natt regeringen i sin styrning av myndigheterna ska verka för att\r\nmyndigheterna ges de instrument och de instruktioner m.m. som leder till\r\natt medelshantering och redovisning kan ske på ett tillfredsställande\r\nsätt. Vidare välkomnar utskottet regeringens avsikt att återkomma i\r\nbudgetpropositionen för 2006 med såväl en samlad redovisning av vilka\r\nåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av\r\ninvändningarna som en redovisning av de enskilda fallen.\r\nUnder senare år har utvecklingsarbetet för årsredovisningen inriktats\r\npå att öka kvaliteten i presentationen och att öka dokumentets läsvärde.\r\nUtskottet ser positivt på att informationskvaliteten i årsredovisningen\r\nför staten kontinuerligt har förbättrats. Informationskvaliteten och\r\ndärmed användbarheten av årsredovisningen för staten som analysmaterial\r\noch beslutsunderlag kan enligt utskottets mening förbättras ytterligare.\r\nMetoderna för att bedöma transfereringar och skatter hänförliga till\r\nen viss period är exempelvis ännu inte fullt utvecklade. Ett arbete\r\npågår enligt skrivelsen för att kunna beräkna fullt periodiserade skatter.\r\nI förra årets betänkande förutsatte utskottet att regeringen skulle\r\nåteruppta redovisningen av utgiftsbegränsande åtgärder. I årets skrivelse\r\nfinns också en samlad redovisning av utgiftsbegränsande åtgärder och\r\neffekter av engångshändelser på årets resultat. I skrivelsen återfinns\r\nockså en samlad beskrivning av begränsningsbeloppen under åren 2002 och\r\n2003.\r\nRedovisningen av statliga garantier är under fortsatt utveckling. I den\r\nuppföljning som görs i årsredovisningen av garantiverksamhet har regeringen\r\nredovisat utfallet på de anslag som under räkenskapsåret omfattat\r\ngarantiverksamhet - i enlighet med utskottets tidigare önskemål. Det saknas\r\nför närvarande möjligheter att mäta och redovisa den samlade portföljens\r\nriskprofil. Riksgäldskontoret avrapporterade i mars 2005 förslag som\r\nska göra garantimyndigheternas riskredovisningar jämförbara. Utskottet\r\nförutsätter att arbetet med enhetliga riskredovisningar intensifieras\r\nunder det närmaste året och att den samlade redovisningen av dessa risker\r\ndärför gradvis blir bättre.\r\nUtskottet noterar att Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i\r\nallt väsentligt är rättvisande.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och\r\nRiksrevisionens redogörelse angående denna till handlingarna.\r\nFinansutskottets ställningstagande till regeringens redogörelse för\r\nutvecklingen av resultatredovisningen till riksdagen återfinns nedan i\r\navsnitt 4.\r\n2 Vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller i\r\nriksdagsordningen\r\nSkrivelsen\r\nAv skrivelsen framgår att regeringen anför att budgetlagen har varit i\r\nkraft sedan den 1 januari 1997 och alltjämt är en ny lag. Med ledning\r\nav de erfarenheter som vinns kan det enligt regeringen hållas för troligt\r\natt lagen vid någon tidpunkt i framtiden behöver ses över, och att det\r\ndå kan vara lämpligt att ta upp den principiella och praktiska frågan\r\nom olika bestämmelser bör placeras i riksdagsordningen (RO) eller i\r\nbudgetlagen.\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\nKonstitutionsutskottet har i sitt yttrande över årsredovisningen\r\n(2004/05:KU6y) kommenterat frågan om vissa bestämmelsers placering i\r\nbudgetlagen eller i RO. I skrivelsen redovisar regeringen bedömningen att\r\nytterligare åtgärder i frågan inte behövs för närvarande.\r\nAv konstitutionsutskottets yttrande framgår att när konstitutionsutskottet\r\n1996 behandlade förslaget till ny lag om statsbudget ansåg utskottet\r\natt vissa bestämmelser egentligen hörde hemma i RO. Med hänsyn till den\r\nkorta tid som stod till buds anförde utskottet att inga genomgripande\r\nförändringar skulle göras. Riksdagskommittén anförde att de lagförslag\r\nsom blev resultatet av utvecklingsarbetet för ekonomisk styrning skulle\r\nutformas av regeringen med beaktande av vad konstitutionsutskottet och\r\nreferensgruppen för utvärdering av budgetprocessen hade gjort.\r\nSom en del av utvecklingsarbetet avseende den ekonomiska styrningen av\r\nstaten presenterades departementspromemorian Nya principer för utformning\r\nav statsbudgeten (Ds 2003:49). I promemorian har frågan om vissa\r\nbestämmelsers placering i budgetlagen eller i riksdagsordningen behandlats.\r\nI stället för att flytta bestämmelser skulle ett annat sätt att lösa\r\nde principiella frågorna kunna vara att formulera om de paragrafer i\r\nbudgetlagen som särskilt anses påverka riksdagens handlande. Detta skulle\r\nkunna ske genom att det i de berörda bestämmelserna i budgetlagen anges\r\nvad regeringen ska iaktta eller får göra när den lämnar ett förslag\r\ntill riksdagen. En sådan bestämmelse skulle sedan kunna kompletteras\r\nmed en motsvarande bestämmelse i RO, där det föreskrivs vad riksdagen\r\nska iaktta eller får göra i frågan om regleringen av statsbudgeten.\r\nKonstitutionsutskottet delar regeringens bedömning att ytterligare\r\nåtgärder i frågan om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller\r\nRO för närvarande inte behövs. Frågan kan i stället lämpligen tas upp\r\ni samband med den översyn av budgetlagen som troligtvis kommer att\r\nbehövas i framtiden.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar konstitutionsutskottets bedömning att ytterligare\r\nåtgärder i frågan om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller i\r\nRO för närvarande inte behövs.\r\n3 Utfallet för biståndsmålet\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\nUtrikesutskottet har i sitt yttrande över årsredovisningen (2004/05:UU4y)\r\ntagit upp problemet med att mäta uppfyllelsen av det s.k. biståndsmålet.\r\nSedan några år tillbaka redovisas utfallet för biståndsmålet i skrivelsen,\r\nvilket utrikesutskottet ser positivt på. Utskottet anför att erfarenheterna\r\nfrån rapporteringen av det s.k. biståndsmålet har visat på en rad problem\r\nsom delvis är tekniska, delvis av mer konceptuell natur.\r\nDe tekniska problemen sammanhänger till del med svårigheterna att\r\nprognostisera och mäta bruttonationalinkomsten (BNI). Biståndsmålet anges\r\nsom en andel av BNI. Statistikansvarig för BNI är nationalräkenskaperna\r\n(NR) på Statistiska centralbyrån. BNI-utfallet revideras regelbundet\r\nnär NR får ett bättre statistikunderlag. Bland annat detta innebär att\r\nockså utfallet för det s.k. biståndsmålet kommer att revideras.\r\nEnligt utskottet sammanhänger det konceptuella problemet med att\r\nbiståndsmålet inte är ett mål i normal mening. Det mål, uttryckt i procent,\r\nsom riksdagen beslutar om används för att bestämma biståndsramens\r\nstorlek. Detta belopp ligger sedan till grund för planeringen och\r\ngenomförandet av biståndet. Något försök att under genomförandeprocessen\r\nanpassa biståndsvolymen för att, utifrån varierande bedömningar av BNI,\r\nsöka hålla fast vid den beslutade procentsatsen är inte avsett att\r\ngöras. Innebörden av detta är att utfallet, oavsett hur man tekniskt\r\nsett väljer att mäta det, endast i begränsad utsträckning är påverkbart\r\nav biståndsgenomföraren. Enligt utskottets mening talar dessa problem\r\nför att en teknisk översyn bör göras. Översynen sker lämpligen i dialog\r\nmed riksdagen.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nEfter initiativ från utrikesutskottet anförde finansutskottet (bet.\r\n2000/01:FiU20) att det vore värdefullt om årsredovisningen också innehöll\r\nen redovisning av utfallet för biståndsramen eftersom biståndsramen\r\ninte sammanfaller med anslagen. Från och med årsredovisningen för 2001\r\nhar skrivelsen innehållit en sådan redovisning av biståndsramen.\r\nÄven om BNI revideras i viss utsträckning efter det att riksdagen fattat\r\nbeslut om biståndsramen bör det vara möjligt att ange om biståndsmålet\r\nhar uppfyllts. Biståndsmålet innehåller också andra mätproblem, såsom\r\navräkningar som kan klassificeras som bistånd. Genom att ta hänsyn till\r\nhur förutsättningarna har ändrats efter att riksdagen fattat beslut\r\nborde det vara möjligt att ange om målet har klarats. Liknande problem\r\nfinns när det gäller att exempelvis fastställa om det årliga målet för\r\nden offentliga sektorns finansiella sparande har klarats. Såväl sparande\r\nsom BNP revideras nämligen när nationalräkenskaperna får ny information.\r\nI någon mån finns liknande problem också vid fastställande av EU-avgiften.\r\nDet är angeläget att kvaliteten i nationalräkenskaperna successivt\r\nförbättras. Innebörden härav är att t.ex. BNP-utvecklingen över tiden\r\nrevideras när bättre primärstatistik inkommer. Detta får enligt utskottets\r\nmening inte leda till slutsatsen att biståndsmålet samt målet för det\r\noffentliga finansiella sparandet aldrig kan stämmas av. Det är naturligt\r\natt en avstämning görs av biståndsmålet senast i budgetpropositionen\r\nåret efter utfallsåret.\r\n4 Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten - resultatredovisningen\r\n\r\nSkrivelsen\r\nI årsredovisningen för staten redovisas också arbetet med utvecklingen\r\nav den ekonomiska styrningen i staten. I detta avsnitt behandlas särskilt\r\nresultatredovisningen till riksdagen.\r\nI budgetpropositionen för 2005 redovisade regeringen inriktningen för\r\ndet fortsatta arbetet med att utveckla resultatredovisningen till\r\nriksdagen. Finansutskottet framhöll (bet. 2004/05:FiU1) att regeringens\r\ninriktning på det fortsatta arbetet ligger i linje med vad utskottet\r\ntidigare framhållit rörande den ekonomiska styrningen och att det är\r\npositivt att arbetet med att utveckla resultatredovisningen fortsätter.\r\nVidare framhöll utskottet att arbetet med resultatindikatorer och\r\nnyckeltal skulle prioriteras i syfte att möjliggöra bedömningar av graden\r\nav måluppfyllelse inom skilda områden.\r\nUtskottet anförde också att en redovisning av totala intäkter och\r\nkostnader ger en bättre grund för att bedöma resursåtgången inom ett\r\npolitikområde än om man enbart har tillgång till anslagsförbrukning.\r\nFinansutskottet erinrade vidare om den bristande överensstämmelsen mellan\r\nutgiftsområden och politikområden, vilket försvårar en helhetssyn där\r\nmål- och resultatbedömningen kan kopplas ihop med budgetförslagen.\r\nUtskottet förutsatte slutligen att regeringen ser till att indelningen\r\ni politikområden så långt möjligt följer indelningen i utgiftsområden.\r\n\r\nI årsredovisningen för staten redogör regeringen för inriktningen av\r\nden fortsatta utvecklingen av resultatredovisningen. I och med\r\nbudgetpropositionen för 2006 påbörjar regeringen arbetet med att för vissa\r\nutvalda politikområden precisera målen och att redovisa indikatorer som\r\nbeskriver i vilken grad målen uppfylls. Ambitionen är att för samtliga\r\npolitikområden redovisa vilka resurser verksamheten förbrukat respektive\r\nhur verksamheten i sin helhet finansierats. Av skrivelsen framgår vidare\r\natt regeringen i särskild ordning kommer att överväga hur indelningen\r\ni politikområden så långt möjligt ska kunna följa indelningen i\r\nutgiftsområden och utskott.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet vill inledningsvis framhålla att det är positivt att\r\nutvecklingsarbetet rörande den ekonomiska styrningen fortsätter i linje\r\nmed vad utskottet tidigare framhållit.\r\nFör att kunna bedöma i vilken utsträckning resultatredovisningen utvecklas\r\nhar finansutskottets kansli gett riksdagens utredningstjänst i uppdrag\r\natt gå igenom samtliga politikområden och ange de av riksdagen fastställda\r\nmålen och anslagen samt redovisa i vilken utsträckning resultatindikatorer\r\nanvänds och vilka resultatskrivelser som har lämnats (promemorian\r\nRegeringens redovisning av resultatindikator m.m. 2005-05-16). Av promemorian\r\nframgår att resultatredovisningen på politikområdesnivå hittills är\r\nbegränsad. Finansutskottet har tidigare påvisat att indelningen i\r\npolitikområden inte helt överensstämmer med indelningen i utgiftsområden\r\noch därmed utskottsindelningen. Av utredningstjänstens genomgång framkommer\r\nockså att det är svårt att få en överblick över politikområdena, t.ex.\r\nmålen för politikområdena eller omfattningen på anslagen per politikområde.\r\nEnligt utskottet visar utredningstjänstens granskning på de hittillsvarande\r\nsvårigheterna med att få en överblick över kopplingarna mellan utgiftsområden\r\noch politikområden. Finansutskottet noterar dock att regeringen i\r\nsärskild ordning ämnar överväga hur indelningen i politikområden så långt\r\nmöjligt ska kunna följa indelningen i utgiftsområden och utskott.\r\nIndelningen av den statliga verksamheten i politikområden redovisades\r\nförsta gången i budgetpropositionen för 2001. Utskottet vill framhålla\r\nvikten av att regeringens arbete med detta ges hög prioritet och att en\r\ntidsplan för detta arbete presenteras i budgetpropositionen för\r\n2006.\r\nMål- och resultatstyrningen har utvecklats under lång tid. Trots detta\r\nfinns det fortfarande endast ett begränsat antal resultatindikatorer\r\nexplicit redovisade i budgetpropositionen. Därutöver redovisas dock en\r\nstor mängd information om insatser, resultat och olika omvärldsförändringar.\r\nDet kan också konstateras att det ofta verkar finnas tydliga indikatorer\r\npå lägre nivåer i styrningskedjan (verksamhetsområden och verksamhetsgrenar).\r\nDet är utskottets mening att användandet av resultatindikatorer kan ge\r\nett viktigt bidrag för att göra det möjligt att bedöma om verksamheter\r\nutvecklas i rätt riktning. Regeringens redovisning av resultatindikatorer\r\nhar enligt utskottet hittills varit begränsad till antalet och till ett\r\nfåtal politikområden. Finansutskottet noterar dock att regeringen avser\r\nfortsätta arbetet med att för övriga politikområden dels precisera målen,\r\ndels redovisa indikatorer som beskriver i vilken grad målen uppfylls.\r\nUtskottet förutsätter att arbetet intensifieras och ges hög prioritet.\r\nUtskottet ser med tillfredsställelse på regeringens ambition att i\r\nbudgetpropositionen för 2006 för samtliga politikområden redovisa vilka\r\nresurser verksamheten förbrukat respektive hur verksamheten i sin helhet\r\nfinansierats. Detta kan enligt utskottet ge en bättre grund för att\r\nbedöma resursåtgången inom ett politikområde än vad som är fallet då\r\nendast anslagsförbrukning redovisas.\r\nDet förefaller således som om uppföljningen och resultatredovisningen\r\ni politikområdestermer skulle kunna utvecklas vidare och fungera på ett\r\nbättre sätt. Utskottet ser det dock inte som lika naturligt att den\r\nekonomiska styrningen från riksdagens sida sker i en politikområdesstruktur.\r\nStyrningen av statlig verksamhet sker inte direkt med mål för politikområden\r\nutan normalt via uppdrag till en myndighet. Medel anvisas via anslag\r\ntill myndigheter och för verksamheter. Riksdagens ställningstagande\r\ntill och beslut med anledning av regeringens budgetförslag sker efter\r\nanslag och utgiftsområden. Det är därför nödvändigt att kopplingen mellan\r\nresultatredovisningen i politikområdestermer och förslagen till\r\nresurstilldelning via anslag till myndigheter och verksamheter förstärks\r\noch blir tydligare än i dag. Inte ens en välutvecklad resultatredovisning\r\nger entydiga svar om det framtida resursbehovet uttryckt i anslagstermer.\r\n\r\nFör att kunna dra korrekta slutsatser av uppföljningen är det vidare\r\nviktigt att ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter är tydlig.\r\nDet är svårt att få en överblick över vilka politikområden som statsråden\r\nansvarar för. Regeringen fattar inga formella beslut om fördelningen av\r\npolitikområden på olika statsråd. Av utredningstjänstens genomgång\r\nframgår att ett ansvarigt statsråd och departement kan anges för de flesta\r\npolitikområden (drygt 80 %). I några fall (åtta politikområden) är dock\r\nflera statsråd ansvariga för olika anslag inom politikområdet.\r\nAv utredningstjänstens översikt framgår vidare att förhållandevis få\r\nresultatskrivelser har lämnats till riksdagen i jämförelse med\r\nRiksdagskommitténs ursprungliga önskemål om en resultatskrivelse per\r\nutgiftsområde och år. Resultatskrivelser har tillkommit på riksdagens\r\ninitiativ. Utskottet vill framhålla att det skulle underlätta det fortsatta\r\nutvecklingsarbetet för mål- och resultatstyrning om regeringen tydligt\r\nangav vilka skrivelser som är att betrakta som resultatskrivelser.\r\nUtskottens önskemål om fördjupade resultatredovisningar borde i ökad\r\nutsträckning kunna uppfyllas genom framtagande av resultatskrivelser.\r\n5\r\nRedovisning av statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig\r\ngrund\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet ser ingen anledning att föregripa det arbete som pågår med\r\natt utveckla en statsbudget i kostnads- och intäktstermer och avstyrker\r\ndärmed motionen om en tidsplan för införandet av en statsbudget i\r\nkostnads- och intäktstermer. Jämför reservationen (m, fp, kd, c).\r\nMotionen\r\nI motion Fi21 av Lennart Hedquist (m) föreslås att riksdagen för regeringen\r\ntillkännager att regeringen bör lägga fram en tidsplan för riksdagen\r\nnär statsbudgeten i största möjliga utsträckning kan redovisas i kostnads-\r\noch intäktstermer i stället för på kassamässig grund (en statsbudget på\r\nbokföringsmässiga grunder).\r\nSom motivering anges att en övergång till statsbudget på kostnadsmässig\r\ngrund skulle öka tillgängligheten och förståelsen av statsbudgeten\r\nsärskilt för de som i andra sammanhang är vana vid den redovisningstekniken.\r\nMotionären hänvisar också till det faktaunderlag om en kostnadsmässig\r\nstatsbudget som nu finns i Finansdepartementet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nEn övergång till en statsbudget på bokföringsmässiga grunder innebär\r\natt inkomster och utgifter ska periodiseras till det år de är hänförliga\r\ntill. Redovisningen mot anslag och inkomsttitlar kommer därmed att spegla\r\nden genomförda verksamheten i stället för dagens redovisning som i\r\nprincip avspeglar ett betalningsflöde.\r\nEnligt utskottet finns det fördelar med en statsbudget på mer\r\nbokföringsmässiga grunder: En statsbudget på bokföringsmässiga grunder ger\r\nett sammanhängande räkenskapssystem i staten med enhetliga redovisningsprinciper\r\nför budgetering och redovisning, en ökad jämförbarhet mellan statsbudgeten\r\noch årsredovisningen för staten, en tydligare koppling mellan verksamhetens\r\nresultat och kostnader och med budgetering och redovisning i den kommunala\r\nsektorn.\r\nUtskottet menar dock att det finns även andra utgångspunkter för vad\r\nsom är en lämplig redovisningsmetod. Den som önskar följa och förutse\r\nstatens lånebehov ser gärna en redovisning och budgetering på kassamässig\r\nbasis. Utvecklingen av budgetunderskottet och det statliga lånebehovet\r\nutgör ett väsentligt inslag i riksdagens uppföljning av hur den samlade\r\nstatliga verksamheten utvecklas. Den som är intresserad av hur stora\r\nresurser den statliga verksamheten tar i anspråk önskar i stället en\r\nutgiftsbaserad redovisning.\r\nI skrivelsen Årsredovisning för staten 2004 finns en redogörelse för\r\ndet utvecklingsarbete för redovisningsprinciperna för statsbudgeten som\r\nhar bedrivits inom Finansdepartementet. Riksdagen har tidigare särskilt\r\nuppmärksammat frågorna i betänkandet Utvecklingen av den ekonomiska\r\nstyrningen (bet. 1999/2000:FiU13). En arbetsgrupp inom Finansdepartementet\r\nhar i Nya principer för utformning av statsbudgeten - konsekvenser för\r\nbudgetlagen (Ds 2003:49) föreslagit att statsbudgeten ska baseras på i\r\nhuvudsak bokföringsmässiga grunder (kostnader och intäkter). Promemorian\r\nhar beretts inom Regeringskansliet och remitterats till 61 remissinstanser.\r\nYttrandena är till övervägande delar positiva men åtskilliga myndigheter\r\npekar på konsekvenser som behöver belysas ytterligare. Enligt regeringens\r\nskrivelse finns det fortfarande särskilda utgifts- och inkomstelement\r\ndär förutsättningarna för en övergång till bokföringsmässig grund behöver\r\nprövas ytterligare. Vidare kan en ekonomisk styrning inte endast ske i\r\nkostnads-intäktsmässiga termer, utan en sådan måste kompletteras med en\r\nkassamässig styrning. Detta kräver ytterligare överväganden.\r\nEnligt skrivelsen är det för närvarande inte aktuellt att i Sverige ta\r\nett generellt steg i riktning mot att använda bokföringsmässiga grunder\r\nsom princip för att utforma statsbudgeten. Däremot kan det enligt\r\nregeringen finnas skäl att ta steg i riktning mot kostnads-intäktsmässighet\r\nför enskilda poster på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida. Av\r\nskrivelsen framgår också att förberedelser görs för att ett förbättrat\r\nunderlag för statsbudgetens skatteinkomster ska kunna lämnas.\r\nUtskottet kan konstatera att utvecklingsarbetet avseende principerna\r\nför utformning av statsbudgeten fortskrider och bereds på sedvanligt\r\nsätt inom Regeringskansliet och av regeringen. Utskottet ser därför\r\ningen anledning att föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed\r\nmotion Fi21 (m).\r\n\r\n6 Redovisning av regional utveckling i myndigheters årsredovisning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionen om att utöka redovisningen av regional\r\nutveckling i myndigheternas årsredovisning eftersom krav på sådan\r\nredovisning redan finns för de myndigheter som är berörda.\r\nMotionen\r\nI motion Fi240 av Inger Lundberg m.fl. (s) föreslås att regeringen\r\nålägger myndigheterna att i sina årsredovisningar redovisa hur de under\r\nåret bidragit till den regionala utvecklingen. Vissa statliga satsningar\r\nsyftar till att bryta den negativa befolkningsutvecklingen inom vissa\r\ndelar av landet. Enligt motionärerna finns det alltför många myndigheter\r\nsom inte har ett regionalpolitiskt perspektiv i sin planering. För att\r\ntydliggöra myndigheternas ansvar ska därför myndigheterna i sina\r\nårsredovisningar redovisa hur de bidragit till den regionala utvecklingen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag regleras\r\ninnehållet i myndigheternas årsredovisningar. Av förordningen framgår\r\natt myndighetens årsredovisning bl.a. ska innehålla resultatredovisning,\r\nresultaträkning och balansräkning. I resultatredovisningen ska myndigheten\r\nkommentera verksamhetens resultat i förhållande till de mål och i\r\nenlighet med de krav på återrapportering som regeringen har angett i\r\nregleringsbrev eller i något annat beslut. Detta innebär att i de fall\r\nregeringen har ställt upp mål för myndigheten som kan bidra till den\r\nregionala utvecklingen ska myndigheten också kommentera måluppfyllelsen\r\ni årsredovisningen. Som exempel på detta finns i ett 30-tal regleringsbrev\r\nför 2005 mål eller uppdrag med anknytning till genomförande och utveckling\r\nav regionala tillväxtprogram, som ska kommenteras i respektive myndighets\r\nårsredovisning för 2005.\r\nEnligt utskottets mening finns det sålunda redan i dag en redovisning\r\ni berörda myndigheters årsredovisning av hur deras verksamhet bidrar\r\ntill den regionala utvecklingen. Att lägga ett generellt redovisningskrav\r\npå myndigheterna skulle öka den administrativa bördan på myndigheterna.\r\nDet är därför enligt utskottet rimligt att regeringen även fortsättningsvis\r\navgör i vilken omfattning myndigheterna ska redovisa hur de bidragit\r\ntill den regionala utvecklingen. Utskottet avstyrker därmed motion Fi240\r\n(s).</pre><pre>\r\nReservation\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\nRedovisning av statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig\r\ngrund, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar\r\nAxén (m), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m) och Marita Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om principer för statens årsredovisning. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motion\r\n2004/05:Fi21 av Lennart Hedquist (m).\r\nStällningstagande\r\nRiksrevisionen drar slutsatsen att redovisningen är rättvisande med\r\nutgångspunkt från dagens redovisningsprinciper.\r\nDet finns dock flera förhållanden som har negativ inverkan på informationens\r\nkvalitet. Därmed kan inte årsredovisningen fungera på ett tillfredsställande\r\nsätt som analysunderlag och underlag för beslut.\r\nDe faktorer som bör framhållas är bl.a. att all statlig verksamhet inte\r\nredovisas över statsbudgeten. Vidare redovisas inte all verksamhet fullt\r\nut periodiserad. Det gäller t.ex. skatteuppbörden. I flera fall förekommer\r\nnettoredovisning av inkomster och utgifter trots att detta stämmer dåligt\r\nmed budgetlagens krav. Samtliga statliga myndigheter redovisas inte.\r\nRiksrevisionen anmärkte i fjol att flera av dessa brister skulle avhjälpas\r\nom de nya principer för statsbudgeten genomförs som redovisas i Ds\r\n2004:49, Nya principer för utformningen av statsbudgeten.\r\nMed en övergång till bokföringsmässiga principer skulle jämförelser med\r\nannan ekonomisk statistik, som SCB:s nationalräkenskaper, vara möjliga.\r\nBokföringsmässiga principer tillämpas redan av kommuner, landsting,\r\nnäringsliv och i nationalräkenskaperna. Jämförbarheten med företag,\r\nlandsting och kommuner skulle därför öka och det skulle bli lättare att\r\nkommunicera information om den statliga ekonomin till andra samhällssektorer\r\nom staten skulle börja tillämpa moderna redovisningsprinciper för\r\nbudgeten. De ovan nämnda problemen, bl.a. vad gäller avgränsningen av\r\nbudgeten, kan dock lösas utan en övergång till redovisning enligt\r\nbokföringsmässiga principer.\r\nRegeringens skrivelse Årsredovisningen för staten 2004 visar att det nu\r\nfinns motiv för att gå över till att redovisa statsbudgeten på kostnadsmässig\r\ngrund i stället för på kassamässig grund. Utredningsarbetet och\r\nremitteringen av förslagen innebär att en noggrann prövning har ägt rum. I\r\nstaten sker ju redan redovisningen på bokföringsmässiga grunder. Samma\r\nprinciper för budgeteringen skulle således underlätta jämförelser mellan\r\nbudget och utfall. Med anledning av motion Fi21 bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen detta till känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelse 2004/05:101\r\nRegeringens skrivelse 2004/05:101 Årsredovisning för staten 2004.\r\nFöljdmotion med anledning av skr. 2004/05:101\r\n2004/05:Fi21 av Lennart Hedquist (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utvecklingsarbetet för att i största möjliga utsträckning\r\nredovisa statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig grund.\r\n\r\nRedogörelse 2004/05:RRS20\r\nRedogörelse 2004/05:RRS20 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående\r\ngranskningen av årsredovisningen för staten 2004.\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi240 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att myndigheterna i sina årsredovisningar skall redogöra för\r\nhur de bidragit till regional utveckling.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nKonstitutionsutskottets yttrande 2004/05:KU6y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtrikesutskottets yttrande 2004/05:UU4y\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nBostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU6y\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Årsredovisning för staten 2004",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:101 och redogörelse 2004/05:RRS20 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Redovisning av statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig grund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Fi21 av Lennart Hedquist (m).\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CEFC68E1-BEAA-416F-A1CD-8B7ABA8BB200",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "136",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CEFC68E1-BEAA-416F-A1CD-8B7ABA8BB200",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Redovisning av regional utveckling i myndigheters årsredovisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Fi240 av Inger Lundberg m.fl. (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Redovisning av statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig grund",
        "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "2"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelse 101 och redogörelse RRS20 läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 13:44:49"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen om det ekonomiska utfallet i staten för 2004. Årsredovisningen innehåller resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt statsbudgetens slutliga inkomster och utgifter. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och rapporterat till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.",
          "dok_id": "GS01FIU28",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Årsredovisning för staten 2004 (FiU28)",
          "dok_id": "GS01FIU28",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 13:44:49"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01FIU28",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen om det ekonomiska utfallet i staten för 2004. Årsredovisningen innehåller resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt statsbudgetens slutliga inkomster och utgifter. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och rapporterat till riksdagen. Finansutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.</p>",
          "dok_id": "GS01FiU28",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Årsredovisning för staten 2004 (FiU28)",
          "dok_id": "GS01FiU28",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01FIU28",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_FiU_28.pdf",
          "filstorlek": "1581908",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Årsredovisning för staten (skr. 101, redog. RRS20)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/19F235DC-6B95-4712-9BA9-04D200938F0A"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi21 med anledning av skr. 2004/05:101 Årsredovisning för staten 2004",
          "ref_dok_id": "GS02Fi21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:101 Årsredovisning för staten 2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi240 Regional utveckling i årsredovisningar",
          "ref_dok_id": "GS02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling i årsredovisningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "redogorelse 2004/05:RRS20 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående granskningen av årsredovisningen för staten 2004",
          "ref_dok_id": "GS04RRS20",
          "ref_dok_typ": "redogorelse",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "RRS20",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses redogörelse angående granskningen av årsredovisningen för staten 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "redogorelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:101 Årsredovisning för staten 2004",
          "ref_dok_id": "GS03101",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "101",
          "ref_dok_titel": "Årsredovisning för staten 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-16",
          "ref_dok_id": "GS09141",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "141",
          "ref_dok_titel": "2005-06-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-16",
          "ref_dok_id": "GS09141",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "141",
          "ref_dok_titel": "2005-06-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:304",
          "ref_dok_id": "GS0K304",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "304",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:304",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:305",
          "ref_dok_id": "GS0K305",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "305",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:305",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}