{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2292482",
      "dok_id": "GS01BOU5",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "BOU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:BOU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-17 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:45",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:49",
      "titel": "Byggfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01BOU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01BOU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:BOU5</div><h1>Byggfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nBostadsutskottet behandlar i detta betänkande motioner från höstens\r\nallmänna motionstid, samt två motioner från 2003/04 års riksmöte, som\r\ntar upp byggfrågor i vid bemärkelse och som regleras genom bl.a. plan-\r\noch bygglagen (PBL) och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk\r\nm.m. (BVL). Motionsförslagen avser frågor om ansvaret i byggandet, vissa\r\nvillkor för bygglov, miljöanpassat byggande, energianvändningen och\r\nsäkerheten i byggnader samt tillgängligheten i boendemiljön. Vidare\r\nbehandlas förslag som gäller bostadsanpassningsbidragen och forskningen\r\ninom bygg- och bostadssektorn.\r\nBostadsutskottet avstyrker samtliga förslag i de behandlade motionerna.\r\nDäremot uttrycker utskottet i flera fall en samsyn med motionärerna i\r\nde sakfrågor som tas upp. Utskottets ställningstaganden sker till stor\r\ndel mot bakgrund av redan vidtagna åtgärder eller pågående överväganden\r\ninom Regeringskansliet samt i olika utredningar och arbetsgrupper.\r\nTill betänkandet har fogats 20 reservationer och 9 särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ansvarsfrågor i byggandet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo272 yrkandena 1-3.\r\nReservation 1 (c)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2.      Hästgårdar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo220 och 2004/05:Bo254.\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n3.      Byggande nära vatten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Fö252 yrkande 1.\r\n\r\n4.      God bebyggd miljö\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 16, 2004/05:Bo235\r\nyrkande 7 och 2004/05:Bo308 yrkandena 4 och 12.\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n5.      Allergiframkallande ämnen i byggprodukter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo308 yrkande 1.\r\nReservation 6 (fp, c)\r\n\r\n6.      Radon i bostäder\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ498 yrkande 42 och 2004/05:Bo308\r\nyrkande 3.\r\nReservation 7 (fp, kd, c)\r\n\r\n7.      Byggande i trä\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo221.\r\n\r\n8.      Dricksvattenledningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ324 och 2004/05:MJ498 yrkande 29.\r\n\r\n9.      Tappvarmvatten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo205.\r\n\r\n10.     Energihushållning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N309 yrkande 12, 2004/05:Bo214\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Bo228.\r\nReservation 8 (fp)\r\nReservation 9 (kd, c)\r\n\r\n11.     Direktverkande elvärme\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ507 yrkande 12.\r\nReservation 10 (m, fp) - motiveringen\r\nReservation 11 (v, c, mp)\r\n\r\n12.     Barnsäkerhet i äldre bostäder\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo306 yrkande 27.\r\nReservation 12 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n13.     Lås på bostäder\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo261 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n14.     Sprinklersystem\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo219, 2004/05:Bo271 och 2004/05:Bo314.\r\n\r\nReservation 13 (v, c)\r\n\r\n15.     Krav på tillgänglighet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub230 yrkande 26, 2004/05:Bo213,\r\n2004/05:Bo216, 2004/05:Bo241, 2004/05:Bo284, 2004/05:Bo293 yrkandena\r\n1-3 och 2004/05:Bo303 yrkande 3.\r\nReservation 14 (kd, c)\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n16.     Behovet av hissar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo204 och 2004/05:Bo222.\r\nReservation 16 (m)\r\nReservation 17 (c)\r\n\r\n17.     Översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo255.\r\n\r\n18.     Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:So506 yrkande 6 och 2004/05:Bo278\r\nyrkande 4.\r\nReservation 18 (v, c, mp)\r\n\r\n19.     Byggforskning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 14, 2004/05:Bo224,\r\n2004/05:Bo299 yrkandena 1-4, 2004/05:Bo308 yrkande 13 och 2004/05:Bo319.\r\n\r\nReservation 19 (kd, c)\r\nReservation 20 (fp)\r\n\r\nStockholm den 17 februari 2005\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Ragnwi Marcelind (kd),\r\nOwe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),\r\nNina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Maria Öberg (s), Mariam\r\nOsman Sherifay (s), Peter Danielsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor\r\nStenmark (c), Leif Jakobsson (s), Sten Lundström (v), Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp), Carl-Erik Skårman (m), Tomas Agenberg (s) och Stefan\r\nWikén (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas motioner som tar upp byggfrågor i vid\r\nbemärkelse, bl.a. om bygglov och olika egenskapskrav på byggnader.\r\nDessutom behandlas förslag om bidrag till bostadsanpassning samt frågor\r\nom byggforskning. Motionerna är i flertalet fall väckta under 2004 års\r\nallmänna motionstid. Därutöver behandlas en motion väckt under 2003 års\r\nallmänna motionstid samt en motion väckt med anledning av regeringens\r\nskrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling.\r\nI samband med beredningen av ärendet har information i form av föredragningar\r\ninför utskottet inhämtats vad gäller byggprodukter och hälsofrågor från\r\nRegeringskansliet samt från en representant för byggbranschen. Vidare\r\nhar information inhämtats från Regeringskansliet om beredningsläget i\r\nfrågor om barnsäkerhet i bostäder.\r\nBakgrund\r\nVid nybyggnad och ändring av byggnadsverk regleras utformningen av\r\nbyggnad och tomt genom plan- och byggnadslagstiftningen. De centrala\r\nlagarna i detta sammanhang är plan- och bygglagen (1987:10) - PBL -\r\nsamt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. -\r\nBVL. De tekniska egenskapskraven förtydligas i förordning (1994:1215)\r\nom egenskapskrav på byggnadsverk m.m. - BVF. I Boverkets byggregler -\r\nBBR - finns föreskrifter och allmänna råd till bl.a. PBL, BVL och BVF.\r\nBBR gäller vid uppförande av nya byggnader och tillbyggnader. För andra\r\nändringar än tillbyggnader gäller enbart bestämmelserna i PBL, BVL och\r\nBVF.\r\nReglerna om stöd till bostadsanpassning finns i lagen (1992:1574) om\r\nbostadsanpassningsbidrag.\r\nEn parlamentariskt sammansatt kommitté (PBL-kommittén) med uppdrag att\r\nse över plan- och bygglagstiftningen samt lämna förslag till de\r\nlagändringar som behövs påbörjade sitt arbete hösten 2002. Kommittén skall\r\nenligt sina direktiv (dir. 2002:97) bl.a. lämna förslag till en samordning\r\nmellan bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken m.fl. lagar\r\nsamt behandla frågor om regional samverkan, översiktlig planering,\r\ndetaljplaner m.m., kvalitet och hållbarhet i byggande och förvaltning.\r\nÄven kopplingen mellan plan- och bygglagen (PBL) och lagen om tekniska\r\negenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL) liksom beslutsprocessen\r\ninklusive instansordningen samt sanktionssystemet omfattas av uppdraget.\r\nEnligt sina ursprungliga direktiv skulle kommittén ha lämnat sitt\r\nslutbetänkande senast den 1 mars 2004. Kommittén har emellertid fått\r\nförlängd utredningstid och en slutredovisning kommer att lämnas senast\r\nden 30 juni 2005.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nDe byggfrågor i vid bemärkelse som behandlas i detta betänkande avser\r\ntill stor del frågor som regleras genom bl.a. plan- och bygglagen (PBL)\r\noch lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL). Utskottets\r\nställningstaganden görs mot bakgrund av att en större översyn av plan-\r\noch bygglagstiftningen pågått under de senaste åren och kommer att\r\navslutas under sommaren 2005 (PBL-kommittén). Även i flera andra frågor\r\nsom behandlas i betänkandet pågår överväganden i olika utredningar.\r\nEtt antal av de förslag som förs fram i de nu aktuella motionerna har\r\nbehandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen. Utskottet inleder\r\nsina överväganden med att ta upp ett förslag om regleringen av\r\nansvarsförhållanden i byggandet som återkommit under flera år.\r\nAnsvarsfrågor i byggandet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om ansvarsfrågor i byggandet.\r\nJämför reservationerna 1 (c) och 2 (mp).\r\nI motion 2004/05:Bo272 (mp) diskuteras bl.a. de problem med delat ansvar\r\nsom kan bli följden av olika entreprenadformer. Motionärerna menar att\r\nden nuvarande regleringen av ansvarsförhållandena för byggprojekt leder\r\ntill att de miljömässiga frågorna inte beaktas tillräckligt. En utredning\r\nbör därför tillsättas för att dels klarlägga om byggsektorn klarar sitt\r\nfrivilliga producentansvar (yrkande 1), dels överväga frågor om\r\nlagstiftning om utökat ansvar (yrkande 2). I utredningen bör också övervägas\r\nmöjligheten att utse en helhetsansvarig aktör vid en byggnation (yrkande\r\n3).\r\nNär bostadsutskottet föregående år behandlade en likalydande motion\r\nframhölls att PBL-kommitténs uppdrag i hög grad omfattar olika frågor\r\nsom i vid bemärkelse avser ansvarsförhållandena i byggprocessen och för\r\nden färdiga byggnaden. Regleringen av det ansvar som byggherren åläggs\r\nenligt den nuvarande byggnadslagstiftningen är således en av de frågor\r\nsom särskilt skall övervägas. Kommittén skall enligt sina direktiv bl.\r\na. analysera den förändrade byggherrerollen och överväga om systemet\r\nför tillsyn och kontroll är ändamålsenligt. I den plan för utredningsarbetet\r\nsom kommittén upprättat specificeras dessa frågor ytterligare, bl.a.\r\navseende de kopplingar som görs i motionen till inomhusmiljön och\r\nanvändningen av olika byggprodukter.\r\nPBL-kommittén skulle enligt sina ursprungliga direktiv ha redovisat\r\nsitt uppdrag senast den 1 mars 2004. Kommittén har emellertid fått\r\nutsträckt utredningstid och en slutredovisning skall ske senast den 30\r\njuni 2005.\r\nBostadsutskottet anser att PBL-kommitténs förslag i frågor om ansvaret\r\ni byggprocessen bör avvaktas. Frågorna om producentansvarets innebörd\r\nhar också ett starkt samband med frågor som rör omfattningen av det\r\nförsäkringsskydd som krävs för de olika parterna i ett byggprojekt.\r\nDessa frågor omfattas av Byggnadsdeklarationsutredningens direktiv (dir.\r\n2002:93). Utredningen har avgivit ett delbetänkande om byggnadsdeklarationer\r\n(SOU 2004:78). Utredningstiden för frågor om byggfelsförsäkringar har\r\nförlängts. Utredaren skall redovisa sina överväganden och förslag i\r\ndessa frågor senast den 31 mars 2005.\r\nMed hänvisning till pågående överväganden och förestående slutredovisningar\r\ni utredningar om ansvarsfrågorna i byggandet avstyrker bostadsutskottet\r\nmotion 2004/05:Bo272 (mp).\r\nVissa frågor om bygglov m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nhästgårdar, jämför reservation 3 (m) och särskilda yttrandena 1 (fp,\r\nkd) och 2 (c),\r\nbyggande nära vatten.\r\nHästgårdar\r\nTvå motioner tar upp frågor om de konflikter som kan uppstå i samband\r\nmed etablering av häststall och bostadsbebyggelse i närheten av varandra.\r\nEnligt förslagen i dessa motioner finns det skäl att vidta åtgärder\r\nför att underlätta sådan samlokalisering.\r\nI motion 2004/05:Bo220 (m) förordas att miljöbalken samt Boverkets och\r\nSocialstyrelsens riktlinjer ses över och ändras så att det blir lättare\r\natt etablera ny bebyggelse i närheten av häststall. Även i motion\r\n2004/05:Bo254 (s) föreslås en översyn av regelsystemet på det aktuella\r\nområdet. Motionären framhåller bl.a. att kommunerna bör avsätta områden\r\nför ändamålet i sina översiktsplaner.\r\nÄven denna fråga har under flera år återkommit i motioner väckta under\r\nallmänna motionstiden. Bostadsutskottet har vid tidigare beredning av\r\nfrågan framhållit att det inte finns något förbud i PBL mot att förlägga\r\nbostäder i närheten av hästgårdar eller vice versa. Däremot kan lagens\r\nkrav på att planläggning och lokalisering av bebyggelse skall ske med\r\nbeaktande av behovet av hälsosamma och hygieniska boendeförhållanden\r\ngöra att en nära samlokalisering inte tillåts i det enskilda fallet.\r\nBoverket har i samarbete med bl.a. Socialstyrelsen utarbetat allmänna\r\nråd om skyddsavstånd mellan djurhållning och bebyggelse. Skyddsavståndet\r\nför nyetablering av bostäder i närheten av befintlig hästhållningsverksamhet\r\när satt främst med hänsyn till risken för spridning av hästallergen,\r\nsom bedöms vara starkt allergiframkallande.\r\nSocialstyrelsen har i juni 2004 utfärdat ett meddelandeblad med en\r\nsammanställning av olika uppgifter som är relevanta i ärenden om\r\nlokalisering av bostäder och hästhållning. I sammanställningen redovisas\r\nutredningar, vetenskapliga studier och rättsfall som kan tjäna som\r\nunderlag för kommunernas bedömningar. Utskottet har vidare erfarit att\r\nBoverket nyligen har beslutat påbörja ett arbete i syfte att studera\r\nförutsättningarna för kommunerna att i den aktuella frågan i högre grad\r\nkunna tillgodose det stora intresset för hästhållning, utan att för den\r\nskull öka riskerna för att hälsoproblem uppstår. Avsikten är också att\r\nolika berörda intressenter skall beredas möjlighet att delta i detta\r\narbete. Det innebära bl.a. att synpunkter skall inhämtas från såväl\r\nföreträdare för hästnäringen som för de särskilda intressen i frågan\r\nsom allergiker och andra kan ha.\r\nI de ärenden med samlokalisering av hästgårdar och bebyggelse som har\r\növerprövats har hänsyn tagits till hur stark koppling som förelegat\r\nmellan hästhållningen och bostäderna. När avsikten har varit att kombinera\r\nboende och hästhållning har det ansetts föreligga större utrymme för\r\nundantag från tillämpningen av skyddsavstånd.\r\nBostadsutskottet är väl medvetet om att olika uppfattningar ofta gör\r\nsig gällande i samband med plan- och bygglovsärenden som gäller bostäder\r\noch djurhållning i fråga om erforderligt skyddsavstånd m.m. Några helt\r\nentydiga vetenskapliga resultat om hälsoeffekterna vid olika skyddsavstånd\r\nföreligger inte enligt den sammanställning som Socialstyrelsen gjort.\r\nDet har inte heller utfärdats några bindande föreskrifter om minsta\r\ntillåtna avstånd mellan exempelvis häststall och bostäder. I stället\r\nhar förhållandena i de enskilda fallen tillmätts stor betydelse när\r\närenden om samlokalisering prövats såväl enligt plan- och bygglagen som\r\nmiljöbalken. Enligt utskottets mening är detta en rimlig ordning som\r\nligger väl i linje med hanteringen av andra typer av intressekonflikter.\r\n\r\nSom framhålls i en av motionerna är det givetvis en fördel om kommuner\r\ndär frågan har hög aktualitet i möjligaste mån kan hantera och förebygga\r\nkommande intressekonflikter i sitt planeringsarbete. Utskottet delar\r\nmotionärernas syn på att det stora intresse för hästhållning som finns\r\ni landet bör beaktas i detta sammanhang. Samtidigt är det nödvändigt\r\natt i det enskilda fallet ta hänsyn till de allergiaspekter och andra\r\nomgivningshygieniska aspekter som kan vara förknippade med djurhållning.\r\nDet får förutsättas att bl.a. Boverkets aviserade projekt i frågor om\r\nhästhållning och bostäder kan komma att ge ett bättre underlag för\r\nkommunernas bedömningar i dessa frågor.\r\nBostadsutskottet är mot den redovisade bakgrunden inte berett att förorda\r\nnågon ändring i den nuvarande ordningen för hantering av frågor om\r\nlokalisering av bostäder och hästhållning. Motionerna 2004/05:Bo220 (m)\r\noch 2004/05:Bo254 (s) avstyrks således.\r\nByggande nära vatten\r\nEnligt motion 2004/05:Fö252 (c) yrkande 1 behöver det genomföras en\r\növersyn av de byggregler som tillämpas vid byggande i vattennära miljöer.\r\nMotionären hänvisar till att översvämningar blir allt vanligare och\r\natt särskilda krav bör ställas på byggmaterial m.m. om byggnation tillåts\r\ni översvämningsdrabbade miljöer. Boverket föreslås därför få i uppdrag\r\natt göra en översyn av gällande byggregler vid byggande i vattennära\r\nmiljöer.\r\nEnligt Boverkets byggregler gäller bl.a. att byggnaders grundkonstruktioner\r\nskall utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden\r\nkan skadas av fukt. Golv- och väggkonstruktioner, bottenbjälklag samt\r\nanslutande byggnadsdelar skall utformas så att uppkomst av skadlig fukt\r\nförhindras.\r\nEn översyn pågår för närvarande av det avsnitt i Boverkets byggregler\r\ndär bestämmelserna om fukt, markavvattning m.m. ingår. Ett förslag till\r\nreviderade regler kommer att remitteras senare i vår. Enligt utskottets\r\nuppfattning torde emellertid problemen med bebyggelse i översvämningsdrabbade\r\nmiljöer inte i första hand föranleda överväganden om att ställa särskilda\r\nkrav på byggmaterial i sådana områden. Det handlar snarare om att ta\r\nstörre hänsyn till översvämningsriskerna vid planering och bygglovsprövning\r\nnär lokaliseringen av bebyggelse prövas. Frågan om att beakta riskerna\r\nför framtida översvämningar vid planering och byggande ingår bland de\r\nfrågor som bereds av PBL-kommittén. Som framgått ovan skall kommittén\r\navlämna sitt slutbetänkande senast den 30 juni 2005.\r\nBostadsutskottet avstyrker motion 2004/05:252 (c) yrkande 1.\r\nMiljöanpassat byggande m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\ngod bebyggd miljö, jämför reservationerna 4 (fp) och 5 (c),\r\nallergiframkallande ämnen i byggprodukter, jämför reservation 6 (fp, c),\r\n\r\nradon i bostäder, jämför reservation 7 (fp, kd, c),\r\nbyggande i trä,\r\ndricksvattenledningar, jämför särskilt yttrande 3 (m, kd),\r\ntappvarmvatten, jämför särskilt yttrande 4 (kd, c).\r\nGod bebyggd miljö\r\nI detta avsnitt behandlas förslag i frågor som har samband med det\r\npågående miljömålsarbetet, särskilt vad gäller miljökvalitetsmålet God\r\nbebyggd miljö.\r\nOrsakerna till en omfattande ohälsa står enligt Centerpartiets partimotion\r\n2004/05:Bo235 delvis att finna i boendemiljön. Motionärerna menar att\r\ndessa frågor måste ges större uppmärksamhet. Som ett steg i detta arbete\r\nföreslås i motionens yrkande 7 att en nationell handlingsplan för boende\r\noch hälsa utarbetas med syfte att analysera nuläget samt utforma förslag\r\ntill förbättringar.\r\nI motion 2004/05:Bo308 (fp) görs en genomgång av de tio delmålen under\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och redovisas Folkpartiets syn på\r\nbehovet av utveckling av dessa delmål. I yrkande 12 föreslås att riksdagen\r\ngör ett tillkännagivande om behoven av förändrade delmål. Vidare föreslås\r\natt ett nytt delmål utformas om barns miljö med rubriken \"Offentliga\r\nlokaler där barn vistas stadigvarande skall ej orsaka vara sig kortsiktiga\r\neller långsiktiga hälsoproblem\". Frågan om barns miljö tas även upp i\r\nmotionens yrkande 4 som innebär att regeringen bör inleda diskussioner\r\nmed Kommunförbundet om vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma en\r\nbättre innemiljö för barn.\r\nÄven enligt motion 2003/04:MJ66 (fp) yrkande 16 om åtgärder inom\r\nbostadssektorn är det viktigt att regeringen skyndsamt vidareutvecklar\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.\r\nI april 1999 fattade riksdagen beslut om 15 miljökvalitetsmål (prop.\r\n1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6). Målen beskriver den kvalitet och det\r\ntillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt\r\nhållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som\r\nansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Ett av miljökvalitetsmålen\r\navser God bebyggd miljö och innehåller för närvarande tio delmål.\r\nBostadsutskottet behandlade föregående år ett förslag om ett nationellt\r\nhandlingsprogram för boende och hälsa motsvarande det som nu läggs fram\r\ni Centerpartiets partimotion. Utskottet konstaterade då att syftet med\r\ndenna plan och det föreslagna arbetssättet mycket väl lät sig förenas\r\nmed det miljömålsarbete som redan bedrivs. Miljökvalitetsmålet avseende\r\nGod bebyggd miljö syftar till att den bebyggda miljön skall utgöra en\r\ngod och hälsosam livsmiljö. Riksdagen har även beslutat om ett antal\r\ndelmål inom detta område, bl.a. avseende byggnaders påverkan på hälsan.\r\nDelmålen anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta konkreta\r\narbetet. Kopplat till miljömålsarbetet är också ett tydligt uppföljningssystem\r\nsom gör en effektiv mål- och resultatstyrningsprocess möjlig. Avsikten\r\när att successivt konkretisera arbetet genom fler delmål och genom att\r\nlägga fast vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå de uppsatta\r\nmålen. Såvitt utskottet förstår förslaget i Centerpartiets motion är\r\ndet ett motsvarande tillvägagångssätt som efterfrågas. Det skulle således\r\nkunna hävdas att miljömålsarbetet i sig är att betrakta som ett nationellt\r\nhandlingsprogram.\r\nVad sedan gäller förslagen i fp-motionerna om att delmålen inom\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör utvecklas och konkretiseras samt\r\natt även behovet av nya delmål bör övervägas, ligger detta helt i linje\r\nmed hur miljömålsarbetet är avsett att bedrivas. Bostadsutskottet är\r\nemellertid inte i dagsläget berett att gå in på och ta närmare ställning\r\ntill de kortfattade synpunkter på behovet av förändringar inom respektive\r\ndelmål som redovisas i framför allt motion 2004/05:Bo308 (fp). Ett bättre\r\nunderlag för denna typ av överväganden kommer inom kort att presenteras\r\nför riksdagen.\r\nRegeringen har aviserat att en proposition om miljömålsarbetet kommer\r\natt läggas fram för riksdagen i slutet av mars 2005. Som grund för denna\r\nproposition ligger en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet som\r\nMiljömålsrådet redovisade under våren 2004. Miljömålsrådet redovisade\r\ni detta sammanhang också sin tredje årsrapport med en bedömning av\r\nförutsättningarna att nå de uppsatta målen inom förutsatt tid. Regeringens\r\navsikt är att i propositionen återkomma med förslag om hur medel och\r\nmål bör korrigeras för att målen skall nås samt hur åtgärdsstrategierna\r\ni miljömålsarbetet skall kunna vidareutvecklas.\r\nMot denna bakgrund ser utskottet det som en lämplig ordning att även\r\nmotionärerna ges möjlighet att stämma av sina synpunkter mot den\r\nutvärdering och de förslag som kommer att presenteras i propositionen och\r\ndärefter återkomma med mer utvecklade synpunkter i de eventuella frågor\r\ndär åsiktsskillnader föreligger. Vad gäller önskemålet om ett nytt delmål\r\nför barns innemiljö vill utskottet understryka att denna fråga bör ges\r\nen framträdande roll i miljömålsarbetet oavsett om detta bäst sker inom\r\nramen för nuvarande delmål eller annorlunda formulerade mål om innemiljön.\r\nDet bör också framhållas att ett omfattande arbete med betydelse för\r\nfrågor om barns miljö och hälsa givetvis även bedrivs i andra former än\r\ninom ramen för miljömålsarbetet. Exempelvis har Socialstyrelsen helt\r\nnyligen lagt fram Miljöhälsorapport 2005 som ingående beskriver barns\r\nmiljö och hälsa i Sverige. Rapporten beskriver vilken betydelse olika\r\nmiljöfaktorer har för ohälsa hos barn, t.ex. luftföroreningar inne och\r\nute, buller, metaller och organiska miljöföroreningar. Bostadsutskottet\r\nförutsätter att bl.a. denna typ av underlagsmaterial ger anledning till\r\nolika former av kontakter och diskussioner mellan den statliga och\r\nkommunala nivån utan ett särskilt tillkännagivande från riksdagen om\r\ndetta.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Bo235\r\n(c) yrkande 7, 2004/05:Bo308 (fp) yrkandena 4 och 12 samt 2003/04:MJ66\r\n(fp) yrkande 16.\r\nAllergiframkallande ämnen i byggprodukter\r\nI motion 2004/05:Bo308 (fp) redogörs för olika insatser för att kartlägga\r\nde hälsorisker som byggmaterial kan orsaka. Motionärerna hänvisar bl.a.\r\ntill det arbete som bedrivs med att utforma en ny europeisk\r\nkemikalielagstiftning (REACH) och framhåller att Sverige bör vara drivande för\r\natt fler ämnen skall omfattas av dessa regler. Vidare föreslås i motionens\r\nyrkande 1 att regeringen skall ta fram en tydlig strategi mot\r\nallergiframkallande ämnen i byggnadsmaterial som inkluderar en kartläggning\r\nav olika ämnen.\r\nBostadsutskottet delar helt uppfattningen att Sverige bör vara drivande\r\ni arbetet med den europeiska kemikalielagstiftningen. Utskottet har\r\nockså uppfattningen att en strävan bör vara att detta arbete ges en\r\nsådan omfattning och inriktning att det kan få stor praktisk betydelse\r\nför de frågor som motionärerna tar upp. Enligt vad utskottet erfarit är\r\ndetta även regeringens inställning och överensstämmer med den linje som\r\nSverige redan driver i detta sammanhang.\r\nUtskottet har under en lång rad år på olika sätt haft anledning att\r\nuppmärksamma frågor om allergier och andra hälsoproblem orsakade av\r\ninnemiljön. Det har då inte bara handlat om byggprodukter som innehåller\r\nolämpliga ämnen, utan också produkter som används på felaktigt sätt, t.\r\nex. genom att de utsätts för fukt och väta och om dåligt underhåll eller\r\nprodukter som ingår i byggnader med undermålig ventilation. Frågan om\r\nallergiframkallande ämnen i byggmaterial har ett starkt samband med\r\nalla dessa frågor.\r\nBostadsutskottet har i samband med beredningen av detta ärende inhämtat\r\ninformation om pågående arbete med REACH samt även om det frivilliga\r\narbete som branschen bedriver på området.\r\nAv den redovisning som lämnades om REACH-arbetet framgick att det finns\r\nstora förhoppningar om att den avsedda kartläggningen och regleringen\r\nav kemiska ämnen även kommer att kunna tillämpas för bedömningar av\r\nbyggprodukter vad gäller olika hälsoaspekter. Avsikten är att riskbedömningar\r\nskall genomföras av bl.a. kombinationseffekter och andra frågor som har\r\nbetydelse i detta sammanhang. Även det arbete som bedrivs för att\r\nutveckla Byggproduktdirektivets praktiska tillämpning kan givetvis på\r\nsikt få stor betydelse för strävandena efter att den färdiga byggnaden\r\ninte skall innehålla några byggprodukter som kan medföra hälsorisker.\r\nNär\r\ndet gäller den svenska bygg- och fastighetssektorns egna insatser för\r\natt få fram miljö- och hälsoriktiga byggmetoder och byggprodukter har\r\nunder flera år ett omfattande arbete skett inom ramen för Kretsloppsrådet\r\n(f.d. Byggsektorns kretsloppsråd). Ett arbete som direkt är inriktat på\r\natt fasa ut oönskade ämnen i byggprodukter pågår inom det s.k. Bastaprojektet\r\nsom är delfinansierat av EU. Detta arbete sker till stor del med beaktande\r\nav de förutsättningar som den europeiska kemikalielagstiftningen kommer\r\natt ge. Bastasystemet syftar till att identifiera byggprodukter som\r\nuppfyller vissa grundläggande miljö- och hälsokriterier. Bland de\r\negenskapskriterier som skall beaktas är om kemiska ämnen kan vara\r\nallergiframkallande. De byggprodukter som uppfyller vissa angivna egenskaper,\r\noch där leverantören kan styrka detta genom olika typer av dokumentation,\r\nkan registreras i systemets databas.\r\nBostadsutskottet vill även i detta sammanhang erinra om den betydelse\r\nsom miljömålsarbetet kan få för strävandena att uppnå en byggd miljö\r\nsom varken innebär risker för miljön eller hälsan. Flera av delmålen\r\nunder miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har således en inriktning som\r\nhar betydelse även för kraven på byggprodukter. I den uppföljning av\r\nmiljömålsarbetet som Miljömålsberedningen redovisade föregående år\r\nkonstaterades bl.a. att det behövs flera åtgärder för att minska antalet\r\nkonsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända\r\nallergiframkallande ämnen, exempelvis inom ramen för REACH-arbetet.\r\nBostadsutskottet anser att alla de insatser som kan göras för att\r\npåskynda arbetet med att kartlägga och fasa ut byggprodukter med ämnen\r\nsom kan förorsaka allergier eller andra hälsoproblem är mycket angelägna.\r\nSom framgått ovan pågår också ett omfattande arbete med denna inriktning.\r\nVad som förordas i motion 2004/05:Bo308 (fp) yrkande 1 ger därför inte\r\nutskottet anledning att föreslå ett tillkännagivande i frågan.\r\nRadon i bostäder\r\nTvå motioner tar upp frågor om radon i bostäder.\r\nI Kristdemokraternas partimotion 2004/05:MJ498 yrkande 42 föreslås att\r\nriksdagen skall begära en redogörelse av regeringen för hur målen om\r\nminskad radonhalt i bostäder skall nås. I motionen hänvisas till att\r\nett stort antal byggnader i dag har för höga radonhalter och att antalet\r\nbyggnader som åtgärdas behöver mångdubblas.\r\nÄven enligt motion 2004/05:Bo308 (fp) yrkande 3 bör regeringen se över\r\nvilka åtgärder som behövs för att målen om radon skall kunna uppnås.\r\nVidare föreslås att regeringen skall undersöka vilka metoder som kan\r\nanvändas för att stärka konsumentskyddet när det gäller bostäder och\r\nradon. Motionärerna anser att det bör vara möjligt att få veta om den\r\nlägenhet man bor i eller det hus man avser att köpa har radonhalter\r\növer gränsvärdena.\r\nFörslagen i båda motionerna utgår från ett av delmålen under\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Detta delmål som antogs av riksdagen\r\nvåren 2002 (prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14) är formulerat enligt\r\nföljande:\r\nÅr 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.\r\nDärför skall det säkerställas att\r\n- samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid\r\nsenast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,\r\n- radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3\r\nluft och att\r\n- radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.\r\nSom framgått ovan i avsnittet God bebyggd miljö har regeringen aviserat\r\natt en proposition om miljömålsarbetet kommer att läggas fram för\r\nriksdagen i slutet av mars 2005. Propositionen kommer att utgå från den\r\nutvärdering av miljömålsarbetet som Miljömålsrådet redovisade under\r\nvåren 2004. I fråga målet om radonhalter i bostäder har rådet gjort\r\nbedömningen att den nuvarande takten på mätningar och åtgärder är för\r\nlångsam och att det därför är osannolikt att delmålet kan nås på utsatt\r\ntid. Den del av delmålet som rör radon i skolor och förskolor bedöms\r\ndäremot kunna nås.\r\nBostadsutskottet delar givetvis motionärernas oro för att åtgärderna\r\nmot radon hittills inte fått tillräcklig omfattning. Den i motionerna\r\nefterfrågade bedömningen från regeringen i frågan kan emellertid förväntas\r\ni den aviserade propositionen utan någon särskild begäran om detta.\r\nVad sedan gäller förslaget om att stärka konsumentskyddet genom att\r\ninföra en deklaration av radonhalten i bostäder vill utskottet erinra\r\nom att ett förslag med just denna innebörd lagts fram i ett delbetänkande\r\n(SOU 2004:78) av Byggnadsdeklarationsutredningen. I betänkandet föreslås\r\natt det skall bli obligatoriskt för en ägare till en byggnad att vid\r\nvissa tillfällen upprätta byggnadsdeklaration. Bland de uppgifter som\r\nföreslås ingå i dessa deklarationer är om radonhalten är uppmätt eller\r\ninte och i förekommande fall det uppmätta årsmedelvärdet. Vid försäljning\r\neller uthyrning av en byggnad skall säljaren tillhandahålla köparen en\r\nbyggnadsdeklaration.\r\nByggnadsdeklarationsutredningens betänkande har remissbehandlats och\r\nfrågan bereds nu inom Regeringskansliet.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att vad som föreslås i motioner om att\r\nregeringen dels bör redovisa sin bedömning av möjligheten att uppnå\r\nmålen för radon, dels bör överväga åtgärder för att stärka konsumentskyddet\r\nmed avseende på radon i bostäder, kan förväntas bli tillgodosett utan\r\nnågot tillkännagivande i frågan. Motionerna 2004/05:Bo308 (fp) yrkande\r\n3 och 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 42 avstyrks därför.\r\nByggande i trä\r\nI motion 2004/05:Bo221 (s) framhålls bl.a. att de nordiska länderna har\r\nen gemensam tradition när det gäller trähusbyggande. Mot denna bakgrund\r\nföreslås att Sverige tar initiativ för att åstadkomma en harmonisering\r\nav de nordiska ländernas byggregler inom området. Tanken är att de\r\nnordiska länderna därefter utifrån en gemensam plattform skall kunna\r\nbedriva en påverkan inom EU för ökad träanvändning i byggandet.\r\nFrågan om åtgärder för att öka träanvändningen i bl.a. byggande har\r\nvarit aktuell i riksdagen under flera år. Efter ett tillkännagivande\r\nfrån riksdagen 2002 om ett nationellt handlingsprogram för en ökad\r\nträanvändning (bet. 2001/02:NU12) beslutade regeringen att tillsätta en\r\nförhandlare med uppdrag att ta fram underlag till en överenskommelse\r\nkring en nationell strategi för att främja en ökad användning av trä i\r\nbyggandet. Förhandlaren redovisade i januari 2004 rapporten Mer trä i\r\nbyggandet - underlag för en nationell strategi för att främja trä i\r\nbyggandet (Ds 2004:1). I rapporten redovisas förslag till en strategi\r\nför ökat byggande i trä dels på kort, dels på medellång och lång sikt,\r\ninklusive förslag om olika åtaganden från näringslivet respektive staten.\r\nBland åtgärderna i strategin på kort sikt finns ett förslag med följande\r\nlydelse.\r\nSe till att tränäringen och svenska myndigheter, inom EU, verkar för\r\nharmonisering av byggregler med träinriktning i Norden och avdela\r\nresurser till det europeiska standardiseringsarbetet. Se till att svenska\r\nträhusfabrikanter låter CE-märka sina produkter.\r\nRegeringen har därefter den 21 oktober 2004 beslutat att utse en ordförande\r\nför en samordnarfunktion med uppdraget att verka för att åtgärdsförslagen\r\ni träbyggnadsstrategin genomförs. I arbetet skall berörda företrädare\r\nfrån skognäringen, byggsektorn och myndigheter delta i enlighet med\r\nriktlinjerna i strategin. Ordföranden skall samverka med en bred krets\r\nav företrädare med intresse av byggfrågor och tillse att åtgärderna i\r\nlinje med strategin främjar utvecklingen inom byggsektorn. Resultaten\r\nav uppdraget skall rapporteras på årsbasis, och uppdraget skall avslutas\r\nmed en redogörelse för vad som uppnåtts senast den 31 december 2006.\r\nBostadsutskottet kan således konstatera att vad som i motionen förordas\r\nom bl.a. en strävan efter samsyn inom Norden i de aktuella frågorna\r\nredan ingår i ett uppdrag som regeringen utfärdat. Motionen avstyrks av\r\ndetta skäl.\r\nDricksvattenledningar\r\nI två motioner, en från 2003 års och en från 2004 års allmänna motionstid,\r\nbehandlas vissa svårigheter med att göra bedömningar av materials\r\nlämplighet att användas i samband med transport av dricksvatten.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ324 (m) och Kristdemokraternas partimotion\r\n2004/05:MJ498 yrkande 29 föranleder avsaknaden av en myndighet som gör\r\nsådana bedömningar problem för byggherrar och andra. Motionärerna\r\nbeskriver en situation där det inte går att få något besked om vilken typ\r\nav ledningar m.m. man bör välja för att uppfylla de egenskapskrav i\r\nfråga om hälsa som finns uppställda. I båda motionerna föreslås mot\r\ndenna bakgrund att en myndighet ges ett större ansvar för materialfrågan.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ324 (m) bör Livsmedelsverket utses som ansvarig\r\nmyndighet. I motion 2004/05:MJ498 (kd) föreslås i stället att Boverket\r\nges detta uppdrag.\r\nBostadsutskottet kan inledningsvis konstatera att de två förslagen\r\nspeglar något av bakgrunden till de beskrivna problemen. Dricksvatten är\r\nnämligen ett livsmedel och faller inom det regelsystem som gäller på\r\ndetta område. Ledningarna för transport av dricksvatten är däremot\r\nbyggprodukter och regleras genom byggnadslagstiftningen. Det är givetvis\r\nangeläget att uppmärksamma att denna typ av gränsdragningar inte ställer\r\ntill problem för dem som skall hantera frågorna i praktiken i det dagliga\r\narbetet.\r\nDet regelverk som gäller för materialet i dricksvattenledningar m.m.\r\nrespektive för dricksvattnet i sig utgår från olika principer. Kraven\r\npå material i tappvatteninstallationer är, liksom huvuddelen av Boverkets\r\növriga byggregler, utformade som s.k. funktionskrav. Enligt dessa regler\r\ngäller bl.a. att kallvatteninstallationer för dricksvatten skall utföras\r\nav sådant material och utformas så att kallvattnet kan uppfylla de krav\r\ni kemiskt och mikrobiellt hänseende som ställs på dricksvatten. Några\r\nkrav på att ledningar m.m. skall vara utförda i något bestämt material\r\nställs alltså inte. Däremot innehåller Livsmedelsverkets föreskrifter\r\nom dricksvatten gränsvärden för olika typer av ämnen med utförliga krav\r\npå vattnets kvalitet vid bl.a. tappstället.\r\nÖverväganden om att utveckla de krav som ställs på byggnader och ingående\r\nbyggprodukter i olika avseenden måste givetvis ske inom de ramar som\r\nställs upp bl.a. i det europeiska byggproduktdirektivet. I arbetet med\r\natt konkretisera tillämpningen av detta direktiv har den aktualiserade\r\nfrågan om produkter som används för distribution av dricksvatten\r\nuppmärksammats särskilt. En särskild grupp (Water regulators group -\r\nRG-CPDW) har således bildats för att verka både under byggproduktdirektivet\r\noch dricksvattendirektivet. Gruppens arbete syftar bl.a. till att ta\r\nfram positiva listor för olika material som kan användas i byggprodukter\r\ni kontakt med dricksvatten. Avsikten är att godkända produkter, utöver\r\nden CE-märkning som kan ske enligt byggproduktdirektivet, även skall\r\nkunna förses med en EAS-märkning. EAS (European Acceptance Scheme) är\r\nett system för att göra hälsobedömning av produkter och de i produkterna\r\ningående materialen och substanserna.\r\nI den europeiska grupp som arbetar med dricksvattenfrågor ingår en\r\nrepresentant för såväl Boverket som Livsmedelsverket. Det får därför\r\nförutsättas att de berörda myndigheterna följer utvecklingen och vid\r\nbehov aktualiserar de frågor om ansvarsområden m.m. som arbetet kan ge\r\nanledning till hos regeringen. Enligt uppgift har också företrädare för\r\nbranschorganisationen Svenskt Vatten vid ett möte med miljöminister\r\nLena Sommestad framfört önskemål om myndighetsansvaret på området.\r\nRegeringen har således redan blivit uppmärksammad på de problem som\r\nbeskrivs i motionerna.\r\nBostadsutskottet anser sig för sin del inte ha underlag för att förorda\r\nen förändring i det pågående arbetet med att göra bedömningar av materials\r\nlämplighet att användas i samband med distribution av dricksvatten.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen och de berörda myndigheterna agerar\r\nför att ge det stöd till branschen och övriga berörda som detta arbete\r\nmöjliggör.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.\r\n\r\nTappvarmvatten\r\nRisken för spridning av legionellabakterier i vattenledningssystemen i\r\nbostäder och andra byggnader uppmärksammas i motion 2004/05:Bo205 (kd).\r\nMotionären hänvisar till ett riskvärderingsprojekt som Smittskyddsinstitutet,\r\nBoverket och branschorganisationerna drivit och framhåller att detta\r\narbete bör leda till en skärpning av byggreglerna på området.\r\nLegionellabakterierna kan ge upphov till legionärssjukan, som är en\r\nallvarlig form av lunginflammation. Bakterierna, som kan finnas i små\r\nmängder i alla former av sötvatten, förökar sig vid temperaturer mellan\r\n20 grader och 45 grader. Vid temperaturer över 50 grader dör bakterierna.\r\nEnligt Boverkets byggregler gäller för installationer för varmvatten\r\nbl.a. att de skall utformas så att lägst 50 grader erhålls vid tappstället.\r\nEn översyn av byggreglerna pågår för närvarande och förslag till\r\nändringar i det aktuella avsnittet kommer att remitteras senare under\r\nvåren.\r\nSom nämns i motionen pågår ett gemensamt projekt mellan Smittskyddsinstitutet,\r\nBoverket och VVS-branschen där konstaterade fall under senare år av\r\nspridning av legionellabakterier studeras. Projektet syftar till att ta\r\nfram kunskap om hur vattensystem skall utformas för att undvika risken\r\nför att legionärssjukan utbryter. En slutrapport är planerad till våren\r\n2005. Bostadsutskottet utgår från att den kunskap som framkommit genom\r\ndetta projekt tas till vara på lämpligt sätt även utan ett särskilt\r\npåpekande om detta från riksdagens sida. Det får också förutsättas att\r\növersynen av de aktuella delarna av byggreglerna skett med beaktande av\r\nde erfarenheter som kan dras av de fall under senare år där smittspridning\r\ninträffat.\r\nMotion 2004/05:Bo205 (kd) avstyrks mot den redovisade bakgrunden.\r\nEnergianvändning i byggnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nenergihushållning, reservationerna 8 (fp) och 9 (kd, c) samt särskilt\r\nyttrande 5 (m),\r\ndirektverkande elvärme, jämför reservationerna 10 (m, fp) och 11 (v, c,\r\nmp).\r\nEnergihushållning\r\nI två motioner hänvisas till en undersökning vid Chalmers tekniska\r\nhögskola enligt vilken utvecklingen mot energisnålare hus har avstannat.\r\n\r\nMot denna bakgrund föreslås i motion 2004/05:Bo228 (s) att riksdagen\r\ngör ett tillkännagivande om vikten av att bygga energisnåla flerbostadshus.\r\nEnligt motionen bör ett samarbete med berörda parter som syftar till\r\nen minskad energianvändning i flerbostadshus uppmuntras.\r\nÄven i motion 2004/05:N309 (fp) yrkande 12 föreslås riksdagen genom ett\r\ntillkännagivande framhålla vikten av att uppmuntra energibesparande\r\nåtgärder i bostäder. Motionärerna hänvisar till projekt där man har\r\nlyckats bygga energisnålt till samma kostnad som vanliga\r\nbyggprojekt.\r\nYtterligare en motion tar upp frågor om energihushållning i byggnader.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo214 (kd) yrkande 1 bör riksdagen särskilt\r\nframhålla behovet av att i energispararbetet lyfta fram värmeutjämning\r\nsom en viktig faktor. Motionären anser att nuvarande byggregler inte\r\ntillräckligt beaktar de fördelar som god värmelagring och värmeutjämning\r\nhar för energibalansen i en byggnad. EG-direktivet om byggnaders\r\nenergiprestanda anses dock beakta byggnadens integrerade energiprestanda.\r\nI motionens yrkande 2 föreslås att regeringen återkommer till riksdagen\r\nmed en redovisning av hur man följer detta EG-direktiv.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att de två förstnämnda motionerna i mer\r\nallmänna ordalag framhåller vikten av att arbetet med energihushållning\r\ndrivs vidare. Utskottet instämmer givetvis i denna uppfattning. Ett\r\nflertal insatser med denna inriktning pågår också. Här skall endast\r\nnämnas två av dessa insatser som kan få stor betydelse för de krav som\r\nställs på energihushållningen i byggnader. Det gäller översynen av\r\nBoverkets byggregler om energihushållning samt det i en av motionerna\r\nomnämnda arbetet med att genomföra EG-direktivet om byggnaders\r\nenergiprestanda i Sverige.\r\nGällande krav på energihushållning och värmeisolering vid uppförande\r\neller ändring av byggnader är utfärdade med stöd av lagen (1994:847) om\r\ntekniska egenskapskrav på byggnader, m.m. (BVL) och förordningen\r\n(1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnader, m.m. (BVF). Byggreglerna\r\npå detta område (Boverkets föreskrifter 1993:57, kap. 9) är för närvarande\r\nföremål för en översyn. Ett förslag om förändrade regler om bl.a.\r\nenergihushållning kommer att remissbehandlas senare i vår. Detta ger\r\ngivetvis även tillfälle att, som efterfrågas i s-motionen, involvera\r\nberörda parter i övervägandena om vilka krav som bör ställas på\r\nenergihushållningen i olika typer av byggnader.\r\nNär det gäller den särskilda fråga om värmeutjämning som tas upp i\r\nkd-motionen bör det framhållas att byggreglerna redan i sin nuvarande\r\nutformning medger att byggnader utformas med energilösningar som utnyttjar\r\nlösningar med termisk tröghet som ett komplement till värmeisoleringen.\r\nDe krav som finns uppställda i byggreglerna i fråga om klimatskärm och\r\neffektiv värmeanvändning behöver således inte uppfyllas för byggnader\r\ndär det genom särskild utredning (s.k. omfördelningsberäkning) visas\r\natt behovet av tillförd energi inte överskrider vad som skulle behövas\r\nom kraven var uppfyllda.\r\nArbetet med att revidera de svenska energihushållningskraven sker med\r\nbeaktande av det direktiv om byggnaders energiprestanda m.m. (2002/91/EG)\r\nsom utfärdades av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd i\r\ndecember 2002. Direktivet fastställer krav i fråga om bl.a. energicertifiering\r\nav byggnader samt minimikrav avseende energiprestanda för nya byggnader\r\noch byggnader som genomgår större renoveringar. Regeringen bemyndigade\r\ni november 2003 en särskild utredare - Utredningen om byggnaders\r\nenergiprestanda - att lämna förslag om hur direktivet skall genomföras i\r\nSverige. Utredningen avgav i november 2004 betänkandet Energideklarering\r\nav byggnader (SOU 2004:109). Boverket har fått regeringens uppdrag att\r\ni samråd med Energimyndigheten och Utredningen om byggnaders energiprestanda\r\nutföra förberedelsearbete avseende genomförandet av EG-direktivet med\r\nutgångspunkt i förslagen i utredningens betänkande. Regeringen har\r\naviserat att en proposition i frågan om genomförande av direktivet om\r\nbyggnaders energiprestanda kommer att läggas fram för riksdagen i juni\r\n2005.\r\nBostadsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att ett tillkännagivande\r\nfrån riksdagen i enlighet med de aktuella motionsförslagen i dagsläget\r\ninte skulle tjäna något reellt syfte. Ett arbete med den förordade\r\ninriktningen pågår redan och olika förslag på området kommer inom en\r\nsnar framtid att presenteras. Motionerna 2004/05:Bo214 (kd), 2004/05:Bo228\r\n(s) och 2004/05:N309 (fp) yrkande 12 avstyrks således.\r\nDirektverkande elvärme\r\nBostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat förslag om\r\nförbud mot direktverkande elvärme i olika typer av byggnader. Även under\r\n2004 års allmänna motionstid har ett förslag lagts fram i denna fråga.\r\n\r\nEnligt motion 2004/05:MJ507 (c) yrkande 12 bör det införas ett förbud\r\nmot installation av direktverkande elvärme i en- och tvåbostadshus i\r\nsamband med nybyggnation eller omfattande ombyggnation. Motionärerna\r\nanser att detta är ett viktigt led i arbetet med att sänka energiförbrukningen\r\ni bostäder.\r\nNär motsvarande förslag behandlades föregående år (bet. 2003/04:BoU6)\r\nanförde utskottet följande.\r\nI dag gäller att uppvärmningssystem baserat på direktverkande elvärme\r\nunder vissa förutsättningar får användas för nya en- och tvåbostadshus.\r\nEnligt förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnader m.m. (10 §)\r\nskall i byggnader som innehåller bostäder eller arbetslokaler\r\nuppvärmningssystemet i skälig utsträckning utformas så att skilda energislag\r\nkan användas utan omfattande ändringar. En- och tvåbostadshus som i\r\nhuvudsak skall värmas upp med el eller naturgas skall ha en sådan\r\nplanlösning att ett byte till uppvärmning med ett annat energislag\r\nunderlättas. I fråga om en- och tvåbostadshus gäller emellertid att de får\r\nförses med uppvärmningssystem för direktverkande elvärme om byggnaden\r\nhar särskilt goda egenskaper när det gäller energihushållning.\r\nUnder senare år har det i olika sammanhang övervägts om det bör införas\r\nett förbud mot direktverkande elvärme för uppvärmning av nya byggnader.\r\nBoverket har på regeringens uppdrag utrett konsekvenserna av ett sådant\r\nförbud. I juni 2003 redovisade Boverket en rapport med sina överväganden\r\nom tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av ett eventuellt\r\nförbud samt en bedömning av de ändringar av bestämmelserna inom byggområdet\r\nsom då skulle krävas. Enligt denna bedömning kan effekterna av ett förbud\r\nifrågasättas ur såväl en samhällsekonomisk som miljömässig synpunkt.\r\nBedömningen blir emellertid beroende av vilket uppvärmningssätt som\r\nanvänds i stället för den direktverkande elvärmen. I rapporten redovisas\r\nockså olika alternativ till ett förbud mot direktverkande elvärme i nya\r\nbyggnader. Ett sådant alternativ är en skärpning av byggreglernas\r\nenergikrav.\r\nBoverkets rapport har remissbehandlats och en beredning av remissvaren\r\npågår för närvarande inom Regeringskansliet. Rapporten visar att frågan\r\nom ett eventuellt förbud mot direktverkande elvärme är komplex och har\r\nsamband med andra energipolitiska överväganden. Det finns därför starka\r\nskäl att inte föregripa den beredning som pågår inom Regeringskansliet.\r\n\r\nBeredningen inom Regeringskansliet av Boverkets rapport är inte avslutad.\r\nSom framgått i avsnittet om energihushållning är de energikrav som\r\nställs upp i Boverkets byggregler för närvarande föremål för en översyn\r\noch förslag om reviderade regler kommer att remitteras under våren.\r\nBostadsutskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu närmare ta\r\nställning i den aktuella frågan.\r\nMotion 2004/05:MJ507 (c) yrkande 12 avstyrks.\r\nSäkerheten i byggnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nbarnsäkerheten i äldre byggnader, jämför reservation 12 (kd, v, c, mp)\r\noch särskilt yttrande 6 (m, fp),\r\nlås på bostäder,\r\nsprinklersystem, jämför reservation 13 (v, c).\r\nBarnsäkerhet i äldre bostäder\r\nSärskilda barnsäkerhetskrav i byggnadslagstiftningen infördes först\r\nunder 1970-talet. Det innebär att hus byggda före 1973 eller ombyggda\r\nföre 1976 byggdes eller byggdes om innan sådana krav fanns uppställda.\r\nVissa förbättringar av barnsäkerheten kan under årens lopp ha skett i\r\nsamband med underhåll eller ombyggnad, men till stor del har sannolikt\r\ndetta äldre byggnadsbestånd fortfarande en sämre barnsäkerhetsstandard\r\nän vad som krävs vid ny- och ombyggnad enligt dagens regler. Detta\r\nförhållande har uppmärksammats i olika sammanhang, och motioner har väckts\r\ni frågan under en följd av år. Även från årets allmänna motionstid finns\r\nett förslag om barnsäkerheten i det aktuella bostadsbeståndet.\r\nI motion 2004/05:Bo306 (kd) framhålls att det varje år inträffar ett\r\nstort antal olycksfall i bostäder där barn omkommer eller skadas svårt\r\noch att berörda myndigheter tidigare föreslagit att reglerna för\r\nbarnsäkerhet i äldre hus skall skärpas. Mot denna bakgrund föreslås i\r\nmotionens yrkande 27 att riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag till lagstiftning som för hus byggda före 1973 föreskriver att\r\nsamma krav på barnsäkerhet skall uppfyllas som i dag gäller för nybyggda\r\nhus.\r\nSom redan framgått har den i motionen behandlade frågan aktualiserats\r\ni flera olika sammanhang. Detta skedde senast i samband med\r\nBarnsäkerhetsdelegationens arbete. Den av regeringen år 2001 tillsatta\r\ndelegationen\r\nhade i uppdrag att se över och arbeta med frågor om säkerhet och\r\nförebyggande av skador i barns och ungdomars miljö. I uppdraget ingick bl.\r\na. att beskriva och analysera olycksfallsmönstren i olika delar av\r\nbostadsbeståndet. Om denna analys visade att det behövs åtgärder i form\r\nav förändrad lagstiftning, förbättrad information eller något annat\r\nskulle delegationen även lämna förslag till sådana åtgärder.\r\nBarnsäkerhetsdelegationen redovisade sitt slutbetänkande i december\r\n2003 (SOU 2003:127). Barnsäkerhetsdelegationen har i de frågor som nu\r\när aktuella konstaterat att statistiskt underlag som möjliggör den\r\nefterfrågade analysen av fallolyckor i olika delar av bostadsbeståndet\r\nhelt saknas. Delegationen har därför inte heller redovisat någon analys\r\ni frågan om lagreglering m.m. Däremot finns ett förslag om att Boverket\r\nskall ges i uppdrag att utforma och sprida information om hur barnsäkerheten\r\nkan förbättras i äldre byggnader. Delegationen anser att det finns behov\r\nav att uppdatera den handbok som Boverket tidigare givit ut om barnsäkerhet\r\ni byggnader.\r\nNär bostadsutskottet beredde motionsförslag om barnsäkerheten i äldre\r\nbyggnader föregående år anfördes att remissbehandlingen av delegationens\r\nbetänkande och den fortsatta beredningen av frågan inom Regeringskansliet\r\nborde avvaktas. I samband med årets beredning av frågan beslutade\r\nutskottet att inhämta information om hur denna beredning fortskrider. Vid\r\nden föredragning som företrädare för Regeringskansliet gjort inför\r\nutskottet framkom att någon traditionell remissbehandling inte kommit\r\ntill stånd. Däremot har en förfrågan gått ut till berörda departement\r\nangående de förslag som delegationen lagt fram. I fråga om det förslag\r\ni delegationens betänkande som gäller barnsäkerhet i äldre byggnader,\r\ndvs. en uppdatering av Boverkets handbok, har det framkommit att Boverket\r\növerväger att genomföra en sådan.\r\nAv Regeringskansliets redogörelse framgick i övrigt att inga initiativ\r\ni enlighet med motionsförslaget för närvarande är aktuella. Däremot kan\r\nden nya ansvarsfördelning som sedan årsskiftet gäller för frågor om\r\nbarnsäkerhet, med Räddningsverket som samordnande myndighet, medföra\r\natt barnsäkerhetsfrågorna ges en mer framträdande roll i olika sammanhang.\r\nVidare påpekades att stora delar av det bostadsbestånd som byggdes\r\nunder miljonprogrammet nu har ett omfattande underhålls- och ombyggnadsbehov.\r\nDessa behov kommer i många fall innebära att det vidtas ändringar i\r\nbyggnaderna som medför att dagens barnsäkerhetskrav måste tillgodoses.\r\n\r\nBostadsutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit att frågor\r\nom barns säkerhet och trygghet i bostadsmiljön måste ges hög prioritet.\r\nFrågan om trygghet samt goda livsvillkor för barn och ungdomar\r\nuppmärksammas också särskilt i direktiven för PBL-kommitténs översyn av\r\nbyggnadslagstiftningen. När det gäller nytillkommande bebyggelse och\r\nändringar i byggnader har kraven på barnsäkerhet skärpts vid flera\r\ntillfällen. Vad saken nu gäller är emellertid om det i efterhand skall\r\nkunna ställas ytterligare krav på fastighetsägare som vid byggnadens\r\nuppförande uppfyllt de då gällande kraven. Förändringar i byggnadslagstiftningen\r\nmed en sådan tillbakaverkande innebörd har endast genomförts vid ett\r\nfåtal tillfällen.\r\nSom framgått ovan har inte Barnsäkerhetsdelegationen redovisat något\r\nunderlag för eventuella vidare överväganden i lagstiftningsfrågan.\r\nUtskottet är därför inte berett att här närmare kommentera de för- och\r\nnackdelar som en sådan lösning kan medföra. Utskottet gör emellertid\r\nbedömningen att ett intensifierat arbete med att höja barnsäkerheten i\r\nden aktuella delen av bostadsbeståndet bör kunna komma till stånd även\r\nutan den typ av lagändring som föreslås i motionen. Redan i dag gäller\r\nnämligen vid tillbyggnad eller ändring av byggnad på annat sätt att\r\ndagens krav på bl.a. barnsäkerhet skall uppfyllas. Som även framhölls\r\ni Regeringskansliets föredragning står vi i dag inför ombyggnadsåtgärder\r\ni det äldre bostadsbeståndet, inte minst i miljonprogrammets bostadsområden,\r\ndär dessa krav ofta torde bli tillämpliga. Det blir då en angelägen\r\nuppgift att se till att kraven verkligen efterlevs. Erfarenheter visar\r\natt det ibland finns brister när det gäller att tillgodose vissa\r\negenskapskrav även i helt nybyggda bostadsområden. Det är bl.a. mot denna\r\nbakgrund som frågan om dagens tillämpning av reglerna om tillsyn och\r\nkontroll i byggprocessen är en viktig del i PBL-kommitténs uppdrag.\r\nÄven behovet av ytterligare informationsinsatser om vilka åtgärder för\r\nökad barnsäkerhet som bör vidtas i det äldre bostadsbeståndet behöver\r\nses över. Denna information bör givetvis gälla både för situationer när\r\nåtgärderna kan utföras i samband med andra underhålls- och ombyggnadsåtgärder\r\noch för befintliga byggnader där inga sådana åtgärder planeras. Det kan\r\nofta vara fråga om enkla åtgärder som fastighetsägaren eller den boende\r\nsjälv kan genomföra till låga kostnader. Enligt de uppgifter som\r\nRegeringskansliet lämnat överväger Boverket för närvarande behovet av att\r\nuppdatera den informationsskrift om barnsäkerhet i byggnader som sedan\r\ntidigare finns utgiven av verket.\r\nSammanfattningsvis anser bostadsutskottet att frågor om barnsäkerhet i\r\nbostäder bör ägnas fortsatt stor uppmärksamhet i olika sammanhang.\r\nUtskottet är emellertid inte berett att ställa sig bakom förslaget om en\r\nlagreglering med den innebörd som föreslås i motion 2004/05:Bo306 (kd).\r\nMotionen avstyrks med hänvisning till det anförda.\r\nLås på bostäder\r\nI motion 2004/05:Bo261 (s) beskrivs situationer där kvinnor och flickor\r\nmot sin vilja hålls inlåsta av anhöriga i familjens egen bostad. Motionären\r\nanser att dessa fall av olaga frihetsberövande underlättas av att många\r\nytterdörrar är försedda med lås som även från insidan endast går att\r\nöppna med nyckel. Vidare påpekas att sådana lås är godkända för bostäder\r\nenligt Boverkets föreskrifter. Mot denna bakgrund föreslås att detta\r\nregelsystem skall ses över (yrkande 1) samt att åtgärder för att öka\r\nmedvetenheten om frihetsberövade kvinnor och flickor bör vidtas (yrkande\r\n2).\r\nBoverkets byggregler innehåller vissa särskilda regler om skydd mot\r\ninstängning. Dessa avser emellertid främst dörrar till bad-, dusch- och\r\ntoalettrum eller andra utrymmen där oförutsedd instängning kan medföra\r\nrisk för personskador. Sådana dörrar skall ha en sådan stängningsanordning\r\natt en reglad eller låst dörr kan öppnas både inifrån och utifrån utan\r\nnyckel eller särskilt verktyg. Särskilda regler finns också för bl.a.\r\ndörr till bastu. Av betydelse i den aktuella frågan är också reglerna\r\nför utrymning vid brand. Där anges bl.a. att dörrar till eller i en\r\nutrymningsväg skall vara lätt öppningsbara. Dörrar som endast går att\r\nöppna med nyckel är dock tillåtna, om de betjänar ett litet antal\r\npersoner som kan förväntas ha tillgång till nyckel.\r\nDe förhållanden som kan ligga bakom brott och andra handlingar av det\r\nslag som beskrivs i motionen har rönt stor uppmärksamhet under senare\r\når. Bostadsutskottet instämmer givetvis i att dessa förhållanden även\r\ni fortsättningen på olika sätt måste bli föremål för samhällets insatser.\r\nUtskottet har emellertid avgränsat sina överväganden till att gälla\r\ndet konkreta förslaget om att insatser bör vidtas inom ramen för\r\nbyggnadslagstiftningen.\r\nSom motionären konstaterar är det inte förbjudet att förse en vanlig\r\nlägenhetsdörr med ett lås som endast går att öppna med nyckel. I vårt\r\nbostadsbestånd torde det vara en vanlig lösning att en ytterdörr både\r\när försedd med ett lås som från insidan går att öppna med ett vred och\r\nett lås som endast kan öppnas med nyckel. I den mån förslaget i motionen\r\ninnebär att ett förbud mot den senare typen av lås bör införas ställer\r\nsig bostadsutskottet mycket skeptiskt till förslaget. Det skulle föranleda\r\nmycket stora kostnader att byta ut låsen i det befintliga bostadsbeståndet.\r\nDet kan dessutom ifrågasättas om en sådan åtgärd skulle vara särskilt\r\nverksam för att komma åt de bakomliggande orsakerna till de beskrivna\r\nproblemen. Motionen avstyrks.\r\nSprinklersystem\r\nFörslag om att öka säkerheten i vissa typer av bostäder genom krav på\r\nsprinklersystem läggs fram i tre motioner. Motionärerna framhåller att\r\nett antal människor varje år dör i bränder som skulle kunnat få en mycket\r\nbegränsad spridning om det funnits sådana system installerade.\r\nI motion 2004/05:Bo271 (s) föreslås att sprinklersystem görs obligatoriska\r\ni vissa offentliga lokaler. Motionärerna framhåller att detta bör gälla\r\nbl.a. vårdinrättningar och skolor.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo314 (s) bör behovet av obligatorisk installation\r\nav sprinkler i äldreboenden och vissa andra boendeformer bli föremål\r\nför utredning. Motionären hänvisar till erfarenheter från andra länder\r\nsom infört denna typ av krav.\r\nI motion 2004/05:Bo219 (c) tas särskilt upp frågan om säkerheten för\r\nintagna på låsta avdelningar. Motionärerna framhåller att staten har\r\nett särskilt ansvar för säkerheten vid brand för dem som är tvångsomhändertagna\r\neller dömda till fängelsestraff. Enligt motionen behövs det en översyn\r\nför att se om sprinklersystem bör installeras och även andra åtgärder\r\nvidtas för att förbättra patienters och fångars säkerhet.\r\nNågot krav på användning av sprinklersystem i bostäder finns inte i\r\nbyggnadslagstiftningen. Sprinklersystem används däremot ibland som en\r\nfrivillig åtgärd för att höja brandsäkerheten eller som ett alternativt\r\nsätt att uppfylla byggreglernas brandskyddskrav, exempelvis för att\r\nkompensera en större träexponering vid byggande av vissa flervåningsbyggnader\r\ni trä. Även i fråga om kraven på brandcellsindelning av vissa byggnader\r\nkan undantag medges om sprinklersystem installeras.\r\nDen fråga som motionärerna tar upp är om det bör ställas ökade krav på\r\nbrandsäkerheten genom obligatorisk installation av sprinklersystem i\r\nvissa byggnader. Frågor om ett ökat krav på brandskyddet i vissa typer\r\nav boende och vårdanläggningar har också aktualiserats genom några\r\nuppmärksammade bränder med tragisk utgång under senare år. Dessa händelser\r\nhar bidragit till ett utökat samarbete mellan de myndigheter som bär\r\nett särskilt ansvar på området. Under det senaste året har således\r\nrepresentanter för Boverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen diskuterat\r\nvilka åtgärder som behöver vidtas för att öka säkerheten exempelvis i\r\nolika former av äldreboenden. Boverket har också övervägt denna fråga\r\ni samband med översynen av de krav på brandskydd som finns uppställda\r\ni byggreglerna. Verket har helt nyligen sänt ut ett förslag på remiss\r\nom förändrade regler avseende bl.a. brandskyddet. De största föreslagna\r\nförändringarna i denna remissutgåva gäller just att ett nytt begrepp\r\ninförs avseende särskilda boenden för personer med vårdbehov. Därmed\r\navses exempelvis boenden för funktionshindrade eller sängliggande,\r\ngruppbostäder för utvecklingsstörda, psykiskt sjuka eller åldersdementa.\r\nI förslaget framhålls att utrymningssäkerheten bör anpassas till val\r\nav utrymningsstrategi, antalet personer i byggnaden samt de byggnadstekniska\r\noch organisatoriska brandskyddsåtgärderna. Något förslag om att\r\nsprinklersystem skall vara en obligatorisk brandskyddsåtgärd i vissa typer\r\nav byggnader läggs emellertid inte fram.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att frågor om behovet av förändrade\r\nbrandskyddsåtgärder i olika typer av boenden har diskuterats såväl inom\r\nsom mellan de närmast berörda myndigheterna under det senaste året.\r\nBoverket har nyligen remitterat ett förslag till ändrade regler på detta\r\nområde. Det får därför förutsättas att frågan får fortsatt uppmärksamhet\r\noch prövas ytterligare i samband med remissbehandlingen även utan ett\r\nuttalande från riksdagen.\r\nVad sedan gäller brandsäkerheten på bl.a. fängelser som särskilt tas\r\nupp i en av motionerna prövades denna fråga i samband med beredningen\r\nav en motsvarande motion föregående år av justitieutskottet (bet.\r\n2003/04:JuU18). Justitieutskottet redogjorde i sitt betänkande för de\r\nsärskilda regler om bl.a. beredskapsplan för brand som gäller enligt\r\nKriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om beredskapsplanering\r\nför åtgärder i händelse av våld, hot om våld eller andra allvarliga\r\nincidenter. Utskottet hade även inhämtat uppgifter om hur brandskyddet\r\ni praktiken fungerar på olika typer av anstalter och häkten. Avslutningsvis\r\nanförde justitieutskottet i denna fråga följande.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det är särskilt viktigt\r\natt säkerställa brandskyddet på institutioner där personer hålls inlåsta.\r\nUtskottet utgår från att kriminalvårdens myndigheter i samråd med bl.\r\na. de lokala brandmyndigheterna löpande ser över och utvärderar brandskydd\r\noch rutiner på anstalter och häkten samt att Kriminalvårdsstyrelsen\r\nnoga följer denna fråga. Något tillkännagivande från riksdagen är dock\r\ninte påkallat.\r\nBostadsutskottet har inte underlag eller skäl för annat ställningstagande\r\när justitieutskottet i denna fråga.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Bo219\r\n(c), 2004/05:Bo271 (s) och 2004/05:Bo314 (s).\r\nTillgängligheten i boendemiljön\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nkrav på tillgänglighet, jämför reservationerna 14 (kd, c) och 15 (mp)\r\nsamt särskilt yttrande 7 (fp),\r\nbehovet av hissar, jämför reservationerna 16 (m) och 17 (c) samt särskilda\r\nyttrandena 8 (fp, kd) och 9 (v).\r\nKrav på tillgänglighet\r\nDe problem med tillgängligheten i byggnader och på allmänna platser som\r\nmånga funktionshindrade och andra upplever bildar utgångspunkt för\r\nförslagen i sju motioner från allmänna motionstiden. Gemensamt för dessa\r\nmotioner är också att de förordar att åtgärder för att åstadkomma en\r\nbättre tillgänglighet vidtas genom ändrad lagreglering m.m.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo303 (kd) yrkande 3 bör lagkraven skärpas för\r\ntillgängligheten i byggnader och utemiljöer. I motionen framhålls bl.a.\r\natt handikapporganisationernas möjlighet till samråd i plan- och\r\nbyggärenden måste förstärkas, att alla kommuner bör göra sammanställningar\r\nom tillgängligheten i olika byggnader och att kunskapen om tillgänglighet\r\nbör förbättras hos arkitekter, byggherrar, byggingenjörer och beslutsfattare.\r\nPBL-kommittén bör enligt motionärerna i sitt arbete beakta behovet av\r\nskärpta och förtydligade lagkrav.\r\nÄven enligt motion 2004/05:Bo213 (kd) bör lagregleringen av\r\ntillgänglighetsfrågorna ses över. Motionärerna hänvisar till den nationella\r\nhandlingsplanen för handikappolitiken där det bl.a. anges att enkelt\r\navhjälpta hinder för tillgängligheten och användbarheten för personer\r\nmed nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga skall vara avhjälpta före\r\nutgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde\r\noch på befintliga allmänna platser. Denna plan anses dock sakna medel\r\nsom garanterar att tillgänglighetshinder verkligen undanröjs.\r\nMiljöpartiet föreslår i sin partimotion 2004/05:Ub230 yrkande 26 att\r\ndet genomförs en utredning om lagstiftningen i tillgänglighetsfrågor.\r\nI motionen anförs att utredningen skall se över hur och på vilket sätt\r\nen lagstiftning som garanterar en successiv implementering av tillgänglighet\r\nkan införas i Sverige.\r\nI motionerna 2004/05:Bo216 (s) och 2004/05:Bo84 (s) föreslås skärpta\r\nkrav på tillgänglighet och sanktioner för dem som inte uppfyller kraven.\r\nI motionerna anförs bl.a. att arbetet med att förbättra tillgängligheten\r\npå vissa håll inte alls har påbörjats.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo293 (s) tillkommer det fortfarande nya bostadshus\r\noch boendemiljöer med dålig tillgänglighet för personer med funktionshinder.\r\nSom ett exempel nämns bomässan Bo01 i Malmö. Mot denna bakgrund föreslås\r\nförstärkta krav på tillgänglighet i PBL och BVL (yrkande 1), skärpta\r\nkrav på tillgänglighet vid statligt stöd till bomässor (yrkande 2) samt\r\natt sanktioner införs mot byggherrar som inte beaktar kravet på\r\ntillgänglighet (yrkande 3).\r\nEtt särskilt behov av anpassning av kulturlokaler för personer med dolda\r\nhandikapp framhålls i motion 2004/05:Bo241 (s). Motionen tar upp problemen\r\nför personer med dolda handikapp som allergi, epilepsi och stomi. I dag\r\nanses dessa personer begränsas i sin kulturkonsumtion på grund av dåligt\r\nanpassade lokaler.\r\nBostadsutskottet vill inledningsvis framhålla att det sedan länge rått\r\nen bred enighet inom utskottet när det gäller betydelsen av att\r\ntillgänglighetsfrågorna ges stor uppmärksamhet i planeringen och byggandet\r\nav den fysiska miljön. Utskottet delar således motionärernas syn i denna\r\nfråga. Arbetet med att förbättra tillgängligheten måste drivas vidare\r\ntills vi uppnått ett samhälle som kan sägas erbjuda en god tillgänglighet\r\nför hela befolkningen.\r\nUtskottet vill vidare med anledning av motionsförslagen om en skärpning\r\nav regelsystemet om tillgänglighet erinra om att riksdagen fattat beslut\r\nom lagändringar med denna innebörd och att dessa beslut under de senaste\r\nåren konkretiserats i myndighetsföreskrifter. Överväganden om ytterligare\r\nåtgärder inom ramen för byggnadslagstiftningen pågår dessutom genom\r\nPBL-kommitténs arbete.\r\nDen skärpning av kraven i PBL på tillgänglighet och användbarhet som\r\nträdde i kraft den 1 juli 2001 innebär bl.a. en möjlighet att genom\r\nföreskrifter ställa krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet\r\noch användbarhet skall undanröjas i vissa befintliga miljöer (17 kap.\r\n21 a §). Det gäller lokaler dit allmänheten har tillträde och allmänna\r\nplatser. Boverkets föreskrifter och råd till denna bestämmelse trädde\r\ni kraft den 1 december 2003 (BFS 2003:19). Vidare infördes en möjlighet\r\natt genom föreskrifter utfärda mer preciserade krav vad gäller användbarheten\r\nför personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i samband\r\nmed iordningställande och ändring av bl.a. allmänna platser (3 kap. 18\r\n§). Boverkets föreskrifter till denna bestämmelse trädde i kraft den 1\r\noktober 2004 (BFS 2004:15).\r\nI den proposition där förslaget om de ovan beskrivna lagändringarna\r\nlades fram för riksdagen (prop. 2000/01:48) framhölls att de avsedda\r\nåtgärderna bör vara genomförda senast år 2010. Regeringen aviserade\r\näven i detta sammanhang sin avsikt att efter fem år genomföra en\r\nuppföljning av den nya lagstiftningen. Även bostadsutskottet anförde vid\r\nsin beredning av ärendet att det efter en tid finns skäl att följa upp\r\nom utfallet av regelsystemet blivit det avsedda. Utskottet framhöll\r\nvidare att det i detta sammanhang givetvis även kan finnas skäl att\r\ngöra en avstämning mot de synpunkter som förts fram av bl.a.\r\nhandikapporganisationer, fastighetsägare och företrädare för den kommunala\r\nsektorn (bet. 2000/01:BoU5). Regeringen har nyligen givit Boverket i\r\nuppdrag att göra en uppföljning av föreskrifterna om enkelt avhjälpta\r\nhinder mot tillgängligheten. Uppdraget skall redovisas för regeringen\r\nsenast den 15 september 2005.\r\nKraven på den byggda miljöns tillgänglighet och användbarhet för\r\nfunktionshindrade liksom formerna för hur dessa krav skall kunna hävdas\r\nbättre än i dag är också centrala frågor i PBL-kommitténs arbete.\r\nKommitténs direktiv pekar tydligt ut dessa frågor som en viktig utgångspunkt\r\nför översynen av plan- och bygglagstiftningen. Vidare skall kommittén\r\npröva vilka förändringar i lagstiftningen som behövs för en effektiv\r\nkontroll av att samhällskraven på byggnader infrias. Rapporter om brister\r\ni tillgängligheten även i nyproducerade bostadsområden understryker att\r\ndetta kan vara en väl så viktig fråga i arbetet med att uppnå en bättre\r\ntillgänglighet som lagkraven om tillgänglighet i sig. Det hjälper således\r\ninte med aldrig så omfattande lagkrav om sedan dessa bestämmelser glöms\r\nbort i något led i byggprocessen. Det är därför också viktigt att hitta\r\narbetsformer som gör att tillgänglighetsfrågorna beaktas redan på ett\r\ntidigt stadium så att kostsamma ändringsarbeten kan undvikas. Kommitténs\r\nuppgift att belysa handikapporganisationernas inflytande i plan- och\r\nbyggprocessen kan få stor betydelse i detta sammanhang. Som framgått\r\ntidigare i detta betänkande skall PBL-kommittén redovisa resultatet av\r\nsitt arbete senast den 30 juni 2005.\r\nVad gäller den motion som särskilt tar upp behovet av anpassning av\r\nkulturlokaler för personer med dolda handikapp behandlade kulturutskottet\r\nföregående år en motsvarande motion (bet. 2003/04:KrU6). Utskottet\r\nanförde då bl.a. att det krävs en uppföljning och utvärdering inom\r\nkultursektorn för att belysa vad som redan uppnåtts och vilka ytterligare\r\nåtgärder som måste till för att ge de funktionshindrade en tillfredsställande\r\ndelaktighet i kulturen. Kulturutskottet utgick emellertid från att\r\nregeringen lämnar redovisningar i denna fråga utan en särskild begäran\r\nfrån riksdagen.\r\nBostadsutskottet gör bedömningen att frågan om vissa funktionshindrades\r\nmöjlighet att ta del av kulturutbudet endast delvis torde falla inom\r\nbostadsutskottets beredningsområde. Till den del så är fallet kan de\r\novan beskrivna åtgärderna inom ramen för byggnadslagstiftningen givetvis\r\ninnebära förbättringar även för denna grupp. Ett tillfälle för mer\r\nallmänna överväganden i frågor om funktionshindrades möjlighet att ta\r\ndel i olika samhällsaktiviteter kommer att ges i samband med beredningen\r\nav den skrivelse som regeringen avser att lämna till riksdagen i januari\r\n2006 med en redogörelse för arbetet med implementeringen av den nationella\r\nhandlingsplanen för handikappolitiken. Boverket har fått i uppdrag att\r\nsom underlag för denna redogörelse genomföra en omvärldsanalys i syfte\r\natt belysa de processer inom samhällssektorn som påverkar möjligheterna\r\natt uppnå de handikappspolitiska målen.\r\nSom framgått av den ovan lämnade redogörelsen av redan vidtagna och\r\nplanerade åtgärder i syfte att öka tillgängligheten i den byggda miljön\r\ntorde förslagen i de motioner som behandlas i detta avsnitt till stor\r\ndel redan vara tillgodosedda. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet\r\nmotionerna 2004/05:Bo213 (kd), 2004/05:Bo216 (s), 2004/05:Bo241 (s),\r\n2004/05:Bo284 (s), 2004/05:Bo293 (s), 2004/05:Bo303 (kd) yrkande 3 och\r\n2004/05:Ub (mp) yrkande 26.\r\nBehovet av hissar\r\nTvå motioner med olika inriktning tar upp frågor om behovet av hissar\r\ni befintliga bostadshus.\r\nMotion 2004/05:Bo222 (s) tar främst upp de problem som följer av att\r\näldre trevåningshus oftast saknar hiss. Motionärerna anser att det\r\nbehöver genomföras en översyn av åtgärder för att underlätta kvarboende\r\ni detta bostadsbestånd. I denna översyn bör det övervägas åtgärder för\r\natt stimulera installation av hissar i trevånings hyreshus.\r\nI motion 2004/05:Bo204 (m) föreslås att de regler i byggnadslagstiftningen\r\nsom innebär krav på installation av hiss vid inredning av vindslägenheter\r\navskaffas. Motionären anför att hus med exempelvis fyra våningar utan\r\nhiss ofta har rejäla vindsutrymmen m.m. som lämpar sig för ombyggnad\r\ntill lägenheter. Detta hindras emellertid av kravet på installation av\r\nhiss som anses vara ekonomiskt omöjligt att uppfylla.\r\nBostadsutskottet har vid flera tillfällen framhållit att avsaknaden av\r\nhiss är ett stort problem som bl.a. kan omöjliggöra kvarboende för äldre\r\noch rörelsehindrade. En stor del av det äldre bostadsbeståndet med flera\r\nvåningar försågs inte från början med hiss, och kompletteringar i\r\nefterhand har bara kommit till stånd i begränsad utsträckning. Utskottet\r\nanser att tillgänglighet i bostadshus inte bara skall ses som ett\r\nsärintresse för en begränsad del av befolkningen, utan att det i olika\r\ndelar av livets skeden blir en viktig fråga för de flesta. Vikten av en\r\nsådan syn på tillgängligheten kommer också att understrykas av en allt\r\nstörre andel äldre i befolkningen.\r\nDe förändrade krav som ställs på samhället när både antalet och andelen\r\näldre i befolkningen ökar var utgångspunkten för den parlamentariska\r\näldreberedning som i oktober 2003 avlämnade sitt slutbetänkande\r\nÄldrepolitik för framtiden (SOU 2003:91). En av de frågor som har övervägts\r\när hur människors möjligheter att ta ansvar för boende och livsmiljö\r\nunder åldrandet kan förbättras. Beredningen framhöll bl.a. att regeringen\r\nbör analysera behov och möjliga effekter av ekonomiska stimulanser till\r\nbl.a. hissinstallationer i flerfamiljshus. Sådana tillgänglighetsskapande\r\nåtgärder kan både främja självständighet och delaktighet för personer\r\ni hög ålder. I betänkandet framhålls samtidigt att insatserna inte får\r\nbli så begränsade att människor flyttar till bostäder som bara till en\r\nmindre del blivit tillgängliga, t.ex. genom hissinstallationer, men som\r\ninte erbjuder goda möjligheter till kvarboende vid behov av omfattande\r\nvård och omsorg. Betänkandet har under 2004 remissbehandlats. En beredning\r\nav remissvaren pågår för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nFrågan om behovet av ekonomiska stimulanser för hissinstallationer togs\r\nockså upp av Boverket i samband med ett regeringsuppdrag att utreda\r\nbostadsbeståndets underhållsbehov. Boverket föreslog i sin avrapportering\r\nav uppdraget i oktober 2003 i rapporten Bättre koll på underhåll att\r\nett rambegränsat engångsbidrag till hissinstallationer införs. Ett sådant\r\nbidrag har också kunnat utgå under senare delen av föregående år efter\r\nett riksdagsbeslut våren 2004 (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21,\r\nyttr. 2003/04:BoU5y). Däremot ansågs inte det ekonomiska utrymmet medge\r\nen fortsatt bidragsgivning även efter årsskiftet. Bostadsutskottet\r\nframhöll emellertid i samband med beredningen av anslagsfördelningen för\r\nbudgetåret 2005 att utgångspunkten för alla byggnadsåtgärder bör vara\r\natt söka tillgodose ökade krav på tillgänglighet, oavsett om en extra\r\nstimulans för åtgärderna kan utgå eller ej.\r\nMed denna inställning är det givetvis inte aktuellt att överväga förslaget\r\ni m-motionen om att helt avskaffa de regler som kan medföra krav på\r\ninstallation av hiss vid vissa ändringar av byggnader, såsom exempelvis\r\ninredning av vindsvåningar. Denna motion avstyrks således. De åsyftade\r\nkraven återfinns i huvudsak i förordningen (1994:1215) om tekniska\r\negenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVF). De krav som ställs vid ändring\r\nav byggnad är i princip desamma som vid nybyggnad, men hänsyn skall tas\r\ntill ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar (14 §\r\nBVF).\r\nBostadsutskottet är i dagsläget inte berett att göra uttalanden om\r\nmöjligheterna att vidta ytterligare åtgärder för att öka omfattningen av\r\ninstallation av hissar. Den framtida bedömningen av denna fråga kan\r\nkomma att påverkas både av det tillgängliga ekonomiska utrymmet och av\r\nresultaten av de överväganden i tillgänglighetsfrågor som beskrivits i\r\nföregående avsnitt. Motion 2004/05:Bo222 (s) avstyrks av detta skäl.\r\nBostadsanpassningsbidrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\növersyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag,\r\nbostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga, jämför reservation 18 (v,\r\nc, mp).\r\nÖversyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag\r\nI anslutning till de behandlade frågorna om tillgängligheten i boendemiljön\r\ntar utskottet här upp förslag som gäller utformningen och tillämpningen\r\nav lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Enligt denna lag är\r\nkommunerna skyldiga att lämna bidrag till vissa former av anpassning av\r\nbostäder i syfte att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett\r\nsjälvständigt liv i ett eget boende. Utskottet tar först upp ett förslag\r\nom en mer allmän översyn av lagen. Därefter behandlas förslag om bidrag\r\ntill elöverkänsliga.\r\nI motion 2004/05:Bo255 (c) föreslås att en översyn skall göras av lagen\r\nom bostadsanpassningsbidrag. Det anförs i motionen att bl.a. den lagändring\r\nsom genomfördes år 2000 medfört vissa problem. Efter att begreppet\r\nstandardhöjande åtgärder i detta sammanhang togs bort har det enligt\r\nmotionären kunnat utgå omotiverat höga bidrag till vissa åtgärder utifrån\r\noklara riktlinjer. Vidare anförs att en möjlighet för kommunen att\r\nåteranvända hiss vid bidragstagarens död bör införas.\r\nBostadsutskottet lät hösten 2003 som ett led i sitt uppföljningsarbete\r\nriksdagens utredningstjänst göra en genomgång av utveckling och problem\r\ni samband med användningen av bostadsanpassningsbidragen under senare\r\når. Enligt denna genomgång, som till stor del utgick från Boverkets\r\nuppföljning av lagens tillämpning, finns tecken på vissa brister och\r\nproblem i bidragshanteringen. Flertalet av dessa problem tycks emellertid\r\nsnarare ha samband med kommunernas handläggning av bidragsärendena än\r\nmed regelsystemet i sig. Detta är också bakgrunden till att Boverket\r\nunder 2004 har genomfört en omfattande utbildnings- och informationsinsats\r\nav bl.a. de personer som handlägger bidragsfrågorna i kommunerna.\r\nBostadsutskottet instämmer i att villkoren för bostadsanpassningsbidrag\r\nbör ses över vid behov och att även handläggningen av bidragsansökningar\r\nbör ägnas fortsatt uppmärksamhet. Däremot ställer sig utskottet tveksamt\r\ntill delar av den problembeskrivning som finns i den aktuella motionen.\r\nBegreppet standardhöjande åtgärder i den lydelse som lagen hade före\r\nden 1 juli 2000 medförde en rad tolkningsproblem i bidragshanteringen.\r\nDetta avspeglade sig även i riksdagsarbetet genom återkommande\r\nmotionsförslag om en ändring av lagen i denna del.\r\nUtskottet förutsätter att eventuella behov av ytterligare revideringar\r\nav lagens utformning kan övervägas i samband med Boverkets återkommande\r\ntillsynsrapporteringar till regeringen. Motion 2004/05:Bo255 (c) ger\r\ninte utskottet anledning att föreslå ett särskilt tillkännagivande i\r\nfrågan. Motionen avstyrks.\r\nBostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga\r\nEn fråga som under en följd av år återkommit i utskottets beredning av\r\nmotioner från allmänna motionstiden är om bidrag skall utgå för anpassning\r\nav elöverkänsligas bostäder. Även under 2004 års motionstid har motioner\r\nväckts som tar upp denna fråga.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo278 (c) yrkande 4 bör bostadsanpassningsbidrag\r\nutgå för s.k. elsanering av elöverkänsligas bostäder. Motionärerna anser\r\natt elöverkänslighet är en handikapp som bör ge rätt till samma stöd\r\nsom andra handikappgrupper tillerkänns. Motsvarande förslag läggs fram\r\ni motion 2004/05:So506 (c) yrkande 6.\r\nDe två nu aktuella motionerna motsvarar helt två av de motioner som\r\nutskottet behandlade föregående år (2003/04:BoU6). Utskottet anförde då\r\nföljande.\r\nSom konstateras i en av motionerna är rättsläget för närvarande sådant\r\natt kommunerna inte kan anses vara skyldiga att lämna bostadsanpassningsbidrag\r\nför s.k. elsanering. Däremot har det i vissa fall förekommit att kommuner\r\npå frivillig basis givit bidrag för detta ändamål. Tolkningen av rättsläget\r\ni den aktuella frågan framgår bl.a. av Boverkets handbok för\r\nbostadsanpassningsbidraget. Till grund för den redovisade uppfattningen hänvisar\r\nverket till ett yttrande och en rapport från Socialstyrelsen och ett\r\navgörande i kammarrätten. Socialstyrelsen har bl.a. anfört att kunskapsläget\r\ni den aktuella frågan är sådant att belagda samband saknas mellan\r\nexponering för elektriska och magnetiska fält i bostaden och de symtom\r\nsom åberopats vid ansökan om bidrag. Även i kammarrättens avgörande i\r\nett överklagat ärende hänvisas till att det inte var klarlagt att det\r\nfinns tillräckligt samband mellan det åberopade funktionshindret och de\r\navsedda anpassningsåtgärderna.\r\nBostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motionsförslag\r\nom bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga och då framhållit att\r\nutskottet inte bör uttala sig i frågan om bostadsanpassningsbidragslagens\r\ntillämpning i en viss typ av ärenden. Utskottet har också framfört\r\nuppfattningen att det är önskvärt med en över landet enhetlig tillämpning\r\nav bidragsärenden. Det grundläggande problemet i sammanhanget står\r\nemellertid att finna i att det fortfarande, trots ett mångårigt forsknings-\r\noch utredningsarbete, saknas en samsyn om de huvudsakliga orsakerna\r\ntill elöverkänslighetsproblemen. På samma sätt finns fortfarande en\r\nbetydande osäkerhet om hur man bäst skall komma till rätta med problemet\r\noch om den typ av åtgärder som kan innefattas i begreppet elsanering\r\nalltid är den bästa lösningen.\r\nBostadsutskottet tvingas konstatera att något egentligt genombrott i\r\nforskningsläget på det aktuella området fortfarande inte kan anses ha\r\ngjorts. De berörda myndigheterna har inte heller ändrat sin uppfattning\r\ni frågan. Utskottet vidhåller därför sitt tidigare redovisade\r\nställningstagande när det gäller den fråga som tas upp i de aktuella motionerna.\r\nDet kan således inte anses vara lämpligt att riksdagen uttalar hur\r\nbostadsanpassningsbidragslagens bestämmelser skall tolkas i den aktuella\r\nfrågan. Bostadsutskottet förutsätter emellertid att de berörda myndigheterna\r\nföljer det pågående forsknings- och utredningsarbetet och aktualiserar\r\ntillämpningen av bidragsreglerna så snart som det framkommer resultat\r\nsom motiverar detta.\r\nUnder det senast året har inget framkommit som föranleder ett ändrat\r\nställningstagande från bostadsutskottet. De aktuella motionerna avstyrks.\r\n\r\nByggforskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om byggforskning.\r\nJämför reservationerna 19 (kd, c) och 20 (fp).\r\nEtt antal motioner tar upp frågeställningar som gäller forskningen inom\r\nbygg- och bostadssektorn, både vad avser villkoren för forskningen och\r\nbehovet av satsningar på forskning med viss bestämd inriktning.\r\nMotion 2004/05:Bo299 (kd) tar sin utgångspunkt i en beskrivning av\r\nsamhällsbyggnads- och byggsektorns komplexitet och betydelse för den\r\nsvenska samhällsekonomin i vid bemärkelse. Det framhålls bl.a. att staten\r\nhar en viktig roll i samhällbyggnadssektorn. De statliga anslagen till\r\nforskning och utveckling inom sektorn uppges dock ha minskat från\r\n1990-talets början. Vidare framhålls att forskare i samhällsbyggnadsfrågor\r\ni alltför hög grad är hänvisade till forskningsfinansiären Formas och\r\nhar svårt att få stöd från Vinnova, även för projekt som borde falla\r\ninom Vinnovas ansvarsområden. Ett ytterligare problem som beskrivs i\r\nmotionen är en otydlighet i finansieringssystemet vad gäller anslag\r\nfrån EU och villkoren för s.k. medfinansiering av EU-projekt.\r\nMot denna bakgrund läggs fyra förslag fram om tillkännagivanden från\r\nriksdagen. Det gäller behovet av att stärka samverkan mellan de\r\nforskningsfinansierande organen och samhällsbyggnadssektorn (yrkande 1),\r\natt byggsektorn måste bättre ges samma möjligheter som andra industrisektorer\r\ntill stöd för innovationsinriktad forskning och utveckling (yrkande 2),\r\nbehovet av bättre förutsättningar för svenska forskares medverkan i\r\nEU-program och andra internationella forum (yrkande 3) samt behovet av\r\nen förbättrad koordinering av svenska forsknings- och finansieringsprogram\r\nmed EU:s ramverk för forskning (yrkande 4).\r\nI motion 2004/05:Bo308 (fp) yrkande 13 framhålls ett antal forskningsområden\r\nmed inriktning på boende och boendemiljö som är särskilt angelägna. Det\r\ngäller forskning om hälsovådliga ämnen i byggmaterial, sambandet mellan\r\ngröna miljöer och hälsa, trygga stadsmiljöer, buller samt om ventilationssystem\r\noch partiklar i luft. Vidare framhålls att en forskarskola bör inrättas\r\ninom området god boendemiljö. Avslutningsvis erinrar motionärerna om\r\nsin uppfattning att Formas bör avvecklas, dock utan att de externa\r\nforskningsmedlen för bostadssektorn minskar.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ66 (fp) yrkande 14 behöver det genomföras en\r\nutvärdering av hur forskningsmedel från Formas m.fl. organ fördelas.\r\nSärskilt framhålls att resurserna till forskning om inomhusmiljön behöver\r\nses över.\r\nI motion 2004/05:Bo224 (kd) föreslås att ett uppdrag ges till Boverket\r\natt inom Bygga-bo-dialogen verka för forskning och utveckling för en\r\nökad användning av växtfibrer i byggproduktionen. Motionären framhåller\r\nfördelarna med bl.a. växtfiberarmerade kompositmaterial. Vidare anförs\r\natt det inom landet finns en betydande kunskap på detta område som bör\r\ntas till vara.\r\nRiksdagen bör enligt förslaget i motion 2004/05:Bo319 (s) uttala sig\r\nför att en strategi för forskning om betongbyggande utarbetas. Motionärerna\r\npekar på betongbyggandets stora betydelse för samhällets utveckling och\r\nframhåller att klimatförändringar och andra faktorer ställer krav på ny\r\nkunskap.\r\nEn större omläggning i den forskningsfinansierande organisationen\r\ngenomfördes efter beslut av riksdagen år 2000. För forskningen inom områden\r\nmed särskilt intresse för bostadsutskottet innebar detta bl.a. att\r\nByggforskningsrådet avvecklades. I stället bildades Formas (Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhällsbyggande) genom en sammanslagning\r\nav Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Byggforskningsrådet och delar\r\nav Naturvårdsverkets forskning.\r\nFör bostadsutskottets del innebar omläggningen bl.a. att frågan om anslag\r\ntill forskningen på området inte längre ligger inom utskottets\r\nberedningsområde. Förslag om anslaget för verksamheten vid Formas bereds\r\ninom riksdagen av miljö- och jordbruksutskottet. Detta innebär givetvis\r\ninte att bostadsutskottet är förhindrat att ha en uppfattning om nivån\r\npå den statliga satsningen på forskning och utveckling inom bygg- och\r\nbostadssektorn eller om avvägningen mellan dessa insatser och de insatser\r\nsom sektorn själv bör svara för.\r\nDe aktuella motionerna tar upp ett flertal frågeställningar om\r\nbyggforskningens villkor och inriktning. Det gäller anslagsutvecklingen inom\r\nbyggforskningen, ansvarsfördelningen mellan olika forskningsfinansiärer,\r\nmöjligheten till EU-finansiering, behovet av samverkan mellan forskare\r\noch byggsektorn i övrigt samt behovet av forskarutbildning. Vidare läggs\r\ndet fram förslag om att riksdagen skall peka ut vissa forskningsområden\r\noch forskningsinsatser på området som särskilt angelägna. På ett mer\r\növergripande plan kan utskottet instämma i flera av de synpunkter som\r\npresenteras. Det gäller exempelvis behovet av att stärka samverkan mellan\r\nde forskningsfinansierande organen och samhällsbyggnadssektorn samt\r\nbehovet av samverkan mellan olika forskningsfinansierande organ. Utskottet\r\nredovisade sin syn i dessa frågor redan i samband med riksdagsbeslutet\r\nom en ny forskningsfinansierande organisation (1999/2000:BoU7y). I detta\r\nsammanhang framhölls också vikten av att forskningsinsatser inte hamnar\r\ni ett vakuum mellan olika finansiärer.\r\nInte heller i frågan om behovet av insatser inom särskilda forskningsområden\r\nhar utskottet några egentliga invändningar. Bostadsutskottet har för\r\nsin del vid flera tillfällen exempelvis framhållit behovet av en\r\ntillräcklig kunskapsuppbyggnad i frågor om inomhusmiljön. När det däremot\r\ngäller direkta ställningstaganden till mycket snäva forskningsområden\r\neller till enskilda forskningsprojekt ligger man inom ett område som\r\nbör överlåtas till de forskningsfinansierande organen. Utskottet avstår\r\nfrån att ta ställning till om några av de nu aktuella motionsförslagen\r\nhelt kan anses falla utanför de frågor som riksdagen bör ta ställning\r\ntill. I varje fall anser sig utskottet inte ha tillräcklig kunskap om\r\ndet faktiska forskningsbehovet på flera av de områden som utpekas i\r\nmotioner.\r\nRiksdagens ställningstagande i mer principiella forskningspolitiska\r\nfrågor sker i allmänhet i samband med att regeringen lägger fram en\r\nstörre forskningspolitisk proposition. Detta sker normalt en gång per\r\nmandatperiod. Regeringen har aviserat sin avsikt att lägga fram en ny\r\nforskningspolitisk proposition i slutet av innevarande månad. Denna\r\nproposition kan givetvis ge underlag för närmare ställningstaganden\r\ntill vissa av de i motionerna behandlade frågorna.\r\nBostadsutskottet avser att på olika sätt följa utvecklingen inom\r\nbyggforskningens område efter den omorganisation som genomfördes år 2000.\r\nUtskottet har också pekat ut denna fråga som ett möjligt område för\r\nkommande uppföljningsinsatser från utskottets sida.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Ansvarsfrågor i byggandet, punkt 1 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo272\r\nyrkande 1 och avslår motion 2004/05:Bo272 yrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nEn lång rad undersökningar har visat på stora brister i vårt byggnadsbestånd\r\nvad gäller inomhusmiljön med bl.a. fuktproblem, dålig ventilation och\r\ndåligt ljudklimat. Bristerna i innemiljö resulterar framför allt i att\r\nde boendes hälsa riskeras. En ökande andel barn med allergier och annan\r\növerkänslighet är ett av tecknen på detta förhållande. För att i efterhand\r\nåtgärda byggfel och en dålig inomhusmiljö krävs ofta komplicerade\r\nreparationer som dessutom kan resultera i ökade boendekostnader. Det finns\r\nsåledes all anledning att utforma byggprocessen så att riskerna för\r\nbyggfel minimeras. Den kanske viktigaste frågan för att stävja slarv\r\noch brister i byggandet är att ansvaret i byggprocessen blir tydligare\r\nän vad som är fallet i dag. Jag ställer mig mot denna bakgrund bakom\r\nförslaget i motion 2004/05:Bo272 (mp) yrkande 1 om att en utredning bör\r\ngenomföras för att klarlägga hur byggsektorn uppfyller sitt producentansvar.\r\nEn tydlig utformning av såväl produkt- som producentansvaret kan bl.a.\r\nförväntas resultera i en stärkt kvalitetssäkring av bostäder, förskolor,\r\nskolor och äldreboenden.\r\nVad jag ovan anfört med anledning av motion 2004/05:Bo272 (mp) yrkande\r\n1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Ansvarsfrågor i byggandet, punkt 1 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo272\r\nyrkandena 1-3.\r\nStällningstagande\r\nI motion 2004/05:Bo272 (mp) diskuteras ansvarsförhållandena inom\r\nbyggsektorn. Brister och oklarheter på detta område har bidragit till\r\nständigt återkommande byggskandaler och rapporter om byggfusk. Tunnelbygget\r\ngenom Hallandsåsen och fuktskandalen i Södra Hammarbyhamnen är bara två\r\nbland många fall under de senaste åren.\r\nGrunden till problemen står bl.a. att finna i oklarheter när det gäller\r\nhelhetsansvaret för en byggnation och det alltför begränsade producentansvaret\r\npå området. Byggbranschen utmärker sig genom att det finns flera aktörer\r\ni ett projekt. Byggherren anlitar arkitekt, entreprenör och underentreprenörer\r\nsom tar byggmaterialet från olika firmor. Alla dessa aktörer har givetvis\r\nett ansvar bl.a. för att material svarar mot miljökraven. Ofta finns\r\ndet emellertid olika uppfattningar om hur ansvaret är fördelat dem\r\nemellan, särskilt när byggfel upptäcks i ett senare skede.\r\nInom byggbranschen används olika slags entreprenadformer. Ansvarsförhållandena\r\nskiljer sig åt beroende på om byggherren använder sig av en totalentreprenad\r\neller om flera olika entreprenörer är inblandade. Det viktiga är emellertid\r\natt det är klart vem som har helhetsansvaret för att byggprojekt utförs\r\npå ett riktigt sätt så att bl.a. ett miljö- och hälsofarligt utförande\r\nkan undvikas. Problemet är att byggherren i dag ofta inte har de kunskaper,\r\ninom bl.a. miljöområdet, som ett producentansvar kräver.\r\nJag anser att en utredning bör genomföras som klarlägger hur byggsektorn\r\nklarar dagens frivilliga producentansvar och överväger formerna för en\r\ntydligare lagreglering på detta område. En viktig fråga för utredningen\r\när också att överväga hur en tydlig reglering för en helhetsansvarig\r\naktör för varje byggprojekt kan utformas. Huvudsyftet med en lagreglering\r\när att det över huvud taget inte skall komma in miljöfarligt material\r\ni en byggnad. En viktig fråga är därför också att överväga regleringen\r\nav vilket material som kan tillåtas och vilka krav som skall ställas på\r\nentreprenörernas miljöpolicy.\r\nVad jag anfört ovan bör riksdagen med bifall till motion 2004/05:Bo272\r\n(mp) tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Hästgårdar, punkt 2 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2004/05:Bo220 och avslår motion 2004/05:Bo254.\r\nStällningstagande\r\nI dag har vi genom olika lagar ett mycket starkt skydd för rätten att\r\ninte bli utsatt för störningar eller för något som kan vara hälsofarligt.\r\nDet är bra att individers rättigheter på detta sätt skyddas. Däremot\r\nkan det ibland finnas skäl att mer förutsättningslöst pröva vad som\r\nverkligen skall betraktas som störande i det enskilda fallet. Vad som\r\nupplevs som störande kan variera starkt mellan olika individer och\r\nvariationerna för vad som bör betraktas som hälsofara kan vara mycket\r\nstora när det exempelvis gäller allergier.\r\nRisken för allergier är ett argument som i hög grad påverkar planeringen\r\nav bebyggelse. När bostäder byggs i närheten av ett häststall och en\r\nhästallergiker flyttar in förekommer det att stallet anmäls som en\r\nhälsofara och tvingas att stänga. För att undvika att sådana situationer\r\nuppkommer väljer kommunerna ofta att neka bygglov till nya bostäder i\r\nnärheten av häststall. Det fråntar å andra sidan dem som vill bo nära\r\nhästar möjligheten att välja vad de själva upplever som en god boendemiljö.\r\n\r\nKommunernas agerande i plan- och bygglovsärenden med intressen både för\r\nhästhållning och bostäder utgår till stor del från de riktlinjer som\r\nBoverket och Socialstyrelsen upprättat för nybyggnation i närhet av\r\nbefintliga hästgårdar. Myndigheterna har försökt etablera principen att\r\nett skyddsavstånd mellan stallar och bostäder på minst 200 meter skall\r\ngälla även i lantliga miljöer. Rättsfallen ger emellertid inte något\r\nentydigt besked hur plan- och bygglovsärenden skall bedömas i dessa\r\nfall.\r\nDe beskrivna förhållandena har givit upphov till en ohållbar situation.\r\nSamtidigt som efterfrågan på att köpa hästgårdar på många håll är mycket\r\ngod, motverkar eller förhindrar lagstiftning och myndighetsutövning\r\nnybebyggelse i närheten av befintliga hästgårdar. Nuvarande lagstiftning\r\noch regelverk behöver därför ses över. En rimlig utgångspunkt för\r\növersynen bör vara att man även fortsättningsvis skall vara restriktiv\r\nnär det gäller att uppföra nya hästanläggningar i direkt anslutning\r\ntill befintlig bebyggelse. När det däremot gäller uppförande av ny\r\nbebyggelse i anslutning till befintliga hästgårdar bör såväl miljöbalken\r\nsom Boverkets och Socialstyrelsens riktlinjer ändras så att sådan\r\nbebyggelse underlättas.\r\nI översynsarbetet är det också viktigt att äganderätten skyddas och\r\nstärks så att inga framtida skadeståndskrav kan riktas mot den som är\r\nägare av den befintliga hästgården. Den allmänna rättsuppfattningen vid\r\nsådana konflikter utgår från principen att den som kom först till platsen\r\nockså har rätt att vara kvar. Denna enkla regel borde även vara användbar\r\ni andra typer av konflikter där värderingen av en störning varierar\r\nmellan olika individer. Detta borde framför allt gälla när det inte\r\nfinns någon tydlig objektiv hälsofara, utan bara ett upplevt obehag.\r\nVad vi ovan anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Det innebär ett delvis bifall till motion 2004/05:Bo220 (m) och\r\natt också vad som förordats i motion 2004/05:Bo254 (s) i huvudsak blir\r\ntillgodosett.\r\n\r\n\r\n4.      God bebyggd miljö, punkt 4 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ66\r\nyrkande 16 och 2004/05:Bo308 yrkandena 4 och 12 samt avslår motion\r\n2004/05:Bo235 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nMiljömålet God bebyggd miljö har stor betydelse både för inomhusmiljön\r\noch den yttre miljön. Det borde vara en självklarhet att detta mål skall\r\ngälla för hela landet och inte bara för stad och tätort. Det är därför\r\nolyckligt att det i dag finns flera delmål som i huvudsak är inriktade\r\npå förhållandena i tätorterna. Även om problembilden när det gäller\r\nframför allt den yttre miljön troligen är större i många tätorter än på\r\nlandsbygden finns det all anledning att inkludera också landsbygdens\r\nyttre miljö i miljömålsarbetet.\r\nDet finns i dag tio delmål inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.\r\nVi ställer oss bakom den syn på behovet av att utveckla dessa delmål\r\noch formulera ett nytt delmål som redovisas i motion 2004/05:Bo308 (fp).\r\nI korthet behöver följande åtgärder vidtas vad gäller de delmål som\r\nfaller inom bostadsutskottets beredningsområde:\r\nDelmål 1 om fysisk planering och samhällsbyggande: Detta delmål får\r\ninte automatiskt innebära att en förtätning av boendet eftersträvas.\r\nDet måste vara individernas definition av vad de anser vara god boendemiljö\r\nsom styr om samhället skall gå mot en förtätning av tätorterna. Delmålet\r\nbör vidare ta fasta på åtgärder för en god infrastruktur och en utfasning\r\nav användningen av fossila bränslen för transportsektorn. Den biologiska\r\nmångfalden och grön- och vattenområden i tätorterna behöver utvecklas.\r\nDet är också viktigt med ett bättre planeringssystem för dessa frågor\r\nsom även inkluderar tätortsnära landsbygd. I arbetet med frågor om\r\nändamålsenlig bebyggelse måste olika säkerhetsaspekter beaktas, bl.a.\r\nfrågor om skydd mot översvämningar. Även frågor om stadsplanering för\r\ntrygga miljöer när det gäller skydd mot brott måste uppmärksammas i\r\nhögre grad.\r\nDelmål 2 om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Det är viktigt att\r\ndetta delmål inte leder till en alltför statisk syn på stadslandskapet.\r\nKulturhistoriska värden måste skyddas men samtidigt måste stadens\r\nlandskap få förändras i syfte att även tillgodose en förstärkning av de\r\nestetiska värdena. Det är också viktigt att man i målet inkluderar inte\r\nbara bevarandet av miljöer utan också bevarandet av miljöernas historia\r\noch att man sprider denna kunskap till berörda parter.\r\nDelmål 3 om trafikbuller: Det är nödvändigt att framhålla de statliga\r\nverkens - bl.a. Banverkets och Vägverkets - ansvar för att uppsatta mål\r\nkan nås inom den uppsatta tidsramen.\r\nDelmål 7 om energianvändning i byggnader: En skärpt formulering av målet\r\nbör eftersträvas när det gäller energiförbrukning. Det gäller framför\r\nallt att tydliggöra ett mål som inte bara tar fasta på energibesparing\r\nutan också avser en minskning av bostadssektorns utsläpp av växthusgaser.\r\nVi anser att Sverige bör ha som mål att bostadssektorn minskar sitt\r\nbidrag till koldioxidutsläppen med 50 % till 2025 i förhållande till\r\nutsläppen 1995 och med 80 % till 2050.\r\nDelmål 8 om god inomhusmiljö: Detta är ett av de viktigaste delmålen\r\ninom miljömålet God bebyggd miljö. Vår syn på behovet av en utveckling\r\nav målet redovisas emellertid i annat sammanhang.\r\nBehovet av nya delmål: Ett nytt delmål som rör barns miljö bör utarbetas\r\noch ges rubriken Offentliga lokaler där barn vistas stadigvarande skall\r\nej orsaka vare sig kortsiktiga eller långsiktiga hälsoproblem. Det bör\r\nankomma på regeringen att definiera mätbara mål för detta nya delmål.\r\nVad\r\nvi ovan anfört om behovet av utvecklade delmål under miljökvalitetsmålet\r\nGod bebyggd miljö bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      God bebyggd miljö, punkt 4 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ66\r\nyrkande 16, 2004/05:Bo235 yrkande 7 och 2004/05:Bo308 yrkandena 4 och\r\n12.\r\nStällningstagande\r\nI dagens samhälle utgör ohälsan ett av de allvarligaste problemen.\r\nStatens kostnader för ohälsan beräknas motsvara 4-5 % av BNP. Det verkligt\r\nallvarliga är emellertid det dagliga lidande som många människor utsätts\r\nför. Det kan handla om den negativa påverkan av buller, magnetiska och\r\nelektriska fält, radon samt föroreningar från källor i såväl ute- som\r\ninnemiljön. Ett ökande antal barnallergier är ett av många tecken på\r\natt det inte står rätt till.\r\nOhälsan har givetvis många orsaker men jag anser att en stor del av\r\nförklaringen står att finna i vår boendemiljö. En god boendemiljö är\r\ndärför en avgörande faktor för människors välbefinnande och livskvalitet.\r\nJag anser att regeringen hittills inte ägnat detta förhållande tillräcklig\r\nuppmärksamhet. Det är nödvändigt att nu vidga debatten om ohälsan och\r\nutforma ett åtgärdsprogram med en så bred inriktning att ett helhetsgrepp\r\nkan tas om problemen.\r\nEtt första steg i ett sådant arbete bör vara att utarbeta en nationell\r\nhandlingsplan inriktad på boende och hälsa som skall analysera omfattningen\r\nav och orsakerna till ohälsan, men framför allt ge konkreta förslag\r\ntill förbättringar.\r\nUtöver arbetet med den nationella handlingsplanen för en bättre boendemiljö\r\nbör givetvis även miljömålsarbetet med att utveckla de 15 miljökvalitetsmålen\r\ndrivas vidare och intensifieras. I två fp-motioner föreslås en rad\r\nåtgärder som gäller delmålen inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.\r\nJag ansluter mig i dessa frågor till ställningstagandet i den ovan\r\nredovisade reservationen (fp) med rubriken God bebyggd miljö.\r\nSammanfattningsvis anser jag således att riksdagen med bifall till\r\nförslagen i Centerpartiets partimotion 2004/05:Bo235 yrkande 7 samt\r\nmotionerna 2003/04:MJ66 (fp) yrkande 16 och 2004/05:Bo308 (fp) yrkandena\r\n4 och 12 bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som ovan\r\nanförts.\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Allergiframkallande ämnen i byggprodukter, punkt 5 (fp, c)\r\nav Nina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo308\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nEnligt Byggnadsmiljöutredningen befinner vi oss inomhus ca 90 % av vår\r\ntid. En god inomhusmiljö är därför av största vikt både för vår hälsa\r\noch för vårt välbefinnande. Tyvärr är detta långtifrån alltid fallet.\r\nAlltför ofta kommer rapporter om hus som drabbats av mögelskador och om\r\nbyggmaterial som innehåller farliga kemikalier.\r\nDet behöver vidtas åtgärder inom flera områden för att skapa bättre\r\ngarantier för att den tillkommande bebyggelsen skall bestå av friska\r\nhus. Huvudansvaret för utvecklingen måste ligga hos byggare och tillverkare\r\nav byggmaterial, men det krävs också tydligt formulerade krav från\r\nsamhällets sida. Ett arbete som är viktigt i detta sammanhang är skapandet\r\nav en ny europeisk kemikaliepolitik (REACH). Det är nödvändigt att REACH\r\nnu verkligen blir ett effektivt verktyg för kunskap om och krav på\r\nkemikalier. Sverige måste därför vara drivande för att ett antal viktiga\r\nprinciper skall inkluderas i arbetet. Det gäller bl.a. principen att\r\nkunskap om kemikalier och deras effekter skall föras vidare till varje\r\nled i produkt- och produktionskedjan.\r\nI nuläget finns det ett antal kemikalier, bl.a. polymerer, som inte\r\ningår i REACH. Det är viktigt att grundläggande kunskap kring\r\nsäkerhetsaspekter tas fram om de polymerer som är relevanta i byggbranschen.\r\nPolymerer i sig är sällan hälsovådliga utan riskerna uppkommer snarare\r\ngenom samverkan med fukt, ålder och angrepp från t.ex. svamp och mögel.\r\nFukt i byggnader är också en viktig orsak till att byggnadsrelaterade\r\nallergier har blivit allt vanligare. Det blir allt tydligare att emissioner\r\nav specifika kemikalier såsom formaldehyd och ftalater kan orsaka allergi\r\noch astma.\r\nVi anser att regeringen bör ta fram en tydlig strategi mot allergiframkallande\r\n(sensibiliserande) ämnen i byggnadsmaterial. Denna strategi skall inte\r\nbara innefatta lagstiftningsåtgärder utan även kartläggningar av de\r\nolika ämnen som kan förorsaka allergier. Den kunskap som kommer fram\r\ngenom REACH-arbetet bör givetvis vara en viktig utgångspunkt för\r\nutvecklandet av en svensk strategi på området.\r\nDet vi nu med anledning av motion 2004/05:Bo308 (fp) yrkande 1 anfört\r\nom allergiframkallande ämnen i byggmaterial bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n7.      Radon i bostäder, punkt 6 (fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Nina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och\r\nRigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ498\r\nyrkande 42 och 2004/05:Bo308 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRadon i bostäder står för den klart största andelen av den joniserande\r\nstrålning som svenska folket utsätts för. Radon är också efter rökning\r\nden främsta orsaken till lungcancer i Sverige. Omkring vart sjunde fall\r\nav lungcancer beror på överexponering av radon enligt en undersökning\r\nvid Karolinska Institutet.\r\nDet är mot denna bakgrund som riksdagen i miljömålsarbetet har fastställt\r\nett delmål för hur radonhalten i skolor, förskolor och bostäder successivt\r\nskall sänkas. Enligt en rapport från Miljömålsrådet föregående år är\r\ndet emellertid osannolikt att de uppsatta målen kommer att nås. Det kan\r\nsåledes konstateras att de åtgärder som nu genomförs inte är tillräckliga.\r\nFramför allt utförs inte radonmätningar i tillräcklig omfattning.\r\nRegeringen bör mot denna bakgrund uppmanas att snarast återkomma till\r\nriksdagen med en redogörelse för vilka ytterligare åtgärder som bör\r\nvidtas för att målen om minskad radonhalt i bostäder skall kunna nås.\r\nVidare bör regeringen undersöka vilka metoder som kan användas för att\r\nstärka konsumentskyddet när det gäller bostäder och radon. Det bör bl.\r\na. bli möjligt för den som bor i en lägenhet eller som avser att köpa\r\nett hus att få information om radonhalten i bostaden överstiger\r\ngränsvärdena. Regeringen bör också verka för ökade informationssatsningar\r\npå området.\r\nVad vi ovan anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Det innebär också ett bifall till motionerna 2004/05:MJ498 (kd)\r\nyrkande 42 och 2004/05:Bo308 (fp) yrkande 3.\r\n\r\n\r\n8.      Energihushållning, punkt 10 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N309\r\nyrkande 12, 2004/05:Bo214 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Bo228.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet energipolitiska omställningsprogrammet har hittills visat ett magert\r\nresultat. Det krävs nu kraftfulla åtgärder inom alla sektorer. Bostadssektorn\r\nstår för en stor del av den sammanlagda energiförbrukningen och\r\nsparpotentialen är fortfarande hög. Särskilt vid nyproduktion, men även i\r\nsamband med ombyggnad, är det viktigt att denna potential tas till vara.\r\nDet kommer emellertid rapporter som tyder på att det inte längre pågår\r\nen utveckling mot energisnålare hus. I en studie som gjorts på Chalmers\r\ntekniska högskola slås det fast att vi inte bygger mer energisnåla hus\r\nnu än vad vi gjorde tidigare.\r\nDenna brist på utveckling inom byggsektorn kan ha flera orsaker.\r\nInformationen och kunskapsspridningen om kostnads- och energieffektiva\r\nlösningar kan säkert förbättras i flera avseenden. Det finns åtskilliga\r\nexempel på projekt där en god ekonomi kunnat kombineras med byggnadstekniska\r\nlösningar som leder fram till en mycket låg energiförbrukning. Kunskapen\r\nom dessa lösningar måste ges stor spridning så att de kommer till allmän\r\nanvändning.\r\nFörklaringen till frånvaron av utveckling står sannolikt också att finna\r\ni bristande ekonomiska incitament eller otydliga byggkrav från samhällets\r\nsida. Det finns därför skäl att överväga formerna för sådana incitament.\r\nExempelvis får inte skattereglerna motverka energieffektiva lösningar.\r\nByggreglerna bör också ses över i syfte att lyfta fram byggnadsteknik\r\nsom leder till en bättre energihushållning.\r\nVad vi nu anfört med anledning av motion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 12\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att\r\näven övriga motioner som behandlas i detta avsnitt delvis får anses bli\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n9.      Energihushållning, punkt 10 (kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N309\r\nyrkande 12, 2004/05:Bo214 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Bo228.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI en studie som gjorts på Chalmers tekniska högskola slås det fast att\r\nvi inte bygger mer energisnåla hus nu än vad vi gjorde tidigare. Snarare\r\ntycks utvecklingen gå åt motsatt håll. Det finns emellertid glädjande\r\nundantag i form av projekt där man har lyckats bygga energisnåla hus\r\ntill i stort sett samma kostnad som för ett vanligt bygge. Som föreslås\r\ni motion 2004/05:N309 (fp) måste denna typ av projekt få uppmuntran,\r\noch kunskap om byggmetoder m.m. bör spridas till fler entreprenörer.\r\nVidare bör, i enlighet med förslaget i motion 2004/05:Bo228 (s), en\r\ndialog om metoder för energisnålt byggande snarast initieras mellan\r\nberörda parter. Ett samarbete bör komma till stånd med bl.a. företrädare\r\nför byggbranschen, fastighetsägarna och SABO i syfte att sektorn på ett\r\nbättre sätt än hittills skall ta ansvar för att minska energiförbrukningen\r\ni flerfamiljshus.\r\nJag anser också att riksdagen bör uttala sig enligt de två förslag som\r\nläggs fram i motion 2004/05:Bo214 (kd). Det finns således ett behov av\r\natt i energispararbetet i högre grad lyfta fram värmeutjämningens\r\nbetydelse. Regeringen bör ge tydliga direktiv till myndigheterna att\r\nvärmeutjämning bör ses som en viktig faktor i energieffektiviseringsarbetet.\r\nDet finns också anledning att följa upp implementeringen av EU:s\r\nenergidirektiv så att effektiviseringsarbetet verkligen bedrivs effektivt.\r\nRegeringen bör därför till riksdagen årligen återkomma med en rapport\r\nom detta arbete.\r\nVad jag ovan anfört med anledning av motionerna 2004/05:Bo214 (kd),\r\n2004/05:Bo228 (s) och 2004/05:N309 (fp) yrkande 12 bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n10.     Direktverkande elvärme, punkt 11 - motiveringen (m, fp)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Peter Danielsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp) och Carl-Erik Skårman (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de aktuella motionerna med förslag om ett förbud mot\r\ndirektverkande elvärme entydigt bör avvisas av riksdagen. Det bör vara\r\nmöjligt att välja uppvärmningsform utan denna typ av statliga restriktioner.\r\nElenergi produceras i huvudsak inom landet. Denna produktion - genom\r\nvattenkraft och kärnkraft - ger dessutom i förhållande till andra\r\nenergiformer en miljömässigt mindre belastning.\r\nDet bör således stå den enskilde fastighetsägaren fritt att ta ställning\r\ntill om eluppvärmning är den bästa lösningen i det enskilda fallet,\r\noavsett om det är frågan om s.k. direktverkande elvärme eller en elpanna\r\nmed exempelvis vattenburen värmedistribution. Det kan i sammanhanget\r\nframhållas att Boverket i sin analys av konsekvenserna av ett förbud\r\nkonstaterat att det varken är miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart\r\nmed ett förbud mot direktverkande elvärme.\r\nMed hänvisning till ovanstående motivering bör riksdagen avslå motion\r\n2004/05:MJ507 (c) yrkande 12.\r\n\r\n\r\n\r\n11.     Direktverkande elvärme, punkt 11 (v, c, mp)\r\nav Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c), Sten Lundström (v) och Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ507\r\nyrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nElektricitet är en högkvalitativ energi som bör användas på bästa sätt.\r\nDet är mot den bakgrunden oroande att mer än 40 % av Sveriges producerade\r\nelenergi används till uppvärmning och luftkonditionering av bostäder\r\noch lokaler.\r\nI en- och tvåbostadshus är det fortfarande möjligt att installera\r\ndirektverkande elvärme om byggnaden har särskilt goda energiegenskaper.\r\nDet gäller för såväl nybyggnation som ombyggnation. Det är emellertid\r\nuppenbart att elanvändningen för uppvärmningsändamål måste minska\r\nkraftigt. Ett tungt vägande skäl är givetvis att kärnkraften skall avvecklas,\r\nmen huvudskälet är att elenergin skall användas i mer tekniskt\r\nkomplicerade sammanhang än uppvärmning. Ett första viktigt steg för att\r\nsuccessivt minska elanvändningen inom bostadssektorn är att hindra att\r\nytterligare bostäder förses med uppvärmningssystem som inte relativt\r\nenkelt kan konverteras till användning av miljövänliga värmekällor.\r\nAnvändningen av direktverkande elvärme förhindrar eller försvårar\r\npåtagligt en sådan omställning.\r\nRiksdagen har de senaste åren avslagit motionsförslag om att införa ett\r\nförbud mot direktverkande elvärme med hänvisning till ett regeringsuppdrag\r\ntill Boverket att genomföra en analys av konsekvenserna av ett sådant\r\nförbud. Detta uppdrag avrapporterades hösten 2003. Riksdagen bör därför\r\nbegära att regeringen snarast lägger fram ett förslag om att ta bort\r\ndirektverkande eluppvärmning som uppvärmningsalternativ. Detta bör gälla\r\nbåde vid nybyggnation och vid större ombyggnationer. Enstaka fritidshus\r\nbör fortfarande stå utanför dessa bestämmelser.\r\nDet som ovan anförts om direktverkande elvärme med anledning av motion\r\n2004/05:MJ507 (c) yrkande 12 bör riksdagen som sin mening tillkännage\r\nför regeringen.\r\n\r\n\r\n12.     Barnsäkerhet i äldre bostäder, punkt 12 (kd, v, c, mp)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c), Sten\r\nLundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo306\r\nyrkande 27.\r\nStällningstagande\r\nUnder en lång rad år har det i motioner föreslagits att åtgärder skall\r\nvidtas för att förebygga barnolycksfall i våra bostäder. Bostadsutskottets\r\noch riksdagens majoritet har avvisat dessa förslag med hänvisning till\r\npågående överväganden eller genomförda informationskampanjer. Några mer\r\npåtagliga åtgärder för att förbättra barnsäkerheten i det befintliga\r\nbostadsbeståndet har emellertid inte vidtagits. Under tiden har ett\r\nskrämmande stort antal barnolycksfall varje år understrukit behovet av\r\nytterligare insatser för en ökad barnsäkerhet.\r\nRegler som syftar till att förhindra barnolycksfall infördes i\r\nbyggnadslagstiftningen för nybyggda hus 1973 och för ombyggnader 1976. Det\r\ninnebär med stor sannolikhet att bl.a. större delen av miljonprogrammets\r\nbostäder inte från början försetts med sådan utrustning. Även om vissa\r\nkompletteringar i efterhand kan ha gjorts i delar av det äldre\r\nbostadsbeståndet finns det förmodligen ett mycket stort antal lägenheter i\r\nområden med en hög andel barnfamiljer som helt saknar säkerhetsutrustning.\r\n\r\nResultaten av de undersökningar som bl.a. Barnombudsmannen (BO) gjort\r\nav barnolycksfall utgör en sorglig bekräftelse på detta förhållande.\r\nBO:s undersökningar har visat att nästan alla dödsolyckor under senare\r\når där barn fallit ut från fönster och balkonger har inträffat i hus\r\nbyggda före 1973. BO har konstaterat att många av olyckorna hade kunnat\r\nundvikas om krav på säkerhetsanordningar funnits även för dessa årgångar\r\nav hus. BO har också vid flera tillfällen föreslagit att barnsäkerhetskraven\r\ni Boverkets byggregler även skall gälla fastigheter byggda före 1973.\r\nBoverket föreslog samma sak redan 1993.\r\nUnder en följd av år reagerade regeringen inte alls på de förslag som\r\nmyndigheterna fört fram. Till slut tillsatte regeringen en\r\nbarnsäkerhetsdelegation med uppgift att se över frågor om säkerhet och\r\nförebyggande\r\nav skador i barns och ungdomars miljö. Barnsäkerhetsdelegationen redovisade\r\nsitt slutbetänkande hösten 2003. Det innehöll överväganden och förslag\r\ni många frågor. Delegationen redovisade däremot inte några överväganden\r\ni frågan om behovet av och lämplig utformning av en lagstiftning om\r\nbarnsäkerhetskrav i äldre bebyggelse, trots att detta ingick i uppdraget.\r\n\r\nI samband med bostadsutskottets behandling av motioner om barnsäkerhet\r\nföregående år anfördes i en reservation (kd, v, c, mp) att frågan hade\r\nförhalats så länge av regeringen att det var dags att begära att ett\r\nförslag skulle läggas fram för riksdagen med utökade krav på barnsäkerhet\r\ni det äldre bostadsbeståndet. Bostadsutskottets majoritet konstaterade\r\ni stället att Barnsäkerhetsdelegationen visserligen inte föreslagit\r\nändrad lagstiftning men att denna fråga ändå kunde förväntas bli belyst\r\nvid remissbehandlingen av delegationens betänkande. Vi kan nu konstatera\r\natt regeringen valt att varken remissbehandla betänkandet eller på annat\r\nsätt pröva frågan om lagstiftning för att höja barnsäkerheten i äldre\r\nbostäder. Vid en föredragning av företrädare från Regeringskansliet\r\nframkom att det inte heller finns några som helst planer på att göra så.\r\n\r\nVi anser mot denna bakgrund att det borde vara uppenbart att det krävs\r\nett initiativ från bostadsutskottet och riksdagen i frågan. Riksdagen\r\nbör således begära av regeringen att den snarast återkommer med ett\r\nförslag i enlighet med motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 27.\r\n\r\n\r\n\r\n13.     Sprinklersystem, punkt 14 (v, c)\r\nav Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo219\r\noch 2004/05:Bo314 samt bifaller delvis motion 2004/05:Bo271.\r\nStällningstagande\r\nBoverkets regler om brandskydd innehåller i dag inga krav på sprinkler\r\ni lokaler för vårdinstitutioner. Däremot finns krav om automatiskt\r\nbrandlarm samt högre krav på väggmaterial och byggnadens konstruktion.\r\nEnligt uppgift från Boverket är ett starkt personskydd grundlinjen när\r\ndet gäller brandsäkerhet vid vårdinstitutioner. Huvudsyftet är att\r\nmänniskorna i lokalen snabbt och säkert kan ta sig ut eller få hjälp att\r\nta sig ut.\r\nÄven om det givetvis alltid bör vara utgångspunkten att människor snabbt\r\nskall evakueras från en brinnande byggnad måste det även finnas en\r\nberedskap för situationer när detta inte sker. Det kan bero på att de\r\npersoner som finns i en vårdlokal inte själva kan ta sig ur byggnaden\r\noch hjälp inte finns på plats i tillräcklig omfattning. Det kan också\r\nbero på att säkerhetsrutiner inte följs. Ett särskilt problem är de\r\nlåsta vårdavdelningarna inom bl.a. psykiatrin. Ett tragiskt exempel på\r\nföljden av låsta avdelningar och bristande brandskydd är branden vid\r\nS:t Sigfrids sjukhus i Växjö då två unga kvinnor dog.\r\nDet pågår för närvarande ett forsknings- och utvecklingsarbete inom\r\nbrandskyddsområdet där en ökad användning av sprinkleranläggningar är\r\nett intressant alternativ. Det finns nu lösningar som inte kräver så\r\ndyra investeringar. Sprinklersystemen har flera påtagliga fördelar, bl.\r\na. kan andra byggnadstekniska lösningar godkännas. Större öppna ytor\r\nblir möjliga och det ställs inte längre lika hårda krav på t.ex.\r\navskiljande dörrar mellan uppehållsrum och korridor på en vårdanläggning.\r\nMed ett sprinklersystem installerat kan det med andra ord skapas en\r\nbåde säkrare och trivsammare miljö för personal och boende.\r\nI flera andra länder har man med stor framgång infört regelsystem som\r\ni högre grad kräver sprinklersystem för att höja brandsäkerheten i bl.\r\na. äldreboende. Representanter för Räddningsverket har i olika sammanhang\r\npläderat för införande av motsvarande krav även i Sverige. Det är\r\nemellertid viktigt att övervägandena inte begränsas till bara äldreboende\r\nutan att frågan om motsvarande krav för andra typer av särskilt boende\r\noch institutioner också prövas. Särskilda krav bör kunna ställas på\r\nsäkerheten i olika former av institutioner med låsta avdelningar.\r\nSammanfattningsvis anser vi att starka skäl talar för att sprinklersystem\r\nskall vara en obligatorisk metod att höja brandsäkerheten i vissa typer\r\nav boenden och institutioner. Vi anser därför att regeringen bör få ett\r\nuppdrag att utreda behovet av ett regelverk för sprinklersystem. Detta\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n14.     Krav på tillgänglighet, punkt 15 (kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo213\r\noch 2004/05:Bo303 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Ub230 yrkande\r\n26, 2004/05:Bo216, 2004/05:Bo241, 2004/05:Bo284 och 2004/05:Bo293\r\nyrkandena 1-3.\r\nStällningstagande\r\nTillgänglighet för äldre och funktionshindrade i den byggda miljön är\r\nen viktig integrationsfråga för bostadspolitiken. Det är också rimligt\r\natt se denna fråga som en grundläggande demokratifråga eftersom\r\ntillgänglighet är en förutsättning för delaktighet i de flesta\r\nsamhällsaktiviteter.\r\nDet är därför nödvändigt att handikapperspektivet finns med på alla\r\nnivåer och verksamheter i samhället\r\nTrots att flera förändringar har gjorts i byggnadslagstiftningen under\r\nsenare år med syfte att förbättra tillgängligheten i den byggda miljön\r\nkan vi konstatera att det fortfarande tillkommer byggnader och hela\r\nbostadsområden som har stora brister i tillgänglighet och användbarhet.\r\nDet kan vidare konstateras att arbetet med att åtgärda de omfattande\r\nbrister som finns i det äldre byggnadsbeståndet inte drivs på önskvärt\r\nsätt.\r\nDen diskriminering av stora delar av befolkningen som en bristande\r\ntillgänglighet innebär får inte fortgå, utan kraftfulla åtgärder bör\r\nsättas in. Det kan inte accepteras att elever utestängs från sina skolor,\r\natt funktionshindrade inte kan besöka butiker eller andra serviceinrättningar\r\neller att äldre tvingas lämna sina invanda boendemiljöer när rörligheten\r\nminskar.\r\nMånga svenska kommuner har gjort sammanställningar, s.k. handikappguider,\r\nsom anger tillgängligheten i olika byggnader och platser inom kommunen.\r\nAlla kommuner borde ha en sådan.\r\nSituationen för funktionshindrade elever och studenter bör särskilt\r\nuppmärksammas. Tillgängligheten till skolor, universitet och högskolor\r\när ofta bristfällig. I dag existerar inte samma möjlighet att välja\r\nskola eller universitetsutbildning för funktionshindrade som för övriga\r\ndelar av befolkningen. Valet av fritidsaktiviteter blir också ofta styrt\r\nav bristen på tillgänglighet. Den främsta orsaken till denna diskriminering\r\när okunskap. Det är därför nödvändigt att arkitekter, byggherrar,\r\nbyggingenjörer och beslutsfattare ges utbildning i handikappkunskap.\r\nDe olika handikapporganisationerna har specifika kunskaper om tillgänglighet\r\nsom också måste tas till vara. Det måste skapas rutiner så att de kommer\r\nin i ett tidigt skede i planeringen. Detta kan bl.a. ske om dessa\r\norganisationers möjlighet till samråd i plan- och byggärenden förstärks.\r\nDet är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att olika sorters\r\nfunktionshinder kräver olika lösningar.\r\nDen parlamentariska kommitté som utreder PBL har i uppdrag att se över\r\nkraven på en tillgänglig utformning av bebyggelsen. Det är nödvändigt\r\natt denna översyn leder fram till förändrade regler och andra åtgärder\r\nsom har en klar inriktning på att de brister i den byggda miljön som\r\npåtalas i de aktuella kd-motionerna undanröjs. Utgångspunkten för arbetet\r\nbör vara att all nybyggnation skall vara anpassad eller enkel att anpassa\r\ntill funktionshindrades behov. Det finns också ett behov av att noga\r\nfölja att de skärpta lagkrav som riksdagen redan antagit om anpassningsåtgärder\r\ni befintliga miljöer verkligen leder till att anpassningsåtgärderna\r\nkommer till stånd.\r\nVad vi ovan anfört om bl.a. vikten av skärpta och förtydligade krav på\r\ntillgängligheten i den byggda miljön och om handikapporganisationernas\r\ninflytande i plan- och byggprocessen bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna. Detta innebär ett bifall till motionerna\r\n2004/05:Bo213 (kd) och 2004/05:Bo303 (kd) yrkande 3. Även övriga motioner\r\nsom behandlas i avsnittet om tillgängligheten torde därigenom till stor\r\ndel få anses vara tillgodosedda.\r\n\r\n\r\n\r\n15.     Krav på tillgänglighet, punkt 15 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ub230\r\nyrkande 26 och 2004/05:Bo241 samt avslår motionerna 2004/05:Bo213,\r\n2004/05:Bo216, 2004/05:Bo284, 2004/05:Bo293 yrkandena 1-3 och 2004/05:Bo303\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nI Miljöpartiets partimotion 2004/05:Ub230 behandlas frågor om hur elever\r\nmed funktionshinder skall kunna garanteras att få ta del av skolundervisning\r\nutan att behöva diskrimineras på olika sätt. En typ av diskriminering\r\nsom de ofta utsätts för beror på att samhället har utformat sina fysiska\r\nstrukturer på ett otillgängligt sätt. Det är nu nödvändigt att vidta\r\nolika åtgärder med målsättningen att alla skolans lokaler skall vara\r\ntillgängliga för alla. Jag anser att riksdagen bör tillstyrka Miljöpartiets\r\nförslag om att det skall tillsättas en utredning för att se över hur en\r\nlagstiftning som garanterar en successiv implementering av tillgänglighet\r\nbör utformas.\r\nDenna utredning bör också se över tillgänglighetsfrågorna för de grupper\r\nmed dolda handikapp som ofta glöms bort när tillgängligheten diskuteras.\r\nDet gäller bl.a. frågan om tillgängligheten till kulturutbudet för\r\npersoner med de handikapp som diskuteras i motion 2004/05:Bo241 (s),\r\ndvs. allergi, epilepsi och stomi. I dag begränsas personer med dolda\r\nhandikapp i sin kulturkonsumtion genom dåligt anpassade lokaler. Det\r\nbör därför krävas att alla kulturinstitutioner utrustas med hjälpmedel\r\nför att klara av besökares olika behov.\r\nVad jag nu anfört med anledning av Miljöpartiets partimotion 2004/05:Ub230\r\nyrkande 26 och motion 2004/05:Bo241 (s) bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening. Det innebär att även vissa förslag i övriga\r\nmotioner om tillgängligheten blir tillgodosedda.\r\n\r\n16.     Behovet av hissar, punkt 16 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo204\r\noch avslår motion 2004/05:Bo222.\r\nStällningstagande\r\nDet är nödvändigt att bostadskonsumenternas efterfrågan tillåts ge ett\r\nstörre genomslag på utbudet, bl.a. genom att fastighetsägarna ges\r\nmöjlighet att förvalta och förnya sitt bostadsbestånd utan en missriktad\r\nstatlig styrning. Denna utgångspunkt borde gälla för bostadspolitiken\r\ni stort men även i enskilda frågor. Ett exempel på en missriktad statlig\r\nstyrning är det hissbidrag som kunde utgå under några månader i slutet\r\nav 2004. Denna typ av subventioner som plötsligt dyker upp för att sedan\r\nförsvinna igen omöjliggör för fastighetsägare att långsiktigt planera\r\nunderhåll och ombyggnader. En annan typ av missriktad styrning är den\r\nalltför strikta tillämpningen av reglerna om att hiss skall installeras\r\ni samband med vissa ombyggnader. I en m-motion beskrivs hur denna regel\r\nmotverkar tillkomsten av starkt efterfrågade bostäder.\r\nDet finns i dag en stor efterfrågan på små, centralt belägna lägenheter\r\nfrån ungdomar, men även från andra grupper. Samtidigt finns det en till\r\nstor del outnyttjad möjlighet att tillgodose denna efterfrågan till\r\nrimliga kostnader. Det har nämligen visat sig att ombyggnad av vindsutrymmen\r\ntill bostäder är fullt möjlig i de delar av det äldre bostadsbeståndet\r\nsom har stora torkrum m.m. som väl lämpar sig för ombyggnad. Dessa\r\nombyggnadsprojekt omöjliggörs emellertid i dag ofta av att inredningen\r\nav en vindsvåning samtidigt utlöser ett krav på att hiss skall installeras.\r\nDetta krav är vanligen helt omöjligt att tillgodose både av ekonomiska\r\noch byggnadstekniska skäl. En hissinstallation är normalt sett så dyr\r\natt kostnaden omöjligt kan bäras av den tillkommande bostadsytan.\r\nDessutom skulle hissinstallationen i många fall också medföra ingrepp i\r\nden övriga byggnaden med bortfall av bostadsyta i underliggande lägenheter.\r\n\r\nFöljden av hisskravet blir alltså att det starkt efterfrågade\r\nbostadstillskottet inte kommer till stånd. Tillgänglighetskravet är naturligtvis\r\nviktigt, men det får inte drivas så långt att det till slut motverkar\r\nsitt eget syfte eller hindrar att önskvärda åtgärder vidtas. Ingen\r\nfunktionshindrad blir hjälpt av att tillskottet av vindsvåningar på\r\nbostadsmarknaden stoppas.\r\nVi anser att den tillämpning av byggnadslagstiftningen som på många\r\nhåll inneburit att tillkomsten av vindsvåningar stoppats måste ändras.\r\nDet måste ges större möjlighet att bedöma rimligheten av att installera\r\nhiss i det enskilda fallet. Om alternativet står mellan att inga bostäder\r\ntillkommer eller att bostäder inreds på vindar utan att de kan nås med\r\nhiss, är utan tvekan det senare att föredra.\r\nVi anser att riksdagen bör begära att regeringen återkommer med förslag\r\nom en lagändring med den förordade inriktningen. Vad vi nu anfört innebär\r\natt vi tillstyrker motion 2004/05:Bo204 (m) och avstyrker motion\r\n2004/05:Bo222 (s).\r\n\r\n17.     Behovet av hissar, punkt 16 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2004/05:Bo222 och avslår motion 2004/05:Bo204.\r\nStällningstagande\r\nBåde andelen och antalet äldre i den svenska befolkningen kommer att\r\nöka kraftigt under de närmaste årtiondena. Det är därför hög tid att nu\r\nanpassa våra bostadshus efter denna utveckling. En förutsättning för\r\natt många äldre skall kunna bo kvar i sina invanda bostadsmiljöer är\r\natt flervåningshus förses med hiss. Samtidigt ger givetvis hissarna\r\nbättre förutsättningar för funktionshindrade att själva välja boende.\r\nHissar underlättar också vardagslivet för barnfamiljer och andra grupper.\r\nSammantaget ger en installation av hiss förutsättningar för många\r\npersoner att leva ett aktivt liv med god livskvalitet.\r\nJag anser mot denna bakgrund att regeringen snarast bör se över vilka\r\nåtgärder som kan sättas in för att underlätta installationen av hissar\r\ni vårt äldre bostadsbestånd. Redovisningen bör även omfatta de ekonomiska\r\noch tekniska förutsättningarna för hissinstallationer. Ett underlag för\r\növervägandena i denna fråga har redovisats av Boverket i rapporten Bättre\r\nkoll på underhåll. Även Äldreberedningen uppmärksammade behovet av\r\nhissinstallationer i sitt slutbetänkande. Det får därför förutsättas att\r\nde kompletterande utredningsinsatser som kan behövas genomförs utan\r\nonödig tidsfördröjning. Regeringens överväganden bör utmynna i att en\r\nkonkret plan för ökad tillgänglighet genom hissinstallationer läggs\r\nfram för riksdagen.\r\nVad jag ovan anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nDet innebär ett delvis bifall till motion 2004/05:Bo222 (s). Motion\r\n2004/05:Bo204 (m) avstyrks.\r\n\r\n18.     Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga, punkt 18 (v, c, mp)\r\nav\r\nOwe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c), Sten Lundström (v) och Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So506\r\nyrkande 6 och 2004/05:Bo278 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nElsanering av bostäder har visat sig vara en verksam metod för att göra\r\ndet möjligt för elöverkänsliga att bo kvar i sina bostäder och ha ett\r\nnågorlunda drägligt liv. Bostadsutskottet har vid flera tillfällen\r\nuttalat sitt stöd för elsanering, bl.a. i sitt betänkande 1996/97:BoU12.\r\nDär uttalar bostadsutskottet bl.a. följande:\r\nMöjligheten att få stöd vid elöverkänslighet skall naturligtvis inte\r\nvara avhängig av i vilken kommun den som drabbas är bosatt. Det får\r\nenligt utskottets mening förutsättas att kommunerna fortsättningsvis\r\nagerar på mer likartat sätt och att detta agerande baseras på den\r\npositiva attityd som många kommuner uppvisat. Skulle så inte vara fallet\r\nfinns det anledning att återkomma till frågan.\r\nBostadsutskottet har därefter vid ett flertal tillfällen upprepat sin\r\nsyn på vikten av likabehandling av elöverkänsliga oavsett bostadsort.\r\nUtskottet har emellertid samtidigt vid varje tillfälle konstaterat att\r\nlagen om bostadsanpassningsbidrag enligt gällande tolkning inte ger\r\nrätt till sådant bidrag. Enligt Boverkets handledning för bidragshanteringen\r\nskall nämligen bidrag inte lämnas för s.k. elsanering. Utskottet har\r\nemellertid inte velat uttala sitt stöd för ändrade regler utan hänvisat\r\ntill att man avvaktar ytterligare forskning. Under tiden står de\r\nelöverkänsliga år efter år utan hjälp från samhällets sida.\r\nOm det skall bli någon förändring måste det till ett initiativ från\r\nriksdagen och regeringen. Riksdagen bör därför en gång för alla fastslå\r\natt elsanering skall berättiga till bostadsanpassningsbidrag. Skulle\r\ndetta ställningstagande förutsätta en lagändring bör regeringen skyndsamt\r\nåterkomma till riksdagen med ett förslag i frågan.\r\nVad vi nu med anslutning till motionerna 2004/05:Bo278 (c) yrkande 4\r\noch 2004/05:So506 (c) yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening\r\ntillkännage för regeringen.\r\n\r\n\r\n\r\n19.     Byggforskning, punkt 19 (kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo299\r\nyrkandena 1-4 och avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 14, 2004/05:Bo224,\r\n2004/05:Bo308 yrkande 13 och 2004/05:Bo319.\r\nStällningstagande\r\nSamhällsbyggnads- och byggsektorn svarar för omkring 10 % av Sveriges\r\nbruttonationalprodukt och dess 80 000 företag sysselsätter ca 450 000\r\npersoner. Denna sektor har därigenom en avgörande betydelse både för\r\nlandets ekonomiska utveckling och för möjligheterna att åstadkomma en\r\nhållbar utveckling i övrigt. Sektorns komplexitet och företagsstruktur\r\nsamt ett ofta mycket detaljerat regelsystem har emellertid lett till\r\nbrister i incitament för utveckling, innovationer, förnyelse och\r\nrisktagande. Resultatet är låg produktivitetsutveckling, kvalitetsbrister,\r\nsvagt konkurrenstryck och bristande kundfokus.\r\nStaten har ett stort ansvar för samhällsbyggnadssektorns utveckling.\r\nMer än hälften av all upphandling inom byggsektorn sker via det politiska\r\nsystemet och bekostas av skattemedel. Den byggda miljön har också en\r\navgörande betydelse för medborgarnas liv och välbefinnande. Samhället\r\nhar därmed ett särskilt ansvar för kunskapsuppbyggnaden och forskningen\r\npå området. Utvecklingen av de statliga anslagen till forskning och\r\nutveckling riktad mot samhällsbyggnadssektorn har detta till trots\r\nminskat från 1990-talets början.\r\nOmstruktureringen av Sveriges forskningsfinansiering har bl.a. kännetecknats\r\nav en positiv fokusering på ökad forskningskvalitet. Samtidigt har den\r\ninneburit en otydlighet avseende identifikation och erkännande av\r\nforskning och utveckling inriktad på samhällsbyggande. Detta gäller inte\r\nminst bristen på regler för hanteringen av anslag från EU:s ramverk för\r\nforskning, särskilt i fråga om medfinansiering av EU-projekt. Denna\r\nbrist hotar svenska forskares konkurrensmöjligheter om EU-kontrakt och\r\nblir särskilt kännbar för forskningen inom samhällsbyggnadssektorn.\r\nEtt grundproblem är att det saknas särskilda medel för medfinansiering.\r\nEtt annat problem för forskarna är att ett av EU redan godkänt projekt\r\näven måste prövas av de svenska forskningsfinansiärerna. Denna hantering\r\nleder inte sällan till förseningar, likviditetsproblem och otrygghet\r\nför forskargruppen. Sverige bör mot denna bakgrund agera för att åstadkomma\r\nen bättre koordinering mellan nationella finansieringsprogram och EU:s\r\nramprogram för forskning.\r\nEn annan fråga som inte har hanterats bra efter omstruktureringen gäller\r\nmöjligheten för forskningen inom sektorn att få stöd från flera\r\nforskningsfinansiärer. Formas är visserligen det forskningsråd som har ett\r\nutpekat ansvar för stöd till kunskapsuppbyggande samhällsbyggnadsforskning,\r\nmen stöd skall även kunna utgå från andra forskningsråd och stiftelser.\r\nDet har emellertid visat sig att forskare inriktade mot sektorn har\r\nhaft mycket svårt att komma i fråga för stöd från andra forskningsfinansiärer.\r\nDetta gäller inte minst för Vinnova som har till uppgift att främja\r\nhållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och\r\nfinansiering av behovsmotiverad forskning. Rimligen borde denna\r\nprogramförklaring och målsättning gälla alla sektorer av samhället och då\r\ninte minst samhällsbyggnadssektorn.\r\nMed hänvisning till det anförda ställer vi oss bakom förslagen i motion\r\n2004/05:Bo299 (kd) om att riksdagen skall tillkännage för regeringen\r\natt den bör\r\nagera för att stärka samverkan mellan de forskningsfinansierande organen\r\noch samhällsbyggnadssektorn,\r\nvidta åtgärder så att byggsektorn ges samma status och samma möjligheter\r\nsom andra industrisektorer för stöd till innovationsinriktad forskning\r\noch utveckling,\r\nåstadkomma bättre förutsättningar för svenska forskares medverkan i\r\nEU-program och andra internationella forum,\r\nverka för en bättre koordinering av svenska forsknings- och\r\nfinansieringsprogram med EU:s ramverk för forskning.\r\nEtt genomförande av dessa förslag skulle innebära att\r\nforskningsförutsättningarna\r\ninom samhällsbyggnadssektorn påtagligt förbättrades. Därmed ges också\r\nförutsättningar för att bättre kunna tillgodose de förslag som läggs\r\nfram i övriga motioner som behandlas i avsnittet om byggforskning. I\r\nden mån dessa motioner inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda\r\navstyrks de.\r\n\r\n\r\n\r\n20.     Byggforskning, punkt 19 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ66\r\nyrkande 14 och 2004/05:Bo308 yrkande 13 och avslår motionerna 2004/05:Bo224,\r\n2004/05:Bo299 yrkandena 1-4 och 2004/05:Bo319.\r\nStällningstagande\r\nI två fp-motioner framhålls behovet av åtgärder för att stärka forskningen\r\ninom bygg- och bostadssektorn. Ett särskilt behov av kunskapsuppbyggnad\r\ngäller för frågor om inomhusmiljön och boendemiljön i övrigt. Det gäller\r\nbl.a. forskning om hälsovådliga ämnen i byggmaterial, om sambandet mellan\r\ntillgång till gröna miljöer och hälsa, om hur man skapar trygga\r\nstadsmiljöer, om bullerstörningar och om olika ventilationsfrågor. Det är\r\nnödvändigt att tillräckliga resurser avsätts för forskningen inom bl.a.\r\ndessa områden. Vi anser också att det bör övervägas att inrätta en s.\r\nk. forskarskola inom området god boendemiljö vid något av universiteten.\r\n\r\nVidare instämmer vi i förslaget om att en utvärdering behöver göras av\r\nhur forskningen inom bygg- och bostadssektorn påverkats av de förändringar\r\ni den forskningsfinansierande organisationen som genomfördes år 2000.\r\nDet är därvid särskilt angeläget att pröva fördelningen av forskningsmedel\r\nfrån bl.a. Formas. I detta sammanhang bör det också övervägas om\r\nforskningen inom sektorn kan stärkas genom att Formas avvecklas och ersätts\r\nmed en ordning för forskningsfinansiering som bättre kan garantera en\r\nbåde kvalitativt säkrad och behovsanpassad forskning. Det är emellertid\r\nviktigt att påpeka att en sådan omläggning inte får leda fram till en\r\nminskning av de externa forskningsmedlen för bostadssektorn.\r\nVad vi ovan anfört med bifall till förslagen i motionerna 2004/05:Bo308\r\n(fp) yrkande 13 och 2003/04:MJ66 (fp) yrkande 14 bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen som sin mening. Övriga motioner avstyrks i den mån de\r\ninte kan anses vara tillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Hästgårdar, punkt 2 (fp, kd)\r\nRagnwi Marcelind (kd), Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp)\r\nanför:\r\nMotionerna 2004/05:Bo254 (s) och 2004/05:Bo220 (m) behandlar problemen\r\nmed samexistensen mellan hästgårdar och annan bebyggelse. Även om\r\nmotionärerna tar upp olika sidor av problemen visar de på en allvarlig\r\nproblematik. Hästnäringen blir en allt viktigare del av den svenska\r\nlandsbygden. Tyvärr har vissa myndigheter haft en alltför rigorös\r\ntolkning av avståndsregler när det gäller hästgårdar och annan bebyggelse.\r\nMan har fastnat i avståndsexercis och varken tagit hänsyn till storlek\r\npå verksamheten eller de faktiska landskapsförhållandena. Vegetationen\r\noch de typografiska förhållandena kan medföra ett minskat behov av stora\r\nskyddsavstånd.\r\nVi anser dock att problemen i samband med samlokalisering av hästgårdar\r\noch annan bebyggelse inte i första hand beror på lagstiftningen utan\r\nsnarare på dess tillämpning. Det är exempelvis tveksamt om Boverkets\r\noch Socialstyrelsens riktlinje om 200 meters avstånd mellan häststall\r\noch bostäder bygger på en tillräcklig analys av det sakliga behovet av\r\nskyddsavstånd. Länsstyrelsen i Skåne har t.ex. givit ut nya riktlinjer\r\nsom i större utsträckning tar hänsyn till enskilda förhållanden. Vi ser\r\ndet därför som viktigt att följa hur praxis utvecklas på detta område\r\noch att man från ansvarigt politiskt håll driver på för en utveckling\r\ni positiv riktning. Hästnäringen är viktig både för en rik fritid och\r\nför näringslivet på landsbygden. Därför är det av stor vikt att reglerna\r\ni fastighetsbildningslagen om PBL inte motverkar att fler hästfastigheter\r\nnybildas och att djurstall kan uppföras på befintliga fastigheter.\r\n\r\n\r\n2.      Hästgårdar, punkt 2 (c)\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\nBostadsutskottet har i betänkandet avstyrkt två motioner med förslag om\r\natt underlätta etablering av bostäder i närheten av häststallar. Jag\r\nstår bakom utskottets ställningstagande men vill ytterligare förtydliga\r\nmin syn i frågan.\r\nHästnäringen blir allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska\r\nlandsbygden. Hästnäringen skapar många arbetstillfällen i hela landet.\r\nUnder senare år har även hästen bidragit till att turistnäringen på\r\nlandsbygden kunnat utvecklats. På många håll i landet arbetar man även\r\nmed hästar och ridning som en del i rehabilitering av sjukskrivna. En\r\nlivskraftig hästpolitik kan därför även få stor betydelse för hur\r\nohälsotalen skall kunna minskas i samhället. Det är viktigt att se sambanden\r\noch helheten.\r\nMotionärernas strävan att underlätta för bebyggelse i närheten av\r\nhästgårdarna måste också bemötas med aspekten att den befintliga\r\nnäringsverksamheten på landsbygden måste respekteras även sett ur ett\r\nföretagsekonomiskt perspektiv. Det är därför viktigt att inte beslut fattas\r\ni plan- eller bygglovsärenden som på sikt kan få till följd att befintlig\r\nhästnäringsverksamhet beläggs med nya restriktioner som kan hindra eller\r\nhelt stoppa pågående verksamhet.\r\nNyetablering av bostäder i närheten av lantbruksföretag som bedriver\r\ndjurhållning, av vilket slag det vara må, får inte medföra att olika\r\nkrav kan ställas i efterhand på redan etablerad verksamhet.\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Dricksvattenledningar, punkt 8 (m, kd)\r\nRagnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson\r\n(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:\r\nI två motioner, (m) respektive (kd), redogörs för de problem som byggherrar\r\noch vvs-entreprenörer ibland står inför när ledningar och annan utrustning\r\nför dricksvatten skall installeras i byggnader. Det går helt enkelt\r\ninte att få klara besked om vattenledningar av ett visst material anses\r\ntillgodose lagens krav på att materialvalet inte får medföra hälsorisker.\r\n\r\nBostadsutskottet redogör i betänkandet för ett arbete som pågår inom EU\r\ni syfte att ge vägledning på detta område. Vi har mot denna bakgrund\r\navstått från att fullfölja våra motionsförslag om att regeringen skall\r\nge svenska myndigheter i uppdrag att vidta vissa åtgärder på området.\r\nVi förutsätter emellertid att dessa myndigheter ger branschen allt det\r\nstöd och den information som det pågående EU-projektet ger underlag för.\r\nI annat fall finns anledning för riksdagen att återkomma i frågan.\r\n\r\n\r\n4.      Tappvarmvatten, punkt 9 (kd, c)\r\nRagnwi Marcelind (kd) och Rigmor Stenmark (c) anför:\r\nVi instämmer i vad som anförs i en kd-motion om att det sannolikt behöver\r\nvidtas ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de återkommande\r\nallvarliga fallen av legionellasmitta. Bostadsutskottet har i detta\r\nbetänkande förutsatt att åtgärder kommer till stånd även utan en särskild\r\nbegäran från riksdagen. Mot bakgrund av att det nu pågår ett arbetet\r\nmed att dels ta fram ett bättre beslutsunderlag i frågan, dels se över\r\ngällande byggregler på området, har vi accepterat ett sådant ställningstagande.\r\nSkulle emellertid detta arbete inte leda till att berörda myndigheter,\r\noch vid behov regeringen, på olika sätt agerar i frågan finns det\r\nanledning för rikdagen att senare återkomma med ett annat ställningstagande.\r\n\r\n\r\n5.      Energihushållning, punkt 10 (m)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m) anför:\r\nBostadsutskottet hänvisar i avsnittet om energihushållning till\r\nimplementeringen av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda och pågående\r\narbete i anslutning till detta. Vi har inte reserverat oss mot utskottets\r\nmotivering till att avstyrka de motioner som behandlas i detta avsnitt\r\nmen vill här klargöra vår syn i denna fråga.\r\nVi anser självklart att Sverige måste följa gällande ordning och genomföra\r\nde förändringar i lagstiftningen som direktivet kan förutsätta. Det\r\nfinns däremot inte skäl att gå utöver dessa krav och införa en onödigt\r\nomfattande och byråkratisk ordning för energideklarering av byggnader\r\nm.m. Skulle regeringens kommande proposition i frågan ha en sådan\r\ninnebörd kommer vi självklart att motsätta oss förslaget.\r\n\r\n\r\n6.      Barnsäkerhet i äldre bostäder, punkt 12 (m, fp)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Peter Danielsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp) och Carl-Erik Skårman (m) anför:\r\nVi står bakom utskottsmajoritetens bedömning att retroaktivt verkande\r\nlagregler om barnsäkerhet inte bör införas. Arbetet med att höja\r\nbarnsäkerheten i äldre byggnader kan bättre bedrivas på annat sätt. Däremot\r\nkan vi till viss del instämma i den kritik mot regeringens handhavande\r\nav frågan som framkommer i den reservation i frågan som avgivits av\r\nfyra partier.\r\nFörslag om åtgärder på det aktuella området har lagts fram vid upprepade\r\ntillfällen, bl.a. av berörda myndigheter. Regeringen har under en lång\r\nrad år undvikit att klart ta ställning till dessa förslag. Till slut\r\ngavs emellertid direktiv till en utredning att pröva frågan om lagstiftning.\r\nNär sedan utredningen avgivit ett betänkande har regeringen valt att\r\ninte remissbehandla detta. Avsikten tycks i stället vara att även\r\nfortsättningsvis undvika att ta ställning i en för regeringen uppenbarligen\r\nkänslig fråga. Vi anser att ett sådant icke-agerande, om än i den mindre\r\nskalan, endast är ytterligare ett tecken på att den socialdemokratiska\r\nregeringen saknar den beslutskraft som man kan kräva av landets exekutiva\r\nledning.\r\n\r\n\r\n7.      Krav på tillgänglighet, punkt 15 (fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\n\r\nRiksdagen fattade 2001 beslut om att enkelt avhjälpta hinder mot\r\ntillgängligheten i vissa miljöer skulle undanröjas. Än syns emellertid få\r\ntecken på att berörda fastighetsägare och kommuner börjat vidta de\r\nnödvändiga åtgärderna i någon större utsträckning. Om inte aktiviteten\r\npå detta område snart ökar kommer det att finnas skäl att pröva om redan\r\ngenomförda lagstiftningsåtgärder verkligen är tillräckliga. PBL-kommitténs\r\nkommande betänkande kan också ge anledning att pröva denna fråga.\r\nMot bakgrund av att PBL-kommittén inom kort lämnar sitt slutbetänkande\r\noch att en utvärdering av hittills genomförda lagändringar skall\r\npresenteras av Boverket i september har vi valt att inte genom en reservation\r\nnu förorda en skärpning i lagstiftningen. Vi förutsätter emellertid att\r\ndet beslutsunderlag som skall presenteras kommer att ge underlag till\r\nfortsatta överväganden i denna fråga.\r\n\r\n\r\n8.      Behovet av hissar, punkt 16 (fp, kd)\r\nRagnwi Marcelind (kd), Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp)\r\nanför:\r\nBostadsutskottet avstyrker i detta betänkande två motioner om installation\r\nav hissar. Utskottet redovisar i detta sammanhang att ett bidrag till\r\nhissinstallation kunnat utgå under senare delen av 2004, dock utan att\r\nnärmare ta ställning till en eventuell fortsättning. Vi har inte avgivit\r\nnågon reservation avseende utskottets ställningstagande till de två\r\nmotioner som behandlas i avsnittet men vill klargöra vår syn i bidragsfrågan.\r\n\r\nDet aktuella hissbidraget utgick endast under ett antal månader och var\r\ntill sin utformning ett tydligt exempel på den socialdemokratiska\r\nregeringens ryckiga och ogenomtänkta bostadspolitik. Helt andra åtgärder\r\nbehöver vidtas för att fastighetsägare skall kunna ges ekonomiska\r\nförutsättningar att ta ansvar för förvaltning och förnyelse av sitt\r\nbostadsbestånd. Folkpartiet och Kristdemokraterna har i andra sammanhang\r\nredovisat sin syn i denna fråga.\r\n\r\n\r\n9.      Behovet av hissar, punkt 16 (v)\r\nOwe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:\r\nEn alltmer åldrande befolkning och att alltfler bor kvar hemma så länge\r\ndet är möjligt ställer krav på hissar i hus med minst tre våningar.\r\nEnligt SCB:s Bostads- och hyresundersökning saknar ca 320 000 lägenheter\r\npå tredje våningen och uppåt tillgång till hiss. Grovt räknat betyder\r\ndet att ca 75 000 trappuppgångar med tre eller flera våningsplan saknar\r\nhiss. Det innebär att många äldre är hänvisade till ett begränsat\r\nbostadsutbud och att kommunernas kostnader för särskilt boende ökar.\r\nFastighetsägare drar sig också för större nödvändiga ombyggnader, då\r\ndessa kräver bygglov och även innebär krav på installation av hiss.\r\nI samband med den ekonomiska vårpropositionen för 2004 infördes, efter\r\nkrav från Vänsterpartiet, ett tillfälligt investeringsbidrag för\r\nhissinstallationer i samband med större ombyggnationer i hus med tre eller\r\nflera våningar. Vi anser att detta stöd till hissinstallationer bör\r\nvara ett permanent inslag i den statliga bostadsfinansieringen.\r\nVänsterpartiet lyckades emellertid i förhandlingarna om budgeten för 2005\r\ninte få gehör för en fortsatt stödgivning efter årsskiftet 2004/2005.\r\nVår avsikt är dock att återkomma med förslaget i kommande budgetförhandlingar\r\noch i de sammanhang som de fortsatta formerna för den statliga\r\nbostadsfinansieringen kan komma att diskuteras.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion väckt med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk\r\nstrategi för hållbar utveckling\r\n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskning inom bostadssektorn.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bostadssektorn.\r\n\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:MJ324 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att utse en ansvarig myndighet för material som\r\nkan komma i kontakt med dricksvatten.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fö252 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att uppdra åt Boverket att göra en översyn av gällande\r\nregelverk i samband med byggande i vattennära miljöer.\r\n2004/05:So506 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att återigen fastslå att elsanering skall berättiga\r\ntill bostadsanpassningsbidrag.\r\n2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n26.     Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att\r\nse över hur och på vilket sätt en rättighetslagstiftning som garanterar\r\nen successiv implementering av tillgänglighet bäst kan införas i Sverige.\r\n\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Boverket av regeringen ges uppdraget att göra\r\nbedömningar av materials lämplighet att användas i samband med transport\r\nav dricksvatten.\r\n42.     Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nen redogörelse för hur målen om minskad radonhalt i bostäder skall kunna\r\nnås.\r\n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att för att nå målet om lägre energiförbrukning i\r\nbostäder måste installation av direktverkande elvärme vid nybyggnation\r\noch omfattande ombyggnation förbjudas.\r\n2004/05:N309 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att uppmuntra energibesparande åtgärder i bostäder.\r\n\r\n2004/05:Bo204 av Carl-Axel Roslund (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om slopat hisstvång för vindslägenheter.\r\n2004/05:Bo205 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minska riskerna för spridning av legionellabakterien via\r\nvattensystem i bostadshus och andra hus genom skärpning i bygglagstiftningens\r\nregler.\r\n2004/05:Bo213 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för att underlätta rörelsehindrades tillgänglighet.\r\n\r\n2004/05:Bo214 av Lars Lindén (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i energibesparingsarbetet lyfta fram värmeutjämning\r\nsom en viktig faktor.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en\r\nredovisning av hur man följer upp EG-direktivet om byggnaders\r\nenergieffektivitet.\r\n2004/05:Bo216 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad tillgänglighet.\r\n2004/05:Bo219 av Annika Qarlsson och Margareta Andersson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inlåsta patienters och fångars säkerhet måste säkerställas\r\nså långt det går.\r\n2004/05:Bo220 av Anna Lindgren och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ändring av miljöbalken och Boverkets och Socialstyrelsens\r\nriktlinjer.\r\n2004/05:Bo221 av Lars Wegendal m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett svenskt initiativ till gemensamma byggregler i Norden för\r\nökad träanvändning.\r\n2004/05:Bo222 av Hans Stenberg och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av olika åtgärder för att underlätta\r\nför äldre att bo kvar i sina lägenheter.\r\n2004/05:Bo224 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge Boverket i uppdrag att inom dialogprojektet Bygga, bo\r\noch förvalta för framtiden verka för forskning och utveckling i syfte\r\natt öka användningen av växtfibrer i byggproduktion.\r\n2004/05:Bo228 av Barbro Hietala Nordlund och Per Erik Granström (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bygga energisnåla flerfamiljshus.\r\n2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av en landsomfattande handlingsplan för en god\r\nboendemiljö.\r\n2004/05:Bo241 av Börje Vestlund och Kaj Nordquist (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om anpassning av kulturlokaler för människor med dolda handikapp.\r\n\r\n2004/05:Bo254 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att göra det möjligt att inrätta hästgårdar.\r\n2004/05:Bo255 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en översyn görs av gällande lagstiftning för\r\nbostadsanpassningsbidrag (1992:1574) inkluderande förändringar av den 1 juli\r\n2000.\r\n2004/05:Bo261 av Carina Hägg (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag\r\natt se över sina regelsystem när det gäller kvinnor och flickor som\r\nhålls inlåsta av anhöriga.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka medvetandet om att kvinnor och flickor sitter\r\nfrihetsberövade i sina egna bostäder.\r\n2004/05:Bo271 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa sprinklersystem i offentliga lokaler.\r\n2004/05:Bo272 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en utredning bör genomföras för att klarlägga att\r\nbyggsektorn klarar sitt frivilliga producentansvar.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att också utreda frågan om lagstiftat producentansvar\r\nför byggsektorn.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en helhetsansvarig för en byggnation utses.\r\n2004/05:Bo278 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga, som är\r\nen erkänd handikappgrupp.\r\n2004/05:Bo284 av Hans Hoff (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om tillgänglighet för funktionshindrade.\r\n2004/05:Bo293 av Catherine Persson (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överväga att förstärka kravet på tillgänglighet\r\ni plan- och bygglagen samt i lagen om tekniska egenskapskrav på\r\nbyggnadsverk.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kravet på tillgänglighet för att erhålla statligt\r\nstöd vid bomässor och andra arrangemang.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sanktioner i de fall bostadsproducenter eller motsvarande\r\nvid nyproduktion inte beaktar kravet på tillgängliga bostäder och\r\nboendemiljöer.\r\n2004/05:Bo299 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att stärka samverkan mellan de\r\nforskningsfinansierande organen och samhällsbyggnadssektorn.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att byggsektorn måste ges samma status och samma\r\nmöjligheter som andra industrisektorer för stöd till innovationsinriktad\r\nforskning och utveckling.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbättrade förutsättningar för svenska forskares\r\nmedverkan i EU-program och andra internationella forum.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förbättrad koordinering av svenska forsknings- och\r\nfinansieringsprogram med EU:s ramverk för forskning.\r\n2004/05:Bo303 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skärpta lagkrav för tillgänglighet till byggnader och\r\nutemiljöer.\r\n2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n27.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nlagstiftning som för hus byggda före 1973 föreskriver samma regelverk\r\ngällande barnsäkerhet som i dag gäller för nybyggda hus.\r\n2004/05:Bo308 av Lars Tysklind m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upprätta strategier mot allergiframkallande\r\n(sensibiliserande) ämnen i byggnadsmaterial.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att undersöka vilka metoder som kan användas för att\r\nstärka konsumentskyddet när det gäller bostäder och radon.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inleda diskussioner med Kommunförbundet om vilka\r\nåtgärder som krävs för bättre innemiljö för barn.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förändra delmål för miljömålet God bebyggd miljö.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av forskning inom bostadssektorn.\r\n2004/05:Bo314 av Inger Lundberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning av behovet av obligatorisk installation av sprinkler\r\ni äldreboenden och vissa andra boendeenheter.\r\n2004/05:Bo319 av Sinikka Bohlin och Rolf Lindén (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningsstrategi för uthålligt betongbyggande.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo272 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Hästgårdar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo220 och 2004/05:Bo254.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "8CDAF16B-6478-49AD-8FBD-E7DB4728C1CF",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "44",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "249",
                    "44",
                    "0",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8CDAF16B-6478-49AD-8FBD-E7DB4728C1CF",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Byggande nära vatten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö252 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "God bebyggd miljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 16, 2004/05:Bo235 yrkande 7 och 2004/05:Bo308 yrkandena 4 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "CB9BE730-A49F-4861-8B9B-1637F3E68F6F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "1",
                    "38",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "237",
                    "18",
                    "39",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CB9BE730-A49F-4861-8B9B-1637F3E68F6F",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Allergiframkallande ämnen i byggprodukter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo308 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "6F9755CE-33D3-4842-83A1-CCC4C6758398",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "39",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "237",
                    "57",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6F9755CE-33D3-4842-83A1-CCC4C6758398",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Radon i bostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ498 yrkande 42 och 2004/05:Bo308 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Byggande i trä",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo221.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Dricksvattenledningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ324 och 2004/05:MJ498 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Tappvarmvatten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo205.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Energihushållning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N309 yrkande 12, 2004/05:Bo214 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Bo228.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ507 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "5129F7ED-DCB5-402C-9362-55A68114CCF8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "7",
                    "0",
                    "38",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "197",
                    "56",
                    "39",
                    "57"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5129F7ED-DCB5-402C-9362-55A68114CCF8",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Barnsäkerhet i äldre bostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo306 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "BA5AB863-9D42-4827-B87D-0459A06E9E12",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "2",
                    "22",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "212",
                    "82",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BA5AB863-9D42-4827-B87D-0459A06E9E12",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Lås på bostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo261 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Sprinklersystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo219, 2004/05:Bo271 och 2004/05:Bo314.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Krav på tillgänglighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub230 yrkande 26, 2004/05:Bo213, 2004/05:Bo216, 2004/05:Bo241, 2004/05:Bo284, 2004/05:Bo293 yrkandena 1-3 och 2004/05:Bo303 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "B9CCF150-88F7-4417-AB79-B9A54131D6BA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "235",
                    "13",
                    "46",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B9CCF150-88F7-4417-AB79-B9A54131D6BA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo204 och 2004/05:Bo222.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo255.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So506 yrkande 6 och 2004/05:Bo278 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Byggforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 14, 2004/05:Bo224, 2004/05:Bo299 yrkandena 1-4, 2004/05:Bo308 yrkande 13 och 2004/05:Bo319.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hästgårdar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "God bebyggd miljö",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "God bebyggd miljö",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Allergiframkallande ämnen i byggprodukter",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Radon i bostäder",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Energihushållning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Energihushållning",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Barnsäkerhet i äldre bostäder",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Sprinklersystem",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Krav på tillgänglighet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Krav på tillgänglighet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Byggforskning",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Byggforskning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-02-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-22 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 06:47:18"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om byggfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, energianvändningen och säkerheten i byggnader samt tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen och forskningen inom bygg- och bostadssektorn.",
          "dok_id": "GS01BOU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om byggfrågor (BoU5)",
          "dok_id": "GS01BOU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 06:47:18"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01BOU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om byggfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, energianvändningen och säkerheten i byggnader samt tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen och forskningen inom bygg- och bostadssektorn.</p>",
          "dok_id": "GS01BoU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:03"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om byggfrågor (BoU5)",
          "dok_id": "GS01BoU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:03"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01BOU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_BoU_5.pdf",
          "filstorlek": "460398",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Byggfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/268FF28D-8818-4092-8235-888A3BAD7BCF"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ324 Material i kontakt med dricksvatten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ324",
          "ref_dok_titel": "Material i kontakt med dricksvatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ66 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ66",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ66",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo204 Slopat hisstvång för vindslägenheter",
          "ref_dok_id": "GS02Bo204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo204",
          "ref_dok_titel": "Slopat hisstvång för vindslägenheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo205 Spridning av legionellabakterier i byggnader",
          "ref_dok_id": "GS02Bo205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo205",
          "ref_dok_titel": "Spridning av legionellabakterier i byggnader",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo213 Tillgänglighet för rörelsehindrade",
          "ref_dok_id": "GS02Bo213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo213",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet för rörelsehindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo214 Byggnaders energibehov",
          "ref_dok_id": "GS02Bo214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo214",
          "ref_dok_titel": "Byggnaders energibehov",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo216 Ökad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga",
          "ref_dok_id": "GS02Bo216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo216",
          "ref_dok_titel": "Ökad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo219 Säkerhet för intagna",
          "ref_dok_id": "GS02Bo219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo219",
          "ref_dok_titel": "Säkerhet för intagna",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo220 Bebyggelse nära häststallar",
          "ref_dok_id": "GS02Bo220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo220",
          "ref_dok_titel": "Bebyggelse nära häststallar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lindgren och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo221 Harmonisering av byggregler i Norden",
          "ref_dok_id": "GS02Bo221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo221",
          "ref_dok_titel": "Harmonisering av byggregler i Norden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo222 Åtgärder för att underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter",
          "ref_dok_id": "GS02Bo222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo222",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo224 Byggproduktion",
          "ref_dok_id": "GS02Bo224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo224",
          "ref_dok_titel": "Byggproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo228 Energisnåla flerfamiljshus",
          "ref_dok_id": "GS02Bo228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo228",
          "ref_dok_titel": "Energisnåla flerfamiljshus",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund och Per Erik Granström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo235 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo241 Handikappanpassning av kulturlokaler",
          "ref_dok_id": "GS02Bo241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo241",
          "ref_dok_titel": "Handikappanpassning av kulturlokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund och Kaj Nordquist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo254 Hästgårdar",
          "ref_dok_id": "GS02Bo254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo254",
          "ref_dok_titel": "Hästgårdar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo255 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo255",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo261 Krav på dörrlås för att förhindra inlåsning",
          "ref_dok_id": "GS02Bo261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo261",
          "ref_dok_titel": "Krav på dörrlås för att förhindra inlåsning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo271 Sprinklersystem i offentliga lokaler",
          "ref_dok_id": "GS02Bo271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo271",
          "ref_dok_titel": "Sprinklersystem i offentliga lokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo272 Helhetsansvar och producentansvar vid byggnation",
          "ref_dok_id": "GS02Bo272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo272",
          "ref_dok_titel": "Helhetsansvar och producentansvar vid byggnation",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo278 Behovet av lågstrålande zoner",
          "ref_dok_id": "GS02Bo278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo278",
          "ref_dok_titel": "Behovet av lågstrålande zoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo284 Tillgänglighet för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GS02Bo284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo284",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo293 Tillgängliga bostäder och boendemiljöer",
          "ref_dok_id": "GS02Bo293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo293",
          "ref_dok_titel": "Tillgängliga bostäder och boendemiljöer",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo299 Forskning om bostäder och samhällsbyggnad",
          "ref_dok_id": "GS02Bo299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo299",
          "ref_dok_titel": "Forskning om bostäder och samhällsbyggnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo303 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GS02Bo303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo303",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo306 Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_id": "GS02Bo306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo306",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo308 Bra boendemiljö och bra boende för miljön",
          "ref_dok_id": "GS02Bo308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo308",
          "ref_dok_titel": "Bra boendemiljö och bra boende för miljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Tysklind m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo314 Behovet av sprinkler i bostadshus",
          "ref_dok_id": "GS02Bo314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo314",
          "ref_dok_titel": "Behovet av sprinkler i bostadshus",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo319 Forskningsstrategi för uthålligt betongbyggande",
          "ref_dok_id": "GS02Bo319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo319",
          "ref_dok_titel": "Forskningsstrategi för uthålligt betongbyggande",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin och Rolf Lindén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fö252 Översvämningar ",
          "ref_dok_id": "GS02Fö252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fö252",
          "ref_dok_titel": "Översvämningar ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ498",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ507 Miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ507",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N309 Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02N309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N309",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So506 Elöverkänslighet",
          "ref_dok_id": "GS02So506",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So506",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub230 En skola med mångfald",
          "ref_dok_id": "GS02Ub230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub230",
          "ref_dok_titel": "En skola med mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-09",
          "ref_dok_id": "GS0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2005-03-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-03",
          "ref_dok_id": "GS0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2005-03-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}