{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2292267",
      "dok_id": "GS01FIU22",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "FIU22",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:FIU22",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "22",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:53",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:57",
      "titel": "Vissa förvaltningspolitiska frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU22/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU22",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01FIU22",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01FIU22",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:FIU22</div><h1>Vissa förvaltningspolitiska frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas frågor med anledning av fyra motioner inom\r\nområdet förvaltningspolitik. En fråga rör möjligheten att använda öppen\r\nprogramvara och öppna standarder i den offentliga förvaltningen. Vidare\r\ndiskuteras prissättningen på samhällets informationstjänster samt\r\npotentialen i att reducera antalet myndigheter. Slutligen avhandlas frågor\r\nrörande ISO-certifiering (kvalitets- och miljöledning) samt ett\r\nprocessorienterat arbetssätt i den offentliga förvaltningen.\r\nSamtliga motionsyrkanden i betänkandet avstyrks av utskottet, huvudsakligen\r\nmed motiveringen att omfattande arbete i dessa frågor redan pågår i\r\nRegeringskansliet och i statsförvaltningen.\r\nTill betänkandet fogas tre reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Öppen programvara och öppna standarder\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)\r\nyrkandena 1 och 3.\r\nReservation 1 (mp)\r\n\r\n2.      Prissättningen på samhällets informationstjänster\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)\r\nyrkande 2.\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n3.      Minskning av antalet myndigheter\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi263 av Torkild Strandberg och Christer\r\nNylander (båda fp).\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      ISO-certifiering\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi272 av Barbro Hietala Nordlund och\r\nKurt Kvarnström (båda s).\r\n\r\n5.      Processorientering i staten\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi276 av Berit Högman (s).\r\n\r\nStockholm den 10 mars 2005\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),\r\nMikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell\r\nNordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo\r\nBernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Agneta Gille\r\n(s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp),\r\nSiv Holma (v) och Jörgen Johansson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nUtskottet behandlar i detta betänkande sex motionsyrkanden inom området\r\nförvaltningspolitik. Samtliga yrkanden väcktes under den allmänna\r\nmotionstiden 2004. Motionsyrkandena tar upp användningen av öppen programvara\r\noch öppna standarder i den offentliga förvaltningen, prissättningen på\r\nsamhällets informationstjänster, minskning av antalet myndigheter,\r\nISO-certifiering samt processorientering i staten.\r\nUnder ärendets beredning har finansutskottet hållit en utfrågning rörande\r\nprocessorientering med Kjell Jansson, generaldirektör för Nutek.\r\nFinansutskottet har även besökt Statskontoret och där fått övergripande\r\nredogörelser för nuläget avseende flera av de frågor som tas upp i\r\nbetänkandet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nÖppen programvara och öppna standarder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI motionen föreslås en utredning om att övergå till öppen programvara\r\ni den offentliga förvaltningen samt att offentlig information i första\r\nhand ska göras tillgänglig via öppna standarder. Förslagen avstyrks mot\r\nbakgrund av det arbete som redan pågår i dessa frågor.\r\nJämför reservation 1 (mp).\r\nMotionen\r\nI motion Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) behandlas frågor rörande\r\nöppen mjukvara och öppna standarder. Med öppen mjukvara avser motionärerna\r\nfunktionsbibliotek, datorprogram eller operativsystem där källkoden\r\nfinns fritt tillgänglig. Statskontoret har i en förstudie tittat på\r\nvilka effekter ett införande av öppen mjukvara i den offentliga\r\nförvaltningen skulle kunna medföra. Denna förstudie visar enligt motionärerna\r\ni huvudsak på positiva effekter i form av förenklad licenshantering,\r\nminskat leverantörsberoende, sänkta kostnader m.m. Trots att fördelarna\r\nmed öppen mjukvara är många så har användningen i offentlig förvaltning\r\ni stort sett uteblivit. Mot denna bakgrund vill motionärerna att regeringen\r\nutreder frågan om att övergå till öppen mjukvara i den offentliga\r\nförvaltningen (yrkande 1).\r\nEnligt motionärerna ska hemsidor och tjänster skapade för allmänheten\r\nmed offentliga medel inte kräva att användaren måste införskaffa\r\nleverantörspecifik och ofri programvara. Motionärerna menar att man i dag\r\nofta använder slutna standarder där det finns fullgoda öppna alternativ\r\noch dessutom används öppna standarder felaktigt, vilket kan minska\r\ninformationens tillgänglighet. I praktiken handlar det om att anpassa\r\noch utvärdera webbsidor, välja rätt dokumentformat och använda genomtänkta\r\ninformationsstrukturer. Enligt motionärerna ska offentlig information\r\ni första hand göras tillgänglig via öppna standarder (yrkande 3).\r\nBakgrund\r\nInom Statskontoret bedrivs sedan 2002 ett arbete som syftar till att\r\nlyfta fram kunskapen om s.k. öppen programvara. Bakgrunden är bl.a. att\r\nmarknaden för IT-programvaror i Sverige domineras av ett fåtal aktörer\r\noch att konkurrensen och därmed valfriheten är bristfällig.\r\nÖppen programvara är enligt Statskontorets definition en programvara\r\ndär källkoden är tillgänglig och kan användas, förändras, förbättras,\r\nkopieras och distribueras av den som så önskar. Öppen programvara behöver\r\ninte vara gratis och är normalt inte licensfri. Ett exempel på en öppen\r\nprogramvara är operativsystemet Linux. I motsats till vad som gäller\r\nför öppen programvara får man vid s.k. proprietär programvara inte\r\ntillgång till källkoden, man får inte ändra i programmet och man får\r\ninte ge bort kopior. Ett exempel på proprietär programvara är\r\noperativsystemet Microsoft XP.\r\nÖppen programvara använder företrädesvis öppna standarder. Standarder\r\ni detta sammanhang är definitioner av filformat och standarder för\r\ninformationsutbyte, dvs. protokoll och format för kommunikation mellan\r\nolika programvaror och system. Ett exempel på en öppen standard är HTML\r\n(Hyper-Text Markup Language).\r\nI en enkät som Statskontoret ställde till samtliga myndigheter uppgav\r\n53 % av dem som svarade att de använt någon form av öppen programvara.\r\nAnnars är det främst inom universitets- och högskolevärlden som öppen\r\nprogramvara används i någon större omfattning.\r\nVåren 2004 gjorde Statskontoret en omfattande undersökning av erfarenheterna\r\nav att använda öppen programvara i den offentliga sektorn. Av undersökningen\r\nframgick att införandet av produkter baserade på öppen programvara sällan\r\nvarit föremål för en kostnadsanalys, även om de flesta svarande angav\r\nbesparingsskäl som ett av de viktigaste skälen till att man valde en\r\nöppen produkt. Även om öppen programvara förekom i mer eller mindre\r\nomfattning, har myndigheterna samtidigt behållit sina proprietära system\r\n(som t.ex. Microsoft Office). Undersökningen visade också att de\r\nmyndigheter som bytt från proprietär till öppen programvara inte upplevt\r\nnågra större problem. Det enda riktiga krånglet som rapporterades gällde\r\nkonvertering av makron och mallar från Microsoft Office till en öppen\r\nprodukt. Övergångsproblemen tycks annars främst vara av organisatorisk\r\nart, dvs. vanans makt är stor. För samtliga områden gäller omdömet att\r\nman kan rekommendera produkten eller systemet för andra att använda.\r\nSjälva produkten betygssätts högt men det är för många en hög tröskel\r\natt byta miljö. Utifrån de insamlade erfarenheterna har Statskontoret\r\ndragit slutsatsen att man behöver fördjupa kunskapen inom ett antal\r\nområden: Hur ska man t.ex. följa upp kostnaderna för öppen programvara\r\noch hur mäter man verksamhetsnyttan av att programvaror är öppna i\r\nförvaltningen?\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionärerna vill att regeringen tillsätter en utredning om frågan att\r\növergå till öppen programvara i den offentliga förvaltningen (yrkande\r\n1). Utskottet vill här framhålla att användningen av ny teknik, t.ex.\r\nval av programvara, är en fråga som varje myndighet själv har att ta\r\nställning till. Givetvis bör myndigheterna välja den teknik och de system\r\nsom är lämpligast från verksamhets- och effektivitetssynpunkt. Utskottet\r\nkan vidare konstatera att det sedan ett par år tillbaka pågår en omfattande\r\nkunskapsinsamling i frågan om öppen programvara under ledning av\r\nStatskontoret. Statskontoret har även nyligen tagit fram en upphandlingspolicy,\r\nsom poängterat betydelsen av att myndigheterna beaktar öppen programvara\r\nsom ett alternativ vid upphandlingar. Utskottet anser att ökad kunskap\r\nkring öppen programvara är viktigt, inte minst för att stimulera\r\nkonkurrensen på marknaden för programvaror. En annan form av\r\nkonkurrensstimulering\r\nuppnås genom att öppna standarder inte begränsar t.ex. företag, som\r\nvill lämna offert på elektronisk väg, till vissa tekniska format. Som\r\nStatskontoret framhåller behövs dock ytterligare analyser av vilka\r\nkostnader och vilken verksamhetsnytta de öppna alternativen ger upphov\r\ntill i jämförelse med motsvarande proprietära alternativ.\r\nI motionen påtalas vikten av att använda genomtänkta informationsstrukturer\r\noch öppna standarder på myndigheternas webbplatser (yrkande 3). I detta\r\nsammanhang vill utskottet peka på det arbete som sedan länge bedrivs\r\ninom ramen för den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Begreppet står för en\r\nförvaltning där modern informations- och kommunikationsteknik används\r\noptimalt för att effektivisera processerna, ge stöd, hjälp och service\r\nåt medborgarna samt bidra till ökad insyn och rättssäkerhet. I juni\r\n2003 tillsatte regeringen en delegation för att driva på utvecklingen\r\nav 24-timmarsmyndigheten. Delegationen sorterar under Finansdepartementet\r\noch består av företrädare för stat, kommun, landsting, forskarvärlden\r\noch näringslivet. Delegationen ska bl.a. finna möjliga finansieringslösningar\r\nför myndigheters och kommuners e-tjänster. Arbetet ska bedrivas fram\r\ntill den 1 november 2006. Regeringen har även gett Statskontoret i\r\nuppdrag att utarbeta ett system för återkommande uppföljningar av\r\n24-timmarsmyndigheten. Med utgångspunkt i uppföljningsresultatet ska\r\nStatskontoret vid behov föreslå vilka åtgärder som kan krävas för att\r\nuppnå målen med 24-timmarsmyndigheten. Uppdraget ska vara slutfört i\r\nmaj 2005.\r\nI anslutning till frågan om genomtänkta informationsstrukturer och öppna\r\nstandarder vill utskottet även påminna om det arbete som bedrivs inom\r\nNämnden för elektronisk förvaltning (e-nämnden). E-nämnden, som inrättades\r\nav regeringen i november 2003, arbetar för att fastställa gemensamma\r\ngrundläggande standarder för myndigheternas webbplatser i syfte att\r\nunderlätta den elektroniska kommunikationen med medborgare och företag\r\noch mellan myndigheter. Under första halvåret 2004 har e-nämnden fastställt\r\nsina första vägledningar. En av dessa vägledningar ska vara till stöd\r\nför myndigheternas utveckling av sina webbplatser. Syftet är att så\r\nmånga användare som möjligt, oberoende av egenskaper och förmågor, ska\r\nkunna söka och läsa information samt interagera via webbplatsen.\r\nMot bakgrund av det arbete som redan bedrivs i frågorna avstyrks motion\r\nFi261 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nPrissättningen på samhällets informationstjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om att låta utreda hur samhällets\r\ngrundläggande informationstjänster kan göras fritt tillgängliga via\r\nInternet.\r\nJämför reservation 2 (mp).\r\nMotionen\r\nI motion Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) tar motionärerna upp frågan\r\nom tillgången till samhällets grundläggande informationsresurser, t.ex.\r\nkartdata från Lantmäteriet och väderinformation från SMHI. Enligt\r\nmotionärerna är licensavgifterna många gånger orimliga för information\r\nsom i grunden redan är betald med offentliga medel. Motionärerna vill\r\natt regeringen utreder hur samhällets grundläggande informationsresurser\r\nsom finansieras med offentliga medel kan göras fritt tillgängliga via\r\nInternet, med undantag för information som kan skada rikets säkerhet\r\neller den personliga integriteten (yrkande 2).\r\nBakgrund\r\nI avgiftsförordningen (1992:191) slås fast att en myndighet ska ha\r\nbemyndigande för att ta ut en avgift och bestämma storleken på den. Där\r\nstår också att full kostnadstäckning gäller som ekonomiskt mål om inget\r\nannat beslutats. Enligt regeringsformen är det riksdagen som ska fatta\r\nbeslut om s.k. offentligrättsliga eller tvingande avgifter. Att besluta\r\nom att införa avgifter för prestationer som efterfrågas frivilligt\r\n(uppdragsverksamhet) hör till regeringens kompetensområde. Regeringen\r\nhar i olika sammanhang uttalat som sin mening att myndigheternas avgifter\r\nska utformas på ett sätt som leder till ett optimalt utnyttjande av\r\nmyndighetens resurser.\r\nOm myndigheten inte har ett särskilt uttalat författningsmässigt stöd\r\nhar den ändå möjlighet att ta ut avgifter för elektronisk information\r\nmed stöd av ett generellt bemyndigande i 4 § 9 avgiftsförordningen\r\n(1992:191). Det förutsätter att verksamheten är av tillfällig natur eller\r\nav mindre omfattning.\r\nOm avgifter för informationstjänster ska kunna sättas högre än full\r\nkostnadstäckning krävs ett särskilt regeringsbeslut. Regeringen kan t.\r\nex. ställa krav på att avgifterna, utöver att de ska täcka uttagskostnaden,\r\näven ska bidra till att finansiera myndighetens åligganden enligt\r\ninstruktionen eller annan författning. Ett sådant krav gäller bl.a. för\r\nLantmäteriet och SMHI, då dessa myndigheter är ålagda att via uppdrag\r\nfinansiera sådan uppgiftsinsamling m.m. som är nödvändig för att\r\nmyndigheten ska kunna fullgöra sina åligganden.\r\nRiksrevisionen har i en rapport (2004:17) konstaterat att det finns\r\nväsentliga brister i regeringens och myndigheternas hantering av\r\noffentligrättsliga avgifter. Bristerna gäller såväl regeringens insyn som\r\nregeringens styrning av tvingande avgifter. En framställning, RRS8,\r\nfrån Riksrevisionens styrelse med anledning av denna rapport har\r\nremitterats till finansutskottet för behandling.\r\nEtt nytt EU-direktiv, Vidareutnyttjande av information från Offentlig\r\nsektor (2003/98/EG), ska vara infört den 1 juli 2005. Direktivet är en\r\ndel i uppfyllandet av handlingsplanen för eEurope 2002 - Ett\r\ninformationssamhälle för alla och syftar till en öppen och ökad användning av\r\ntillgänglig information från offentlig sektor. Direktivet ställer ett\r\nantal minimikrav på förvaltningen för att säkerställa att samma\r\ngrundvillkor gäller för alla aktörer på den europeiska informationsmarknaden.\r\nI villkoren regleras frågor som rör tillgängliga format, avgiftsprinciper,\r\nöppenhet, licenser m.m. I direktivet framhålls bl.a. att medlemsländerna\r\nbör uppmuntra så låga avgifter som möjligt även om minimikravet är att\r\navgifterna inte får överstiga full kostnadstäckning. Direktivet ska ses\r\nsom ett första steg i att göra informationen mer tillgänglig, och det\r\nkommer att följas upp i en översyn som ska presenteras senast den 1\r\njuli 2008. När direktivet togs fram var man från Sveriges sida mycket\r\npositiv till förslaget.\r\nStatskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat konsekvenserna av\r\ndet nya EU-direktivet (dnr 2002/291-5). Statskontoret konstaterar att\r\nflera myndigheter, bl.a. Lantmäteriet, bedriver en omfattande verksamhet\r\ni konkurrens med andra aktörer och att de konkurrensproblem som därmed\r\nuppstår kan hämma den totala marknadens tillväxt. Samtidigt konstateras\r\natt försäljningsintäkterna i många fall är ett villkor för att myndighetens\r\nkärnverksamhet ska kunna bedrivas med hög kvalitet och service. Med\r\nandra ord, det finns en tydlig målkonflikt mellan konkurrensneutralitet\r\noch budgethänsyn. För att uppfylla direktivets intentioner kan det enligt\r\nStatskontoret vara nödvändigt med en tydligare (organisatorisk) åtskillnad\r\nmellan myndigheternas källinsamling av data och deras vidareförädling\r\noch försäljning av data.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionärerna yrkar på fri tillgång till samhällets grundläggande\r\ninformationsresurser (yrkande 2). I det sammanhanget vill utskottet poängtera\r\natt alltfler myndigheter i dag tillhandahåller åtminstone en del av sin\r\ninformation fritt via webben. SMHI lägger t.ex. ut aktuella väderprognoser\r\npå sin hemsida, och på Lantmäteriets hemsida kan man hitta tätortskartor\r\nfrån hela landet. Många myndigheter, däribland Lantmäteriet och SMHI,\r\ntar dock även ut avgifter för en stor del av sina informationstjänster.\r\nAvgiftssättningen är föremål för ett omfattande regelverk. Som framgått\r\nav bakgrundsbeskrivningen ovan har vissa brister i myndigheternas\r\nhantering av avgiftssättningen påtalats av Riksrevisionen i en skrivelse\r\ntill riksdagen (2004/05:RRS8). Denna skrivelse kommer att behandlas av\r\nfinansutskottet i ett särskilt betänkande senare i vår.\r\nMot bakgrund av den kommande utskottsbehandlingen av Riksrevisionens\r\nskrivelse avstyrks motion Fi261 (mp) yrkande 2.\r\nMinskning av antalet myndigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning bl.a. till det arbete som bedrivs i Ansvarskommittén\r\navstyrker utskottet motionärernas förslag om att reducera antalet\r\nmyndigheter i Sverige.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nMotionen\r\nI motion Fi263 av Torkild Strandberg och Christer Nylander (fp) framhålls\r\natt antalet myndigheter i Sverige bör reduceras. Enligt motionärerna är\r\nbehovet av prioriteringar inom offentlig sektor stort. Om byråkrati och\r\nadministration begränsas kan kärnverksamheten få mer resurser och\r\nskatteuttaget minska. Effektiviseringar i administrationen kan enligt\r\nmotionärerna också bli nödvändiga framöver då behovet av arbetskraft i\r\nsåväl offentlig som privat sektor kommer att öka. Motionärerna ifrågasätter\r\ndet stora antalet myndigheter i Sverige, som man menar är resultatet av\r\nen överdriven regleringsiver. Motionärerna vill att Sverige påbörjar en\r\nkritisk genomgång av myndigheterna, som den som startade i Danmark 2002.\r\nSyftet med den danska genomgången var bl.a. att genomföra effektiviseringar,\r\nminska dubbelarbete och avveckla myndigheter med huvudsakligen\r\nopinionsbildande verksamhet. Sedan genomgången startade har man i Danmark\r\nlagt ned 374 myndigheter, vilket enligt den danska regeringen inneburit\r\nen besparing på 350 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar inte motionärernas uppfattning om att antalet myndigheter\r\när ett resultat av en överdriven regleringsiver. En kartläggning som\r\nStatskontoret genomförde 2001 visar att strukturomvandlingen i staten\r\nvarit omfattande på 1990-talet och även i början av 2000-talet. Mellan\r\n1990 och 1998 mer än halverades det totala antalet myndigheter. Den\r\nfrämsta orsaken är att små regionala och lokala myndigheter slagits\r\nsamman eller upphört att vara egna myndigheter för att i stället ingå\r\ni en gemensam myndighet. Så har t.ex. skett i och med bildandet av\r\nTullverket, Arbetsmiljöverket och Skatteverket. Inom försvaret har över\r\n100 myndigheter upphört för att ingå i den nya myndigheten Försvarsmakten.\r\nUnder samma period har myndigheternas verksamhet renodlats och\r\nkoncentrerats till kärnverksamheten. Myndigheterna har blivit färre till\r\nantalet men ofta större räknat i antalet anställda. Men också antalet\r\nsysselsatta i staten har sjunkit kraftigt under hela 1990-talet fram\r\ntill 2001. De tre senaste åren har antalet sysselsatta i staten åter\r\nökat något.\r\nUtskottets uppfattning är att arbetet med att rationalisera och\r\neffektivisera myndighetsstrukturen är en ständigt pågående process. Regeringens\r\nriktlinjer för organisering av statsförvaltningen anges bl.a. i den\r\nförvaltningspolitiska propositionen 1997/98:136 Statlig förvaltning i\r\nmedborgarens tjänst, och i det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet.\r\nI ett interpellationssvar (2004/05:54) anför statsrådet Sven-Erik\r\nÖsterberg att myndighetsstrukturen ska avgöras av de krav som ställs på\r\nsamhället att ge medborgarna en effektiv service i enlighet med uppsatta\r\nmål. Regeringen redovisar årligen i budgetpropositionen vilka övergripande\r\norganisations- och strukturförändringar som genomförts under de senaste\r\nåren. Då det emellertid saknas detaljerad statistik över antalet statliga\r\nmyndigheter på central, regional och lokal nivå har Statskontoret i\r\nsitt regleringsbrev för 2005 fått i uppdrag att utveckla den löpande\r\nstatistiken på detta område.\r\nDen parlamentariskt tillsatta Ansvarskommittén har i uppdrag att se\r\növer strukturen och uppgiftsfördelningen inom den offentliga\r\nsamhällsorganisationen. I juni 2004 fick kommittén ett tilläggsdirektiv av\r\nregeringen, som innebär att man även ska se över den statliga styrningen\r\nav samhällsorganisationen. På den nationella nivån ska kommittén överväga\r\nen organisatorisk samordning eller sammanläggning av myndigheter. På\r\nden regionala nivån ska särskilt länsstyrelsernas roll uppmärksammas.\r\nUtskottet\r\nkan sammanfattningsvis konstatera att omfattande strukturrationaliseringar\r\noch sammanslagningar av myndigheter genomförts under det senaste decenniet\r\noch huruvida ytterligare sammanläggningar eller andra rationaliseringar\r\nbehövs är en fråga som Ansvarskommittén utreder närmare.\r\nMot denna bakgrund avstyrks motion Fi263 (fp).\r\nISO-certifiering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärens förslag om en översyn av för- och\r\nnackdelar för statliga verk med en certifiering enligt ISO-standard.\r\nMotionen\r\nI motion Fi272 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (s)\r\nefterfrågas en översyn av för- och nackdelar för statliga verk med en\r\ncertifiering enligt ISO-standard. Motionären påpekar att kvalitetssäkring,\r\nkvalitetsarbete och kvalitetsledning i dag görs inom stora delar av\r\nnäringslivet, såväl nationellt som internationellt och att det handlar\r\nom att skapa ordning och utveckla verksamheten ur både kund- och\r\nmiljöperspektiv. Uttalade kundkrav har enligt motionären medverkat till\r\natt ISO-certifiering har en så stor omfattning i dag. För kvalitetsledning\r\n(ISO 9001) har åtta principer fastställts, som enligt motionären skulle\r\nkunna tillämpas/användas av de statliga verkens högsta ledning.\r\nPrincipernas rubriker är: kundfokus, ledarskap, medarbetarnas engagemang,\r\nprocessinriktning, systemangreppssätt för ledning, ständig förbättring,\r\nfaktabaserade beslut samt ömsesidigt fördelaktiga relationer till\r\nleverantörer. Enligt motionären skulle det kvalitetsarbete som i dag\r\npågår för 24-timmarsmyndigheten naturligt kunna kopplas till\r\ncertifieringskriterierna. Mot bakgrund av detta anser motionären att en översyn\r\nbör genomföras för att analysera vilka för- och nackdelar statliga verk\r\nkan ha av certifiering med ISO 9001 (kvalitetsledning), ISO 14001\r\n(miljöledning) och AFS 2001:1 (internt miljöarbete).\r\nBakgrund\r\nAtt arbeta efter en standard för kvalitetsledning, miljöledning eller\r\ninternt arbetsmiljöarbete har som syfte att åstadkomma ett strukturerat\r\nsätt att arbeta med verksamhetsförbättring. Att dessutom certifiera\r\nsitt ledningssystem enligt en viss standard, som t.ex. ISO 9001 eller\r\nISO 14001, innebär att en organisation låter en utomstående neutral\r\npart granska den och bedöma om den uppfyller de krav som finns i respektive\r\nkravstandard. Certifieringen blir då ett slags kvalitetsstämpel gentemot\r\nkunder och andra intressenter.\r\nKvalitetsledning - ISO 9001\r\nKvalitetsledningssystem bygger på den internationella standarden ISO\r\n9001 som tagits fram av ISO (International Organization for Standardisation)\r\noch är det mest spridda ledningssystemet internationellt. Syftet med\r\nkvalitetsledningssystem är att säkerställa att kundens krav uppfylls\r\ngenom att ett strukturerat arbetssätt för kvalitetsfrågor i företaget\r\ninförs.\r\nLedningssystem för kvalitet användes ursprungligen i tillverkningsindustrin,\r\nmen tillämpningen ökar inom tjänsteföretag och offentlig verksamhet.\r\nFör närvarande finns cirka en halv miljon organisationer världen över\r\nmed utställda certifikat och i Sverige har ca 5 000 organisationer\r\ncertifierats enligt ISO 9001. Enligt KKR (Statens kvalitets- och\r\nkompetensråd) har intresset bland statliga myndigheter för ISO 9001 ökat.\r\nFlera myndigheter har börjat använda ISO 9001 för att kvalitetssäkra\r\nhela eller delar av sin verksamhet. Hit hör bl.a. Ekonomistyrningsverket\r\n(ESV), Naturvårdsverket, Statens fastighetsverk och SMHI. Ofta begränsas\r\nambitionen hos myndigheterna till att bli certifieringsbara, inte\r\ncertifierade. Av de uppräknade myndigheterna är det exempelvis bara SMHI\r\nsom certifierat sig enligt både ISO 9001 och ISO 14001. Naturvårdsverket\r\noch Statens fastighetsverk är enbart certifierade enligt ISO 14001. ESV\r\nhar stannat vid certifierbarhet. En orsak till att många myndigheter\r\nväljer att bli certifieringsbara, ej certifierade, är sannolikt de\r\nrelativt höga kostnaderna för certifiering. Dessutom har man i och med\r\ncertifierbarheten redan uppnått fördelen med ett mer strukturerat och\r\nkvalitetsinriktat arbetssätt. Till skillnad från privata företag har en\r\nmyndighet i allmänhet inte heller samma behov av ett certifikat i\r\nbemärkelsen kvalitetsstämpel gentemot omvärlden.\r\nDen senaste versionen av ISO 9001 innehåller en tydligare processinriktning\r\nsamt krav på ständiga förbättringar och mätning av kundtillfredsställelse.\r\n\r\nMiljöledning - ISO 14001 och EMAS\r\nMiljöledningssystem bygger på den internationella standarden ISO 14001.\r\nSyftet med miljöledningssystem är att företagen ska minska sin\r\nmiljöpåverkan genom att - utifrån sina egna förutsättningar - sätta miljömål\r\noch förbättra sitt arbetssätt, sina produkter eller tjänster. Lagkraven\r\nutgör basen. Cirka 3 600 organisationer har i dagsläget certifierats\r\nenligt ISO 14001 i Sverige.\r\nISO 14001 ingår i ISO 14000-familjen som omfattar standarder för\r\nmiljörevision, miljömärkning, livscykelanalys och miljöprestanda. En\r\norganisation som uppfyller kraven och som granskas av en oberoende part\r\nerhåller, precis som för kvalitetssystemet ISO 9001, ett certifikat.\r\nNär det gäller kraven på ordning och reda, organisation och\r\nerfarenhetsåterföring har ISO 14001 stora likheter med ISO 9001, som också stått\r\nmodell för förstnämnda. Många organisationer väljer att integrera olika\r\nledningssystem till ett verksamhetssystem, där de olika delarna ingår.\r\nEn ny version av ISO 14001 blev klar i december 2004. Standarden har\r\nomarbetats för att bli enklare och tydligare, för att närma sig ISO\r\n9001 och i viss mån även för att ta hänsyn till små och medelstora\r\nföretags behov. I detta arbete har Nutek deltagit under ledning av SIS\r\n(Swedish Standards Institute).\r\nFörutom den internationella standarden ISO 14001 finns inom EU ett annat\r\netablerat standardiserat system för miljöstyrning, EMAS (Eco Management\r\nand Audit Scheme). EMAS och ISO 14001 liknar varandra i sin uppbyggnad,\r\nmen till skillnad från ISO 14001 kräver EMAS en offentliggjord\r\nmiljöredovisning.\r\nArbetsmiljöledning - AFS 2001:1\r\nEnligt arbetsmiljölagen är alla arbetsgivare skyldiga att införa\r\nSystematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), oavsett verksamhetens storlek\r\noch natur. Certifiering enligt AFS 2001:1 är frivillig och innebär att\r\nen oberoende part granskat arbetsmiljösystemet. Certifiering av\r\narbetsmiljöarbete har en betydligt mer begränsad omfattning än certifiering\r\nav kvalitets- och miljöledningssystem. I dagsläget har drygt hundratalet\r\norganisationer i Sverige certifierats enligt AFS 2001:1.\r\nI AFS 2001:1 definieras systematiskt arbetsmiljöarbete enligt\r\nföljande:\r\nMed systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens\r\narbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett\r\nsådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en\r\ntillfredsställande arbetsmiljö uppnås.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att det är angeläget att utveckla och ständigt förbättra\r\nstatsförvaltningen med hjälp av ISO och andra modeller som t.ex. EU:s\r\nEMAS-modell för miljöstyrning. Valet av modell och arbetssätt måste\r\ndock göras i respektive myndighet. I syfte att åstadkomma ett strukturerat\r\nsätt att arbeta med verksamhetsförbättring är det heller inte nödvändigt\r\natt en myndighet certifieras av en utomstående part. Detta är ju också\r\nen kostnadsfråga då certifiering kan vara förenat med stora kostnader.\r\nSom KKR (Statens kvalitets- och kompetensråd) konstaterar har många\r\nmyndigheter också börjat använda ISO 9001 och ISO 14001 i syfte att\r\nkvalitetssäkra sin verksamhet och minska sin miljöpåverkan, dock utan\r\natt låta certifiera sig. Ekonomistyrningsverket (ESV) är ett exempel på\r\ndetta.\r\nBeträffande certifiering av arbetsmiljöarbete (enligt AFS 2001:1) så är\r\nförutsättningarna lite annorlunda. AFS 2001:1 står för Systematiskt\r\narbetsmiljöarbete och är reglerat enligt arbetsmiljölagen, dvs. alla\r\narbetsgivare är skyldiga att införa AFS 2001:1, och certifiering framstår\r\ni det sammanhanget som än mindre relevant.\r\nMot denna bakgrund avstyrks motion Fi272 (s).\r\nProcessorientering i staten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärens förslag om att ett generellt krav på\r\nett processorienterat arbetssätt bör riktas till samtliga statliga\r\nmyndigheter.\r\nMotionen\r\nI motion Fi276 av Berit Högman (s) anförs att krav på ett processorienterat\r\narbetssätt bör riktas till samtliga statliga myndigheter. Enligt motionären\r\nställer medborgarna allt större krav på effektivitet och tillgänglighet\r\ni offentlig verksamhet. Bäst resultat i dessa avseenden når enligt\r\nmotionären de myndigheter som arbetat med processorientering. Regeringen\r\nhar i dag ökad effektivitet som ett generellt krav på statliga myndigheter\r\nsamtidigt som man har ambitionen att sänka sjukfrånvaron inom den\r\nstatliga sektorn. Poängen med processorientering är att fler mål kan nås\r\nsamtidigt, t.ex. ökad nytta för medborgaren och ökat välbefinnande för\r\nmedarbetarna. I det processorienterade arbetssättet utgår man från\r\nkundens/medborgarens krav och gör även regelbundna mätningar av medborgarens\r\nuppfattning om verksamheten. Regeringen bör enligt motionären med större\r\ntydlighet än i dag ålägga statliga myndigheter och verk att arbeta på\r\nett processinriktat sätt.\r\nBakgrund\r\nProcessorientering går tillbaka till början av 1970-talet, då större\r\nindustrikoncerner sökte effektivare metoder för främst logistik och\r\nkostnadskontroll. Erfarenheterna från detta arbete har lett till att\r\nprocesssynsättet efterhand vunnit global spridning inom både näringsliv\r\noch förvaltning. Synsättet har de senaste åren också mött ökat intresse\r\nsom en följd av att nya ISO 9001 (standard för kvalitetsledning) baseras\r\npå ett processynsätt.\r\nKKR:s uppdrag att belysa potentialen i processynsättet\r\nRegeringen har uppdragit åt Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR)\r\natt i dialog med Ekonomistyrningsverket (ESV) belysa potentialen i att\r\nlägga processynsättet till grund för att effektivisera statsförvaltningen\r\noch för att utveckla mål- och resultatstyrningen ur ett medborgarperspektiv.\r\nUppdraget redovisades i juni 2004 i rapporten \"Processbaserad\r\nverksamhetsstyrning i staten\".\r\nEn process definieras av KKR som en kedja eller ett nätverk av länkade\r\naktiviteter som i ett återkommande flöde skapar värde för en kund.\r\nProcessen kan brytas ned i delprocesser, aktiviteter och arbetsmoment\r\ntill ett sammanhängande arbetsflöde. Ett exempel är PRV:s patentprocess,\r\ndär en patentansökan kommer in, registreras, fördelas på handläggare\r\noch handläggs varefter ett beslut fattas och expedieras.\r\nEn processansats syftar ytterst till att uppfylla kundernas krav på\r\nverksamheten. För detta krävs effektiva och kvalitetssäkrade processer\r\noch mer direkta syften med en processansats är därför att effektivisera\r\noch kvalitetssäkra verksamheten. Enligt KKR erbjuder processynsättet\r\nbåde enskilda myndigheter och staten som helhet en väg att skapa\r\nkostnadseffektiva och rättssäkra verksamheter som samtidigt tillgodoser\r\nhögt ställda krav från medborgare och företag.\r\nProcessorientering är ett relativt begrepp. KKR beskriver följande tre\r\nansatser som innebär olika grad av processorientering:\r\nProcessynsättet kan användas för hela eller delar av verksamheten med\r\neffektivisering, kvalitetssäkring eller kundorientering som syfte. Inga\r\nkonsekvenser uppstår för organisation, roller och ansvar.\r\nNär en processorienterad ledningsstruktur etableras påverkas\r\nansvarsfördelningen mellan linjeorganisationen och processen. Processerna får\r\ntyngd och ett tydligt utrymme i organisationens ledning och styrning.\r\nI\r\nen fullt ut processbaserad organisation leds, styrs och utvecklas hela\r\nverksamheten utifrån processerna och utifrån ett kundorienterat synsätt.\r\nDetta innebär att organisationen har en processorienterad ledningsstruktur\r\noch att det operativa arbetet har processorienterats.\r\nErfarenheter i staten\r\nMånga myndigheter arbetar med att processorientera verksamheten eller\r\nmed att skapa ett processbaserat kvalitetssystem. I KKR:s studie\r\nkontaktades statliga myndigheter med fler än 20 anställda samt statliga\r\naffärsdrivande verk. Drygt 40 av dessa uppgav att de tillämpar en\r\nprocessansats. Få myndigheter har dock kommit så långt att de har lagt\r\nprocesserna till grund för verksamhetens styrning genom att sätta mål\r\noch utveckla mätsystem som utgår från processerna.\r\nProcessynsättet har använts av bl.a. Ekonomistyrningsverket (ESV) och\r\nStatens kärnkraftinspektion (SKI) när det gäller verksamheten i sin\r\nhelhet. Syftet har främst varit att kvalitetssäkra arbetet. Båda\r\nmyndigheterna har gjort det genom att införa kvalitetsledningssystem som\r\nbygger på verksamhetens processer. ESV har utgått från standarden ISO\r\n9001, medan SKI har utvecklat sitt system utan stöd av någon specifik\r\nstandard. I ingetdera fallet har organisation, roller eller ansvar\r\npåverkats annat än i begränsad omfattning.\r\nAndra exempel där man tillämpat processynsättet på delar av verksamheten\r\när Verket för högskoleservice (VHS) i antagningsprocessen och Jordbruksverket\r\ni jordbrukarstödsprocessen. Båda myndigheterna har enligt KKR uppnått\r\nmycket stora effektiviseringsvinster.\r\nEn högre grad av processorientering, en struktur för processledning,\r\nhar använts för hela eller delar av verksamheten av bl.a. Patent- och\r\nregistreringsverket (PRV), Vägverket, Luftfartsverket och Migrationsverket.\r\nMigrationsverkets styrning har utvärderats av Statskontoret och resultatet\r\npresenteras i rapporten Tydligare styrning av Migrationsverket (2004:20).\r\nI rapporten framgår att Migrationsverkets processansvar var otydligt\r\nför berörda aktörer. Ansvaret vilade på svaga formella grunder och var\r\ninte kopplat till erforderliga styrmedel.\r\nDe myndigheter som gått längst i att bli en fullständigt processbaserad\r\norganisation är Tullverket och Försäkringskassan i Östergötland.\r\nTullverket beskrivs av KKR som Sveriges enda helt processtyrda och\r\nprocessorganiserade myndighet. Tullverket har bl.a. definierat de två\r\nprocesserna \"effektiv handel\" och \"brottsbekämpning\", som tillsammans\r\nuppfyller verksamhetens syfte och som lagts till grund för verksamhetens\r\nstyrning och fortsatta utveckling. Tullverket har med processutvecklingen\r\nförbättrat alla interna relevanta nyckeltal. Exempelvis har kostnaden\r\nper handlagt ärende minskat kraftigt. Kundundersökningar visar samtidigt\r\natt företagen anser att Tullverkets service har ökat dramatiskt.\r\nFörändringarna har dock inte skett smärtfritt. Sättet att implementera dem\r\nuppifrån och ned i organisationen har medfört betydande konsekvenser,\r\nbl.a. när det gäller roller och mandat, främst för regioncheferna men\r\näven för många andra chefer på regionnivå. Processerna har ännu inte\r\nbrutits ned och implementerats fullt ut på operativ nivå, och förståelsen\r\ni den operativa verksamheten för det processorienterade arbetssättet är\r\nän så länge begränsad.\r\nKKR konstaterar sammanfattningsvis att processynsättet har en betydande\r\npotential när det gäller att effektivisera statsförvaltningen. Framför\r\nallt när det gäller processer som går över myndighets- och sektorsgränser.\r\nErfarenheterna från de studerade myndigheterna visar samtidigt att det\r\nfinns många begränsningar och fallgropar på vägen och att det tar tid\r\natt få intern acceptans för processynsättet och att processorientera\r\nverksamheten. Enligt KKR är den mest uppenbara fallgropen, som många\r\nmyndigheter hamnar i, att processarbetet begränsas till en detaljerad\r\nkartläggning utan tydligt syfte och utan koppling till styrningen.\r\nErfarenheten pekar mot att processprojekt som startas utan tydligt\r\nledningsengagemang och strategiskt fokus har sämre förutsättningar att\r\nlyckas. Detsamma gäller om projekt är ensidigt toppstyrda, utan att\r\nmedarbetarna involveras och känner delägarskap.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att det är positivt att alltfler myndigheter processorienterar\r\nverksamheten med medborgare och företag i fokus. KKR bistår myndigheterna\r\ni detta arbete och sprider kunskap och information om goda exempel. Som\r\nframgår av KKR:s studie är Tullverket ett sådant gott exempel, där man\r\ngenom ett konsekvent tillämpat processynsätt uppnått stora förbättringar\r\noch effektiviseringar i verksamheten. Ett annat exempel är Migrationsverket,\r\nmen här har processansatsen varit förenad med avsevärda problem, vilket\r\nframgår av Statskontorets utvärdering. Utskottet anser att mer kunskap\r\noch erfarenhet kring det processbaserade arbetssättet måste inhämtas\r\ninnan man kan ta ställning till processansatsens potential mer generellt\r\nbland statliga myndigheter. Det ligger också genom 7 § verksförordningen\r\n(1995:1322) i myndigheternas uppdrag att genom samarbete med andra\r\nmyndigheter ta tillvara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet.\r\nHur detta samarbete över myndighetsgränser genomförs anser dock utskottet\r\nvara en fråga för berörda myndigheter att ta ställning till.\r\nMot denna bakgrund avstyrks motion Fi276 (s).</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Öppen programvara och öppna standarder, punkt 1 (mp)\r\nav Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om öppen programvara och öppna standarder. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkandena 1 och\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nÖppna programvaror vidareutvecklas av såväl ideella krafter och\r\nkommersiella företag som av andra användare. Genom att licensavtalen för\r\nöppen programvara vanligen tillåter att förändringar i koden sprids kan\r\nfler aktörer än den ursprungliga skaparen bidra med förbättringar. Det\r\nbetyder att slutanvändaren inte riskerar att låsas in i ett slutet system\r\neller att bli beroende av en enskild leverantör.\r\nÖppna programvaror har länge funnits som en naturlig del av Internet,\r\noch en majoritet av alla webbservrar kör i dag med någon av de öppna\r\noperativsystemen. Det ger dem en stark legitimitet som säkra och stabila\r\nprodukter.\r\nStatskontoret har redan i dag förbättrat villkoren för öppen programvara\r\ngenom att förbättra upphandlingsreglerna, men ännu har det i praktiken\r\ninte betytt någon större förändring. Trots att fördelarna är många med\r\nöppna programvaror har hittills användningen i offentlig förvaltning i\r\nstort sett uteblivit. Många inom förvaltningen tvekar att ta det första\r\nsteget. Valet faller på det man redan har i drift, för att det erbjuder\r\nen (måhända falsk) känsla av trygghet.\r\nDet finns en vinst för både kommuner, landsting och landet i stort om\r\nöppna programvaror kan utnyttjas i större utsträckning. Jag ställer mig\r\ndärför bakom motionärens förslag om att tillsätta en utredning för att\r\nbl.a. se över\r\nvilka konsekvenser en övergång till öppna eller fria programvaror i\r\nstatliga, landstingskommunala och kommunala förvaltningar och myndigheter\r\nskulle få i form av kostnader, besparingar och möjlighet till\r\narbetstillfällen,\r\nvilka av de offentligt använda datorprogrammen som går att ersätta med\r\nöppna alternativ och\r\nhur den offentliga upphandlingen av programvara kan förbättras för att\r\nbättre ta hänsyn till öppna programvarors fördelar.\r\nVidare borde det vara självklart att den offentliga information som\r\nfinns tillgänglig på Internet görs tillgänglig för alla, oavsett teknisk\r\nplattform eller hjälpmedel. De som inte vill eller kan köra de vanligaste\r\nsystemen på grund av fysiska förutsättningar eller andra skäl ska inte\r\ndiskrimineras. Öppna standarder förenklar användandet för alla.\r\nMot denna bakgrund tillstyrker jag motion Fi261 (mp) yrkandena 1 och 3\r\n.\r\n\r\n\r\n2.      Prissättningen på samhällets informationstjänster, punkt 2 (mp)\r\nav Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om prissättningen på samhällets informationstjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSverige ligger långt framme när det gäller informationsteknisk utveckling.\r\nInformationsteknik är dock beroende av underliggande information. Många\r\npotentiella innovatörer hindras i dag från att pröva sina idéer på grund\r\nav orimliga licensavgifter för information som i grunden redan är betald\r\nmed offentliga medel. All information som finansieras från det offentliga\r\när alla skattebetalares gemensamma egendom och bör också göras tillgänglig\r\nför alla, självklart med undantag för information som kan skada rikets\r\nsäkerhet eller den personliga integriteten. Det finns exempel från andra\r\nländer där man kommit betydligt längre än Sverige i dessa avseenden.\r\nEngelska BBC gör exempelvis alla sina produktioner tillgängliga via\r\nInternet. Amerikanska NASA gör likadant med den mest grundläggande av\r\nsin information.\r\nAtt det finns ett stort behov av att låta utreda myndigheternas\r\navgiftssättning bekräftas inte minst av den framställning till riksdagen,\r\nangående brister och oklarheter i hanteringen av offentligrättsliga\r\navgifter, som Riksrevisionens styrelse nyligen lagt fram (2004/05:RRS8).\r\n\r\nMot denna bakgrund tillstyrker jag motion Fi261 (mp) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n3.      Minskning av antalet myndigheter, punkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer\r\nNylander (fp), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Jörgen\r\nJohansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om minskning av antalet myndigheter. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi263 av Torkild Strandberg och Christer Nylander\r\n(båda fp).\r\nStällningstagande\r\nMyndigheterna har en central roll i den demokratiska beslutsprocessen.\r\nDen svenska demokratin bygger på principen om en självständig\r\nstatförvaltning. Myndigheterna ska på ett effektivt, opartiskt och rättssäkert\r\nsätt tjäna medborgarna, sina yttersta uppdragsgivare. I dagens Sverige\r\npekar mycket på att den principen är hotad. Myndighets-Sverige expanderar\r\nkraftigt, myndigheterna ägnar sig alltmer åt politisk propaganda,\r\nutnämningsmakten missbrukas och utredningsväsendet håller på att tappa i\r\nkvalitet och oberoende.\r\nSedan sekelskiftet har 31 helt nya myndigheter tillkommit enligt en\r\nfärsk rapport från Statskontoret. Samtidigt är ett stort antal nya\r\nmyndigheter på väg att bildas eller är på förslag. I dag har Sverige\r\nsammanlagt, enligt Statskontoret, 234 myndigheter som lämnar årsredovisning\r\ntill regeringen. Tillsammans omsätter myndigheterna 207 miljarder kronor\r\noch har drygt 192 000 årsarbetskrafter.\r\nOrsakerna bakom tendensen att skapa nya myndigheter är flera. En är att\r\nregeringen har belönat lojala företrädare för sina samarbetspartier med\r\nmyndighetschefstjänster, en annan att regeringen i avsaknad av konkreta\r\nåtgärdsförslag på ett sakområde vill visa handlingskraft. Att då inrätta\r\nen ny myndighet ger intryck av politisk vilja, prioritering och engagemang.\r\nEtt talande exempel är EU 2004-kommitténs förslag om att det borde\r\ninrättas en ny permanent myndighet som ska fördela bidrag till organisationer\r\nför EU-information.\r\nMånga av de nystartade myndigheterna är små. Detta innebär höga\r\nadministrationskostnader och större sårbarhet jämfört med större myndigheter,\r\nvilket bidrar till att minska effektiviteten i statsförvaltningen.\r\nI takt med att den offentliga byråkratin växer ökar också krånglet för\r\nföretag och enskilda medborgare. Den offentliga förvaltningen blir\r\nalltmer svåröverskådlig, vilket försvårar ansvarsutkrävande och kontroll.\r\n\r\nSlutligen bör regeringen också ta fram en strategi för hur antalet\r\nmyndigheter ska kunna reduceras.\r\nMot denna bakgrund tillstyrker vi motion Fi263 (fp).</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi261 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta utreda öppen mjukvara i offentlig förvaltning.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda hur samhällets grundläggande informationsresurser\r\nsom finansieras med offentliga medel kan göras allmänt och fritt\r\ntillgängliga via Internet, med undantag för information som kan skada rikets\r\nsäkerhet eller privatpersoners integritet eller säkerhet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att offentlig information i första hand skall göras\r\ntillgänglig via öppna standarder.\r\n2004/05:Fi263 av Torkild Strandberg och Christer Nylander (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att reducera antalet myndigheter i Sverige.\r\n2004/05:Fi272 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om på vilket sätt en eventuell översyn kan göras av för- och\r\nnackdelar för statliga verk med en certifiering enligt ISO-standard.\r\n2004/05:Fi276 av Berit Högman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ett generellt krav på att processorienterat arbetssätt bör\r\nriktas till samtliga statliga myndigheter.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": " Öppen programvara och öppna standarder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi261 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Prissättningen på samhällets informationstjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi261 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Minskning av antalet myndigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi263.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CA61120F-03DD-4554-9A6D-9F5FD2A59358",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "146",
                    "113",
                    "0",
                    "90"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CA61120F-03DD-4554-9A6D-9F5FD2A59358",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "ISO-certifiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi272.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Processorientering i staten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi276.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": " Öppen programvara och öppna standarder",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Prissättningen på samhällets informationstjänster",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Minskning av antalet myndigheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:27:23"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om förvaltningspolitiska frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. En av motionerna handlar om möjligheten att använda öppen programvara och öppna standarder i den offentliga förvaltningen. I andra motioner diskuteras prissättningen på samhällets informationstjänster samt potentialen i att reducera antalet myndigheter. Slutligen avhandlas frågor om ISO-certifiering (kvalitets- och miljöledning) samt ett processorienterat arbetssätt i den offentliga förvaltningen. ",
          "dok_id": "GS01FIU22",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om förvaltningspolitiska frågor (FiU22)",
          "dok_id": "GS01FIU22",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:27:23"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01FIU22",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om förvaltningspolitiska frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. En av motionerna handlar om möjligheten att använda öppen programvara och öppna standarder i den offentliga förvaltningen. I andra motioner diskuteras prissättningen på samhällets informationstjänster samt potentialen i att reducera antalet myndigheter. Slutligen avhandlas frågor om ISO-certifiering (kvalitets- och miljöledning) samt ett processorienterat arbetssätt i den offentliga förvaltningen.</p>",
          "dok_id": "GS01FiU22",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om förvaltningspolitiska frågor (FiU22)",
          "dok_id": "GS01FiU22",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:54"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01FIU22",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_FiU_22.pdf",
          "filstorlek": "201011",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Vissa förvaltningspolitiska frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/04FC501A-80E7-484E-A3F1-F70D6FEE15E2"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi261 Öppen informationsinfrastruktur",
          "ref_dok_id": "GS02Fi261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi261",
          "ref_dok_titel": "Öppen informationsinfrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi263 Minskning av antalet myndigheter",
          "ref_dok_id": "GS02Fi263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi263",
          "ref_dok_titel": "Minskning av antalet myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg och Christer Nylander (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi272 ISO",
          "ref_dok_id": "GS02Fi272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi272",
          "ref_dok_titel": "ISO",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi276 Krav på processorienterat arbetssätt",
          "ref_dok_id": "GS02Fi276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi276",
          "ref_dok_titel": "Krav på processorienterat arbetssätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-07",
          "ref_dok_id": "GS09100",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "2005-04-07",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-06",
          "ref_dok_id": "GS0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2005-04-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}