{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284654",
      "dok_id": "GS01BOU9",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "BOU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:BOU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-19 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:08",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:12",
      "titel": "Ändrade regler för bostadsbidrag",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01BOU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01BOU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:BOU9</div><h1>Ändrade regler för bostadsbidrag</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet tillstyrker i betänkandet de förslag till ändringar i\r\nbostadsbidragen som lämnas i proposition 2004/05:112 Ändrade regler för\r\nbostadsbidrag. Förslagen innebär att det särskilda bidraget för\r\nhemmavarande barn höjs och att ett umgängesbidrag införs. Den del av\r\nbostadsbidraget som lämnas för bostadskostnaden ändras, från nuvarande två\r\nersättningsnivåer till en ersättningsnivå. Sambor likställs med makar,\r\näven om de varken har eller har haft gemensamt barn eller har gemensam\r\nfolkbokföringsadress. Vidare införs en särskild regel om bevisbördan\r\nangående samboförhållanden. Regeln innebär att de bidragssökande i vissa\r\nfall skall likställas med sambor, om de inte visar att de inte är sambor.\r\nVidare införs en fast tidsfrist om fem år för att ta upp frågan om\r\nnytt slutligt beslut om bostadsbidrag med anledning av ändrad taxering.\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 november 2005 men\r\nskall i huvudsak tillämpas på bostadsbidrag som avser tiden efter 2005.\r\n\r\nMotionsförslag om att propositionen skall avslås avstyrks av utskottet.\r\nÄven de motionsförslag som står mot förslagen i propositionen avstyrks,\r\nliksom övriga förslag om förändringar i bostadsbidragen.\r\nTill betänkandet har fogats 11 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Avslag på propositionen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo10 och 2004/05:Bo13.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2.      Höjning av det särskilda bidraget för hemmavarande barn\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Fi11 yrkande 6 och 2004/05:Bo11 yrkande 1.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3.      En ersättningsnivå för bidraget till bostadskostnader till\r\nbarnfamiljer\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion\r\n2004/05:Bo12 yrkandena 3 och 5.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n4.      Nytt umgängesbidrag\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion\r\n2004/05:Bo12 yrkandena 6 och 7.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n5.      Ungdomars möjlighet till bostadsbidrag vid umgängesrätt\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion\r\n2004/05:Bo12 yrkande 4.\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\n6.      En fast tidsfrist för nytt slutligt bostadsbidrag vid ändrad\r\ntaxering\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion\r\n2004/05:Bo12 yrkandena 10 och 11.\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n7.      Lagförslaget i övrigt\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del.\r\n\r\n8.      Krav på konsekvensbeskrivning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo12 yrkande 2.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n9.      Reformering av bostadsbidragen för att minska marginaleffekterna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo11 yrkande 4 och 2004/05:Bo12\r\nyrkande 1.\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\n\r\n10.     Avstämningsperioderna för bostadsbidragen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo11 yrkande 3 och 2004/05:Bo12\r\nyrkande 12.\r\nReservation 9 (fp, kd)\r\n\r\n11.     Inkomstgränserna för bostadsbidragen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo11 yrkande 2.\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n12.     Sambandet mellan bostadsbidrag och socialbidrag m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo12 yrkandena 8 och 9.\r\nReservation 11 (fp, kd)\r\n\r\nStockholm den 19 maj 2005\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Ragnwi Marcelind (kd),\r\nOwe Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Nina Lundström\r\n(fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Maria Öberg (s), Mariam Osman Sherifay (s),\r\nCarl-Axel Roslund (m), Gunnar Sandberg (s), Lars Tysklind (fp), Leif\r\nJakobsson (s), Ewa Thalén Finné (m), Sten Lundström (v), Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp) och Carl-Erik Skårman (m).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI maj 2001 hemställde bostadsutskottet i betänkandet Den bostadsgrundande\r\ninkomsten för år 2001 m.m. (bet. 2000/01:BoU12) att riksdagen skulle ge\r\nregeringen till känna vad utskottet anfört om bostadsbidragets utformning\r\nefter 2001. Utskottet hade anfört att regeringen borde göra en översyn\r\nav bostadsbidragets roll och effekter för vissa särskilda grupper samt\r\natt den borde föreslå åtgärder för att uppnå en långsiktigt hållbar\r\nlösning på vissa problem när det gällde bostadsbidrag till studerande.\r\nRiksdagen beslutade enligt utskottets hemställan (rskr. 2000/01:255).\r\n\r\nFamiljeutredningen gjorde i betänkandet Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24)\r\nen översyn av de ekonomiska familjestöden. Denna översyn omfattade\r\nbostadsbidragens roll och effekter för särskilda grupper samt bidragens\r\nträffsäkerhet och marginaleffekter liksom barnfamiljernas boendestandard.\r\nStudiesociala utredningen behandlade i betänkandet Studerande och\r\ntrygghetssystem (SOU 2003:130) bl.a. frågor rörande bostadsbidrag till\r\nstuderande. Frågor som hänger samman med ekonomiskt stöd till studerande\r\nbehandlar regeringen i proposition 2004/05:111 Förstärkning av studiestödet,\r\nsom regeringen lagt fram samtidigt med den nu behandlade proposition\r\n2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag.\r\nRegeringen har i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100)\r\naviserat reformer för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Regeringen\r\nhar därvid angivit att man avser att föreslå att sammanlagt 1 miljard\r\nkronor avsätts för reformer fr.o.m. 2006 inom bostadsbidraget och\r\nunderhållsstödet samt genom införandet av ett barntillägg till studerande\r\ninom studiestödssystemet. När det gäller bostadsbidraget har regeringen\r\nangivit att det särskilda bidraget för hemmavarande barn, som lämnas\r\noberoende av bostadskostnad, skall höjas.\r\nMed anledning av riksdagens tillkännagivande har det inom Socialdepartementet\r\ngjorts en analys av bostadsbidragets roll och effekter för särskilda\r\ngrupper, som t.ex. socialbidragstagare och arbetslösa med varierande\r\ninkomst. Arbetet utmynnade i rapporten Analys av bostadsbidrag (dnr\r\nS2003/3579/SF).\r\nRiksförsäkringsverket (numera Försäkringskassan) och Boverket har på\r\nregeringens uppdrag avlämnat rapporter innehållande en redovisning av\r\nbostadsstandarden för barnfamiljer med eller utan bostadsbidrag,\r\nnettobostadskostnad för barnfamiljer med bostadsbidrag, jämförelser av\r\nbarnfamiljernas disponibla inkomst i förhållande till bostadskostnad,\r\njämförelser mellan olika typhushåll samt en belysning av utvecklingen\r\növer tid. Rapporterna finns att tillgå på Socialdepartementet\r\n(dnr S2004/7847/SF respektive dnr S2004/7827/SF).\r\nUtifrån regeringens uttalande i vårpropositionen om satsningen på\r\nekonomiskt utsatta barnfamiljer har det inom Socialdepartementet utarbetats\r\nförslag till ändrade regler för bostadsbidrag. Förslagen har redovisats\r\ni promemorian Reformerat bostadsbidrag (dnr S2004/9161/SF) som finns\r\ntillgänglig på Socialdepartementet. Promemorians lagförslag finns fogat\r\nsom bilaga 1 och en förteckning över remissinstanserna som bilaga 2\r\ntill regeringens proposition. Promemorian har remissbehandlats. En\r\nsammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig på Socialdepartementet\r\n(S2004/9161/SF).\r\nFörslagen för bostadsbidraget syftar till att öka den fördelningspolitiska\r\nträffsäkerheten genom att ytterligare stödja de barnfamiljer som är de\r\nekonomiskt mest utsatta.\r\nRegeringen har inom ramen för den aviserade reformen även lagt fram\r\nproposition 2004/05:116 Ett reformerat underhållsstöd.\r\nSåväl propositionen om bostadsbidragen som propositionerna om studiestödet\r\noch om underhållsstödet bygger på överenskommelser mellan den\r\nsocialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nSom en del i beredningen av ärendet har bostadsutskottet den 21 april\r\n2005 hållit en offentlig utfrågning om bostadsbidragen. Ett program\r\ntillsammans med ett stenografiskt protokoll m.m. från utfrågningen har\r\nfogats som bilaga 3 till betänkandet.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidrag.\r\nFörslagen\r\ninnebär i första hand en förstärkning av bostadsbidraget till barnfamiljer.\r\nDet särskilda bidraget för hemmavarande barn skall höjas och ett\r\numgängesbidrag skall införas. Den del av bostadsbidraget som lämnas för\r\nbostadskostnaden föreslås bli ändrad, från nuvarande två ersättningsnivåer\r\ntill en ersättningsnivå. Sambor bör likställas med makar, även om de\r\nvarken har eller har haft gemensamt barn eller har gemensam\r\nfolkbokföringsadress. Vidare införs en särskild regel om bevisbördan angående\r\nsamboförhållanden, vilken förtydligar att de bidragssökande i vissa\r\nfall skall likställas med sambor, om de inte visar att de inte är sambor.\r\nVidare införs en fast tidsfrist om fem år för att ta upp frågan om\r\nnytt slutligt beslut om bostadsbidrag med anledning av ändrad taxering.\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 november 2005 men\r\nskall i huvudsak tillämpas på bostadsbidrag som avser tiden efter 2005.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nRegeringens förslag till ändrade regler för bostadsbidragen\r\nAvslag på propositionen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om att avslå propositionen i dess\r\nhelhet. Jämför reservation 1 (m).\r\nMotionerna\r\nFörslag om att propositionen skall avslås förs fram i två motioner.\r\nI motion 2004/05:Bo10 (m) förordas att bostadsbidragen i stället skall\r\nreformeras i syfte att minska marginaleffekterna. Enligt motionen leder\r\nmarginaleffekterna i bostadsbidragen, liksom i andra bidrag och i\r\nskattesystemet, till att nyttan av att arbeta är liten. I den mån stöd\r\nbehövs bör de inte vara inkomstprövade. Bostadsbidragen kan i stället\r\nersättas med t.ex. ett extra barnbidrag per barn för ensamstående\r\nföräldrar och därutöver ett för studerande föräldrar med barn. Regeringen\r\nbör därför återkomma med förslag om ett reformerat bostadsbidrag i syfte\r\natt minska marginaleffekterna.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo13 (c) bör regeringens förslag avslås eftersom\r\ndagens inkomstrelaterade bostadsbidrag tillsammans med skatter och andra\r\nregler bidrar till att ogynnsamma marginaleffekter uppstår och att s.k.\r\nfattigdomsfällor skapas. Inriktningen bör i stället vara att sänka\r\nskatten på arbete och minska fattigdomsfällorna. Det är därför bättre\r\natt satsa på utökade barnbidrag som inte har några marginaleffekter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtgångspunkten för förslagen i motionerna är att marginaleffekterna i\r\nbostadsbidragen är så besvärande att bidragen måste avvecklas och\r\nersättas med utökade barnbidrag. Utskottet delar inte denna uppfattning.\r\nDet är riktigt att bostadsbidragen till barnfamiljer har en marginaleffekt\r\npå 20 %, men detta utgör enligt utskottets mening inte i sig ett skäl\r\nför att ta bort bostadsbidragen eller att göra förändringar i dem. Vid\r\nutskottets utfrågning framkom också att Försäkringskassan inte bedömde\r\nmarginaleffekten vara ett problem. Avgörande är i stället bostadsbidragens\r\nfunktionssätt och deras träffsäkerhet. Som utskottet tidigare konstaterat\r\nuppvisar bostadsbidragen en god träffsäkerhet i den bemärkelsen att de\r\ngår till ekonomiskt utsatta hushåll där ensamstående föräldrar med barn\r\nutgör den största mottagargruppen. Detta faktum utgör enligt utskottet\r\nett helt avgörande skäl för att behålla bostadsbidragen. Däremot finns\r\ndet naturligtvis orsak att från tid till annan se över bostadsbidragen\r\noch anpassa dem till utvecklingen i samhället. Så har också skett vid\r\nflera tillfällen. Av regeringens förslag framgår också att den ånyo\r\navser att göra en översyn av bostadsbidragen.\r\nMed hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:Bo10 (m) och 2004/05:Bo13 (c).\r\nHöjning av det särskilda bidraget för hemmavarande barn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag vad gäller höjning av det särskilda\r\nbidraget för hemmavarande barn samt avslå motstående motionsförslag.\r\nJämför reservation 2 (kd).\r\nPropositionen\r\nBostadsbidrag till barnfamiljer lämnas till hushåll med barn som är\r\nyngre än 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp.\r\nBidraget består av två delar. Den ena delen är ett särskilt bidrag som\r\nlämnas till hushåll med hemmavarande barn. Dess storlek beräknas efter\r\nantal barn i familjen, och inte efter bostadskostnad. Det särskilda\r\nbidraget varierar med antalet barn i familjen: 600 kr per månad för ett\r\nbarn, 900 kr per månad för två barn och 1 200 kr per månad för tre barn\r\neller fler. Den andra delen är ett bidrag till kostnader för bostaden\r\noch är således beroende av vilken bostadskostnad hushållet har.\r\nSom ett led i regeringens satsning på barn i ekonomiskt utsatta familjer\r\nskall en del av regeringens aviserade satsning i 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition avsättas till bostadsbidrag. Genom att höja bostadsbidraget\r\ntill barnfamiljer, i synnerhet de med fler barn, stärks enligt regeringen\r\nden fördelningsmässiga träffsäkerheten inom bostadsbidragssystemet.\r\nRegeringen föreslår därför att det särskilda bidraget till hushåll med\r\nbarn som är yngre än 18 år eller som får förlängt barnbidrag för\r\nhemmavarande barn skall höjas med 350 kr till 950 kr per månad för ett\r\nbarn, med 425 kr till 1 325 kr per månad för två barn och med 550 kr\r\ntill 1 750 kr per månad för tre eller fler barn.\r\nMotionerna\r\nFörslag om att höja det särskilda bidraget förs fram dels i motion\r\n2004/05:Bo11 (kd), dels i den med anledning av regeringens skrivelse\r\n2004/05:93 Redovisning av regeringens insatser för barn och ungdom i\r\nstatsbudgeten för år 2005 väckta motion 2004/05:Fi11 (kd) yrkande 6.\r\nKristdemokraterna har enligt motion 2004/05:Bo 11 (kd) under en rad av\r\når föreslagit en höjning av det särskilda bidraget med 100 kr per barn.\r\nEn höjning av minst denna storleksordning fordras för att ge en verklig\r\neffekt. För familjer med två eller flera barn bör därför det särskilda\r\nbidraget höjas utöver vad regeringen föreslagit. Det innebär enligt\r\nmotionens yrkande 1 att det särskilda bidraget bör höjas till 950 kr\r\nper månad för ett barn, till 1 425 kr per månad för två barn och till\r\n1 900 kr per månad för tre eller fler barn.\r\nEnligt motion 2004/05:Fi11 (kd) yrkande 6 bör familjestöden ges en bättre\r\nfördelningspolitisk profil. Det särskilda bidraget bör därför höjas med\r\n100 kr per barn och månad.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan inledningsvis konstatera att det föreligger en samstämmighet\r\nmellan regeringens förslag och förslagen i motionerna i så måtto att de\r\nsyftar till att förstärka den barnrelaterade delen av bostadsbidraget.\r\nDe skillnader som finns avser med vilka belopp detta bör ske.\r\nBostadsutskottet är för sin del inte berett förorda att det särskilda bidraget\r\nhöjs utöver vad regeringen föreslår. Enligt utskottets mening bör\r\nbostadsbidragen även fortsättningsvis i betydande utsträckning också\r\nrelateras till boendekostnaden. En alltför långtgående knytning till\r\nfamiljens sammansättning skulle enligt utskottets mening kunna leda\r\ntill att bostadsbidragen inte längre fyller sitt bostadspolitiska mål\r\natt alla skall ha förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga\r\nkostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara\r\nramar. Motionerna avstyrks sålunda. Regeringens förslag tillstyrks.\r\nEn ersättningsnivå för bidraget till bostadskostnader till\r\nbarnfamiljer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag vad gäller införande av en enda\r\nersättningsnivå för bidraget till bostadskostnader till barnfamiljer\r\nsamt avslå de motstående motionsförslagen. Jämför reservation 3\r\n(fp).\r\nPropositionen\r\nSyftet med de förslag till ändrade regler för bostadsbidragen som läggs\r\nfram är enligt regeringen att värna om de ekonomiskt mest utsatta\r\nbarnfamiljerna. För att förbättra den fördelningspolitiska träffsäkerheten\r\nbör ytterligare stöd ges till framför allt familjer med tre eller fler\r\nbarn eftersom dessa är de ekonomiskt mest utsatta. Regeringen föreslår\r\ndärför att, för bidraget till barnfamiljers bostadskostnader, de nuvarande\r\nersättningsnivåerna om 75 respektive 50 % av bostadskostnaderna skall\r\nändras till en ersättningsnivå om 50 %. Beloppsgränserna för den lägsta\r\nrespektive högsta bostadskostnad som enligt nuvarande regler berättigar\r\ntill bidraget föreslås däremot inte ändrade.\r\nFörslaget innebär att bidraget till bostadskostnader minskar, samtidigt\r\nsom bl.a. det särskilda bidraget för hemmavarande barn ökar - något som\r\nenligt regeringen ger en nettoförbättring för majoriteten av hushållen\r\neftersom det särskilda bidraget ökar mer än vad bostadskostnadsdelen\r\nminskar. Inte något hushåll får till följd av förslagen ett lägre\r\nbostadsbidrag. Familjer med fler barn får en större höjning än familjer\r\nmed färre barn.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Bo12 (fp) yrkas dels avslag på förslaget om att införa\r\nen enda ersättningsnivå för bostadskostnaderna (yrkande 3), dels att\r\nförslag om ett reformerat bostadsbidrag vad avser den bostadsanknutna\r\ndelen skall läggas fram (yrkande 5). Den kritik som remissinstanserna\r\nriktat mot förslaget visar enligt motionen att den bostadsanknutna delen\r\nav bidraget bör ses över. Skälen är bl.a. att en minskning av den\r\nbostadsanknutna delen av bostadsbidraget försvårar såväl hushållens\r\nmöjlighet att ta sig ur trångboddhet som möjligheten att flytta till\r\nregioner med högre boendekostnader.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet finns enligt utskottets mening anledning att betona bostadsbidragens\r\nroll som ett bostadspolitiskt instrument. En slutsats av detta är att\r\nbostadsbidragen även fortsättningsvis måste ha en stark knytning till\r\nboendet och boendekostnaderna. Det innebär bl.a. att förändringar i\r\nbostadsbidragsreglerna alltid måste vägas såväl mot det bostadspolitiska\r\nmålet som mot det familjepolitiska målet. Även om det inte är uttalat\r\natt något av målen är viktigare än det andra vill bostadsutskottet för\r\nsin del markera vikten av att bostadsbidragen även fortsättningsvis ges\r\nen tydlig och direkt koppling till boendekostnaden. Utskottet kan mot\r\nden bakgrunden dela motionärernas, liksom flera av remissinstansernas,\r\noro för att en minskad anknytning mellan bostadsbidragen och boendekostnaden\r\nnegativt skall påverka bidragshushållens bostadsstandard. Vid\r\nbostadsutskottets utfrågning om bostadsbidragen framkom också att Boverket\r\ngör bedömningen att införandet av en ersättningsnivå innebär att\r\nbostadsbidragssystemet blir sämre på att parera förändringar i boendekostnader\r\nsamtidigt som möjligheterna att skaffa sig en adekvat bostad minskar.\r\nÄven\r\nmot den nu skisserade bakgrunden kan utskottet på de i propositionen\r\nangivna grunderna ställa sig bakom regeringens förslag vad avser införande\r\nav en ersättningsnivå för bostadskostnaden i bostadsbidragen. Samtidigt\r\nfinns det naturligtvis anledning att noga följa effekterna av denna och\r\növriga regelförändringar. Regeringen aviserar också i propositionen en\r\növersyn av bostadsbidragen i syfte att analysera hur väl de uppfyller\r\nsina mål. Om översynen visar att de nu föreslagna regelförändringarna\r\ni något avseende får effekter som står i strid med de bostadspolitiska\r\nsträvandena, får det förutsättas att regeringen förelägger riksdagen\r\nförslag till de regeländringar som detta kan föranleda.\r\nMed hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag och avstyrker motionsförslagen.\r\nNytt umgängesbidrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag vad gäller införande av ett nytt\r\numgängesbidrag samt avslå motstående motionsförslag. Jämför reservation\r\n4 (fp).\r\nPropositionen\r\nBostadsbidraget till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge\r\nhar barn tidvis boende hos sig (umgängesföräldrar) lämnas i dag endast\r\nsom bidrag till bostadskostnaden. Genom att införa endast en ersättningsnivå\r\nför bidraget till bostadskostnader får de flesta hushåll ett lägre bidrag\r\ni denna del. För att kompensera umgängesföräldrarna för minskningen av\r\nbidraget till bostadskostnader finns det enligt regeringen skäl att\r\ninföra ett bidrag för umgänge - umgängesbidrag. Det bör vara en fristående\r\ndel i bostadsbidraget som kompenserar för minskningen av bidraget till\r\nbostadskostnaden och vara relaterat till det antal barn som föräldern\r\ntidvis har boende hos sig.\r\nEnligt förslaget skall umgängesbidrag lämnas med 300 kr per månad för\r\nett barn, 375 kr per månad för två barn och 450 kr per månad för tre\r\neller fler barn. Om det i hushållet även finns barn som berättigar till\r\nsärskilt bidrag för hemmavarande barn, skall umgängesbidrag lämnas med\r\n75 kr per månad för varje barn som berättigar till umgängesbidrag.\r\nUmgängesbidrag och särskilt bidrag för hemmavarande barn får tillsammans\r\nutges för högst tre barn. En förutsättning för att få umgängesbidrag är\r\natt den sökande bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar\r\nmed hyres- eller bostadsrätt.\r\nMotionen\r\nInförande av ett umgängesbidrag komplicerar enligt motion 2004/05:Bo12\r\n(fp) regelverket. Det är dessutom oacceptabelt att umgängesbidrag endast\r\nlämnas för upp till tre barn. Alla barn bör i detta sammanhang vara\r\nbidragsberättigade. Förslaget bör därför avslås (yrkande 6) och regeringen\r\nåterkomma till riksdagen med ett nytt förslag till bostadsbidrag för\r\numgängesföräldrar (yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i propositionen om att\r\ninföra en ersättningsnivå för bostadskostnaderna i bostadsbidraget. Som\r\nframgår av propositionen leder införandet av en gemensam ersättningsnivå\r\ntill att bostadsbidragen till s.k. umgängesföräldrar minskar eftersom\r\ndessa endast får bidrag till bostadskostnaden. Detta är enligt utskottets\r\nmening inte rimligt. Umgängesföräldrarnas ekonomiska situation i övrigt\r\npåverkas inte av förändringen. Det är därför nödvändigt att de kompenseras\r\nför det bidragsbortfall som regeländringen leder till. Regeringens\r\nförslag tillstyrks sålunda. Motionsförslagen avstyrks.\r\nUngdomars möjlighet till bostadsbidrag vid umgängesrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag vad gäller ungdomars möjlighet\r\ntill bostadsbidrag vid umgängesrätt samt avslå motstående motionsförslag.\r\nJämför reservation 5 (fp).\r\nPropositionen\r\nÄven ungdomar som är föräldrar kan på grund av vårdnad eller umgänge\r\ntidvis ha barn boende hos sig. I vissa fall anses dessa i dag emellertid\r\ninte berättigade till bostadsbidrag även om de har låg inkomst, eftersom\r\nden bostadsanknutna delen kräver en viss utrymmesstandard i bostaden.\r\nUngdomar som inte har barn är däremot berättigade till bostadsbidrag\r\nutan krav på utrymmesstandard. Enligt gällande regler lämnas inte\r\nbostadsbidrag till ungdomar med tidvis boende barn, om bostaden omfattar\r\nfärre än två rum och kök eller kokvrå eller har en bostadsyta som\r\nunderstiger 40 kvadratmeter. Detta är enligt regeringens uppfattning inte\r\nrimligt. Enligt regeringens förslag bör därför en förälder som fyllt 18\r\når men inte 29 år och som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har\r\nbarn boende hos sig men vars bostad inte uppfyller kravet på utrymmesstandard\r\ni stället kunna få bostadsbidrag enligt reglerna för ungdomar.\r\nMotionen\r\nReformförslagen avseende vilka ytor bostadsbidragshavare kan efterfråga\r\när enligt motion 2004/05:Bo12 (fp) bristfälliga. Förslaget om att\r\navskaffa kravet på en minsta utrymmesstandard för bostadsbidrag till\r\nungdomar bör enligt motionens yrkande 4 därför avslås.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att ungdomar som tidvis har\r\nsina barn boende hos sig och som inte uppfyller kraven på viss\r\nutrymmesstandard bör likställas med ungdomar utan barn och således kunna få\r\nbostadsbidrag som ungdom. Regeringens förslag tillstyrks sålunda.\r\nMotionsförslaget avstyrks.\r\nEn fast tidsfrist för nytt slutligt bostadsbidrag vid ändrad\r\ntaxering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om införande av en fast tidsfrist\r\nför nytt slutligt bidrag vid ändrad taxering samt avslå motstående\r\nmotionsförslag. Jämför reservation 6 (fp).\r\nPropositionen\r\nDet slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand för varje kalenderår\r\npå grundval av de inkomster som ligger till grund för taxeringen - oftast\r\nandra året efter det aktuella bidragsåret.\r\nTaxeringsbeslutet kan dock senare komma att ändras. Ett omprövningsbeslut\r\nkan meddelas av Skatteverket lång tid efter taxeringsåret. En taxering\r\nkan även överklagas av den skattskyldige. I sådana fall kan det ta\r\nytterligare tid innan taxeringen är slutligt avgjord. I dag innehåller\r\nlagstiftningen inte någon fast bortre tidsgräns för när en taxeringsändring\r\nkan läggas till grund för att nytt slutligt bostadsbidrag bestäms.\r\nVisserligen anges att en fråga om nytt slutligt bostadsbidrag inte får\r\ntas upp sedan mer än två år har förflutit från den dag det slutliga\r\nbostadsbidraget bestämdes, men tvåårsgränsen gäller endast under\r\nförutsättning att taxeringsändringen inte motsvarar en väsentlig ändring\r\nav bostadsbidraget. Eftersom det inte går att förutse om en taxeringsändring\r\nskulle kunna innebära en väsentlig ändring av bostadsbidraget, kan inte\r\nde uppgifter som legat till grund för bidraget gallras ut. Ett införande\r\nav en tidsfrist när det gäller möjligheten att ta upp frågan om nytt\r\nslutligt bostadsbidrag skulle medföra en kortare genomsnittlig lagringstid\r\nav ärenden och därmed en förenklad ärendehantering och även minska\r\nkostnaderna för lagring av uppgifter.\r\nVid bestämmandet av hur lång den tid skall vara under vilken ett nytt\r\nslutligt bostadsbidrag skall kunna beslutas, bör beaktas dels att rätt\r\nbostadsbidrag betalas ut, dels att Försäkringskassan får möjlighet att\r\neffektivt administrera systemet. För att undvika stötande resultat bör\r\ntidsfristen därför inte sättas alltför snävt. Regeringen föreslår bl.a.\r\nmot den bakgrunden att fråga om nytt slutligt bostadsbidrag med anledning\r\nav ändrad taxering inte får tas upp efter utgången av femte året efter\r\ntaxeringsåret.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Bo12 (fp) yrkas dels avslag på förslaget om att införa\r\nen tidsfrist för nytt slutligt bostadsbidrag på fem år (yrkande 10),\r\ndels att en tidsfrist för nytt slutligt bostadsbidrag på tre år skall\r\ninföras (yrkande 11). Ett införande av en tidsfrist när det gäller\r\nmöjligheten att ta upp frågan om nytt slutligt bostadsbidrag skulle\r\nmedföra en kortare genomsnittlig lagringstid av ärenden och därmed en\r\nförenklad ärendehantering och minskade kostnader. Tidsfristen bör enligt\r\nmotionen därför sättas till tre år.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI likhet med regeringen och motionärerna kan utskottet konstatera att\r\ninförandet av en tidsfrist när det gäller möjligheten att ta upp frågan\r\nom nytt slutligt bostadsbidrag skulle medföra en kortare genomsnittlig\r\nlagringstid av ärenden. Detta leder i sin tur till en förenklad\r\närendehantering och därmed lägre kostnader för lagring av uppgifter. Inte\r\nminst administrativa skäl talar sålunda för att en tidsfrist bör införas.\r\nDet frågan gäller är därför hur denna tidsfrist bör bestämmas. Ur\r\nadministrativ synpunkt är det önskvärt att göra tiden för omprövning så\r\nkort som möjligt. Samtidigt får naturligtvis inte tiden sättas så kort\r\natt den leder till att rätt bostadsbidrag inte betalas ut i ett stort\r\nantal fall. Regeringen har vid sin bedömning utgått bl.a. från bestämmelserna\r\nom när omprövning av inkomsttaxering kan ske enligt bestämmelserna i\r\ntaxeringslagen. Utskottet har för sin del inte funnit anledning att\r\ngöra en annan bedömning. Regeringens förslag tillstyrks sålunda och\r\nmotionens förslag avstyrks.\r\nLagförslaget i övrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag i övrigt.\r\nPropositionen\r\nI fråga om bedömning av samboförhållande föreslår regeringen att det i\r\nlagen (1993:737) om bostadsbidrag görs ett förtydligande om bevisbördan\r\nnär det gäller samboförhållanden. Förslaget innebär att om det har kommit\r\nfram omständigheter som gör det sannolikt att två personer är sambor,\r\nskall dessa likställas med sambor och därigenom också med makar, om\r\ninte den som ansöker om bostadsbidrag eller den som sådant bidrag betalas\r\nut till visar att de inte är sambor.\r\nNär det gäller ikraftträdande och övergångsbestämmelser föreslår regeringen\r\natt de nya bestämmelserna skall träda i kraft såvitt avser 1, 3, 12, 14\r\noch 15 §§ BoL den 1 november 2005 och i övrigt den 1 januari 2006.\r\nBestämmelserna i 1, 3, 12, 14 och 15 §§ skall tillämpas på bostadsbidrag\r\nsom avser tiden efter utgången av år 2005.\r\nÄldre bestämmelser i 29 a § skall enligt förslaget fortfarande gälla,\r\nom den sökande före utgången av år 2005 hos Skatteverket har begärt\r\nomprövning av ett taxeringsbeslut eller om fråga rörande hans eller\r\nhennes taxering före samma tidpunkt har överklagats till länsrätt. Frågan\r\nom nytt slutligt bostadsbidrag får dock i sådana fall endast tas upp\r\ntill prövning till och med utgången av det sjunde året efter taxeringsåret.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringens förslag vad avser bedömning av samboförhållande samt\r\nikraftträdande- och övergångsbestämmelser tillstyrks av utskottet liksom\r\nlagförslaget i övrigt i den mån det inte har behandlats ovan.\r\nKrav på konsekvensbeskrivning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om krav på konsekvensbeskrivning.\r\nJämför reservation 7 (fp).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Bo12 (fp) yrkande 2 ställs krav på att regeringen skall\r\nåterkomma med en konsekvensbeskrivning av den fördelningspolitiska\r\neffekten av förslagen i propositionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar helt den uppfattning som torde ligga till grund för\r\nförslaget i motionen, att regeringen för riksdagen skall presentera ett\r\nfullgott beslutsunderlag.\r\nUtifrån denna principiella ståndpunkt kan det naturligtvis alltid\r\ndiskuteras hur långtgående en konsekvensbeskrivning skall vara och vilka\r\naspekter den skall innefatta. I det nu aktuella fallet kan utskottet\r\nkonstatera att det i propositionen finns en redogörelse för förslagets\r\nkonsekvenser i olika avseenden. Under avsnittet Konsekvenser av förslagen\r\nredovisar regeringen sålunda bl.a. förslagets statsfinansiella effekter,\r\neffekter för olika hushållstyper samt övriga konsekvenser vari ingår\r\npåverkan på det ekonomiska biståndet till hushållet, marginaleffekter\r\nsamt konsekvenser för barn m.m. Även om inte framställningen till någon\r\ndel givits epitetet konsekvensbeskrivning av den fördelningspolitiska\r\neffekten innehåller bl.a. avsnittet om förslagets effekter för olika\r\nhushållstyper en sådan fördelningsmässig analys. I en särskild bilaga\r\n(bilaga 4) redovisas dessutom en fördelningspolitisk analys av de\r\nsammantagna regelförändringar som föreslagits avseende barntilläggen till\r\nstuderande med barn, bostadsbidragen samt underhållsstödet.\r\nUtskottet är mot den nu beskrivna bakgrunden inte berett att ställa sig\r\nbakom förslaget i motionen. I den mån motionen inte redan kan anses\r\ntillgodosedd avstyrks den sålunda.\r\nFörslag i motionerna om förändringar i bostadsbidragen m.m.\r\nReformering av bostadsbidragen för att minska marginaleffekterna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om en reformering av bostadsbidragen\r\nför att minska marginaleffekterna. Jämför reservation 8 (m, fp, kd).\r\nMotionerna\r\nMarginaleffekterna i de ekonomiska familjestöden måste enligt motion\r\n2004/05:Bo12 (fp) minskas för att motverka s.k. fattigdomskällor.\r\nEftersom bostadsbidragen bidrar till marginaleffekter på 20 % för\r\nbarnfamiljer och med hela 33 % för ungdomar bör de enligt motionens yrkande\r\n1 reformeras. Även om ett ökat stöd per barn är ett steg i rätt riktning\r\nmåste ytterligare förändringar till för att minska marginaleffekterna.\r\n\r\nEn motsvarande översyn av bostadsbidragen i syfte att minska marginaleffekterna\r\nförordas också i motion 2004/05:Bo11 (kd) yrkande 4. Enligt motionen\r\ngör marginaleffekten om 20 % i bostadsbidragen tillsammans med effekterna\r\nav inkomstskatt och andra bidrag det svårare för människor att lämna\r\nbidragsberoendet bakom sig. Bostadsbidragen bör därför ses över i syfte\r\natt skapa ett regelverk som minskar marginaleffekterna.\r\nÄven till förslagen i motionerna (m) och (c) om avslag på propositionen\r\ni dess helhet är kopplat krav på att bostadsbidragen skall ses över med\r\navseende på marginaleffekterna. Dessa förslag har utskottet behandlat\r\novan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom motionärerna framhåller ger bostadsbidragen för hushåll med barn en\r\nmarginaleffekt på 20 %. De förslag som nu lagts fram av regeringen ändrar\r\ninte heller på detta förhållande på annat sätt än att marginaleffekten\r\ninträder vid något högre inkomster än tidigare. Utgångspunkten för\r\nförslaget i motionen synes vara att frågan om bostadsbidragens\r\nmarginaleffekter är helt avgörande för bidragens funktion och effektivitet.\r\nSå är naturligtvis inte fallet. Vid utskottets utfrågning framkom också\r\natt Försäkringskassan inte bedömde marginaleffekten vara ett problem.\r\nI stället är det bostadsbidragens utformning och funktionssätt som är\r\nallra viktigast för träffsäkerheten och effektiviteten. Samtidigt finns\r\ndet ett behov av att från tid till annan se över bostadsbidragen. Mot\r\nbakgrund av att bostadsbidragssystemet har genomgått stora förändringar\r\nde senaste tio åren uttalas också i propositionen att det finns skäl\r\natt göra en översyn av bostadsbidragen, i syfte att analysera hur väl\r\nde uppfyller sina mål. Det framstår enligt utskottets mening som naturligt\r\natt också marginaleffekternas påverkan studeras i detta sammanhang. Ett\r\ntillkännagivande i enlighet med motionsförslagen kan därför inte anses\r\nerforderligt. Motionerna avstyrks.\r\nAvstämningsperioderna för bostadsbidragen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om en ändring av avstämningsperioderna\r\nför bostadsbidragen. Jämför reservation 9 (fp, kd).\r\nMotionerna\r\nDen nuvarande årsvisa avstämningen ger enligt motion 2004/05:Bo11 (kd)\r\nyrkande 3 oönskade effekter vid såväl återbetalningskrav som utbetalning\r\nav bidrag i efterhand. Avstämningsperioden måste därför kortas till ett\r\nhalvt år.\r\nFörslag om att införa halvårsvisa avstämningsperioder för bostadsbidragen\r\nförs även fram i motion 2004/05:Bo12 (fp) yrkande 12. Enligt förslaget\r\nmåste frågan om halvårsvisa avstämningar prövas på nytt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEtt uttalat syfte med dagens regler för inkomstprövning av bostadsbidragen\r\när att det skall leda till att bidragen så långt möjligt skall svara\r\nmot det stödbehov som hushållet har under den period då bidraget betalas\r\nut. Samtidigt har det varit en strävan att utforma systemet så att det\r\nblir administrativt effektivt. Det innebär bl.a. att manuella rutiner\r\ni största möjliga omfattning bör begränsas. Detta har också blivit\r\nmöjligt genom att de preliminära bostadsbidragen i efterhand maskinellt\r\nstäms av mot den taxerade inkomsten. En förutsättning för detta är att\r\navstämningen görs på årsbasis eftersom taxeringarna avser helår. Även\r\nom det finns skäl som talar för att en tätare avstämning i vissa fall\r\nskulle ge vissa fördelar är utskottet inte berett förorda en sådan\r\nordning. Motionerna avstyrks sålunda.\r\nInkomstgränserna för bostadsbidragen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om inkomstgränserna för bostadsbidragen.\r\nJämför reservation 10 (kd).\r\nMotionen\r\nDagens individuella inkomstgränser missgynnar enligt motion 2004/05:Bo11\r\n(kd) yrkande 2 familjer med låga inkomster där ena föräldern inte arbetar.\r\nEn återgång till en för hushållet gemensam inkomstgräns bör därför ske.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTill grund för att införa individuella inkomstgränser låg bl.a. en\r\nsträvan att förstärka den s.k. arbetslinjen och att minska de samlade\r\nmarginaleffekter som kan uppkomma vid en för hushållet gemensam\r\ninkomstgräns. En gemensam inkomstgräns innebär sålunda att det i vissa fall\r\nkan uppkomma en direkt privatekonomisk förlust. Det gäller om t.ex. en\r\nhemmavarande förälder börjar förvärvsarbeta, eftersom bostadsbidraget\r\ndå kan komma att reduceras. Med dagens individuella inkomstgränser\r\nmildras marginaleffekterna för familjen om även den hemarbetande föräldern\r\nväljer att gå ut i förvärvsarbete. Utskottet är för sin del inte berett\r\nmedverka till att öka de samlade marginaleffekterna på det sätt som ett\r\ngenomförande av motionsförslagen skulle innebära. Motionerna avstyrks\r\nsålunda.\r\nSambandet mellan bostadsbidrag och socialbidrag m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om sambandet mellan bostadsbidrag\r\noch socialbidrag m.m. Jämför reservation 11 (fp, kd).\r\nMotionen\r\nVid stora förändringar av bostadsbidragen finns det enligt motion\r\n2004/05:Bo12 (fp) tecken på att kostnader övervältras från de statliga\r\nbostadsbidragen till kommunernas socialbidrag. Enligt motionens yrkande\r\n8 bör därför en översyn komma till stånd av kopplingen mellan\r\nbostadsbidragssystemet och socialbidragssystemet i syfte att minska övervältring\r\nfrån bostadsbidrag till socialbidrag. Enligt motionens yrkande 9 försvåras\r\nhemlösas möjlighet att efterfråga en bostad av åldersgränsen på 28 år\r\nför bostadsbidrag till hushåll utan barn. Regeringen bör därför återkomma\r\nmed förslag avseende hemlösas möjligheter att efterfråga bostäder.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar den uppfattning som torde ligga till grund för\r\nmotionsförslagen, att bostadsbidragen inte bör vara så utformade att hushåll\r\ni stället blir beroende av socialbidrag. Bostadsbidragen måste naturligtvis\r\nutformas så att de ger det stöd till boendet som är avsett. Utskottet\r\nhar också vid flera tidigare tillfällen framhållit vikten av att effekterna\r\nför bl.a. arbetslösa och socialbidragstagare följs. Som framgår ovan\r\nuttalade utskottet våren 2001 att en översyn borde göras av bl.a.\r\nbostadsbidragens roll och effekter för särskilda grupper som socialbidragstagare\r\noch arbetslösa där inkomsterna kan variera kraftigt under året (bet.\r\n2000/01:BoU12). På regeringens uppdrag har också Familjeutredningen i\r\nbetänkandet Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24) redovisat en översyn av\r\nde ekonomiska familjestöden. Denna översyn omfattade bostadsbidragens\r\nroll och effekter för särskilda grupper samt bidragens träffsäkerhet\r\noch marginaleffekter liksom barnfamiljernas boendestandard.\r\nSom framgår ovan aviserar också regeringen att en mer allmän översyn av\r\nbostadsbidragen nu skall komma till stånd. Det får enligt utskottets\r\nmening förutsättas att de av motionärerna aktualiserade frågorna kommer\r\natt beaktas i detta sammanhang. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu\r\nberett ställa sig bakom motionsförslagen i denna del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Avslag på propositionen, punkt 1 (m)\r\nav Carl-Axel Roslund (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik Skårman\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen avslår proposition 2004/05:112 och tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Bo10 och 2004/05:Bo13.\r\nStällningstagande\r\nI flera utredningar, liksom i budgetpropositionen, har de marginaleffekter\r\nsom följer av bostadsbidragen uppmärksammats. Främst är det inkomstprövningen\r\nav bidragen i kombination med utformningen av reglerna för skatter och\r\nandra bidrag som ger höga marginaleffekter. Av det förslag som nu lagts\r\nfram framgår också att marginaleffekterna kvarstår, om än i högre\r\ninkomstlägen än tidigare. Trots vetskapen om marginaleffekternas skadliga\r\ninverkan gör regeringen inget för att försöka lindra eller undanröja\r\ndem. Det är desto mer anmärkningsvärt eftersom redan den promemoria som\r\nligger till grund för förslaget rönte kritik på denna punkt. Statskontoret\r\nkonstaterade sålunda att det fanns risk för att förslaget \"minskar\r\nincitamenten för hushållen att skaffa sig ett arbete\". Ekonomistyrningsverket\r\npåpekade att en höjning av bostadsbidraget \"riskerar att påverka\r\narbetskraftsutbudet negativt\".\r\nMot bakgrund av de marginaleffekter som utformningen av bostadsbidraget\r\nmedför hade det varit naturligt att effekterna analyserats närmare i\r\nregeringens förslag. Inte heller orsakerna till bostadsbidragsberoendet\r\nklarläggs. Regeringen nöjer sig med att konstatera att vissa hushåll är\r\nberättigade till bostadsbidrag och att dessa ofta är ekonomiskt utsatta.\r\n\r\nDet inkomstrelaterade bostadsbidraget är en starkt medverkande orsak\r\ntill att ogynnsamma marginaleffekter uppstår. Höjd inkomst leder sålunda\r\ntill att bidraget trappas av med 20 % för hushåll med barn. Tillsammans\r\nmed andra regler gör detta att en stor del av en löneökning äts upp av\r\nhöjda skatter och sänkta bidrag. Detta är en typisk fattigdomsfälla som\r\nsamhället måste motverka. Det är naturligtvis orimligt att en person\r\nsom arbetar extra eller får höjd lön inte kan öka sin disponibla inkomst\r\npå grund av ökade skatter och minskade bidrag.\r\nBostadsbidraget är utformat på så sätt att ett preliminärt bostadsbidrag\r\nbetalas ut först. I efterhand görs därefter en slutlig justering, och\r\nom det visar sig att bidragstagaren har tjänat för mycket tvingas\r\npersonen i fråga betala tillbaka delar av, eller hela, bidraget. Detta\r\nbidrar ytterligare till att minska incitamenten för att arbeta. En person\r\nsom riskerar att få sitt bostadsbidrag sänkt retroaktivt drar sig för\r\natt arbeta extra.\r\nFör att motverka dessa s.k. fattigdomsfällor och samtidigt öka\r\nsjälvbestämmandet för de grupper som bostadsbidraget skall bistå är den enda\r\nlångsiktigt hållbara lösningen att ersätta inkomstprövade bidrag med\r\nsänkt skatt för låg- och normalinkomsttagare.\r\nSammanfattningsvis anser vi, Moderaterna och Centerpartiet, att även\r\npersoner med låga eller normala inkomster skall kunna leva på sin lön\r\noch därigenom ges ökade incitament för att arbeta. Dagens höga skattenivåer\r\noch inkomstprövade bidrag innebär för stora grupper i samhället att det\r\när en ren förlustaffär att antingen gå från bidragsförsörjning till\r\narbete, eller från deltidsarbete till heltid. Inriktningen måste därför\r\nvara att sänka skatten på arbete och minska fattigdomsfällorna. Det är\r\nprincipiellt fel att som i dag förlita sig på ett system som ger påtagliga\r\nmarginaleffekter. Vi menar att vi i stället måste satsa på utökade\r\nbarnbidrag eftersom dessa inte har några marginaleffekter och därför\r\ninte heller bidrar till att skapa fattigdomsfällor.\r\nVad vi nu med anslutning till motionerna 2004/05:Bo10 (m) och 2004/05:\r\nBo13 (c) anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nVårt ställningstagande innebär att regeringens förslag avstyrks i dess\r\nhelhet. Övriga motionsyrkanden saknar därmed aktualitet, varför de\r\navstyrks.\r\n\r\n2.      Höjning av det särskilda bidraget för hemmavarande barn, punkt 2\r\n(kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar inte regeringens förslag om höjning av det\r\nsärskilda bidraget för hemmavarande barn och tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Fi11 yrkande 6 och 2004/05:Bo11 yrkande 1 och avslår\r\nproposition 2004/05:112 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nSenare års regelförändringar har lett till att bostadsbidragen inte\r\nlängre svarar mot de uppställda bostadspolitiska målen. Med de kraftiga\r\nbidragsminskningar som många barnfamiljer fått vidkännas är målet att\r\ndessa familjer skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har eget\r\nrum mycket avlägset. Vi måste därför slå vakt om det särskilda stödet\r\ntill ekonomiskt svaga barnfamiljers boende. Det finns emellertid många\r\nexempel på att de system som den socialdemokratiska regeringen byggt\r\nupp har anmärkningsvärda fördelningspolitiska brister. Exemplen på detta\r\när många. Barnomsorgssubventionerna går i stor utsträckning till redan\r\nresursstarka hushåll. Föräldrapenningen gynnar även dem med högre inkomst.\r\nBarnbidraget är lika för alla. Endast bostadsbidraget kan sägas särskilt\r\ngynna resurssvaga hushåll.\r\nRegeringen föreslår i propositionen förändringar i bostadsbidraget som\r\ninnebär att bidraget ökar med 100 kr för hushåll med ett eller två barn\r\nrespektive 150 kr för hushåll med tre eller fler barn. Kristdemokraterna\r\nhar i sitt budgetalternativ under en rad år föreslagit en höjning av\r\ndet särskilda bidraget med 100 kr per barn. En höjning i minst denna\r\nstorleksordning krävs också nu för att bostadsbidraget skall få en\r\nverklig effekt när det gäller barnfamiljernas möjlighet att bo ändamålsenligt\r\noch klara hushållsekonomin. I enlighet med förslagen i motionerna\r\n2004/05:Bo11 (kd) yrkande 1 och 2004/05:Fi11 (kd) yrkande 6 bör den\r\nbarnrelaterade delen av bostadsbidraget månadsvis lämnas som ett särskilt\r\nbidrag med 950 kr för ett barn, 1 425 kr för två och 1 900 kr för tre\r\neller flera barn.\r\n\r\n3.      En ersättningsnivå för bidraget till bostadskostnader till barnfamiljer,\r\npunkt 3 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar inte regeringens förslag om en ersättningsnivå\r\nför bidraget till bostadskostnader till barnfamiljer och tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Bo12 yrkandena 3 och 5 samt avslår\r\nproposition 2004/05:112 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nRegeringens förslag innebär att den bostadsanknutna bidragsdelen minskas\r\nför att finansiera ett utökat stöd per barn. Enligt vår mening är\r\nanalysen av effekterna av förslaget i denna del bristfällig. En sådan\r\nfördjupad analys fordras för att se hur regelförändringen påverkar\r\nbidragstagarnas möjlighet att efterfråga en bostad av tillräcklig storlek.\r\nFler av remissinstanserna har också riktat kritik mot förslaget i denna\r\ndel. Kritiken gäller bl.a. att\r\nminskningen försvårar för personer att flytta till orter där det finns\r\narbete, men där bostäderna är dyrare,\r\nstora barnfamiljer i områden med högre bostadskostnader än vad de\r\nföreslagna ersättningsnivåer kompenserar för riskerar att bli ännu mer\r\nekonomiskt utsatta,\r\nenbarnsfamiljer som bor i nyare och dyrare fastighetsbestånd inte får\r\nnågot särskilt stöd för höga bostadskostnader samt\r\nminskningen av bostadsbidragets anknytning till bostadskostnaden försvårar\r\nhushållens möjlighet att ta sig ur en situation med trångboddhet.\r\nVi menar att det rimliga är att regeringen får i uppdrag att se över\r\nden bostadsanknutna delen utifrån de brister som har påpekats. De krav\r\nsom ställs på rumsantal, bostadsyta m.m. samt intervallerna för ekonomisk\r\nkompensation är inte rimliga. Förslaget saknar vidare analyser av vilken\r\npåverkan det haft att den lägsta respektive högsta bostadskostnaden\r\ninte ändrats på snart tio år. Sammanfattningsvis anser vi att\r\nbostadsbidragets koppling till den faktiska bostadskostnaden bör beaktas.\r\nRegeringens förslag bör därför avslås i denna del. Samtidigt bör det\r\nuppdras åt regeringen att återkomma med ett reformerat förslag vad avser\r\nden bostadsanknutna delen av bostadsbidraget.\r\n\r\n4.      Nytt umgängesbidrag, punkt 4 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar inte regeringens förslag om nytt umgängesbidrag\r\noch tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo12 yrkandena 6\r\noch 7 samt avslår proposition 2004/05:112 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nInförandet av en gemensam ersättningsnivå om 50 % för bostadskostnaderna\r\ni bostadsbidraget innebär att bostadsbidragen minskar för hushåll med\r\ns.k. umgängesbarn eftersom bidrag i dessa fall endast utgår för\r\nbostadskostnaden. För att kompensera dessa hushåll föreslår regeringen att\r\nett nytt umgängesbidrag skall införas. Umgängesbidrag och särskilt bidrag\r\nför hemmavarande barn får dock tillsammans utges för högst tre barn. En\r\nföljd av detta är att fr.o.m. det fjärde barnet lämnas inte något\r\nytterligare bidrag. Alla barn måste naturligtvis beaktas när bostadsbidraget\r\nberäknas. Det kan inte vara statsfinansiella överväganden, eller snarare\r\nbesparingar av snålhetskaraktär, som skall avgöra i vilken utsträckning\r\numgängesrätten skall begränsas av bostadsskäl. Det bör därför i enlighet\r\nmed förslaget i motion 2004/05:Bo12 (fp) uppdras åt regeringen att\r\nåterkomma till riksdagen med ett nytt förslag som inte missgynnar familjer\r\nmed fler än tre barn.\r\nEnligt vår mening bör regeringen även återkomma med en fördjupad\r\nkonsekvensbeskrivning avseende stöd till umgängesföräldrar kontra familjeförmån\r\nenligt förordning (EEG) nr 1408/71. Enligt regeringens bedömning är\r\numgängesbidraget inte ett familjebidrag enligt denna förordning. Export\r\nav förmånen anges därför inte vara aktuell. I likhet med bidrag till\r\nbostadskostnad bör umgängesbidraget enligt regeringen i stället betraktas\r\nsom en förmån enligt förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968\r\nom arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Vi anser att denna\r\nslutsats innehåller betydande tolkningsutrymme och anser att regeringen\r\nbehöver återkomma till riksdagen också i denna del.\r\n\r\n5.      Ungdomars möjlighet till bostadsbidrag vid umgängesrätt, punkt 5\r\n(fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar inte regeringens förslag om ungdomars möjlighet\r\ntill bostadsbidrag vid umgängesrätt och tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Bo12 yrkande 4 och avslår proposition 2004/05:112 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nReformförslagen avseende vilka ytor bostadsbidragshavare kan efterfråga\r\när bristfälliga. Vi vill här peka på den problematik som finns dels för\r\nungdomar som är 18-29 år och som inte uppnår kraven på bostadsyta, dels\r\nför umgängesföräldrar. Även remissinstanserna har fört fram kritik på\r\ndenna punkt.\r\n\r\n6.      En fast tidsfrist för nytt slutligt bostadsbidrag vid ändrad taxering,\r\npunkt 6 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar inte regeringens förslag om en fast tidsfrist\r\nför nytt slutligt bostadsbidrag vid ändrad taxering och tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Bo12 yrkandena 10 och 11 samt avslår\r\nproposition 2004/05:112 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nBostadsbidraget är konstruerat så att bidraget bestäms slutligt i\r\nefterhand för varje kalenderår på grundval av de inkomster som ligger\r\ntill grund för taxeringen. Ofta bestäms det slutliga bostadsbidraget\r\nandra året efter det aktuella bidragsåret. Ett omprövningsbeslut kan\r\nmeddelas av Skatteverket lång tid efter taxeringsåret. Till detta kommer\r\nde fall där Skatteverkets beslut om taxering överklagas och blir föremål\r\nför prövning i allmän förvaltningsdomstol. I sådana fall kan det ta\r\nytterligare tid innan taxeringen är slutligt avgjord.\r\nI dag innehåller lagstiftningen inte någon fast bortre tidsgräns för\r\nnär en taxeringsändring kan läggas till grund för att nytt slutligt\r\nbostadsbidrag bestäms. Visserligen anges att en fråga om nytt slutligt\r\nbostadsbidrag inte får tas upp sedan mer än två år har förflutit från\r\nden dag det slutliga bostadsbidraget bestämdes. Denna tvåårsgräns gäller\r\nemellertid endast under förutsättning att taxeringsändringen inte\r\nmotsvarar en väsentlig ändring av bostadsbidraget. Eftersom det inte går\r\natt förutse om en taxeringsändring skulle kunna innebära en väsentlig\r\nändring av bostadsbidraget, kan någon gallring inte ske av de uppgifter\r\nsom legat till grund för bidraget.\r\nEtt införande av en tidsfrist när det gäller möjligheten att ta upp\r\nfrågan om nytt slutligt bostadsbidrag skulle medföra en kortare\r\ngenomsnittlig lagringstid av ärenden. Detta skulle i sin tur medföra en\r\nförenklad ärendehantering och även minska kostnaderna för lagring av\r\nuppgifter. I den inom Socialdepartementet utarbetade promemoria som\r\nligger till grund för propositionen föreslås, mot den nu beskrivna\r\nbakgrunden, att tidsfristen skall sättas vid utgången av tredje året\r\nefter taxeringsåret. Vi föreslår att promemorians förslag genomförs.\r\n\r\n7.      Krav på konsekvensbeskrivning, punkt 8 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om krav på konsekvensbeskrivning. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Bo12 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDe förslag till ändringar i bostadsbidragen som regeringen nu lägger\r\nfram är förhållandevis genomgripande. Förslagen berör också ett betydande\r\nantal hushåll och ett än större antal barn. Trots detta finns det stora\r\nbrister i regeringens analys och redovisning av vilka konsekvenser som\r\nförändringarna leder till. Självklara frågor som: Ökar träffsäkerheten?\r\nÖkar incitamenten för hushållen att skaffa sig förvärvsarbete? Bibehålls\r\nmöjligheten att efterfråga passande bostad? besvaras inte alls eller\r\nbara delvis. Detta är naturligtvis helt otillfredsställande. I enlighet\r\nmed förslaget i vår motion 2004/05:Bo12 (fp) yrkande 2 bör regeringen\r\ndärför återkomma med en konsekvensbeskrivning av den fördelningspolitiska\r\neffekten av förslagen i propositionen.\r\n\r\n8.      Reformering av bostadsbidragen för att minska marginaleffekterna,\r\npunkt 9 (m, fp, kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Nina Lundström (fp), Carl-Axel Roslund (m),\r\nLars Tysklind (fp), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik Skårman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om reformering av bostadsbidragen för att minska\r\nmarginaleffekterna. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2004/05:Bo11 yrkande 4 och 2004/05:Bo12 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nFamiljestödet förbättrar i dag familjernas ekonomi. Samtidigt har detta\r\nstöd en utformning som ger oönskade marginaleffekter, skapar inlåsningseffekter\r\noch minskar incitamentet för att gå ut i arbete eller öka sin arbetstid.\r\nFör att motverka de fattigdomsfällor detta skapar måste systemet läggas\r\nom i dess helhet.\r\nDet är ovedersägligt att marginaleffekterna i största möjliga mån måste\r\nminskas. Inte minst gäller detta för barnfamiljer, som i dag drabbas av\r\nhögre marginaleffekter än familjer utan barn. På samma sätt har\r\nensamstående högre marginaleffekter än hushåll med flera vuxna. De som har\r\nlåg förvärvsinkomst, t.ex. genom deltidsarbete, har också ett ökat behov\r\nav stöd via våra transfereringssystem, vilket i sin tur leder till att\r\nde drabbas av kombinationseffekter där skatter, bidrag och barnomsorgsavgifter\r\ntillsammans ger oacceptabla marginaleffekter.\r\nMed den utformning bostadsbidragen nu har bidrar de till dessa\r\nmarginaleffekter med 20 % för hushåll med barn och med hela 33 % för ungdomar.\r\nBidragen måste därför reformeras i avsikt att minska marginaleffekterna.\r\nDet förslag som regeringen nu lagt fram utgör mot den bakgrunden ett\r\nlitet steg i rätt riktning genom att den barnrelaterade delen i\r\nbostadsbidraget ökar. Detta steg är dock långt ifrån tillräckligt. Vad som\r\nerfordras är i stället en översyn av systemet. Översynen bör göras\r\nskyndsamt.\r\n\r\n9.      Avstämningsperioderna för bostadsbidragen, punkt 10 (fp, kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avstämningsperioderna för bostadsbidragen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo11 yrkande 3 och\r\n2004/05:Bo12 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nFelaktigt utbetalda bostadsbidrag till följd av inkomstförändringar är\r\nett betydande problem som i många fall drar ut flera år på tiden. Även\r\nom regeringen nu föreslår en lagändring som innebär att frågan om\r\nslutligt bostadsbidrag inte får tas upp efter mer än fem år löser detta\r\ninte problemet. En del av dessa problem uppstår som en följd av de\r\nårsvisa avstämningarna av bostadsbidragen och kopplingen till inkomsttaxeringen.\r\nVi anser därför att avstämningsperioden för beräkning av bostadsbidraget\r\nbör göras kortare. Den nuvarande årsvisa avstämningen efter inkomstdeklaration\r\när alltför lång och ger oönskade effekter. Varje år får en stor grupp\r\nmänniskor till följd av inkomstförändringar betydligt mer eller betydligt\r\nmindre bostadsbidrag än vad som är berättigat. Detta leder i många fall\r\ntill återbetalningskrav som kan vara mycket problematiska för den\r\nenskilde.\r\nNär dagens system infördes var ett av skälen att taxeringsrutinerna\r\nkrävde att en automatiserad jämförelse mellan den bostadsbidragsgrundande\r\ninkomsten och den taxerade inkomsten måste göras för hela kalenderåret.\r\nSamtidigt kan vi konstatera att andra transfereringssystem, t.ex.\r\nstudiemedelsbidragen, uppenbarligen klarar av att ha halvårsvisa\r\navstämningar. Vi föreslår därför att halvårsvisa avstämningsperioder införs\r\nockså för bostadsbidragen i enlighet med förslagen i motionerna\r\n2004/05:Bo11 (kd) yrkande 3 och 2004/05:Bo12 (fp) yrkande 12.\r\n\r\n10.     Inkomstgränserna för bostadsbidragen, punkt 11 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inkomstgränserna för bostadsbidragen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Bo11 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nTidigare utgjorde den samlade familjeinkomsten den bidragsgrundande\r\ninkomsten. Gränsen för när bostadsbidraget reducerades gick vid 117 000\r\nkr per år för båda makarna tillsammans. Nu gäller i stället en individuell\r\ninkomstgräns där bidraget reduceras när någon av inkomsterna överstiger\r\nden individuella gränsen 58 500 kr per år. Bostadsbidragsregler som på\r\ndetta sätt tar sin utgångspunkt i de individuella inkomsterna missgynnar\r\nfamiljer med låga inkomster där den ena föräldern inte arbetar. Reglerna\r\när en del i ett ideologiskt mönster som allt tydligare framstår som\r\nfamiljefientligt. I enlighet med förslaget i den kristdemokratiska\r\nmotionen 2004/05:Bo11 yrkande 2 föreslår jag därför att det inrättas en\r\nför hushållet gemensam inkomstgräns på 117 000 kr per år innan\r\nbostadsbidraget reduceras.\r\n\r\n11.     Sambandet mellan bostadsbidrag och socialbidrag m.m., punkt 12 (fp,\r\nkd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om sambandet mellan bostadsbidrag och socialbidrag\r\nm.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo12 yrkandena 8 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRedan när bostadsbidragen gavs sin nuvarande utformning restes det\r\nfarhågor för att grupper med varierande och i förväg svårbestämda inkomster\r\nskulle kunna komma att drabbas på ett icke avsett sätt. Bostadsutskottet\r\nhar också i olika sammanhang uppmärksammat detta förhållande. Våren\r\n2001 uttalade utskottet (bet. 2000/01:BoU12) sålunda att en översyn\r\nborde göras av bl.a. bostadsbidragens roll och effekter för särskilda\r\ngrupper som socialbidragstagare och arbetslösa där inkomsterna kan\r\nvariera kraftigt under året.\r\nDet finns en direkt koppling mellan bostadsbidragen och socialbidragen\r\ni så måtto att den som av något skäl faller ur bostadsbidragssystemet\r\ni stället kan komma att bli berättigad till socialbidrag. Det finns\r\nockså tecken på att det vid stora förändringar i bostadsbidragen sker\r\nen övervältring på socialbidragen i kommunerna. En översyn måste därför\r\nkomma till stånd i syfte att minska övervältring från bostadsbidrag\r\ntill socialbidrag. Vi ställer oss sålunda bakom förslaget i motion\r\n2004/05:Fi12 (fp) yrkande 8 i denna del.\r\nNär det gäller svårigheterna att lösa bostadsfrågan för dem som är\r\nhemlösa har Kommittén för hemlösa i sitt slutbetänkande pekat på de\r\nnegativa effekter som bostadsbidragsreglerna har för denna grupp. Flertalet\r\nhemlösa är ensamstående utan barn och äldre än 28 år och faller därför\r\nhelt och hållet utanför bostadsbidragssystemet. Det är ett problem som\r\nenligt vår mening måste lösas. I enlighet med förslaget i motion\r\n2004/05:Bo12 (fp) yrkande 9 bör det därför uppdras åt regeringen att\r\nåterkomma med förslag avseende de hemlösas möjligheter att efterfråga\r\nbostäder.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)\r\nom bostadsbidrag.\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:Bo10 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om\r\nen reformering av bostadsbidraget i syfte att minska marginaleffekterna.\r\n\r\n2004/05:Bo11 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar om ändring i 14 § lagen (1993:737) om\r\nbostadsbidrag som innebär att bostadsbidrag månadsvis lämnas som ett\r\nsärskilt bidrag med 950 kr för ett barn, 1 425 kr för två och 1 900 kr\r\nför tre eller flera barn.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättande av en för hushållet gemensam inkomstgräns\r\ninnan bostadsbidraget reduceras.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättande av halvårsvisa avstämningsperioder för\r\nbostadsbidraget.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den utredning som skall tillsättas för att se\r\növer bostadsbidragen skall ges i uppdrag att ta fram förslag till ett\r\nregelverk som lindrar marginaleffekterna.\r\n2004/05:Bo12 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på reformerat\r\nstöd för ekonomiskt utsatta hushåll i syfte att minska marginaleffekter.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med en konsekvensbeskrivning\r\nav fördelningspolitiska effekter.\r\n3.      Riksdagen avslår förslaget om ändring av bidraget till barnfamiljers\r\nbostadskostnader från nuvarande ersättningsnivåer om 75 respektive 50\r\n% av bostadskostnaderna till en ersättningsnivå om 50 %.\r\n4.      Riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till föräldrar som\r\nfyllt 18 år men ej 29 år och vars bostad inte uppfyller kravet på\r\nutrymmesstandard.\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på reformerat\r\nbostadsbidrag avseende den bostadsanknutna delen.\r\n6.      Riksdagen avslår regeringens förslag till ny form av bostadsbidrag\r\nbenämnt umgängesbidrag.\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på\r\nbostadsbidrag för umgängesföräldrar.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en översyn av kopplingen mellan\r\nbostadsbidragssystemet och socialbidragssystemet i syfte att minska övervältring\r\npå socialbidrag och därmed också övervältra kostnaderna på kommunerna\r\nutan att dessa genom den statliga regelförändringen kompenseras för\r\nmerkostnaderna.\r\n9.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag avseende\r\nde hemlösas möjlighet att efterfråga bostäder.\r\n10.     Riksdagen avslår förslaget om att tidsfristen bör löpa ut vid\r\nutgången av femte året efter taxeringsåret.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tidsfristen bör löpa ut vid utgången av tredje\r\nåret efter taxeringsåret.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om halvårsvisa avstämningsperioder för bostadsbidragen.\r\n\r\n2004/05:Bo13 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\nRiksdagen avslår regeringens proposition om ändrade regler för bostadsbidrag.\r\n\r\nMotion väckt med anledning av skr. 2004/05:93\r\n2004/05:Fi11 av Mats Odell m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge högre bostadsbidrag till resurssvaga familjer.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nBostadsutskottets offentliga utfrågning om bostadsbidragen\r\nDag: Torsdagen den 21 april 2005\r\nTid: Kl. 09.00-12.00\r\nLokal: Skandiasalen\r\n\r\nProgram:\r\n\r\nInledning\r\n09.00 Ragnwi Marcelind, ordförande\r\n\r\nBostadsbidragens effekter på bostadskonsumtion\r\n09.05 Cecilia Enström Öst, doktorand, Institutet för bostads- och\r\nurbanforskning, Uppsala universitet\r\n\r\nBostadsbidragen och barnfamiljerna\r\n09.20 Stig Orustfjord, försäkringsdirektör, Försäkringskassan\r\n\r\nBostadsbidragen och barnfamiljernas bostadsstandard\r\n09.35 Martin Hedenmo, enhetschef, och Christina Enqvist, jurist,\r\nBoverket\r\n\r\nKommande ändringar i bostadsbidragen\r\n09.50 Marianne Jenryd, departementsråd, Socialdepartementet\r\n\r\n10.00 Paus\r\n\r\n10.25-12.00 Frågor och diskussion\r\nTalare och särskilt inbjudna åhörare:\r\nChristina Enqvist, Boverket\r\nCecilia Enström Öst, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\nMartin Hedenmo, Boverket\r\nJan Henriksson, Boverket\r\nBosse Häll, Försäkringskassan\r\nMarianne Jenryd, Socialdepartementet\r\nMartin Pohjanen, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet\r\nStig Orustfjord, Försäkringskassan\r\nKristina Ström Olsson, Socialdepartementet\r\nBengt Turner, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\nEbba Vallgårda, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet\r\nSara Örnhall Ljungh, Socialdepartementet\r\nStenografisk uppteckning från bostadsutskottets offentliga utfrågning\r\nom bostadsbidragen\r\n\r\nTorsdagen den 21 april 2005\r\n\r\nOrdföranden: Jag heter Ragnwi Marcelind och är ordförande i riksdagens\r\nbostadsutskott, och jag har den stora förmånen att få hälsa er allesammans\r\nvarmt välkomna till den här offentliga utfrågningen om bostadsbidragen.\r\n\r\n\r\nVåra inbjudna gäster kommer att hålla föredrag fram till kl. 10. Därefter\r\nska vi ha en paus, och cirka kl. 10.25 fortsätter vi utfrågningen. Då\r\nkommer det verkligen att handla om utfrågning, för då ska bostadsutskottets\r\nledamöter få ställa frågor.\r\n\r\nJag vill nu säga varmt välkommen till bostadsutskottets ledamöter,\r\ntjänstemännen och alla våra gäster. Vi har i dag gäster från forskningssidan,\r\nFörsäkringskassan, Boverket, Socialdepartementet, Miljö- och\r\nsamhällsbyggnadsdepartementet, representanter från Institutet för bostads-\r\noch urbanforskning i Uppsala och andra företrädare. Jag säger också\r\nvarmt välkommen till åhörare och medier. Jag vet inte om det sitter\r\nnågra på läktaren, men de är i så fall varmt välkomna.\r\n\r\nVi har sett fram mot den här utfrågningen om bostadsbidragens utformning\r\nför att få en bättre inblick i hur bostadsbidragen påverkar bostadssituationen,\r\nmen kanske framför allt deras utveckling och kommande ändringar och\r\nkonsekvenser för familjer.\r\n\r\nVi har stenografer här som hela tiden kommer att dokumentera det som\r\nsägs, så allt kommer så småningom att finnas i tryck för den som är\r\nintresserad.\r\n\r\nJag är övertygad om att vi kommer att få mycket intressant information,\r\nsom jag hoppas ska ge oss en bra bild och ett bra underlag för fortsatt\r\nbeslutsfattande.\r\n\r\nMed dessa ord ber jag än en gång att få säga riktigt varmt välkommen\r\ntill denna spännande utfrågning.\r\n\r\nSom första föredragshållare från forskningssidan har vi Cecilia Enström\r\nÖst, doktorand från Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala\r\nuniversitet. Hon ska inleda och börja med temat Bostadsbidragens effekter\r\npå bostadskonsumtionen.\r\n\r\nCecilia Enström Öst (bilder sid. 73-76): Jag ska prata om effekter av\r\n1997 års regelförändring på barnfamiljernas mobilitet och bostadskonsumtion.\r\nDet här är en studie som så småningom kommer att bli en del av min\r\navhandling, och den är inte helt slutförd. Vissa små förändringar kan\r\nkomma att ske, men det kommer inte att påverka det slutgiltiga resultatet.\r\n\r\n\r\nDet jag har gjort i den här studien är att studera barnfamiljerna.\r\nAnledningen till att jag har valt barnfamiljerna är att bostadsbidraget\r\nhar och har haft ett starkt barnperspektiv. Barnen är den grupp som är\r\nlite utsatt här, därför att barn inte själva kan påverka sin bostadssituation;\r\nde är beroende av att föräldrarna väljer en bostadskonsumtion som också\r\noptimerar situationen för barnen. Det jag var intresserad av var att\r\nstudera huruvida de genomförda förändringarna har kunnat medföra\r\nsvårigheter att upprätthålla intentionerna med bostadsbidraget, det vill\r\nsäga att barnfamiljerna ska kunna hålla sig med goda och rymliga bostäder.\r\nDet är bakgrunden till studien.\r\n\r\nVarför har jag då studerat mobilitet? I tidigare studier som är genomförda,\r\nflyttstudier och studier på bostadsbidrag, har det visat sig att stora\r\nförändringar i bostadskonsumtionen erhåller man genom att flytta. Tittar\r\nvi på varför man flyttar i Sverige har vi kunnat se att tre av fyra\r\nflyttningar beror på behovet av förändring i boyta, bostadskvalitet,\r\nbostadskostnad eller upplåtelseform.\r\n\r\nDet finns också stora studier gjorda i USA på olika former av\r\nbostadssubventioner, och där har man kunnat konstatera att system som uppmuntrar\r\nhushåll att flytta mer ofta än vad de normalt skulle kunna göra ökar\r\nchansen för hushållen att anpassa sin bostadskonsumtion efter sitt behov,\r\neller den förändring av behov man kan ha över en tid. Det är bakgrunden\r\ntill att jag har studerat mobilitet.\r\n\r\nFinns det då över huvud taget någonting som gör det intressant, några\r\ntecken på att man vill studera det här? Här har jag diagram som är\r\nframtagna av Christina Enqvist på Boverket, och de visar antalet barn i\r\nfamiljer med bostadsbidrag. Det man kan se om man just tittar på antalet\r\nbarn som är trångbodda - gruppen är stor; det är mer än 100 000 barn\r\nsom berörs, och det är alltså en grupp som inte är negligerbar - är att\r\nnågonting har hänt i mönstret efter 1996.\r\n\r\nOm man också tar hänsyn till att antalet barn i bostadsbidragssystemet\r\nhar minskat efter regelförändringen, vilket vi vet, och tittar på andelen\r\ntrångbodda barn i familjer med bostadsbidrag, alltså bara trångbodda\r\nbarn i familjer inom bostadsbidragssystemet, kan man se att andelen\r\ntrångbodda barn har ökat. Det har skett efter 1996. Det är en första\r\nindikation på att någonting har hänt. Men det kan naturligtvis bero på\r\nmånga saker. Det kan bero på förändringar i ekonomin. Det skulle kunna\r\nbero på att man har ökat sin träffsäkerhet i bostadsbidragssystemet,\r\natt man har nått de grupper som verkligen behöver bostadsbidrag. Men\r\ndet kan också bero på regelförändringarna.\r\n\r\nFör att man ska kunna säga någonting om regelförändringarna har påverkat\r\nsituationen måste man gå vidare med att göra lite mer avancerade\r\nstatistiska bearbetningar. Jag ska inte prata mycket om metoden, för jag\r\nförstår att ni inte är intresserade av det, men bara säga något för att\r\nni ska få lite bakgrund till vad jag har gjort.\r\n\r\nJag har genomfört en hasardanalys. Genom hasardanalys kan man undersöka\r\nhur enskilda händelser påverkar sannolikheten för ett visst utfall. Här\r\när händelsen naturligtvis regelförändringarna. Det man kan göra när man\r\ngör sådana analyser är att konstanthålla för andra variabler som påverkar\r\nbostadskonsumtionen. Vi har konstanthållit för bostadssituationen på\r\nolika orter. Vi har tittat på arbetslöshetssituationen. Vi har tittat\r\npå andra regionala skillnader och kunnat konstanthålla för det. Vi har\r\ntittat på hur olika grupper av hushåll har förändrat sin bostadskonsumtion\r\nföre regelförändringarna och kunnat konstanthålla för det. Man kan\r\nkonstanthålla för skillnader i hushållstyp och hushållssammansättning\r\nsamt skillnader i disponibel inkomst och så vidare.\r\n\r\nDet man gör är att man följer hushållen mellan 1994 och 2002. Annars\r\nkan man hävda att målgruppen har bytts ut efter regelförändringarna,\r\natt man har riktat in sig på en annan målgrupp. Men det man gör är att\r\nfölja varje hushåll över tiden, och då kan man jämföra hushåll som\r\npåverkas respektive inte påverkas av regelförändringarna och se hur de\r\nskiljer sig i utfall.\r\n\r\nJag har studerat två olika regelförändringar, dels den ytbegränsning\r\nsom infördes, dels de skilda inkomstgränserna för makar med barn. Vad\r\nvisar det då? Om man först tittar på mobiliteten kan man se att de\r\nhushåll som enbart har påverkats av ytbegränsningen har fått en minskad\r\nsannolikhet att flytta jämfört med dem som inte påverkats. Det är när\r\nman har konstanthållit för andra faktorer som påverkar flyttbenägenheten.\r\nGivetvis kan man inte konstanthålla för allt. Det innebär att de får\r\nen minskad möjlighet att anpassa sin bostadskonsumtion efter den förändring\r\ni behov de får över tiden.\r\n\r\nTittar man på hushåll som har påverkats av skilda inkomstgränser för\r\nmakar, ser man också en minskad sannolikhet att kunna flytta efter\r\nregelförändringen. Den är inte lika stor som för dem som påverkas av\r\nytbegränsningen, men det finns en minskad sannolikhet att kunna anpassa\r\nsin bostadskonsumtion som är direkt påverkad av de här två regelförändringarna.\r\n\r\n\r\nOm man går vidare och vill konstanthålla för hur de hushåll som flyttar\r\nfaktiskt flyttar har man kunnat se att ytbegränsningen ökar sannolikheten\r\nför att hushållen flyttar till mindre lägenheter. I gruppen som påverkas\r\nav skilda inkomstgränser har man inte kunnat hitta något signifikant\r\nmönster för att de flyttar till större eller mindre boende. Det är främst\r\nytbegränsningen som man har kunnat hitta ett resultat av. Den gruppen\r\nhar ökat sin sannolikhet att flytta till mindre lägenhet.\r\n\r\nMan kan tänka sig att de som har flyttat till mindre lägenhet främst är\r\nhushåll som har en boyta som överstiger boytebegränsningen väldigt mycket,\r\nsom bor väldigt stort. För att studera det har vi delat in de hushåll\r\nsom har påverkats av ytbegränsningen i två skilda grupper. En grupp har\r\npåverkats marginellt, som jag kallar det, det vill säga de har en yta\r\nsom maximalt överstiger ytbegränsningen med 10 %, och en annan grupp\r\nhar större boyta än så. Man har då kunnat se att båda dessa grupper har\r\nen ökad sannolikhet att flytta till mindre lägenhet.\r\n\r\nMed tanke på det mönster som jag visade tidigare, det diagram som\r\nChristina Enqvist har tagit fram som visar trångboddheten, att det har\r\nkommit in en ökad andel trångbodda barn i systemet, är man naturligtvis\r\nintresserad av att se om regelförändringen har haft någon påverkan på\r\ndet här. Ja, vi har kunnat se att de som påverkas av ytbegränsningen är\r\nde hushåll som har en boyta som marginellt överstiger boytebegränsningen.\r\nDet är inte de som bor jättestort utan de som har en boyta som är på\r\ngränsen att överstiga boytebegränsningen. De har fått en ökad sannolikhet\r\natt flytta in i trångboddhet. Man hittar inget signifikant mönster för\r\ndem som har bott väldigt stort och heller inga tecken på att flytta in\r\ni trångboddhet för dem som har påverkats av skilda inkomstgränser för\r\nmakar.\r\n\r\nOm jag ska sammanfatta det här, har man kunnat se följande. De som har\r\npåverkats av regelförändringen har fått en minskad mobilitet. De får en\r\nminskad möjlighet att anpassa sin bostadskonsumtion efter den förändring\r\ni behovet som man får över tiden. Om vi konstanthåller för att de flyttar\r\noch går vidare kan vi dessutom se att om de ändå kan flytta så flyttar\r\nde till mindre bostäder. Går man vidare ytterligare kan man dessutom se\r\natt de får en ökad sannolikhet att flytta in i trångboddhet. Vi hittar\r\ninga effekter i form av minskad eller ökad bostadskonsumtion för de\r\nhushåll som påverkas av skilda inkomstgränser. Det är främst ytbegränsningen\r\nsom har påverkat det här.\r\n\r\nJag förstår att man framför allt som politiker vill veta vad som är den\r\nsammansatta välfärdseffekten av det här. Det kan jag inte svara på i\r\ndag. Det är naturligtvis beroende på hur det såg ut före regelförändringen.\r\nMen det man kan säga är följande: Ja, regelförändringar har haft en\r\neffekt på bostadskonsumtionen, och den effekten är negativ. Den har\r\nockså haft en negativ effekt på trångboddheten. Så ser det ut.\r\n\r\nTrångboddhet har diskuterats: Vad har det för effekter och konsekvenser\r\nför barn? För knappt en månad sedan publicerades en ny studie från\r\nFrankrike där man visade negativa konsekvenser av trångboddhet i\r\nskolresultaten för barn. De använder dem som ett välfärdsbegrepp. De barn\r\nsom bor trångt har svårare att prestera bra i skolan. Det finns alltså\r\nstudier som visar att det här är negativt för barnen. Det man också kan\r\nsäga är att just den här gruppen som hade ökad sannolikhet att flytta\r\nin i trångboddhet berör 70 000 barn. Det är en grupp som inte är\r\nnegligerbar, tycker jag.\r\n\r\nDe här resultaten stämmer väldigt väl överens med vad teorin skulle\r\nsäga. Om man väljer att genomföra sådana här regelförändringar tittar\r\nman rent teoretiskt på vad det skulle ha för effekt på bostadskonsumtionen.\r\nDå stämmer de här resultaten väldigt väl överens med vad teorin säger.\r\n\r\n\r\nVarför vi inte har hittat några effekter i form av minskad bostadskonsumtion\r\nför hushåll som påverkas av skilda inkomstgränser kan jag inte svara på\r\ni dag. Jag gissar att man skulle kunna hitta en effekt, även om den\r\ninte var lika stor som för dem som påverkas av ytbegränsningen. Det\r\nfinns en tänkbar förklaring till det, som jag tänkte säga, även om folk\r\ninte gillar att man säger det eftersom det inte är riktigt legitimt att\r\nsäga det. En tänkbar effekt skulle kunna vara att de här makarna förlorar\r\nså pass mycket på att bo tillsammans att de måste separera. I nästa led\r\nskulle det kunna innebära att de inte har råd att flytta ihop. Så pass\r\nmycket förlorar man på de skilda inkomstgränserna. Jag säger inte att\r\ndet är så, utan att det är en tänkbar förklaring. Det blir nästa studie,\r\nsom kommer att bli en del av min avhandling.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det, Cecilia Enström.\r\n\r\nVi ska omedelbart gå vidare till nästa rubrik, som är Bostadsbidragen\r\noch barnfamiljerna. Där har vi en representant från Försäkringskassan,\r\nförsäkringsdirektör Stig Orustfjord.\r\n\r\nStig Orustfjord (bilder sid. 76-78): Jag kan säga att jag till min hjälp\r\nhar Bosse Häll som bisittare. Han är svensk världsmästare i bostadsbidrag\r\noch försäkringsansvarig hos mig. I de mer kvalificerade frågorna kommer\r\njag att ta hjälp av honom.\r\n\r\nNi kanske blir lite förvirrade nu, om jag kommer till lite andra slutsatser\r\nän Cecilia, men jag tror att det i grunden handlar om att vi i våra\r\nstudier har använt en annan definition av trångboddhet, den så kallade\r\nnorm 2. Skälet till det är att vi har tyckt att den har varit bättre\r\nför framför allt vid internationella jämförelser.\r\n\r\nOm man backar tio år kan man säga att den första slalombacke man ser\r\nnär det gäller kostnader och antalet hushåll handlar om effekten av\r\nregelförändringarna, som vi precis har hört om. Sedan ser vi att vi\r\näven därefter har en nedåtgående trend när det gäller antalet hushåll\r\nsom får bostadsbidrag och därmed också kostnaden. Den delen anser vi\r\nmest förklaras av att barnfamiljerna i synnerhet har fått bättre ekonomi,\r\nså behovet av bostadsbidrag har minskat.\r\n\r\nMan ska komma ihåg att när den här regelförändringen gjordes hade vi\r\nockså betydande problem med bostadsbidragen. Riksrevisionsverket sade\r\n1996 att det fanns betydande läckage ur systemet. En stor del var ju\r\natt man skapade de så kallade raka rören mellan skattesystemet och\r\nbidragsdelen.\r\n\r\nOm man går in och tittar på vem det är som får bostadsbidrag, kan man\r\nsäga att det som har blivit en ganska tydlig bild är att vi nu har ett\r\nstöd framför allt till ensamstående föräldrar, att det har blivit en\r\ndel av den ekonomiska familjepolitiken.\r\n\r\nPrecis som Cecilia var inne på, har de sammanboende när det gäller två\r\nmakar minskat ganska mycket. Vi har också gjort en del olika studier på\r\ndet området. Man kan säga att de kännetecknas av att de har väldigt\r\nlåga inkomster, och en betydande del finns i ett socialbidragsberoende.\r\n\r\n\r\nSedan kommer vi till frågan: Hur bor de som har bostadsbidrag? Vi gjorde\r\nen studie i detta ämne förra året. Man kan säga, lite förenklat, att de\r\nbor som andra barnfamiljer när de bor i hyresrätter. Vi kan inte se\r\nnågra direkta avvikelser i bostadskonsumtionen för dem som bor i\r\nhyresrätter jämfört med dem som inte har bostadsbidrag. Däremot återfinns\r\nde i mycket mindre utsträckning när det gäller egnahem. Förklaringen är\r\natt det här är grupper som inte har kapitalet till att kliva in på\r\negnahemssidan.\r\n\r\nMed den definition av trångboddhet som vi har använt kan man också säga\r\natt vi kommer fram till att ungefär 7 % av de här barnen är trångbodda.\r\nPå hela populationen barnfamiljer är motsvarande siffra 3 %.\r\n\r\nVi har också försökt studera hur bostadsbidragen fungerar ihop med övrig\r\nsocialpolitik. Där kan man säga att visserligen har inte beloppen\r\njusterats i bostadsbidragen, men däremot har det hänt andra saker, med\r\nhöjningen av barnbidragen, maxtaxan och förändringar i underhållsstödet.\r\nDet vi har sagt i RFV:s årsredovisning för vår verksamhet till regeringen\r\när att vi anser att det finns en mycket god träffsäkerhet, det vill\r\nsäga att vi når de grupper som bostadsbidraget, efter de nya reglerna,\r\nvar tänkt för. De har också en viktig utjämnande effekt för de mest\r\nutsatta barnfamiljerna, så att de kommer till en ekonomi som är någorlunda\r\njämförbar med andra barnfamiljers.\r\n\r\nVi bedömer egentligen inte heller att marginaleffekten är ett problem,\r\ndet vill säga att man blir inlåst i ett bidragssystem så att det inte\r\nlönar sig att jobba, utan vi tycker att det finns relativt låga\r\nmarginaleffekter.\r\n\r\nNär vi har tittat lite bredare på barnfamiljernas situation och vilka\r\nsom har det svårt, är det förvisso ensamstående föräldrar, som väldigt\r\nofta är ensamstående kvinnor med barn. Men det finns också en annan\r\ngrupp, och det är underhållsskyldiga män med relativt låga inkomster.\r\nDär finns det ungefär 22 000 barn, och det är 12 000 pappor som har\r\nlåga inkomster och svårigheter att ha ett boende där de kan ta emot\r\nbarnet. Jag tror att det är en grupp som det finns skäl att titta vidare\r\npå, hur man ska se till att de här 22 000 barnen i praktiken får en\r\nhygglig kontakt med sina pappor.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det.\r\n\r\nVi ska gå vidare, och nästa rubrik är Bostadsbidragen och barnfamiljernas\r\nbostadsstandard. Där har vi två föredragande, Martin Hedenmo, enhetschef,\r\noch Christina Enqvist, jurist, från Boverket.\r\n\r\nMartin Hedenmo: Boverket har varit inne på de här frågorna kring\r\nbostadsbidragen och följt utvecklingen av bostadsbidragen under lång tid\r\nnu. Det gör vi givetvis därför att vi tycker att det är en väldigt viktig\r\ndel av bostadspolitiken. Det bostadspolitiska mål som vi nu har är att\r\nge alla möjlighet till goda bostäder till rimliga kostnader, och det\r\nsägs att det skulle vara väldigt svårt att uppnå det målet utan att man\r\nockså har någon form av selektivt konsumtionsstöd. Vi tycker att\r\nbostadsbidraget är viktigt både för att ge människor med låga inkomster\r\nmöjlighet till goda bostäder och för att möta utvecklingen i boendekostnaderna.\r\n\r\n\r\nVi har gjort den här utredningen tillsammans med Försäkringskassan i\r\nSkåne och Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF). Det är en\r\ntotal undersökning vi har gjort, med försäkringskassematerial från dem\r\nsom får bostadsbidrag. Det som undersökningen framför allt visar gäller\r\njust träffsäkerheten. Sedan 1996-1997 års regelförändringar har\r\nträffsäkerheten minskat i mycket stor utsträckning. Det har framför allt\r\natt göra med att det här stödet i så stor utsträckning har blivit ett\r\nstöd till ensamföräldrar och ensamföräldrar i hyresrätt.\r\n\r\nDen här diskussionen baserar sig i mycket stor utsträckning på en del\r\nmissuppfattningar. Den första missuppfattningen är den att barn i\r\nekonomiskt utsatta familjer är barn i familjer med en förälder. De siffror\r\nsom vi redovisar, och som även Socialstyrelsen redovisar, visar att av\r\ndet totala antalet barn i utsatta familjer är det tre fyra gånger så\r\nmånga i familjer där det finns två sammanboende föräldrar.\r\n\r\nDen andra missuppfattningen är att boendekostnadsutvecklingen kanske\r\ninte längre skulle vara något problem eller att hyresutvecklingen har\r\navstannat. Vi har gjort andra undersökningar i Boverket som visar att\r\nsedan regelförändringen infördes har vi haft en väldigt kraftig utveckling\r\nav boendekostnaderna, och framför allt utveckling av hyrorna i nyproduktion\r\ni storstadsområdena. I Storstockholm har hyrorna ökat med 42 % sedan\r\nregelförändringen 1997 och i Storgöteborg med hela 44 %.\r\n\r\nDet förslag som nu ligger har vi varit kritiska till, av flera skäl.\r\nDet första skälet är förstås att man just nu håller på att genomföra en\r\nstor undersökning av bostadsfinansieringssystemet, och det samlade\r\nbostadsfinansieringssystemet, som ska införas 2007. Vi tycker att detta\r\natt göra en översyn av bostadsbidragen givetvis skulle vara en del av\r\nden samlade översynen. Konsumtionsstöden borde vara en del av det totala\r\nbostadsfinansieringssystemet.\r\n\r\nDen andra kritiken är givetvis att vi inte ser att träffsäkerheten i\r\nsystemet ökar på grund av de här regelförändringarna. Man har fortfarande\r\nregeln om skilda inkomstgränser och man har ytbegränsningen, vilket gör\r\natt familjer med två sammanboende vuxna i lika stor utsträckning som\r\ntidigare är utanför bostadsbidragen eller inte omfattas av dem. Den\r\nförstärkning som sker är när det gäller umgängesföräldrar.\r\n\r\nEn annan sak är att vi ser att den föreslagna förändringen när det gäller\r\natt ha en enhetlig procentsats för boendekostnader också innebär att\r\nsystemet blir sämre på att dels parera förändringar i boendekostnader,\r\ndels göra det möjligt för barnfamiljer att trots allt skaffa sig en\r\nadekvat, rymlig bostad. Vi håller inte riktigt med när det sägs att det\r\ninte finns något trångboddhetsproblem. Vi håller på med en undersökning\r\nkring detta också på Boverket, och den visar att trångboddheten bland\r\nbarnfamiljer är lika stor nu som den var i mitten av 90-talet. Det har\r\nväldigt mycket stabiliserat sig där, men fortfarande finns det grupper\r\nsom är väldigt utsatta. Trångboddheten bland tonåriga barn till utrikes\r\nfödda i storstadsområdena håller sig fortfarande kring 60-70 %, som då\r\nsaknar ett eget rum.\r\n\r\nJag överlämnar därmed ordet till Christina.\r\n\r\nChristina Enqvist (bilder sid. 78-79): När vi talar om bostadsbidragen\r\nhar vi kanske ibland lite olika utgångspunkter för hur vi kommer fram\r\ntill saker. Det Boverket och också IBF har gjort är att vi utgår från\r\ndet fastlagda syftet med bostadsbidragen.\r\nDet är att ekonomiskt svaga familjer ska kunna hålla varje barn med ett\r\neget rum och att detta på sikt även ska gälla i nyproducerade bostäder.\r\n\r\n\r\nDetta lades fast av statsmakterna i proposition 1986-1987. Det tycker\r\njag är viktigt att hålla minnet när vi talar om detta. Det är dels ett\r\nväldigt starkt bostadsperspektiv, dels ett väldigt starkt barnperspektiv.\r\nDet är vår utgångspunkt.\r\n\r\nVi har sett de här kurvorna tidigare. Den blå kurvan visar statens\r\nutgifter i 2003 års penningvärde. Den röda kurvan visar utgifterna i\r\nlöpande priser. Jag har valt att utgå från år 1990. I början av 90-talet\r\nbyggde man ut bostadsbidragen just utifrån den fastlagda målsättningen\r\natt varje barn skulle ha eget rum.\r\n\r\nDet var en väldigt kraftig utbyggnad. Det var också en kompensation för\r\nskattereformens effekter. Skattereformen innebar att fler fick bära\r\nstörre delen av kostnaden. Det var en medveten satsning med en kraftig\r\nutbyggnad av bostadsbidragen för att kompensera för de grupper som inte\r\nfick den kompensationen genom skattereformen.\r\n\r\nVi ser här att utgifterna ökade ända fram till år 1995. Den ökningen\r\nmed utbyggnaden började redan på 80-talet i samband med den fastlagda\r\npropositionen. Den höll på ungefär fram till år 1993, 1994. Sedan blev\r\ndet ett nytt system där man gick på aktuella inkomster på ett helt annat\r\nsätt än vad man hade gjort tidigare.\r\n\r\nDetta innebär naturligtvis att det tar tid att kontrollera siffrorna.\r\nDet tar två år innan du kan fastställa en inkomst. När man år 1994\r\nbörjade använda aktuell inkomst kunde man inte göra kontroller på de\r\ninkomsterna förrän år 1996. Det ser vi också här i kurvan. Då börjar\r\ndet gå ned.\r\n\r\nMen redan år 1995 tillsatte man en utredning i syfte att minska\r\nkostnadsutvecklingen för bostadsbidragen från beräknade 9,6 miljarder till\r\n7,5 miljarder kronor. Det var syftet med den utredningen. Därigenom\r\ninförde man dels en effektivare kostnadskontroll, dels de regeländringar\r\nsom vi talat om i dag. De vi har tittat på gäller ytbegränsningen och\r\nde skilda inkomstgränserna för makar.\r\n\r\nVad vi ser är att år 1997 har målet för att minska kostnadsökningen,\r\ninte att minska utgifterna, och stabilisera på 7,5 miljarder uppnåtts\r\nmer än väl. Då hamnade vi på ungefär 6,5 miljarder, och 7,5 miljarder\r\nvar syftet. Det betyder att man kanske inte ens hade behövt göra\r\nregeländringar med skilda inkomstgränser för makar och ytbegränsning.\r\n\r\nVi har ett forskningsprojekt tillsammans med IBF och Försäkringskassan\r\ni Region Skåne. Vi har konstaterat att det var ca 100 000 familjer med\r\nmakar, två vuxna, som på ett eller annat sätt drabbades av inkomstbegränsningen\r\noch ytbegränsningen med i genomsnitt 6 500 kr per år. Det var ungefär\r\n60 000 ensamföräldrar som påverkades med i genomsnitt 4 000 kr per år.\r\n\r\n\r\nTotalt räknar vi att regeländringarna tillsammans innebär en besparing\r\npå ungefär 1 miljard. Det är kanske är den miljarden extra som man\r\nlyckades spara in år 1997. Nog om detta. Jag tycker att det är intressant.\r\n\r\n\r\nVi menar att den backning nedåt som vi ser på utgifterna är en urholkning\r\nav systemet för att det inte har anpassats till hyresutvecklingen och\r\ninkomstutvecklingen. I varenda proposition tidigare har det sagts att\r\ndet varit nödvändigt att anpassa. Det har skett årligen. Men efter år\r\n1997, det vill säga sedan år 1996, i tio år, har gränserna legat still.\r\n\r\n\r\nSom vi ser är utgifterna i dag nere på ca 3,5 miljarder. Det innebär\r\natt hela den utbyggnad man gjorde av bostadsbidraget i syfte att varje\r\nbarn ska ha eget rum och att det även skulle gälla nyproducerade bostäder\r\nplus kompensationen för skattereformens effekter nu är helt borta.\r\n\r\nDet är möjligt att det ska vara så. Men det har inte förekommit någon\r\nbostadspolitisk debatt om detta. Man kanske ska ha en annan inriktning\r\npå stödet.\r\n\r\nDen här kurvan känner vi igen. Så här brukar vi se det. Jag utgår nu\r\nfrån antalet barn. Det är barn i familjer med svårigheter att betala\r\nlöpande utgifter. Någonting som vi får höra många gånger är att anledningen\r\ntill att utgifterna minskar är att människor har fått det bättre. Vi\r\nhävdar att så inte är fallet.\r\n\r\nDen röda kurvan känner vi igen. Ungefär hälften av alla barn hos\r\nensamföräldrar lever i familjer med svårigheter att betala löpande utgifter.\r\nDet betyder att man under en tolvmånadersperiod har haft svårt att\r\nbetala hyra, mat och räkningar. När vi ser på makar gäller det 20 % av\r\nbarnen. Det tycker man kanske inte är så mycket. Det satsas ganska mycket\r\npå gruppen barn hos ensamföräldrar, och det är alldeles rätt.\r\n\r\nDet är så här vi är vana att statistik presenteras. De här siffrorna\r\nkommer från SCB. Rapporten var drygt 50 sidor lång, och det var bara\r\nandelar. Men i en bilaga hade jag turen att hitta antalet. Det tycker\r\njag är väldigt spännande. Andelen säger ingenting.\r\n\r\nHär ser vi helt plötsligt att det är betydligt fler barn hos makar. Det\r\när 300 000 barn hos två vuxna som faktiskt lever i ekonomiskt utsatta\r\nfamiljer. Det är ungefär 165 000 barn hos ensamföräldrar som lever i\r\nmotsvarande familjer. Detta tycker jag är mycket intressant.\r\n\r\nVi kan också se annat av kurvan. Nu har vi tittat på en tioårsperiod.\r\nDet är den här tioårsperioden, i princip 90-talet, som vi har studerat.\r\nVi kan se att i början av 90-talet var det 275 000 barn hos makar. Det\r\nhar ökat till 300 000 i slutet av det decenniet. För ensamföräldrar var\r\ndet 130 000 barn. Det har också ökat till 165 000. Det här tyder på att\r\nbarnen i de här familjerna, för det är dem vi utgår från, faktiskt har\r\nfått det sämre.\r\n\r\nEkonomiska problem kan definieras på olika sätt. Den här röda kurvan\r\növer ekonomiska problem har jag hämtat från Socialstyrelsens rapport\r\nSociala förhållanden under 1990-talet. Med ekonomiska problem menar man\r\natt människor saknar kontantmarginal och har svårigheter att klara\r\nlöpande utgifter. Det är vad den andra kurvan visade. Det innebär att\r\nden disponibla inkomsten är - och nu kommer ett krångligt begrepp -\r\nmindre än 50 % av EU-normen eller att man någon gång har uppburit\r\nsocialbidrag under den här tiden.\r\n\r\nOm vi nu sätter de siffror vi tittar på i relation till varandra ser vi\r\natt från år 1990 till år 2000 har antalet barn i familjer med ekonomiska\r\nproblem ökat. Det ligger med det här måttet mätt på 700 000 barn.\r\n\r\nVi ser att i början 90-talet bodde ungefär 450 000 barn i familjer som\r\nfick bostadsbidrag. Man kan sätta det i relation. Nu måste jag kika i\r\nmina papper hur många procent det är. År 1990 är det ungefär 78 % av\r\nbarnen som bor i familjer med ekonomiska problem som får bostadsbidrag.\r\nDetta är motsvarande, eftersom vi inte vet om det är just samma familjer\r\nsom har fått bostadsbidrag. År 2000 är det bara 57 % av de barnen som\r\nbor i familjer som får bostadsbidrag.\r\n\r\nVi har tittat på det vi har talat om - att gränserna inte har räknats\r\nupp på tio år. Här har jag bara räknat på snittet på bostadskostnader\r\ni beståndet. Vad skulle det ha gjort om man räknat upp bostadskostnaden\r\nmed den hyresökning som har skett från år 1996, det vill säga det senaste\r\nåret man anpassade gränserna, till år 2004?\r\n\r\nGränsen skulle höjas med motsvarande 700 kr för ett barn, med 800 kr\r\nför två barn och med 900 kr för familjer med minst tre barn. Det innebär\r\nnetto 355 kr, 400 kr och 450 kr, om vi nu räknar att allt går på 50 %\r\noch man inte justerar gränsen på annat sätt.\r\n\r\nMan säger här att människor har fått det bättre och speciellt makar.\r\nDet är inte sant om man tittar på hur det ser ut bland de hushåll som\r\nfaktiskt får bostadsbidrag. År 1994, tror jag det var, tjänade makarna\r\ntillsammans ungefär 15 000 kr. År 2002 tjänar de 10 000 kr. Deras\r\ninkomster har i genomsnitt minskat. Nu ligger inkomsten för ensamförälder\r\nhögre än vad den är för makar, och då är det en person till i det\r\nhushållet.\r\n\r\nOm vi tittar på inkomstutvecklingen är det inte KPI, inflation eller\r\nnågonting sådant man har räknat upp med tidigare. Det står i propositionen,\r\noch jag har utgått från den koden. Man har tittat på den genomsnittliga\r\ninkomsten för en arbetare och på hur många procent den inkomsten ökar.\r\nMan har då fått fram hur många kronor det innebär. Inkomstgränserna\r\nhar ökat med det antalet kronor.\r\n\r\nI det här fallet gäller det inkomstökning från år 1996 för en arbetare\r\ni privat tjänst. Jag tror att vi fick det till att det motsvarar 57 000\r\nkr i procent. Det skulle innebära att inkomstgränsen skulle höjas från\r\n117 000 kr med plus 57 000 kr, eller vad det nu blir. Det är en ganska\r\nrejäl höjning. Det är den anpassning som bostadsbidragen tidigare hela\r\ntiden haft för att de inte ska urholkas. Det är just vad som har skett.\r\n\r\n\r\nJag har försökt att göra ett exempel här. Jag har tittat på en familj\r\nsom består av makar med två barn som år 1994 hade en inkomst på 15 700\r\nkr före skatt och en boendekostnad på 5 400 kr. Sedan har jag räknat\r\nmed att de ska ha råd att betala skäliga levnadskostnader. När skatt,\r\nboende och allting är betalt och de har fått sitt barnbidrag och allt\r\nsådant hamnar de på i princip plus minus noll. Det blir 45 kr plus. De\r\nklarade den inkomsten med hjälp av bostadsbidrag.\r\n\r\nFör år 2002, med oförändrade gränser, det vill säga som det ser ut i\r\ndag, har jag räknat upp deras inkomster. De skulle i dag motsvara 17 570\r\nkr med en boendekostnad på 6 800 kr. En familj med två inkomster går\r\nback ungefär 1 200 kr i månaden. En familj där bara den ena maken har\r\ninkomst går med ett underskott på 3 000 kr i månaden jämfört med hur\r\ndet såg ut tidigare.\r\n\r\nVi menar att det i stället blir en övervältring på socialbidraget. Som\r\nvi talade om tidigare har bostadsbidraget en marginaleffekt på 20 %.\r\nMen vi menar att det inte är någon inlåsning i fattigdomsfällan. I takt\r\nmed att bostadsbidragen inte anpassats blir det en övervältring på\r\nsocialbidragen. Socialbidragen har en marginaleffekt på 100 % och är en\r\ninlåsning i fattigdomsfällan. Dessutom har socialbidragen inget\r\nbostadspolitiskt stöd.\r\n\r\nDen tredje stapeln som jag tittar på är vad som händer om man räknar\r\nupp gränser såsom jag visade i förra bilden. Då skulle familjen med två\r\ninkomster ha gått på lite plus. Det skulle bli ungefär en hundralapp.\r\nDet är i nivå med det som gällde år 1994. Däremot skulle familjen med\r\nen inkomst fortfarande ligga på minus.\r\n\r\nVad jag visar är att den här stapeln är urholkningen i systemet. Skillnaden\r\när vad skilda inkomstgränser för makar har gjort.\r\n\r\nHar de minskade bostadsbidragen kompenserats av några andra stöd? Vad\r\njag kan se har det inte skett. Det är ett hack här i kurvan från 1993-1997.\r\nDen skulle egentligen vara ännu längre.\r\n\r\nVad man ser är att sedan år 1991 är i princip inga förändringar gjorda.\r\nDetta är också löpande priser, ska jag påpeka. Det har skett en utbyggnad\r\nför bostadsbidragen. Men om vi tittar på år 1997 är det inte några större\r\nkompensationer i underhållsbidrag eller ökade barnbidrag. Visst ökade\r\nbarnbidraget här, men det sjönk å andra sidan innan. Jag menar att det\r\ni princip är en återläggning till det som var. Även barnbidraget påverkades\r\nav saneringen av statsfinanserna som var i mitten av 90-talet.\r\n\r\nJag menar att bostadsbidragen håller på att urholkas. Att göra om det\r\ntill ett inkomstprövat barnbidrag, som man nu håller på att göra när\r\nman ökar enbart efter antalet barn, i stället för att ta hänsyn till\r\nboendekostnaden, menar vi minskar träffsäkerheten. Tar man hänsyn till\r\nde ökade boendekostnader som man får vid en större bostad, och att man\r\ndärigenom får ett högre bostadsbidrag, innebär det att familjen får ett\r\nstörre utrymme över till övrig konsumtion som den kan göra vad den vill\r\nmed.\r\n\r\nJag menar inte att det styr människor mot att göra något. Det tar hänsyn\r\ntill människors försörjningsbörda. Det är svårt att påverka sin\r\nboendekostnad på precis samma sätt som det är svårt att påverka sin skatt.\r\nDär det finns jobb är också bostadskostnaderna ganska höga. Ska man\r\nflytta till bostäder där det finns jobb är det bra om man kan få ett\r\nbidrag så att man har råd att hålla sig med en bostad.\r\n\r\nDetta är också något som kan påverka unga att flytta tillsammans. De\r\nhar råd med det och kan bilda familj. Förutsättningen för att bilda\r\nfamilj och också att det ska födas barn är att man har en bostad. De\r\nbilliga bostäderna ligger främst i glesortsbygder där det saknas\r\narbetstillfällen.\r\n\r\nDet var nog det mesta jag hade tänkt säga.\r\n\r\nMarianne Jenryd: Jag har liksom Stig Orustfjord två bisittare med mig.\r\nDet är Sara Örnhall Ljungh och Kristina Ström Olsson. Det är de som\r\nkan detta och har jobbat med propositionen som jag ska försöka att\r\nbeskriva lite grann. Vi har redan hört andra talare här tala om det\r\nförslag som regeringen nu har lagt till riksdagen. Jag ska ändå försöka\r\natt beskriva lite hur det är tänkt och vad syftet bakom propositionen\r\nhar varit.\r\n\r\nDet har nu talats mycket om det bostadspolitiska syftet med bostadsbidraget.\r\nDet finns skäl att notera att det finns två syften med bostadsbidraget.\r\nDet finns ett bostadspolitiskt syfte, som har talats om här. Det handlar\r\nom att man ska ge förutsättningar för alla att leva i goda bostäder\r\ntill rimliga kostnader. Men det finns också ett familjepolitiskt syfte\r\nmed bostadsbidraget. Det handlar om att inom ramen för den generella\r\nvälfärden minska skillnaderna i ekonomiska villkor mellan familjer med\r\nrespektive utan barn. När man utformar regler gäller det att ta hänsyn\r\ntill båda dessa syften.\r\n\r\nDen satsning som regeringen nu har gjort har haft som utgångspunkt att\r\nman ska satsa på barn i ekonomiskt svaga familjer. Det bör man ha med\r\nsig. Det aviseras en försäkring med 1 miljard kronor. Satsningen ska gå\r\ntill tre områden som anses träffa den här gruppen på ett bra sätt. Det\r\när bostadsbidraget, underhållsstödet och studiestödssystemet.\r\n\r\nFör bostadsbidraget görs det en satsning med 200 miljoner. Att\r\nbostadsbidraget väljs är kanske inte så konstigt för någon av er som sitter\r\nhär. Bostadsbidraget är ett träffsäkert system, som har sagts här\r\ntidigare. Utifrån att det inkomstprövas träffar det en grupp som är\r\nekonomiskt svag. Det är ett skyddsnät som kommer in i stort sett direkt\r\nefter socialbidraget.\r\n\r\nNär vi har tittat vidare på hur det ska utformas har utgångspunkten\r\nvarit: Hur träffar man de ekonomiskt mest utsatta i bostadsbidragssystemet?\r\nÄven om det är ett system som träffar en grupp som är ekonomiskt utsatt\r\nska man ändå hitta barnfamiljerna. Det är barn i ekonomiskt utsatta\r\nfamiljer det gäller. Vi har funderat på hur man träffar ännu mer precist.\r\n\r\n\r\nI de analyser som har gjorts finns det två slutsatser som är viktiga\r\natt ha med sig. Vi har sett att det är flerbarnsfamiljerna som är de\r\nekonomiskt mest utsatta. Det är där de ekonomiskt mest utsatta barnen\r\nfinns. Därmed inte sagt att de inte finns också i andra familjer. Men\r\nde mest ekonomiskt utsatta är flerbarnsfamiljerna. Den andra slutsatsen\r\när att de som har lägst bostadskostnader också har lägst inkomststandard.\r\nDet är två analyser som har varit utgångspunkt för formuleringen av\r\nförslagen.\r\n\r\nSom ni väl känner till och som har nämnts här tidigare består bostadsbidraget\r\nav två delar. Det är det särskilda bidraget. Det är ett bidrag som utges\r\nberoende på antalet barn i familjen. Det är också ersättningen för\r\nbostadskostnaden, lite slarvigt kallat för bostadskostnadsbidraget, som\r\när en ersättning som är relaterad till bostadskostnaden. Det finns också\r\nen koppling till storleken på familjen.\r\n\r\nDet förslag som nu har lagts fram innebär att det görs en förstärkning\r\ni det särskilda bidraget. Det är en ganska kraftig förstärkning. De\r\nbelopp jag nu nämner är utan hänsyn taget till inkomstprövning. Det\r\nblir naturligtvis olika beroende på vilka inkomster man har.\r\n\r\nSer man i sammanhanget till bruttobelopp höjs det särskilda med 350-550\r\nkr. Den största höjningen går till familjer med flest barn. Då är vi\r\ntillbaka till den analys och det syfte som finns. Det ska träffa de\r\nekonomiskt mest utsatta, och vi vet att de ekonomiskt mest utsatta är\r\nflerbarnsfamiljerna.\r\n\r\nNär det gäller bostadskostnadsbidraget föreslås precis som har nämnts\r\nhär tidigare en förenkling av systemet. Det innebär att i stället för\r\nde två intervall som vi har i dag - där det första intervallet ersätts\r\nmed 75 % och det andra intervallet ersätts med 50 % - görs ett intervall.\r\nDet är samma intervall. Det är ingen skillnad på gränserna i övrigt.\r\nDet slås ihop till ett intervall, och ersättningen blir 50 % inom det\r\nintervallet.\r\n\r\nDet är lätt att förstå att det finns en besparing i detta. Den besparingen\r\nanvänds fullt ut till höjningen av det särskilda bidraget plus lite\r\ntill. Effekten blir att alla de som har hemmavarande barn kommer att få\r\nett högre bostadsbidrag. Det kommer inte att finnas någon som får en\r\nförsämring. Jag ska återkomma till varför det är så.\r\n\r\nNär det gäller förändringen av bostadskostnadsbidraget finns det anledning\r\natt nämna följande. Den analys som har gjorts innebär att det är de som\r\nhar lägst bostadskostnad som också har lägst ekonomisk standard. Systemet\r\nmedför att för dem som har en låg bostadskostnad innebär reduktionen\r\natt vi går från 75 % till 50 % inte alltid att det slår igenom fullt ut.\r\nDe får behålla mer av höjningen av det särskilda bidraget.\r\n\r\nJag vet att det blir komplicerat att beskriva det så. Det samverkar på\r\ndet här sättet. Effekten är att det blir en större höjning för dem som\r\nhar en låg bostadskostnad och som har en låg inkomststandard. I två\r\ndelar träffar vi dem som har låga inkomster. Det gör vi genom att vi\r\nhöjer mer för flerbarnsfamiljer än för dem med färre barn och genom att\r\nhöjningen blir större för dem som har låga bostadskostnader än för dem\r\nsom har hög bostadskostnad.\r\n\r\nFör att det inte ska vara någon som kommer sämre ut ur systemet än i\r\ndet tidigare har det funnits en grupp som vi har fått göra ett extra\r\nbidrag för. Vi har fått tillföra ytterligare ett moment i systemet. Det\r\ngäller de hushåll med föräldrar som på grund av vårdnad och umgänge\r\nendast tidvis har barn boende hos sig. Det är vad som här tidigare\r\nkallades för umgängesföräldrar.\r\n\r\nDen gruppen har i dag bara rätt till bostadskostnadsbidraget. Eftersom\r\ndet sker en reduktion på det sättet att det bara blir ett intervall och\r\n50 % skulle de kunna komma sämre ut om man inte gjorde någonting. Vi\r\nhar föreslagit att det införs ett umgängesbidrag. Det är ett nytt begrepp\r\nsom man får lära sig. Det bidraget kompenserar för den minskning som de\r\nfår av bostadskostnadsbidraget men ger också lite extra så att även de\r\nfår del av en ökad satsning på den här gruppen.\r\n\r\nDen delen av bidraget liknar bostadskostnadsbidraget så till vida att\r\ndet krävs att man har en bostad. Det finns också regler om att det ska\r\nvara en viss minsta yta för bostaden.\r\n\r\nSammantaget får alla de som har hemmavarande barn ett ökat bostadsbidrag.\r\nAv dem som har barn boende tidvis hos sig på grund av vårdnad och\r\numgänge får 41 % en ökning på det sättet, och ingen får en minskning.\r\n\r\nJag tror att jag stannar där. Det finns några mer tekniska förslag i\r\npropositionen, men jag tänkte inte gå in på dem. Jag tror att det\r\nförvirrar mer än det klargör.\r\n\r\nOrdföranden: Jag får tacka alla föredragshållare för att ni har varit\r\noerhört disciplinerade med tiden. Vi ligger precis rätt i tiden för att\r\nta en liten paus. Jag vill också tacka för att ni har skapat ett väldigt\r\nangeläget spänningsfält i frågeställningen. Det älskar vi politiker.\r\nJag är övertygad om att det kommer att bli en väldigt intressant diskussion\r\nnär vi återkommer.\r\n\r\nNär vi kommer tillbaka finns det utrymme för ledamöter att ställa frågor.\r\nNi får själva bedöma vem som ska ge svaren. Jag ber ledamöterna att\r\nanmäla sig till talarlistan till vår kanslichef.\r\n\r\nPaus\r\n\r\nOrdföranden: Välkomna åter efter pausen! Vi har ett stort antal\r\nfrågeställare. Det är viktigt att vi är tydliga med vem vi vänder oss till.\r\nFinns det någon som vill tillägga något till dem som har svarat så går\r\ndet bra.\r\n\r\nOwe Hellberg (v): Först får jag tacka för intressanta föredragningar.\r\nDet är intressant att man kan ha så många olika synpunkter på denna\r\nfråga.\r\n\r\nJag har en liten kommentar till propositionen. Vänsterpartiets viktigaste\r\nbidrag till den är att vi ska göra en rejäl översyn av bostadsbidragen.\r\nVi tycker att kopplingen till bostadsfinansieringssystem och annat i\r\ndet här fallet är viktig. I övrigt avstår jag från kommentarer.\r\n\r\nJag har två frågor. Den första rör den tydliga konflikt som finns.\r\nBostadsbidraget ska vara ett familjepolitiskt instrument och ett\r\nbostadspolitiskt instrument. För min och vår del är det det bostadspolitiska\r\ninstrumentet som är det viktigaste. Vi menar att man kan ordna det\r\nfamiljepolitiska instrumentet på annat sätt.\r\n\r\nMin fråga till Boverket blir: Vilka är de viktigaste förändringarna som\r\nman skulle behöva göra i nuvarande system för att stärka bostadsbidragen\r\nsom ett bostadspolitiskt instrument?\r\n\r\nFråga två är mer vänd till forskarna. I dag pratar vi bara om barnfamiljer,\r\noch vi vet att vi har en konstig gräns för ungdomsbostadsbidrag. När\r\nman blir 29 så händer det saker och ting. Jag tror också att vi vet\r\nalldeles för lite - men forskarna kanske vet mer - om andras situation.\r\nJag tänker på ensamstående med låga inkomster som inte har barn. Hur\r\nser utvecklingen ut för dem när det gäller möjligheten att nå målet om\r\nallas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad? Det kanske Bengt\r\neller Cecilia har någon fundering om.\r\n\r\nDet var mina två frågor.\r\n\r\nChristina Enqvist: Det gäller frågan om vad vi tycker är det viktigaste\r\nför att stärka den bostadspolitiska delen av bostadsbidraget. Vi tycker\r\nnaturligtvis att den är viktig, för vi utgår som sagt var från syftet\r\natt varje barn ska ha eget rum.\r\n\r\nPå sikt ska detta gälla även nyproducerade bostäder. Svaret är naturligtvis\r\natt man ska anpassa bostadskostnadsgränserna till hyresutvecklingen i\r\nsamhället. Det är det första. Det andra är att fullfölja den fastlagda\r\npolitiken som man har. Detta ska även gälla nyproducerade bostäder.\r\nÄven ekonomiskt svaga familjer ska kunna efterfråga sådana. Det ligger\r\nvi mycket långt ifrån nu.\r\n\r\nDet gäller alltså att stärka den bostadspolitiska delen och bygga ut\r\ngränserna. Det gäller även inkomstgränserna. De måste byggas ut, för\r\nannars tittar man bara på vilken bruttoinkomst familjen har. Om man ska\r\ntitta på ekonomiskt svaga familjer, som det gäller, så är det egentligen\r\ninte fråga om låginkomsttagare, som man säger i dagligt tal. Ekonomiskt\r\nsvaga familjer är de som har lite pengar i förhållande till försörjningsbördan.\r\nDet är egentligen det som vi brukar kalla för konsumtionsutrymme per\r\nkonsumtionsenhet.\r\n\r\nDet gäller alltså också att anpassa inkomstgränserna, så att det även\r\nblir så att barn i familjer med två vuxna kan få bostadsbidrag.\r\n\r\nCecilia Enström Öst: Jag ska bara göra ett tillägg till det som Christina\r\nsade. Om man vill se bostadsbidrag som ett bostadspolitiskt stöd, där\r\nman vill öka möjligheterna för familjer att förbättra sin bostadskonsumtion\r\neller att förändra den efter det behov som man har så visar den här\r\nstudien att man ska vara försiktig med att lägga restriktioner på\r\nbostadskonsumtionen. Man ska också vara försiktig med att, som i dag, ha\r\ntvå restriktioner på bostadskonsumtionen. I dag gäller det ju både\r\nbostadskostnad och ytbegränsning. I det förslag som föreligger tänker\r\nman ju dessutom göra ännu flera indragningar genom att minska ersättningen\r\ntill totalt 50 %.\r\n\r\nJag har inte studerat ensamstående utan barn. Har du något om det,\r\nBengt?\r\n\r\nBengt Turner: Systemet är riggat så att det inte ska vara någon\r\nomfördelning av bostadsstandard mellan hushåll utan barn och ensamstående\r\nutan barn, bortsett från studerande. Det är ett politiskt beslut, och\r\ndet kan man naturligtvis tycka olika saker om.\r\n\r\nMen vi vet att vi egentligen vet ganska lite genom att vi inte har någon\r\nfolk- och bostadsräkning och inget lägenhetsregister. Därför vet vi\r\ninte mycket om de marginella grupperna och hur deras bostadsstandard\r\nser ut.\r\n\r\nVi vet i alla fall att de som är de riktigt fattiga ramlar ned i\r\nsocialbidrag, och det är ju i princip ett hundraprocentigt bostadsstöd. I\r\növrigt vet vi mycket lite om detta. När det gäller för vilka grupper i\r\nsamhället som just bostaden är så kallad merit good, som man säger på\r\nengelska, så är det ett politiskt beslut. Man har sagt att det ska gå\r\ntill barnfamiljer, och det är inte mycket som forskningen kan säga om\r\ndet.\r\n\r\nLeif Jakobsson (s): Jag tänker ansluta till lite mer av framtidsfrågorna\r\noch kopplingen mellan bostadsfinansiering och bostadsbidrag. Jag vill\r\nföra in ytterligare en komponent, som är ett stort politiskt och\r\nsamhälleligt mål. Det är integrationen.\r\n\r\nJag vill främst fråga om den utveckling som nu sker, där man lokalt\r\ndifferentierar hyresnivåerna runtom i landet. Det är en utveckling som\r\nbygger på trepartsöverenskommelsen och som innebär att vi kommer att\r\nsluta med kanske 20-30-procentiga hyresdifferenser.\r\n\r\nDet är ganska självklart att tröskeln och inlåsningen i vissa geografiska\r\nområden kommer att öka. Jag undrar om det är någon av er som har tittat\r\npå just den utvecklingen i förhållande till bostadsbidragen. Vilken\r\nroll skulle de kunna ha för att i alla fall inte späda på segregationen\r\nnär nu hyresskillnaderna mellan olika bostadsområden kommer att öka\r\nrätt rejält? Detta är ett stort problem i storstadskommuner och i\r\nkommuner med stora klyftor i både ekonomi och annat.\r\n\r\nMartin Hedenmo: Det som vi har sett i våra undersökningar är att denna\r\nutveckling redan pågår. Vi har den där inlåsningen ganska kraftigt redan\r\ni dag. Den utveckling som nu är på gång med de här möjligheterna kommer\r\ngivetvis att späda på det här ytterligare. I någon mening ligger det\r\nbakom våra förslag att man måste följa inkomstutvecklingen inom de här\r\ngränserna och att man även måste ändra ytbegränsningen.\r\n\r\nMen vi tror inte på något radikalt brott, utan det här är en fortsättning\r\npå en kontinuerlig utveckling som har skett under den senare delen av\r\n90-talet. Hyrorna har ökat ganska mycket i nyproduktion och det har\r\nlett till inlåsning.\r\n\r\nLeif Jakobsson (s): Det handlar inte bara om nyproduktion utan om en\r\nomvärdering av det nuvarande beståndet, som antagligen kommer att få\r\nmer drastiska effekter för nyproduktionen än bara en liten del av\r\nbeståndet.\r\n\r\nHar ni sett något om vad bostadsbidragen skulle kunna göra för detta?\r\nDet finns ju andra skäl till att omvärderingen av hyresnivåerna görs.\r\nMen en negativ effekt är ju att segregationen och inlåsningen kan komma\r\natt öka. Vad skulle man behöva göra med bostadsbidragen för att kunna\r\nmöta upp den utvecklingen?\r\n\r\nChristina Enqvist: Först och främst har inte vi kunnat titta på\r\nsegregationen i det material som vi har från Riksförsäkringsverket - och\r\ndet är ett förträffligt material. Man kan naturligtvis inte registrera\r\nefter var folk kommer ifrån och sådant. Men vi kan ju titta på vissa\r\nområden.\r\n\r\nEn sak som man skulle kunna göra för att kompensera det här är återigen\r\ndet som jag sade förut: Bygger man ut till kostnader för nyproduktion\r\nså täcker det även differentieringen i hyresnivåerna. Då skulle det\r\nvara löst sedan. Det är mitt svar.\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m): Jag har lyssnat fascinerat på detta,\r\nför i princip alla som har pratat försökte hitta lösningar för att få\r\nfolk att vara kvar i bostadsbidragssystemet eller till och med få in\r\nfler i det. Jag skulle vilja att man vände på det och i stället försökte\r\nfå folk ur systemet. Att folk ska kunna försörja sig själva tycker jag\r\nmåste vara utgångspunkten, men jag kände inte att det var er utgångspunkt.\r\n\r\n\r\nNi visade olika tidsaxlar nästan allihop, och man kan konstatera att\r\nunder de här åren har trots allt skatteuttaget ökat, speciellt för låg-\r\noch medelinkomsttagare. Då ska man försöka jaga i kapp med bidrag. På\r\nnågot sätt går det aldrig ihop.\r\n\r\nDessutom finns de här marginaleffekterna. Ni säger att bostadsbidraget\r\ninte är det stora. Samtidigt säger ni att väldigt många av dessa familjer\r\neller ensamstående också är beroende av socialbidrag, och då blir\r\nmarginaleffekten riktigt rejäl. Då kan man inte bortse från marginaleffekten\r\nav bostadsbidraget.\r\n\r\nRegeringen skriver själv och har så gjort i många år i sina budgetpropositioner\r\nom denna marginaleffekt. I den senaste propositionen om ändringar i\r\nbostadsbidraget skriver Ekonomistyrningsverket att en höjning av ett\r\ninkomstprövat bidrag med hänsyn till marginaleffekten riskerar att\r\npåverka arbetskraftsutbudet negativt. Statskontoret skriver att det finns\r\nen risk att höjning av bostadsbidraget minskar incitamenten för hushållen\r\natt skaffa sig ett arbete. Regeringen konstaterar själv i propositionen\r\natt marginaleffekterna kvarstår men vid högre inkomster än tidigare.\r\nAlla de här effekterna finns faktiskt kvar. Här har jag en direkt fråga\r\ntill Socialdepartementet: Varför tar man inte några steg till för att\r\nkomma ur detta som man ändå är ganska medveten om att det finns?\r\n\r\nMen min stora och övergripande fråga till allihop är: Har ni aldrig\r\nfunderat på att hitta någon annan lösning för att folk ska kunna försörja\r\nsig själva och konsumera det de vill? Varför låsa fast sig vid detta\r\nbostadsbidrag?\r\n\r\nMarianne Jenryd: Eftersom jag inte sitter här som politiker utan som\r\ntjänsteman tänker jag begränsa mig mycket i svaret.\r\n\r\nUtgångspunkten i den här propositionen har som jag sade tidigare varit\r\nen satsning på barnfamiljer med svag ekonomi. Det är klart, justerar\r\nman inte inkomstprövningsprocenten innebär alltid en höjning av ett\r\nbidrag, precis som du sade, att fler kommer in i systemet. Det är\r\nofrånkomligt en del av effekten.\r\n\r\nSom Owe Hellberg var inne på finns det dock en skrivning i propositionen\r\nom att vi ska gå vidare och titta på bostadsbidragssystemet i ett lite\r\nstörre perspektiv. Owe Hellberg hängde upp sig på att det bara var det\r\nbostadspolitiska syftet, men det står faktiskt att man ska analysera\r\nhur väl det uppfyller sina mål. Det betyder att man ska titta på båda\r\nmålen.\r\n\r\nNågra fler icke-politiska kommentarer har jag nog inte i det här läget.\r\n\r\n\r\nMartin Hedenmo: Jag vill bara ta upp kommentaren om att människor ska\r\nkunna nå en acceptabel bostadsstandard på annat sätt, utan bidrag. Vår\r\nutgångspunkt är å ena sidan det första du sade, att detta måste vara\r\nett sätt att minska risken att falla in i socialbidragsberoende i någon\r\nmening, vilket vi tycker är ännu värre och vilket har ännu högre\r\nmarginaleffekter. Å andra sidan måste man ändå se detta som en del av det\r\ntotala bostadsfinansieringssystemet, som vi sade tidigare, och då måste\r\nman gå andra vägar när det gäller att finansiera större lägenheter eller\r\nen acceptabel boendestandard.\r\n\r\nProblemet att man prioriterar små hushåll och ensamhushåll finns ju i\r\ndet övriga bostadsfinansieringssystemet också. De investeringsstöd vi\r\nhar prioriterar också i någon mening små bostäder. Man har ytbegränsningen\r\npå 70 kvadratmeter, trots att vi i de bostadsmarknadsenkäter som Boverket\r\nskickar ut varje år konstaterar att det i väldigt många kommuner finns\r\nett behov av stora lägenheter. Det är inte bara räntebidrag och hyresbidrag\r\nsom man borde föra in i den diskussionen utan givetvis även skatteregler,\r\nmöjligheter att underhålla småhus och så vidare.\r\n\r\nVi håller alltså med dig om att man borde se på andra medel också -\r\ngivetvis. Men en del av kritiken är att detta borde vara en del i den\r\ntotala översynen av bostadsfinansieringssystemet.\r\n\r\nStig Orustfjord: När vi 2003 tittade på inkomster, bostadsbidrag och så\r\nvidare kunde vi dra två slutsatser. Givet hur systemet ser ut i dag är\r\ndet framför allt där vi hittar dem som har den lägsta disponibla inkomsten\r\nper konsumtionsenhet. När vi tittade på bidragens effekt, både generella\r\nbidrag som till exempel barnbidrag och behovsprövade som till exempel\r\nbostadsbidrag, såg vi att dessa gjorde att den disponibla inkomsten\r\nökade med från 25 % till strax under 30 % för dessa familjer.\r\n\r\nRent generellt kan man säga att den stora utmaning hela välfärdspolitiken\r\nstår inför är hur många som finns i sysselsättning. Att klara av att\r\nupprätthålla arbetslinjen kommer att vara den stora frågan, inte bara\r\nnär det gäller sjukpenning och sådant utan även när det gäller\r\nfamiljepolitiken.\r\n\r\nBengt Turner: Jag har bara en lite senkommen kommentar till segregation\r\noch hyresförändringar. Vi går ändå mot ett system med mer marknadsanpassade\r\nhyror. Vissa grupper kallar det för andra saker, men vi går mot en mer\r\nlägesberoende hyressättning. Om bostadsbidragssystemet är svagt innebär\r\ndet rimligtvis att svaga hushåll inte kompenseras för hyreshöjningar i\r\nlåt säga attraktiva delar av en stad. Det innebär paradoxalt nog att\r\nbidragsberoendet förmodligen minskar genom att dessa hushåll inte kan\r\nbo kvar. Har vi däremot ett mer generöst bostadsbidragssystem kan man\r\nundvika segregation och hjälpa hushållen att bo kvar, men å andra sidan\r\nökar då de statliga utgifterna för bostadsbidragssystemet.\r\n\r\nDetta är ett politiskt dilemma. Man kan naturligtvis alltid fråga sig\r\nom bostadsbidragssystemet ska underlätta för en mer marknadsinriktad\r\nhyressättning eller om man vill se något annat slags avvägning. Här\r\nfinns ett avvägningsproblem som är svårt.\r\n\r\nNina Lundström (fp): Jag skulle vilja återgå till frågan om trångboddhet.\r\nJag förstår att här finns en problematik kring definitionerna. Som\r\nStig Orustfjord just beskrev har Försäkringskassan för att kunna jämföra\r\ninternationellt en annan typ av definition än den som Cecilia Enström\r\nvar inne på i sitt anförande. Här blir man lite rådvill. Som politisk\r\nbeslutsfattare skulle man gärna vilja höra mer explicit var skillnaden\r\ni definitionerna ligger.\r\n\r\nStig Orustfjord sade också att 7 % av familjerna med bostadsbidrag är\r\ntrångbodda och 3 % av alla barnfamiljer. Jag skulle vilja väcka\r\nfrågeställningen att det är väldigt mycket koncentration kring barnens rätt\r\ntill eget rum i familjer med bostadsbidrag, men den stora volymen ligger\r\nju i dessa 3 % av alla barnfamiljer. Då finns det någonting annat i\r\nsamhället som gör att en så stor andel av barnfamiljerna är trångbodda.\r\nInte minst vill jag återgå till det Boverket säger om regelverken, att\r\nde stimulerar fram nyproduktion av små hyresrätter när väldigt många\r\nkommuner anser att man i stället skulle behöva större bostäder. Det\r\nskulle jag gärna vilja ha en kommentar kring.\r\n\r\nEn annan sak jag vill ta upp är detta att ha ett konsumtionsstöd som är\r\nså riktat. Bengt Turner var inne på att bostadsbidragen underlättar\r\nkonsumtion av boende. Min andra fråga till er är: Finns det inte en\r\nrisk att ett så riktat konsumtionsstöd spär på kostnadsutvecklingen för\r\nboendet därför att marknaden räknar med att detta är en del av den\r\ndisponibla inkomsten och det också påverkar vilken boendekostnad man i\r\nslutändan hamnar på?\r\n\r\nCecilia Enström Öst: Jag tänkte kommentera de olika definitionerna i\r\ntrångboddhetsnormerna. Jag och Boverket har använt trångboddhetsnorm 3,\r\noch den innebär att varje barn ska kunna ha ett eget rum. Att jag har\r\nvalt den har ingenting att göra med vad jag själv tycker eller anser,\r\nutan det var helt enkelt den trångboddhetsnorm som då lades fast, som\r\nChristina berättade.\r\n\r\nStig Orustfjord: På den här punkten vill jag bolla över till Bo, som\r\nsäkert kan förklara det begripligt.\r\n\r\nBosse Häll: Jag kan redogöra för hur norm 2 är beskriven. Den säger att\r\nett hushåll är trångbott om det är mer än två boende per rum, kök och\r\nvardagsrum oräknat. Vi har uppfattat att detta är den norm som oftast\r\nhar använts i internationella sammanhang och jämförelser och som också\r\nhar varit bostadspolitikens officiella trångboddhetsnorm. Men vi har\r\nalltså haft olika utgångspunkter och använt olika normer när vi har\r\nprövat detta.\r\n\r\nChristina Engqvist: Norm 2, den med två personer i varje rum, är en\r\ngammal norm som lades fast på 60-talet eller så. Norm 3, att varje barn\r\nska eget rum, är kanske inte officiellt fastlagd i andra sammanhang,\r\nmen den uttalades redan i en proposition från 1975. Där kom det fram\r\natt även ekonomiskt svaga familjer borde ha rätt till ett eget rum åt\r\nvarje barn. Redan 1975 uttalade man alltså det. Det var redan då vanligt\r\natt varje barn skulle ha eget rum, och som jag sade tidigare lades detta\r\nfast vid mitten av 80-talet när det gällde bostadsbidrag.\r\n\r\nBengt Turner: Jag vill bara göra en kommentar till det där med kapitalisering,\r\nom bostadsbidrag kan påverka byggkostnaderna. Cecilia kanske också har\r\nnågon kommentar här, men jag tror att det är så få som har bostadsbidrag\r\natt effekten att det skulle blåsa upp byggkostnaderna är begränsad.\r\n\r\nDäremot kan man nog tänka sig att det har påverkan på väldigt svaga\r\nbostadsområden tillhörande exempelvis ett kommunalt bostadsföretag där\r\nman vet att man har väldigt många bidragstagare. Bostadsföretaget kan\r\ndå inse att man nog skulle kunna ha en relativt hög hyra eftersom det\r\nändå fångas upp av bidrag i väldigt hög grad. Jag har visserligen svårt\r\natt tänka mig att ett kommunalt bostadsföretag är spekulativt på det\r\nsättet, men den risken finns möjligen.\r\n\r\nJan Henriksson: Jag har bara en kommentar till detta med trångboddheten.\r\nI FoB 90 redovisas både norm 2 och norm 3, och det har väldigt stor\r\nbetydelse. Vi har i en utredning till Socialdepartementet tittat på hur\r\ntrångboddheten har ökat bland familjer med bostadsbidrag, och den ökade\r\nfrån omkring 35 % år 1994 till 45 % för ensamstående med barn och drygt\r\n65 % för makar eller sambor med barn fram till år 2002. Det är alltså\r\nstora skillnader på dessa 3 eller 7 % och de siffror som vi har kommit\r\nfram till.\r\n\r\nChristina Engqvist: Det var också en fråga om vad som hände med de\r\ntrångbodda familjerna generellt sett, de 3 procenten i förhållande till\r\nhur många det nu var - vi pratar om norm 2 nu. Jag vill mena att dessa\r\nfamiljer kanske till stor del är samma familjer som de som får bostadsbidrag.\r\nDen procenten av en större andel kanske till stor del antalsmässigt\r\nmotsvarar dem som redan får bostadsbidrag. Det kan vara en förklaring.\r\n\r\n\r\nAnnelie Enochson (kd): Det var intressant att lyssna på er, speciellt\r\natt höra spännvidden i era åsikter. Jag fastnade för två saker. Det ena\r\nvar detta med bostad och barnperspektivet. Detta är ändå ett bostadsbidrag,\r\noch det är bostadsutskottet som sitter här. Jag tror att det var Cecilia\r\nsom nämnde att skilda inkomstgränser för makar kan innebära att de inte\r\nhar råd att flytta ihop, och det tycker jag som kristdemokrat inte låter\r\nbra. Det får man börja fundera på. Det bästa är ju att ha system där\r\nman faktiskt kan få bo ihop och det inte finns incitament för något\r\nannat.\r\n\r\nDet andra jag vill fokusera på är att det i dag finns två restriktioner,\r\nbostadskostnaden och ytbegränsningsregeln. Jag har ibland en känsla av\r\natt detta är ett problem som väldigt mycket är storstadsfokuserat. Låt\r\nsäga att det finns en familj med ett barn som bor på landsbygden utanför\r\nGislaved och har ett ärvt hus på 160 kvadratmeter. Antingen får de skaffa\r\ntre barn till, eller så är de tvungna att flytta in till Gislaved. Jag\r\ntycker att det låter något fel med en så styrande regel. Å andra sidan\r\nhar vi problemet i storstaden när man har en dyr boendekostnad och en\r\nliten lägenhet. Jag skulle vilja höra lite reflexioner just kring detta\r\natt vi har för mycket regler som styr. Vad skulle det innebära om man\r\ntog bort hela ytbegränsningsregeln?\r\n\r\nCecilia Enström Öst: Jag kan börja med det sista, om man tog bort\r\nytbegränsningsregeln. Baserat på vad jag ser i mina undersökningar är jag\r\növertygad om att det skulle vara positivt för bostadskonsumtionen. Vi\r\nhar ju redan en begränsning på bostadskostnaden.\r\n\r\nRegionala skillnader är något vi har diskuterat mycket, bland annat med\r\nBoverket, hur detta slår olika beroende på att man har olika boendeformer\r\npå olika håll. Man bor större på landsorten därför att där finns det få\r\nhyresrätter och så vidare. Jag håller faktiskt på och tittar även på\r\neffekten av regelförändringarna, hur de slår olika i olika kommuner\r\nberoende på vad det är för typ av kommuner. Jag har inga klara resultat\r\nän, men vi har diskuterat detta mycket och är medvetna om att det är\r\nnågonting som är väldigt intressant att titta på.\r\n\r\nChristina Engqvist: I en tidigare studie har vi faktiskt tittat lite\r\ngrann på hur ytbegränsningen har slagit. Precis som sades i frågan ligger\r\nde större bostäderna ofta i egnahem. Ska man uppfylla syftet - här kommer\r\ndet tillbaka - varje barn ett eget rum innebär det att en familj med\r\nett barn ska bo i en trerumslägenhet eller -bostad, en familj med två\r\nbarn i fyra rum och så vidare. Bostäder på fyra rum eller större finns\r\noftast i egnahem, och där är ytorna ofta större än i hyreslägenheter\r\neller lägenheter eftersom så mycket yta i övrigt ligger där. Det är\r\nnaturligtvis finansieringssystemen som gjort det möjligt att få\r\nfinansiering på det.\r\n\r\nEfter ytbegränsningen har vi sett att väldigt många av de boende i\r\negnahem inte längre har bostadsbidrag. Det gäller framför allt makar. Vi\r\ntittade i undersökningen på Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Där\r\nminskade antalet makar med bostadsbidrag med 70 %, och det var främst\r\nboende i egnahem. För riket i snitt var det kanske 50 %. Det slår alltså\r\nväldigt hårt regionalt. Detta gällde även residensstäder och sådant,\r\nmen icke storstäderna.\r\n\r\nBosse Häll: Jag har bara en kommentar till den här stora bostaden. När\r\nytbegränsningsreglerna infördes i bostadsbidragslagen införde man också\r\nen skyddsregel som innebär att om bostadskostnaden beräknas till ett\r\nlågt värde beroende på just ytbegränsningen ska man ändå kunna beräkna\r\nbostadsbidrag utifrån en viss kostnad.\r\n\r\nRigmor Stenmark (c): Jag vill först säga att jag tycker att bidrag över\r\nhuvud taget är någonting som man bara har i allra yttersta nödfall. Jag\r\nreagerar mot att man sätter socialbidragen mot bostadsbidragen. Det\r\nlåter på er som att socialbidrag ska man absolut inte ha men bostadsbidrag\r\när på något vis lite mer okej. Den synen delar jag inte. Jag tror att\r\nvi i Sverige måste ha ett trygghetssystem. Någon gång kan vi alla komma\r\ni en sådan beroendeställning att vi faktiskt måste ha socialbidrag, och\r\ndå är det illa om man säger att det på något vis inte är bra.\r\n\r\nDet var inte det som var min fråga, men jag kunde inte låta bli att\r\nkommentera det. Jag skulle vilja ha bort den diskussionen. Jag vill\r\nalltså ha hjälp till självhjälp.\r\n\r\nNågon sade att det var intressant och spännande med den splittrade bild\r\nsom ges. Jag tycker inte det. Jag hade hoppats att få se en helhetsbild.\r\nJag skulle vilja fråga Socialdepartementet: Lyssnar man inte på\r\nmyndigheten Boverket? Tar man inte in studier som finns ute i landet innan\r\nman sätter sig ned och gör ett nytt system? Här fick vi reda på att det\r\npågår utredningar. Varför väntar man inte på dem? Jag antar att det är\r\npolitiskt och att jag inte kommer att få något svar, men jag kan ju\r\nockså vända mig till de andra som inte är så rädda att svara: Varför\r\nsamverkar man inte?\r\n\r\nSedan har jag en fråga till. Det gäller tidsfristen, som tidigare varit\r\ntvå år och som nu blir fem år. Denna tidsfrist diskuterade vi väldigt\r\nmycket förra gången vi hade hearing om bostadsbidragen, att människor\r\ninte får rättelse på så lång tid. Hur har man sett på det?\r\n\r\nMarianne Jenryd: Lite kan jag nog svara, trots allt. Man ska ha klart\r\nför sig att bilden, precis som har framskymtat här, inte är entydig\r\nheller från myndigheterna. Försäkringskassan och Boverket har haft olika\r\nutgångspunkter och dragit olika slutsatser, och det är naturligtvis ett\r\nproblem även för Socialdepartementet när vi tittar på de här frågorna.\r\n\r\n\r\nSedan är ju förslagen i den proposition som nu har lagts fram ett led\r\ni satsningarna på barn i ekonomiskt utsatta familjer. Det har varit\r\nutgångspunkten när förslagen tagits fram. Som Owe Hellberg var inne på\r\ntidigare är nu nästa steg att titta på bostadsbidraget i ett vidare\r\nperspektiv utifrån de två syften som finns med systemet.\r\n\r\nNär det gäller tidsfristen utgår jag från att du talar om att vi nu\r\nklipper möjligheten till omprövning. Vad det handlar om är att det inte\r\nska finnas osäkerhet hur lång tid som helst, inte minst för enskilda.\r\nI de trots allt väldigt få fall där den taxerade inkomsten inte är\r\nslutligt fastställd, när taxeringen blir överklagad eller omprövad av\r\nnågon anledning och ligger i domstolarna i åratal, har man inte tyckt\r\natt det är rimligt att detta sedan ska kunna återverka på\r\nbostadsbidragssystemet.\r\n\r\n\r\nDetta innebär att myndigheterna måste hålla systemen öppna och hålla\r\nkvar dessa uppgifter i systemen för alla under väldigt lång tid.\r\nFemårsgränsen är satt utifrån att då vet man av erfarenhet att de flesta\r\när avklarade. Det är en väldigt liten del som inte är klar då.\r\n\r\nBosse Häll: I dag är ju regelverket sådant att ett enskilt taxeringsärende\r\nkan vara föremål för prövning under väldigt lång tid. Det kan göra att\r\nFörsäkringskassan efter många år måste fatta ett nytt slutligt beslut\r\nom bostadsbidrag för ett år långt tillbaka i tiden. Detta skapar först\r\noch främst problemet att vi inte vet vilket av de hundratusentals ärenden\r\nvi har i vårt system som vi sitter och väntar på. Vi måste alltså ha\r\nhela systemet intakt. Vi kan aldrig gallra ett ärende, för vi vet inte\r\nvilket av ärendena som eventuellt kommer tillbaka någon gång. Därför är\r\ndet från administrativ synpunkt bra att kunna sätta ett streck.\r\n\r\nSedan har vi som sagt fått uppgifter från Skatteverket om att en oerhört\r\nstor del av taxeringsmålen är avgjorda redan efter två år, och de som\r\npågår längre rör oftast personer som inte finns i bostadsbidragssystemet.\r\nMen det är ändå en risk för oss att få hålla hela systemet öppet.\r\n\r\nChristina Engqvist: Jag vill förtydliga angående att det finns en\r\nmotsättning när vi pratar om bostadsbidrag och socialbidrag. Det finns\r\ndet egentligen inte. Men det är skillnader i syfte i de här två systemen.\r\nBostadsbidraget är mer ett långsiktigt stöd till boendet; socialbidraget\r\när ett kortsiktigt stöd som har en hundraprocentig marginaleffekt.\r\nMinskar bostadsbidragen och det blir en övervältring på socialbidragen\r\ninnebär det att statens utgifter minskar men att det går över på\r\nkommunernas budget i stället. Det är lite grann den biten vi kommer in i.\r\nDet är inte fråga om ifall det är fint eller inte att ha socialbidrag,\r\nutan det är mer att pengarna i så fall övervältras på kommunernas budget.\r\nAvsikten är inte heller att socialbidraget ska vara ett långsiktigt\r\nstöd, vilket bostadsbidraget är.\r\n\r\nRigmor Stenmark (c): Då måste jag få en följdfråga. Du säger att\r\nbostadsbidraget ska vara långsiktigt, men syftet är väl ändå att människor\r\nska kunna klara sig utan bidrag. Det måste väl vara det långsiktiga\r\nmålet.\r\n\r\nChristina Engqvist: Ja, det antar jag att det måste vara. Men detta är\r\ndet ju politikerna själva som lägger fast. Vi kan i och för sig ha\r\nprivata synpunkter på saker och ting och på vilket sätt vi ska utreda\r\nsaker, men vi har ju att utgå från de syften som är fastlagda. De är\r\nramen för hur vi jobbar.\r\n\r\nHelena Hillar Rosenqvist (mp): Jag tycker att det var väldigt intressant\r\natt höra till exempel det Cecilia Enström tog upp från sin forskning.\r\nDet bekräftar mycket av mina erfarenheter. Innan jag kom in i riksdagen\r\n1998 var jag skolkurator på en gymnasieskola och såg just detta dilemma\r\nsom familjerna hamnade i: Så fort tonårsflickorna blev 18 år och fick\r\nbestämma själva slutade de skolan, för de hade inget eget rum och klarade\r\ninte av sina studier. Jag såg hur de den här perioden fick flytta ihop\r\nmed sina småsyskon vilket slog undan benen på dem och naturligtvis gjorde\r\natt de sedan fick besvärligheter i sin vidare yrkesutbildning och sina\r\nmöjligheter till självständigt yrkesutövande och försörjning.\r\n\r\nJag såg också försämringen och har en känsla av att man lite grann sköt\r\növer målet med de regler man införde som blev så väldigt insnörpta. Det\r\nblev svåra förutsättningar och svåra blanketter. Här skulle jag vilja\r\nfråga Försäkringskassan: Har man någon uppfattning om det finns många\r\nfamiljer som inte ens tycker att det är lönt att söka bostadsbidrag?\r\nEller kanske någon annan har forskat på det här och har svaret på frågan.\r\n\r\n\r\nStig Orustfjord: I våra studier där vi jämför inkomst och så vidare har\r\nvi inte sett att vi har ett stort tapp eller att det står grupper utanför.\r\nDet finns såklart individer som gör det av olika privata skäl, men jag\r\nkan inte se att detta är en stor fråga.\r\n\r\nCecilia Enström Öst: Jag har bara en kommentar till det där. Jag har\r\ninte studerat detta själv, men däremot har vi pratat väldigt mycket om\r\ndet i vår projektgrupp. Något jag vill påtala som orsak till att man\r\ninte söker är naturligtvis risken att bli återbetalningsskyldig. Det är\r\nen risk som kan göra att man faktiskt inte vågar söka bostadsbidrag.\r\nÅterbetalningsskyldigheten kommer ju flera år efteråt.\r\n\r\nSten Lundström (v): Jag vill tacka för föredragningarna. Det som\r\nföredragningarna visar är spännvidden mellan huruvida bostadsbidraget ska\r\nvara ett bostadspolitiskt instrument eller om det ska vara ett\r\nfamiljepolitiskt instrument, och jag har nog inte så svårt att välja.\r\n\r\nJag har några frågor som jag skulle vilja ställa. Den ena är till\r\nFörsäkringskassans representant Stig Orustfjord. Han talade om att\r\nkostnaderna för bostadsbidragen minskar och har som förklaring till det\r\natt folk har fått bättre ekonomi. Har ni från Försäkringskassan någonsin\r\ntittat på vad inkomst- och hyresgränserna har haft för effekt på det\r\nständiga tappet av folk som får bostadsbidrag eller har ni negligerat\r\ndet helt? Det måste ha haft en betydelse. Inflationen har inte varit\r\nhög, men om man lägger ihop de här åren har det i alla fall handlat om\r\n20-25 % inflation sedan 1995.\r\n\r\nSedan skulle jag vilja ställa en fråga till Marianne Jernryd från\r\nSocialdepartementet.\r\n\r\nOm jag nu ska berätta om gamla barndomsminnen och yrkesminnen, tillhörde\r\njag en familj som var trångbodd och som sedan fick en större lägenhet.\r\nJag såg effekterna på oss stackars utsatta barn i den familjen. Det\r\ninnebar att våra betyg per automatik steg, och hela syskonskaran lyckades\r\nta någon form av akademisk examen, vilket varit ett ganska okänt begrepp\r\ni min släkt tidigare.\r\n\r\nDet nya systemet har en tendens att öka marginaleffekterna för människor\r\nsom söker bättre bostad. När vi pratar om utsatta barn, pratar vi då\r\nbara om tillfälligt utsatta barn eller om barn som är utsatta resten av\r\nlivet? Jag skulle vilja att du kommenterar det.\r\n\r\nMin sista fråga kanske Bengt Turner kan svara på. Hemlösekommittén pekade\r\npå risken för hemlösa att fastna i hemlöshet därför att man inte som i\r\ntill exempel USA kan ha en voucher eller något liknande när man söker\r\nbostad, alltså någon form av bostadsbidrag. Större delen av dem som är\r\nhemlösa, uteliggare eller hemlösa i annan form, är barnlösa men har en\r\nmycket svag ekonomisk position på bostadsmarknaden och har svårt att\r\nsöka bostäder. Om det nu inte finns svensk forskning så undrar jag om\r\ndet finns internationell forskning som visar på att problemet med\r\nhemlöshet kan minska om man har ett samhälleligt ekonomiskt stöd för att\r\nkunna efterfråga bostäder, alltså bostadsbidrag för folk över 28 år som\r\ninte har egna barn.\r\n\r\nStig Orustfjord: Nej, det är klart att vi inte har negligerat effekterna.\r\nVi har studerat vad som händer i familjepolitiken, och under den\r\nekonomiska krisen på 90-talet var det framför allt barnfamiljerna som kom\r\nilla ut. När vi sedan har tittat vidare, som jag berättade förut, har\r\nvi inte sett några direkta skillnader i hur barnfamiljer bor i hyresrätter\r\nberoende på om man har bostadsbidrag eller inte. Men vi har sett en\r\nfortsatt nedgång. Jag vill hävda att vår analys väger ihop allting, och\r\nden huvudsakliga förklaringen är att man har fått en förbättrad ekonomi.\r\n\r\n\r\nJag vet inte om Bo vill kommentera ytterligare, för vi gjorde ett par\r\nstudier för tre år sedan.\r\n\r\nBo Häll: Det finns ett par saker som jag vill tillägga. Vi kan konstatera\r\natt den grupp som 1999 hade bostadsbidrag enligt det sätt som inkomsten\r\nberäknades vid prövningen hade lägre inkomst än den grupp som hade\r\nbostadsbidrag 2004. Inkomstökningen från 1999 till 2004 är ungefär 4 000\r\nkr per år. Det är inte så mycket, men det är ändock en ökning. Sedan\r\nvar det förstås inte samma människor som hade bostadsbidrag fullt ut\r\ndet ena året som det andra året.\r\n\r\nNär det gäller bostadskostnader har vi tittat lite grann på hur stor\r\ndel av bostadsbidragstagarna som bor i bostäder som ligger ovanför de\r\nkostnadsgränser som vi har angett. Till exempel får ett hushåll med ett\r\nbarn bostadsbidrag beräknat upp till en kostnad på 5 300 kr i månaden.\r\nDet som är däröver får man inget bidrag för. Av de 53 000 som har ett\r\nbarn är det ungefär 10 000 som har en bostadskostnad som ligger över\r\nden här gränsen. Det är ungefär samma relationer när det gäller olika\r\nhushåll med hänsyn till antalet barn.\r\n\r\nMarianne Jernryd: Jag vet inte om jag uppfattade frågan riktigt rätt.\r\nDu frågade om satsningen på utsatta barn. Avsåg du barn utsatta för\r\ntillfället eller utsatta för livet?\r\n\r\nSten Lundström (v): Utsatta för livet.\r\n\r\nMarianne Jernryd: Vi ska vara klara över att det är en satsning på\r\nekonomiskt utsatta. Utgångspunkten är att man har en ekonomiskt svag\r\nsituation i familjen när man får bostadsbidraget. Är det svar på din\r\nfråga?\r\n\r\nOrdföranden: Vill du komplettera frågeställningen, Sten?\r\n\r\nSten Lundström (v): Om man har som utgångspunkt att öka konsumtionsstödet,\r\nvilket vi nu har kommit överens om i analyser, innebär det inte en\r\nrisk för att man inte efterfrågar tillräckligt stora bostäder? Jag menar\r\natt utsattheten för de här barnen inte minskar med det nya förslaget.\r\nKan du se att effekten av den nya propositionen kan bli att man faktiskt\r\nbibehåller barnens utsatthet därför att det är så ekonomiskt lönsamt\r\natt inte efterfråga större bostäder? Är det en fara med det system som\r\nvi tillsammans genomför?\r\n\r\nMarianne Jernryd: Det har inte varit vår utgångspunkt. Det är den\r\nekonomiska utsattheten som är avgörande för bidraget. Några analyser av\r\neffekter om man väljer att inte söka en större bostad utan använda det\r\nökade ekonomiska utrymmet för annat och att det skulle påverka barnen\r\ni framtiden finns inte med i övervägandena. Däremot har vi konstaterat\r\natt ekonomiskt utsatta familjer med barn får klara förbättringar med\r\ndet här systemet. Man träffar alltså dem som är ekonomiskt mest utsatta.\r\n\r\n\r\nBengt Turner: Jag har en kommentar till detta med voucher. Voucher är\r\nett alternativ till bostadsbidragssystemet som förekommer i framför\r\nallt USA. Hushåll med låga inkomster, ensamstående, närmast hemlösa får\r\nen liten påse som de bara kan använda som hjälp att hyra en bostad. Det\r\nfungerar i det amerikanska systemet där det är väldigt mycket privata\r\nhyresrätter och väldigt lite allmännyttiga hyresrätter. Det svenska\r\nsystemet är annorlunda. Vi har en allmännytta som i väldigt hög grad\r\ntar hand om svaga hushåll.\r\n\r\nDå kan man ställa sig nästa fråga som ett svar på frågeställningen.\r\nSkulle ett bostadsbidrag till ensamstående hemlösa män - det är i\r\nallmänhet män det är fråga om, i alla fall till 80-90 % - kunna hjälpa\r\ndem ut ur hemlösheten? Jag tror nog tyvärr att svaret är nej på den\r\nfrågan. Det är ofta personer med dubbeldiagnoser, och det finns ingen\r\nfastighetsägare som med någon stor glädje vill ta hand om dem ändå. Jag\r\ntror att det är arbetslinjen och mycket annat som gäller, tyvärr.\r\nBostadsbidrag är nog ett marginellt bidrag för dem. Bostadsbidragets\r\nfunktion för ensamstående är framför allt att utjämna bostadsstandarden\r\nmellan dem som har god ekonomi och dem som har mycket svag ekonomi.\r\n\r\nCecilia Enström Öst: Jag har en kommentar till Stens fråga till\r\nSocialdepartementet. Det som studierna visar är att om man inte knyter\r\nbostadsbidraget till bostadskonsumtionen, får det en negativ effekt på\r\nbostadskonsumtionen. Vid ett generellt inkomststöd visar studien att\r\nman tenderar att göra sin anpassning på andra sätt. Då blir barn utsatta,\r\nför barn kan inte själva välja sin bostadskonsumtion. De är beroende\r\nav att vi som föräldrar inser att vi måste skaffa en bostad som kommer\r\nvåra barn till del så mycket som möjligt.\r\n\r\nJan Henriksson: Marianne har nu sagt minst fyra gånger att syftet med\r\npropositionen är att rikta sig till de ekonomiskt utsatta familjerna.\r\nDå borde man ju i propositionen finna en analys av vilka som är de mest\r\nekonomiskt utsatta. Vad jag kan finna hänvisar man till några utredningar\r\nsom säger att de med flest barn är mest ekonomiskt utsatta. Men på s.\r\n11 i propositionstexten visar man i diagram 1 vilka barnhushåll som har\r\nden sämsta ekonomiska standarden. Eftersom det är ett diagram är det\r\nsvårt att läsa av krontalet, men grovt räknat har ensamstående med barn\r\nen ekonomiskt högre standard, ungefär 20 000 kr mer, än samboende med\r\nett barn. Sedan faller den ekonomiska standarden för ensamstående med\r\ntvå barn, som kanske bara har 18 000 kr mer och ensamstående med tre\r\nbarn som kanske bara har 10 000 kr mer än samboende med tre barn.\r\n\r\nSka man fullfölja syftet för de mest ekonomiskt utsatta ska man enligt\r\ner egen redovisning satsa på just samboende med barn.\r\n\r\nEwa Thalén Finné (m): Jag skulle lite vilja komplettera den fråga som\r\nAnnelie Enochson tog upp och som kom in lite på det här med sammanboende.\r\nCecilia Enström Öst drog kanske någon slutsats om mobiliteten, att det\r\ninte fanns någon skillnad bland sammanboende barnfamiljer och att ett\r\nskäl kanske kunde vara att man skiljer sig eller att man aldrig flyttar\r\nihop. Jag undrar om det finns forskningsbelägg för att man beter sig på\r\ndet här sättet eller är det en känsla? Det är väldigt intressant att\r\nveta om vi har bidragssystem som gör att vi kanske agerar på ett sätt\r\nsom inte är bra för barn.\r\n\r\nCecilia Enström Öst: Som jag sade har jag inte tittat på det, men jag\r\nska börja titta på det i del två i min avhandling. Det här är lite på\r\ngränsen, och en del blir väldigt upprörda när man säger det, för det är\r\ninte riktigt legitimt. Men sett till hur mycket man tjänar på att inte\r\nvara sammanboende är det värt att undersöka om det faktiskt är så att\r\nman inte har råd att bo tillsammans. Det är bakgrunden till att jag\r\ntänker titta på det här. Men jag har inget resultat än. Jag kan inte\r\nheller säga att det verkligen är så, men det är en tänkbar förklaring.\r\n\r\n\r\nDan Kihlström (kd): Det har varit många intressanta föredrag och\r\nintressanta samtal som ställer nya frågor och tankar.\r\n\r\nVi har sett här hur utvecklingen har varit sedan 20 år tillbaka. Någon\r\nhar varit inne lite på frågeställningen om er bedömning, om ni får gå\r\nframåt 10-15 år i tiden, av vilka nya utmaningar vi står inför, om det\r\när nya grupper som vi inte har tänkt på just nu. Jag tänker naturligtvis\r\npå hur äldrefrågan, även om vi inte berör den så mycket i dag, kan\r\npåverka bostadsbidragssystemet som sådant. Har någon tittat framåt lite\r\ngrann på vad det är som väntar?\r\n\r\nDet är möjligt att jag är lite disträ eller att jag inte riktigt har\r\nlyssnat när det gäller frågan om barnens möjlighet till eget rum, där\r\nvi var tillbaka till målsättningen eller inriktningen i mitten på\r\n70-talet om eget rum för barnen. Hur var det då egentligen på 70-talet?\r\nHade barnen eget rum? Var det fler på 70-talet som hade eget rum än nu?\r\nOch hur mycket har läget försämrats om vi går tillbaka 20 år? Vi fick\r\nen del siffror på det, men jag tycker inte att jag lyckades få en bra\r\nbild av det. Är det så att inriktningen eller målsättningen ett eget\r\nrum för barnen i praktiken har övergivits i det här systemet?\r\n\r\nDen tredje frågan anknyter lite grann till de staplar och kurvor som vi\r\nfick se och som visar att det faktiskt är bekymmer också för makar med\r\nbarn när det gäller de skilda inkomstgränserna. Vi kristdemokrater\r\nföreslår en gemensam inkomstgräns igen. Frågan är hur det skulle påverka\r\nde negativa staplarna om man införde en gemensam inkomstgräns igen för\r\nmakar med barn.\r\n\r\nChristina Enqvist: Äldrefrågan vet jag inte riktigt om jag förstod. Om\r\ndu efterfrågade bostadstillägg till pensionärer kan jag tala om att vi\r\ninte tittar på det, för det är ett helt annat system. Men jag kan\r\nkommentera det lite grann och säga att bostadstilläggen till pensionärer\r\nhar anpassats till kostnadsutvecklingen på ett helt annat sätt än\r\nbostadsbidragen till barnfamiljer. Det maximala bidraget till en ensamstående\r\npensionär har höjts under den här perioden och ligger nu betydligt över\r\nvad till exempel makar med två barn kan få i bostadsbidrag. Det är ju\r\nen intressant bit.\r\n\r\nNär det gäller frågan om eget rum har jag ingen uppfattning om hur många\r\nbarn det är som har eget rum. Det var jag som hänvisade till propositionen\r\nfrån 1975. Redan då var det en stark diskussion om frågan och sedan\r\näven i bostadsutskottet. I alla utredningar som har varit har det sagts\r\natt den standard som sedan länge gäller för övriga barn i samhället\r\näven ska gälla för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Det var alltså\r\ngrunden när man lade fast detta i mitten på 80-talet. Men har man\r\növergett denna målsättning? Ja, det är möjligt att man har gjort. Men det\r\nhar ju inte varit någon bostadspolitisk debatt om den. Jag får intrycket\r\natt man tiger ihjäl frågan lite grann. Och man kanske inte ska ha den\r\nhär målsättningen, men det kanske då bör ske en ändring under en debatt\r\nom den.\r\n\r\nDen sista frågan gällde skilda inkomstgränser för makar. Jag visade ett\r\nexempel på utfallet, och det blir 2 000 kr i skillnad. Det stämmer ganska\r\nväl. Vi kan rent matematiskt titta på hur gränserna är konstruerade i\r\ndag. Vid så ojämnt fördelade inkomster som att den ena av makarna har\r\nall inkomst och den andra har noll, kan familjen få ett bostadsbidrag\r\nsom är 11 700 kr lägre per år.\r\n\r\nMartin Hedenmo: När trångboddhetsnorm tre presenterades var målsättningen\r\natt man skulle sträva åt att barn skulle ha eget rum. Egentligen har\r\nman inte följt utvecklingen förrän på senare år. Institutet för social\r\nforskning gör varje år något slags undersökning där de går ut och frågar\r\nbarn om de har tillgång till ett eget rum. Det som man nu följer i\r\nexempelvis Välfärdskommittén och även i våra egna studier om trångboddhet\r\noch som den folkhälsopolitiska rapporten har koncentrerats mycket på är\r\nfrågan om eget rum för barn i tonåren eller barn mellan 10 och 18 år.\r\nDet är väldigt mycket det som diskussionen har koncentrerats på. Enligt\r\nde årliga siffrorna håller det sig ganska konstant. 12-15 % av alla\r\nbarn har eget rum. Det är ett ganska smalt statistiskt underlag egentligen,\r\nmen det mest remarkabla som undersökningarna visar är att det är en\r\nväsentligt högre andel bland exempelvis barn till utrikesfödda i\r\ntillväxtregionerna som har eget rum. Bland dem är det tre eller fyra gånger\r\nfler som har eget rum, också det på grundval av ett mycket smalt\r\nstatistiskt underlag.\r\n\r\nStig Orustfjord: Det är en fråga som egentligen handlar om den fråga\r\nsom Marianne fick. 2003 gjorde vi en undersökning som hette Resultatindikatorer\r\ninom den ekonomiska familjepolitiken. Studien visade att de som per\r\nkonsumtionsenhet hade det sämst var ensamstående med barn. Därefter\r\nföljde gifta och sambor med tre eller flera barn. Jag nämner det med\r\nanledning av träffsäkerheten som vi diskuterade.\r\n\r\nLilian Virgin (s): Precis som Ove sade är vi överens om att vi behöver\r\ngöra en uppföljning av bostadsbidragen. Därför är det väldigt intressant\r\natt få de här synpunkterna och att de också är så olika.\r\n\r\nJag vill ställa en fråga till Christina Enqvist. Det som du visade från\r\n1990 är intressant, för annars tittar man alltid på hur det varit sedan\r\n1994 då det blev statliga bostadsbidrag. Men jag känner inte riktigt\r\nigen den bild som du visar. Jag har ett förflutet på Försäkringskassan\r\noch var med och införde bostadsbidragen på Försäkringskassan som vi tog\r\növer från kommunerna 1994. Det jag mötte då från kommunhåll var att det\r\nskulle vara kostnadsdrivande att man knöt bostadsbidraget till aktuell\r\ninkomst. Det var kommunens uppfattning. Det jag sedan märkte som tjänsteman\r\nvar att förtroendet för bostadsbidragssystemet sjönk väldigt mycket.\r\nDet var inte så att man sade att man själv hade gjort fel, men att\r\ngrannarna alltid fick för mycket bostadsbidrag. De missbrukade bidraget.\r\n\r\n\r\nJag funderar då på Christinas bild och tanke om att vi kanske inte hade\r\nbehövt göra någon ändring 1997. Kan du förklara det lite mera? Samtidigt\r\nundrar jag om Försäkringskassan har någon kommentar till samma bild, om\r\nman kan se olika på det.\r\n\r\nChristina Enqvist: Som jag förstod din fråga var uppfattningen att detta\r\natt bostadsbidraget knyts till aktuell inkomst skulle vara kostnadsdrivande.\r\nDet är kanske rätt naturligt att den är det inledningsvis. Vi vet ju\r\nalla att när man gör sin deklaration tänker man: Hoppsan, tjänade jag\r\nså mycket? Det hade jag inte trott. Det är väl likadant när man beräknar\r\ninkomsten för bostadsbidraget, att man gör en uppskattning och får kanske\r\nsedan någon inkomstökning, lite semesterersättning eller något sådant.\r\nJag menar att det inte är fråga om fusk i de allra flesta fall, utan\r\ndet är svårt att beräkna. Dessutom är ofta de familjer som får bostadsbidrag\r\nsådana där man kanske inte har ett fast jobb. Man hoppar in på olika\r\ntimvikariat på olika ställen, och det är väldigt svårt att beräkna sina\r\ninkomster.\r\n\r\nNär du först kan se hur stor inkomsten blev är två år efter bidragsåret,\r\nnär taxeringen är färdig. Det var precis det vi sade, för det här med\r\naktuell inkomst infördes för samtliga. Det fanns i det gamla systemet\r\nockså. Jag tror att det var 20-30 % av alla i det gamla systemet på\r\nkommunens tid som också gick efter aktuell inkomst. 1994 gick alla efter\r\naktuell inkomst. Då ser vi utgifterna plus att det inte var något årligt\r\nansökningsförfarande som det hela tiden hade varit, så att alla låg\r\nkvar i systemet. Då ökade utgifterna 1994 och 1995. Men sedan ser man\r\natt redan 1996 går utgifterna ned.\r\n\r\nMin uppfattning är att detta beror på att man då hade chans att justera\r\ninkomsten efteråt, alltså göra en efterkontroll. Det kan man inte göra\r\nförrän två år har gått.\r\n\r\nLilian Virgin (s): Det skulle ju innebära att man även 1994 gjorde en\r\navstämning mot aktuell inkomst. Men det gjordes inte då, utan det var\r\nförst 1997 som vi började göra avstämningar mot taxerad inkomst. Det\r\nvar därför jag ställde frågan. Vi kanske hade kunnat fortsätta med det\r\nsystem vi hade.\r\n\r\nChristina Enqvist: Din fråga förvånar mig lite eftersom det i det system\r\nsom infördes ingick att det skulle ske en efterprövning efter 15 månader\r\noch dessutom omprövning. Det stod också att det skulle ske en efterkontroll,\r\nså det förvånar mig om det inte har skett. Det trodde jag absolut skedde\r\nav naturliga skäl. Jag vet inte om det kan ha varit olika på olika\r\nförsäkringskassor, men det är egentligen en självklarhet att kontrollera\r\ninkomsterna efteråt.\r\n\r\nBo Häll: I det inkomstbegrepp som fanns från och med 1994 var det fråga\r\nom att uppskatta inkomsten för tolv månader framåt. De olika former av\r\nefterkontroller som gjordes hade inte per definition att kontrollera\r\nmot taxeringen. Det begreppet fanns inte då. Det var först vid inkomståret\r\n1997 som det infördes. Att kostnaderna minskade redan 1996 kan nog i\r\nstor utsträckning bero på, som Christina visade tidigare, att ytbegränsningen\r\nhade börjat ge effekt redan då.\r\n\r\nInkomsterna 1997 taxerades 1998. Utifrån dessa fattade Försäkringskassan\r\ni början av år 1999 slutligt beslut om bostadsbidrag för 1997. Då började\r\nmånga få upp ögonen för att den inkomst som de anmälde för 1997 kanske\r\ninte riktigt stämde. Tidigare år var det inte på samma sätt en definitiv\r\nkoppling till taxeringen.\r\n\r\nLars Tysklind (fp): Nu har det i och för sig avgetts många svar här i\r\ndag, och en del har klargjorts. Men jag blev förvånad över att myndigheten\r\noch Socialdepartementet ger en så pass splittrad bild när det gäller\r\nträffsäkerheten. Även från Försäkringskassan sade man, om jag inte\r\nmissminner mig, att träffsäkerheten är god. Från Boverkets sida sade man\r\natt den minskar och från Socialdepartementet sade man att man i dag\r\nsatsar på ekonomiskt utsatta flerbarnfamiljer.\r\n\r\nJag skulle vilja att man från Socialdepartementets sida utvecklade detta\r\natt man satsar på de ekonomiskt utsatta flerbarnsfamiljerna. Inom\r\nparentes sagt står det i lagtexten att det inte får gälla familjer med\r\nmer än tre barn. Om man nu har målsättningen att varje barn ska ha eget\r\nrum, så kostar väl också det fjärde och det femte barnet och så vidare.\r\nDet kan väl vara en frågeställning i sig.\r\n\r\nJag skulle vilja få lite mer kommentarer till att träffsäkerheten minskar,\r\nsom man från Boverket säger att den gör. Har det tagits med i tankegångarna?\r\nDet känns som att det är ett steg i fel riktning, för vad man än tycker\r\nom bidragssystemen är det i alla fall en så kallad förmildrande\r\nomständighet om de är träffsäkra.\r\n\r\nMarianne Jernryd: Jag tror att det är viktigt att komma tillbaka till\r\ndet som jag sade inledningsvis i mitt anförande, att den här satsningen\r\när en del av en större satsning. Det är tre komponenter i satsningen på\r\nbarn i ekonomiskt utsatta familjer: bostadsbidraget, underhållsstödet\r\noch studiestödet.\r\n\r\nSom Stig var inne på kan man inte bara plocka ut bostadsbidraget för\r\nsig, utan man måste se hela satsningen som görs på de här grupperna.\r\nBostadsbidraget är ändå väldigt träffsäkert i den bemärkelsen att det\r\nnår de per definition ekonomiskt utsatta därför att det inkomstprövas.\r\nMan kan naturligtvis alltid diskutera om man ska ha flera graderingar\r\nän familjer med tre barn. Men flerbarnsfamiljerna är de ekonomiskt mest\r\nutsatta. Uppbyggnaden av det förslag som ligger har profilen att det är\r\nen större satsning på den gruppen. Man måste se att det finns flera\r\nkomponenter i det hela. Det görs satsningar på underhållsstödet. Det\r\ngörs även satsningar på studiestödssystemet, då de studerande också är\r\nen grupp som ses som ekonomiskt utsatt.\r\n\r\nChristina Enqvist: Ett inkomstprövat barnbidrag är opåverkat av familjens\r\nekonomi om man väl tillhör den här gruppen. Man får 100 kr för ett barn,\r\n100 kr för två barn, 150 kr för tre barn. Jag förstår det som att det\r\när den extra femtiolappen för familjer med tre eller fler barn som är\r\ndet som ökar träffsäkerheten. Men det här sker ju på bekostnad av att\r\nbidrag plockas bort, vilket påverkar familjens ekonomi, för bostadskostnaden.\r\n\r\n\r\nNär man talar om ekonomiskt svaga familjer menar man vad familjen har\r\nkvar efter betalt boende, skatt etcetera. Det är då man ser om de är\r\nekonomiskt svaga. Om man då tar bort en bit av det som påverkar dina\r\nkostnader, det vill säga att bostadsomkostnadsstödet sänks oavsett hur\r\nhöga bostadskostnader du har, minskar man träffsäkerheten. Får du ett\r\nhögre bidrag för en högre boendekostnad, får du också ett bättre ekonomiskt\r\nutfall av detta än om du bara får 100 kr eller 150 kr per barn. Det är\r\ndet ena.\r\n\r\nNär det gäller träffsäkerheten tittar man ju numera enbart på de hushåll\r\nsom får bostadsbidrag. Hur är det med alla barn som inte finns med i\r\ndet här systemet? Antalet barn i ekonomiskt svaga familjer har ökat. De\r\när fler nu än de var i början av 90-talet. Men antalet barn i familjer\r\nmed bostadsbidrag har minskat ganska rejält. Då undrar man hur det går\r\nmed träffsäkerheten för dessa familjer.\r\n\r\nMaria Öberg: Det är intressant att sitta här och lyssna när representanter\r\nfrån Boverket och Socialdepartementet argumenterar och vrider och vänder\r\npå saker och ting. Men jag skulle vilja fråga Boverket en sak. Ni sade\r\natt hushåll med ca 300 000 barn i Sverige som bor hos båda sina föräldrar\r\nhar svårigheter att betala löpande utgifter. Då funderar jag på om vi\r\nvet var dessa barn bor och hur de bor, alltså storstad kontra landsbygd,\r\nlägenhet kontra eget hem.\r\n\r\nChristina Enqvist: Då kan jag svara nej. Det har jag inte fått några\r\nuppgifter på. Jag har tittat på uppgifter från Socialstyrelsen respektive\r\nSCB, Statistiska centralbyrån, men jag har inte sett några uppgifter om\r\ndet.\r\n\r\nCarl-Axel Roslund: Social ingenjörskonst i all ära, men jag måste säga\r\natt det känns som att vi för länge sedan har nått vägs ände. Nu håller\r\nman på att - som vi brukar säga på skånska - lappa och lusa i ett system\r\nför att täppa till de allra värsta avarterna. Systemen blir mer och mer\r\nkomplicerade och mer och mer obegripliga för oss beslutsfattare och för\r\nvanligt folk. Och vi hör ju att även ni som är experter är oeniga.\r\n\r\nProblemet är ju hög arbetslöshet, låga löner och höga skatter, men den\r\ndebatten får vi ta i kammaren. Min enkla fråga är: Hur länge kan vi\r\nhålla på så här? När kommer systemet att braka ihop på grund av sin\r\negen komplexitet?\r\n\r\nStig Orustfjord: Bäst-före-datum vet jag inte. Vi har frågat svenska\r\nfolket och även de som uppbär bostadsbidrag. I och med att det har blivit\r\nraka rör har reglerna och systemet blivit enklare att förstå. Det har\r\nockså fått en högre träffsäkerhet.\r\n\r\nNår de offentliga medel som finns till de familjer som är mest utsatta?\r\nNär de når dessa familjer, fyller de den funktionen att familjerna inte\r\nblir bidragsberoende utan att de tillsammans med arbete kan förbättra\r\nsin ekonomiska situation? Under tre år i våra årsredovisningar till\r\nregeringen och efter granskning av Riksrevisionen har vi satt det betyget.\r\nVi anser att vi har den måluppfyllelsen.\r\n\r\nJag tycker att det är jättekul att Cecilia ska titta på om det finns\r\nhinder för att flytta ihop. På tal om legitimitet för systemen pågår\r\ndet också en diskussion om att det förekommer skenseparationer för att\r\nman ska få ut detta bidrag. Jag tänkte titta på den frågan från det\r\nandra hållet. Sedan får vi väl se vad vi får ihop tillsammans.\r\n\r\nChristina Enqvist: Genom att systemet inte har anpassats till inkomst-\r\noch hyresutvecklingen håller det på att avveckla sig självt. En hundralapp\r\nmer eller mindre påverkar inte det stora hela.\r\n\r\nOch återigen: Den genomsnittliga inkomsten för makar med bostadsbidrag\r\nminskar ständigt genom åren. Den ligger nu på 10 000 kr brutto per månad.\r\nNågonstans kommer detta att försvinna och inte bli någonting kvar av.\r\nDå har vi varken ett familjepolitiskt eller bostadspolitiskt stöd.\r\n\r\nBengt Turner: Nästan alla länder i Europa har bostadsbidrag. Bostadspolitiskt\r\när detta en följd av att man har avvecklat generella stöd och stöd som\r\nhar inriktats mot produktionen. Detta stöd är numera det gängse stödet\r\ni alla Europas länder.\r\n\r\nSjälvklart finns det en avvägning mellan bostadsbidragsstöd, som syftar\r\ntill att utjämna bostadskonsumtionen mellan hushåll med olika inkomster,\r\noch andra stöd som innebär att man ska stödja barnfamiljer kontra icke\r\nbarnfamiljer. På sätt och vis kan man inte blanda ihop de frågorna.\r\n\r\nNu råkar vi ha ett system som ska tillgodose båda dessa mål samtidigt.\r\nJag har så svårt att förstå varför man ställer dem mot varandra. Trots\r\nallt behövs det nog ett bostadsanknutet stöd när man har avvecklat många\r\nav de andra generella stödsystemen.\r\n\r\nSedan inser jag också naturligtvis att om bostadsbidragen drivs för\r\nlångt får man marginaleffekter, och det är olyckligt. Då får man börja\r\nfundera på stöd till områden och på vad man ska göra med arbetslinjen\r\noch arbetsmarknadspolitiken. Trots allt måste man nog ha ett sådant\r\nstöd på marginalen, och såvitt jag förstår finns det ingen anledning\r\natt ställa det mot ett stöd som har att göra med huruvida man har barn\r\neller inte. Så ställs inte frågan någon annanstans i Europa, men vi är\r\nkanske fortfarande bäst i klassen, fast de andra länderna inte har insett\r\ndet.\r\n\r\nOrdföranden: Det var det sista inlägget i bostadsutskottets utfrågning\r\nom bostadsbidragen.\r\n\r\nJag vill framföra ett riktigt varmt tack till er som har varit föredragande\r\nför oss här i dag och varmt tack till alla ledamöter som har ställt\r\nfrågor.\r\n\r\nJag kan försäkra er att all dokumentation från den här utfrågningen\r\ntillika alla overheadbilder kommer att granskas och läsas med stort\r\nintresse av oss.\r\n\r\nSammanfattningsvis kan man väl ändå säga att den här utfrågningen har\r\nvisat på nödvändigheten av att se vidare på bostadsbidragens utformning.\r\nDet har säkert väckt ett stort engagemang hos oss allesammans. Jag kan\r\ngarantera att vi inte kommer att släppa den här frågan.\r\n\r\nEtt varmt tack till alla närvarande.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilder från bostadsutskottets offentliga utfrågning om bostadsbidrag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo10 och 2004/05:Bo13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "15A894E0-ABF8-49BE-9FA3-7A585D3D04AC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "3",
                    "12",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "216",
                    "54",
                    "0",
                    "79"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/15A894E0-ABF8-49BE-9FA3-7A585D3D04AC",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Höjning av det särskilda bidraget för hemmavarande barn",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Fi11 yrkande 6 och 2004/05:Bo11 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "E068AAFB-750A-4073-B98C-6E716B8DBF91",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "5",
                    "0",
                    "37",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "9",
                    "0",
                    "6",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "200",
                    "27",
                    "43",
                    "79"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E068AAFB-750A-4073-B98C-6E716B8DBF91",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "En ersättningsnivå för bidraget till bostadskostnader till barnfamiljer",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion 2004/05:Bo12 yrkandena 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Nytt umgängesbidrag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion 2004/05:Bo12 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ungdomars möjlighet till bostadsbidrag vid umgängesrätt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion 2004/05:Bo12 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "En fast tidsfrist för nytt slutligt bostadsbidrag vid ändrad taxering",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del och avslår motion 2004/05:Bo12 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Lagförslaget i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:112 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Krav på konsekvensbeskrivning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo12 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "2A10100D-D611-4509-8D53-E174257B8D7F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "0",
                    "40",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "34",
                    "40",
                    "79"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2A10100D-D611-4509-8D53-E174257B8D7F",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Reformering av bostadsbidragen för att minska marginaleffekterna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo11 yrkande 4 och 2004/05:Bo12 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "A6794D12-C42D-4506-9A9E-5C50DF460FAF",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "14",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "153",
                    "117",
                    "0",
                    "79"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A6794D12-C42D-4506-9A9E-5C50DF460FAF",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Avstämningsperioderna för bostadsbidragen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo11 yrkande 3 och 2004/05:Bo12 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Inkomstgränserna för bostadsbidragen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo11 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Sambandet mellan bostadsbidrag och socialbidrag m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo12 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Höjning av det särskilda bidraget för hemmavarande barn",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "En ersättningsnivå för bidraget till bostadskostnader till barnfamiljer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Nytt umgängesbidrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ungdomars möjlighet till bostadsbidrag vid umgängesrätt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "En fast tidsfrist för nytt slutligt bostadsbidrag vid ändrad taxering",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Krav på konsekvensbeskrivning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Reformering av bostadsbidragen för att minska marginaleffekterna",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Avstämningsperioderna för bostadsbidragen",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Inkomstgränserna för bostadsbidragen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Sambandet mellan bostadsbidrag och socialbidrag m.m.",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-23 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 14:22:02"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Bostadsbidraget till barnfamiljer förstärks. Det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs, och ett umgängesbidrag införs. Den del av bostadsbidraget som lämnas för bostadskostnaden ändras från nuvarande två ersättningsnivåer till en ersättningsnivå. Sambor likställs med makar, även om de varken har eller har haft gemensamt barn eller har gemensam folkbokföringsadress. Det införs en särskild regel om bevisbördan när det gäller samboförhållanden så att det blir tydligare att de bidragssökande i vissa fall ska likställas med sambor, om de inte visar att de inte är sambor. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2005 men ska i huvudsak tillämpas på bostadsbidrag efter 2005. ",
          "dok_id": "GS01BOU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Nya regler för bostadsbidrag (BoU9)",
          "dok_id": "GS01BOU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 14:22:02"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01BOU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsbidraget till barnfamiljer förstärks. Det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs, och ett umgängesbidrag införs. Den del av bostadsbidraget som lämnas för bostadskostnaden ändras från nuvarande två ersättningsnivåer till en ersättningsnivå. Sambor likställs med makar, även om de varken har eller har haft gemensamt barn eller har gemensam folkbokföringsadress. Det införs en särskild regel om bevisbördan när det gäller samboförhållanden så att det blir tydligare att de bidragssökande i vissa fall ska likställas med sambor, om de inte visar att de inte är sambor. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 november 2005 men ska i huvudsak tillämpas på bostadsbidrag efter 2005. Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01BoU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:36"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Nya regler för bostadsbidrag (BoU9)",
          "dok_id": "GS01BoU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:36"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01BOU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_BoU_9.pdf",
          "filstorlek": "1351034",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/963D15DD-2311-4E36-A807-3F6384CD3A4C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo10 med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo11 med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo12 med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo13 med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi11 med anledning av skr. 2004/05:93 Redovisning av regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2005",
          "ref_dok_id": "GS02Fi11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:93 Redovisning av regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2005",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Odell m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS03112",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "112",
          "ref_dok_titel": "Ändrade regler för bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-03",
          "ref_dok_id": "GS09133",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "133",
          "ref_dok_titel": "2005-06-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-02",
          "ref_dok_id": "GS09132",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "132",
          "ref_dok_titel": "2005-06-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:281",
          "ref_dok_id": "GS0K281",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "281",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:281",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2001:24",
          "ref_dok_id": "GPB324",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "24",
          "ref_dok_titel": "SOU 2001:24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2003:130",
          "ref_dok_id": "GRB3130",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2003",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "SOU 2003:130",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:465",
          "ref_dok_id": "1993:737",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}