{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2294920",
      "dok_id": "GS01BOU10",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "BOU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:BOU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-12 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:04",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:08",
      "titel": "Bostadsförsörjningsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01BOU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01BOU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:BOU10</div><h1>Bostadsförsörjningsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nBostadsutskottet behandlar i detta betänkande motioner från 2004 års\r\nallmänna motionstid som avser vissa bostadsförsörjningsfrågor. Det som\r\nbehandlas är bl.a. frågor med anknytning till lagen (2000:1383) om\r\nkommunernas bostadsförsörjningsansvar och lagen (2002:102) om allmännyttiga\r\nbostadsföretag. Även vissa frågor om systemet för hyressättning tas upp\r\ni betänkandet, liksom förslag om ägarlägenheter.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsförslag. När det gäller förslag om\r\nvissa ändringar i de två aktuella lagarna hänvisar utskottet bl.a. till\r\nett pågående utrednings- och beredningsarbete inom Regeringskansliet.\r\nFörslag om förändringar i systemet för hyressättning avstyrker utskottet\r\nmed hänvisning till att en proposition i frågan inom en snar framtid\r\nkan förväntas bli förelagd riksdagen. Slutligen avstyrker utskottet\r\nförslag om att införa ägarlägenheter på den svenska bostadsmarknaden\r\noch erinrar om att såväl riksdag som regering föregående riksmöte tog\r\nställning mot införande av en sådan upplåtelseform.\r\nTill betänkandet har fogats 20 reservationer och 1 särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Avskaffande av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo301 yrkande 23 och 2004/05:Bo306\r\nyrkande 21.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Kommunala bostadsförmedlingar och bostadsanvisning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf361 yrkandena 12 och 13,\r\n2004/05:Bo229 yrkande 2, 2004/05:Bo233, 2004/05:Bo277 yrkandena 9 och 10\r\nsamt 2004/05:Bo315 yrkande 2.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c) - motiveringen\r\n\r\n3.      Villkor vid bostadsförmedling och uthyrning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo277 yrkandena 6 och 7.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c) - motiveringen\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n4.      Förmedling av andrahandslägenheter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo225 yrkandena 1 och 8.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c) - motiveringen\r\nReservation 6 (v)\r\n\r\n5.      Svarthandel med hyresrätter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkandena 5, 6 och 9,\r\n2004/05:Bo229 yrkande 1 och 2004/05:Bo309 yrkande 4.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 8 (v)\r\n\r\n6.      Bostäder åt hemlösa\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo309 yrkande 8.\r\nReservation 9 (fp, c)\r\nReservation 10 (m, kd) - motiveringen\r\n\r\n7.      Bostäder åt utsatta kvinnor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo309 yrkande 7 och 2004/05:Bo313\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 11 (fp)\r\nReservation 12 (mp)\r\n\r\n8.      Avskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi258 yrkande 5, 2004/05:Bo243,\r\n2004/05:Bo246, 2004/05:Bo286, 2004/05:Bo301 yrkande 25, 2004/05:Bo302\r\nyrkande 9, 2004/05:Bo306 yrkande 20 och 2004/05:Bo310 yrkandena 18 och\r\n19.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Översyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo257 yrkandena 1-5, 7 och 8 samt\r\n2004/05:Bo320.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c) - motiveringen\r\nReservation 15 (v)\r\n\r\n10.     Förändringar i bruksvärdessystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N239 yrkande 7, 2004/05:Bo235\r\nyrkandena 4 och 9, 2004/05:Bo257 yrkande 6, 2004/05:Bo301 yrkandena 18-20,\r\n2004/05:Bo306 yrkandena 17 och 18, 2004/05:Bo309 yrkande 3, 2004/05:Bo310\r\nyrkande 7 och 2004/05:Bo315 yrkande 6.\r\nReservation 16 (m, kd, c)\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (v)\r\n\r\n11.     Hyressättning för studentbostäder\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo297 yrkandena 2-4.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n12.     Ägarlägenheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkandena 15 och 16,\r\n2004/05:Bo281, 2004/05:Bo285 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo301 yrkande 3,\r\n2004/05:Bo302 yrkande 5, 2004/05:Bo305 yrkande 4, 2004/05:Bo306 yrkande\r\n26, 2004/05:Bo307 yrkande 1, 2004/05:Bo309 yrkande 6 och 2004/05:Bo310\r\nyrkande 24.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 12 maj 2005\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Ragnwi Marcelind (kd),\r\nOwe Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Maria\r\nÖberg (s), Carl-Axel Roslund (m), Gunnar Sandberg (s), Lars Tysklind\r\n(fp), Rigmor Stenmark (c), Leif Jakobsson (s), Ewa Thalén Finné (m),\r\nSten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Göte Wahlström\r\n(s).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nBostadsutskottet behandlar i detta betänkande motioner från 2004 års\r\nallmänna motionstid som avser vissa bostadsförsörjningsfrågor. Det som\r\nbehandlas är bl.a. frågor med anknytning till lagen (2000:1383) om\r\nkommunernas bostadsförsörjningsansvar och lagen (2002:102) om allmännyttiga\r\nbostadsföretag. Även vissa frågor om systemet för hyressättning tas upp\r\ni betänkandet, liksom förslag om ägarlägenheter.\r\n\r\n\r\nLagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\navskaffande av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c),\r\nkommunala bostadsförmedlingar och bostadsanvisning, jämför reservation\r\n2 (m, fp, kd, c),\r\nvillkor vid bostadsförmedling och uthyrning, jämför reservationerna 3\r\n(m, fp, kd, c) och 4 (v),\r\nförmedling av andrahandslägenheter, jämför reservationerna 5 (m, fp, kd,\r\nc) och 6 (v),\r\nsvarthandel med hyresrätter, jämför reservationerna 7 (m, fp, kd, c)\r\noch 8 (v),\r\nbostäder åt hemlösa, jämför reservationerna 9 (fp, c) och 10 (m,\r\nkd),\r\nbostäder åt utsatta kvinnor, jämför reservationerna 11 (fp) och 12 (mp).\r\n\r\n\r\nAvskaffande av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar\r\nDen 1 januari 2001 trädde lagen (2000:1383) om kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar i kraft. I lagen stadgas bl.a. att varje kommun skall\r\nplanera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla\r\ni kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga\r\nåtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer\r\nför bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje\r\nmandatperiod. Vidare anges att en kommun skall anordna bostadsförmedling\r\nom det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Länsstyrelserna är\r\nskyldiga att lämna råd, information och underlag för kommunernas planering\r\nav bostadsförsörjningen.\r\nI två motioner, 2004/05:Bo301 (m) yrkande 23 och 2004/05:Bo306 (kd)\r\nyrkande 21, föreslås att lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar\r\nhelt avskaffas. Enligt dessa motioner slås kommunernas ansvar och\r\nbefogenheter på det bostadspolitiska området primärt fast i kommunallagen,\r\nplan- och bygglagen och socialtjänstlagen. Lagen om kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar anses däremot ha som enda syfte att öka det\r\nstatliga inflytandet över kommunernas arbete med bostadsförsörjningsfrågor.\r\n\r\nRiksdagens beslut hösten 2000 (prop. 2000/01:26, bet. 2000/01:BoU2) om\r\natt införa en särskild lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar\r\nfattades i syfte att klart formulera och understryka det kommunala\r\nansvaret att främja en god bostadsförsörjning för alla i kommunen. Som\r\nmotionärerna konstaterar finns en reglering med betydelse för kommunernas\r\nansvar på området även i andra lagar som kommunallagen, socialtjänstlagen\r\nsamt plan- och bygglagen. Utvecklingen på bostadsmarknaden under 1990-talet\r\nhade emellertid påvisat behovet av en särskild reglering som förtydligar\r\noch lyfter fram detta ansvar.\r\nKritik har riktats mot lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar,\r\nalltsedan den infördes, från de partier som inte anser att det behövs\r\nnågra särskilda instrument för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.\r\nDet är samma partier som under det borgerliga regeringsinnehavet stod\r\nbakom att föregångaren till dagens lagstiftning på området avskaffades.\r\nBostadsutskottet har däremot vid upprepade tillfällen understrukit att\r\nutvecklingen på bostadsområdet under senare år snarare medfört ett behov\r\nav en förstärkt kommunal bostadsförsörjningsplanering.\r\nSåväl utskottets egen begränsade uppföljning 2003 av lagens utfall som\r\nresultaten från Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät visar att syftet\r\nmed lagen ännu inte fått fullt genomslag. I vissa kommuner tycks arbetet\r\nmed att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen fortfarande inte\r\nfunnit sina former. Inte heller tycks de krav på kommunal bostadsförmedling\r\nsom ställs upp i lagen ha medfört att denna verksamhet fått tillräcklig\r\nomfattning i alla kommuner. Bostadsutskottet återkommer därför i\r\nnästkommande avsnitt till frågor om behovet att utveckla den aktuella\r\nlagstiftningen i olika avseenden. Förslaget i de aktuella motionerna om\r\natt upphäva lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar är det mot\r\nden bakgrunden givetvis inte aktuellt att bifalla.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Bo301\r\n(m) yrkande 31 och 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 21.\r\nKommunala bostadsförmedlingar och bostadsanvisning\r\nI ett antal motioner lämnas förslag om utökade krav på den kommunala\r\nbostadsförmedlingen. Dessa förslag är i flera fall kopplade till förslag\r\nom att genom en lagreglering om bostadsanvisning tillförsäkra kommunerna\r\nett större utbud i förmedlingsverksamheten. Utskottet behandlar dessa\r\nförslag i ett sammanhang.\r\nVänsterpartiet föreslår i sin partimotion 2004/05:Bo277 yrkande 9 att\r\ndet införs ett krav på obligatoriska kommunala bostadsförmedlingar.\r\nEnligt motionen kan obligatoriska bostadsförmedlingar ge en tydlig bild\r\nav efterfrågan samt tjäna som underlag för planering. Vidare föreslås\r\ni motionens yrkande 10 att en ny bostadsanvisningslag införs. Den\r\ntidigare bostadsanvisningslagen var enligt motionen ett kraftfullt redskap\r\nför att garantera kommunmedborgarnas möjlighet till bostad.\r\nÄven enligt motion 2004/05:Bo229 (v) yrkande 2 bör ett krav på obligatorisk\r\nkommunal bostadsförmedling införas. Enligt motionärerna bör kravet avse\r\nen obligatorisk avgiftsfri bostadsförmedling med möjlighet för kommunerna\r\natt söka dispens.\r\nFörslag om att införa obligatoriska bostadsförmedlingar och återinföra\r\nbostadsanvisningslagstiftning finns också i motion 2004/05:Sf361 (v)\r\nyrkande 13. Dessa åtgärder kan enligt motionärerna få stor betydelse\r\nför möjligheterna att hantera problemen med trångboddhet. I motionens\r\nyrkande 12 föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om\r\natt även andra åtgärder för att hantera trångboddhet i samband med\r\nflyktingmottagandet behöver vidtas. Det gäller bl.a. ett behov av att\r\ntydliggöra Socialstyrelsens ansvar i detta sammanhang.\r\nEn ny lag om kommunal bostadsanvisning som gör det möjligt för kommunerna\r\natt anvisa lägenheter i det privata beståndet bör införas enligt motion\r\n2004/05:Bo233 (s). Lagen föreslås bygga på frivilliga överenskommelser\r\nsom förstahandsalternativ men med en möjlighet till tvingande beslut av\r\nhyresnämnd.\r\nRiksdagen bör enligt motion 2004/05:Bo315 (s) yrkande 2 göra ett\r\ntillkännagivande om behovet av en rättvis bostadsförmedling. I motionen\r\nframhålls bl.a. att ett öppet och offentligt kösystem kan medverka till\r\natt effektivisera förmedlingen till de grupper som i dag står utanför\r\nbostadsmarknaden.\r\nBostadsutskottet anför följande i de aktualiserade frågorna.\r\nSom framgått av föregående avsnitt innehåller lagen om kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar en bestämmelse om att en kommun skall anordna\r\nbostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen.\r\nRegeringen får förelägga en kommun att anordna sådan förmedling. Utskottet\r\nhar under de senaste åren vid flera tillfällen behandlat motionsförslag\r\nom att ändra denna bestämmelse så att det införs ett krav på obligatorisk\r\nkommunal bostadsförmedling med möjlighet till dispens. Utskottet har i\r\ndessa sammanhang konstaterat att det inte finns någon principiell\r\nskillnad mellan den nuvarande och den föreslagna ordningen. Regeringen\r\nförutsätts i båda fallen kunna ta ställning till behovet av bostadsförmedling\r\ni den enskilda kommunen. I det ena fallet har regeringen att överväga\r\nom det finns skäl att förelägga en kommun att ordna bostadsförmedling\r\noch i det andra att ta ställning till ansökningar om dispens från ett\r\nkrav på sådan förmedling.\r\nUtskottet har således hittills inte ansett det vara erforderligt att\r\nförorda en omarbetning av lagen i det aktuella avseendet. Det har\r\nemellertid visat sig att särskilda kommunala bostadsförmedlingar endast\r\nhar inrättats i ett begränsat antal kommuner. I många kommuner saknas\r\nsåledes en sådan förmedlingsverksamhet som i lagens mening är att\r\nbetrakta som kommunal bostadsförmedling. Enligt den avgränsning av begreppet\r\nsom gjordes i regeringens förslag om lagens införande (prop. 2000/01:26)\r\nkrävs bl.a. att kommunen har beslutat att tillhandahålla kommuninvånarna\r\nbostadsförmedling efter vissa politiska riktlinjer och fastställda\r\nförmedlingsprinciper för att kommunal bostadsförmedling skall anses\r\nföreligga. Vidare anfördes att ett kommunalt bostadsföretag som fördelar\r\negna lägenheter utan något särskilt uppdrag att vara kommunal\r\nbostadsförmedling således inte är att betrakta som kommunal bostadsförmedling.\r\n\r\nUnder det senaste året har i ett flertal bostadspolitiska sammanhang\r\nkommit att diskuteras om formerna för bostadsförmedling i olika kommuner\r\nverkligen fullt ut kan anses motsvara det krav som ställs på att\r\nändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen vidtas. Bakgrunden till\r\ndenna debatt är givetvis den bostadsbrist som finns i många kommuner,\r\nmen även de särskilda svårigheter som ungdomar och andra grupper har\r\natt finna en bostad. Vidare har det med anledning av ett aktuellt fall\r\nifrågasatts om vissa fastighetsägare tillämpar olämpliga metoder för\r\nregistrering och urval av hyresgäster. Inte minst har dessa frågor\r\ndiskuterats i olika riksdagsdebatter under våren.\r\nSamhällsbyggnadsministern har vid dessa debatter och i andra sammanhang\r\naviserat överväganden i olika frågor om bostadsförmedling och\r\nbostadsanvisning. Enligt vad utskottet erfarit skall utgångspunkterna för\r\ndessa överväganden vara:\r\n\r\nKommuner skall själva eller tillsammans ha bostadsförmedlingar där alla\r\nskall kunna söka bostad.\r\nMedborgarna skall känna till var, hur och på vilka grunder de kan söka\r\nprivata och kommunala bostäder i kommunen.\r\nDiskriminering får inte ske och det skall finnas insyn i reglerna för\r\nfördelning av bostäder.\r\nEkonomiskt svaga hushåll skall också ha möjlighet att söka bostad. Det\r\nstöd som i dag finns för byggande skall riktas till dem med dålig ekonomi,\r\nt.ex. kan ungdomar erbjudas förmånliga lånevillkor.\r\nKommunerna skall ta ansvar för och leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar.\r\nAnsvaret skall baseras på verklig kunskap om behoven.\r\nAvsikten är att en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med dessa\r\nutgångspunkter skall utarbeta ett förslag till lagstiftning. Även i den\r\nekonomiska vårpropositionen framhåller regeringen sin avsikt att överväga\r\nåtgärder för att förtydliga kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen.\r\nMålet anges vara att varje kommun bör ha någon form av organisation\r\nför att hjälpa den som söker bostad (prop. 2004/05:100).\r\nBostadsutskottet ser positivt på de initiativ som regeringen nu tar i\r\nfrågor om hur bostadsförsörjningen skall effektiviseras genom\r\nbostadsförmedling och andra åtgärder. Inriktningen på de aviserade övervägandena\r\när sådan att det får förutsättas att de i motionerna aktualiserade\r\nfrågorna om bl.a. utökade krav på kommunal bostadsförmedling och\r\nbostadsanvisning kommer att prövas. Övervägandena kommer även att omfatta\r\nfrågor om villkor för förmedling och uthyrning som utskottet särskilt\r\nbehandlar nedan.\r\nMed hänvisning till de aviserade övervägandena i frågor om bostadsförmedling\r\noch bostadsanvisning avstyrker utskottet de motioner som behandlats i\r\ndetta avsnitt.\r\nVillkor vid bostadsförmedling och uthyrning\r\nVänsterpartiet lägger i sin partimotion 2004/05:Bo277 fram två förslag\r\nsom gäller de villkor som ibland sätts upp i samband med förmedling och\r\nuthyrning av hyresrätter. Enligt motionen drabbas unga, socialbidragsberoende,\r\narbetslösa och lågavlönade av godtyckliga krav från hyresvärdarna. I\r\nmotionens yrkande 6 föreslås mot denna bakgrund att det införs en\r\növerklaganderätt för prövning av hyresvärdens skäl att neka rätten till\r\nett hyreskontrakt. Vidare föreslås, yrkande 7, att regeringen skall ge\r\nBoverket i uppdrag att inventera och kartlägga de villkor som tillämpas\r\nvid uthyrning av bostäder. Motionärerna anför att det bör ligga i\r\nregeringens intresse att få en samlad bild av alla de olika krav och regler\r\nsom tillämpas inför tecknande av hyreskontrakt.\r\nBostadsutskottet har tidigare vid flera tillfällen ställt sig avvisande\r\ntill förslag som innebär att en överprövningsrätt för en bostadssökande\r\nsom inte accepterats som hyresgäst av en fastighetsägare införs. Flera\r\nbåde principiella och praktiska förhållanden har ansetts tala mot en\r\nsådan lösning. Däremot anser utskottet givetvis att åtgärder måste vidtas\r\nom det framkommer att diskriminerande villkor ställs upp i samband med\r\nförmedling och uthyrning av bostäder. Det kan gälla en förmodad\r\nsärbehandling av vissa grupper eller att enskilda hyresgäster utpekas utan\r\nsaklig grund. Vid föregående års behandling av motionsförslaget om att\r\ndet bör genomföras en kartläggning av de villkor som tillämpas vid\r\nuthyrning av bostäder förutsatte utskottet att regeringen följer\r\nutvecklingen och tar de initiativ som behövs.\r\nSom framgått ovan har samhällsbyggnadsministern nu aviserat en översyn\r\nav lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Denna översyn skall\r\näven omfatta frågan om att ge kommunerna tillgång till uppgifter om\r\nfastighetsägarnas förmedlingsprinciper och hur dessa tillämpas. Avsikten\r\nuppges vara att information skall lämnas bl.a. om antalet bostäder,\r\nvilken typ av bostäder som förmedlas samt vilka bostadssökande som inte\r\nkvalificerar sig och orsaken till detta. Enligt uppgift har\r\nsamhällsbyggnadsministern även tagit initiativ till en serie möten med kommuner,\r\ndiskrimineringsombudsmannen och fastighetsägare där de aktuella frågorna\r\ndiskuterats.\r\nÄven när det gäller de särskilda problem som ungdomar kan ha att finna\r\nsin första bostad har regeringen nu vidtagit flera åtgärder. En nationell\r\nbostadssamordnare med uppgift att bl.a. kartlägga de olika hinder som\r\nfinns för ungdomar att skaffa sig ett eget boende (dir. 2005:37) har\r\nutsetts. Vidare har Statens bostadskreditnämnd haft regeringens uppdrag\r\natt se över ungdomars förutsättningar att förvärva eller hyra en egen\r\nbostad. Nämnden har den 28 april 2005 avrapporterat sitt uppdrag genom\r\nrapporten En egen härd - unga vuxnas etablering på bostadsmarknaden.\r\nNär det gäller åtgärder för att underlätta ungas etablering i befintliga\r\nhyresrätter redovisas bedömningen att en statlig hyresgaranti som kan\r\nställas ut av en kommunal bostadsförmedling, kombinerat med obligatorisk\r\nbostadsförmedling och regler kring bostadsanvisning, bör vara den mest\r\neffektiva åtgärden. I rapporten läggs även ett förslag fram om att införa\r\nstatliga kreditgarantier för att underlätta för unga på tillväxtmarknader\r\natt etablera sig i en ägd bostad.\r\nMot bakgrund av de åtgärder som regeringen vidtagit i syfte att bl.a.\r\nkartlägga de villkor som tillämpas vid förmedling och uthyrning av\r\nbostäder anser utskottet att den aktuella motionen till stor del får\r\nanses vara tillgodosedd. Även den vidare beredningen av de nyligen\r\navlämnade förslagen från Statens bostadskreditnämnd torde innebära att\r\ndessa frågor kommer att ägnas fortsatt uppmärksamhet. Mot denna bakgrund\r\navstyrks motion 2004/05:Bo277 (v) yrkandena 6 och 7.\r\nFörmedling av andrahandslägenheter\r\nFrågor om förmedling av andrahandskontrakt samt villkoren för ersättning\r\ni detta sammanhang tas upp i motion 2004/05:Bo225 (v).\r\nMotionärerna framhåller att andrahandshyresgästerna har en svag ställning\r\nsom bl.a. kan innebära en hyra med ett oskäligt påslag på förstahandshyran.\r\nMot denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 1 att en översyn av\r\nförutsättningarna för kommunal förmedling och uthyrning av lägenheter\r\ni andra hand genomförs. Översynen skall omfatta frågan om obligatorisk\r\navgiftsfri förmedling av andrahandslägenheter genom kommunala\r\nbostadsförmedlingar. Förmedlingarna bör bl.a. kunna ges uppdraget att\r\nkontrollera\r\natt andrahandshyran sätts på en nivå som motsvarar bruksvärdet.\r\nVidare föreslås i motionens yrkande 8 att regeringen skall utreda\r\nvillkoren för ersättning för förmedling av andrahandslägenheter. Den\r\nföreslagna översynen skall bl.a. omfatta frågan om vilken nivå på\r\nförmedlingsavgiften som kan anses vara skälig och rimligheten i att avgiften\r\nibland tas ut i förskott. Motionärerna hänvisar bl.a. till att oseriösa\r\nbostadsförmedlare tar ut för höga förmedlingsavgifter eller otillåtna\r\ntilläggsavgifter.\r\nFörmedling av andrahandslägenheter bedrivs i dag vanligen genom privat\r\nförmedlingsverksamhet eller genom direktkontakt mellan kontraktsinnehavaren\r\noch den bostadssökande. Bostadsutskottet har tidigare avstyrkt förslag\r\nom att göra förmedling och granskning av andrahandskontrakt till en\r\nobligatorisk uppgift för kommunala bostadsförmedlingar (senast i bet.\r\n2003/04:BoU8). Utskottet instämmer däremot i motionärernas syn på att\r\noseriös förmedling och oskäliga hyresvillkor på olika sätt bör motverkas.\r\nGenom lagstiftningen på området finns också regler som skall skydda\r\nandrahandshyresgästen från sådana oskäliga villkor. Det gäller såväl\r\nvillkoren vid förmedling som den hyresnivå som får tillämpas vid\r\nandrahandsuthyrning. Enligt dessa regler har den andrahandshyresgäst som\r\nerlägger för hög hyra möjlighet att vid hyresnämnden begära prövning av\r\nhyrans skälighet. Detsamma gäller för förstahandshyresgäster.\r\nAndrahandshyresgäster har dessutom tillagts särskilda möjligheter till\r\nåterbetalning av för hög hyra för förfluten tid. I detta hänseende har\r\nalltså andrahandshyresgästerna givits en bättre ställning än\r\nförstahandshyresgäster.\r\nBostadsutskottet vidhåller sin avvisande inställning till att lägga på\r\nkommunerna en obligatorisk uppgift som omfattar förmedling och granskning\r\nav andrahandskontrakt. Som framgått ovan har emellertid regeringen för\r\navsikt att i en översyn pröva frågor om vilken organisation som kan\r\nkrävas av kommunerna för att hjälpa dem som söker bostad. Även om denna\r\növersyn i första hand får antas bli inriktad på frågor om förmedling av\r\nförstahandskontrakt kommer sannolikt också närliggande frågor om\r\nkommunernas ansvar för bostadsförsörjningen i övrigt att behöva beröras.\r\nVidare ingår det i det uppdrag som nyligen givits till den nationella\r\nbostadssamordnaren att se över lämpliga åtgärder för att skapa flexibilitet\r\ni bostadsanvändningen och för att ge förutsättningar för andrahandsuthyrning.\r\nFlera insatser har således inletts där mer allmänna frågor om förmedlingen\r\nav andrahandskontrakt kan komma att uppmärksammas.\r\nVad sedan gäller förslaget om en utredning som bl.a. skall omfatta frågan\r\nom vilken nivå på förmedlingsavgiften som kan anses vara skälig vill\r\nutskottet erinra om riksdagens beredning av propositionen om registrering\r\nav hyresförmedlare våren 2003 (prop. 2002/03:71, bet. 2002/03:LU18,\r\nyttr. 2002/03:BoU4y). I propositionen föreslogs flera förändringar i\r\nfastighetsmäklarlagen i syfte att åstadkomma en ökad samhällskontroll\r\noch ett förbättrat konsumentskydd vid yrkesmässig förmedling av hyresrätter.\r\nRegeringen aviserade i denna proposition även sin avsikt att besluta\r\nom en höjd nivå för den ersättning som får tas ut i detta sammanhang.\r\nSom ett av skälen för en sådan höjning anförde regeringen att ersättningen\r\nbör vara av en sådan storlek att det finns goda förutsättningar att\r\nbedriva en seriös och väl fungerande bostadsförmedling med rimligt\r\nekonomiskt utbyte. Bostadsutskottet anslöt sig genom sitt yttrande till\r\nlagutskottet till regeringens bedömning av formerna för bestämmande av\r\nförmedlingsavgiften.\r\nRegeringen beslutade hösten 2003 att höja den högsta ersättningen för\r\nförmedling av hyresrätter från 2 000 kr till 3 000 kr. Enligt förordningen\r\n(1978:313) om taxa för yrkesmässig bostadsförmedling gäller nu att\r\nersättning för förmedling av bostadslägenhet för annat ändamål än\r\nfritidsändamål får uppgå till högst 3 000 kr för en omöblerad eller möblerad\r\nlägenhet i ett en- eller flerfamiljshus och 1 000 kr för ett möblerat\r\neller omöblerat rum. Vidare stadgas att ersättning får tas ut endast om\r\nförmedlingen leder till att det träffas ett hyresavtal.\r\nNivån på och formerna för förmedlingsavgiften har således nyligen varit\r\nföremål för överväganden. Utskottet finner inte tillräckliga skäl att\r\nnu föreslå en ny utredning i denna fråga.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2004/05:Bo225\r\n(v) yrkandena 1 och 8.\r\nSvarthandel med hyresrätter\r\nTvå motioner tar upp frågor om hur svarthandel med hyresrätter skall\r\nkunna motverkas. I en av motionerna är denna fråga kopplad till förslag\r\nom inrättande av lägenhetsregister och begränsningar av bytesrätten.\r\nUtskottet behandlar av detta skäl dessa förslag i ett sammanhang.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo229 (v) yrkande 1 bör riksdagen i ett\r\ntillkännagivande framhålla behovet av ett lägenhetsregister. Motionärerna\r\nanser att registret behövs för att samhället skall få kunskap om den\r\nfaktiska boendesituationen och ge underlag för en bra planeringsprocess.\r\n\r\nÄven i motion 2004/05:Bo225 (v) yrkande 5 föreslås att riksdagen i ett\r\ntillkännagivande skall begära att regeringen återkommer med förslag om\r\nhur och när ett lägenhetsregister kan inrättas. I motionens yrkande 6\r\nföreslås att en utredning om möjligheten att använda ett sådant\r\nlägenhetsregister i syfte att bekämpa svarthandel med hyreslägenheter\r\ngenomförs. Enligt motionärerna kan registret bli ett kraftfullt verktyg\r\nför att komma åt svarta lägenhetsaffärer, eftersom det möjliggör kontroll\r\nav byteskedjor m.m. Vidare föreslås i motionens yrkande 9 att regeringen\r\nskall återkomma med lagförslag som begränsar bytesrätten till att endast\r\nomfatta byten mellan hyresrätter. Enligt motionen medför dagens bytesrätt,\r\nsom även medger att byte sker mellan hyresgäster och dem som bor i\r\nvilla eller bostadsrätt, möjlighet till sänkt pris vid bostadsköp. En\r\nbegränsning av bytesrätten anses därför kunna bli ett verkningsfullt\r\nredskap mot svarthandel med hyresrätter.\r\nI motion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 4 föreslås riksdagen i ett\r\ntillkännagivande framhålla tre åtgärder som kan motverka svarthandel med\r\nhyreslägenheter. Det är en reformering av hyressättningssystemet, en\r\nutvärdering av de rättigheter och skyldigheter som finns reglerade i\r\nhyreslagen samt ökade resurser för polisen att beivra brott. Vad gäller\r\nutvärderingen av hyreslagen nämner motionärerna bl.a. rätten att byta\r\nhyreslägenhet mot villa eller bostadsrätt.\r\nBostadsutskottet behandlade föregående år motionsförslag med i huvudsak\r\nsamma inriktning som de nu aktuella och redogjorde då för lagstiftningen\r\npå området samt olika överväganden i frågor med betydelse för möjligheterna\r\natt i högre grad än i dag motverka svarthandeln (bet. 2003/04:BoU8).\r\nUtskottet skall inte här upprepa denna redogörelse men vill erinra om\r\natt s.k. svarthandel med hyresrätter är ett brott med en straffskala\r\nsom inbegriper fängelse i upp till två år. Svårigheterna att hindra\r\ndenna brottsliga verksamhet har ofta samband med att ingen av de närmast\r\ninblandade parterna har intresse av en rättslig prövning. I denna del\r\nskiljer sig svarthandeln från många andra former av brottslig verksamhet.\r\nFör att komma till rätta med detta problem fordras sannolikt en bred\r\nattitydförändring i synen på svarthandel. Kampen mot och lagföringen av\r\ndem som begår brotten är således i stor utsträckning beroende av gemene\r\nmans inställning, som i sin tur är beroende av den uppmärksamhet\r\nproblematiken med de svarta lägenhetsaffärerna ges genom mediernas bevakning\r\nmen även genom debatter och diskussioner som förs. Här vilar ett ansvar\r\npå såväl de politiska partierna som intresseorganisationerna och andra\r\nberörda parter.\r\nFör samhället gäller det således att bekämpa de brott som de svarta\r\nlägenhetsförsäljningarna utgör men kanske framför allt att motverka den\r\ngrundläggande förutsättningen för dem, dvs. bristen på lägenheter. En\r\nbostadspolitik som ger förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande är\r\nsåledes av grundläggande betydelse. Utskottet skall emellertid här även\r\nkortfattat kommentera de åtgärder som föreslås i de aktuella motionerna\r\ni syfte att motverka svarthandel med hyresrätter, dvs. införande av ett\r\nlägenhetsregister, begränsning av bytesrätten, en reformering av\r\nhyressättningssystemet samt ökade resurser för brottsbekämpning.\r\nSom konstateras i en av motionerna har införandet av ett lägenhetsregister\r\ndiskuterats under relativt lång tid. Frågan om registret aktualiserades\r\nav riksdagens beslut 1995 om att det i stället för de traditionella\r\nfolk- och bostadsräkningarna skall genomföras registerbaserade folk-\r\noch bostadsräkningar. En utredning om utformningen av ett lägenhetsregister\r\nhar genomförts av berörda myndigheter och frågan har beretts inom\r\nRegeringskansliet. Tidigare i vår aviserade kommun- och finansmarknadsministern\r\natt regeringen har för avsikt att inom en snar framtid lägga fram ett\r\nförslag i frågan för riksdagen. En lagrådsremiss i ärendet avgavs i\r\nslutet av april.\r\nBostadsutskottet anser att ställningstagandet till registret för dess\r\navsedda primära ändamål, som till stor del ligger utanför utskottets\r\nberedningsområde, bör avvaktas innan en diskussion även om andra\r\nanvändningsområden tas upp. Utskottet utesluter emellertid inte att ett\r\nlägenhetsregister på olika sätt kan få betydelse även i arbetet med att\r\nmotverka svarthandel med hyresrätter.\r\nNär det sedan gäller förslaget om att begränsa hyresgästernas bytesrätt\r\nbör åtgärdens eventuellt positiva inverkan, dvs. att otillåten prispåverkan\r\ni samband med vissa bostadsköp motverkas, ställas mot den samtidigt\r\nnegativa inverkan på bostadsmarknaden som kan befaras. En begränsning\r\nav hyresgästernas bytesrätt till att endast avse byten med andra\r\nhyreslägenheter kan få till följd att rörligheten mellan olika upplåtelseformer\r\nmotverkas på ett oönskat sätt. Bostadsutskottet ser ett stort värde i\r\nen rörlighet på bostadsmarknaden som möjliggör för enskilda hushåll att\r\nanpassa sitt boende till sina förändrade behov. Byte av bostad bör i\r\nmöjligaste mån kunna ske både inom och mellan olika upplåtelseformer.\r\nDäremot skall givetvis tillstånd inte ges till sådana byten mellan\r\nhyresrätt och äganderätt där otillåten ersättning förekommit. Detta är\r\nockså innebörden i hyreslagens regler om byten (35 §).\r\nI fp-motionen anförs att en reformering av hyressättningssystemet kan\r\nfå betydelse för omfattningen av svarthandeln med hyreslägenheter.\r\nBostadsutskottet ifrågasätter den koppling som motionärerna gör mellan\r\ndagens hyressättningssystem och svarthandeln med hyreslägenheter. Oavsett\r\nsynen på denna fråga kan det emellertid konstateras att ett förslag om\r\nförändringar i hyressättningssystemet för närvarande håller på att\r\nutarbetas och att en proposition kan förväntas under innevarande år.\r\nUtskottet återkommer nedan till frågan om förändringar i bruksvärdessystemet.\r\n\r\nSlutligen anförs i fp-motionen att ökade resurser för brottsbekämpning\r\nkan ge polisen större möjlighet att avslöja de aktuella brotten.\r\nBostadsutskottet kan instämma i detta närmast självklara påpekande. Frågan\r\nom den totala resurstilldelningen till de brottsbekämpande myndigheterna\r\nligger utanför bostadsutskottets beredningsområde. Däremot ser utskottet\r\nnaturligtvis gärna att polisen inom ramen för givna resurser i högre\r\ngrad än hittills har möjlighet att uppmärksamma svarthandeln med\r\nhyresrätter.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Bo225\r\n(v) yrkandena 5, 6 och 9, 2004/05:Bo229 (v) yrkande 1 samt 2004/05:Bo309\r\n(fp) yrkande 4.\r\nBostäder åt hemlösa\r\nI motion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 8 föreslås riksdagen göra ett\r\ntillkännagivande om kommunernas ansvar för att erbjuda bostäder åt hemlösa.\r\nI motionen framhålls bl.a. att kommunernas ansvar i denna fråga inte\r\nförutsätter ett eget hyresbostadsbestånd. Bostäder kan tillhandahållas\r\nexempelvis genom avtal med privata fastighetsägare eller genom att\r\nkommunerna äger enstaka bostäder i flerbostadshus.\r\nUtskottet, som behandlade ett motsvarande yrkande föregående år, instämmer\r\ngivetvis i uppfattningen att frågor om hur de hemlösas bostadssituation\r\nskall få sin lösning ligger inom det kommunala ansvaret. Inte heller\r\nhar utskottet några invändningar mot att även privata fastighetsägare\r\ntar sin del av ansvaret genom att olika former av avtal upprättas med\r\nkommunerna. I den mån förslaget om ett tillkännagivande i övrigt bör\r\nuppfattas som ett ställningstagande mot behovet av allmännyttiga\r\nbostadsföretag är utskottet av en helt annan åsikt.\r\nNär det gäller huvudfrågan, dvs. hur de hemlösas situation skall kunna\r\nförbättras innefattar denna, som motionärerna också konstaterar, i\r\nflertalet fall olika sociala problem som går långt utöver frågan om bostad.\r\nAv detta skäl bereds inom riksdagen flertalet frågor om de hemlösas\r\nsituation av socialutskottet. Vid behandlingen av frågor om hemlöshet\r\nhösten 2003 framhöll socialutskottet vikten av att konkreta och omedelbara\r\nåtgärder vidtas i syfte att bistå de hemlösa och att målet med detta\r\narbete måste vara att människor skall kunna få egna bostäder (bet.\r\n2003/04:SoU1 s. 106). På socialutskottets förslag gjorde riksdagen i\r\ndetta sammanhang ett tillkännagivande med innebörden att regeringen\r\nsnarast skall återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka\r\nåtgärder som hittills vidtagits, vilka resultat man har fått samt vilka\r\nåtgärder som regeringen planerar att vidta inom den närmaste framtiden\r\ni syfte att förbättra situationen för de mest utsatta i samhället.\r\nSocialutskottet konstaterade i samband med budgetberedningen hösten 2004\r\natt regeringen då inte hade lämnat den begärda redovisningen (bet.\r\n2004/05:SoU1). På socialutskottets förslag upprepade därför riksdagen\r\nsitt tidigare tillkännagivande om hemlöshet och begärde att regeringen\r\nsnarast återkommer i frågan.\r\nUtskottet kan konstatera att regeringen genom tillkännagivanden gjorts\r\nuppmärksam på riksdagens syn på vikten av att åtgärder vidtas för att\r\nbistå de hemlösa och att målet med detta arbete måste vara att människor\r\nskall kunna få egna bostäder. Den nu aktuella motionen ger däremot inte\r\nutskottet anledning att föreslå något ytterligare tillkännagivande i\r\nfrågan. Motionen 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 8 avstyrks.\r\nBostäder åt utsatta kvinnor\r\nI motion 2004/05:Bo309 (fp) anförs att ett EG-direktiv om jämställdhet\r\nriskerar att begränsa möjligheten för jourboenden att endast erbjuda\r\nbostäder för kvinnor. Detta är enligt motionärerna en orimlig tolkning\r\nav EG-direktivet. Enligt motionens yrkande 7 bör därför riksdagen i ett\r\ntillkännagivande framhålla att det även i fortsättningen måste finnas\r\nmöjlighet att erbjuda sådant boende.\r\nMotion 2004/05:Bo313 (mp) utgår från en beskrivning av det stöd som i\r\ndag kan erbjudas kvinnor som utsatts för misshandel av sina män. Det\r\ngäller bl.a. hjälp med att få en ny bostad och eventuellt starta ett\r\nnytt liv på en annan plats. Motionärerna anser det vara en brist att\r\nförtur till lägenheter inte alltid kan erbjudas i annan kommun än\r\nhemkommunen. Mot denna bakgrund föreslås att det bör införas en generell\r\nmöjlighet till förtur i annan kommun i samband med hot (yrkande 1) och\r\natt det skall vara en kommunal skyldighet att acceptera sådan förtursansökan\r\n(yrkande 2).\r\nFörslaget i fp-motionen är framlagt under höstens allmänna motionstid\r\ninnan det var klart hur regeringen ansåg att bl.a. det s.k.\r\nlikabehandlingsdirektivet skulle implementeras i den svenska lagstiftningen.\r\nRegeringen har nu nyligen i proposition 2004/05:147 - Ett utvidgat skydd\r\nmot könsdiskriminering - lagt fram sitt förslag för riksdagen. Vad gäller\r\nden fråga som tas upp i motionen föreslås vissa förändringar i lagen\r\n(2003:307) om förbud mot diskriminering. Förslaget innebär att diskriminering\r\nsom har samband med kön blir förbjuden vid yrkesmässigt tillhandahållande\r\nav varor, tjänster eller bostäder. I den aktuella paragrafen (9 §) anges\r\natt förbudet mot könsdiskriminering dock inte gäller vid tillhandahållande\r\nav bl.a. bostäder om olika behandling av kvinnor och män kan motiveras\r\nav ett berättigat mål och de medel som används är lämpliga och nödvändiga\r\nför att uppnå målet. I propositionens författningskommentar till 9 §\r\nanförs bl.a. följande:\r\nNågra exempel på hur undantagsregeln är avsedd att tillämpas är dessa.\r\nSkyddade boenden för kvinnor eller män som utsatts för fysiskt eller\r\npsykiskt våld eller annat utnyttjande omfattas inte av diskrimineringsförbudet.\r\nÄven andra tjänster där det kan visas att villkoren är nödvändiga för\r\natt tillgodose kvinnors eller mäns särskilda skyddsintressen kan undantas.\r\nDetsamma gäller lån eller rådgivning som lämnas till kvinnor på mer\r\nförmånliga villkor än till män i samband med start eller bedrivande av\r\nnäringsverksamhet. Även yrkesmässigt tillhandahållande av bostäder som\r\ninte har karaktären av skyddat boende kan i vissa fall undantas från\r\ndiskrimineringsförbudet. Ett särskilt fall är bostäder som yrkesmässigt\r\ntillhandahålls enbart män eller kvinnor av stiftelser som enligt sina\r\nstiftelseförordnanden driver näringsverksamhet i form av uthyrning av\r\nbostäder (verksamhetsstiftelser). En sådan stiftelse kan ha sin grund\r\nt.ex. i ett testamentsförordnande. Bostäder som tillhandahålls av sådana\r\nstiftelser kan undantas från diskrimineringsförbudet.\r\nBostadsutskottet kan således konstatera att syftet med förslaget i\r\nfp-motionen, såvitt utskottet förstår det, redan får anses vara tillgodosett.\r\nSkulle några oklarheter kvarstå får det förutsättas att de kan\r\nuppmärksammas i samband med beredningen av den aktuella propositionen.\r\nNär det gäller förslagen i mp-motionen delar utskottet motionärernas\r\nuppfattning att samhällets stöd måste innefatta ett brett kommunalt\r\nengagemang för att lösa bostadsfrågan för utsatta kvinnor. Detta engagemang\r\nkan också medföra ett behov av samarbete mellan flera kommuner och\r\nmyndigheter för att exempelvis lösa frågan om skyddat boende. Utskottet\r\nställer sig emellertid tveksamt till den typ av reglering av samarbetet\r\nmellan kommunerna som motionärernas förslag tycks innebära. Det skulle\r\nsannolikt av såväl formella som praktiska skäl vara svårt att utforma\r\nett regelsystem med denna innebörd, åtminstone inom ramen för den\r\nlagstiftning som ingår i bostadsutskottets beredningsområde.\r\nHuvudansvaret för beredning av olika förslag om stöd till kvinnor som\r\nutsatts för våld ligger emellertid inom riksdagen på socialutskottet.\r\nPå socialutskottets förslag gjorde riksdagen i december 2004 ett\r\ntillkännagivande med innebörden att regeringen omgående bör vidta åtgärder\r\nför att dels inventera i vilken utsträckning det finns handlingsplaner\r\ni kommunerna för arbetet med våldsutsatta kvinnor, dels återkomma till\r\nriksdagen med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett systematiskt\r\nansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor (bet. 2004/05:SoU1). Med\r\nanledning av den del av tillkännagivandet som rör kommunala handlingsplaner\r\nhar regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att tillsammans med\r\nlänsstyrelserna inventera i vilken utsträckning landets kommuner har\r\nhandlingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 30 oktober 2005. Vidare har regeringen nyligen\r\ntillkallat en särskild utredare för att göra en översyn av socialtjänstens\r\nstöd till våldsutsatta kvinnor (dir. 2005:32). Utredaren skall bl.a.\r\nlämna förslag till hur socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor\r\noch deras barn bör vara utformat för att det skall motsvara kommunernas\r\nansvar samt till hur stödet kan stärkas och förbättras. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 30 juni 2006.\r\nEn översyn av kommunernas stöd till våldsutsatta kvinnor har således\r\ninletts. Det får förutsättas att även de problem som föranlett förslagen\r\ni mp-motionen kommer att uppmärksammas i denna översyn.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Bo309\r\n(fp) yrkande 7 och 2004/05:Bo313 (mp).\r\n\r\nLagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\navskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag, jämför reservation\r\n13 (m, fp, kd, c),\r\növersyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag, jämför\r\nreservationerna 14 (m, fp, kd, c) och 15 (v).\r\n\r\nAvskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\nLagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag trädde i kraft den 1\r\napril 2002 efter ett riksdagsbeslut i mars samma år. Lagen innehåller\r\nen definition av allmännyttigt bostadsföretag samt anger förutsättningarna\r\nför att bli och förbli ett sådant företag. Kommunala bostadsföretag är\r\nenligt lagen ett allmännyttigt bostadsföretag som en kommun har det\r\nbestämmande inflytandet över. Lagen innehåller också bestämmelser om\r\ntillståndsplikt vid överlåtelse av fast egendom samt aktier och andelar\r\ni kommunala bostadsföretag. I denna del ersatte lagen en tidsbegränsad\r\nlagstiftning på området (den s.k. stopplagen).\r\nI sju motioner föreslås att lagen om allmännyttiga bostadsföretag upphävs.\r\nI vissa av motionerna omfattar yrkandena även upphävande av övergångsregler\r\nfrån den tidigare s.k. stopplagen samt tillkännagivande om att kommunerna\r\ninte bör hindras att sälja sina bostadsföretag.\r\nDe aktuella motionerna är 2004/05:Fi258 (kd) yrkande 5, 2004/05:Bo246\r\n(m), 2004/05:Bo286 (m, fp, kd, c), 2004/05:Bo301 (m) yrkande 25,\r\n2004/05:Bo302 (m) yrkande 9, 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 20 samt 2004/05:Bo310\r\n(fp) yrkandena 18 och 19.\r\nMotiveringarna till dessa yrkanden sammanfaller till stora delar.\r\nMotionärerna anför att lagen innebär att den kommunala självstyrelsen\r\ninskränks. Tillämpningen av lagen anses också ha inneburit ett stort\r\nmått av godtycke. Vidare anförs att det kan finnas flera skäl att sälja\r\nut en större eller mindre del av de kommunala bostadsbolagen och att\r\nolika kommuner har olika behov när det gäller innehav av bostadshus.\r\nYtterligare en motion, 2004/05:Bo243 (kd), innehåller förslag om att\r\nkommunerna skall vara oförhindrade att vid behov sälja bostadsfastigheter.\r\nMotionären föreslår att lagen ändras så att den inte hindrar sådana\r\nförsäljningar.\r\nMotioner med förslag om att lagen om allmännyttiga bostadsföretag skall\r\navskaffas har väckts vid flera tillfällen sedan den trädde i kraft den\r\n1 april 2002. Det är nu tredje gången som bostadsutskottet har att ta\r\nställning till sådana förslag. Utskottet har i dessa sammanhang erinrat\r\nom att lagen om allmännyttiga bostadsföretag tillkom för att tillgodose\r\nflera behov. Genom att samla reglerna om allmännyttiga bostadsföretag\r\ni en lag tydliggjordes de krav som bör ställas på denna typ av företag.\r\nLagens tillkomst fyllde också ett behov av regler för att godkänna nya\r\nföretag som allmännyttiga, något som inte varit möjligt under ett antal\r\når. Ett starkt vägande skäl för att införa lagen var också att slå vakt\r\nom den särskilda ställning som de allmännyttiga och kommunala\r\nbostadsföretagen har i den svenska bostadspolitiken. Det hade blivit alltmer\r\nuppenbart att det behövdes en lagstiftning som skyddar det gemensamma\r\nbostadskapital som under lång tid byggts upp. Lagen ersatte till denna\r\ndel den tidigare s.k. stopplagen och har inneburit att ett långsiktigt\r\nregelverk för överlåtelser från kommunala bostadsföretag kan tillämpas.\r\n\r\nLiksom vid tidigare tillfällen som förslag om lagen behandlats kan det\r\nkonstateras att det framför allt är reglerna om tillståndprövning som\r\nväcker invändningar. Utskottet står fast vid sin uppfattning att det\r\nvid lagens tillkomst fanns ett påtagligt behov av en tillståndsprövning\r\ni syfte att bl.a. garantera en fortsatt tillämpning av bruksvärdesreglerna\r\ni hyreslagen. Utvecklingen under de tre år som lagen nu varit i kraft\r\nger inte anledning att förmoda att detta behov har minskat. Bruksvärdessystemet\r\noch förekomsten av allmännyttiga bostadsföretag är två av grundförutsättningarna\r\nför en väl fungerande bostadsförsörjning till rimliga kostnader för de\r\nboende.\r\nUnder föregående år genomfördes två uppföljningar av hur systemet med\r\ntillståndsprövning vid överlåtelser från kommunala bostadsföretag\r\nfungerat. Bostadsutskottet genomförde för sin del en begränsad uppföljning\r\nav samtliga beslut som länsstyrelserna fattat i de aktuella tillståndsärendena\r\nfram till utgången av 2003. Utskottet kunde bl.a. konstatera att den\r\ntidigare kritiken mot lagen som inneburit att tillstånd till överlåtelser\r\nmer eller mindre regelmässigt skulle komma att hindras inte varit riktig.\r\nMindre än 10 % av besluten och mindre än 40 % av det totala antalet\r\nlägenheter som besluten gällde avsåg avslag på tillståndsansökan för\r\növerlåtelse. Vidare kunde konstateras att det inte heller föreföll finnas\r\nnågon grund för kritiken mot valet av Boverket som den instans som skall\r\növerpröva länsstyrelsernas beslut. Kritiken innebar bl.a. ett ifrågasättande\r\nav om verket skulle kunna svara för en självständig överprövning av\r\nbesluten. Utskottet kunde i sin uppföljning konstatera att Boverkets\r\növerprövning resulterat i en ändring av det tidigare länsstyrelsebeslutet\r\ni närmare 25 % av de aktuella fallen.\r\nBoverket fick våren 2004 regeringens uppdrag att utvärdera de erfarenheter\r\nsom dittills gjorts av lagens tillämpning. I utvärderingsuppdraget ingick\r\nförutom frågor om tillståndspliktens tillämpning också ett antal\r\nspecificerade frågeställningar om bl.a. aktieutdelning från allmännyttiga\r\nbostadsföretag, ekonomiska transaktioner och åtaganden inom en koncern\r\noch utdelningar från bolagen. Dessa frågeställningar återkommer utskottet\r\ntill i nästkommande avsnitt. I frågan om tillståndsprövningen kunde\r\nBoverket registrera motsvarade utfall som i bostadsutskottets uppföljning.\r\nVerket konstaterade att det inte fanns skäl att föreslå någon ändring\r\ni lagen i det aktuella avseendet. Däremot ansåg man att det behövdes\r\nett förtydligande när det gäller den formella hanteringen så att större\r\nkrav kan ställas på ansökningshandlingarna i tillståndsärenden.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att inget framkommit i de nu aktuella\r\nmotionerna som ger utskottet anledning att ändra sin inställning till\r\nbehovet av lagen om allmännyttiga bostadsföretag och en tillståndsprövning\r\ni samband med överlåtelser från kommunala bostadsföretag. Inte heller\r\nde uppföljningar av tillämpningen av lagen som har genomförts ger\r\nanledning till en sådan omprövning.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner\r\nsom behandlas i detta avsnitt, dvs. motionerna 2004/05:Fi258 (kd) yrkande\r\n5, 2004/05:Bo243 (kd), 2004/05:Bo246 (m), 2004/05:Bo286 (m, fp, kd, c),\r\n2004/05:Bo301 (m) yrkande 25, 2004/05:Bo302 (m) yrkande 9, 2004/05:Bo306\r\n(kd) yrkande 20 samt 2004/05:Bo310 (fp) yrkandena 18 och 19.\r\nÖversyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag\r\nUtskottet övergår nu till att behandla förslag om vissa specifika\r\nförändringar i lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Ett flertal förslag\r\nmed sådan inriktning läggs fram i motion 2004/05:Bo257 (v). Förslagen,\r\nsom till stor del utgår från Boverkets utvärdering av lagen om\r\nallmännyttiga bostadsföretag, innebär i korthet att\r\nregeringen utifrån Boverkets intentioner bör klargöra vilka regler som\r\nskall gälla i koncernförhållanden där allmännyttiga bostadsföretag ingår\r\n(yrkande 1),\r\nregeringen bör låta utreda hur lagstiftningen kan skärpas i samband med\r\ntillståndsprövning vid utförsäljning av allmännyttiga bostäder (yrkande\r\n2),\r\nsanktioner bör införas mot kommuner som bryter mot gällande regler för\r\nskälig utdelning på insatt kontant kapital från allmännyttiga bostadsföretag\r\n(yrkande 3),\r\nkraven beträffande rapportering till länsstyrelsen om utdelning m.m.\r\nbör skärpas (yrkande 4),\r\nregeringen bör återkomma med ett förslag till lagstiftning om turordning\r\nvid eventuell försäljning av allmännyttiga bostäder (yrkande 5),\r\nregeringen snabbt bör tillsätta en utredning i frågan om självkostnadsprincipen\r\noch återkomma till riksdagen med ett lagstiftningsförslag som även\r\nförhåller sig till hyreslagen och hyresförhandlingslagen (yrkande 7),\r\nregeringen bör låta utreda och därefter återkomma till riksdagen med\r\nförslag om införande av någon form av MBL-regler vid utförsäljning av\r\nallmännyttiga bostäder (yrkande 8).\r\nÄven i motion 2004/05:Bo320 (s) föreslås en översyn av lagen om\r\nallmännyttiga bostadsföretag. I denna översyn bör bl.a. ingå att utreda\r\nvilka förändringar som krävs för att säkerställa att eventuella överskott\r\nstannar i bostadsbolagen, vad självkostnad innebär, frågor om\r\nbostadskoncerner, sanktionsmöjligheter om man bryter mot gällande regler samt\r\nredovisningsprinciper i kommunala bostadsföretag.\r\nSom framgått i föregående avsnitt har Boverket haft regeringens uppdrag\r\natt utvärdera de erfarenheter av lagens tillämpning som gjorts. I\r\nutvärderingsuppdraget ingick bl.a. frågor om aktieutdelning från allmännyttiga\r\nbostadsföretag, ekonomiska transaktioner och åtaganden inom en koncern\r\noch utdelningar från bolagen. Boverket redovisade i maj 2004 sitt uppdrag\r\ni rapporten Utvärdering av lagen om allmännyttiga bostadsföretag.\r\nRapporten innehåller överväganden i flertalet av de frågor som tas upp i\r\nde aktuella motionerna. Boverket lämnar också förslag till vissa\r\nförfattningsändringar och andra åtgärder som delvis sammanfaller med\r\nförslagen i v-motionen.\r\nBoverkets utvärdering och förslag till åtgärder bereds för närvarande\r\ninom Regeringskansliet. Bostadsutskottet anser att det är av stor vikt\r\natt de frågor som aktualiserats av Boverket och genom de nu aktuella\r\nmotionerna blir föremål för ingående överväganden. Det är naturligtvis\r\nangeläget att de behov som kan finnas av att ytterligare konsolidera de\r\nallmännyttiga bostadsföretagens ställning på bostadsmarknaden kan\r\ntillgodoses oavsett om det bör ske genom lagändringar eller andra åtgärder.\r\nUtskottet vill emellertid inte föregripa den pågående beredningen inom\r\nRegeringskansliet genom att nu ta ställning i de frågor som aktualiseras\r\ni motionerna. Av detta skäl avstyrks motionerna 2004/05:Bo257 (v)\r\nyrkandena 1-5, 7 och 8 samt 2004/05:Bo320 (s).\r\nSystemet för hyressättning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nförändringar i bruksvärdessystemet, jämför reservationerna 16 (m, kd,\r\nc), 17 (fp) och 18 (v).\r\nhyressättning för studentbostäder, jämför reservation 19 (kd) och\r\nsärskilt yttrande (m, fp, c).\r\nFörändringar i bruksvärdessystemet\r\nI ett antal motioner läggs förslag fram om olika förändringar i det\r\nnuvarande hyressättningssystemet, det s.k. bruksvärdessystemet. Det\r\nhandlar både om mer genomgripande förändringar och förslag om begränsade\r\nåtgärder inom ramen för nuvarande system.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 18 bör riksdagen i ett\r\ntillkännagivande framhålla att dagens tillämpning av bruksvärdessystemet bl.\r\na. medför att hyresgästernas och de bostadssökandes åsikter och önskemål\r\ninte får tillräckligt genomslag i hyressättningen. I motionens yrkande\r\n19 föreslås att regeringen skall återkomma med förslag om att tillåta\r\nfri hyressättning i nyproducerade lägenheter. Yrkande 20 innebär att\r\nriksdagen bör besluta att avskaffa allmännyttans hyresnormerande ställning.\r\n\r\nI Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 7 samt motion 2004/05:Bo309\r\n(fp) yrkande 3 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om behovet\r\nav ett reformerat hyressättningssystem. Motionärerna framhåller bl.a.\r\natt lägesfaktorn måste ges större tyngd och att hyresnivån skall kunna\r\nfastställas före byggstart.\r\nÄven i motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 17 föreslås att riksdagen gör\r\nett tillkännagivande om hyressättningssystemet. Enligt motionen bör en\r\nfriare hyressättning tillåtas i nyproducerade lägenheter. Vidare föreslås\r\ni motionens yrkande 18 att regeringen skall utreda förutsättningarna\r\nför ett upphävande av allmännyttans hyresledande ställning.\r\nEnligt motion 2004/05:N239 (kd) yrkande 7 är bristerna i dagens\r\nhyressättningssystem en förklaring till varför byggandet fördyras och\r\nförsvåras.\r\nCenterpartiet föreslår i sin partimotion 2004/05:Bo235 att riksdagen i\r\nett tillkännagivande framhåller att den nuvarande varianten av\r\nbruksvärdessystem ger upphov till negativa effekter, bl.a. inlåsningseffekter\r\noch konstlat låga hyror i attraktiva lägen - yrkande 4. Riksdagen bör\r\nockså begära att regeringen utreder ett nytt hyressättningssystem baserat\r\npå avtalsfrihet och ett starkt besittningsskydd - yrkande 9.\r\nI motion 2004/05:Bo315 (s) anförs att det nuvarande bruksvärdessystemet\r\ni stort sett fungerar tillfredsställande. Mot denna bakgrund förslås i\r\nmotionens yrkande 6 att riksdagen i ett tillkännagivande framhåller att\r\ndetta system bör behållas.\r\nSlutligen tas i detta avsnitt motion 2004/05:Bo257 (v) yrkande 6 upp\r\ndär det föreslås att det s.k. påtaglighetsrekvisitet skall avskaffas.\r\nDetta begrepp syftar på bestämmelserna i 55 § hyreslagen där det bl.a.\r\nanges att hyran skall fastställas till ett skäligt belopp och att så\r\ninte anses vara fallet om hyran är påtagligt högre än hyran för lägenheter\r\nsom med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga.\r\nBehovet av vissa förändringar i det nuvarande systemet för hyressättning\r\nav bostäder har diskuterats ingående mellan hyresbostadsmarknadens parter\r\nunder de senaste åren. I januari 2003 vände sig Hyresgästföreningen,\r\nFastighetsägarna i Sverige och SABO till regeringen med en gemensam\r\nbegäran om att en utredning skulle tillsättas med uppdrag att lägga\r\nfram förslag om en reformering av hyreslagstiftningen i enlighet med\r\nvissa riktlinjer som parterna träffat en överenskommelse om. Regeringen\r\ntillsatte i april samma år en särskild utredare med uppgift att överväga\r\nvissa reformer av hyressättningssystemet (Hyressättningsutredningen).\r\nUtredningen redovisade i augusti 2004 sitt betänkande Reformerad\r\nhyressättning (SOU 2004:91). Betänkandet har därefter remissbehandlats och\r\nen beredning av ärendet pågår för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet har erfarit att den aviserade propositionen med förslag om\r\nförändringar i hyressättningssystemet kommer att föreläggas riksdagen\r\nunder innevarande år.\r\nEnligt bostadsutskottets uppfattning bör riksdagen inte nu i sak ta\r\nställning till de framlagda motionsförslagen om förändringar i\r\nhyressättningssystemet. Utskottets ställningstagande sker mot bakgrund av\r\nden överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter,\r\nHyressättningsutredningens förslag samt att regeringen inom en snar framtid\r\nkan förväntas förelägga riksdagen ett förslag i frågan. Motionerna kan\r\nses som en redovisning av vilken inställning som olika partier och\r\nledamöter i dagsläget har till inriktningen av de förändringar som behöver\r\ngenomföras. När propositionen lagts fram för riksdagen kan det emellertid\r\nförväntas att denna inställning kan konkretiseras och att olika sakförslag\r\nkan ställas mot varandra. Det kan inte heller uteslutas att motionärerna\r\nbedömer att vissa synpunkter blir tillgodosedda genom regeringens förslag.\r\n\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de motioner om\r\nförändringar i bruksvärdessystemet som behandlats i detta avsnitt.\r\nUtskottet övergår nu till att behandla ett förslag om hyressättning som\r\nendast berör studentbostäder.\r\nHyressättning för studentbostäder\r\nI motion 2004/05:Bo297 (kd) yrkandena 2-4 förs ett antal förslag fram\r\nom ändringar i lagen om allmännyttiga bostadsföretag och hyreslagen som\r\nsyftar till att ändra förutsättningarna för hyressättningen för lägenheter\r\nsom hyrs ut av vissa studentstyrda studentbostadsföretag. Det gäller\r\nnormerna för vad som skall utgöra skälig hyra (bruksvärdeshyra) både\r\nvid förstahandsuthyrning och andrahandsuthyrning. Förslagen omfattar\r\ninförandet av en definition av studentbostadsföretag i lagen om\r\nallmännyttiga bostadsföretag och ändringar i hyreslagen så att\r\nstudentbostadsföretagen dels blir hyresledande, dels vid upplåtelse i andra hand\r\ni hyran kan inbegripa skäligt påslag för egna kostnader utöver\r\nförstahandshyran utan att bli återbetalningsskyldiga. De föreslagna\r\nlagändringarna\r\navses gälla intill dess en översyn gjorts och beslut kan fattas om att\r\navskaffa de kommunala bostadsföretagens hyresledande ställning.\r\nBostadsutskottet behandlade motsvarande förslag hösten 2003 (bet.\r\n2003/04:BoU3). Utskottet redogjorde då bl.a. för de överväganden som gjort\r\natt inte de aktuella företagen givits den ställning inom hyressättningssystemet\r\nsom motionärerna nu föreslår.\r\nAv samma skäl som anförts beträffande motionerna om hyressättningssystemet\r\ni allmänhet avstår utskottet nu från ett förnyat ställningstagande till\r\nmotionsförslagen om hyressättning för studentbostäder. Även om inte\r\ndessa frågor varit uppe för särskild beredning i Hyressättningsutredningen\r\nbör ställningstagandet till de allmänna förutsättningarna för hyressättning\r\navvaktas. Utskottet avstyrker av detta skäl motion 2004/05:Bo297 (kd)\r\nyrkandena 2-4.\r\nÄgarlägenheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om ägarlägenheter, jämför reservation\r\n20 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet förslag om att dels en ny upplåtelseform,\r\nägarlägenheter, bör införas på den svenska bostadsmarknaden, dels\r\nförutsättningarna för tredimensionell fastighetsbildning bör ändras med\r\ndenna utgångspunkt. Det sistnämnda förslaget innebär att\r\nfastighetsbildningslagen\r\nändras så att en tredimensionell fastighet, till skillnad mot gällande\r\nregler, även kan omfatta färre än fem bostadslägenheter.\r\nFörslag med den nämnda inriktningen läggs fram i motionerna 2004/05:Bo235\r\n(c) yrkande 15 och 16, 2004/05:Bo281 (kd), 2004/05:Bo285 (m, fp, kd, c),\r\n2004/05:Bo301 (m) yrkande 3, 2004/05:Bo302 (m) yrkande 5, 2004/05:Bo305\r\n(kd) yrkande 4, 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 26, 2004/05:Bo307 (fp) yrkande\r\n1, 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 6, 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 24. Den\r\nförsta och sista av de nämnda motionerna är partimotioner.\r\nFrågan om att införa ägarlägenheter på den svenska bostadsmarknaden har\r\nvarit föremål för överväganden och debatt under en följd av år. På\r\nregeringens uppdrag analyserade den s.k. Ägarlägenhetsutredningen olika\r\nargument för och emot införandet av regler om ägarlägenheter i svensk\r\nrätt. Utredningen redovisade i sitt betänkande Att äga sin lägenhet\r\n(SOU 2002:21) hur en lagstiftning på området skulle kunna utformas.\r\nRegeringen redovisade våren 2004 i en proposition med vissa förslag om\r\nändringar i fastighetsbildningslagens förfaranderegler m.m. (prop.\r\n2003/04:115) sin bedömning att det inte bör införas lagstiftning om\r\näganderätt till enskilda lägenheter (ägarlägenheter). I samband med\r\nbostadsutskottets beredning av motioner väckta med anledning av propositionen\r\nanslöt sig utskottet till denna bedömning (bet. 2003/04:BoU9). Riksdagen\r\nföljde utskottet och avslog motioner om införande av ägarlägenheter\r\n(rskr. 2003/04:236).\r\nI samband med olika interpellationsdebatter under innevarande riksmöte\r\nhar både justitieministern och samhällsbyggnadsministern klargjort att\r\nregeringen inte ser något skäl att ompröva sitt ställningstagande till\r\nägarlägenheter. Även bostadsutskottet står fast vid sin uppfattning i\r\nfrågan. De aktuella motionerna avstyrks med hänvisning härtill.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Avskaffande av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, punkt\r\n1 (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo301\r\nyrkande 23 och 2004/05:Bo306 yrkande 21.\r\nStällningstagande\r\nNär regeringen hösten 2000 lade fram sitt förslag till lag om kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar motsatte sig bostadsutskottets ledamöter från\r\nm, kd, c och fp i en gemensam reservation införandet av lagen. De\r\ninvändningar mot lagen som vi då anförde har samma aktualitet i dag.\r\nEn av de tyngsta invändningarna handlar om den bristande respekt för\r\nden kommunala självstyrelsen som lagen är ett uttryck för. Även Lagrådet\r\npekade på brister i detta hänseende vid sin granskning av lagförslaget.\r\nVi anser att varje kommun självklart måste ges möjlighet att anpassa\r\nsin planering av bostadsfrågorna utifrån de lokala förutsättningarna.\r\nStatens uppgift i bostadspolitiken är att tillhandahålla de legala och\r\nfinansiella instrumenten för bostadsbyggandet, inte att lägga sig i hur\r\nbostadspolitiken verkställs på lokal nivå.\r\nKommunernas ansvar och befogenheter på det bostadspolitiska området\r\nslås fast i kommunallagen, plan- och bygglagen och socialtjänstlagen.\r\nLagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har däremot som enda\r\nsyfte att öka det statliga inflytandet över kommunernas arbete med\r\nbostadsförsörjningsfrågor. Lagen riskerar därför att bli ett instrument\r\nför ständigt utökade statliga ambitioner att styra kommunernas verksamhet.\r\nEtt första steg mot att göra lagen mer detaljerad togs våren 2002 när\r\nskärpta krav på den kommunala hanteringen av bostadsförsörjningsplaneringen\r\ninfördes. Enligt vad samhällsbyggnadsministern aviserat kommer regeringen\r\nnu att åter se över lagen i syfte att lägga fram förslag om ytterligare\r\nett antal detaljerade krav på kommunerna och även på landets fastighetsägare.\r\n\r\nVi motsätter oss planerna på att ytterligare inskränka den kommunala\r\nsjälvstyrelsen. Kommunerna måste ges möjlighet att själva ta sitt\r\nbostadsförsörjningsansvar på det sätt som bäst passar den enskilda kommunen.\r\nDet enda rimliga är att lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar\r\navvecklas utan onödig tidsfördröjning. Med hänvisning till de formella\r\nkrav som gäller vid upphävande av lag anser vi att riksdagen skall anmoda\r\nregeringen att snarast återkomma med ett lagförslag med denna innebörd.\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Kommunala bostadsförmedlingar och bostadsanvisning, punkt 2 -\r\nmotiveringen (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall\r\navvecklas. Med denna inställning är det givetvis inte aktuellt att bifalla\r\nmotionsförslagen från s och v om att inrätta nya former av obligatorisk\r\noffentlig förmedlingsverksamhet. Kommuner som så önskar kan redan i dag\r\ninrätta bostadsförmedlingar. Vi anser att kommunerna själva skall få\r\navgöra behovet av sådan förmedlingsverksamhet.\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Villkor vid bostadsförmedling och uthyrning, punkt 3 - motiveringen\r\n(m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen bör avslå de aktuella v-förslagen om olika hyresvillkor och\r\nen \"överklaganderätt\" vid nekat hyreskontrakt. Om det senare förslaget\r\nkan visserligen hävdas att det knappast är praktiskt genomförbart, men\r\nunder de senaste åren har Vänsterpartiets förslag i bostadsförsörjningsfrågor\r\nofta återkommit i något reviderad form som regeringens egen uppfattning.\r\nRiksdagen bör därför tydligt framhålla att åtgärder med motsvarande\r\ninriktning skulle innebära en orimlig inskränkning i fastighetsägarens\r\nmöjlighet att förvalta sina bostäder.\r\nBostadsutskottets majoritet har vid sin behandling av v-motionen hänvisat\r\ntill att den nyligen tillsatta s.k. nationella bostadssamordnaren kan\r\nförväntas tillgodose vissa av motionärernas önskemål. Vi anser att denna\r\nnyinrättade tjänst inte fyller någon funktion och därför snarast bör\r\navvecklas.\r\n\r\n\r\n4.      Villkor vid bostadsförmedling och uthyrning, punkt 3 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo277\r\nyrkandena 6 och 7.\r\nStällningstagande\r\nDet är positivt att regeringen nu har tagit fasta på de förslag som\r\nVänsterpartiet fört fram under flera år om bl.a. obligatoriska\r\nbostadsförmedlingar. För stora grupper räcker det emellertid inte med att de\r\nav en kommunal bostadsförmedling blir anvisade en lägenhet. Många\r\nfastighetsägare ställer upp sådana ekonomiska och andra krav att förmedlingen\r\nändå inte leder till att ett hyreskontrakt kan tecknas. Framför allt\r\nungdomar, men också socialbidragsberoende, arbetslösa och lågavlönade,\r\ndrabbas av hyresvärdarnas godtycke.\r\nUngdomarna har under de senaste åren drabbats mycket hårt av den\r\nmarknadsanpassning som skett på bostadsmarknaden. I dag är det ca 190 000\r\nunga som bor kvar hos sina föräldrar trots att de egentligen skulle\r\nvilja ha en egen bostad. Huvudskälet är bristande ekonomiska möjligheter\r\ntill eget boende på grund av arbetslöshet och alltför höga boendekostnader.\r\nÄven de ungdomar och andra som skulle klara av boendekostnaderna nekas\r\nemellertid ofta kontrakt eftersom många hyresvärdar ställer upp godtyckliga\r\nkrav som dessutom varierar från hyresvärd till hyresvärd.\r\nI dag gäller att reglerna för uthyrning beslutas av varje hyresvärd och\r\natt de inte är möjliga att överklaga. Den rättslöshet som drabbar de\r\nbostadssökande skulle mildras om det fanns en överklaganderätt för\r\nprövning av hyresvärdens skäl att neka rätten till ett hyreskontrakt.\r\nDet borde också ligga i regeringens intresse att få en samlad bild av\r\nalla de olika krav och regler som finns på bostadssektorn avseende rätten\r\ntill hyreskontrakt. Boverket bör därför få till uppgift att inventera\r\noch kartlägga hur kraven och villkoren för att få en bostad ser ut.\r\nDet vi ovan anfört bör riksdagen med anledning av Vänsterpartiets\r\npartimotion 2004/05:Bo277 yrkandena 6 och 7 tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening.\r\n\r\n\r\n5.      Förmedling av andrahandslägenheter, punkt 4 - motiveringen (m, fp,\r\nkd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nStällningstagande\r\nEn rad invändningar kan riktas mot de aktuella motionsförslagen om en\r\nobligatorisk och avgiftsfri kommunal förmedling av andrahandslägenheter\r\nm.m. Förslagen utgör ytterligare exempel på de ambitioner som regeringen\r\noch dess samarbetspartier har att styra kommunernas agerande i\r\nbostadsförsörjningsfrågor. Som redan framgått anser vi att den kommunala\r\nsjälvstyrelsen över dessa frågor måste återupprättas, inte begränsas\r\nytterligare.\r\nVidare bör det understrykas att dagens omfattande uthyrning av hyresbostäder\r\ni andra eller tredje hand i grunden är en följd av en illa fungerande\r\nbostadsmarknad och ett hyressättningssystem med stora brister. Dessa\r\nproblem kan givetvis inte lösas med nya regler om förmedling av\r\nandrahandskontrakt.\r\nUtöver dessa grundläggande invändningar kan bl.a. anföras att ett\r\ngenomförande av förslagen skulle innebära ett allvarligt ingrepp i\r\nkonkurrensneutraliteten vid förmedling av bostäder. Förslaget om en såväl\r\nobligatorisk som avgiftsfri kommunal förmedling skulle givetvis mycket\r\npåtagligt begränsa möjligheterna att bedriva yrkesmässig bostadsförmedling\r\nför andra än kommunerna. Det bör i sammanhanget även framhållas att\r\ndagens former för bestämmande av förmedlingsavgiften, som innebär att\r\nregeringen i en förordning lägger fast en högsta nivå för avgiften, bör\r\nändras. Denna enhetstaxa tar inte hänsyn till vilka omkostnader som är\r\nförknippade med tjänsten, eller vilken servicegrad som erbjuds. Sannolikt\r\nfinns behov, hos både uthyrare och bostadssökande, av hjälp med t.ex.\r\nupprättande av kontrakt, juridisk rådgivning eller praktiska göromål i\r\nsamband med flytt. Det vore därför bättre om berörda parter fritt fick\r\nkomma överens om ersättningsnivåerna. Vi anser således att det bör\r\ninföras fri prissättning vid yrkesmässig förmedling av hyresrätter.\r\nI fråga om den del av förslagen som innebär att kommunernas bostadsförmedlingar\r\nskall åläggas att kontrollera andrahandshyrans skälighet bör det erinras\r\nom att en ordning för en sådan prövning redan finns. En andrahandshyresgäst\r\nhar således möjlighet att vid hyresnämnden begära prövning av hyrans\r\nskälighet. Dessutom har för andrahandshyresgästerna tillagts en möjlighet\r\ntill återbetalning av för hög hyra för förfluten tid.\r\nBostadsutskottets majoritet har vid sin behandling av v-motionen hänvisat\r\ntill att det ingår i den nyligen tillsatta s.k. nationella bostadssamordnarens\r\nuppdrag att underlätta andrahandsuthyrning. Vi anser att denna nyinrättade\r\ntjänst inte fyller någon funktion och därför snarast bör avvecklas.\r\nDe aktuella motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n6.      Förmedling av andrahandslägenheter, punkt 4 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo225\r\nyrkandena 1 och 8.\r\nStällningstagande\r\nDet förekommer i dag omfattande problem i samband med uthyrning av\r\nhyreslägenheter i andra hand. Särskilt i storstadsregionerna ger\r\nbostadsbristen möjlighet för oseriösa hyresvärdar och innehavare av\r\nförstahandskontrakt att ta ut ockerhyror av andrahandshyresgästerna. Även\r\ni samband med förmedling av andrahandslägenheter kan den bostadssökande\r\nråka illa ut. Många privata bostadsförmedlare tar ut otillåtna\r\nförmedlingsavgifter. Det förekommer också att bostadsförmedlaren tar ut\r\navgiften i förskott för att sedan vägra att betala tillbaka den vid\r\nutebliven förmedling.\r\nVi anser att det i en solidarisk bostadspolitik ingår att det skall\r\nfinnas avgiftsfria kommunala bostadsförmedlingar. Deras huvuduppgift\r\nbör även fortsättningsvis vara att förmedla förstahandskontrakt till\r\nhyreslägenheter. För att motverka den marknad för oseriösa privata\r\nbostadsförmedlare som uppstått till följd av bostadsbristen finns det\r\nemellertid skäl för de kommunala förmedlingarna att även ta på sig\r\nuppgiften att förmedla andrahandskontrakt. En översyn av förmedlingen av\r\nandrahandslägenheter är nödvändig för att skapa rättvisa villkor för\r\ndem som söker bostad i regioner med bostadsbrist. Översynen skall omfatta\r\nfrågan om obligatorisk avgiftsfri förmedling av andrahandslägenheter i\r\nkommunala bostadsförmedlingar. Det bör också prövas om de kommunala\r\nförmedlingarna kan ges uppdraget att kontrollera att hyror sätts på en\r\nnivå som motsvarar bruksvärdet.\r\nÄven frågan om ersättning vid privat förmedling av andrahandslägenheter\r\nbör omfattas av utredningen. De yrkesmässiga bostadsförmedlingarna\r\nfinansierar sin verksamhet genom att ta ut förmedlingsavgift av dem som\r\nsöker och tilldelas lägenheter. Denna avgift som fram till år 2000 var\r\nbegränsad till 1 200 kr höjdes år 2000 till 2 000 kr. År 2003 har\r\navgiften genom ett regeringsbeslut höjts ytterligare till maximalt 3 000\r\nkr. Det är således en förhållandevis hög avgift som bostadssökande\r\ntvingas betala för att hitta en lägenhet i andra hand. Tidigare genomförda\r\nkartläggningar visar dessutom att avgifter överstigande det tillåtna\r\nbeloppet ofta tas ut. Det är även vanligt med avgifter för registrering,\r\ninformation och andra kringtjänster. En översyn av taxan och andra\r\nersättningsregler är därför nödvändig för att främja seriös bostadsförmedling.\r\nÖversynen skall omfatta frågan om vilken nivå på förmedlingsavgiften\r\nsom kan anses skälig samt rimligheten i att ta ut avgiften i förskott.\r\n\r\nVi anser sammanfattningsvis att riksdagen i ett tillkännagivande bör\r\nbegära att regeringen snarast låter utreda förutsättningarna och villkoren\r\nför kommunal förmedling och uthyrning av lägenheter i andra hand samt\r\nvillkoren för ersättning vid privat förmedling av hyresbostäder i andra\r\nhand. Det anförda innebär bifall till motion 2004/05:Bo225 (v) yrkandena\r\n1 och 8.\r\n\r\n7.      Svarthandel med hyresrätter, punkt 5 (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo309\r\nyrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkandena 5, 6 och 9 samt\r\n2004/05:Bo229 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörekomsten av svarthandel med hyresrätter är ett oacceptabelt inslag\r\npå den svenska bostadsmarknaden och utgör i sig ett av bevisen på att\r\ndet finns omfattande brister i dagens regelverk för hyresrätten.\r\nKännetecknande för en marknad som inte fungerar brukar vara ett utbud som\r\ninte motsvarar efterfrågan. I en bristsituation ger detta köer och\r\nsvarthandel som direkta följder. Tyvärr uppvisar den svenska hyresmarknaden\r\nprecis dessa tecken, åtminstone på de expansiva orterna. Värst är\r\nsituationen i huvudstadsregionen, men problemen sprider sig nu över landet,\r\noch höga överlåtelsepriser lär förekomma på flera andra orter. Olika\r\nuppskattningar tyder på att andelen olagliga byten och priset på\r\nhyreskontrakten ökat kraftigt under senare år. Dagens situation är givetvis\r\nhelt oacceptabel såväl för fastighetsägare och hyresgäster som för dem\r\nsom söker en bostad. Särskilt för ungdomar som söker sin första bostad\r\nger det helt fel signaler om vilka spelregler som bör gälla på\r\nbostadsmarknaden.\r\nDet är nu dags att agera mot svarthandeln med hyreslägenheter. En rad\r\nav de åtgärdsförslag som lagts fram av m, fp, kd och c kommer att leda\r\ntill en allmänt sett bättre fungerande bostadsmarknad och därmed minskade\r\nförutsättningar för svarthandeln. Vi vill emellertid här särskilt lyfta\r\nfram tre åtgärder som vi anser kan få en stor betydelse i arbetet med\r\natt minska omfattningen av svarthandel. Det gäller en reformering av\r\nhyressättningssystemet, en översyn av hyreslagens regelverk avseende\r\nrättigheter och skyldigheter för hyresvärd och hyresgäst samt en ökad\r\nsatsning på de polisiära insatserna för att stävja svarthandeln.\r\nEtt stort problem är att tillämpningen av bruksvärdessystemet inte medger\r\natt hyran bestäms med ledning av hyresgästernas värderingar. Det förekommer\r\ndärför såväl överprissättning som underprissättning på hyresmarknaden.\r\nDetta förhållande utgör tillsammans med en omfattande bostadsbrist\r\nnågra av grundförutsättningarna för den kriminella verksamheten med\r\nhandel med hyreskontrakt. Det är därför nödvändigt att riksdagens\r\nställningstagande till det aviserade förslaget om en reformering av\r\nhyressättningssystemet verkligen leder fram till att bristerna i dagens\r\nsystem undanröjs.\r\nÄven dagens tillämpning av reglerna i hyreslagen bidrar till att det\r\nskapas möjlighet till otillåtna ersättningar i samband med lägenhetsbyten.\r\nI den aktuella fp-motionen beskrivs vissa problem som har samband med\r\ndagens tillämpning av de rättigheter och skyldigheter som är förbundna\r\nmed att bo i hyresrätt. Det handlar exempelvis om att det är straffbart\r\natt sälja en hyreslägenhet men däremot inte att köpa den. Vidare har\r\nden som bor i en hyreslägenhet rätt att byta sin lägenhet mot en annan\r\nbostad, även villa eller bostadsrätt. Sådana byten hamnar ofta i en\r\ngråzon vad gäller lagligheten eftersom priset för villan eller bostadsrätten\r\nkan hamna långt under det normala marknadspriset. Vi anser mot denna\r\nbakgrund att det finns skäl att se över tillämpningen av hyreslagens\r\nregler om lägenhetsbyten.\r\nAvslutningsvis är det givetvis nödvändigt att de brottsbekämpande\r\nmyndigheterna ges tillräckliga resurser för att motverka den brottslighet\r\nsom svarthandeln med hyreslägenheter utgör. I dagsläget har polisen\r\nmycket begränsade möjligheter att prioritera denna typ av brott.\r\nVad vi ovan anfört med anledning av motion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande\r\n4 bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Förslagen i\r\nde v-motioner som behandlats i samma avsnitt avstyrks.\r\n\r\n\r\n8.      Svarthandel med hyresrätter, punkt 5 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo225\r\nyrkandena 6 och 9 samt avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkande 5,\r\n2004/05:Bo229 yrkande 1 och 2004/05:Bo309 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEn av orsakerna till att stora svårigheter föreligger att bekämpa\r\nproblemet med svarthandel med hyresrätter är att det saknas offentliga\r\noch tillförlitliga uppgifter om de olika hyreslägenheterna med avseende\r\npå kontraktsinnehavare m.m. Ett heltäckande lägenhetsregister skulle\r\nkunna råda bot på denna brist. Ett konkret förslag på hur man kan bygga\r\nupp ett sådant register finns sedan lång tid framtaget av berörda\r\nmyndigheter. Regeringen har nu aviserat att ett förslag om att inrätta\r\nett lägenhetsregister inom en snar framtid kommer att föreläggas riksdagen.\r\nDet förslag som Vänsterpartiet under flera år lagt fram om införande\r\nav ett lägenhetsregister tycks således nu bli tillgodosett. Ett riksdagens\r\ntillkännagivande i frågan enligt förslagen i motionerna 2004/05:Bo229\r\n(v) yrkande 1 och 2004/05:Bo225 (v) yrkande 5 är därför inte längre\r\nnödvändigt. Däremot bör riksdagen ställa sig bakom förslaget i den\r\nsistnämnda motionen om användningen av lägenhetsregistret för att bekämpa\r\nsvarthandel med hyreslägenheter.\r\nHuvudsyftet med lägenhetsregistret är visserligen att få en effektivare\r\nfolk- och bostadsräkning, men det kan också bli ett utmärkt verktyg för\r\natt motverka svarthandel med hyreslägenheter. Registret kan bl.a.\r\nanvändas för att avslöja ett vanligt tillvägagångssätt vid svarthandeln,\r\nnämligen användning av ett falskt kontrakt som bytesobjekt. Genom att\r\nsöka historiskt i ett register kan en hyresvärd eller hyresnämnden också\r\nenkelt kontrollera hur en byteskedja sett ut och om vissa lägenheter\r\nförekommer mer frekvent i byteskedjor. Sammantaget kan således\r\nlägenhetsregistret bli ett kraftfullt verktyg för att komma åt de kriminella\r\nlägenhetsaffärerna. Regeringen bör därför anmodas att se över möjligheterna\r\natt använda det kommande lägenhetsregistret i syfte att bekämpa\r\nsvarthandeln med hyreslägenheter.\r\nEn annan åtgärd som skulle försvåra svarthandel genom otillåtna\r\nersättningar i samband med lägenhetsbyten är att begränsa bytesrätten till\r\natt endast gälla mellan hyreslägenheter. Det är i dag fullt möjligt att\r\nanvända hyreslägenheter som bytesobjekt vid ett byte till bostadsrätt\r\neller egen ägd bostad. Detta innebär en påtaglig möjlighet till sänkt\r\npris vid köp av villa eller bostadsrätt för den som har en hyreslägenhet\r\ni ett attraktivt läge. Ett sådant förfarande är utan tvekan en del av\r\nden svarta bostadsmarknaden där hyresrätter omsätts med ekonomisk vinning\r\nför den som \"säljer\" sin hyresrätt.\r\nRätten att vid behov byta sin bostad är viktig men borde endast omfatta\r\nbyte till annan hyresrätt. En sådan regelförändring skulle vara ett\r\nverkningsfullt redskap mot svarthandel med hyresrätter. Vi föreslår\r\ndärför att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om lagändringar\r\nsom begränsar bytesrätten till att endast gälla byten mellan hyresrätter.\r\n\r\nDet vi ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion 2004/05:Bo225\r\n(v) yrkandena 6 och 9 som sin mening ge regeringen till känna. Motion\r\n2004/05:Bo309 (fp) yrkande 4 avstyrks.\r\n\r\n9.      Bostäder åt hemlösa, punkt 6 (fp, c)\r\nav Nina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo309\r\nyrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nGruppen hemlösa omfattar många olika kategorier av människor som samhället\r\nhar misslyckats att bistå med ett lämpligt boende. Det kan exempelvis\r\nröra sig om psykiskt sjuka, missbrukare, personer som genomgått behandling\r\npå en institution eller som avtjänat ett fängelsestraff. Tillgången\r\ntill en lämplig form av boende är avgörande för att dessa människor\r\nåter skall kunna etablera sig i samhället.\r\nVi anser att det är ett kommunalt ansvar att bistå de personer som av\r\nolika skäl kommit att stå helt utanför bostadsmarknaden. Det är emellertid\r\nnödvändigt att varje kommun ges möjlighet att hitta lösningar som svarar\r\nmot de lokala behoven. Olika former av statliga direktiv och regleringar\r\nför hur kommunerna skall hantera bostadsförsörjningen får även på detta\r\nområde negativa konsekvenser.\r\nEn vanlig invändning från regleringsförespråkarna är annars att en\r\navyttring av delar av de allmännyttiga hyresbostäderna innebär att\r\nkommunerna avhänder sig möjligheten att sörja för att socialt utsatta\r\nmänniskor får en bostad. Vi anser att detta är en helt felaktig slutsats.\r\nDet finns inget omedelbart samband mellan det kommunala bostadsinnehavet\r\noch kommunernas möjligheter att bistå hemlösa. Även i kommuner med lediga\r\nkommunalt ägda bostäder förekommer det hemlöshet. Det avgörande är i\r\nstället att kommunerna tar sitt ansvar för denna utsatta grupp. De\r\nkommuner som av olika skäl väljer att sälja hela eller delar av sitt\r\nbostadsbestånd kan på flera olika sätt hjälpa till att lösa bostadsfrågan\r\nför hemlösa och andra utsatta grupper.\r\nAtt själv äga ett stort bestånd av hyresbostäder behöver således inte\r\nvara det enda, eller bästa, verktyget för kommunerna att värna de mest\r\nutsatta människornas rätt till en bostad. Kommunerna kan i stället bl.\r\na. välja att träffa avtal med privata fastighetsägare som innebär att\r\nen del av beståndet upplåts till personer som kommunen måste ta ett\r\nsärskilt ansvar för. En annan möjlighet är ett kommunalt innehav av ett\r\nantal bostadsrättslägenheter som sedan upplåts i andra hand. Ett införande\r\nav ägarlägenheter skulle emellertid öppna helt nya möjligheter för\r\nflexibla lösningar. Kommunerna skulle kunna äga enstaka bostäder för\r\nsociala ändamål i flerbostadshus som sedan skulle kunna hyras ut med\r\nförstahandskontrakt. Det skulle underlätta tillhandahållandet av lägenheter\r\nsom är väl integrerade i olika former av bostadsområden, vilket ur ett\r\nintegrationsperspektiv är önskvärt.\r\nDet är i sammanhanget också viktigt att poängtera att det finns grupper\r\nvars bostadssituation inte kan lösas inom det reguljära bostadsbeståndet.\r\nVissa grupper behöver varaktigt eller som en övergångslösning tillgång\r\ntill särskilda boendeformer där det erbjuds stödinsatser av olika slag.\r\n\r\nVad vi ovan anfört med anledning av motion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande\r\n8 bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n10.     Bostäder åt hemlösa, punkt 6 - motiveringen (m, kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Carl-Axel\r\nRoslund (m) och Ewa Thalén Finné (m).\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen har på socialutskottets förslag riktat kritik mot regeringen\r\nför att den inte agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt för att vidta\r\nåtgärder som förbättrar de hemlösas situation. Vi anser att denna kritik\r\när befogad. Enligt vår mening borde riksdagen i detta sammanhang också\r\nha fört fram konkreta förslag om vilka åtgärder som bör vidtas. Förslag\r\nmed sådan innebörd har lagts fram i motioner från m och kd under höstens\r\nallmänna motionstid. Dessa motioner har emellertid redan behandlats av\r\nsocialutskottet som bereder huvuddelen av alla frågor om hemlöshet.\r\nVi anser att en bostad, en plats som kallas ett hem, en plats som är\r\nens tillflyktsort, tillhör de mest grundläggande behoven hos människan.\r\nDet är därför en skamfläck att kvinnor och män, ofta med psykiska\r\nfunktionshinder, bor på gatan i ett land som alltid legat högt i\r\nvälståndsligan. Kommunen har ett ansvar för att alla människor skall kunna\r\nbo på ett sätt som motsvarar deras behov. Bostäder för psykiskt sjuka\r\noch en fungerande missbrukarvård är en förutsättning för att många av\r\nde hemlösa skall ha en chans att komma ur sin svåra situation. Det är\r\nviktigt att det sker en utbyggnad av boende och stöd av olika slag för\r\natt lösa problemen kring hemlösheten. Målet på sikt bör givetvis vara\r\natt ett ordnat och självständigt boende. I en strategi mot hemlöshet\r\nbör emellertid också ingå ett s.k. lågtröskelboende med en\r\ntak-över-huvudet-garanti och ett utvecklat samarbete mellan socialtjänst och\r\nfrivilligorganisationerna.\r\nDen nu aktuella fp-motionen har en inriktning som vi till stora delar\r\nkan ställa oss bakom. Vi finner det emellertid önskvärt att hemlöshetsfrågan\r\nblir föremål för en sammanhållen beredning. Enligt den ansvarsfördelning\r\nsom råder inom riksdagen är det primärt socialutskottet som skall svara\r\nför en sådan beredning. Bostadsutskottet bör av detta skäl inte föreslå\r\nriksdagen något tillkännagivande i frågan med anledning av den nu\r\naktuella fp-motionen.\r\n\r\n\r\n11.     Bostäder åt utsatta kvinnor, punkt 7 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2004/05:Bo309 yrkande 7 och avslår motion 2004/05:Bo313 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI motion 2004/05:Bo309 (fp) från höstens allmänna motionstid framhålls\r\nrisken för att implementeringen av EG-direktiv om jämställdhet i den\r\nsvenska lagstiftningen riskerar att begränsa möjligheten för jourboenden\r\natt endast erbjuda bostäder för kvinnor. Nu har regeringen lagt fram en\r\nproposition (prop. 2004/05:147) med förslag om lagändringar med anledning\r\nav de aktuella direktiven. Vi kan konstatera att regeringen visserligen\r\nförsökt utforma regler på ett sätt som man anser möjliggör jourboenden\r\nför kvinnor även i fortsättningen, men att den föreslagna lagändringen\r\nändå är behäftad med påtagliga brister. Orsaken till dessa brister står\r\nsannolikt att finna i att lagförslaget inte föregåtts av djupare analys\r\nav diskrimineringsbegreppet och hur detta förhåller sig till reglerna\r\nom positiv särbehandling. Folkpartiets syn i denna fråga utvecklas i\r\nmotion 2004/05:A7 (fp) som är väckt med anledning av propositionen.\r\nDen fortsatta beredningen av den aktuella propositionen med följdmotioner\r\nsker inom arbetsmarknadsutskottet. Vi anser emellertid att det även\r\nsett ur ett rent bostadspolitiskt perspektiv finns anledning att framhålla\r\nbehovet av en ytterligare beredning av de regler som berör möjligheten\r\natt erbjuda kvinnor boende i särskilda former.\r\nVi föreslår därför att riksdagen med anledning av motion 2004/05:Bo309\r\n(fp) yrkande 7 som sin mening tillkännager vad vi ovan anfört. Motion\r\n2004/05:Bo313 (mp) innehåller förslag som innebär inskränkningar i den\r\nkommunala självbestämmanderätten och avstyrks av detta skäl.\r\n\r\n\r\n12.     Bostäder åt utsatta kvinnor, punkt 7 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo313\r\nyrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2004/05:Bo309 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKvinnor som utsätts för våld av män är utsatta på många sätt, liksom\r\nderas barn. De saknar ofta tilltro till att livet skall kunna förändras.\r\nMånga gånger försöker dessa kvinnor fly och byta bostad, men den\r\nmisshandlande och hotande mannen letar snabbt upp dem och fortsätter att\r\nhota.\r\nDet krävs ett massivt stöd från samhällets sida för att hjälpa dessa\r\nkvinnor. Kvinnojourerna har här en viktig roll, men det är också oerhört\r\nviktigt att polis, åklagare och socialtjänst aktivt bidrar till att\r\nlösa problemen. Det är i detta sammanhang nödvändigt att kvinnor och\r\nderas barn har möjlighet att starta ett nytt liv på en annan plats i\r\nSverige. Det har emellertid visat sig vara mycket svårt att lösa\r\nbostadsfrågan i dessa sammanhang. De förturssystem till bostäder som finns\r\när i regel en rent kommunal angelägenhet. Möjligheten att få förtur\r\ntill en lägenhet är därför i praktiken begränsad till den kommun där\r\nman är skriven. Det betyder att en kvinna som fått ny identitet ändå\r\nkan tvingas bo kvar på samma ort som den man som hotar henne, och därmed\r\ntvingas leva i ständig skräck. Det finns visserligen exempel på att\r\nkommuner lyckats kringgå dessa regler, exempelvis genom att låta kvinnan\r\nskriva sig i annan kommun för att därigenom kunna få förtur, men det\r\ntillhör undantagen.\r\nJag anser därför att det måste införas en generell möjlighet att med\r\nstöd av intyg från kvinnojour, socialtjänst eller liknande söka förtur\r\ni vilken annan kommun som helst när det finns en hotbild. Det skall\r\nvara kvinnans behov som avgör vilken kommun som är lämplig bostadsort.\r\nDet skall därför inte vara möjligt för någon kommun att vägra behandla\r\nen förtursansökan som är motiverad av kvinnors behov av skyddat boende.\r\nI förekommande fall skall givetvis denna rättighet även gälla för män\r\nsom är i behov av skyddat boende. Både män och kvinnor i homosexuella\r\nrelationer kan också riskera att utsättas för hot om våld liksom de som\r\nav olika skäl tvingats byta identitet, exempelvis efter att ha vittnat\r\ni en rättegång. Även i dessa fall bör det finnas möjlighet att ansöka\r\nom förtur till en bostad i annan kommun än hemkommunen.\r\nJag anser att riksdagen bör begära att regeringen överväger de närmare\r\nformerna för en förturshantering i enlighet med vad jag ovan anfört.\r\nDet innebär bifall till motion 2004/05:Bo313 (mp).\r\nMotion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 7 får anses vara tillgodosedd genom\r\nden proposition om ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering som nyligen\r\nlagts fram för riksdagen. Motionen avstyrks av detta skäl.\r\n\r\n13.     Avskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag, punkt 8 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi258\r\nyrkande 5, 2004/05:Bo246, 2004/05:Bo286, 2004/05:Bo301 yrkande 25,\r\n2004/05:Bo302 yrkande 9, 2004/05:Bo306 yrkande 20 och 2004/05:Bo310\r\nyrkandena 18 och 19 samt bifaller delvis motion 2004/05:Bo243.\r\n\r\nStällningstagande\r\nLagen om allmännyttiga bostadsföretag infördes för att ersätta den\r\ntidigare gällande s.k. stopplagen. I båda fallen har regeringens syfte\r\nvarit att inskränka den kommunala självstyrelsen på bostadsområdet och\r\nbegränsa innebörden av äganderätten.\r\nFörutom de konstitutionella och principiella invändningar som kan resas\r\nmot lagen om allmännyttiga bostadsföretag kan det konstateras att den\r\nger utrymme för ett stort mått av godtycke. Lagrådet framhöll således\r\nvid sin granskning av lagförslaget att det kriterium för vägran av\r\ntillstånd som anges i lagförslaget är otydligt och ger utrymme för högst\r\nsubjektiva bedömningar. Som en följd härav blir länsstyrelsernas beslut\r\nsvåra att förutse, vilket i sin tur kan försvåra det kommunala agerandet\r\npå bostadsområdet.\r\nDen hittillsvarande tillämpningen av lagen har visat att Lagrådets\r\nförutsägelser om en inkonsekvent och godtycklig handläggning av ärenden\r\nom tillstånd till överlåtelser var riktiga. Exempelvis har Länsstyrelsen\r\ni Stockholms län i första instans och Boverket i andra instans avslagit\r\nen begäran från elva bostadsrättsföreningar i Östberga om en\r\nfastighetsöverlåtelse i syfte att omvandla kommunalt ägda hyresrätter till\r\nbostadsrätter. Motivet för avslaget är att en omvandling leder till att\r\ndet kommunala hyresrättsbeståndet blir för litet för att vara hyresnormerande.\r\nDetta fall kan jämföras med en samtidig omvandling i Mölndal där\r\nBoverket, i strid med hyresgäströrelsens vilja, fattade ett positivt beslut.\r\nI Mölndal har bedömningen utgått från ett ganska stort område där man\r\nfunnit att det finns tillräckligt många hyresrätter kvar för att\r\ntillämpningen av bruksvärdessystemet skall fungera. I såväl länsstyrelsebeslutet\r\nsom Boverkets beslut om Östberga lades tyngdpunkten i väsentligt högre\r\ngrad på att jämförbara lägenheter skulle finnas i närheten av de\r\nfastigheter som skulle överlåtas.\r\nÄven ett flertal andra beslut har givit intryck av stor godtycklighet\r\nvid tillämpningen av lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Det gäller\r\nexempelvis ett fall av fastighetsöverlåtelser i Akalla, där man samtidigt\r\nansökte om tillstånd för överlåtelse av fyra i det närmaste identiska\r\nfastigheter. Länsstyrelsen beslutade att lämna tillstånd för två\r\nfastigheter men avslog ansökan för de två andra. Skälet var att de samtidigt\r\ngodkända överlåtelserna ansågs ha minskat utbudet av jämförelseobjekt\r\nför hyressättningen. En sådan rättstillämpning måste i det närmaste te\r\nsig obegriplig för de drabbade hyresgästerna som önskat ta ett större\r\nansvar för sitt eget boende. Såväl i Akalla och Östberga som på många\r\nandra orter har de hyresgäster som nekats att friköpa sina bostäder\r\nockså ansett det vara obegripligt att man inte vill släppa fram den\r\nblandning av upplåtelseformer som även regeringspartiet säger sig sträva\r\nefter. Det kan med fog hävdas att försäljningsstoppet dessutom har\r\nmotverkat integrationsarbetet eftersom det i stor utsträckning varit\r\npersoner med invandrarbakgrund som velat äga sin egen bostad. Med en\r\nbostadsrättsförening hade de hoppats att kunna skapa engagemang och\r\nsammanhållning.\r\nI en fungerande rättsstat måste det anses vara oacceptabelt att lagutövning\r\nsker med sådant godtycke som lagen om allmännyttiga bostadsföretag ger\r\nutrymme för. Det finns alltså fortsatta skäl att ifrågasätta lagens\r\nförenlighet både med den kommunala självstyrelsen och med de krav på en\r\nrättssäker lagutformning som rimligen måste ställas.\r\nGenom överklaganden i Östbergafallet och domar i Kammarrätten i Jönköping\r\noch i Regeringsrätten har det påvisats allvarliga systemfel i lagens\r\nreglering av tillståndsprövningen. Kammarrätten har tidigare slagit\r\nfast att det överklagandeförbud som finns i lagen inte är förenligt med\r\nEuropakonventionen. Därför ansåg man att det inte var aktuellt att göra\r\nen begärd s.k. rättsprövning enligt rättsprövningslagen utan att vanlig\r\ndomstolsprövning av sakfrågan i stället borde genomföras. Därefter har\r\nRegeringsrätten genom en dom upphävt Kammarrättens beslut att neka\r\nrättsprövning, och sådan skall nu genomföras av Kammarrätten i Jönköping.\r\nSamtidigt fortgår rättsprocessen i själva sakfrågan, dvs. om det var\r\nriktigt att neka tillstånd till försäljning av fastigheter till\r\nbostadsrättsföreningen i Östberga. Först måste emellertid Kammarrätten i\r\nStockholm ta ställning till en begäran om återvinnande av försutten tid\r\nför överklagande eftersom Boverket har hävdat att överklagandet i\r\nsakfrågan inte inkommit i rätt tid. Därefter kan Länsrätten i Stockholm\r\ninleda domstolsprövning av själva tillståndsfrågan. Denna i realiteten\r\nstarkt förenklade beskrivning av det rättskaos som tillämpningen av\r\nlagen om allmännyttiga bostadsföretag förorsakat borde med all tydlighet\r\nvisa att det enda rimliga är att avskaffa hela lagen.\r\nVi anser att kommunernas bestämmande över sina egna bostadsföretag måste\r\nåterupprättas. Det måste anses ligga inom det kommunala ansvaret att ta\r\nställning till bl.a. frågor om antalet bostäder som dessa företag skall\r\nförvalta och hur denna förvaltning skall utformas. Detta innebär också\r\natt det inte skall finnas några statliga restriktioner för de kommuner\r\nsom önskar avyttra hela eller delar av sitt bostadsbestånd.\r\nVad vi anfört innebär att lagen om allmännyttiga bostadsföretag snarast\r\nbör upphävas. Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nRegeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag avseende\r\nen lag om upphävandet.\r\nDet anförda innebär bifall till de motioner från m, fp, kd och c som\r\nbehandlas i detta avsnitt.\r\n\r\n\r\n14.     Översyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag, punkt 9\r\n- motiveringen (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att lagen om allmännyttiga bostadsföretag bör avskaffas. Med\r\ndenna inställning är det givetvis inte aktuellt att närmare pröva de\r\nförslag som lagts fram i motioner från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna\r\noch som i huvudsak innebär en ännu mer detaljerad lagreglering och\r\nytterligare inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Motionerna\r\n2004/05:Bo257 (v) och 2004/05:Bo320 (s) avstyrks.\r\n\r\n\r\n15.     Översyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag, punkt 9\r\n(v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo257\r\nyrkandena 1-5, 7 och 8 samt bifaller delvis motion 2004/05:Bo320.\r\n\r\nStällningstagande\r\nLagen om allmännyttiga bostadsföretag har utvärderats av Boverket som\r\nkommit fram till att den innehåller brister i flera avseenden. Enligt\r\nvår mening bör lagen ändras så att dessa brister kan undanröjas.\r\nBoverkets utvärdering visar bl.a. att det i kommunala koncerner förekommer\r\nstora transaktioner där den sammanlagda utdelningen från det allmännyttiga\r\nbostadsföretaget överskrider den i lagstiftningen reglerade möjligheten\r\ntill utdelning. Lagen bör därför ändras så att det klart anges vilka\r\nregler som skall gälla i koncernförhållanden där allmännyttiga bostadsföretag\r\ningår.\r\nI förarbetena till lagen förutsatte bostadsutskottet att en restriktiv\r\ntolkning skulle göras av reglerna om tillståndsprövning i samband med\r\nutförsäljning av allmännyttiga bostäder. En genomgång av tillståndsbeslut\r\ntyder dock på att länsstyrelserna inte alltid varit restriktiva i sin\r\nbedömning. Regeringen bör därför utreda hur lagstiftningen kan skärpas\r\ni samband med tillståndsprövningen.\r\nNär lagen om allmännyttiga bostadsföretag infördes, upphörde samtidigt\r\nmöjligheterna till sanktioner då en kommun bryter mot gällande krav på\r\nskälig utdelning. Det finns uppgifter som tyder på att flera kommuner\r\nnu har för avsikt att bryta mot utdelningsreglerna i full vetskap om\r\natt detta kan göras utan åtgärder från statens sida. Det finns därför\r\nstarka skäl att återinföra möjligheten till sanktioner mot de kommuner\r\nsom bryter mot gällande utdelningsregler.\r\nFör att få en ökad kontroll av att kommunerna följer reglerna om skälig\r\nutdelning bör krav kunna ställas på att allmännyttiga bostadsföretag\r\nsenast i oktober varje år till länsstyrelsen lämnar uppgift om beslutad\r\nutdelning och hur denna har beräknats. Vidare bör krävas att revisorerna\r\ni revisionsberättelsen intygar att lagens regler i fråga om skälig\r\nutdelning och överföring har följts. Rapporten bör sedan förmedlas vidare\r\ntill Boverket för att en fortlöpande utvärdering skall kunna ske.\r\nDe problem som följer av den fortfarande pågående omvandlingen från\r\nhyresrätt till bostadsrätt gör att det behövs en ny lagstiftning som\r\nreglerar turordningen vid försäljning av allmännyttiga bostäder. Vi\r\nförespråkar en turordning där allmännyttan i första hand säljs till\r\nannan allmännytta, i andra hand till privatägda fastighetsbolag och\r\nförst i tredje hand för omvandling till bostadsrätter. Regeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning som utgår\r\nfrån dessa principer.\r\nDet tycks råda delade meningar om huruvida allmännyttiga bostadsbolag\r\nskall drivas enligt självkostnadsprincipen eller inte. Det framstår som\r\nobegripligt att hyreslagen och hyresförhandlingslagen bygger på att de\r\nallmännyttiga kommunala bostadsföretagen skall verka enligt\r\nsjälvkostnadsprincipen samtidigt som kommunallagen säger att de inte skall göra\r\ndetta. Vi anser emellertid att det är självklart att de allmännyttiga\r\nbostadsföretagen skall bedriva sin verksamhet grundad på denna princip.\r\nHyresförhandlingar får inte leda till hyreshöjningar för hyresgästerna\r\nsom kan härledas till kommunens önskemål om ekonomisk avkastning.\r\nUtgångspunkten för förhandlingarna måste vara att nå en överenskommelse\r\nutifrån varje bostadsföretags självkostnader. Detta är en förutsättning\r\nför hela bruksvärdessystemets legitimitet. Självkostnadsprincipen bör\r\ndärför skrivas in i lagen om allmännyttiga bostadsföretag som en princip\r\nför allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Regeringen bör utan dröjsmål\r\nlåta utreda denna fråga och återkomma till riksdagen med ett\r\nlagstiftningsförslag som även beaktar reglerna i hyreslagen och\r\nhyresförhandlingslagen.\r\n\r\nMånga hyresgäster har valt allmännyttan som sitt boendealternativ av\r\nideologiska skäl. Vid en eventuell försäljning av allmännyttan ställs\r\nbåde hyresgästerna och hyresgästföreningen många gånger inför färdiga\r\nplaner om försäljning där det enda som återstår är ett beslut från\r\nkommunfullmäktige. Vi menar att ett allmännyttigt kommunalt bostadsbolag\r\ni ett tidigt skede bör ha en underättelseskyldighet till berörda\r\nhyresgäster om att ägaren (dvs. kommunen) har för avsikt att avyttra delar\r\nav sitt fastighetsbestånd. Det är rimligt att hyresgästerna i detta\r\nsammanhang ges möjlighet att ifrågasätta en försäljning och eventuellt\r\nredovisa alternativa lösningar. Formerna för ett sådant \"MBL-förfarande\"\r\nbör utredas, och regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med\r\nförslag i frågan.\r\nVad vi ovan anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Det innebär bifall till motion 2004/05:Bo257 (v) yrkandena 1-5,\r\n7 och 8. Även motion 2004/05:Bo320 (s) får anses vara väl tillgodosedd\r\nmed det anförda.\r\n\r\n16.     Förändringar i bruksvärdessystemet, punkt 10 (m, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Carl-Axel\r\nRoslund (m), Rigmor Stenmark (c) och Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N239\r\nyrkande 7, 2004/05:Bo235 yrkandena 4 och 9, 2004/05:Bo301 yrkandena\r\n18-20, 2004/05:Bo306 yrkandena 17 och 18, 2004/05:Bo309 yrkande 3 och\r\n2004/05:Bo310 yrkande 7 och avslår motionerna 2004/05:Bo257 yrkande 6\r\noch 2004/05:Bo315 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nNär bruksvärdessystemet tillkom var dess yttersta syfte att skapa ett\r\nhållbart besittningsskydd för hyresgästerna och motverka hyreshöjningar\r\npå bostadsmarknader med brist på lägenheter. Systemet skulle återspegla\r\nvärderingarna på bostadsmarknaden. Bruksvärdessystemet har sedan i\r\npraktiken kommit att användas för att styra all hyressättning efter\r\nresultaten av hyresförhandlingarna för de kommunala bostadsföretagens\r\nlägenheter. I en del fall får det ett rent orimligt resultat.\r\nDagens tillämpning av bruksvärdessystemet, där de kommunala bostadsföretagen\r\när hyresledande, innebär att många hyresgäster upplever hyressättningen\r\nsom orättvis. I storstaden kan hyran för en lägenhet i stadens ytterkanter\r\nt.o.m. vara högre än hyran för en attraktiv lägenhet i stadskärnan.\r\nOmsättningen av lägenheter har blivit liten med en omfattande svarthandel\r\noch en stor andrahandsmarknad som följd. Överprissättningen i mindre\r\nattraktiva områden i våra städer drabbar de boende hårt. Ett billigare\r\nboende i sådana områden skulle öka deras attraktivitet. Dagens\r\nbruksvärdessystem innebär också att en överprissättning sker när hyrorna\r\nutanför storstadsområdena bestäms. Det är en följd dels av att systemet\r\nmotverkar konkurrens, dels av att på hyran - direkt eller indirekt -\r\nläggs kostnaderna för de lägenheter de kommunala företagen inte lyckas\r\nhyra ut.\r\nDet är vidare uppenbart att det nuvarande systemet för hyressättning\r\nförsvårar nyproduktion av hyreslägenheter. Även på orter med betydande\r\nbostadsbrist och efterfrågan på nya bostäder har bostadsbyggandet under\r\nen lång period varit mycket begränsat. En av orsakerna till att\r\nnyproduktionen av hyreslägenheter inte kommer i gång står att finna i att\r\nfastighetsägaren inte i förväg kan veta om hyresnivån kommer att täcka\r\nde gjorda investeringarna. Med dagens ordning är det visserligen möjligt\r\natt fritt avtala om en inflyttningshyra, men redan efter sex månaders\r\nhyrestid kan en bruksvärdesprövning påkallas. Detta är givetvis inte\r\nrimligt.\r\nFör att komma till rätta med bristerna i dagens system för hyressättning\r\nbehöver det ske påtagliga förändringar i riktning mot en friare\r\nhyressättning i nyproduktionen och en successiv anpassning av hyresnivåerna\r\ni beståndet till hyresgästernas värderingar. En central åtgärd i detta\r\nsammanhang är att avskaffa de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande\r\nroll. Därmed skapas förutsättningar för en hyressättning som tar större\r\nhänsyn till hyresgästernas och de bostadssökandes önskemål. Alla likvärdiga\r\nlägenheter bör - oavsett vem som äger fastigheten - få ingå i\r\njämförelseunderlaget med samma vikt när hyran för en lägenhet skall prövas.\r\nFörst då får man det omfattande och rättvisande jämförelseunderlag som\r\navsågs när bruksvärdessystemet infördes.\r\nSyftet med de förändringar i hyressättningssystemet som vi förordar är\r\natt hyresnivåerna skall upplevas som rättvisa och spegla värderingarna\r\nhos hyresgäster i allmänhet. Det innebär bl.a. att den s.k. lägesfaktorn\r\nkommer att få större betydelse för hyresnivåerna. Dessa förändringar\r\nkommer emellertid att behöva genomföras under en viss tidsperiod så att\r\nalla berörda parter ges möjlighet att anpassa sig till de nya\r\nförutsättningarna. Vidare måste hyrorna i nyproduktionen vara förutsägbara\r\noch kunna bestämmas till en sådan nivå att en rimlig avkastning på den\r\ngjorda investeringen är möjlig. Hyresgästernas intresse av trygghet och\r\nframförhållning i boendet skall förbli säkrat genom ett fortsatt starkt\r\nbesittningsskydd. En fastighetsägare skall inte kunna kringgå detta\r\nskydd genom oskäligt höga hyreskrav. Vid tvist mellan hyresvärd och\r\nhyresgäst bör rimligheten i en av hyresvärden krävd hyreshöjning även\r\nfortsättningsvis kunna prövas.\r\nVi anser att den trepartsöverenskommelse som har ingåtts mellan\r\nHyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO om en reformerad\r\nhyressättning var ett steg i rätt riktning mot ett reformerat system\r\nför hyressättning. Även Hyressättningsutredningens betänkande innehåller\r\ndelvis förslag med sådan inriktning. Utredningen för emellertid också\r\nfram förslag som inte är förenliga med en friare hyressättning. Det\r\ngäller framför allt den vetorätt som hyresgästföreningen i praktiken\r\nges när det gäller hyrorna i nyproduktionen. Förslaget måste därför\r\nförändras så att det inte strider mot den fria avtalsrätten.\r\nRegeringen har tidigare aviserat att en proposition om hyressättning\r\nkommer att föreläggas riksdagen under maj månad. Nu har\r\nsamhällsbyggnadsministern\r\nändrat detta besked och i stället utlovat att förslaget kommer att läggas\r\nfram för riksdagen i höst. Det finns mot denna bakgrund i dagsläget\r\ninte anledning att nu närmare ta ställning till Hyressättningsutredningens\r\nförslag. Riksdagen bör i stället genom ett tillkännagivande framhålla\r\ndels att den aviserade propositionen måste innehålla ett sammanhållet\r\nförslag som omfattar såväl nyproduktionen som beståndet, dels att\r\ninriktningen av förändringarna i hyressättningssystemet bör utgå från de\r\nprinciper som ovan framhållits.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framfört. Därmed bifaller riksdagen de motioner av m, fp, kd och\r\nc som behandlas i detta avsnitt och avslår motionerna från v respektive\r\ns.\r\n\r\n17.     Förändringar i bruksvärdessystemet, punkt 10 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N239\r\nyrkande 7, 2004/05:Bo235 yrkande 4, 2004/05:Bo301 yrkande 20, 2004/05:Bo306\r\nyrkandena 17 och 18, 2004/05:Bo309 yrkande 3 och 2004/05:Bo310 yrkande\r\n7 och avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 9, 2004/05:Bo257 yrkande\r\n6, 2004/05:Bo301 yrkandena 18 och 19 samt 2004/05:Bo315 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nNär bruksvärdessystemet tillkom var dess yttersta syfte att skapa ett\r\nhållbart besittningsskydd för hyresgästerna och motverka hyreshöjningar\r\npå bostadsmarknader med brist på lägenheter. Systemet skulle återspegla\r\nvärderingarna på bostadsmarknaden. Bruksvärdessystemet har sedan i\r\npraktiken inte fungerat såsom det var tänkt. Det har kommit att användas\r\nför att styra all hyressättning efter resultaten av hyresförhandlingarna\r\nför de kommunala bostadsföretagens lägenheter. Vi anser att ursprungstankarna\r\nmed bruksvärdessystemet bör vara vägledande för de förändringar av\r\nhyreslagstiftningen som nu framstår som mer än nödvändiga.\r\nDagens tillämpning av bruksvärdessystemet, där de kommunala bostadsföretagen\r\när hyresledande, innebär att många hyresgäster upplever hyressättningen\r\nsom orättvis med en omfattande svarthandel och en stor andrahandsmarknad\r\nsom följd. Det är vidare uppenbart att det nuvarande systemet för\r\nhyressättning försvårar nyproduktion av hyreslägenheter. Även på orter\r\nmed betydande bostadsbrist och efterfrågan på nya bostäder har\r\nbostadsbyggandet under en lång period varit mycket begränsat. En av orsakerna\r\ntill att nyproduktionen av hyreslägenheter inte kommer i gång står att\r\nfinna i att fastighetsägaren inte i förväg kan veta om hyresnivån kommer\r\natt täcka de gjorda investeringarna. Med dagens ordning är det visserligen\r\nmöjligt att fritt avtala om en inflyttningshyra, men redan efter sex\r\nmånaders hyrestid kan en bruksvärdesprövning påkallas.\r\nFör att komma till rätta med bristerna i dagens system för hyressättning\r\nbehöver det ske förändringar i riktning mot en friare hyressättning i\r\nnyproduktionen. En annan åtgärd är att avskaffa de kommunala bostadsföretagens\r\nhyresnormerande roll. Alla likvärdiga lägenheter bör - oavsett vem som\r\näger fastigheten - få ingå i jämförelseunderlaget med samma vikt när\r\nhyran för en lägenhet skall prövas. Först då får man det omfattande och\r\nrättvisande jämförelseunderlag som avsågs när bruksvärdessystemet\r\ninfördes.\r\nVi förordar ett system där hyresnivåerna upplevs som rättvisa och speglar\r\nvärderingarna hos hyresgäster i allmänhet. Det innebär bl.a. att den s.\r\nk. lägesfaktorn behöver ges större betydelse för hyresnivåerna.\r\nHyresgästernas intresse av trygghet och framförhållning i boendet skall\r\nförbli säkrat genom ett fortsatt starkt besittningsskydd. En fastighetsägare\r\nskall inte kunna kringgå detta skydd genom oskäligt höga hyreskrav.\r\nVi anser att den trepartsöverenskommelse som har ingåtts mellan\r\nHyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO om en reformerad\r\nhyressättning var ett steg i rätt riktning mot ett reformerat system\r\nför hyressättning. Regeringen har tidigare aviserat att en proposition\r\nom hyressättning kommer att föreläggas riksdagen under maj månad. Nu\r\nhar samhällsbyggnadsministern ändrat detta besked och i stället utlovat\r\natt förslaget kommer att läggas fram för riksdagen i höst. Riksdagen\r\nbör mot denna bakgrund genom ett tillkännagivande framhålla att den\r\naviserade propositionen måste innehålla ett sammanhållet förslag som\r\nomfattar såväl nyproduktionen som beståndet och att inriktningen av\r\nförändringarna i hyressättningssystemet bör utgå från de principer som\r\novan framhållits.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framfört. Därmed bifaller riksdagen Folkpartiets partimotion\r\n2004/05:Bo310 yrkande 7 och motionerna 2004/05:Bo301 (m) yrkande 20,\r\n2004/05:Bo309 (fp) yrkande 3, 2004/05:Bo306 yrkandena 17 och 18,\r\n2004/05:Bo235 (c) yrkande 4 och 2004/05:N239 (fp) yrkande 7 samt avslår\r\növriga motioner som behandlats i detta avsnitt.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n18.     Förändringar i bruksvärdessystemet, punkt 10 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo257\r\nyrkande 6 och avslår motionerna 2004/05:N239 yrkande 7, 2004/05:Bo235\r\nyrkandena 4 och 9, 2004/05:Bo301 yrkandena 18-20, 2004/05:Bo306 yrkandena\r\n17 och 18, 2004/05:Bo309 yrkande 3, 2004/05:Bo310 yrkande 7 och\r\n2004/05:Bo315 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har aviserat en proposition om en reformerad hyressättning.\r\nVi anser att huvudsyftet med detta förslag självklart måste vara att\r\nstärka bruksvärdessystemet i olika avseenden. En av de förändringar som\r\nbör genomföras är att ta bort den möjlighet som privata fastighetsägare\r\ni dag har att ta ut en högre hyra än de kommunala bostadsbolagen. I\r\nekonomiskt avseende har allmännyttan inte längre några fördelar gentemot\r\nprivata fastighetsägare. Det s.k. påtaglighetsrekvisitet, som innebär\r\natt de privata fastighetsägarna har rätt att ta ut en ca 10 % högre\r\nhyra än de kommunala bostadsföretagen, har därför inte längre någon\r\nlogisk giltighet och bör således avskaffas.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anlednings\r\nav motion 2004/05:Bo257 (v) yrkande 6. Övriga motionsyrkanden som\r\nbehandlas i detta avsnitt avstyrks.\r\n\r\n\r\n19.     Hyressättning för studentbostäder, punkt 11 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo297\r\nyrkandena 2-4.\r\nStällningstagande\r\nDet finns betydande problem på studentbostadsmarknaden. De är en följd\r\nav de nya bestämmelserna om att endast de kommunala bostadsföretagen\r\nskall vara hyresledande.\r\nMin generella inställning är att de kommunala bostadsföretagen bör mista\r\nsin hyresledande ställning och att alla lägenheter, oavsett ägare, skall\r\nkunna utgöra norm vid en hyresprövning. Intill dess att en noggrann\r\növersyn gjorts och beslut kan fattas om att avskaffa de kommunala\r\nbostadsföretagens hyresledande ställning, bör de nuvarande bestämmelserna\r\nrevideras.\r\nStudentbostäder upplåts som regel genom kommunala bostadsföretag eller\r\nsärskilda studentstyrda studentbostadsföretag, vilket är fallet i Lund\r\noch Stockholm. I Göteborg tillhandahålls studentbostäder genom en\r\nbostadsstiftelse med lika styrelserepresentation för studenter och kommun\r\nsamt med en representant för högskolan. Det finns också mindre, privata\r\nföretag som på mer eller mindre ideell basis tillhandahåller studentbostäder\r\nsamt rent kommersiella företag som bedriver studentbostadsverksamhet i\r\nliten skala.\r\nDe studentstyrda bostadsföretagen tillkom som en följd av att ansvaret\r\nför studentsocial service från början ansågs alltför betungande att\r\nbelasta berörda kårortskommuner med. I stället överlämnades ansvaret\r\nför bl.a. bostadsförsörjningen att handhas av studenterna själva, genom\r\nför ändamålet inrättade studentkommuner i form av sådana obligatoriska\r\nstuderandesammanslutningar som numera regleras genom förordningen\r\n(1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.\r\n\r\nStudentbostadsföretagen kom således att styras av studenterna genom t.\r\nex. studentkårerna eller studentnationerna. De gavs allmännyttig status\r\noch finansierades genom förmånliga lån och skattebefrielse på samma\r\nsätt som motsvarande kommunala bostadsföretag.\r\nRent studentstyrda bostadsföretag finns i Lund och Stockholm. De drivs\r\nenligt samma principer som allmännyttiga kommunala bostadsföretag.\r\nAvkastningen på det egna kapitalet överstiger således inte den genomsnittliga\r\nstatslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en\r\nprocentenhet (jfr förordningen [2003:348] om skälig utdelning från\r\nallmännyttiga bostadsföretag). De rent studentstyrda bostadsföretagen i\r\nLund och Stockholm omsätter tillsammans ca 500 miljoner kronor per år.\r\nFöretagen drivs i stiftelseform. Till skillnad mot de flesta kommunala\r\nbostadsföretag har de studentstyrda bostadsstiftelserna inte några ägare\r\nsom de behöver dela ut vinst till. Eventuella överskott återinvesteras\r\ndärför i verksamheten och kommer på så sätt hyresgästerna till del.\r\nBestånden av bostäder utgörs enbart av små enheter som är dyrbara att\r\nproducera till följd av de många våtutrymmena (kök/kokvrå och badrum).\r\nMedelytan per bostad uppgår till ca 23 kvadratmeter.\r\nFram till nyligen hade de studentstyrda studentbostadsföretagen s.k.\r\nhyresledande status inom den särskilda bruksvärdeskrets som utgörs av\r\nstudentbostäder (se RH 1999:65 där studentbostäder som ägdes av en\r\nstudentnation ansågs hyresledande; avseende studentbostäder som särskild\r\nbruksvärdeskrets, se även Svea hovrätts beslut den 27 februari 2001 i\r\nmål ÖH 2070-00). Som en konsekvens av en lagändring den 1 april 2002\r\nfråntogs de studentstyrda studentbostadsföretagen sin hyresledande status.\r\nDetta har medfört att nyproduktion av studentbostäder numera innefattar\r\nbetydande risker eftersom en bruksvärdesjämförelse i efterhand med\r\nkommunala företag (vilka kan fördela sina kostnader över mer blandade\r\nbestånd) kan komma att medföra att hyresnämnden fastställer nybyggnadshyran\r\nför de studentstyrda studentbostadsföretagen under vad som motiveras av\r\nproduktionskostnaden.\r\nDe allmännyttiga studentstyrda studentbostadsföretagen saknar såväl\r\nkapitalstarka ägare som substantiellt eget kapital som kan täcka förluster.\r\nBristande kostnadstäckning medför således risk för konkurs. På sikt\r\ninnebär detta att de studentstyrda bostadsföretagen kan tvingas att\r\nupphöra med sin nyproduktion eftersom framtida kostnadstäckande hyror,\r\nsom är en förutsättning för företagens hela existens, inte längre\r\ngaranteras.\r\nDe studentstyrda studentbostadsföretag som även är allmännyttiga enligt\r\ndefinitionen i lagen om allmännyttiga bostadsföretag bör således\r\nåterinsättas i sin hyresledande funktion enligt 55 § hyreslagen. Detta kan\r\nske genom att en särskild definition av studentbostadsföretag införs i\r\n1 kap. 2 § lagen om allmännyttiga bostadsföretag samt att bruksvärdesnormen\r\ni 55 § första och andra styckena hyreslagen justeras med hänvisning\r\ntill denna definition.\r\nUtbudet av studentbostäder består av upplåtelser i första hand av\r\nlägenheter i hus som ägs eller förvaltas av upplåtaren/hyresvärden eller\r\nav upplåtelser i andra hand, där hyresvärden från andra fastighetsägare\r\nhyrt in lägenheter som hyrs ut.\r\nI Stockholm äger Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) fastigheter\r\nmed ca 7 000 bostadslägenheter. Stiftelsen hyr även ut drygt 1 000\r\nbostäder i andra hand. Cirka hälften av dem är insprängda bostäder, dvs.\r\nlägenheter i hus som även innehåller vanliga bostadslägenheter.\r\nDe insprängda studentbostäderna återfinns huvudsakligen i kommunalägda\r\nfastigheter. Till del är det fråga om tillfälliga upplåtelser av lägenheter,\r\nvilka annars hade stått tomma t.ex. i avvaktan på saneringsarbeten.\r\nTill fastighetsägarna betalar Stockholms Studentbostäder normalt samma\r\nhyra som utgår för övriga bostadslägenheter i fastigheten. Denna hyra\r\när som regel förhandlad med Hyresgästföreningen. För att täcka sina\r\nkostnader för andrahandshyresverksamheten tar stiftelsen ut ett pålägg\r\npå förstahandshyran (ca 300 kr per månad) vilket inkluderas i andrahandshyran.\r\n\r\nNågra studenter som inte ville betala detta pålägg vände sig till\r\nhyresnämnden och begärde återbetalning enligt bestämmelsen i 55 d §\r\nhyreslagen. Prövningshyrorna (inklusive pålägg) översteg inte i något\r\nfall den förstahandshyra som utgår för likvärdiga studentlägenheter i\r\nStockholms Studentbostäders eget bestånd. I de flesta fall understeg\r\nandrahandshyrorna dessa hyror t.o.m. kraftigt.\r\nEn student som bodde i en insprängd tvårumslägenhet på 41 m2, centralt\r\nbelägen i Stockholm, betalade i andrahandshyra 824 kr/m2 och år. Han\r\nbegärde att hyran skulle sänkas till 683 kr/m2 och år. Jämförbar\r\n(förhandlad) hyra för de studenter som bodde i likvärdiga lägenheter i\r\nStockholms Studentbostäders eget bestånd vid Frescati i norra Stockholm\r\nuppgick till 1 020 kr/m2 och år.\r\nEn annan student som bodde i en insprängd tvårumslägenhet på 49 m2,\r\näven den centralt belägen i Stockholm, betalade i andrahandshyra 801 kr/m2\r\noch år. Hon begärde att hyran skulle sänkas till 715 kr/m2 och år.\r\nJämförbar (förhandlad) hyra för de studenter som bodde i likvärdiga\r\nlägenheter i Stockholms Studentbostäders eget bestånd vid Frescati i\r\nnorra Stockholm uppgick till 1 052 kr/m2 och år.\r\nHyresnämnden liksom Svea hovrätt, som fastställde nämndens beslut, fann\r\natt Stockholms Studentbostäder i de aktuella fallen inte fick göra några\r\nkostnadspålägg utan enbart ta ut den med hyresgästorganisationen\r\nframförhandlade hyra som stiftelsen betalade till fastighetsägarna. Stiftelsen\r\nålades därför att till de klagande studenterna återbetala hyrespåläggen\r\n(se Svea hovrätt, beslut den 25 juni 2003 i mål nr ÖH 6662-02).\r\nEn konsekvens av dessa beslut är att andrahandsverksamheten inte tillåts\r\nbära sina egna kostnader utan att dessa måste täckas på annat sätt. De\r\nstudenter som bor i första hand i studentbostadsföretagens egna bestånd\r\nkommer således genom höjda hyror att tvingas betala inte bara kostnaderna\r\nför sitt eget boende utan även för hyresgästerna i de insprängda\r\nlägenheterna. Alternativet är att studentbostadsföretagen tvingas avveckla\r\nandrahandshyresverksamheten. Enbart i Stockholm skulle detta innebära\r\nen förlust av över 500 studentlägenheter.\r\nDe studentstyrda studentbostadsföretag som även är allmännyttiga enligt\r\ndefinitionen i lagen om allmännyttiga bostadsföretag bör således enligt\r\nmin mening utan hinder av bestämmelsen i 55 d § hyreslagen tillåtas ta\r\nut ett skäligt pålägg för att täcka sina administrativa kostnader i\r\nsamband med andrahandsupplåtelser för studentbostadsändamål.\r\nFörutom rent administrativa kostnader för företagens gemensamma förvaltning\r\noch den särskilda ersättning som utgår vid hyresförhandlingar med\r\nstudentbostadsföretagens egna förhandlingsmotparter (som regel speciella\r\nstudenthyresgästföreningar) föranleder de insprängda hyresavtalen inte\r\nsällan särskilda förvaltningskostnader för extra underhåll på grund av\r\nupplåtelsernas speciella karaktär. Samtliga sådana kostnader borde\r\nallmännyttiga studentbostadsföretag tillåtas kompensera sig för vid sina\r\nupplåtelser i andra hand. Ett skäligt påslag bör som regel inte kunna\r\növerskrida 15 % av grundhyran eller medföra att sluthyran påtagligt\r\növerstiger den förstahandshyra som utgår för studentbostäder som med\r\nhänsyn till bruksvärdet är likvärdiga.\r\nDetta kan ske genom att den tidigare föreslagna definitionen av\r\nstudentbostadsföretag införs i 1 kap. 2 § lagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\nsamt att det i 55 d § hyreslagen som ett nytt tredje stycke införs ett\r\nundantag för sådana påslag som allmännyttiga kommunala bostadsföretag\r\neller studentbostadsföretag tar ut för att täcka skäliga kostnader för\r\nsin andrahandshyresverksamhet.\r\nRegeringen bör skyndsamt utarbeta och återkomma till riksdagen med de\r\nlagförslag jag förordar.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo297 (kd)\r\nyrkandena 2-4.\r\n\r\n\r\n20.     Ägarlägenheter, punkt 12 (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Carl-Axel Roslund (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c)\r\noch Ewa Thalén Finné (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo235\r\nyrkandena 15 och 16, 2004/05:Bo281, 2004/05:Bo285 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Bo301 yrkande 3, 2004/05:Bo302 yrkande 5, 2004/05:Bo305 yrkande\r\n4, 2004/05:Bo306 yrkande 26, 2004/05:Bo307 yrkande 1, 2004/05:Bo309\r\nyrkande 6 och 2004/05:Bo310 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nAtt äga sin bostad innebär för många människor en social trygghet som\r\ninte kan mätas i pengar. Att veta att bostaden är deras egen och att\r\nstaten har en lagstiftning som backar upp ägandet är en trygghet för\r\nmånga som bor i eget hus, s.k. egnahemsboende. Med nuvarande svensk\r\nlagstiftning är det däremot inte möjligt för människor som av olika\r\nskäl föredrar att bo i lägenhet att äga sin bostad. Varken hyresrätt\r\neller bostadsrätt motsvarar kraven för dem som ser ett värde i ägandet.\r\n\r\nDe flesta länder i vår närhet har lagstiftning som tillåter ägarlägenheter.\r\nHär kan nämnas Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna och Belgien.\r\nDär är det en uppskattad boendeform som fyller behov på ett sätt som\r\nhyresrätt eller bostadsrätt inte kan göra.\r\nOlika alternativ har sina fördelar och sina brister. Det är bara den\r\nenskilda familjen eller individen som kan avgöra vilken boendeform som\r\npassar bäst just för dem. Hyresrätten erbjuder hög service men litet\r\neget inflytande över boendet. Bostadsrätten erbjuder ett mer personligt\r\ndeltagande men har sina givna nackdelar jämfört med en ägarlägenhet\r\neftersom det saknas lagfart och inteckningsrätt för de enskilda\r\nlägenheterna. Många bostadsrättsföreningar hamnade i ekonomiska problem när\r\nrealräntechocken kom kring år 1990. Med ägarlägenheter blir ansvaret\r\npersonligt och risken mer överblickbar för respektive hushåll.\r\nÄgarlägenheterna är inte avsedda att ersätta någon annan upplåtelseform\r\neller att verka begränsande i något annat avseende. De som föredrar\r\nhyresrätt eller bostadsrätt kommer fortfarande att ha kvar denna möjlighet.\r\nDet framstår mot denna bakgrund som obegripligt att regeringen hittills\r\nmotsatt sig den ökade valfrihet som ägarlägenheter kan medföra.\r\nSyftet med upplåtelseformen ägarlägenhet är att lägenheter skall kunna\r\nlagfaras och intecknas på i princip samma sätt som småhus. På det sättet\r\nskapas en större trygghet för finansieringen. Det kan också finnas ett\r\nintresse hos bostadsköparen att med eget arbete i lägenhetens färdigställande\r\nnedbringa anskaffningskostnaden.\r\nMed tredimensionell fastighetsbildning och enskilda ägarlägenheter kan\r\nbyggandet komma i gång relativt snabbt i de områden där fler bostäder\r\nefterfrågas mest, dvs. i tillväxtregionerna med bostadsbrist och\r\nbostadsköer på upp över 20 år. Ovanpå affärs- och kontorsbyggnader skulle\r\nägarlägenheter i en tredimensionell fastighetsbildning kunna byggas. En\r\ntrolig positiv sidoeffekt av detta blir mer levande och tryggare\r\nstadskärnor när fler bereds möjlighet att bo centralt. Den tredimensionella\r\nfastighetsbildningen borde också kunna underlätta byggandet av hyresrätter.\r\nOm exempelvis ägarlägenheter och hyresrättslägenheter kan samsas i\r\nsamma byggnad kan de ekonomiska förutsättningarna för båda upplåtelseformerna\r\nförbättras.\r\nDet bör i sammanhanget framhållas att ägarlägenheter inte bara kan bli\r\nett viktigt komplement på bostadsmarknaden i storstäder och tätorter\r\nutan även på många andra ställen där det exempelvis kan vara intressant\r\natt dela upp stora enfamiljsfastigheter i flera ägarlägenheter. I en av\r\nde behandlade motionerna beskrivs de svårigheter som många äldre och\r\nensamstående i skärgårdssamhällen har att bo kvar i sina fastigheter.\r\nEtt intressant alternativ skulle för dessa kunna vara att dela upp sin\r\nstora fastighet i kanske två mindre fastigheter och sälja den ena.\r\nEtt nödvändigt och betydande steg mot införandet av ägarlägenheter har\r\ntagits genom att tredimensionell fastighetsbildning sedan den 1 januari\r\n2004 är möjlig. Det är nu dags för nästa steg, ägarlägenheter, vilket\r\nbl.a. förutsätter ett upphävande av den omotiverade bestämmelse i\r\nfastighetsbildningslagen som kräver att tredimensionella fastigheter\r\nomfattar minst fem bostadslägenheter. Vi anser att det är viktigt att\r\nregelverket för tredimensionell fastighetsbildning utformas så att det\r\nkan anpassas till ett regelverk för ägarlägenheter. En gräns om minst\r\nfem lägenheter för tredimensionell fastighetsbildning förhindrar\r\nägarlägenheter och bör därför avskaffas.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs\r\ni reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna från m, fp, kd,\r\nc som behandlas i detta avsnitt.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nHyressättning för studentbostäder, punkt 11 (m, fp, c)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Carl-Axel Roslund\r\n(m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och Ewa Thalén Finné (m)\r\nanför:\r\n\r\nI en kd-motion påtalas ett antal orimliga konsekvenser som det nuvarande\r\nregelsystemet för hyressättning leder till för studentbostäder. Förslagen\r\ni motionen är avsedda att inom ramen för dagens regelsystem - i avvaktan\r\npå mer genomgripande förändringar i hyressättningssystemet - söka\r\nbegränsa dessa konsekvenser. Vi instämmer i motionärernas åsikt att de\r\npåtalade olägenheterna måste rättas till, men anser att detta automatiskt\r\ntorde bli en följd av den reformering av hyressättningen vi förordat i\r\nreservationer till detta betänkande och som vi anser bör genomföras\r\nutan onödig tidsfördröjning.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi258 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunala bostadsbolag och avskaffande av försäljningshinder.\r\n\r\n2004/05:Sf361 av Kalle Larsson m.fl. (v):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att komma till rätta med trångboddhet.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa obligatoriska bostadsförmedlingar och\r\nåterinföra bostadsanvisningslagstiftning.\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om hyressättningssystemet.\r\n2004/05:Bo225 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda förutsättningarna och villkoren för förmedling\r\noch uthyrning av lägenheter i andra hand.\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag\r\nom hur och när ett lägenhetsregister kan inrättas.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda möjligheterna att använda ett lägenhetsregister\r\ni syfte att bekämpa svarthandel med hyreslägenheter.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda ersättningen för förmedling av hyresbostäder.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om begränsningar vad avser bytesrätten vid byten mellan\r\nhyresrätter.\r\n2004/05:Bo229 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ett lägenhetsregister.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om obligatorisk kommunal bostadsförmedling.\r\n2004/05:Bo233 av Marie Granlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en ny lag om kommunal bostadsanvisning.\r\n2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de negativa effekter den nuvarande varianten av\r\nbruksvärdessystem ger upphov till.\r\n9.      Riksdagen begär att regeringen uttreder hur ett nytt\r\nhyressättningssystem baserat på avtalsfrihet och ett starkt besittningsskydd\r\nskall kunna införas.\r\n15.     Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med ett\r\nlagförslag baserat på betänkandet Att äga sin lägenhet (SOU 2002:21).\r\n16.     Riksdagen beslutar avskaffa begränsningsregeln för tredimensionell\r\nfastighetsbildning.\r\n2004/05:Bo243 av Maria Larsson (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen\r\nom allmännyttiga bostadsföretag.\r\n2004/05:Bo246 av Gunnar Axén och Anna Lindgren (båda m):\r\nRiksdagen beslutar att upphäva lagen (2002:102) om allmännyttiga\r\nbostadsföretag i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Bo257 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen utifrån Boverkets intentioner bör\r\nklargöra vilka regler som skall gälla i koncernförhållanden där allmännyttiga\r\nbostadsföretag ingår.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör låta utreda hur lagstiftningen kan\r\nskärpas i samband med tillståndsprövning vid utförsäljning av allmännyttiga\r\nbostäder.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa sanktioner mot kommuner som bryter mot den\r\ns.k. allbolagens gällande regler för skälig utdelning på insatt kontant\r\nkapital från allmännyttan.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skärpningar i allbolagen beträffande rapportering\r\ntill länsstyrelsen om utdelning ur allmännyttan och revisorernas\r\ngodkännande av denna utdelning liksom vidarerapportering till Boverket.\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett\r\nförslag till lagstiftning som utgår från andemeningen i Vänsterpartiets\r\nsyn på turordning vid eventuell försäljning av allmännyttiga bostäder.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa det s.k. påtaglighetsrekvisitet, dvs.\r\natt privata fastighetsägare har rätt att ta ut en högre hyra än\r\nallmännyttan.\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen snabbt tillsätter en utredning\r\ni frågan om självkostnadsprincipen och återkommer till riksdagen med\r\nett lagstiftningsförslag, som även förhåller sig till hyreslagen och\r\nhyresförhandlingslagen.\r\n8.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda och återkomma till\r\nriksdagen med förslag om införande av ett slags \"MBL-införande\" i samband\r\nmed utförsäljning av allmännyttiga bostäder.\r\n2004/05:Bo277 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om överklagningsrätt för prövning av hyresvärdens skäl\r\natt neka rätten till ett hyreskontrakt.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge Boverket i uppgift att inventera och kartlägga\r\nkraven och villkoren för att få en bostad.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om obligatoriska bostadsförmedlingar.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa en bostadsanvisningslag.\r\n2004/05:Bo281 av Rosita Runegrund (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av\r\nägarlägenheter i bostadshus.\r\n2004/05:Bo285 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen\r\nmed förslag om lagstiftning för enskilda ägarlägenheter.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen\r\nmed förslag till ändring av fastighetsbildningslagen (1970:988) som\r\ninnebär ett avskaffande av 3 kap. 1 a § första stycket 4 om att\r\nfastighetsbildning som medför att en tredimensionell fastighet nybildas\r\neller ombildas endast får ske om fastigheten, om den är ägnad åt\r\nbostadsändamål, är ägnad att omfatta minst fem bostadslägenheter.\r\n2004/05:Bo286 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen beslutar att upphäva lagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\nsamt de övergångsregler från den s.k.stopplagen som fortfarande tillämpas.\r\n\r\n2004/05:Bo297 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen beslutar om ändring i 1 kap. 2 § lagen (2002:102) om\r\nallmännyttiga bostadsföretag i enlighet med den lydelse som framgår av\r\nmotionen.\r\n3.      Riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. 55 § jordabalken i\r\nenlighet med den lydelse som framgår av motionen.\r\n4.      Riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. 55 d § jordabalken i\r\nenlighet med den lydelse som framgår av motionen.\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa begränsningar för tredimensionell\r\nfastighetsbildning.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bristerna med tillämpningen av det s.k. bruksvärdessystemet.\r\n19.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att\r\ntillåta fri hyressättning i nyproducerade lägenheter i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n20.     Riksdagen beslutar att avskaffa allmännyttans hyresnormerande\r\nställning.\r\n23.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att\r\navskaffa lagstiftning om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n25.     Riksdagen beslutar att upphäva lagen (2002:102) om allmännyttiga\r\nbostadsföretag samt de övergångsregler från den s.k. stopplagen som\r\nfortfarande tillämpas.\r\n2004/05:Bo302 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ägarlägenheter.\r\n9.      Riksdagen beslutar att upphäva lagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\nsamt de övergångsregler från den s.k. stopplagen som fortfarande tillämpas.\r\n\r\n2004/05:Bo305 av Rosita Runegrund och Lars Gustafsson (båda kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav lagstiftningen när det gäller tredimensionell fastighetsindelning (3\r\nD).\r\n2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av en friare hyressättning i nyproducerade\r\nlägenheter.\r\n18.     Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för\r\nett upphävande av allmännyttans hyresledande ställning.\r\n20.     Riksdagen beslutar att lagen (2002:102) om allmännyttiga\r\nbostadsföretag avskaffas.\r\n21.     Riksdagen beslutar att lagen (2000:1383) om kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar avskaffas.\r\n26.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande\r\nav ägarlägenheter.\r\n2004/05:Bo307 av Lars Tysklind m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tredimensionell fastighetsbildning.\r\n2004/05:Bo309 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om reformerat hyressättningssystem för nyproduktion.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om svarthandel med lägenheter.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ägarlägenheter.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om särskilda boenden för utsatta kvinnor.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hemlösa.\r\n2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av reformering av hyressättningssystemet.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de kommunala bostadsbolagen.\r\n19.     Riksdagen beslutar upphäva lagen om allmännyttiga bostadsbolag.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa ägarlägenheter.\r\n2004/05:Bo313 av Jan Lindholm m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa en generell möjlighet till förtursansökan\r\ni annan kommun än den egna vid hot.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på kommuner att acceptera förtursansökningar\r\nfrån annan kommun när det finns en hotsituation.\r\n2004/05:Bo315 av Alf Eriksson m.fl. (s):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en rättvis bostadsförmedling.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bruksvärdessystemet.\r\n2004/05:Bo320 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av lagstiftningen för allmännyttiga bostadsföretag\r\ni syfte att tydliggöra, stärka och utveckla allmännyttans roll i den\r\nframtida bostadspolitiken.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avskaffande av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo301 yrkande 23 och 2004/05:Bo306 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4BCC3BB5-DD24-4833-828B-3F367C4AD847",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "137",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4BCC3BB5-DD24-4833-828B-3F367C4AD847",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kommunala bostadsförmedlingar och bostadsanvisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf361 yrkandena 12 och 13, 2004/05:Bo229 yrkande 2, 2004/05:Bo233, 2004/05:Bo277 yrkandena 9 och 10 samt 2004/05:Bo315 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Villkor vid bostadsförmedling och uthyrning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo277 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förmedling av andrahandslägenheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo225 yrkandena 1 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Svarthandel med hyresrätter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo225 yrkandena 5, 6 och 9, 2004/05:Bo229 yrkande 1 och 2004/05:Bo309 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bostäder åt hemlösa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo309 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Bostäder åt utsatta kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo309 yrkande 7 och 2004/05:Bo313 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "3B70BAA9-9464-4814-B5C4-063401E67304",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "51",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "0",
                    "37",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "14",
                    "38",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3B70BAA9-9464-4814-B5C4-063401E67304",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Avskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi258 yrkande 5, 2004/05:Bo243, 2004/05:Bo246, 2004/05:Bo286, 2004/05:Bo301 yrkande 25, 2004/05:Bo302 yrkande 9, 2004/05:Bo306 yrkande 20 och 2004/05:Bo310 yrkandena 18 och 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Översyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo257 yrkandena 1-4, 5 i denna del, 7 och 8 samt 2004/05:Bo320.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "329F5E16-4835-4D64-A5FB-40240FBDCAAC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "51",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "2",
                    "0",
                    "17",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "0",
                    "5",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "27",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "182",
                    "23",
                    "100",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/329F5E16-4835-4D64-A5FB-40240FBDCAAC",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Förändringar i bruksvärdessystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N239 yrkande 7, 2004/05:Bo235 yrkandena 4 och 9, 2004/05:Bo257 yrkande 6, 2004/05:Bo301 yrkandena 18-20, 2004/05:Bo306 yrkandena 17 och 18, 2004/05:Bo309 yrkande 3, 2004/05:Bo310 yrkande 7 och 2004/05:Bo315 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Hyressättning för studentbostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo297 yrkandena 2-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Ägarlägenheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkandena 15 och 16, 2004/05:Bo281, 2004/05:Bo285 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo301 yrkande 3, 2004/05:Bo302 yrkande 5, 2004/05:Bo305 yrkande 4, 2004/05:Bo306 yrkande 26, 2004/05:Bo307 yrkande 1, 2004/05:Bo309 yrkande 6 och 2004/05:Bo310 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avskaffande av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kommunala bostadsförmedlingar och bostadsanvisning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Villkor vid bostadsförmedling och uthyrning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Villkor vid bostadsförmedling och uthyrning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Förmedling av andrahandslägenheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Förmedling av andrahandslägenheter",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Svarthandel med hyresrätter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Svarthandel med hyresrätter",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Bostäder åt hemlösa",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bostäder åt hemlösa",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Bostäder åt utsatta kvinnor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Bostäder åt utsatta kvinnor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Avskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Översyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Översyn av vissa villkor för allmännyttiga bostadsföretag",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Förändringar i bruksvärdessystemet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Förändringar i bruksvärdessystemet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Förändringar i bruksvärdessystemet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Hyressättning för studentbostäder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Ägarlägenheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 05:58:21"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen säger nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden om olika bostadsförsörjningsfrågor. Motionerna handlar om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, allmännyttiga bostadsföretag, systemet för hyressättning och ägarlägenheter. ",
          "dok_id": "GS01BOU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Nej till motioner om bostadsförsörjning (BoU10)",
          "dok_id": "GS01BOU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 05:58:21"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01BOU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden om olika bostadsförsörjningsfrågor. Motionerna handlar om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, allmännyttiga bostadsföretag, systemet för hyressättning och ägarlägenheter.</p>",
          "dok_id": "GS01BoU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:39"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Bostadsförsörjning (BoU10)",
          "dok_id": "GS01BoU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:40"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01BOU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_BoU_10.pdf",
          "filstorlek": "406848",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bostadsförsörjningsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6D41425C-1A7E-4FEC-A6DC-897BDEF3670A"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo225 Andrahandsupplåtelse och svarthandel",
          "ref_dok_id": "GS02Bo225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo225",
          "ref_dok_titel": "Andrahandsupplåtelse och svarthandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo229 Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_id": "GS02Bo229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo229",
          "ref_dok_titel": "Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo233 Lag om kommunal bostadsanvisning",
          "ref_dok_id": "GS02Bo233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo233",
          "ref_dok_titel": "Lag om kommunal bostadsanvisning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo235 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo243 Ändring av lag om allmännyttiga bostadsföretag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo243",
          "ref_dok_titel": "Ändring av lag om allmännyttiga bostadsföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo246 Avskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo246",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av lagen om allmännyttiga bostadsföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo257 Allmännyttan",
          "ref_dok_id": "GS02Bo257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo257",
          "ref_dok_titel": "Allmännyttan",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo277 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GS02Bo277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo277",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo281 Boendet i skärgården",
          "ref_dok_id": "GS02Bo281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo281",
          "ref_dok_titel": "Boendet i skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo285 Ägarlägenheter",
          "ref_dok_id": "GS02Bo285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo285",
          "ref_dok_titel": "Ägarlägenheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo286 Stopplagen",
          "ref_dok_id": "GS02Bo286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo286",
          "ref_dok_titel": "Stopplagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo297 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo297",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo301 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Bo301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo301",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo302 Äganderätt och planfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02Bo302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo302",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt och planfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo305 En skärgårdsutveckling i samråd och balans",
          "ref_dok_id": "GS02Bo305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo305",
          "ref_dok_titel": "En skärgårdsutveckling i samråd och balans",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo306 Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_id": "GS02Bo306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo306",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo307 Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo307",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Tysklind m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo309 Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo309",
          "ref_dok_titel": "Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo310 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02Bo310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo310",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo313 Förtur till lägenhet vid hot",
          "ref_dok_id": "GS02Bo313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo313",
          "ref_dok_titel": "Förtur till lägenhet vid hot",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Lindholm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo315 Bostadspolitik för integration",
          "ref_dok_id": "GS02Bo315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo315",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik för integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo320 Lagstiftning för allmännyttiga bostadsbolag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo320",
          "ref_dok_titel": "Lagstiftning för allmännyttiga bostadsbolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi258 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_id": "GS02Fi258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi258",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf361 Flyktingmottagandet i stat, kommun och landsting",
          "ref_dok_id": "GS02Sf361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf361",
          "ref_dok_titel": "Flyktingmottagandet i stat, kommun och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "av Kalle Larsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-01",
          "ref_dok_id": "GS09131",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "131",
          "ref_dok_titel": "2005-06-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-26",
          "ref_dok_id": "GS09127",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "127",
          "ref_dok_titel": "2005-05-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}