\r\nSammanfattning\r\nFinansutskottet behandlar i detta betänkande, det s.k. rambetänkandet,\r\nregeringens finansplan och förslagen i budgetpropositionen vad avser\r\nförslag om statens inkomster och utgifter för 2005, förslag till utgiftstak\r\nför åren 2005-2006 och förslag till hur utgifterna 2005 ska fördelas på\r\nutgiftsområden.\r\nBudgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom\r\nriktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftstaken och de föreslagna\r\noch aviserade skatteförändringarna.\r\nNär riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för\r\nde 27 utgiftsområden som budgeten indelas i är dessa utgiftsramar\r\nstyrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen.\r\nKonjunkturen och den ekonomiska politiken\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av den\r\nekonomiska politiken. Tillväxten i världsekonomin ser i år ut att bli\r\nden högsta på nästan 30 år och förutsättningarna är goda för en stark\r\nsåväl internationell som svensk konjunktur under de närmaste åren. Ny\r\ninformation visar att tillväxten varit fortsatt hög under hösten, även\r\nom en viss dämpning noterats till följd av bl.a. turbulensen på\r\noljemarknaderna.\r\nUtskottet tvingas däremot konstatera att högkonjunkturen ännu inte\r\npåverkat den svenska arbetsmarknaden. Tvärtom har sysselsättningen\r\nfortsatt att minska samtidigt som den öppna arbetslösheten legat kvar på\r\nen hög nivå.\r\nDetta är enligt utskottet en utveckling som inte kan accepteras. En\r\nmängd olika åtgärder föreslås i budgetpropositionen för att både på\r\nkort och lång sikt öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.\r\nAntalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen och\r\nsysselsättningsstödet\r\ntill kommunerna utökas kraftigt. För att öka efterfrågan och stärka\r\narbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken sänks inkomstskatten för låg-\r\noch medelinkomsttagare. En tillfällig satsning på vidareutbildning inom\r\nvård, skola och omsorg genomförs samtidigt som resurser satsas för att\r\nöka antalet anställda inom förskolan med 6 000 personer. Dessutom\r\nannonseras och vidtas åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens sätt\r\natt fungera och för att öka sysselsättningen bland t.ex. invandrare,\r\nunga och äldre. Åtgärder för att ytterligare öka integrationen och öka\r\ngenomströmningen i gymnasieskolan och högskolan genomförs.\r\nArbetet med att minska ohälsan och nå målet om en halvering av antalet\r\nsjukdagar 2008 fortsätter. Ekonomiska drivkrafter för att minska\r\nsjukfrånvaron och en nationell vårdgaranti införs. Ett friår införs fr.o.\r\nm. 2005 i hela landet med 12 000 platser.\r\nFör 2005 och 2006 fortsätter den gröna skatteväxlingen med sammanlagt\r\n7 miljarder kronor. Intäkterna används för att sänka grundavdraget för\r\nlåg- och medelinkomsttagare samt sänka dieselskatten för jord- och\r\nskogsbruksmaskiner. För att nå de övergripande målen inom miljöpolitiken\r\nutökas bl.a. det s.k. klimatinvesteringsprogrammet samtidigt som anslagen\r\ntill biologisk mångfald höjs.\r\nSveriges konkurrenskraft ska ytterligare förbättras för att de senaste\r\ntio årens höga svenska tillväxt ska bestå. Arvs- och gåvoskatten slopas\r\noch fribeloppet i förmögenhetsskatten höjs för att bl.a. förbättra\r\nvillkoren för företagande och underlätta generationsskiften i företagen.\r\nArbetet med att reformera det s.k. 3:12-regelverket fortsätter samtidigt\r\nsom resurserna för riskkapital utökas. Resurserna till forskning förstärks\r\nsuccessivt under de kommande åren med 2,3 miljarder kronor.\r\nÅtgärder för välfärd och rättvisa fortsätter. Resurserna till vården,\r\nskolan och omsorgen utökas och ytterligare reformer riktas mot barnfamiljerna.\r\nBarnbidraget och flerbarnstillägget höjs 2006 och flerbarnstillägget\r\nska börja gälla fr.o.m. andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs\r\ntill 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006 och den s.k. lägstanivån i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 180 kr per dag. Vidare avsätts fr.o.m. 2006\r\n1 miljard kronor för insatser för barnfamiljer med svag ekonomi.\r\nBostadstilläggen för pensionärer höjs ytterligare nästa år och som en del\r\ni omläggningen av försvaret kommer bl.a. resurserna till rättsväsendet\r\natt utökas med drygt 2,2 miljarder kronor perioden 2005-2007. Ytterligare\r\nresurser läggs på psykiatrin och missbrukarvården. Biståndet höjs så\r\natt målet på 1 % av BNI nås 2006.\r\nJämställdhet är ett centralt mål i den ekonomiska politiken. En nationell\r\nhandlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader tas fram.\r\nBudgetpolitiken\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken\r\noch avvisar de budgetalternativ som föreslagits av Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att målet för den offentliga\r\nsektorns finansiella sparande 2005 bör vara ett överskott på minst 0,5 %\r\nav BNP. Under perioden 2000-2007 beräknas det genomsnittliga överskottet\r\ni den offentliga sektorn uppgå till 1,4 % av BNP. Det övergripande målet\r\nom ett överskott på i genomsnitt 2 % av BNP under en konjunkturcykel\r\nligger fast.\r\nUtgiftstaken för staten för 2005 och 2006 är tidigare fastställda till\r\n894 respektive 931 miljarder kronor. Nu föreslås att dessa båda utgiftstak\r\nsänks med 24 miljarder kronor genom en teknisk justering som främst\r\nberor på ändrade redovisningsprinciper avseende utjämningssystemet för\r\nkommunerna. Utgiftstaken för 2005 och 2006 blir därmed 870 respektive\r\n907 miljarder kronor. För 2007 presenterar regeringen ett preliminärt\r\nutgiftstak som uppgår till 943 miljarder kronor. Regeringen avser att\r\nlämna förslag till utgiftstak för både 2007 och 2008 i budgetpropositionen\r\nför 2006.\r\nRegeringen bedömer att utgiftstaken för 2004 och 2005 riskerar att\r\növerskridas om inga åtgärder vidtas. För att undvika ett överskridande\r\nkommer regeringen att vidta utgiftsbegränsande åtgärder för båda åren.\r\nUtgiftstaken ska klaras.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att utgiftstaken för 2005 och\r\n2006 fastställs till 870 respektive 907 miljarder kronor.\r\nSkattepolitiken\r\nEn grön skatteväxling genomförs. Skatten på förvärvsinkomster sänks i\r\nde vanligaste inkomstskikten och avdraget för resor med egen bil höjs\r\nfrån 16 till 17 kr. Dessa åtgärder finansieras genom höjningar av skatten\r\npå bensin och diesel och genom höjd fordonsskatt. Härvid får arbetsmaskiner\r\ni jordbruk, skogsbruk och vattenbruk av konkurrensskäl ett särskilt\r\nundantag från koldioxidskatten. Den gröna skatteväxlingen omfattar också\r\nen höjning av skatten på el i hushålls- och servicesektorerna med 1,2\r\nöre per kWh.\r\nFörmögenhetsskatten sänks genom att fribeloppet för sambeskattade par\r\nhöjs till 3 miljoner kronor fr.o.m. 2006 års taxering. Arvs- och\r\ngåvoskatten slopas fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\nÅtgärderna inom kapitalbeskattningsområdet finansieras genom en aviserad\r\nräntebeläggning av juridiska personers periodiseringsfonder fr.o.m. den\r\n1 januari 2005. Arbetet med småföretagens 3:12-regler fortsätter och\r\ninnebär att de ska bli mer gynnsamma.\r\nEtt stöd för investering i källsorteringsutrymmen och en investeringsstimulans\r\nför energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler kommer att\r\ninföras.\r\nI betänkandet finns 18 reservationer och ett särskilt yttrande.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nDen ekonomiska politiken\r\n\r\n1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitten 1 och 2.\r\n1-2.3)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 1 och avslår\r\nmotionerna2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och\r\n10,2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1,2004/05:Fi233\r\nav Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 1, 3 och 8 samt2004/05:Fi234 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Gröna nyckeltal (avsnitt 2.4)\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd)\r\nyrkande 45.\r\nBudgetpolitikens inriktning\r\n\r\n3. Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 4 och avslår\r\nmotionerna2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande\r\n4,2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 5-7,2004/05:Fi233 av\r\nGöran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,2004/05:Fi234 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkande 5 och2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) yrkande 1.\r\nReservation 2 (m)\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd, c)\r\n\r\n4. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 4.3.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 870 miljarder kronor 2005 och 907\r\nmiljarder kronor 2006. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 2 och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 4.3.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns\r\nutgifter för 2005 och 2006. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Finansplanen punkt 3 och avslår de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt\r\n4.4.1)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för\r\n2005 i enlighet med vad regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 9 och avslår de motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nd) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt\r\n4.4.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten för 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 13 och avslår det motionsyrkande som finns upptaget\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\ne) Förändring av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 4.5)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar\r\nför 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 10 och avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nf) Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005\r\n(avsnitt 4.6)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning\r\ni Riksgäldskontoret för 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Finansplanen punkt 6 och avslår det motionsyrkande som finns\r\nupptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\ng) Kassamässiga korrigeringar (avsnitt 4.7)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för\r\n2005. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt\r\n7.\r\nh) Skattepolitikens inriktning (avsnitt 5.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattepolitikens inriktning.\r\nDärmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\ni) Beskattningen av förvärvsinkomster (avsnitt 5.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om beskattningen av förvärvsinkomster.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 34\r\ni denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nj) Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift (avsnitt\r\n5.3.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattereduktion för\r\nfackföreningsavgift och a-kasseavgift. Därmed avslår riksdagen de\r\nmotionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nk) Reseavdraget (avsnitt 5.3.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om reseavdraget. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 34 i denna del och\r\navslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nl) Regional stimulans på skatteområdet (avsnitt 5.3.4)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om regional stimulans på\r\nskatteområdet. Därmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nm) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar (avsnitt 5.3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om förmånsbeskattning av\r\nmiljövänliga bilar. Därmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nn) Hushållstjänster (avsnitt 5.3.6)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om hushållstjänster. Därmed\r\navslår riksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\no) Beskattning av nordiska sjömän (avsnitt 5.3.7)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om beskattning av nordiska\r\nsjömän. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 30 i denna del.\r\np) Uthyrning av privatbostad (avsnitt 5.3.8)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om uthyrning av privatbostad.\r\nDärmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nq) Det\r\nfortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m. (avsnitt 5.4.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om det fortsatta arbetet med\r\n3:12-reglerna m.m. Därmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nr) Ändrade regler för periodiseringsfonderna (avsnitt 5.4.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om ändrade regler för\r\nperiodiseringsfonderna. Därmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\ns) Royalty (avsnitt 5.4.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om royalty. Därmed avslår\r\nriksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nt) Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n(avsnitt 5.5)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om sänkning av det särskilda\r\navdraget för arbetsgivaravgifterna m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkterna 32 och 33, båda i denna del,\r\noch avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nu) Fastighetsbeskattning (avsnitt 5.6.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om fastighetsbeskattning. Därmed\r\navslår riksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nv) Förmögenhetsskatten (avsnitt 5.6.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om förmögenhetsskatten. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 35 i denna\r\ndel och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nw) Slopad arvs- och gåvoskatt (avsnitt 5.6.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om slopad arvs- och gåvoskatt.\r\nDärmed avslår riksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nx) Moms\r\npå tidskrifter (avsnitt 5.7.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om moms på tidskrifter. Därmed\r\navslår riksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\ny) Alkoholskatten (avsnitt 5.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om alkoholskatten. Därmed avslår\r\nriksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nz) Tobaksskatten (avsnitt 5.7.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om tobaksskatten. Därmed avslår\r\nriksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n{) Höjda energiskatter på drivmedel (avsnitt 5.7.4)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om höjda energiskatter på\r\ndrivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 36 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n|) Höjd energiskatt på el (avsnitt 5.7.5)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om höjd energiskatt på el.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 36\r\ni denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n}) Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (avsnitt 5.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattesatsuppräkning efter\r\nprisutvecklingen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 36 i denna del.\r\n~) Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk\r\noch vattenbruk (avsnitt 5.7.7)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om nedsättning av skatten på\r\ndieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 36 i denna\r\ndel och avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Skattestrategi för alternativa drivmedel (avsnitt 5.7.8)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattestrategi för alternativa\r\ndrivmedel. Därmed avslår riksdagen det motionsyrkande som finns upptaget\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln (avsnitt 5.\r\n7.9)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om nedsättning av koldioxidskatt\r\nenligt 0,8-procentregeln. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 36 i denna del.\r\n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\n(avsnitt 5.7.10)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om begränsning av koldioxidskatteuttaget\r\navseende kalk- och cementbranschen. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Finansplanen punkt 36 i denna del.\r\n,) Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt\r\n5.7.11)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om fortsatt avtrappning av\r\nenergiskatteavdraget för vindkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Finansplanen punkt 36 i denna del och avslår det motionsyrkande\r\nsom finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nf) Koldioxidskatt på torv (avsnitt 5.7.12)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om koldioxidskatt på torv.\r\nDärmed avslår riksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n,) Skatt\r\npå termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 5.7.13)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skatt på termisk effekt i\r\nkärnkraftsreaktorer. Därmed avslår riksdagen det motionsyrkande som\r\nfinns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n.) Skatt på avfall (avsnitt 5.7.14)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om skatt på avfall. Därmed\r\navslår riksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n+) Skatt på naturgrus (avsnitt 5.7.15)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skatt på naturgrus. Därmed\r\navslår riksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 5.7.16)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel. Därmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Reklamskatten (avsnitt 5.7.17)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om reklamskatten. Därmed avslår\r\nriksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n%) Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar\r\n(avsnitt 5.7.18)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om fordonsskatt på personbilar,\r\nlätta bussar och lätta lastbilar. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Finansplanen punkt 31 i denna del och avslår de motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nS) Trängselskatten och miljöanpassade bilar (avsnitt 5.7.19)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om trängselskatten och\r\nmiljöanpassade bilar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 27 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n<) Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 5.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om stöd för investeringar i\r\nkällsorteringsutrymmen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 29 i denna del och avslår de motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n×) Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler (avsnitt\r\n5.8.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om stöd för energi- och\r\nmiljöinvesteringar i offentliga lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Finansplanen punkt 28 i denna del och avslår de motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Vissa stödformer som krediteras på skattekonto (avsnitt 5.8.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om vissa stödformer som krediteras\r\npå skattekonto. Därmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nZ) Inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.9)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om inkomster av statens verksamhet.\r\nDärmed avslår riksdagen det motionsyrkande som finns upptaget under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n) Företagsinteckning (avsnitt 5.11)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om företagsinteckning. Därmed\r\navslår riksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.12)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005\r\n(avsnitt 5.10). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 8 och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n5. Lagförslagen (avsnitt 5.13)\r\nRiksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till3.1 lag\r\nom ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,3.2 lag om kreditering\r\npå skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och\r\nkonvertering till förnybara energikällor,3.3 lag om kreditering på\r\nskattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen,3.4 lag\r\nom ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de\r\nnordiska länderna,3.5 lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),3.\r\n6 lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),3.7 lag om ändring i\r\nlagen (1994:1920) om allmän löneavgift,3.8 lag om ändring i inkomstskattelagen\r\n(1999:1229), med den ändringen attdels 16 kap. 27 § och 65 kap. 6 § får\r\nden av utskottet i bilagan Utskottets lagförslag föreslagna lydelsen,dels\r\natt 63 kap. 3 § utgår,3.9 lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig\r\nförmögenhetsskatt,3.10 lag om ändring i lagen (1994:1976) om skatt på\r\nenergi.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkterna 27-33, 35 och 36, alla i denna del, och bifaller delvis\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 34 i denna del.\r\n\r\n6. Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt\r\n6.1)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 11 och\r\navslår motionerna2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande\r\n7 i denna del,2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9\r\noch 11, båda i denna del,2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd)\r\nyrkandena 6 och 7, båda i denna del, och2004/05:Fi234 av Maud Olofsson\r\nm.fl. (c) yrkande 3 i denna del.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (kd)\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\n7. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 12 och\r\navslår motionerna2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande\r\n7 i denna del,2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9\r\noch 11, båda i denna del,2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd)\r\nyrkandena 6 och 7, båda i denna del,2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) yrkande 3 i denna del och2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) yrkande 5.\r\nReservation 13 (m)\r\nReservation 14 (fp)\r\nReservation 15 (kd)\r\nReservation 16 (c)\r\nBemyndiganden och ekonomiska förpliktelser\r\n\r\n8. Bemyndigande om upplåning (avsnitt 7.1)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 5.\r\n\r\n9. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för\r\nförvaltningsändamål (avsnitt 7.2.1)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 14.\r\n\r\n10. Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 7.2.2)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 15.\r\n\r\n11. Sjunde AP-fondstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret\r\n(avsnitt 7.2.3)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 16.\r\n\r\n12. Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 7.3)\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 17.\r\nRevision, kontroll och ekonomisk styrning\r\n\r\n13. Riksrevisionens årliga rapport (avsnitt 8.1)\r\nRiksdagen lägger redogörelse 2004/05:1 till handlingarna.\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n14. Budgetlagens tillämpning (avsnitt 9.1)\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkandena 2 och 3 samt2004/05:MJ334 av Patrik Norinder (m) yrkande\r\n4.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n15. Effekter av besparingar (avsnitt 9.2)\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Ju332 av Gustav Fridolin (mp) yrkande\r\n2.\r\n\r\n16. Vårpropositionens innehåll (avsnitt 9.3)\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkandena 4 och 6.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n17. Politikområden inom utgiftsområde 23 (avsnitt 9.4)\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)\r\nyrkande 4.\r\n\r\n18. EU-ersättningar till jordbruksföretagare (avsnitt 9.5)\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:MJ376 av Eskil Erlandsson och Birgitta\r\nCarlsson (båda c) yrkande 2.\r\n\r\nStockholm den 11 november 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Odenberg (m),\r\nCarin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell\r\nNordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s),\r\nBo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans\r\nHoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp),\r\nCecilia Widegren (m) och Arne Kjörnsberg (s).\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag till fördelning av statsbudgetens utgifter för 2005 på\r\nutgiftsområden\r\nUtskottets förslag till ramar m.m. överensstämmer med regeringens förslag.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 per\r\ninkomsttitel\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag om inkomster\r\nmed undantag för inkomsttitel 1295 Särskild sjukförsäkringsavgift som\r\när ny. Inkomsterna på denna titel har överförts från inkomsttitel 1221\r\n(se även avsnitt 5.5).\r\n\r\n\r\n\r\nMotionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 4\r\n\r\nMotion Motionärer Yrkanden\r\n4. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 4.3.1)\r\n2004/05:Fi231 Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) 2\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 2\r\n2004/05:Fi233 Göran Hägglund m.fl. (kd) 2\r\n2004/05:Fi234 Maud Olofsson m.fl. (c) 4\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 4.3.2)\r\n2004/05:Fi231 Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) 3\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 3\r\n2004/05:Fi233 Göran Hägglund m.fl. (kd) 4\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt\r\n4.4.1)\r\n2004/05:Fi231 Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) 6\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 8 och 13\r\n2004/05:Fi233 Göran Hägglund m.fl. (kd) 5 och 11\r\n2004/05:Fi234 Maud Olofsson m.fl. (c) 3 i denna del\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 2\r\nd) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt\r\n4.4.2)\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 12\r\ne) Förändring av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 4.5)\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 10\r\nf) Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005\r\n(avsnitt 4.6)\r\n2004/05:Fi234 Maud Olofsson m.fl. (c) 8\r\nh) Skattepolitikens inriktning (avsnitt 5.2)\r\n2004/05:Fi231 Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) 8 och 9\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 16\r\n2004/05:Fi234 Maud Olofsson m.fl. (c) 6\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 1\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 2-6 och 42\r\n2004/05:Sk454 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 14\r\ni) Beskattningen av förvärvsinkomster (avsnitt 5.3.1)\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 21\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 11-14, 17, 19 och 28\r\n2004/05:Sk451 Per Landgren m.fl. (kd) 2 och 3\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 7, 8 och 36\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 1-3, 6 och 28\r\n2004/05:Sk454 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 7-10\r\nj) Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift (avsnitt\r\n5.3.2)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 27\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 10 och 40\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 32 och 33\r\nk) Reseavdraget (avsnitt 5.3.3)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 18 och 34\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 41\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 4 och 5\r\nl) Regional stimulans på skatteområdet (avsnitt 5.3.4)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 36\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 46\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 35\r\nm) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar (avsnitt 5.3.5)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 23 och 24\r\nn) Hushållstjänster (avsnitt 5.3.6)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 21\r\n2004/05:Sk450 Per Landgren m.fl. (kd) 9\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 11\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 22\r\n2004/05:Sk454 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 6\r\np) Uthyrning av privatbostad (avsnitt 5.3.8)\r\n2004/05:Ub259 Sten Tolgfors m.fl. (m) 6\r\n2004/05:Bo301 Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) 5\r\nq) Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m. (avsnitt 5.4.1)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 3, 9 och 10\r\n2004/05:Sk450 Per Landgren m.fl. (kd) 5, 6 och 8\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 12 och 13\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 39\r\n2004/05:Sk454 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 4\r\n2004/05:Bo235 Maud Olofsson m.fl. (c) 6\r\nr) Ändrade regler för periodiseringsfonderna (avsnitt 5.4.2)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 35\r\n2004/05:Sk450 Per Landgren m.fl. (kd) 14\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 40\r\ns) Royalty (avsnitt 5.4.3)\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 20\r\nt) Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n(avsnitt 5.5)\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 20\r\n2004/05:Fi233 Göran Hägglund m.fl. (kd) 9\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 37\r\n2004/05:Sk450 Per Landgren m.fl. (kd) 15\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 19 och 20\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 34, 41 och 42\r\n2004/05:Sf357 Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) 14\r\nu) Fastighetsbeskattning (avsnitt 5.6.1)\r\n2004/05:Fi258 Lars Lindén m.fl. (kd) 6\r\n2004/05:Sk446 Jörgen Johansson m.fl. (c) 4-7\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 14, 16 och 17\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 24 och 27\r\n2004/05:Sk454 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 15\r\nv) Förmögenhetsskatten (avsnitt 5.6.2)\r\n2004/05:Fi202 Ulf Sjösten (m)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 4-6\r\n2004/05:Sk450 Per Landgren m.fl. (kd) 3 och 17\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 18\r\n2004/05:Sk454 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 2\r\n2004/05:N305 Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) 12\r\nw) Slopad arvs- och gåvoskatt (avsnitt 5.6.3)\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 19\r\nx) Moms på tidskrifter (avsnitt 5.7.1)\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 29\r\ny) Alkoholskatten (avsnitt 5.7.2)\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 47\r\nz) Tobaksskatten (avsnitt 5.7.3)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 26\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 44 och 45\r\n{) Höjda energiskatter på drivmedel (avsnitt 5.7.4)\r\n2004/05:Fi213 Marietta de Pourbaix-Lundin (m) 1\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 22 i denna del\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 32 och 33\r\n2004/05:Sk449 Hans Backman (fp) 1\r\n2004/05:Sk450 Per Landgren m.fl. (kd) 16\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 21 och 22\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 9\r\n2004/05:N346 Hans Backman m.fl. (fp) 6\r\n|) Höjd energiskatt på el (avsnitt 5.7.5)\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 22 i denna del\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 31\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 25\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 14\r\n2004/05:N309 Eva Flyborg m.fl. (fp) 2\r\n~) Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk\r\noch vattenbruk (avsnitt 5.7.7)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 7\r\n) Skattestrategi för alternativa drivmedel (avsnitt 5.7.8)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 22\r\n,) Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt\r\n5.7.11)\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 15\r\nf) Koldioxidskatt på torv (avsnitt 5.7.12)\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 17\r\n,) Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 5.7.13)\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 13\r\n.) Skatt på avfall (avsnitt 5.7.14)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 25\r\n+) Skatt på naturgrus (avsnitt 5.7.15)\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 38\r\n) Handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 5.7.16)\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 8\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 7 och 8\r\n) Reklamskatten (avsnitt 5.7.17)\r\n2004/05:Fi201 Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2004/05:Fi203 Jeppe Johnsson och Anita Sidén (båda m)\r\n2004/05:Fi204 Anna Lilliehöök och Ewa Thalén Finné (båda m)\r\n2004/05:Fi206 Jeppe Johnsson och Nils Fredrik Aurelius (båda m)\r\n2004/05:Fi207 Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (båda m)\r\n2004/05:Fi210 Johnny Gylling (kd)\r\n2004/05:Fi211 Sven Bergström och Håkan Larsson (båda c)\r\n2004/05:Fi216 Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (båda c)\r\n2004/05:Fi226 Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m)\r\n2004/05:Fi269 Kenth Högström m.fl. (s)\r\n2004/05:Sk215 Rolf Gunnarsson (m)\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 35\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 21\r\n2004/05:Kr269 Kent Olsson m.fl. (m) 15\r\n%) Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar (avsnitt\r\n5.7.18)\r\n2004/05:Fi213 Marietta de Pourbaix-Lundin (m) 2 och 3\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 19\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 29\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 23\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 10\r\nS) Trängselskatten och miljöanpassade bilar (avsnitt 5.7.19)\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 17\r\n2004/05:Fi259 Maud Olofsson m.fl. (c) 30\r\n2004/05:Fi268 Martin Andreasson m.fl. (fp)\r\n2004/05:Fi270 Karin Pilsäter m.fl. (fp) 6 och 7\r\n2004/05:Sk252 Björn Hamilton (m)\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 24\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 11\r\n2004/05:T260 Karin Pilsäter m.fl. (fp) 3\r\n2004/05:T464 Elizabeth Nyström m.fl. (m) 26\r\n2004/05:N239 Stefan Attefall m.fl. (kd) 13\r\n2004/05:N349 Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) 6\r\n<) Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 5.8.1)\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 44\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 16\r\n×) Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler (avsnitt\r\n5.8.2)\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 18\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 45\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 37\r\n) Vissa stödformer som krediteras på skattekonto (avsnitt 5.8.3)\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 28\r\n2004/05:Sk453 Lennart Hedquist m.fl. (m) 29-31, 36 och 43\r\nZ) Inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.9)\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 26 i denna del\r\n) Företagsinteckning (avsnitt 5.11)\r\n2004/05:L214 Viviann Gerdin m.fl. (c) 1\r\n2004/05:L220 Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) 1-3\r\n2004/05:L251 Maria Larsson m.fl. (kd) 1\r\n2004/05:L257 Anders Sjölund (m) 1 och 3\r\n2004/05:L274 Inger René m.fl. (m) 1 och 2\r\n2004/05:L322 Hans Backman (fp)\r\n2004/05:L323 Yvonne Ångström (fp) 1 och 2\r\n2004/05:L324 Solveig Hellquist (fp)\r\n2004/05:L337 Jan Ertsborn m.fl. (fp) 6\r\n2004/05:L372 Roger Tiefensee (c) 1\r\n2004/05:N393 Göran Hägglund m.fl. (kd) 29\r\n2004/05:N398 Maud Olofsson m.fl. (c) 3\r\n2004/05:N408 Eva Flyborg m.fl. (fp) 3\r\n2004/05:N413 Eva Flyborg m.fl. (fp) 5\r\n) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.12)\r\n2004/05:Fi231 Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) 5\r\n2004/05:Fi232 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 4\r\n2004/05:Fi234 Maud Olofsson m.fl. (c) 7\r\n2004/05:Sk452 Per Landgren m.fl. (kd) 1 och 26 i denna del\r\n2004/05:N310 Jörgen Johansson (c) 5\r\nRedogörelse för ärendet\r\nBakgrund\r\nI detta betänkande behandlas regeringens och partiernas förslag till\r\nfördelning av statsutgifterna på utgiftsområden. Betänkandet, ibland\r\nkallat rambetänkandet, utgör underlaget för riksdagens beslut om\r\nstatsbudgeten och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena nästa budgetår.\r\nI riksdagens rambeslutsmodell innebär beslutet om ramarna att en\r\nutgiftsram fastställs för varje utgiftsområde som i den fortsatta beredningen\r\nav anslagen inte får överskridas. Ett förslag från ett utskott till\r\nfördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte behandlas av\r\nriksdagen förrän riksdagen fattat beslut om ramarna (riksordningen 5\r\nkap. §12). De olika fackutskotten som bereder och lägger fram förslag\r\ntill beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde kan göra\r\nomprioriteringar mellan anslagen men får inte lägga fram ett förslag som går\r\nutöver den fastställda ramen. Inte heller får förslag som överskrider\r\nramen läggas fram reservationsvis. Riksdagen fastställer statsbudgetens\r\nsammansättning i stort genom ett särskilt beslut som innefattar\r\ndels utgiftsramar för utgiftsområden,\r\ndels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen).\r\n\r\nDetta beslut ingår som punkt 4 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n(se även avsnittet Utformningen av utskottets förslag till rambeslut).\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet\r\ndels proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 om förslag till\r\nstatsbudget, finansplan m.m. punkterna 1-17 och 27-36\r\ndels redogörelse 2004/05:RRS1 Riksrevisionens styrelses redogörelse\r\nangående Riksrevisionens årliga rapport 2004\r\ndels de motioner som väckts med anledning av ärendet under allmänna\r\nmotionstiden 2004 enligt förteckningen bilaga 1.\r\nFinansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget 2004 (punkterna 18-26 och 37)\r\nbehandlas i finansutskottets betänkande 2004/05:FiU11.\r\nUtformningen av utskottets förslag till rambeslut\r\nEnligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma\r\nbeslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en\r\nberäkning av statsbudgetens inkomster. I beslutet om utgiftsramarna\r\ningår också att riksdagen ska godkänna ett antal budgetpåverkande poster,\r\nsåsom beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar\r\noch hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året.\r\nI beslutet om inkomsterna ingår\r\ndels att ta ställning till olika förslag till förändringar av gällande\r\nskatte- och avgiftsregler och fastställa nästa års regelverk för\r\nstatsbudgetens inkomster,\r\ndels att beräkna effekterna av dessa inkomster.\r\nUtifrån dessa effektberäkningar erhålls ett underlag för att bedöma hur\r\nstora statsbudgetens inkomster kommer att bli.\r\nStatsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059) förutom inkomster och\r\nutgifter även omfatta andra betalningar som påverkar statens lånebehov.\r\nFör att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av\r\nmyndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret utvecklas\r\nunder budgetåret och hur stora eventuella kassamässiga korrigeringar\r\nbör vara. När riksdagen tagit ställning till dessa beräkningar erhålls\r\nbudgetsaldot som en restpost som visar statens amorteringar/upplåningsbehov\r\nunder året. Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning\r\ntill alla dessa poster genom ett beslut.\r\nMot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och\r\nberäkningen av statsbudgetens inkomster sammanförda i en enda beslutspunkt,\r\ndet s.k. rambeslutet, (punkt 4 i detta betänkande) i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut.\r\nFöljande punkter i propositionens förslag till riksdagsbeslut behandlas\r\ni detta sammanhang:\r\npunkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid\r\nsidan av statsbudgeten för 2005 och 2006,\r\npunkt 3 om beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för\r\n2005 och 2006,\r\npunkt 9 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2005,\r\npunkt 10 om beräkning av förändringar av anslagsbehållningar för 2005,\r\n\r\npunkt 6 om beräkning av förändringarna av myndigheters m.fl. in- och\r\nutlåning i Riksgäldskontoret för 2005,\r\npunkt 7 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2005,\r\npunkt 8 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005 och\r\npunkterna 27-36 om lagförslag som avser skattefrågor med budgeteffekt\r\n2005.\r\nDen politiska argumenteringen angående utskottets förslag till ramar\r\nför budgeten 2005 redovisas under rubriken 4.2 Utskottets bedömning av\r\nde olika budgetalternativen. Utskottet tar i detta sammanhang ställning\r\ntill regeringens respektive partimotionernas olika budgetförslag parti\r\nför parti och förslagens budgetpolitiska effekter.\r\nI avsnitt 4.3 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn behandlar\r\nutskottet den samlade nivån för statsutgifterna som den kommer till\r\nuttryck i utgiftstaket. Utskottet tar därefter ställning till vilka\r\nramar som ska gälla för de olika utgiftsområdena när riksdagen i andra\r\nsteget av budgetprocessen fördelar utgifterna på anslagen. Det görs i\r\navsnitt 4.4 Fördelning av statens utgifter på utgiftsområden 2005.\r\nI avsnitt 4.5 Redovisning av statsbudgetens inkomster för 2005 redovisas\r\nutskottets förslag till samlad beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nnästa år.\r\nI var sitt avsnitt behandlar utskottet de förslag som gäller 4.6\r\nAnslagsbehållningar och 4.7 Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret\r\nsamt 4.8 Kassamässig korrigering.\r\nDärefter redovisar utskottet sitt ställningstagande mer i detalj vad\r\ngäller olika inkomstförslag (avsnitt 5).\r\nAvsnitt 5 Inkomster är disponerat på följande sätt. Under rubriken 5.2\r\nSkattepolitikens inriktning tar utskottet först ställning till de samlade\r\nförslagen i kommitté- och partimotionerna, som är oppositionspartiernas\r\nsamlade alternativ till inkomstförslaget i budgetpropositionen. Därefter\r\nbehandlar utskottet de specifika förslagen i propositionen och de i det\r\nsammanhanget väckta motionerna. Förslag om inkomstförändringar som tagits\r\nupp i olika motionsyrkanden som gäller inkomståret 2005 behandlas i\r\nhuvudsak i den ordning respektive inkomsttitel redovisas i statsbudgeten.\r\n\r\nFinansutskottets förslag till beslut om ramar för budgeten 2005 återfinns\r\ni punkt 4, rambeslutet, i förslaget till riksdagsbeslut. De lagförslag\r\nsom omfattas av beslutet behandlas i punkt 5, men det sakliga innehållet\r\ni lagförslagen har dessförinnan godkänts i punkt 4. I punkt 4 hänvisas\r\ndessutom till två sammanställningar i omedelbar anslutning till utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut.\r\nI den första sammanställningen redovisas i tabellform utskottets och\r\nreservanternas förslag till\r\ndels fördelning av utgifter på utgiftsområden m.m. 2005,\r\ndels beräkning av statsbudgetens inkomster 2005 fördelade på inkomsttitlar.\r\n\r\nI den andra sammanställningen redovisas samtliga motionsyrkanden,\r\nuppräknade ämnesområdesvis, som finansutskottet avstyrker i punkt 4.\r\nRegeringens lagförslag\r\nI bilaga 2 återges de lagförslag i budgetpropositionen som utskottet\r\nbehandlar i detta betänkande. Regeringens förslag i budgetpropositionen\r\nom ändring i 63 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) har överlämnats\r\ntill skatteutskottet för lagteknisk samordning med det förslag om ändring\r\ni samma paragraf som återfinns i regeringens proposition 2004/05:19 om\r\nbeskattning av utomlands bosatta. Utskottet har vidare genomfört en\r\nrättelse i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)\r\nom skatt på energi. Rättelsen innebär att 9 kap. 9 § andra stycket\r\nbringats i överensstämmelse med lagrummets nuvarande lydelse enligt SFS\r\n2003:810. Utskottet har också kompletterat förslaget till lag om ändring\r\ni socialavgiftslagen med de punktnummer som ska finnas vid uppräkningen\r\nav de olika avgiftsslagen.\r\nI bilaga 3 finns utskottets förslag till ändringar av regeringens\r\nlagförslag. I punkt 6 i förslaget till riksdagsbeslut görs en hänvisning\r\ntill dessa bilagor.\r\nYttranden från andra utskott\r\nYttranden över budgetpropositionens förslag jämte motioner i de delar\r\nsom berör respektive utskotts beredningsområde har inkommit från\r\nskatteutskottet (2004/05:SkU1y)\r\njustitieutskottet (protokollsutdrag 2004/05:2.7)\r\nlagutskottet (2004/05:LU1y)\r\nförsvarsutskottet (2004/05:FöU1y)\r\nsocialförsäkringsutskottet (2004/05:SfU1y)\r\nsocialutskottet (2004/05:SoU1y)\r\nkulturutskottet (2004/05:KrU1y)\r\ntrafikutskottet (protokollsutdrag 2004/05:5.4)\r\nmiljö- och jordbruksutskottet (2004/05:MJU1y)\r\nnäringsutskottet (protokollsutdrag 2004/05:3.4)\r\narbetsmarknadsutskottet (2004/05:AU1y)\r\nbostadsutskottet (2004/05:BoU1y)\r\nOffentliga utfrågningar\r\nUtskottet anordnade den 14 oktober en offentlig utfrågning om den\r\naktuella penningpolitiken med riksbankschef Lars Heikensten. Protokoll\r\nfrån utfrågningen finns i bilaga 16.\r\nTvå interna utfrågningar har anordnats tillsammans utrikesutskottet.\r\nDen 28 september informerade statsråden Gunnar Lund och Carin Jämtin om\r\naktuella frågor inför Världsbankens och IMF:s kommande årsmöten.\r\nStatssekreterare Lars Danielsson informerade den 26 oktober utskottet\r\nom EU:s finansiella perspektiv 2007-2013.\r\nI samband med publiceringen av Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport\r\ninformerade generaldirektör Ingemar Hansson utskottet om lönebildningen\r\n2003.\r\nDen 11 november besökte statssekreterare Jens Henriksson utskottet och\r\ninformerade om konvergensprogrammet.\r\nSkrivelser\r\nSkrivelse i ärendet har inkommit från Svenska Bankföreningen.
\r\nUtskottets övervägande\r\n1 Den ekonomiska utvecklingen\r\n\r\nUtskottets bedömning i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att\r\nförutsättningarna är goda för en fortsatt stark såväl internationell som\r\nsvensk konjunktur under de kommande åren. En rimlig bedömning är att\r\nSveriges BNP stiger med omkring 3 % per år de närmaste åren. Uppgången\r\nkommer att leda till att sysselsättningen börjar stiga och arbetslösheten\r\nbörjar sjunka under 2005. De åtgärder som föreslås i budgetpropositionen\r\nbidrar till denna utveckling. En av riskerna i bedömningen är de senaste\r\nmånadernas kraftigt stigande oljepris. Om priset på olja ligger kvar på\r\nen hög nivå under en längre tid kan det mer än förväntat dämpa aktiviteten\r\ni världsekonomin.\r\n1.1 Bugetpropositionen\r\n1.1.1 Utvecklingen internationellt\r\nHög tillväxt i världsekonomin\r\nVärldskonjunkturen har förbättrats hittills under 2004. Tillväxten har\r\nstigit i flertalet länder och länderområden samtidigt som uppgången\r\nspridit sig till alltfler branscher och sektorer. Förutom en fortsatt\r\nhög tillväxttakt i Förenta staterna, Kina och stora delar av Sydostasien\r\nhar tillväxten ökat markant i Japan, Latinamerika och Ryssland. Även i\r\neuroområdet har konjunkturen vänt uppåt, främst till följd av stigande\r\nexport.\r\nGrunden i uppgången är låga räntor, en expansiv finanspolitik, stigande\r\nföretagsvinster och ökade investeringar. I t.ex. Förenta staterna och\r\nJapan har investeringarna stigit kraftigt under 2004, bl.a. i den\r\ntidigare krisdrabbade IT-sektorn.\r\nSom framgår av tabell 1.1 räknar regeringen i budgetpropositionen med\r\natt BNP i världen stiger med 4,7 % i år. Det är den högsta tillväxttakten\r\ni världsekonomin på nästan 30 år. Det är också 0,3 procentenheter högre\r\nän vad regeringen räknade med i vårpropositionen. Under 2005 ökar BNP\r\nmed 4,1 %, enligt regeringens bedömning. Den lägre tillväxttakten nästa\r\når förklaras bl.a. av det höga oljepriset och av att centralbankerna\r\nvärlden över förväntas höja räntorna i takt med att resursutnyttjandet\r\ni världsekonomin tilltar. Trots åtstramningen väntas räntorna ändå förbli\r\nförhållandevis låga, vilket i kombination med höjda vinster och ökad\r\nefterfrågan fortsätter att öka investeringarna i flertalet länder. En\r\nstigande sysselsättning och ökade inkomster i hushållssektorn bidrar\r\ntill att stimulera den privata konsumtionen.\r\nTabell 1.1 Regeringens prognoser över tillväxten i världsekonomin\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\n2003 2004 2005 2006 2007\r\nBNP\r\nVärlden 3,7 4,7 4,1 4 3,9\r\nEU (25) 0,9 2,3 2,4 2,5 2,5\r\nEuroområdet 0,5 1,9 2,2 2,3 2,4\r\nNorden 1,1 2,7 2,7 2,2 2,1\r\nFörenta staterna 3,0 4,4 3,5 3,5 3,5\r\nJapan 2,5 4,1 2,0 1,6 1,6\r\nTyskland -0,1 1,5 1,7 2,3 2,3\r\nFrankrike 0,5 2,4 2,3 2,5 2,5\r\nItalien 0,4 1,1 1,9 1,9 1,9\r\nStorbritannien 2,2 3,2 2,7 2,4 2,4\r\nDanmark 0,4 2,1 2,4 2,3 2,3\r\nFinland 1,9 2,9 3,1 1,8 1,8\r\nNorge 0,3 2,7 2,5 1,8 1,7\r\nSverige 1,6 3,5 3 2,5 2,3\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nRegeringens prognos bygger bl.a. på att den senaste tidens mycket\r\nkraftiga uppgång i oljepriset sjunker tillbaka till 37 dollar per fat i\r\nslutet av 2004 och 34 dollar per fat i slutet av 2005. Prognosen bygger\r\nockså på att den internationella arbetsmarknaden fortsätter att förbättras\r\n- att sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker under de\r\nnärmaste åren.\r\nLägre tillväxttakt i Förenta staterna 2005.\r\nLåga räntor och den kraftigt expansiva finanspolitiken gör att Förenta\r\nstaternas BNP ökar med hela 4,4 % 2004, enligt regeringens bedömning.\r\nNästa år sjunker tillväxttakten till 3,5 %, bl.a. på grund av att den\r\nekonomiska politiken blir mer åtstramande i takt med att aktiviteten i\r\nekonomin stiger ytterligare och inflationstrycket tilltar. Finanspolitiken\r\när redan i dagsläget mindre stimulerande än vad den var för ett halvår\r\nsedan samtidigt som den amerikanska centralbanken, Federal Reserve,\r\nförsiktigt börjat höja de amerikanska styrräntorna.\r\nÄven om efterfrågan dämpats en del och uppgången på arbetsmarknaden\r\navtagit något den senaste tiden är förutsättningarna goda för en fortsatt\r\nrelativt hög tillväxt i Förenta staterna. Optimismen hos hushållen och\r\nföretagen är fortfarande stor. Företagens vinster ligger på historiska\r\nrekordnivåer, vilket tillsammans med en ökad efterfrågan talar för att\r\ninvesteringarna fortsätter att stiga. Vidare har hushållens finansiella\r\nsituation förbättras ytterligare genom bl.a. stigande aktiekurser och\r\nhöjda fastighetspriser. Detta i kombination med ökad sysselsättning,\r\nminskad arbetslöshet och stigande lönenivå talar också för en fortsatt\r\nstigande konsumtion, enligt regeringen. Det senaste året har sysselsättningen\r\nökat med 1,5 miljoner arbetstillfällen samtidigt som arbetslösheten\r\nminskat. Dessutom gynnas exporten av den försvagade dollarn.\r\nEnligt regeringen är riskerna i prognosen relativt balanserade, och det\r\nkan inte uteslutas att tillväxten blir högre än förväntat. Om däremot\r\noljepriset under en längre tid ligger kvar på de höga nivåer som etablerats\r\nunder hösten blir efterfrågan och tillväxten lägre än förväntat.\r\n. men stigande i Europa\r\nKonjunkturen i euroområdet har förstärkts hittills under 2004 och\r\nregeringen räknar med att tillväxttakten i år stiger till 1,9 %, efter en\r\nuppgång i fjol på endast 0,5 %. Det är ett par tiondelar högre än\r\nregeringens bedömning i vårpropositionen.\r\nI likhet med utvecklingen under andra halvåret 2003 är det framför allt\r\nexporten och den stigande internationella efterfrågan som ligger bakom\r\nuppgången. Under våren och sommaren har emellertid tillväxten breddats\r\nnågot genom att hushållens konsumtion åter börjat stiga efter de senaste\r\ntre årens mycket svaga utveckling.\r\nRegeringen räknar med att tillväxten fortsätter att stiga de närmaste\r\nåren. Uppgången förutses dock bli lägre än i övriga Europa eftersom de\r\nstörre euroländerna, Tyskland, Italien och Frankrike, dras med strukturella\r\nproblem och ansträngda offentliga finanser. BNP i euroområdet bedöms\r\nöka med i genomsnitt 2,2 % 2005.\r\nHög inhemsk efterfrågan och stark internationell konjunktur gör att den\r\nbrittiska ekonomin växer med 3,2 % i år och 2,7 % 2005, enligt regeringens\r\nbedömning. De brittiska investeringarna ökar i takt med att aktiviteten\r\ni ekonomin stiger men den hittills mycket starka privata konsumtionen\r\ndämpas något av högre räntor.\r\nTillväxten i Norge och Danmark stiger i år med 2,7 % respektive 2,1 %,\r\nefter den svaga utvecklingen i fjol då både Norges och Danmarks BNP\r\nökade med endast omkring 0,4 %. Uppgången drivs främst av ökad\r\nhushållskonsumtion, men också av stigande export.\r\nSvagare i Japan 2005 .\r\nStigande investeringar och en ökad export till främst Kina är de viktigaste\r\nförklaringarna till varför den japanska konjunkturen fortsatt att\r\nkraftigt förbättras under 2004. Regeringen räknar i budgetpropositionen\r\nmed att Japans BNP stiger med 4,1 % i år. Det är den högsta tillväxttakten\r\nsedan 1990. Det är också betydligt högre än de 2,7 % för 2004 som\r\nregeringen räknade med i vårpropositionen.\r\nRegeringen gör emellertid bedömningen att tillväxttakten halveras till\r\n2 % 2005. Redan nu finns indikationer på att investeringarna dämpas\r\nsamtidigt som osäkerheten kring konsumtionens utveckling fortfarande är\r\nstor. Även om situationen på arbetsmarknaden förbättrats under det\r\nsenaste året sjunker fortfarande den allmänna lönenivån. Trots den starka\r\nåterhämtningen kvarstår också Japans stora strukturella problem med\r\ndeflation, omfattande budgetunderskott och en snabbt stigande offentlig\r\nskuld.\r\n. men fortsatt hög tillväxt i övriga delar av Asien\r\nDen höga tillväxten i Asien (exklusive Japan) har fortsatt under 2004.\r\nUppgången beror bl.a. på en stark export till följd av lågt värderade\r\nvalutor och den pågående återhämtningen i IT-sektorn. Under det senaste\r\nåret har även en stigande inhemsk efterfrågan börjat bidra till tillväxten.\r\n\r\nEn annan viktig förklaring är den fortsatt mycket höga tillväxten i\r\nKina. BNP i Kina steg under förra året med över 9 % och uppgången har\r\nfortsatt under 2004. Regeringen räknar också med att de omfattande\r\ninvesteringarna i Kina fortsätter att växa framöver trots de åtstramningar\r\nsom den kinesiska regeringen vidtagit under det senaste året.\r\nSammantaget väntas BNP i regionen öka med 7,4 % 2004 och 6,6 % 2005,\r\nenligt regeringens bedömning.\r\n1.1.2 Utvecklingen i Sverige\r\nHög tillväxttakt både 2004 och 2005\r\nDen starka internationella konjunkturen innebar att den svenska ekonomin\r\nväxte överraskande snabbt under första halvåret 2004. BNP steg i faktiska\r\ntal med 3,4 % jämfört med samma period 2003, enligt Statistiska\r\ncentralbyrån (siffran har senare justerats upp något, se avsnittet om Ny\r\ninformation om konjunkturutvecklingen). Uppgången förklaras främst av\r\nen kraftigt stigande export och en förhållandevis låg import, men under\r\nandra kvartalet började även den inhemska efterfrågan att tillta genom\r\nstigande konsumtion och ökade investeringar.\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen med en fortsatt hög tillväxt\r\nunder de närmaste åren. Tillväxtbidraget från utrikeshandeln väntas\r\nminska samtidigt som den inhemska efterfrågan växer sig starkare, bl.a.\r\nsom en följd av de inkomstskattesänkningar och de resursförstärkningar\r\ntill kommunerna som föreslås i budgetpropositionen. Bidraget från den\r\ntotala inhemska efterfrågan - investeringar, lager, offentlig och privat\r\nkonsumtion - förväntas stiga från 1,4 procentenheter i år till 2,4\r\nprocentenheter 2005.\r\nSom framgår av tabell 1.2 räknar regeringen med att BNP stiger med 3,5 %\r\n2004 och 3 % 2005. Det är 1 procentenhet respektive 0,4 procentenheter\r\nhögre än den bedömning regeringen gjorde i vårpropositionen. Tillväxten\r\n2004 påverkas av att antalet arbetsdagar är betydligt fler än under\r\n2003 - en effekt som regeringen uppskattar till 0,6 procentenheter. I\r\nkorthet innebär det att om antalet arbetsdagar 2004 hade varit lika\r\nmånga som under 2003 hade den förväntade tillväxten 2004 varit 0,6\r\nprocentenheter lägre eller 2,9 %.\r\nSammantaget innebär regeringens prognos att Sveriges ekonomi växer med\r\ni genomsnitt 3,25 % per år under 2004 och 2005. Det är mer än 1\r\nprocentenhet högre än det förväntade tillväxtgenomsnittet för euroområdet.\r\n\r\nTabell 1.2 Regeringens prognoser över försörjningsbalansen\r\n\r\nMdkr Årlig procentuell förändring\r\n2003 2003 2004 2005 2006 2007\r\nHushållens konsumtionsutgifter 1 195 1,9 2,4 2,7 2,0 2,0\r\nOffentliga konsumtionsutgifter 691 0,6 0,9 0,8 0,6 0,1\r\nStatliga 195 0,6 0,5 -1,0 -0,5 -0,5\r\nKommunala 495 0,6 1,1 1,5 1,0 0,3\r\nBruttoinvesteringar 383 -2,0 3,2 4,0 5,2 5,1\r\nNäringsliv exkl. bostäder 261 -2,6 2,4 4,6 6,1 5,9\r\nBostäder 53 3,6 9,8 4,2 5,0 5,0\r\nMyndigheter 69 -3,5 1,3 1,6 1,9 2,1\r\nLagerinvesteringar1 8 0,2 -0,1 0,2 0,0 0,0\r\nExport 1 066 5,5 8,8 7,5 6,1 5,9\r\nImport 904 5,0 5,9 7,4 6,1 6\r\nBNP 2 439 1,6 3,5 3,0 2,5 2,3\r\n1 Bidrag till BNP-tillväxt.\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nI tabell 1.2, 1.3 och 1.4 redovisas förutsättningarna, nyckeltalen och\r\nförsörjningsbalansen i regeringens prognos. I punkterna nedan sammanfattas\r\nnågra viktiga delar i prognosen.\r\nTrots stigande oljepriser räknar regeringen att inflationstrycket i den\r\nsvenska ekonomin förblir relativt lågt de närmaste åren. Konsumentprisindex\r\n(KPI) väntas stiga med i genomsnitt 0,6 % i år och 1,4 % 2005. Den låga\r\ninflationen gör att räntorna ligger kvar på en relativt låg nivå trots\r\nden stigande tillväxten. Riksbankens reporänta stiger till 3 % i slutet\r\nav 2005 från dagens nivå på 2 %.\r\nDen låga inflationen i kombination med de skattesänkningar som föreslås\r\ni budgetpropositionen gör att regeringen nu räknar med att hushållens\r\nrealinkomster stiger med i genomsnitt drygt 2,1 % per år 2004 och 2005.\r\nI vårpropositionen räknade regeringen med en uppgång på i genomsnitt\r\n1,8 % per år. Inkomstförstärkningen tillsammans med hushållens goda\r\nförmögenhetsställning gör att hushållens konsumtion under samma period\r\nförutses stiga med i genomsnitt 2,6 % per år - 0,5 procentenheter högre\r\nän i vårpropositionen. Det betyder vidare att hushållen väntas minska\r\nsitt sparande till förmån för konsumtion.\r\nKonsumtionen gynnas också av att sysselsättningen nästa år väntas stiga\r\nmed 0,8 % samtidigt som den öppna arbetslösheten sjunker till 5,1 % av\r\narbetskraften. I vårpropositionen räknade regeringen med en\r\nsysselsättningstillväxt 2005 på 0,5 % och en öppen arbetslöshet på 5,3 % (se\r\nvidare om utvecklingen på arbetsmarknaden i avsnittet nedan).\r\nTabell 1.3 Förutsättningarna i regeringens prognos\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\n2003 2004 2005 2006 2007\r\nBNP världen 3,7 4,7 4,1 4,0 3,9\r\nInflation EU (HIKP) 2,0 1,9 1,8 1,9 1,8\r\nTimlön, kostnad 3,5 3,4 3,5 3,5 3,5\r\nTCW-index1,3 128 126 124 123 123\r\nTysk långränta1,2 4,1 4,3 4,8 5,0 5,2\r\nSvensk långränta1,2 4,6 4,7 5,1 5,3 5,5\r\nSvensk kortränta1,2 3,0 2,4 3,0 3,8 4,4\r\n1 Årsgenomsnitt.\r\n2 Tioårig statsobligation, sex månaders statsskuldväxel.\r\n3 TCW-index mäter kronans konkurrensvägda värde. Ju högre indextal desto\r\nsvagare krona.\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nDen svenska kronan fortsätter att förstärkas 2005, enligt regeringens\r\nbedömning. De senaste årens kraftigt ökade produktivitet i den svenska\r\nindustrin innebär dock att den totala exporten stiger med 8,8 % 2004\r\noch 7,5 % 2005. Det är för både 2004 och 2005 högre än vad regeringen\r\nräknade med i vårpropositionen. Importen väntas stiga under 2005 i takt\r\nmed att exporten ökar, företagen bygger upp sina lager och den inhemska\r\nefterfrågan stiger. En starkare krona stimulerar också till ökad import.\r\n\r\nTabell 1.4 Nyckeltalen i regeringens prognos\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\n2003 2004 2005 2006 2007\r\nKPI, årsgenomsnitt 2,0 0,6 1,4 2,0 2,0\r\nUND1X, årsgenomsnitt 2,3 1,0 1,1 - -\r\nDisponibel inkomst -0,1 2,1 2,2 1,4 1,2\r\nSparkvot (nivå)1 3,5 3,2 2,6 2,0 1,3\r\nIndustriproduktion 1,9 9,0 5,0 4,1 3,7\r\nRelativ enhetsarbetskostnad 2,6 -5,6 -0,2 - -\r\nSysselsättning, antal personer -0,3 -0,6 0,8 0,8 0,7\r\nÖppen arbetslöshet2 4,9 5,6 5,1 4,4 4,2\r\nArbetsmarknadspolitiska åtgärder2 2,1 2,3 2,5 2,5 2,0\r\nSysselsättningsgrad3 77,6 77,0 77,0 77,2 77,4\r\nHandelsbalans (miljarder kronor) 154 180 205 226 246\r\nBytesbalans4 6,4 7,1 7,7 8,1 8,6\r\nOffentligt överskott4 0,5 0,7 0,6 0,4 0,9\r\n1 Exklusive sparande i avtalspension.\r\n2 Andel av arbetskraften.\r\n3 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år exkl. arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram som andel av befolkningen i åldersgruppen.\r\n4 Procent av BNP.\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nInvesteringarna stiger återigen efter de senaste tre årens nedgång,\r\nfrämst inom industrin. Hög efterfrågan, stigande vinster, låga räntor\r\noch ett historiskt sett relativt högt kapacitetsutnyttjande höjer\r\ninvesteringarna med 3,2 % 2004 och 4 % 2005. Det är högre än den bedömning\r\nsom regeringen gjorde i vårpropositionen, då investeringarna väntades\r\nstiga med 1,5 % respektive 3,4 % under samma år.\r\nKalkyler för utvecklingen 2006 och 2007\r\nFörutom prognoserna för 2004 och 2005 redovisar regeringen kalkyler för\r\nutvecklingen 2006 och 2007. Siffrorna för dessa år redovisas tillsammans\r\nmed prognoserna i tabellerna 1.1 till 1.4 ovan.\r\nKalkylerna bygger på bedömningen att det trots den höga tillväxten 2004\r\noch 2005 finns lediga resurser i den svenska ekonomin i slutet av 2005.\r\nDärigenom kan BNP under 2006 och 2007 stiga snabbare än den beräknade\r\npotentiella tillväxten på 2,1 % utan att inflationen tar fart. Det s.k.\r\nBNP-gapet - dvs. skillnaden mellan den faktiska produktionsnivån i\r\nsamhället och den praktiskt möjliga - väntas försvinna först under 2007.\r\nUtifrån dessa antaganden gör regeringen bedömningen att Sveriges BNP\r\nstiger med 2,5 % 2006 och 2,3 % 2007. Vidare bedöms att sysselsättningen\r\nfortsätter att stiga och att den öppna arbetslösheten sjunker till i\r\ngenomsnitt 4,2 % 2007.\r\nArbetsmarknaden fortfarande svag trots konjunkturuppgången\r\nTrots den starkare konjunkturen har sysselsättningen fortsatt att sjunka\r\nunder 2004, efter nedgången på 0,3 procentenheter 2003. Hittills under\r\n2004 har antalet sysselsatta minskat med 22 000 personer jämfört med\r\nsamma period 2003, och regeringen räknar med att sysselsättningen minskar\r\nmed 0,6 % i år.\r\nProduktionsökningen i ekonomin har i stället kommit till stånd genom\r\nstigande produktivitet och en ökad medelarbetstid (via bl.a. minskad\r\nsjukfrånvaro).\r\nHistoriskt sett brukar sysselsättningen stiga ungefär ett halvår efter\r\nen markerad uppgång i BNP. Olika indikatorer över arbetsmarknadsutvecklingen\r\nvisar dock att efterfrågan på arbetskraft fortfarande är relativt svag.\r\nAntalet nyanmälda lediga platser är lägre än under samma tid förra\r\nåret, och även om en ljusning kan skönjas i vissa branscher anger\r\nhuvuddelen av företagen i Konjunkturinstitutets (KI:s) olika barometrar\r\natt de fortfarande planerar för en oförändrad eller minskad sysselsättning.\r\nÄven SCB:s vakansstatistik indikerar en fortsatt minskning av antalet\r\nsysselsatta i ekonomin.\r\nRegeringen räknar dock med att sysselsättningen åter börjar öka under\r\n2005 i takt med att produktionen stiger ytterligare. Dessutom kommer de\r\nföreslagna satsningarna på kommunerna och förslagen om inkomstskattesänkningar\r\natt bidra till att antalet sysselsatta ökar. Sammantaget bedöms\r\nsysselsättningen under nästa år stiga med 0,8 %.\r\nDiagram 1.1 Sysselsättningen t.o.m. september 2004\r\nKälla: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet\r\nDen öppna arbetslösheten har fortsatt att stiga under 2004, till följd\r\nav den svaga sysselsättningen. Som framgår av diagram 1.2 skedde en\r\nviss förbättring under sommaren, men i september steg den öppna\r\narbetslösheten på nytt, till säsongrensat 5,8 % av arbetskraften, enligt\r\nSCB:s arbetskraftsundersökning AKU. Regeringen räknar med att den öppna\r\narbetslösheten stiger till i genomsnitt 5,6 % under 2004 jämfört med 4,\r\n9 % under 2003.\r\nDiagram 1.2 Öppen arbetslöshet t.o.m. september 2004\r\nKälla: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet\r\nI takt med att sysselsättningen stiger sjunker den öppna arbetslösheten\r\nunder 2005, enligt regeringens bedömning. Utbudet av arbetskraft ökar\r\nmed 0,2 %. Ökningen av arbetskraftsutbudet begränsas bl.a. av att antalet\r\nplatser i de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska programmen utökas.\r\nTillsammans med den förväntade sysselsättningsökningen innebär det att\r\nden öppna arbetslösheten går ned till i genomsnitt 5,1 % 2005.\r\nRiksdagens och regeringens sysselsättningsmål, dvs. att antalet sysselsatta\r\ni åldrarna 20-64 år i procent av befolkningen i samma åldersgrupper ska\r\nuppgå till 80 % 2004, kommer inte att uppfyllas. Enligt regeringens\r\nbedömning kommer sysselsättningsgraden att sjunka till 77 % 2004 efter\r\nen nivå 2003 på 77,6 %. Under 2005 kommer sysselsättningsgraden att\r\nligga kvar på samma nivå som i år för att sedan åter stiga något under\r\n2006 och 2007. I regeringens högtillväxtalternativ, som beskrivs nedan,\r\nnås sysselsättningsmålet 2007. Men då krävs att BNP stiger med i\r\ngenomsnitt 3,5 % per år perioden 2004 till 2007 samt att sysselsättningen\r\nunder samma period ökar med 140 000 personer jämfört med huvudalternativet.\r\n\r\nDiagram 1.3 Sysselsättningsgraden t.o.m. september 2004\r\nKälla: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet\r\n1.1.3 Alternativa scenarier för utvecklingen t.o.m. 2007\r\nPrognoser är alltid osäkra. Regeringen redovisar därför i budgetpropositionen\r\ntvå alternativa kalkyler för utvecklingen t.o.m. 2007 - lågtillväxtalternativet\r\noch högtillväxtalternativet (alternativen jämförs med huvudalternativet\r\nsom återges i parenteserna i tabellerna nedan).\r\nLågtillväxtalternativet\r\nSom framgår av diagram 1.4 har oljepriset stigit kraftigt under 2004,\r\nbl.a. på grund av stigande oljekonsumtion i Kina, ökad risk för störningar\r\ni produktion, distribution och raffinering till följd av den osäkra\r\npolitiska situationen i Mellanöstern samt problemen i det ryska oljebolaget\r\nYukos. Som redovisats tidigare räknar regeringen i huvudprognosen med\r\natt priset på olja sjunker till 37 dollar per fat i slutet av 2004 och\r\n34 dollar per fat i slutet av 2005.\r\nI lågtillväxtalternativet antar regeringen att oljepriset ligger kvar\r\npå en hög nivå under hela prognosperioden - på 55 dollar per fat från\r\nslutet av 2004 t.o.m. 2007. Utgångspunkten är att det tar ett par år\r\ninnan dagens brister i utvinning, transport och förädling rättats till,\r\noch det beräknas leda till att tillväxttakten i världsekonomin sjunker\r\nmed en halv procentenhet under 2005 jämfört med huvudalternativet.\r\nEffekterna under de övriga åren bedöms endast bli marginella.\r\nDiagram 1.4 Oljeprisets utveckling januari 1998 till oktober 2004Brent,\r\nUSD per fat\r\n\r\nKälla: EcowinFör svensk del innebär lågtillväxtalternativet bl.a.\r\nföljande:\r\nBNP-tillväxten blir ungefär 0,7 procentenheter lägre under hela perioden\r\n2004-2007 jämfört med huvudalternativet på grund av lägre konsumtion,\r\nsvagare export och lägre investeringar. Nedgången i tillväxttakten\r\ninträffar framför allt under 2005.\r\nSysselsättningen blir lägre än i huvudalternativet och den öppna\r\narbetslösheten knappt en halv procentenhet högre.\r\nDen svagare tillväxten leder till att de offentliga finanserna försämras.\r\nDet finansiella sparandet i offentlig sektor väntas bli i genomsnitt\r\n0,2 % per år 2004-2007, mot 0,7 % i huvudalternativet.\r\nEnligt regeringens bedömning blir inte de reala konsekvenserna av ett\r\ntillfälligt högt oljepris särskilt stora. Anledningen är bl.a. att det\r\nreala oljepriset fortfarande är historiskt lågt samt att oljeberoendet\r\ni såväl Sverige som övriga industrivärlden minskat kraftigt under de\r\nsenaste 25 åren.\r\nTabell 1.5 Nyckeltalen i regeringens lågtillväxtalternativ\r\n\r\n2004 2005 2006 2007\r\nBNP 3,4 (3,5) 2,5 (3,0) 2,4 (2,5) 2,3 (2,3)\r\nBNP-gap1 -1,4 (-1,3) -1,1 (-0,5) -0,9 (-0,6) -0,7 (0,0)\r\nMarknadstillväxt svensk export 8,1 (8,3) 7,5 (8,5) 7,2 (7,4)\r\n6,9\r\n(6,9)\r\nSysselsättningsgrad2 76,9 (77,0) 76,5 (77,0) 76,6 (77,2) 76,8\r\n(77,4)\r\nÖppen\r\narbetslöshet 5,7 (5,6) 5,5 (5,1) 4,9 (4,4) 4,6 (4,2)\r\nBrentolja USD/fat, dec. 55 (37) 55 (34) 55 (32) 55 (32)\r\nDisponibel inkomst 1,7 (2,1) 1,4 (2,2) 1,1 (1,4) 1,2\r\n(1,2)\r\nInflation, KPI, årsgenomsnitt 0,9 (0,6) 2,0 (1,4) 2,2 (2,0)\r\n2,0\r\n(2,0)\r\nKommunal konsumtion 1,1 (1,1) 1,5 (1,5) 1,0 (1,0) 0,3\r\n(0,3)\r\nFinansiellt sparande offentlig sektor3 0,6 (0,7) 0,2 (0,6) -0,1\r\n(0,4) 0,\r\n2 (0,9)\r\n1 Skillnaden i procent mellan faktisk och potentiell produktion.\r\n2 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år exkl. arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram som andel av befolkningen i åldersgruppen.\r\n3 Procent av BNP.\r\nSiffror inom parentes anger regeringens bedömning i huvudalternativet.\r\n\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nHögtillväxtalternativet\r\nI detta alternativ antas att den internationella konjunkturen utvecklas\r\ni enlighet med huvudalternativet, men att den svenska arbetsmarknaden\r\noch lönebildningen fungerar bättre. Utbudet av arbetskraft antas stiga\r\nbetydligt snabbare än i huvudalternativet, bl.a. genom att antalet\r\nsjukskrivna och antalet förtidspensionerade minskar mer samt att antalet\r\npersoner i olika former av utbildningar är lägre än i huvudalternativet.\r\nDessutom antas att resursutnyttjandet i ekonomin i utgångsläget är\r\nlägre och att den potentiella tillväxttakten, dvs. den möjliga tillväxten\r\nutan att inflationen stiger, är högre.\r\nFör svensk del innebär högtillväxtalternativet bl.a. följande:\r\nBNP-tillväxten stiger till drygt 3,5 % per år, och BNP-nivån är i slutet\r\nav 2007 cirka 3 % högre än i huvudalternativet. Tillväxten drivs uppåt\r\nav en stark inhemsk efterfrågan till följd av bl.a. stigande sysselsättning\r\noch ökade inkomster.\r\nSysselsättningen stiger markant. I slutet av 2007 är ytterligare 140\r\n000 personer sysselsatta jämfört med huvudalternativet, och den öppna\r\narbetslösheten sjunker till 3,5 %. Sysselsättningsmålet på 80 % nås.\r\nDe offentliga finanserna stärks och visar ett överskott på 2 % av BNP\r\n2007. Den kommunala konsumtionen stiger snabbare än i huvudalternativet\r\nsamtidigt som det uppstår ett utrymme för att sänka kommunalskatten.\r\nTabell 1.6 Nyckeltalen i regeringens högtillväxtalternativ\r\n\r\n2004 2005 2006 2007\r\nBNP 3,7 (3,5) 3,9 (3,0) 3,3 (2,5) 3,2 (2,3)\r\nBNP-gap1 -2,5 (-1,3) -1,3 (-0,5) -0,6 (-0,2) 0,0 (0,0)\r\nMarknadstillväxt svensk export 8,3 (8,3) 8,5 (8,5) 7,4 (7,4)\r\n6,9\r\n(6,9)\r\nSysselsättningsgrad2 77,1 (77,0) 78,0 (77,0) 79,0 (77,2) 80\r\n(77,4)\r\nÖppen arbetslöshet 5,5 (5,6) 4,8 (5,1) 3,9 (4,4) 3,5\r\n(4,2)\r\nBrentolja USD/fat, dec. 37 (37) 34 (34) 32 (32) 32 (32)\r\nDisponibel inkomst 2,1 (2,1) 2,8 (2,2) 2,1 (1,4) 2,5\r\n(1,2)\r\nInflation, KPI, årsgenomsnitt 0,6 (0,6) 1,4 (1,4) 2,0 (2,0)\r\n2,0\r\n(2,0)\r\nKommunal konsumtion 1,1 (1,1) 1,5 (1,5) 1,2 (1,0) 1,0\r\n(0,3)\r\nFinansiellt sparande offentlig sektor3 0,9 (0,7) 1,3 (0,6) 1,5\r\n(0,4) 2,\r\n0 (0,9)\r\n1 Skillnaden i procent mellan faktisk och potentiell produktion.\r\n2 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år exkl. arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram som andel av befolkningen i åldersgruppen.\r\n3 Procent av BNP.\r\nSiffror inom parentes anger regeringens bedömning i huvudalternativet.\r\n\r\nKälla: Finansdepartementet\r\n1.2 Partimotionerna\r\nModerata samlingspartiet anför i motion Fi231 att en fortsatt stark\r\noch växande internationell efterfrågan tillsammans med en expansiv\r\npenningpolitik samt goda vinster som stimulerar till investeringar talar\r\nför att tillväxten i Sverige blir förhållandevis hög framöver. De\r\nofinansierade satsningarna som regeringen föreslår i budgetpropositionen\r\nkan också bidra till en något högre konsumtion och sysselsättning, enligt\r\nmotionärerna. Den största osäkerheten i regeringens prognos är bedömningen\r\nom en relativt snabbt stigande sysselsättning. Den starka\r\nproduktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi kan tyda på att det skett en\r\nförändring\r\nav den långsiktiga tillväxten. Det skulle, enligt motionärerna, under\r\nen tid kunna medföra en svagare sysselsättningstillväxt än väntat. Därmed\r\nskulle de offentliga finanserna försvagas ytterligare och risken öka\r\nför en fortsatt utslagning av arbetskraft. Enligt motionärerna är det\r\nockså tydligt att finanspolitiken går i otakt med den förväntade\r\npenningpolitiken. Det finns därför en risk för att Riksbanken tvingas höja\r\nräntan snabbare än vad regeringen räknar med i budgetpropositionen.\r\nFolkpartiet liberalerna anför i motion Fi232 att utsikterna för den\r\ninternationella ekonomiska utvecklingen ser gynnsamma ut. Orosmomentet\r\när, enligt motionärerna, det stora amerikanska bytesbalansunderskottet\r\noch det höga oljepriset. För att minska underskottet i bytesbalansen\r\nmåste den amerikanska dollarn minska i värde, vilket kan skapa oro på\r\nden finansiella marknaden. Ett fortsatt högt oljepris riskerar också\r\natt dämpa den internationella tillväxttakten. Även de kortsiktiga\r\ntillväxtutsikterna för den svenska ekonomin är gynnsamma, under förutsättning\r\natt den internationella utvecklas väl.\r\nKristdemokraterna framhåller i motion Fi233 att återhämtningen i\r\nvärldsekonomin är fortsatt god. Det mest akuta hotet är oljepriset som\r\nstigit kraftigt under sommaren och hösten. Om priset ligger kvar på\r\nnuvarande nivå under en längre tid riskerar det att avsevärt minska\r\ndragkraften i den internationella ekonomin.\r\nCenterpartiet anför i motion Fi234 att förutsättningarna för en\r\nfortsatt stark svensk tillväxt under de närmaste åren är goda. Regeringens\r\nexpansiva finanspolitik kan emellertid driva fram en snabbare uppgång\r\ni räntorna än vad regeringen räknar med i budgetpropositionen. Oroande\r\nför konjunkturutvecklingen är också de kraftigt stigande priserna på\r\nråoljemarknaden, enligt motionärerna.\r\n1.3 Ny information om konjunkturutvecklingen\r\nPrognoserna i budgetpropositionen bygger på uppgifter som fanns\r\ntillgängliga fram till den 13 september 2004. Den statistik och de indikatorer\r\nsom publicerats efter det datumet tyder på en fortsatt hög internationell\r\ntillväxt men att optimismen dämpats något under den senaste tiden bl.a.\r\ntill följd av det kraftigt stigande priset på råolja.\r\nStigande oljepris och lägre dollarkurs\r\nSedan mitten av september till början av november har det internationella\r\npriset på råolja stigit med omkring 7 dollar per fat till ett pris på\r\nnågot under 50 dollar per fat. Samtidigt har värdet på den amerikanska\r\ndollarn sjunkit med drygt 4 % mot den svenska kronan. De internationella\r\nobligationsräntorna har gått ned med mellan 0,1 och 0,2 procentenheter\r\ntill följd av bl.a. en mer dämpad efterfrågan. I slutet av september\r\nhöjde den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, sin styrränta med\r\nytterligare 0,25 procentenheter till 1,75 %. En nedgång har också\r\nnoterats på vissa aktiebörser. I Förenta staterna har kurserna på den\r\nbredare börsen (Dow Jones) sjunkit med omkring 3 % sedan mitten av\r\nseptember, medan börsen för teknikaktier (Nasdaq) stigit med ungefär\r\nlika mycket.\r\nLägre tillväxt än förväntat i Förenta staterna under tredje kvartalet\r\nEnligt\r\npreliminära uppgifter från det amerikanska handelsdepartementet steg\r\nFörenta staternas BNP med 3,7 % under tredje kvartalet, efter en uppgång\r\nunder första och andra kvartalet på 4,5 % respektive 3,3 %. Det var 0,\r\n6 procentenheter lägre än vad genomsnittet av olika bedömare hade räknat\r\nmed. Det var framför allt hushållens konsumtion och investeringarna som\r\nbidrog till uppgången. Dessa steg mer än förväntat.\r\nDet s.k. inköpschefsindexet över både industrisektorn och tjänstesektorn\r\nförsvagades under september och oktober, men nivån ligger fortfarande\r\nen bra bit över 50, vilken är den nivå som betraktas som gränsen mellan\r\navmattning och tillväxt. Även hushållens förväntningar om den ekonomiska\r\nutvecklingen har sjunkit under de senaste två månaderna, framför allt\r\ni oktober. Trots det har konsumtionen fortsatt att utvecklas relativt\r\ngynnsamt. Omsättningen i detaljhandeln (inklusive bilförsäljningen)\r\nsteg i september med 1,5 % jämfört med augusti.\r\nI oktober steg sysselsättningen kraftigt, med 337 000 personer mot\r\nförväntade 175 000 personer. Samtidigt reviderades sysselsättningssiffrorna\r\nför augusti och september upp. Arbetslösheten i oktober steg dock till\r\n5,5 %, från 5,4 % i september.\r\nInflationstakten har sjunkit till 2,5 % i september mätt enligt\r\nkonsumentprisindex.\r\nBlandade signaler från euroområdet\r\nDe senaste indikatorerna över utvecklingen i euroområdet är blandade.\r\nEU-kommissionens konjunkturbarometer för euroområdet fortsatte att stiga\r\nunder både september och oktober. Däremot har inköpschefsindex för både\r\nindustrin och tjänstesektorn gått ned de senaste månaderna. Tillväxten\r\ni industriproduktionen har avtagit något, främst till följd av en svagare\r\nexportorderingång, enligt EU-kommissionens statistik. Skillnaden mellan\r\nländerna är dock relativt stor. I t.ex. Tyskland har industriproduktionen\r\nfortsatt att stiga relativt starkt. De tyska företagen räknar också med\r\nfortsatt uppgång. Det s.k. IFO-indexet, vilket är en viktig indikator\r\növer den tyska industrin, steg på nytt i oktober efter en mindre nedgång\r\ni september.\r\nKonsumtionen i euroområdet utvecklas fortfarande svagt. Undantaget är\r\nFrankrike där hushållens konsumtion ökat ganska starkt hittills under\r\n2004. I oktober minskade emellertid de franska hushållens optimism något\r\nefter en uppgång under sommaren.\r\nFortsatt uppgång i den svenska konjunkturen\r\nDen svenska industrikonjunkturen fortsätter att förbättras, enligt\r\nKonjunkturinstitutets (KI:s) barometer för tredje kvartalet. Både\r\norderingång och produktion steg ytterligare och den s.k. konfidensindikatorn,\r\nvilken är ett mått på konjunkturläget, steg ett par enheter till den\r\nhögsta nivån på fyra år. Företagen är dessutom optimistiska om utvecklingen\r\nframöver. Såväl orderingång som produktion väntas stiga ytterligare.\r\nDäremot räknar inte företagen med att öka antalet anställda. Vidare\r\nframgår att ordertillväxten inom byggindustrin är fortsatt god samt att\r\nde flesta företagen är nöjda med orderläget. Byggföretagen är också\r\nmycket optimistiska om utvecklingen under det närmaste året. Även\r\nkonjunkturläget inom handeln och övriga tjänstesektorer har förbättrats,\r\nenligt KI:s barometer.\r\nResultaten i KI:s barometer bekräftas också av att inköpschefsindex för\r\nindustrin stigit under september och oktober.\r\nHushållens förväntningar på den ekonomiska utvecklingen, mätta enligt\r\nKI:s förtroendeindikator, sjönk under september och oktober, men ligger\r\nkvar på en hög nivå. Omsättningen i detaljhandeln steg med 6,4 % i\r\naugusti och 5,2 % i september jämfört med samma månader i fjol. Hittills\r\ni år har omsättningen stigit med 4,9 % jämfört med 2003.\r\nDäremot fortsätter arbetsmarknaden att utvecklas svagt. Under både\r\naugusti och september sjönk sysselsättningen säsongsrensat samtidigt som\r\nden öppna arbetslösheten gick upp till 5,8 % i september.\r\nInflationen i den svenska ekonomin är fortsatt låg. Inflationstakten\r\nmätt enligt KPI uppgick till 0,6 % under både augusti och september.\r\nInflationstakten mätt enligt det underliggande inflationsmåttet UND1X\r\nlåg på 1,0 % bägge månaderna.\r\nI slutet av september reviderade SCB nationalräkenskaperna för första\r\noch andra kvartalet 2004. Enligt de nya beräkningarna steg BNP med 2,8 %\r\nförsta kvartalet och 3,6 % andra kvartalet kalenderkorrigerat. Sammantaget\r\nför första halvåret steg BNP med 3,2 %, jämfört med 3 % i den tidigare\r\nberäkningen.\r\nSedan regeringen offentliggjorde sin prognos har KI, EU-kommissionen\r\noch Riksbanken presenterat nya bedömningar av den svenska ekonomin. I\r\ngenomsnitt räknar de med att BNP stiger med 3,7 % 2004 och 3,2 % 2005.\r\nDet kan jämföras med regeringens bedömning i budgetpropositionen om en\r\ntillväxt 2004 på 3,5 % och 3 % 2005.\r\n1.4 Finansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att\r\nförutsättningarna är goda för en gynnsam såväl internationell som svensk\r\nkonjunktur under de närmaste åren. Som framgår av redovisningen under\r\navsnittet Ny information om konjunkturutvecklingen har tillväxten i\r\nvärldsekonomin varit fortsatt hög under sommaren och hösten, även om en\r\nviss dämpning kunnat noteras till följd av bl.a. turbulensen på\r\noljemarknaden.\r\nLåga räntor, expansiv finanspolitik, stigande vinster och ökade\r\ninvesteringar har medfört att tillväxten under 2004 stigit i så gott som\r\nalla länderområden och i de flesta branscher och sektorer. Stimulansen\r\nfrån den ekonomiska politiken kommer successivt att avta framöver, men\r\nstigande sysselsättning, ökade inkomster i hushållssektorerna och\r\nstigande investeringar talar för en fortsatt hög internationell efterfrågan.\r\n\r\nUnder dessa förutsättningar är det enligt utskottets mening rimligt att\r\nräkna med en tillväxttakt i den svenska ekonomin de närmaste åren på\r\nrunt 3 % per år. De åtgärder som föreslås i budgetpropositionen kommer\r\nenligt utskottets mening att bidra till denna utveckling. Enligt de\r\nsenaste prognoserna som gjorts och som redovisas i avsnitt 1.3 skulle\r\ntillväxttakten framöver t.o.m. kunna hamna något över 3 %.\r\nUtskottet konstaterar att Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet i stort sett delar budgetpropositionens\r\nbeskrivning av konjunkturutvecklingen. I likhet med regeringen anser\r\näven motionärerna att det höga oljepriset är en av de främsta riskerna\r\ni prognosen.\r\nSom framgår av redovisningen i avsnitt 3.1 har priset på råolja fortsatt\r\natt stiga under hösten till en nivå i början av november på omkring 47\r\ndollar per fat. Tidvis har priset legat ett par dollar över nivån 50\r\ndollar per fat. Enligt utskottets mening kan det höga oljepriset, om\r\ndet ligger kvar på nuvarande nivå under en längre tid, leda till att\r\naktiviteten i världsekonomin under det kommande året dämpas mer än vad\r\nregeringen förväntar sig i sin huvudprognos. Däremot finns det inget i\r\ndagsläget som tyder på att en sådan utveckling skulle utlösa en djupare\r\nnedgång. Det är också slutsatsen i det lågtillväxtalternativ som regeringen\r\nredovisar i budgetpropositionen (se avsnitt 1.1.3), och som bygger på\r\natt oljepriset fortsätter att stiga till en nivå på 55 dollar per fat\r\nunder perioden 2005-2007.\r\nModerata samlingspartiet varnar i motion Fi231 för att sysselsättningen\r\nframöver kan växa långsammare än vad regeringen förväntar sig i\r\nbudgetpropositionen.\r\nSom utskottet redovisat tidigare i betänkandet brukar sysselsättningen\r\nnormalt sett stiga ungefär ett halvår efter en mer markerad uppgång i\r\ntillväxten. Att det ännu inte inträffat under innevarande högkonjunktur\r\nberor bl.a. på att 2004 innehåller fler arbetsdagar än normalt samt att\r\nproduktiviteten stigit snabbt. Fler arbetsdagar och ett högt\r\nrationaliseringstempo har inneburit att företagen klarat den ökade produktionen\r\nutan nyanställningar.\r\nEnligt utskottets mening kommer företagen trots den höga\r\nproduktivitetstillväxten\r\natt framöver i ökad utsträckning anställa personal för att möta den\r\nstigande efterfrågan. Dessutom väntas tillväxten i tjänstesektorerna\r\nöka snabbare under nästa år. Dessa sektorer är betydligt mer\r\nsysselsättningsintensiva än industrin vars tillväxt varit mycket kraftig under\r\n2004 till följd av den starka exportefterfrågan.\r\n2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen godkänner det förslag till riktlinjer för den ekonomiska\r\npolitiken som regeringen redovisar i budgetpropositionen. Riksdagen\r\navstyrker de förslag som förs fram i motionerna.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n2.1 Budgetpropositionen\r\nDet är ett starkare Sverige som möter återhämtningen i ekonomin denna\r\ngång jämfört med för tio år sedan. Statsskulden är mindre, de offentliga\r\nfinanserna starkare, sysselsättningen högre och arbetslösheten lägre.\r\nTillväxten i Sverige har de senaste tio åren varit högre än i många\r\njämförbara länder. I år bidrar en mycket stark exportutveckling till\r\natt BNP väntas växa med 2,9 % (kalenderkorrigerat). Sveriges ekonomi\r\nstår väl rustad att ta till vara den internationella uppgången. Men\r\nutmaningarna är samtidigt stora, inte minst på arbetsmarknaden där\r\narbetslösheten fortfarande är för hög och sysselsättningen för låg.\r\nMålen för den ekonomiska politiken ligger fast. Uthålligt hög tillväxt\r\noch full sysselsättning kräver sunda offentliga finanser. Utgiftstaken\r\nska klaras och målet om 2 % överskott i de offentliga finanserna i\r\ngenomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast. Överskottsmålet preciserades\r\ni föregående budgetproposition till minst 0,5 % av BNP för 2004. Utfallet\r\nberäknas bli 0,7 %. För 2005 föreslås överskottsmålet fastställas till\r\nminst 0,5 % av BNP.\r\nUtgiftstaket har klarats varje år sedan det infördes 1997. Om utgiftstaket\r\nför 2004 tenderar att överskridas kommer regeringen att senarelägga\r\nvissa utgifter till nästa år. För 2005 och 2006 beräknas budgeteringsmarginalen\r\natt uppgå till 0,2 respektive 1,4 miljarder kronor. Utgiftstaken fastställs\r\nsom en andel av potentiell BNP. För 2007 lämnas ingen exakt nivå på\r\nutgiftstaket. Motivet till detta är att regeringen avser att göra en\r\nnärmare analys av ekonomins potentiella produktionsförmåga samt att man\r\növerväger att införa ett system med s.k. sysselsättningsmarginal från\r\n2007.\r\nDen starkare konjunkturen har ännu inte lett till en ökad efterfrågan\r\npå arbetskraft. Därför behövs åtgärder som stärker sysselsättningen och\r\nminskar arbetslösheten. Budgetöverenskommelsen innehåller följande nya\r\nåtgärder som gynnar sysselsättning och tillväxt:\r\nExtra medel till kommuner och landsting\r\nSänkta inkomstskatter för främst låg- och medelinkomsttagare\r\nFortsatt grön skatteväxling och åtgärder för en bättre miljö\r\nFörbättringar för små och medelstora företag\r\nIntensifierad arbetsmarknadspolitik\r\nMer resurser till forskningen\r\nExtra medel till kommuner och landsting\r\nTrots kraftiga kommunala skattehöjningar väntas kommunsektorn i år\r\nuppvisa ett negativt resultat. Regeringen föreslår en kraftig förstärkning\r\nav det generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting för\r\natt göra det möjligt att behålla personal och anställa fler i vården,\r\nskolan och omsorgen. Redan i år tillförs 1,5 miljarder kronor och 2005\r\noch 2006 tillförs 6 respektive 7 miljarder kronor. Det generella\r\nstatsbidraget höjs fr.o.m. 2007 med 7 miljarder kronor. Mer resurser läggs\r\npå psykiatrin och missbrukarvården samt på införandet av en nationell\r\nvårdgaranti. Tillgängligheten för personer med funktionshinder ska öka\r\noch en förstärkning av omsorgen om personer med psykiska funktionshinder\r\ninleds 2005. Vidare avsätts 450 miljoner kronor 2005 för kompetensutveckling\r\nav personal inom vård- och äldreomsorg.\r\nSänkta inkomstskatter för främst låg- och medelinkomsttagare\r\nMarginalskatterna på olika områden är av strategisk betydelse för en\r\ngod ekonomisk tillväxt. Regeringen föreslår ett antal skattesänkningar\r\nsom förbättrar utbytet av att arbeta, ökar köpkraften för låg- och\r\nmedelinkomsttagare och bidrar till att skapa fler jobb. Skatteomläggningen\r\nmed kompensation för allmän pensionsavgift ska fullföljas. För 2005\r\nhöjs kompensationen från 75 till 87,5 %. För att balansera förslagen om\r\nhöjda drivmedelsskatter inom ramen för skatteväxlingen höjs grundavdraget\r\ni inkomstbeskattningen. Kilometeravdraget för resor till och från arbetet\r\noch i tjänsten höjs med en krona per mil.\r\nVid beskattningen av förvärvsinkomster föreslås en begränsning av\r\nuppräkningen av skiktgränserna för 2005 för uttag av statlig skatt, vilket\r\ninnebär att fler får betala statlig inkomstskatt.\r\nFortsatt grön skatteväxling och åtgärder för en bättre miljö\r\nHittills har en grön skatteväxling - där höjda skatter på miljöskadlig\r\nverksamhet växlas mot sänkta skatter på arbete - om drygt 10 miljarder\r\nkronor genomförts. För 2005 och 2006 föreslår regeringen en fortsatt\r\ngrön skatteväxling med sammanlagt 7 miljarder kronor. Tyngdpunkten 2005\r\nläggs på höjda skatter för transportsektorn, som i dag står för den\r\nstörsta ökningen av koldioxidutsläppen. Samtidigt sänks skatterna på\r\narbete lika mycket, för 2005 genom höjda grundavdrag.\r\nFör att ytterligare öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en\r\nomläggning av fordonsskatten för personbilar och andra lätta fordon\r\ngenomföras enligt det förslag som presenteras av Vägtrafikskatteutredningen.\r\n\r\nDen 1 januari 2005 införs ett system med utsläppsrätter inom EU. De\r\nsvenska anläggningar som ingår i handelssystemet betalar, med vissa\r\nundantag, koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning. Införandet av\r\nutsläppshandel innebär därför att två medel används för att styra mot\r\nsamma mål. För att uppnå effektiv miljöstyrning inom den handlande\r\nsektorn måste en samordning av dessa medel göras. Regeringen avser att\r\nåterkomma med ett samlat ställningstagande till detta i 2005 års\r\nvårproposition.\r\nDet särskilda anslaget för att stödja klimatinvesteringar, KLIMP,\r\nföreslås utökas. Som aviserats i vårpropositionen höjs anslagen till\r\nbiologisk mångfald med 200 miljoner kronor 2005 och 400 miljoner kronor\r\n2006. Därtill höjs ett flertal mindre anslag främst inom jordbrukets\r\nområde. Som ett led i jordbruksöverenskommelsen våren 2004 höjs anslagen\r\ntill åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 800 respektive\r\n400 miljoner kronor 2006 och 2007.\r\nRegeringen avser att inrätta ett nationellt forum för hållbar utveckling\r\nfr.o.m. 2005.\r\nFörbättringar för små och medelstora företag\r\nGenom förslag i förra årets budgetproposition inleddes en reformering\r\nav de s.k. 3:12-reglerna som styr beskattning i fåmansföretag. Ett\r\nförslag från arbetsgruppen ska presenteras senare i höst. Regeringen\r\nföreslår i budgetpropositionen att arvs- och gåvoskatten slopas och att\r\nfribeloppet i förmögenhetsskatten höjs till 3 miljoner kronor. För att\r\nkunna behålla jobb inom jord- och skogsbruket, som är utsatt för hård\r\nkonkurrens från övriga EU-länder, sänks skatten på dieselolja för jord-\r\noch skogsbruksmaskiner. En ny struktur för riskkapitalförsörjning ska\r\nunderlätta vid start av nya företag.\r\nRegeringen ger fortsatt hög prioritet åt kampen mot skattefusk och\r\nekonomisk brottslighet. Dessa reformer finansieras delvis genom att den\r\nnedsättning av socialavgifterna som i dag gäller för en lönesumma upp\r\ntill 852 000 kr begränsas till 741 600 kr.\r\nIntensifierad arbetsmarknadspolitik\r\nRegeringen vill minska arbetslösheten och förkorta den tid någon går\r\narbetslös genom förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser och skärpt\r\ntillämpning av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen föreslås\r\n20 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program 2005. Den totala\r\nvolymen kommer då att uppgå till 111 000 platser.\r\nSåväl den årliga arbetstiden som livsarbetstiden sjunker trendmässigt.\r\nFör att finansiera välfärden på längre sikt måste fler arbeta och\r\npersoner som i dag står utanför arbetsmarknaden återföras till arbetslivet.\r\nRegeringen vill fortsätta arbetet med att aktivera och rehabilitera\r\npersoner med nedsatt arbetsförmåga. Invandrare ska integreras bättre på\r\narbetsmarknaden och äldre ska kunna stanna kvar längre i arbetslivet.\r\nFortsatta åtgärder föreslås för ökad integration.\r\nMer resurser till forskningen\r\nKonkurrenskraftig forskning är en viktig del i tillväxtpolitiken.\r\nResurserna till forskning föreslås öka successivt de kommande åren med 2,\r\n3 miljarder kronor. Under hösten kommer en forskningsproposition att\r\nläggas fram som närmare beskriver hur pengarna ska användas.\r\nUtöver ovan beskrivna åtgärder för sysselsättning och tillväxt föreslår\r\nregeringen ett antal viktiga reformer inriktade på främst barn och\r\nbarnfamiljer samt på säkerhet och trygghet.\r\nSatsning på barn och barnfamiljer\r\nRegeringen föreslår att barnbidraget höjs med 100 kr från 2006 och att\r\nflerbarnstillägget höjs lika mycket och införs fr.o.m. andra barnet.\r\nTaket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1\r\njuli 2006. Samtidigt höjs den s.k. lägstanivån i föräldraförsäkringen\r\nfrån 60 till 180 kr per dag. Rätten till tillfällig föräldrapenning\r\nutvidgas fr.o.m. 2005 för föräldrar till svårt sjuka barn. Vidare görs\r\ninsatser för barnfamiljer med svag ekonomi med 1 miljard kronor genom\r\nhöjt underhållsstöd, barntillägg för studerande och höjning av den del\r\nav bostadsbidraget som utgör särskilt bidrag till barnfamiljer. En\r\nsatsning för 15 000 fler lärare i grundskolan är påbörjad och ska fullföljas.\r\nDär utöver ska 6 000 fler anställas inom förskolan med start nästa år.\r\n\r\nSäkerhet och trygghet\r\nGenom en omläggning av det militära försvaret frigörs resurser som\r\nregeringen föreslår ska användas till att på bred front stärka människors\r\nsäkerhet och trygghet. Överföringen av försvarsmedel trappas upp successivt\r\noch uppgår till ca 3 miljarder kronor 2007. Insatserna ska bl.a. inriktas\r\nmot särskilda satsningar på barn och ungdomar i riskmiljöer. Missbruk\r\nav alkohol och narkotika har en tydlig koppling till brottslighet och\r\nutökade resurser ges till missbrukarvården. Polisen, åklagarna och\r\ndomstolarna ges betydande förstärkningar. Kampen mot organiserad\r\nbrottslighet och terrorism ges ytterligare resurser. För att möjliggöra en\r\neffektivare bekämpning av storskalig brottslighet satsas 25 miljoner\r\nkronor extra på Tullverket fr.o.m. 2006.\r\nÖvriga åtgärder\r\nEfter flera års ökande sjuktal ses nu en vändning och målet att halvera\r\nsjukskrivningarna till 2008 är inom räckhåll. Många insatser har redan\r\ngjorts för att minska sjukfrånvaron men ytterligare åtgärder krävs.\r\nUnder hösten har en proposition lagts fram om att öka arbetsgivarnas\r\nekonomiska drivkrafter för att minska sjukfrånvaron. Från och med 2005\r\ninförs friår i hela landet med totalt 12 000 helårsplatser. Den svenska\r\npolitiken för global utveckling ska bidra till uppfyllandet av FN:s\r\nmillenniedeklaration och det övergripande målet att avskaffa fattigdom\r\noch hunger. Regeringen föreslår att anslaget för biståndet höjs så att\r\nmålet på 1 % av BNI nås 2006.\r\nRegeringen föreslår en ytterligare höjning av bostadstilläggen för\r\npensionärer fr.o.m. 2005. Studiestödssystemet förändras från den 1 juli\r\n2006 så att fler äldre ges möjlighet att studera med studiemedel.\r\nBudgetpropositionen för 2005 bygger på en överenskommelse mellan den\r\nsocialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\n2.2 Motionerna\r\nModerata samlingspartiet\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi231 framhålls att det allt\r\növerskuggande problemet i svensk ekonomi är att så många står utan arbete.\r\nÖver en miljon människor i arbetsför ålder försörjs i dag med bidrag,\r\nvilket utgör ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser och en enorm\r\nbelastning på de offentliga systemen. Mot denna bakgrund föreslår\r\nModeraterna en samlad strategi med fyra huvudkomponenter:\r\nUthålliga statsfinanser måste säkras\r\nFler i arbete, det måste löna sig att arbeta\r\nTrygghet för alla, den offentliga sektorn måste reformeras\r\nFöretagens konkurrenskraft måste förbättras\r\nModeraternas förslag innebär även en politisk prioritering som sätter\r\ntryggheten i fungerande rättsväsende, sjukvård och skola framför generösa\r\nbidragssystem. Moderaterna vill ha ökat individuellt självbestämmande\r\ni kombination med ett gemensamt ansvarstagande för trygghet för\r\nalla.\r\nUthålliga statsfinanser måste säkras\r\nI regeringens budgetalternativ ökar statens upplåning med 100 miljarder\r\nkronor på två år, och det i ett konjunkturläge där regeringen, enligt\r\nmotionärerna, snarare borde samla i ladorna inför kommande avmattningar.\r\nDet självklara målet i Moderaternas finanspolitik är att säkerställa\r\natt utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig. Moderaterna\r\nhar tidigare presenterat ett ramverk för att öka trovärdigheten för\r\nfinanspolitiken (motion 2003/04:Fi239). Väl definierade mål, ökad\r\nöppenhet och tydlighet, ett stramare regelverk för beslutsfattandet och\r\nförstärkt utvärdering kan stävja den kortsiktighet och det godtycke som\r\npräglat regeringens agerande under senare år. I dag uppgår den konsoliderade\r\noffentliga sektorns bruttoskuldsättning till 51,7 procent av BNP.\r\nMotionärerna anser att i ett första steg bör bruttoskulden reduceras till\r\n40 % av BNP på ca fem år. Därav följer att det strukturella finansiella\r\nsparandet i genomsnitt bör uppgå till ca 2 % av BNP de närmaste åren.\r\nFör att upprätthålla det övergripande budgetmålet föreslås ett årligt\r\nsaldomål för det finansiella sparandet i statsfinanserna. Sammanfattningsvis\r\ninnebär Moderaternas förslag att det strukturella sparandet i hela den\r\noffentliga sektorn kommer att uppgå till 2,2; 2,4 och 3,0 % av BNP för\r\nperioden 2005-2007.\r\nFler i arbete, det måste löna sig att arbeta\r\nAtt öka arbetsutbudet är avgörande för att Sverige ska klara av de krav\r\nsom en åldrande befolkning ställer. Det måste, enligt Moderaterna, löna\r\nsig bättre att arbeta och sämre att inte arbeta. Det är nödvändigt att\r\nbåde sänka skatterna och att strama åt bidragen. För att skattesänkningarna\r\nska ha största möjliga effekt på arbetsutbudet riktas de mot låg- och\r\nmedelinkomsttagare, som har störst benägenhet att ändra sitt beteende.\r\nInkomstskattesänkningen utformas som ett arbetsavdrag i den kommunala\r\nskatten för personer som har inkomster från anställning eller\r\nnäringsverksamhet. Avdraget är utformat så att marginalskatten sjunker\r\nväsentligt\r\nför alla löntagare med vanliga inkomster. Särskilt stor, drygt 22\r\nprocentenheter, blir marginalskattesänkningen för låginkomsttagarna. Arbete\r\nlönar sig därmed betydligt bättre än bidrag och dagens fattigdomsfällor\r\nkan brytas.\r\nEn rad studier visar att förändrade ersättningsnivåer i socialförsäkringarna\r\nhar tydliga effekter på arbetsutbudet. Mot denna bakgrund föreslår\r\nmotionärerna lägre ersättningsnivåer i sjukpenning, föräldraförsäkring,\r\narbetslöshetsförsäkring, förtidspensioner och studiefinansiering.\r\nFörslagen till skärpningar i arbetslöshets- och socialförsäkringar innebär\r\natt ersättningsnivåerna sänks till 75 % i ett första steg och ner till\r\n65 % i ett andra steg. Dessutom ändras sättet att beräkna den\r\nbidragsgrundande inkomsten. I genomsnitt innebär förändringarna en sänkning\r\nav ersättningsnivåerna med 15-20 %.\r\nArbetsmarknadsverket föreslås få en större självständighet och klarare\r\nmålstyrning av verksamheten.\r\nTrygghet för alla, den offentliga sektorn måste reformeras\r\nMotionärerna presenterar en rad förslag för att reformera och förbättra\r\nkvaliteten inom offentlig verksamhet som utbildning och forskning, polis\r\noch rättsväsende, försvaret, infrastrukturen och sjukvården. Kommunerna\r\nges en generell förstärkning av statsbidraget för att bättre kunna\r\nutveckla verksamheterna och därtill föreslås ett nytt skatteutjämningssystem.\r\nTillsammans med de övriga borgerliga partierna föreslår Moderaterna en\r\nnationell vårdgaranti. För samtliga utgiftsområden tillsammans satsar\r\nModeraterna brutto ca 20 miljarder kronor mer än regeringen. Satsningarna\r\när ett led i Moderaternas strategi att prioritera den offentliga sektorns\r\nkärnverksamheter inom trygghetsområdet framför generösa bidragssystem.\r\n\r\nFöretagens konkurrenskraft måste förbättras\r\nFör att förbättra villkoren för företagande och säkra framtiden för\r\nsvensk industri i en allt hårdare konkurrens från omvärlden föreslås en\r\nrad åtgärder. Skatten på förmögenheter, arv och gåvor avskaffas och\r\nreformeringen av de s.k. 3:12-reglerna påskyndas. Skatten på hushållsnära\r\ntjänster sänks genom 50 % skattereduktion på utgifter för arbetskostnader\r\nupp till 50 000 kr. För att finansiera åtgärder föreslår Moderaterna\r\natt den nedsättning av arbetsgivaravgiften som sker vid lönesummor upp\r\ntill 850 000 kr per år slopas helt.\r\nFolkpartiet liberalerna\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi232 anser man att tryggheten och\r\nvälståndet hotas av regeringens politik som gör alltfler bidragsberoende.\r\nI centrum för motionärernas förslag står den dryga miljon människor i\r\narbetsför ålder som inte arbetar. Antalet bidragsberoende måste minska\r\nradikalt och insikten om sambandet mellan arbete och välstånd återupprättas.\r\n\r\nFler ska jobba\r\nFolkpartiet har satt upp ett delmål om 300 000 nya jobb på fyra år.\r\nMålet byggs under av en rad konkreta förslag i ett 30-punktsprogram. I\r\nsyfte att stimulera efterfrågan på arbetskraft föreslår Folkpartiet en\r\nsänkning av arbetsgivaravgiften samt ytterligare ett antal förbättringar\r\nför främst de mindre företagen. Vidare föreslås en ny anställningsform\r\nför unga med lägre anställningsskydd och lägre arbetsgivaravgift, s.k.\r\ninstegsjobb. Motionärerna säger nej till planerna på att arbetsgivaren\r\nska stå för 15 % av sjuklönekostnaden. Skattelättnader införs för\r\nhushållsnära tjänster. För att öka lönsamheten av att arbeta och därmed\r\nutbudet av arbetskraft föreslås bl.a. skattesänkningar i form av ett\r\nförvärvsavdrag främst för låg- och medelinkomsttagare. Dessutom ska\r\nvärnskatten avskaffas och förändringar göras i syfte att motverka\r\nmarginaleffekter i bidrags- och arbetsinkomster. Motionärerna vill också\r\nstimulera till ökad genomströmning i gymnasier och högskolor samt sänka\r\nskatten för att få äldre att stanna kvar i arbetslivet efter 65 år.\r\nSärskilda insatser ska göras i starkt segregerade krisområden med hög\r\narbetslöshet. Folkpartiet vill införa systemförändringar för att minska\r\nkostnaden för arbetslösheten och öka benägenheten hos arbetslösa att\r\nsöka arbete. Exempelvis ska kraven på att ta de arbeten som erbjuds\r\nskärpas och a-kassorna ska i högre grad egenfinansieras. Motionärerna\r\nföreslår också att huvuddelen av AMS läggs ned och ersätts av en\r\neffektivare organisation.\r\nFolkpartiet vill sätta upp ett nytt mål för antalet långtidssjukskrivna\r\noch förtidspensionärer, som innebär att antalet ska minska med 10 000\r\nom året. En lång rad systemförändringar föreslås i syfte att komma åt\r\nmissbruk av sjukförsäkringen och a-kassan, t.ex. intyg från två läkare\r\nvid längre sjukfall.\r\nFler företag måste starta och växa\r\nFolkpartiet föreslår en rad åtgärder som syftar till att stärka Sveriges\r\nkonkurrenskraft, hejda avindustrialiseringen och vända företagsflykten.\r\nDubbelbeskattningen på aktier avskaffas, likaså skattehöjningen på\r\nbilismen, som enligt motionärerna missgynnar en av Sveriges mest\r\nframgångsrika industrigrenar. Förmögenhetsskatten avskaffas successivt\r\nunder en fyraårsperiod. De s.k. 3:12-reglerna ersätts med den s.k.\r\nBEK-modellen (beskattat eget kapital), vilket innebär att småföretagens\r\nskattebörda minskar betydligt. Förslaget om skattelättnader för\r\nhushållsnära tjänster kommer att medföra att ett antal nya företag tillkommer.\r\nSvart verksamhet kan förvandlas till vit.\r\nEn modern energipolitik och bra miljö\r\nFolkpartiet vill avbryta avvecklingen av kärnkraften, eftersom det\r\nförutom att öka koldioxidutsläppen innebär en kraftig försämring av den\r\nsvenska industrins konkurrenskraft. Samtidigt ska övrig energiproduktion\r\noch energianvändning fortsätta att effektiviseras. Det är enligt\r\nmotionärerna angeläget att utvecklingen av förnybar energi intensifieras\r\nsamt att mer resurser satsas på att bekämpa kväveläckagen.\r\nBättre utbildning och forskning\r\nFolkpartiet vill skapa bättre yrkesutbildning genom att återinföra\r\nalternativet med både tvååriga praktiska och fyraåriga gymnasieprogram.\r\nVidare måste kvaliteten i högskoleutbildningen öka. Forskningens\r\nbetydelse för tillväxten motiverar enligt Folkpartiet större anslagsökningar\r\nän dem regeringen föreslår. Folkpartiets alternativ innebär att 600\r\nmiljoner kronor mer läggs på forskning jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nDe offentliga finanserna\r\nFolkpartiet föreslår ett saneringsprogram som dämpar det offentliga\r\nutgiftstrycket med ca 30 miljarder kronor. Detta uppnås främst genom\r\nsänkta utgifter inom näringspolitik, regionalpolitik, mediepolitik och\r\nbostadspolitik samt inom sjukpenningsystemet och energipolitiken. Statens\r\nbudgetsaldo vänds till balans redan 2005 och ett överskott 2006 om man\r\ninkluderar av motionärerna föreslagna försäljningar av aktier i statliga\r\nbolag.\r\nSom ett led i saneringen av statens ekonomi stramas regelverken upp.\r\nBudgetlagen ska inte kunna missbrukas på det sätt som nu sker. Målet\r\nför finanspolitiken föreslås vara balans i statens finansiella sparande\r\növer en konjunkturcykel.\r\nÖvriga prioriterade reformområden\r\nFolkpartiet stöder regeringens förslag att öka biståndet till 1 % av\r\nBNI.\r\nGemensamt med övriga borgerliga partier föreslår Folkpartiet en vårdgaranti.\r\nDessutom föreslås utökade satsningar på rehabilitering och ett särskilt\r\nstatligt anslag för att stimulera till en värdigare äldreomsorg.\r\nI syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och män föreslår Folkpartiet\r\nen jämställdhetsbonus för föräldrapar som delar föräldraförsäkringen\r\nsamt en offensiv för att höja orättvisa kvinnolöner.\r\nFolkpartiet vill återupprätta ett fungerande rättssamhälle. Man anser\r\natt det visserligen är bra att regeringen insett att rättsväsendet måste\r\nrustas upp men att mer pengar måste tillföras jämfört med regeringens\r\nförslag.\r\nFastighetsskatten avskaffas stegvis från 2005.\r\nKristdemokraterna\r\nI Kristdemokraternas motion Fi233 beskrivs de senaste tio åren med\r\nsocialdemokratisk regering som ett misslyckande för sjukvård, skola,\r\ntillväxtpolitik, barnomsorg, företagande, rättstrygghet, arbetslöshet\r\noch sjukfrånvaro. Sverige har halkat ned från en 13:e till en 14:e plats\r\ni OECD:s välfärdsliga. I Kristdemokraternas budgetalternativ är det\r\növergripande målet för den ekonomiska politiken att långsiktigt höja\r\ntillväxten till minst 3 % per år över en konjunkturcykel. För detta\r\nkrävs en politik som slår vakt om den statsfinansiella stabiliteten,\r\nskapar bättre villkor för arbete och företagande, skapar förutsättningar\r\nför att alla ska kunna växa och förverkliga sina ambitioner samt ökar\r\nvalfriheten och förbättrar konkurrensen.\r\nSunda statsfinanser\r\nMotionärerna anser att nuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna\r\nbehöver kompletteras med ett balansmål för staten. Detta ska kombineras\r\nmed sänkt skattetryck samt lägre utgifter och utgiftstak för staten.\r\nGenom en snabbare utförsäljning av statligt aktieinnehav uppnås ett\r\nväsentligt starkare budgetsaldo och minskad statsskuld, jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\nFler i arbete för att trygga välfärden\r\nEndast genom ett ökat antal arbetade timmar kan välfärden tryggas på\r\nlängre sikt. Arbetsutbudet ska stimuleras genom sänkt skattetryck och\r\nminskade marginaleffekter. Kristdemokraterna föreslår en skattesänkning\r\ni form av ett förvärvsavdrag inriktat främst på låg- och medelinkomsttagare.\r\nFler måste komma in på arbetsmarknaden av den dryga en miljon människor\r\ni arbetsför ålder som i dag lever på olika sociala ersättningar.\r\nMotionärerna vill hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet i långt större\r\nutsträckning och i snabbare takt än i dag. Detta ska åstadkommas med en\r\norganisatorisk samordning samt en massiv satsning på rehabilitering\r\ntillsammans med åtgärder för att stävja missbruk och överutnyttjande av\r\nsjukförsäkringen. Motionärerna föreslår också att den som vill ska ha\r\nrätt att arbeta fram till 72 års ålder och att inkomstskatten halveras\r\nför personer som fyllt 65 år.\r\nKostnaderna för arbetslösheten bör synliggöras genom en allmän och\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring som egenfinansieras med 33 % och\r\nkompenseras fullt ut för den enskilde genom sänkt skatt.\r\nGoda tillväxtförutsättningar och bättre företagsklimat\r\nKristdemokraterna vill förbättra företagsklimatet för att få fram fler\r\njobb och öka välståndet. Investeringarna måste öka - inte minst i\r\nnäringslivet som i dag satsar betydligt mer i utlandet än vad utländska\r\nföretag satsar i Sverige. Kristdemokraterna avser att avveckla\r\nförmögenhetsskatten och satsa på förenklingar och skattelättnader framför\r\nallt för mindre och medelstora företag. Här ingår också förslaget att\r\navveckla den s.k. värnskatten. Vidare föreslås också ett riskkapitalavdrag\r\nsamt ett s.k. etableringskonto för att underlätta start av nya företag\r\nmed eget kapital. Skatterna på hushållsnära tjänster sänks inklusive på\r\ns.k. ROT-arbeten. För att inte bedriva procyklisk finanspolitik skjuts\r\nvissa angelägna skattesänkningar upp tillfälligt. Det gäller sänkningen\r\nav arbetsgivaravgifterna och avvecklingen av dubbelbeskattningen på\r\nutdelningsinkomster.\r\nFör att skapa goda tillväxtförutsättningar behövs förutom ett gott\r\nföretagsklimat även fungerande infrastruktur och bostadspolitik.\r\nMotionärerna föreslår betydande satsningar på väg- och järnvägsnätet. För\r\nbostadspolitiken presenteras en helt ny inriktning med sänkt skattetryck\r\noch förutsägbara spelregler. Fastighetsskatten avskaffas redan från\r\nårsskiftet 2004/05. Reformen finansieras genom att kommunerna får ta ut\r\nen fastighetsavgift samt genom höjd kapitalvinstbeskattning. Byggmomsen\r\nhalveras inledningsvis för flerbostadshus.\r\nEn hel del viktiga avregleringar har redan gjorts i Sverige. Men inom\r\nt.ex. varudistribution, detaljhandel, offentlig tjänsteproduktion och\r\nbyggsektorn är konkurrensen fortfarande bristfällig. Kristdemokraterna\r\nföreslår ett batteri av åtgärder för att stärka konkurrensen, bl.a.\r\navvecklandet av statligt ägande på vissa marknader.\r\nMotionärerna vill återföra skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\ntill jordbruksnäringen för att höja konkurrenskraften och ge förutsättningar\r\nför en levande landsbygd. Höjningen av skatterna på el, bensin, diesel\r\noch fordon avvisas och satsningar görs i stället på forskning om\r\nalternativa drivmedel och stöd till utbyggnad av tankställen för dessa\r\nbränslen.\r\nFamiljepolitik med ökad valfrihet\r\nI Kristdemokraternas förslag till familjepolitik ingår att golvet i\r\nföräldraförsäkringen höjs och att ett nytt system med s.k. barndagar\r\nsom ska träda in efter föräldraförsäkringstiden införs. Förslaget\r\nkompletteras med s.k. kommunalt vårdnadsbidrag, vilket innebär att kommunerna\r\nmåste lämna ersättning direkt till de föräldrar som själva önskar ta\r\nhand om sina barn. Motionärerna stöder regeringens föreslagna höjning\r\nav taket i föräldraförsäkringen till 10 basbelopp.\r\nÖvriga åtgärder\r\nKristdemokraterna anser att kommunsektorn behöver ytterligare tillskott\r\nutöver det som ligger i regeringens förslag. På längre sikt bör dock\r\nkommunernas bidragsberoende från staten minska. Kristdemokraterna satsar\r\nca 5 miljarder kronor mer än regeringen inom områdena vård, omsorg och\r\nutbildning. I detta ingår en mycket stor satsning på psykiatrin. Jämfört\r\nmed regeringens förslag ges även mer resurser till rättsväsendet, dvs.\r\ntill polis, åklagare och domstolar.\r\nKristdemokraterna vill omgående förbättra situationen för de sämst\r\nställda pensionärerna, detta genom att garantipensionen höjs med 100 kr\r\nper månad och genom att grundavdraget höjs med 7 500 kr.\r\nEn avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer föreslås. Även\r\nstödet till trossamfund och allmänna samlingslokaler utökas.\r\nCenterpartiet\r\nCenterpartiet sammanfattar i motion Fi234 sin inriktning för den\r\nekonomiska politiken med att man vill arbeta för ett friskare, företagsammare\r\noch grönare Sverige. Man vill driva en ekonomisk politik som grundas på\r\nökat självbestämmande åt individen och kommunerna. Samhället ska bygga\r\npå federalismens principer, dvs. individen och lokalsamhället är grunden\r\noch ska återta resurser, makt och befogenheter från dagens centralstyrda\r\nsamhällsordning. Samhället och omvärlden är stadd i snabb förändring.\r\nInte minst EU-utvidgningen innebär nya och spännande möjligheter i form\r\nav ökat handelsutbyte, nya affärsidéer och tillväxt. Men vårt samhälle\r\nstår också inför betydande utmaningar. Mer än 20 % av den arbetsföra\r\nbefolkningen är i arbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning\r\neller förtidspension. Detta är enligt Centerpartiet ett resultat av\r\nregeringens politik. Det är också en politik av slöseri med mänskliga\r\nresurser.\r\nSjälvbestämmande i stället för centralstyrning och bidrag\r\nFamiljepolitiken ska enligt motionärernas förslag läggas om så att\r\nfamiljernas valfrihet och egenmakt stärks. Vidare föreslås en\r\ninkomstskattereform som för tillbaka makt till vanliga människor. Genom skatte-\r\noch förvärvsrabatter får en låginkomsttagare ut 500-600 kr per månad\r\nmed motionärernas förslag. Förslaget innebär samtidigt att kommunerna\r\nfår mer skatteintäkter och därmed blir självständigare från staten.\r\nEtt grönare Sverige\r\nAtt hejda utsläpp av växthusgaser är en avgörande fråga för framtiden.\r\nRedan nu måste riktningen stakas ut för det mål som riksdagen satt upp\r\nom hur Sveriges utsläpp av växthusgaser ska halveras till 2050. Sveriges\r\njordbruk och skogsbruk är en oumbärlig del av omställningen mot ett\r\nekologiskt hållbart samhälle. Motionärerna vill satsa på forskning,\r\nutveckling och stimulans av alternativa drivmedel. Jord- och skogsbruk\r\nkommer att ha en viktig roll, t.ex. som producenter av bioråvaror, i\r\nomställningen till ett grönare Sverige.\r\nFör att stimulera utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart Sverige\r\nföreslår motionärerna bl.a. en skattebefrielse för miljövänliga bränslen\r\nsamt en skatterabatt för privatpersoner som köper miljöbil.\r\nCenterpartiet har sedan 2003 avsatt pengar för miljöbistånd. Så görs\r\näven i denna budget och för 2005 anslås 300 miljoner kronor.\r\nEtt friskare Sverige\r\nAtt öka arbetsutbudet är en av politikens främsta utmaningar. Motionärerna\r\nanser att makten hos den enskilde måste stärkas för att öka flexibiliteten\r\ni arbetslivet. Skatte- och transfereringssystem måste utformas så att\r\nde stimulerar till arbete. Centerpartiet är övertygat om att alla\r\nmänniskor har något att bidra med, även de som varit borta från arbetsmarknaden\r\nunder lång tid. För att underlätta för människor att komma tillbaka\r\ntill arbetslivet vill Centerpartiet öka antalet lönebidragsplatser med\r\n5 000. Även bidragsnivån höjs.\r\nRegeringens kommande förslag om 15 % medfinansiering av sjukförsäkringen\r\nför arbetsgivare innebär att de som har en historia av sjukskrivningar\r\nbakom sig kommer att få det ännu svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.\r\nMotionärerna förordar i stället en modell med storleksrelaterat (i\r\nförhållande till antalet anställda) arbetsgivaransvar.\r\nTillsammans med övriga borgerliga partier föreslår Centerpartiet en\r\nnationell vårdgaranti.\r\nCenterpartiet förordar en mer human asylpolitik som grundas på en\r\nvälkomnande attityd och en insikt om varje människas värde och potential.\r\n\r\nEtt företagsammare Sverige\r\nPolitik kan inte skapa tillväxt men politiken kan ge goda förutsättningar\r\nför entreprenörer och investerare. Det är en ständig utmaning för\r\npolitiker på alla nivåer att i dialog med näringslivet se över och förenkla\r\nregler och förordningar som påverkar människors företagsamhet.\r\nI syfte att ge småföretagare en möjlighet att växa och bli lönsamma\r\nförordar motionärerna en ordentlig reform av 3:12-reglerna genom den s.\r\nk. BEK-modellen (beskattat eget kapital). Motionärerna föreslår också\r\natt förmögenhetsskatten avskaffas i två steg fram till 2006.\r\nFör att underlätta för vanliga löntagare att starta eget vill Centerpartiet\r\ninföra ett riskkapitalavdrag på högst 40 000 kr om året i tre år.\r\nSvenska jordbrukare bör få samma villkor som övriga jordbrukare i EU.\r\nDärför föreslår motionärerna en sänkning av dieselskatten samt att\r\nskatten på handelsgödsel helt avskaffas.\r\nCenterpartiet föreslår avdrag för hushållstjänster, vilket förutom att\r\nöka kvinnornas möjligheter att arbeta även skapar möjlighet för fler\r\nföretag inom detta område.\r\nBalanskrav och minskad statsskuld\r\nDet aktuella målet för statsfinanserna, som innebär ett överskott på\r\n2 % i genomsnitt över en konjunkturcykel i de samlade statsfinanserna,\r\nhar visat sig medföra en risk att avsättningar för framtidens pensioner\r\nanvänds för att täcka underskott i statens finanser. Därför förordar\r\nmotionärerna ett balanskrav som innebär att statsbudgeten inte ska gå\r\nmed underskott över en konjunkturcykel. Vidare är målet att statsskuldens\r\nandel av BNP ska minska till högst 40 % inom de närmaste två mandatperioderna.\r\n\r\nAllians för Sverige\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet har tagit initiativ till en Allians för Sverige och\r\nett maktskifte 2006. Partierna har en gemensam grundsyn om vilka värden\r\nsom ska vara vägledande för politiken i stort. Denna samsyn ligger också\r\ntill grund för respektive partis ekonomiska politik: Enskilda människor\r\noch familjer ska få mer att säga till om. Entreprenörer och företagsamma\r\nska uppmuntras mer. Arbetets värde ska återupprättas - det ska löna sig\r\nbättre att arbeta och fler ska ges möjlighet att försörja sig på eget\r\narbete. Rättssamhället ska återupprättas och tryggheten bli större.\r\nVälfärdspolitiken ska utvecklas. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter.\r\nAlla delar av landet ska ges möjlighet till utveckling och slutligen\r\nska Sverige vara en aktiv aktör i Europeiska unionen och ta sitt globala\r\nansvar.\r\n2.3 Finansutskottets ställningstagande\r\nBåde den internationella och svenska konjunkturen har kraftigt förbättrats\r\nunder 2004. Tillväxttakten i världsekonomin ser ut att bli den högsta\r\npå nästan 30 år och det mesta talar för en fortsatt hög tillväxt under\r\nde närmaste åren.\r\nUtskottet tvingas däremot konstatera att högkonjunkturen ännu inte har\r\npåverkat den svenska sysselsättningen. Tvärtom har situationen på\r\narbetsmarknaden fortsatt att försämras under 2004, efter nedgången 2003.\r\nSysselsättningen har minskat samtidigt som den öppna arbetslösheten\r\nlegat kvar på en hög nivå.\r\nEnligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) senaste arbetskraftsundersökning\r\nvar 4 203 000 personer sysselsatta i september 2004. Det är 46 000 färre\r\nän i september 2003. Den öppna arbetslösheten låg på 5,8 %, en procentenhet\r\nhögre än samma månad i fjol. Som framgår av redovisningen under avsnitt\r\n1.1.2 Utvecklingen i Sverige tyder också flertalet indikatorer på att\r\ndet dröjer ytterligare en tid innan konjunkturuppgången får tydlig\r\npositiv effekt på arbetsmarknaden.\r\nDetta är inte en acceptabel utveckling, enligt utskottets mening. Hög\r\narbetslöshet är ett slöseri med mänskliga resurser. Den goda konjunkturen\r\nmåste utnyttjas för att förbättra situationen på arbetsmarknaden.\r\nYtterligare åtgärder måste, enligt utskottets mening, vidtas för att pressa\r\nned den öppna arbetslösheten och öka sysselsättningen.\r\nI motion Fi233 (kd) hävdas att regeringens mål om en öppen arbetslöshet\r\npå 4 % ter sig alltmer avlägset samtidigt som sysselsättningsmålet inte\r\ninfrias. Även Moderata samlingspartiet kritiserar i motion Fi231 regeringen\r\nför att inte uppfylla målen inom arbetsmarknadspolitiken. I motion Fi234\r\n(c) hävdas vidare att regeringens arbetsmarknadspolitik är ett slöseri\r\nmed resurser och att den måste reformeras i grunden. Liknande påståenden\r\nframförs i t.ex. motion Fi232 (fp). Samtliga partier föreslår samtidigt\r\nomfattande nedskärningar inom arbetsmarknadsområdet.\r\nMålet för den öppna arbetslösheten nåddes 2000 .\r\nUtskottet vill med anledning av motionerna erinra om att målet om en\r\nhalvering av den öppna arbetslösheten till 4 % 2000 som regering och\r\nriksdag satte upp 1996 nåddes i oktober 2000. Den öppna arbetslösheten\r\nlåg i genomsnitt på 4 % under både 2001 och 2002 men började stiga mot\r\nslutet av 2002 till en nivå på i genomsnitt 5,7 % hittills under 2004.\r\nI början berodde uppgången på att antalet deltagare i de konjunkturberoende\r\narbetsmarknadspolitiska programmen minskade kraftigt, men under det\r\nsenaste året är det framför allt den minskade sysselsättningen som\r\nbidragit till den högre arbetslösheten.\r\n. sysselsättningsmålet nås inte 2004 .\r\nRiksdagens och regeringens mycket ambitiösa sysselsättningsmål, dvs.\r\natt antalet sysselsatta i åldern 20-64 år som andel av befolkningen i\r\nsamma åldersgrupp ska uppgå till 80 % 2004, utvecklades väl fram t.o.m.\r\n2001. Den högsta nivån nåddes i april 2001 då den säsongsrensade\r\nsysselsättningsgraden uppgick till 78,5 %. Till följd av lågkonjunkturen\r\nhar graden därefter successivt sjunkit till en nivå i september 2004 på\r\n76,9 % säsongsrensat.\r\n. men målet ligger fast .\r\nDet står nu klart att målet inte kommer att nås 2004. Men i likhet med\r\nmålet om en öppen arbetslöshet på 4 % ligger sysselsättningsmålet fast\r\nsom ett viktigt etappmål mot det övergripande målet om full sysselsättning.\r\nOch enligt utskottets mening måste åtgärder vidtas inom en rad områden\r\nför att målet snarast möjligt ska uppfyllas. På kort sikt handlar det\r\nom att dämpa effekterna av den hittills svaga efterfrågan på arbetskraft.\r\nPå lite längre sikt handlar det om att öka utbudet av arbetskraft för\r\natt trygga den framtida arbetskraftsförsörjningen.\r\nUtskottet har vid tidigare behandlingar av den ekonomiska politiken\r\nredovisat de olika åtgärder som vidtagits under de senaste fyra till\r\nfem åren för att öka sysselsättningen och förbättra den svenska\r\narbetsmarknadens sätt att fungera, se t.ex. betänkandena 2003/04:FiU1 s.\r\n73-76 och 2003/04:FiU20 s. 37-41.\r\nTill skillnad från vad som envist hävdas i motionerna har\r\narbetsmarknadspolitiken\r\nlagts om i en klart tillväxt- och sysselsättningsfrämjande riktning.\r\nArbets- och kompetenslinjen är och har varit ledstjärnan i det arbetet.\r\nVolymmålen inom arbetsmarknadspolitiken har tagits bort och ersatts av\r\nmål om effektiv matchning på arbetsmarknaden, förkortning av arbetslöshetstider\r\noch stöd till de grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden.\r\nOmfattande åtgärder har vidtagits för att öka de långtidsarbetslösas\r\nmöjligheter att få ett reguljärt arbete samt för att öka sysselsättningen\r\nbland t.ex. invandrare, ungdomar, arbetshandikappade och personer som\r\nofrivilligt arbetar deltid. Åtgärderna inom politikområdet har också i\r\nallt högre grad inriktats mot sektorer där det råder brist eller där\r\ndet kan bedömas uppkomma brist på arbetskraft. Stora insatser har gjorts\r\nför att förbättra utbildningen och kompetensutvecklingen samt öka\r\ngenomströmningen i gymnasiet, högskolorna och universiteten.\r\nFör att pressa ned den öppna arbetslösheten utökades i våras antalet\r\nplatser i de arbetsmarknadspolitiska programmen med 15 000 platser under\r\n2004. Samtidigt förbättrades det särskilda stödet inom aktivitetsgarantin\r\ngenom att ersättningsnivån höjdes med 250 kr per dag. Nyligen beslutade\r\nriksdagen om ett s.k. ROT-avdrag för perioden den 15 april 2004 till\r\nden 30 juni 2005 för att minska den höga arbetslösheten inom byggsektorn.\r\nEn tillfällig satsning görs under 2004 och 2005 för att vidareutbilda\r\npersonal inom vård, skola och omsorg i kommuner och landsting. Satsningen\r\nomfattar sammanlagt 6 000 personer som får möjlighet att arbeta deltid\r\noch studera deltid vid kommunala vuxenutbildningen eller högskola.\r\n. och nya åtgärder i budgetpropositionen för att nå målet .\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare åtgärder för att\r\nminska arbetslösheten, öka sysselsättningen och nå sysselsättningsmålet\r\n(en del av åtgärderna aviserades i vårpropositionen). De viktigaste\r\nredovisas nedan:\r\nFör att dämpa arbetslösheten utökas antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammen med ytterligare 20 000 platser 2005 jämfört med den volym\r\nsom beräknades i vårpropositionen, till en nivå på 111 000 platser. Den\r\nnivån ska upprätthållas även under 2006.\r\nDet generella sysselsättningsstödet till kommunerna utökas med 1,5 miljarder\r\nkronor under innevarande år, utöver de 4 miljarder kronor som redan\r\nbeslutats. Stödet förstärks sedan med 6 miljarder kronor 2005 och 7\r\nmiljarder kronor 2006.\r\nFör att öka efterfrågan, stärka arbetslinjen och sänka olika marginaleffekter\r\nsänks bl.a. inkomstskatten genom att kompensationen för den allmänna\r\npensionsavgiften höjs från 75 % till 87,5 %. För att ytterligare stärka\r\narbetslinjen tillsätts en utredning för att se över reglerna för\r\ntjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar.\r\nRegeringen framhåller också följande:\r\nResurser tillförs för att anställa ytterligare 6 000 personer i förskolan\r\nunder perioden 2005 till 2007. Regeringen presenterade också nyligen en\r\nproposition om kvaliteten inom förskolan.\r\nArbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring ska förtydligas\r\nytterligare. Tillämpningen och kontrollen av försäkringens regelverk\r\nska bli tydligare och mer enhetlig. Arbetsmarknadspolitiken ska i än\r\nhögre grad inriktas mot platsförmedling, insatser för att motverka\r\narbetskraftsbrist samt åtgärder för dem som har svårast att ta sig in på\r\narbetsmarknaden. Arbetslöshetstiderna ska kortas.\r\nFler åtgärder ska vidtas för att öka genomströmningen på gymnasiet och\r\ni högskolan. I t.ex. den proposition om gymnasieskolan som regeringen\r\ni våras presenterade för riksdagen föreslås bl.a. ökad kvalitet och\r\nökade drivkrafter för eleverna att slutföra sin utbildning. Dessutom\r\nföreslås att en ny lärlingsutbildning införs. Direktövergången från\r\ngymnasiet till högskolan ska öka.\r\nÅtgärder ska vidtas för att öka arbetskraftsdeltagandet hos äldre. I\r\ndag är sysselsättningsgraden för personer i åldersgruppen 60 till 64 år\r\nendast omkring 57 %.\r\nYtterligare åtgärder ska vidtas för att öka invandrarnas deltagande på\r\narbetsmarknaden. Ambitionen är att sysselsättningsgraden för utrikes\r\nfödda ska öka och närma sig den för hela befolkningen. Regeringen avser\r\natt under 2005 lämna en proposition om hur introduktionen av nyanlända\r\ninvandrare ska förbättras och hur de snabbare ska kunna komma in på den\r\nsvenska arbetsmarknaden. Svenskundervisningen för invandrare (sfi) ska\r\nförbättras och antalet praktikplatser öka. Stödet till antidiskrimineringsbyråer\r\noch Diskrimineringsombudsmannen förstärks.\r\nBetydelsen av att öka sysselsättningsgraden bland utlandsfödda framgår\r\ntydligt av de beräkningar Konjunkturinstitutet (KI) presenterar i sin\r\nlönebildningsrapport för 2004. Enligt KI är skillnaden i sysselsättningsgrad\r\nmellan svenskfödda och utrikesfödda omkring 20 procentenheter. Om denna\r\nskillnad halveras under de närmaste tio åren skulle antalet personer i\r\narbetskraften öka med ytterligare omkring 92 000 personer. I absoluta\r\ntal skulle sysselsättningen om tio år vara omkring 117 000 personer\r\nhögre jämfört med en trendmässig förbättring.\r\nUtöver detta vill utskottet nämna att Arbetsmarknadsverket under 2004\r\nhar som mål att halvera långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Utskottet\r\nvill också erinra om att regeringen tillsatt en utredning om rätten\r\ntill heltidsanställning. Utredningen ska enligt plan redovisa sitt arbete\r\ni slutet av maj 2005.\r\n. men oppositionens besparingar riskerar att öka arbetslösheten\r\nI motionerna föreslås mycket omfattande besparingar inom\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nEnligt utskottets uppfattning skulle besparingarna, om de genomfördes,\r\nleda till att arbetslösheten permanentades på nuvarande nivå eller t.\r\no.m. steg. I Folkpartiet liberalernas motion Fi232 föreslås att stora\r\ndelar av AMS läggs ned och att en stor del av arbetsförmedlingen i\r\nstället läggs ut på en flora av privata och ideella förmedlingar. Liknande\r\nresonemang förs i motion Fi234 (c) och Fi233 (kd). En styckning och\r\nnedskärning av AMS skulle enligt utskottets mening försämra situationen\r\nför många arbetslösa, inte minst för personer som bor i regioner där\r\nefterfrågan på arbetskraft är svag. De redan nu stora geografiska\r\nskillnaderna i sysselsättning skulle förstärkas ytterligare.\r\nI motion Fi232 (fp) och Fi233 (kd) föreslås också förändringar i\r\narbetsrättslagstiftningen som åtgärder för att förbättra arbetsmarknaden.\r\n\r\nUtskottets principiella uppfattning i denna fråga är att det i många\r\nfall är en felaktig föreställning att försvagningar i arbetsrättslagstiftningen\r\nskulle ge stora positiva effekter på tillväxten och sysselsättningen.\r\nArbetsrätten bidrar enligt utskottets mening till att skapa trygga\r\narbetsförhållanden och stabila ekonomiska villkor, vilket i sig stärker\r\ntryggheten för de anställda. Enligt en studie av arbetsrätten i olika\r\nländer som OECD publicerat i Employment Outlook har utformningen av\r\narbetsrätten inga entydiga effekter på den totala sysselsättningen eller\r\nden totala arbetslösheten i ett land.\r\nSåvitt utskottet förstår har nu även Moderata samlingspartiet insett\r\ndetta. Från att tidigare ha krävt omfattande förändringar i arbetsrätten\r\nskriver de i motion Fi231 att omfattningen av arbetsrätten tycks ha\r\nmindre betydelse för arbetslösheten, sysselsättningen och inflationen\r\ni ekonomin. Forskningen kan inte påvisa något samband mellan strikt\r\narbetsrätt och hög arbetslöshet, anför motionärerna.\r\nAntalet sjukdagar ska halveras till 2008 .\r\nEn viktig del i politiken för att öka sysselsättningen och öka utbudet\r\nav arbetskraft är enligt utskottets mening att minska den höga sjukfrånvaron.\r\nSjukfrånvaron innebär dessutom ett stort lidande för dem som drabbas\r\nsamt höga kostnader för samhället, kostnader som hotar att tränga undan\r\nandra viktiga välfärdssatsningar.\r\nI motionerna Fi231 (m), Fi232 (fp), Fi233 (kd) och Fi234 (c) aviseras\r\nolika åtgärder för att minska sjukfrånvaron, varav några stämmer med\r\nregeringens olika förslag. När det gäller sjukfrånvaron vill utskottet\r\nanföra följande:\r\nHösten 2002 beslutade riksdagen att antalet sjukdagar ska halveras fram\r\ntill 2008 samt att nya aktivitets- och sjukersättningar ska minska.\r\nHösten 2001 presenterade regeringen det s.k. 11-punktsprogrammet för\r\natt förbättra arbetsvillkoren och minska ohälsan i arbetslivet. Programmet\r\nhar sedan följts upp och utökats i de vårpropositioner och budgetpropositioner\r\nsom presenterats sedan dess. Utskottet har vid tidigare behandlingar av\r\nfrågan utförligt redovisat inriktningen av regeringens politik och vilka\r\nåtgärder som hittills vidtagits, se betänkandena 2003/04:FiU1 s. 68-71\r\noch 2003/04:FiU20 s. 41-43.\r\nUtskottet konstaterar att åtgärderna nu börjat få effekt. Den tidigare\r\ntrenden med kraftigt stigande sjukskrivningstal har brutits, och antalet\r\nsjukskrivningsdagar har börjat minska. Enligt Riksförsäkringsverkets\r\n(RFV) senaste statistik minskade det totala antalet sjukskrivningsdagar\r\nmed ca 12 % under perioden januari till september 2004 jämfört med samma\r\nperiod i fjol. Dessvärre har emellertid antalet personer med aktivitets-\r\noch sjukersättning fortsatt att öka relativt kraftigt. Det s.k. ohälsotalet,\r\ndvs. de samlade utbetalningarna för sjukpenning, aktivitets- och\r\nsjukersättning och rehabiliteringsersättning, har dock stadigt sjunkit\r\nunder 2004, enligt RFV:s uppgifter.\r\n. men det krävs ytterligare insatser för att målet ska nås\r\nTrots förbättringen krävs det enligt utskottets mening ytterligare\r\ninsatser för att målet om en halvering ska nås.\r\nI en proposition som regeringen nyligen lade på riksdagens bord föreslås\r\natt arbetsgivarnas medfinansieringsansvar vid sjukfrånvaro (den s.k.\r\nsjuklöneperioden) minskas från tre till två veckor den 1 januari 2005.\r\nEfter de två veckorna ska arbetsgivaren svara för 15 % av sjukpenningkostnaden\r\nför heltidssjukskrivna. För att bl.a. de mindre företagen inte ska\r\ndrabbas av orimligt höga kostnader införs ett golv och ett tak i form av\r\nett högkostnadsskydd och ett fribelopp.\r\nSyftet med förslaget är att öka de ekonomiska drivkrafterna för att\r\nminska sjukfrånvaron. Företag med en god arbetsmiljö, få sjukskrivna\r\noch som aktivt arbetar med rehabilitering får genom systemet möjlighet\r\natt sänka sina kostnader.\r\nFör att bl.a. förbättra behandlingen och rehabiliteringen anger regeringen\r\ni budgetpropositionen att en nationell vårdgaranti införs från den\r\n1 november 2005. Garantin innebär att ingen patient ska behöva vänta mer\r\nän tre månader på sjukvård från beslut till planerad behandling. Regeringen\r\nanger vidare att arbetsmiljön ska ges högre prioritet i arbetet med\r\nohälsan.\r\nDen 1 januari 2005 införs systemet med friår i hela landet. Friåret får\r\nsamma villkor och omfattning som det försök som pågått i tolv kommuner.\r\nI vårpropositionen för 2004 aviserades också att det under 2005 och\r\n2006 avsätts 50 miljoner kronor för ett försök med arbetstidsförkortning,\r\nför att bl.a. belysa kopplingen mellan hälsa och arbetstid.\r\nUtskottet vill också i anslutning till diskussionen om sjukfrånvaron\r\nerinra om att ersättningsnivån i sjukförsäkringen fr.o.m. den 1 januari\r\n2005 återställs till den nivå som gällde före den 1 juli 2003.\r\nEnligt utskottets mening är det en viktig princip, inte minst för\r\nallmänhetens förtroende för välfärdssystemen, att ersättningarna i\r\nsocialförsäkringarna ligger på en sådan nivå att drabbade hushåll klarar\r\natt upprätthålla sin standard på en rimlig nivå även om de skulle drabbas\r\nav t.ex. sjukdom. Utskottet avvisar därför de förslag om sänkning av\r\nersättningsnivåerna och införandet av ytterligare en karensdag i\r\nsjukförsäkringen som Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi231.\r\nFörslagen slår mot dem som redan är utsatta.\r\nSveriges tillväxt är betydligt starkare än i euroområdet .\r\nUtskottet övergår nu till att diskutera frågor om tillväxt och tillväxtklimat.\r\n\r\nI motion Fi233 (kd) påstås att regeringen saknar en tillväxtpolitik. I\r\nmotionen redovisas en del beräkningar som anses bevisa att Sverige släpat\r\nefter i tillväxt även under senare delen av 1990-talet och inledningen\r\nav 2000-talet. Bland annat hävdas att Sveriges BNP 2003 skulle ha varit\r\ndrygt 1 380 miljarder kronor högre om Sverige under perioden 1994-2003\r\nhade haft samma tillväxttakt som Irland. Den här typen av beräkningar\r\när enligt utskottets mening bara en lek med siffror där resultatet är\r\nstarkt beroende av t.ex. val av jämförelseland och tidsperiod. Det är\r\nungefär som att påstå att tillväxtklimatet i Förenta staterna är extremt\r\ndåligt eftersom tillväxttakten i den amerikanska ekonomin under de\r\nsenaste tio åren endast varit mindre än hälften så hög som den i\r\nKina.\r\nSanningen är i stället att Sverige under de senaste tio åren haft en\r\ninternationellt sett hög tillväxttakt. Sveriges BNP steg med i genomsnitt\r\n2,9 % per år mellan åren 1994 och 2003, enligt OECD:s statistik. Tillväxten\r\ni OECD-området ökade under samma period med i genomsnitt 2,7 % per år,\r\nmedan den i EU och euroområdet steg med i genomsnitt 2,3 % respektive\r\n2,1 % per år. Detta innebär att om Sverige under perioden hade haft\r\nsamma tillväxttakt som OECD-området, EU eller euroområdet i genomsnitt\r\nhade nivån på Sveriges BNP varit lägre 2003.\r\n. och OECD:s s.k. välfärdsliga är.\r\nI sin politiska argumentation använder bl.a. Kristdemokraterna och\r\nFolkpartiet liberalerna ofta det som kallas för OECD:s tillväxt- eller\r\nvälfärdsliga. \"Sverige tappar i välståndsligan\" är ett vanligt förekommande\r\nuttryck i motionerna. Vad det handlar om är den statistik som OECD\r\nsammanställer av s.k. köpkraftskorrigerade BNP-uppgifter per invånare.\r\nEnligt motion Fi233 (kd) har Sverige sedan 1994 halkat från en trettonde\r\ntill en fjortonde plats i välfärdsligan, vilket enligt motionärerna\r\nbevisar att Sverige under det senaste decenniet inte tagit igen något\r\njämfört med andra länder.\r\nSom utskottet påpekat vid tidigare behandlingar (senast i bet. 2003/04:\r\nFiU1) är OECD:s statistik så pass osäker att man bör vara mycket försiktig\r\nmed att dra långtgående slutsatser av uppgifterna. Möjligheten till\r\njämförelser mellan länderna är mycket begränsad, enligt bl.a. OECD:s\r\negna uppgifter. Möjligheterna till tillväxtjämförelse mellan länderna\r\nbegränsas också av att länderna i sina BNP-beräkningar behandlar\r\nproduktiviteten i den offentliga sektorn olika. En del länder, däribland\r\nSverige, antar schablonmässigt att produktiviteten i den offentliga\r\nsektorn är noll, medan andra länder beräknar produktivitetsförändringen\r\ni den offentliga sektorn till 0,5 % eller 1 %. Detta får genomslag i\r\nBNP-utfallet och missgynnar särskilt länder som Sverige som har en stor\r\nutbyggd offentlig sektor.\r\n. inget bra mått på välfärden\r\nMåttet har dessutom stora brister som mått på den ekonomiska välfärden.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang visa på att det finns andra undersökningar\r\nsom på ett djupare sätt än OECD behandlar och mäter välfärdsutvecklingen\r\ni olika länder. SCB presenterade i våras en omfattande studie baserad\r\npå fyra länder jämförande välfärdsindex där faktorer som t.ex. utbildning,\r\nsysselsättning, arbetsmiljö, inkomster, materiell levnadsstandard,\r\nboende, fritid, trygghet, livslängd och hälsa värderas. Välfärdsindexen\r\nhar utarbetats av FN och av forskningsinstitutioner i USA, Tyskland och\r\nHolland. Enligt SCB hamnar Sverige i täten i flertalet av dessa index.\r\nSverige har även klättrat uppåt något i välfärdsindexen de senaste\r\nåren efter en viss försämring i samband med den ekonomiska krisen i\r\nbörjan och mitten av 1990-talet, enligt SCB.\r\nUtifrån OECD:s köpkraftskorrigerade statistik kan emellertid utskottet\r\nkonstatera att svensk ekonomi tappat i relativ position mot andra länder\r\nunder framför allt två perioder de senaste 30 åren - under andra hälften\r\nav 1970-talet och i början av 1990-talet. Den absolut största nedgången\r\nkom i början av 1990-talet då Sveriges BNP föll samtidigt som flera\r\nandra länder fortsatte att ha en positiv tillväxt.\r\nKristdemokraterna anger också i sin motion att målet för den ekonomiska\r\npolitiken bör vara en hållbar tillväxt på minst 3 % per år över\r\nkonjunkturcykeln. I motionen anförs också att ett nytt mål bör införas: att\r\nantalet arbetade timmar i ekonomin ska öka.\r\nHög tillväxt är ett viktigt mål .\r\nSom utskottet framhållit vid ett flertal tillfällen är en hög ekonomisk\r\ntillväxt en avgörande del av den ekonomiska politiken under förutsättning\r\natt den är ekologiskt hållbar. Som redovisades ovan har Sveriges BNP\r\nunder de senaste tio åren stigit med i genomsnitt 2,9 % per år, vilket\r\när ungefär lika högt som Kristdemokraternas tillväxtmål. Det är också\r\nhela 0,8 procentenheter mer i tillväxt per år än genomsnittet i euroområdet\r\noch 0,2 procentenheter mer per år än genomsnittet för OECD-länderna.\r\nUnder lågkonjunkturåren 2002-2003 har den svenska tillväxten varit nästan\r\ntre gånger så hög som den i euroområdet.\r\nHelt avgörande för den svenska tillväxten och därmed också sysselsättningen\r\när att Sveriges konkurrens- och företagsklimat är gott. Till skillnad\r\nmot vad som hävdas i motionerna Fi231 (m), Fi232 (fp), Fi233 (kd) och\r\nFi234 (c) anser utskottet att det grundläggande klimatet för tillväxt,\r\nexpansion och företagande är relativt gott, även om de senaste årens\r\ninternationella lågkonjunktur skapat spänningar på skilda håll i närings-\r\noch arbetslivet.\r\n. och det finns ett god grund för tillväxt .\r\nDen makroekonomiska grunden i ekonomin är stabil. De offentliga finanserna\r\nhar sanerats. Inflationen och räntorna är låga. Skillnaden mellan de\r\ntyska och de svenska obligationsräntorna är i dagsläget omkring 0,3\r\nprocentenheter, mot 4-5 procentenheter vid kriserna i mitten av 1990-talet.\r\nFöretagens konkurrenssituation är relativt god, och de nominella\r\nlöneökningarna i ekonomin har sänkts från de mycket högt uppskruvade\r\nnivåerna på 1980-talet och början av 1990-talet. Lönebildningen har\r\ngenomgått omfattande förändringar, och förtroendet för låginflationspolitiken\r\när högt bland ekonomins olika aktörer. Pensionssystemet har reformerats,\r\ntill skillnad från situationen i många andra europeiska och utomeuropeiska\r\nländer.\r\nÅtgärder har genomförts för att öka konkurrensen i den svenska ekonomin\r\noch pressa ned prisnivån. Marknader har öppnats för konkurrens,\r\nkonkurrenslagstiftningen har skärpts och konkurrensövervakningen utökats.\r\nUtbildnings- och kunskapsnivån hos den svenska arbetskraften har stigit\r\nytterligare genom de senaste årens satsningar på utbildning och forskning.\r\nSverige är det land i världen som enligt OECD investerar mest resurser\r\ni kunskap som andel av BNP. Utgångspunkten för politiken är att Sverige\r\näven i fortsättningen ska vara världens främsta kunskapsnation. Stora\r\nresurser satsas för att bygga ut och förbättra infrastrukturen. Den\r\nsvenska företagsbeskattningen är konkurrenskraftig i ett internationellt\r\nperspektiv, även om globaliseringen på olika sätt ställer beskattningen\r\ninför nya utmaningar.\r\nSveriges samlade affärer med utlandet, dvs. bytesbalansen, visar på\r\nrekordöverskott. Överskottet uppgick till 6,4 % av BNP i fjol och\r\nberäknas stiga till 7,7 % av BNP 2005. Folkpartiet liberalerna påstår i\r\nmotion Fi232 att det höga överskottet är ett tecken på att det investeras\r\nför lite inom landet. Kapitalet används i stället för investeringar\r\nutomlands.\r\nSom svar på detta vill utskottet bl.a. hänvisa till de beräkningar av\r\nkapitalavkastning och investeringar i Sverige jämfört med övriga länder\r\nsom KI redovisar i Lönebildningsrapporten för 2004. Enligt KI ligger\r\navkastningen på kapital i Sverige på ungefär samma nivå som i Förenta\r\nstaterna och EU. Dessutom är investeringarna som andel av förädlingsvärdet\r\nminst lika höga i Sverige som i övriga delar av världen. Betydelsen av\r\ndetta är att Sverige står sig minst lika bra som andra länder i den\r\nglobala konkurrensen om investeringskapital.\r\n. men tillväxtklimatet måste ständigt förbättras .\r\nDen fortgående globaliseringen och de nya EU-länderna skärper konkurrensen\r\nytterligare, och enligt utskottets mening måste förutsättningarna för\r\ntillväxt och expansion ständigt utvecklas.\r\nSom regeringen aviserade i vårpropositionen ska ytterligare åtgärder\r\nvidtas för att bl.a. öka konkurrensen inom de branscher som fortfarande\r\nutmärks av bristande konkurrens.\r\nUtbildningen och forskningen ska förstärkas ännu mer. I budgetpropositionen\r\nanger regeringen att resurserna till forskningen ska höjas stegvis under\r\nde närmaste åren så att nivån 2008 utökas med 2,3 miljarder kronor\r\njämfört med årets nivå. Vidare pågår ett arbete med att utveckla en\r\ninnovationsstrategi, Innovativa Sverige (Ds 2004:36), i syfte att stärka\r\nSveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den i tillväxt och nya\r\njobb. Forsknings- och utvecklingsresultat måste i större omfattning än\r\ni dagsläget omsättas i nya produkter och tjänster. Regeringen anger\r\nockså att Mitthögskolan blir universitet fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\nSatsningar i infrastruktur tidigareläggs. Bland annat innebär detta att\r\nbygget av den s.k. Mälartunneln i Stockholm kan påbörjas redan 2005\r\nsamtidigt som byggandet av den s.k. Haparandabanan samt vägavsnitt i\r\nVästra Götaland på bl.a. E 6:an och riksväg 40 kan tidigareläggas.\r\n. för att Sverige ska behålla bronsplatsen i tillväxtklimat\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att olika institut och\r\norganisationer genomgående placerar Sverige högt på sina rankningslistor\r\nnär de analyserar olika länders tillväxtförutsättningar. För andra året\r\ni rad utsåg nyligen World Economic Forum (WEF) Sverige till det tredje\r\nbästa landet i världen vad gäller konkurrens- och tillväxtklimat. WEF:s\r\nstudie undersöker 104 länder inom en mängd olika områden, som mikroekonomiskt\r\nklimat, generellt konkurrensklimat, infrastruktur, samarbetsklimat,\r\nlagstiftning, hållbarhet och miljökrav, IT-utveckling etc. Vidare ligger\r\nSverige stadigt bland toppländerna i EU-kommissionens uppföljningar av\r\nden s.k. Lissabonprocessen.\r\nUtskottet vill till sist också nämna att det internationella kreditinstitutet\r\nStandard & Poor''''''''''''''''s i våras höjde Sveriges kreditbetyg till det högsta\r\nbetyget AAA (tripple A). Det är, enligt utskottets mening, ett erkännande\r\nav den svenska ekonomins grundläggande styrka.\r\nDet är också utskottets övertygelse att tillväxtklimatet i den svenska\r\nekonomin hade varit betydligt sämre om Moderata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet fått genomföra\r\nde budgetalternativ och den ekonomiska politik de propagerat för under\r\nde senaste åren. Partiernas omfattande skattesänkningar och budgetnedskärningar\r\nhade med stor sannolikhet skapat en betydande osäkerhet och oro bland\r\nekonomins olika aktörer.\r\nI motion Fi234 (c) hävdas att villkoren för företagen kraftigt måste\r\nförbättras. De få satsningar som regeringen gör kan inte uppfattas som\r\nallvarliga satsningar på företagande, påstår motionärerna. En liknande\r\nargumentation förs fram i de övriga motionerna.\r\nÅtgärder för att stimulera företagandet .\r\nUtskottet vill med anledning av detta framhålla att företagande och\r\nsmåföretagande spelar en avgörande roll i den offensiv för uthållig\r\ntillväxt och ökad sysselsättning som regeringen första gången presenterade\r\ni vårpropositionen för 1998 och som löpande följts upp i de vår- och\r\nbudgetpropositioner som presenterats sedan dess. Därför har riksdagen,\r\ni motsats till vad som påstås i motionerna, under de senaste åren\r\nbeslutat om en lång rad förbättringar för företagen, framför allt för de\r\nmindre företagen.\r\n. har genomförts .\r\nUtskottet har vid tidigare behandlingar redovisat ett trettiotal av de\r\nviktigaste åtgärderna, se t.ex. betänkandena 2003/04:FiU1 s. 85-86 och\r\n2003/04:FiU20 s. 46-48.\r\n. och fler annonseras i budgetpropositionen .\r\nResurserna för riskkapital ska utökas ytterligare. I budgetpropositionen\r\nanges att en ny struktur för riskkapitalförsörjning i tidiga skeden av\r\nen affärs- eller företagsutveckling ska skapas utifrån de sju regionala\r\nteknikbrostiftelserna. I det arbetet ska Vinnova och Industrifonden\r\ndelta med kapital och kompetens. Almikoncernens möjligheter att ge\r\ninnovationslån stärks samtidigt som Kreditgarantiföreningarna får ökat\r\nstöd.\r\nVidare anges att förnyelsen av det s.k. 3:12-regelverket fortsätter. En\r\nsärskild arbetsgrupp tillsattes i juni 2004 med uppgift att ta fram\r\nförslag om hur reformeringen ska fullföljas. Gruppens resultat presenteras\r\nsenare under hösten, och regeringen räknar i budgetpropositionen med\r\natt återkomma till riksdagen med förslag som ska träda i kraft den 1\r\njanuari 2006. Sammantaget ska förändringarna av regelverket, inklusive\r\nden höjning av klyvningsräntan som trädde i kraft fr.o.m. inkomståret\r\n2004, ge företagen skattelättnader om 1 miljard kronor.\r\n. bl.a. slopas arvs- och gåvoskatten\r\nFör att bl.a. förbättra villkoren för företagande och underlätta\r\ngenerationsskiften i företagen slopas arvs- och gåvoskatten samtidigt som\r\ndet s.k. fribeloppet i förmögenhetsskatten höjs till 3 miljoner kronor\r\nför sambeskattade. Utskottet vill också erinra om att regeringen i\r\nbudgetpropositionen även anger att den överväger att slopa den s.k.\r\nhuvuddelägarregeln och införa ett tak för nivån på förmögenhetsskatten.\r\nÅtgärderna finansieras genom att de regler som styr avsättningen till\r\nperiodiseringsfond stramas upp, att nedsättningen av socialavgiften för\r\nlönesummor upp till 852 000 kr begränsas till lönesummor upp till drygt\r\n741 000 kr samt att uppräkningen av skiktgränserna för uttag av statlig\r\nskatt begränsas. Även delar av de medel som tidigare avsatts för\r\nindividuell kompetensutveckling (IKU) används för finansiering av\r\nskatteförslagen.\r\nEnligt motionärerna i motion Fi232 (fp) är regelverket för småföretagande\r\nalltför omfattande och invecklat. Regelverket måste förenklas. Målet\r\nbör vara att minska företagarnas kostnader för administration av\r\nregelverket med minst en fjärdedel. I motion Fi234 (c) yrkas att regelbördan\r\nför företagen bör minska med 25 % under en fyraårsperiod.\r\nMotionärernas uppfattning om att det skulle vara särskilt svårt att\r\ndriva företag i Sverige stämmer enligt utskottets mening inte överens\r\nmed verkligheten. I en rapport från Världsbanken, Doing Business 2004,\r\ngörs en jämförelse mellan 130 länder med avseende på de inhemska\r\nförutsättningarna för att starta och driva företag. Enligt Världsbanken\r\ntillhör Sverige den grupp av tio länder där det är lätt och minst\r\nkrångligt att driva företag.\r\nSmåföretagens administrativa börda ska tydligt minska\r\nInom regeringen pågår också ett mycket omfattande och viktigt arbete\r\nmed att ytterligare förenkla reglerna för företagen. Målet är att tydligt\r\nminska företagens administrativa börda, och syftet är att förenklingarna\r\nska leda till högre tillväxt och högre sysselsättning.\r\nArbetet utförs på den s.k. Simplexenheten på Näringsdepartementet, och\r\nsedan fyra år tillbaka lämnar regeringen varje år en redogörelse till\r\nriksdagen om förenklingsarbetets utveckling.\r\nI samband med den senaste skrivelsen (skr. 2003/04:8) gavs samtliga\r\ndepartement och myndigheter i uppdrag att senast i slutet av juni 2004\r\npresentera konkreta åtgärder för hur företagens administrativa arbete\r\nska minskas. I juni 2004 presenterade departementen och myndigheterna\r\nomkring 300 förslag som enligt regeringen ska genomföras fram till hösten\r\n2006. Enligt uppgifter från Näringsdepartementet kommer regeringen under\r\nhösten att presentera ett sammanhållet handlingsprogram för hur den\r\nadministrativa bördan för företagen ska minskas ytterligare.\r\nEn viktig del i detta arbete är att utarbeta en metod för att tillförlitligt\r\nmäta företagens administrativa börda. Nutek har på regeringens uppdrag\r\nutarbetat en mätmetod. Metoden och resultatet av den första pilotmätningen\r\npresenterades i slutet av maj 2004 och i somras fick Nutek i uppdrag\r\natt fortsätta mätningarna. Ett kvantitativt mål med regelförändringsarbetet\r\nkommer att redovisas för riksdagen så snart tillförlitliga mätningar\r\ngenomförts.\r\nUtskottet vill i sammanhanget även notera arbetet med den s.k.\r\n24-timmarsmyndigheten. Målet med detta arbete är att all offentlig\r\nmyndighetsservice som går ska tillhandahållas elektroniskt, vilket t.ex.\r\nunderlättar för företagen och företagare. Utskottet vill också nämna\r\nFöretagarguiden som regeringen lanserade under 2001. Företagarguiden är\r\nen Internetportal med myndighetsinformation riktad till företag och\r\nblivande företagare. Adressen till Företagarguiden är www.foretagarguiden.\r\nse, och den drivs av Nutek i samarbete med ett trettiotal myndigheter.\r\nPortalen vann 2004 den s.k. Guldlänken. Guldlänken är ett pris som\r\npremierar innovativ användning av Internet inom offentlig sektor.\r\nTillväxtsamtalen påverkar den ekonomiska politiken\r\nRegeringen har under vintern hållit samtal med arbetsmarknadens\r\ncentralorganisationer i syfte att få en bred samling kring en politik för\r\nett konkurrenskraftigt och framtidsinriktat Sverige. Flera av de åtgärder\r\nsom presenteras i budgetpropositionen har behandlats i samtalen.\r\nCenterpartiet brukar använda slagordet att Sverige klyvs regionalt och\r\nsocialt. I motion Fi234 (c) anför motionärerna att samhället borde byggas\r\nkring en federalistisk princip där lokalsamhället ska ta tillbaka\r\nresurser och makt från den centralstyrda samhällsordningen.\r\nUtskottet är medvetet om att tillväxten under högkonjunkturen på 1990-talet\r\nvar olika stark i olika delar av landet. Regionala skillnader har också\r\nvarit tydliga under de senaste årens lågkonjunktur. I många kommuner\r\nbrottas man med utflyttning och hög arbetslöshet, medan man i en del\r\nandra kan notera arbetskraftsbrist och inflyttning. Enligt AMS\r\nseptemberstatistik var den sammanlagda arbetslösheten, dvs. öppen arbetslöshet\r\nplus arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 12,5 % i Norrbottens län, drygt\r\n11 % i Gävleborgs län och drygt 10 % i Jämtlands län och Västernorrlands\r\nlän. I Stockholms län och Jönköpings län uppgick den till 5,4 %.\r\nOffentliga transfereringar utjämnar regionala skillnader\r\nFör att få en djupare uppfattning om de regionala skillnaderna måste\r\nman dock enligt utskottets mening även beakta den regionala fördelningen\r\nav de offentliga medlen. I bilaga 3 till vårpropositionen för 2004\r\nbehandlades inkomstfördelningen i ett geografiskt perspektiv. Av bilagan\r\nframgår att det visserligen finns stora skillnader i inkomst mellan\r\nolika regioner och kommuner men att dessa i praktiken raderas ut när\r\nvärdet av olika offentliga transfereringar räknas in. Genomsnittsinkomsten\r\nefter skatt och transfereringar ligger på i stort sett samma nivå,\r\noavsett var i landet kommunen ligger. Det sker alltså en mycket kraftfull\r\nregional utjämning genom de offentliga systemen. Enligt bilagan finns\r\ndet heller ingenting som tyder på att skillnaderna mellan kommunerna\r\nökat de senaste tio åren när effekterna av offentliga medel räknas in.\r\n\r\nUtskottet ställer sig frågande till hur Centerpartiet skulle klara den\r\nregionala utjämningen med de besparingar och skattesänkningar partiet\r\nredovisar i motion Fi234 (c).\r\nAtt alla delar av landet ska kunna bidra till Sveriges tillväxt är ett\r\nviktigt mål i den ekonomiska politiken. Staten har ett övergripande\r\nansvar för utvecklingen i hela landet, och som redovisats ovan sker bl.\r\na. genom de offentliga systemen en långtgående utjämning mellan Sveriges\r\nolika regioner. Men samtidigt krävs det aktiva lokala insatser i alla\r\ndelar av landet för att förbättra förutsättningarna för högre tillväxt\r\noch ökad sysselsättning.\r\nUnder de senaste åren har en rad viktiga åtgärder för att förbättra\r\nmöjligheterna och tillväxtbetingelserna runtom i landet beslutats.\r\nHögskolan har decentraliserats, resurser har satts av för att förbättra\r\nunderhåll, bärighet och rekonstruktion av vägar och järnvägar och ett\r\nantal infrastrukturinvesteringar, som t.ex. Botniabanan och förbättringar\r\nav Ådalsbanan, har satts i gång. För att stärka småföretagandet i utsatta\r\nområden har företagens socialavgifter i stödområde A sänkts. Under 2003\r\noch 2004 har ett särskilt riktat statsbidrag utgått till kommuner med\r\nkraftig befolkningsminskning, och en särskild nämnd och ett särskilt\r\nbolag har bildats för att hjälpa kommunerna med omstruktureringar av\r\nkommunala bostadsföretag. Vidare pågår ett antal olika projekt för att\r\nstärka särskilda regioner och stärka konkurrenskraften i vissa näringsgrenar.\r\n\r\nDe s.k. tillväxtavtalen som varit verksamma perioden 1998-2003 ersätts\r\nunder perioden 2004-2007 av regionala tillväxtprogram. Avtalen har enligt\r\nutskottets mening varit en viktig process som drivit på den lokala och\r\nregionala mobiliseringen för en starkare ekonomisk utveckling.\r\nHistoriskt stor satsning på infrastruktur\r\nInfrastrukturen är enligt utskottets mening ett mycket viktigt inslag\r\ni tillväxtpolitiken och politiken för att stärka den regionala utvecklingen.\r\n\r\nI motion Fi233 (kd) hävdas att infrastruktursatsningar är en tillväxtmotor\r\nsom regeringen valt att ha på tomgång.\r\nUtskottet vill med anledning av motionen erinra om att riksdagen för\r\nnågra år sedan beslutade om en historiskt sett mycket kraftig satsning\r\npå bl.a. vägar och järnvägar perioden 2004 till 2015. I vårpropositionen\r\nför 2004 aviserades dessutom att särskilt viktiga investeringar ska\r\ntidigareläggas under perioden 2005-2007. Sammantaget betyder det att\r\ninfrastruktursatsningen för perioden fram till 2015 utökas med drygt 17\r\nmiljarder kronor till totalt 381,5 miljarder kronor. Hur satsningen ska\r\nfördelas på olika projekt framgår bl.a. i betänkande 2003/04:FiU1 s. 90.\r\n\r\nEn annan viktig satsning för att ge hela Sverige utvecklingsmöjligheter\r\när den pågående utbyggnaden av IT-infrastrukturen. Utbyggnaden av\r\ninfrastrukturen på IT-området är enligt utskottets mening en viktig del\r\ni ambitionen att ytterligare stärka Sveriges ställning som en av världens\r\nledande IT-nationer.\r\nInkomst- och kapitalskatterna sänks .\r\nI samtliga motioner föreslås omfattande skattesänkningar.\r\nUtskottet vill först framhålla att regeringen under perioden 2000-2002\r\ntog de tre första stegen i en inkomstskattereform för att sänka skatterna\r\nför framför allt låg- och medelinkomsttagare. Bland annat har en\r\nskattereduktion införts som kompenserar för 75 % av de egenavgifter som\r\ntas ut för att finansiera det nya ålderspensionssystemet. Samtidigt har\r\nskiktgränsen för statlig inkomstskatt höjts och en extra skattesänkning\r\nför pensionärer genomförts. Dessutom har en skattereduktion för en del\r\nav fackföreningsavgiften införts och skattesänkningar riktade mot\r\nföretagen genomförts. Uttaget från fastighets- och förmögenhetsskatterna\r\nhar sänkts samtidigt som dämpnings- och begränsningsregler införts.\r\nArvsbeskattningen mellan makar har avskaffats. Sedan 2001 har dessutom\r\nen grön skatteväxling om totalt drygt 10 miljarder kronor\r\ngenomförts.\r\nSkattesänkningarna innebär bl.a. att marginaleffekter för låg- och\r\nmedelinkomsttagare minskar. Det kan i sin tur leda till att arbetskraftsutbudet\r\nstiger, vilket är en nödvändig utveckling för att öka tillväxten och\r\nsysselsättningen i den svenska ekonomin.\r\nFör att ytterligare minska marginaleffekterna och stimulera efterfrågan\r\ni den svenska ekonomin föreslår regeringen att kompensationen för den\r\nallmänna pensionsavgiften fr.o.m. 2005 höjs från 75 % till 87,5 %. Vidare\r\nhöjs grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare med 2 400 kr för att\r\nbalansera höjda skatter på drivmedel inom ramen för den gröna skatteväxlingen\r\n(se vidare i nästa avsnitt om den gröna skatteväxlingen). Avdraget för\r\narbetsresor höjs med 1 kr till 17 kr per mil. I budgetpropositionen\r\nanges att det också pågår en översyn i syfte att i ökad utsträckning\r\nkoppla reseavdraget till avstånd i stället för till färdsätt.\r\nSom redovisats tidigare i betänkandet under avsnittet om åtgärder för\r\nföretagande föreslår regeringen även skattesänkningar riktade mot företag\r\noch kapital - arvs- och gåvoskatten slopas, samtidigt som fribeloppet\r\ni förmögenhetsskatten höjs till 3 miljoner kronor för sambeskattade. I\r\navsnittet redovisas också hur dessa åtgärder finansieras.\r\nEnligt utskottets mening bestäms skattenivån i samhället av vilka\r\nvälfärds- och fördelningspolitiska ambitioner man har. Skatter ska samtidigt\r\nstimulera till arbete, investeringar, en uthållig ekonomisk utveckling\r\noch minskade ekonomiska och sociala klyftor. Utskottet instämmer med\r\nvad regeringen säger i budgetpropositionen om att stora skattesänkningar\r\ninriktade mot redan välbeställda på bekostnad av verksamheterna i vård,\r\nskola och omsorg aldrig kan accepteras.\r\nDärför avvisar utskottet de omfattande skattesänkningar som föreslås i\r\nmotionerna. Risken är betydande att sänkningarna leder till instabila\r\nstatsfinanser och omfattande neddragningar av viktig offentlig verksamhet.\r\n\r\n. och den gröna skatteväxlingen fortsätter .\r\nI vårpropositionen 2000 angav regeringen att det samlade utrymmet för\r\ngrön skatteväxling uppgick till 30 miljarder kronor under perioden\r\n2001-2010. Hittills har en växling om drygt 10 miljarder kronor genomförts,\r\noch för 2005 föreslår regeringen en grön skatteväxling om ytterligare\r\nnetto 3,4 miljarder kronor. Vidare anges att en skatteväxling om 3,6\r\nmiljarder kronor planeras för 2006.\r\nTyngdpunkten i skatteväxlingen för 2005 ligger på transportsektorn,\r\neftersom det är i denna sektor som koldioxidutsläppen ökar mest. I\r\nkorthet föreslår regeringen att fordonsskatten för bensindrivna och\r\ndieseldrivna personbilar höjs med 23 % respektive 2 %. Fordonsskatten\r\nför lätta lastbilar höjs med 40 %. Samtidigt höjs bensin- och dieselskatten\r\nmed 15 öre per liter respektive 30 öre per liter. Elskatten för hushåll\r\noch servicesektorn höjs dessutom med 1,2 öre/kWh.\r\nInkomsterna från växlingen används för att sänka dieselskatten för skogs-\r\noch jordbruksmaskiner med 2 kr per liter samt finansiera höjningen av\r\ngrundavdraget för låg- och medelinkomsttagare.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i\r\nbudgetpropositionen anger att fordonsbeskattningen bör läggas om i enlighet\r\nmed det förslag som presenterats av Vägtrafikskatteutredningen. Förslaget\r\ninnebär i korthet att skatten i ökad utsträckning relateras till fordonets\r\nutsläpp av koldioxid. Planen är att de nya reglerna ska kunna träda i\r\nkraft den 1 januari 2006.\r\nRegeringen anger vidare att den i vårpropositionen för 2005 avser att\r\nsamordna koldioxidbeskattningen med det system för handel av utsläppsrätter\r\nsom införs i EU den 1 januari 2005.\r\n. samtidigt som kampen mot skattefusk prioriteras\r\nI bl.a. motion Fi232 (fp) och Fi233 (kd) föreslås ökade resurser för\r\nskattekontroll.\r\nUtskottet vill framhålla att kampen mot skattefusk och andra former av\r\nekonomisk brottslighet har en hög prioritet i regeringens arbete.\r\nSkattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar skattesystemets\r\nlegitimitet och är därför i förlängningen ett hot mot tillväxten och\r\nvälfärden.\r\nFör närvarande pågår bl.a. ett arbete med system för schablonbeskattning\r\nav småföretagare. Vidare utreds möjligheterna att införa ett obligatoriskt\r\nkrav på typgodkända kassaregister i de s.k. kontantbranscherna. För att\r\nöka konkurrensen och bekämpa svartarbete inom byggsektorn kommer förslag\r\nom bl.a. entreprenadavdrag och entreprenadkonton att inom kort läggas\r\nfram på riksdagens bord.\r\nFrån och med den 1 januari 2004 finns de tidigare myndigheterna inom\r\nskatteområdet samlade i en rikstäckande myndighet, Skatteverket.\r\nFörändringen ökar effektiviteten av bl.a. skattekontrollen. I samband med\r\nvårpropositionen 2004 tillfördes Skatteverket ytterligare medel för\r\nutökad F-skattekontroll. Skatteverket har också fått i uppgift att se\r\növer kontrollerna av egenföretagare. I en delredovisning har verket\r\nföreslagit att F-skattsedlar i vissa fall ska tidsbegränsas. Förslaget\r\när ute på remiss och ska därefter beredas i Regeringskansliet. En annan\r\nfråga som bereds inom Regeringskansliet är ett förslag från Skatteverket\r\nom utvidgad kontrollskyldighet vad gäller internationella företags\r\nprissättning av interntransaktioner.\r\nEtt hållbart Sverige .\r\nHållbar utveckling är enligt utskottets mening ett av de viktigaste\r\nmålen i den ekonomiska politiken. Följden av detta är bl.a. att alla\r\npolitiska beslut ska ta hänsyn till de ekonomiska, sociala och miljömässiga\r\nkonsekvenserna.\r\nDetta ställer stora krav på Regeringskansliets sätt att arbeta. Därför\r\ninrättades förra hösten ett särskilt kansli för hållbar utveckling vid\r\nStatsrådsberedningen. Kansliet arbetar sedan i våras med att koordinera\r\nregeringens arbete med den hållbara utvecklingen. I budgetpropositionen\r\nanger regeringen att den fr.o.m. 2005 avser att också inrätta ett\r\nnationellt forum för hållbar utveckling. Forumet ska bl.a. arbeta med\r\nuppföljning av de åtaganden som gjordes i Johannesburg samt vidareutveckla\r\nden dialog som vuxit fram i det s.k. Agenda 21-arbetet.\r\n. och en god miljö\r\nDen viktigaste delen i politiken för hållbar utveckling är miljön. Det\r\növergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle\r\ndär de stora miljöproblemen är lösta.\r\nVid sidan av den gröna skatteväxlingen genomförs en mängd olika åtgärder\r\nför att bl.a. öka den hållbara utvecklingen, bevara den biologiska\r\nmångfalden, sanera förorenade områden samt stimulera miljöforskningen,\r\nmiljöinformationen och miljöövervakningen.\r\nSom aviserades i vårpropositionen höjs anslagen till biologisk mångfald\r\nmed 200 miljoner kronor 2005 och 400 miljoner kronor 2006. Därtill höjs\r\nett flertal mindre anslag, t.ex. anslagen för djurskyddsregister och\r\nekologisk produktion inom jordbruket. I budgetpropositionen föreslår\r\nregeringen också att det särskilda anslaget för att stödja klimatinvesteringar,\r\ndet s.k. KLIMP, utökas.\r\nTillväxten förutsätter en utbyggd välfärd\r\nUtskottet har hittills mest diskuterat konkurrens- och företagsfrågor.\r\nMen enligt utskottets mening är människors välfärd en av de mest\r\navgörande tillväxtfrågorna. Trygghet och tillväxt går hand i hand. Välfärden\r\nska byggas ut i den takt ekonomin medger. Målen för de offentliga\r\nfinanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Sunda offentliga finanser\r\när grundfundamentet för stigande välfärd och ökad sysselsättning.\r\nYtterligare satsningar inom barn- och familjepolitiken\r\nI motionerna föreslås olika förändringar av familjepolitiken. Utskottet\r\nvill med anledning av detta erinra om att det under de senaste åren\r\ngenomförts en omfattande satsning på barnen och barnfamiljerna. Den\r\nstegvisa reformeringen av familjepolitiken framfördes första gången i\r\nvårpropositionen för 2000 och har fortsatt under lågkonjunkturåren.\r\nBarnbidraget, flerbarnstilläggen och studiebidragen har utökats och\r\nhöjts. Maxtaxa i barnomsorgen och en allmän förskola för fyra- och\r\nfemåringar har införts. Resurser har avsatts för att öka kvaliteten i\r\nbarnomsorgen, och barn till arbetssökande har fått rätt till förskoleverksamhet.\r\nFöräldraförsäkringen har utökats (inklusive ytterligare en s.k. pappa-\r\noch mammamånad), och den lägsta dagpenningen i försäkringen har höjts\r\ni flera steg.\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare insatser riktade\r\nmot barnfamiljerna. Från och med 2005 utvidgas rätten till tillfällig\r\nföräldrapeng i den meningen att föräldrar med svårt sjuka barn får rätt\r\ntill ett obegränsat antal ersättningsdagar. Både barnbidraget och\r\nflerbarnstillägget höjs med 100 kr per månad 2006. Samtidigt ska\r\nflerbarnstillägget börja gälla fr.o.m. andra barnet.\r\nTaket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 prisbasbelopp till 10\r\nprisbasbelopp den 1 juli 2006. Vidare höjs den s.k. lägstanivån i\r\nföräldraförsäkringen från 60 kr per dag till 180 kr per dag.\r\nI propositionen aviserar regeringen också att stora insatser ska göras\r\nför barnfamiljer med svag ekonomi. Från och med 2006 ska 1 miljard kronor\r\navsättas för höjt underhållsstöd, barntillägg för studerande och höjning\r\nav den del av bostadsbidraget som utgör särskilt bidrag till barnfamiljer.\r\n\r\nVälfärden ska vara generell .\r\nDagens socialförsäkringssystem måste reformeras, menar motionärerna i\r\nmotion Fi232 (fp). Utgångspunkten bör bl.a. vara att öka försäkringsmässigheten\r\ni systemen. Liknande resonemang förs i motion Fi233 (kd). I motion Fi234\r\n(c) föreslås att ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen\r\ndifferentieras så att personer med barn erhåller högre ersättning än\r\npersoner utan barn. Som tidigare redovisats vill Moderata samlingspartiet\r\nsänka ersättningsnivåerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.\r\nUtskottet vill kortfattat anföra följande. En generellt upplagd\r\nvälfärdspolitik är en viktig del i politiken för tillväxt och rättvisa.\r\nSocialförsäkringarna minskar klyftorna mellan olika grupper i samhället\r\noch ger trygghet vid utsatthet samtidigt som försäkringarnas koppling\r\ntill förvärvsarbete uppmuntrar till ett högt arbetskraftsdeltagande och\r\narbetskraftsutbud.\r\nUtskottet vill också klart avvisa Centerpartiets och Moderata\r\nsamlingspartiets olika förslag. Det är viktigt för legitimiteten och\r\nstabiliteten\r\ni systemen att de är generellt utformade utan omfattande differentierande\r\ninslag. För legitimiteten är det också viktigt att ersättningsnivåerna\r\nligger på nivåer som gör att försäkringen fyller sin funktion.\r\nEnligt utskottets mening är det dock viktigt att försäkringarna fortlöpande\r\nutvecklas. Eventuella marginal- och tröskeleffekter som kan påverka\r\narbetskraftsutbudet negativt bör identifieras och åtgärdas. Som tidigare\r\nredovisats återställs ersättningsnivån i sjukförsäkringen till 80 %\r\nfrån den 1 januari 2005. Till följd av de senaste årens lågkonjunktur\r\nhar de tidigare planerade höjningarna av taken i sjuk- och\r\nföräldraförsäkringarna\r\nskjutits upp. Som tidigare redovisats föreslår dock regeringen i\r\nbudgetpropositionen att taket i föräldraförsäkringen höjs till 10 prisbasbelopp\r\nden 1 juli 2006.\r\n. och resurser till vården, skolan och omsorgen ökar .\r\nSaneringen av de offentliga finanserna har skapat utrymme för satsningar\r\npå att öka resurserna och förbättra kvaliteten inom skolan, vården och\r\nomsorgen. Överföringen av resurser från staten till kommunerna har ökat\r\nkraftigt sedan mitten av 1990-talet.\r\nTill följd av bl.a. lågkonjunkturen har kommunernas och landstingens\r\nfinansiella situation försvagats de senaste åren, och enligt utskottets\r\nmening behöver kommunsektorn ytterligare resurser för att klara nödvändiga\r\nsatsningar.\r\nI budgetpropositionen föreslår därför regeringen att det generella\r\nsysselsättningsstödet utökas med 1,5 miljarder kronor redan 2004 så att\r\nkommunerna och landstingen kan behålla personal samt anställa fler i\r\nvården, skolan och omsorgen. Under 2005 och 2006 tillförs ytterligare\r\n6 respektive 7 miljarder kronor. Utöver detta införs riktade bidrag för\r\natt under perioden 2005-2007 öka antalet anställda inom förskolan med\r\nomkring 6 000 personer.\r\nVid sidan av detta pågår dessutom en satsning för att öka antalet lärare\r\ni grundskolan med 15 000 personer. Utskottet vill i detta sammanhang\r\näven nämna den nationella vårdgarantin som enligt förslag införs fr.o.\r\nm. den 1 november 2005.\r\n. samtidigt som behovet av kommunal verksamhet ökar starkt .\r\nEnligt utskottets mening är resurstillskotten en viktig utveckling.\r\nBehoven av offentlig och kommunal verksamhet kommer att öka starkt\r\nframöver, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den allt\r\nhögre andelen äldre i befolkningen. Det framgår inte minst av den analys\r\nsom regeringen redovisar i budgetpropositionens bilaga 2. I analysen\r\nberäknas Sveriges befolkning öka med ca 1,7 miljoner personer till 2050.\r\nEn stor del av ökningen kommer att ske i åldersgruppen 65 år och äldre.\r\nEnligt analysen medför detta att utgifterna för sjukvård och äldreomsorg\r\nunder perioden stiger från 10,2 % av BNP till drygt 14,2 % av BNP.\r\nUtgifterna för pensioner väntas stiga från 8,5 % av BNP till omkring 10,\r\n5 % av BNP.\r\nDetta är en utmaning som kommer att ställa stora krav på en väl fungerande\r\noffentlig sektor med starka och sunda offentliga finanser. För att klara\r\nutmaningen krävs en god ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning.\r\n\r\n. och verksamheterna bidrar till rättvisa .\r\nUtskottet vill i det här sammanhanget även peka på den studie av\r\nfördelningen av offentliga bidrag och verksamheter som redovisades i\r\nvårpropositionen för 2002, bilaga 3. Undersökningen visar tydligt att de\r\nresurser som fördelas via de offentliga verksamheterna klart bidrar\r\ntill en jämnare fördelning av de ekonomiska förutsättningarna i samhället.\r\nFramför allt är omfördelningen över livscykeln tydlig. Till exempel\r\nberäknas personer i 90-årsåldern få vård och omsorg för i genomsnitt\r\n150 000 kr per år. Barn och ungdomar erhåller ca 35 000 kr per år i\r\nform av främst barnomsorg och utbildning, medan personer i 60-årsåldern\r\nendast utnyttjar offentliga tjänster för 15 000 kr. När det gäller\r\nsubventioner av utbildning visar studien att snedrekryteringen till den\r\nhögre utbildningen fortfarande är betydande. Däremot har klyftan i\r\nantalet utbildningsår mellan olika grupper i samhället minskat markant\r\nde senaste åren. Andra resultat är t.ex. att barnfamiljer och pensionärer\r\ngynnas och att subventionerna påtagligt minskar inkomstspridningen.\r\nPersoner med relativt låg ekonomisk standard erhåller mer, i både\r\nabsoluta och relativa termer, än de välbeställda. Vidare gynnas kvinnor\r\nmer än män av den offentliga tjänstesektorn.\r\n. och tryggheten för de äldre växer\r\nI motion Fi233 (kd) påstås att Socialdemokraternas budgetsanering drabbat\r\nmånga pensionärer hårt.\r\nEnligt utskottets mening stämmer inte motionärernas påstående överens\r\nmed verkligheten. Under de senaste åren har stora satsningar gjorts för\r\natt ge alla en trygg ålderdom. Pensionerna har höjts och skatten sänkts,\r\noch stora satsningar har gjorts inom tandvården. Ett nytt\r\näldreförsörjningssystem och äldreskyddsombud har införts samtidigt som en\r\nmaxtaxa\r\ninom äldreomsorgen införts. Bostadstilläggen har höjts i flera omgångar,\r\noch regeringen föreslår i budgetpropositionen att tilläggen höjs\r\nytterligare 2005.\r\nTill detta ska också, enligt utskottets mening, läggas de stora satsningar\r\nsom görs och planeras i vården och omsorgen och som har stor betydelse\r\nför de äldre.\r\nÄnnu mer resurser till rättsväsendet\r\nI samtliga motioner föreslås ökade anslag till rättsväsendet. I motion\r\nFi233 (kd) hävdar motionärerna att rättsväsendet måste återupprättas.\r\nUtskottet\r\nvill som svar på motionen påpeka att regeringen under de senaste åren\r\ngenomfört den största satsningen på rättsväsendet i modern tid. Reformer\r\nhar genomförts inom polisen, domstolarna, kriminalvården och åklagarväsendet.\r\n\r\nSom en del i omläggningen av försvaret kommer 600 miljoner kronor att\r\ntillföras området säkerhet och trygghet 2005, 1,5 miljarder kronor 2006\r\noch 3 miljarder kronor 2007. Tillskottet till rättsväsendet kommer under\r\nperioden 2005-2007 att uppgå till drygt 2,2 miljarder kronor.\r\nEtt rättvisare Sverige för alla .\r\nDen ekonomiska politiken ska, enligt utskottets mening, bidra till att\r\nöka tillväxten och minska de ekonomiska och sociala klyftorna. Ekonomisk\r\ntillväxt är en förutsättning för ökad rättvisa. Tillväxten i sig är\r\ndäremot ingen garanti för rättvisa, utan för att minska klyftorna krävs\r\nen aktiv politik för rättvisa. Målet bör vara att människors livsval\r\ninte ska begränsas av bakgrund eller kön. Alla ska ha samma rätt och\r\nmöjlighet till vård, utbildning och omsorg. Alla former av diskriminering\r\nmåste upphöra. Invandrare, flyktingar och de som bott i Sverige i många\r\ngenerationer ska ges samma möjligheter i livet.\r\nÄven om mycket återstår att göra har de senaste årens tillväxt gjort\r\ndet möjligt att vidta en rad åtgärder inom t.ex. integrationspolitiken,\r\nfamiljepolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken.\r\nEnligt en undersökning som redovisas i bilaga 3 till vårpropositionen\r\nför 2004 har hushållens sammanlagda ekonomiska standard ökat med 12 %\r\nmellan 1991 och 2002. Dessutom har inkomstskillnaderna mellan olika\r\ngrupper, som stadigt ökat sedan början av 1990-talet, bromsats upp under\r\nde senaste åren. Skillnaderna är dock fortfarande stora, enligt utskottets\r\nmening.\r\nDen ekonomiska krisen under 1990-talet slog extra hårt mot ensamstående\r\nföräldrar, och trots olika reformer har utvecklingen under de senaste\r\ntio åren varit svagast för just denna grupp. Det är av denna anledning\r\nsom regeringen i budgetpropositionen aviserar att 1 miljard kronor\r\navsätts fr.o.m. 2006 för insatser för barnfamiljer med svag ekonomi.\r\nDen största klyftan i samhället finns enligt utskottets mening mellan\r\ndem som har arbete och dem som är arbetslösa. Det är i detta perspektiv\r\nsom budgetpropositionens, och tidigare vår- och budgetpropositioners,\r\nomfattande åtgärder för att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten\r\noch sjukfrånvaron ska ses.\r\nMänniskors vilja och förmåga att arbeta måste tas till vara. Ett sätt\r\natt göra det på är enligt utskottets mening att fortsätta att minska\r\nolika tröskel- och marginaleffekter i skatte- och bidragssystemen så\r\natt det lönar sig bättre att arbeta och studera.\r\nEn mängd åtgärder har under de senaste åren vidtagits för att begränsa\r\nmarginaleffekterna. En analys i vårpropositionen för 2004 visar att den\r\ngenomsnittliga marginaleffekten sjönk med drygt 8 procentenheter mellan\r\n1996 och 2001, från 53,2 % till 45,1 %. Marginaleffekterna har dock\r\nstigit något de senaste åren, främst till följd av stigande arbetslöshet\r\noch höjda kommunalskatter. Förslagen i budgetpropositionen om t.ex.\r\nsänkta inkomstskatter kommer enligt utskottets mening att bidra till\r\natt minska marginaleffekterna ytterligare. I budgetpropositionen slår\r\nregeringen också fast att arbetet med att minska marginal- och\r\ntröskeleffekter ska fortsätta.\r\n. och socialbidragsberoendet ska halveras\r\nAntalet socialbidragsberoende ökade kraftigt under krisen på 1990-talet.\r\nRiksdagens och regeringens mål är att socialbidragsberoendet ska\r\nhalveras mellan 1999 och 2004, från 115 200 personer 1999 till 57 600\r\npersoner 2004. Målet är ett komplement till sysselsättningsmålen, och\r\ni bilaga 3 till budgetpropositionen redovisar regeringen den fjärde\r\nuppföljningen av målet.\r\nEnligt uppföljningen har antalet helårsbidrag minskat med 31 000 eller\r\n26 % mellan 1999 och 2003. Nivån 2003 är den lägsta sedan 1991.\r\nTill följd av den nuvarande höga arbetslösheten kommer inte målet att\r\nnås 2004. Men målet kvarstår, och åtgärder ska vidtas för att det ska\r\nnås så snart som möjligt.\r\nKampen för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är enligt\r\nutskottets mening avgörande när det gäller att minska behovet av bidrag.\r\nMöjligheterna för utsatta grupper att skaffa jobb och delta i arbetslivet\r\nmåste öka. Sverige har inte råd - vare sig mänskligt eller ekonomiskt\r\n- att ställa dessa grupper utanför. Därför är det enligt utskottets\r\nmening utomordentligt viktigt att satsningen på hög sysselsättning och\r\nlåg arbetslöshet fortsätter. I budgetpropositionen anger regeringen att\r\nen översyn av socialbidraget ska genomföras i syfte att stärka arbetslinjen\r\noch underlätta för människor att gå från bidrag till arbete.\r\nJämställdhet\r\nRättvisa och jämställdhet är centrala mål i den ekonomiska politiken.\r\nÄven om vi i Sverige har kommit långt med jämställdheten mellan män och\r\nkvinnor i jämförelse med andra länder återstår mycket att göra.\r\nArbetsmarknaden är fortfarande kraftigt könsuppdelad, och kvinnors arbete\r\när ofta lägre betalt. Män har bättre karriärmöjligheter, högre lön och\r\nstörre makt som en följd av att de är män.\r\nDen jämställdhetsbilaga som regeringen redovisade i budgetpropositionen\r\nför 2004 (bilaga 4) visar att fördelningen av ekonomiska resurser mellan\r\nmän och kvinnor fortfarande är mycket ojämn. Kvinnornas löner och\r\ninkomster från företagande uppgår enligt bilagan till 63 % av männens. Om\r\nman beaktar att männen har större kapitalinkomster än kvinnorna minskar\r\ninkomstandelen till 62 %. Kvinnornas inkomstandel stiger till 76 % av\r\nmännens när hänsyn tas till den omfördelning som sker i samhället via\r\nskatter, transfereringar och olika typer av familjestöd. I bilagan\r\nframgår också att kvinnor står för merparten av det obetalda arbete som\r\nt.ex. sker i hemmet, vilket får negativa effekter för utvecklingen av\r\ndet betalda arbetet.\r\nFör att bryta detta mönster måste den övergripande ekonomiska politiken\r\nfå ett ännu tydligare genusperspektiv. Vid sidan om åtgärder inom\r\nfamilje- och arbetsmarknadspolitiken handlar det t.ex. om åtgärder för\r\natt bryta yrkes- och befattningssegregeringen. Insatser måste också\r\nvidtas för bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, där män till\r\növervägande delen arbetar inom den privata sektorn, medan kvinnor till 50\r\n% arbetar i den offentliga sektorn och till 50 % i den privata sektorn.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen tillsatt en\r\nutredning om rätt till heltidsanställning.\r\nTrots att lönediskriminering är förbjuden i lag är den könsrelaterade\r\nlönediskrimineringen - löneskillnaderna mellan män och kvinnor sedan\r\nhänsyn tagits till skillnader i yrkesval och sektors- och branschtillhörighet\r\n- fortfarande stor. Detta är enligt utskottets mening en oacceptabel\r\nsituation. Den könsrelaterade lönediskrimineringen måste bort från\r\ndagordningen.\r\nVia Jämställdhetsombudsmannen och Medlingsinstitutet följer regeringen\r\nlöpande arbetsmarknadens arbete med att få bort den könsrelaterade\r\nlönediskrimineringen. I budgetpropositionen anger regeringen att en\r\nnationell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader tas fram.\r\nI det arbetet är arbetsmarknadens parter viktiga aktörer.\r\nUtskottet avslutar med att konstatera att budgetpropositionen bygger på\r\nen överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan tillstyrker utskottet propositionen\r\nyrkande 1 och avstyrker motionerna Fi231 (m) yrkandena 1 och 10, Fi232\r\n(fp) yrkande 1, Fi233 (kd) yrkandena 1, 3 och 8 samt Fi234 (c) yrkandena\r\n1 och 2.\r\n2.4 Gröna nyckeltal\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om gröna nyckeltal med hänvisning\r\ntill det arbete med att vidareutveckla nyckeltalen som pågår.\r\nMotionen\r\nI motion MJ498 föreslår Göran Hägglund m.fl. (kd) att icke-certifierade\r\nmiljöledningssystem bör inkluderas i regeringens gröna nyckeltal.\r\nMotionärerna framhåller att i nyckeltalen ingår antalet ISO- och\r\nEMAS-registrerade företag, men även företag som arbetar enligt enklare och\r\nbilligare miljöledningssystem som inte certifieras bör tas med då de\r\ngröna nyckeltalen beräknas (yrkande 45).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nSedan år 1999 redovisas gröna nyckeltal i budget- och vårpropositionerna.\r\n\r\nNyckeltalen är ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen och, som\r\nfinansutskottet uttalat, ett viktigt instrument för att nå det övergripande\r\nmiljömålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de\r\nstora miljöproblemen är lösta (prop. 2001/02:100 s. 36, bet. 2001/02:FiU1\r\ns. 90). Av budgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde 20, framgår\r\natt det totala antalet registreringar enligt förordningen om frivilligt\r\ndeltagande för organisationer i EG:s miljölednings- och\r\nmiljörevisionsförordning,\r\nEMAS-förordningen (761/2001/EG) har minskat under året. I augusti 2004\r\nvar 115 organisationer och 122 anläggningar registrerade, mot 201\r\nrespektive 255 i juni året före. Däremot har antalet certifieringar enligt\r\nInternationella standardiseringsorganets miljöstandard ISO 14 001 ökat\r\nfrån 2 675 i juni 2003 till 3 280 i augusti 2004. Antalet registrerade\r\ncertifierade miljövarudeklarationer (EPD) har ökat från 78 till 99 mellan\r\njuni 2003 och augusti 2004. Av budgetpropositionen framgår även att AB\r\nSvenska Miljöstyrningsrådet för innevarande år har tillförts 3 miljoner\r\nkronor för att förvalta och vidareutveckla ett verktyg för ekologiskt\r\nhållbar offentlig upphandling, EKU-verktyget, som utvecklats av\r\nDelegationen för ekologiskt hållbar upphandling.\r\nUtskottet delar uppfattningen i motion MJ498 (kd) om betydelsen av att\r\nde små företagen arbetar med miljöledningssystem och att detta skall\r\nkunna ske på frivillig väg. I skrivelse 2000/01:38 Hållbara Sverige -\r\nuppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling uttalade\r\nregeringen sin avsikt att fortsätta den dialog med näringslivet och\r\növriga aktörer som påbörjats för att det breda ansvarstagande som behövs\r\nska komma till stånd. Som exempel nämns i skrivelsen bl.a. Närings- och\r\nteknikutvecklingsverkets, numera Verket för näringslivsutveckling, Nutek,\r\narbete för att främja näringslivets eget miljöarbete, exempelvis genom\r\ninförande av miljöledningssystem. Enligt vad utskottet inhämtat deltar\r\nNutek under ledning av Svenska institutet för standarder i en internationell\r\nrevidering av ISO 14 001 så att systemet blir enklare, billigare och\r\nmer lämpat för mindre och medelstora företag. I sammanhanget kan nämnas\r\natt det sedan våren 2003 finns en brittisk standard för stegvis\r\ncertifiering mot ISO 14 001. Företagen, i synnerhet de små och medelstora,\r\nkan således välja att certifiera sig i fem olika nivåer på väg mot en\r\ns.k. fullständig certifiering. Metoden har under flera år utvärderats\r\ni Storbritannien och visat sig vara både kostnadseffektiv och leda till\r\nett bra miljöarbete i små och medelstora företag. I Sverige har ett\r\npilotprojekt inletts i januari 2004 där modellen (standarden) ska testas\r\npå cirka tio företag i Landskrona och med svenska konsulter/certifieringsorgan.\r\nSom miljö- och jordbruksutskottet tidigare uttalat får det dock i första\r\nhand ankomma på regeringen att även i fortsättningen främja arbetet med\r\natt vidareutveckla nyckeltalen (bet. 2000/01:MJU15). Miljö- och\r\njordbruksutskottet förutsätter emellertid därvid att regeringen i sin\r\nberäkning av de gröna nyckeltalen och i sin fortsatta redovisning av\r\nmiljöledningen inkluderar även företag med miljöledningssystem som inte\r\när registrerade enligt EMAS-förordningen eller ISO 14 001. Finansutskottet\r\nhar ingen annan uppfattning. Med det anförda finner utskottet syftet\r\nmed motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 23 i allt väsentligt tillgodosett.\r\nMotionen bör därmed lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida,\r\nvilket innebär att yrkandet bör avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n\r\n3 Mål för de offentliga finanserna\r\n3.1 Utvecklingen av de offentliga finanserna\r\nUnder 2004 har svensk ekonomi utvecklats starkt. Produktivitetsutvecklingen\r\nhar varit mycket god och den stigande exporten har bidragit väsentligt\r\ntill att BNP nu beräknas stiga med 3,5 % under 2004, vilket är en hel\r\nprocentenhet mer än vad som beräknades i den ekonomiska vårpropositionen.\r\nÄven för 2005 har prognoserna för BNP reviderats upp, och tillväxten\r\nberäknas nu till 3,0 %, vilket är 0,4 % mer än beräkningen i vårpropositionen.\r\nDe offentliga finanserna följer dock inte fullt ut den goda tillväxten,\r\nvilket hänger samman med tillväxtens sammansättning. Det är i första\r\nhand exporten som för närvarande bidrar till tillväxten medan\r\nsysselsättningsutvecklingen inte är lika gynnsam. Det är emellertid\r\nsysselsättningsutvecklingen som är avgörande för skattebasernas, och därmed\r\nde offentliga inkomsternas, utveckling.\r\nFör 2003 blev utfallet för de offentliga finanserna ett överskott på 0,\r\n5 % av BNP. Detta var visserligen mindre än de målsatta 2,0 % av BNP,\r\nmen avvikelsen förklaras till stor del av att BNP-utvecklingen det året\r\nblev svagare än beräknat. I budgetpropositionen för 2003 beräknades BNP\r\nför 2003 växa med 2,5 % men utfallet blev 0,9 procentenheter lägre, dvs.\r\n1,6 %. Dessutom utvecklades skatteintäkterna svagare än beräknat, även\r\nmed hänsyn tagen till den ekonomiska utvecklingen.\r\nFör innevarande år beräknas det finansiella sparandet uppgå till 0,7 %\r\nav BNP, vilket är högre än det mål på 0,5 % av BNP som riksdagen\r\nfastställde hösten 2003. I budgetpropositionen för 2004 skrev regeringen\r\natt man avsåg att eventuellt ompröva målet för 2004 års finansiella\r\nsparande mot bakgrund av den framtida konjunkturutvecklingen. Trots den\r\ngoda tillväxten under 2004 har utvecklingen på arbetsmarknaden dock\r\nvarit svag och det finns fortfarande outnyttjade resurser i ekonomin.\r\nMed tanke på detta anser regeringen att det inte finns anledning att\r\nompröva målet för 2004 års finansiella sparande.\r\nFör det kommande året beräknas överskottet i de offentliga finanserna\r\nuppgå till 0,6 % av BNP. För att inte riskera att hämma den ekonomiska\r\nuppgången under 2005 bör finanspolitiken inte ges en alltför stram\r\ninriktning. I stället måste tillfället utnyttjas till att varaktigt höja\r\nsysselsättningen. Skulle den ekonomiska återhämtningen gå snabbare än\r\nvad som nu beräknas avser regeringen att föreslå ett högre sparande för\r\n2005.\r\nÅren 2006 och 2007 beräknas det finansiella sparandet uppgå till 0,4\r\nrespektive 0,9 % av BNP. Det genomsnittliga överskottet sedan 2000\r\nberäknas därmed uppgå till 1,4 % av BNP. Målet om ett överskott på 2 %\r\nav BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln ligger fast.\r\nDen beräknade utvecklingen inom de tre delsektorer som omfattas av\r\növerskottsmålet framgår av följande sammanställning.\r\nTabell 3.1 Offentliga sektorns finansiella sparande 2003-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nSom framgår av sammanställningen återfinns överskottet i de offentliga\r\nfinanserna främst i ålderspensionssystemet. Statens finansiella sparande\r\nuppvisar ett underskott under hela perioden, vilket motverkas av att\r\nsparandet i ålderspensionssystemet beräknas uppgå till ca 2 % av BNP\r\nunder prognosperioden. Kommunsektorn beräknas uppvisa ett relativt litet\r\nmen positivt finansiellt sparande från 2004 och framåt.\r\nSkattekvoten, dvs. den offentliga sektorns skatter och avgifter i procent\r\nav BNP, uppgick 2003 till 50,9 % och väntas minska till 49,0 % 2007.\r\nUtgiftskvoten som 2003 motsvarade 55,6 % av BNP beräknas mot periodens\r\nslut ha sjunkit till 53,2 %.\r\nUnder perioden 1998-2002 uppvisade statsbudgeten överskott som sammantaget\r\nuppgick till 233,5 miljarder kronor. Statsskulden minskade under\r\nmotsvarande period med ca 300 miljarder kronor, i huvudsak till följd av\r\nbudgetöverskotten och valutakursvinster. En stor del av budgetöverskotten\r\när hänförliga till överföringarna från AP-fonderna, sammanlagt 145\r\nmiljarder kronor under perioden 1999-2002.\r\nDen svaga konjunkturen 2003 innebar att budgetöverskotten förbyttes\r\ntill ett underskott på 46 miljarder kronor, bl.a. till följd av höga\r\narbetslöshetsutgifter för staten och fortsatt höga utgifter inom\r\nohälsoområdet. Nu prognostiserar regeringen fortsatta underskott i\r\nstatsbudgeten under perioden 2004-2007. De redovisade saldona bärs delvis\r\nupp av vissa större engångseffekter, vilket framgår av efterföljande\r\nsammanställning.\r\nTabell 3.2 Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo samt statsskuldens\r\nutveckling 2003-2007.\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n\r\nUtgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statsbudgetens utgiftsområden\r\nexklusive statsskuldsräntor, utgifterna för ålderspensionssystemet och\r\nen budgeteringsmarginal. Under perioden 2004-2007 beräknas de takbegränsade\r\nutgifterna öka med 87 miljarder kronor eller med i genomsnitt 29 miljarder\r\nkronor per år.\r\nTabell 3.3 Utgiftstak för staten och takbegränsade utgifter\r\n2004-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n\r\nFör åren 2004 och 2005 är budgeteringsmarginalerna mycket små. Regeringen\r\ngör följaktligen bedömningen att utgiftstaket för 2004 riskerar att\r\növerskridas om inga åtgärder vidtas. Därför avser regeringen att fatta\r\nbeslut om utgiftsbegränsande åtgärder som beräknas minska utgifterna\r\nmed ca 2,5 miljarder kronor. De områden som berörs är främst försvaret\r\n(2 miljarder kronor) och det internationella biståndet (0,5 miljarder\r\nkronor). Dessa utgiftsbegränsningar innebär att anslagssparandet 2005\r\nökar med motsvarande belopp. Även 2005 är emellertid budgeteringsmarginalen\r\nmycket liten. För att minska risken för ett överskridande av utgiftstaken\r\nnästa år kommer regeringen att i myndigheternas regleringsbrev besluta\r\nom ett antal åtgärder som syftar till att den totala nettoförbrukningen\r\nav anslagsbehållningar inte överskrider noll. Utskottet återkommer till\r\ndenna fråga i avsnitt 4.6.\r\n3.2 Mål för det finansiella sparandet 2005\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avvisar motionsförslag om att ändra utformningen av de\r\nbudgetpolitiska målen. Därutöver tillstyrker utskottet regeringens förslag\r\natt fastställa målet för den offentliga sektorns finansiella sparande\r\n2005 till ett överskott på minst 0,5 % av bruttonationalprodukten.\r\nUtskottet tillstyrker därmed proposition 2004/05:1 yrkande 4 samt\r\navstyrker här aktuella motionsförslag.\r\nJämför reservationerna 2 (m), 3 (fp) och 4 (kd, c).\r\nRiksdagen har lagt fast ett långsiktigt mål för finanspolitiken som\r\ninnebär att de samlade offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott\r\npå i genomsnitt 2 % av BNP sett över en konjunkturcykel. Överskottsmålet\r\nomfattar staten, ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn och\r\när definierat av EU:s regelverk för nationalräkenskaper, ENS-95. Eftersom\r\nBNP för närvarande uppgår till ungefär 2 500 miljarder kronor innebär\r\ndetta mål uttryckt i nominella termer att de samlade inkomsterna för\r\nstaten, kommunerna och ålderspensionssystemet ska överstiga utgifterna\r\nmed i genomsnitt ca 50 miljarder kronor per år under en konjunkturcykel.\r\nÖverskottet kan ett visst år vara högre eller lägre, men för perioden\r\nsom helhet ska det motsvara 2 % av BNP.\r\nÖverskottsmålet på 2 % av BNP innebär att det skapas en buffert för att\r\nmöta de kommande påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen som\r\nföljer av den demografiska utvecklingen. Målet innebär också en betryggande\r\nmarginal till underskottsgränsen i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt\r\npå 3 % av BNP.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 4.1.3) att riksdagen\r\nfastställer målet att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn\r\nunder 2005 ska uppgå till minst 0,5 % av BNP (yrkande 4).\r\nÅren 2000 och 2001 överträffades målen för den offentliga sektorns\r\nfinansiella sparande med god marginal. Tillväxten i BNP var god utan att\r\ninflationsmålet hotades eftersom den potentiella produktionsnivån ökade.\r\nDessutom blev skatteintäkterna högre än vad som beräknades när målen\r\nfastställdes.\r\nFör 2003 fastställde riksdagen det årliga överskottsmålet till 2,0 % av\r\nBNP. Till följd av den svaga allmänna konjunkturutvecklingen stannade\r\ndock det offentliga sparandet vid 0,5 % av BNP. Trots detta uppgick det\r\nårliga genomsnittet under perioden 2000-2003 till ca 2 % av BNP. Hösten\r\n2003 beslutade riksdagen att fastställa målet för den offentliga sektorns\r\nfinansiella sparande för 2004 till 0,5 % av BNP. Tillväxten under 2004\r\nbedöms nu bli väsentligt starkare än vad som bedömdes hösten 2003.\r\nEftersom sysselsättningen inte har förbättrats finns dock fortfarande\r\noutnyttjade resurser i ekonomin. Regeringen bedömer mot den bakgrunden\r\natt det inte finns anledning att ompröva målet på 0,5 % av BNP. Det\r\nfaktiska sparandet för 2004 beräknas till 0,6 %, vilket innebär att\r\nmålet för innevarande år beräknas klaras. För 2005 beräknar regeringen\r\natt de offentliga finanserna kommer att uppvisa ett överskott på 0,6 %\r\nav BNP. För att inte äventyra det övergripande målet om 2 % överskott\r\növer en konjunkturcykel bör överskottet under 2005 inte tillåtas\r\nunderskrida 0,5 % av BNP.\r\nUnder prognosperioden, 2004-2007, beräknas inte sparandet nå upp till\r\n2 % av BNP något av åren, vilket innebär att det genomsnittliga årliga\r\növerskottet från 2000 minskar. Det genomsnittliga årliga överskottet\r\nberäknas för perioden 2000-2007 uppgå till 1,4 % av BNP. Det svagare\r\noffentliga sparandet sedan 2000 beror till en del på en svag konjunktur\r\nmed minskande skatteinkomster och ökad arbetslöshet. Till en del beror\r\nförsvagningen av saldot på en expansiv finanspolitik. Den offentliga\r\nsektorns utgifter exklusive räntor steg mellan 2000 och 2003 med nära\r\n3 % av BNP, men beräknas minska som andel av BNP under prognosperioden.\r\nTrots det försvagas det finansiella sparandet som andel av BNP fram\r\ntill 2006. Detta beror på att skatteinkomsterna minskar i snabbare takt\r\nän utgifterna. Tillväxten i BNP under 2004 och 2005 drivs i hög grad av\r\nexporten, vilket gör att sysselsättningen utvecklas svagt. Viktiga\r\nskattebaser ökar därför inte i samma takt som BNP och de offentliga\r\nfinanserna utvecklas därför relativt svagt trots den goda tillväxten.\r\nFrån och med 2002 uppvisar ålderspensionssystemet ett stabilt överskott\r\npå ca 2 % av BNP. Den kommunala sektorn beräknas också uppvisa ett\r\növerskott medan statens finansiella sparande uppvisar ett årligt underskott\r\npå ca 1,5 % av BNP under perioden. Sparandets fördelning på den offentliga\r\nsektorns delar framgår av nedanstående tabell.\r\nTabell 3.4 Den offentliga sektorns finansiella sparande fördelat på\r\ndelsektorer 2000-2007.\r\nProcent av BNP\r\n\r\nEftersom det är svårt att bedöma längden på en konjunkturcykel är det\r\nockså svårt att bedöma måluppfyllelsen. För att bedöma om överskottens\r\nnivå för enskilda år är förenliga med det medelfristiga målet analyserar\r\nregeringen den strukturella nivån på överskotten. Vid denna beräkning\r\njusteras det faktiska överskottet för konjunkturberoende variationer i\r\noffentliga inkomster och utgifter samt för vissa andra tillfälliga\r\neffekter. Detta justerade sparande visar den underliggande, eller\r\nstrukturella, nivån på det finansiella sparandet. Vid ett långsiktigt\r\növerskottsmål på i genomsnitt 2 % av BNP bör det strukturella sparandet\r\nvarje enskilt år normalt motsvara, eller ligga nära, denna nivå. Avviker\r\ndet kan detta sägas spegla i vilken omfattning aktiva finanspolitiska\r\nåtgärder sätts in för att stabilisera ekonomin vid sidan av de automatiska\r\nstabilisatorerna. Ett strukturellt sparande som avviker från 2 % kan\r\nockså vara nödvändigt om föregående år avviker markant från målet\r\neftersom anpassningar till målet normalt bör ske successivt.\r\nDen offentliga sektorns finansiella sparande uppgick 2003 till 0,5 % av\r\nBNP. Det s.k. BNP-gapet bedöms samtidigt ha uppgått till -1,4 %, vilket\r\ninnebär att det fanns gott om lediga resurser i ekonomin. Det strukturella,\r\neller annorlunda uttryckt konjunkturrensade, överskottet uppgick till\r\n1,5 % av BNP. Avvikelsen från riktmärket 2 % var således begränsad under\r\n2003 och betydligt mindre än året dessförinnan. Det strukturella sparandet\r\nbedöms vara något starkare under 2004 men under 2005 ökar åter avvikelsen\r\nfrån 2 % till följd av den expansiva finanspolitiken. Fram till 2007 är\r\ndet strukturella sparandet i stort sett oförändrat och uppgår till knappt\r\n1 % av BNP. Vid en bedömning av måluppfyllelsen måste man dock ta hänsyn\r\ntill att perioden 2000-2007 inte kan anses vara en fullständig\r\nkonjunkturcykel eftersom BNP-gapet har varit negativt alla år utom 2000 och\r\nbedöms slutas under 2007.\r\nUtvecklingen i de offentliga finanserna uttryckt som strukturellt\r\nsparande framgår av följande sammanställning.\r\nTabell 3.5 Strukturellt finansiellt sparande i den offentliga sektorn\r\n2000-2007\r\nProcent av BNP\r\n\r\nÖverskottsmålet tillåter att det finansiella sparandet avviker från 2 %\r\nför enskilda år för att jämna ut konjunktursvängningarna. Sedan\r\nbudgetpropositionen för 2004 anger regeringen dock inte preciserade mål för\r\ndet offentliga sparandet tre år framöver utan endast för nästkommande\r\når. Målet för det enskilda året ska bestämmas med hänsyn till både det\r\növergripande målet över en konjunkturcykel och det aktuella konjunkturläget.\r\nAtt fastställa mål för tre år framöver är emellertid vanskligt eftersom\r\ndet är svårt att göra träffsäkra konjunkturprognoser med en tidshorisont\r\npå 3-4 år.\r\nDet svenska överskottsmålet är väsentligt mer ambitiöst än det som\r\nEU-länderna satt upp inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De\r\nsvenska offentliga finanserna är också betydligt starkare än genomsnittet\r\ninom EU. Under perioden 2000-2003 uppvisade Sverige ett finansiellt\r\nsparande i den offentliga sektorn på 2,0 % av BNP i genomsnitt, att\r\njämföra med genomsnittet för EU-länderna som visade ett genomsnittligt\r\nunderskott på 1,6 % av BNP.\r\nMot bakgrund av den svaga sysselsättningsutvecklingen bedömer regeringen\r\natt det vore riskabelt att nu strama åt ekonomin. En återgång till ett\r\növerskott på 2 % av BNP måste ske gradvis för att inte riskera att bromsa\r\nden ekonomiska återhämtningen. Uppgången måste utnyttjas för att höja\r\nsysselsättningen varaktigt, vilket också förbättrar möjligheterna att\r\nbygga upp en buffert inför nästa lågkonjunktur.\r\nMot denna bedömning föreslår regeringen att målet för den offentliga\r\nsektorns finansiella sparande under 2005 fastställs till 0,5 % av BNP.\r\nSkulle den ekonomiska återhämtningen gå snabbare än vad som nu beräknas\r\nkommer regeringen att föreslå att sparmålet för 2005 höjs. Det övergripande\r\nmålet om ett överskott på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel\r\nligger fast.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi231 att budgetpolitiken ska\r\ninriktas på ett långsiktigt mål för den offentliga sektorns skuldsättning.\r\nMotionärernas samlade bedömning är att den konsoliderade offentliga\r\nsektorns bruttoskuld bör reduceras till 40 % av BNP, och att detta bör\r\nuppnås inom cirka fem år. För att åstadkomma en sådan skuldminskning\r\nkrävs ett strukturellt finansiellt sparande på åtminstone 2 % av BNP de\r\nnärmaste åren. När skuldmålet har uppnåtts finns det skäl att överväga\r\nytterligare reduktion av skuldsättningen. Det operativa målet för det\r\nstrukturella finansiella sparandet i den offentliga sektorn bör sättas\r\nså att skuldnivån blir långsiktigt uthållig. Eftersom kommunsektorn är\r\nålagd ett balanskrav är det rimligt att räkna med att den sektorn i\r\ngenomsnitt är i finansiell balans. Därtill är pensionssystemet självständigt\r\noch självreglerande i förhållande till statsfinanserna. Statens finansiella\r\nsparande är därmed det enda instrument som återstår för att upprätthålla\r\nmålet om ett genomsnittligt strukturellt sparande på 2 % av BNP för\r\nhela den offentliga sektorn. Motionärerna förordar därför att ett mål\r\nanges för statens finansiella sparande trots att detta endast är ett\r\ninstrument för budgetpolitiken, inte ett egentligt mål. Statens finansiella\r\nsparande bör enligt motionärerna fastställas till -0,6; -0,1 och 0,7 %\r\nav BNP för åren 2005 till 2007 (yrkande 4). Detta innebär enligt\r\nmotionärerna att det strukturella sparandet i den offentliga sektorn uppgår\r\ntill 2,2; 2,4 respektive 3,0 % åren 2005-2007.\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i motion Fi232 att eftersom\r\npensionssystemet ät autonomt bör inte dess sparande räknas in i det mål\r\nsom fastställs. Pensionssystemets medel kan inte användas till andra\r\noffentliga utgifter än pensioner. För kommunerna gäller ett balanskrav,\r\noch man bör kunna räkna med att den kommunala sektorn är i balans.\r\nDärför är det nödvändigt att sätta ett nytt mål för de offentliga\r\nfinanserna, vilket bör vara att statens finansiella sparande ska uppvisa\r\nbalans över konjunkturcykeln, normalt 4 till 5 år (yrkande 5). I motion\r\nFi277 (fp) framförs ett yrkande av samma innebörd (yrkande 1). Ett sådant\r\nmål innebär att statsskulden inte kommer att växa i nominella tal och\r\nden kommer att sjunka som andel av BNP. I kombination med försäljningar\r\nav statliga företag kommer detta att minska statsskulden i kronor räknat\r\noch statens räntebörda kommer också att minska. En låg skuldsättning\r\nger stor rörelsefrihet i den ekonomiska politiken vid nedgångar i\r\nkonjunkturen, skriver motionärerna. Successivt uppnås ett bättre offentligt\r\nsparande med motionärernas politik, men det ekonomisk-politiska målet\r\navser statens finansiella sparande. Den målsatta balansen i statens\r\nfinansiella sparande uppnås enligt motionärerna inte inom de närmaste\r\ntre åren, och bortom den kommande treårsperioden behövs ett överskott\r\npå ca 1,8 % av BNP i ett par år, vilket enligt motionärerna vore möjligt\r\natt uppnå utan drastiska omkastningar i den ekonomiska politiken.\r\nMotionärerna föreslår att målet för det finansiella sparandet 2005 fastställs\r\ntill -1,3 % av BNP (yrkande 6). Motionärerna föreslår även att riksdagen\r\nska godkänna deras beräkning av den offentliga sektorns finansiella\r\nsparande som uppgår till 1,0; 0,9 respektive 1,3 % för åren 2005-2007\r\n(yrkande 7).\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi233 att regeringens förslag till\r\nbudgetpolitiskt överskottsmål för de offentliga finanserna bör kompletteras\r\nmed ett mål om balans i statens finansiella sparande (yrkande 12). En\r\nsådan restriktion innebär att skatteuttaget varken blir större eller\r\nmindre än nödvändigt oavsett nivå på det totala skatteuttaget. Ett\r\nbalansmål för statens finansiella sparande över konjunkturcykeln blir\r\nliktydigt med en ambition att statsskulden inte ska öka över tiden, ens\r\ni nominella termer. På grund av de stora underskotten måste dock målet\r\ntrappas in stegvis, påpekar motionärerna.\r\nMotionärerna föreslår också ett etappmål för statsskulden som innebär\r\natt skulden ska minskas till under 40 % av BNP senast 2007 (yrkande 10).\r\nDetta ska huvudsakligen åstadkommas genom försäljning av statliga\r\nföretag, och i viss mån genom en stramare finanspolitik. Kristdemokraterna\r\nuppger att deras budgetförslag innebär att statsskulden 2007 blir knappt\r\n40 % av BNP, dvs. nästan 7 % av BNP lägre än i regeringens förslag.\r\nMotionärerna anser också att regeringen bör fullfölja arbetet med att\r\npresentera en långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi, LINUS (yrkande\r\n13). De erinrar om att den tidigare finansministern Erik Åsbrink tog\r\ninitiativ till att utforma en sådan strategi men aldrig gavs tillfälle\r\natt slutföra detta arbete. En sådan strategi behövs enligt motionärernas\r\nmening om Sverige ska klara den dubbla utmaning som följer av en ökad\r\ninternationalisering med dess krav på sänkt skattetryck samtidigt som\r\nden demografiska utvecklingen med alltfler äldre snarare ställer krav\r\npå motsatsen.\r\nCenterpartiet framhåller i motion Fi234 att statsfinanserna måste ha\r\nsådan styrka att ett budgetöverskott råder i högkonjunktur och att det\r\ninte uppstår ett budgetunderskott vid en normal lågkonjunktur. Regeringens\r\nmål om ett överskott i de offentliga finanserna har visat sig medföra\r\nen risk att avsättningar för framtida pensioner används för att täcka\r\nunderskott i statens finanser, anser motionärerna. Centerpartiet förordar\r\ndärför ett balanskrav som innebär att statsbudgeten inte ska visa\r\nunderskott över en konjunkturcykel. Motionärernas målsättning är också\r\natt statsskulden ska minska som andel av BNP till högst 40 % inom de\r\nnärmaste två mandatperioderna (yrkande 5).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet förespråkar alla ett\r\nmål om att statens finansiella sparande ska vara i balans över en\r\nkonjunkturcykel. Kristdemokraterna och Centerpartiet har dessutom ambitionen\r\natt statsskulden ska minska till ca 40 % av BNP om än i olika takt.\r\nKristdemokraterna har som etappmål att skulden ska ha nått denna nivå\r\nsenast 2007 och att skulden därefter bör fortsätta att minska som andel\r\nav BNP. Centerpartiet har den något mer modesta målsättningen att\r\nskuldnivån på högst 40 % av BNP ska nås inom de två närmaste mandatperioderna,\r\ndvs. senast 2010. Moderata samlingspartiet anser att målet bör avse\r\nden offentliga bruttoskulden, som ska reduceras till cirka 40 % av BNP\r\nom cirka fem år. Som ett medel för att nå detta föreslår Moderaterna\r\nmål för statsfinanserna åren 2005-2007. Dessa mål innebär enligt\r\nmotionärerna att den offentliga sektorns finansiella sparande kommer att\r\nuppgå till 2,2; 2,4 och 3,0 % av BNP under perioden 2005-2007. Sammantaget\r\ninnebär detta att det genomsnittliga finansiella sparandet åren 2000-2007\r\nuppgår till 2,2 % av BNP.\r\nI samband med behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen väcktes\r\nmotionsyrkanden med samma eller snarlik innebörd. Vid behandlingen av\r\ndessa framförde utskottet flera argument för att inte ändra utformningen\r\nav nuvarande mål för de offentliga finanserna. Våren 2004 (bet.\r\n2003/04:FiU20) skrev utskottet:\r\nFör kommunsektorn gäller ett krav på att det finansiella sparandet ska\r\nvara i balans. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet\r\nberäknas enligt Långtidsutredningen uppgå till ca 2 % av BNP till år 2010.\r\nAv detta följer att regeringens mål om ett överskott på 2 % av BNP i\r\nhela den offentliga sektorn innebär att statens finansiella sparande i\r\ngenomsnitt ska vara i balans åren framöver. Oppositionspartiernas förslag\r\nom ett balansmål för staten innebär således i detta avseende inte någon\r\nskillnad gentemot regeringens mål för hela den offentliga sektorn,\r\nåtminstone inte för den överskådliga framtiden. Inte heller Moderaternas\r\nförslag om ett skuldmål innebär någon verklig skillnad. Moderaterna\r\nkommer själva fram till att ett överskott på 2 % i de offentliga finanserna\r\när vad som krävs för att nå deras föreslagna skuldmål. De olika\r\nmålformuleringarna innebär således alla en snarlik avvägning av de offentliga\r\nfinansernas styrka. Det förefaller därför, enligt utskottets uppfattning,\r\nsom om det i praktiken råder en bred enighet kring att målet för de\r\noffentliga finanserna är väl avvägt. Det som skiljer är i stället målens\r\ntekniska utformning.\r\nOppositionspartierna för fram en rad argument för att målet inte bör\r\navse hela den offentliga sektorns finansiella sparande, utan bara statens,\r\nalternativt den offentliga bruttoskulden.\r\nDen bärande tanken bakom förslaget om ett balansmål för statens finansiella\r\nsparande är att ålderspensionssystemet är självständigt och inte kan\r\nanvändas som budgetregulator med mindre än att pensionsöverenskommelsen\r\nrivs upp. Kommunsektorn är ålagd ett balanskrav. Det är därför logiskt\r\natt målet avser den sektor som regering och riksdag har full möjlighet\r\natt påverka, nämligen staten. Överskottet i de offentliga finanserna\r\nligger i dag helt och hållet i pensionssystemet medan staten uppvisar\r\nett underskott. Detta är inte en hållbar situation utan innebär att\r\npensionärernas tillgångar hotas på längre sikt, eftersom staten framöver\r\nkan behöva göra anspråk på dessa för att balansera sin egen ekonomi.\r\nEtt mål för den offentliga bruttoskulden ger starkare incitament att\r\nanvända oväntade och tillfälliga förbättringar till amorteringar. Avser\r\nmålet det finansiella sparandet ökar i stället risken att sådana\r\nförstärkningar används till budgetförsvagande reformer, anser Moderaterna.\r\nEn lägre skuldnivå ger också ökat finanspolitiskt handlingsutrymme\r\nframöver samtidigt som det minskar risken för en eskalerande skuld- och\r\nräntespiral i händelse av en ny, riktigt djup, lågkonjunktur.\r\nUtskottet delar inte åsikten att det vore lämpligare att ha ett mål för\r\nstatens finansiella sparande eller för den offentliga skulden än att\r\nbehålla målet för finansiellt sparande i hela den offentliga sektorn.\r\nDet finns flera skäl till detta.\r\nEtt mål för den offentliga bruttoskulden, och likaså för statsskulden,\r\nskulle riskera att innebära en lockelse att uppnå målet genom engångsvisa\r\nåtgärder, och även sådana åtgärder som inte förbättrar den offentliga\r\nnettoskulden. Ett bruttoskuldmål skulle kunna nås genom omfattande\r\nförsäljningar av statlig egendom, trots att sådana försäljningar inte\r\nbehöver innebära en förbättring av den offentliga ekonomin. Statsskulden\r\npåverkas dessutom av många faktorer som är av teknisk karaktär och därför\r\nhar mindre betydelse i ekonomisk-politiskt perspektiv. Det förefaller\r\nt.ex. inte välbetänkt att anpassa finanspolitiken till effekter på\r\nskuldsättningen då valutakursen ändras. Ett skuldmål skulle riskera att\r\ninte vara särskilt operativt lämpligt.\r\nEtt återkommande argument mot dagens mål för hela den offentliga sektorn\r\när att det hotar pensionärernas pengar. För att täcka sina egna underskott\r\nskulle staten förr eller senare behöva ta pensionssystemets sparande i\r\nanspråk. En sådan verklighetsbeskrivning är enligt utskottets uppfattning\r\ndirekt missvisande. Det förhållandet att det finns ett betydande överskott\r\ni pensionssystemet gör det förvisso möjligt att underbalansera statens\r\nfinansiella sparande utan att äventyra de samlade offentliga finanserna.\r\nDetta är en ekonomisk-politisk avvägning som görs avseende de offentliga\r\nfinanserna. Den avvägningen äventyrar inte pensionsöverenskommelsen och\r\nhotar inte pensionärernas pengar. De offentliga finanserna fortsätter\r\natt vara starka och skuldkvoten minskar till 2006 trots underskottet i\r\nstatens finansiella sparande.\r\nI ett stabiliseringspolitiskt perspektiv måste de samlade offentliga\r\nfinanserna beaktas. Om man ska bedöma ekonomins samlade efterfrågan kan\r\nman inte bortse från pensionssystemet och kommunsektorn. Att bara\r\nbetrakta staten skulle lätt kunna leda till en felaktigt avvägd\r\nefterfrågepolitik. Om finanspolitiken inriktas på ett mål för statens\r\nfinansiella\r\nsparande skulle det därför ändå behövas ett annat mått för att göra\r\nstabiliseringspolitiska avvägningar. Detta skulle enligt utskottets\r\nmening innebära en onödig komplikation och riskera att göra finanspolitiken\r\nmindre tydlig.\r\nEtt mål som avser hela den offentliga sektorn är mindre känsligt för\r\norganisatoriska förändringar än ett mål för staten. För att vara jämförbart\r\növer tiden måste ett mål för staten justeras för ansvarsförändringar\r\nmellan staten och kommunsektorn. Detsamma gäller t.ex. för engångsöverföringarna\r\nfrån pensionssystemet till staten som följde av pensionsreformens ändrade\r\nansvarsfördelning. Ett mål som avser hela den offentliga sektorn är\r\ndärför i denna mening stabilare över tiden. Även för riksdagens arbete\r\nmed att jämföra de politiska alternativen skulle ett mål för staten\r\nkunna innebära en komplikation. Flera riksdagspartier förordar nämligen\r\nomfattande förändringar av ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna.\r\nAvgränsningen av staten skulle därför kunna variera mellan partierna,\r\nvilket i hög grad skulle försvåra jämförelser av de olika budgetalternativen.\r\n\r\nÄnnu ett viktigt skäl till att målet bör avse hela den offentliga sektorn\r\när att detta är en internationell standard. Sveriges nuvarande överskottsmål\r\när definierat i överensstämmelse med det mått som EU använder i\r\nstabilitets- och tillväxtpakten. Detta underlättar givetvis internationella\r\njämförelser, men det bidrar också till ökad tydlighet i finanspolitiken.\r\nOm Sverige skulle välja ett mål för staten skulle vi alltså behöva\r\nanvända ett mått i den inhemska politiken och ett annat i EU-sammanhang.\r\nDetta skulle enligt utskottets mening göra finanspolitiken mindre tydlig.\r\n\r\nVäljer man att ersätta målet för de offentliga finanserna med ett\r\nbalansmål för staten kan i ett längre perspektiv följden bli att\r\nfinanspolitiken försvagas. Om balanskravet för kommunerna upprätthålls och\r\nmålet för statens finansiella sparande sätts till exempelvis noll, kommer\r\ndet samlade offentliga sparandet att följa sparandet i pensionssystemet.\r\nNär de demografiska påfrestningarna sänker överskotten i pensionssystemet,\r\noch kanske vänder dem till underskott, minskar det samlade offentliga\r\nsparandet i motsvarande grad. Säkerhetsmarginalen mot stabilitets- och\r\ntillväxtpaktens underskottsgräns på 3 % av BNP kommer då att krympa.\r\nMed ett mål för hela den offentliga sektorn måste stigande underskott\r\ni pensionssystemet balanseras av stigande överskott i någon annan sektor.\r\nSå är inte fallet om målet endast avser staten.\r\nOm motionärerna är ute efter en stramare finanspolitik än regeringens\r\nvore det att föredra, enligt utskottets uppfattning, att föreslå ett\r\nhöjt mål för sparandet i hela den offentliga sektorn i stället för att\r\nbryta ut staten och skapa ett mer begränsat mål. Det förefaller dock,\r\natt döma av de föreslagna målformuleringarna, som om motionärerna i\r\npraktiken inte förespråkar ett stramare mål för finanspolitiken än\r\nregeringen.\r\nUtskottet anser sammanfattningsvis inte att det finns anledning att\r\nvare sig ersätta eller komplettera dagens mål med ett mål för statens\r\nfinansiella sparande, eller införa ett mål för den offentliga skulden.\r\n\r\nI de nu aktuella motionerna framför motionärerna inte några nya motiv\r\nför sina förslag till alternativ utformning av målen för budgetpolitiken.\r\nUtskottet ser heller ingen anledning att frångå sitt tidigare\r\nställningstagande.\r\nSedan hösten 2003 föreslår regeringen preciserade saldomål endast för\r\ndet närmast kommande året, i stället för avseende de tre kommande åren\r\nsom man gjorde tidigare. Utskottet hade inget att invända mot denna\r\nförändring utan ansåg att förändringen kunde betraktas som en anpassning\r\ntill den rådande verkligheten. De preciserade saldomålen hade i praktiken\r\ninte någon styrande effekt för budgetpolitiken. Moderata samlingspartiet\r\nföreslår att mål för statens saldo ska fastställas både för 2005, 2006\r\noch 2007. Någon anledning till att man vill gå tillbaka till den tidigare\r\nordningen med preciserade saldomål tre år framöver anger motionärerna\r\nemellertid inte. Utskottet har för sin del inget att invända mot den nu\r\ngällande ordningen att ett preciserat mål för det offentliga saldot\r\nendast anges för det närmast kommande året.\r\nBudgetpolitiken har under senare år inriktats mot två fleråriga mål -\r\nsaldomålet och utgiftstaket - som lagt grund för en sund och stabil\r\nutveckling av de offentliga finanserna. Denna omständighet har bidragit\r\ntill att Sverige i dag har internationellt sett starka offentliga\r\nfinanser. Av EU:s numera 25 medlemsländer var det under 2003 endast sju\r\nsom uppvisade överskott i sina samlade offentliga finanser medan 18\r\nländer uppvisade underskott. Av de sju länderna med överskott var det\r\ntre vars överskott var större än Sveriges, Danmark (1,5 %), Finland (2,\r\n3 %) och Estland (2,6 %). Genomsnittet bland EU-länderna var ett underskott\r\npå 2,7 % av BNP, och flera länder hade betydligt större underskott än\r\nde 3 % av BNP som stabilitets- och tillväxtpakten stipulerar. Även USA\r\noch Japan uppvisar stora underskott i sina offentliga finanser. Vid en\r\ninternationell jämförelse hävdar sig således Sveriges offentliga finanser\r\nväl.\r\nNuvarande överskottsmål på i genomsnitt 2 % av BNP över en konjunkturcykel\r\nhar gällt sedan 2000. Under de två första åren motsvarade det finansiella\r\nsparandet i den offentliga sektorn 5,1 respektive 2,9 % av BNP enligt\r\nde reviderade NR-beräkningar som numera tillämpas och bygger på en\r\nperiodiserad redovisning. Överskotten översteg dessa båda år med bred\r\nmarginal den målsatta genomsnittsnivån.\r\nFör 2004 bedöms nu BNP-tillväxten bli betydligt starkare än vad regeringen\r\nbedömde under våren. Sysselsättningen bedöms dock inte förbättras och\r\ndet finns fortfarande outnyttjade resurser i ekonomin. Mot den bakgrunden\r\nser utskottet ingen anledning att ompröva målet att 2004 års finansiella\r\nsparande i den offentliga sektorn ska uppgå till minst 0,5 % av BNP.\r\nFör 2005 bedöms det samlade offentliga sparandet uppgå till 0,6 % av\r\nBNP. Utskottet delar regeringens bedömning att överskottet under 2005\r\ninte bör tillåtas underskrida 0,5 % av BNP för att inte äventyra det\r\növergripande målet om överskott på 2 % av BNP i genomsnitt över\r\nkonjunkturcykeln.\r\nKristdemokraterna föreslår liksom i våras också att riksdagen ska ålägga\r\nregeringen att fullfölja ett tidigare påbörjat arbete med att presentera\r\nen långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi. Utskottet stöder inte detta\r\nförslag utan vidhåller sin uppfattning att riksdagen inte i detalj bör\r\nreglera hur regeringen utformar sin långsiktiga strategi för att möta\r\nproblem av det slag som motionärerna tar upp.\r\nUtskottet anser dock att det är viktigt att upprätthålla långsiktigheten\r\ni bedömningen av saldomålet genom att analysera saldots nivå och utveckling.\r\nDet offentliga saldot kan avvika från 2 % av BNP för enskilda år, både\r\nför att de automatiska stabilisatorerna tillåts verka för att jämna ut\r\nkonjunkturvariationer och för att även aktiva finanspolitiska åtgärder\r\nska kunna användas. I budgetpropositionen finns en analys där de redovisade\r\nsaldona justeras för konjunkturläge och engångseffekter. Genom dessa\r\njusteringar beräknas ett s.k. strukturellt saldo, som ger en indikation\r\nom hur saldot skulle ha varit vid en normal konjunktur och utan\r\nengångseffekter. Analysen visar att det strukturella saldot sedan 2001 är\r\nhögre än det faktiska, men att skillnaden avtar. År 2007 bedöms BNP-gapet\r\nvara slutet, vilket innebär att det faktiska och strukturella saldot\r\nsammanfaller. Båda beräknas det året uppgå till 0,9 % av BNP.\r\nRegeringen konstaterar i propositionen att det genomsnittliga överskottet\r\ni de offentliga finanserna under perioden 2000-2007 beräknas till 1,4 %\r\nav BNP. Denna period kan enligt regeringen emellertid inte anses utgöra\r\nen normal konjunkturcykel eftersom BNP-gapet i genomsnitt har varit\r\nnegativt. En stramare finanspolitik skulle riskera att bromsa\r\nsysselsättningsutvecklingen och därmed göra det än svårare att uppnå saldomålet\r\npå längre sikt. I stället måste den uppåtgående konjunkturen utnyttjas\r\nför att varaktigt höja sysselsättningen. Annars blir det svårare att\r\nbygga upp en buffert inför nästa lågkonjunktur. Regeringen skriver vidare\r\natt om den ekonomiska återhämtningen sker snabbare än vad som nu\r\nprognostiseras kommer man att föreslå ett högre sparande för kommande år,\r\nsamt att det övergripande målet om ett överskott på 2 % över\r\nkonjunkturcykeln ligger fast.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att det är av största vikt för\r\nsysselsättning och tillväxt att långsiktigt upprätthålla sunda offentliga\r\nfinanser. De kommande demografiska påfrestningarna och Sveriges åtaganden\r\ni EU ger stark anledning att bedriva en ansvarsfull och uthållig\r\nbudgetpolitik. Utskottet delar regeringens uppfattning att den uppåtgående\r\nkonjunkturen måste utnyttjas till att varaktigt höja sysselsättningen.\r\nEn hög sysselsättning är nämligen en viktig förutsättning för att de\r\noffentliga finanserna ska kunna vara långsiktigt starka. Det vore därför\r\nriskabelt att strama åt ekonomin för att på kort sikt stärka det offentliga\r\nsaldot, när en sådan politik troligen skulle försvåra möjligheterna att\r\npå lång sikt upprätthålla starka offentliga finanser.\r\nUtskottet kan emellertid konstatera att saldot för de offentliga finanserna\r\nsedan år 2000, oavsett om man betraktar det faktiska saldot eller det\r\nstrukturella, uppvisar en betydande avvikelse från målet om ett överskott\r\npå 2 % över konjunkturcykeln, samtidigt som regeringen understryker att\r\növerskottsmålet ligger fast. Vid behandlingen av 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition ansåg utskottet att en analys av saldomålets och\r\nbudgetpolitikens långsiktiga utveckling var mycket angelägen. Utskottet\r\nskrev (bet. 2003/04:FiU20):\r\nTill hösten kommer regeringen att uppdatera sina bedömningar av de\r\noffentliga finanserna samt föreslå riksdagen ett utgiftstak för 2007. I\r\ndetta förslag avser regeringen att beakta behovet av en budgeteringsmarginal\r\nsom har ett utrymme för konjunkturella variationer i sysselsättningen.\r\n\r\nUtskottet anser att det vore önskvärt om förslaget till utgiftstak på\r\nett tydligare sätt än i dag kunde kopplas såväl till en diskussion om\r\nsysselsättningen som saldots långsiktiga utveckling. Åtgärder för att\r\nstimulera efterfrågan och upprätthålla sysselsättningen har vidtagits\r\ngenom såväl ökade offentliga utgifter som minskade inkomster. Saldomålet\r\nframstår därför ur statsfinansiell synvinkel som en mer avgörande\r\nrestriktion än utgiftstaket. En analys av saldomålets och budgetpolitikens\r\nlångsiktiga utveckling måste mot denna bakgrund ses som mycket angelägen,\r\noch borde med fördel kunna presenteras så att det framgår att utgiftstak\r\noch saldomål bildar en sammanhängande enhet som verkar i riktning för\r\natt upprätthålla en ansvarsfull och långsiktigt hållbar budgetpolitik.\r\n\r\nAv skäl som redogörs under avsnitt 4.3.1 i detta betänkande föreslår\r\nregeringen visserligen inte något utgiftstak för 2007 i årets\r\nbudgetproposition, utan avser att i stället återkomma till riksdagen med\r\nförslag till utgiftstak för både 2007 och 2008 i nästa års budgetproposition.\r\nDetta innebär emellertid inte att en analys av saldomålets och\r\nbudgetpolitikens långsiktiga utveckling blivit mindre angelägen.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet proposition 2004/05:1 yrkande 4\r\noch avstyrker motionerna Fi231 (m) yrkande 4, Fi232 (fp) yrkandena 5,\r\n6 och 7, Fi277 (fp) yrkande 1, Fi233 (kd) yrkandena 10, 12 och 13 samt\r\nFi234 (c) yrkande 5.\r\n\r\n\r\n4 Budgetpolitikens inriktning\r\n4.1 Utgångspunkter för utskottets prövning\r\nEfter budgetkrisen i början av 1990-talet förbättrades tillståndet i de\r\noffentliga finanserna snabbt tack vare omfattande besparingar och\r\ninkomstförstärkningar. År 1993 uppgick underskottet i de offentliga\r\nfinanserna till 11,9 % av BNP. Detta mycket stora underskott hade till år\r\n2000 vänts till ett överskott på 5,1 % av BNP 2000. Sedan dess har\r\növerskotten i de offentliga finanserna minskat men Sverige har i motsats\r\ntill flertalet andra EU-länder fortsatta överskott i de offentliga\r\nfinanserna. Överskottet uppgår i år till 0,7 % av BNP och väntas försvagas\r\nnågot under 2005 och 2006 men åter öka till 0,9 % av BNP år 2007.\r\nMed de tidigare stora underskotten ökade också skuldbördan snabbt. Den\r\noffentliga sektorns bruttoskuld hade i slutet av 1996 vuxit till nästan\r\n74 % av BNP, vilket var 14 procentenheter mer än vad skuldkriteriet i\r\nMaastrichtfördraget tillåter. Därefter skedde en vändning, och man räknar\r\nnu med att bruttoskulden ska ha minskat till ca 49 % av BNP vid utgången\r\nav 2007.\r\nDen växande skuldbördan urholkade också snabbt den offentliga sektorns\r\nförmögenhetsställning. Skulderna växte sig större än de finansiella\r\ntillgångarna inklusive AP-fonden, och denna nettoskuld ökade till 467\r\nmiljarder kronor eller närmare 27 % av BNP under 1996. Men med de stora\r\nfinansiella överskotten åren därefter var nettoskulden helt avvecklad\r\n2001. Nedgången på aktiemarknaden 2002 medförde åter en nettoskuld men\r\n2003 vändes denna till en nettoförmögenhet på ca 30 miljarder kronor\r\neller drygt 1 % av BNP. Regeringen räknar inte med någon värdeförändring\r\npå aktiemarknaden utan förutser nu en successiv ökning av nettoförmögenheten\r\ni takt med det finansiella sparandet. Vid utgången av 2007 bedömer\r\nregeringen att den offentliga sektorns samlade nettoförmögenhet kommer\r\natt uppgå till 106 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,6 % av BNP.\r\nStatsskulden - mätt i nominella termer - var som störst i slutet av\r\n1998 då den uppgick till 1 445 miljarder kronor. Den har därefter minskat\r\noch beräknas vid årets slut uppgå till 1 240 miljarder kronor.\r\nDen snabba förbättringen av de offentliga finanserna förklaras till en\r\ndel av en gynnsam ekonomisk utveckling. Helt avgörande har emellertid\r\nvarit den förda budgetpolitiken och de omfattande saneringsprogram som\r\ngenomfördes i mitten av 1990-talet. Saneringsprogrammen följdes därefter\r\nav en strikt tillämpad målstyrning med fleråriga mål i form av utgiftstak\r\nför staten och överskottsmål för de offentliga finanserna.\r\nFastställda utgiftstak har hittills inte bara hållits utan har fram t.\r\no.m. 2002 också underskridits med i genomsnitt 6 miljarder kronor per\r\når. Utgiftstaken har sedan 2000 kompletterats med målet att de offentliga\r\nfinanserna ska visa ett överskott på 2 % per år över en konjunkturcykel.\r\n\r\nDenna form av målstyrning har kommit att bli ett viktigt inslag i\r\nbudgetpolitiken. Genom att tre år i förväg bestämma omfattningen av de\r\nstatliga utgifterna och därefter hålla fast vid detta åtagande blir\r\nbudgetpolitiken långsiktig och mer förutsägbar. Utgiftstaket förhindrar\r\natt tillfälligt högre inkomster användas för att finansiera varaktigt\r\nhögre utgifter, och varje nytt utgiftsåtagande måste finansieras genom\r\nprioriteringar inom utgiftstakets ram. Regeringen är enligt budgetlagen\r\ndessutom skyldig att vidta åtgärder om utgiftstaken hotar att överskridas,\r\noch återkommande har regeringen också själv genomfört eller föreslagit\r\nriksdagen olika besparingar för att förhindra detta. Med en sådan\r\ninriktning främjas trovärdigheten i den förda politiken.\r\nSaldomålen hade till en början en mer underordnad betydelse, främst\r\nberoende på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen och att målen under\r\n2000 och 2001 överträffades med mycket bred marginal. I tider med snabbt\r\nväxande offentliga inkomster är saldomålet i praktiken inte samma\r\nbindande restriktion som utgiftstaket. Inkomster utöver den målsatta\r\növerskottsnivån kan då antingen användas för skattesänkningar eller för\r\namortering av statsskulden. De kan däremot inte annat än i begränsad\r\nomfattning användas för nya utgiftsåtaganden eftersom utgiftstaket utgör\r\nen fix, beloppsmässigt preciserad gräns för hur stora utgifter som staten\r\nkan ta på sig.\r\nVid en svagare ekonomisk utveckling förskjuts tyngdpunkten från utgiftstak\r\nmot saldomål. Om ökningen av de offentliga inkomsterna bromsas upp,\r\nmåste nämligen även utgiftsökningarna bli mer återhållsamma för att man\r\ninte ska riskera det långsiktiga överskottsmålet. I ett sådant läge kan\r\nsaldomålets krav på ett visst genomsnittligt överskott under en\r\nkonjunkturcykel t.o.m. få till följd att hela utrymmet under ett fastställt\r\nutgiftstak inte kan tas i anspråk. Utgiftstaket blir då underordnat\r\nsaldomålet som restriktion.\r\nOmständigheter som dessa har bidragit till att Sverige i motsats till\r\nmånga andra länder kunnat möta den senaste internationella konjunkturnedgången\r\nutan ohållbara underskott. Medan de 12 euroländerna i år beräknas ha\r\nett genomsnittligt finansiellt underskott motsvarande 2,8 % av BNP har\r\nvi fortfarande överskott1De euroländer som beräknas uppvisa störst\r\nunderskott 2004 är Tyskland (-3,7 %), Frankrike (-3,8 %), Portugal (-3,\r\n8 %), Grekland (-3,2 %), Italien (-3,1 %) och Nederländerna (-3,1 %).\r\nÄven andra stora OECD-medlemmar beräknas ha betydande underskott, t.ex.\r\nStorbritannien (-2,9 %), Japan (-7,1 %) och USA (-4,7 %). Det genomsnittliga\r\nunderskottet i OECD uppgår till 3,6 %. (Källa: OECD Economic outlook.).\r\nVåra marginaler till stabilitets- och tillväxtpaktens krav på att\r\nunderskotten inte får överstiga 3 % av BNP är goda.\r\nFör de kommande tre åren räknar regeringen med att såväl den konsoliderade\r\nbruttoskulden som statsskulden kommer att öka i absoluta tal, men likväl\r\nminska som andel av BNP.\r\nÄven om utvecklingen i Sverige i många avseenden är mera gynnsam än i\r\nvår omvärld måste man enligt utskottets mening också beakta att våra\r\noffentliga finanser är starkt konjunkturkänsliga och att utrymmet för\r\nmer långtgående stimulansåtgärder är begränsat om förtroendet för\r\növerskottsmålet ska kunna upprätthållas.\r\nSka man kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten\r\nblir för stora behövs en säkerhetsmarginal. Det är därför nödvändigt\r\natt budgetpolitiken utformas på ett sådant sätt att långsiktigt stabila\r\nstatsfinanser vidmakthålls. Sunda offentliga finanser är en förutsättning\r\nför en hög och uthållig tillväxt och sysselsättning.\r\nEnligt utskottets mening måste detta vara utgångspunkten för utskottets\r\nprövning av de olika budgetalternativen.\r\nUtskottet övergår därmed till att pröva de alternativa budgetförslag\r\nsom förts fram. Tidigare i detta betänkande har utskottet i avsnitt 2.\r\n1 översiktligt återgivit innehållet i oppositionspartiernas förslag. I\r\ndet följande går utskottet igenom och analyserar de olika förslagen.\r\n4.2 Utskottets bedömning av de olika budgetalternativen\r\nModerata samlingspartiet\r\nModerata samlingspartiets budgetpolitik som föreslås i motion Fi231 (m)\r\nkan sammanfattas i fyra punkter.\r\nFör det första måste skatterna sänkas för att få fler i arbete.\r\nSkatteförslagen är huvudsakligen inriktade på att minska marginaleffekterna\r\nför låg- och medelinkomsttagare, men motionärerna presenterar också\r\nandra förslag, t.ex. om fastighetsskatten, som påverkar beskattningen\r\nav hushållen.\r\nFör det andra måste transfereringssystemen stramas upp och\r\nförsäkringsmässigheten\r\nöka. Stramare bidragssystem ökar arbetsutbudet, förbättrar ekonomins\r\nfunktionssätt och bidrar till att minska den långsiktiga arbetslösheten,\r\nanser motionärerna.\r\nFör det tredje ska tryggheten öka genom förbättrad kvalitet inom de\r\noffentliga verksamheterna. Rättstryggheten, skolan, sjukvården och\r\nförsvaret ska stärkas och avgiftsfinansieringen inom välfärden öka.\r\nMotionärerna accepterar regeringens förslag om resurstillskott till\r\nkommunerna på 7,5 miljarder kronor men anser att stöden i stället bör\r\nges som generella bidrag. Sammantaget, hävdar motionärerna, tillförs de\r\noffentliga kärnverksamheterna mer än 20 miljarder kronor utöver regeringens\r\nförslag genom den moderata politiken.\r\nFör det fjärde måste företagsklimatet förbättras. Motionärerna föreslår\r\natt förmögenhetsskatten avvecklas, att reformering av 3:12-reglerna\r\npåskyndas och att villkoren för småföretagare förbättras. Beskattningen\r\nav näringslivet beräknas minska med ca 5 miljarder kronor när förslagen\r\nfår full effekt.\r\nDen enskilt särklassigt största åtgärden på skattesidan är ett arbetsavdrag\r\nsom minskar de offentliga skatteinkomsterna med drygt 50 miljarder kronor.\r\nArbetsavdraget leder till betydligt lägre marginaleffekter så att det\r\nblir avsevärt mycket bättre att leva på arbetsinkomster än att leva på\r\nbidrag.\r\nDe moderata skattesänkningarna beräknas nästa år uppgå till 48 miljarder\r\nkronor och får efter hand större genomslag och ökar 2007 till 58 miljarder\r\nkronor. Moderata samlingspartiet räknar också med att höja graden av\r\negenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen och redovisar detta som en\r\nökad inkomst. Sammantaget beräknas inkomsterna i det moderata budgetförslaget\r\ndärmed minska med 38 miljarder kronor. Skattesänkningarna och de föreslagna\r\nutgiftsökningarna finansieras framför allt genom att bidragssystemen\r\ngörs mindre generösa. I motionen räknar Moderata samlingspartiet med\r\nbesparingar på ca 68 miljarder kronor och nya satsningar på 24 miljarder\r\nkronor. Sammantaget uppgår därmed utgiftsminskningarna till 44 miljarder\r\nkronor 2005. Av besparingarna hänför sig ca 22 miljarder kronor till\r\nsjuk- och föräldraförsäkringarna samt förtidspension, 8 miljarder kronor\r\ntill arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsersättningen, 6 miljarder\r\nkronor till bostadspolitiken samt 4 miljarder kronor till bistånd.\r\nStatsbudgetens utgifter förutsätts också kunna minska med 4 miljarder\r\nkronor genom minskad byråkrati samt med ca 2,5 miljarder kronor genom\r\nändringar i läkemedelsförmånen.\r\nDe finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade\r\noffentliga sektorn kan sammanfattas på följande sätt för de kommande\r\ntre åren.\r\nTabell 4.1 Moderata samlingspartiets finansiella sparande i den offentliga\r\nsektorn 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten ska\r\nfastställas till följande nivåer för de kommande tre åren.\r\nTabell 4.2 Moderata samlingspartiets utgiftstak för staten 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår flera åtgärder som får effekt på\r\nkommunernas ekonomi, inte minst en rad skattesänkningar som försvagar\r\nkommunernas inkomster. Kommunerna hålls skadeslösa genom att det generella\r\nstatsbidraget räknas upp med ett lika stort belopp. De skattesänkningar\r\nsom försvagar kommunernas skatteintäkter höjer alltså nivån på Moderata\r\nsamlingspartiets förslag till utgiftstak för staten som därför är högre\r\nän regeringes både för 2005 och 2006, och samma som regeringens 2007.\r\nBakom denna skenbara likhet med regeringens förslag ligger som framgått\r\novan betydande besparingar men också ökade utgifter till följd av att\r\nkommunerna kompenseras för minskade skatteintäkter av de moderata\r\nförslagen. Dessa ökade utgifter påverkar dock inte utgifterna för hela\r\nden offentliga sektorn utan räknas bort som en s.k. intern transaktion.\r\nUtgiftstaket för den offentliga sektorn ger således en mer korrekt\r\nbild av det moderata budgetalternativets effekt på utgifterna.\r\nTabell 4.3 Moderata samlingspartiets utgiftstak för den offentliga\r\nsektorn 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet gör följande bedömning av Moderata samlingspartiets\r\nbudgetalternativ.\r\nEn tydlig strategi har styrt utformningen av det moderata budgetalternativet.\r\nSkatter ska sänkas, och de ska finansieras med minskat ekonomiskt stöd.\r\nDet är en medvetet gjord prioritering att lägre skatter är viktigare\r\nän bidrag. Minskade bidrag ska också finansiera de nya åtaganden som\r\nModerata samlingspartiet vill prioritera. Dit hör försvaret, vård, skola,\r\nett extra barnbidrag för ensamstående, rättstrygghet och\r\ninfrastrukturinvesteringar.\r\nSedan förra hösten har inriktningen på de moderata skattesänkningarna\r\nförändrats. Moderata samlingspartiet lägger förslag som syftar till att\r\nöka de ekonomiska skillnaderna mellan dem som arbetar, och andra grupper.\r\nDrivkrafterna för arbete kommer då att förbättras och arbetsutbudet\r\nöka vilket är tänkt att ge gynnsamma effekter på landets ekonomi i form\r\nav högre tillväxt och högre sysselsättning. Förslagen tar uttryckligt\r\nsyfte på att minska marginaleffekterna och de har nu en något annorlunda\r\nfördelningspolitisk profil än tidigare. Den största skattesänkningen,\r\narbetsavdraget, är i högre grad än tidigare riktat mot dem med låga\r\neller medelhöga inkomster. Vissa skattesänkningar, t.ex. avskaffandet\r\nav värnskatten har Moderata samlingspartiet också valt att skjuta framåt\r\ni tiden.\r\nDe Moderata skattesänkningarna kommer liksom tidigare att ställa krav\r\npå fortsatta, mycket omfattande besparingar för att kunna finansieras.\r\nDenna finansiering sker till stor del genom nedskärningar av olika\r\nformer av bidrag. Nedskärningarna i bidragssystemen är mycket kraftiga.\r\nNästa år räknar motionärerna med att spara 15 miljarder kronor i\r\nsjukförsäkringen, drygt 8 miljarder kronor på arbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd, 5 miljarder kronor på förtidspensionerna, 2 miljarder\r\nkronor inom föräldraförsäkringen och 3,5 miljarder kronor genom slopade\r\nbostadsbidrag.\r\nErsättningsnivån i sjukförsäkringen ska sänkas till 75 %, och inom\r\nförtidspensionen till 60 %. Efter ett halvt års sjukskrivning ska\r\nersättningsnivån för sjukpenningen automatiskt minskas till 65 %. Dessutom\r\nska en andra karensdag införas i sjukförsäkringen. Vidare vill Moderata\r\nsamlingspartiet att den bidragsgrundande inkomsten (SGI) ska bestämmas\r\nmed ledning av de 24 senaste månadernas inkomst och inte som i dag\r\nutifrån aktuell inkomst. Det senare innebär att bidragen i än högre grad\r\nkommer att försämras för dem - främst yngre - som uppbär sjukpenning\r\neller föräldrapenning och som ännu inte har hunnit etablera sig på\r\narbetsmarknaden. Personer som är sjuka drabbas även av andra moderata\r\nförslag. Så föreslås t.ex. att högkostnadsskyddet i den öppna vården\r\ninträder först när individen betalat 1 500 kr, att medborgarna får betala\r\nmer för läkemedel, samt att tandvårdsförsäkringen försämras.\r\nFörsämringarna av högkostnadsskyddet, läkemedelssubventionerna och\r\ntandvårdsförsäkringen kan ses som en del i en bredare plan där avgifter\r\nska spela en viktigare roll än i dag för finansieringen av de offentliga\r\nverksamheterna. I linje med detta föreslår motionärerna också höjd\r\nmaxtaxa i förskolan. Moderata samlingspartiet räknar med att dessa\r\navgifter ökar resurserna för vård och omsorg med nästan 5 miljarder kronor\r\npå kort sikt, men den stora besparingen inträder gradvis genom att\r\nefterfrågan minskar. Den stora besparingen åstadkoms alltså genom att\r\nfärre personer söker sig till vården. Det är inte osannolikt, enligt\r\nutskottets uppfattning, att den moderata politiken leder till just detta,\r\neftersom många personer helt enkelt inte kommer att ha råd att söka\r\nsjukvård, tandvård, eller köpa läkemedel. Särskilt inte när dessa högre\r\navgifter i stor utsträckning ska betalas av samma personer som också\r\ndrabbas av kraftigt sänkta ersättningsnivåer.\r\nI arbetslöshetsförsäkringen vill Moderata samlingspartiet sänka\r\nersättningsnivån till 75 %. Efter 100 dagar ska nivån dessutom sänkas\r\nytterligare till 65 %. Man vill även höja de försäkrades egenavgift. Den\r\nexakta utformningen av det förslaget avser motionärerna att återkomma\r\nmed.\r\nModerata samlingspartiet lägger förslag som syftar till att öka de\r\nekonomiska skillnaderna mellan dem som arbetar, och andra grupper. Stora\r\nskattesänkningar tillfaller dem som har arbete, och stora besparingar\r\ndrabbar dem som inte har. I sin iver att öka arbetsutbudet genom att\r\nöka skillnaderna mellan den arbetande delen av befolkningen och andra\r\ngrupper går Moderata samlingspartiet mycket långt. Skillnaderna ökar\r\nonekligen kraftigt med motionärernas politik och en betydande del av\r\ndetta beror på de mycket långtgående försämringarna av villkoren för\r\nsjuka, arbetslösa och föräldralediga som Moderata samlingspartiet\r\nföreslår.\r\nVem som ska stå för betalningen av de Moderata skattesänkningarna\r\nredovisas således tydligt. Det är de sjuka och arbetslösa som ska betala.\r\nDessa personer får kraftigt sänkt och dessutom minskande ersättning,\r\nde sjuka får en andra karensdag, de får försämrad sjukpenninggrundande\r\ninkomst och de tvingas samtidigt betala högre avgifter för vård och\r\nläkemedel. De moderata förslagen innebär en skarp uppdelning - friska\r\npersoner som har ett arbete gynnas, medan sjuka och arbetslösa missgynnas.\r\n\r\nEnligt utskottets mening kan man inte ersätta minskade eller avskaffade\r\nbidrag med sänkta skatter på detta lättvindiga sätt. Det som i Moderata\r\nsamlingspartiets framställning ter sig som ett statsfinansiellt\r\nnollsummespel kan få mycket långtgående återverkningar för den enskilda\r\nindividen. Detta framkommer inte minst när skattesänkningar i stor\r\nutsträckning förutsätts bli finansierade med besparingar i sådana\r\ntrygghetssystem som a-kassan samt sjuk- och föräldraförsäkringen.\r\nMotionärerna reflekterar själva över att försämringarna för de sjuka\r\nkan bli mycket stora, och skriver i motionen att man överväger att\r\nföreslå en undantagsregel från nedtrappningen av sjukersättningen för\r\nsådana fall där diagnoserna är entydiga, nedsättningen av arbetsförmågan\r\nuppenbar och sjukskrivningen kan ses som en del av den medicinska\r\nbehandlingen. I klartext innebär det att Moderata samlingspartiet överväger\r\nett system där den som är sjuk på riktigt inte ska behöva se sin\r\nersättningsnivå nedtrappad, medan den som egentligen inte är sjuk men\r\nsjukskriven ändå ska få sin ersättning sänkt. Enligt utskottets mening\r\när detta resonemang uttryck för en djupt cynisk inställning till de\r\nmänniskor som av olika anledningar drabbats av sjukdom och nedsatt\r\narbetsförmåga.\r\nUtskottet anser att sådana kraftiga försämringar av villkoren för sjuka\r\noch arbetslösa som Moderata samlingspartiet föreslår är helt oacceptabla\r\noch avvisar bestämt en sådan politik.\r\nÄven det internationella biståndet får bära en väsentlig del av\r\nfinansieringsbördan av de moderata skattesänkningarna. Motionärerna avvisar\r\nregeringens satsning på ökat bistånd och föreslår minskade utgifter på\r\ndetta område med 3,7 miljarder kronor 2005 och hela 8,2 miljarder kronor\r\n2007. Regeringens och samarbetspartiernas förslag till satsning på\r\nbiståndet innebär att enprocentsmålet återupprättas, sedan det fick ge\r\nefter under den kraftiga budgetsaneringen under 1990-talet. Moderata\r\nsamlingspartiet utmärker sig som det mest biståndsfientliga partiet och\r\ndet enda som är direkt emot en återgång till enprocentsmålet. Utskottet\r\nanser att det är mycket viktigt att Sverige deltar aktivt och generöst\r\ni det globala biståndsarbetet och avvisar motionärernas förslag.\r\nMotionärerna räknar också med att spara ca 8 miljarder kronor genom att\r\nlåta den privata sektorn ta hand om ersättning för sjukfall beroende på\r\ntrafikolyckor. Detta innebär en besparing för staten men ökade kostnader\r\nför de försäkrade. Motionärerna skissar med hjälp av underlag från\r\nprivata försäkringsbolag på att trafikskadepremien kan behöva höjas med\r\nungefär 50 % i genomsnitt vid en privatisering.\r\nSom finansiering av sina skatteförslag avvisar Moderata samlingspartiet\r\nockså regeringens satsning på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och\r\nförslaget till friår, och tillgodoräknar sig därmed en besparing på\r\nsammanlagt 2,85 miljarder kronor. De 12 000 platserna som friåret avser\r\när emellertid en del av de 20 000 platser som regeringens satsning\r\nomfattar. Motionärerna tillgodoräknar sig på så sätt besparingarna inom\r\narbetsmarknadspolitiken två gånger.\r\nAv skäl som angivits ovan avvisar utskottet Moderata samlingspartiets\r\nförslag till inriktning av budgetpolitiken.\r\nFolkpartiet liberalerna\r\nI motion Fi232 redovisar Folkpartiet liberalerna en skattereform som\r\ntar sikte på att göra det mer lönsamt att arbeta, spara, investera och\r\ndriva företag. För att göra arbete mer lönande vill motionärerna införa\r\nett förvärvsavdrag på sammanlagt ca 13 miljarder kronor med tyngdpunkten\r\npå låg- och medelinkomsttagare. Partiets förslag till ändringar i\r\ninkomstbeskattningen är inriktade på att återgå till principerna som\r\nbestämdes vid skattereformen och därmed begränsa marginalskatten till\r\nhögst 50 %. Värnskatten avskaffas därför från 2006 och brytpunkten för\r\nstatlig skatt räknas upp med de förväntade löneökningarna.\r\nFör att underlätta för småföretag att anställa föreslår Folkpartiet\r\nliberalerna också att arbetsgivaravgiften halveras för lönekostnader\r\nupp till 250 000 kr.\r\nDessutom vill Folkpartiet liberalerna sänka inkomstskatten för att\r\nkompensera för sitt förslag om höjd a-kasseavgift. Man vill även sänka\r\nskatten på hushållstjänster. Förmögenhetsskatten ska avvecklas under en\r\nfyraårsperiod och fastighetsskatten avskaffas gradvis. Vidare ska\r\ndubbelbeskattningen av aktier slopas och småföretagarnas s.k. 3:12-regler\r\nlindras. Enligt motionärerna leder partiets skatteförslag till att\r\nskatterna minskar med ca 23 miljarder kronor 2005.\r\nPartiet föreslår också ökade satsningar på bl.a. bistånd, handikappade,\r\nrättsväsendet, infrastrukturen och familjestöd i form av ett barnkonto\r\nfrån 2007. Dessutom avvisar motionärerna regeringens förslag till\r\nsjuklönemodell där arbetsgivarna ges ett medfinansieringsansvar för 15 %\r\nav sjuklönekostnaderna efter den andra veckan. Motionärerna beräknar\r\nsina egna satsningar till drygt 7 miljarder kronor 2005.\r\nSkattesänkningarna och satsningarna finansieras genom olika besparingar,\r\ndäribland höjd egenavgift till a-kassan, neddragningar av\r\narbetsmarknadspolitiken, en omläggning av trafikförsäkringen och ändringar i\r\nvuxenstudiestödet. Genom försäljning av statliga företag kan statsskulden\r\namorteras, vilket även minskar utgifterna för statsskuldsräntor.\r\nFolkpartiet liberalerna räknar också med att under 2005 kunna spara drygt\r\n1 miljard kronor genom att inte tillåta att sparade anslagsmedel utnyttjas\r\ni samma utsträckning som regeringen räknat med.\r\nDe finansiella effekterna av Folkpartiet liberalernas budgetalternativ\r\nkan sammanfattas på följande sätt.\r\nTabell 4.4 Folkpartiet liberalernas finansiella sparande i den offentliga\r\nsektorn 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nNivån på Folkpartiet liberalernas förslag till utgiftstak för staten\r\nunder de tre följande åren skiljer sig från regeringens på följande\r\nsätt.\r\nTabell 4.5 Folkpartiet liberalernas utgiftstak för staten 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas förslag till utgiftstak för den offentliga\r\nsektorn framgår av efterföljande tabell.\r\nTabell 4.6 Folkpartiet liberalernas utgiftstak för den offentliga sektorn\r\n2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet gör följande bedömning av Folkpartiet liberalernas\r\nbudgetalternativ.\r\nFolkpartiet liberalerna har valt att prioritera de skattesänkningar man\r\nanser vara viktigast för att få fart på sysselsättningen och tillväxten.\r\nI detta syfte avskaffar man värnskatten, höjer brytpunkten för statlig\r\ninkomstskatt och inför ett förvärvsavdrag vid den kommunala\r\ninkomstbeskattningen.\r\nSammantaget föreslår Folkpartiet liberalerna skattesänkningarna och nya\r\nutgiftsåtaganden med ca 30 miljarder kronor 2005. Detta föreslås bli\r\nfinansierat genom besparingar, effektiviseringar, avskaffande av vissa\r\nstöd som redovisas på statsbudgetens inkomstsida, genom att delar av\r\nregeringens förslag avvisas samt genom att verksamheter lyfts ut ur\r\nstatsbudgeten för att i stället finansieras vid sidan av den.\r\nPartiet vill överföra kostnaderna för trafikolycksfall från statsbudgeten\r\ntill den obligatoriska trafikförsäkringen. Följden av ett sådant förslag\r\nblir emellertid att trafikförsäkringspremierna höjs eftersom det är\r\nbilisterna som med sina försäkringspremier får ta över de kostnader som\r\navlastas statsbudgeten.\r\nFolkpartiet liberalerna vill också höja egenavgifterna till a-kassan så\r\natt de täcker 35 % av kostnaderna. Då avlastas statsbudgeten kostnader\r\nmen dessa förs i stället över på de försäkrade. I motsats till förslaget\r\nom de höjda trafikförsäkringspremierna anser Folkpartiet liberalerna\r\natt de försäkrade i detta fall ska kompenseras fullt ut för de höjda\r\npremierna genom i princip lika stora skattesänkningar.\r\nMotionärerna ger emellertid inget besked om hur dessa skattesänkningar\r\nska utformas för att motsvara avgiftshöjningen i de olika arbetslöshetskassorna\r\nsom har skiftande avgiftsnivåer. Inte heller förklarar de hur denna\r\nadministrativt långtgående förändring ska genomföras. Redan av dessa\r\nskäl är förslaget inte praktiskt genomförbart, åtminstone inte enligt\r\ndet tidsschema som Folkpartiet liberalerna förutsatt.\r\nAv besparingarna på drygt 34 miljarder kronor som Folkpartiet liberalerna\r\ntillgodoräknar sig för 2005 är ca 14 miljarder kronor kostnader som\r\nlyfts ut ur statsbudgeten för arbetslöshetsförsäkringen som i stället\r\nfinansieras med obligatoriska avgifter.\r\nMotionärerna räknar också med att ett resurstillskott på 200 miljoner\r\nkronor till skattemyndigheterna och ändrade riktlinjer för deras arbete\r\nska ge utdelning i form av ökade skatteinkomster på ca 2 miljarder kronor\r\nredan nästa år. Enligt utskottets mening är det osannolikt att ett\r\nförhållandevis blygsamt resurstillskott ska kunna ge ett så stort och\r\nsnabbt budgetmässigt utbyte som motionärerna tillgodoräknar sig.\r\nRedan nästa år räknar Folkpartiet liberalerna också med att kunna spara\r\nca 18 miljarder kronor på arbetsmarknadspolitikens område, främst genom\r\nhöjningen av egenavgiften till a-kassan men också genom en ny\r\narbetsmarknadspolitik, lägre volym och mindre administration. Folkpartiet\r\nliberalerna vill t.ex. lägga ner AMS i sin nuvarande form och ersätta\r\nden med en mindre myndighet för rena myndighetsuppgifter och tillsyn.\r\nArbetsförmedling och arbetsmarknadsåtgärder ska i stället kunna utföras\r\nav olika aktörer, både privata och ideella. Den arbetssökande ska få\r\nstörre möjligheter att själv, med hjälp av en omställningspeng, kunna\r\nköpa den utbildning han eller hon behöver. Hur denna omställning rent\r\npraktiskt ska kunna genomföras redan nästa år, och då leda till stora\r\nbesparingar, framgår inte.\r\nFolkpartiet liberalerna räknar med stora besparingar inom sjukförsäkringen,\r\ninte minst genom att s.k. finansiell samordning tillämpas i hela landet.\r\nSatsningar på rehabilitering leder enligt motionärerna både till att\r\nsjukpenningen och antalet nybeviljade förtidspensioner minskar med\r\nsammanlagt drygt 8 miljarder kronor under perioden 2005-2007, efter det\r\natt rehabiliteringskostnaderna räknats bort.\r\nNästa år tillgodoräknar sig Folkpartiet liberalerna också en besparing\r\npå ca 1 miljard kronor genom att minska posten Minskning av anslagsbehållningar.\r\nI sitt budgetförslag för 2005 räknar dock regeringen med att myndigheterna\r\nnetto inte ska förbruka några anslagsbehållningar alls. Folkpartiet\r\nliberalernas förslag innebär alltså att vissa myndigheter inte ens ska\r\nfå utnyttja de medel som anvisas för 2005. Vilka myndigheter som avses\r\nmed denna besparing framgår inte av motionärernas förslag.\r\nMotionärerna förstärker också statskassan genom att förbjuda kommunerna\r\natt bilda koncerner. Detta skulle öka de redovisade vinsterna i kommunala\r\nbolag så att ca 2 miljarder kronor tillfaller staten genom ökade\r\nskatteintäkter. Folkpartiet liberalerna anser därför att 2 miljarder kronor\r\nska dras in från staten till kommunerna. Hur en sådan åtgärd skulle\r\nutformas framgår dock inte av motionen.\r\nFolkpartiet liberalernas budgetalternativ har enligt utskottets mening\r\nen svagt underbyggd finansiering. Det innehåller få tydliga besparingsförslag\r\nsom har förutsättning att kunna ge omedelbar utdelning och varaktigt\r\nfinansiera nya utgiftsåtaganden och skattesänkningar. Mot de vagt\r\nformulerade besparingarna står inte bara partiets förslag till nya\r\nutgiftsåtaganden utan också flera tydligt formulerade skatteförslag, som\r\nredan nästa år väntas ge ett inkomstbortfall på ca 23 miljarder kronor.\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna riktar skarp kritik mot vad man anser vara fusk\r\nmed budgetens redovisning och ondgör sig bl.a. över stöd som krediteras\r\nmottagarnas skattekonton. Enligt motionärerna borde alla sådana stöd\r\nredovisas som utgifter och ligga under utgiftstaket. I nästa andetag\r\ngodtar dock motionärerna att både sysselsättningsstödet till kommunerna\r\noch sjöfartsstödet, på sammanlagt ca 9 miljarder kronor, redovisas på\r\njust detta sätt. Som utskottet ser saken finns det då två alternativ.\r\nAntingen anser inte Folkpartiet liberalerna, i strid med sina egna\r\npåståenden, att redovisningen innebär något fusk, eller också fuskar\r\nmotionärerna själva. Utskottet har svårt att förstå denna inkonsekventa\r\nhållning.\r\nLiksom i Folkpartiet liberalernas motion om budgetpolitiken i våras\r\nhävdar motionärerna att man föreslår ett saneringsprogram som stärker\r\nde statliga finanserna med ca 30 miljarder kronor på kort sikt och att\r\nförstärkningen på lång sikt blir än större. I våras ifrågasatte utskottet\r\ndetta starkt. Därför ser nu utskottet med viss förvåning på att Folkpartiet\r\nliberalerna upprepar det grundlösa påståendet. Motionärerna räknar\r\nnämligen med att förslagen förstärker statens finanser med ca 11, 15 och\r\n13 miljarder kronor åren 2005-2007. Till detta kommer, som utskottet\r\nvisat i ovanstående bedömning av Folkpartiet liberalernas förslag, att\r\nflera av besparingarna sannolikt är generöst beräknade. Motionärerna\r\nföreslår helt enkelt inget saneringsprogram som förstärker statsfinanserna\r\nmed 30 miljarder kronor.\r\nUtskottet bedömer att Folkpartiet liberalernas budgetpolitik i själva\r\nverket skulle riskera att kraftigt försvaga de offentliga finanserna\r\noch skada det förtroende för budgetpolitiken som byggts upp sedan mitten\r\n1990-talet.\r\nUtskottet avvisar härmed Folkpartiet liberalernas förslag till riktlinjer\r\nför budgetpolitiken.\r\nKristdemokraterna\r\nI motion Fi233 pekar Kristdemokraterna ut sex områden som partiet ser\r\nsom prioriterade för sina förslag till inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken. Dessa prioriteringar styr även utformningen av partiets\r\nbudgetförslag. De sex prioriteringarna innebär att man vill skapa\r\nlångsiktigt goda tillväxtförutsättningar genom ett bättre investerings-\r\noch företagarklimat. Man vill föra en skattepolitik för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Valfriheten för barnfamiljer ses som en viktig fråga\r\nliksom pensionärernas ekonomiska situation. Satsningar på vård, omsorg\r\noch skola är också områden som bedöms angelägna liksom behovet av att\r\nåterupprätta rättssamhället.\r\nKristdemokraterna vill reformera inkomstbeskattningen och föreslår i\r\ndetta syfte att grundavdraget höjs för pensionärer och att ett förvärvsavdrag\r\npå 6 % införs vid den kommunala beskattningen. Vidare föreslås att\r\nvärnskatten successivt avskaffas. Partiet vill också slopa fastighetsskatten\r\noch finansierar merparten av denna sänkning med höjd reavinstbeskattning\r\noch en kommunal fastighetsavgift. Förmögenhetsskatten avvecklas gradvis\r\noch arbetsgivaravgifterna sänks för mindre företag. Motionärerna föreslår\r\nockså skattereduktion för köp av tjänster i det egna hemmet. För att\r\nstimulera byggande föreslår motionärerna även en skattereduktion som\r\nhar samma effekt som en halvering av byggmomsen. Kristdemokraternas\r\nförslag till sänkta skatter på företagande, inkomster och boende beräknas\r\n2005 uppgå till ca 29 miljarder kronor.\r\nKristdemokraterna räknar i sitt budgetalternativ med att statens,\r\nkommunernas och ålderspensionssystemets samlade utgifter inklusive\r\nstatsskuldsräntor kommer att minska med 35 miljarder kronor 2005.\r\nDe finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade\r\noffentliga sektorn kan med ledning av partiets egna uppgifter sammanfattas\r\npå följande sätt för de kommande tre åren.\r\nTabell 4.7 Kristdemokraternas finansiella sparande i den offentliga\r\nsektorn 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nI motionen framhåller Kristdemokraterna att partiets krav på balans på\r\nen lägre nivå ligger fast. I överensstämmelse med denna uppfattning\r\nredovisar partiet ett utgiftstak för staten som för de tre följande\r\nåren är 20, 27 respektive 48 miljarder kronor lägre än regeringens\r\nförslag.\r\nTabell 4.8 Kristdemokraternas utgiftstak för staten 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nKristdemokraternas förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn\r\nskiljer sig från regeringens på följande sätt.\r\nTabell 4.9 Kristdemokraternas utgiftstak för den offentliga sektorn\r\n2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet gör följande bedömning av Kristdemokraternas budgetalternativ.\r\n\r\nEtt framträdande inslag i det kristdemokratiska budgetalternativet är\r\natt merparten av de föreslagna skattesänkningarna i slutändan finansieras\r\nmed olika typer av obligatoriska avgifter, snarlika en skatt. Även flera\r\nav partiets utgiftsminskningar motsvaras av ökade avgifter för medborgarna.\r\nKristdemokraterna säger att de slopar fastighetsskatten, men ungefär\r\n60 % av denna skattesänkning tas omedelbart tillbaka som en kommunal\r\navgift. Kostnaderna för trafikolycksfall minskar budgetens utgifter men\r\nska finansieras genom obligatoriska avgifter. En annan stor besparing\r\ni Kristdemokraternas förslag är ökad självfinansiering av\r\narbetslöshetsförsäkringen, vilket återigen innebär att individen får betala en\r\nbetydligt högre avgift.\r\nVärt att notera är att två av de förslag till nya avgifter som ingår i\r\nKristdemokraternas budgetalternativ definitionsmässigt betraktas som en\r\nskatt i nationalräkenskaperna. Det gäller den kommunala fastighetsavgiften\r\noch egenavgiften till den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen.\r\nKristdemokraternas eget budgetalternativ påverkar således i endast\r\nbegränsad utsträckning det skattetryck man säger sig vilja sänka.\r\nEn utgiftsminskning på drygt 18 miljarder kronor genomförs på utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner. Ungefär 15 miljarder av denna minskning\r\nberor på förslaget att kommunerna ska få rätt att ta ut en fastighetsavgift.\r\nDetta höjer kommunernas inkomster och statsbidragen minskas därför i\r\nmotsvarande mån. Kommunernas utgifter minskar inte till följd av detta\r\nförslag utan besparingen är bara en borttagen överföring från staten\r\ntill kommunerna. Någon verklig utgiftsminskning är det inte fråga\r\nom.\r\nKristdemokraterna håller fast vid sitt tidigare redovisade krav på balans\r\npå lägre nivå, och i enlighet med detta synsätt lägger man fram ett\r\nförslag till statsbudget vars omslutning är lägre än regeringens. I\r\ndetta budgetalternativ är under de tre närmaste åren de statliga\r\nutgiftstaken mellan 20 och 48 miljarder kronor lägre än med regeringens\r\nförslag. Men den lägre omslutningen förklaras till stor del av att\r\nmotionärerna i strid med budgetlagens (1996:1059) anda valt att nettoredovisa\r\nutgifter på statsbudgetens inkomstsida.\r\nKristdemokraterna presenterar nämligen i motionen flera förslag som\r\nkraftigt försvagar kommunernas inkomster. I enlighet med finansieringsprincipen\r\nska kommunerna normalt kompenseras för sådana förändringar genom höjda\r\nstatsbidrag. Kristdemokraterna väljer emellertid att redovisa kompensationen\r\ntill kommunerna som minskade intäkter på statsbudgetens inkomstsida på\r\ninkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt. I Kristdemokraternas\r\nbudgetalternativ kommer statsbudgetens omslutning då att minska med\r\nlika stora belopp.\r\nOm Kristdemokraterna i stället hade följt gängse praxis och redovisat\r\nsamtliga överföringar till kommunerna på utgiftsområde 25 skulle partiets\r\nram för detta utgiftsområde, liksom taket för de statliga utgifterna,\r\nbehövt höjas med ca 13 miljarder kronor 2005. Utskottet har flera gånger\r\ntidigare kritiserat Kristdemokraterna för detta förfarande eftersom det\r\ninte tillgodoser budgetlagens krav på att statens inkomster och utgifter\r\nska redovisas brutto på statsbudgeten så att transaktionerna till och\r\nfrån kommunsektorn framgår tydligt. Stabiliteten i statsfinanserna\r\nfrämjas inte heller av att nettoredovisade inkomster och utgifter skenbart\r\nbegränsar budgetomslutningen.\r\nTill saken hör att även Moderata samlingspartiet och Folkpartiet\r\nliberalerna föreslår att ett förvärvsavdrag ska införas vid den kommunala\r\nbeskattningen, men i motsats till Kristdemokraterna kompenserar de\r\nkommunerna för skattebortfallet genom att höja det generella statsbidraget\r\ntill kommuner. Skenbart får Kristdemokraterna därigenom en lägre\r\nbudgetomslutning än dessa båda partier för ett snarlikt förslag.\r\nNormalt skulle denna skillnad försvinna om man jämför partiernas utgifter\r\nför den offentliga sektorn, och inte bara för staten. Det förhållandet\r\natt partierna kompenserar kommunerna för skattebortfall på olika sätt\r\nhar ju egentligen ingen effekt på de samlade utgifterna eftersom det är\r\növerföringarna mellan staten och kommunerna som påverkas, inte de samlade\r\noffentliga utgifterna. Kristdemokraterna låter emellertid hela minskningen\r\nav statens utgifter slå igenom som utgiftsminskningar för den offentliga\r\nsektorn. Innebörden är att Kristdemokraterna i sin motion felaktigt\r\nredovisar en för låg nivå på den offentliga sektorns utgifter.\r\nNuvarande utveckling med rekordhöga ohälsotal, där alltfler ska försörjas\r\nav allt färre måste brytas. Ett trendbrott är nödvändigt skriver\r\nmotionärerna. Partiet föreslår att det ska ske genom en ny och samordnad\r\nrehabiliteringsförsäkring som ska träda i kraft den 1 januari 2005.\r\nUtskottet noterar att motionärerna räknar med stora effekter av sina\r\nförslag. Totalt satsar de nästa år 2,8 miljarder kronor och räknar med\r\natt detta ska leda till kostnadsminskningar med 3,3 miljarder kronor\r\n2005, 8,8 miljarder 2006 och 13,5 miljarder kronor 2007. Varje satsad\r\nkrona ska redan första året ge närmare 20 % i avkastning. I motionen\r\nåberopas Rehabiliteringsutredningens (SOU 2000:78) bedömningar, men\r\ninte ens i det sammanhanget räknade man med att en satsning på rehabilitering\r\nskulle leda till nettobesparingar första året. Utredningens kalkyler\r\nhar dessutom ifrågasatts. Självklart måste ambitionen vara att en ökad\r\nsatsning på rehabilitering ska leda till att många tidigare sjuka åter\r\nkan börja arbeta och ge ett positivt bidrag till samhällsutvecklingen.\r\nMan måste emellertid samtidigt vara medveten om att vissa typer av\r\nsjukdomar inte är rehabiliteringsbara. Ska rehabiliteringen bli\r\nverkningsfull måste den dessutom sättas in på ett tidigt stadium, enligt\r\nvissa bedömningar senast den åttonde veckan efter insjuknandet. Dessa\r\noch andra liknande omständigheter talar för att det inte är självklart\r\natt varje rehabiliteringsinsats leder till ett positivt utbyte. Tvärtom\r\nkan utbytet bli mer begränsat, i synnerhet inledningsvis. Det finns\r\nhelt enkelt inga storskaliga försök som ger stöd för den ena eller den\r\nandra uppfattningen. Enligt utskottets mening är det därför inte rimligt\r\natt, på det sätt Kristdemokraterna gör, överdriva de möjliga besparingar\r\nsom kan komma ut av en omfattande satsning på rehabilitering.\r\nUtöver satsningen på en rehabiliteringsförsäkring förutsätter\r\nKristdemokraterna att man redan den 1 januari nästa år ska kunna lyfta över\r\nkostnaderna för trafikolycksfall från sjukförsäkringen till den\r\nobligatoriska trafikförsäkringen och på så sätt minska belastningen på\r\nstatsbudgeten med 4,2 miljarder kronor. Trafikanterna får därmed ta på\r\nsig kostnaden för denna budgetavlastning i form av ökade premier.\r\nMotionärerna föreslår dessutom att föräldrapenning, sjukersättning och\r\narbetslöshetsersättning i fortsättningen ska beräknas med ledning av de\r\ntvå senaste årens genomsnittsinkomst i stället för, som i dag, den\r\naktuella inkomsten. Dessa ändringar räknar Kristdemokraterna med ska\r\nkunna genomföras redan vid årsskiftet, och tillgodoräknar sig för nästa\r\når en besparing på ca 3 miljarder kronor. Förslaget är som utskottet\r\nser det inte enbart en teknisk omläggning av försäkringen. Ett nytt SGI\r\ngrundat på en historisk inkomst får också långtgående fördelningspolitiska\r\nkonsekvenser om man inte bygger in skyddsbestämmelser för exempelvis\r\ndem som nyligen har trätt in på arbetsmarknaden.\r\nKristdemokraterna anser också att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras\r\noch omvandlas till en obligatorisk försäkring som till en tredjedel\r\nfinansieras med avgifter. Motionärerna räknar med att utgifterna därmed\r\nkan minskas med närmare 7 miljarder kronor 2005, pengar som därmed ska\r\nbetalas som obligatoriska avgifter i stället för skatt.\r\nKristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten\r\nfår återverkningar även på statsbidragen till kommuner. Enligt den\r\nfinansieringslösning som redovisas i motionen ska nämligen det generella\r\nstatsbidraget till primärkommuner minskas med ett belopp som för varje\r\nenskild kommun motsvarar 2 600 kr per småhus och 800 kr per lägenhet i\r\nkommunen. På snarlikt sätt ska kommunens statsbidrag också minskas med\r\nhänsyn till befintliga kommersiella lokaler och industrilokaler. I\r\ngengäld ska kommunerna ges rätt att ta ut en kommunal avgift på högst\r\ndessa belopp för bostadshus och företagslokaler. Lösningen innebär att\r\nde kommuner som väljer att inte ta ut full avgift själva får svara för\r\nmellanskillnaden.\r\nDen innebär också - förutsatt att full avgift tas ut - att ett stort\r\nantal småhusägare kommer att drabbas av ökade kostnader jämfört med\r\nnuvarande regler. Maximalt avgiftsuttag motsvarar nämligen ett taxeringsvärde\r\npå 260 000 kr, och enligt fastighetstaxeringen 2002 fanns det drygt\r\n364 000 småhus med lägre taxeringsvärden. Förslagets negativa effekter\r\nför denna grupp förstärks av att reavinstbeskattningen av bostäder\r\nförutsätts bli höjd till 30 %.\r\nEnligt finansutskottets mening utmärks Kristdemokraternas budgetalternativ\r\nav en svagt underbyggd finansiering. Regeländringar som syftar till att\r\nöka utgifter och minska skatter är sålunda tämligen väl specificerade\r\nmedan regeländringar avsedda att minska utgifter eller öka inkomster\r\nofta är mycket otydliga. Skarpt formulerade budgetförsvagningar förutsätts\r\nbli finansierade med vagt formulerade besparingar som i några fall\r\nframstår som praktiskt ogenomförbara. Kristdemokraterna vill med sina\r\nskattesänkningar främja tillväxten, men eftersom de lägre skatterna i\r\nstor utsträckning växlas mot nya obligatoriska avgifter snarlika en\r\nskatt har förslagen inga omedelbara tillväxtbefrämjande effekter\r\nAv de skäl som här redovisats avvisar utskottet Kristdemokraternas\r\nförslag till inriktning av budgetpolitiken.\r\nCenterpartiet\r\nCenterpartiets budgetförslag är bl.a. inriktat på att stärka det regionala\r\noch kommunala självstyret. Beslutsmakten måste på ett bättre sätt kopplas\r\nsamman med beskattningsrätten, hävdar motionärerna som med sin\r\ninkomstskattereform vill vidga basen för kommunernas skatteunderlag. I\r\nmotionen uppges att partiets inkomstskatteförslag sänker skatten med 73\r\nmiljarder kronor 2005 samtidigt som kommunernas skattebas ökar med 54\r\nmiljarder kronor.\r\nDet startas för få företag i dag anser motionärerna. För att förbättra\r\nföretagsklimatet för små och medelstora företag vill Centerpartiet\r\ngradvis avskaffa förmögenhetsskatten, reformera den s.k. 3:12-reglerna,\r\nstärka tillgången till riskkapital och införa en sjuklönemodell som är\r\nfördelaktig för mindre företag.\r\nUnder den närmaste fyraårsperioden vill Centerpartiet genomföra en\r\nfamiljepolitisk reform som inkluderar ett fördubblat barnbidrag och man\r\nvill införa en skattereduktion för hushållsnära tjänster. Rättsväsendet\r\nmåste förstärkas och polisen ges ökade resurser.\r\nArbetsmarknadspolitiken behöver individanpassas och utsättas för konkurrens\r\nfrån andra aktörer vilket gör det möjligt för den arbetssökande att\r\nställa högre krav på åtgärder av hög kvalitet.\r\nSkattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras främst genom att\r\nCenterpartiet räknar med att partiets förslag till satsning på rehabilitering\r\nska leda till färre sjukskrivningar, genom ökad egenfinansiering av\r\na-kassan, effektivare arbetsmarknadspolitik och ett nytt, för den\r\nenskilde mindre förmånligt sätt att beräkna den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten (SGI).\r\nMed ledning av de uppgifter som Centerpartiet redovisar kan de finansiella\r\neffekterna av partiets förslag beräknas på följande sätt.\r\nTabell 4.10 Centerpartiets finansiella sparande i den offentliga sektorn\r\n2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nCenterpartiets förslag till ändrad inkomstbeskattning får till följd\r\natt kommunernas skatteunderlag ökar, vilket i enlighet med\r\nfinansieringsprincipen\r\nminskar behovet av kompenserande statsbidrag. I Centerpartiets\r\nbudgetalternativ minskar statsbidragen till kommunerna med hela 54 miljarder\r\nkronor 2005 till följd av denna reglering. Denna minskning bidrar till\r\natt Centerpartiet föreslår ett utgiftstak för staten som är betydligt\r\nlägre än regeringens.\r\nTabell 4.11 Centerpartiets utgiftstak för staten 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nCenterpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer\r\nsig från regeringens på följande sätt.\r\nTabell 4.12 Centerpartiets utgiftstak för den offentliga sektorn\r\n2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet gör följande bedömning av Centerpartiets budgetalternativ.\r\n\r\nCenterpartiet vill med sitt budgetförslag, motion Fi234 (c), minska\r\nstatsfinansernas konjunkturkänslighet och räknar med att man ska uppnå\r\ndetta med sina åtgärder för ökad tillväxt, sin inkomstskattereform,\r\nsitt krav på statlig budgetbalans och en minskad statsskuld.\r\nDe förslag som Centerpartiet redovisar ger enligt partiets egna beräkningar\r\nett utgiftstak för staten som under de tre närmaste åren är 44, 49\r\nrespektive 50 miljarder kronor lägre än förslagen i budgetpropositionen.\r\nInget annat parti föreslår så låga utgiftstak. Det är främst Centerpartiets\r\ninkomstskatteförslag men också partiets förslag till utgiftsminskningar\r\ninom sjukförsäkringens och arbetsmarknadspolitikens område som förklarar\r\ndenna avvikelse.\r\nFör 2005 föreslår nämligen Centerpartiet att grundavdraget slopas helt\r\nför att i stället ersättas av en statligt finansierad skattereduktion\r\npå 9 000 kr för alla. Slopas grundavdraget kommer kommunernas skatteinkomster\r\natt öka. Partiets förslag att ersätta nuvarande skatteavdrag med\r\nskattereduktioner breddar på snarlikt sätt kommunernas skattebas. I enlighet\r\nmed finansieringsprincipen reglerar Centerpartiet de ökade skatteinkomsterna\r\ngenom att minska statsbidraget till kommuner med ett lika stort belopp.\r\nKortsiktigt påverkas alltså inte kommunernas ekonomi. En minskning av\r\nett villkorslöst givet statsbidrag ersätts av en lika stor ökning av\r\nskatteinkomster.\r\nFör statens del leder bidragsminskningen till att de takbegränsade\r\nutgifterna minskar, vilket sänker nivån på utgiftstaket. Eftersom de\r\nföreslagna skattereduktionerna belastar statsbudgetens inkomstsida kommer\r\nstatsbudgetens omslutning att minska. Den offentliga sektorns finanser\r\npåverkas däremot inte eftersom det i princip endast är frågan om en\r\nomfördelning mellan två delsektorer.\r\nEtt av syftena med Centerpartiets förslag är att åstadkomma en sådan\r\nomfördelning. Man vill nämligen stärka kommunernas och landstingens\r\nsjälvbestämmande genom - som partiet uttrycker det - tydliga och stabila\r\nskattebaser. Ett annat syfte är att man vill sänka skatten för främst\r\nlåginkomsttagare. Även om dessa båda syften i sig ter sig lovvärda är\r\nden föreslagna skatteomläggningen inte problemfri. Utskottet reste även\r\nhösten 2003 flera invändningar.\r\nSom motionärerna själva framhåller ger förslaget om att ersätta nuvarande\r\ngrundavdrag med en skattereduktion ungefär samma skattelindring som ett\r\ngrundavdrag på 30 000 kr. Finns inget grundavdrag måste i princip alla\r\nmed inkomst avge deklaration, således även de som i dag har inkomster\r\nunderstigande nuvarande grundavdrag och som därför är befriade från\r\ndenna skyldighet. I annat fall kan inte rätt nivå på skattereduktionen\r\nberäknas. Trots sin skenbara enkelhet är förslaget därför administrativt\r\nsvårhanterligt och leder till ökat krångel för många medborgare samt en\r\nökad belastning på skattemyndigheterna. Den grupp som i dag är undantagen\r\nfrån deklarationsplikt på grund av alltför låga löneinkomster och som\r\nmed Centerpartiets förslag skulle bli skyldig att lämna deklaration har\r\nav budgetkontoret beräknats uppgå till 320 000 personer 2004. Utskottet\r\nvill för sin del inte medverka till att deklarationsplikten utökas för\r\ndem som uppbär enbart obetydliga löneinkomster.\r\nAtt ersätta avdrag med skattereduktioner kan i vissa situationer också\r\nge orimliga effekter för de skattskyldiga, eftersom intäkterna då kommer\r\natt beskattas enligt en princip och de kostnader som svarar mot intäkterna\r\natt behandlas enligt en annan. Skatteutskottet avråder därför från sådana\r\nlösningar. I sitt yttrande (SkU1y) skriver skatteutskottet följande.\r\nEn övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar\r\ntill att bestämma en nettoinkomst i en förvärvskälla bör enligt utskottets\r\nmening undvikas. Att behandla intäkter och kostnader i en förvärvskälla\r\nefter olika principer kan ge upphov till kraftiga variationer i det\r\nreella skatteuttaget. I en verksamhet med förhållandevis hög andel\r\nkostnader kan utfallet pendla mellan nollskatt och ett skatteuttag på\r\n100 % av den verkliga inkomsten. Även om skattereduktioner i många fall\r\nkan vara en praktisk och enkel metod att uppnå en likabehandling är\r\nutskottet inte berett att tillstyrka den generella användning av metoden\r\nsom nu föreslås.\r\nFinansutskottet gör inte någon annan bedömning än skatteutskottet i\r\ndenna fråga.\r\nOm ett generellt statsbidrag ersätts av ett ökat kommunalt skatteunderlag\r\nleder detta till att skillnaderna i utdebitering mellan olika kommuner\r\nförstärks på ett inte önskvärt sätt för de enskilda. Finansutskottet\r\nkritiserade även i budgetbetänkandet förra hösten Centerpartiets förslag\r\nav denna anledning. Utskottet skrev:\r\nOm nuvarande grundavdrag och andra typer av avdrag ersätts av\r\nskattereduktioner kommer de skattskyldigas kommunalt beskattningsbara inkomster\r\natt öka. Den föreslagna skatteomläggningen blir då förmånligast för dem\r\nsom bor i lågskattekommuner, medan de i högskattekommuner kommer sämre\r\nut. Vid en årsinkomst på 180 000 kr blir utbytet av Centerpartiets\r\nskatteomläggning närmare 1 600 kr högre för den som bor i en lågskattekommun\r\nsom Kävlinge i stället för i en högskattekommun som Ragunda. Vid\r\ninkomstnivån 300 000 kr blir skillnaden närmare 1 400 kr och vid 600 000\r\nkr i årsinkomst ökar skillnaden till 2 150 kr.\r\nUtskottet finner det inte önskvärt att man på detta sätt förstärker\r\nskillnaden i regionala betingelser för invånarna i olika kommuner, i\r\nsynnerhet inte som högskattekommunerna är koncentrerade till glesbygdsområden\r\ni Norrland och sydöstra Götaland medan lågskattekommunerna företrädesvis\r\nåterfinns i Storstockholmsområdet och i ett bälte ned mot sydvästra och\r\nsödra Götaland.\r\nSänkningen av statlig skatt finansieras i princip genom utgiftsminskningar\r\npå fyra utgiftsområden. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner minskas utgiftsramen nästa år med ca 14 miljarder kronor. Bakom\r\ndenna minskning ligger dock främst tekniska faktorer. Regleringen med\r\nanledning av omläggningen av inkomstbeskattningen minskar bidragen till\r\nkommunerna med 54 miljarder kronor. Å andra sidan ökar utgifterna med\r\n26 miljarder kronor till följd av att Centerpartiet ändar redovisningen\r\nav inkomstutjämningen. Utgifterna ökar också av att utgifter för bl.a.\r\nmaxtaxa i barnomsorgen och personalförstärkningar inom skolan och\r\nbarnomsorgen flyttas från utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning\r\nsamt ett antal regleringar av andra skatteförslag. Minskningen av\r\nbidragen till kommunerna är därför i realiteten inte någon besparing.\r\nInom utgiftsområde16 minskar utgifterna med ca 5 miljarder kronor 2005.\r\nDetta är emellertid inte heller någon verklig besparing utan beror på\r\novan nämna överflyttningar till kommunbidragen.\r\nFrånräknat de tekniska effekterna av redovisningen gentemot kommunerna\r\nräknar Centerpartiet med besparingar på ca 32 miljarder kronor under\r\n2005. Dessa görs till största delen inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk\r\ntrygghet vid sjukdom och handikapp och 13 Arbetsmarknad.\r\nPå utgiftsområde 10 räknar motionärerna med att minska utgifterna med\r\nca 8,5 miljarder kronor 2005, en besparing som sedan ökar till 11,5\r\nmiljarder kronor 2007. Det är bl.a. genom finansiell samordning mellan\r\narbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten m.fl. samt ökade\r\nsatsningar på rehabilitering som besparingarna ska åstadkommas. Centern\r\nföreslår en satsning på rehabilitering som uppgår till 2,6 miljarder\r\nkronor 2005 och ökar till 2,9 miljarder kronor 2007. Utgifterna måste\r\ndärför minska brutto med drygt 11 miljarder kronor 2005. Att beräkna\r\nsådana besparingar redan nästa år ter sig för utskottet mer som fromma\r\nförhoppningar än som realistiskt beräknade besparingar.\r\nPå utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räknar Centerpartiet med att nästa\r\når kunna minska utgifterna med hela 19 miljarder kronor vilket motsvarar\r\nmer än 27 % av den ram som regeringen fört upp i sitt budgetförslag för\r\n2005.\r\nCenterpartiet vill att arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning än\r\ni dag ska ta hänsyn till individuella behov. Men arbetsförmedlingarna\r\nmåste också konkurrensutsättas. På så sätt kan den arbetssökande ställa\r\nhögre krav på insatser av god kvalitet anser motionärerna. Centern\r\nminskar av sådana skäl resurserna för köp av arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram med 2,2 miljarder kronor vilket i princip innebär en halvering\r\nav anslaget. På det arbetsmarknadspolitiska området vill Centerpartiet\r\ndessutom redan nästa år begränsa Arbetsmarknadsverkets förvaltningsanslag\r\nmed 500 miljoner kronor. Detta anslag är i budgetpropositionen uppfört\r\nmed 4,8 miljarder kronor och täcker såväl verkets centrala som dess\r\nregionala och lokala organisation. Motionärernas förslag innebär att\r\nmedelstilldelningen på detta anslag i ett steg begränsas med 10 %. Enligt\r\nfinansutskottets mening kan en så omfattande minskning av anslaget inte\r\nförenas med en ambition att begränsa arbetslösheten och höja kvaliteten\r\npå de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.\r\nMotionärerna räknar vidare med att nästa år kunna minska belastningen\r\npå anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd\r\nmed totalt 16,7 miljarder kronor. En del av utgiftsminskningen består\r\nav den ökade egenfinansieringen av a-kassan som Centerpartiet står bakom.\r\nGenom att höja graden av egenfinansiering till en tredjedel redan från\r\nårsskiftet räknar motionärerna med att minska statsbudgetens utgifter\r\nmed 6,3 miljarder kronor. För individen innebär detta dock ingen lättnad\r\neftersom finansieringen görs genom en avgift i stället för genom skatten.\r\nGenom att sänka ersättningsnivån till 78 % och beräkna den bidragsgrundande\r\ninkomsten på genomsnittsinkomsten under de 24 senaste månaderna i stället\r\nför aktuell inkomst räknar Centern partiet med att kunna spara ytterligare\r\n4,5 miljarder kronor nästa år. Det kan noteras att Centern i sin\r\nbudgetmotion hösten 2003 lämnade samma förslag och då räknade med en\r\nbesparing på 2,2 miljarder kronor. Hur samma åtgärd nu plötsligt kan ge\r\ndubbelt så stor effekt på statsbudgetens utgifter framgår inte av\r\nmotionärernas förslag.\r\nUtöver dessa besparingar räknar motionärerna med att utgifterna ska\r\nminska kraftigt genom att arbetslösheten minskar. Sammantaget minskas\r\ndärmed utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 16,\r\n7 miljarder kronor.\r\nLiksom i våras föreslår motionärerna en sjuklönemodell som uppges vara\r\nanpassad till mindre företag, där antalet sjukdagar som arbetsgivaren\r\nfinansierar är detsamma som antalet anställda, dock inte mer än 30.\r\nUtskottet anser att Centerpartiets förslag till sjuklönemodell har stora\r\nbrister. Ett företag med 30 anställda har i Centerns modell sjuklöneansvar\r\nför 30 dagar, dvs. dubbelt så länge som i den modell som regeringen\r\nnyligen föreslagit. I regeringens förslag finns ett medfinansieringsansvar\r\nför 15 % av sjuklönen även efter två veckor samt regler som begränsar\r\narbetsgivarnas samlade ansvar för sjukskrivningskostnaderna. Hur stora\r\nkostnaderna för företagen blir beror på sjukskrivningarnas sammansättning\r\noch längd. I företag med mellan 15 och 30 anställda kan kostnaderna\r\nmycket väl bli högre med Centerns modell än med regeringens. Vidare har\r\nden av Centerpartiet föreslagna sjuklönemodellen den egenskapen att den\r\nhöjer marginalkostnaden för att anställa. Om ett företag med t.ex. 10\r\nmedarbetare anställer ytterligare en, så får företaget sjukpenningansvar,\r\ndels för 11 dagar för den sist anställda, dels för den elfte dagen för\r\növriga 10 anställda. Sjukpenningansvaret ökar alltså med sammanlagt 21\r\ndagar i detta exempel. För ett företag med 29 anställda som anställer\r\nen till, ökar sjuklöneansvaret med hela 60 dagar. Utskottet avvisar en\r\nsådan modell.\r\nUtskottet anser att Centerpartiets förslag till skattesänkningar och\r\nnya utgiftsåtaganden i många fall har en svagt underbyggd finansiering\r\nsom tycks bygga på ett inte ringa mått av önsketänkande. Finansieras\r\nskattesänkningarna på detta sätt riskerar man snabbt att stabiliteten\r\ni statsfinanserna urholkas.\r\nUtskottet avvisar mot denna bakgrund Centerpartiets förslag till inriktning\r\nav budgetpolitiken.\r\nVissa gemensamma förslag från oppositionspartierna\r\nFörsäljningar av företag\r\nMed delvis skilda motiv återkommer de fyra borgerliga partierna till\r\nsina tidigare flera gånger framförda krav på att statliga företag ska\r\nsäljas ut i stor omfattning under de närmaste åren. Försäljningsinkomsterna\r\nska i första hand användas för att amortera på statsskulden. Partierna\r\ntillgodoräknar sig försäljningsinkomster under de tre närmaste åren som\r\nvarierar mellan 130 och 175 miljarder kronor. Mest långtgående planer\r\nhar Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna.\r\nPartierna förutsätter alltså att det ska vara möjligt att redan nästa\r\når avyttra statlig egendom för mellan 30 och 50 miljarder kronor, och\r\nunder de båda följande åren fortsätta med än mer omfattande försäljningar.\r\nSom jämförelse kan nämnas att regeringen i sina budgetförslag\r\nschablonmässigt alltid räknar med att inkomsterna från företagsförsäljningar\r\nvarje år ska uppgå till 15 miljarder kronor. I praktiken har dock inga\r\nstörre företagsförsäljningar genomförts sedan 2000.\r\nEtt gemensamt syfte med privatiseringarna tycks vara att man vill\r\npåskynda amorteringen av statsskulden för att minska utgifterna för\r\nstatsskuldsräntor. En låg statsskuld ökar stabiliteten i statsfinanserna,\r\nhävdar man. Men genom att ensidigt inrikta sitt intresse på bruttoskulden,\r\nblundar man för att man samtidigt gör sig av med räntabla tillgångar\r\nsom är en del av den statliga förmögenheten. Försäljningar av statliga\r\naktier innebär att staten byter en finansiell tillgång mot en annan.\r\nDetta byte gör staten varken rikare eller fattigare och den offentliga\r\nsektorns nettoförmögenhet påverkas inte.\r\nEffekten på det finansiella sparandet är alls inte självklar.\r\nStatsskuldsräntorna sjunker rimligtvis om statsskulden amorteras, men samtidigt\r\navhänder sig staten tillgångar som ger inkomster till statskassan.\r\nNettoeffekten av dessa förändringar avgörs bl.a. av ränteläget och hur\r\nframgångsrika de aktuella företagen är. Det är inte givet om staten\r\nvinner eller förlorar på försäljningen vad gäller effekten på det\r\nfinansiella sparandet.\r\nFörsäljningar som används till amortering av statsskulden leder till\r\natt statens skuld blir mindre, och likaså tillgångarna. Varken statens\r\neller den offentliga sektorns nettoförmögenhet påverkas, och effekten\r\npå det finansiella sparandet är osäker. Utskottet har för sin del svårt\r\natt se hur en sådan åtgärd skulle kunna skapa ett ökat utrymme för\r\nfinanspolitiska stimulanser i lågkonjunktur.\r\nOm man dessutom oavsett utvecklingen på aktiemarknaden varje år ska få\r\nin ett visst belopp i försäljningsinkomster, finns det en uppenbar risk\r\nför att man tvingas sälja värdefulla tillgångar till kraftiga underpriser,\r\nvilket i sin tur tvingar fram ytterligare försäljningar för att uppställda\r\nmål ska kunna nås.\r\nSkulle å andra sidan de fyra partierna välja att senarelägga sina\r\nförsäljningar, kan de inte tillgodoräkna sig de betydande räntevinster\r\nsom är intecknade i respektive budgetalternativ. Utan dessa räntevinster\r\nförsvagas partiernas budgetalternativ i motsvarande utsträckning.\r\nUtgångspunkten för en privatisering måste självklart vara att den ska\r\nvara näringspolitiskt motiverad och att den ska genomföras vid en\r\ntidpunkt då utbytet blir så gynnsamt som möjligt för ägaren, dvs. staten.\r\n\r\nÖkad egenfinansiering av arbetslöshetsersättningen\r\nEtt annat gemensamt och flera gånger framfört förslag gäller att öka\r\ninslaget av egenfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen. Partiernas\r\nlösningar skiljer sig åt, men gemensamt är att de redan nästa år vill\r\nhöja egenavgiften till arbetslöshetsförsäkringen så att den motsvarar\r\nca en tredjedel av försäkringens kostnader. De försäkrade ska alltså\r\nsjälva få svara för en del av kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen,\r\nvilket automatiskt urholkar värdet av de skattesänkningar som de fyra\r\npartierna samtidigt utlovar.\r\nArbetsmarknadsutskottet avvisar i sitt yttrande (2004/05:AU1y) oppositionens\r\nförslag till alternativ finansiering av arbetslöshetsersättningen.\r\nArbetsmarknadsutskottet skriver i det sammanhanget följande.\r\nDe stora besparingarna görs i oppositionens förslag genom förändringar\r\ni finansieringen av arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet. I\r\nstora drag är de bärande idéerna sänkta ersättningsnivåer, ökad\r\negenfinansiering och nya modeller för att räkna fram den inkomst som\r\nersättningen ska baseras på. Graden av precisering varierar mellan förslagen,\r\nmen de måste betraktas som skisser snarare än färdiga alternativ till\r\ndagens system. Trots att oppositionens förslag har många gemensamma\r\ndrag, exempelvis egenfinansieringsgraden, varierar uppgiven besparingseffekt\r\nmed 8 miljarder kronor, eller 12 % av anslagets storlek. Denna stora\r\nskillnad kan bara delvis förklaras med information som ges i motionerna.\r\nNågra partier preciserar inte om det avser en egenfinansieringsgrad i\r\nvarje arbetslöshetskassa för sig eller om det avser en egenfinansieringsgrad\r\ni hela systemet. Skillnaden mellan systemen är dramatisk på individnivå.\r\nVidare är de olika modellerna för att beräkna ersättningsgrundande\r\ninkomst vagt beskrivna. Gemensamt för modellerna är dock att de ger\r\nlägre ersättningsgrundande inkomst än dagens system.\r\nUtskottet har tidigare i samband med yttranden till finansutskottet\r\ndiskuterat olika alternativ till finansiering av arbetslöshetsersättning\r\noch aktivitetsstöd. Utskottet ställer sig lika kritiskt till de nu\r\nframförda förslagen som till tidigare förslag.\r\nFörslagen utgör inte praktiskt tillämpbara alternativ till dagens system.\r\n\r\nOm den enskilde kompenseras genom sänkt inkomstskatt kommer statsbudgetens\r\nminskade utgifter att bytas ut mot minskade intäkter. Därmed kommer ett\r\nmöjligt utrymme för reformer att begränsas.\r\nGrupper med liten risk för arbetslöshet kommer att avstå från försäkring\r\nför att de anser sig inte behöva den.\r\nEkonomiskt svaga grupper kommer att avstå från försäkringen för att de\r\ninte anser sig ha råd.\r\nOm försäkringen är obligatorisk kan den mycket väl komma att ses som en\r\nskatt och ingen skillnad kommer att upplevas mot dagens system.\r\nÄven tidigare har arbetsmarknadsutskottet avvisat förslag som i stort\r\när desamma som nu framförs av oppositionspartierna. I sitt yttrande\r\ntill finansutskottet vid behandlingen av budgeten hösten 2003 skrev\r\narbetsmarknadsutskottet följande.\r\nArbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad\r\negenfinansiering av denna storlek. Skälen är flera och har i förra årets\r\nyttrande till finansutskottet över ramarna angetts på följande sätt.\r\nDet är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli\r\nsärskilt betungande i ett svagt arbetsmarknadsläge med hög arbetslöshet.\r\nFörslagen har dessutom den bristen att den enskilde och hans eller\r\nhennes fackliga organisation inte på samma sätt som i nuvarande system\r\nfår anledning att ta ansvar för löneutvecklingen inom den egna kassans\r\nområde. Ett system som bygger på avgifter som anknyter till en i förväg\r\nokänd kostnad framstår dessutom som administrativt krångligt.\r\nMan måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle\r\nvara fråga om säkerligen skulle påverka människors vilja att vara\r\nförsäkrade, allra helst sådana grupper som löper liten risk att bli\r\narbetslösa. Om försäkringen samtidigt skulle vara obligatorisk skulle den\r\nhöjda egeninsatsen säkerligen av många i praktiken uppfattas som en ren\r\nskattehöjning.\r\nOavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt\r\norealistiskt att förslagen skulle kunna genomföras så snabbt att de får\r\ngenomslag på budgeten redan under nästa år. Det är fråga om genomgripande\r\nsystemförändringar som skulle kräva lagändringar och administrativa\r\nanpassningar. Enligt utskottets mening får de i fp-, kd- och c-motionerna\r\nskisserade finansieringssystemen mer ses som tankemodeller än som\r\nfaktiska besparingar under de närmaste budgetåren. Även förslaget i\r\nModeraternas motion bör avvisas eftersom även det leder till oacceptabelt\r\nhöga avgifter. Det har dessutom en fördelningspolitiskt tveksam\r\nkonstruktion med tanke på att avgiften skulle vara avdragsgill.\r\nFinansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning. Självklart\r\ngår det att ändra avgiftssättningen, men med tanke på att\r\narbetslöshetsförsäkringen i dag administreras av ett fyrtiotal fristående\r\narbetslöshetskassor med stora skillnader i arbetslöshet och med olika nivåer\r\npå medlemsavgifter kräver en omläggning av detta slag rimlig tid av\r\nförberedelse. Det handlar om genomgripande systemförändringar som\r\nförutsätter lagändringar och administrativa anpassningar, vilket medför\r\natt det är helt orealistiskt att räkna med att en sådan förändring skulle\r\nkunna minska belastningen på statsbudgeten annat än på några års sikt.\r\n\r\nEtt vanligt argument för en ökad egenfinansiering är att ett ökat\r\nkostnadsansvar verkar återhållande på löneavtal i en bransch. Höga\r\nlöneökningar leder till ökad arbetslöshet, vilket slår igenom på de\r\nförsäkrades avgifter i den egna a-kassan. Partiernas förslag gör emellertid\r\ningen åtskillnad mellan de olika a-kassorna och skapar således inte\r\nmotivation för att ta ansvar för löneutvecklingen inom den egna kassans\r\nområde. Som utskottet ser det finns ingen anledning att på detta sätt\r\nlyfta ut en kostnad från statsbudgeten för att i stället låta de\r\nförvärvsarbetande svara för finansieringen med obligatoriska avgifter, som\r\när mycket lika en skatt.\r\nFinansieringen\r\nDe fyra borgerliga partierna räknar med att den offentliga sektorns\r\ninkomster under 2007 sänks med mellan 27 och 51 miljarder kronor. Till\r\nallra största del utgörs detta av skattesänkningar. Moderata samlingspartiet\r\noch Kristdemokraterna redovisar de mest omfattande skattesänkningarna\r\nmedan Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet redovisar något mer\r\nmodesta förslag. Ett gemensamt drag är att de föreslagna skattesänkningarna\r\ni allmänhet är tydligt redovisade medan deras tilltänkta finansiering\r\ni många fall är både otydlig och svagt underbyggd. Finansieringen ligger\r\ntill största delen på två utgiftsområden, nämligen utgiftsområdena 10\r\nEkonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad.\r\nTabell 4.13 Finansieringen av oppositionspartiernas skattesänkningar\r\n2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nSkattesänkningarna avser i första hand inkomstbeskattningen och är i de\r\nflesta fall tekniskt möjliga att genomföra med tämligen kort varsel.\r\nBesparingsförslagen däremot framstår många gånger som helt orealistiska\r\nsärskilt i det korta perspektivet eftersom man för att kunna förverkliga\r\ndem först måste utforma detaljregler, anpassa administrationen och ge\r\nberörda rimlig tid att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Med\r\nen sådan svag finansiering riskerar statsfinanserna återigen att snabbt\r\nförsvagas.\r\nOppositionspartierna når inte sina egna mål\r\nÄnnu ett gemensamt drag för de fyra oppositionspartierna är att man\r\nredan i sina förslag till budgetpolitik räknar med att missa sina egna\r\nmål. Oppositionspartierna riktar stundtals skarp kritik mot regeringen\r\nför att denna inte uppnår målet om 2 % överskott i de offentliga finanserna.\r\nSamtidigt föreslår samtliga fyra oppositionspartier mål för budgetpolitiken\r\nsom ställer än högre krav på stramhet än regeringens mål. Inget av\r\npartierna lever emellertid upp till sina egna krav. Tre partier, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår mål om balans\r\ni statens finansiella sparande över konjunkturcykeln. Moderata\r\nsamlingspartiet förespråkar ett mål för den offentliga skuldens utveckling\r\nmen använder saldomål för staten som ett medel att uppnå skuldmålet.\r\nInget av partierna förmår emellertid prestera en budgetpolitik som är\r\ntillräckligt stram för att uppnå sina egna mål.\r\nModerata samlingspartiet beräknar att deras mål att den offentliga\r\nsektorns bruttoskuld ska vara nere på 40 % av BNP om fem år kommer att\r\nnås om saldot för statsfinanserna uppgår till -0,6; -0,1 respektive 0,\r\n7 % av BNP för åren 2005-2007 och föreslår därför att saldomålen för\r\nstaten fastställs till dessa nivåer. Enligt motionärerna innebär dessa\r\nsaldon att överskottet i den offentliga sektorn därmed kommer att uppgå\r\ntill 2,2; 2,4 respektive 3,0 % under de tre åren. Längre fram i motionen\r\nredovisas effekterna för de offentliga finanserna av den egna politiken\r\noch motionärerna uppger att förslagen förstärker det offentliga saldot\r\nmed 7, 7 respektive 4 miljarder kronor. Detta ger ett finansiellt\r\nsparande som uppgår till 0,9; 0,7 och 1,0 % av BNP för 2005-2007. Det\r\nsaknas därmed 1,3; 1,7 respektive 2,0 % av BNP i saldoförstärkning för\r\natt motionärerna ska nå sina mål. Det som i själva verket ska leda till\r\natt budgetmålen nås är en kraftig förstärkning av sysselsättningen som\r\nmotionärerna anser följer av deras politik. Motionärerna räknar med att\r\nsysselsättningen på längre sikt stiger med drygt 4,5 % vilket leder\r\ntill att det finansiella sparandet förbättras med 2,3 % av BNP. Moderata\r\nsamlingspartiet framhåller att deras budgetförslag är statiskt beräknat\r\noch inte bygger på s.k. dynamiska effekter. Utskottet kan emellertid\r\nkonstatera att det krävs mycket stora sysselsättningseffekter för att\r\nmotionärerna ska kunna nå sina budgetpolitiska mål.\r\nFolkpartiet liberalerna förespråkar också ett balansmål för statens\r\nfinansiella sparande. Någon sådan balans uppnår dock inte motionärerna.\r\nFolkpartiet liberalerna beräknar att det finansiella sparandet i staten\r\nmed deras politik skulle uppvisa underskott med 1,3; 1,3 respektive 0,\r\n8 % av BNP åren 2005-2007, dvs. långt ifrån den målsatta balansen.\r\nMotionärerna är väl medvetna om att balansen inte uppnås under dessa tre\r\når och hänvisar till åren bortom denna period. Då skulle det behövas\r\nett överskott i statens finanser på motsvarande 1,8 % av BNP i ett par\r\når, vilket enligt motionärerna skulle vara möjligt att uppnå utan\r\ndrastiska omkastningar i den ekonomiska politiken. För att nå ett överskott\r\npå 1,8 % krävs dock en förstärkning av statens finansiella sparande\r\nefter 2007 på 2,6 % av BNP, vilket i runda tal motsvarar 77 miljarder\r\nkronor. En sådan åtstramning av statens finanser innebär naturligtvis\r\natt mycket dramatiska åtgärder i form av besparingar eller skattehöjningar\r\nmåste genomföras. Utskottet anser att det är oansvarigt av motionärerna\r\natt vifta bort detta med ett enkelt påstående om att det kan åstadkommas\r\nutan drastiska omkastningar i den ekonomiska politiken.\r\nKristdemokraterna förespråkar att statens finansiella sparande ska vara\r\ni balans över konjunkturcykeln samt att statsskulden bör minska till\r\n40 % av BNP senast 2007 och därefter fortsätta att minska. Den sammanlagda\r\neffekten på det finansiella sparandet uppgår enligt Kristdemokraternas\r\negen redovisning till en förstärkning med 7,4; 12,5 respektive 9,5\r\nmiljarder kronor åren 2005-2007. Det innebär att statens finansiella\r\nsparande i Kristdemokraternas förslag uppvisar underskott med ca 1,5;\r\n1,3 och 0,9 % av BNP under de tre åren. Motionärernas förslag uppvisar\r\nalltså enligt deras egna siffror en betydande avvikelse från det egna\r\nmålet.\r\nÄven Centerpartiet vill att statens finanser ska vara i balans över\r\nkonjunkturcykeln och att statsskulden ska minska till 40 % av BNP om än\r\ni lägre takt än vad Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna\r\nförordar. Inte heller Centerpartiet förmår dock uppfylla sina egna mål.\r\nMotionärerna föreslår åtgärder som enligt deras egen redovisning\r\nförstärker det finansiella sparandet med ca 7, 12 och 11 miljarder kronor\r\nunder 2005-2007. Detta innebär att statens finansiella sparande uppvisar\r\nunderskott på 1,5; 1,3 respektive 0,8 % av BNP, dvs. långt ifrån balans\r\nunder dessa tre år.\r\nDe fyra oppositionspartierna väjer inte för starka ord när de påstår\r\natt regeringen tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Just\r\ndärför framstår det som ett extra stort problem för oppositionspartiernas\r\ntrovärdighet att inget av dem lägger fram ett budgetalternativ där de\r\nangivna målen och effekterna av deras egna förslag hänger ihop. Samtliga\r\noppositionspartier missar, enligt sina egna beräkningar, grovt sina\r\negna mål.\r\nLägger man därtill att beräkningarna av många besparingsförslag, som\r\nutskottet tidigare visat, sannolikt är orealistiska och i viss mån bygger\r\npå rent önsketänkande, skulle det verkliga budgetutfallet enligt utskottets\r\nbedömning i många fall bli betydligt sämre än vad partierna själva uppger\r\nom förslagen genomfördes. En budgetpolitik upplagd efter sådana riktlinjer\r\nskulle riskera att snabbt undergräva det förtroende för de offentliga\r\nfinanserna som mödosamt byggts upp sedan mitten av 1990-talet.\r\nEffekter för kommunerna ...\r\nStödet till kommunerna ändras fr.o.m. 2005 med stora belopp. I 2004 års\r\nekonomiska vårproposition beräknades ramen för utgiftsområde 25, Allmänna\r\nbidrag till kommuner, för 2005 till 84,0 miljarder kronor. I\r\nBudgetpropositionen för 2005 beräknas samma ram till 57,5 miljarder kronor,\r\ndvs. 26,5 miljarder mindre. Denna förändring visar sig dock vid en\r\nnärmare granskning vara av teknisk natur.\r\nBidragen till kommunerna påverkas t.ex. av regleringar mellan staten\r\noch kommunerna som görs i syfte att neutralisera effekter på kommunernas\r\nekonomi av olika skatteförslag. Ramen för utgiftsområdet påverkas också\r\nav att utgifter omförs mellan utgiftsområdena 16, Utbildning och\r\nuniversitetsforskning och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Sådana omföringar\r\ngörs t.ex. av den riktade satsningen för ökad lärartäthet i skolan.\r\nFrån 2005 sker dessutom en stor omläggning av redovisningen av bidragen\r\ntill kommunerna till följd av det nya utjämningssystem som riksdagen\r\nnyligen fattade beslut om (bet. 2004/05:FiU7). Förändringen innebär bl.\r\na. att anslaget för utjämningsbidrag och inkomsttiteln för utjämningsavgiften\r\nnettoredovisas på statsbudgetens utgiftssida. Därför justeras ramen för\r\nutgiftsområde 25 ned med 26,3 miljarder kronor.\r\nNär alla dessa tekniska effekter rensats bort framkommer att de ramar\r\nför utgiftsområde 25 som föreslås i budgetpropositionen precis motsvarar\r\ndem som beräknades i vårpropositionen.\r\nTabell 4.14 Utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nAnm. Någon ram för 2007 angavs inte i 2004 års ekonomiska vårproposition.\r\nBeräkningen för 2007 utgår därför från 2006 års utgiftsram.\r\nStödet till kommunerna via utgiftssidan har alltså varken ökat eller\r\nminskat sedan 2004 års ekonomiska vårproposition. Kommunerna får i\r\nstället ett betydande resurstillskott i form av ett sysselsättningsstöd\r\nsom uppgår till 7,5 miljarder kronor 2005 och 7 miljarder kronor 2006\r\noch redovisas som en nedsättning av statens skatteinkomster. För 2005\r\ninnefattar tillskottet även kompensation till trafikhuvudmännen för den\r\nhöjda dieselskatten. (Utskottet återkommer till denna fråga i betänkandet\r\nsom avser statsbidragen till kommunerna, bet. 2004/05:FiU3).\r\nFrån och med 2007 överförs tillskottet till utgiftssidan vilket förklarar\r\nökningen av ramen mellan 2006 och 2007. Resurstillskottet till kommunerna\r\nligger således kvar hela perioden, men tekniken för stödet ändras 2007.\r\n\r\n... av oppositionspartiernas förslag\r\nBidragen till kommunerna varierar kraftigt mellan partierna. Detta ger\r\ndock inte en rättvisande bild av hur respektive partis politik egentligen\r\npåverkar kommunernas resurser, utan beror till största delen på den\r\ntekniska utformningen av en mängd förslag. Moderata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna föreslår alla skattesänkningar\r\nsom minskar kommunernas inkomster. Som kompensation för detta får\r\nkommunerna ökade bidrag av Moderata samlingspartiet och Folkpartiet\r\nliberalerna, medan Kristdemokraterna i stället nettoredovisar på statsbudgetens\r\ninkomstsida. Centerpartiets skatteförslag verkar i motsatt riktning,\r\ndvs. kommunerna får lägre bidrag från staten för att uppväga ökade\r\nskatteinkomster.\r\nPartierna gör också överföringar mellan kommunbidragen och andra delar\r\nav statsbudgeten. Det kan gälla t.ex. medel som avser skolan eller\r\nförskolan vilka redovisas antingen som kommunbidrag eller under utgiftsområde\r\n16 Utbildning och universitetsforskning, eller kostnaderna för\r\nassistansersättning där ansvaret kan vara statligt eller kommunalt.\r\nEtt gemensamt förslag från de fyra oppositionspartierna är en vårdgaranti,\r\nför vilken man anvisar 2 miljarder kronor 2005 och 1,5 miljarder kronor\r\n2006. Denna utgiftsökning återfinns på utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg. I stället avvisar alla fyra partier regeringens\r\nsatsning på vårdgaranti samt de tidigare anvisade resurserna för ökad\r\ntillgänglighet i vården vilka tillsammans uppgår till knappt 2 miljarder\r\nkronor 2005 och redovisas som ett bidrag till kommunerna.\r\nI detta avsnitt, som bygger på ett underlag från riksdagens utredningstjänst,\r\ngörs ett försök att bedöma hur oppositionspartiernas politik påverkar\r\nresurserna till kommunsektorn.\r\nModerata samlingspartiet\r\nModerata samlingspartiet skriver i sin motion att kommunerna med deras\r\npolitik får ett tillskott netto, utöver det som regeringen föreslår,\r\nsom uppgår till 1,1; 1,7 och 2,2 miljarder kronor åren 2005-2007, alltså\r\nett sammanlagt tillskott på 5 miljarder kronor.\r\nRamen för utgiftsområde 25 för nästa år är 55,6 miljarder kronor högre\r\ni Moderata samlingspartiets förslag än i regeringens. Av denna ökning\r\nförklaras ca 52 miljarder kronor av rent tekniska faktorer. Det föreslagna\r\narbetsavdraget kompenseras med drygt 50 miljarder kronor, och övriga\r\neffekter av skatteförslagen kompenseras med knappt 5 miljarder kronor\r\ni ytterligare bidrag. Å andra sidan minskar statsbidragen med 1,9\r\nmiljarder kronor då motionärerna vill överföra ansvaret för\r\nassistansersättningen\r\ntill staten.\r\nPartiets förslag till vårdsatsning som redovisas under utgiftsområde 9,\r\ninnehåller en nationell vårdgaranti, åtgärder för kvalitetssäkring och\r\nvissa andra satsningar. Sammantagna innebär dessa att vårdsektorn\r\ntillförs ca 3,6; 3,4 respektive 2,8 miljarder kronor 2005-2007. Motionärerna\r\navvisar samtidigt regeringens förslag till vårdgaranti samt medlen för\r\ntillänglighet inom vården, vilka för 2005 uppgår till knappt 2 miljarder\r\nkronor.\r\nVidare föreslår motionärerna att maxtaxan inom barnomsorgen ska höjas\r\noch minskar därför bidragen till kommunerna med 1,3 miljarder kronor.\r\nDetta är neutralt för kommunernas ekonomi under förutsättning att de\r\nhöjer avgifterna för barnomsorgen. I annat fall innebär förslaget en\r\nneddragning.\r\nModerata samlingspartiet minskar kommunernas resurser genom att dra\r\nbort 0,5 miljarder kronor från anslaget för särskilda insatser i vissa\r\nkommuner och landsting.\r\nBidragen till kommunerna ökar genom ett tillskott som ges till kommunerna\r\nsom en förstärkning av utjämningssystemet. Detta tillskott är emellertid\r\nbara en förändring av redovisningen. Moderata samlingspartiet accepterar\r\ndet tillskott på 7,5 miljarder kronor som regeringen ger i form av\r\nsysselsättningsstöd via statsbudgetens inkomstsida, men anser att stödet\r\ni stället ska redovisas som ett bidrag på utgiftsområdet. En sådan\r\nförändring har dock ingen reell effekt på kommunernas resurser.\r\nFolkpartiet liberalerna\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår att bidragen till kommunerna höjs med\r\n15,5 miljarder kronor för 2005. Liksom Moderata samlingspartiet kompenserar\r\nFolkpartiet liberalerna kommunerna för skattebortfall genom att höja\r\nbidragen. Denna höjning uppgår till ca 18 miljarder kronor 2005 och är\r\nalltså större än den samlade ramhöjningen. I likhet med övriga\r\noppositionspartier avvisar Folkpartiet liberalerna regeringens satsning på\r\nvårdgaranti och ökad tillgänglighet och föreslår i stället en egen\r\nvårdgaranti för motsvarande belopp men redovisad på utgiftsområde 9.\r\nMotionärerna föreslår en minskning av bidragen till kommunerna med ca\r\n600 miljoner kronor genom att anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser\r\ni vissa kommuner och landsting avvecklas med undantag för den del av\r\nanslaget som avser hivpreventiva åtgärder.\r\nPå budgetens utgiftssida innebär Folkpartiet liberalernas förslag därmed\r\nen viss, men ändå begränsad minskning av kommunernas resurser. Folkpartiet\r\nliberalerna har dock ett förslag som tar sikte på att kommunerna, genom\r\natt bilda koncerner av sina olika bolag, undandrar staten ca 2 miljarder\r\nkronor per år i skatt. Motionärerna anser därför att dessa pengar dras\r\nin från kommunerna men väljer att redovisa detta som en ökning av statens\r\nskatteinkomster och inte som minskade bidrag till kommunerna. Oavsett\r\nhur man väljer att se på denna sakfråga så innebär motionärernas förslag\r\natt kommunernas resurser krymper med 2 miljarder kronor för vilka det\r\ninte utgår någon kompensation.\r\nSammantaget bedömer utskottet att Folkpartiet liberalernas förslag leder\r\ntill minskade resurser för kommunsektorn med ca 2,5 miljarder kronor\r\nper år.\r\nKristdemokraterna\r\nKristdemokraterna hävdar i sin budgetmotion att kommunerna får ett\r\nresurstillskott på 4,2 miljarder kronor under de kommande två åren. I\r\nmotionen hänvisas till ökad satsning på psykiatri, bidrag för deltidstaxor\r\ni förskolan och ett kommunalt vårdnadsbidrag.\r\nOm man gör en enkel summering av dessa tillskott över de tre närmaste\r\nåren når man förvisso beloppet 4,2 miljarder kronor. För psykiatri\r\nanvisas 925 miljoner, för deltidstaxorna i förskolan anvisas 750 miljoner\r\noch för ett kommunalt vårdnadsbidrag anvisas 2,5 miljarder kronor. En\r\nsådan beräkning ger dock en missvisande bild av Kristdemokraternas\r\npolitik visavi kommunerna.\r\nMinskningen av ramen för utgiftsområde 25 på sammanlagt 18,6 miljarder\r\nkronor nästa år beror till största delen även i Kristdemokraternas fall\r\npå tekniska faktorer. Kompensationen till kommunerna för skattebortfall\r\nger här inga ökade anslag eftersom Kristdemokraterna nettoredovisar\r\ndessa på inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt. Om denna\r\nkompensation i stället hade redovisats på ett tydligare sätt, dvs. som\r\nökade bidrag, skulle bidragen till kommunerna i stället varit 12,6; 16,\r\n6 respektive 19,6 miljarder kronor högre åren 2005-2007. Minskningen av\r\nramen beror i stället på motionärernas förslag att ge kommunerna rätt\r\natt ta ut en fastighetsavgift. För att neutralisera detta minskar\r\nmotionärerna bidragen med ca 15 miljarder kronor per år, vilket alltså i\r\nprincip inte har någon effekt på kommunernas resurser.\r\nBeträffande vårdgarantin tillför Kristdemokraterna 2 miljarder kronor\r\n2005 och 1,5 miljarder kronor 2006. Samtidigt tar man bort regeringens\r\nvårdsatsningar på sammanlagt 1,9 miljarder kronor 2005 och 1,8 miljarder\r\nkronor 2006 och 2007. Från 2007 innebär detta således en neddragning av\r\nkommunernas resurser med 1,8 miljarder kronor.\r\nKristdemokraterna föreslår också att en andra karensdag införs. Detta\r\nger kommunerna lägre sjuklönekostnader men samtidigt lägre skatteinkomster.\r\nFör att neutralisera den samlade effekten drar Kristdemokraterna ner\r\nbidragen med 600 miljoner kronor. Samtidigt föreslår motionärerna att\r\ninbesparade sjuklöner ska dras in till staten genom en höjning av\r\narbetsgivaravgiften med 0,3 procentenheter, vilket försämrar kommunernas\r\nekonomi med ca 1 miljard kronor. Kommunerna får alltså betala tillbaka\r\nde lägre sjuklönerna till staten två gånger.\r\nKristdemokraterna räknar med att deras politik kommer att leda till\r\nminskade utbetalningar av socialbidrag och drar därför ned stödet till\r\nkommunerna med 0,3; 1,1 respektive 1,3 miljarder kronor. Att bedöma\r\neffekterna på socialbidraget är mycket vanskligt och neddragningen ter\r\nsig för utskottet snarast som en förhoppning. Den är i realiteten en\r\nminskning av kommunernas resurser.\r\nMotionärerna nämner också sin satsning på ett kommunalt vårdnadsbidrag\r\nmed 1,5 miljarder kronor 2006 och 1 miljard kronor 2007. Detta uppvägs\r\ndock med råge av att Kristdemokraterna inte vill behålla den kostnadsfria\r\nförskolan för arbetslösa. Det motionärerna kallar en satsning är i själva\r\nverket en ideologiskt motiverad omprioritering inom familjepolitiken\r\ntill förmån för dem som önskar vara hemma med sina barn och till nackdel\r\nför arbetslösa som vill få del av den kommunala barnomsorgen.\r\nUtskottet bedömer att Kristdemokraternas politik inte alls innebär något\r\nresurstillskott till kommunerna på 4,2 miljarder kronor, utan i stället\r\ninnebär en väsentlig minskning av kommunernas resurser de kommande tre\r\nåren.\r\nCenterpartiet\r\nCenterpartiet föreslår liksom Kristdemokraterna betydligt lägre bidrag\r\ntill kommunerna än regeringen. Bakom denna minskning ligger även i\r\nCenterns fall tekniska faktorer, men av annorlunda slag än övriga partiers.\r\nCenterpartiets inkomstskattereform innebär att kommunerna får ökade\r\nskatteintäkter med ca 53 miljarder kronor. Av den anledningen minskar\r\nCentern sina bidrag till kommunerna med motsvarande belopp. Centerpartiet\r\ngör dessutom stora överföringar från utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning. Man överför bl.a. medel för maxtaxan i barnomsorgen\r\noch personalförstärkningar i skolan och förskolan som ett led i strategin\r\natt övergå från öronmärkta till generella bidrag.\r\nEftersom Centern avvisar förslaget till förändringar i utjämningssystemet\r\nväljer man att redovisa på det gamla sättet, dvs. bruttoredovisa\r\ninkomstutjämningen. Av denna anledning höjer Centerpartiet bidragen till\r\nkommunerna med 26 miljarder kronor per år. Detta har ingen betydelse\r\nför kommunernas resurser eftersom bruttoredovisningen också innebär att\r\nderas utgifter ökar med samma belopp.\r\nCenterpartiet anser, liksom Moderata samlingspartiet, att de 7,5 miljarder\r\nkronor som regeringen ger som ett sysselsättningsstöd i stället ska ges\r\nsom ett generellt statsbidrag. Ramen höjs därför med detta belopp 2005\r\noch 2006, utan att det påverkar kommunernas resurser.\r\nMotionärerna föreslår liksom övriga oppositionspartier en vårdgaranti\r\nsamtidigt som man avvisar regeringens tillskott till vården på i stort\r\nsett samma belopp, 2 miljarder kronor. Under 2007, när motionärernas\r\neget vårdgarantiförslag inte beräknas kosta något, drar Centern dock\r\ninte in regeringens föreslagna medel.\r\nBidraget till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting reduceras\r\nmed 650 miljoner kronor varje år.\r\nUtskottet bedömer sammantaget att Centerpartiets förslag innebär att\r\nkommunerna får en minskning av sina resurser med ca en halv miljard\r\nkronor per år under perioden 2005-2007.\r\nBudgetpropositionen\r\nFinanspolitikens främsta uppgift är att lägga grunden för uthållig och\r\nhög tillväxt och full sysselsättning genom att upprätthålla sunda\r\noffentliga finanser. Utan starka offentliga finanser finns det risk för\r\natt varje lågkonjunktur tvingar fram stora nedskärningar som försämrar\r\ntryggheten. Två övergripande mål styr regeringens budgetpolitik:\r\növerskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten.\r\n\r\nUtgiftstaken ska klaras. Budgeteringsmarginalerna är dock små för både\r\n2004 och 2005. Regeringen avser därför att vidta utgiftsbegränsande\r\nåtgärder för de båda åren genom att begränsa myndigheternas möjligheter\r\natt använda sitt anslagssparande.\r\nÖverskottsmålet ligger fast. Om den ekonomiska utvecklingen sker snabbare\r\nän vad som nu förutses kommer regeringen att föreslå ett höjt överskottsmål\r\nför 2005. Det är också en utgångspunkt för regeringen att utgiftstaken\r\nför 2007 och 2008, som kommer att föreslås hösten 2005, ska vara på en\r\nnivå som är förenlig med överskottsmålet för de offentliga finanserna.\r\n\r\nTrots den goda tillväxten 2004 har sysselsättningen utvecklats svagt.\r\nDet är därför nödvändigt att utnyttja den uppåtgående konjunkturen till\r\natt varaktigt höja sysselsättningen. Regeringen föreslår en rad åtgärder\r\nsom gynnar tillväxten, stimulerar sysselsättningen och minskar arbetslösheten.\r\nArbetsmarknadspolitiken intensifieras, kommuner och landsting ges ett\r\nkraftigt resurstillskott och forskningen ges utökade resurser. På\r\nskattesidan fortsätter den gröna skatteväxlingen med höjda skatter på\r\nmiljöskadlig verksamhet och sänkta skatter på arbete. Inkomstskatterna\r\nsänks genom fortsatt kompensation för den allmänna pensionsavgiften.\r\nArvs- och gåvoskatten avvecklas, och skattevillkoren för småföretag\r\nförbättras.\r\nNivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 föreslås i propositionen bli\r\nfastställda till 870 respektive 907 miljarder kronor. För 2007 lämnar\r\nregeringen inget skarpt förslag till utgiftstak utan presenterar i\r\nstället en preliminär beräkning.\r\nUtgiftstaken för de närmaste åren beräknas få följande sammansättning.\r\n\r\nTabell 4.15 Regeringens utgiftstak för staten 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nRegeringen beräknar utgiftstaken för den konsoliderade offentliga sektorn\r\ntill följande nivåer.\r\nTabell 4.16 Regeringens utgiftstak för den offentliga sektorn\r\n2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet vill i anslutning till detta framhålla följande.\r\nRegeringens budgetpolitik har resulterat i att de offentliga finanserna\r\nsnabbt förbättrats. På mindre än ett decennium har väldiga underskott\r\nvänts i stora överskott som snabbt minskat de skulder det offentliga\r\ntidigare dragit på sig.\r\nI mitten av 1990-talet genomförde regeringen ett omfattande\r\nkonsolideringsprogram med vars hjälp balansen i den offentliga sektorn kunde\r\nåterställas på ett fördelningspolitiskt godtagbart sätt. Balansen var\r\nåterställd redan 1998, och de offentliga finanserna fortsatte därefter\r\natt stärkas. Fastlagda utgiftstak har hållits och uppställda saldomål\r\nhar fram till konjunkturavmattningen 2002 överträffats med bred marginal.\r\nI år beräknas överskottet i de offentliga finanserna uppgå till 0,7 %\r\noch denna nivå upprätthålls i grova drag under hela perioden fram till\r\n2007.\r\nÖverskottet i de offentliga finanserna finns huvudsakligen i pensionssystemet\r\nmedan statsbudgeten uppvisar underskott. I år beräknas underskottet\r\nuppgå till ca 64 miljarder kronor. Statsskulden ökar därför i nominella\r\ntermer men fortsätter trots detta att minska som andel av BNP. Mellan\r\n2004 och 2007 beräknas statsskulden minska från 48,7 till 46,4 % av BNP.\r\nUtgiftstakets andel av BNP är relativt konstant under perioden och\r\nligger på ca 32 %.\r\nÄven i ett internationellt perspektiv är Sveriges offentliga finanser\r\nstarka. Medan flertalet EU-länder redovisar underskott - som i flera\r\nfall är större än stabilitetspakten tillåter - kan Sverige fortsatt\r\nuppvisa överskott i de offentliga finanserna.\r\nÖverskotten är dock små, och budgeteringsmarginalerna likaså. Utrymmet\r\nför nya reformer, vare sig dessa består av ökade utgifter eller sänkta\r\nskatter, är därför utomordentligt begränsat.\r\nRegeringens budgetpolitik är inriktad på att säkerställa att uppställda\r\nsaldomål och utgiftstak hålls, att stärka Sveriges långsiktiga\r\ntillväxtförutsättningar samt att nå målen om 80 % reguljär sysselsättning.\r\nUtskottet ser denna budgetpolitik som en naturlig fortsättning av de\r\ngångna årens ansvarsfullt förda politik. Den har enligt utskottets mening\r\ngoda förutsättningar att främja fortsatt långsiktigt stabila statsfinanser.\r\n\r\nSom alternativ till denna ansvarsfullt utformade politik föreslår\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet långtgående krav på skattesänkningar, som till stor del\r\nfinansieras genom försämringar i grundläggande trygghetssystem och i\r\nflera fall oprecist beräknade besparingar. Oppositionspartiernas förslag\r\nkan enligt utskottets mening inte bilda underlag för en ansvarsfullt\r\nutformad statsbudget. Om budgetpolitiken utformades såsom oppositionspartierna\r\nönskar skulle statsfinanserna riskera att åter snabbt försvagas. De\r\ngångna årens mödosamma arbete med att återskapa sunda statsfinanser\r\nskulle därmed riskera att göras ogjort.\r\nFinansutskottet tillstyrker därför att budgetpolitiken utformas i\r\növerensstämmelse med regeringens förslag och avstyrker oppositionspartiernas\r\nalternativ.\r\nI närmast efterföljande avsnitt återkommer utskottet till de formella\r\nförslag till beslut som följer av detta ställningstagande i fråga om\r\nutgiftstak för 2005 och 2006 (avsnitt 4.3.1), fördelning av statens\r\nutgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt 4.4), beräknade förändringar\r\nav anslagsbehållningar 2005 (avsnitt 4.6), beräkning av myndigheternas\r\nin- och utlåning i Riksgäldskontoret 2005 (4.7) och beräknad kassamässig\r\nkorrigering av statsbudgetens utgifter 2005 (avsnitt 4.8) samt beräkning\r\nav skatter och övriga inkomster 2004 (avsnitt 5).\r\n4.3 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till teknisk justering av\r\nutgiftstaket för staten och att riksdagen fastställer detta till 870\r\nmiljarder kronor för 2005 samt 907 miljarder kronor för 2006. Utskottet\r\navstyrker därmed de alternativa yrkanden som framförs av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.\r\n\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c)\r\n4.3.1 Utgiftstak för staten\r\nDet statliga utgiftstaket omfattar utgifterna på statsbudgeten, exklusive\r\nstatsskuldsräntor samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan\r\nav statsbudgeten. Dessutom ingår en ofinansierad budgeteringsmarginal.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.1.1) föreslår regeringen att den\r\ntidigare bedömningen av nivån på utgiftstaken för staten åren 2005 och\r\n2006 anpassas till följd av ett antal budgettekniska förändringar.\r\nHuvuddelen av justeringen, 26,33 miljarder kronor i sänkt utgiftstak\r\nbåde 2005 och 2006, förklaras av en redovisningsförändring i det kommunala\r\nutjämningssystemet. Justeringen föreslås i propositionen om det kommunala\r\nutjämningssystemet och innebär att anslag 48:3 Statligt utjämningsbidrag\r\ntill kommuner och landsting och inkomsttiteln 1511 Utjämningsavgift för\r\nkommuner och landsting fr.o.m. 2005 nettoredovisas på anslag 48:1\r\nKommunalekonomisk utjämning.\r\nSkattereduktionen för allmän pensionsavgift höjs från 75 till 87,5\r\nprocent av pensionsavgifterna från 2005. Samtidigt sänks avdragsrätten\r\nför allmän pensionsavgift från 25 till 12,5 %, vilket beräknas öka\r\nkommunernas skatteintäkter med 2,94 miljarder kronor. Statsbidragen till\r\nkommuner och landsting föreslås därför sänkas med motsvarande belopp fr.\r\no.m. 2005.\r\nFör att neutralisera effekterna på det kommunala skatteunderlaget av\r\nförslaget om höjt grundavdrag, höjs statsbidragen till kommuner och\r\nlandsting med 3,72 miljarder kronor per år fr.o.m. 2005.\r\nMed anledning av förslaget på tilläggsbudget i vårpropositionen gjordes\r\nen slutreglering till kommuner och landsting, som bl.a. avsåg den\r\nomvandling av skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare till ett\r\nhögre grundavdrag som genomfördes 2003. Slutregleringen innebär att\r\nkommunsektorn kompenseras med ytterligare 0,67 miljarder kronor årligen\r\nför de lägre skatteintäkterna.\r\nDen 1 januari 2005 sammanförs de allmänna försäkringskassorna och\r\nRiksförsäkringsverket i en ny myndighet, Försäkringskassan. Beslutet\r\ninnebär att de nuvarande försäkringskassorna kommer att omfattas av det\r\nstatliga tjänstepensionssystemet.\r\n\r\nDessa tekniska justeringar medför sammantaget en nivåsänkning av\r\nutgiftstaket på 24 miljarder kronor för såväl 2005 som 2006. Regeringen\r\nföreslår därmed att utgiftstaken för 2005 och 2006 fastställs till 870\r\nrespektive 907 miljarder kronor (punkt 2).\r\nRegeringen anger inget formellt utgiftstak för 2007. Om utgiftstaket\r\nför 2007 fastställs till en nivå som innebär oförändrad andel av potentiell\r\nBNP jämfört med 2006 uppgår utgiftstaket för 2007 till 943 miljarder\r\nkronor. Utskottet behandlar detta mer ingående i avsnitt 6.2.\r\nMotionerna\r\nAv den tidigare redogörelsen framgår att samtliga fyra oppositionspartier\r\nförordar andra nivåer på utgiftstaket för staten. Formella förslag för\r\nåren 2005-2007 framförs av Moderata samlingspartiet i motion Fi231,\r\nFolkpartiet liberalerna i motion Fi232, Kristdemokraterna i motion Fi233\r\nsamt Centerpartiet i motion Fi233.\r\nDe olika partiernas förslag framgår av efterföljande sammanställning.\r\nTabell\r\n4.17 Förslag till nytt utgiftstak för staten 2005-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nNotera: Regeringen anger inget formellt utgiftstak för 2007. Om\r\nutgiftstaket för 2007 fastställs till en nivå som innebär oförändrad andel\r\nav potentiell BNP jämfört med 2006 uppgår utgiftstaket för 2007 till\r\n943 miljarder kronor.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI betänkande 2004/05:FiU11 Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2004 (prop.\r\n2004/05:1) föreslår utskottet en teknisk justering av utgiftstaket för\r\n2004. Taket föreslås höjas från 856 till 858 miljarder kronor. Orsaken\r\när en justering av hur man bokför ut- och återbetalningar inom\r\nålderspensionssystemet.\r\nFinansutskottet har i avsnitt 4.2 ställt sig bakom regeringens förslag\r\ntill inriktning av budgetpolitiken och därmed också regeringens förslag\r\ntill utgiftstak för staten. Utskottet tillstyrker således propositionens\r\npunkt 2 samt avstyrker de förslag till utgiftstak för staten som framförs\r\ni motionerna Fi231 (m) yrkande 2, i denna del, Fi232 (fp) yrkande 2, i\r\ndenna del, Fi233 (kd) yrkande 2, i denna del samt Fi234 (c) yrkande 4,\r\ni denna del.\r\n4.3.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn\r\nUtgiftstaket för den offentliga sektorn erhålls genom att en beräkning\r\nav de samlade kommunala utgifterna läggs till utgiftstaket för staten.\r\nI beräkningen görs avdrag för interna transaktioner mellan staten och\r\nkommunsektorn samt mellan staten och ålderspensionssystemet vid sidan\r\nav statsbudgeten. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn är\r\nsåledes en funktion av det utgiftstak som gäller för staten.\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.1.2) framgår att utgiftstaket för den\r\noffentliga sektorn har reviderats upp med 3 miljarder kronor 2005 jämfört\r\nmed budgetpropositionen för 2004. Orsaken är främst högre kommunal\r\nkonsumtion. Beräkningen för 2006 är oförändrad. Den föreslagna tekniska\r\njusteringen av utgiftstaket för staten åren 2005 och 2006 motsvaras i\r\nhuvudsak av elimineringar för interna transaktioner mellan sektorerna.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga\r\nutgifterna för åren 2005-2006 (punkt 3). Beräkningen framgår av följande\r\ntabell.\r\nTabell 4.18 Regeringens förslag till beräkning av utgiftstaket för den\r\noffentliga sektorn\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nNotera: Regeringen anger inget formellt utgiftstak för staten för 2007.\r\nUtgiftstaket 2007 för den offentliga sektorn är därför beräknat utifrån\r\nett antagande om att utgiftstaket för staten fastställs till en nivå\r\nsom innebär oförändrad andel av potentiell BNP jämfört med 2006.\r\nMotionerna\r\nI avsnitt 4.2 redogörs för oppositionspartiernas alternativa förslag på\r\nutgiftstak för den offentliga sektorn.\r\nFormella förslag för åren 2005-2007 framförs av Moderata samlingspartiet\r\ni motion Fi231, Folkpartiet liberalerna i motion Fi232 samt i\r\nKristdemokraterna i motion Fi233. Centerpartiet framför i motion Fi234 inget\r\nformellt yrkande om beräkningen av de offentliga utgifterna. Enligt\r\nuppgifter från partiets riksdagskansli beräknas Centerpartiets\r\nbudgetalternativ resultera i ett utgiftstak för den offentliga sektorn som\r\nuppgår till 1 281 miljarder kronor 2005, 1 336 miljarder kronor 2006\r\noch 1 394 miljarder kronor 2007. De olika partiernas förslag framgår av\r\nföljande tabell.\r\nTabell 4.19 Oppositionspartiernas förslag till beräkning av utgiftstaket\r\nför den offentliga sektorn\r\nAvvikelser i förhållande till regeringens förslag i miljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMed hänvisning till vad som framhållits i avsnitt 4.2 ovan tillstyrker\r\nfinansutskottet regeringens förslag till beräkning av de offentliga\r\nutgifterna (punkt 3). Utskottet avstyrker därmed de förslag till\r\nalternativa prioriteringar av de offentliga utgifterna samt alternativ\r\nberäkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn som framförs i\r\nmotionerna Fi231 (m) yrkande 3 i denna del, Fi232 (fp) yrkande 3 i denna\r\ndel samt Fi233 (kd) yrkande 4 i denna del.\r\n4.4 Fördelning av statens utgifter på utgiftsområden 2005\r\n4.4.1 Utgiftsområde 1-27\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av statens\r\nutgifter på utgiftsområden för 2005. Därmed tillstyrks punkt 9 i\r\npropositionen. Förslagen i motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationer 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c)\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 6.2) att statsbudgetens\r\nutgifter för 2005 fördelas på utgiftsområden på det sätt som framgår av\r\ntabell 6.5 i propositionen (punkt 9). Regeringens förslag till utgiftsramar\r\nframgår av tabell 4.20.\r\nMotionerna\r\nDe fyra borgerliga partierna avvisar regeringsförslaget och förordar i\r\nstället alternativa förslag till utgiftsfördelning. Sådana förslag\r\nframförs av Moderata samlingspartiet i motion Fi231, Folkpartiet liberalerna\r\ni motion Fi232, Kristdemokraterna i motion Fi233 samt Centerpartiet i\r\nmotion Fi234.\r\nUtöver detta framför Folkpartiet i sin budgetmotion formella yrkanden\r\nom dels en lagändring för att möjliggöra en överföring av sjukförsäkringens\r\nkostnader för trafikolyckor från sjukförsäkringen till trafikförsäkringen\r\n(yrkande 13), dels en avveckling av det statliga bolagsinnehavet (yrkande\r\n14). Dessa förslag påverkar utgiftsramarna för utgiftsområde 10 Ekonomisk\r\ntrygghet vid sjukdom och handikapp respektive utgiftsområde 26\r\nStatsskuldsräntor m.m. i partiets budgetalternativ för 2005.\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi259 att en reformerad sjuklönemodell\r\ninförs i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 2). Dessa\r\nförslag påverkar fördelningen av utgifter på utgiftsområden i enlighet\r\nmed partiets förslag i Fi234 yrkande 3.\r\nTabell 4.20 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar\r\nför 2005\r\n\r\nÖvriga utskotts yttranden\r\nSammanlagt 12 utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag\r\ntill utgiftsramar och de motioner som väckts med anledning av propositionen.\r\nTre utskott, konstitutionsutskottet, utrikesutskottet samt\r\nutbildningsutskottet har avstått från att yttra sig. Av de utskott som inkommit\r\nmed yttranden har samtliga tillstyrkt regeringens förslag. Till yttrandena\r\növer respektive utgiftsområde har oppositionspartierna anmält avvikande\r\nmeningar med alternativa förslag till ramnivåer. I tabell 4.21 visas en\r\növersiktlig sammanställning över yttrandena. Yttrandena återfinns i del\r\ntvå till detta betänkande. Nedan kommenteras dessa yttranden i den mån\r\nde tar upp något i sak utöver det som behandlas i propositionen eller\r\ni budgetmotionerna.\r\nTabell 4.21 Yttranden med anledning av proposition 2004/05:1 och motionerna\r\nFi231 (m), Fi232 (fp), Fi233 (c) och Fi234 (kd)\r\n\r\n1. Försvarsutskottet tar även upp frågan om ekonomisk styrning och\r\npåminner om att man vid ett antal tillfällen under senare år behandlat\r\nfrågor som rör statsmakternas styrning av försvaret.\r\n2. Socialutskottet anser det angeläget att det specialdestinerade stödet\r\nför hivprevention i storstäderna utgår även 2005.\r\n3. Bostadsutskottet vill understryka värdet av att resultatredovisningen\r\nlöpande utvecklas för att bättre tillgodose behov i samband med riksdagens\r\nbudgetberedning och som utgångspunkt för olika politiska överväganden\r\noch debatter.\r\n4. Företrädarna för m, fp, kd och c sammanfattar sin syn på utvecklingen\r\npå arbetsmarknaden i en gemensam avvikande mening.\r\n\r\nSkatteutskottet behandlar utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i\r\nsitt yttrande, som redovisas och behandlas i avsnitt 5 (om skatter och\r\növriga inkomster) i betänkandet.\r\nFörsvarsutskottet tar i sitt yttrande upp frågan om ekonomisk styrning\r\ninom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Försvarsutskottet\r\npåminner om att man vid ett antal tillfällen under senare år behandlat\r\nfrågor som rör statsmakternas styrning av försvaret. Försvarsutskottet\r\nnoterade i betänkande 2003/04:FöU6 Styrningen av det militära försvaret\r\natt regeringen, efter beslut av riksdagen i februari 2004, har beslutat\r\nom direktiv för en utredning om formerna för styrning och finansiering\r\nav försvaret. Om inte riksdagen ges en reell möjlighet att ta del i\r\nmål- och resultatstyrningen är risken stor att omläggningen av styrsystemet,\r\ntvärtemot intentionerna, medför en svagare politisk styrning. Mot den\r\nbakgrunden gav riksdagen regeringen i uppdrag att ge ovan nämnda utredning\r\ntilläggsdirektiv att lämna förslag på förbättringar bl.a. avseende\r\nkonkreta uppföljningsbara mål för de olika verksamheterna.\r\nI försvarsutskottets yttrande finns en gemensam avvikande mening från\r\nföreträdarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet. Man menar att omställningskostnaderna\r\ninom Försvarsmakten sannolikt är underskattade samt att den önskade\r\nutvecklingen av medverkan i internationella operationer inte ryms inom\r\nregeringens föreslagna ram. Partierna förordar att ytterligare 400\r\nmiljoner kronor anvisas till utgiftsområdet jämfört med regeringens\r\nförslag.\r\nSocialförsäkringsutskottet tar i sitt yttrande över utgiftsområde 8\r\nInvandrare och flyktingar upp frågan om att anslag 12:1 Migrationsverket\r\nökas med 18 miljoner kronor för de utökade arbetsuppgifter verket väntas\r\nfå till följd av regeringens förslag i proposition 2003/04:59 Prövning\r\nav verkställningshinder i utlämningsärenden. Socialförsäkringsutskottet\r\npåpekar att om förslaget inte genomförs till årsskiftet så kan berörda\r\nanslag behöva anpassas utifrån detta.\r\nI samband med behandlingen av utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp poängterar socialförsäkringsutskottet att de\r\nsenaste årens höga sjukfrånvaro haft betydande ekonomiska konsekvenser\r\nför samhället. Man menar att även om utvecklingen nu vänt i fråga om\r\nantalet sjukfall, fortsätter antalet personer som uppbär aktivitets-\r\noch sjukersättning att öka oroväckande. Detta innebär att de samlade\r\nkostnaderna ligger kvar på en hög nivå och riskerar att tränga undan\r\nandra viktiga välfärdssatsningar.\r\nSocialutskottet tar i sitt yttrande om utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg upp frågan om att insatserna mot hiv/aids\r\nmåste ges fortsatt hög prioritet på alla samhällsnivåer. Socialutskottet\r\nanser det angeläget att det specialdestinerade stödet för hivprevention\r\ni storstäderna utgår även 2005 och förordar att finansutskottet beaktar\r\ndetta vid beredningen av utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.\r\n\r\nBostadsutskottet behandlar frågan om resultatredovisning i sitt yttrande\r\nom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.\r\nMan noterar att regeringen i budgetpropositionen tar upp frågan och\r\nföreslår att resultatredovisningen ska utvecklas i syfte att öka riksdagens\r\nmöjlighet att bedöma statliga verksamheters måluppfyllelse. Bostadsutskottet\r\nunderstryker att resultatredovisningen löpande måste utvecklas för att\r\nbättre tillgodose de behov som föreligger både i samband med riksdagens\r\nbudgetberedning och som utgångspunkt för olika politiska överväganden\r\noch debatter. Utformningen av redovisningen bör anpassas efter de\r\nsärskilda förutsättningar och behov som kan finnas inom respektive\r\npolitikområde. Bostadsutskottet avser att även i år, i samband med beredningen\r\nav anslagsförslagen inom utgiftsområde 18, överväga frågor om mål- och\r\nresultatredovisningens utformning.\r\nArbetsmarknadsutskottet konstaterar i sitt yttrande om utgiftsområdena\r\n13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv att bred enighet råder beträffande\r\nden stora betydelsen av ökad sysselsättning och fler arbetade timmar\r\nför tillväxten. Enligt arbetsmarknadsutskottet lyfts frågan fram som en\r\nav de mest centrala i såväl regeringens budgetproposition som i\r\noppositionspartiernas budgetmotioner.\r\nI yttrandet finns även en gemensam avvikande mening från företrädarna\r\nför Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet. Den avvikande meningen avser inte någon utgiftsram\r\nutan mer generellt arbetsmarknadens utveckling och hur regeringen, enligt\r\noppositionspartiernas mening, misslyckats på detta politikområde.\r\nLagutskottet har lämnat ett yttrande som behandlar vissa frågor rörande\r\nföretagsinteckning, främst i samband med 2003 års reform av\r\nförmånsrättslagstiftningen. Denna fråga behandlas i avsnitt 5.11\r\nFöretagsinteckning.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFör oppositionspartiernas del är utgiftsramarna i tabell 4.20 inte\r\ninbördes jämförbara på alla punkter. Dels använder man olika metoder för\r\natt kompensera kommunsektorn för effekterna av sina skatteförslag, dels\r\nframlägger man vissa förslag som innebär att anslag flyttas från ett\r\nutgiftsområde till ett annat. Utskottet har redogjort för dessa effekter\r\nmer ingående i avsnitt 4.2.\r\nSamtliga fyra oppositionspartier har ett gemensamt förslag om en nationell\r\nvårdgaranti samtidigt som man avvisar regeringens satsning på vårdgaranti\r\noch medel för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Förslaget\r\ninnebär för 2005 att sammanlagt 2 miljarder kronor flyttas från\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner till utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg.\r\nModerata samlingspartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 25 Allmänna\r\nbidrag till kommuner ska räknas upp med 55,6 miljarder kronor 2005.\r\nUppräkningen är främst en kompensation till kommunsektorn för det\r\nskattebortfall som det moderata skatteförslaget ger upphov till.\r\nModeraterna föreslår att anslagen för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering\r\npå 24,4 miljoner kronor samt för Handikappombudsmannen på 18,4 miljoner\r\nkronor förs över från utgiftsområde 8 respektive 9 till utgiftsområde\r\n14 Arbetsliv. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) slås i Moderaternas\r\nförslag samman med Konkurrensverket och anslaget på 4,5 miljoner kronor\r\nunder utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning flyttas\r\ntill utgiftsområde 24 Näringsliv.\r\nFolkpartiet liberalerna anger i sitt budgetalternativ att ramen för\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner räknas upp med 15,5\r\nmiljarder kronor. Samtidigt ska kommunerna kompenseras för effekterna\r\nav inkomstskatteförslaget med sammanlagt 18,0 miljarder kronor. Tillsammans\r\nmed partiets förslag om beskattningen av kommunala bolag innebär detta\r\natt Folkpartiet i realiteten minskar överföringarna till kommunerna med\r\nca 2,5 miljarder kronor 2005.\r\nI Kristdemokraternas förslag minskar anslagen till utgiftsområde 25\r\nAllmänna bidrag till kommuner med 18,6 miljarder kronor. Till skillnad\r\nfrån övriga oppositionspartier föreslår Kristdemokraterna att effekten\r\npå kommunsektorn av deras inkomstskatteförslag ska neutraliseras genom\r\nen avräkning mot inkomsttitel. Som utskottet tidigare vid upprepade\r\ntillfällen poängterat kan det starkt ifrågasättas om ett sådant förfarande\r\när förenligt med budgetlagens krav på att alla inkomster och utgifter\r\npå statsbudgeten ska bruttoredovisas. Utskottet bedömer att kommunernas\r\nresurser 2005 minskar i Kristdemokraternas förslag.\r\nI Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25\r\nAllmänna bidrag till kommuner ned med 13,9 miljarder kronor. Centerpartiets\r\ninkomstskattereform innebär samtidigt att kommunerna ökar sina skatteintäkter\r\nmed ca 53 miljarder kronor. Då Centerpartiet avvisar förslaget till\r\nförändringar i det kommunala utjämningssystemet väljer man att redovisa\r\npå det gamla sättet, dvs. bruttoredovisa. Av den anledningen höjer man\r\nbidragen till kommunerna med 26 miljarder kronor, men bruttoredovisningen\r\ninnebär att kommunernas utgifter ökar med samma belopp. Sammantaget\r\nbedömer utskottet att kommunernas resurser i Centerpartiets förslag\r\nminskar med ca 0,5 miljarder kronor för 2005.\r\nCenterpartiet föreslår att de riktade statsbidragen till personalförstärkning\r\ni skola och fritidshem, statligt stöd för utbildning av vuxna samt\r\nmaxtaxan i barnomsorgen omvandlas till generella statsbidrag och flyttas\r\nfrån utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning till\r\nutgiftsområde 25. Vidare flyttas Tullverket från utgiftsområde 3 Skatt,\r\ntull och exekution till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.\r\nFinansutskottet har i tidigare betänkanden påpekat att enligt\r\nriksdagsordningen ska frågan om vilka ändamål och verksamheter som ingår i\r\nett utgiftsområde fastställas i samband med beslut om regeringens\r\nekonomiska vårproposition. Detta innebär att riksdagen i sin budgetberedning\r\npå hösten är bunden av de beslut, om indelning av verksamheter och\r\nändamål i utgiftsområden, som riksdagen fattar i samband med vårpropositionen.\r\nAvsikten är att lägga fast förutsättningarna för riksdagens budgetbehandling\r\ninnan höstens budgetarbete startar. Därigenom säkerställs att de olika\r\nbudgetalternativen kan jämföras sinsemellan. För partiernas del innebär\r\ndetta att de i sina motioner om anslag för det kommande budgetåret måste\r\nfölja tidigare riksdagsbeslut om indelningen i utgiftsområden. Mot denna\r\nbakgrund kan utskottet inte ställa sig bakom de aktuella motionsförslag\r\nsom förordar en ändrad indelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden.\r\n\r\nNär det gäller frågan om medel till hivprevention i storstäderna återkommer\r\nfinansutskottet till den i betänkande 2004/05:FiU3 i samband med\r\nbehandlingen av utgiftsområde 25 Bidrag till kommunerna.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund med den motivering som\r\nframgår av avsnitt 4.2, samt det faktum att inga av de utskott som\r\ninkommit med yttranden haft något att invända mot regeringens förslag,\r\natt ramarna för utgiftsområdena 1-27 för 2005 fastställs i enlighet med\r\nregeringens förslag i tabell 4.20. Därmed tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag och avstyrker motionernas förslag till alternativa ramar.\r\n4.4.2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av utgifterna\r\nför ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005.\r\nUtgifterna omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension\r\noch premiepension samt kostnaderna för administrationen av dessa system.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2004 beräknas uppgå till 165 619\r\nmiljoner kronor.\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) föreslår regeringen att ramen för\r\nutgiftsområdet ska uppgå till 170 552 miljarder kronor för 2005. Detta\r\ninnebär en ökning med ca 524 miljoner kronor jämfört med beräkningen i\r\n2004 års ekonomiska vårproposition. Förändringen förklaras i huvudsak\r\nav ändrade antaganden om inkomstindex och en beräknad ökning av antalet\r\npersoner som väljer förtida uttag av ålderspension.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna\r\nför ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (punkt\r\n12).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i avsnitt 4.2 redovisat sin bedömning av fördelningen\r\nav utgifterna på utgiftsområden för budgetåret 2005. Socialförsäkringsutskottet\r\nhar för sin del inte haft något att invända mot regeringens förslag\r\ntill ram för utgiftsområdet.\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten år 2005 fastställs till 170 552 miljoner\r\nkronor. Därmed biträder utskottet regeringens förslag och tillstyrker\r\npunkt 12 i propositionen. Motion Fi232 (fp) yrkande 12 avstyrks.\r\n4.5 Anslagsbehållningar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av förändring\r\ni anslagsbehållningar för 2005 och avstyrker Folkpartiet liberalernas\r\nmotion med alternativt yrkande.\r\nJämför reservation 6 (fp)\r\nStatliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter\r\növer tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår\r\nkan i viss utsträckning sparas och användas efterföljande budgetår.\r\nMyndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna mot\r\nefterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag påverkar statsbudgetens\r\nutgifter och redovisas på budgetens utgiftssida som en för alla ramanslag\r\ngemensam beräkningspost kallad Ökning/Minskning av anslagsbehållningar.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\nI årets budgetproposition (avsnitt 6.2 och tabell 6.5) räknar regeringen\r\nmed att förändringen av anslagsbehållningarna, netto, ska uppgå till\r\nnoll kronor under 2005, dvs. att summan för förbrukade anslagsmedel\r\nmotsvaras av summan för anvisade anslagsmedel. Regeringen föreslår att\r\nriksdagen ska godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna\r\n2005 (punkt 10).\r\nRegeringens beräkningar visar emellertid att anslagsbehållningarna,\r\nnetto, riskerar att minska 2005 och därmed riskera att utgiftstaket\r\növerskrids 2005 om nuvarande huvudregel med anslagskredit på tre procent\r\nav anslaget och möjlighet att disponera anslagssparande på upp till tre\r\nprocent av föregående års ramanslag skulle tillämpas även för nästa år.\r\nRegeringen har befogenhet att själv påverka storleken på förändringen\r\nav anslagsbehållningen genom att besluta om nivån på anslagskrediten\r\noch storleken på anslagssparandet som myndigheterna får disponera. För\r\natt hantera risken för överskridande av utgiftstaket 2005 avser regeringen\r\natt i myndigheternas regleringsbrev för 2005 besluta om ett antal\r\nåtgärder som syftar till att den totala nettoförbrukningen av\r\nanslagsbehållningarna inte får överstiga noll kronor.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi232 att befintligt\r\nanslagssparande för de verksamheter som motionärerna helt avvisar till den\r\ndel där åtaganden inte redan genomförts kan dras in. Folkpartiet\r\nliberalerna beräknar detta belopp till 1,1 miljarder kronor, vilket innebär\r\natt posten Minskning av anslagsbehållningar kan begränsas ytterligare\r\njämfört med regeringens förslag. Motionärerna föreslår att riksdagen\r\nska godkänna den beräkning som presenteras i motionen (yrkande 10).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFör att undvika ett överskridande av utgiftstaket aviserade regeringen\r\ni 2004 års vårproposition att man avsåg att senarelägga utgifter till\r\n2005 på sammanlagt 4,3 miljarder kronor, vilket innebar att den sammanlagda\r\nförbrukningen av anslagsbehållningar 2005 beräknades till 6,9 miljarder\r\nkronor. I budgetpropositionen för 2005 gör regeringen bedömningen att\r\nutgiftsbegränsningar är nödvändiga för att klara utgiftstaken både 2004\r\noch 2005. För 2005 avser regeringen att i regleringsbreven besluta om\r\nett antal åtgärder som syftar till att den samlade nettoförbrukningen\r\nav anslagsbehållningar inte får överstiga noll kronor och förbrukningen\r\nav anslagsbehållningar är följaktligen minskad med 6,9 miljarder kronor\r\njämfört med beräkningarna för 2005 i vårpropositionen. De åtgärder som\r\nregeringen avser att vidta innebär att utgifterna förskjuts ytterligare\r\nett år till 2006. I budgetpropositionen preciseras inte vilka utgiftsområden\r\nsom påverkas under 2005 och det är inte heller möjligt att utläsa ur\r\nsifferredovisningen i propositionen eftersom förbrukningen av\r\nanslagsbehållningar är angiven på aggregerad nivå och inte fördelad på\r\nutgiftsområden.\r\nSystemet med anslagssparande och anslagskrediter på ramanslag syftar\r\ntill att myndigheterna ska utnyttja sina anslagsmedel på ett ansvarsfullt,\r\nlångsiktigt och effektivt sätt. Den ansvarsfullhet som spar- och\r\nkreditmöjligheterna är tänkta att skapa riskerar att undergrävas av\r\nåterkommande begränsningar i möjligheterna att använda sparade medel och\r\ndet blir åter rationellt för myndigheterna att göra av med pengarna\r\nföre årsskiftet. De kortsiktiga åtgärderna för att klara utgiftstaket\r\nriskerar därför att få negativa konsekvenser för långsiktigheten och\r\neffektiviteten i myndigheternas sätt att använda sina anslagsmedel.\r\nRegeringen har dock enligt budgetlagen skyldighet att vidta åtgärder\r\nsom den har befogenhet till för att undvika att utgiftstaket överskrids.\r\nFinansutskottet finner mot denna bakgrund inte anledning att göra någon\r\nannan bedömning av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar\r\nför 2005 än regeringen. Utskottet tillstyrker således punkt 10 i\r\npropositionen och avstyrker därmed motion Fi232 (fp) yrkande 10.\r\n4.6 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av myndigheters\r\nm.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005 och avstyrker\r\nCenterpartiets motion med alternativt yrkande.\r\nJämför reservation 8 (c)\r\n\r\nRiksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets\r\nut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och\r\nfonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas\r\nräntekontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel\r\nsamt Centrala studiestödsnämndens nettoupplåning för finansiering av\r\nstudielån. De medel för premiepensionen som sedan 1995 placerats i\r\nRiksgäldskontoret överförs inklusive ränta till Premiepensionsmyndigheten\r\nmed två års fördröjning.\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att\r\nmyndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret ska uppgå till 14,\r\n6 miljarder kronor under 2005.\r\nInbetalningarna av premiepensionsmedel för 2005 inklusive ränta beräknas\r\ntill 24,8 miljarder kronor. Samtidigt överförs 23 miljarder kronor\r\navseende premiepensionsmedel för 2003 till Premiepensionsmyndigheten.\r\nUnder perioden 2004-2007 beräknas de årliga inbetalningarna succesivt\r\nöka från 22 till 26 miljarder kronor. Under samma period beräknar\r\nregeringen att nettoutlåningen till Centrala studiestödsnämnden kommer\r\natt uppgå till 8-9 miljarder kronor per år. Detta är en nedrevidering\r\njämfört med de beräkningar som gjordes i vårpropositionen och beror på\r\natt återbetalningarna förväntas bli större än tidigare beräknat. På\r\nRiksgäldskontoret har pengar avsatts på ett konto för individuell\r\nkompetensutveckling under 2002-2004. Det har, trots betydande ansträngningar,\r\ninte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för\r\nkompetenssparande som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter.\r\nRättspraxis har också ändrats som innebär att sparande för utbildningsändamål\r\npå det sätt som systemet med individuell kompetensutveckling syftade\r\ntill redan är möjligt till viss del i andra former. Regeringens avisering\r\ni kapitel 1 Finansplanen innebär att kontot upphör. Förändringen medför\r\natt nettoutlåningen ökar med ca 6 miljarder kronor 2004. Då förändringen\r\ninte påverkar statsbudgetens saldo uppkommer en negativ kassamässig\r\nkorrigering med samma belopp 2004. Regeringen föreslår att riksdagen\r\nska godkänna den gjorda beräkningen av myndigheternas m.fl. in- och\r\nutlåning i Riksgäldskontoret för 2005 (punkt 6).\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi234 att riksdagen skall avslå\r\nregeringens beräkningar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret i den del som avser fonderade medel för kompetensutveckling\r\n(yrkande 8).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet finner för egen del inte anledning att göra någon annan\r\nbedömning av beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgäldskontoret 2005 än regeringen. Utskottet tillstyrker således punkt\r\n6 i propositionen och avstyrker därmed motion Fi234 (c) yrkande 8.\r\n4.7 Kassamässiga korrigeringar 2005\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av den\r\nkassamässiga korrigeringen för 2005.\r\n\r\nBeräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot\r\nskall bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig\r\nkorrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen\r\nsker olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets\r\ncheckräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar\r\neller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från\r\nAP-fonden som gjordes 1999-2001 som en följd av pensionsreformen.\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att\r\nbudgetsaldot nästa år förstärks genom kassamässig korrigering med 1,9\r\nmiljarder kronor till följd av överföringen av bostadsobligationer från\r\nAP-fonden. Pensionsreformen har inneburit att statsfinanserna försvagas\r\nmed ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis motverka denna\r\nförsvagning överfördes 45 miljarder kronor per år från AP-fonden till\r\nstatsbudgeten under 1999 och 2000. Under 2001 ägde ytterligare en överföring\r\nrum bestående av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde\r\nav 155 miljarder kronor. Den del av överföringen som utgjordes av\r\nbostadsobligationer påverkar lånebehovet fram till 2005, dels genom att\r\nde olika obligationslånen genererar ränteavkastning, dels genom att\r\nobligationerna förfaller till betalning vid olika tillfällen. För 2005\r\nberäknas alltså denna förstärkning av budgetsaldot till 1,9 miljarder\r\nkronor.\r\nVid överläggningar mellan partierna i juni 2004 fastställdes att\r\npensionsöverenskommelsen ligger fast, men att någon ytterligare överföring\r\nfrån AP-fonden till statsbudgeten inte skall ske vid den tidigare angivna\r\ntidpunkten, den 1 januari 2005 (se även 2004/05:FiU6 Redovisning av\r\nAP-fondernas verksamhet 2003).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av den\r\nkassamässiga korrigeringen för 2004 och tillstyrker därmed punkt 7 i\r\npropositionen.\r\n4.8 Budgetens sammansättning i stort\r\nUtskottet har i närmast föregående avsnitt tagit ställning till utgifternas\r\nfördelning på utgiftsområden samt till förändringar av anslagsbehållningar,\r\nRiksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter m.fl. och den\r\nkassamässiga korrigeringen. I avsnitt 4.5 redovisar utskottet sitt\r\nställningstagande till beräkningen av statsbudgetens inkomster. Utskottet\r\nhar därmed övergripande behandlat de delposter som statsbudgeten är\r\nuppbyggd av.\r\nSkillnaden mellan statsbudgetens inkomster och summan av samtliga\r\nutgifter på utgiftsområden (inklusive förändringar av anslagsbehållningar,\r\nnettot av myndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret\r\noch den kassamässiga korrigeringen) utgör budgetsaldot, vilket\r\ndefinitionsmässigt är liktydigt med statens lånebehov. Lånebehovet framkommer\r\nalltså som en restpost, vars nivå riksdagen inte tar ställning till.\r\nRegeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2005 framgår\r\nschematiskt av följande budgetuppställning. Det innebär att statsbudgetens\r\nutgifter överstiger inkomsterna och att det beräknade lånebehovet enligt\r\npropositionen uppgår till 38,4 miljarder kronor.\r\nTabell 4.22 Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2005\r\n\r\n4.9 Sammandrag av de olika budgetalternativen\r\nNedan presenteras ett sammandrag av effekter på statsbudgeten för 2005\r\nav regeringens och riksdagspartiernas olika budgetalternativ. Redovisning\r\nav budgeteffekten av riksdagspartiernas skatte- och avgiftsförslag\r\ngrundas på en sammanställning som finansutskottet gjort med hjälp av\r\nuppgifter från partiernas motioner samt ytterligare information inhämtad\r\nfrån partiernas riksdagskanslier. Till följd av att partierna använder\r\ndelvis olika redovisningsprinciper kan vissa poster ha brister när det\r\ngäller jämförbarhet gentemot regeringens förslag.\r\nTabell 4.23 Sammandrag av statsbudgeteffekten 2005 av de olika\r\nbudgetalternativen\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nAnm. Beräkningen av statsbudgetens inkomster redovisas närmare i avsnitt\r\n5.12.\r\n\r\n\r\n5 Skatter och övriga inkomster\r\n5.1 Utveckling av statsbudgetens inkomster\r\nBudgetpropositionen\r\nStatsbudgetens inkomster består dels av skatter och avgifter, dels av\r\növriga inkomster. Skatter och avgifter svarar normalt för ca 90 % av de\r\ntotala inkomsterna. Övriga inkomster utgörs i huvudsak av inkomster\r\nfrån statens verksamhet och, därutöver, av bidrag från Europeiska unionen\r\nsamt inkomster från försäljning av statlig egendom. De totala\r\nskatteinkomsterna från statsbudgeten redovisas kassamässigt, dvs. budgeten\r\nvisar kassaflödena. Skatter på statsbudgeten för ett visst år kan\r\nhänföras till flera inkomstår, vilket försvårar analysen av inkomsterna\r\nbåde vad gäller deras nivå och förändring.\r\nTabell 5.1 Statsbudgetens inkomster 2003-2007\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n\r\nUnder perioden 2003-2007 beräknas skatteinkomsterna öka med totalt 98\r\nmiljarder kronor. Från och med budgetåret 2003 redovisas kompensation\r\nför mervärdesskatt till kommuner och landsting på budgetens inkomstsida.\r\nJusterat för omläggningen av systemet för återbetalning av mervärdesskatt\r\ntill kommuner uppgår ökningen till 133 miljarder kronor under perioden.\r\nÖvriga inkomster beräknas öka med 17 miljarder kronor under samma period.\r\n\r\nTabell 5.2 Statsbudgetens inkomster 2003-2006. Avvikelser från 2004 års\r\nekonomiska vårproposition\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n\r\nJämfört med 2004 års ekonomiska vårproposition har prognosen över\r\nskatteintäkterna reviderats upp med 6,6 miljarder kronor 2004 främst på\r\ngrund av högre lönesumma och höga skatteinbetalningar från företag.\r\nMinskningen av övriga inkomster 2004 beror på att de försäljningar av\r\nföretag som tidigare beräknades ge 15 miljarder kronor i inkomster nu\r\ninte bedöms bli av under innevarande år. För 2005 och 2006 har\r\nskatteinkomsterna reviderats ned främst till följd av redovisningsförändringen\r\nav utjämningssystemet för kommunerna. Från 2005 nettoredovisas såväl\r\nutjämningsavgiften som utjämningsbidraget på statsbudgetens utgiftssida.\r\n\r\n5.2 Skattepolitikens inriktning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,\r\nKristdemokraternas och Centerpartiets förslag om inriktning av\r\nskattepolitiken.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen (avsnitt 1.7) redovisar regeringen riktlinjer för\r\npolitiken på skatteområdet.\r\nSkatterna finansierar den gemensamma välfärden. De ska också stimulera\r\ntill arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till\r\nminskade ekonomiska och sociala orättvisor. Regeringen kan aldrig\r\nacceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar\r\npå bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.\r\nGlobaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag\r\npå dagens nivå är möjligt men kräver enligt vad som anförs att skattesystemet\r\nvärnas genom breda skattebaser och begränsning av särregler. Marginalskatterna\r\npå olika områden är av strategisk betydelse för en god ekonomisk tillväxt.\r\nFortsatt goda villkor ska gälla för investeringar i Sverige.\r\nFör att värna arbetslinjen ska den påbörjade skatteomläggningen med\r\nkompensation för allmän pensionsavgift fullföljas. För 2005 föreslås\r\natt kompensationen för allmän pensionsavgift höjs från 75 % till 87,5 %.\r\nÄven den gröna skatteväxlingen fortsätter med förslag om höjda\r\ndrivmedelsskatter. För att balansera dessa förslag inom ramen för den gröna\r\nskatteväxlingen föreslås en höjning av grundavdraget i inkomstbeskattningen.\r\nKilometeravdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten\r\nföreslås höjas. En översyn av det nuvarande reseavdragssystemet pågår i\r\nsyfte att mer relatera avdragen till avstånd än färdsätt. Regeringen\r\nhar nyligen tillkallat en utredning som har till uppgift att se över\r\nskattereglerna för tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar.\r\nDessa regler ska anpassas och förenklas så att arbetslinjen stärks.\r\nFör att ge fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige är såväl\r\nde allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag\r\nav central betydelse. Den svenska bolagsbeskattningen har sedan lång\r\ntid tillbaka varit internationellt konkurrenskraftig. Samtidigt har, bl.\r\na. genom EU:s utvidgning, bolagsskatten utsatts för ett allmänt tryck\r\nnedåt genom sänkningar i vår omvärld.\r\nSkattereglerna för småföretag och deras ägare ska vara likformiga och\r\nenkla. De ska ge goda villkor för riskfyllda investeringar samtidigt\r\nsom den progressiva beskattningen av förvärvsinkomster upprätthålls.\r\nGenom förslag i förra årets budgetproposition inleddes en reformering\r\nav de så kallade 3:12-reglerna som styr beskattningen av avkastningen\r\npå andelar för aktiva ägare i fåmansföretag. I juni 2004 tillkallades\r\nen särskild arbetsgrupp som har till uppgift att lämna förslag till hur\r\nden inledda reformeringen ska fullföljas. Ett förslag från gruppen\r\npresenteras senare denna höst och regeringen återkommer därefter med\r\nförslag som ska träda i kraft den 1 januari 2006.\r\nDe nuvarande förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna har en utformning\r\nsom alltmer kommit att kännetecknas av betydande olikformigheter och\r\norättvisor. Dessa uppmuntrar till skatteplanering och bidrar till att\r\nbegränsa näringslivets kapitalförsörjning. Regeringen kommer därför att\r\nföreslå att arvs- och gåvoskatten slopas och att fribeloppet i\r\nförmögenhetsskatten för sambeskattade höjs till 3 miljoner kronor. Ett\r\nborttagande av den så kallade huvuddelägarregeln och ett samtidigt införande\r\nav tak för förmögenhetsskatten övervägs också.\r\nRegeringen anför att de olika kapitalskattelättnaderna bör finansieras\r\ngenom förändringar i skattereglerna för privatpersoner och för företagen\r\noch deras ägare på ett sätt som är fördelningspolitiskt rättvist.\r\nRegeringen kommer därför att senare under hösten föreslå en viss uppstramning\r\nav de regler som styr avsättningen till periodiseringsfond för aktiebolag\r\noch andra juridiska personer. Vidare föreslås att den nedsättning av\r\nsocialavgifterna som i dag gäller för lönesummor upp till 852 000 kr\r\nbegränsas. Vid beskattningen av förvärvsinkomster föreslås vidare en\r\nbegränsning av uppräkningen av skiktgränserna för 2005 för uttag av\r\nstatlig skatt. Slutligen föreslås, som en resterande finansiering, ett\r\nåterförande av resterande IKU-medel från den gröna skatteväxlingen 2000.\r\n\r\nSkattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i\r\nskattesystemet och är enligt vad som anförs i förlängningen ett hot mot\r\nvälfärden. Det ekonomiska behovet av att alla gör rätt för sig har ökat\r\ni och med att en växande del av befolkningen ska försörjas av en minskande\r\nandel yrkesaktiva. Regeringen har nyligen för riksdagen presenterat en\r\nhandlingsplan med ett omfattande åtgärdspaket för de närmaste åren mot\r\nden ekonomiska brottsligheten. Regeringen kommer att ge fortsatt hög\r\nprioritet åt kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.\r\nSom ett led i bekämpningen av skattefusk pågår ett arbete med ett system\r\nför schablonbeskattning av småföretagare, krav på typgodkända kassaregister\r\ninom kontantbranscherna, byggentreprenadavdrag i bygg- och\r\nanläggningsbranscherna,\r\nförbättrat administrativt samarbete på skatteområdet och ändrade regler\r\nför F-skatt. Den omorganisation av skatteförvaltningen som verkställts\r\nden 1 januari 2004 genom bildandet av den rikstäckande myndigheten\r\nSkatteverket medför att befintliga resurser kan användas på ett mer\r\neffektivt och rationellt sätt. I samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition har Skatteverket tillförts 20 miljoner kronor för utökad\r\nF-skattekontroll. Därmed har det skapats bättre förutsättningar för en\r\neffektiv skattekontroll. På uppdrag av regeringen ser också Skatteverket\r\növer möjligheten att kontrollera egenföretagare och har som en första\r\ndel av regeringsuppdraget föreslagit att F-skattsedlar ska tidsbegränsas\r\ni vissa fall. Förslaget är under remissbehandling och frågan bereds\r\nvidare inom Regeringskansliet. Skatteverket ska slutredovisa sitt uppdrag\r\nunder hösten 2004.\r\nByggkommissionen föreslog i betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115)\r\nett inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet\r\nför uppdragsgivare för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. Som\r\nett led i beredningen av detta ärende har inom Finansdepartementet\r\nfärdigställts en departementspromemoria, vari Byggkommissionens förslag\r\nvidareutvecklas (Ds 2004:43). Promemorian är på remiss till den 29\r\ndecember 2004.\r\nSkattekontrollen i de s.k. kontantbranscherna försvåras genom brister\r\ni underliggande handlingar. Regeringen har därför tillkallat en särskild\r\nutredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa obligatoriskt\r\nkrav på typgodkända kassaregister. Utredaren ska även överväga och lämna\r\nförslag till kontrollbefogenheter och sanktioner för att säkerställa\r\natt det föreslagna systemet uppfyller sina syften samt att lämna förslag\r\nom hur skattebrottsenheternas verksamhet kan effektiviseras. Uppdraget\r\nska redovisas senast vid utgången av februari 2005.\r\nGenom en internationell överenskommelse kommer möjligheterna att undanhålla\r\ninformation om tillgodohavanden i utlandet att minska. Förhoppningen är\r\natt förändringen kommer att träda i kraft redan den 1 juli 2005 som en\r\nföljd av att EU:s s.k. sparandedirektiv införlivas i medlemsländerna\r\nsamt i ett antal s.k. tredjeländer och oberoende territorier. Regeringen\r\nverkar också, såväl inom EU som inom OECD, för att informationsutbytet\r\nmellan länder ska utvecklas ytterligare. För internationella företags\r\nprissättning av interntransaktioner har Skatteverket lämnat vissa förslag\r\nom utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet. Förslagen har remissbehandlats\r\noch frågan bereds vidare inom Regeringskansliet med inriktning på en\r\nproposition under 2005.\r\nSåväl Branschsaneringsutredningen som Skatteverket har i tidigare\r\nbetänkanden och rapporter relativt ingående belyst olika möjligheter till\r\nschablonbeskattning. Betänkandena och rapporterna liksom även efterföljande\r\nremissbehandlingar visar emellertid på ett stort antal problem som inte\r\nfått någon slutlig lösning. Bärande tankar bakom förslagen till\r\nschablonbeskattning är att försöka åstadkomma ett rättvisande skatteuttag\r\noch att minska omfattningen av skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet\r\nhar därför i juni 2004 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över\r\nmöjligheterna för vissa branscher att använda schabloniserade inslag\r\nsom komplement till nuvarande skatteregler och att utforma förslag till\r\nlagtext. Arbetsgruppen ska redovisa resultatet av sitt arbete senast\r\nden 1 maj 2005.\r\nI 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade\r\nutrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30\r\nmiljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt 10 miljarder\r\nkronor genomförts. För 2005 föreslår regeringen en grön skatteväxling\r\nmed netto 3,4 miljarder kronor. För 2006 planeras en skatteväxling med\r\n3,6 miljarder kronor.\r\nRegeringen anför att de energi- och miljöskattehöjningar som genomförts\r\ntidigare inom ramen för den gröna skatteväxlingen har haft tyngdpunkten\r\npå höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. Det övergripande syftet\r\nmed skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen fastställda\r\nmiljömålen nås. Detta förutsätter att åtgärder riktas mot flera sektorer.\r\nTransportsektorn står nu för den största ökningen av koldioxidutsläppen.\r\nTyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005 bör därför enligt\r\nregeringens mening läggas på höjda skatter för transportsektorn. Regeringen\r\nföreslår därför följande åtgärder:\r\nEn höjning av fordonsskatten för bensindrivna personbilar med 23 procent\r\noch för dieseldrivna personbilar med 2 procent.\r\nEn höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar med 40 procent.\r\nEn höjning av bensinskatten med 15 öre/liter.\r\nEn höjning av dieselskatten med 30 öre/liter.\r\nSänkt dieselskatt för skogs- och jordbrukets arbetsmaskiner med 2\r\nkronor/liter.\r\nEn höjning av elskatten med 1,2 öre/kWh för hushåll och servicesektorn.\r\n\r\nFör att ytterligare öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en\r\nomläggning av fordonsskatten för personbilar och andra lätta fordon\r\ngenomföras enligt det förslag som presenterats av Vägtrafikskatteutredningen.\r\nFörslaget innebär att fordonsskatten relateras till fordonets\r\nkoldioxidutsläpp. Regeringen avser att återkomma med förslag till en sådan\r\nskatteomläggning så att nya regler ska kunna träda i kraft den 1 januari\r\n2006.\r\nDe redovisade skattehöjningarna, med avdrag för sänkt dieselskatt till\r\njord- och skogsbruket, växlas för 2005 mot skattesänkningar i form av\r\nhöjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare med 2 400 kr.\r\nDen 1 januari 2005 införs ett system för handel med utsläppsrätter inom\r\nEU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energiomvandlingssektorn\r\noch energiintensiv industri. Utsläppshandel är ett klimatpolitiskt\r\ninstrument som ska styra mot minskade utsläpp av koldioxid från dessa\r\nsektorer. Den sammantagna mängden utsläppsrätter som tilldelas anläggningar\r\ninom EU avgör hur stora utsläppen i EU kan bli. De svenska anläggningar\r\nsom ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk och\r\noljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning.\r\nInförandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för\r\natt styra mot samma mål. En samordning av dessa medel är nödvändig för\r\natt uppnå en effektiv miljöstyrning samtidigt som svenska företags\r\ninternationella konkurrenskraft värnas. För att säkerställa en tillräcklig\r\nomfattning av svensk elproduktion är det viktigt att skapa förutsättningar\r\nför framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion. Eftersom\r\nsystemet för handel med utsläppsrätter ännu inte har börjat tillämpas,\r\när det dock osäkert hur priset på utsläppsrätter kommer att utvecklas.\r\nDet är därför för tidigt att ta ställning till hur samordningen av de\r\ntvå styrmedlen bör utformas. Regeringen avser dock att följa utvecklingen\r\nav handelssystemet och återkomma med ett samlat ställningstagande till\r\nkoldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005\r\nårs ekonomiska vårproposition.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi231 yrkandena 8 och 9 av Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. anför motionärerna att det svenska skattetrycket är\r\nhögst i världen och att motionärernas långsiktiga vision är att sänka\r\nskattetrycket rejält. Sänkningen ska ske på ett ansvarsfullt sätt och\r\ngå hand i hand med starka offentliga finanser som säkerställer ett\r\nuthålligt lägre skattetryck. Målet är att den offentliga sektorns\r\nbruttoskuld sänks och möjliggör stabila skattesatser på en märkbart lägre\r\nnivå. På så sätt skapas de bästa förutsättningarna för en hög och\r\nuthållig tillväxt och en rättvis välfärdsutveckling.\r\nEtt centralt problem med dagens regler är enligt vad som anförs att den\r\nenskildes vinst av att arbeta är liten. Nyttan av att arbeta i stället\r\nför att leva på bidrag är i dagsläget låg för många människor. De samlade\r\neffekterna av höjda skatter och minskade bidrag äter upp en betydande\r\ndel av den inkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Det är människor\r\nmed de lägsta inkomsterna som drabbas av de största marginaleffekterna.\r\nDen låga nyttan av eget arbete medför flera problem. Det mest allvarliga\r\när att skatte- och bidragssystemen skapar djupa fattigdomsfällor som är\r\ni stort sett omöjliga att ta sig ur. När man inte rår över sin egen\r\nvardag skapas en ofrihet, självkänslan undergrävs och genuin otrygghet\r\nuppstår.\r\nMotionärerna föreslår en inkomstskattereform vars huvudinriktning är\r\natt minska marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare. Personer\r\nsom har inkomst av tjänst eller egen näringsverksamhet som överstiger\r\nca 110 000 kr får göra ett arbetsavdrag i den kommunala beskattningen.\r\nI inkomstskiktet upp till 150 000 kr uppgår avdraget till 60 % av den\r\ninkomst som ligger över 75 000 kr. På motsvarande sätt erhålls arbetsavdrag\r\nmed 20 % i skiktet upp till 250 000 kr och med 10 % i skiktet upp till\r\n350 000 kr. Marginaleffekterna minskas också genom ändrade bostadsbidrag\r\noch förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna.\r\nNär det gäller den statliga inkomstskatten avslår motionärerna regeringens\r\nförslag om en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna och vill på\r\nsikt avskaffa det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan. Det\r\nlångsiktiga ideologiska målet är att den högsta marginalskatten inte\r\nska överstiga 50 %.\r\nI motionen anförs att förvärvsfrekvensen för äldre faller snabbt ju\r\nnärmare pensionsåldern man kommer. Även om det inte är rimligt att tro\r\natt alla skulle kunna eller vilja jobba mer finns det många människor\r\nsom både kan och vill jobba längre upp i åldrarna. För att göra det\r\nlönsamt att arbeta efter den normala pensionsåldern föreslår motionärerna\r\natt den statliga skatten slopas på arbetsinkomster fr.o.m. 65 års ålder.\r\nFör att underlätta vardagen och förbättra förutsättningarna för en\r\nökad kvinnlig förvärvsfrekvens föreslås vidare en sänkning av skatten\r\npå hushållsnära tjänster.\r\nRegeringens förslag om höjda skatter på drivmedel och fordon avstyrks\r\noch motionärerna förespråkar i stället att avdraget för resor mellan\r\narbetsplatsen och hemmet höjs. På så sätt gynnas enligt vad som anförs\r\narbete, rörlighet och möjligheterna att verka i glesbygd.\r\nFastighetsskatten är enligt vad som anförs orättvis och uppmuntrar till\r\nökad skuldsättning. Fastighetsskatten avskaffas på sikt. Som ett första\r\nomedelbart steg föreslås att skatteuttaget begränsas. Härefter genomförs\r\nen stegvis sänkning av skattesatsen.\r\nFörmögenhetsskatten slopas helt i syfte att stimulera investeringar,\r\nhöja sysselsättningen och minska arbetslösheten.\r\nSmåföretagare är enligt motionärernas uppfattning en skattemässigt\r\nmissgynnad grupp. Motionärerna planerar att reformera beskattningen av\r\nfåmansbolag och avsätter medel för detta ändamål. Ett mer genomarbetat\r\nförslag till teknisk utformning kommer att redovisas i vårmotionen 2005.\r\n\r\nMotionärernas förslag om slopad förmögenhetsskatt, sänkt skatt för\r\nfåmansföretagare, bibehållna periodiseringsmöjligheter m.m. finansieras\r\nbl.a. genom att den nedsättning av arbetsgivaravgiften som sker på\r\nlönesummor upp till ca 850 000 kr per år slopas helt.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi232 yrkande 16 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. anförs att grundproblemet i den svenska ekonomin är att för få\r\nmänniskor arbetar och för få företag startas och växer. Nyckeln till\r\natt bryta detta skadliga dödläge ligger till stor del i reformer av\r\nskattesystemet som ger människor makten över sina liv tillbaka, och som\r\nhöjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt.\r\nSkattesystemet måste förändras så att det blir lönsammare att arbeta,\r\nspara, investera och driva företag i Sverige.\r\nFör att göra det mer lönande att arbeta vill motionärerna införa ett\r\nförvärvsavdrag. Arbetstagare med inkomster upp till 220 000 kr per år\r\nska få ett avdrag på kommunalskatten som är 5 % av inkomsten. På inkomster\r\növer detta belopp blir avdraget 11 000 kr. Förvärvsavdraget utgår inte\r\npå inkomster från sjukpenning och sjukersättning utan ska ses som en\r\nkompensation för de utgifter som är förknippade med arbete.\r\nDen som tjänar mer ska enligt vad som anförs också betala mer i skatt.\r\nDe flesta ska bara betala 30 % i skatt och de med höga inkomster ska\r\nbetala 50 % på de högre inkomsterna. Därför vill motionärerna sänka den\r\nhögsta marginalskatten genom att ta bort det andra steget i den statliga\r\ninkomstskatteskalan år 2006. De vill också att skiktgränsen för statlig\r\nskatt ska flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.\r\nFåmansbolagens skatter sänks genom övergång till en ny modell för\r\nberäkningen av det kapitalbeskattade utrymmet. Motionärerna delar regeringens\r\nbedömning att arvs- och gåvoskatten bör avskaffas, men motsätter sig\r\nregeringens förslag om en finansiering genom förändringar i företagens\r\nmöjligheter att göra avsättningar till s.k. periodiseringsfonder. För\r\natt ge små företag tydliga incitament att bli arbetsgivare halveras\r\narbetsgivaravgiften för alla företag för en lönesumma på ca 250 000 kr.\r\nDen nuvarande nedsättningen om 5 % slopas. Förmögenhetsskatten sänks\r\n2005 och avskaffas sedan under en fyraårsperiod. Skatten på aktieutdelning\r\noch kapitalvinster sänks stegvis. I ett första steg sänks den med 2\r\nprocentenheter.\r\nMarknaden för hushållstjänster stimuleras genom en skattereduktion i\r\nföretaget för halva totala arbetskostnaden.\r\nFastighetsbeskattningen ska avskaffas eftersom den strider mot principen\r\nom skatt efter bärkraft. Fastighetsskatt och ofta därtill förmögenhetsskatt\r\ngör att boendet blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna\r\noöverkomliga. Motionärerna föreslår att skattesatserna för 2005 sänks\r\nfrån dagens 1,0 % på småhus till 0,8 % och från 0,5 % på flerbostadshus\r\ntill 0,4 %.\r\nMotionärerna motsätter sig regeringens förslag om höjda energi- och\r\nfordonsskatter och stöder därför inte heller den kompensation som utlovas.\r\n\r\nEn avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd föreslås i motion\r\nSk454 yrkande 14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).\r\nI Kristdemokraternas motion Sk452 yrkandena 2-6 och 42 av Per Landgren\r\nm.fl. anför motionärerna att skatter ska fungera som ett medel att\r\nsolidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt styra den ekonomiska\r\nutvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Strävan måste\r\nvara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande,\r\nhederlighet och företagande.\r\nI princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en\r\ninkomst bör vara med och betala skatt till gemensamma kostnader för t.\r\nex. skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar\r\ni den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna\r\nför olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare\r\nbetala lika mycket i skatt. Medborgarna ska bära en rättvis del av den\r\ngemensamma skattebördan, samtidigt som alla ska ges bästa möjliga\r\nförutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga\r\nintegriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man måste söka\r\nbidrag hos stat och kommun. En sådan rundgång främjar varken ekonomiskt\r\noberoende eller personligt ansvarstagande och måste brytas.\r\nDagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför\r\nmåste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt\r\ni låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten\r\ni dag är kommunalskatten som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett\r\ninkomstnivå. Motionärerna föreslår att inkomstskatten sänks genom att\r\nett förvärvsavdrag om 6 % införs för inkomster upp till 6,3 inkomstbasbelopp.\r\nSamtidigt införs ett särskilt förvärvsavdrag på 5 % för personer med\r\nmycket låga inkomster.\r\nSkattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 %\r\nbör återställas. Den statliga inkomstskatten ska vara högst 20 %. Det\r\när enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett skattesystem\r\nsom gör att utbildning lönar sig. Avdragsrätten för pensionssparande\r\nsänks.\r\nEnergibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag\r\nbeskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion\r\noch användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och\r\npremieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där\r\nskatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga\r\nutsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet\r\ninom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för\r\nen skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de\r\nländer som har ett stort handelsutbyte.\r\nEtt högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att\r\nurgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också\r\nskattemoralen. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar\r\nsvartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga\r\nskattebetalare får betala alltmer i skatt. Skattenivåer och skatteregler\r\nmåste vara utformade så att incitamenten till svartarbete minskas. Vidare\r\nmåste kontrollen öka bland de medborgargrupper som parallellt uppbär\r\nstöd/bidrag och arbetar svart.\r\nI Centerpartiets motioner Fi234 yrkande 6 och Fi259 yrkande 1 av Maud\r\nOlofsson m.fl. anförs att skattesystemet ska utformas så att individers\r\noch familjers självbestämmande sätts i centrum. Människor ska komma\r\nbort från bidragsberoende.\r\nSkatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag.\r\nVarje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt\r\nansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.\r\nSkattesystemet ska vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs\r\nsom rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera\r\nsina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda\r\nbeslut.\r\nSkatterna ska vara så utformade att människors skaparglädje inte förhindras.\r\nEntreprenörer ska få uppskattning. Företagande är grunden för samhällets\r\nvälstånd. När någon väljer att satsa på en egen idé och därmed utsätter\r\nsig för ett ekonomiskt risktagande måste det kunna löna sig. De skatter\r\nsom är skadliga för samhällsekonomin ska helst avskaffas, och i andra\r\nhand reformeras.\r\nI de fall marknaden själv misslyckas att kombinera en långsiktigt hållbar\r\nmed utveckling med ekonomisk utveckling ska skattesystemet utformas så\r\natt samhällets verkliga kostnader återspeglas i de ekonomiska ramarna.\r\nEtt av de största miljöhoten är den globala uppvärmningen. Motionärernas\r\nutgångspunkt är att skattesystemet ska vara effektivt, förutsägbart,\r\nrättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och\r\nreducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör sänkas.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nI sitt yttrande SkU1y anför skatteutskottet att skatterna finansierar\r\nden gemensamma välfärden och att de också ska stimulera till arbete och\r\ninvesteringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska\r\noch sociala orättvisor. Utskottet framhåller att åtgärder som gynnar\r\narbetsutbud, arbetsmarknadsdeltagande och utbildning bör prioriteras\r\noch att hinder för människors vilja och förmåga att arbeta såsom brist\r\npå utbildning, ohälsa och diskriminering måste avhjälpas och bekämpas\r\nmed kraft.\r\nDet är enligt vad som anförs viktigt att det finns möjlighet att förbättra\r\nsin ekonomiska situation genom arbete. Om minskade bidrag och ökade\r\nskatter reducerar det ekonomiska utbytet minskar drivkrafterna att arbeta\r\nmer, studera för att få ett nytt och bättre betalt arbete, byta arbete,\r\neller att gå från bidrag till arbete. Grupper som kortsiktigt inte\r\nförbättrar sin ekonomiska situation om de arbetar mer, studerar, byter\r\narbete, eller går till arbete från bidrag riskerar att fastna i en\r\nsituation med varaktigt låg ekonomisk standard.\r\nMarginaleffekter utgör för dessa grupper en fattigdomsfälla, som är\r\ntill skada både för den enskilde och för samhället. Att motverka de\r\nhinder som marginaleffekter utgör är därför ett viktigt inslag i en\r\nsammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik. Skatteutskottet anför att\r\nregeringen under en följd av år har genomfört förändringar för att minska\r\nmarginaleffekterna. En kompensation för tre fjärdedelar av pensionsavgiften\r\nhar införts och gränsen för uttag av statlig inkomstskatt har höjts.\r\nBarnfamiljernas marginaleffekter har minskats betydligt genom maxtaxan\r\ni barnomsorgen.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens insatser för att minska\r\nmarginaleffekterna har varit framgångsrika. Den analys som regeringen\r\npresenterade våren 2004 visar att den genomsnittliga marginaleffekten\r\nminskade från 53,2 % till 45,1 % mellan 1996 och 2002. Därefter har\r\nutvecklingen vänt och de genomsnittliga marginaleffekterna har ökat något.\r\n\r\nSkatteutskottet noterar att regeringens nu aktuella förslag på skatteområdet\r\nmed en ökad kompensation för egenavgifterna och sänkta inkomstskatter\r\nsom en del i en grön skatteväxling kommer att ge stora inkomstgrupper\r\nskatteförändringar som innebär mer pengar i plånboken. Med de höjningar\r\nav barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker 2006 kommer dessa\r\nåtgärder enligt vad som anförs mer än väl att kompensera för de indirekta\r\nskatter som växlats upp i syfte att värna miljön. Sammantaget förbättrar\r\ndessa åtgärder hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 %.\r\nFörändringarna har också en fördelningsprofil som gynnar låg- och\r\nmedelinkomsttagarhushåll och bidrar till att minska marginaleffekterna\r\nför dessa grupper.\r\nMed det anförda ställer sig skatteutskottet bakom den av regeringen\r\nförordade inriktningen av skattepolitiken och avstyrker de aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet ställer sig i likhet med skatteutskottet bakom den av\r\nregeringen förordade inriktningen av skattepolitiken och avstyrker\r\nmotionerna Fi231 (m) yrkandena 8 och 9, Fi232 (fp) yrkande 16, Fi234 (c)\r\nyrkande 6, Fi259 (c) yrkande 1 och Sk452 (kd) yrkandena 2-6 och 42 samt\r\nSk454 (fp) yrkande 14.\r\nI det följande går utskottet närmare in på de övriga förslag som läggs\r\nfram av regeringen och motionärerna.\r\n5.3 Fysiska personers inkomstskatter\r\nTabell 5.3 Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n\r\nTabell 5.3 forts. Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n5.3.1 Beskattningen av förvärvsinkomster\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om ökad kompensation för den\r\nallmänna pensionsavgiften, höjt grundavdrag m.m. och avstyrker\r\nmotionsförslagen om en annan utformning av inkomstbeskattningen.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 34 delvis) att det fjärde steget i kompensationen\r\nför den allmänna pensionsavgiften genomförs till hälften, dvs. kompensationen\r\nökas från 75 till 87,5 %. Vidare höjs grundavdraget som ett led i en\r\ngrön skatteväxling. Grundavdraget höjs med 2 400 kr för alla skattskyldiga\r\nmed en taxerad förvärvsinkomst mellan 58 400 kr och 270 100 kr och i\r\nviss mån vid inkomster i intervallen 46 900-58 300 kr och 270 200-294 100\r\nkr. För inkomster under respektive över dessa gränser görs ingen förändring\r\ni gällande regler. Skiktgränserna för uttag av statlig skatt på\r\nförvärvsinkomster räknas upp med konsumentprisindex med tillägg av 1\r\nprocentenhet.\r\nFörändringarna väntas medföra att andelen som betalar statlig inkomstskatt\r\nuppgår till 17,0 % inkomståret 2005.\r\nI enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2004 avskaffas det\r\nfasta beloppet på 200 kr som tas ut vid beskattning av förvärvsinkomster\r\nfr.o.m. inkomståret 2005.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkandena 1-3, 6 och 28 av\r\nLennart Hedquist m.fl. föreslås ett arbetsavdrag på 60 % av inkomsten\r\ni skiktet 75 000 kr till 150 000 kr. Samordningen med grundavdraget gör\r\natt arbetsavdraget får effekt först vid en inkomst på ca 110 000 kr.\r\nArbetsavdraget utgår med 40 % av inkomsten i skiktet 150 000 kr till\r\n250 000 kr och med 20 % i skiktet upp till 350 000 kr. Den statliga\r\ninkomstskatten för personer som arbetar och är 65 år eller äldre slopas\r\noavsett om dessa samtidigt tar ut pension eller ej. Regeringens förslag\r\nom en begränsning i uppräkningen av skiktgränserna avslås. Skattereduktionen\r\nför utländska experter slopas och avdragen under tjänst för s.k. Övriga\r\nutgifter begränsas till de fall då en kostnadsersättning erhållits.\r\nI Folkpartiet liberalernas motioner Fi232 yrkande 21 och Sk454 yrkandena\r\n7-10 av Lars Leijonborg m.fl. inför motionärerna ett förvärvsavdrag för\r\natt kompensera för de utgifter som är förknippade med arbete och på så\r\nsätt göra det mer lönande att arbeta även vid lägre inkomster. Arbetstagare\r\nmed inkomster upp till 220 000 kr per år får ett avdrag på kommunalskatten\r\nsom är 5 % av inkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget\r\n11 000 kr. År 2006 sänks den högsta marginalskatten med 5 % genom att\r\ndet andra steget i den statliga inkomstskatteskalan slopas och antalet\r\ninkomsttagare som betalar statlig inkomstskatt hålls nere genom att\r\nskiktgränsen för statlig skatt flyttas upp med den förväntade löneökningen\r\nvarje år. Vidare bör regeringen återkomma med ett förslag om sänkt\r\nlöneskatt för pensionärer så att möjligheten att stanna kvar i förvärvsarbete\r\nförbättras.\r\nI Kristdemokraternas motioner Sk451 yrkandena 2 och 3 och Sk452 yrkandena\r\n7, 8 och 36 av Per Landgren m.fl. föreslås ett generellt statligt\r\nförvärvsavdrag som uppgår till 6 % av inkomster av anställning eller\r\nnäringsverksamhet och avräknas mot kommunalskatten. Taket för avdraget\r\nska vara 6,3 inkomstbasbelopp. Vidare föreslår motionärerna ett särskilt\r\nförvärvsavdrag för inkomsttagare med mycket låga inkomster. För personer\r\nsom tjänar upp till 2,8 inkomstbasbelopp ska ett särskilt förvärvsavdrag\r\npå 5 procentenheter göras. Avdraget trappas därefter av och upphör vid\r\n4 inkomstbasbelopp. Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan\r\nreduceras med en fjärdedel från år 2006, halveras från år 2007 och\r\navskaffas sedan helt. Det är enligt vad som anförs en viktig princip att\r\ningen ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt.\r\nMotionärerna vill år 2006 också öka möjligheterna för den som är över\r\n65 att fortsätta i sin anställning genom en femtioprocentig skattereduktion\r\nför personer med förvärvsinkomst som fyllt 65 år. År 2007 införs ett\r\nhöjt grundavdrag om 7 500 kr per år för personer som gått i pension.\r\nHalva detta grundavdrag införs redan 2006.\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 11-14, 17,19 och 28 av Maud\r\nOlofsson m.fl. föreslår motionärerna att grundavdraget ersätts med en\r\nskatterabatt om 750 kr per månad. Rabatten motsvarar ett grundavdrag på\r\nca 30 000 kr. Skatterabatten ska komma alla till del som har beskattningsbar\r\ninkomst. Härutöver införs en förvärvsrabatt vars syfte är att mildra\r\nbeskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare samtidigt som\r\nskadliga marginaleffekter undviks. År 2005 uppgår förvärvsrabatten till\r\nsom mest 800 kr per månad. Höga marginalskatter på arbete påverkar\r\nmänniskors beteende i stor utsträckning och är därför att betrakta som\r\nskadliga för samhällsekonomin. För att motverka detta föreslår motionärerna\r\natt den statliga inkomstskatten sänks med två procentenheter. Eftersom\r\ndet är av stor vikt att antalet personer som betalar statlig inkomstskatt\r\nminskas höjer motionärerna den undre skiktgränsen med 24 500 kr.\r\nMotionärerna avskaffar kompensationen för den allmänna pensionsavgiften\r\noch omvandlar avdragsrätten för samma avgift till en skatterabatt om\r\n35 % av pensionsavgiften. Möjligheten att få avdrag för övriga kostnader\r\nunder tjänst slopas eftersom detta är kostnader som bör betalas av\r\narbetsgivaren.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att både fördelningspolitiska skäl och viljan att\r\nstärka arbetslinjen gör det angeläget med en sänkning av låg- och\r\nmedelinkomsttagarnas marginal- och genomsnittsskatter. Som ett led i en\r\nsådan strävan har riksdagen inkomståret 2000 inlett en reformering av\r\nförvärvsinkomstbeskattningen. I denna reform kompenseras löntagare och\r\nandra personer med pensionsgrundande inkomst för den allmänna\r\npensionsavgiften genom en skattereduktion. Fullt utbyggd innebär reformen att\r\nskattereduktionen motsvarar hela den allmänna pensionsavgift som ska\r\nbetalas för inkomståret. Inkomståret 2002 genomfördes det tredje steget\r\ni denna reform. Det medförde att skattereduktionen för den allmänna\r\npensionsavgiften höjdes från 50 till 75 %. Skatteutskottet ser i sitt\r\nyttrande positivt på att regeringen bedömer att det nu är möjligt att\r\ninkomståret 2005 genomföra hälften av det fjärde steget av denna reform.\r\n\r\nNär det gäller förslaget om en höjning av grundavdraget anför utskottet\r\natt regeringen i budgeten för inkomståret 2001 redovisat en strategi\r\nför en grön skatteväxling som innebär att höjda skatter på energi och\r\nmiljöskadliga utsläpp finansierar en sänkning av skatten på arbete och\r\natt skatteväxlingar genomförts varje år med höjda skatter på energi och\r\nmiljöskadliga utsläpp och sänkta skatter på arbete. Utskottet konstaterar\r\natt den gröna skatteväxling som genomförs i år ger utrymme för en\r\nsänkning av inkomstskatten med 3,3 miljarder kronor och detta utrymme\r\nanvänds för att höja grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare.\r\nNär det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan\r\nanför skatteutskottet att dessa har en varierande inriktning och att\r\nman från flera håll föreslår kraftiga allmänna sänkningar av inkomstskatten\r\nsom ska finansieras genom en minskning av statens och kommunernas ansvar\r\npå olika områden. Var och en ska få behålla mer av sin lön och på detta\r\nsätt kunna klara sig själv. Detta synsätt innebär enligt vad skatteutskottet\r\nanför ett delvis underkännande av den gemensamma sektorn och betydelsen\r\nav de kollektiva lösningar som i dag framstår som självklara för de\r\nallra flesta. Tillgång till sjukvård, skolor, polis, högre utbildning\r\nm.m. tas i dag för given eftersom finansieringen sker via skattsedeln.\r\nSkattefinansieringen innebär också enligt vad som anförs en dubbel\r\nomfördelning. Skatteskalan är anpassad till individens förmåga att bidra\r\ntill de gemensamma kostnaderna, och de skattefinansierade tjänsterna\r\noch förmånerna fördelas i princip efter behov. En kraftig neddragning\r\nav den skattefinansierade gemensamma sektorn skulle därför enligt\r\nskatteutskottets mening innebära en försämring för många grupper, och\r\nutskottet är inte övertygat om att de alternativ som ska träda i stället\r\nverkligen skulle vara tillgängliga för alla. Skatteutskottet är mot\r\ndenna bakgrund inte berett att tillstyrka förslagen om kraftiga sänkningar\r\nav inkomstskatten.\r\nSkatteutskottet tar också upp förslaget från Centerpartiets sida om att\r\nen rad avdrag ska omvandlas till statliga skattereduktioner för att öka\r\nkommunernas skatteunderlag och ge hög- och låginkomsttagare en likvärdig\r\navdragseffekt. Utskottet anför att en övergång till skattereduktioner\r\nnär det gäller avdrag som syftar till att bestämma en nettoinkomst i en\r\nförvärvskälla bör undvikas eftersom det kan ge upphov till kraftiga\r\nvariationer i det reella skatteuttaget. I en verksamhet med förhållandevis\r\nhög andel kostnader kan utfallet pendla mellan nollskatt och ett\r\nskatteuttag på 100 % av den verkliga inkomsten. Även om skattereduktioner\r\ni många fall kan vara en praktisk och enkel metod att uppnå en likabehandling\r\när skatteutskottet inte berett att tillstyrka den generella användning\r\nav metoden som föreslås.\r\nNär det gäller förslagen från flera håll om särskilda skatte- eller\r\navgiftslättnader för pensionärer anser utskottet att det finns anledning\r\natt upprätthålla den likabehandling i skattehänseende som pensionsreformen\r\nmedfört och som innebär att pensionärerna numera följer samma regler\r\nsom övriga inkomststagare.\r\nSkatteutskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker\r\nmotionerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker\r\nregeringens förslag om ökad kompensation för den allmänna pensionsavgiften,\r\nhöjt grundavdrag, uppräkning av skiktgränserna m.m. och avstyrker\r\nmotionerna Fi232 (fp) yrkande 21, Fi259 (c) yrkandena 11-14, 17, 19 och\r\n28, Sk451 (kd) yrkandena 2 och 3, Sk452 (kd) yrkandena 7, 8 och 36,\r\nSk453 (m) yrkandena 1-3, 6 och 28 och Sk454 (fp) yrkandena 7-10.\r\n5.3.2 Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om att skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgift och a-kasseavgift ska slopas.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har under hösten 2001 fattat beslut om en skattereduktion på\r\n25 % för medlemsavgiften till en arbetstagarorganisation och om en\r\nskattereduktion på 40 % för avgiften till en arbetslöshetskassa. Samtidigt\r\navskaffades avdragsrätten för avgiften till arbetslöshetskassa. De nya\r\nbestämmelserna har trätt i kraft den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:35,\r\nbet. 2001/02:SkU6).\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkandena 32 och 33 av Lennart\r\nHedquist m.fl. förelås att skattereduktionen för avgift till fackförening\r\noch skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa slopas.\r\nOckså i Kristdemokraternas motion Sk452 yrkandena 10 och 40 av Per\r\nLandgren m.fl. föreslås att skattereduktionen för fackföreningsavgift\r\noch arbetslöshetskassa avskaffas.\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkande 27 av Maud Olofsson m.fl. föreslås\r\nockså att skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas.\r\nFolkpartiet liberalerna räknar i sitt budgetalternativ med att\r\nskattereduktionen för fackföreningsavgift ska slopas.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande SkU1y att skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter syftar till att likställa villkoren för medlemskap\r\ni en arbetstagarorganisation med de villkor som gäller för medlemskap\r\ni en arbetsgivarorganisation. Organisationer och förbund på arbetsgivarsidan\r\nhar efter hand fört över den övervägande delen av sin verksamhet till\r\nsärskilt bildade servicebolag och på det sättet gjort det möjligt för\r\nmedlemsföretagen att dra av serviceavgifterna som driftskostnader i den\r\nbedrivna rörelsen. Mervärdesskattebestämmelsernas utformning har också\r\nmedfört att arbetsgivarsidan i realiteten haft fördelar jämfört med\r\narbetstagarsidan. Med en skattereduktion på 25 % för de medlemsavgifter\r\nsom enskilda medlemmar betalar till sina arbetstagarorganisationer uppnås\r\nen faktisk skattemässig behandling som motsvarar den som gäller för\r\navgifterna på arbetsgivarsidan. Rättviseskäl talar således enligt\r\nskatteutskottets mening för att skattereduktionen för fackföreningsavgifter\r\nbibehålls.\r\nNär det gäller skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa\r\nanför skatteutskottet att intentionen hela tiden har varit att avgiften\r\nska vara avdragsgill, eftersom detta uppmuntrar den enskilde att skaffa\r\nsig ett försäkringsskydd mot följderna av arbetslöshet. Beloppsbegränsningen\r\nav avdraget för övriga kostnader under inkomst av tjänst har emellertid\r\nförsämrat förutsättningarna för denna avdragsrätt, allteftersom den\r\ngrupp som kommer över beloppsgränsen blivit mindre. Härigenom har det\r\nuppkommit en olikformighet vid beskattningen av arbetstagarsidan i\r\nförhållande till vad som gäller vid beskattningen av arbetsgivare, och\r\ndet är av bl.a. detta skäl som riksdagen fattat beslut om att ersätta\r\navdragsrätten med en skattereduktion i dessa fall. Utskottet anser att\r\nbåde rättvise- och hanteringsmässiga skäl talar för att den nuvarande\r\nordningen bibehålls.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Fi259\r\n(c) yrkande 27, Sk452 (kd) yrkandena 10 och 40 och Sk453 (m) yrkandena\r\n32 och 33.\r\n5.3.3 Reseavdraget\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av reseavdraget\r\ntill 17 kr och avstyrker motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nAvdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen\r\n(arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd\r\nfrån den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel.\r\nAvdrag ska under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor\r\nmed egen bil. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 16 kr\r\nper mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för\r\nkostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet.\r\nBeloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 34 delvis) att det avdragsgilla beloppet för\r\nkostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats respektive\r\ni tjänsten höjs från 16 kr per mil till 17 kr per mil. Höjningen genomförs\r\nför att stödja arbetslinjen i beskattningen av inkomster och delvis\r\nkompensera för den föreslagna höjningen av skatterna på drivmedel.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkandena 4 och 5 av Lennart\r\nHedquist m.fl. höjs reseavdraget till 20 kr per mil och gränsbeloppet\r\nför avdrag för reskostnader från 7 000 kr till 8 500 kr.\r\n\r\nI Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 41 av Per Landgren m.fl. avslås\r\nregeringens förslag om en höjning av milavdraget.\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 18 och 34 av Maud Olofsson m.fl.\r\nersätts reseavdraget med en skatterabatt på 7 kr per mil kombinerat\r\nmed en självkostnadsgräns om 2 500 kr.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av\r\nreseavdraget till 17 kr för att stödja arbetslinjen i beskattningen av\r\ninkomster och delvis kompensera för den föreslagna höjningen av skatterna\r\npå drivmedel. Utskottet avstyrker motionerna Fi259 (c) yrkandena 18 och\r\n34, Sk452 (kd) yrkande 41 och Sk453 (m) yrkandena 4 och 5.\r\n5.3.4 Regional stimulans på skatteområdet\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att en utredning bör tillsättas\r\nmed uppgift att analysera och lämna förslag till regionala stimulanser\r\npå skatteområdet och att en särskild ram om 300 miljoner kronor per år\r\nbör avsättas för detta ändamål. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om\r\natt en regional skattelättnad inte ska införas.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att analysera\r\noch lämna förslag till regionala stimulansåtgärder på skatteområdet.\r\nUppdraget ska i första hand avse höjda grundavdrag i stödområde A från\r\ninkomståret 2005. En särskild ram om 300 miljoner kronor per år avsätts\r\nför detta ändamål.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 35 av Lennart Hedquist\r\nm.fl., Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 46 av Per Landgren m.fl.\r\noch Centerpartiets motion Fi259 yrkande 36 av Maud Olofsson m.fl.\r\nmotsätter sig motionärerna att det planerade regionala stödet införs och\r\ntillgodoräknar sig de 300 miljoner kronor som avsatts för detta ändamål\r\ni sina respektive inkomstberäkningar.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att det är angeläget att på olika sätt stimulera\r\nden regionala utvecklingen i de delar av Sverige där medborgare och\r\nföretag kan ha höga kostnader till följd av långa avstånd och kallt\r\nklimat. Vissa skattenedsättningar finns redan. Energiskatten på el i\r\nnorra Sverige är nedsatt och det finns en regional differentiering av\r\nfordonsskatten. På socialavgiftsområdet finns sedan den 1 januari 2002\r\nen särskild nedsättning i stödområde A. Det finns enligt vad utskottet\r\nanför anledning att överväga ytterligare regionala inslag i skattesystemet,\r\noch utskottet delar regeringens bedömning att en utredning bör tillsättas\r\nmed uppgift att analysera och lämna förslag till regionala stimulanser\r\npå skatteområdet. En särskild ram om 300 miljoner kronor per år bör\r\navsättas för detta ändamål. Skatteutskottet avstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar regeringens bedömning att en utredning bör tillsättas\r\nmed uppgift att analysera och lämna förslag till regionala stimulanser\r\npå skatteområdet. I första hand ska utredas ett förhöjt grundavdrag\r\ninom stödområde A som bör gälla fr.o.m. inkomståret 2005. En särskild\r\nram avsätts för detta ändamål om 300 miljoner kronor per år. Om förslaget\r\nom höjt grundavdrag i stödområde A inte kan genomföras ska ramen användas\r\nför andra regionala åtgärder med samma syfte.\r\nUtskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Fi259 (c)\r\nyrkande 36, Sk452 (kd) yrkande 46 och Sk453 (m) yrkande 35.\r\n5.3.5 Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om ytterligare lättnader i\r\nförmånsbeskattningen av miljöbilar m.m.\r\nJämför reservation 8 (c)\r\nBakgrund\r\nDe nuvarande reglerna om justering av värdet av bilförmån för s.k.\r\nmiljöbilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna\r\ninnebär att förmånsvärdet för en bil som är utrustad med teknik för\r\ndrift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin\r\neller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än\r\nnybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska justeras\r\nned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.\r\nReglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar\r\npå bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att\r\nmiljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6,\r\nbet. 1999/2000:SkU7).\r\nDen 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare\r\nnedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar\r\nför att få till stånd en bättre överensstämmelse med det faktiska värdet.\r\nFör en elbil eller elhybridbil blev det möjligt att justera ned\r\nförmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan\r\nsådan miljöanpassad teknik. Nedsättningen gäller i tre år och får inte\r\növerstiga 16 000 kr per år. För bilar som drivs med alkohol eller med\r\nannan gas än gasol medges justering till 80 % av förmånsvärdet för den\r\njämförbara bilen. Nedsättningen gäller under fyra år och får inte\r\növerstiga 8 000 kr per år. En utvärdering av regelförändringen ska genomföras\r\noch vara klar före respektive tillämpningsperiods utgång. Den tillfälliga\r\nmöjligheten till nedsättning förlängdes under hösten 2003 t.o.m.\r\ninkomståret 2008 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, prop. 2001/02:45,\r\nbet. 2001/02:SkU12 samt prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1).\r\nFör en personbil som uppfyller kraven för miljöklass El eller Hybrid\r\nenligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och\r\nmotorbränslen, tas fordonsskatt inte ut under de fem första åren från\r\ndet år fordonet blir skattepliktigt första gången.\r\nMotionen\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 23 och 24 av Maud Olofsson m.fl.\r\nanförs att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor\r\neffekt på försäljningen av miljöbilar som tjänstebilar. I dag skiljer\r\nman dock på elbilar (nedsättning till 60 %) och bilar som drivs med\r\nalkohol eller gas (nedsättning till 80 %). Denna skillnad är inte\r\nteknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Motionärerna\r\nanser att nedsättningen ska vara generell. Alla bilar som drivs med el,\r\nalkohol eller gas får en nedsättning av förmånsvärdet till 60 % av\r\nförmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad\r\nteknik.\r\nSom en uppmuntran även till privatpersoner som väljer att köpa en\r\nmiljöbil föreslår motionärerna att det införs en möjlighet för ca 5 000\r\nnya miljöbilsägare att få en skattereduktion om 10 000 kr. För enkelhetens\r\noch teknikneutralitetens skull föreslås att rabatten är lika för alla,\r\noavsett inköpspris eller innehavstid.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande SkU1y att bestämmelserna om\r\nberäkning av värdet av förmån av olika typer av miljöbilar syftar till\r\natt detta värde bättre ska motsvara det faktiska marknadsvärdet.\r\nNedsättningen till nivån för en jämförbar bil syftar till att eliminera\r\neffekten av de högre tillverkningskostnader som är förenade med ny teknik.\r\nDen ytterligare nedsättning som gäller för el- och alkoholdrivna fordon\r\nhänger samman med att dessa har en begränsad räckvidd, att gasbilarnas\r\ntank tar upp en stor del av bilens lastutrymme och att tillgången på\r\ntankställen för alternativa drivmedel är begränsad. Värdet av förmånen\r\nav dessa fordonstyper är därför mer begränsat än vad som framkommer vid\r\nen direkt jämförelse med värdet på förmånsbil som drivs med konventionella\r\ndrivmedel. Genom dessa justeringar förbättras också förutsättningarna\r\nför en ökning av beståndet av miljövänligare bilar. Vidare gäller en\r\nfemårig skattebefrielse enligt fordonsskattelagen för bilar som uppfyller\r\nkraven i miljöklass El eller Hybrid.\r\nSkatteutskottet ser inte någon anledning att förändra de nu aktuella\r\nreglerna och avstyrker därför motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Fi259 (c)\r\nyrkandena 23 och 24.\r\n5.3.6 Hushållstjänster\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för\r\nhushållstjänster.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nFrågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i\r\nTjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43)\r\noch i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och\r\nsysselsättning (SOU 1997:17).\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden\r\nden 15 februari 1993-den 31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet.\r\n1992/93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996-den 31 mars 1999\r\n(prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet har varit att åstadkomma\r\nen stimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka\r\nden då aktuella arbetslösheten.\r\nRiksdagen har beslutat införa en skattereduktion för byggnadsarbete på\r\nbostadshus (s.k. ROT-avdrag) under tiden den 15 april 2004-den 30 juni\r\n2005 (prop. 2003/04:163, bet. 2004/05:SkU3).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet har i en gemensam motion (Sk408) lagt fram ett förslag\r\nom en skattereduktion för hushållstjänster. Förslaget innebär att en\r\nskattereduktion på 50 % införs för privatpersoners betalning av\r\narbetskostnaden inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det egna\r\nhemmet upp till 25 000 kr per år. Motionärerna anför att förslaget\r\ninnebär att det vita priset halveras direkt vid köpet jämfört med dagens\r\nregler. Motionen har remitterats till skatteutskottet och behandlas\r\ninte i detta ärende.\r\nYrkanden om att en skattereduktion för hushållstjänster ska införas\r\nframställs i motionerna Sk453 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl. (m),\r\nSk454 yrkande 6 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk450 yrkande 9 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd), Sk452 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) och\r\nFi259 yrkande 21 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i yttrande SkU1y att utskottet nyligen har tillstyrkt\r\nett ROT-avdrag som en del av en lång rad förslag som lades fram i\r\nvårpropositionen för att driva på utvecklingen mot hållbar tillväxt, full\r\nsysselsättning och trygg välfärd och som bl.a. innehöll förslag om fler\r\nutbildningsplatser inom arbetsmarknadspolitiken, friår i hela landet år\r\n2005, försök med arbetstidsförkortning, ökade resurser till kommuner\r\noch landsting, höjt bistånd, en särskild satsning på barnfamiljerna år\r\n2006 som främst ska gå till barnfamiljer som lever under knappa ekonomiska\r\nvillkor, höjda anslag för biologisk mångfald och klimatinvesteringar,\r\nskattestimulanser för miljöinvesteringar i offentliga lokaler samt nya\r\nresurser för anställda inom förskolan. Att utöver detta omfattande\r\nåtgärdspaket införa en särskild skattelättnad för vissa hushållstjänster\r\nfinner utskottet inte motiverat. Några särskilda konjunkturpolitiska\r\nskäl för en stimulans av hushållssektorn finns enligt utskottets mening\r\ninte. Inte heller är den påstådda effekten av en överströmning av svart\r\narbetskraft till vit något att ta fasta på, bl.a. eftersom metoden skulle\r\nvara mycket dyrbar för statskassan. I stället för att försöka minska\r\nsvartarbetet inom denna sektor med en sådan skattestimulans anser\r\nutskottet att kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet bör föras\r\npå andra sätt. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Fi259\r\n(c) yrkande 21, Sk450 (kd) yrkande 9, Sk452 (kd) yrkande 11, Sk453 (m)\r\nyrkande 22 och Sk454 (fp) yrkande 6.\r\n5.3.7 Beskattning av nordiska sjömän\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den\r\nskattefrihet som gäller för vissa nordiska sjömän.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 30) att den skattefrihet som enligt den\r\nsärskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet\r\ngäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning\r\nför arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt\r\nskepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2006\r\nårs taxering.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i likhet med skatteutskottet (SkU1y) inte funnit\r\nnågon anledning till erinran mot regeringens förslag och tillstyrker\r\ndärför propositionen i denna del.\r\n5.3.8 Uthyrning av privatbostad\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en skattelättnad för uthyrning\r\nav privatbostad.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nBakgrund\r\nNär en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts ska\r\nersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad\r\nsom innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen får inte\r\ndras av. I stället ska avdrag göras med 4 000 kr per år för varje\r\nprivatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse\r\nav en privatbostadsfastighet ska vidare ett belopp som motsvarar 20 %\r\nav intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt ska i stället\r\nden del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För\r\nbostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra som\r\navser den upplåtna delen ska dras av. Avdragsmöjligheterna är mer\r\nbegränsade om upplåtelsen gäller någon form av närstående (42 kap. 30-32\r\n§§ IL, prop. 1989/90:110 s. 512, bet. 1989/90:SkU30).\r\nMotionerna\r\nI motion Ub259 yrkande 6 av Sten Tolgfors m.fl. (m) föreslår motionärerna\r\natt del av stadigvarande bostad ska få hyras ut utan att den som hyr ut\r\nbehöver betala skatt på inkomsten. Om mindre än 50 % av en privatpersons\r\nstadigvarande bostad hyrs ut ska inkomsten vara skattefri upp till ett\r\nvisst belopp. Detta är enligt motionärernas mening det snabbaste sättet\r\natt enkelt och billigt få fram bostäder för ungdomar och studerande.\r\nEtt motsvarande yrkande framställs i motion Bo301 yrkande 5 av Marietta\r\nde Pourbaix-Lundin m.fl. (m)\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande SkU1y att de gällande reglerna om\r\nuthyrning av privatbostadsfastigheter och privatbostäder införts i\r\nsamband med skattereformen 1990. Dessförinnan kunde olika regler gälla,\r\noch resultatet kunde bli alltifrån hel skattefrihet till full beskattning.\r\nDessa förhållanden hade utsatts för kritik från flera olika utredningar,\r\noch skattereformen innebar en övergång till enklare och mer likformiga\r\nregler för beskattningen på detta område. De nuvarande avdragsmöjligheterna\r\nfår enligt skatteutskottets mening anses täcka både kostnader som normalt\r\nförorsakas av uthyrningen och eventuella utgifter för reparation och\r\nunderhåll som uppkommit under uthyrningstiden.\r\nEnligt skatteutskottets mening skulle en skattebefrielse för uthyrning\r\nav del av bostad medföra gränsdragnings- och kontrollproblem och dessutom\r\ninnebära ett inkomstbortfall. Utskottet är inte berett att ställa sig\r\nbakom de nu aktuella motionsförslagen, och utskottet anför att det finns\r\nbättre metoder om man vill påverka produktionen av bostäder. Riksdagen\r\nhar t.ex. under år 2003 infört särskilda investeringsstöd för hyresrätter\r\noch studentbostäder. Inom ramen för dessa stöd har hitintills beviljats\r\nbidrag till 17 000 studentbostäder.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Ub259\r\n(m) yrkande 6 och Bo301 (m) yrkande 5.\r\n5.4 Juridiska personers inkomstskatter\r\nTabell 5.4 Inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n5.4.1 Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m.\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning när det gäller det fortsatta\r\narbetet med 3:12-reglerna och avstyrker motionsförslagen om förändringar\r\ni beskattningen av företagen och deras ägare.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nI 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning mellan\r\ntjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i\r\nfåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar.\r\nDen kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en\r\nschablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i\r\nföretaget och lönesumman för i företaget anställd personal. Denna s.k.\r\nklyvningsränta motsvarar fr.o.m. den 1 januari 2004 statslåneräntan\r\nplus 7 procentenheter. Vid en försäljning av kvalificerade andelar\r\nbehandlas - upp till ett tak om 200 prisbasbelopp under en femårsperiod\r\n- hälften av vinsten som kapitalinkomst och hälften som inkomst av tjänst.\r\nDe särskilda reglerna gäller bl.a. om andelsägaren själv eller någon\r\nnärstående varit verksam i betydande omfattning i företaget under\r\nbeskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren. Enligt den s.\r\nk. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva delägare och deras\r\nnärstående som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital.\r\nSyftet\r\nmed de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan tjänst\r\noch kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser\r\ni bolaget ska beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och\r\ninte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för\r\nutdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av\r\nkapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e mom. den\r\nnumera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt\r\ntal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.\r\nDen s.k. 3:12-utredningen (Fi 1999:12) har sett över regelsystemet och\r\nhar den 18 juni 2002 avlämnat betänkandet Beskattning av småföretagare\r\n(SOU 2002:52). När det gäller avgränsningen av de företagare som ska\r\nomfattas av de särskilda reglerna, de kvalitativa villkoren, föreslås\r\npreciseringar och kompletteringar. En övergång till någon form av\r\nnormallönemodell anser utredningen vansklig med hänsyn till att det är\r\nsvårt att överblicka konsekvenserna av en omläggning till ett i grunden\r\nannorlunda system. Utredningen föreslår därför justeringar inom ramen\r\nför den nuvarande kapitalklyvningsmodellen, bl.a. att den\r\nkapitalinkomstbeskattade delen får beräknas med utgångspunkt i bolagets\r\nbeskattade\r\negna kapital (kallas BEK-modellen), och att utrymmet för\r\nkapitalinkomstbeskattning\r\nhöjs med 5 procentenheter så att klyvningsräntan uppgår till statslåneräntan\r\nmed tillägg av en riskpremie på 10 procentenheter. Hälftendelningen\r\nmellan tjänst och kapital upp till 200 prisbasbelopp slopas. I stället\r\nska belopp upp till 100 basbelopp tjänstebeskattas helt och belopp\r\ndärutöver kapitalbeskattas. Lönesummeregeln förenklas betydligt, och de\r\nnuvarande begränsningsreglerna tas bort, och även företagarens egen lön\r\nska få räknas in. Löneunderlaget ska enligt förslaget uppgå till 50 %\r\nav den framräknade lönesumman. Utredningens förslag har beräknats medföra\r\nett skattebortfall om 1,13 miljarder kronor som enligt utredningen kan\r\nfinansieras genom att maximal avsättning till periodiseringsfond för\r\njuridiska personer justeras ned med 5 procentenheter till 20 %.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen anför (avsnitt 8.3.4) att 3:12-reglerna bör förändras så att\r\nde blir mer gynnsamma för företagen. I budgetpropositionen för 2004\r\naviserade regeringen en reformering av 3:12-reglerna i två steg. I ett\r\nförsta steg skulle riskpremien i den s.k. klyvningsräntan höjas från 5\r\ntill 7 %. I en proposition under hösten 2003 lämnades också ett sådant\r\nförslag, och riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (prop.\r\n2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9, rskr. 2003/04:117, SFS 2003:1200). För\r\ndet fortsatta arbetet aviserade regeringen i budgetpropositionen olika\r\nalternativa skattelättnader som tillsammans med den redan genomförda\r\nåtgärden skulle ge en varaktig skattesänkning på 1 miljard kronor. Ett\r\nalternativ var en ytterligare höjning av klyvningsräntan. Ett andra\r\nalternativ var en justering av den lönesummeregel som i dag bestämmer\r\nhur löner till anställda på visst sätt får medräknas i underlaget för\r\nberäkning av kapitalbeskattad utdelning och kapitalvinst. Ett tredje\r\nalternativ var en förändring av reglerna för kapitalvinstbeskattning\r\noch ett fjärde den s.k. BEK-modellen.\r\nRegeringen anför att i den efterföljande diskussionen, bl.a. i anslutning\r\ntill tillväxtsamtalen ytterligare alternativ har aktualiserats. Ett\r\nsådant gäller införande av regler där ägare till kvalificerade andelar\r\nunder vissa förutsättningar (vid en viss storlek på antalet anställda\r\noch företagsledarens/ägarens egna löneuttag) inte skulle omfattas av\r\n3:12-reglerna. Ett annat alternativ har gällt möjligheten att utvidga\r\nden s.k. takregeln. Denna regel begränsar i dag den del av kapitalvinster\r\nsom ska tjänstebeskattas. Utvidgningen skulle innebära att även andra\r\ntjänstebeskattade inkomster från företaget skulle beaktas.\r\nI sammanhanget erinras om att man i 3:12-utredningens betänkande\r\nBeskattning av småföretagare (SOU 2002:52) föreslog en schablonregel för\r\nde mindre företagen.\r\nEtt av de möjliga reformalternativ som pekades ut i budgetpropositionen\r\n2004 var den av 3:12-utredningen föreslagna BEK-modellen. Enligt gällande\r\nrätt används i princip företagarens egna anskaffningskostnader för\r\naktierna som underlag för att beräkna hur stor del av en utdelning, och\r\nindirekt även den del av framtida kapitalvinster, som ska\r\nkapitalinkomstbeskattas.\r\nBEK-modellen innebär att i underlaget ska också ingå en viss del av\r\nföretagets beskattade kapital. Modellen har sina förespråkare men kan\r\nockså kritiseras. En utvidgning av detta slag skulle bidra till att\r\nsänka skattebelastningen på investeringar som finansieras med kvarhållna\r\nvinstmedel. Samtidigt skulle det innebära en förmånsbehandling av\r\ninvesteringar i 3:12-företag i förhållande till vad som gäller för andra\r\naktiebolag och också innebära ökade möjligheter till omvandling av\r\narbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. De begränsningar\r\nav den \"fulla\" BEK-modellen som föreslogs av den s.k. 3:12-utredningen\r\ni syfte att motverka omfattande skatteomvandling riskerar att inte bli\r\nstabila. Utredningen föreslog att ett införande av BEK-modellen skulle\r\nfinansieras genom att kapitalvinster i sin helhet beskattas som\r\ntjänsteinkomst, inte som i dag till 50 %. Detta skulle kunna medföra betydande\r\nskatteskärpningar i vissa fall.\r\nRegeringen bedömer att nackdelarna med BEK-modellen överväger fördelarna\r\noch avvisar därför modellen. Bedömningen av BEK-modellen ska enligt vad\r\nsom anförs ses i relation till de alternativa åtgärder som redovisades\r\ni budgetpropositionen 2004 men också till de senare aktualiserade\r\nalternativen. Särskilt de senare alternativen ger ett delvis nytt perspektiv\r\npå det fortsatta reformarbetet. Finansministern har därför den 3 juni\r\n2004 förordnat en expertgrupp med uppgift att genomföra en fördjupad\r\nprövning av 3:12-reglerna. I detta sammanhang är en utvidgning av\r\ntakregeln och ett alternativ där under vissa förutsättningar 3:12-reglerna\r\ninte ska tillämpas av särskilt intresse. Uppdraget ska redovisas senast\r\nvid utgången av oktober 2004. Regeringen avser att därefter återkomma\r\nmed förslag som ska träda i kraft senast den 1 januari 2006.\r\nDet fördjupade analysarbetet innebär inte att de i budgetpropositionen\r\n2004 utpekade alternativen skulle vara inaktuella. I den fortsatta\r\nberedningen kommer även övriga förslag, utöver de som har kommenterats,\r\nfrån 3:12-utredningens betänkande Beskattning av småföretagare (SOU\r\n2002:52) att beaktas.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 39 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. anförs att småföretagare är en skattemässigt missgynnad grupp\r\neftersom de beskattas betydligt hårdare för sin avkastning än ägare av\r\nstörre företag. Motionärerna vill reformera beskattningen av fåmansbolag\r\noch avsätter 1,5 miljarder kronor för detta ändamål. Ett mer genomarbetat\r\nförslag till teknisk utformning kommer att redovisas i vårmotionen 2005.\r\n\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk454 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.\r\nfl. anförs att de regler som gäller för fåmansbolagen har lett till att\r\nägare av fåmansbolag i dag betalar betydligt högre skatt än små ägare\r\ni större bolag. Motionärerna vill sänka fåmansbolagens skatter omedelbart\r\noch föreslår att dagens fåmansbolagsregler ersätts med den s.k.\r\nBEK-modellen (beskattat eget kapital). Den innebär att ägare kan ta ut en\r\nstörre utdelning för varje år i takt med att företaget växer. Motionärerna\r\nuppskattar kostnaden för denna reform till 400 miljoner kronor 2005 och\r\ntill mellan 1,5 och 2 miljarder kronor på längre sikt.\r\nI Kristdemokraternas motioner Sk450 yrkandena 5, 6 och 8 och Sk452\r\nyrkandena 12 och 13 av Per Landgren m.fl. föreslår motionärerna att det\r\ninförs ett riskkapitalavdrag. Personer som köper nyemitterade aktier i\r\nonoterade bolag ska ha möjlighet till en skattereduktion (riskkapitalavdrag).\r\nAvdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av\r\ntjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes\r\nfåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla investeringar upp till en nivå\r\nav 100 000 kr. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större\r\nrisk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.\r\nRiskkapitalavdraget kompletteras med etableringskonton. Att öppna ett\r\netableringskonto innebär enligt vad som anförs i motionen att man kan\r\nsätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart. Ett\r\netableringskonto skulle kunna locka mindre riskbenägna att starta eget. För\r\nvissa grupper, såsom invandrare, ungdomar och kvinnor, kan det många\r\ngånger tyvärr vara svårt att få banklån. För dem kan etableringskonto\r\nvara ett bra alternativ.\r\nMotionärerna anser att det behövs nya, enkla regler som jämställer\r\nfåmansföretagen med andra företag och att regeringen bör återkomma med\r\nett förslag till hur den s.k. BEK-modellen ska kunna ersätta nuvarande\r\n3:12-regler. Vidare behövs en snar omläggning av egendoms- och\r\nkapitalbeskattningen där både skatten på aktieutdelningar och\r\nförmögenhetsskatten\r\nfasas ut. För att finansiera detta genomförs en höjning av bolagsskatten\r\ntill 30 %.\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 3, 9 och 10 av Maud Olofsson m.\r\nfl. anförs att de nuvarande reglerna för fåmansbolag är direkt\r\ntillväxthämmande. Ett företag som är framgångsrikt och expansivt extrabeskattas\r\neftersom en del av vinsten kommer att beskattas som inkomst av tjänst\r\noch därmed som om det vore inkomst över den högsta brytpunken. Det är\r\nsåledes mer lönsamt för entreprenören att satsa pengar i andras företag\r\npå börsen än i sitt eget. Motionärerna anför att de företagare som\r\narbetar hårt och som lyckas i sin verksamhet ska belönas. Utredningen\r\nBeskattning av småföretagare (SOU 2002:52) föreslog att den s.k.\r\nBEK-modellen skulle införas. Med denna modell kommer hänsyn att tas till\r\nallt arbetande kapital i företaget, och underlaget för hur det\r\nkapitalbeskattade utrymmet vid utdelning och kapitalvinst ska uppskattas\r\nkommer att genomföras på ett mer rättvist, rimligt och tillväxtfrämjande\r\nsätt. Motionärerna avsätter nästan 1,3 miljarder kronor under budgetperioden\r\noch föreslår att riksdagen fattar beslut om att införa BEK-modellen.\r\nMotionärerna anser att riskkapitalförsörjningen i Sverige rent generellt\r\nmåste förbättras. För att delvis råda bot på detta föreslås ett s.k.\r\nstarta-eget-sparande. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt\r\nsparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr som\r\ngrundplåt till det egna företaget. För förslaget beräknar motionärerna\r\nett skattebortfall på 300 miljoner kronor 2005 och 600 miljoner kronor\r\nårligen därefter. Vidare införs ett riskkapitalavdrag som är till för\r\ndem som väljer att finansiera starten av företag med eget sparade eller\r\nlånade pengar, utan att utnyttja starta-eget-sparandet. Skattebortfallet\r\nför denna åtgärd beräknas till 200 miljoner kronor för år 2005 och 400\r\nmiljoner kronor år 2006 och år 2007. Motionärerna föreslår att riksdagen\r\nbeslutar införa ett personligt riskkapitalavdrag från år 2004.\r\nI Centerpartiets motion Bo235 yrkande 6 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nföreslår motionärerna att avdragsrätten för ombyggnad och underhåll av\r\nbyggnader utvidgas så att omdelbart avdrag kan erhållas vid byte av\r\nbärande delar inom ramen för en oförändrad användning och konstruktion.\r\nSyftet är att stimulera till en ökad upprustning av äldre bostadsbestånd\r\noch motionärerna avsätter 500 miljoner kronor år 2006 för detta ändamål.\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att regeringens arbete med en fortsatt reformering\r\nav 3:12-reglerna innebär att reglerna ska förändras så att de blir mer\r\ngynnsamma för företagen och att avsikten är att reformen ska ge en\r\nvaraktig skattesänkning på 1 miljard kronor. En expertgrupp arbetar med\r\natt genomföra en fördjupad prövning av 3:12-reglerna, och uppdraget ska\r\nredovisas senast vid utgången av oktober 2004. Regeringen avser att\r\ndärefter återkomma med förslag som ska träda i kraft senast den 1 januari\r\n2006. Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av regeringens\r\nfortsatta arbete med 3:12-reglerna avvaktas.\r\nNär det gäller motionsförslagen anför utskottet att de utredningar som\r\ngjorts på området visar att en slopad skatt på aktieutdelningar inte är\r\nett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.\r\nTillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen\r\nav sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens\r\ninvesteringsbenägenhet. Utskottet anser att en generell sänkning av skatten\r\npå ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra\r\nvillkoren för företagandet och avstyrker därför motionsyrkandena om\r\nslopad skatt på aktieutdelning.\r\nFör små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång\r\ntill den internationella kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses\r\nfrån att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på avkastningskravet\r\noch därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens investeringar.\r\nDetta förhållande har beaktats i samband med att riksdagen på senare\r\når beslutat om en rad ändringar i syfte att förbättra villkoren för\r\nnyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av\r\nutdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade bolag infördes hösten\r\n1996 och har utvidgats genom olika beslut under åren 1997 och 1998.\r\nÄven villkoren för finansiering med egna vinstmedel har förbättrats.\r\nEnskilda näringsidkare fick vid 1999 års taxering utvidgade möjligheter\r\ntill reservering genom avsättning till periodiseringsfond, och denna\r\nmöjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer ingående\r\nundersökning av hur företagen använder periodiseringsfonderna (prop.\r\n1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Mot denna\r\nbakgrund finns det enligt utskottets mening inte någon anledning att\r\növerväga att införa ett särskilt avdrag för investeringar i onoterade\r\naktier. Utskottet avstyrker därför förslaget om ett permanent\r\nriskkapitalavdrag.\r\nEnligt skatteutskottets mening är det viktigt att skattereglerna inte\r\nlägger hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att\r\navkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller\r\natt expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i\r\nsamband med nystart av företag ger emellertid inte denna effekt utan\r\nskapar tvärtom en risk för att livskraftiga företag slås ut i konkurrensen\r\nmed nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan\r\nanses vara förenligt med kravet på stabila och goda regler för företagen.\r\nUtskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka förslagen\r\nom olika former av starta-eget-avdrag.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör\r\nförändras så att de blir mer gynnsamma för företagen och avstyrker i likhet\r\nmed skatteutskottet motionerna Fi259 (c) yrkandena 3, 9 och 10, Sk450\r\n(kd) yrkandena 5, 6 och 8, Sk452 (kd) yrkandena 12 och 13, Sk453 (m)\r\nyrkande 39 och Sk454 (fp) yrkande 4.\r\nNär det gäller förslaget om en vidgad avdragsrätt för ombyggnadsåtgärder\r\när utskottet inte berett att tillstyrka en förändring av de regler som\r\ngäller för gränsdragningen mellan vad som får dras av omedelbart och\r\nvad som ska dras av genom värdeminskningsavdrag när det gäller byggnader.\r\nUtskottet avstyrker därför även motion Bo235 (c) yrkande 6.\r\n5.4.2 Ändrade regler för periodiseringsfonderna\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att en räntebeläggning av de\r\njuridiska personernas periodiseringsfonder bör ske och avstyrker\r\nmotionsyrkandena med motsatt inriktning.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen aviserar (avsnitt 8.3.5) ett förslag om räntebeläggning av\r\nvinstmedel som juridiska personer avsatt i periodiseringsfondssystemet.\r\nRäntebeläggningen uppnås genom att en schablonintäkt beräknas på de\r\navsatta vinstmedlen och tas upp vid inkomstbeskattningen. Åtgärden ska\r\nträda i kraft den 1 januari 2005.\r\nRegeringen anför att de tidigare föreslagna lättnaderna beträffande\r\narvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna till inte oväsentlig del kommer\r\nföretagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas och att det\r\ndärför är rimligt att förändringarna finansieringsmässigt balanseras\r\ngenom ändrade beskattningsregler för företagen. En fördel med en\r\nräntebeläggning av periodiseringsfonderna är att möjligheten att utjämna\r\nföretagets resultat mellan olika beskattningsår i allt väsentligt behålls\r\nintakt. Mot en generell tillämpning av räntebeläggningsmetoden talar\r\natt det komplicerar reglerna särskilt för enskilda näringsidkare och\r\ndelägare i handelsbolag som är fysiska personer. Detta står i strid med\r\nregeringens ambitioner att förenkla för dessa företag. Denna konflikt\r\nundviks om dessa företag inte omfattas av ändringen. En sådan lösning\r\nleder visserligen till en marginellt ökad oenhetlighet i skattereglerna\r\nmellan juridiska personer och övriga företagsformer. Detta måste vägas\r\nmot målet om enkla regler för dessa näringsidkare. Regeringen bedömer\r\natt förenklingsaspekten väger tyngre i denna fråga. Endast företag som\r\ni inkomstskattesammanhang anses som juridiska personer bör därför\r\nomfattas av ett system med räntebeläggning av periodiseringsfonderna.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet\r\nmotsätter sig förslaget och räknar därför inte med några inkomster från\r\ndetta förslag. Avslagsyrkanden framställs i motionerna Sk453 yrkande 40\r\nav Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi259 yrkandena 35 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) och Sk450 yrkande 14 av Per Landgren m.fl. (kd).\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet delar i sitt yttrande regeringens bedömning att lättnaderna\r\ni arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen till inte oväsentlig del\r\nkommer företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas och\r\natt det är rimligt att förändringarna finansieras genom en räntebeläggning\r\nav juridiska personers periodiseringsfonder. Utskottet avstyrker\r\nföljaktligen motionerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna\r\nFi259 (c) yrkande 35, Sk450 (kd) yrkande 14 och Sk453 (m) yrkande\r\n40.\r\n5.4.3 Royalty\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om att royalty ska beskattas i\r\ninkomstslaget kapital.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nBakgrund\r\nRoyalty ska enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.\r\nOm royaltyn grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig\r\nverksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet ska den dock tas upp\r\ni inkomstslaget tjänst.\r\nMotionen\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 20 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. föreslås att beskattningen av royaltyinkomster från uppfinningar\r\noch patent beskattas i inkomstslaget kapital från 2005.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att det bör undvikas att införa särskilda\r\nskattestimulanser för viss typ av verksamhet. Förslag om skattefrihet under\r\nbegränsad tid för royaltyinkomster har tidigare lagts fram av\r\nInnovationsutredningen (SOU 1993:84) men har inte ansetts vara aktuella att\r\ngenomföra. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Sk453 (m)\r\nyrkande 20.\r\n\r\n\r\n5.5 Social- och arbetsgivaravgifter\r\nTabell 5.5 Inkomsttitel 1200 Socialavgifter\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n5.5.1 Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av det särskilda\r\navdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifter och om en förändring av\r\nnivåerna inom socialavgifterna. Motionsförslagen om andra förändringar\r\nav reglerna om nedsättning av socialavgifter avstyrks. Utskottet avstyrker\r\näven motionsförslagen om en höjning av sjukförsäkringsavgiften respektive\r\nen omläggning av arbetsgivaravgifterna till vad som motsvarar 30 dagars\r\narbetsgivarinträde.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nSocialförsäkringarna finansieras av allmän pensionsavgift, socialavgifter,\r\nstatlig ålderspensionsavgift och allmänna skattemedel.\r\nSocialavgiftslagen (2000:980), som trädde i kraft den 1 januari 2001,\r\ninnebär främst en lagteknisk och språklig bearbetning av de tidigare\r\nbestämmelserna om socialavgifter samt en anpassning till den nya\r\nsocialförsäkringslagen (1999:799). Socialavgifter utgörs av arbetsgivaravgifter\r\noch egenavgifter och tas ut för att finansiera systemen för social\r\ntrygghet.\r\nArbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och andra personer som ger\r\nut ersättning som är avgiftspliktig enligt 2 kap. socialavgiftslagen.\r\nAvgiftspliktig ersättning är främst löner, arvoden och andra skattepliktiga\r\nförmåner. Avgiftsunderlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter består\r\nav summan av de avgiftspliktiga ersättningar som har utgetts under en\r\nkalendermånad. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 29,57 % av avgiftsunderlaget,\r\nvarvid sjukförsäkringsavgiften utgör 11,08 % och arbetsmarknadsavgiften\r\n3,70 %.\r\nEgenavgifter betalas av fysiska personer som har avgiftspliktig inkomst\r\nenligt 3 kap. socialavgiftslagen. I första hand betalas egenavgifter\r\nför överskott av näringsverksamhet i vilken den som har inkomsten har\r\narbetat i inte oväsentlig utsträckning. Egenavgifterna uppgår till 27,\r\n76 % av avgiftsunderlaget, varvid sjukförsäkringsavgiften utgör 11,81\r\n% och arbetsmarknadsavgiften 1,16 %.\r\nVid beräkning av arbetsgivaravgifterna gäller att en arbetsgivare varje\r\nmånad får göra avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550\r\nkr, vilket motsvarar en årlig lönesumma på 852 000 kr. När det gäller\r\nberäkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget,\r\ndock högst med 9 000 kr per år, vilket motsvarar ett avgiftsunderlag\r\npå 180 000 kr.\r\nGenom lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980), som trädde i kraft den 1 januari 2002,\r\ninfördes en regional stimulans för företagandet i stödområde A. Lagen\r\när utformad så att den ryms inom ramen för det s.k. försumbara stödet\r\nenligt EG-regler. Företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och fiske\r\nsamt transport är därmed uteslutna. Stimulansen lämnas genom utvidgade\r\navdrag på 10 %, utöver avdragen på 5 %, vid beräkningen av arbetsgivaravgifter\r\noch egenavgifter. Det utvidgade avdraget avseende arbetsgivaravgifter\r\när maximerat till 7 100 kr per månad och avseende egenavgifter till\r\n18 000 kr per år.\r\nArbetsgivare och egenföretagare ska också enligt lagen (1994:1920) om\r\nallmän löneavgift betala allmän löneavgift med 3,13 %.\r\nArbetsgivare som betalar ut lön etc. till anställd som fyllt minst 65\r\når (född 1937 eller tidigare) vid årets ingång ska betala särskild\r\nlöneskatt om 24,26 %. Arbetsgivare som betalar ut lön till anställd som\r\nfyllt 65 år, född 1938, ska betala särskild löneskatt om 16,16 %. För\r\ndessa personer ska även ålderspensionsavgift med 10,21 % betalas.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 32 delvis och punkt 33) att det särskilda\r\navdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifter sänks från maximalt 3 550\r\ntill maximalt 3 090 kr per månad. Den årslönesumma som ger högst avdrag\r\nuppgår därmed till 741 600 i stället för 852 000 kr. Om avdraget görs\r\njämnt fördelat över hela året uppgår det sammanlagda avdraget till högst\r\n37 080 kr per år. Förslaget beräknas ge en förstärkning av statens\r\nintäkter med 1,18 miljarder kronor netto. Regeringen framhåller att\r\neftersom det i budgetpropositionen föreslås skattelättnader som till\r\ninte oväsentlig del kommer företagssektorn till del är det rimligt att\r\nfinansieringen av dessa lättnader sker genom förändringar av\r\nbeskattningsreglerna för företag.\r\nI propositionen föreslås (punkterna 32 delvis och 33) vidare att\r\nsjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften justeras med hänsyn\r\ntill de kostnader som dessa avgifter ska täcka år 2005 och att den\r\nallmänna löneavgiften sänks för att det totala uttaget av socialavgifter\r\ninte ska ändras.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\nbegärs bl.a. att den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifter om\r\n5 % avskaffas. Yrkandet framställs även i motion Sk453 yrkande 41 av\r\nLennart Hedquist m.fl. Motionärerna anser att det är rimligt att företagen\r\nbär en del av finansieringen av de skattesänkningar för företagare som\r\nModeraterna föreslår. I motion Fi231 begärs även att arbetsgivaravgifterna\r\nsänks för äldre än 61 år i syfte att stimulera företagen att anställa\r\noch behålla äldre arbetskraft. Yrkandet preciseras i motion Sk453 yrkande\r\n42. Arbetsgivaravgifterna för äldre än 61 år ska ersättas med den\r\nsärskilda löneskatt och pensionsavgift som i dag gäller för arbetstagare\r\näldre än 65 år. Yrkandet framställs även i motion Sf357 av Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. yrkande 14.\r\nI motion Sk453 yrkande 34 begärs att företag inom sektorerna jordbruk,\r\nvattenbruk och fiske med driftsställe i stödområde A också ska omfattas\r\nav den extra nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. begärs,\r\ni syfte att stimulera sysselsättningen, att arbetsgivaravgifterna för\r\nalla företag halveras upp till en lönesumma på ca 250 000 kr inklusive\r\nden generella nedsättningen av arbetsgivaravgifter om 5 %, men med\r\nbibehållen 5-procentig nedsättning på avgiftsunderlag mellan 250 000 och\r\n852 000 kr. I yrkande 20 begärs avslag på regeringens förslag om reducerad\r\nnedsättning av arbetsgivaravgifterna.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi233 yrkande 9 av Göran Hägglund m.fl.\r\nbegärs bl.a. avslag på regeringens förslag om en reducering av den\r\ngenerella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Yrkandet framställs\r\näven i motionerna Sk450 yrkande 15 av Per Landgren m.fl. och Sk452\r\nyrkande 19 av Per Landgren m.fl. Dessutom föreslås i motionerna Fi233\r\nyrkande 9 och Sk452 yrkande 20 att sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,\r\n28 procentenheter för att neutralisera effekten av en andra karensdag\r\noch därmed öka statens inkomster.\r\nI Centerpartiets motion Fi234 av Maud Olofsson m.fl. begärs bl.a. att\r\nen reformerad sjuklönemodell ska införas och att denna ska kompenseras\r\nmed likformiga sänkta arbetsgivaravgifter motsvarande 30 dagars\r\narbetsgivarinträde. Förslaget innebär en minskning av statens inkomster med\r\n2 500 miljoner kronor för 2005. I motion Fi259 yrkande 37 av Maud\r\nOlofsson m.fl. begärs avslag på regeringens förslag om reducering av\r\nnedsättningen av arbetsgivaravgifterna.\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet konstaterar när det gäller Moderaternas\r\nförslag om ökad nedsättning av socialavgifterna i Norrland att lagen om\r\nutvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen faller\r\ninom ramen för det s.k. försumbara stödet enligt EG-regler. I lagen\r\nundantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och\r\nfiske. Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet ges en utformning\r\nsom är förenlig med de regler som gäller inom EU för statsstöd. Vidare\r\när det utskottets principiella inställning att det bör finnas ett tydligt\r\nsamband mellan de socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som\r\ndessa avgifter ska finansiera. Ett sådant samband är lagfäst i den nya\r\nlagen om fördelning av socialavgifter. En regional nedsättning av\r\nsocialavgifter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella\r\nstödområdet måste betraktas som en del av regionalpolitiken. Mot bakgrund\r\nav detta kan det ifrågasättas, och särskilt vid en eventuell utvidgning\r\nav avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i anspråk\r\navgifter som är avsedda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner\r\nsom sjukpenning och föräldrapenning, detta särskilt som det finns\r\navgifter/löneskatter som inte har till syfte att finansiera förmåner inom\r\nsocialförsäkringen. Utskottet är således inte berett att tillstyrka\r\nModeraternas motionsförslag.\r\nSocialförsäkringsutskottet anser inte att det finns utrymme för vare\r\nsig Moderaternas förslag om minskade arbetsgivaravgifter för personer\r\növer 61 år och att avskaffa den generella nedsättningen av arbetsgivaravgiften\r\neller Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna ska halveras\r\nupp till ett underlag om 250 000 kr. Utskottet ställer sig inte bakom\r\nKristdemokraternas krav på ytterligare en karensdag och kan således\r\ninte tillstyrka förslagen om höjda procentsatser för vissa socialavgifter\r\ntill följd av dessa reformer. Utskottet är inte heller berett att ställa\r\nsig bakom Centerpartiets förslag om en ny sjuklönemodell och tillstyrker\r\nsåledes inte heller förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter med anledning\r\nav detta.\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens förslag om reducering\r\nav nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och om ändrade nivåer inom\r\nsocialavgifterna.\r\nSocialförsäkringsutskottet noterar att regeringen i proposition 2004/05:21\r\nDrivkrafter för minskad sjukfrånvaro lägger fram ett förslag om en\r\nsärskild sjukförsäkringsavgift som kan sägas innebära att\r\nsjukförsäkringsavgiften\r\ni arbetsgivaravgifterna till en del ersätts av en rörlig avgift. Den\r\nvanliga sjukförsäkringsavgiften sänks i stället till 10,15 %. Utskottet,\r\nsom bedömer att förslaget inte påverkar de sammantagna inkomsterna på\r\nstatsbudgeten för 2005, kommer att behandla nämnda proposition senare\r\nunder hösten.\r\nUtskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med socialförsäkringsutskottet\r\nregeringens förslag om en sänkning av det särskilda avdraget vid beräkning\r\nav arbetsgivaravgifter och om ändrade nivåer inom socialavgifterna och\r\ndelar socialförsäkringsutskottets bedömning när det gäller de förändringar\r\nsom föreslås i proposition 2004/05:21.\r\nFinansutskottet vill med anledning härav föreslå en förändring av\r\nbudgetens indelningen i inkomsttitlar. En ny inkomsttitel bör skapas,\r\n1295 Särskild sjukförsäkringsavgift, och dit förs inkomster från\r\narbetsgivarnas medfinansieringsansvar från den 15:e sjukdagen. Inkomsterna\r\nberäknas för 2005 till 2,3 miljarder kronor. Inkomsterna på inkomsttitel\r\n1221 Sjukförsäkringsavgift, minskas i motsvarande mån. Förändringen har\r\nalltså ingen effekt på statsbudgetens samlade inkomster, men innebär en\r\nsärredovisning av den nya särskilda sjukförsäkringsavgiften.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Fi232 (fp) yrkande 20, Fi233 (kd) yrkande\r\n9, Fi259 (c) yrkande 37, Sk450 (kd) yrkande 15, Sk452 (kd) yrkandena 19\r\noch 20 och Sk453 (m) yrkandena 34, 41 samt 42 och Sf357 (m) yrkande 14.\r\n\r\n5.6 Skatt på egendom\r\nTabell 5.6 Inkomsttitel 1300 Skatt på egendom\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n\r\n5.6.1 Fastighetsbeskattning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.\r\n\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nSedan den 1 januari 2001 är skattesatsen för småhus 1,0 % av fastigheternas\r\ntaxeringsvärde och för hyreshus (bostadsdelen) 0,5 % av taxeringsvärdet.\r\nNyproducerade bostadshus är fria från fastighetsskatt de första fem\r\nåren, och för de därpå följande fem åren betalas halv fastighetsskatt.\r\nEn begränsningsregel gäller och innebär att fastighetsskatten för ett\r\nsmåhus som utgör den skattskyldiges permanenta bostad begränsas så att\r\nden under vissa förutsättningar inte överstiger 5 % av hushållsmedlemmarnas\r\nsammanlagda inkomster (prop. 2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3, rskr.\r\n2001/02:59). Den som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt\r\nfår även förmögenhetsskatten reducerad.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkandena 24 och 27 av Lennart\r\nHedquist m.fl. anför motionärerna att fastighetsskatten är djupt orättvis\r\noch uppmuntrar till ökad skuldsättning. Flitiga människor, inte sällan\r\näldre, som avstått från konsumtion och i stället sparat för att få en\r\ntryggare ålderdom straffbeskattas. Låginkomsttagare som ärver föräldrahemmet\r\nuppmanas av regeringen att låna till skatten eller flytta. Motionärerna\r\nvill på sikt avskaffa fastighetsskatten. Som ett första omedelbart steg\r\nföreslås att skatteuttaget begränsas. Ett tak införs för fastighetsskatteuttaget\r\nför småhus och fritidshus 2005. Taket beräknas som summan av 80 kr per\r\nkvadratmeter värdeyta i huset och 2 kr per kvadratmeter tomtyta, dock\r\nmaximalt 5 000 kr i skatt för tomten. Motionärerna avskaffar också den\r\ns.k. schablonintäkten för bostadsrättsföreningar.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk454 yrkande 15 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. föreslår motionärerna att fastighetsbeskattningen avskaffas. Det\r\ngrundläggande motivet för detta är att fastighetsskatten strider mot\r\nprincipen skatt efter bärkraft. För många människor är det huvudsakliga\r\nsparandet lagt i boendet. Fastighetsskatt och, ofta därtill, förmögenhetsskatt\r\ngör att boendet blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna\r\noöverkomliga. Avskaffandet kan dock inte ske omedelbart. Skatten beräknas\r\nför 2005 inbringa över 25 miljarder kronor till statskassan från boende\r\ni hyresrätter, bostadsrätter, småhus och villor samt industrifastigheter.\r\nFastighetsskatten måste därför avvecklas stegvis. Motionärerna föreslår\r\natt skattesatserna för 2005 sänks från dagens 1,0 % på småhus till 0,8 %\r\noch från 0,5 % på flerbostadshus till 0,4 %.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi258 yrkande 6 av Lars Lindén m.fl. föreslås\r\natt kommunen ges rätt att införa en kommunal fastighetsavgift samtidigt\r\nsom den statliga fastighetsskatten slopas helt för småhusenheter,\r\nbostadshyreshusen (hyres- och bostadsrätter) och industriella och\r\nkommersiella lokaler. De minskade skatteintäkterna för staten kompenseras\r\nbl.a. genom en minskning av det generella statsbidraget till primärkommuner\r\nsamtidigt som dessa ges möjlighet att ta ut en kommunal avgift per\r\nsmåhusenhet om högst 2 600 kr per år. Kommunerna får likaledes ta ut en\r\nårlig kommunal fastighetsavgift på max 800 kr per bostadslägenhet, högst\r\n63 kr per kvadratmeter för de kommersiella lokalerna och högst 17 kr\r\nper kvadratmeter och år för industrienheterna. De principiella motiven\r\nför den kommunala avgiften är att den kommunala avgiften ska bidra till\r\natt täcka fastighetsrelaterade kommunala kostnader för: 1) Gator, vägar\r\noch parkering, 2) räddningstjänst samt 3) fysisk och teknisk planering\r\noch bostadsförbättring. Detta skulle ge kommunerna en stabil avgiftsbas,\r\nsom garanterar fastighetsägarna samhällstjänster.\r\nOckså i Kristdemokraternas motion Sk452 yrkandena 14, 16 och 17 av Per\r\nLandgren m.fl. föreslås att fastighetsskatten ersätts med en kommunal\r\navgift. Motionärerna anför vidare att de höga taxeringsvärdena i många\r\nområden har lett till kraftiga höjningar inte bara av fastighetsskatten\r\nutan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så\r\nstora marginaler att leva på. Motionärerna föreslår därför att\r\ntaxeringsvärdena återgår till de som gällde före höjningarna från år 2000.\r\nKapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder höjs samtidigt\r\ntill 30 %.\r\nI Centerpartiets motion Sk446 yrkandena 4-7 av Jörgen Johansson m.fl.\r\nanförs att den nuvarande fastighetsbeskattningen är utformad på ett\r\norättvist sätt, främst på grund av taxeringsförfarandet. Även om systemet\r\nreformeras är beskattningen för hög. Uttagsprocenten för fastighetsskatten\r\nbör därför sänkas från nuvarande 1,0 % till 0,9 % år 2005. Från år 2006\r\nska skatten sänkas till 0,75 %. Detta kostar 1 400, 3 600 respektive\r\n3 500 miljoner kronor för de tre åren. Motionärerna minskar den löpande\r\nbeskattningen för att i stället öka den något vid själva försäljningstillfället\r\ndå avkastningen är monetär och explicit. Därför höjs kapitalvinstbeskattningen\r\nfrån 20 % till 30 %, och uppskovsavdragen minskar till 75 %, vilket\r\ninnebär att 25 % av reavinsten vid försäljning av fastighet ska beskattas\r\näven om personen i fråga anskaffar ny bostad enligt det gällande\r\nregelverket för uppskovsavdrag. Stämpelskatten höjs dessutom från 1,5 %\r\ntill 1,725 %. Dessutom föreslår motionärerna ett tak på tomtvärdet på\r\n300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva\r\nområden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver\r\nupp det totala taxeringsvärdet.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att fastighetsskatten utgör en viktig inkomstkälla\r\nvid finansiering av den gemensamma välfärden och att utskottet inte är\r\nberett att tillstyrka tillkännagivanden eller beslut som innebär att\r\nfastighetsskatten helt eller delvis avskaffas. Det är enligt skatteutskottets\r\nmening inte heller aktuellt med en höjning av skatten på kapitalvinst\r\nvid försäljning av privatbostad. Skatteutskottet avstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Fi258\r\n(kd) yrkande 6, Sk446 (c) yrkandena 4-7, Sk452 (kd) yrkandena 14, 16\r\noch 17, Sk453 (m) yrkandena 24 och 27 och Sk454 (fp) yrkande 15.\r\n\r\n5.6.2 Förmögenhetsskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att fribeloppet för uttag\r\nav förmögenhetsskatt för sambeskattade par höjs till 3 miljoner kronor.\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om avskaffad förmögenhetsskatt m.\r\nm.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 35) att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt\r\nför sambeskattade par höjs från 2 000 000 kr till 3 000 000 kr fr.o.m.\r\n2006 års taxering.\r\nRegeringen anser att det finns skäl att förändra förmögenhetsbeskattningen\r\ni en mildrande riktning och att en sådan förändring bör ske genom\r\nhöjningar av fribeloppen. På så sätt minskar antalet personer som betalar\r\nförmögenhetsskatt, och skatten kommer i huvudsak att träffa större\r\nförmögenheter. I första hand bör det gemensamma fribeloppet för sambeskattade\r\npar höjas. Därigenom uppnås större neutralitet mellan å ena sidan gifta\r\noch sambor med gemensamma barn som sambeskattas och å andra sidan sambor\r\nutan gemensamma barn som har var sitt fribelopp. Den föreslagna höjningen\r\ninnebär att det gemensamma fribeloppet för sambeskattade par kommer att\r\nmotsvara två fribelopp för ensamstående.\r\nRegeringen kommer i det fortsatta arbetet med förändringar av\r\nförmögenhetsskatten att överväga att slopa undantaget från skatteplikt för\r\nhuvuddelägares aktier och i stället införa ett tak för uttag av\r\nförmögenhetsskatt.\r\nRegeringen anför att det finns anledning att överväga om undantaget för\r\nhuvuddelägares aktier ska behållas. Ett borttagande av bestämmelsen\r\nskulle leda till att vissa huvuddelägare tvingades betala orimligt mycket\r\ni förmögenhetsskatt. Det skulle även kunna leda till att intresset för\r\natt låta inregistrera aktier på börsens A-lista hämmades. Ett avskaffande\r\nav huvuddelägarundantaget bör därför endast ske om det samtidigt införs\r\nnågon form av begränsning av skatteuttaget. Ett alternativ till undantaget\r\nför huvuddelägares aktier kan vara att införa ett tak för förmögenhetsskatten,\r\ndvs. en beloppsgräns som anger hur mycket en skattskyldig maximalt ska\r\nbehöva betala i förmögenhetsskatt. Ett tak i kombination med ett slopande\r\nav huvuddelägarundantaget innebär att vissa huvuddelägare, vilkas\r\nförmögenhet i huvudsak består av aktier som i dag är undantagna från\r\nförmögenhetsskatt, kommer att betala mer skatt, medan andra, som har\r\nbetydande tillgångar utöver aktierna i fråga, kommer att betala mindre.\r\nHur många som kommer att få betala mer respektive mindre beror på hur\r\nnivån för ett tak kalibreras.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion N305 yrkande 12 av Fredrik Reinfeldt\r\nm.fl. anförs att beskattningen av arv, gåvor och förmögenheter inbringar\r\nförhållandevis blygsamma belopp samtidigt som dessa skatter är mycket\r\nskadliga för företagandet. Förmögenhetsskatten missgynnar svenskt ägande\r\nav svenska företag och hindrar kapitalackumulation. Motionärerna beklagar\r\natt förmögenhetsskatten endast förändras marginellt och avsätter medel\r\nför att successivt avskaffa förmögenhetsskatten. I motion Fi202 av Ulf\r\nSjösten (m) anförs att det råder en bred enighet dels om förmögenhetsskattens\r\nskadliga effekter för god utveckling och tillväxt i Sverige, dels om\r\nvikten av att ta bort den orättvisa och lotteribetonade skatten. Motionären\r\nföreslår att förmögenhetsskatten avskaffas.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Sk454 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.\r\nfl. anförs att en förutsättning för att det ska bildas nya företag och\r\nför att dessa ska kunna växa är tillgång till riskkapital och att Sverige\r\nupphör att tillhöra den minoritet i västvärlden som fortfarande har\r\nförmögenhetsskatten kvar. Motionärerna vill avskaffa sambeskattningen\r\noch höja fribeloppet till 1,9 miljoner kronor per person. De avskaffar\r\nförmögenhetsskatten inom fyra år.\r\nI Kristdemokraternas motioner Sk450 yrkandena 3 och 17 och Sk452 yrkande\r\n18 anförs att de senaste årens utveckling har visat på svårigheterna i\r\natt bibehålla förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att\r\nfinna i den ökande internationaliseringen som gör det omöjligt för\r\nSverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt\r\növerstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen, som tidigare kunnat\r\nmotiveras av fördelningspolitiska skäl, får i dag helt andra effekter\r\nän de tänkta. Även regeringen överväger i budgetpropositionen att i det\r\n\"fortsatta arbetet\" utreda om man ska föreslå att slopa befrielsen från\r\nförmögenhetsskatt och i stället införa ett tak i förmögenhetsskatten.\r\nMotionärerna anser att detta är ytterligare ett bevis för att\r\nförmögenhetsskatten är feltänkt i grunden. Motionärerna föreslår att\r\nförmögenhetsskatten avvecklas med 0,5 procentenheter till 1,0 % till år 2006\r\noch med ytterligare 0,25 procentenheter till 0,75 % år 2007 för att\r\nsedan slopas helt. Enligt uppskattningar som gjorts befinner sig så\r\nmycket som 500 miljarder kronor utomlands som tillhör svenskar. Detta\r\n\"flyktkapital\" skulle kunna betyda mycket för den svenska samhällsekonomin\r\nom det kunde placeras i svenska finansinstitut. Motionärerna anser att\r\nregeringen måste utreda hur en tidsbegränsad amnesti kan införas så att\r\nså mycket kapital som möjligt placeras i Sverige.\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 4-6 av Maud Olofsson m.fl. anför\r\nmotionärerna att Sverige är ett av de få länder i västvärlden som\r\nfortfarande har en förmögenhetsbeskattning. Därtill är skattesatsen en av\r\nde högsta bland de länder som tillämpar systemet. Det är dessutom oroande\r\natt det hörs signaler om att bredda skatten till att även gälla exempelvis\r\naktier noterade på O-listan. Detta tangerar retroaktiv lagstiftning\r\neftersom de som har valt att notera sina företag här har gjort det under\r\npremisserna att aktierna inte skulle bli föremål för förmögenhetsbeskattning.\r\nFöretag på O-listan är mindre och tillväxtorienterade företag som har\r\nblivit noterade i syfte att underlätta för riskkapitalförsörjning. Att\r\ni efterhand ens diskutera att låta dessa aktier omfattas av förmögenhetsskatt\r\när upprörande. Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten i ett första\r\nsteg sänks till 1 % 2005 och att värdet av egnahem inte ska tas upp i\r\nförmögenhetsbeskattningen. Från och med 2006 avskaffas förmögenhetsskatten.\r\nRiksdagen bör besluta att sänka förmögenhetsskatten till 1 % och undanta\r\nvärdet av egnahem från förmögenhetsbeskattningen.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens\r\nförslag att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt för sambeskattade\r\npar höjs från 2 000 000 kr till 3 000 000 kr fr.o.m. 2006 års taxering\r\noch tillstyrker därför propositionen i denna del.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det bör övervägas att slopa\r\nundantaget för huvuddelägares aktier och att införa ett tak för uttag\r\nav förmögenhetsskatt. Utskottet är således inte berett att tillstyrka\r\nförslagen om slopad eller avvecklad förmögenhetsskatt och avstyrker\r\ndärför motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens\r\nförslag om att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt för sambeskattade\r\npar höjs till 3 miljoner kronor och delar regeringens bedömning när det\r\ngäller undantaget för huvuddelägares aktier. Utskottet avstyrker motionerna\r\nFi202, (m), Fi259 (c) yrkandena 4-6, Sk450 (kd) yrkandena 3 och 17,\r\nSk452 (kd) yrkande 18, Sk454 (fp) yrkande 2 och N305 (m) yrkande 12.\r\n5.6.3 Slopad arvs- och gåvoskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att skatten på arv och gåva bör\r\nslopas fr.o.m. årsskiftet och avstyrker motionsförslaget om att ett\r\nsådant beslut bör gälla fr.o.m. den 20 september 2004.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen anför (avsnitt 8.3.2) att arvs- och gåvoskatten är kostsam\r\natt administrera och att detta faktum måste sättas i relation till de\r\nintäkter som skatten ger. På grund av värderingsreglerna och konstruktionen\r\ni övrigt av arvs- och gåvoskattereglerna är det lätt att nedbringa\r\nskatten genom olika skatteplaneringsåtgärder som är helt lagliga. Mot\r\nbakgrund av detta och med syfte att underlätta generationsskiften i\r\nföretag avser regeringen att senare under hösten föreslå riksdagen att\r\narvs- och gåvoskatten tas bort. Inriktningen är att arvs- och gåvoskatten\r\nska slopas fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\nMotionen\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 19 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. föreslår motionärerna att arvs- och gåvoskatten avskaffas med\r\nverkan från den 20 september 2004.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning att skatten på arv och gåva\r\nbör slopas men är inte berett att frångå den inkomstberäkning som\r\nregeringen redovisar och som grundar sig på att arvs- och gåvoskatten ska\r\nslopas med verkan fr.o.m. den 1 januari 2005. Utskottet avstyrker\r\nföljaktligen motionsyrkandet om att arvs- och gåvoskatten ska avskaffas\r\nredan fr.o.m. den 20 september 2004.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning\r\natt arvs- och gåvoskatten bör slopas med verkan fr.o.m. den 1 januari\r\n2005 och avstyrker därför motion Sk453 (m) yrkande 19.\r\n\r\n5.7 Skatt på varor och tjänster\r\nTabell 5.7 Inkomsttitel 1400 Skatt på varor och tjänster\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n\r\n5.7.1 Moms på tidskrifter\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om höjd moms på tidskrifter.\r\nJämför reservation 7 (kd).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har under hösten 2001 beslutat att sänka mervärdesskatten på\r\nböcker och tidskrifter från 25 % till 6 % fr.o.m. den 1 januari 2002\r\n(prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12).\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 29 av Per Landgren m.fl.\r\nåterställs mervärdesskatten på tidskrifter till 25 %. Motionärerna anför\r\natt de står bakom beslutet att sänka bokmomsen till 6 % men att de inte\r\nanser att det är lika angeläget med sänkt moms på tidskrifter.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att såväl det kulturpolitiska syftet som administrativa\r\noch praktiska skäl talar för att både böcker och tidskrifter bör ingå\r\ni området med reducerad mervärdesskatt. Området har utformats i nära\r\nanslutning till det utrymme som finns i punkt 6 i bilaga H till sjätte\r\nmervärdesskattedirektivet. Skatteutskottet ser inte någon anledning att\r\nändra denna gränsdragning och avstyrker därför motionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottets motion Sk452\r\n(kd) yrkande 29.\r\n5.7.2 Alkoholskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om sänkta kvoter för privatinförsel\r\nav alkohol.\r\nJämför reservation 7 (kd).\r\nBakgrund\r\nEnligt de regler som allmänt gäller inom EU ska privata inköp av alkohol\r\noch tobak beskattas i inköpslandet. Kommersiell handel med dessa varor\r\nska beskattas i den medlemsstat där varorna slutligen konsumeras. En\r\nprivatperson har således rätt att ta med sig alkoholdrycker och tobaksvaror\r\nsom är avsedda för eget bruk och inköpta i en annan medlemsstat utan\r\natt någon ytterligare punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in\r\nför kommersiella ändamål i hemlandet ska däremot punktskatt alltid\r\nbetalas där.\r\nFör att avgöra om det är fråga om införsel för kommersiella ändamål ska\r\nenligt EG:s regler bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får\r\nanvända sig av indikativa nivåer uteslutande till ledning för bedömning\r\nav om varorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa nivåerna\r\nfår då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter\r\nvin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och\r\n1 kilo röktobak.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen anför att Alkoholinförselutredningen nyligen har överlämnat\r\nsitt betänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86). För att bryta mönstret\r\nmed den kraftigt ökade resandeinförseln av sprit och för att stärka den\r\nsvenska alkoholpolitikens legitimitet föreslås i betänkandet att skatten\r\npå sprit sänks med 40 % från den 1 januari 2005. En sådan sänkning av\r\nskatten skulle leda till i medeltal 29 % lägre spritpriser på Systembolaget.\r\nBetänkandet är för närvarande ute på remiss och remissinstanserna ska\r\nlämna sina synpunkter på betänkandet senast den 15 december 2004.\r\nRegeringen fortsätter beredningen av frågan om alkoholskatten.\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 47 av Per Landgren m.fl. anför\r\nmotionärerna att införselkvoterna för privatpersoners import av alkohol\r\ngör det svårt att föra en effektiv alkoholpolitik. Införselkvoterna bör\r\nsänkas för att stoppa den alkoholflod som rinner in i Sverige. Sverige\r\nmåste verka för att alkoholfrågan ska bli en folkhälsofråga i stället\r\nför som nu enbart en jordbruksfråga och en handelsfråga. Motionärerna\r\nyrkar att införselkvoterna sänks till 1 liter starksprit, 5 liter vin\r\noch 15 liter starköl.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att Sverige genom regeringen arbetar för att stärka\r\nfolkhälsopolitikens ställning inom EU och att detta bl.a. innebär att\r\nSverige verkar för att man inom EU, i större utsträckning än tidigare,\r\nska ta hänsyn till olika åtgärders effekter på folkhälsan även inom\r\nandra politikområden än t.ex. inre marknads- och jordbrukspolitik.\r\nSverige har i flera år fört diskussioner med medlemsländerna och med\r\nkommissionen om kopplingen mellan alkohol, alkoholpolitik och folkhälsa.\r\nUtgångspunkten har varit att alkoholfrågan i många delar är en nationell\r\nangelägenhet, men att det finns frågor och områden som bäst kan lösas\r\npå gemenskapsnivå, som t.ex. den rådsrekommendation om unga och alkohol\r\nsom antogs 2001 i Stockholm.\r\nSyftet med Sveriges initiativ har primärt varit att hitta områden där\r\nEU:s medlemsländer och kommissionen har nytta av att samarbeta, utbyta\r\ninformation och enas om någon form av gemensamma rekommendationer. Den\r\nsvenska regeringen har pekat på vissa områden som anses vara viktiga\r\natt diskutera på gemenskapsnivå inom EU och som kan ingå i en\r\ngemenskapsstrategi rörande alkohol. Till dessa hör rekommendationer eller\r\ndirektiv om höjda minimiskatter på alkohol inom EU, begränsningar av\r\nalkoholreklam, alkoholfria arbetsplatser, alkoholfria graviditetsperioder,\r\nalkoholfri trafik och åldersgränser vid försäljning av alkohol. En\r\ngemensam europeisk kunskapsuppbyggnad om alkoholproblemets omfattning\r\noch effekter är viktig som underlag för framtida gemensamma åtgärder\r\ninom EU.\r\nUtskottet anför att Sverige tillsammans med Finland tog initiativet\r\ntill en länderjämförande undersökning om alkoholproblemets omfattning\r\noch hur alkoholpolitiken ser ut i samtliga EU-länder, det s.k. ECAS-projektet\r\n(European Comparative Alcohol Study). Resultaten från projektet\r\npublicerades år 2002 och visar tydligt att alkoholrelaterade skador är ett\r\nmycket allvarligt folkhälsoproblem i samtliga EU-länder (Norström, 2002;\r\nLeifman, m.fl., 2002).\r\nNär det gäller alkoholskatter konstaterar skatteutskottet att den svenska\r\nregeringen har uppfattningen att EU:s miniminivåer för skatt på\r\nspritdrycker, vin och öl bör höjas av folkhälsoskäl. Minimiskatterna har\r\ninte höjts sedan alkoholskattedirektivet trädde i kraft den 1 januari\r\n1993, vilket i praktiken inneburit att alkoholskatterna i reella termer\r\nsjunkit med ungefär en fjärdedel. Sverige har vid flera tillfällen i\r\nEU-arbetet hävdat att det inte bör vara möjligt att ha nollskattesats\r\npå vin. Vidare har Sverige hävdat att en höjning av minimiskattesatserna\r\nför alla alkoholdrycker bör ske och att s.k. alkoläsk bör beskattas\r\nhögre än för närvarande.\r\nVid de nordiska finansministrarnas möte på Island under våren 2004\r\nbeslutades om en gemensam nordisk hållning i alkoholskattefrågorna. De\r\nnordiska länderna ska driva frågan om att EU avskaffar nollskattesatsen\r\npå vin och att minimiskatten på alkohol respektive alkoläsk höjs. De\r\nska verka för att kommissionen tar fram en alkoholstrategi.\r\nAlkoholinförselutredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande Var\r\ngår gränsen? (SOU 2004:86) till regeringen. För att bryta mönstret med\r\nden kraftigt ökade resandeinförseln av sprit och för att stärka den\r\nsvenska alkoholpolitikens legitimitet föreslås i betänkandet att skatten\r\npå sprit sänks med 40 % från den 1 januari 2005. En sådan sänkning av\r\nskatten skulle leda till i medeltal 29 % lägre spritpriser på Systembolaget.\r\nUtredningen föreslår också att Sverige intensifierar arbetet med att\r\nfå till stånd den gemenskapsstrategi för att minska alkoholens\r\nskadeverkningar som initierades under det svenska ordförandeskapet, verkar\r\naktivt för att inom ramen för EU införa varningstexter på förpackningar\r\nsom innehåller alkohol och ökar ansträngningarna i arbetet med att ge\r\nde folkhälsomässiga konsekvenserna av olika förslag och beslut större\r\nbetydelse inom EU. Sverige bör också arbeta för att bilda allianser med\r\nde nordiska och baltiska länderna samt med övriga nya medlemsländer\r\ninom EU när det gäller alkoholpolitik. Betänkandet är för närvarande\r\nute på remiss och remissinstanserna ska lämna sina synpunkter på\r\nbetänkandet senast den 15 december 2004.\r\nI dagarna har de nordiska hälso- och socialministrarna i Norden beslutat\r\nom en gemensam strategi i det alkoholpolitiska arbetet inom EU. Bland\r\nannat vill Nordiska ministerrådet se en halvering av införselnivåerna\r\noch kraftigt höjda minimiskatter på alkohol.\r\nAv det anförda framgår enligt skatteutskottets mening att regeringen\r\nbereder frågan om alkoholskatten vidare, och utskottet är inte berett\r\natt tillstyrka motionärernas förslag om att Sverige ensidigt och i strid\r\nmed de regler som gäller på området ska besluta om skärpta införselregler.\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Sk452\r\n(kd) yrkande 47.\r\n5.7.3 Tobaksskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en höjning av minimipunktskatten\r\npå cigaretter m.m.\r\nJämför reservationerna 5 (m) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nDen 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre\r\ndetaljhandelspris än cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin.\r\nEtt antal s.k. lågpriscigaretter hade lanserats på den svenska marknaden\r\ntill ett pris som per paket låg ca 10 kr under priset på ett cigarettpaket\r\ni den mest efterfrågade priskategorin. Skatten bestämdes till 90 % av\r\nden sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin.\r\nÄven om EU:s regler medger en minimipunktskatt på 100 % gjorde\r\nsmugglingsrisken att en skatt på 90 % bedömdes som lämplig (prop. 2002/03:1\r\navsnitt 8.5.2, bet. 2002/03:FiU1).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Sk453 yrkandena 44 och 45 av\r\nLennart Hedquist m.fl. att minimiskatten på cigaretter höjs till 100 %\r\noch att skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kg.\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkande 26 av Maud Olofsson m.fl. anförs\r\natt den svenska utformningen av skatt på tobak medför en asymmetrisk\r\nbeskattning till lågpriscigaretters fördel. Genom att införa full\r\nminimiskatt på lågpriscigaretterna blir beskattningen symmetrisk och\r\nförhoppningsvis minskar även användningen av cigaretter. Motionärerna\r\nhöjer skatten på lågpriscigaretter med 150 miljoner kronor, vilket\r\nmotsvarar drygt 2 kr per paket.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör\r\nbestämmas till en nivå som tar hänsyn både till behovet av att dämpa\r\nefterfrågan och till risken för smuggling om skattesatsen skulle sättas\r\nför högt. Utskottet har härvid ansett att en skatt som uppgår till 90 %\r\nav den punktskatt som tas ut på cigaretter i den mest efterfrågade\r\nkategorin är lämplig. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna del\r\noch avstyrker därför förslaget om en höjning av minimiskatten på cigaretter.\r\n\r\nUtskottet ser inte heller någon anledning att höja skatten på rulltobak.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Fi259\r\n(c) yrkande 26 och Sk453 (m) yrkandena 44 och 45.\r\n5.7.4 Höjda energiskatter på drivmedel\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd skatt på bensin och\r\ndiesel och om en återställning av avgifterna vid överträdelse av\r\nanvändningsförbudet.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 36 delvis) att energiskatten på bensin höjs\r\nmed 15 öre per liter och att energiskatten på dieselolja höjs med 30\r\nöre per liter. Höjningarna utgör ytterligare ett steg i den gröna\r\nskatteväxling som genomförs för att öka miljörelatering av skattesystemet.\r\nEftersom skatteskillnaden mellan märkt och omärkt olja ökar är det\r\nrimligt att höja nivåerna för de särskilda avgifter som tas ut vid\r\növerträdelse av användningsförbudet för märkt olja. Nivåerna återställs\r\ntill de nivåer som gällde före år 2004. Ändringarna träder i kraft den\r\n1 januari 2005.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 9 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. avslås regeringens förslag. Också i motion Fi213 yrkande 1 av\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) hemställs om avslag. Motionärerna anför\r\natt högre bensin- och dieselskatt kommer att göra det omöjligt för många\r\nfunktionshindrade att ha kvar sina bilar.\r\nI Folkpartiets motion Fi232 yrkande 22 delvis av Lars Leijonborg m.fl.\r\navslås förslaget om höjd bensin och dieselskatt. I motionerna Sk449\r\nyrkande 1 av Hans Backman (fp) och N346 yrkande 6 av Hans Backman m.fl.\r\n(fp) vill motionärerna stoppa förslaget om höjning av bensinpriset med\r\n18 öre per liter eftersom det slår orimligt hårt mot bosatta i bl.a.\r\nGävleborg och Norrland som är beroende av att använda bilen dagligen.\r\nMotionärerna anför att många barnfamiljer är tvungna att använda bilen\r\nvid transporter till och från barntillsyn eftersom kollektivtrafiken är\r\nbristfällig på många orter i landet.\r\nKristdemokraterna anför i motion Sk450 yrkande 16 av Per Landgren m.fl.\r\natt en ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan bli kontraproduktiv\r\nom andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på t.ex.\r\nenergi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige. En\r\ngrön skatteväxling måste därför ha en smart utformning, så att den\r\npotentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal\r\nmiljöpåverkan. I nuläget är det inte lämpligt med ytterligare skattehöjningar\r\npå energi och miljöstörande utsläpp. I motion Sk452 yrkandena 21 och 22\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) yrkar motionärerna att förslaget om höjd\r\nskatt på bensin och diesel avslås. De anför att effekten blir ett\r\nfördelningspolitiskt hårt slag mot människor med låga inkomster, boende\r\npå landsbygd och med små möjligheter att välja en annorlunda livsstil\r\nän vad de har i dag. I stället för höjda skatter behöver Sverige sänkta\r\nskatter.\r\nOckså i Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 32 och 33 av Maud Olofsson\r\nm.fl. yrkar motionärerna att förslaget om höjd skatt på bensin och diesel\r\navslås. Höjda bensinskatter genomförs för att få människor att minska\r\nsin användning av bränslen som genererar koldioxidutsläpp, men inte\r\nnågonstans genomförs en politik som faktiskt ger möjligheter att byta\r\nbränsle. Den s.k. skatteväxlingen blir bara fiskal och leder till ökade\r\ninkomster för staten.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att regeringens strategi för en grön skatteväxling\r\npresenterades i budgetpropositionen för 2001 och att den skatteväxling\r\nsom genomförts hitintills omfattar drygt 10 miljarder kronor. De energi-\r\noch miljöskattehöjningar som genomförts har haft sin tyngdpunkt på höjda\r\nskatter på el och uppvärmningsbränslen.\r\nDet övergripande syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av\r\nriksdagen fastställda miljömålen nås. Detta förutsätter att åtgärder\r\nriktas mot flera sektorer. Utskottet konstaterar att transportsektorn\r\ninte omfattas av det system för handel med utsläppsrätter som införs\r\nden 1 januari 2005. Bland de sektorer som står utanför handelssystemet\r\nberäknas transportsektorn svara för större delen av utsläppsökningarna\r\nfram till 2010 i frånvaro av ytterligare åtgärder.\r\nRegeringen anser att tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005\r\nbör läggas på höjda skatter för transportsektorn och föreslår höjningar\r\nav såväl fordonsskatten som energiskatten på bensin och dieselolja.\r\nDärutöver föreslås en höjning av energiskatten på el som förbrukas av\r\nhushåll och servicenäringar. För dieselolja, som används i arbetsmaskiner\r\ni jord- och skogsbruket, föreslås dock en nedsättning av skatten i syfte\r\natt skapa likvärdiga konkurrensförutsättningar för det svenska jord-\r\noch skogsbruket jämfört med övriga EU.\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning att transportsektorn nu bör\r\ningå i den gröna skatteväxlingen och att skatterna på bensin och diesel\r\nbör höjas på det sätt regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker\r\npropositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd skatt på bensin\r\noch diesel och om en återställning av avgifterna vid överträdelse av\r\nanvändningsförbudet. Utskottet avstyrker motionerna Fi213 (m) yrkande\r\n1, Fi232 (fp) yrkande 22, Fi259 (c) yrkandena 32 och 33, Sk449 (fp)\r\nyrkande 1, Sk450 (kd) yrkande 16, Sk452 (kd) yrkandena 21 och 22, Sk453\r\n(m) yrkande 9 och N346 (fp) yrkande 6.\r\n\r\n5.7.5 Höjd energiskatt på el\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av energiskatten\r\npå el.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 36 delvis) att energiskatten på el som\r\nförbrukas i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh som\r\nen del i den gröna skatteväxling som syftar till en ökad miljörelatering\r\nav skattesystemet. Energiskatten på el bidrar till ett mer effektivt\r\nutnyttjande av el. Höjningen omfattar inte el som förbrukas inom\r\ntillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna.\r\nSkattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.\r\nMotionerna\r\nAvslagsyrkanden framställs av Moderata samlingspartiet i motion Sk453\r\nyrkande 14 av Lennart Hedquist m.fl., Folkpartiet liberalerna i motion\r\nFi232 yrkande 22 delvis av Lars Leijonborg m.fl., Kristdemokraterna i\r\nmotion Sk452 yrkande 25 av Per Landgren m.fl. och Centerpartiet i motion\r\nFi259 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. I motion N309 yrkande 2 av Eva\r\nFlyborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande. Motionärerna anför att\r\ndet finns miljöfarliga sätt att producera el, t.ex. kolkraft, men att\r\ninsatser bör sättas in mot dessa och inte mot elen i sig. Tvärtom kan\r\nen ökad användning av el leda till vinster för miljön, t.ex. genom att\r\nersätta vägtrafik som drivs av fossila bränslen med eldrivna tåg.\r\nElskatten bör inte betraktas som en miljöskatt, och höjd elskatt bör inte\r\nses som en del av en grön skatteväxling.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning att en höjning av energiskatten\r\nkan bidra till ett mer effektivt utnyttjande av tillgänglig elkraft och\r\nhar därför inte någon invändning mot regeringens förslag. När det gäller\r\nmöjligheten att ersätta vägtrafik med spårburen trafik framhåller\r\nutskottet att den spårburna trafiken är befriad från energiskatt. Utskottet\r\ntillstyrker propositionen i denna del och avstyrker\r\nmotionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av\r\nenergiskatten på el och avstyrker motionerna Fi232 (fp) yrkande 22, Fi259\r\n(c) yrkande 31, Sk452 (kd) yrkande 25, Sk453 (m) yrkande 14 och N309\r\n(fp) yrkande 2.\r\n\r\n5.7.6 Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattesatsuppräkning\r\nefter prisutvecklingen.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 36 delvis) att samtliga energi- och\r\nkoldioxidskattesatser justeras med hänsyn till förändringarna i\r\nkonsumentprisindex\r\nunder perioden juni 2003-juni 2004.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet (SkU1y) den\r\nföreslagna uppräkningen av skattesatserna.\r\n5.7.7 Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk,\r\nskogsbruk och vattenbruk\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en nedsättning av skatten\r\npå dieselolja som används i yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk och vattenbruk\r\noch om att återbetalningsordningen för el ska tillämpas också på bränslen\r\noch dieselolja. Utskottet avstyrker motionsförslaget om en längre gående\r\nnedsättning.\r\nJämför reservation 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 36 delvis) att koldioxidskatten på dieselolja\r\nsom används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet\r\nsätts ned med 77 %. Den återbetalningsordning som gäller för el ska\r\näven tillämpas på uppvärmningsbränslen och diesel. Även bränslen som\r\nanvänds vid växthusodling omfattas av denna förändring. Ändringarna\r\nträder i kraft den 1 januari 2005.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi259 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl.\r\natt dieselskatten sänks till 1 kr per liter för jord- och\r\nskogsbruk.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att man från jordbruksorganisationernas sida länge\r\nhar framfört att flertalet konkurrentländer har satt ned den skatt som\r\nbelastar dieselolja som används i jordbrukets arbetsmaskiner till låga\r\nnivåer. I Sverige är skatten densamma som den som gäller för användning\r\ni personbilar, lastbilar och bussar. Enligt skatteutskottets mening\r\nfinns det anledning att av konkurrensskäl sätta ned skatten för dieselolja\r\nsom används i det svenska jordbrukets, skogsbrukets och vattenbrukets\r\narbetsmaskiner. Det ekonomiska utrymme som står till buds för en\r\nskattenedsättning är begränsat. Regeringens förslag om en nedsättning med\r\nca 2 kr från 2005 års nivå framstår med hänsyn härtill som välavvägt.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens\r\nförslag om en nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk,\r\nskogsbruk och vattenbruk och om att återbetalningsordning för el ska\r\nanvändas för uppvärmningsbränslen och diesel. Utskottet avstyrker motion\r\nFi259 (c) yrkande 7.\r\n5.7.8 Skattestrategi för alternativa drivmedel\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en skattenedsättning för bensin\r\nsom ingår i vissa blandbränslen.\r\nJämför reservation 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen anser det angeläget att den strategi för skattenedsättning\r\nför alternativa drivmedel som lades fast i budgetpropositionen för år\r\n2002 och utvecklades i budgetpropositionen för år 2004 kan börja tillämpas\r\nså snart erforderligt statsstödsgodkännande erhållits från kommissionen.\r\n\r\nKommissionen har prövat och godkänt den ursprungliga skattestrategin\r\nenligt statsstödsreglerna. Den i budgetpropositionen för år 2004 utvidgade\r\nskattestrategin har anmälts till kommissionen för prövning enligt\r\nreglerna om statligt stöd. Regeringen återkommer till riksdagen med förslag\r\ntill de lagändringar som är nödvändiga för att skattestrategin ska kunna\r\ntillämpas så snart kommissionens godkännande har erhållits. Intill dess\r\nbeslutar regeringen om skattenedsättning i särskild ordning genom\r\nindividuella dispenser från energiskatt och koldioxidskatt för koldioxidneutrala\r\ndrivmedel. De individuella dispenserna upphör att gälla när lagstiftning\r\nom generell befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för de drivmedel\r\nsom dispenserna avser träder i kraft.\r\nMotionen\r\nI Centerpartiets motion Fi259 yrkande 22 av Maud Olofsson m.fl. anför\r\nmotionärerna att en extra rabatt bör införas för att öka efterfrågan på\r\ndrivmedel med inblandning av förnybara bränslen. I dagsläget finns etanol\r\nsom drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som\r\nE 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E 85 är etanoldelen skattefri\r\nmedan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. En extra\r\nrabatt på energiskatten för bensindelen i E 85, förslagsvis motsvarande\r\nandelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter\r\nE 85. Motionärerna föreslår att riksdagen fattar beslut om att införa\r\nen sådan extra rabatt.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att\r\nstrategin för skattenedsättning för alternativa drivmedel kan läggas\r\nfast så att en generell befrielse från energiskatt och koldioxidskatt\r\nför dessa drivmedel kan erhållas.\r\nNär det gäller förslaget om en skattenedsättning för bensin som blandas\r\nmed biobränsle anser utskottet att det vore olyckligt att skapa stimulanser\r\nsom leder till att blandbränslen får bättre konkurrensförutsättningar\r\nän rena biobränslen. Utskottet är inte berett att tillstyrka detta\r\nförslag.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Fi259 (c)\r\nyrkande 22.\r\n5.7.9 Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en justering av beräkningsgrunden\r\nför nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 36 delvis) att beräkningsgrunden för nedsättning\r\nav koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln ändras så att skattebeloppet\r\nefter nedsättning i genomsnitt alltid uppfyller energiskattedirektivets\r\nminimiskattenivåer. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005.\r\nKommissionen har i beslut den 18 februari 2004 (ärende nr N 497/03)\r\ngodkänt det anmälda förslaget till justering av 0,8-procentregeln.\r\nGodkännandet avser perioden den 1 januari till den 31 december 2005.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet (SkU1y)\r\nregeringens förslag.\r\n5.7.10 Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och\r\ncementbranschen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk-och\r\ncementbranschens begränsningsregel.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 36 delvis) att den övergångsvis gällande\r\nbegränsningsregeln avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,2-procentregeln)\r\nförlängs ytterligare ett år. Ändringen träder i kraft den 1 januari\r\n2005. Förlängningen behöver inte anmälas till kommissionen för\r\nstatsstödsgranskning.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet (SkU1y)\r\nregeringens förslag.\r\n5.7.11 Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en fortsatt avtrappning av\r\nvindkraftverkens miljöbonus och avstyrker motionsförslaget om att bonusen\r\nska slopas helt.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 36 delvis) att avtrappningen av avdraget för\r\nenergiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, miljöbonusen,\r\nfortsätter nästa år. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från 12\r\ntill 9 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 17\r\ntill 16 öre per kWh. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.\r\nMerparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen\r\nlöpte ut vid utgången av 2002 eller i anslutning till införandet av\r\nelcertifikatsystemet den 1 maj 2003. Det nya stödsystemet har inneburit\r\nen sänkning av befintliga stödnivåer för vindkraft. Regeringen bedömde\r\natt elcertifikatssystemet behövde kompletteras med övergångsregler för\r\nvindkraften. En avtrappning inleddes därför fr.o.m. den 1 januari 2004\r\ni stället för ett avskaffande av miljöbonusen. Samtidigt infördes en\r\nproduktionsgräns för hur länge vindkraftsproduktionen i ett kraftverk\r\nkan berättiga till skatteavdrag. Avtrappningen föreslås fortsätta nästa\r\når. Avdraget sänks från 12 till 9 öre per kWh för landbaserad samt från\r\n17 till 16 öre per kWh för havsbaserad vindkraft.\r\nRegeringen lämnade i början av juni 2003 en anmälan till kommissionen\r\nom statsstödsgranskning av hur avtrappningen av miljöbonusen är tänkt\r\natt utformas. Något godkännande från kommissionen har dock ännu inte\r\nerhållits. Det tidigare godkännandet löpte ut vid utgången av 2002.\r\nMotionen\r\nModerata samlingspartiet yrkar i motion Sk453 yrkande 15 av Lennart\r\nHedquist m.fl. att miljöbonusen för vindkraftsel avskaffas helt.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att det inte finns någon anledning att avvika\r\nfrån den redan påbörjade avtrappning av vindkraftens miljöbonus som\r\nanmälts till kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna. De\r\növerväganden som ligger bakom utfasningen av detta stöd är alltjämt\r\nhållbara. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker\r\nmotionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag om en fortsatt avtrappning\r\nav vindkraftens miljöbonus och avstyrker motion Sk453 (m) yrkande\r\n15.\r\n5.7.12 Koldioxidskatt på torv\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen att avskaffa skattebefrielsen för\r\ntorv.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nBakgrund\r\nTorven är i dag undantagen från koldioxidbeskattning, dock utan att\r\nklassas som biobränsle. Torvutredningen (N2000:10) anser i sitt betänkande\r\n(SOU 2002:100) Uthållig användning av torv att energitorv i nationella\r\nsammanhang inte bör inordnas i något klassificeringssystem eller någon\r\nviss kategori. Riksdagen har nyligen (bet. 2003/04:NU8) beslutat att\r\nelproduktion som sker med användning av torv i godkända kraftvärmeverk\r\nska vara elcertifikatsberättigande.\r\nMotionen\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 17 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. föreslår motionärerna att torvens befrielse från koldioxidskatt\r\nslopas.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att det finns miljöskäl som talar för en fortsatt\r\nbefrielse för torven och för att den ska berättiga till elcertifikat.\r\nOm torv inte skulle vara certifikatsberättigande skulle torven komma\r\natt konkurreras ut av kol som bränsle i kraftvärmeverken, vilket skulle\r\nge ökade miljöstörande utsläpp. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka\r\nett ändrat synsätt på torven och avstyrker därför motionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Sk453 (m)\r\nyrkande 17.\r\n5.7.13 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på termisk\r\neffekt i kärnkraftsreaktorer.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nBakgrund\r\nSkatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr\r\nper megawatt - motsvarande ca 181 kr per megawatt och dygn - av\r\nkärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har varit\r\nur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får\r\nför varje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per megawatt\r\nav den termiska effekten.\r\nMotionen\r\nModerata samlingspartiet yrkar i motion Sk453 yrkande 13 av Lennart\r\nHedquist m.fl. att den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftverk\r\nsänks med motsvarande 0,3 öre per kWh från den 1 januari 2005, 0,4 öre\r\nfrån den 1 januari 2006 och 0,5 öre från den 1 januari 2007.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nUtskottet är inte berett att sänka skatten på termisk effekt i kärnkraftverk\r\noch avstyrker därför motionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Sk453 (m)\r\nyrkande 13.\r\n5.7.14 Skatt på avfall\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en skatt på avfallsförbränning.\r\n\r\nJämför reservation 8 (c).\r\nBakgrund\r\nLagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.\r\nDess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad\r\navfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och\r\nåtervinning. BRAS-utredningen (Fi 2003:06) har i uppdrag att bl.a.\r\ngranska och utvärdera avfallsskattelagen och föreslå en utformning av\r\nlagen som på mest ändamålsenliga sätt stämmer överens med EG-fördragets\r\nregler om statligt stöd. Utredningen ska lämna förslag till hur en skatt\r\npå avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma lämpligheten\r\nav att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i\r\nstället bör förordas (dir. 2003:96). Utredningen ska presentera sitt\r\nförslag under 2004.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi259 yrkande 25 av Maud Olofsson m.fl.\r\natt riksdagen fattar beslut om en skatt på förbränning av osorterat\r\navfall. Motionärerna anför att den deponiskatt på avfall som infördes\r\n2000 har varit positiv för att minska mängden avfall som deponeras.\r\nSamtidigt har detta lett till att förbränning av avfall har blivit\r\nrelativt sett mer lönsamt eftersom detta är skattebefriat. Centerpartiet\r\nvill att avfall i större utsträckning ska sorteras. Förbränning av\r\nosorterat avfall riskerar att skada miljön, och därmed även människor,\r\nfrämst genom ökade dioxinutsläpp. Därför bör en skatt införas för att\r\nneutralisera deponiskatten och göra avfallssortering mer ekonomiskt\r\nlönsamt.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att resultatet av BRAS-utredningens arbete med\r\nfrågan om en förbränningsskatt på avfall bör avvaktas och avstyrker\r\nmotionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Fi259 (c)\r\nyrkande 25.\r\n5.7.15 Skatt på naturgrus\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på\r\nnaturgrus.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nBakgrund\r\nNaturgrus är en icke förnybar resurs, och en skatt infördes den 1 juli\r\n1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen\r\nmed naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på\r\nbetänkande (SOU 1995:67) Naturgrusskatt m.m. Efter förslag i budgetpropositionen\r\nför 2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr per ton den 1\r\njanuari 2003.\r\nMotionen\r\nModerata samlingspartiet sänker i sitt budgetalternativ i motion Sk453\r\nyrkande 38 av Lennart Hedquist m.fl. skatten på naturgrus med 5 kr.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att syftet med lagen om skatt på naturgrus är att\r\nåstadkomma en bättre hushållning med naturgrus och påskynda utvecklingen\r\nmot användning av alternativa material. Naturvårdsverket har gjort\r\nbedömningen att så mycket som 70-80 % av naturgrusprodukterna skulle\r\nkunna ersättas med alternativa material, t.ex. bergkrossprodukter. Det\r\när generellt sett dubbelt så dyrt att tillverka bergkrossprodukter som\r\nnaturgrus.\r\nNaturgrus är i många delar av landet en mycket knapp naturresurs. Därför\r\nmåste användningen av naturgrus minimeras till de områden där inga andra\r\nalternativ finns. En hushållning med naturgrus är angelägen bl.a. för\r\natt skydda det grundvatten som finns i grusavlagringar. Naturgrusskatten\r\när enligt utskottets mening ett viktigt styrmedel när det gäller att\r\nminska naturgrusanvändningen. Utskottet är inte berett att tillstyrka\r\nen sänkning av naturgrusskatten och avstyrker därför\r\nmotionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motion Sk453 (m)\r\nyrkande 38.\r\n5.7.16 Handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om att skatterna på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel ska slopas.\r\nJämför reservationerna 5 (m) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\nGödselmedelsskatten är 1,80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att\r\nandelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram\r\nkadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram\r\nper ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo\r\nverksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.\r\nDen s.k. HOBS-utredningen (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på\r\nhandelsgödsel ska vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.\r\nFör att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås\r\natt uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa\r\noch miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslogs en höjning av\r\nskatten med 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004\r\nbeslutade riksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till\r\n30 kr fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nRiksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om\r\nen återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till\r\njordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt\r\npå bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket\r\nvia ett särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används\r\ntill åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och\r\nminska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet\r\nåterförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. informations-,\r\nutbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja\r\nhållbara produktionsmetoder. Skatten på bekämpningsmedel återförs\r\nkollektivt för forsknings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja\r\nen hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Sk453 yrkandena 7 och 8 av\r\nLennart Hedquist m.fl. att skatten på handelsgödsel och skatten på\r\nbekämpningsmedel avskaffas från den 1 januari 2005.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi259 yrkande 8 av Maud Olofsson m.fl.\r\natt skatten på handelsgödsel avskaffas.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel\r\nutgör viktiga styrmedel inom jordbruket och att de bidrar till att minska\r\nväxtnäringsförlusterna och dämpa riskerna med användningen av\r\nbekämpningsmedel. Återförd skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel har\r\nvidare förstärkt jordbruksnäringens insatser för bl.a. forskning,\r\ninformation, utbildning, rådgivning och utvecklingsarbete för att främja\r\nhållbar produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stöd lämnas\r\nbl.a. till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket,\r\nminska miljöriskerna inom växtskyddsområdet samt till djurhälsoområdet.\r\nFrån 2005 kommer miljö- och landsbygdsprogrammet att förstärkas genom\r\ns.k. modulering, dvs. överföring av EU-medel från produktionsstöd till\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet, med utbetalning först 2006. Den nationella\r\nmedfinansieringen av EU-medlen sker genom en återföring av skatten på\r\nhandelsgödsel. Utskottet är inte berett att slopa dessa skatter och\r\navstyrker därför motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Fi259\r\n(c) yrkande 8 och Sk453 (m) yrkandena 7 och 8.\r\n\r\n5.7.17 Reklamskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om ett omedelbart avskaffande av\r\nreklamskatten och om olika tillkännagivanden till regeringen i\r\nsaken.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBakgrund\r\n1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande SOU 1997:53\r\nett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.\r\nRegeringen uttalade i proposition 1997/98:150 att man anser att\r\nreklamskatten bör avskaffas. Man konstaterade dock att det vid detta tillfälle\r\nsaknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av\r\nreklamskatten. Eftersom regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga\r\nproblem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker föreslogs ett\r\navskaffande av reklamskatten i denna del. Reklamskatten på reklamtrycksaker\r\navskaffades den 1 januari 1999.\r\nRiksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen som sin mening\r\nvad skatteutskottet (bet. 2001/01:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om\r\natt reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de\r\nbudgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.\r\nI budgetpropositionerna för 2003 och 2004 tog regeringen upp frågan om\r\nett avskaffande men fann, med beaktande av de budgetpolitiska målen,\r\natt förutsättningar för finansiering av reklamskattens avskaffande,\r\nalternativt stegvisa avskaffande, inte förelåg.\r\nBudgetpropositionen\r\nÄven i årets budgetberedning har frågan om reklamskattens avskaffande,\r\nalternativt stegvisa avskaffande, prövats. Regeringen har dock funnit\r\natt det inte heller nu föreligger förutsättningar för finansiering av\r\nsådana åtgärder.\r\nMotionerna\r\nI flera motioner framställs yrkanden som syftar till att avskaffa\r\nreklamskatten.\r\nI Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 21 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör lämna en\r\nredovisning hur reklamskatten ska avskaffas senast i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2005. I motion Kr269 yrkande 15 av Kent Olsson\r\nm.fl. (m) tar motionärerna upp idrottsrörelsens situation och föreslår\r\natt riksdagen begär ett förslag från regeringen om slopad reklamskatt.\r\nI motion Fi201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslår motionären\r\natt riksdagen fattar ett beslut om att avskaffa reklamskatten. I motion\r\nFi203 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (m) tas de ideella föreningarnas\r\nsituation upp och motionärerna föreslår att dessa ska slippa betala\r\nskatt på de reklam- och sponsringsintäkter som man lyckas ta in till\r\nsin förening. I motion Fi204 av Anna Lilliehöök och Ewa Thalén Finné\r\n(m) begärs ett tillkännagivande om att reklamskatten är orättvis, svår\r\natt tillämpa och konkurrenssnedvridande och att den bör avvecklas. Också\r\ni motion Fi206 av Jeppe Johnsson och Nils Fredrik Aurelius (m) begärs\r\nett tillkännagivande om att reklamskatten bör avskaffas. I motion Fi207\r\nav Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m) anförs att regeringen\r\nomgående bör ta initiativ till en avveckling av reklamskatten. I motion\r\nFi226 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m) föreslås att riksdagen fattar\r\nbeslut om att reklamskatten avskaffas. I motion Sk215 av Rolf Gunnarsson\r\n(m) vill motionären ta bort reklamskatt för pensionärsorganisationer.\r\nI\r\nKristdemokraternas motion Sk452 yrkande 35 av Per Landgren m.fl. anförs\r\natt det är av yttersta vikt att fria svenska medier ska kunna verka\r\nunder fria ekonomiska förutsättningar som stimulerar utbudet av\r\njournalistiskt material. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av\r\nregeringen i en så viktig fråga är allvarligt. Regeringen bör snarast\r\nverkställa det av riksdagen tidigare fattade beslutet och återkomma\r\ntill riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas. I motion\r\nFi210 av Johnny Gylling (kd) anförs att riksdagen givit regeringen i\r\nuppdrag att pröva frågan om att fasa ut reklamskatten. Regeringen bör\r\nnu följa riksdagens beslut och bereda plats för en fortsatt avveckling\r\nav reklamskatten.\r\nI motionerna Fi211 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c) och Fi216 av\r\nKerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (c) anför motionärerna att\r\nregeringen under riksmötet 2004/05 bör lägga fram ett förslag om avskaffad\r\nreklamskatt. Även i motion Fi269 av Kenth Högström m.fl. (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om att en avveckling ska inledas.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att utskottet redan tidigare har klargjort sin\r\nuppfattning att reklamskatten bör avskaffas och att avvecklingen bör\r\npåbörjas när det statsfinansiella utrymmet medger det. Utskottet är mot\r\ndenna bakgrund inte berett att tillstyrka förslagen om att riksdagen nu\r\nska fatta beslut i saken eller rikta olika tillkännagivanden till\r\nregeringen i syfte att få till stånd en avveckling. Med det anförda\r\navstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna\r\nFi201 (m), Fi203 (m), Fi204 (m), Fi206 (m), Fi207 (m), Fi210 (kd),\r\nFi211 (c), Fi216 (c), Fi226 (m), Fi269 (s), Sk215 (m), Sk452 (kd) yrkande 35,\r\nSk453 (m) yrkande 21 och Kr269 (m) yrkande 15.\r\n\r\n5.7.18 Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om höjda fordonsskatter på\r\npersonbilar, lätta lastbilar och lätta bussar och avstyrker motionsyrkandena\r\nmed motsatt inriktning.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 31) att fordonsskatten för bensindrivna\r\npersonbilar höjs med 23 %, att fordonsskatten för dieseldrivna personbilar\r\nhöjs med 2 % och att fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar\r\nhöjs med 40 %. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2005.\r\nNågon generell höjning av fordonsskatten för personbilar har inte skett\r\nsedan 1996. Det innebär att den reala skattebelastningen har minskat.\r\nSom ett steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av\r\nskattesystemet föreslår regeringen en genomsnittlig höjning av fordonsskatten\r\nmed 23 % för bensindrivna personbilar (inklusive övriga personbilar som\r\ninte kan drivas med dieselolja) och 2 % för dieseldrivna personbilar.\r\nFör ett normalhushåll kommer den större höjningen av skatten på dieselolja\r\natt kompenseras genom en mindre höjning av fordonsskatten på dieselbilar.\r\n\r\nNuvarande nivå på fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar\r\när betydligt lägre än jämförbara viktklasser för främst dieseldrivna\r\npersonbilar. Den stora skatteskillnaden leder till en omfattande\r\nskattebetingad ombyggnad från personbil till lätt lastbil med merkostnader\r\nför myndigheter och mindre skatteintäkter som följd. Även av miljöskäl\r\när det olämpligt att skatten på lätta bussar och lätta lastbilar är\r\nlägre än skatten på personbilar. Regeringen anser därför att fordonsskatten\r\npå lätta bussar och lätta lastbilar på sikt bör likställas med fordonsskatten\r\npå personbilar. Som ett första steg föreslås en genomsnittlig höjning\r\nav fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar med 40 %.\r\nFör att öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en koldioxidbaserad\r\nfordonsskatt för lätta fordon införas. Vägtrafikskatteutredningen har\r\nföreslagit att fordonsskatten läggs om till att vara baserad på\r\nkoldioxidutsläpp i stället för på vikt och typ av drivmedel. Fordonsskatten\r\ndifferentieras efter respektive fordons utsläpp av koldioxid per kilometer.\r\nDieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten\r\nfår ett tillägg på fordonsskatten, eftersom utsläppskraven är något\r\nlägre för dieseldrivna fordon än för bensindrivna fordon och skatten på\r\ndieselolja är lägre än på bensin. Lätta bussar och lätta lastbilar bedöms\r\nkunna inkluderas i den koldioxidbaserade fordonsskattemodellen fr.o.m.\r\nmodellår 2009.\r\nRegeringen anför att fordonsskatten för lätta fordon bör vara baserad\r\npå koldioxidutsläpp för att öka miljöstyrningen. Den nya fordonsskatten\r\nbör inledningsvis gälla enbart för personbilar av modellår 2006 eller\r\nsenare samt för personbilar som uppfyller minst miljöklass 2005, miljöklass\r\nEl eller miljöklass Hybrid. Förutom personbilar ska även andra lätta\r\nfordon på sikt omfattas av den nya koldioxidbaserade fordonsskatten.\r\nRegeringen planerar att driva det forsatta arbetet med målet att ett\r\nnytt regelverk ska kunna träda i kraft den 1 januari 2006.\r\nMotionerna\r\nAvslagsyrkanden framställs i Moderata samlingspartiet i motion Sk453\r\nyrkande 10 av Lennart Hedquist m.fl., Folkpartiet liberalernas motion\r\nFi232 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl., Kristdemokraternas motion\r\nSk452 yrkande 23 av Per Landgren m.fl. och Centerpartiets motion Fi259\r\nyrkande 29 av Maud Olofsson m.fl. I motion Fi213 yrkandena 2 och 3 av\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) anför motionären att högre bensin- och\r\ndieselskatt samt extra skatt på tunga fordon kommer att göra det omöjligt\r\nför många funktionshindrade att ha kvar sina bilar. Möjligheten att\r\narbeta försvåras och belastningen på färdtjänst kommer att öka. Alla\r\nblir förlorare och den enskildes möjlighet att försörja sig själv\r\nförsvåras och friheten som bilen står för inskränks.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning att den gröna skatteväxlingen\r\ninom trafikområdet bör innefatta en höjning av fordonsskatten som uppgår\r\ntill 23 % för bensindrivna personbilar och 2 % för dieseldrivna personbilar.\r\nMiljöskäl och problemen med skattebetingade ombyggnader talar vidare\r\nför att fordonsskatten för lätta lastbilar och lätta bussar på sikt bör\r\nlikställas med fordonsskatten för personbilar. Utskottet har därför\r\ninte någon invändning mot regeringens förslag om en höjning av fordonsskatten\r\nför lätta bussar och lätta lastbilar med 40 %. Utskottet konstaterar\r\natt höjningen av fordonsskatten ingår som en del i den gröna skatteväxling\r\nsom i år skapar ett utrymme om 3,38 miljarder kronor för en sänkning av\r\ninkomstskatten genom höjt grundavdrag.\r\nEtt genomförande av Vägtrafikskatteutredningens förslag om en övergång\r\ntill en koldioxidsbaserad fordonsskatt skulle enligt utskottets mening\r\nstärka fordonsskattens miljöstyrande effekt, och utskottet har inte\r\nnågon invändning mot regeringens planer på en sådan förändring.\r\nSkatteutskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker\r\nmotionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker\r\nregeringens förslag om höjda fordonsskatter på personbilar, lätta lastbilar\r\noch lätta bussar. Utskottet avstyrker motionerna Fi213 (m) yrkandena 2\r\noch 3, Fi232 (fp) yrkande 19, Fi259 (c) yrkande 29, Sk452 (kd) yrkande\r\n23 och Sk453 (m) yrkande 10.\r\n\r\n5.7.19 Trängselskatten och miljöanpassade bilar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att miljöanpassade bilar\r\nska undantas från trängselskatt och avstyrker motionsyrkande om slopad\r\nträngselskatt m.m.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 27 delvis) att trängselskatt inte ska betalas\r\nför miljöanpassade bilar som är utrustade med teknik för drift helt\r\neller delvis med el, alkohol eller annan gas än gasol.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna avslår i motion Fi232 yrkande 17 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. regeringens förslag om ett undantag från trängselskatt för miljöbilar.\r\n\r\nModeraterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet framställer\r\nvidare yrkanden om att trängselskatten ska avskaffas. Sådana yrkanden\r\nframställs i motionerna Sk453 yrkande 11 av Lennart Hedquist m.fl. (m),\r\nSk252 av Björn Hamilton (m), N349 yrkande 6 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\nm.fl. (m), Fi270 yrkandena 6 och 7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), Fi268\r\nav Martin Andreasson m.fl. (fp), Sk452 yrkande 24 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd), N239 yrkande 13 av Stefan Attefall m.fl. (kd), Fi259 yrkande 30\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) och T464 yrkande 26 av Elizabeth Nyström m.\r\nfl. (m). I motion T260 yrkande 3 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande om att beslutsformerna för införande av trängselskatten\r\nhar varit oacceptabla.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nUtskottet har nyligen tillstyrkt att trängselskatten införs och är\r\nföljaktligen inte berett att nu avveckla skatten eller att rikta\r\ntillkännagivanden till regeringen om beslutsformerna vid dess införande.\r\nUtskottet avstyrker därför motionerna Sk453 (m) yrkande 11, Sk252 (m),\r\nN349 (m) yrkande 6, Fi270 (fp)yrkande 7, Fi268 (fp), Sk452 (kd) yrkande\r\n24, N239 (kd) yrkande 13, Fi259 (c) yrkande 30, T464 (m) yrkande 26 och\r\nT260 (fp)yrkande 3.\r\nUtskottet ser i likhet med regeringen fördelar med en ordning där\r\nmiljöanpassade bilar undantas från trängselskatten. Utskottet tillstyrker\r\npropositionen i denna del och avstyrker motion Fi232 (fp) yrkande\r\n17.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag om att miljöanpassade\r\nbilar ska undantas från trängselskatt och avstyrker motionerna Fi232\r\n(fp) yrkande 17, Sk453 (m) yrkande 11, Sk252 (m), N349 (m) yrkande 6,\r\nFi270 (fp) yrkandena 6 och 7, Fi268 (fp), Sk452 (kd) yrkande 24, N239\r\n(kd) yrkande 13, Fi259 (c) yrkande 30, T464 (m) yrkande 26 och T260\r\n(fp) yrkande 3.\r\n5.7.20 Svinesundsbroarna\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att en skatt bör tas ut på\r\nSvinesundsbroarna.\r\nBudgetpropositionen\r\nAvsikten är att en ny bro över Idefjorden vid Svinesund ska tas i bruk\r\ni juni 2005. Regeringen avser att lägga fram förslag om att ta ut skatt\r\nvid färd över dels den nya bron, dels den befintliga bron. Ett skatteuttag\r\nvid färd över Svinesundsbroarna är i enlighet med den överenskommelse\r\nsom ingåtts mellan Sverige och Norge om finansiering av den nya\r\nbroförbindelsen. Skatten ska börja tas ut när den nya bron tas i bruk.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet har ingen invändning mot regeringens planer på att ta\r\nut skatt vid färd över såväl den nya som den befintliga Svinesundsbron\r\nför att på det sättet uppfylla Sveriges åtaganden i överenskommelsen\r\nmed Norge om finansiering av den nya bron.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning.\r\n\r\n5.8 Nedsättning av skatter\r\nTabell 5.8 Inkomsttitel 1700 Nedsättning av skatter\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n5.8.1 Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om kreditering på skattekonto\r\nav ett stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen.\r\nJämför reservationerna 5 (m) och 7 (kd).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 29) att ett investeringsstöd införs till\r\nfastighetsägare av flerbostadshus i syfte att stimulera inrättandet av\r\nkällsorteringsutrymmen. Den stödberättigade investeringen ska genomföras\r\nunder perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006. Stödet ska\r\ntillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på skattekonto.\r\nStödet har anmälts till kommissionen i enlighet med EG-fördragets regler\r\nom statligt stöd. Skriftväxling pågår med kommissionen och det är osäkert\r\nom beslut kan erhållas före riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen.\r\nEftersom stödet kan träda i kraft först sedan kommissionen har gett\r\nsitt godkännande och det är angeläget att stödet beslutas och införs\r\nutan onödig fördröjning föreslås att regeringen bemyndigas att fastställa\r\ntidpunkten för ikraftträdande.\r\nMotionerna\r\nMotionsyrkanden om avslag på regeringens förslag framställs av Moderata\r\nsamlingspartiet i motion Sk453 yrkande 16 av Lennart Hedquist m.fl. och\r\nav Kristdemokraterna i motion Sk452 yrkande 44 av Per Landgren m.fl. I\r\nFolkpartiets motion Fi232 anförs att regeringens förslag om byggstöd\r\ni form av nedsatta skatter bör avvisas.\r\nBostadsutskottets yttrande\r\nBostadsutskottet anför att det övergripande bostadspolitiska målet\r\nunderstryker en ekologisk utgångspunkt för byggande och förvaltning och\r\natt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innehåller delmål om källsortering.\r\nRiksdagen har således redan tidigare understrukit behovet av en ökad\r\nkällsortering inom hushållssektorn. För att underlätta en sådan utveckling\r\när det nödvändigt att de byggnadstekniska förutsättningarna för\r\nkällsortering föreligger. I flerbostadshus kan det vara nödvändigt att\r\nanordna särskilda utrymmen för det källsorterade materialet. Ett stöd\r\nmed den föreslagna inriktningen kan stimulera fastighetsägare att göra\r\nde investeringar och byggnadsåtgärder som krävs för en fungerande\r\nkällsortering.\r\nNär det gäller tekniken med kreditering på skattekonto anför utskottet\r\natt denna redan används inom bostadssektorn för den investeringsstimulans\r\nsom kan utgå till mindre och medelstora hyresrätter och studentbostäder.\r\n\r\nBostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om ett stöd för\r\ninvesteringar i källsorteringsutrymmen och avstyrker de motstående\r\nmotionsförslagen.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet har inte någon invändning mot förslaget om att det\r\nplanerade stödet för källsortering införs och krediteras på skattekonto.\r\n\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet och bostadsutskottet\r\nregeringens förslag om ett investeringsstöd till ägare av flerbostadshus\r\ni syfte att stimulera inrättandet av källsorteringsutrymmen och att\r\nstödet krediteras på skattekonto. Utskottet avstyrker motionerna Sk452\r\n(kd) yrkande 44 och Sk453 (m) yrkande 16.\r\nUtskottet har inte någon invändning mot att regeringen i detta fall\r\nbemyndigas att förordna om lagens ikraftträdande (jfr konstitutionsutskottets\r\nyttrande 2001/02:KU4y).\r\n5.8.2 Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om kreditering på skattekonto\r\nav en investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga\r\nlokaler.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp) och 7 (kd).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 28) att ett investeringsstöd införs till\r\nägare av fastigheter med offentliga lokaler i syfte att stimulera vissa\r\nspecificerade investeringar i energieffektivisering och konvertering\r\ntill förnybara energikällor. Stödet ska främja ökad energieffektivitet\r\noch ökad användning av förnybara energikällor samt bidra till att öka\r\ninvesteringarna inom bygg- och fastighetssektorn och därmed stimulera\r\ntill en ökad sysselsättning. Den stödberättigade investeringen ska\r\ngenomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006,\r\nutom vad avser solceller, där genomförandeperioden utsträcks till den\r\n31 december 2007. Stödet tillgodoförs fastighetsägarna genom en kreditering\r\nav stödet på skattekonto.\r\nEn anmälan ska ske till kommissionen i enlighet med EG-fördragets regler\r\nom statligt stöd. Det är angeläget att stödet beslutas och införs utan\r\nonödig fördröjning. Eftersom stödet kan träda i kraft först sedan\r\nkommissionen har gett sitt godkännande och då godkännande inte kan förväntas\r\nföre riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen föreslås regeringen\r\nbemyndigas att fastställa datum för ikraftträdande.\r\nMotionerna\r\nAvslagsyrkanden framställs av Moderata samlingspartiet i motion Sk453\r\nyrkande 37 av Lennart Hedquist m.fl., av Folkpartiet liberalerna i motion\r\nFi232 yrkande 18 av Lars Leijonborg m.fl. och av Kristdemokraterna i\r\nmotion Sk452 yrkande 45 av Per Landgren m.fl.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet har inte någon invändning mot förslaget om att det\r\nplanerade investeringsstödet för ägare av fastigheter med offentliga\r\nlokaler krediteras på skattekonto. Utskottet tillstyrker därför\r\npropositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens\r\nförslag om ett investeringsstöd till ägare av fastigheter med offentliga\r\nlokaler i syfte att stimulera vissa specificerade investeringar i\r\nenergieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor och\r\natt stödet krediteras på skattekonto och avstyrker motionerna Fi232\r\n(fp) yrkande 18, Sk452 (kd) yrkande 45 och Sk453 (m) yrkande 37.\r\nUtskottet har inte någon invändning mot att regeringen i detta fall\r\nbemyndigas att förordna om lagens ikraftträdande (jfr konstitutionsutskottets\r\nyttrande 2001/02:KU4y).\r\n5.8.3 Vissa stödformer som krediteras på skattekonto\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om avskaffande av ett antal stöd\r\nsom krediteras på skattekonto respektive en utvidgning av\r\ninvesteringsstimulansen\r\ntill hyres- och studentbostäder.\r\nJämför reservationerna 5 (m) och 7 (kd).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Sk453 av Lennart Hedquist m.\r\nfl. att en rad stödformer som krediteras på skattekonto avskaffas.\r\nYrkandena gäller skattereduktionen för rederinäringen (yrkande 29),\r\nanställningsstödet (yrkande 30), skattereduktionen för installation av\r\nbredband (yrkande 31), skattenedsättningen för miljöförbättrande\r\ninstallationer i småhus (yrkande 36) och investeringsstimulansen till hyres-\r\noch studentbostäder (yrkande 43).\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Sk452 yrkande 28 av Per Landgren m.\r\nfl. att investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder ersätts\r\nmed en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar\r\nhälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att de stödformer som föreslås avskaffade i motion\r\nSk453 har införts vid olika tillfällen och med skilda motiveringar och\r\natt utskottet inte är berett att tillstyrka att dessa stöd nu slopas.\r\nUtskottet är inte heller berett att ersätta investeringsstimulansen för\r\nhyres- och studentbostäder med en skattereduktion vid nyproduktion av\r\nflerbostadshus. Skatteutskottet avstyrker därför motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet motionerna Sk452\r\n(kd) yrkande 28 och Sk453 (m) yrkandena 29-31, 36 och 43.\r\n\r\n5.9 Inkomster av statens verksamhet\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag om ökad satsning på skattekontroll\r\noch förstärkt tullbevakning.\r\nJämför reservation 8 (kd).\r\nTabell 5.9 Inkomsttitel 2000 Inkomster av statens verksamhet\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna anför i motion Sk452 yrkande 26 att de föreslår totalt\r\n100 miljoner kronor mer än regeringen för en ökad skattekontroll och\r\nförstärkt tullbevakning. Som en effekt av detta räknar de försiktigtvis\r\nmed att skatteintäkterna ökar med 500 miljoner kronor år 2005.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nNär det gäller effekterna av ett resurstillskott till skatteförvaltningen\r\nanför skatteutskottet att ett så direkt samband som Kristdemokraterna\r\nräknar med för år 2005 inte framstår som realistiskt. En ökning av\r\nanslaget kräver tid innan den kan ge effekt och innebär också en omställning\r\nsom i sig kan vara effektivitetssänkande. Enligt skatteutskottets mening\r\nbör man vid jämförelser mellan de olika budgetalternativ som föreligger\r\ni ärendet inte räkna med denna typ av effekter på inkomsterna under det\r\naktuella budgetåret. Med det anförda avstyrker utskottet detta motionsyrkande.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nBeträffande förslaget i motion Sk452 (kd) om effekterna av resurstillskott\r\ntill skatteförvaltningen så delar finansutskottet skatteutskottets\r\nuppfattning att de inkomstförstärkningar som motionärerna tillgodoräknar\r\nsig 2005 inte är realistiska. Finansutskottet avstyrker därmed motion\r\nSk452 (kd) yrkande 26 i denna del.\r\n\r\n5.10 Inkomster av försåld egendom\r\nTabell 5.10 Inkomsttitel 3000 Inkomster av försåld egendom\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nFinansutskottets bedömningr\r\nDe fyra oppositionspartierna anser att statliga företag ska säljas ut\r\ni stor omfattning under de närmaste åren. Försäljningsinkomsterna ska\r\ni första hand användas för att amortera på statsskulden. Partierna räknar\r\nmed att sälja företag för mellan 30 och 50 miljarder kronor mer än\r\nregeringen under 2005. Mest långtgående planer har Kristdemokraterna och\r\nFolkpartiet liberalerna.\r\nEtt syfte med försäljningarna är att man vill påskynda amorteringen av\r\nstatsskulden och på så sätt minska utgifterna för statsskuldsräntor. En\r\nlåg statsskuld ökar stabiliteten i statsfinanserna, hävdar man.\r\nFörsäljningar av statliga aktier innebär emellertid att staten byter en\r\nfinansiell tillgång mot en annan, vilket varken gör staten rikare eller\r\nfattigare och heller inte påverkar den offentliga sektorns nettoförmögenhet.\r\n\r\nEffekten på det finansiella sparandet är inte given. Statsskuldsräntorna\r\nsjunker om statsskulden amorteras, men samtidigt avhänder sig staten\r\ntillgångar som ger inkomster. Nettoeffekten av dessa förändringar avgörs\r\nbl.a. av ränteläget och hur framgångsrika de aktuella företagen är och\r\nkan visa sig bli antingen positiv eller negativ.\r\nFörsäljningar i en sådan omfattning som motionärerna förespråkar riskerar\r\ndessutom att påverka aktiekurserna negativt. Om man ska få in ett visst\r\nbelopp i försäljningsinkomster, finns det en uppenbar risk för att man\r\ntvingas sälja aktierna till underpriser, vilket i sin tur tvingar fram\r\nytterligare försäljningar för att uppställda mål ska kunna nås.\r\nUtgångspunkten för privatiseringar måste självklart vara att de ska\r\nvara näringspolitiskt motiverade och att de ska genomföras då utbytet\r\nblir så gynnsamt som möjligt för ägaren, dvs. staten.\r\n5.11 Företagsinteckning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nFinansutskottet avstyrker motionsyrkanden om att skjuta upp omvandlingen\r\nav äldre företagshypotek till den 1 januari 2007 samt att ändra\r\nföretagsinteckningens värde till att utgöra 100 % av den underliggande\r\nsäkerheten.\r\n\r\nDen 21 oktober 2004 beslutade lagutskottet att överlämna ett antal\r\nmotionsyrkanden från den allmänna motionstiden angående företagsinteckning\r\ntill finansutskottet. Motionsförslagen har statsfinansiella effekter\r\noch bör därför samordnas med beredningen av budgetpropositionen (prop.\r\n2004/05:1).\r\nLagutskottets yttrande\r\nBakgrund\r\nI sitt yttrande (2004/05:LU1y) redogör lagutskottet utförligt för\r\nbakgrunden till de förändringar i förmånsrätten som tas upp i de aktuella\r\nmotionerna. Yttrandet återfinns i sin helhet i bilaga till detta betänkande.\r\n\r\nI juni 2003 beslutade riksdagen om en genomgripande reform av\r\nförmånsrättslagstiftningen (prop. 2002/03:49, bet. LU17, rskr. 222). Reformen\r\nsyftade i huvudsak till att underlätta för företag att genomföra\r\nföretagsrekonstruktion i stället för att gå i konkurs, att bidra till\r\natt kreditgivning och kreditprövning ytterligare inriktas på ett projekts\r\nutsikter till lönsamhet, att insolvenshanteringen sker mer skyndsamt,\r\natt oprioriterade borgenärer får bättre utdelning samt att stärka\r\nlöneskyddet för de anställda vid konkurs.\r\nGenom den nya lagstiftningen har företagshypoteket omvandlats till en\r\nföretagsinteckning med allmän förmånsrätt i 55 % av all gäldenärens\r\negendom, sedan borgenärer med bättre förmånsrätt fått betalt (11 §\r\nförmånsrättslagen). Lagen om företagshypotek har ersatts av en ny lag\r\n(2003:528) om företagsinteckning. Vidare har förmånsrätten avseende\r\ndels hyra och arrende, dels skatter och avgifter avskaffats.\r\nLagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2004. I de fall en\r\nföretagsinteckning har beviljats före den 1 januari 2004 gäller dock, enligt\r\npunkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen om företagsinteckning,\r\nlagen (1984:649) om företagshypotek fram till den 1 januari 2005.\r\nDärefter ska inteckningen anses som en företagsinteckning enligt den nya\r\nlagen och företagshypoteksbrevet som ett företagsinteckningsbrev på\r\nsamma belopp.\r\nMotionerna\r\nI motionerna (m, fp, kd, c, mp) finns yrkanden som går ut på att\r\nomvandlingen av äldre företagshypotek ska skjutas upp under i varje fall\r\ntvå år alternativt att företagsinteckningen ska ges ett värde som\r\nmotsvarar 100 % av säkerhetsunderlagets värde. Som skäl härför har åberopats\r\natt förändringarna vad gäller företagshypoteket inneburit att kreditgivningen\r\ntill små och medelstora företag påverkats negativt, särskilt i glesbygd,\r\nsamt att kreditgivarna kommit att ställa krav på kompletterande säkerheter\r\noch nekat förlängning av redan befintliga krediter.\r\nLagutskottets ställningstagande\r\nLagutskottet anför att företrädare för Regeringskansliet har framhållit\r\ninför lagutskottet att kreditgivningen i dagsläget fungerar väl och att\r\nett bifall till motionsförslagen skulle innebära minskade intäkter för\r\nstaten med omkring 200 miljoner kronor per år. Lagutskottet har, från\r\nsina utgångspunkter, inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter.\r\nDen fortsatta beredningen av motionerna bör därför ske inom ramen för\r\nbehandlingen av budgetpropositionen för 2005.\r\nOavsett om frågan är ett budgetärende eller inte anser lagutskottet att\r\nmotionsyrkandena bör avstyrkas. Reformens konsekvenser för kreditgivningen,\r\nsärskilt i fråga om små och medelstora företag, ägnades särskild\r\nuppmärksamhet i 2003 års lagstiftningsärende (se prop. 2002/03:49 s. 92\r\nf., 109 f.) Regeringen fann sammanfattningsvis att den föreslagna\r\nförändringen av företagshypoteket allmänt sett varken innebar sådana risker\r\nför kreditgivningen, ökade kreditkostnader eller regionalpolitiska\r\nkonsekvenser att dessa utgjorde skäl att inte genomföra förslaget.\r\nLagutskottet delade denna uppfattning.\r\nVad motionärerna anfört utgör enligt lagutskottets mening inte skäl att\r\nfrångå riksdagens tidigare ställningstaganden och skjuta upp omvandlingen\r\nav äldre företagshypotek till företagsinteckning eller att i något\r\navseende ändra företagsinteckningens värde. Sådana ändringar i gällande\r\nrätt skulle skapa oöverblickbara konsekvenser för såväl näringsidkare\r\nsom kreditgivare. Förutsebarhets- och rättssäkerhetsaspekter talar\r\nsåledes med styrka emot att det nu görs några förändringar av lagstiftningen.\r\nDet går inte heller att bortse från att många näringsidkare och\r\nkreditgivare redan har anpassat sig till den ordning som är avsedd att\r\ngälla efter den 1 januari 2005, varför också konkurrensaspekter utgör\r\nskäl mot att inte förlänga den tid under vilken olika kreditvillkor\r\nkommer att tillämpas.\r\nEtt bifall till motionsyrkandena skulle dessutom kräva ingående\r\nberedningsarbete, bl.a. vad gäller behovet av övergångsregler till den nya\r\nlagstiftningen och samordningen med lagstiftningen på stämpelskatteområdet\r\n(jfr prop. 2003/04:165, bet. SkU2), ett arbete som knappast är praktiskt\r\nmöjligt att hinna med före årsskiftet.\r\nLagutskottet påminner också om att regeringen den 14 oktober 2004\r\nbeslutat att ge Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i uppdrag\r\natt utvärdera reformens effekter, bl.a. vad gäller kapitalförsörjningen\r\ntill företagen, varvid särskilt situationen för små och medelstora\r\nföretag, liksom entreprenörer, i olika delar av landet ska uppmärksammas.\r\nOm utvärderingen visar att det finns behov av ändringar i gällande\r\nregler om företagsinteckning, utgår lagutskottet från att regeringen\r\nåterkommer med nödvändiga förslag.\r\nLagutskottet förordar att finansutskottet avslår samtliga motionsyrkanden.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet anser att eftersom frågan om att skjuta upp ikraftträdandet\r\nav den aktuella lagstiftningen, alternativt ändra företagsinteckningens\r\nvärde, får konsekvenser för budgeten 2005 bör frågan behandlas som en\r\ndel av rambeslutet om statsbudgeten. Enligt den s.k. rambeslutsmodellen\r\när budgetbeslutet att betrakta som en sammanhållen helhet där riksdagen\r\ngenom ett övergripande beslut fastställer nivån på budgetens inkomster\r\noch utgifter för efterföljande år. Att bryta ut ett enskilt ärende med\r\nbudgeteffekt vore ett brott mot rambeslutsmodellen som regleras i\r\nriksdagsordningen och stöds av en mycket bred majoritet inom riksdagen.\r\nDärför har finansutskottet beslutat att ta emot de aktuella motionsyrkandena\r\nfrån lagutskottet och behandla dem som en del av det övergripande\r\nbudgetbeslutet.\r\nI detta betänkande föreslår finansutskottet, som en del av det s.k.\r\nrambeslutet, att riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning\r\nav statsbudgetens inkomster 2005. Bakom förslaget står även Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna. Som en förutsättning för inkomstberäkningen\r\ngäller att förändringarna i förmånsrättslagstiftningen träder i kraft\r\nden 1 januari 2005 i enlighet med riksdagens tidigare beslut. Finansutskottet\r\nkan därför inte ställa sig bakom motionärernas förslag med mindre än\r\natt även ändra beräkningen av statsbudgetens inkomster. Utskottet är\r\ninte berett att ställa sig bakom en sådan förändring.\r\nDet finns, enligt lagutskottets mening, vid sidan av riksdagens\r\nbudgethantering starka sakskäl till varför motionsyrkandena bör avstyrkas.\r\nDe förändringar som motionärerna föreslår skulle enligt lagutskottet\r\nfå oöverblickbara konsekvenser för både näringsidkare och kreditgivare.\r\nDet vore knappast heller praktiskt möjligt att före årsskiftet hinna\r\nbereda de konsekvenser som ett bifall till motionerna skulle få.\r\nFinansutskottet gör ingen annan bedömning än lagutskottet av sakskälen\r\natt senarelägga genomförandet av reformens andra steg. Förutsebarhets-\r\noch rättssäkerhetsaspekterna talar som lagutskottet framhåller med styrka\r\nemot att det nu görs några förändringar av lagstiftningen. Det är\r\nsamtidigt angeläget att en utvärdering görs för att verifiera att reformens\r\nursprungliga syften uppnås. Inte minst bör kapitalförsörjningen för de\r\nmindre och medelstora företagen uppmärksammas och detta också i ett\r\nglesbygdsperspektiv. En översyn bör göras om ett samlat insolvensförfarande.\r\nEnligt finansutskottets mening bör denna utvärdering påskyndas och\r\nslutföras våren 2005. I sammanhanget bör prövas om procentsatsen på\r\n55 % bör höjas. Förslag om eventuella ändringar bör föreläggas riksdagen\r\ni så god tid att den senast hösten 2005 får möjlighet att ta ställning\r\ntill dessa förslag.\r\nDärmed avstyrker finansutskottet motionerna L214 (c) yrkande 1, L220\r\n(mp) yrkandena 1-3, L251 (kd) yrkande 1, L257 (m) yrkandena 1 och 3,\r\nL274 (m) yrkandena 1 och 2, L322, L323 (fp) yrkandena 1 och 2, L324\r\n(fp), L337 (fp) yrkande 6, L372 (c) yrkande 1, N393 (kd) yrkande 29,\r\nN398 (c) yrkande 3, N408 (fp) yrkande 3 samt N413 (fp) yrkande 5.\r\n5.12 Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns och,\r\nmotionsyrkandena om godkännande av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet\r\nliberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar\r\navstyrks.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (punkt 8) att riksdagen godkänner beräkningen av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2005. Inkomsterna beräknas till 712,3\r\nmiljarder kronor, varav 640,1 miljarder kronor avser inkomster från\r\ninkomsthuvudgruppen Skatter m.m.\r\nUnder perioden 2004-2007 beräknas både de underliggande och faktiska\r\nskatteintäkterna öka med i genomsnitt 3,9 % per år. Skatterna på arbete\r\noch konsumtion beräknas öka med 3,7 respektive 3,6 % per år. Kapitalskatterna\r\nberäknas öka med 6,7 % årligen. Samtidigt beräknas skattekvoten sjunka\r\nfrån 50,8 % 2003 till 49,0 % 2007, vilket framför allt beror på att den\r\nökande produktiviteten leder till att löneandelen i BNP minskar.\r\nUnder samma period ökar statsbudgetens inkomster med i genomsnitt 3,7 %\r\nper år. Skatteinkomsterna beräknas öka med 3,3 % och övriga inkomster\r\nmed 7,9 % per år. Den stora ökningen av de övriga inkomsterna förklaras\r\nav att regeringen räknar med 15 miljarder kronor i inkomster från\r\naktieförsäljningar varje år från 2005, men inga sådana inkomster under\r\n2004.\r\nRegeringen redovisar följande utveckling av de totala skatteinkomsterna,\r\ndvs. den offentliga sektorns skatter samt EU-skatter, och statsbudgetens\r\ninkomster.\r\nTabell 5.11 Totala skatter och statsbudgetens inkomster 2004-2007\r\nMiljarder kronor där inte annat anges\r\n\r\nKälla: Proposition 2004/05:1, tabell 5.1\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet begär i sina partimotioner godkännande för sina\r\nrespektive inkomstberäkningar. Sådana yrkanden framställs i motionerna\r\nFi231 yrkande 5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Fi232 yrkande 4 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp), Sk452 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) och\r\nFi234 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c). I motion N310 yrkande 5 av\r\nJörgen Johansson (c) föreslås också att inkomster från försäljningar av\r\nstatlig egendom bör användas för att amortera statsskulden.\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns\r\nsåvitt avser skatteinkomster och avstyrker motionsyrkandena om godkännande\r\nav Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas\r\noch Centerpartiets inkomstberäkningar.\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning\r\ngodkänns såvitt avser socialavgifter och avstyrker i motsvarande delar\r\nmotionsyrkandena om godkännande av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet\r\nliberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i det föregående tagit ställning till de olika\r\nskatteförslagen. Det finns mot denna bakgrund också anledning att ta\r\nställning till förslagens samlade effekter på statsbudgetens inkomster.\r\n\r\nI tabell 5.12 redovisas regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster 2005 och oppositionspartiernas förslag till alternativa\r\ninkomstberäkningar. Med anledning av oppositionspartiernas inkomstberäkningar\r\nvill utskottet göra några kommentarer.\r\nAlla oppositionspartier föreslår att skatterna totalt sett ska sänkas\r\ni relation till regeringens förslag. Effekterna på statsbudgetens\r\ninkomster bestäms emellertid också av hur skattesänkningarna utformas\r\ntekniskt samt hur de redovisas. Eftersom partierna redovisar sina förslag\r\npå olika sätt kan redovisningen av statsbudgeteffekterna ge en missvisande\r\noch svårtolkad bild. Redovisningen skiljer sig särskilt åt beträffande\r\nskatteförslagens effekter på staten respektive kommunerna. Moderata\r\nsamlingspartiets och Folkpartiet liberalernas inkomstskatteförslag\r\ninnebär att kommunernas inkomster minskar. Statsbudgetens inkomster blir\r\ndäremot högre än i regeringens förslag. Centerpartiet utformar å andra\r\nsidan sitt inkomstskatteförslag så att statsbudgetens inkomster minskar\r\nmedan kommunernas inkomster ökar. Kristdemokraternas inkomstskatteförslag\r\npåverkar kommunerna på ett liknande sätt som Moderata samlingspartiets\r\noch Folkpartiet liberalernas, men redovisas så att statsbudgetens\r\ninkomster belastas. Resultatet av detta blir att inkomsttiteln 1111 Fysiska\r\npersoners inkomstskatt uppvisar ett stort och varaktigt minus.\r\nModerata samlingspartiet beräknar nära 10 miljarder kronor högre inkomster\r\nfrån statens verksamhet än regeringen. Detta beror på att motionärerna\r\nredovisar den höjda egenfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen som\r\nen ökad inkomst till staten. Övriga oppositionspartier har liknande\r\nförslag men redovisar i stället dessa som minskade statliga subventioner\r\ntill arbetslöshetsförsäkringen, dvs. minskade utgifter.\r\nOppositionspartierna föreslår att statliga företag ska säljas till ett\r\nvärde av mellan 30 och 50 miljarder kronor utöver regeringens förslag\r\nför 2005. Dessa försäljningsinkomster förstärker statsbudgetens inkomstsida\r\noch därmed även budgetsaldot.\r\nTabell 5.12 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2005 enligt regeringen\r\noch oppositionspartierna\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n\r\nEn mer rättvisande bild av oppositionspartiernas inkomstberäkningar ges\r\ni stället om man jämför effekterna på den konsoliderade offentliga\r\nsektorns inkomster med regeringens prognos enligt nationalräkenskapernas\r\ndefinition, som i tabell 5.13. Med en sådan redovisning elimineras de\r\nmissvisande effekterna av partiernas olika sätt att konstruera sina\r\ninkomstskatteförslag. Inkomsterna från företagsförsäljningar ingår inte\r\ni nationalräkenskapernas inkomstbegrepp eftersom sådana transaktioner\r\nendast utgör ett byte av en finansiell tillgång mot en annan.\r\nOppositionspartiernas inkomstförstärkningar genom aktieförsäljningar är således\r\nockså eliminerade i tabell 5.13.\r\nTabell 5.13 Offentliga sektorns inkomster 2005 enligt regeringen och\r\noppositionspartierna\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n\r\nUtskottet har i avsnitt 4.2 utförligt behandlat de alternativa\r\nbudgetförslagen i partimotionerna från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet och där avvisat dessa.\r\nI överensstämmelse med detta avstyrker utskottet oppositionspartiernas\r\nförslag till beräkningar av statsbudgetens inkomster för 2005.\r\nFinansutskottet tillstyrker därmed att regeringens inkomstberäkning\r\ngodkänns och avstyrker motionsyrkandena om alternativa inkomstberäkningar,\r\ndvs. motionerna Fi231 (m) yrkande 5, Fi232 (fp) yrkande 4, Fi234 (c)\r\nyrkande 7 och Sk452 (kd) yrkandena 1 och 26 i denna del. Utskottet\r\navstyrker även motion N310 (c) yrkande 5.\r\n\r\n5.13 Lagförslagen\r\nRegeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)\r\nbör kompletteras i två hänseenden. I 12 kap. 27 § inkomstskattelagen\r\nfinns regler om näringsidkares reseavdrag. Eftersom beslutet att höja\r\nreseavdraget från 16 kr till 17 kr per mil även ska omfatta näringsidkare\r\nbör regeringens lagförslag tillföras den ändring i 12 kap. 27 § som\r\nutskottet redovisar. Vidare bör beslutet att slopa det fasta beloppet\r\nom 200 kr innebära att bestämmelserna i 65 kap. 6 § inkomstskattelagen\r\nom hur det fasta beloppet ska tas ut av dödsbon justeras på det sätt\r\nutskottet föreslår. Utskottets ändringsförslag framgår av bilagan\r\nUtskottets lagförslag.\r\n\r\n7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser\r\n7.1 Bemyndigande om upplåning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen bemyndigas att under budgetåret 2005 ta upp lån enligt lagen\r\n(1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Därmed tillstyrker\r\nutskottet regeringens förslag (punkt 5).\r\nBudgetpropositionen\r\nStatsbudgetens saldo är sedan 1997 identisk med statens lånebehov. För\r\natt statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas\r\nRiksgäldskontorets nettoutlåning och en post för kassamässig korrigering\r\növer statsbudgeten på utgiftssidan vid sidan av de utgifter som är\r\ngrupperade på 27 utgiftsområden. Lånebehovet 2004-2005 påverkas i viss\r\nmån av överföringar från AP-fonden till staten, vilka föranleddes av\r\npensionsreformen 1999-2001. En del av överföringarna bestod av\r\nbostadsobligationer som påverkar lånebehovet dels genom att de ger ränta,\r\ndels när de förfaller till betalning. Effekten på lånebehovet uppgår\r\ntill ca 4 miljarder 2004 och 2 miljarder 2005, varefter denna effekt\r\nförsvinner. Vid överläggningar mellan parterna till pensionsöverenskommelsen\r\ni juni 2004 fastställdes att tidigare överenskommelse ligger fast men\r\natt någon ytterligare överföring från AP-fonden till statsbudgeten inte\r\nska ske vid den tidigare angivna tidpunkten, den 1 januari 2005. Utskottet\r\nhar i betänkande 2004/05:FiU6 ställt sig bakom beslutet och anser att\r\nregeringen under våren 2005 bör återkomma till riksdagen med en tidsplan\r\nför överföring av eventuella ytterligare medel från AP-fonderna till\r\nstaten.\r\nSom en följd av regeringens beslut att skjuta på en del av EU-avgiften\r\nfrån 2003 till 2004 kom anslagsavräkningen av denna del att ske först\r\n2004, vilket ledde till en positiv kassamässig korrigering för 2003 på\r\nca 2,5 miljarder kronor och en lika stor negativ kassamässig korrigering\r\n2004.\r\nUnder perioden 2004-2007 beräknas det ackumulerade budgetunderskottet\r\nenligt redovisningen i budgetpropositionen uppgå till ca 127 miljarder\r\nkronor. Budgetåret 2005 beräknas statsbudgeten uppvisa ett underskott\r\npå ca 38 miljarder kronor och för budgetåren 2006 och 2007 beräknas\r\nunderskottet uppgå till ca 52 respektive 37 miljarder kronor.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\nbudgetåret 2005 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning\r\noch skuldförvaltning (punkt 5).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRiksdagen ger enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och\r\nskuldförvaltning regeringen befogenhet att för ett år i taget ta upp lån\r\nfrån staten. Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i\r\nfinansplanen begärda bemyndigandet (punkt 5).\r\n7.2 Finansiering av investeringar och rörelsekapital\r\n7.2.1 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för\r\nförvaltningsändamål\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att regeringen bemyndigas att för budgetåret 2005\r\nbesluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar\r\nsom används i statens verksamhet intill ett belopp av 26 500 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 14).\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 7.1.1) redovisas för varje utgiftsområde\r\ndet beräknade sammanlagda behovet av låneramar för investeringar i\r\nanläggningstillgångar för budgetåret 2005. Den totala låneramen avser\r\nsumman av de lån som regeringen via myndigheterna högst får ha i\r\nRiksgäldskontoret under 2005 och innefattar även tidigare tagna lån.\r\nRegeringen beräknar att det behövs en sammantagen låneram på 26 500\r\nmiljoner kronor för budgetåret 2005. För att möta oförutsedda behov kommer\r\npreliminärt 160 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna\r\nutan disponeras av regeringen.\r\nJämfört med aktuella låneramar för 2004 innebär regeringens förslag\r\ntill låneramar en ökning med 1,5 miljarder kronor. Under perioden\r\n1999-2004 har den genomsnittliga ökningstakten av låneramen uppgått till\r\nca 8 % per år. Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i\r\nanläggningstillgångar uppgick till 16,5 miljarder kronor vid halvårsskiftet\r\n2004. Av den totala ramen utnyttjades innevarande år således 66 %, vilket\r\nkan jämföras med 62 % föregående år.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till låneramar\r\nvad avser myndigheternas investeringar för 2005.\r\nUtskottet tillstyrker således att regeringen för budgetåret 2005 får\r\nbesluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar\r\nsom används i statens verksamhet intill ett belopp av 26 500 000 000 kr\r\n(punkt 14).\r\n7.2.2 Myndigheternas räntekontokrediter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen får för budgetåret 2005 besluta om krediter för myndigheternas\r\nräntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 18 700 miljoner\r\nkronor. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 15).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen kan besluta att rörelsekapital i statens verksamhet ska\r\nfinansieras med krediter i Riksgäldskontoret inom en kreditram som\r\nriksdagen fastställer. Detta regleras i lagen (1996:1059) om statsbudgeten\r\n(21 §). Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar\r\ntillfälliga likviditetsunderskott i Riksgäldskontoret. Myndigheterna\r\nhar för detta ändamål ett räntekonto med kredit. Ramen för räntekontokrediten\r\nvarierar men ligger normalt inom intervallet 5-10 % av respektive\r\nmyndighets omslutning.\r\nJämfört med aktuella räntekontokrediter för 2004 innebär regeringens\r\nförslag till låneramar för 2005 en ökning med 1 miljard kronor. Vid\r\nhalvårsskiftet hade myndigheterna en betydande inlåning på sina räntekonton,\r\nvilket kan förklaras med ett omfattande anslagssparande och även med\r\natt det för den avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en likviditet\r\nsom placeras på räntekontot.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker förslaget om myndigheternas räntekontokrediter i\r\nRiksgäldskontoret (punkt 15).\r\n7.2.3 Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i\r\nRiksgäldskontoret\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFör sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för budgetåret 2005\r\nbesluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar för högst 10\r\nmiljoner kronor och för kredit på räntekontot för högst 200 miljoner kronor.\r\nDärmed tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 16).\r\nBudgetpropositionen\r\nInom ramen för det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension\r\nhar sjunde AP-fonden inrättats för att förvalta premiepensionsmedel.\r\nSjunde AP-fonden ska initialt förvalta två värdepappersfonder,\r\nPremiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden ska förvalta\r\npremiepensionsmedel för de personer som inte gör ett aktivt val av\r\nfondförvaltare.\r\nPremievalsfonden ska vara en av de fonder som kan väljas aktivt.\r\nKostnaderna för Sjunde AP-fondens förvaltning av de båda fonderna ska\r\ntas ur de förvaltade medlen i respektive fond. För att finansiera\r\nverksamheten under uppbyggnadsskedet disponerar Sjunde AP-fonden krediter\r\ni Riksgäldskontoret. Starka skäl talar för att kostnaderna under\r\nuppbyggnadsskedet sprids över en längre period för att inte oproportionerligt\r\nbelasta några enstaka årgångar av premiepensionssparare.\r\nPremiesparfondens marknadsvärde uppgick vid årsskiftet 2003/04 till 29,\r\n9 miljarder kronor, och har därefter tillförts ytterligare 7,3 miljarder\r\nkronor i premiepensionsmedel i januari 2004. Premiesparfonden utgör den\r\ndominerande delen av Sjunde AP-fondens förvaltade kapital. Förvaltningsavgiften\r\nuppgår, efter beaktande av PPM:s rabattsystem, till 0,15 % per år.\r\nBeräkningar visar att Sjunde AP-fonden kommer att redovisa successivt\r\nförbättrade årsresultat. Med de förutsättningar som gällde vid årsskiftet\r\n2003/04 beräknas dock årsresultaten förbli negativa fram till och med\r\n2009. Genom årliga överskott därefter beräknas det balanserade underskottet\r\nbli allt lägre för att elimineras efter ytterligare cirka sju år.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 16).\r\n7.3 Bemyndigande för ramanslag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen får ett bemyndigande att under budgetåret 2005 besluta att\r\nett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om\r\nvissa villkor är uppfyllda. Utskottet tillstyrker därmed regeringens\r\nförslag (punkt 17).\r\nBudgetpropositionen\r\nEnligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen\r\nmed riksdagens bemyndigande besluta att ramanslag får överskridas om\r\ndetta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter\r\nsom inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen\r\nbeslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas.\r\nRegeringen begär i budgetpropositionens volym 1 (avsnitt 7.4) att den\r\nbemyndigas att under budgetåret 2005 få besluta att ett ramanslag som\r\ninte avser förvaltningsändamål får överskridas om\r\nett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas\r\nsamt\r\növerskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.\r\nEnligt regeringens bedömning kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande\r\ntill anvisade krediter för de flesta ramanslag rymmas inom den högsta\r\ntillåtna anslagskrediten på 10 %. Något särskilt bemyndigande som ger\r\nregeringen befogenhet att besluta om överskridande av ramanslag som\r\nanvisats för förvaltningsändamål anser regeringen inte behöver inhämtas.\r\nVid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget.\r\nNär det gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke\r\npåverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda\r\nutgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms\r\ninom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana\r\nfall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om anslag\r\npå tilläggsbudget. Förändringar kan dock inträffa snabbt och betalningar\r\nkan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner\r\nanvisas bör regeringen bemyndigas att besluta om överskridande när de\r\nförutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda.\r\nÖverskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda\r\nutgiftstaket för staten.\r\nBemyndigandet begärs för ett år i sänder och avsikten är att även\r\nfortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag\r\nsom ersätter de medgivna överskridandena. I Årsredovisning för staten\r\n2003 (skr. 2003/04:101, s. 134) lämnades en redovisning av vilka anslag\r\nsom regeringen medgivit överskridanden för under 2003.\r\nInnevarande år har regeringen medgivit ett överskridande av anslaget\r\n12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden (utgiftsområde 8 Invandrare\r\noch flyktingar). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i\r\når kommer att redovisas i Årsredovisning för staten 2004.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet utgår ifrån att ytterligare utnyttjande av bemyndigandet senare\r\ni år endast sker i begränsad omfattning och att regeringen även\r\nfortsättningsvis för riksdagen redovisar hur bemyndigandet utnyttjas samt\r\nhur detta har finansierats.\r\nMed detta tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen till\r\nbemyndiganden för ramanslag (punkt 17).\r\n\r\n8 Revision, kontroll och ekonomisk styrning\r\n8.1 Riksrevisionens årliga rapport, den statliga internrevisionen samt\r\ngranskning av vissa offentligrättsliga organ\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen lägger Riksrevisionens årliga rapport till handlingarna.\r\nUtskottet har inga invändningar mot regeringens bedömningar rörande den\r\nstatliga internrevisionen och granskning av vissa offentligrättsliga\r\norgan.\r\nRiksrevisionens styrelses redogörelse angående den årliga rapporten\r\nI lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. anges att de\r\nviktigaste iakttagelserna vid den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen\r\nska samlas i en årlig rapport. Den årliga rapporten ska enligt lagen\r\nlämnas till regeringen och riksdagen. Styrelsen har överlämnat\r\nRiksrevisionens årliga rapport 2004 till riksdagen i form av en redogörelse\r\n(2004/05:RRS1). Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.\r\n\r\nRiksrevisorerna anför i den årliga rapporten att rapporten utgör en\r\nsammanställning av de viktigaste iakttagelserna från den under året\r\ngenomförda revisionsverksamheten. I den årliga rapporten vill riksrevisorerna\r\nlyfta fram sådana resultat eller slutsatser från granskningsverksamheten\r\nsom är av mer generell eller principiell betydelse. Huvudsyftet är\r\nsåledes inte att redovisa resultaten av enskilda granskningar. Detta\r\nsker löpande under året inom ramen för Riksrevisionens ordinarie verksamhet.\r\n\r\nRiksrevisorerna erinrar om att Riksrevisionen är en ny myndighet under\r\nriksdagen sedan den 1 juli 2003. Den nu aktuella årliga rapporten avser\r\nsåledes inte ett fullt verksamhetsår. Perioden från den 1 juli 2003 har\r\ndessutom präglats av uppbyggandet av en ny verksamhet. Riksrevisorerna\r\nhar dock bedömt det som angeläget att ge den första årliga rapporten en\r\ntematisk uppläggning med den övergripande inriktning som de avser ska\r\nprägla kommande årliga rapporter.\r\nRapporten bygger på följande underlag från den verksamhet som genomförts\r\nunder Riksrevisionens första år:\r\ngranskning av myndigheternas årsredovisningar och förvaltning,\r\nsärskilda studier,\r\neffektivitetsgranskningar,\r\nremissyttranden samt\r\nårlig revision av årsredovisningen för staten 2003.\r\nÅrlig revision\r\nRiksrevisionen har lämnat revisionsberättelse för 266 myndigheter och\r\nandra organisationer exklusive aktiebolag och stiftelser avseende\r\nårsredovisningen för räkenskapsåret 2003. I 17 fall har revisionsberättelsen\r\nlämnats med en invändning, det vill säga ett väsentligt fel har\r\nkonstaterats i årsredovisning och/eller förvaltning. Vidare har Riksrevisionen\r\ngranskat och lämnat revisionsberättelse över årsredovisning för staten.\r\n\r\nI den årliga rapporten framhålls att vid de avslutande regeringssammanträdena\r\ninför jul- respektive sommaruppehållen fattas ofta beslut som många\r\ngånger är av stor betydelse för myndigheternas redovisning och finansiering\r\nav sin verksamhet. Den berörda myndigheten nås ofta inte av beslutet\r\nförrän strax innan hel- respektive halvårsskiftena. Arbetet med\r\nårsredovisning och delårsrapport blir därmed svårare.\r\nVidare behandlas hanteringen av Centrala studiestödsnämndens (CSN)\r\nlånefordran på låntagare som är bosatta utomlands. Bestämmelserna inom\r\nområdet är tydliga, och det är CSN:s ansvar att kräva in fordringarna.\r\nFör att få ett bättre resultat av myndighetens insatser bör dock\r\nregeringen i större utsträckning ställa riktade krav på återrapportering,\r\ntill exempel genom att begära redovisningar av förfallna fordringar\r\noch vilka åtgärder CSN vidtar för att erhålla återbetalning.\r\nRiksrevisionen erinrar vidare om att mark, byggnader och fast egendom\r\ni övrigt, som främst har ett kulturhistoriskt värde, och museiföremål\r\nsom normalt inte omsätts på en marknad, fr.o.m. den 1 januari 2003, i\r\nen myndighets balansräkning ska redovisas som anläggningstillgångar, s.\r\nk. kulturtillgångar. Riksrevisionen bedömer att det saknas bestämmelser\r\nsom reglerar hur kulturtillgångar ska finansieras och anser att regelverket\r\nbör förtydligas på denna punkt.\r\nSärskilda granskningar\r\nRiksrevisionen genomför särskilda granskningar av olika slag. Det kan\r\nröra sig om tvärsektoriella granskningar eller frågor av speciell eller\r\nbrådskande karaktär. Särskilda granskningar kan även genomföras om det\r\ni den ordinarie granskningsverksamheten framkommit iakttagelser om risk\r\nför överträdelser av lagar och bestämmelser. Under året har några\r\nsärskilda granskningar vid befarade oegentligheter genomförts, liksom en\r\nförberedande undersökning för att starta särskild granskning.\r\nEffektivitetsrevision\r\nGranskningsplanen är riksrevisorernas övergripande redskap för att styra\r\neffektivitetsrevisionens verksamhet och inriktning. Utifrån en systematisk\r\nomvärldsbevakning beslutar riksrevisorerna i granskningsplanen om ett\r\nantal teman mot vilka huvuddelen av granskningsverksamheten ska inriktas\r\nunder planeringsperioden. Riksrevisionens avsikt är att i den årliga\r\nrapporten presentera myndighetens centrala iakttagelser och slutsatser\r\ninom de teman som riksrevisorerna prioriterat.\r\nUnderlaget för den årliga rapporten bygger på de tolv granskningsrapporter\r\nsom fram till början av juni 2004 slutförts inom myndighetens avdelningar\r\nför effektivitetsrevision (rapporterna förtecknas i en bilaga till den\r\nårliga rapporten). I stor utsträckning har de granskningar som hittills\r\navslutats startats i de föregående organisationerna Riksdagens revisorer\r\noch Riksrevisionsverket. Kring fyra teman redovisas vissa iakttagelser.\r\n\r\nUnder temat Kostnadsutveckling under kontroll? anförs att utvecklingen\r\nav kostnadsnivåerna inom de olika statliga åtaganden som granskas av\r\nRiksrevisionen är en prioriterad aspekt i de effektivitetsrevisionella\r\ngranskningarna. Ett problem är otydligt formulerade regelverk som gör\r\natt eventuella spärrmekanismer för kostnadsutvecklingen riskerar att\r\nfungera otillfredsställande. De myndigheter som har till ansvar att\r\ntillämpa regelverket får på detta sätt problem att hantera sitt uppdrag.\r\nDenna typ av brister framkommer i granskningar om assistansersättningen\r\noch om hälso- och sjukvårdens riktlinjer. En annan typ av problem uppstår\r\nnär ett statligt åtagande förutsätter att en ansvarig myndighet står\r\nför kostnadskontrollen i systemet och myndigheten i fråga inte förmår\r\natt göra detta. Oavsett om det beror på kompetensbrist, resursproblem\r\neller att myndigheten inte fått tillräckligt tydliga riktlinjer om vad\r\nsom är dess ansvar kan en situation med eskalerande kostnadsutveckling\r\nsåledes uppstå även om regelverket är korrekt utformat. Denna typ av\r\nbrister framkommer tydligare i granskningarna om arbetsförmedlingarnas\r\nhantering av arbetslöshetsförsäkringen och försvarets materielförsörjning.\r\n\r\nRiksrevisionen anför att givetvis måste regeringen anpassa sitt agerande\r\nefter vilken typ av problem det rör sig om. Handlar det om otydliga\r\nregelverk kan frågan behöva återföras till riksdagen för nytt beslut.\r\nÄr det i stället fråga om myndigheter som inte fullgör sitt ansvar ska\r\nregeringen hantera problemet i den löpande myndighetsstyrningen. Men\r\ndet kan också kräva mer genomgripande åtgärder.\r\nBrister i likabehandlingsprincipen tas under temat Rättssäkerhet upp\r\nsom exempel på rättssäkerhetsproblem. Bristande förutsättningar för\r\nlikabehandling finner man främst hos myndigheter med lokal och regional\r\nverksamhet. Iakttagelserna om bristande likabehandling görs dock inom\r\nvitt skilda sakområden och typer av verksamheter. Problemen kan återfinnas\r\ni statliga kärnverksamheter som kriminalvården och arbetsförmedlingen\r\nlikväl som i verkställandet av uppgifter som går ut på att styra eller\r\nutöva tillsyn över kommunal verksamhet som framgår i granskningarna om\r\nbetygssystemet eller djurskyddstillsynen.\r\nIakttagelserna pekar på att det finns ett generellt problem med att\r\nförmå olika aktörer med likalydande uppdrag att tolka och bedriva sin\r\nverksamhet på ett sådant sätt att medborgarna blir likvärdigt behandlade.\r\nDet finns enligt Riksrevisionen skäl för regeringen att särskilt\r\nuppmärksamma de insatser som görs inom detta område och att skärpa såväl\r\nkrav som den uppföljning som görs för att se till att en positiv utveckling\r\nkommer till stånd.\r\nEtt gemensamt drag för flera av iakttagelserna under temat Regeringens\r\nstyrning av myndigheterna är att regeringen brister i sin styrning när\r\ndet gäller att ställa krav på uppföljning av de beslut som riksdagen\r\nfattat. Med en bristande uppföljning följer en svag kontroll. I flera\r\nfall kombineras regeringens bristande uppföljning med en allmänt passiv\r\nstyrning. Det kan då handla om att man inte konkretiserar riksdagens\r\nbeslut tillräckligt för att de ska kunna få genomslag eller om att\r\nregeringen inte tillräckligt tydligt utpekat ansvaret för olika verksamheter.\r\n\r\nUnder temat Regeringens rapportering till riksdagen har Riksrevisionen\r\ni flera fall kunnat konstatera att regeringen inte levt upp till riksdagens\r\nbegäran om redovisning av information och beslutsunderlag. Därtill har\r\nett flertal iakttagelser gjorts om att regeringen inte begärt eller\r\nförsäkrat sig om tillgång till sådan information som regeringen behöver\r\nför att kunna rapportera väsentlig information till riksdagen. De\r\ngranskningar som hittills genomförts inom Riksrevisionen har emellertid\r\ninte i något fall varit specifikt inriktade på att bedöma regeringens\r\ninformation till riksdagen. Det är därför för tidigt att dra några\r\nsamlade slutsatser.\r\nBudgetpropositionen\r\nÅtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser\r\nI samband med inrättandet av myndigheten Riksrevisionen under riksdagen\r\nden 1 juli 2003 infördes det i 47 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten\r\n(budgetlagen) ett krav på regeringen att årligen för riksdagen redovisa\r\nvilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av Riksrevisionens\r\niakttagelser. I budgetpropositionen återfinns redovisningen dels i volym\r\n1 (prop. 2004/05:1, volym 1, avsnitt 10), dels under respektive\r\nutgiftsområde. Regeringen har i Årsredovisningen för staten 2003 redovisat\r\nde iakttagelser som den årliga revisionen vid Riksrevisionen lämnat.\r\nRegeringens redovisning av åtgärder i de enskilda fallen redovisas per\r\npolitikområde i budgetpropositionen. Som redovisas nedan lämnar regeringen\r\ni budgetpropositionen en redogörelse för förutsättningarna för den\r\nstatliga internrevisionen (prop. 2004/05:1, volym 1, avsnitt 10.5.1).\r\nRegeringen bedömer att en stärkt internrevision i staten på sikt bör\r\nleda till ett minskat antal revisionsberättelser med invändning föranledda\r\nav brister i intern styrning och kontroll.\r\nRegeringen konstaterar att under perioden den 1 juli 2003-den 30 juni\r\n2004 har Riksrevisionen lämnat 19 effektivitetsgranskningar till regeringen.\r\nI budgetpropositionen förtecknar regeringen samtliga effektivitetsrapporter\r\nsom lämnats sedan föregående års budgetproposition samt refererar\r\nrapporterna kortfattat. Regeringens bedömning av de åtgärder som föranleds\r\nav dessa granskningar anges under respektive politikområde i\r\nbudgetpropositionen.\r\nPå ett mer tematiskt plan, och mot bakgrund av Riksrevisionens årliga\r\nrapport, anför regeringen följande.\r\nUnder temat Regeringens styrning av myndigheterna har Riksrevisionen\r\nidentifierat problem som delvis kan hänföras till regeringens styrning\r\nav myndigheterna. Regeringen anför att inom Regeringskansliet pågår\r\nkontinuerligt ett arbete för att förbättra regeringens styrning av\r\nmyndigheterna. Under senare tid har omfattande utbildningsinsatser och\r\nseminarier kring myndighetsstyrning anordnats, anpassade till olika\r\nnivåer i Regeringskansliet. Åtgärder har också vidtagits för att skapa\r\nbättre förutsättningar för regeringens styrning av de s.k. generella\r\nfrågorna, dvs. frågor som berör stora delar av samhället och som därmed\r\nsorterar under flera olika departement. Exempel på sådana frågor är\r\njämställdhet, miljö och integration.\r\nAv stor betydelse för regeringens styrning är ledningsformerna vid\r\nmyndigheterna. I syfte att bl.a. skapa en ökad tydlighet när det gäller\r\nmyndighetsledningarnas ansvar och uppgifter tillkallade regeringen en\r\nsärskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till en ny verksförordning.\r\nUtredaren överlämnade sitt betänkande Från verksförordning till\r\nmyndighetsförordning (SOU 2004:23) i februari 2004. Remissbehandlingen\r\navslutades i juni 2004. Betänkandet och yttranden från remissinstanserna\r\nbereds i Regeringskansliet.\r\nNär det gäller temat Regeringens rapportering till riksdagen anger\r\nRiksrevisionen att ingen av de under året genomförda granskningarna\r\nvarit specifikt inriktade på att bedöma regeringens information till\r\nriksdagen. Riksrevisionen bedömer därför att det är för tidigt att dra\r\nnågra samlade slutsatser kring regeringens rapportering till riksdagen.\r\nVad som emellertid framkommit i Riksrevisionens granskningar är att\r\nregeringen inte i samtliga fall levt upp till riksdagens begäran om\r\nbeslutsunderlag.\r\nRegeringen anför att ett centralt inslag i regeringens rapportering\r\ntill riksdagen är den resultatredovisning som regeringen lämnar årligen\r\ni budgetpropositionen. Regeringen redogör i budgetpropositionen (prop.\r\n2004/05:1, volym 1, avsnitt 11) för hur denna resultatredovisning kan\r\nförbättras för att underlätta riksdagens möjligheter att bedöma resultaten\r\nav genomförd verksamhet och ta ställning till föreslagna anslagsnivåer.\r\n\r\nDen statliga internrevisionen\r\nRegeringen erinrar om att internrevision vid statliga myndigheter\r\nregleras i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga\r\nmyndigheter m.fl. Motivet till att den statliga internrevisionen är\r\nförordningsreglerad är att det ur regeringens perspektiv är ett absolut\r\nkrav att den interna styrningen och kontrollen fungerar i de statliga\r\nmyndigheterna, särskilt vad gäller myndigheter med stora medelsflöden.\r\nVid tidpunkten för förordningens införande hade det framkommit att\r\nmånga myndigheter inte vidtagit erforderliga åtgärder för att uppmärksamma\r\noch åtgärda brister i den interna kontrollen.\r\nI december 2002 tillkallade regeringen en särskild utredare för att\r\ngöra en samlad översyn av den statliga internrevisionen för myndigheter\r\nunder regeringen samt de allmänna försäkringskassorna (dir. 2002:153).\r\nBehovet av en sådan översyn av den statliga internrevisionen aktualiserades\r\nmot bakgrund av iakttagelser som bl.a. Riksrevisionsverket (RRV) och\r\nRiksdagens revisorer (RR) gjort i samband med sina granskningsinsatser.\r\nIakttagelserna visade att det finns behov av att stärka internrevisionen\r\ni sig, men också internrevisionens institutionella grund.\r\nInternrevisionsutredningen överlämnade hösten 2003 betänkandet Internrevisionen\r\ni staten - förslag till förstärkt internrevision (SOU 2003:93).\r\nUtredningen delar in de problem som rör internrevisionen i staten i två\r\nmer grundläggande områden. Utredningen anser att internrevisionen i\r\nstaten inte utgör en tydlig profession och att ansvaret för intern\r\nstyrning och kontroll samt internrevision i staten är otydligt.\r\nUtredningen lämnar mot denna bakgrund ett antal förslag. Ett förslag av\r\nmera genomgripande karaktär är att det skall inrättas en särskild\r\ninternrevisionsmyndighet. Myndigheten föreslås få dels en samordnande\r\nuppgift, dels en granskande uppgift. Internrevisionsutredningen lämnar\r\näven ett förslag till förordning om internrevision vid statliga myndigheter.\r\nEnligt den föreslagna förordningen skall samråd ske med Riksrevisionen\r\nom internrevisionens revisionsplan. Utredningen lämnar också förslag\r\ntill hur frågan om vilka myndigheter som skall omfattas av\r\ninternrevisionsförordningen skall hanteras. Därutöver lämnar utredningen vissa\r\nandra förslag.\r\nRemissinstanserna är, med något undantag, i stort positiva till\r\nutredningens förslag att stärka internrevisionen i staten. Några remissinstanser\r\när dock kritiska till vissa av utredningens förslag.\r\nRegeringen betonar i budgetpropositionen att det finns ett behov av att\r\nstärka den statliga internrevisionen. Ett mål är t.ex. att minska antalet\r\nrevisionsberättelser med invändning som föranleds av brister i den\r\ninterna styrningen och kontrollen.\r\nRegeringen delar utredningens bedömning att det finns ett behov av att\r\nsamordna den statliga internrevisionen, när det gäller kvalitetssäkring,\r\nmetod- och kompetensutveckling samt föreskrifter och allmänna råd till\r\ninternrevisionsförordningen. Regeringen har även ett behov av egen\r\ninternrevisionell granskningskapacitet. Uppgifternas omfattning motiverar\r\ndock inte, som Internrevisionsutredningen föreslår, bildandet av en\r\nsärskild myndighet. Att stärka den statliga internrevisionen bör i\r\nstället bli en uppgift för någon av de befintliga stabsmyndigheterna.\r\nNär det gäller granskningsuppgiften talar enligt regeringen effektivitetsskäl\r\nför att denna hanteras inom samma organisation som får till uppgift att\r\nutföra samordningsuppgifter. En mera löslig ordning som innebär att\r\ninsatserna kan avropas genom ramavtal med aktörer på marknaden kan därvid\r\nvara att föredra. Sådana uppdrag bör finansieras genom avgifter.\r\nDen myndighet som får ett ansvar för att samordna den statliga\r\ninternrevisionen kommer att ges i uppdrag att närmare överväga kompetens-\r\noch kvalitetsfrågor, dvs. former för metod- och kompetensutveckling,\r\nkvalitetssäkring etc. Den statliga internrevisionen bör regleras i en\r\nsärskild internrevisionsförordning. Regeringen har för avsikt att besluta\r\nom en ny förordning om internrevision vid statliga myndigheter under\r\n2005.\r\nAv nu gällande förordning för den statliga internrevisionen framgår att\r\nsamråd skall ske med Riksrevisionen innan internrevisionens uppdragsgivare\r\nbeslutar om revisionsplanen. I likhet med Internrevisionsutredningen\r\nanser regeringen att ett samråd mellan internrevisionen och externrevisionen\r\nföljer av god sed. Det finns därför enligt regeringens bedömning ingen\r\nanledning att i förordningen särskilt reglera att ett samråd skall ske.\r\n\r\nSammantaget bedömer regeringen att de åtgärder som förestår på sikt\r\nkommer att bidra till att stärka den statliga internrevisionen.\r\nGranskning av vissa offentligrättsliga organ\r\nRiksrevisionens mandat avseende årlig revision regleras bl.a. i lagen\r\n(2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., aktiebolagslagen\r\n(1975:1385) och stiftelselagen (1994:1220). Regeringen anförde i\r\npropositionen Riksrevisionen (prop. 2001/02:190) att det finns ett antal\r\noffentligrättsliga organ där det är oklart om de är myndigheter eller\r\ninte och därmed om de kan bli föremål för Riksrevisionens årliga revision.\r\nEn möjlighet är då att i varje sådant fall särskilt reglera förutsättningarna\r\nför Riksrevisionens granskning, en annan att införa generella regler.\r\nRegeringens bedömning var att en kartläggning först måste ske av vilka\r\norgan som kan komma i fråga för årlig revision innan någon sådan generell\r\nreglering kan bli aktuell (prop. 2001/02:190, s. 65-66). Konstitutionsutskottet\r\nförutsatte å sin sida att en sådan kartläggning skulle komma till stånd\r\n(bet. 2002/03:KU12, s. 11).\r\nEn översiktlig kartläggning av offentligrättsliga organ med oklar status\r\nhar genomförts. Identifierade organ har därvid klassificerats enligt\r\nvissa kriterier, t.ex. att regeringen utser styrelse för organet, att\r\norganet fördelar statliga medel, att organet har andra myndighetsuppgifter\r\noch att organet uppvisar en stor andel statlig finansiering.\r\nDet är enligt regeringen angeläget att organ som i någon mening bedriver\r\noffentlig förvaltning blir föremål för styrning, uppföljning och\r\nutvärdering. Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ger\r\ndärvid Riksrevisionen mandat att i form av effektivitetsrevision granska\r\nviss verksamhet i de fall statsmedel tagits emot som stöd, om\r\nredovisningsskyldighet för medlen föreligger gentemot staten eller då särskilda\r\nföreskrifter eller villkor har meddelats om hur medlen får användas.\r\nDen genomförda kartläggningen visar på att myndighetsliknande verksamhet\r\nbedrivs i vitt skilda former. Det kan avse t.ex. en nämnd, arbetsgrupp,\r\ndelegation, kassa, ideell förening, fond, kommission eller akademi,\r\nmen också ett råd eller institut. De använda kriterierna ger dock inte\r\nnågon entydig vägledning vid en bedömning av om organ som i någon mening\r\nbedriver offentlig förvaltning är att jämställa med statliga\r\nförvaltningsmyndigheter och därmed bör bli föremål för årlig revision.\r\nDet är enligt regeringens bedömning angeläget att en finansiell granskning\r\nav organ som i någon mening bedriver offentlig verksamhet sker årligen.\r\nEnligt regeringens uppfattning är det avgörande att en granskning enligt\r\ngod revisions- och revisorssed kommer till stånd av dessa organs\r\nräkenskaper, redovisning etc. En sådan granskning regleras vanligtvis i\r\norganets stadgar eller motsvarande. Utifrån regeringens behov av underlag\r\nför styrning, uppföljning och utvärdering är det dock inte avgörande\r\nvilken aktör det är som svarar för den finansiella granskningen av denna\r\ntyp av organ.\r\nEtt ställningstagande till om organ som i någon mening bedriver offentlig\r\nförvaltning även skall bli föremål för årlig revision av det statliga\r\nrevisionsorganet bör även beakta aspekten kostnadseffektivitet. Värdet\r\nav att ålägga en specifik organisation revisionsplikt visavi Riksrevisionen\r\nbör med andra ord även vägas mot de tillkommande kostnader som denna\r\ngranskningsinsats genererar för det berörda organet.\r\nSammantaget kan regeringen inte finna att det finns tillräckliga motiv\r\nför att generellt reglera finansiell granskning av den typ av organ som\r\novan diskuterats.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet kan konstatera att Riksrevisionens årliga rapport ger\r\nen god bild av de viktigaste iakttagelserna vid den årliga revisionen\r\noch effektivitetsrevisionen. Redogörelsen för olika teman inom\r\neffektivitetsrevisionen är särskilt intressant. Redogörelsen visar att det\r\nfinns ett värde i att sammanställa enskilda effektivitetsrevisioner och\r\nvisa på problem som synes vara mer generella. Samtidigt är det viktigt\r\natt det är tydligt vem som har ansvar för att vidta eventuella korrigerande\r\nåtgärder.\r\nFinansutskottet har tidigare betonat vikten av att regeringen utförligt\r\nredovisar och kommenterar revisionens iakttagelser för riksdagen. Sådana\r\nredovisningar utgör bl.a. viktiga underlag för riksdagsutskotten i deras\r\narbete med uppföljning och utvärdering (bet. 2002/03:FiU20, s. 117 f.).\r\n\r\nUtskottet välkomnar således att regeringen i budgetpropositionen redovisar\r\nsina iakttagelser med anledning av samtliga rapporter från\r\neffektivitetsrevisionen. Redogörelsen i propositionens volym 1 ger en god\r\növerblick\r\nsamtidigt som den fördjupade redovisningen med anledning av den årliga\r\nrevisionen samt effektivitetsrevisionen under respektive politikområde\r\ni budgetpropositionen fyller en viktig funktion.\r\nI behandlingen av årsredovisningen för staten 2003 konstaterade utskottet\r\natt antalet revisionsberättelser med invändning fortsatte att öka (skr.\r\n2003/04:101, bet. 2003/04:FiU28). Utskottet såg allvarligt på denna\r\nutveckling och förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen och\r\nvid behov vidtar åtgärder för att bryta denna trend. Utskottet noterar\r\natt regeringen betonar i budgetpropositionen att det finns ett behov av\r\natt stärka den statliga internrevisionen. Ett mål är att minska antalet\r\nrevisionsberättelser med invändning som föranleds av brister i den\r\ninterna styrningen och kontrollen. Utskottet välkomnar denna strävan.\r\nNär det gäller den finansiella granskningen av organ som inte är\r\nmyndigheter men som i någon mening bedriver offentlig förvaltning delar\r\nutskottet regeringens uppfattning att det är angeläget att en sådan\r\ngranskning sker årligen.\r\nUtskottet föreslår att Riksrevisionens styrelses redogörelse angående\r\nRiksrevisionens årliga rapport 2004 läggs till handlingarna.\r\n8.2 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten\r\nUtskottets bedömning\r\nUtskottet framhåller att regeringens redogörelse ligger i linje med vad\r\nutskottet framhållit tidigare rörande den ekonomiska styrningen. Det är\r\npositivt att resultatredovisningen utvecklas även fortsättningsvis.\r\nPropositionen\r\nInledning\r\nMålen för den ekonomiska styrningen i staten är att tillgodose statsmakternas\r\nkrav på och behov av beslutsunderlag med god kvalitet som bidrar till\r\ngod kontroll av statens finanser, resursfördelning enligt politiska\r\nprioriteringar samt hög effektivitet och produktivitet i resursanvändningen.\r\nBeslutsunderlagen bör vara relevanta i den meningen att de bör utformas\r\nmed utgångspunkt från behov på olika beslutsnivåer i statsförvaltningen,\r\ndvs. riksdagen, regeringen och myndigheterna. Syftet är att åstadkomma\r\nförutsättningar för att ta fram ett fullödigt beslutsunderlag, som\r\nytterst kan ligga till grund för riksdagens ställningstagande.\r\nEn arbetsgrupp i Finansdepartementet har under 2003 utarbetat\r\ndepartementspromemorian Nya principer för utformning av statsbudgeten -\r\nkonsekvenser för budgetlagen (Ds 2003:49). I promemorian lämnas förslag\r\ntill en ny lag om statsbudgeten. Förslagen innebär att statsbudgeten\r\nskulle baseras på i huvudsak bokföringsmässiga grunder (kostnader och\r\nintäkter för staten) samt omfatta betalningar som påverkar statens\r\nlånebehov och att statsbudgetens omfattning skulle ändras till att, med\r\nvissa undantag, omfatta all verksamhet vid myndigheter under regeringen\r\noch riksdagen oavsett hur den är finansierad.\r\nPromemorian har remitterats till 61 remissinstanser, vilka alla är\r\npositiva till de grundläggande förslagen. Beredning av promemorian pågår\r\ni Regeringskansliet.\r\nRegeringen beskriver i propositionen (avsnitt 11) hur regeringens\r\nresultatredovisning till riksdagen kan utvecklas ytterligare. Riksdagen\r\nhar vid ett flertal tillfällen uttalat sig om regeringens resultatredovisning\r\noch hur den bör utvecklas. Den beskrivning som lämnas är ett försök att\r\nvisa hur det är möjligt att tillgodose riksdagens önskemål.\r\nRegeringens resultatredovisning i budgetpropositionen\r\nRegeringen anför att det är angeläget att arbetet med att utveckla den\r\nekonomiska styrningen fortsätter. Uppställda mål bör vara tydliga och\r\nuppföljningsbara. Det ställer krav på fortsatt utveckling av hur målen\r\nformuleras. Olika typer av resultatindikatorer bör anges för att göra\r\ndet möjligt att bedöma om verksamheten utvecklas i rätt riktning. Det\r\när med andra ord angeläget att finna former för att i så stor utsträckning\r\nsom möjligt beskriva måluppfyllelse för de av riksdagen fastställda\r\nmålen. Vidare bör redovisade förslag till anslag tydligare kopplas till\r\nde resultat som kommer fram i uppföljningsarbetet.\r\nEn påtaglig förändring i jämförelse med föreliggande budgetproposition\r\när att regeringen avser att redovisa totala intäkter och kostnader per\r\npolitikområde. Detta ger en bättre grund för att bedöma resursåtgången\r\ninom ett politikområde än vad som är fallet då endast anslagsförbrukning\r\nredovisas. Genom ett antal indikatorer visas utvecklingen inom respektive\r\npolitikområde över tiden. En tydlig åtskillnad görs även mellan å ena\r\nsidan resultatinformation och analys av densamma och å andra sidan\r\nregeringens resultatbedömning och slutsatser.\r\nResultatredovisningen och regeringens resultatbedömning ska ges en\r\ntydligare koppling till regeringens budgetförslag. En redogörelse för\r\nrespektive myndighets bidrag till måluppfyllelsen inom berört politikområde\r\nska lämnas.\r\nI arbetet med att utveckla resultatredovisningen är det, anför regeringen,\r\nemellertid också angeläget att bibehålla rimliga förväntningar på vad\r\nsom kan åstadkommas med mer precisa målformuleringar och mer utvecklade\r\nresultatindikatorer. Statliga verksamheters karaktär är starkt skiftande.\r\nMålen inom vissa områden är i grunden svårare att precisera än andra\r\noch vissa verksamheter låter sig inte i samma utsträckning som andra\r\navspeglas i lätt avläsbara indikatorer. Även om strävan är att utveckla\r\nredovisningen av statens verksamheter, dess kostnader och resultat, är\r\ndet svårt att nå dithän att inom ramen för budgetprocessen varje år få\r\nexakta och fullständiga svar på frågor om varje myndighets och varje\r\npolitikområdes måluppfyllelse för att därigenom kunna dra entydiga\r\nslutsatser om resursbehovet.\r\nÅrliga indikatorer kan ge en uppfattning om verksamheten utvecklas i\r\nrätt riktning. Mer grundläggande ställningstaganden kan dock kräva\r\nutredningar och analyser baserade på ett underlag som är utförligare än\r\nvad som lämpligen hanteras årligen inom ramen för budgetprocessen. Därför\r\när det angeläget att den årliga uppföljningen och redovisningen av\r\nresultat koncentreras till ett hanterbart antal väl valda mått på hur\r\nverksamheten utvecklas. Resultatet av mer djupgående utredningar,\r\njämförelser över tiden etc. kan med fördel redovisas för riksdagen i\r\nsärskilda resultatskrivelser.\r\nGenerellt för resultatredovisningen gäller att rutiner och system måste\r\netableras för att ta fram den information som skall redovisas. Det är\r\ndärför nödvändigt att utvecklingen av resultatredovisningen sker successivt\r\noch i lämplig omfattning.\r\nIndelning av budgeten i politikområden samt resultatredovisning i\r\nskrivelser\r\nRegeringen erinrar om att vissa politikområden ryms i sin helhet inom\r\nett utgiftsområde, medan de i andra fall spänner över flera utgiftsområden.\r\nI de fall de politikområden som berör olika utgiftsområden även spänner\r\növer skilda fackutskotts ansvarsområden medför detta vissa olägenheter\r\nför riksdagen. I samband med fackutskottens tillämpning av rambeslutsmodellens\r\nandra steg skall berört fackutskott ta ställning till regeringens förslag\r\ntill anslag inom respektive utgiftsområde/politikområde. I de fall ett\r\nanslag bidrar till att finansiera verksamhet inom olika fackutskotts\r\nansvarsområden medför detta hanteringsproblem. För närvarande är\r\nstatsbudgeten indelad i 48 politikområden. Sju av dessa politikområden\r\nfinansieras av anslag inom skilda utgiftsområden och berör flera olika\r\nutskott.\r\nDet finns svårigheter med att integrera två olika strukturer, utgiftsområden\r\noch politikområden, i budgetbehandlingen. Det bör dock noteras att den\r\nav regeringen valda indelningen av statlig verksamhet i politikområden,\r\nförutom att fungera som grund för resultatredovisningen till riksdagen,\r\näven skall ligga till grund för en ändamålsenlig styrning och uppföljning\r\nav förvaltningen under regeringen.\r\nDe problem som i dag finns då det gäller utskott som har att handha\r\npolitikområden som inte till fullo faller inom utskottets beredningsområde\r\nskulle mildras om regeringen för respektive myndighet redovisade såväl\r\nfinansiering som bidrag till måluppfyllelse på politikområdesnivå.\r\nRegeringen avser att förändra redovisningen till riksdagen på detta sätt.\r\nDärmed tydliggörs länken mellan anslagsstrukturen och verksamhetsstrukturen.\r\nPå så sätt bör respektive utskotts möjligheter att relatera föreslagna\r\nanslag till berörd verksamhet underlättas. Fortfarande skulle dock\r\nriksdagens ställningstagande till och beslut med anledning av regeringens\r\nbudgetförslag ske i nuvarande anslagsstruktur (utgiftsområden och anslag),\r\nmedan resultat skulle följas upp i en verksamhetsstruktur (politikområden\r\noch verksamhetsområden).\r\nRegeringen bedömer att resultatredovisningen per politikområde\r\n(verksamhetsområde) i budgetpropositionen respektive i resultatskrivelser\r\nbör renodlas så att redovisningarna kompletterar snarare än överlappar\r\nvarandra. Resultatredovisningen i budgetpropositionen bör främst avse\r\natt ge riksdagen underlag för att ta ställning till regeringens\r\nbudgetförslag. Resultatredovisningen i skrivelsen bör ge en fördjupad analys\r\nav mål, resultat och förbrukade resurser inom utvalda områden och\r\nmöjliggöra jämförelser över tiden. I skrivelse kan också sådana effekter\r\nanalyseras och redovisas som inte enbart hänförs till den statliga\r\nverksamheten. Skrivelserna ger därmed riksdagen underlag för att i vidare\r\nmening bedöma effektiviteten i och eventuellt ompröva verksamheter.\r\nResultatskrivelser är även lämpliga för att lämna en mera utförlig\r\nresultatredovisning för politikområden vars måluppfyllelse är beroende\r\nav verksamheter inom flera andra politikområden. För sådana politikområden\r\nlämnas med fördel en mer sammanfattande resultatredovisning i\r\nbudgetpropositionen, till stöd för regeringens budgetförslag. Därtill lämnas\r\nen mera fullödig resultatredovisning till riksdagen i form av en särskild\r\nresultatskrivelse. En fördjupad resultatredovisning i skrivelse kräver\r\nofta särskilda insatser, t.ex. i form av utvärderingar eller uppföljningar,\r\nvilket i sin tur kräver framförhållning och prioritering. Hur ofta en\r\nsådan - vidare - resultatredovisning bör lämnas till riksdagen i form\r\nav en särskild resultatskrivelse får diskuteras mellan berörda utskott\r\noch departement.\r\nSkrivelserna ersätter således inte redovisningen i budgetpropositionen.\r\nVid sidan av en utvecklad resultatredovisning i skrivelse är det enligt\r\nregeringen angeläget att kontinuerligt utveckla resultatredovisning och\r\nresultatbedömning i budgetpropositionen så att riksdagens krav uppfylls.\r\n\r\nResultatredovisning\r\nI propositionen lämnas en principiell beskrivning av hur regeringen\r\nbedömer att resultatredovisningen i budgetpropositionen kan utvecklas\r\nför att tillgodose riksdagens önskemål. Innehållet i resultatredovisningen\r\noch dispositionen av vissa kapitel kan därmed komma att behöva ändras\r\ni jämförelse med den nu aktuella budgetpropositionen.\r\nI ett inledande kapitel i respektive utgiftsområde avser regeringen att,\r\nprecis som i dag, lämna förslag till riksdagsbeslut. Avsnittet omfattar\r\nbl.a. regeringens förslag till anslag för det berörda utgiftsområdet.\r\nSumman av dessa anslag - ramen för utgiftsområdet - är densamma som\r\nframgår av sammanställningen av ramar i volym 1 i budgetpropositionen.\r\nI ett andra kapitel kommer eventuella förslag till lagtext att lämnas.\r\n\r\nI ett tredje kapitel avser regeringen att beskriva utgiftsområdets\r\nomfattning och en redovisning lämnas av utgifternas utveckling över tiden.\r\nRedovisningen av utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet omfattar\r\nutgiftsområdet i sin helhet. I den nu aktuella budgetpropositionen\r\nredovisas motsvarande information även fördelad per politikområde. En\r\nsådan indelning är dock inte helt rättvisande då ett anslag ibland bidrar\r\ntill att finansiera verksamheter inom skilda politikområden.\r\nEn förändring i föreliggande budgetproposition i jämförelse med tidigare\r\når är att redovisningen av utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet även\r\nges en realekonomisk indelning. En realekonomisk fördelning av utgifterna\r\ninom respektive utgiftsområde möjliggör en bedömning av förhållandet\r\nmellan resurser för verksamhet, transfereringar och investeringar. På\r\nsikt kan det även vara möjligt att redovisa regeringens bedömning av\r\nanslagens realekonomiska fördelning för kommande år. Regeringen bedömer\r\natt även skatteavvikelser bör redovisas, i syfte att ge riksdagen en\r\ntotal bild av det samlade stödet inom utgiftsområdet.\r\nDärefter kommer, i ett eller flera kapitel, en resultatredovisning att\r\nlämnas per politikområde (verksamhetsområde). För att skapa förutsättningar\r\nför att kunna tillgodose riksdagens önskemål om en fullödig resultatredovisning\r\nkommer denna redovisning att behöva ändras mer i grunden i jämförelse\r\nmed den redogörelse som lämnas i föreliggande budgetproposition.\r\nResultatredovisningen struktureras delvis om, nya underrubriker tillkommer\r\netc. Resultatredovisningen baseras därtill i ökad omfattning på\r\nresultatindikatorer. I ett avslutande kapitel redovisas regeringens\r\nbudgetförslag.\r\nI budgetpropositionen finns ett utdrag ur en möjlig resultatredovisning\r\nsom framöver skulle kunna lämnas i budgetpropositionen. Exemplet avser\r\nanslag som finansierar verksamhet inom politikområde Ekonomisk familjepolitik\r\nsom återfinns inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn.\r\nFörsvarsutskottets och bostadsutskottets yttranden\r\nFörsvarsutskottet och bostadsutskottet har i sina yttranden till\r\nfinansutskottet om ramar för utgiftsområden 2005 tagit upp frågan om\r\nekonomisk styrning.\r\nFörsvarsutskottet erinrar i sitt yttrande (FöU1y) om att det vid ett\r\nantal tillfällen under senare år behandlat frågor som rör statsmakternas\r\nstyrning av försvaret.\r\nFörsvarsutskottet noterade i betänkande 2003/04:FöU6 Styrningen av det\r\nmilitära försvaret att regeringen - efter beslut av riksdagen (bet.\r\n2002/03: FiU14, yttr. 2002/03:FöU3y och bet. 2003/04:FiU11, yttr.\r\n2003/04:FöU2y) - i februari 2004 har beslutat om direktiv för en utredning\r\nom formerna för styrning och finansiering av försvaret.\r\nFör att styrningen och uppföljningen av verksamheten från riksdagens\r\nsida skall bli effektiv, framhöll försvarsutskottet att regeringen måste\r\nlämna förslag till konkreta uppföljningsbara mål för de olika verksamheterna,\r\ntydligare ange vilka ändamål som anslagen är tänkta att finansiera\r\nsamt redovisa resultat och effekter mer konkret än hittills. Om inte\r\nriksdagen ges reell möjlighet att ta en aktiv del i mål- och resultatstyrningen\r\nfinns det betydande risker för att omläggningen av styrsystemet inte\r\nkommer att, som det var tänkt, innebära en starkare politisk styrning\r\nutan tvärtom. Mot den bakgrunden gav riksdagen som sin mening regeringen\r\ntill känna vad försvarsutskottet anfört om mål, kostnader, anslag och\r\nresultat och uppdrog åt regeringen att ge den ovan nämnda utredningen\r\ntilläggsdirektiv att lämna förslag till förbättringar i dessa avseenden.\r\n\r\nBostadsutskottet understryker i sitt yttrande (BoU1y) värdet av att\r\nresultatredovisningen löpande utvecklas för att bättre tillgodose de\r\nbehov som föreligger både i samband med riksdagens budgetberedning och\r\nsom utgångspunkt för olika politiska överväganden och debatter. Det är\r\ndärvid önskvärt att utformningen av redovisningen kan anpassas efter de\r\nsärskilda förutsättningar och behov som kan finnas inom respektive\r\npolitikområde. Bostadsutskottet har för sin del för avsikt att även i år\r\ni samband med beredningen av anslagsförslagen inom utgiftsområde 18\r\növerväga frågor om mål- och resultatredovisningens utformning.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet vill inledningsvis framhålla att regeringens redogörelse\r\nligger i linje med vad utskottet tidigare framhållit rörande den ekonomiska\r\nstyrningen i staten. Det är positivt att arbetet med att utveckla\r\nresultatredovisningen fortsätter. Därmed kan riksdagens möjligheter att\r\nbedöma statliga verksamheters måluppfyllelse och att ställa resultaten\r\ni relation till kostnaderna förbättras. Riksdagen ges därmed ökade\r\nförutsättningar att bedöma de av regeringen föreslagna anslagsnivåerna.\r\n\r\nDe exempel som regeringen redovisar på hur resultatredovisningen kan se\r\nut i kommande budgetpropositioner är enligt utskottets uppfattning\r\nambitiösa och lovvärda. Utskottet ser positivt på en utveckling av\r\nbudgetpropositionens innehåll och struktur i den riktning som redovisas\r\ni den nu aktuella propositionen. Som regeringen anför ger en redovisning\r\nav totala intäkter och kostnader en bättre grund för att bedöma den\r\ntotala resursåtgången inom ett politikområde än vad som är fallet då\r\nendast anslagsförbrukning redovisas.\r\nSom regeringen redovisar i budgetpropositionen har finansutskottet och\r\nandra utskott påtalat svårigheterna att överblicka mål, insatser och\r\nresultat inom respektive beredningsområde när indelningen i politikområden\r\ninte följer indelningen i utgiftsområden. Svårigheter föreligger också\r\nnär myndigheter är verksamma inom flera verksamhetsområden. Regeringen\r\nredovisar att den avser att förändra redovisningen så att den för\r\nrespektive myndighet redovisar såväl finansiering som bidrag till\r\nmåluppfyllelse på politikområdesnivå. Därmed tydliggörs enligt regeringen\r\nlänken mellan anslagsstrukturen och verksamhetsstrukturen. På så sätt\r\nbör respektive utskotts möjligheter att relatera föreslagna anslag till\r\nberörd verksamhet underlättas. Fortfarande skulle dock riksdagens beslut\r\nmed anledning av regeringens budgetförslag ske i nuvarande anslagsstruktur\r\n(utgiftsområden och anslag), medan resultat skulle följas upp i en\r\nverksamhetsstruktur (politikområden och verksamhetsområden).\r\nUtskottet ser positivt på en ökad koppling mellan redovisningen av\r\nmyndigheternas verksamhet och redovisningen av måluppfyllelsen på\r\npolitikområdesnivå. Kopplingen mellan beslut om anslag och uppföljningen\r\nav resultat förblir dock begränsad så länge ett politikområde hör till\r\nmer än ett utgiftsområde.\r\nDen aviserade redovisningen löser således inte det grundläggande\r\nprincipiella problemet med att ett politikområde är delat mellan flera\r\nutgiftsområden och utskott. Utskottet vill erinra om sitt tillkännagivande\r\nhösten 2003 (bet. 2003/04:FiU2) om en mål- och resultatstyrning bättre\r\nanpassad till riksdagens arbetsformer. Utskottet erinrade om att den\r\nbristande överensstämmelsen mellan utgiftsområden och politikområden\r\nförsvårar en helhetssyn som innebär att mål- och resultatbedömningen\r\nkan kopplas ihop med budgetförslagen.\r\nUtskottet vill framhålla att om indelningen i politikområden ska vinna\r\ngenomslag i riksdagens arbete med budgetpropositionen bör indelningen\r\nfullt ut vara anpassad till indelningen i utgiftsområden. Den krångliga\r\nredovisningen av politikområden som är fördelade på flera utgiftsområden\r\nskulle därmed kunna undvikas. När det finns anledning att redovisa\r\nverksamheter som sträcker sig över flera politikområden kan redovisningen\r\nske i t.ex. särskilda resultatskrivelser.\r\nUtskottet förutsätter således att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet\r\ntillser att indelningen i politikområden så långt möjligt följer\r\nindelningen i utgiftsområden.\r\nRegeringen anför att ett väsentligt inslag i dess ambition att utveckla\r\nresultatstyrningen är att i ökad omfattning använda indikatorer för att\r\nkunna bedöma graden av måluppfyllelse inom skilda politikområden. Som\r\nregeringen redovisar har flera utskott framhållit vikten av resultatindikatorer\r\noch nyckeltal. Finansutskottet förutsätter att arbetet med resultatindikatorer\r\noch nyckeltal prioriteras.\r\nFinansutskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen med\r\nanledning av försvarsutskottets tillkännagivande (bet. 2003/04:FöU6) har\r\ngivit utredningen om styr- och finansieringsformerna i försvaret\r\ntilläggsdirektiv (dir. 2004:113). Finansutskottet ser fram mot att ta del\r\nav bostadsutskottets beredning av anslagsförslagen inom utgiftsområde\r\n18 och iakttagelserna avseende mål- och resultatredovisningen.\r\n\r\n9 Övriga frågor\r\n9.1 Budgetlagens tillämpning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om budgeteringsmarginalen och en\r\növersyn av budgetlagen samt förslag om att Kemikalieinspektionen,\r\nLivsmedelsverket och Jordbruksverket ska få disponera avgiftsintäkter\r\nfrån ansökningsärenden.\r\nJämför reservation 14 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) påpekas att regeringens\r\nbrott mot budgetlagen under senare år blivit alltmer uppenbara och att\r\neffekterna av detta är de gradvis försämrade statsfinanserna. En viktig\r\nfråga är enligt motionärerna definitionen av teknisk justering av\r\nutgiftstaket. De korrigeringar som gjorts av utgiftstaket har många gånger\r\nstridit mot principer som regeringen själv sagt sig vilja tillämpa.\r\nUtgiftstaket ska exempelvis justeras, såväl upp som ned, för de avräkningar\r\nsom sker gentemot kommunerna för ändringar i beskattningen. I\r\nbudgetpropositionen för 2005 justerar regeringen upp utgiftstaket med 670\r\nmiljoner kronor, avseende slutlig avräkning mot kommunerna för en\r\ntidigare grundavdragsändring. I budgetpropositionen görs den slutliga\r\navräkningen mot kommunerna för en omläggning av grundpensionen till\r\nbeskattning, vilket medfört ökade skatteintäkter för kommunerna och\r\ndärmed en neutralisering genom sänkta statsbidrag på 2 miljarder kronor.\r\nRegeringen justerar dock inte ned utgiftstaket för denna sänkning.\r\nEnligt motionärerna har regeringen också vid upprepade tillfällen \"krupit\r\nunder\" utgiftstaket genom att omvandla utgifter till avdrag på inkomstsidan,\r\noch listan över stöd och subventioner som betalas ut i denna form har\r\nför varje år blivit längre. I budgetpropositionen för 2005 omfattar den\r\n8,3 miljarder kronor i byggsubventioner, anställningsstöd och liknande.\r\nEtt annat exempel på nettobudgetering är att lägga in inkomster på\r\nbudgetens utgiftssida, vilket regeringen enligt motionärerna gjort inom\r\nbl.a. utrikesförvaltningen, Arbetsmarknadsverket och Vägverket.\r\nMotionärerna påpekar också att regeringen genom att lägga finansieringen av\r\nvissa infrastrukturinvesteringar i särskilda bolag undvikit att dessa\r\nfinansieras med anslag. Det gäller exempelvis Botniabanan. Regeringen\r\nhar även enligt motionärerna kanaliserat miljardbelopp från de statliga\r\nföretag som går med vinst, vid sidan av budgeten till ett konto i\r\nRiksgälden, som regeringen använder för att fylla svarta hål i SJ och\r\nandra förlustbolag. Inte heller detta läggs in under utgiftstaket.\r\nMot bakgrund av ovanstående anser motionärerna att budgetlagen behöver\r\nses över och förtydligas främst med avseende på bruttoredovisning,\r\nteknisk justering och kreditering av skattekonto (yrkande 2).\r\nMotionärerna anser vidare att budgeteringsmarginalen är ett mycket\r\nviktigt inslag i budgetmodellen. Den ska återgå till att användas som\r\ndet var avsett, dvs. till oförutsedda händelser utanför regeringens\r\nkontroll och vara tillräckligt stor för att hantera sådan osäkerhet\r\n(yrkande 3).\r\nI motion MJ334 av Patrik Norinder (m) föreslår motionären att\r\nLivsmedelsverket och Jordbruksverket, vid sidan av Kemikalieinspektionen,\r\nska få disponera avgiftsintäkter från företags ansökningsärenden om\r\ngodkännande av växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen handlägger i dag\r\nsvenska godkännanden av växtskyddsmedel i enlighet med EU:s regelverk.\r\nVissa delar av utvärderingsarbetet utförs dock av Livsmedelsverket och\r\nJordbruksverket. Dessa myndigheter får i dag ingen del av avgifterna\r\nutan förutsätts finansiera delar av arbetet inom ordinarie budget. Detta\r\nmedför enligt motionärerna att ytterst begränsade resurser finns att\r\ntillgå, vilket leder till köbildning och förlängd handläggningstid.\r\nEkonomistyrningsverket, ESV, har i en utredning (ESV 2003:11) påtalat\r\ndetta problem och även lagt fram ett förslag till ändrat avgiftssystem\r\nmed tydligare koppling mellan avgifter och motprestation enligt\r\nbemyndigandet i miljöbalken. Motionären anser att ESV:s förslag till\r\navgiftssystem bör ligga till grund för ansökningsavgifterna (yrkande\r\n4).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har redan tidigare, i förra årets budgetbetänkande\r\n2003/04:FiU1, behandlat ett yrkande från Folkpartiet om att budgetlagen\r\nbehöver ses över avseende bruttoredovisning, tekniska justeringar och\r\nkrediteringar av skattekontot. Som då påpekades och utförligt motiverades,\r\ndelar inte utskottet motionärernas uppfattning i denna fråga utan anser\r\natt budgetlagen i huvudsak fungerat mycket bra sedan den trädde i kraft\r\n1 januari 1997. Lagens tillämpning är något som formas successivt genom\r\nde beslut om budgeten som riksdagen fattar. Utskottet anser därmed att\r\nen översyn av lagen inte behövs.\r\nFrågan om budgeteringsmarginalens storlek och utformning är emellertid\r\nett område där utskottet anser att nuvarande ordning inte fungerat\r\ntillfredsställande. Även denna fråga har utskottet behandlat tidigare,\r\nbl.a. i förra årets budgetbetänkande, 2003/04:FiU1. Budgeteringsmarginalens\r\nstorlek och användning har stor betydelse för den ekonomiska politiken.\r\nOm budgeteringsmarginalen är liten eller snabbt tas i anspråk för nya\r\nutgifter när utrymme uppstår riskerar politiken att förstärka snarare\r\nän att jämna ut konjunktursvängningar. Budgetprocessen syftar till att\r\nge budgetpolitiken en långsiktig, hållbar och trovärdig inriktning. De\r\nsenaste årens brist på marginal till utgiftstaket har dock flera gånger\r\ntvingat regeringen till ingrepp under pågående budgetår för att inte\r\nutgifterna ska överskrida taket. Regeringen har vidtagit åtgärder så\r\natt taket klarats, men sådana kortsiktiga åtgärder riskerar både att\r\nkomma i konflikt med vad som är ekonomisk-politiskt önskvärt på längre\r\nsikt och att stjäla kraft och tid från mer långsiktigt arbete såväl för\r\nRegeringskansliet som för andra berörda myndigheter.\r\nVid upprepade tillfällen sedan hösten 2000 har regeringen, både i\r\nbudgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner, framhållit att man\r\navser att lämna förslag till riktlinjer för budgeteringsmarginalens\r\nstorlek. (I förra årets budgetbetänkande poängterade utskottet att man\r\nförväntade sig att regeringen skulle återkomma i 2004 års vårproposition\r\noch redovisa tidigare utlovade riktlinjer. Några sådana riktlinjer har\r\ndock ännu inte presenterats av regeringen.) I årets budgetproposition\r\navstår regeringen från att föreslå riksdagen att formellt fastställa\r\nnivån på utgiftstaket för 2007. Detta motiveras med att man dels vill\r\navvakta en pågående analys av ekonomins potentiella produktionsförmåga,\r\ndels att man överväger att införa ett system med en s.k. sysselsättningsmarginal\r\ni budgeten från 2007. Utskottet ser positivt på att regeringen avser\r\natt utveckla riktlinjerna för budgeteringsmarginalen och att dessa\r\nriktlinjer kommer att redovisas i 2005 års ekonomiska vårproposition.\r\nFörslaget i motion MJ334 (m) innebär att Livsmedelsverket och Jordbruksverket\r\nska få disponera avgiftsintäkterna från ansökningsärenden. Motionärerna\r\nrefererar bl.a. till en utredning kring dessa frågor av Ekonomistyrningsverket\r\n(ESV 2003:11). I nämnda utredning påtalar ESV problemet med att sökande\r\nföretag och användare drabbas hårt av att statsmakterna inte ser till\r\natt obligatoriska prövningsförfaranden sker inom rimliga tidsramar.\r\nFörenklat föreslår ESV en ökad skattefinansiering i Kemikalieinspektionens\r\narbete med prövning och tillsyn, i kombination med ett avgiftssystem\r\ndär avgifternas koppling till motprestation från staten betonas. ESV\r\nföreslår vidare att Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets kostnader\r\nför deltagandet i prövningsarbetet ska inkluderas i det avgiftsunderlag\r\nsom Kemikalieinspektionen tar ut av sökande företag. Dessa avgiftsintäkter\r\nbör enligt ESV:s förslag även fortsättningsvis redovisas mot inkomsttitel,\r\nvilket innebär att Regeringskansliet ska ansvara för omfördelningen av\r\navgiftsmedel från Kemikalieinspektionen till övriga två myndigheter.\r\nInom Regeringskansliet pågår för närvarande en utvärdering i syfte att\r\nkomma tillrätta med de problem som ESV betonar i sin utredning. Denna\r\nutvärdering beräknas vara klar i början av 2005. Motionen bör i avvaktan\r\nhärpå inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Fi277 (fp) yrkandena 2\r\noch 3 samt motion MJ334 (m) yrkande 4.\r\n9.2 Effekter av besparingar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om utredning av effekterna av\r\n1990-talets nedskärningar. Utskottet hänvisar till att sunda offentliga\r\nfinanser är en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling med\r\ntillväxt, sysselsättning och välfärd. Utan starka offentliga finanser\r\nriskerar varje lågkonjunktur att tvinga fram nedskärningar som försämrar\r\ntryggheten.\r\nMotionen\r\nI motion Ju332 föreslår Gustav Fridolin (mp) en utredning om kostnaderna\r\nför 1990-talets nedskärningspolitik (yrkande 2). Under 1990-talet\r\ngenomfördes stora nedskärningar såväl i den offentliga kärnverksamheten\r\nsom i försäkringssystemen. Det vore enligt motionärens uppfattning naivt\r\natt tro att detta inte fått konsekvenser som nu kan studeras. Hur har\r\nt.ex. skolan, sjukvården och äldreomsorgen påverkats, och hur har den\r\nökade otryggheten som nedskärningarna medfört påverkat samhället\r\nekonomiskt? Vilket samband har de ökade sjukskrivningarna med\r\nnedskärningspolitiken?\r\nMotionären anser att en utredning av kostnaderna för nedskärningspolitiken\r\när av största vikt för att kunna fatta bra politiska beslut i framtida\r\nbudgetprocesser.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nNär nedskärningar i den offentliga sektorn är nödvändiga måste de\r\ngenomföras med omdöme och god insyn i åtgärdernas effekter, så att onödiga\r\nkostnader, mänskliga och ekonomiska, kan minimeras. Utskottet behandlade\r\noch avstyrkte snarlika motioner i betänkande 2003/04:FiU1, s. 307 och\r\nvill än en gång framhålla att det inte råder någon motsättning mellan\r\ngod välfärd och sunda offentliga finanser. Sambandet är i stället enligt\r\nutskottets mening det omvända. Sunda offentliga finanser är en förutsättning\r\nför en stabil ekonomisk utveckling med tillväxt, sysselsättning och\r\nvälfärd. Utan starka offentliga finanser riskerar varje lågkonjunktur\r\natt tvinga fram nedskärningar som försämrar tryggheten.\r\nUtskottet anser, i fråga om effekterna av 90-talets budgetsanering, att\r\ndet är nödvändigt att först dra sig till minnes den ekonomiska och\r\nstatsfinansiella situation som rådde i början av 90-talet. Till belysning\r\nav den svåra situation som då var för handen kan några förhållanden\r\nkortfattat rekapituleras. I slutet av 1993 uppgick statsskulden till\r\n76 % av BNP, eller 30 procentenheter mer än vid 90-talets början. BNP\r\nsjönk tre år i rad från 1991 till 1993. Den totala arbetslösheten steg\r\ntill över 10 % 1993 och sysselsättningen i den privata sektorn minskade\r\nsnabbt. De offentliga finansernas underskott hade ökat mycket dramatiskt\r\noch uppgick till ca 12 % av BNP. Statens lånebehov var samma år 242\r\nmiljarder kronor, vilket motsvarade nästan 17 % av BNP. Ungefär en\r\ntredjedel av statsbudgetens utgifter var räntebetalningar på statsskulden.\r\nDet rådde oro på de finansiella marknaderna, och ränteläget var högt,\r\nvilket försvårade en återhämtning av ekonomin. Ett kraftfullt program\r\nför att hållbart förstärka de offentliga finanserna var avgörande för\r\nen ekonomisk återhämtning.\r\nDet konsolideringsprogram som genomfördes åren 1994-1998 innebar en\r\navvägning mellan å ena sidan behovet av att snabbt och resolut återskapa\r\ntrovärdigheten för de offentliga finanserna och å andra sidan risken\r\natt en alltför stram politik skulle försena eller bryta konjunkturuppgången.\r\nAtt inte ingripa för att förstärka de offentliga finanserna var inget\r\nalternativ. Ett sådant agerande skulle ha lett till en ohållbar\r\nskuldutveckling som flyttat besluten över svensk ekonomi till kreditgivarna,\r\nmed långsiktiga och oöverblickbara konsekvenser för landets ekonomi\r\noch välfärd.\r\nDet är enligt utskottets mening ofrånkomligt att en så kraftfull sanering\r\nav de offentliga finanserna som genomfördes under 90-talet får konsekvenser\r\nför den offentliga verksamheten. En av principerna under budgetsaneringen\r\nvar dock att verksamheter som skola, vård och omsorg skulle värnas\r\nframför transfereringar, och allteftersom det ekonomiska utrymmet tillåtit\r\nhar stödet till kommuner och landsting även därefter prioriterats av\r\nregering och riksdag. Utskottet kan dock inte nog understryka vikten av\r\natt den löpande budgetpolitiken förs på ett ansvarsfullt sätt, så att\r\nåtgärdsprogram som 90-talets sanering av de offentliga finanserna inte\r\nblir nödvändiga.\r\nDet är enligt utskottets mening givetvis viktigt att effekterna av den\r\nekonomiska politiken i vid mening kontinuerligt diskuteras och analyseras.\r\nDet är emellertid inte något ämne som låter sig avgränsas och definieras\r\npå ett enkelt sätt, utan diskussionen måste föras på bred front så att\r\nolika aspekter belyses i den samhällsekonomiska debatten.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda motion Ju332 (mp) yrkande 2.\r\n9.3 Vårpropositionens innehåll\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nInnehållet i den ekonomiska vårpropositionen bör enligt utskottets mening\r\ninte lagregleras mer ingående än vad som framgår av RO 3.2.1. Den i\r\nsammanhanget väckta motionen avstyrks.\r\nJämför reservation 18 (m, fp, kd, c)\r\nMotionen\r\nI motion Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska\r\nbegära att regeringen återkommer med ett förslag till förtydligande av\r\nbudgetlagen beträffande vårpropositionens innehåll (yrkande 4).\r\nMotionärerna anser att de övergripande riktlinjerna för budgetprocessen\r\nska behandlas i den ekonomiska vårpropositionen. Då riksdagen inte ville\r\nha någon detaljprocess på våren beslutades att behandlingen av utgiftstaken\r\nför de kommande tre åren ska fastställas i samband med budgetbeslutet\r\npå hösten. Enligt motionärernas uppfattning har de ekonomiska\r\nvårpropositioner som därefter lagts fram saknat viktigare riktlinjer för\r\nframtiden. Vårpropositionen 2004 innehöll t.ex. endast 2005 och 2006 års\r\nsiffror. För egen del anser motionärerna att riktlinjerna för den\r\nekonomiska politiken måste avse såväl skattepolitikens som budgetpolitikens\r\ninriktning för några år framöver och att detta tydligt bör regleras i\r\nbudgetlagen.\r\nFinansutskottets ställningstaganden\r\nFrågor med anknytning till den ekonomiska vårpropositionen regleras i\r\nen tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen (RO 3.2.1). Enligt denna\r\nföreskrift ska regeringen årligen senast den 15 april avlämna proposition\r\nmed förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken\r\n(ekonomisk vårproposition). Några andra föreskrifter om den ekonomiska\r\nvårpropositionens innehåll finns inte reglerade i lag.\r\nDen aktuella tilläggsbestämmelsen fick sin nuvarande lydelse på förslag\r\nav Riksdagskommittén (2000/01:RS1, s. 88) och innebär att regeringen är\r\nskyldig att senast den 15 april varje år lägga fram en vårproposition.\r\nTidigare hade regeringen i princip möjlighet att själv bestämma om en\r\nsådan proposition skulle läggas fram eller inte. Det enda krav som då\r\nfanns var att en eventuell sådan proposition skulle läggas fram senast\r\nden 15 april om regeringen önskade få den behandlad under våren. Med\r\nden ändring som gjordes 2001 tillkom också en föreskrift om att den\r\nekonomiska vårpropositionen ska innehålla riktlinjer för den ekonomiska\r\npolitiken och för budgetpolitiken. Regeringen har också haft förslagspunkter\r\nav denna innebörd i de vårpropositioner som därefter lagts fram.\r\nUtskottet finner det inte motiverat att nu göra någon översyn av\r\nbudgetprocessen. Som tidigare påpekats i avsnitt 6.2 gav riksdagen i samband\r\nmed beslutet om förändringar i behandlingen av den ekonomiska\r\nvårpropositionen (2000/01:KU23) regeringen till känna att en utvärdering av\r\nförändringarna i budgetprocessen borde göras efter några år. I regeringens\r\nskrivelse 2003/04:75, som lämnades till riksdagen i mars 2004, skriver\r\nregeringen i en kommentar till detta tillkännagivande att en mer fördjupad\r\nutvärdering bedöms meningsfull att göra först när erfarenheter från\r\nytterligare några år vunnits.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion Fi277 (fp) yrkande 4 och 6.\r\n9.4 Politikområden inom utgiftsområde 23\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om politikområden inom Utgiftsområde\r\n23.\r\nMotionen\r\nI motion MJ497 av Sven Gunnar Persson (kd) m.fl. anser motionärerna\r\natt indelningen av utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar i politikområden bör renodlas. Motionärerna föreslår\r\natt den nuvarande indelningen (skogspolitik, djurpolitik, livsmedelspolitik,\r\nlandsbygdspolitik och samepolitik) ersätts med följande indelning;\r\njordbrukspolitik, skogspolitik, fiskepolitik, djurpolitik och samepolitik.\r\nMotionärerna föreslår i enlighet med detta också nya målformuleringar\r\nför politikområdena jordbrukspolitik, fiskepolitik och djurpolitik.\r\nMotionärerna föreslår att målen för politikområdena skogspolitik och\r\nsamepolitik förblir oförändrade.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRiksdagen fattar sedan hösten 1996 beslut om budgeten i en finansiell\r\nstruktur avseende utgiftsområden, 27 till antalet, och anslag. Regeringen\r\nhar sedan 2001 valt att göra resultatuppföljningen utifrån en delvis\r\nannan indelning av budgeten i 48 politikområden och i förekommande fall\r\nverksamhetsområden. Upphovet till indelningen var enligt regeringen bl.\r\na. de krav som riksdagen ställt på bättre målformuleringar, och regeringens\r\nbedömning var att förutsättningarna för att nå detta skulle öka med en\r\nverksamhetsindelad budget. Vissa politikområden ryms i sin helhet inom\r\nett utgiftsområde, medan de i andra fall spänner över flera utgiftsområden.\r\n\r\nNär regeringen presenterade den statliga verksamheten i politikområden,\r\nuttryckte finansutskottet i sitt betänkande (bet. 2000/01:FiU1) att\r\nman såg presentationen av politikområden i budgetpropositionen som ett\r\nled i det utvecklingsarbete av den ekonomiska styrningen som pågick\r\ninom Regeringskansliet. Utskottet gjorde bedömningen att indelningen i\r\npolitikområden skulle kunna ge förutsättningar för väl formulerade mål\r\ninom ramen för resultatstyrningen, men betonade samtidigt vikten av att\r\npolitikområdesindelningen anpassas till riksdagens arbetsformer för att\r\nriksdagen skall kunna ta till vara de potentiella fördelarna med\r\npolitikområdena. Utskottet uttryckte att politik- och utgiftsområdena på\r\nsikt borde bringas i större överensstämmelse med varandra.\r\nSom exempel på områden där politikområdet spänner över olika utgiftsområden,\r\nsom därmed också berör olika utskott, kan nämnas det utgiftsområde som\r\nmotionärerna tar upp, nämligen utgiftsområde 23. Inom utgiftsområdet\r\nfinns politikområdet Samepolitik där såväl miljö- och jordbruksutskottet\r\nsom konstitutionsutskottet svarar för beredningen av var sitt anslag.\r\nDetta skapar vissa olägenheter vid budgetbehandlingen. Riksdagen har\r\ndock inte hittills funnit anledning att på eget initiativ besluta om\r\nändringar som rört politikområdesindelningen. Motionärerna går således\r\nlängre än vad riksdagen hittills funnit sig föranlåten att göra. Eftersom\r\ndet är regeringen som svarar för resultatuppföljning och återrapportering\r\ntill riksdagen och det är i dessa sammanhang som politikområdesindelningen\r\nfått sin stora betydelse anser utskottet det naturligt att regeringen\r\nbeslutar om politikområdesindelningen. Utskottet ser mot denna bakgrund\r\ninte någon anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning\r\nav motionärernas förslag och föreslår att riksdagen avslår motion Mj497\r\n(kd) yrkande 4.\r\n9.5 EU-ersättningar till jordbruksföretagare\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEU-ersättningarna till jordbruksföretagare bör, enligt utskottets mening\r\nligga kvar under utgiftstaket. Den i sammanhanget väckta motionen\r\navstyrks.\r\nMotionen\r\nI motion MJ376 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c) yrkas att\r\nEU-ersättningarna till jordbruksföretagare inte ska inräknas under\r\nutgiftstaket. Enligt motionärerna är det egendomligt att EU-ersättningarna\r\ni dag i praktiken redovisas två gånger under utgiftstaket för staten.\r\nEn gång som avgift till EU och nästa gång när utbetalning sker i Sverige.\r\nDenna dubbelredovisning måste enligt motionärerna tas bort genom att\r\nEU-ersättningarna i stället redovisas utanför utgiftstaket.\r\nFinansutskottets ställningstaganden\r\nDe medel som staten erhåller från EU:s olika program, t.ex. struktur-\r\noch jordbruksfonderna, hanteras i statsbudgeten enligt\r\nbruttoredovisningsprincipen.\r\nDet innebär att EU-avgiften redovisas som en utgift på statsbudgeten,\r\natt återflödet av medel från EU-budgeten redovisas på inkomsttitel och\r\natt motsvarande medel budgeteras på anslag på budgetens utgiftssida.\r\nProblemen vid hanteringen av EU-budgeten gäller främst konsekvenserna\r\nav att man tillämpar bruttoredovisning inom ett system med utgiftstak.\r\nVad som dock talar emot en särbehandling av EU-anslagen är att\r\nutgiftstakets syfte att styra de totala utgifterna förfelas om vissa utgifter\r\nsärbehandlas genom att lyftas ut ur utgiftstaket. Effekten bli att\r\nutgiftskontrollen och styrningen på detta område försämras. När det gäller\r\nförslag till lösningar som innebär nettobudgetering, strider de mot de\r\ngrundläggande principer om transparens i budgeten, som har legat till\r\ngrund för reformeringen av budgetprocessen.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet motion MJ376 (c) yrkande 2.
\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitten 1 och 2.\r\n1-2.3), punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer\r\nNylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om riktlinjerna för den ekonomiska poltiken.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och\r\n10,\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1,\r\n\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 1, 3 och\r\n8 samt\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2\r\nsamt\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 1.\r\nStällningstagande\r\nSammanfattning\r\nSverige har nu ett gyllene tillfälle. Den internationella, och som följd\r\nhärav även den svenska, konjunkturen är stark. Det är därför både\r\nlämpligt och nödvändigt att nu lägga om politiken och främst angripa två\r\nstora problem i svensk ekonomi: det statliga underskottet och det stora\r\nantal som står utanför arbetsmarknaden. Regeringen och dess samarbetspartier\r\nhar enligt vår mening försuttit de möjligheter som funnits. I stället\r\nför att angripa problemen för man en politik som försvårar situationen.\r\nVänsterkartellen i form av socialdemokratin, Vänster- och Miljöpartierna\r\nkommer inte att orka ompröva sin politik under resten av mandatperioden\r\nför att möta de strukturella problem som Sverige står inför. Tvärtom\r\nkommer regeringen med stöd av kommunister och miljöpartister att bedriva\r\nen alltmer expansionistisk bidragspolitik i stället för att värna\r\narbetslinjen. Om vänsterkartellen håller fast vid denna politik kommer\r\nskillnaderna att skärpas mellan vänsterkartellen och våra partier, som\r\ntillsammans utgör Allians för Sverige och som står för att stärka arbets-\r\noch företagslinjen.\r\nDen ekonomiska politiken måste utformas i ett långsiktigt perspektiv\r\ndär målen är en hög och uthållig tillväxt som kan ge god offentlig och\r\nprivat standard, med beaktande av de restriktioner som t.ex. miljöhänsyn\r\nmedför. Endast på detta sätt kan sysselsättning, trygghet och välstånd\r\nsäkras. Det långsiktiga perspektivet hindrar inte att ett lämpligt\r\ntillfälle utnyttjas för snabbt verkande åtgärder som är långsiktigt\r\nriktiga och nödvändiga.\r\nStatsfinanserna måste bringas i ordning. Det är unikt med stora underskott\r\ni statens finanser i en högkonjunktur. Något måste snarast göras. Höstens\r\nbudget hade varit ett lämpligt tillfälle. I stället innebär den budget\r\nsom Socialdemokraterna med stödpartier står bakom att underskottet växer\r\nnästa år. Våra partier står bakom förslag som innebär att en omläggning\r\nav politiken påbörjas. Vårt mål för den offentliga sektorns finanser\r\ninnebär att statens finanser ska vara i balans över konjunkturcykeln.\r\nDärigenom kan statsskulden hållas nominellt oförändrad och sjunka som\r\nandel av BNP. Vi vill gå vidare och genom en lämpligt utformad politik\r\nför försäljning av statliga företag amortera ytterligare på statsskulden\r\nså att den också minskar i absoluta tal. Härigenom kan Sverige skaffa\r\nen handlingsfrihet som både gör det lättare att möta akuta kriser som\r\nfrestar på statsfinanserna och de anpassningskrav som den ökade andelen\r\näldre i befolkningen kommer att innebära.\r\nDen andra omedelbara och viktiga uppgiften är att lägga om politiken så\r\natt den dryga miljon människor som inte går till arbetet en vanlig dag\r\nfår en reell chans. På grund av arbetslöshet, sjukskrivning, förtidspension\r\neller annat utanförskap går 20 % av befolkningen i åldern 20-64 ej till\r\nnågot arbete. Detta slöseri med mänskliga resurser som vänsterkartellens\r\npolitik lett till vill vi i Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet, som tillsammans bildar Allians för Sverige, ändra på.\r\nTill skillnad från regeringen och dess stödpartier tror vi på individen\r\noch hans/hennes möjligheter och vilja att göra rätt för sig utifrån den\r\negna förmågan. Vi vill med vår politik uppmuntra och stärka den enskildes\r\nmöjligheter att bidra till Sveriges utveckling, inte förbli utestängda\r\nfrån arbetslivet. Situationen kommer att bli ännu mera akut om inget\r\ngörs. För att bryta den negativa utveckling som regeringens politik\r\nlett till krävs det åtgärder över ett mycket brett fält.\r\nDen inriktning vi vill ge den ekonomiska politiken har följande\r\ninslag:\r\nEn förbättring av statens finanser måste omedelbart påbörjas med\r\ninriktningen att statsbudgetens sparande säkerställer att målet för de\r\noffentliga finanserna nås. Det innebär att statens sparande ska vara i\r\nbalans räknat över en konjunkturcykel och att de totala offentliga\r\nfinanserna uppvisar ett överskott som består av överskottet i det autonoma\r\npensionssystemet. Genom en väl planerad avyttring av statliga företag\r\nska statsskulden minska både i absoluta tal och som andel av BNP. Genom\r\nen lägre offentlig skuld kan lägre och stabilare skattesatser etableras.\r\nDet ger hushåll och företag bättre planeringsförutsättningar, ökar\r\ndärmed effektiviteten i ekonomin och stärker välfärdsutvecklingen.\r\nBudgetprocessen ska återställas till de principer som fanns vid införandet\r\ni mitten av 90-talet men som nu förfuskats. Budgettaken ska hållas utan\r\ntrixande och nödvändiga budgetmarginaler ska respekteras.\r\nEtt omfattande program för att få människor i arbete krävs. Det gäller\r\nbl.a. översyn och förändring av reglerna för sjukförsäkring,\r\narbetslöshetsförsäkring och förtidspension, samverkan mellan olika system samt\r\növersyn av hur reglerna faktiskt tillämpas. Villkoren i socialförsäkringarna\r\nmåste granskas med inriktning mot en större förändring av dessa i\r\nenlighet med de principer som präglar det nya pensionssystemet.\r\nDet måste löna sig bättre att arbeta. Över hela linjen behövs en\r\nreformering av skatte- och bidragssystemen så att trösklar och marginaleffekter\r\nminskar. Det totala skattetrycket måste successivt sänkas ner mot det\r\nsom råder i jämförbara länder. Det krävs sänkta skatter både för individer\r\noch företag.\r\nUtan en expanderande privat företagssektor kommer det inte att bli några\r\nnya jobb. Den utmaning som en ökande internationell konkurrens utgör\r\nmåste mötas med konkreta åtgärder. De stora internationella utmaningarna\r\nkräver ett högt kvalificerat näringsliv med god lönsamhet, goda forsknings-\r\noch utvecklingsmöjligheter och en modern infrastruktur, goda\r\ntransportmöjligheter, god miljö och väl fungerande offentliga tjänster. Det\r\nkräver en större vilja och förmåga att prioritera inom den offentliga\r\nverksamheten. För att den offentliga verksamhet som är nödvändig ska\r\nkunna finansieras krävs att fler arbetar och färre försörjs genom bidrag\r\noch socialförsäkringar. En ökad produktivitet räcker inte till för att\r\nklara finansieringen. Att värna arbetslinjen är således centralt även\r\nav detta skäl.\r\nEtablerings- och expansionsmöjligheterna för de mindre företagen ska\r\nförbättras. Det gäller bl.a. en betydande utrensning av befintliga\r\nregleringar. Ett antal skatter som särskilt berör företagen som de s.k.\r\n3:12-reglerna ska ändras, förmögenhetsskatten ska avskaffas.\r\nKvinnors och mäns möjligheter ska tas till vara. Det finns ett antal\r\nhinder för både män och kvinnor att utveckla hela sin potential. I\r\nviktiga avseenden kan det handla om opinionsbildning, i andra om direkta\r\nåtgärder. Ett område som är väsentligt för att öka kvinnors möjligheter\r\natt förverkliga sig är avveckling av de offentliga monopolen. Här vill\r\nvi vidga arbetsmarknaden på ett sätt som kommer att ge kvinnor betydligt\r\nstörre möjligheter än i dag. Inom familjepolitiken ska reformer genomföras\r\nsom betydligt ökar valfriheten.\r\nArbetsmarknadens regler och arbetsmarknadspolitiken behöver förändras.\r\nNär det finns så många uppenbara hinder för ungdomar, människor med\r\nutländsk bakgrund, äldre och kvinnor att fullt ut delta på den öppna\r\narbetsmarknaden behöver ändringar genomföras. Till en del kan det handla\r\nom attityder, men ett omfattande regelverk försvårar arbete.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste effektiviseras och arbetslöshetsförsäkringens\r\nregler och organisation reformeras.\r\nEuropasamarbetets fördelar måste utnyttjas. Handeln med tjänster är ett\r\nområde där svenska företag skulle kunna vara mera framträdande. Vi avser\r\ndärför verka för att ett konkurrensbefrämjande tjänstehandelsdirektiv\r\nutarbetas inom EU. Samarbetet när det gäller den ekonomiska politiken\r\ni stort måste utnyttjas bättre. Vi kommer att verka för att den s.k.\r\nLissabonprocessen reformeras så att målen blir realistiska, enkla och\r\nrelevanta för den ekonomiska politiken. Då kan ett fortgående\r\nerfarenhetsutbyte och en fortgående granskning bidra till att förbättra den\r\nekonomiska politiken så att den lättare når sina mål.\r\nKonkurrensen måste skärpas, inte minst på de områden där det offentliga\r\nhar monopol. Resultatet blir både tjänster som bättre fyller behoven\r\noch bättre arbetsplatser.\r\nKristecken i högkonjunkturen\r\nGoda förutsättningar har inte utnyttjats\r\nSverige står nu nära toppen av konjunkturen, samtidigt blottas stora\r\nsvagheter i den politik som den socialdemokratiska regeringen för.\r\nUnder de senaste tio åren har Sverige kunnat dra nytta av ett fördelaktigt\r\nkostnadsläge efter deprecieringen hösten 1992 och en god tillväxt i\r\nomvärlden. Det nya ramverket för inflationsbekämpning med en självständig\r\nriksbank har lyckats hålla inflationen omkring 2 %. Därmed har\r\nlönekostnadsutvecklingen kommit ned på nivåer som är rimliga från\r\nkonkurrenssynpunkt.\r\n\r\nMen trots dessa förutsättningar har inte den svenska tillväxten förbättrat\r\nvår ekonomiska standard i jämförelse med omvärlden. Under de senaste\r\ntio åren har vår position vad gäller vår samlade köpkraft försämrats i\r\nförhållande till omvärlden.\r\nDe stora politikmisslyckandena ligger på företagandets och arbetsmarknadens\r\nområde.\r\nSverige behöver fler och starkare företag\r\nDet är ingen överraskning att näringslivet internationaliseras alltmer,\r\nsärskilt för Sveriges del med vårt stora inslag av multinationella\r\nföretag. Under senare delen av 80-talet hade svenska företag med\r\ndotterbolag i utlandet 750 000 anställda i Sverige och 480 000 utomlands.\r\nÅr 2002 hade de 520 000 anställda i Sverige och 960 000 utomlands. Det\r\när särskilt industrin som är berörd; de senaste två åren har 3 000\r\nindustrijobb i månaden lämnat landet. Det är inget onormalt att företag\r\noch verksamheter läggs ned eller flyttas till andra länder. Det är ett\r\nnormalt inslag i en marknadsekonomisk omvandlingsprocess.\r\nFör att upprätthålla en god levnadsstandard krävs dock att nya företag\r\noch ny verksamhet växer fram. Detta sker inte i tillräcklig utsträckning\r\ni Sverige. Visserligen har direktinvesteringarna i Sverige, dvs. uppköp\r\nav svenska företag, ökat men inte den totala investeringsvolymen. Under\r\nett antal år har investeringsandelen i ekonomin minskat. Samtliga 14\r\növriga \"gamla\" EU-länder har högre investeringskvot än Sverige.\r\nNäringslivets investeringar har fallit.\r\nDen gynnsamma produktivitetsutveckling som näringslivet ändå visat beror\r\nmed stor sannolikhet på de investeringar som gjordes under 90-talet och\r\npå den omfattande utslagning av arbetstillfällen som regeringens politik\r\ni praktiken inneburit.\r\nDen internationella konjunkturen kommer förmodligen att vara förhållandevis\r\nhygglig de närmaste åren. En central fråga är dock om exportföretagens\r\ntillväxt och de inhemskt orienterade företagen kommer att generera\r\ntillräckligt med investeringar för att stimulera sysselsättningen.\r\nHittills har utvecklingen varit den motsatta. Sverige har exporterat inte\r\nbara varor och tjänster utan även också kapital. Under de senaste åren\r\nhar bytesbalansen uppvisat sällan skådade överskott, vilket innebär att\r\nvi lånat ut investeringskapital som skapat jobb i andra länder i stället\r\nför att investera och skapa fler arbeten här hemma.\r\nFörutom att ett antal stora företag flyttar eller förflyttar tyngdpunkten\r\nur Sverige finns inte en tillräcklig tillväxt \"underifrån\". För att\r\nstarta, driva och expandera företag krävs företagare. Sverige behöver\r\nfler företagare. Under de senaste tio åren har antalet företagare i\r\nstället minskat med 20 000, netto.\r\nEn miljon utanför arbetsmarknaden\r\nI varje ögonblick står motsvarande drygt 1 miljon heltidsarbetande\r\nmänniskor utanför arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukskrivning,\r\nförtidspensionering m.m. Detta utanförskap har varit ungefär lika stort\r\nunder hela den socialdemokratiska regeringsperioden trots att tillväxten\r\nvarit förhållandevis god och den registrerade sysselsättningen ökat.\r\nVänsterkartellens politik innebär ett stort slöseri med mänskliga\r\nresurser. I stället för att ta till vara den inneboende viljan hos var\r\noch en att bidra till samhällets utveckling håller man människor kvar\r\ni bidrags- och fattigdomsfällor.\r\nRegeringens missade mål\r\nRegeringen har satt upp som mål att år 2004 skulle 80 % av befolkningen\r\nmellan 20 och 64 år vara reguljärt sysselsatta, dvs. ha ett arbete som\r\ninte var en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta har helt misslyckats,\r\nandelen ligger för närvarande på ca 77 %, och enligt regeringens egna\r\nprognoser kommer målet inte att uppnås under överskådlig tid. Den\r\nexpansion av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen nu planerar\r\noch genomför kommer bokföringsmässigt i bästa fall att minska den öppna\r\narbetslösheten men inte medföra att sysselsättningsmålet nås; personer\r\ni åtgärder räknas inte in i målet.\r\nDessutom kan även ett sådant mål dölja underliggande problem. Som\r\nsysselsatta räknas även frånvarande. Medan 4,2 miljoner räknades som\r\nsysselsatta i september var endast 3,7 miljoner närvarande på arbetsplatsen.\r\n\r\nRegeringen har som mål att halvera sjukfrånvaron från 2002 års nivå på\r\n110,5 miljoner sjukpenning-, karens- och sjuklönedagar till årsskiftet\r\n2007/08. Hittills ligger inte utvecklingen i linje med vad som krävs\r\nför att uppnå detta. Den korta sjukfrånvaron har minskat men, som\r\nregeringen konstaterar i budgetpropositionen:\r\nDet är allmänt bekant att i Sverige - till skillnad från en del andra\r\nländer - ökar den korta sjukfrånvaron när arbetslösheten minskar och\r\ndessa båda transfereringar utgör till stor del kommunicerande kärl.\r\nSjukskrivningarna har kunnat minska genom att människor förts över i\r\nförtidspension. På ett år har antalet sjukskrivna minskat med 33 000\r\npersoner. Men denna minskning motsvaras av en lika stor ökning av antalet\r\nförtidspensionerade. Detta riskerar att fjärma människor ännu mer från\r\nett möjligt återinträde på arbetsmarknaden. I stället för att satsa på\r\natt öka arbetsförmågan hos de frånvarande låter regeringen människor\r\nmarschera ut i förtidspension.\r\nRegeringen har satt upp målet att antalet nybeviljade förtidspensioner\r\ni genomsnitt 2003-juni 2008 ska ligga på under 64 000 per år. Detta är\r\nverkligen inte någon ambitiös målsättning. Trots detta ligger man inte\r\ni närheten av målet. Under perioden oktober 2003 till oktober 2004 ökade\r\nantalet förtidspensionerade med 74 600 personer, vilket motsvarar nästan\r\nen hel årskull nya på arbetsmarknaden. Som Riksförsäkringsverket uttrycker\r\ndet:\r\nÖkningen innebär att alltfler ställs mer permanent utanför arbetsmarknaden.\r\n\r\nDe ökande förtidspensioneringarna ökar den offentliga skuldbördan.\r\n\"Förtidspensionsskulden\", kostnaden fram till ålderspensionen för de\r\nförtidspensionerad, låg i fjol på 640 miljarder kronor och har på ett\r\når ökat med nästan ofattbara 110 miljarder kronor, en ökning med nästan\r\n30 % på ett år, även om ökningen detta år till någon del beror på att\r\nbruttobeloppen höjdes för att kompensera för slopandet av det särskilda\r\ngrundavdraget för pensionärer.\r\nRegeringen har också satt upp mål för antalet socialbidragstagare,\r\nomräknat i helårspersoner. Antalet skulle halveras från 1999 till 2004,\r\nfrån 115 200 till 57 200. Inte heller det målet kommer att uppnås, i\r\nfjol uppgick antalet till 85 100 och minskningen har planat ut. Enligt\r\nKommunförbundet ökar i stället kostnaderna för socialbidrag i år.\r\nSvaga offentliga finanser\r\nDe svenska offentliga finanserna är starkt konjunkturberoende. Det visade\r\nsig tydligt under 90-talet, bl.a. när konjunkturen kulminerade 1999-2000.\r\nDå lades också grunden till de nuvarande problemen. Den tillfälliga\r\nökning av statsinkomsterna som högkonjunkturen medförde använde regeringen\r\noch dess stödpartier till permanenta budgetförsvagningar. När konjunkturen\r\ndenna gång når sin höjdpunkt är det bara överskottet i pensionssystemet\r\nsom räddar de offentliga finanserna. Statens egna finanser visar ett\r\nstort underskott, 33 miljarder kronor i år och 47 miljarder nästa år,\r\nvilket motsvarar nästan 2 % av BNP. Det normala vore betydligt starkare\r\noffentliga finanser i nuvarande konjunkturläge. Den expansiva politiken\r\nriskerar att leda till en onödig överhettning med stramare penningpolitik\r\noch så småningom även finanspolitiska åtstramningsåtgärder som då kommer\r\nför sent i konjunkturfasen och gör den följande nedgången onödigt djup.\r\n\r\nUnder perioden har regeringen och dess stödpartier gjort omfattande\r\nåtaganden vars reella innebörd kommer att visa sig med hela sin tyngd\r\nnär konjunkturen blir sämre. De åtaganden som gjorts under de två senaste\r\nmandatperioderna kan uppskattas till närmare 200 miljarder kronor,\r\nmotsvarande 7 % av BNP. Med ledning av vad som hände 2002 kan man anta\r\natt det finns en stor risk att regeringen kommer att göra nya stora\r\nåtaganden inför valåret 2006, åtaganden som kommer att tynga svensk\r\nekonomi framöver. Det krävs nu en finanspolitik som i stället stärker\r\nstatens finanser.\r\nDe internationella förutsättningarna\r\nDen internationella konjunkturen\r\nDe internationella förutsättningarna för att genomföra reformer kommer\r\natt vara förhållandevis goda. Under förutsättning att inte oljeprisernas\r\noch US-dollarns utveckling kommer att bli mer dramatisk tycks den\r\ninternationella tillväxten bli god och världshandeln utvecklas positivt.\r\n\r\nDe goda tillväxtutsikterna gäller både i- och u-länder. IMF har redovisat\r\nen av de mest optimistiska prognoserna på åratal. Världsekonomin väntas\r\nväxa med 5 % i år och 4,3 % nästa år. Tillväxten i u-länderna väntas\r\nbli ca 6 %.\r\nÄven EU-kommissionens nya prognos är optimistisk. BNP-tillväxten i\r\nEU15-området återhämtar sig och väntas ligga på 2,2-2,3 % både i år och\r\nde kommande två åren. I de nya EU-länderna blir tillväxten något högre.\r\n\r\nMed dessa förutsättningar kommer världshandeln att öka med 7-8 % i volym.\r\n\r\nEn av de största riskerna för den ekonomiska utvecklingen ligger i om\r\nden nuvarande oron på oljemarknaden skulle bestå och leda till fortsatt\r\nhöga, eller starkt varierande, oljepriser. I jämförelse med tidigare\r\noljekriser spelar oljan nu en mindre roll i många utvecklade ekonomier\r\nsamtidigt som den reella oljeprishöjningen inte är så stark.\r\nÅterverkningarna på inflationen bör bli förhållandevis begränsade och\r\ndärmed riskerna för kraftiga räntehöjningar förhållandevis små.\r\nEtt annat oroselement är obalanserna i den amerikanska ekonomin i form\r\nav inhemska sparandeunderskott och ett stort bytesbalansunderskott som\r\nskulle kunna leda till ett kraftigt och okontrollerat dollarfall. Det\r\nskulle kunna skapa oro på de internationella finansiella marknaderna.\r\nDen nedgång i dollarkursen som hittills skett är inte av den omfattningen.\r\n\r\nEn ytterligare bekymmersam faktor är den avsaknad av dynamik som flera\r\neuropeiska ekonomier uppvisat. Tillväxten i de \"gamla\" EU-länderna är\r\nsvag, de offentliga finanserna är ansträngda, arbetslösheten hög och\r\ntrots detta tenderar inflationen att stiga. Detta tyder på att den\r\npotentiella tillväxten är låg.\r\nHuvudprognosen är dock en relativt god internationell utveckling.\r\nDet ger förutsättningar för att de inslag i den ekonomiska politiken\r\nsom vi förordar och som innebär nödvändiga omställningar lättare kan\r\ngenomföras. Det är bättre att genomföra förändringar när den inhemska\r\nekonomin får stöd av en god internationell konjunktur.\r\nSverige och EU-samarbetet\r\nSvenskt ekonomisk-politiskt beslutsfattande är starkt beroende av\r\nutvecklingen inom EU. I hög grad är detta beroende av våra ekonomiska\r\nband till övriga unionsmedlemmar. Nästan 60 % av vår export går till\r\nden utvidgade unionen medan vi hämtar inte mindre än 75 % av vår import\r\ndärifrån. Utrikeshandeln motsvarar i sig 40-45 % av BNP. Vårt ekonomiska\r\nberoende av unionen genom utrikeshandel, kapitalrörelser, turism och\r\nandra kontakter är stort. Det finns också ett antal bestämmelser som\r\ndirekt regleras av EU-författningar och som vi är styrda av. Exempel på\r\ndetta är reglerna för offentligt underskott och statsskuld. Därtill\r\nkommer den informella process som på olika sätt sätter gränser för vad\r\nett enskilt land kan tillåta sig i ekonomisk politik med konsekvenser\r\nför övriga länder. Ett led i detta är den s.k. Lissabonprocessen som\r\nbeslutades vid ett toppmöte i Lissabon i mars 2000. Den syftar till att\r\nEU år 2010 ska vara \"världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska\r\nkunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt\r\nmed fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social\r\nsammanhållning\".\r\nFör detta har ett stort antal indikatorer ställts upp. De spänner över\r\nett stort fält och har varierande relevans för målet. Man kan nu konstatera\r\natt det uppställda målet inte kommer att nås. Det finns därför all\r\nanledning att reformera processen. Den arbetsgrupp som haft till uppgift\r\natt granska Lissabonstrategin - Wim Kok-gruppen - föreslår en koncentration\r\npå tillväxt- och sysselsättningsmålen samt att medlemsländerna ska ta\r\nett större ansvar för processen bl.a. genom att utarbeta nationella\r\nprogram. Arbetsgruppen föreslår också bl.a. att övervakningsprocessen\r\nska bli tydligare och intensivare. Vi stöder att man reformerar och\r\nkoncentrerar Lissabonprocessen samtidigt som vi ser positivt på det\r\nekonomisk-politiska samarbetet i Europa.\r\nDe offentliga finanserna\r\nEtt viktigt mål för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen\r\nav de offentliga finanserna är uthållig. Endast på detta sätt kan den\r\nlångsiktiga välfärdsutvecklingen säkras. Vi anser att den offentliga\r\nskuldsättningen måste reduceras framöver.\r\nVarje generation har ett moraliskt ansvar att inte skjuta en skuld på\r\nkommande generationer. Dagens medborgare bör aldrig bevilja sig förmåner\r\nsom framtida generationer får betala.\r\nDen nuvarande höga skuldsättningen och den offentliga sektorns omfattning\r\nmedför att statsbudgeten och ekonomin som helhet blir konjunkturkänslig.\r\nFörändringar beträffande ränteläget, såväl nationellt som internationellt,\r\noch variationer i valutakurser har en betydande påverkan på den svenska\r\nekonomin, beroende på skuldsättningen.\r\nEn mindre statsskuld leder därför till mindre sårbarhet för yttre\r\nförändringar, och detta i sig leder till ett ökat förtroende för den\r\nsvenska ekonomin. Genom en lägre skuldkvot ökar beredskapen för\r\nkonjunkturpolitiskt motiverade tillfälliga underskott i ett läge där\r\npenningpolitiken inte är tillräcklig.\r\nEn annan faktor är att statens räntekostnader för statsskulden är en av\r\nde största utgiftsposterna i budgeten. Räntekostnaderna tränger undan\r\nannan offentlig verksamhet, eller möjligheter till skattesänkningar.\r\nStatsskulden kräver i dagsläget att skatter tas in för att finansiera\r\nräntekostnader motsvarande ca 2 % av BNP.\r\nVidare kan en hög offentlig skuldsättning ha en negativ effekt på den\r\nlångsiktiga produktionsförmågan. En omfattande offentlig upplåning\r\nriskerar också att medföra en belastning på sparandet som påverkar\r\ninvesteringarna negativt. En hög offentlig upplåning riskerar också att\r\nminska trovärdigheten för den samlade ekonomiska politiken.\r\nMålet är att den offentliga sektorns bruttoskuld sänks och möjliggör\r\nstabila skattesatser på en lägre nivå än i dag. Frågan är hur låg\r\nskuldsättning som bör eftersträvas. Två faktorer är viktiga att beakta.\r\nTill att börja med bör det finnas en säkerhetsmarginal för att undvika\r\natt kraftiga konjunkturstörningar medför att skuldsättningen stiger\r\ntill en nivå där räntebetalningarna gör att skuldsättningen med stor\r\nsannolikhet blir självförstärkande. Mot bakgrund av Sveriges erfarenheter\r\nunder 1970- och 1980-talen är vår bedömning att säkerhetsmarginalen bör\r\nvara sådan att en betydande försvagning av de offentliga finanserna kan\r\nske utan att skuldsättningen blir ohållbar.\r\nVidare bör skuldsättningen vara sådan att den är förenlig med hur de\r\noffentliga inkomsterna och utgifterna påverkas av befolkningsstrukturen.\r\nDen demografiska utvecklingen är ett starkt argument för att i tid\r\nvända underskottsutvecklingen.\r\nVår bedömning är att ett överskottet i det finansiella sparandet för\r\nden samlade offentliga sektorn på ca 2 % av BNP per år den kommande\r\nmandatperioden bör kunna leda till att skuldsättningen utvecklas på ett\r\nlångsiktigt uthålligt sätt. Den konsoliderade offentliga sektorns\r\nbruttoskuldsättning bör reduceras så att den kommer ned till ca 40 % av\r\nBNP.\r\nDet övergripande ramverket för finanspolitiken påverkas av de regelverk\r\nsom styr de olika delarna av den offentliga sektorn.\r\nÖverskotten i den offentliga sektorn ligger under åren framöver helt i\r\nålderspensionssystemet. En av fördelarna med det nya pensionssystemet\r\när att det är självständigt. Därmed är det omöjligt att föra över pengar\r\ntill statsbudgeten. Premiepensionerna är dessutom grundlagsskyddad privat\r\negendom. Pensionssystemets tillgångar kan därmed inte användas för andra\r\nändamål. För kommunerna gäller ett balanskrav. Förutsättningarna för\r\nkommunsektorn ska vara stabila, och man bör därför utgå från att\r\nkommunsektorn som helhet ska vara i balans.\r\nGivet detta regelverk är det naturligt att det finansiella sparandet i\r\nstatsfinanserna utgör instrumentet för att upprätthålla målet för det\r\nstrukturella sparandet i den offentliga sektorn som helhet.\r\nVår utgångspunkt är att under den kommande mandatperioden bör balans i\r\nstatens finansiella sparande eftersträvas och därmed upprätthålla ett\r\növerskott i den samlade offentliga sektorn på ca 2 % i genomsnitt över\r\nen konjunkturcykel. På grund av de stora underskott som för närvarande\r\nråder i statens finanser anser vi att ett balansmål för statens finansiella\r\nsparande måste fasas in successivt.\r\nViktiga politiska uppgifter\r\nStatens grundläggande uppgifter\r\nEn stats mest grundläggande funktion är att ansvara för medborgares\r\nsäkerhet och trygghet. Detta sker dels genom ett rättsväsende som är\r\neffektivt och rättvist, dels genom offentlig finansiering av genuint\r\nkollektiva varor, dels genom att säkerställa att det finns vård, omsorg\r\noch utbildning tillgänglig för alla.\r\nProblemet vi ser är att dessa grundläggande uppgifter är nedprioriterade\r\nav Vänsterkartellen. Denna kartell säger att den satsar på verksamhet,\r\nmen detta är inte sant. Pengarna går till bidrag, inte till vård, skola\r\noch omsorg eller till trygghet för medborgarna.\r\nI stora delar av landet saknas det poliser i tjänst, samtidigt som\r\nmisstänkta brottslingar i andra delar av landet går fria på grund av\r\növertidsstopp. Långa vårdköer är legio och förtroendet för sjukvården\r\nminskar.\r\nVänsterkartellen spenderar nästan en halv miljard kronor om dagen på\r\natt låta över en miljon människor i arbetsför ålder försörjas genom\r\nbidrag och socialförsäkringar. Samtidigt införs ett nytt sjuklönesystem\r\nmed ett medfinansieringsansvar, vilket gör det ytterligare kostsamt att\r\nanställa personer som riskerar att bli sjuka. Arbetsgivarna kommer att\r\nha sällan skådade starka skäl att noga granska varje arbetssökandes\r\nsjukhistoria. Minsta risk att bli sjuk kommer att tydligt reducera den\r\nsökandes chans till jobb. Vänsterkartellen förtidspensionerar folk som\r\naldrig förr och permanentar på så sätt utanförskapet för de grupper som\r\ni dag är utanför arbetsmarknaden.\r\nVänsterkartellen nedprioriterar vad som är en stats grundläggande\r\nuppgifter till förmån för att säkerställa sitt eget maktinnehav. Miljarder\r\noch åter miljarder satsas i olika stöd och arbetstidsförkortningar medan\r\nviktiga strukturreformer sätts på undantag. Vänsterkartellen har fastnat\r\ni sin egen bidragsfälla. Allians för Sverige vill satsa på människors\r\nönskan och möjligheter att bidra med eget arbete efter egen förmåga. Vi\r\nstår för arbetslinjen.\r\nFöretagande\r\nBättre förutsättningar för företagande\r\nEn av de viktigare strukturåtgärderna är att föra en politik som\r\nunderlättar, inte bromsar, privat företagande.\r\nFör att ett ökat arbetsutbud ska omsättas i sysselsättning och varaktig\r\ntillväxt krävs att det skapas fler jobb i det privata näringslivet.\r\nDetta kräver i sin tur att fler nya företag skapas och fler företag\r\nväxer i Sverige. För närvarande är tendensen den motsatta - nyföretagandet\r\nsjunker och alltfler arbetstillfällen flyttar till länder med bättre\r\nvillkor för företagande.\r\nReservation diagram 1. Antal företagare enligt arbetskraftsundersökningarna\r\njanuari 1994-september 2004\r\nKälla: SCB\r\nVillkoren för företagande måste förbättras. I en alltmer globaliserad\r\nvärld är det lätt att flytta produktion mellan länder. De ekonomiska\r\nvillkoren för företagande måste vara konkurrenskraftiga jämfört med\r\nandra länder. Den internationella utvecklingen tyder på att\r\nstrukturomvandlingen går snabbare än tidigare. För att kunna bibehålla\r\nlevnadsstandarden och höga löner måste Sverige ligga på framkant vad gäller\r\nutbildning, utveckling, innovationer och företagarklimat. Detsamma gäller\r\nför byråkrati och administration. Enbart administrationen av regler på\r\nskatte-, arbetsmarknads- och miljöområdena uppgår till nästan 30 000 kr\r\nper anställd och år för ett litet företag.\r\nByråkrati och skattevillkor är viktiga liksom väl fungerande infrastruktur,\r\nbättre tillgång till kapital och en väl fungerande konkurrenslagstiftning.\r\nI den verksamhet som i dag till stor del bedrivs av offentliga monopol\r\när behovet av nya företag stort.\r\nEn fungerande konkurrens är en förutsättning för att resurser används\r\npå bästa möjliga sätt. Fler och bättre genomförda offentliga upphandlingar\r\nskulle också kunna medföra att privat företagsamhet får en större marknad.\r\n\r\nLägre skatter på företag och företagande\r\nFåmansbolagsägare drabbas av högre skatt än andra. Därför måste\r\nbeskattningen av fåmansbolagsägare ändras.\r\nKapitalbeskattningen måste lindras. Förmögenhetsskatten är en viktig\r\nanledning till att kapital flyr landet. Sverige är ett av de få länder\r\nsom fortfarande har kvar förmögenhetskatt. Den är ett hinder för tillväxt\r\nsom bör bort.\r\nDubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för\r\nsvenska ägare till svenska aktier, medan utländska ägare av svenska\r\naktier slipper denna skatt. Det är en anledning till att alltmer av\r\nnäringslivet i Sverige har utländska ägare. Risken är att huvudkontor\r\nflyttar till annat land och efter ett tag följer andra vitala funktioner\r\nefter. Sverige utarmas. Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar bör på\r\nsikt avvecklas.\r\nMindre krångel\r\nDet flesta av de förslag till förenklingar som den s.k. småföretagardelegationen\r\npresenterade för många år sedan återstår att genomföra. Regler som inte\r\nlängre fyller sin funktion måste snabbt mönstras ut. Målet är att\r\nföretagarnas kostnader för administration av regelverket ska minska med\r\nen fjärdedel.\r\nMiljöprövning för att få tillstånd att driva en verksamhet kan i Sverige\r\nta flera år medan företag i andra länder kan erhålla motsvarande tillstånd\r\npå några månader. Skillnaden är orimlig. Hantering av tillståndsärenden\r\nmåste ske snabbare. Miljöbalken måste förändras så att företag inte\r\ndrabbas av oproportionerliga kostnader eller orimliga straff för\r\nbagatellartade förseelser.\r\nBättre konkurrens\r\nKonkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör identifieras\r\noch avvecklas. De finns både på tjänste- och produktmarknaderna, exempelvis\r\ni byggsektorn, läkemedelssektorn och vad gäller finansiella tjänster.\r\nDet\r\nbör bli lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet\r\nstrider mot lagen.\r\nPlan- och bygglagen bör ändras så att etablering av konkurrerande handel\r\nunderlättas.\r\nDet är viktigt att regelförenklingar görs i offentliga upphandlingar\r\nunder tröskelvärdena. Det ska bli lättare för små och medelstora företag\r\natt delta. Stora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre\r\nföretag har en chans att vara med i budgivningen.\r\nUpphandlingsreglerna bör ändras så att det klargörs vilka slags miljökrav\r\nsom får ställas vid offentlig upphandling.\r\nFrigör offentlig sektor\r\nDe avgörande förbättringarna av konkurrensen kan ske genom att ett antal\r\noffentliga monopol avskaffas och att andra producenter av det som i dag\r\när offentliga tjänster tillåts inom flera områden. Med offentlig\r\nfinansiering men olika producenter kan den enskilde göra val som bättre\r\nfyller hans eller hennes behov.\r\nVerksamhet som i dag bedrivs i offentlig sektor kan också hindra samma\r\nverksamhet som bedrivs i annan regi. Det är därför viktigt att\r\nkonkurrenshinder förorsakade av verksamhet i offentlig sektor uppmärksammas\r\noch minskas.\r\nFör att öppna för fler utförare av välfärdstjänster ska det offentliga\r\nstödet följa individen även inom andra sektorer än utbildning. Därmed\r\nskapas grundläggande förutsättningar för nyföretagsamhet i synnerhet\r\nför kvinnor.\r\nHögre tillväxt genom fler i arbete, ökad produktivitet och stabila\r\ninstitutioner\r\nTillväxtens byggstenar\r\nEn uthållig och starkare ekonomisk tillväxt är en grundförutsättning\r\nför att Sverige ska kunna nå målet med en ökad välfärd för alla och för\r\natt klara de demografiska utmaningar som vårt land står inför. Den\r\nekonomiska politiken måste därför inriktas på att skapa förutsättningar\r\nför en högre varaktig, ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar\r\ntillväxt. Den ekonomiska tillväxten bestäms av det totala antalet arbetade\r\ntimmar och produktivitetsutvecklingen. Därför inriktas våra åtgärder\r\nmot att stimulera båda dessa faktorer.\r\nSveriges mest akuta problem är den stora frånvaron bland arbetsföra.\r\nDetta skapar inte bara en enorm belastning på de offentliga finanserna\r\nutan riskerar också varaktigt att sänka den långsiktiga produktionsnivån.\r\nProduktivitetstillväxten är för närvarande förhållandevis god, trots\r\nlåga investeringar, vilket delvis sammanhänger med ett bättre utnyttjande\r\nav ny teknologi men också med att regeringens politik mönstrar ut\r\nbetydande delar av den arbetsföra befolkningen från arbetsmarknaden. Vi\r\nmenar att vår politik medför både ökad sysselsättning och stigande\r\ninvesteringar. Därmed bör inte den större arbetsstyrkan i sig dämpa\r\nproduktivitetstillväxten.\r\nPolitikerna bär ett stort ansvar för att skapa ett regelverk som främjar\r\nbåde ett ökat arbetsutbud och investeringar som ökar produktiviteten.\r\nOm statsmakten fortsätter att förhålla sig passiv till de problem som\r\nSverige står inför kommer antalet arbetade timmar per invånare att minska.\r\nFör att motverka och vända den negativa utvecklingen är det helt\r\navgörande att statsmakten skapar en tillväxtvänlig ekonomisk miljö för\r\nindivider och företag att verka i. Ett viktigt inslag i vår ekonomiska\r\npolitik är därför sunda offentliga finanser och stabila institutioner.\r\nMed institutioner menar vi i detta sammanhang hela det rättsliga\r\nregelverket och det finansiella ramverk som beslutas politiskt liksom de\r\nskyddsnät som omger medborgarna, men också de informella institutioner\r\nsom utgörs av fungerande sociala konventioner och en gemensam etik.\r\nMycket återstår att göra innan kvinnor och män har likvärdiga förutsättningar\r\noch villkor att forma sina liv. Stora löneskillnader för likvärdigt\r\neller t.o.m. samma arbete finns alltjämt. Arbetsmarknaden är starkt\r\nkönsuppdelad. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i chefspositioner\r\noch ledande befattningar såväl i privat som offentlig sektor. Att\r\nidentifiera och förändra de strukturer som i dag motverkar att kvinnor\r\noch män ges samma villkor är den stora jämställdhetsutmaningen. I detta\r\navseende kan fyra reformområden identifieras:\r\nÖkad mångfald inom bl.a. vård och omsorg genom att fler producenter och\r\narbetsgivare släpps in på marknaden.\r\nTjänstesektorerna måste få ökade möjligheter att växa både genom\r\navregleringar och minskad skattebörda.\r\nDet måste bli lättare att förena livet som förälder med ett aktivt\r\nförvärvsarbete.\r\nInkomsttagarnas marginaleffekter måste minskas.\r\nFler i arbete och fler arbetade timmar\r\nModeraterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet som bildar\r\nAllians för Sverige anser att Socialdemokraternas medvetna politik att\r\nflytta människor mellan olika statistikkolumner för att kortsiktigt nå\r\nvissa politiska mål är helt förkastlig. Denna politik har fått svensk\r\narbetsmarknadsstatistik att se bättre ut än vad den faktiskt är.\r\nOroväckande är att antalet arbetade timmar per invånare har minskat\r\nsedan år 2002 och förväntas fortsätta göra det.\r\nMånga av de problem som regeringen försöker undvika har demografiska\r\norsaker som politiker inte kan blunda för. De demografiska utmaningarna\r\nkombinerade med höga ohälsotal och arbetslöshet riskerar nu att bli en\r\nstark påfrestning på den arbetande delen av befolkningen om ingenting\r\ngörs. För att arbetsutbudet och antalet arbetade timmar ska öka anser\r\nAllians för Sverige att det måste bli mer lönsamt att arbeta, genom\r\nsänkta inkomstskatter och bättre fungerande bidragssystem.\r\nRegler, ersättningsnivåer och skatter ska utformas så att de främjar\r\nförvärvsarbete och hälsa. Kraftiga satsningar på en förbättrad rehabilitering\r\noch en nationell vårdgaranti är viktiga reformer. Sänkt skatt på\r\nförvärvsinkomster och skärpningar i bidragssystemen ökar utbytet av\r\nförvärvsarbete och gör det mindre lönsamt att varaktigt leva på bidrag och\r\nsocialförsäkringsersättningar. En central del i politiken är att minska\r\nde mycket stora s.k. marginaleffekter som i dag drabbar främst de med\r\nlägst inkomst.\r\nGenom en effektivare arbetsmarknadspolitik kan fler komma i arbete\r\nsnabbare.\r\nGenom bättre och enklare regler kan invandrare snabbare få en chans att\r\nkomma in på arbetsmarknaden.\r\nÄldre personer som önskar att få vara kvar på arbetsmarknaden måste få\r\nmöjligheter och förutsättningar för det. Ett av flera förslag är sänkt\r\nskatt för äldre. Ett annat förslag är att sänka arbetsgivaravgiften för\r\näldre arbetskraft.\r\nMed en bättre familjepolitik ökar förutsättningarna för att kombinera\r\nfamiljeliv och förvärvsarbete. Därigenom minskar risken för ohälsa som\r\nberor på stress.\r\nÖka möjligheterna för människor att gå från sjukskrivning till arbete\r\nÖver\r\n800 000 personer i arbetsför ålder uteblir från arbetsmarknaden varje\r\ndag bara på grund av ohälsa i olika former. Ungefär 120 000 av dessa\r\npersoner har varit sjukskrivna i mer än ett år. Skillnaderna mellan\r\nmäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden återspeglas också i\r\nsjukskrivningstalen. Av dem som får sjukpenning är inte mindre än 63 %\r\nkvinnor. En orsak till detta är kvinnors dubbelarbete, liksom\r\narbetsorganisationen inom den offentliga sektorn.\r\nSocialdemokraterna har sedan 1997 stått handlingsförlamade medan denna\r\ndramatiska utveckling pågått och kommer enligt sina egna beräkningar\r\ninte att lyckas uppnå målet om halverat antal sjukpenningdagar till år\r\n2008. Även om en viss minskning har skett i antalet sjukpenningdagar\r\nfortsätter antalet förtidspensioner (aktivitetsersättning) och de totala\r\nkostnaderna för ohälsan att öka. Dessa kostnader tränger undan annan\r\noffentlig verksamhet och gör viktiga skattesänkningar svåra att genomföra.\r\n\r\nVi anser att Socialdemokraternas nonchalanta förhållningssätt till\r\nohälsoproblematiken är under all kritik. Det är inte bara ett missbruk\r\nav statens finanser utan också en tragik för de individer som inte får\r\nmöjlighet att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.\r\nPolitiken måste snarast läggas om för att vända utvecklingen:\r\nFörsäkringskassorna och sjukvården bör få samordna sin verksamhet\r\nfinansiellt i hela landet, där så är lämpligt under medverkan även av\r\nprimärvården, arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst.\r\nFörsäkringskassorna bör också kunna bekosta specialistvård hos olika vårdaktörer\r\nför att minska väntetiderna.\r\nEn nationell vårdgaranti för att korta vårdköer och möjliggöra en\r\nsnabbare återgång till arbete efter sjukdom - vård garanteras senast inom\r\ntre månader efter det att behovet fastslagits. Den nationella vårdgarantin\r\nska omfatta alla medicinskt motiverade behandlingar.\r\nEtt förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti\r\nvarigenom en långtidssjukskriven garanteras en individuell rehabiliteringsplan\r\ninom en viss tid av sjukskrivningsperioden.\r\nFörbättra förutsättningarna för s.k. arbetsgivarringar där långtidsfrånvarande\r\nges möjligheter att arbetsträna på alternativa arbeten.\r\nReglerna för hur ersättningar ska betalas ut stramas upp.\r\nArbetslinjen stärks genom att bedömningen av arbetsförmåga vid långa\r\nsjukfall i ett tidigare skede prövas mot hela arbetsmarknaden och genom\r\natt även rehabiliteringsarbetet ges denna inriktning.\r\nEn dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade\r\ntilläggsförsäkringarnas effekter på sjukfrånvaron.\r\nStärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare.\r\nMöjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal\r\nlånga sjukfall bör förbättras.\r\nSocialförsäkringarna måste utformas så att arbete och företagande alltid\r\nlönar sig för dem som har det valet.\r\nMöjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot arbetsolyckor\r\nbör snarast utredas. Genom en privatisering skulle positiva incitament\r\nför företagen skapas att satsa mer på förebyggande åtgärder. Ju säkrare\r\narbetsplats och därmed bättre arbetsklimat, desto lägre premie.\r\nDet förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet;\r\ndetta gäller särskilt inom den offentliga sektorn.\r\nFler alternativa arbetsgivare inom den offentligt finansierade verksamheten\r\nför att öka drivkrafterna att arbeta förebyggande och ge de anställda\r\nrimliga arbetsvillkor.\r\nUtökade möjligheter för den enskilde att påverka arbetstidens förläggning\r\noch bestämma dess omfattning, vilket också i många fall kan göra att\r\narbetsmiljön upplevs som bättre och därmed i förlängningen leda till\r\nett bättre hälsoläge.\r\nFörbättrad kunskap om och ökade insatser mot kvinnors ohälsa.\r\nÖkad produktivitet\r\nModeraterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att\r\ndet är främst genom att göra det mer lönsamt för individen att utbilda\r\nsig, ta ansvar, arbeta och spara i kombination med ett bättre företagarklimat\r\nsom den svenska arbetskraftens produktivitet kan öka. Detta sammanfaller\r\nockså väl med vad som är politikens uppgift - att se till att individen\r\ni så stor utsträckning som möjligt får de möjligheter som krävs för att\r\nhan eller hon ska kunna förverkliga sina förhoppningar. Människor måste\r\nuppleva att hårt arbete och framgångsrikt företagande på ett påtagligt\r\nsätt leder till ett ökat välstånd. När medborgarna uppfattar att samhället\r\nbejakar företagande och arbete stimuleras deltagande i arbetskraften\r\noch produktiviteten, vilket i nästa led medför att de skatter och\r\navgifter som tas ut räcker bättre för att finansiera den gemensamma\r\nvälfärden. När medborgarna upplever motsatsen, dvs. att samhället främst\r\nförsvarar bidrag och höga skatter, ökar bidragsutnyttjandet och svartarbete\r\nsamt effektiviteten sjunker.\r\nFör att främja en god produktivitetstillväxt föreslås:\r\nTrösklarna på arbetsmarknaden måste sänkas och rörligheten ökas så att\r\nmänniskor lättare kan söka sig till de arbetsplatser som de önskar.\r\nSkatteregler och anställningsregler måste i större utsträckning än nu\r\nstimulera nyanställningar och flexibilitet.\r\nDet måste bli mer lönsamt för företagen att investera i produktion,\r\nutveckla ny teknik och höja kvaliteten. Kunskap och kompetensutveckling\r\när en grundläggande förutsättning för att Sverige ska vara ett utvecklat\r\nvälfärdsland. Det handlar om att stärka såväl grund- som gymnasieskolans\r\nkvalitet, öka satsningen på högre utbildning och forskning, främja\r\ninnovationer samt kompetensutveckling i arbetslivet.\r\nRegler måste ses över och förenklas och byråkrati och uppgiftslämnande\r\nminska. Därigenom kommer företagen att kunna koncentrera sig på sina\r\naffärsidéer snarare än på administration.\r\nF-skattsedel ska beviljas för i stort sett alla som ansöker om den. Det\r\nmåste bli lättare att gå från att vara inkomsttagare till att bli egen\r\nföretagare och tvärtom, beroende på den enskildes situation.\r\nSkattebelastningen på hushållens köp av hushållstjänster måste begränsas.\r\nDärigenom uppnås en betydligt större laglig produktion samtidigt som\r\nhårt arbetande inkomsttagare sannolikt blir mer produktiva i sitt\r\nordinarie arbete genom att slippa en del hemarbete.\r\nVi måste öppna för en mångfald utförare av offentliga välfärdstjänster.\r\nProduktiviteten kommer att öka, både till följd av att nya och effektivare\r\norganisationsformer kommer att uppstå och till följd av att bättre\r\nfungerande belöningssystem kommer till stånd när det finns fler arbetsgivare\r\natt välja bland.\r\nDen offentliga upphandlingen måste förbättras. Därmed stiger produktiviteten\r\ni offentlig sektor och konkurrenstrycket i den privata sektorn ökar.\r\nKonkurrensen på såväl produkt- och tjänstemarknader som finansiella\r\nmarknader måste stärkas. Därigenom kan ytterligare produktivitetsökningar\r\nuppnås. Detta gäller inte minst byggsektorn, livsmedelssektorn samt\r\nläkemedel och banktjänster.\r\nSunda finanser och stabila institutioner\r\nFör att säkerställa sunda offentliga finanser och stabila institutionella\r\nramverk och institutioner anser Allians för Sverige att:\r\nstatens utgifts- och skattekvot måste minska för att ge hushållen och\r\nföretagen en ökad makt över sina inkomster och för att minska statsbudgetens\r\nstora konjunkturkänslighet samt för att öka dynamiken i ekonomin,\r\nsocialförsäkringssystemen måste reformeras för att bli enklare, ekonomiskt\r\nmer robusta och i högre grad utformas i syfte att skapa incitament för\r\narbete och mot bidragsutnyttjande,\r\nden offentliga bruttoskulden ska minska,\r\nbudgetprocessen måste reformeras så att den ursprungliga inriktningen\r\nåterställs,\r\nkontrollen och tillsynen över såväl socialförsäkrings- och bidragssystemen\r\nsom finans-, produkt- och tjänstemarknaderna och skattesystemet bör\r\nstärkas,\r\ndet direkta sambandet mellan en fungerande lönebildning och höjda\r\nreallöner behöver stärkas och arbetsmarknadens parter bör ha ansvar för\r\nlöneförhandlingarna, men staten bör bl.a. tydliggöra kopplingen mellan\r\narbetslösheten och avgiften till arbetslöshetsförsäkringen,\r\ntilltron till rättsväsendet i stort behöver stärkas, individen måste\r\nskyddas bättre, brott mot företag och företagare måste uppmärksammas\r\nmer och ökade resurser till polis, kriminalvård och åklagarväsende är\r\nviktiga inslag för att uppnå detta.\r\nFörtroendet för näringslivet måste stärkas\r\nUtan förtroende kan näringslivet i allmänhet och den finansiella sektorn\r\ni synnerhet inte fungera på ett konkurrenskraftigt sätt. Ju lägre\r\nförtroende, desto större behov av kontrollåtgärder och kontraktsskrivande\r\nm.m. som bidrar till högre kringkostnader och därmed en ineffektiv\r\nresursanvändning.\r\nFörtroende kan byggas via lagar och regleringar, via tillsyn eller via\r\netiska normer och självreglering i branschen. I de flesta länder, liksom\r\ni Sverige, finns alla dessa tre \"ben\" för att skapa det önskvärda\r\nfunktionssättet och förtroendet. Det finns dock brister på alla dessa tre\r\nområden: lagstiftningen på insiderområdet bör ses över, den tillsyn som\r\nFinansinspektionen ska stå för är långt ifrån tillräcklig och de i och\r\nför sig ambitiösa regler och normer som branschen själv har satt upp\r\nföljs dåligt.\r\nEn fungerande etik har stor betydelse för samhällsekonomin.\r\nFörtroendekommissionen pekade på att studier inom Världsbanken indikerade att\r\nökade transaktionskostnader på grund av brist på förtroende kunde uppgå\r\ntill tiotals procent av BNP (mars 2004).\r\nEn fungerande etik med hög tillit mellan människor är således en\r\ngrundförutsättning för ett samhällsklimat med goda tillväxtbetingelser.\r\nDet handlar inte bara om förtroendet för det privata näringslivet utan\r\nockså om förtroendet för statliga och kommunala bolag och i en vidare\r\nmening även om förtroendet för politiker och det politiska systemet.\r\nVi ser bl.a. följande förändringar för att upprätta näringslivets\r\nförtroende och finansmarknadens funktionssätt och därmed även stärka\r\nsmåspararens situation:\r\nNäringslivet måste ta ansvar för att en ordentlig diskussion kommer i\r\ngång om hur det etiska handlandet kan stärkas inom olika sektorer.\r\nEtt fortsatt användande av etiska analyser av börsbolag och andra företag\r\n- dessa utgör redan i dag ett viktigt komplement till de vanliga\r\nfinansiella analyserna.\r\nInsiderlagstiftningen bör ses över.\r\nStärk Finansinspektionen och ge den verkningsfulla påföljdsmöjligheter.\r\n\r\nÖkad öppenhet i företagens redovisning av bl.a. löner och förmåner bör\r\nske i första hand på frivillig väg, i andra hand genom lagstiftning.\r\nFriare kommuner\r\nMänniskors efterfrågan efter tjänster inom vård, skola och omsorg är\r\noförändrat stor. Såväl resursernas storlek som deras kvalitet är av\r\navgörande betydelse. En fortsatt reformering och utveckling av de\r\noffentliga verksamheterna är nödvändig för att klara förändrade demografiska\r\nförutsättningar och människors skiftande behov. Avregleringar, mångfald\r\ninom produktionen och ökad konkurrens är nödvändiga, tillsammans med en\r\nprioritering av kärnuppgifter, för att kunna upprätthålla och förbättra\r\nden offentligt finansierade välfärden.\r\nVänsterkartellen har ånyo visat att ideologiska skygglappar sätter hinder\r\nför en nödvändig reformering av den offentliga välfärden. Detta har\r\nvisats senast i samband med den s.k. stopplagen som förbjuder landsting\r\natt lägga ut drift av sjukhus till vårdgivare med vinstmotiv. Utöver\r\natt vänsterkartellen förhindrar en reformering av offentliga verksamheter\r\när stopplagen ett exempel på hur det kommunala självstyret misshandlas.\r\nLagen är onödig eftersom landstingen själva kan förutsättas fatta\r\nförståndiga beslut i dessa frågor. De landsting som inte följer\r\nvänsterkartellens påbud förhindras i centralistisk anda att verkställa de\r\nbeslut som lokala väljarna har gett dem mandat för. För Allians för\r\nSverige är denna typ av lagstiftning fullständigt främmande. Kommuner\r\noch landsting är fullt kapabla att fatta egna beslut för frågor som rör\r\ndem själva. Precis som enskilda människor är kapabla att själva kunna\r\nvälja tror vi att kommuner och landsting kan fatta egna beslut.\r\nI syfte att öka valfrihet och konkurrens bör etableringsfrihet råda för\r\noffentliga tjänster där det så är lämpligt. Rätt utfört kommer detta\r\natt ge välfärdsvinster för medborgarna med en större mångfald till lägre\r\npris. Dessutom kommer detta att skapa nya och bättre arbetsplatser.\r\nSärskilt kommer detta att gynna kvinnor som i dag arbetar inom den\r\noffentliga sektorn. Ökad företagsamhet inom vård och omsorg skulle\r\nstimulera det kvinnliga företagandet.\r\nMedan vänsterkartellen för en politik som lägger en död hand över\r\ninitiativkrafterna i de lokala beslutsorganen vill vi i Allians för Sverige\r\nstärka det kommunala självstyret.\r\nTillväxt och ökad sysselsättning i näringslivet är avgörande för att\r\nden kommunala ekonomin ska utvecklas positivt och ge ökade resurser.\r\nDet är därför helt avgörande för kommunernas ekonomi att regering och\r\nriksdag genom sina beslut skapar bästa möjliga förutsättningar för ökat\r\narbete och företagande. Bara genom växande skattebaser kan kommunernas\r\nekonomi stärkas på ett långsiktigt hållbart sätt.\r\nStatsbidragen till kommunerna har utvecklats till att bli en allt\r\nviktigare finansiering av de kommunala verksamheterna. Detta gröper ur\r\ndet kommunala självstyret ytterligare eftersom basen för den kommunala\r\nekonomin i allt större utsträckning baseras på statens välvilja, i\r\nstället för egna trygga skattebaser. Vi menar att det är mycket viktigt\r\natt kommunerna ges en reell självständighet för att kunna leva upp till\r\ndet mandat kommuninvånarna har gett till de lokala beslutsfattarna. Det\r\när centralt att kommunerna ges den frihet som krävs för att kunna\r\nfortsätta ett förändringsarbete som innebär att medborgarna kan få mer\r\nför varje skattekrona. Statsbidragen bör tillsammans med ett väl fungerande\r\nutjämningssystem utformas så att de ger rimliga möjligheter för kommuner\r\nmed olika förutsättningar att bedriva en verksamhet med god standard.\r\nUtjämningssystemet bör vara så utformat att det inte hämmar tillväxt,\r\nrespekterar det kommunala självstyret samt ger en garanti för en skälig\r\nservicenivå i hela landet.\r\nEtt socialförsäkringssystem som skapar trygghet och tillväxt\r\nDet nuvarande socialförsäkringssystemet kräver en kraftfull reformering\r\nsom tar sin utgångspunkt i att nästan alla människor har förutsättningarna\r\noch viljan att försörja sig av egen kraft. Socialförsäkringssystemet\r\nska bistå med en grundläggande trygghet som alla människor kan komma i\r\nbehov av under begränsade perioder av sitt liv. Samtidigt är det viktigt\r\natt försäkringarna underlättar en övergång till reguljär sysselsättning\r\ngenom att individen tjänar på att gå från att få sin försörjning genom\r\nen socialförsäkring till att försörja sig genom eget arbete.\r\nUtformningen av socialförsäkringarna och deras myndighetsstruktur\r\nförsvårar ofta insatser för att möjliggöra en återgång i egen försörjning\r\noch bidrar på så vis till att permanenta bidragsberoende. Exempelvis\r\nbehöver insatserna mot arbetslöshet och sjukfrånvaro/förtidspensioner\r\nsamordnas i betydligt större utsträckning än vad som i dag är fallet.\r\nFör\r\natt legitimiteten och solidariteten för hela skattesystemet i allmänhet\r\noch socialförsäkringssystemet i synnerhet inte ska urholkas hos Sveriges\r\nskattebetalare måste nu statsmakten se till att kostnaderna för\r\nsocialförsäkringarna minskar från de senaste årens rekordnivåer.\r\nSocialförsäkringssystemen bör främja återgång i egen försörjning, ett\r\nansvarsfullt utnyttjande och motverka att bidragsberoende permanentas.\r\n\r\nSocialförsäkringssystemet bör göras mer självstående i förhållande till\r\nden övriga statsbudgeten och tydligare koppla förmånerna till den\r\nenskilda individen, till exempel genom en ökad försäkringsmässighet. De\r\nprinciper som bör ligga till grund för nödvändiga förändringar återfinns\r\ni betydande grad i den reformering som med bred politisk enighet gjorts\r\nav pensionssystemet.\r\nArbetslöshetsförsäkringen bör reformeras så att flaskhalsar på\r\narbetsmarknaden undanröjs och arbete framför arbetslöshet alltid lönar sig\r\nför den enskilde. Försäkringen bör bidra till en bättre fungerande\r\nlönebildning och i förlängningen högre sysselsättning.\r\nSocialförsäkringarna måste lättare kunna följa den enskilde individen.\r\nInte minst på en mer rörlig och internationaliserad arbetsmarknad är\r\ndetta viktigt.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här framfört\r\nom inriktningen av den ekonomiska politiken. Vi tillstyrker därmed delvis\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och 10,\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1, 2004/05:Fi233 av\r\nGöran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 1, 3 och 8 samt 2004/05:Fi234 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 samt avstyrker proposition\r\n2004/05:1 punkt 1.\r\n\r\n\r\n2. Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3), punkt 3 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mål för de offentliga finanserna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 4 och\r\n\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 4 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 5-7,\r\n\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 10, 12\r\noch 13,\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 och\r\n\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEtt viktigt mål för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen\r\nav de offentliga finanserna är uthållig. Endast på detta sätt kan den\r\nlångsiktiga välfärdsutvecklingen säkras. Vi anser att den offentliga\r\nskuldsättningen måste reduceras. Målet är att den offentliga sektorns\r\nbruttoskuld sänks och möjliggör stabila skattesatser på en lägre nivå\r\nän i dag.\r\nDet övergripande ramverket för finanspolitiken påverkas av de regelverk\r\nsom styr de olika delarna av den offentliga sektorn.\r\nÖverskotten i den offentliga sektorn ligger under åren framöver helt i\r\nålderspensionssystemet. En av fördelarna med det nya pensionssystemet\r\när att det är självständigt. Därmed är det omöjligt att föra över pengar\r\ntill statsbudgeten. Premiepensionerna är dessutom grundlagsskyddad privat\r\negendom. Pensionssystemets tillgångar kan därmed inte användas för andra\r\nändamål. För kommunerna gäller ett balanskrav. Förutsättningarna för\r\nkommunsektorn ska vara stabila, och man bör därför utgå från att\r\nkommunsektorn som helhet ska vara i balans.\r\nGivet detta regelverk är det naturligt att det finansiella sparandet i\r\nstatsfinanserna utgör instrumentet för att upprätthålla målet för det\r\nstrukturella sparandet i den offentliga sektorn som helhet.\r\nVi anser att budgetpolitiken bör inriktas på ett långsiktigt mål för\r\nden offentliga sektorns skuldsättning. Ett budgetsaldomål utan koppling\r\ntill utvecklingen av den offentliga sektorns skuldsättning är inte en\r\nbra lösning. Ett årligt mål för det finansiella sparandet utgör en för\r\nsvag restriktion för finanspolitiken.\r\nMed ett årligt överskottsmål påverkar avvikelser från målet i dag inte\r\npolitiken för de kommande åren. Om statsfinanserna försämras, t.ex. vid\r\nen konjunkturnedgång, medför det inte något krav på regeringen att föra\r\nen stramare politik under den konjunkturuppgång som sedan följer.\r\nYtterligare ett problem med överskottsmål är att de saknar pedagogisk\r\nklarhet. Det finns inga starka skäl att försöka nå ett visst finansiellt\r\nsparande om det inte finns en koppling till skuldsättningen. Om regeringen\r\ninriktar finanspolitiken på ett mål som det inte finns sakliga skäl att\r\nuppnå uppkommer en otydlighet i den offentliga diskussionen som inte\r\nbidrar till att öka trovärdigheten för den ekonomiska politiken.\r\nVi anser därför att en ordning baserad på ett mål för den konsoliderade\r\noffentliga sektorns bruttoskuldsättning bör prövas. Med ett skuldmål\r\nmedför oväntade överskott att det blir enklare att föra finanspolitiken\r\ni framtiden. En ansvarsfull finanspolitik \"belönas\" genom att frihetsgraderna\r\nblir större i framtiden. För varje år då målen uppnås kommer regeringen\r\nett år närmare den tidpunkt då skuldmålet är uppnått och det blir\r\ntillräckligt att upprätthålla balans i de offentliga finanserna över\r\nkonjunkturcykeln.\r\nDen konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuldsättning - det mått\r\nsom ligger till grund för EU:s regelverk för finanspolitiken - motsvarar\r\ni dag ca 52 % av BNP. Vår bedömning, bl.a. mot bakgrund av den demografiska\r\nutvecklingen, är att denna bruttoskuldsättning i ett första steg bör\r\nreduceras till 40 % av BNP under den kommande femårsperioden. Därefter\r\nfinns det skäl att överväga ytterligare reduktion av skuldsättningen.\r\nSom\r\nett verktyg för att nå det långsiktiga överskottsmålet anser vi att\r\nstatens finansiella sparande bör målsättas. Pensionssystemet är autonomt\r\noch innehåller egna balanserande mekanismer, och kommunsektorn är ålagd\r\nett lagstadgat balanskrav. Det verktyg som återstår för regeringen är\r\ndärför statens finansiella sparande. Målen för statens finansiella\r\nsparande bör sättas med utgångspunkt i det övergripande målet om en sänkt\r\nnivå på den offentliga bruttoskulden. Vi föreslår därför att riksdagen\r\nfastställer målen för statens finansiella sparande till -0,6; -0,1 och\r\n0,7 % av BNP för åren 2005-2007.\r\nHärav följer att det strukturella finansiella sparandet i genomsnitt\r\nuppgår till 2,2 % av BNP för perioden 2000-2007.\r\nMed det anförda tillstyrker vi motion Fi231 (m) yrkande 4 och avstyrker\r\npropositionens yrkande 4 samt övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n3. Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3), punkt 3 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mål för de offentliga finanserna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 5-7 och\r\n\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och\r\n\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 4 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 4,\r\n\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 10, 12\r\noch 13 samt\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEtt viktigt mål för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen\r\nav de offentliga finanserna är uthållig. Endast på detta sätt kan den\r\nlångsiktiga välfärdsutvecklingen säkras. Vi anser att den offentliga\r\nskuldsättningen måste reduceras. Målet är att den offentliga sektorns\r\nbruttoskuld sänks och möjliggör stabila skattesatser på en lägre nivå\r\nän i dag.\r\nDet övergripande ramverket för finanspolitiken påverkas av de regelverk\r\nsom styr de olika delarna av den offentliga sektorn.\r\nÖverskotten i den offentliga sektorn ligger under åren framöver helt i\r\nålderspensionssystemet. En av fördelarna med det nya pensionssystemet\r\när att det är självständigt. Därmed är det omöjligt att föra över pengar\r\ntill statsbudgeten. Premiepensionerna är dessutom grundlagsskyddad privat\r\negendom. Pensionssystemets tillgångar kan därmed inte användas för andra\r\nändamål. För kommunerna gäller ett balanskrav. Förutsättningarna för\r\nkommunsektorn ska vara stabila, och man bör därför utgå från att\r\nkommunsektorn som helhet ska vara i balans.\r\nGivet detta regelverk är det naturligt att det finansiella sparandet i\r\nstatsfinanserna utgör instrumentet för att upprätthålla målet för det\r\nstrukturella sparandet i den offentliga sektorn som helhet.\r\nDet medelfristiga budgetpolitiska målet bör därför ta sikte på statens\r\nfinansiella sparande. Målet bör vara att statens finansiella sparande\r\nska vara lika med noll, dvs. i balans, över en konjunkturcykel. Med en\r\nkommunsektor i balans kommer då det offentliga finansiella sparandet\r\növer konjunkturcykeln att bestå av det sparande som pensionssystemet\r\nuppvisar. Det innebär för det närmaste decenniet att det samlade offentliga\r\növerskottet i genomsnitt kommer att ligga på ca 2 % av BNP. Det operativa\r\nmålet bör dock avse staten.\r\nDet är vare sig från ekonomisk eller moralisk utgångspunkt försvarligt\r\nmed långsiktiga statliga underskott och långsiktig uppbyggnad av\r\nstatsskulden. Det är inte försvarbart att vältra över skuldbördan på\r\nkommande generationer. Den demografiska utvecklingen är ett starkt argument\r\nför att i tid vända underskottsutvecklingen. På grund av de stora\r\nunderskott som för närvarande råder i statens finanser anser vi dock att\r\nett balansmål för statens finansiella sparande måste fasas in successivt.\r\n\r\nVi föreslår mot denna bakgrund att målet för statens finansiella sparande\r\n2005 fastställs till -1,3 % av BNP och att riksdagen godkänner vår\r\nberäkning av den offentliga sektorns finansiella sparande.\r\nMed det anförda tillstyrker vi motion Fi232 (fp) yrkandena 5-7 och Fi277\r\n(fp) yrkande 1. Vi avstyrker propositionens yrkande 4 samt övriga här\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n4. Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3), punkt 3 (kd, c)\r\nav Mats Odell (kd) och Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mål för de offentliga finanserna. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 10, 12\r\noch 13 samt\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 och\r\n\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 4 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 4,\r\n\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 5-7 och\r\n\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEtt viktigt mål för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen\r\nav de offentliga finanserna är uthållig. Endast på detta sätt kan den\r\nlångsiktiga välfärdsutvecklingen säkras. Vi anser att den offentliga\r\nskuldsättningen måste reduceras. Målet är att den offentliga sektorns\r\nbruttoskuld sänks och möjliggör stabila skattesatser på en lägre nivå\r\nän i dag.\r\nDet övergripande ramverket för finanspolitiken påverkas av de regelverk\r\nsom styr de olika delarna av den offentliga sektorn.\r\nÖverskotten i den offentliga sektorn ligger under åren framöver helt i\r\nålderspensionssystemet. En av fördelarna med det nya pensionssystemet\r\när att det är självständigt. Därmed är det omöjligt att föra över pengar\r\ntill statsbudgeten. Premiepensionerna är dessutom grundlagsskyddad privat\r\negendom. Pensionssystemets tillgångar kan därmed inte användas för andra\r\nändamål. För kommunerna gäller ett balanskrav. Förutsättningarna för\r\nkommunsektorn ska vara stabila, och man bör därför utgå från att\r\nkommunsektorn som helhet ska vara i balans.\r\nGivet detta regelverk är det naturligt att det finansiella sparandet i\r\nstatsfinanserna utgör instrumentet för att upprätthålla målet för det\r\nstrukturella sparandet i den offentliga sektorn som helhet.\r\nVår utgångspunkt är att under den kommande mandatperioden bör balans i\r\nstatens finansiella sparande eftersträvas. Med en kommunsektor i balans\r\nkommer då det offentliga finansiella sparandet över konjunkturcykeln\r\natt bestå av det sparande som pensionssystemet uppvisar. Det innebär\r\nför det närmaste decenniet att det samlade offentliga överskottet i\r\ngenomsnitt kommer att ligga på ca 2 % av BNP. Det operativa målet bör\r\ndock avse staten.\r\nDet är vare sig från ekonomisk eller moralisk utgångspunkt försvarligt\r\nmed långsiktiga statliga underskott och långsiktig uppbyggnad av\r\nstatsskulden. Det är inte försvarbart att vältra över skuldbördan på\r\nkommande generationer. Den demografiska utvecklingen är ett starkt argument\r\nför att i tid vända underskottsutvecklingen. På grund av de stora\r\nunderskott som för närvarande råder i statens finanser anser vi dock att\r\nett balansmål för statens finansiella sparande måste fasas in successivt.\r\n\r\nMed det anförda tillstyrker vi delvis motionerna Fi233 (kd) yrkandena\r\n10, 12 och 13 samt motion Fi234 (c) yrkande 5. Vi avstyrker propositionens\r\nyrkande 4 samt övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n5. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13),\r\npunkt 4 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 4.3.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\ntill 883 miljarder kronor 2005, 913 miljarder kronor 2006 och 943\r\nmiljarder kronor 2007. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi231 av\r\nFredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 2 ochavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 2 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 4.3.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för den offentliga sektorn\r\ni enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 3 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 3 och de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt\r\n4.4.1)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för\r\n2005 enligt den sammanställning över statbudgetens utgifter som finns\r\ni reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi231 av Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. (m) yrkande 6 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 9 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nd) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt\r\n4.4.2)\r\n=Utskottet.\r\ne) Förändring av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 4.5)\r\n=Utskottet.\r\nf) Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005\r\n(avsnitt 4.6)\r\n=Utskottet.\r\ng) Kassamässiga korrigeringar (avsnitt 4.7)\r\n=Utskottet.\r\nh) Skattepolitikens inriktning (avsnitt 5.2)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen\r\nanförs om inriktningen av skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 8 och 9\r\nsamtavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\ni) Beskattningen av förvärvsinkomster (avsnitt 5.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1-3, 6 och 28 samtavslår proposition\r\n2004/05:1 Finansplanen punkt 34 i denna del och de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nj) Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift (avsnitt\r\n5.3.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för\r\nfackföreningsavgift och a-kasseavgift. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 32 och 33\r\nsamtavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nk) Reseavdraget (avsnitt 5.3.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reseavdraget. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nyrkandena 4 och 5 samtavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt\r\n34 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nl) Regional\r\nstimulans på skatteområdet (avsnitt 5.3.4)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om regional stimulans\r\npå skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 35 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nm) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar (avsnitt 5.3.5)\r\n=Utskottet.\r\nn) Hushållstjänster (avsnitt 5.3.6)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om hushållstjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkande 22 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\no) Beskattning av nordiska sjömän (avsnitt 5.3.7)\r\n=Utskottet.\r\np) Uthyrning av privatbostad (avsnitt 5.3.8)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om uthyrning av\r\nprivatbostad. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Ub259 av Sten\r\nTolgfors m.fl. (m) yrkande 6 och2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\nm.fl. (m) yrkande 5.\r\nq) Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m. (avsnitt 5.4.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om det fortsatta arbetet\r\nmed 3:12-reglerna m.m. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 39 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nr) Ändrade regler för periodiseringsfonderna (avsnitt 5.4.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om ändrade regler för\r\nperiodiseringsfonderna. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453\r\nav Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 40 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\ns) Royalty (avsnitt 5.4.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om royalty. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nyrkande 20.\r\nt) Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n(avsnitt 5.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkning av det\r\nsärskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 34, 41\r\noch 42 samt2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 14\r\nochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkterna 32 och 33, båda\r\ni denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nu) Fastighetsbeskattning (avsnitt 5.6.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fastighetsbeskattning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkandena 24 och 27 samtavslår de övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nv) Förmögenhetsskatten (avsnitt 5.6.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmögenhetsskatten.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m) yrkande 12 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 35\r\ni denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nw) Slopad arvs- och gåvoskatt (avsnitt 5.6.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad arvs- och\r\ngåvoskatt. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) yrkande 19.\r\nx) Moms på tidskrifter (avsnitt 5.7.1)\r\n=Utskottet.\r\ny) Alkoholskatten (avsnitt 5.7.2)\r\n=Utskottet.\r\nz) Tobaksskatten (avsnitt 5.7.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om tobaksskatten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nyrkandena 44 och 45 samtavslår det ytterligare motionsyrkande som finns\r\nupptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n{) Höjda energiskatter på drivmedel (avsnitt 5.7.4)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjda energiskatter\r\npå drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Fi213 av\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkande 1 och2004/05:Sk453 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) yrkande 9 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 36 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n|) Höjd energiskatt på el (avsnitt 5.7.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjd energiskatt på\r\nel. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) yrkande 14 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt\r\n36 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n}) Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (avsnitt 5.7.6)\r\n=Utskottet.\r\n~) Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk\r\noch vattenbruk (avsnitt 5.7.7)\r\n=Utskottet.\r\n) Skattestrategi för alternativa drivmedel (avsnitt 5.7.8)\r\n=Utskottet.\r\n) Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln (avsnitt 5.\r\n7.9)\r\n=Utskottet.\r\n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\n(avsnitt 5.7.10)\r\n=Utskottet.\r\n,) Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt\r\n5.7.11)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fortsatt avtrappning\r\nav energiskatteavdraget för vindkraft. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 15 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 36 i denna del.\r\nf) Koldioxidskatt på torv (avsnitt 5.7.12)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om koldioxidskatt på\r\ntorv. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) yrkande 17.\r\n,) Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 5.7.13)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skatt på termisk\r\neffekt i kärnkraftsreaktorer. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453\r\nav Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 13.\r\n.) Skatt på avfall (avsnitt 5.7.14)\r\n=Utskottet.\r\n+) Skatt på naturgrus (avsnitt 5.7.15)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skatt på naturgrus.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkande 38.\r\n) Handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 5.7.16)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 7 och 8 samtavslår det ytterligare\r\nmotionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Reklamskatten (avsnitt 5.7.17)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reklamskatten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) yrkande 21 och2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkande 15\r\nochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n%) Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar\r\n(avsnitt 5.7.18)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fordonsskatt på\r\npersonbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 10 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 31 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nS) Trängselskatten och miljöanpassade bilar (avsnitt 5.7.19)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om trängselskatten och\r\nmiljöanpassade bilar. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk453\r\nav Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 11,2004/05:T464 av Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) yrkande 26 och2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\nm.fl. (m) yrkande 6 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt\r\n27 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n<) Stöd\r\nför investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 5.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om stöd för investeringar\r\ni källsorteringsutrymmen. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453\r\nav Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 16 ochavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 29 i denna del och det ytterligare motionsyrkande\r\nsom finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\n×) Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler (avsnitt\r\n5.8.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om stöd för energi- och\r\nmiljöinvesteringar i offentliga lokaler. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 37 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 28 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Vissa stödformer som krediteras på skattekonto (avsnitt 5.8.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om vissa stödformer som\r\nkrediteras på skattekonto. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk453\r\nav Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 29-31, 36 och 43 samtavslår det\r\nytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nZ) Inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.9)\r\n=Utskottet.\r\n) Företagsinteckning (avsnitt 5.11)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om företagsinteckning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:L274 av Inger René m.fl. (m)\r\nyrkandena 1 och 2 samtavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.12)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005\r\nenligt Moderata samlingspartiets alternativ i tabell 5.12. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)\r\nyrkande 5 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 8 och de\r\növriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nStällningstagande\r\nTrots det goda ekonomiska läget misslyckas regeringen med att uppnå\r\npraktiskt taget alla mål man ställt upp för den ekonomiska politiken.\r\nSysselsättningsmålet på 80 % uppnås inte utan den reguljära sysselsättningen\r\nberäknas i år i stället sjunka. Arbetslösheten - öppen arbetslöshet och\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder - kommer i år att uppgå till närmare\r\n8 %, och regeringen missar med bred marginal sitt mål om en öppen\r\narbetslöshet på högst 4 %. Sjukskrivningarna minskar visserligen marginellt\r\nmen detta motverkas av att arbetslösheten och förtidspensioneringarna\r\ni stället ökar. Den kraftiga utgiftsökning som regeringen föreslår\r\ninnebär också att budgetmålet om ett överskott på 2 % i de offentliga\r\nfinanserna av allt att döma inte heller kommer att uppnås.\r\nSverige står inför stora utmaningar, och läget på arbetsmarknaden är\r\nbesvärligt. Den demografiska utvecklingen, där allt färre framöver kommer\r\natt behöva försörja alltfler, ställer mycket stora krav på den ekonomiska\r\npolitiken. Sverige behöver mer tillväxt, högre sysselsättning, ökad\r\nproduktivitet och färre personer som är beroende av bidrag.\r\nModerata samlingspartiet vill ha en politik för arbete och tillväxt. Vi\r\nvill också göra en tydlig prioritering där satsningar på de offentliga\r\nkärnverksamheterna såsom vård, skola, rättsväsende och polis finansieras\r\ngenom stramare regler för olika bidragssystem. Regeringen har länge\r\nhävdat att verksamhet går före transfereringar, men i praktiken är det\r\njust på transfereringssystemen man lägger huvuddelen av resurserna. Vi\r\nvill göra verklighet av att låta minskade bidrag finansiera förbättringar\r\nav de offentliga verksamheterna.\r\nVi föreslår betydande skattesänkningar som är utformade så att de främst\r\ngynnar dem som i dag har svårast att förbättra sin ekonomiska situation\r\ngenom eget arbete, t.ex. låginkomsttagare, ensamstående föräldrar och\r\ninvandrare. Med vår politik kommer det att löna sig att ta steget från\r\nbidragsförsörjning till arbete, och det kommer att bli möjligt för\r\nmänniskor att ta sig ur den fattigdomsfälla som dagens orimligt höga\r\nmarginaleffekter skapar. Med vår politik återupprättas arbetslinjen.\r\nVår budgetpolitik kan beskrivas i fyra punkter.\r\nFör det första föreslår vi rejäla skattesänkningar som främst är\r\ninriktade på att minska marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare.\r\nDet enskilt viktigaste förslaget är vårt förslag till arbetsavdrag.\r\nPersoner med inkomst av tjänst eller näringsverksamhet får göra ett\r\navdrag i den kommunala beskattningen som sänker marginalskatterna\r\nväsentligt på arbetsinkomster mellan ca 110 000 och 350 000 kr. För\r\narbetsinkomster på över 350 000 kr sänks skatten med ett fast belopp på\r\nca 20 000 kr. För att stimulera äldre att delta i arbetslivet längre än\r\ni dag föreslår vi också att den statliga skatten på arbetsinkomster\r\nslopas för personer som fyllt 65 år. Dessutom vill vi att arbetsgivaravgifterna\r\nska sänkas för alla över 61 år.\r\nVid sidan av sänkningarna av inkomstskatten finns flera andra angelägna\r\nskatter som vi anser bör sänkas. Vi föreslår att skatten på hushållsnära\r\ntjänster sänks för arbetskostnader upp till 50 000 kr. På så sätt\r\nförbättras förutsättningarna för ökad kvinnlig förvärvsfrekvens samtidigt\r\nsom den svarta sektorn kan minska. Vi vill på sikt avskaffa fastighetsskatten\r\noch föreslår att den sänks stegvis. Förmögenhetsskatten driver varje år\r\nkapital ur landet och bör slopas helt och hållet. Vi avsätter ett\r\nbetydande belopp för att reformera beskattningen av småföretag och avser\r\natt återkomma våren 2005 med detaljerade förslag.\r\nVår skattepolitik leder till förbättrade förutsättningar för arbete och\r\nföretagande. Den innebär ökad makt över individens egen ekonomiska\r\nsituation, och den kommer att ge fler jobb, högre välfärd och ökad\r\ntrygghet inför framtiden.\r\nFör det andra föreslår vi att bidragssystemet stramas åt och\r\nförsäkringsmässigheten ökar. Vi föreslår sänkta ersättningsnivåer i\r\nsjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, en förändrad beräkning av den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten, att en andra karensdag införs och att\r\nsubventioneringen av a-kassan minskas. De sänkta ersättningsnivåerna är\r\nen viktig del i finansieringen av de skattesänkningar och satsningar på\r\noffentliga verksamheter som vi föreslår, men de är också del i vår\r\nmedvetna strategi där ökade ekonomiska skillnader mellan att arbeta och\r\nvara försörjd av bidrag ska bidra till ökat arbetsutbud och på längre\r\nsikt även ökad sysselsättning.\r\nVi föreslår också att högkostnadsskydden i den öppna vården och i\r\nläkemedelsförmånen höjs, och låter de ökade inkomsterna tillfalla vårdsektorn.\r\nVi anser också att en besparing bör göras genom att bibehålla biståndet\r\ni stället för att höja det kraftigt, att den växande myndighetsbyråkratin\r\nbör reduceras och att tandvårdsförsäkringen bör reformeras så att\r\nkostnaderna för det offentliga minskar. Vi avvisar dessutom de flesta av\r\nregeringens förslag till höjda utgifter, t.ex. höjda tak i föräldraförsäkringen\r\noch höjda barnbidrag.\r\nFör det tredje presenterar vi en rad förslag som förbättrar kvaliteten\r\npå de offentliga verksamheterna. Vi satsar drygt 1 miljard kronor per\r\når på bättre rättstrygghet genom att ökade resurser tillförs polis,\r\nåklagare och domstolar samt till förbättringar inom kriminalvården.\r\nVi föreslår också att utbildningsområdet tillförs 4,5 miljarder kronor.\r\nVi förespråkar en nationell finansiering av skolan som skapar valfrihet\r\nför eleverna och etableringsfrihet för skolor, samtidigt som kvalitén\r\ngaranteras av en nationell kvalitetsutvärdering. Vi vill även ha en\r\nbred satsning på den högre utbildningen och forskningen.\r\nÖkad valfrihet och bättre kvalitet inom vården är också ett högt\r\nprioriterat område. Vi föreslår en nationell vårdgaranti och avsätter 2,\r\nrespektive 1,5 miljarder kronor åren 2005 och 2006. Vi satsar också på\r\natt bygga upp ett kvalitetssäkringssystem med bl.a. elektroniska journaler\r\ninom både den öppna och slutna vården. Vi satsar på den psykiatriska\r\nvården och personliga ombud. Sammantaget uppgår vår satsning på vård\r\noch omsorg till ca 3,6, 3,4 respektive 2,8 miljarder kronor under\r\nperioden 2005-2007. Vår politik innebär att kommunerna får ca 5 miljarder\r\nkronor mer än med regeringens politik.\r\nÄven andra områden ges ökade resurser. Stödet till familjerna ökar genom\r\nett extra barnbidrag för ensamstående och studerande samt en barnomsorgspeng\r\npå 3 000 kr i månaden för barn mellan 1 och 3 år. Vi föreslår också\r\nökade resurser till försvaret i jämförelse med regeringens förslag samt\r\nökade satsningar på investeringar i infrastruktur.\r\nFör det fjärde föreslår vi åtgärder för att förbättra företagsklimatet,\r\nt.ex. genom att avskaffa förmögenhetsskatten och att beskattningen av\r\nsmåföretag reformeras. Totalt minskar vi beskattningen av näringslivet\r\nmed ca 5 miljarder kronor när våra förslag fått full effekt.\r\nDen sammantagna effekten på de offentliga finanserna av våra förslag är\r\natt det offentliga saldot förbättras med 7, 7 och 4 miljarder kronor\r\nåren 2005-2007. Under 2005 uppgår våra skattesänkningar till 66 miljarder\r\nkronor och våra skattehöjningar till 18 miljarder. Netto föreslår vi\r\nalltså skattesänkningar på 48 miljarder kronor. Våra besparingar uppgår\r\ntill 68 miljarder kronor och våra satsningar till 24 miljarder kronor.\r\nUtgiftsminskningarna uppgår således netto till 44 miljarder kronor\r\nunder nästa år. Tillsammans med övriga inkomstökningar på 10 miljarder\r\nkronor innebär detta att det offentliga saldot 2005 förbättras med 7\r\nmiljarder kronor.\r\nDe utgiftsminskningar som följer av våra besparingsförslag och den\r\nkompensation vi tillför kommunsektorn för våra skatteförslag innebär\r\nsammantagna att utgiftstaket för staten bör bestämmas till 883 miljarder\r\nkronor 2005, 913 miljarder kronor 2006 och 943 miljarder kronor 2007.\r\nAtt våra förslag till utgiftstak för staten överstiger regeringens\r\nsammanhänger med de ökade kommunbidrag som krävs för att neutralisera\r\nvåra skatteförslag. Ser man till utgiftstaket för hela den offentliga\r\nsektorn bortfaller dessa neutraliseringseffekter, och då får vi väsentligt\r\nlägre utgifter än vad regeringen räknar med i sitt budgetförslag. Vårt\r\nutgiftstak för den offentliga sektorn understiger för de tre närmast\r\nföljande åren regeringens förslag med 45, 53 respektive 53 miljarder\r\nkronor.\r\nFrågan om företagsinteckningar behandlas utförligt i lagutskottets\r\nyttrande (LU1y) som återges i sin helhet i del 2 i detta betänkande. I\r\nyttrandet finns en gemensam avvikande mening formulerad av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet. Vi står bakom det som\r\ndär anförs.\r\nSammanfattningsvis anser vi alltså att Moderata samlingspartiets förslag\r\ntill inriktning av budgetpolitiken, liksom partiets förslag till utgiftstak\r\nför åren 2005-2007, bör ligga till grund för budgetpolitiken. Det innebär\r\natt vi tillstyrker de nivåer för utgiftstaket för staten för 2005-2007\r\nsom föreslås i motion Fi231 (m) (yrkande 2) samt beräkningen av utgifterna\r\nför den offentliga sektorn (yrkande 3). Vidare tillstyrker vi Moderata\r\nsamlingspartiets förslag till beräkning av statens inkomster (yrkande\r\n5) och skattepolitikens inriktning (yrkandena 8 och 9). Vi tillstyrker\r\nockså förslaget till fördelning av utgifter på utgiftsområden för\r\nbudgetåret 2005 (yrkande 6). Vårt förslag till fördelning av utgifter på\r\nutgiftsområden framgår också av följande tabell.\r\nSlutligen stöder vi även Moderata samlingspartiets övriga förslag i\r\ndetta sammanhang. Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom\r\növriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n6. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13),\r\npunkt 4 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 4.3.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 877 miljarder kronor för år 2005, 908\r\nmiljarder kronor för år 2006 samt 937 miljarder kronor för år 2007.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 2 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 2\r\noch de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 4.3.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av taket för de offentliga utgifterna\r\nför åren 2005, 2006 och 2007 enligt vad som anförs i reservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 3 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 3\r\noch de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt\r\n4.4.1)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för\r\n2005 enligt den sammanställning över statbudgetens utgifter som finns\r\ni reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8 och 13 samtavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 9 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nd) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt\r\n4.4.2)\r\n12. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten för 2005 i enlighet med vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 ochavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 13.\r\ne) Förändring av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 4.5)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar\r\nför 2005 enligt vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 10.\r\nf) Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005\r\n(avsnitt 4.6)\r\n=Utskottet.\r\ng) Kassamässiga korrigeringar (avsnitt 4.7)\r\n=Utskottet.\r\nh) Skattepolitikens inriktning (avsnitt 5.2)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen\r\nanförs om inriktningen av skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 16\r\noch2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 14 ochavslår de\r\növriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\ni) Beskattningen av förvärvsinkomster (avsnitt 5.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 34 i denna del och motionerna2004/05:Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 21 och2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.\r\nfl. (fp) yrkandena 7-10 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nj) Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift (avsnitt\r\n5.3.2)\r\n=Utskottet.\r\nk) Reseavdraget (avsnitt 5.3.3)\r\n=Utskottet.\r\nl) Regional stimulans på skatteområdet (avsnitt 5.3.4)\r\n=Utskottet.\r\nm) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar (avsnitt 5.3.5)\r\n=Utskottet.\r\nn) Hushållstjänster (avsnitt 5.3.6)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om hushållstjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 6 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\no) Beskattning av nordiska sjömän (avsnitt 5.3.7)\r\n=Utskottet.\r\np) Uthyrning av privatbostad (avsnitt 5.3.8)\r\n=Utskottet.\r\nq) Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m. (avsnitt 5.4.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om det fortsatta arbetet\r\nmed 3:12-reglerna m.m. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk454 av\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nr) Ändrade regler för periodiseringsfonderna (avsnitt 5.4.2)\r\n=Utskottet.\r\ns) Royalty (avsnitt 5.4.3)\r\n=Utskottet.\r\nt) Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n(avsnitt 5.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkning av det\r\nsärskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 20 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkterna 32 och 33, båda i denna\r\ndel, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nu) Fastighetsbeskattning (avsnitt 5.6.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fastighetsbeskattning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 15 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nv) Förmögenhetsskatten (avsnitt 5.6.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmögenhetsskatten.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 2 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 35\r\ni denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nw) Slopad arvs- och gåvoskatt (avsnitt 5.6.3)\r\n=Utskottet.\r\nx) Moms på tidskrifter (avsnitt 5.7.1)\r\n=Utskottet.\r\ny) Alkoholskatten (avsnitt 5.7.2)\r\n=Utskottet.\r\nz) Tobaksskatten (avsnitt 5.7.3)\r\n=Utskottet.\r\n{) Höjda energiskatter på drivmedel (avsnitt 5.7.4)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjda energiskatter\r\npå drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 22 i denna del och2004/05:N346 av Hans\r\nBackman m.fl. (fp) yrkande 6 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 36 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n|) Höjd energiskatt på el (avsnitt 5.7.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjd energiskatt på\r\nel. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) yrkande 22 i denna del och2004/05:N309 av Eva Flyborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 2 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 36\r\ni denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n}) Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (avsnitt 5.7.6)\r\n=Utskottet.\r\n~) Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk\r\noch vattenbruk (avsnitt 5.7.7)\r\n=Utskottet.\r\n) Skattestrategi för alternativa drivmedel (avsnitt 5.7.8)\r\n=Utskottet.\r\n) Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln (avsnitt 5.\r\n7.9)\r\n=Utskottet.\r\n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\n(avsnitt 5.7.10)\r\n=Utskottet.\r\n,) Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt\r\n5.7.11)\r\n=Utskottet.\r\nf) Koldioxidskatt på torv (avsnitt 5.7.12)\r\n=Utskottet.\r\n,) Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 5.7.13)\r\n=Utskottet.\r\n.) Skatt på avfall (avsnitt 5.7.14)\r\n=Utskottet.\r\n+) Skatt på naturgrus (avsnitt 5.7.15)\r\n=Utskottet.\r\n) Handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 5.7.16)\r\n=Utskottet.\r\n) Reklamskatten (avsnitt 5.7.17)\r\n=Utskottet.\r\n%) Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar\r\n(avsnitt 5.7.18)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförts om fordonsskatt på\r\npersonbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 31 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nS) Trängselskatten och miljöanpassade bilar (avsnitt 5.7.19)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförts om trängselskatten och\r\nmiljöanpassade bilar. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Fi232\r\nav Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17,2004/05:Fi268 av Martin Andreasson\r\nm.fl. (fp),2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 6 och\r\n7 samt2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 27 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n<) Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 5.8.1)\r\n=Utskottet.\r\n×) Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler (avsnitt\r\n5.8.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförts om stöd för energi-\r\noch miljöinvesteringar i offentliga lokaler. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 18 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 28 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Vissa stödformer som krediteras på skattekonto (avsnitt 5.8.3)\r\n=Utskottet.\r\nZ) Inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.9)\r\n=Utskottet.\r\n) Företagsinteckning (avsnitt 5.11)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om företagsinteckning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl.\r\n(fp) yrkande 6,2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 3\r\noch2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 5 ochavslår de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.12)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005\r\nenligt Folkpartiet liberalernas alternativ i tabell 5.12. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4\r\nochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 8 och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nStällningstagande\r\nI centrum i Folkpartiet liberalernas budgetförslag står den dryga miljon\r\nmänniskor i arbetsför ålder som inte arbetar. Antalet bidragsberoende\r\nmåste minska radikalt och insikten om sambandet mellan arbete och\r\nvälstånd återupprättas. Grundproblemet i den svenska ekonomin är att för\r\nfå människor arbetar och för få företag startas och växer. Vårt förslag\r\ninnebär att statsfinanserna stabiliseras och att skattesystemet förändras\r\nså att det blir lönsammare att arbeta, spara, investera och driva företag\r\ni Sverige.\r\n\r\nFler företag och fler i arbete\r\nVi har satt upp ett delmål om 300 000 nya jobb på fyra år. Målet byggs\r\nunder av en rad konkreta förslag i ett 30-punktsprogram. I syfte att\r\nstimulera efterfrågan på arbetskraft föreslås en sänkning av\r\narbetsgivaravgiften samt ytterligare ett antal förbättringar för främst de\r\nmindre företagen. Arbetsgivaravgiften halveras för alla företag för en\r\nlönesumma på upp till ca 250 000 kr. Folkpartiet vill stimulera den\r\nvita marknaden för hushållstjänster genom en skattereduktion för halva\r\ntotala arbetskostnaden för företag. För att öka lönsamheten av att arbeta\r\noch därmed utbudet av arbetskraft föreslås bl.a. skattesänkningar i\r\nform av ett förvärvsavdrag. Förvärvsavdraget, som främst är inriktat på\r\nlåg- och medelinkomsttagare, innebär ett avdrag på kommunalskatten med\r\n5 % av inkomsten upp till 220 000 kr per år. På inkomster utöver detta\r\nbelopp blir avdraget konstant 11 000 kr. Förvärvsavdraget utgår inte på\r\ninkomster från sjukpenning eller sjukersättning, då det i första hand\r\när tänkt att kompensera för utgifter förknippade med arbete, t.ex.\r\nresekostnader.\r\nVärnskatten bör avskaffas då den bryter mot skattereformens princip om\r\n\"hälften kvar\". Folkpartiet vill införa systemförändringar för att öka\r\nbenägenheten hos arbetslösa att söka arbete. Exempelvis ska kraven på\r\natt ta de arbeten som erbjuds skärpas, och a-kassorna ska i högre grad\r\negenfinansieras. Vi föreslår också att huvuddelen av AMS läggs ned och\r\nersätts av en effektivare organisation med en mångfald aktörer.\r\nFörmedlingsverksamheten ska bli effektivare. En jobb- och utvecklingsgaranti\r\ninförs för långtidsarbetslösa och socialbidragsmottagare.\r\nVi vill införa en ny anställningsform för unga arbetslösa, med lägre\r\nanställningsskydd och lägre arbetsgivaravgift, s.k. instegsjobb. Vi\r\nvill göra vissa skatteförändringar i syfte att få äldre att stanna kvar\r\ni arbetslivet längre. Om de äldres utträde ur arbetslivet kan skjutas\r\nupp med ett år skulle detta innebära ytterligare 48 000 personer i\r\nsysselsättning.\r\nIntegrationspolitiken måste läggas om. Särskilda insatser ska göras i\r\nstarkt segregerade krisområden med hög arbetslöshet.\r\nEtt nytt mål sätts för antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionärer,\r\nsom innebär att antalet ska minska med 10 000 om året. I syfte att\r\nkomma åt missbruk av sjukförsäkringen och a-kassan föreslås en lång rad\r\nsystemförändringar, t.ex. intyg från två läkare vid längre sjukfall.\r\nVi föreslår en rad åtgärder som syftar till att stärka Sveriges\r\nkonkurrenskraft, hejda avindustrialiseringen och vända företagsflykten.\r\nDubbelbeskattningen på aktier avskaffas successivt. Förmögenhetsskatten\r\navskaffas successivt under en fyraårsperiod. De s.k. 3:12-reglerna\r\nersätts med den s.k. BEK-modellen (beskattat eget kapital), vilket innebär\r\natt småföretagens skattebörda minskar betydligt. Vi avvisar försämringen\r\nav villkoren för avsättningar i periodiseringsfonder.\r\nEffekterna av Folkpartiets skatteförslag på kommunernas skatteunderlag\r\nneutraliseras genom en uppräkning med 18 miljarder kronor 2005 i ökade\r\nbidrag till kommunerna, vilket förklarar huvuddelen av förändringen på\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.\r\nEn modern energipolitik och bra miljö\r\nVi vill avbryta avvecklingen av kärnkraften, som förutom att öka\r\nkoldioxidutsläppen innebär en kraftig försämring av den svenska industrins\r\nkonkurrenskraft. Samtidigt ska övrig energiproduktion och energianvändning\r\nfortsätta att effektiviseras. Det är angeläget att utvecklingen av\r\nförnybar energi intensifieras samt att mer resurser satsas på att bekämpa\r\nkväveläckagen. För att komma till rätta med de globala miljöproblemen,\r\nutan att snedvrida konkurrensen, vill vi införa en gemensam koldioxidskatt\r\ninom EU och i förlängningen globalt.\r\nBättre utbildning och forskning\r\nVi vill skapa bättre yrkesutbildning genom att återinföra alternativet\r\nmed både tvååriga praktiska och fyraåriga gymnasieprogram. Vidare måste\r\nkvaliteten i högskoleutbildningen öka. Problemet är inte att för få\r\nbörjar på högskolan, utan att för få lyckas avsluta studierna framgångsrikt\r\ninom en rimlig tid. Genom bl.a. reformerade antagnings- och studiemedelssystem\r\nvill vi stimulera till ökad genomströmning. Med exempelvis införandet\r\nav tre terminer i högskolan kan studieåret förlängas och studietiden\r\nförkortas. Forskningen har stor betydelse för tillväxten och vi vill\r\natt forskningspengarna ska koncentreras till ett mindre antal högskolor\r\ni syfte att skapa högklassiga forskningsmiljöer.\r\n\r\nDe offentliga finanserna\r\nVi föreslår ett saneringsprogram som dämpar det offentliga utgiftstrycket\r\nmed ca 30 miljarder kronor. Detta uppnås främst genom sänkta utgifter\r\ninom näringspolitik, regionalpolitik, mediepolitik och bostadspolitik\r\nsamt inom sjukpenningsystemet och energipolitiken. Staten äger i dag\r\nhelt eller delvis 58 företag med en sammanlagd omsättning på närmare\r\n300 miljarder kronor. De flesta av dessa företag bör säljas ut och\r\nintäkterna användas för att minska statsskulden. Statens budgetsaldo\r\nkommer med detta förslag att bli positivt redan 2005.\r\nSom ett led i saneringen av statens ekonomi stramas regelverken upp.\r\nBudgetlagen ska inte kunna missbrukas på det sätt som nu sker. Målet\r\nför finanspolitiken vad gäller staten föreslås vara balans i statens\r\nfinansiella sparande över en konjunkturcykel. Vårt budgetförslag innebär\r\natt det finansiella sparandet stärks med 11, 15 respektive 13 miljarder\r\nkronor årligen i förhållande till regeringens.\r\n\r\nEn socialförsäkringsreform\r\nFolkpartiet förespråkar sedan flera år att en arbetsgrupp med samtliga\r\nriksdagspartier ska kunna enas om en stor socialförsäkringsreform\r\nliknande den pensionsreform som riksdagen enades om för 10 år sedan.\r\nHuvudsyftet bör vara att skapa ett förtroendeingivande system som ger\r\nersättning vid ofrivilligt inkomstbortfall, uppmuntrar till arbete,\r\nminskar skattekilarna och ger stabilitet åt de offentliga\r\nfinanserna.\r\n\r\nÖvriga prioriterade reformområden\r\nBistånd behövs som ett komplement till frihandelsreformer. Folkpartiet\r\nökar biståndet till 23,8 miljarder kronor 2005, för att därefter nå\r\nmålnivån 1 % av BNI 2006.\r\nDet svenska rättssamhället är i dag strukturellt underfinansierat och\r\nvi föreslår stora resursökningar på utgiftsområde 4 Rättsväsende. Vi\r\nvill betona en helhetssyn på rättsväsendet där varje del i rättskedjan\r\nmåste fungera och samordnas med övriga delar.\r\nGemensamt med övriga borgerliga partier föreslår Folkpartiet en vårdgaranti.\r\nDessutom föreslår Folkpartiet utökade satsningar på rehabilitering och\r\nett särskilt statligt anslag för att stimulera till en värdigare\r\näldreomsorg.\r\nI syfte att minska sjukskrivningar och nybeviljade förtidspensioner ges\r\ni vårt förslag långtgående befogenheter för främst försäkringskassor\r\noch sjukvårdshuvudmän att samarbeta ekonomiskt (s.k. Finsam). Kostnaderna\r\nför sjukpenning och förtidspension för skador från trafikolyckor övertas\r\nav trafikförsäkringen.\r\nFör att öka jämställdheten mellan kvinnor och män föreslår Folkpartiet\r\nen jämställdhetsbonus för föräldrapar som delar föräldraförsäkringen\r\nsamt en offensiv för att höja orättvisa kvinnolöner.\r\nFastighetsskatten avskaffas stegvis från 2005. Skattesatserna för 2005\r\nsänks för småhus från dagens 1,0 % till 0,9 % och för flerbostadshus\r\nfrån 0,5 % till 0,4 %.\r\nFrågan om företagsinteckningar behandlas utförligt i lagutskottets\r\nyttrande (LU1y) som presenteras i del 2 i detta betänkande. I detta\r\nyttrande finns en gemensam avvikande mening formulerad av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet. Vi står bakom det som där\r\nanförs.\r\nSammanfattningsvis anser vi att Folkpartiet liberalernas förslag till\r\ninriktning av budgetpolitiken, liksom partiets förslag till utgiftstak\r\nför åren 2005-2007, bör ligga till grund för budgetpolitiken. Det innebär\r\natt vi tillstyrker de nivåer för utgiftstaket för staten för 2005-2007\r\nsom föreslås i motion Fi232 (fp) (yrkande 2 ). Vidare tillstyrker vi\r\nFolkpartiets förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster (yrkande\r\n4) och förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för budgetåret\r\n2005 (yrkandena 8 och 13). Vårt förslag till fördelning av utgifter på\r\nutgiftsområden framgår av följande tabell.\r\nSlutligen stöder vi även Folkpartiets övriga förslag i detta sammanhang.\r\nRegeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner\r\nsom är aktuella i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n7. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13),\r\npunkt 4 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n4. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 4.3.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten till 877 miljarder kronor för år 2005, 908\r\nmiljarder kronor för år 2006 samt 937 miljarder kronor för år 2007.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl.\r\n(kd) yrkande 2 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 2 och\r\nde övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 4.3.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av taket för de offentliga utgifterna\r\nför åren 2005, 2006 och 2007 enligt vad som anförs i reservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl.\r\n(kd) yrkande 4 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 3 och\r\nde övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt\r\n4.4.1)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för\r\n2005 enligt den sammanställning över statbudgetens utgifter som finns\r\ni reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi233 av Göran\r\nHägglund m.fl. (kd) yrkandena 5 och 11 samtavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 9 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nd) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt\r\n4.4.2)\r\n=Utskottet.\r\ne) Förändring av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 4.5)\r\n=Utskottet.\r\nf) Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005\r\n(avsnitt 4.6)\r\n=Utskottet.\r\ng) Kassamässiga korrigeringar (avsnitt 4.7)\r\n=Utskottet.\r\nh) Skattepolitikens inriktning (avsnitt 5.2)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen\r\nanförs om inriktningen av skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-6 och 42\r\nsamtavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\ni) Beskattningen av förvärvsinkomster (avsnitt 5.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk451 av\r\nPer Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2 och 3 samt2004/05:Sk452 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd) yrkandena 7, 8 och 36 samtavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 34 i denna del och de övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nj) Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift (avsnitt\r\n5.3.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för\r\nfackföreningsavgift och a-kasseavgift. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 10 och 40 samtavslår\r\nde övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nk) Reseavdraget (avsnitt 5.3.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reseavdraget. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande\r\n41 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 34 i denna del\r\noch de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nl) Regional stimulans på skatteområdet (avsnitt 5.3.4)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om regional stimulans\r\npå skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd) yrkande 46 ochavslår de övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nm) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar (avsnitt 5.3.5)\r\n=Utskottet.\r\nn) Hushållstjänster (avsnitt 5.3.6)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om hushållstjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd) yrkande 9 och2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 11\r\nochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\no) Beskattning av nordiska sjömän (avsnitt 5.3.7)\r\n=Utskottet.\r\np) Uthyrning av privatbostad (avsnitt 5.3.8)\r\n=Utskottet.\r\nq) Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m. (avsnitt 5.4.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om det fortsatta arbetet\r\nmed 3:12-reglerna m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk450\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 5, 6 och 8 samt2004/05:Sk452 av\r\nPer Landgren m.fl. (kd) yrkandena 12 och 13 samtavslår de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning\r\növer avstyrkta motionsyrkanden.\r\nr) Ändrade regler för periodiseringsfonderna (avsnitt 5.4.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om ändrade regler för\r\nperiodiseringsfonderna. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk450\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 14 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\ns) Royalty (avsnitt 5.4.3)\r\n=Utskottet.\r\nt) Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n(avsnitt 5.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkning av det\r\nsärskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 9,2004/05:Sk450\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 15 och2004/05:Sk452 av Per Landgren\r\nm.fl. (kd) yrkandena 19 och 20 samtavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkterna 32 och 33, båda i denna del, och de övriga\r\nmotionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nu) Fastighetsbeskattning (avsnitt 5.6.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fastighetsbeskattning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd) yrkandena 14, 16 och 17 samtavslår de övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nv) Förmögenhetsskatten (avsnitt 5.6.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmögenhetsskatten.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd) yrkandena 3 och 17 samt2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd)\r\nyrkande 18 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 35 i denna\r\ndel och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nw) Slopad arvs- och gåvoskatt (avsnitt 5.6.3)\r\n=Utskottet.\r\nx) Moms på tidskrifter (avsnitt 5.7.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om moms på tidskrifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd) yrkande 29.\r\ny) Alkoholskatten (avsnitt 5.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om alkoholskatten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande\r\n47.\r\nz) Tobaksskatten (avsnitt 5.7.3)\r\n=Utskottet.\r\n{) Höjda energiskatter på drivmedel (avsnitt 5.7.4)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjda energiskatter\r\npå drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk450 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd) yrkande 16 och2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd) yrkandena 21 och 22 samtavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 36 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n|) Höjd energiskatt på el (avsnitt 5.7.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjd energiskatt på\r\nel. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd) yrkande 25 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 36\r\ni denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n}) Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (avsnitt 5.7.6)\r\n=Utskottet.\r\n~) Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk\r\noch vattenbruk (avsnitt 5.7.7)\r\n=Utskottet.\r\n) Skattestrategi för alternativa drivmedel (avsnitt 5.7.8)\r\n=Utskottet.\r\n) Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln (avsnitt 5.\r\n7.9)\r\n=Utskottet.\r\n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\n(avsnitt 5.7.10)\r\n=Utskottet.\r\n,) Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt\r\n5.7.11)\r\n=Utskottet.\r\nf) Koldioxidskatt på torv (avsnitt 5.7.12)\r\n=Utskottet.\r\n,) Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 5.7.13)\r\n=Utskottet.\r\n.) Skatt på avfall (avsnitt 5.7.14)\r\n=Utskottet.\r\n+) Skatt på naturgrus (avsnitt 5.7.15)\r\n=Utskottet.\r\n) Handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 5.7.16)\r\n=Utskottet.\r\n) Reklamskatten (avsnitt 5.7.17)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reklamskatten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande\r\n35 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n%) Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar\r\n(avsnitt 5.7.18)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fordonsskatt på\r\npersonbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 23 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 31 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nS) Trängselskatten och miljöanpassade bilar (avsnitt 5.7.19)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om trängselskatten och\r\nmiljöanpassade bilar. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Sk452\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 24 och2004/05:N239 av Stefan Attefall\r\nm.fl. (kd) yrkande 13 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt\r\n27 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n<) Stöd\r\nför investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 5.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om stöd för investeringar\r\ni källsorteringsutrymmen. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk452\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 44 ochavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 29 i denna del och det ytterligare motionsyrkande\r\nsom finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\n×) Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler (avsnitt\r\n5.8.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om stöd för energi- och\r\nmiljöinvesteringar i offentliga lokaler. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 45 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 28 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Vissa stödformer som krediteras på skattekonto (avsnitt 5.8.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om vissa stödformer som\r\nkrediteras på skattekonto. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk452\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 28 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nZ) Inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.9)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om inkomster av statens\r\nverksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren\r\nm.fl. (kd) yrkande 26 i denna del.\r\n) Företagsinteckning (avsnitt 5.11)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om företagsinteckning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl.\r\n(kd) yrkande 1 och2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 29,\r\nbifaller delvis motionerna2004/05:L214 av Viviann Gerdin m.fl. (c)\r\nyrkande 1,2004/05:L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande 2,2004/05:L274\r\nav Inger René m.fl. (m) yrkande 2,2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl.\r\n(fp) yrkande 6,2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c) yrkande 1,2004/05:N408\r\nav Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 3 och2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 5 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.12)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005\r\nenligt Kristdemokraternas alternativ i tabell 5.12. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 1\r\noch 26 i denna del ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt\r\n8 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i\r\nutskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna förordar en budgetpolitik som tar sikte på att nedbringa\r\nstatsskulden, främst genom en snabbare försäljning av statligt ägda\r\nföretag och i viss mån även genom en något mindre expansiv finanspolitik\r\nän den av regeringen föreslagna. Strukturellt viktiga skattesänkningar\r\nföreslås för att stärka förutsättningarna för arbete och företagande i\r\nSverige. För att kunna möta oväntade händelser förordar Kristdemokraterna\r\nen högre budgeteringsmarginal än den regeringen föreslår i budgetpropositionen.\r\n\r\nJag anser att det som anförs i Kristdemokraternas motion Fi233 om ett\r\nantal särskilt prioriterade områden bör styra inriktningen av budgetpolitiken.\r\nSex områden ska vara särskilt prioriterade.\r\n\r\nTillväxtpolitik\r\nKristdemokraterna ser behovet av att föra en balanserad finanspolitik\r\nför sunda statsfinanser, i kombination med strukturella åtgärder som\r\nförbättrar ekonomins funktionssätt. Det grundläggande syftet med\r\nkristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för\r\nfler och växande företag för att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten\r\noch trygga välfärden. De förslag på förändringar i skattesystemet som\r\nKristdemokraterna förordar har viktiga, positiva strukturella effekter\r\npå den svenska ekonomins funktionssätt. Tjänstesektorn ska ges helt nya\r\nmöjligheter att växa genom en skattereduktion för privata hushålls köp\r\nav tjänster i det egna hemmet. Värnskatten bör avvecklas i syfte att få\r\nhögre utbildning att löna sig bättre och positivt påverka utländska\r\nexperters vilja att bosätta sig i Sverige. Dubbelbeskattningen på\r\nutdelningsinkomster från risksparande (aktier) avvecklas successivt, liksom\r\nförmögenhetsskatten. Den lönesumma för vilken små företag ska kunna få\r\nreducerade arbetsgivaravgifter ska inte sänkas utan bibehållas på dagens\r\nnivå, 851 000 kr per år. Regeringens förslag att räntebelägga företagens\r\nperiodiseringsfonder avvisas. Genom införandet av ett riskkapitalavdrag\r\ngörs investeringar i onoterade företag avdragsgilla mot inkomst av tjänst\r\neller inkomst av kapital. Skatten på arbete i vanliga inkomstlägen ska\r\nsänkas kraftigt de närmaste åren genom ett förvärvsavdrag, som både ger\r\nfler möjlighet att klara sig på sin egen lön och innebär ett strukturellt\r\nviktigt underlättande av kommande lönebildning. En strukturell åtgärd\r\nsom kraftigt kommer att förbättra lönebildningen är införandet av en\r\nallmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som kommer att skapa\r\nett tydligare samband mellan lönebildning, arbetslöshet och avgifter\r\nför den enskilde.\r\nFör att rusta upp det svenska väg- och järnvägsnätet vill Kristdemokraterna\r\nunder perioden 2005-2007 avsätta 1,7 miljarder kronor mer än vad regeringen\r\nföreslagit, och av dessa medel reservera 800 miljoner kronor till\r\nvägunderhåll. Som ett långsiktigt alternativ förespråkar Kristdemokraterna\r\nett omfattande program för investeringar i samarbete med den privata\r\nsektorn (PPP - public-private partnership).\r\nTrots en positiv ekonomisk utveckling med kraftigt ökad efterfrågan på\r\nbostäder har bostadsbyggandet legat kvar på en mycket låg nivå, och\r\ndärför anser Kristdemokraterna att det behövs en ny inriktning för\r\nbostadspolitiken. Fastighetsskatten bör avskaffas, byggmomsen halveras\r\nför flerbostadshus, planprocessen förenklas, hyressättningen göras friare\r\ni nyproducerade fastigheter och ett bidrag till byggande av studentbostäder\r\ninföras. Dessutom bör riksdagen avvisa regeringens förslag om fortsatta\r\ntillfälliga investeringsstöd med begränsningar vad gäller upplåtelseform,\r\nbostadsyta och hyresnivå.\r\nSkattepolitik\r\nEnligt min uppfattning är en viktig uppgift för skattepolitiken att\r\nskapa en skattestruktur som gör att fler kan klara sig på sin egen lön\r\noch inte tvingas vara beroende av bidrag för att få ekonomin att gå\r\nihop. Kristdemokraterna föreslår en rad åtgärder i syfte att ge\r\ninkomsttagare bättre möjligheter att påverka och få kontroll över sin\r\nekonomiska situation.\r\nEtt statligt förvärvsavdrag om 6 % bör införas, för att öka hushållens\r\nekonomiska utrymme, minska marginaleffekterna och göra det möjligt för\r\nfler att klara sig på sin egen lön. Värnskatten bör successivt avvecklas.\r\n\r\nFör att förbättra det ekonomiska utrymmet för de sämst ställda pensionärerna\r\nbör garantipensionen höjas med 100 kr i månaden och ett högre grundavdrag\r\nvid kommunalbeskattning, motsvarande en skattesänkning på 200 kr per\r\nmånad, återinföras för ålderspensionärer. Kommunernas skattebortfall\r\nkompenseras i enlighet med den s.k. finansieringsprincipen.\r\nDen statliga fastighetsskatten bör helt slopas för småhus, bostadshyreshus,\r\nkommersiella lokaler samt industrienheter. Reformen finansieras delvis\r\ngenom att kommunerna ges rätt att ta ut en avgift för kostnader som är\r\ndirekt hänförliga till de fastigheter som finns i kommunen. Avgiftens\r\ntotalsumma får inte överstiga kommunernas självkostnad och ett tak på\r\n2 600 kr per år och småhus, eller 800 kr per år och hyreshusenhet, införs.\r\nSamtidigt höjs kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder\r\nfrån 20 till 30 % med bibehållande av den s.k. uppskovsregeln. Inklusive\r\nden ökade kapitalvinstbeskattningen innebär förslagen ett minskat skatte-\r\neller avgiftsuttag på ca 7 miljarder kronor. Utöver detta föreslås en\r\nskattereduktion på 50 % av arbetskostnaden, inklusive moms, för\r\nhushållstjänster, reparationer, om- och tillbyggnad och privat barnomsorg.\r\n\r\nEn reformerad familjepolitik\r\nEnligt Kristdemokraternas synsätt är det familjepolitiken som ska anpassa\r\nsig till familjerna, inte tvärt om. Familjepolitiken ska anpassas till\r\nenskilda människors och familjers behov.\r\nKristdemokraterna föreslår förändringar inom familjeområdet som bl.a.\r\ninnebär en höjning av föräldraförsäkringens garantinivå till 230 kr per\r\ndag, tilldelande av 300 barndagar med ett värde av 200 kr per dag,\r\nskyldighet för kommunerna att införa etableringsfrihet inom barnomsorgen\r\noch även att lämna ersättning i form av kommunala vårdnadsbidrag direkt\r\ntill de föräldrar som själva önskar ta hand om sina barn. Kristdemokraterna\r\nvill se en höjning av bostadsbidraget för att gynna de ekonomiskt sämst\r\nställda barnfamiljerna. Förändringar görs även av den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten (SGI) så att denna beräknas som genomsnittet av de senaste\r\ntvå årens inkomster, där dock studier ska räknas som överhoppningsbar\r\ntid för den som haft förvärvsinkomster innan studierna påbörjades.\r\nTill följd av den förbättring i stödet till barnfamiljerna som blir\r\nresultatet av införandet av barndagar och höjningen av föräldraförsäkringen,\r\nanser Kristdemokraterna att den 13:e månaden i föräldraförsäkringen\r\noch de 90 lägstanivådagarna kan dras in för att bidra till finansieringen\r\nav de familjepolitiska reformerna.\r\nBättre pensioner\r\nRegeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt\r\ngenom nedskärningarna och bristerna inom äldrevården samt de växande\r\nvårdköerna. Samtidigt har pensionerna släpat efter i värdeutveckling.\r\nKristdemokraternas förslag syftar till att först förbättra situationen\r\nför de sämst ställda pensionärerna och därefter förbättra värdet av\r\nsamtliga pensioner.\r\nGarantipensionen och den övergångsvisa garantipensionen höjs med 100 kr\r\nper månad, vilket finansieras helt över statsbudgeten utan effekter på\r\npensionssystemet i övrigt. Genom återinförandet av ett särskilt högre\r\ngrundavdrag vid kommunal beskattning för ålderspensionärer sänks skatten\r\nmed motsvarande 200 kr per månad för ålderspensionärer. Kommunerna\r\nkompenseras för skattebortfallet i enlighet med finansieringsprincipen.\r\nDessutom anser Kristdemokraterna att inkomstprövningen av bostadstillägget\r\ninte bör innehålla fritidsfastigheter. Vidare bör skatten halveras för\r\npersoner som fyllt 65 år och vill fortsätta att arbeta, genom ett\r\n50-procentigt förvärvsavdrag.\r\nVården, omsorgen och utbildningsväsendet\r\nKristdemokraterna anser att kommuner och landsting bör tillföras resurser\r\nfrån staten för att kunna uppnå en bättre kvalitet i vården och omsorgen\r\noch välkomnar de generella ökningar som regeringen föreslår. Tillskotten\r\ntillgodoser delvis Kristdemokraternas krav, men behoven är fortfarande\r\nskriande inom psykiatrin och missbrukarvården och nödvändiggör extra,\r\nriktade satsningar på detta område. Detsamma gäller utbildning av\r\näldreomsorgspersonalen, där riktade insatser behövs. Kristdemokraterna\r\nanser att endast en arbetsledd ökning av den ekonomiska tillväxten kan\r\nge kommunsektorn nödvändiga ekonomiska förutsättningar och att bättre\r\ntillväxtpolitik därför är av central betydelse i den ekonomiska politiken.\r\n\r\nKommuner och landsting bör tillföras 2,5 miljarder kronor i ytterligare\r\nresurser under de närmaste två åren för att finansiera förslaget om\r\nkommunalt vårdnadsbidrag. Studiebidragen för gymnasiestuderande bör\r\nhöjas. För studerande på högskolenivå föreslås en höjning av studiemedlens\r\nbidragsdel samtidigt som det s.k. fribeloppet för heltidsstuderande\r\nslopas.\r\nEn helt ny rehabiliteringsförsäkring bör införas snarast för att minska\r\nde skenande ohälsotalen. Totalt vill Kristdemokraterna satsa drygt 10\r\nmiljarder kronor på aktiva åtgärder mot ohälsoutvecklingen.\r\nEtt återupprättat rättsväsende\r\nFör att skapa ett tryggt samhälle behöver polis, åklagare och domstolar\r\nmer resurser, och skattemyndigheternas möjligheter att bekämpa skattefusk\r\nbör förstärkas.\r\nNärpolisverksamheten ska säkerställas och utvecklas mot målet att det\r\nsenast år 2009 ska finnas 19 000 poliser, vilket kräver att antalet\r\nutbildningsplatser utökas kraftigt.\r\nÅklagarväsendet ska stärkas för att klara ett ökat antal ärenden.\r\nEkobrottsmyndigheten ska framför allt ansvara för avancerad ekonomisk\r\nbrottslighet. Domstolsväsendet bör tilldelas ytterligare medel, samtidigt\r\nsom nedläggningar av små tingsrätter ska motverkas av rättssäkerhetsskäl.\r\nÖkade resurser till kriminalvården ska möjliggöra insatser som kan\r\nleda till ett liv utan brottslighet, genom satsning på s.k. trestegsanstalter,\r\nrehabiliteringsarbete och utbildning av kriminalvårdspersonal.\r\nDet brottsförebyggande arbetet ska intensifieras och ses som en del av\r\nkriminalpolitiken. Samtidigt vill Kristdemokraterna ge ökade resurser\r\nåt andra myndigheter med kontroll- och bevakningsfunktioner som\r\nSkatteverket, Migrationsverket, Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan.\r\n\r\nAvslutningsvis vill jag erinra om att frågan om företagsinteckningar\r\nbehandlas utförligt i lagutskottets yttrande (LU1y) som ingår som bilaga\r\ni del 2 i detta betänkande. I yttrandet finns en avvikande mening från\r\nKristdemokraterna. Jag står bakom det som anförs i den avvikande meningen.\r\n\r\nSammanfattningsvis anser jag alltså att Kristdemokraternas förslag till\r\ninriktning av budgetpolitiken, liksom partiets förslag till utgiftstak\r\nför åren 2005-2007, bör ligga till grund för budgetpolitiken. Det innebär\r\natt jag tillstyrker de nivåer för utgiftstaket för staten för 2005-2007\r\nsom föreslås i motion Fi233 (kd) (yrkande 2). Vidare tillstyrker jag\r\nKristdemokraternas förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster\r\n(motion Sk452 [kd] yrkandena 1 och 26 i denna del) och förslag till\r\nfördelning av utgifter på utgiftsområden för budgetåret 2005 (motion\r\nFi233 [kd] yrkandena 5 och 11). Mitt förslag till fördelning av utgifter\r\npå utgiftsområden framgår av följande tabell.\r\nSlutligen stöder jag även Kristdemokraternas övriga förslag i detta\r\nsammanhang. Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga\r\nmotioner som är aktuella i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n8. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13),\r\npunkt 4 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n4. Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 4.3.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\ntill 826 miljarder kronor år 2005, 858 miljarder kronor år 2006 och 893\r\nmiljarder kronor 2007. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi234 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkande 4 ochavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 2 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 4.3.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns\r\nutgifter till 1 281 miljarder kronor år 2005, 1 336 miljarder kronor år\r\n2006 och 1 394 miljarder kronor år 2007. Därmed avslår riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 3 och de motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt\r\n4.4.1)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för\r\n2005 enligt den sammanställning över statbudgetens utgifter som finns\r\ni reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Fi234 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del och2004/05:Fi259 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkande 2 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen\r\npunkt 9 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nd) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt\r\n4.4.2)\r\n=Utskottet.\r\ne) Förändring av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 4.5)\r\n=Utskottet.\r\nf) Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005\r\n(avsnitt 4.6)\r\nRiksdagen beslutar att avslå regeringens beräkningar av myndigheters\r\nm.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret i den del som avser fonderade\r\nmedel för kompetensutveckling i enlighet med vad som anförs i reservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) yrkande 8 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 6.\r\ng) Kassamässiga korrigeringar (avsnitt 4.7)\r\n=Utskottet.\r\nh) Skattepolitikens inriktning (avsnitt 5.2)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen\r\nanförs om inriktningen av skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 6 och2004/05:Fi259\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\ni) Beskattningen av förvärvsinkomster (avsnitt 5.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 11-14, 17, 19 och 28 samtavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 34 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nj) Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift (avsnitt\r\n5.3.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för\r\nfackföreningsavgift och a-kasseavgift. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 27 ochavslår de\r\növriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nk) Reseavdraget (avsnitt 5.3.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reseavdraget. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 18 och 34 samtavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt\r\n34 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under\r\ndenna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nl) Regional\r\nstimulans på skatteområdet (avsnitt 5.3.4)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om regional stimulans\r\npå skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkande 36 ochavslår de övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\nm) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar (avsnitt 5.3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmånsbeskattning\r\nav miljövänliga bilar. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 23 och 24.\r\nn) Hushållstjänster (avsnitt 5.3.6)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om hushållstjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) yrkande 21 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\no) Beskattning av nordiska sjömän (avsnitt 5.3.7)\r\n=Utskottet.\r\np) Uthyrning av privatbostad (avsnitt 5.3.8)\r\n=Utskottet.\r\nq) Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m. (avsnitt 5.4.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om det fortsatta arbetet\r\nmed 3:12-reglerna m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:Fi259\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 3, 9 och 10 samt2004/05:Bo235 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkande 6 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nr) Ändrade regler för periodiseringsfonderna (avsnitt 5.4.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om ändrade regler för\r\nperiodiseringsfonderna. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 35 ochavslår de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\ns) Royalty (avsnitt 5.4.3)\r\n=Utskottet.\r\nt) Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n(avsnitt 5.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkning av det\r\nsärskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 37 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkterna 32 och 33, båda i denna\r\ndel, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nu) Fastighetsbeskattning (avsnitt 5.6.1)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fastighetsbeskattning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl.\r\n(c) yrkandena 4-7 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nv) Förmögenhetsskatten (avsnitt 5.6.2)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmögenhetsskatten.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) yrkandena 4-6 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 35\r\ni denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nw) Slopad arvs- och gåvoskatt (avsnitt 5.6.3)\r\n=Utskottet.\r\nx) Moms på tidskrifter (avsnitt 5.7.1)\r\n=Utskottet.\r\ny) Alkoholskatten (avsnitt 5.7.2)\r\n=Utskottet.\r\nz) Tobaksskatten (avsnitt 5.7.3)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om tobaksskatten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande\r\n26 ochavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n{) Höjda energiskatter på drivmedel (avsnitt 5.7.4)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjda energiskatter\r\npå drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkandena 32 och 33 samtavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 36 i denna del och de övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n|) Höjd energiskatt på el (avsnitt 5.7.5)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjd energiskatt på\r\nel. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) yrkande 31 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 36\r\ni denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna\r\npunkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n}) Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (avsnitt 5.7.6)\r\n=Utskottet.\r\n~) Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk\r\noch vattenbruk (avsnitt 5.7.7)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om nedsättning av skatten\r\npå dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande\r\n7 ochavslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 36 i denna\r\ndel.\r\n) Skattestrategi för alternativa drivmedel (avsnitt 5.7.8)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattestrategi för\r\nalternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkande 22.\r\n) Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln (avsnitt 5.\r\n7.9)\r\n=Utskottet.\r\n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\n(avsnitt 5.7.10)\r\n=Utskottet.\r\n,) Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt\r\n5.7.11)\r\n=Utskottet.\r\nf) Koldioxidskatt på torv (avsnitt 5.7.12)\r\n=Utskottet.\r\n,) Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 5.7.13)\r\n=Utskottet.\r\n.) Skatt på avfall (avsnitt 5.7.14)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skatt på avfall.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) yrkande 25.\r\n+) Skatt på naturgrus (avsnitt 5.7.15)\r\n=Utskottet.\r\n) Handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 5.7.16)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) yrkande 8 ochavslår de övriga motionsyrkanden som\r\nfinns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n) Reklamskatten (avsnitt 5.7.17)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reklamskatten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna2004/05:Fi211 av Sven Bergström och Håkan\r\nLarsson (båda c) och2004/05:Fi216 av Kerstin Lundgren och Birgitta\r\nCarlsson (båda c) samtavslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna\r\nunder denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n%) Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar\r\n(avsnitt 5.7.18)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fordonsskatt på\r\npersonbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 29 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 31 i denna del och de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\nS) Trängselskatten och miljöanpassade bilar (avsnitt 5.7.19)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om trängselskatten och\r\nmiljöanpassade bilar. Därmed bifaller riksdagen motion2004/05:Fi259 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkande 30 ochavslår proposition 2004/05:1\r\nFinansplanen punkt 27 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns\r\nupptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta\r\nmotionsyrkanden.\r\n<) Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 5.8.1)\r\n=Utskottet.\r\n×) Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler (avsnitt\r\n5.8.2)\r\n=Utskottet.\r\n) Vissa stödformer som krediteras på skattekonto (avsnitt 5.8.3)\r\n=Utskottet.\r\nZ) Inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.9)\r\n=Utskottet.\r\n) Företagsinteckning (avsnitt 5.11)\r\nRiksdagen godkänner vad i reservationen anförs om företagsinteckning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna2004/05:L214 av Viviann Gerdin m.\r\nfl. (c) yrkande 1,2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c) yrkande 1\r\noch2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 ochavslår de övriga\r\nmotionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets\r\nförteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.12)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005\r\nenligt Centerpartiets alternativ i tabell 5.12. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 7 ochavslår\r\nproposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 8 och de övriga motionsyrkanden\r\nsom finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över\r\navstyrkta motionsyrkanden.\r\nStällningstagande\r\nJag anser i likhet med vad som anförs i Centerpartiets motion Fi234 att\r\nsjälvbestämmande, tillit och självförtroende i samklang med ett gemensamt\r\nansvar för den grundläggande tryggheten i samhället är grunden för en\r\ngod utveckling. Företagande och entreprenörskap tillsammans med en klar\r\nbild av ett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i\r\nCenterpartiets budgetmotion.\r\n\r\nSjälvbestämmande i stället för centralstyrning och bidrag\r\nCenterpartiet vill omforma Sverige efter federalismens principer, dvs.\r\nindividen och lokalsamhället är grunden och ska återta resurser, makt\r\noch befogenheter från dagens centralstyrda samhällsordning. För att nå\r\ndetta mål föreslår Centerpartiet en omfattande inkomstskattereform där\r\ndet nuvarande grundavdraget ersätts med en skatte- och förvärvsrabatt.\r\nFrån och med 2005 ersätts grundavdraget med en skatterabatt på 9 000\r\nkr årligen, lika för alla. Detta motsvarar ett konventionellt grundavdrag\r\npå ungefär 30 000 kr. I kombination med detta inför vi en förvärvsrabatt\r\nför inkomster av tjänst och näringsverksamhet om som mest 9 600 kr\r\nårligen.\r\nFör att motverka skadliga marginaleffekter föreslår Centerpartiet att\r\nden statliga inkomstskatten sänks med 2 procentenheter fr.o.m. 2005.\r\nVidare vill Centerpartiet minska antalet personer som betalar statlig\r\nskatt och föreslår att den undre skiktgränsen höjs med 24 500 kr.\r\nCenterpartiet föreslår, i stället för avdrag, skatterabatter som är\r\nlika mycket värda för alla oavsett marginalskatt. Centerpartiet vill\r\nfrån 2005 ersätta kompensationen för pensionsavgiften med en skatterabatt\r\npå 35 % av pensionsavgiften och ersätta reseavdraget med en skatterabatt\r\npå 7 kr per mil kombinerat med en självkostnadsgräns på 2 500 kr.\r\nCenterpartiets inkomstskatteförslag innebär att samtidigt som vi ger\r\nmakt till människor ger vi även makten tillbaka till kommunerna och\r\nregionerna genom att kommunerna får behålla sina egna skattebaser.\r\nCenterpartiet vill stärka kommunernas självstyre genom en medveten\r\ndecentralisering av samhällsuppgifter kopplat till förstärkt skydd för\r\nsjälvstyret i grundlagen.\r\nCenterpartiet föreslår att familjepolitiken ska läggas om så att\r\nfamiljernas valfrihet och egenmakt stärks. Föräldrar ska få laglig möjlighet\r\noch ekonomiska förutsättningar att gå ned i arbetstid när barnen är små.\r\nCenterpartiet anser att ett avdrag för hushållstjänster är en framkomlig\r\nväg för att underlätta för kvinnor att komma ut i förvärvslivet. Detta\r\nskapar även en möjlighet för fler företag inom området hushållsnära\r\ntjänster. Centerpartiet föreslår att en skattesubvention på 50 % på\r\narbetskraftskostnader upp till 25 000 kr inklusive moms per år införs.\r\nDet tillfälliga ROT-avdraget ska samordnas i detta belopp och därmed\r\npermanentas. Centerpartiet föreslår att fastighetsskatten reformeras.\r\n\r\nEtt\r\ngrönare Sverige\r\nDen globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande\r\nmiljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Vi tror på stimulans\r\nav alternativen så att människor ges en möjlighet att välja ett\r\nmiljövänligt bränsle. Vi föreslår därför en extra rabatt på energiskatten\r\nför bensindelen som blandas med förnybara bränslen. För E 85-bränsle\r\nmotsvarar detta en skattesänkning på 34 öre per liter. Centerpartiet\r\nanser att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar ska vara generell\r\noch att alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas får en nedsättning\r\nav förmånsvärdet. Som en uppmuntran även till privatpersoner som väljer\r\natt köpa en miljöbil vill vi ge en skatterabatt på 10 000 kr och avsätter\r\ndärför 50 miljoner kronor per år under budgetperioden.\r\nEkonomisk och social utveckling förutsätter hänsyn till miljön och därför\r\nmåste miljöbistånd in som en viktig del i biståndsverksamheten.\r\nCenterpartiet föreslår att 300 miljoner kronor avätts för miljöbistånd.\r\n\r\nEtt friskare Sverige\r\nCenterpartiet vill underlätta för människor som av olika skäl varit\r\nutestängda från arbetsmarknaden att komma tillbaka i arbete. De som är\r\nlångvarigt sjuka måste erbjudas möjlighet till arbeten där kraven är\r\nmindre, t.ex. mindre intensiv arbetstakt. Människor med reducerad\r\narbetskapacitet bör erbjudas lönebidrag i högre utsträckning än i dag.\r\nCenterpartiet vill öka antalet lönebidragsplatser så att ytterligare 5\r\n000 människor får möjligheten att komma ut i arbetslivet. Vi vill även\r\nhöja bidragsnivån som i dag ligger mycket lågt.\r\nCenterpartiet föreslår ett sjuklönesystem som inte gör det svårare för\r\nsjuka att komma tillbaka in på arbetsmarknaden och som samtidigt gynnar\r\nföretagande och risktagande. Modellen bygger på ett storleksrelaterat\r\narbetsgivaransvar.\r\nCenterpartiet vill införa en nationell vårdgaranti och ett mer tillåtande\r\nregelverk för finansiell samordning där medel reserverade för\r\nsjukförsäkringen ska omvandlas till aktiva åtgärder i samarbete mellan\r\nförsäkringskassan, primär- och sjukvården, arbetsförmedlingen och kommunernas\r\nsocialtjänst m.fl.\r\n\r\nEtt företagsammare Sverige\r\nCenterpartiet vill se ett företagsamt Sverige med många små företagare,\r\nmed god tillgång till riskkapital, låga administrativa kostnader tack\r\nvare liten byråkrati och med serviceinriktade myndigheter som stöder.\r\nFör att ge goda förutsättningar för entreprenörer såväl som för investerare\r\nföreslår Centerpartiet en reform av 3:12-reglerna genom den s.k.\r\nBEK-modellen. Förmögenhetsskatten bör i ett första steg sänkas till 1 %\r\n2005 för att avskaffas helt 2006. Värdet av egna hem ska inte tas upp\r\ni förmögenhetsbeskattningen. Riskkapitalförsörjningen i Sverige måste\r\nförbättras och Centerpartiet föreslår att ett starta eget-sparande ska\r\ninföras som innebär ett skattefritt sparande på upp till 40 000 kr om\r\nåret, totalt högst 120 000 kr. Svenska jordbrukare bör få samma villkor\r\nsom övriga jordbrukare i EU och därför bör dieselskatten sänkas till 1\r\nkr per liter för jord- och skogsbruk samt skatten på handelsgödsel\r\navskaffas.\r\nFrågan om företagsinteckningar behandlas utförligt i lagutskottets\r\nyttrande (LU1y) som presenteras i del 2 i detta betänkande. I detta\r\nyttrande finns en gemensam avvikande mening formulerad av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet. Vi står bakom det som där\r\nanförs.\r\nSammanfattningsvis anser jag alltså att Centerpartiets förslag till\r\ninriktning av budgetpolitiken, liksom partiets förslag till utgiftstak\r\nför åren 2005-2007, bör ligga till grund för budgetpolitiken. Det innebär\r\natt jag tillstyrker de nivåer för utgiftstaket för staten 2005-2007 som\r\nföreslås i motion Fi234 (yrkande 4). Vidare tillstyrker jag Centerpartiets\r\nförslag till beräkning av statsbudgetens inkomster i Fi234 (yrkande 7)\r\nsamt förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för budgetåret\r\n2005 i Fi234 (yrkande 3, i denna del) på det sätt som framgår av\r\nreservation 10 (c) i sammanställningen i anslutning till utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut. Mitt förslag till fördelning av utgifter på\r\nutgiftsområden framgår också av följande tabell. Slutligen stöder jag även\r\nCenterpartiets övriga förslag i detta sammanhang och yrkar bifall till\r\nmotionerna Fi234, Fi259, Bo235, Sk446, Fi211, Fi216, L214, N398 och\r\nL372. Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga\r\nmotioner som är aktuella i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n\r\n9. Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt\r\n6.1), punkt 6 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om preliminär fördelning av utgifterna på\r\nutgiftsområden 2006. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel och\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 11 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del,\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del, och\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nVi stöder Moderata samlingspartiets förslag till preliminär fördelning\r\nav utgifterna på utgiftsområden för 2006.\r\nMed vårt budgetförslag vill vi uppnå de politiska mål som finns redovisade\r\ni vår motion Fi231 (m). Den offentliga sektorns skuldsättning måste\r\nbegränsas för att de offentliga finanserna ska bli mindre konjunkturkänsliga.\r\n\r\nDet moderata budgetalternativet innebär att den offentliga sektorns\r\ninkomster och utgifter begränsas. Samtidigt ändrar vi de offentliga\r\nutgifternas sammansättning. Vi begränsar olika bidragssystem - främst\r\nsjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning - och förstärker\r\nde områden där det offentliga ska stå starkt och kunna vara en trygghet\r\nför dem som behöver mest stöd.\r\nVi ser till att staten kan uppfylla sitt ansvar för trygghet på gator\r\noch torg. Vi slår vakt om en modern infrastruktur liksom en god högre\r\nutbildning och forskning. Vi satsar också ökade resurser på vården,\r\nomsorgen och skolan. Vi vill ta bort Socialdemokraternas fattigdomsfällor\r\noch föreslår till följd av detta bl.a. att bostadsbidragen ersätts av\r\nett extra barnbidrag till ensamstående och studerande. Vidare föreslår\r\nvi från 2006 en barnomsorgspeng på 3 000 kr i månaden för barn mellan\r\n1 och 3 år. Totalt satsar vi närmare 16 miljarder kronor inom dessa\r\nområden under 2006.\r\nGenom lägre skatter främst för dem med låga och medelgoda inkomster,\r\nbättre sjukvård och rehabilitering samt en offensiv arbetsmarknadspolitik\r\nkan vi minska bidragsberoendet och uppnå lägre kostnader för bl.a.\r\nsjukförsäkringen.\r\nVi föreslår att riksdagen bifaller vårt förslag om en preliminär fördelning\r\nav utgifterna på utgiftsområden för 2006. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion Fi231 yrkande 7 i denna del och avslår propositionens yrkande 11\r\nliksom övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n10. Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt\r\n6.1), punkt 6 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om preliminär fördelning av utgifterna på\r\nutgiftsområden 2006. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del, och\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 11 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del, och\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att statsbudgetens utgifter för 2006 bör fördelas på utgiftsområden\r\npå det sätt som föreslås i Folkpartiet liberalernas motion Fi232.\r\nRiksdagen bör fastställa utgiftstaket till 908 miljarder kronor för 2006.\r\nFolkpartiets budgetförstärkningar uppnås främst genom minskade\r\nbyggsubventioner, nej till friår, en omläggning av arbetsmarknadspolitiken\r\nmed lägre åtgärdsvolym och inget rekryteringsbidrag. Långtgående\r\nbefogenheter ges till försäkringskassor och sjukvårdshuvudmän att samarbeta\r\nekonomiskt (s.k. Finsam). Trafikförsäkringen ska bära ett större ansvar\r\nför vissa sjukpenningkostnader. Vi föreslår också att statliga företag\r\nska säljas och att försäljningsintäkterna ska användas för att minska\r\nstatsskulden. Genom denna försäljning minskas statens ränteutgifter med\r\n5 miljarder kronor 2006.\r\nVi föreslår att riksdagen bifaller Folkpartiet liberalernas förslag\r\ntill preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion Fi232 yrkandena 9 i denna del och 11 i denna\r\ndel, och avslår regeringens förslag i denna del liksom övriga här\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n11. Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt\r\n6.1), punkt 6 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om den föreslagna preliminära fördelningen av\r\nutgifter på utgiftsområden för 2006. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del, och\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 11 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del, och\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden\r\nför 2006 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi233. Det innebär\r\natt regeringens förslag angående anslagen på statsbudgeten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten bör minskas med ca 27\r\nmiljarder kronor 2006.\r\nÄven för 2006 bör följande sex områden vara särskilt prioriterade:\r\ntillväxtpolitik, skattepolitik, en reformerad familjepolitik, bättre\r\npensioner, vården, omsorgen och utbildningsväsendet samt ett återupprättat\r\nrättsväsende.\r\nSkattetrycket bör växlas ned successivt och med en försiktighet som\r\ninte äventyrar stabiliteten i statsfinanserna eller äventyrar finansieringen\r\nav den offentliga sektorns kärnuppgifter. Under överskådlig tid kommer\r\ndet främst att vara staten som genom omprioriteringar bidrar till en\r\nnedväxling av skattetrycket.\r\nJag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi233 yrkandena 6 och\r\n7, båda i denna del, och avslår regeringens förslag (punkt 11) liksom\r\nde övriga motioner som är aktuella i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n\r\n12. Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt\r\n6.1), punkt 6 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om preliminär fördelning av utgifterna på\r\nutgiftsområden 2006. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel och\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 11 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del, och\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2006 ska\r\ngöras på det sätt som föreslås i motion Fi234. Fördelningen på utgiftsområden\r\n2006 bygger på den inriktning som Centerpartiet föreslår för 2005. Det\r\ninnebär att regeringens förslag angående utgiftstak för staten bör\r\nminskas med 49 miljarder kronor 2006.\r\nGenom Centerpartiets politik kommer utgifterna för arbetslösheten att\r\nminska. Vårt förslag om ett reformerat sjuklönesystem kommer att minska\r\nkostnaderna för sjukpenning. Vi vill genomföra en inkomstskattereform\r\nsom är avsedd att minska dagens höga marginaleffekter för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Reformen kommer indirekt också att stärka kommunernas\r\nskattebas och minska deras beroende av statliga bidrag.\r\nCenterpartiet föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas fr.o.m. 2006.\r\n\r\nJag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi234 (yrkande 3 i\r\ndenna del). Jag stöder även Centerpartiets övriga förslag i detta\r\nsammanhang. Regeringens förslag (punkt 11) avstyrks liksom de övriga\r\nmotioner som är aktuella i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n13. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2), punkt\r\n7 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om beräkning av utgifterna på utgiftsområden\r\n2007. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel och\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 12 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del,\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del,\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel och\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har inte lämnat något förslag till utgiftstak för 2007 utan\r\nbara redovisat ett preliminärt utgiftstak. Detta är ännu ett exempel på\r\natt regeringen inte lever upp till intentionerna bakom den nya\r\nbudgetprocessen. Vi anser att systemet med treåriga budgetcykler ska värnas\r\noch har i enlighet med detta föreslagit att riksdagen bör fastställa\r\nutgiftstaket för 2007 till 943 miljarder kronor.\r\nVi föreslår att riksdagen bifaller Moderata samlingspartiets förslag\r\ntill preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2007. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion Fi231 yrkande 7 i denna del och avslår\r\npropositionens yrkande 12 liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n14. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2), punkt\r\n7 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om beräkning av utgifterna på utgiftsområden\r\n2007. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del, och\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5 och\r\n\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 12 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del, och\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att statsbudgetens utgifter för 2007 bör fördelas på utgiftsområden\r\npå det sätt som föreslås i Folkpartiet liberalernas motion Fi232.\r\nRegeringen har inte lämnat något förslag till utgiftstak för 2007 utan\r\nbara redovisat ett preliminärt utgiftstak. Detta är ännu ett exempel på\r\natt regeringen inte lever upp till intentionerna bakom den nya\r\nbudgetprocessen. Vi anser att systemet med treåriga budgetcykler ska värnas\r\noch har i enlighet med detta föreslagit att riksdagen bör fastställa\r\nutgiftstaket för 2007 till 937 miljarder kronor.\r\nVi föreslår att riksdagen bifaller Folkpartiet liberalernas förslag\r\ntill preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2007. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion Fi232 yrkandena 9 i denna del och 11 i denna\r\ndel, och avslår propositionens yrkande 12 liksom övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n\r\n15. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2), punkt\r\n7 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om den föreslagna beräkningen av utgifter på\r\nutgiftsområden för 2007. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del, och\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 12 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del,\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel och\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har inte lämnat något förslag till utgiftstak för 2007 utan\r\nbara redovisat ett preliminärt utgiftstak. Detta är ännu ett exempel på\r\natt regeringen inte lever upp till intentionerna bakom den nya\r\nbudgetprocessen. Jag anser att systemet med treåriga budgetcykler ska värnas\r\noch har i enlighet med detta föreslagit att riksdagen bör fastställa\r\nutgiftstaket för 2007 till 895 miljarder kronor.\r\nJag föreslår att riksdagen bifaller Kristdemokraternas förslag till\r\npreliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2007. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion Fi233 yrkandena 6 och 7, båda i denna del, och\r\navslår regeringens förslag i denna del liksom övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n\r\n16. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2), punkt\r\n7 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om beräkning av utgifterna på utgiftsområden\r\n2007. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna\r\ndel och\r\navslår proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 12 och motionerna\r\n\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna\r\ndel,\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och\r\n11, båda i denna del,\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\nbåda i denna del, och\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att fördelningen av utgifterna på utgiftsområden 2007 ska\r\ngöras på det sätt som föreslås i motion Fi234. Fördelningen av utgifterna\r\nför 2007 utgör en naturlig fortsättning på de förslag som presenterats\r\nför 2005 och 2006.\r\nRegeringen har inte föreslagit något utgiftstak för 2007. Detta är ännu\r\nett exempel på att regeringen inte lever upp till intentionerna bakom\r\nden nya budgetprocessen. Vi har föreslagit ett skarpt utgiftstak för\r\nstaten för 2007 på 893 miljarder kronor.\r\nJag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi234 (yrkande 3, i\r\ndenna del). Jag stöder även Centerpartiets övriga förslag i detta\r\nsammanhang. Regeringens förslag (punkt 12) avstyrks liksom de övriga\r\nmotioner som är aktuella i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n\r\n17. Budgetlagens tillämpning (avsnitt 9.1), punkt 14 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer\r\nNylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om budgetlagens tillämpning. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3\r\nsamt\r\navslår motion\r\n2004/05:MJ334 av Patrik Norinder (m) yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nRegeringens brott mot budgetlagen har under senare år blivit alltmer\r\nuppenbara och en effekt av detta är de gradvis försämrade statsfinanserna.\r\nEn viktig fråga är definitionen av teknisk justering av utgiftstaket.\r\nDe korrigeringar som gjorts av utgiftstaket har många gånger stridit\r\nmot principer som regeringen själv sagt sig vilja tillämpa. Utgiftstaket\r\nska exempelvis justeras, såväl upp som ned, för de avräkningar som sker\r\ngentemot kommunerna för ändringar i beskattningen. I budgetpropositionen\r\nför 2005 justerar regeringen upp utgiftstaket med 670 miljoner kronor,\r\navseende slutlig avräkning mot kommunerna för en tidigare grundavdragsändring.\r\nI budgetpropositionen görs den slutliga avräkningen mot kommunerna för\r\nen omläggning av grundpensionen till beskattning, vilket medfört ökade\r\nskatteintäkter för kommunerna och därmed en neutralisering genom sänkta\r\nstatsbidrag på 2 miljarder kronor. Regeringen justerar dock inte ned\r\nutgiftstaket för denna sänkning. Regeringen har också vid upprepade\r\ntillfällen \"krupit under\" utgiftstaket genom att omvandla utgifter till\r\navdrag på inkomstsidan och listan över stöd och subventioner som betalas\r\nut i denna form har för varje år blivit längre. I budgetpropositionen\r\nför 2005 omfattar den 8,3 miljarder kronor i byggsubventioner,\r\nanställningsstöd och liknande. Ett annat exempel på nettobudgetering är att\r\nlägga in inkomster på budgetens utgiftssida, vilket regeringen gjort\r\ninom bl.a. Utrikesförvaltningen, Arbetsmarknadsverket och Vägverket.\r\nVidare har regeringen, genom att lägga finansieringen av vissa\r\ninfrastrukturinvesteringar i särskilda bolag, undvikit att dessa finansieras\r\nmed anslag. Det gäller exempelvis Botniabanan. Regeringen har även\r\nkanaliserat miljardbelopp från de statliga företag som går med vinst\r\n(vid sidan av budgeten) till ett konto i Riksgälden, som regeringen\r\nanvänder för att fylla svarta hål i SJ och andra förlustbolag. Inte\r\nheller detta läggs in under utgiftstaket.\r\nMot bakgrund av ovanstående anser vi att budgetlagen behöver ses över\r\noch förtydligas främst med avseende på bruttoredovisning, teknisk\r\njustering och kreditering av skattekonto (yrkande 2).\r\nVi anser vidare att budgeteringsmarginalen är ett mycket viktigt inslag\r\ni budgetmodellen. Den ska återgå till att användas som det var avsett,\r\ndvs. till oförutsedda händelser utanför regeringens kontroll och vara\r\ntillräckligt stor för att hantera sådan osäkerhet (yrkande 3).\r\nMot denna bakgrund tillstyrker vi delvis motion Fi277 (fp) yrkandena 2\r\noch 3 samt avslår övriga motioner som är aktuella i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n18.\r\nVårpropositionens innehåll (avsnitt 9.3), punkt 16 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer\r\nNylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vårpropositionens innehåll. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4 och\r\n\r\navslår motion\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi föreslår att riksdagen ska begära att regeringen återkommer med ett\r\nförslag till förtydligande av budgetlagen beträffande vårpropositionens\r\ninnehåll i enlighet med vad som anförs i motion Fi277 (yrkande 4).\r\nDen förändring av riksdagens arbetsprocess och den behandling av de\r\nekonomisk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de\r\nförändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001 har inte\r\nblivit verklighet. Regeringen har inte levt upp till de krav vi ställer\r\npå den ekonomisk-politiska processen.\r\nDe övergripande riktlinjerna för budgetprocessen ska behandlas i den\r\nekonomiska vårpropositionen. Då riksdagen inte ville ha någon detaljprocess\r\npå våren beslutades att behandlingen av utgiftstaken för de kommande\r\ntre åren ska fastställas i samband med budgetbeslutet på hösten. Enligt\r\nvår uppfattning har de ekonomiska vårpropositioner som därefter lagts\r\nfram saknat viktigare riktlinjer för framtiden. Vårpropositionen 2004\r\ninnehöll t.ex. endast 2005 och 2006 års siffror. Riktlinjerna för den\r\nekonomiska politiken måste avse såväl skattepolitikens som budgetpolitikens\r\ninriktning för några år framöver, och detta bör tydligt regleras i\r\nbudgetlagen.\r\nMot denna bakgrund kan konstateras att de krav som vi anser att man\r\nborde kunna ställa på vårpropositionen och budgetpropositionen inte\r\nuppfylls med nuvarande reglering i budgetlagen. Det är därför enligt\r\nvår mening befogat att återigen se över budgetprocessen och budgetlagen\r\nför att förtydliga och noggrannare reglera riksdagens krav på innehåll\r\noch tidpunkter för regeringens förslag på de viktiga ekonomisk-politiska\r\nområdena.\r\nVi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen\r\nvad vi har framfört om ett förtydligande av budgetlagen beträffande\r\nvårpropositionens innehåll. Detta innebär att riksdagen delvis bifaller\r\nmotion Fi277 (fp) yrkande 4 samt avslår övriga yrkanden som är aktuella\r\ni detta sammanhang.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nEU-ersättningar till jordbruksföretagare (avsnitt 9.5), punkt 18 (kd,\r\nc)\r\nMats Odell (kd) och Roger Tiefensee (c) anför:\r\n\r\nRegeringens sätt att utnyttja EU-ersättningarna till de svenska\r\njordbruksföretagarna i budgetreglerande syfte är helt oacceptabelt. För att\r\nregeringen ska klara utgiftstaket utbetalas nu i stort sett alla\r\nEU-ersättningar på fel kalenderår, dvs. i början av 2005 i stället för i\r\nnovember 2004. I skattemässigt hänseende förväntas lantbrukarna enligt\r\ngod redovisningssed hantera EU-ersättningarna bokföringsmässigt, dvs.\r\nta upp dem som intäkt på det produktionsår de hänförs till, i det här\r\nfallet 2004. Staten tillåter sig dock hantera EU-ersättningarna\r\nkontantmässigt så att utgifterna kan anpassas till det aktuella läget i\r\nförhållande till statens utgiftstak. I andra EU-länder betalas\r\nEU-ersättningarna ut så snabbt som möjligt, dvs. i november/december.\r\nRegeringens policy rörande utbetalningarna ger därmed svenska bönder en\r\nsämre konkurrensförmåga jämfört med kollegerna i resten av Europa. De\r\nEU-ersättningar som nu förskjuts över årsskiftet motsvarar ca 6 miljarder\r\nkronor. Denna summa motsvarar hela arbetsinkomsten i svenska jordbruk.\r\nVilken annan yrkesgrupp tvingas acceptera att lönen inte betalas ut\r\nvid rätt tillfälle och detta enbart därför att regeringen tvingas\r\nlaborera med EU-ersättningar för att nödtorftigt klara utgiftstaket?\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2004/05:1\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Finansplanen:\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken\r\nsom regeringen förordar (kapitel 1),\r\n2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 870 miljarder kronor\r\nför 2005 och 907 miljarder kronor för 2006 (avsnitt 4.1.1),\r\n3. Riksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga\r\nsektorns utgifter för 2005 och 2006 (avsnitt 4.1.2),\r\n4. Riksdagen fastställer målet för 2005 för det finansiella sparandet\r\ni den offentliga sektorn till minst 0,5 procent av bruttonationalprodukten\r\n(avsnitt 4.1.3),\r\n5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ta upp lån enligt\r\nlagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.\r\n4.5), 26 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1.1),\r\n6. Riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och\r\nutlåning i Riksgäldskontoret för 2005 (avsnitt 4.4.5), 18 700 000 000\r\nkronor (avsnitt 7.1.2),\r\n7. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen\r\nför 2005 (avsnitt 4.4.5),\r\n8. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för\r\n2005 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),\r\n9. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2005 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.2 tabell 6.\r\n5), 7.1.3),\r\n10. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av\r\nanslagsbehållningar\r\nför 2005 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),\r\n11. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter\r\npå utgiftsområden för 2006 som riktlinje för regeringens budgetarbete\r\n(avsnitt 6.2 tabell 6.5),\r\n12. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2007 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),\r\n13. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för\r\nålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),\r\n14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används\r\ni statens verksamhet intill ett belopp av 26 500 000 000 kronor (avsnitt\r\n7.1.1),\r\n15. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om krediter\r\nför myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av\r\n18 700 000 000 kronor (avsnitt 7.1.2),\r\n16. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 för Sjunde AP-fondens\r\nverksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i\r\nanläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av\r\n10 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret\r\nintill ett belopp av 200 000 000 kronor (avsnitt 7.1.3),\r\n17. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, med de\r\nbegränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om\r\nstatsbudgeten,\r\nbesluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för\r\nförvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på\r\ntilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom\r\nutgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),\r\n27. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(2004:629) om trängselskatt (avsnitt 3.1 och 8.5.1.1),\r\n28. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering på\r\nskattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och\r\nkonvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.2 och 8.7.2),\r\n29. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering på\r\nskattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt\r\n3.3 och 8.7.1),\r\n30. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna\r\n(avsnitt 3.4 och 8.2.10),\r\n31. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nfordonsskattelagen (1988:327) (avsnitt 3.5 och 8.4.1.2),\r\n32. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nsocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.6, 8.2.7 och 8.2.8),\r\n33. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.7 och 8.2.8),\r\n34. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) , såvitt avser 63 kap. 3 § (avsnitt 3.8,\r\n8.2.1-8.2.3, 8.2.5 och 8.2.6).\r\n35. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt (avsnitt 3.9 och 8.3.1.1),\r\n36. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:1976) om skatt på energi (avsnitt 3.10, 8.4.1.1, 8.4.1.4, 8.4.1.\r\n5, 8.4.2 och 8.4.5.1-8.4.5.3),\r\nRedogörelse 2004/05:RRS1\r\nRedogörelse 2004/05:RRS1 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående\r\nRiksrevisionens årliga rapport 2004.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen beslutar att snarast avskaffa reklamskatten.\r\n2004/05:Fi202 av Ulf Sjösten (m):\r\nRiksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsskatten.\r\n2004/05:Fi203 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopandet av\r\nreklamskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Fi204 av Anna Lilliehöök och Ewa Thalén Finné (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att reklamskatten avvecklas.\r\n2004/05:Fi206 av Jeppe Johnsson och Nils Fredrik Aurelius (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att reklamskatten skall avskaffas.\r\n2004/05:Fi207 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa reklamskatten.\r\n2004/05:Fi210 av Johnny Gylling (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en avveckling av reklamskatten fortsätter enligt tidigare\r\nriksdagsbeslut.\r\n2004/05:Fi211 av Sven Bergström och Håkan Larsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avveckla reklamskatten i enlighet med den beställning som\r\nriksdagen tidigare gjort.\r\n2004/05:Fi213 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att avslå den gröna skatteväxlingen i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n2. Riksdagen beslutar att avslå den extra fordonsskatten.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om den handikappfientliga skatten på stadsjeepar.\r\n2004/05:Fi216 av Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen begär att regeringen under 2004/05 lägger fram ett förslag om\r\navskaffad reklamskatt i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n2004/05:Fi226 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m):\r\nRiksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen avskaffa\r\nreklamskatten.\r\n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitten 5,6, 7\r\noch 8).\r\n2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet till 883 miljarder kronor 2005, 913 miljarder kronor\r\n2006 och 943 miljarder kronor 2007 i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen (avsnitten 9, 11, 12 och 13).\r\n3. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för den offentliga\r\nsektorn i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitten 9, 11 och\r\n13).\r\n4. Riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i\r\nstatsbudgeten till -0,6 % av BNP 2005, -0,1 % av BNP 2006 och 0,7 % av\r\nBNP 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 9).\r\n5. Riksdagen godkänner beräkningen av statens inkomster i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen (avsnitt 9).\r\n6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2005 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitten 9, 11 och\r\n12).\r\n7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2006 och 2007 i enlighet med vad som i motionen anförs (avsnitten\r\n9, 11 och 12).\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inriktningen av skattepolitiken (avsnitten 6 och 9).\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att arbete stimuleras genom lägre inkomstskatt (avsnitten\r\n6 och 9).\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om prioritering av de offentliga kärnuppgifterna och\r\nmindre bidrag (avsnitten 9 och 10).\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken som Folkpartiet liberalerna förordar enligt vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 873 miljarder kronor\r\nför år 2005, 908 miljarder kronor för år 2006 samt 937 miljarder kronor\r\nför år 2007.\r\n3. Riksdagen godkänner beräkningen av taket för de offentliga\r\nutgifterna för åren 2005, 2006 och 2007 enligt vad som anförs i motionen\r\n(avsnitt 15).\r\n4. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för\r\nåren 2005, 2006 och 2007 enligt vad som anförs i motionen (tabell 18).\r\n5. Riksdagen fastställer att målet för det finansiella sparandet\r\ni staten skall vara balans över konjunkturcykeln.\r\n6. Riksdagen fastställer det finansiella sparandet i staten för\r\n2005 till -1,3 % av bruttonationalprodukten.\r\n7. Riksdagen godkänner beräkningen av det finansiella sparandet i\r\nden offentliga sektorn enligt vad som anförs i motionen (tabell 15).\r\n8. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2005 på\r\nutgiftsområden i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 20).\r\n9. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden\r\nför 2006 och 2007 enligt vad som anförs i motionen (tabell 20).\r\n10. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av\r\nanslagsbehållningar\r\nför 2005 enligt vad som anförs i motionen (tabell 19).\r\n11. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna\r\npå utgiftsområden för 2006 och 2007 som riktlinje för regeringens\r\nbudgetarbete enligt vad som anförs i motionen (tabell 20).\r\n12. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för\r\nålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten för 2005 (tabell 19).\r\n13. Riksdagen begär hos regeringen förslag till lagändring så att\r\nsjukförsäkringens kostnader för trafikolyckor förs över från sjukförsäkringen\r\ntill trafikförsäkringen.\r\n16. Riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om skattepolitikens\r\nlångsiktiga inriktning.\r\n17. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (2004:629) om trängselskatt.\r\n18. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kreditering\r\npå skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och\r\nkonvertering till förnybara energikällor.\r\n19. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\nfordonsskattelagen (1998:327).\r\n20. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\nsocialavgiftslagen (2000:980) såvitt avser förslaget om ändring i\r\navgiftsunderlaget.\r\n21. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser förslagen om kompensation\r\nför allmän pensionsavgift, höjt grundavdrag samt begränsad uppräkning\r\nav skiktgränser.\r\n22. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1994:1976) om skatt på energi med undantag för förslagen vad\r\ngäller sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruk.\r\n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner de grundläggande utgångspunkter för den\r\nekonomiska politiken som Kristdemokraterna förordar (avsnitt 6.1).\r\n2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 850 miljarder kronor\r\når 2005, 885 miljarder kronor år 2006 och 895 miljarder kronor år 2007\r\n(avsnitt 11.1 och 11.6).\r\n3. Riksdagen godkänner de förslag till inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken som Kristdemokraterna förordar (avsnitt 6.2, 6.2.2-6.2.6).\r\n4. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för\r\n2005, 2006 och 2007 (avsnitt 11.7).\r\n5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2005 på\r\nutgiftsområden i enlighet med vad Kristdemokraterna föreslår (avsnitt 11\r\ntabell 11.1).\r\n6. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets förändrade\r\nnettoutlåning 2006 och 2007 (avsnitt 11.8).\r\n7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden\r\n2006 och 2007 (avsnitt 11 tabell 11.1).\r\n8. Riksdagen godkänner det övergripande mål för den ekonomiska\r\npolitiken som Kristdemokraterna förordar (avsnitt 6.2.1).\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i motionen om skattekvoten och utgiftstakens andel av BNP på\r\nsikt (avsnitt 10 och 11).\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i motionen om skuldkvotens andel av BNP (avsnitt 6.1.6).\r\n11. Riksdagen godkänner de prioriterade budgetområden för\r\nbudgetpolitiken som Kristdemokraterna föreslår (avsnitt 8.1-8.7).\r\n12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett\r\nkompletterande balansmål för statens finansiella sparande över en\r\nkonjunkturcykel i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.1.2).\r\n13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en\r\nlångsiktig inkomst- och utgiftsstrategi i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen (avsnitt 7.4).\r\n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den\r\nekonomiska politiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 4).\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett friskare, företagsammare och grönare Sverige -\r\nEkonomisk politik för ökat självbestämmande (avsnitt 5).\r\n3. Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifterna för budgetåren\r\n2005, 2006 och 2007 i enlighet med vad i motionen anförs (tabell 1\r\navsnitt 5).\r\n4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet till 826 miljarder kronor år 2005, 858 miljarder\r\nkronor år 2006 och 893 miljarder kronor 2007 (tabell 2 avsnitt 5).\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett balanskrav för staten och sänkt statsskuld (avsnitt\r\n6).\r\n6. Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken\r\nsom Centerpartiet förordar (avsnitt 7).\r\n7. Riksdagen beslutar godkänna beräkningen av statsbudgetens\r\ninkomster för budgetåren 2005, 2006 och 2007 i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen (tabell 5 avsnitt 7).\r\n8. Riksdagen beslutar att avslå regeringens beräkningar av\r\nmyndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret i den del som avser\r\nfonderade medel för kompetensutveckling.\r\n2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avskaffande av fastighetsskatten och införandet av en\r\nkommunal fastighetsavgift.\r\n2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av en skatteordning byggd på federalismens\r\nprinciper.\r\n2. Riksdagen beslutar att införa en reformerad sjuklönemodell i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n3. Riksdagen beslutar att införa BEK-modellen för fåmansbolag i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förmögenhetsskatten bör avvecklas.\r\n5. Riksdagen beslutar att sänka förmögenhetsskatten till 1 %.\r\n6. Riksdagen beslutar att undanta värdet av egna hem från\r\nförmögenhetsbeskattningen.\r\n7. Riksdagen beslutar att sänka dieselskatten till 1 kr per liter\r\nför jord- och skogsbruk.\r\n8. Riksdagen beslutar att avskaffa skatten på handelsgödsel.\r\n9. Riksdagen beslutar att införa ett starta-eget-sparande i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n10. Riksdagen beslutar att införa ett personligt riskkapitalavdrag\r\nfrån 2005 i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n11. Riksdagen beslutar att från 2005 ersätta grundavdraget med en\r\nskatterabatt på 9 000 kr, lika för alla.\r\n12. Riksdagen beslutar att införa en förvärvsrabatt för inkomster\r\nav tjänst och näringsverksamhet om som mest 9 600 kr från 2005.\r\n13. Riksdagen beslutar att sänka den statliga inkomstskatten med\r\n2 procentenheter.\r\n14. Riksdagen beslutar att höja den undre skiktgränsen för statlig\r\ninkomstskatt med 24 500 kr.\r\n17. Riksdagen beslutar att från 2005 ersätta kompensationen för\r\npensionsavgiften med en skatterabatt på 35 % av pensionsavgiften samt\r\nslopa den övriga avdragsrätten.\r\n18. Riksdagen beslutar att från 2005 ersätta reseavdraget med en\r\nskatterabatt på 7 kr per mil kombinerat med en självkostnadsgräns om\r\n2 500 kr.\r\n19. Riksdagen beslutar att avskaffa posten \"Övriga avdrag\" under\r\nInkomst av tjänst.\r\n21. Riksdagen beslutar att införa ett avdrag för hushållstjänster\r\ni enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n22. Riksdagen beslutar att införa en extra rabatt på energiskatten\r\nför bensindelen i E 85 på 34 öre per liter.\r\n23. Riksdagen beslutar att för miljöbilar låta nedsätta förmånsvärdet\r\ntill 60 % av närmast jämförbara bil, där miljöanpassad teknik saknas.\r\n24. Riksdagen beslutar att införa en skatterabatt om 10 000 kr till\r\nprivatpersoner som investerar i en miljöbil.\r\n25. Riksdagen beslutar att skatt på förbränning av osorterat avfall\r\nskall tas ut i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n26. Riksdagen beslutar höja skatten för lågpriscigaretter i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n27. Riksdagen beslutar att slopa skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter.\r\n28. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd\r\nkompensation för egenavgifter.\r\n29. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjda\r\nfordonsskatter.\r\n30. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om införande\r\nav trängselskatt.\r\n31. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd elskatt.\r\n32. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd\r\ndieselskatt.\r\n33. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd\r\nbensinskatt.\r\n34. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjda\r\nreseavdrag.\r\n35. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om försämrade\r\nmöjligheter för periodiseringsfonder.\r\n36. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om regionalpolitisk\r\nstimulans.\r\n37. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om sämre\r\nnedsättningsmöjligheter för socialavgifter.\r\n2004/05:Fi268 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\nRiksdagen beslutar att upphäva lagen (2004:629) om trängselskatt från\r\nden 1 januari 2005.\r\n2004/05:Fi269 av Kenth Högström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en avveckling av reklamskatten skall inledas.\r\n2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att slopa försöket med statliga trängselskatter.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upphäva Lagen (2004:629) om trängselskatt.\r\n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om målet att statens finansiella sparande skall vara i\r\nbalans över en konjunkturcykel.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en reformering av budgetlagen så att definitionen av\r\nutgifter, inkomster och bruttoredovisning är tvingande, inte frivilligt,\r\natt följa.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av respekt för budgetmarginalen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förtydligande av budgetlagen beträffande vårpropositionens\r\ninnehåll.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utgiftstak och saldomål för samtliga tre år.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om redovisning av gjorda åtaganden.\r\n2004/05:Sk215 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om reklamskatt för pensionärsorganisationer.\r\n2004/05:Sk252 av Björn Hamilton (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trängselskatt.\r\n2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 0,9 % för år\r\n2005.\r\n5. Riksdagen beslutar att införa ett tak för tomtvärdet vid\r\nfastighetstaxeringen för småhus på 300 000 kr i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n6. Riksdagen beslutar höja reavinstbeskattningen vid försäljning\r\nav fastigheter från nuvarande 20 % till 30 % samt att en fjärdedel av\r\nreavinsten alltid skall beskattas i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n7. Riksdagen beslutar höja stämpelskatten till 1,725 %.\r\n2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stoppa förslaget om höjning av bensinskatten med\r\n18 öre per liter.\r\n2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.\r\n5. Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n6. Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n8. Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n9. Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för\r\nhushållstjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avslå regeringens förslag att räntebelägga\r\njuridiska personers periodiseringsfonder.\r\n15. Riksdagen avslår regeringens förslag att sänka årslönesumman\r\nför vilken företag kan få reducerade arbetsgivaravgifter i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om den av regeringen föreslagna skatteväxlingen.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en tidsbegränsad amnesti i samband med ett avskaffande\r\nav förmögenhetsskatten.\r\n2004/05:Sk451 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n3. Riksdagen beslutar om ett särskilt förvärvsavdrag för\r\nlåginkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna\r\nav statsbudgetens inkomster (tabellerna 1.2, 12.1 och 12.2).\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utgångspunkter för skattepolitiken.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skatternas betydelse för samhällsutvecklingen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förutsättningarna för ekonomiskt oberoende och ett\r\npersonligt ansvarstagande.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattepolitiken inom EU.\r\n7. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n8. Riksdagen beslutar om ett särskilt förvärvsavdrag för\r\nlåginkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n10. Riksdagen avskaffar rätt till avdragsrätt för fackföreningsavgifter\r\nfrån 2005.\r\n11. Riksdagen beslutar att införa 50 % skattereduktion för hushållens\r\nköp av tjänster i hushållet för ett värde upp till 50 000 kr per år.\r\n12. Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 %.\r\n13. Riksdagen beslutar att avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen\r\npå aktier.\r\n14. Riksdagen beslutar att höja reavinstskatten vid försäljning av\r\nprivatbostäder till 30 %.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta och frysta taxeringsvärden på fastigheter.\r\n17. Riksdagen beslutar att avskaffa den statliga fastighetsskatten.\r\n18. Riksdagen beslutar att avveckla förmögenhetsskatten.\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.\r\n20. Riksdagen beslutar att höja arbetsgivaravgifterna till följd\r\nav ett införande av en andra karensdag i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n21. Riksdagen avslår regeringens förslag att höja skatten på diesel\r\nmed 30 öre/liter.\r\n22. Riksdagen avslår regeringens förslag att höja skatten på bensin\r\nmed 15 öre/liter i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n23. Riksdagen avslår regeringens förslag att höja fordonsskatten\r\npå lätta lastbilar och personbilar.\r\n24. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om\r\nförslag till försök med trängselskatter i Stockholm.\r\n25. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjd elskatt om 1,2\r\nöre/kwh.\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en effektivare skatteindrivning.\r\n28. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om en\r\nskattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften\r\nav den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.\r\n29. Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om reklamskatten.\r\n36. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjt grundavdrag.\r\n40. Riksdagen avskaffar skattereduktionen för a-kasseavgiften.\r\n41. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av milavdraget\r\nfrån 16 kr per mil till 17 kr.\r\n42. Riksdagen beslutar att sänka avdragsrätten för pensionssparande\r\ntill 0,3 prisbasbelopp.\r\n44. Riksdagen avskaffar den tillfälliga skattestimulansen för\r\nkällsortering i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n45. Riksdagen avskaffar den tillfälliga skattestimulansen för\r\nombyggnad av offentliga lokaler i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n46. Riksdagen avslår regeringens förslag till regionalpolitisk\r\nstimulans.\r\n47. Riksdagen beslutar att sänka kvoterna för privatinförsel av\r\nalkohol i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar införa det arbetsavdrag i inkomstbeskattningen\r\nsom beskrivs i Moderaternas partimotion med anledning av budgetpropositionen.\r\n2. Riksdagen beslutar slopa den statliga inkomstskatten för personer\r\nsom arbetar och är 65 år eller äldre, oavsett om dessa samtidigt tar ut\r\npension eller ej.\r\n3. Riksdagen beslutar att inte minska uppräkningen av gränsen för\r\nstatlig skatt.\r\n4. Riksdagen beslutar höja reseavdraget till 20 kr per mil.\r\n5. Riksdagen beslutar att skatteavdrag skall medges för resekostnader\r\növerstigande 8 500 kr.\r\n6. Riksdagen beslutar att skatteavdrag för s.k. övriga utgifter\r\nbara skall omfatta kostnadsersättningar.\r\n7. Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel avskaffas från\r\nden 1 januari 2005.\r\n8. Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel avskaffas\r\nfrån 1 den januari 2005.\r\n9. Riksdagen beslutar att inte höja skatten på bensin och diesel.\r\n10. Riksdagen beslutar att inte höja fordonsskatten.\r\n11. Riksdagen beslutar att inte införa trängselskatt.\r\n13. Riksdagen beslutar sänka den särskilda skatten på kärnkraftsel\r\nmed motsvarande 0,3 öre per kWh från den 1 januari 2005, 0,4 öre från\r\nden 1 januari 2006 och 0,5 öre från den 1 januari 2007.\r\n14. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjd elskatt.\r\n15. Riksdagen beslutar avskaffa miljöbonusen för vindkraftsel.\r\n16. Riksdagen avslår skattestöd till källsorteringslokaler.\r\n17. Riksdagen beslutar avskaffa befrielsen från koldioxidskatt för\r\ntorv.\r\n19. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten från den 20\r\nseptember 2004.\r\n20. Riksdagen beslutar att beskattningen av royaltyinkomster från\r\nuppfinningar och patent beskattas i inkomstslaget kapital från 2005.\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en\r\nredovisning av hur reklamskatten skall avskaffas skall ges till riksdagen\r\nsenast i samband med regeringens ekonomiska vårproposition 2005.\r\n22. Riksdagen beslutar att en skattereduktion för privatpersoners\r\nbetalning av arbetskostnaden på hushållsnära tjänster införs.\r\nSkattereduktionen skall vara 50 % och som högst 25 000 kr per år.\r\n24. Riksdagen beslutar införa ett tak för fastighetsskatteuttaget\r\nför småhus och fritidshus 2005. Taket beräknas som summan av 80 kr per\r\nkvadratmeter värdeyta i huset och 2 kr per kvadratmeter tomtyta, dock\r\nmaximalt 5 000 kr i skatt för tomten.\r\n27. Riksdagen beslutar avskaffa den s.k. schablonintäkten för\r\nbostadsrättsföreningar.\r\n28. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för utländska\r\nexperter.\r\n29. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för rederinäringen.\r\n30. Riksdagen beslutar att inte medge kreditering på skattekonto\r\navseende anställningsstöd.\r\n31. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för installation\r\nav bredband.\r\n32. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktion för avgift till\r\nfackförening.\r\n33. Riksdagen beslutar upphäva rätten till skattereduktion för\r\navgift till arbetslöshetskassa.\r\n34. Riksdagen beslutar att företag inom sektorerna jordbruk,\r\nvattenbruk och fiske med driftsställe i stödområde A också skall omfattas\r\nav den extra nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.\r\n35. Riksdagen beslutar att inte införa ett särskilt glesbygdsstöd.\r\n36. Riksdagen avslår förslag till skattenedsättning för miljöförbättrande\r\ninstallationer i småhus.\r\n37. Riksdagen avslår förslag till skattestöd till miljöinvesteringar\r\ni offentliga lokaler.\r\n38. Riksdagen beslutar sänka skatten på naturgrus med 5 kr per ton.\r\n39. Riksdagen beslutar reformera beskattningen av fåmansbolag och\r\nför detta ändamål avsätta de medel som föreslås i Moderaternas budgetmotion\r\n(2004/05:Fi231).\r\n40. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade\r\nperiodiseringsmöjligheter.\r\n41. Riksdagen beslutar slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifter.\r\n42. Riksdagen beslutar ersätta arbetsgivaravgiften för äldre än 61\r\når med den särskilda löneskatt och pensionsavgift som i dag gäller för\r\narbetstagare äldre än 65 år.\r\n43. Riksdagen beslutar avskaffa investeringsstimulans till hyres-\r\noch studentbostäder.\r\n44. Riksdagen beslutar höja skatten på cigaretter i enlighet med\r\nmotionen Reformerat punktskattesystem för cigaretter.\r\n45. Riksdagen beslutar höja skatten på rulltobak till 1 339 kr per\r\nkg.\r\n2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa förmögenhetsskatten.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att sänka fåmansbolagens skatter.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en skattereduktion för hushållstjänster.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa den s.k. värnskatten.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett förvärvsavdrag vid låga inkomster.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en sänkning av den särskilda löneskatten för pensionärer.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en sänkning av fastighetsskatten.\r\n2004/05:Ju332 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att utföra en utredning om kostnaderna för 1990-talets\r\nnedskärningspolitik.\r\n2004/05:L214 av Viviann Gerdin m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att senarelägga förändringen av äldre företagsinteckningar\r\n(100 %) till den 1 januari 2007.\r\n2004/05:L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om en sådan ändring att steg två av den\r\nföreslagna lagändringen senareläggs med ett ikraftträdande tidigast den\r\n1 januari 2007. Under den tiden gäller fortsatt 100 % värde. Det vill\r\nsäga att den del av lagen som innebär att företagshypotek utfärdade\r\nföre den 1 januari 2004 med 100 % värde omvandlas till företagsinteckning\r\nmen med endast 55 % värde den 1 januari 2005.\r\n2. Riksdagen beslutar att de företagsinteckningar som utfärdats\r\nunder 2004 med 55 % värde omgående och senast den 1 januari 2005 omvandlas\r\ntill 100 % värde.\r\n3. Riksdagen beslutar om sådan ändring att nya företagsinteckningar\r\nfår 100 % värde till dess en konsekvensanalys upprättats som kan ligga\r\ntill grund för beslut kring samtliga företagsinteckningar och dessas\r\nfortsatta värde.\r\n2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att snarast och senast före 2004 års utgång\r\nskjuta upp ikraftträdande av ändrade förmånsregler enligt lag 2003:535\r\ngenom att punkten 2 i övergångsbestämmelserna får följande ändrade\r\nlydelse: I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har\r\nbeviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till\r\nden 1 januari 2007 och att punkten 4 i övergångsbestämmelserna tas bort.\r\n\r\n2004/05:L257 av Anders Sjölund (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en återgång till tidigare lag om 100 % vad gäller\r\nföretagsinteckningar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av snabb ärendehantering.\r\n2004/05:L274 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att med ikraftträdande den 1 januari 2005 11\r\n§ förmånsrättslagen skall ges följande lydelse: Allmän förmånsrätt följer\r\ndärefter med företagsinteckning i den egendom som återstår sedan borgenärer\r\nmed förmånsrätt enligt 4, 4 a, 6-8, 10 och 10 a §§ har fått betalt.\r\n2. Riksdagen beslutar att, vid avslag på yrkande 1, skjuta upp\r\nikraftträdandet av ändrade förmånsrättsregler så att för företagshypotek\r\npå grund av en inteckning som har beviljats före den 1 januari 2004\r\ntillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2007.\r\n2004/05:L322 av Hans Backman (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nförmånsrättslagen så att bankernas förmånsrätt återgår till 100 %.\r\n2004/05:L323 av Yvonne Ångström (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bibehålla företagsinteckningens värde på 100 %\r\ninnefattande även de företagsinteckningar som lämnats som säkerhet under\r\n2004.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att företagsinteckningar som uttagits före 2004 tills\r\nvidare skall bibehålla ett värde på 100 %.\r\n2004/05:L324 av Solveig Hellquist (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ändring i förmånsrättslagen så att bankernas förmånsrätt\r\nåtergår till 100 %.\r\n2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar att skjuta upp ikraftträdandet av ändrade\r\nförmånsrättsregler genom att dels punkten 2 i övergångsreglerna får\r\nföljande ändrade lydelse: I fråga om företagshypotek på grund av en\r\ninteckning som har beviljats före ikraftträdandet den 1 januari 2004\r\ntillämpas äldre bestämmelser i konkurser, som har beslutats på grund av\r\nansökningar som inkommit före den 1 januari 2007, dels punkten 4 i\r\növergångsbestämmelserna tas bort.\r\n2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att senarelägga förändringen av äldre\r\nföretagsinteckningar (100 %) till den 1 januari 2007.\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n14. Riksdagen beslutar att sänka arbetsgivaravgiften till 26,37 %\r\nför arbetstagare över 61 år i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n15. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopande\r\nav reklamskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar avskaffa skatteplikt för uthyrning av del i\r\nprivatbostad i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om beslutsformerna för införande av trängselavgifter.\r\n2004/05:T464\r\nav Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om trängselskatten.\r\n2004/05:MJ334 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att myndigheterna får disponera avgiftsintäkterna.\r\n2004/05:MJ376\r\nav Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU-ersättningarna till jordbruksföretagare inte\r\nskall inräknas under utgiftstaket.\r\n2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar om ändring av politikområden och mål för\r\ndessa politikområden i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om olika miljöledningssystem vid beräkning av gröna\r\nnyckeltal.\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att avbryta försöket med trängselskatt.\r\n2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om slopande av arvs- och gåvoskatterna, förmögenhetsskatten\r\noch dubbelbeskattningen (avsnitt 5.3.2).\r\n2004/05:N309 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om elskatt.\r\n2004/05:N310 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att reavinster från försäljning av statlig egendom\r\nanvänds för att reducera statsskulden.\r\n2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stoppa förslaget om höjning av bensinpriset med\r\n18 öre per liter.\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar att avskaffa lag 2004:629 om trängselskatt.\r\n\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ikraftträdandet av de nya reglerna kring\r\nföretagsrekonstruktioner bör skjutas upp i två år och under tiden bör\r\nkonsekvenserna för företagen utvärderas.\r\n2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag om en\r\nsenareläggning av äldre företagsinteckningar (100 %) till den 1 januari\r\n2007.\r\n2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förmånsrätten vid konkurser.\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förmånsrätten.\r\n2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar att avsätta 500 miljoner kronor för 2006 för\r\nföretags vidgade avdragsrätt i samband med ombyggnad och underhållsåtgärder\r\ni byggnader.\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar att införa skattereduktion för inkomster\r\ntill följd av uthyrning av del i stadigvarande bostad.
\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskattHärigenom\r\nföreskrivs att 5 § lagen (2004:629) om trängselskatt skall ha följande\r\nlydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n5 §\r\nSkattepliktig är inte\r\n1. bil som är registrerad på ägare som enligt lagen (1976:661) om\r\nimmunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från skatteplikt i\r\nSverige,\r\n2. bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,\r\n3. buss med en totalvikt av minst 14 ton,\r\n4. bil som enligt uppgift i vägtrafikregistret används i taxitrafik\r\nenligt yrkestrafiklagen (1998:490), eller 4. bil som enligt uppgift i\r\nvägtrafikregistret används i taxitrafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490),\r\n5. bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med\r\nelektricitet, alkohol eller annan gas än gasol, eller\r\n5. bil som enligt 6 eller 7 § undantagits från skatteplikt. 6. bil som\r\nenligt 6 eller 7 § undantagits från skatteplikt.\r\n\r\n3.2 Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar\r\ni energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällorHärigenom\r\nföreskrivs följande.\r\n\r\n1 § Stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering\r\ntill förnybara energikällor som har beslutats av länsstyrelsen eller\r\nBoverket och som avser stödberättigande åtgärder som har utförts under\r\nperioden 1 januari 2005 - 31 december 2007 får tillgodoföras fastighetsägaren\r\ngenom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne\r\nenligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).\r\n\r\n2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela\r\nnärmare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.\r\n\r\n3.3 Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar\r\ni källsorteringsutrymmenHärigenom föreskrivs följande.\r\n\r\n1 § Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen som länsstyrelsen\r\nbeviljat en fastighetsägare och som avser stödberättigande åtgärder som\r\nhar utförts under perioden 1 januari 2005 - 31 december 2006 får\r\ntillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som\r\nhar upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).\r\n\r\n\r\n2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela\r\nnärmare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.\r\n\r\n3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal\r\nmellan de nordiska ländernaHärigenom föreskrivs att punkt 4 i\r\növergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal\r\nmellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n\r\n\r\n4.1Senaste lydelse 2003:826. Bestämmelsen i artikel 31 punkt 3 i avtalet\r\nskall också tillämpas vid 2002-2005 års taxeringar. Vid 1999-2005 års\r\ntaxeringar skall artikel 26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då\r\nartikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas. 4. Bestämmelsen i artikel 31\r\npunkt 3 i avtalet skall också tillämpas vid 2002-2006 års taxeringar.\r\nVid 1999-2006 års taxeringar skall artikel 26 punkt 2 i avtalet inte\r\ngälla i fall då artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.\r\nVad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna\r\ni bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist\r\ni Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell\r\nfärjetrafik mellan Sverige och Danmark om\r\n- skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret\r\n(DIS),\r\n- arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och\r\n- personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under\r\njanuari månad år 2001.\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\n\r\n3.5 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)Härigenom\r\nföreskrivs att punkterna B, C och D i bilaga 1 till fordonsskattelagen\r\n(1988:327) skall ha följande lydelse.\r\n\r\nBilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)1Senaste lydelse\r\n2001:959.\r\n\r\nNuvarande lydelse\r\nFordonsskatt\r\n\r\nFordonsslag Skattevikt,kilogram Skatt, kronor\r\ngrundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den\r\nlägsta vikten i klassen\r\n\r\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -\r\n- - - - - - -\r\nB Personbilar\r\n1 Personbil som inte kan drivas med dieselolja 0-900901-\r\n 585734 0149\r\n2 Personbil\r\nsom kan drivas med dieselolja 0-900901- 2 2452 814\r\n0569\r\nC Bussar\r\n1 Bussar som inte kan drivas med dieselolja 0-1 6001 601-3\r\n0003\r\n001- 390430984 0400\r\n2 Bussar som kan drivas med dieselolja\r\n2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500 kilogram som kan drivas\r\nmed dieselolja 0-1 6001 601-3 0003 001-3 500 7207751 545\r\n0550\r\n2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500 kilogram som kan drivas\r\nmed dieselolja\r\n2.2.1 med två hjulaxlar 3 501-6 0006 001-10 00010 001-13 00013 001-16\r\n00016 001- 2 5103 0894 0376 30314 893 212476289460\r\n2.2.2 med tre hjulaxlar 3 501-6 0006 001-13 00013 001-18 00018 001-19\r\n00019 001-20 00020 001-22 00022 001-23 00023 001-24 00024 001- 2 3152\r\n8194 16912 39713 49215 58321 38222 67525 701 2019165109209290132302240\r\n2.\r\n2.3 med fyra eller flera hjulaxlar 3 501-6 0006 001-13 00013 001-24\r\n00024 001- 2 3152 8194 16915 185 2019100147\r\nD Lastbilar\r\n1 Lastbil som inte kan drivas med dieselolja 0-1 6001 601-3\r\n0003\r\n001- 390430984 0400\r\n2 Lastbil som kan drivas med dieselolja\r\n2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar\r\n2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 0-1 6001 601-3 0003 001-6 0006 001-10 00010\r\n001-14\r\n00014 001- 8699291 7763 4266 06612 842 0605566169298\r\n2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 7 000-9 99910 000-12 99913 000-13 99914 000-\r\n4006321\r\n4742 318 01074298\r\n2.2 med anordning för påhängsvagn med tre eller flera hjulaxlar\r\n2.\r\n2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 0-1 6001 601-3 0003 001-6 0006 001-11 00011\r\n001-15\r\n00015 001-18 00018 001-23 00023 001- 8699071 4463 5257 48511 53315\r\n09725 932 0386979101119217185\r\n2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 7 000-13 99914 000-14 99915 000-17 99918 000-22 99923\r\n000- 5005001 0094 57315 408 049119217185\r\n2.3 med annan draganordning än anordning för påhängsvagn, med två\r\nhjulaxlar\r\n2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 0-1 6001 601-3 0003 001-6 0006 001-10 00010\r\n001-14\r\n00014 001-17 00017 001- 7207751 5451 6772 8216 73711\r\n984 05542998175229\r\n2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 7 000-12 99913 000-13 99914 000-14 99915 000-17 39917\r\n400- 3008001 1002 3072 376 030302229\r\n2.4 med annan draganordning än anordning för påhängsvagn, med tre eller\r\nflera hjulaxlar\r\n2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 0-1 6001 601-3 0003 001-6 0006 001-11 00011\r\n001-15\r\n00015 001-18 00018 001- 6827311 4241 5562 2715 3519 443 04941477136172\r\n2.\r\n4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 7 000-16 99917 000-18 99919 000-19 99920 000-\r\n5001 0001\r\n2122 359 00109172\r\n2.5 utan draganordning med två hjulaxlar\r\n2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 0-1 6001 601-3 0003 001-6 0006 001-10 00010\r\n001-14\r\n00014 001-17 00017 001- 7207751 5451 6772 8216 73711\r\n984 05542998175229\r\n2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 12 000-14 99915 000-15 99916 000-16 99917 000-\r\n3002 3073\r\n9235 670 59160175229\r\n2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar\r\n2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 0-1 6001 601-3 0003 001-6 0006 001-11 00011\r\n001-15\r\n00015 001-18 00018 001- 6827311 4241 5562 2715 3519 443 04941477136172\r\n2.\r\n6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 12 000-15 99916 000-16 99917 000-17 99918 000-\r\n5005001\r\n7573 129 0125136172\r\n2.7 utan draganordning med fyra eller flera hjulaxlar\r\n2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 0-1 6001 601-3 0003 001-6 0006 001-11 00011\r\n001-15\r\n00015 001-18 00018 001- 6827311 4241 5562 2715 3519 443 04941477136172\r\n2.\r\n7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 12 000-18 99919 000-19 99920 000- 1 2291\r\n2292\r\n359 0113172\r\nE Traktorer\r\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -\r\n- - - - - - -\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\nFordonsskatt\r\n\r\nFordonsslag Skattevikt,kilogram Skatt, kronor\r\ngrundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den\r\nlägsta vikten i klassen\r\n\r\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -\r\n- - - - - - -\r\nB Personbilar\r\nPersonbil som inte kan drivas med dieselolja 0-900901-\r\n720903 0183\r\n2 Personbil\r\nsom kan drivas med dieselolja 0-900901- 2 2902 870\r\n0580\r\nC Bussar\r\n1 Bussar som inte kan drivas med dieselolja 0-1 6001 601-3\r\n0003 001-3\r\n5003 501- 5466021 378984 05600\r\n2 Bussar som kan drivas med dieselolja\r\n2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500 kilogram som kan drivas\r\nmed dieselolja 0-1 6001 601-3 0003 001-3 500 1 0081 0852 163\r\n0770\r\n2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500 kilogram som kan drivas\r\nmed dieselolja\r\n2.2.1 med två hjulaxlar 3 501-6 0006 001-10 00010 001-13 00013 001-16\r\n00016 001- 2 5103 0894 0376 30314 893 212476289460\r\n2.2.2 med tre hjulaxlar 3 501-6 0006 001-13 00013 001-18 00018 001-19\r\n00019 001-20 00020 001-22 00022 001-23 00023 001-24 00024 001- 2 3152\r\n8194 16912 39713 49215 58321 38222 67525 701 2019165109209290132302240\r\n2.\r\n2.3 med fyra eller flera hjulaxlar 3 501-6 0006 001-13 00013 001-24\r\n00024 001- 2 3152 8194 16915 185 2019100147\r\nD Lastbilar\r\n1 Lastbil som inte kan drivas med dieselolja 0-1 6001 601-3\r\n0003 001-3\r\n5003 501- 5466021 378984 05600\r\n2 Lastbil som kan drivas med dieselolja\r\n2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500 kilogram som kan drivas\r\nmed dieselolja 0-1 6001 601-3 0003 001-3 500 1 0081 0852 163\r\n0770\r\n2.2 Lastbilar med en skattevikt överstigande 3 500 kilogram som kan\r\ndrivas med dieselolja\r\n2.2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar\r\n2.2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift\r\nför vissa tunga fordon 3 501-6 0006 001-10 00010 001-14 00014 001-\r\n 2\r\n0513 4266 06612 842 5566169298\r\n2.2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 7 000-9 99910 000-12 99913 000-13 99914 000-\r\n 4006321\r\n4742 318 01074298\r\n2.2.2 med anordning för påhängsvagn med tre eller flera hjulaxlar\r\n2.\r\n2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 3 501-6 0006 001-11 00011 001-15 00015 001-18\r\n00018\r\n001-23 00023 001- 1 7913 5257 48511 53315 09725 932\r\n6979101119217185\r\n2.\r\n2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa\r\ntunga fordon 7 000-13 99914 000-14 99915 000-17 99918 000-22 99923\r\n000- 5005001 0094 57315 408 049119217185\r\n2.2.3 med annan draganordning än anordning för påhängsvagn, med två\r\nhjulaxlar\r\n2.2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift\r\nför vissa tunga fordon 3 501-6 0006 001-10 00010 001-14 00014 001-17\r\n00017 001- 1 5651 6772 8216 73711 984 42998175229\r\n2.2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 7 000-12 99913 000-13 99914 000-14 99915 000-17\r\n39917 400- 3008001 1002 3072 376 030302229\r\n2.2.4 med annan draganordning än anordning för påhängsvagn, med tre\r\neller flera hjulaxlar\r\n2.2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift\r\nför vissa tunga fordon 3 501-6 0006 001-11 00011 001-15 00015 001-18\r\n00018 001- 1 4441 5562 2715 3519 443 41477136172\r\n2.2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 7 000-16 99917 000-18 99919 000-19 99920 000-\r\n 5001\r\n0001 2122 359 00109172\r\n2.2.5 utan draganordning med två hjulaxlar\r\n2.2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift\r\nför vissa tunga fordon 3 501-6 0006 001-10 00010 001-14 00014 001-17\r\n00017 001- 1 5651 6772 8216 73711 984 42998175229\r\n2.2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 12 000-14 99915 000-15 99916 000-16 99917 000-\r\n 3002\r\n3073 9235 670 59160175229\r\n2.2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar\r\n2.2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift\r\nför vissa tunga fordon 3 501-6 0006 001-11 00011 001-15 00015 001-18\r\n00018 001- 1 4441 5562 2715 3519 443 41477136172\r\n2.2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 12 000-15 99916 000-16 99917 000-17 99918 000-\r\n 5005001\r\n7573 129 0125136172\r\n2.2.7 utan draganordning med fyra eller flera hjulaxlar\r\n2.2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift\r\nför vissa tunga fordon 3 501-6 0006 001-11 00011 001-15 00015 001-18\r\n00018 001- 1 4441 5562 2715 3519 443 41477136172\r\n2.2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för\r\nvissa tunga fordon 12 000-18 99919 000-19 99920 000-\r\n1 2291 2292\r\n359 0113172\r\nE Traktorer\r\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -\r\n- - - - - - -\r\n\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\n\r\n\r\n3.6 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)Härigenom\r\nföreskrivs att 2 kap. 26 och 28 §§ samt 3 kap. 13, 18 och 19 §§\r\nsocialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse\r\n2 kap.\r\n26 §1Senaste lydelse 2002:973.\r\nArbetsgivaravgifterna är 29,57 procent av avgiftsunderlaget och utgörs\r\nav\r\n\r\n1. sjukförsäkringsavgift 11,08 %\r\n2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %\r\n3. ålderspensionsavgift 10,21 %\r\n4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %\r\n5. arbetsmarknadsavgift 3,70 %\r\n6. arbetsskadeavgift 0,68 %\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\n2 kap.\r\n26 §\r\nArbetsgivaravgifterna är 29,63 procent av avgiftsunderlaget och utgörs\r\nav\r\n\r\n1. sjukförsäkringsavgift 10,39 %\r\n2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %\r\n3. ålderspensionsavgift 10,21 %\r\n4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %\r\n5. arbetsmarknadsavgift 4,45 %\r\n6. arbetsskadeavgift 0,68 %\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n28 §\r\n\r\nVid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall avdrag göras med 5 procent\r\nav avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kronor. Vid beräkning av\r\narbetsgivaravgifterna skall avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget,\r\ndock högst med 3 090 kronor.\r\n\r\nNuvarande lydelse\r\n3 kap.\r\n13 §2Senaste lydelse 2002:973.\r\nEgenavgifterna är 27,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av\r\n\r\n1. sjukförsäkringsavgift 11,81 %\r\n2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %\r\n3. ålderspensionsavgift 10,21 %\r\n4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %\r\n5. arbetsmarknadsavgift 1,16 %\r\n6. arbetsskadeavgift 0,68 %\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\n3 kap.\r\n13 §\r\nEgenavgifterna är 27,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av\r\n\r\n1. sjukförsäkringsavgift 11,12 %\r\n2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %\r\n3. ålderspensionsavgift 10,21 %\r\n4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %\r\n5. arbetsmarknadsavgift 1,91 %\r\n6. arbetsskadeavgift 0,68 %\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n18 §\r\nVid beräkning av egenavgifter skall avdrag göras med 5 procent av\r\navgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kronor per år.\r\n\r\nOm den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag, får det sammanlagda\r\navdraget från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från\r\nhandelsbolaget för samtliga delägare i bolaget inte överstiga 42 600\r\nkronor per år. Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion\r\ntill hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan\r\ndem. Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag, får det\r\nsammanlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten\r\nfrån handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget inte överstiga 37 080\r\nkronor per år. Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion\r\ntill hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan\r\ndem.\r\n\r\n19 §\r\n\r\nOm den avgiftsskyldige under året även har gjort avdrag från\r\narbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28 och 29 §§, får avdraget från egenavgifterna\r\ntillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte överstiga 42 600\r\nkronor per år. Om den avgiftsskyldige under året även har gjort avdrag\r\nfrån arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28 och 29 §§, får avdraget från\r\negenavgifterna tillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte\r\növerstiga 37 080 kronor per år.\r\nOm den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag och bolaget under\r\nåret har gjort avdrag från arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28 och 29\r\n§§, får det sammanlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga\r\ntill inkomsten från handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget\r\ntillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte överstiga 42 600\r\nkronor per år. Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag\r\noch bolaget under året har gjort avdrag från arbetsgivaravgifter enligt\r\n2 kap. 28 och 29 §§, får det sammanlagda avdraget från de egenavgifter\r\nsom är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget för samtliga\r\ndelägare i bolaget tillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna\r\ninte överstiga 37 080 kronor per år.\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som\r\nbetalas ut från och med den 1 januari 2005.\r\n3. Äldre bestämmelser i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på\r\narbetsgivaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.\r\n4. De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs\r\nfrån och med den 1 januari 2005. Omfattar beskattningsåret tid såväl\r\nföre som efter utgången av år 2004 skall, om den avgiftsskyldige inte\r\nvisar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig\r\ntill tiden efter utgången av år 2004 som svarar mot förhållandet mellan\r\nden del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela\r\nbeskattningsåret.\r\n5. De nya bestämmelserna i 3 kap. 18 och 19 §§ tillämpas på beskattningsår\r\nsom börjar efter utgången av år 2004.\r\n\r\n3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän\r\nlöneavgiftHärigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift\r\nskall ha följande lydelse.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n\r\n3 §1Senaste lydelse 2003:822.\r\n\r\nAllmän löneavgift tas ut med 3,13 procent av underlaget och tillfaller\r\nstaten. Allmän löneavgift tas ut med 3,07 procent av underlaget och\r\ntillfaller staten.\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt\r\n1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2005.\r\n3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som\r\nuppbärs från och med den 1 januari 2005. Omfattar beskattningsåret tid\r\nsåväl före som efter utgången av år 2004 skall, om den avgiftsskyldige\r\ninte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig\r\ntill tiden efter utgången av år 2004 som svarar mot förhållandet mellan\r\nden del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela\r\nbeskattningsåret.\r\n\r\n\r\n3.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)Härigenom\r\nföreskrivs att 1 kap. 5 §, 12 kap. 5 och 27 §§ samt 65 kap. 5 och 10 §§\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n1 kap.\r\n5 §1Senaste lydelse 2002:322.\r\nFysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den\r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande\r\nsätt.\r\nSumman av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas\r\nmed allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt\r\nhundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.\r\n\r\nFrån den taxerade förvärvsinkomsten dras 25 procent av sådana avgifter\r\nenligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret,\r\navrundat uppåt till helt hundratal kronor, samt grundavdrag och\r\nsjöinkomstavdrag. Avdragen skall göras i nu nämnd ordning. Det återstående\r\nbeloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Från den taxerade\r\nförvärvsinkomsten dras 12,5 procent av sådana avgifter enligt lagen\r\n(1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret, avrundat\r\nuppåt till helt hundratal kronor, samt grundavdrag och sjöinkomstavdrag.\r\nAvdragen skall göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är\r\nden beskattningsbara förvärvsinkomsten.\r\n\r\n12 kap.\r\n5 §2Senaste lydelse 2000:1003.\r\n\r\nUtgifter för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och\r\n60 öre för varje kilometer. Utgifter för tjänsteresor med egen bil skall\r\ndras av med 1 krona och 70 öre för varje kilometer.\r\nOm en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar\r\nsamtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall\r\nutgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och\r\nutgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.\r\n\r\n27 §3Senaste lydelse 2000:1003.\r\nUtgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan\r\nbostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår\r\natt den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna\r\ntransportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två\r\ntimmar.\r\nUtgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen\r\nanvänds i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten\r\nminst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar\r\nsom bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock\r\nbara om körsträckan är minst 300 mil per år.\r\n\r\nAvdrag skall göras med 1 krona och 60 öre för varje kilometer. Avdrag\r\nskall göras med 1 krona och 70 öre för varje kilometer.\r\nUtgifter för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n65 kap.\r\n5 §4Senaste lydelse 2003:825.\r\nFör fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara\r\nförvärvsinkomster\r\n\r\n- 200 kronor, - 20 procent av den del av den beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och\r\n- 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som\r\növerstiger en nedre skiktgräns, och - 5 procent av den del av den\r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.\r\n- 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som\r\növerstiger en övre skiktgräns.\r\nSkiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 291\r\n800 kronor vid 2005 års taxering och en övre skiktgräns på 441 300 kronor\r\nvid 2005 års taxering. Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en\r\nnedre skiktgräns på 298 600 kronor vid 2006 års taxering och en övre\r\nskiktgräns på 450 500 kronor vid 2006 års taxering.\r\nVid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna\r\nför det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal,\r\nuttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget\r\ni juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året\r\nföre taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs\r\nav regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas\r\nnedåt till helt hundratal kronor.\r\n\r\n10 §5Senaste lydelse 2001:842.\r\n\r\nSkattereduktion skall göras med 75 procent av allmän pensionsavgift\r\nenligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret.\r\nSkattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal\r\nkronor. Skattereduktion skall göras med 87,5 procent av allmän pensionsavgift\r\nenligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret.\r\nSkattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången\r\nvid 2006 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock\r\nsåvitt avser skiktgränserna vid 2006 års taxering i fråga om skattskyldig\r\nmed inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har\r\ngivit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av\r\n2004.\r\n\r\n\r\n3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig\r\nförmögenhetsskattHärigenom föreskrivs att 19 § lagen (1997:323) om statlig\r\nförmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n\r\n19 §1Senaste lydelse 2001:836.\r\nSkatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.\r\nBeskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögenheten\r\nsom överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten avrundas\r\nnedåt till helt tusental kronor.\r\nFribeloppet uppgår till\r\n1. 1 500 000 kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt\r\nför fall som avses i 21 § första stycket 4,\r\n\r\n2. 2 000 000 kronor för fall som avses i 21 § första stycket 1-3, och 2.\r\n3 000 000 kronor för fall som avses i 21 § första stycket 1-3, och\r\n3.\r\n25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse.\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången\r\nvid 2006 års taxering.\r\n\r\n\r\n3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på\r\nenergiHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på\r\nenergi\r\ndels att 2 kap. 1 och 10 §§, 6 a kap. 1 §, 9 kap. 7, 8 och 9 §§, 10\r\nkap. 5 § samt 11 kap. 3, 10 och 12 §§ skall ha följande lydelse,\r\ndels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om\r\nändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse\r\n2 kap.\r\n1 §1Senaste lydelse 2003:810.\r\nEnergiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra\r\nstycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:\r\n\r\n\r\nKN-nr Slag av bränsle Skattebelopp\r\nEnergiskatt Koldioxidskatt Summa skatt\r\n1. 2710 00 26,2710 00 27,2710 00 29eller2710 00 32 Bensin somuppfyller\r\nkrav för\r\na) miljöklass 1\r\n- motorbensin 2 kr 68 öreper liter 2 kr 11 öreper liter 4 kr 79\r\nöreper liter\r\n- alkylatbensin 1 kr 12 öreper liter 2 kr 11 öreper liter 3 kr 23\r\nöreper liter\r\nb) miljöklass 2 2 kr 71 öreper liter 2 kr 11 öreper liter 4 kr 82\r\nöreper liter\r\n2. 2710 00 26,2710 00 34eller2710 00 36 Annan bensinän som avsesunder\r\n1 3 kr 38 öreper liter 2 kr 11 öreper liter 5 kr 49 öreper liter\r\n3. 2710 00 51,2710 00 55,2710 00 69eller2710 00 74-2710 00 78\r\nEldningsolja,\r\ndieselbrännolja,fotogen, m.m.som\r\na) har försetts med märkämnen eller ger mindre än 85 volymprocent\r\ndestillat vid 350oC, 732 kr per m3 2 598 kr per m3 3 330 kr per\r\nm3\r\nb) inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent\r\ndestillat vid 350oC, tillhörig\r\nmiljöklass 1 733 kr per m3 2 598 kr per m3 3 331 kr per m3\r\nmiljöklass 2 975 kr per m3 2 598 kr per m3 3 573 kr per m3\r\nmiljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 1 294 kr per m3\r\n2\r\n598 kr per m3 3 892 kr per m3\r\n4. ur 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för\r\na) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per1 000\r\nkg 1 344 kr per1 000 kg 1 344 kr per1 000 kg\r\nb) annat ändamål än som avses under a 143 kr per1 000 kg 2 732 kr\r\nper1 000 kg 2 875 kr per1 000 kg\r\n5. ur 2711 29 00 Metan som används för\r\na) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per1 000\r\nm3 1 105 kr per1 000 m3 1 105 kr per1 000 m3\r\nb) annat ändamål än som avses under a 237 kr per1 000 m3 1 946 kr\r\nper1 000 m3 2 183 kr per1 000 m3\r\n6. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för\r\na) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per1 000\r\nm3 1 105 kr per1 000 m3 1 105 kr per1 000 m3\r\nb) annat ändamål än som avses under a 237 kr per1 000 m3 1 946 kr\r\nper1 000 m3 2 183 kr per1 000 m3\r\n7. 2701, 2702 eller 2704 Kolbränslen 312 kr per1 000 kg 2 260 kr\r\n per1 000\r\nkg 2 572 kr per1 000 kg\r\n8. 2713 11 00-2713 12 00 Petroleumkoks 312 kr per1 000 kg 2 260 kr\r\nper1 000 kg 2 572 kr per1 000 kg\r\n\r\nI fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas\r\nskatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp\r\nsom gäller för bränslets olika användningssätt.\r\nFör kalenderåret 2005 och efterföljande kalenderår skall de i första\r\nstycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\n2 kap.\r\n1 §\r\nEnergiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra\r\nstycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:\r\n\r\n\r\nKN-nr Slag av bränsle Skattebelopp\r\nEnergiskatt Koldioxidskatt Summa skatt\r\n1. 2710 00 26,2710 00 27,2710 00 29eller2710 00 32 Bensin somuppfyller\r\nkrav för\r\na) miljöklass 1\r\n- motorbensin 2 kr 84 öreper liter 2 kr 12 öreper liter 4 kr 96\r\nöreper liter\r\n- alkylatbensin 1 kr 27 öreper liter 2 kr 12 öreper liter 3 kr 39\r\nöreper liter\r\nb) miljöklass 2 2 kr 87 öreper liter 2 kr 12 öreper liter 4 kr 99\r\nöreper liter\r\n2. 2710 00 26,2710 00 34eller2710 00 36 Annan bensinän som avsesunder\r\n1 3 kr 54 öreper liter 2 kr 12 öreper liter 5 kr 66 öreper liter\r\n3. 2710 00 51,2710 00 55,2710 00 69eller2710 00 74-2710 00 78\r\nEldningsolja,\r\ndieselbrännolja,fotogen, m.m.som\r\na) har försetts med märkämnen eller ger mindre än 85 volymprocent\r\ndestillat vid 350oC, 735 kr per m3 2 609 kr per m3 3 344 kr per\r\nm3\r\nb) inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent\r\ndestillat vid 350oC, tillhörig\r\nmiljöklass 1 1 036 kr per m3 2 609 kr per m3 3 645 kr per m3\r\nmiljöklass 2 1 279 kr per m3 2 609 kr per m3 3 888 kr per m3\r\nmiljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 1 600 kr per m3\r\n2\r\n609 kr per m3 4 209 kr per m3\r\n4. ur 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för\r\na) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per1 000\r\nkg 1 350 kr per1 000 kg 1 350 kr per1 000 kg\r\nb) annat ändamål än som avses under a 144 kr per1 000 kg 2 744 kr\r\nper1 000 kg 2 888 kr per1 000 kg\r\n5. ur 2711 29 00 Metan som används för\r\na) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per1 000\r\nm3 1 110 kr per1 000 m3 1 110 kr per1 000 m3\r\nb) annat ändamål än som avses under a 238 kr per1 000 m3 1 954 kr\r\nper1 000 m3 2 192 kr per1 000 m3\r\n6. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för\r\na) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per1 000\r\nm3 1 110 kr per1 000 m3 1 110 kr per1 000 m3\r\nb) annat ändamål än som avses under a 238 kr per1 000 m3 1 954 kr\r\nper1 000 m3 2 192 kr per1 000 m3\r\n7. 2701, 2702 eller 2704 Kolbränslen 313 kr per1 000 kg 2 270 kr\r\n per1 000\r\nkg 2 583 kr per1 000 kg\r\n8. 2713 11 00-2713 12 00 Petroleumkoks 313 kr per1 000 kg 2 270 kr\r\nper1 000 kg 2 583 kr per1 000 kg\r\n\r\nI fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas\r\nskatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp\r\nsom gäller för bränslets olika användningssätt.\r\nFör kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår skall de i första\r\nstycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n10 §2Senaste lydelse 2003:810.\r\nFör kalenderåret 2005 och efterföljande kalenderår skall energiskatt\r\noch koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning\r\nmotsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med det\r\njämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna\r\nprisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och\r\nprisläget i juni 2003. För kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår\r\nskall energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en\r\nårlig omräkning motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade\r\nmed det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan\r\ndet allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen\r\navser och prisläget i juni 2004.\r\nRegeringen fastställer före november månads utgång de omräknade\r\nskattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.\r\nBeloppen\r\navrundas till hela kronor och ören.\r\n\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse\r\n6 a kap.\r\n1 §3Senaste lydelse 2004:223.\r\nBränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med\r\nundantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från\r\nskatt enligt följande, om inte annat anges.\r\n\r\n\r\nÄndamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt\r\nBefrielse\r\nfrån koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt\r\n1. Förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller\r\ni en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål\r\nän motordrift eller uppvärmning 100 procent 100 procent 100\r\nprocent\r\n2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle\r\nsom avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent\r\n100\r\nprocent\r\n3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin,\r\nbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100\r\nprocent 100 procent\r\n4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller\r\nfartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte\r\nanvänds för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första\r\nstycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent\r\n5. Förbrukning i\r\na) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan\r\nbensin än flygbensin (KN-nr 2710 00 26) 100 procent 100 procent 100\r\nprocent\r\nb) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i\r\nluftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen\r\nän flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 00 51) 100 procent 100\r\nprocent 100 procent\r\n6. Förbrukning vid framställning av mineraloljeprodukter, kolbränslen,\r\npetroleumkoks eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt\r\nför tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent\r\n7. Förbrukning vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med\r\nde begränsningar som följer av 3 § Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första\r\nstycket 3 b 100 procent 100 procent -\r\n8. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i\r\nmetallurgiska processer Andra bränslen än kolbränslen och petroleumkoks 100\r\nprocent 100 procent -\r\n9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för\r\nannat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen\r\ni industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap.\r\n1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent -\r\n10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för\r\nannat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i\r\nyrkesmässig växthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap.\r\n1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent -\r\n11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för\r\nannat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-,\r\nskogsbruks- eller vattenbruksverksamhet Bensin, råtallolja, bränsle\r\nsom avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent\r\n-\r\n12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i\r\nsodapannor, lutpannor, metallurgiska processer eller i processer för\r\nframställning av andra mineraliska ämnen än metaller - -\r\n100\r\nprocent\r\n13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet\r\nför drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och\r\nbussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket\r\n3 b 100 procent 79 procent -\r\n\r\n\r\nFöreslagen lydelse\r\n6 a kap.\r\n1 §\r\nBränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med\r\nundantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från\r\nskatt enligt följande, om inte annat anges.\r\n\r\n\r\nÄndamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt\r\nBefrielse\r\nfrån koldioxidskatt Befrielsefrån svavelskatt\r\n1. Förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller\r\ni en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål\r\nän motordrift eller uppvärmning 100 procent 100 procent 100\r\nprocent\r\n2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle\r\nsom avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent\r\n100\r\nprocent\r\n3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin,\r\nbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100\r\nprocent 100 procent\r\n4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller\r\nfartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte\r\nanvänds för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första\r\nstycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent\r\n5. Förbrukning i\r\na) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan\r\nbensin än flygbensin (KN-nr 2710 00 26) 100 procent 100 procent 100\r\nprocent\r\nb) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i\r\nluftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen\r\nän flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 00 51) 100 procent 100\r\nprocent 100 procent\r\n6. Förbrukning vid framställning av mineraloljeprodukter, kolbränslen,\r\npetroleumkoks eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt\r\nför tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent\r\n7. Förbrukning vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med\r\nde begränsningar som följer av 3 § Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första\r\nstycket 3 b 100 procent 100 procent -\r\n8. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i\r\nmetallurgiska processer Andra bränslen än kolbränslen och petroleumkoks 100\r\nprocent 100 procent -\r\n9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för\r\nannat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen\r\ni industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap.\r\n1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent -\r\n10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för\r\nannat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig\r\nväxthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första\r\nstycket\r\n3 b 100 procent 79 procent -\r\n11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för\r\nannat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-,\r\nskogsbruks- eller vattenbruksverksamhet Bensin, råtallolja, bränsle\r\nsom avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent\r\n-\r\n12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i\r\nsodapannor, lutpannor, metallurgiska processer eller i processer för\r\nframställning av andra mineraliska ämnen än metaller - -\r\n100\r\nprocent\r\n13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet\r\nför drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och\r\nbussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket\r\n3 b 100 procent 79 procent -\r\n14. Förbrukning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller\r\nvattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar,\r\nlastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 §\r\nförsta stycket 3 b - 77 procent -\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n9 kap.\r\n7 §\r\n\r\nAnsökan om återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ skall omfatta\r\nen period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till\r\nbeskattningsmyndigheten\r\ninom ett år efter kvartalets utgång. Ansökan om återbetalning eller\r\nkompensation enligt 2-6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal\r\noch skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter\r\nperiodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd\r\nav 6 a kap. 1 § 11 och 14 skall dock återbetalningen omfatta en period\r\nom ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större\r\nomfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per\r\nkalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det\r\neller förutsättningar för medgivande inte finns.\r\n\r\n8 §\r\nRätt till återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ föreligger\r\nendast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till\r\na) minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och\r\nb) minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.\r\n\r\nI fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 §\r\n11 eller 14 får dock återbetalning endast göras för den del av den\r\nsammanlagda ersättningen som överstiger 1 000 kronor per kalenderår.\r\n\r\n9 §4Senaste lydelse 2003:810.\r\nUtöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4,\r\nköp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller till återbetalning\r\nenligt 9 kap. 2 § gäller följande. Har bränsle, dock inte bensin eller\r\nbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, förbrukats vid\r\ntillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig\r\njordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, medger\r\nbeskattningsmyndigheten\r\nefter ansökan nedsättning av koldioxidskatten eller, beträffande råtallolja,\r\nenergiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de\r\nframställda produkternas försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant\r\nbelopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24\r\nprocent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet. Nedsättning\r\nfår dock inte medges för skatt på bränsle som förbrukats för drift av\r\nmotordrivna fordon.\r\nBestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser\r\nom värmen har använts vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet\r\neller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet.\r\nI sådana fall avses med bränsle det bränsle som förbrukats för\r\nframställning av värmen. Om olika bränslen förbrukas samtidigt för denna\r\nvärmeframställning får fördelningen mellan bränslena väljas fritt vid\r\nberäkning av nedsättningen. Motsvarande gäller för mottagare av\r\nvärmeleveranser vid samtidig framställning av värme och elektrisk kraft.\r\n\r\nVid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den\r\nkoldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas\r\nned mer än att den motsvarar minst Vid beräkning av nedsättning enligt\r\nförsta eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till\r\nföljande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar\r\nminst\r\na) 160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller\r\nfotogen (KN-nr 2710 00 51 eller 2710 00 55), a) 195 kronor per kubikmeter\r\ndieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (KN-nr 2710 00 51 eller\r\n2710 00 55),\r\nb) 125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-2710 00\r\n78), och b) 130 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-2710\r\n00 78),\r\nc) 320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av\r\nstationära motorer. c) 375 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats\r\nför drift av stationära motorer,\r\nd) 50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller\r\n2711 21 00), och\r\ne) 40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 och 2704)\r\noch petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00-2713 12 00),varvid det nedsatta\r\nskattebeloppet i genomsnitt alltid minst skall motsvara minimiskattenivåerna\r\nför de förbrukade energislagen.\r\nVad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen,\r\neldningsolja och gasol tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande\r\nskatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§. Vad som i tredje stycket\r\nföreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldningsolja, gasol, naturgas,\r\nkolbränslen och petroleumkoks tillämpas även på bränsle för vilket\r\nmotsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.\r\nAnsökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta\r\nen period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten\r\nsenast inom ett år efter kalenderårets utgång.\r\n\r\n10 kap.\r\n5 §5Senaste lydelse 2003:810.\r\nEn särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars\r\nbränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 § eller 9 a\r\n§.\r\n\r\nAvgiften uppgår för personbil och båt till 1 000 kronor. Avgiften\r\nberäknas för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är\r\nregistrerade i vägtrafikregistret på följande sätt. Avgiften uppgår för\r\npersonbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för lastbilar,\r\nbussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i\r\nvägtrafikregistret på följande sätt.\r\n\r\n\r\nSkattevikt, kilogram Avgift, kronor Skattevikt, kilogram Avgift,\r\nkronor\r\n0- 3 500 1 000 0- 3 500 10 000\r\n3 501-10 000 2 000 3 501-10 000 20 000\r\n10 001-15 000 3 000 10 001-15 000 30 000\r\n15 001-20 000 4 000 15 001-20 000 40 000\r\n20 001- 5 000 20 001- 50 000\r\n\r\n\r\nMed skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt\r\nfordonsskattelagen (1988:327). Avgiften för annat motordrivet fordon än\r\nsom avses i andra stycket uppgår till 1 000 kronor. Avgiften tas ut\r\nför varje tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid\r\nmot 2 kap. 9 § eller 9 a §. Med skattevikt avses den vikt efter vilken\r\nfordonsskatt beräknas enligt fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften\r\nför annat motordrivet fordon än som avses i andra stycket uppgår till\r\n10 000 kronor. Avgiften tas ut för varje tillfälle som bränsletank\r\npåträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 eller 9 a §.\r\nHar avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för\r\nytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas\r\navgiften ut med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller\r\ntredje stycket.\r\n\r\n11 kap.\r\n3 §6Senaste lydelse 2003:810.\r\nEnergiskatten utgör\r\n1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell\r\nverksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,\r\n\r\n2. 18,1 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses\r\nunder 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, 2. 19,4 öre per\r\nkilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som\r\nförbrukas i kommuner som anges i 4 §,\r\n3. 21,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-,\r\ngas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges\r\ni 4 §, och 3. 22,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas\r\nför el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de\r\nsom anges i 4 §, och\r\n4. 24,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga\r\nfall. 4. 25,4 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i\r\növriga fall.\r\nFör elektrisk kraft som under tiden den 1 november-den 31 mars förbrukas\r\ni elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade\r\neffekt överstiger 2 megawatt, utgör dock energiskatten För elektrisk\r\nkraft som under tiden den 1 november-den 31 mars förbrukas i elektriska\r\npannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger\r\n2 megawatt, utgör dock energiskatten\r\n1. 20,5 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges i 4\r\n§ för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen\r\neller yrkesmässig växthusodling, och 1. 21,8 öre per kilowattimme vid\r\nförbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell\r\nverksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling,\r\noch\r\n2. 24,1 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller\r\nvattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §. 2. 25,4 öre\r\nper kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning\r\ni andra kommuner än de som anges i 4 §.\r\nFör kalenderåret 2005 och efterföljande kalenderår skall de i första\r\noch andra styckena angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i\r\nfråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i\r\ntiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören. För kalenderåret\r\n2006 och efterföljande kalenderår skall de i första och andra styckena\r\nangivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på\r\nbränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall\r\ndock avrundas till hela tiondels ören.\r\n\r\n\r\n10 §7Senaste lydelse 2003:810.\r\nAvdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som\r\nförbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.\r\n1 § 7 och 3 och 4 §§.\r\nAvdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte\r\ngjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap.\r\n1 § 7 eller 3 eller 4 §.\r\n\r\nDen som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige framställts\r\ni ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot 17\r\nöre per kilowattimme om kraftverket är placerat på havsbotten eller på\r\nVänerns botten. För annan placering får avdrag göras motsvarande 12 öre\r\nper kilowattimme. Avdragsrätten upphör dock när den sammanlagda\r\nelproduktionen i vindkraftverket uppgår till 20 000 kilowattimmar per\r\ninstallerad kilowatt enligt elgeneratorns märkeffekt. Den som yrkesmässigt\r\nlevererar elektrisk kraft som i Sverige framställts i ett vindkraftverk\r\nfår göra avdrag med ett belopp som svarar mot 16 öre per kilowattimme\r\nom kraftverket är placerat på havsbotten eller på Vänerns botten. För\r\nannan placering får avdrag göras motsvarande 9 öre per kilowattimme.\r\nAvdragsrätten upphör dock när den sammanlagda elproduktionen i\r\nvindkraftverket uppgår till 20 000 kilowattimmar per installerad kilowatt\r\nenligt elgeneratorns märkeffekt.\r\n\r\n12 §8Senaste lydelse 2003:810.\r\nOm elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet\r\nän vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller\r\nvattenbruksverksamhet,\r\nbeslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av\r\nenergiskatten på den elektriska kraften.\r\n\r\nAnsökan om återbetalning skall omfatta perioden den 1 juli-den 30 juni\r\n(årsperiod). Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större\r\nomfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per\r\nkalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det\r\neller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning\r\nföreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och\r\nett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme.\r\nÅterbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger\r\n1 000 kronor per årsperiod. Ansökan om återbetalning skall omfatta\r\nkalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större\r\nomfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per\r\nkalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det\r\neller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning\r\nföreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och\r\nett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme.\r\nÅterbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger\r\n1 000 kronor per kalenderår.\r\nAnsökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till\r\nbeskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av årsperioden respektive\r\nkalenderkvartalet. Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas\r\nin till beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av kalenderåret\r\nrespektive kalenderkvartalet.\r\n\r\nÖvergångsbestämmelserna till (1997:479)\r\n29Senaste lydelse 2003:810.\r\n\r\nFör tid fram till den 1 januari 2005 medger beskattningsmyndigheten\r\nefter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9\r\n§, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska\r\nämnen än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som\r\nbeskattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än\r\ndrift av motordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för\r\nden som bedriver framställningen inte överstiger 1,2 procent av de\r\nframställda produkternas försäljningsvärde. För tid fram till den 1\r\njanuari 2006 medger beskattningsmyndigheten efter ansökan, utöver vad\r\nsom framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell\r\nframställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller\r\nkoldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som mineraloljeprodukt\r\noch som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas\r\nut med sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen\r\ninte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde.\r\n\r\nVid beräkning av nedsättningen enligt första stycket får koldioxidskatten\r\ndock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst\r\na) 50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller\r\n2711 21 00),\r\nb) 40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller\r\n2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00-2713 12 00).\r\nAnsökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om\r\nett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast\r\ninom ett år efter kalenderårets utgång.\r\nBestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan nedsättning\r\nsom avses i första stycket.\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller\r\nfortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före\r\nikraftträdandet.\r\n2. Den nya lydelsen av 11 kap. 12 § tillämpas dock för tid från och med\r\nden 1 januari 2006 varvid årsperioden den 1 juli 2005-den 30 juni 2006\r\navkortas till perioden den 1 juli-den 31 december 2005. För den avkortade\r\nperioden skall skillnadsbeloppet 1 000 kronor enligt 11 kap. 12 § andra\r\nstycket i stället utgöra 500 kronor. Ansökan om återbetalning av\r\nenergiskatt skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter\r\nutgången av perioden.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\nUtskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring\r\ni inkomstskattelagen (1999:1229)Utskottet föreslår att regeringens i\r\nbilaga 2 återgivna förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen\r\n(1999:1229) antas med dels den ändringen att förslaget om ändring i\r\n63 kap 3 § utgår, dels den ändringen att 16 kap. 27 § och 65 kap 6 §\r\nges följande som utskottets förslag betecknade lydelse.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse Utskottets förslag\r\n16 kap.\r\n27 §1Senaste lydelse 2000:1003.\r\nUtgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten\r\nskall dras av med 1 krona och 60 öre för varje kilometer. Detta gäller\r\ndock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten. Utgifter för\r\nresor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten skall\r\ndras av med 1 krona och 70 öre för varje kilometer. Detta gäller dock\r\ninte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.\r\nOm en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas\r\nför bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten\r\noch betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna,\r\nskall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer\r\noch utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.\r\n\r\n\r\n\r\n65 kap.\r\n6 §\r\nFör dödsbon skall den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster\r\nberäknas enligt 5 § med följande ändringar.\r\nFrån och med beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade\r\nskall beloppet 200 kronor betalas bara om den beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar ett grundavdrag beräknat\r\nenligt 63 kap. 3 och 4 §§. Från och med det fjärde beskattningsåret\r\nefter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten,\r\nutöver vad som sägs i 5 § och i detta stycke, 20 procent av hela den\r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar\r\nden nedre skiktgränsen i 5 §. Från och med det fjärde beskattningsåret\r\nefter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten,\r\nutöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar den nedre skiktgränsen\r\ni 5 §.\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nSkatteutskottets yttrande 2004/05:SkU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\nJustitieutskottets protokollsutdrag 2004/05:2.7\r\n\r\nBilaga 6\r\nLagutskottets yttrande 2004/05:LU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 7\r\nFörsvarsutskottets yttrande 2004/05:FöU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 8\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande 2004/05:SfU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 9\r\nSocialutskottets yttrande 2004/05:SoU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 10\r\nKulturutskottets yttrande 2004/05:KrU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 11\r\nTrafikutskottets protokollsutdrag 2004/05:5.4\r\n\r\n\r\nBilaga 12\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande 2004/05:MJU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 13\r\nNäringsutskottets protokollsutdrag 2004/05:3.4\r\n\r\n\r\nBilaga 14\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 15\r\nBostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 16\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning\r\nDen aktuella penningpolitiken\r\n\r\nTid: Torsdagen den 14 oktober kl. 09.00-11.30\r\nLokal: Skandiasalen i Neptunus\r\nInbjuden\r\nRiksbankschefen Lars Heikensten\r\nDeltagare\r\nMikael Odenberg (m) ordförande\r\nKatrin Pilsäter (fp)\r\nMats Odell (kd)\r\nLars Bäckström (v)\r\nBo Bernhardsson (s)\r\nChrister Nylander (fp)\r\nRoger Tiefensee (c)\r\nAgneta Gille (s)\r\nYvonne Ruwaida (mp)\r\nCecilia Widegren (m)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning om den aktuella\r\npenningpolitiken\r\n\r\nOrdföranden: Jag ber att få hälsa er välkomna till detta offentliga\r\nmöte med riksdagens finansutskott, som därmed är öppnat.\r\nRiksbanken offentliggör i dag sin inflationsrapport. Med anledning därav\r\nhar vi i gammal god tradition bett riksbankschef Lars Heikensten att\r\nkomma hit för att frågas ut av utskottet om den aktuella penningpolitiken.\r\n\r\nDen offentliga hearingen med riksbankschefen sänds över webb-TV och\r\näven av SVT. Tiden är utsatt från kl. 9.00 till kl. 12.00. Erfarenheten\r\när att vi inte brukar behöva ta i anspråk fullt tre timmar. Eftersom\r\nkammaren påbörjar en aktuell debatt om säkerhetsläget inom kriminalvården\r\nkl. 11.00 är min avsikt att till skillnad från föregående gång vi hade\r\nmotsvarande utfrågning köra mötet utan någon kaffepaus efter riksbankschefens\r\npresentation. Det skulle möjligen kunna leda till att vi kommer att\r\nkunna sluta kl. 11.00 eller strax därefter.\r\nFörst får riksbankschefen inleda med sin presentation. Sedan kommer jag\r\natt lämna ordet till utskottets ledamöter och till partierna i\r\nstorleksordning att ställa frågor och göra kommentarer till det som\r\nriksbankschefen har haft att meddela.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Jag tycker att det är trevligt att få\r\nkomma hit och tala om hur vi ser på läget i ekonomin, om\r\ninflationsförutsättningarna och om hur jag ser på penningpolitiken.\r\nI dag hade jag tänkt att jag skulle börja med att göra en tillbakablick.\r\nVi noterade när vi förberedde det här anförandet att det faktiskt är\r\ntio år sedan en riksbankschef för första gången uppträdde på det här\r\nsättet i en öppen utskottsdiskussion. Jag tänkte att jag skulle titta\r\ntillbaka lite på de tio åren.\r\nNär man gör det ser man att väldigt mycket faktiskt har gått bra i svensk\r\nekonomi. Men på ett område finns det ju tydliga bekymmer. Det är\r\nsysselsättningen. Därför tänkte jag att jag skulle fördjupa mig lite i\r\nfrågor som har att göra med penningpolitikens möjligheter att påverka\r\nsysselsättningen. Jag fick också frågor om det när jag var här förra\r\ngången, i våras, och tycker att det känns angeläget att återkomma till\r\nde frågorna.\r\nSlutligen ska jag, som sagt, gå igenom hur vi ser på läget i dag.\r\nOm jag börjar med tillbakablicken kan jag konstatera att vi i samband\r\nmed krisen i början av 90-talet fick vad man skulle kunna kalla för en\r\nomläggning av stabiliseringspolitiken, en ny regim för politiken i\r\nSverige med en tydligare rollfördelning mellan finanspolitik och\r\npenningpolitik. Det gjordes klart att penningpolitikens uppgift, när vi nu\r\nhar en rörlig växelkurs, är att koncentrera sig på att uppnå ett\r\ninflationsmål, medan finanspolitikens fokus mer sätts på att åstadkomma\r\nlångsiktigt stabila statsfinanser.\r\nLåt mig lägga på en OH-bild som ger en känsla för resultatet av den här\r\npolitiken.\r\n\r\nGenomsnitt för perioderna 1970-1989 och 1995-2003\r\nKälla: SCB\r\n\r\nDet är, naturligtvis, höll jag på att säga, väldigt stora avvikelser\r\nnär det gäller inflationen, därför att vi nu har inriktat politiken på\r\natt den ska vara låg. Möjligen lite mer överraskande är att vi den här\r\nperioden - och här har jag börjat redovisningen 1995 för att ta bort de\r\nallra första åren efter krisen då det fortfarande var ganska turbulent\r\n- kan se att BNP-tillväxten också har blivit högre. Framför allt, och\r\ndet kanske är ännu intressantare, har reallöneutvecklingen i Sverige\r\nblivit dramatiskt mycket bättre än den var under den gamla ordningen.\r\nTill slut har vi produktivitetstillväxten som även den har utvecklats\r\nbetydligt bättre.\r\nJag ska naturligtvis göra klart att det inte är min uppfattning att det\r\nenbart är genom den stabiliseringspolitiska omläggningen som vi har\r\nnått de här resultaten, utan det finns självklart fler faktorer som har\r\ninverkat. Det har varit en i grunden bra internationell ekonomisk\r\nutveckling under den här tiden. Vi har haft IT- och kommunikationsrevolutionen\r\nsom alldeles säkert har påverkat en del av de här siffrorna. Vi har\r\nhaft en situation där den offentliga sektorn har krympt som andel av\r\nden totala ekonomin, vilket i sig tenderar att ge högre reallöneökningar,\r\nt.ex. Vi har också haft en del avregleringar, en ökad utrikeshandel\r\noch ökad konkurrens. En del av det sammanhänger med EU-medlemskapet.\r\nMan kan se många tänkbara förklaringar till den goda utvecklingen. Men\r\njag tycker ändå att det är viktigt att notera att det har skett en rejäl\r\nförändring till det bättre.\r\nFörändringen är även, vilket också är intressant att se, påtaglig om\r\nman jämför utvecklingen i Sverige med utvecklingen i andra länder. Vi\r\nhade två decennier tidigare då vi gjorde sämre ifrån oss än de europeiska\r\nländerna i allmänhet. Nu har vi haft nästan ett decennium då vi i många\r\navseenden har gjort bättre ifrån oss än vad andra länder har gjort.\r\nMen, som jag sade redan inledningsvis, när det gäller sysselsättningen\r\nhar resultaten kanske inte helt levt upp till de förhoppningar som man\r\nskulle kunna ha. Den öppna arbetslösheten har bara enstaka år kommit\r\nunder 4 % och den är nu uppe i ca 5 ½ %. Antalet sysselsatta är faktiskt\r\nlägre än det var före krisen. Vi har ungefär 1,2 miljoner personer i\r\narbetsför ålder som står utanför arbetskraften.\r\nMot den här bakgrunden kan man säga att det inte är så förvånande att\r\nvi har en livlig diskussion om arbetslösheten och vad man kan göra åt\r\nden. En sådan diskussion är oerhört väsentlig. Möjligen kan man vara\r\nlite mer överraskad över att det alltjämt i debatten förekommer antydningar\r\nom att det är just omläggningen av stabiliseringspolitiken som ligger\r\nbakom de bekymmer vi har. Man antyder att hade vi bara varit beredda\r\natt gå tillbaka till 70- och 80-talens höginflationspolitik skulle det\r\nmesta ha kunnat bli bättre.\r\nDet finns mycket man kan säga om den saken. Först och främst är det på\r\nett allmänt plan ganska svårt att förstå att en mer stabil ekonomisk\r\nutveckling i sig skulle vara någonting negativt för sysselsättningen.\r\nTvärtom är det på det sättet att en mer stabil ekonomisk utveckling med\r\nall säkerhet i det långa loppet leder till en bättre sysselsättningsutveckling\r\nockså.\r\nMan kan också konstatera att enkla jämförelser mellan arbetslöshetstalen\r\nperioden före omläggningen och perioden efter är missvisande. De är\r\nmissvisande primärt därför att den politik som bedrevs dessförinnan\r\ninte var långsiktigt hållbar. Det var delvis därför en omläggning\r\nframtvingades.\r\nEtt grundläggande inslag i den politik som fördes tidigare var att när\r\ninflationen hade accelererat till en viss punkt och industrin inte längre\r\nkunde bära sina kostnader devalverades kronan. Då löste man kostnadsproblemen.\r\nMen eftersom vi befann oss i en process där löner och priser jagade\r\nvarandra vidare var det bara ett tillfälligt sätt att hantera problemen.\r\nSnart var man där igen, och då fick man devalvera igen. På så vis sjönk\r\nreallönerna undan för undan för svenska folket.\r\nEtt annat inslag var att den offentliga sektorn växte kontinuerligt.\r\nDen växte kanske från 15-20 % av antalet anställda under 60-talet till\r\ndrygt 30 % i slutet av 80-talet. Inte heller detta var naturligtvis en\r\nmöjlig utveckling i längden, eftersom den här verksamheten måste betalas\r\nmed skatter på dem som arbetade.\r\nMan skulle kunna uttrycka det som att vi med devalveringarna och ökningen\r\nav antalet anställda i den offentliga sektorn sköt sysselsättningsproblemen\r\nframför oss under den här perioden.\r\nDen avgörande insikten när man diskuterar arbetslöshet och sysselsättning,\r\nsom också har grundmurat stöd i senare decenniers ekonomiska forskning\r\noch praktiska erfarenheter i väldigt många länder, är att en expansiv\r\npenningpolitik inte kan användas som ett medel för att varaktigt höja\r\nsysselsättningsnivån i ett land. Vad man i bästa fall kan göra är att\r\nmildra svängningarna i den konjunkturellt betingade delen av arbetslösheten.\r\n\r\nDet går alltså inte att skapa beständiga jobb genom att systematiskt\r\nhålla räntorna låga, försvaga växelkursen eller släppa upp inflationen.\r\nDärför finns det inte heller något motsatsförhållande mellan ett mål\r\nför inflationen på den nivå som de flesta centralbanker nu arbetar med\r\noch en politik för hög sysselsättning.\r\nOm man varaktigt vill sänka arbetslösheten måste man i stället försöka\r\npåverka den strukturella delen av arbetslösheten, det vill säga den del\r\nsom inte beror på att efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin\r\nfluktuerar upp och ned. Då är det helt andra saker än penningpolitik som\r\nmåste till. Det handlar framför allt om åtgärder som berör arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt.\r\nFör att åskådliggöra detta tänkte jag ganska hastigt visa två bilder\r\nsom ger en känsla för detta. Jag tror att jag visade dem när jag var\r\nhär förra gången. Den ena visar spridningen av antalet öppet arbetslösa\r\ni olika arbetslöshetskassor. Den andra bilden visar spridningen av\r\narbetslöshet i olika län i landet. Ni behöver inte titta på detaljerna,\r\nmen båda bilderna ger en klar bild av att det är väldigt stora skillnader\r\nmellan olika områden, och de här skillnaderna är permanenta. De synes\r\ninte påverkas av konjunkturen. Det går så att säga upp och ned på alla\r\nhåll med konjunkturen, och det antyder vad man skulle kunna åstadkomma\r\nmed en bättre fungerande arbetsmarknad.\r\nAndel öppet arbetslösa medlemmar i olika arbetslöshetskassorProcent av\r\nmedlemsantalet\r\n\r\nAnm. HTF = Tjänstemannaförbund inom handel, transport och service. SIF\r\n= Svenska industritjänstemannaförbundet. SEKO = Facket för service och\r\nkommunikation. Byggnadsarbetarkassorna består av Byggnadsarbetarnas och\r\nMålarnas arbetslöshetskassor. Industriarbetarkassorna består av\r\nMetallindustriarbetarnas, Skogs- och träfackets, Livsmedelsarbetarnas,\r\nPappersindustriarbetarnas, Grafiska arbetarnas och Industrifackets\r\narbetslöshetskassor. Antalet medlemmar i de arbetslöshetskassor som ingår\r\ni diagrammet utgjorde 2003 ca 88 procent av det totala antalet kassamedlemmar\r\ni Sverige.\r\nKälla: AMS\r\n\r\nÖppen arbetslöshet i olika länProcent av arbetskraften i respektive\r\nlän\r\n\r\nKälla: SCB\r\n\r\nProblemen på arbetsmarknaden understryks också av att den öppna\r\narbetslösheten bara nätt och jämt kom ned till 4 % under de år vi hade som\r\nallra högst resursutnyttjande i slutet av 1990-talet och början av\r\n2000-talet.\r\nÄven om penningpolitiken inte kan få några påtagliga effekter på längre\r\nsikt kan den ha effekter på sysselsättningen på kort sikt. Det handlar\r\nom att en politik som är inriktad på att nå inflationsmålet kan innebära\r\nförändringar i räntorna som tillfälligt får effekter på sysselsättningen,\r\ngör att den ökar eller minskar, beroende på hur man rör räntan. Gränsen\r\nför hur mycket penningpolitiken kan höja sysselsättningen sätts i\r\npraktiken av ekonomins långsiktiga tillväxtförmåga, som i sin tur i hög\r\ngrad hänger ihop med hur arbetsmarknaden fungerar.\r\nNär vi bedriver penningpolitik med inflationsmål innebär det under\r\nnormala omständigheter att vi kan bidra till att stabilisera den faktiska\r\ntillväxten kring den bana som ekonomin långsiktigt klarar av. Förutsättningen\r\nför det är dock att alla ekonomins aktörer, företag, hushåll, litar på\r\natt vi håller fast vid inflationsmålet. Det är en väldigt tydlig lärdom\r\nfrån 70- och 80-talen, då man försökte stimulera ekonomin gång på gång\r\nmen alla var övertygade om att det inte skulle hålla i det långa loppet.\r\n\r\nVårt redskap när vi försöker uppnå inflationsmålet är som ni alla vet\r\ni huvudsak reporäntan. Det som komplicerar det här är att när vi sätter\r\nreporäntan måste vi göra det med ledning av prognoser ett par år fram\r\ni tiden. Självfallet hinner mycket ändra sig under de här två åren, så\r\nde prognoser vi gjort från början slår inte alltid in. I viss mån kan\r\nvi kompensera det genom att vi kan ändra räntan löpande i ljuset av ny\r\ninformation. Men helt går inte det. Ibland händer det saker som påverkar\r\ninflationen ganska kraftigt med mycket kort varsel. Vi har flera exempel\r\npå det under senare år. Kraftiga elprishöjningar är kanske det bästa\r\nexemplet. En aktiebubbla som spricker. Även om många hade väntat sig\r\natt den skulle spricka visste ingen när. Sedan spricker den, och då får\r\ndet påtagliga effekter med en gång. Eller ett krig som ökar oron i\r\nvärlden och som man inte kunde förutsäga. Det dämpar efterfrågan.\r\nI sådana situationer går det inte att förhindra att inflationen hamnar\r\nvid sidan om målet. Och även om det ibland kanske skulle kunna gå att\r\nminska målavvikelserna kan man göra bedömningen att man inte är beredd\r\natt betala priset för detta genom att dra upp räntorna eller dra ned\r\nräntorna radikalt. Det är bättre att acceptera en viss målavvikelse och\r\ni gengäld få en något stabilare ränteutveckling och en något stabilare\r\nutveckling i ekonomin som helhet.\r\nNär vi i Sverige, som ett av de första länderna, valde att formulera\r\nmålet för penningpolitiken i termer av en tydlig siffra gjorde vi det\r\nav skäl som har att göra med att politiken skulle kunna göras begriplig,\r\natt man skulle kunna förankra förväntningarna, att man skulle kunna ha\r\nmeningsfulla diskussioner om huruvida vi hade lyckats uppnå vårt mål\r\neller inte. Vi gjorde det här väl medvetna om att det naturligtvis inte\r\nskulle gå att uppnå målet exakt vid alla tidpunkter. Men det skulle\r\nändå, trodde vi, kunna bidra till en bättre diskussion om penningpolitiken.\r\n\r\nFrågan är hur vi har lyckats med att uppnå vårt mål under den här tiden.\r\nMan kan börja med att titta på de genomsnittliga siffrorna. Då ser man\r\natt sedan inflationsmålet infördes 1993 har inflationen enligt\r\nkonsumentprisindex uppgått till 1,8 % i genomsnitt, medan det mått på den\r\nunderliggande inflationen som vi under en stor del av perioden i praktiken\r\nhar jobbat med har uppgått till 2,1 %. Gör vi i stället jämförelsen\r\nfrån 1995, som är det år då politiken började verka fullt ut, är\r\nmotsvarande siffror 1,4 % respektive 1,9 %.\r\n\r\nOlika inflationsmåttÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKälla: SCB\r\n\r\nSedan kan man notera att även med en politik som har lett till en\r\ninflation som ligger relativt nära målet, och det tycker jag ändå att man\r\nfår säga att de här siffrorna gör, kan man naturligtvis tänka sig att\r\nman från tid till annan har rätt stora avvikelser från inflationsmålet.\r\nDet har det varit under den här tiden.\r\nI det här sammanhanget är det kanske också en poäng att titta på\r\ninflationsförväntningarna. Har de påverkats mycket, kan man fråga sig, av\r\natt inflationen har gått upp och ned och att vi har missat målen vid en\r\ndel tillfällen. I väldigt liten utsträckning är svaret. Även om\r\ninflationsförväntningar kan mätas på olika vis är den sammantagna bilden\r\ntydlig. Från 1996-1997 har förväntningarna legat rätt väl i linje med\r\nvårt mål. Jag har ett diagram som visar förväntningar för olika grupper,\r\ninköpschefer, arbetsmarknadens parter och penningmarknadens aktörer.\r\nVi gör sådana här undersökningar regelbundet för olika grupper. Det här\r\när en mycket bättre utveckling än vad jag tror att nästan någon hade\r\nräknat med när politiken lades om.\r\n\r\n\r\nOlika aktörers inflationsförväntningar på två års siktProcent\r\n\r\nKälla: Prospera\r\n\r\nEn liten randanmärkning i det här sammanhanget. Ibland hör man i debatten\r\natt Riksbanken skulle agera asymmetriskt, att vi skulle föredra en lägre\r\ninflation framför en högre inflation. Det är intressant att se att den\r\nuppfattningen inte har något stöd i mätningarna. Det är inte så att\r\nfolk i allmänhet har den uppfattningen. Folk i allmänhet har uppfattningen\r\natt vi strävar efter 2 % inflation, det vill säga precis det vi gör.\r\nVad är det då som har orsakat de målavvikelser som jag var inne på för\r\nen stund sedan? Jag ska visa diagrammet om olika inflationsmått en gång\r\ntill och ha den som utgångspunkt för ett resonemang om det, tänkte jag.\r\nDet är fyra faktorer, tycker jag att man kan säga, som har varit\r\nsärskilt betydelsefulla.\r\nI början av perioden hade vi en mycket påtaglig nedgång i inflationen.\r\nDen hängde i första hand när det gällde KPI-utvecklingen samman med\r\natt vi gick från en situation med ett mycket högt ränteläge i Sverige\r\ntill en situation med ganska låga räntor. Det hade att göra med att vi\r\nefter krisen äntligen fick ordning på ekonomin. Det är det som gör att\r\nKPI avviker så mycket, för det är i mycket hög grad bostadskostnaderna\r\nsom har fallit under den perioden.\r\nSedan har vi ett par episoder då vi hade snabbt stigande energipriser.\r\nVid det senare tillfället var det framför allt elpriset. Vid de tidigare\r\ntillfällena var det också livsmedelspriser av olika slag som pressade\r\nupp inflationen. De här uppgångarna var i allt väsentligt relaterade\r\ntill utbudsförhållanden. Det var den bedömning vi gjorde, och vi såg\r\ndärför inte heller ett behov av att då motverka dem i någon större\r\nutsträckning med räntepolitiken. Vi bedömde att de skulle vara tillfälliga.\r\nOch det blev de också.\r\nUnder vissa perioder, inte minst under den senaste tiden men också under\r\nsenare delen av 90-talet, påverkades inflationen mycket av en lägre\r\ninternationell inflation, en lägre importerad inflation, än vi hade\r\nräknat med. Under samma period, slutet av 1990-talet och början av\r\n2000-talet, har också produktiviteten utvecklats bättre än vi och andra\r\nhade räknat med.\r\nNär man funderar kring penningpolitiken och sysselsättningen tycker jag\r\natt det är intressant att notera att under de perioder 199x-200x och i\r\når när vi har kommit under målet har vi med alla mått mätt bedrivit en\r\nmycket expansiv penningpolitik. Vi hade också vid dessa tillfällen en\r\nmycket kraftig BNP-tillväxt. Trots det har alltså inflationen blivit\r\nlåg. Det som inträffat är just att det skett förändringar på ekonomins\r\nutbudssida. De har inträffat inom landet, men vi har också påverkats av\r\nmotsvarande eller liknande förändringar utomlands. I stor utsträckning\r\när det här ett globalt fenomen. Det kan också vara intressant att notera.\r\n\r\nMed facit i hand, när man tittar tillbaka på de här tio åren, kan man\r\nse att vi inte alltid har lyckats att på ett korrekt sätt förutsäga\r\ninflationen och att penningpolitiken därför hade kunnat läggas upp på\r\nett lite annorlunda sätt. Det kan till exempel gälla 1995. Det kanske\r\nockså skulle kunna gälla 1999-2000, även om det vid det senare tillfället\r\naldrig blev något problem eftersom vi fick en annan utveckling än den\r\nvi hade räknat med i den meningen att uppgången bröts av aktieprisbubblan.\r\nI själva verket kom ekonomin att gå in i en svagare konjunktur, medan\r\ndiskussionen dessförinnan egentligen gick ut på om vi skulle behöva\r\nhöja räntorna ytterligare eller inte.\r\nSedan andra halvan av 2003, det vill säga på senare tid, har också\r\ninflationen legat under målet. Det är troligt att så fortsätter att vara\r\nfallet något halvår till enligt de bedömningar vi gör, vilket talar för\r\natt ränteläget kunde ha varit lägre under i första hand 2002 och 2003\r\nom vi hade vetat allt vi vet i dag.\r\nJag tycker att det är svårt att dra andra slutsatser av detta för vår\r\ndel än att vi naturligtvis ska göra vad vi kan för att fördjupa vår\r\nförståelse av produktiviteten, av hur det internationella prisläget\r\nutvecklas. Sannolikt är drivande faktorer utvecklingen i Asien och\r\nliknande, men även t.ex. handelsavregleringar.\r\nI det här avseendet sitter vi i allt väsentligt i samma båt som andra\r\nbedömare. Det finns inga andra svenska bedömare som på ett påtagligt\r\nsätt har avvikit i sin syn på de här sakerna under de senaste åren. Jag\r\nhar för övrigt vid samtal med kolleger utomlands under senare tid\r\ndiskuterat det här. Då visar det sig att alla har blivit överraskade av\r\nden låga globala inflationstakten och många för övrigt också av en bättre\r\nproduktivitetsutveckling. Även om det senare inte gällt i Centraleuropa.\r\n\r\nEn annan sak, för övrigt, som verkar vara gemensam är att många också\r\nhar blivit överraskade av löneutvecklingen som har blivit lägre än vad\r\nhistoriska statistiska samband antyder. Det hänger antagligen något\r\nihop med bl.a. integrationen av arbetsmarknaden över gränserna.\r\nNär den här typen av störningar inträffar, när det snabbt sker förändringar\r\ni prognosbilden, vare sig det handlar om en lägre eller en högre inflation,\r\när det som jag var inne på tidigare också rimligt att, och det har\r\ngällt även under den här perioden, fundera över om man ska låta effekterna\r\nklinga av gradvis eller om man ska agera starkt med räntevapnet för att\r\nkompensera de avvikelser som finns.\r\nEtt inslag i den debatt som vi har haft har ju varit mer eller mindre\r\nfantasifulla bedömningar av hur mycket högre sysselsättningen skulle ha\r\nkunnat vara om Riksbanken hade agerat klokare. De bud jag har sett har\r\nvarierat, från 20 000 till 75 000 jobb. Det är svårt att göra den här\r\ntypen av kontrafaktiska beräkningar, det ska medges. Det krävs en del\r\nganska djärva antaganden för att göra dem. De förutsätter inte bara att\r\nvi skulle ha varit påtagligt mer framgångsrika än de flesta andra\r\nbedömare av vart ekonomin var på väg. Det förutsätter också att vi skulle\r\nha kunnat övertyga omvärlden om att det var rimliga bedömningar. I början\r\nav den här perioden var inflationen runt 3 %, och det tror jag också är\r\nvärt att påminna sig i sammanhanget.\r\nFör att få en känsla för vilka effekterna på sysselsättningen skulle ha\r\nkunnat vara av en annorlunda räntepolitik har vi själva gjort några\r\nexperiment. De visar att det hade varit svårt att få sysselsättningseffekter\r\nsom överstiger 10 000 personer, även om man hade sänkt reporäntan med\r\nen hel procentenhet mer under det senaste året. För att få perspektiv\r\npå den siffran kan man erinra om att det finns ungefär 200 000 personer\r\nsom är öppet arbetslösa och nästan 400 000 personer som är sjukskrivna\r\ni Sverige. Jag kanske för säkerhets skull ska betona, för det förekommer\r\nmissförstånd också på den punkten, att det då inte handlar om för all\r\nframtid förlorade jobb utan om en tidsförskjutning; det tar lite längre\r\ntid i den här uppgången innan jobben kommer i gång igen.\r\nLåt mig runda av den här diskussionen. Min bild är att skiftet till låg\r\ninflation på det hela taget har fungerat bra, bättre än de flesta trodde.\r\nDet hindrar inte att politiken vid olika tidpunkter kan förtjäna kritik.\r\nDet är den typen av diskussion jag egentligen vill bjuda in till genom\r\natt nu ta upp de här sakerna. Vi har, och det har jag också varit inne\r\npå, skjutit under tvåprocentsmålet. För vår del är detta någonting som\r\nsporrar oss att fördjupa analysen och vår förståelse ytterligare. En\r\ndel av den kritik som har riktats mot oss tycker jag dock har saknat\r\nproportioner och inte varit särskilt väl underbyggd. Arbetslöshetsproblemet\r\när så allvarligt att det förtjänar en bättre och mer seriös diskussion.\r\n\r\nI och med detta tänkte jag gå över till den aktuella bedömningen, hur\r\nvi ser på läget i dag. Grunden för den presentationen är den inflationsrapport\r\nsom jag utgår från att ni har fått.\r\nDet är inte så, kanske jag ska börja med att säga, att vi har gjort\r\nnågra dramatiska förändringar jämfört med förra gången vi presenterade\r\nvår rapport. Det är det sällan. Men det är vissa förskjutningar i bilden\r\nsom man kan notera. Jag tänkte att jag skulle börja med att säga ett\r\npar ord om den internationella utvecklingen.\r\nVi tror att den internationella konjunkturen kommer att fortsätta att\r\nförstärkas. Se diagram nedan. Tillväxten har nu kommit i gång ganska\r\nrejält i USA, Sverige och euroområdet. Vi räknar med att den fortsätter\r\natt vara hög, om än inte fullt lika hög som tidigare. Men det är det\r\nnormala mönstret i konjunkturuppgångar. Det accelererar i början och\r\nsedan hamnar man på fortsatt goda, men kanske inte fullt lika höga\r\ntillväxttal.\r\n\r\nBNP-tillväxt i euroområdet, USA och SverigeÅrlig procentuell\r\nförändring\r\n\r\nAnm. Dagkorrigerade värden för Sverige.\r\nKällor: Eurostat, US Department of Commerce, NiESR, SCB och\r\nRiksbanken\r\n\r\nUppgången har överraskat något, och det beror mycket på utvecklingen i\r\nAsien, Latinamerika och Östeuropa. Den har varit bättre än vi och de\r\nflesta andra räknat med. Det kompenserar det faktum att vi nu drar ned\r\nvår bedömning en aning för Förenta staterna, som det finns en viss oro\r\nför i den allmänna diskussionen, kan man väl säga. Det är också en risk\r\nsom vi tar upp i vår diskussion framöver.\r\nDen lite högre tillväxten i kombination med något högre oljepriser gör\r\natt vi tror att det blir ett något högre internationellt pristryck än\r\nvad vi tidigare hade räknat med.\r\nNär det gäller den svenska tillväxten har vi gjort en något större\r\nförändring av vår bedömning.\r\nVi tror nu att tillväxten kan bli 3,6 % under 2004 och ungefär 3,2 %\r\nunder 2005 och 2006.\r\n\r\nFörsörjningsbalans i huvudscenariotÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\n\r\nInom parentes ser ni siffrorna från den förra rapporten.\r\nAtt tillväxten beräknas bli högre beror delvis på att vi räknar med att\r\nden internationella efterfrågan blir lite större än vad vi trodde, men\r\ndet beror också på att exporten har gått lite bättre än vad vi räknat\r\nmed, även sedan man beaktat den internationella efterfrågan. Det har\r\ndelvis med branschsammansättningen att göra. IT och telecom har t.ex.\r\nåterhämtat sig.\r\nDet finns nu siffror, som inte fanns i maj, som visar att investeringarna\r\nhar vänt upp. Vi trodde på en uppgång men var lite osäkra eftersom vi\r\nännu inte hade sett den i statistiken.\r\nVi räknar med en stabil tillväxt av den privata konsumtionen. Det är\r\ninga dramatiska förändringar. Den drivs ju på av en förhållandevis\r\nexpansiv politik.\r\nNär det gäller finanspolitiken har den information som finns i den budget\r\nsom presenterades i september tillkommit. Det har påverkat tillväxten.\r\nDet är nog den viktigaste förklaringen till att tillväxten 2005 har\r\nreviderats upp en aning, men det har även påverkat 2006 en del. Det\r\ninnebär ett något högre resursnyttjande i ekonomin. Tillsammans med de\r\nnågot högre internationella priserna innebär det att inflationstrycket\r\ni den svenska ekonomin beräknas tillta en aning.\r\nBilden av resursnyttjandet är dock inte alldeles entydig. Det är den\r\nsällan. Man kan säga att det fortfarande spretar ovanligt mycket. Tittar\r\nvi på arbetsmarknaden ser vi att siffrorna fortfarande är ganska svaga,\r\nmen det finns andra indikationer på att resursnyttjandet ändå är på\r\nväg att stiga en del.\r\n\r\n44. Andel företag i tillverkningsindustrin med maskin- och\r\nanläggningskapaciteten\r\nrespektive tillgången på arbetskraft som primär begränsningProcent,\r\nsäsongrensad\r\n\r\nKälla: Konjunkturinstitutet\r\n\r\nVi har landat i bedömningen att inflationen, trots den här upprevideringen,\r\ni slutet av vår prognosperiod kommer att vara i linje med vårt mål.\r\nJag ska nu ägna lite extra tid åt två frågor som jag tror är särskilt\r\nviktiga att ta upp i det här sammanhanget.\r\nDen ena gäller oljepriserna. Här har det varit en dramatisk utveckling\r\nunder det senaste året, och inte minst under sommaren. Vi räknar med,\r\noch det gör de flesta bedömare och även terminsmarknaden på olja, att\r\noljepriset kommer att sjunka tillbaka under de kommande åren. Vi har\r\nändå reviderat upp vår bana. Vi räknar med ett högre oljepris i slutet\r\nav perioden. Det är också i linje med vad de som jobbar med detta på\r\nheltid vanligtvis anser.\r\nOljeprisuppgången förefaller den här gången i huvudsak vara en följd av\r\nökad efterfrågan på olja. En indikation på detta är att den lediga\r\nkapaciteten inom OPEC har gått ned under perioden. Se diagram nedan. Det\r\nberor naturligtvis på att tillväxten i världsekonomin har accelererat.\r\nDen var högre i år än vad den har varit i mannaminne. En stor del i\r\ntillväxten sker i de nya tillväxtekonomierna som använder en högre andel\r\nolja i sin produktion än vad våra äldre industriländer gör. Det påverkar\r\nockså bilden.\r\n\r\n24. OPECs lediga kapacitetMiljoner fat per dag\r\n\r\nKälla: International Energy Agency\r\n\r\nNär oljepriserna stiger till följd av en stark konjunktur talar det i\r\nsig för att effekterna på konjunkturen skulle bli mindre än om de stiger\r\ntill följd av störningar på utbudssidan.\r\nUnder senare år har också en stigande oro för terrordåd drivit upp\r\npriserna. Jag tror att många räknar med att de ska falla tillbaka om den\r\noron lägger sig. Man räknar också med att de ska falla tillbaka helt\r\nenkelt av den anledningen att med de priser som nu råder finns det mycket\r\nolja i världen som det nu lönar sig att plocka upp, men som det inte\r\ntidigare lönade sig att plocka upp med de priser som rådde. Det senare\r\när också en viktig bakgrund till att vi och andra räknar med att oljepriset\r\nfaller tillbaka. Det tar ett par år innan man lyckas få i gång produktionen.\r\n\r\nNågot som är glädjande för oss - och det är direkt relaterat till det\r\njag talade om i början - är att med den inriktning som politiken i\r\nvästvärlden har haft på låg inflation under det senaste decenniet har\r\ndet varit möjligt att hittills begränsa genomslaget av oljeprisstegringar\r\ni den allmänna inflationen. Det får man en ganska tydlig bild av om man\r\ntittar på det här diagrammet. Här ser man hur oljeprisstegringarna på\r\n1970- och 1980-talen påtagligt drog upp den allmänna inflationsnivån.\r\n\r\nR4.\r\nOljepris och inflation i USA och OECD-området 1970-2004USD respektive\r\nårlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: International Petroleum Exchange och OECD\r\n\r\nDet är inte givet att detta kommer att gälla i all framtid. Om priserna\r\nligger kvar och det uppstår något slags misstroende mot vår möjlighet\r\natt hantera inflationen kan situationen bli en annan. I grunden är vi\r\nändå optimistiska på den här punkten.\r\nDetta har, som ni förstår, varit ett ledande tema vid alla internationella\r\nmöten jag har haft anledning att vara med på under den senaste månaden,\r\ni Washington och Basel bl.a. Den bild vi har stämmer väl överens med\r\nden som mina kolleger i de större industriländerna har. Man ser mycket\r\nsmå tecken på att inflationsförväntningarna hittills har påverkats av\r\nutvecklingen.\r\nDen andra frågan jag tänkte ta upp är hur inflationen hittills har kunnat\r\nbli så låg trots att tillväxten har varit förhållandevis hög. Jag har\r\nredan vidrört detta när jag gick igenom historien kring målavvikelsen.\r\n\r\nEn av de viktiga aspekterna på detta är produktivitetsutvecklingen. Den\r\nhär bilden ger en känsla för den förändring som skett. Mellan 1981 och\r\n1990 var den i genomsnitt 1,7 %. Mellan 1991 och andra kvartalet 2004\r\nvar den i genomsnitt 2,9 %.\r\n\r\n41. Produktivitetstillväxt i näringslivet sedan 1980 samt HP-trendÅrlig\r\nprocentuell förändring\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\n\r\nDiagrammet påverkas naturligtvis till viss del av var man bryter perioderna.\r\nMen vi har brutit dem på alla möjliga olika sätt och man kommer inte\r\nifrån slutsatsen att något har förändrats. Vi har haft en ganska annorlunda\r\nutveckling under senare år.\r\nTrots att vi, med de erfarenheter vi gjorde i slutet av 1990-talet,\r\nblev en aning mer optimistiska om produktivitetsutvecklingen har det\r\nblivit ännu bättre i den nedåtgående konjunkturen än vi räknat med. Vi\r\ntrodde att den bättre produktiviteten i hög grad hängde ihop med IT och\r\nliknande under senare delen av 1990-talet. Då växte IT- och telekombranschen\r\nmed en hög produktivitetstillväxt snabbt. Men det kan ju inte vara\r\nförklaringen under 2002 och 2003 och in på 2004, när dessa sektorer har\r\nkrympt så mycket i svensk ekonomi som de har gjort. Det måste finnas\r\näven andra förklaringar till detta.\r\nVi har haft förhållandevis låga löneökningar, ungefär i linje med vad\r\nvi hade räknat med. Det har också bidragit till att kostnadstrycket är\r\nlägre i den svenska ekonomin.\r\nJag talade tidigare om den importerade inflationen. Här ska sägas att\r\ndet finns stora svagheter i statistiken. Det bidrar till att det är\r\nsvårt att göra prognoser på det här området. Det är ändå svårt att undgå\r\nintrycket av att vi har haft en nedgång i de internationella priserna,\r\ni vilken det kanske finns ett mer trendmässigt inslag.\r\n\r\n\r\n\r\n26. Internationella producentpriser på bearbetade varor, utfall och\r\nprognosÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: OECD och Riksbanken\r\n\r\nEn annan sak är hur långsiktigt detta kan vara. Man kan ju tänka sig\r\nperioder när handeln avregleras och när nya industriländer etableras.\r\nDå pressas priserna. Man kanske tar bort olika typer av stöd, avreglerar\r\noch så vidare. Men detta kan förstås inte ske permanent - så småningom\r\när det ju gjort, så att säga. Under den period då man gör det - och den\r\nkan vara ganska lång - kan man få den här typen av nedpressande effekt.\r\n\r\nDe här frågorna hänger ihop med en annan fråga, nämligen hur det kan\r\nkomma sig att vi räknar med att inflationen, nu när vi tittar framåt,\r\nkommer att förbli relativt låg trots att vi har reviderat upp vår prognos\r\nför tillväxten.\r\nDen viktigaste förklaringen är att vi har låtit oss påverkas av de nya\r\nproduktivitetssiffrorna och av de lägre löneutfallen och den fortsatt\r\nsvaga situationen på arbetsmarknaden. I den bedömning vi nu gör skulle\r\nvi antagligen ha haft en aning högre inflation - en tiondel eller två\r\n- om vi inte hade låtit oss påverkas av den nya information som har\r\ninkommit.\r\nSammanfattningsvis är prognosen i huvudscenariot, som jag var inne på,\r\natt den ger en tillväxt runt 3 % eller 3½ % under de närmaste åren.\r\nInflationen väntas uppgå till 1,4 % på ett års sikt, till 2 % på två\r\nårs sikt. Motsvarande siffror för KPI bedöms bli 1,6 % respektive 2,5 %.\r\n\r\nVi redovisar också som vanligt en riskbild. Den här gången har vi bedömt\r\nden vara balanserad. Vi ser risker både hemma och internationellt som\r\nkan dra den här prognosen både upp och ned. Internationellt kanske\r\nuppåtrisken i första hand hänger ihop med oljeutvecklingen, det vill\r\nsäga om oljepriserna skulle bita sig kvar och om de skulle sprida sig.\r\nRisken är alltid att den bild som fortfarande finns av att inflationen\r\ninte kommer att stiga i större utsträckning skulle ruckas på något sätt.\r\n\r\nFör att det kan bli en svagare utveckling internationellt, med konsekvenser\r\nför inflationen, talar i första hand olika problem som har att göra med\r\nfinansiella obalanser i världsekonomin. Det är främst underskottet i de\r\noffentliga finanserna i Förenta staterna i kombination med det stora\r\nbytesbalansunderskottet där, som har sin spegelbild i stora överskott\r\ni Asien, som utgör en potentiell risk. Det finns också i många länder\r\ntendenser till starkt stigande priser på hus som möjligen skulle kunna\r\npåverka utvecklingen i kombination med sparandebrist i hushållssektorn.\r\n\r\nNär det gäller den inhemska utvecklingen handlar det om produktiviteten.\r\nDär är det bara att konstatera att vi och andra inte vet tillräckligt\r\nmycket om vad det är som pågår för att vi ska kunna göra prognoser med\r\nnågon större säkerhet. Jag kan se möjligheter eller risker både med en\r\nhögre och en lägre produktivitetsutveckling än vad vi har räknat med.\r\nAtt vi lyfter fram den här beror på att produktiviteten är en så central\r\nvariabel. Produktivitetsutvecklingen spelar en avgörande roll för hur\r\nman ska värdera inflationen.\r\nDet huvudscenario för inflationen jag gav alldeles nyss står sig även\r\nnär man har tittat på riskbilden.\r\nDärmed återkommer jag till det som jag sade på ett tidigt stadium,\r\nnämligen att vår bedömning är att inflationen blir ungefär i linje med\r\nmålet under senare delen av den här perioden. Mot den bakgrunden beslöt\r\nvi vid vårt sammanträde i går att lämna reporäntan oförändrad.\r\nI takt med att konjunkturuppgången fortgår och att resursutnyttjandet\r\nökar ytterligare i ekonomin är det rimligt att räkna med att vi gradvis\r\nkommer att behöva strama åt penningpolitiken. Den behöver bli mindre\r\nexpansiv.\r\nJag tror att det är viktigt att understryka att det inte ligger någon\r\ndramatik i detta. Det är i själva verket helt naturligt. Det är vad som\r\nbehövs i en uppåtgående konjunktur för att säkra inflationsmålet. Det\r\när vad som behövs för att vi ska få en god och stabil ekonomisk utveckling\r\ni Sverige framöver.\r\nDet är också vad flertalet bedömare som följer oss räknar med.\r\nDet förtjänar dock att understrykas att det i dag inte går att exakt\r\nange när det kan bli aktuellt att göra en första anpassning av ränteläget.\r\nDet beror som vanligt på hur vi bedömer inflationsbilden i stort, och\r\ndet beror på vilken ny information vi får in framöver.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för den genomgången. Jag lämnar först ordet till Bo\r\nBernhardsson, Socialdemokraterna.\r\n\r\nBo Bernhardsson (s): Jag vill börja med att tacka för en, som vanligt,\r\nintressant och stimulerande genomgång.\r\nJag har två frågor. Den första handlar om oljepriset och en vidgning av\r\nden problematik som hänger samman med det. Den andra frågan rör den\r\ninbjudan till samtal om Riksbankens ansvar för sysselsättningen som vi\r\nfick för en stund sedan.\r\nDen som har följt debatten i medierna under de senaste veckorna om\r\nmöjligheten för en räntehöjning har sett att det till stor del har handlat\r\nom oljeprisökningarnas roll och att oljeprisökningarna skulle kunna\r\nleda till stigande priser i allmänhet och inflation som i sig driver\r\nfram en räntehöjning.\r\nDet har skrivits och talats om ett penningpolitiskt dilemma av det skälet,\r\nvilket Lars Heikensten har berört, att redan oljeprishöjningarna är\r\navkylande på ekonomin. Om man till det skulle lägga en räntehöjning\r\nlägger man sten på bördan. Det är det som är dilemmat.\r\nJag skulle kunna ta många exempel ur debatten, men det ska jag inte\r\ngöra. Men ekonomerna vid Swedebank Markets antog för ett par veckor\r\nsedan att Riksbanken skulle tvingas höja räntan kraftigt fram emot jul\r\nnågon gång, kanske med en halv procent, drivet av i huvudsak stigande\r\noljepriser.\r\nLars Heikensten beskriver inte oljeprisets inverkan som något särskilt\r\ndramatiskt. Jag har tillsammans med några kolleger varit i Kina och\r\nfått inblick i vad som händer där. Det kan vara en utgångspunkt för att\r\nvidga den här diskussionen och dilemmat.\r\nOm man blickar in i framtiden kan man tänka sig att inte bara oljepriset\r\nutan även andra råvarupriser, priser på metall och så vidare, drivs upp\r\ndärför att vi har en väldigt snabb tillväxt och förmodligen lite högre\r\ninflation i stora ekonomier i världen som Kina, Indien och USA - men\r\ndet kanske är av andra skäl. Även jämfört med länder i vårt närområde\r\nhar vi en mycket snabbare tillväxt. Man har också en lite högre inflation\r\nän vad vi har.\r\nDetta kan leda till allmänna prisökningar som slår på svensk ekonomi\r\noch driver inflationen mycket mer än vad arbetsmarknaden och löneutvecklingen\r\ngör.\r\nJag skulle vilja ha några reflexioner över detta. Den första frågan är:\r\nHur sannolikt är detta? Det är väl svårt att svara på.\r\nJag hoppar nu över några led i den logiska kedjan. Detta kan leda till\r\natt vi tvingas möta en sådan utveckling med att driva ned sysselsättningen\r\nännu mer och driva upp arbetslösheten.\r\nJag skulle vilja höra mer om hur Riksbanken resonerar kring det här\r\ndilemmat, om man resonerar kring det, om det finns och om det skulle\r\nkunna tänkas leda till att vi har en annan syn på inflationsbekämpning\r\ni framtiden. Vi kanske till och med tvingas omvärdera inflationsmålet.\r\n\r\nDet skulle vara intressant att höra några reflexioner kring detta. Jag\r\nåterkommer till min andra fråga.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Vi kan titta på en bild som åskådliggör\r\nproblemen med oljepriset. Ni ser här vad terminsmarknaden räknar med\r\nför pris framöver. Ni ser att det är framför allt på kortare sikt som\r\nmarknaden räknar med att det blir högre oljepriser. När vi kommer längre\r\nfram i tiden har de senare uppgångarna inte påverkat bilden. Det hänger\r\nsäkert primärt ihop med det jag var inne på tidigare, att det finns\r\nrätt mycket oljereserver som kan börja exploateras.\r\n\r\nOljepris, utfall och prognos enligt terminsprissättningUSD\r\n\r\nKällor: IMF och NYMEX\r\n\r\nNu vidgar du perspektivet och säger att det finns en bredare problematik.\r\nDet gör det och den gäller andra råvaror också.\r\nDet finns också en annan frågeställning. I dessa länder kommer man säkert\r\natt gradvis ha en process liknande den vi har, där man blir mindre\r\noljeintensiv och mindre råvaruintensiv. Hur dynamiken kan se ut på längre\r\nsikt kan man fundera på. I Kina är man nog delvis inne i den fasen redan,\r\ngissar jag. Å andra sidan har tillväxten börjat stiga dramatiskt i\r\nIndien. Det finns alltså många länder som kan gå igenom denna utveckling.\r\nDärmed får vi nog räkna med en ganska stark råvaruefterfrågan många år\r\nframöver om den positiva utvecklingen i tillväxtekonomierna fortsätter.\r\n\r\nLåt oss nu titta på importpriserna. Exklusive oljeprodukter har de\r\nutvecklats väldigt förmånligt. Den process du pratar om har alltså två\r\nsidor. Å ena sidan stiger råvarupriserna - som du är inne på - mer. Men\r\nå andra sidan har vi den förändrade globala arbetsfördelningen. Produktion\r\nflyttar nu i ökad utsträckning ut till länder som betalar betydligt\r\nlägre löner. I Kinas fall handlar det om många hundra miljoner människor\r\nsom man räknar med att ta in på arbetsmarknaden under de närmaste åren.\r\nDetta bidrar i hög grad till att pressa importpriserna på importerade\r\nvaror.\r\n\r\nR7. UNDINHX exklusive el och UNDIMPX exklusive oljeprodukterÅrlig\r\nprocentuell förändring\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\n\r\nDet är oklart vilken av effekterna som kommer att dominera. Hittills\r\nhar dock den prispressande effekten på bearbetade råvaror lyckligtvis\r\nvarit dominerande.\r\nDet leder över till fortsättningen av din fråga: Hur ska man tänka kring\r\ndetta när det gäller penningpolitiken?\r\nNär vi i Riksbanken tidigare pratade om detta har det handlat inte om\r\nhöga råvarupriser utan om de låga importpriserna på bearbetade varor.\r\nHur ska man se på detta att vi år efter år har låga importpriser? Hur\r\nlångt motiverar det att vi sänker räntan i Sverige?\r\nHittills har vi haft uppfattningen att vi ska försöka sänka räntan så\r\nlångt det är möjligt i förhållande till inflationsmålet. Man kan\r\nnaturligtvis tänka sig en situation där man hamnar i ett läge där man\r\nstimulerar den inhemska efterfrågan så våldsamt, för att kompensera att\r\nman har en långsam internationell prisutveckling, att det börjar bli\r\nfarligt från andra synpunkter. Det är alltså spegelbilden av den\r\nproblematik du tog upp.\r\nExakt hur man löser detta får man reflektera över i varje enskild\r\nsituation. Det avgörande och viktiga för oss är att se till att vi inte\r\nändrar bilden av våra långsiktiga ambitioner när det gäller prisstabiliteten.\r\nSå länge inte inflationsförväntningarna påverkas har man en handlingsfrihet\r\ni båda de här situationerna.\r\n\r\nBo Bernhardsson (s): Jag vill också säga något om inbjudan till samtal\r\nom Riksbankens ansvar för sysselsättningsläget.\r\nJag konstaterade att svensk ekonomi i alla avseenden ser väldigt bra ut.\r\nDet gäller tillväxten, exporten och investeringarna. De som är optimister\r\nsäger att jobben kommer så småningom, även om det, som Riksbanken också\r\nkonstaterar i sin rapport, har dröjt lite för länge - eller i alla fall\r\novanligt länge - innan vi ser uppgången i sysselsättningen.\r\nDet är skälet till att budgeten ser ut som den gör. Vi vill stimulera\r\nsysselsättningen ytterligare därför att situationen är för dålig på det\r\nområdet.\r\nNär Lars Heikensten ska bemöta sina kritiker handlar det först om dem\r\nsom hävdar att hela omläggningen av penningpolitiken var fel. Det behöver\r\nvi egentligen inte orda så mycket om. Det är lite för lätt att bemöta.\r\n\r\nDen andra kritiken, som vi hade uppe förra gången vi träffades, säger\r\natt Riksbanken har varit för sen att sänka räntan och för snabb att\r\nhöja den. Den kritiken riktas av Konjunkturinstitutet och en hel del\r\nandra. Det handlar just om den asymmetri som uppstår, det vill säga att\r\ndet finns en tendens att ligga i den nedre delen av intervallet betydligt\r\nmer än i den övre delen.\r\nLars Heikensten säger till sitt försvar - jag tycker att det låter som\r\nett bra försvar - att långsiktigt över tiden är det svårt att med\r\npenningpolitiken hålla sysselsättningsnivån uppe. Det är andra insatser\r\nsom måste till.\r\nOm man inte tar de chanser som finns att snabbt lyfta och få en uppgång\r\ntill stånd - det handlar då om det korta perspektivet - bidrar man inte\r\ndå till att låsa in arbetskraft i arbetslöshet? Vi vet ju hur arbetslösheten\r\nfungerar; om man får gå arbetslös för länge är det svårare att ta sig\r\nur.\r\nJag vill nog ändå bolla tillbaka frågan. Jag inser att det finns en\r\npoäng i försvaret att det långsiktigt är andra instrument som ska till.\r\nMen jag tror ändå att den kortsiktiga politiken och penningpolitiken\r\nhar en väldigt viktig roll. Man måste ta de chanser som ges att hjälpa\r\ntill och driva upp sysselsättningen och få ned arbetslösheten, annars\r\nriskerar man inlåsningseffekten.\r\nDet var det jag ville ha en kommentar till.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: För att vi ska ha klarat av den delen\r\nvill jag börja med att säga att det ligger något i att det kanske kan\r\nvara lätt att bemöta den typ av kritik som jag bemötte först. Men jag\r\ntycker att jag fortfarande ofta möter en sammanblandning av de här två\r\nperspektiven: det som handlar om synen på inflationsmålspolitiken i\r\nstort och det som rör mer kortsiktiga frågor om hur den tillämpas. Många\r\nsom tar en debatt med Riksbanken blandar ihop de här två perspektiven.\r\n\r\nDet är oerhört väsentligt att det skapas en bred samsyn om att det här\r\nsättet att jobba med dessa frågor, som vi kom överens om i Sverige i\r\nbörjan av 1990-talet, är någonting som vi gemensamt ska vårda och bevara.\r\nHär spelar riksdagen en oerhört central roll. Det är därför jag valt\r\natt understryka hur väl den nya regimen trots allt har fungerat.\r\nJag håller med om att det ändå är en stor skillnad i diskussionen nu\r\njämfört med för fem sex år sedan. Det är betydligt färre som öppet\r\nifrågasätter låginflationspolitiken. Ibland känner jag dock att det ligger\r\nlite under ytan. Det var därför jag ville ta upp det.\r\nSå till frågan om Riksbankens eventuella asymmetri i tillämpningen. Min\r\nbild av hur det har fungerat under de här åren är att under några år i\r\nbörjan hade vi helt naturligt inte så mycket erfarenhet av hur ekonomin\r\nskulle bete sig under låg inflation. Det var då naturligtvis svårare\r\natt göra bedömningar. Inflationen kom, som jag var inne på, av olika\r\nskäl att utfalla bättre. Inflationsförväntningarna kom ned snabbare,\r\nräntorna föll och så vidare.\r\nDärutöver har två väsentliga saker inträffat. Det är den annorlunda\r\nglobala miljö som vi har varit i - med ett lågt pristryck - och att\r\nproduktiviteten i Sverige har överraskat. Jag kan försäkra att det inte\r\nhar funnits någon önskan att underskrida målet. Vi har vid flera tillfällen,\r\ni likhet med andra länders centralbanker, blivit överraskade av\r\nutvecklingen. Så enkelt är det.\r\nDu tar också upp den svåra frågan om avvägningar i räntepolitiken och\r\nvilka effekter man kan tänka sig att det får på kort sikt för bl.a.\r\nsysselsättningen.\r\nI början av 80-talet, innan jag började syssla med sådana här frågor,\r\nägnade jag mig åt arbetsmarknadsfrågor. Mot den bakgrunden är jag beredd\r\natt hålla med dig om att det kan finnas effekter av den art du nämner.\r\n\r\nOm inte arbetsmarknaden fungerar väl kan arbetslösheten bita sig fast.\r\nDå måste man fundera på hur man får arbetsmarknaden att fungera så att\r\nde som blir arbetslösa inte stannar i arbetslöshet.\r\nÄven om det är vi som har huvudansvar för stabiliseringspolitikens\r\ninriktning i den här regimen kan vi ändå inte med räntan på riktigt kort\r\nsikt kompensera alla andra möjliga förändringar med effekter på inflationen\r\neller sysselsättningen. Om det fattas beslut, som jag har för mig att\r\nman gjorde i fjol, om att reducera antalet arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatser med 10 000 eller 15 000 - jag minns inte exakt, men i den\r\nstorleksordningen - har vi ingen möjlighet att på kort sikt motverka detta.\r\n\r\nJag kan bara försäkra att med det system vi har är vi intresserade av\r\natt ta de chanser vi kan - vi ska enligt lagen ta till vara de möjligheter\r\nsom finns - att ta hänsyn till andra mål för den ekonomiska politiken,\r\nom inflationen medger detta. Sysselsättningen är självklart ett annat\r\nmål för den ekonomiska politiken.\r\nDet finns situationer som jag har varit med om under de här åren när vi\r\nhar agerat väldigt snabbt och kraftfullt. Våren 1996 sänkte vi räntan\r\nmed 5 %. Det var världsrekord, vill jag minnas, i räntesänkningar på\r\nett halvår, i alla fall bland industriländer. Hösten 1998 sänkte vi\r\nräntorna ganska snabbt i en situation när det fanns oro kring det globala\r\nfinansiella systemet.\r\nJag tycker inte att man kan säga att Riksbanken inte har velat agera\r\nsnabbt. Hade vi vetat att produktiviteten skulle bli så pass mycket\r\nbättre hade vi med all sannolikhet sänkt räntan.\r\n\r\nOrdföranden: Den första halvan av riksbankschefens presentation var ju\r\negentligen ett flammande försvarstal för den ändrade penningpolitiska\r\nregimen under den gångna tioårsperioden och i viss mån också för\r\nRiksbankens agerande under den tiden.\r\nJag ska inte ge mig in i den diskussionen främst av det skälet att jag\r\ni huvudsak kan hålla med Lars Heikensten om det som han sade.\r\nJag skulle i stället vilja ta upp två andra saker. Den ena är hur vi\r\nska se på den konjunkturfas vi befinner oss i just nu. Du nämnde själv\r\nden starka utvecklingen i Asien, Latinamerika och Östeuropa. Det är den\r\nstarka exporten och den, sett över tiden, starka tillväxt vi nu har.\r\nDet adderades till någon tiondel efter det att budgetpropositionen blev\r\noffentlig. Men uppjusteringarna var i allt väsentligt gjorda redan innan.\r\n\r\nJag skulle vilja att du gjorde några kommentarer kring hur du ser på\r\ndet förhållandet att vi ändå i den här starka konjunkturfasen har en så\r\npass expansiv finanspolitik som vi har, och hur du ser på förutsättningarna\r\natt nå det saldomål på ett tvåprocentigt överskott i de konsoliderade\r\noffentliga finanserna som riksdagen har satt upp.\r\nSedan skulle jag möjligen vilja ha ytterligare någon kommentar när det\r\ngäller situationen på arbetsmarknaden. I din inledande exposé pekade du\r\npå bl.a. den uppseendeväckande omständigheten att vi i dag har färre\r\nsysselsatta än före den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Nu\r\nser vi en eftersläpning i uppgången på arbetsmarknaden, och vi vet inte\r\nhur lång den blir. Den är redan nu avsevärt längre - tre gånger längre\r\n- än vad man hade haft anledning att förvänta sig. Samtidigt noterar\r\njag att Konjunkturinstitutet prognostiserar att arbetsutbudet och antalet\r\narbetade timmar kommer att sjunka under åren framöver i förhållande\r\ntill den totala befolkningen. KI pekar på olika möjligheter att få en\r\nökning av arbetsutbudet till stånd, t.ex. bättre integration av invandrare\r\ntill vårt land, effektivare studier som ger tidigare arbetsmarknadsinträde\r\noch senare pensionsavgångar. Samtidigt har vi inte sett många förslag\r\nsom pekar i den riktningen och som skulle indikera att det går att\r\nåstadkomma detta. Mot den bakgrunden skulle jag önska att du kunde göra\r\nytterligare någon kommentar kring framtidsutsikterna kring arbetsmarknadsläget\r\noch de implikationer de kan ha för banken.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Låt mig börja med frågan om konjunkturen.\r\n\r\nFrågan anknyter till den riskdiskussion jag förde. Vi har, som jag var\r\ninne på inledningsvis, sett en ganska dramatisk upprevidering av synen\r\npå en del av tillväxtekonomierna. Diagrammet visar prognoser från\r\nConsensus forecast för år 2004. Vi kan se hur prognoserna har utvecklats\r\nfrån januari 2003 och framåt. Det är ett genomsnitt av bedömningar som\r\nhar gjorts i världen. Den tydligt bättre tillväxten i Asien, Latinamerika\r\noch Östeuropa har räckt till för att kompensera den ökade oron som finns\r\nkring den amerikanska ekonomin.\r\n\r\n19. Consensus Forecasts under 2004 för Latinamerika, Östeuropa och\r\nAsienÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKälla: Consensus Economics Inc.\r\n\r\nDet finns dock ett problem som hänger ihop med att det är USA som har\r\nvarit loket i den här uppgången. Om det verkligen skulle vackla påtagligt\r\ni USA - vilket inte är vår bild - om huruvida tillväxten som har kommit\r\ni gång i Europa är självgenererande eller inte.\r\nVi tycker att de största riskerna för konjunkturen i det nuvarande läget\r\nhänger ihop med den internationella utvecklingen. I Sverige finns det\r\nen stabil grund för en fortsatt uppgång om den internationella utvecklingen\r\nfortsätter att rulla på.\r\nDu frågade om den expansiva finanspolitiken. Låt mig lägga på en bild\r\nsom jag hade tänkt att visa redan inledningsvis. Den här bilden visar\r\nhur finanspolitiken har fungerat bakåt sett. Det handlar om finanspolitikens\r\nbidrag till hushållens disponibla inkomster. Egentligen har politiken\r\nfungerat förvånansvärt bra i ett historiskt perspektiv. Under perioden\r\n1994 till 1999 hade vi en kraftigt kontraktiv finanspolitik, som\r\nnaturligtvis var nödvändig mot bakgrund av hur det såg ut i Sverige med\r\nstatsfinanserna i början av 1990-talet. Det var oundvikligt.\r\n\r\nFinanspolitikens bidrag till real disponibel inkomst samt\r\nkonsumtionstillväxt\r\nKälla: SCB\r\n\r\nUtvecklingen under de här åren är inte bara ett uttryck för de aktiva\r\nåtgärder som har vidtagits. Det hände andra saker i ekonomin som fick\r\neffekter både på de offentliga finanserna och på hushållens inkomster.\r\nJag tar ett handfast exempel: Många människor sålde aktier i slutet av\r\n1990-talet. Det ledde till ökade skatteintäkter från reavinsterna. Det\r\nregistreras i detta sammanhang som ett negativt bidrag från finanspolitiken.\r\n\r\nSedan fattades beslut i slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet\r\nom att lägga om politiken i vad som de facto var en mer expansiv riktning.\r\nDet handlade i och för sig om åtgärder som snarare var långsiktigt\r\nmotiverade, det vill säga skattesänkningar och liknande. Jag minns att\r\njag vid den tidpunkten var rätt orolig för detta därför att detta skedde\r\ni ett läge när konjunkturen fortfarande var stark. Sedan visade det sig\r\natt när aktiebubblan sprack gick luften ur uppgången. Därför visade sig\r\ndenna omläggning komma väl i tiden. Ni ser här att finanspolitiken har\r\nhaft en expansiv effekt i det läge när konjunkturen vek.\r\nHur ska man se på detta framöver? Det är bra att du frågar. Jag har\r\nuttryckt en del oro. Det blir lätt så att det jag säger tolkas som att\r\njag tycker att man inte ska ägna sig åt en politik som spär på i uppgångar\r\n- att det orsakar problem för oss. Det är egentligen inte det som är\r\nmitt problem. Mitt problem är hur jag ser på de offentliga finanserna\r\npå längre sikt. Jag vill gärna göra den distinktionen.\r\nDet ingår i vårt jobb att sätta räntan utifrån de förutsättningar vi\r\nhar. I de förutsättningarna ingår den internationella utvecklingen, den\r\nfinanspolitik riksdagen lägger fast och vad det nu kan vara. Det kan vi\r\nhantera. I det här läget blev politiken mer expansiv, och då fick vi\r\nantagligen som följd av detta ha ett något annat ränteläge än om politiken\r\nvarit mindre expansiv - och tvärtom. Det kan vi förhoppningsvis klara\r\nav.\r\nSkälet till att jag kommenterade de offentliga finanserna i juni i en\r\ntidningsartikel - i själva verket innan de nuvarande förslagen låg på\r\nbordet - var att jag såg en risk för att finanspolitiken med den inriktning\r\nden redan då hade skulle leda till att det skulle bli svårt att uppnå\r\nmålet om 2 % överskott över konjunkturcykeln. Det är ett väsentligt mål,\r\nav precis de skäl riksdag och regering har lagt fast, nämligen att det\r\nskapar en bättre handlingsfrihet i framtiden och att vi får en allt\r\näldre befolkning som ställer stora krav på de offentliga finanserna\r\nframöver - större i Sverige än på många andra håll.\r\nBudgetreglerna har varit en grundbult i det ekonomisk-politiska system\r\nvi har haft de senaste tio åren. Jag vill därför understryka betydelsen\r\nav att vi inte ger upp dem. Och det kände jag en oro för i somras. Den\r\noron kvarstår förstås eftersom politiken har blivit mer expansiv än vad\r\njag då hade möjlighet att förutse.\r\nSlutligen har vi frågan om arbetsmarknaden. Jag är osäker på var fokus\r\ni din fråga ligger. Vi tror att det ska ske en uppgång i antalet arbetade\r\ntimmar och antalet sysselsatta framöver. Det är svårt att tro att så\r\ninte skulle ske om konjunkturuppgången rullar på. Vi ser redan tecken\r\npå att antalet arbetade timmar har ökat. Man har uppenbarligen inte\r\nkommit dithän att man anställer fler personer, ännu räcker det med att\r\nlåta dem som jobbar jobba mer. Det hänger också ihop med att sjukfrånvaron\r\nhar minskat en aning, såvitt jag förstår. Nu såg jag nyligen också att\r\nantalet tillfälligt anställda har ökat. Det förefaller alltså i högsta\r\ngrad rimligt att tro att sysselsättningen kommer att öka. Vi har räknat\r\nmed att detta sker i grova drag runt årsskiftet. Det framgår av det jag\r\nsade tidigare att det inte hindrar att det finns ett bredare problem\r\nkring arbetslösheten som hänger ihop med olika strukturella aspekter på\r\nhur arbetsmarknaden fungerar.\r\n\r\n38. BNP, arbetade timmar och sysselsättningÅrlig procentuell förändring,\r\ntre kvartals glidande medelvärde\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\n\r\nKarin Pilsäter (fp): Jag ska be att få tacka för den inledande genomgången.\r\nDen var mycket intressant. Det är där du slutar som vår diskussion\r\nbörjar i det här huset. Inte minst gårdagens partiledardebatt visar att\r\nvi politiker har mycket att hantera här som, hur mycket ni än skulle\r\nvilja, Riksbanken inte kan göra mycket åt. Jag tänkte ta upp frågorna\r\nkring effekten av konjunkturpolitiken.\r\nPenningpolitikens utformning handlar om att bedöma hur det ser ut\r\n12-18-24 månader framöver och justera räntan nu utifrån det. Då är det\r\nalltid mycket lättare att efteråt säga hur man borde ha gjort än att\r\ngöra det innan.\r\nDet har hänt ganska mycket de senaste åren. För några år sedan fick ni\r\nkritik för att ni inte var tillräckligt mycket inne på den nya ekonomin\r\ndär allt skulle gå på räls. Sedan har kritiken kommit från andra håll.\r\nTror ni att mekanismerna är stabila över tiden eller att även effekten\r\nav en ränteförändring slår igenom snabbare eller långsammare nu än\r\ntidigare i och med att ekonomins funktionssätt förändras?\r\nSedan var det frågan om stabiliseringspolitiken. Du visade alldeles\r\nnyss att det var mer slump än skicklighet att den finanspolitiska\r\nstimulansen 2002 visade sig vara vältajmad, när i själva verket den verkade\r\nvara dåligt tajmad då beslutet fattades. Sedan blev det en snabb\r\nkonjunkturförsvagning. Det var kanske andra konjunkturer än de ekonomiska\r\nsom avgjorde. Har du någon fundering på utväxlingen mellan finans- och\r\npenningpolitiken? Är det meningsfullt att bedriva finanspolitisk fine\r\ntuning på det sättet, är det över huvud taget möjligt, även om det där\r\när kortare handläggningstider, att få de utjämnande effekterna, eller\r\nom man lika gärna skapar instabilitet?\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Jag går först till frågan om effekter av\r\nränteförändringar. Det finns goda skäl att tro att det sker förändringar\r\ni detta avseende över tiden. En uppenbar möjlig sådan effekt hänger\r\nihop med hur hushållens skuldsituation har förändrats. Låt mig visa ett\r\ndiagram som jag visat tidigare här i utskottet. Den övre kurvan visar\r\nhushållens skulder som andel av hushållens inkomster. Den nedre kurvan\r\nvisar hushållens räntekostnader som andel av hushållens inkomster. Att\r\nden senare kurvan avviker från den första hänger ihop med att ränteläget\r\nnu är så mycket lägre. Man har större skulder men man betalar ändå lägre\r\nräntor.\r\n\r\n32. Hushållens skuldkvot och räntekvotProcent av disponibel inkomst\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\n\r\nHushållen har i dag i betydligt större utsträckning än tidigare rörliga\r\nlån. Det innebär att ränteförändringar slår mer direkt på hushållens\r\nplånböcker. Det får i sin tur effekter på den allmänna efterfrågan.\r\nSådana skillnader har länge funnits mellan länder. Vissa länder, t.ex.\r\nTyskland, har haft betydligt fler bundna lån, medan England har haft\r\nbetydligt fler rörliga. Det påverkar stabiliseringspolitikens effekter.\r\n\r\nLåt mig ge ett exempel till. Det hittillsvarande handlar om kopplingen\r\nmellan ränteläget och allmänna efterfrågan - egentligen kopplingen mellan\r\nränteläget och hushållens konsumtion. Nästa led: Hur påverkar det här\r\ni sin tur sysselsättningen? Jag drar mig till minnes ett samtal jag\r\nhade med min brittiska kollega för en tid sedan. Det handlade om att de\r\ngång på gång har trott att de skulle få mer uppdrivna löner. Den höga\r\nefterfrågetillväxten skulle leda till att de fick så många människor i\r\narbete att lönerna skulle drivas upp. Men det som synes inträffa i\r\nStorbritanniens fall är att den ökande efterfrågan i hög grad tillgodoses\r\nmed arbetskraftsimport. De traditionella siffrorna på arbetslöshetsutvecklingen\r\ni Storbritannien påverkas däremot inte så mycket. De har gått ned långt\r\nredan, medan det som nu händer när tillväxten skjuter fart är att man\r\ni stället utnyttjar arbetskraft som kommer in i landet. Jag nämner detta\r\nsom ett exempel på en strukturell förändring som kan påverka effekterna\r\nmellan efterfrågan och sysselsättning.\r\nHur ser jag på finanspolitiken och möjligheterna till fine tuning? Synen\r\npå finanspolitiken förändrades gradvis under 1960- och 70-talen. Det\r\nblev tydligare att en finjusterad finanspolitik inte fungerade särskilt\r\nväl. Ibland blev det bra, som det har blivit nu i början av 2000-talet.\r\nIbland blev det dåligt. Det var väl ungefär fifty-fifty. Det var en\r\nhuvudorsak till att man lämnade den uppläggningen av den ekonomiska\r\npolitiken.\r\nMed den regim vi har i dag med ett ansvar för inflationsutvecklingen\r\nkommer vi ofta i praktiken att kunna bidra till att utjämna\r\nkonjunktursvängningar. Men vår kunskap om vart ekonomin är på väg 1-2 år framåt\r\när inte sådan att vi får sätta ambitionen alltför högt.\r\nAtt försöka finjustera den allmänna efterfrågenivån i landet med hjälp\r\nav finanspolitiken känner jag mig mycket skeptisk till. Det behöver\r\ndock inte hindra att man kan vidta åtgärder som inriktar sig på speciella\r\nområden, speciella delar av landet, speciella yrkeskategorier eller\r\nspeciella sektorer. Sådana åtgärder får snarare ställas mot vad\r\nalternativet vore i de fallen för att åstadkomma de önskade effekterna.\r\nJag tog tidigare exemplet att man drog tillbaka arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder. Det hade vi ingen möjlighet att kompensera. Det är klart att\r\ndet går att vända på kuttingen och att snabbt sätta in arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder och på det viset göra någonting åt arbetslösheten på kort sikt.\r\nMen då handlar det alltså inte om att stimulera den allmänna efterfrågan.\r\n\r\n\r\nKarin Pilsäter (fp): Jag tänkte fråga just om att stimulera den allmänna\r\nkonsumtionen. Det pågår en samhällsdiskussion om detta, även i det här\r\nhuset, om att det är den vägen man ska följa upp.\r\nDe krav du kommenterade tidigare var att man ville att ni först skulle\r\nsänka räntan och sedan vänta längre med höjningarna. Det innebär, såvitt\r\njag förstår, att effekten skulle vara att räntepolitiken blir mer slagig.\r\nVilken utväxling får man i så fall på den långsiktiga samhällsekonomiska\r\nutvecklingen av en mer slagig ränta i förhållande till att något fler\r\npersoner befinner sig i arbete för att man har gått ur senare eller\r\nkommit in något tidigare?\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Vi gör prognoserna. Vi tittar normalt\r\nsett ett till två år framåt. Och vi följer förutbestämda mötesplaner.\r\nVi tror att man då åstadkommer en rimlig, stabil penningpolitik. Men\r\nibland kan det finnas skäl att agera snabbt. Jag nämnde hösten 1998 som\r\nett exempel. Jag kunde ha nämnt 11 september som ett annat. Vi valde då\r\natt agera snabbt eftersom det fanns skäl till detta. Det är vad jag kan\r\nsäga om slagigheten.\r\nDet finns en föreställning som man ibland stöter på i debatten om att\r\nvi arbetar annorlunda än Federal Reserve, att de är känsligare på något\r\nvis och flyttar räntorna upp och ned i större utsträckning än vi. Det\r\när inte min föreställning. De har av olika skäl inte ett lagstadgat\r\ninflationsmål. Det ligger långt tillbaka i deras historia. Men de arbetar\r\ni huvudsak som om de hade ett inflationsmål. Det är dock sant att man\r\nkan se att deras räntor har svängt mer. Men då ska man komma ihåg att\r\nmycket av det vi gör gör vi mot bakgrund av vad de har gjort. Amerika\r\när så dominerande i sammanhanget att när de ändrar räntorna dramatiskt\r\nför att kompensera konjunkturen är det ingångsvärde för oss. Vår konjunktur\r\nblir helt enkelt stabilare. Vi behöver ändra mindre därför att de redan\r\ngjort en del av jobbet.\r\n\r\nMats Odell (kd): Jag vill också tacka för din intressanta exposé över\r\ntio lyckosamma år med ett tydligt och alltmer trovärdigt fast inflationsmål.\r\n\r\nDet är två saker jag gärna vill ta upp i anslutning till detta.\r\nNyckelfaktorer är produktivitetsutvecklingen, som har varit mycket lyckosam,\r\narbetsmarknadens funktionssätt, sysselsättningen, som har varit mindre\r\nlyckosam. Jag var med på samma delegationsresa som Bosse Bernhardsson\r\ntill Kina. Vi kunde där konstatera att mycket av svenska företags\r\ninvesteringar sker där.\r\nJag vill också säga lite grann omkring det stora bytesbalansöverskottet,\r\ntill skillnad från det amerikanska stora underskottet, och importpriserna,\r\nsom till dels är import från svenska företag, dotterbolag, där numera\r\nproduktionen ligger. Sysselsättningen ökar i länder i Sydostasien och\r\nländer i Östeuropa.\r\nAngående produktiviteten: Det står på s. 38 i inflationsrapporten om\r\nproduktiviteten att en del kan vara av övergående karaktär. Men till en\r\ndel bedöms den starka produktivitetstillväxten också avspegla mer\r\nlångsiktiga faktorer. Det skulle vara intressant om du utvecklade detta.\r\n\r\nArbetsmarknadens funktionssätt är intressant även i dag. Vi ska se hur\r\nde som har ansvaret för arbetsmarknaden och dess misslyckanden skjuter\r\npå Riksbanken och penningpolitiken för eventuella marginella skillnader\r\ni sysselsättning. Problemen med arbetsmarknadens funktionssätt har inte\r\nåtgärdats. Du har själv pekat på vilken enorm potential - det gör alla,\r\nOECD, IMF, EU-kommissionen - som finns och att åtgärderna ska sättas\r\nin där. Det kan vi lämna därhän i dag.\r\nExporten har överraskat positivt, och importpriserna utvecklas förmånligt.\r\nKan det ligga ett element av den ökade \"outsourcingen\" i den ökade\r\nproduktiviteten, det vill säga att produktionen i praktiken är en del\r\nav den svenska exporten som går som tåget, där sysselsättningen sjunker\r\noch vinsterna ökar i de svenska exportföretagen? Låga importpriser för\r\ninsatsvaror ligger i den svenska exporten och sysselsättningen är\r\nlångsiktigt på väg från landet, men vi sätter samman produkter som går på\r\nexport härifrån och det lyfter exportsiffrorna, dock inte sysselsättningen.\r\n\r\nBytesbalansöverskottet har en annan sida. Vi ser att Sverige trendmässigt\r\nhar lägre investeringar än EU totalt sett, men även de 15 gamla länderna.\r\nDet avspeglar sig i det stora bytesbalansöverskottet. Det är allvarligt\r\npå längre sikt om vi inte investerar här utan i andra länder. Det skulle\r\nvara intressant om du kunde kommentera de faktorerna.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Vi har haft en ganska förmånlig utveckling\r\nunder senare år också när det gäller inhemska priser, förutom att vi\r\nhar haft det när det gäller importpriserna. Precis som jag har varit\r\ninne på är produktivitetsutvecklingen en viktig aspekt på detta. När\r\nman reser i landet och pratar med företagare, fackliga företrädare,\r\nlänsarbetsnämnder och liknande ser man många konkreta exempel på den\r\nprocess du talar om.\r\nJag besökte i vintras en såg vid Indalsälven. Ägaren berättade att han\r\nhade lagt 10-procentiga produktivitetskrav per år i tre år framåt på\r\nsin verksamhet. Det var nödvändigt därför att han räknade med att\r\nkonkurrensen från Ryssland skulle komma att utvecklas på ett sådant sätt.\r\nDet påverkar i sin tur köpare av byggmaterial, de kan bygga billigare\r\noch så vidare. I det fallet var det inte utflyttning utan en\r\nproduktivitetsförbättring inom landet som blev resultatet av den skarpare\r\nkonkurrensen. Ett annat företag jag besökt nyligen övervägde att flytta\r\nut en verksamhet till Estland. Företaget var mer lågproduktivt, och man\r\nklarade inte de nuvarande lönerelationerna.\r\nMan behöver alltså inte dra in Kina för att se att något pågår. Samtidigt\r\nkänner jag ibland en viss osäkerhet för hur unikt och dramatiskt detta\r\när i ett svenskt historiskt perspektiv. Vi har haft en fantastisk\r\nstrukturomvandling över århundraden.\r\nJag hörde Alan Greenspan säga att man i Förenta staterna har haft samma\r\nsysselsättningsgrad i 100 år, men man håller i stort sett inte på med\r\nnågonting man höll på med för 100 år sedan. Det är i huvudsak sant också\r\nhos oss. Ekonomin förändras hela tiden. Sysselsättningsnivån bestäms\r\negentligen av något annat. Den bestäms av institutionerna i övrigt i\r\nekonomin.\r\nKonkret handlar det om att när arbetsplatser försvinner - av vilket\r\nskäl det nu är - gäller det att det kommer nya arbetsplatser till stånd.\r\nDet har att göra med investeringsklimatet. Det hänger också ihop med\r\nrörlighet och utbildning och den typen av faktorer. Egentligen har\r\nSverige goda traditioner på området. Strukturomvandlingen under 1950-\r\noch 1960-talen fungerade väl i landet utifrån det perspektivet. Det här\r\när alltså problem som går att hantera, det vill jag betona. Ibland kan\r\nman få känslan av att alla jobben försvinner till Asien, men själva\r\npoängen är att de jobb som inte kan försvara de höga löner vi har i\r\nlandet försvinner. Då gäller det att se till att politiken bedrivs så\r\natt vi får nya jobb som kan klara våra lönenivåer och som ger oss ett\r\nfortsatt högt välstånd.\r\n\r\nMats Odell (kd): Jag besökte för någon månad sedan Volvokoncernens mest\r\nlönsamma företag, Volvo Aero i Trollhättan. Där tillverkas delar till\r\nflygmotorer. Jag undrade varför detta fortfarande sker i Sverige med\r\nhög lönsamhet. Det var för att vi fortfarande har ett litet försprång\r\nvad gäller metallurgi, det vill säga de olika värmezoner som finns i en\r\njetmotor och som kan hantera detta metallurgiskt. Det är nu en utveckling\r\nsom är på väg till Kina, Indien eller vart du vill. Vår komparativa\r\nfördel hänger på sköra trådar, det vill säga att vi fortfarande kan ta\r\nut så pass höga priser för spetskompetens. Det stora bytesbalansöverskottet\r\n- som många tycker är positivt men som faktiskt avspeglar en misstro\r\nmot investeringsklimatet i Sverige, till skillnad från USA, det är dit\r\nkapitalsummorna går, det är därför de klarar sig - är inte Riksbankens\r\nuppgift. Men exporten överraskar uppåt och importpriserna minskar, och\r\ndet ligger där allvarliga långsiktiga tendenser som vi behöver fundera\r\npå. Jag är glad för de svar du har gett, men hemläxan är i det här huset\r\noch inte vid Brunkebergs torg.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Jag talade om produktivitetsförändringar\r\npå Nationalekonomiska Föreningen i februari förra året. Där finns det\r\nen del långsiktiga resonemang kring hur man kan se på detta.\r\n\r\nLars Bäckström (v): Vi har väl läxor att göra på alla torg. Det är ett\r\ndelat ansvar. Jag är gammal lärare!\r\nJag vill först tacka riksbankschefen i någon mån för föredraget men ett\r\nän större tack för beslutet om räntan. Jag är mycket tillfreds att den\r\ninte gick uppåt.\r\nNär ett sådant beslut ska fattas i Riksbanken tittar ni på mycket. Jag\r\nhar försökt att läsa på under morgonen, men såvitt jag förstår - jag\r\nväljer det enklaste, trubbigaste måttet, KPI, det som människor i landet\r\nförstår - ligger KPI i Sverige lägre, det folk i gemen kallar inflation,\r\nän i de flesta andra länder. Det är en retorisk fråga. Jag tror mig\r\nveta svaret. Jag påstår mig veta att det är så. Men jag kan ha fel. Det\r\nförekommer. Jag vill att en riksbankschef som vet mer än vad jag gör\r\nberättar hur det är. Om det är så, varför är det så? Jag tänker på\r\neuroområdet.\r\nJag har en mer knepig fråga. Om jag var riksbankschef - jag tror ni gör\r\nså - skulle jag titta på vad som i ekonomkretsar kallas för BNP-gap. Ni\r\ntittar på hur bruttonationalprodukten växer. Sedan hittar ni på en annan\r\nbruttonationalprodukttillväxt, något som kallas för potentiell BNP. Det\r\när något som ingen riktigt vet vad det är. Sedan säger ni att de är\r\nlika. Då är det risk för inflation och räntan måste höjas.\r\nDet där är lite knepigt. Det är något som liksom finns och inte finns\r\nsom bestämmer hur något ska ske som påverkar människors vardag.\r\nPå s. 38 konstaterar ni att ni egentligen inte vet vad den potentiella\r\nBNP:n är. Det finns tre metoder. Beroende på vilken det är fråga om\r\nkommer man fram till helt olika resultat.\r\nJag tror att det är viktigt att utveckla detta för allmänheten eftersom\r\ndet är så oerhört styrande - detta för klarhetens och den allmänna\r\ndebattens skull. Jag har en kommentar som jag tycker tyder på att det är\r\nväldigt långt tills gapet sluts. Av diagrammet på s. 38 att döma är väl\r\ngapet snart slutet, och då finns risken för en räntehöjning.\r\nJag ska ta ett väldigt handfast exempel, och nu talar jag inte om att\r\nvi kan få ut dem i arbetskraften som t.ex. är sjukskrivna eller\r\nförtidspensionerade. I stället gäller det en väldigt enkel och mera handfast\r\nsak, nämligen unga kvinnor och män i åldern 25-30 år som är högutbildade\r\nakademiker. De är, får vi förutsätta, välutbildade och kunniga. Samtidigt\r\när det rekordarbetslöshet bland dessa. Vi har ju hört om unga civilekonomer,\r\nsåväl kvinnor som män, med magisterexamen och toppbetyg i alla ämnen\r\nsom gått arbetslösa i två och ett halvt år.\r\nJag har kontrollerat detta med vänner jag har. Sådana människor som jag\r\nnyss nämnde får i Storbritannien jobb på studs. Man anställer till och\r\nmed människor med filosofie examen på banker eftersom de sägs vara\r\nvälutbildade och ha bevisat att de kan lära sig något. Biologer anställs\r\npå banker därför att de kan räkna. Men i Sverige är det rekordarbetslöshet\r\nbland topputbildade unga akademiker. Tyder inte detta på att vi har ett\r\nstort BNP-gap som kan slutas?\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Jag väljer nog att nu suga åt mig av\r\nditt inledande beröm. Det gör jag i trygg förvissning om att jag inte\r\nalltid kommer att kunna glädja dig.\r\nNär det gäller konsumentprisindex har du rätt. Det kan hända att det\r\nfinns länder som har ännu lägre siffror än vi. Bland annat har man i\r\nNorge på senare tid haft en mycket låg inflation. Nu har den gått upp\r\nlite grann så jag vågar dock inte uttala mig exakt. Men fram till den\r\nallra senaste tiden har inflationen legat lägre där.\r\nLåt mig visa ett diagram. Som du ser har vi under senare tid kommit\r\npåtagligt under euroområdet. Så var det också, vill jag minnas, runt\r\nåren 1999 och 2000. Jag tänker då på den diskussion som Karin refererade\r\ntill om den nya ekonomin och sådant.\r\n\r\nR10. Inflation i Sverige, euroområdet och USAÅrlig procentuell\r\nförändring\r\n\r\nKällor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och SCB\r\n\r\nEn första naturlig sak att titta på är arbetskraftskostnadsutvecklingen,\r\nför den spelar en mycket stor roll, eller egentligen enhetsarbetskraftskostnaden\r\ndär man tittar på produktiviteten och på lönekostnaderna. Under senare\r\ntid har vi kommit ned även under USA i det här fallet, och vi har redan\r\ntidigare legat under euroområdet. Det har varit en väsentlig faktor.\r\nDetta beror inte på att vi på det hela taget har haft en lägre\r\nlöneökningstakt. Det är möjligt att vi för närvarande ligger i nivå med\r\neuroområdet, möjligen till och med lite lägre. Jag minns inte exakt. Men\r\ngenerellt under de här åren har det inte varit så, utan det är\r\nproduktiviteten som har överraskat positivt, vilket jag tidigare var inne på.\r\nDet är det som är det avgörande.\r\n\r\nR11. Arbetskraftskostnad per producerad enhet, Sverige, USA och\r\neuroområdetÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, SCB och Riksbanken\r\n\r\nVarför har den gjort det? Tyvärr är det inte en fråga som jag, som jag\r\nockså tidigare varit inne på, har ett riktigt bra svar på. Min enda\r\ntröst är att det har ingen annan heller. Jag skulle gissa att en viktig\r\nskillnad mellan Sverige och euroområdet är att vår ekonomi är betydligt\r\nmer öppen. Vi påverkas mycket mer av konkurrens från omvärlden än vad\r\nmånga av de här länderna gör. Det tror jag är en starkt drivande faktor\r\nför vår utveckling. Men det är mycket möjligt att det också finns andra\r\nförklaringar. Det kan exempelvis handla om att vi sektorsmässigt har\r\nlegat ganska väl till. Möjligen kan det förklaras med att svenskt\r\nnäringsliv har varit bättre på att omorientera sig kring växande sektorer,\r\nIT och annat. Det kan också vara så att vi har haft lite tur och legat\r\ni de rätta sektorerna vid den här tidpunkten. Rimligen är det lite av\r\nbåda.\r\nItalien har t.ex., på tvärs med vad alla trott, både vad gäller\r\nproduktiviteten och tillväxten överraskat väldigt negativt under senare år.\r\nEn faktor i sammanhanget tror jag är att Italien i allt väsentligt\r\nexporterar till länder som också haft en svag utveckling, medan vi har\r\nlyckats ganska väl med att omorientera vår export till Förenta staterna\r\noch till flera av de tillväxtländer som har vuxit betydligt bättre.\r\nDu reser sedan frågan om produktionsgapet. Som du säger har vi olika\r\nberäkningar på detta. Att vi har valt att redovisa flera stycken är\r\njust för att tydliggöra vad du säger: att det finns en stor osäkerhet\r\nkring produktionsgapen. Ibland övertolkas de där beräkningarna - att\r\ndet så att säga är det här diagrammet som i sig ger hela historien. Så\r\när det inte, utan vi får försöka titta på alla möjliga indikatorer på\r\nresursutnyttjandet i ekonomin. Jag visade tidigare en bild över\r\narbetsmarknadsläget och bristen på maskin- och anläggningskapacitet; den\r\nhär bilden visar olika branscher där man kan se att det i något fall\r\nråder brist på arbetskraft. Men i stort sett är det inte så i svensk\r\nekonomi, vilket dina exempel bekräftar. Det är alltså många sektorer\r\ndär det i det här läget inte råder brist på arbetskraft.\r\n\r\n45. Andelen företag med brist på personalProcent, säsongrensad\r\n\r\nKälla: Konjunkturinstitutet\r\n\r\nSamtidigt ska det väl sägas att för att få en bra utveckling kan vi\r\ninte vänta tills det är en situation där vi har överhettning och alla\r\när anställda fullt ut, utan vi måste agera med räntepolitiken i god tid\r\noch dämpa försiktigt innan vi är inne i nämnda situation. Det är\r\nnaturligtvis fråga om en avvägning - om hur snabbt man ska gå fram i\r\nuppåtgående konjunkturer. När vi fattar de besluten tittar vi på en mängd\r\nolika indikatorer.\r\nDu undrade vad potentiell tillväxt är för något. Ja, det är naturligtvis\r\nen bedömning av tillgängliga arbetstimmar och hur effektivt de kan\r\nanvändas. Det är det som avgör den potentiella tillväxten.\r\nStorbritannien har under en följd av år haft en hög tillväxt. Det är en\r\nviktig förklaring, men de har också en arbetsmarknad som i många olika\r\navseenden fungerar annorlunda än vår - säkert på gott och ont, men alltså\r\nannorlunda - och som inte har ett dugg med det allmänna efterfrågeläget\r\natt göra.\r\nJag har för mig att du hade ytterligare en fråga.\r\n\r\nLars Bäckström (v): Jag tycker att riksbankschefen har besvarat mina\r\nfrågor på ett fullt nöjaktigt sätt i den delen. Men jag har en kompletterande\r\nfråga: Tyder inte den höga arbetslösheten bland unga akademiker på att\r\nvi har ett väsentligt produktionsgap att sluta? Snarare handlar det om\r\nen fördjupning i den frågan.\r\nMöjligen har jag också en till kompletterande fråga. Man ska liksom\r\ninte bedöma dagen vid morgon eller lunch utan först vid dagens slut;\r\ndet är sant. Vi har inte stått utanför EMU så väldigt länge; det är\r\nockså sant. Men hittills har det inte, tycker jag, medfört några negativa\r\nkonsekvenser att stå utanför EMU. Tvärtom har det, tycker jag, medfört\r\npositiva konsekvenser. Vad tycker riksbankschefen så långt?\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: På sätt och vis var det tur att du ställde\r\nden senare frågan. Den skulle jag kunna utveckla hur mycket som helst.\r\nMen när det gäller den första frågan vet jag inte om jag kan tillägga\r\nså mycket utöver vad jag redan sagt.\r\nVi kan gå tillbaka och titta ytterligare på just unga akademiker. Men\r\ndet är uppenbart att det inte är det enda som är väsentligt i sammanhanget,\r\nutan vi måste se brett på detta - se på olika delar av landet och på\r\nolika yrkeskategorier. Vi gör också aggregerade bedömningar som kommer\r\ntill uttryck i form av de produktionsgap som du talat om. Jag är dock\r\ninte omedveten om det som du tog upp. Jag rör mig ju också i sammanhang\r\ndär jag träffar en hel del unga akademiker som just har kommit ut på\r\narbetsmarknaden.\r\nNär det gäller EMU och den diskussion du tar upp har alla möjliga\r\nargument förekommit. Jag har ingen anledning att egentligen vare sig\r\nrecensera det ena eller andra argument som förekommit. För egen del har\r\njag aldrig föreställt mig att ett medlemskap i EMU under normala\r\nomständigheter, om inte landet på något sätt befinner sig i en krissituation\r\nnär det sker, skulle få dramatiska effekter på kort sikt. De positiva\r\neffekter som jag tycker att man har kunnat se har att göra med vinsterna\r\nav långsiktig ekonomisk integration på olika sätt. Det blir billigare\r\natt växla, och det blir en större säkerhet i samband med investeringar.\r\nDen typen av aspekter handlar det om. Därför hade jag inte heller väntat\r\nmig att man efter ett eller två år skulle se några positiva\r\neffekter.\r\n\r\nRoger Tiefensee (c): Jag vill börja med att tacka riksbankschefen för\r\nen väldigt intressant inledning.\r\nJag har två spår i egentligen en och samma fråga. I rapporten beskriver\r\nni att arbetslösheten förväntas minska i takt med att konjunkturen stärks.\r\nSamtidigt pekade riksbankschefen i sin inledning på de brister, på de\r\nstrukturproblem, som ändå finns på arbetsmarknaden. Det är viktigt att\r\nha med båda de perspektiven när man talar om möjliga lösningar.\r\nMin första fråga gäller Riksbankens bedömning av jämviktsarbetslösheten.\r\nKonjunkturinstitutet kom ju i går med en rapport om lönebildningen där\r\njämviktsarbetslösheten bedöms ligga på ungefär 4,2 %. Man pekar också\r\npå strukturproblem som man skulle behöva åtgärda för att ändå kunna ha\r\nlåg inflation och låg arbetslöshet. Frågan är egentligen om Riksbanken\r\ndelar denna bedömning och hur stora bidragen av ett bristande funktionssätt\r\npå arbetsmarknaden i så fall är till de inflationstendenser som ni ändå\r\npekar på.\r\nDen andra delen av frågan gäller att ni också skriver att prisutvecklingen\r\npå fastigheter samt ökad skuldsättning har viss stimulerande effekt på\r\nden privata konsumtionen. Som jag bedömer det ligger det en väldig risk\r\ni detta eftersom många nu har rörliga lån, samtidigt som man kan se att\r\nreporäntan kommer att höjas och att marknadsräntorna kommer att höjas.\r\nVilken bedömning gör Riksbanken i det avseendet - detta dessutom kopplat\r\ntill att man för en expansiv finanspolitik som kan tidigarelägga en\r\nräntehöjning? Vad finns det för risk i fråga om att räntehöjningen kommer\r\natt bryta den privata konsumtionen?\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: När det gäller den första frågan är det\r\nkanske klokt att gå tillbaka till det som Lars Bäckström tog upp om den\r\npotentiella tillväxten och produktionsgapet. Det är alltså tillgänglig\r\narbetskraft i timmar och produktionsutvecklingen som avgör den potentiella\r\ntillväxten och som därmed i grunden avgör hur mycket av efterfrågan vi\r\nkan släppa fram utan att riskera att inflationen accelererar. Då är det\r\nklart att olika typer av åtgärder som bidrar till att fler människor\r\nfinns tillgängliga på arbetsmarknaden eller till att produktiviteten\r\nförbättras, allt annat lika, gör att vi kan släppa fram en högre\r\nefterfrågan i ekonomin.\r\nI själva verket är det väl så - för att gå tillbaka till diskussionen\r\ninledningsvis - att hade ni frågat mig och kanske de flesta andra\r\nsvenskar som följde svensk ekonomisk utveckling under 70- och 80-talen,\r\nom vi skulle ha kunnat ha haft en så hög efterfrågan som vi haft under\r\nde här åren, så skulle nästan alla ha sagt: Nej, det kommer inte att gå.\r\nDå kommer inflationen att accelerera.\r\nDet faktum att produktionsutvecklingen har blivit bättre än vi räknat\r\nmed har alltså varit oerhört väsentligt för resultatet, i form av\r\nreallöner och annat som jag här talat om. Man ska således inte misströsta\r\nnär det gäller detta. Den typ av stabiliseringspolitisk regim som vi\r\nhar innebär möjligheter att beakta effekterna av de reformer som eventuellt\r\nsker och de effekter dessa får på arbetsmarknad och produktivitet. Sedan\r\när det en annan sak om man alltid ser förändringarna i tid och om man\r\nuppskattar effekterna på ett korrekt sätt. Risken finns alltid, som vi\r\ntidigare var inne på, att man kan missa i bedömningen. Men i grund och\r\nbotten finns det över tiden all anledning att tro att åtgärder som på\r\nolika sätt gör att ekonomin fungerar bättre också kommer att kunna\r\nresultera i lägre räntor, en högre efterfrågan och en bättre välståndsutveckling\r\ni landet.\r\nNär det gäller jämviktsarbetslösheten brukar vi inte ge oss in på\r\nspecificeringar. Vi skulle bara få hålla på med revideringar en gång per\r\nhalvår, just av de skäl jag nämnt: Det sker ju hela tiden förändringar\r\npå det här området.\r\nJag kommer ihåg vad alla trodde att jämviktsarbetslösheten var 1993.\r\nSynen bland många ekonomer var då att den var 7 %. Hade vi bedrivit\r\npolitiken efter det skulle vi inte ha kunnat ta till vara de möjligheter\r\nsom fanns att förbättra läget. Jag tror att man ska förhålla sig en\r\naning skeptisk till enskilda siffror på detta område. Frågeställningen\r\när för komplex. Men det innebär inte att vi inte använder oss av begreppet\r\nsom sådant och av många andra liknande begrepp när vi försöker hantera\r\nde avvägningar det här handlar om. Det gör vi ju. Men en speciell siffra\r\nskulle jag inte vilja låsa mig för.\r\nSedan har vi huspriserna. Jag presenterade tidigare en bild som visade\r\natt skulderna har gått upp och att räntekostnaderna har gått ned. Av\r\ndet resonemanget framgick att det naturligtvis innebär att hushållen i\r\nnågon mening är mer exponerade än de annars skulle ha varit. Ränteläget\r\när lågt, så i procentenheter räknat krävs det inte särskilt stora\r\nförändringar i ränteläget för att det ska få ganska stora effekter på\r\nhushållens kostnader. En 2-procentig höjning av räntan - och då hamnar\r\nman på nivåer som historiskt sett inte varit extraordinära - skulle\r\ninnebära en ganska påtaglig förändring av hushållens kostnader för räntor.\r\n\r\n\r\nInternationella huspriserIndex1991=100\r\n\r\nKällor: Ecowin, Lantmäteriet, SCB och Internationella centralbanker\r\n\r\nNär vi tittar på priserna på egnahem i Sverige tycker vi att det går\r\natt förklara dem med någorlunda rimliga ekonomiska samband. Man kan\r\ngöra modeller där man frågar: Vad borde förklara huspriserna? Ja, de\r\nborde förklaras av inkomstutvecklingen, av ränteutvecklingen och av\r\ndemografin.\r\nOm man gör några sådana experiment visar det sig att det går att förklara\r\nde nuvarande prisnivåerna ganska väl. Som en jämförelse kan följande\r\nnämnas. Vid aktieprisuppgången i slutet av 90-talet gick det inte att\r\npå samma vis förklara priserna med rimliga modeller. För varje år som\r\ngick stoppade de så kallade analytikerna på området in nya argument i\r\nde sambanden som blev mer och mer fantasifulla för att kunna förklara\r\nden prisutveckling vi hade. Man behöver inte ägna sig åt den typen av\r\növningar för att förklara priserna på egnahem, i varje fall inte än så\r\nlänge.\r\nDet är alltså inte så att vi hyser en stor oro. Men samtidigt, givet\r\nden exponering som hushållssektorn har för en ränteuppgång, finns det,\r\ntycker jag, anledning att i stort sett i alla sammanhang ändå påpeka\r\natt ränteläget har varit lågt under senare tid och att det är osannolikt\r\natt det i längden kan fortsätta att vara så lågt. Därför bör alla se om\r\nsitt hus. När bankerna lånar ut pengar bör de vara noga med att kontrollera\r\natt de som de lånar ut till klarar ett högre ränteläge. Också hushållen\r\nsjälva behöver naturligtvis pröva ytterligare lån noga.\r\nDet kan ju hända saker som ingen förutsett. Under en period på 70-talet\r\nhade vi, för att ta ett exempel, hög inflation och låg tillväxt på samma\r\ngång. Om vi mot förmodan skulle hamna i en sådan situation - jag väntar\r\nmig inte det, men om vi mot förmodan hamnar i en sådan situation - kan\r\ndet kullkasta en hel del kalkyler. Det är för alla viktigt att beakta\r\natt utvecklingen kanske inte kommer att följa samma banor som under de\r\nsenaste tio åren.\r\n\r\nYvonne Ruwaida (mp): Också jag vill tacka för en intressant diskussion\r\nhär. Många frågeställningar har varit uppe. Men en sak som jag reflekterade\r\növer i det här föredraget gäller just den information som vi har om vad\r\nsom händer internationellt, t.ex. vad det är som påverkar det internationella\r\nprisläget. Du visade en overheadbild och sade att statistiken när det\r\ngäller importerad inflation inte är bra. Du hänvisade också i ditt tal\r\nhär till att det behövs en ökad förståelse för vad det är som påverkar\r\ndet internationella prisläget.\r\nMats Odell tog upp en frågeställning här. Vi i Sverige är väldigt duktiga\r\npå statistik. Men många länder tittar bara nationellt på statistik,\r\ninte lika mycket på flöden mellan länder eller på den globala utvecklingen.\r\nDet är kanske viktigt att försöka initiera och jobba för att det tas\r\nfram mer internationell statistik på det här området, så att man har\r\nbättre underlag för att kunna fatta politiska beslut och göra olika\r\ntyper av bedömningar. Det var den ena av mina reflexioner.\r\nEn annan reflexion är hur man ska tolka vårt beroende av olja. Det är\r\nnu inte lika stort som under 80-talet. Men som jag tolkar dig här säger\r\ndu att oljeprisuppgången inte har fått de konsekvenser som den skulle\r\nha kunnat få dels beroende på det låga internationella prisläget, dels\r\nberoende på det gynnsamma inflationsläget nationellt. De båda faktorerna\r\nhar egentligen motarbetat att vi haft de konsekvenser som kan påminna\r\nom det som skedde under 70-talet. Egentligen finns beroendet av olja\r\nkvar, även om det nu är mindre. Men vi har kunnat hantera det på grund\r\nav ett ekonomiskt gynnsamt läge. Det hade ju kunnat vara ganska så\r\nannorlunda om det internationella prisläget hade varit högre t.ex. eller\r\nom vi hade haft en lägre produktivitet i Sverige. Är detta rätt\r\ntolkat?\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Ja, det är rätt tolkat som jag uppfattade\r\ndig. Vi har ett oljeberoende, men det är betydligt mindre än det varit\r\nhistoriskt i Sverige. Det är dock tillräckligt stort för att det skulle\r\nha kunnat få betydligt större effekter om vi inte hade haft den typ av\r\n\"etablerad regim\" kring inflationen som vi nu har. Annorlunda uttryckt:\r\nHade det här tillstött åren 1993-1994 t.ex. hade det säkert varit mycket\r\nmer komplicerat att hantera än vad som nu är fallet. Det åskådliggör\r\nbetydelsen av de förändringar av den stabiliseringspolitiska regimen\r\nsom jag tidigare talade om. Men visst finns oljeberoendet kvar.\r\nDen här frågan var uppe när jag för någon vecka sedan var på Internationella\r\nvalutafondens årsmöte i Washington. Flera tog i sina inlägg upp att det\r\nbehövs ytterligare åtgärder i världen för att minska oljeberoendet. Det\r\nkan man, som du förstår bättre än jag, göra med lite olika förtecken.\r\nMan kan argumentera för olika typer av alternativ, sätt att hantera\r\ndessa problem. Det fanns självklart också i det en udd riktad mot Förenta\r\nstaterna. Jag lärde mig att 11 %, eller något sådant, av världens\r\noljeförbrukning förbrukas av bilarna i USA. Men det diskuterades också en\r\ndel hur man skulle kunna hjälpa Kina, Indien och andra länder som nu\r\nhar en snabb tillväxt, så att de kan hantera sitt stora oljeberoende\r\nsnabbare. Det ligger i allas gemensamma intresse. Förutom växthusgaser\r\noch andra aspekter som kan finnas med finns det starka ekonomiska skäl\r\nför detta - av mer medelsiktig karaktär, kan man säga.\r\nNär det gäller statistiken får jag kanske vidga frågeställningen lite\r\ngrann. Vi blir på alla möjliga vis alltmer beroende av varandra. Det är\r\nsjälva innebörden av globaliseringen, som jag uppfattar det. På det\r\nekonomiska området innebär detta att vi handlar mer med varandra. Det\r\nblir också större kapitalrörelser mellan länderna. Vi investerar i andra\r\nländer på ett annat sätt, och andra länder investerar hos oss. Allt\r\ndetta är en del av den ekonomiska integrationen.\r\nDet är klart att detta på alla möjliga sätt ökar behovet av att vi\r\nförstår vad som händer i andra länder; det blir allt viktigare. Mot den\r\nbakgrunden vill jag i det här sammanhanget gärna slå ett slag för\r\nmultilateralt samarbete i största allmänhet. Det är en paradox i diskussionen\r\ni dag att det multilaterala samarbetet ifrågasätts i alla möjliga\r\nsammanhang, samtidigt som behovet av det har ökat alltmer - inte minst på\r\ndet ekonomiska området.\r\nJag touchade tidigare vid att de amerikanska bytesbalansunderskotten\r\nhar sin spegelbild i stora överskott i Asien, men det kan man inte tala\r\nom ifall inte asiaterna finns med vid bordet. Vi måste alltså finna nya\r\nformer för att diskutera den internationella ekonomiska utvecklingen.\r\nRent\r\nkonkret kan jag säga att jag i sju år satt med i Ekonomiska och finansiella\r\nkommittén, ursprungligen Monetära kommittén, i Bryssel. Statistikfrågor\r\nvar ofta på dagordningen. Där pågick ett kontinuerligt arbete inom EU\r\nmed att förbättra den ekonomiska statistiken.\r\n\r\nOrdföranden: Härmed har vi gått igenom en frågerunda. Ordet lämnas fritt\r\nom någon utskottsledamot har kompletterande frågor.\r\n\r\nAgneta Gille (s): Herr ordförande! Först vill jag tacka för två intressanta\r\ntimmar här.\r\nJag vill återgå till min fråga senast vi träffade riksbankschefen. Det\r\nvar då en intern utfrågning som vi hade i finansutskottet och som\r\nhandlade om kontanthanteringen. I den frågan har vi följt utvecklingen\r\nför Riksbanken eftersom den tidigare varit ett problem för Riksbanken.\r\nJag vill nu höra, riksbankschefen, vad som hänt sedan senast vi träffades.\r\nDå var det ju fortfarande bekymmersamt.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: För att göra en mycket kort rekapitulering\r\nkan jag säga att vi år 1998 hade 350 personer som jobbade i Riksbanken\r\nmed de här frågorna. Under åren bakåt hade vi försökt dra ned den här\r\nverksamheten en del, men fortfarande var en ganska stor del av Riksbankens\r\npersonal sysselsatt i denna verksamhet.\r\nVi hade en föreställning om att vi själva kunde spara pengar. Men det\r\nvar inte det allra viktigaste, utan viktigast var att den rådande\r\nstrukturen innebar att kontanthanteringen skedde på villkor som vi dikterade\r\noch subventionerade. Vi trodde att de samhällsekonomiska kostnaderna\r\nkunde bli lägre om man hade en ordning där de som berördes av detta\r\nsjälva var med och på ett eller annat sätt styrde utvecklingen och bar\r\nkostnaderna. Samtidigt är det, vill jag säga, en ganska snabb teknologisk\r\nutveckling på det här området. Också mycket annat sker nu som rör\r\nsäkerhetsaspekter och liknande. Även detta måste strukturen anpassas till.\r\n\r\nÅr 1999 bildade vi ett bolag för att hantera de här frågorna. Det blev\r\nproblem på olika vis. Bolaget kritiserades av konkurrensskäl och liknande.\r\nVi delade därför bolaget år 2002. I början av förra året arbetade 550\r\npersoner i bolaget, som gick med 10-15 miljoner kronor i förlust varje\r\nmånad.\r\nSedan dess har vi försökt att dels dra ned på verksamheten, dels avyttra\r\nden. Det visade sig under processen när vi skulle sälja bolaget att det\r\nbara fanns en intresserad köpare. Den köparen var inte intresserad av\r\natt köpa bolaget utan av att köpa inkråmet i bolaget. Det var Securitas.\r\nMen alla andra tänkbara intressenter var självfallet inbjudna. Från en\r\ndel synpunkter hade vi nog också föredragit en annan köpare, framför\r\nallt visste vi att Securitas hade en väldigt stark ställning på marknaden.\r\nPersonligen gjorde jag flera försök att övertyga cheferna för andra\r\nbolag inom branschen att engagera sig i frågan. Jag talade även med\r\ncheferna i banksektorn för att man där skulle engagera sig eftersom\r\nkontanthanteringen onekligen nära ansluter till deras verksamhet.\r\nHur det nu var så återstod ingenting annat än att antingen lägga ned\r\neller sälja till Securitas. Vi valde att sälja till Securitas. Som vi\r\ntalade om här i våras kunde Konkurrensverket inte på tre fyra månader\r\nsamla sig till ett beslut i frågan. När så inte skedde gjorde vi\r\nbedömningen att vi inte kunde försvara att det här bolaget arbetade vidare\r\noch fortsatte att göra förluster. Vi hade inte råd att vänta på att\r\nKonkurrensverket möjligen skulle kunna samla sig till ett beslut. Det\r\nvar inte ett realistiskt handlingsalternativ.\r\nKonkurrensverket visste att vi, om vi inte fick deras godkännande, inte\r\nkunde göra någonting annat än att bjuda ut bolaget till försäljning i\r\nett fritt anbudsförfarande. Eftersom vi tidigare hade gjort allt vi\r\nkunde för att få med andra parter var det inte sannolikt att vi till\r\nslut i alla fall skulle få så många andra köpare än Securitas.\r\nJag minns inte exakt när jag var här senast, men jag tror att det var\r\ni slutet av maj. Det som sedan inträffade var att Securitas självt valde\r\natt säga upp det överlåtelseavtal som vi hade när vi inte fick något\r\nbesked från Konkurrensverket. Hade inte de gjort det hade vi själva hur\r\nsom helst tvingats överväga detsamma.\r\nEftersom vi inte hade något annat alternativ sade vi upp de anställda\r\ni bolaget och ordnade ett auktionsförfarande där vi bjöd in alla tänkbara\r\nintressenter. Securitas Värde lämnade det bästa anbudet. Det var ett\r\nantal tiotal miljoner lägre än vad vi skulle ha fått betalt för samma\r\nsaker om vi kunnat sälja det i den ordning vi tänkt oss. Vi har senare\r\ninformerat Konkurrensverket om att affären nu genomförs, och de har\r\ninte haft några synpunkter på detta. De valde att inte ta upp anmälan\r\nfrån vår sida.\r\nVi har nu kommit långt när det gäller att avveckla verksamheten. PSAB\r\nhar endast några anställda kvar, och SKAB, som var det andra mer\r\nRiksbanksnära bolaget, är vi på väg att ta tillbaka in i Riksbanken. Låt\r\nmig visa en bild som ger en känsla för sysselsättningskonsekvenserna av\r\nde åtgärder vi vidtagit.\r\nAnställda över åren\r\nDet framgår att vi radikalt har reducerat antalet anställda i Riksbanken\r\nmed bolag under senare år. De förändringar som varit på gång några år\r\nkan nu sägas vara genomförda i allt väsentligt.\r\nJag kanske också ska nämna att ett inslag i den här förändringen är att\r\nvi fattat beslut om att erbjuda banker att äga depåer - eller egentligen\r\natt äga pengar som ligger i depåer som de i och för sig kan överlåta åt\r\nandra att driva - på de ställen i landet där de så önskar. I så fall\r\nfår de ta upp en diskussion med oss, och sedan får vi försöka hitta\r\nlämpliga ställen för depåerna. Det är upp till dem själva att driva\r\nsaken. Vi kommer bara att jobba på två ställen, men med depåer öppnar\r\nvi en möjlighet för banksystemet att vara med och bygga upp en struktur\r\npå fler ställen i landet om de, tillsammans med de kommersiella kontakter\r\nde har inom handeln och på andra håll, bedömer att det är motiverat.\r\nSåvitt jag förstår finns ett intresse för detta, och jag hoppas att det\r\nska kunna utvecklas väl.\r\nLåt mig säga en sista sak, nämligen att det i olika sammanhang i våras\r\nfigurerade siffror om vad allt detta kostat. Det handlade om belopp på\r\növer 1 miljard. Då bortsåg man emellertid från det faktum att det hade\r\nkostat att driva den här verksamheten under senare år även om vi inte\r\nförsökt vidtaga några förändringar. Därför räknade vi lite grovt på\r\ndetta och kom fram till att om vi hade drivit verksamheten fram till\r\nden här tidpunkten och sedan lagt ned allt - det kostar ganska mycket\r\näven att lägga ned en verksamhet - skulle kostnaderna varit i\r\nstorleksordningen 600-700 miljoner. Detta bör man dra bort från den dryga\r\nmiljard kontanthanteringen har kostat under de senaste 5-6 årens\r\nförändringsarbete. Det innebär självfallet inte att vi inte i dag med den\r\nkunskapsnivå vi har inser att det hade varit önskvärt att hantera\r\nomställningarna på ett annat sätt. Men den dryga miljarden, som figurerat\r\ni debatten, är inte en riktigt rättvisande siffra.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för detta. Frågorna om Pengar i Sverige AB och Svensk\r\nKontantförsörjning AB är förvisso viktiga men ligger helt vid sidan av\r\nämnet för dagens utfrågning, som är inflationsrapporten och den aktuella\r\npenningpolitiken. Jag föreslår därför att vi fortsätter den diskussionen\r\ni ett annat sammanhang - möjligen där även Konkurrensverket och andra\r\när med.\r\n\r\nCecilia Widegren (m): Tack för genomgången. Det kan i ett slutskede\r\nvara svårt att inte återupprepa en del frågor, men jag skulle ändå vilja\r\nha riksbankschefens bild av det eventuella globala inslag vi i dag har\r\ni Sveriges ekonomi.\r\nI dag står 20 000-25 000 människor i och omkring Trollhättan och darrar\r\ntillsammans med familjer och anhöriga i väntan på det eventuella beslut\r\nsom kan komma att drabba dem och den regionen av Sverige. Jag skulle\r\ndärför vilja höra lite grann om det globala inslaget och de snabba\r\npenseldrag som kan påverka vår ekonomi oerhört starkt. Det gäller inte\r\nminst den region av Sverige som nu direkt påverkas.\r\nPrecis som riksbankschefen konstaterat är antalet sysselsatta i dag\r\nlägre än före krisen. Ungefär 1,2 miljoner människor i arbetsför ålder\r\nstår i dag utanför arbetsmarknaden. Det har tidigare i diskussionen\r\nockså påvisats att det kanske framför allt är yngre som i saknad av\r\narbetsmoral i framtiden kommer att ha ännu större problem att ta sig in\r\npå en arbetsmarknad, vilket trots allt är nödvändigt.\r\nOffentlig sektor spelar relativt sett en mindre roll i dag än tidigare,\r\nt.ex. när det gäller att kompensera den typen av globala penseldrag\r\nsom nu drabbar oss i Sverige. I stället måste vi fundera på andra\r\nåtgärder. Riksbankschefen har också pekat på de strukturella problemen\r\noch arbetsmarknadens funktionssätt.\r\nVi har en fortsatt svag situation på arbetsmarknaden, och inom olika\r\nblock har vi funderat över anställningsformerna. Det kanske är för dyrt\r\natt anställa i dag, det kanske är för krångligt, man kanske mer än\r\ntidigare behöver fundera på de icke-traditionella arbetsmarknadssektorerna.\r\nJag vet sedan tidigare att riksbankschefen inte gärna vill kommentera\r\nformerna för strukturella problem, men det kanske kan finnas läge för\r\ndet en sådan här dag.\r\nHur påverkar den globala ekonomin, ett sådant här penseldrag, oss? Det\r\nsom eventuellt kommer att ske i dag är ju förödande. Det har skett\r\ntidigare på olika håll. Det kan mycket väl komma att ske igen. Inte minst\r\nbör vi inför framtiden beakta detta och den oro som det medför. Jag\r\nskulle vilja ha en kort kommentar om detta.\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Jag tror att det är viktigt att få rätt\r\nfokus i den där diskussionen, och då är det centralt att också komma\r\nihåg att vårt land mer än kanske något annat land i världen genom\r\nårhundradena tjänat på den internationella arbetsfördelningen. När\r\nförändringar av det slag du talat om händer gäller det att inrikta sig på\r\natt hantera det och se till att det kan växa fram nya arbetsplatser,\r\nvilket du också är inne på. Detta har ju hänt förr i dina hemtrakter -\r\npå 50- och 60-talen var det hela textilindustrin, senare varven och så\r\nvidare. Det gäller även att se till att arbetskraften har en tillräcklig\r\nutbildningsnivå, att det finns motiv för att byta bransch, att röra på\r\nsig och dylikt.\r\nSom vi var inne på tidigare har vi fått ett internationellt erkännande\r\nför att vi på många sätt hanterade detta ovanligt bra under 50- och\r\n60-talen. En del av dessa problem tror jag att vi fortfarande hanterar\r\nbra. Vi har mer av fungerande omställningsstöd och andra åtgärder av\r\nden typen. Men jag tror att det finns mer att göra, vilket bl.a. har\r\natt göra med hur socialförsäkringssystem och liknande fungerar i den\r\nhär typen av situationer. Det har också att göra med hur man på olika\r\nsätt uppmuntrar till nya investeringar. De är nyckelfrågor. Längre än\r\nså brukar jag inte vilja gå, som du själv var inne på.\r\n\r\nMats Odell (kd): Jag har en kort kompletterande fråga om hushållens\r\nskuldsättning. Vi har av statistiken sett att andra kvartalet i år var\r\nett rekord. Jag tror att skuldsättningen ökade med nästan 45 miljarder.\r\n\r\nJag skulle vilja höra hur du ser på ett alternativt förslag till att\r\nRiksbanken måste höja räntan för att dämpa en eventuell fastighetsboom\r\noch stor skuldsättning bland hushållen, något som framförts av Svenskt\r\nNäringslivs skatteexpert Krister Andersson. Vi har i dag en\r\nkapitalinkomstbeskattning på 30 %, och spegelbilden av den är en avdragsrätt\r\nför räntor på 30 %. Det innebär att staten därigenom så att säga\r\nsubventionerar en skulduppbyggnad. Krister Andersson har gjort ett\r\nräkneexperiment, som jag läste häromdagen, nämligen att om man sänkte\r\nkapitalinkomstskatten, och därmed stärkte konkurrensläget för att ha\r\nkapital i Sverige, till 25 % skulle avdragsrätten minska med det motsvarande.\r\nMen med dagens låga ränteläge motsvarar det en höjning av reporäntan\r\nmed enbart 0,25 %. Hur ser du på att göra den typen av växlingar, som\r\nskulle lätta trycket på en höjning av räntan för all verksamhet i\r\nSverige?\r\n\r\nChrister Nylander (fp): I inflationsprognosen står: När det gäller risker\r\nmed denna utveckling tycks det inte finnas några uppenbara tendenser\r\ntill allvarliga obalanser som skulle kunna leda till kraftigt fallande\r\nhuspriser.\r\nAtt därifrån gå till en situation när det är lugnt på marknaden kan ju\r\nvara ett stort steg. I samband med den förra utfrågningen diskuterade\r\nvi de här frågorna väldigt mycket. Samtidigt vet vi, sägs det i\r\ninflationsprognosen, att småhuspriserna stigit med 11 % under sommaren\r\njämfört med förra sommaren. Läget torde alltså vara värre nu än det var\r\nsenast vi diskuterade frågan.\r\nJag vill egentligen bara ställa ett par korta frågor: Åt vilket håll\r\nhar utvecklingen gått det senaste halvåret? Har situationen på den\r\nmarknaden blivit värre eller har den blivit lite lugnare?\r\n\r\nRiksbankschef Lars Heikensten: Jag ska börja med Mats fråga. Jag har en\r\ndel problem med ordet \"växling\" eftersom det, som jag var inne på\r\ntidigare, i slutändan blir så att vi får sätta de räntor som vi bedömer\r\när rimliga - givet de institutioner vi har i landet. Samtidigt tycker\r\njag att det är bra att du tar upp just det exemplet. Det åskådliggör\r\nnämligen hur vårt handlingsutrymme påverkas av institutionerna, av\r\nskattesystem och andra regler. Jag minns inte om vi pratade om det i\r\nvåras, men i t.ex. Australien har man haft mycket kraftiga prisökningar\r\npå egnahem, mycket kraftigare än vi. Det är uppenbart att ett inslag\r\ndär är att de, i en utsträckning som inte riktigt är fallet hos oss,\r\ntillåter ägande av bostadslägenheter som man inte bor i. Det innebär\r\natt bostadslägenheter blivit ett investeringsobjekt, och att privatpersoner\r\nsitter med många lägenheter. Det i sin tur har bidragit till ett starkare\r\nspekulativt inslag på den marknaden.\r\nMen skattesystemet är också väsentligt. Jag minns att den frågeställning\r\nsom du nämner, där du refererar till Krister Andersson, var uppe på\r\ntapeten i samband med den stora skattereformen i början av 90-talet.\r\nDet handlade då om att man helt skulle avskaffa avdragsrätten och göra\r\nden här typen av utbyte.\r\nJag vill inte kommentera huruvida det är klokt eller inte att nu genomföra\r\nden förändring du talar om eftersom det också har att göra med en mängd\r\nandra aspekter. Men du har rätt i att om man gjorde på det sättet skulle\r\ndet, allt annat lika, bidra till att dämpa benägenheten att med lånade\r\npengar köpa bostäder. Så är det.\r\nNär det gäller Christers fråga har det förvisso blivit värre i den\r\nmeningen att prisutvecklingen och skuldsättningen fortsatt. Samtidigt\r\nvill jag göra klart att vi inte har några mål för skuldsättning och\r\nhusprisutveckling, utan vi har ett inflationsmål som väglett vårt\r\nagerande.\r\nVi har tidigare haft en diskussion här som gått ut på att vi inte haft\r\ntillräckligt låga räntor. Om vi hade haft ännu lägre räntor skulle\r\nutvecklingen på dessa marknader ha varit ännu snabbare. Det är hela tiden\r\nfråga om en avvägning. Det vi emellertid kan göra - för vi har ju bara\r\nett medel som direkt påverkar utvecklingen, nämligen reporäntan - det\r\när att vi kan prata om saken. Det har vi också gjort. I många olika\r\nsammanhang har vi tagit till vara de tillfällen vi haft för att göra\r\nklart att hushållen bör vara vaksamma.\r\n\r\nOrdföranden: Med detta har vi kommit till slutet av denna förmiddag.\r\nJag ber att få tacka riksbankschefen Lars Heikensten med medarbetare\r\noch förklarar härmed finansutskottets offentliga utfrågning om den\r\naktuella penningpolitiken avslutad." }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitten 1 och 2.1-2.3)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 1 och avslår motionerna \n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 1 och 10, \n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1, \n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 1, 3 och 8 samt \n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "8AE9B579-EE68-4FEE-9C17-F5F8F43BFAC7", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "121", "0", "0", "23" ] }, { "td": [ "m", "0", "46", "0", "9" ] }, { "td": [ "c", "0", "14", "0", "8" ] }, { "td": [ "fp", "0", "34", "1", "13" ] }, { "td": [ "kd", "0", "28", "0", "5" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "15", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "161", "122", "1", "65" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8AE9B579-EE68-4FEE-9C17-F5F8F43BFAC7", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Gröna nyckeltal (avsnitt 2.4)", "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 45.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 4 och avslår motionerna \n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 4, \n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 5-7, \n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13, \n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 och \n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)", "forslag": "\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 4.3.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 870 miljarder kronor 2005 och 907 miljarder kronor 2006.\r\n\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 4.3.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2005 och 2006.\r\n\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2005 (avsnitt 4.4.1)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2005 i enlighet med vad regeringen föreslår.\r\n\r\nd) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 (avsnitt 4.4.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2005.\r\n\r\ne) Förändring av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 4.5)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2005.\r\n\r\nf) Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005 (avsnitt 4.6)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005.\r\n\r\ng) Kassamässiga korrigeringar (avsnitt 4.7)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2005.\r\n\r\nh) Skattepolitikens inriktning (avsnitt 5.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattepolitikens inriktning.\r\n\r\ni) Beskattningen av förvärvsinkomster (avsnitt 5.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om beskattningen av förvärvsinkomster.\r\n\r\nj) Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift (avsnitt 5.3.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift.\r\n\r\nk) Reseavdraget (avsnitt 5.3.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om reseavdraget.\r\n\r\nl) Regional stimulans på skatteområdet (avsnitt 5.3.4)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om regional stimulans på skatteområdet.\r\n\r\nm) Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar (avsnitt 5.3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om förmånsbeskattning av miljövänliga bilar.\r\n\r\nn) Hushållstjänster (avsnitt 5.3.6)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om hushållstjänster.\r\n\r\no) Beskattning av nordiska sjömän (avsnitt 5.3.7)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om beskattning av nordiska sjömän.\r\n\r\np) Uthyrning av privatbostad (avsnitt 5.3.8)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om uthyrning av privatbostad.\r\n\r\nq) Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m. (avsnitt 5.4.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m.\r\n\r\nr) Ändrade regler för periodiseringsfonderna (avsnitt 5.4.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om ändrade regler för periodiseringsfonderna.\r\n\r\ns) Royalty (avsnitt 5.4.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om royalty.\r\n\r\nt) Sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m. (avsnitt 5.5)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna m.m.\r\n\r\nu) Fastighetsbeskattning (avsnitt 5.6.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om fastighetsbeskattning.\r\n\r\nv) Förmögenhetsskatten (avsnitt 5.6.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om förmögenhetsskatten.\r\n\r\nw) Slopad arvs- och gåvoskatt (avsnitt 5.6.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om slopad arvs- och gåvoskatt.\r\n\r\nx) Moms på tidskrifter (avsnitt 5.7.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om moms på tidskrifter.\r\n\r\ny) Alkoholskatten (avsnitt 5.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om alkoholskatten.\r\n\r\nz) Tobaksskatten (avsnitt 5.7.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om tobaksskatten.\r\n\r\nå) Höjda energiskatter på drivmedel (avsnitt 5.7.4)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om höjda energiskatter på drivmedel.\r\n\r\nä) Höjd energiskatt på el (avsnitt 5.7.5)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om höjd energiskatt på el.\r\n\r\nö) Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (avsnitt 5.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen.\r\n\r\naa) Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk (avsnitt 5.7.7)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.\r\n\r\nab) Skattestrategi för alternativa drivmedel (avsnitt 5.7.8)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skattestrategi för alternativa drivmedel.\r\n\r\nac) Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln (avsnitt 5.7.9)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln.\r\n\r\nad) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (avsnitt 5.7.10)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen.\r\n\r\nae) Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 5.7.11)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft.\r\n\r\naf) Koldioxidskatt på torv (avsnitt 5.7.12)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om koldioxidskatt på torv.\r\n\r\nag) Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 5.7.13)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.\r\n\r\nah) Skatt på avfall (avsnitt 5.7.14)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om skatt på avfall.\r\n\r\nai) Skatt på naturgrus (avsnitt 5.7.15)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om skatt på naturgrus.\r\n\r\naj) Handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 5.7.16)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om handelsgödsel och bekämpningsmedel.\r\n\r\nak) Reklamskatten (avsnitt 5.7.17)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om reklamskatten.\r\n\r\nal) Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar (avsnitt 5.7.18)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar.\r\n\r\nam) Trängselskatten och miljöanpassade bilar (avsnitt 5.7.19)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om trängselskatten och miljöanpassade bilar.\r\n\r\nan) Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 5.8.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen.\r\n\r\nao) Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler (avsnitt 5.8.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler.\r\n\r\nap) Vissa stödformer som krediteras på skattekonto (avsnitt 5.8.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om vissa stödformer som krediteras på skattekonto.\r\n\r\naq) Inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.9)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om inkomster av statens verksamhet.\r\n\r\nar) Företagsinteckning (avsnitt 5.11)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anför om företagsinteckning.\r\n\r\nas) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.12)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.10).\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "5", "motforslag_partier": "\"m\"", "votering_id": "96942AD8-67E8-4846-8DB4-752DC5C0B8E3", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "123", "0", "0", "21" ] }, { "td": [ "m", "0", "46", "0", "9" ] }, { "td": [ "c", "0", "0", "14", "8" ] }, { "td": [ "fp", "0", "0", "37", "11" ] }, { "td": [ "kd", "0", "0", "29", "4" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "15", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "163", "46", "80", "60" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/96942AD8-67E8-4846-8DB4-752DC5C0B8E3", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Lagförslagen (avsnitt 5.13)", "forslag": "Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till \n3.1 lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,\n3.2 lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor,\n3.3 lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen,\n3.4 lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna,\n3.5 lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),\n3.6 lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),\n3.7 lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,\n3.8 lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), med den ändringen att \ndels 16 kap. 27 § och 65 kap. 6 § får den av utskottet i bilagan Utskottets lagförslag föreslagna lydelsen,\ndels att 63 kap. 3 § utgår,\n3.9 lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,\n3.10 lag om ändring i lagen (1994:1976) om skatt på energi.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Finansplanen punkterna 27-33, 35 och 36, alla i denna del, och bifaller delvis proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 34 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt 6.1)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 11 och avslår motionerna \n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna del, \n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11, båda i denna del, \n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7, båda i denna del, och \n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 12 och avslår motionerna \n2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7 i denna del, \n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11, båda i denna del, \n2004/05:Fi233 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7, båda i denna del, \n2004/05:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del och \n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Bemyndigande om upplåning (avsnitt 7.1)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (avsnitt 7.2.1)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 14.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 7.2.2)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 15.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Sjunde AP-fondstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 7.2.3)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 16.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "12", "rubrik": "Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 7.3)", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Finansplanen punkt 17.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "13", "rubrik": "Riksrevisionens årliga rapport (avsnitt 8.1)", "forslag": "Riksdagen lägger redogörelse 2004/05:1 till handlingarna.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "14", "rubrik": "Budgetlagens tillämpning (avsnitt 9.1)", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 samt \n2004/05:MJ334 av Patrik Norinder (m) yrkande 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "15", "rubrik": "Effekter av besparingar (avsnitt 9.2)", "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Ju332 av Gustav Fridolin (mp) yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "16", "rubrik": "Vårpropositionens innehåll (avsnitt 9.3)", "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Fi277 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 4 och 6.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "17", "rubrik": "Politikområden inom utgiftsområde 23 (avsnitt 9.4)", "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "18", "rubrik": "EU-ersättningar till jordbruksföretagare (avsnitt 9.5)", "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ376 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "FIU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitten 1 och 2.1-2.3)", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3)", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3)", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Mål för de offentliga finanserna (avsnitt 3)", "partier": "\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Beslut om ramar för budgeten 2005 (avsnitten 4 och 5 exkl. 5.13)", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt 6.1)", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "10", "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt 6.1)", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "11", "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt 6.1)", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "12", "rubrik": "Preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden 2006 (avsnitt 6.1)", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "13", "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2)", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "14", "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2)", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "15", "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2)", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "16", "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden 2007 (avsnitt 6.2)", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "17", "rubrik": "Budgetlagens tillämpning (avsnitt 9.1)", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "14" }, { "nummer": "18", "rubrik": "Vårpropositionens innehåll (avsnitt 9.3)", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "16" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-10-12 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-10-19 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-10-21 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-10-26 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-10-28 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2004-11-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-11-16 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2004-11-17 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-11-17 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2004-11-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "B2", "namn": "Bordläggning 2", "datum": "2004-11-23 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "2", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2004-11-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2004-11-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2004-11-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2004-11-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen med vissa tekniska justeringar av lagförslaget om ändring i inkomstskattelagen (punkt 34). Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 09:42:48" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande: Antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar. Sysselsättningsstödet till kommunerna utökas kraftigt. Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare sänks. En tillfällig satsning på vidareutbildning inom vård, skola och omsorg genomförs. Samtidigt satsas resurser för att öka antalet anställda inom förskolan med 6 000 personer. Det införs ett friår från 2005 i hela landet med 12 000 platser. Friåret innebär att du kan ansöka om att vara ledig från ditt arbete med en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan. Ledigheten ska vara minst tre månader och upp till ett år. Din arbetsgivare måste anställa en vikarie som är arbetslös. Grundavdraget höjs med 2 400 kr. Fordonsskatten och skatten på bensin och diesel höjs. Skatten på el i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh. Arvs- och gåvoskatten försvinner från den 1 januari 2005. Förmögenhetsskatten sänks. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kr 2006 och flerbarnstillägget ska börja gälla från det andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Det är en höjning från drygt 24 000 kronor till drygt 32 000 kronor per månad. Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till taket. Den så kallade lägstanivån i föräldraförsäkringen höjs från 60 till 180 kr per dag. Från 2006 satsas 1 miljard kronor på insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Bostadstilläggen för pensionärer höjs ytterligare nästa år. Biståndet höjs så att Sverige 2006 når målet på 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). ", "dok_id": "GS01FIU1", "systemdatum": "2016-08-11 11:25:34" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Ja till budgetpropositionen (FiU1)", "dok_id": "GS01FIU1", "systemdatum": "2016-08-11 11:25:34" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 09:42:48" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GS01FIU1", "systemdatum": "2017-10-20 09:05:59" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005. Förslaget gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Förslaget innebär bland annat följande: Antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar. Sysselsättningsstödet till kommunerna utökas kraftigt. Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare sänks. En tillfällig satsning på vidareutbildning inom vård, skola och omsorg genomförs. Samtidigt satsas resurser för att öka antalet anställda inom förskolan med 6 000 personer. Det införs ett friår från 2005 i hela landet med 12 000 platser. Friåret innebär att du kan ansöka om att vara ledig från ditt arbete med en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan. Ledigheten ska vara minst tre månader och upp till ett år. Din arbetsgivare måste anställa en vikarie som är arbetslös. Grundavdraget höjs med 2 400 kr. Fordonsskatten och skatten på bensin och diesel höjs. Skatten på el i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh. Arvs- och gåvoskatten försvinner från den 1 januari 2005. Förmögenhetsskatten sänks. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kr 2006 och flerbarnstillägget ska börja gälla från det andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Det är en höjning från drygt 24 000 kronor till drygt 32 000 kronor per månad. Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till taket. Den så kallade lägstanivån i föräldraförsäkringen höjs från 60 till 180 kr per dag. Från 2006 satsas 1 miljard kronor på insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Bostadstilläggen för pensionärer höjs ytterligare nästa år. Biståndet höjs så att Sverige 2006 når målet på 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
", "dok_id": "GS01FIU1", "systemdatum": "2016-08-11 11:25:34" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Ja till budgetpropositionen (FiU1)", "dok_id": "GS01FIU1", "systemdatum": "2016-08-11 11:25:34" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GS01FIU1", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200405_FiU_1_bok2.pdf", "filstorlek": "39412012", "filtyp": "pdf", "titel": "Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (prop. 2004/05:1)", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A108A66E-D4E9-4C63-9B73-3A392B637343" }, { "dok_id": "GS01FIU1", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200405_FiU_1.pdf", "filstorlek": "2225864", "filtyp": "pdf", "titel": "Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (prop. 2004/05:1)", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0B5591EB-8580-46F0-BA92-18DBCDFD755F" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Bo235 Bostadspolitik", "ref_dok_id": "GS02Bo235", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Bo235", "ref_dok_titel": "Bostadspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Bo301 Bostadspolitiken", "ref_dok_id": "GS02Bo301", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Bo301", "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi201 Avskaffande av reklamskatten ", "ref_dok_id": "GS02Fi201", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi201", "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten ", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi202 Förmögenhetsskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi202", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi202", "ref_dok_titel": "Förmögenhetsskatten", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi203 Slopande av reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi203", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi203", "ref_dok_titel": "Slopande av reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi204 Avveckling av reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi204", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi204", "ref_dok_titel": "Avveckling av reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök och Ewa Thalén Finné (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi206 Reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi206", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi206", "ref_dok_titel": "Reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Nils Fredrik Aurelius (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi207 Avskaffande av reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi207", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi207", "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi210 Reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi210", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi210", "ref_dok_titel": "Reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi211 Avskaffande av reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi211", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi211", "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Håkan Larsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi213 Skatteväxling", "ref_dok_id": "GS02Fi213", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi213", "ref_dok_titel": "Skatteväxling", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi216 Avskaffande av reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi216", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi216", "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi226 Reklamskatten", "ref_dok_id": "GS02Fi226", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi226", "ref_dok_titel": "Reklamskatten", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Tomas Högström (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi231 En politik för fler i arbete", "ref_dok_id": "GS02Fi231", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi231", "ref_dok_titel": "En politik för fler i arbete", "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi232 Jobb istället för bidrag - Liberal politik inom alliansen för 300 000 nya Jobb - Folkpartiet liberalernas ekonomisk-politiska motion", "ref_dok_id": "GS02Fi232", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi232", "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag - Liberal politik inom alliansen för 300 000 nya Jobb - Folkpartiet liberalernas ekonomisk-politiska motion", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi233 Budgetpropositionen för 2005", "ref_dok_id": "GS02Fi233", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi233", "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005", "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi234 Ett friskare, företagsammare och grönare Sverige - ekonomisk politik för ökat självbestämmande", "ref_dok_id": "GS02Fi234", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi234", "ref_dok_titel": "Ett friskare, företagsammare och grönare Sverige - ekonomisk politik för ökat självbestämmande", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi258 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner", "ref_dok_id": "GS02Fi258", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi258", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner", "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi259 Skattepolitik för ett friskare, företagsammare och grönare Sverige", "ref_dok_id": "GS02Fi259", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi259", "ref_dok_titel": "Skattepolitik för ett friskare, företagsammare och grönare Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi268 Lagen om statlig trängselskatt", "ref_dok_id": "GS02Fi268", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi268", "ref_dok_titel": "Lagen om statlig trängselskatt", "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi269 Metoder för reklamskattens avskaffande", "ref_dok_id": "GS02Fi269", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi269", "ref_dok_titel": "Metoder för reklamskattens avskaffande", "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi270 Samhällsekonomi och finansförvaltning", "ref_dok_id": "GS02Fi270", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi270", "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning", "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi277 Budgetlagen", "ref_dok_id": "GS02Fi277", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi277", "ref_dok_titel": "Budgetlagen", "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Ju332 Våld bland unga", "ref_dok_id": "GS02Ju332", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Ju332", "ref_dok_titel": "Våld bland unga", "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Kr269 Idrottens villkor", "ref_dok_id": "GS02Kr269", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Kr269", "ref_dok_titel": "Idrottens villkor", "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L214 Småföretagande samt lokal och regional utveckling", "ref_dok_id": "GS02L214", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L214", "ref_dok_titel": "Småföretagande samt lokal och regional utveckling", "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L220 Förmånsrättslagen", "ref_dok_id": "GS02L220", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L220", "ref_dok_titel": "Förmånsrättslagen", "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L251 Förmånsrättsregler", "ref_dok_id": "GS02L251", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L251", "ref_dok_titel": "Förmånsrättsregler", "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L257 Nya förmånsrättslagen", "ref_dok_id": "GS02L257", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L257", "ref_dok_titel": "Nya förmånsrättslagen", "ref_dok_subtitel": "av Anders Sjölund (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L274 Förmånsrättslagen", "ref_dok_id": "GS02L274", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L274", "ref_dok_titel": "Förmånsrättslagen", "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L322 Förmånsrättslagen", "ref_dok_id": "GS02L322", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L322", "ref_dok_titel": "Förmånsrättslagen", "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L323 Förmånsrättslagen", "ref_dok_id": "GS02L323", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L323", "ref_dok_titel": "Förmånsrättslagen", "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L324 Ändrad förmånsrättslag", "ref_dok_id": "GS02L324", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L324", "ref_dok_titel": "Ändrad förmånsrättslag", "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L337 Företagarklimatet", "ref_dok_id": "GS02L337", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L337", "ref_dok_titel": "Företagarklimatet", "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L372 Kapitalförsörjningen till småföretag", "ref_dok_id": "GS02L372", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L372", "ref_dok_titel": "Kapitalförsörjningen till småföretag", "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ334 Svenskt lantbruk och växtskydd", "ref_dok_id": "GS02MJ334", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ334", "ref_dok_titel": "Svenskt lantbruk och växtskydd", "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ376 Utbetalningar av EU-ersättningar", "ref_dok_id": "GS02MJ376", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ376", "ref_dok_titel": "Utbetalningar av EU-ersättningar", "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ497 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar", "ref_dok_id": "GS02MJ497", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ497", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar", "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård", "ref_dok_id": "GS02MJ498", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ498", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård", "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling", "ref_dok_id": "GS02N239", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N239", "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling", "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N305 Företagande", "ref_dok_id": "GS02N305", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N305", "ref_dok_titel": "Företagande", "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N309 Energipolitik för tillväxt och välfärd", "ref_dok_id": "GS02N309", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N309", "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt och välfärd", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N310 Renodlad samhällsverksamhet", "ref_dok_id": "GS02N310", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N310", "ref_dok_titel": "Renodlad samhällsverksamhet", "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N346 Norrland", "ref_dok_id": "GS02N346", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N346", "ref_dok_titel": "Norrland", "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N349 Stockholmsregionen", "ref_dok_id": "GS02N349", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N349", "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_id": "GS02N393", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N393", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N398 Tillväxt i Sverige", "ref_dok_id": "GS02N398", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N398", "ref_dok_titel": "Tillväxt i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N408 Bättre villkor för småföretag", "ref_dok_id": "GS02N408", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N408", "ref_dok_titel": "Bättre villkor för småföretag", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik", "ref_dok_id": "GS02N413", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N413", "ref_dok_titel": "Näringspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete", "ref_dok_id": "GS02Sf357", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sf357", "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete", "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk215 Reklamskatt för pensionärsorganisationer", "ref_dok_id": "GS02Sk215", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk215", "ref_dok_titel": "Reklamskatt för pensionärsorganisationer", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk252 Trängselskatten", "ref_dok_id": "GS02Sk252", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk252", "ref_dok_titel": "Trängselskatten", "ref_dok_subtitel": "av Björn Hamilton (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk446 Fastighetsskatten", "ref_dok_id": "GS02Sk446", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk446", "ref_dok_titel": "Fastighetsskatten", "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk449 Bensinpriset", "ref_dok_id": "GS02Sk449", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk449", "ref_dok_titel": "Bensinpriset", "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk450 Företagsskatter", "ref_dok_id": "GS02Sk450", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk450", "ref_dok_titel": "Företagsskatter", "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk451 Inkomstskatt", "ref_dok_id": "GS02Sk451", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk451", "ref_dok_titel": "Inkomstskatt", "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk452 Skattepolitisk inriktning", "ref_dok_id": "GS02Sk452", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk452", "ref_dok_titel": "Skattepolitisk inriktning", "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk453 Vissa skattefrågor", "ref_dok_id": "GS02Sk453", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk453", "ref_dok_titel": "Vissa skattefrågor", "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk454 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution", "ref_dok_id": "GS02Sk454", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk454", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T260 Utvecklingen på Södertörn", "ref_dok_id": "GS02T260", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T260", "ref_dok_titel": "Utvecklingen på Södertörn", "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik", "ref_dok_id": "GS02T464", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T464", "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Ub259 Studenternas vardagsproblem", "ref_dok_id": "GS02Ub259", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Ub259", "ref_dok_titel": "Studenternas vardagsproblem", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005", "ref_dok_id": "GS031", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "1", "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "redogorelse 2004/05:RRS1 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Riksrevisionens årliga rapport 2004", "ref_dok_id": "GS04RRS1", "ref_dok_typ": "redogorelse", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "RRS1", "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Riksrevisionens årliga rapport 2004", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "redogorelse" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2004-11-24", "ref_dok_id": "GS0936", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "36", "ref_dok_titel": "2004-11-24", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2004-11-24", "ref_dok_id": "GS0936", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "36", "ref_dok_titel": "2004-11-24", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2004/05:47", "ref_dok_id": "GS0K47", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "47", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:47", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2004/05:48", "ref_dok_id": "GS0K48", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "48", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:48", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "-", "ref_dok_id": "2005:30", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "-", "ref_dok_id": "2004:1385", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1036", "ref_dok_id": "1988:327", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1037", "ref_dok_id": "2004:629", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1038", "ref_dok_id": "1994:1776", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1039", "ref_dok_id": "1997:323", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1053", "ref_dok_id": "1996:1512", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1057", "ref_dok_id": "1994:1920", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1139", "ref_dok_id": "1999:1229", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1140", "ref_dok_id": "1991:586", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }