{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284633",
      "dok_id": "GS01FIU2",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "FIU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:FIU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-12-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:38",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:42",
      "titel": "Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2004/05:1)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01FIU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01FIU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01FIU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:FIU2</div><h1>Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2004/05:1)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens och Riksrevisionens styrelses\r\nförslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2.\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag angående ett antal olika frågor som\r\nberör utgiftsområdet.\r\nMed hänvisning till den förändring av regeringens stabsorganisation som\r\naviseras avstyrker utskottet motionsförslag om en översyn av myndigheternas\r\nansvarsfördelning.\r\nUtskottet avstyrker också motionsförslag om SCB:s uppdragsverksamhet\r\noch konstaterar att det pågår arbete både inom Regeringskansliet och\r\nSCB med anledning av Riksrevisionens rapport, Uppdrag statistik.\r\nVidare avstyrker utskottet två motionsyrkanden om att tillsätta en\r\nutredning för att beräkna samhällets kostnader för mäns våld mot kvinnor.\r\nUtskottet gör bedömningen att värdet av en sådan kostnadsberäkning -\r\ntill följd av de stora osäkerheterna - sannolikt är begränsat och att\r\nresurserna för att bekämpa våld mot kvinnor i första hand bör användas\r\npå det sociala området.\r\nUtskottet avstyrker även motionsförslag om bl.a. Riksrevisionens regionala\r\norganisation, försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska\r\nSpel.\r\nUtskottet tillstyrker samtliga propositionens yrkanden och avstyrker\r\nsamtliga motionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns 7 reservationer och 5 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2\r\na)      Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2\r\nRiksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi\r\noch finansförvaltning i enlighet med specifikationen i bilaga 2. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 9\r\noch 13 samt avslår motionerna2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m),\r\n2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c),2004/05:Fi266 av Lars Lindén\r\nm.fl. (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.\r\nfl. (fp) yrkandena 2 och 8.\r\nb)      Låneram för Riksrevisionen\r\nRiksdagen bemyndigar Riksrevsionen att för 2005 ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i\r\nverksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 10.\r\nc)      Anslagskredit för Riksrevisionen\r\nRiksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen ska 2005 finnas\r\nen anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 11.\r\nd)      Räntekontokredit för Riksrevisionen\r\nRiksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit på\r\nsitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000 kr.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt\r\n12.\r\n2.      Översyn av myndigheternas uppdrag\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande 1.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n3.      Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena\r\n1 och 3.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n4.      Statens personadressregisternämnd\r\nRiksdagen tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämndens\r\norganisatoriska anknytning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde 2 punkt 2.\r\n5.      Fortifikationsverket\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt\r\nbemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Fortifikationsverket\r\nfår ta upp lån inom en ram av högst 6 525 miljoner kronor i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 4 och 6.\r\n6.      Statens fastighetsverk\r\nRiksdagen godkänner regeringens investeringsplan för Statens fastighetsverk\r\nsamt bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Statens fastighetsverk\r\nfår ta upp lån inom en ram av högst 10 miljarder kronor i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 3 och 5.\r\n7.      Premiepensionsmyndigheten\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig kredit\r\ni Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose\r\nPremipensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt\r\n7.\r\n8.      Premiepensionens efterlevandeskydd\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675)\r\nom införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 1.\r\n9.      Försök med trängselskatt i Stockholm\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning för\r\nförsöket med trängselskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde 2 punkt 8.\r\n10.     Riksrevisionens regionala organisation\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav\r\nAbramsson (båda s).\r\n11.     SCB:s uppdragsverksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkandena 1 och 2 samt2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg\r\n(båda fp) yrkandena 1-3.\r\nReservation 3 (m, fp)\r\n\r\n12.     Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkandena 1 och 2,2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3\r\noch2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m) yrkande 2.\r\n\r\nReservation 4 (m)\r\nReservation 5 (fp, kd, c)\r\n\r\n13.     Könsuppdelad statistik\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s).\r\n14.\r\nGenerationsräkenskaper\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp).\r\n15.     Genderbudgetering inom EU\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s).\r\n16.     Delpension för statsanställda\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande 5.\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n17.     Kostnaden för mäns våld mot kvinnor\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande\r\n1 och2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1.\r\nReservation 7 (v, mp)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 2 december 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin\r\nLundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman\r\n(s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*,\r\nRoger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille\r\n(s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*,\r\nSiv Holma (v) och Stefan Attefall (kd)*.\r\n\r\n\r\n\r\n* Avstår från ställningstagande under punkt 1.</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nRiksdagen har på förslag av finansutskottet den 24 november 2004 fastställt\r\nramar för vart och ett av statsbudgetens 27 utgiftsområden. I detta\r\nbetänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde\r\n2 ska fördelas inom den ram som fastställts för utgiftsområdet.\r\nUtskottet behandlar också ett antal andra frågor inom utgiftsområdet\r\nsom rests dels av regeringen, dels i motioner.\r\nProtokoll från finansutskottets offentliga utfrågning av riksrevisorerna\r\nden 27 april bifogas i bilaga 4.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nUtgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning består av 20 anslag\r\nfördelade på två politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella\r\nsystem och tillsyn. Därutöver innehåller utgiftsområdet vissa anslag\r\nsom inte ingår i något politikområde, dels anslaget för Riksrevisionen,\r\ndels anslaget för försöket med trängselskatt i Stockholm. Regeringen\r\nföreslår att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet 2005 uppgår\r\ntill ca 11,4 miljarder kronor och fördelas enligt tabellen nedan.\r\nTabell 1 Utgifterna 2005 inom utgiftsområde 2\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n2005    2006    2007\r\nPolitikområdet Effektiv statsförvaltning        8 945,9 9 280,3 9 762,4\r\nPolitikområdet Finansiella system och tillsyn   518,0   463,4   471,8\r\nAnslag som inte ingår i något politikområde:\r\n90:1 Riksrevisionen     278,1   276,1   280,7\r\n90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm       1 690,0 860,0   770,0\r\nTotalt för utgiftsområde 2      11 432,1        10 879,8        11 284,9\r\nEkonomisk styrning\r\nHösten 2003 gjorde riksdagen ett tillkännagivande med anledning av den\r\nekonomiska styrningen (2003/04:FiU2, rskr 2003/04:125). Utskottet ansåg\r\nbl.a. att uppställda mål bör vara tydliga och lätta att följa upp samt\r\natt olika typer av resultatindikatorer bör användas i ökad utsträckning.\r\n\r\nSom en reaktion på detta tillkännagivande lämnade regeringen en relativt\r\ndetaljerad beskrivning av hur resultatredovisningen till riksdagen kan\r\nutvecklas. Utskottet svarade på detta i budgetbetänkandet (2004/05:FiU1\r\navsnitt 8.2) och ansåg att regeringens redovisning låg i linje med vad\r\nutskottet framhållit tidigare. Det grundläggande problemet med bristande\r\növerensstämmelse mellan utgiftsområden och politikområden kvarstår. Sju\r\npolitikområden finansieras av anslag som ligger inom två eller flera\r\nutgiftsområden och berör därmed flera olika utskott.\r\nAnslagen för 2005 inom utgiftsområde 2\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens och Riksrevisionens\r\nstyrelses förslag till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2.\r\nUtskottet tillstyrker därutöver förslag från Riksrevisionens styrelse\r\natt dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50\r\nmiljoner kronor i RGK för investeringar i anläggningstillgångar som\r\nanvänds i verksamheten, dels att det ska finnas en anslagskredit på\r\nhögst 3 % för anslag 90:1 Riksrevisionen, dels att Riksrevisionen får\r\nha en räntekontokredit i RGK på högst 32 miljoner kronor.\r\nDärmed tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses\r\nyrkanden 9-13.\r\nAlla här aktuella motionsyrkanden avstyrks.\r\nJämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nPropositionen\r\nI utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda\r\npolitikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och\r\ntillsyn. Vidare ingår ett anslag som avser Riksrevisionen, som har\r\nriksdagen som huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett\r\nvisst politikområde. Förslagen till medelsanvisning för hela utgiftsområdet\r\nuppgår till 11 432 140 000 kr. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda\r\nramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag enligt nedanstående\r\ntabell. Regeringen föreslår att utgifterna inom utgiftsområde 2 fördelas\r\nenligt nedanstående tabell (yrkande 9).\r\nTabell 2 Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi och finansförvaltning 2005\r\nTusental kronor\r\n\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\nI motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkande 8, Fi266 (kd) yrkande 5 och\r\nFi257 (c) lämnar oppositionspartierna förslag till alternativa anslagsnivåer.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet behandlar på följande sidor regeringens och i förekommande\r\nfall partiernas förslag till anslag inom utgiftsområdet.\r\nUtskottet tillstyrker i samtliga fall regeringens förslag. Därmed\r\ntillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag\r\ntill fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2.\r\nUtskottet tillstyrker vidare förslagen från Riksrevisionens styrelse\r\natt dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50\r\nmiljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar\r\nsom används i verksamheten, dels att det på anslaget 90:1 Riksrevisionen\r\nska finnas en anslagskredit på högst 3 procent, dels att Riksrevisionens\r\nräntekontokredit i Riksgäldskontoret får uppgå till högst 32 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet Riksrevisionens styrelses yrkanden\r\n10-12.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8,\r\nFi266 (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt Fi257 (c).\r\n\r\nPolitikområdet Effektiv statsförvaltning\r\nVerksamheten ska bidra till att hela statsförvaltningen bedrivs effektivt\r\nsamt till att främja att statsförvaltningen uppfyller höga krav på\r\nrättssäkerhet, effektivitet och demokrati. Politikområdet omfattar frågor\r\nom ekonomisk styrning, förvaltningsutveckling, statliga arbetsgivarfrågor,\r\nstatistik, prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning.\r\nI politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras\r\nmed både anslag och andra intäkter. Det är Ekonomistyrningsverket,\r\nStatskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling,\r\nStatistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd samt\r\nKonjunkturinstitutet. Dessutom ingår de helt avgiftsfinansierade myndigheterna\r\nStatens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och\r\nStatens pensionsverk (SPV). Vidare ingår Ekonomiska rådet samt vissa\r\nnämnder vars verksamhet är anslagsfinansierad.\r\nMålet för politikområdet\r\nMålet för politikområdet fastställdes i samband med behandlingen av\r\nbudgetpropositionen för 2001. Det övergripande målet för hela politikområdet\r\när att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas\r\nav hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för\r\nbeslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är indelat i\r\nsex delområden och för varje delområde anges i propositionen hur\r\nverksamheten inom delområdet ska bidra till att politikområdets mål uppnås.\r\n\r\nDelområdet Ekonomisk styrning och kontroll omfattar verksamhet vid\r\nEkonomistyrningsverket. Aktiviteter inom delområdet syftar till att\r\nsäkerställa en effektiv statligt finansierad verksamhet. Ett väsentligt\r\nled i detta arbete är att skapa förutsättningar för en väl fungerande\r\nekonomisk styrning i staten. Det innebär bl.a. att tillhandahålla ett\r\nefterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till\r\nRegeringskansliet och statliga myndigheter.\r\nDelområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling omfattar\r\nStatskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling samt\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten inom delområdet ska\r\nfrämja att de tre grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och\r\neffektivitet får genomslag i hela statsförvaltningen.\r\nDelområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens\r\npensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.\r\nMålet för delområdet är att få till stånd en samordnad statlig\r\narbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att\r\nåstadkomma efterfrågat resultat.\r\nDelområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet på delområdet\r\när att tillhandahålla lättillgänglig statistik av god kvalitet. Detta\r\nmål ska nås samtidigt som produktiviteten i statistikproduktionen\r\nförbättras, kostnaderna för uppgiftslämnandet minskas och lämnade uppgifter\r\nskyddas. För att bedöma i vilken utsträckning målen uppnås använder man\r\nsig av kvantitativa mått på statistikens kvalitet, produktivitetsutvecklingen\r\noch uppgiftslämnarnas kostnader.\r\nDelområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket,\r\nKonjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för delområdet är\r\ntillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den\r\nsamhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. För att bedöma i\r\nvilken utsträckning målen uppnås använder man sig av dels kvantitativa\r\nmått på prognosernas tillförlitlighet, dels användarnas synpunkter på\r\nanalyser och prognoser.\r\nDelområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk,\r\nFortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet uppnås\r\ngenom en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning.\r\nDet ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och\r\nservice i jämförelse med andra alternativ.\r\nRevisionens iakttagelser\r\nRiksrevisionen har bedömt att samtliga årsredovisningar inom politikområdet\r\ni allt väsentligt är rättvisande. Området berörs också av fyra rapporter\r\nfrån effektivitetsrevisionen.\r\nUppdrag statistik - insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR\r\n2004:8)\r\nHöga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:14)\r\nRätt avgifter? - Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17)\r\nVem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19)\r\nPolitikens inriktning\r\nRegeringens stabsstöd\r\nRegeringen anser att det är motiverat att stabsorganisationen får delvis\r\nnya uppgifter och en ny struktur. Därför avser regeringen att renodla\r\nviss verksamhet som ingår i regeringens stabsstöd samt skapa en mer\r\nslagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska området. Som\r\nunderlag för detta avser regeringen ta fram ett detaljerat förslag till\r\nframtida uppgifts- och ansvarsfördelning när det gäller verksamhet som\r\ni dag bedrivs inom Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Statens\r\nkvalitets- och kompetensråd.\r\nEn utgångspunkt för förändringarna är att stabsresurserna bör koncentreras\r\ntill ett fåtal myndigheter med tydliga ansvarsområden. Vidare är det\r\nangeläget att skapa en myndighet som på regeringens uppdrag har ett\r\nrenodlat ansvar för utredning, uppföljning och utvärdering. Detta är\r\nmotiverat bl.a. av att regeringen sedan halvårsskiftet 2003 inte har\r\nmöjlighet att lägga ut uppdrag på Riksrevisionen, vilket dessförinnan\r\nvar möjligt i förhållande till Riksrevisionsverket. Regeringen har för\r\navsikt att renodla Statskontorets verksamhet i denna riktning.\r\nDet behövs också en samordnad ledning av den statliga internrevisionen,\r\noch regeringen anser att Ekonomistyrningsverket är mest lämpat för\r\ndenna uppgift.\r\nRegeringen avser även att skapa en mer slagkraftig myndighet inom det\r\nförvaltningspolitiska området. En sådan myndighets uppdrag avses att\r\nomfatta verksamhet som i dag till en del bedrivs av Statens kvalitets-\r\noch kompentensråd, till en del av Statskontoret.\r\nDe samlade resurserna för en ny stabsorganisation ska rymmas inom\r\nbefintliga ramar, dvs. inom nuvarande ramar för Statskontoret,\r\nEkonomistyrningsverket, Statens kvalitets- och kompentensråd samt\r\nRiksrevisionsverkets\r\ntidigare uppdragsverksamhet.\r\nRegeringen avser att ta fram ett detaljerat förslag utifrån ovanstående\r\nutgångspunkter så att förändringarna kan träda i kraft senast den 1\r\njanuari 2006.\r\n\r\n1:1 Konjunkturinstitutet\r\nKonjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser\r\növer den ekonomiska utvecklingen, bidra till att den ekonomiska statistiken\r\nhåller god kvalitet samt bedriva visst miljöekonomiskt analys- och\r\nmetodutvecklingsarbete.\r\nKonjunkturinstitutets verksamhet finansieras med anslag samt till en\r\nmindre del med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslag 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med\r\n47,3 miljoner kronor för 2005. Jämfört med vad som anvisades för 2004\r\nhar anslaget räknats upp med 0,6 miljoner kronor.\r\nAnslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs 0,6 miljoner\r\nkronor i pris- och löneomräkning, dvs. hela anslagshöjningen förklaras\r\nav detta.\r\nIntäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas\r\nnästa år uppgå till 1,3 miljoner kronor.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi257 att Konjunkturinstitutets anslag\r\nska minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nCenterpartiets förslag om minskade anslag för Konjunkturinstitutet\r\nmotiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till\r\nanslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna\r\ndel avstyrks.\r\n\r\n1:2 Ekonomistyrningsverket\r\nEkonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för\r\nekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters\r\nekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet\r\nsom stöder såväl regeringen som myndigheterna.\r\nESV:s verksamhet finansieras till drygt 40 % med anslag och i övrigt\r\nmed avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslag 1:2 Ekonomistyrningsverket ska föras\r\nupp med 95,8 miljoner kronor för 2005. Jämfört med anvisade medel för\r\n2004 har anslaget räknats upp med 9,5 miljoner kronor. Vid beräkningen\r\nhar en pris- och löneomräkning gjorts med 1,4 miljoner kronor. Anslaget\r\nhar därutöver ökats med 8,1 miljoner kronor för att finansiera investeringar\r\noch planerat utvecklingsarbete av informationssystemet Hermes. Intäkterna\r\nfrån ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 131,6 miljoner\r\nkronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar information om statlig\r\nekonomi, resultatstyrning och finansiell styrning, ekonomi- och\r\npersonaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport. Det\r\nsamlade balanserade resultatet i den avgiftsfinansierade verksamheten\r\nuppgick till -8,3 miljoner kronor vid utgången av 2003.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi257 att Ekonomistyrningsverkets anslag\r\nska minskas med 10 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte\r\nnärmare.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nCenterpartiets förslag om minskade anslag för Ekonomistyrningsverket\r\nmotiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till\r\nanslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna\r\ndel avstyrks.\r\n\r\n1:3 Statskontoret\r\nStatskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och\r\nutvärderingsverksamhet samt ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift\r\när främst att utreda och utvärdera på regeringens uppdrag samt att bistå\r\nmed förnyelse av statsförvaltningen och den elektroniska infrastrukturen\r\ninom offentlig sektor.\r\nStatskontorets verksamhet finansieras till ungefär 60 % med anslag och\r\ni övrigt med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslag 1:3 Statskontoret ska föras upp med\r\n89,7 miljoner kronor för 2005. Jämfört med årets medelsanvisning är det\r\nen i det närmaste oförändrad anslagsnivå.\r\nVid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med\r\n0,9 miljoner kronor. Övriga anslag har samtidigt minskat med 0,9 miljoner\r\nkronor. Orsaken till anslagsminskningen är att Statens personadressregisternämnd\r\n(SPAR) förs från Statskontoret den 1 januari 2005. Intäkterna från\r\nStatskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas nästa år uppgå\r\ntill 53,4 miljoner kronor, varav 45,5 miljoner kronor är intäkter från\r\nuppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över.\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att Statskontorets verksamhet\r\nmed inriktning på inköpssamordning inom IT- och teleområdet ska föras\r\ntill Kammarkollegiet, att verksamhet med inriktning på statistik om\r\noffentlig sektor ska föras till SCB, att verksamhet med inriktning på\r\nlokalförsörjning ska övertas av Statens fastighetsverk och att Statskontoret\r\nbör kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med t.ex. Kammarkollegiet.\r\nMotionärerna föreslår därför att anslaget för nästa år minskas med 18\r\nmiljoner kronor (yrkande 5).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi257 att Statskontorets anslag ska\r\nminskas med 25 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets anslag\r\nför nästa år ska minskas med 18 respektive 25 miljoner kronor, dvs. med\r\nen femtedel eller mer. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare.\r\nKristdemokraterna anser att delar av Statskontorets verksamhet ska\r\nföras till Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet, två myndigheter\r\nsom i Kristdemokraternas budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna\r\nmed 40 respektive 8 miljoner kronor.\r\nUtskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret liksom\r\nEkonomistyrningsverket fungerar som regeringens stabsmyndigheter.\r\nStatskontoret svarar i den egenskapen främst för utrednings- och\r\nutvärderingsverksamhet, ett arbete som bedrivs på uppdrag av regeringen och\r\nandra statliga myndigheter. Utskottet har svårt att se att den lösning\r\nsom motionärerna förespråkar har några förutsättningar att bidra till\r\nökad effektivitet i statsförvaltningen, i synnerhet som anslagen till\r\nde berörda myndigheterna föreslås bli kraftigt beskurna. Utskottet ser\r\ningen anledning att frångå regeringens förslag till anslagsberäkning\r\nför Statskontoret. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna del och Fi257\r\n(c) i denna del avstyrks.\r\n\r\n1:4 Täckning av merkostnader för lokaler\r\nPropositionen\r\nAnslaget, som disponeras av Statskontoret, belastas av utgifter för\r\nhyror av tomma lokaler för vilka staten har ett betalningsansvar till\r\ndess avtalen går att avveckla. Utgifterna styrs huvudsakligen av\r\navtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra\r\nhand.\r\nRegeringen föreslår att anslaget förs upp med 425 000 kr för 2005.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\n1:5 Statistiska centralbyrån\r\nStatistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för den sektorsövergripande\r\nofficiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet\r\nmed verksamheten är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Verksamheten\r\nomsluter ca 885 miljoner kronor, varav drygt hälften finansieras med\r\navgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslag 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå\r\ntill 437,4 miljoner kronor för 2005. Det är 7,9 miljoner kronor mer än\r\nvad som anvisats för innevarande år.\r\nVid beräkning av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 5,\r\n9 miljoner kronor. Anslaget har dessutom tillfälligt utökats med 2\r\nmiljoner kronor för genomförande av delar av åtgärdsplanen för att\r\nförbättra den ekonomiska statistiken (2 miljoner kronor tillförs tillfälligt\r\näven 2006).\r\nIntäkterna från SCB:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till\r\n450 miljoner kronor, samma nivå som det förväntade resultatet för 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi253 att SCB:s uppgifter bör\r\nbegränsas. För att säkerställa en efterfrågan på statistikproduktionen\r\nbör graden av avgiftsfinansiering öka. Anslaget bör mot denna bakgrund\r\nminskas med 65 miljoner kronor nästa år.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att ett effektiviseringskrav\r\npå knappt 5 % av den totala omslutningen införs. Det innebär att anslaget\r\nför 2005 bör minskas med 40 miljoner kronor (yrkande 5).\r\nCenterpartiet anser i motion Fi257 att offentliga myndigheters verksamhet\r\nbehöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering.\r\nDärför bör SCB:s anslag minskas med 65 miljoner kronor 2005.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI motionerna föreslås relativt omfattande minskningar av SCB:s anslag.\r\nUtskottet anser emellertid att regeringens föreslagna medelstillskott\r\ntill SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB som\r\nproducent av viktig och tillförlitlig statistik. Utskottet ser också\r\npositivt på SCB:s plan för att förbättra den ekonomiska statistiken.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för SCB\r\n2005. Förslagen i motionerna Fi253 (m), Fi266 (kd) yrkande 5 samt\r\nFi257(c) avstyrks.\r\n\r\n1:6 Kammarkollegiet\r\nKammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som\r\ntillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens\r\nrätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet fungerar också som ett\r\nstatligt egenregi-alternativ i frågor som rör administrativ service,\r\nkapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning.\r\nKammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 % med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslag 1:6 Kammarkollegiet förs upp med 29,\r\n7 miljoner kronor för 2005. Det är 0,5 miljoner kronor mer än vad som\r\nanvisats för i år. Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten\r\nberäknas nästa år uppgå till 260,8 miljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi266 en ökad avgiftsfinansiering\r\nav Kammarkollegiets verksamhet. Motionärerna vill se över huruvida\r\nverksamheter som Kammarkollegiets, som konkurrerar med privata alternativ,\r\nockså drar nytta av det statliga anslaget. Vidare vill man undersöka\r\nom kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över\r\ntill Riksskatteverket och om en samordning med t.ex. Statskontoret kan\r\nge ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna\r\nminskas med 8,0 miljoner kronor 2005 (yrkande 5).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi257 att Kammarkollegiets anslag ska\r\nminskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nVilka överväganden som bär upp Centerpartiets förslag om minskade anslag\r\nför Kammarkollegiet framgår inte av motionen. Kristdemokraterna vill\r\natt man undersöker dels huruvida Kammarkollegiets hantering av arvs-,\r\ngåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket, dels om en\r\nsamordning med Statskontoret kan ge ytterligare effektivitetsvinster.\r\nUppenbarligen anser sig Kristdemokraterna inte behöva avvakta resultatet\r\nav den i sammanhanget föreslagna undersökningen, eftersom partiet\r\nföreslår att Kammarkollegiets anslag ska minskas med en fjärdedel redan\r\nnästa år. Kristdemokraternas förslag till anslagsminskning kan även\r\nifrågasättas mot bakgrund av att upphandlingsverksamhet inom IT- och\r\nteleområdet av motionärerna föreslås föras över till Kammarkollegiet\r\nfrån Statskontoret.\r\nFinansutskottet avstyrker motionärernas förslag och biträder regeringens\r\nförslag till anslagsberäkning. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna\r\ndel och Fi257 (c) i denna del avstyrks.\r\n\r\n1:7 Nämnden för offentlig upphandling\r\nNämnden för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig\r\nupphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och lagenligt. NOU:s\r\nverksamhet finansieras i huvudsak med anslag.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Nämnden för offentlig upphandling\r\nförs upp med 8,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget ökas engångsvis med\r\n350 000 kr för att bl.a. finansiera informationsinsatser avseende\r\nantidiskrimineringsklausuler m.m.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 att NOU och Konkurrensverket\r\nska slås samman (yrkande 2). Motionärerna påpekar att en sammanslagning\r\nskapar en effektivare tillsyn när det gäller kommuners och landstingens\r\nsätt att sköta konkurrensen.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att NOU ska samordnas med och\r\nombildas till en självständig del av Konkurrensverket fr.o.m. andra\r\nhalvåret 2005 (yrkande 4). De föreslår därför att anslaget halveras på\r\nutgiftsområde 2 år 2005. Resterande del, 4 miljoner kronor, förs i\r\nstället till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. Motionärerna\r\nföreslår vidare att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor. De\r\nföreslår således att under Konkurrensverkets anslag ska för NOU:s\r\nverksamhet reserveras totalt 11 miljoner kronor per år.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFolkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna anser att Nämnden för\r\noffentlig upphandling (NOU) bör gå samman med Konkurrensverket.\r\nKristdemokraterna föreslår att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor.\r\n\r\nUpphandlingskommittén föreslog 2001 att NOU skulle slås samman med\r\nKonkurrensverket och ombildas till en ny myndighet. Regeringen behandlade\r\nkommitténs förslag i proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om\r\noffentlig upphandling och framhöll att det måste finnas en effektiv och\r\nändamålsenlig tillsynsorganisation. Det primära syftet för organisationen\r\nska vara att upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens principer\r\nföljs.\r\nFinansutskottet (2001/02:FiU12) delade inte regeringens uppfattning\r\nutan förordade att en förnyad prövning av NOU:s ställning borde göras\r\nmed inriktning bl.a. på att ta vara på de fördelar som kan finnas med\r\nen kontroll- och tillsynsfunktion via en förvaltningsmyndighet och\r\nutvecklingsfunktioner i eventuellt andra former. Riksdagen ställde sig\r\nbakom ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd (rskr.\r\n2001/02:324).\r\nRegeringen redovisade i budgetpropositionen för 2003 att den avsåg att\r\nåterkomma till frågan om NOU:s organisation i samband med att regeringen\r\ntar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen\r\nska vara utformat.\r\nI 2004 års ekonomiska vårpropositions finansplan anförde regeringen bl.\r\na. följande: Ett problem inom offentlig upphandling är hur man ska\r\nhantera de offentliga aktörer som inte genomför en upphandling på rätt\r\nsätt. Upphandlingskommittén föreslog att det skulle införas en\r\nmarknadsskadeavgift för att kunna beivra brott mot upphandlingsregler. Syftet\r\nmed sanktionen är enligt Upphandlingskommittén att komma till rätta med\r\natt en upphandlande enhet över huvud taget inte tillämpat LOU och därmed\r\ngjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Regeringen ställer\r\nsig positiv till en sanktionsavgift som ett sätt att förbättra upphandlingen.\r\n\r\nInom EU pågår ett arbete som syftar till att göra EU-sanktionerna\r\nbeträffande upphandlingar mer effektiva. Sverige kommer i EU-arbetet att\r\nstödja ett förslag om att effektiva rättsmedel införs. Enligt kommissionen\r\nberäknas ett förslag kunna tas fram under 2005 med syfte att det ska\r\ninföras inom EU något år senare. Regeringen kommer i början av 2005 att\r\ngöra en bedömning av om EU:s arbete kommer att tillgodose de svenska\r\nkraven. I väntan på denna bedömning avvaktar regeringen med att lägga\r\nförslag om en marknadsskadeavgift.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2003\r\nom att frågan om NOU:s organisation bör avgöras när regeringen tar\r\nställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen\r\nska vara utformat. Utskottet uttalade dock i betänkande 2003/04:FiU2\r\natt det är viktigt att regeringen snarast tar ställning till bl.a. NOU:s\r\norganisation och återkommer till riksdagen i denna fråga. Utskottet har\r\nalltjämt samma uppfattning. Någon särskild åtgärd från riksdagen är med\r\nhänsyn till det arbete som nu pågår inom EU inte nödvändig, varför\r\nmotionerna avstyrks. Nämndens anslag bör således beräknas i enlighet med\r\nförslaget i budgetpropositionen.\r\nFörslagen i motionerna Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8 i denna del och\r\nFi266 (kd) yrkandena 4 och 5 i denna del avstyrks av utskottet.\r\n\r\n\r\n1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd (KKR) ska stödja och stimulera\r\narbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga\r\nförvaltningen. KKR inrättades i början av 1999.\r\nVerksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till viss del\r\näven med avgiftsintäkter. Verksamheten finansierades 2003 till drygt\r\n20 % med avgifter. Utöver det ramanslag som myndigheten disponerar under\r\nutgiftsområde 2, disponerar myndigheten även ett äldreanslag: (1998) D3\r\nBidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området under\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv. Vid utgången av 2003 var 21,6 miljoner kronor\r\noförbrukade på detta anslag.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd\r\nförs upp med 12,7 miljoner kronor för 2005. Det är 192 000 kr mindre än\r\nvad som anvisats för innevarande år. Detta är en konsekvens av den\r\nslutgiltiga pris- och löneomräkningen som genomförts av anslagen för\r\nförvaltningsändamål för 2005 och som redovisades i 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (avsnitt 6.2.1).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi253 att rådet bör avvecklas\r\noch föreslår således att anslaget för 2005 minskas med 6,5 miljoner\r\nkronor.\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 att en avveckling av Statens\r\nkvalitets- och kompetensråd inleds under 2005 och föreslår således att\r\nanslaget för 2005 minskas med 6 miljoner kronor (yrkande 8).\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 en avveckling av myndigheten\r\noch att anslaget minskas med 12,8 miljoner kronor (yrkande 5).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi257 att myndigheten avvecklas och att\r\nanslaget minskas med 13 miljoner kronor.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet vill alla avveckla KKR. Moderata samlingspartiet och\r\nFolkpartiet föreslår därför att anslaget för nästa år halveras. De båda\r\növriga partierna vill däremot helt avskaffa detta anslag.\r\nMot bakgrund av bl.a. att en stor del av KKR:s verksamhet finansierats\r\nmed anslagssparandet från äldreanslaget, som förväntas vara förbrukat\r\nefter 2005, beslutade regeringen i juli 2003 att en fördjupad prövning\r\nskulle göras av KKR. Som ett resultat av denna fördjupade prövning, en\r\nfördjupad prövning av Ekonomistyrningsverket (ESV) och förslagen i\r\nInternrevisionsutredningen (SOU 2003:93) redovisar regeringen i årets\r\nbudgetproposition (volym 2, utgiftsområde 2, avsnitt 4.4) bedömningen\r\natt man avser att renodla viss verksamhet som ingår i regeringens\r\nstabsstöd samt skapa en mer slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska\r\nområdet. Som ett underlag för slutligt ställningstagande ifråga om\r\nutformningen av regeringens stabsstöd avser regeringen att ta fram ett\r\ndetaljerat förslag till en framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när\r\ndet gäller verksamhet som i dag bedrivs inom ESV, Statskontoret och KKR.\r\nRegeringen aviserar att förändringarna avses träda i kraft senast den\r\n1 januari 2006.\r\nEnligt utskottets mening bör man avvakta regeringens förslag innan\r\nriksdagen tar ställning till KKR:s framtida uppgifter och organisation.\r\nUtskottet är därför inte berett att ändra på regeringens förslag till\r\nmedelsberäkning för KKR.\r\nMotionerna Fi253 (m) i denna del, Fi270 (fp) yrkande 8 i denna del,\r\nFi266 (kd) yrkande 5 i denna del samt Fi257 (c) i denna del avstyrks av\r\nutskottet.\r\n\r\n1:9 Ekonomiska rådet\r\nEkonomiska rådet, som är knutet till Finansdepartementet, består av sex\r\nnationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör\r\nsom adjungerad medlem. Verksamheten är anslagsfinansierad till sin helhet.\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslag 1:9 Ekonomiska rådet förs upp med 2,\r\n1 miljoner kronor för 2005, vilket är 0,3 miljoner kronor lägre än\r\nanslagsnivån 2004. I anslagsberäkningen ingår en pris- och löneomräkning\r\nmed 33 000 kr. Övriga anslag har minskat med 350 000 kr jämfört med\r\nföregående år.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna bedömer i motion Fi266 att den typ av insatser som\r\nrådet bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår\r\ndärför att anslaget avvecklas (yrkande 5).\r\nCenterpartiet uppger i motion Fi257 att partiet tidigare motsatt sig\r\natt rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nBåde Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Ekonomiska rådet\r\navvecklas och att något anslag för detta ändamål inte förs upp i budgeten.\r\n\r\nUtskottet vill med anledning av detta påminna om att Ekonomiska rådet\r\nfungerar som initiativtagare till forskning och som en länk mellan å\r\nena sidan Finansdepartementet och å andra sidan Konjunkturinstitutet\r\noch den nationalekonomiska forskningen. Ekonomiska rådet ordnar möten\r\noch seminarier samt tar initiativ till olika forskningsinsatser. Regeringen\r\nanser att dessa insatser har varit betydelsefulla och ändamålsenliga\r\noch bidragit till att underlaget för den ekonomiska politiken förbättrats.\r\nRådet har också en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet\r\ni vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena makroekonomi, modellbyggande\r\noch miljöekonomi. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening\r\ninte anledning att föreslå att Ekonomiska rådet ska avvecklas. Utskottet\r\nställer sig således bakom regeringens förslag till anslagsberäkning och\r\navstyrker de i motionerna Fi266 (kd) och Fi257 (c) framförda kraven på\r\navveckling av rådet.\r\n\r\n1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor\r\nAnslaget används bl.a. till medlemsavgifter för de samnordiska\r\ninstitutionerna, kostnader för utgivning av Arbetsgivarverkets\r\nförfattningssamling\r\noch uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i\r\nrikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens\r\nbehov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och\r\nutredningsuppdrag, samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom\r\ndet arbetsgivarpolitiska området.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor\r\nförs upp oförändrat med knappt 2,5 miljoner kronor för 2005. Vid ingången\r\nav 2004 fanns på anslaget 3,4 miljoner kronor i form av anslagssparande.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n1:11 Statliga tjänstepensioner\r\nAnslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, särskild\r\nlöneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av\r\nkollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt\r\nberäknade premier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 1998\r\nskall betala och som redovisas under inkomsttiteln 5211 Statliga\r\npensionsavgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln motsvarar inte utgifterna\r\npå anslaget beroende på att de försäkringsmässigt beräknade premier som\r\nredovisas på inkomsttiteln avser beräknade pensionskostnader för aktiv\r\npersonal för ett visst år medan anslaget belastas med de pensioner som\r\nutbetalas samma år.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner förs\r\nupp med 8 220 miljoner kronor för 2005. Medelsbehovet för anslaget styrs\r\nfrämst av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga\r\nkompletteringspensionen samt av basbeloppsförändringar. Med anledning av att\r\npersonalen hos de allmänna försäkringskassorna fr.o.m. den 1 januari\r\n2005 inordnas i det statliga tjänstepensionssystemet tillförs anslaget\r\n367 miljoner kronor genom en överföring från anslaget 19:6 Försäkringskassan\r\npå utgiftsområde 10.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning\r\n(punkt 9).\r\n\r\nPolitikområdet Finansiella system och tillsyn\r\nPolitikområdet omfattar reglering och tillsyn av det finansiella systemet,\r\nstatsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in-\r\noch utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt\r\nfinansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden.\r\nI politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras\r\nmed både anslag och andra intäkter. Dit hör Finansinspektionen,\r\nInsättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden. Dessutom\r\ningår den helt avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare\r\ningår den på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag\r\nalltså bereds av kulturutskottet.\r\nMålet för politikområdet\r\nDet övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med\r\nbeslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast\r\natt det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl\r\nsamhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott\r\nskydd,\r\natt tillsynen ska bedrivas effektivt,\r\natt kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt\r\nsom risker beaktas samt\r\natt statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.\r\nPolitikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges\r\ni propositionen särskilda mål.\r\nDelområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar\r\nden verksamhet som främst Finansinspektionen och Bokföringsnämnden (BFN)\r\nbedriver. Finansinspektionen har som mål för sin verksamhet att bidra\r\ntill stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella\r\nföretag samt genom regel- och tillståndsgivning. Inspektionen ska också\r\ntillgodose konsumentskyddet i det finansiella systemet genom tillsyn av\r\nstabiliteten hos enskilda finansiella institut.\r\nDelområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets upplåning\r\noch förvaltning av statsskulden. Målet för delområdet har lagts fast i\r\nlagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för\r\nRiksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att långsiktigt\r\nminimera kostnaderna för statsskulden samtidigt som risker beaktas. De\r\nkrav som penningpolitiken ställer ska också beaktas.\r\nDelområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att\r\nverksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att garantier ska\r\nhanteras inom ramen för garantimodellen. Delområdet omfattar dels de\r\ngarantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas av\r\nRiksgäldskontoret, dels en särskild garanti till Venantius AB samt garantier\r\nsom följer av Sveriges medlemskap i vissa internationella finansieringsinstitut.\r\n\r\nDelområdet Övrig finansiell förvaltning omfattar Riksgäldskontorets\r\nuppgift som statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och\r\nPremiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för Riksgäldskontorets verksamhet\r\ninom detta område är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och\r\nfinansförvaltning i staten. Insättningsgarantinämnden har som mål för\r\nsin verksamhet att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar\r\noch främja stabiliteten inom det finansiella systemet.\r\nPremiepensionsmyndighetens\r\nmål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och till nytta\r\nför pensionsspararna.\r\nDelområdet Internationella finansiella institutioner omfattar åtaganden\r\ngentemot ett antal internationella kreditinstitut. Dessa institutioners\r\nverksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och\r\natt främja en ekonomisk utveckling i låntagarländerna. Institutionerna\r\nbidrar också med råd och analys på olika beslutsnivåer.\r\nDelområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar Lotteriinspektionens\r\nverksamhet. Målet är att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen\r\nverka för en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och\r\nefterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet\r\nfrån spel ska värnas och vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga\r\nändamål, dvs. staten, föreningslivet och hästsporten.\r\nRevisionens iakttagelser\r\nDen årliga revisionen har riktat en anmärkning mot Riksgäldskontoret\r\ndels avseende redovisningsbrister, dels avseende ett mindre\r\nanslagsöverskridande (Cassa Nova). Övriga årsredovisningar inom politikområdet\r\nhar bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.\r\nOmrådet berörs av två rapporter från effektivitetsrevisionen:\r\nPremiepensionens första år (RiR 2004:16)\r\nDen statliga garantimodellen (RiR 2004:4).\r\n2:1 Finansinspektionen\r\nFinansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av\r\nfinansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen\r\nett ramanslag för täckning av verksamhetens utgifter. Baserat på\r\nkostnaderna tar Finansinspektionen ut en obligatorisk årlig avgift från\r\nföretagen under tillsyn (SFS 2002:1042). Finansinspektionen tar i\r\nanslutning till sin marknadsövervakning också ut olika typer av\r\nsanktionsavgifter (SFS 2000:1087). Varken inkomster från tillsynsavgifter\r\neller inkomster från sanktionsavgifter disponeras av myndigheten, utan\r\nredovisas mot inkomsttitel 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet.\r\nAvgifter tas också ut för ansökningar om tillstånd och anmälningar\r\n(SFS 2001:911). Från och med 2004 disponerar Finansinspektionen inkomster\r\nfrån dessa avgifter. Därutöver disponerar myndigheten även inkomster\r\ntill följd av vissa administrativa avgifter från Bokföringsnämnden och\r\nInsättningsgarantinämnden.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:1 Finansinspektionen förs upp med\r\n178,4 miljoner kronor för 2005. Det är ca 3,2 miljoner kronor mer än\r\nvad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör 2,3 miljoner kronor\r\nsedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna begär i motion Fi266 att regeringen återkommer till\r\nriksdagen om en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen,\r\nvilket skulle innebära en utvidgning av myndighetens rätt att disponera\r\navgiftsintäkter (yrkande 2).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi257 att Finansinspektionens anslag\r\nska minskas med 20 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte\r\nnärmare.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFörra året biföll riksdagen regeringens förslag om att Finansinspektionen\r\nskulle få tillgodogöra sig inkomsterna från de avgifter inspektionen\r\ntar ut vid sin prövning av vissa ansökningar och tillstånd. Kristdemokraternas\r\nmotionsyrkande om att utvidga myndighetens rätt att disponera avgiftsintäkter\r\navstyrktes. De skäl som då anfördes är fortfarande giltiga, och utskottet\r\nfinner ingen anledning att för tillfället ompröva Finansinspektionens\r\nfinansiering och avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkande 2.\r\nNär finansutskottet förra året biträdde regeringens förslag om att\r\nFinansinspektionen direkt skulle få tillgodogöra sig inkomsterna från\r\navgifter för ansökningar om tillstånd och anmälningar, var utskottet\r\nmycket tydligt med att redovisningen av inkomster och utgifter för denna\r\nverksamhet skulle ske vid sidan av statsbudgeten så som regleras i 18\r\n§ budgetlagen för verksamheter som har full kostnadstäckning. Utfallet\r\nför 2003 visar på ett underskott på 8,2 miljoner kronor, vilket indikerar\r\natt åtminstone för 2003 har prövningsverksamhetens kostnader belastat\r\nFinansinspektionens förvaltningsanslag. Finansutskottet vill med anledning\r\nav detta återigen framhålla att prövningsverksamhetens kostnader inte\r\nfår belasta Finansinspektionens förvaltningsanslag utan helt bestridas\r\nmed de avgifter som tas ut enligt förordningen (SFS 2001:911).\r\nFinansutskottet har vid flera tillfällen (bl.a. i bet. 1998/99:FiU20,\r\nbet. 1999/2000:FiU20 och bet. 2000/01:FiU20) uttalat sin syn på regeringens\r\nresultatredovisning. I detta sammanhang har utskottet framhållit att\r\nanslagsberäkningarna bör göras tydligare och redovisas för riksdagen.\r\nNär det gäller Finansinspektionens anslag redogör regeringen för ett\r\nantal tillskott, justeringar och överföringar över åren som inte går\r\natt följa i den tabell där härledningen av anslagsnivån görs. För att\r\ntillgodose riksdagens behov av relevant beslutsunderlag, vill utskottet\r\nmed anledning av detta återigen understryka vikten av tydlighet i\r\nanslagsberäkningar vilket också kräver att motiven för regeringens bedömning\r\noch slutsatser framgår tydligt. Med detta är utskottet berett att ställa\r\nsig bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avvisar Centerpartiets\r\nförslag om en minskning av anslaget.\r\n\r\n\r\n2:2 Insättningsgarantinämnden\r\nInsättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga\r\ninsättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs\r\nupp med 7,5 miljoner kronor för 2005. De institut som omfattas av\r\ninsättningsgarantisystemet och investerarskyddet ska också svara för\r\nfinansieringen av dessa båda system. Ett belopp motsvarande anslaget\r\ntill IGN avräknas från avgiftsinkomsterna och redovisas mot inkomsttitel.\r\nUnder 2004 uppgår anslaget till 5 557 000 kr.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\n2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader\r\nAnslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- och övriga\r\nförvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkostnader\r\ni upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för statens internbank.\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader\r\nförs upp med 265,6 miljoner kronor för 2005. Detta är 4,2 miljoner kronor\r\nmer än vad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör knappt 3\r\nmiljoner kronor sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget och resten\r\nmedel som tidigare tillfälligt omfördelats under 2004.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att anslaget ska minska med\r\n13 miljoner kronor mot bakgrund av ett relativt högt anslagssparande\r\noch en av motionärerna bedömd effektiviseringspotential (yrkande 5).\r\nCenterpartiet framhåller i motion Fi265 att partiets budgetalternativ\r\nleder till att statsskulden amorteras snabbare, vilket enligt motionärerna\r\ntorde minska belastningen på förvaltningskostnaderna. De räknar därför\r\nmed att kunna minska anslaget med 76 miljoner kronor.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nAnslagssparandet vid utgången av 2003 uppgick till 30,3 miljoner kronor,\r\nvilket var betydligt mindre än året innan då anslagssparandet uppgick\r\ntill 65,9 miljoner kronor. Detta var resultatet av att regeringen våren\r\n2003 beslutade om en indragning av en stor del av anslagssparandet. Det\r\nåterstående anslagssparandet skulle bl.a. finansiera en större IT-investering\r\navsedd som stöd till sparformen Riksgäldsspar. Enligt vad utskottet\r\nerfarit kommer systemförbättringsprojektet att vara klart under 2005.\r\nAnslagssparandet förväntas minska till ca 13 miljoner kronor vid utgången\r\nav 2004 och till ca 1 miljon kronor vid utgången av 2005. Utskottet\r\navvisar mot denna bakgrund Kristdemokraternas förslag till minskning av\r\nanslaget.\r\nFinansutskottet vill i sammanhanget framhålla att utgifter för utveckling\r\nsom är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande\r\når ska tas upp som immateriell anläggningstillgång enligt förordningen\r\nom årsredovisning och budgetunderlag (2 §) och att finansieringen ska\r\nske på samma sätt som för materiella anläggningstillgångar. Enligt\r\nkapitalförsörjningsförordningen (5 § )så ska anläggningstillgångar som\r\nanvänds i verksamheten finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Vad\r\nutskottet här framhållit innebär således att utskottet biträder regeringens\r\nförslag och förutsätter att Riksgäldskontorets låneram även omfattar\r\ndet systemförbättringsprojekt som förväntas vara klart under 2005.\r\nVad beträffar Centerpartiets besparingsförslag vill utskottet hänvisa\r\ntill vad som anfördes när motsvarande besparingsförslag framfördes förra\r\nåret. Det är inte i första hand Riksgäldskontorets förvaltningsanslag\r\nsom påverkas av en eventuell ökning eller minskning av statsskulden,\r\nutan detta slår främst mot de provisionskostnader Riksgäldskontoret har\r\nför upplåningen och skuldförvaltningen. Dessa kostnader redovisas\r\nemellertid inte i detta sammanhang utan finns uppförda på utgiftsområde\r\n26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker således regeringens\r\nförslag till medelsanvisning och avvisar Centerpartiets förslag till\r\nminskning av Riksgäldskontorets anslag.\r\n\r\n2:4 Bokföringsnämnden\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med\r\n8,2 miljoner kronor för 2005. Nivån är - förutom en mindre pris- och\r\nlöneomräkning - densamma som i år.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\n2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:5 Insatser i internationella\r\nfinansiella institutioner förs upp med 56 miljoner kronor för 2005. På\r\nanslaget fanns vid ingången av 2004 ett anslagssparande på 4,7 miljoner\r\nkronor. Sverige ska enligt tidigare beslut medverka i en höjning av\r\ngrundkapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar\r\nmotsvarande 228 miljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt 22,5 %\r\nbetalas in i åtta lika stora poster fördelade på lika många år. Varje\r\nsådan årlig post uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller ca 59\r\nmiljoner kronor. Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift\r\ni Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget kan också belastas om\r\ngarantier till internationella finansieringsinstitut behöver\r\ninfrias.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n2:6 Avsättning för garantiverksamhet\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Avsättning för garantiverksamhet\r\nförs upp med 1,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget avser garantiavgift\r\nför Sveriges Hus i Sankt Petersburg, där subventionsinslaget beräknas\r\nuppgå till 1,4 miljoner kronor per år.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n2:7 Finansmarknadsrådet\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ett finansmarknadsråd bör inrättas. Rådets\r\ninterna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Under 2005 bör en\r\nfinansiering om 1 miljon kronor anvisas på statsbudgeten. Medel som\r\ntillförs Finansmarknadsrådet (FMR) på statsbudgeten möjliggörs via en\r\nomfördelning inom utgiftsområdet.\r\nEn väl fungerande finansiell sektor spelar en central roll i ekonomin\r\noch är en förutsättning för en god tillväxt. För den samlade ekonomin\r\noch tillväxten är det viktigt att denna verksamhet fungerar väl och ett\r\nviktigt led i detta är att utveckla kunskapsutbytet mellan akademi,\r\nnäringsliv och offentlig sektor.\r\nEtt forum för en diskussion kring finansmarknadsfrågor mellan regeringen,\r\nmyndigheter, marknadsaktörer och forskare utgör en viktig del av\r\nkunskapsutbytet inom området. Motsvarigheter finns i dag på det ekonomiska\r\nområdet (Ekonomiska rådet) och skatteekonomiska området (Nordiskt\r\nskattevetenskapligt forskningsråd).\r\nEtt finansmarknadsråd bör, utifrån både samhällets grundläggande\r\nskyddsbehov av stabilitet och konsumentskydd samt behovet av en\r\nkonkurrenskraftig\r\noch tillväxtskapande finansiell sektor,\r\nidentifiera utvecklingstendenser och kritiska faktorer av betydelse för\r\nden finansiella sektorns funktion och utveckling,\r\nanalysera och utvärdera den nationella och internationella politiken på\r\nfinansmarknadsområdet samt\r\nge råd åt regeringen och andra myndigheter, särskilt kring långsiktiga\r\nstrategiska frågor.\r\nFMR bör årligen lämna en rapport som kartlägger utvecklingstendenser\r\noch kritiska faktorer, analyserar och utvärderar nationellt och\r\ninternationellt förd politik samt föreslår en strategisk färdriktning för\r\nframtida politik på finansmarknadsområdet. Rådet bör också kunna knyta\r\ntill sig externa skribenter samt arrangera möten, seminarier och\r\nkonferenser.\r\nFMR bör bestå av ett antal ledamöter som aktivt ska stödja det löpande\r\narbetet och några adjungerade medlemmar från relevanta myndigheter.\r\nTill rådet bör också knytas ett sekretariat, och ledamöterna bör utses\r\nav regeringen. De adjungerande medlemmarna bör utses av respektive\r\nmyndighet. Andra offentliga instanser som har intresse av den verksamhet\r\nsom FMR ska bedriva bör ges möjlighet att på olika sätt bistå verksamheten\r\ngenom stöd till den externt inriktade verksamheten.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet biträder regeringens förslag till medelsberäkning för\r\nett finansmarknadsråd.\r\n\r\n90:1 Riksrevisionen\r\nBudgetpropositionen\r\nRiksrevisionen inrättades den 1 juli 2003. Myndigheten är en del av\r\nriksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av den statliga\r\nverksamheten. Verksamheten finansieras med två anslag, dels det nu\r\naktuella anslag 90:1 Riksrevisionen, dels anslag 8:6 Riksrevisionen:\r\nInternationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\n(behandlas av utrikesutskottet i bet. 2004/05:UU2).\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår att anslaget 90:1 Riksrevisionen för\r\n2005 ska uppgå till 278 149 000 kr (punkt 13 i propositionen). Styrelsen\r\nföreslår också att Riksrevisionen 2005 bemyndigas ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom\r\nen ram av högst 50 miljoner kronor (punkt 10). För 2005 bör vidare\r\nRiksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på 3 % av\r\nanslagsbeloppet (punkt 11) och en räntekontokredit som uppgår till högst\r\n32 miljoner kronor (punkt 12).\r\nAll årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad och\r\navgifterna tillförs statsbudgeten på inkomsttitel 2558. För 2005 anger\r\nRiksrevisionen att intäkterna budgeteras till 122 miljoner kronor.\r\nRiksrevisionens styrelse tar upp ett par frågor i budgetpropositionen.\r\nStyrelsen erinrar om att finansutskottet i samband med behandlingen av\r\nanslagen för 2004 framhöll att det får anses som självklart att\r\nRiksrevisionen bör lägga fram förslag till tydliga och lätt avläsbara mål\r\nför den egna verksamheten samt hur dessa bör kunna följas upp så att\r\nriksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda\r\nmål har uppnåtts (bet. 2003/04:FiU2 s. 43). Styrelsen noterar med\r\ntillfredsställelse att det inom Riksrevisionen under våren 2004 inletts\r\nett arbete med att utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten\r\nmed utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. I verksamhetsplanen\r\nhar således vissa operativa mål lagts fast för revisionsgrenarna.\r\nStyrelsen anser det viktigt att utvecklingsarbetet inom Riksrevisionen\r\nfortsätter så att kostnader, prestationer och resultat för de olika\r\nverksamhetsgrenarna kan redovisas på ett lättillgängligt sätt redan i\r\nårsredovisningen för 2004. Styrelsen bedömer att Riksrevisionen 2005\r\nbör ges samma finansiella förutsättningar att bedriva sin verksamhet\r\nsom under 2004.\r\nEnligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det\r\nfinansutskottet som svarar för att revision sker av Riksrevisionen. Av\r\nutskottets betänkande hösten 2003 (bet. 2003/04:FiU2) framgår att\r\nkostnaderna ska belasta Riksrevisionen som därvid ska kompenseras med\r\nanslagsmedel motsvarande kostnaderna för den externa revisionen. Styrelsen\r\nanser att denna kompensation bör avse kostnaderna för den externa\r\nrevisionen fr.o.m. räkenskapsåret 2003. Eftersom kostnaden för närvarande\r\ninte är känd förutsätter styrelsen att finansutskottet i sin beredning\r\nav anslaget tar hänsyn till denna tillkommande kostnad.\r\nRiksrevisionens styrelse har inhämtat riksdagsförvaltningens yttrande\r\növer Riksrevisionens budgetunderlag. Riksdagsstyrelsen konstaterar i\r\nsitt yttrande att budgetunderlaget i allt väsentligt upprättats i\r\nenlighet med de av styrelsen utfärdade planeringsanvisningarna.\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna anför i motion Fi266 att till Riksdagens revisorer\r\noch Riksrevisionsverket anslogs år 2002 184,4 miljoner kronor. Det\r\ninnebär att, även om man tar hänsyn till pris- och löneomräkningar från\r\når 2002 till 2004, kostnaden för Riksrevisionen är ca 70 miljoner kronor\r\nhögre än för de två tidigare myndigheterna tillsammans. Motionärerna\r\nbedömer att Riksrevisionen, som bl.a. har ansvar för att granska\r\neffektiviteten i statsförvaltningen, själv bör ha möjlighet att klara ett\r\neffektiviseringskrav på ca 3,7 % år 2005, eller 10 miljoner kronor.\r\nAnslaget bör således minska med 10 miljoner kronor.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill erinra om att Riksrevisionen är helt anslagsfinansierad\r\ntill skillnad från Riksrevisionsverket som erhöll medel också genom\r\navgifter för den årliga revisionen. Avgifterna för den årliga revisionen\r\nredovisas fr.o.m. 2004 mot statsbudgetens inkomstsida. Vidare har\r\nRiksrevisionen ett utvidgat revisionsmandat. I beräkningen av anslaget\r\ningick dessutom en resursförstärkning på drygt 10 miljoner kronor för\r\neffektivitetsrevisionen utöver det effektiviseringsutrymme som\r\nsammanslagningen av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket förväntades\r\nskapa.\r\nRiksrevisionens styrelse tar upp frågan om kostnaden för den externa\r\nrevisionen av Riksrevisionen. Kostnaden kan beräknas uppgå till 170 000\r\nkr för räkenskapsåret 2003 och 240 000 kr per år för räkenskapsåren\r\n2004 och 2005. För år 2005 motsvarar det 0,09 % av Riksrevisionens anslag\r\nom 278 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att denna kostnad kan\r\nrymmas inom det föreslagna anslaget.\r\nUtskottet välkomnar att det inom Riksrevisionen inletts ett arbete med\r\natt utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten med utgångspunkt\r\ni de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. Utskottet förutsätter att\r\nRiksrevisionen för riksdagen kommer att redovisa i vilken utsträckning\r\nmålen nåtts.\r\nUtskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om anslag (punkt 13).\r\nMotionen om annat anslagsbelopp avstyrks således. Vidare tillstyrks\r\npropositionens övriga förslag rörande Riksrevisionen (punkterna 10-12).\r\n\r\nI april 2004 höll finansutskottet en offentlig utfrågning med de tre\r\nriksrevisorerna med anledning av uppgifter som förekommit i medierna om\r\nRiksrevisionen om brister i den interna kontrollen och i\r\nekonomiadministrationen.\r\nEn utskrift av utfrågningen bifogas detta betänkande (bilaga 4).\r\nRiksrevisionens årsredovisning för andra halvåret 2003 (redog. 2003/04:RRS2)\r\nbehandlas i utskottets betänkande 2004/05:FiU14.\r\n\r\n90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm\r\nI juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt\r\n(prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). Försöket\r\nmed trängselskatt är planerat att genomföras i Stockholms kommun under\r\ndet andra halvåret av 2005 och de första sju månaderna 2006.\r\nPropositionen\r\nSom aviserades redan i proposition (prop. 2003/04:145) om förslag till\r\nlag om trängselskatt föreslår regeringen att ett nytt ramanslag 90:2\r\nFörsök med trängselskatt i Stockholm förs upp på statsbudgeten för att\r\ntäcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms\r\nLokaltrafiks kostnader för försöket. Anslaget får användas för att finansiera\r\nt.ex. den extra satsning på kollektivtrafik som genomförs i samband med\r\nförsöket, ökade kostnader inom vissa av de myndigheter som blir berörda\r\nsamt kostnaderna för de portaler som ska sättas upp vid skattebelagda\r\npassager och för att löpande utvärdera försöket utifrån en rad olika\r\naspekter.\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 90:2 Försök med trängselskatt i\r\nStockholm förs upp med 1,69 miljarder kronor för 2005. För 2006 har\r\nanslaget beräknats till 860 miljoner kronor och för 2007 till 770\r\nmiljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nDe fyra borgerliga partierna avvisar regeringens förslag och föreslår\r\natt inte några medel ska anvisas för försöket med trängselskatt i\r\nStockholm i konsekvens med att partierna tidigare motsatt sig införandet\r\nav trängselskatt. Förslagen framförs av Moderata samlingspartiet i motion\r\nFi253, Folkpartiet liberalerna i motion Fi270, Kristdemokraterna i motion\r\nFi266 och Centerpartiet i motion Fi257.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag om att trängselskatten\r\nska införas. Det utskottet nu ska ta ställning till handlar om fördelningen\r\nav utgifterna på anslag inom utgiftsområde 2.\r\nI enlighet med vad finansutskottet förutsatte i sitt yttrande FiU4y\r\ntill skatteutskottet med anledning av behandlingen av regeringens\r\nproposition om trängselskatter har regeringen i budgetpropositionen fört\r\nupp ett särskilt anslag för försöket med trängselskatt i Stockholm.\r\nUtskottet förutsatte även att regeringen i budgetpropositionen skulle\r\nåterkomma med en beräkning av den kommande budgetbelastningen till följd\r\nav ersättning för kostnader i samband med försöket. Regeringen har\r\nföreslagit att anslaget för 2005 skall uppgå till 1,69 miljarder kronor\r\nmen preciserar inte närmare hur kostnaderna fördelar sig på de ändamål\r\nman avser använda anslaget till. För 2006 och 2007 anges att i beloppen\r\näven ingår den återföring som ska göras till regionen av\r\nkollektivtrafiksatsningar.\r\nRegeringen bedömer att det belopp som ska ersättas inte överstiger 1,\r\n63 miljarder kronor för de två åren, men kan i dagsläget inte exakt\r\nbedöma hur stora belopp som ska ersättas. Med detta ställer sig utskottet\r\nbakom regeringens förslag till medelsberäkning och avstyrker de framförda\r\nkraven i motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp), Fi266 (kd) och Fi257 (c) på\r\natt avveckla anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm.\r\n\r\nÖversyn av myndigheternas uppdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMot bakgrund av de förändringar av regeringens stabsorganisation som\r\naviseras i propositionen avstyrker finansutskottet ett motionsyrkande\r\nom en översyn av ansvarsfördelningen mellan utgiftsområdets myndigheter.\r\n\r\nJämför reservation 1 (fp).\r\nMotionen\r\nI motion Fi270 (fp) anförs att det finns flera myndigheter inom\r\nutgiftsområde 2 vars arbetsuppgifter överlappar varandra och att det vore\r\nmöjligt att nå betydande effektivitetsvinster genom ökad samordning.\r\nMotionärerna anser därför att en översyn måste göras för att åstadkomma\r\nen bättre samordning och ge tydligare uppdrag till myndigheterna (yrkande\r\n1).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRegeringen anser i propositionen att man anser att det är motiverat att\r\nstabsorganisationen får delvis nya uppgifter och en ny struktur.\r\nStabsresurserna bör koncentreras till ett fåtal myndigheter med tydliga\r\nansvarsområden. Regeringen anser också att det är angeläget att skapa\r\nen myndighet som på regeringens uppdrag har ett renodlat utrednings,\r\nuppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Regeringen avser att ta fram ett\r\ndetaljerat förslag till framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när\r\ndet gäller verksamhet som i dag bedrivs av Statskontoret, ESV och KKR\r\nmed sikte på att förändringarna ska vara i kraft den 1 januari 2006.\r\nUtskottet välkomnar detta arbete och anser inte att någon ytterligare\r\növersyn av myndigheternas uppgifter och ansvar är motiverad. Yrkandet\r\ni motion Fi270 (fp) avstyrks.\r\n\r\nÄndrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att god etik måste genomsyra den finansiella sektorn.\r\nMot bakgrund av att det pågår ett omfattande arbete med sådana frågor\r\navstyrker utskottet motionärernas yrkanden.\r\nJämför reservation 2 (kd).\r\nPropositionen\r\nDet övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med\r\nbeslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast:\r\natt det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl\r\nsamhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott\r\nskydd,\r\natt tillsynen ska bedrivas effektivt,\r\natt kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt\r\nsom risker beaktas samt\r\natt statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.\r\nPolitikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges\r\ni propositionen särskilda mål.\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att målet för politikområdet\r\nFinansiella system och tillsyn ska kompletteras (yrkande 1). Affärsetik\r\nsamt allmänhetens och de finansiella aktörernas förtroende bör betonas\r\nmer i de övergripande målformuleringarna. Motionärerna vill därför bygga\r\nut målformuleringarna för två av politikområdets delmål på följande\r\nsätt (med motionärernas tillägg kursiverat):\r\natt det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad\r\naffärsetik, och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som\r\nkonsumenternas intresse av ett gott skydd,\r\natt tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och stärka\r\nallmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella\r\nsektorn,\r\nMotionärerna anser vidare att förtroendet för finansmarknaden måste\r\nstärkas. Utan förtroende från investerare, småsparare och andra\r\nintressenter blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Förtroende\r\nkan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via\r\nnormer och självreglering i branschen. Motionärerna anser att det i\r\nSverige brister på alla områden (yrkande 3).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nHösten 2003 behandlade finansutskottet ett motsvarande yrkande om\r\nförändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn (bet.\r\n2003/04:FiU2). Utskottet skrev då:\r\nEn god etik och en väl utvecklad moral är självklart något som måste\r\ngenomsyra såväl den finansiella sektorn som övrigt privat och offentligt\r\nnäringsliv. Att svenska folket har förtroende för aktörerna i det privata\r\noch offentliga näringslivet är en avgörande faktor för en hög tillväxt\r\noch en stabil ekonomisk utveckling. Utskottet har emellertid svårt att\r\nse att de tillägg som Kristdemokraterna föreslår på ett avgörande sätt\r\nskulle bidra till att förtydliga den politiska ambition som finns inom\r\nområdet\r\nUtskottet vidhåller denna uppfattning.\r\nFinansutskottet har även tidigare behandlat motsvarande motionsyrkande\r\nom förtroendet för finansmarkanden i betänkande 2003/04:FiU15.\r\nFinansutskottet avstyrkte då yrkandet med motiveringen att det pågick ett\r\narbete inom bl.a. utredningsväsendet som syftade till att värna om\r\nstabiliteten i det finansiella systemet, trygga ett gott konsumentskydd\r\noch lägga grunden för en sund konkurrens.\r\nI budgetpropositionen för 2005 redovisar regeringen att detta arbete\r\nfortsätter. Betänkandet från Marknadsmissbruksutredningen (SOU 2004:69)\r\nhar överlämnats till regeringen. Utredningen behandlar frågor om\r\ninsiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och otillbörlig\r\nmarknadspåverkan. Förslagen innebär bl.a. att det straffbara området\r\nutvidgas samt att möjligheterna att upptäcka och beivra marknadsmissbruk\r\nförbättras. Regeringen planerar att lämna förslag till nya bestämmelser\r\ni en proposition under 2005.\r\nVidare har Förtroendekommissionen lämnat sitt slutbetänkande, vars\r\nförslag för närvarande remissbehandlas. Kommissionen föreslår bl.a. att\r\nFinansinspektionen ges huvudansvaret för konsumentfrågorna inom det\r\nfinansiella området.\r\nFörslag till nya bestämmelser för försäkringsförmedling har utarbetats\r\n(Ds 2004:10), och de planeras att genomföras under 2005. Förslagen\r\ninnebär bl.a. att försäkringsförmedling bara får bedrivas efter tillstånd\r\noch registrering.\r\nEn utredning ser för närvarande över frågor som rör värdepappersprospekt\r\n(dir. 2004:41). Arbetet avser de prospekt som ska offentliggöras när\r\nvärdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en\r\nbörs eller marknadsplats. En genomgripande översyn pågår också av de\r\nassociationsrättsliga reglerna för försäkringsföretag (dir. 2003:125)\r\ni syfte att ta fram förslag till en modern, tydlig och enhetlig reglering\r\nför de olika associationsformerna som finns i dag. Förslagen skall\r\növerlämnas senast i augusti 2005.\r\nDärutöver har även en ny fondlagstiftning trätt i kraft om investeringsfonder,\r\nvars syfte är att säkerställa ett gott konsumentskydd för fondspararna.\r\n\r\nDet pågår således omfattande arbete med frågor kring den finansiella\r\nmarknaden, inte minst ur förtroende- och konsumentskyddsperspektiv.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStatens personadressregisternämnd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämnden, som\r\ninnebär att riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens\r\npersonregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig\r\nmyndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3).\r\nTill och med utgången av 2004 svarar Statskontoret för kanslifunktionen\r\nför SPAR. I samband med att myndigheten Statens personadressregisternämnd\r\n(SPAR) inrättades, beslutade riksdagen (prop. 1984/85:225, bet.\r\n1984/85:FiU4, rskr. 1985/86:215) att nämnden skulle vara administrativt\r\nknuten till Statskontoret. En utredare har prövat förutsättningarna för\r\natt samordna SPAR med annan behandling av personuppgifter i staten och\r\nföreslagit att nämnden inte längre bör vara administrativt knuten till\r\nStatskontoret. Regeringen föreslår att regeringen i framtiden får besluta\r\nom till vilken myndighet SPAR-nämnden ska vara administrativt knuten.\r\nRegeringen avser att, i enlighet med utredarens förslag, låta nämnden\r\nsamordnas med liknande statlig behandling av personuppgifter inom\r\nfolkbokföringsverksamheten på Skatteverket.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen får besluta\r\nom Statens personregisternämnds organisatoriska anknytning till annan\r\nstatlig myndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag angående SPAR-nämndens\r\norganisatoriska anknytning och tillstyrker därmed propositionens yrkande\r\n2 inom utgiftsområde 2.\r\n\r\nFortifikationsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för\r\nFortifikationsverket samt förslaget att verkets låneram för investeringar\r\ni mark, anläggningar och lokaler under 2005 ska vara 6 525 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nPropositionen\r\nFortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift\r\natt förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.\r\nförsvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för\r\nFortifikationsverket som redovisas i avsnitt 11.13 i propositionen (punkt\r\n6). Vidare föreslås att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i mark, anläggningar och lokaler 2005 ska vara 6 525\r\nmiljoner kronor (yrkande 4).\r\nI budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för\r\nFortifikationsverket.\r\nTabell 3 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2003-2007\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall2003      Prognos2004     Budget2005      Beräknat2006    Beräknat2007\r\nNybyggnad       315     195     450     550     550\r\nOmbyggnad       568     500     450     450     450\r\nAnskaffning             5\r\nSumma   883     700     900     1 000   1 000\r\nBetalplan       151     95      130     100     130\r\nLån     732     587     770     900     870\r\nFörskottshyra           18\r\nSumma finansiering      883     700     900     1 000   1 000\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och\r\nlåneram för Fortifikationsverket. Därmed tillstyrker utskottet propositionens\r\nyrkanden 4 och 6.\r\n\r\nStatens fastighetsverk\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för\r\nStatens fastighetsverk samt förslaget att verkets låneram för investeringar\r\ni fastigheter 2005 ska vara 10 miljarder kronor.\r\n\r\nPropositionen\r\nStatens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift\r\natt förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten\r\nfinansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att\r\nriksdagen ska godkänna den investeringsplan för Statens fastighetsverk\r\nsom redovisas i avsnitt 11.12 i propositionen (punkt 5). Vidare föreslås\r\natt Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar\r\ni fastigheter ska vara 10 miljarder kronor (yrkande 3).\r\nI budgetpropositionen (utg.omr. 2, tabell 11.29) redovisas följande\r\ninvesteringsplan för Fastighetsverket.\r\nTabell 4 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2003-2007\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall2003      Prognos2004     Budget2005      Beräknat2006    Beräknat2007\r\nInrikes 487     1 357   2 313   562     530\r\nUtrikes 19      52      187     548     57\r\nMark    13      13      18      19      13\r\nSumma   519     1 422   2 518   1 129   600\r\nFinansiering med lån    519     1 422   2 518   1 129   600\r\nPågående projekt        519     1 422   587     212     160\r\nBlåmannen 21            999     172     133\r\nNya större projekt för prövning                 1 931   917     440\r\nFörsäkringskassans fastigheter          1 580\r\nRegeringsbyggnader      6       7       22      70      180\r\nFäringsö och Svartsjö                   38      6\r\nBotanhuset              2       1       5       31\r\nTekniska museet                 22\r\nAmbassad i Hanoi                1       15      50\r\n\r\nI regeringens förslag till omorganisation av socialförsäkringens\r\nadministration (prop. 2003/04:152) ingår att staten från den 1 januari\r\n2005 föreslås överta de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som\r\nförsäkringskassorna äger. Inför övertagandet ska fastigheterna inventeras\r\noch värderas. Beloppet på 1 580 miljoner kronor som anges i tabellen är\r\nen mycket preliminär uppskattning av dessa fastigheters värde.\r\nProjektet avseende fastigheten Blåmannen 21 avser Postens f.d. huvudkontor\r\npå Vasagatan i Stockholm, som kommer att iordningställas för Regeringskansliets\r\nbehov. Vidare kommer den sedan länge planerade renoveringen och ombyggnaden\r\nav regeringsbyggnader att påbörjas under 2004 och 2005.\r\nVad gäller utrikes fastigheter pågår en utredning om en gemensam\r\nambassadanläggning för Sverige och Norge i Hanoi, Vietnam.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nVid behandlingen av investeringsplanen för Statens fastighetsverk som\r\nlämnades i budgetpropositionen hösten 2003 riktade utskottet kritik mot\r\nredovisningen. Utskottet ansåg att om riksdagens godkännande av\r\nFastighetsverkets investeringsplan ska fylla ett meningsfullt syfte måste\r\nbakgrundsbeskrivningen till beslutet vara så utformad att det tydligt\r\nframgår hur investeringskostnaderna varje år fördelar sig på olika större\r\nprojekt samt vilka omständigheter som förklarar eventuella avvikelser\r\nfrån tidigare redovisade planer. Avsikten var inte att riksdagen skulle\r\nta ställning till varje enskilt projekt, utan att den fördjupade\r\nredovisningen skulle vara att förse riksdagen med ett bredare beslutsunderlag.\r\nUtskottet förutsatte att regeringen i kommande års budgetpropositioner\r\nskulle fördjupa presentationen av Fastighetsverkets investeringar i\r\nfastigheter.\r\nUtskottet kan nu konstatera att redovisningen av investeringsplanen har\r\nförbättrats så att den ger ett fylligare underlag för riksdagens\r\nställningstagande.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och\r\nlåneram för Statens fastighetsverk. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionen, yrkandena 3 och 5.\r\n\r\nPremiepensionsmyndigheten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i\r\nRiksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor för att tillgodose PPM:s\r\nbehov av likviditet i handeln med fondandelar.\r\nDärmed tillstyrker utskottet propositionens yrkande 7.\r\n\r\nPropositionen\r\nPremiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess\r\nverksamhet är inte anslagsfinansierad. Utgifterna för PPM:s administration\r\ntäcks dels med avgifter från pensionsspararna, dels med lån i\r\nRiksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i\r\nanläggningstillgångar. Avgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de\r\nsammanlagda\r\ntillgodohavandena på pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas\r\nuppgå till 331 och 336 miljoner kronor för 2004 respektive 2005.\r\nI propositionen (avsnitt 19.8) föreslås att regeringen för 2005, i likhet\r\nmed 2004, ska bemyndigas att tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM)\r\nen särskild, rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner\r\nkronor för att tillgodose PPM:s behov av likviditet i handeln med\r\nfondandelar (yrkande 7). Krediten ska användas för att täcka ojämna\r\nlikviditetsflöden i denna handel.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i\r\nRiksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor. Därmed tillstyrker utskottet\r\npropositionens yrkande 7.\r\n\r\nPremiepensionens efterlevandeskydd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till senareläggning av\r\npremiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (punkt 1).\r\n\r\nEnligt lag ska Premiepensionsmyndigheten (PPM) inom ramen för\r\npremiepensionssystemet erbjuda pensionssparare möjlighet att under tiden före\r\npension teckna ett efterlevandeskydd för sin familj. PPM har gjort en\r\nbedömning av den ekonomiska risken i detta efterlevandeskydd och funnit\r\natt riskerna för ett betydande ekonomiskt underskott för skyddet är så\r\nstora att det finns anledning att, innan reglerna börjar tillämpas,\r\nutreda om och i så fall på vilka villkor ett sådant efterlevandeskydd\r\nbör erbjudas inom premiepensionssystemet. Riksdagen har därför beslutat\r\natt skjuta på införandet av ett efterlevandeskydd. Det senaste beslutet\r\nom senareläggning innebär att skyddet ska träda i kraft den 1 januari\r\n2005. Regeringen delar alltjämt bedömningen att det råder stor osäkerhet\r\nom de ekonomiska konsekvenserna av efterlevandeskyddet i dess nuvarande\r\nutformning. Det fordras således ytterligare tid för att arbeta fram\r\nförslag till nya bestämmelser för ett modifierat skydd och starten för\r\npremiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid bör därför ytterligare\r\nsenareläggas två år (punkt 1). Som en följd av detta bör också den\r\n\"extra\" möjlighet för pensionssparare som fyllt 50 år att gå in i\r\nefterlevandeskyddet när systemet startar flyttas fram till början av 2007.\r\nFörslaget har beretts med Genomförandegruppen (arbetsgruppen med\r\nrepresentanter för de riksdagspartier - s, m, fp, kd och c - som står\r\nbakom pensionsöverenskommelsen från 1994).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet ställer sig bakom regeringens förslag till senareläggning av\r\npremiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (utg.omr. 2, punkt\r\n1).\r\n\r\nFörsök med trängselskatt i Stockholm\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker ett bemyndigande för regeringen att ingå avtal om\r\nersättning för försöket med trängselskatt i Stockholm t.o.m. utgången\r\nav mars 2007.\r\nJämför särskilt yttrande 5 (m, fp, kd, c).\r\nI juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag att få ingå avtal med\r\nStockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten\r\nför kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med\r\nträngselskatt i Stockholm. Försöket med trängselskatt är planerat att\r\ngenomföras i Stockholms kommun under det andra halvåret av 2005 och de\r\nförsta sju månaderna 2006.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att riksdagen beslutar att regeringen får ingå avtal\r\nmed Stockholms kommun och Stockholms läns landsting eller AB Storstockholms\r\nLokaltrafik om ersättning från staten för eventuella kostnader som dessa\r\nhar för försöket med trängselskatt liksom för den extra\r\nkollektivtrafiksatsningen\r\nunder försöket samt för en eventuell avveckling av verksamheten m.m.\r\n(punkt 8). Regeringen föreslår att avtalen får avse tiden t.o.m. den 31\r\nmars 2007. Visserligen kommer försöket med trängselskatt i Stockholms\r\nkommun att avslutas den 31 juli 2006, men den extra kollektivtrafiksatsningen\r\nkommer att fortsätta t.o.m. den 31 december 2006. Vidare kan\r\navvecklingskostnader uppstå. Vilka kostnader som ska ersättas och med vilka\r\nbelopp ersättningen ska utgå bör regleras i avtal mellan staten och\r\nStockholms kommun och Stockholms läns landsting eller SL. Regeringen\r\nbör därför få rätt att ingå sådana avtal. För att täcka eventuella\r\navvecklingskostnader m.m. bör bemyndigandet avse tiden fr.o.m. den 1\r\naugusti 2006 t.o.m. den 31 mars 2007.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRegeringen föreslår att det bemyndigande som tidigare tidsbegränsats t.\r\no.m. utgången av juli 2006 ska förlängas t.o.m. utgången av mars 2007.\r\nAnledningen är bl.a. att täcka eventuella avvecklingskostnader för\r\nförsöket. Anslagskonsekvenserna av försöket med trängselskatt i Stockholm\r\nhar behandlats tidigare i detta betänkande, men utskottet vill förtydliga\r\natt eventuella avvecklingskostnader för försöket inte är utöver de medel\r\nsom beräknats för 2006 och 2007. Finansutskottet bifaller därmed\r\nregeringens förslag om att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns\r\noch Stockholms läns landstings eller AB Storstockholms Lokaltrafiks\r\nkostnader t.o.m. utgången av mars 2007.\r\n\r\nRiksrevisionens regionala organisation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om den regionala organisationen av\r\nRiksrevisionen.\r\n\r\nLars Lilja och Karl Gustav Abrahamsson (s) erinrar i motion Fi243 om\r\nprinciperna för lokalisering av statlig verksamhet. Enligt principerna\r\när bl.a. omlokalisering, men kanske framför allt decentralisering,\r\nviktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional\r\nutveckling.\r\nRiksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är i huvudsak lokaliserad\r\ntill Stockholm. Drygt en fjärdedel av personalen eller ca 70 personer\r\nfinns dock i Jönköping, Karlstad och Uppsala.\r\nMotionärerna anför att Riksrevisionen själv beslutar om sin regionala\r\nindelning. Men de principer för lokalisering av statlig verksamhet som\r\nriksdagen sedan lång tid tillbaka uttalat sig för gäller givetvis även\r\nför denna myndighet. Riksrevisionen bör genomföra en analys av den\r\nregionala strukturen. Det finns därvid anledning att särskilt överväga\r\nom någon avdelning eller del av avdelning i Stockholm bör lokaliseras\r\ntill t.ex. Umeå. Från såväl effektivitetssynpunkt som från regionalpolitisk\r\nsynpunkt vore en flyttning av någon avdelning eller del av avdelning i\r\nStockholm till Umeå motiverad.\r\nMotionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad som\r\ni motionen anförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill erinra om sitt uttalande att regeringen vid lokalisering\r\nav såväl nya som redan befintliga myndigheter, i större utsträckning än\r\nvad som tidigare varit fallet, på ett mer principiellt plan bör överväga\r\natt lägga myndigheter utanför Stockholmsområdet (bet. 2003/04:FiU2, s.\r\n53). Det är också en uppfattning som såväl riksdagen som företrädare\r\nför regeringen gett uttryck för vid flera tillfällen. I årets\r\nbudgetproposition upprepar regeringen ställningstagandet att det är viktigt\r\natt myndigheternas lokalisering får en större spridning över landet\r\n(prop. 2004/05:1, utg.omr. 19, s. 18).\r\nEnligt 5 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det\r\nriksrevisorerna som gemensamt beslutar om verksamhetens inriktning och\r\norganisation, arbetsordning och de ekonomi- och personaladministrativa\r\nföreskrifter som ska gälla för den egna verksamheten och som inte ska\r\nbeslutas av riksdagsförvaltningen. Riksrevisionen har sex avdelningar\r\nsom är delade mellan Stockholm å ena sidan och Karlstad, Jönköping eller\r\nUppsala å den andra sidan.\r\nÄven om det är riksrevisorerna som beslutar om Riksrevisionens organisation\r\nvill utskottet framhålla att också Riksrevisionen bör följa de riktlinjer\r\nom lokalisering av statliga myndigheter som riksdag och regering ställt\r\nsig bakom. Utskottet förutsätter således att Riksrevisionen vid\r\növerväganden om den regionala organisationen följer dessa riktlinjer.\r\nNågot tillkännagivande är inte påkallat och motion Fi243 (s) avstyrks\r\ndärmed.\r\n\r\nSCB:s uppdragsverksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionerna med motiveringen att det till följd av\r\nRiksrevisionens rapport om SCB:s uppdragsverksamhet påbörjats ett arbete\r\nmed att förbättra informationen om och redovisningen av SCB:s\r\navgiftsfinansierade verksamhet.\r\nJämför reservation 3 (m, fp).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att Statistiska\r\ncentralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör begränsas och avgiftsfinansieringen\r\nöka. Vidare föreslår motionärerna att SCB ges i uppdrag att göra en\r\nklar uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den intäktsfinansierade\r\nverksamheten, i linje med de förslag som presenteras i Riksrevisionens\r\n(RiR) rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) (yrkandena 1 och 2).\r\nI motion Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (fp) konstateras att\r\nRiR i sin rapport om SCB:s uppdragsverksamhet rekommenderar regeringen\r\natt förtydliga SCB:s uppdrag, att skapa bättre förutsättningar för insyn\r\ni uppdragsverksamheten, att klargöra vilka principer som ska gälla för\r\nSCB:s prissättning samt att följa upp och kontrollera avgiftssättningen\r\noch att verksamheten bedrivs med full kostnadstäckning. Motionärerna\r\nmenar vidare att regeringen i budgetpropositionen underlåtit att efterkomma\r\nRiR:s rekommendationer. Att inte underrätta riksdagen om vilka åtgärder\r\nregeringen avser att vidta med anledning av RiR:s rapport är klandervärt,\r\nenligt motionärerna (yrkande 1-3).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRiR granskar i sin rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) SCB:s\r\navgiftsfinansierade uppdragsverksamhet. Rapporten överlämnades till regeringen\r\noch RiR:s styrelse den 22 april 2004. Styrelsen beslutade i augusti\r\n2004 att lägga rapporten till handlingarna.\r\nKortfattat är slutsatserna i RiR:s rapport att insynen i SCB:s\r\nuppdragsverksamhet är begränsad vad gäller t.ex. verksamhetens innehåll,\r\nvilka kostnader som belastar den, hur verksamheten prissätts samt vilket\r\nekonomiskt resultat olika typer av uppdragstjänster visar. I rapporten\r\nuppmanas regeringen att bl.a. definiera det statliga åtagandet i SCB,\r\nförtydliga SCB:s uppdrag, se över och förtydliga kraven på information\r\nom uppdragsverksamheten samt klargöra vilka principer som ska gälla för\r\nmyndighetens prissättning.\r\nI slutet av maj 2004 överlämnade SCB ett yttrande över rapporten till\r\nFinansdepartementet. I yttrandet uppger SCB att den med anledning av\r\nrapporten avser att öka informationen om uppdragsverksamheten i\r\nårsredovisningen. Bland annat ska intäkter och kostnader avseende SCB:s\r\nproduktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter\r\nsärredovisas. SCB ska också bli tydligare i redovisningen av satsningarna\r\npå marknadsföring och produktutveckling. Vidare anger SCB att det pågår\r\nen översyn av rutinerna för diarieföringen av uppdrag. När det gäller\r\nprissättningen uppger SCB att myndigheten ska uppmärksamma de eventuella\r\nrisker för avvikelser från centrala riktlinjer för prissättning av\r\nuppdrag som kan finnas i SCB:s decentraliserade organisation.\r\nI budgetpropositionen för 2005 volym 2 anger regeringen att den med\r\nanledning av RiR:s rapport kommer att överväga att förtydliga uppdraget\r\ntill SCB, både vad gäller de uppgifter eller tjänster som ska finansieras\r\nmed anslag och de uppgifter eller tjänster som ska finansieras med\r\navgifter. Regeringen ska också överväga att förtydliga kraven på information\r\nom uppdragsverksamheten, genom t.ex. mer precisa återrapporteringskrav\r\ni regleringsbrevet.\r\nUtifrån redovisningen ovan konstaterar utskottet att det med anledning\r\nav RiR:s rapport påbörjats ett arbete i såväl Regeringskansliet som i\r\nSCB. Utskottet finner därför ingen anledning att föreslå någon åtgärd\r\nfrån riksdagens sida med anledning av förslagen i motionerna. Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna Fi221 (m) och Fi267 (fp).\r\n\r\nFörsäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om försäljning av SBAB och Vasakronan AB\r\nbl.a. med motiveringen att bolagen bidrar till konkurrens och mångfald\r\npå sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar god avkastning.\r\nUtskottet avstyrker även en motion om försäljning av AB Svenska Spel\r\nmed motiveringen att spelpolitiken ligger fast, dvs. en sund och säker\r\nspelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses\r\nunder kontrollerade former och att överskottet från spel bör värnas och\r\nalltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål.\r\nJämför reservationerna 4 (m) och 5 (fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi264 att regeringen ska\r\nprivatisera Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och Vasakronan\r\n(yrkande 1 och 2). Motionärerna framhåller att båda bolagen till största\r\ndelen har lämnat sina tidigare respektive huvudverksamheter och agerar\r\nnumera som vanliga aktörer i konkurrens med privata aktörer. SBAB\r\nbedriver i dag utlåning mot säkerheter i såväl flerbostadshus som småhus\r\noch bostadsrätter. Vasakronan sålde för några år sedan det sista innehavet\r\nav offentliga specialfastigheter av s.k. ändamålskaraktär och endast en\r\ntredjedel av hyresgästerna utgörs numera av statliga myndigheter. Enligt\r\nmotionärerna ska inte staten vara ägare av företag som bedriver\r\naffärsmässig verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Dels skapar detta\r\nosunda konkurrensvillkor, vilket skadar marknaden som helhet, dels är\r\ndet ofta skadligt för det berörda bolaget då exemplen är många på att\r\nstaten är mindre lämpad som företagsägare. SBAB och Vasakronan utgör,\r\nenligt motionärerna, inga undantag från detta och därför ska både SBAB\r\noch Vasakronan privatiseras.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 en försäljning av SBAB\r\noch Vasakronan (yrkande 3). Motionärerna för fram att staten inte ska\r\nbedriva affärsverksamhet på väl fungerande marknader och att båda bolagen\r\nbedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög\r\neffektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. Genom att staten\r\nbedriver sådan affärsverksamhet i både SBAB och Vasakronan skapas osunda\r\nkonkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen oftast lider skada\r\neftersom det finns många tydliga exempel på att staten inte är en lämplig\r\nägare av företag. Dessutom menar motionärerna att den vars verksamhet\r\när beroende av gällande regler inte själv direkt eller indirekt ska\r\nvara med och bestämma vilka regler som ska gälla. Därför föreslås en\r\nförsäljning av både SBAB och Vasakronan.\r\nI motion Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m) anförs att det\r\ninte ska förekomma monopol på den svenska spelmarknaden och att staten\r\ninte ska äga företag som bedriver spelverksamhet och föreslår att\r\nregeringen därför ska sälja AB Svenska Spel (yrkande 2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nLiksom förra året, när ett motionsyrkande från Moderata samlingspartiet\r\nmed samma innebörd avstyrktes, är utskottets uppfattning att såväl\r\nStatens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) som Vasakronan väl fyller\r\nsina platser i kretsen av statliga bolag. De bidrar till konkurrens och\r\nmångfald på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar\r\ngod avkastning. Enligt utskottets mening finns det därför ingen anledning\r\natt för tillfället ompröva ägarförhållandena i SBAB och Vasakronan och\r\ndärmed avvisas motion Fi264 (m) yrkandena 1 och 2 och motion Fi270 (fp)\r\nyrkande 3.\r\nRegeringen har formulerat att målet för spelpolitiken är en sund och\r\nsäker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel\r\ntillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas\r\noch alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål,\r\ndvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Riksdagen har inte funnit\r\nnågon anledning att på eget initiativ besluta om en ändring av målet\r\nför spelpolitiken. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet ingen\r\nanledning att för tillfället ompröva ägarförhållandena i AB Svenska\r\nSpel och därmed avvisas motion Kr288 (m) yrkande 2.\r\n\r\nKönsuppdelad statistik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker förslaget i motion Fi250 (s) om att den offentliga\r\nstatistiken ska könsuppdelas för åldersgruppen 0-18 år. Motivet till\r\navstyrkandet är bl.a. att arbetet med att ta fram könsuppdelad officiell\r\nstatistik redan pågår på bred front och att detta regleras av\r\nStatistikförordningen.\r\nI motion Fi250 (s) av Inger Nordlander m.fl. framhålls att mer könsuppdelad\r\noffentlig statistik borde tas fram för åldersgruppen 0-18 år. Motionärerna\r\npåpekar att när det gäller statistik avseende vuxna kvinnor och män ses\r\ndet numera som en självklarhet att den är uppdelad på kön. När det gäller\r\nungdomar i liknande redovisningar förekommer enligt motionärerna inte\r\nsamma könsuppdelning utan framställningen baseras ofta endast på\r\nåldersgrupper. Detta kan enligt motionärernas uppfattning leda till en\r\nvilseledande uppfattning om att det könsuppdelade samhället uppstår när\r\nmedborgarna nått vuxen ålder samt bidra till att tolkningen av\r\nredovisningarna leder till felaktiga förslag till åtgärder. Med anledning av\r\ndetta föreslår motionärerna att den offentliga statistiken blir\r\nkönsuppdelad för flickor och pojkar (0-18 år) i alla slags redovisningar på\r\nmotsvarande sätt som all statistik för vuxna är uppdelad på kvinnor och\r\nmän.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet vill i sammanhanget påminna om att enligt Statistikförordningen\r\n§ 14 ska individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om\r\ndet inte finns särskilda skäl mot detta. Ett sådan skäl kan vara att\r\nantalet individer i ett visst underlag är för litet för att en uppdelning\r\npå kön ska ge en statistiskt rättvisande bild. Även om mycket arbete\r\nåterstår när det gäller att få fram mer heltäckande könsuppdelad statistik,\r\nanser utskottet att regeringen arbetar aktivt och konstruktivt med\r\nfrågan. Exempelvis har Statistiska centralbyrån, som har ett särskilt\r\nsamordningsansvar när det gäller den officiella statistiken, fått i\r\nuppdrag att ta fram råd och riktlinjer för arbetet med könsuppdelad\r\nstatistik. Sådana riktlinjer publicerades i mars 2004 under rubriken\r\nKönsuppdelad statistik - Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys.\r\n\r\nEtt annat initiativ från regeringens sida är boken Upp till 18 - fakta\r\nom barn och ungdom, som nu för fjärde året är framtagen av Statistiska\r\ncentralbyrån på uppdrag av Barnombudsmannen. Denna bok innehåller en\r\nhel del könsuppdelad statistik för barn och ungdom.\r\nMot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi250 (s).\r\n\r\nGenerationsräkenskaper\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker motion Fi238 (fp) om obligatoriska analyser\r\nutifrån ett generationsperspektiv av större ekonomisk-politiska beslut.\r\nUtskottet anser att generationsperspektivet i hög grad redan finns med\r\ni regeringens politik.\r\nI motion Fi238 (fp) av Tobias Krantz yrkas att obligatoriska analyser\r\nfrån ett generationsperspektiv bör ingå i större ekonomisk-politiska\r\nbeslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Motionären\r\nframhåller att generationsperspektivet är påfallande frånvarande i den\r\npolitiska debatten. På vilket sätt personer födda och uppvuxna under\r\nskiftande tidsskeden påverkas av olika beslut uppmärksammas sällan. En\r\ngenerationsanalys borde enligt motionären göras på vad följderna blir\r\nav att regeringen nu låter statens budget gå med stora underskott. Den\r\nökande statsskulden är en ekonomisk börda som drabbar yngre generationer\r\nbetydligt hårdare än äldre generationer. Kommande generationer får betala\r\ndryga räntor och amorteringar på skulden, vilket minskar deras utrymme\r\natt konsumera skola, sjukvård, omsorg m.m. Detta är enligt motionären\r\nett uttryck för ett generationssvek. Analyser från ett generationsperspektiv\r\nborde enligt motionären göras obligatoriska inför större ekonomisk-politiska\r\nbeslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Regeringen\r\nborde enligt motionären tvingas redovisa beräkningar över vilka följderna\r\nblir för kommande generationer av en utgiftspolitik som leder till att\r\nstatens budget visar stora underskott.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar motionärens syn att generationsperspektivet är\r\nviktigt i centrala politiska beslut. Till skillnad från motionären anser\r\ndock utskottet att detta perspektiv i hög grad redan finns med i\r\nregeringens politik. Generationsperspektivet är t.ex. en viktig grund till\r\ndet sedan år 2000 gällande överskottsmålet för de offentliga finanserna\r\npå 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2\r\n% innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som\r\ntillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet.\r\nDärigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska\r\npåfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. På kort sikt påverkas\r\nde offentliga finanserna av konjunkturläget. Om man justerar för detta\r\nfår man fram det strukturella överskottet som är en indikator på läget\r\ni förhållande till målet. Detta mått bör normalt ligga nära 2 % av BNP\r\nmen kan understiga 2 % om aktiva finanspolitiska stimulanser sätts in\r\ni en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken. Årets strukturella\r\növerskott hamnar på 1,7 % av BNP och genomsnittet sedan år 2000 är 1,8\r\n% av BNP. Nästa år beräknas det strukturella överskottet hamna på 1 %\r\nav BNP.\r\nEtt annat exempel på regeringens arbete med att säkra välfärden för\r\nkommande generationer är Samordningskansliet för hållbar utveckling vid\r\nStatsrådsberedningen. Sedan våren 2004 arbetar detta kansli med att\r\nkoordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling, bl.a. med\r\nutgångspunkt i framtida befolkningsförändringar. En prioriterad fråga\r\när ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i åldrande samhällen. Detta\r\nför att på sikt och för framtida generationer kunna värna den svenska\r\nmodellen med generell välfärd, hög sysselsättning och en stark demokrati.\r\n\r\nDärmed avstyrker finansutskottet motion Fi238 (fp).\r\n\r\nGenderbudgetering inom EU\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motion Fi205 (s) rörande tidtabell och innehåll för\r\ngenderbudgetering i EU, detta då utskottet anser att regeringen arbetar\r\naktivt med frågan om genderbudgetering inom EU utifrån de förutsättningar\r\nsom för närvarande är möjliga.\r\nI motion Fi205 (s) av Carina Hägg föreslås att genderbudgetering snarast\r\ninförs inom EU. Motionären påminner om att Europeiska kommissionens\r\nrådgivande kommitté för jämställdhet i maj 2003 publicerade en rapport\r\nom genderbudgetering. I denna rapport uppges att arbetet med genderbudgetering\r\npågår inom ansträngningarna för gender mainstreaming (jämställdhetsintegrering).\r\nMotionären menar att det dock saknas en tidtabell för införande samt\r\nförslag till utformning och innehåll. Motionären uttrycker en förhoppning\r\nom att regeringen arbetar aktivt med att ta fram en tidtabell samt\r\nförslag till utformning och innehåll och att regeringens agerande ska\r\nleda fram till ett snabbt beslut så att genderbudgetering kan införas\r\ninom EU snarast.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar motionärens uppfattning i den meningen att\r\njämställdhetsintegrering av budgeten är viktigt. I april 2004 fastställde\r\nregeringen en handlingsplan för genomförande av jämställdhetsintegrering\r\ni Regeringskansliet. Denna plan tar sikte på beslutsprocesserna inom\r\nRegeringskansliet, däribland på arbetet med statsbudgeten.\r\nDen svenska regeringen deltar vidare i ett nordiskt projekt om\r\ngenderbudgetering som leds av en projektkoordinator anställd av Nordiska\r\nministerrådets sekretariat.\r\nDen rapport som Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för\r\njämställdhet publicerade i maj 2003 om genderbudgetering, som motionären\r\nrefererar till, är överlämnad till kommissionen. Kommissionen har dock\r\ninte fört rapporten vidare till vare sig finans- eller jämställdhetsministrarna.\r\nArbetet med att införa genderbudgetering bedrivs således i detta skede\r\ni första hand internt inom EU-kommissionen. För närvarande undersöker\r\nkommissionen frågan om genderbudgetering i förhållande till EU:s budget.\r\nI ett första steg sker en insamling och genomgång av befintlig information\r\npå området. Dessutom görs försök att identifiera bra exempel som skulle\r\nkunna bidra konstruktivt i det fortsatta arbetet. Därmed anser utskottet\r\natt regeringen arbetar aktivt med frågan om genderbudgetering inom EU\r\nutifrån de förutsättningar som för närvarande är möjliga.\r\nMot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi205 (s).\r\n\r\nDelpension för statsanställda\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget avseende omförhandling av det\r\nstatliga avtalet om delpension.\r\nJämför reservation 6 (fp).\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 (yrkande 5) att Arbetsgivarverkets\r\navtal om återinförd delpension för statsanställda måste omförhandlas\r\neftersom det strider mot riksdagens beslut om avskaffande av den starkt\r\nsubventionerade delpensionen. Motionärerna befarar att effekten, tvärtemot\r\ndet syfte som anges för det nya avtalet, blir att de förmånliga villkoren\r\nlockar till minskad arbetstid och ökar hindren för äldre arbetskraft på\r\nden statliga arbetsmarknaden. Staten som arbetsgivare måste enligt\r\nmotionärerna i fortsättningen uppträda i linje med den övergripande\r\nekonomiska politiken och riksdagens beslut om arbetsmarknad och välfärdssystem.\r\nMotionärerna förutsätter att de avtal som inte fyller detta krav\r\nomförhandlas.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nAvtalet om delpension för statligt anställda som trädde i kraft 2003\r\ninnebär att anställda över 61 år kan minska sin arbetstid till som mest\r\nhälften av ordinarie heltidsarbete.\r\nEnligt vad utskottet tidigare erfarit i samband med behandlingen av ett\r\nliknande motionsyrkande från Folkpartiet liberalerna, är syftet med det\r\nnya avtalet att arbetsgivaren ska kunna öka möjligheterna för äldre att\r\narbeta kvar till ordinarie pensionsålder. Genom detta vill man minska\r\ntidiga pensionsavgångar och underlätta bl.a. kompetensförsörjning i\r\nsamband med generationsväxling. Beslutet om delpension fattas ensidigt\r\nav arbetsgivaren som därvid har att beakta verksamhetens krav, dess\r\nekonomiska förutsättningar samt den anställdes situation. Det sker alltså\r\nen individuell prövning för varje beslut om delpension. Följaktligen\r\nkan tillämpningen skilja sig åt hos myndigheterna.\r\nUtskottet har tagit del av statistik som redovisas i bilaga 1 till\r\nbudgetpropositionen, utgiftsområde 2, avseende delpension och kan inte\r\nhitta belägg för att den nya delpensionen skulle överutnyttjas. Drygt\r\n2 000 statsanställda har beviljats delpension under 2003, vilket motsvarar\r\ndrygt 14 % av det totala antal som kan komma i fråga för delpension.\r\nEftersom ett stort antal av de berörda endast har beviljats delpension\r\nför en veckodag utgör uttaget av delpension i tid räknat en än mindre\r\nandel av det totalt möjliga uttaget. Utskottet konstaterar att SPV av\r\nregeringen dessutom har fått i uppdrag att årligen inkomma med statistik\r\npå bl.a. omfattningen av ålderspension, delpension och sjukpension,\r\nvilket kommer att underlätta uppföljningen av pensionsavgångarnas\r\nutveckling i staten.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang framhålla att det ur ekonomisk och\r\nvälfärdspolitisk synvinkel är särskilt angeläget att prioritera insatser\r\nsom bidrar till att den faktiska pensionsåldern i samhället ökar. Det\r\nnya delpensionsavtalet för statsanställda är enligt utskottets mening\r\nen sådan insats som också ger ökade möjligheter till flexibilitet i\r\nkompetensförsörjningen i statsförvaltningen, både för anställda och\r\narbetsgivare.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi270 (fp)\r\nyrkande 5.\r\n\r\nKostnaden för mäns våld mot kvinnor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionerna med motiveringen att värdet av en sådan\r\nutredning som motionärerna begär sannolikt är begränsat på grund av\r\nosäkerheter i beräkningen.\r\nJämför reservation 7 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att mäns våld mot kvinnor\r\ninte är en marginell företeelse utan att det är ett allvarligt\r\nsamhällsproblem som berör många människors liv och vardag. Både officiell\r\nstatistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001 (Slagen Dam 2001)\r\nvisar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande. För att få\r\nen heltäckande bild av mäns våld mot kvinnor bör man enligt motionärerna\r\näven se på vad våldet kostar samhället. En utredning bör därför tillsättas\r\nmed uppgift att utveckla en vetenskaplig metod för och genomföra en\r\nnationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor (yrkande 1). När\r\nsedan kostnaderna är beräknade kommer det att tydligt framgå vad männens\r\nvåld kostar samhället - pengar som i stället skulle kunna satsas på en\r\nhöjning av kvinnors löner, bättre sjuk- och hälsovård, bättre arbetsmiljö\r\netc. I det läge blir det också naturligt att fråga sig på vilket sätt\r\nmän kollektivt ska ta det ekonomiska ansvaret för mäns våld mot kvinnor,\r\nenligt motionärerna.\r\nI motion So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framförs samma yrkande\r\n(yrkande 1) som i motion Fi260.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att vissa mäns våld mot kvinnor\r\när ett allvarligt brott som påverkar såväl enskilda människor som\r\nsamhället i stort.\r\nMotionärerna vill att en utredning tillsätts med uppgift att bl.a.\r\ngenomföra en nationell beräkning av samhällets kostnader för våldet mot\r\nkvinnor. En genomgång som utskottet gjort visar att det endast finns\r\nett fåtal studier gjorda på området. Samtliga är utländska och studierna\r\nhar karaktären av försök till beräkning av kostnaderna. De eventuella\r\nresultat som redovisas är mycket osäkra och täcker endast delar av\r\nvåldets totala samhällsekonomiska kostnader och konsekvenser.\r\nSvårigheterna med att genomföra den här typen av studier och osäkerheten\r\ni beräkningarna talar enligt utskottets mening för att värdet av en\r\nsådan utredning som motionärerna begär är relativt begränsat. Samhällets\r\nresurser bör i stället i första hand användas för åtgärder inom framför\r\nallt det sociala området för att på olika sätt bekämpa våldet mot\r\nkvinnorna.\r\nMed det anförda avstyrks motionerna Fi260 (v) yrkande 1 och So616 (v)\r\nyrkande 1.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Översyn av myndigheternas uppdrag, punkt 2 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en översyn av myndigheternas uppdrag. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nStatens verksamhet ska bedrivas effektivt. Varje ineffektivt använd\r\nskattekrona är en stöld från skattebetalarna. Inom utgiftsområde 2 finns\r\nflera myndigheter vars arbetsuppgifter delvis överlappar varandra. Vi\r\nanser att det måste göras en översyn i syfte att nå bättre samordning\r\noch ge tydligare uppdrag till de olika myndigheterna. Översynen bör\r\nockså innebära att verksamheternas innehåll prövas mot vilket behov de\r\nanses tillgodose. Ökad samordning skulle enligt vår mening kunna ge\r\nbetydande effektivitetsvinster för statsförvaltningen.\r\nMed detta tillstyrker vi motion Fi270 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n2.      Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn, punkt\r\n3 (kd)\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att ändra målet för politikområdet Finansiella\r\nsystem och tillsyn. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att riksdagens mål för politikområdet Finansiella system och\r\ntillsyn är vagt formulerat i vissa delar. Det är särskilt affärsetikens\r\nbetydelse och förtroendet hos allmänheten och finansiella aktörer som\r\nbehöver betonas mer i de övergripande målformuleringarna. Såväl\r\naffärsetiken som allmänhetens förtroende går att mäta med ett flertal metoder.\r\n\r\nAffärsetiken kan, förutsatt en effektiv tillsyn, t.ex. anses speglas av\r\nantalet anmälningar eller fällningar gällande insiderbrott. Den kan på\r\nlängre sikt även mätas i form av hur mycket resurser som anses behöva\r\nläggas på kontroll, tillsyn och beivrande av brott.\r\nAllmänhetens och finansiella aktörers förtroende för finansmarknadens\r\nfunktion mäts redan i form av s.k. förtroende- eller kvalitetsindex.\r\nSådana mätningar bör enligt min mening utvecklas för att bidra till en\r\nrelevant utvärdering av måluppfyllelsen på detta politikområde. En\r\nutvecklad form av sådana mätningar skulle troligen även i sig kunna bidra\r\ntill en ökad måluppfyllelse.\r\nJag anser därför att målet för politikområdet Finansiella system och\r\ntillsyn bör förändras i enlighet med Kristdemokraternas förslag i motion\r\nFi266 på följande sätt (våra tillägg anges nedan kursiverade):\r\nMålet för politikområdet är:\r\natt det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad\r\naffärsetik och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som\r\nkonsumenternas intresse av ett gott skydd,\r\natt tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och säkra\r\nallmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella\r\nsektorn,\r\natt kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som\r\nrisken beaktas samt\r\natt statens finansförvaltning bedrivs effektivt.\r\nUtan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter\r\nblir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Detta förtroende\r\nkan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via\r\nnormer och självreglering i branschen. I de flesta länder, liksom i\r\nSverige, finns alla dessa tre \"ben\" för att skapa det önskvärda\r\nfunktionssättet och förtroendet. Jag menar dock att det i Sverige brister\r\npå alla områden: Vår lagstiftning på framför allt insiderområdet är\r\nalldeles för mild och tandlös, den tillsyn som framför allt Finansinspektionen\r\nska stå för är långt ifrån tillräcklig och de i och för sig ambitiösa\r\nregler och normer som branschen själv har satt upp följs dåligt.\r\nJag anser att det är mycket angeläget att vända den utveckling som nu\r\ngår åt fel håll. Därför förordar jag flera viktiga förändringar för att\r\nupprätta finansmarknadens förtroende och funktionssätt, såsom skärpt\r\ninsiderlagstiftning, ökade resurser och verkningsfulla påföljdsmöjligheter\r\nför Finansinspektionen, skärpta regler för mäklarkörkort m.m. Verkningsfulla\r\npåföljder måste skapas inom ramen för börsens egen övervakning.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag har framfört om förändringen av målformuleringen för politikområdet\r\nFinansiella system och tillsyn och om åtgärder för att skapa ordning\r\noch reda på finansmarknaden. Detta innebär att riksdagen bifaller motion\r\nFi266 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\n3.      SCB:s uppdragsverksamhet, punkt 11 (m, fp)\r\nav Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas Högström (m), Cecilia\r\nWidegren (m) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om SCB. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2\r\nsamt\r\n2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp)\r\nyrkandena 1-3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att Statistiska centralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör\r\nbegränsas för att bl.a. minska de administrativa bördor som läggs på\r\nföretagen i samband med statistikinsamlingar. För att säkerställa att\r\ndet finns efterfrågan på producerad statistik bör också SCB:s\r\navgiftsfinansiering eller uppdragsverksamhet öka.\r\nRiksrevisionens (RiR) rapport om SCB:s uppdragsverksamhet (RiR 2004:8)\r\nvisar emellertid med önskvärd tydlighet att SCB:s organisation behöver\r\nförändras. Uppdragsverksamheten är i dag organisatoriskt integrerad med\r\nden anslagsfinansierade verksamheten. Flertalet avdelningar på SCB har\r\nen blandfinansiering. Enligt RiR är möjligheterna till insyn i\r\nuppdragsverksamheten mycket begränsade. Det beror enligt RiR på bl.a.\r\nregeringens bristfälliga styrning och uppföljning samt på hur SCB organiserar\r\nverksamheten. Till exempel är prissättningen svår att genomskåda, full\r\nkostnadstäckning och ekonomisk åtskillnad vid uppdragsverksamhet är\r\ninte säkerställda, det är oklart om olika tjänster eller kundgrupper\r\nger full kostnadstäckning och regeringens krav på information om\r\nverksamheten är för begränsat.\r\nVi anser därför också att SCB bör ges i uppdrag att genomföra en klar\r\nuppdelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade\r\nverksamheten. RiR:s rapport kan enligt vår mening ligga till grund för\r\nen sådan förändring av SCB och SCB:s organisation.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi anfört om SCB. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi221\r\n(m) yrkandena 1 och 2 samt Fi267 (fp) yrkandena 1-3.\r\n\r\n4.      Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12\r\n(m)\r\nav Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,\r\n\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och\r\n\r\n2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m)\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag\r\n(SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver\r\naffärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet\r\noch god konkurrens mellan privata aktörer.\r\nStaten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig\r\nverksamhet, speciellt inte på konkurrensutsatta marknader. Ett sådant\r\nagerande från statens sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt\r\nsom de aktuella bolagen oftast lider skada eftersom det finns många\r\ntydliga exempel på att staten inte är en lämplig ägare av företag.\r\nVi anser även att det är hög tid att avskaffa monopolet på spelmarknaden\r\noch öppna för privata entreprenörer. På den svenska spelmarknaden har\r\ni dag AB Svenska Spel tillsammans med ATG en dominerande ställning, och\r\nkonkurrensen på spelmarknaden är i stort sett obefintlig. Spelföretag\r\noch ideella organisationer har mycket begränsade möjligheter att utveckla\r\nsin spel- och lotteriverksamhet i syfte att skapa intäkter och nya jobb\r\ninom landet. I synnerhet är detta allvarligt för de folk- och idrottsrörelser\r\nsom skulle kunna få ett viktigt tillskott till sin verksamhet denna väg.\r\nFör spelkonsumenterna leder den begränsade konkurrensen till sämre\r\nvinstmöjligheter.\r\nAB Svenska Spel lämpar sig utmärkt för en privatisering. Det är dock\r\nviktigt att framhålla att det inte får bildas nya privatägda monopol.\r\nDärför bör det övervägas att dela upp Svenska Spel i mindre enheter som\r\nsedan säljs till ett antal olika aktörer, t.ex. inom folk- och\r\nidrottsrörelsen.\r\nEnligt vår mening ska statens resurser användas på områden där andra\r\naktörer inte kan sköta verksamheten lika bra eller bättre. Inte heller\r\när statliga företag på spelmarknaden någon garanti för att verksamheten\r\nbedrivs med särskild hänsyn till spelandets baksidor.\r\nEn försäljning av dessa bolag kan också bidra till att minska statsskulden\r\ngenom att inkomsterna från försäljningarna kan användas för att amortera\r\nskulden.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi anfört om en försäljning av SBAB och Vasakronan samt AB Svenska\r\nSpel. Detta innebär att riksdagen bifaller motionerna Fi264 (m) yrkandena\r\n1 och 2, Fi270 (fp) yrkande 3 och Kr288 (m) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n5.      Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12 (fp,\r\nkd, c)\r\nav Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Gunnar Nordmark (fp)\r\noch Stefan Attefall (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2\r\nsamt\r\n2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m)\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag\r\n(SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver\r\naffärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet\r\noch god konkurrens mellan privata aktörer.\r\nStaten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig\r\nverksamhet på väl fungerande marknader. Ett sådant agerande från statens\r\nsida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen\r\noftast lider skada eftersom det finns många tydliga exempel på att staten\r\ninte är en lämplig ägare av företag.\r\nI en väl fungerande marknadsekonomi fyller staten en oundgänglig funktion\r\nsom stiftare av de lagar och regler som ska följas, beslutsfattare om\r\nde skatter som ska betalas och som myndighetsutövare i form av de\r\nrättsvårdande och marknadsvårdande instanser som ska se till att reglerna\r\nefterföljs. Att på samma gång vara aktör på marknaden blir en orimlig\r\nsammanblandning av rollerna. Den vars verksamhet är beroende av gällande\r\nregler ska inte själv direkt eller indirekt vara med och bestämma vilka\r\nregler som ska råda.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi anfört om utförsäljning av SBAB och Vasakronan och tillstyrker\r\ndärmed motion Fi270 (fp) yrkande 3 samt avstyrker motionerna Fi264 (m)\r\nyrkandena 1 och 2 och Kr288 (m) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Delpension för statsanställda, punkt 16 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om delpension för statsanställda. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen har tidigare beslutat att fr.o.m. 2001 avskaffa subventionerad\r\ndelpension i det allmänna pensionssystemet. Trots detta har Arbetsgivarverket\r\nslutit ett delpensionsavtal för statligt anställda. Arbetsgivarverket\r\ngör gällande att syftet med avtalet varit att möjliggöra för äldre att\r\narbeta till ordinarie pensionsålder. Det är dock enligt vår mening\r\ntroligt att effekten i stället blir att de förmånliga villkoren lockar\r\ntill minskad arbetstid och därmed får en sammantaget negativ inverkan\r\npå arbetsutbudet.\r\nVidare vill vi påpeka att i den statliga sektorn finns fortfarande\r\nliknande slag av tjänstepensionsvillkor för inkomster \"över taket\" som\r\ni den privata sektorns ITP-plan. Detta gör det mycket dyrt att anställa\r\nden som är äldre, samtidigt som tidig pensionsavgång i vissa situationer\r\nkan stimuleras.\r\nVi ser allvarligt på att statens egen arbetsgivarmyndighet verkat i\r\nrakt motsatt riktning mot vad riksdagen har angivit med pensionsreformen,\r\ninklusive beslutet om avskaffande av den starkt subventionerade\r\ndelpensionen. Dessutom har Arbetsgivarverket slutit avtal som enligt vår\r\nmening ökar och inte minskar hindren för äldre arbetskraft.\r\nVi anser att staten som arbetsgivare i fortsättningen måste uppträda i\r\nlinje med den övergripande ekonomiska politiken och riksdagens beslut\r\nom arbetsmarknad och välfärdssystem. Att myndigheter sluter avtal som\r\ngår emot detta kan inte accepteras. De avtal som inte fyller ovannämnda\r\nkrav måste därför omförhandlas.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi här framfört om omförhandling av det nya tjänstepensionsavtalet\r\ninom statlig sektor. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi270\r\nyrkande 5.\r\n\r\n\r\n7.      Kostnaden för mäns våld mot kvinnor, punkt 17 (v, mp)\r\nav Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna\r\nför mäns våld mot kvinnor. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och\r\n2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBåde officiell statistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001\r\n(Slagen Dam 2001) visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande.\r\nDessutom är mörkertalet stort. Polisen, kvinnojourerna och Brottsförebyggande\r\nrådet beräknar att endast vart fjärde misshandelsbrott polisanmäls.\r\nVid sidan av de sociala konsekvenserna för enskilda individer orsakar\r\nvåldet stora samhällsekonomiska kostnader i form av t.ex. kostnader för\r\nvård för utsatta kvinnor och barn, kostnader för sjukskrivningar,\r\nuteblivna arbetsinkomster, kostnader för rättsväsende och kriminalvård\r\nsamt kostnader för jour och skyddsverksamhet, pengar som i stället skulle\r\nkunna användas för att t.ex. höja kvinnornas löner, förbättra sjuk- och\r\nhälsovården och arbetsmiljön.\r\nI flera länder har beräkningar gjorts över samhällets direkta kostnader\r\nför kvinnovåldet, men för Sveriges del finns inga liknande undersökningar\r\ngjorda. Vi anser därför att det är hög tid att Sverige börjar agera\r\näven på detta område för att bibehålla sin position som ett av världens\r\nmest jämställda länder. För att vi ska få en heltäckande bild av svenska\r\nmäns våld mot kvinnor bör samhällets kostnader för våldet kartläggas\r\noch beräknas.\r\nVi anser därför att en utredning bör tillsättas med uppgift att utveckla\r\nvetenskapliga metoder för beräkningar av de samhällsekonomiska effekterna\r\nsamt genomföra en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi anfört om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för\r\nmäns våld mot kvinnor. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi260\r\n(v) yrkande 1 och So616 (v) yrkande 1.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (m)\r\nGunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m)\r\nanför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för\r\nutgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens\r\nfortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet\r\nunderstiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\n\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi\r\nfrån att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet\r\npaket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat.\r\nVi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde\r\n2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår\r\nav Moderata samlingspartiets motion Fi253. Där föreslår vi att Statistiska\r\ncentralbyråns uppgifter bör begränsas och att myndigheten bör eftersträva\r\nen ökad grad av avgiftsfinansiering, vilket innebär att anslaget kan\r\nminskas. Vi anser att Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras\r\nmed Konkurrensverket, vilket möjliggör besparingar genom samordningsfördelar.\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd bör avvecklas, varför vi inledningsvis\r\nhalverar anslaget. Eftersom vi motsatt oss införandet av en trängselskatt\r\nanslår vi i enlighet med detta inga medel för detta ändamål.\r\n\r\nI sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (fp)\r\nChrister Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för\r\nutgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens\r\nfortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet\r\nunderstiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\n\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi\r\nfrån att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet\r\npaket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat.\r\nVi vidhåller vår uppfattning att det finns utrymme att göra besparingar\r\ninom myndigheternas administration och anser att anslagen inom utgiftsområde\r\n2 borde ha begränsats med 1 696 miljoner kronor på det sätt som framgår\r\nav Folkpartiet liberalernas motion Fi270. Vårt budgetalternativ innebär\r\npå detta område att Statens kvalitets- och kompetensråd ska avvecklas.\r\nAvvecklingen bör inledas under 2005 varför vi halverar anslaget.\r\nFolkpartiet har genomgående och konsekvent sagt nej till regeringens\r\nförslag avseende statliga trängselskatter och anslår i enlighet med detta\r\ninga medel för detta ändamål.\r\n\r\nI sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (kd)\r\nStefan Attefall (kd) anför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för\r\nutgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens\r\nfortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet\r\nunderstiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\n\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi\r\nfrån att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet\r\npaket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat.\r\nVi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde\r\n2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår\r\nav Kristdemokraternas motion Fi266 yrkande 5.\r\nI motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets-\r\noch kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter kan ombesörjas på annat\r\nsätt.\r\nKristdemokraterna vill se en koncentration och effektivisering av\r\nstatsförvaltningen genom att många av Statskontorets uppgifter överförs\r\npå andra myndigheter, vilket ger utrymme för en besparing på 18 miljoner\r\nkronor. Ett mindre och vassare statskontor borde också kunna samordnas\r\nmed Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta, liksom ökad\r\navgiftsfinansiering, gör att även Kammarkollegiets anslag kan minskas\r\nmed 8 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna anser att det finns betydande rollkonflikter för\r\nStatistiska centralbyrån och föreslår därför att en omorganisering av\r\nmyndigheten utreds. Anslaget sänks med 40 miljoner kronor. Kristdemokraterna\r\nanser vidare att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bör tillföras\r\n3 miljoner kronor på helår och övergå till att vara en självständig del\r\nav Konkurrensverket. Resurstillskottet ges i vårt budgetalternativ till\r\nKonkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. NOU:s anslag på utgiftsområde\r\n2 minskas med 4 miljoner kronor vilket täcker halva årets\r\nverksamhet.\r\nRiksgäldskontoret har ett högt anslagssparande. Kristdemokraterna bedömer\r\natt det i verksamheten också finns en effektiviseringspotential och\r\nminskar därför anslaget med 13 miljoner kronor.\r\nDe resurser som Riksrevisionen disponerar är något större än de båda\r\nföregångarnas (Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer) sammanlagda\r\nresurser. Riksrevisionen bör därmed klara ett effektiviseringskrav på\r\nca 3,6 %, eller 10 miljoner kronor.\r\nVidare anser vi att regeringen bör återkomma med förslag om en mer\r\nändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen genom att utvidga\r\nmyndighetens rätt att själv disponera sina avgiftsintäkter utan att gå\r\nomvägen via statsbudgeten.\r\nKristdemokraterna har tidigare redogjort för sitt principiella\r\nställningstagande i frågan om trängselskatter. Kristdemokraterna har inte\r\nändrat uppfattning sedan dess utan anser alltjämt att trängselskatter,\r\npå försök eller permanent, inte ska införas i Stockholm. I enlighet\r\nmed detta anslås inga medel för detta ändamål i motionen.\r\n\r\nI sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n4.      Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (c)\r\nRoger Tiefensee (c) anför:\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2\r\ninte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna\r\nnivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi\r\nfrån att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet\r\npaket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat.\r\nVi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde\r\n2 borde ha begränsats med 1 918 miljoner kronor på det sätt som framgår\r\nav Centerpartiets motion Fi257. Centerpartiet anser att försöket med\r\nträngselskatt i Stockholm är en kommunal angelägenhet och tar i motionen\r\nbort anslaget 90:2 i sin helhet.\r\n\r\nI sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Försök med trängselskatt i Stockholm, punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nGunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas\r\nHögström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Stefan\r\nAttefall (kd) anför:\r\nVi i Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet motsatte oss redan i våras införandet av en trängselskatt.\r\nVi har alltjämt samma uppfattning och anser att regeringens bemyndigande\r\nom att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns och Stockholms\r\nläns landstings eller AB Storstockholms lokaltrafiks kostnader för\r\nförsöket inte behöver förlängas fram t.o.m. utgången av mars 2007.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 2:\r\n\r\n1.      Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension\r\n(avsnitt 2.1 och 16.5.2).\r\n2.      Riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens\r\npersonadressregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig\r\nmyndighet (avsnitt 11.3).\r\n3.      Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att Statens\r\nfastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor\r\ni Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad\r\nregeringen förordar (avsnitt 11.12).\r\n4.      Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att\r\nFortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 000 000 kronor\r\ni Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler\r\ni enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13).\r\n5.      Riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk\r\ni enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.12).\r\n6.      Riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket\r\ni enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13).\r\n7.      Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig\r\nkredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för att tillgodose\r\nPremiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar\r\n(avsnitt 19.8).\r\n8.      Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning\r\nför försöket med trängselskatt m.m. i enlighet med vad regeringen\r\nförordar (avsnitt 21.3).\r\n9.      Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde\r\n2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står\r\ntill regeringens disposition, enligt följande uppställning:\r\n10.     Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används\r\ni verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kronor (avsnitt 20.1).\r\n11.     Riksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen skall\r\n2005 finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag\r\n(avsnitt 20.1).\r\n12.     Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit\r\npå sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000\r\nkronor (avsnitt 20.1).\r\n13.     Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde\r\n2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är\r\navsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Anslagstyp      Regeringensförslag\r\n1:1     Konjunkturinstitutet    ramanslag       47 325\r\n1:2     Ekonomistyrningsverket  ramanslag       95 849\r\n1:3     Statskontoret   ramanslag       89 652\r\n1:4     Täckning av merkostnader för lokaler    ramanslag       425\r\n1:5     Statistiska centralbyrån        ramanslag       437 433\r\n1:6     Kammarkollegiet ramanslag       29 667\r\n1:7     Nämnden för offentlig upphandling       ramanslag       8 375\r\n1:8     Statens kvalitets- och kompetensråd     ramanslag       12 661\r\n1:9     Ekonomiska rådet        ramanslag       2 098\r\n1:10    Arbetsgivarpolitiska frågor     ramanslag       2 458\r\n1:11    Statliga tjänstepensioner m.m.  ramanslag       8 220 000\r\n2:1     Finansinspektionen      ramanslag       178 401\r\n2:2     Insättningsgarantinämnden       ramanslag       7 518\r\n2:3     Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader        ramanslag       265 576\r\n2:4     Bokföringsnämnden       ramanslag       8 153\r\n2:5     Insatser i internationella finansiella institutioner    ramanslag\r\n56\r\n000\r\n2:6     Avsättning för garantiverksamhet        ramanslag       1 400\r\n2:7     Finansmarknadsrådet     ramanslag       1 000\r\n90:1    Riksrevisionen  ramanslag       278 149\r\n90:2    Försök med trängselskatt i Stockholm    ramanslag       1 690 000\r\nSumma           11 432 140\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om genderbudgetering inom EU.\r\n2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att i\r\nenlighet med vad som Riksrevisionen anfört åstadkomma en klar uppdelning\r\nmellan anslags- och intäktsfinansierad verksamhet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall ha en ökad grad av\r\navgiftsfinansiering.\r\n2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatoriska analyser från ett generationsperspektiv av större\r\nekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala\r\ntrygghet.\r\n2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen av\r\nRiksrevisionsverket.\r\n2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om könsuppdelad statistik av ungdomar.\r\n2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 2 enligt uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringensförslag      Anslags-förändring\r\n1:5 Statistiska centralbyrån    437 433 -65 000\r\n1:7 Nämnden för offentlig upphandling   8 375   -4 500\r\n1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661  -6 500\r\n90:2 Trängselskatt      1 690 000       -1 690 000\r\nSumma           -1 766 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringensförslag      Anslags-förändring\r\n1:1 Konjunkturinstitutet        47 000  -5 000\r\n1:2 Ekonomistyrningsverket      95 000  -10 000\r\n1:3 Statskontoret       90 000  -25 000\r\n1:5 Statistiska centralbyrån    437 000 -65 000\r\n1:6 Kammarkollegiet     30 000  -5 000\r\n1:7 Nämnden för offentlig upphandling   8 000   -8 000\r\n1:9 Statens kvalitets- och kompetensråd 13 000  -13 000\r\n1:10 Ekonomiska rådet   2 000   -2 000\r\n2:1 Finansinspektionen  178 000 -20 000\r\n2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader    266 000 -75 000\r\n90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm       1 690 000       -1 690 000\r\nSumma för utgiftsområdet        11 430 000      -1 918 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att\r\nutveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot\r\nkvinnor.\r\n2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen privatiserar Statens\r\nBostadsfinansieringsaktiebolag\r\n(SBAB).\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen privatiserar Vasakronan.\r\n2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar om mål för politikområdet Finansiella system\r\noch tillsyn i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.4).\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av\r\nsin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas\r\nmed Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005.\r\n5.      Riksdagen beslutar att med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag för budgetåret 2005 anvisa anslagen under\r\nutgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:\r\n\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringensförslag      Anslags-förändring\r\n1:3 Statskontoret       89 652  -18 000\r\n1:5 Statistiska centralbyrån    437 433 -40 000\r\n1:6 Kammarkollegiet     29 667  -8 000\r\n1:7 Nämnden för offentlig upphandling1  8 375   -4 000\r\n1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661  -12 853\r\n1:9 Ekonomiska rådet    2 485   -2 415\r\n2:3 Riksgäldskontorets förvaltningskostnader    265 576 -13 000\r\n90:1 Riksrevisionen     278 149 -10 000\r\n90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm       1 690 000       -1 690 000\r\nSumma för utgiftsområdet        11 432 140      -1 798 268\r\n1NOU:s verksamhet föreslås få en resursförstärkning på ca 3 miljoner\r\nkronor och samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005.\r\nTillskottet redovisas under utgiftsområde 24.\r\n\r\n\r\n2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Statistiska centralbyråns allmänna inriktning.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kostnads- och intäktsfördelningen inom Statistiska\r\ncentralbyrån.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om underlåtenhet att för riksdagen klargöra vilka åtgärder\r\nden avser att vidta med anledning av Riksrevisionens rekommendationer\r\ni rapporten RiR 2004:8.\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn och samordning av utskottsområdets myndigheters\r\nuppdrag.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sammanslagning av NOU och Konkurrensverket.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om försäljning av SBAB och Vasakronan.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om omförhandling av det statliga avtalet om delpension.\r\n8.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning enligt uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringensförslag      Anslags-förändring\r\n90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm       1 690 000       -1 690 000\r\n1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 700  -6 000\r\nSumma för utgiftsområdet        11 432 100      -1 696 000\r\n\r\n\r\n2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att\r\nutveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot\r\nkvinnor.\r\n2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det inte skall förekomma monopol på den svenska\r\nspelmarknaden samt att staten inte skall äga företag som bedriver\r\nspelverksamhet och därmed sälja Svenska Spel.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördelning.\r\n\r\nTusental kronor\r\n\r\nBilaga 3\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\nBilaga 4\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2",
          "forslag": "Riksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med specifikationen i bilaga 2.\r\n\r\na) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2\r\nRiksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med specifikationen i bilaga 2.\r\n\r\nb) Låneram för Riksrevisionen\r\nRiksdagen bemyndigar Riksrevsionen att för 2005 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kr.\r\n\r\nc) Anslagskredit för Riksrevisionen\r\nRiksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen ska 2005 finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag.\r\n\r\nd) Räntekontokredit för Riksrevisionen\r\nRiksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000 kr.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2  punkterna 9-13 och avslår motionerna 2004/05:Fi253, 2004/05:Fi257, 2004/05:Fi266 yrkandena 2, 4 och 5 samt 2004/05:Fi270 yrkandena 2 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Översyn av myndigheternas uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi270 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "8813603F-2A10-45D9-94CB-254780B642DE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "42",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8813603F-2A10-45D9-94CB-254780B642DE",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi266 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "B75B5B0E-81F3-4CD0-A36D-834CF103B020",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "283",
                    "27",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B75B5B0E-81F3-4CD0-A36D-834CF103B020",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Statens personadressregisternämnd",
          "forslag": "Riksdagen tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämndens organisatoriska anknytning.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2  punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Fortifikationsverket",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2  punkterna 4 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Statens fastighetsverk",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens investeringsplan för Statens fastighetsverk samt bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2  punkterna 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Premiepensionsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose Premipensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2  punkt 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Premiepensionens efterlevandeskydd",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2  punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Försök med trängselskatt i Stockholm",
          "forslag": "Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning för försöket med trängselskatt.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2  punkt 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Riksrevisionens regionala organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi243.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "SCB:s uppdragsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi221 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Fi267 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "CA9D9747-B37C-4C8C-A104-5AE88174E77E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "219",
                    "91",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CA9D9747-B37C-4C8C-A104-5AE88174E77E",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och \n2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Könsuppdelad statistik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi250.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Generationsräkenskaper",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi238.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Genderbudgetering inom EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi205.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Delpension för statsanställda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi270 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Kostnaden för mäns våld mot kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi260 yrkande 1 och 2004/05:So616 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "62E0091D-3AF4-475E-B799-549068E33E40",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "270",
                    "39",
                    "1",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/62E0091D-3AF4-475E-B799-549068E33E40",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Översyn av myndigheternas uppdrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "SCB:s uppdragsverksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Delpension för statsanställda",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Kostnaden för mäns våld mot kvinnor",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-23 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 04:49:08"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2005.",
          "dok_id": "GS01FIU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)",
          "dok_id": "GS01FIU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 04:49:08"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01FIU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01FiU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:11"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)",
          "dok_id": "GS01FiU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:11"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01FIU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_FiU_2.pdf",
          "filstorlek": "5678698",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2004/05:1)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/96881900-465D-41CD-9129-AD8CE6FD90BC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi205 Genderbudgetering inom EU",
          "ref_dok_id": "GS02Fi205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi205",
          "ref_dok_titel": "Genderbudgetering inom EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi221 Statistiska centralbyrån SCB",
          "ref_dok_id": "GS02Fi221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi221",
          "ref_dok_titel": "Statistiska centralbyrån SCB",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi238 Generationsanalys vid politiska beslut",
          "ref_dok_id": "GS02Fi238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi238",
          "ref_dok_titel": "Generationsanalys vid politiska beslut",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi243 Regional organisation av Riksrevisionsverket",
          "ref_dok_id": "GS02Fi243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi243",
          "ref_dok_titel": "Regional organisation av Riksrevisionsverket",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi250 Könsuppdelad statistik av ungdomar",
          "ref_dok_id": "GS02Fi250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi250",
          "ref_dok_titel": "Könsuppdelad statistik av ungdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Nordlander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi253 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GS02Fi253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi253",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi257 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GS02Fi257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi257",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi260 Statens ansvar för mäns våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02Fi260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi260",
          "ref_dok_titel": "Statens ansvar för mäns våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi264 SBAB och Vasakronan",
          "ref_dok_id": "GS02Fi264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi264",
          "ref_dok_titel": "SBAB och Vasakronan",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi266  Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GS02Fi266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi266",
          "ref_dok_titel": " Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi267 Statistiska Centralbyrån",
          "ref_dok_id": "GS02Fi267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi267",
          "ref_dok_titel": "Statistiska Centralbyrån",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi270 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GS02Fi270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi270",
          "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr288 Spelbranschens utvecklingsmöjligheter",
          "ref_dok_id": "GS02Kr288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr288",
          "ref_dok_titel": "Spelbranschens utvecklingsmöjligheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So616 Ansvaret för mäns våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GS02So616",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So616",
          "ref_dok_titel": "Ansvaret för mäns våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-16",
          "ref_dok_id": "GS0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2004-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-16",
          "ref_dok_id": "GS0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2004-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:138139",
          "ref_dok_id": "GS0K138139",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "138139",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:138139",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "1998:675",
          "ref_dok_id": "1998:674",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}