{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2292619",
      "dok_id": "GS01BOU2",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "BOU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:BOU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-12-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:41",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:45",
      "titel": "Hyresrätt och bostadsrätt, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01BOU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01BOU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:BOU2</div><h1>Hyresrätt och bostadsrätt, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar bostadsutskottet riksdagsledamöternas\r\nförslag från den allmänna motionstiden 2004 rörande hyresrätt, bostadsrätt\r\noch kooperativ hyresrätt. I betänkandet behandlas även ett förslag i en\r\nföljdmotion från föregående riksmöte.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nTill betänkandet har fogats 16 reservationer och 4 särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkande 2 och 2004/05:Bo265\r\ni denna del.\r\nReservation 1 (v, mp)\r\n\r\n2.      Andrahandsuthyrning - överhyra\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkandena 3 och 4 samt\r\n2004/05:Bo265 i denna del.\r\nReservation 2 (v)\r\n\r\n3.      Andrahandsuthyrning - besittningsskydd\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo277 yrkande 8.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n4.      Andrahandsuthyrning - blockuthyrning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo225 yrkande 7.\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n5.      Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo3 yrkande 2 och 2004/05:Bo303\r\nyrkandena 5 och 6.\r\nReservation 5 (m) - motiveringen\r\nReservation 6 (kd, c)\r\nReservation 7 (v, mp)\r\n\r\n6.      Hyra under uppsägningstid\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo280.\r\n\r\n7.      Bostadsförvaltningslagen m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo302 yrkande 4.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n8.      Det kollektiva förhandlingssystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:L336 yrkande 5, 2004/05:Bo235\r\nyrkande 10, 2004/05:Bo301 yrkande 22 och 2004/05:Bo306 yrkande 19.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (kd, c)\r\nReservation 11 (fp)\r\n\r\n9.      Kooperativ hyresrätt - uppräkning av medlemsinsatser vid\r\nåterbetalning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 20 och 2004/05:Bo248\r\nyrkande 2.\r\nReservation 12 (m, c)\r\n\r\n10.     Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo301 yrkande 14, 2004/05:Bo302\r\nyrkandena 7 och 8, 2004/05:Bo306 yrkande 23 och 2004/05:Bo309 yrkande\r\n2.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo301 yrkande 13.\r\nReservation 14 (m, kd, c)\r\n\r\n12.     Bostadsrätt - underrättelse till socialnämnd vid förverkande\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo302 yrkande 10.\r\nReservation 15 (m, fp, kd)\r\n\r\n13.     Hyran vid andrahandsupplåtelse av bostadsrätt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo238 och 2004/05:Bo309 yrkande 5.\r\n\r\nReservation 16 (m, fp)\r\n\r\n14.     Obligatorisk hemförsäkring\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo217.\r\n\r\nStockholm den 9 december 2004\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Ragnwi Marcelind (kd),\r\nOwe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),\r\nNina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Maria Öberg (s), Mariam\r\nOsman Sherifay (s), Peter Danielsson (m), Gunnar Sandberg (s), Lars\r\nTysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m), Sten Lundström\r\n(v), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Matilda Ernkrans (s) och Tomas\r\nAgenberg (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet motionsförslag som väckts under\r\nden allmänna motionstiden 2004 (fristående motioner) och som gäller\r\nlagstiftningen om hyra, framför allt utformningen av bestämmelserna i\r\nhyreslagen (12 kap. jordabalken). Frågor om hyressättning kommer dock\r\nutskottet att behandla under våren i ett betänkande om bostadsförsörjning,\r\nomfattande frågor om bl.a. bostadsanvisning, rätt till förhyrning,\r\nsvarta lägenhetsaffärer samt ägarlägenheter som ny upplåtelseform. I\r\ndet föreliggande betänkandet behandlas vidare frågor som gäller bostadsrätt\r\noch ombildning till bostadsrätt samt kooperativ hyresrätt.\r\nUtskottet har den 18 november 2004 hållit en offentlig utfrågning med\r\ntemat vilka verkningar de genomförda bostadsrättsombildningarna har\r\nhaft. Program för denna utfrågning har tagits in i detta betänkande som\r\nbilaga 2. I programmet anges de som ombetts att delta i utfrågningen.\r\nEn utskrift av den stenografiska uppteckning som gjordes vid tillfället\r\nhar tagits in som bilaga 3.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nHyresrätt\r\nAndrahandsuthyrning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om andrahandsuthyrning avseende\r\nrätt till förstahandsuthyrning, jämför reservation 1 (v, mp) och särskilt\r\nyttrande 1 (m, fp, kd, c),\r\növerhyra, jämför reservation 2 (v) och särskilt yttrande 1 (m, fp, kd,\r\nc),\r\nbesittningsskydd, jämför reservation 3 (v) och särskilt yttrande 1 (m,\r\nfp, kd, c) samt\r\nblockuthyrning, jämför reservation 4 (v) och särskilt yttrande 1 (m, fp,\r\nkd, c).\r\nRätt till förstahandsavtal\r\nI motion 2004/05:Bo265 (s) i denna del föreslås att andrahandsboendes\r\nrättigheter skall stärkas vad gäller övertagandet av besittningsskyddet\r\ntill den lägenhet som hyrts i andra hand (förslag om tillkännagivande\r\navseende en översyn).\r\nEnligt förslaget i motion 2004/05:Bo225 (v) yrkande 2 skall en\r\nandrahandshyresgäst kunna träda i förstahandshyresgästens ställe om dennes\r\nhyresrätt upphör. I motionen påpekas att ingen andrahandshyresgäst kan\r\ngöra något för att bo kvar, oavsett vad som ligger bakom att förstahandsavtalet\r\nupphör eller vilka andrahandshyresgästens omständigheter är, såsom\r\navtalets längd m.m. (förslag om tillkännagivande).\r\nSåsom framgår av motionerna kan andrahandshyresgästen inte hävda någon\r\nrätt till nyttjande av lägenheten om förstahandshyresgästen säger upp\r\nsitt hyresavtal eller dennes avtal upphör av annan anledning.\r\nRegeringen har i den ungdomspolitiska propositionen (prop. 2004/05:2)\r\nuttalat sin avsikt att tillsätta en utredare som skall se över villkoren\r\nför uthyrning av bostad i andra hand. Detta görs mot bakgrund av att\r\nmånga ungdomar särskilt i storstadsregionerna i dag är hänvisade till\r\nett andrahandsboende.\r\nMotionsförslagen synes närmast gå ut på att åtminstone i vissa situationer\r\nen andrahandshyresgäst på något sätt skulle tilläggas en rätt att mot\r\nhyresvärdens vilja ingå ett förstahandsavtal eller överta hyresrätten.\r\nEn sådan ordning kan, i varje fall vid en första anblick, framstå som\r\nskälig. Det kan gälla om t.ex. andrahandsavtalet varat en längre tid.\r\nUtskottet befarar emellertid att en möjlighet att bo till sig ett\r\nförstahandskontrakt skulle komma att utnyttjas också för planerade\r\növerlåtelser av en hyresrätt. En möjlighet att bo till sig ett\r\nförstahandskontrakt\r\nkan också befaras leda till att andrahandskontrakten skulle öka i\r\nattraktivitet, vilket skulle leda till en större marknad för sådana\r\nkontrakt med alla de nackdelar som är förbundna med detta. Mot denna\r\nbakgrund är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att den i motionerna\r\nåsyftade ordningen skall bli föremål för utredningsinsatser. Motionerna\r\navstyrks.\r\nÖverhyra\r\nI motion 2004/05:Bo265 (s) i denna del föreslås att andrahandsboendes\r\nrättigheter skall stärkas bl.a. vad gäller oskäliga hyror (förslag om\r\ntillkännagivande avseende en översyn). Förslaget omfattar också att\r\nKonsumentverket skall ges i uppdrag att informera och ge ut råd om vad\r\nsom gäller när man hyr ut i andra hand (förslag om tillkännagivande).\r\nFörslaget\r\ni motion 2004/05:Bo225 (v) yrkande 3 avser att det vid beslut om\r\nandrahandsupplåtelse skall göras en granskning av hyran. Enligt förslaget\r\nskall en hyresvärds medgivande respektive hyresnämndens tillstånd\r\nförutsätta att överhyra inte tas ut (förslag om tillkännagivande). Enligt\r\nsamma motion - yrkande 4 - skall en förstahandshyresgästs uttag av\r\növerhyra rubriceras som ocker, vilket skall utgöra grund för att dennes\r\nhyresavtal upphör (förslag om tillkännagivande).\r\nHyreslagen ger särskilda möjligheter för en andrahandshyresgäst att\r\nåterkräva överhyra (55 d § hyreslagen). Sådana möjligheter finns inte\r\nför en förstahandshyresgäst. Enligt vanliga regler kan hyresnämnden\r\nfastställa skälig hyra för framtiden. Uttag av överhyra utgör enligt\r\ngällande rätt inte tillräckligt skäl för att en förstahandshyresgästs\r\nbesittningsskydd skall brytas.\r\nSom utskottet redan redogjort för har regeringen i den ungdomspolitiska\r\npropositionen (prop. 2004/05:2) uttalat sin avsikt att tillsätta en\r\nutredare som skall se över villkoren för uthyrning av bostad i andra\r\nhand. Detta har gjorts mot bakgrund av att många ungdomar särskilt i\r\nstorstadsregionerna i dag är hänvisade till ett andrahandsboende.\r\nUtskottet anser att riksdagen inte nu i sak bör ta ställning till de\r\nfrågor som väckts i motionerna. I stället bör sådana ställningstaganden\r\ngöras först sedan den aviserade utredningen slutfört sitt arbete.\r\nMotionerna bör därför avslås.\r\nBesittningsskydd\r\nI motion 2004/05:Bo277 (v) yrkande 8 (partimotion) föreslås ett förstärkt\r\nbesittningsskydd vid andrahandsuthyrning med sociala/kommunala kontrakt\r\n(sekundära bostadsmarknaden) med syfte att hyresgästen i vart fall inte\r\nskall ha orimliga hyresvillkor som rör vård och tillsyn (integritetsskydd\r\nm.m.) men frågan gäller också om särskilda villkor för förhyrning över\r\nhuvud taget skall kunna ställas. Vidare omfattar förslaget att hyresgästen\r\nskall ges möjligheter att få ett förstahandsboende, antingen att\r\nandrahandskontraktet omformas till ett förstahandskontrakt eller, om\r\nhyresgästen själv vill, denne garanteras en annan bostad med förstahandskontrakt\r\n(förslag om tillkännagivande).\r\nKommunen har rätt att utan hyresvärdens medgivande eller hyresnämndens\r\ntillstånd i andra hand upplåta en lägenhet den hyr (39 § andra stycket\r\nhyreslagen). En andrahandshyresgäst har inte något besittningsskydd, om\r\nhyresförhållandet upphör innan det varat två år i följd (45 § första\r\nstycket 1 hyreslagen). Iakttar hyresvärden gällande hyres- och uppsägningstid\r\ndessförinnan är andrahandshyresgästen skyldig att flytta, oavsett\r\nhyresvärdens skäl för uppsägningen.\r\nVid längre hyresförhållanden kan hyresgästen ha avstått från sitt\r\nbesittningsskydd. Har hyresnämnden godkänt ett avstående av besittningsskydd\r\nföreligger inte något skydd vad gäller en uppsägning som grundas på de\r\nomständigheter som föranlett avståendet.\r\nÄven om ett andrahandsavtal är förenat med besittningsskydd är det i\r\nallmänhet svagare än när det gäller ett förstahandskontrakt. Det anses\r\nså att säga ligga i sakens natur att andrahandsavtal inte skall gälla\r\npå samma sätt som avtal i första hand. Dessutom faller en andrahandshyresgästs\r\nrätt till lägenheten i och med att förstahandshyresgästens avtal upphör,\r\nt.ex. på grund av att denne säger upp avtalet.\r\nHyreslagen har för ett par år sedan ändrats så att en hyresgäst som hyr\r\nen bostad i andra hand av en hyresvärd som i sin tur har hyrt den\r\ntillsammans med minst två andra lägenheter för att hyra ut dem i andra\r\nhand (blockhyra) skall ha samma besittningsskydd som en förstahandshyresgäst\r\n(bet. 2001/02:BoU3). Lagändringen berör en del av de hyresgäster som\r\nmotionen avser men torde inte innebära en reell förändring av de\r\nförhållanden motionärerna avser. Skälet till detta är bl.a. att\r\nandrahandshyresgästens avstående av sitt besittningsskydd kan göras till\r\nförutsättning för förhyrningen.\r\nUtskottet behandlade ett liknande motionsförslag förra året och återgav\r\ndå ett tidigare ställningstagande (bet. 2003/04:BoU3):\r\nEnligt nu gällande regler skyddas andrahandshyresgäster under de två\r\nförsta åren av hyresförhållandet i sin besittning endast av de regler\r\nsom gäller om hyres- och uppsägningstider. Är hyrestiden mycket kort\r\nbetyder det att hyresgästen snabbt kan förlora sin lägenhet. Hans\r\nmöjligheter att få sina hyresvillkor ändrade påverkas på ett praktiskt\r\nplan av att han kan sägas upp utan att han har några enligt lagen givna\r\nmöjligheter att få sitt hyresavtal förlängt. De hyreskontrakt som avses\r\ni motionen utgör vanligen tillsammans med andra åtgärder ett led i\r\nsamhällets insatser för att den enskilde skall få det stöd, den vård\r\neller annan hjälp han behöver. Hur samhällets insatser närmare skall\r\nutformas är och bör naturligtvis vara individuellt betingade. Enligt\r\nsocialtjänstlagen skall den verksamhet som bedrivs som socialtjänst i\r\nsamtliga fall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och\r\nintegritet. Vanligen torde hyresrättsliga överväganden av gängse slag\r\ninte utan vidare kunna appliceras på de hyreskontrakt det är fråga om.\r\nIbland reagerar en hyresgäst mot de villkor som gäller för hans fortsatta\r\nboende eller mot tillämpningen av dessa. Det har framgått att det ofta\r\nsaknas möjligheter för honom att enligt hyreslagen ta strid i frågan.\r\nI övrigt torde hyresgästen i allt väsentligt endast genom Riksdagens\r\nombudsmäns verksamhet och annan tillsyn över socialtjänsten och annan\r\nmyndighetsutövning kunna få till stånd ett ingripande mot sådana uppställda\r\nvillkor för ett fortsatt boende som inte är godtagbara.\r\nKommittén för hemlösa (SOU 2000:14) har behandlat förhållandena på den\r\nsekundära bostadsmarknaden och uttalat att det är väsentligt att kommunerna\r\ntillsammans med berörda bostadsföretag ingår en överenskommelse där\r\nformerna och villkoren för andrahandskontrakt klargörs. Det bedömdes\r\nsom oacceptabelt att hyresgäster med andrahandskontrakt hos socialtjänsten\r\nvilka har skött sig klanderfritt, skall nekas förstahandskontrakt och\r\ndärmed under obegränsad tid tvingas underkasta sig onormala hyresvillkor.\r\nKommittén för hemlösa har i sitt slutbetänkande återigen behandlat\r\nkommunernas andrahandsuthyrning (SOU 2001:95) och framhållit bl.a. att\r\ndet är väsentligt att öka tryggheten och självständigheten i boendet\r\nför andrahandshyresgästen och därvid påtalat vikten av att långa\r\nkontraktstider tillämpas och att eventuellt vidhängande hyresvillkor inte\r\nstrider mot hyreslagen samt lämnat en uppmaning om att förstahandskontrakt\r\nskall tillämpas i större utsträckning. Kommittén anser att det finns\r\nskäl för socialnämnderna att aktivt verka för att andrahandsuthyrningen\r\nreduceras.\r\nUtskottet kan ställa sig bakom de ovan refererade uttalanden som kommittén\r\ngjort. Förhoppningsvis kan de till kommunerna och bostadsföretagen\r\nställda förslagen leda till förbättringar varigenom motionsförslaget\r\nåtminstone delvis skulle bli tillgodosett. Utskottet är nu inte berett\r\natt föreslå utredningsinsatser om förändringar av hyreslagen i anledning\r\nav motionen. V-motionen avstyrks därför.\r\nUtskottet finner inte anledning att ändra sin inställning. V-motionen\r\navstyrks således.\r\nBlockuthyrning\r\nEnligt förslaget i motion 2004/05:Bo225 (v) yrkande 7 skall blockuthyrning\r\nföreligga så snart tre eller fler lägenheter hyrs av en och samma\r\nhyresvärd, dvs. oavsett om upplåtelserna sker vid ett och samma tillfälle\r\neller genom ett eller flera avtal (förslag om tillkännagivande).\r\nEn hyresgäst som hyr en bostadslägenhet i andra hand av en hyresvärd\r\nsom har hyrt lägenheten genom s.k. blockhyresavtal har numera samma\r\nbesittningsskydd som hyresgäster som hyr direkt av fastighetsägaren.\r\nDenna utvidgning av besittningsskyddet tillkom genom en lagändring som\r\nträdde i kraft den 1 april 2002.\r\nI samband med regeringsförslaget till den ovan nämnda lagändringen tog\r\nutskottet ställning till ett motsvarande motionsförslag (bet. 2001/02:BoU3).\r\nUtskottet som avstyrkte motionsförslaget anförde: \"Den utvidgning av\r\nbesittningsskyddet som regeringen föreslår gäller om upplåtaren har\r\nhyrt lägenheten tillsammans med minst två andra lägenheter för att hyra\r\nut dem i andra hand. Regeringen har i den nya bestämmelsen anknutit\r\ntill vad som menas med ett blockhyresavtal i en annan hyreslagsbestämmelse\r\nsom medger att det i blockhyresavtal tas in förbehåll som strider mot\r\nhyreslagens tvingande bestämmelser (1 § sjätte stycket). Enligt utskottets\r\nmening synes detta mest lämpligt.\"\r\nUtskottet finner inte skäl att nu inta en annan ställning i frågan än\r\nden som redovisats ovan och avstyrker därför motionen.\r\nFörutsättningarna för vräkning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om ett obligatoriskt samrådsförfarande\r\ninför hot om vräkning, jämför reservationerna 5 - motiv. (m), 6 (kd, c)\r\noch 7 (v, mp) samt särskilt yttrande 2 (fp).\r\nSamrådsförfarande\r\nI motion 2003/04:Bo3 (kd) yrkande 2 lämnas förslag om en översyn med\r\nsikte på att ett samrådsförfarande mellan fastighetsägaren, företrädare\r\nför kommunen (t.ex. socialförvaltningen) och hyresgästen blir obligatoriskt\r\ninför hot om vräkning på grund av störningar och betalningsförseningar\r\n(förslag om tillkännagivande). Kravet på hyresvärden att medverka i ett\r\nsamråd skall utformas så att det utgör en förutsättning för att en\r\nvräkning skall få beslutas. I det fall att hyresgästen inte vill medverka\r\nskall ett uteblivet samråd inte hindra vräkning. Samrådet skall syfta\r\ntill att hyresgästen skall kunna bo kvar, vilket t.ex. inledningsvis\r\nskall kunna ske efter ett avtal om viss prövotid (förslag om tillkännagivande\r\navseende en översyn). Förslaget i motion 2004/05:Bo303 (kd) yrkande 6\r\nhar i allt väsentligt samma inriktning som den ovannämnda motionen\r\n(förslag om tillkännagivande avseende en översyn).\r\nFörslaget i motion 2004/05:Bo303 (kd) yrkande 5 avser förändringar av\r\nlagstiftningen kring vräkningsförfarandet bl.a. vad gäller kontrakts-\r\noch boendeformer med syfte att bl.a. underlätta kommunens samarbete med\r\nfastighetsägarna för att tillgodose bostadsbehovet hos de grupper av\r\nmänniskor som inte själva klarar att få ett stadigvarande boende (förslag\r\nom tillkännagivande).\r\nKommittén för hemlösa har i sitt slutbetänkande framfört att ett gemensamt\r\nuppsökande arbete från hyresvärdar och socialtjänst bör bedrivas gentemot\r\nhushåll med hyresskulder. Arbetet skall ske med beaktande av socialtjänstens\r\nuppgifter och ansvar. Kommittén anser att hyresvärdar och socialtjänst\r\nbör sträva efter att utveckla en gemensam strategi för att så långt det\r\när möjligt förhindra vräkning. Vidare har kommittén föreslagit att vissa\r\nlagändringar skall genomföras. Förslagen innebär att hyreslagens krav\r\npå underrättelse till socialnämnden och rättelseanmaning till hyresgästen\r\nskall utvidgas i förhållande till gällande rätt när det gäller uppsägning\r\npå grund av hyresgästens betalningsförsummelse eller störningar i boendet.\r\nDessa förslag till lagändring återfinns i beskrivande form i kommitténs\r\nbetänkande Att motverka hemlöshet (SOU 2001:95 avsnitt 12.3.3 och 12.3.\r\n4). Förslagen i de delarna bereds inom Justitiedepartementet.\r\nRegeringen har den 21 oktober 2004 beslutat om att tillsätta en särskild\r\nutredare med uppdrag att föreslå insatser för att förhindra vräkning\r\noch hemlöshet bland barnfamiljer (dir. 2004:145). Under 2001 vräktes ca\r\n1 000 barnfamiljer och uppskattningsvis mellan 1 500 och 2 000 barn\r\npåverkades därmed av en vräkning enligt en studie som genomförts i\r\nSocialdepartementet. Utredaren skall analysera och lämna förslag på hur\r\nsocialnämnden och andra myndigheter kan förebygga och motverka vräkningar\r\nav barnfamiljer. Utredaren skall också se över hur socialtjänsten bättre\r\nkan stödja och hjälpa de familjer som ändå blir vräkta. Utredaren skall\r\nta ställning till om det behövs lagändringar och i så fall vilka.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 30 oktober 2005.\r\nEnligt utskottets mening bör riksdagen nu inte i sakligt hänseende ta\r\nställning till motionsförslagen. Resultatet av de nämnda utrednings-\r\noch beredningsåtgärderna bör i stället avvaktas. Motionerna avstyrks\r\ndärför.\r\nHyra under uppsägningstid\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om hyra under uppsägningstid.\r\nI motion 2004/05:Bo280 (s) lämnas förslag om en översyn av reglerna som\r\nger hyresvärden möjlighet att kräva bostadshyresgästen på hyra under\r\ntre månaders uppsägningstid. Översynens främsta syfte är att en avflyttande\r\nhyresgäst skall kunna undvika dubbla boendekostnader i fall när hyresvärden\r\nsnabbt kan hyra ut lägenheten till en annan hyresgäst (förslag om\r\ntillkännagivande).\r\nBostadshyresgästen har en ovillkorlig rätt att alltid säga upp sin\r\nhyresrätt med tre månaders uppsägningstid (dvs. till det månadsskifte\r\nsom inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen; 5 § hyreslagen).\r\nHyresgästen kan i vissa fall ha en kortare uppsägningstid men tre\r\nmånader är den praktiskt vanligast förekommande uppsägningstiden. För\r\nvissa, korta tidsbestämda avtal gäller inte någon uppsägningstid (3 och\r\n4 §§ hyreslagen). Hyresgästens skyldigheter att betala hyra och vårda\r\nlägenheten kvarstår under uppsägningstiden. Det är naturligtvis möjligt\r\nför hyresvärden och hyresgästen att i samband med uppsägningen komma\r\növerens om att en kortare uppsägningstid skall gälla.\r\nDen s.k. tremånadersregeln infördes  genom lagstiftning som trädde i\r\nkraft den 1 januari 1975 (prop. 1974:150, bet. CU 1974:36). Normalt\r\nhade dittills ettårsavtal gällt på hyresmarknaden och hyresgästen varit\r\nförhindrad att säga upp till annat än hyrestidens utgång, vilket kunnat\r\ninnebära att en hyresgäst som snabbt blivit tvungen att flytta fått\r\nbetala dubbla hyror i upp till nästan 15 månader. Enligt den bedömning\r\nsom gjordes i propositionen med förslaget till lagändringen framstod i\r\nmånga fall en sådan betalningsskyldighet som oskäligt betungande.\r\nSjälvfallet konstaterades det vara olägligt för hyresvärden att hyresgästen\r\navflyttar under löpande hyresperiod men hyresvärdens möjligheter till\r\nriskfördelning bedömdes vara större än hyresgästens. Avvägningen mellan\r\nhyresvärdens och hyresgästens intressen i enskilda fall av förevarande\r\nart utföll därför till hyresgästens förmån.\r\nEnligt utskottets mening bör motionsförslaget lämpligen behandlas som\r\nen fråga om vilken uppsägningstid som skall gälla. Utskottet finner\r\ninte tillräckliga skäl att föreslå en generell reglering som innebär\r\natt en hyresgäst alltid skulle ha rätt till kortare uppsägningstid än\r\nden hyresgästen tillagts genom tremånadersregeln. Hyresvärden har ett\r\nberättigat intresse att få viss tid på sig att ordna med att skaffa\r\nfram en ny hyresgäst, och viss framförhållning kan rimligen krävas av\r\nen avträdande hyresgäst. Hänsyn måste också tas till den tillträdande\r\nhyresgästens intresse att få tid på sig att avveckla sitt tidigare boende\r\noch ordna med flyttning. Det gäller även i förhållande till en tillträdande\r\nhyresgäst som lämnar en bostadsrättslägenhet eller villa. Tremånadersregeln\r\nframstår enligt utskottets mening som väl avvägd mellan de olika intressen\r\nsom kan göra sig gällande. Inte heller finns det tillräckliga skäl att\r\nföreslå att hyresgästen skall slippa hyra under en eller annan månad\r\nför det fall att en hyresvärd på en marknad med stor efterfrågan lätt\r\nskulle kunna skaffa sig en annan hyresgäst. En sådan reglering kan\r\nbefaras leda till tillämpningsproblem och gynna bostadssökande som snabbt\r\nkan börja betala hyra för lägenheten. Motionen avstyrks således.\r\nBostadsförvaltningslagen m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om förändringar av bostadsförvaltningslagen\r\nm.m., jämför reservation 8 (m).\r\nFörslaget i motion 2004/05:Bo302 (m) yrkande 4 avser att det skall\r\ninföras nya regler som ger ordentliga möjligheter till ingripande i de\r\nfall där fastighetsägare visar sig inte fullgöra sina förpliktelser\r\ngentemot hyresgäster och andra. De nya reglerna skall ersätta lagen om\r\nförvärv av hyresfastigheter. Motionärerna pekar på att lagstiftning med\r\ndenna inriktning föreslagits av Utredningen om förvärv och förvaltning\r\nav hyreshus (SOU 1994:23) (förslag om tillkännagivande).\r\nBostadsförvaltningslagen innebär bl.a. att ingripanden kan ske genom\r\nsärskild förvaltning (= förvaltningsåläggande eller tvångsförvaltning)\r\neller inlösen. Vid förvaltningsföreläggande skall fastighetsägaren själv\r\növerlämna förvaltningen till någon annan. Vid tvångsförvaltning skall\r\nhyresnämnden utse förvaltare och fastighetsägaren utestängs från skötseln.\r\nKan någon lämplig förvaltare inte utses förfaller frågan. Inlösen\r\nförutsätter att tvångsförvaltning prövats och att det visat sig att denna\r\ninte gett avsett resultat.\r\nVid sin behandling förra året av ett mot m-motionen svarande motionsyrkande\r\njämte en s-motion om en översyn av bostadsförvaltningslagen uttalade\r\nutskottet följande (bet. 2003/04:BoU3).\r\nUtskottet anser att lagstiftningen bör vara sådan att oseriösa eller på\r\nannat sätt olämpliga förvärvare av hyresfastigheter i möjligaste mån\r\nhindras från att över huvud taget komma in på fastighetsmarknaden och\r\natt i ett sådant system förvärvslagen fortfarande är ett viktigt instrument.\r\nJu effektivare denna lag är, desto mindre blir behovet att ingripa mot\r\nförsumliga hyresvärdar och desto mindre olägenheter uppstår för\r\nhyresgästerna.\r\nBostadsförvaltningslagen har varit i kraft i drygt 25 år. Under 1990-talets\r\nförsta hälft blev lagen om förvärv av hyresfastigheter och\r\nbostadsförvaltningslagen föremål för två utredningars överväganden. Den först\r\nverksamma utredningen föreslog att förvärvslagen skulle avskaffas\r\nsamtidigt som bostadsförvaltningslagen skulle skärpas (SOU 1994:23). Den\r\nsenare utredningen föreslog vissa ändringar av förvärvslagen men inte\r\nnågon förändring av bostadsförvaltningslagen. Den föreslog dessutom\r\nvissa ändringar av reglerna om åtgärdsföreläggande (SOU 1996:148). Det\r\när värt att notera att utredningen vid sina överväganden om\r\nbostadsförvaltningslagen i huvudsak utgått från det faktamaterial som den\r\ntidigare utredningen redovisat. Någon ny undersökning hade således inte\r\ngenomförts. Dock hade tillgänglig statistik fogats till det gamla\r\nmaterialet.\r\nEnligt utskottets mening talar en del omständigheter för att en utredning\r\npå nytt skulle ges i uppdrag att överväga vilka möjligheter som skall\r\nfinnas för att ingripa mot försumliga och på annat sätt olämpliga\r\nhyresvärdar. S-motionären har pekat på några frågor som behöver uppmärksammas.\r\nUtskottet är däremot inte berett att föreslå att en utvärdering och\r\növersyn med detta syfte genomförs enbart beträffande bostadsförvaltningslagens\r\nbestämmelser. En sådan utvärdering och översyn bör i stället ske i ett\r\nvidare sammanhang, omfattande också bl.a. förvärvslagens bestämmelser\r\noch reglerna om åtgärdsföreläggande. Utskottet finner inte tillräckliga\r\nskäl att nu lämna riksdagen förslag om att en sådan utredning kommer\r\ntill stånd.\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts under föregående\r\nriksdagsår m-motionen.\r\nDet kollektiva förhandlingssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om att hyresförhandlingslagen bör\r\navskaffas eller ändras, jämför reservationerna 9 (m), 10 (kd, c) och 11\r\n(fp).\r\nI fyra motioner behandlas frågor av mer grundläggande karaktär som gäller\r\ndet kollektiva förhandlingssystemet.\r\nI motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 22 föreslås att hyresförhandlingslagen\r\nskall avskaffas med syfte att förhandlingsmonopolet skall brytas (förslag\r\nom tillkännagivande).\r\nFörslaget i motion 2004/05:L336 (fp) yrkande 5 gäller konsumentskyddet\r\nvid hyra av bostad särskilt vad gäller Hyresgästföreningens monopol att\r\nföreträda hyresgästerna, vilket måste brytas så att den enskilde\r\nhyresgästens möjlighet att påverka boendet stärks (förslag om tillkännagivande\r\navseende en översyn).\r\nEnligt förslaget i motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 19 bör det genomföras\r\nen utredning av förutsättningarna för ett större individuellt inslag i\r\nhyresförhandlingslagens bestämmelser bl.a. så att det skall bli lättare\r\natt stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet för den som så önskar.\r\nSystemet bör också ge större utrymme för att förhandla fram olika\r\nindividuella hyreskontrakt för att därigenom utveckla hyresrätten som\r\nprodukt. Ett starkt och tydligt grundläggande konsumentskydd skall finnas\r\n(förslag om tillkännagivande avseende en översyn).\r\nOckså förslaget i motion 2004/05:Bo235 (c) yrkande 10 (partimotion)\r\navser ett avskaffande av förhandlingsmonopolet (förslag om riksdagsbeslut).\r\n\r\nDet kollektiva förhandlingssystemet såsom det utformats i hyresförhandlingslagen\r\n(1978:304) är en viktig del av den reglering som avser att ta till vara\r\noch stödja de intressen hyresgästerna har. Hyresgästerna ges styrka\r\ngenom att de vid de kollektiva förhandlingarna kan uppträda gemensamt\r\ngenom en företrädare som har förhandlingsvana och kunskaper om hyresmarknaden.\r\nSystemet är också kostnadsbesparande och bidrar därför i viss utsträckning\r\ntill att hålla hyresnivåerna nere. Hyresförhandlingslagen innehåller\r\ndessutom regler som avser att ta till vara de enskilda hyresgästernas\r\nintressen. Bland annat kan hyresgästerna få det kollektiva\r\nförhandlingsresultatet\r\noch förhandlingsersättningens storlek överprövade vid hyresnämnden.\r\nGenom lagen har säkerställts att vissa viktiga frågor kan avgöras också\r\ni strid med hyresvärdens inställning till dem. Det gäller bl.a. om\r\nkollektiva förhandlingar skall föras, vilken organisation som skall\r\nföreträda hyresgästerna och hyresgästens rätt att förhandla enskilt.\r\nFrån konsumentsynpunkt framstår systemet som lämpligt. Enligt utskottets\r\nmening kan det inte komma i fråga att avskaffa denna lagstiftning.\r\nM-motionen bör därför inte vinna bifall.\r\nEnligt hyresförhandlingslagen har den enskilda hyresgästen sedan en\r\nviss karenstid förflutit rätt att stå utanför det kollektiva\r\nförhandlingssystemet och därmed inte omfattas av de överenskommelser om hyror\r\noch andra hyresvillkor som träffas mellan hyresvärden och\r\nhyresgästorganisationen.\r\nEtt avtal om att hyresgästen inte skall omfattas av systemet får träffas\r\nförst sedan hyresförhållandet varat tre månader. Motsvarande begränsning\r\ngäller hyresnämndens möjligheter att fatta beslut i frågan (2 och 3 §§\r\nhyresförhandlingslagen).\r\nSedan 1997 är det inte längre möjligt att två eller fler hyresgästorganisationer\r\npå grundval av en med hyresvärden avtalad eller hyresnämnden beslutad\r\nförhandlingsordning förhandlar för hyresgästerna i ett visst hus. Frågan\r\nregleras genom ett förbud mot flera samtidiga förhandlingsordningar (4\r\n§ hyresförhandlingslagen). Förbudet hindrar dock inte att en konkurrerande\r\norganisation tar över förhandlingsrätten för hyresgästerna i ett visst\r\nhus (eller för en grupp hus), förutsatt bl.a. att denna organisation\r\nåtnjuter hyresgästernas förtroende och har tillräckliga kvalifikationer\r\nför att sköta ett regelbundet förhandlingsarbete med hyresvärden.\r\nUtskottet kan således konstatera att det inte råder någon monopolsituation\r\nför en viss förhandlande hyresgästorganisation, varken vad gäller\r\nförhandlingsrätten för de enskilda hyresgästerna eller i förhållande till\r\nen annan konkurrerande hyresgästorganisation. Inte heller finns det fog\r\nför den i motionerna framförda kritiken mot den grundläggande ordningen\r\ni övrigt.\r\nHyressättningsutredningen (SOU 2004:91) har föreslagit förändringar av\r\nbl.a. hyresförhandlingslagen som skall underlätta en mer individualiserad\r\nhyressättning baserad på hyresgästens till- och frånval. Utredningens\r\nförslag bereds inom Justitiedepartementet.\r\nMot bakgrund av vad som anförts avstyrks även fp-, kd- och c-motionerna\r\ni sin helhet.\r\nKooperativ hyresrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om att en medlem vid sitt utträde\r\nur en kooperativ hyresrättsförening skall kunna få tillbaka sina\r\nmedlemsinsatser med uppräkning för inflationen, jämför reservation 12 (m,\r\nc).\r\nUppräkning av medlemsinsatser vid återbetalning\r\nFörslagen i motionerna 2004/05:Bo235 (c) yrkande 20 (partimotion) och\r\n2004/05:Bo248 (c) yrkande 2 avser en lagändring så att vid utträde ur\r\nen förening som upplåter kooperativ hyresrätt medlemmen kan få tillbaka\r\ninsatsbeloppet uppräknat med inflationen (förslag om tillkännagivande).\r\n\r\nEn kooperativ hyresgäst som önskar flytta kan inte sälja den kooperativa\r\nhyresrätten men har rätt att få tillbaka betalade insatser. Enligt 2\r\nkap. 9 § fjärde stycket lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt skall\r\nen avgående medlem inte ha rätt att få tillbaka ett högre belopp än det\r\nhan eller hon betalat till föreningen som insatser.\r\nEnligt regeringens mening såsom den kom till uttryck i propositionen\r\ntill lagen om kooperativ hyresrätt (prop. 2001/02:62) beror svaret på\r\nfrågan om uppräkning av insatser skall tillåtas i grunden på vem man\r\nvill prioritera, de medlemmar som går ur föreningen eller de som stannar\r\nkvar. Förbudet mot uppräkning ger föreningen mer kapital som kan användas\r\ntill att t.ex. hålla hyrorna nere eller dela ut vinst.\r\nUppräkning kan dock göras av insatser vid en ny medlems inträde eller\r\nen ny upplåtelse av hyresrätt. Något tak för uppräkningen finns inte.\r\nLagen i denna del innebär, enligt regeringens bedömning, inte någon\r\nförsvagning av föreningens eget kapital utan har en gynnsam inverkan på\r\nföreningens ekonomi.\r\nUtskottet avstyrkte vid sin beredning av lagen om kooperativ hyresrätt\r\nmotioner om indexuppräkning och inflationssäkring vid återbetalning av\r\ninsatser och anförde (bet. 2001/02:BoU5):\r\nSåsom regeringen anför är frågan om en uppräkning av insatserna skall\r\ntillåtas vid återbetalning till en avgående medlem ytterst beroende på\r\nden värdering man gör av vem man vill gynna; den avgående medlemmen\r\neller de som bor kvar med kooperativ hyresrätt. Utskottet anser att\r\nregelsystemet så långt möjligt bör utformas så att det i främsta rummet\r\nger utrymme för att hålla hyrorna nere. En sådan ordning kommer också\r\nen avgående medlem att ha haft fördel av. Motionsförslagen om att\r\ninsatserna skall kunna räknas upp vid en återbetalning till en avgående\r\nmedlem bör riksdagen därför avslå.\r\nUtskottet finner inte nu skäl att göra en annan bedömning och avstyrker\r\ndärför motionerna.\r\nOmbildning till bostadsrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen avseende ombildning till bostadsrätt\r\ni fråga om\r\nförändringar av kraven på majoritet gällande andel och folkbokföring,\r\njämför reservation 13 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 3 (m, fp)\r\noch\r\nförbudet mot dubbelupplåtelse, jämför reservation 14 (m, kd, c) och\r\nsärskilt yttrande 4 (fp).\r\nMajoritetsreglerna\r\nI ett flertal motioner lämnas förslag om ett återinförande av kravet på\r\nenkel majoritet för ombildning till bostadsrätt. Det gäller motionerna\r\n2004/05:Bo301 (m) yrkande 14, 2004/05:Bo302 (m) yrkandena 7 och 8,\r\n2004/05:Bo309 (fp) yrkande 2 och 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 23. Förslagen\r\ni m- och fp-motionerna omfattar eller innebär att det särskilda nyligen\r\ninförda kravet på folkbokföring som gäller för bostadshyresgäster skall\r\ntas bort.\r\nFör ombildning till bostadsrätt har tidigare under en period gällt ett\r\nkrav på enkel majoritet som innebar att hyresgästerna i mer än hälften\r\nav de uthyrda lägenheterna måste vara för ombildningen (prop. 1991/92:160;\r\nbet. 1991/92:BoU22 och prop. 1998/99:101; bet. 1998/99:BoU10). Något\r\nkrav på att bostadshyresgästerna skulle vara folkbokförda på fastigheten\r\ngällde inte då. Det nuvarande kravet på kvalificerad majoritet dvs.\r\nstöd från minst två tredjedelar av hyresgästerna - liksom tidigare kravet\r\npå enkel majoritet - avser förutsättningarna för både att en intresseanmälan\r\nskall få göras, vilket grundlägger föreningens rätt till förköp, och\r\natt föreningen skall kunna besluta att förvärva en fastighet i syfte\r\natt en ombildning skall ske. Hyresgästernas företrädesrätt regleras i\r\nlagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till\r\nbostadsrätt eller kooperativ hyresrätt (den s.k. ombildningslagen) och\r\nförutsättningarna för föreningens förvärvsbeslut regleras i bostadsrättslagen\r\n(1991:614).\r\nRegelsystemet kan något mer utvecklat beskrivas på följande sätt. En\r\nombildning av hyresrätt till bostadsrätt sker genom att hyresgästerna\r\npå en fastighet bildar en bostadsrättsförening som förvärvar fastigheten\r\noch sedan upplåter lägenheterna med bostadsrätt till de hyresgäster som\r\nvill delta i ombildningen. I bostadsrättslagen finns regler om hur en\r\nombildning till bostadsrätt skall gå till. Ett beslut att förvärva ett\r\nhus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en\r\nföreningsstämma. Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i minst två\r\ntredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet har gått\r\nmed på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen\r\noch, vad gäller bostadshyresgäster, folkbokförda på fastigheten (9 kap.\r\n19 § bostadsrättslagen). Innan ett beslut om förvärv av ett hus får\r\nfattas, skall en ekonomisk plan ha upprättats och hållits tillgänglig\r\nför hyresgästerna (9 kap. 20 § bostadsrättslagen, jfr 3 kap. samma lag).\r\nEtt beslut om förvärv i strid mot lagens bestämmelser är ogiltigt (9\r\nkap. 21 § bostadsrättslagen). Inskrivningsmyndigheten skall beakta\r\nogiltighetspåföljden när en bostadsrättsförening söker lagfart på sitt\r\nförvärv. En lagfartsansökan skall avslås om det är uppenbart att förvärvet\r\när ogiltigt (20 kap. 6 § 10 jordabalken).\r\nVid köp av en hyresfastighet krävs - om kommunen begär prövning av\r\nförvärvet - tillstånd från hyresnämnden, s.k. förvärvstillstånd. (Se\r\nlagen [1975:1132] om förvärv av hyresfastighet m.m. som vanligen benämns\r\nförvärvslagen.) Lagstiftningen om förvärvstillstånd syftar till att\r\nförhindra oseriösa eller på annat sätt olämpliga personer eller företag\r\natt komma in på hyresmarknaden. Förvärvstillstånd fordras dock inte när\r\nen bostadsrättsförening har fattat beslut om förvärvet på det sätt som\r\nbostadsrättslagen föreskriver för ombildning.\r\nFör att främja en övergång från hyresrätt till bostadsrätt antogs med\r\nikraftträdande den 1 juli 1982 ombildningslagen. Samtidigt gjordes en\r\ndel ändringar i den gamla bostadsrättslagen. Bland annat infördes kravet\r\npå viss majoritet för att en ombildning skulle få ske. Ombildningslagen\r\nger hyresgästerna rätt att för ombildning till bostadsrätt förvärva\r\nhuset de bor i före andra köpare. En förutsättning för att hyresgästerna\r\nskall få en starkare ställning än andra spekulanter på fastigheten är\r\natt de har bildat en bostadsrättsförening och att föreningen har gjort\r\nen s.k. intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i\r\nfastighetsregistrets inskrivningsdel. En intresseanmälan kan göras om\r\nhyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna\r\nskriftligen har förklarat sig intresserade av ombildning. Också enligt\r\nombildningslagen gäller ett krav på folkbokföring för bostadshyresgäster.\r\nSå länge en intresseanmälan gäller får en fastighetsägare normalt inte\r\növerlåta fastigheten, om inte föreningen först har erbjudits att förvärva\r\nfastigheten.\r\nI förarbetena till de ombildningsregler som infördes år 1982 har\r\nframhållits att en ombildning till bostadsrätt bör ske på de boendes villkor\r\nsamt att det är de boendes intressen, önskemål och synpunkter som bör\r\ntillgodoses när det är fråga om en övergång från hyresrätt till bostadsrätt.\r\nBakgrunden till regleringen var att det enligt bostadsrättslagens\r\ntidigare bestämmelser var möjligt att bilda en bostadsrättsförening med\r\nsyfte att ombilda en hyresfastighet utan att vare sig styrelseledamöterna\r\neller övriga medlemmar var bosatta i fastigheten samt att en ombildning\r\nkunde genomföras helt utan insyn av de boende (prop. 1981/82:169, bet.\r\nCU 1981/82:41).\r\nI underlaget för majoritetsberäkningen ingår även hyresgäster som inte\r\nbor i huset. Om en lägenhet inte är uthyrd skall den däremot inte räknas\r\nin. Inte endast bostadslägenheter utan även lokaler skall ingå i\r\nberäkningsunderlaget. Det är bara hyresgäster som hyr direkt av värden som\r\nskall räknas med, vilket utesluter eventuella andrahandshyresgäster i\r\nhuset.\r\nOmbildningslagen gäller sedan den 1 april 2002 även för ombildning till\r\nkooperativ hyresrätt. Samma krav som gäller för ombildning till bostadsrätt\r\ngäller för ombildning till kooperativ hyresrätt.\r\nEn hyresgäst som inte vill delta i en ombildning till bostadsrätt har\r\nrätt att bo kvar i lägenheten som hyresgäst och får då bostadsrättsföreningen\r\nsom hyresvärd (7 kap. 11 och 13 §§ jordabalken). Föreningen får inte\r\nupplåta bostadsrätt till lägenheten så länge hyresförhållandet består.\r\nEnligt hyreslagen har hyresgästen samma besittningsskydd och bytesrätt\r\nsom tidigare. Bostadsrättsföreningen har samma skyldigheter som andra\r\nhyresvärdar.\r\nDe regler som innebär ett krav på två tredjedels majoritet för ombildning\r\ntill bostadsrätt har motiverats av att ju fler som deltar i en ombildning,\r\ndesto större är möjligheten att övergången till bostadsrätt blir lyckad.\r\nDet gäller bl.a. att föreningen skall vila på en ekonomiskt god grund.\r\nDet är också fråga om att under föreningens fortsatta bestånd garantera\r\natt verksamheten inte äventyras och att boendeformen blir framgångsrik.\r\nVidare har anförts bl.a. att boendet är av en så stor betydelse att\r\ndet därför inte är rimligt att en ombildning skall få genomföras om ett\r\nstörre antal hyresgäster, kanske uppemot hälften, motsätter sig denna.\r\nMånga gånger har dessa hyresgäster valt att bo i huset just därför att\r\nde önskar att en professionell hyresvärd ansvarar för fastighetsförvaltningen.\r\nDet är alltså också ur denna synvinkel fråga om intressen av\r\nboendedemokratisk natur (prop. 1998/99:101, bet. 1998/99:BoU10).\r\nGenom en lagändring med ikraftträdande den 1 april 2003 ställs som redan\r\nframgått krav på att de bostadshyresgäster som är för en ombildning\r\nmåste vara folkbokförda på fastigheten för att få räknas med (prop.\r\n2002/03:12; bet. 2002/03:BoU2). Utskottet har i samband med att\r\nfolkbokföringskravet infördes instämt (i nämnda bet.) i regeringens mening\r\natt det är mycket angeläget att så långt möjligt säkerställa att\r\nombildningar till bostadsrätt faktiskt sker på de boendes villkor och att\r\nde i huset boende hyresgästerna inte förbigås vid ombildningen. Det har\r\nbedömts att det finns vissa risker att försök kommer att göras för att\r\nkringgå ett krav på folkbokföring. Regeringen har i detta sammanhang\r\npekat på folkbokföringens betydelse i andra sammanhang och brottsbalkens\r\nbestämmelse om osant intygande, vilka faktorer kommer att motverka ett\r\nkringgående. Ett krav på folkbokföring försvårar i vissa situationer\r\nmöjligheterna till ombildning. I likhet med regeringen har utskottet\r\nansett att det är försvarbart eftersom en ombildning torde ha större\r\nförutsättningar att bli framgångsrik ju fler medlemmar som faktiskt bor\r\ni huset. Utskottet har sammanfattningsvis ansett att det finns anledning\r\natt ställa upp ett krav på att bostadshyresgästerna skall vara folkbokförda\r\npå fastigheten för att få biträda ett beslut om ombildning till bostadsrätt.\r\nDetsamma har utskottet ansett bör gälla för att bostadshyresgästerna\r\nskall få räknas med i majoriteten för att en intresseanmälan skall få\r\ngöras.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen funnit skäl att ställa sig bakom de\r\nmajoritetsregler som gäller för ombildning och finner inte nu anledning\r\natt ändra ståndpunkt i de frågor som väckts genom motionerna. De synpunkter\r\nsom framkommit vid den offentliga utfrågning som utskottet hållit om\r\nvilka verkningar de genomförda ombildningarna till bostadsrätt har haft\r\nstyrker utskottet i sin uppfattning om att majoritetsreglerna inte bör\r\nändras på sätt som föreslagits. Utskottet vill särskilt uppmärksamma\r\nvärdet av att regelsystemet har en sådan utformning att det antal boende\r\nsom kommer att bo kvar som hyresgäster i ett ombildat hus bör vara få\r\neftersom det hyresvärdskap som relativt många bostadsrättsföreningar\r\nstår för inte utövas på ett tillräckligt professionellt sätt eller på\r\nannat sätt avviker från vad som får anses vara god sed i ett hyresförhållande.\r\nDet skall klargöras att flertalet bostadsrättsföreningar är fullt\r\nkorrekta i sitt förhållande till sina kvarboende hyresgäster. Det inses\r\ndock lätt att föreningarnas förhållanden till sina bostadshyresgäster\r\ni flera avseenden kommer eller riskerar att påverkas av att hyresverksamheten\r\nså att säga inte ligger i linje med föreningens egentliga ändamål, att\r\nbereda bostäder åt sina medlemmar. För de hyresgäster som blir kvar\r\ntorde ombildningen oavsett hur väl hyresvärdskapet sköts ha nackdel av\r\natt bytesrätten urholkas genom att få andra hyresgäster, bostadsrättshavare\r\neller villaägare vill byta till sig en hyreslägenhet i ett bostadsrättshus.\r\nDet kan vara värt att notera att inte någon av de bostadsrättsorganisationer\r\nsom deltagit i utfrågningen och inte heller Fastighetsägarna Sverige\r\nsom också representerar ett stort antal bostadsrättsföreningar förespråkar\r\nlagändringar som innebär att ett krav på enkel majoritet skall återinföras.\r\nOckså chefen för Hyresnämnden i Stockholm gav vid utfrågningen uttryck\r\nför att det är viktigt att man behåller ett krav på så hög majoritet\r\nsom möjligt. Han erinrade om att lagstiftningen från början innebar ett\r\nkrav på två tredjedels majoritet och att det syftade till att göra\r\nbostadsrättsföreningarna ekonomiskt stabila och att man inte skulle få\r\nalltför många hyresgäster.\r\nUtskottet avstyrker således samtliga motioner.\r\nFörbudet mot dubbelupplåtelse\r\nI motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 13 lämnas förslag om ett slopande av\r\nförbudet mot dubbelupplåtelse för kommunala bostadsbolag. Ombildningen\r\nskulle förbilligas för hyresgästerna eftersom bolaget kan träda in som\r\nbostadsrättshavare till de lägenheter där hyresgästen inte vill delta;\r\nbolaget skulle fortfarande vara dessa hyresgästers hyresvärd (förslag\r\nom tillkännagivande).\r\nFörbudet mot dubbelupplåtelse innebär att bostadsrätt inte får upplåtas\r\ntill en lägenhet som är upplåten med hyresrätt (4 kap. 3 § bostadsrättslagen).\r\nBostadsrätt kan dock upplåtas till en hyresgäst som vill att lägenheten\r\nskall omvandlas till bostadsrätt. Förbudet kan i vissa fall försvåra\r\nombildningen till bostadsrätt.\r\nDet totala förbudet mot dubbelupplåtelser motiveras bl.a. med att\r\nhyresgästerna i dubbelupplåtna lägenheter där bostadsrättsupplåtelsen är\r\nden senare upplåtelsen skulle behöva tilläggas fullt besittningsskydd\r\noch oinskränkt bytesrätt. Sådana rättigheter har inte tillförsäkrats\r\nhyresgäster i andra bostadsrättslägenheter (där hyresrätten upplåts\r\nsist, vilket är den egentligen enda förekommande typen av andrahandsupplåtelse\r\nnär det gäller bostadsrättslägenheter). Särskiljandet av två typer av\r\nbostadsrättslägenheter i de nämnda avseendena har befarats leda till\r\nosäkerhet med åtföljande risk för rättsförluster. Detta är grundat på\r\ntidigare erfarenheter.\r\nBostadsrättslagens förbud mot dubbelupplåtelse har behandlats vid många\r\nolika tillfällen. Bland annat skedde detta i en departementspromemoria\r\nom s.k. bostadsrättsoptioner m.m. (Ds 1993:54). I promemorian bedömdes\r\natt förbudet inte skulle tas bort eftersom detta skulle kunna innebära\r\noklarheter och missförstånd som i sin tur skulle kunna leda till\r\nrättsförluster för hyresgäster i bostadsrättslägenheter. I stället föreslogs\r\natt vid ombildning fastighetsägaren skulle kunna förvärva en bostadsrättsoption\r\ntill de lägenheter som inte ombildas till bostadsrätter. Optionen\r\nförutsatte kapitaltillskott och medförde inflytande i föreningen. När en\r\nhyresrätt upphörde skulle optionshavaren kunna hyra ut på nytt eller\r\nombilda till en bostadsrätt och därefter sälja den. Optionerna i sig\r\nskulle kunna pantsättas och överlåtas. Gällde det flera optioner i en\r\nförening skulle det ske gemensamt. Förslaget har inte förts fram till\r\nriksdagen.\r\nUtskottet har flera gånger tidigare avstyrkt motsvarande motionsyrkande\r\n(se bl.a. förra årets bet. 2003/04:BoU3). Utskottet har då ansett - i\r\nlikhet med de slutsatser som redovisats i promemorian - att negativa\r\neffekter skulle uppstå om förbudet togs bort helt eller delvis. Ett\r\npartiellt förbud skulle dessutom, för att skydda hyresgästerna, behöva\r\nmedföra ett förbud för kommunen eller dess bolag att överlåta bostadsrätten.\r\n\r\nUtskottet finner inte anledning att ändra uppfattning i frågan. Motionen\r\navstyrks således.\r\nBostadsrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om\r\nupphävande av kravet på underrättelse till socialnämnd vid vissa\r\nuppsägningar, jämför reservation 15 (m, fp, kd) och\r\nändringar av hyressättningsregeln beträffande andrahandsupplåtelser av\r\nen bostadsrättslägenhet, jämför reservation 16 (m, fp).\r\nUnderrättelse till socialnämnd vid förverkande\r\nI motion 2004/05:Bo302 (m) yrkande 10 föreslås ett upphävande av det\r\nnyligen genom lagstiftning införda kravet på underrättelse till socialnämnd\r\nvid vissa uppsägningar av bostadsrättshavare (förslag om riksdagsbeslut).\r\n\r\nGenom lagändringar som trädde i kraft den 1 april 2004 infördes följande\r\nnya regler i bostadsrättslagen beträffande uppsägning på grund av\r\nförverkande (prop. 2003/04:94, bet. 2003/04:BoU10).\r\nEn bostadsrättsförening är skyldig att innan en uppsägning sker på grund\r\nav störningar från en bostadslägenhet underrätta socialnämnden om\r\nstörningarna. Underrättelsen är en förutsättning för uppsägningen. Vid\r\nsärskilt allvarliga störningar får dock uppsägning ske utan föregående\r\nunderrättelse. Tanken är att en avhysning i ett sådant fall skall kunna\r\nverkställas snabbt till gagn för de grannar som störts. En kopia av\r\nuppsägningen skall dock skickas till socialnämnden.\r\nVidare är en bostadsrättsförening skyldig att inför en uppsägning på\r\ngrund av att årsavgift för en bostadslägenhet inte betalats i rätt tid\r\nunderrätta socialnämnden om försummelsen. Underrättelsen är en förutsättning\r\nför uppsägningen. Någon underrättelseskyldighet föreligger inte vid\r\nuppsägning som grundas på att sammantaget flera upprepade (ofta i\r\npraktiken mindre) förseningar skett.\r\nLagändringarna föreslogs av regeringen med anledning av två tillkännagivanden\r\nsom riksdagen gjort på förslag av bostadsutskottet (bet. 2002/03:BoU2).\r\nTillkännagivandena gav uttryck för en önskan om att hyreslagens och\r\nbostadsrättslagens regleringar i allt väsentligt skulle motsvara varandra.\r\n\r\nVid sin behandling av regeringens förslag och de motstående motionerna\r\n(liknande den som nu bereds) uttalade utskottet bl.a. följande (bet.\r\n2003/04:BoU10).\r\nRiksdagens tillkännagivanden omfattade den uttalade uppfattningen att\r\nen bostadsrättsförening, likt andra samhällsaktörer, har ett socialt\r\noch samhälleligt ansvar för sina medlemmar och att det är lämpligt att\r\ndetta kommer till uttryck i form av kontakter eller annat samarbete med\r\nbl.a. sociala myndigheter. Utskottet står fast vid denna uppfattning\r\noch anser att bostadsrättslagen med den nya utformning som regeringens\r\nlagförslag innebär kommer att svara mot de värderingar riksdagens\r\nmajoritet givit uttryck för. Genom en kontakt med socialnämnden kan\r\nbostadsrättshavarens behov av att erhålla adekvat hjälp för de problem\r\nhan mött tillgodoses. Därutöver ges socialnämnden möjligheter till\r\ninsatser som hindrar eller förebygger att bostadsrättshavarens sociala\r\nsituation försämras genom de sanktioner som bostadsrättsföreningen kan\r\nkomma att vidta. Hänsynen till barn gör sig i dessa sammanhang gällande\r\nmed avsevärd styrka. Lagstiftaren bör söka garantera att de sociala\r\nmyndigheterna blir uppmärksammade på enskilda bostadsrättshavares problem.\r\n\r\nEn bostadsrättsförening är en form för samverkan där syftet är att bereda\r\nägarna bostäder. Det är för utskottet en främmande tanke att som angiveri\r\nbeteckna en underrättelse till socialnämnden om att någon i samverkanskretsen\r\nriskerar att förlora sin bostad. Enligt utskottet ligger en\r\nunderrättelseskyldighet klart inom ramen för en god samverkan med syfte att\r\ntillgodose medlemmarnas bostadsbehov.\r\nFörst vad gäller frågan om uppsägning på grund av störningar. Som bl.a.\r\nFastighetsägarna Sverige och Riksbyggen i sina remissvar har framhållit\r\nfinns det vissa olikheter mellan upplåtelseformerna hyres- och bostadsrätt\r\nsom synes tala mot att överföra de regler om underrättelseskyldighet\r\nsom gäller enligt hyreslagen till bostadsrättslagen. Hit hör t.ex. att\r\ndet kan vara känsligt för styrelsen i en bostadsrättsförening att skicka\r\nen underrättelse om störningar som gäller en granne och föreningsmedlem\r\ntill socialnämnden. Vidare synes, såsom flera remissinstanser, bl.a.\r\nHSB Riksförbund, har påtalat, systemet med underrättelser inte alltid\r\nfungerat tillfredsställande på hyresrättens område. Konsumentverket har\r\nframhållit att en möjlighet att komma till rätta med detta kan vara att\r\nförbättra rutinerna i samband med avhysning. För att åstadkomma detta\r\nbehövs inga lagstiftningsåtgärder. Samtidigt står det klart att - som\r\nStockholms och Arvidsjaurs kommuner också har framhållit - en\r\nunderrättelseskyldighet kan ge kommunerna ökade möjligheter att sätta in\r\nstödinsatser i tid så att man kan komma till rätta med störningarna och\r\ndärmed förhindra avhysning. Som skäl mot förslaget skulle man också\r\neventuellt kunna hävda att en underrättelseskyldighet medför en viss\r\nadministrativ belastning för bostadsrättsföreningarna. Invändningen är\r\nav underordnad betydelse men det kan nämnas att inget har framkommit\r\nsom tyder på att förverkande av bostadsrätt är särskilt vanligt\r\nförekommande. Sett i sitt sammanhang skulle därför ett system med underrättelse\r\ntill socialnämnden på bostadsrättens område medföra en enbart mycket\r\nbegränsad ökning av bostadsrättsföreningens åligganden. Vid en avvägning\r\nav de skäl som kan anföras för och emot en underrättelseskyldighet anser\r\nutskottet att fördelarna med en underrättelseskyldighet klart väger\r\növer.\r\nEnligt riksdagens mening framstod det som följdriktigt att en\r\nunderrättelseskyldighet gentemot socialnämnden införs också när en\r\nbostadsrättshavare\r\nkommit i betalningsdröjsmål och föreningen avser att säga upp honom.\r\nDet kan, uttalade riksdagen, under vissa förutsättningar finnas goda\r\nskäl att ge en bostadsrättshavare ekonomiskt stöd så att denne kan bo\r\nkvar i sin lägenhet. Riksdagen tillkännagav därför att det finns skäl\r\natt genom lagstiftning söka garantera att de sociala myndigheterna blir\r\nuppmärksammade på enskilda bostadsrättshavares problem och att en\r\nunderrättelseskyldighet motsvarande den som gäller för hyresrätter därför\r\nbör införas för bostadsrätter. Några remissinstanser, bl.a. Riksbyggen,\r\nhar hänvisat till att en bostadsrätt - till skillnad från en hyresrätt\r\n- representerar ett förmögenhetsvärde och att en underrättelseskyldighet\r\ndärför inte är särskilt meningsfull. Vidare har flera remissinstanser\r\npåtalat att underrättelserna inte fungerar särskilt bra på hyresrättens\r\nområde. Utskottet vill liksom regeringen framhålla att det finns\r\nbostadsrätter med ett mycket begränsat ekonomiskt värde som såtillvida\r\nliknar hyresrätter. Det bör också framhållas att socialnämnden, vid\r\nförverkande av en bostadsrätt med ett betydande ekonomiskt värde, kan\r\nvidta andra åtgärder än att verka för att bostadsrättshavaren får bo\r\nkvar, t.ex. ordna med en ny bostad. Ovan har utskottet tillstyrkt\r\nregeringens förslag om att en bostadsrättsförening skall underrätta\r\nsocialnämnden före uppsägning som grundas på störningar i boendet. Det är\r\nenligt utskottets liksom regeringens mening naturligt att en liknande\r\nordning införs när det gäller uppsägning på grund av betalningsförsening.\r\nEn bostadsrättsförening skall därför vara skyldig att meddela socialnämnden\r\nom en bostadsrättshavare sägs upp på grund av att årsavgiften inte har\r\nbetalats i rätt tid. Underrättelseskyldigheten bör - liksom enligt\r\nhyreslagen - avse enbart bostadslägenheter. I hyreslagen utgör meddelandet\r\nen förutsättning för att återvinningsfristen skall börja löpa. Detta\r\nbör gälla även här. De föreslagna reglerna har utformats med de motsvarande\r\nreglerna i hyreslagen som förebild.\r\nPå de här återgivna skälen och i övrigt på de skäl som redovisats i\r\npropositionen tillstyrkte utskottet regeringens lagförslag och avstyrkte\r\nde motstående motionerna.\r\nUtskottet finner inte skäl att inta en annorlunda ståndpunkt än tidigare.\r\nM-motionen avstyrks därför.\r\nHyressättning vid andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet m.m.\r\nI motion 2004/05:Bo238 (m) lämnas förslag om att bruksvärdesprincipen\r\nskall slopas vad gäller en andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet.\r\nI motionen påpekas att någon hänsyn till bostadsrättshavarens kapitalkostnad\r\ninte kan tas när hyresnämnden prövar skäligheten av hyran för en sådan\r\nlägenhet (förslag om tillkännagivande).\r\nFörslaget i motion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 5 gäller att en översyn\r\ngenomförs av reglerna om andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet\r\nomfattande frågor om återbetalningsskyldighet av överhyra och hyresnivå\r\nvid andrahandsupplåtelse vilka regleringar inte bör ske på samma sätt\r\nsom när det gäller andrahandsupplåtelse av en hyreslägenhet. I motionen\r\nanförs att bostadsrättshavarens faktiska kostnader måste kunna beaktas\r\n(förslag om tillkännagivande).\r\nGenom lagstiftning under riksdagsåret 1987/88 infördes en möjlighet för\r\nandrahandshyresgäster att återfå erlagd överhyra, dvs. hyra som ligger\r\növer bruksvärdesnivå, och att få den framtida hyran bestämd (numera 55\r\nd § hyreslagen). Bestämmelsen gäller vid andrahandsupplåtelser både av\r\nhyreslagen och bostadsrättslägenheter. Möjligheten gäller endast i fråga\r\nom bostäder men inte vid förhyrning för fritidsändamål. I lagstiftningsärendet\r\nmotionerades om att en bostadsrättshavare som upplåter sin lägenhet i\r\nandra hand skall ha möjlighet att få ersättning för sina faktiska\r\nkostnader när hyran fastställs. Det fanns vidare motionsförslag om att\r\nregeringsförslaget helt skulle avslås. Reglerna om villkorsändring hade\r\ndittills i många fall inneburit att hyresgästen blev bunden att betala\r\nden hyra som överenskommits även om den låg över bruksvärdesnivå, låt\r\nvara att vissa överuttag under en kortare tid varit straffbelagda (prop.\r\n1987/88:162, bet. 1987/88:BoU22).\r\nUtskottet avstyrkte motionsförslagen och anförde (i nämnda bet.) bl.a.\r\nföljande. \"Inte minst mot bakgrund av läget på bostadsmarknaden finns\r\ndet enligt bostadsutskottets mening skäl att förstärka skyddet för bl.\r\na. andrahandshyresgäster. De som hyr sin lägenhet i andra hand representerar\r\nofta grupper - t.ex. ungdomar och invandrare - som har en svag ställning\r\ni samhället och då inte minst på bostadsmarknaden. Det är därför nödvändigt\r\natt vidta åtgärder som stärker deras ställning och som gör det möjligt\r\nför dem att hävda sina krav. Andrahandshyresgästerna måste i likhet med\r\nvad som gäller för andra hyresgäster, ges möjlighet att värja sig mot\r\norimliga hyror. Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda hyreslagen\r\nändras i enlighet med regeringens förslag. Utgångspunkten bör härvid\r\nvara att en hyresgäst som hyr i andra hand inte skall behöva betala en\r\nhögre hyra än vad som motsvarar bruksvärdeshyran för den aktuella\r\nlägenheten. Detta bör gälla oavsett om uthyrningen avser en hyreslägenhet\r\neller en lägenhet som upplåtaren innehar med bostadsrätt.\"\r\nUtskottet har vid ett par senare tillfällen tagit upp motioner om friare\r\nhyressättning vid andrahandsupplåtelser och då avstyrkt dessa med\r\nhänvisning till vad som sagts i samband med det ovan nämnda\r\nlagstiftningsärendet.\r\n\r\nRegeringen har i den ungdomspolitiska propositionen (prop. 2004/05:2)\r\nuttalat sin avsikt att tillsätta en utredare som skall se över villkoren\r\nför uthyrning av bostad i andra hand. Detta görs mot bakgrund av att\r\nmånga ungdomar särskilt i storstadsregionerna i dag är hänvisade till\r\nett andrahandsboende.\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avvakta med sitt sakliga ställningstagande\r\ntill motionsförslagen intill dess att överväganden kan göras mot bakgrund\r\nav resultaten av de nämnda aviserade utredningsinsatserna. Det kan även\r\nfinnas skäl att avvakta beredningen av Hyressättningsutredningens förslag\r\nsom nu pågår inom Regeringskansliet för att se vilka förändringar av\r\nbruksvärdessystemet som blir aktuella. Hyressättningsutredningens förslag\r\nåterfinns i betänkandet Reformerad hyressättning (SOU 2004:91). För\r\ntydlighets skull skall nämnas att Hyressättningsutredningen inte lämnat\r\nnågot förslag till lagändring av det slag motionerna syftar till. M-\r\noch fp-motionerna avstyrks.\r\nÖvrigt\r\nObligatorisk hemförsäkring för boende\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om en obligatorisk hemförsäkring\r\nför boende i hyres- och bostadsrätt.\r\nFörslaget i motion 2004/05:Bo217 (s) avser att det skall införas krav\r\npå en obligatorisk hemförsäkring för boende (förslag om tillkännagivande\r\navseende en översyn). Förslaget tar sikte på både hyresgäster och\r\nbostadsrättshavare.\r\nUtskottet har tidigare behandlat (bet. 2001/02:BoU13) ett liknande\r\nförslag vad gäller hyresgäster och uttalade då:\r\nMotionärernas i och för sig vällovligt syftande förslag synes närmast\r\nförutsätta en ordning där hyresförhållandets bestånd görs beroende av\r\natt hyresgästen innehar en försäkring. Det skulle nämligen vara föga\r\nmeningsfullt med en ordning som innebär att en av hyresgästen tagen\r\nförsäkring skall utgöra ett villkor för en förhyrning, om hyresgästen\r\nsedan hyreskontraktet tecknats utan vidare skulle kunna säga upp\r\nförsäkringen.\r\nDet förekommer att hyresvärdar ställer upp krav på hemförsäkring för\r\natt en hyresgäst skall få hyra en lägenhet. En hyresvärd kan ju som\r\nförutsättning för uthyrning i princip ställa upp de villkor han anser\r\nviktiga. (Det finns undantag, se t.ex. brottsbalkens förbud mot olaga\r\ndiskriminering.) Villkoret kan i efterhand prövas av hyresnämnden. Bedöms\r\ndet som oskäligt kan nämnden besluta att det inte längre skall gälla.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har det inte genom ett överrättsavgörande\r\nprövats om ett krav på försäkring är att anse som skäligt.\r\nEnligt utskottets mening får det anses rimligt att en hyresgäst själv\r\nfår bestämma om denne genom en försäkring vill skydda sig för det fall\r\natt skadeståndskrav riktas mot honom eller hans egendom förstörs. Det\r\nkan befaras att ett krav på hem- eller brandförsäkring skulle försvåra\r\nen resurssvag hyresgästs möjlighet att erhålla ett hyreskontrakt. Det\r\nkan i vart fall inte komma i fråga att i förhållande till en normalt\r\naktsam hyresgäst göra dennes rätt att fortsättningsvis hyra en lägenhet\r\nberoende av att han vidmakthåller en försäkring. Inte heller på annat\r\nsätt finner utskottet skäl att förorda att en hem- eller brandförsäkring\r\ngörs obligatorisk för hyresgäster även om tagandet av en sådan försäkring\r\nframstår som en klok handling.\r\nUtskottet finner skäl att göra samma bedömning nu. Motsvarande synpunkter\r\ngör sig i allt väsentligt gällande också i fråga om en obligatorisk\r\nförsäkring för bostadsrättshavare. Utskottet avstyrker således motionen.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal, punkt 1 (v, mp)\r\nav\r\nOwe Hellberg (v), Sten Lundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo225\r\nyrkande 2 och 2004/05:Bo265 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att boende som hyr i andra hand behöver starkare rättigheter.\r\nI dag kan ingen andrahandshyresgäst göra något för att få bo kvar om\r\nförstahandshyresgästens rätt upphör. Det spelar ingen roll vad som ligger\r\nbakom. Förstahandshyresgästen kan ha dött, vräkts på grund av otillåten\r\nandrahandsuthyrning eller det kan vara något annat skäl. Hur länge\r\nandrahandshyresgästen haft lägenheten, hur skötsam han eller hon varit\r\nhar inte den minsta betydelse. Andrahandshyresgästen kan alltså ställas\r\nutan bostad helt oberoende av sitt eget handlande. Vi anser därför att\r\nandrahandshyresgästen under vissa förutsättningar bör kunna träda i\r\nförstahandshyresgästens ställe om dennes hyresrätt av något skäl upphör.\r\nDet kan t.ex. vara fråga om att andrahandshyresgästen under lång tid\r\nbebott lägenheten och praktiskt taget framstår som den egentliga\r\nhyresgästen. Vi anser att det finns skäl att närmare överväga hur en\r\nreglering med den inriktning vi förordar kan utformas och hur de närmare\r\nförutsättningarna för en rätt till ett förstahandsavtal bör vara utformade.\r\nDärvid bör särskilt beaktas att systemet inte bör ge ett utrymme för\r\nmissbruk i form av planerade överlåtelser av hyresrätter.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo225 (v)\r\nyrkande 2 och 2004/05:Bo265 (s) i denna del.\r\n\r\n\r\n2.      Andrahandsuthyrning - överhyra, punkt 2 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo225\r\nyrkandena 3 och 4 samt bifaller delvis motion 2004/05:Bo265 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEn hyresgäst som inte själv kan använda sin hyreslägenhet har enligt\r\nhyreslagen rätt att under vissa förutsättningar hyra ut den i andra\r\nhand om fastighetsägaren inte går med på uthyrningen. Det är inte\r\novanligt med hög omsättning bland andrahandshyresgästerna och att en\r\nlägenhet hyrs ut i både tredje och fjärde hand. Andrahandsuthyrningen\r\nger skadeverkningar för hyresmarknaden genom att lägenheter inte friställs.\r\nFastighetsägarens kontrollmöjligheter över vilka som vistas i fastigheten\r\nminskar och slitaget på lägenheterna ökar.\r\nÄndå är andrahandsuthyrning i vissa fall mycket angelägen, rentav en\r\nnödvändighet för svaga grupper på bostadsmarknaden.\r\nDen som hyr i andra hand har en svag rättsställning och saknar enligt\r\nhuvudregeln besittningsskydd, vilket innebär att hyresgästen med kort\r\nvarsel kan förlora sin bostad. En andrahandshyresgäst kan efter två år\r\nerhålla ett besittningsskydd i förhållande till förstahandshyresgästen,\r\ndock aldrig till fastighetsägaren.\r\nEnligt lag skall hyresnämnden anse en hyra oskälig om den är påtagligt\r\nhögre än vad hyran är i en jämförbar lägenhet hos ett kommunalt\r\nbostadsföretag. Bruksvärdesregeln gäller också för den som hyr i andra hand\r\n(i förhållande till den som har förstahandskontraktet). Hyresnämnden\r\nbrukar godkänna ett påslag på ca 10 % om lägenheten hyrs ut möblerad.\r\nDet är dock ovanligt att andrahandshyresgästen vänder sig till hyresnämnden\r\nför att få sin hyra sänkt för framtiden och redan erlagd hyra återbetald.\r\nDetta beror troligtvis på att besittningsskydd saknas.\r\nFör att förbättra förhållandena på andrahandsmarknaden bör hyresvärdarnas\r\noch hyresnämndernas kontroll öka genom att värdens medgivande respektive\r\nnämndens tillstånd skall förenas med villkor om vilken högsta hyra som\r\nfår tas ut. Ett för högt hyresuttag skall kunna leda till att\r\nförstahandshyresgästens hyresrätt förverkas, vilket skulle ha en starkt\r\navskräckande effekt när det gäller förstahandshyresgästens vilja att ta\r\nut överhyror. I dessa förverkandefall bör andrahandshyresgästen ha rätt\r\natt få överta hyresrätten.\r\nEn ökad kontroll skulle leda till färre andrahandsuthyrningar eftersom\r\ndessa inte skulle ge lika stora vinster som tidigare. Också med siktet\r\ninställt på att fler lägenheter skall komma ut på den reguljära\r\n(förstahands)marknaden behöver kontrollen över vilka hyror som tas ut vid\r\nandrahandsuthyrning öka.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo225 (v)\r\nyrkandena 3 och 4 och bifaller delvis motion 2004/05:Bo265 (s) i denna\r\ndel.\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Andrahandsuthyrning - besittningsskydd, punkt 3 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo277\r\nyrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nSamtidigt med att hemlösheten har ökat har också den sekundära\r\nbostadsmarknaden blivit större. En del av denna består av hyresgäster med s.\r\nk. sociala/kommunala kontrakt. För den sekundära marknaden gäller att\r\nde boende har en svagare ställning än de hyresgäster som har kontrakt\r\ndirekt med fastighetsägaren.\r\nDet ställs ofta krav på hyresgäster med sociala/kommunala kontrakt som\r\ninte skulle kunna ställas vid uthyrning till vanliga hyresgäster. Kraven\r\nkan variera från urinprovstagning till att hyresvärden (kommunen) skall\r\nha möjligheter att göra inspektioner vid tidpunkt som den själv bestämmer.\r\nHyres- och uppsägningstiderna är korta, vilket innebär att hyresvärden\r\nsnabbt kan avsluta hyresförhållandet. Hyresgästen har i praktiken inte\r\nnågon möjlighet att få skäligheten av sina hyresvillkor prövade eftersom\r\nhan riskerar att bli uppsagd. Han har under de två första åren av\r\nhyresförhållandet heller ingen möjlighet att få hyresvärdens skäl för en\r\nuppsägning prövade eftersom han enligt lagen då saknar besittningsskydd.\r\n\r\nDet är naturligtvis nödvändigt att samhället underlättar för olika\r\nutsatta grupper att komma in i ett boende och att då vissa villkor för\r\nett hyreskontrakt utgör en del av vård och tillsyn. Men det får inte\r\nleda till rättslöshet för den hyresgäst som är föremål för samhällets\r\nbistånd. Det är inte ovanligt att man bor kvar med ett socialt kontrakt\r\ni mer än två år.\r\nReglerna om besittningsskyddet, eller snarare reglerna om när sådant\r\nskydd saknas, måste ändras så att de redan från början utsatta kategorierna\r\nav hyresgäster erhåller en god trygghet i sin bostad. Syftet måste vara\r\natt de skall ha rimliga möjligheter att komma in på den reguljära\r\nbostadsmarknaden. En tänkbar ordning är att lagen gör det möjligt att\r\nomforma ett andrahandskontrakt till ett förstahandskontrakt. Det framstår\r\nsom utomordentligt viktigt att det närmare övervägs vilka lagändringar\r\nsom behövs för att uppnå dessa mål. Det är viktigt att man ser över\r\ndessa frågeställningar med det snaraste. Men enligt vår mening gäller\r\nfrågan också om särskilda villkor för förhyrning över huvud taget bör\r\nställas. Erfarenheterna från ett tyskt hemlöshetsprojekt (H13 i Hannover)\r\nvisar på framgångar när stöd från socialtjänsten och frivilligorganisationer\r\nförmedlades som ett erbjudande, inte  som ett villkor för bostad. Detta\r\nalternativa närmande till hemlöshetsproblematiken och andra bostadsrelaterade\r\nfrågor på den sociala/sekundära bostadsmarknaden bör följas upp.\r\nRegeringen bör på lämpligt sätt se till att en översyn genomförs med\r\nden av oss förordade inriktningen.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo277 (v)\r\nyrkande 8.\r\n\r\n\r\n\r\n4.      Andrahandsuthyrning - blockuthyrning, punkt 4 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo225\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDen definition av upplåtare vid blockuthyrning som används innebär att\r\nblockuthyrning förekommer då tre eller flera lägenheter hyrs av en\r\nupplåtare vid ett och samma tillfälle. Det vill säga att den som har\r\nflera avtal om att hyra lägenheter, där endast två lägenheter ingår i\r\nvarje avtal, kan bedriva andrahandsuthyrning utan att omfattas av\r\nreglerna som gäller för blockuthyrning. Det betyder att andrahandshyresgästerna\r\ninte får ett normalt besittningsskydd i dessa fall. Vi anser att begreppet\r\nblockuthyrare bör ges en tydligare innebörd, så att lagstiftningen\r\nomfattar alla som hyr ut tre eller fler lägenheter i andra hand.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo225 yrkande\r\n7.\r\n\r\n5.      Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande, punkt 5 -\r\nmotiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Ewa Thalén\r\nFinné (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser inte att det är meningsfullt att införa ett system med ett\r\nobligatoriskt samrådsförfarande inför en vräkning. Vi anser att det bör\r\nligga på den enskilde hyresgästen att själv ta kontakt med socialtjänsten.\r\nVårt ställningstagande sker mot bakgrund av att den hyresrättsliga\r\nregleringen i dag förutsätter en ganska betydande försumlighet från\r\nhyresgästens sida för att en hyresrätt skall kunna förverkas (42-44 §§\r\nhyreslagen). I systemet är dessutom inbyggt en del regler som ger\r\nhyresgästen möjligheter att vidta rättelse eller på annat sätt fullgöra\r\nsina skyldigheter och därmed undvika att förlora lägenheten. Ytterligare\r\nomgångar med kontakter mellan hyresvärd, socialtjänst och hyresgäst\r\nskulle lägga sten på börda för både hyresvärden och socialtjänsten i\r\nderas verksamheter. Vi tror att mycket få vräkningar därigenom skulle\r\nundvikas och att nettoeffekten därmed för hyresvärdens och socialtjänstens\r\ndel skulle bli negativ i form av ökade kostnader som hyresgästerna som\r\ngrupp respektive skattebetalarna skulle få stå för.\r\nMed hänvisning till vad vi framför bör riksdagen avslå motionerna.\r\n\r\n\r\n6.      Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande, punkt 5 (kd,\r\nc)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo3\r\nyrkande 2 och 2004/05:Bo303 yrkandena 5 och 6.\r\nStällningstagande\r\nBestämmelserna i 42-44 §§ hyreslagen med de däri angivna förutsättningarna\r\nför vräkning är mycket restriktiva för den enskilde hyresgästen.\r\nHyresgästens möjligheter blir i dessa och andra fall när vräkning blir\r\naktuell ytterst beroende av kommunens förhållande till fastighetsägaren.\r\nI flera kommuner finns det visserligen ett gott samarbete där socialtjänsten\r\ngår in som stöd för den enskilde och fastighetsägaren. Det finns dock\r\nett behov av att utveckla ett samrådsförfarande för vräkningssituationer.\r\n\r\nEnligt vår mening bör det i samtliga fall där frågan om vräkning blir\r\naktuell ställas krav på att hyresvärden medverkar i ett samrådsförfarande\r\nsom syftar till att göra det möjligt för hyresgästen att behålla sin\r\nbostad.\r\nDet kan regleras i hyreslagen på det viset att hyresvärdens medverkan\r\ni ett samråd görs till en förutsättning för att en vräkning skall få\r\nbeslutas. I den meningen bör samrådsförfarandet vara obligatoriskt. I\r\nde fall en hyresgäst inte deltar i samrådet eller förklarar att han\r\ninte önskar att samråd skall ske skall detta inte hindra att hyresgästen\r\nvräks.\r\nSamrådsförfarandet skulle kunna innebära att hyresvärden och hyresgästen\r\nsamt en företrädare för kommunen, t.ex. socialförvaltningen, träffas\r\nför att diskutera om och under vilka förutsättningar hyresavtalet skulle\r\nkunna förlängas. Parterna i hyresförhållandet skulle i samband med detta\r\nkunna träffa avtal om att hyresavtalet under en prövotid (t.ex. ett år)\r\nskall gälla för en kortare bestämd tid (t.ex. en månad) med rätt till\r\nen kortare förlängning (t.ex. en månad) vid utebliven uppsägning. Tanken\r\när att avtalet efter en problemfri prövotid skall förlängas på obestämd\r\ntid, vilket är det normala. Vidare skulle det med kommunen kunna träffas\r\navtal angående hyresbetalningen m.m. Samrådsförfarandet skulle även\r\nkunna innehålla andra moment. Beroende på grunden för uppsägningen kan\r\nvitt skilda lösningar vara att föredra.\r\nVi är av den uppfattningen att ett samrådsförfarande tveklöst skulle\r\nleda till färre vräkningar och anser att det nu skissade samrådsförfarandet\r\nförtjänar en närmare utredning. Det bör ankomma på regeringen att\r\nskyndsamt låta utföra en sådan utredning och därefter återkomma till\r\nriksdagen med de lagförslag m.m. som kan bli aktuella. Utredningen bör\r\nockså omfatta frågan om hyreslagens regelsystem är väl anpassat till\r\natt ge hyresgäster som inte uppfyller sina åtaganden som hyresgäst sådana\r\nhyresvillkor, vilket kan möjliggöra att hyresgästen får bo kvar. I detta\r\nsammanhang bör utredningen också ta upp frågor om hyreslagens utformning\r\när lämplig för att både kommunala och privata fastighetsägare skall\r\nkunna erbjuda hyreskontrakt till särskilt utsatta grupper som i dag har\r\nsvårt att finna bostäder. Det är inte bara fråga om hur regleringen av\r\nindividuella kontrakt bör se ut utan regelöversynen bör även ges inriktning\r\npå olika boendeformer. Hyreslagens utformning bör vara sådan att den\r\nockså blir ett stöd för socialtjänstens hantering av bostadsfrågor.\r\nÄven i övrigt bör utformningen vara sådan att den ger stöd åt kommunerna\r\natt uppnå det bostadssociala målet och därmed undanröjer behovet av\r\nsärskilda \"socialbostäder\".\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo3 (kd)\r\nyrkande 2 och 2004/05:Bo303 (kd) yrkandena 5 och 6.\r\n\r\n\r\n\r\n7.      Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande, punkt 5 (v,\r\nmp)\r\nav Owe Hellberg (v), Sten Lundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist\r\n(mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo3\r\nyrkande 2 och 2004/05:Bo303 yrkande 6 och avslår motion 2004/05:Bo303\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nVi konstaterar att hyreslagens regler om betalningsdröjsmål medverkar\r\ntill att antalet avhysningar ligger på en nivå som inte är rimlig.\r\nHyresgästernas skydd behöver därför förbättras. Sedan en översyn av\r\nhyreslagens regler om betalningsdröjsmål genomfördes för några år sedan\r\nvalde regeringen att inte föreslå några förändringar av dessa. Vi anser\r\ndäremot att reglerna bör förändras. Vräkningar sker ofta för skulder\r\nsom är små i relation till kostnaderna för själva vräkningen. Sedda i\r\nförhållande till den mänskliga kostnad den vräkte ofta får betala i\r\nform av familjesplittring eller ett marginaliserat liv, kanske t.o.m.\r\nsom uteliggare, framstår skuldbeloppen som obetydliga.\r\nI motionerna föreslås en översyn av de bestämmelser som reglerar när\r\nhyresgästen riskerar att vräkas. Bostaden utgör för flertalet människor\r\nden grundläggande tryggheten i tillvaron. Det framstår därför som i det\r\nnärmaste obegripligt att en hyresgäst kan förlora sin bostad med anledning\r\nav t.ex. dröjsmål med hyresbetalning från hans sida. Vi vill på intet\r\nsätt förringa de syften som ligger bakom hyreslagens bestämmelser. Men\r\ndessa når inte ända fram till den rättvisa som bör gälla. En hyresgäst\r\nkan på ett oskäligt sätt mista sin bostad på grund av en försummelse\r\nsom i det stora hela framstår som rätt obetydlig och där hans fortsatta\r\nrätt till förhyrning är lätt försvarbar. En rimlig utgångspunkt för\r\növersynen bör vara att en hyresgäst inte skall förlora sin hyresrätt\r\nenbart på grund av försenade hyresbetalningar. En hyresgäst som betalat\r\nsin hyra för sent bör i stället erhålla en betalningspåminnelse och\r\ndärefter någon form av sanktionsavgift.\r\nÄven i övrigt bör övervägas om reglerna för vräkning är ändamålsenliga\r\nsamt om och hur krav på utvidgade kontakter mellan hyresvärd, hyresgäst\r\noch de sociala myndigheterna kan bidra till att minska antalet vräkningar.\r\n\r\nEnligt vår mening bör genom en särskild utredare en översyn göras av\r\nhyreslagens bestämmelser med de utgångspunkter vi angivit. Det skall\r\nalltså vara fråga om en översyn med en bredare inriktning än vad som är\r\naktuellt genom den beredning som pågår inom Justitiedepartementet och\r\nden utredning som nu tillsatts.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo3 (kd)\r\nyrkande 2 och 2004/05:Bo303 (kd) yrkande 6 samt avslår motion 2004/05:Bo303\r\n(kd) yrkande 5.\r\n\r\n\r\n\r\n8.      Bostadsförvaltningslagen m.m., punkt 7 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Ewa Thalén\r\nFinné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo302\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEn byråkratisk handläggningsordning präglar lagen om förvärv av\r\nhyresfastigheter. Dess tillämpning medför lång tidsutdräkt från det att ett\r\nförvärv sker till dess lagfart kan beviljas. Vidare behandlas skilda\r\nkategorier av fastighetsägare på olika sätt. Kommunala bostadsföretags\r\nförvärv är t.ex. helt undantagna från lagstiftningens krav. Dessa\r\nfaktorer slår mot de seriösa fastighetsägare som har valt att inte bli\r\nallmännyttigförklarade med allt vad det i övrigt skulle innebära.\r\nLagstiftningen öppnar också för godtycke eftersom den innebär en\r\nförhandsprövning av en förvärvares kvalifikationer och intentioner med\r\nförvärvet. En sådan prövning är i praktiken svår att göra med någon\r\nträffsäkerhet. Lagens syfte - att förhindra oseriösa fastighetsägare -\r\nhar inte heller uppnåtts. Hyresgästernas berättigade krav på ett skydd\r\nmot oseriösa hyresvärdar bör i stället tillmötesgås genom ordentliga\r\nmöjligheter till ingripande i det fall en fastighetsägare inte visar\r\nsig fullgöra sina förpliktelser mot hyresgäster och andra. I betänkandet\r\nFörvalta bostäder (SOU 1994:23) har föreslagits att förvärvslagen skall\r\nupphävas samtidigt som bostadsförvaltningslagens möjligheter till\r\ningripande skall stärkas. Enligt vår mening skulle denna ordning tillgodose\r\nde krav som kan ställas på större effektivitet vad gäller att bekämpa\r\noseriösa hyresvärdar samtidigt som den inte lägger hinder i vägen för\r\nen naturlig omsättning på hyresfastigheter. Regeringen bör återkomma\r\ntill riksdagen med förslag till lagändringar som innebär att lagen om\r\nförvärv av hyresfastigheter m.m. upphävs och som även i övrigt innebär\r\natt förslagen i det nämnda betänkandet genomförs.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo302 (m)\r\nyrkande 4.\r\n\r\n\r\n\r\n9.      Det kollektiva förhandlingssystemet, punkt 8 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Ewa Thalén\r\nFinné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo301\r\nyrkande 22 och avslår motionerna 2004/05:L336 yrkande 5, 2004/05:Bo235\r\nyrkande 10 och 2004/05:Bo306 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEn av de grundläggande friheterna i samhället är rätten att organisera\r\nsig, som arbetstagare eller konsument för att ta några exempel. Alla\r\norganisationer skall behandlas lika och opartiskt av staten. Så är inte\r\nfallet när det gäller hyresgäströrelsen.\r\nI dag har Hyresgästföreningen, dvs. den organiserade hyresgäströrelsen,\r\ni stort sett monopol på att företräda hyresgästerna. För att få igenom\r\nen förändring eller förbättring av sitt hyresboende är hyresgästen ofta\r\ntvingad att gå med i Hyresgästföreningen. Hyresgäströrelsens monopolliknande\r\nställning beror på dess historiskt nära band till socialdemokratin med\r\ndess långvariga maktinnehav. Socialdemokratin har konsekvent valt att\r\nbortse från principen om likabehandling och opartiskhet i relationerna\r\ntill intresseorganisationerna i Sverige. Detta brukar vanligtvis benämnas\r\nkorporativism, vilket innebär att staten utser några särintressen att\r\nförhandla med för att på så sätt tillgodose allmänintresset. I takt med\r\nden ökade individualiseringen av samhället och att krav på omvandlingstryck\r\ngjort de korporativa beslutsprocedurerna omoderna har de avvecklats. På\r\nsamma sätt som de korporativa beslutsprocedurerna nedmonterats inom\r\narbetsmarknads- och jordbrukspolitiken är det också rimligt att\r\nhyresgäströrelsens förhandlingsmonopol bryts.\r\nFör förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgäst finns hyresförhandlingslagen\r\n(1978:304) som är en tvingande lagstiftning. Ur ett principiellt perspektiv\r\nborde förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgäst ske efter samma\r\nregler som förhandlingar generellt i samhället. Hyresförhandlingslagen\r\nbaseras på ett gammalmodigt synsätt där alla hyresgäster dras över en\r\nkam, trots att boende i ett och samma hus kan ha olika intressen som\r\nnödvändigtvis inte sammanfaller. I ett modernt samhälle går det inte\r\natt behandla hyresgäster som en enda grupp och i praktiken tvinga\r\nenskilda hyresgäster att låta sig företrädas av ombud från en organisation,\r\nvars värderingar de inte nödvändigtvis delar. En väl fungerande\r\nhyresmarknad förutsätter därför att hyresförhandlingslagen slopas.\r\nEn hyressättning som är anpassad till enskilda hyresgästers behov och\r\nönskemål utesluter dock inte i sig gemensamma hyresförhandlingar för\r\nett hus. Enskilda hyresgäster eller enskilda hyresvärdar kan genomföra\r\nsådana förhandlingar utan hyresförhandlingslagen. De som så önskar kan\r\npå frivillig basis låta sig företrädas i förhandlingar av ombud genom\r\nt.ex. fullmakt. Parterna kan själva och på frivillig väg finna lämpliga\r\nformer för hyresförhandlingar. Genom sådana frivilliga lösningar kan\r\nman också avtala om hyresgästorganisationens förhandlingsersättning.\r\nAtt avskaffa hyresförhandlingslagen innebär inte att hyresgästens\r\nbesittningsskydd eller hyresnivå påverkas eftersom dessa regleras genom\r\nandra lagrum.\r\nFör att öka hyresgästernas makt på den politiska sfärens bekostnad krävs\r\natt regler och förbud som förhindrar att fler organisationer etableras\r\navskaffas. Till exempel kan i dag enbart en organisation företräda\r\nhyresgästerna i en fastställd förhandlingsordning. Genom att låta\r\nhyresmarknadens parter själva komma överens om förhandlingsordningen ökar\r\nden enskilde hyresgästens möjligheter att få sina önskemål tillgodosedda.\r\nVi anser därför att hyresförhandlingslagen bör avskaffas i sin helhet.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo301 (m)\r\nyrkande 22 och avslår motionerna 2004/05:L336 (fp) yrkande 5, 2004/05:Bo306\r\n(kd) yrkande 19 och 2004/05:Bo235 (c) yrkande 10.\r\n\r\n10.     Det kollektiva förhandlingssystemet, punkt 8 (kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo235\r\nyrkande 10 och 2004/05:Bo306 yrkande 19, bifaller delvis motion\r\n2004/05:L336 yrkande 5 och avslår motion 2004/05:Bo301 yrkande 22.\r\n\r\n\r\nStällningstagande\r\nBoendet utgör ofta en mycket stor del av våra utgifter. Att konsumera\r\nboende är något som vi alla gör. Det är därför viktigt att konsumentpolitikens\r\naktörer i större utsträckning än i dag tar itu med frågor angående\r\nbostadskonsumtion, köp av bostäder, hyresgästernas intressen som konsumenter\r\noch över huvud taget konsumentens position på bostadsmarknaden.\r\nI dag har Hyresgästföreningen, dvs. den organiserade hyresgäströrelsen,\r\ni stort sett monopol på att företräda hyresgästerna. För att få igenom\r\nen förändring eller förbättring av sitt hyresboende är man ofta tvingad\r\natt gå med i Hyresgästföreningen. Detta är förstås inte acceptabelt.\r\nHyresgästföreningens \"monopol\" måste brytas och den enskilda hyresgästens\r\nmöjlighet att påverka boendet stärkas.\r\nEn översyn av konsumentskyddet vid hyresförhållanden behövs för att öka\r\nde enskilda hyresgästernas makt över sitt boende. Översynen bör bl.a.\r\nvara inriktad på att förbudet mot flera samtidiga förhandlingsordningar\r\nskall tas bort. Därigenom öppnas möjligheter för fler konkurrerande\r\nhyresgästorganisationer att vara verksamma inom ett bostadsområde. Vidare\r\nbör en överenskommelse om att en hyresgäst inte skall omfattas av de\r\nkollektiva förhandlingar som bedrivs i hans hus få gälla från\r\nhyresförhållandets första dag, dvs. lagens bestämmelse om karenstid, vilken\r\ntvingar hyresgästen och hyresvärden till kollektiva förhandlingar under\r\nhyresförhållandets tre första månader, bör avskaffas.\r\nSystemet för hyresförhandlingar bör också ge större utrymme för att\r\nförhandla fram olika individuella hyreskontrakt för att därigenom\r\nutveckla hyresrätten som produkt. Ett starkt och tydligt grundläggande\r\nkonsumentskydd skall finnas. Vi anser att regeringen bör ge en utredning\r\ni uppdrag att förutsättningslöst utreda förutsättningarna för ett större\r\nindividuellt inslag bl.a. i hyresförhandlingslagens bestämmelser.\r\nHyressättningsutredningens förslag om till- och frånval är ett steg i\r\nrätt riktning.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo306 (kd)\r\nyrkande 19 och 2004/05:Bo235 (c) yrkande 10, bifaller delvis motion\r\n2004/05:L336 (fp) yrkande 5 samt avslår motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande\r\n22.\r\n\r\n11.     Det kollektiva förhandlingssystemet, punkt 8 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L336\r\nyrkande 5 och 2004/05:Bo235 yrkande 10, bifaller delvis motion 2004/05:Bo306\r\nyrkande 19 och avslår motion 2004/05:Bo301 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBoendet utgör ofta en mycket stor del av våra utgifter. Att konsumera\r\nboende är något som vi alla gör. Det är därför viktigt att konsumentpolitikens\r\naktörer i större utsträckning än i dag tar itu med frågor angående\r\nbostadskonsumtion, köp av bostäder, hyresgästernas intressen som konsumenter\r\noch över huvud taget konsumentens position på bostadsmarknaden.\r\nI dag har Hyresgästföreningen, dvs. den organiserade hyresgäströrelsen,\r\ni stort sett monopol på att företräda hyresgästerna. För att få igenom\r\nen förändring eller förbättring av sitt hyresboende är man ofta tvingad\r\natt gå med i Hyresgästföreningen. Detta är förstås inte acceptabelt.\r\nHyresgästföreningens \"monopol\" måste brytas och den enskilda hyresgästens\r\nmöjlighet att påverka boendet stärkas.\r\nEn översyn av konsumentskyddet vid hyresförhållanden behövs för att öka\r\nde enskilda hyresgästernas makt över sitt boende. Översynen bör bl.a.\r\nvara inriktad på att förbudet mot flera samtidiga förhandlingsordningar\r\nskall tas bort. Därigenom öppnas möjligheter för fler konkurrerande\r\nhyresgästorganisationer att vara verksamma inom ett bostadsområde. Vidare\r\nbör lagens bestämmelse om karenstid, vilken innebär att en hyresgäst\r\nalltid kommer att omfattas av de kollektiva förhandlingsöverenskommelserna\r\nunder hyresförhållandets tre första månader, utvärderas i syfte att\r\npröva om det finns anledning att återgå till tidigare gällande regelverk\r\noch därmed avskaffa karenstiden.\r\nHyressättningsutredningens förslag som nu bereds i Regeringskansliet är\r\nett steg i rätt riktning. Hyreskontrakten behöver i ökad grad anpassas\r\nutifrån konsumentens behov genom hänsyn till tillval och frånval. Vissa\r\nåtgärder kan man komma överens om i kollektiva förhandlingar. Specifika\r\nönskemål från hyresgästen som inte är lämpliga att hantera kollektivt\r\nförutsätter ytterligare ändringar i hyreslagstiftningen, t.ex. avseende\r\nmöjligheten att teckna bindande flerårsavtal i samband med\r\nhyresgästanpassningar.\r\nFastighetsägaren måste kunna säkerställa sig mot förlust om han\r\ntillmötesgår hyresgästens önskemål.\r\nDen s.k. lägesfaktorn måste ges större tyngd i hyresförhandlingarna, på\r\ndet sätt som de senaste åren i praktiken skett i Malmö. En flexiblare\r\nhyressättning skapar en större mångfald i utbudet, med större sannolikhet\r\natt nya hyresgäster skall hitta något som överensstämmer med deras egna\r\nönskemål. Ingen ifrågasätter att en bostadsrätt är billigare i en förort\r\nän i ett centralt stadsläge. Att steg tas i den riktningen även när det\r\ngäller hyresrätter kan knappast anses orimligt, även om det naturligtvis\r\nmåste ske i sådana steg att hyresgästerna har bra förutsättningar att\r\nanpassa sig till dem. Det finns också anledning att observera att den\r\npress uppåt på hyrorna i attraktiva lägen detta innebär motverkas av\r\nandra förslag i våra motioner, t.ex. åtgärderna för att öka det totala\r\nutbudet av bostäder samt att pressa produktionskostnaderna. Det är även\r\nangeläget att den samlade politiken motverkar segregation.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L336 (fp)\r\nyrkande 5 och 2004/05:Bo235 (c) yrkande 10, bifaller delvis motion\r\n2004/05:Bo306 (kd) yrkande 19 samt avslår motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande\r\n22.\r\n\r\n\r\n\r\n12.     Kooperativ hyresrätt - uppräkning av medlemsinsatser vid återbetalning,\r\npunkt 9 (m, c)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m), Rigmor\r\nStenmark (c) och Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo235\r\nyrkande 20 och 2004/05:Bo248 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nAlla medlemmar i en kooperativ hyresrättsförening betalar en medlemsinsats.\r\nDenna medlemsinsats innebär rätt att delta i föreningen. Föreningen\r\nhar också rätt att ta ut en medlemsinsats av särskilt slag, upplåtelseinsats,\r\nnär en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt. Enligt lagen om\r\nkooperativ hyresrätt skall inte någon uppräkning av en medlemsinsats\r\nkunna göras i samband med en återbetalning. Däremot föreslås en uppräkning\r\nfå göras av den insats en ny medlem skall betala. Detta är ett system\r\noch en inkonsekvens som vi anser skall ändras.\r\nEn uppräkningsmöjlighet innebär att en värdesäkring av medlemsinsatsen\r\nkan göras, vilket är väsentligt bl.a. i tider med inflation. Även i\r\ntider med måttlig inflation finns ett behov eftersom bostadsinnehaven\r\nvanligen är långsiktiga och värdeförsämringen efter många år blir tydlig.\r\nEn uppräkning kompenserar den risk för förlust som annars finns. En\r\nmedlem har svårare att skydda sig mot förluster än den förening som\r\nförvaltar medlemsinsatsen. Medlemsinsatsen bör ses som ett lån eller en\r\ndeposition som, åtminstone, skall inflationssäkras. Individens trygghet\r\nmåste sättas före kooperativets välstånd. Uppräkning av medlemsinsats\r\nskall därför kunna göras, likaväl vid återbetalning som vid antagande\r\nav ny medlem. Ett flertal remissinstanser som hördes om förslaget till\r\nden lag som nu gäller, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Boverket och\r\nSveriges advokatsamfund, ansåg att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning\r\nborde vara tillåtna.\r\nRegeringen bör snarast arbeta fram ett lagförslag som tillgodoser vad\r\nvi framför.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo235 (c)\r\nyrkande 20 och 2004/05:Bo248 (c) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n13.     Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna, punkt 10 (m, fp,\r\nkd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Peter Danielsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och\r\nEwa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo302\r\nyrkande 7 och 2004/05:Bo306 yrkande 23, bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Bo301 yrkande 14 och 2004/05:Bo309 yrkande 2 och avslår motion\r\n2004/05:Bo302 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nVi vill att utgångspunkten för den bostadspolitik som skall föras är\r\natt människor själva skall kunna välja den bostad de önskar. Bostadsmarknaden\r\nskall styras av människors efterfrågan och fria val, inte av regleringar\r\noch politiska eller administrativa beslut. Bostadspolitiken skall ge\r\nförutsättningar för bevarande och utveckling av olika upplåtelseformer\r\nsom kan tillgodose olika individers önskemål i olika skeden av livet.\r\nEn viktig målsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges möjlighet\r\natt äga och förvalta de hus de bebor. Starka bostadssociala skäl talar\r\nsärskilt för att ombildningar bör komma till stånd i ensidigt sammansatta\r\nförortsområden som ofta utgjorde en del av det s.k. miljonprogrammet\r\noch domineras av allmännyttiga hyresrätter. På sikt kan en sådan förändring\r\nmotverka segregation och utanförskap.\r\nSocialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har valt att försvåra\r\nalla hyresgästers möjligheter att ta över sina hus. I stället för\r\nanslutning från mer än hälften av hyresgästerna, krävs det numera två\r\ntredjedels majoritet för att en förening skall kunna göra intresseanmälan\r\noch för att den skall få förvärva en fastighet för att bilda antingen\r\nbostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. Syftet med denna skärpning är\r\natt försvåra för människor som vill äga och förvalta sin bostad. Vi har\r\nkonsekvent hävdat att det utökade majoritetskravet är omotiverat och\r\natt det skall vara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna är\r\nför ombildningen. Kraven på kvalificerad majoritet måste snarast ersättas\r\nav krav på enkel majoritet.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo302 (m)\r\nyrkande 7, 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 23 och bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Bo301 yrkande 14 (m) och 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 2 och avslår\r\nmotion 2004/05:Bo302 (m) yrkande 8.\r\n\r\n\r\n\r\n14.     Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse, punkt\r\n11 (m, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter\r\nDanielsson (m), Rigmor Stenmark (c) och Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo301\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening behövs flera åtgärder som underlättar ombildning av\r\nhyresrätter till bostadsrätter. Sådan ombildning är av särskild betydelse\r\ni områden med en ensidigt social sammansättning, vilka områden ofta är\r\ndominerade av kommunalt ägda hyreshus. Fler bostadsrätter i dessa områden\r\nkan öka intresset för inflyttning liksom det kan öka intresset bland\r\ndem som redan bor där både för området och för de hus de bebor.\r\nPriset för en ombildning är starkt beroende av andelen hyresgäster som\r\nvill medverka. Förbudet mot dubbelupplåtelse bör upphävas så att det\r\nblir möjligt att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till ett kommunalt\r\nbostadsbolag oavsett ett pågående hyresförhållande. Detta skulle innebära\r\natt det kommunala bolaget kan ligga kvar med kapital när fastigheten\r\nombildas. Ombildning skulle på detta sätt kunna bli möjlig också i de\r\nfall där det i dagsläget inte finns ett tillräckligt antal hushåll med\r\nen ekonomi som tillåter dem att delta i ombildningen. De hushåll som\r\nförblir hyresgäster kan tillförsäkras rätten att senare förvärva\r\nbostadsrätten. I de fall ett hyresförhållande upphör kan bostadsrätten\r\nförsäljas på marknaden med inkomster för det kommunala bostadsbolaget.\r\nNaturligtvis kan bolaget i stället välja att på nytt hyra ut lägenheten.\r\nHur bolaget skall handskas med de lägenheter som efter hand blir lediga\r\när en fråga vilken, i enlighet med den grundlagsfästa principen om den\r\nkommunala självstyrelsen, får avgöras av respektive kommun med hänsyn\r\ntill de lokala förhållandena. Kommunen kan t.ex. använda dessa lägenheter\r\nför integrationsändamål eller för att tillgodose akuta bostadsbehov.\r\nHyresgästerna i de lägenheter som efter en ombildning innehas av det\r\nkommunala bostadsbolaget skulle fortsättningsvis ha samma hyresvärd som\r\ntidigare. Detta ger kontinuitet åt hyresförhållandet, vilket av många\r\nhyresgäster upplevs som tryggt. Hyresgästerna bör dessutom i lag\r\ntillförsäkras samma rättigheter som andra hyresgäster, t.ex. vad gäller\r\nbyte av lägenhet.\r\nVid riksmötet 1993/94 behandlade riksdagen ett med m-motionen i allt\r\nväsentligt likalydande motionsförslag. På förslag av ett enhälligt\r\nbostadsutskott gav riksdagen regeringen till känna (bet. 1993/94:BoU21,\r\nrskr. 1993/94:373) att det förslag som förts fram i motionen borde\r\ningå i regeringens fortsatta överväganden beträffande de närbesläktade\r\nförslag som förts fram i en departementspromemoria om bostadsrättsoptioner\r\nm.m. (Ds 1993:54). Regeringen valde att inte efterkomma tillkännagivandet.\r\n\r\nEnligt vår mening bör regeringen nu åter ges i uppdrag att se över\r\nbestämmelserna i bostadsrättslagen och hyreslagen i syfte att ändra\r\nförbudet mot dubbelupplåtelse så att det i en ombildningssituation blir\r\nmöjligt att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till ett kommunalt\r\nbostadsbolag, eller eventuellt också till kommunen direkt, oaktat att\r\nlägenheten är uthyrd. Vi anser alltså att riksdagen bör ställa sig bakom\r\nvårt förslag till förändring av bostadsrättslagens bestämmelser.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo301 (m)\r\nyrkande 13.\r\n\r\n\r\n\r\n15.     Bostadsrätt - underrättelse till socialnämnd vid förverkande, punkt\r\n12 (m, fp, kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Peter Danielsson (m), Lars Tysklind (fp) och Ewa Thalén Finné (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo302\r\nyrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nRegeringens av riksdagen antagna förslag innebär att bostadsrättslagens\r\nregler gjorts lika med vad som gäller enligt hyreslagen. När samma frågor\r\nbehandlades av regeringen i en tidigare proposition ansåg regeringen\r\natt bostadsrättslagen inte skulle göras lika med hyreslagen i de avseenden\r\nsom nu är aktuella. Regeringen hade då anfört bl.a. att systemet med\r\nunderrättelse på hyresrättens område i praktiken inte fungerar särskilt\r\nbra. Tanken var att dessa regler inte utgjorde en bra förebild för\r\nbostadsrättens del.\r\nVid utskottsbehandlingen av den först avlämnade propositionen motsatte\r\nvi oss förslagen om tillkännagivanden, vilka stod mot den ståndpunkt\r\nsom regeringen då intagit. Vi gjorde alltså i allt väsentligt samma\r\nbedömning som regeringen. Vi framhöll i vår gemensamma reservation,\r\nförutom att systemet med underrättelse inom hyresrättens område inte\r\nfungerar särskilt bra, bl.a. att den störande kan känna sig kränkt av\r\nsocialnämndens inblandning genom en anmälan från bostadsrättsföreningens\r\nstyrelse och att det dessutom kan vara känsligt för styrelsen att denna\r\nskall vara skyldig att anmäla en granne till socialnämnden. Vi konstaterade\r\nockså, vad gäller betalningsförsening, att bostadsrätten i normalfallet\r\nrepresenterar ett förmögenhetsvärde och att dröjsmålen vanligen också\r\ngäller räntor och amorteringar. Krav på underrättelse till socialnämnden\r\nställs inte på privata långivare. Det är då föga meningsfullt att\r\nföreskriva en underrättelseskyldighet för bostadsrättsföreningen. Som\r\nytterligare ett argument i detta sammanhang anfördes att de åtgärder\r\nsom nämnden skulle kunna vidta torde vara avsevärt färre än vad gäller\r\nhyresrätter. Vi ansåg det rimligt att förverkandereglerna utformas så\r\natt den enskilde bostadsrättsinnehavaren själv kontaktar de sociala\r\nmyndigheterna om den hjälp och det stöd som behövs.\r\nVid remissbehandlingen av de förslag som antagits som lag hade centrala\r\nremissinstanser som Fastighetsägarna Sverige, SCB Bostadsrättscentrum,\r\nHSB Riksförbund och Riksbyggen motsatt sig att en underrättelseskyldighet\r\nskulle införas. Organisationernas argument överensstämmer till stor del\r\nmed de argument som framfördes i våra reservationer. Flera remissinstanser\r\nhar hänvisat till att en bostadsrätt - till skillnad från en hyresrätt\r\n- representerar ett förmögenhetsvärde och att en underrättelseskyldighet\r\ndärför inte är särskilt meningsfull. Konsumentverket framhöll att man\r\nutan lagändring kan förbättra rutinerna vid avhysning. Det bör uppmärksammas\r\natt kronofogdemyndigheten har skyldighet att underrätta socialnämnden\r\nnär en ansökan om avhysning från en bostad har gjorts (16 kap. 2 §\r\nutsökningsförordningen).\r\nVi vill slopa kraven på underrättelse eftersom de reducerar bostadsrättshavare\r\noch grannar till angivare. Det är väsentligt att betona bostadsrättens\r\nskillnader i förhållande till hyresrätten. En viktig skillnad är det\r\nsärskilda ansvar som medlemmarna har såsom ägare av bostadsfastigheten.\r\nEn bostadsrättsförening är ett ekonomiskt företag som gemensamt drivs\r\nav de boende i form av en förening. Bostadsrättshavarna är delägare i\r\nföreningen och har satsat kapital i denna. Det finns således ett ägande\r\noch ett ansvar på samma sätt som för en villaägare. En bostadsrättshavare\r\nhar alltså ett annat förhållande till bostadsrättsföreningen än vad en\r\nhyresgäst har till sin hyresvärd. Att kräva att föreningen skall ange\r\ntill socialnämnden om en av dess medlemmar förverkat sin bostadsrätt är\r\natt kräva att grannar skall ange varandra.\r\nDessutom innebär dagens lagregler att en bostadsrättshavare inte kan\r\nbli tillgodosedd om han önskar att socialnämnden inte skall underrättas\r\nom att han sagts upp. Regeringens förslag är integritetskränkande också\r\nur denna synvinkel.\r\nVi anser med hänvisning till de skäl vi nu särskilt framhåller att\r\nreglerna om krav på underrättelse - som gjorts till lag mot regeringens\r\negen övertygelse och mot viljan hos de centrala bostadsrättsorganisationerna\r\nsom representerar merparten av landets bostadsrättshavare och deras\r\nföreningar - skall tas bort. Regeringen bör återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag med denna innebörd.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo302 (m)\r\nyrkande 10.\r\n\r\n\r\n16.     Hyran vid andrahandsupplåtelse av bostadsrätt, punkt 13 (m, fp)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Peter Danielsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp) och Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo238\r\noch 2004/05:Bo309 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nTillämpningen av bruksvärdesprincipen har lett till ett minskat utbud\r\nav hyresbostäder, låg rörlighet bland hyresgästerna och en utbredd\r\nsvarthandel med hyreslägenheter.\r\nBruksvärdesprincipens tillämpning vid uthyrning av bostadsrättslägenheter\r\nhar med största sannolikhet lett till ett minskat utbud av lägenheter\r\npå andrahandsmarknaden. Svårigheterna för bl.a. ungdomar att skaffa sig\r\nen bostad har därmed ökat eftersom de genom dagens misslyckade politik\r\ninte har möjlighet att teckna ett förstahandskontrakt eller köpa sig en\r\nbostadsrättslägenhet. Också andra grupper drabbas, bl.a. de som har ett\r\nbehov av en bostad för kortare tid.\r\nDet är mot denna bakgrund viktigt att det andningshål som andrahandsmarknaden\r\ntrots allt utgör på en hård bostadsmarknad omfattar ett större antal\r\nlägenheter. Uthyrningen av ett rum i en bostadsrättshavares egen lägenhet\r\neller upplåtelse av hela lägenheten bör därför uppmuntras.\r\nFör de allra flesta framstår det som rätt självklart att den som hyr ut\r\nen lägenhet får täckning för sina kostnader. Vi är övertygade om att\r\ndet framstår som skäligt även för den som hyr en bostadsrättslägenhet\r\natt han eller hon betalar bostadsrättshavarens kostnad samt att detta\r\nbeaktas vid en eventuell skälighetsprövning.\r\nHyressättningsutredningens förslag utgår från att det skall bli möjligt\r\nför fastighetsägare av hyreshus att få fullt kostnadstäckande hyror för\r\nde nya hus som produceras. Mot den bakgrunden är det konstigt att\r\nbostadsrättshavarna inte skall kunna ta ut hyror om motsvarar avgiften\r\noch kostnaden för det kapital som finns i lägenheten utan får nöja sig\r\nmed en hyra som bestäms genom en jämförelse med kommunalt ägda bostäder\r\noch därmed kan tvingas till nettoutgifter för den lägenhet han låter\r\nnågon annan nyttja. Vi anser därför att den beredning som pågår inom\r\nRegeringskansliet av hyressättningssystemet bör omfatta frågan om fullt\r\nkostnadstäckande hyror för bostadsrättslägenheter. Ett lagförslag med\r\ndenna innebörd bör snarast läggas på riksdagens bord. Den särskilda\r\nlagregel som reglerar möjligheterna till återbetalning av s.k. överhyra\r\nvid andrahandsuthyrning bör självklart justeras i anslutning till detta.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo238 (m)\r\noch 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 5.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal m.m., punkterna 1-4\r\n(m, fp, kd, c)\r\nRagnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Peter Danielsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och\r\nEwa Thalén Finné (m) anför:\r\n\r\nDe problem som är förknippade med andrahandshyresmarknaden har naturligtvis\r\nsin grund i att det råder en brist på bostäder. Lösningen står att finna\r\ni en ökad nybyggnation. För att detta skall kunna ske måste det skapas\r\ngoda ekonomiska förutsättningar på bostadsmarknaden. Vi vill erinra om\r\nvåra respektive partiers förslag med denna inriktning, bl.a. våra\r\nmotioner som gäller hyressättningssystemet. Vi anser också att införandet\r\nav ägarlägenheter skulle leda till ökat bostadsbyggande med minskat\r\ntryck på efterfrågan av bostäder i våra storstäder som följd.\r\nFörutsättningarna för nybyggande liksom annan näringsverksamhet beror,\r\nvilket vi anser uppenbart, även på den allmänna politik som förs, bl.\r\na. hur skattesystemet utformas. I dessa frågor hänvisar vi till våra\r\nrespektive partimotioner.\r\n\r\n\r\n2.      Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande, punkt 5 (fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\nVi anser inte att det i dag finns anledning att införa ett nytt instrument\r\nsåsom ett obligatoriskt samrådsförfarande. Vi har i motioner beskrivit\r\nproblematiken med redan gällande lagstiftning och vår uppfattning är\r\natt det som bör stå i fokus är en översyn av socialtjänstlagen.\r\nBestämmelsen i socialtjänstlagen borde ha gjort det svårare att vräka\r\nbarnfamiljer och socialtjänsten borde ha gjort mer för att förhindra\r\nvräkningarna.\r\nDet är tveklöst så att barn drabbas mycket hårt i de fall vräkningar\r\nverkställs. Förutom att de mister sina hem och sina ägodelar måste de\r\nkanske också byta daghem och skola med allt vad det innebär.\r\nEn rapport av forskaren Anders Nilsson visar att uppskattningsvis 1 000\r\nbarnfamiljer i Sverige vräks från sina hem varje år. Den huvudsakliga\r\norsaken till vräkningarna är att familjerna har hyresskulder. I en annan\r\nrapport framkom att över 700 barn i Malmö är utan fast bostad och bor\r\ni baracker, på campingplatser eller på hotell, oftast på grund av\r\nvräkningar.\r\nDen 1 januari 1998 infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen om att\r\n\"när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till\r\nbarnets bästa kräver\".\r\nProblematiken kring hyresskulder och vräkningar uppkommer först när\r\nfamiljer som haft tillräckliga inkomster eller redan fått socialbidrag\r\ntill hyran ändå inte har betalat den. Skälen till att föräldern inte\r\ntagit sitt ansvar för att trygga att barnen har ett hem kan vara många.\r\nFöräldern brister kanske i förmågan att hantera pengar eller prioriterar\r\nandra utgifter.\r\nSocialtjänstlagen bygger på frivillighet och samförståndslösningar.\r\nSocialtjänsten har inga möjligheter att sköta ekonomin mot någons vilja.\r\n\r\nDen som har skulder och betalningsanmärkningar har i dag mycket svårt\r\natt få en ny bostad. De kommunala bostadsbolagen har blivit alltmer\r\nrestriktiva när det gäller att godkänna hyresgäster. Att lösa bostadsfrågan\r\nför vissa grupper innebär i dag stora svårigheter. Trots kommunens s.k.\r\nyttersta ansvar för dem som bor och vistas i kommunen är det ofta svårt\r\natt ordna ett nytt boende såvida socialtjänsten inte har tillgång till\r\negna bostäder. Socialtjänstens befogenheter i samband med vräkningar\r\nbehöver ses över innan nya instrument övervägs.\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna, punkt 10 (m,\r\nfp)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Peter Danielsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp) och Ewa Thalén Finné (m) anför:\r\nVi har konsekvent hävdat att det utökade majoritetskravet är omotiverat\r\noch att det skall vara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna\r\när för ombildningen. Se reservation nr 13.\r\nFrån den 1 april 2003 har införts ett krav på att bostadshyresgäster\r\nskall vara folkbokförda på fastigheten för att få räknas med i den\r\nkvalificerade majoritet som krävs för ett beslut om ombildning till\r\nbostadsrätt. Regeringen har motiverat denna lagändring med att de boendes\r\nintressen skall tillvaratas. Såsom påpekats under remissbehandlingen\r\nfinns det i många fall legitima skäl för exempelvis dubbel bosättning.\r\nEn hyresgäst kan av olika skäl även tvingas bo och folkbokföra sig på\r\nannan ort. Det kan bl.a. gälla studier utomlands, tingstjänstgöring,\r\nvikariat eller en långvarig vistelse på ett sjukhem. Därför är kravet\r\npå folkbokföring för att få delta i ett beslut om ombildning en alltför\r\nlångtgående inskränkning i de boendes rätt att vara med och besluta.\r\nDet innebär att även sådana hyresgäster som enligt hyreslagens regler\r\nhar ett fullständigt besittningsskydd inte har möjlighet att på\r\nföreningsstämman lägga en verksam röst för ombildning. Det bör erinras om\r\natt besittningsskydd endast föreligger i de fall man kan bedöma att\r\nlägenheten utgör hyresgästens egentliga hem, låt vara att hyresgästen\r\ntillfälligt bor på annan ort, eller utgör ett nödvändigt bostadskomplement.\r\n\r\nDet är lätt att göra en koppling mellan folkbokföringskravet och den\r\nrigida politik regeringen driver med syfte att försvåra ombildningar.\r\nKravet\r\npå folkbokföring kommer i en del fall att totalt omöjliggöra ombildning.\r\nDet gäller främst i hus med få lägenheter där så pass många hyresgäster\r\ninte är folkbokförda på fastigheten att det inte går att uppnå den\r\nkvalificerade majoritet lagen i dag föreskriver. Även om samtliga\r\nhyresgäster i huset är för en ombildning blir den alltså i vissa fall\r\nomöjlig att genomföra. Det är oacceptabelt ur de boendes perspektiv.\r\nKravet på folkbokföring bör slopas därför att det motverkar möjligheterna\r\ntill ombildning. Det torde dessutom sakna den effektivitet som bör krävas\r\nnär det gäller en lags måluppfyllelse. Regeringen har i propositionen\r\nmed förslaget enligt vilket folkbokföringskravet infördes inte ens varit\r\nsäker på att lämnandet av oriktiga uppgifter i ett folkbokföringsärende\r\när straffbart. Vi tror inte att de individer som medverkar vid oriktiga\r\nombildningar kommer att avhålla sig från medverkan på grund av regeringens\r\nsvaga uttalanden.\r\nEnligt vår mening bör det krav tas bort som innebär att en bostadshyresgäst\r\nendast kan räknas vara för en ombildning om han eller hon är folkbokförd\r\npå fastigheten.\r\n\r\n\r\n4.      Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse, punkt\r\n11 (fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\nVi håller med motionärerna om att hyresgäster i ett kommunägt bostadshus\r\nvid en bostadsrättsombildning som berör huset bör kunna bo kvar med\r\nhyresrätt och ha kvar det kommunala bostadsföretaget som hyresvärd om\r\nde av en eller annan anledning inte vill förvärva bostadsrätten till\r\nden lägenhet de förhyr. Vi tror emellertid inte att den bästa ordningen\r\nför att åstadkomma detta är att ta bort förbudet mot dubbelupplåtelse.\r\nDen av motionärerna föreslagna lagändringen skulle kunna leda till\r\nosäkerhet vad gäller besittningsskyddet m.m., vilket skulle kunna leda\r\ntill rättsförluster för hyresgästerna.\r\nVi önskar införa ägarlägenheter som en form för bostadsägande. Vi anser\r\natt regelsystemet skall ge utrymme för att man vid en ombildning till\r\nbostadsrätt skall kunna avstycka en eller flera lägenheter till egna\r\nfastigheter, om lägenheterna inte skall omfattas av ombildningen.\r\nÄganderätten till dessa ägarlägenheter kan då innehas av det kommunala\r\nbostadsbolaget, och hyresgästerna i dessa lägenheter kan fortsätta att\r\ngenom förstahandskontrakt inneha nyttjanderätten till sin bostad.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFöljdmotion med anledning av proposition 2003/04:94 Bostadsrätt -\r\nunderrättelser till socialnämnden\r\n2003/04:Bo3 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder förutsättningarna\r\nför införandet av ett bättre fungerande system än det med underrättelser\r\ntill socialnämnd i samband med att boende sägs upp på grund av störningar\r\ni boendet eller betalningsförseningar.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:L336 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hyresgästers rättigheter som konsumenter.\r\n2004/05:Bo217 av Siw Wittgren-Ahl (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk hemförsäkring.\r\n2004/05:Bo225 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att andrahandshyresgästen skall kunna träda i förstahandshyresgästens\r\nställe om dennes hyresrätt av något skäl upphör.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som innebär\r\natt en granskning av andrahandshyran ingår som en del vid själva beslutet\r\nom tillstånd för att hyra ut.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hyreslagen bör utformas så att om en förstahandshyresgäst\r\ntar ut överhyra rubriceras detta som ocker och bör vara skäl till förlust\r\nav hyreskontraktet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att begreppet blockuthyrare bör ges en tydligare innebörd så\r\natt lagstiftningen omfattar alla som hyr ut lägenheter i andra\r\nhand.\r\n2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n10.     Riksdagen beslutar avskaffa förhandlingsmonopolet för hyreslägenheter.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inflationssäkring av medlemsinsatsen till kooperativa hyresrätter.\r\n\r\n2004/05:Bo238 av Margareta Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bruksvärdesprincipen slopas vid andrahandsuthyrningar av\r\nbostadsrättslägenheter.\r\n2004/05:Bo248 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att insatsbeloppet i kooperativ hyresrätt inflationssäkras.\r\n2004/05:Bo265\r\nav Anne Ludvigsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om information och råd till dem som hyr i andra hand och att\r\nandrahandsboendes rättigheter bör stärkas.\r\n2004/05:Bo277 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag om hur man kan skärpa reglerna kring besittningsskyddet\r\nför innehavare av andrahandskontrakt.\r\n2004/05:Bo280 av Carina Moberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av lagstiftningen som ger hyresvärden\r\nmöjlighet att regelmässigt avkräva tre månaders avflyttningshyra.\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bostadsrättslagens förbud mot dubbelupplåtelse slopas för\r\nkommunala bostadsbolag.\r\n14.     Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel majoritet för\r\nombildning till bostadsrätt.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bryta hyresförhandlingsmonopolet.\r\n2004/05:Bo302 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning\r\nför att ersätta lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n7.      Riksdagen beslutar att enkel majoritet skall gälla vid intresseanmälan\r\nom förvärvande av fastighet för att bilda bostadsrättsförening.\r\n8.      Riksdagen beslutar att slopa krav på folkbokföring vid ombildning av\r\nhyresrätter.\r\n10.     Riksdagen beslutar att upphäva krav om underrättelse till socialtjänst\r\nför bostadsrättsföreningar.\r\n2004/05:Bo303 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nlagstiftningen kring vräkningsförfarande.\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder förutsättningarna\r\nför införandet av ett bättre fungerande system än det med underrättelser\r\ntill socialnämnd i samband med att boende sägs upp på grund av störningar\r\ni boendet eller betalningsförseningar.\r\n2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n19.     Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för ett\r\nstörre individuellt inslag i hyresförhandlingslagens bestämmelser.\r\n23.     Riksdagen beslutar om ändringen i bostadsrättslagen så att ombildning\r\nav hyresrätt till bostadsrätt är giltig om mer än hälften av de boende\r\ngått med på ombildningsbeslutet.\r\n2004/05:Bo309 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om enkel majoritet gällande ombildande av hyresrätt till bostadsrätt.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om översyn avseende andrahandsuthyrning av bostadsrätt.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nProgram för den offentliga utfrågningen\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nOffentlig utfrågning\r\nVilka verkningar har de genomförda bostadsrättsombildningarna haft?\r\n\r\nOrdföranden: Jag vill hälsa er allesammans varmt välkomna till hearingen.\r\nJag hälsar välkomna ledamöter, inbjudna gäster och övriga som har visat\r\nintresse att få delta under den här dagen.\r\n\r\nTemat är: Vilka verkningar har de genomförda bostadsrättsombildningarna\r\nhaft? Det ska bli oerhört spännande att få ta del av alla synpunkter\r\nfrån de inbjudna gästerna som har kommit hit i dag. Jag vill först och\r\nfrämst säga ett varmt tack för att ni har hörsammat inbjudan att delta\r\ni hearingen.\r\n\r\nVi har gäster och inledare från olika sammanhang som ska delge oss sina\r\nsynpunkter. Det är forskare, myndighetsrepresentanter, representanter\r\nför bostadsföretag, hyresgäster och bostadsrättsorganisationer. Jag\r\nkommer också att ge en närmare introduktion och presentation när jag\r\npresenterar dem som kommer till tals om en liten stund.\r\n\r\n\r\nVi kommer att ha en paus på ca 15 minuter. Efter pausen kommer vi att\r\nöppna för frågor och diskussion. Stenografiska uppteckningar sker under\r\nhela hearingen. Det är därför angeläget att ni överlämnar de eventuella\r\nbilder som ni har med och visar i samband med inledningen. Alla inledare\r\nkommer att beredas möjlighet att ta del av uppteckningarna innan de\r\npubliceras i något betänkande.\r\n\r\nOm det finns någon bisittare som väldigt gärna vill yttra sig går det\r\nbra. Det är viktigt att de talar om vad de heter så att det kommer med.\r\n\r\n\r\nJag hälsar än en gång riktigt varmt välkomna till en spännande hearing.\r\nJag hälsar därmed förste talare välkommen. Det är universitetslektor\r\nHans Lind från Kungl. Tekniska högskolan. Varsågod.\r\n\r\nHans Lind (bilder s. 99-100 överst): Jag tänkte presentera lite siffror.\r\nDe första är välkända siffror. Sedan har jag lite siffror från\r\nexamensarbeten som pågår eller har gjorts.\r\n\r\nDen här bilden visar prisutvecklingen på hyreshusfastigheter i de\r\ncentrala delarna av större städer. Här är det Stockholm, Göteborg och\r\nMalmö. Ni ser den kraftiga prishöjningen på hyreshusfastigheter särskilt\r\ni Stockholm. Dagens prisnivåer är långt över de prisnivåer som noterades\r\nförra gången vi hade höga priser kring år 1990.\r\n\r\nHur ska man förklara priserna? En tolkning - nu är vi inne på tolkningar,\r\nså att vi vet vad som är fakta och vad som är tolkningar - är att vi\r\nhär har en situation med stor efterfrågan på bostäder. Vi har en situation\r\ndär det finns bostadsrätter med höga priser. Det innebär att varje\r\nhyreshusfastighet innehåller en dold vinst. Det är en möjlig vinst som\r\nkan plockas ut i samband med att man bildar bostadsrättsförening.\r\n\r\nPrisutvecklingen speglar, i den här tolkningen, att vinsten delas. En\r\ndel tillfaller de hyresgäster som bor där och som blir bostadsrättsinnehavare\r\noch sedan kan sälja bostadsrätten. Jag kommer till det om en liten stund.\r\nEn annan del av vinsten tillfaller fastighetsägaren genom att priset\r\nstiger under processen.\r\n\r\nNästa fråga är: Hur ser det ut för den hyresgäst som är med i en\r\nombildning? Det här bygger på siffror från ett faktiskt fall. Vi håller på\r\natt titta på ett antal andra fall för att bedöma hur representativt det\r\när. Det är slumpmässigt utvalt. Det är inte valt för att det ska ge\r\nnågon viss bild.\r\n\r\nVad säger diagrammet? Kurvan på mitten är hyresnivån. Här har vi gjort\r\nen kalkyl som bygger på en prognos. Den bedömning vi gör är att hyran\r\nmed viss marknadsanpassning kommer att stiga relativt snabbt under ett\r\nantal år för att sedan följa inflationen.\r\n\r\nVi antar att månadsavgiften, som är den nedersta kurvan, följer inflationen.\r\nDet ni ser här är att månadsavgiften för den som är med i ombildningen\r\nligger betydligt under hyresnivån. Vi lägger till räntekostnader för de\r\nlån som i det här fallet finansierade hela köpet.\r\n\r\nUndrar ni varför det är ett hack här efter fem år beror det på att det\r\ntypiska i det företag som de här siffrorna kommer ifrån är att i samband\r\nmed ombildningarna lånar hyresgästen alltihop med fem års amorteringsfrihet.\r\nEfter fem år kommer amorteringen.\r\n\r\nAllt det här bygger på antaganden om finansiering och hyresutveckling,\r\nmen jag bedömer att det ändå inte är helt vansinniga antaganden. Ni\r\nser att boendeutgiften blir högre efter ombildningen. Summan av\r\nmånadsavgift och kapitalkostnad blir högre.\r\n\r\nSedan har vi gjort lönsamhetskalkyler. Vad händer om man säljer\r\nbostadsrätten? Då får vi återigen göra antaganden om hur mycket priserna\r\nökar, och så vidare. Vi har gjort olika sådana kalkyler. Huvudresultatet\r\när om vi antar att det är realt konstanta priser, att priserna på\r\nbostadsrätter följer inflationen, lönar det sig att sälja snabbt. Under\r\ntiden som du bor kvar får du högre boendeutgifter.\r\n\r\nI det här fallet blev det 20 000 kr per kvadratmeter. Det är vinsten om\r\nman är med i ombildningen och efter ett år eller så säljer sin bostadsrätt.\r\n\r\n\r\nDen tredje bilden bygger på en jämförelse mellan hus ägda av ett kommunalt\r\nbostadsföretag som har omvandlats och hus som inte har omvandlats. Det\r\när en studie på tidiga ombildningar från mitten av 90-talet. Där har vi\r\nkunnat följa lite längre vad som har hänt i huset.\r\n\r\nHär har man valt ut hyreshus som från början var relativt likartade. Vi\r\nhar ett antal fastigheter som täcker ett par hundra lägenheter. Vi har\r\njämfört ett antal år efter. Vad händer i det som är kvar som hyreshus,\r\noch vad händer i det som blev bostadsrätter?\r\n\r\nDet första som kan noteras är att det redan från början är högre\r\ninkomstnivåer i de fastigheter som ombildas. Här har vi 25 % som vid\r\nombildningen hade hushållsinkomst på över 350 000 kr.\r\n\r\nDet vi ser är vad som händer under de första två åren i de här fallen.\r\nOm det är representativt eller inte får ni bedöma. Ni kommer att få\r\nmer information här under dagen. I de här fallen flyttade inom två år\r\n35 % av dem som bodde i de hus som ombildades och 15 % i hyreshus.\r\n\r\nAv dem som hade låga inkomster flyttade 70 % från bostadsrättshuset,\r\nmedan det var 15 %, ungefär samma, i hyreshuset. Tittar vi på vart\r\nmänniskor flyttar ser vi att det finns lite skillnader i mönster. Det\r\nhär var i Stockholms centrum. Låginkomsttagare flyttar oftare ut till\r\nförorter eller flyttar helt enkelt från Stockholm.\r\n\r\nMan kan se det som att man plötsligt har en massa pengar. Varför ska\r\nman bo kvar i den lägenhet man bodde i tidigare? Man kanske vill köpa\r\nett hus någon annanstans. Man får nya möjligheter, och man utnyttjar\r\ndem på olika sätt.\r\n\r\nDe som hade högre inkomster flyttade antingen inom Stockholms city eller\r\ntill en närförort till Stockholm. Ni kan själv tänka er att man plötsligt\r\nfår råd att flytta till ställen som man kanske tidigare har velat flytta\r\ntill.\r\n\r\nVi tittade också på dem som flyttade in. Ni ser att av dem som flyttade\r\nin hade 45 % högre inkomst än 350 000 kr i bostadsrättshuset. Motsvarande\r\nsiffra var 5 % för dem som flyttade in i hyreshuset.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Vi ska lämna över ordet till professor Bengt\r\nTurner från Institutet för bostads- och urbanforskning. Varsågod, Bengt.\r\n\r\n\r\nBengt Turner (bilder s. 100 nederst-110): Tack så mycket för att jag\r\nblev inbjuden att komma hit. Jag ska tala lite grann om en del kunskap\r\nsom kommit fram. Det kapitel jag har skrivit innehåller en del statistiska\r\nuppgifter. Sedan ska jag föra till ytterligare en del kunskap.\r\n\r\nJag kommer att repetera en del av det som har sagts. Hur vanligt är\r\ndet? Vad är det som driver ombildningarna? Vilka effekter får det? Sedan\r\nska jag säga några ord om hyressättningssystemet och de nya förslagen\r\ntill nytt bruksvärdessystem.\r\n\r\nMan kan konstatera att till exempel allmännyttiga företag köper och\r\nsäljer naturligt som en del av sin verksamhet. Det som man mest intresserar\r\nsig för här är försäljning till bostadsrätt. Sedan ska man vara klar\r\növer att allmännyttiga företag köper och säljer också på lite andra\r\nsätt. Det är en naturlig del av verksamheten.\r\n\r\nI det internationella perspektivet kan man konstatera att Sverige har\r\nen relativ stor allmännytta och en relativt stor hyressektor. Den sektorn\r\nha minskat något i storlek. Men den har minskat mindre än vad allmännyttan\r\ni allmänhet har gjort i andra delar av Europa. Östeuropa ska vi inte\r\njämföra med. Där har det sjunkit från 90 % till 5 % i vissa fall. Men\r\njämfört med vissa andra västeuropeiska länder har allmännyttan hållit\r\nsin ställning relativt väl i Sverige.\r\n\r\nTittar vi på ombildningarna är det mest i Stockholm. Det är ett\r\nstorstadsfenomen, vilket inte är så okänt. Det har hänt lite grann i Stockholm\r\nsom ingen människa behöver bry sig om. Det händer mest i Stockholm. Det\r\nhänder lite grann i Haninge, Huddinge och Solna också. Det är välkänt.\r\n\r\n\r\nVi ser också från dessa data att i Göteborg har ombildningarna ökat\r\nlite på senare tid medan allmännyttans ombildningar har stannat som en\r\nnaturlig följd av stopplagen. Ombildningar i privata hyresrätter tuffar\r\npå i ungefär den takt som vi har sett tidigare.\r\n\r\nAlla intresserar sig för det extrema. Det har inneburit att bostadsrättsandelen\r\ni Stockholms innerstad har ökat från 29 % år 1990 till 54 % år 2003.\r\nDet är naturligtvis en mycket snabb ombildningstakt oavsett vilket mått\r\nman mäter med. Det har gått långsammare i ytterstaden. Det säger en del\r\nom vilka drivkrafter som finns bakom ombildningarna.\r\n\r\nDrivkrafterna kan man fundera och spekulera över. Det har gjorts en hel\r\ndel mer sociologiskt inriktade studier av det. I regel är det så att de\r\nekonomiska motiven dominerar, att legalisera gråa eller svarta inköp av\r\nhyresrätt. Enda sättet att tvätta sina pengar på är att se till att\r\nhyresrätten omvandlas till bostadsrätt.\r\n\r\nDet handlar också om en oro över framtida hyreshöjningar,\r\nkapitalplaceringsbehov,\r\ngrupptryck och genuint intresse av ägande och påverkansmöjligheter,\r\nvilket är en viktig aspekt i sammanhanget. Sedan finns vissa arbitrageeffekter\r\nsom tycks ha försvunnit. Man har lyckats åtgärda vissa problem.\r\n\r\nTittar vi på ombildningars ekonomiska förutsättningar finns ett antal\r\ncase studies. En såg vi nyligen som Hans visade. En förutsättning är\r\nofta att avgiften inte får bli avsevärt högre än den nuvarande hyran.\r\nDet måste finnas ett premium, och man måste tjäna pengar på det.\r\nOsäkerheten om de framtida bostadsrättspriserna är stor. Det innebär att\r\nman måste köpa till ett premium. Alla inser naturligtvis att\r\nbostadsrättspriserna nu är extremt höga.\r\n\r\nEn annan förutsättning är att tillräckligt många hyresgäster i fastigheten\r\nmåste vara kreditvärdiga, två tredjedelar. Sedan finns det ekonomiska\r\nincitament att ha kvar en viss andel resthyresgäster. Så småningom kan\r\nman sälja de lägenheterna till marknadspriser i stället för till\r\ninlösningspriserna man ofta har. Där finns majoritetskravet.\r\n\r\nMan kan göra en liten kalkyl på skoj. Jag gjorde det för Pinnpojken 1\r\ni Stockholm år 2002, som är ett konkret fall. Marknadsvärdet på de\r\nlägenheterna var 26 000 kr kvadratmetern, vilket inte är orimligt för\r\ninnerstaden i Stockholm. Man fick köpa för 15 200 kr. Det höll\r\nfastighetsägaren skadeslös ur cash flow-synpunkt. Samtidigt tvingas\r\nfastighetsägaren att sälja till de boende hyresgästerna, vilket är en betydande\r\ninskränkning i möjligheterna att ta ut ett fullt marknadsvärde.\r\n\r\nFör hyresgästerna ökade utgifterna med 41 %. Samtidigt ökade förmögenheten\r\nmed 864 000 kr. Det säger en del. Det är lite grann\r\nfastighetsskatteproblematiken\r\neller bondens problem. Man lever fattig men dör rik.\r\n\r\nDe ekonomiska och sociala effekterna är att man får en inkomstomfördelning.\r\nMen det gäller bara på riktigt heta marknader. Detta är ett Stockholmsfenomen,\r\noch det ska man vara klar över. Det är lätt att inte tro det när man\r\nsitter där vi sitter nu. Man förstärker alldeles tydligt segregationen.\r\nDe som flyttar in är resursrikare än de som flyttar ut.\r\n\r\nDagens hyressättning med låga hyror i innerstaden och i de attraktiva\r\ndelarna driver naturligtvis omvandlingen. Det är den ekonomiska motorn\r\ni omvandlingarna. Sedan kan man tänka sig att priserna på bostadsrätter\r\ndämpas en del genom att utbudet ökar.\r\n\r\nDetta är ett exempel från Östermalm, som är det hetaste av det heta. Vi\r\nska inte bry oss om det. Det är en aspekt som är lite intressant. Jag\r\nska inte gå in så mycket på det. Min talartid är antagligen redan slut.\r\nInkomstsegregationen ökar. Men den demografiska segregationen minskar\r\ni den meningen att det kommer in fler barnfamiljer genom ombildningarna.\r\nOavsett vilken ideologisk syn man har kan man glädja sig över att det\r\nblir lite mer allsidigt från familjesammansättningssynpunkt.\r\n\r\nDe drivande argumenten är följande. Om andelen bostäder med hyresrätt\r\nblir för liten äventyras rörligheten på bostadsmarknaden. Det är det\r\nklassiska ekonomiska argumentet.\r\n\r\nDetta har vi tagit fram med hjälp Lena Magnusson på IBF och en databas.\r\n\r\n\r\nI Stockholms innerstad är numera hyresrättens andel 50 %, i Malmö 60 %\r\noch i Göteborg 70 %. I Stockholms ytterstad är andelen fortfarande högst.\r\nOm det är en stor eller liten del är mer en fråga om glaset är halvfullt\r\neller halvtomt. Det är bostadsutskottets bord och inte mitt bord.\r\n\r\nEtt annat argument är att om andelen allmännyttiga bostäder blir för\r\nlitet äventyras hyressättningssystemet och därmed i förlängningen den\r\nsociala bostadspolitiken. Stopplagen bygger på denna premiss. Hyreskommitténs\r\nförslag ändrar självfallet spelreglerna. Man får då tre olika hyresnivåer,\r\noch jämförelseprövningen är inte självklar längre. Då urholkas självfallet\r\nen del av argumentet, vilket egentligen inte beaktas i någon nämnvärd\r\ngrad i utredningen. Det kanske inte heller var dess uppdrag.\r\n\r\nDet handlar fortfarande om det halvfulla eller halvtomma glaset. I\r\nStockholms innerstad är allmännyttans andel av hyresrätterna 20 %, i\r\nMalmö är den 20 % och i Göteborgs innerstad 40 %. Andelen är någorlunda\r\nkonstant för tillfället. I ytterstäderna är allmännyttans andel högst\r\ni landet.\r\n\r\nMan kan dra lite olika slutsatser av det. Det är relativt lite allmännytta\r\nför att hålla stånd i det klassiska traditionella systemet. Hyresrättens\r\nandel sjunker ganska snabbt i innerstaden. Nu är jag klar, tack för mig.\r\n\r\n\r\nOrdföranden: Vi tackar för det, Bengt. Vi hastar snabbt vidare. Det är\r\nHåkan Julius, som är chef för Hyresnämnden i Stockholm. Varmt välkommen.\r\n\r\n\r\nHåkan Julius: Jag har varit chef för hyresnämnden sedan 1997. Sedan\r\ndess har ärendetillströmningen ökat markant. Det var 10 000 ärenden år\r\n1997 och 16 000 förra året. En liten del av ökningen hänför sig till\r\nbostadsrättsomvandlingar. Jag ska förklara närmare snart.\r\n\r\nJag var med på utredningsstadiet och propositionsstadiet när ombildningslagen\r\ninfördes i början på 80-talet. Man underströk då bland annat bostadsrättens\r\nalla fördelar. Jag ska inte gå in närmare på dem. Man underströk också\r\natt ombildningarna ska ske på hyresgästernas villkor. Bland annat införde\r\nman regler om att hyresgästerna vid en ombildning ska ha en oförändrad\r\nrättsställning.\r\n\r\nOmvandlingarna till bostadsrätt har sannolikt lett till att hyresgäster\r\nfått flera fördelar av omvandlingarna och övergången till bostadsrätt\r\nsom är förenade med bostadsrättens upplåtelseform. Men man får ändå\r\nsäga, och det har framskymtat här, att det kan vara problematiskt från\r\nolika perspektiv med omvandlingarna. Man får dels blandade upplåtelseformer\r\ni samma hus, åtminstone inledningsvis under en tid, dels handlar det om\r\ndet ekonomiska värde som ni vet finns på bostadsrätterna.\r\n\r\nNyttjanderätten till en lägenhet i Stockholms innerstad representerar\r\nett mycket stort ekonomiskt värde. Det förhåller sig också så att\r\nmarknadsvärdet på bostadsrätten är väsentligt högre än den insats som\r\nhyresgästen betalar när han förvärvar bostadsrätten vid ombildning.\r\n\r\nMellan insatsen och marknadsvärdet för bostadsrätten finns ett värde.\r\nDet kallades dolt värde. Man kan kalla det för övervärde eller vad man\r\ntill. Men det finns ett värde som är intressant att tillgodogöra sig -\r\nsom i varje fall vi upplever det på hyresnämnden - för såväl fastighetsägaren\r\nsom säljer huset, som hyresgästen och bostadsrättsföreningen.\r\n\r\nDet har en del negativa inverkningar vid en ombildning. Först och främst\r\ntror jag att övervärdet är en stor anledning till att man går över till\r\nbostadsrätt. Det driver fram ombildningen till bostadsrätt. Jag tror\r\ndet faktiskt. Att man får fördelar av bostadsrätten som upplåtelseform\r\när väl också uppenbart. Det har sin betydelse. Men det avgörande är de\r\nekonomiska faktorerna.\r\n\r\nJag har också det intrycket att övervärdet, eller dolda värdet, gör att\r\nsåväl den som säljer fastigheten som bostadsrättsföreningen vill få\r\nlägenheter friställda i så stor utsträckning som möjligt. Om man får en\r\nlägenhet friställd kan bostadsrättsföreningen tillgodogöra sig övervärdet\r\ngenom det som i bostadsrättslagen kallas upplåtelseavgift. Man har en\r\ninsats som man upplåter bostadsrätten till. Men får man den friställd\r\nkan man upplåta bostadsrätten till någon utomstående. Då är det inte\r\nenbart insatsen utan också en upplåtelseavgift på det. Det blir tillsammans\r\nmarknadsvärdet på bostadsrätten. Det blir en avsevärd ekonomisk fördel\r\nför bostadsrättsföreningen.\r\n\r\nÖvervärdet och möjligheten att friställa lägenheter gör i sin tur att\r\nsäljaren har intresse av att friställa lägenheter. På så vis kan han få\r\nett högre pris på bostadsrättsfastigheten.\r\n\r\nStriden om värdet alstrar en hel del tvister hos hyresnämnden. Hyresnämnden\r\nhandlägger tvister om förlängning av hyresavtal, det vill säga tvister\r\nefter uppsägningar. Vi handlägger ärenden om medlemskap i bostadsrättsföreningar\r\noch så kallat upplåtelseföreläggande i bostadsrättsföreningar. Vi\r\nhandlägger också tvister om förvärv av hyresfastighet och tvångsförvaltningar\r\noch har en del uppgifter när det gäller hembuden vid ombildningar.\r\n\r\nMan kan se att värdet alstrar tvister när det gäller framför allt\r\nuppsägningar. Jag kan inte ge någon statistik på det tyvärr. Det finns\r\ninte i vårt system någon möjlighet att få fram detta. Men det är ett\r\nallmänt intryck som jag och mina kolleger på nämnden har att det finns\r\nen hel del sådana tvister.\r\n\r\nDet man strider om är egentligen inte det som hyreslagen är tänkt att\r\ntillgodose, det vill säga besittningsskyddet för hyresgästerna. Det\r\nkläs i sådana termer. Men den egentliga tvisten gäller värdet på\r\nbostadsrätten. Det kommer till synes i förlängningstvisterna och tvister\r\nom medlemskap och upplåtelseföreläggande.\r\n\r\nDet finns andra tvister. Vi har haft tvångsförvaltningar och lite andra\r\ntvister. Där har det i kanske större utsträckning än tidigare förekommit\r\natt den som vill sälja sin fastighet vill friställa lägenheter och få\r\ntomma lägenheter. Man sätter in bulvaner i lägenheterna, allt i syfte\r\natt kringgå majoritetsregler och reglerna om tillstånd till förvärv av\r\nhyresfastighet, som ju gäller när man inte fattar beslut med två tredjedels\r\nmajoritet. Då gäller de reglerna.\r\n\r\nDet har man nu försökt att täppa till på olika sätt. Bland annat ska\r\nman när man röstar för ombildning vara folkbokförd i lägenheten för att\r\nkunna få rösträtt. Det är väl bra. Men som framhölls redan när ändringen\r\nkom till stånd tror jag att det fuskas en del med folkbokföringen. I\r\nvarje fall är intrycket det från hyresnämndens verksamhet. Det finns\r\nhål i detta.\r\n\r\nLikadant är det med de nya reglerna om fusionering som riksdagen nyligen\r\nbeslutade om, det vill säga att man inte kan fusionera ett aktiebolag\r\nmed en bostadsrättsförening. Det har gjorts för att kringgå bland annat\r\nmajoritetsreglerna. De reglerna är nog bra. Men det finns också där\r\nmöjligheter att kringgå dessa regler. Man kan fusionera på annat sätt\r\ngenom olika omgångar och ändå få samma effekt av det. Jag ska inte gå\r\nin närmare på det.\r\n\r\nSedan skulle jag också vilja framhålla från hyresnämndens horisont när\r\ndet gäller bostadsrättsföreningar vid ombildningar att det ofta visar\r\nsig att föreningarna är väldigt oprofessionella när det gäller att\r\nhantera tvisterna och hyresgäster.\r\n\r\nMan känner inte till vilka regler som gäller. Man kommer oförberedd\r\ntill förhandlingar. Man säger upp lokalhyresgäster för att få högre\r\nhyror. Man vet inte vilka regler som gäller. Det är mycket sådant som\r\nvi möter. De protokoll som finns från föreningar från föreningsstämmorna\r\ni olika tvister vi har är ofta bristfälliga. Man ska göra tolkningar av\r\nvad man egentligen har beslutat och sådana saker.\r\n\r\nJag kan inte frigöra mig från tanken att när en bostadsrättsförening\r\nhar bildats och man har en blandad upplåtelseform så finns det ett A-\r\noch ett B-lag. Det märks också hos nämnderna i de tvister vi har. Många\r\nföreningar är väldigt bra, men i andra föreningar är det så här.\r\nBostadsrättsinnehavarna blir hyresvärdar till hyresgäster som inte vill\r\nförvärva bostadsrätter. Det tror jag inte är så bra. Jag såg att det\r\nfanns en skrift här från Hyresgästföreningen om detta.\r\n\r\nJag har inte något statistiskt underlag, men mitt intryck är att det\r\nfinns både positiva och negativa delar med ombildningarna. Det har rått\r\nturbulens under årens lopp när det gäller majoritetsregeln, två tredjedelar\r\n- det var ju 50 % ett tag. Det har gått fram och tillbaka. I anslutning\r\ntill det vill jag säga att jag tror att det är viktigt att man behåller\r\nen så hög majoritetsregel som möjligt. Det ursprungliga förslaget innebar\r\ntvå tredjedelar, och det syftade till att det ska vara en ekonomiskt\r\nstabil förening och att man inte ska få alltför många hyresgäster i\r\nfastigheten.\r\n\r\nJag vill också framhålla det som jag sade tidigare om att man ska försöka\r\nstimulera föreningarna på olika sätt att bli mer professionella i sin\r\nhantering av verksamheten.\r\n\r\nOrdföranden: Jag tackar för det och lämnar ordet till Per Anders Hedkvist,\r\nvd i Stockholms stads bostadsförmedling. Välkommen!\r\n\r\nPer Anders Hedkvist (bilder s. 111-117 överst): Jag tänkte begå misstaget\r\natt försöka driva två helt motsatta linjer under sex minuters föredragning.\r\nNi får väl se om ni står ut med det.\r\n\r\nJag har jobbat som vd för Bostadsförmedlingen i snart ett år.\r\nBostadsförmedlingen verkar vara någonting som alla människor har en bild av\r\noch ett intryck av. Jag tänkte börja med att berätta en anekdot. För 14\r\ndagar sedan fick vi ett brev till Bostadsförmedlingen från en 65-årig\r\nherre i Bryssel. Med brevet bifogade han ett kontrakt som han tecknade\r\nmed Bostadsförmedlingen 1965. På den tiden var det möjligt för en\r\nhyresgäst att lämna in en lägenhet till Bostadsförmedlingen och sedan ha\r\nrätt att få tillbaka samma typ av lägenhet när han eller hon åter\r\nflyttade till staden. Han flyttade till Bryssel 25 år gammal och har hållit\r\ndetta kontrakt i sin hand och haft det som en trygghet i livet. Nu\r\nskickar han det alltså till oss och säger: Nu vill jag hemskt gärna ha\r\nmin tvåa i Skärholmen. Vi har en pärm på Bostadsförmedlingen med ett\r\n30-40-tal sådana här kontrakt, som fortfarande finns kvar. Jag tycker\r\natt det är rätt roligt med en förmedling som har haft så olika roller\r\ni bostadspolitiken under den här perioden och att det fortfarande håller\r\nmed ett 40-årigt avtal på Stockholms bostadsmarknad.\r\n\r\nBostadsförmedlingen drivs i dag i bolagsform. Det har den gjort sedan\r\n2000. Bostadsförmedlingen finansieras i dag helt och hållet av dem som\r\nstår i bostadskö. De betalar en årlig avgift på 325 kr för att stå i\r\nkön, och de betalar 2 000 kr i förmedlingsavgift när de får en lägenhet\r\nvia förmedlingen. Vi driver också en förtursverksamhet som Stockholms\r\nstad finansierar.\r\n\r\nFör att klara detta har vi som affärsidé att försöka vara den självklara\r\nmarknadsplatsen för hyresrätter i Stockholmsregionen. För att vara en\r\nmarknadsplats och för att de bostadssökande ska vilja betala för vår\r\nverksamhet är det viktigt att vi har lägenheter att förmedla. Därför\r\nhar vi ägnat mycket tid under de här åren åt att bygga upp ett förtroende\r\nhos fastighetsägarna i Stockholm. Vi har strävat efter att ge dem en\r\nbra service och att vara tydliga mot dem. De ska känna trygghet i att\r\ndet är de som bestämmer villkoren för vilka hyresgäster som kommer till\r\nderas lägenheter. Jag tror att de siffror som jag har visar att vi har\r\nklarat det.\r\n\r\nSamtidigt är det jätteviktigt att de som betalar för verksamheten - de\r\nbostadssökande - förstår att det finns en tydlighet i hur lägenheterna\r\nförmedlas. Vi förmedlar alla lägenheter efter kötidsordning med den\r\ninskränkningen att fastighetsägaren har rätt att ställa krav på\r\nhyresgästens inkomst eller annat. Det är den som har längst kötid och\r\nuppfyller fastighetsägarkravet som får lägenheten. Detta redovisar vi för\r\nvarje lägenhet. Det gäller både hur det ser ut under förmedlingen och\r\nefter förmedlingen, då vi redovisar hur lång kötid den person som fick\r\nlägenheten hade.\r\n\r\nVi har lyckats skapa trovärdighet gentemot de bostadssökande. Vi har\r\nfördelen att antalet i kön ökar lite grann år från år. Det kommer\r\nförmodligen att vara 100 000 i kön när vi passerar årsskiftet. De som\r\nstår i bostadskön är ganska representativa för Stockholms befolkning.\r\nVi har dock en betoning på unga, och det betyder att inkomsterna ligger\r\nnågot lägre än genomsnittet bland de boende i staden. Men detta är också\r\nnaturligt. Det är när man är ung som man ställer sig i bostadskön för\r\natt få sin första bostad. Många i bostadskön har också mycket goda\r\ninkomster. 25 % av hushållen har en inkomst på över 500 000. Det tycker\r\nvi är viktigt inte minst nu, när vi får mer och mer nyproduktion att\r\nförmedla.\r\n\r\nJag visar här en bild över inlämnade lägenheter. Den mörkblå stapeln\r\nvisar det totala antalet inlämnade lägenheter. Ni ser att vi kommer att\r\nhamna på mer än 6 000 lägenheter i år. När vi startade verksamheten låg\r\nvi på strax över 3 000. Det är en bra ökning, tycker vi. Den randiga\r\nljusblå stapeln representerar privata fastighetsägare. Som ni ser har\r\nvi inte minst under det senaste året lyckats med en 75-procentig ökning\r\nav inlämnade lägenheter från privata fastighetsägare. Det tycker vi är\r\njättekul och vi tolkar det som ett kvitto på att de privata fastighetsägarna\r\när nöjda med den service som vi ger dem.\r\n\r\nVi för också rent konkreta diskussioner med privata fastighetsägare om\r\natt ta över all extern förmedling från dem. Det ser vi som ytterligare\r\nett tecken på att vi levererar bra service och bra hyresgäster till\r\nfastighetsägarna. På det sättet får kön fler lägenheter att efterfråga,\r\noch det är det som är vår affärsidé. Detta gäller också för innerstaden.\r\nDär är inte ökningen lika dramatisk. Men trots allt - vilket är lite\r\nmärkligt - har vi lyckats öka antalet inlämnade lägenheter i innerstaden.\r\n\r\n\r\nNu ska jag snart byta fot och driva den andra linjen. Det går alltså\r\nbra för bostadsförmedlingen. Vi har med vårt koncept lyckats få fler\r\noch fler lägenheter att förmedla, och det är vi nöjda med och glada åt.\r\n\r\n\r\nDäremot är vi lite oroliga för vad som händer i framtiden. De närmaste\r\nåren kommer den omfattande nyproduktion som är på gång i Stockholm att\r\ngöra att vi får fler och fler lägenheter att förmedla. Men det finns en\r\nunderliggande trend, som flera ju har pratat om, redan i dag. Det gäller\r\nvad som händer med bostadsbeståndet i staden. Man kan visa det på olika\r\nsätt, och på den bild jag visar här har jag valt att göra om statistiken\r\ntill staplar. Ni ser att de blå staplarna, som representerar hyresrätter,\r\nsjunker successivt, trots nyproduktion. Det beror på omvandlingen till\r\nbostadsrätter. Bilden för innerstaden är ännu mer dramatisk. I innerstaden\r\när i dag bostadsrätterna färre än hyresrätterna och omvandlingen och\r\ndärmed minskningen av hyresrätterna fortsätter i dramatisk omfattning.\r\nEftersom vi bara kan förmedla hyresrätter så är det klart att detta\r\nbekymrar oss. Någonstans slår vi i taket; det går inte att få in fler\r\nlägenheter att förmedla, utan det kommer i stället att börja minska.\r\n\r\nÄnnu mer bekymrad blir jag när jag tittar på den bild som jag visar nu.\r\nDe röda prickarna står för fastigheter som är bostadsrätter. De blå\r\nstår för hyresrätter. De orange är fastigheter som sedan 1996 ombildats\r\ntill bostadsrätter. Bostadsförmedlingen finns på Fleminggatan på\r\nKungsholmen, och därför känns det naturligt att titta lite närmare på\r\nKungsholmen. När jag nu zoomar in bilden och går ett varv runt Tekniska\r\nnämndhuset så ser vi att det är var och varannan fastighet som under de\r\nhär åtta åren har ombildats från hyresrätt till bostadsrätt. För att\r\nbibehålla en hyresrättsmarknad är det viktigt att det fortfarande finns\r\nhyresrätter även i det område som är mest attraktivt, och det är\r\ninnerstaden. Det är dit alla vill som det krävs en lång kötid för att få\r\nen lägenhet. Vi har inga långa köer om man är beredd att flytta till\r\nytterstaden eller till en grannkommun. I både innerstaden och närförorten\r\nsker en snabb ombildning. Detta blir problem i ett bostadsförmedlingsperspektiv\r\noch i hyresrättens perspektiv som säkert är specifika för Stockholm.\r\nMen det är ju Stockholm som jag jobbar i, och det är det jag är bekymrad\r\nför.\r\n\r\nOrdföranden: Vi tackar för detta. Vi går då vidare in på avdelningen om\r\nsynpunkter från bostadsföretag och hyresgäster. Inledare är Bengt Owe\r\nBirgersson, vd för SABO. Välkommen!\r\n\r\nBengt Owe Birgersson: Jag börjar med att tacka för inbjudan att komma\r\nhit. Det är tilltalande att bostadsutskottet intresserar sig för frågan.\r\nEtt hyresavtal är ju inget vanligt leasingavtal, utan det är en oerhört\r\nviktig relation som man har som hyresgäst med sin fastighetsägare. I\r\nvarje fall i de bästa av världar kan man utgå från att en stor del av\r\nhyresgästerna har en möjlighet att välja sin fastighetsvärd. Relationen\r\nmellan hyresvärden och hyresgästen bygger på ett slags förtroendeförhållande.\r\nDet är naturligtvis ingen tillfällighet att man till exempel i\r\nStorbritannien när man genomför så kallade stop transfers, som det heter\r\nnär man flyttar fastigheter från kommunen till en privat fastighetsägare,\r\ngör det först efter en omröstning.\r\n\r\nMot den bakgrunden är det här viktiga frågor. Just när det gäller\r\nbostadsrättsombildning tillkommer ytterligare en aspekt, som Håkan Julius\r\npekade på här på ett tydligt sätt; den nya värd som man får som hyresgäst\r\när de grannar som man bor tillsammans med. Det tillför ytterligare en\r\ndimension till förändringen.\r\n\r\nDet är en stor dramatik som hyresgäst att få en annan fastighetsägare\r\nän den som man ursprungligen har vant sig vid och kanske till och med\r\naktivt valde en gång i tiden. Det är viktigt att ha det klart för sig.\r\nJust därför är det förstås särskilt viktigt att fundera över vad den\r\nhär typen av förändringar får för konsekvenser, och det är ju det som\r\när temat i dag.\r\n\r\nJag har faktiskt inte så många uppgifter att redovisa, för det här är\r\ninte något jättestort fenomen inom allmännyttan. Det är ett utpräglat\r\nStockholmsfenomen. De allmännyttiga bostadsföretagen både säljer och\r\nköper fastigheter som ett naturligt inslag i sin verksamhet, precis som\r\nBengt Turner sade. Av de försäljningar som skedde under 2003 - det var\r\nungefär 7 000 lägenheter - var 70 % försäljningar till andra hyresvärdar.\r\nDet var bara en mindre del som gällde ombildning till bostadsrätt. Det\r\nvar alltså 2003, och det var efter det att Allbolagen hade trätt i kraft.\r\nMen den stora ombildningsvågen hos allmännyttan skedde för ungefär\r\nfyra år sedan, under andra förhållanden. Det var innan den här lagstiftningen\r\ninfördes.\r\n\r\nMin grundläggande inställning till frågan om vad som händer när man gör\r\nsådana här förändringar är lite grann att jag egentligen tycker att det\r\när väl tidigt om man ska vara seriös. Jag tror att vi ännu inte riktigt\r\nhar sett de mer långsiktiga effekterna av förändringarna. Men det hindrar\r\ninte att det är viktigt att uppmärksamma det som händer under resans\r\ngång.\r\n\r\nDe frågor som man har varit inne på här och som är centrala att intressera\r\nsig för gäller naturligtvis hur många som blir kvar som hyresgäster\r\ndirekt i samband med ombildningarna. Och vad händer med de hyresgästerna\r\növer tid när de ska leva tillsammans med sina grannar som hyresvärdar?\r\nMan har talat här om de nya hyresvärdarna - den oprofessionella föreningen.\r\nMen så oprofessionell är den naturligtvis inte att den inte inser att\r\ndet skulle löna sig bra om hyresgästen flyttade utan att utnyttja sin\r\nbytesrätt. Det är en intressant fråga, skulle jag vilja säga.\r\n\r\nEn annan fråga som har uppmärksammats lite grann, och som vi håller på\r\natt titta lite mer på eftersom vi har medlemmar som är intresserade av\r\nden, är vad som händer med de lägenheter som ombildas. Hur länge bor de\r\nnya hyresgästerna kvar? Det där hade Hans Lind lite uppgifter om från\r\nde studier man har gjort på Teknis. Det är naturligtvis också en intressant\r\nfråga. Det handlar ju mycket om förmögenhetsöverföring.\r\n\r\nSlutligen kommer jag till det som kanske är det centrala för en företrädare\r\nför SABO, nämligen vad detta får för konsekvenser för bruksvärdessystemet\r\noch möjligheterna att tillämpa det på olika delar av bostadsmarknaden.\r\nDet är ju bakgrunden till Allbolagen; det krävs ett rimligt antal\r\nallmännyttiga hyreslägenheter för att systemet ska fungera. Det finns\r\nförslag nu om att ta bort nyproduktionshyrorna från bruksvärdessystemet.\r\nOm man gör det så blir frågan ännu mer akut: Hur ska vi få bruksvärdessystemet\r\natt fungera om det blir alltför få hyreslägenheter på en lokal\r\nbostadsmarknad?\r\n\r\nMan kan säga att ombildningen i dag i huvudsak sker av privata hyresrätter.\r\nDet är ganska naturligt från ekonomiska utgångspunkter att en privat\r\nfastighetsägare har till uppgift att bygga och förvalta fastigheter där\r\ndet lönar sig och när det lönar sig. Men en allmännyttig hyresvärd har\r\nuppgiften att bygga och förvalta lägenheter där det behövs och när det\r\nbehövs. Det är en viss skillnad på de två affärsidéerna. Om man nu inte\r\nvill trassla till tillvaron alltför mycket för privata investorer på\r\nhyresmarknaden så är ändå slutsatsen den att om ombildningen av privata\r\nhyresrätter fortsätter i den takt som den har skett så är det ännu\r\nviktigare att se till att de allmännyttiga bostadslägenheter som finns\r\npå de här ställena blir kvar. Annars blir till exempel Stockholms\r\ninnerstad alltför tunn när det gäller hyreslägenheter. Det finns många\r\nsynpunkter på det. Jag poängterar här omsorgen av bruksvärdessystemet,\r\nmen det finns också en massa andra, mer socialt orienterade synpunkter.\r\nNågon har också varit inne på dem här. Vad händer med den ekonomiska\r\nsegregationen och så vidare? Men det är inte min uppgift att fundera\r\növer det här.\r\n\r\nVi bedriver ett antal case studies på SABO. Det är ett mycket begränsat\r\nantal, och jag tror att det påminner lite grann om det som Hans Lind\r\nberättade om att man har gjort på Teknis. Jag tror att vi kommer att\r\nkunna redovisa vissa resultat från dem före jul. Men grundinställningen\r\nfrån min sida är att det är lite för tidigt att göra en seriös utvärdering\r\nav det som hände till exempel i Stockholms innerstad för fyra år sedan.\r\nJag tror att det finns all anledning att följa upp detta ytterligare\r\nunder en period - i varje fall när det gäller frågan om vad det betyder\r\nför de enskilda människor som är inblandade i processen.\r\n\r\nMan slutade med en reklambild här. Får jag hjälpa till genom att säga\r\natt jag tycker att det kunde vara en lämplig uppgift för Boverket att\r\nansvara för. Man skulle kunna ta stöd genom att ge Institutet för\r\nbostadsforskning i Gävle ett utredningsuppdrag på området.\r\n\r\nOrdföranden: Tack! Vi går då vidare till Sveriges Fastighetsägareförbund\r\noch utredningschef Per-Åke Eriksson. Varmt välkommen!\r\n\r\nPer-Åke Eriksson (bilder s. 117 nederst-120 överst):  Jag kommer från\r\nFastighetsägarna Sverige, som det numera heter i stället för\r\nFastighetsägareförbundet. Vi har som tidigare framgått blivit mycket berörda\r\nav omvandlingarna, då de i första hand sker i de privatägda hyreshusen.\r\nNär man ska svara på frågan om vilka verkningar som de genomförda\r\nombildningarna får så tycker jag att det är naturligt att man börjar med\r\natt titta på det hela i de boendes perspektiv. Vi kan konstatera från\r\nvår sida att detta är i högsta grad drivet av hyresgästernas önskemål.\r\nOmbildningarna sker enbart om det finns en kvalificerad majoritet av\r\nhyresgäster som vill att huset ska ombildas till bostadsrätt.\r\n\r\nSom framgått tidigare är det en stark drivkraft att detta är ekonomiskt\r\nfördelaktigt på många olika sätt, inte minst när det gäller skattetrycket.\r\nDet blir avsevärt lägre i den här upplåtelseformen jämfört med i\r\nhyresrättsformen. Det som också har nämnts tidigare är att de flesta\r\nhushåll är alldeles på det klara med att hyreslägenheterna har ett värde.\r\nMen hyreslagstiftningen förhindrar att det realiseras. Det innebär att\r\ndet som är svart på en reglerad marknad vid en ombildning blir vitt på\r\nden oreglerade marknaden. Även om inte alla hyresgäster och boende\r\nförstår alla lagstiftningens vindlingar kring detta så är det alldeles\r\nuppenbart att det är en drivkraft.\r\n\r\nNär man har hamnat i bostadsrättsformen tvingas även vi som är verksamma\r\npå hyresmarknaden konstatera att här öppnar sig möjligheter att tillgodose\r\nindividuella önskemål om hur lägenheten ska utformas, som hyresregleringen\r\ndessvärre hindrar oss att tillgodose från vår sida.\r\n\r\nVi anpassar oss så fort vi hinner till den nya utvecklingen. Vi kan\r\nkonstatera att det i Stockholm fortfarande sker en ombildning till\r\nbostadsrätter. En lägenhet varannan timme ombildas året runt, varje dag.\r\nVi ser att det sker ökningar i Göteborg. Man bedömer där att det kommer\r\natt vara en fördubbling i år jämfört med tidigare år. Ökningstakten\r\nfinns även i södra Skåne, där vi också mäter det hela.\r\n\r\nVi kan notera att många av bostadsrättsföreningarna väljer att bli\r\nmedlemmar hos oss. I dag är andelen så hög som 15 %, och 40 % i Stockholm.\r\nDet innebär att vi numera i väl så hög grad kan betrakta oss som en\r\nbostadsrättsorganisation. Vi har också tagit på oss ansvaret att driva\r\nbostadsrättsföreningarnas näringspolitiska frågor i högre grad än vad\r\nvi kanske har gjort tidigare.\r\n\r\nEtt viktigt skäl för bostadsrättsföreningarna att ansöka om medlemskap\r\när att de kan få både professionell hjälp i förvaltningen och goda råd\r\ni hyresfrågor till exempel. Precis som tidigare har sagts har de styrelser\r\nsom finns i föreningarna av naturliga skäl inte den kompetens som kan\r\nbehövas. Därför vänder de sig till oss för att få hjälp med det.\r\n\r\nVi har också sedan länge ett dokument som heter God sed för hyresvärdar\r\noch som är mycket uppskattat inte minst av Konsumentverket. Det framhålls\r\nsom ett föredöme. Vi håller nu på att utforma en motsvarande version av\r\ndokumentet för bostadsrättsföreningar så att de som är hyresgäster där\r\n- lokalhyresgäster eller bostadshyresgäster - ska åtnjuta samma skydd\r\noch respekt som om de vore hyresgäster hos vanliga privata fastighetsföretag.\r\n\r\n\r\nSer man konsekvenserna för bostadsmarknaden som helhet så kan vi konstatera\r\natt inte minst i Stockholms innerstad är antalet lediga hyreslägenheter\r\nminst sagt begränsat. De är inlåsta till följd av regleringarna. Vi kan\r\nockså konstatera att när de kommer ut på bostadsrättsmarknaden så blir\r\nde tillgängliga på ett helt annat sätt. Vi som bor i Stockholmsområdet\r\nfår varje vecka en stor tjock bunt med tidningar med tillgängliga\r\nbostadsrättslägenheter.\r\n\r\nMan kan också se att vi på den lite friare marknaden får en tydligare\r\nbild av vad det är för egenskaper som de boende värderar hos olika\r\nlägenheter. Det tror jag på många sätt gagnar en bättre marknadsanpassning\r\nför hyressättningen för hyreslägenheter. Det är också möjligt att\r\ntillgodose efterfrågan både när det gäller nybyggnation och, för all del,\r\nändringar i de befintliga lägenheterna. Det som vi ser som ett visst\r\nbekymmer är att detta är en form som åtminstone på bristorterna kräver\r\nganska betydande kapitalinsatser. Då kan det bli risk för överbelåning.\r\nDet är därför vi tycker att det är viktigt att hyresrätten finns kvar\r\nsom ett alternativ på bostadsmarknaden.\r\n\r\nDet vi ser som direkta konsekvenser på hyresmarknaden är att hyresrätten\r\nav olika skäl har hamnat i strykklass på det här sättet. Vi kan också\r\nse av SCB:s statistik att antalet hyresrätter över hela landet har\r\nminskat med 100 000 sedan 1994. För vår och våra medlemsföretags del kan\r\nvi konstatera att den förköpsrätt som finns för bostadsrättsföreningar\r\noch formellt även för kooperativa hyresgästföreningar många gånger är\r\nett hinder för att en fastighetsägare ska kunna sälja till en annan\r\nfastighetsägare eller till ett fastighetsföretag. De som vill att huset\r\nska vara kvar och upplåtas som hyresrätt men av olika skäl måste avyttra\r\nhuset ser små möjligheter att överlåta det till ett annat fastighetsföretag.\r\n\r\n\r\nDet som vi ser som en fördel är att det blir tydligare vilka nackdelar\r\nsom har följt i hyresregleringens spår. Jag tror att det kan vara bra\r\nför diskussionen om hur man ska få ett bättre hyressättningssystem i\r\nframtiden.\r\n\r\nVi skulle gärna vilja se att man för att rätta till det hela ser till\r\natt hyresrätten får en normalisering och att hyresmarknaden blir\r\nnormaliserad. Vi har inga önskemål om att förutsättningarna för bostadsrätten\r\nska försämras på något sätt. Däremot vill vi argumentera för att\r\nförutsättningarna för att upplåta med hyresrätt förbättras. Dit hör\r\nnaturligtvis hyresregleringen, som vi tycker att det börjar bli dags att\r\nompröva på lite olika sätt.\r\n\r\nVi kan också konstatera att en konkret effekt av ombildningarna och de\r\nhöga priser som gäller vid överlåtelser är att fastighetsskatten höjs\r\ngenom att taxeringsvärdena baseras på de höga överlåtelsepriserna. Det\r\nfinns därför skäl att pröva om det skattetryck som nu gäller för\r\nhyresrätter är rimligt.\r\n\r\nVi tycker även att det finns skäl att ompröva om den förköpsrätt som nu\r\nfinns verkligen ska finnas kvar. Vi tycker att det är bättre att det\r\nfinns möjligheter för den som säljer att välja vem han vill sälja till.\r\nDet tycker vi är naturligt.\r\n\r\nOrdföranden: Tack så mycket, Fastighetsägarna Sverige - då har vi rättat\r\ntill det! Vi går vidare till Hyresgästföreningens Erik Lundberg, biträdande\r\nregionchef i region Stockholm. Varsågod!\r\n\r\nErik Lundberg (bilder s. 120 nederst-125 överst):  Ordförande! För\r\nHyresgästföreningens del har vi olika roller när det gäller\r\nbostadsrättsombildningsfrågan. Det är en stor fråga för oss i dagsläget. Den ena\r\nrollen är vad man skulle kunna kalla en politisk roll. Också andra har\r\nvarit inne på att det här påverkar antalet hyresrätter. I den här\r\nregionen råder det ju också bostadsbrist, och inte minst brist på just\r\nhyresrätter. Andra har också varit inne på detta med bruksvärdesregeln.\r\nDen urholkas, och det blir svårigheter att tillämpa den med den mycket\r\nsnabba omvandling som sker.\r\n\r\nVi tycker, och har redan tyckt, att det är dags att titta på konsekvenserna.\r\nDet är möjligt att det är för tidigt, som Bengt Owe säger, att dra\r\nslutgiltiga slutsatser. Men vi bad Stockholms universitet att titta på\r\nkonsekvenser av den omvandling som hade skett av allmännyttan i Stockholm.\r\nDär har man gjort ett mycket gediget arbete och belyst det här på olika\r\nsätt. Även Bengt Turners institution har varit inblandad i detta. Man\r\nhar alltså tittat på olika aspekter och bland annat konstaterat att den\r\nomvandling som har skett av allmännyttan skedde med snabba beslut men\r\nutan att man på något sätt hade försökt att bedöma vilka konsekvenserna\r\nkommer att bli.\r\n\r\nJag rekommenderar läsning av arbetet, men jag hinner inte gå in på det\r\nmer. Jag kan dock säga att jag har lagt ut en liten delskrift som var\r\nett resultat av det arbetet och som heter Hyresgäster bland bostadsrätter\r\n- omvandlingens osynliggjorda förlorare. Jag återkommer lite grann till\r\nvad det handlar om. Forskarna kallade den gruppen för \"resthyresgäster\".\r\nDet tycker jag är ett lite tråkigt begrepp. Man kan också kalla dem\r\nför \"ursprungshyresgäster\", för de har varit kvar som hyresgäster hela\r\ntiden.\r\n\r\nVi har en roll på det sättet att vi yttrar oss när den så kallade\r\nstopplagen tillämpas. Då yttrar vi oss till länsstyrelsen om huruvida det\r\när möjligt att tillämpa bruksvärdesregeln om ombildning sker. Vi har\r\navgivit yttranden i 51 ärenden. I 41 av dem har vi föreslagit att\r\nombildning inte ska godkännas. Men av det ser ni också att vi inte har\r\nmotsatt oss det i tio fall. Vår prövning handlar strikt om ifall det\r\nstämmer med bruksvärdesregeln oberoende av vad vi på andra sätt kan\r\ntycka som organisation.\r\n\r\nLänsstyrelsens ställningstagande har sammanfallit med vårt i 38 ärenden.\r\nAlla ärenden är inte klara än. Det är rester från beslut som fattades\r\ninnan man förändrade inriktningen i Stockholms stad. Men det finns också\r\nandra kommuner där det här pågår, i alla fall lite grann.\r\n\r\nDen andra rollen som vi som medlemsorganisation har är vad vi kallar\r\nför ombudsrollen. Medlemmar hos oss, hyresgäster, behöver hjälp att ta\r\nställning och hävda sina intressen i själva ombildningsprocessen. Som\r\nbland annat Håkan Julius har varit inne på är det också så att ett antal\r\nhyresgäster blir kvar som hyresgäster. De får en ny och tyvärr ofta\r\nsämre hyresvärd.\r\n\r\nFör att vi ska klara de här uppgifterna har det bildats ett nätverk med\r\nde här hyresgästerna, för de känner sig vara i en mycket speciell\r\nsituation. Det finns 700 hyresvärdar som är bostadsrättsföreningar i\r\nStockholm i dag. Det har alltså bildats ett särskilt nätverk för det,\r\noch en särskild grupp hos oss på kontoret jobbar med de här förhandlingarna\r\neftersom det är en speciell situation. Motparterna är helt enkelt inte\r\nprofessionella nog att sköta det här.\r\n\r\nFör att få en tydligare bild av konsekvenserna av det här har vi tagit\r\nfram en rapport. Den har utskottets ledamöter fått i förväg, hoppas jag.\r\nDen finns också tillgänglig för övriga här. Vi har kallat den för I\r\nombildningens spår. Jag ska kort försöka dra några punkter, sammanfattningsvis,\r\nur den här rapporten.\r\n\r\nVi har också en särskild grupp som just har jobbat med att ge stöd i\r\nomvandlingsprocessen. Då kan vi konstatera att det många gånger är\r\ntveksamma metoder som används i den här ombildningsprocessen. Ibland är\r\ndet naturligtvis på grund av okunskap, men det är inte alltid bara det.\r\nDet kan också vara ganska styrt.\r\n\r\nFörst har vi detta med obegränsat antal köpstämmor. Det känns som en\r\nstor otrygghet för den som bor. Trots att det blev nej - då kan man som\r\nhyresgäst tänka att man ändå får bo kvar i lugn och ro - fortsätter\r\nprocessen. Man försöker skapa majoritet med olika nya påtryckningar på\r\nhyresgästerna. Det skapar stor otrygghet.\r\n\r\n\r\nUnder en sådan här process blir det ofta stopp för åtgärder som annars\r\nskulle behövas och som hyresvärdarna har ansvar för. Det är få hyresvärdar\r\nsom vill satsa pengar i en fastighet som är föremål för en diskussion\r\nom ombildning.\r\n\r\nDet är ibland oklart vem som är medlem. En del bostadsrättsföreningar\r\nhar betraktat hyresgäster som medlemmar bara för att de har ringt och\r\nfrågat om någonting i en sådan här process. Det kanske inte har så stor\r\nformell betydelse, men det är många hyresgäster som upplever det här\r\nsom väldigt tveksamt.\r\n\r\nSedan gäller det fullmakter i samband med omröstningar. Det förekommer\r\natt man bildar en styrelse på fem personer i en förening. De skaffar\r\nsig 30 fullmakter var och har därmed 150 fullmakter när de träffas. Så\r\nfattar man det avgörande beslutet. Det känns inte bra, tycker vi.\r\n\r\nEn oklarhet gäller att när vi har sett att det finns uppenbara brister\r\ni förfaringssättet och har vänt oss till inskrivningsmyndigheten för\r\natt den inte ska bevilja lagfart så gör den det ändå. Lagreglerna är då\r\nsådana att även om det sedan visar sig att det har varit något fel gäller\r\nen beviljad lagfart. Jag kan förstå bakgrunden, men jag återkommer till\r\nvad man borde göra åt det.\r\n\r\nSlutligen är det konsulter inblandade i den här verksamheten. De har en\r\ndrivkraft, som andra har varit inne på, och det är att tjäna pengar. De\r\nfår nog ofta bara betalt om det verkligen blir en ombildning. Det\r\npåverkar också deras agerande.\r\n\r\nEn annan sak som andra har varit inne på är att det ibland brister. Man\r\nklarar inte av rollen som hyresvärd. Jag tycker att man i sanningens\r\nnamn ska säga att det inte är för att bli hyresvärd som man gör en\r\nombildning. Men man är inte medveten om att man får det på köpet.\r\n\r\nDet är regelmässigt så att det blir hyresgäster kvar som inte kan, inte\r\nvill eller inte får bli bostadsrättshavare. Det finns ju de som vill,\r\nsom alltså röstar för en ombildning, men som sedan inte kan eller får\r\nbli bostadsrättshavare. Därför är det inte säkert att det är två\r\ntredjedelar som deltar i ombildningen. Det ska vi vara klara över. Det\r\nkrävs att två tredjedelar röstar för en ombildning men inte att de deltar\r\ni den.\r\n\r\nJag brukar säga att drivkraften ju heller inte är att äga ett hus\r\ntillsammans, vilket är bostadsrättens idé. Drivkraften är att äga sin\r\nlägenhet, vilket inte är bostadsrättens idé.\r\n\r\nUtifrån detta har vår regionstyrelse i Stockholm diskuterat krav på\r\nlagförändringar. Dem ska vi i och för sig skicka till vårt riksförbund,\r\nsom säkert återkommer till statsmakterna om detta. Men jag kan kort\r\nbara nämna vad det handlar om.\r\n\r\nÄr det möjligt, och det kan vara tveksamt, att begränsa hur ofta och\r\nsnart man får pröva ombildning när det någon gång har sagts nej? Det\r\nkan komma i konflikt med föreningslagen, men vi vill ändå att man\r\ndiskuterar detta. Vi tycker att det kan vara rimligt att beslut om ombildning\r\nska ske på samma sätt som stadgeändringar, det vill säga på två olika\r\nstämmor.\r\n\r\nVi vill, när det gäller majoritetsregeln, faktiskt skärpa kravet från\r\ntvå tredjedelar till tre fjärdedelar. Det kan tyckas, och det stod så\r\ni tidningen i dag, att vi vill försvåra ombildning. Men någon annan har\r\nvarit inne på att det också handlar om att där det sker ombildning bör\r\ndet ske på villkor som gör att bostadsrättsföreningarna kan fungera bra.\r\nDet är ett intresse för bostadsrättsföreningarna att många är med när\r\ndet blir en ombildning. Vi tror alltså att detta vore bra på flera sätt.\r\n\r\n\r\nOmbudsfrågan var jag inne på. Där tycker vi att man borde kunna skärpa\r\nreglerna. Sedan tror jag att det var Håkan som var inne på att det\r\nförekommer bulvanförfaranden när det gäller vilka som ska delta i omröstning.\r\nDet är mycket vanligt att det sker en stor inflyttning till en del\r\nfastigheter - och motsvarande utflyttning veckan efter stämmans beslut.\r\nDet är inte så att personerna har befunnit sig i fastigheten någon\r\ngång, inte möblerat. Men man har skrivit sig där.\r\n\r\nEtt ytterligare krav, angående inskrivningsmyndigheten, nämnde jag. Vi\r\ntycker inte att det är rimligt att man fattar sina beslut innan\r\növerklagningstiden i varje fall har gått ut. Annars är det ju poänglöst att\r\ngå till en myndighet och få prövat om allt har gått rätt till, om affären\r\nändå verkställs.\r\n\r\nVi har också diskuterat att bostadsrättsföreningarnas förvärv borde\r\nprövas inom ramen för förvärvslagstiftningen, förvärvsprövningen. När\r\nden infördes tänkte man nog på de professionella bostadsrättsorganisationerna.\r\nDär ska det inte behövas. Nu är det många icke-professionella, vill\r\njag påstå. Framför allt har detta udden mot de icke-seriösa fastighetsägare\r\nsom vill göra en ombildning med konstruktioner där inte hyresgästerna\r\negentligen är inblandade.\r\n\r\nVi tycker också att vi som organisation borde få en självständig möjlighet\r\natt få till stånd prövningar.\r\n\r\nSedan är det mer en intern sak som har blivit ett problem när det gäller\r\nallmännyttans ombildning i Stockholm. Det rör avtal som hyresgästerna\r\nhar uppfattat som väldigt bra när det gäller inflytande över lägenheten\r\noch andra saker. Det är oklart i vad mån de gäller hos en ny ägare. Men\r\ndet är en sak som vi ska reda ut mellan parterna.\r\n\r\nSlutligen vill jag säga att en mäklare som säljer en lägenhet eller ett\r\nhus förväntas vara auktoriserad. För dem som agerar mäklare när det\r\ngäller kanske 150 lägenheter finns ingen auktorisation. Det tycker vi\r\nskulle vara angeläget att förändra.\r\n\r\nDet finns mycket mer att säga om de här rapporterna men det återkommer\r\njag gärna till när det blir diskussion.\r\n\r\nOrdföranden: Tack så mycket för det, Erik Lundberg. Nu går vi vidare\r\ntill synpunkter från bostadsrättsorganisationerna. Först ut är Kjell\r\nWedin, utredningschef från Riksbyggen. Varmt välkommen!\r\n\r\nKjell Wedin: Tack så mycket! I Riksbyggen, som jag kommer från, har vi\r\nendast medverkat i ett fåtal ombildningar. Jag har inte så mycket\r\nerfarenheter att redovisa för er och ska därför fatta mig ganska kort.\r\n\r\nI de ombildningar som vi har medverkat till har vi arbetat utifrån\r\nkonsumentperspektivet. Vi har alltså inte agerat på uppdrag från\r\nfastighetsägare som vill ombilda. Vi har också i samtliga ombildningar tagit\r\nhand om förvaltningen. Det tycker vi är en viktig fråga, som flera har\r\ntagit upp här, att det blir en professionell förvaltning i föreningen\r\nefter en ombildning.\r\n\r\nNär det gäller regelsystemet tycker vi att det i stort sett fungerar\r\nbra. Även om Håkan Julius säger att det fuskas en del vill jag ändå\r\nsäga att vi tycker att det fungerar väldigt bra. Vi anser också att\r\nmajoritetsregeln om minst två tredjedelar bör behållas. Skälet till det\r\när att man måste ha en ekonomisk bärighet i föreningen. Det är det\r\nfrämsta skälet.\r\nVi tycker också att det är bra att man har infört den här regeln om\r\nmantalsskrivning för dem som ska rösta.\r\n\r\nNär det gäller stoppregeln ska jag inte säga något annat än att det kan\r\nfinnas synpunkter på tillämpningen. Men i grunden anser vi att människor\r\nändå måste ges så stora möjligheter det går att få bo som de vill. Det\r\nfinns rationella skäl för att besluta att gå med i en bostadsrättsförening,\r\nsom har redovisats här tidigare.\r\n\r\nEn generell synpunkt är att en negativ konsekvens av ombildningarna,\r\nsom också har nämnts tidigare, är att de har medfört ökade taxeringsvärden\r\ngenom de priser som ombildningarna har skett till. Det har drabbat\r\nbostadsrättsföreningar generellt, naturligtvis inte bara dem som har\r\nombildats utan även andra bostadsrättsföreningar och även hyreshus.\r\nFrämst gäller det dock bostadsrätter, som förutom fastighetsskatt också\r\nhar inkomstskatt ovanpå detta. Man kan säga att ombildningspriserna\r\nligger 30-40 % högre än vad avkastningsvärdena ligger på i fastigheterna.\r\n\r\n\r\nJag stannar där.\r\n\r\nOrdföranden: Då tackar vi för det. Då hälsar jag SBC:s Ulrika Francke\r\nvälkommen fram.\r\n\r\nUlrika Francke (bilder s. 125 nederst-126): Tack. Vi bistår föreningar\r\ni Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg vid ombildningar, det vill\r\nsäga vi bistår de boende när de har bildat sin förening. Allt blir inte\r\nbostadsrättsföreningar, men ca 60 fastigheter är vi med om att föra\r\nfram till bostadsrättsföreningar årligen.\r\n\r\nVad är det som driver på detta? Vi har varit inne lite på det tidigare,\r\nmen jag skulle vilja visa hur det ser ut, hur folk önskar bo. Vi lät\r\nSifo ställa frågan till 1 000 svenskar hur de önskar bo, med vilken\r\nupplåtelseform. Av den bild jag nu visar upp framgår hur de svarade.\r\n\r\nOm man klumpar är det 18 % bostadsrätter och 63 % äganderätt, som\r\nsannolikt är villor. Det vet vi inte, för vi frågade just om äganderätt.\r\nDet kan ju vara så att någon vill äga en andelslägenhet i flerfamiljshus\r\nockså. Man ser att det är en ganska stor andel av svenska folket som\r\nfaktiskt vill ha ett betydande inflytande över sitt boende på det här\r\nsättet.\r\n\r\nEftersom svensk bostadspolitik nästan alltid bara handlar om Stockholm\r\nfrågade vi också särskilt i Storstockholm. Här blir skillnaderna lite\r\nannorlunda. I storstaden är det större önskemål om hyresrätter, och det\r\nfinns fler som önskar bostadsrätt än i landet i övrigt.\r\n\r\nVi tycker inte att detta är så konstigt. Det har talats om de rationella\r\nekonomiska skälen när det gäller kapitalperspektivet. Men det finns\r\nockså ett annat perspektiv, och det är att driftskostnaden i en\r\nbostadsrättsförening över tiden blir betydligt lägre än för hyresrätter.\r\n\r\nNu kan vi inte jämföra med det privata beståndet, för dess statistik är\r\ninte tillgänglig. Men om vi tittar på SABO-beståndet kan vi se att\r\nbostadsrätten ligger betydligt under. Det beror till viss del på att den\r\nboende har ansvar för det inre underhållet själv i en bostadsrättsförening.\r\nDet har SABO-företagen ansvar för i hyresrätterna. Men även om man tar\r\nbort det ser man att driftskostnaderna blir lägre i en bostadsrättsförening.\r\nÖver tiden blir det alltså billigare att bo i en bostadsrätt.\r\n\r\nJag tog med ett exempel för att visa att det redan från början är\r\nbetydligt billigare att bo i en bostadsrätt än i en hyresrätt. Jag har\r\ntagit två hus bredvid varandra på Liljeholmskajen i Stockholm som\r\nproduceras nu och räknat om räntor. Den är hundraprocentigt belånad i dag,\r\nmed ett topplån på 4,5 % och ett bottenlån på 3 % ränta i\r\nbostadsrättsföreningens fall. Det andra är den kommunala bostaden.\r\n\r\nVi har människor i dag som har tecknat kontrakt i de allmännyttiga\r\nbostadsföretagen, som ligger bredvid, och som kommer ned till oss och\r\nsäger: Vi vill hellre köpa en lägenhet nere på kajen. Där vi - SBC -\r\nproducerar lägenheter.\r\n\r\nSå jag tycker att det finns två aspekter när det gäller ekonomin. Det\r\när inte bara möjligheten till vinst utan också driftskostnaderna över\r\ntiden, som jag tycker är ett väldigt starkt skäl.\r\n\r\nDet är också det skälet vi nästan alltid möter bland de boende, framför\r\nallt i Stockholms innerstad. Man ser att man i dag betalar en, som man\r\ntycker, kanske lite för låg hyra jämfört med många andra. Just\r\ninnerstadsfastigheterna har ju i allmänhet lägre hyra än vad\r\nytterstadsfastigheterna\r\nhar. Någonstans ser man att det inte kan fortgå så. Då säger man: Det\r\när bättre att vi bildar bostadsrätt nu, så vi får kontroll över våra\r\nboendekostnader, för någon gång kommer det marknadshyror. Det är de\r\nboendes enkla perspektiv på detta.\r\n\r\nBostadsrättsombildningarna drivs av lite olika skäl. Ibland är det\r\nfastighetsägarna som tar initiativet också till att bilda bostadsrättsförening,\r\ninte bara till att sälja. Då blir situationen lite annorlunda. I\r\nStockholm är det nästan aldrig så medan det i Göteborg har varit så vid\r\nflera tillfällen. Fastighetsägare med lite större bestånd har själva\r\ntagit initiativ för att det ska bli bostadsrättsföreningar. I Malmö är\r\ndet nästan alltid de boende som driver frågan.\r\n\r\nVi tycker att lagarna fungerar bra. Vi tycker att två tredjedelar är en\r\nbra avvägning. Vi har ombildat både på Östermalms bästa gator och i\r\nförortsområden med så kallade sociala problem. Där är det lite olika\r\nhur kommunerna hanterar situationen. I Göteborg är Göteborgs stad mer\r\nbenägen att tillåta socialbidrag även för dem som går med i en\r\nbostadsrättsombildning för att boendekostnaden har blivit lägre efter\r\nombildningen än vad den var innan.\r\n\r\nStockholms stad är annorlunda och säger att om man har gått med i en\r\nbostadsrättsombildning måste man sedan sälja sin lägenhet, för man får\r\ninte ta emot socialbidrag efteråt. Vi tycker att det är tråkigt att man\r\nhanterar frågan så olika i olika kommuner. Då tvingar man faktiskt några\r\natt flytta av just det skälet.\r\n\r\nVäldigt många av de svagare hushållen, som vet att de understundom blir\r\nberoende av socialbidrag, vågar inte gå med i bostadsrättsombildningen.\r\nDet är också synd, för då ligger de kvar på en högre boendekostnad än\r\nvad grannar gör, som har fått lägre boendekostnader. I de här husen har\r\nkommunen ofta just velat sälja och få till stånd bostadsrättsföreningar,\r\nkanske av andra skäl än de gängse. Det har handlat om en större stabilitet\r\ni området och så vidare. Därför har man fått köpa husen väldigt billigt,\r\nofta nästan till bokförda värden. Det får sådana här oönskade konsekvenser.\r\n\r\n\r\nSom organisation bistår vi alltid föreningarna i det här arbetet. Vi\r\nger utbildning, och vi håller dem i handen i minst två år efter\r\nombildningen så att de vet vilka åtaganden de har, dels gentemot de kvarboende\r\nhyresgästerna, hur de ska hantera dem, dels när det gäller vilket ansvar\r\nsom styrelsen tar på sig. Vi ger väldigt mycket utbildningar till dem\r\nsom kliver på det här. Vi ser till att förvaltningen blir bra redan\r\nfrån början.\r\n\r\nVårt intresse är ju inte själva ombildningssituationen även om vi som\r\nbostadsrättsorganisation självklart tycker att det är jättekul att det\r\nblir många fler bostadsrätter i landet. Vårt intresse är ett långsiktigt\r\nförhållande till de här föreningarna, att hjälpa dem över tiden och se\r\ntill att bostadsrätten blir en bra boendeform. Därför vill vi minimera\r\nantalet konflikter och antalet problem som uppstår. Vi tycker att det\r\nskvätter på bostadsrätten som upplåtelseform, så det är vårt självklara\r\nintresse att bistå i det här fallet.\r\n\r\nNär det gäller stopplagen vill jag bara säga ett par saker. Vi förstår\r\natt den har tillkommit och av vilka skäl, alltså att det inte finns\r\njämförelsematerial. Det finns i och för sig stora stadsdelar där det\r\nbara finns bostadsrätter, och det finns nästan hela kommuner där det\r\ninte finns några hyresrätter i allmännyttan över huvud taget. Där kan\r\nman uppenbarligen sätta hyror. Det har vi noterat.\r\n\r\nDet vi tycker inte är bra är att det blir ett godtycke i överprövningen.\r\nDet blir knepigt att förklara för någon bostadsrättsförening att andra\r\nfick köpa ett hus på det här numret på den här gatan, men ni fick det\r\ninte. Det är ingen bra situation. Lagen måste bli något mer förutsägbar\r\nså att det blir någon form av rättssäkerhet. Man bör öka rättssäkerheten\r\ni överprövningen.\r\n\r\nVi tycker också att det inte vore helt fel att man hörde hyresnämnden\r\ni de här överprövningarna eftersom hyresnämnden sannolikt är den instans\r\nsom har erfarenhet av hyressättningen - mer, kanske, än vad länsstyrelse\r\noch boverk har.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Jag försöker blicka ut över åhörarna och\r\nalla inledare. Alla ser otroligt fräscha och pigga ut. Så vi klarar av\r\natt fullfölja den här lyssnardelen. Därmed lämnar jag ordet till Jan\r\nHellman, HSB.\r\n\r\nJan Hellman: Tack för det. Jag vill inledningsvis säga att vi har\r\nrelativt likartade erfarenheter bland bostadsrättsorganisationerna. Inom\r\nHSB-rörelsen har vi drygt 80 års erfarenhet av bostadsrätten som\r\nupplåtelseform. Jag vill med en gång säga att vi tycker att det är en\r\nutomordentligt bra upplåtelseform. Vi har nästan 320 000 bostadsrätter\r\nsom vi förvaltar inom HSB-rörelsen. Men vi är sprungna ur hyresgäströrelsen.\r\nVi har också i dagsläget nästan 19 000 hyresrätter som de regionala\r\nföreningarna äger. Därutöver förvaltar vi drygt 20 000 hyresrätter.\r\n\r\nVi tycker, och det vill jag understryka, att det är väldigt viktigt att\r\ndet finns olika upplåtelseformer i bostadsområdena. Vi har under senare\r\når byggt relativt lite, som alla byggherrar. När vi nu ökar produktionen\r\när det så att fler och fler av föreningarna bygger både bostadsrätter\r\noch hyresrätter. Ungefär 15 % av det som vi producerar är hyresrätter.\r\nI de flesta fall är det hyresrätter som vi själva kommer att förvalta.\r\n\r\n\r\nVi tycker också att det är bra om man ser till att bättre än i dag blanda\r\nupplåtelseformerna. Det är i dag ingen bra ordning på bostadsmarknaden.\r\nDet är ganska kraftig segregation på olika sätt. HSB Stockholm har\r\nunder det senaste året köpt två fastighetsbestånd. Ett ligger i Jordbro\r\noch ett i Rinkeby. Det är hyresfastigheter. Det har vi gjort av olika\r\nskäl, men ett av skälen är just den här integrationsaspekten. Vi har\r\ndessutom behov av att kunna erbjuda våra bosparare, som är drygt 100 000,\r\nmöjligheten att medan de sparar få en hyresrätt. Det är många som är\r\ntacksamma för det. Vi har redan märkt att det kommer in fler i Rinkeby\r\nsom är, ska vi kalla det, ursprungliga svenskar i det fastighetsbestånd\r\nsom vi nu har. Det är en positiv och trevlig trend.\r\n\r\nVi har en relativt liten erfarenhet av de här ombildningarna från\r\nhyresrätt till bostadsrätt. Under senare år kan man räkna dem på båda\r\nhändernas fingrar. Det är ett tiotal. Flertalet av dem är i Stockholm,\r\nGöteborg och Malmö. I några fall är det sådana ombildningar där vi har\r\nvarit konsulter till en extern uppdragsgivare. I några fall är det våra\r\negna hyresfastigheter där hyresgästerna har velat ombilda och där de\r\nhar kunnat göra det.\r\n\r\nJag vill samtidigt säga att vi har god erfarenhet av den nuvarande\r\nombildningslagens regler. Det är nödvändigt att det är minst två tredjedelar\r\nav hyresgästerna som är med i en ombildning för att det ska vara ekonomiskt\r\nrimligt att göra den. Vi ser gärna att det är ännu fler.\r\n\r\nVi har alltså inte så där väldigt många konkreta erfarenheter av\r\nombildningar. Däremot har vi en del indirekta erfarenheter och kommentarer\r\nsom jag vill göra. Jag vill understryka det som Kjell Wedin sade. Vi\r\ntycker att vi är skattemässigt missgynnade inom bostadsrättsrörelsen.\r\nOch jag tror att man kan säga att hyresgäströrelsen tycker detsamma\r\nfrån sina utgångspunkter.\r\n\r\nSkattesystemet medverkar i hög grad till att vi får den här strömmen\r\nfrån hyresrätt till bostadsrätt i de mest attraktiva områdena. Men det\r\nhar också lett till att alla andra bostadsrättsinnehavare, och det är\r\ni hög grad de som bor i HSB, har fått ökade boendekostnader för att\r\npriserna har drivit upp taxeringsvärdena och därmed förmögenhetsvärdena.\r\nMan tvingas betala mer skatt - fastighetsskatt och inkomstskatt.\r\n\r\nÅr 2002 betalade de föreningar hos oss som har både inkomstskatt och\r\nfastighetsskatt ungefär 200 miljoner kronor. Hälften av detta var\r\ninkomstskatt, något som för bara 5-10 år sedan var näst intill okänt. Man\r\nvisste knappt om att vi var schablonbeskattade.\r\n\r\nDet där är en tendens som förstärks. Gissningen är, vi har gjort en\r\nstickprovsmässig undersökning på det, att tendensen nu förstärks. Fler\r\noch fler kommer att få betala inkomstskatt. En del av orsakerna, inte\r\nalla, handlar också om de här ombildningarna.\r\n\r\nDet finns mycket mer att säga. Jag tror att jag får återkomma i frågorna\r\ni så fall. Men jag vill nämna en sak som inte alls har varit uppe. Det\r\nfinns en ökande tendens till ombildning av bostadsrättsföreningar i\r\nradhusform till egnahem. Det är också drivet av skattesystemet. När man\r\nomvandlar en hyresrätt till bostadsrätt får man i regel lägre kostnader,\r\ni varje fall om man inte behöver betala så väldigt mycket i insats\r\neller överlåtelsevärde. Samma sak inträffar i regel om man omvandlar\r\nradhusbebyggelsen i bostadsrättsform till egnahem.\r\n\r\nDet är ännu inte så förfärligt många, men det är något tiotal\r\nbostadsrättsföreningar som har ombildats under de senaste åren, och det pågår\r\ndiskussioner om fler. Det tycker vi är oroande, för vi tycker att\r\nbostadsrätten som upplåtelseform är bra. Det är säkert egnahem också. Det\r\när många som bor i egnahem - flertalet om man ska se på de tre stora\r\nupplåtelseformerna. Men det är bra om skattesystemet, bostadsfinansieringen,\r\när utformat så att alla upplåtelseformer har rimligt likvärdiga villkor.\r\nSå är det inte i dag.\r\n\r\nSlutligen vill jag dessutom tilläga en sak om de stora överlåtelsevärden\r\nsom vi har fått av olika skäl. Ett skäl är naturligtvis den pågående\r\nomvandlingen. De har lett till att många bostadsrättsinnehavare har\r\ntagit mycket större risker än tidigare. Det normala för en bostadsrättsförenings\r\nidé är ju att man tar gemensamt ansvar och gemensam risk. Det är poängen.\r\nDet som vi nu ser är att den enskilde bostadsrättsinnehavaren tvingas\r\nta en alltför stor ekonomisk risk.\r\n\r\nNär det är uppåtgående tendenser, och det är så att man vill sälja just\r\ndå, kan man tjäna på det här. Men i en nedåtgående tendens kan man\r\nförlora. Det var liksom inte ursprunget för bostadsrättsidén.\r\n\r\nOrdföranden: Tack, Jan Hellman. Och ett varmt tack till er allesammans\r\nför spännande inledningar. Jag vågar nästan förutspå att temperaturen\r\nkommer att öka något ytterligare när frågeställningarna kommer framöver.\r\nJag vill gärna säga att jag vädjar till mina kolleger i utskottet som\r\nska ställa frågor att ni redan nu tecknar ned frågeställningarna så att\r\ndet blir korta frågor så att vi hinner med så många som möjligt under\r\nden timme som vi kommer att ha kvar, på ett ungefär, efter att vi har\r\ntagit paus.\r\n\r\nVi beräknar att dra igång igen 10.45. Vi har ambitionen att sluta ungefär\r\ntio i tolv, så var på hugget nu. Bestäm er för vilka frågor ni ska ställa\r\noch fokusera så att det blir korta, raka puckar. Och så vädjar jag också\r\ntill våra inledare att ge så korta svar som möjligt.\r\n\r\n(Paus)\r\n\r\nOrdföranden: Nu har vi upprättat en lista på alla som vill ställa frågor.\r\nVi har försökt att fördela det så att det ska bli rättvist partivis.\r\nJag hoppas att ni som ställer frågor riktar er direkt till en person.\r\nAnnars får vi se om det är fler som känner att de vill svara. Då förväntar\r\njag mig att det blir så korta och tydliga svar som möjligt så att det\r\ninte drar ut på tiden alltför mycket.\r\n\r\nOwe Hellberg (v):  Jag har två frågor. Jag var på ett seminarium i Visby\r\ni somras. Där pratade man om behovet av hyresrätter kontra rörligheten\r\npå arbetsmarknaden. Man hänvisade till europeisk forskning om att det\r\nblir problem om bristen på hyresrätter är alldeles för stor.\r\n\r\nDet får bli en fråga till forskarna. Ser vi sådana tendenser här i\r\nSverige? Finns det några gränser för när det här blir ett jättestort\r\nproblem?\r\n\r\nDen andra frågan gäller någonting som vi inte alls har berört här i dag.\r\nDet är den kooperativa hyresrätten, och representanter för den är inte\r\nheller här och pratar för sin vara. Vi har ju gjort den här lagstiftningen\r\npermanent. En fråga är: Hur ska den bli ett alternativ i det här\r\nsammanhanget? Den har ju sina fördelar och nackdelar.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH):  Låt\r\nmig börja med den första frågan om hur många hyresrätter som egentligen\r\nbehövs. Man kan inte ställa frågan på det sättet. Det hänger på hur\r\nhyresmarknaden fungerar. Har vi en hyresmarknad av dagens typ med\r\nreglerade hyror är det lika svårt att få tag i en hyresrätt som i en annan\r\nbostad. Svårigheten att få rörlighet är lika stor med en reglerad\r\nhyresmarknad som med en ägandemarknad. Jag tror att det är viktigt för\r\nden fortsatta diskussionen att vi vet vilka alternativ vi talar om här.\r\nVad är det vi vill åstadkomma långsiktigt? Då tror jag att det är lika\r\nviktigt att få en fungerande hyresmarknad som det är att se till att\r\ndet blir ordning och reda på ombildningarna.\r\n\r\nDen andra frågan handlade om kooperativ hyresrätt. Jag tror att bedömningen\r\nhos dem som har tittat på detta är att svårigheten ligger i fördelningen\r\nav de ekonomiska riskerna. Tanken med kooperativ är att man inte ska ta\r\nnågra ekonomiska risker. Men frågan är: Vem är det då som ska ta dem\r\nnär de de facto finns där? När man inte kan lösa den frågan är det\r\nväldigt svårt att skapa nya kooperativa hyresföreningar.\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF):  Jag instämmer i det Hans säger. Har vi en reglerad hyresmarknad\r\när den inte särskilt tillgänglig. Samtidigt kan man säga att även med\r\nen balanserad hyresmarknad fordras det kanske något fler hyresrätter än\r\nvad vi ser ut att få i framtiden i Stockholms innerstad. Men då har man\r\nockså ställt kravet att alla stadsdelar ska ha en mix av olika\r\nupplåtelseformer. Det är på något sätt ett väldigt svenskt krav. I andra\r\nländer kan man mycket väl tänka sig att man inte har hyresrätter eller\r\nbostadsrätter i vissa stadsdelar. Det är ett väldigt svenskt krav att\r\nhyresrätter ska vara tillgängliga överallt i alla delar av staden och\r\natt det ska vara balanserat. Det är ett svårt krav att tillgodose.\r\n\r\nLilian Virgin (s):  Jag har en fundering. Vad är det vanligaste skälet\r\ntill ombildning? Det har vi delvis fått svar på nu. Det är fördelar för\r\nfastighetsägare, hyresgäster och även för bostadsrättsföreningar. Det\r\nblir lägre kostnader och så. Men då undrar jag varför det är ett\r\nstorstadsfenomen. De här sakerna borde ju kunna slå igenom även på andra\r\norter. Finns det något enkelt svar på det?\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF):  Det enkla svaret är naturligtvis att det bara är i storstäderna\r\nsom vi har stora skillnader mellan bostadsrätternas priser och hyresrätternas\r\nhyror. Det är bara där det finns stora övervinster att hämta hem. Det\r\när ett indirekt tecken på att det är ekonomin som är en väldigt stark\r\ndrivkraft. Annars skulle man kunna tänka sig att demokratiaspekter och\r\ninflytandeaspekter skulle väga tungt. Då skulle vi ombilda många\r\nhyresrätter i Ragunda och Bergs kommun, men det gör vi uppenbarligen inte.\r\n\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m):  Fru ordförande! Först vill jag säga\r\natt jag kommer att smita kvart i tolv. Det beror inte på ointresse utan\r\npå en interpellationsdebatt med bostadsminister Mona Sahlin. Jag vill\r\nsäga det eftersom det ser väldigt oartigt ut när jag går.\r\n\r\nDet är frestande att ställa frågan om stopplagen, godtycket och\r\nrättssäkerheten, men jag vet faktiskt inte riktigt vem jag ska ställa den\r\ntill. Möjligen skulle jag vilja ställa den till Hyresgästföreningen ur\r\nden aspekten att det faktiskt finns de som bor i ytterområdena som vill\r\nombilda. De är egentligen bara ute efter en enda sak, och det är inflytande\r\növer sitt boende, och ändå stoppas detta med denna lag. Motivet för det\r\när ju att man ska bevara bruksvärdessystemet. Jag tycker att det är ett\r\nmycket märkligt motiv för att stoppa dem som vill ombilda till bostadsrätter\r\ni ytterområdena.\r\n\r\nSedan tycker jag att vi har fått väldigt olika bilder av vad kostnaderna\r\nblir när man ombildar. Först lät som om det blir mycket dyrare, men på\r\nslutet fick vi höra att det faktiskt blir billigare. Jag skulle vilja\r\natt de som började och de som slutade utvecklar detta lite grann.\r\n\r\nSedan låter det nästan som om det är jämmer och elände för dem som bor\r\nkvar som hyresgäster efter en ombildning till bostadsrättsförening. Det\r\nfick vi i alla fall höra från Hyresgästföreningen. Jag skulle vilja\r\nfråga SBC, Riksbyggen och HSB vilka erfarenheter ni har när det gäller\r\nde som bor kvar. Hur är det? Det skulle jag vilja veta för att få en\r\nannan bild av det hela.\r\n\r\nDessutom sades det att många säljer väldigt snabbt. Där fick vi bara\r\nhöra den ena sidan. Jag skulle vilja höra den andra sidan. Är det så\r\natt folk säljer väldigt snabbt? Vilka erfarenheter har SBC, Riksbyggen\r\noch HSB.\r\n\r\nDen sista frågan gäller svarthandeln. Kan någon säga om den har minskat\r\nmed omvandlingen?\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: När det gäller\r\nstopplagen vill jag säga att bruksvärdesregeln inte bara gäller i\r\ninnerstan. Den måste fungera i alla olika sorters områden. Det är klart\r\natt det uppstår en konflikt, men det är väldigt angeläget för dem som\r\nbor kvar som hyresgäster i de här områdena att bruksvärdesregeln fungerar.\r\nDet är vår utgångspunkt för den. Sedan finns det några exempel i\r\nrättstillämpningen där det har upplevts som lite konstigt eftersom det\r\nhar varit flera föreningar på gång samtidigt. Vi har inte utifrån lagen\r\ntyckt att vi har anledning att stoppa alla, men vi har avstyrkt så många\r\natt bruksvärdesregeln fungerar. Länsstyrelsen har ofta följt detta.\r\n\r\nSedan var det frågan om det blir billigare. Det blir dyrare att bo där\r\ndet ombildas, så på kort sikt blir det dyrare. Sedan har andra pratat\r\nom att bostadsrätten rent allmänt är billigare, men det får andra prata\r\nom. På kort sikt blir det ofta dyrare. Man betalar ju faktiskt lite mer.\r\n\r\n\r\nDet är inte så att alla bostadsrättsföreningar är dåliga hyresvärdar.\r\nDet vill jag understryka. Det finns många som är bra och som försöker.\r\nMen det är viktigt att komma ihåg att motivet för ombildningen inte är\r\natt bli hyresvärd. Det är alltså hyresvärdar som inte vill vara hyresvärdar\r\ntill skillnad från privata hyresvärdar. De vill faktiskt vara det. Det\r\när en idé med detta. Det är inte så konstigt att det blir dåligt, men\r\ndet finns många som är bra. Det ska jag också säga.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH):  När\r\ndet gäller frågan om det blir billigare eller dyrare är det så att det\r\när olika saker i luften samtidigt. Det finns en rad studier som visar\r\natt förvaltningskostnader för ägda fastigheter och bostadsrätter är\r\nlägre än för hyresrätter av alla möjliga skäl. I den meningen blir det\r\nmindre resursåtgång efter en ombildning. Men när man går in i ombildningen\r\nmåste ju den gamla hyresgästen betala för att köpa huset. Räknar man då\r\nin kostnaderna för de lån som hyresgästen måste ta upp för det, tenderar\r\nboendeutgifter, inte alltid men i ett antal fall som vi har tittat på,\r\natt bli högre än vad de skulle ha varit med den gamla hyresnivån.\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF):  Jag har lite erfarenheter från Gävle. I Gavlegården har vi sålt\r\ntill bostadsrätt, och där går det faktiskt att hitta en kombination där\r\nföretaget är skadeslöst samtidigt som de boende i bostadsrättsformen\r\nkommer att få något lägre bostadsutgifter, framför allt genom lägre\r\nförvaltningskostnader.\r\n\r\nDet är en annan sak när det gäller Stockholm. Där köper man fastigheterna\r\nlångt över de bokförda värdena. Det leder till ökade utgifter. Det kan\r\nibland te sig som om det vore billigare, men det beror på att man har\r\ngjort mycket stora egna insatser. Man har satt in eget kapital i lägenheten,\r\nmen det är ju bara ett slags penningillusion att tro att det därav\r\nblir billigare.\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC):  Det finns som\r\nsagt alla exempel. Det bottnar oftast i vilket produktionsår fastigheten\r\nhar. Det hänger ihop med de bokförda värdena, som sades här. Det är den\r\nstora skillnaden.\r\n\r\nOm det blir problem i huset med hyresgästerna efteråt beror väldigt\r\nmycket på hur själva ombildningsprocessen har gått till. Vår erfarenhet\r\när att har man en bra ombildningsprocess, vilket vi alltid strävar efter,\r\nblir det inga problem efteråt. Men har det varit en hätsk ombildningsprocess\r\ndär man har stått mot varandra kan det bli problem. Därför tycker vi\r\natt det är viktigt att man använder sig av erfarna konsulter när man\r\ngenomför ombildningar. Det är viktigt att man förstår vilket stöd\r\nföreningens styrelse måste ha i utbildning och annat så att man får en\r\nbra ombildningsprocess. Man ska ju leva tillsammans i huset sedan. Det\r\när viktigt.\r\n\r\nPer-Åke Eriksson, utredningschef, Fastighetsägarna Sverige: Låt mig\r\nsäga någonting om svarthandeln. Vi har ingen riktigt färsk statistik\r\nför hur det har påverkat. På bostadsrättsmarknaden finns det ingen\r\nsvarthandel. När det blir fler bostadsrätter verkar det i minskande\r\nriktning. Å andra sidan är bostadsbristen och bristen på hyresrätter\r\nväldigt stor. Det driver det åt andra hållet. Sedan tror jag också att\r\nfolk i allmänhet blir väldigt konfunderade. I ena fallet är det\r\nfullständigt legitimt att ta betalt. Ju fler fall det blir, desto underligare\r\nblir det för dem att man inte kan ta betalt när man byter hyresrätter\r\nmed varandra. Utan att ha någon statistik kan man säga att det fortfarande\r\nfinns drivkrafter åt svarthandelshållet.\r\n\r\nJan Hellman, bostadspolitisk expert, HSB: Jag vill kommentera detta med\r\nbilligare eller dyrare. På kort sikt är det nog i många fall så att det\r\nblir lite dyrare för den enskilde därför att de tar upp väldigt höga\r\nlån. På lång sikt vet vi statistiskt att det är billigare att bo i\r\nbostadsrätt än det är att bo i hyresrätt. Det är klart att det finns en\r\nsådan drivkraft. Men jag vill än en gång understryka att det är viktigt\r\natt man uppmärksammar de här kraftigt ökade överlåtelsevärdena. De\r\ninnebär också stora risker för dem som ger sig in i de här affärerna. Vi\r\nhar relativt sett genomfört få ombildningar.\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m):  En fråga fick inget svar. Det var den\r\nom man ser att folk flyttar väldigt snabbt för att göra det snabba\r\nklippet. Det skulle jag vilja ha en kommentar om från bostadsrättsföreningarna.\r\n\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC):  I de föreningar\r\nsom vi förvaltar, som vi har kvar, är inte omsättningen stor. Den är\r\nofta lägre än vad den har varit i samma hus när det var en hyresfastighet.\r\nMen som jag sade tidigare finns det drivkrafter där man kanske inte\r\nfår sitt socialbidrag och annat som gör att man tvingas att flytta. Men\r\ngenerellt sett är vår bild att det inte är så att man tar sina pengar\r\noch går.\r\n\r\nNina Lundström (fp):  Ni har varit inne på drivkrafter vad gäller\r\nombildningarna. En fråga som ni bara har snuddat vid är den allmänna\r\nbostadsbristen. Det finns ett väldigt litet utbud av bostäder. Jag skulle\r\nvilja koncentrera mig på frågan om utbud och tillgång på hyresrätter\r\nsett till nyproduktion och till flyttkedjor. Jag har en fråga som jag\r\nhoppas att så många som möjligt av er svarar på. Det är: Om du var\r\nbostadsminister Mona Sahlin och hade chansen att göra någonting nu, vad\r\nvore din första åtgärd för att öka utbudet och tillgången på\r\nhyresrätter?\r\n\r\nPer Anders Hedkvist, vd, Stockholms Stads Bostadsförmedling AB: Jag har\r\nalltid längtat efter att vara Mona Sahlin. Det byggs ju väldigt mycket\r\ni Stockholm i dag. Vi har faktiskt en situation där det går att få\r\nnyproducerade lägenheter i princip utan kötid. Jag tror att man skulle\r\nkunna gå in på vår hemsida i dag och hitta ett antal. Det sker en ganska\r\ndramatisk förändring av hur snabbt bostäderna blir tillgängliga i dag.\r\nMen då är det nyproducerade hyresrätter med relativt hög hyra.\r\n\r\nOm jag fick råda Mona Sahlin skulle jag vilja att hon tittade på\r\nförutsättningarna för nyproduktion. Det är ändå det som är det bästa sättet\r\natt öka tillgången på bostäder i Stockholmsregionen. Det finns naturligtvis\r\nen del ekonomiska faktorer som förtjänar att tittas på när det gäller\r\nstödet till nyproduktion, men jag skulle vilja säga att det är ännu\r\nviktigare att man ser över miljökvalitetsnormer och bullerregler som\r\nsnart hotar att stoppa allt byggande i alla attraktiva lägen i Stockholm\r\ndär folk faktiskt vill bo. Ju längre kötid vi har, desto större risk är\r\ndet att det blir stopp på grund av de här reglerna. Det känns inte som\r\nom de här två frågorna går i takt.\r\n\r\nBengt Owe Birgersson, vd, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO):\r\nJag skulle inte vara så orolig. Det är inte bara i Stockholm som\r\nbyggandet ökar dramatiskt. När det gäller allmännyttan är rena ketchupeffekten\r\npå gång nu. Vi har byggt väldigt lite de första åren på 2000-talet av\r\nnaturliga skäl. Det gjorde alla. Vi har gjort en analys på SABO av hur\r\nmycket som har byggts de senaste åren och vad som kommer att färdigställas\r\nunder 2005. Det går från ett par tusen lägenheter upp till över 7 000\r\nlägenheter nästa år i allmännyttan spritt lite grann över hela landet.\r\nOm vi tittar på vår marknadsandel så bygger vi mer i dag än vad vi\r\negentligen skulle göra om vi skulle ha oförändrad marknadsandel. Det\r\ngår faktiskt att producera bra bostäder i dag till rimliga kostnader\r\nmed det regelverk som vi har.\r\n\r\nOm jag blev bostadsminister skulle jag sätta högsta fart på att ta fram\r\nett permanent system som ska gälla också efter 2006. Det finns en\r\nosäkerhet bland bostadsföretagen om vad som kommer att gälla efter dagens\r\nmer temporära regelverk.\r\n\r\nDet är full rulle på allmännyttan i dag med det regelverk som vi har.\r\nJag ska gärna redovisa det materialet för bostadsutskottet i form av en\r\nliten rapport som vi kan skicka över.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH):  Om jag\r\nskulle vara rådgivare skulle jag säga att det är fel att tro att man\r\nlöser de problem vi har talat om i dag genom att bygga mera bostäder.\r\nDe problem vi talar om i dag är i det gamla beståndet. Vad händer där\r\npå en reglerad marknad? Vill vi ha kvar dem som hyresrätter, eller ska\r\nde ombildas till bostadsrätter? Det är precis som framkom här, det är\r\ningen brist på dyra nya hyreslägenheter i Stockholm. Man ska vara väldigt\r\nförsiktig när man talar om bostadsbrist. Vad är det egentligen man talar\r\nom?\r\n\r\nPer-Åke Eriksson, utredningschef, Fastighetsägarna Sverige: Det finns,\r\nsom har sagts, ett antal allmänna hinder för att bygga nytt, oavsett\r\nupplåtelseform. Dem måste man naturligtvis kunna hantera. Om man är\r\nsärskilt intresserad av att utbudet av hyresrätter ska öka är det så,\r\nprecis som Hans är inne på, att hur stor ketchupeffekten än är när det\r\ngäller hyresrätter talar vi om högst någon extra procent per år. Det\r\nlöser inte bostadsbristen. En ny bostadsminister skulle nog behöva sätta\r\nsig ned och fundera på vad som gör att man när man bygger nytt väljer\r\natt upplåta med bostadsrätt i stället för hyresrätt. Med mitt perspektiv\r\när den stora skillnaden hyresregleringen. Den andra skillnaden, som\r\nmånga har varit inne på här, är skatteförutsättningarna som också har\r\nsin betydelse. Se över detta och se om det går att normalisera\r\nhyresrätten!\r\n\r\nJag vill nämna att när man i Finland avreglerade hyresmarknaden tillkom\r\ni Helsingfors ungefär 80 000 nya hyreslägenheter, inte direkt över en\r\nnatt, men de tillkom. En massa övernattningslägenheter och andra frigjordes\r\nnär man fick en mer normal hyressättning.\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: Rubriken var\r\nvilka verkningar bostadsrättsombildningarna har haft. Det är nog därför\r\njag är här. Jag känner inte riktigt att jag har mandat för att tala för\r\nhela organisationen. Jag kan ändå instämma i att likvärdiga förutsättningar\r\nför de olika upplåtelseformerna är väldigt centralt, att det blir en av\r\ngrunderna som man på central politisk nivå har ansvar för att lösa. Det\r\när ett samspel. Det handlar också om vad kommunerna gör när det gäller\r\nupplåtelse av mark och förutsättningar för planering och sådant. Det är\r\nen lång kedja som bostadsministern inte alltid äger. Ska det bli en\r\nallmän bostadspolitisk debatt - det kan det naturligtvis bli och det\r\nhär är i kanten - tror jag att mina överordnade får komma och ta den.\r\nJag har kommit för att ta just den här biten. Jag hoppas att ni har\r\nrespekt för det, att jag inte är talesman för hela landet i dag.\r\n\r\nJan Hellman, bostadspolitisk expert, HSB: Vi har under de senaste 40\r\nåren byggt bort bostadsbristen några gånger. Konsekvenserna har inte\r\nalltid varit positiva. Jag skulle ge Mona Sahlin följande råd: Se till\r\natt villkoren för de olika upplåtelseformerna blir likvärdiga! Det gäller\r\nbåde skattevillkoren och bostadsfinansieringsvillkoren. Just nu satsar\r\nvi mycket på små lägenheter, eftersom det finns en stor efterfrågan. Vi\r\nförsöker inom HSB-rörelsen att bygga olika lägenhetsstorlekar. Undersökningar\r\ntyder på att vi med större, lite dyrare lägenheter åstadkommer längre\r\nflyttkedjor än om vi bygger små lägenheter. Det är nästan dubbelt så\r\nlånga flyttkedjor med de stora som med de små. Likvärdiga villkor tror\r\njag kan bidra, men det krävs många andra åtgärder också.\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF):  Jag tycker att man när det gäller hyressättning kan konstatera\r\natt det har uppstått en hyressplittring i landet som är lite oavsedd.\r\nEn del av nyproduktionen av hyresrätter har möjliggjorts genom att\r\nhyrorna har släppts upp på ganska höga höjder i nyproduktionen, så höga\r\natt producenterna är villiga att producera och på en sådan nivå att\r\nändå en viss del av hyresgästerna är villiga att betala för det. Men\r\nman når en mycket liten del av alla de 1 miljon eller 800 000 som står\r\ni köerna. Därvidlag har vi balans. Men det är en balans till priset av\r\nen hyressplittring. Den hyressplittringen är så pass långtgående att\r\nden kanske gör det nya lagförslaget om ny hyressättning ganska meningslöst\r\noch ganska onödigt. Det lustiga är att ingen har tittat på det här. Det\r\nfinns ingen statistik som visar exakt hur hyressplittringen har utvecklats\r\ni landet och i vad mån det står i strid mot bruksvärdesprövningssituationer,\r\natt en hyra ska kunna sättas ned om jämförbara lägenheter har lägre\r\nhyra. Det är en tvist i sammanhanget. Det innebär att man ur\r\nbostadsförsörjningssynpunkt möter efterfrågan men bara på den ganska höga nivån.\r\nDet klarar naturligtvis inte av ombildningsproblematiken. Den drivs\r\ninte av 1 200, 1 300 eller 1 500 kr per kvadratmeter. Det är kanske en\r\nhyressättning på i stället runt 800 kr kvadratmetern. Det är det som\r\nmycket driver ombildningen.\r\n\r\nEn kommentar till nyproduktion vid kajkanten, bostadsrättsproduktion i\r\nHammarby Sjöstad och attraktiva lägen: Det är klart att det sätter i\r\ngång en flyttkedja, men när jag betraktar flyttkedjorna ser jag, som\r\nhar sett en del av fakta i sammanhanget, att i nio tiondelar av fallen\r\növerdrivs och romantiseras flyttkedjorna på ett sätt som är ganska\r\nosakligt. Kedjelängden är kanske två länkar. Den sugs upp väldigt snabbt\r\nav att folk kommer från andra kommuner eller av att hushåll nybildas.\r\nSå absorptionen är förvånansvärt snabb. Om man bygger en lägenhet i\r\nHammarby Sjöstad friställs kanske en och en halv eller två bostäder.\r\nSedan dör kedjorna ut. Om det är mycket eller lite är naturligtvis en\r\nvärderingsfråga.\r\n\r\nDan Kihlström (kd): Jag vill ta upp integrationsperspektivet. Jag vill\r\ntro att en blandning av upplåtelseformer är bra ur ett integrationsperspektiv\r\noch att det också borde påverka frågan om ombildning. Jan Hellman tog\r\nupp det väldigt konkret. Bengt Turner var också inne på det lite grann.\r\nMin fråga är om det inte vore bra ur ett integrationsperspektiv att\r\nytterligare underlätta för ombildningar i stora bostadsområden? Jan\r\nkanske kunde utveckla lite om ert engagemang, och om någon ytterligare\r\nvill ta upp tråden när det gäller integrationen vore det bra.\r\n\r\nJan Hellman, bostadspolitisk expert, HSB: Från HSB-rörelsens sida tycker\r\nvi att det vore bra om man också hade omvandlingar i de mycket stora\r\nmiljonprogramsområdena. Det är ganska svårt att ombilda en bostadsrätt\r\ntill en hyresrätt. Det blir i regel otroligt dyrt att göra det. Att\r\nombilda en hyresrätt till bostadsrätt kanske är enklare. Man behöver ha\r\nen mer genomtänkt idé om hur man ska stimulera integrationen i de\r\nområdena. Man försöker kompletteringsbygga och se till att vi får andra\r\nupplåtelseformer. Man kanske också ska se till, när man bygger om de\r\nhär områdena, att det blir fler olikartade lägenhetstyper än vad det är\r\ni dag. I många av områdena är det typiskt sett tvåor och treor. Väldigt\r\nmycket treor finns det från miljonprogrammets tid i hyresrätten, även\r\ni bostadsrätten.\r\n\r\nDet pågår i HSB-rörelsen en diskussion. Fler och fler av våra HSB-föreningar\r\növerväger att skaffa sig fler hyresrätter. Det finns många olika skäl\r\ntill det. Ett av skälen är naturligtvis att vi vill ta en av våra\r\nbostadspolitiska ambitioner på allvar, nämligen att försöka bidra till en\r\nökad integration. Vi vet att det hos våra medlemmar, de som står i vår\r\nbosparkö, finns ett önskemål om att under en tid i varje fall få tillgång\r\ntill en hyresrätt. På det sättet kanske det blir lite fler hyresrätter\r\nförvaltade inom och ägda av HSB-rörelsen.\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: Det är en\r\nvällovlig tanke som jag har förståelse för. Verkligheten har visat\r\ntvärtom, att ombildningen har varit som starkast där det nu är svårast\r\nför vissa grupper att flytta in. I den mån det har förekommit i den\r\nsortens områden som du kanske tänker på är det tyvärr så att det där är\r\nrätt många som inte ens får vara med om en ombildning fast de vill. De\r\nekonomiska förutsättningarna att ombilda saknas för många även om\r\npriserna är lägre på de ställena. Det finns exempel ute i ytterområden\r\natt man verkligen har velat vara med om en ombildning men inte fått.\r\nDet är ett annat dilemma. Det är nog ingen enkel lösning. Ska man jobba\r\nmed det måste det finnas en medveten politisk strategi för hur det ska\r\nlyckas. Det som vi har pekat på och som har pekats på i forskningsrapporten\r\när att det inte fanns någon sådan strategi. Det var tvärtom så att när\r\ndiskussionen uppstod menade man i Stockholms stadshus att man måste\r\nerbjuda precis på samma sätt överallt i hela staden, av något sorts\r\njämställdhetsperspektiv. Ditt perspektiv tyckte man inte gick att\r\ntillämpa. Jag kan ha sympati för det, men det är ganska svårt att komma\r\ndit.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH):  Vi har\r\ngjort studier där vi har tittat runtom i världen på hur man gör för att\r\nunderlätta för folk att äga sina bostäder. Det är en del av samma fråga.\r\nHur kan man underlätta ombildningen? Problemet är precis som föregående\r\ntalare sade att bankerna inte är beredda att gå in till de här hushållen.\r\nDet är för stora risker. Hushållen själva kan inte ta de riskerna.\r\nSlutsatsen blir att någon annan måste gå in och hjälpa till på ett eller\r\nannat sätt. Det vanligaste sättet är att staten kan gå in och garantera\r\nlån och vara beredd att underlätta för de här hushållen att ta lån på\r\nrelativt förmånliga villkor, kanske även gå in och dela risken så att\r\nman har någon garanti att inte förlora pengar om man säljer inom en\r\nviss tid. Det innebär i slutändan att staten måste vara beredd att satsa\r\nlite pengar på att göra det här.\r\n\r\nBengt Owe Birgersson, vd, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO):\r\nJag har bara en liten stillsam iakttagelse. Om man vill skapa en ökad\r\nsocial eller ekonomisk spridning i bostadsområdena, vilket ju är ett\r\nvällovligt syfte, kan väl ändå inte ombildning till bostadsrätt vara\r\nett instrument för det? Om man erbjuder de människor som bor i ett hus\r\natt ombilda det huset till en bostadsrättsförening och de tackar ja\r\ntill det är det samma människor som bor kvar efter processen. Det kan\r\nju inte få den segregationspåverkande effekten annat än på väldigt lång\r\nsikt. Det förutsätter att de människor som bor i huset när man ombildar\r\nflyttar ut och att det kommer några andra från ett annat håll och flyttar\r\nin. Det är väl inte riktigt den praxis som vi har sett.\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC):  Ofta har\r\nmiljonprogramsområdena en väldigt hög omsättning av hyresgäster. Det har\r\ni sig varit ett problem för dessa områden att omsättningen är hög. Vi\r\nhar sett i de fall där vi har hjälpt till att ombilda att omsättningen\r\ngår ned och att det blir stabilare. Ett av de problem som jag nämnde\r\ninledningsvis är hur kommuner hanterar socialbidragen. Många av hushållen\r\nkänner att man släcker ut den möjligheten för all framtid och känner\r\nsig tveksamma inför detta. Det är ett problem, för kommunerna hanterar\r\ndet olika. I allmänhet har kommuner utanför Stockholmsområdet varit mer\r\nbenägna att ställa upp eftersom de som har varit med om detta har fått\r\nlägre boendekostnader. Men socialbidragsreglerna är ett problem.\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF): Jag har ett kort svar på frågan om segregation. Jag upprepar vad\r\nsegregationsexperten hos mig säger. Det är självklart att det, som Bengt\r\nOwe säger, cementerar segregationen att omvandla till bostadsrätt i\r\nmiljonprogramsområden. Samtidigt vet vi att många som bor där kommer\r\nfrån kulturer där ägandet är väldigt viktigt. Många av dem kommer från\r\nägarkulturer. Självklart ska de få möjlighet att göra en boendekarriär\r\ni området. Ofta är det kanske viktigare att bo kvar i området än att\r\ngöra boendekarriär. Då är det ganska rimligt att man försöker kombinera\r\ndet genom ombildning och omvandlingar. Det finns ekonomiska aspekter.\r\nDet är dåliga och osäkra låntagare, precis som Hans säger. Det är\r\nmöjligtvis där Mona Sahlin skulle kunna göra en insats. Ombildningar i\r\ninnerstaden är mer drivna av ekonomiska anomalier på hyresmarknaden. De\r\nbekymrar mig mindre ur den här synvinkeln. Det är viktigare att försöka\r\nåstadkomma en ökad andel bostadsrätter och ägarlägenheter i de invandrartunga\r\nbostadsområdena.\r\n\r\nPer-Åke Eriksson, utredningschef, Fastighetsägarna Sverige: Att få in\r\nstörre inslag av blandade upplåtelseformer i bostadsområdena tror jag\r\när vällovligt. Jag vill bara nämna att av de ombildningar som sker i\r\nStockholmsområdet är hälften utanför innerstaden numera. Det är framför\r\nallt söder om staden. Den processen går nog vidare i den riktningen,\r\noch det gagnar nog detta syfte.\r\n\r\nSiw Wittgren-Ahl (s): Jag vill tacka för intressanta föredragningar.\r\nDet har varit jättelärorikt. Den slutsats som jag kan dra nu - den\r\nbehöver ni inte kommentera - är att när man ombildar verkar ägandet vara\r\ndet drivande, inte inflytandefrågorna som jag när det gäller boendet\r\ntycker skulle vara de viktiga. Man får tolka det som man vill, men det\r\nverkar ju så.\r\n\r\nJag har en fråga till SABO och Bengt Owe. Du sade att försäljning av\r\nföretag är väldigt vanligt inom SABO-världen. Man säljer ungefär 7 000\r\nlägenheter. 70 % av dem har gått till andra fastighetsbolag. Per-Åke\r\nEriksson från Sveriges Fastighetsägareförbund sade att när de säljer\r\nskulle de gärna vilja sälja till andra företag, men det är så krångligt.\r\nDärför säljer de till bostadsrättsföreningar. Det var enklare. Jag\r\nvill fråga varför SABO-världen kan göra det på sitt sätt och Sveriges\r\nFastighetsägareförbund på annat sätt? Jag förstår inte var skillnaden\r\nligger när det gäller försäljningen.\r\n\r\nPer-Åke Eriksson, utredningschef, Fastighetsägarna Sverige: Skillnaden\r\när att de kommunala företagen lyder under stopplagen. De privata företagen\r\nvill kunna sälja till andra privata företag i många fall, men då dyker\r\nförköpsrätten upp för den bildade bostadsrättsföreningen. Den ger rätt\r\natt ta över det hela till samma pris. I förköpslagstiftningen ligger\r\nett hinder att avyttra husen till andra som vill upplåta till hyresrätt.\r\nDet är inte krångligt i sig. Det handlar om förköpsrätten. Det innebär\r\ni många fall att den bildade bostadsrättsföreningen dessutom är beredd\r\natt betala betydligt mer än vad andra fastighetsföretag kan göra för\r\natt få förräntning på det hela. Det är där skon klämmer.\r\n\r\nBengt Owe Birgersson, vd, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO):\r\nMan ska inte överdriva köp och försäljningar inom allmännyttan. Vi har\r\nungefär 830 000 allmännyttiga lägenheter. Jag tog fram ur SABO:s ekonomiska\r\nstatistik att under år 2003 sålde man 2 911 lägenheter och köpte 881.\r\nDet är lite beståndsvård helt enkelt runtom i landet.\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: Vår bild är\r\ndessutom att det inte är vanligt att förköpsrätten utnyttjas utan man\r\ngår som privat hyresvärd i en direktförhandling med de boende. Förköpsrätten\r\nrent formellt har inte så stor betydelse, men den finns där bakom.\r\n\r\nRigmor Stenmark (c): Tack för en intressant föredragning. Jag trodde\r\ninte att det skulle ge så mycket, eftersom jag tyckte, precis som SABO\r\noch Per-Åke sade, att den här biten inte har pågått så länge och att\r\ndet är lite för tidigt att utvärdera. De flesta av er förespråkar att\r\ndet ska vara en tvåtredjedelsmajoritet. Vad jag förstår vet ni också\r\natt det finns politiska förslag om enkel majoritet. Ni måste ändå ha\r\nfunderat på vad det skulle innebära. Jag skulle vilja få veta lite grann\r\nom den biten.\r\n\r\nJag har en annan fråga också. Det har att göra med utbildning. Relationen\r\nmellan grannar är inte alltid den bästa, skriver man. Så är det ju.\r\nProblemställningen kan vara att man inte vet när man övergår från att\r\nvara hyresgäst till att bli bostadsrättsinnehavare. Det kan vara en\r\nproblematik i sig. Då undrar jag om det finns någon utbildning för den\r\nbiten. Det tror jag är väldigt viktigt att man har så att man möter de\r\nosämjor som ligger på lut. Proffsutbildningar för styrelsen tror jag är\r\njätteviktigt, även utbildning för bostadsrättsmäklare. Det har funnits\r\nen utredning som har krävt att man ska titta över den biten. Jag undrar\r\nom det behövs lagstiftning på hela problematiken, att människor får mer\r\nutbildning för sitt boende.\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SCB): Jag tror inte\r\nlagstiftningsvägen är den rätta. Det här gäller ju som för vilken annan\r\nförening som helst. Det finns många föreningar som hanterar stora värden\r\nför medlemmar. Bostadsrätten är på det sättet inte unik. Vi ger alltid\r\nutbildning till styrelsen. Vi ger också utbildning till dem som bor i\r\nhuset om vad det innebär att bo med bostadsrätt. Bo med bostadsrätt\r\nheter utbildningen. För föreningar som har fått problem har vi\r\nkonflikthanteringsutbildning.\r\n\r\nJan Hellman, bostadspolitisk expert, HSB: Inom HSB-rörelsen är vi väldigt\r\nangelägna om att våra föreningsstyrelser är duktiga på det de ska göra,\r\natt förvalta sina bostäder. Därför ger vi dem sådan utbildning. Vi har\r\nockså en, visserligen ännu så länge ganska liten, diskussion om - och\r\ni någon förening har man - så kallad köpskola för att se till att de\r\nsom är intresserade av att köpa en bostadsrätt hos oss får sådan\r\ninformation och kunskap att de vet vad de ger sig in i. Det är ganska\r\ndiffust för många. Det är viktigt att säga det.\r\n\r\nNär det gäller 50 % eller två tredjedelar har vi inte riktigt funderat\r\növer 50 %. Vi vill nog se att man är ännu fler än två tredjedelar innan\r\nman ger sig på det här. Vi är ju en professionell förvaltare av hyresrätter.\r\nDet krävs ganska mycket för att sköta de 19 000 hyresrätter vi har och\r\n22 000 andra. Det är inte alltid så lätt för en nybildad bostadsrättsförening.\r\nDärför är vi angelägna om att det är många som ska vara med om man ska\r\ntillåta en försäljning till de boende.\r\n\r\nPer-Åke Eriksson, utredningschef, Fastighetsägarna Sverige: När det\r\ngäller gränsen kan man säga att oavsett om man skulle lägga den på en\r\nlägre nivå är det ekonomiska realiteter som styr det hela. Vi behöver\r\nkanske inte komma så förfärligt långt från de allra hetaste områdena\r\nför att det måste finnas en övervägande del som ställer upp och är\r\nmedlemmar i bostadsrättsföreningen. Annars blir det ett för stort\r\nrisktagande att hyra ut. Det är inte givet på alla orter att det går att\r\nhyra ut. Då blir det en risk. Jag vill också lägga till att det finns\r\ngränser för när en förening inte längre blir äkta. Det påverkas också\r\nav hur stor andel hyresintäkter man har i förhållande till intäkter\r\nfrån avgifterna. Höjningen skedde, om jag förstår det rätt, i de heta\r\nområdena i Stockholms innerstad där det kanske hade gått att räkna hem\r\näven om färre än två tredjedelar hade anslutit sig.\r\n\r\nHelena Hillar Rosenqvist (mp): Vi hör här att hyresrätten är hotad och\r\natt det är väldigt många som står i kö i Stockholm, 100 000. Antalet\r\nhyresrätter att förmedla minskar fast det är flera fastighetsägare som\r\nansluter sig. Det verkar som om det finns en viss hausse på\r\nbostadsrättsmarknaden. Många har pekat på överbelåningen. Jag skulle vilja fråga\r\ndem som har lite framtidsvyer om det finns någon risk att bubblan\r\nspricker. Vad händer då med alla som har gått in och omvandlat till dagens\r\nhöga nivåer?\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF): Jag brukar prata om bubblor så jag får väl göra det nu också.\r\nDet är klart att det finns en risk. Priserna är historiskt sett mycket\r\nhöga. När man köper bostadsrätter köper man en bra bit under de aktiva\r\nmarknadspriserna trots allt. Så det finns en slags gardering inbyggd i\r\nsystemet. Om man ligger väldigt nära den gränsen och belånar fullt ut\r\n- bankerna är nu väldigt glada i att låna ut till nästan hundra procent\r\n- är det klart att det är stora risker att de här lägenheterna blir\r\növerbelånade. Det är en högst påtaglig risk. Det är inte mer att säga\r\nom det.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH): Det är\r\nviktigt att betona att risken inte ligger hos dem som är med i ombildningen.\r\nDe får ju köpa ganska billigt, som Bengt säger. De stora riskerna ligger\r\nnog hos dem som sedan köper på marknaden. Det är i den gruppen det kan\r\nfinnas hushåll som råkar illa ut.\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC): Riksbanken har\r\nnu gett alla banker order om att lägga sig på en tänkt högre räntenivå\r\nnär man ger krediter för att mildra den här effekten. Om räntan är 3 %\r\ni dag måste hushållen klara 5 % i morgon. Det är det direktiv Riksbanken\r\nhar gett till bankerna.\r\n\r\nPer Anders Hedkvist, vd, Stockholms Stads Bostadsförmedling AB: Jag\r\nvill bara tydliggöra kösituationen i Stockholm. Det är 100 000 i kö. Av\r\ndem är det ungefär 30 000 som är intresserade av att få en bostad och\r\nsöker aktivt. Vi förmedlar ungefär 6 000 lägenheter om året. Genomsnittlig\r\nkötid är 3-5 år. Situationen är inte fullt så dramatisk som man ibland\r\ntror. Fullt så omöjligt är det inte.\r\n\r\nMaria Öberg (s): Jag vill också säga att det var intressant att ha alla\r\nåsikter och tankar samlade på en och samma gång. Det ger en bredare\r\nbild. Jag vill bara göra en egen reflexion eftersom jag kommer utifrån\r\nlandet. Det var någon som sade att det egentligen inte råder någon större\r\nbrist på bostadsrätter i Stockholm. Jag kan läsa i tunnelbanan sida upp\r\noch sida ned med bostäder som är till försäljning, och så talar man om\r\nbristen på hyresrätter. Det är klart att det inte blir fler hyresrätter\r\nnär man ombildar dem till bostadsrätter. Det var bara en egen reflexion.\r\n\r\n\r\nJag skulle vilja ställa en fråga till Jan och kanske till Ulrika. När\r\ndet gäller situationen att man har bostadsrättsföreningar som har\r\nhyresgäster har HSB lång erfarenhet av det. Vad jag förstår har SBC också\r\ndet. Gör man då kontinuerliga undersökningar och uppföljningar av hur\r\nde hyresgäster som blir kvar upplever sin bostadssituation så man slipper\r\nhamna i krishantering när det kanske är för sent och har lite koll på\r\nvad som händer med hyresgästerna som bor i sina bostadsrättsföreningar?\r\n\r\nJan\r\nHellman, bostadspolitisk expert, HSB: Vi har väldigt liten erfarenhet\r\nav detta. Det är väldigt få bostadsrättsföreningar som innehåller\r\nhyresgäster. De flesta bostadsrättsföreningar vi har är bildade\r\nbostadsrättsföreningar som ursprungligen var bostadsrättsföreningar. Med viss\r\nreservation vill jag säga att jag inte tror att det genomförts någon\r\nsärskild undersökning om detta inom HSB-rörelsen. Däremot, när det gäller\r\nutbildningsaktiviteter och liknande ingår det, om man har lokalhyresgäster,\r\natt man vet vilka regler som gäller. Det är viktigt.\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC):  Vi gör ingen\r\nsystematisk genomgång av detta, men i alla de föreningar som vi förvaltar\r\noch som har ombildats de senaste åren bor det alltid kvar några hyresgäster.\r\nVi ser till att de föreningarna fungerar på ett bra sätt och att det\r\ninte uppstår sådana här konflikter. Vi vet att det är viktigt att tänka\r\npå detta redan från början vid ombildningstillfället så att man inte\r\nskapar detta. Vi upplever inte att det är ett stort problem i våra\r\nföreningar.\r\n\r\nDet är tvärtom så att de flesta föreningarna har en löpande inkomst\r\nfrån hyresintäkter. Man uppskattar att ha denna inkomst. Vi upplever\r\ninte detta som ett problem, men jag vet att det finns sådana som har\r\nproblem. Jag tror att det ofta beror på det som har skett i själva\r\nombildningsögonblicket och att man inte har hanterat den situationen bra.\r\n\r\n\r\nPeter Danielsson (m):  Jag tänkte att jag skulle försöka hålla mig kvar\r\nlite vid ombildningarna i ytterområdena och miljonprogramsområdena. Vi\r\nhar sagt här i dag att det har gått långsammare där. När det väl började\r\nkomma i gång kom stopplagen. Den har satt en del käppar i hjulet, inte\r\nminst i Östberga. Det har vi alla hört om, inte minst genom\r\nmedierna.\r\n\r\nDet är lätt att det blir lite problemorienterat när man samlas så här.\r\nMan söker alla problem i ombildningssituationen. Jag skulle vilja vända\r\nlite grann på kuttingen och försöka söka de positiva saker som finns i\r\nombildningsprocessen. Jag vet att en del ombildningar har skett ute i\r\nmiljonprogramsområdena, bland annat på Nystadsgatan i Akalla där de\r\njämna numren fick ombildas och inte de udda. Det finns en rätt intressant\r\nstudie över vad som har hänt med de här två husen. Det ena är kvar som\r\nhyresrättshus, och det är andra är ombildat till bostadsrätt.\r\n\r\nMin fråga riktar sig väl egentligen till forskarna som är med oss, Hans\r\noch Bengt. Finns det några studier på effekter i form av bättre skötta\r\nhus, lägre omsättning av hyresgäster, större personligt ansvar och\r\ntrygghet? Kan man lyfta ett område med hjälp av att man får lite mer\r\npersonligt ansvar i boendet?\r\n\r\nDelar av bostadsutskottet har precis varit i USA och tittat lite grann\r\npå hur de har jobbat med att förbättra områden som har varit utsatta.\r\nDe har bland annat använt sig av ägandet som ett redskap där.\r\n\r\nFinns det några studier på detta? Planerar man några studier? Eller är\r\ndet för tidigt att se några effekter av detta?\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF):  Jag kan säga någonting. Det har gjorts relativt få studier, och\r\ndet beror framför allt på att i regel så byter man också befolkning i\r\nhusen. Då vet man inte i vad mån ett förbättrat underhåll och en förbättrad\r\nsituation i husen beror på en annan befolkning eller på att boendeformen\r\ni sig har sådana effekter. Sannolikt är det så att boendeformen i sig\r\nhar väldigt svaga effekter. Den tunga effekten beror på att man har\r\nlättare att avvisa folk med uppenbara sociala problem. Det är det enkla,\r\nsnabba svaret.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH):  Jag\r\ntror att det finns en annan aspekt att väga in här, och det är att det\r\ninte är slumpartat var någonstans i de här områdena som ombildningarna\r\nsker. Mitt intryck, utan att ha några vetenskapliga studier bakom mig\r\nmer än möjligen det lilla som jag nämnde tidigare, är att ombildningen\r\nsker i de kvarter där det finns en mer stabil befolkning från början.\r\nDet är de som har möjlighet att driva detta. Där finns det tillräckligt\r\nmånga som kan låna pengar.\r\n\r\nDet här gör att det är svårt att jämföra sedan. Man vet inte, precis\r\nsom Bengt säger, vad som beror på vad. Mitt intryck är att få skulle\r\nsäga emot dig. De allmänna effekter som du talar om finns där. Men frågan\r\när hur vi ska göra för att påverka förändringstakten.\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF):  Och i vad mån är det ett nollsummespel så att de hushåll som\r\nhar svårt att sköta sig i stället hamnar på andra ställen och ökar\r\nförvaltningsproblemen där? Sannolikt är det en viss extraeffekt, men det\r\när väldigt svårt att utröna hur stark den är.\r\n\r\nPeter Danielsson (m):  Ett bra studieobjekt kan ju vara just det här\r\nexemplet i Akalla där man har ett hus på var sida av gatan. Där kan man\r\nju titta på hur många det är som flyttar, vad som händer egentligen och\r\nsådant. Det är ett litet forskningstips.\r\n\r\nSten Lundström (v):  Det har ställts ganska många frågor. Jag skulle\r\negentligen vilja ha lite fakta, men jag vet inte vem jag ska rikta detta\r\ntill. Det finns ju ett övervärde för en bostadsrättsförening med en\r\nlägenhet som ligger kvar i ett hus. Jag är lite nyfiken på en sak. Vi\r\nvet om att vid varje ombildning stannar det kvar några hyresgäster. Jag\r\när lite nyfiken på hur länge de stannar kvar.\r\n\r\nJag var också på resan i USA. Där fick vi höra talas om de långa\r\nkontraktens hyror, vilket skapade ett visst intresse för nya former av\r\navvisningseffekter, det vill säga att man kan tjäna betydligt mer pengar\r\npå att en hyresgäst flyttar. Är det någon som har en aning om hur länge\r\nman orkar vara kvar som hyresgäst när man har omvandlat?\r\n\r\nVi såg att det var en ganska stor omflyttning i nybildade\r\nbostadsrättsföreningar.\r\nJag tror att du sade att det var 25 % som flyttade, Hans. Hur ser det\r\nut normalt när man startar en bostadsrättsförening? Hur stor är\r\nomflyttningen de första två åren?\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC):  De vanligaste\r\nanledningarna till att man inte är med i själva bostadsföreningen vid\r\nombildningsögonblicket är att man är äldre och inte vill ta på sig lån\r\ni den åldern. De bor i allmänhet kvar tills de flyttar av naturliga\r\nskäl. Det är det vanligaste exemplet. Vi har inte någon systematisk\r\nstatistik över det.\r\n\r\nDen andra frågan är väldigt svår att svara på. Det beror helt och hållet\r\npå var man befinner sig på marknaden. Vi har varit med och producerat\r\nföreningar där omsättningen har varit jättestor därför att prisuppgången\r\npå marknaden under tiden har varit enorm. Då kan det hända att man inte\r\nens flyttar in. Det kan vara så att 20 % aldrig flyttade in utan sålde\r\ndirekt. Är det en stabil marknadssituation flyttar i stort sett 100 %\r\nin. Efter ett halvår eller ett år har kanske någon enstaka sålt. Det\r\nberor helt på hur marknadssituationen ser ut.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH):  När\r\nman talar om omflyttning efter ombildning tror jag att det är viktigt\r\natt inte se detta som någonting som skulle vara negativt och säga att\r\nde bara gick in i detta på spekulation. Det kan mycket väl vara så att\r\nman gick in i detta för att man hade ett seriöst intresse för\r\nbostadsrättsformen, men sedan upptäcker man efter ett eller två att man\r\nfaktiskt har helt andra valmöjligheter nu. Man vill kanske ha en större\r\nlägenhet, och nu har man ekonomiska möjligheter att skaffa sig det. Det\r\nvore väldigt konstigt om den förändrade förmögenhetssituationen inte\r\ngjorde att ganska många omprövade sin bostadssituation.\r\n\r\nBengt Turner, professor, Institutet för bostads- och urbanforskning\r\n(IBF):  Hans har ett väldigt positivt sätt att se det på, men jag\r\ninstämmer i att det finns en sådan aspekt också. Jag tänkte ge ett råd\r\ntill bostadsutskottet. Ska man studera de här ombildningarna och de\r\ndynamiska effekterna ska man inte till USA utan österut. Man ska resa\r\ntill Östeuropa som är fullt av de här husen som man brukar kalla för\r\nSwiss cheese problem, alltså Schweizerostproblem. Där har 20, 30 eller\r\n40 % av bostadssektorn ombildats. Man har mängder med hus med dessa så\r\nkallade resthyresgäster kvar. Där finns de dynamiska processer som sätts\r\ni gång. Mitt råd är: Åk till Albanien eller Slovenien i stället för\r\nUSA!\r\n\r\nMariam Osman Sherifay (s):  Jag har faktiskt stött på många hyresgäster\r\nsom har röstat för en ombildning och känner sig lurade för att de inte\r\nhar blivit beviljade lån på grund av sin låga inkomst. Är det inte\r\nsjystast mot dessa hyresgäster som ångrar sig väldigt att kreditpröva\r\ndem först innan man går till en omröstning?\r\n\r\nSedan har jag en fråga till. Hur kan allmännyttan göra hyresrätten till\r\nen attraktiv boendeform?\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: Vi har\r\ndiskuterat frågan om det borde finnas ett samband mellan beslutet att\r\nrösta för och att faktiskt delta i ombildningen. Det blir självfallet\r\nett problem för den som inte får. Där finns det mycket tragik. Man har\r\nju först visat att man vill vara med, men sedan måste man skylta med\r\natt man är så fattig att man inte får vara med. Det är ju den signalen\r\nman ger.\r\n\r\nMen det får också den effekten för dem som faktiskt vill genomföra detta\r\nseriöst att deras grund också blir svagare. Vi har diskuterat om det\r\nska finnas ett direkt samband, ett åtagande, men vi har inte funnit att\r\ndet är juridiskt rimligt att ha ett sådant. Det ena är ett beslut som\r\nfattas på en stämma. Det andra är individuella beslut. Men det är ett\r\nmycket stort problem som vi upplever. Det har många konsekvenser. Det\r\när inte heller så roligt att skylta med sin fattigdom.\r\n\r\nMariam Osman Sherifay (s):  Vore det inte bra att upplysa om att det är\r\ndetta som gäller på en gång?\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: Det vore\r\nalldeles utmärkt om de som driver de här processerna gjorde det. Det är\r\ninte vi som gör det.\r\n\r\nEwa Thalén Finné (m):  Jag vill ta upp två saker. Jag skulle vilja få\r\nnågra reflexioner. Vi fick några när Sten ställde sin fråga. Det gäller\r\ndetta med förmögenhetsöverföringen från företag till privatpersoner.\r\nJag skulle vilja höra Hans Lind utveckla synen på vart man flyttar och\r\nvarför. Vi fick några svar på det. Det finns kanske någon annan som\r\nvill komplettera det.\r\n\r\nSedan skulle jag vilja få speglat om det finns någon kunskap om hur\r\nmånga sådana här ombildningar som sker i dag utan professionell hjälp.\r\nDet låter lite som om det är ganska bra när man har haft professionell\r\nhjälp, till exempel av SBC, men när Hyresgästföreningen pratade lät det\r\nju, trots vad de skriver i sin rapport, som om det finns ganska mycket\r\ndåligt. Jag skulle vilja höra lite om det.\r\n\r\nHans Lind, universitetslektor, Kungl. Tekniska högskolan (KTH):  Eftersom\r\njag nämndes måste jag väl säga någonting. Vi har väldigt dåliga kunskaper\r\nom omflyttningar. Den studie som jag nämnde är en liten studie. Jag\r\nskulle egentligen vilja säga att vi inte ska förvänta oss något speciellt\r\nmönster. Det hänger ju på individernas och hushållens värderingar, hur\r\nmycket pengar de vill lägga på bostäder, vilken livssituation de befinner\r\nsig i, vilken ålder de har och så vidare. Vi ska förvänta oss att man\r\nanvänder den här möjligheten på väldigt olika sätt.\r\n\r\nSedan tycker jag att det är lite fel att säga att det är någon sorts\r\nförmögenhetsomfördelning. Det var ju ingen som hade den här förmögenheten\r\nfrån början. Den var dold. Nu hamnar den delvis i fastighetsägarnas\r\nfickor och delvis i hyresgästernas fickor, men det är inte någon som\r\nhar förlorat den.\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: Vi har inte\r\nnågon statistik över hur många som är bra och dåliga. Vi har ansvaret\r\natt uppmärksamma de problem som uppstår. Så är det med all lagstiftning.\r\nDen måste till för att skydda de allra svagaste. Det är inte alla som\r\nbehöver använda den. Det är det vi har uppmärksammat. Vi tycker att det\r\när för många, men vi har inte någon statistik på det. Vårt arbete, bland\r\nannat med det här nätverket, kommer säkert att ge oss en bättre bild\r\näven om den inte är statistisk. Det vore väldigt bra om forskningen\r\ntittar på detta.\r\n\r\nStockholms stad har ju planer på att utvärdera omvandlingen av allmännyttan\r\nsom är en bit i det hela. Det tycker vi är angeläget. I den första\r\nrapporten pekar man på att det inte fanns någon forskning eller några\r\nutredningar innan man satte i gång den stora omvandlingen av allmännyttan.\r\nDet är angeläget att man följer upp det ytterligare, och vi har försökt\r\nbidra lite grann.\r\n\r\nGunnar Sandberg (s):  Jag har en kort fråga. Har det skett några\r\nombildningar på orter med bostadsöverskott? Jag kommer från en sådan ort.\r\nÄven om det finns bostadsöverskott finns det ju exklusiva lägen, till\r\nexempel sjönära.\r\n\r\nOrdföranden: Finns det någon som kan svara på den frågan? Finns det\r\ningen som vågar gissa heller, som vi politiker brukar göra när vi inte\r\nkan svara? Vi får skicka med den, som vi brukar säga, Gunnar. Du kanske\r\nkan få ett skriftligt svar så småningom.\r\n\r\nLeif Jakobsson (s):  Den övergripande frågeställningen rör naturligtvis\r\nde långsiktiga sociala effekterna. Där är det väl så som Bengt Owe\r\nBirgersson säger att det är för tidigt att dra dessa slutsatser. Det\r\nborde kanske egentligen vara ansvariga kommunalpolitiker som svarade på\r\nde frågorna. Jag ska inte ställa för många frågor om detta. Vi har fått\r\nen del svar.\r\n\r\nJag har en väldigt konkret fråga. Ni som representerar\r\nbostadsrättsorganisationerna\r\nhar ju pratat om hur ni jobbar med kvalitetssäkring och utbildning. HSB\r\ni Malmö har till exempel detta med certifierade föreningar. Allt detta\r\när jättebra. Men då ställer man sig ju frågan: Hur många av de nybildade\r\noch ombildade föreningarna är medlemmar i era organisationer? Vad är\r\norganisationsgraden?\r\n\r\nJan Hellman, bostadspolitisk expert, HSB: Vi har så få erfarenheter av\r\ndetta. När vi ombildar våra egna fastigheter blir de i regel medlemmar\r\nhos oss. Sedan har vi haft några få konsultuppdrag. Där är det ingen\r\nmig veterligt som har blivit medlem i HSB, men det rör sig bara om fyra\r\nfem stycken.\r\n\r\nPer-Åke Eriksson, utredningschef, Fastighetsägarna Sverige: Vi har\r\nerfarenheten, inte minst från Stockholm, att många av föreningarna blir\r\nmedlemmar hos oss i Fastighetsägarna Stockholm. Dels behöver de proffshjälp\r\nmed förvaltningen och med att sköta huset, dels behöver de hjälp med\r\natt klara förhållandena med hyresgästerna och hjälp med den juridiska\r\nkompetens som behövs både för bostadshyresgäster och lokalhyresgäster.\r\nDet innebär att de i många fall lägger ut förvaltningen och skötseln\r\npå oss. Vi har fått en mycket stor medlemsanslutning från\r\nbostadsrättsföreningarna. Som jag sade är vi angelägna om att utveckla\r\ndokumentet\r\nGod sed för bostadsrättsföreningar så att de hyresgäster som finns i\r\nföreningarna blir korrekt behandlade.\r\n\r\nKjell Wedin, utredningschef, Riksbyggen: Som jag nämnde tidigare har vi\r\ndeltagit i ett fåtal ombildningar som konsulter åt de hyresgäster som\r\nhar velat bilda om. Ingen av de föreningarna har blivit medlem i Riksbyggen.\r\nDäremot har samtliga köpt förvaltningen från Riksbyggen i samband med\r\nombildningen. I övrigt har vi ungefär 2 000 föreningar som\r\nmedlemmar.\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC):  Alla dem som\r\nvi har hjälpt är medlemmar hos oss, och vi förvaltar dem. Det kan finnas\r\nnågot enstaka undantag. Vi tar alltså hand om dem hela vägen. Det som\r\nmöjligtvis är ett problem är att det finns många mäklare som håller på\r\npå marknaden. De kan i och för sig sälja enstaka bostadsrätter, men de\r\nförstår inte riktigt vad det innebär att driva en bostadsrättsförening.\r\nDär ligger en av skillnaderna.\r\n\r\nTomas Agenberg (s):  Tack för spännande information! Vi har pratat mycket\r\nom kvarvarande eller ursprungliga - det beror på hur man ser det -\r\nhyresgäster i föreningarna. Min fråga rör de kvarvarande verksamheter\r\nsom kan finnas. Det är alltså hyresgäster i form av ideella föreningar\r\noch andra föreningar, förskolor med mera. Jag har personliga erfarenheter\r\nav det, för jag har barn på en förskola i en ombildad fastighet där man\r\ngör vad man kan för att bli av med förskolan. Det känns som om de som\r\nhar ombildat bostadsrätterna inte var beredda på att det var en tvåa\r\nmed ett dagis som de köpte.\r\n\r\nFinns det en tendens där man försöker göra sig av med de här övriga\r\nhyresgästerna för att få in snabba pengar i föreningen? Eller är det\r\nmer så att det är en trygg, långsiktig inkomst?\r\n\r\nErik Lundberg, biträdande regionchef, Hyresgästföreningen: Tendenser\r\nska vara styrkta med statistik, men det finns alltför många exempel på\r\nprecis det som du säger. Det handlar väl om det här att man inte riktigt\r\nvisste vad det innebar att bli hyresvärd också för lokaler. Det finns\r\nexempel på sådana verksamheter. Det rör också egna verksamheter för de\r\nboende, lokaler och sådant. Det har blivit krångel med dem också ibland.\r\n\r\n\r\nUlrika Francke, vd, Sveriges bostadsrättscentrum (SBC):  Problemet är\r\natt föreningarna blir så kallade oäkta föreningar. Vi bostadsrättsorganisationer\r\nhar uppvaktat Finansdepartementet ett antal gånger om att man ska undanta\r\nlandstingskommuner och kommuner i det underlag som man har när man räknar.\r\nDet innebär att man kan ha gruppboenden och dagis kvar utan att bli\r\noäkta. Man kan lösa det ganska enkelt, för det är detta som driver det\r\nhela.\r\n\r\nOrdföranden: Då vill jag å bostadsutskottets vägnar framföra ett riktigt\r\nvarmt tack till alla föredragande som har varit med oss här i dag. Tack\r\nockså till alla ledamöter för alla kloka frågor!\r\n\r\nDet är rätt intressant att man kan få se så många olika sidor av en och\r\nsamma bild. Jag satt i går kväll och läste en ny rapport från\r\nForskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier. Där talar man om\r\nutförsäljning av allmännyttan. Ute i landet är 30 % positiva och 26 %\r\nnegativa, och i storstad är skillnaden 7 %. 30 % är positiva och 37 %\r\nnegativa. Bilden kan alltså se olika ut beroende på med vilken pensel\r\nman målar.\r\n\r\nJag tycker att vi har fått många fina infallsvinklar här i dag, som vi\r\nnog med all sannolikhet kommer att använda oss av. Vi kommer att citera\r\noch debattera och ni kommer kanske att få höra vid något tillfälle och\r\ni någon debatt att \"det sades då och då på vår offentliga hearing av\r\nHans Lind\" eller vem det nu kan vara. Vi kommer naturligtvis att åberopa\r\ner kunskap i de fortsatta sammanhangen.\r\n\r\nEtt varmt tack till er alla!\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkande 2 och 2004/05:Bo265 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - överhyra",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:Bo265 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - besittningsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo277 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "BA8EDC07-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "23",
                    "1",
                    "79"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BA8EDC07-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - blockuthyrning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo225 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo3 yrkande 2 och 2004/05:Bo303 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "BA8EDC32-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c, kd)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "114",
                      "0",
                      "0",
                      "30"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "24",
                      "0",
                      "14",
                      "17"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "0",
                      "17",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "39",
                      "0",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "26",
                      "0",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "0",
                      "0",
                      "23",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "0",
                      "14",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "177",
                      "43",
                      "51",
                      "78"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "114",
                      "0",
                      "0",
                      "30"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "38",
                      "0",
                      "17"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "1",
                      "0",
                      "16",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "39",
                      "0",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "1",
                      "1",
                      "24",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "22",
                      "0",
                      "1",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "0",
                      "14",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "177",
                      "39",
                      "55",
                      "78"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BA8EDC32-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Hyra under uppsägningstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo280.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Bostadsförvaltningslagen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo302 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L336 yrkande 5, 2004/05:Bo235 yrkande 10, 2004/05:Bo301 yrkande 22 och 2004/05:Bo306 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kooperativ hyresrätt - uppräkning av medlemsinsatser vid återbetalning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 20 och 2004/05:Bo248 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "BA8EDC93-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "214",
                    "56",
                    "1",
                    "78"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BA8EDC93-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo301 yrkande 14, 2004/05:Bo302 yrkandena 7 och 8, 2004/05:Bo306 yrkande 23 och 2004/05:Bo309 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "BA8EDC9C-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "151",
                    "120",
                    "0",
                    "78"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BA8EDC9C-3DFC-11D9-8985-000475504B27",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo301 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Bostadsrätt - underrättelse till socialnämnd vid förverkande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo302 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Hyran vid andrahandsupplåtelse av bostadsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo238 och 2004/05:Bo309 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Obligatorisk hemförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo217.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - överhyra",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - besittningsskydd",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - blockuthyrning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Bostadsförvaltningslagen m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Kooperativ hyresrätt - uppräkning av medlemsinsatser vid återbetalning",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Bostadsrätt - underrättelse till socialnämnd vid förverkande",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Hyran vid andrahandsupplåtelse av bostadsrätt",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-16 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-01-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-01-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-01-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-01-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-01-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-01-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-01-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:58:50"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2004 om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt.",
          "dok_id": "GS01BOU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om hyresrätt och bostadsrätt (BoU2)",
          "dok_id": "GS01BOU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:58:50"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01BOU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2004 om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt.</p>",
          "dok_id": "GS01BoU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:08"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om hyresrätt och bostadsrätt (BoU2)",
          "dok_id": "GS01BoU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:08"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01BOU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_BoU_2.pdf",
          "filstorlek": "3043454",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Hyresrätt och bostadsrätt, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D42FB0A3-87B0-47F1-A72C-DCAF5D2FEBCE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo3 med anledning av prop. 2003/04:94 Bostadsrätt - underrättelser till socialnämnden",
          "ref_dok_id": "GR02Bo3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:94 Bostadsrätt - underrättelser till socialnämnden",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo217 Obligatorisk hemförsäkring",
          "ref_dok_id": "GS02Bo217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo217",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk hemförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo225 Andrahandsupplåtelse och svarthandel",
          "ref_dok_id": "GS02Bo225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo225",
          "ref_dok_titel": "Andrahandsupplåtelse och svarthandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo235 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo238 Andrahandsuthyrning av bostadsrätter",
          "ref_dok_id": "GS02Bo238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo238",
          "ref_dok_titel": "Andrahandsuthyrning av bostadsrätter",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo248 Kooperativ hyresrätt",
          "ref_dok_id": "GS02Bo248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo248",
          "ref_dok_titel": "Kooperativ hyresrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo265 Andrahandsboendes rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02Bo265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo265",
          "ref_dok_titel": "Andrahandsboendes rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo277 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GS02Bo277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo277",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo280 Reglerna vid uppsägning av hyreslägenhet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo280",
          "ref_dok_titel": "Reglerna vid uppsägning av hyreslägenhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Moberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo301 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Bo301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo301",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo302 Äganderätt och planfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02Bo302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo302",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt och planfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo303 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GS02Bo303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo303",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo306 Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_id": "GS02Bo306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo306",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo309 Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo309",
          "ref_dok_titel": "Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L336 Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02L336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L336",
          "ref_dok_titel": "Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-01-19",
          "ref_dok_id": "GS0960",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "60",
          "ref_dok_titel": "2005-01-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-01-19",
          "ref_dok_id": "GS0960",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "60",
          "ref_dok_titel": "2005-01-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}