{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2228633",
      "dok_id": "GS01BOU11",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "BOU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:BOU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:05",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:09",
      "titel": "Planfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01BOU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01BOU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:BOU11</div><h1>Planfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet drygt 90 motionsförslag som gäller\r\nfrågor om fysisk planering. Förslagen är från den allmänna motionstiden\r\n2004.\r\nUtskottets behandling är framför allt inriktad på frågor om boende och\r\nbuller m.m.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nTill betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Boende och buller m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N409 yrkande 25, 2004/05:Bo203,\r\n2004/05:Bo215, 2004/05:Bo251 yrkandena 1-3 och 6, 2004/05:Bo307 yrkandena\r\n9 och 10, 2004/05:Bo308 yrkande 9 och 2004/05:Bo310 yrkande 22.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2.      Ansvaret för uttjänta mobiltelefonimaster\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo234 och 2004/05:Bo270.\r\n\r\n3.      Lokalisering av mobiltelefonimaster m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:So506 yrkande 5, 2004/05:MJ372\r\nyrkande 5, 2004/05:MJ509 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2004/05:Bo207,\r\n2004/05:Bo211, 2004/05:Bo218 yrkandena 1-5, 2004/05:Bo250 yrkandena 1 och\r\n4-9, 2004/05:Bo256, 2004/05:Bo278 yrkandena 1 och 3, 2004/05:Bo300,\r\n2004/05:Bo321 och 2004/05:Bo323.\r\nReservation 3 (c)\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n4.      Övriga planfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju483 yrkande 5, 2004/05:L291\r\nyrkande 4, 2004/05:Sf365 yrkande 29, 2004/05:Kr238 yrkande 2, 2004/05:Kr355\r\nyrkande 2, 2004/05:MJ332 yrkandena 5 och 6, 2004/05:MJ507 yrkande 21,\r\n2004/05:N305 yrkande 7, 2004/05:N409 yrkandena 26 och 27, 2004/05:N411\r\nyrkande 2, 2004/05:Bo201, 2004/05:Bo212, 2004/05:Bo226, 2004/05:Bo229\r\nyrkandena 3-5, 2004/05:Bo230 yrkandena 1-6, 2004/05:Bo235 yrkande 18,\r\n2004/05:Bo236 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo237, 2004/05:Bo239, 2004/05:Bo252,\r\n2004/05:Bo264, 2004/05:Bo267, 2004/05:Bo283, 2004/05:Bo291, 2004/05:Bo296\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo301 yrkande 11, 2004/05:Bo302 yrkandena 11,\r\n12, 15 och 16, 2004/05:Bo303 yrkande 2, 2004/05:Bo305 yrkandena 2 och\r\n3, 2004/05:Bo307 yrkandena 4-6, 2004/05:Bo308 yrkandena 5-8, 2004/05:Bo310\r\nyrkandena 27, 30 och 31, 2004/05:Bo311, 2004/05:Bo315 yrkande 3 och\r\n2004/05:Bo318.\r\n\r\nStockholm den 10 maj 2005\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Ragnwi Marcelind (kd),\r\nOwe Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Maria\r\nÖberg (s), Carl-Axel Roslund (m), Gunnar Sandberg (s), Lars Tysklind\r\n(fp), Rigmor Stenmark (c), Leif Jakobsson (s), Ewa Thalén Finné (m),\r\nSten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Helena Frisk (s).\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nBoende och buller m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om boende och buller m.m. Jämför\r\nreservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2 (mp).\r\nInledning\r\nI syfte att fördjupa behandlingen av frågorna genomförde utskottet den\r\n7 april innevarande år en offentlig utfrågning under rubriken Buller\r\noch luftföroreningar kontra bostadsbyggande i storstadsregion. Program\r\nför denna utfrågning har tagits in i detta betänkande som bilaga 2. I\r\nprogrammet anges vilka som ombetts att delta i utfrågningen som inledare.\r\nVidare inbjöds representanter från bl.a. Boverket, Naturvårdsverket,\r\nSocialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, länsstyrelserna, organisationer\r\noch företag inom byggsektorn samt Miljöbalkskommittén, PBL-kommittén\r\noch Utredningen om åtgärdsprogram att närvara vid utfrågningen. En\r\nutskrift av den stenografiska uppteckning som gjordes vid tillfället och\r\nbilder som inledarna visade har tagits in som bilaga 3 till betänkandet.\r\nEtt antal bilder har av tekniska skäl inte tagits med.\r\nLiksom under förra riksmötet har utskottet kunnat konstatera att\r\nkonflikterna mellan kraven på ökat bostadsbyggande i tätort och olika\r\nmiljökrav är tydliga. Konflikterna fordrar väl avvägda lösningar.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N409 (fp) yrkande 25 förespråkar motionärerna ett\r\nflexibelt regelverk om buller. Motion 2004/05:Bo307 (fp) innehåller\r\nförslag angående bullerproblematiken (yrkande 9) och anpassning av\r\nbullernormen vid nyproduktion (yrkande 10). Motionärerna bakom båda\r\nmotionerna anser bl.a. att de särskilda skäl som krävs enligt 5 kap. 7 §\r\n11 PBL för att meddela bestämmelser om högsta tillåtna värden för buller\r\nskall preciseras för att myndigheterna skall göra enhetliga bedömningar\r\noch att miljöbalkens regler måste förändras så att möjliga förutsättningar\r\nför förtätningar i storstadsmiljöer inte förhindras av orimliga\r\nkrav.\r\nMotion 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 22 innehåller förslag om ökad\r\nflexibilitet vad gäller regelverket för buller och luftkvalitet vid\r\nnyproduktion. Motionärerna anser att även om man vid all planering eftersträvar\r\nlåga bullernivåer och god luftkvalitet kan man rimligtvis inte i varje\r\nsituation ställa samma krav i storstad som på landsbygden. De anför\r\nvidare att bostadsbyggandet i de centrala delarna av de större städerna\r\ninte får blockeras.\r\nÄven motion 2004/05:Bo203 (m) innehåller förslag om ändring av lagstiftningen\r\nangående buller för att underlätta byggande av bostäder i storstäder.\r\nMotion\r\n2004/05:Bo308 (fp) yrkande 9 innehåller förslag om att skyddsvärda tysta\r\nområden, som pekats ut i kommunala planer, skall beaktas även vid\r\nkollision med riksintressen i samband med infrastrukturutbyggnad.\r\nI den moderata motionen 2004/05:Bo215 finns ett förslag som tar sikte\r\npå t.ex. den situationen att den som avser uppföra bostäder får reaktioner\r\nfrån exempelvis väghållare som är oroliga för att bli tvungna att efter\r\nprövningar efter planprocessen vidta bullerdämpande åtgärder. För att\r\nlösa detta vill motionären införa möjligheter till s.k. bullerservitut.\r\nGenom ett s.k. bullerservitut kan den tjänande fastigheten åläggas att\r\ntåla visst buller från verksamheten på den härskande fastigheten, varvid\r\nett mer ändamålsenligt sätt att nyttja mark skulle uppstå.\r\nSlutligen innehåller motion 2004/05:Bo251 (mp) förslag som syftar till\r\natt öka inslaget av tysta miljöer. Motionärerna föreslår dels att det\r\ntillsätts en utredning som klarlägger behovet av miljöer som är bullerfria\r\n(yrkande 1), dels att det skall byggas ett tystare samhälle (yrkande 2).\r\nVidare föreslår de att gränsvärden för bakgrundsbuller på arbetsplatser\r\noch i samhället skall tas fram (yrkande 3). Slutligen vill de ha sänkta\r\ngränsvärden för buller i urbana utomhusmiljöer (yrkande 6).\r\nNågot om den rättsliga regleringen och pågående utredningar m.m.\r\nRiksdagen beslutade 1997 om etappmål för buller (prop. 1996/97:53, bet.\r\n1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174). Etappmålen utgick från följande\r\nriktvärden för trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad\r\nav bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av\r\ntrafikinfrastruktur:\r\n- 30 dBA ekvivalentnivå (medelljudsnivå) inomhus,\r\n- 45 dBA maximalnivå (högsta ljudnivån) inomhus nattetid,\r\n- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad,\r\n- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostaden.\r\nI detaljplan får meddelas bestämmelser om skyddsanordningar för att\r\nmotverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl,\r\nhögsta tillåtna värden för störningar genom bl.a. luftförorening och\r\nbuller. Detta framgår av 5 kap. 7 § första stycket 11 PBL. Vid bestämmelsens\r\ntillkomst angavs, med syftning på bullerkrav (se prop. 1985/86:1), att\r\ndet inte bör komma i fråga att genom detaljplan meddela längre gående\r\nkrav än de riktlinjer som riksdagen då godkänt (se prop. 1980/81:100\r\nbil. 9, TU23, rskr. 257 och prop. 1981/82:98, TU28, rskr. 339). De då\r\nantagna riktlinjerna har ersatts av de riktvärden som redovisats ovan.\r\n\r\nRegeringen uppdrog den 18 december 2003 åt Boverket att utarbeta ett\r\nfördjupat underlag för tillämpningen av de riktvärden för buller från\r\nväg- och järnvägstrafik som redovisats ovan. Boverket slutförde i\r\nnovember 2004 uppdraget genom att till regeringen överlämna rapporten\r\nTillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande\r\nav bostäder.\r\nFörordningen (2004:675) om omgivningsbuller innehåller miljökvalitetsnorm\r\nför buller. I 1 § förordningen anges: \"Genom kartläggning av omgivningsbuller\r\nsamt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram skall det eftersträvas\r\natt omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa\r\n(miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 miljöbalken).\"\r\nFör\r\nutomhusluften har frågan reglerats i förordningen (2001:527) om\r\nmiljökvalitetsnormer för utomhusluft. Normerna gäller partiklar (PM 10),\r\nkvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly m.m.\r\nMiljökvalitetsnormerna för luften avser dels föroreningsnivåer som inte får\r\növerskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning,\r\ndels föroreningsnivåer som inte bör överskridas.\r\nI 5 kap. miljöbalken (MB) finns bestämmelser om åtgärdsprogram. Ett\r\nsådant program skall tas fram så snart det visar sig att en miljökvalitetsnorm\r\ninte uppfylls och innehålla de åtgärder som behöver vidtas för att normen\r\nskall kunna uppfyllas. Åtgärdsprogrammen skall fastställas av regeringen\r\neller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Programmen\r\nriktar sig till myndigheter och kommuner, och dessa är skyldiga att\r\ninom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett sådant.\r\nNågra nya befogenheter följer inte av ett åtgärdsprogram utan åtgärderna\r\nskall genomföras med de verktyg som myndigheter och kommuner har till\r\nsitt förfogande. För Stockholm och Göteborg har regeringen fattat beslut\r\nom åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar respektive för kvävedioxid.\r\n\r\nI 2 kap. 1 § andra stycket PBL har särskilt erinrats om att enligt 5\r\nkap. 3 § MB miljökvalitetsnormer skall iakttas vid planering och\r\nplanläggning. I direktiven till Utredningen om åtgärdsprogram (M 2004:05)\r\nangav regeringen bl.a. följande. \"I plan- och bygglagen (1987:10) finns\r\nbestämmelser som anger att miljökvalitetsnormer skall beaktas bl.a. vid\r\nplanläggning. Det s.k. kommunala planmonopolet har dock en stark ställning,\r\nvarför t.ex. ett åtgärdsprogram inte anses direkt kunna påverka innehållet\r\ni en beslutad kommunal plan (jfr prop. 2003/04:2 s. 34). Någon närmare\r\nbeskrivning av hur åtgärdsprogrammen förhåller sig till kommunal planering\r\noch planläggning föreligger emellertid inte. Den kommunala planeringen\r\noch planläggningen har stor betydelse för den totala miljösituationen.\r\nUtredaren skall därför klarlägga förhållandet mellan åtgärdsprogram\r\noch kommunala översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser och\r\növerväga om en starkare koppling mellan dessa instrument kan medföra\r\nsådana effektivitetsvinster att det motiverar förändringar av det\r\nnuvarande regelverket. Utredaren skall belysa hur eventuella förändringar\r\ni regelverket påverkar kommunernas planeringsförutsättningar och\r\nmöjligheter att utnyttja den frihet som ligger i planmonopolet.\"\r\nMiljöbalkskommittén redovisar i sitt betänkande Alternativ för miljöbalkens\r\nprövningsorganisation (SOU 2004:38) att man avser att fortsätta det\r\nutredningsarbete som påbörjats beträffande regelsystemet för\r\nmiljökvalitetsnormer. I ett tidigare delbetänkande (SOU 2002:107) har man lämnat\r\nvissa principförslag om förhållandet mellan prövningen av enskilda\r\nverksamheter och miljökvalitetsnormer. Man avser att arbeta vidare med\r\ndenna fråga och även undersöka om det finns anledning till ytterligare\r\nförändringar i miljöbalken för att underlätta arbetet med miljökvalitetsnormer.\r\nRemissvaren på betänkandet SOU 2004:38 bereds inom Regeringskansliet\r\noch kan enligt därifrån inhämtade uppgifter mynna ut i tilläggsdirektiv\r\ntill Miljöbalkskommittén eller i särskilda utredningsdirektiv (som i så\r\nfall beslutas i samband med att PBL-kommitténs slutbetänkande bereds).\r\n\r\nÄven PBL-kommittén har behandlat frågor om miljökvalitetsnormer. Kommittén\r\nhar bl.a. anfört att det är angeläget med närmare utredning om framför\r\nallt hur miljökvalitetsnormer skall kunna genomföras i praktiken och\r\nvilken betydelse som normerna därvid skall ha vid beslutsfattande enligt\r\nbåde MB och PBL.\r\nUtskottet har erfarit att regeringen till PBL-kommittén har överlämnat\r\ntvå skrivelser från Länsstyrelsen i Stockholms län till regeringen som\r\nrör bullerservitut.\r\nMiljöbalken behandlar riksintressen i framför allt 3 och 4 kap.\r\nRiksintressen enligt 4 kap. är lokaliserade och avgränsade av riksdagen.\r\nMotsvarande intressen enligt 3 kap. måste däremot helt och hållet\r\nlokaliseras och avgränsas med tillämpning av de principer som gäller enligt\r\nPBL i fråga om samspelet och rollfördelningen mellan staten och kommunerna.\r\nI första hand skall sådana frågor lösas inom ramen för översiktsplaner.\r\nRiksintressen enligt såväl 3 som 4 kap. MB skall anges särskilt i\r\növersiktsplanen (4 kap. 1 § PBL). Det ankommer på vissa myndigheter att\r\nefter samråd med Boverket inom sitt område lämna uppgifter till\r\nlänsstyrelserna om områden som de bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap.\r\nMB. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall\r\nbestämmelserna i 3 och 4 kap. MB tillämpas. Länsstyrelserna har möjligheter\r\natt upphäva detaljplaner som inte tar till vara riksintressen (se 12\r\nkap. 1 § PBL). Utskottet har vid ett flertal tillfällen tagit ställning\r\ntill förslag som syftat till att inskränka länsstyrelsens möjlighet att\r\nupphäva kommunala planer (senast i bet. 2003/04:BoU7). Utskottet har\r\nfunnit att det, för att möjliggöra att de intressen som räknas upp i 12\r\nkap. 1 § (riksintressen, bristande kommunal samordning, överensstämmelse\r\nmed miljökvalitetsnormer, hälso- och olycksfallsskydd m.m.) tillgodoses\r\näven i de fall då respektive kommun åsidosätter dem, är nödvändigt att\r\ndet finns en möjlighet att upphäva av kommuner antagna detaljplaner\r\neller områdesbestämmelser. Utskottet har funnit att det saknas tillräckliga\r\nskäl för att ställa sig bakom förslag som syftar till att inskränka\r\neller utöka denna möjlighet.\r\nDet är endast vissa delar av miljöbalkens regler som skall iakttas i\r\närenden enligt PBL. Som ovan redovisats har i 2 kap. 1 § andra stycket\r\nPBL särskilt erinrats om att enligt 5 kap. 3 § MB miljökvalitetsnormer\r\nskall iakttas vid planering och planläggning. Vidare skall, som också\r\nredovisats ovan, vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked\r\nbestämmelserna i 3 och 4 kap. MB tillämpas. Det kan även nämnas att det\r\nfinns bestämmelser om att miljöbalkens regler om miljökonsekvensbeskrivningars\r\ninnehåll skall tillämpas (se 4 kap. 2 a § och 5 kap. 18 § PBL).\r\nDe regler som åsyftas i motionerna 2004/05:Bo307 (fp) och N409 (fp) är\r\ndock de som tillsynsmyndigheter (miljö- och hälsoskyddsmyndigheter m.m.\r\n) tillämpar på pågående verksamheter. (Reglerna blir också tillämpliga\r\nnär tillstånd söks enligt miljöbalken.) Bland dessa regler märks t.ex.\r\nde i 2 kap. MB intagna allmänna hänsynsreglerna. Av störst intresse i\r\nnu aktuellt sammanhang är 2 kap. 3 § MB där det anges försiktighetsmått\r\nm.m. som alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller\r\nvidta en åtgärd skall iaktta för att motverka skador eller olägenheter\r\nför människors hälsa och miljö. Denna bestämmelse kallas ofta för\r\nförsiktighetsprincipen. Hänsynsreglerna är rättsligt bindande och får\r\nbetydelse bl.a. genom att det vid tillståndsprövning enligt MB kan\r\nmeddelas villkor som bygger på dessa regler. De kan också läggas till\r\ngrund för förelägganden och förbud enligt MB (tillsynsverksamhet).\r\nVerksamheter m.m. som inte är tillståndspliktiga enligt MB underkastas\r\nnormalt sett inte en prövning mot MB:s allmänna hänsynsregler. Bestämmelserna\r\ni 2 kap. MB är inte tillämpliga vid planläggning eller bygglovsprövning\r\nenligt PBL. Detta kan dock bli fallet vid tillsynsverksamhet.\r\nEn tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden eller förbud som behövs\r\ni ett enskilt fall för att MB skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder\r\nän vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas (26 kap. 9\r\n§ MB). Liksom många andra verksamheter som inte heller tillståndsprövas\r\nenligt MB (se bet. 2003/04:BoU7) kan t.ex. frågor om bostäders\r\nbullersituation som har godtagits i plan- och bygglovssammanhang i efterhand\r\nkomma att prövas mot MB. Detta har belysts under utfrågningen.\r\nHär kan också nämnas att den som bedriver eller avser att bedriva\r\nmiljöfarlig verksamhet får ansöka om tillstånd till verksamheten enligt\r\nMB även om det inte krävs tillstånd (9 kap. 6 § tredje stycket MB).\r\nHärigenom kan verksamheten också vid tillståndsprövning bli underkastad\r\nprövning enligt 2 kap. MB. Om det har gjorts en sådan prövning blir\r\nmöjligheterna att efteråt ställa högre krav starkt begränsade.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionsförslagen motsvarar, med undantag för m-motion 2004/05:Bo215 och\r\nfp-motion 2004/05:Bo308, i huvudsak yrkanden som utskottet avstyrkte\r\nunder förra riksmötet (se bet. 2003/04:BoU7) och i flertalet fall även\r\nhar avstyrkt under tidigare riksmöten. I motionerna 2004/05:N409 (fp)\r\noch 2004/05:Bo307 (fp) lyfter man i år på ett tydligare sätt fram\r\nkopplingarna till miljöbalkens regler.\r\nLiksom vid föregående års behandling av motionsförslag angående buller\r\nm.m. finner utskottet att de utgångspunkter som flera av motionärerna\r\nlyfter fram torde delas av så gott som alla. Exempelvis får det närmast\r\nanses vara en självklarhet att det är eftersträvansvärt med bullerfria\r\nområden och ett tystare samhälle. Bostadsutskottet ställer sig således\r\näven i år bakom dessa utgångspunkter. Av utskottets bakgrundsredovisning\r\nhar det framgått att det pågår ett omfattande utrednings- och\r\nberedningsarbete på området. Detta arbete kan i allt väsentligt sägas ha den\r\ninriktning som många av motionärerna eftersträvar. Arbetet utgör bl.a.\r\nen del av harmoniseringen inom EU.\r\nVidare finns det skäl att liksom förra året peka på att det till stor\r\ndel är en kommunal fråga att ta ställning till behovet av t.ex. tysta\r\nmiljöer och att avgöra vilka insatser (t.ex. olika planbeslut) som kan\r\nerfordras för att säkerställa detta. Samtidigt tvingas utskottet konstatera\r\natt de beslut som fattas på den kommunala nivån under det s.k. planskedet\r\ninte alltid ger ett slutgiltigt besked till alla verksamhetsutövare (t.\r\nex. väghållare) eftersom en tillsynsmyndighet i ett senare skede och\r\nibland med delvis andra normer än de som tillämpats i plansammanhanget\r\nkan komma att ingripa med krav på t.ex. bullerdämpande åtgärder. Frågan\r\nuppmärksammades vid utfrågningen den 7 april. Denna problemställning,\r\nliksom flera andra (t.ex. hur riktvärdena skall hanteras i plansammanhang)\r\nsom motionärerna uppmärksammar, förtjänar enligt utskottets mening\r\nsärskild uppmärksamhet. I grund och botten handlar det i många fall om\r\nvilka bestämmelser i miljöbalken som skall tillämpas redan vid planläggning\r\neller vid bygglovsprövning. I särskilt fokus kommer miljöbalkens i 2\r\nkap. 3 § intagna försiktighetsprincip.\r\nDet är emellertid inte möjligt att i detta sammanhang överblicka\r\nkonsekvenserna av de förändringar som motionärerna eftersträvar och att nu\r\ni sak ta ställning till förslagen. Det är därför glädjande att kunna\r\nkonstatera att samtliga de frågor som tas upp i motionerna är föremål\r\nför beredning i någon form. Det pågående utredningsarbetet m.m. bör\r\nenligt utskottets mening avvaktas. Bostadsutskottet saknar mot den\r\ntecknade bakgrunden tillräckliga skäl för att nu gå motionärerna till\r\nmötes och avstyrker samtliga motionsförslag angående buller.\r\nMaster för mobiltelefoni m.m.\r\nAnsvaret för uttjänta mobiltelefonimaster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om ansvaret för uttjänta\r\nmobiltelefonimaster.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:Bo234 (s) uppmärksammas ansvaret för master som är\r\nuttjänta eller inte längre används. Motionärerna anser bl.a. att det\r\ninte kan vara meningen att uttjänta master måste tas om hand av samhället\r\neller av enskild markägare. Samma fråga uppmärksammas i motion 2004/05:Bo270\r\n(s). Förslaget syftar till att markägare som genom ledningsrättslagen\r\ntvingats att låta någon sätta upp masterna skall garanteras att\r\nmastinnehavarna tar ekonomiskt ansvar när en anläggning inte längre används\r\noch skall nedmonteras. Motionären knyter an till reglerna om producentansvar\r\noch vill att Post- och telestyrelsen (PTS) och Naturvårdsverket skall\r\nsamråda och genom riktlinjer garantera att gällande lagstiftning följs\r\nnär utbyggnaden av 3G-nätet fortgår.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte behandlat denna fråga tidigare. Däremot har liknande\r\nfrågeställningar angående vindkraftverk behandlats av utskottet. Utskottet\r\nhar då bl.a. pekat på att när det gäller tillstånd enligt MB (t.ex. för\r\nuppförande av vissa vindkraftverk) finns det möjligheter att villkora\r\ntillstånd (se 16 kap. 3 § och 17 kap. 7 § MB) med att det t.ex. ställs\r\nsäkerhet för kostnaderna för återställningsåtgärder.\r\nLiknande frågor har också varit uppe vid behandlingen av proposition\r\n2004/05:35 Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader.\r\nRegeringen konstaterade i sammanfattningen till propositionen att kommunerna\r\nhar ett ansvar för de räddningsinsatser som kan behöva vidtas på herrelösa\r\nfastigheter, dvs. fastigheter som ägs av upplösta juridiska personer.\r\nOm de olägenheter som fastigheterna för med sig inte är av sådan art\r\natt någon räddningsinsats är påkallad, finns dock oftast inte någon\r\nskyldighet för staten eller kommunerna att agera, men kommunerna kan\r\nvälja att åtgärda problemen. Ett problem som man avsåg att lösa genom\r\npropositionens förslag var att man inte har kunnat expropriera fastigheter\r\nsom ägs av upplösta bolag eftersom man inte haft någon företrädare för\r\nbolagen. Genom förslaget infördes möjligheter att utse gode män för\r\ndessa bolag.\r\nUtskottet kan konstatera att innehavarna av master är skyldiga att följa\r\nallmänna regler och bl.a. se till att det inte uppkommer olycksrisker.\r\nEn typsituation då det likväl skulle kunna uppstå problem torde vara\r\natt ledningsrättshavaren är på obestånd och därför inte kan betala en\r\nnedmontering samt att nedmonteringen blir dyrare än mastens metallvärde.\r\nÄven om det kan hävdas att det torde vara ovanligt att det skulle\r\nuppkomma situationer då svårigheter skulle inställa sig så kan det finnas\r\nskäl att försöka undvika dem. Mot bakgrund av kommunernas skyldigheter\r\noch även längre gående möjligheter att ingripa för att avvärja olyckor\r\nm.m. finns det dock enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för\r\natt nu kräva lagstiftningsåtgärder.\r\nMed anledning av att det i motion 2004/05:Bo270 (s) har förespråkats\r\natt knyta ansvaret för uttjänta master till reglerna om producentansvar\r\nvill utskottet peka på att producentansvaret enligt 15 kap. 6 § MB bl.\r\na. innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer\r\nfår meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att se till att\r\navfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller\r\nbortskaffas på ett sätt som kan krävas för en hälso- och miljömässigt\r\ngodtagbar avfallshantering. Sådana föreskrifter får meddelas i fråga om\r\navfallet av de varor eller förpackningar som producenterna tillverkar,\r\nför in till Sverige eller säljer och avfallet från sådan verksamhet\r\nsom de bedriver. I den av regeringen meddelade förordningen (2000:208)\r\nom producentansvar för elektriska och elektroniska produkter anges i\r\navsnittet telekomutrustning exempel på produkter som omfattas av ansvaret.\r\nExemplen är telefonapparater, telefaxapparater, telefonsvarare och\r\napparater för nummeridentifikation, telefonväxlar samt apparater för\r\natt med ljud eller ljus förstärka ringsignaler.\r\nEnligt utskottets mening förefaller det inte lämpligt att inlemma master\r\no.d. i detta system för producentansvar.\r\nUtskottet avstyrker motionerna.\r\nLokalisering av mobiltelefonimaster m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om lokalisering av mobiltelefonimaster\r\nm.m. Jämför reservationerna 3 (c) och 4 (mp).\r\nMotionerna\r\nFörslag som avser lokaliseringen av mobiltelefonimaster m.m. har förts\r\nfram i följande motioner.\r\nI motion Bo207 (mp) föreslås att försiktighetsprincipen skall tillämpas\r\nvid planering för elektriska installationer m.m. som avger elektromagnetisk\r\nstrålning.\r\nFörslag om inrättande av strålningsfria zoner förs fram i motion Bo211\r\n(s).\r\nEnligt motion Bo218 (kd) skall\r\nkrav ställas på mobiloperatörerna att i varje kommun omgående presentera\r\nen mastplan över hela sin utbyggnad i kommunen (yrkande 1),\r\nregeringen samordna alla mastplaner och göra dem tillgängliga för\r\nallmänheten (yrkande 2),\r\nkrav ställas på kommunerna att bättre informera medborgarna om mastplanerna\r\noch att informationen skall gälla mastlokaliseringar, masthöjder,\r\nstrålningsförändring i närområdet och gränsvärden (yrkande 3),\r\nkrav ställas på operatörerna att redovisa strålningsvärden vid basstationerna\r\nsom registrerats vid mätning utförd av en oberoende mätningsman (yrkande\r\n4) samt\r\nytterligare krav ställas på lokaliseringen av 3G-mobilmaster som ökad\r\nsamlokalisering och inrättande av strålningsfria områden m.m. (yrkande\r\n5).\r\nI motion Bo250 (mp) förs fram krav på\r\nbygglov för all uppsättning av basstationer för mobiltelefoni (yrkande\r\n1),\r\ntillämpning av försiktighetsprincipen vid uppsättning av master för\r\nmobiltelefoni (yrkande 4),\r\nsäkerhetsavstånd till master för mobiltelefoni (yrkande 5),\r\nsäkerhetsavstånd till basstationerna i UMTS-systemet (yrkande 6),\r\natt uppsättning av basstationer skall tillståndsprövas enligt miljöbalkens\r\nbestämmelser (yrkande 7),\r\natt omkringboende skall upplysas om varje uppsättning av basstationer\r\n(yrkande 8) samt\r\nett moratorium för uppsättning av basstationer i 3G-nätet (yrkande 9).\r\n\r\nEnligt motion Bo256 (c) skall ledningsrätt ej kunna ges för mobiltelefoni.\r\n\r\nI motion Bo278 (c) föreslås att\r\ndet skall finnas möjlighet att införa lågstrålande zoner i kommunen\r\n(yrkande 1) samt\r\nförsiktighetsprincipen måste gälla vid utbyggnad av 3G-masterna (yrkande\r\n3).\r\nI motion Bo300 (kd) krävs ett långsiktigt skydd av områden från större\r\nmängder elektromagnetisk strålning.\r\nEnligt motion Bo321 (s) bör det ställas krav på en offentlig informationsplikt\r\ninnan master eller sändare sätts upp.\r\nEn kommun bör enligt motion Bo323 (s) ges möjlighet att inrätta elfria\r\nzoner.\r\nI motion So506 (c) yrkande 5 förordas att försiktighetsprincipen skall\r\ntillämpas vid lokalisering av alla installationer samt strålningsfria\r\nzoner i alla kommuner.\r\nEnligt motion MJ372 (mp) yrkande 5 skall försiktighetsprincipen gälla\r\nvid rekommendationer för bosättning eller vistelse i närheten av elektriska\r\noch magnetiska fält.\r\nI motion MJ509 (mp) föreslås att\r\nriktlinjer skall utfärdas för inrättande av lågstrålande zoner för boende\r\n(yrkande 1),\r\nen handlingsplan skall upprättas för skydd och boende i offentliga\r\nmiljöer eller i masttäta områden (yrkande 2),\r\nbygglovsplikt skall gälla för basstationer för mobiltelefoni (yrkande\r\n4) samt\r\nförsiktighetsprincipen skall vara tillämplig vid prövning enligt PBL\r\n(yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGemensamt för de nu behandlade motionerna är att de förslag som där\r\nförs fram gavs en mycket ingående behandling under föregående riksmöte\r\n(bet. 2003/04:BoU7 s. 5-17 samt BoU13). Som grund för sitt ställningstagande\r\ntill motionsförslag om lokalisering av master för mobiltelefoni m.m.\r\nlämnade utskottet i sitt betänkande 2003/04:BoU7 en utförlig redovisning\r\nav gällande lagstiftning samt forskning och utredningsinsatser på området.\r\nI betänkandet redovisades bl.a. det nationella miljökvalitetsmålet\r\nSäker strålmiljö, tillämpningen av miljöbalkens s.k. försiktighetsprincip\r\nsamt den lagliga regleringen av hithörande frågor i plan- och bygglagen,\r\nledningsrättslagen samt lagen om elektronisk kommunikation. Även\r\nforskningen på området redovisades ingående tillsammans med olika\r\nutredningsinsatser.\r\nDen bakgrundbeskrivning som utskottet lämnade i förra årets betänkande\r\när fortfarande aktuell. Det innebär bl.a. att den lagliga regleringen\r\npå området liksom övriga redovisade förhållanden inte i något väsentligt\r\navseende har förändrats. När det gäller frågor om samutnyttjande och\r\nsamlokalisering av master och sändare bör dock noteras att denna fråga\r\nnumera omfattas av Samlokaliseringsutredningens (dir. 2005:16) uppdrag.\r\nEnligt utredningsdirektiven skall en särskild utredare undersöka behovet\r\nav ändrade regler för samutnyttjande av master m.m. som ingår i allmänna\r\nkommunikationsnät för elektronisk kommunikation (i direktiven kallat\r\nsamlokalisering). Arbetet skall bedrivas mot bakgrund av den tekniska,\r\nmiljömässiga och marknadsmässiga utvecklingen inom området samt med\r\nbeaktande av de författningar som är tillämpliga, bl.a. lagen om\r\nelektronisk kommunikation, plan- och bygglagen och ledningsrättslagen.\r\nUtredaren skall redovisa dels hur samlokalisering i master kommer till\r\nstånd i dag på den svenska marknaden respektive hur samlokalisering\r\nfungerar i andra länder, dels hur ändamålsenliga reglerna och deras\r\ntillämpning är utifrån miljöhänsyn och målet om en väl fungerande\r\nkonkurrens.\r\nMot den nu i korthet beskrivna bakgrunden har inte utskottet funnit\r\nanledning att ånyo i sak pröva motionsförslagen. Förslagen bör därför\r\ninte nu föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\nÖvriga planfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om övriga planfrågor.\r\nMotionerna\r\nFörslag som i olika avseenden berör planprocessen eller reglerna och\r\nförutsättningarna för planering förs fram i följande motioner.\r\nI motion Bo201 (m) föreslås att tanken på ett moratorium för\r\nstormarknadsetableringar skall avvisas.\r\nEnligt motion Bo212 (kd) måste åtgärder vidtas för att underlätta\r\nhandelsetableringar genom att beakta konkurrens vid planering m.m.\r\nI motion Bo226 (s) ställs krav på åtgärder för att motverka permanentboende\r\ni koloniträdgårdar.\r\nI motion Bo229 (v) föreslås att det skall\r\nställas krav på en ansvarig tjänsteman som tillvaratar barnens intresse\r\ni planarbetet m.m. (yrkande 3),\r\nupprättas nationella riktlinjer för barns deltagande vid planering\r\n(yrkande 4) samt\r\nställas krav på boendeplaneringsprogram (yrkande 5).\r\nEnligt motion Bo230 (v) bör det ställas krav på\r\nen konkretisering av jämställdhetsaspekterna i PBL (yrkande 1),\r\ninförande av ett jämställdhetsperspektiv i EU:s olika dokument om fysisk\r\nplanering (yrkande 2),\r\njämställdhetskonsekvensbeskrivningar i samband med arbetet med\r\növersiktsplaner och detaljplaner (yrkande 3),\r\nen könsuppdelad statistik som underlag i samband med framtagande av\r\növersiktsplaner och detaljplaner (yrkande 4),\r\nanalyser av konsekvenserna för jämställdheten av olika myndighetsbeslut\r\n(yrkande 5) samt\r\npilotprojekt rörande jämställdhet och fysisk planering (yrkande 6).\r\nI motion Bo235 (c) yrkande 18 förordas en förkortad och förenklad\r\nplanprocess.\r\nI motion Bo236 (s) krävs det\r\nåtgärder för en levande skärgård (yrkande 1) samt\r\ntilläggsdirektiv till PBL-kommittén att utreda möjligheten att i detaljplan\r\ninföra boplikt (yrkande 2).\r\nHandläggningstiderna vid överklagande av kommunala planärenden måste\r\nenligt motion Bo237 (s) förkortas.\r\nI motion Bo239 (mp) föreslås en reformering av gatukostnadsreglerna.\r\nEnligt motion Bo252 (c) krävs det samråd med idrottsrörelsen vid planering.\r\n\r\nI motion Bo264 (c) ställs krav på att kommunen skall ha en handelspolicy.\r\n\r\nEnligt motion Bo267 (s) måste det införas en planering som är utformad\r\ni syfte att möta klimatförändringar.\r\nI motion Bo283 (s) ställs det krav på åtgärder för att öka tillgången\r\npå koloniträdgårdar m.m.\r\nEnligt motion Bo291 (c) bör det ställas krav på fritids- och aktivitetsytor\r\ni bostadsområden m.m.\r\nI motion Bo296 (kd) förordas\r\nförändringar i instansordning m.m. vid överprövningen för att få till\r\nstånd en snabbare process (yrkande 1) samt\r\nen digitalisering av planprocessen m.m. (yrkande 2).\r\nEnligt motion Bo301 (m) yrkande 11 måste plan- och byggprocessen förenklas.\r\n\r\nI motion Bo302 (m) föreslås\r\nåtgärder för en ökad flexibilitet vid kommunal planering (yrkande 11),\r\n\r\nfärre instanser för överklagande av detaljplan och bygglov (yrkande 12),\r\n\r\natt handelsändamålet i detaljplan skall avskaffas (yrkande 15) samt\r\natt möjligheten att upphäva en detaljplan skall inskränkas till att\r\nendast omfatta fall då planen strider mot uttalade riksintressen (yrkande\r\n16).\r\nI motion Bo303 (kd) yrkande 2 förordas att en brottsförebyggande policy\r\nskall redovisas i kommunernas översiktsplaner.\r\nEnligt motion Bo305 (kd) bör det införas möjlighet att\r\nreglera helårs- respektive fritidsboende i plan- och bygglagen (yrkande\r\n2) samt\r\ninföra boplikt (yrkande 3).\r\nI motion Bo307 (fp) föreslås åtgärder för att\r\nåstadkomma en regelförenkling av planprocesser m.m. (yrkande 4),\r\navskaffa kommunernas rätt att stoppa lågprisbutiker med bestämmelser i\r\nPBL (yrkande 5) samt\r\nstimulera samplanering av infrastruktur och bostäder (yrkande 6).\r\nI motion Bo308 (fp) föreslås att det vid planering skall\r\nfinnas ytor för rekreation och naturupplevelser (yrkande 5),\r\nfinnas säker tätortsnära natur (yrkande 6),\r\nfinnas möjligheter till exempelvis fritidsodling m.m. i tätortsnära\r\nnatur (yrkande 7) samt\r\nvidtas åtgärder för att ge förbättrade möjligheter till planering för\r\ntrygga stadsmiljöer (yrkande 8).\r\nI motion Bo310 (fp) förordas\r\nen samhällsplanering för ökad valfrihet (yrkande 27),\r\nstärkt ställning för konkurrensintresset i plan- och bygglagen (yrkande\r\n30) samt\r\netableringsrätt för dagligvaruhandel (yrkande 31).\r\nArbetstagarrepresentanters inflytande vid bygg- och planprocessen bör\r\nenligt motion Bo311 (s) öka.\r\nI motion Bo315 (s) yrkande 3 förordas en effektivisering av planprocessen.\r\n\r\nI motion Bo318 (s) förordas ett tillkännagivande om betydelsen av odling\r\ni anslutning till bostadsområden.\r\nEnligt motion Ju483 (kd) yrkande 5 måste det utfärdas riktlinjer för\r\nbebyggelseinriktade brottsförebyggande insatser.\r\nI motion Kr238 (kd) yrkande 2 förordas bestämmelser om vikten av att\r\navsätta mark för samlingslokaler och kyrkor vid planläggning.\r\nI motion Kr355 (kd) yrkande 2 ställs krav på ytor för spontanidrott i\r\nbostadsområden.\r\nEnligt motion L291 (m) yrkande 4 bör handelsändamålet i plan- och\r\nbygglagen avskaffas.\r\nI motion MJ332 (fp) föreslås att\r\nkonkurrensintresset skall ges en stärkt ställning i plan- och bygglagen\r\n(yrkande 5) samt\r\nfri etableringsrätt skall införas för dagligvaruhandel (yrkande 6).\r\nEnligt motion MJ507 (c) yrkande 21 måste behovet av grönområden i\r\nstadsmiljöer lyftas fram.\r\nEnligt motion N305 (m) yrkande 7 erfordras det en reformering av PBL\r\nför att ge en snabbare planprocess m.m.\r\nI motion N409 (fp) förordas\r\nforskning om trygghet i stadsmiljö med hjälp av förbättrad planering m.\r\nm. (yrkande 26) samt\r\nen försöksverksamhet i Stockholmsregionen med skärpt beaktande av\r\nkonkurrensintresset i den kommunala planprocessen (yrkande 27).\r\nI motion N411 (kd) yrkande 2 förordas bättre möjligheter att överklaga\r\nen kommuns nej till ny handel.\r\nEnligt motion Sf365 (kd) yrkande 29 måste brottsförebyggande åtgärder\r\nuppmärksammas i stadsplaneringen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSedan 2002 arbetar den parlamentariskt sammansatta PBL-kommittén med\r\natt se över plan- och bygglagstiftningen i syfte att lämna förslag till\r\nde lagändringar som visar sig behövas. Enligt de brett upplagda direktiven\r\n(dir. M 2002:05) skall kommitténs förslag tillgodose kraven på främjande\r\nav en långsiktigt hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen av\r\nhållbar utveckling manifesteras i miljökvalitetsmålen. I uppgiften ingår\r\näven att lämna förslag till en samordning mellan bestämmelserna i plan-\r\noch bygglagen (1987:10, PBL) och miljöbalken m.fl. lagar. Kommittén\r\nskall också behandla frågor om\r\nregional samverkan,\r\növersiktlig planering,\r\ndetaljplaner m.m.,\r\nkvalitet och hållbarhet i byggande och förvaltning,\r\nkopplingen mellan PBL och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på\r\nbyggnadsverk, m.m. (BVL),\r\nbeslutsprocessen inklusive instansordningen samt\r\nsanktioner.\r\nVid sidan av de övergripande målen om hållbar utveckling skall kommittén\r\nsärskilt beakta behovet av att förbättra förutsättningarna för ett ökat\r\nbostadsbyggande. Kommittén skall i detta syfte prioritera utformandet\r\nav förslag till en ny samlad instansordning för överklaganden enligt\r\nPBL. En analys skall vidare göras av hur konkurrensaspekter skall kunna\r\nvägas in i bedömningar enligt PBL.\r\nÖversynen skall inbegripa uppgiften att sammanställa och strukturera\r\noch vid behov komplettera de förslag om ändringar i plan- och bygglagen\r\nsom tidigare har framförts och där något slutligt ställningstagande\r\nännu inte har skett. Det står därutöver kommittén fritt att ta upp alla\r\ndelar av plan- och bygglagstiftningen.\r\nKommittén har hittills avgivit betänkandena\r\nSOU 2003:70 Miljöbedömningar avseende vissa planer och program,\r\nSOU 2004:40 Kortare instanskedja och ökad samordning - Alternativ för\r\nplan- och bygglagens prövningsorganisation.\r\nDet förstnämnda betänkandet har efter remissbehandling och beredning i\r\nRegeringskansliet utgjort en del av underlaget för förslagen i proposition\r\n2003/04:116 Miljöbedömningar av planer och program, som antogs (bet.\r\n2003/04:MJU21) av riksdagen våren 2004. Det sistnämnda betänkandet\r\nbehandlar principerna för en framtida prövningsorganisation och tar\r\nsamtidigt upp möjligheterna till en ökad samordning mellan PBL och\r\nmiljöbalken. Remissförfarandet är avslutat och remissvaren omhändertas\r\ninom ramen för PBL-kommitténs pågående arbete.\r\nKommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den 30 juni 2005.\r\nHuvuddelen av de förslag som nu förs fram i motionerna har sin motsvarighet\r\ni motionsförslag som utskottet behandlade under föregående riksmöte i\r\nsitt betänkande 2003/04:BoU7 Mobiltelefonimaster och buller i planeringen\r\nm.m. Motionerna har även det gemensamt att de omfattas av eller har en\r\ndirekt knytning till PBL-kommitténs arbete. Vid sin behandling av\r\nmotsvarande förslag våren 2004 konstaterade utskottet att PBL-utredningen\r\nbörjade närma sig slutfasen i sitt arbete och att riksdagen mot den\r\nbakgrunden inte borde utöka utredningens redan omfattande uppdrag\r\nytterligare. Med hänvisning till detta fann utskottet skäl att föreslå\r\natt riksdagen utan närmare, sakligt ställningstagande skulle avslå\r\nmotionsyrkandena.\r\nSom framgår av redovisningen ovan skall PBL-kommittén avge sitt\r\nslutbetänkande senast den 30 juni i år. Det innebär att det inte heller nu\r\nframstår som lämpligt och knappast heller möjligt att utöka utredningens\r\nuppdrag. Utskottet har mot bakgrund härav avstått från att i sak ta\r\nställning till de aktuella motionsförslagen. Med hänvisning härtill bör\r\nmotionsförslagen inte nu föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Boende och buller m.m., punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N409\r\nyrkande 25, 2004/05:Bo203, 2004/05:Bo307 yrkandena 9 och 10, 2004/05:Bo308\r\nyrkande 9 och 2004/05:Bo310 yrkande 22 och avslår motionerna 2004/05:Bo215\r\noch 2004/05:Bo251 yrkandena 1-3 och 6.\r\nStällningstagande\r\nBuller är ett av det moderna samhällets gissel. Alltför många människor\r\nutsätts för bullrande miljöer, det gäller buller från bilar, tåg och\r\nflyg men också från ventilationsanläggningar och arbetsplatser. Inte\r\nminst barn utsätts för mycket buller både i skol- och daghemsmiljöer.\r\nI miljömålet God bebyggd miljö har som delmål för buller fastlagts att\r\nantalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande\r\nde riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall\r\nha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Enligt trafikverkens\r\nrapport 1998 utsattes 2 miljoner svenskar för bullernivåer utomhus på\r\növer 55 dBA. Dessutom är det uppenbart att tillgången på miljöer befriade\r\nfrån ljud orsakade av det moderna samhället blir allt färre. I inomhusmiljön\r\nutgör, förutom trafikbuller från flyg, tåg och bil, buller från ventilation\r\nm.m. ett ökande problem. Tystnad blir en alltmer sällsynt företeelse i\r\nvårt moderna samhälle. Framför allt i våra mer tätbebyggda landsdelar\r\när det svårt att hitta platser där man inte störs av buller från trafik,\r\nindustri och annan mänsklig verksamhet.\r\nVi anser det vara av största vikt att angripa bullerproblemen vid\r\nljudkällan. Regeringen bör därför tydliggöra för Vägverket och Banverket\r\nm.fl. att arbetet med att minska bullerstörningar från vägtrafik, järnväg\r\noch flyg har hög prioritet. Det är inte rimligt att nya väg- och\r\njärnvägsbyggnationer görs på ett sådant sätt att befintlig byggnation inte\r\nuppnår riksdagens fastställda normer. Det är heller inte rimligt att\r\nutbyggnad sker på ett sådant sätt att övrig markanvändning allvarligt\r\nförsvåras. Det senare gäller framför allt i tätorterna. Utvecklingen av\r\ntekniska lösningar för bättre fungerande bulleravskärmning via bullerplank,\r\nnya typer av vägbeläggning etc. bör uppmuntras. Vägverket kan t.ex.\r\nges i uppdrag att vid upphandlingar efterfråga vägbeläggning som minskar\r\nbullernivån.\r\nSamtidigt som buller är ett allvarligt hälsoproblem kan vi inte reglera\r\ndet så långt att bullerreglerna helt blockerar utbyggnad. Det är rimligt\r\natt anta att den som väljer att bosätta sig i tätort inser att detta\r\ninnebär en något högre grad av buller än om man bor på landsbygden. I\r\ntätorten bör fokus framför allt vara på att uppnå en bra inomhusmiljö\r\nvad avser buller. Detta bör prägla lagstiftning och tillämpning på\r\nområdet. En fråga som vi därför anser vara värd att på nytt ta ställning\r\ntill är vilka riktvärden som bör gälla vid husfasader.\r\nDet måste till en ändring i befintlig lagstiftning alternativt en mer\r\nnyanserad och verklighetsanpassad tillämpning av lagarna för att inte\r\nnybyggnation i storstäder helt skall stoppas. En rimlig utgångspunkt\r\nför ett förändrat synsätt är att i de fall en kommun i sina planbeslut\r\npå ett tydligt sätt har angett vilka avvägningar man har gjort så bör\r\nen verksamhetsutövare (t.ex. väghållare) kunna utgå från att kommunens\r\nbedömningar kommer att stå sig även vid en tillsynsmyndighets eventuella\r\nprövning. En annan utgångspunkt bör vara att om kommunen iakttar\r\nåtgärdsprogrammens bestämmelser så skall inte tillsynsmyndigheten kunna\r\nställa längre gående krav. Ytterligare en utgångspunkt är att om de\r\nkommunala besluten innebär att de riktvärden som riksdagen ställt sig\r\nbakom uppfylls så skall det vara uteslutet att ställa strängare krav.\r\nSlutligen anser vi att man som utgångspunkt även bör ha att lokala beslut,\r\ndär kommunala och regionala organ i olika plansammanhang har pekat ut\r\nskyddsvärda tysta områden, beaktas även när de kolliderar med riksintressen\r\nkring t.ex. infrastrukturutbyggnad.\r\nVidare anser vi att det finns skäl för att se över regleringen i 5 kap.\r\n7 § 11 PBL. Den innebär att man i detaljplan kan meddela bestämmelser\r\nom skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,\r\nom det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar\r\ngenom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som\r\nomfattas av 9 kap. miljöbalken. Dessa särskilda skäl måste preciseras\r\nså att myndigheterna får en enhetlig bedömning och så att samsyn råder\r\nkring hur planer för nyproduktion behandlas.\r\nVi vill att regeringen med de av oss skisserade utgångspunkterna m.m.\r\nskall återkomma med de lagförslag m.m. som krävs för att trygga ett\r\nfortsatt bostadsbyggande i storstadsregioner.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:N409 yrkande 25, 2004/05:Bo203, 2004/05:Bo307 yrkandena 9 och\r\n10, 2004/05:Bo308 yrkande 9 och 2004/05:Bo310 yrkande 22 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Bo215 och 2004/05:Bo251 yrkandena 1-3 och 6.\r\n\r\n2.      Boende och buller m.m., punkt 1 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo251\r\nyrkandena 1-3 och 6 samt avslår motionerna 2004/05:N409 yrkande 25,\r\n2004/05:Bo203, 2004/05:Bo215, 2004/05:Bo307 yrkandena 9 och 10,\r\n2004/05:Bo308 yrkande 9 och 2004/05:Bo310 yrkande 22.\r\nStällningstagande\r\nVi har i vår dagliga miljö hela tiden olika ljud omkring oss. Buller\r\nhar blivit ett omfattande miljöproblem. Bakgrundsbuller från ökande\r\ntrafikintensitet tvingar oss att ständigt leva med detta störande ljud,\r\nsom en matta av buller vi inte kan komma ifrån. Ljudnivån ökar hela\r\ntiden och drygt en halv miljon människor anser sig vara mycket störda\r\nav buller från trafiken. Nära stora trafikleder ökar bakgrundsljudet i\r\nintervall. I tätorter märks bullret till slut inte på grund av att man\r\nvänjer sig. Men det finns där hela tiden och framkallar olustkänslor\r\nsom inte kan identifieras.\r\nMed åren har tystnaden blivit allt svårare att fånga och den är i dag,\r\ni högsta grad, utrotningshotad. För att uppnå fullständig tystnad\r\nbehöver man komma långt ut i ödemarken. Inomhus är tystnaden utrotad\r\nsedan länge och på de flesta arbetsplatser, sedan hundra år. Kylskåp\r\nbrummar, fläktsystem surrar, datorernas fläktar låter och blandas med\r\nljud från trafiken utifrån. Buller kan vara farligt. Både kraftigt buller\r\noch monotont malande kan orsaka besvär. Många människor har exempelvis\r\nfått pip i öronen efter en konsert med hög ljudnivå. Även låga ljudnivåer,\r\ns.k. lågfrekvent buller, har stora negativa effekter. Utsätts man under\r\nen tid för lågfrekvent buller, vänjer man sig så småningom och man\r\nglömmer ljudet, men forskning har visat att kroppen ändå påverkas.\r\nForskning visar nu att man kan koppla samman stress och buller. Människor\r\nblir stressade av att bullret ständigt finns runt omkring. Negativa\r\nsamband mellan buller och skolbarns minnesprestation har påvisats.\r\nGenom boendestudier både i Sverige och i andra länder har människors\r\nvärdering av ljudisolering och buller klarlagts. Ljudisolering och\r\nbullerfrihet är det som prioriteras högst eller mycket högt bland\r\nkvalitetsfaktorerna på en god bostad. Omkring hälften av de boende i\r\nnybyggda hus störs av buller. Det behövs ett tystare samhälle, så att\r\nbuller inte sänker livskvaliteten, vilket nu är fallet när buller\r\npåverkar sömnen för många, ibland så att sömnstörningar uppkommer. Bullerfria\r\nmiljöer kommer alltmer att behövas för att människor skall må bättre.\r\nEn utredning som klarlägger behovet av bullerfria miljöer i samhället\r\noch framför allt på arbetsplatser skulle kunna medverka till att skapa\r\nutrymmen där buller och bakgrundsljud minimeras.\r\nRiktvärden för buller sattes på 1950- och 60-talen. De är alldeles för\r\ngeneröst satta för dagens samhälle. Gränsen på 85 dB i fabriksmiljö\r\nmedför vid en längre tids vistelse risk för hörselskador på 10-15 %.\r\nDen rimliga nivån borde ligga på ca 70 dB i stället. Ett viktigt verktyg\r\nför att bekämpa buller vore att gränsvärden togs fram för bullernivåer\r\npå arbetsplatser och för andra delar av samhället. I dag finns endast\r\nriktvärden utfärdade för bullernivåer.\r\nDagens samhälle är nedsmutsat med alltmer buller, och fler och fler\r\nmänniskor mår dåligt. Riktvärdena bör därför sänkas. Dygnsmedelvärden,\r\nsom uppmäts, innebär att toppar med mycket höga ljudnivåer accepteras\r\nbl.a. från trafik och flygplan, liksom att flygplan även genererar buller\r\ni de låga s.k. oktavbanden. Det höga bullret blir den förorening som\r\nkan upplevas som den värsta av alla, eftersom vi inte kan bli kvitt den.\r\n\r\nRegeringen bör låta utreda behovet av bullerfria miljöer och återkomma\r\nmed lagförslag m.m. i enlighet med de utgångspunkter jag nu har angett.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Bo251 yrkandena 1-3 och 6 samt avslår motionerna 2004/05:N409\r\nyrkande 25, 2004/05:Bo203, 2004/05:Bo215, 2004/05:Bo307 yrkandena 9 och\r\n10, 2004/05:Bo308 yrkande 9 och 2004/05:Bo310 yrkande 22.\r\n\r\n\r\n3.      Lokalisering av mobiltelefonimaster m.m., punkt 3 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo278\r\nyrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna 2004/05:So506 yrkande 5,\r\n2004/05:MJ372 yrkande 5, 2004/05:MJ509 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2004/05:Bo207,\r\n2004/05:Bo211, 2004/05:Bo218 yrkandena 1-5, 2004/05:Bo250 yrkandena 1\r\noch 4-9, 2004/05:Bo256, 2004/05:Bo300, 2004/05:Bo321 och 2004/05:Bo323.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är nu dags att ta de elöverkänsligas problem på allvar. Många\r\nelöverkänsliga har under senare år tvingats fly från sina hem. De bor\r\nofta i elsanerade hus som de fått de bekosta med egna medel. När det\r\nsedan byggs master i närheten av deras bostad, vilket inte är ovanligt,\r\nhar besvären blivit så stora att enda alternativet varit att flytta.\r\nGenom att utrymmet för dessa personer blir allt mindre i vårt land ökar\r\nsvårigheterna att finna en bostad med rimlig standard i ett strålningsfrittt\r\nområde.\r\nKommunpolitiker som har att hantera byggloven för utbyggnaden av 3G\r\nkänner en stor frustration över att inte de inte känner sig ha något\r\nlagligt stöd för att påverka utbyggnaden av 3G-masterna. \"Vi har inga\r\nlagliga möjligheter att stoppa master även om vi vet att elöverkänsliga\r\nkan tvingas fly från sina bostäder\", sade sålunda en enig miljö- och\r\nbyggnadsnämnd nyligen i en västsvensk kommun, när de tvingats bevilja\r\nbygglov för en mast 200 meter från en elöverkänslig persons bostad.\r\nTrots riksdagens och regeringens uttalanden om att kommunerna har\r\ntillräckliga verktyg för att ta sådana hänsyn är det alltså i praktiken\r\ninte möjligt att göra detta. Kommunerna måste därför ges rätt att inrätta\r\nlågstrålande zoner, de måste ges verktyg som fungerar i praktiken. Det\r\ninnebär att kommunen skall ha kontroll och inflytande över luftrummet\r\nnär det gäller såväl civil som militär strålning. Jag menar att\r\nförsiktighetsprincipen måste gälla redan från bygglovshandläggningen. I\r\nförsta hand bör detta åstadkommas genom ändringar i plan- och bygglagen\r\nså att en reell prövning kommer till stånd när det blir aktuellt att\r\nuppföra en mast eller andra anordningar för mobiltelefoni. Detta är\r\ndock inte tillräckligt, utan dessutom måste miljöbalken ses över och\r\nkopplingen mellan denna och PBL klargöras. Målet skall vara att kommunerna\r\nges de instrument som erfordras för att de skall kunna skydda sina\r\nmedborgare från skadliga strålningsnivåer.\r\nDet är inte värdigt ett land som Sverige att ha miljöflyktingar. Antalet\r\nelöverkänsliga medborgare ökar just nu. För alla dessa är måttet rågat\r\nför länge sedan. Det finns ett antal åtgärder som måste vidtas nu.\r\nUtgångspunkten måste vara att de elöverkänsliga skall kunna bo kvar i\r\nsina bostäder. Sammanfattningsvis innebär det att försiktighetsprincipen\r\nmåste gälla vid utbyggnad av sändare för alla typer av trådlös kommunikation.\r\nAntalet master måste minimeras. Dessutom måste kriterier utarbetas för\r\nvar master skall kunna placeras med hänsyn till de boende i syfte att\r\ndet alltid skall finnas elektromagnetiskt lågstrålande zoner i landets\r\nkommuner.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag nu framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo278\r\nyrkandena 1 och 3. I den mån övriga motionsförslag härigenom inte kan\r\nanses tillgodosedda avstyrks de.\r\n\r\n\r\n4.      Lokalisering av mobiltelefonimaster m.m., punkt 3 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ372\r\nyrkande 5, 2004/05:MJ509 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2004/05:Bo207 och\r\n2004/05:Bo250 yrkandena 1 och 4-9 samt avslår motionerna 2004/05:So506\r\nyrkande 5, 2004/05:Bo211, 2004/05:Bo218 yrkandena 1-5, 2004/05:Bo256,\r\n2004/05:Bo278 yrkandena 1 och 3, 2004/05:Bo300, 2004/05:Bo321 och\r\n2004/05:Bo323.\r\nStällningstagande\r\nI takt med den enorma ökningen av antalet mobiltelefoner ökar också\r\nantalet sändare som sätts upp för att tillgodose det ökade behovet.\r\nAntennerna sätts upp allt närmare vår boendemiljö, på husväggarna utanför\r\nvåra bostäder. Antennerna utsänder elektromagnetisk strålning och bidrar\r\ntill att vår omgivande luft alltmer fylls av mikrovågor. Hur vi människor\r\nkan skadas av elektromagnetisk strålning är inte helt utrett, men att\r\nvi påverkas är helt klart. En stor undersökning om påverkan från\r\nmobiltelefoner har utförts av Kjell Hansson Mild i Umeå där 11 000 personer\r\nhar berättat om de besvär de har fått genom att tala i mobiltelefon.\r\nUtredningen visar klart på sambandet mellan elektromagnetisk strålning\r\noch påverkan på oss människor. Forskningen om elektromagnetisk strålning\r\npågår i hela världen med oroande resultat när det gäller vad en ökad\r\nstrålning kan innebära för djur och människor. Man kan säga att vi\r\nbefinner oss mitt i ett gigantiskt experiment av korsande elektromagnetiska\r\nfält. Ingen vet nu vad det kommer att få för betydelse i framtiden.\r\nFörsiktighetsprincipen bör därför gälla vid uppsättning av mobiltelefonsändare,\r\noch rekommendationer för säkerhetsavstånd till sändarna bör ställas\r\nupp.\r\nElöverkänslighet drabbar många människor i vårt samhälle. Att bevisa\r\natt någon är elöverkänslig är svårt i nuvarande läge. Det kan dock inte\r\nheller bevisas att elektromagnetiska fält är ofarliga för oss människor,\r\noch därför måste också då försiktighetsprincipen gälla. Försiktighetsprincipen\r\nbör därför även användas när rekommendationer ges, vid bosättning eller\r\nvistelse i eller i närheten av elektriska och magnetiska fält.\r\nEndast enstaka sjukhus har i dag elsanerade akutrum. För detta ändamål\r\noch för sanering av andra offentliga lokaler m.m. bör det ställas medel\r\ntill förfogande. För många elöverkänsliga finns alltså inte ens möjligheten\r\natt vårdas på sjukhus. Om det ej går att i dag helt anpassa elmiljön i\r\noffentliga byggnader så att elöverkänsliga kan vistas där, borde det\r\nvara möjligt att skapa elfria zoner. Det skulle inte bara hjälpa dem\r\nsom redan lider av elöverkänslighet. Att inrätta elfria zoner i våra\r\ngemensamma byggnader och lokaler skulle i enlighet med försiktighetsprincipen\r\nframför allt bli en viktig förebyggande insats i strävan att förhindra\r\natt fler drabbas. Ett minimum vore att elöverkänsliga i varje län\r\nåtminstone hade en kommun med lågstrålande zoner att leva i. Lågstrålande\r\nzoner och normer för det skall regleras i PBL, varför tilläggsdirektiv\r\ntill den sittande utredningen bör skrivas om detta.\r\nFörsiktighetsprincipen bör även bli vägledande för hur stadsmiljön\r\nplaneras och hur utbyggnaden sker med avseende på hur kraftig elektromagnetisk\r\nstrålning som utvecklas vid olika elektriska installationer.\r\nSverige bör vidare överväga att sänka gränsvärdena för den elektromagnetiska\r\nstrålningen från basstationer. Radiostrålningen har mer än fördubblats\r\nde senaste tio åren, och av all strålning vi utsätts för kommer ca 60\r\n% från mobilnätens basstationer.\r\nFör att försiktighetsprincipen skall få genomslag krävs dessutom att\r\ndet införs bygglov för all uppsättning av sändare/basstationer för\r\nmobiltelefoni t.ex. på husväggar, redan befintliga torn och nya master.\r\n\r\nMerparten av alla sändare sätts upp helt utan något som helst\r\nbygglovsförfarande eller annat ansökningsförfarande. Det räcker ofta med\r\nmedgivande från enskild fastighetsägare. Detta är ett ofog då närbefolkningen\r\ninte har en möjlighet att värja sig eller yttra sig, men det är också\r\nbekymmersamt att kommunernas planeringsenheter helt saknar register\r\növer alla dessa sändare. Helst skulle uppförande av master och sändare\r\növerstigande en viss räckvidd, t.ex. 1 000 meter, kräva bygglov så att\r\nkommunerna kan registrera belägenheten, och i förekommande fall få till\r\nstånd önskvärd samordning/samutnyttjande samt undvika olägenheter för\r\nberörd befolkning.\r\nTillsammans med de övriga varningssignaler som bl.a. pekar på\r\nstrålningsriskerna från kraftledningar samt osäkerhet om\r\nmobiltelefonanvändningens\r\nlångsiktiga inverkan på hälsan, finns det stor anledning att anamma\r\nflera försiktighetsåtgärder. Det är viktigt att kommunerna på ett\r\npraktiskt sätt blir mer involverade än i dag i arbetet med att tillämpa\r\nförsiktighetsprincipen. Därför bör det övervägas om kommunerna kan\r\nåläggas uppgiften att för allmänheten bli skyldiga att redovisa de\r\nmobilmaster som finns och planeras i kommunen. Detta på samma sätt som\r\nbefintliga bestämmelser i plan- och bygglagen gör kommunerna skyldiga\r\natt för allmänheten ställa ut exempelvis byggprojekt och förslag till\r\nförändringar i översiktsplaner m.m. Det är angeläget att möjligheten\r\natt få operatörer att samordna master, som ges i den nya lagen om\r\nelektronisk kommunikation, följs upp.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag nu framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo207,\r\n2004/05:Bo250 yrkandena 1 och 4-9, 2004/05:MJ372 yrkande 5 samt\r\n2004/05:MJ509 yrkandena 1, 2, 4 och 5. I den mån övriga motionsförslag\r\nhärigenom inte kan anses tillgodosedda avstyrks de.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Bullerservitut (m)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Carl-Axel Roslund (m) och Ewa Thalén\r\nFinné (m) anför:\r\nMarkägare som vill bygga hindras av verksamhetsutövare som är rädda för\r\nframtida bullerproblem. I arbetet med att komma till rätta med detta\r\nvill vi peka på möjligheten bullerservitut. Den förtjänar ytterligare\r\nutredningsinsatser. Genom ett s.k. bullerservitut skulle den tjänande\r\nfastigheten kunna åläggas att tåla visst buller från verksamheten på\r\nden härskande fastigheten. Ett mer ändamålsenligt sätt att nyttja mark\r\nskulle härigenom kunna uppnås, naturligtvis med förutsättningen att\r\nbullerstörningen tydliggörs för kommande fastighetsköpare. Vi förväntar\r\noss att frågan om bullerservitut utreds.\r\n\r\n2.      Övriga planfrågor (m, fp, kd, c)\r\nRagnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m) anför:\r\nVi förväntar oss att de problem som motionerna tar upp får sin lösning\r\ngenom PBL-kommitténs arbete, som nu är i sitt slutskede. Vi kommer att\r\nunder den tid som återstår av kommitténs utredningsarbete och vid den\r\nfortsatta beredningen av kommitténs ställningstaganden samt även i övrigt\r\nbevaka behandlingen av de frågor som tas upp i motionerna från respektive\r\nparti. Vårt ställningstagande innebär dock inte att vi i sak har ändrat\r\nståndpunkt.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Ju483 av Peter Althin m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge Boverket i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer\r\nför bebyggelseinriktade brottsförebyggande insatser.\r\n2004/05:L291 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen beslutar att avskaffa handelsändamålet i plan- och\r\nbygglagen.\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att brottsförebyggande åtgärder skall uppmärksammas\r\ni stadsplaneringen.\r\n2004/05:So506 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att försiktighetsprincipen skall tillämpas vid utformning\r\noch lokalisering av alla installationer samt att strålningsfria zoner\r\nskall inrättas i kommunerna.\r\n2004/05:Kr238 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i Boverkets Allmänna råd till plan- och bygglagen\r\ninföra en bestämmelse för allmänna ändamål.\r\n2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om områden för spontanidrott i bostadsområden.\r\n2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stärkt ställning för konkurrensintresset i plan- och\r\nbygglagen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fri etableringsrätt för dagligvaruhandel.\r\n2004/05:MJ372 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att försiktighetsprincipen skall gälla vid rekommendationer\r\nför bosättning eller vistelse i närheten av elektriska och magnetiska\r\nfält.\r\n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om grönområdenas betydelse i stadsmiljöer för människor\r\noch djur.\r\n2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att staten utformar riktlinjer för länsstyrelser och\r\nkommuner för inrättande av lågstrålande zoner för boende med överkänslighet\r\nför den allmänna strålningsmiljön.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen i övrigt upprättar en handlingsplan\r\nför att tillgodose det skydd och boende staten enligt RF har ansvar för,\r\näven för den kategori av befolkningen som inte längre kan vistas i\r\noffentliga miljöer eller i masttäta områden.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen låter införa bygglovsplikt enligt PBL\r\nför basstationer för mobiltelefoni.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förena försiktighetsprincipen enligt MB med\r\ntillämpningen av PBL och därvid förtydliga innebörden av försiktighetsprincipen.\r\n\r\n2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav plan- och bygglagen i enlighet med vad som framförs i motionen\r\n(avsnitt 5.2.1.2).\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om regelverket om buller.\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskning om trygghet i stadsmiljö.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om försöksverksamhet i Stockholmsregionen med skärpt\r\nbeaktande av konkurrensintresset i den kommunala planprocessen.\r\n2004/05:N411 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av regelverket vad gäller möjligheten att\r\növerklaga en kommuns ställningstagande att inte tillåta ny handel.\r\n2004/05:Bo201 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avvisa tanken på ett moratorium för nyetablering av\r\nstormarknader.\r\n2004/05:Bo203 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar\r\ni befintlig lagstiftning som underlättar nybyggnation i storstäder i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Bo207 av Barbro Feltzing (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen skall tillämpas i stadsmiljön för\r\natt inte öka den elektromagnetiska strålningen.\r\n2004/05:Bo211 av Sonja Fransson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om inrättandet av frizoner för elöverkänsliga i landets kommuner.\r\n\r\n2004/05:Bo212 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att underlätta etablering av handelscentrum.\r\n2004/05:Bo215 av Carl-Axel Roslund (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bullerservitut.\r\n2004/05:Bo218 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att krav skall ställas på operatörerna att i varje\r\nkommun omgående presentera en mastplan över hela sin utbyggnad i kommunen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall samordna alla mastplaner och\r\ngöra dem tillgängliga för allmänheten.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att krav skall ställas på kommunerna att bättre\r\ninformera medborgarna om mastplanerna och att informationen skall gälla\r\nmastlokaliseringar, masthöjder, strålningsförändring i närområdet och\r\ngränsvärden.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att krav skall ställas på operatörerna att redovisa\r\nstrålningsvärden vid basstationerna som registrerats vid mätning utförd\r\nav en oberoende mätningsman.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lokaliseringen av 3G-mobilmaster.\r\n2004/05:Bo226 av Christin Hagberg och Anders Karlsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av åtgärd för att bevara syftet med koloniträdgårdar\r\noch därmed inte tillåta permanent boende.\r\n2004/05:Bo229 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör utreda förutsättningarna för att\r\nvarje kommun skall ha en ansvarig tjänstemän som tillvaratar barnens\r\nintresse.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör lämna förslag till nationella\r\nriktlinjer för barns deltagande och rättigheter i samhällsbyggandet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om boendeplaneringsprogram.\r\n2004/05:Bo230 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i plan- och bygglagens portalparagraf göra ett\r\ntillägg som betonar vikten av jämställda levnadsförhållanden.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör aktivt verka för att ett\r\njämställdhetsperspektiv inarbetas i EU:s olika dokument som rör fysisk\r\nplanering.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på jämställdhetskonsekvensbeskrivningar i samband\r\nmed arbetet med översiktsplaner och detaljplaner.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att könsuppdelad statistik skall finnas med som\r\nunderlag i samband med framtagande av översiktsplaner och detaljplaner.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i regleringsbrev eller instruktion ställa krav på\r\natt skriva in analyser om konsekvenserna för jämställdheten av olika\r\nmyndighetsbeslut som rör markanvändning, byggande och rumsliga strukturer.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen ger Boverket i uppdrag att undersöka\r\nmöjligheten att starta ett pilotprojekt i ett tiotal kommuner rörande\r\njämställdhet och fysisk planering och att Boverket presenterar ett\r\nkonkret förslag för projektets genomförande.\r\n2004/05:Bo234 av Lilian Virgin och Carina Grönhagen (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av producentansvar för 3 G-master.\r\n2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om processerna kring ansökningstider och överklagandeprocedurer.\r\n\r\n2004/05:Bo236 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för att våra skärgårdar skall leva året\r\nrunt.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge tilläggsdirektiv till Kommittén för översyn av\r\nplan- och bygglagstiftningen.\r\n2004/05:Bo237 av Catharina Bråkenhielm (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över handläggningstiderna vid överklaganden av kommunala\r\nplanärenden.\r\n2004/05:Bo239 av Leif Björnlod (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillåta kommuner att själva bestämma om gatubelysningsavgifter.\r\n\r\n2004/05:Bo250 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bygglov skall införas för all uppsättning av\r\nbasstationer för mobiltelefoni.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att försiktighetsprincipen bör gälla vid uppsättning\r\nav master för mobiltelefoni med basstationer/sändare.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en rekommendation om säkerhetsavstånd till master för\r\nmobiltelefoni med sändare.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om mätning och säkerhetsavstånd till basstationerna i\r\nUMTS.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att uppsättning av basstationer skall tillståndsprövas\r\nenligt miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att omkringboende skall upplysas om varje uppsättning\r\nav basstationer.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett moratorium för basstationer i 3 G-nätet.\r\n2004/05:Bo251 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om miljöer som är bullerfria.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bygga ett tystare samhälle.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att gränsvärden för buller på arbetsplatser och ute\r\ni samhället bör tas fram.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta gränsvärden i urbana utomhusmiljöer.\r\n2004/05:Bo252 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samråd med idrottsrörelsen vid fastställandet av stadsplaner.\r\n\r\n2004/05:Bo256 av Jan Andersson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att mobilmaster ej skall omfattas av ledningsrätten.\r\n2004/05:Bo264 av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skyldigheten för kommunerna att ha en handelspolicy som följs\r\noch som gagnar såväl människor som miljö.\r\n2004/05:Bo267 av Sinikka Bohlin och Per-Olof Svensson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om framtida planering för att möta klimatförändringar.\r\n2004/05:Bo270 av Sinikka Bohlin (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av samarbete mellan myndigheter gällande producentansvar\r\nför 3 G-master.\r\n2004/05:Bo278 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att varje kommun måste ha möjlighet att genom lagen\r\nkunna påverka utbyggnaden av 3 G-masterna så att det finns lågstrålande\r\nzoner för de personer som är elöverkänsliga.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att försiktighetsprincipen måste gälla vid utbyggnad\r\nav 3 G-masterna.\r\n2004/05:Bo283 av Ronny Olander (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av åtgärder för att säkerställa markanvändning för\r\nkoloniområden och öka tillgången på koloniträdgårdar i våra städer.\r\n2004/05:Bo291 av Roger Tiefensee (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att komplettera PBL med krav på fritids- och aktivitetsytor\r\ni bostadsområden samt samråd med idrottsrörelsen vid fastställandet av\r\nstadsplaner.\r\n2004/05:Bo296 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen\r\nmed förslag till förändring av plan- och bygglagens bestämmelser om\r\növerprövningens instansordning och omfattning.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en förbättrad samverkan och samordning\r\nmellan de myndigheter som har ansvar enligt plan- och bygglagen, bl.a.\r\ngenom ökad digitalisering.\r\n2004/05:Bo300 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att se över\r\nmöjligheterna för kommuner att medverka till byggandet av bostadsområden\r\nmed begränsad utsatthet för elektromagnetisk strålning.\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förenkla plan- och byggprocessen.\r\n2004/05:Bo302 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om flexibilitet vid kommunal planering.\r\n12.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav lagstiftningen gällande antalet instanser för överklagande av detaljplan\r\noch bygglov.\r\n15.     Riksdagen beslutar att avskaffa handelsändamålet vid detaljplan\r\ni PBL.\r\n16.     Riksdagen beslutar om en lagändring i fråga om underkännande\r\nav kommunala detaljplaner, vilka endast får upphävas när de strider mot\r\nuttalade riksintressen, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Bo303 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av brottsförebyggande policy i kommunernas\r\növersiktsplaner.\r\n2004/05:Bo305 av Rosita Runegrund och Lars Gustafsson (båda kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar\r\ni plan- och bygglagen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge tilläggsdirektiv till Kommittén för översyn av\r\nplan- och bygglagstiftningen.\r\n2004/05:Bo307 av Lars Tysklind m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av regelförenkling vad gäller planprocesser,\r\nnybyggnadsregler och överklagandeprocessen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommunernas rätt att stoppa lågprisbutiker med\r\nbestämmelser i plan- och bygglagen (PBL) måste försvinna.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om samplanering av infrastruktur och bostäder.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bullerproblematiken.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändringar i miljöbalkens regelverk mot större\r\nflexibilitet.\r\n2004/05:Bo308 av Lars Tysklind m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tydliggöra att statliga myndigheter och bolag har\r\nett särskilt ansvar för att agera så att bra boendemiljöer bibehålls,\r\nåterskapas och att ytor för rekreation och naturupplevelser skapas och\r\nskyddas.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att säkra tätortsnära natur.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att betona vikten av möjligheter till exempelvis\r\nfritidsodling, sportfiske och ridning i tätortsnära natur.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering\r\nav PBL med utgångspunkt i frågeställningen om förändringar krävs för\r\natt öka möjligheterna till planering för trygga stadsmiljöer.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tydliggöra att bullernivån beaktas vid bostadsplanering\r\näven när det kolliderar med riksintressen kring t.ex. infrastrukturutbyggnad.\r\n\r\n2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om miljöbalkens betydelse för förtätning av storstadsregioner\r\noch tätorter.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om samhällsplanering för ökad valfrihet.\r\n30.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stärkt ställning för konkurrensintresset i plan- och\r\nbygglagen.\r\n31.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fri etableringsrätt för dagligvaruhandel.\r\n2004/05:Bo311 av Sylvia Lindgren och Börje Vestlund (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om arbetstagarrepresentanters inflytande vid bygg- och planprocessen.\r\n\r\n2004/05:Bo315 av Alf Eriksson m.fl. (s):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en effektiv och demokratisk planeringsprocess.\r\n2004/05:Bo318 av Tone Tingsgård och Mats Berglind (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av odling i anslutning till bostadsområden och om\r\nmöjligheterna att därigenom främja integration av invandrare.\r\n2004/05:Bo321 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utfärda obligatorisk anmälningsplikt för uppsättande av\r\nalla sorters radiosändare av s.k. slavkaraktär samt att införa ett\r\nallmänt, kommunalt sändarregister.\r\n2004/05:Bo323 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att överväga en förstärkning av kommunernas rätt att självständigt\r\nbesluta om inrättande av elfria zoner.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nProgram för den offentliga utfrågningen\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nOffentlig utfrågning\r\nBuller och luftföroreningar kontra bostadsbyggande i storstadsregion\r\nOrdföranden: God morgon. Jag heter Ragnwi Marcelind och är ordförande\r\ni bostadsutskottet. Jag har fått förmånen att hälsa er välkomna till\r\nden här offentliga utfrågningen om buller och luftföroreningar kontra\r\nbostadsbyggande i storstadsregionen.\r\n\r\nJag säger varmt välkommen till våra ledamöter och tjänstemän och ett\r\nspeciellt varmt välkommen till våra gäster från Regeringskansliet,\r\nLänsstyrelsen i Stockholms län, Boverket och representanter från\r\nstorstadsregionerna. Jag säger varmt välkommen också till våra gäster och\r\neventuella medier samt åhörare på läktaren.\r\n\r\nVi har sett fram emot den här utfrågningen. Jag är övertygad om att det\r\nkommer att bli en intressant resa under de närmaste timmarna. Jag ska\r\nhålla i klubban och försöka se till att tiderna hålls så att alla\r\nföredragande får utrymme att säga det de vill ha sagt och att också våra\r\nledamöter får möjlighet att ställa frågor.\r\n\r\nDessutom ska vi hinna med en liten fruktpaus. Om inte tiden räcker blir\r\ndet fruktpausen som blir kortare. Jag tror att vi kommer att behöva den\r\nför att skapa energi inför frågestunden efter föredragningarna.\r\n\r\nVi har ett oerhört intressant program. Jag tror att inläggen kommer ge\r\nen bra bild av hur det ser ut i verkligheten och av vad som behöver\r\nåtgärdas och hur vi allra bäst kan göra det. Meningen med en sådan här\r\nutfrågning är ju att det ska leda till något konstruktivt i beslutsfattandet\r\nsom kan få goda konsekvenser för våra samhällsmedborgare.\r\n\r\nMed det vill jag än en gång säga varmt välkomna, och jag ber vår första\r\nföredragshållare att ta plats i talarstolen.\r\n\r\nVi välkomnar professor Birgitta Berglund från Karolinska Institutet på\r\ntemat Hälsoläget relaterat till buller i storstadsregionerna.\r\n\r\nBirgitta Berglund (bilder s. 84-87 överst): Ordförande, besökare! Jag\r\nska tala om hälsoläget relaterat till buller i storstadsregion.\r\n\r\nJag börjar med en ljuddemonstration. Jag har valt att göra en demonstration\r\nav gällande gränsvärden - ungefär. I en sådan här sal är det svårt att\r\ngöra en riktigt bra reproduktion eftersom ljud absorberas. Vi gör ett\r\nförsök.\r\n\r\n(Ljudeffekt) Det var 67 decibel utomhus, utanför ett bostadshus.\r\n\r\n(Ljudeffekt) Detta var 55 decibel, som är gränsvärdet utomhus och som\r\nuppnås med öppet fönster i en bostad.\r\n\r\nNu får jag be om största möjliga tystnad. Vi ska höra gränsvärdet\r\ninomhus: (Ljudeffekt) Jag tyckte att det lät svagt här i förhållande till\r\nhur det skulle låta i verkligheten.\r\n\r\nVägtrafikbullret ökar. Utomhus har vi nivåer över 55 decibel. Det är\r\n2 miljoner svenskar som lever under sådana förhållanden. Det är värden\r\nsedan 1998. Vi har inga uppgifter om värden över 65 decibel. I Europa\r\nhar man däremot uppskattat att 20 % av Europas befolkning bor under\r\nsådana exponeringsförhållanden.\r\n\r\nInomhusnivåerna är 30 decibel och max 45 decibel. Det är 840 000 svenskar\r\nsom har sådana inomhusnivåer.\r\n\r\nKanske viktigare än den vuxna befolkningen är barnbefolkningen. Vi har\r\nnya data från Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2005. Det är alarmerande.\r\n25 % av barnen, 390 000, bor i bullerutsatt lägenhet. 10 %, cirka\r\n162 000, sover i trafikbullerutsatt sovrum. Det är barn från noll till\r\nfjorton år.\r\n\r\nVi har WHO:s riktlinjer för samhällsbuller. Det finns ett handout på\r\ndem. WHO säger att hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, mentalt\r\noch socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom.\r\n\r\nWHO:s gränsvärden för bullers hälsoeffekter, som kanske är det mest\r\nintressanta just nu med anledning av Boverkets arbete, är de högre\r\nnivåerna. Gränsvärdet är 55 decibel utomhus. Vi har 10-25 % mycket störda.\r\n\r\n\r\nDet har nu visat sig att barns inlärning försämras vid buller som är 60\r\ndecibel. Det visas för flygbuller.\r\n\r\nVid 65 decibel börjar de riktigt allvarliga effekterna. Det är ohälsosam\r\nröstansträngning för att bli förstådd vid tal. Det är risk för högt\r\nblodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Det är risk för hörselskada när vi\r\nkommer upp till 70 decibel för allmän befolkning, det vill säga barn,\r\nsjuka och alla.\r\n\r\nVid 80 decibel har EU kommit med ett direktiv om att man på arbetsplatser\r\nska hålla hörselskydd tillgängligt.\r\n\r\nJag visar här en tredimensionell och en tvådimensionell karta över\r\nbullerbeläggning. Vad som är viktigt här är att man över staden får\r\nstadens buller i taknivå. Det flyttas upp och ligger där. Man har också\r\nstora problem med höga byggnader. De är mycket bullerutsatta. De har\r\ninget skydd. Däremot kan man få ganska bra miljöer med bullerskyddande\r\ninnergårdar och byggnadssidor. Direktexponeringen från väg är naturligtvis\r\nhög.\r\n\r\nInom lagstiftning och planering fokuserar vi ofta på en enda typ av\r\nbuller. Våra regler handlar om ett buller. Vi har särskilda regler för\r\nväg-, tåg- och flygbuller.\r\n\r\nJag har lagt ihop en karta över Södermalm i Stockholm. Vi har en karta\r\nför vägtrafikbuller, ovanpå den lägger jag en karta för tågbuller och\r\novanpå den en karta för flygbuller. Då får vi den situationen att vi\r\nfår vad vi skulle kunna kalla god miljö, enligt Mistraprogrammets\r\nljudlandskap för bättre hälsas definition som ligger på 45 decibel utomhus,\r\nendast i Vitabergsparken och uppe vid Fåfängan. Resten av Södermalm\r\nhar absolut inte god ljudmiljö.\r\n\r\nHälsoläget relaterat till buller i storstadsregion behöver förbättras.\r\nBuller ökar. Trenden måste brytas. Det är en mycket viktig sak att ta\r\nitu med.\r\n\r\nStörd sömn, försämrad inlärning och risk för hjärt-kärlsjukdom är\r\nallvarliga effekter av buller.\r\n\r\nUr hälsosynpunkt är ljudmiljön utomhus lika viktig som den inomhus. En\r\nsådan åtgärd som fasadisolering är inte en hållbar lösning i längden.\r\nEnligt forskning inom Mistraprogrammet är det möjligt att sänka\r\nvägtrafikbuller vid källan med 10 decibel om man tar kraftig aktion för att\r\nfå förändring när det gäller fordons dämpning, vägbeläggnings dämpning\r\noch däcks dämpning.\r\n\r\nUnder de senaste 30 åren har vägtrafikbullret från det enskilda fordonet\r\nökat med 1-3 decibel, men vi har fått så många fler fordon. Det är därför\r\nvi har en så svår situation.\r\n\r\nOrdföranden: Jag lämnar då över ordet till docent Tom Bellander, Stockholms\r\nläns landsting.\r\n\r\nTom Bellander (bilder s. 87 nederst-91 överst): Jag är glad att få komma\r\nhit och berätta om detta. Jag kommer från Stockholms läns landsting och\r\nhar ett mindre åtagande på Karolinska Institutet. Jag ska prata om\r\nluftföroreningar och hälsoeffekter och ge en liten översikt över det\r\ninternationella forskningsläget. Det blir väldigt kort.\r\n\r\nLuftföroreningar ger både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter. De\r\norgan som drabbas är främst luftvägar, hjärta och kärl. Det yttrar sig\r\ni form av besvär, påverkan på lungfunktion, försämring av astma som\r\nredan finns, lunginflammation, lungcancer, hjärt-kärlsjukdom, kronisk\r\nobstruktiv lungsjukdom och till och med död.\r\n\r\nKänsliga grupper beräknas numera vara en ganska stor andel av befolkningen,\r\nfrån foster och spädbarn via barn och ungdomar till astmatiker, personer\r\nmed andra lungsjukdomar och hjärtsjuka, rökare och gamla. I amerikanska\r\nstudier hör lågutbildade hit, men det behöver ju inte vara någon inneboende\r\nkänslighet hos dem. Det kan bero på att de är mer exponerade än andra.\r\n\r\n\r\nDet finns hälsoeffekter som kan knytas till både lokala källor och till\r\navlägsna källor som kommer in från andra länder.\r\n\r\nNågonting som är väldigt speciellt här jämfört med hur man har sett på\r\ngod miljö tidigare är att här kan vi inte se några tröskeleffekter. Det\r\nfinns ingen undre gräns under vilken vi tror att det inte finns några\r\nhälsovinster med att minska halten ytterligare. Det handlar alltså om\r\natt den totala befolkningsdosen är relevant för folkhälsan.\r\n\r\nDen här bilden visar en av de första långtidsstudierna från USA. Den\r\nhorisontella axeln visar fina partiklar som brukar betecknas PM2,5. På\r\nden vertikala axeln är det den relativa risken att dö vid en viss ålder.\r\nMan jämför olika stadsområden med varandra. Det är ett väldigt övertygande\r\nsamband.\r\n\r\nVi ser också typiska svenska nivåer. I det här sammanhanget ligger vi\r\nganska bra till.\r\n\r\nTittar man på effekterna av korttidsexponering - här ser vi både fina\r\noch grova partiklar och sjukdomar i hjärta och lungor. Vi har en\r\nmiljökvalitetsnorm för PM10 - de lite grövre partiklarna. 50 mikrogram per\r\nkubikmeter är i det här sammanhanget gränsen för det 35:e sämsta dygnet\r\npå året. Där ligger våra svenska värden betydligt sämre till.\r\n\r\nDe här sambanden från litteraturen talar om storstadseffekten i sin\r\nhelhet. Här särskiljer man inte en gata från en annan, utan det här är\r\nhela storstadsmiljöns effekt på hälsan när det gäller luftkvaliteten.\r\n\r\nÄven\r\nlokala källor ger hälsoeffekter. De är i de flesta studier som finns i\r\nlitteraturen ganska säkert underskattade på grund av att de exponeringsmått\r\nman använder inte särskiljer skillnaderna inom en stad. De fångar inte\r\nheller hälsoutfallet på ett bra sätt, om det inte är fråga om död. Alla\r\nvet ju om man är död eller inte.\r\n\r\nDet finns några studier med ett mer lokalt perspektiv. Det finns bl.a.\r\nnågra från Stockholm på sjukhusinläggningar för luftvägssjukdom som\r\nvisar ett samband. Det finns ökad känslighet för pollen hos pollenastmatiker,\r\nockså från Stockholm.\r\n\r\nLångtidseffekter, som vi tror är det som blir dimensionerande för hur\r\nman kan utforma luftkvaliteten ur hälsosynpunkt, är nog också underskattade\r\ni de flesta studier på grund av att man inte har kunnat kartera\r\nexponeringen på ett detaljerat sätt. Man mäter något som är relevant för\r\nhela lufthavet och inte gata för gata eller bostadsområde för bostadsområde.\r\n\r\n\r\nDet finns några studier från Kalifornien som visar försämrad utveckling\r\nav lungfunktionen hos barn mellan 10 och 18 år. Det finns studier från\r\nStockholm och Oslo på lungcancer - i Oslo även på för tidig död. Det\r\nfinns studier från Holland på för tidig död om man bor nära trafikerade\r\nvägar. Det finns en studie som kommer att presenteras om ett par veckor\r\nom plötslig hjärtdöd i Stockholm, det vill säga död utanför sjukhus.\r\n\r\nViktiga lokala källor som vi känner till är vägdamm, avgaser, slitage\r\nfrån fordon samt vedrök. På vissa ställen finns det ju också industrier\r\noch liknande.\r\n\r\nJag ska ge ett par exempel på detta.\r\n\r\nNär det gäller lungcancer visar den här kartan en av de få studier som\r\nverkligen har försökt göra en detaljerad kartläggning av ett stadsområde.\r\nDet här är Stockholm. Här i mitten finns ett rödmarkerat område. Det\r\när det mest fordonsavgasbelastade området 1960. 1985-1990, alltså 25 år\r\nsenare, fick de som bodde i det här området en förhöjd risk med cirka\r\n50 % att dö av lungcancer.\r\n\r\nNu är vi inne i något som inte bara har betydelse för folkhälsan, där\r\nsjukvården måste försvara sig mot ett inflöde av patienter. Det här har\r\nbetydelse för individen.\r\n\r\nSå såg det ut 1960. Den här bilden visar hur det såg ut 1980. Det här\r\när förmodligen den risk som påverkar oss som bor i det området i dag.\r\nJag bor själv i det här området. Sedan dess har förhållandena stabiliserats\r\noch i viss mån förbättrats.\r\n\r\nDen holländska studien av den som bor nära stor väg - 100 meter från\r\nmotorväg eller 50 meter från en genomfartsgata - visar på en riskökning\r\nmed två gånger att dö i sjukdomar i hjärta och lungor vid en viss ålder.\r\n\r\n\r\nDet är återigen något som har betydelse för individen och inte bara ur\r\nett renodlat befolkningsperspektiv.\r\n\r\nFinns det hälsoeffekter även under de kommande normerna, kan man fråga.\r\nDe nuvarande normerna bygger helt och hållet på storstadsmiljön som\r\nhelhet. Också de som diskuteras inom EU nu gör det till största delen.\r\n\r\n\r\nDet här är den kurva ni såg tidigare som visar långtidseffekter. Här\r\nser vi det nuvarande långtidsmedelvärdet omräknat till partikelmåttet.\r\n\r\n\r\nFörslag från CAFE:s working-group för partiklar är att det ska ligga\r\nnågonstans i det här intervallet. Här ligger, som sagt, de svenska\r\nnivåerna. I det undre intervallet kommer det att innebära en skärpning\r\nav lagstiftningen.\r\n\r\nHär ser vi de hälsoeffekter som jag har berättat om tidigare.\r\n\r\nSammanfattningsvis: Lokala källor är underskattade. Det finns inga\r\ntröskeleffekter. Normen är svår att klara redan som det är. De fortsatta\r\nnormerna kommer att bli hårdare, men det finns hälsoeffekter även när\r\nvi klarar de normer som finns nu och till och med när vi klarar de som\r\när föreslagna.\r\n\r\nMer information finns i Socialstyrelsens miljö- och hälsorapporter,\r\nNaturvårdsverkets forskningsprogram snap. Vi har vår egen hemsida\r\nFolkhälsoguiden. Vi har Institutet för miljömedicin, WHO och CAFE.\r\n\r\nOrdföranden: Vi tackar Tom Bellander.\r\n\r\nNu kommer departementssekreterare Gisela Köthnig, biträdd av kanslirådet\r\nUlf Yngvesson från Regeringskansliet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet,\r\natt ge sin syn på detta.\r\n\r\nUlf Yngvesson: Jag ska ge en kort inledning om de grundläggande\r\nbestämmelserna för miljökvalitetsnormer. De finns i 5 kap. miljöbalken.\r\n\r\nMiljökvalitetsnormerna uttrycker olika typer av krav på miljökvaliteten\r\nsom behövs för att skydda människors hälsa eller miljön eller förebygga\r\nskador och olägenheter. Miljökvalitetsnormer kan uttryckas på många\r\nolika sätt. Det har blivit lite tydligare på sista tiden.\r\n\r\nI svensk lagstiftning har vi miljökvalitetsnormer som uttrycker nivåer\r\noch värden som inte får överskridas. Det finns till exempel på området\r\nutomhusluft, även för fiskvatten. Vi har nivåer och värden som inte bör\r\növerskridas eller som ska eftersträvas. Den typen av normer finns också\r\nför fiskvatten. De finns för ozon och även för buller.\r\n\r\nVi har kvalitetskrav för vatten. Det är en särskild typ av miljökvalitetsnormer.\r\nDe är ganska nya och oprövade.\r\n\r\nBeroende på hur normerna är formulerade kan överskridande av normerna\r\nske på olika sätt, till exempel genom att en viss nivå överskrids eller\r\natt åtgärder inte vidtas trots att vissa förutsättningar föreligger.\r\nDet är alltså skillnad på \"skall\"-normer och \"bör\"-normer.\r\n\r\nDe miljökvalitetsnormer som tillämpas i Sverige i dag grundas på olika\r\nEG-direktiv. Så har det blivit i praktiken, men det behöver inte vara\r\nså. Det står regeringen fritt att införa andra normer om man anser att\r\nförutsättningarna föreligger enligt miljöbalken.\r\n\r\nDet huvudsakliga instrumentet för att man ska uppfylla miljökvalitetsnormerna\r\när åtgärdsprogram. De regleras också i 5 kap. miljöbalken. Där står det\r\natt ett åtgärdsprogram ska initieras så snart det behövs för att en\r\nmiljökvalitetsnorm ska kunna uppfyllas. Det kan också vara så att\r\nåtgärdsprogrammet ingår som en del i själva normen. Så är den nuvarande\r\nmiljökvalitetsnormen för buller utformad.\r\n\r\nÅtgärdsprogram ska utformas så att miljökvalitetsnormen uppfylls.\r\nÅtgärdsprogrammen är tvingande för myndigheter och kommuner.\r\n\r\nDäremot kan ett åtgärdsprogram inte direkt påverka en beslutad kommunal\r\nplan, men man kan i ett åtgärdsprogram initiera en utredning om att\r\nändra i en plan. Dessutom ska man vid planläggning ta hänsyn till\r\nbefintliga åtgärdsprogram. Det är ganska självklart. Tanken är alltså\r\ninte att man ska besluta om planer som strider mot åtgärdsprogram som\r\nredan finns på plats.\r\n\r\nÅtgärdsprogrammen är för närvarande föremål för en särskild utredning\r\nsom ska analysera deras effektivitet och se hur de kan förbättras. I\r\nutredarens uppdrag ingår bland annat att belysa förhållandet mellan\r\nåtgärdsprogrammen och plan- och bygglagen och överväga om det behövs\r\nförändringar på den punkten. Där har vi kopplingen till planläggningen.\r\n\r\n\r\nDet finns alltså en koppling i plan- och bygglagen mellan miljökvalitetsnormerna\r\noch bostadsbyggande, som vi talar om här i dag. Det finns i 2 kap. 2 §\r\nplan- och bygglagen, där det anges att planläggningen inte får medverka\r\ntill att en miljökvalitetsnorm överträds.\r\n\r\nDet är lite vagt formulerat. Det är oklart vad det innebär i praktiken.\r\nDet finns inga belägg för att miljökvalitetsnormerna hittills har haft\r\nnågon påtagligt hämmande effekt på den kommunala planeringen.\r\n\r\nDet kan naturligtvis uppkomma situationer då önskvärda projekt inte\r\nriktigt kan genomföras på det sätt man tänkt sig på grund av att man i\r\nså fall skulle kunna överskrida miljökvalitetsnormer. Det är inga\r\noläkbara situationer. Där skulle nog olika åtgärder kunna vidtas antingen\r\ninom ramen för åtgärdsprogram eller fristående för att motverka sådana\r\nnegativa effekter och undanröja de hinder som eventuellt finns.\r\n\r\nGisela Köthnig (bilder s. 91 nederst-95 överst): Jag arbetar på enheten\r\nför miljökvalitet och är tacksam för att få komma hit i dag och prata\r\nom luftkvalitet och buller, som är dagens tema. Jag har med mig några\r\noverheadbilder som jag tänkte visa.\r\n\r\nDet jag kommer att ta upp är framför allt de bestämmelser som gäller\r\nför luftkvalitet och buller och de miljökvalitetsmål som vi har. När\r\ndet gäller Frisk luft har vi alltså ett mål som handlar om det, och det\r\när ett av de 15 miljökvalitetsmålen. Innebörden är den att luften ska\r\nvara så ren att människors hälsa, djur, växter och kulturvärden inte\r\nskadas. Det är alltså det långsiktiga målet, som ska uppnås inom en\r\ngeneration.\r\n\r\nSedan har vi ett antal delmål som gäller för år 2005 respektive år 2010.\r\nDet gäller halter av svaveldioxid och kvävedioxid, halter av marknära\r\nozon och ett delmål för de svenska utsläppen av flyktiga organiska ämnen.\r\nEn kommentar till dessa mål är att vi för närvarande arbetar med en\r\nmiljömålsproposition som ska komma under våren. Vi kommer då att föreslå\r\nåtgärder för de delmål och mål som vi bedömer att vi i dagsläget har\r\nsvårt att klara. Halterna av kvävedioxid är ett sådant delmål där det\r\nbehövs ytterligare åtgärder.\r\n\r\nI övrigt finns ett antal bestämmelser inom EU för luftkvalitet, och det\r\nfinns det som kallas för ramdirektivet för luft, som i sin tur omfattar\r\nfyra olika dotterdirektiv som har tagits fram mellan åren 1999 och 2004.\r\nDe normer som gäller i dag är de tre första dotterdirektiven. Det fjärde\r\ntogs fram år 2004. Det handlar om halter av arsenik, kadmium, kvicksilver,\r\nnickel och PAH i omgivningsluften. Det direktivet har ännu inte införts\r\ni svensk lagstiftning, utan vi har en deadline där år 2007. De \"bör\"-värden\r\nsom anges här är inte några bindande \"skall\"-regler för de här ämnena.\r\nDe behöver inte vara uppfyllda förrän år 2013. Så det är lång tid till\r\ndess.\r\n\r\nJag kan bara kommentera att när det gäller de nya ämnena har vi i Sverige\r\nsådana halter att vi kommer att klara de här värdena. Däremot när det\r\ngäller PAH och den indikator som man där har, som bensopyren, kan vi se\r\nproblem runt vissa industrier och till exempel i områden med mycket\r\nvedeldning.\r\n\r\nI Sverige har vi infört de olika EU-direktiven i förordningen om\r\nmiljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den omfattar i dag de olika ämnen\r\nsom finns uppräknade här. Den gäller för samtliga ämnen i dag, förutom\r\nbensen och marknära ozon, där den börjar gälla 2010 och för kvävedioxid,\r\ndär den börjar gälla 2006. Av de här ämnena är det i dag bara de som\r\nhandlar om marknära ozon som har ett \"bör\"-värde som ska eftersträvas.\r\nDe andra ämnena är sådana där vi ska uppfylla normerna för\r\nhalterna.\r\n\r\nSom vi har sett hittills under den tid som har gått har vi fått\r\nindikationer på att man kommer att ha problem, framför allt vad gäller\r\nkvävedioxider och partiklar.\r\n\r\nDet pågår ett arbete inom EU. Det här är ett väldigt prioriterat område\r\njust nu. Man har ett program som kallas för CAFE, den europeiska\r\nluftvårdsstrategin, som man arbetar fram och som kommissionen ska lägga\r\nfram för rådet i maj. Där föreslår man förmodligen att det ska tas fram\r\nmiljökvalitetsnorm för PM2,5 som gäller de allra finaste partiklarna.\r\nDe bestämmelser som vi har i dag gäller PM10 och gäller de litet större\r\npartiklarna, som i för sig också omfattar små partiklar, men åtgärderna\r\npå de här områdena skiljer sig åt.\r\n\r\nVi kommer att få höra mera om åtgärdsprogram som har tagits fram, men\r\njag vill bara nämna att de regeringsbeslut som har tagits om att fastställa\r\nåtgärdsprogram gäller för Stockholms län och Göteborgsregionen. De togs\r\ni december 2004. I övrigt bereder vi att det eventuellt ska tas fram\r\nåtgärdsprogram för även Umeå, Uppsala, Göteborg och Helsingborg. Vi har\r\nfått in en skrivelse från Naturvårdsverket, där man bedömer att\r\nåtgärdsprogram behövs för de här kommunerna. Det återstår för regeringen\r\natt bedöma om man också tycker så.\r\n\r\nVi kan säga att vi ser framför oss att det eventuellt kan vara så att\r\nmånga kommuner kommer att ha problem med att klara normen för PM10 och\r\nPM2,5 och dessutom för kvävedioxid. Möjligheten finns att det då kommer\r\natt finnas ett behov av många olika åtgärdsprogram.\r\n\r\nNär det gäller buller finns det ett antal olika miljökvalitetsmål. Det\r\när främst det som är aktuellt i dag. Ett gäller God bebyggd miljö, där\r\nvi har ett delmål som handlar om buller. Men det finns också delmål om\r\nbuller i våra mål om Hav i balans, Levande kust och skärgård och när\r\ndet gäller målet om Storslagen fjällmiljö. Det delmål som ligger under\r\nGod bebyggd miljö anger att antalet störda ska minska med 5 % mellan\r\n1998 och 2010. I det arbete vi nu genomför ser vi att det här är ett av\r\nde mål som vi kommer att ha allra svårast att uppnå.\r\n\r\nDet finns ett relativt nytt EG-direktiv som togs fram år 2002 och som\r\nhandlar om omgivningsbuller. Det har införlivats i svensk lagstiftning,\r\ni förordningen om omgivningsbuller, som har meddelats med stöd av 5\r\nkap. miljöbalken, vilket innebär att vi så att säga inordnar de här\r\nbestämmelserna under den bestämmelse som gäller miljökvalitetsnormer.\r\n\r\nTill\r\nskillnad från övriga bestämmelser finns det inte fastlagda några bestämda\r\nbullervärden som ska ingå. Däremot finns det bestämmelser om att man\r\nska ta fram strategiska bullerkartor och åtgärdsprogram där det behövs.\r\nDet här direktivet och förordningen handlar om kommuner över en viss\r\nstorlek. Till exempel ska kommuner med över 250 000 invånare år 2007 ha\r\ngenomfört en kartläggning och år 2008 ha ett fastställt åtgärdsprogram.\r\nSteg 2 gäller kommuner med mer än 100 000 invånare som år 2012 ska ha\r\ngjort den här kartläggningen och år 2013 ska ha tagit fram åtgärdsprogrammen.\r\nSedan har man motsvarande etapper för stora vägar, järnvägar och\r\nflygplatser och så vidare där man också tar det i två etapper, 2007 och\r\n2008 respektive 2012 och 2013.\r\n\r\nDe riktvärden som gäller i dag och som används framför allt vid\r\nnybyggnation och ombyggnad av trafikinfrastruktur grundar sig på de riktvärden\r\nsom finns i infrastrukturpropositionen som kom 1996/97. Det är de olika\r\nvärden som vi har fått höra tidigare om här.\r\n\r\nNaturligtvis finns det ett antal olika bestämmelser som handlar om vilka\r\nbullernivåer som får uppkomma för olika typer av fordon, till exempel\r\nbilar, järnvägar och flygplan. Det finns också bestämmelser från\r\nSocialstyrelsen som vi kanske kan få höra om senare och som handlar om\r\ninomhusbuller.\r\n\r\nOrdföranden: Vi tackar för det och går vidare till hur kraven i planärenden\r\noch åtgärdsprogram hanteras i praktiken på Länsstyrelsen i Stockholms\r\nlän.\r\n\r\nCarl-Gustaf Hagander, planchef (bilder s. 95 nederst-102 överst): Kära\r\nordförande, ledamöter och övriga deltagare! Jag ska prata om hur vi\r\nbemöter frågor om buller och luftföroreningar på Länsstyrelsen i Stockholm.\r\n\r\n\r\nVi befinner oss tillsammans med kommunerna i ständiga diskussioner i\r\nplansituationer för att bedöma var det är lämpligt att bo. Resultatet\r\nkan bli att samhället tycker att det är lämpligt att bo i ett visst hus\r\nmen inte i huset intill beroende på läget. Jag hänvisar till kvarteret\r\nStuten, som jag vet att utskottet har hört talas om tidigare, där\r\nlänsstyrelsen upphävde tillståndet och regeringen fastställde vårt upphävande.\r\nAnledningen var att vi ansåg att det fanns möjlighet att organisera de\r\nhär bostäderna på ett annat sätt så att man skulle kunna klara de värden\r\nsom vi strävar efter.\r\n\r\nSom vi hört tidigare är det biltrafiken som skapar problem vad gäller\r\nbåde buller och partiklar. Planeringen är en väldigt viktig del, och\r\nden hanteras genom plan- och bygglagen. Men den kan inte lösa alla\r\nproblem, utan man sitter i väldigt intrikata diskussioner, vilket kan ge\r\ntill synes märkliga resultat, till exempel att man kan bo på ett ställe\r\nmen inte på ett annat som ligger i närheten.\r\n\r\nNär det gäller de värden som vi har hört tidigare om finns det i\r\ndiskussionen en väldig oklarhet. Man blandar fakta med något annat.\r\nInomhusnivån klaras alltid, där är det aldrig några problem. Det är\r\nutomhusmiljön som är besvärlig, och då blir resultatet att man till exempel\r\ninte kan ha öppet fönster. Där kan man säga att det inte finns någon\r\nkonsensus mellan: Vad är hälsoaspekt och vad är ren komfort? Är det ur\r\nhälsosituation så allvarligt att man inte kan sova för öppet fönster,\r\neller är det en ren komfortfråga?\r\n\r\nI stora delar av Stockholm går det inte att bygga med de värden som vi\r\ntillämpar i dag. Sedan många år har vi i Stockholm tillämpat något som\r\nkallas avstegsfall, där bostäder godtas om man har minst hälften av\r\nboningsrummen mot den sida där bullervärdena understiger 55 decibel.\r\nTrots det går det inte att bygga bostäder i alla lägen som man önskar,\r\ntill exempel kvarteret Stuten. Skatteskrapan klarar egentligen inte\r\nheller ombyggnaden till studentbostäder. Men där ansåg ändå länsstyrelsen\r\noch kommunen att det var möjligt eftersom det var någon form av begränsat\r\nboende för studenter. Men den uppfyller inte värdena vare sig när det\r\ngäller avsteg eller de andra värdena.\r\n\r\nVarför det blev så starka diskussioner beror på att det är så många som\r\när med och bestämmer. Staten har sin roll, kommunen sin. Kommunen har\r\ntjänstemän och experter, vi har politik och juridik. Till syvende och\r\nsist: Vem är det som ska bestämma? Är det den som flyttar in, eller är\r\ndet den som bygger, staten eller kommunen? Inom alla organisationer\r\nfinns det starkt delade meningar eftersom det är ganska nära den personliga\r\nuppfattningen.\r\n\r\nI dag hanteras det här enligt två lagstiftningar. I det tidiga skedet,\r\ndet vill säga vid förebyggande, är det plan- och bygglagen som ligger\r\ntill grund. Det karakteriseras av att man ska väga in en mängd olika\r\nintressen mot varandra. Det är väldigt mycket politiska frågor. Som\r\nsagt är det en avvägningslag, medan miljöbalken kan illustreras med en\r\nväjningsplikt. Det är \"bör\"-reglerna, hänsynsregler, eller stoppregler,\r\nsom miljökvalitetsmålen, som vi kommer att få höra om senare. Där hamnar\r\nvi i den juridiska prövningen, och det sker i efterhand. Det är bara\r\natt konstatera att dessa inte riktigt fungerar ihop.\r\n\r\nDetta är för att visa hur komplicerad prövningen är. Å ena sidan har vi\r\nplan- och bygglagen, det är alltså \"innan-skedet\". Där har vi\r\nmedborgarinflytande, som man har innan beslut fattas. Sedan kan man göra\r\növerklaganden. Sedan kommer miljöbalkens efterhandsprövning. Samma\r\nförhållande mellan boende och buller prövas alltså i en mängd olika\r\nsammanhang, vilket gör att det inte är helt enkelt att i förväg i\r\nplansituation säga vad en rättslig prövning i miljödomstol kan komma fram\r\ntill senare.\r\n\r\nPlan- och bygglagen är en avvägningslag som ska ta hänsyn till en mängd\r\nolika intressen - luftkvalitet och buller - men även begränsa verkningar\r\nav stridshandlingar och andra allmänna intressen som finns reglerade i\r\n2 kap. Där läggs det fast att det är kommunen som har primäransvaret,\r\nmedan vi som representanter för staten ska påverka kommunernas beslut\r\ngenom att lämna underlag, ge råd och verka för de olika statliga intressena.\r\nSedan har vi sistahandsordet när det gäller vissa speciellt utpekade\r\nintressen. Där kommer hälsa och säkerhet in, och där kommer buller och\r\nluftföroreningar in.\r\n\r\nDär hamnar vi ständigt i diskussionerna: Var går gränsen för det\r\nhälsovådliga? Vi verkar hela tiden och försöker ge råd till kommunerna att\r\ngöra så bra planer som möjligt, men då inom ramen för den kommunala\r\npolitiken. Sedan har vi sistahandsgränsen, som vi ska sätta. Där tillämpar\r\nvi de värden som finns, men understundom gör vi undantag, som till\r\nexempel när det gäller Skatteskrapans ombyggnad till studentbostäder.\r\n\r\nVad innebär detta? Ja, det läggs ned väldigt mycket arbete. Jag skulle\r\nvilja säga att mer än hälften av planerna upptas av framför allt\r\nbullerdiskussioner, men numera även diskussioner om miljökvalitetsmål. Är\r\ndet möjligt, är det inte möjligt? Det gör att vi får långa planprocesser\r\noch högre kostnader, vilket innebär att det kostar väldigt mycket. Detta\r\när någonting som gynnar de stora byggherrarna. Ett litet byggbolag kan\r\ninte ligga ute med så mycket kapital.\r\n\r\nGenom att det blir mer och mer juridik och att man inte vet hur\r\nmiljödomstolen kommer att pröva det senare får vi oförutsägbara beslut, och\r\ndet blir också fler överklaganden. De som är emot ett projekt av andra\r\nskäl tar naturligtvis till de här argumenten. I förlängningen kan vi få\r\nen risk att man sprider ut bebyggelsen mera. Då får man andra miljö-\r\noch hälsokonsekvenser. Vi kan få någon form av Los Angeles-bebyggelse.\r\n\r\n\r\nAvstegsfallen är i princip grundade för att vi ska gynna en\r\nkollektivtrafikförsörjd stad. Samtidigt får vi väldigt många lösningar. Vi\r\nutvecklar lösningar, uppbådar kreativitet för hur man exempelvis kan ha\r\nbullerskyddade fönster. Vi får självklart också bättre miljö.\r\n\r\nVad som behövs för att komma till rätta? Vi behöver ensa oss inom staten.\r\nDet är inte helt tydligt i dag mellan Boverket och Socialstyrelsen,\r\nNaturvårdsverket och länsstyrelsen som ska väga samman olika intressen.\r\nI dag har vi samma regelverk i princip över hela landet. Men situationen\r\när olika i storstadsregionerna, som vi ju pratar om i dag.\r\n\r\nDet finns en övertro på att planeringen kan lösa alla problem. I grunden\r\när det två miljoner människor som redan är utsatta. Då kan man tycka\r\nibland att det är svårt att säga nej till något hus, som i kvarteret\r\nStuten, när det redan bor människor i närmiljön. Det är svårt att få\r\nförtroende för en sådan åsikt. Därför är ett åtgärdsprogram, som vi har\r\nvarit inne på, en möjlighet, och framför allt att jobba mycket mera mot\r\nkällan, alltså mot dem som skapar problemen.\r\n\r\nBoverket har gett en vägledning som vi kommer att höra mer om senare.\r\nDet är bara att konstatera att vi just nu befinner oss i en situation\r\ndär den gett större svårigheter därför att den kan tolkas på olika sätt.\r\nDet leder till att Vägverket och Banverket nu driver bullerhänsynen\r\nmycket kraftfullare än vad de har gjort innan. Där ligger en osäkerhet\r\nsom är svårhanterlig i praktiken.\r\n\r\nJag tänkte sluta med att säga att för oss som sitter i förvaltningen är\r\ndet viktigt att jobba med den långsiktiga framtida miljön. Man måste ha\r\nett system som fungerar både vad gäller lagregler, som ni här i riksdagen\r\nstiftar, och vad gäller den apparat som ska ta hand om det - alltså\r\nresurser och kompetens.\r\n\r\nIsabell Lundberg, miljöutredare (bilder s. 102 nederst-105): Jag ska\r\nberätta om åtgärdsprogram, vårt arbete med att klara miljökvalitetsnormerna\r\ni Stockholms län. Sedan tänkte jag beröra lite grann hur det kan påverka\r\nbostadsbyggandet.\r\n\r\nSituationen i Stockholm är sådan att vi har överskridanden av\r\nmiljökvalitetsnormen för PM10 på väldigt många platser. På alla vägar i länet\r\nhar vi mer än 50 000 fordon per dygn som överskrider normen. I Stockholms\r\ninnerstad är det ungefär 50 gator som inte klarar normen. Normen är\r\nalltså 50 mikrogram per kubikmeter.\r\n\r\nVid internationella jämförelser ser man att Stockholm har bland de högsta\r\nhalterna av PM10 i Europa, vilket man kanske inte tror. Vi tycker att\r\nvi har så bra luft. Men just när det gäller PM10, som kommer från slitage\r\nav vägbanan och dubbdäck, ligger vi väldigt dåligt till.\r\n\r\nFör att vi ska klara miljökvalitetsnormen för PM10 måste halterna sänkas\r\nväldigt mycket. På Hornsgatan bland annat måste halterna halveras. Det\r\när ingenting man gör i en handvändning. Den här normen har överskridits\r\nunder 35 dygn från årsskiftet, och det 36:e dygnet var i slutet av förra\r\nveckan. Vad det innebär vet vi knappt. Miljöförvaltningen är egentligen\r\nskyldig att tillse att den här normen klaras. De är på väg att förelägga\r\nför väghållarna att sätta in åtgärder så att vi klarar normen.\r\n\r\nÄven miljökvalitetsnormen för kvävedioxider överskrids, som Gisela\r\nberättade. Men det sker på väsentligt färre platser. Dessutom är det ett\r\når senare som de normerna ska klaras. Vi har ett helt år på oss där.\r\n\r\nLänsstyrelsen begärde hos regeringen att få upprätta åtgärdsprogram för\r\natt klara miljökvalitetsnormerna. Det har vi fått, och vi har redovisat\r\nför regeringen alla åtgärder i vårt program. Sedan har regeringen fattat\r\nbeslut om åtgärdsprogrammet. Det gjorde man i december förra året.\r\nRegeringen valde vilka åtgärder som skulle omfattas av beslutet. Tyvärr\r\när det så att regeringen valde att utelämna den åtgärd som vi ansåg\r\nvara den mest verkningsfulla, att minska användningen av dubbdäck. Om\r\nman skulle minska användningen av dubbdäck skulle halten minskas med\r\n25 %. Eftersom den åtgärden inte finns med i åtgärdsprogrammet ser vi\r\ningen möjlighet att klara den normen på så här kort sikt. Investeringarna\r\ni kollektivtrafiken ansåg man hänger ihop med kväveoxidprogrammet.\r\n\r\nAngående miljöavgifter föreslog länsstyrelsen att de försök som nu ska\r\ntestas i Stockholm skulle permanentas. Det finns inte heller med i\r\nregeringens beslut.\r\n\r\nVi har gjort ett åtgärdsprogram för kvävedioxid, och även om det har\r\nregeringen fattat ett beslut. Där är det åtgärder kring renare personbilspark\r\nsom är de mest verkningsfulla. Tyvärr valde regeringen att utelämna\r\näven de åtgärderna. Vi har inte så många bilar i dag som saknar katalysator,\r\nmen de bilarna står för en väldigt stor mängd av utsläppen. Om man tar\r\nbort de bilarna är väldigt mycket vunnet. Men det är ingenting som vi\r\nkan åtgärda på lokal eller regional nivå, utan det är någonting där det\r\nmåste fattas ett statligt beslut, ett regeringsbeslut. De åtgärderna\r\nvar inte heller med.\r\n\r\nI övrigt tyckte regeringen att våra åtgärder i huvudsak vara bra, och\r\nde antogs.\r\n\r\nNär vi jämför våra förslag och regeringens beslut ser vi att vi kommer\r\natt få väldigt svårt att klara de här normerna i tid därför att just de\r\nmest verkningsfulla åtgärderna inte var med. Det här anser vi vara\r\nväldigt bekymmersamt. Det är omöjligt att nå upp till normerna inom den\r\nnärmste tiden, och även på några års sikt. Det här är inga lätta bekymmer\r\natt fixa till. Biltrafiken orsakar problemen, och vi vet hur bundna vi\r\när vid bil, så det är ingenting man gör så lätt. Man kan dessutom inte\r\nfå människor att ändra sitt beteende hur enkelt som helst. Det handlar\r\nom många olika insatser.\r\n\r\nNär målen inte nås uppstår stor osäkerhet om vad som kommer att hända.\r\nTyvärr kan det vara så att bostadsprogrammet är hotat, eftersom vi\r\ninte får bygga bostäder i miljöer där normerna inte klaras.\r\n\r\nI vårt förslag till åtgärdsprogram skrev vi att det är svårt att förena\r\nregelverket kring miljökvalitetsnormer med Stockholmregionens tillväxt\r\neftersom planerande myndigheter ska iaktta normerna. Man får inte\r\nmedverka till att miljökvalitetsnormer överträds. Det finns visserligen\r\nen viss otydlighet kring begreppen \"iaktta\" och \"medverka till\". Men om\r\nman skulle läsa det strikt innebär det stopp för ytterligare byggande,\r\neftersom vi med nya bostäder får fler människor som använder bil i\r\nStockholm. Och fler bilar leder till större buller och större utsläpp.\r\n\r\n\r\nVi skulle kunna säga att det är stopp, att vi inte bygger fler bostäder\r\nförrän normerna klaras. Men så vill vi inte ha det. Vi måste ha en\r\nstadsmiljö där människor också får bo. Länsstyrelsen har bestämt att vi\r\nbara ska ingripa där det finns en tydlig koppling, att man verkligen\r\nförsämrar ventilationen och annat och där det finns en påtaglig risk\r\nför överskridanden.\r\n\r\nJag hörde häromdagen att Vägverket är väldigt oroade över vårt\r\nförhållningssätt, eftersom de tror att det kan finnas en risk för att man\r\nsläpper fram bostäder utmed Vägverkets vägar där normerna inte klaras.\r\nSedan kommer tillsynsmyndigheten och berättar för Vägverket att människor\r\nbor här, ni måste göra någonting åt problemen. Då tror Vägverket att\r\ndet kommer att innebära väldigt höga kostnader för dem att börja\r\ndammbekämpa och ta dubbdäck och annat.\r\n\r\nDärför anser vi att en översyn av det här regelverket är nödvändig så\r\natt man verkligen kan kombinera ett boende i Stockholms län med en\r\nhälsosam miljö. Framför allt efterfrågar vi de beslut som krävs för att\r\nvi ska klara normerna och att människors hälsa ska kunna förbättras.\r\n\r\nNiklas Svensson, planeringschef, Sundbyberg (bilder s. 106-109 överst):\r\nJag vill tacka för att jag fick komma hit i dag. Jag är planeringschef\r\ni Sundbybergs kommun, och jag inleder exemplen från kommunerna.\r\n\r\nSundbyberg är en förhållandevis liten kommun jämfört med de tre stora\r\nsom är representerade här i dag. Men vi är väldigt storstadsnära och\r\nhar en problematik lika mycket som de övriga kommunerna.\r\n\r\nSundbyberg ligger centralt i regionen. Det är en kommun som är attraktiv\r\nför etableringar och bostäder och arbetsplatser. Vi har en väldigt bra\r\nsituation när det gäller kollektivtrafikförbindelser.\r\n\r\nInom ramen för den planering som pågår i Sundbyberg, detaljplaner och\r\nfördjupade översiktsplaner på längre sikt, kan det finnas en möjlighet\r\nför oss att bygga omkring 7 000 nya bostäder i det långa perspektivet.\r\nVi har ungefär 1 700 bostäder inom ramen för pågående detaljplanering.\r\nDet är läget just nu.\r\n\r\nI stort sett i nästan samtliga projekt, skulle jag vilja säga, är det\r\nbullerproblematiken som vi brottas ganska rejält med. Tack vare sin yta\r\nhar kommunen inte så stora trafikleder så att vi inte har lika stora\r\nproblem med partiklar och kväveoxider som många andra. Därför kommer\r\njag att fokusera mycket på bullerproblematiken.\r\n\r\nNär vi i vår vardag håller på och jobbar med våra detaljplaner är bullret\r\nen stor fråga, och som i alla av de här frågorna brottas vi med den\r\nständigt. Det gäller miljökvalitetsnormer. Det är andra frågor som\r\ntrafikföring, parkering, en kär fråga som vi brottas med, tillgänglighet\r\nför funktionshindrade, grönfrågorna, gestaltningsfrågorna etcetera.\r\nAllt det här ska hela tiden vägas samman för att vi ska få fram en\r\ndetaljplan och få ett bra projekt.\r\n\r\nDe flesta projekt vi håller på med tror vi nu är genomförbara. Det är\r\ntack vare det avstegsfall som Carl-Gustaf har nämnt och som Länsstyrelsen\r\ni Stockholms län tillämpar, genom en utformning av lägenheterna, en\r\norientering av hälften och boningsrum mot tyst sida.\r\n\r\nSedan pratar vi om Boverkets tillämpningsregler och de nya tolkningarna.\r\nDå har vi för den pågående planeringen gjort en grov uppskattning av\r\nvilka effekter det skulle kunna få. På lång sikt är det knappt hälften,\r\nalltså 3 000 av de 7 000, som direkt eller indirekt skulle påverkas av\r\ndet här. Det kan vara alltifrån att projektet helt omöjliggörs eller\r\natt det måste omarbetas eller bearbetas på något sätt. På kort sikt är\r\ndet 1 000 av de 1 700 som påverkas av det här, det vill säga det som\r\nligger inom detaljplaneringen nu. Vi har inga exempel i kommunen de\r\nsenaste åren på att ett projekt inte har blivit av på grund av det här,\r\nmen det är återigen tack vare avstegsfallet, som länsstyrelsen tillämpar.\r\n\r\n\r\nBullerkartan över Sundbyberg ser inte riktigt ut som den över Södermalm.\r\nMan ser det inte så bra på bilden, men det kanske inte är meningen.\r\nDet som är vitt och inte färgat ligger under 55 decibel. Man kan fråga\r\nsig varför vi inte koncentrerar planeringen dit. Nu är det så att de\r\nflesta av de här områdena är upptagna på något annat sätt. Det kan vara\r\nalltifrån nyinrättade naturreservat till andra, större sammanhängande\r\nområden som har riksintresse för kulturminnesvården etcetera som vi\r\ninte kan bygga i. Den täta stadskärnan är också bara möjlig för mindre\r\nkompletteringar. Det kan också vara att områdena har bristande\r\nkommunikationer. Det är en väldigt viktig fråga för oss att försöka lokalisera\r\nbyggandet där det finns bra kommunikationer.\r\n\r\nJag tänkte avsluta med att exemplifiera med ett projekt som vi kallar\r\nHamnen. Det ligger i centrala Sundbyberg, nära Sundbybergs station, som\r\nni ser. Bällstaviken ligger i sydväst av projektet. Stockholm bygger på\r\nandra sidan viken, och vi själva har byggt 300 lägenheter längre upp,\r\nlängs Bällstaån, där det står 300 färdigställda. Det projektet innehåller\r\n360 nya bostäder i ett fantastiskt läge, tycker vi. Man kan säga att\r\ndet här projektet är mer eller mindre designat efter bullerproblematiken.\r\nHamngatan går på andra sidan projektet, och den är ett stort problem,\r\nmed höga bullervärden.\r\n\r\nDet skulle kunna tänkas att orientera det på ett annat sätt. Om vi tittar\r\npå bilden ser vi de mörkröda, röda och orange delarna, och det är där\r\nbullersituationen inte är så bra. Man skulle kunna tänka sig att orientera\r\nprojektet som en mur mot Hamngatan och på så sätt ha löst problemet,\r\nmen då är vi inne på partiklarna, som ställer till problem. Då har vi\r\nett moment 22-läge, som skulle omöjliggöra projektet av andra orsaker.\r\nVi har valt att jobba ganska hårt med utformningen av lägenheter. Det\r\nfinns både dubbelsidiga och enkelsidiga lägenheter - tro det eller ej\r\n- i det här projektet som vi tror att vi kan lyckas utforma med olika\r\nskyddsåtgärder som skapar tysta delar, och då slipper vi bygga muren\r\noch kan orientera bebyggelsen ganska fritt.\r\n\r\nJag skulle avslutningsvis vilja säga att man kan ställa sig två viktiga\r\nfrågor. Om vi inte bygger i Sundbyberg, Solna, Stockholm och även de\r\nandra kommunerna kan man fråga sig var det byggs någonstans. Jag tror\r\natt svaret är att det blir det utsmetade byggandet, vilket i sig skapar\r\nen massa andra miljöproblem, precis som Carl-Gustaf var inne på, med\r\nökat bilberoende etcetera. Sedan tror jag inte, med marknadens intresse\r\ni dag, att det skulle byggas i samma utsträckning. Konsekvensen skulle\r\nkunna bli ett ökat bilberoende och minskad bostadsproduktion.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det, Niklas Svensson.\r\n\r\nEnligt min lista är det nu dags för planchef Anders Svensson från\r\nGöteborg.\r\n\r\nAnders Svensson (bilder s. 109 nederst-112 överst): Jag är planchef i\r\ncentrala Göteborg. Jag ska börja med att säga att vi har ganska gott om\r\nboendemiljöer i Göteborg där vi ligger på bullernivåer kring 55 decibel\r\noch däröver. Vi har också en hel del befintliga miljöer där vi har ett\r\növerskridande av miljökvalitetsnormerna. Det är trots allt bullerproblemen\r\nsom ur planeringssynpunkt är svårast för oss att hantera.\r\n\r\nNär det gäller miljökvalitetsnormerna för kvävedioxider ser bilden ut\r\nsom den jag visar här. Det är en bild på en prognos för 2006. Möjligtvis\r\när bilden något optimistisk, eftersom den är framtagen ungefär 2002 och\r\ntrafikökningen har varit mer än man trodde i de här avsnitten. Den visar\r\natt vi har ett överskridande längs de centrala lederna, de röda zonerna.\r\n\r\n\r\nHär är en lite dramatisk bild, som visar bullersituationen i centrala\r\nstaden. Här har vi bullervärden kring 60 decibel ekvivalent ljudnivå\r\nlängs de stora genomfartsgatorna. Bakgrundsnivåerna i centrala staden\r\nligger kring 55 decibel överallt.\r\n\r\nVi har politiska mål i Göteborg som säger att vi ska öka vårt bostadsbyggande.\r\nDet står i ÖP [översiktsplanen] att vi ska undvika utspridning av\r\nbebyggelsen till lägen med dålig kollektivtrafik. Vi ska också se till\r\natt den nya bebyggelsen förläggs och uppförs på ett sådant sätt att\r\ngällande normer för buller och luftföroreningar uppfylls. Detta är,\r\ninte minst i centrala staden, mål som kan vara svåra att förena.\r\n\r\nVi ligger i dag på ett bostadsbyggande på cirka 2 000 lägenheter per år.\r\nI antagna planer under förra året är det lite mer än så - man måste ha\r\nen liten framförhållning när det gäller planeringen. Vår bedömning är\r\ndå att det är cirka 80 % av planerade lägenheter, ca 2 000 lägenheter\r\nper år, som har fått anpassas med hänsyn till de här frågorna, inte\r\nminst för att hitta lösningar för att tackla bullerproblemen. Det sätter\r\nfart på kreativiteten om inte annat.\r\n\r\nJag ska visa några exempel. Längs Mölndalsåns dalgång söderut järnvägen\r\noch E 6:an ned mot Mölndalsgränsen finns ett ganska stort område, där\r\nvi har jobbat under ett antal år med översiktlig planering och som man\r\npekar ut som ett möjligt förtätningsområde för bostäder och verksamheter.\r\nNär vi testade detta i de första detaljplanerna i området - det är\r\nLyckholms före detta bryggeriområde - föreslog vi bostäder. Ända fram\r\ntill utställningsskedet var det ett bostadsinnehåll, visserligen ett\r\nblandat innehåll av bostäder och verksamheter men ändå ett ganska stort\r\nbostadsinnehåll i det kvarteret. Vi såg att vi låg precis på gränsen\r\nför värdena, men med hänsyn till länsstyrelsens bedömning, hälsa och\r\nsäkerhet, fick vi stryka bostadsinnehållet. Det undantogs, och planen\r\ngick på en ny utställning. Det är nu en fastställd detaljplan med kontor\r\noch handel. I det här området, som är centralt beläget med god\r\nkollektivtrafik, verkar det alltså inte vara framkomligt att jobba med\r\nbostäder, vad vi kan se nu.\r\n\r\nVi har också den här typen av områden i centrala staden där vi har\r\nbullerstörningar från flera håll. På Friggagatan i ett 30-talsområde\r\nföreslår man rivning och byggande av studentbostäder mellan en ganska\r\ntrafikerad infartsgata och järnvägsområdet. Här ligger bullernivåerna\r\növer 60 decibel på båda sidor.\r\n\r\nDet här är politiskt prioriterat, så här föreslår man naturligtvis\r\nkreativa lösningar. Då hamnar man på sådana här förslag, med studentbostäder\r\ni smala huskroppar, genomgående studentlägenheter. Där kan man skapa en\r\nbullerskyddad gård mellan huskropparna, med loftgångslösning, och på\r\ndet sättet klara ljudvärdena mellan husen. Frågan är om det blir en bra\r\nboendemiljö.\r\n\r\nVi har stadsdelen Gårda, där vi har överskridande av miljökvalitetsnormerna\r\nför kvävedioxider. Vi har bullernivåer längs E 6:an mellan 60 och\r\n65 decibel. Här har vi gott om befintliga bostäder. De hus som ni ser på\r\nbilden längst ned till höger, halva kvarteren, är befintliga så kallade\r\nlandshövdingehus, som ju kan anses bevarandevärda och som är befintliga\r\nstudentbostäder. Gällande plan säger parkering och trafikområde. Här är\r\ndet omöjligt att ta fram en ny detaljplan för boende, och då händer det\r\ningenting, eftersom man inte vill riva husen - kommunen äger dem. Det\r\nblir då ett slags status quo-situation.\r\n\r\nI den norra delen av detta område, i den inre kvartersraden, har vi ett\r\nnu pågående ganska stort bostadsprojekt med 700 lägenheter, bland annat\r\nett höghus på 30 våningar, kvarteret Venus. Där ligger vi precis och\r\ntangerar gränsen, men vi ser att vi klarar riktvärdena för buller och\r\nklarar miljökvalitetsnormerna. Vi har också transport av farligt gods,\r\ndär vi ligger på gränsen. Men vi bedömer, efter att ha gjort ganska\r\nnoggranna studier, att vi klarar gränsvärdena. Men vi har fått propåer\r\nfrån Boverket att den sammantagna hälsoeffekten kan göra detta lite\r\ndiskutabelt. Vår bedömning från kommunen är att det är ett bra bostadsprojekt,\r\nför det ligger också i centrala staden, med god tillgång på kollektivtrafik,\r\ncykelavstånd till centrum och allting sådant. Det går vidare just nu.\r\n\r\n\r\nVi jobbar nu med både ett åtgärdsprogram på miljöförvaltningen och en\r\nkommunal policy för att tackla bullerfrågorna. Vi försöker stödja oss\r\npå Boverkets bullerrapport och göra kommunala tolkningar av vad man\r\nmenar med sådana begrepp som stadens centrala delar, bebyggelse av\r\nstadskaraktär, knutpunkter längs kollektivtrafikstråken, enstaka lägenheter,\r\nkorttidsboende och så vidare. Det gäller alltså de möjliga avstegen.\r\nVi går in och definierar de här begreppen och skapar en kommunal samsyn\r\nmellan stadsbyggnadskontor, miljöförvaltning och trafikkontor, så att\r\nvi kan hantera det.\r\n\r\nDet är på det sättet som vi försöker gå vidare. Men vi kan också konstatera\r\natt det här kräver ganska mycket tid och ganska mycket resurser, och\r\ndet har gjort att planprocesserna blir ganska långa.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det.\r\n\r\nVi hastar raskt vidare, och nu är det översiktsplanechef Jan-Olof Jönsson\r\nfrån Malmö.\r\n\r\nJan-Olof Jönsson (bilder s. 112 nederst-116): Tack så mycket för att\r\njag blev inbjuden hit. Jag är översiktsplanechef i Malmö. Jag ska börja\r\nmed frågan om buller.\r\n\r\nFörst ska jag säga att bostadsbyggandet i Malmö är prioriterat. Vi har\r\nett mål att bygga 1 000 lägenheter per år, ett allsidigt utbud, med\r\nhyresrätter, bostadsrätter och småhus. Vi byggde i fjol 1 000 lägenheter,\r\nså vi nådde målet. Det är mer än dubbelt så mycket som vi har gjort de\r\nsenaste fem-tio åren. Vi är bra på gång med det nu också, att fortsätta\r\nbyggandet.\r\n\r\nNär det gäller buller och bostadsbyggande kan man säga att vi inte har\r\nbehövt avbryta själva planprocessen på grund av buller. Därmed finns\r\ndet vissa särskilt utsatta lägen där vi har avstått från att planera\r\nför bostäder.\r\n\r\nDe flesta bostadsplaner innehåller bullerbestämmelser. Ofta har man\r\nhälften av bostadsrummen mot en tyst sida. Det är det avstegsfallet som\r\nnämns sist. Det är framför allt i innerstaden som vi har de exemplen.\r\n\r\nI\r\nytterstadsområdena är det andra problem man ställs inför. Det ställs\r\nofta krav på bullervallar eller plank längs större gator för att man\r\nska nå kravet på 55 decibel i uteplats. Konsekvensen av det är ofta en\r\ntorftig stadsmiljö, barriäreffekter och ett dåligt markutnyttjande. Jag\r\ntänkte visa några exempel på hur det kan se ut.\r\n\r\nHär är ett lite äldre exempel, som visar en gata genom Limhamn i Malmö,\r\nen småstadsmiljö. Där har man i princip plankat in gatan och därmed\r\nskapat en barriär mellan de olika delarna - klyvt stadsdelen i två delar,\r\nkan man säga.\r\n\r\nEtt annat exempel är nybyggda bostadshus utmed en större gata, där det\r\när en trafikmängd på ca 20 000 fordon per dygn. Där är det anlagt dels\r\nen vall, dels ett plank ovanpå vallen. Det tar naturligtvis mark i\r\nanspråk och skapar en stadsmiljö som blir väldigt utspridd.\r\n\r\nDet tredje exemplet är en ny gata där man har anlagt murar och vallar,\r\nvilket skapar en väldig barriäreffekt. Man har fått göra planskilda\r\nkorsningar i stället, och man skär alltså in i stadsmiljön och skiljer\r\nde olika stadsdelarna från varandra.\r\n\r\nLuftföroreningar och bostadsbyggande: I Malmö är det kvävedioxid som är\r\nden dimensionerande normen när det gäller luftföroreningar. Partiklar\r\nhar vi inte lika stora problem med. Här har jag en karta som visar var\r\ni Malmö vi riskerar överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.\r\nDet är störst risk i de lilafärgade områdena, och på de gula gatorna\r\när det lite mindre risk. Det är 2006 som vi riskerar de överskridandena.\r\n\r\n\r\nMiljöförvaltningen, som är duktig på att räkna, har gjort beräkningar\r\nför 2015 och räknar med att vi inte kommer att överskrida normerna 2015,\r\ntrots en trafikökning på ca 30 %. De räknar med en förbättring av\r\nfordonsparken enligt Vägverkets beräkningar.\r\n\r\nJag kan avslutningsvis teckna ett generellt förhållningssätt som vi har\r\nnär det gäller buller och luftföroreningar, och det är i första hand\r\natt de ska klaras av genom begränsning av vägtrafikens påverkan, det\r\nvill säga åtgärder vid källan. Man ska inte sprida ut bebyggelsen; det\r\ntror vi är ett sämre sätt, och det är inte långsiktigt hållbart. Vi\r\njobbar med ett trafikmiljöprogram för att ge förslag till åtgärder för\r\natt nå målen om ett mer miljöanpassat transportsystem.\r\n\r\nOrdföranden: Tack, Jan-Olof Jönsson.\r\n\r\nDå går vi vidare till stadsarkitekt Per Linder från Solna.\r\n\r\nPer Linder (bilder s. 117-121): Jag vill börja med att visa Solnas läge\r\ni regionen, precis norr om Stockholms innerstad, utefter E 4:an på väg\r\nupp mot Arlanda och Uppsala. Jag ska ge några fakta om Solna.\r\n\r\nAlla kommuner är speciella, och Solna är förstås speciellt speciell,\r\ntycker jag. Men det finns ganska mycket extrema förhållanden, med ett\r\nstort antal arbetsplatser i förhållande till boende. Vi har nästan bara\r\nflerbostadshus. Och framför allt: Vi passeras varje dag av ungefär en\r\nhalv miljon bilar, beroende på infart till Stockholm och det stora\r\nantalet arbetsplatser. Det gör att även på det kommunala vägnätet är\r\növer hälften av trafiken genomfartstrafik. I nästan alla planer har vi\r\nbestämmelser om buller och luftintag.\r\n\r\nJag ska visa tre exempel från Solna, ett som heter Frösunda, som är vår\r\nnya stadsdel med nästan 3 000 lägenheter, som många av er känner igen\r\nutefter E 4:an på väg mot Uppsala. Det andra är ett litet infillprojekt\r\nsom heter Majhill, där man genom att bygga ett hus kan göra det bättre\r\nför andra. Det tredje exemplet är ett studentbostadshus i Huvudsta.\r\n\r\nNi som åker mot Arlanda känner kanske igen den ganska prydliga raden av\r\nkontorshus ut mot E 4:an. Man ser Uppsalavägens piskrapp genom landskapet.\r\nUtefter Uppsalavägen överskrids miljökvalitetsnormen, men än så länge\r\nhar vi inte särskilt mycket bostäder och annat där. I Solna är det\r\ngenomsnittligt buller som är det stora problemet.\r\n\r\nHär är en planbild av stadsdelen, och de kontor som ni såg på bilden är\r\nblåfärgade på plankartan. Hela stadsdelen är planerad för att klara\r\nbullret från E 4:an på ena sidan och stambanan, järnvägen, på västra\r\nsidan, ett ganska smalt område. Genom området går centralt en samlande\r\ngata. Det är en god stadsmiljö, tycker vi, med buss, affärer, butiker\r\noch annat. Ni ser de rödfärgade bostadskvarteren, som vetter in mot\r\ntysta sidor eller är kringbyggda storkvartersgårdar.\r\n\r\nHär är en bild från boulevarden, där också kontoren har huvudentréer,\r\nreceptioner, föreläsningssalar och annat, så det är ett skapligt livaktigt\r\nstråk. Gårdarna är tysta, soliga och ostörda.\r\n\r\nJag har försökt beräkna ungefär. Trots att vi skärmar av bullret från\r\nUppsalavägen, som annars skulle medföra 75-80 decibel på marknivån i\r\ndet här läget, orsakar den här boulevarden i sig buller som överstiger\r\n55 decibel, kanske uppåt 60 och något mer ibland. Det gör att även\r\nbostäderna utefter hela boulevarden har fått planeras med det här\r\navstegsfallet. Men vi klarar det, och de har då minst hälften av rummen\r\nmot en tyst sida. Men om vi inte kunde ha gjort ens det skulle ungefär\r\nhälften av det här området inte ha kunnat byggas.\r\n\r\nHär är det lilla infillprojektet som jag nämnde, med ryggen mot\r\nEnköpingsvägen, E 18, där det finns 40 000 bilar som orsakar stort buller\r\ni de befintliga miljöerna. Ni ser de ljusbruna husen, och det är lameller\r\nfrån 50-talet, där gårdar och fasader är bullerstörda. Vi planerar att\r\nmellan dessa två bygga ett hus som täpper till och gör en tyst innergård.\r\nDet huset får goda villkor och medför även en förbättring för de\r\nbefintliga. Lägenheterna löser vi med kök och vardagsrum ut mot den\r\nbullriga sidan, sovrum och ensidiga lägenheter in mot den tysta och soliga\r\nsidan.\r\n\r\nSlutligen har vi studentbostadshuset i Huvudsta, vilket är lite knepigare,\r\neftersom det är enrummare. Även på den här gatan bullrar det ganska\r\nmycket. Det är 18 000 fordon. I den lilla smala skänkeln upp mot gatan\r\nfinns det några tvåor där man klarar det med ett rum mot en tyst sida,\r\nmen den tjockare husdelen är korridorer. Här slår det även in från\r\nsidorna på fasaden, men genom en kreativ lösning med snedställt burspråk\r\nkan man öppna en liten vädringslucka ut mot en tyst sida.\r\n\r\nSammanfattningsvis vill jag säga att vi i Solna, som tillsammans med\r\nSundbyberg och Stockholm räknas till Stockholmsregionens kärnområde och\r\när eftertraktade lägen, bygger tätt. Det reducerar biltrafiken, som\r\nflera har varit inne på. I stället för att bygga villor längre ut med\r\nmera biltrafik bygger vi i kollektivtrafiknära lägen. Vi klarar\r\navstegsfallet på ett bra sätt. Där är vi ganska noga; det ska vi klara, så\r\natt alla lägenheter har minst en tyst sida. Fönster klarar buller ut\r\nmot gator. Det är vanligare att vi får höra att man klagar på att grannar\r\nbullrar eller spelar dunkamusik, att köksfläktar visslar eller någonting\r\nannat.\r\n\r\nUppskattningsvis kan man säga att vi i vår översiktsplan har utrymme\r\nför ungefär 13 000 nya lägenheter, ungefär ett halvt Solna till. Kan vi\r\ninte ens tillämpa avstegsfallet kommer en stor del av det här att\r\nomöjliggöras.\r\n\r\nSammanfattningsvis kan man säga att Solna och Sundbyberg och Stockholms\r\ninnerstad, som sagt, är attraktiva delar. Det är bara att läsa\r\nbostadsmarknadens annonser så ser man vad det är som efterfrågas. Vi vill\r\ngärna ha en bred syn på det här, så att enstaka frågor inte ska få avgöra\r\nom det är lämpligt eller inte.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det, Per Linder.\r\n\r\nDå är det den sista storstadsregionsrepresentanten, och det är\r\nstadsbyggnadsdirektör Ingela Lindh från Stockholm.\r\n\r\nIngela Lindh (bilder s. 122-124): Tack för att jag har fått komma hit!\r\nJag heter Ingela Lindh och är stadsbyggnadsdirektör i Stockholm. Jag\r\nhar träffat flera av er i samband med ett besök som vi gjorde i Hammarby\r\nSjöstad när Stockholm fyllde 750 år. Jag ser också en ledamot från\r\nstadsdelsnämnden i Stockholm här.\r\n\r\nJag är hemskt glad för att jag har fått komma hit. Jag ska börja med\r\natt tala om att orsaken till att vi är här och orsaken till att vi har\r\nproblem med bullernormer och miljökvalitetsnormer inte är att vi struntar\r\ni miljöfrågorna. Det är just därför att vi har en långsiktig ambition\r\natt utveckla Stockholm till en långsiktigt hållbar stad. Vi har en\r\nstadsbyggnadsstrategi som liknar, och egentligen är identisk med, den\r\nsom man har i både Malmö, Göteborg, Sundbyberg och Solna. Det är att vi\r\nska bygga den långsiktigt hållbara staden. Och vilken är det? Jo, det\r\när den täta staden - den stad som är möjlig att kollektivtrafikförsörja.\r\n\r\n\r\nDet största miljöproblemet i våra städer är biltrafiken. Därför måste\r\nall bebyggelseplanering gå ut på att minimera människors behov av att\r\nanvända bilen. Man ska alltså inte vara tvungen att använda bil för att\r\nkomma till sin bostad eller till sin arbetsplats. Det är den täta staden\r\nsom vi har betraktat som den långsiktigt hållbara staden.\r\n\r\nVi har en översiktsplan i Stockholm som går ut på att vi ska återanvända\r\nredan exploaterad mark. Vi ska alltså inte bygga på våra grönområden.\r\nStockholm äger mycket mark i kommunerna runtomkring, men tillsammans\r\nmed andra kommuner väljer vi att göra dem till naturreservat i stället\r\nför att bygga radhusmattor där. I stället vill vi bygga innanför den\r\negna kommungränsen.\r\n\r\nVi vill bevara och utveckla Stockholms karaktär och vår gröna struktur.\r\nVi vill bygga ny stad i hamn- och industriområden, det vill säga områden\r\nsom i dag genererar stora miljöbelastningar i form av genomfartstrafik\r\nav tung trafik - lastbilstrafik - rakt igenom stadens centrala delar.\r\nDet vill vi byta ut mot bostadsbyggande. Vi vill utveckla attraktiva\r\nknutpunkter i ytterstaden också därför att vi inte vill att all trafik\r\nska vara tvungen att åka in till Stockholms innerstad. Vi vill hitta\r\nandra sätt att röra sig i regionen. Det som nästan är det viktigaste är\r\natt vi vill bygga i goda kollektivtrafiklägen.\r\n\r\nMan kan ställa sig en fråga. Jag tror att de flesta miljövänner som vi\r\npratar med säger att vi är överens om att detta är en långsiktigt hållbar\r\nstadsutvecklingsstrategi. Detta är ett bra sätt att planera staden på\r\nur miljöaspekt. Då kan man fråga sig om vi har en lagstiftning som stöder\r\ndetta. Detta säger vår landshövding: Om bestämmelserna om miljökvalitetsnormer\r\noch buller tillämpas bokstavligt, skulle knappast något ytterligare\r\nbyggande kunna ske i länet eftersom all tillväxt - minsta lilla bostadshus\r\noch minsta lilla projekt - medför ökad trafik och därmed att normer\r\növerskrids. Detta är inte rimligt, tycker vi.\r\n\r\nVi har pratat om buller från olika kommuner. När man pratar om det är\r\ndet så lätt att man tänker på Hornsgatan och Sveavägen. Man tänker på\r\nUppsalavägen eller på E 4:an. Det är den typen av gator som man funderar\r\npå. Där förstår man att det bullrar. Men om ni tittar på den karta som\r\njag visar här så ser ni att där flera av er som sitter i riksdagen bor,\r\nnämligen i och runt Gamla stan, är det farligt att bo. Där bullrar det\r\nnämligen för mycket. Det betyder att ni får koncentrationssvårigheter\r\noch inlärningssvårigheter. Det kan hända att det ligger bakom en del\r\nbeslut som vi är kritiska mot. Vi kan också se att Västerlånggatan -\r\ndär vi inte har någon biltrafik över huvud taget - är en sådan gata där\r\nbullernormerna överskrids. Detta är alltså ett mycket mer omfattande\r\nproblem än vad jag tror att de som har fattat beslut om värdena riktigt\r\ninser. 55 decibel är nästan ingenting!\r\n\r\nVi kan ta kvarteret Stuten, som Carl-Gustaf visade, och de hus som ligger\r\nbredvid varandra där. Det är mitt i Stockholms centrala delar, alldeles\r\nintill Sveavägen. Med den bild ni ser här vill jag visa hur nära det\r\nhus som man får bo i ligger det hus som man inte får bo i och hur de\r\nligger i förhållande till Sveavägen. Det är alltså mer okej - helt okej\r\n- att bo närmare Sveavägen än vad det är att bo längre bort från den.\r\nDet har nämligen hänt någonting i lagstiftningen precis däremellan.\r\n\r\nJag visar här en bild på en liten, idyllisk och smal gata. Det är en\r\ndålig bild, men den visar Högbergsgatan på Södermalm. Här har vi också\r\n55 decibel, och här är det egentligen inte möjligt att bygga bostäder.\r\nMed hjälp av någonting som vi kallar för länsstyrelsefönster har vi\r\nlyckats lösa detta och göra enkelsidiga studentbostäder där. Genom att\r\nman har en fast bullerskyddande glasruta utåt mot gatan kan man nämligen\r\nöppna fönstret och vädra, men det blir ändå tyst i lägenheten. Det här\r\nhar blivit väldigt dyra studentbostäder. Det har blivit en lång planprocess,\r\nmen det har varit möjligt.\r\n\r\nNär vi nu läser Boverkets nya vägledning ser vi att man säger att man\r\när skeptisk till sökta tekniska lösningar. Då blir vi oroliga för att\r\ndet här, som vi tycker är en bra och kreativ lösning, enligt Boverkets\r\nnya riktlinjer inte skulle vara möjligt att göra.\r\n\r\nHär visar jag en bild från ett annat projekt - kvarteret Fredsfors. Här\r\nser ni Bällstaviken, som Niklas visade också. Här finns en fantastisk\r\nutsikt över centrala Sundbyberg och ett fint och bra väderläge. I stället\r\nför att välja att lägga en bullermur - en mur av bostäder - och lite\r\ntysta gårdar bakom har man valt att med hjälp av balkonger som skyddar\r\nde bakomliggande gårdarna få en tyst och bra miljö.\r\n\r\nMen detta är ett typiskt exempel på det som Carl-Gustaf visade; det är\r\nstora, etablerade byggherrar som kan göra utredningar och som redan i\r\nplanskedet kan detaljprojektera hur fönstren ska se ut. Ni förstår kanske\r\natt sannolikheten och möjligheten att få en breddning av antalet aktörer\r\npå byggmarknaden blir väldigt liten. Vilka klarar av att ligga ute med\r\nsådana här kostnader redan i programsamrådet för att vi ska kunna\r\ntillfredsställa länsstyrelsens oändliga behov av utredningar och funderingar?\r\nDet är inte vem som helst som klarar av det. Därmed blir reglerna och\r\nnormerna också någonting som blir konkurrensbegränsande på vår marknad.\r\n\r\n\r\nNormerna är inte bara problem var och en för sig; de står också ofta i\r\nkonflikt med varandra. Mitt avslutningsexempel är från Hammarby Sjöstad,\r\nsom några av oss som sagt var besökte för några år sedan. I änden av\r\nHammarby Sjöstad ligger Södra länken. Där har staden tillsammans med\r\nVägverket och staten lagt ned oändliga pengar på att möjliggöra\r\nbostadsbebyggelse intill en stor motorväg. Man har genom att sänka ned\r\nmotorvägen i ett tråg där lyckats klara av bullerfrågan.\r\n\r\nStadens ambition har varit att alldeles intill motorvägen lägga en\r\nbullerskärm i form av kontorsbebyggelse för att på så sätt skydda\r\nbakomliggande bostäder. Vi har alltså planerat hela Södra länken och den\r\nhär delen av Hammarby Sjöstad med utgångspunkt från att vi ska klara\r\nbullret. Och vad händer då? Jo, då kommer en ny lagstiftning om partiklar.\r\nDet betyder att det i ett väldigt sent skede av planprocessen visade\r\nsig att det faktum att alla de åtgärder som vi hade vidtagit för att\r\nklara bullret gjorde att vi försvårade möjligheten och gjorde det hart\r\nnär omöjligt att uppfylla normen för partiklar. För partiklarna hade\r\ndet alltså varit bäst om Södra länken hade gått på en viadukt i luften\r\noch om vi inte hade byggt kontorsskärmen. Om länken hade gått mitt inne\r\nbland bostäderna så hade vi inte klarat bullret och då hade vi inte\r\nkunnat bygga det här, men vi hade klarat partiklarna för då hade det\r\nblåst tillräckligt mycket. Partiklarna hade blåst bort!\r\n\r\nJag tycker att det här är ett bra exempel på att när man fastställer\r\nden här typen av normer så måste man också fundera över om de möjligtvis\r\nstår i konflikt med varandra, och hur man i så fall hanterar det.\r\n\r\nI Stockholm har vi nu en fullständigt omöjlig situation när det gäller\r\nförutsägbarheten. Det är precis som Carl-Gustaf och Isabell säger:\r\nHittills har egentligen bara ett projekt i Stockholm stoppats på grund\r\nav bullernormer. Men vi vet inte vad som kommer att hända. Vi vet inte\r\nhur vår miljöförvaltning kommer att tvingas agera. Vägverket, Banverket\r\noch SL känner sig nu regelmässigt tvungna att överklaga detaljplanerna\r\nhos oss därför att de inte vet hur de ska tolka Boverkets nya riktlinjer\r\nnär det gäller buller. Kommer det här att betyda att Vägverket, Banverket\r\noch SL kommer att få betydande och avsevärda kostnader för att stänga\r\nigen Essingeleden och lägga den i en tunnel?\r\n\r\nVi är numera överens med de här verken om att det är okej att de överklagar\r\nvåra planer, för vi måste få reda på vad som händer. Det drabbar\r\nsjälvfallet alla byggherrar eftersom projekten försenas. Men vi måste få\r\nklarhet i vad det är som gäller både när det gäller buller- och\r\nmiljökvalitetsnormerna. Vi kan inte ha en situation där vi som planerande\r\nmyndigheter inte kan förklara för byggherrarna vad som kommer att hända.\r\nDet är oansvarigt.\r\n\r\nDet är dessutom helt omöjligt i en situation där regionen har tagit\r\nansvar, och tagit fram ett åtgärdsprogram. Men regeringen fastställer\r\ninte de mest verkningsfulla delarna av det åtgärdsprogrammet. Då blir\r\ndet en omöjlig situation för oss. Vi har normer som vi är tvingade att\r\nuppfylla. Men de åtgärder som vi föreslår för att uppfylla de normerna\r\nfastställer man inte. Vad händer då med de små bostadsprojekt som vi\r\nkommer fram med? Det måste vi få reda på och det måste vi få klarhet i.\r\nOch det är bråttom! Annars kommer vi inte att klara de politiska mål\r\nsom det är stor enighet i Stockholm om - att bygga 20 000 lägenheter.\r\n14 000 lägenheter riskerar att gå åt pipan bara för att vi inte vet hur\r\ndet är med bullerfrågorna.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det, Ingela Lindh. Nu lämnar jag ordet till nästa\r\ntalare - projektledare Mikael Jardbrink.\r\n\r\nMikael Jardbrink, Boverket (bilder s. 125-129): Jag heter Mikael Jardbrink\r\noch jag har jobbat med bullerfrågor i ett och halvt år ungefär. Jag är\r\ndelvis medskyldig till den rapport som i alla fall en del av diskussionen\r\ni dag handlar om. Jag har inte jobbat med buller professionellt mer än\r\nsom planerare både i kommun- och länsstyre tidigare.\r\n\r\nDet som slår mig när jag nu har fått ägna en stor del av min dag åt\r\nbullerfrågor är att alla tycks ha en väldigt klar uppfattning om vad\r\nman tycker om buller. Min uppfattning är att det verkar finnas två läger.\r\nAntingen anser man att de miljömål som vi har satt upp ska vara det\r\nsom styr planeringen, stadsbyggnaden och hanteringen av bullerfrågorna\r\neller så intar man ståndpunkten att stadsbyggandet ska formas med\r\nutgångspunkt från vårt dagliga liv och stadens möjligheter att erbjuda\r\nett variationsrikt liv över huvud taget. Miljöfrågorna får då lösas på\r\nbästa sätt efter hand.\r\n\r\nBoverket som central myndighet med ansvar för stadsbyggnadsfrågor och\r\nuppföljning av miljökvalitetsmålet om God bebyggd miljö har svårt att\r\nställa sig på den ena eller andra sidan. Under förra året arbetade vi\r\nmed ett uppdrag som vi fick av Miljödepartementet och regeringen om att\r\nta fram ett fördjupat underlag som ska användas som vägledning vid\r\ntillämpningen av riktvärdena. Det handlar alltså om vägtrafik och\r\njärnvägstrafik.\r\n\r\nAvsikten med att ta fram underlaget är att öka samsynen och få en\r\nenhetlig tillämpning av riktvärdena i landet. Som vi hör är det kanske\r\ninte alldeles enkelt, speciellt eftersom förutsättningarna är så ofantligt\r\nolika. 55 decibel i Stockholm är ganska tyst. 55 decibel i Osby är ett\r\ndjävla liv!\r\n\r\nVåra rekommendationer får enligt uppdraget inte försvåra att\r\nmiljökvalitetsmålet om God bebyggd miljö uppnås. De får inte heller leda till\r\natt nya bullerproblem tillkommer.\r\n\r\nFörväntningarna på vårt uppdrag var stora. Det fanns förväntningar på\r\natt det skulle leda fram till en vägledning som medger betydligt större\r\navsteg än vad som är praxis i dag. Vissa önskar definierade gränsvärden\r\nmedan andra tycker att vi ska undvika siffervärden helt och hållet.\r\n\r\nDet framfördes till oss att det behöver finnas särskilda regler för\r\nstorstäderna. Vi har hört här att flera har företrätt detta. Vi hör\r\nockså från annat håll att miljön är så pass dålig i storstäderna att\r\nman egentligen borde ha betydligt hårdare krav här eftersom det faktiskt\r\nhandlar om människors hälsa.\r\n\r\nVi är alltså tillbaka i det här med att det finns två läger. Frågan är\r\nom man kan få de två olika lägren att inta samma ståndpunkt. Det är\r\negentligen det som vi har försökt göra med vår bullerrapport.\r\n\r\nBoverket är ingen expertmyndighet när det gäller buller. Vårt uppdrag\r\när snarare att se till helheten och att försöka göra vettiga avvägningar.\r\nVi har haft hjälp i uppdraget av Mistraprogrammet Ljudlandskap för\r\nbättre hälsa, som Birgitta Berglund också medverkar i. Det har vi ju\r\nhört i dag. Vi har också haft hjälp av de andra myndigheter som har\r\nvarit samrådsparter i uppdraget, det vill säga Socialstyrelsen,\r\nNaturvårdsverket, Vägverket och Banverket. Också Kommunförbundet - det som\r\ni dag heter Sveriges Kommuner och Landsting - har varit med i arbetet.\r\n\r\n\r\nVad har vi då tagit fasta på? Boverkets roll har i mycket varit att\r\nförsöka samla erfarenheter och goda argument för att sedan söka en väg\r\nsom sammantaget kan anses vara framkomlig av så många parter som möjligt.\r\nDet ingår i den här typen av uppdrag, kan man säga. Vi har försökt ta\r\nfasta på de senaste forskningsresultaten, som bland annat presenteras\r\ni Ljudlandskap för bättre hälsa. Det gäller till exempel vikten av\r\ntillgång till en tyst sida i bostaden. Hela ljudlandskapet ska bedömas\r\nnär man gör en lämplighetsprövning. Vi har också, även om en del här\r\nkanske tvivlar på det just nu, tagit fasta på det arbete som man har\r\nbedrivit under många år i Stockholmsregionen. Det har resulterat i\r\nrapporter om trafikbuller och planering.\r\n\r\nI vårt uppdrag ingick att lyssna på vad som händer ute i landet och hur\r\nman tillämpar riktvärdena. Vad är det då vi hör? Jo, vi hör att buller,\r\nprecis som vi har hört här i dag, är en hälsofråga med sådana proportioner\r\natt man bör betrakta det som ett folkhälsoproblem. Vi hör också att i\r\nstort sett alla inblandade parter uppfattar att buller är en undervärderad\r\nplanerings- och miljöfråga.\r\n\r\nVi hör att vi påverkas av ljud, även om vi kanske inte är medvetna om\r\ndet. Vi hör att det i dag finns en stor andel barn som växer upp i våra\r\ntätorter och att den andelen ökar. Vi hör också att avsteg från riktvärdena\r\nblir allt vanligare. Det blir också vanligare att man tillämpar avsteg\r\nfrån riktvärdena även utanför våra tätorter - i de mindre kommunerna.\r\nVi hör även att det i princip inte görs någon uppföljning över huvud\r\ntaget av besluten att göra avsteg från riktvärdena.\r\n\r\nUtan överdrift kan man säga att det råder en ganska stor vilsenhet i\r\nvad riktvärdena står för och hur de ska tillämpas. Vi har försökt ta\r\nfasta på det och har försökt formulera så pass konkreta rekommendationer\r\nsom vi har tyckt att vi har kunnat.\r\n\r\nVi tar också fasta på att buller är en hälsofråga och att det är viktigt\r\natt minska den totala ljudbelastningen i städerna. Vi försöker poängtera\r\noch skicka signaler om att det är vid källan som vi måste vidta våra\r\nåtgärder. Det finns ett stort ansvar, egentligen på alla nivåer, om att\r\ntitta på bullerkällorna och kanske inte så mycket de tekniska lösningarna\r\nför de enstaka bostadsprojekten.\r\n\r\nVi säger att buller är en av flera miljöfrågor som man måste ta hänsyn\r\ntill i planeringen. Vi säger också att generella rekommendationer måste\r\nanvändas med förnuft. Bedömningar måste göras från fall till fall. Det\r\nhar man poängterat tidigare, och det är ganska naturligt för planerare\r\natt arbeta på det sättet. Men det är inte lika naturligt för dem som\r\nkanske i normala fall tillämpar miljöbalksfrågor och miljöbalken som\r\nlagstiftning.\r\n\r\nVi säger att om man gör avsteg så bör man tydligt redovisa vilka\r\navvägningar som har gjorts och på vilket sätt man avser att hantera frågan.\r\nVi försöker alltså poängtera vikten av att ta fram ett bra beslutsunderlag.\r\nVi ser ändå ganska många detaljplaner på Boverket. Även om bullerfrågan\r\när en avgörande och viktig fråga så är den inte ofta behandlad med\r\nsärskilt stor omsorg i planhandlingarna.\r\n\r\nVi prioriterar att hälsobegreppet måste hanteras på ett så ansvarsfullt\r\nsätt i planeringsskedet att det skapar en trygghet inför efterkommande\r\nprövningar. Det kan ju vara lätt att uttrycka och betydligt svårare att\r\ngöra. Men det är någonting som vi som planerare runtom i Sverige måste\r\nta på fullt allvar. Här krävs det att man lyssnar med ett miljö-öra när\r\nman talar hälsa och vet att det beslut som man fattar ska kunna hålla\r\nockså i en efterkommande prövning.\r\n\r\nJag ska slå ett litet slag för vad som egentligen är en tyst sida. Det\r\nhar gått lite inflation i begreppet tyst sida i dag. Det används ofta\r\nför alla ljudnivåer där man hamnar under riktvärdena. Det handlar väl\r\nom riktvärdet 55 decibel i ekvivalent nivå. Definitionen av tyst sida\r\när framtagen av Ljudlandskap för bättre hälsa. Det handlar om en god\r\nljudnivå, lägre än 45 decibel A och där samtliga ljudkällor är medräknade.\r\nDet är något av ett önskeläge. Kan man skapa det i Stockholm så har\r\nman ovanligt stor tur; det är mer eller mindre omöjligt i innerstaden.\r\n\r\n\r\nVi ser inte detta som en möjlighet att ställa ett generellt krav på en\r\ntyst sida och att det ska uppfyllas när man gör avsteg i städernas\r\ncentrala delar. Men vi rekommenderar att man i varje enskilt fall gör\r\nvad man kan för att klara det.\r\n\r\nI det vi gör försöker vi ta fasta på att det råder en svårare situation\r\ni storstäderna. Vi har öppnat för en diskussion när det gäller större\r\navsteg, men vi är inte överens med våra samrådsparter. Socialstyrelsen\r\nsäger bestämt ifrån. Det här accepterar inte vi, säger man där.\r\nNaturvårdsverket ställer sig ytterst tveksamt till att ha en sådan här\r\nskrivning med.\r\n\r\nVi anser samtidigt att det inte är lämpligt att legitimera stora avsteg\r\ngenerellt från riktvärdena. Det är inte heller försvarligt när det gäller\r\natt långsiktigt minska bullerproblemen i samhället.\r\n\r\nDe punkter som ni ser på den bild som jag visar här är våra rekommendationer\r\ntill alla och envar. Man ska jobba på det här sättet. Det gäller att\r\njobba med bullret vid källan och att sprida insikt, framför allt till\r\ndem som ska fatta beslut. Kom med goda beslutsunderlag!\r\n\r\nVi kommer att fortsätta med vårt arbete med vårt underlagsmaterial och\r\ngöra en vägledning. Vi kommer under sommaren eller någon gång fram på\r\nhöstkanten förhoppningsvis att vara klara med en vägledning som är en\r\nbearbetad version av den som vi har gett ut tidigare, i november. Vi\r\nkommer också att göra en konsekvensbeskrivning av de rekommendationer\r\nsom vi kommer med. Det har efterlysts av flera, och det är väl en ganska\r\nviktig sak att göra för att kunna förstå dimensionerna av problemen.\r\n\r\nJag ska helt kort säga något om vilka möjligheter det finns att minska\r\nljudutbredningen i våra städer. Det som jag visar här på bilden kommer\r\nfrån Vägverket, och det bygger på någon form av tankar, erfarenheter\r\noch statistik. Den övre linjen representerar en utveckling som den blir\r\nom vi inte gör någonting när det gäller bullerfrågorna. Vi ser också\r\nvad man kan göra med tystare fordon, tystare däck och tystare vägbeläggningar.\r\nDet är en ganska intressant bild. Här ser vi antalet tusen människor\r\ni landet som är utsatta för buller överstigande riktvärdet 55 decibel\r\nA utomhus vid sin bostad.\r\n\r\nJag hade tänkt avsluta med en ljudillustration, men det verkar tyvärr\r\ninte fungera.\r\n\r\nOrdföranden: Tack, Mikael Jardbrink, och de andra föredragshållarna!\r\nEfter pausen får ledamöterna ställa frågor. Tänk ut koncentrerade raka\r\noch korta frågor, och tänk ut till vilken person ni vill ställa dem.\r\n\r\n(Paus)\r\n\r\nOrdföranden: Då tackar jag för att ni har varit så punktliga så att vi\r\nkan komma i gång här på en gång med frågestunden. Kl. 12 måste vi vara\r\nfärdiga, för då börjar plenum i kammaren.\r\n\r\nVi ska börja den här andra delen med att göra en ny test av ljudnivåerna,\r\neftersom inte högtalaranläggningen fungerade riktigt förut. Under\r\nledning av Birgitta kommer vi att få lyssna till bullernivåerna en gång\r\ntill. Jag ber om största möjliga tystnad.\r\n\r\nBirgitta Berglund, professor, Karolinska Institutet: (Ljudillustration)\r\nDet var alltså 65. (Ljudillustration) Det var 55 som är gränsvärdet.\r\n(Ljudillustration)\r\n\r\nOrdföranden: Då lät det lite annorlunda än förra gången. Jag trodde att\r\njag hade fått fel på hörseln. Tack så mycket.\r\n\r\nNu ska vi gå till utfrågningen. Vi har en lång rad frågeställare på\r\nlistan. Jag ber er alla ödmjukt om att både frågeställningarna och svaren\r\när så fokuserade och korta som möjligt.\r\n\r\nOwe Hellberg (v), förste vice ordförande: Det var mycket intressanta\r\nföredragningar. Man fick, tycker jag, en väldigt bra beskrivning av\r\nproblematiken. Min första tanke är naturligtvis att det inte verkar\r\nvara så mycket fel på bostäderna. Det är trafikfrågan som är problemet\r\ni första hand. När det gäller den problematiken är den inte kommunbegränsad.\r\nDen är kommunöverskridande. Det stannar inte vid kommungränsen. Det är\r\nbetydande med den planering som har utförts. Det gäller bostadsbyggande\r\noch vägar. Men den juridiska delen i det hela bestäms inom kommunens\r\nram. Jag ser det här mer och mer som ett regionalt problem.\r\n\r\nMin fråga blir till länsstyrelsen. Jag sitter själv i PBL-kommittén och\r\nska titta på hur kommuner ska samverka med varandra, på vilket sätt det\r\nska ske. Då är frågan om vi behöver mer av regional planering som är\r\nbindande. Jag har hört att man till exempel i Helsingfors har bestämt\r\nsig för att man i den regionen ska planera bostäder tillsammans. Behövs\r\ndet mer av bindande planering när det gäller bostäder och vägar och i\r\nså fall på vilket sätt?\r\n\r\nCarl-Gustaf Hagander, planchef, Länsstyrelsen i Stockholms län: Självklart.\r\nI synnerhet trafiken är regional. När det gäller att bygga vägar och\r\njärnvägar fungerar det någorlunda. Där har vi en nationell planering,\r\noch så finns det en regional planering där. Det handlar snarare om vilka\r\nregioner som ska få pengarna. Det vet ni ju mycket väl att det är\r\nslagsmål om det.\r\n\r\nNär det gäller andra saker finns det ett starkt behov att lyfta den\r\nregionala nivån. Där tycker jag själv att åtgärdsprogrammen är ett bra\r\ninstrument. De har fungerat när det gäller miljökvalitetsnormer för\r\npartiklar och kvävedioxid. Däremot kan man undra när det gäller\r\nbullerdirektivet där det i EU-direktivet står tätorter över 250 000. När\r\ndet har implementerats i Sverige har man döpt om tätorter till kommuner,\r\nvilket gör att det bara drabbar Stockholms stad. Det är inte helt enkelt.\r\nI trafiken i Stockholmsregionen syns ju inte kommungränserna. Rent\r\nallmänt skulle man inom PBL-ramen behöva lyfta de regionala aspekterna.\r\nDet handlar också om trafikskapande, alltså externhandel och andra\r\nanläggningar som har regional verkan, där det borde göras en större\r\ninsats på den regionala nivån.\r\n\r\nOwe Hellberg (v), förste vice ordförande: Det var ett lite allmänt svar.\r\nDet är fråga om hur man ska lyfta det. Det handlar om huruvida det ska\r\nvara juridiskt bindande planer eller inte. Jag tar upp frågan bland\r\nannat utifrån att landshövdingen åkte runt i Stockholms läns kommuner\r\noch frågade efter hur mycket bostäder man kunde bygga. Då sade man: Vi\r\nkan bygga en hel del bostäder, men då måste vi också ha en massa pengar\r\ntill nya vägprojekt. Jag har sett på länsstyrelsens funderingar i\r\nplaneringshorisonten. Där har man en helt annan syn på var man ska placera\r\nbostäder. Då kommer frågan om bostadsbyggandet, om det är lämpligt när\r\ndet gäller problematiken att vara på den lokala nivån där det juridiskt\r\nbestäms. Skulle man behöva utveckla det mer på den regionala nivån?\r\n\r\nCarl-Gustaf Hagander, planchef, Länsstyrelsen i Stockholms län: Jag\r\ntror att det måste bestämmas rätt mycket från den lokala nivån, men där\r\ngäller samspelet. Stockholm är den enda region där vi gör regionplaner.\r\nInom ramen för systemet skulle man kunna jobba vidare med dem men kanske\r\nge dem en större stuns i den praktiska hanteringen. Plan- och bygglagen\r\nger ju möjligheter för staten att agera redan i dag, men samspelet mellan\r\nlandstingets regionalplanering och den regionala företrädaren för staten\r\nkanske inte alltid fungerar. Regionplanen görs inte så detaljerad. Man\r\nskulle kanske behöva införa någon form av fördjupning av regionplanen\r\neller delregionplaner. Det tror jag skulle vara användbart för att fånga\r\nupp. Nu sker planeringen väldigt mycket i kommungränserna så att säga.\r\nUppe i Kista har vi till exempel Kista Silverdal. Som tur är är kommunerna\r\ni Stockholms län betydligt mer sams i dag än de kanske var tidigare. Så\r\nrätt mycket klarar man. Men en lite bättre stuns när man ändå ser över\r\ndet kan vara lämplig.\r\n\r\nLars Tysklind (fp): Jag har en fråga närmast till Birgitta Berglund\r\nkring buller och hälsa. Det har nämnts här att det inte är någon\r\nkomfortfråga utan en hälsofråga. I den befintliga bebyggelsen har människor\r\nnaturligtvis vägt plus och minus när de har bosatt sig på ett visst\r\nställe. Buller är en av faktorerna. Är det så att man även om man\r\nupplever det som komfortabelt och inte känner någon subjektiv påverkan är\r\nutsatt för ett hälsoproblem så att man ändå passivt får på sig ökad\r\nrisk för hjärt-kärlsjukdomar? Då är det ju ett problem som man inte kan\r\nidentifiera själv som individ.\r\n\r\nBirgitta Berglund, professor, Karolinska Institutet: Det är korrekt som\r\ndu säger. Det finns direkta effekter av buller som vi hör. Vi är medvetna\r\nom att vi inte hör tal väl, att vi känner oss störda eller vaknar på\r\ngrund av buller. Sedan finns de långsiktiga effekterna där vi mer får\r\nse det som att det är risker för effekter. Dit hör till exempel barns\r\ninlärning. Studier har visat att barn i tio-tolvårsåldern förlorar\r\nungefär två månaders inlärning vid 5 decibels skillnad på exponering av\r\nflygtrafik av skolbyggnaden. Det är någonting som man som lärare kanske\r\nkan upptäcka, men man kan inte som barn vara medveten om det eller som\r\nförälder.\r\n\r\nDetsamma gäller för effekter på hjärt-kärlsystemet där det allvarliga\r\nframför allt är att vi lever i en väldigt stressad miljö med mycket\r\nelektronik, data och så vidare. Vi har väldigt lite tid numera i våra\r\nliv. Det gör att vi också är känsligare för buller vid de högre nivåerna\r\nsom jag visade. Effekterna kan börja någonstans vid 65 decibel. Buller\r\nkan aggravera det psykofysiologiska systemet så att man får sådana här\r\npå längre sikt allvarligare effekter.\r\n\r\nMan har en uppskattning i dag, som kanske forskningen inte riktigt står\r\nbakom, om att ungefär 3 % av hjärtinfarkterna skulle kunna hänföras\r\ntill buller, men det är då mycket högt bullerbelagda områden det är\r\nfråga om.\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m): Det var en väldigt bra beskrivning i\r\nde olika föredragen om den konfliktyta som blir, det egentligen oförenliga\r\nmed att kunna bygga där folk vill bo och där kanske jobben finns och\r\nriktlinjer för bullernivåer och miljökvalitetsnormer. Det är skillnad\r\nmellan att bo i Stockholm och att bo utanför Kiruna. Det är till och\r\nmed skillnad mellan att bo i Stockholms innerstad och att bo i Haninge,\r\ndär jag bor, som bara är 2,3 mil från Stockholm. Den enda störning jag\r\nhar är möjligtvis några skator och min man som snarkar. Om man bor i\r\ninnerstan vet man att det är bilar, folk som tjoar och tjimmar och en\r\nmassa andra saker. Ändå väljer folk att bo inne i stan. Så har vi då\r\nprecis samma riktlinjer som gäller inne i Stockholm som utanför Kiruna\r\neller ute i Haninge. För mig är det obegripligt. Min fråga är om det\r\ninte hade varit enklare om man hade differentierade riktlinjer för\r\nbullernivåerna. Man måste ändå inse att det i storstäderna är en i grunden\r\nannan ljudnivå. Vi slapp mycket av tjafsandet med undantagsregler om\r\nman talade om att det är tillåtet med högre värden. Folk kommer ändå\r\natt välja att bo där.\r\n\r\nEgentligen borde konsekvensen av det man säger, när man stoppar byggnation\r\noch krånglar till det, för de som redan bor bli att alla de lägenheterna\r\nska evakueras och utrymmas. För då skulle ingen kunna bo där. Men det\r\när ingen som har kommit till den slutsatsen. Det är bara de nya som man\r\nstoppar, vilket är obegripligt för mig. Min fråga som gäller differentiering\r\nblir till Boverket, som nu tar fram sina riktlinjer där man poängterar\r\natt det ska vara lika tillämpning över hela landet när jag egentligen\r\nvill att det tvärtom ska differentieras över landet om vi över huvud\r\ntaget ska kunna bygga där folk har möjlighet att få jobb.\r\n\r\nMikael Jardbrink, projektledare, Boverket: När det gäller tillämpningen\r\növer landet och lika tillämpning var det en av förutsättningarna i vårt\r\nuppdrag. Den frågan har vi inte tagit ställning till. Annars kan man\r\nväl säga att tydlighet inte är fel. Om vi hade haft ett system som var\r\ndifferentierat och tydligt hade vi kanske kunnat leva med det och kunnat\r\nhantera det på ett lättare sätt, men jag tvivlar på att man hade skapat\r\nregler som skulle medge sämre ljudmiljö i Stockholm än vad man är beredd\r\natt acceptera i dag. Däremot kan det för tydlighetens skull finnas skäl\r\natt fundera över hur riktvärdena är utformade. Var det svar på\r\nfrågan?\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m): När det gäller det som du börjar med,\r\natt det var direktiven att det skulle vara lika över hela landet, skulle\r\nni kunna haft synpunkter på att det inte går att ha det och föreslagit\r\natt det skulle kunna vara differentierat, för då skulle man inte behöva\r\nundantagsregler. Det blir då också mer förutsägbart. Det är det jag\r\nsäger. Jag vet inte om det var det du antydde, att det kommer att bli\r\nert förslag till hösten att det blir differentierat. Då är jag ju\r\njätteglad.\r\n\r\nMikael Jardbrink, projektledare, Boverket: Vi kommer nog aldrig att bli\r\növerens med våra samrådspartner när det gäller en sådan här fråga. Då\r\när vi tvungna att driva det själva. Frågan är om det skulle vara fruktbart.\r\nDet handlar väl snarare om att man under en period får diskutera frågan\r\noch försöka finna en vettig väg. Vi försöker rekommendera och plädera\r\nför att man ska kunna hantera riktvärdena olika. Kraven på tillämpningen\r\nska vara desamma, men man ska kunna göra avsteg från riktvärdena eftersom\r\ndet i princip är omöjligt i till exempel Stockholm att klara riktvärdena.\r\n\r\n\r\nOrdföranden: Det är ingen från departementet som vill kommentera\r\ndetta?\r\n\r\nGisela Köthnig, departementssekreterare, Miljö- och\r\nsamhällsbyggnadsdepartementet:\r\nEn kommentar kan vara att riktvärdena bygger på WHO:s riktlinjer. De\r\nbaserar sig i sin tur på hälsoeffekter. Om man ska acceptera olika\r\nriktvärden i olika delar av landet skulle det också innebära att man\r\naccepterar olika hälsopåverkan för olika grupper av människor.\r\n\r\nÄven i diskussionerna som pågår i Europa om riktvärden talar man om att\r\ndet ska vara samma riktvärden i alla länder. Man tittar hela tiden på\r\nhälsoeffekter. Det gör man med utgångspunkten att människors hälsa inte\r\nska försämras.\r\n\r\nMiljömålet för god bebyggd miljö innebär att antalet störda ska sänkas.\r\nEn kommentar till varför man accepterar andra värden eller accepterar\r\natt människor får bo kvar i störda områden är att man inte vill försämra\r\nsituationen och låta ännu fler människor bli störda.\r\n\r\nRegeringens och riksdagens mål är att minska antalet störda\r\npersoner.\r\n\r\nSiw Wittgren-Ahl (s): Det var en väldigt intressant information från\r\nBirgitta Berglund och Tom Bellander. Det uttrycktes att om man bodde i\r\ncentrala staden här i Stockholm ökade dödligheten med ungefär 50 % i\r\ndet bestämda bostadsområdet.\r\n\r\nVi här i riksdagen håller på att titta på miljöer, boendet och inomhusmiljö.\r\nNär ni har talat har man kommit fram till att det egentligen inte är\r\nboendet i sig som är ett problem utan biltrafiken från och till.\r\n\r\nNär vi diskuterar det politiskt säger vissa: Om man flyttar dit får man\r\navstå. Då får man utsätta sig för risken med buller och luftföroreningar.\r\n\r\n\r\nMin fråga är: Hur kan man som person välja? Vet man att risken ökar med\r\n50 % för astma eller för hjärt-kärlsjukdomar i dessa bestämda områden?\r\nPå vilket sätt kan man tala om det för kommuninvånarna? Det gäller till\r\nexempel nu när vi bygger alla dessa höga hus och förtätar för att man\r\nska komma närmare staden och inte ha så mycket biltrafik.\r\n\r\nNär man i dag bygger dessa höga hus tar man när man till exempel säljer\r\nlägenheterna rätt så bra betalt av dem som bor överst. Av vad jag förstod\r\nav Birgitta Berglunds anförande var det nästan farligare att bo högst\r\nupp. På vilket sätt miljödeklarerar man luftföroreningarna till de boende\r\nså att de verkligen kan göra ett val?\r\n\r\nVi talar om att man ska miljödeklarera fastigheter och lägenheter. Hur\r\nskulle man i det fastighetsregistret miljödeklarera luft och luftföroreningarna\r\nså att man faktiskt kan ta ställning till att man vill ha en överdödlighet\r\ni sådant som man kanske inte kan påverka själv? Den frågan riktar jag\r\nfrämst till forskarna.\r\n\r\nBirgitta Berglund, professor, Karolinska Institutet: Inom Mistraprojektet\r\nLjudlandskap för bättre hälsa håller vi på att utveckla en grönmärkning\r\nav ljudlandskap. Vi har valt grönmärkning därför att vi vill skapa\r\npositiva ljudlandskap. Vi vill varudeklarera var det är bra.\r\n\r\nOm vi kan sätta detta i stånd hoppas vi att det också kommer att börja\r\nske förändringar och finnas en vilja att skapa bra ljudmiljöer i stället\r\nför att göra undantag för att kunna få ha sämre ljudmiljöer.\r\n\r\nTom Bellander, docent, Stockholms läns landsting: Riktigt så allvarligt\r\nsom att risken att dö ökar med 50 % i innerstaden var det inte. Det\r\ngällde risken att få lungcancer, vilket i för sig är en vanlig och viktig\r\ndödsorsak.\r\n\r\nI storstäderna finns redan i dag ett ganska utvecklat system för att\r\nkartera luftmiljön. I Stockholm, Göteborg och Malmö kan man på ett\r\nväldigt noggrant sätt se hur situationen är vid den enskilda bostaden.\r\nDet är inte något större problem.\r\n\r\nSedan är det frågan om hur inomhusmiljön ser ut som en konsekvens av\r\nutomhusmiljön. Det är en mer komplicerad fråga.\r\n\r\nIngela Lindh, stadsbyggnadsdirektör, Stockholm: Det är den verkligt\r\nintressanta frågan och pudelns kärna. Vi som är planerare och icke-forskare\r\nsäger alltid att vi gör avvägningar. Vad det handlar om från vår sida\r\när att de avvägningar vi gör måste bli extremt tydliga.\r\n\r\nNär vi säger att vi tycker att det är okej att man bygger bostäder i\r\ncentrala Göteborg, i centrala Malmö, i Stockholm eller i Sundbyberg gör\r\nvi en avvägning. Vi säger att man kanske får acceptera en högre bullernivå\r\nmot att man har en mängd andra goda värden.\r\n\r\nDen avvägningen gör vi i dag på våra tjänsterum. Vi skriver det i våra\r\ntjänsteutlåtanden, och politiker fattar beslut om dem. Om man gjorde\r\ndet tydligare skulle de som flyttar in också ha en möjlighet att själva\r\nta ställning. Tycker man att vi har gjort en riktig avvägning, eller\r\ntycker man att vi har gjort en felaktig avvägning?\r\n\r\nAvvägningar är det goda med PBL. Det är själva kärnan i PBL. Den måste\r\nman vara rädd om. Men den avvägningen måste självklart vara tydlig så\r\natt människor som väljer att flytta dit kan ta ställning till detta.\r\n\r\nDet är inte så att vi struntar i frågor om barns inlärning och människors\r\nhälsa. Vi kan dock konstatera att de som har de bästa förutsättningarna\r\natt ta till sig forskningsrön, nämligen de högutbildade, väljer att bo\r\ni de områden som är farligast. Det gäller till och med du själv, till\r\nexempel.\r\n\r\nVi behöver inte vara särskilt oroliga för att människor tvingas in till\r\nStrandvägen och att de som flyttar dit inte har information om hur det\r\när att bo där.\r\n\r\nCarl-Gustaf Hagander, planchef, Länsstyrelsen i Stockholms län: Det här\r\när inte någon ny fråga. Det har länge funnits en diskussion om att man\r\nska införa någon form av servitut. Det handlar om ett bullerservitut på\r\nsamma sätt som det är för lukt för människor som vill bo nära en bondgård.\r\n\r\n\r\nJag kan bara nämna att förre landshövdingen Ulf Adelsohn skrev till\r\nregeringen 1997 och begärde det. Jag vet att både Luftfartsverket och\r\nberörda kommuner kring Arlanda har gjort det. Den frågan har sedan\r\nbollats runt via Boverket och olika departement. Den ligger nu hos Plan-\r\noch byggkommittén för hantering.\r\n\r\nÅsa Ahlgren, Socialstyrelsen: Jag skulle vilja påpeka att folkhälsofrågorna\r\när en samhällsfråga. Det är inte någonting som en enskild individ kanske\r\nkan göra egna bedömningar av.\r\n\r\nSocialstyrelsen anser naturligtvis att det är viktigt att bygga bostäder.\r\nMen vi anser att det är viktigt att bygga bra bostäder.\r\n\r\nOhälsotalen i landet ökar. Det vet vi alla. Det är ett bekymmer för\r\nsamhället. Om man nu säger att 10 % av befolkningen lider av astma eller\r\nluftvägsbesvär kanske vi andra 90 % ändå kan föreställa oss vad det\r\nbetyder att inte kunna få andas ordentligt. Man kan pröva att andas\r\ngenom ett sugrör så förstår man lite grann vad det handlar om.\r\n\r\nSjuktalen ökar, antalet sjukskrivningar ökar, antalet långtidssjukskrivningar\r\nökar och läkemedelsförskrivningarna ökar. Det kostar stora pengar för\r\nsamhället. Därför anser vi att det är viktigt att arbeta med miljöhälsofrågorna\r\noch att ta hänsyn till detta.\r\n\r\nSka vi uppnå ett hållbart samhälle och en hållbar samhällsutveckling\r\nmåste det med. Det finns självklart ett antal åtgärder som man måste\r\nvidta.\r\n\r\nDan Kihlström (kd): Jag har egentligen två frågor. Den enda skulle jag\r\nvilja ställa till Brigitta Berglund och den andra till Regeringskansliet.\r\nDen första handlar om bullret.\r\n\r\nVi hade ljudillustrationer här alldeles nyss som var hämtade från\r\ninnerstaden. Jag vill relatera det till hur det är utanför storstaden i\r\nmindre tätorter. Är det inte så att vi har allt högre bullernivåer i\r\nhela landet och att vi har allt färre bullerfria miljöer i vårt land?\r\nJag skulle vilja att du sade någonting om hur nivåerna är utanför\r\nStockholm och hur det påverkar hälsan för både barn och äldre.\r\n\r\nMin fråga till Regeringskansliet gäller de åtgärdsprogram som du var\r\ninne på. Du nämnde att det också var något som bredde ut sig. Du nämnde\r\nUmeå, Helsingborg och några städer. Det antyddes också att det var flera\r\nkommuner på gång när det gäller åtgärdsprogram. Jag skulle vilja att Du\r\nsade lite mer om åtgärdsprogrammen. Det gäller hur de initieras, vad\r\ndet är för faktorer som gör att det är aktuellt och vad de innehåller\r\nmer konkret.\r\n\r\nBirgitta Berglund, professor, Karolinska Institutet: Situationen är\r\ninte bättre ute på landsbygden om man bor väldigt nära stora genomfarter\r\noch motorvägar eller tågsträckningarna. Men där finns det ofta mer\r\nutrymme så att man kan bo lite längre ifrån. Man försöker också göra nya\r\ndragningar bort från tätbebebyggelse. Vi kör numera norrut utanför Gävle\r\noch inte rakt igenom, och så vidare.\r\n\r\nMen det är naturligtvis precis samma problem där. Det är bara det att\r\ndet är färre människor som bor där, så att det blir färre\r\nexponerade.\r\n\r\nGisela Köthnig, departementssekreterare, Miljö- och\r\nsamhällsbyggnadsdepartementet:\r\nJag kan kommentera frågorna om åtgärdsprogrammen. Turerna enligt\r\nlagstiftningen är att kommunerna informerar länsstyrelserna och Naturvårdsverket\r\nom huruvida man kommer att klara normerna eller inte. Sedan är det\r\nNaturvårdverket som tillskriver regeringen och anger om man anser att\r\nkommunerna eller regionerna behöver åtgärdsprogram.\r\n\r\nMan kan ställa sig frågan när det eventuellt blir ett ganska stort antal\r\nkommuner och län som behöver arbeta med frågorna vem det är som ska\r\nutarbeta och ta fram åtgärdsprogrammen och vem som ska fastställa dem.\r\nDet är frågor som utreds för närvarande av den särskilda utredaren och\r\nsom kommer att rapporteras i oktober.\r\n\r\nSom läget är nu är det regeringen som beslutar vem som ska fastställa\r\nåtgärdsprogrammen. Hittills har regeringen ansett att det varit lämpligt\r\natt det har legat kvar. Det har dels angått de stora kommunerna Stockholm\r\noch Göteborg, dels varit de tidiga och första åtgärdsprogrammen där man\r\nvelat lägga fast en utformning av programmen.\r\n\r\nJag vill passa på att kommentera den synpunkt som har framförts här att\r\nstora och viktiga åtgärder inte finns med i åtgärdsprogrammen. Enligt\r\nlagstiftningen ska åtgärdsprogrammen ta upp de åtgärder som åligger\r\nkommuner och myndigheter och inte de åtgärder som åligger regering och\r\nriksdag.\r\n\r\nSedan är det självfallet så att regeringen arbetar med de åtgärder som\r\när viktiga och där det åligger regering och riksdag att ändra lagar och\r\nförordningar. Många av de olika förslagen är under beredning.\r\n\r\nUnder våren kommer miljömålspropositionen, en trafikpolitisk proposition\r\noch en proposition som handlar om skrotningssystemet för bilar. Det är\r\npå intet sätt så att de frågor om inte är angivna i åtgärdsprogrammen\r\när lagda åt sidan. De bereder vi i särskild ordning. Det gäller även\r\nförslaget om att ha en avgift eller skatt på dubbdäck.\r\n\r\nHelena Hillar Rosenqvist (mp): Jag skulle vilja ta upp konflikten mellan\r\nbil och människa. Vi har företrädare här som har gett oss fakta om hur\r\nmänniskan drabbas av både buller och luftföroreningar och de problem\r\nsom är bilalstrade. Sedan har vi länsstyrelsen som försöker tillämpa\r\nkunskapen och förhindra att människor drabbas av ohälsa.\r\n\r\nVi måste bygga bostäder. Den saken är alldeles självklar. Det var någon\r\nsom påstod att om man bygger bostäder medför det med nödvändighet ökad\r\nvägtrafik. Finns det inte någon möjlighet för er stadsplanerare att\r\ngöra avsteg från kravet på parkeringsplatser, garage och sådant?\r\n\r\nVi ska inte välja att bo i en miljö där vi drabbas av ohälsa. Däremot\r\nkan vi välja att bosätta oss i en miljö där vi inte nödvändigtvis måste\r\nha bil eller där vi inte ens ska kunna ha bil.\r\n\r\nJan-Olof Jönsson, översiktsplanechef, Malmö: Jag kan försöka svara på\r\nfrågan om bil och parkeringsplatser vid bostaden. Där har vi i Malmö en\r\npolicy att alla ska kunna ha en bil vid bostaden. Det gör att man har\r\nmöjlighet att lämna kvar den och i stället åka kollektivt till sitt\r\narbete.\r\n\r\nProblemet om man inte har bilplats dagtid vid bostaden är att man då\r\nofta i stället tar bilen till jobbet och kvällstid försöker hitta\r\nparkeringsplats på närmaste ställe till bostaden. Policyn att ha bilen\r\nvid bostaden tycker vi är ett sätt att minska bilberoendet.\r\n\r\nIngela Lindh, stadsbyggnadsdirektör, Stockholm: Det vi försöker göra\r\ngenom att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen är just precis det\r\nsom du efterfrågar. Det handlar om att planera och bygga bostaden på\r\nett sådant sätt att det inte är tvunget för människor att ta bil till\r\njobbet.\r\n\r\nDet i sig står i konflikt med normerna. Det gäller alltid i våra förorters\r\ncentrala delar. Där har vi antingen buller från bilar eller från\r\ntunnelbanor eller annan spårbunden trafik. Just det att vi uppnår det som\r\ndu efterfrågar gör att vi hamnar i en konflikt med bullernormerna.\r\n\r\nNina Lundström (fp): Först skulle jag vilja börja med att kommentera\r\nfrågan om trafikbuller. Gävleforskare har visat på att det också finns\r\ninomhusbuller som påverkar barns livsmiljöer. Det gäller inte minst i\r\nförskoleklasser och klasser.\r\n\r\nDiskussionen handlar väldigt mycket om trafikbuller. Man riskerar kanske\r\natt glömma bort det inomhusbaserade bullret. Jag skulle vilja höra lite\r\ngrann från Birgitta vad som är vad, och vad som är viktigast att fokusera\r\npå så att man inte glömmer inomhusmiljön. Det är min första fråga.\r\n\r\nMin andra fråga handlar om hinder för bostadsbyggande. Som bostadspolitiker\r\nblir man alltid väldigt bekymrad när man upptäcker nya hinder. Samtidigt\r\nska vi ha en god miljö.\r\n\r\nJag tyckte mig höra att Ulf Yngvesson uttryckte att normerna inte har\r\nhämmat kommunal planering. När Ingela Lindh, Niklas Svensson och framför\r\nallt Per Linder höll sina anföranden kunde jag konstatera att det var\r\nväldigt mycket hinder.\r\n\r\nNu är ni i Sveriges riksdag, och ni har bostadsutskottet framför er.\r\nDärför skulle jag vilja ställa frågan till er: Vad skulle ni önska er\r\nav oss för att man inte ska få hindren och för att kunna bygga bra\r\nbostäder med goda livsmiljöer? Vad förväntar ni er av oss?\r\n\r\nNiklas Svensson, planeringschef, Sundbyberg: Vi kan konstatera att vi\r\nhar en del problem med detta i Sundbyberg. Vi brottas med bullerfrågorna\r\nhela tiden, som jag berättade om i mitt anförande.\r\n\r\nI grunden är det den ständiga osäkerheten. Frågan om tydligheten har\r\ntagits upp här hundra gånger i dag. Det kan man inte påpeka nog många\r\ngånger.\r\n\r\nVi vet vad vår länsstyrelse gör för bedömningar. Boverket kommer med\r\nnya tolkningar, vilket Banverket och Vägverket inte är sena att anamma.\r\nSedan får vi yttranden på planer där vi inser att risken för överklagande\r\när ganska betydligt. Vi lyfter på telefonen till länsstyrelsen och känner\r\noss ganska förvirrade om hur vi ska agera i frågan. Det behövs en\r\ntydlighet i den här frågan. Jag vet inte om lösningen är någon typ av\r\ndifferentiering av nivåerna.\r\n\r\nDet andra är en förståelse att nyplanera bostäder är ytterst marginellt\r\nför att lösa de här problemen. Vi skapar oftast en mängd andra positiva\r\nvärden med det kollektivtrafiknära läget. I Sundbyberg får man inte ens\r\nha en bil per lägenhet utan bara en åttondels bil. Vi har väl gjort\r\nvårt för att försvåra lite grann.\r\n\r\nMed mer tydlighet tror jag att vi också undvika mängden av pengar och\r\nresurser som läggs ned i tidiga skeden på alla rapporterna, som\r\nnaturligtvis konsulterna är glada över att ta fram. Vi har exempel på\r\nrapporter om buller som tas fram i översiktsplaneläget, det vill säga\r\ninnan vi ens börjat med detaljplaner, för att aktörerna vill belysa:\r\nVar är det möjligt? Var stöter vi på patrull någonstans?\r\n\r\nUlf Yngvesson, kansliråd, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet: Vi\r\nhar inga direkta önskemål på riksdagen i nuläget. Vi får i så fall komma\r\nmed konkreta frågor i någon proposition eller så. Jag var inne på\r\nmiljökvalitetsnormerna. Bullervärdena är inte miljökvalitetsnormer i den\r\nmeningen. Det är i och för sig värden som man måste beakta. Men det\r\nfinns en skillnad rent juridiskt mellan dem och de normer som gäller\r\nför luftkvaliteten. Det var den kopplingen jag var inne på när det gällde\r\nplan- och bygglagen.\r\n\r\nJag vidhåller det jag sade innan. Vad vi vet hittills har det inte satt\r\nstopp för några projekt. Vi avvaktar och vill se lite grann vad\r\nrättstillämpningen ger för resultat. Vi vill att ärenden prövas så att vi\r\nkan ha ett konkret fall att arbeta med. I övrigt avvaktar vi de utredningar\r\nsom sitter och tittar på detta för att se om de kan konstatera någonting.\r\nI nuläget finns det inget skäl att göra några direkta ändringar, som\r\ndet ser ut just för tillfället.\r\n\r\nIngela Lindh, stadsbyggnadsdirektör, Stockholm: Vi har naturligtvis en\r\nhelt annan syn än detta. Vi tycker att det påverkar alla våra projekt.\r\nVad vi önskar, tror och vill ha av er är att inom ramen för plan- och\r\nbygglagen och den översyn ni gör kunna ställa krav på kommunerna.\r\n\r\nI samband med detaljplaner ska vi beskriva de avvägningar vi gör i de\r\nhär frågorna. Det är avvägningar mellan olika samhällskrav kopplat till\r\nmiljöbalken. Det är alla de krav som Carl-Gustaf Hagander visade i sina\r\noverheadbilder. Vi ska visa hur de avvägningarna är gjorda så att det\r\när möjligt för medborgarna att ta ställning till om de tycker att det\r\när okej.\r\n\r\nHar vi ett sådant projekt ska det vara okej. Vi kan aldrig skapa en\r\nlagstiftning där man ska bestämma olika saker. Däremot måste man ha en\r\nlagstiftning som har någon ordning och reda på hur man väger och framför\r\nallt hur synligt det är.\r\n\r\nSedan förväntar vi oss att riksdagen ger direktiv till Naturvårdsverket\r\noch andra att jobba mot källan. Vi måste få en tystare fordonspark. Jag\r\nvet att professor Tor Kihlman jobbar med bullerfrågor. Han har i över\r\nett års tid försökt att få någon att intressera sig för frågan om källan:\r\nHur får vi tystare bilar? Ingen har varit intresserad av det.\r\n\r\nDet skulle vi önska att ni från riksdagen gav er på i stället för små\r\nbostadsprojekt. Planering kan inte lösa de frågorna. Ge er på bilindustrin,\r\näven om den ligger i Trollhättan.\r\n\r\nCarl-Gustaf Hagander, planchef, Länsstyrelsen i Stockholms län: Problemet\r\när att planering är en väldigt långsiktig process. Det har ni sett av\r\nbilderna. Jag tror att kommentarerna från Samhällsbyggnadsdepartementet\r\nillustrerar lite av problemet. Vi har fått en ny syn att det ska bli en\r\nrättslig juridisk prövning av begreppen.\r\n\r\nVi som hanterar detta ska veta vad \"iaktta\" eller \"medverka till\" innebär.\r\nDet är vad vi ägnar väldigt stor del av diskussionerna och hanteringen\r\nåt i kommunerna och hos andra, och det gynnar konsultbranschen. Sedan\r\nväntar man tills beslutet gått igenom. Någon gång kommer kanske\r\nRegeringsrätten att fatta ett helt annat beslut. Då får vi en juridisk\r\ntolkning som kommer att slå undan detta. Den gäller då för alla pågående\r\nplanprocesser.\r\n\r\nVi kan ta detaljplanerna för Norra länken som ett exempel. Man må tycka\r\nvad man vill om Norra länken. Men när detaljplanerna var klara fanns\r\ndet en nationalstadspark, och då fanns det några träd som gjorde att\r\nden stoppades.\r\n\r\nNu har planprocesserna gått allt längre. Självklart klagar man, eftersom\r\ndet är ett kontroversiellt projekt. Nu ligger frågan på regeringsnivå.\r\nVi har några partiklar som vi inte riktigt vet allt om. Det blir juridik\r\nned i minsta detalj. Det blir någonting som man kallar för gatlyktssyndromet.\r\nMan engagerar sig i fel sak.\r\n\r\nDet gäller att gå på källan och att se helheten. Det enskilda lilla\r\nbostadsområdet eller detaljplanen kan inte lösa biltrafikens problem.\r\nMen det är där en stor del av samhället agerar i dag.\r\n\r\nAnders Svensson, planchef, Göteborg: En del av det som har sagts här i\r\ndag pekar på att man stöder sig på varandra. Man avvaktar lite grann\r\nvad andra instanser ska komma fram till. Från kommunalt håll försöker\r\nvi som stadsbyggnadskontor att stödja oss på vad Boverket kommer fram\r\ntill. Men man kanske har en annan del av kommunen som jobbar mer med\r\nmiljöfrågorna där kanske Naturvårdsverkets ställningstaganden är de\r\nviktiga.\r\n\r\nDet vi förväntar oss från bostadsutskottet och riksdagen är att man\r\nnågonstans tar ställning i frågorna. Ytterst handlar det om att vi ska\r\ngöra det möjligt att bygga i storstadsregionerna. Vi ser en koncentration\r\nav bostadsbyggandet till de regionerna.\r\n\r\nOm det över huvud taget ska vara möjligt att skapa bostadsmiljöer i\r\nvåra kommuner måste man också ha möjlighet att göra avsteg. För att\r\nkunna hantera detta tror jag att vi behöver ett ganska tydligt statligt\r\nställningstagande i de frågorna.\r\n\r\nTom Bellander, docent, Stockholms läns landsting: Jag förstår att\r\nnormerna för luftkvalitet ses som ett stort problem i planeringsprocessen.\r\nOm jag får önska någonting som forskare och som representant för hälso-\r\noch sjukvården skulle jag önska att ni riksdagsledamöter och även andra\r\nhär såg hälsoeffekterna som problemet snarare än normerna.\r\n\r\nNormerna är ett slags indikativt verktyg för att minska omfattningen av\r\nhälsoeffekterna. Men det är hälsoeffekterna som är problemet och inte\r\nnormerna.\r\n\r\nLilian Virgin (s): Det var väldigt intressanta föredragningar vi har\r\nfått höra. Särskilt svaren på den sista frågan tyckte jag var väldigt\r\nbra. Jag sitter också i PBL-utredningen. Det är en hel del som vi kan\r\nta till oss där. Det gäller bland annat detta med att beskriva avvägningar,\r\nsom Ingela Lindh tog upp, och kraven på kommunerna. Det tror jag är\r\nbra.\r\n\r\nDet bekräftar också att detta är ett svårlöst problem. Vi lär oss hela\r\ntiden. Utvecklingen går vidare. För inte så länge sedan, och det kanske\r\nförekommer än, trodde vi att vi kunde minska hastigheten på bilar genom\r\natt bygga vägbulor. Men resultatet blev att vi fick mer buller i stället.\r\nVi lär oss hela tiden. Likadant är det med olika byggmaterial. Man\r\ntror väl många gånger att trä inte är något bra för ljudisolering, men\r\nsedan visar det sig att det är förträffligt.\r\n\r\nJag vill egentligen ställa en fråga till Anders Svensson. Det är många\r\nav er som har berättat om kreativa lösningar. Det tycker jag låter\r\nväldigt spännande, men vad händer sedan? När vi var i Göteborg med\r\nbostadsutskottet såg vi hur man på något ställe hade glasat in uteplatser\r\nsom vätte mot gatan för att få en tystare miljö där människorna vistas.\r\nDärför undrar jag: Följer man upp detta på något sätt för att se hur\r\nmänniskor upplever det? Görs det mätningar? Jag är mest intresserad av\r\nhälsoeffekterna och vill alltså höra, kanske från flera av er, om de\r\nkreativa och bra lösningar som ni hittar också följs upp på något sätt.\r\n\r\n\r\nAnders Svensson, planchef, Göteborg: Vi har ett fortlöpande arbete\r\ntillsammans med miljöförvaltningen i kommunen där vi diskuterar lösningarna.\r\nMan kan säga att vi har en pågående dialog om våra planprojekt. Vi har\r\ntalat om att ha någon typ av uppföljningsprogram som kan följas inte\r\nbara under planprocessen utan också en bit in i brukarskedet. Men det\r\när i sin linda ännu.\r\n\r\nMagnus Lindqvist, miljöförvaltningen, Stockholms stad: Jag representerar\r\nStockholms stad och skulle vilja kommentera det sista du nämnde. Vi har\r\ni Stockholmsområdet tillsammans med bland annat länsstyrelsen följt upp\r\nnybyggda bostäder i bullerutsatta lägen, sådana som byggts under de\r\nsenaste tio åren, och frågat de boende just hur de upplever kreativa\r\nlösningar - eller hur de generellt upplever sin boendemiljö.\r\n\r\nVi har kommit fram till att ett visst mått av kompensationstänkande är\r\ndet bästa sättet att i slutändan nå en bra ljudmiljö. De faktorer som\r\ni det här fallet är de absolut viktigaste att beakta är en tyst gårdssida,\r\nen hög fasadisolering och väl genomtänkta planlösningar. Sedan kan man\r\nkombinera dem med mer eller mindre kreativa lösningar såsom burspråk\r\noch balkongutformningar, huskropparnas utformning och så vidare.\r\n\r\nCarl-Gustaf Hagander, planchef, Länsstyrelsen i Stockholms län: Det var\r\nungefär samma sak för vår del. Jag har lagt fram en del exempel på\r\nrapporter; jag tog bara med mig fem sex stycken av varje. Vi har samlat\r\nde kreativa lösningarna i en egen rapport för att så att säga sprida\r\ngoda idéer - det är alltså Stockholms stad tillsammans med länsstyrelsen\r\noch byggbranschen som tagit fram den.\r\n\r\nI nästa steg intervjuade vi folk för att få veta om de verkligen bodde\r\ni rummen mot den tysta sidan och så vidare. Det visade sig att folk\r\nsjälvfallet är störda av buller men att många andra faktorer också\r\npåverkar. När man dagligen hanterar detta hamnar man rätt ofta i sådana\r\nmärkliga situationer som till exempel att uteplatsen ska vara mot den\r\ntysta sidan. Sedan visar det sig emellertid att folk föredrar att ha\r\nuteplatsen i solen. Solen och ljuset går alltså före bullret, men det\r\nfinns inte reglerat.\r\n\r\nVi har tillsammans i gruppen försökt få lite pengar för att gå vidare\r\noch titta på detta så att man ska kunna nyansera bilderna genom något\r\nslags ljudklasspoäng eller dylikt. I annat fall blir det lätt matematik\r\nav det hela, till exempel att det går bra med 55 decibel men om ljudnivån\r\när 56 går det inte bra. I själva verket hör man ingen skillnad. Vi\r\nförsöker alltså i mån av resurser tillsammans med framför allt byggbranschen\r\noch Stockholms stad jobba med detta och också försöka sprida det i landet.\r\n\r\n\r\nEwa Thalén Finné (m): Mycket är ju sagt redan, men jag skulle vilja\r\nställa en kompletterande fråga till Isabell Lundberg från länsstyrelsen.\r\nHon talade om luft och sade då att bostadsbyggandet är hotat och en\r\növersyn av regelverket är nödvändigt. Då skulle jag vilja fråga: Vad är\r\nsyftet och målet? Vad är det vi ska komma fram till?\r\n\r\nIsabell Lundberg, miljöutredare, Länsstyrelsen i Stockholms län: Jag\r\ntror att jag passar frågan till Carl-Gustaf.\r\n\r\nCarl-Gustaf Hagander, planchef, Länsstyrelsen i Stockholms län: Mycket\r\nhandlar om bristen på tydlighet, alltså att det är otydligt. Länsstyrelsen\r\nhar tidigare lämnat förslag om att när det gäller planering och luft\r\nborde man koppla ihop dem. I dag får man alltså inte bygga om man inte\r\niakttar miljökvalitetsnormen. Såvitt vi har kunnat se är Sverige det\r\nenda EU-land som har just den strikta stoppregeln.\r\n\r\nVi har föreslagit att man i stället skulle koppla det till åtgärdsprogrammen.\r\nDär hade man kunnat studera vad det är som orsakar problemen - hur ser\r\ndet ut? Då skulle man på ett tydligare sätt i det åtgärdsprogram vi\r\nhade jobbat med kanske kunnat exemplifiera med sådant som att man inte\r\nfår bygga där man minskar ventilationen. I dag slår det blint, och det\r\när det som skapar svårigheterna. Ett konkret förslag är därför: Koppla\r\nPBL till fastställda åtgärdsprogram i stället för normen i sig.\r\n\r\nMaria Öberg (s): Jag som bor långt uppe i Norrlands inland känner\r\nnaturligtvis skillnaden när jag kommer till Stockholm, och en och annan\r\nsömnlös natt har jag väl haft sedan jag kom hit. Frågan är om det beror\r\npå buller eller på någonting annat. Det vet jag inte.\r\n\r\nJag skulle vilja ställa en fråga till Birgitta Berglund. I den sista\r\nbild du visade för oss fanns en punkt som hette Fasadisolering - ej\r\nhållbar lösning. Jag funderar på om du menar att forskning om och\r\nutveckling av byggmaterial inte är önskvärd för att man ska kunna bygga\r\ni storstadsområden. Eller vad är det egentligen du menar med den\r\npunkten?\r\n\r\nSedan funderar jag också på en annan sak. Jag tror att jag sett några\r\nbilder på att man väljer att bygga kontor mot vägar där det bullrar.\r\nDärför undrar jag hur det påverkar oss ur ett hälsoperspektiv. Eftersom\r\nvi jobbar på kontor hela dagarna måste vi vara ganska utsatta för buller\r\nunder en stor del av dygnet, för vi kanske tillbringar en större del av\r\ndygnet på jobbet än i vår bostad.\r\n\r\nMenar du att forskning om och utveckling av byggmaterial inte är önskvärd\r\nför att vi ska kunna bygga mer i storstadsområden? Eller vad menar\r\ndu?\r\n\r\nBirgitta Berglund, professor, Karolinska Institutet: Nej, det menar jag\r\nabsolut inte. Jag sade att fasadisolering inte var en hållbar lösning\r\npå lång sikt eftersom jag anser att man ska angripa bullret vid källan.\r\nMan måste se till att det bullrar mindre. Att då enbart inrikta sig på\r\natt lösa problemet med fasadisolering är naturligtvis inte hållbart.\r\nTvärtom deltar jag i ett forskningsprojekt där vi är engagerade i att\r\nförsöka hitta bättre material och konstruktioner för att kunna absorbera\r\nljud och reflektera ljud på fasader eller med skärmar. Det pågår en\r\nomfattande sådan utveckling, vilket naturligtvis är positivt.\r\n\r\nJag har efter alla år som jag arbetat med bullerfrågan ur hälsosynpunkt\r\nförundrats över att man inte kan ta ett infrastrukturgrepp om den. Jag\r\ntror att detta också skulle kunna vara bra i fråga om de kemiska\r\nluftföroreningarna, som när det gäller partikelfrågan helt och hållet går\r\nhand i hand med bullerfrågan. Man måste tänka om och inse att man behöver\r\nsamarbeta mer över gränserna. Som jag har förstått här i dag är det\r\nlagstiftningsfack och sådant som är ett hinder.\r\n\r\nFör att klara den här frågan tror jag att man alltså måste börja med\r\ndet stora perspektivet, med infrastrukturen, och sedan se vilka åtgärder\r\nman ska vidta beträffande trafiksystemen och bostadsbyggandet som system.\r\n\r\n\r\nSten Lundström (v): Jag kan konstatera att det nog finns en ganska bred\r\nenighet om det sista som sades, nämligen att det är källan till bullret\r\noch källan till avgaserna och föroreningarna som vi måste komma åt i\r\nförsta hand. Jag kan tycka att det är ganska positivt. Den dag vi löst\r\ndet problemet har vi byggt fasader som är tysta och fönster med väldigt\r\nbra funktioner, och vi har alla den tysta sidan mot söder. Det gör inte\r\nsärskilt mycket att källan kommer lite senare, för som vi hörde har vi\r\ndå samtidigt skapat en ganska god miljö.\r\n\r\nMen jag förstår också av en del av samhällsplanerarna att man gärna\r\nvill kringgå detta på något sätt och att man egentligen tycker att det\r\när helt okej att det bullrar lite för mycket. Därför måste nog både vi\r\nfrån riksdagens sida och de från Socialstyrelsen och andra snarare se\r\nkritiken som ett problem för dem som planerar. När jag lyssnar på de\r\nbehov som finns att få bryta mot mönstret, att det ska få bullra lite\r\nmer och att vi ska få lite mer avgaser, har jag en känsla av att om vi\r\ninte hade haft de normer vi nu har skulle det ha sett betydligt värre\r\nut.\r\n\r\nUppenbarligen har de normer och regler som riksdag och regering hittills\r\nfastställt tvingat fram ett ganska högt mått av kreativitet. Att nu\r\nbacka på detta skulle, såvitt jag förstår, leda till en rakt motsatt\r\nutveckling, det vill säga att vi återigen skulle öka problemen snarare\r\nän minska dem. Jag skulle vilja ha en liten kommentar, kanske från både\r\nSocialstyrelsens och forskningens sida, om inte de normer och regelverk\r\nsom hittills funnits trots allt skapat bättre miljöer än om vi inte\r\nhade haft dem.\r\n\r\nTomas Agenberg (s): Min fråga riktar sig närmast till Mikael Jardbrink.\r\nDen är delad i två steg, för jag måste först ställa frågan om jag\r\nförstått det hela korrekt. När det talas om riktvärden och ekvivalent\r\nnivå undrar jag om det i så fall handlar om dygnsmedelnivån. Han nickar.\r\nBra.\r\n\r\nDå är min fråga: Är det inte ett lite stelbent mått? Människor mår dåligt\r\nav en bullrande miljö - när de vistas där. Kan man på något sätt ha\r\nlägre bullernivå på natten, och kan påvisa det i plan, när folk i\r\nallmänhet sover och behöver dygnsvilan? Är det möjligt att då ha en annan\r\nregelstruktur?\r\n\r\nOm det bullrar extremt mycket mitt på dagen när man under ett par timmar\r\nsläpper fram tung trafik, höjer detta dygnsmedelvärdet av buller fastän\r\nman på natten kanske har en lägre bullernivå. Jag skulle vilja ha en\r\nkommentar till ifall det kan vara en framkomlig lösning.\r\n\r\nBirgitta Berglund, professor, Karolinska Institutet: Då det gäller\r\nriktvärdena för hälsoeffekt är de satta med olika tider. Till exempel\r\nför sömn gäller värdet för åtta timmars natt och är då 30 decibel LAeq\r\nrespektive 45 max. Dessa värden har satts av WHO. Men sedan tar vissa\r\nländer bort det och sätter det ibland som 16-timmarsvärden, ibland som\r\n24-timmarsvärden och i en del länder som åtta timmar för natt.\r\n\r\nFör skolor har vi värden avsatta för de perioder man är i skolan, och\r\ndå tas även sömnperioder i beaktande. Men inte heller dessa har kommit\r\nin i några riktvärden i övrigt, utan de ses som hälsoskyddande riktvärden.\r\nTidkonstanterna är alltså mycket viktiga.\r\n\r\nTom Bellander, docent, Stockholms läns landsting: Samma gäller för\r\nluftföroreningar. I en del miljöer är luftföroreningarna högst under de\r\ndelar av dygnet när ingen vistas där. Därför finns det, som tidigare\r\nsagts, intresse av att gå från miljörelaterad normering till något slags\r\nbefolkningsrelaterad normering av exponeringen. Detta syns emellertid\r\ninte i EU:s direktiv ännu. Det kommer att dröja ytterligare en tid.\r\nKanske behövs det också lite mer kunskap innan vi från vår sida kan\r\nföreslå något sådant.\r\n\r\nÅsa Ahlgren, Socialstyrelsen: Vi anser naturligtvis att normer, riktvärden\r\noch gränser är nödvändiga för att driva kreativiteten och utvecklingen\r\ni samhällsplaneringen framåt och därigenom nå God bebyggd miljö. Vi\r\nmenar att det krävs en rad olika åtgärder, inte bara planering av hur\r\nman bygger bostadsområden utan också hur man utformar lägenheterna, hur\r\nman tar in frisk luft, varifrån den tas in, hur uteplatserna anordnas,\r\nhur trafikströmmarna drivs, hur kollektivtrafiken utvecklas, vilken\r\nteknikutveckling man kan få fram när det gäller asfaltbeläggning och så\r\nvidare.\r\n\r\nDet finns hur mycket som helst att förvänta sig, och därför är normer\r\noch riktvärden nödvändiga.\r\n\r\nOrdföranden: Därmed får jag förklara utfrågningen avslutad. Jag vill\r\nframföra ett stort och varmt tack till alla. Jag tycker att vi fått en\r\noerhört bred framställning av både hinder och möjligheter. Det har\r\ndessutom handlat en hel del om hälsoeffekter och lagstiftningen.\r\n\r\nVarje ord är dokumenterat av våra stenografer. Detta utgör ett\r\nunderlagsmaterial som vi kommer att kunna använda oss av i diskussioner och\r\ndebatter och kanske också ha i åtanke när vi ska stifta nya lagar, fatta\r\nnya beslut och komma med nya förslag som sedan behandlas i\r\nriksdagen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilder från den offentliga utfrågningen\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Boende och buller m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N409 yrkande 25, 2004/05:Bo203, 2004/05:Bo215, 2004/05:Bo251 yrkandena 1-3 och 6, 2004/05:Bo307 yrkandena 9 och 10, 2004/05:Bo308 yrkande 9 och 2004/05:Bo310 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "6D359A29-3D3F-4F19-8C3F-11F48CDB98BE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "151",
                    "134",
                    "15",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6D359A29-3D3F-4F19-8C3F-11F48CDB98BE",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ansvaret för uttjänta mobiltelefonimaster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo234 och 2004/05:Bo270.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonimaster m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So506 yrkande 5, 2004/05:MJ372 yrkande 5, 2004/05:MJ509 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2004/05:Bo207, 2004/05:Bo211, 2004/05:Bo218 yrkandena 1-5, 2004/05:Bo250 yrkandena 1 och 4-9, 2004/05:Bo256, 2004/05:Bo278 yrkandena 1 och 3, 2004/05:Bo300, 2004/05:Bo321 och 2004/05:Bo323.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "F63CBAD2-196E-4992-806F-0BDDE87C517C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "2",
                    "0",
                    "17",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "264",
                    "15",
                    "18",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F63CBAD2-196E-4992-806F-0BDDE87C517C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Övriga planfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju483 yrkande 5, 2004/05:L291 yrkande 4, 2004/05:Sf365 yrkande 29, 2004/05:Kr238 yrkande 2, 2004/05:Kr355 yrkande 2, 2004/05:MJ332 yrkandena 5 och 6, 2004/05:MJ507 yrkande 21, 2004/05:N305 yrkande 7, 2004/05:N409 yrkandena 26 och 27, 2004/05:N411 yrkande 2, 2004/05:Bo201, 2004/05:Bo212, 2004/05:Bo226, 2004/05:Bo229 yrkandena 3-5, 2004/05:Bo230 yrkandena 1-6, 2004/05:Bo235 yrkande 18, 2004/05:Bo236 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo237, 2004/05:Bo239, 2004/05:Bo252, 2004/05:Bo264, 2004/05:Bo267, 2004/05:Bo283, 2004/05:Bo291, 2004/05:Bo296 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo301 yrkande 11, 2004/05:Bo302 yrkandena 11, 12, 15 och 16, 2004/05:Bo303 yrkande 2, 2004/05:Bo305 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Bo307 yrkandena 4-6, 2004/05:Bo308 yrkandena 5-8, 2004/05:Bo310 yrkandena 27, 30 och 31, 2004/05:Bo311, 2004/05:Bo315 yrkande 3 och 2004/05:Bo318.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Boende och buller m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonimaster m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Boende och buller m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonimaster m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-13 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 17:09:26"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa nej till motioner om bland annat boende och buller och om lokalisering av mobiltelefonimaster. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2004. ",
          "dok_id": "GS01BOU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Nej till motioner om boende och buller (BoU11)",
          "dok_id": "GS01BOU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 17:09:26"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01BOU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om bland annat boende och buller och om lokalisering av mobiltelefonimaster. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2004. </p><p></p>",
          "dok_id": "GS01BoU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om boende och buller (BoU11)",
          "dok_id": "GS01BoU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:40"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01BOU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_BoU_11.pdf",
          "filstorlek": "18590597",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Planfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/F756856A-7508-405B-A638-E15D69376CAF"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo201 Moratorium för stormarknadsetableringar",
          "ref_dok_id": "GS02Bo201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo201",
          "ref_dok_titel": "Moratorium för stormarknadsetableringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo203 Byggande, buller och lagstiftning",
          "ref_dok_id": "GS02Bo203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo203",
          "ref_dok_titel": "Byggande, buller och lagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo207 Elektromagnetiska fält i stadsmiljön",
          "ref_dok_id": "GS02Bo207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo207",
          "ref_dok_titel": "Elektromagnetiska fält i stadsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo211 Frizon för elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GS02Bo211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo211",
          "ref_dok_titel": "Frizon för elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo212 Handelsetableringar",
          "ref_dok_id": "GS02Bo212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo212",
          "ref_dok_titel": "Handelsetableringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo215 S. k. bullerservitut",
          "ref_dok_id": "GS02Bo215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo215",
          "ref_dok_titel": "S. k. bullerservitut",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo218 Lokalisering av mobilmaster",
          "ref_dok_id": "GS02Bo218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo218",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av mobilmaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo226 Koloniträdgårdar",
          "ref_dok_id": "GS02Bo226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo226",
          "ref_dok_titel": "Koloniträdgårdar",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Hagberg och Anders Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo229 Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_id": "GS02Bo229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo229",
          "ref_dok_titel": "Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo230 Jämställdhet och fysisk planering",
          "ref_dok_id": "GS02Bo230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo230",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet och fysisk planering",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo234 3G-master",
          "ref_dok_id": "GS02Bo234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo234",
          "ref_dok_titel": "3G-master",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Carina Grönhagen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo235 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo236 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GS02Bo236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo236",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo237 Handläggningstider vid överklagande av kommunala planärenden",
          "ref_dok_id": "GS02Bo237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo237",
          "ref_dok_titel": "Handläggningstider vid överklagande av kommunala planärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo239 Gatubelysningsavgifter",
          "ref_dok_id": "GS02Bo239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo239",
          "ref_dok_titel": "Gatubelysningsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo250 Mobiltelefonmaster och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_id": "GS02Bo250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo250",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefonmaster och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo251 Gränsvärden för buller och bullerfria miljöer",
          "ref_dok_id": "GS02Bo251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo251",
          "ref_dok_titel": "Gränsvärden för buller och bullerfria miljöer",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo252 Näridrottsplatser",
          "ref_dok_id": "GS02Bo252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo252",
          "ref_dok_titel": "Näridrottsplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo256 Mobilmaster",
          "ref_dok_id": "GS02Bo256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo256",
          "ref_dok_titel": "Mobilmaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo264 Köpcentrum",
          "ref_dok_id": "GS02Bo264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo264",
          "ref_dok_titel": "Köpcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo267 Sammanhållen planering för att möta klimatförändringar",
          "ref_dok_id": "GS02Bo267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo267",
          "ref_dok_titel": "Sammanhållen planering för att möta klimatförändringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin och Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo270 Producentansvar för 3 G-master",
          "ref_dok_id": "GS02Bo270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo270",
          "ref_dok_titel": "Producentansvar för 3 G-master",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo278 Behovet av lågstrålande zoner",
          "ref_dok_id": "GS02Bo278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo278",
          "ref_dok_titel": "Behovet av lågstrålande zoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo283 Tillgången på koloniträdgårdar",
          "ref_dok_id": "GS02Bo283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo283",
          "ref_dok_titel": "Tillgången på koloniträdgårdar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo291 Aktivitetsytor i närområdet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo291",
          "ref_dok_titel": "Aktivitetsytor i närområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo296 Planprocessen",
          "ref_dok_id": "GS02Bo296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo296",
          "ref_dok_titel": "Planprocessen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo300 Bostadsområden för elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GS02Bo300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo300",
          "ref_dok_titel": "Bostadsområden för elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo301 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Bo301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo301",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo302 Äganderätt och planfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02Bo302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo302",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt och planfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo303 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GS02Bo303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo303",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo305 En skärgårdsutveckling i samråd och balans",
          "ref_dok_id": "GS02Bo305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo305",
          "ref_dok_titel": "En skärgårdsutveckling i samråd och balans",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo307 Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo307",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Tysklind m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo308 Bra boendemiljö och bra boende för miljön",
          "ref_dok_id": "GS02Bo308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo308",
          "ref_dok_titel": "Bra boendemiljö och bra boende för miljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Tysklind m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo310 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02Bo310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo310",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo311 Arbetstagarrepresentanters inflytande vid bygg- och planprocessen",
          "ref_dok_id": "GS02Bo311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo311",
          "ref_dok_titel": "Arbetstagarrepresentanters inflytande vid bygg- och planprocessen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren och Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo315 Bostadspolitik för integration",
          "ref_dok_id": "GS02Bo315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo315",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik för integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo318 Kolonilotter  och trädgårdar för alla",
          "ref_dok_id": "GS02Bo318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo318",
          "ref_dok_titel": "Kolonilotter  och trädgårdar för alla",
          "ref_dok_subtitel": "av Tone Tingsgård och Mats Berglind (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo321 Allmän anmälningsplikt för radiomaster och slavsändare",
          "ref_dok_id": "GS02Bo321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo321",
          "ref_dok_titel": "Allmän anmälningsplikt för radiomaster och slavsändare",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo323 Elfria zoner",
          "ref_dok_id": "GS02Bo323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo323",
          "ref_dok_titel": "Elfria zoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju483 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Ju483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju483",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Althin m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr238 Allmänna samlingslokaler",
          "ref_dok_id": "GS02Kr238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr238",
          "ref_dok_titel": "Allmänna samlingslokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr355 Idrott",
          "ref_dok_id": "GS02Kr355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr355",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L291 Konsumentpolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02L291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L291",
          "ref_dok_titel": "Konsumentpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ332 Livsmedelspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ332",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ372 Försiktighetsprincip och mobiltelefoner",
          "ref_dok_id": "GS02MJ372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ372",
          "ref_dok_titel": "Försiktighetsprincip och mobiltelefoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ507 Miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ507",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ509 Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ509",
          "ref_dok_titel": "Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N305 Företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N411 Bristen på konkurrens i livsmedelshandeln",
          "ref_dok_id": "GS02N411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N411",
          "ref_dok_titel": "Bristen på konkurrens i livsmedelshandeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So506 Elöverkänslighet",
          "ref_dok_id": "GS02So506",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So506",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-05-26",
          "ref_dok_id": "GS09127",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "127",
          "ref_dok_titel": "2005-05-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-25",
          "ref_dok_id": "GS09126",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "126",
          "ref_dok_titel": "2005-05-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}