\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar elva motionsyrkanden från den allmänna motionstiden\r\n2004 vilka tar upp frågor med anknytning till statens arbetsgivarpolitik.\r\nDessa motionsyrkanden berör huvudsakligen problematiken kring etnisk\r\noch kulturell mångfald i statsförvaltningen, jämställdhetsaspekter på\r\nden statliga arbetsgivarpolitiken samt arbetsmiljö och sjukfrånvaro i\r\nstaten. Därutöver avser motionsyrkandena etiska regler för statstjänstemän,\r\nstatliga pensionsförmåner respektive myndighetschefernas bosättningsort.\r\n\r\nUtskottet anser att andelen statsanställda med annan etnisk och kulturell\r\nbakgrund än den svenska fortfarande är för låg. Därför är det angeläget\r\natt regeringens mål för ökad etnisk och kulturell mångfald i arbetslivet\r\nfullföljs i staten. I detta arbete har regeringen initierat en rad\r\nåtgärder som ska verka för att påskynda mångfaldsarbetet.\r\nBeträffande jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken\r\nanför utskottet att det är angeläget att regeringens arbete med\r\njämställdhet i statsförvaltningen intensifieras och antar en mer operativ\r\ninriktning. Staten måste vara ett gott föredöme i jämställdhetsarbetet.\r\nUtskottet konstaterar att arbetet med att förverkliga de jämställdhetspolitiska\r\nmålen fortsätter både i Regeringskansliet och i övriga delar av det\r\nstatliga området.\r\nUtskottet understryker vidare vikten av att skapa en attraktiv\r\nstatsförvaltning med god arbetsmiljö och konstaterar att det inom bl.a.\r\nRegeringskansliet pågår arbete med att utveckla olika åtgärder för ökad\r\nhälsa i staten. Regeringen har också påbörjat arbete med en översyn av\r\nutformningen av myndigheternas policy avseende etiska regler för anställda.\r\n\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nTill betänkandet fogas åtta reservationer och ett särskilt yttrande.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:Fi224 av Mona Jönsson m.fl. (mp)\r\nyrkandena 1-3,2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 i\r\ndenna del,2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 18 och2004/05:A350\r\nav Tobias Billström m.fl. (m, fp) yrkande 6.\r\nReservation 1 (fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n2. Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande 4 i denna del och2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1 och 3.\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n3. Arbetsmiljön och sjukfrånvaron i staten\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande 4 i denna del.\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n4. Etiska regler för statstjänstemän\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Ju485 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 6.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n5. Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan\r\nanställning\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande\r\n32.\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n6. Myndighetschefernas bosättningsort\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi219 av Göran Norlander och Hans\r\nStenberg (båda s).\r\n\r\nStockholm den 15 februari 2005\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),\r\nMikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell\r\nNordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo\r\nBernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Agneta Gille\r\n(s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp),\r\nSiv Holma (v) och Jörgen Johansson (c).
\r\nUtskottets överväganden\r\nEtnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att regeringens mål för ökad etnisk\r\noch kulturell mångfald i arbetslivet fullföljs i statsförvaltningen. I\r\ndetta arbete har regeringen initierat en rad åtgärder som ska verka för\r\natt påskynda mångfaldsarbetet i den statliga sektorn. Mot denna bakgrund\r\navstyrker utskottet motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd) och 3 (mp).\r\nMotionerna\r\nMiljöpartiet de gröna anser i motion Fi224 att etnisk diskriminering av\r\nmänniskor med utländsk bakgrund måste motverkas på många nivåer i\r\nsamhället. En nivå som behöver vara ett föredöme för att motverka\r\ndiskriminering är staten. Mot bakgrund av att Sverige nyligen skärpt de\r\nolika lagarna mot diskriminering med hänsyn till EU:s\r\nantidiskrimineringsdirektiv\r\nföreslår motionärerna att alla som arbetar med personrekrytering i\r\nstatens tjänst bör genomgå utbildning om innehållet i dessa lagar och om\r\ndiskriminering som ett samhällsfenomen (yrkande 1). Alla statliga\r\nmyndigheter bör på regeringens uppdrag anordna en sådan utbildning (yrkande\r\n2). Dessutom förordar motionärerna att regeringen uppdrar åt alla\r\nstatliga myndigheter att göra en genomgång av sina anställningsrutiner\r\noch de krav som ställs vid anställning för att se till att dessa inte\r\navhåller eller hindrar människor med relevant kompetens från utlandet\r\nfrån att söka statliga tjänster (yrkande 3).\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i motion Fi270 att den statliga\r\narbetsgivarpolitiken måste föregå med gott exempel genom att inkludera\r\nåtgärder för att nå ökad etnisk mångfald i statsförvaltningen (yrkande\r\n4 i denna del). Bristen i integrationen är enligt motionärerna ett av\r\nSveriges allvarligaste problem. Därför är det av stor vikt att staten\r\nhöjer ambitionerna när det gäller arbetet med att bredda den etniska\r\nmångfalden i statsförvaltningen och använder alla sina olika roller för\r\natt riva hinder för nya svenskar att etablera sig både i samhället och\r\npå arbetsmarknaden.\r\nKristdemokraterna anser i motion Sf365 att de anställda i den offentliga\r\nsektorn ska spegla befolkningens struktur i samhället. Staten, kommuner\r\noch landsting bör således föregå som goda exempel med minst en femtedel\r\nav de anställda i sina respektive organisationer med annat ursprung än\r\ndet traditionellt svenska. Motionärerna påpekar att mångfaldsarbetet\r\nemellertid inte är en naturlig del av verksamheten i dagens statsförvaltning.\r\nDen statliga förvaltningen har få utrikes födda medarbetare och kan\r\nknappast ses som något föredöme för andra arbetsgivare. Därför föreslår\r\nmotionärerna att regeringen ska verka för att arbetet påskyndas när det\r\ngäller upprättandet av handlingsplaner för att främja etnisk mångfald\r\nbland statens anställda. Regeringen ska också sträva efter att dessa\r\nplaner har någon verkan (yrkande 18).\r\nI motion A350 av Tobias Billström (m), Carl-Axel Roslund (m) och Allan\r\nWidman (fp) presenteras en handlingsplan för att öka välfärden i Malmö.\r\nDet är enligt motionärerna viktigt att genom en tydlig arbetslinje\r\ninrikta insatserna på att minska socialberoende i staden och bryta\r\nutanförskapet i utsatta befolkningsgrupper. Motionärerna anser att staten\r\ninom ramen för handlingsplanen också bör ta ett ansvar och öka andelen\r\npraktikplatser i statliga myndigheter (yrkande 6). Praktikplatserna ska\r\nvara ett komplement till utbildning/fortbildning och ska inte ersätta\r\nordinarie arbetstillfällen. Illojal konkurrens ska därmed undvikas. På\r\ndet sättet kan övergången från bidrag till arbete säkras, vilket leder\r\ntill att den ekonomiska tillväxten i regionen ökar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAtt åstadkomma etnisk och kulturell mångfald i arbetslivet är en av de\r\nmest betydande utmaningarna för den svenska arbetsmarknaden framöver.\r\nFör att skapa och utveckla många livskraftiga arbetsplatser - något som\r\nutgör en förutsättning för vårt välstånd och vår välfärd - behövs kunnig\r\noch kompetent arbetskraft. Den mångfald av människor som bor i Sverige\r\nmen har sina rötter i andra kulturer utgör därför en betydande tillgång\r\nsom kan tillföra unik erfarenhet på många verksamhetsområden. Den kan\r\nsamtidigt trygga det framtida välfärdsåtagandet.\r\nUtskottet anser att staten ska vara ett föredöme som arbetsgivare när\r\ndet gäller etnisk och kulturell mångfald i arbetslivet. Andelen\r\nstatsanställda med utländsk bakgrund ska vara densamma som i befolkningen\r\nsom helhet. Det är en fråga om demokrati och rättvisa, om medborgarnas\r\nförtroende och statens legitimitet. Det gäller också kvalitet och\r\nkompetens. Med stor etnisk och kulturell mångfald bland sina anställda\r\nkan statliga myndigheter bättre bemöta dagens och morgondagens medborgarbehov.\r\nKunskaper i språk och kulturella förhållanden bidrar till en kvalitets-\r\noch kompetenshöjning i statsförvaltningen. De är också av betydelse för\r\natt skapa förtroende hos alla medborgare oavsett etnisk bakgrund.\r\nEmellertid kan utskottet konstatera att andelen statsanställda med annan\r\netnisk och kulturell bakgrund än den svenska fortfarande är för låg. År\r\n2003 hade 10,4 % av de statsanställda utländsk bakgrund, jämfört med 17,\r\n4 % bland befolkningen i åldern 20-64 år. Dessutom är deras representation\r\npå ledande befattningar lägre än på andra nivåer. Endast 3 % av de\r\nstatsanställda med utländsk bakgrund återfinns inom ledningskompetens.\r\nFör samtliga statsanställda uppgår denna andel till 6,5 %.1Uppgifterna\r\nenligt Arbetsgivarverkets rapport Etnisk mångfald i staten (oktober\r\n2004).\r\nDessa förhållanden är enligt utskottets mening inte godtagbara. Därför\r\nkrävs det flera mångfasetterade åtgärder från myndigheternas sida för\r\natt inom de närmaste åren öka andelen anställda med utländsk bakgrund\r\ni statsförvaltningen.\r\nI detta sammanhang noterar utskottet att alltfler myndigheter genomför\r\naktiva åtgärder för att öka den etniska och kulturella mångfalden. I\r\nmyndigheternas årsredovisningar för 2003 nämns sådana åtgärder som bl.\r\na. rekryteringsmål, översyn av rekryteringsprocessen, deltagande i olika\r\narbetsgrupper och nätverk samt utbildning i diskrimineringslagstiftning.\r\nMyndigheterna upprättar dessutom på regeringens uppdrag sedan 1999\r\nhandlingsplaner för att främja etnisk och kulturell mångfald bland de\r\nanställda. Två av varandra oberoende kartläggningar av myndigheternas\r\narbete med dessa handlingsplaner visar dock att det finns tecken på att\r\nmångfaldsarbetet inte är lika prioriterat på myndigheterna som övriga\r\nliknande frågor.2Statskontorets rapport 2004:18 Handlingsplaner för\r\netnisk och kulturell mångfald - Ett lämpligt verktyg för att stärka\r\netnisk och kulturell mångfald i staten? (juni 2004) samt Integrationsverkets\r\nrapport 2004:04 Staten som förebild? Om planer, insatser och utfall i\r\n17 myndigheters arbete med etnisk mångfald (september 2004). Mångfaldsarbetet\r\nutgör ännu inte någon naturlig del i myndigheternas utvecklingsarbete.\r\nDet råder inte heller några starka samband mellan myndigheternas\r\nmångfaldsplaner, insatser och utfall på området. Utredarna kan därmed\r\ninte utesluta att handlingsplanerna upprättas för att i första hand\r\ntillfredsställa regeringens formella krav på handlingsplan. Därutöver\r\npåpekar man att det saknas tillräcklig information och kunskap dels om\r\netnisk och kulturell mångfald inom staten, dels om vad myndigheternas\r\ninsatser betytt i sammanhanget.\r\nUtskottet ser med viss oro på den beskrivna situationen och finner för\r\nsin del att dessa resultat bör tas till vara vid utvecklingen av\r\nprioriteringar för det framtida mångfaldsarbetet. Utskottet delar även\r\nutredarnas slutsatser att regeringen bör utnyttja möjligheter att mer\r\ningående följa upp och utvärdera myndigheternas insatser, uppmuntra\r\nsamverkan mellan myndigheter samt klargöra ansvarsfördelningen såväl\r\ninom Regeringskansliet som mellan berörda myndigheter. Sambanden mellan\r\narbetsgivarpolitiken och andra politikområden med anknytning till etnisk\r\noch kulturell mångfald bör samtidigt stärkas.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har man inom Regeringskansliet, mot bakgrund\r\nav de ovannämnda undersökningarna, tagit fram ett program för det\r\nfortsatta arbetet med hanteringen av myndigheternas handlingsplaner för\r\nökad etnisk och kulturell mångfald. I programmet ingår flera typer av\r\nolika åtgärder i form av insatser avseende information, främjande samt\r\nuppföljning och utvärdering. Det operativa arbetet med insatserna kommer\r\natt påbörjas under våren 2005.\r\nDärutöver har utskottet erhållit information att regeringen har för\r\navsikt att mer aktivt arbeta med mångfaldsfrågorna inom ramen för den\r\nprioriterade satsningen på staten som en attraktiv arbetsgivare. Inom\r\nområdet personalrekrytering framhåller regeringen det som mycket viktigt\r\natt myndigheterna har väl fungerande anställningsrutiner där relevanta\r\nkrav ställs. Man avser därför att under våren 2005 tillsätta en utredning\r\nsom ser över möjligheten att inom staten införa ett generellt system\r\nmed avidentifierade ansökningshandlingar vid myndigheternas\r\nanställningsförfaranden. Enligt regeringen är det angeläget att försöka minska\r\nrisken för diskriminering vid urval av personer som kallas till intervju.\r\nEtt system med avidentifierade ansökningshandlingar torde leda till\r\nett mer objektivt urvalsförfarande\r\nVidare uppmärksammar utskottet att regeringen i juni 2004 har undertecknat\r\nen avsiktsförklaring tillsammans med Svenska Kommunförbundet,\r\nLandstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration på\r\narbetsmarknaden. I avsiktsförklaringen har parterna enats om ytterligare\r\nansträngningar för att invandrades yrkeserfarenheter och kompetens bättre\r\nska tas till vara i arbetslivet. Dessutom ska man främja likabehandling\r\noch motverka diskriminering. För staten som arbetsgivare innebär\r\navsiktsförklaringen sådana åtaganden som att erbjuda platser för\r\narbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens respektive praktik eller \"pröva\r\npå-plats\" för personer utan eller med begränsad erfarenhet av svenskt\r\narbetsliv.\r\nI slutet av januari 2005 påbörjades dessutom en preparandutbildning för\r\nakademiker med särskild utländsk språk- och kulturkompetens. Syftet är\r\natt underlätta för utlandsfödda akademiker att få jobb och att öka den\r\netniska och kulturella mångfalden hos statliga arbetsgivare. Utbildningen\r\nHögre praktisk förvaltningsutbildning anordnas i samarbete mellan Statens\r\nkvalitets- och kompetensråd och statsvetenskapliga institutionen vid\r\nStockholms universitet. I den första omgången beräknas ett trettiotal\r\nkvalificerade handläggare kunna utexamineras efter teoretiska delmoment\r\nsamt praktiktjänstgöring på en myndighet. Redan innan kursstarten har\r\nett flertal myndigheter anmält sitt intresse att ta hand om en eller\r\nflera praktikanter.\r\nUtskottet välkomnar dessa initiativ och ser dem som viktiga inslag i\r\narbetet för ökad etnisk och kulturell mångfald inom statsförvaltningen.\r\nSamtidigt vill utskottet understryka vikten av att det på varje statlig\r\narbetsplats finns aktuella kunskaper i diskrimineringslagar och\r\ndiskriminering som ett samhällsfenomen. Regeringen bör därför inom ramen\r\nför sitt strategiska arbete med statens arbetsgivarpolitik verka för\r\natt denna kompetens utvecklas på alla nivåer i statsförvaltningen.\r\nSärskild uppmärksamhet bör härvid ägnas myndigheternas rekryteringsverksamhet.\r\n\r\nDet operativa arbetet med att öka den etniska och kulturella mångfalden\r\ni staten måste emellertid bedrivas på myndigheterna. Alla myndigheter\r\nhar ett ansvar att bidra till målet samt att arbeta med frågorna utifrån\r\nverksamhetens behov och förutsättningar. Inriktningen på de mångfaldsfrämjande\r\nåtgärderna måste utarbetas i överensstämmelse med respektive myndighets\r\nverksamhetsstruktur och kompetensbehov. Att säkerställa att rekryteringsprocess,\r\narbetsmiljö och arbetstider, utbildning och utveckling samt befordran\r\noch ledarskap främjar mångfald är en ständig process. Målet måste vara\r\natt mångfaldsarbetet ska bli en naturlig del i myndigheternas\r\narbetsgivarpolitik.\r\nI det ovan anförda har utskottet kunnat konstatera att det finns en del\r\nkvar att åstadkomma innan den etniska och kulturella mångfalden kan bli\r\nen självklarhet i statsförvaltningen. Regeringen har dock redan initierat\r\nen rad åtgärder som ska verka för att påskynda mångfaldsarbetet i staten.\r\nUtskottet förutsätter att regeringens integrationsinsatser också får\r\npraktisk verkan vid utvecklingen av en statlig organisation som präglas\r\nav mångfald.\r\nMot bakgrund av det pågående arbetet både inom Regeringskansliet och på\r\nmyndigheterna med att prioritera mångfaldsåtgärder i den statliga\r\nverksamheten anser utskottet att det inte finns skäl att nu föreslå något\r\ntillkännagivande till regeringen med anledning av motionsförslagen.\r\nDärmed avstyrks motionerna Fi224 (mp), Fi270 (fp) yrkande 4 i denna del,\r\nSf365 (kd) yrkande 18 samt A350 (m, fp) yrkande 6.\r\nJämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att regeringens arbete med\r\njämställdhet i statsförvaltningen intensifieras och antar en mer operativ\r\ninriktning. Inom ramen för det arbetsgivarpolitiska arbetet på området\r\nhar åtgärder redan initierats för att förverkliga jämställdhetsmålen i\r\nden statliga sektorn. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsförslagen.\r\n\r\nJämför reservationerna 4 (fp) och 5 (kd) samt särskilt yttrande (m, c).\r\n\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i motion Fi270 att den statliga\r\narbetsgivarpolitiken måste föregå med gott exempel genom att inkludera\r\nåtgärder för att nå ökad jämställdhet i statsförvaltningen (yrkande 4\r\ni denna del). Andelen kvinnor på ledande positioner i statsförvaltningen\r\neller i statliga bolag har ökat i en, enligt motionärerna, oacceptabelt\r\nlångsam takt. Samtidigt finns det fortfarande oskäliga löneskillnader\r\nmellan män och kvinnor anställda i den statliga sektorn. Mot denna\r\nbakgrund anser motionärerna att staten bör höja ambitionerna när det\r\ngäller jämställdhetsarbetet. Detta bör ske genom att man ska riva de\r\nolika hinder som finns och inte genom kvotering. För att bryta\r\nlönediskrimineringen föreslår motionärerna ändamålsenliga metoder såsom\r\nstatistik och bättre modeller för arbetsvärdering. De senaste skärpningarna\r\nav jämställdhetslagen måste samtidigt få fullt genomslag. Staten som\r\narbetsgivare ska gå före och själv agera på det sätt man via lagstiftning,\r\nstyrmedel och opinionsbildning vill förmå resterande delar av\r\narbetsmarknaden.\r\nKristdemokraterna begär i motion A352 att regeringen snarast återkommer\r\ntill riksdagen med en plan om hur man ska öka kvinnorepresentationen\r\nbland myndighetschefer och ambassadörer (yrkande 1). Motionärerna anser\r\natt regeringen inte har tillämpat sina egna jämställdhetsdoktriner vid\r\ntillsättning av myndighetschefer och ambassadörer, vilket resulterar i\r\nfortsatt låga andelar kvinnor på ledande positioner i myndigheter och\r\nambassader. Vidare välkomnar motionärerna att regeringen nu uppnått\r\ndelmålet att andelen kvinnor i bolagsstyrelser där staten äger 100 % av\r\naktierna ska vara minst 40 %. Målet om jämn könsfördelning i\r\nmyndighetsstyrelser samt bolag med statligt ägande har dock ännu inte uppnåtts.\r\nDärför anser man att regeringen årligen bör rapportera till riksdagen\r\nom hur arbetet fortskrider för att nå målet om jämn könsfördelning också\r\ni dessa styrelser (yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nJämställdhet mellan kvinnor och män är ett politikområde med högsta\r\nprioritet i dagens moderna samhälle. Den handlar om rättvisa och fördelning\r\nav ekonomisk och politisk makt. Den handlar om demokrati, om att värdera\r\nkvinnor och män lika.\r\nDet övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor\r\noch män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom\r\nalla väsentliga områden i livet. Målet innebär en jämn fördelning av\r\nmakt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende samt\r\nlika villkor och förutsättningar i fråga om bl.a. arbete, arbetsvillkor\r\noch utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det politiska jämställdhetsarbetet\r\nmåste därför inriktas på jämställdhetsintegrering i samtliga politikområden,\r\ndärmed också i den statliga sektorn. De främsta delmålen inom\r\nstatsförvaltningen är att uppnå en jämn representation av kvinnor och män på\r\nalla beslutsnivåer och att bryta den strukturella lönediskrimineringen\r\nmellan kvinnor och män.\r\nUtskottet har vid flera tidigare tillfällen, senast våren 2004, framhållit\r\nsin bestämda uppfattning att regeringen och statsförvaltningen måste\r\nvara goda föredömen i jämställdhetsarbetet.3Betänkande 2003/04:FiU18 s.\r\n6-11. Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra hela den statliga\r\nverksamheten.\r\nMed hjälp av de senast tillgängliga uppgifterna kan utskottet emellertid\r\nkonstatera att en fullständig jämställdhet ännu inte uppnåtts inom\r\nstatsförvaltningen. Andelen kvinnliga chefer för de inhemska myndigheterna\r\noch inom utrikesförvaltningen ökade under förra året med endast 2\r\nprocentenheter och låg vid årsskiftet 2004/05 på 34 % respektive 28 %.\r\nAndelen nyutnämnda kvinnliga myndighetschefer ökade samtidigt med 7\r\nprocentenheter till 43 %.4Uppgifterna enligt information inhämtad från\r\nFinansdepartementet. I de centrala statliga styrelserna och i kommittéerna\r\ningick i slutet av 2003 48 % respektive 43 % kvinnor. Detta motsvarar\r\nen ökning med 1 respektive 2 procentenheter sedan 2002. Endast i de\r\nregionala styrelserna är könsfördelningen sedan 2002 helt jämn, 50 %\r\nkvinnor och 50 % män.5Proposition 2004/05:1, volym 7, utg.omr. 14, bilaga\r\n2 Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser respektive skrivelse\r\n2003/04:103 Kommittéberättelse 2004.\r\nÅr 2003 var dessutom kvinnornas löner i den statliga sektorn 15 % lägre\r\njämfört med männens löner. Denna skillnad förklaras huvudsakligen av\r\natt kvinnor oftare arbetar deltid, på lägre befattningsnivåer och inom\r\nyrken med lägre genomsnittslöner. Om hänsyn tas till bl.a. dessa faktorer,\r\nsom i jämställdhetslagens strikta mening inte bidrar till osakliga\r\nlöneskillnader, återstod en oförklarad skillnad på 1 till 2 procentenheter.\r\nDessa förhållanden har inte förändrats under de senaste åren.6Arbetsgivarverkets\r\nrapport Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda män och\r\nkvinnor år 2000-2003 (juni 2004).\r\nUtskottet noterar att flera oberoende analyser av utvecklingen på\r\narbetsmarknaden visar att bristen på jämställdhet i lönesättningen har\r\nsina rötter i obalanser som gäller kvinnors och mäns maktpositioner i\r\nsamhället. Detta förhållande förekommer också i den statliga sektorn.\r\nDärför är det angeläget att motarbeta faktorer som gör att kvinnor inte\r\nsöker eller får högre tjänster i samma utsträckning som män samt leder\r\ntill att kvinnor arbetar inom sämre betalda områden. Dessa faktorer\r\nhindrar möjligheten att minska de könsbetingade löneskillnaderna.\r\nMot denna bakgrund anser utskottet att ytterligare insatser krävs för\r\natt uppnå lika möjligheter till befordran och utveckling för kvinnor\r\noch män i statsförvaltningen. Den av regeringen aviserade intensifieringen\r\nav det personalpolitiska arbetet för att öka jämställdheten i staten\r\nmåste enligt utskottets mening anta mer operativa former. Arbetet ska\r\nutgå från det uttalade målet i regeringens chefspolicy - att minst\r\nhälften av de nya myndighetscheferna inom civil statsförvaltning under\r\nden innevarande perioden ska vara kvinnor. Utrikesdepartementets mål om\r\nden totala andelen kvinnliga chefer för utlandsmyndigheterna på minst\r\n30 % bör samtidigt kvarstå även för år 2005. För de kommande åren bör\r\nockså ett mål om jämn könsfördelning bland chefer inom hela det statliga\r\nmyndighetsväsendet övervägas. Översynen av rutinerna för tillsättning\r\nav myndighetsstyrelser ska samtidigt prioriteras så att man kan påbörja\r\ndet sista steget mot en jämn fördelning även i centrala statliga styrelser.\r\nI detta arbete ska särskild uppmärksamhet läggas vid tillsättning av\r\nstyrelser med ojämnt antal ledamöter, då den udda platsen oftast tillsätts\r\nmed en man.\r\nUtskottet ser positivt på att flera av dessa mål redan ingår i regeringens\r\nprioriteringar inom det arbetsgivarpolitiska området. Som ett led i det\r\nintensifierade jämställdhetsarbetet ordnar Statens kvalitets- och\r\nkompetensråd även under verksamhetsåret 2004/05 ett chefsprogram speciellt\r\nför kvinnor på mellanchefsnivå. Syftet är att bidra till att fler kvinnor\r\nkommer i fråga för de högsta chefstjänsterna vid statliga myndigheter\r\nsamt att stärka och uppmuntra kvinnorna att söka dessa befattningar.\r\nTidigare erfarenheter av motsvarande program visar att programmets mål\r\n- att cirka hälften av deltagarna ett år efter avslutat program ska ha\r\nfått eller vara på väg att få en högre befattning - har uppnåtts. Ett\r\nnytt program med denna inriktning planeras redan med start våren 2006.\r\n\r\nDärutöver uppmärksammar utskottet att de centrala parterna på den\r\nstatliga arbetsmarknaden är eniga om ett utvecklingsarbete för att nå en\r\njämnare könsfördelning i samtliga befattningskategorier inom staten.\r\nSom framgår av ramavtalet om löner för arbetstagare hos staten (RALS)\r\nhar parterna även ett gemensamt ansvar att utjämna och förhindra skillnader\r\ni löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför\r\narbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. I de nyligen\r\navslutade förhandlingarna på det statliga området har man i RALS 2004-2007\r\nkommit överens om att detta arbete ska fortsätta och följas upp inom\r\navtalsområdet. Enligt vad utskottet erfarit följer regeringen noga\r\narbetsmarknadsparternas arbete. Utskottet förutsätter att regeringen i\r\nuppföljningen också formulerar tydliga mål för att motverka både s.k.\r\nhorisontella och vertikala löneskillnader, dvs. skillnader som beror på\r\nsåväl separering av kön på arbetsmarknaden som att det manliga arbetet\r\när norm för arbetsvärderingen.\r\nInom ramen för arbetsmarknadsparternas samarbete har man tagit fram ett\r\nnytt system för gruppering av statliga befattningar efter arbetsuppgifternas\r\ninnehåll och svårighetsgrad, Befattningsgruppering för statistik (BESTA).\r\nDet är främst avsett för analys av lönebildningen inom avtalsområdet\r\nsamt som stöd för lokal lönebildning. Men den kan även fungera som stöd\r\nför den lönekartläggning som ska göras enligt jämställdhetslagen. Enligt\r\nUtredningen om den könssegregerade arbetsmarknaden (SOU 2004:43) finns\r\ndet dock behov av fler metoder för yrkesklassificering med hänsyn till\r\nden könsuppdelade arbetsmarknaden som påverkar könssegregeringen i alla\r\nsektorer i arbetslivet. Utredaren påtalar också behovet av forskning\r\nkring lönen och lönesättningens betydelse för att motverka segregeringen\r\nav arbetsmarknaden. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att\r\nprioritera arbetet även på detta område.\r\nVidare noterar utskottet att regeringen har tillkallat en särskild\r\nutredare för att genomföra en översyn av jämställdhetspolitiken (dir.\r\n2004:18). Utredaren ska bl.a. överväga vilka mål som bör gälla för\r\nstatens insatser i den framtida jämställdhetspolitiken och lämna förslag\r\ntill sådana mål. Därutöver ska utredaren föreslå resultatindikatorer\r\nsom kan användas för att utvärdera om målen uppfylls. Målen ska utgå\r\nfrån analysen av det offentliga åtagandet samt kunna ingå i nuvarande\r\nmodell för mål- och resultatstyrning och vara verksamhetsanpassade.\r\nUtredningen beräknas avsluta sitt arbete den 1 juni 2005.\r\nDet är utskottets mening att jämställdhet mellan könen ska råda i hela\r\ndet svenska samhället, så även i statsförvaltningen. Den statliga\r\narbetsgivarpolitiken måste därför få en ännu tydligare jämställdhetskaraktär\r\nför att kunna bryta det maktmönster som leder till att kvinnliga\r\nstatsanställda fortfarande diskrimineras i sina karriärmöjligheter, sin\r\nlöneutveckling och makttillgång endast därför att de är kvinnor.\r\nJämställdhetsarbetet måste vara högsta prioritet i staten - det gäller ett\r\narbete där målformulering och metodutveckling övergår i konkreta handlingar.\r\nUtskottet förutsätter att regeringens insatser för att integrera och\r\nfullfölja jämställdhetsmålen i statsförvaltningen inom de kommande åren\r\növerförs från det strategiska till det operativa planet i samtliga\r\nstatliga verksamheter.\r\nEnligt vad utskottet kunnat konstatera pågår det ett fortsatt arbete\r\nmed att genomföra de jämställdhetspolitiska målen för statsförvaltningen\r\nbåde i Regeringskansliet och i övriga delar av det statliga området.\r\nDetta arbete involverar strategiska och analytiska insatser för utveckling\r\nav metoder och verktyg för att åstadkomma mer jämställda löner och\r\nbefordringar till höga poster i staten. Men även mer praktiska åtgärder\r\nhar initierats av arbetsmarknadsparterna för att kartlägga och åtgärda\r\nkönsdiskrimineringen. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte\r\nfinns anledning för riksdagen att nu ta initiativ på området.\r\nUtskottet vill därutöver erinra om att regeringen sedan 1998 årligen\r\nredovisar för riksdagen könsfördelningen i statliga myndighetsstyrelser\r\npå central och regional nivå. Andelen kvinnor bland de statliga\r\nkommittéernas ledamöter framgår av den årliga kommittéberättelse som lämnas\r\ni skrivelseform till riksdagen. Regeringens årliga redovisning av\r\nstatsförvaltningens utveckling, vilken ingår i budgetpropositionerna,\r\ninnehåller samtidigt uppgifter om andelen och antalet kvinnor och män\r\nsom anställs som myndighetschefer eller ingår i myndigheternas\r\nledningskompetens. Inom ramen för denna rapportering lämnas även redogörelser\r\nför arbetets utveckling på området. Utskottet finner mot denna bakgrund\r\natt motion A352 (kd) yrkande 3 får anses huvudsakligen tillgodosedd.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna\r\nFi270 (fp) yrkande 4 i denna del samt A352 (kd) yrkandena 1 och 3.\r\nArbetsmiljön och sjukfrånvaron i staten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att arbetet med att skapa hälsosamma\r\narbetsplatser och minska sjukfrånvaro i staten fortsätter. I denna\r\nsträvan har utveckling av olika åtgärder för ökad hälsa i den statliga\r\nsektorn initierats inom bl.a. Regeringskansliet. Mot denna bakgrund\r\navstyrker utskottet motionsförslaget.\r\nJämför reservation 6 (fp).\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 (yrkande 4 i denna del)\r\natt staten ska föregå med gott exempel som arbetsgivare. Detta innebär\r\nenligt motionärerna att staten bl.a. aktivt ska förebygga ohälsa på\r\narbetsplatsen och ge sjukskrivna stora chanser till omskolning och\r\nmöjligheter att komma tillbaka till arbete.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe senare årens kraftigt ökade sjuktal och andra tecken på ohälsa i det\r\nsvenska arbetslivet påverkar förutsättningarna för tillväxten och\r\nsysselsättningen i vårt land. För att vända den negativa utvecklingen\r\nkrävs kraftfulla åtgärder. Riksdagen har därför ställt sig bakom\r\nregeringens strategi att uppnå målet om att mellan åren 2002 och 2008\r\nhalvera frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning. Samtidigt\r\nska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar (som ersätter förtidspension\r\noch sjukbidrag) minska.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att staten som arbetsgivare\r\nhar ett särskilt ansvar som föredöme även när det gäller att skapa\r\nhälsosamma arbetsplatser och minska sjukfrånvaro. En analys av myndigheternas\r\nårsredovisningar för 2003 visar att alltfler myndigheter vidtar åtgärder\r\npå detta område. Bland åtgärderna nämns arbetsmiljöutbildningar för\r\nchefer och skyddsombud samt översyn av rutiner och arbetssätt för att\r\nförbättra rehabiliteringsarbetet. Av de statistiska sammanställningarna\r\nframgår dessutom att staten totalt sett i jämförelse med andra\r\narbetsmarknadssektorer under perioden 1990-2003 uppvisar lägst sjukfrånvaro.\r\n7Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar uppgick\r\nsjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid 2003 till 3,6 % i\r\nstaten och 5,5 % för hela arbetsmarknaden. Statistiken visar också att\r\nminskningen av sjukfrånvaron i statlig sektor under 2003 inte kan\r\nförklaras av en ökad frekvens av sjukpensioneringar. Det finns dock\r\nfortfarande flera myndigheter som redovisar en omfattande andel av\r\nlångtidssjukskrivningar i den totala sjukfrånvaron.\r\nMot denna bakgrund välkomnar utskottet regeringens initiativ att inkludera\r\nökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i staten som en väsentlig fråga bland\r\nprioriteringar inom förvaltningspolitiken för de närmaste åren. Regeringen\r\naviserar i budgetpropositionen för 20058Proposition 2004/05:1, volym 2,\r\nutg.omr. 2, s. 41. en kraftsamling för ökad hälsa inom den statliga\r\nsektorn. Under de närmaste åren ska statsförvaltningens arbete att skapa\r\nen attraktiv och effektiv förvaltning stärkas i syfte att verka för\r\nmålet att halvera sjukfrånvaron till 2008.\r\nSom en del av strategin för ökad hälsa i arbetslivet inrättade regeringen\r\ni mars 2003 arbetsgruppen Hälsa i Staten - ett forum för ökad hälsa och\r\nlägre sjukfrånvaro i staten. Detta forum ska bidra till att uppfylla\r\nmålet att halvera sjukfrånvaron till 2008 genom att vara en inspirationskälla\r\nför hälsoarbetet i statsförvaltningen. Dessutom ska det fungera som\r\nmötesplats för myndigheterna och stimulera till utvecklingssamarbete\r\noch återkommande erfarenhetsutbyte på området. Hälsa i Staten leds av\r\nen arbetsgrupp vid Finansdepartementet med företrädare för myndigheterna\r\noch de centrala fackliga organisationerna. Arbetsgruppen ska den 22\r\nfebruari 2005 redovisa sitt arbete och ge förslag till åtgärder som kan\r\nvidtas för att fortsätta ett aktivt hälsoarbete i statsförvaltningen.\r\nUtskottet\r\nnoterar vidare att även de centrala arbetsmarknadsparterna på det\r\nstatliga området ytterligare ökar sitt engagemang i arbetsmiljö- och\r\nhälsofrågor. Parterna har träffat ett avtal om utvecklingsprojekt för\r\nförbättrad arbetsmiljö och sänkta sjuktal i staten. Enligt avtalet ska\r\nparterna genom gemensamma utvecklingsprojekt stödja myndigheternas egna\r\narbete med att förbättra arbetsmiljön och sänka sjuktalen. Utvecklingsprogrammet\r\nbedrivs under namnet Satsa friskt och sträcker sig i första hand t.o.m.\r\n2007. Utöver stödet till lokala parter i utvecklingsprojekt är centrala\r\narbetsmarknadsparter också överens om att under avtalsperioden 2004-2007\r\ngemensamt genomföra en studie av sjukfrånvaroprocessen inom det statliga\r\navtalsområdet. Dessutom har de centrala parterna, i samband med att ett\r\nnytt ramavtal på det statliga området RALS 2004-2007 träffats, lyft\r\nfram behovet av lokalt arbete inom arbetsmiljön, rehabiliteringen och\r\nföretagshälsovården i staten.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang understryka att ansvaret för att skapa\r\nen attraktiv statsförvaltning med en god arbetsmiljö vilar på arbetsgivaren.\r\nMen det är både arbetsgivare och arbetstagare som ska samverka för att\r\nåstadkomma en god arbetsmiljö. Med de åtgärder som nu vidtas på det\r\nstatliga hälsoområdet stärks enligt utskottets uppfattning medvetenheten\r\ninom statsförvaltningen om att staten måste vara en attraktiv arbetsgivare\r\ni fråga om arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Utskottet ser dessa åtgärder\r\nsom ett steg i riktning mot att göra statsförvaltningen till ett föredöme\r\ni den utvecklingsprocess som ska leda till att sjukfrånvaron halveras\r\ntill 2008.\r\nMed hänvisning till det pågående arbete som bedrivs både på myndigheterna\r\noch inom Regeringskansliet i syfte att utveckla åtgärder för aktivt\r\narbete mot ohälsa i statsförvaltningen avstyrker utskottet motion Fi270\r\n(fp) yrkande 4 i denna del.\r\nEtiska regler för statstjänstemän\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en särskild uppförandekod för\r\nalla personer som på statens uppdrag är verksamma utomlands med hänvisning\r\ntill det inom Regeringskansliet påbörjade arbetet med en översyn av\r\nmyndigheternas policy beträffande etiska riktlinjer för anställda.\r\nJämför reservation 7 (fp).\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion Ju485 att kampen mot handeln\r\nmed människor för sexuella ändamål intensifieras. Detta bör ske med\r\nhjälp av bl.a. riktade informationsinsatser för presumtiva kunder samt\r\nuppförandekoder för personal vid internationellt verksamma organisationer\r\noch företag. Då förslag på sådana uppförandekoder redan finns, föreslår\r\nmotionärerna att svenska staten ska föregå med gott exempel och anta en\r\nsådan uppförandekod för alla personer som på statens uppdrag är verksamma\r\nutomlands (yrkande 6).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotsvarande motionsförslag om en särskild uppförandekod för personer\r\nsom på statens uppdrag är verksamma utomlands behandlades av utskottet\r\nvåren 2004 (bet. 2003/04:FiU18 s. 18-19). Utskottet hänvisade vid detta\r\ntillfälle till det av regeringen planerade arbetet med att se över\r\nutformningen av myndigheternas och Regeringskansliets policy avseende\r\ngärningar som omfattas av den svenska sexköpslagen. Något initiativ\r\nfrån riksdagens sida ansågs mot denna bakgrund inte vara påkallat.\r\nEnligt uppgifter som utskottet inhämtat från Regeringskansliet har man\r\npåbörjat det aviserade arbetet med att förbereda en översyn av myndigheternas\r\npolicy beträffande etiska regler för anställda. Dessutom har etiska\r\nriktlinjer för anställda i Regeringskansliet omarbetats för att bl.a.\r\nbättre överensstämma med regeringens ambitioner på området. Sedan\r\nfebruari 2004 förväntas Regeringskansliets anställda uttryckligen att \"i\r\nord och handling (ha) ett uppträdande som inte kan uppfattas som kränkande\r\nför kollegor eller andra personer som (man) möter vid tjänsteresor i\r\nSverige och utomlands\". Riktlinjerna hänvisar vidare tydligt till bl.a.\r\nlagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster.\r\nDet är enligt utskottets mening angeläget att etiska frågor kontinuerligt\r\ntas upp och diskuteras inom myndigheterna för att höja medvetandet om\r\nde statsanställdas roll och ansvar. I denna process utgör regeringens\r\növersyn av myndigheternas etiska regler, tillsammans med Regeringskansliets\r\nexempel, ett viktigt inslag. Med hänsyn till det pågående arbetet med\r\natt förbereda översynen anser utskottet att det inte finns anledning\r\natt göra något särskilt uttalande i fråga om uppförandekoder för personer\r\nsom på statens uppdrag är verksamma utomlands. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotion Ju485 (fp) yrkande 6.\r\nPensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan\r\nanställning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser inte att åtgärder behöver vidtas för att ändra samordningen\r\nav de privata och statliga arbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid\r\narbetstagares tjänstledighet för upprätthållande av annan, icke statlig,\r\nanställning. Motionsförslaget om detta avstyrks av utskottet.\r\nJämför reservation 8 (kd).\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna förordar i motion Sk452 (yrkande 32) att regeringen\r\ni samråd med arbetsmarknadens parter inom det statliga området verkar\r\nför en samordning av arbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid\r\ntjänstledighet för upprätthållande av anställning hos annan, icke statlig,\r\narbetsgivare. En sådan samordning skulle enligt motionärerna motverka\r\nen situation där en statlig arbetsgivare tvingas betala pensionsavgifter\r\nför en anställd utan att denna utför något arbete för arbetsgivaren och\r\nför vilken en annan, icke statlig, arbetsgivare samtidigt betalar\r\npensionsavgifter kopplat till utfört arbete.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av\r\nannan, icke statlig, anställning behandlades av utskottet ingående våren\r\n2004 (bet. 2003/04:FiU18 s. 13-15). Utskottet konstaterade vid detta\r\ntillfälle att problemet med arbetsgivarnas dubbla pensionsavgiftsskyldighet\r\nvar begränsat till anställda som omfattas av de äldre pensionsavtalen\r\npå det statliga området, PA-91 och PA-SPR. Enligt dessa avtal ska\r\narbetsgivaren betala både den del av pensionspremien som ger tjänstlediga\r\nrätt till sjukpension och efterlevandepension vid försäkringsfall under\r\ntjänstledigheten (s.k. riskpremie) och den del som avser ålderspension\r\noch tjänstetidsberoende efterlevandepension (s.k. sparpremie).9Riskpremier\r\nuppgår till ca 2-3 % av pensionsunderlaget och utgör därmed en mindre\r\ndel av pensionspremierna. Sparpremier betalas däremot på löneandelar\r\növer 7,5 prisbasbelopp per år. Detta gäller oavsett orsaken till\r\ntjänstledighet. De äldre avtalen gäller dock endast för dem som den 31\r\ndecember 2002 hade mindre än fem år kvar till pensionsålder. De kommer\r\nalltså att gälla endast några år till.\r\nDe flesta statligt anställda omfattas däremot av det nya pensionsavtalet\r\nPA 03. Enligt detta avtal ska arbetsgivaren betala enbart en riskpremie\r\nför anställda som är tjänstlediga för att upprätthålla annan anställning\r\nmed rätt till tjänstepension. För dessa anställda betalas inga dubbla\r\nsparpremier. Detta innebär att den dubbla pensionsavgiftsskyldigheten\r\ninom några år, då de äldre pensionsavtalen löpt ut, således kommer att\r\nvara begränsad till riskpremier och avse endast en liten del av\r\npensionsunderlaget.\r\nMot denna bakgrund vidhåller utskottet sin uppfattning att det inte är\r\ntroligt att den begränsade dubbla pensionsavgiftsskyldigheten avseende\r\nriskpremier på sikt skulle utgöra något allvarligt hinder vid beviljande\r\nav tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning. Därmed\r\navstyrker utskottet motion Sk452 (kd) yrkande 32.\r\nMyndighetschefernas bosättningsort\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om bosättningsort för chefer i\r\nutlokaliserade statliga myndigheter och verk.\r\nMotionen\r\nI motion Fi219 av Göran Norlander och Hans Stenberg (båda s) framhålls\r\natt regeringen bör tillse att de som anställs som chefer i utlokaliserade\r\nstatliga verk och myndigheter även har sin bostad eller bosätter sig i\r\nden ort där arbetet är beläget. Motionärerna framhåller att det skapas\r\nett trovärdighetsproblem om cheferna i dessa myndigheter och verk väljer\r\natt pendla från orten där de arbetar. Skälet för detta problem anges\r\nvara att utlokaliseringen av en statlig myndighet eller ett statligt\r\nverk handlar om att skapa arbetstillfällen och samtidigt göra orten\r\neller regionen attraktiv för människor att bo i.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om bosättningsort för chefer i utlokaliserade statliga myndigheter\r\noch verk behandlades av utskottet ingående våren 2004 (bet. 2003/04:FiU18\r\ns. 5-6). Utskottet avstyrkte motionärernas förslag med motiveringen att\r\nett införande av \"bosättningstvång\" avseende chefer för de utlokaliserade\r\nmyndigheterna allvarligt skulle försvåra möjligheterna att rekrytera\r\npersoner som utifrån målformuleringen i regeringens chefspolicy är mest\r\nlämpade för dessa poster.\r\nUtskottet finner i detta sammanhang ingen anledning att frångå sitt\r\ntidigare ställningstagande. Rekryteringen av myndighetschefer ska därför\r\nenligt utskottets mening även i fortsättningen ske med strikt hänsyn\r\ntill grundlagens (RF 11:9) krav om tillsättning av statlig tjänst på\r\n\"sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet\".\r\nMot den bakgrunden avstyrker utskottet motion Fi219 (s).
\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n\r\n1. Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, punkt 1 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om staten som föredöme i arbetet med etnisk och\r\nkulturell mångfald i arbetslivet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 i denna\r\ndel och\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Fi224 av Mona Jönsson m.fl. (mp) yrkandena 1-3,\r\n\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 18 och\r\n\r\n2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBrister i integrationen på arbetsmarknaden är i dag ett av Sveriges\r\nallvarligaste problem. Därför är det enligt vår mening angeläget att\r\nstaten använder alla sina olika roller för att riva hinder för nya\r\nsvenskar att etablera sig i samhället och inte minst på arbetsmarknaden.\r\nDen statliga arbetsgivarpolitiken måste föregå med gott exempel genom\r\natt vidta åtgärder för att nå ökad etnisk mångfald i statsförvaltningen.\r\n\r\nAndelen statligt anställda med utländsk bakgrund är dock i dag endast\r\n10,4 %, mot 17,4 % bland befolkningen i åldern 20-64 år. Det innebär\r\natt staten måste höja ambitionerna när det gäller arbetet med att bredda\r\nden etniska mångfalden. Det är viktigt att detta sker genom att riva de\r\nolika hinder som finns och inte genom kvotering.\r\nVi anser att staten som arbetsgivare måste gå före och själv agera på\r\ndet sätt man via lagstiftning, styrmedel och opinionsbildning vill förmå\r\nresterande delar av arbetsmarknaden. Därmed föreslår vi att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad vi har framfört om att\r\nstaten bör vara ett föredöme som arbetsgivare i arbetet med etnisk och\r\nkulturell mångfald i arbetslivet. Detta innebär att riksdagen bifaller\r\nmotion Fi270 (fp) yrkande 4 i denna del och avslår motionerna Fi224\r\n(mp), Sf365 (kd) yrkande 18 och A350 (m, fp) yrkande 6.\r\n\r\n2. Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, punkt 1 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om handlingsplaner för etnisk mångfald bland de\r\nstatliga myndigheterna. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 18 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Fi224 av Mona Jönsson m.fl. (mp) yrkandena 1-3,\r\n\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 i denna\r\ndel och\r\n2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att staten ska föregå med gott exempel när det gäller etnisk\r\noch kulturell mångfald i arbetslivet. Det viktiga målet är att andelen\r\nstatsanställda med utländsk bakgrund ska motsvara andelen personer med\r\nutländsk bakgrund bland befolkningen i åldern 20-64 år.\r\nEmellertid kan jag konstatera att det finns mycket kvar att göra inom\r\nramen för statsförvaltningens mångfaldsarbete. Fyra år efter det att\r\nregeringen uppdragit åt myndigheterna att utarbeta handlingsplaner för\r\natt främja etnisk mångfald bland anställda har fortfarande en tredjedel\r\nav myndigheterna inte gjort det. Statskontorets kartläggning på området\r\nvisar dessutom att mångfaldsarbetet inte är en naturlig del av verksamheten\r\noch att handlingsplanerna inte haft någon effekt på myndigheternas\r\nverksamhet. Det förvånar mig därför knappast att den statliga förvaltningen\r\nhar få utrikes födda medarbetare. Därmed utgör staten enligt min mening\r\ninte något riktigt föredöme för andra arbetsgivare.\r\nJag är övertygad om att det går att bygga ett samhälle där alla behövs,\r\nalla har en uppgift och alla har samma rättigheter och skyldigheter.\r\nEtt första steg mot detta mål är enligt min mening att utveckla ett\r\nsamhälle där minst en femtedel av de anställda i statens, kommunernas\r\nrespektive landstingens organisationer har annat ursprung än det\r\ntraditionellt svenska. De anställda ska spegla befolkningens struktur.\r\nStat, kommuner och landsting bör föregå med goda exempel. De ska visa\r\natt vi har allt att vinna på de mångkulturella arbetsplatserna.\r\nMot denna bakgrund anser jag att regeringen bör verka för att arbetet\r\npåskyndas när det gäller upprättandet samt förverkligandet av handlingsplaner\r\nför ökad mångfald. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna. Därmed bifaller riksdagen motion Sf365 (kd) yrkande 18 och\r\navslår motionerna Fi224 (mp), Fi270 (fp) yrkande 4 i denna del och A350\r\n(m, fp) yrkande 6.\r\n\r\n\r\n3. Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, punkt 1 (mp)\r\nav Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om staten som föregångare i diskrimineringsarbetet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi224 av Mona Jönsson m.fl. (mp) yrkandena 1-3 och\r\n\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 i denna\r\ndel,\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 18 och\r\n\r\n2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är min bestämda uppfattning att alla människor i samhället ska ha\r\nsamma rättigheter såväl som skyldigheter. Jag ser därför behov av\r\nkrafttag för att eliminera den diskriminering som förekommer i dag, oavsett\r\nvar den uppkommer och vilka uttryck den tar sig. Den etniska diskrimineringen\r\ndrabbar såväl individer med utländsk bakgrund som hela samhällsekonomin.\r\nDen måste således motverkas på många nivåer i samhället. I detta arbete\r\nhar staten ett särskilt ansvar.\r\nJag kan konstatera att det är mycket som händer inom integrationspolitiken\r\ni dagens Sverige. Flera värdefulla initiativ har redan initierats från\r\nstatens sida. Det rör sig om allt från satsningar på skolor och utbildning\r\ni storstädernas hårt segregerade områden till skärpt lagstiftning mot\r\netnisk diskriminering i arbetslivet och en omfattande nationell plan\r\nmot rasism och främlingsfientlighet. Dessutom påbörjas för närvarande\r\nriktade satsningar för att ta till vara invandrares kompetens och\r\nyrkeskunnande på den svenska arbetsmarknaden. Här är staten en av de aktiva\r\naktörerna.\r\nJag anser att staten som arbetsgivare har ett viktigt uppdrag när det\r\ngäller förverkligandet av regeringens integrationspolitiska mål. Staten\r\nska vara ett föredöme i mångfaldsarbetet. Dagens låga andel statsanställda\r\nmed utländsk bakgrund visar att det krävs en mer kraftfull samling kring\r\nmyndigheternas arbete med att aktivt främja etnisk och kulturell mångfald.\r\n\r\nSverige har nyligen skärpt de olika lagarna mot diskriminering med hänsyn\r\ntill EU:s antidiskrimineringsdirektiv. Mot denna bakgrund är det särskilt\r\nangeläget att alla som arbetar med rekrytering i statens tjänst får en\r\ndjup kunskap dels om innehållet i antidiskrimineringslagarna, dels om\r\ndiskriminering som en mer generell företeelse. Jag anser att regeringen\r\nbör uppdra åt samtliga myndigheter att anordna en sådan utbildning.\r\nDessutom är det viktigt att myndigheterna analyserar och omprövar sina\r\nanställningsrutiner så att de inte bidrar till en utestängning av\r\nkvalificerad arbetskraft. Regeringen bör därför uppdra åt alla statliga\r\nmyndigheter att göra en genomgång av sina anställningsrutiner och de\r\nkrav som ställs vid anställning. Dessa åtgärder kan enligt min uppfattning\r\nmed fördel ingå som ett led i en statlig strategi för att tillfredsställa\r\nlagens krav om aktiva åtgärder för att främja etnisk jämlikhet.\r\nDet som jag ovan framfört om staten som föregångare i diskrimineringsarbetet\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion Fi224 (mp) och avslår motionerna Fi270 (fp) yrkande 4\r\ni denna del, Sf365 (kd) yrkande 18 och A350 (m, fp) yrkande 6.\r\n\r\n\r\n\r\n4. Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken, punkt 2\r\n(fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om staten som föredöme i arbetet med jämställdhet\r\ni arbetslivet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 i denna\r\ndel och\r\navslår motion\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkandena 1 och\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att staten som arbetsgivare måste gå före och själv agera på\r\ndet sätt man via lagstiftning, styrmedel och opinionsbildning vill förmå\r\nresterande delar av arbetsmarknaden. Därför är det enligt vår mening\r\nangeläget att man höjer ambitionerna när det gäller jämställdhetsarbetet\r\ni statsförvaltningen.\r\nVi kan dock konstatera att andelen kvinnliga myndighetschefer fortfarande\r\när oacceptabelt låg och i dag ligger på 34 %. Av en särskild bilaga\r\ntill budgetpropositionen (bil. 4) kan vi dessutom tydligt avläsa att\r\nman inte tar sitt ansvar när det gäller rättvisa löner mellan kvinnor\r\noch män. I den statliga sektorn är kvinnors lön 85 % av männens. Även\r\nom man rensar för faktorer som ålder, utbildningsnivå, arbetstid och\r\nsektor kvarstår en osaklig löneskillnad på 2 procentenheter.\r\nMot denna bakgrund förutsätter vi att staten som arbetsgivare följer\r\nden lagstiftning riksdagen fattat beslut om. De skärpningar av\r\njämställdhetslagen som genomförts måste få fullt genomslag. Det är dock\r\nviktigt att detta sker genom att riva de olika hinder som finns och inte\r\ngenom kvotering. För att bryta lönediskrimineringen behövs dessutom\r\nändamålsenliga metoder såsom statistik och bättre modeller för\r\narbetsvärdering. Genom sådana verktyg kan diskriminerande löneskillnader\r\nsynliggöras inte bara i staten, utan också i andra delar av arbetsmarknaden.\r\n\r\nDet är emellertid inte bara i statsförvaltningen som staten enligt vår\r\nmening ska föregå med gott exempel. I egenskap av aktieägare i bolag\r\nfungerar staten som skattebetalarnas ombud på bolagens stämmor och kan\r\nalltså utöva ett direkt och mycket påtagligt inflytande. Det är sålunda\r\nmärkligt att jämställdhetsarbetet går så långsamt även här. Rimligen\r\nborde staten också i dessa bolag kunna direkt påverka andelen kvinnor\r\npå ledande positioner.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi har framfört om staten som föredöme i arbetet med jämställdhet\r\ni arbetslivet. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi270 (fp)\r\nyrkande 4 i denna del och avslår motion A352 (kd) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5. Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken, punkt 2\r\n(kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jämställdheten i den statliga förvaltningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkandena 1 och\r\n3 samt\r\navslår motion\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nJämställdhet är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Kvinnor\r\noch män ska såväl i teori som praktik ha samma rättigheter och möjligheter\r\natt påverka och delta i samhällsutvecklingen. Därför är det ett viktigt\r\nmål att män och kvinnor finns representerade i någorlunda lika delar i\r\nalla beslutande församlingar inklusive den statliga förvaltningen.\r\nForskningen visar att den erfarenhet som mannen respektive kvinnan har\r\nockså inverkar på de politiska besluten. En jämn representation är\r\nsåledes ett viktigt mål och kräver konkreta åtgärder för att skapa\r\nförutsättningar för bättre beslut som innefattar både mäns och kvinnors\r\nkompetens, perspektiv och prioriteringar.\r\nEnligt min mening är det viktigt att den politiska ledningen i Sverige\r\när ett föredöme i jämställdhetsfrågor. Handling måste överensstämma med\r\nord, i annat fall förlorar politiken och politikerna i trovärdighet.\r\nDet är glädjande att kvinnorepresentationen har ökat i de politiska\r\nförsamlingarna, men mycket återstår att göra. Jämställdhetsministern\r\nkritiserar ofta näringslivet för att det finns för få kvinnor på beslutande\r\nposter. Det gör det extra viktigt att regeringen månar om måluppfyllelse\r\nför egen del. Därför anser jag att det är mycket anmärkningsvärt att\r\ndet endast är ca 34 % av myndighetscheferna i Sverige som är kvinnor.\r\nVid de större myndigheterna, de med fler än 200 anställda, är 71 % av\r\nmyndighetscheferna män.\r\nVidare är det långt kvar tills hälften av Sveriges ambassadörer i\r\nutlandet är kvinnor, trots att Utrikesdepartementet de senaste åren arbetat\r\nmed att få kvinnor utnämnda till ambassadörer. Detta är enligt min mening\r\nett underbetyg åt ett demokratiskt land med en regering som har ökad\r\njämställdhet som ett högt prioriterat mål och som framhåller Sverige\r\nsom världens mest jämställda land.\r\nJag vill också erinra om att Kristdemokraterna länge har förespråkat en\r\njämn könsfördelning i de statliga bolagen. Jag välkomnar därför att\r\nregeringen nu uppnått delmålet att andelen kvinnor i bolagsstyrelser\r\ndär staten äger 100 % av aktierna ska vara minst 40 % år 2003. Det finns\r\ndock mycket kvar att göra också på detta område. Andelen kvinnliga\r\nstyrelseordförande är fortfarande bara 16 % och andelen vice ordförande\r\n31 %. Jag ser detta som ett skamligt underkännande av alla välmeriterade\r\nkvinnor.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda anser jag att regeringen snarast bör\r\nåterkomma till riksdagen med en plan för hur man ska öka kvinnorepresentationen\r\nbland myndighetschefer, ambassadörer och medlemmar i samtliga statliga\r\nstyrelser. Regeringen bör också årligen rapportera till riksdagen om\r\nhur arbetet fortskrider för att nå målet om en jämn könsfördelning på\r\nhöga poster inom statsförvaltningen.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag har framfört om jämställdheten i den statliga förvaltningen.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller motion A352 (kd) yrkandena 1 och\r\n3 och avslår motion Fi270 (fp) yrkande 4 i denna del.\r\n\r\n\r\n6. Arbetsmiljön och sjukfrånvaron i staten, punkt 3 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om staten som föredöme i arbetet med arbetsmiljön\r\noch sjukfrånvaron. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nVi har tidigare framhållit att staten ska föregå med gott exempel som\r\narbetsgivare. Staten måste därför gå före och själv agera på det sätt\r\nman via lagstiftning, styrmedel och opinionsbildning vill förmå resterande\r\ndelar av arbetsmarknaden. Det innebär att man bl.a. aktivt ska förebygga\r\nohälsa på arbetsplatsen och ge sjukskrivna stora chanser till omskolning\r\noch möjligheter att komma tillbaka till arbete. Det är enligt vår mening\r\nangeläget att staten höjer ambitionerna även när det gäller utveckling\r\nav arbetsmiljön och kampen mot sjukfrånvaron.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi har framfört om staten som föredöme i arbetet med arbetsmiljön\r\noch sjukfrånvaron. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi270\r\n(fp) yrkande 4 i denna del.\r\n\r\n\r\n7. Etiska regler för statstjänstemän, punkt 4 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en uppförandekod för alla personer som på\r\nstatens uppdrag är verksamma utomlands. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ju485 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMänniskohandel för sexuella ändamål är vår tids slavhandel. Varje år\r\ntvingas hundratusentals kvinnor och barn från fattiga områden runt om\r\ni världen in i prostitution och slavarbete. Vinsterna från handeln med\r\nmänniskor är så stora att de i dag hamnar i samma klass som den\r\ninternationella drog- och vapensmugglingen.\r\nMänniskohandel är en fråga som skär igenom en rad olika politikområden.\r\nDet är också en fråga som påverkar statens verksamhet i utlandet.\r\nFolkpartiet liberalerna har under hösten 2004 presenterat flera viktiga\r\nåtgärdsförslag för att stävja denna människorättsvidriga handel med\r\nkvinnor och barn. Bland dessa åtgärder ingår ökade satsningar på riktade\r\ninformationsinsatser på t.ex. flygplatser, färjeterminaler och andra\r\ninternationella mötesplatser som beskriver vad människohandel är samt\r\nunder vilka omständigheter kvinnor, flickor och pojkar tvingas leva.\r\nNär det gäller män som köper sex är det en inte obetydligt utbredd\r\nuppfattning att det är mer legitimt att köpa sex utomlands. Men att köpa\r\nsex utomlands är ett brott mot svensk lagstiftning. Förslag om\r\nuppförandekoder för personal vid internationellt verksamma organisationer\r\noch företag samt vid Regeringskansliet finns redan. Vi tycker att det\r\nnu är dags att svenska staten föregår med gott exempel och antar en\r\ngemensam uppförandekod för alla personer som på statens uppdrag är\r\nverksamma utomlands.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi har framfört om en uppförandekod med etiska regler för statstjänstemän.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller motion Ju485 (fp) yrkande 6.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n8. Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan\r\nanställning, punkt 5 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om samordning av de privata och statliga\r\narbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid arbetstagares tjänstledighet\r\nför upprätthållande av anställning hos annan, icke statlig, arbetsgivare.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 32.\r\n\r\nStällningstagande\r\nNär en statlig arbetsgivare beviljar en anställd tjänstledighet för\r\nupprätthållande av anställning hos en annan, icke statlig, arbetsgivare\r\nbetalar båda arbetsgivarna under begränsad tid in vissa pensionsavgifter\r\nför den anställde. Anledningen till detta är att det finns olika\r\npensionsinrättningar för stat, kommun respektive privata arbetsgivare.\r\nEn sådan situation är enligt min mening inte rimlig. Den statliga\r\narbetsgivaren tvingas betala pensionsavgifter för en anställd utan att\r\ndenne utför något arbete för arbetsgivaren, samtidigt som en annan\r\narbetsgivare för samma person betalar pensionsavgifter kopplat till utfört\r\narbete. Dessutom riskerar den anställde negativa konsekvenser då den\r\ndubbla pensionsavgiftsskyldigheten kan leda till att statliga arbetsgivare\r\nblir restriktiva i att bevilja tjänstledigheter för prövandet av annan,\r\nicke statlig, anställning.\r\nDärför anser jag att regeringen i samråd med arbetsmarknadens parter\r\ninom det statliga området ska verka för en samordning av de privata och\r\nde statliga arbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid tjänstledighet\r\nför upprätthållande av anställning hos annan, icke statlig, arbetsgivare.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag har framfört om pensionsavgiftsskyldigheten vid tjänstledighet\r\nfrån statlig arbetsgivare. Därmed tillstyrks motion Sk452 (kd) yrkande\r\n32.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nJämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken, punkt 2 (m,\r\nc)\r\nMikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Cecilia Widegren (m) och Jörgen\r\nJohansson (c) anför:\r\n\r\nJämställdhet handlar om alla människors lika värde och varje människas\r\nrätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Det är en\r\nfråga om rättvisa att ingen ska särbehandlas negativt på grund av sitt\r\nkön eller av andra orsaker. All form av diskriminering och generalisering\r\nmåste motverkas. Människor har rätt att betraktas som individer och\r\ninte som delar av en viss grupp som godtyckligt tillskrivs vissa egenskaper.\r\n\r\nVi anser att staten ska behandla män och kvinnor likvärdigt. Genom en\r\nöppen och modern arbetsgivarpolitik ska staten bidra till en mer jämställd\r\narbetsmarknad - inte bara ur ett könsperspektiv utan också med hänsyn\r\ntill andra viktiga värderingar och attityder. Staten ska alltså vara\r\nett föredöme när det gäller att utveckla de enskilda medarbetarnas\r\nförmåga och möjligheter. Det innebär både att underlätta för såväl män\r\nsom kvinnor att utvecklas på sin arbetsplats och att vara lika öppen\r\nför den förmåga och kompetens som den enskilde besitter oavsett kön. På\r\ndet viset bryts gamla attityder och underlättas för fler kvinnor i\r\nledande positioner. I detta arbete bör Regeringskansliet föregå med gott\r\nexempel. Men också vad gäller etnisk och kulturell mångfald, god\r\narbetsmiljö och få antal sjukskrivna bör Regeringskansliet föregå med gott\r\nexempel. Det man ålägger andra bör man själv leva upp till. Det är nu\r\ndags att staten går från ord till handling och företar konkreta åtgärder\r\nutifrån alla de planer, mål, strategier och analyser vilka alltsomoftast\r\npresenteras.\r\nMot denna bakgrund vill vi framhålla att attitydförändringar i synen på\r\nkvinnors roll på arbetsmarknaden kräver att kvinnor synliggörs - inte\r\natt de kvoteras in i olika verksamheter eller på annat sätt utsätts för\r\npositiv särbehandling. När en kvinna särbehandlas bara därför att hon\r\när kvinna, begås samma fel som när en man särbehandlas bara därför att\r\nhan är man. En orättvisa ersätts av en annan orättvisa och segregeringen\r\nbestår. Det är enligt vår mening viktigt att understryka att matematisk\r\nomfördelning inte leder till ökad jämställdhet i verkligheten eller\r\nutifrån den enskilda medarbetarens perspektiv.
\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi219 av Göran Norlander och Hans Stenberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bostadsort för chefer i utlokaliserade myndigheter och statliga\r\nverk.\r\n2004/05:Fi224 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att alla som arbetar med personalrekrytering i statens\r\ntjänst skall genomgå utbildning angående Sveriges lagar mot diskriminering\r\noch diskriminering som ett samhällsfenomen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen ger i uppdrag till samtliga myndigheter\r\natt anordna sådan utbildning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör uppdra till alla statliga myndigheter\r\natt göra en genomgång av alla sina anställningsrutiner och de krav som\r\nställs vid anställning enligt motionens intentioner.\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om staten som förebild som arbetsgivare.\r\n2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om pensionsavgiftsskyldighet vid tjänstledighet från\r\nstatlig arbetsgivare.\r\n2004/05:Ju485 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den svenska staten bör föregå med gott exempel\r\nsamt anta en uppförandekod för alla personer som på statens uppdrag är\r\nverksamma utomlands.\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om handlingsplaner för etnisk mångfald bland myndigheterna.\r\n\r\n2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statliga praktikplatser.\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen inför riksdagen redovisar hur\r\nman skall öka kvinnorepresentationen bland myndighetschefer och\r\nambassadörer, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om jämn könsfördelning i myndighetsstyrelser och bolag\r\nmed statligt ägande samt behovet av en årlig redovisning till riksdagen\r\nom hur arbetet fortskrider för att nå målet om jämn könsfördelning." }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi224 yrkandena 1-3, 2004/05:Fi270 yrkande 4 i denna del, 2004/05:Sf365 yrkande 18 och 2004/05:A350 yrkande 6.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU18", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi270 yrkande 4 i denna del och 2004/05:A352 yrkandena 1 och 3.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "4", "motforslag_partier": "\"fp\"", "votering_id": "C0F2988F-550C-4E20-853B-79162CFB2504", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "128", "0", "0", "16" ] }, { "td": [ "m", "47", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "17", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "fp", "0", "43", "0", "5" ] }, { "td": [ "kd", "0", "0", "28", "5" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "1", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "230", "43", "28", "48" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C0F2988F-550C-4E20-853B-79162CFB2504", "rm": "2004/05", "bet": "FIU18", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Arbetsmiljön och sjukfrånvaron i staten", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi270 yrkande 4 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU18", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Etiska regler för statstjänstemän", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju485 yrkande 6.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU18", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning", "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 32.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU18", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Myndighetschefernas bosättningsort", "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Fi219 av Göran Norlander och Hans Stenberg (båda s).\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU18", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen", "partier": "\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Arbetsmiljön och sjukfrånvaron i staten", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Etiska regler för statstjänstemän", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2005-02-03 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2005-02-15 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2005-03-01 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2005-03-01 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2005-03-04 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "B2", "namn": "Bordläggning 2", "datum": "2005-03-08 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "2", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2005-03-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2005-03-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2005-03-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 01:26:51" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om statens arbetsgivarpolitik. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar främst om etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken samt arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten. Motionerna tar också upp etiska regler för statstjänstemän verksamma utomlands, statliga pensionsförmåner respektive myndighetschefernas bosättningsort.", "dok_id": "GS01FIU18", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Motioner om statliga arbetsgivarfrågor (FiU18)", "dok_id": "GS01FIU18", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 01:26:51" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GS01FIU18", "systemdatum": "2017-10-20 09:05:58" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om statens arbetsgivarpolitik. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar främst om etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken samt arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten. Motionerna tar också upp etiska regler för statstjänstemän verksamma utomlands, statliga pensionsförmåner respektive myndighetschefernas bosättningsort.
", "dok_id": "GS01FiU18", "systemdatum": "2016-01-26 17:42:00" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Motioner om statliga arbetsgivarfrågor (FiU18)", "dok_id": "GS01FiU18", "systemdatum": "2016-01-26 17:42:00" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GS01FIU18", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200405_FiU_18.pdf", "filstorlek": "244074", "filtyp": "pdf", "titel": "Statliga arbetsgivarfrågor", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/84F79D57-9BD8-40E3-8F4D-78738FFD010D" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:A350 Välfärd för alla i Malmö", "ref_dok_id": "GS02A350", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "A350", "ref_dok_titel": "Välfärd för alla i Malmö", "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M, FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet", "ref_dok_id": "GS02A352", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "A352", "ref_dok_titel": "Jämställdhet", "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi219 Chefer i utlokaliserade statliga verk och myndigheter", "ref_dok_id": "GS02Fi219", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi219", "ref_dok_titel": "Chefer i utlokaliserade statliga verk och myndigheter", "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Hans Stenberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi224 Staten som föregångare i diskrimineringsarbetet", "ref_dok_id": "GS02Fi224", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi224", "ref_dok_titel": "Staten som föregångare i diskrimineringsarbetet", "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi270 Samhällsekonomi och finansförvaltning", "ref_dok_id": "GS02Fi270", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi270", "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning", "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Ju485 Sexhandeln med kvinnor och barn ", "ref_dok_id": "GS02Ju485", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Ju485", "ref_dok_titel": "Sexhandeln med kvinnor och barn ", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik", "ref_dok_id": "GS02Sf365", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sf365", "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk452 Skattepolitisk inriktning", "ref_dok_id": "GS02Sk452", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk452", "ref_dok_titel": "Skattepolitisk inriktning", "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2005-03-09", "ref_dok_id": "GS0987", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "87", "ref_dok_titel": "2005-03-09", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2005-03-09", "ref_dok_id": "GS0987", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "87", "ref_dok_titel": "2005-03-09", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" } ] } } }