{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229288",
      "dok_id": "GS01BOU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "BOU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:BOU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:39",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:43",
      "titel": "Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01BOU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01BOU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01BOU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:BOU1</div><h1>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nBostadsutskottet behandlar i betänkandet förslag i budgetpropositionen\r\nför år 2005 (prop. 2004/05:1) som avser utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande tillsammans med de motionsförslag i\r\nanknytande frågor som väckts under årets allmänna motionstid. Förslagen\r\navser dels anslagsfördelningen inom utgiftsområdet, dels vissa övriga\r\nfrågor om bostadspolitikens inriktning m.m.\r\nUtskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om anslagsfördelningen\r\nbudgetåret 2005 för utgiftsområde 18. Även övriga förslag i budgetpropositionen\r\navseende utgiftsområde 18 tillstyrks av utskottet. Det gäller förslag\r\nom bemyndiganden för regeringen avseende investeringsbidraget för\r\nnybyggnad av hyresbostäder, omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\nsamt olika former av statliga kreditgarantier. Vidare tillstyrker\r\nutskottet regeringens förslag om att småhus yngre än 30 år, men färdigställda\r\nsenast 1988, kan få stöd från Fonden för fukt- och mögelskador. Motstående\r\nmotionsförslag till dessa regeringsförslag avstyrks av utskottet.\r\nSom en del i den process som inleddes under föregående riksmöte redovisar\r\nutskottet ånyo vissa överväganden om mål- och resultatredovisningen i\r\nbudgetpropositionen samt föreslår att riksdagen skall godkänna vad\r\nutskottet anfört.\r\nMed utnyttjande av sin initiativrätt föreslår utskottet dessutom att\r\nregeringen skall få göra vissa åtaganden när det gäller verksamheten\r\nvid Byggkostnadsforum. Förslaget innebär att regeringen skall bemyndigas\r\natt under 2005 för anslag 31:1 Byggkostnadsforum m.m. ingå åtaganden\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utbetalningar på högst\r\n36 miljoner kronor efter 2005.\r\nI övrigt avstyrks i betänkandet behandlade motionsförslag i frågor om\r\nbostadspolitikens inriktning och vissa övriga frågor inom utskottets\r\nberedningsområde. Dessa förslag avser bl.a. frågor om utformningen av\r\nbostadspolitiken, konkurrensen i bostadsbyggandet, bostadsfinansieringen,\r\nbehovet av studentbostäder samt bostadsbidragen.\r\nTill betänkandet har fogats 52 reservationer och 9 särskilda yttranden.\r\n\r\nNär det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret\r\n2005 - utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 1 - har representanterna\r\nför Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet avstått från att delta i utskottets beslut. I särskilda\r\nyttranden har de redovisat grunderna för sina ställningstaganden och sin\r\nsyn på anslagen inom utgiftsområdet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2005\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier\r\nför ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp på högst 10 000 000\r\n000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.b) Riksdagen bemyndigar\r\nregeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier i samband med\r\nobeståndshantering intill ett belopp på högst 500 000 000 kr inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden.c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2005 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag\r\nintill ett belopp på 3 000 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.\r\nd) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier\r\nför lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnad eller\r\nförvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt intill\r\nett belopp på 1 000 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.e)\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd från den statliga\r\nFonden för fukt- och mögelskador i småhus.f) Riksdagen bemyndigar\r\nregeringen att under 2005 för ramanslag 31:11 Investeringsbidrag för\r\nanordnande av hyresbostäder ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utbetalningar på högst 600 000 000 kr efter 2005.g)\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag 31:13\r\nOmstrukturering av kommunala bostadsföretag göra åtaganden som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 150 000 000 kr efter\r\n2005.h) Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslag under utgiftsområde\r\n18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt vad som i\r\nbilaga 2 angivits som utskottets förslag.Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Utgiftsområde 18 punkterna 1-8 och avslår motionerna\r\n2004/05:Sf363 yrkande 23, 2004/05:Bo235 yrkande 13, 2004/05:Bo240 yrkande\r\n6, 2004/05:Bo288 yrkandena 1-4, 2004/05:Bo292, 2004/05:Bo295 yrkandena\r\n2-6, 2004/05:Bo301 yrkande 2, 2004/05:Bo306 yrkandena 2-6, 9, 22 och 28,\r\n2004/05:Bo310 yrkande 32 och 2004/05:Bo317.\r\n\r\n2.      Mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen\r\nRiksdagen godkänner vad bostadsutskottet anfört i avsnittet om mål-\r\noch resultatredovisningen i budgetpropositionen.\r\n\r\n3.      Målet för bostadspolitiken\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo301 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n4.      Komplettering av målet för bostadspolitiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo263 och 2004/05:Bo306 yrkande 7\r\ni denna del.\r\nReservation 2 (m) - motiveringen\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n5.      Målet för bostadsbyggandet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo240 yrkande 1 och 2004/05:Bo306\r\nyrkande 7 i denna del.\r\nReservation 5 (m, fp, c) - motiveringen\r\nReservation 6 (kd)\r\nReservation 7 (v)\r\n\r\n6.      Bostadspolitikens utformning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N239 yrkande 8, 2004/05:N401 yrkande\r\n9, 2004/05:N403 yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 23, 2004/05:Bo235\r\nyrkandena 1, 2, 5, 12 och 22, 2004/05:Bo248 yrkande 1, 2004/05:Bo249\r\nyrkande 9, 2004/05:Bo301 yrkandena 4 och 24, 2004/05:Bo306 yrkande 1,\r\n2004/05:Bo309 yrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkandena 1 och 26.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp)\r\nReservation 10 (kd)\r\nReservation 11 (c)\r\n\r\n7.      Bostadspolitik för integration\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf288 yrkandena 9 och 22, 2004/05:Sf360\r\nyrkande 15, 2004/05:Sf365 yrkande 27, 2004/05:Bo235 yrkande 8, 2004/05:Bo303\r\nyrkande 1 och 2004/05:Bo315 yrkandena 1 och 4.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8.      De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 17 och 2004/05:Bo244.\r\n\r\n9.      Konkurrensen på byggmarknaden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 11, 2004/05:Bo275\r\nyrkande 4, 2004/05:Bo301 yrkande 12, 2004/05:Bo304 yrkande 7, 2004/05:Bo306\r\nyrkande 15 och 2004/05:Bo310 yrkandena 2-4, 6 och 13-15.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Bemyndigande för verksamheten vid Byggkostnadsforum\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag 31:10\r\nByggkostnadsforum m.m. ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utbetalningar på högst 36 000 000 kr efter 2005.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Byggande på statlig mark\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo310 yrkandena 8 och 9 samt\r\n2004/05:Bo315 yrkande 5.\r\nReservation 15 (fp, c)\r\n\r\n12.     Infrastruktur som förutsättning för bostadsbyggande\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo301 yrkande 8 och 2004/05:Bo310\r\nyrkande 23.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13.     Kvinnor i byggbranschen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo310 yrkande 5.\r\nReservation 17 (m) - motiveringen\r\nReservation 18 (fp)\r\n\r\n14.     Åtgärder för att vitalisera byggsektorn\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo206 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 19 (c)\r\n\r\n15.     Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo240 yrkande 4.\r\nReservation 20 (v)\r\n\r\n16.     Åtgärder för ett ökat underhåll\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo235 yrkande 3.\r\nReservation 21 (c)\r\n\r\n17.     En ny bostadsfinansiering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo240 yrkandena 2 och 5, 2004/05:Bo268,\r\n2004/05:Bo301 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkandena 8 och 10, 2004/05:Bo310\r\nyrkandena 16, 28 och 29 samt 2004/05:Bo312.\r\nReservation 22 (m)\r\nReservation 23 (fp, c)\r\nReservation 24 (kd)\r\nReservation 25 (v)\r\n\r\n18.     Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo249 yrkandena 1-6.\r\nReservation 26 (m) - motiveringen\r\nReservation 27 (kd)\r\nReservation 28 (fp) - motiveringen\r\n\r\n19.     Bostadsfinansiering på landsbygden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo202, 2004/05:Bo208, 2004/05:Bo262\r\noch 2004/05:Bo275 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 29 (m) - motiveringen\r\nReservation 30 (c)\r\n\r\n20.     Kreditgaranti för kooperativ hyresrättsförening\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo294.\r\nReservation 31 (m) - motiveringen\r\n\r\n21.     Investeringar för trygghet i boendet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo266.\r\n\r\n22.     Bosparande\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo316.\r\n\r\n23.     Investeringsstöd för studentbostäder\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 14, 2004/05:Bo240\r\nyrkande 3 och 2004/05:Bo297 yrkande 1.\r\nReservation 32 (m, fp) - motiveringen\r\nReservation 33 (kd)\r\nReservation 34 (v)\r\nReservation 35 (c)\r\n\r\n24.     Åtgärder för fler studentbostäder m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub259 yrkandena 3-5, 2004/05:Ub276\r\nyrkandena 17 och 18, 2004/05:N409 yrkande 24, 2004/05:Bo209, 2004/05:Bo253,\r\n2004/05:Bo274, 2004/05:Bo304 yrkandena 2 och 3 samt 2004/05:Bo310\r\nyrkandena 10 och 11.\r\nReservation 36 (m)\r\nReservation 37 (fp)\r\nReservation 38 (kd)\r\nReservation 39 (c)\r\n\r\n25.     Äldres boende\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo298 yrkandena 1-4.\r\nReservation 40 (m, fp) - motiveringen\r\nReservation 41 (kd)\r\nReservation 42 (c)\r\n\r\n26.     Bostadsbidragens utformning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo231 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo235\r\nyrkande 19, 2004/05:Bo290, 2004/05:Bo295 yrkande 1 och 2004/05:Bo310\r\nyrkande 25.\r\n\r\nReservation 43 (m) - motiveringen\r\nReservation 44 (fp)\r\nReservation 45 (kd)\r\nReservation 46 (v)\r\nReservation 47 (c)\r\n\r\n27.     Bostadsbidrag vid delad vårdnad\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo322.\r\nReservation 48 (m) - motiveringen\r\n\r\n28.     Bostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av\r\nbostaden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo249 yrkande 7.\r\nReservation 49 (m) - motiveringen\r\nReservation 50 (kd)\r\n\r\n29.     Inkomstgränserna för bostadsbidrag till studerande\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N239 yrkande 5.\r\nReservation 51 (m) - motiveringen\r\n\r\n30.     En för EU gemensam struktur för geografisk information\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo223.\r\n\r\n31.     Fördelningen av länsstyrelseanslaget på län\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Bo242.\r\nReservation 52 (m, c)\r\n\r\nStockholm den 25 november 2004\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Ragnwi Marcelind\r\n(kd)1Deltar ej under punkt 1, Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Marietta\r\nde Pourbaix-Lundin (m)2Deltar ej under punkt 1, Nina Lundström (fp)3Deltar\r\nej under punkt 1, Siw Wittgren-Ahl (s), Maria Öberg (s), Mariam Osman\r\nSherifay (s), Gunnar Sandberg (s), Lars Tysklind (fp)4Deltar ej under\r\npunkt 1, Rigmor Stenmark (c)5Deltar ej under punkt 1, Leif Jakobsson\r\n(s), Ewa Thalén Finné (m)6Deltar ej under punkt 1, Sten Lundström (v),\r\nHelena Hillar Rosenqvist (mp), Carl-Erik Skårman (m)7Deltar ej under\r\npunkt 1 och Tomas Agenberg (s).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nBostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i budgetpropositionen\r\nför år 2005 (prop. 2004/05:1) vad gäller utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande samt motionsförslag i anknytande frågor\r\nfrån årets allmänna motionstid. Förslagen avser dels anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområdet, dels vissa övriga frågor om bostadspolitikens\r\ninriktning m.m.\r\nBudgetberedningen inom riksdagen är så utformad att riksdagen först tar\r\nställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på utgiftsområden.\r\nDärefter tas ställning till anslagsfördelningen inom respektive\r\nutgiftsområde. Vad gäller det utgiftsområde som bostadsutskottets\r\nberedningsansvar omfattar, dvs. utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande, har riksdagen den 24 november 2004 fastställt\r\nen utgiftsram för budgetåret 2005 om 9 139 412  000 kr (bet. 2004/05:FiU1,\r\nyttr. 2004/05:BoU1y). Det är således inom denna ram som utskottet\r\nutifrån de framlagda förslagen har att föreslå en anslagsfördelning.\r\nRiksdagen kommer därefter genom ett  beslut att ta ställning till de\r\nförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 för budgetåret\r\n2005 som läggs fram i detta betänkande.\r\nBetänkandet har disponerats så att först behandlas frågor om\r\nanslagsfördelningen och bemyndiganden inom utgiftsområde 18. Därefter behandlar\r\nutskottet olika förslag om bostadspolitikens inriktning som inte direkt\r\ninnebär anslagsanspråk under budgetåret 2005. Som en inledning till\r\nsina överväganden i denna del framför utskottet vissa synpunkter på\r\nmål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen. Avslutningsvis\r\ntas vissa övriga frågor inom bostadsutskottets beredningsområde upp.\r\nAnslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2005\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör\r\nlämna det av regeringen begärda bemyndigandet avseende kreditgarantier\r\nför ny- och ombyggnad av bostäder,\r\nlämna det av regeringen begärda bemyndigandet avseende kreditgarantier\r\ni obeståndshanteringen,\r\nlämna det av regeringen begärda bemyndigandet avseende kreditgarantier\r\nför lån till kommunala bostadsföretag,\r\nlämna det av regeringen begärda bemyndigandet avseende kreditgarantier\r\nför lån till kooperativa hyresrättsföreningar,\r\ngodkänna vad regeringen förordat om stöd från den statliga Fonden för\r\nfukt- och mögelskador i småhus,\r\nlämna det av regeringen begärda bemyndigandet avseende investeringsbidrag\r\nför anordnande av hyresbostäder,\r\nlämna det av regeringen begärda bemyndigandet avseende omstrukturering\r\nav kommunala bostadsbolag,\r\nanvisa anslag under utgiftsområde 18 för budgetåret 2005 i enlighet med\r\nregeringens förslag,\r\navslå motionsförslag som står i strid med regeringens förslag om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 eller som inte ryms inom den av\r\nriksdagen fastlagda ramen för utgiftsområdet.\r\n\r\nJämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\nStatens kostnader för bostadsbidragen steg under början av 1990-talet\r\nkraftigt. Mot den bakgrunden beslutade riksdagen våren 1996 om vissa\r\nförändringar i bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997.\r\nFörändringarna syftade dels till att göra bostadsbidragen mer rättvisande,\r\ndels till att minska kostnaderna för bidragen. Efter reformeringen av\r\nbostadsbidragen har också kostnaderna för dem minskat kraftigt. Minskningen\r\nberor dels på den samhällsekonomiska utvecklingen, dels på reformeringen\r\nav bostadsbidragssystemet.\r\nSom redovisas i budgetpropositionen har den positiva ekonomiska\r\nutvecklingen medfört att fler människor fått arbete och att reallönerna har\r\nökat. Resultatet av denna ökade sysselsättning är att fler människor\r\nhar möjlighet att försörja sig själva och därmed i mindre utsträckning\r\när i behov av bostadsbidrag. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att\r\n3 507 miljoner kronor skall anvisas på anslag 21:1 Bostadsbidrag för\r\n2005.\r\nRegeringens förslag till anslagstilldelning för bostadsbidragen har\r\nmött invändningar i flera motioner.\r\nBostadsbidragen har enligt motion 2004/05:Bo288 (m) utvecklats från ett\r\nbostadspolitiskt instrument till en social förmån. Bidragen bör därför\r\ningå bland övriga förmåner som utgör den ekonomiska tryggheten för\r\nföräldrar och barn. Bostadsbidraget bör ersättas med ett extra barnbidrag\r\nper barn och månad för ensamstående föräldrar samt för studerande\r\nföräldrar. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 4 i denna\r\ndel att anslaget till bostadsbidrag skall minskas med hela det av\r\nregeringen föreslagna beloppet, dvs. med 3 507 miljoner kronor.\r\nÄven i motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 2 förordas att bostadsbidraget\r\nskall ersättas med förbättrade barnbidrag för ensamstående föräldrar\r\noch för studerande föräldrar.\r\nEnligt partimotion 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 32 i denna del kan anslaget\r\ntill bostadsbidrag minskas med 35 miljoner kronor i förhållande till\r\nregeringsförslaget. Anslagsminskningen uppkommer genom att åtgärder\r\nvidtas mot s.k. fusk.\r\nDet förslag som läggs fram i motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i\r\ndenna del innebär att anslaget bör ökas med 450 miljoner kronor i\r\nförhållande till förslaget i budgetpropositionen. Ökningen av anslaget\r\nföranleds av de förslag om förändringar i bostadsbidragen som läggs\r\nfram i motion 2004/05:Bo295 (kd). Dessa förslag innebär att bostadsbidragen\r\nskall stämmas av halvårsvis (yrkande 2), att den barnrelaterade delen\r\nav bostadsbidraget skall höjas med 100 kr per barn (yrkande 3) samt att\r\nen gemensam inkomstgräns om 117 000 kr för reducering av bidragen skall\r\ninföras (yrkande 4). Förslaget i motionen innebär dessutom att bestämmelserna\r\ni lagen om bostadsbidrag bör förtydligas när det gäller undantag från\r\nberäkningsunderlaget av tillgångar som ärvts av förälder (yrkande 5)\r\nsamt att hemmaboende barn under 20 år med inkomst understigande 20 000\r\nkr inte skall räknas in i beräkningsunderlaget för bostadsbidrag (yrkande\r\n6).\r\nFörslag om en höjning av den barnrelaterade delen av bostadsbidraget\r\nförs även fram i partimotion 2004/05:Sf363 (kd) yrkande 23.\r\nAnslaget till bostadsbidrag kan enligt motion 2004/05:Bo292 (c) i denna\r\ndel minskas med 150 miljoner kronor som en följd av föreslagna\r\nskattelättnader för framför allt låg- och medelinkomsttagare, och genom andra\r\nreformer inom den sociala sektorn.\r\nNär det gäller anslaget till bostadsbidrag för 2005 gör utskottet\r\nföljande bedömning.\r\nSom redovisas i budgetpropositionen har statens kostnader för bostadsbidragen\r\nminskat kraftigt under senare år. Orsakerna till detta är dels den\r\nreformering av bostadsbidragen som genomförts fr.o.m. 1997, dels den\r\nsamhällsekonomiska utvecklingen. Till minskningen har också bidragit\r\natt inkomst- och boendekostnadsgränser har behållits oförändrade. Det\r\ninnebär att utgifterna nu har stabiliserats på en nivå som ligger\r\nväsentligt under den tidigare utgiftsnivån. På denna punkt har alltså\r\nmålen med reformen uppnåtts. Som utskottet vid flera tidigare tillfällen\r\nuttalat är det samtidigt av största vikt att bostadsbidragens roll som\r\nbostadspolitiskt instrument inte åsidosätts. Det innebär att bostadsbidragen\r\ni första hand måste utvärderas mot det bostadspolitiska målet. Enligt\r\nutskottets mening skall sålunda bostadsbidragen även fortsättningsvis\r\nge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och\r\ntillräckligt rymliga bostäder. Utskottet lämnar också senare i detta\r\nbetänkande i avsnittet om mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen\r\nsin syn på hur regeringen bör redovisa bostadsbidragens resultat i\r\nförhållande till det bostadspolitiska målet.\r\nI budgetpropositionen lämnas vissa uppgifter om hur bostadsbidragen har\r\nutvecklats efter reformeringen av dem 1997. En påtaglig effekt av de\r\nnya reglerna är att bostadsbidragen nu i betydande utsträckning är ett\r\nstöd till ensamstående hushåll med barn boende i hyresrätt. Av redovisningen\r\nframgår att ensamföräldrarna utgör i det närmaste två tredjedelar av\r\nbidragshushållen. En slutsats som kan dras på grundval av den hittillsvarande\r\nutvecklingen är att bostadsbidragen fyller de uppsatta målen såtillvida\r\natt bidragen i första hand går till ekonomiskt svaga hushåll. Det innebär\r\ndock inte att bidragen med nödvändighet i alla delar svarar mot de mål\r\nsom satts upp.\r\nSom utskottet tidigare framhållit bör utvecklingen av bostadsbidragen\r\nfortlöpande ses över. I budgetpropositionen aviserar också regeringen\r\nsin avsikt att redan under 2005 lägga fram förslag om förbättrade regler\r\nför bostadsbidragen. Som ett led i detta arbete beräknas anslaget till\r\nbostadsbidrag öka med 200 miljoner kronor från 2006. Denna medelsförstärkning\r\ningår som en del av den miljard som regeringen avsatte i 2004 års\r\nekonomiska vårproposition för reformer för barn.\r\nUtskottet är inte berett att göra förändringar av anslaget i enlighet\r\nmed de motionsförslag som lagts fram. Förslagen bygger i några av\r\nmotionerna på att förändringar görs i reglerna för bostadsbidragen som\r\nutskottet inte kan ställa sig bakom. I övriga fall redovisas inte ens\r\nde regeländringar som skall ge de föreslagna besparingarna. Enligt\r\nutskottets mening bör inte så oprecisa förslag ligga till grund för\r\nriksdagens beslut.\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda partimotionerna\r\n2004/05:Sf363 (kd) yrkande 23 och 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 32 i denna\r\ndel samt motionerna 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 i denna del, 2004/05:Bo292\r\n(c) i denna del, 2004/05:Bo295 (kd) yrkandena 2-6, 2004/05:Bo301 (m)\r\nyrkande 2 och 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i denna del.\r\n31:1 Boverket\r\nBoverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och\r\nhushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, fysisk\r\nplanering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala\r\nadministrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering\r\nav bostäder. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2005\r\nanvisar ett ramanslag om 165 030 000 kr för verksamheten vid Boverket.\r\nVid beräkningen av anslagsbehovet utgår regeringen från vissa tillkommande\r\nverksamheter samt omdisponeringar i förhållande till andra anslag. Ett\r\nnationellt forum för hållbar utveckling avses bli placerat vid verket\r\nfr.o.m. 2005. Detta innebär att anslaget behöver förstärkas med 10\r\nmiljoner kronor. Boverket tillförs vidare 370 000 kr för uppgiften att\r\nansvara för den centrala administrationen av ett nytt stöd för\r\nkällsorteringsutrymmen i flerbostadshus. Vidare föreslår regeringen att 4\r\nmiljoner kronor för 2005 förs över från anslag 31:5 (Bidrag till Fonden\r\nför fukt- och mögelskador) för att användas för att utveckla och genomföra\r\nen miljöutbildning för byggnadsarbetare.\r\nFörslag om ett lägre myndighetsanslag läggs fram i fyra motioner.\r\nI motion 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 i motsvarande del föreslås att\r\nanslaget för Boverket minskas med 32 650 000 kr i förhållande till\r\nregeringsförslaget. Motionärerna anför att en ökad avreglering och en\r\nmer efterfrågestyrd bostadsmarknad gör det möjligt att reducera anslaget\r\nfr.o.m. år 2005. En översyn av Boverkets verksamhet bör också genomföras.\r\n\r\nEnligt motion 2004/05:Bo292 (c) bör Boverket åläggas ett generellt\r\nsparbeting. För 2005 föreslås att anslaget bestäms till ett belopp som\r\när 5 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit.\r\nI motion 2004/05:Bo306 (kd) anförs att det är möjligt att genomföra\r\nvissa nedprioriteringar i förhållande till regeringens budgetförslag\r\ngenom att de anslag som är relaterade till administrationen reduceras.\r\nMotionärerna avvisar också regeringens förslag om att inrätta ett\r\nnationellt forum för hållbar utveckling vid Boverket. Sammantaget föreslås\r\ni yrkande 28 i motsvarande del att anslaget minskas med 18 miljoner\r\nkronor i förhållande till regeringsförslaget.\r\nFörslaget i Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 32 i motsvarande\r\ndel innebär att anslaget för Boverket reduceras med 29 miljoner kronor\r\ni förhållande till regeringsförslaget. I motionen anförs att Boverkets\r\nframtida uppdrag bör förändras och att ett första steg kan tas redan\r\nnästa år. En tydligare uppdelning bör ske gentemot andra organisationer\r\ninom sektorn. Förslaget om anslagsminskning utgår även från att Boverket\r\navlastas administrativa uppgifter när vissa bidragsformer avvecklas.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och\r\navstyrker de aktuella motionsyrkandena. Någon förändring av Boverkets\r\nuppgifter som motiverar anslagsminskningar i enlighet med motionsförslagen\r\när inte aktuell. Tvärtom tillförs verket, som framgått ovan, vissa nya\r\nuppgifter som motiverar högre anslag än föregående budgetår.\r\n31:2 Räntebidrag m.m.\r\nFrån anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntebidrag för ny-\r\noch ombyggnad av bostäder enligt förordningen (1992:986) om statlig\r\nbostadsbyggnadssubvention, det s.k. 1993 års system. Anslaget disponeras\r\nvidare för bidrag till förvaltningsförluster, s.k. § 33-ersättning,\r\ntill kommuner.\r\nI budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar\r\nett ramanslag om 1 786 miljoner kronor på anslaget Räntebidrag m.m.\r\nRegeringens beräkning av anslagsbehovet baseras på vissa förutsättningar\r\navseende bl.a. ränteutvecklingen och bostadsproduktionen som redovisas\r\ni propositionen. I fråga om nyproduktionen av bostäder gör regeringen\r\nbedömningen att 24 500 lägenheter kommer att påbörjas år 2004 och 26 000\r\nlägenheter år 2005. Motsvarande bedömning avseende ombyggnad av bostäder\r\när 25 000 påbörjade lägenheter år 2004 och 26 500 lägenheter år 2005.\r\nVidare antas att subventionsräntan i genomsnitt blir 4,88 % under första\r\nhalvåret 2005 samt 5,11 % under det andra halvåret 2005.\r\nI fyra motioner redovisas förslag om minskat anslag för räntebidrag.\r\nFörslag som innebär att anslaget helt avvecklas för 2005 läggs fram i\r\nmotion 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 i motsvarande del. Systemet med\r\nräntebidragen föreslås avskaffas och bli kompenserat bl.a. genom sänkt\r\nfastighetsskatt. Motionärerna anför som bakgrund till sitt förslag att\r\nfinansieringslösningarna för bostadsinvesteringar bäst sker utan\r\nsärlösningar och statlig inblandning.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo292 (c) i motsvarande del bör räntebidragen\r\nfasas ut och anslaget för ändamålet minskas med 25 miljoner kronor i\r\nförhållande till regeringsförslaget.\r\nVarken räntebidrag eller statlig fastighetsskatt bör enligt motion\r\n2004/05:Bo306 (kd) utgå. Nya räntebidrag bör därför inte beviljas. Detta\r\ninnebär enligt förslaget i yrkande 28 i motsvarande del att anslaget\r\nkan minskas med 255 miljoner kronor 2005.\r\nSlutligen föreslås i Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 32\r\ni motsvarande del att anslaget för 2005 minskas med 15 miljoner kronor.\r\nFörslaget om anslagsminskning motiveras med att motionärerna bedömer\r\natt nyproduktionsnivån blir lägre än den regeringen utgått från.\r\nVad gäller de nu aktuella förslagen om anslagsnivån för 2005 anför\r\nutskottet följande.\r\nDet bör inledningsvis framhållas att anslagsbehovet i princip är bestämt\r\nav gällande regelsystem för räntebidrag samt de allmänna ekonomiska\r\nförutsättningarna vad gäller räntenivå m.m. Förslag om ändrad anslagsnivå\r\nförutsätter således att konkreta förslag om ändrade regler vad gäller\r\ndet system som styr bidragsutbetalningarna kan presenteras. Utskottet\r\nkan emellertid konstatera att motionsförslagen i detta avseende är mycket\r\nknapphändigt motiverade. I fråga om c-motionen synes således grunden\r\nför den förordade anslagsminskningen inte redovisas närmare. Motiveringen\r\ntill förslaget i fp-motionen om minskat räntebidragsanslag är att man\r\nutgår från en annan, lägre, nyproduktionsnivå. Utskottet kan instämma\r\ni att byggprognoser alltid bör tolkas med viss försiktighet. Det kan\r\nemellertid konstateras att den prognos för nyproducerade bostäder under\r\n2004 som bildar utgångspunkt för regeringens anslagsberäkning är lägre\r\nän den byggprognos som Boverket presenterade i september. Även senare\r\npublicerade uppgifter tyder på att produktionsnivån blir högre än vad\r\ntidigare bedömningar utgått från. Det saknas därför grund för den i\r\nfp-motionen föreslagna anslagsjusteringen.\r\nVad gäller förslagen om anslag i kd-motionen utgår de från en omedelbar\r\nförändring i räntebidragssystemet som bostadsutskottet inte ställer sig\r\nbakom. Utskottet återkommer i avsnittet om bostadsfinansiering med en\r\nredovisning av sin syn på förslag om förändringar i räntebidragssystemet\r\npå längre sikt. I anslagsfrågan kan utskottet dock konstatera att den\r\nkortsiktiga anslagseffekten av den föreslagna systemförändringen sannolikt\r\när kraftigt överskattad.\r\nNär det slutligen gäller förslaget i m-motionen om att med mycket kort\r\nvarsel avveckla räntebidragsanslaget anser utskottet att detta snabbt\r\nskulle få allvarliga konsekvenser för bostadsbyggande och för bostadssektorn\r\ni stort. Det bör i sammanhanget erinras om att nyproducerade bostäder\r\när befriade från fastighetsskatt och således inte kan få några\r\nkostnadslättnader av eventuella åtgärder inom fastighetsskattesystemet.\r\nBostadsutskottet kommer senare i betänkandet att ta upp förslag om\r\nbehovet av förändringar i räntebidragssystemet och bostadsfinansieringen\r\npå något längre sikt. Enligt utskottets uppfattning finns det visserligen\r\nett behov av att överväga dessa frågor, men eventuella förslag om\r\nförändringar måste givetvis grundas på ett betydligt bättre underlag än\r\nvad de nu aktuella motionsförslagen utgår från.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag\r\nom att det under anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp ett\r\nramanslag om 1 786 miljoner kronor och avstyrker motstående förslag i\r\nmotionerna 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4, 2004/05:Bo292 (c), 2004/05:Bo306\r\n(kd) yrkande 28 och 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 32, samtliga yrkanden i\r\nmotsvarande delar.\r\n31:3-4 Statens bostadskreditnämnd\r\nStatens bostadskreditnämnd (BKN) utfärdar kreditgarantier för lån till\r\nbostadsinvesteringar affärsmässigt inom ramen för de fastlagda\r\nbostadspolitiska målen. Nämnden administrerar även de äldre kreditgarantier\r\nsom utfärdades enligt tidigare gällande regler. De förvaltningskostnader\r\nsom är hänförliga till denna verksamhetsgren täcks genom ett anslag -\r\n31:3. Vidare finns ett anslag - 31:4 - som är inrättat för att täcka\r\nförlusterna inom verksamhetsområdet Äldre garantier. Regeringen föreslår\r\natt dessa anslag bestäms till 13 501 000 kr respektive 200 miljoner\r\nkronor för år 2005. Bostadsutskottet tillstyrker dessa förslag som inte\r\nmött några invändningar i motioner eller vid utskottets beredning av\r\nfrågan.\r\nFinansieringen av övriga garantier sker enligt den nya garantimodellen\r\nutanför statsbudgeten, vilket innebär att de finansieras genom avgifter\r\nsom skall täcka både garantiverksamheten och förvaltningskostnaderna.\r\nRegeringen har sedan tidigare bemyndigande att ställa ut kreditgarantier\r\nför garantier enligt den nya garantimodellen. Regeringen föreslår i\r\nårets budgetproposition att de totala ramarna för kreditgarantier bör\r\nvara desamma som för 2004.\r\nFörslagen i budgetpropositionen om bemyndiganden (förslagspunkterna\r\n1-4) innebär att regeringen får ställa ut kreditgarantier intill ett\r\nbelopp på högst 10 000 miljoner kronor för ny- och ombyggnad av bostäder,\r\n500 miljoner kronor i samband med obeståndshanteringen, 3 000 miljoner\r\nkronor för lån till kommunala bostadsföretag och 1 000 miljoner kronor\r\nför lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnad eller\r\nförvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt. I\r\nsamtliga fall avser förslagen belopp inklusive tidigare gjorda åtaganden.\r\n\r\nRegeringens förslag om bemyndigande för kreditgarantier till ny- och\r\nombyggnad har inte väckt några invändningar i motioner. Däremot finns\r\ndet motionsförslag om avslag på de övriga regeringsförslagen om\r\nbemyndiganden.\r\nI motion 2004/05:Bo288 (m) yrkandena 1-3 föreslås att riksdagen skall\r\navslå regeringens begäran om bemyndiganden att ställa ut kreditgarantier\r\ni samband med obeståndshanteringen för lån till kommunala bostadsföretag\r\noch för lån till kooperativa hyresgästföreningar. Motionärerna hänvisar\r\nbl.a. till att kreditmarknaden bör sköta finansieringen av bostäder och\r\natt det bör vara en strävan att minimera det statliga risktagandet. I\r\nfråga om kreditgarantierna för lån till kooperativa hyresgästföreningar\r\nanförs även att det inte bör gälla specifika villkor för kreditgaranti\r\nför en av upplåtelseformerna.\r\nÄven i motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 2 föreslås att regeringens\r\nbegäran om bemyndigande avseende lån till kommunala bostadsföretag skall\r\navslås av riksdagen. I motionens yrkande 3 föreslås att riksdagen i\r\nstället bemyndigar regeringen att ställa ut kreditgarantier för lån\r\ntill bostadsföretag i kommuner med bostadsöverskott. Detta förslag ingår\r\nsom en del i det i samma motion framlagda förslaget om ett stödsystem\r\nför dessa bostadsföretag som är avsett att ersätta det nuvarande statliga\r\nstödet för omstrukturering av kommunala bostadsföretag (se förslag om\r\nanslag 31:13 som behandlas nedan).\r\nRiksdagen har för innevarande år givit bemyndiganden för kreditgarantigivningen\r\nsom motsvarar de av regeringen nu begärda. Bostadsutskottet finner inte\r\natt de i motionerna angivna skälen motiverar en omprövning av riksdagens\r\ntidigare ställningstaganden. Utskottet tillstyrker därför regeringens\r\nförslag om förlängda bemyndiganden och avstyrker de däremot stående\r\nmotionsyrkandena.\r\n31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador\r\nDe utgifter som belastar anslaget avser bidrag till kostnader för att\r\navhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång\r\npå medel enligt förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt-\r\noch mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget belastas med utgifter\r\nför kansli- och utredningskostnader samt för kostnader i samband med\r\ninformation om stödgivningen m.m.\r\nRegeringen föreslår att 32 800 000 kr anvisas på anslaget för år 2005.\r\nAnslaget är enligt propositionen i år reducerat i förhållande till\r\nföregående år i syfte att bidra till finansieringen av verksamheten vid\r\nBoverket samt Statens va-nämnd. Vidare föreslår regeringen att reglerna\r\nför stödgivningen från Fonden för fukt- och mögelskador ändras så att\r\nsmåhus yngre än 30 år men färdigställda senast 1988 skall kunna få stöd\r\n(förslagspunkt 5). Enligt gällande förordning får bidrag lämnas för hus\r\nsom är yngre än 25 år och färdigställda senast 1988.\r\nI motion 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 i motsvarande del föreslås att\r\nanslaget för stödgivningen avvecklas fr.o.m. år 2005. Motionärerna anser\r\natt bidragsformen nu fyllt sitt syfte och att skador i de hus som kan\r\nkomma i fråga för bidrag redan har hunnit visa sig.\r\nBostadsutskottet ser i dagsläget inget skäl att, som motionärerna\r\nföreslår, avveckla stödgivningen. Det stöd som kan utgå från Fonden för\r\nfukt- och mögelskador är till för att säkra att den som bor i ett fukt-\r\neller mögelskadat hus skall kunna få en väl fungerande bostad till\r\nrimliga kostnader. Under de år som stödet kunnat utgå har ett stort antal\r\nhusägare fått hjälp att genomföra saneringsåtgärder som man skulle haft\r\nmycket svårt att klara på egen hand, både ekonomiskt och kunskapsmässigt.\r\nDet har också inneburit att många familjer sluppit en ohälsosam och\r\npåfrestande boendemiljö.\r\nUtvecklingen av antalet ansökningar till fonden under senare år har\r\nemellertid givit anledning att se över reglerna för vilka hus som kan\r\nomfattas av stödgivningen. Dessa ansökningar har minskat i antal samtidigt\r\nsom sakkunniga på området framhållit att antalet fukt- och mögelskadade\r\nhus fortfarande är stort. Det är mot denna bakgrund som regeringens\r\nförslag om en återgång till tidigare regler vad gäller de stödberättigade\r\nhusens ålder skall ses. Bostadsutskottet instämmer i regeringens bedömning\r\natt det är motiverat att ändra dessa regler.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag både vad gäller anslag och\r\nregeländring för stödgivningen samt avstyrker anslagsförslaget i motion\r\n2004/05:Bo288 (m ) yrkande 4 i motsvarande del.\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder\r\nDe utgifter som belastar anslaget för åtgärder mot radon i bostäder\r\navser det bidrag som kan utgå enligt förordningen (1988:372) om bidrag\r\ntill åtgärder mot radon i egnahem samt information i frågan. Sedan den\r\n1 januari 2003 kan egnahemsägare söka bidrag för åtgärder mot radon som\r\nsänker radonhalten till högst 200 Bq/m3  i inomhusluften. Bidrag lämnas\r\ni mån av tillgång på medel.\r\nRegeringen anger att det anslagna beloppet under det senaste året inte\r\nhar förbrukats. Detta anses bero på att effekterna av den regeländring\r\nsom trädde i kraft i början av 2003 förväntas visa sig med viss\r\ntidsfördröjning. Regeringen konstaterar vidare att det med nuvarande\r\nkartläggnings- och saneringstakt kommer att ta mycket lång tid innan alla\r\nhus med radonhalter över 200 Bq/m3  är identifierade och åtgärdade. För\r\natt öka saneringstakten kommer därför en informationssatsning om radon\r\ni egnahem och möjligheten att erhålla stöd att genomföras.\r\nI propositionen föreslås att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon\r\ni bostäder bestäms till 33 miljoner kronor för år 2005, dvs. till samma\r\nbelopp som för år 2004.\r\nI motion 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 i motsvarande del föreslås att\r\nanslaget bestäms till 1 miljon kronor och enbart används för att bekosta\r\ninformationsverksamhet om radon. Motionärerna hänvisar till forskningsrön\r\nsom anses visa att sanering av radonhus kan öka halterna av radon i\r\nstället för att minska dem.\r\nI Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 32 i motsvarande del\r\nföreslås att anslaget minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till\r\nregeringsförslaget. Neddragningen av anslaget motiveras i motion\r\n2004/05:Bo308 (fp) med att det bör ligga i varje husägares eget intresse\r\natt säkra sin inomhusmiljö. Det är mot denna bakgrund rimligt att minska\r\nbidragen till radonsanering och i stället öka informationsåtgärderna.\r\nBostadsutskottet\r\nhar vid ett flertal tillfällen framhållit att åtgärder som kan begränsa\r\nde hälsorisker som följer av höga radonhalter i våra bostäder och i\r\növriga byggnader bör ha en hög prioritet. Ett viktigt steg i detta arbete\r\ntogs våren 2002 då riksdagen fastställde ett nytt delmål avseende\r\ninomhusmiljön till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.\r\nDetta delmål innebär bl.a. att radonhalten i alla bostäder år 2020\r\nskall vara lägre än 200 Bq/m3  luft. Som ett led i arbetet med att uppnå\r\ndetta mål ändrade regeringen år 2003 reglerna för radonbidrag så att\r\nstöd skall kunna utgå till fler fastigheter.\r\nDet bidrag som kan utgå till åtgärder mot radon i bostäder har visat\r\nsig utgöra ett betydelsefullt instrument i arbetet med att påverka ägare\r\ntill fastigheter som har höga radongashalter att vidta nödvändiga\r\nsaneringsåtgärder. Som regeringen anför kan också den regeländring som\r\ngenomförts förväntas leda till en ökad efterfrågan på stöd. Utskottet\r\nser även positivt på regeringens avsikt att initiera en informationssatsning\r\nmed syfte att öka saneringstakten i den del av bostadsbeståndet som har\r\nförhöjda radonvärden.\r\nEnligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att arbetet med att\r\nsänka radonhalten i stora delar av bostadsbeståndet kan fortsätta med\r\noförminskad kraft. Utskottet kan således inte alls instämma i den syn\r\npå radonbidraget som framförs i m-motionen. Bidragsverksamheten bör\r\ninte avvecklas utan medel tillföras anslaget så att nödvändiga\r\nsaneringsåtgärder kommer till stånd. Möjligheten att erhålla stöd kan sannolikt\r\näven påtagligt öka effekten av de planerade informationsåtgärderna. Av\r\ndetta skäl avvisar utskottet även förslagen i den aktuella fp-motionen\r\nom en kraftig begränsning av anslaget.\r\nMed hänvisning till det anförda anser utskottet att anslaget för bidrag\r\ntill åtgärder mot radon i bostäder bör fastställas till den nivå som\r\nregeringen föreslagit. Motionsförslagen om andra anslagsnivåer avstyrks.\r\n\r\n31:8 Lantmäteriverket\r\nRegeringen föreslår att det till Lantmäteriverket för budgetåret 2005\r\nskall anvisas 343 679 000 kr. Förslaget motsvarar anslaget för 2004\r\njusterat med en pris- och löneomräkning om 3 867 000 kr.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i denna del är det möjligt\r\natt göra en väl avvägd reducering av anslaget till Lantmäteriverket.\r\nAnslaget föreslås därför minskat med 23 miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringens förslag.\r\nSom framgår av budgetpropositionen har den statliga lantmäteriverksamheten\r\nsetts över av Lantmäteriutredningen. Utredningen avgav i november 2003\r\nbetänkandet Lantmäteriet - nya vägar för ökad samhällsnytta (SOU 2003:111).\r\nEfter remissbehandling bereds nu förslagen i Regeringskansliet, och en\r\nproposition har aviserats till årsskiftet. Enligt utskottets mening\r\nframstår det mot den bakgrunden inte som lämpligt att nu göra några\r\nförändringar i medelstilldelningen till lantmäteriet utöver den pris-\r\noch löneomräkning som regeringen föreslagit. De aviserade förslagen\r\navseende lantmäteriverksamheten bör avvaktas. Förslaget i budgetpropositionen\r\ntillstyrks sålunda. Motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i denna del\r\navstyrks.\r\n31:10 Byggkostnadsforum\r\nAnslaget 31:10 Byggkostnadsforum var tidigare benämnt Bidrag till\r\nbostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. Denna bidragsgivning\r\nhar numera upphört. I dag finansierar anslaget kostnaderna för\r\nByggkostnadsforums verksamhet och det föreslås dessutom finansiera verksamheten\r\nför den nyligen tillsatte byggsamordnaren. Anslaget finansierar även\r\nstöd till pilotprojekt som syftar till att långsiktigt sänka kostnaderna\r\nför de boende och samtidigt främja en hållbar utveckling. Regeringen\r\nföreslår att det på anslaget till Byggkostnadsforum för budgetåret 2005\r\nskall anvisas 25 miljoner kronor. Av anslaget får enligt förslaget under\r\n2005 och 2006 årligen högst 2 000 000 kr användas för byggsamordnarens\r\nuppdrag. Byggsamordnaren skall bl.a. stödja och samordna utvecklingen\r\nav bedömningskriterier och nyckeltal för att mäta framsteg i respektive\r\ndelsektor, initiera och utvärdera demonstrationsprojekt samt utdela\r\nutmärkelser till särskilt framstående projekt. Byggkostnadsforums stöd\r\ntill pilotprojekt har koppling till delar i det uppdrag som givits åt\r\nbyggsamordnaren, nämligen att initiera och utvärdera demonstrationsprojekt\r\nsom ligger inom ramen för ett utvecklingsprogram för bygg-, fastighets-\r\noch anläggningssektorn. För att uppnå bästa möjliga utväxling på insatserna\r\noch undvika dubbelarbete bör därför Byggkostnadsforum och byggsamordnaren\r\nsamverka i arbetet med demonstrationsprojekt.\r\nFörslag om att Byggkostnadsforum skall avvecklas förs fram i fyra\r\nmotioner.\r\nAtt Byggkostnadsforum har inrättats löser enligt motion 2004/05:Bo288\r\n(m) inte de problem som bostadsmarknaden verkar under. Målet skall i\r\nstället vara att bostäder skall byggas och underhållas på marknadsmässiga\r\nvillkor. Enligt motionens yrkande 4 i denna del bör därför anslaget\r\ntill Byggkostnadsforum m.m. avvecklas i sin helhet. En besparing om 25\r\nmiljoner kronor uppkommer därmed.\r\nDet arbete som Byggkostnadsforum driver är enligt partimotion 2004/05:Bo310\r\n(fp) främst en forskningsuppgift som bör komma till stånd i samarbete\r\nmed näringslivet. En avveckling av verksamheten bör därför inledas redan\r\n2005 och sedan fullbordas 2006. Anslaget till Byggkostnadsforum m.m.\r\nbör därför minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag för 2005 (yrkande 32 i denna del). Motsvarande medel föreslås\r\ni stället överförda till Forskningsrådet för miljö, areella näringar\r\noch samhällsbyggande (Formas).\r\nByggkostnadsforum bör enligt motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i\r\ndenna del avvecklas och kostnaderna i samband med detta belasta Boverkets\r\nanslag. I förhållande till regeringens förslag uppkommer därmed en\r\nbesparing om 25 miljoner kronor.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo292 (c) i denna del var Byggkostnadsforum från\r\nbörjan ett forum för ekologisk byggproduktion. Eftersom miljötänkande\r\noch kvalitetstänkande skall vara integrerat i den vanliga bostadsproduktionen\r\nbehövs inte Byggkostnadsforum längre. Verksamheten bör därför avvecklas\r\nredan fr.o.m. 2005, varigenom en besparing om 25 miljoner kronor kan\r\ngöras.\r\nUtskottet gör följande bedömning när det gäller anslaget till\r\nByggkostnadsforum m.m.\r\nHuvudsyftet med Byggkostnadsforums verksamhet är, som framgår ovan, att\r\nbidra till och verka för pilotprojekt som syftar till att långsiktigt\r\nsänka kostnaderna för de boende och samtidigt främja en hållbar utveckling.\r\nEnligt utskottet är det viktigt att på detta sätt stödja projekt som\r\npå olika sätt kan bidra till såväl lägre boendekostnader som till en\r\nbättre hushållning med våra resurser. Det är naturligt att samhället\r\ntar sin del av ansvaret för ett utvecklingsarbete som kan leda fram\r\ntill innovationer och kostnadseffektiva produktionsmetoder som samtidigt\r\nuppfyller högt ställda krav på ekologisk hållbarhet. Även den helt\r\nnyligen tillsatte byggsamordnaren har en roll att spela i detta sammanhang.\r\nDet gäller inte minst dennes arbete med att ta fram bedömningskriterier\r\noch nyckeltal för att mäta framsteg i respektive delsektor. Samtidigt\r\när det viktigt att verksamheten vid Byggkostnadsforum samordnas med det\r\nuppdrag som byggsamordnaren har när det gäller demonstrationsprojekt m.\r\nm. Det är också klart uttalat att en sådan samordning skall komma till\r\nstånd.\r\nSammanfattningsvis är det enligt utskottets mening angeläget att det\r\näven fortsättningsvis anslås medel för att stimulera såväl en omställning\r\ntill en mer ekologiskt hållbar utveckling inom bostadssektorn som till\r\nproduktion av bostäder med lägre boendekostnader. Regeringens förslag\r\ntill anslag tillstyrks sålunda. De motstående förslagen i partimotion\r\n2004/05:Bo310 (fp) yrkande 32 samt motionerna 2004/05:Bo288 (m) yrkande\r\n4, 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 och 2004/05:Bo292 (c), samtliga motioner\r\ni denna del, avstyrks.\r\n31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder\r\nRiksdagen beslutade våren 2001 att införa ett tillfälligt investeringsbidrag\r\nför nybyggnad av bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med\r\nbostadsbrist (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27, yttr. 2000/01:BoU6y,\r\nrskr. 2000/01:279). Investeringsbidraget lämnas enligt bestämmelser i\r\nförordningen (2001:531) om statligt investeringsbidrag för byggande av\r\nbostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist. Endast\r\nprojekt som påbörjas under tiden den 17 april 2001-den 31 december 2006\r\nkan beviljas investeringsbidrag. Bidrag lämnas i mån av tillgång på\r\nmedel.\r\nI budgetpropositionen föreslås avseende den aktuella bidragsformen att\r\nriksdagen ger regeringen ett bemyndigande att under 2005 ingå åtaganden\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 600\r\nmiljoner kronor efter 2005 (förslagspunkt 6). Anslaget föreslås bestämmas\r\ntill 600 miljoner kronor för år 2005.\r\nI motioner från fyra partier finns förslag som utgår från att den\r\naktuella stödformen avvecklas redan till år 2005 och att anslaget anpassas\r\nefter denna förutsättning. Enligt två motioner, Folkpartiets partimotion\r\n2004/05:Bo310 (fp) yrkande 32 samt motion 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4,\r\nbåda yrkandena i motsvarande del, medför detta att inga nya medel\r\nbehöver anslås för verksamheten. I motion 2004/05:Bo292 (c) i motsvarande\r\ndel föreslås en anslagsminskning med 450 miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringsförslaget och i motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i\r\nmotsvarande del en minskning med 300 miljoner kronor. I denna motion\r\nföreslås även att riksdagen avslår regeringens förslag om ett bemyndigande\r\nför investeringsbidraget (yrkande 4) och beslutar om en avveckling av\r\nbidraget (yrkande 9). Ett motsvarande förslag om avveckling finns även\r\ni Centerpartiets partimotion 2004/05:Bo235 yrkande 13.\r\nAvvecklingsförslagen i motionerna motiveras med att det aktuella bidraget\r\när kortsiktigt och förknippat med en rad villkor som snedvrider\r\nkonkurrensen och inriktningen på bostadsproduktionen. Motionärerna anför\r\natt det i stället behövs långsiktiga och förutsägbara villkor för\r\nbostadsbyggandet. De förslag om alternativ till investeringsbidraget och\r\nvissa andra statliga stöd som förs fram i motionerna behandlas i detta\r\nbetänkande i huvudsak under avsnittet om bostadspolitikens inriktning.\r\n\r\nBostadsutskottet anför följande om de aktuella förslagen.\r\nBakgrunden till riksdagens beslut våren 2001 att införa den aktuella\r\nbidragsformen var den alltmer tilltagande bostadsbristen på vissa orter\r\noch den alltför begränsade nyproduktionen av hyresbostäder. Därefter\r\nhar vissa villkor för stödgivningen ändrats och en möjlighet införts\r\natt kombinera stödet med den investeringsstimulans genom skattekreditering\r\nsom infördes år 2003. Sammantaget har dessa stöd i kombination med det\r\netablerade räntebidragssystemet inneburit en kraftfull satsning på att\r\nstimulera byggandet av hyresbostäder i de delar av landet där efterfrågan\r\när störst. Det kommer nu rapporter som visar en påtaglig ökning av\r\nproduktionstakten. Dessa glädjande uppgifter understryker behovet av att\r\nfullfölja den tidsbegränsade statliga satsningen genom de nuvarande\r\ninvesteringsbidragen och investeringsstimulansen. Stödformerna är\r\nemellertid tidsbegränsad till utgången av år 2006. Det finns därför skäl\r\natt under denna tidsperiod överväga formerna och villkoren för en mer\r\nlångsiktig bostadsfinansiering. Utskottet återkommer till denna fråga\r\ni avsnittet om bostadspolitikens inriktning.\r\nBostadsutskottet ser således inget skäl att avbryta satsningen på\r\ninvesteringsbidrag för hyresbostäder i förtid. Riksdagen bör därför anvisa\r\nmedel och lämna ett bemyndigande i enlighet med regeringens förslag. De\r\nmotstående motionsförslagen avstyrks.\r\n31:12 Statens bostadsnämnd\r\nStatens bostadsnämnd inrättades den 1 augusti 2002 och har till uppgift\r\natt ge statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsbolag.\r\nNämnden har delvis övertagit den uppgift som Bostadsdelegationen tidigare\r\nhade på detta område.\r\nEnligt en redovisning i budgetpropositionen tog Statens bostadsnämnd\r\nunder 2003 emot fem ansökningar om stöd, vilket innebär att nämnden\r\nsammanlagt tagit emot ansökningar från 24 kommuner. Under året har tolv\r\nstödärenden avslutats - sex genom avtal om statligt stöd, fem genom att\r\nansökan avslagits och ett genom att ansökningen återkallats - och\r\nytterligare tre principöverenskommelser om statligt stöd har träffats.\r\nRegeringen föreslår att anslaget för myndighetens verksamhet under 2005\r\nbestäms till 7 769 000 kr.\r\nI motioner från tre partier föreslås att anslaget vid Statens bostadsnämnd\r\nskall avvecklas eller reduceras kraftigt för år 2005. I motionerna\r\n2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 och 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28, båda\r\nyrkandena i motsvarande del, föreslås en halvering av anslaget och i\r\nmotion 2004/05:Bo292 (c) i motsvarande del att anslaget avvecklas direkt.\r\nBakgrunden till förslagen är den inställning som respektive parti intar\r\nvad gäller den stödverksamhet som myndigheten administrerar. Förslagen\r\ni denna del behandlas i nästkommande avsnitt.\r\nUtskottet vidhåller sin uppfattning att den verksamhet som bedrivs av\r\nStatens bostadsnämnd fyller en mycket viktig funktion. Det är nödvändigt\r\natt de kommuner och kommunala bostadsföretag som fått problem till följd\r\nav en befolkningsminskning eller en ogynnsam utveckling i övrigt kan\r\nerhålla ett stöd i sitt omstruktureringsarbete. Som framgår av\r\nbudgetpropositionen kvarstår den tidigare bedömningen att nämnden bör ha ett\r\nverksamhetsperspektiv fram till år 2010.\r\nBostadsutskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen och tillstyrker\r\nregeringens anslagsförslag.\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\nDe utgifter som belastar anslaget avser stöd till omstrukturering av\r\nkommunala bostadsföretag. Ansökningar om stöd hanteras av Statens\r\nbostadsnämnd. Bestämmelser om stödet finns i förordningen (2002:664) om\r\nstatligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet. Regeringen\r\nframhåller i budgetpropositionen att den tidigare redovisade bedömningen\r\natt Statens bostadsnämnd sammanlagt skall få disponera 3 000 miljoner\r\nkronor för verksamheten kvarstår.\r\nRegeringen föreslår att anslaget för stödverksamheten bestäms till 152,\r\n5 miljoner kronor för 2005. Regeringen begär även ett bemyndigande från\r\nriksdagen att under 2005 för stödverksamheten göra åtaganden som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 150 miljoner kronor\r\nefter 2005 (förslagspunkt 7).\r\nI motioner från fyra partier föreslås att den aktuella stödverksamheten\r\nskall avvecklas. I en av dessa motioner föreslås att ett alternativt\r\nstödsystem inrättas.\r\nFörslag om ett helt avvecklat anslag redan för 2005 läggs fram i motion\r\n2004/05:Bo292 (c). I motionen anförs att kommunerna måste ges möjlighet\r\natt själva lösa problemen med bostadsöverskott.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 i motsvarande del bör anslaget\r\nför 2005 minskas med 103,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag. Som skäl anges att det nuvarande stödet snedvrider konkurrensen\r\nmellan bostadsföretag. Omstrukturering av kommunala bostadsbolag skall\r\nske på marknadsmässiga grunder. Stöd skall visserligen i vissa fall\r\nkunna lämnas till kommuner som uttömt sina resurser, men detta skall i\r\nså fall belasta utgiftsområde 25, anslaget Allmänna bidrag till kommuner.\r\n\r\nFolkpartiet förordar i sin partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 32 i\r\nmotsvarande del att det aktuella anslaget för 2005 minskas med 100 miljoner\r\nkronor. I motionen framhålls att det kommunala självstyret skall vara\r\nutgångspunkten i hanteringen av de kommunala bostadsföretagen. I stället\r\nför att staten skall träda in och utveckla kommunala fastigheter bör\r\nkommunerna ges incitament att själva sälja fastigheter vid behov.\r\nFörslagen i motion 2004/05:Bo306 (kd) utgår från att riksdagen avslår\r\nregeringens förslag om anslag (yrkande 28 i motsvarande del) och om ett\r\nbemyndigande för stödverksamheten (yrkande 5). I stället föreslås att\r\nett nytt anslag - Stöd till bostadsföretag i kommuner med bostadsöverskott\r\n- inrättas (yrkande 28 i motsvarande del) och att ett bemyndigande ges\r\ntill regeringen för användningen av medel från detta anslag (yrkande 6).\r\nBeloppen för anslag och bemyndigande motsvarar dem i regeringens förslag.\r\nSlutligen föreslås riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen\r\nredovisa inriktningen på det nya stödet (yrkande 22). Detta alternativa\r\nstödsystem skall vara inriktat på kommuner med bostadsöverskott och stå\r\ni bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret. Det skall\r\növerlåtas åt kommunerna att själva i högre grad få avgöra hur medlen\r\nskall användas, samtidigt som privata värdar inte skall missgynnas.\r\nBostadsutskottet har tidigare genom flera beslut ställt sig bakom den\r\nnu gällande ordningen för fortsatt statligt stöd till omstrukturering\r\nav kommunala bostadsbolag. Denna ordning innefattar, förutom genom\r\nkreditgaranti, flera olika möjligheter för det statliga engagemanget.\r\nUnder vissa förutsättningar kan bidrag utgå till en kommun. Staten skall\r\näven kunna förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag för\r\natt i samverkan med de aktuella kommunerna utveckla eller avveckla\r\nbostäderna.\r\nUtskottet vill understryka att villkoren för det statliga stödet för\r\nvissa kommunala åtaganden för boendet varken står i motsats till de\r\novan framförda synpunkterna om att kommunerna i möjligaste mån skall få\r\nhjälp att själva lösa sina problem eller att stödet bör riktas till\r\nkommuner med bostadsöverskott. Utgångspunkten för den beslutade ordningen\r\när att hitta den lösning som bedöms vara mest lämplig i varje enskilt\r\nfall. En framgångsrik verksamhet förutsätter emellertid att riksdagen\r\nockså anvisar medel för verksamheten. Det kan konstateras att man i\r\nflera av de behandlade motionerna i praktiken föreslår en snabb avveckling\r\nav det statliga stödet. Detta riskerar i sin tur att på sikt leda till\r\nbehov av en mer akut och oplanerad hantering av omfattande ekonomiska\r\nproblem i vissa kommuner.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag\r\nom anslag och bemyndigande och avstyrker de aktuella motionerna.\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\nRiksdagen beslutade våren 2004 att inrätta ett hissbidrag (prop.\r\n2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, 2003/04:BoU5y, rskr. 2003/04:74). Anslaget\r\nfår användas till att lämna bidrag till nyinstallation av hiss eller\r\nannan lyftanordning i flerbostadshus som påbörjas under perioden den 15\r\napril-31 december 2004. Bidrag får lämnas till 25 % av installationskostnaden,\r\ndock högst 250 000 kr per hiss. Stödets omfattning skall enligt beslutet\r\nvara begränsat till sammanlagt högst 30 miljoner kronor.\r\nFram till utgången av oktober har ansökningar om stöd för hissinstallationer\r\nmotsvarande drygt 27 miljoner kronor inkommit och beslut fattats om\r\nstöd uppgående till omkring 14 miljoner kronor.\r\nPå tilläggsbudget för budgetåret 2004 har riksdagen anvisat 1 miljon\r\nkronor för stödverksamheten. Regeringen föreslår nu att resterande medel\r\nför stödverksamheten, 29 miljoner kronor, anvisas på anslaget för år\r\n2005.\r\nI två motioner, 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 och 2004/05:Bo310 (fp)\r\nyrkande 32, båda yrkandena i motsvarande delar, föreslås att inga nya\r\nmedel tillförs anslaget. Det anförs att bidragsformen är kortsiktig och\r\nendast bidrar till osäkerheten om de framtida villkoren för finansieringen\r\nav bostadsinvesteringar. I motion 2004/05:Bo288 (m) yrkande 4 i motsvarande\r\ndel föreslås att anslaget bestäms till 2,5 miljoner kronor. Motionärerna\r\nanför att det visserligen är lovvärt att stimulera till hissinstallationer,\r\nmen att villkoren för hissbidraget är sådana att satsningen måste\r\nbetraktas som oseriös.\r\nI detta avsnitt tar utskottet även upp två motioner som förordar fortsatt\r\nbidragsgivning till hissinstallationer efter år 2004.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo240 (v) yrkande 6 bör det nuvarande tillfälliga\r\nstödet göras permanent. Motionärerna hänvisar till att en åldrande\r\nbefolkning gör att behovet av hissar ökar.\r\nÄven i motion 2004/05:Bo317 (s) förordas fortsatt bidragsgivning med\r\ndagens stödnivå. Enligt motionärerna bör staten också utarbeta ett\r\nprogram för ökad tillgänglighet.\r\nDet beslut som riksdagen fattade våren 2004 innebar att bidraget skulle\r\nvara tidsbegränsat och endast utgå till installationer som påbörjas\r\nunder innevarande år. Bostadsutskottet konstaterade i samband med detta\r\nbeslut att den föreslagna omfattningen på stödgivningen visserligen\r\ninte svarade mot det beräknade totala behovet av hissinstallationer men\r\natt det ändå borde ge ett incitament för berörda fastighetsägare att\r\npröva möjligheten att installera hiss. Efterfrågan på stöd visar också\r\natt den beslutade ramen för bidragsgivningen sannolikt helt kommer att\r\ntas i anspråk. Det är således inte möjligt att nu fatta beslut om att\r\ninte anslå några medel för 2005 eller att mycket kraftigt reducera\r\nanslagsnivån i förhållande till regeringsförslaget. Detta anslag är avsett\r\natt finansiera de hissinstallationer som redan har erhållit beslut om\r\nbidrag och påbörjats under 2004. Staten måste givetvis fullfölja\r\nutbetalningen av de beviljade bidragen. Motionerna m, fp och kd bör således\r\navslås redan på rent formella grunder.\r\nVad sedan gäller frågan om en fortsatt bidragsgivning har utskottet\r\nförståelse för dessa motionsförslag. Inom den ekonomiska ram för\r\nutgiftsområde 18 för 2005 som riksdagen lagt fast finns det dock inte\r\nutrymme för en fortsatt bidragsgivning enligt motionsförslagen. Det bör\r\nemellertid framhållas att behovet av olika åtgärder för att öka\r\ntillgängligheten i vårt bostadsbestånd är väl dokumenterat. Både den pågående\r\nutvecklingen mot en allt högre andel äldre i befolkningen och ökade\r\nkrav på tillgängligheten för rörelsehindrade gör dessutom att detta\r\nbehov snarast kommer att öka. Utgångspunkten vid alla byggnadsåtgärder\r\nbör därför vara att i möjligaste mån tillgodose dessa krav. Det gäller\r\ngivetvis även om inte den extra stimulans som kunnat utgå under 2004 nu\r\nfår en fortsättning efter årsskiftet.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet regeringens anslagsförslag för\r\nbidrag till hissinstallationer och avstyrker samtliga motioner som\r\nbehandlats i detta avsnitt.\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare\r\nRegeringen redovisade i den ungdomspolitiska propositionen (prop.\r\n2004/05:2) sin bedömning att en ungdomsbostadssamordnare bör tillsättas.\r\nDenne skall ha till uppgift att under en treårsperiod arbeta för att\r\nta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte att underlätta ungdomars\r\ntillträde till bostadsmarknaden. I budgetpropositionen föreslår regeringen\r\natt 1,5 miljoner kronor anvisas för år 2005 på ett nyinrättat anslag\r\nför att finansiera ungdomsbostadssamordnarens verksamhet. Avsikten är\r\natt bostadssamordnaren skall bedriva sin verksamhet under en treårsperiod\r\nfr.o.m. 2005.\r\nI tre motioner föreslås att riksdagen inte skall anvisa några medel på\r\ndet nyinrättade anslaget. De tre avslagsförslagen finns i motionerna\r\n2004/05:Bo288 (m) yrkande 4, 2004/05:Bo292 (c) och 2004/05:Bo310 (fp)\r\nyrkande 32, samtliga yrkanden i motsvarande delar. Utgångspunkten för\r\ndessa förslag är att motionärerna inte anser att en ungdomsbostadssamordnare\r\nutgör någon lösning på de problem som ungdomar har på bostadsmarknaden.\r\nDet anförs bl.a. att förslaget endast bör ses som ett försök från\r\nregeringen att visa handlingskraft och att mer konkreta åtgärder behövs\r\nför att åstadkomma en bättre situation för ungdomar. I fp-motionen anförs\r\nockså att de medel som föreslås bli anslagna för verksamheten i stället\r\nbör användas för ökat internationellt utbyte och insatser för ökad\r\njämställdhet och mångfald.\r\nBostadsutskottet ser positivt på regeringens initiativ att inrätta en\r\nsärskild ungdomsbostadssamordnare. Utskottet har sedan länge framhållit\r\natt ungdomar och studenter tillhör de grupper som har en särskilt utsatt\r\nsituation på bostadsmarknaden i stora delar av landet. Även om olika\r\nåtgärder under senare år har vidtagits i syfte att underlätta för bl.a.\r\nungdomar att skaffa en egen bostad finns det starka skäl att, som\r\nregeringen föreslår, nu ta ett samlat grepp om frågan och kartlägga såväl\r\nproblemens omfattning som möjliga lösningar. En förutsättning för att\r\ndenna satsning skall bli framgångsrik är att alla berörda parter som\r\nungdomsbostadssamordnaren skall samverka med på olika sätt bidrar med\r\nidéer och förslag. Självfallet måste syftet vara att bostadssamordnarens\r\nverksamhet i slutändan skall leda fram till konkreta åtgärder.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag och avstyrker motstående\r\nmotioner.\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen att det till länsstyrelsernas\r\nverksamhet för budgetåret 2005 skall anvisas 2 168 221 000 kr. Förslaget\r\nbaseras dels på en pris- och löneomräkning, dels på flera andra\r\nanslagspåverkande faktorer som redovisas i propositionen. Det gäller tillskott\r\nav medel för länsstyrelsernas arbete med viss tillståndsprövning enligt\r\nordningslagen samt för administrationen av det föreslagna stödet för\r\nkällsortering. Dessutom räknas anslaget ned med hänsyn till att vissa\r\nuppgifter förs över från länsstyrelseanslaget till anslaget 32:2 Kommunala\r\nsamverkansorgan.\r\nFörslag om ett i förhållande till regeringens budgetförslag minskat\r\nanslag förs fram i tre motioner.\r\nAnslaget till länsstyrelserna kan enligt motion 2004/05:Bo288 (m) yrkande\r\n4 i denna del minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag. Neddragningen av anslaget blir möjlig som en följd av den\r\nminskade administration som uppkommer genom de motionsförslag (m) som\r\nläggs fram i andra sammanhang om avveckling av bidrag och om avregleringar.\r\n\r\nEnligt motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i denna del är en väl avvägd\r\nreducering av anslaget med 10 miljoner kronor möjlig.\r\nI ett Sverige byggt på federalismens principer får länsstyrelserna enligt\r\nmotion 2004/05:Bo292 (c) i denna del betydligt färre uppgifter. Dessutom\r\nkan administrativa vinster göras genom en effektivisering av verksamheten.\r\nAnslaget kan därför minskas med 160 miljoner kronor i förhållande till\r\nförslaget i budgetpropositionen.\r\nUtskottet gör följande bedömning när det gäller beräkningen av anslaget\r\ntill länsstyrelserna.\r\nSom framgår av redovisningen ovan bygger det förslag som läggs fram i\r\nbudgetpropositionen på en pris- och löneomräkning av länsstyrelseanslaget\r\njusterat med hänsyn till vissa tillkommande respektive borttagna\r\nadministrativa uppgifter. Det nya medel som tillförs länsstyrelserna svarar\r\nsålunda mot att de också tilldelas nya uppgifter. Samtidigt bör det\r\nnoteras att anslaget på motsvarande sätt räknas ned när uppgifter t.ex.\r\nförs över till andra myndigheter. Det innebär att en noggrann prövning\r\nav anslaget har gjorts mot de förändringar i arbetsuppgifterna som\r\nlänsstyrelserna fortlöpande genomgår.\r\nLänsstyrelserna har under senare år genomfört ett omfattande arbete i\r\nsyfte att rationalisera och effektivisera verksamheten. Det framstår\r\nmot den bakgrunden inte som motiverat att nu ålägga länsstyrelserna\r\nallmänt uttryckta sparkrav som föreslås i motionerna (m), (kd) och (c).\r\nI flera av fallen bygger dessutom besparingarna på att arbetsbesparande\r\nförslag som har lagts fram i andra sammanhang genomförs, något som det\r\nknappast torde finnas förutsättningar för. Sammantaget innebär det nu\r\nanförda enligt utskottets mening att det inte finns utrymme för att\r\nminska anslaget på det sätt som föreslås i motionerna. Motionerna\r\n2004/05:Bo288 (m) yrkande 4, 2004/05:Bo292 (c) samt 2004/05:Bo306 (kd)\r\nyrkande 28, samtliga motioner i denna del, avstyrks. Regeringens förslag\r\ntillstyrks.\r\nÖvriga anslag i budgetpropositionen\r\nUtskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag i budgetpropositionen\r\nsom inte mött invändningar i motioner eller vid utskottets behandling.\r\n\r\nI fråga om de anslag som inte behandlats av utskottet ovan föreslås i\r\nbudgetpropositionen att det för budgetåret 2005 under utgiftsområde 18\r\nskall anvisas till anslaget\r\n31:7 Statens geotekniska institut ett ramanslag om 29 889 000 kr,\r\n31:9 Statens va-nämnd  ett ramanslag om 7 826 000 kr,\r\n32:2 Kommunala samverkansorgan m.m. ett obetecknat anslag om 36 697 000\r\nkr.\r\nDen av regeringen förordade anslagstilldelningen avseende de nu aktuella\r\nanslagen tillstyrks av utskottet.\r\nMotionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18\r\nI två motioner som väckts under allmänna motionstiden återfinns förslag\r\nom vissa nya anslagsposter.\r\nFolkpartiet föreslår i sin partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 32 i\r\nmotsvarande del att det inrättas ett anslag benämnt Internationellt utbyte,\r\njämställdhet och mångfald och att 1,5 miljoner kronor får disponeras\r\nför detta ändamål 2005. Medlen är bl.a. avsedda att täcka kostnader för\r\nökad svensk delaktighet i olika internationella aktiviteter samt insatser\r\navseende kvinnor inom byggbranschen.\r\nI motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 28 i motsvarande del finns förslag\r\nom två nya anslag, dels Investeringsstöd för byggande av studentbostäder\r\npå 30 miljoner kronor, dels Forum för äldres boende på 5 miljoner kronor.\r\n\r\nDet förstnämnda anslagsyrkandet utgår från ett förslag i en kd-motion\r\nom principerna för en ny stödform för studentbostäder som behandlas i\r\navsnittet om bostadspolitikens inriktning tillsammans med övriga\r\nmotionsförslag om ett utökat stöd till byggandet av studentbostäder. Även\r\ni fråga om anslagsförslaget om Forum för äldres boende gäller att\r\nsakförslaget behandlas senare i detta betänkande tillsammans med andra\r\nförslag i en kd-motion om äldres boende.\r\nVad gäller de nu aktuella anslagsyrkandena kan utskottet konstatera att\r\nde anslagsförslag som utskottet ovan redan ställt sig bakom innebär att\r\nhela den ram för utgiftsområde 18 som riksdagen genom sitt beslut den\r\n24 november fastställt har tagits i anspråk. Motionsförslagen om anslag\r\nför 2005 avstyrks således redan på denna grund.\r\n\r\nMål- och resultatredovisning i budgetpropositionen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna vad bostadsutskottet anför i avsnittet om mål-\r\noch resultatredovisningen i budgetpropositionen.\r\nInledning\r\n\r\nEn del i utskottens arbete som under senare år fått en mer framträdande\r\nroll består i att följa upp och utvärdera hur riksdagens beslut genomförts\r\noch vilka resultat de fått. Riksdagen beslutade i juni 2001 om ett\r\ntillägg i riksdagsordningen (4 kap. 16 §) som understryker vikten av att\r\nriksdagen följer upp och utvärderar fattade beslut för att åstadkomma\r\nett bättre berednings- och beslutsunderlag i den politiska processen.\r\nEn viktig del i den löpande uppföljningen är att ta emot och värdera\r\nden resultatinformation som riksdagen enligt budgetlagen får från\r\nregeringen i budgetpropositionen. Ett samarbete har också inletts mellan\r\nriksdag och regering med syfte att förbättra denna redovisning.\r\nBostadsutskottet tog föregående år i sitt budgetbetänkande (bet.\r\n2003/04:BoU1) upp frågor om hur mål- och resultatredovisningen i\r\nbudgetpropositionen bättre skall kunna anpassas till de behov som föreligger\r\ni samband med beredningen inom riksdagen. Utskottets överväganden utgick\r\nfrån de frågor som aktualiserats vid beredningen av regeringens förslag\r\ni budgetpropositionen vad gäller utgiftsområde 18 och med särskild\r\ninriktning på redovisningen för politikområdet Bostadspolitik. Även andra\r\nutskott tog i detta sammanhang upp frågor om resultatredovisningen inom\r\nsina respektive ansvarsområden. På finansutskottets förslag beslutade\r\nriksdagen också att ge regeringen till känna vad utskottet anfört om\r\nbehovet av en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens\r\narbetsformer. Finansutskottet framhöll bl.a. att uppställda mål bör\r\nvara tydliga och lätt uppföljningsbara och att regeringen i större\r\nutsträckning än för närvarande bör använda sig av olika typer av indikatorer.\r\nUtskottet uppmärksammade även bristen på överensstämmelse mellan\r\nindelningen i utgiftsområden och politikområden (bet. 2003/04:FiU2).\r\nBostadsutskottet har noterat att regeringen i årets budgetproposition\r\ni ett särskilt avsnitt om utvecklingen av den ekonomiska styrningen i\r\nstaten tagit upp de frågor om resultatredovisningen i budgetpropositionen\r\nsom riksdagens utskott lyft fram (prop. 2004/05:1 volym 1 s. 257).\r\nRegeringen framhåller behovet av att med utgångspunkt i riksdagens behov\r\nfortsätta arbetet med att successivt förbättra redovisningen av statliga\r\nverksamheters måluppfyllelse. Även i den del av budgetpropositionen som\r\navser utgiftsområde 18 framhåller regeringen att den har beaktat de\r\nsynpunkter som bostadsutskottet lämnade hösten 2003 och inlett ett\r\nlångsiktigt arbete för att utveckla resultatredovisningen inom politikområdet.\r\n\r\nBostadsutskottet ser det som angeläget att den dialog som nu inletts\r\nmellan riksdag och regering i frågor om mål- och resultatredovisning\r\nbåde på ett mer övergripande plan och särskilt vad gäller bostadsutskottets\r\nansvarsområde fortsätter. Inriktningen på arbetet bör vara att\r\nbudgetpropositionen skall få en utformning som väl svarar mot utskottets och\r\nriksdagens behov av ett tillräckligt beslutsunderlag. Som ett led i\r\ndenna dialog har utskottet under sin beredning av årets budgetproposition\r\nockså inbjudit företrädare för Regeringskansliet att redovisa pågående\r\narbete med att utveckla den resultatredovisning som berör bostadsutskottets\r\nberedningsområde.\r\n\r\nBostadsutskottets överväganden hösten 2003\r\nBostadsutskottet uppdrog hösten 2003 åt den då nyinrättade uppföljnings-\r\noch utvärderingsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst att analysera\r\nbehandlingen av mål och resultat i den del av propositionen som avser\r\nbostadspolitiken. Med denna analys som utgångspunkt redovisade utskottet\r\nvissa överväganden och sin syn på vilka förändringar som är önskvärda\r\ni regeringens redovisning av mål och resultat i budgetpropositionen.\r\nRiksdagen godkände sedermera vad utskottet anfört. Utskottets synpunkter\r\nkan sammanfattas i följande punkter:\r\nMålet för bostadspolitiken: Bostadsutskottet framhöll att det finns ett\r\nbehov av att finna en metod att mäta graden av måluppfyllelse för det\r\ngrundläggande, av riksdagen fastställda, målet för bostadspolitiken. En\r\nsträvan i detta sammanhang bör givetvis vara att underlaget för denna\r\nbedömning i så stor utsträckning som möjligt får en bred politisk\r\nacceptans. De partipolitiska övervägandena bör i stället inriktas på vilka\r\nslutsatser som redovisningen leder fram till och vilka åtgärder som\r\nbehöver vidtas. De nedbrutna mål som regeringen arbetar utifrån bör ges\r\nen sådan utformning att en resultatstyrning underlättas.\r\nStrukturen på resultatredovisningen: En striktare uppdelning bör\r\neftersträvas mellan de avsnitt i propositionen som behandlar politikens\r\ninriktning, gjorda insatser respektive resultatbedömning. En strävan\r\nbör också vara att tydligare särskilja vad som regeringen anser vara\r\nfaktiska resultat av statens insatser inom politikområdet och vad som\r\nsnarare är att betrakta som ett resultat av omvärldsförändringar.\r\nResultatindikatorer: Resultatredovisningen bör i kommande propositioner\r\ni högre utsträckning innefatta kvantifierbara resultatindikatorer. De\r\nredovisade slutsatserna bör relateras till dessa indikatorer. Vid\r\ninförande av nya bostadspolitiska medel bör även redovisas utifrån vilka\r\nresultatindikatorer måluppfyllelsen fortsättningsvis kommer att bedömas.\r\n\r\nTidsserier: Det har ett klart värde att samma källa används löpande och\r\natt längre tidsserier för resultatindikatorerna kan redovisas för att\r\nunderlätta analyser av trender och tendenser.\r\nPolitikområdesindelningen: Bostadsutskottet pekade på det förhållandet\r\natt bostadsbidragen, som helt faller inom bostadsutskottets beredningsområde\r\noch ingår i utgiftsområde 18, i resultatbedömningssammanhang redovisas\r\ni den del av budgetpropositionen som bereds av socialförsäkringsutskottet.\r\nUtskottet menade att detta förhållande, sett ur ett strikt bostadspolitiskt\r\nperspektiv, får anses vara mindre lämpligt och inte underlättar en\r\nsammanhållen resultatbedömning av det bostadspolitiska målet.\r\n\r\nRedovisningen av mål och resultat i årets budgetproposition\r\nBostadsutskottet har hösten 2004 givit uppföljnings- och utvärderingsfunktionen\r\ninom riksdagens utredningstjänst ett nytt uppdrag att analysera regeringens\r\nredovisning av mål och resultat i budgetpropositionen för år 2005 vad\r\ngäller bostadspolitiken. Uppdraget syftade i första hand till att ge\r\nunderlag för en avstämning av hur regeringen beaktat de synpunkter som\r\nframfördes av utskottet hösten 2003. Slutsatserna av utredningstjänstens\r\nanalys har redovisats inför utskottet och föranlett vissa överväganden.\r\n\r\nUtskottet redovisar i det följande sina ställningstaganden med utgångspunkt\r\ni de kommentarer utredningstjänsten lämnat.\r\nUtredningstjänsten konstaterar att redovisningen av resultat i likhet\r\nmed förra årets budgetproposition inte utgår från det av riksdagen\r\nbeslutade målet för bostadspolitiken, utan i stället följer regeringens\r\nuppdelning av bostadspolitiken i verksamhetsområden. Med utgångspunkt\r\nfrån denna struktur noterar utredningstjänsten att det saknas redovisning\r\nav resultat för vissa delar av det bostadspolitiska målet, t.ex. den\r\ndel av målet som handlar om att boende- och bostadsmiljön skall bidra\r\ntill jämlika och värdiga levnadsförhållanden och att den särskilt skall\r\nfrämja en god uppväxt för barn och ungdomar. Det är enligt utredningstjänsten\r\ni vissa delar även svårt att se en mer tydlig koppling mellan redovisat\r\nresultat och målet för politikområdet. Det gäller exempelvis hur\r\nlantmäteriverksamheten har bidragit till att uppnå det av riksdagen beslutade\r\nmålet för bostadspolitiken.\r\nBostadsutskottet anser mot denna bakgrund att det fortsatta utvecklingsarbetet\r\nbör inriktas på att ge en mer heltäckande resultatredovisning för\r\npolitikområdet. Det gäller inte minst information med direkt betydelse\r\nför de mer ekonomiskt inriktade beslut som är aktuella i detta sammanhang.\r\nUtskottet vill emellertid framhålla att budgetarbetet inom bostadsutskottet\r\nnormalt sett även innefattar beredning av förslag om bostadspolitikens\r\nallmänna inriktning. Det är därför önskvärt att måluppfyllelsen inom\r\nhela det bostadspolitiska målet blir belyst. Därutöver kan det finnas\r\nskäl att även redovisa hur bostadspolitiken bidrar till att vissa mer\r\növergripande politiska mål uppfylls. Ett sådan fråga med hög aktualitet\r\ninom i princip samtliga politikområden är hur jämställdhetsmålet\r\ntillgodoses.\r\nUtskottet är medvetet om att önskemål om en mycket utförlig resultatredovisning\r\ninom de olika politikområdena kan stå i konflikt med behovet av en\r\nhanterlig budgetproposition och en sammanhållen budgetberedning. En\r\nmöjlighet som ännu inte har använts inom bostadsutskottets beredningsområde\r\när att regeringen i en särskild resultatskrivelse gör en fördjupad\r\nredovisning av utfallet inom delar av politikområdet. Regeringen har\r\nockså i årets budgetproposition (volym 1) pekat på resultatskrivelser\r\nsom ett komplement till den mer kortfattade resultatinformation i form\r\nav indikatorer som kan lämnas i budgetpropositionen. Utskottet anser\r\natt även om regeringen väljer att redovisa vissa frågor i en resultatskrivelse\r\nbör utgångspunkten vara att en sådan redovisning läggs fram för riksdagen\r\ni sådan tid att den ändå kan behandlas i samband med budgetberedningen.\r\n\r\nEn mer heltäckande resultatredovisning för politikområdet torde vidare\r\nförutsätta ett fortsatt arbete med att konkretisera uppställda mål.\r\nBostadsutskottet konstaterade föregående år att det av riksdagen\r\nfastställda målet för bostadspolitiken har en sådan utformning att det\r\nkrävs konkretiseringar och delmål vid utformningen av det löpande\r\nbostadspolitiska arbetet. Regeringen har också i årets budgetproposition\r\n(volym 1) som sin bedömning redovisat att mål bör vara tydliga och\r\nuppföljningsbara, vilket ställer krav på fortsatt utveckling av hur målen\r\nformuleras.\r\nUtredningstjänsten anser att det skett en utveckling av strukturen på\r\nresultatredovisningen inom politikområdet Bostadspolitik jämfört med\r\nföregående år. Det har blivit en tydligare uppdelning mellan den\r\nresultatinformation som presenteras i förhållande till de insatser som\r\nregeringen vidtagit och de allmänna omvärldsförändringar som har skett.\r\nDen mer renodlade strukturen har även inneburit färre upprepningar,\r\nvilket i sin tur ger bättre överskådlighet. Utskottet kan instämma i\r\ndenna bedömning men anser att det finns behov av ytterligare utveckling\r\nav strukturen i syfte att förbättra och underlätta bedömningen av om\r\nden resultatinformation som riksdagen ges är tillräcklig. Här finns bl.\r\na. skäl att se över redovisningen i den del av propositionen som avser\r\nbudgetförslagen så att en bedömning av medelsanvändningen underlättas.\r\nUtskottet återkommer nedan till denna fråga. Det bör även vara möjligt\r\natt tydligare redovisa regeringens bedömning av vad som är faktiska\r\nresultat av statens insatser inom politikområdet och vad som snarare är\r\natt betrakta som ett resultat av omvärldsförändringar.\r\nBostadsutskottet underströk föregående år värdet av att resultatredovisningen\r\ni kommande propositioner i högre utsträckning innefattar kvantifierbara\r\nresultatindikatorer. Regeringen har i årets budgetproposition (volym 1)\r\ngivit uttryck för en motsvarande uppfattning. Utredningstjänsten\r\nkonstaterar i sin analys att det ännu inte finns några resultatindikatorer\r\nknutna till målet för bostadspolitiken. För vissa delar av målet redovisas\r\ninga resultat, medan andra delar redovisas mycket ingående. Enligt\r\nbostadsutskottets uppfattning bör det vara en strävan att regeringen i\r\nfortsättningen tydligare redovisar vilka indikatorer som avses bli\r\nanvända som underlag för en bedömning av måluppfyllelsen för olika delar\r\nav det bostadspolitiska målet.\r\nEnligt utredningstjänstens bedömning har det skett en förbättring vad\r\ngäller redovisningen i budgetpropositionen av resultat över längre\r\ntidsserier. Som exempel kan nämnas att för verksamhetsområdet Bostadsförsörjning\r\npresenteras tidsserier i form av ett flertal diagram som innebär att\r\njämförelser kan göras över åren. Utskottet, som föregående år framhöll\r\natt analyser av trender underlättas om samma källa används löpande och\r\nom längre tidsserier för resultatindikatorerna redovisas, ser positivt\r\npå denna utveckling.\r\nBostadsutskottet kommenterade föregående år det förhållandet att de\r\nutgiftsområden som lagts fast inte till alla delar sammanfaller med den\r\npolitikområdesindelning som regeringen tillämpar. Inom bostadsutskottets\r\nansvarsområde gäller att bostadsbidragen, som helt faller inom\r\nbostadsutskottets beredningsområde och ingår i utgiftsområde 18, i\r\nresultatbedömningssammanhang redovisas i den del av budgetpropositionen som\r\nbereds av socialförsäkringsutskottet. Utskottet framhöll att detta\r\nförhållande, sett ur ett strikt bostadspolitiskt perspektiv, får anses\r\nvara mindre lämpligt och att det inte underlättar en sammanhållen\r\nresultatbedömning av det bostadspolitiska målet. Regeringen har i årets\r\nbudgetproposition (volym 1) för riksdagens information och eventuella\r\nkommentar pekat på en del allmänna åtgärder kring frågan om indelningen\r\ni politikområden och utgiftsområden. Regeringen menar bl.a. att de\r\nproblem som riksdagen pekat på skulle mildras om regeringen för respektive\r\nmyndighet redovisade såväl finansiering som bidrag till måluppfyllelse\r\npå politikområdesnivå. Bostadsutskottet vill för sin del hävda att en\r\nlämplig ordning kan vara att bostadsbidragens resultat och måluppfyllelse\r\ni förhållande till det bostadspolitiska målet redovisas i den del av\r\nbudgetpropositionen som gäller anslagsområde 18 samt politikområdet\r\nBostadspolitik. Bidragens resultat som ett medel för att tillgodose de\r\nmål som ställts upp inom politikområdet Ekonomisk familjepolitik kan\r\ndäremot som hittills redovisas i den del av budgetpropositionen som\r\nbereds av socialförsäkringsutskottet.\r\nBostadsutskottet vill avslutningsvis ta upp frågan om anslagsredovisningen\r\nvad gäller utnyttjandet av anslagna medel och givna bemyndiganden i\r\nolika avseenden. Denna fråga kommenterades inte närmare i de överväganden\r\nsom redovisades föregående år men har nu aktualiserats i samband med\r\nutskottets diskussioner om redovisningen i budgetpropositionen. Utskottet\r\nvill framhålla att en tydlig redovisning även i denna del är en\r\nförutsättning för riksdagens beredning av budgetpropositionen. Särskild\r\nbetydelse har redovisningen givetvis för de partier som i motioner lägger\r\nfram alternativ till regeringens förslag avseende ram för utgiftsområden\r\noch anslagsfördelningen inom respektive område. Avsikten är att en\r\nprövning av förslagens genomförbarhet skall kunna göras såväl när de\r\nolika förslagen om utgiftsram ställs mot varandra som när utskottet tar\r\nställning till fördelningen på anslag. Det ligger då i hela utskottets\r\nintresse att förslagen i möjligaste mån är likvärdiga vad gäller den\r\nekonomisk-tekniska genomförbarheten. Detta för att diskussionen i stället\r\nskall kunna koncentreras på de politiska sakfrågorna. Mot denna bakgrund\r\nfinns det anledning för regeringen att pröva hur en tydligare redovisning\r\nav medelsanvändning inom de olika anslagen och en transparens vad gäller\r\nden ekonomiska redovisningen i övrigt skall kunna uppnås. Det finns\r\näven anledning att utveckla anslagsredovisningen i vissa andra avseenden.\r\nSom regeringen anför i budgetpropositionen (volym 1) bör en strävan\r\nvara att förslagen om anslag i högre grad kopplas till de resultat som\r\nkommer fram i uppföljningsarbetet.\r\nDe av utskottet ovan redovisade övervägandena bör ses som en del i\r\ndialogen mellan riksdag och regering i utvecklingsarbetet kring den\r\nekonomiska styrningen av staten. Riksdagen bör genom sitt godkännande\r\nställa sig bakom vad utskottet anfört i denna fråga.\r\nBostadspolitikens inriktning\r\nMålet för bostadspolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om att anta ett nytt mål för\r\nbostadspolitiken.\r\nJämför reservation 1 (m).\r\nSamtidigt som grunderna i det bostadspolitiska målet har legat fast\r\nunder lång tid har målet fortlöpande anpassats till utvecklingen och\r\ntill de nya förutsättningar som denna skapat. Det två senaste ändringarna\r\ni målet utgör exempel på detta. När ett nytt mål för bostadspolitiken\r\n1998 lades fast på initiativ av bostadsutskottet innebar det en anpassning\r\nav målet till de internationella åtaganden som Sverige gjort på miljö-\r\noch bostadsområdet i olika FN-sammanhang. Samtidigt som den grundläggande\r\ninriktningen låg fast tillfördes målet en ny dimension genom att det\r\ngav uttryck för att bostadspolitiken skall leda mot ekologisk hållbarhet.\r\nDen nya målformulering som antogs av riksdagen hösten 2002 innebär att\r\ndet övergripande målet om ett hållbart samhälle nu också ingår i det\r\nbostadspolitiska målet. Genom denna komplettering har målet givits en\r\nbredare inriktning eftersom begreppet hållbar utveckling omfattar de\r\ntre dimensionerna ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Sedan\r\nhösten 2002 formuleras sålunda målet för bostadspolitiken på följande\r\nsätt.\r\nMålet för bostadspolitiken är att alla skall ges förutsättningar att\r\nleva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och\r\ntrygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön\r\nskall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt\r\nfrämja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande\r\noch förvaltning skall en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar\r\nutveckling vara grund för verksamheten.\r\nNär riksdagen hösten 2002 lade fast målet för bostadspolitiken restes\r\ninga invändningar mot målet som sådant. Däremot föreslogs i en motion\r\natt målet skulle kompletteras.\r\nUnder årets allmänna motionstid har det emellertid väckts ett förslag\r\nom en helt ny målformulering. Enligt motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande\r\n1 skall bostadspolitiken göra det möjligt för fler att äga sin bostad\r\n- detta eftersom äganderätten är en omistlig del i en demokrati genom\r\natt den stärker människors oberoende, skapar trygghet och bidrar till\r\nintegration. Målet för bostadspolitiken bör därför formuleras på följande\r\nsätt.\r\nBostadsmarknaden skall styras av människors efterfrågan och fria val,\r\nbostadspolitiken skall ge förutsättningar för olika slag av bostäder\r\nsom kan tillgodose olika individers behov av trygghet och önskemål i\r\nolika skeden av livet.\r\nDet ligger enligt utskottets mening ett betydande värde i att det finns\r\nen bred samsyn kring det övergripande målet för bostadspolitiken. Det\r\ninnebär att den politiska diskussionen och ansträngningarna kan\r\nkoncentreras på att precisera delmål och på att finna de medel som gör att\r\ndet kan uppnås. En samsyn på denna punkt bidrar dessutom till att\r\neffektivisera det arbete med mål- och resultatstyrning som utskottet nu\r\nbedriver. Det vore enligt utskottets mening därför beklagligt om enigheten\r\nkring det övergripande bostadspolitiska målet inte kunde upprätthållas.\r\nDet finns mot den bakgrunden skäl att i olika avseenden ställa det av\r\nriksdagen antagna målet mot det förslag som nu lagts fram.\r\nÄven om det bostadspolitiska målet inte är avsett att i detalj reglera\r\nbostadspolitiken måste det enligt utskottets mening på ett tydligt sätt\r\nlyfta fram de övergripande frågor som bör vara vägledande för de\r\nbostadspolitiska strävandena. Det innebär att målet inte bara kan formuleras\r\nutifrån rent bostadspolitiska överväganden, utan att det även bör ge\r\nuttryck för gemensamma, sektorsövergripande målsättningar. Med ett sådant\r\nbetraktelsesätt framstår det enligt utskottets mening som både naturligt\r\noch nödvändigt att det bostadspolitiska målet också tydliggör att\r\nbostadspolitiken skall bidra till en hållbar utveckling. Utskottet tvingas\r\ndock konstatera att det i motionen föreslagna målet, till skillnad från\r\ndagens mål, helt saknar denna dimension. Förslaget avstyrks redan på\r\ndenna grund. Utskottet är inte heller i övrigt berett att ställa sig\r\nbakom förslaget att målformuleringen skall ersätta det nuvarande, i\r\nbred enighet antagna, målet. Motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 1 avstyrks\r\nsålunda.\r\nKomplettering av målet för bostadspolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om komplettering av målet för\r\nbostadspolitiken.\r\nJämför reservationerna 2 (m), 3 (kd) och 4 (c).\r\nRedan när det nu gällande bostadspolitiska målet antogs av riksdagen\r\nlades det fram motionsförslag om att målet skulle kompletteras med en\r\nformulering som tar fasta på byggandet och ägandet av bostadsfastigheter.\r\nÄven under årets allmänna motionstid har ett förslag med denna innebörd\r\nväckts. Mot bakgrund av det bristfälliga bostadsbyggandet och de hot\r\nsom hyresrätten står inför bör det enligt motion 2004/05:Bo306 (kd)\r\nyrkande 7 i denna del till målet för bostadspolitiken fogas\r\nföljande.\r\nBostadspolitiken skall skapa goda och långsiktigt förutsägbara villkor\r\nför byggande och ägande av fastigheter i alla olika upplåtelseformer.\r\nDet\r\när enligt motion 2004/05:Bo263 (c) viktigt att arkitekturfrågorna inte\r\nbara behandlas inom kulturpolitikens område eftersom de i hög grad också\r\nhör ihop med planering och byggande. Genom att tydligt föra in arkitektur\r\noch estetik även i bostadspolitiken så främjar vi vårt samhälle både\r\nsocialt och ekonomiskt. Det bostadspolitiska målet måste därför\r\nkompletteras med frågor om arkitektur och estetik.\r\nNär det gäller frågan om att i olika avseenden komplettera det\r\nbostadspolitiska målet gör utskottet följande bedömning.\r\nDet bostadspolitiska målet måste naturligtvis fortlöpande anpassas till\r\nutvecklingen och till de nya förutsättningar som denna skapar. Som\r\nutskottet redovisat ovan har detta senast skett 2002. En förutsättning\r\nför att målet till någon del skall omprövas är att det är fråga om\r\npåtagliga och bestående förändringar som inte kan anses omfattas av den\r\ngällande målsättningen.\r\nUtskottet delar den ambition som förslaget i kd-motionen ger uttryck\r\nför - att öka bostadsbyggandet och värna hyresrätten. Som utskottet\r\nframhållit vid sin tidigare behandling av motsvarande förslag (senast\r\ni bet. 2003/04:BoU1 s. 37) kommer denna ambition också till uttryck\r\nredan med dagens målformulering. Inte minst gäller det med hänsyn till\r\natt avsikten med det bostadspolitiska målet inte är att i detalj reglera\r\nbostadspolitiken, utan att det skall ge uttryck för den övergripande\r\nmålsättning som skall vara vägledande för den. Nu liksom tidigare\r\nuppfattar utskottet förslaget i motionen snarast som en precisering av\r\ndet bostadspolitiska målet. Av den redovisning avseende politikens\r\ninriktning som lämnas i budgetpropositionen (volym 10, utg.omr. 18 s.\r\n18) framgår också att bland de sex områden som bör prioriteras inom\r\nramen för det övergripande målet ingår bl.a. att bidra till att\r\nförutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande förbättras, framför allt när\r\ndet gäller hyresbostäder och studentbostäder. Det kan mot den nu redovisade\r\nbakgrunden förutsättas att de frågor som lyfts fram i motionen kommer\r\natt få den framträdande roll som motionärerna eftersträvar redan inom\r\nramen för det nu gällande bostadspolitiska målet.\r\nÄven när det gäller förslaget i c-motionen, om att till det bostadspolitiska\r\nmålet knyta frågor om arkitektur och estetik, delar utskottet uppfattningen\r\nom värdet av att lyfta fram dessa aspekter på byggande och boende.\r\nUtskottet vill mot den bakgrunden erinra om att riksdagen 1998 dels\r\nantagit ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design,\r\ndels beslutat om ändringar i plan- och bygglagen så att där har förts\r\nin krav på att estetiska värden skall beaktas och tas till vara vid\r\nutformningen av vår miljö. Det betyder att frågorna om arkitektoniska\r\noch estetiska värden har lyfts fram på ett övergripande plan som även\r\nomfattar det bostadspolitiska området. Frågorna har dessutom kommit\r\ntill konkret uttryck i lagstiftningen. En komplettering av det\r\nbostadspolitiska målet i enlighet med förslaget i motionen kan därmed inte\r\nanses erforderlig. Även om det bostadspolitiska målet inte ger ett direkt\r\nuttryck för vilken roll estetiska och arkitektoniska frågor bör spela\r\nuttrycker den praktiskt förda politiken desto starkare dessa strävanden.\r\n\r\nMed det nu anförda avstyrker utskottet förslagen i motionerna 2004/05:Bo306\r\n(kd) yrkande 7 i denna del samt 2004/05:Bo263 (c).\r\nMålet för bostadsbyggandet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om målet för bostadsbyggandet.\r\nJämför reservationerna 5 (m, fp, c), 6 (kd) och 7 (v).\r\nDen kraftiga neddragningen under 1990-talet av samhällets stöd till\r\nbostadsproduktionen, tillsammans med en förhållandevis hög realränta,\r\nkom att leda såväl till en kraftigt minskad nyproduktion av bostäder\r\nsom till en kraftig nedgång i underhållet av beståndet. För att tydliggöra\r\nbehoven av både nyproduktion och ombyggnad av bostäder bör riksdagen\r\nenligt motion 2004/05:Bo240 (v) yrkande 1 därför sätta upp tydliga mål\r\nför bostadsbyggandet. Målet innebär att det under den närmaste tioårsperioden\r\nbör byggas 40 000 lägenheter per år och att 60 000 lägenheter bör\r\nrenoveras årligen.\r\nFörutom att målet för bostadspolitiken enligt motion 2004/05:Bo306 (kd)\r\nyrkande 7 i denna del bör kompletteras bör också den kvantitativa\r\nmålsättningen för byggandet revideras. I stället för regeringens mål att\r\nbygga 30 000 lägenheter per år krävs det enligt motionen en bostadspolitik\r\nsom möjliggör ett byggande av 40 000-50 000 lägenheter per år - detta\r\nför att råda bot på bostadsbristen och för att förbättra standarden på\r\nbostadsbeståndet.\r\nUtskottet vill anföra följande vad gäller mål för bostadsbyggandet.\r\nDet bör inledningsvis konstateras att riksdagen inte lagt fast något\r\nmål i absoluta tal för bostadsproduktionen. Däremot har regeringen i\r\nbudgetpropositionen för budgetåret 2003 redovisat att den har som\r\nmålsättning att det skall byggas 120 000 bostäder under perioden 2003-2006.\r\nDet faktum att denna kvantitativa målsättning inte har underställts\r\nriksdagen för beslut innebär naturligtvis inte att den skulle sakna\r\nbetydelse för de bostadspolitiska strävanden som bör vägleda bostadspolitiken\r\nunder de närmaste åren. I en situation där staten endast ger förutsättningarna\r\nför bostadsbyggandet kan det dock knappast anses verkningsfullt att\r\nfastställa ett mål för bostadsbyggandet i absoluta tal. Däremot bör\r\nnaturligtvis bostadspolitiken utformas så att den ger förutsättningar\r\nför en bostadsproduktion som i möjligaste mån svarar mot de behov som\r\nfinns.\r\nÄven om det i dag finns prognoser som pekar på att målsättningen inte\r\nkommer att nås har nyproduktionen av bostäder ökat under de senaste\r\nåren. Till detta kommer att ombyggnader av bl.a. lokaler även givit ett\r\nbetydande nytillskott av bostäder. Sammantaget innebär detta att\r\nnytillskottet av bostäder nu ligger på en betydligt högre nivå än tidigare.\r\nEnligt Boverkets senaste prognos kommer sålunda nytillskottet av\r\nbostäder att uppgå till 30 000 lägenheter redan i år för att öka till\r\n32 000 lägenheter 2006. Som framhålls i budgetpropositionen är det dock\r\nfortfarande bostadsbrist på flera orter, varför bostadsbyggandet måste\r\netableras på en nivå som är långsiktigt hållbar. Detta åstadkoms dock\r\ninte genom att i kvantitativa termer lägga fast det antal bostäder som\r\nmåste produceras. Det sker i stället genom åtgärder som på olika sätt\r\nstimulerar såväl nyproduktion som ombyggnad av bostäder.\r\nUtskottet vill mot den nu beskrivna bakgrunden erinra om att det mål\r\nför bostadsförsörjningen som regeringen redovisar i budgetpropositionen\r\nbl.a. uttrycker att det skall ge förutsättningar för ökad nyproduktion\r\nav hyresbostäder i tillväxtregionerna som kan efterfrågas av bredare\r\nhushållsgrupper. Även om inte heller detta mål uttrycks i kvantitativa\r\ntermer ger det ett klart uttryck för ambitionen att få till stånd ett\r\nbostadsbyggande av tillräcklig omfattning.\r\nMed hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:Bo240 (v) yrkande 1 och 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 7 i denna del.\r\n\r\nBostadspolitikens utformning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om bostadspolitikens utformning.\r\nJämför\r\nreservationerna 8 (m), 9 (fp), 10 (kd) och 11 (c).\r\nFörslag som avser den övergripande utformningen av bostadspolitiken\r\nförs fram i ett flertal motioner. Även om utgångspunkten för förslagen\r\när olika har motionerna det gemensamt att de ger uttryck för inriktningen\r\nav politiken snarare än att de innefattar detaljerade förslag. Det\r\ninnebär att motionerna i några fall även anger hur politiken bör utformas\r\nockså på områden som primärt inte ingår i bostadsutskottets beredningsområde.\r\nFlertalet av dessa mera övergripande förslag följs dessutom upp i andra\r\nmotioner genom konkreta förslag till justeringar och förändringar i\r\ndagens regelsystem. Det gäller inte minst i flera av de motioner som\r\nbehandlas längre fram i detta betänkande.\r\nMot bakgrund av behovet av att underlätta för ungdomar att äga sin bostad\r\nbör det enligt motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 4 begäras av regeringen\r\natt den kommer med förslag om åtgärder riktade till alla boende för att\r\nstimulera sparande och ägande på bostadsmarknaden. I motionens yrkande\r\n24 förordas dessutom att de statliga bostadsföretag som bl.a. har till\r\nuppgift att ta över kommunalt ägda bostäder skall avvecklas. Det finns\r\nenligt motionen inte skäl att utöka det statliga företagandet, varför\r\ndet inte heller bör finnas några statliga fastighetsföretag. Verksamhet\r\nav denna typ är en angelägenhet för det privata näringslivet.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 1 måste valfriheten i boendet\r\nöka. Det innebär en politik som tar sikte på att öka människors inflytande\r\noch möjligheter att ta makten över det egna boendet. Det fordrar bl.a.\r\nstörre utrymme för privat ägande, färre krångliga regleringar, ökad\r\nkonkurrens, lägre beskattning och långsiktigt förutsägbara förutsättningar.\r\nEtt motsvarande förslag förs dessutom fram i partimotion 2004/05:Bo310\r\n(fp) yrkande 26.\r\nDet finns enligt Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 1 all\r\nanledning att vi i Sverige gör bostadspolitiska jämförelser med övriga\r\nEuropa. Förutsättningar för mångfald, valfrihet och integration grundläggs\r\nredan vid planering och byggande av bostäder. Planeringen behöver därför\r\nfokusera på vad konsumenten efterfrågar. Upplåtelseformerna har här en\r\ncentral roll. Vi i Sverige måste lära av andra länder i Europa men finna\r\nvår egen väg utifrån de förutsättningar som finns.\r\nBoendepolitiken måste enligt motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 1 formas\r\nutifrån den enskilda personens ansvar, möjligheter och skyldigheter.\r\nBostadspolitiken måste inriktas på att utan detaljstyrning skapa\r\nförutsättningar för ett ökat byggande och ett billigare boende. Det innebär\r\natt staten återigen måste fokusera på sin grundläggande uppgift i\r\nbostadspolitiken, att svara för att legala och finansiella instrument\r\nfinns tillgängliga för bostadsbyggandet, och inte på hur bostadspolitiken\r\nverkställs på lokal nivå.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo249 (kd) yrkande 9 får inte regel- och\r\nfinansieringssystem missgynna byggande av bostäder med äganderätt eller\r\nbostadsrätt. För att detta mål skall nås måste beskattningen av\r\nbostadsproduktionen minska, och gälla alla lägenheter i flerbostadshus,\r\noavsett upplåtelseform. Genom ett ökat bostadsrättsutbud förbättras\r\nmöjligheterna för hushåll med låga inkomster att köpa en bostad.\r\nI partimotion 2004/05:Bo235 (c) yrkande 1 förordas att federalismens\r\nprinciper skall användas inom bostadspolitiken. Det innebär att\r\nbostadspolitiken måste omformas drastiskt genom att statliga direktiv och\r\npekpinnar ersätts med underifrånperspektiv och medborgarinflytande.\r\nUtgångspunkten skall sålunda vara att makten byggs underifrån och\r\ndelegeras uppåt endast om det är nödvändigt.\r\nSom ett led i omformningen av bostadspolitiken föreslås dessutom att\r\npolitiska församlingar skall ges ansvaret för en reformering av\r\nbostadsmarknaden i marknadsekonomisk riktning (yrkande 2),\r\nbostadspolitiken skall präglas av långsiktiga spelregler och enklare\r\nregelverk (yrkande 5),\r\nrörligheten på bostadsmarknaden skall ökas så att flyttkedjor skapas\r\n(yrkande 12) samt\r\nen strategi utarbetas för att minska antalet bostads- och hemlösa\r\n(yrkande 22).\r\nMöjligheten att själv välja bostadsort och upplåtelseform är enligt\r\nmotion 2004/05:Bo248 (c) yrkande 1 en självklarhet. Samhället måste\r\ndärför skapa förutsättningar för människors fria val av boende.\r\nEnligt motion 2004/05:N403 (fp, kd, m, c) yrkande 3 finns det behov av\r\nen ny bostadspolitik för att förhindra bostadsbrist i Skåne. I motion\r\n2004/05:N401 (fp) yrkande 9 framhålls behovet av en ny bostadspolitik\r\nför tillväxt i Västra Götaland. Mot bakgrund av bostadssituationen i\r\nStockholmsregionen förordas i motion 2004/05:N409 (fp) yrkande 23 en\r\nreformering av bostadspolitiken. Enligt motion 2004/05:N239 (kd) yrkande\r\n8 måste åtgärder vidtas för att minska produktionskostnaderna för\r\nbostäder i Stockholmsregionen. Gemensamt för motionerna är att de förordar\r\nen omläggning av bostadspolitiken med utgångspunkt i regionala förhållanden.\r\nDe åtgärder som förs fram ansluter dock till de förslag om en ny\r\nbostadspolitik som läggs fram i övriga motioner från samma partier.\r\nMed anledning av vad som i motionerna föreslagits beträffande utformningen\r\nav bostadspolitiken vill utskottet anföra följande.\r\nUtskottet har i det föregående ånyo ställt sig bakom det bostadspolitiska\r\nmål som rikdagen lade fast 2002. Enligt utskottets mening bör sålunda\r\ndetta mål vara vägledande för de bostadspolitiska insatserna även\r\nframgent. Detta övergripande mål ger dock inte svar på frågan hur\r\nbostadspolitiken skall utformas eller vilka bostadspolitiska medel som skall\r\nkomma till användning. Det innebär att målet måste brytas ned på delmål\r\nsom i sin tur kan konkretiseras ytterligare.\r\nDe nu behandlade motionerna har alla till syfte att på olika sätt och\r\nmed delvis olika utgångspunkter ge riktlinjer för hur den framtida\r\nbostadspolitiken bör utformas. Som utskottet uppfattar förslagen är det\r\ninte fråga om att i detalj fastställa hur politiken skall bedrivas,\r\nutan snarare att lägga fast de delmål som skall vara styrande för\r\npolitiken. De mer ingående övervägandena i sak som avser de olika åtgärder\r\nsom kortfattat förordas i motionerna redovisas av utskottet i andra\r\ndelar av detta betänkande samt i betänkanden inriktade på olika sakfrågor\r\ninom bostadspolitiken.\r\nMot bakgrund av utskottets ställningstagande ovan när det gäller det\r\nbostadspolitiska målet bör det betonas att bostadspolitiken inte kan\r\nses isolerad från andra viktiga politikområden. Utskottet vill därför,\r\nnu liksom tidigare, understryka att det bostadspolitiska målet även\r\nmåste utgå från förutsättningen att bostadspolitiken skall utgöra en\r\nbärande del i den generella välfärden. Det innebär att bostaden är en\r\nsocial rättighet och därmed också en samhällelig rättighet. Av detta\r\nföljer att samhället även fortsättningsvis måste ta ett ansvar för att\r\ntrygga bostadsförsörjningen.\r\nDet nu i korthet redovisade synsättet låter sig enligt utskottets mening\r\ninte förenas med flera av motionsförslagen, som i stället bygger på\r\nprincipen att det samhälleliga inflytandet liksom ansvaret bör minska.\r\nSamtidigt är det utskottets bedömning att flera motionsförslag inte i\r\nnågot avgörande avseende kan anses stå i motsatsförhållande till det\r\nmål för bostadspolitiken som lagts fast. I dessa fall gäller frågan\r\ndärför hur målet bör preciseras. Mot bakgrund av de förslag som förs\r\nfram i motionerna vill utskottet peka på att det bostadspolitiska målet,\r\nnu liksom tidigare, preciseras på flera verksamhetsområden i\r\nbudgetpropositionen.\r\nDet gäller bl.a. beträffande bostadsförsörjningen, där målet är att\r\nverka för\r\nlägre byggpriser och boendekostnader i bostäder med god kvalitet,\r\nökad nyproduktion av hyresbostäder i tillväxtregionerna som kan efterfrågas\r\nav bredare hushållsgrupper,\r\nutveckling av de allmännyttiga bostadsföretagen och andra icke-vinstdri-vande\r\nupplåtelseformer samt\r\nminskad segregation i boendet.\r\nÄven om det naturligtvis alltid finns skäl att överväga hur målet bör\r\npreciseras har det enligt utskottets mening inte i motionerna visats\r\natt riksdagen nu bör göra något nytt ställningstagande i detta avseende.\r\nUtskottet är sålunda inte berett att med utgångspunkt i motionsförslagen\r\nförorda att det på detta sätt preciserade målet för bostadsförsörjningen\r\nfrångås.\r\nNär det slutligen gäller frågan med vilka medel som de uppsatta målen\r\nskall nås kan utskottet konstatera att skiljaktigheterna är stora.\r\nUtskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom de mera\r\nkonkreta förslag som läggs fram i flera av motionerna. Det finns mot\r\nbakgrund härav inte anledning för riksdagen att nu göra nya tillkännagivanden\r\ni dessa frågor.\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till det anförda partimotionerna\r\n2004/05:Bo235 (c) yrkandena 1, 2, 5, 12 och 22, 2004/05:Bo248 (c) yrkande\r\n1, 2004/05:Bo310 (fp) yrkandena 1 och 26 samt motionerna 2004/05:Bo249\r\n(kd) yrkande 9, 2004/05:Bo301 (m) yrkandena 4 och 24, 2004/05:Bo306\r\n(kd) yrkande 1, 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 1, 2004/05:N239 (kd) yrkande\r\n8, 2004/05:N401 (fp) yrkande 9, 2004/05:N403 (fp, kd, m, c) yrkande 3\r\nsamt 2004/05:N409 (fp) yrkande 23.\r\nBostadspolitik för integration\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om en bostadspolitik för integration.\r\n\r\nJämför reservation 12 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nFörslag som alla syftar till att genom olika bostadspolitiska insatser\r\nmotverka segregation och främja integration förs fram i sex motioner.\r\nÄven om förslagen i och för sig uppvisar betydande olikheter har de det\r\ngemensamt att de i första hand lyfter fram generella bostadspolitiska\r\nåtgärder.\r\nBostadspolitiken har enligt partimotion 2004/05:Sf288 (fp) yrkande 9 en\r\ncentral roll i integrationspolitiken då den kan bidra till att stärka\r\negenmakten i problemtyngda områden. Ett sätt att ge ett ökat egenansvar\r\noch bryta utanförskap är att äga sin bostad. Möjligheterna att äga sin\r\nbostad måste därför förbättras. I motionens yrkande 22 förordas dessutom\r\natt omvandlingen till bostadsrätt skall underlättas.\r\nFör att underlätta integration måste bostadspolitiken enligt motion\r\n2004/05:Bo303 (kd) yrkande 1 inriktas mot att skapa likvärdiga\r\nförutsättningar för byggande och ägande av bostäder oavsett upplåtelseform\r\noch storlek. Grundläggande för att nå detta mål är en kraftigt ökad\r\nnyproduktion av bostäder.\r\nÄven i motion 2004/05:Sf365 (kd) yrkande 27 betonas att den mest kraftfulla\r\nåtgärden för att motverka segregation är att se till att alla bostadsområden\r\nhar en blandad bebyggelse med flera olika upplåtelse- och bebyggelseformer.\r\n\r\nCenterpartiet betonar i sin partimotion 2004/05:Bo235 yrkande 8 vikten\r\nav mångfald i fråga om upplåtelseformer, bostadsstorlekar, avtalsmöjligheter\r\nm.m. för att motverka segregation.\r\nVikten av mångfald betonas även i motion 2004/05:Sf360 (c) yrkande 15.\r\nEnligt motionen måste planeringen av bostadsområden förändras för att\r\nge en mänskligare boendemiljö med större mångfald. Det innebär bl.a.\r\natt olika hustyper och upplåtelseformer bör blandas - allt i syfte att\r\nge förutsättningar för integration.\r\nI motion 2004/05:Bo315 (s) yrkande 1 förordas ett riksdagens tillkännagivande\r\ntill regeringen om behovet av en bostadspolitik för integration. Enligt\r\nmotionen innebär det bl.a. att kommunerna bör verka för att det vid\r\nförtätningar och exploateringar tillkommer bostäder i de upplåtelseformer\r\nsom saknas i ett område. Som en ytterligare åtgärd för att få till stånd\r\nett mer integrerat boende föreslås dessutom i yrkande 4 att regeringen\r\nbör pröva möjligheten att införa en form av statliga bolån för grupper\r\nmed lägre inkomster för att köpa bostadsrätt.\r\nMed anledning av vad som i motionerna föreslagits om bostadspolitiska\r\nåtgärder för att öka boendeintegrationen vill utskottet anföra följande.\r\n\r\nUtskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionerna,\r\natt segregation måste motverkas och integration främjas med alla de\r\nmedel som står till buds. Det måste var en självklarhet för hela samhället\r\natt ta ett ansvar för att motverka segregationen. Strävandena att\r\nåstadkomma integration får därför inte koncentreras till något eller några\r\nområden, utan de måste omfatta alla samhällssektorer. Ett framgångsrikt\r\narbete mot segregation förutsätter mot den bakgrunden, som också framhålls\r\ni motionerna, ett brett spektrum av åtgärder.\r\nÄven om utskottet i det föregående betonat vikten av andra insatser än\r\nbostadspolitiska, får naturligtvis inte insatser på bostadsområdet\r\nundervärderas. Det är därför viktigt att även synen på boendet präglas\r\nav ett integrationsperspektiv. Denna uppfattning kommer också till\r\ntydligt uttryck i det mål för bostadsförsörjningen som regeringen redovisar\r\ni budgetpropositionen. I målet ingår sålunda att det skall bidra till\r\nminskad segregation i boendet. En följd av detta är att frågan måste\r\nägnas stor uppmärksamhet såväl i den fysiska planeringen som i kommunernas\r\narbete med bostadsförsörjningsplaneringen i övrigt. Ett naturligt inslag\r\ni detta arbete är att slå vakt om en blandning av upplåtelseformer. Det\r\ngäller exempelvis att behålla ett utbud av hyresbostäder med rimliga\r\nboendekostnader i områden som annars riskerar att snabbt få ett ensidigt\r\nbefolkningsunderlag.\r\nEn förutsättning för ett framgångsrikt integrationsarbete är att de\r\nsärskilda insatser som görs följs upp. Regeringen har också mot den\r\nbakgrunden i regleringsbrevet för Boverket för budgetåret 2005 givit\r\nverket två uppdrag som är avsedda att utgöra underlag i det fortsatta\r\narbetet med integration. Enligt regleringsbrevet skall Boverket\r\nsålunda\r\nbelysa utvecklingen av integrationen/segregationen i landet och de\r\ninsatser som görs i utsatta bostadsområden i perspektivet av Habitatagendans\r\noch den nationella storstadspolitikens målsättningar samt\r\nutveckla lämpliga indikatorer för att följa upp integrationen/segregationen\r\ni boendet i olika delar av landet. I denna del bör Boverket samråda med\r\nIntegrationsverket.\r\nSammanfattningsvis ser bostadsutskottet inte skäl att rikta några\r\ninvändningar mot de relativt allmänt formulerade synpunkter på vikten av\r\natt verka för boendeintegration som förs fram i de aktuella motionerna.\r\nFlera av förslagen är dessutom i lika hög grad inriktade mot\r\nbostadspolitiken som sådan, förslag som utskottet tagit ställning till ovan.\r\nEtt tillkännagivande till regeringen kan med denna utgångspunkt inte\r\nanses tjäna något reellt syfte. Det torde stå utom allt tvivel att även\r\nregeringen omfattar åsikten att segregationen i boendet måste motverkas\r\nmed bostadspolitiska och andra tillgängliga medel. Partimotionerna\r\n2004/05:Bo235 yrkande 8 och 2004/05:S288 (fp) yrkandena 9 och 22 samt\r\nmotionerna 2004/05:Bo303 (kd) yrkande 1, 2004/05:Bo315 (s) yrkandena 1\r\noch 4, 2004/05:Sf365 (kd) yrkande 27 och 2004/05:Sf360 (c) yrkande 15\r\navstyrks.\r\nDe bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om de bostadspolitiska frågornas\r\nbehandling i regeringen.\r\nJämför särskilt yttrande 6 (c).\r\nFörslag om hur de bostadspolitiska frågorna bör behandlas i regeringen\r\nförs fram i två motioner.\r\nRegeringens nuvarande sammansättning, där huvuddelen av bostadsfrågorna\r\nligger i Finansdepartementet, visar enligt partimotion 2004/05:Bo235\r\n(c) att regeringens intresse för bostadsfrågor är något bristfälligt.\r\nÄven om det enligt gängse ordning är statsministern som tillsätter\r\nstatsråd vore det enligt motionens yrkande 17 inte desto mindre positivt\r\nom nästa regeringsombildning gav större tyngd åt de bostadspolitiska\r\nfrågorna.\r\nGenom att bostads- och planeringsfrågorna handläggs på fyra departement\r\nfinns det enligt motion 2004/05:Bo244 (kd) ingen samordnad organisation\r\nför att garantera och genomföra ett helhetsgrepp i dessa frågor. Ett\r\ndepartement för frågor om bostadspolitiken, samhällsbyggandet och den\r\növergripande fysiska planeringen bör därför inrättas.\r\nSedan de nu behandlade motionerna väcktes har en regeringsombildning\r\ngenomförts. Genom ombildningen har bostadsfrågorna i vid mening tillförts\r\nden nya samhällsbyggnadsministerns ansvarsområde. I avvaktan på en ny\r\ndepartementsorganisation ansvarar sålunda samhällsbyggnadsministern\r\nutöver plan- och byggfrågor i Miljödepartementet även för\r\nbostadsförsörjningsfrågor, bostadsfinansiering och allmännyttiga bostadsföretag\r\ni Finansdepartementet liksom för hyres- och bostadsrättsfrågor samt\r\nfrågor om förvärv och förvaltning av hyresfastigheter m.m. i\r\nJustitiedepartementet.\r\nRiksdagen har vid flera tidigare tillfällen haft att ta ställning till\r\nförslag som avsett handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i\r\nregeringen. Förslagen har avvisats med hänvisning till att det enligt\r\nregeringsformen är statsministern som tillsätter övriga statsråd och\r\nregeringen som fördelar ärenden mellan departementen. Samtidigt har\r\ndock bostadsutskottet i sina överväganden betonat vikten av att\r\nbostadsfrågorna ges en sammanhållen behandling i regeringsarbetet.\r\nEnligt utskottets mening innebär den ovan i korthet redovisade\r\nregeringsombildningen att bostadsfrågorna nu fått den sammanhållna behandling\r\nsom motionärerna efterlyser och som även utskottet tidigare ansett\r\nangelägen. Mot bakgrund härav och med hänsyn till att riksdagen bör vara\r\nytterst återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka\r\nregeringen i fråga om hur den skall organisera sitt arbete bör något\r\ntillkännagivande inte komma i fråga. Motionerna avstyrks sålunda.\r\nKonkurrensen på byggmarknaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om konkurrensen på byggmarknaden.\r\n\r\nJämför reservation 13 (m, fp, kd, c).\r\nI inte mindre än sju motioner förs det fram förslag som ur olika aspekter\r\ntar upp frågor om konkurrensen på byggmarknaden.\r\nKonkurrensen inom bygg- och byggmaterialsektorn skall enligt motion\r\n2004/05:Bo301 (m) yrkande 12 främjas genom att goda förutsättningar\r\nskapas för alla att konkurrera på lika villkor. Därför bör Konkurrensverket\r\nges en starkare ställning, reglerna om vad som är tillåten och otillåten\r\nverksamhet enligt kommunallagen preciseras, kravet på konkurrensneutralitet\r\nvid offentlig prissättning skärpas och möjligheterna att överklaga\r\noffentlig näringsverksamhet förbättras.\r\nEnligt Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 2 bör riksdagen\r\ngöra ett tillkännagivande till regeringen om behovet av skärpt konkurrens\r\npå byggmarknaden. Som en viktig del i arbetet med att förbättra\r\nkonkurrensen bör Konkurrensverket få i uppdrag att följa upp\r\nbyggkostnadsdelegationens\r\narbete (yrkande 3), att följa upp konkurrensen avseende byggmaterial\r\n(yrkande 13) samt att verka för fler utländska aktörer på den svenska\r\nbyggmarknaden (yrkande 14). För att ge förutsättningar för konkurrens\r\npå lika villkor måste dessutom åtgärder vidtas mot svartarbete inom\r\nbyggbranschen bl.a. genom en \"operation byggsanering\" (yrkandena 4 och\r\n15). Därutöver måste insatser till för att öka den kulturella mångfalden\r\ni branschen (yrkande 6).\r\nBehovet av förbättrad konkurrensbevakning av byggsektorn lyfts även\r\nfram i motion 2004/05:Bo304 (kd) yrkande 7. Enligt motionen måste det\r\nbli lättare för utländska aktörer att verka på den svenska marknaden.\r\nDessutom måste en gemensam europeisk standard för byggprodukter införas\r\noch konkurrenslagstiftningen skärpas.\r\nDet är enligt motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 15 viktigt att bryta\r\noligopolstrukturen inom byggsektorn. Konkurrensverket bör därför få en\r\ntydligare uppgift att ägna byggkostnaderna extra uppmärksamhet. Samtidigt\r\nmåste marknaden öppnas för utländska aktörer.\r\nEnligt Centerpartiets partimotion 2004/05:Bo235 (c) yrkande 11 måste de\r\npolitiskt betingade etableringskostnaderna för företag inom byggsektorn\r\nminimeras - detta bl.a. för att underlätta för utländska aktörer att\r\nverka på den svenska marknaden. En utredning för att se över frågan\r\nmåste därför tillsättas.\r\nMot bakgrund av det begränsade antalet tillverkare måste konkurrensen\r\npå byggmaterialmarknaden enligt motion 2004/05:Bo275 (c) yrkande 4 ses\r\növer.\r\nUtskottet gör följande bedömning när det gäller konkurrensen på\r\nbyggmarknaden.\r\nDet finns enligt utskottets mening all anledning att uppmärksamma frågor\r\nom konkurrens på byggmarknaden och i bostadsbyggandet. Redan Byggkommissionen\r\nger i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) en bild av en\r\nbyggsektor med ett svagt konkurrenstryck - detta som en följd av en\r\nbranschstruktur med hög koncentration, vertikal integration och starka\r\ninslag av korsvist ägande i kombination med problem som svag importkonkurrens\r\noch inträdesbarriärer till marknaden. Samtidigt finns det i dag tecken\r\npå att konkurrensen i vissa avseenden kan ha stärkts. Det gäller bl.a.\r\nden ökade importen av byggmaterial. Sammantaget framstår dock bilden\r\nav marknaden som till stora delar oförändrad.\r\nEnligt utskottets mening finns det mot den nu beskrivna bakgrunden\r\nanledning att på olika sätt försöka begränsa byggkostnaderna och därmed\r\nockså boendekostnaderna. Utskottet delar sålunda den oro för konkurrensen\r\npå byggmarknaden som kommer till uttryck i motionerna. Utvecklingen av\r\nbyggkostnaderna är utan tvekan en av de viktigaste bostadspolitiska\r\nfrågorna när det gäller att åstadkomma ett nytillskott av bostäder med\r\nrimliga boendekostnader. Frågan måste därför ges ökad uppmärksamhet\r\ngenom att den lyfts fram på den politiska agendan.\r\nPå ett övergripande plan är detta också fallet. Av budgetpropositionen\r\n(volym 10 utg.omr. 18 s. 18) framgår att ett av de sex områden som\r\nprioriteras i regeringens arbete inom ramen för det övergripande målet\r\nför politikområdet bostadspolitik är\r\nen effektiv byggsektor i konkurrens  som bl.a. beaktar bostadskonsumenternas\r\nintressen av sunda och ändamålsenliga bostäder av god kvalitet till\r\nrimliga kostnader. En angelägen åtgärd för att uppnå målet om sunda och\r\nändamålsenliga bostäder av god kvalitet till rimlig kostnad är en väl\r\nfungerande byggsektor med ansvarstagande aktörer. Det är en\r\nsamhällsangelägenhet att byggsektorn fungerar optimalt.\r\nDessutom är ett av de delmål som satts upp för verksamhetsområdet\r\nBostadsförsörjning att verka för lägre byggpriser och boendekostnader med\r\ngod kvalitet.\r\nBland de insatser som vidtagits för att uppnå målen ingår det inom\r\nBoverket inrättade Byggkostnadsforum, som bl.a. har till uppgift att\r\nfrämja utvecklingsarbete, innovationer och kostnadseffektiva\r\nproduktionsprocesser. Även den byggsamordnare som regeringen nu tillsatt har\r\ntill uppgift att tillsammans med företrädare för bygg-, fastighets- och\r\nanläggningssektorerna bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram för\r\nsektorn. Den offentliga sektorn har tillsammans med övriga intressenter\r\nett gemensamt intresse för att öka kvalitet, kompetens, konkurrens och\r\nattraktivitet i bygg-, fastighets- och anläggningssektorerna.\r\nDet bör vidare understrykas att byggområdet redan är ett prioriterat\r\nområde för Konkurrensverket. Myndigheten har också genomfört ett flertal\r\nutredningar och granskningar som riktats mot byggsektorn både i form av\r\nregeringsuppdrag och på eget initiativ. Konkurrensverket har också som\r\nen central uppgift att tillämpa konkurrenslagen och följa lagens\r\nefterlevnad.\r\nPå det internationella planet har det bl.a. under Nordiska rådet genomförts\r\nett projekt för att öka utbytet inom byggsektorn mellan de nordiska\r\nländerna och mellan Norden, Baltikum och Polen. En förbättrad konkurrens\r\ninom regionen skapar möjligheter till lägre bygg- och boendekostnader.\r\nProjektet inriktas på tre områden, dels konsekvenserna av nationella\r\nregelverk, dels arbetskraftens rörlighet och dels bättre kunskaper om\r\nhur marknaden kan utvecklas. Inom ramen för projektet har helt nyligen\r\nen handlingsplan lagts fram som tydliggör hindren och föreslår åtgärder\r\nför att eliminera dem. Med anledning av detta arbete har också de\r\nnordiska bostadsministrarna tillsammans med bostadsministrarna i Estland,\r\nLettland och Polen skrivit under en deklaration om ökat utbyte inom\r\nbyggsektorn mellan länder i den nordliga dimensionens region (Increased\r\nexchange in the building sector between countries in the Northern\r\nDimension region). Avsikten med deklarationen är att under perioden\r\n2005-2007 genomföra den framlagda handlingsplanen.\r\nUtskottets kortfattade redovisning ovan visar att en rad åtgärder redan\r\nhar vidtagits i syfte att på olika sätt stärka konkurrensen på byggmarknaden.\r\nDet kan naturligtvis alltid hävdas att åtgärderna ur någon aspekt är\r\notillräckliga, men de nu behandlade motionerna ger inte utskottet\r\nunderlag att nu förorda ytterligare insatser på området. I väsentliga\r\navseenden kan motionerna dessutom anses vara tillgodosedda genom de\r\nåtgärder som redan vidtagits. Detta ställningstagande innebär dock inte\r\natt utskottet på något sätt utesluter att nya eller till sin inriktning\r\nförändrade insatser kan behöva vidtas framöver. Samtidigt måste krav\r\nockså ställas på att de inom byggsektorn verksamma agerar för en stärkt\r\noch mer öppen konkurrens.\r\nAvslutningsvis vill utskottet erinra om det tydliga uttryck som regeringen\r\ngivit för att det är en prioriterad inriktning i bostadspolitiken att\r\nverka för en effektiv byggsektor som verkar på en byggmarknad i konkurrens.\r\nDet kan därför förutsättas att regeringen fortsatt kommer att ha sin\r\nuppmärksamhet riktad på dessa frågor och att ytterligare åtgärder kommer\r\natt vidtas om så visar sig nödvändigt.\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda partimotionerna\r\n2004/05:Bo235 (c) yrkande 11 och 2004/05:Bo310 (fp) yrkandena 2-6 och\r\n13-15 samt motionerna 2004/05:Bo275 (c) yrkande 4, 2004/05:Bo301 (m)\r\nyrkande 12, 2004/05:Bo304 (kd) yrkande 7 och 2004/05:Bo306 (kd) yrkande\r\n15.\r\nBemyndigande för verksamheten vid Byggkostnadsforum\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna utskottets förslag om ett bemyndigande för\r\nverksamheten vid Byggkostnadsforum.\r\nJämför reservation 14 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 7 (m, fp, kd,\r\nc).\r\nBostadsutskottet har i avsnittet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde\r\n18 budgetåret 2005 tillstyrkt regeringens förslag om ett anslag för\r\nverksamheten vid Byggkostnadsforum. Detta anslag finansierar kostnaderna\r\nför administration av Byggkostnadsforums verksamhet och byggsamordnaren.\r\nAnslaget finansierar även stöd till pilotprojekt som syftar till att\r\nlångsiktigt sänka kostnaderna för de boende och samtidigt främja en\r\nhållbar utveckling, vilket innefattar resurs- och kostnadseffektivitet\r\nunder byggnaders livslängd.\r\nRegeringen har i budgetpropositionen redovisat sin avsikt att vidga\r\nanvändningen av medel från anslaget till andra upplåtelseformer än\r\nhyresrätt, som arbetslokaler eller lokaler dit allmänheten har tillträde,\r\nexempelvis skolor och vårdlokaler. Genom denna vidgning ges möjlighet\r\natt få insyn i och erfarenheter från andra typer av projekt, som kan\r\nanvändas för den huvudsakliga målgruppen. Byggprojekt sträcker sig ofta\r\növer en längre tidsperiod där projekteringen görs ett år medan själva\r\nbygget genomförs under ett senare år eller ibland under flera senare år.\r\nDet förekommer pilotprojekt där den del av projektet som är intressant\r\natt stödja genomförs senare än det år som ansökan behandlas av\r\nByggkostnadsforum. Detta kan särskilt bli aktuellt vid större offentliga\r\nprojekt. För att kunna få bästa möjliga utväxling av insatsen är det\r\nbetydelsefullt att underlätta stöd för pilotprojekt som genomförs med\r\nlängre tidsperspektiv. Utskottet har erfarit att en sådan utgångspunkt\r\nför verksamheten vid Byggkostnadsforum skulle underlättas om det är\r\nmöjligt att fatta beslut om åtaganden som kan komma att medföra\r\nutbetalningar även efter det närmast kommande budgetåret.\r\nMot den redovisade bakgrunden anser utskottet det finnas skäl att för\r\nByggkostnadsforum tillämpa en ordning med bemyndigande för regeringen\r\nmotsvarande den som redan gäller för bl.a. anslag 31:11 Investeringsbidrag\r\nför anordnande av hyresbostäder. Med utnyttjande av sin initiativrätt\r\nenligt 3 kap. 7 § riksdagsordningen föreslår utskottet därför att\r\nriksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för anslag 31:1 Byggkostnadsforum\r\nm.m. ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför\r\nutbetalningar på högst 36 miljoner kronor efter 2005.\r\n\r\nByggande på statlig mark\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om byggande på statlig mark.\r\nJämför reservation 15 (fp, c).\r\nEn del av statens mark skulle enligt Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310\r\nyrkande 8 kunna användas för bostadsbyggande där krav på högsta möjliga\r\navkastning inte ställs. Samtidigt måste en utvärdering göras av hur\r\nförvaltning och försäljning av statlig mark påverkat prisutvecklingen\r\npå mark i bristorter. Konkurrensverket bör även ges i uppdrag att följa\r\nupp om s.k. utvecklingsbolag, där staten och stora byggjättar äger\r\nvardera 50 %, påverkat konkurrensen. Försäljning av statlig mark får\r\nenligt motionens yrkande 9 inte göra att konkurrensförhållandena snedvrids.\r\n\r\nEnligt motion 2004/05:Bo315 (s) yrkande 5 bör regeringen ge de statliga\r\nfastighetsbolagen i uppdrag att bli mer aktiva när det gäller statlig\r\nmarkpolitik - detta för att göra ytterligare statlig mark tillgänglig\r\nför nybyggnation.\r\nUtskottet delar den uppfattning som ligger till grund för förslagen i\r\nmotionerna - att användningen av statlig mark kan vara ett sätt att få\r\ntill stånd ett erforderligt bostadsbyggande. Flera åtgärder har också\r\nmot denna bakgrund vidtagits för att se över det statliga markinnehavet.\r\nSom framgår av redovisningen i budgetpropositionen (volym 10 utg.omr.\r\n18 s. 22) har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet i uppdrag att\r\nundersöka hur statligt ägd mark skulle kunna användas för en ökad\r\nbostadsproduktion i Stockholmsregionen. Under gruppens arbete har ett antal\r\ngoda exempel på hur statliga markägare eller förvaltare kan agera för\r\natt främja byggandet av bostäder studerats. Det gäller bl.a.\r\nFortifikationsverket, som tillsammans med Vaxholms kommun driver ett arbete\r\nför att åstadkomma förutsättningar för bostadsbyggande på den mark på\r\nvästra Rindö som inte längre behövs för Försvarsmaktens utveckling samt\r\nVasallen AB, som i ett nära samarbete med Botkyrka kommun och PEAB\r\nomvandlar det före detta flygfältet i Tullinge till ett bostads- och\r\narbetsplatsområde med varierad och innehållsrik bebyggelse. Av redovisningen\r\nframgår att arbetsgruppen avser att slutföra sitt uppdrag under hösten\r\n2004.\r\nDet är utskottets uppfattning att det pågående arbetet bör kunna ge\r\nförutsättningar för att statlig mark skall kunna bli tillgänglig för\r\nbostadsbyggande. Huruvida denna mark sedan också kommer att användas\r\nför detta ändamål är emellertid i första hand en fråga för berörda\r\nkommuner. Även om staten är markägare är det inte avsikten att staten\r\nskall träda in i kommunens ställe när det gäller ansvaret för\r\nbostadsförsörjningen. I den mån det finns ett kommunalt behov och intresse av\r\natt använda den mark som frigörs för bostadsbebyggelse torde denna fråga\r\ndärför i första hand få aktualiseras i kontakter mellan markägaren staten\r\noch kommunen.\r\nMot den nu beskrivna bakgrunden är inte utskottet berett att förorda\r\nytterligare insatser när det gäller statlig mark för bostadsbyggande.\r\nI den mån partimotion 2004/05:Bo310 (fp) yrkandena 8 och 9 samt motion\r\n2004/05:Bo315 (s) yrkande 5 inte kan anses tillgodosedda redan genom\r\nvidtagna åtgärder avstyrks de av utskottet.\r\nInfrastruktur som förutsättning för bostadsbyggande\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om infrastruktur som förutsättning\r\nför bostadsbyggande.\r\nJämför reservation 16 (m, fp, kd, c).\r\nMed ett förbättrat vägnät blir det enligt motion 2004/05:Bo301 (m)\r\nyrkande 8 möjligt att skapa fler attraktiva bostadsområden utanför\r\nstadskärnorna. För att utveckla Stockholmsregionen är det därför nödvändigt\r\natt satsa på kring- och tillfartsleder samt på kollektivtrafiken för\r\natt ytterligare bostäder skall kunna byggas.\r\nÄven i Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 23 framhålls\r\nbehovet av infrastruktursatsningar för att få till stånd ett ökat\r\nbostadsbyggande. Regering och riksdag behöver därför fatta långsiktiga\r\nbeslut angående infrastrukturfinansiering. Enligt motionen leder en\r\nsamplanering av infrastruktur och bostäder till ett ökat byggande i\r\nattraktiva områden.\r\nUtskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna -\r\natt satsningar på infrastruktur utgör en viktig förutsättning för ett\r\nökat bostadsbyggande i våra tillväxtområden. Det är också en fråga som\r\nsåväl riksdag som regering ägnat stor uppmärksamhet. Behovet av\r\ninfrastruktursatsningar är således väl känt. Samtidigt har naturligtvis\r\näven kommunerna ett betydande ansvar när det gäller att skapa en god\r\ninfrastruktur. Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav\r\ninte tillräckliga skäl att nu göra ett uttalande i allmänna termer om\r\nbehovet av infrastruktursatsningar. Det får förutsättas att frågorna\r\näven utan ett sådant uttalande kommer att ägnas stor uppmärksamhet.\r\nPartimotion 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 23 samt motion 2004/05:Bo301 (m)\r\nyrkande 8 avstyrks sålunda.\r\n\r\nÖvriga frågor avseende bostadsbyggandet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nkvinnor i byggbranschen, jämför reservationerna 17 (m) och 18 (fp),\r\nåtgärder för att vitalisera byggsektorn, jämför reservation 19 (c),\r\nstyrning av medel för marksanering till bostadsbyggande, jamför reservation\r\n20 (v),\r\nåtgärder för ökat underhåll, jämför reservation 21 (c).\r\n\r\n\r\nKvinnor i byggbranschen\r\nI Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 5 framhålls att den\r\nsvenska byggbranschen är mycket mansdominerad. Enligt motionen är det\r\ndock möjligt för kvinnor att verka också i denna bransch, om det skapas\r\nförutsättningar för detta. Även om byggbranschen har ett huvudansvar\r\nför att öka kvinnors möjligheter kan regering och riksdag bidra genom\r\natt med olika metoder belysa, stimulera och bevaka utvecklingen. Det\r\nhandlar bl.a. om att ta fram nyckeltal och bidra till kunskapsöverföring\r\noch kunskapsspridning. Enligt förslaget bör också Boverket få ett uppdrag\r\nmed denna inriktning.\r\nUtskottet delar till fullo motionärernas uppfattning om värdet och vikten\r\nav att mansdominansen i byggsektorn bryts genom att kvinnor ges möjlighet\r\noch förutsättningar att arbeta på lika villkor också i denna bransch.\r\nUtskottet delar även uppfattningen att det i första hand är branschens\r\neget ansvar att åstadkomma denna förändring. Samtidigt är det naturligtvis\r\nockså ett samhälleligt ansvar att verka för jämställdhet inom alla\r\nsamhällssektorer och branscher. Samhället tar också detta ansvar genom\r\nen rad generella åtgärder. Utskottet vill här bara erinra om lagstiftningen\r\npå jämställdhetsområdet och om Jämställdhetsombudsmannens verksamhet.\r\nDet hindrar dock inte att det också erfordras riktade insatser som är\r\navsedda att förbättra jämställdheten inom mer begränsade områden. Det\r\när mot den bakgrunden som den av regeringen nyligen tillsatte\r\nbyggsamordnarens uppdrag även omfattar frågor om jämställdhet. I samordnarens\r\nuppgifter ingår sålunda att beakta bl.a. den ojämna könsfördelning som\r\nråder bland anställda i byggsektorn och att verka för att en mer jämn\r\nfördelning kan komma till stånd.\r\nSom framgår av redovisningen ovan har redan åtgärder vidtagits med den\r\ninriktning som förordas i motionen. Ett tillkännagivande i enlighet med\r\nmotionsförslaget bör därför kunna undvaras.\r\nÅtgärder för att vitalisera byggsektorn\r\nEnligt motion 2004/05:Bo206 (c) bör regeringen dels vidta åtgärder för\r\natt vitalisera byggsektorn (yrkande 1), dels initiera en dialog mellan\r\nbyggbranschens parter (yrkande 2). Dialogen bör enligt förslaget syfta\r\ntill att uppnå en effektivare byggarbetsmarknad där inte den fackliga\r\ntillhörigheten nödvändigtvis skall styra kollektivavtalsområdet.\r\nDen byggsamordnare som nu tillsatts har bl.a. till uppgift att tillsammans\r\nmed företrädare för bygg-, fastighets- och anläggningssektorerna bygga\r\nupp och samordna ett utvecklingsprogram för sektorn. Uppgiften grundas\r\nbl.a. på uppfattningen att den offentliga sektorn tillsammans med övriga\r\nintressenter har ett gemensamt intresse av att öka kvalitet, kompetens,\r\nkonkurrens och attraktivitet i bygg-, fastighets- och anläggningssektorerna.\r\nEnligt utskottets uppfattning svarar byggsamordnarens uppdrag i denna\r\ndel väl mot de krav på dialog med byggsektorn m.m. som förs fram i\r\nmotionen. Ett tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget bör därmed\r\nkunna undvaras.\r\nStyrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande\r\nI budgetpropositionen under utgiftsområde 20 finns uppfört anslaget\r\n34:4 Sanering och återställning av förorenade områden. Medlen på anslaget\r\ndisponeras av Naturvårdsverket, som får använda dem för att åtgärda ur\r\nrisksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt till eventuella\r\nakuta saneringsinsatser. Avgörande för användningen är sålunda den risk\r\nett område utgör ur miljösynpunkt.\r\nFör att öka bostadsbyggandet bör Boverket enligt motion 2004/05:Bo240\r\n(v) yrkande 4 få möjlighet att påverka hur medlen för marksanering\r\nanvänds. Det kan enligt förslaget ske antingen genom att verket disponerar\r\nett eget anslag eller genom samråd med Naturvårdsverket vid fördelningen\r\nav medel från det nuvarande anslaget.\r\nVid behandlingen av ett motsvarande förslag under föregående riksmöte\r\nuttalade utskottet (bet. 2003/04:BoU1 s. 51) följande.\r\nDet finns även enligt utskottets mening anledning att genom insatser av\r\nolika karaktär och omfattning undanröja de hinder för ett ökat\r\nbostadsbyggande som kan finnas på vissa orter. Sådana insatser måste dock\r\nalltid vägas mot andra mål för samhällsutvecklingen. Som framgår av den\r\nkortfattade redovisningen ovan disponeras anslaget till marksanering\r\nför att åtgärda ur risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt\r\ntill eventuella akuta saneringsinsatser. Anslaget är sålunda primärt\r\navsett att svara mot viktiga miljöskyddsmål. Utskottet vill mot den\r\nbakgrunden erinra om att även det bostadspolitiska målet innebär att en\r\nekologiskt hållbar utveckling skall vara grund för verksamheten också\r\nvid planering och byggande. Det framstår enligt utskottets mening därför\r\ninte som lämpligt att ett i och för sig angeläget mål om ett ökat\r\nbostadsbyggande sätts före målet om en ekologiskt hållbar utveckling.\r\nAvgörande för användningen av medlen för marksanering bör sålunda även\r\nfortsättningsvis vara den risk ett område utgör ur miljösynpunkt.\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att medlen för marksanering\r\nbör användas i de områden som utgör den ur miljösynpunkt största risken.\r\nMotion 2004/05:Bo240 (v) yrkande 4 avstyrks sålunda.\r\nÅtgärder för ett ökat underhåll\r\nEnligt Centerpartiets partimotion 2004/05:Bo235 yrkande 3 måste åtgärder\r\nvidtas för att lösa problemen med det s.k. underhållsberget. En samlad\r\növersyn måste därför göras av skatteregler, hyressättning och regelverk\r\ni syfte att dels dokumentera behovet av underhåll, dels säkerställa de\r\nekonomiska villkoren för underhållet av våra bostäder.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att bostadsbeståndet\r\nvårdas och underhålls. Det finns därför anledning att ägna dessa frågor\r\nsärskild uppmärksamhet. Det innebär bl.a. att det från tid till annan\r\nkan finnas behov av olika insatser som avser underhållet av bostadsbeståndet.\r\nEtt exempel på detta utgör det s.k. ROT-avdrag som riksdagen nyligen\r\nbeslutat om och som avser reparation och om- och tillbyggnader som utförs\r\nunder perioden den 15 april 2004-den 30 juni 2005. Utskottet är dock\r\ninte berett att förorda en översyn med den inriktning som förordas i\r\nmotionen. Motionen avstyrks sålunda.\r\nBostadsfinansiering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nen ny bostadsfinansiering, jämför reservationerna 22 (m), 23 (fp, c),\r\n24 (kd) och 25 (v),\r\nbostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster, jämför reservationerna\r\n26 (m), 27 (kd) och 28 (fp) samt särskilt yttrande 8 (c),\r\nbostadsfinansiering på landsbygden, jämför reservationerna 29 (m) och\r\n30 (c),\r\nkreditgaranti för kooperativ hyresrättsförening, jämför reservation\r\n31 (m),\r\ninvesteringar för trygghet i boendet,\r\nbosparande.\r\n\r\n\r\nInledning\r\nDet bostadspolitiska ansvaret har sedan lång tid varit så fördelat att\r\nstaten i huvudsak svarat för besluten om de rättsliga och finansiella\r\nförutsättningarna medan kommunerna svarat för det praktiska genomförandet\r\nav de åtgärder som krävts för att trygga en god bostadsförsörjning.\r\nUnder det senaste decenniet har statens huvudsakliga finansiella instrument\r\nför bostadssektorn bestått i räntebidrag för ny- och ombyggnad enligt\r\ndet regelsystem som trädde i kraft år 1993 och i statliga kreditgarantier\r\nför lån till bostadsinvesteringar. Därutöver har vissa tillfälliga\r\nstödformer kommit till användning. För närvarande kan tidsbegränsat stöd\r\ntill bostadsbyggande utgå i form av investeringsbidrag till hyresbostäder\r\nsamt investeringsstimulans genom skattekreditering. Även för den statliga\r\nkreditgarantin tillämpas för närvarande vissa tidsbegränsade regler. De\r\ntidsbegränsade delarna av den statliga bostadsfinansieringen gäller\r\ntill utgången av år 2006.\r\nBostadsutskottet har i föregående avsnitt om anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområde 18 budgetåret 2005 tagit ställning till sådana förslag om\r\nbostadsfinansieringen som bedömts innebära en budgetpåverkan redan under\r\nnästkommande budgetår. Det gäller bl.a. förslag om omedelbara förändringar\r\ni räntebidragssystemet och om avveckling av investeringsbidraget för\r\nhyresbostäder. I detta avsnitt tar utskottet upp övriga förslag om\r\nbostadsfinansieringen. Utskottet inleder med att ta upp motionsförslag\r\nom mer övergripande förändringar i formerna för bostadsfinansieringen.\r\nDärefter behandlas vissa förslag om mer riktade åtgärder inom\r\nbostadsfinansieringen.\r\nEn ny bostadsfinansiering\r\nDet bör inledningsvis påpekas att de motionsförslag som behandlas i\r\ndetta avsnitt inte ger en fullständig bild av vilka förändringar som\r\nrespektive parti förordar i bostadsfinansieringen. Vissa förslag har\r\nsom nämnts redan behandlats i anslagsavsnittet och andra förslag, bl.a.\r\navseende den s.k. investeringsstimulansen, kan vara så utformade att\r\nde i budgetberedningssammanhang skall behandlas av finansutskottet eller\r\nskatteutskottet. Det gäller även förslag om förändringar i beskattningen\r\nav byggande och boende.\r\nI motion 2004/05:Bo240 (v) yrkandena 2 och 5 föreslås att riksdagen i\r\nett tillkännagivande skall begära att dagens stöd för nyproduktion\r\nrespektive ombyggnad av hyresbostäder skall ersättas med ett villkorat\r\ninvesteringsstöd. Bakgrunden till förslagen anges vara att värdet av\r\nnyproduktions- och ombyggnadsstödet i form av räntebidrag har urholkats\r\noch att de två investeringsstöden för nyproduktion är tidsbegränsade\r\ntill utgången av år 2006. Det förordade investeringsstödet för nyproduktion\r\nav hyresrätter föreslås innehålla villkor om högsta möjliga hyresnivå\r\noch ett krav på att hyrorna är framförhandlade i förväg. Investeringsstödet\r\nför ombyggnad av hyresrätter skall vara förenat med villkor om i förväg\r\nförhandlade hyror samt tydliga miljökrav.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 6 bör riksdagen i ett\r\ntillkännagivande framhålla att bostadssubventioner är kontraproduktiva och\r\ndärför bör avskaffas i takt med att skattetrycket på byggande och\r\nbyggnation sänks. Motionärerna anför att regleringar och särlösningar\r\nmåste avskaffas och att skattereglerna måste ansluta till samma regler\r\nsom gäller för övriga investeringar. Kreditmarknaden bör få utveckla\r\nolika finansieringslösningar för bostadssektorn utan statlig inblandning.\r\n\r\nI motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 10 föreslås riksdagen göra ett\r\ntillkännagivande om att varken räntebidrag eller statlig fastighetsskatt\r\nbör utgå för bostäder. Ett första steg kan tas genom att inga nya\r\nräntebidrag beviljas. Som ett ytterligare steg i omläggningen av det\r\nstatliga stödet för bostadsbyggande föreslås i motionens yrkande 8 att\r\nriksdagen beslutar avveckla den tillfälliga investeringsstimulansen\r\ntill hyres- och studentbostäder. Motionärerna föreslår att regeringen\r\ni stället inom EU verkar för att det skall bli möjligt att sänka byggmomsen.\r\nI avvaktan på att detta skall bli möjligt anser man att ett system med\r\nen mer generellt utformad skattereduktion motsvarande en halverad\r\nbyggmoms bör införas.\r\nFolkpartiet anför i sin partimotion 2004/05:Bo310 att användningen av\r\nkortsiktiga stödformer, ofta förknippade med omfattande regelverk, visat\r\nsig vara en misslyckad metod att lösa bostadsbristen. I yrkande 16\r\nframhålls att dessa subventioner i form av skattekrediteringar och\r\ninvesteringsbidrag bör avvecklas och att byggandet i stället bör stimuleras\r\ngenom en reformerad hyressättning, sänkt fastighetsskatt och ett flertal\r\nandra åtgärder. Enligt motionen bör även det statliga finansieringssystemets\r\neffekter utredas, inte minst i ett internationellt perspektiv. I motionens\r\nyrkanden 28 och 29 föreslås att en utredning genomförs om statens roll\r\ninom finansieringssystemen för bostadsbyggande och boende respektive om\r\nräntebidragssystemets framtida utformning.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo312 (s) bör en översyn av bostadsfinansieringen\r\ngenomföras med inriktning på att villkoren för stöd till byggande av\r\nhyresrätter måste förbättras. Motionärerna anför att hyresrätten utvecklats\r\ntill att vara den dyraste upplåtelseformen och att en bättre balans\r\nmellan olika boendeformer därför måste beaktas i översynen.\r\nSlutligen tas i detta avsnitt även upp ett förslag om en förändring\r\ninom ramen för det nuvarande räntebidragssystemet. I motion 2004/05:Bo268\r\n(s) föreslås att räntebidrag bör kunna utgå vid ombyggnad av bostads-\r\noch hyresrättslägenheter belägna i en- och tvåbostadshus. Enligt gällande\r\nregler lämnas inte bidrag till ombyggnad av denna hustyp.\r\nBostadsutskottet anför följande med anledning av motionsförslagen om\r\nnya former för bostadsfinansieringen.\r\nBehovet av förändringar såväl i räntebidragssystemet som i bostadsfinansieringen\r\ni övrigt har övervägts i olika sammanhang sedan år 1993 när den senaste\r\nmer grundläggande förändringen genomfördes. Flera utredningar har\r\ndärefter tagit upp denna fråga och lämnat förslag med olika utgångspunkter.\r\nVissa förändringar i villkoren för räntebidrag har genomförts men\r\nsystemet kvarstår till sin grundkonstruktion. De omfattande problemen på\r\nbostadsmarknaden under 1990-talet, som bl.a. resulterade i en otillräcklig\r\nbostadsproduktion på många orter, medförde emellertid ett behov av\r\nriktade och tillfälliga insatser som kunde komplettera räntebidragssystemet.\r\nI dagsläget utgör investeringsbidragen till hyresrätter och\r\ninvesteringsstimulansen genom skattekreditering till små hyresrätter och\r\nstudentbostäder sådana riktade och tidsbegränsade komplement till\r\nräntebidragssystemet.\r\nBostadsutskottet anser att läget på bostadsmarknaden under senare år\r\nnödvändiggjort denna typ av kompletterande och tillfälliga insatser. I\r\ndetta läge har behovet av en mer permanent förändring av statens\r\nbostadsfinansieringsinsatser delvis fått stå tillbaka för beslut som kan\r\nfå snabbt genomslag. Behovet av att ta ställning till räntebidragssystemets\r\nframtid kvarstår emellertid. Vidare gäller att de riktade investeringsstöd\r\nsom kompletterar räntebidragssystemet upphör i och med utgången av år\r\n2006, liksom de förbättrade villkor för statlig kreditgaranti som trädde\r\ni kraft våren 2004.\r\nDet finns således flera skäl att nu börja diskutera formerna för den\r\nframtida bostadsfinansieringen. Utgångspunkten bör vara att beslut i\r\nfrågan kan fattas i god tid innan de tillfälliga stödformerna upphör\r\natt gälla. Innan beslut kan fattas i en så grundläggande fråga behöver\r\nemellertid en ingående analys genomföras av de nuvarande formerna för\r\nstatligt stöd till bostadsfinansieringen. Det framgår av budgetpropositionen\r\natt regeringen redan arbetar utifrån dessa förutsättningar. Regeringen\r\nhar således uppdragit åt Boverket att utvärdera de statliga insatserna\r\nför att öka bostadsbyggandet under de senaste åren. Uppdraget skall\r\nredovisas vid utgången av 2004. Vidare har inom Regeringskansliet\r\ntillsatts en arbetsgrupp med uppgift att genomföra en genomlysning av det\r\nnuvarande systemet för bostadsfinansiering, bostadssubventioner och\r\nbostadsmarknadens kapitalförsörjning. Arbetsgruppen skall även lämna\r\nförslag till vilken framtida roll staten bör ha i detta system och att\r\nutarbeta ett förslag till den närmare utformningen av systemet. Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 30 april 2005.\r\nBostadsutskottet kan således konstatera att åtminstone förslagen i\r\nfp-motionen om en utredning om det statliga finansieringssystemets\r\neffekter samt om statens roll i bostadsfinansieringen får anses vara väl\r\ntillgodosedda. Vad gäller flertalet av de övriga motionsförslagen torde\r\ngälla att de närmast får ses som en markering av i vilka avseenden som\r\nmotionärerna anser att statens engagemang i bostadsfinansieringen bör\r\nförändras. Det är således inte fråga om några färdiga förslag om formerna\r\nför den framtida bostadsfinansieringen. Utskottet anser för sin del att\r\ndet i dagsläget, under pågående utvärdering och utredningsinsatser,\r\nvore oklokt att låsa sig för en viss lösning men vill ändå kort kommentera\r\nnågra av motionsförslagen.\r\nFörslaget i m-motionen innebär att i princip samtliga bostadssubventioner\r\nbör avskaffas. Det är även innebörden i de anslagsförslag från samma\r\nparti som utskottet behandlat i avsnittet om anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområde 18. Motionärerna anför att de avvecklade subventionerna\r\nkommer att kompenseras genom olika skatteåtgärder. Enligt utskottets\r\nuppfattning skulle en sådan omläggning riskera grunderna för den socialt\r\ninriktade bostadspolitik som bedrivits i Sverige under lång tid och\r\nkunna leda till ökad segregering och bostadsbrist. Utskottet gör\r\nbedömningen att det även efter 2006 kommer att krävas ett statligt engagemang\r\ninom bostadsfinansieringen. Det kan noteras att detta även tycks vara\r\nen utgångspunkt i motionerna från övriga partier.\r\nVad gäller de synpunkter som framförs i motionerna om räntebidragssystemet\r\nkan det erinras om att bostadsutskottet vid flera tidigare tillfällen\r\npåtalat behovet av förändringar i detta system. Räntebidragen har delvis\r\nvisat sig vara ett otillräckligt instrument för att komma till rätta\r\nmed de obalanser som uppstått på bostadsmarknaden. Vidare innebär\r\nräntebidragssystemets nuvarande utformning att skillnader i statligt stöd\r\nmellan fastigheter byggda före och efter det att nuvarande regler trädde\r\ni kraft blir bestående. Slutligen innebär systemets konstruktion att de\r\nstatliga utgifterna för räntebidragen i princip ökar årligen. Det får\r\nemellertid förutsättas att dessa problem är centrala i de överväganden\r\nom en förändrad bostadsfinansiering som regeringen initierat.\r\nBostadsutskottet anser sammanfattningsvis att det finns anledning att\r\növerväga hur ett långsiktigt statligt engagemang vad gäller\r\nbostadsfinansieringen skall utformas för att ge goda förutsättningar både för\r\nen stabil och tillräcklig nyproduktion och för en nödvändig förnyelse\r\nav bostadsbeståndet. Däremot är utskottet i dag inte berett att ta\r\nställning till vilka förändringar som kan bli aktuella. Det är således\r\ninte rimligt att nu binda upp det nyligen inledda utredningsarbetet\r\nvare sig med direktiv om vilka förändringar inom ramen för systemet som\r\nbör eftersträvas eller med uttalanden om att systemet helt bör avvecklas\r\noch ersättas med andra insatser.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Bo240\r\n(v) yrkandena 2 och 5, 2004/05:Bo268 (s), 2004/05:Bo301 (m) yrkande 6,\r\n2004/05:Bo306 (kd) yrkandena 8 och 10, 2004/05:Bo310 (fp) yrkandena 16,\r\n28 och 29 samt 2004/05:Bo312 (s).\r\nBostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster\r\nBostadsutskottet tar i detta avsnitt upp en motion med delvis annan\r\ninriktning än de ovan behandlade förslagen om generella förändringar i\r\nsystemet för bostadsfinansiering.\r\nI motion 2004/05:Bo249 (kd) lämnas ett antal förslag med syfte att\r\nunderlätta för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad. Det framhålls\r\natt ett grundläggande motiv för att vidta åtgärder med denna inriktning\r\när att ett eget ägande i allmänhet leder till lägre kostnader för\r\nfastighetsförvaltning och därmed till ett billigare boende. Som bakgrund\r\ntill förslagen erinras om att statliga egnahemslån inriktade på mindre\r\nbemedlade familjer funnits i Sverige fram till 1949. Motionärerna menar\r\natt de socialdemokratiskt ledda regeringarna därefter har gjort en\r\nkoppling mellan en social bostadspolitik och hyresbostäder som är\r\nanmärkningsvärd sett ur ett internationellt perspektiv.\r\nYrkande 1 i motionen innebär att riksdagen skall begära att regeringen\r\nutreder hur förutsättningarna att äga sin bostad kan förbättras för\r\nhushåll med låga inkomster med hjälp av bostadspolitiska medel.\r\nInriktningen på den förordade utredningen förtydligas i fem yrkanden.\r\nEtt regelverk för bosparande bör utformas (yrkande 2). Det behöver\r\növervägas vilka som skall få öppna bosparkonton, eventuella begränsningar\r\nvad gäller inkomst m.m. och hur sparkapitalet skall få användas. Bosparande\r\nbör i viss omfattning undantas vid beräkning av den bidragsgrundande\r\ninkomsten i olika bidragssystem. Vidare föreslås att en översyn görs av\r\nmöjligheten att införa ett system med hyrköp i samband med nybyggnation\r\n(yrkande 3). Statens bostadskreditnämnd bör ges i uppdrag att utreda\r\nvillkoren för en statlig kreditgaranti för bostadslån till hushåll med\r\nlåga inkomster (yrkande 4). Det bör utredas om staten kan tillhandahålla\r\nett instrument som gör att hushåll kan \"signalera\" sin förmåga att sköta\r\nhushållsekonomin och därmed lättare erhålla högre lån (yrkande 5). För\r\natt ge de aktuella hushållen en bättre trygghet i samband med husköp\r\nbör möjligheten att införa en statlig försäkring mot prisfall och ökade\r\nboendekostnader övervägas (yrkande 6).\r\nBostadsutskottet skall inte här närmare kommentera den historieskrivning\r\nsom bildar bakgrund för förslagen men vill ändå erinra om att de mer\r\ngenerellt inriktade bostadssubventioner som tillämpades under senare\r\ndelen av 1900-talet även innebar att hushåll med relativt begränsade\r\ninkomster kunde skaffa ett ägt småhus. Den fråga som motionärerna lyfter\r\nfram är emellertid om det i ett delvis nytt system för det statliga\r\nengagemanget för bostadsfinansiering bör ingå ett stöd särskilt inriktat\r\npå bostadsägande för hushåll med låga inkomster.\r\nUtskottet ser givetvis positivt på om även hushåll med begränsade\r\ninkomster i möjligaste mån har möjlighet att välja boende och upplåtelseform\r\nutifrån egna önskemål och behov. Denna möjlighet är i dag starkt beroende\r\nav prisbilden och utbudet på respektive ort. I vissa delar av landet\r\nhar sannolikt flertalet hushåll med fast inkomst möjlighet att välja\r\natt själv äga sin bostad. På dessa orter är det i stället möjligheten\r\ntill försörjning med tillräcklig inkomst som är det stora problemet. I\r\nstorstadsregionerna och på andra orter med hög prisnivå kräver ett\r\nbostadsköp däremot en skuldsättning som kan innebära stora risker för\r\ndet enskilda hushållet. Detta förhållande visas också i den aktuella\r\nmotionen genom att förslagen till stor del är inriktade på olika metoder\r\natt låta staten överta dessa risker. Det kan ifrågasättas om det begränsade\r\nutrymme som finns för statliga insatser inom bostadssektorn skall\r\nanvändas på detta sätt.\r\nUtskottet ställer sig således tveksamt till ett stödsystem med den i\r\nmotionen förordade inriktningen. Under lång tid har det riktade stödet\r\ntill hushåll med låga inkomster kanaliserats genom bostadsbidragen. I\r\növrigt har stöden varit generella i den bemärkelsen att de inte utgått\r\nfrån vilka hushåll som bor eller kommer att bo i de bostäder som erhållit\r\nstöd. Undantagen från denna princip har gällt vissa former av kategoriboende\r\nsom exempelvis stödet för studentbostäder. Med tanke på det pågående\r\nutredningsarbetet om statens roll i bostadsfinansieringen vill emellertid\r\ninte utskottet utesluta att det i detta sammanhang kan bli aktuellt att\r\npröva några av de tankar som förs fram i motionen. Överväganden i\r\nnärliggande frågor kommer också att bli aktuella i samband med redan\r\nbeslutade insatser avseende förutsättningarna för unga hushåll att\r\nförvärva eller hyra en egen bostad. Regeringen har nyligen givit Statens\r\nbostadskreditnämnd i uppdrag att göra en översyn av möjligheten att\r\nstödja dessa hushåll genom direkta statliga lån, bidrag eller kreditgarantier.\r\nUtskottet ser emellertid inte nu tillräcklig anledning för riksdagen\r\natt förorda särskilda utredningsinsatser med den betydligt bredare\r\ninriktning som föreslås i motionen.\r\nMotion 2004/05:Bo249 (kd) yrkandena 1-6 avstyrks således.\r\nBostadsfinansiering på landsbygden\r\nFyra motioner tar upp frågan om hur byggande och köp av bostäder på\r\nlandsbygden skall kunna underlättas. Den bakgrund till förslagen som\r\ntecknas i motionerna är att det i dag är mycket svårt att finansiera\r\nnytillkommande bebyggelse på landsbygden och att många som skulle vilja\r\nbosätta sig där inte heller kan få lån till ett husköp.\r\nI motion 2004/05:Bo202 (c) föreslås att det införs någon form av allmänna\r\nkreditgarantier för att underlätta bostadsfinansieringen på landsbygden.\r\nÄven en inventering av obebodda fastigheter och olika stimulansåtgärder\r\nför upprustning till permanentboende nämns som angelägna åtgärder.\r\nFörbättrade möjligheter att erhålla kreditgaranti föreslås även i\r\nmotionerna 2004/05:Bo208 (c) och 2004/05:Bo262 (c). Enligt motionerna bör\r\nkreditgarantier kunna lämnas till lån överstigande 1 miljon kronor,\r\nbesked om kreditgaranti kunna lämnas före byggstart och garanti även\r\nkunna lämnas för köp och ombyggnad av äldre hus.\r\nI motion 2004/05:Bo275 (c) yrkande 1 föreslås att det bör bli lättare\r\nför de kreditgarantiföreningar som bildats på flera håll i landet att\r\näven arbeta mot bostadsmarknaden. Vidare anför motionärerna att EU:s\r\nstrukturfonder i framtiden kommer att få en inriktning mer mot\r\nriskkapitaluppbyggnad och kreditgarantier än i dag. I motionens yrkande 2\r\nföreslås mot denna bakgrund att regeringen skall uppmanas att utnyttja\r\nden möjlighet som kan öppna sig att använda strukturfonderna för att\r\nunderlätta byggande av bostäder och näringsfastigheter på landsbygden.\r\n\r\nBostadsutskottet finner det liksom motionärerna angeläget att målet om\r\nen levande landsbygd inte hindras av svårigheter att finansiera ett\r\nlämpligt boende. Utskottet förutsätter att de pågående utredningsinsatserna\r\nom nya former för bostadsfinansieringen även innefattar överväganden om\r\nde särskilda problem som kan råda i olika delar av landet. Vad gäller\r\nde mer specifika förslagen i två av motionerna om att utforma en särskild\r\nordning för kreditgarantier för bostäder på landsbygden ställer sig\r\nemellertid utskottet tveksamt. Det bör påpekas att kreditgarantireglerna\r\nändrades våren 2004, bl.a. så att högre garantibelopp än det i motionerna\r\nnämnda numera kan accepteras. Däremot skulle ett genomförande av förslagen\r\nom att lämna kreditgarantier redan före byggstart respektive vid köp av\r\näldre egnahem innebära en väsentlig förändring av det gällande regelverket\r\nsom utskottet inte vill förorda.\r\nUtskottet anser inte heller att det finns underlag för riksdagen att\r\ngöra ett tillkännagivande till regeringen enligt förslagen i motion\r\n2004/05:Bo275 (c). Det framgår inte av motionen vad som hindrar\r\nkreditgarantiföreningarna att arbeta mot bostadsmarknaden om ett intresse\r\nför detta finns, inte heller vad regeringen i så fall förväntas göra\r\nför att underlätta verksamheten. I fråga om en eventuellt förändrad\r\nanvändning av EU:s strukturfonder får det förutsättas att regeringen\r\nuppmärksammar en sådan utveckling utan en särskild begäran från riksdagen.\r\n\r\nKreditgaranti för kooperativ hyresrättsförening\r\nEnligt motion 2004/05:Bo294 (s) behöver villkoren för kreditgarantier\r\navseende kooperativa hyresrättsföreningar förbättras. Det gäller bl.a.\r\natt kreditgaranti skall kunna lämnas upp till 95 % av produktionskostnaderna,\r\natt garantin skall kunna utfärdas redan för byggkreditivet och att\r\nsäkerhet skall kunna utgöras av fler än ett pantbrev.\r\nUtskottet avstyrkte föregående år ett motsvarande motionsförslag (bet.\r\n2003/04:BoU1 s. 62). Detta skedde i samband med att utskottet ställde\r\nsig bakom ett regeringsförslag om ändrad inriktning av kreditgarantigivningen\r\nför ny- och ombyggnad. Utskottet konstaterade att de önskemål om villkor\r\nför kreditgarantierna som framfördes i den då aktuella motionen delvis\r\ntorde kunna uppfyllas genom förslaget om höjd maximinivå för\r\nkreditgarantiunderlaget. Den nya modellen med avtalsreglerad garantigivning\r\nansågs också ge ett större utrymme för att beakta förutsättningarna i\r\nvarje enskilt fall. Vad gäller förslagen i övrigt förelåg det enligt\r\nutskottets uppfattning inte tillräckliga skäl att föreslå ytterligare\r\nförändringar i kreditgarantigivningens inriktning. Som framgått ovan\r\nträdde de nya reglerna för kreditgarantigivningen i kraft våren\r\n2004.\r\nUtskottet vidhåller sin uppfattning i den aktuella frågan. Motion\r\n2004/05:Bo294 (s) avstyrks således.\r\nInvesteringar för trygghet i boendet\r\nI motion 2004/05:Bo266 (s) beskrivs den otrygghet som många hyresgäster\r\nupplever i sitt bostadsområde. Det kan handla om att man inte vågar gå\r\nut efter mörkrets inbrott eller att man drar sig för att gå till\r\ntvättstugan, garaget eller soprummet. Kostnaderna för olika former av\r\nförändringar för att öka tryggheten anses avhålla många fastighetsägare\r\nfrån att vidta önskvärda åtgärder. Mot denna bakgrund föreslås att det\r\nbör övervägas att införa någon form av statligt lån eller bidrag för\r\ntrygghetsinvesteringar.\r\nBostadsutskottet har vid flera tillfällen understrukit vikten av att\r\nuppmärksamma trygghetsfrågorna i samband med planering av bostadsområden\r\noch vid utformningen av byggnader. Detta gäller givetvis särskilt vid\r\nplanering av nybyggnation då möjligheten att åstadkomma bra lösningar\r\när störst. Fler lyckade satsningar har emellertid visat att det även\r\ngår att åstadkomma avsevärda förbättringar i befintliga bostadsområden.\r\nHär har kommunerna och berörda fastighetsägare ett gemensamt intresse\r\noch ansvar för att åtgärder vidtas som kan öka tryggheten i boendet.\r\nFlera statliga myndigheter har också gjort betydande insatser för att\r\nbistå kommunerna och andra aktörer i det lokala utvecklingsarbetet, bl.\r\na. genom rådgivande skrifter och förmedling av erfarenheter från lyckade\r\nsatsningar. Utskottet anser att det finns all anledning att fortsätta\r\nmed och utveckla dessa insatser. Däremot är utskottet inte berett att\r\nförorda att särskilda statliga lån eller bidrag införs med den föreslagna\r\ninriktningen.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks motion 2004/05:Bo266 (s).\r\nBosparande\r\nI motion 2004/05:Bo316 (s) föreslås att det införs ett system för\r\nbosparande och bosättningslån. Motionärerna förordar en översyn med sikte\r\npå ett nytt system med skattegynnat bosparande. Räntan på bosparkontot\r\nskall vara skattefri om sparkapitalet används för köp av bostad eller\r\nför annat avsett ändamål. Till bosparandet skall också knytas rätt att\r\nlåna på fördelaktiga villkor och rätt till statliga kreditgarantier.\r\nUtgångspunkten bör vara att ett av staten garanterat bosparlån skall\r\nmotsvara 30 % av insatsen för en genomsnittlig bostadsrättslägenhet\r\neller villa.\r\nVid det senaste tillfället bostadsutskottet behandlade förslag om att\r\ninföra ett system för bosparande - hösten 2001 (bet. 2001/02:BoU1 s.\r\n42) - behandlades motionsförslag dels med liknande inriktning som det\r\nnu aktuella, dels om ett bosparande utan statlig subvention men reglerad\r\ni särskild lag. Utskottet avstyrkte förslagen och ifrågasatte lämpligheten\r\ni de former för statlig reglering som förordades i motionerna. Utskottet\r\nframhöll att bosparande i stället bör stimuleras genom information och\r\nopinionsbildning.\r\nBostadsutskottet är inte heller i dag berett att ställa sig bakom ett\r\nbosparande enligt förslaget i den nu aktuella motionen. Motion 2004/05:Bo316\r\n(s) avstyrks således.\r\nBostäder för studenter och ungdomar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\ninvesteringsstöd för studentbostäder, jämför reservationerna 32 (m, fp),\r\n33 (kd), 34 (v) och 35 (c),\r\nåtgärder för fler studentbostäder m.m., jämför reservationerna 36 (m),\r\n37 (fp), 38 (kd) och 39 (c).\r\n\r\n\r\nInledning\r\nUnder flera år har bostadsutskottet haft anledning att ägna frågor om\r\nbostadstillgången för studenter på universitets- och högskoleorter stor\r\nuppmärksamhet. Bakgrunden är den brist på studentbostäder som råder på\r\nmånga orter och de långa väntetider som blivit följden. Denna situation\r\nhar både lett till att bostadsutskottet vid ett flertal tillfällen fått\r\nta ställning till olika regeringsförslag och till ett stort antal\r\nmotioner i frågan. Även under årets allmänna motionstid har ett flertal\r\nmotioner väckts med olika förslag om hur studenternas och ungdomarnas\r\nbostadssituation skall kunna förbättras. Utskottet tar först upp förslag\r\nsom gäller formerna för det ekonomiska stödet till byggande av\r\nstudentbostäder. Därefter tar utskottet ställning till motioner som förordar\r\nett brett spektrum av åtgärder för att öka tillgången på bostäder för\r\nstudenter och ungdomar.\r\nInvesteringsstöd för studentbostäder\r\nStatligt stöd för byggande av studentbostäder lämnas liksom för andra\r\nhyresbostäder inom ramen för räntebidragssystemet, dvs. med stöd enligt\r\nförordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. Därutöver\r\nkan sedan år 2003, för projekt som påbörjas före utgången av år 2006,\r\nen investeringsstimulans lämnas för anordnande av studentbostäder på\r\neller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola.\r\nDetta stöd, som ersatte ett tidigare investeringsbidrag för studentbostäder,\r\nutgår i form av kreditering på skattekonto och lämnas enligt bestämmelserna\r\ni förordningen (2003:506) om investeringsstimulans för byggande av mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder. Stödet är i princip utformat så att\r\ndet motsvarar den ekonomiska effekt som hade blivit fallet om\r\nfastighetsägaren endast skulle behövt erlägga 6 % i byggmoms.\r\nTre motioner tar upp frågor om formerna för det fortsatta statliga stödet\r\nför byggande av studentbostäder.\r\nI Centerpartiets partimotion 2004/05:Bo235 yrkande 14 föreslås att\r\nriksdagen bör besluta om att införa permanenta investeringsbidrag för\r\nstudentbostäder. I motionen anförs bl.a. att det finns skäl att särbehandla\r\nstudentbostäder vad gäller möjligheten att få investeringsbidrag eftersom\r\nbidrag med denna inriktning har visat sig vara effektiva.\r\nEtt permanent investeringsstöd bör enligt motion 2004/05:Bo240 (v)\r\nyrkande 3 införas. Motionärerna anser att ett nytt investeringsstöd för\r\nbyggande av studentbostäder bör ges samma villkor som det nya\r\ninvesteringsstöd för övriga hyresbostäder som föreslås i samma motion. Det\r\ninnebär bl.a. att det skall finnas ett tak för högsta möjliga hyresnivå\r\noch att hyrorna skall vara framförhandlade i förväg.\r\nEnligt motion 2004/05:Bo297 (kd) yrkande 1 bör ett nytt investeringsbidrag\r\nför byggande av studentbostäder införas med en liknande konstruktion\r\nsom det nyligen avskaffade och ersätta den nuvarande investeringsstimulansen\r\ngenom skattekreditering. Bidraget skall utgå med 1 250 kr/m2  i\r\nStockholmsregionen, 1 000 kr/m2  i Göteborg och Malmö och med 750 kr/m2  i\r\növriga landet. Motionärerna hänvisar även till ett förslag från\r\nKristdemokraterna om halverad byggmoms. Den sammantagna effekten av\r\nkd-förslagen anges bli en större stimulans av studentbostadsbyggandet än\r\nden nuvarande investeringsstimulansen. Ett anslagsförslag i en kd-motion\r\nsom utgår från ett omedelbart införande av det föreslagna bidragssystemet\r\nhar behandlats av utskottet i avsnittet om anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområde 18.\r\nUtskottet anför följande med anledning av motionsförslagen om nya former\r\nför stödet till studentbostäder.\r\nSom nämnts ovan infördes under 2003 en ny stödform för byggande av\r\nstudentbostäder som ersatte ett investeringsbidrag med samma syfte. Enligt\r\nde intryck som utskottet fått av den hittillsvarande användningen av\r\ndet nya stödet har investeringsstimulansen varit mycket efterfrågad för\r\nanordnande av studentbostäder. Vid utgången av oktober 2004 hade\r\nansökningar om stöd för nybyggnad av studentbostäder eller ombyggnad av\r\nandra byggnader till studentbostäder inkommit för motsvarande över 5 000\r\nlägenheter. Det är mot denna bakgrund rimligt att anta att\r\ninvesteringsstimulansen effektivt bidragit till att öka produktionen av\r\nstudentbostäder och att den även givit en bättre effekt än det tidigare\r\nanvända investeringsbidraget. Som framgått tidigare i detta betänkande\r\ngenomför emellertid Boverket på regeringens uppdrag för närvarande en\r\nutvärdering av de statliga insatserna under de senaste åren för att öka\r\nbostadsbyggandet. Ett bättre underlag för att dra säkra slutsatser om\r\neffekterna av stöd med olika utformning kommer därför sannolikt att\r\nföreligga i början av nästa år. Under våren 2005 kommer också resultatet\r\nav de överväganden som pågår inom den av regeringen tillsatta arbetsgruppen\r\nför den framtida bostadsfinansieringen att presenteras.\r\nDet är mot den redovisade bakgrunden inte rimligt att nu åter ändra\r\ninriktning på stödet till byggande av studentbostäder. Det bör också\r\nerinras om att den nuvarande investeringsstimulansen är tidsbegränsad\r\ntill utgången av år 2006. När resultatet från pågående utvärdering och\r\nutredning har presenterats kommer det därför att finnas skäl att överväga\r\nhur statens engagemang i finansieringen av produktionen av studentbostäder\r\nskall se ut efter denna tidpunkt.\r\nMot den redovisade bakgrunden avstyrks motionerna 2004/05:Bo235 (c)\r\nyrkande 14, 2004/05:Bo240 (v) yrkande 3 och 2004/05:Bo297 (kd) yrkande\r\n1.\r\nÅtgärder för fler studentbostäder m.m.\r\n\r\nBostadsutskottet tar under denna rubrik upp motioner med ett antal\r\nförslag med ett brett spektrum av åtgärder i syfte att förbättra tillgången\r\ntill bostäder för studenter. I avsnittet behandlas även en motion som\r\nmer är inriktad på ungdomars problem att komma in på bostadsmarknaden.\r\n\r\nProblemen som följer av bristen på studentbostäder beskrivs i motion\r\n2004/05:Bo274 (s). De åtgärder som vidtagits för att öka tillgången på\r\nbostäder anses inte ha givit ett tillräckligt resultat. Motionären\r\nföreslår mot denna bakgrund att riksdagen i ett tillkännagivande begär\r\nförslag från regeringen om ökade ekonomiska stimulanser eller andra\r\nåtgärder.\r\nI motion 2004/05:Ub259 (m) om studenternas vardagsproblem finns tre\r\nyrkanden med förslag som faller inom bostadsutskottets beredningsområde.\r\nÅtgärder föreslås för att göra planprocessen snabbare och effektivare\r\nför att underlätta byggandet av studentbostäder (yrkande 3). Exempelvis\r\nbör antalet instanser för överklagande av detaljplan och bygglov minska.\r\nTillfälliga studentbostäder av prefabricerade element bör sättas upp\r\n(yrkande 4). Regeringen bör inventera statliga fastigheter för att utröna\r\nvilka som enkelt kan göras om till studentbostäder (yrkande 5).\r\nFolkpartiet förordar i sin partimotion 2004/05:Bo310 yrkande 10 ett\r\nantal åtgärder för att förbättra studenternas bostadssituation. Det\r\ngäller bl.a. användning av billigare byggmetoder, tillfälliga bygglov,\r\nomvandling av lokaler till studentbostäder, enklare planförfarande och\r\nskattefrihet för uthyrning av rum i privatbostäder. En översyn förordas\r\nockså av vissa byggregler om bostadsyta som utgår från tillgänglighetskravet.\r\nDet gäller främst storleken på badrummet. I motionens yrkande 11\r\nföreslås att ägardirektiven för de statliga fastighetsbolagen skall ändras\r\nså att staten kan erbjuda billig mark för byggande av studentbostäder.\r\n\r\nÄven i motion 2004/05:N409 (fp) förordas att statlig mark skall kunna\r\nanvändas för studentbostäder. Förslaget i motionens yrkande 24 innebär\r\natt staten skall ge ett generellt klartecken för kommuner att bygga\r\ntillfälliga studentbostäder på statligt ägd mark som inte är reserverad\r\nför andra ändamål eller olämplig att bebygga.\r\nMotion 2004/05:Bo304 (kd) innehåller 7 yrkanden som helt eller delvis\r\nhandlar om studentbostäder. Flera av dem har emellertid en sådan inriktning\r\natt de behandlas av andra utskott - skatteutskottet respektive\r\nutbildningsutskottet. Ett yrkande om konkurrensen på byggmarknaden har\r\nutskottet redan behandlat i detta betänkande. De yrkanden som här tas upp\r\ngäller förslag om tillkännagivande till regeringen i två frågor. Kommunerna\r\nbör enligt motionärerna ta sitt ansvar för att tillhandahålla billig\r\ntomtmark - yrkande 2. Kommunerna bör ges möjlighet att tillhandahålla\r\nmark för mobila studentbostäder - yrkande 3.\r\nI motion 2004/05:Ub276 (c) yrkande 18 föreslås att riksdagen i ett\r\ntillkännagivande bör framhålla att en kommun som fått fler högskoleplatser\r\nockså har ett bostadsförsörjningsansvar för studenterna. Enligt motionens\r\nyrkande 17 bör regeringen bjuda in berörda kommuner, högskolor och\r\nstudentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för studenter\r\nskall hanteras framgent.\r\nRiksdagen bör enligt motion 2004/05:Bo209 (c) efterfråga ett nytt\r\nregelverk som möjliggör byggande av fler och billigare studentbostäder.\r\nEnligt motionären bör det bl.a. övervägas om det verkligen behövs hiss,\r\nstort badrum och fullständigt utrustat kök i dessa bostäder.\r\nSlutligen skall här tas upp motion 2004/05:Bo253 (s) som är inriktad på\r\nproblemen för ungdomar att få en lägenhet. I motionen föreslås riksdagen\r\ngöra ett tillkännagivande om behovet av att bygga billiga bostäder som\r\nalla har råd att bo i. Grunden i bostadsförsörjningen för ungdomar måste\r\nvara att öka tillgången på bra, mindre hyresrätter. Samhället bör också\r\nha större inflytande över bl.a. hyressättning och bostadsförmedling.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att flera av de ovan redovisade motionerna\r\ninnehåller förslag som lagts fram under en följd av år. Flera av förslagen\r\növerensstämmer också med generellt inriktade förslag om en förändrad\r\nbostadspolitik från respektive parti. Vad gäller dessa mer generellt\r\ninriktade förslag hänvisar utskottet nu liksom föregående år till sina\r\nställningstaganden där respektive sakfråga behandlas. Utskottet kan\r\nemellertid instämma i motionärernas uppfattning att den generella\r\nbostadspolitikens utformning har stor betydelse även för studenternas\r\nbostadssituation. De riktade åtgärder som särskilt avser bostäder för\r\ndenna grupp bör därför snarast ses som ett komplement till en politik\r\nsom syftar till att alla skall erbjudas förutsättningar att leva i goda\r\nbostäder till rimliga kostnader.\r\nVad gäller flera av de övriga förslagen om i huvudsak kommunala åtgärder\r\nvill utskottet hänvisa till vad utskottet anförde föregående år i\r\nmotsvarande frågor (bet. 2003/04:BoU1 s. 68):\r\nUtskottet kan också till stor del instämma i de överväganden som finns\r\ni flera av motionerna om att kommuner med stor bostadsefterfrågan från\r\nstudenter och ungdomar bör pröva olika åtgärder som kan underlätta\r\nbyggandet av bostäder. I flertalet fall förutsätter sådana åtgärder inte\r\nnågra förändringar i de statliga regelverken. Det är således redan i\r\ndag möjligt att bevilja bygglov för tillfälligt uppställda studentbostäder.\r\nDet är också möjligt att bygga om tomma lokaler till studentbostäder.\r\nFör sådan ombyggnad kan dessutom den nya investeringsstimulansen genom\r\nskattekreditering utgå. Vad gäller förslagen om snabbare planprocess\r\npågår sådana överväganden inom ramen för PBL-kommitténs arbete. Kommunerna\r\nkan emellertid redan inom nu gällande regelverk på olika sätt bidra\r\ntill ett smidigt plan- och bygglovsförfarande. Kommunerna kan också\r\npåverka villkoren för byggande av bostäder genom de olika avgifter och\r\nexploateringskostnader som tas ut.\r\nUtskottet instämmer vidare i motionärernas uppfattning att kommunerna\r\nkan göra mer för att erbjuda mark till rimliga kostnader för uppförande\r\nav studentbostäder. Även regeringen har givit uttryck för denna uppfattning.\r\nVad gäller motionsförslagen om att statlig mark skall kunna användas\r\nför byggande av studentbostäder avser regeringen, som framgått i tidigare\r\navsnitt, att undersöka möjligheterna att använda detta markinnehav i\r\nStockholmsregionen mer aktivt i bostadsproduktionen.\r\nRegeringen har, som framgått tidigare i detta betänkande, sedermera\r\ntillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att undersöka hur statligt ägd mark\r\nkan användas för en ökad bostadsproduktion i Stockholmsregionen. När\r\ndenna arbetsgrupp redovisat sina överväganden, vilket enligt uppgift\r\nkommer att ske under innevarande år, torde det finnas ett bättre underlag\r\nför att diskutera förslag om en mer aktiv statlig markpolitik även när\r\ndet gäller studentbostäder.\r\nVad som i övrigt anförts i motionerna om studentbostäder ger inte\r\nunderlag för några närmare överväganden. Bostadsutskottet vill emellertid\r\nhelt kort kommentera de förslag som innebär att enklare byggregler skall\r\nanvändas för studentbostäder. Det bör med anledning av vad som anförs\r\ni dessa motioner påpekas att gällande byggregler för studentbostäder\r\nredan ger visst utrymme för att bl.a. sammanföra delar av enskilda\r\nlägenheters utrymmen till gemensamma utrymmen. Bakom åtminstone något av\r\nmotionsförslagen tycks emellertid finnas synpunkter som går ut på att\r\nnuvarande krav på att nytillkommande bostäder skall vara tillgängliga\r\noch användbara även för funktionshindrade bör ändras. Denna princip\r\ntillämpas även för studentbostäder och syftar i det fallet till att\r\nrörelsehindrade studenter skall kunna bo, studera och umgås med vänner\r\nm.m. på samma villkor som övriga. Utskottet är för sin del inte berett\r\natt medverka till åtgärder som innebär en återgång till en ordning där\r\nrörelsehindrade hänvisas till ett särskilt anpassat bostadsbestånd.\r\nSlutligen vill utskottet erinra om att regeringen under hösten i en\r\nungdomspolitisk proposition och i budgetpropositionen aviserat att en\r\nungdomsbostadssamordnare skall utses för att ta fram förslag på konkreta\r\nåtgärder som syftar till att underlätta ungdomars tillträde till\r\nbostadsmarknaden. Utskottet har i det tidigare avsnittet om anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområde 18 tillstyrkt finansieringen av denna verksamhet.\r\nVidare har Boverkets byggkostnadsforum fått i uppdrag att inom ramen\r\nför sitt nuvarande uppdrag i högre grad beakta behovet av att få fram\r\nbra och billiga bostäder som är avsedda för och anpassade till de behov\r\noch krav som ungdomar har. Regeringen har också givit Statens\r\nbostadskreditnämnd i uppdrag att överväga åtgärder som kan underlätta ungdomars\r\nförutsättningar att förvärva eller hyra en egen bostad. De önskemål som\r\nframförs i motion 2004/05:Bo253 (s) om överväganden om bostadsförsörjningen\r\nför ungdomar får mot denna bakgrund anses vara relativt väl tillgodosedda.\r\nUtskottet förutsätter emellertid att dessa åtgärder också kan att få\r\nstor betydelse för möjligheterna att bättre tillgodose efterfrågan på\r\nbilliga och bra studentbostäder. Även om bostadsförsörjningen för\r\nstudenter rymmer särskilda problem och gäller boende under en begränsad\r\ntid, ofta utanför hemorten, handlar det om i huvudsak samma målgrupp\r\noch samma behov av billiga bostäder.\r\nSammantaget anser utskottet att de insatser som gjorts bl.a. genom\r\ninförandet av en investeringsstimulans för studentbostäder och de åtgärder\r\nsom planeras för att underlätta ungdomars tillträde på bostadsmarknaden\r\nbör kunna bidra till en på sikt förbättrad bostadssituation för studenter\r\noch ungdomar. Det finns givetvis all anledning att fortlöpande pröva\r\näven andra åtgärder som kan bidra till en förbättrad situation såväl\r\ngenom generella bostadspolitiska åtgärder som genom åtgärder särskilt\r\ninriktade på dessa grupper. De motioner som behandlats i detta avsnitt\r\nger emellertid inte utskottet anledning att föreslå något tillkännagivande\r\ntill regeringen i frågan.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks således motionerna 2004/05:Bo209\r\n(c), 2004/05:Bo253 (s), 2004/05:Bo274 (s), 2004/05:Bo304 (kd) yrkandena\r\n2 och 3, 2004/05:Bo310 (fp) yrkandena 10 och 11, 2004/05:N409 (fp)\r\nyrkande 24, 2004/05:Ub259 (m) yrkandena 3-5 samt 2004/05:Ub276 (c)\r\nyrkandena 17 och 18.\r\nÄldres boende\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om äldres boende.\r\nJämför reservationerna 40 (m, fp), 41 (kd) och 42 (c).\r\n\r\nEn av motionerna från allmänna motionstiden är helt inriktad på frågor\r\nom de äldres boende. I denna motion, 2004/05:Bo298 (kd), lämnas en\r\nutförlig redovisning av de krav som ställs på bostadsmarknaden till följd\r\nav en befolkning med en ökande andel äldre. Det diskuteras också vilka\r\nutmaningar som bostadspolitiken står inför för att dessa krav skall\r\nkunna tillgodoses.\r\nMot den i motionen tecknade bakgrunden lämnas fyra förslag om\r\nbostadspolitiska åtgärder som regeringen bör vidta med inriktning mot äldres\r\nboende. Den av regeringen inrättade arbetsgruppen för överväganden om\r\nen ny bostadsfinansiering bör ges i uppdrag att även se över förutsättningarna\r\nför byggande av seniorbostäder (yrkande 1). Förutsättningarna för\r\nbyggande av seniorbostäder bör förbättras genom att ett\r\nbostadsfinansieringssystem\r\ninrättas som inte ensidig gynnar byggande av mindre hyresrätter (yrkande\r\n2). Ett forum för äldres boende bör inrättas och ges i uppdrag att bl.\r\na. ta fram förslag om åtgärder för att möta behovet av ändamålsenliga\r\nbostäder för äldre (yrkande 3). Slutligen föreslås riksdagen i ett\r\ntillkännagivande understryka att regeringen skall vara pådrivande för\r\natt kommunerna skall kunna uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar\r\ngentemot den äldre befolkningen (yrkande 4).\r\nBostadsutskottet kan instämma i stora delar av vad som anförs i den\r\naktuella motionen. De förändringar som är att vänta i befolkningens\r\nålderssammansättning kommer att ställa stora krav på anpassning och nya\r\nlösningar såväl inom bostadspolitiken som inom övriga samhällssektorer.\r\nDenna fråga måste hållas ständigt aktuell och tas med vid i princip\r\nalla överväganden om generella åtgärder där åldersberoende frågor kan\r\nha betydelse. Bland flera aktuella frågor, som visserligen har en\r\ngenerell inriktning, men som har särskild betydelse för de äldres\r\nbostadssituation, kan nämnas de insatser som för närvarande görs för att\r\nförbättra tillgängligheten i bostadshus och den bebyggda miljön i övrigt.\r\n\r\nÄven om utskottets grundinställning är att de bostadspolitiska medlen\r\ni huvudsak skall ha en generell inriktning och inte i alltför hög grad\r\nanpassas till begränsade grupper, kan det finnas skäl att ibland rikta\r\nsärskild uppmärksamhet mot angelägna områden. Den aviserade satsningen\r\npå ungdomars bostadssituation genom bl.a. en ungdomsbostadssamordnare\r\nsom motionärerna hänvisar till, utgör ett exempel på detta. Det kan\r\ninte uteslutas att en liknande satsning även kan komma att behövas för\r\nfrågor om äldres bostadssituation.\r\nUtskottet har såldes inga principiella invändningar mot de tankar som\r\nlanseras i motionen om ett forum för äldres boende men är för dagen\r\ninte berett att stödja ett sådant förslag. En orsak till detta är\r\ngivetvis att det finns ett begränsat ekonomiskt utrymme för särskilda\r\nutvecklingsinsatser inom det bostadspolitiska området. Detta utrymme\r\ntas för närvarande i anspråk för andra angelägna insatser. En annan\r\norsak är att många frågor om äldres boende har ett starkt samband med\r\nandra ställningstaganden inom äldrepolitikens område. Det bör här erinras\r\nom att den parlamentariska äldreberedningen Senior 2005 i oktober 2003\r\npresenterade över 100 förslag i sitt slutbetänkande (SOU 2003:91). Ett\r\nflertal av dessa förslag var direkt eller indirekt inriktade på de äldres\r\nbostadssituation. Regeringen framhåller i den del av budgetpropositionen\r\ndär insatserna inom äldrepolitiken redovisas att ett arbete har påbörjats\r\nmed att förankra äldreberedningens förslag och andra initiativ som tagits\r\npå äldreområdet under senare tid.\r\nInte heller när det gäller förslagen i motionen om inriktningen på det\r\nutredningsarbete om bostadsfinansieringen som bedrivs i en grupp inom\r\nRegeringskansliet är utskottet berett att föreslå något tillkännagivande\r\nfrån riksdagen. Det får förutsättas att detta arbete bedrivs med en\r\nbred inriktning och att hänsyn tas till Boverkets utvärdering av effekterna\r\nav de hittillsvarande statliga insatserna. Vad slutligen gäller förslaget\r\nom att regeringen skall vara pådrivande för att kommunerna skall uppfylla\r\nsitt bostadsförsörjningsansvar gentemot den äldre befolkningen är det\r\nutskottets uppfattning att regeringen redan aktivt söker understryka\r\nrespektive kommuns bostadsförsörjningsansvar gentemot hela sin befolkning.\r\nEtt tillkännagivande i den frågan är därför inte erforderligt.\r\nBostadsutskottet anser således att det finns anledning att kontinuerligt\r\nuppmärksamma frågorna om de äldres bostadssituation i alla bostadspolitiska\r\nsammanhang. Med hänvisning till det anförda avstyrker emellertid utskottet\r\nmotion 2004/05:Bo298 (kd).\r\nBostadsbidragen på längre sikt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nbostadsbidragens utformning, jämför reservationerna 43 (m), 44 (fp), 45\r\n(kd), 46 (v) och 47 (c),\r\nbostadsbidrag vid delad vårdnad, jämför reservation 48 (m),\r\nbostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av bostaden,\r\njämför reservationerna 49 (m) och 50 (kd),\r\ninkomstgränserna för bostadsbidrag till studerande, jämför reservation\r\n51 (m).\r\n\r\n\r\nInledning\r\nUtskottet har i samband med sitt ställningstagande till förslaget till\r\nstatsbudget för 2005 även tagit ställning till vissa förslag som avser\r\nreglerna för bostadsbidragen för detta år, liksom till ett förslag (m)\r\nom att avveckla bostadsbidragen och ersätta dem med förbättrade barnbidrag\r\nför ensamstående med barn och för studerande föräldrar med barn fr.o.m.\r\ndetta år. Därutöver har det också förts fram förslag om förändringar\r\ni bostadsbidragen på längre sikt, dvs. förslag som inte bedöms påverka\r\nstatsbudgeten för budgetåret 2005. Dessa förslag behandlar utskottet i\r\ndet följande.\r\nBostadsbidragens utformning\r\nBostadsbidragens roll som en del av bostadspolitiken bör enligt motion\r\n2004/05:Bo231 (v) yrkande 1 förstärkas, och målet att ge ekonomiskt\r\nsvaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga\r\nbostäder preciseras. Enligt motionens yrkande 2 måste dessutom systemet\r\nför bostadsbidrag reformeras genom att bl.a. en godtrosparagraf införs,\r\ninkomstöverföring till annat år blir möjlig och åldersgränsen för\r\nbostadsbidrag till studerande ses över. Samtidigt uttalas att bostadsbidraget\r\nmåste ta större hänsyn till både inkomstutvecklingen och\r\nboendekostnadsutvecklingen\r\noch att någon form av indexering av bostadsbidragen måste genomföras.\r\nGenom\r\natt bostadsbidraget är relaterat till inkomst genererar det enligt motion\r\n2004/05:Bo235 (c) yrkande 19 ogynnsamma marginaleffekter. Den som\r\nriskerar att få sitt bostadsbidrag sänkt retroaktivt som följd av en\r\ninkomstökning drar sig t.ex. för att arbeta extra. Åtgärder för att minska\r\nbostadsbidragens negativa marginaleffekter måste därför vidtas.\r\nBostadsbidragets marginaleffekter är även enligt Folkpartiets partimotion\r\n2004/05:Bo310 (fp) yrkande 25 besvärande. Det finns därför ett behov av\r\natt minska dessa effekter. En förutsättning för att marginaleffekterna\r\nskall kunna minskas är dock att grupper med särskilt stor försörjningsbörda,\r\nsom barnfamiljer, kompenseras genom ökade generella stöd.\r\nDen reformering av bostadsbidragssystemet som den socialdemokratiska\r\nregeringen genomförde 1997 har enligt motion 2004/05:Bo295 (kd) yrkande\r\n1 drabbat många barnfamiljers ekonomi mycket hårt. En översyn behöver\r\ndärför snarast göras av bostadsbidragsreglerna samt de konsekvenser\r\nsenare års beslut lett till. Regeringen bör därför tillsätta en utredning\r\ni syfte att finna ett fördelningspolitiskt bättre och ett mer rättvist\r\nregelverk för bostadsbidragen än det nuvarande.\r\nÄven i motion 2004/05:Bo290 (m) förordas en översyn av bostadsbidragen.\r\nEnligt motionen bör Riksförsäkringsverket ges i uppdrag att undersöka\r\nvilka hushåll som drabbas av den införda bekvämlighetsregeln om att\r\nutjämna även inkomsterna över ett helt kalenderår samt vilka tekniska\r\njusteringar och andra insatser som krävs för att nedbringa andelen\r\nhushåll som får fel bidrag under utbetalningsåret.\r\nMed anledning av vad som i motionerna föreslagits om bostadsbidragens\r\nutformning på längre sikt vill utskottet anföra följande.\r\nRedan när riksdagen fattade beslut om att fr.o.m. 1997 reformera\r\nbostadsbidragen stod det klart att reformen skulle leda till betydande\r\nförändringar för många bidragstagare. Så har också blivit fallet.\r\nSamtidigt har den samhällsekonomiska utvecklingen med ökade reallöner och\r\nen ökad sysselsättning bidragit till att förbättra hushållens ekonomi.\r\nDet är mot den bakgrunden viktigt att följa hur bidragsgivningen\r\nutvecklas och hur bidragshushållen har berörts av förändringarna. Utskottet\r\noch riksdagen har också aktivt verkat för att bidragsgivningen följts\r\nupp i olika avseenden. Som en direkt följd av utskottets tidigare\r\ninsatser har också vissa ändringar gjorts i reglerna för bostadsbidragen.\r\nDet gäller bl.a. att en lägsta nivå för reduktion av boendekostnaden\r\npå grund av bostadsytan införts, att möjligheterna till eftergift av\r\nåterbetalningskrav vidgats och att vissa försäkringsersättningar till\r\nbarn inte längre ingår i bidragsunderlaget.\r\nEn tydlig slutsats som kan dras av den hittillsvarande uppföljningen av\r\nbostadsbidragen är att de fyller de uppsatta målen i så måtto att\r\nbidragen i första hand träffar ekonomiskt svaga hushåll. Av redovisningen\r\ni budgetpropositionen framgår bl.a. att ensamföräldrarna i maj 2004\r\nutgjorde ca 65 % av bidragshushållen samtidigt som de uppbar omkring\r\n71 % av det totala bidragsbeloppet. Förklaringen till detta är att\r\nensamstående i regel har lägre hushållsinkomster än samboende. Med\r\navseende på att det finns avsevärt fler ensamstående mammor än pappor\r\nutgörs alltså den stora gruppen bostadsbidragstagare av ensamstående\r\nmammor med barn.\r\nDet förhållandet att bostadsbidragen till betydande del går till hushåll\r\nmed svag ekonomi innebär inte med nödvändighet att bidragen i alla delar\r\nsvarar mot de mål som satts upp. På samma sätt som hittills bör\r\nbostadsbidragen därför fortlöpande följas upp och utvärderas. I enlighet\r\nmed vad utskottet anfört ovan bör en utgångspunkt för detta arbete vara\r\natt bostadsbidragen även fortsättningsvis skall svara mot det\r\nbostadspolitiska målet.\r\nÄven om utskottet nu uttryckt uppfattningen att utvecklingen av\r\nbostadsbidragsgivningen måste följas med största noggrannhet och att bidragens\r\nfunktionssätt fortlöpande måste ses över innebär det inte ett\r\nställningstagande för de mer eller mindre genomgripande förändringar som förs\r\nfram i partimotion 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 25 samt motionerna\r\n2004/05:Bo235 (c) yrkande 19 och 2004/04:Bo295 (kd) yrkande 1. Utskottet\r\när inte heller berett att förorda en översyn med den inriktning som\r\nföreslås i motion 2004/05:Bo290 (m). Motionerna avstyrks sålunda.\r\nUtskottets ställningstagande när det gäller behovet av en fortlöpande\r\növersyn av bostadsbidragen avser snarare att ge underlag för en justering\r\nav de ofullkomligheter som kan visa sig i dagens system. Som utskottet\r\nredovisat ovan aviserar också regeringen i budgetpropositionen sin avsikt\r\natt redan under 2005 lägga fram förslag om förbättrade regler för\r\nbostadsbidragen. Som ett led i detta arbete beräknas anslaget till\r\nbostadsbidrag öka med 200 miljoner kronor från 2006. Denna medelsförstärkning\r\ningår som en del av den miljard som regeringen avsatte i 2004 års\r\nekonomiska vårproposition för reformer för barn.\r\nUtskottet har i detta betänkande liksom i tidigare betänkanden betonat\r\nbostadsbidragens roll som ett bostadspolitiskt instrument. I detta\r\nställningstagande ligger naturligtvis också att bostadsbidragen även\r\nfortsättningsvis skall syfta till att ge ekonomiskt svaga hushåll\r\nmöjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Det\r\nframstår mot den bakgrunden inte som nödvändigt att göra de ytterligare\r\nuttalanden med i princip denna innebörd som föreslås i motion 2004/05:Bo231\r\n(v) yrkande 1. Utskottet är inte heller berett att nu ställa sig bakom\r\nde förslag till förändringar i bostadsbidragen som förs fram i motionens\r\nyrkande 2.\r\nBostadsbidrag vid delad vårdnad.\r\nBostadsbidraget bör enligt motion 2004/05:Bo322 (s) kunna delas i två\r\ndelar så att vardera föräldern vid gemensam vårdnad får ett halvt\r\nbostadsbidrag.\r\nTill de föräldrar som inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad\r\nutgår den bostadsanknutna delen av bostadsbidraget till båda föräldrarna.\r\nDen icke bostadsanknutna delen tillfaller dock endast den förälder hos\r\nvilken barnet är folkbokfört. Om inkomster och bostadskostnader är\r\nlikvärdiga erhåller alltså den förälder hos vilken barnet är folkbokfört\r\nett högre bostadsbidrag än den förälder som inte har barnet folkbokfört\r\nhos sig. Även om det finns skäl som talar för denna ordning, finns det\r\nockså skäl som talar emot. I t.ex. de fall den gemensamma vårdnaden är\r\ndelad så att barnet under året bor lika lång tid hos båda sina föräldrar\r\nkan det hävdas att också förutsättningarna för att få bostadsbidrag bör\r\nvara lika för dem båda. Samtidigt är det naturligtvis så att gemensam\r\nvårdnad långt ifrån alltid innebär att barnet vistas lika lång tid hos\r\nbåda föräldrarna. I de fall den ena föräldern endast umgås med sitt\r\nbarn mera sporadiskt gör sig skälen för likabehandling i fråga om\r\nbostadsbidragen inte lika starkt gällande.\r\nSammantaget kan det enligt utskottets mening finnas anledning att\r\növerväga utformningen av reglerna för bostadsbidragen vid gemensam vårdnad\r\nav barn. Samtidigt måste naturligtvis eventuella åtgärder i denna del\r\nvägas mot andra angelägna insatser när det gäller utformningen av\r\nbostadsbidragen. Enligt utskottets mening kan det mot den bakgrunden\r\nförutsättas att framtida överväganden avseende bostadsbidragen också\r\nkommer att omfatta reglerna för bostadsbidrag vid gemensam vårdnad.\r\nNågot formellt tillkännagivande i enlighet med förslaget i motion\r\n2004/05:Bo322 (s) kan därmed inte anses erforderligt.\r\nBostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av bostaden\r\nReglerna för bl.a. bostadsbidragen bör enligt motion 2004/05:Bo249 (kd)\r\nyrkande 7 anpassas så att inte hushåll som äger sin bostad eller sparar\r\ntill en bostad blir missgynnade. Räntekostnader m.m. bör därför räknas\r\nsom bidragsgrundande boendekostnad.\r\nFör den som bor med äganderätt eller med bostadsrätt ingår en viss del\r\nav räntekostnaden i den bostadsbidragsgrundande inkomsten. Kortfattat\r\ninnebär reglerna att om det i bostadskostnaden ingår ränta för upplånat\r\nkapital skall ränteutgiften reduceras med tre procent av den skuld på\r\nvilken räntan, före avdrag för eventuella räntebidrag, beräknats. Till\r\ngrund för denna regel ligger bl.a. att bostadsbidragen inte skall bidra\r\ntill en förmögenhetsuppbyggnad. Reduktionen är sålunda tänkt att motsvara\r\nen förväntad inflation plus en långsiktigt real förmögenhetstillväxt.\r\nUtskottet är på de i motionen angivna grunderna inte berett förorda att\r\ndenna princip nu överges. Motionen avstyrks.\r\nInkomstgränserna för bostadsbidrag till studerande\r\nMed hänvisning till studenternas svåra ekonomiska situation i Stockholm\r\nförs det i motion 2004/05:N239 (kd) fram flera förslag som syftar till\r\natt förbättra de ekonomiska villkoren för denna grupp. Enligt motionen\r\nbehövs det insatser för att få ned kostnaderna för studenternas boende.\r\nDagens bostadsbidragsregler gör det svårt för en student att försörja\r\nsig på sommaren genom arbete utan att förlora bostadsbidraget. Reglerna\r\nbör därför utformas så att de är bättre anpassade till studenternas\r\nekonomiska villkor - yrkande 5.\r\nDet kan naturligtvis finnas anledning att i olika avseenden söka förbättra\r\nden ekonomiska situationen för studenter liksom för andra ungdomar.\r\nUtskottet är dock inte berett att nu förorda förändringar i bostadsbidragen\r\ntill de studerande. Frågan om de studerandes ekonomiska situation måste\r\nses i ett större sammanhang där också andra faktorer som påverkar deras\r\nekonomi vägs in. Inte minst gäller detta de olika formerna av studiestöd.\r\nUtskottet avstyrkte med hänvisning härtill motion 2004/05:N239 (kd)\r\nyrkande 5.\r\nÖvriga frågor\r\nEn för EU gemensam struktur för geografisk information\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om en för EU gemensam struktur för\r\ngeografisk information.\r\nJämför särskilt yttrande 9 (kd).\r\nEuropeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv om\r\nupprättandet av en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen\r\n(INSPIRE, dvs. Infrastructure for Spatial Information in Europe -\r\ninfrastruktur för geografisk information i Europa.)\r\nFörslaget syftar till att skapa en gemensam infrastruktur för geografisk\r\ninformation i gemenskapen. Utgångspunkten är att förbättra förutsättningarna\r\nför att nå de miljöpolitiska mål som EU har satt upp. En framtida\r\nutvidgning till andra sektorer som jordbruk, transport och energi är dock\r\nmöjlig. Ett av målen är att harmonisera geografisk information genom\r\natt medlemsländerna använder gemensamma standarder och specifikationer.\r\nUtgångspunkten är att den infrastruktur som byggs upp inom gemenskapen\r\nskall grundas på infrastrukturer för geografisk information som inrättats\r\noch drivs av medlemsländerna. Det innebär att de geografiska data som\r\nredan finns skall kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt, genom krav på\r\ndokumentation på befintliga geografiska data och införande av tjänster\r\nsom medför att geografiska data blir mer tillgängliga och kompatibla.\r\nI begreppet infrastruktur ingår även åtgärder för att göra det enklare\r\natt få tillgång till informationen och tydliggöra de villkor som skall\r\ngälla för användningen av informationen samt organisatoriska samarbetsformer.\r\n\r\nI motion 2004/05:Bo223 (kd) förordas en satsning på en implementering\r\nav direktivet för INSPIRE och på att detta skall följas av en tydlig\r\nledning och styrning av detta arbete. Framför allt anges detta gälla\r\nLantmäteriets roll vid genomförandet av direktivet.\r\nUtgångspunkten för förslaget i motionen är att de fördelar som finns\r\nmed att införa en för EU gemensam struktur för geografisk information\r\nmåste tas till vara. Utskottet delar denna uppfattning. Det finns\r\nuppenbara fördelar med att på detta sätt göra nationellt insamlade data\r\ntillgängliga inte bara på nationell utan även på europeisk nivå. En\r\nstor majoritet av remissinstanserna är också positiva till förslaget\r\ntill direktiv. Av regeringens faktapromemoria med anledning av förslaget\r\nframgår att Sverige stöder de grundläggande tankarna i förslaget till\r\ndirektiv. Det gäller en stegvis ansats beträffande harmonisering,\r\nstrukturen för samordning och att tredje part ges möjlighet att delta.\r\nSverige anser dock att förändringar bl.a. bör genomföras i de delar som\r\nbehandlar delning och vidareutnyttjande av data och i kraven på anpassning\r\nav data. Sverige framhäver vidare vikten av att den infrastruktur som\r\netableras även blir tillämplig inom övriga politikområden.\r\nSom framgår av framställningen ovan finns det från svensk sida ett brett\r\nintresse av att införa direktivet för INSPIRE. Utskottet förutsätter\r\nmot den bakgrunden att regeringen kommer att aktivt verka för en utformning\r\nav direktivet som i möjligaste mån svarar mot de krav som användarna\r\nhar på ett sådant system. I förlängningen av detta finns det enligt\r\nutskottets uppfattning anledning att också uppmärksamma formerna för\r\ngenomförandet av direktivet. Som framgår av motionen kommer Lantmäteriet\r\natt ha en nyckelroll i detta sammanhang. Det får mot bakgrund härav\r\nförutsättas att Lantmäteriet också får de resurser och de direktiv som\r\ndetta kommer att kräva. Ett tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget\r\nkan därmed inte nu anses erforderligt.\r\nFördelningen av länsstyrelseanslaget på län\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om fördelningen av länsstyrelseanslaget\r\npå län.\r\nJämför reservation 52 (m, c).\r\nMot bakgrund av situationen för länsstyrelsen i Uppsala län är det enligt\r\nmotion 2004/05:Bo242 (m, fp, kd, v, c, mp) ett oavvisligt krav att det\r\nvid fördelningen av länsstyrelseanslaget på de enskilda länen tas mer\r\ntydlig hänsyn till det absoluta befolkningstalet.\r\nBehovet av nya principer för fördelningen av länsstyrelseanslaget på\r\nlän (benämnt förvaltningsanslaget) har tagits upp av Länsstyrelseutredningen\r\ni dess betänkande Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14). Utredningen\r\nföreslår där att förvaltningsanslagets fördelning bör utgå från en\r\nverksamhetsanpassad modell. Att ta fram en sådan modell anges dock fordra\r\nen omfattande arbetsinsats, något som enligt utredningen bör vara ett\r\nansvar för Finansdepartementets länsstyrelseenhet. I avvaktan på att en\r\nny modell tagits fram föreslår utredningen att nuvarande system för\r\nfördelning bibehålls. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottet delar uppfattningen att resurstilldelningen till länsstyrelserna\r\nmåste vara rättvisande. Samtidigt är förutsättningarna för länsstyrelsernas\r\nverksamhet mycket varierande i de olika länen. Det innebär att varje\r\nmodell för fördelning av länsstyrelseanslaget måste beakta en rad\r\nfaktorer, något som naturligtvis komplicerar utformningen av den. Mot\r\nbakgrund av den kritik som från olika utgångspunkter riktats mot det\r\nnuvarande systemet föreslår Länsstyrelseutredningen, som framgår ovan,\r\natt en ny verksamhetsbaserad modell skall tas fram. Utredningen är\r\nockså mycket tydlig när det gäller var ansvaret för utvecklingen av den\r\nnya modellen skall ligga, nämligen i Regeringskansliet. Utskottet utgår\r\nmot bakgrund härav från att ett arbete med att utveckla en ny\r\nverksamhetsbaserad fördelningsmodell nu kommer till stånd. I avvaktan på\r\nresultatet av detta arbete bör nuvarande system för fördelning bibehållas\r\ni enlighet med vad Länsstyrelseutredningen föreslår. Motion 2004/05:Bo242\r\n(m, fp, kd, v, c, mp) avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Målet för bostadspolitiken, punkt 3 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo301\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi vill med vår politik göra det möjligt för fler att äga sin egen bostad.\r\nDet ger förutsebarhet och frihet för de boende. Äganderätten är en\r\nomistlig del i en demokrati genom att den stärker människors oberoende,\r\nskapar trygghet och bidrar till integration. Sänkt skattetryck skulle\r\nge medborgarna större möjligheter att ta eget ansvar. Då blir det möjligt\r\nför alltfler att klara boendet på egen hand. Samtidigt måste det finnas\r\nen absolut trygghet för dem som behöver stöd från samhället. Vi anser\r\nmot den nu beskrivna bakgrunden att målet för bostadspolitiken måste\r\nutformas enligt följande:\r\nBostadsmarknaden skall styras av människors efterfrågan och fria val,\r\nbostadspolitiken skall ge förutsättningar för olika slag av bostäder\r\nsom kan tillgodose olika individers behov av trygghet och önskemål i\r\nolika skeden av livet.\r\nMed moderat bostadspolitik får medborgaren råd och möjlighet att välja\r\nboende. Det förutsätter en öppen och fungerande marknad utan dagens\r\ninslag av snedvridande subventioner, detaljregleringar och politisk\r\nklåfingrighet. En ytterligare förutsättning är att nödvändiga politiska\r\nbeslut präglas av stabilitet och långsiktighet.\r\n\r\n2.      Komplettering av målet för bostadspolitiken, punkt 4 - motiveringen\r\n(m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nMed det förslag till nytt bostadspolitiskt mål som vi lägger fram saknar\r\nde nu behandlade motionsförslagen aktualitet. Motionerna avstyrks sålunda.\r\n\r\n\r\n3.      Komplettering av målet för bostadspolitiken, punkt 4 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo306\r\nyrkande 7 i denna del och avslår motion 2004/05:Bo263.\r\nStällningstagande\r\nMed den formulering som det bostadspolitiska målet nu har fokuserar det\r\ndirekt på de boende och förbiser dem som bygger och förvaltar bostäderna.\r\nDet är enligt min mening inte rimligt eftersom statens möjligheter att\r\npåverka situationen för dem som har en bostad och dem som står utan\r\nbostad till största delen går genom just bostadsmarknadens aktörer. Det\r\nlåga bostadsbyggandet och de hot som hyresrätten står inför gör att\r\ndessa frågor måste ges en framträdande roll i de bostadspolitiska\r\nsträvandena. För att betona frågornas vikt bör det bostadspolitiska målet\r\nkompletteras. Till målet bör därför fogas en formulering som på ett\r\ntydligt sätt tar fasta på byggandet och ägandet av bostadsfastigheter.\r\nI enlighet med förslaget i motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 7 i denna\r\ndel bör därför till målet fogas följande.\r\nBostadspolitiken skall skapa goda och långsiktigt förutsägbara villkor\r\nför byggande och ägande av fastigheter i alla olika upplåtelseformer.\r\nDen\r\nkomplettering av det bostadspolitiska målet som jag nu förordar leder\r\nnaturligtvis inte i sig till att dagens missförhållanden rättas till.\r\nFör detta fordras en helt annan bostadspolitik än den som i dag bedrivs.\r\nTill utformningen och inriktningen av denna politik återkommer jag\r\ndärför i det följande.\r\n\r\n4.      Komplettering av målet för bostadspolitiken, punkt 4 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo263\r\noch avslår motion 2004/05:Bo306 yrkande 7 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nMålet för bostadspolitiken är att alla skall ges förutsättningar att\r\nleva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och\r\ntrygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön\r\nskall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt\r\nfrämja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande\r\noch förvaltning skall en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar\r\nutveckling vara grund för verksamheten.\r\nVid bostadsutskottets olika besök och kontakter har det framförts att\r\nmålet inte beaktar arkitekturens och estetikens betydelse för bebyggelse\r\noch boendemiljö. Jag har tagit till mig dessa synpunkter, och jag finner\r\ndet angeläget att riksdagen lyfter in frågorna om arkitektur och estetik\r\ni målet för bostadspolitiken.\r\nDet är viktigt att arkitektfrågorna inte bara behandlas i kulturpolitiken.\r\nDe hör i hög grad ihop också med planering och byggande och bör därför\r\näven behandlas direkt inom bostadspolitiken.\r\nVi vet att människor mår bättre i en vacker miljö. Trygghetsfrågor är\r\nen av de viktigaste frågorna för människor i deras boendemiljö. I\r\nvälskötta miljöer så ser man även mindre av skadegörelse. Man vårdar det\r\nsom är vackert. Genom att tydligt föra in arkitektur och estetik även\r\ni bostadspolitiken främjar vi vårt samhälle både socialt och ekonomiskt.\r\n\r\nVad jag nu med anslutning till motion 2004/05:Bo263 (c) anfört om en\r\nkomplettering av det bostadspolitiska målet bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Målet för bostadsbyggandet, punkt 5 - motiveringen (m, fp, c)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Lars Tysklind\r\n(fp), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik Skårman\r\n(m).\r\nStällningstagande\r\nDet finns enligt vår mening flera skäl som talar för att kvantitativa\r\nmål för bostadsbyggandet inte bör sättas upp. Det främsta skälet är att\r\nbostadspolitiken inte primärt skall syfta till att producera ett bestämt\r\nantal bostäder. I stället är det människornas behov och önskemål som\r\nskall vara vägledande för vad som skall byggas. Vad som fordras är alltså\r\ninte mål uttryckta i bestämda tal utan en bostadspolitik som ger\r\nförutsättningar för den enskilde att kunna välja den bostad som svarar mot\r\nhans eller hennes önskemål. Det förutsätter en öppen och fungerande\r\nmarknad utan dagens inslag av snedvridande subventioner, detaljregleringar\r\noch politisk klåfingrighet. En ytterligare förutsättning är att nödvändiga\r\nsamhällsinsatser präglas av stabilitet och långsiktighet. Först när\r\ndessa grundläggande hinder mot en bostadsmarknad i balans har undanröjts\r\nkommer den som söker en bostad att ha ett verkligt val mellan bostäder\r\nav olika storlek, i olika lägen och med olika upplåtelseformer.\r\nDet förhållandet att vi motsätter oss ett kvantitativt fastlagt mål för\r\nbostadsbyggandet innebär naturligtvis inte att vi på något sätt frånträder\r\nvår allmänna inställning att användningen av kvantitativa resultatindikatorer\r\ni regeringens redovisning till riksdagen bör öka. I dessa sammanhang\r\nkan t.ex. en kontinuerlig redovisning av bostadsbyggandets omfattning\r\nvara ett sätt att ge en indikation på hur den bedrivna politiken påverkat\r\nbostadsbyggandet.\r\nMed hänvisning till det nu anförda avstyrker vi de nu behandlade motionerna.\r\n\r\n6.      Målet för bostadsbyggandet, punkt 5 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo306\r\nyrkande 7 i denna del och avslår motion 2004/05:Bo240 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi har sedan flera år från Kristdemokraterna förordat en komplettering\r\nav det bostadspolitiska målet för att lyfta fram byggandet och ägandet\r\nav bostadsfastigheter. Också den kvantitativa målsättningen för\r\nbostadsbyggandet bör revideras mot denna bakgrund. För att ytterligare betona\r\nvikten av ett bostadsbyggande av tillräcklig omfattning bör ett\r\nkvantitativt mål för bostadsbyggandets omfattning läggas fast. Genom att\r\nfastställa ett tydligt, i absoluta tal mätbart mål skulle utskottet och\r\nriksdagen också visa att det ligger allvar bakom uttalandena om att\r\nanvändningen av resultatindikatorer måste öka. Med den allmänna utformning\r\ndet bostadspolitiska målet har är det helt enkelt nödvändigt att bryta\r\nned det på delmål och på mål som kan mätas på ett över tiden jämförbart\r\nsätt.\r\nEnligt min mening bör riksdagen sålunda lägga fast ett mål för\r\nbostadsbyggandet som ligger väsentligt över den målsättning som regeringen\r\ntidigare redovisat om 30 000 nybyggda lägenheter per år under perioden\r\n2003-2006. Det är ett mål som inte svarar mot den efterfrågan och de\r\nbehov som finns. Riksdagen bör i stället uttala att de bostadspolitiska\r\ninsatserna skall vara så utformade att de möjliggör ett byggande av 40\r\n000-50 000 lägenheter per år. Detta är nödvändigt för att råda bot på\r\nbostadsbristen och för att förbättra standarden på bostadsbeståndet.\r\nVad jag nu med anslutning till motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkande 7 i\r\ndenna del anfört om bostadsbyggandets omfattning bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen som sin mening. Övriga förslag avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n7.      Målet för bostadsbyggandet, punkt 5 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo240\r\nyrkande 1 och avslår motion 2004/05:Bo306 yrkande 7 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen offentliga sektorns kraftiga neddragningar av stödet till\r\nbostadsproduktionen under 1990-talet och övergången till låg inflation med en\r\nsamtidigt förhållandevis hög realränta har fått stora effekter för\r\nnyproduktionen av bostäder, för underhållet av det redan byggda och för\r\nden sociala bostadspolitiken. Av Sveriges befolkning bor två tredjedelar\r\ni någon av de 109 kommuner som uppger att de har bostadsbrist. Behoven\r\när störst när det gäller små och medelstora hyresbostäder, men även\r\nstora lägenheter saknas. Samtidigt ligger nyproduktionen av bostäder på\r\nen alldeles för låg nivå. Antalet byggda lägenheter 2004 är enligt\r\nBoverkets prognos ca 30 000 bostäder. I den summan ryms dessutom även\r\nombyggnader av lokaler m.m. till bostäder. Andra prognoser pekar på\r\nännu lägre siffror. Dagens låga bostadsbyggande leder till en hämmad\r\nekonomisk tillväxt, ökad segregation samt minskad rörlighet på bostads-\r\noch arbetsmarknaden. För att motverka denna utveckling måste det byggas\r\nca 40 000 lägenheter per år de närmaste tio åren, varav hälften bör\r\nvara hyresrätter.\r\nUnder de närmaste 15-20 åren är ca 1,3 miljoner lägenheter i flerbostadshus\r\ni behov av omfattande renoveringar, framför allt inom rekordårens\r\nbostadsbestånd (1961-1975), men också i äldre delar av beståndet. Tekniska\r\nsystem som va-stammar, el och ventilation, men också fönster, balkonger\r\noch fasader behöver åtgärdas, detta för att de boende inte skall drabbas\r\nav standardsänkningar och för att inte bostädernas attraktivitet och\r\nkapitalvärde skall försämras. Jämfört med i dag skulle renoveringstakten\r\nbehöva tredubblas från 20 000 till 60 000 lägenheter per år.\r\nSammanfattningsvis bör riksdagen, för att tydliggöra behoven av både\r\nnyproduktion och ombyggnation av bostäder, sätta upp ett tydligt mål om\r\natt det under den närmaste tioårsperioden dels bör byggas ca 40 000\r\nlägenheter per år, dels renoveras ca 60 000 lägenheter per år. Detta\r\nbör riksdagen med anslutning till förslagen i motion 2004/05:Bo240 (v)\r\nyrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n8.      Bostadspolitikens utformning, punkt 6 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo301\r\nyrkandena 4 och 24 samt avslår motionerna 2004/05:N239 yrkande 8,\r\n2004/05:N401 yrkande 9, 2004/05:N403 yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 23,\r\n2004/05:Bo235 yrkandena 1, 2, 5, 12 och 22, 2004/05:Bo248 yrkande 1,\r\n2004/05:Bo249 yrkande 9, 2004/05:Bo306 yrkande 1, 2004/05:Bo309 yrkande\r\n1 och 2004/05:Bo310 yrkandena 1 och 26.\r\nStällningstagande\r\nDagens situation på bostadsmarknaden utgör en tydlig illustration till\r\natt regeringens bostadspolitik har havererat. Vi har i dag en tudelad\r\nbostadsmarknad med bostadsbrist på tillväxtorter och stigande\r\nbostadsöverskott på utflyttningsorter. På orter med överskott av bostäder\r\ntvingar hyressättningssystemet de boende att betala för höga hyror.\r\nSamma hyressättningssystem differentierar inte hyrorna på attraktiva\r\ntillväxtorter. Det finns orter där bostadsföretagen har mycket stark\r\nekonomi och orter där företagen står på ruinens brant. Vissa orter är\r\nstarkt segregerade, medan andra har lyckats mycket bra och har skapat\r\nintegrerade bostadsområden. Därtill tvingar fastighetsskatten småhusägare\r\natt flytta från gård och grund.\r\nI längden är den rådande situationen ohållbar, och den socialdemokratiska\r\nregeringen har inte lyckats presentera en politik som skulle kunna\r\nförändra detta. I stället har den satsat sina resurser på att försvara\r\noch vårda sin sedan länge havererade bostadspolitik. De boende tvingas\r\nta konsekvenserna av detta i form av bostadsbrist, bostadsöverskott,\r\nhöga skatter och lågt byggande.\r\nÄven den kommunala bostadspolitiken utgör till stora delar ett misslyckande.\r\nDet bevisas inte minst av att regeringen vill att statliga bostadsföretag\r\nskall kunna överta kommunalt ägda fastigheter. Det finns inte något\r\nskäl för att på detta sätt utöka det statliga företagandet. Samtliga\r\nstatliga företag med denna inriktning måste därför avvecklas. Verksamhet\r\nav denna typ är primärt en uppgift för det privata näringslivet.\r\nDet är, med hänsyn till den ovan i korthet beskrivna situationen, nu\r\nhög tid att helt byta riktning och börja föra en bostadspolitik som är\r\ntill för människorna - en politik där de boende sätts i centrum. Den\r\nsjälvklara utgångspunkten för framtidens bostadspolitik skall vara\r\nmänniskornas rätt att själva kunna välja den bostad de önskar.\r\nBostadsmarknaden skall styras av människors efterfrågan och fria val, inte av\r\nregleringar och politiska eller administrativa beslut. Den ökade rörlighet\r\ndetta skapar, såväl geografiskt som mellan olika boendeformer, leder\r\ntill en öppen och flexibel bostadsmarknad till gagn för alla boende.\r\nBostadspolitiken skall ge förutsättningar för att bevara och utveckla\r\nolika upplåtelseformer som kan tillgodose olika individers önskemål i\r\nolika skeden av livet. De boende skall kunna välja mellan äganderätt,\r\nbostadsrätt och hyresrätt. Det förutsätter en öppen och fungerande\r\nmarknad utan inslag av snedvridande subventioner, detaljregleringar och\r\npolitisk klåfingrighet. En ytterligare förutsättning är att samhällsinsatser,\r\nom sådana undantagsvis visar sig nödvändiga, präglas av stabilitet och\r\nlångsiktighet.\r\nDet måste bli möjligt för fler att äga sin bostad - detta då äganderätten\r\nutgör en omistlig del i en demokrati. Att äga sin lägenhet är för många\r\nmänniskor en trygghet som inte enbart kan mätas i pengar. Förutom att\r\nägandet stärker människors oberoende skapar det trygghet och bidrar\r\ntill integration. Bostadspolitiken måste därför göra det möjligt för\r\nfler att äga sin bostad. Det ger den förutsebarhet och frihet som alla\r\nboende har rätt att kräva. Ägarlägenheter bör därför snarast införas.\r\nÄven\r\nbostadsrättens ställning måste stärkas. Ombildning av hyresrätt till\r\nbostadsrätt bör därför underlättas. De hinder som regeringen med hjälp\r\nav stödpartierna infört bör omedelbart undanröjas. Det är behov och\r\nefterfrågan som skall avgöra vilken typ av bostad som de boende väljer\r\noch inte andra styrmekanismer.\r\nHyresrätten måste återupprättas. Subventioner och prisregleringar har\r\nlett till brist på hyresrätter, långa köer och en omfattande svart\r\nmarknad. För att det skall vara möjligt att bygga och förvalta hyresrätter\r\näven i framtiden måste en fri hyressättning införas under trygga former\r\nför hyresgästerna. Det innebär bl.a. att besittningsskyddet inte skall\r\nkunna kringgås genom orimliga hyreshöjningar. En hyreshöjning skall\r\nkunna överklagas till, och skälighetsprövas av, allmän domstol.\r\nFör att på kort sikt öka tillgången på bostäder för ungdomar och studerande\r\nmåste möjligheter till skattefri uthyrning öppnas. Efter norsk modell\r\nbör det därför bli möjligt att hyra ut en del av sin bostad utan att\r\nden inkomst som detta ger behöver tas upp till beskattning. Det är det\r\nabsolut snabbaste, enklaste och billigaste sättet att på kort sikt få\r\nfram bostäder på tillväxt- och universitetsorter. Det vi nu föreslår\r\nminskar inte behovet av mer långsiktiga åtgärder för att få fram bostäder\r\nåt ungdomar.\r\nI avsikt att få i gång byggandet krävs förändringar och förenklingar.\r\nPlan- och byggprocessen måste reformeras och antalet instanser för\r\növerklagande av detaljplan och bygglov minskas. Onödiga regler och normer\r\nmåste bort så att bostadskonsumenternas efterfrågan blir styrande för\r\nutformningen på ett helt annat sätt än i dag.\r\nBeskattningen av byggande och boende måste sänkas. Det förutsätter både\r\nen sänkning av det allmänna skattetrycket och en sänkning eller borttagande\r\nav de skatter som är direkt inriktade mot byggande och boende. Detta\r\ninnebär att den för många boende så betungande fastighetsskatten måste\r\navvecklas liksom förmögenhetsskatten som kraftigt höjer boendekostnaderna\r\ni många bostadsområden.\r\nStörre möjligheter att utnyttja strandnära områden för bebyggelse måste\r\ninföras. Vi har i Sverige en god tillgång på strandnära områden som kan\r\nanvändas för såväl permanent- som fritidsboende.\r\nSärskilt i våra tillväxtområden kan en utbyggd infrastruktur bidra till\r\nett ökat bostadsbyggande. Genom nya investeringar i vägar, järnvägar\r\noch annan spårbunden trafik kan områden som i dag inte är tillgängliga\r\nför bostadsbebyggelse tas i anspråk för nya bostäder.\r\nVad vi nu med anslutning till förslagen i motionerna 2004/05:Bo301 (m)\r\nyrkandena 4 och 24 samt 2004/05:N403 (m, fp, kd, c) yrkande 3 anfört om\r\nutformningen av bostadspolitiken bör riksdagen tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses\r\ntillgodosedda avstyrks de.\r\n\r\n\r\n\r\n9.      Bostadspolitikens utformning, punkt 6 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N401\r\nyrkande 9, 2004/05:N403 yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 23, 2004/05:Bo309\r\nyrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkandena 1 och 26 samt avslår motionerna\r\n2004/05:N239 yrkande 8, 2004/05:Bo235 yrkandena 1, 2, 5, 12 och 22,\r\n2004/05:Bo248 yrkande 1, 2004/05:Bo249 yrkande 9, 2004/05:Bo301 yrkandena\r\n4 och 24 samt 2004/05:Bo306 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDen svenska bostadspolitiken fungerar inte. Bevisen för detta är otaliga.\r\nDet råder kraftig bostadsbrist inte bara i landets storstorstadsregioner\r\nutan också i kommuner med tillväxt i andra delar av landet. En följd av\r\ndetta är att många människor saknar möjlighet att hitta en bostad eller\r\natt byta bostad. Konsekvenserna av bostadsbristen är många och svåra:\r\nprisuppgång på ägda bostäder, svarta lägenhetskontrakt, höga boendekostnader\r\noch en för liten individuell valfrihet.\r\nVad Sverige behöver är därför en ny bostadspolitik. Den enskilda människans\r\nmöjligheter att ta makten över sin egen situation måste stå i fokus när\r\nframtidens bostadspolitik formas. Förutsättningarna för bostadsförsörjning,\r\nmångfald, valfrihet, integration och socialt ansvar grundläggs redan\r\ni och med planerandet av bostäder. Det är nu dags att lägga om\r\nbostadspolitiken i liberal riktning. Den enskilda människans möjlighet att\r\nta makten över sin egen situation måste stå i centrum när framtidens\r\nbostadspolitik formas. Förutsättningar för mångfald, valfrihet och\r\nintegration skall grundläggas redan vid planering och byggande av bostäder.\r\nTillgången på upplåtelseformer av alla de slag måste spela en central\r\nroll. Vi i Sverige måste helt enkelt lära av andra länder i Europa.\r\nSett ur ett bostadspolitiskt perspektiv är Sverige ett land som skiljer\r\nsig såväl från sina nordiska grannar som från Europa i övrigt. I Sverige\r\när det i dag nästintill omöjligt att inom rimlig tid få ett förstahandskontrakt\r\ntill en hyresbostad i storstadsregionerna. Särskilt alarmerande är\r\nsituationen i Stockholm. Samtidigt har bostadsbristen spridit sig till\r\nstora delar av landet i övrigt. Av Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät\r\nframgår att 60 % av befolkningen bor i någon av de 109 kommuner som\r\nuppger att de har bostadsbrist.\r\nTrots den alarmerande situationen ger inte regeringens politik på något\r\nsätt uttryck för det behov av en verklig kraftsamling för att lösa\r\nbostadskrisen som finns. Den svenska bostadspolitiken befinner sig i en\r\nåtervändsgränd. Det är stor bostadsbrist i storstadsregioner och på\r\ntillväxtorter. Samtidigt rivs bostadshus i andra delar av landet. Staten\r\nbildar nu bolag för att överta fastigheter från kommuner i kris för att\r\nutveckla eller avveckla dessa fastigheter. Subventioner, centralplanering\r\noch förmynderi har präglat den offentliga synen på bostadsmarknaden.\r\nUtöver bostadsbrist är de negativa konsekvenserna av den förda politiken\r\notaliga i form av svarta hyreskontrakt, omständliga bygglovsprocesser,\r\nkrångliga byggregler, bristande konkurrens, höga kostnader, stopp för\r\nnya ägarformer och en för liten individuell valfrihet för bostadskonsumenten.\r\n\r\nDe grundläggande inslagen i det reformprogram för en liberal bostadspolitik\r\nsom nu måste genomföras skall vara större utrymme för privat ägande,\r\nfärre krångliga regleringar, ökad konkurrens, tydligare marknadsmekanismer\r\noch lägre beskattning.\r\nDet mest framträdande problemet på dagens bostadsmarknad är att det\r\nbyggs för lite och att omflyttningen är för låg. För att få till stånd\r\nett ökat bostadsbyggande och därmed också en ökad rörlighet måste det\r\nskapas långsiktigt goda och förutsägbara spelregler. De mer eller mindre\r\nkortsiktiga bidrag som införts måste därför avvecklas. Vi har också i\r\nvårt budgetförslag fört fram förslag om att de senaste bidragen i denna\r\nflora, investeringsstimulansen genom skattekreditering och investeringsbidraget\r\ntill hyresbostäder, skall avvecklas. Det är inte snedvridande subventioner\r\nsom skapar en bostadsmarknad i balans utan hållbara regelverk och inte\r\nminst ett rättvist skattesystem.\r\nSammanfattningsvis bör enligt vår mening insatser göras för att\r\nsänka beskattningen på byggande och boende bl.a. genom en successiv\r\navveckling av fastighetsskatten,\r\nfå till stånd ett ökat ny- och ombyggande genom avreglering och\r\nförenklingar i regelsystemen,\r\nförbättra konkurrensen i byggsektorn genom att underlätta för fler\r\nföretag att etablera sig inom bygg- och byggmaterialsektorn,\r\nbryta de kommunala bostadsföretagens dominans och skapa nya former för\r\nägande och förvaltning av dessa företag samt erbjuda de boende i kommunala\r\nföretag att friköpa sina lägenheter,\r\nmotverka segregationen genom att ett varierande utbud av upplåtelseformer\r\nkan erbjudas i alla bostadsområden,\r\nsnarast införa ägarlägenheter i enlighet med den beställning som riksdagen\r\ngjort hos regeringen,\r\nöka konsumtionsutrymmet för barnfamiljer och studenter så att färre\r\nblir beroende av bostadsbidrag och hamnar i fattigdomsfällan,\r\nminska antalet vräkningar och motverka hemlöshet,\r\ninföra en friare hyressättning i nyproduktionen och reformera\r\nhyressättningssystemet i övrigt,\r\nöka de boendes inflytande över såväl bostaden som det egna bostadsområdet,\r\n\r\nreformera skatteutjämningssystemet så att det inte missgynnar tillväxt-orter.\r\n\r\nDe genomgripande reformer vi nu förordar löser en rad av dagens\r\nbostadspolitiska problem. Rörlighet på bostadsmarknaden skulle öka, med ett\r\nbättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet som följd. Byggande,\r\nägande och förvaltning av bostäder skulle underlättas, vilket självfallet\r\nleder till ett större utbud av bostäder av olika storlek och i olika\r\nupplåtelseformer. Pålagorna på boendet skulle minska och konsumtionsutrymmet\r\nför hushållen skulle öka, vilket i sin tur skulle ge möjlighet för de\r\nallra flesta att efterfråga en bostad som svarar mot deras behov.\r\nVad vi nu med anslutning till Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310\r\nyrkandena 1 och 26 samt motionerna 2004/05:Bo309 (fp) yrkande 1,\r\n2004/05:N401 (fp) yrkande 9, 2004/05:N403 (m, fp, kd, c) yrkande 3 samt\r\n2004/05:N409 (fp) yrkande 23 anfört om utformningen av bostadspolitiken\r\nbör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen. Övriga\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n10.     Bostadspolitikens utformning, punkt 6 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N239\r\nyrkande 8, 2004/05:Bo249 yrkande 9 och 2004/05:Bo306 yrkande 1 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:N401 yrkande 9, 2004/05:N403 yrkande 3, 2004/05:N409\r\nyrkande 23, 2004/05:Bo235 yrkandena 1, 2, 5, 12 och 22, 2004/05:Bo248\r\nyrkande 1, 2004/05:Bo301 yrkandena 4 och 24, 2004/05:Bo309 yrkande 1\r\noch 2004/05:Bo310 yrkandena 1 och 26.\r\nStällningstagande\r\nDen socialdemokratiska regeringens bostadspolitik har misslyckats. Ett\r\nav de tydligaste exemplen på detta är att det i dag råder bostadsbrist\r\ni inte mindre än 157 av landets 290 kommuner. Regeringens åtgärder har\r\nockså unisont dömts ut av bostadsmarknadens aktörer och bostadspolitiken\r\nbefinner sig i en akut förtroendekris. I stället för att lappa och laga\r\npå det nötta bostadspolitiska täcket är det nu dags att ta sig an\r\nbostadsbyggandets fundamentala problem och dra upp riktlinjer för en helt\r\nny, långsiktig bostadspolitik. Denna nya politik måste omriktas från\r\ndetaljstyrning, kortsiktiga bidrag och övergrepp på det kommunala\r\nsjälvstyret, till en politik som erbjuder långsiktigt stabila spelregler\r\noch ett sänkt skattetryck för såväl byggande som boende.\r\nAlla människor, familjer och hushållssammansättningar behöver en bostad\r\nsom kan tillgodose de behov man har beroende på livssituationen. Det är\r\nen social rättighet att ha en bostad. En balans mellan tillgång till\r\noch efterfrågan på bostäder är en förutsättning för en god samhällsutveckling.\r\nBostadsbrist skapar, på samma sätt som bostadsöverskott eller ett\r\nensidigt bestånd av bostäder, stora ekonomiska och sociala problem.\r\nVi kristdemokrater menar att boendepolitiken skall formas utifrån den\r\nenskilda människans ansvar, möjligheter och skyldigheter. Det innebär\r\natt den enskildes rätt till ägande måste tillgodoses, samtidigt som\r\nsamhället behöver garantera en solidarisk bostadspolitik där även den\r\nsom inte är köpstark har rätt till ett gott och tryggt boende.\r\nDet är en genomgående erfarenhet att en fri marknad där många företag\r\nkan konkurrera på lika villkor oftast ger det bästa resultatet.\r\nBostadsmarknaden uppvisar dock ett flertal egenskaper som sammantaget gör\r\natt de vanliga marknadsmekanismerna inte ensamma kan antas ge ett\r\ntillräckligt bra utfall. Det är därför rimligt att med politiska medel\r\npåverka marknadens funktionssätt så att den både fungerar så effektivt\r\nsom möjligt och så att det blir möjligt för alla medborgare att få tag\r\npå en god bostad till rimlig kostnad. En absolut förutsättning för en\r\nväl fungerande bostadsmarknad är att spelreglerna är långsiktiga och\r\nförutsägbara.\r\nBostadspolitiken måste inriktas på att utan detaljstyrning skapa\r\nförutsättningar för ett ökat byggande och ett billigare boende. Staten\r\nbehöver återigen fokusera på sin uppgift i bostadspolitiken, nämligen\r\natt svara för att legala och finansiella instrument finns tillgängliga\r\nför bostadsbyggandet och inte, som varit fallet under senare år, på hur\r\nbostadspolitiken verkställs på lokal nivå.\r\nDet kan inte entydigt fastställas vad i en människas livssituation som\r\när avgörande för hennes behov och intressen när det gäller boendet.\r\nFamiljesituationen - familjesammansättningen - är ändå kanske den mest\r\navgörande faktorn för vilken bostad som efterfrågas. I synnerhet gäller\r\ndet vid förändringar av familjesammansättning, och då inte minst för\r\nfamiljer som vill skaffa barn. Därför måste bostadspolitiken särskilt\r\nta sig an de svårigheter som unga möter när de är på väg att bilda eller\r\nutöka sin familj. Det finns en trångboddhet i Sverige, som framför allt\r\ndrabbar barnfamiljer. Regeringen gör alldeles för lite för att råda bot\r\npå detta.\r\nFör att möta familjernas mångfald krävs en motsvarande mångfald av\r\nbostäder och boendeformer. Därför måste valfrihet bli ett ledord för\r\nbostadspolitiken - detta på ett sätt som i dag helt saknas. Lika lite\r\nsom regeringen skall avgöra vilka former av barnomsorg familjer bör\r\nvälja, skall staten detaljreglera vilken typ av bostäder som skall byggas\r\nför att tillgodose de behov som finns. Särskilt gäller det om man, som\r\nSocialdemokraterna, väljer att satsa alla resurser på en typ av bostäder\r\nsom är långt ifrån idealisk för växande barnfamiljer, nämligen de minsta\r\nhyresrätterna.\r\nEtt mycket påtagligt problem är i dag bristen på rörlighet på\r\nbostadsmarknaden. Åtgärder måste därför vidtas för att förbättra rörligheten\r\nså att de flyttkedjor som är så betydelsefulla för en väl fungerande\r\nmarknad åstadkoms. En tillräcklig rörlighet är avgörande för möjligheterna\r\natt hitta, inte bara en bostad vilken som helst, utan en bostad som\r\npassar den egna eller familjens livssituation.\r\nI dag råder det bostadsbrist i över 150 kommuner. Det finns således ett\r\nuppenbart behov av att redan på kort sikt öka bostadsproduktionen\r\nkraftigt. Men detta behov kan inte tas till intäkt för att bostadspolitiken\r\nensidigt skall inriktas mot de minsta och billigaste lägenheterna för\r\natt maximera antalet nya bostäder. För att åstadkomma rörlighet krävs\r\nett varierat byggande, ett byggande som skapar boenden för livets olika\r\nskeden och familjers olika önskemål. Möjlighet måste finnas att välja\r\nmellan lediga bostäder i olika upplåtelseformer och storlekar. För det\r\nkrävs först och främst en ökad bostadsproduktion.\r\nDen politik som formar det goda boende jag nu uttalat mig för kan uppnås\r\ngenom att följande åtgärder genomförs.\r\nSkatten sänks på byggande av flerbostadshus motsvarande halva byggmomsen.\r\n\r\nFastighetsskatten avskaffas. Kommunerna får möjlighet att införa en\r\navgift baserad på kommunens självkostnader om maximalt 2 600 kr per år\r\nför småhus och maximalt 800 kr per lägenhet.\r\nEtt nytt investeringsbidrag för byggande av studentbostäder införs.\r\nSkattebefrielse införs vid uthyrning av del av bostad.\r\nHyressättningen reformeras. I nyproducerade lägenheter medges en friare\r\nhyressättning samtidigt som bruksvärdessystemets ursprungliga principer\r\nåterupprättas.\r\nPlanprocessen förenklas genom att antalet överklagandeinstanser minskas\r\noch digitaliseringen ökar.\r\nStrandskyddet görs mer flexibelt.\r\nKonkurrensverket får bättre medel att bekämpa oetiskt agerande i\r\nbyggsektorn och kartellsamverkan kriminaliseras.\r\nKommunernas självbestämmande över bostadspolitiken stärks.\r\nMöjligheten till ägarlägenheter införs.\r\nBarnfamiljernas bostadsbidrag förstärks.\r\nFörutsättningarna för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad\r\nstärks.\r\nEtt forum för äldres boende inrättas för att möta bostadsbehoven hos\r\nden allt äldre befolkningen.\r\nGenom de insatser som jag nu föreslår skapas förutsättningar för en\r\nbostadsproduktion som bättre svarar mot de verkliga behov som finns. I\r\nenlighet med förslagen i motionerna 2004/05:Bo249 (kd) yrkande 9 samt\r\n2004/05:Bo306 (kd) yrkande 1 bör detta ges regeringen till känna. I den\r\nutsträckning den nu förordade inriktningen av bostadspolitiken inte\r\nlåter sig förenas med förslagen i övriga nu behandlade motioner avstyrks\r\ndessa.\r\n\r\n\r\n\r\n11.     Bostadspolitikens utformning, punkt 6 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N403\r\nyrkande 3, 2004/05:Bo235 yrkandena 1, 2, 5, 12 och 22 samt 2004/05:Bo248\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:N239 yrkande 8, 2004/05:N401\r\nyrkande 9, 2004/05:N409 yrkande 23, 2004/05:Bo249 yrkande 9, 2004/05:Bo301\r\nyrkandena 4 och 24, 2004/05:Bo306 yrkande 1, 2004/05:Bo309 yrkande 1\r\noch 2004/05:Bo310 yrkandena 1 och 26.\r\nStällningstagande\r\nDen egna bostaden är central för människors välbefinnande. Få andra\r\nnyttigheter torde spela en så stor roll när det gäller att skapa en\r\ntrygghet för enskilda individer eller familjer som just det egna hemmet.\r\nDet är bara de närmast berörda som vet vad som är bäst för dem själva.\r\nSamtidigt ser villkoren olika ut beroende på var i landet man befinner\r\nsig. Dagens bostadspolitik tar inte hänsyn till dessa i grunden enkla\r\nförhållanden. Den svenska bostadspolitiken måste därför drastiskt\r\nomformas genom att statliga direktiv och pekpinnar ersätts med\r\nunderifrånperspektiv och medborgar-inflytande. Bostadspolitiken, såväl som\r\növrig politik, måste utformas efter federalismens principer, där makten\r\nbyggs underifrån och där den delegeras uppåt endast om det är nödvändigt\r\noch då med den undre maktens godkännande.\r\nSverige av i dag är en stark centralmakt där toppstyrda direktiv förväntas\r\nge goda resultat oavsett lokala förutsättningar. Det är förmodligen ett\r\nav skälen till att Sverige är ett splittrat land, där en tredjedel av\r\nlandets kommuner har bostadsöverskott medan en annan tredjedel lider av\r\nbostadsbrist. Jag och Centerpartiet vill därför omforma Sverige efter\r\nfederalismens principer med en klar och tydlig konstitution där olika\r\nbeslutnivåers kompetenser klarläggs. Huvudprincipen skall vara att\r\nbeslutsnivån skall ligga på lägsta möjliga nivå, såvida inte underliggande\r\nnivåer på egen hand väljer att flytta upp beslutsnivån till en högre\r\nnivå. Detta system kommer att leda till att vi får ett kommunalt självstyre\r\nsom är reellt och inte bara en chimär. Med det kommunala självstyret\r\nkommer de kommunala beslutsnivåerna att vara potenta, och vi får ökade\r\nmöjligheter till medborgarinflytande eftersom det kommer att bli fruktsamt\r\natt vända sig till lokala beslutsfattare när dessa faktiskt har makt.\r\nInte minst inom bostadspolitiken är detta en helt nödvändig väg att gå.\r\n\r\nDe tre senaste decennierna har sett kraftiga svängningar inom svensk\r\nbostadsproduktion. Under miljonprogrammets dagar färdigställdes årligen\r\növer 100 000 lägenheter, vilket kan jämföras med bottennoteringen 1998\r\ndå enbart 11 000 lägenheter byggdes. Även om det nu har skett en viss\r\nuppgång i byggandet är det långt kvar till dess att bostadsproduktionen\r\nligger på en rimlig nivå. Den nuvarande situationen är inte långsiktigt\r\nhållbar. Boverkets återkommande bostadsmarknadsenkäter visar att andelen\r\nkommuner med bostadsbrist fortsätter att öka. Samtidigt finns det stora\r\növerskott i många kommuner, även om detta antal har minskat under det\r\nsenaste året. Det står dock helt klart bostadsmarknaden uppvisar tydliga\r\ntecken på obalans.\r\nSamtidigt med att vi har en alltför låg nyproduktion av bostäder har\r\nockså underhållet av våra bostäder åsidosatts. Följden av detta har\r\nblivit ett underhållsberg som utgör en tickande bomb på bostadsmarknaden.\r\nEn av de viktigaste orsakerna till den uppkomna situationen är den\r\nnuvarande uttolkningen av bruksvärdesprincipen, som medför att hyresvärdar\r\ni stort sett saknar incitament för underhåll och ombyggnad. På lång\r\nsikt kan detta endast lösas genom en reformering av bruksvärdessystemet.\r\nDagens akuta behov måste dessutom åtgärdas genom att det införs en\r\nvidgad avdragsrätt i samband med ombyggnad och underhållsåtgärder i\r\nbyggnader.\r\nAll planering av bostäder skall utgå från målet att erbjuda alla människor\r\nmöjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Den ökning i\r\nbyggandet vi nu kan se kommer sannolikt inte att ha en direkt avgörande\r\nbetydelse för att underlätta för den som är bostadslös eller hemlös.\r\nDagens bostadsmarknad fungerar så dåligt att den som står utanför har\r\nmycket svårt att komma in på den. I avvaktan på att de åtgärder genomförs\r\nsom jag föreslagit och till dess att bostadsmarknaden därigenom har\r\nåterfått balansen bör en strategi utarbetas för att minska antalet\r\nbostads- och hemlösa. Även om en ökad nyproduktion har en central roll\r\ni en sådan strategi måste även andra okonventionella metoder prövas.\r\nUtöver de åtgärder jag nu förordat som ett led i införandet av en helt\r\nny, på federalismens principer grundad, bostadspolitik bör även en rad\r\nandra insatser sättas in. Det gäller bl.a. åtgärder för att\r\nsäkerställa de ekonomiska villkoren kring underhållsbehovet,\r\nsäkerställa långsiktiga spelregler och ett enkelt regelverk,\r\nge rättvisa boendeskatter,\r\nge neutralitet mellan olika upplåtelseformer,\r\nåstadkomma mångfald och motverka segregation,\r\nminska alla politiskt orsakade etableringskostnader och andra fördyrande\r\nfaktorer för byggsektorn,\r\nminska den sociala och regionala klyvningen,\r\nöka rörligheten på bostadsmarknaden och därigenom skapa flyttkedjor\r\nsamt\r\nminska bostadsbidragens negativa marginaleffekter.\r\nVad jag nu med anslutning till motionerna 2004/05:Bo235 (c) yrkandena\r\n1, 2, 5, 12 och 22, 2004/05:Bo248 (c) yrkande 1 samt 2004/05:N403 (m,\r\nfp, kd, c) yrkande 3 anfört om bostadspolitikens utformning bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening. Övriga motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n12.     Bostadspolitik för integration, punkt 7 (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m) och\r\nCarl-Erik Skårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf288\r\nyrkandena 9 och 22, 2004/05:Sf360 yrkande 15, 2004/05:Sf365 yrkande 27,\r\n2004/05:Bo235 yrkande 8 och 2004/05:Bo303 yrkande 1 och avslår motion\r\n2004/05:Bo315 yrkandena 1 och 4.\r\nStällningstagande\r\nSom så många andra problem på den svenska bostadsmarknaden är den\r\nsegregation vi i dag ser i många bostadsområden en direkt följd av den\r\nförda socialdemokratiska politiken. Det är en politik som inte tagit\r\ntillräcklig hänsyn till de enskilda människornas behov och därför lett\r\nfram till dagens svårigheter. Den har också bidragit till den omfattande\r\nsociala och etniska segregation som präglar många av våra bostadsområden.\r\nTrots att det från regeringens sida i många sammanhang talas om och\r\ndiskuteras hur segregationen skall brytas och integrationen skall öka\r\nleder de konkreta åtgärder som vidtas snarast i motsatt riktning.\r\nÄven om segregation och bristande integration inte enbart är en följd\r\nav den förda bostadspolitiken är denna politik en mycket starkt bidragande\r\norsak till dagens situation. Det innebär inte att bostadspolitiken ensam\r\nkan åstadkomma den integration som eftersträvas, utan de bostadspolitiska\r\nåtgärderna måste naturligtvis följas upp med insatser också på en rad\r\nandra områden. Vi har också i andra sammanhang fört fram förslag med\r\ndenna inriktning. Det gäller allt från generella åtgärder som leder\r\ntill ökad valfrihet och mångfald till riktade insatser mot dem vars\r\nutanförskap måste brytas. Vad som krävs är sålunda ett brett spektrum\r\nav åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt,\r\nkulturellt och socialt växande Sverige.\r\nDet är mot den nu beskrivna bakgrunden dags att med kraft motarbeta de\r\nnegativa följderna av de senaste årtiondenas socialdemokratiska\r\nbostadspolitik. En total omläggning av bostadspolitiken måste därför till\r\nså att den blir en central del i skapandet av ett integrerat samhälle.\r\nFör detta krävs en kombination av flera olika slags åtgärder. Grundläggande\r\ni detta sammanhang är att ge utrymme för en stärkt egenmakt också i\r\nbostadssektorn. Det förutsätter i sin tur att bostäder av olika storlek\r\noch utformning och i olika upplåtelseformer finns tillgängliga. För att\r\nåstadkomma detta måste det skapas neutralitet mellan olika upplåtelseformer.\r\nI detta sammanhang har också bostadsrätten en viktig funktion att fylla.\r\nBildandet av bostadsrätt också i s.k. problemområden måste därför\r\nunderlättas. För att ytterligare stärka inflytandet över det egna boendet\r\nmåste dessutom ägarlägenheter omedelbart införas.\r\nSamhällsplaneringen måste utformas så att mångfald och variation stimuleras.\r\nMötesplatser måste erbjudas för människor från olika kulturer och med\r\nolika erfarenheter. Det är också nödvändigt att människor i utsatta\r\nbostadsområden uppmuntras att ta ett större ansvar för sin egen situation\r\noch ges möjlighet till ökat boendeinflytande. Beskattningen av byggande\r\noch boende måste minska.\r\nFörutsättningar måste skapas för företag, institutioner och myndigheter\r\natt etablera sig i socialt utsatta områden. Detta måste kombineras med\r\nåtgärder för att utveckla en positiv skol- och fritidsmiljö. Allas\r\nkunskaper och erfarenheter måste tas till vara. Kommunerna måste prioritera\r\nsammanhållna satsningar i miljonprogramsområdena och andra utsatta\r\nområden. Dessa satsningar skall dock inte styras av staten utan måste\r\nväxa fram tillsammans med de boende och den ansvariga kommunen. Den\r\nenskildes önskemål och behov skall alltid vara utgångspunkten. Segregationen\r\nkan aldrig brytas genom att man försöker tvinga folk att bo kvar i eller\r\nflytta till ett visst område.\r\nVad vi nu med anslutning till partimotionerna 2004/05:Bo235 (c) yrkande\r\n8 och 2004/05:Sf288 (fp) yrkandena 9 och 22 samt motionerna 2004/05:Bo303\r\n(kd) yrkande 1, 2004/05:Sf360 (c) yrkande 15 och 2004/05:Sf365 (kd)\r\nyrkande 27 anfört om åtgärder för en ökad boendeintegration bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n13.     Konkurrensen på byggmarknaden, punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m) och\r\nCarl-Erik Skårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 11,\r\n2004/05:Bo275 yrkande 4, 2004/05:Bo301 yrkande 12, 2004/05:Bo304 yrkande\r\n7, 2004/05:Bo306 yrkande 15 och 2004/05:Bo310 yrkandena 2-4, 6 och 13-15.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är snart bara den socialdemokratiska regeringen som inte har förstått\r\natt dagens bostadspolitik leder oss allt längre bort från en fungerande\r\nbostadssektor. En bidragande orsak till dagens situation är regeringens\r\noförmåga att hantera den bristande konkurrensen inom byggsektorn. De\r\nfåtaliga försök som har gjorts att stimulera konkurrensen inom sektorn\r\nhar varit valhänta och otillräckliga. Till detta kommer den hämmande\r\neffekten av den omfattande regleringen av byggandet. Dagens situation\r\nger därför inte förutsättningar för den fria konkurrens som bör prägla\r\nbyggmarknaden liksom andra marknader.\r\nUtmärkande för dagens byggmarknad är att den domineras av ett fåtal\r\nstora aktörer. Det är en situation där risken för bristande konkurrens\r\när uppenbar. Redan Byggkommissionen pekade i sitt betänkande Skärpning\r\ngubbar (SOU 2002:115) på det svaga konkurrenstrycket i byggsektorn -\r\ndetta som en följd av en branschstruktur med hög koncentration, vertikal\r\nintegration och starka inslag av korsvist ägande i kombination med\r\nproblem som svag importkonkurrens och inträdesbarriärer till marknaden.\r\n\r\nObalanser av det slag vi nu beskrivit måste naturligtvis rättas till.\r\nDet primära är då att skapa förutsättningar för en ökad konkurrens på\r\nen fri och öppen marknad. Vad som då erfordras är inte ytterligare\r\nregleringar utan såväl åtgärder som bidrar till att öppna marknaden för\r\nfler aktörer som insatser för att stärka konkurrensen mellan de som\r\nredan i dag finns på marknaden. Här kan inte minst en strikt tillämpning\r\nav EU:s regler om fri rörlighet för varor och tjänster bidra till att\r\ngöra det lättare för t.ex. utländska aktörer att komma in på den svenska\r\nbyggmarknaden. Det förutsätter att även indirekta hinder, bl.a. i form\r\nav komplicerade skatteregler, byråkratiskt krångel och en stelbent\r\narbetsmarknad, undanröjs. En ytterligare förutsättning är att byggherrar\r\noch beställare aktivt söker efter alternativ också utanför den i dag\r\ntraditionella kretsen av leverantörer och byggare. Inslaget av nya,\r\nutländska byggare och svenska småföretag måste helt enkelt bli större.\r\nVi vill dessutom ta krafttag för att motverka svartarbete inom\r\nbyggbranschen.\r\nEtt viktigt inslag i strävandena att förbättra konkurrensen i byggsektorn\r\när att förbättra övervakningen och analysen av marknaden. Insatser med\r\ndenna inriktning måste därför förstärkas. Det bör dock inte ske på det\r\nsätt som hittills skett, genom att uppgiften sprids på flera olika\r\ninstanser, som dessutom i många fall har dåliga förutsättningar att svara\r\nför den. I stället bör resurserna koncentreras till den myndighet som\r\när bäst lämpad att genomföra den, dvs. Konkurrensverket. Verkets uppdrag\r\nnär det gäller konkurrensövervakningen i byggsektorn bör därför göras\r\ntydligare. Samtidigt bör de resurser som i dag tillförs bl.a. Boverket\r\nför denna uppgift föras över till Konkurrensverket.\r\nVad vi nu med anslutning till motionsförslagen (m), (fp), (kd) och (c)\r\nanfört om åtgärder för att förbättra konkurrensen i byggandet bör\r\nriksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Motionen (s) avstyrks.\r\n\r\n14.     Bemyndigande för verksamheten vid Byggkostnadsforum, punkt 10 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m) och\r\nCarl-Erik Skårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår utskottets förslag.\r\nStällningstagande\r\nInrättandet av Byggkostnadsforum utgör bara ett i raden av exempel på\r\nhur regeringen i stället för att ta itu med de verkliga problemen sätter\r\nin åtgärder som närmast är kosmetiska. Det är naturligtvis inte ytterligare\r\nmyndigheter eller samordnare eller tillfälliga bidrag som behövs för\r\natt komma till rätta med dagens problem, utan en ny bostadspolitik. Det\r\när också av detta skäl som vi motsatt oss inrättandet av Byggkostnadsforum.\r\nDen hittillsvarande utvecklingen har inte heller givit oss anledning\r\natt ändra ståndpunkt. Byggkostnadsforum bör därför omedelbart avvecklas.\r\nFrågan om att ge ett bemyndigande som möjliggör för Byggkostnadsforum\r\natt fatta vissa beslut saknar därmed helt aktualitet. Riksdagen bör\r\ndärför inte heller fatta något beslut om ett sådant bemyndigande.\r\nUtskottets förslag avstyrks redan på denna grund.\r\nÄven mer formella skäl talar för att riksdagen inte bör ge regeringen\r\nnågot bemyndigande som avser Byggkostnadsforum. Den ordning för beredningen\r\nav statens budget som tillämpas innebär i princip att riksdagen efter\r\nförslag i budgetpropositionen eller på tilläggsbudget tar ställning\r\ntill de ekonomiska åtaganden som staten gör. Avsikten med denna ordning\r\när naturligtvis att riksdagen skall ha en samlad bild av de olika\r\nekonomiska åtaganden som den ingår. Det förslag som det nu är fråga om\r\nhar inte förelagts riksdagen på detta sätt. Det har inte heller förts\r\nfram genom en motion, som även det kunnat vara en möjlighet. Förslaget\r\nhar i stället med extremt kort varsel lagts fram av utskottets majoritet.\r\nVi anser att förslag som innebär så omfattande ekonomiska åtaganden\r\nför staten självklart borde ha lagts fram i god tid och på ett sätt som\r\nmöjliggjort en normal beredningsprocess inom riksdagen. Med det förfarande\r\nsom nu tillämpas har inte någon som helst beredning av förslaget kunnat\r\ngöras. Det har därför inte heller varit möjligt för utskottets ledamöter\r\natt överblicka förslagets konsekvenser varken på lång eller kort sikt.\r\nFörslaget avstyrks också av detta skäl.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n15.     Byggande på statlig mark, punkt 11 (fp, c)\r\nav Nina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo310\r\nyrkandena 8 och 9 samt avslår motion 2004/05:Bo315 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nTillgången till byggbar mark är en central faktor för bostadsbyggandet.\r\nDet är mot den bakgrunden bekymmersamt att det i många kommuner, inte\r\nminst i storstadsregionerna, är svårt att hitta mark som är lämplig för\r\nbostadsproduktion. Skälen till detta är flera. Det kan vara fråga om\r\naktörer som av ekonomiska skäl inte vill släppa fram nybyggnation\r\neftersom detta skulle kunna leda till konkurrens med egna projekt. Ett\r\nannat hinder är den komplicerade planeringsprocessen, som leder till en\r\nosäkerhet om marken i slutändan verkligen kan bebyggas.\r\nEn möjlighet att ställa mark till förfogande för bostadsbyggande är att\r\nutnyttja statens markinnehav. Det statliga markinnehavet är betydande,\r\noch det återfinns även i storstadsregionerna. Denna mark förvaltas\r\nnästan uteslutande genom statliga fastighetsbolag där målet är högsta\r\nmöjliga avkastning. Ägardirektiven till bolagen bör därför kompletteras\r\nmed ett uppdrag som innebär att mark skall kunna ställas till förfogande\r\nför visst bostadsbyggande, t.ex. studentbostäder, utan att högsta möjliga\r\navkastning skall vara riktmärket. En utgångspunkt för försäljningen av\r\nstatlig mark bör dock vara att konkurrensförhållandena skall beaktas\r\noch att försäljningen inte får snedvrida konkurrensen.\r\nMot den nu beskrivna bakgrunden bör en översyn göras för att säkerställa\r\natt statens användning, tillhandahållande samt innehav av mark sker på\r\nett effektivt sätt. Samtidigt bör en utvärdering göras av hur förvaltning\r\noch försäljning av det statliga markinnehavet påverkat prisutvecklingen\r\npå mark i bristorter. Konkurrensverket bör dessutom få i uppdrag att\r\nfölja upp i vilken mån s.k. utvecklingsbolag där staten och stora\r\nbyggbolag är hälftenägare kan ha bidragit till att skapa svårigheter för\r\nandra aktörer att få tillgång till byggbar mark.\r\nVad vi nu med anslutning till förslagen i vår partimotion 2004/05:Bo310\r\n(fp) yrkandena 8 och 9 anfört om statlig mark för bostadsbyggande bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n16.     Infrastruktur som förutsättning för bostadsbyggande, punkt 12 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m) och\r\nCarl-Erik Skårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo301\r\nyrkande 8 och 2004/05:Bo310 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nEtt av de främsta hindren för ett nödvändigt bostadsbyggande i våra\r\ntillväxtregioner är bristerna i infrastrukturen. Många av landets\r\ntillväxtområden har helt enkelt drabbats av trafikinfarkt. Det leder till\r\nlånga arbetsresor, vilket i sin tur leder till svårigheter att hitta ny\r\nmark för bostadsbebyggelse inom rimligt pendlingsavstånd. Den bostadsbrist\r\nsom detta ger upphov till hämmar sedan tillväxten, eftersom det blir\r\nsvårt att finna arbetskraft som kan flytta till de expansiva regionerna.\r\nSlutresultatet blir en ond cirkel som det blir allt svårare att ta sig\r\nur. Det kanske tydligaste exemplet på detta är den stagnation som nu\r\nhar drabbat Stockholmsregionen. Från att tidigare ha varit landets\r\ntillväxtcentrum ligger regionen nu långt ned på listan över regioner och\r\nkommuner med tillväxt.\r\nVad som nu erfordras är insatser som bidrar till att få en väl fungerande\r\ninfrastruktur i våra storstäder och i övriga tillväxtområden. Det innebär\r\natt satsningar måste göras på såväl vägnätet som övriga trafikslag och\r\ndå även kollektivtrafiken. Genom sådana framåtsyftande satsningar skulle\r\nfler attraktiva bostadsområden kunna skapas utanför stadskärnorna. Ett\r\nutökat trafiknät och investeringar i infrastrukturen skulle leda till\r\natt fler byggare vågar satsa på nya byggprojekt.\r\nVad vi nu med anslutning till partimotion 2004/05:Bo310 (fp) yrkande 23\r\nsamt motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 8 anfört om behovet av\r\ninfrastrukturinvesteringar för att möjliggöra bostadsbyggande bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n17.     Kvinnor i byggbranschen, punkt 13 - motiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nVi stöder naturligtvis de strävanden som ligger till grund för motionen\r\n- att kvinnor skall ges bästa möjliga förutsättningar att verka också\r\ni byggbranschen. Som framhålls i motionen är detta en fråga som branschen\r\nsjälv i första hand har ett ansvar för. Det finns mot den bakgrunden\r\ninte anledning att sätta in åtgärder av det slag som motionärerna\r\nföreslår. Motionen avstyrks sålunda.\r\n\r\n\r\n\r\n18.     Kvinnor i byggbranschen, punkt 13 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo310\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nDen svenska byggindustrin är en mycket mansdominerad bransch, där\r\nkvinnorna endast utgör någon eller några procent av arbetskraften inom\r\ndet fåtal yrkesgrupper där de finns representerade. Vi anser att det är\r\nmöjligt för kvinnor att verka inom byggbranschen, om bara förutsättningar\r\nskapas. Det handlar om att få bort psykosociala och organisatoriska\r\nfaktorer som särskilt begränsar kvinnors möjligheter i byggyrken. Det\r\nhandlar också om löneformer, oklara karriärmöjligheter, brist på\r\ndelaktighet liksom om byggjargong och könsdiskriminerande attityder.\r\nUppgifter från Byggchefsbarometern ger också en tydlig illustration till\r\ndetta. Av cheferna inom byggbranschen är det så mycket som en fjärdedel\r\nsom inte vill öka andelen kvinnor i branschen.\r\nByggbranschens alla aktörer har naturligtvis sitt ansvar för att öka\r\nkvinnors möjligheter inom byggbranschen. Samtidigt har regering och\r\nriksdag goda möjligheter till påverkan genom att belysa, stimulera och\r\nbevaka utvecklingen. Vi har därför föreslagit att de 1,5 miljoner kronor\r\nsom regeringen avsatt för en \"ungdomsbostadssamordnare\" i stället skall\r\nanvändas för att bl.a. utveckla nyckeltal, uppföljning och kunskapsspridning\r\nom jämställdhetsutvecklingen i byggbranschen. Vi menar att regeringen\r\ndels i budgeten för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning\r\noch byggande årligen bör beskriva vilka aktiviteter som regeringen\r\nvidtagit, dels bör redovisa vilka nyckeltal som utvecklats. I övrigt\r\nhandlar det om kunskapsöverföring och kunskapsspridning för att frågan\r\nom kvinnor inom byggbranschen skall få den belysning som krävs. Här\r\nmåste också en utvärdering av eventuella brister i lagstiftningen komma\r\ntill stånd. Boverket bör därför få i uppdrag att specifikt uppmärksamma\r\nkvinnor inom byggbranschen genom att kontinuerligt följa utvecklingen\r\noch genom att bidra till informationsspridning.\r\nVad vi nu med anslutning till Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310\r\nyrkande 5 anfört om åtgärder för att få fler kvinnor i byggbranschen\r\nbör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n\r\n\r\n19.     Åtgärder för att vitalisera byggsektorn, punkt 14 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo206\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nEffektiviteten inom byggandet måste öka samtidigt som kvaliteten höjs.\r\nDet kräver nytänkande på ett otal områden så att gamla invanda mönster\r\nkan brytas. I arbetet med att höja effektiviteten och konkurrensen inom\r\nbyggsektorn har också samhället ett ansvar och bör därför, i samverkan\r\nmed branschen, verka för en vitalisering av svensk byggmarknad.\r\nDe senaste årens utveckling har lett till att flera av de gamla yrkenas\r\nhantverkshemligheter ersatts med enklare arbetsmetoder, mer lätthanterliga\r\nmaterial och enklare och bättre instruktioner. Den tidigare yrkesmannen\r\nhar blivit mer av montör. I denna situation utgör gränsdragningarna\r\nmellan olika yrkesgrupper i avtalshänseende ett betydande problem. I\r\ndag är de olika gruppernas arbetsuppgifter alltför snävt avgränsade för\r\natt det skall finnas en tillräcklig flexibilitet. Mot den bakgrunden\r\nbör mer generella avtal prägla branschen för att på det sättet bidra\r\ntill dess effektivitet. Målet bör därför vara att montören skall kunna\r\nutföra flertalet uppgifter, vid sidan av de mer normgivande installationerna,\r\nt.ex. elmontage, utan att behöva tillhöra någon traditionell fackgrupp\r\nmed kollektivavtal inom byggsektorn.\r\nAnsvaret för att åstadkomma detta i syfte att uppnå en högre effektivitet\r\nåligger i första hand parterna på arbetsmarknaden. EU:s utvidgning\r\ninnebär att byggsektorn kommer att bli alltmer internationaliserad. Det\r\nbör ses som en positiv utveckling då det medför ökad konkurrens och\r\ndärmed lägre priser, men även högre kvalitet. Samhället har dock intresse\r\nav såväl hög konkurrens inom sektorn som en väl fungerande marknad på\r\nhemmaplan.\r\nRegeringen bör därför initiera en dialog mellan byggmarknadens parter\r\ni syfte att uppnå en effektivare byggarbetsmarknad där inte den fackliga\r\ntillhörigheten nödvändigtvis skall styra kollektivavtalsområdet.\r\nVad jag nu med anslutning till motion 2004/05:Bo206 (c) anfört om en\r\nvitalisering av byggsektorn bör riksdagen tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening.\r\n\r\n20.     Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande, punkt 15\r\n(v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo240\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEn betydande del av bostadsproduktionen i våra storstadsområden tillkommer\r\npå mark som tidigare inte varit tillgänglig eller som inte varit attraktiv\r\nför bostadsbyggande. Det kanske vanligaste exemplet på detta är\r\nbostadsområden som uppförs på gammal industrimark. I dessa fall är marken\r\nofta förorenad, och den behöver därför saneras för att inte utgöra en\r\nhälsorisk för de boende. Den här typen av marksanering är ofta mycket\r\nkostsam. Om kostnaden skall läggas på boendet leder det till boendekostnader\r\nsom merparten av dem som efterfrågar en bostad inte klarar av. Enligt\r\nByggkostnadsforums chef är redan ett markpris över 1 000 kr per\r\nkvadratmeter en nivå som gör byggandet av hyresrätter olönsamt.\r\nFör att förorenad mark skall kunna återställas disponerar Naturvårdsverket\r\nett särskilt anslag. De medel som tillförts anslaget är dock inte\r\ntillräckliga för att täcka de behov som finns. En följd av detta är att\r\nmark som skulle kunna tas i anspråk för angelägna byggprojekt inte kan\r\nanvändas därför att medel för sanering av den saknas. I en situation\r\nmed brist på bostäder med rimliga hyror är detta naturligtvis inte\r\ntillfredsställande. Vi menar mot den bakgrunden att behovet av bostäder\r\nvid sidan av den rena riskbedömningen bör kunna vägas in vid fördelningen\r\nav medel för marksanering. Det kan ske antingen genom att Naturvårdsverket\r\nfår i uppdrag att samråda med Boverket vid fördelningen eller genom att\r\nBoverket disponerar ett eget anslag för ändamålet.\r\nVad vi nu med anslutning till motion 2004/05:Bo240 (v) yrkande 4 anfört\r\nom användningen av medel för marksanering bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n21.     Åtgärder för ett ökat underhåll, punkt 16 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2004/05:Bo235 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi står i dag inför en situation där underhållet av vårt bostadsbestånd\r\när på väg att bli ett problem - vad som kan kallas ett underhållsberg\r\när på väg att byggas upp. Under åren framöver kommer närmare 1,3 miljoner\r\nlägenheter i flerbostadshus, framför allt i rekordårens bostadsbestånd\r\n(1961-1975), att kräva ett omfattande underhåll. Även en stor andel av\r\nde äldre delarna av bostadsbeståndet kommer, i likhet med miljonprogrammets\r\nbostäder, att behöva åtgärda installationer och tekniska system, som\r\nva-stammar, elledningar och ventilationsanordningar. Samtidigt är\r\nunderhållsbehovet stort när det gäller fönster, balkonger och fasader.\r\nTill detta kommer det underhåll som måste till i egnahemmen, framför\r\nallt i hus byggda under 1970-talet. Sammantaget innebär detta att det\r\nberäknas finnas ett nära förestående underhållsbehov i 56 % av lägenheterna\r\ni flerbostadshus och i 25 % av småhusen.\r\nSituationen när det gäller underhållet av vårt bostadsbestånd framstår\r\nmot den här redovisade bakgrunden som ett framträdande samhällsproblem.\r\nDet eftersatta underhållet av bostäderna följer gängse regionala och\r\nsociala klyftor i samhället. Det innebär att på sikt kommer olikheterna\r\noch klyftorna i samhället att öka alltmer. Det blir särskilt påtagligt\r\neftersom regioner utanför tillväxtområdena är mer utsatta ur underhållssynpunkt.\r\nHär är risken för vakanser större eftersom tillgången på bostäder av\r\nolika slag ofta är god.\r\nDet går inte längre att blunda för problemen kring underhållsberget,\r\nutan frågan måste föras upp på den politiska dagordningen. Som ett första\r\nsteg måste underhållsbehovet kartläggas och en samlad översyn göras av\r\nskatteregler, hyressättningssystem och regelverk i syfte att säkerställa\r\nde ekonomiska villkoren för underhållet av vårt bostadsbestånd.\r\nMålsättningen skall vara att stimulera det långsiktiga underhållet och\r\natt synliggöra utgifterna för detta. Det innebär bl.a. att förutsättningarna\r\natt ta hänsyn till gjorda åtgärder måste bli större vid hyressättningen.\r\nEtt problem med underhållskostnader är att dessa inte är jämnt fördelade\r\növer en investerings livslängd. Genom att bostadsföretag normalt tillämpar\r\nprincipen om konventionell beskattning innebär det att underhållskostnader\r\när omedelbart avdragsgilla. Det är däremot inte ombyggnadsåtgärder. En\r\nvidgning av avdragsrätten till att omfatta såväl underhåll som vissa\r\nändringsarbeten är därför en åtgärd som skulle stimulera upprustningen\r\nav det äldre bostadsbeståndet. Vi har också i Centerpartiets budget\r\navsatt 500 miljoner kronor fr.o.m. år 2006 för att ge utrymme för en\r\nsådan vidgad avdragsrätt.\r\nVad jag nu med anslutning till Centerpartiets partimotion 2004/05:Bo235\r\nyrkande 3 anfört om åtgärder för att lösa problemen med det s.k.\r\nunderhållsberget bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n22.     En ny bostadsfinansiering, punkt 17 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo301\r\nyrkande 6 och 2004/05:Bo310 yrkande 16 och avslår motionerna 2004/05:Bo240\r\nyrkandena 2 och 5, 2004/05:Bo268, 2004/05:Bo306 yrkandena 8 och 10,\r\n2004/05:Bo310 yrkandena 28 och 29 samt 2004/05:Bo312.\r\nStällningstagande\r\nSverige är ett av de länder som har de högsta boendekostnaderna med\r\nhänsyn tagen till den disponibla inkomsten. Samtidigt ligger Sverige\r\nlägst bland jämförbara länder när det gäller nivån på nybyggande av\r\nbostäder. Den främsta orsaken till detta är Sveriges extremt höga skatter\r\noch avgifter på byggande och boende och en genomreglerad bostadsmarknad.\r\nFrån regeringshåll hävdas att subventions- och hyresregleringspolitiken\r\npå bostadsområdet är till för att utsatta grupper i samhället skall\r\nsäkerställas ett billigt boende med god kvalitet. Sanningen är att det\r\nunder de senaste åren främst byggts bostäder som bara kan efterfrågas\r\nav hushåll med goda inkomster. Den fördelningspolitiska konsekvensen av\r\ndagens bostadspolitik blir att ekonomiskt utsatta hushåll, genom hög\r\nbeskattning av inkomst och boende, får subventionera hushåll med goda\r\ninkomster. Det finns bostadssociala problem som måste lösas, men det\r\nbör ske inom ramen för gängse socialpolitik och inte genom ett statligt\r\nbostadsfinansieringssystem.\r\nVi står för en bostadspolitik där inriktningen är att normalisera och\r\navreglera bostadsmarknaden så att stöd och bidrag inte behövs. Då kan\r\nsamtliga subventioner och andra särlösningar, som ställer till fler\r\nproblem än de löser, avskaffas. Vi anser också att huvuddelen av\r\nregleringarna på bygg- och bostadsmarknaden kan avskaffas och att skattereglerna\r\ni största möjliga mån måste ansluta till de regler som gäller för övriga\r\ninvesteringar. Inriktningen på bostadspolitiken måste vara att särlösningar\r\nskall undvikas, vad gäller både statens intäkts- och utgiftssida. Det\r\nmest långsiktigt hållbara finansieringssystemet är det där staten håller\r\nfingrarna borta och låter kreditmarknaden utveckla olika finansieringslösningar.\r\nAll erfarenhet visar att finansieringen inte är något problem på de\r\nområden där det finns efterfrågan, oavsett om det gäller investeringar\r\ni privatbostäder i beståndet eller nybyggnadsinvesteringar i lokalfastigheter.\r\n\r\nMed denna inriktning anser vi att det är möjligt att avveckla såväl\r\ndagens räntebidragssystem som den flora av tidsbegränsade stöd som kommit\r\ntill användning under senare år. Det gäller givetvis i första hand det\r\ninvesteringsbidrag och den s.k. investeringsstimulans som för närvarande\r\nges till hyresbostäder. Som framgår av Moderata samlingspartiets\r\nbudgetförslag finns det också ett antal andra riktade bidrag som kan\r\navvecklas.\r\nAvvecklingen av räntebidragen och andra former av statlig bostadsfinansiering\r\nkompenseras genom sänkt fastighetsskatt och andra förslag inom skatteområdet\r\nsom lagts fram i motioner från Moderata samlingspartiet. En framgångsrik\r\nomläggning till nya former för en bostadsfinansiering utan statlig\r\ninblandning förutsätter också att våra förslag om en avreglering av\r\nbostadsmarknaden och förändrade villkor för hyresmarknaden vinner riksdagens\r\ngehör. Dessa förslag kommer dock att behandlas av bostadsutskottet vid\r\nett senare tillfälle.\r\nVad vi ovan anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Det innebär bifall till motion 2004/05:Bo301 (m) yrkande 6 samt\r\ntill förslaget i motion 2004/05:Bo310 (fp) om att avveckla\r\ninvesteringsstimulansen för hyresbostäder. I den mån övriga motionsförslag inte\r\nkan anses vara tillgodosedda med det anförda avstyrks de.\r\n\r\n\r\n\r\n23.     En ny bostadsfinansiering, punkt 17 (fp, c)\r\nav Nina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo310\r\nyrkandena 16, 28 och 29 samt avslår motionerna 2004/05:Bo240 yrkandena\r\n2 och 5, 2004/05:Bo268, 2004/05:Bo301 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkandena\r\n8 och 10 samt 2004/05:Bo312.\r\nStällningstagande\r\nSverige behöver ett ökat bostadsbyggande och en ökad satsning på förnyelse\r\noch underhåll av bostadsbeståndet. För att detta skall kunna åstadkommas\r\nbehövs en omläggning av bostadspolitiken inom ett flertal områden. Det\r\nhandlar bl.a. om åtgärder för ökad byggkonkurrens, reformerad hyressättning\r\noch rättvisa skatter. En central förutsättning för att investeringarna\r\ninom bygg- och bostadssektorn skall kunna öka är också att långsiktigt\r\nhållbara och förutsägbara villkor gäller för bostadsfinansieringen. Så\r\när definitivt inte fallet i dag. Under de senaste åren har en rad\r\nkortsiktiga bidragsformer kommit och gått. För närvarande kompletteras\r\nräntebidragssystemet med flera tidsbegränsade stöd med detaljerade och\r\nstyrande villkor. Det gäller bl.a. de investeringsbidrag och de s.k.\r\ninvesteringsstimulanser som riktas till vissa typer av hyresbostäder i\r\nvissa delar av landet. Resultatet blir ett bostadsbyggande som anpassas\r\nefter regelverken och inte efter behov och efterfrågan.\r\nVi anser att de kortsiktiga och styrande bidragen bör avvecklas och att\r\nett arbete i stället bör påbörjas med att utforma långsiktigt hållbara\r\nfinansieringsförutsättningar för bostadssektorn. Som framhålls i\r\nFolkpartiets partimotion är det i detta sammanhang angeläget att utreda\r\nstatens roll i ett nytt system för finansiering av byggande och boende.\r\nÄven Centerpartiet har i motioner framfört behovet av en omläggning av\r\nbostadsfinansieringen i olika avseenden. Räntebidragssystemets framtid\r\nbör givetvis innefattas i ett sådant uppdrag. Utredningen bör ta sin\r\nutgångspunkt i det hittillsvarande finansieringssystemets effekter och\r\nanalysera olika alternativ till en finansiering anpassad efter marknadens\r\nvillkor. Olika internationella erfarenheter bör kunna utnyttjas i denna\r\nanalys. Särskilt bör erfarenheter hämtas från länder som tillämpar olika\r\nformer av lånesystem som bidrar till en större överblick över den\r\nkalkylerade ränterisken genom långsiktiga lån.\r\nVad vi nu anfört med bifall till motion 2004/05:Bo310 (fp) yrkandena 16,\r\n28 och 29 bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Det\r\ninnebär också att flera andra motionsförslag som behandlas i detta\r\navsnitt till stor del får anses bli tillgodosedda. I övrigt avstyrks de\r\nbehandlade motionerna.\r\n\r\n\r\n\r\n24.     En ny bostadsfinansiering, punkt 17 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo306\r\nyrkandena 8 och 10 samt avslår motionerna 2004/05:Bo240 yrkandena 2 och\r\n5, 2004/05:Bo268, 2004/05:Bo301 yrkande 6, 2004/05:Bo310 yrkandena 16,\r\n28 och 29 samt 2004/05:Bo312.\r\nStällningstagande\r\nSverige har det lägsta bostadsbyggandet i OECD-området och de näst högsta\r\nboendekostnaderna i EU. Boendet har sedan 1990-talets början gått från\r\natt vara ett välfärdsområde som subventionerats kraftigt till att i dag\r\nvara en inkomstkälla för staten. Bostadspolitiken under den socialdemokratiska\r\nregeringsperioden har byggts upp kring ett antal mer eller mindre\r\ntillfälliga bidragssystem med en hög grad av detaljstyrning och\r\nsvåröverskådliga ansökningsprocesser. Följden har bl.a. blivit ett otillräckligt\r\nbyggande av bostäder och ett eftersatt underhåll i delar av bostadsbeståndet.\r\n\r\nDet bygg- och bostadssektorn framför allt efterfrågar är långsiktigt\r\nhållbara spelregler och en avveckling av statens försök att styra\r\nbostadsbyggandets inriktning. Stabila villkor för byggandet skapas framför\r\nallt genom tre åtgärder. Det behövs en förenklad planprocess, en förändrad\r\nhyreslagstiftning med friare hyressättning i nyproduktion och att staten\r\nger ekonomiska förutsättningar för byggande som inte är villkorat.\r\nNär det gäller de ekonomiska villkoren bör en första åtgärd vara att\r\navveckla de nuvarande tillfälliga stöden. Investeringsbidraget till\r\nmindre hyresrätter bör avvecklas helt, och den s.k. investeringsstimulansen\r\nbör ersättas med ett system med en mer generellt utformad skattereduktion\r\nmotsvarande en halverad byggmoms. Avsikten är emellertid att så snart\r\nsom möjligt genomföra en direkt sänkning av byggmomsen. Vidare bör en\r\navveckling av räntebidragssystemet inledas.\r\nDet nuvarande systemet för räntebidrag innebär i princip att ett \"evigt\"\r\nbidrag utgår till de bostäder som en gång erhållit räntestöd. Detta\r\nleder även till att statens utgifter för räntebidragen hela tiden kommer\r\natt öka i takt med att nya bidragsberättigade bostäder tillkommer genom\r\nny- eller ombyggnad. Ett räntebidragssystem med denna uppbyggnad ter\r\nsig alltmer orimligt. Den ursprungliga avsikten med systemet var i\r\nstället att det på sikt skulle leda fram till en avveckling av de generella\r\nstatliga bostadssubventionerna. Jag anser att det nu är dags att fatta\r\nett beslut om att inleda en sådan avveckling. Det bör emellertid\r\nunderstrykas att denna avveckling bör ske samtidigt som den statliga\r\nfastighetsskatten avvecklas och åtgärder för en reducerad byggmoms vidtas.\r\nEn avveckling av räntebidragssystemet bör inledas genom att inga beslut\r\nom nya räntebidrag beviljas. Regeringen bör fatta beslut om en ändring\r\ni räntebidragsförordningen i enlighet med detta och återkomma till\r\nriksdagen med förslag om hur en avveckling i övrigt kan genomföras.\r\nVad jag ovan anfört med anledning av motion 2004/05:Bo306 (kd) yrkandena\r\n8 och 10 bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Det\r\ninnebär att även andra förslag om en avveckling av de tillfälliga\r\ninvesteringsstöden blir tillgodosedda. I övrigt avstyrks de motioner som\r\nbehandlas i detta avsnitt.\r\n\r\n\r\n\r\n25.     En ny bostadsfinansiering, punkt 17 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo240\r\nyrkandena 2 och 5 samt avslår motionerna 2004/05:Bo268, 2004/05:Bo301\r\nyrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkandena 8 och 10, 2004/05:Bo310 yrkandena 16,\r\n28 och 29 samt 2004/05:Bo312.\r\nStällningstagande\r\nDet grundläggande nyproduktionsstödet i form av räntebidrag har successivt\r\nkommit att urholkas. Denna utveckling inleddes i början av 1990-talet\r\ndå det s.k. Danellsystemet infördes. Detta system har inneburit dels\r\natt bidragsandelen minskat till dagens nivå som ligger på 30 % av\r\nräntekostnaden, dels att hänsyn inte tagits till de ökade\r\nproduktionskostnaderna.\r\nBidragsunderlaget för en normal lägenhet ligger således fortfarande på\r\nungefär samma nivå som när de ursprungliga schablonbeloppen för\r\nproduktionskostnaden fastställdes för mer än tio år sedan. Följden har blivit\r\natt räntebidragen i dag är otillräckliga för att rimliga boendekostnader\r\nskall kunna erbjudas i nyproducerade hyreslägenheter. Av detta skäl har\r\ndet varit nödvändigt att komplettera räntebidragssystemet med två\r\ntidsbegränsade stöd, ett investeringsbidrag för hyresrätter och en\r\nmomsersättande skattekreditering, som båda gäller t.o.m. utgången av år\r\n2006.\r\nÄven för ombyggnad har Danellsystemet inneburit att räntebidragens värde\r\nkraftigt har urholkats. Dessutom gäller omfattande begränsningar för\r\nvilka renoveringsåtgärder som berättigar till stöd. Tidigare hade\r\nräntebidragen ett värde som motsvarade ca 50 % av investeringen i samband\r\nmed en ombyggnad. I dagens system är motsvarande värde endast omkring\r\n7 %.\r\nStörre delen av det fastighetsbestånd som i dag har ett renoveringsbehov\r\när byggt under miljonprogrammets tid och en stor del tillhör allmännyttans\r\nbestånd. För att de boende inte skall drabbas av stora hyresökningar\r\nnär den nödvändiga ombyggnationen genomförs finns det behov av ett\r\nförstärkt statligt stöd. Detta behov framstår som särskilt angeläget med\r\ntanke på att en förhållandevis stor andel av de boende i det aktuella\r\nfastighetsbeståndet utgörs av ensamstående kvinnor med barn och av stora\r\ninvandrarfamiljer.\r\nDet finns således starka skäl att se över och förstärka stödet både\r\ntill nyproduktionen av hyresrätter och till en nödvändig ombyggnad i\r\ndelar av bostadsbeståndet. Vi anser att man bör pröva möjligheten att\r\nersätta såväl räntebidragen som de tillfälliga stöden med ett nytt\r\nenhetligt investeringsstöd. Stödet bör utformas med sikte på att rimliga\r\nboendekostnader skall kunna uppnås med ett tak för högsta hyresnivå.\r\nDet innebär bl.a. att ett krav bör ställas på att hyran skall vara\r\nförhandlad i förväg. Vidare bör stödet villkoras med tydliga krav på en\r\nmiljöanpassning av de nyproducerade fastigheterna och de vidtagna\r\nombyggnadsåtgärderna.\r\nDet som vi anfört om inriktningen på de överväganden som för närvarande\r\npågår inom Regeringskansliet om den statliga bostadsfinansieringen bör\r\nriksdagen som sin mening tillkännage för regeringen. Detta innebär ett\r\nbifall till motion 2004/05:Bo240 (v) yrkandena 2 och 5 samt ett avslag\r\npå övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt.\r\n\r\n\r\n\r\n26.     Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster, punkt 18 -\r\nmotiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nVi instämmer i de allmänna utgångspunkterna för motion 2004/05:Bo249\r\n(kd), dvs. att ägandet av en bostad bör underlättas även för hushåll\r\nmed lägre inkomster. Vi anser att en strävan bör vara att alla hushåll\r\nfritt skall kunna välja upplåtelseform för sitt boende. För många kan\r\nhyresboendet vara ett attraktivt och bra alternativ. För andra är det\r\nsjälvklart att man vill äga sin bostad oavsett om den ligger i ett småhus\r\neller ett flerfamiljshus. Som konstateras i motionen är en egen ägd\r\nbostad det i grunden billigaste boendealternativet. Förklaringen är\r\nsjälvklart att man med eget arbete kan svara för fastighetsförvaltning\r\noch underhållsarbete.\r\nModerata samlingspartiet har lagt fram en rad förslag med inriktningen\r\natt skapa neutralitet mellan upplåtelseformerna och underlätta för alla\r\nhushåll att välja sitt eget boende. Det handlar både om åtgärder inom\r\nbostadspolitiken, t.ex. att införa ägarbostäder och avveckla bidrag med\r\nsnedvridande effekter, och om mer allmänt inriktade åtgärder. Särskilt\r\nbör här nämnas de skattesänkningar vi föreslår, och som kommer att\r\ninnebära ökade möjligheter även för hushåll med begränsade inkomster att\r\nsjälva råda över sin ekonomi.\r\nVi är mot denna bakgrund inte beredda att de stödja de förslag som läggs\r\nfram i den aktuella motionen.\r\n\r\n\r\n\r\n27.     Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster, punkt 18 (kd)\r\nav\r\nRagnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo249\r\nyrkandena 1-6.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige fanns under den första hälften av det förra århundradet\r\nstatliga egnahemslån vars syfte var att även hushåll med låga inkomster\r\nskulle kunna skaffa ett egnahem. System med motsvarande inriktning finns\r\nfortfarande i många länder. Även i flera av våra nordiska grannländer\r\nhar utgångspunkten i bostadspolitiken varit att det skall vara möjligt\r\natt äga sin egen bostad. I Sverige har däremot socialdemokratin sedan\r\nmitten av 1900-talet gjort en stark koppling mellan en social bostadspolitik\r\noch en satsning på hyresbostäder.\r\nHyresboende är givetvis ett bra alternativ för olika typer av hushåll\r\noch i olika skeden av livet. Vi anser emellertid att det vid sidan av\r\nhyresboendet finns mycket goda skäl att med särskilda åtgärder också\r\nunderlätta för hushåll med lägre inkomster att äga sin bostad. Det\r\ngrundläggande motivet är att eget ägande i allmänhet leder till billigare\r\nfastighetsförvaltning. Det ger också möjlighet att genom egna arbetsinsatser\r\nsänka boendekostnaderna. För många hushåll, särskilt barnfamiljer, är\r\nockså boende i ett eget hus förstahandsalternativet, om bara ekonomin\r\ntillåter det. En större bostadsyta och en mer ändamålsenlig bostadsutformning\r\nför barnfamiljer gör också att det egna hemmet ger förbättrade möjligheter\r\ntill en utökad familj.\r\nVi kan emellertid konstatera att många hushåll i dag saknar ekonomiska\r\nmöjligheter att äga sin bostad, trots att det i många fall skulle leda\r\ntill ett långsiktigt billigare boende. Den utmaning som bostadspolitiken\r\nmåste ta sig an är därför att minska den betydande tröskeleffekt som\r\nkravet på egen kontantinsats innebär. Många familjers svårigheter att\r\nbygga upp en egen insats behöver bemötas med åtgärder som dels gör det\r\nenklare att spara pengar till en insats, dels minskar kraven på en\r\nalltför stor egen insats.\r\nI motion 2004/05:Bo249 (kd) föreslås att ett antal åtgärder utreds med\r\ndet gemensamma syftet att förbättra möjligheterna för bostadsägande för\r\nhushåll med låga inkomster. De åtgärder som behöver utredas kan kortfattat\r\nbeskrivas i följande punkter:\r\nÖronmärkt bosparande: Denna typ av sparande, som ofta är förknippat med\r\nskattelättnader, används i många länder och bidrar till att hushåll har\r\nen kontantinsats när det blir aktuellt med bostadsköp. Vid utformningen\r\nav ett svenskt system bör det övervägas om systemet bör begränsas i\r\nvissa avseenden, exempelvis inriktas på förstagångsköpare och på hushåll\r\nmed begränsad inkomst. Det kan också behövas vissa regler om användningen\r\nav sparkapitalet.\r\nHyrköp vid nybyggnation: En översyn behöver göras av möjligheten att\r\nstärka säljarens och köparens trygghet vad gäller erbjudanden eller\r\nåtaganden om framtida förvärv av fast egendom. Det bör bl.a. prövas om\r\nett system med hyrköp kan utvecklas. Hyrköp innebär att man hyr ett hus\r\nmen har en option på ett framtida köp till ett fastställt pris.\r\nStatliga garantier för bolåntagare: Många hushåll med låga inkomster\r\nhar svårt att få ett lån till bostadsköpet trots att man har en ordnad\r\nekonomi som borde kunna ge utrymme för ränteutgifterna och övriga\r\nboendekostnader. Ett stöd som inte behöver innebära subventionerade lån\r\när därför att staten går in med utökade garantier för lån till dessa\r\nhushåll. Statens bostadskreditnämnd bör få i uppdrag att utreda\r\nförutsättningarna för ett sådant system.\r\nSignalsystem för en flexiblare kreditprövning hos bankerna: Vid sidan\r\nav statliga garantier bör det övervägas om staten kan tillhandahålla\r\nnågot instrument för hushåll att \"signalera\" sin förmåga att sköta\r\nbostadsekonomin och därmed lättare erhålla högre lån. En möjlighet är\r\natt högre belåningsgrad kan knytas till deltagande i ett regelbundet\r\nbosparande.\r\nFörsäkringar mot prisfall eller ökade kostnader: En osäkerhet med\r\nbostadsägandet som är särskilt påtaglig för låginkomsthushåll är de risker\r\nsom trots allt finns för kraftigt ökade boendekostnader eller\r\nrealisationsförluster i samband med försäljning. Det bör därför prövas om det\r\nfinns förutsättningar för en försäkring med syftet att hushåll med låga\r\ninkomster ges en ekonomisk trygghet utan att försäkringspremien behöver\r\nvara marknadsprissatt.\r\nBidragssystem anpassat för att köpa och äga bostäder: Det behöver\r\növervägas hur olika bidragssystem, som socialbidrag och bostadsbidrag,\r\nskall utformas så att de inte motverkar möjligheten att äga sin bostad\r\nutan i stället blir neutrala i förhållande till upplåtelseform. Ett\r\nförslag i motionen med denna inriktning behandlas i detta betänkande i\r\navsnittet om bostadsbidrag.\r\nVad vi ovan anfört med bifall till motion 2004/05:Bo249 (kd) yrkandena\r\n1-6 bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n28.     Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster, punkt 18 -\r\nmotiveringen (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet har lagt fram ett förslag om en översyn av statens roll\r\ninom finansieringssystemen för bostadsbyggande och boende. Ett av\r\nproblemen med dagens villkor för bostadsfinansiering uppmärksammas i den\r\naktuella kd-motionen. Olika statliga insatser och regelsystem har en\r\nstyrande inverkan på bostadsmarknaden och begränsar möjligheterna till\r\nett fritt val av exempelvis upplåtelseform. Detta har också bidragit\r\ntill de svårigheter som hushåll med lägre inkomster har att välja att\r\nbo i en ägd bostad.\r\nVi anser att även frågor om bostadsfinansiering för hushåll med lägre\r\ninkomster behöver uppmärksammas i den av oss förordade översynen.\r\nInternationella erfarenheter av olika lösningar bör tas till vara, särskilt\r\nfrån system som möjliggör mer långsiktiga lån med en överblickbar\r\nränterisk. Särskilt för låginkomsthushåll är det angeläget med denna typ\r\nav långsiktiga ekonomiska lösningar. Vi är däremot inte beredda att\r\nställa oss bakom de relativt detaljerade direktiv för ett utredningsarbete\r\nsom föreslås i motionen.\r\n\r\n\r\n\r\n29.     Bostadsfinansiering på landsbygden, punkt 19 - motiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nI de aktuella motionerna föreslås särskilda regler och villkor för\r\nbostadsfinansiering på landsbygden och ett ökat statligt engagemang i\r\ndessa frågor. Inriktningen på våra förslag om bostadsfinansieringen är\r\natt avveckla de statliga stödsystemen på detta område och genom\r\nskatteåtgärder och andra åtgärder underlätta en bostadsfinansiering på den\r\nöppna kreditmarknaden.\r\nMed en sådan utgångspunkt bör de aktuella motionerna avstyrkas.\r\n\r\n\r\n\r\n30.     Bostadsfinansiering på landsbygden, punkt 19 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo202,\r\n2004/05:Bo208, 2004/05:Bo262 och 2004/05:Bo275 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet råder en obalans på bostadsmarknaden i vårt land. När denna obalans\r\ndiskuteras i bostadspolitiska sammanhang handlar det oftast om den\r\nbostadsbrist som finns i storstadsområdena. Mer sällan kommer man in på\r\nvilka effekter som obalansen har för möjligheterna att bo på landsbygden.\r\nProblemen på landsbygden skiljer sig visserligen på många sätt från\r\nstadens, men även här är det många gånger mycket svårt att hitta en\r\nlämplig bostad.\r\nMånga ungdomar från landsbygden som under sin studietid valt att bo i\r\nstaden vill gärna flytta tillbaka till sin ursprungsmiljö när de planerar\r\natt bilda familj. Man vill ge sina barn en trygg uppväxtmiljö med närhet\r\ntill naturen. Det visar sig emellertid ofta svårt att förverkliga denna\r\nönskan på grund av svårigheterna att finna en lämplig bostad. Ett vanligt\r\nproblem är att man har svårt att få lån för att bygga eller köpa sitt\r\nhus på landsbygden. Glesbygdsverket har i en utredning visat att detta\r\nproblem skulle kunna lösas om det infördes ett bättre system för\r\nbostadsfinansiering på landsbygden som tillät bankerna att försäkra sig\r\nmot eventuella förluster genom statliga bostadskrediter. Dagens system\r\nhar visat sig fungera mycket dåligt för bostadsbyggande på landsbygden.\r\n\r\nI tre c-motioner föreslås ett reviderat system med vissa regler som kan\r\nunderlätta finansieringen av bostäder på landsbygden. Det innebär bl.a.\r\natt kreditgaranti bör kunna beviljas för tillräckligt stora lån. Det\r\nbör kunna lämnas besked om att garantier kommer att beviljas redan före\r\nbyggstart. Möjligheten till kreditgaranti bör även gälla för köp och\r\nombyggnad av äldre hus och gårdar.\r\nDe förändringar i den statliga kreditgarantin som jag förordar torde\r\ninte innebära några egentliga risker för staten eftersom all erfarenhet\r\nvisar att det inte är egnahem på landsbygden som orsakar stora\r\nkreditförluster utan i första hand fastigheter i större tätorter.\r\nÄven flera andra åtgärder bör prövas för att underlätta boendet på\r\nlandsbygden och därigenom bidra till målet att hela Sverige skall leva.\r\nRegeringen bör bl.a. vidta de åtgärder som föreslås i en av de c-motioner\r\nsom behandlas i detta avsnitt. Det gäller dels insatser för att underlätta\r\nför de lokala kreditgarantiföreningarna att också arbeta mot bostadsmarknaden,\r\ndels att bevaka möjligheten att använda EU:s strukturfonder till att\r\nunderlätta byggande av bostäder och näringsfastigheter på landsbygden.\r\n\r\nVad jag ovan anfört bör riksdagen med bifall till c-motionerna 2004/05:Bo202,\r\n2004/05:Bo208, 2004/05:Bo262 och 2004/05:Bo275 tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n31.     Kreditgaranti för kooperativ hyresrättsförening, punkt 20 -\r\nmotiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nVi har föreslagit att de särregler som gäller för kreditgaranti för\r\nkooperativa hyresrättsföreningar skall avskaffas. Det förslaget behandlas\r\ni detta betänkande i avsnittet om anslagsfördelningen för utgiftsområde\r\n18.\r\nDet finns inget skäl att särbehandla en viss upplåtelseform på det sätt\r\nsom redan görs i dagens regelsystem. Än mindre finns det givetvis\r\nanledning att, som föreslås i s-motionen, ytterligare gynna denna\r\nupplåtelseform. Motionen avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n32.     Investeringsstöd för studentbostäder, punkt 23 - motiveringen (m,\r\nfp)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Lars Tysklind\r\n(fp), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik Skårman (m).\r\nStällningstagande\r\nDe olika former av riktade investeringsstöd för bostadsbyggande som\r\nanvänts under senare år är inte lösningen på bristen på studentbostäder.\r\nStöden har indirekt bidragit till ökade byggkostnader, och de har\r\nmedverkat till att produktionen snarare inriktats efter de villkor som\r\nställs i bidragsförordningarna än efter den verkliga efterfrågan. Projekt\r\nhar dragits i gång eller stoppats alltefter de villkor som ställs för\r\nnär och var bidrag beviljas.\r\nDe investeringsstöd med olika utformning som tillämpats för studentbostäder\r\nutgör ett tydligt exempel på den kortsiktighet och ryckighet som präglat\r\nden socialdemokratiska politiken på området. Ett bidrag för studentbostäder\r\ninfördes således i slutet av 1990-talet för att efter en kort tid\r\navvecklas med hänvisning till bristande efterfrågan. År 2000 introducerades\r\nett nytt bidrag för att sedan avskaffas sommaren 2003. För båda dessa\r\nbidragsformer hade dessutom bidragsvillkoren hunnit ändras flera gånger\r\nunder deras korta varaktighet. Sedan drygt ett år tillämpas nu ytterligare\r\nen ny form av investeringsstöd för studentbostäder, den s.k.\r\ninvesteringsstimulansen genom skattekreditering, med om möjligt ännu otydligare\r\noch krångligare regelsystem än tidigare bidragsformer.\r\nSlutsatsen av denna ryckiga politik kan bara bli en. Det måste bli\r\nmöjligt att bygga studentbostäder utan subventioner. För de berörda\r\nbostadsbolagen måste det framstå som i det närmaste omöjligt att bedriva\r\nen långsiktig planering av bostadsproduktion och förvaltning av sitt\r\nbestånd när spelreglerna ständigt ändras.\r\nDet här anförda innebär att det enligt vår mening inte bör bli aktuellt\r\natt överväga införande av ytterligare en ny form av investeringsstöd\r\nför studentbostäder. Helt andra åtgärder måste sättas in för att underlätta\r\nproduktionen av studentbostäder. Med denna motivering bör riksdagen\r\nockså avstyrka de aktuella motionsförslagen.\r\n\r\n\r\n\r\n33.     Investeringsstöd för studentbostäder, punkt 23 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo297\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 14 och 2004/05:Bo240\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nBostadssituationen för studenter är mycket bekymmersam på många\r\nuniversitets- och högskoleorter. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)\r\nframhåller i en rapport från september 2004 att det redan tidigare allvarliga\r\nläget ytterligare har förvärrats. Sammantaget köar nu 110 000 studenter\r\ntill studentbostad runtom i landet. Även om inte alla av dem behöver\r\nbostad omedelbart uppskattar SFS behovet av nya studentbostäder till\r\növer 60 000. Samtidigt konstaterar SFS i ett pressmeddelande från\r\nseptember 2004 att det statliga stödet till byggande av studentbostäder,\r\nsom det ser ut i dag, har misslyckats med att få i gång bostadsproduktionen.\r\n\r\nDet allvarliga läget kräver att både staten och kommunerna tar sitt\r\nansvar för bostadssituationen för högskolestudenterna. Den långsiktigt\r\nviktigaste förändringen som behövs för att studenter skall kunna skaffa\r\negna bostäder är ett ökat byggande totalt sett. Det är bristen på\r\nbostäder i samhället i stort som försämrat studenters boendesituation. En\r\nomläggning av den generella bostadspolitiken har alltså en avgörande\r\nbetydelse också för att studenters bostadssituation skall kunna förbättras.\r\nDen akuta bristen på studentbostäder nödvändiggör emellertid att vissa\r\nriktade åtgärder måste vidtas. Ett nytt investeringsbidrag bör inrättas\r\nför byggande av studentbostäder.\r\nDet investeringsbidrag för studentbostäder som fanns t.o.m. augusti\r\n2003 fungerade i stort sett bra. Detta hindrar inte att viss befogad\r\nkritik kunnat riktas mot bidragsvillkoren. Den omläggning som skett\r\ntill ett stöd i form av skattekreditering kan emellertid ifrågasättas\r\ni betydligt högre grad. Den nya stödformen har försetts med otydliga\r\noch krångliga bidragsvillkor. Jag föreslår att riksdagen i stället\r\ntillstyrker det förslag om en ny form av investeringsbidrag som föreslås\r\nav Kristdemokraterna. Detta bidrag är avsett att utgå enligt enkla och\r\nförutsägbar regler.\r\nBidraget föreslås sammantaget uppgå till 30 miljoner kronor per år och\r\nutbetalas med 1 250 kr/m2  i Stockholmsregionen, 1 000 kr/m2  i Göteborg\r\noch Malmö och med 750 kr/m2  i övriga landet. Detta stöd för studentbostäder\r\nbör beviljas parallellt med den halvering av byggmomsen som Kristdemokraterna\r\nföreslår. Räknat på en studentlägenhet på 20 m2  blir effekten av\r\nKristdemokraternas förslag ett 5 % högre stöd i förhållande till den\r\ntillfälliga investeringsstimulansen.\r\nVad jag ovan anfört med bifall till motion 2004/05:Bo297 (kd) yrkande\r\n1 bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Övriga\r\nmotionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt avstyrks i den mån de inte\r\nkan anses vara tillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n\r\n\r\n34.     Investeringsstöd för studentbostäder, punkt 23 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo240\r\nyrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 14 och 2004/05:Bo297\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nI takt med den kraftiga utbyggnaden av högskoleplatser har också bristen\r\npå studentbostäder ökat påtagligt. Enligt Sveriges Förenade Studentkårer\r\nsaknas det höstterminen 2004 omkring 62 000 studentbostäder. Bara var\r\nfemte student bor i dag i en studentbostad, där hyran i bästa fall är\r\nanpassad efter tillgängliga studiemedel. Om inte situationen förbättras\r\ndramatiskt finns det risk för att stora samhällsgrupper inte har möjlighet\r\natt studera. Ett kraftigt tillskott av antalet studentbostäder är därför\r\nnödvändigt. Det finns mot denna bakgrund starka skäl att se över vilket\r\nstöd som är nödvändigt för att studentbostadssituationen skall kunna\r\nförbättras.\r\nÄven om villkoren för investeringsstödet till studentbostäder nyligen\r\nförbättrats står sig den svenska statens satsning slätt i jämförelse\r\nmed våra grannländer Norge och Danmark. I Norge står staten för 60 % av\r\nden totala produktionskostnaden, och i Danmark ges ett inteckningslån\r\nsom täcker 93 % av kostnaden, och staten står för 80 % av räntekostnaden.\r\n\r\nVi anser att det nuvarande, tillfälliga stödet bör ersättas av ett\r\npermanent investeringsstöd för byggande av studentbostäder. Stödet bör\r\nges på samma villkor som det nya investeringsstöd för byggande av\r\nordinära hyresrätter som vi också förordat. Det arbete som för närvarande\r\npågår inom Regeringskansliet med att utforma en ny bostadsfinansiering\r\nbör givetvis också innefatta uppgiften att utforma närmare villkor för\r\nett stöd med tillräcklig stimulans för byggande av studentbostäder.\r\nDet som vi ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion 2004/05:Bo240\r\n(v) yrkande 3 tillkännage för regeringen som sin mening. Övriga\r\nmotionsförslag om ett investeringsstöd till studentbostäder får anses vara\r\nväl tillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n\r\n\r\n35.     Investeringsstöd för studentbostäder, punkt 23 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo235\r\nyrkande 14 och avslår motionerna 2004/05:Bo240 yrkande 3 och 2004/05:Bo297\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nEn allmän bostadspolitisk riktlinje bör vara att störa marknaden så\r\nlite som möjligt med olika former av subventioner. Endast i vissa\r\nspeciella fall kan det vara befogat att ändå inrätta statliga subventionssystem.\r\nDet skall då gälla angelägna områden där andra politiska åtgärder inte\r\ntycks få tillräcklig verkan. Samhällets ansvar för att efterfrågan på\r\nstudentbostäder skall kunna tillgodoses är ett sådant område. Trots att\r\ndet under lång tid rått stor brist på studentbostäder på flera högskoleorter\r\nhar inte tillräckliga åtgärder vidtagits för att tillgodose behovet.\r\nFör att kunna möta efterfrågan på studentbostäder och därigenom skapa\r\nen acceptabel studiesituation för landets studenter är det därför befogat\r\nmed vissa statliga subventioner.\r\nInvesteringsbidraget för byggande av studentbostäder har också, till\r\nskillnad från andra subventioner, visat sig vara effektivt. Regeringens\r\nhantering av bidraget har dock varit under all kritik. Först infördes\r\nett bidrag 1998, som sedan avskaffades 1999. Våren 2000 infördes\r\nbidragsformen på nytt med avsikten att bidrag skulle utgå t.o.m. 2002.\r\nDärefter förlängdes bidragstiden med ett år till utgången av 2003. Sedan\r\navbröts bidragsgivningen i förtid och ersattes med en ny form av\r\ninvesteringsstimulans genom skattekreditering med en tidsbegränsning till\r\nutgången av 2006. Resultatet av denna ryckighet i de politiska besluten\r\nsyns tydligt i byggandet. Byggföretagen har inte kunnat lita på besluten\r\noch har därför inte haft underlag för att planera sina insatser.\r\nFör att planeringen och byggandet av studentbostäder skall fungera bra\r\noch för att inte fler byggprojekt skall läggas på is, behövs det mer av\r\nlångsiktighet i stödvillkoren. Det är därför rimligt att investeringsstödet\r\nför studentbostäder ges en permanent form. Då kan staten också kräva av\r\nkommun, näringsliv, studentbostadsföretag och högskola på respektive\r\nort att agera långsiktigt. Riksdagen bör således anmoda regeringen att\r\nändra i det regelverk som styr investeringsstödet för studentbostäder\r\nså att den gällande tidsbegränsningen tas bort. Vidare är det nödvändigt\r\natt stödvillkoren förenklas och att de styrande inslagen i de nuvarande\r\nreglerna avvecklas.\r\nVad jag ovan anfört med anledning av Centerpartiets partimotion\r\n2004/05:Bo235 yrkande 14 bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Det anförda innebär att även övriga förslag får anses bli\r\ntillgodosedda i betydande omfattning.\r\n\r\n\r\n\r\n36.     Åtgärder för fler studentbostäder m.m., punkt 24 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ub259\r\nyrkandena 3-5 och avslår motionerna 2004/05:Ub276 yrkandena 17 och 18,\r\n2004/05:N409 yrkande 24, 2004/05:Bo209, 2004/05:Bo253, 2004/05:Bo274,\r\n2004/05:Bo304 yrkandena 2 och 3 samt 2004/05:Bo310 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKunskapsuppbyggnaden och den högre utbildningen är av avgörande betydelse\r\nför Sveriges framtid och fortsatta ekonomiska tillväxt. De studerande\r\npå universitet och högskolor måste därför erbjudas en bra studiemiljö.\r\nPå många av landets högskoleorter är det emellertid mycket svårt för\r\nstuderande att få bostad. Det finns tecken på att studenter börjar\r\nundvika de större universitetsstäderna på grund av bristen på bostäder.\r\nBostadsbristen riskerar därmed att bli ett hot mot valfriheten och den\r\nöppna högskolan.\r\nFör att komma till rätta med bostadsbristen bland studenterna måste\r\nnyproduktionen av små hyreslägenheter och särskilda studentbostäder öka.\r\nDetta kräver framför allt den typ av generella bostadspolitiska insatser\r\nsom förordats i flera m-motioner. Det handlar bl.a. om åtgärder för att\r\nsänka de skatter som belastar boendesektorn och insatser för att öka\r\nkonkurrensen. Vidare måste planprocessen förenklas, bl.a. genom att\r\nantalet instanser för överklagande av planer och bygglov begränsas. Ett\r\nfriare hyressättningssystem måste införas.\r\nI motion 2004/05:Ub259 (m) om studenternas vardagsproblem läggs också\r\nfram ett antal förslag som mer direkt är inriktade på bostadssituationen\r\nför studenter. Vi ställer oss bakom dessa förslag. Det gäller bl.a.\r\nförslag om att åtgärder bör vidtas för att underlätta lösningar med\r\ntillfälliga bostäder för studenter. Genom att använda lösa bostadsmoduler\r\nkan bostäderna återanvändas för andra ändamål när ett tillräckligt antal\r\npermanenta bostäder har uppförts. Det behöver också införas en större\r\nmöjlighet att variera standarden i bostäderna. Studenter och ungdomar\r\naccepterar ofta en lägre standard om detta medför att hyrorna kan hållas\r\nnere.\r\nI motionen föreslås också att del av stadigvarande bostad skall få hyras\r\nut utan att uthyraren behöver betala skatt på inkomsten. Om mindre än\r\n50 % av en privatpersons stadigvarande bostad hyrs ut skall inkomsten\r\nvara skattefri. Detta förslag behandlas emellertid av skatteutskottet.\r\nVidare anser vi att riksdagen bör anmoda regeringen att genomföra en\r\ninventering av statliga fastigheter som enkelt kan göras om till\r\nstudentbostäder. Sammantaget beräknar vi att tusentals studentbostäder\r\nskulle kunna tas fram omgående, om våra förslag genomförs.\r\nDet vi nu anfört om åtgärder för fler studentbostäder bör riksdagen med\r\nbifall till motion 2004/05:Ub259 (m) yrkandena 3-5 tillkännage för\r\nregeringen som sin mening. Detta innebär att även vissa av de övriga\r\nyrkanden som tagits upp i detta avsnitt får anses vara väl tillgodosedda.\r\nI övrigt avstyrks de behandlade motionerna.\r\n\r\n\r\n\r\n37.     Åtgärder för fler studentbostäder m.m., punkt 24 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N409\r\nyrkande 24 och 2004/05:Bo310 yrkandena 10 och 11 samt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub259 yrkandena 3-5, 2004/05:Ub276 yrkandena 17 och 18,\r\n2004/05:Bo209, 2004/05:Bo253, 2004/05:Bo274 och 2004/05:Bo304 yrkandena 2\r\noch 3.\r\nStällningstagande\r\nTillgången på bostäder för studenter är i dagsläget oerhört dålig på\r\nvissa studieorter, framför allt i de större städerna. Många studenter\r\nsom blir antagna till studieplatser tvingas tacka nej därför att de\r\ninte har någonstans att bo. Deras enda möjlighet är i stort sett att\r\nköpa en bostad. Det är emellertid få studenter som har en sådan ekonomisk\r\nsituation att de över huvud taget kan fundera över en sådan lösning.\r\nVi anser att det behöver vidtas en rad åtgärder för att förbättra\r\nstudenternas situation. Studenterna måste kunna klara de ökande kostnaderna\r\nför bostad, studielitteratur, datorer m.m. Vi anser därför att studenternas\r\nkonsumtionsutrymme behöver stärkas. Folkpartiet har föreslagit att\r\nstudiemedlens totalbelopp skall höjas. Studerande med barn skall kunna\r\ntilldelas tilläggslån. Studenter skall också ha rätt att ha inkomster\r\nvid sidan av studielånen utan att straffas ekonomiskt genom sänkta\r\nstudiemedel. Dessa frågor behandlas dock av utbildningsutskottet.\r\nInom det bostadspolitiska området måste flera olika vägar prövas i syfte\r\natt snabbt få fram fler bostäder som passar studenter. Det är i detta\r\nsammanhang viktigt att komma ihåg att dagens studerande vid universitet\r\noch högskolor inte är någon homogen grupp. I Sverige har studenterna en\r\nförhållandevis hög medelålder, och många har hunnit bilda familj. I\r\nhuvudsak handlar därför en förbättring av studenternas bostadssituation\r\nom att generellt förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet.\r\nFörslag med denna inriktning har lagts fram i motioner (fp). Sådana\r\ngenerella åtgärder, som även skulle förbättra möjligheten att bygga\r\nstudentbostäder, gäller bl.a. förenklingar i plan- och byggprocessen,\r\nskattelättnader för bostadssektorn, friare hyressättningssystem och\r\nåtgärder för en bättre byggkonkurrens. Genom sitt planmonopol har\r\nkommunerna ett stort ansvar att aktivt verka för en lösning av problemet\r\nmed studentbostäder.\r\nFolkpartiets förslag om skattefrihet för uthyrning av rum i privatbostäder\r\nskulle göra det möjligt att snabbt få fram betydligt fler lagliga\r\nhyresrum. Det skulle både effektivisera användningen av det befintliga\r\nbostadsbeståndet och råda bot på den allra mest akuta bostadsbristen,\r\ninte minst bland studenter. Detta förslag bereds av skatteutskottet.\r\nÄven om de generella åtgärderna som gäller för hela bostadssektorn är\r\nav störst betydelse finns det även skäl att pröva olika åtgärder speciellt\r\nriktade mot studentboendet. En översyn av olika byggregler bör göras\r\nför att underlätta nya metoder för att bygga billigare småbostäder\r\nlämpade för studenter. Det gäller bl.a. vissa regler som resulterat i\r\natt en orimligt stor andel av bostadsytan i många nybyggda studentbostäder\r\nanvänds för badrum och våtutrymmen.\r\nDet bör också vara möjligt att omvandla tomma kontor till studentbostäder.\r\nDe allmännyttiga bostadsföretagen har i många kommuner en betydande\r\nmängd kommersiella lokaler och tomma kontor som kan omvandlas till\r\nbostäder och bidra till att lösa bristen på studentbostäder. Olika projekt\r\nhar visat att det går att få fram moduler med studentbostäder på mycket\r\nkort tid. Genom att använda tillfälliga bygglov kan mark snabbt tas i\r\nanspråk för uppställande av sådana moduler. Genom att erbjuda mark till\r\nbilligt pris kan bostadskostnaden hållas nere. Både de berörda kommunerna\r\noch staten har ett ansvar i denna fråga.\r\nVi anser således att staten bör bidra till en lösning av studentbostadsbristen\r\ni positiv anda genom att erbjuda mark för byggande av studentbostäder.\r\nI Stockholmsregionen skulle tusentals bostäder vara möjliga att bygga\r\ngenom ett sådant initiativ. För att öppna denna möjlighet behöver\r\nägardirektiven för de statliga fastighetsbolagen kompletteras med ett\r\nsådant uppdrag. De ekonomiska konsekvenserna bör inte lägga hinder i\r\nvägen om markanvändningen kan ses i ett längre tidsperspektiv. Mark som\r\nstaten upplåter för studentbostäder kan på sikt ges ett annat\r\nanvändningsområde om behoven förändras. Vidare är det möjligt att utnyttja\r\nsådan mark som i dag inte ger någon avkastning.\r\nVad vi ovan anfört bör riksdagen med bifall till Folkpartiets partimotion\r\n2004/05:Bo310 yrkandena 10 och 11 samt motion 2004/05:N409 (fp) yrkande\r\n24 tillkännage för regeringen som sin mening. I den mån övriga i detta\r\navsnitt behandlade motioner inte sammanfaller med det nu anförda avstyrks\r\nde.\r\n\r\n\r\n38.     Åtgärder för fler studentbostäder m.m., punkt 24 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo304\r\nyrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2004/05:Ub259 yrkandena 3-5,\r\n2004/05:Ub276 yrkandena 17 och 18, 2004/05:N409 yrkande 24, 2004/05:Bo209,\r\n2004/05:Bo253, 2004/05:Bo274 och 2004/05:Bo310 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\nUnder de senaste tio åren har antalet studenter inom den högre utbildningen\r\nökat mycket kraftigt. Detta har medfört en tilltagande brist på\r\nstudentbostäder. Det finns i dag omkring fem gånger så många studenter som\r\nstudentbostäder. Den allvarliga situationen framgår med all tydlighet\r\nav den statistik som Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) redovisar\r\ninför varje termin över bostadssituationen för landets studenter.\r\nUppgifter från årets undersökning visar att det redan tidigare allvarliga\r\nläget nu ytterligare förvärrats. SFS uppskattar att det finns behov av\r\nomkring 60 000 nya studentbostäder. Köerna till en studentbostad har\r\nvuxit ytterligare på de flesta högskoleorter.\r\nBakom denna statistik ligger givetvis en verklighet där många studenter\r\nhar en mycket svår boende- och studiesituation. Släktingar, vänner,\r\nbekanta och bekantas bekanta får utnyttjas för en tillfällig bostad.\r\nMånga tvingas flytta runt mellan bostäder med kontrakt som löper på\r\nkort tid. Det förekommer också ofta att studenter tvingas tacka nej\r\ntill sina utbildningsplatser eftersom de inte kan få tag på en bostad.\r\nFör dem som ändå väljer att studera påverkar den osäkra bostadssituationen\r\nstudierna mycket negativt. Bristen på studentbostäder ökar också den\r\nsociala snedrekryteringen till den högre utbildningen.\r\nDet är mot denna bakgrund nödvändigt att regeringen på olika sätt aktivt\r\nsöker medverka till en förbättrad bostadssituation för landets studenter.\r\nI kd-motionen 2004/05:Bo304 finns förslag om en rad sådana åtgärder\r\nsom skulle kunna förbättra bostadssituationen för studenter. Det gäller\r\nförslag om\r\nskattebefrielse för uthyrning till studenter i privatvilla eller\r\nlägenhet\r\natt kommunerna skall ta sitt ansvar för att tillhandahålla billig mark\r\nför studentbostäder\r\natt möjliggöra uppförande av mobila studentbostäder\r\natt tillgången till bostäder bör vara ett konkurrensmedel om\r\nhögskoleplatser\r\natt sänka momsen på nyproduktion\r\natt avskaffa den statliga fastighetsskatten\r\natt förbättra konkurrensbevakningen av byggsektorn.\r\nBostadsutskottet har endast behandlat två av dessa förslag i avsnittet\r\nom åtgärder för fler studentbostäder. Övriga förslag behandlas av andra\r\nutskott eller av bostadsutskottet i annat sammanhang. Jag ställer mig\r\ngivetvis bakom alla förslagen men yrkar i denna reservation endast bifall\r\ntill förslagen om kommunernas ansvar att tillhandahålla billig mark\r\n(yrkande 2) och om att åtgärder bör vidtas för att underlätta användandet\r\nav mobila studentbostäder (yrkande 3).\r\nVad jag ovan anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening. Även övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt blir\r\nmed det förordade tillkännagivandet tillgodosedda i betydande utsträckning.\r\nI övrigt avstyrks dessa förslag.\r\n\r\n\r\n\r\n39.     Åtgärder för fler studentbostäder m.m., punkt 24 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ub276\r\nyrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Bo209 och avslår motionerna 2004/05:Ub259\r\nyrkandena 3-5, 2004/05:N409 yrkande 24, 2004/05:Bo253, 2004/05:Bo274,\r\n2004/05:Bo304 yrkandena 2 och 3 samt 2004/05:Bo310 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBostadssituationen för landets studenter är alarmerande. Vid starten av\r\nhöstterminen 2004 fattades drygt 60 000 studentbostäder. Studenter i\r\nGöteborg, Lund, Stockholm, Uppsala och på andra universitets- och\r\nhögskoleorter har svårare än någonsin att få en studentbostad. Även om\r\nett permanent investeringsbidrag för byggande av studentbostäder kan\r\nbidra till att på sikt förbättra bostadssituationen för studerande vid\r\nuniversitet och högskolor behövs samtidigt ett brett engagemang från\r\nalla berörda parter. Kommunerna har givetvis ett stort ansvar för den\r\nlokala bostadsmarknaden. Ett särskilt ansvar åvilar kommuner med\r\nuniversitet eller högskolor. Det bör samtidigt framhållas att statliga\r\ninsatser kan behövas i flera frågor som kräver samordning och metodutveckling.\r\n\r\nJag ställer mig bakom förslagen i c-motionen 2004/05:Ub276 om att\r\növerläggningar måste komma till stånd om studenternas bostadssituation.\r\nRegeringen har ansvar för att tillsammans med samtliga berörda parter\r\nforma en strategi för hur studentbostadstillgången skall säkras.\r\nAnvändningen av de resurser som avsatts för att stimulera nybyggnation av\r\nstudentbostäder bör avgöras genom dessa diskussioner. Studenters situation\r\npå dagens bostadsmarknad bör analyseras och belysas mot bakgrund av\r\ndenna grupps särskilda behov. Regeringen bör få i uppdrag att förhandla\r\nom den studentsociala situationen såväl med de kommuner som tilldelas\r\nnya högskoleplatser som med övriga högskolekommuner. Det bör särskilt\r\nframhållas att kommuner som tilldelas nya högskoleplatser också har ett\r\nbostadsförsörjningsansvar för de nya studenterna.\r\nÄven övriga berörda parter, som högskolorna, studentbostadsbolagen och\r\nstudentkårerna, bör bjudas in till dessa överläggningar. Syftet med\r\növerläggningarna bör vara att överenskommelser skall träffas som innebär\r\natt varje part bidrar med åtgärder som kan lindra bostadsbristen för\r\nstudenterna. Staten kan bidra till överenskommelserna bl.a. genom att\r\nerbjuda användningen av statligt ägd mark för studentbostäder.\r\nDet finns vidare skäl att se över vad som kan göras för att boendekostnaderna\r\ni nyproducerade studentbostäder skall kunna hållas nere. En översyn av\r\nbyggreglerna bör genomföras med den inriktning som förelås i motion\r\n2004/05:Bo209 (c). Byggreglerna bör således ses över så att det blir\r\nmöjligt att bygga bostäder med en något lägre standard för studenter.\r\nVidare finns det skäl att pröva de övriga förslag som läggs fram i denna\r\noch flera andra motioner om enklare planförfarande, omvandling av lokaler\r\ntill studentbostäder, tillfälliga bygglov, billigare byggmetoder,\r\ntillfälliga mobila studentbostäder, tillhandahållande av billig kommunal\r\nmark, sänkt moms på nyproduktion, lägre fastighetsskatt och förbättrad\r\nkonkurrensbevakning av byggsektorn. Dessa förslag gäller till stor del\r\nbostadspolitiska åtgärder med en generell inriktning men kan få stor\r\nbetydelse när det gäller möjligheterna att få fram fler och billigare\r\nstudentbostäder.\r\nVad jag ovan anfört om åtgärder för fler studentbostäder bör riksdagen\r\nmed bifall till motionerna 2004/05:Bo209 (c) och 2004/05:Ub276 (c)\r\nyrkandena 17 och 18 tillkännage för regeringen som sin mening. Det innebär\r\natt även övriga motionsförslag som behandlats i detta avsnitt till stor\r\ndel blir tillgodosedda.\r\n\r\n\r\n\r\n40.     Äldres boende, punkt 25 - motiveringen (m, fp)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Lars Tysklind\r\n(fp), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik Skårman (m).\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn allt större andel äldre i befolkningen kommer att ställa nya krav på\r\nbostadsmarknaden. Det behöver vidtas anpassningsåtgärder i bostadsbeståndet,\r\noch det behöver byggas nya bostäder särskilt anpassade för äldre boende.\r\nVåra utgångspunkter är att dessa behov bör tillgodoses på en bostadsmarknad\r\ni balans. Även dessa bostadskonsumenters behov behöver påverka vad som\r\nbyggs. Vi hänvisar till våra bostadspolitiska motioner som beskriver\r\nhur vi ser på behovet av nyproduktion utifrån konsumenternas behov och\r\nönskemål. Den aktuella kd-motionen har i flera avseenden en inriktning\r\nsom är förenlig med vår syn på bostadspolitik men innehåller även vissa\r\nförslag om statliga åtgärder som vi inte kan ställa oss bakom.\r\nMed denna motivering avstyrks motion 2004/05:Bo298 (kd).\r\n\r\n\r\n\r\n41.     Äldres boende, punkt 25 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo298\r\nyrkandena 1-4.\r\nStällningstagande\r\nAtt bygga ett samhälle där alla människor kan åldras i trygghet och\r\nvärdighet är ett av välfärdspolitikens mest angelägna mål. När den\r\ndemografiska utvecklingen med alltfler äldre diskuteras får man lätt\r\nintrycket av ett tilltagande samhällsproblem trots att det i grunden\r\nhandlar om en ytterst positiv utveckling med en ökande medellivslängd.\r\nDäremot utgör den allt större andelen äldre i vårt samhälle en mycket\r\nstor utmaning, inte minst för bostadssektorn. Krav kommer att ställas\r\npå att möta de äldres behov och önskemål om ändamålsenliga bostäder som\r\nmöjliggör kvarboende vid hög ålder eller som är goda alternativ att\r\nflytta till. Efterfrågan på särskilda seniorbostäder kommer sannolikt\r\natt öka i framtiden, liksom nödvändigheten att anpassa befintliga\r\nbostadsfastigheter. Hela bostadssektorn står inför en svår balansgång\r\nmellan att bygga nytt och att anpassa; att stimulera kvarboende eller\r\natt underlätta flyttning.\r\nKristdemokraterna lägger i motion 2004/05:Bo298 (kd) fram förslag som\r\nkan utgöra ett avstamp för en anpassning av bostadspolitiken till denna\r\nutmaning. Bostadspolitikens uppgift måste i detta sammanhang vara att\r\nvärna om att våra äldre kan få en god och värdig ålderdom genom att\r\nskapa de bästa möjligheterna för valfrihet och trygghet i boendet. Det\r\nhandlar här om generella bostadspolitiska åtgärder som att skapa\r\nlångsiktigt förutsägbara villkor för byggande och ägande av bostäder i\r\nalla olika storlekar och upplåtelseformer. Det handlar också om vissa\r\nriktade insatser för att lösa de särskilda krav som måste ställas på\r\nett boende anpassat för en äldre befolkning.\r\nEtt av förslagen i kd-motionen innebär att kunskapsuppbyggnaden i de\r\naktuella frågorna bör påskyndas genom att ett forum för äldres boende\r\ninrättas. Forumet skall bidra till att äldres boendesituation ges en\r\nstörre uppmärksamhet och leda till förslag på konkreta åtgärder som\r\nförbättrar beredskapen inför ökningen av antalet äldre som kräver\r\nändamålsenliga bostäder. Ett viktigt uppdrag bör vara att samla alla\r\naktörer till erfarenhetsutbyte och gemensamma utvecklingsinsatser.\r\nVidare föreslås att förutsättningarna för byggande av ändamålsenliga\r\nseniorbostäder snarast ses över. För att snabbt få fram förslag bör den\r\narbetsgrupp inom Regeringskansliet som arbetar med frågor om\r\nbostadsfinansiering ges i uppdrag att komma med förslag som möjliggör\r\nfinansieringen\r\nav dessa bostäder och även se över förutsättningarna för att finansiera\r\nolika anpassningsåtgärder i bostadsbeståndet. Grunden för finansieringen\r\nav olika ombyggnads- och anpassningsåtgärder bör givetvis bygga på\r\nfastighetsägarens ansvar, men staten behöver se till att rimliga\r\nförutsättningar finns för detta ansvarstagande.\r\nDet finns också anledning att framhålla det särskilda ansvar som kommunerna\r\nhar för bostadsförsörjningen för den äldre befolkningen och att\r\nändamålsenliga bostäder finns att tillgå. Kommunerna har med sitt planmonopol\r\noch flera andra instrument möjlighet att bidra till att valet mellan\r\natt bo kvar och flytta blir så fritt som möjligt.\r\nKristdemokraterna vill betona vikten av att blandade bostadsområden\r\nskapas för alla generationer och hushållstyper med både småhus och\r\nflerbostadshus liksom att arbetsplatser samlokaliseras med bostäder.\r\nMålet måste vara att stärka sammanhållningen och ansvarstagandet över\r\ngenerationsgränser genom att underlätta för vardagliga möten. Vi anser\r\natt regeringen, t.ex. genom en nationell handlingsplan, bör vara pådrivande\r\nför att kommunerna skall uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar gentemot\r\nden äldre befolkningen. I kd-motionen framhålls särskilt ett antal\r\nområden där det kommunala ansvaret har betydelse för att skapa ett bra\r\nboende för en åldrande befolkning.\r\nVad jag ovan anfört med bifall till motion 2004/05:Bo298 (kd) bör\r\nriksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n42.     Äldres boende, punkt 25 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo298\r\nyrkande 1 och avslår motion 2004/05:Bo298 yrkandena 2-4.\r\nStällningstagande\r\nDen ökande andelen äldre i befolkningen ställer stora krav på politikens\r\nalla områden. För bostadspolitikens del handlar det om att ge förutsättningar\r\nför att efterfrågan på bostäder anpassade efter de äldres behov skall\r\nkunna tillgodoses. I motion 2004/05:Bo298 (kd) beskrivs ingående vilka\r\nutmaningar vi kommer att ställas inför och även möjliga lösningar. Jag\r\nanser att det finns all anledning att genomföra en bred översyn av vilka\r\nåtgärder som stat och kommun behöver bidra med för att framtidens\r\nbostadsutbud skall kunna svara mot de äldres behov.\r\nFörslaget om en bred översyn innebär ett delvis bifall till motion\r\n2004/05:Bo298 (kd) yrkande 1. Övriga yrkanden i denna motion avstyrks.\r\n\r\n43.\r\nBostadsbidragens utformning, punkt 26 - motiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nDet budgetförslag som vi från Moderata samlingspartiet lagt fram innebär\r\natt bostadsbidragen avvecklas redan fr.o.m. 2005 samtidigt som barnbidragen\r\nförstärks för ensamstående med barn och för studerande föräldrar. Frågan\r\nom utformningen av bostadsbidragen saknar därmed aktualitet. Samtliga\r\nmotionsförslag avstyrks sålunda.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n44.     Bostadsbidragens utformning, punkt 26 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo310\r\nyrkande 25 och avslår motionerna 2004/05:Bo231 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Bo235 yrkande 19, 2004/05:Bo290 och 2004/05:Bo295 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nNär bostadsbidraget en gång infördes var det ett \"produktionspolitiskt\"\r\nstöd. På grund av den djupa lågkonjunkturen på 1930-talet ville staten\r\nstimulera byggsektorn. Avsikten var att bidraget skulle leda till ökad\r\nbostadskonsumtion där större och mer välrustade bostäder i sin tur skulle\r\nleda till minskad trångboddhet och högre boendestandard. Orsakerna till\r\nflerbarnsfamiljernas trångboddhet var enligt den politiska analysen\r\nekonomiska. Under efterkrigstiden blev bidragets legitimitet i stället\r\nen grund för ett fördelningspolitiskt eller familjepolitiskt mål.\r\nEkonomiskt svaga hushåll skulle stärkas för att dessa hushåll skulle kunna\r\nefterfråga bostäder. Bostadsbidraget kopplades till hushållens storlek\r\noch till inkomst. Längre fram kom bostadsbidraget även att omfatta\r\nhushåll utan barn. I dag är det främst ensamstående med barn som erhåller\r\nbostadsbidrag.\r\nDet kan enligt vår mening riktas flera invändningar mot bostadsbidragen.\r\nDet gäller bl.a. att de i mångt och mycket fungerar som ett förtäckt\r\noffentligt stöd till bygg- och bostadsbranschen. Bidragen leder till\r\natt bostadsproducenter och byggherrar inte får tillräckliga incitament\r\natt hålla nere kostnaderna och effektivisera sin verksamhet. Den\r\nallvarligaste invändningen mot dagens bostadsbidrag gäller dock de\r\nmarginaleffekter som bidragen tillsammans med bl.a. skatterna och\r\nunderhållsbidragen ger upphov till. För den barnfamilj som ökar sin inkomst\r\ngår i många fall större delen av ökningen bort i form av ökad skatt och\r\nminskade bostadsbidrag. Det är naturligtvis inte rimligt att den som t.\r\nex. går från studier eller arbetslöshet till arbete eller ökar sin\r\narbetstid inte skall ha något ekonomiskt utbyte av detta. Ett sådant\r\nsystem ger inga incitament för den enskilda att gå ut i förvärvsarbete\r\neller att starta egen verksamhet. Åtgärder måste därför vidtas för att\r\nminska marginaleffekterna av bostadsbidragen.\r\nVad vi nu med anslutning till Folkpartiets partimotion 2004/05:Bo310\r\nyrkande 25 anfört om utformningen av bostadsbidragen bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n45.     Bostadsbidragens utformning, punkt 26 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo295\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Bo231 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Bo235 yrkande 19, 2004/05:Bo290 och 2004/05:Bo310 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMed den utformning bostadsbidragsreglerna har utgör de bara ytterligare\r\nett steg i riktning mot ett system som kan beskrivas som familjefientligt.\r\nDen reformering av bostadsbidragen som den socialdemokratiska regeringen\r\ngenomfört har i första hand lett till kraftiga försämringar för ett\r\nstort antal barnfamiljer. Inte minst är detta en följd av de individuella\r\ninkomstgränser som införts. Trots att bostadsbidragen är det\r\nfördelningspolitiskt sett mest effektiva sättet att tillförsäkra också\r\nlågavlönade,\r\nbarnfamiljer och studenter en rimlig bostadsstandard har bidragen alltså\r\nskurits ned. Kristdemokraterna har mot den bakgrunden lagt fram förslag\r\nom att redan fr.o.m. 2005 reformera bostadsbidragen så att bl.a.\r\nhalvårsvisa avstämningar införs, den samlade familjeinkomsten läggs till\r\ngrund för bostadsbidraget, det särskilda bidraget höjs med 100 kr per\r\nbarn och inkomst understigande 20 000 kr för hemmaboende barn under 20\r\når inte ingår i bidragsunderlaget.\r\nGenom dessa åtgärder rättas de största orättvisorna i dagens\r\nbostadsbidragssystem till. På sikt är detta dock inte tillräckligt.\r\nBostadsbidragen\r\nmåste därför ses över i sin helhet. Det innebär att effekterna av dagens\r\nregler måste utvärderas i syfte att skapa ett regelverk som är\r\nfördelningspolitiskt bättre och därmed också rättvisare. Målet bör sålunda\r\nvara att arbeta fram ett bostadsbidragssystem som behandlar alla hushåll\r\npå ett likvärdigt sätt och som inte diskriminerar barnfamiljer.\r\nVad jag nu med anslutning till motion 2004/05:Bo295 (kd) yrkande 1 anfört\r\nom utformningen av bostadsbidragen bör riksdagen tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening. Övriga motionsförslag avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n46.     Bostadsbidragens utformning, punkt 26 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo231\r\nyrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 19,\r\n2004/05:Bo290, 2004/05:Bo295 yrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBostadsbidragen skall vara ett bostadspolitiskt instrument med uppgift\r\natt ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att efterfråga goda och\r\ntillräckligt rymliga bostäder. Det innebär att bidraget skall ge ett skydd\r\nnär hyran är för hög i förhållande till inkomsten och därmed ge hushållen\r\nen möjlighet att efterfråga bostad efter behov och inte enbart efter\r\nbetalningsförmåga. I väsentliga avseenden svarar inte bostadsbidragen\r\nmot detta mål. Boverkets och Statistiska centralbyråns rapport Bostadsbidrag\r\nunder 90-talet visar att under 1990-talet har de fattiga barnfamiljernas\r\nekonomiska villkor försämrats och otryggheten har ökat. De fattiga\r\nhushållen har under perioden inte ökat i antal, men de har blivit fattigare.\r\nSmå förändringar i bostadsbidragets storlek kan få stora konsekvenser\r\nför en fattig familjs ekonomi, och återbetalningskrav kan ge svåra\r\nföljder. Rapporten beskriver också att bostadsbidraget numera har en\r\nprägel av ensamförälderstöd i framför allt hyresrätt, och att familjer\r\nmed två inkomsttagare och flera barn alltmer sällan får bostadsbidrag.\r\nDetta trots att försörjningsbördan ökar med fler barn.\r\nMot den nu i korthet beskrivna bakgrunden måste målet för bostadsbidragen,\r\natt ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att efterfråga goda och\r\ntillräckligt rymliga bostäder, preciseras. Samtidigt måste bostadsbidragen\r\nges en starkare roll i bostadspolitiken. Det innebär att bidragen på\r\nett än tydligare sätt måste knytas till de bostadspolitiska målen.\r\nI betänkandet Ur fattigdomsfällan (SOU:2001:24) finns ett förslag om\r\natt göra om bostadsbidragen till ett generellt familjestöd. Vi anser\r\natt detta är helt fel väg att gå. I stället bör stödet reformeras dels\r\nutifrån den ekonomiska aspekten, dels utifrån boendeaspekten och stämmas\r\nav mot ett nytt mer preciserat mål för bostadsbidragen. De regeländringar\r\nsom måste till för att på detta sätt reformera bostadsbidragen redovisas\r\ni det följande.\r\nEn godtrosparagraf bör införas i regelsystemet. Genom en sådan bestämmelse\r\nökar tilltron till systemet genom att det gynnar dem som har stora\r\nsvårigheter att beräkna sina framtida inkomster. En ytterligare följd är\r\natt marginaleffekterna minskar. Enligt vår mening bör det införas en\r\ngodtrosparagraf av dansk modell som innebär att den som handlat i god\r\ntro och som hela tiden lämnat korrekta uppgifter om ändrade inkomstförhållanden,\r\nskall kunna få bostadsbidraget baserat på en avstämd inkomst inom ett\r\nförlåtandeintervall om högst 20 000 kr.\r\nEn grupp som kan drabbas av återbetalningskrav som de normalt sett inte\r\nkunnat förutse är de hushåll som under inkomståret får någon form av\r\ntillfällig engångsinkomst. Det kan t.ex. vara fråga om retroaktiv\r\nersättning av försäkringsförmån eller avgångsvederlag som betalas ut i\r\nslutet av året, men som avser ersättning för förlorad arbetsinkomst\r\nunder påföljande år. Det är enligt vår mening inte rimligt att dessa\r\nhushåll får sitt bostadsbidrag påverkat. Reglerna bör därför ändras.\r\nFrågan om hur kapital och kapitalinkomster skall beaktas vid beräkningen\r\nav bostadsbidraget bör utredas ytterligare.\r\nFör att förmögenhetsuppgifterna skall kunna kontrolleras bör\r\nRiksförsäkringsverket, i enlighet med det förslag som verket nyligen lagt fram,\r\nkunna inhämta sådana uppgifter från Riksskatteverket. Som vi tidigare\r\nframhållit stärker denna åtgärd tilltron till bostadsbidragssystemet\r\nsom sådant samtidigt som det minskar risken för fusk.\r\nVärdet av ett livslångt lärande sätts i dag inte i fråga av någon. En\r\nfortlöpande kompetensutveckling är till gagn för såväl den enskilde som\r\nför samhället. Möjligheterna till kompetensutveckling måste därför\r\ntryggas på olika sätt. En sådan väg är att ta bort den åldersgräns som\r\ni dag finns när det gäller rätten till bostadsbidrag för hushåll utan\r\nbarn. Det är en åtgärd som dessutom kan bidra till att lösa bostadsfrågan\r\nför många hemlösa. Hemlöshetskommittén har i sitt slutbetänkande bl.a.\r\nvisat på att flertalet hemlösa är ensamstående utan barn och äldre än\r\n28 år. Att öppna möjligheten för denna grupp att få bostadsbidrag kan\r\nvara en viktig del i försöken att dels finna, dels kunna behålla en\r\nbostad.\r\nDe ytgränser som satts upp för bostadsbidragen kan i en del fall få\r\noönskade konsekvenser. Det händer sålunda att hushåll för att få bidrag\r\ntvingas att flytta till en mindre bostad med samma eller t.o.m. högre\r\nboendekostnad. Effekterna av dagens ytnormer måste därför ses över.\r\nDe hyres- och inkomstgränser som styr bostadsbidragen har legat fast\r\nsedan 1996. I praktiken innebär det att bidragens värde har urholkats\r\nsom en följd av prisutvecklingen. En översyn av bidragen måste därför\r\ngöras i syfte att anpassa dem till såväl inkomst- som\r\nboendekostnadsutvecklingen.\r\nDet kan t.ex. ske genom att beloppen indexeras.\r\nVad vi nu med anslutning till motion 2004/05:Bo231 (v) anfört om\r\nbostadsbidragens utformning bör riksdagen tillkännage för regeringen som\r\nsin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n47.     Bostadsbidragens utformning, punkt 26 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo235\r\nyrkande 19 och avslår motionerna 2004/05:Bo231 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Bo290, 2004/05:Bo295 yrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\nGenom att bostadsbidragen är relaterade till hushållets inkomst genererar\r\nde ogynnsamma marginaleffekter. En höjd inkomst gör att bidraget trappas\r\nned. För den som uppbär bostadsbidrag innebär detta att en stor del av\r\nen löneökning kommer att ätas upp av skatter och sänkta bidrag. Detta\r\när en typisk fattigdomsfälla - dvs. en situation där man inte på egen\r\nhand kan arbeta sig ur sin fattigdom eftersom en löneökning äts upp av\r\nskatteökningar och bidragsminskningar - som samhället måste motverka.\r\nOavsett vad den gör som befinner sig i denna situation stannar han eller\r\nhon kvar i samma löneläge.\r\nBostadsbidraget är utformat på så sätt att ett preliminärt bostadsbidrag\r\nbetalas ut först. I efterhand görs därefter en slutlig justering, och\r\nom det visar sig att bidragstagaren har tjänat för mycket tvingas\r\npersonen i fråga betala tillbaka delar av, eller hela bidraget. Detta\r\nbidrar ytterligare till att minska incitamenten för att arbeta. En person\r\nsom riskerar att få sitt bostadsbidrag sänkt retroaktivt drar sig för\r\natt arbeta extra.\r\nDet bästa sättet att motverka bostadsbidragens marginaleffekter är att\r\nminska behovet av bidrag. Det kan ske genom inkomstskatterna, i enlighet\r\nmed de förslag vi från Centerpartiet lagt fram, sänks för framför allt\r\ndem med låga och normala inkomster. De inkomstökningar detta ger för\r\ndessa grupper gör det möjligt att minska bidragen. Även de förändringar\r\ni familjepolitiken som vi fört fram ger ett utrymme för att minska\r\nbostadsbidragen och därmed också motverka marginaleffekterna av dem.\r\nVad jag nu med anslutning till Centerpartiets partimotion 2004/05:Bo235\r\nyrkande 19 anfört om bostadsbidragens marginaleffekter bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n48.     Bostadsbidrag vid delad vårdnad, punkt 27 - motiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nDet budgetförslag som vi från Moderata samlingspartiet lagt fram innebär\r\natt bostadsbidragen avvecklas redan fr.o.m. 2005 samtidigt som barnbidragen\r\nförstärks för ensamstående med barn och för studerande föräldrar. Frågan\r\nom att ändra i reglerna för bostadsbidragen saknar därmed aktualitet.\r\nMotionen avstyrks sålunda.\r\n\r\n\r\n\r\n49.     Bostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av bostaden,\r\npunkt 28 - motiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nDet budgetförslag som vi från Moderata samlingspartiet lagt fram innebär\r\natt bostadsbidragen avvecklas redan fr.o.m. 2005 samtidigt som barnbidragen\r\nförstärks för ensamstående med barn och för studerande föräldrar. Frågan\r\nom att ändra i reglerna för bostadsbidragen saknar därmed aktualitet.\r\nMotionen avstyrks sålunda.\r\n\r\n\r\n\r\n50.     Bostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av bostaden,\r\npunkt 28 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo249\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDen svenska debatten om neutralitet mellan upplåtelseformer inom\r\nbostadssektorn har de senaste åren nästan uteslutande handlat om de\r\nregelsystem som rör skatter och finansiering. Ur ett låginkomstperspektiv\r\nkan det vara minst lika viktigt att regelsystemen för olika former av\r\nekonomiskt stöd är neutrala. Ett hushåll som förutser att det kan komma\r\natt behöva stöd skall inte behöva avstå från en viss upplåtelseform\r\nbara därför att möjligheterna att få stöd är mindre i denna upplåtelseform.\r\nEftersom reglerna för t.ex. bostadsbidrag och socialbidrag är mer\r\nförmånliga för hyresgäster än för husägare, är det även ur ett\r\nneutralitetsperspektiv motiverat med förändringar i bidragssystemen - detta\r\nför att underlätta för hushåll med låga inkomster att dels spara ihop\r\ntill en insats, dels kunna bo med ägande- eller bostadsrätt.\r\nDet är framför allt två förhållanden som hindrar många hushåll från att\r\nta steget över till ett långsiktigt billigare boende i äganderätt eller\r\nbostadsrätt. Den som sparar till ett boende i någon av dessa upplåtelseformer\r\nkan få sitt bostadsbidrag minskat på grund av förmögenhetsreglerna.\r\nRegler bör därför införas om att bosparande inte skall ingå i\r\nberäkningsunderlaget för bl.a. bostadsbidragen. Ett ytterligare hinder är att\r\nden som äger sin bostad inte får räkna hela boendeutgiften som boendekostnad\r\nvid beräkningen av bostadsbidraget. Förutom amorteringar undantas även\r\ndelar av räntebetalningen. Från den faktiska räntebetalningen dras\r\nsålunda inte mindre än 3 % av det lånade beloppet. Med dagens ränteläge\r\nkan detta innebära att räntekostnaden inte alls ingår i den boendekostnad\r\nsom beaktas. En omprövning av bidragsreglerna bör därför göras, med\r\nutgångspunkten att hela räntekostnaden och eventuellt ytterligare delar\r\nav boendeutgiften i det ägda huset skall räknas som bidragsgrundande\r\nboendekostnad, åtminstone under ett antal år efter bostadsköpet.\r\nVad jag nu med anslutning till Kristdemokraternas partimotion 2004/05:Bo249\r\n(kd) yrkande 7 anfört om bostadsbidragsregler för att underlätta köp\r\noch ägande av bostaden bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening.\r\n\r\n\r\n51.     Inkomstgränserna för bostadsbidrag till studerande, punkt 29 -\r\nmotiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m).\r\nStällningstagande\r\nDet budgetförslag som vi från Moderata samlingspartiet lagt fram innebär\r\natt bostadsbidragen avvecklas redan fr.o.m. 2005 samtidigt som barnbidragen\r\nförstärks för ensamstående med barn och för studerande föräldrar. Frågan\r\nom att ändra i reglerna för bostadsbidragen saknar därmed aktualitet.\r\nMotionen avstyrks sålunda.\r\n\r\n\r\n52.     Fördelningen av länsstyrelseanslaget på län, punkt 31 (m, c)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén\r\nFinné (m) och Carl-Erik Skårman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo242.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi har tidigare vid ett flertal tillfällen aktualiserat frågan om\r\nmedelsfördelning till länsstyrelserna och de problem som finns med dagens\r\nfördelningsmetod. I den utredning som regeringen låtit Statskontoret\r\ngöra och som lades fram redan 1996 framkom tydligt de problem som finns\r\nmed hur länsstyrelseanslaget fördelas på de olika länen.\r\nDen nya modell som Statskontoret vid detta tillfälle tog fram tillämpas\r\ndessvärre inte helt, utan förvaltningsmedlen fördelas fortfarande till\r\nlänsstyrelserna efter oklara principer. Det ter sig enligt vår mening\r\negendomligt att regeringen låter så oklara principer gälla när det\r\nhandlar om en egen regional myndighet, när bidragsgivningen till kommunerna\r\nmer tydligt beaktar fastställda kriterier, och då inte minst\r\nbefolkningsstorleken.\r\nEtt tydligt exempel på bristerna i den nuvarande fördelningsmodellen är\r\nUppsala läns där ett växande befolkningstal och sedan 2003 tillkomsten\r\nav ytterligare en kommun inte återspeglas i länets andel av det totala\r\nanslaget. Det ter sig minst sagt gåtfullt att övervägandena i\r\nRegeringskansliet inte tycks beakta att Uppsala län sett till folkmängden\r\ninte bara är nummer 6 av de 21 länen, utan dessutom det län med den för\r\nnärvarande snabbaste befolkningstillväxten.\r\nMot den nu beskrivna bakgrunden är det enligt vår mening ett oavvisligt\r\nkrav att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget tas större hänsyn\r\ntill det absoluta befolkningstalet i länen. För att få en bred acceptans\r\noch undvika godtycke i fördelningen av medel är det mycket viktigt att\r\nmetoden för fördelningen är öppen och transparent. Det skall vara möjligt\r\nockså för en utomstående att kunna härleda och beräkna medelstilldelningen.\r\nDen nya översyn av metoden som nu uppenbarligen är att vänta måste\r\ndärför ha detta som en utgångspunkt för sitt arbete, och snarast lägga\r\nfram förslag till en fördelningsmodell som svarar mot dessa krav.\r\nVad vi nu med anslutning till motion 2004/05:Bo242 (m, fp, kd, c) anfört\r\nbör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2005, punkt 1\r\n(m)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Ewa Thalén Finné (m) och Carl-Erik\r\nSkårman (m) anför:\r\nInledning\r\nEn riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister\r\noch miljöpartister fattade den 24 november beslut om ekonomiska ramar\r\nför de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning\r\nav statens inkomster avseende 2005. Samtidigt fastställdes ett utgiftstak\r\nför staten.\r\nModeraterna har i partimotionen 2004/05:Fi231 En politik för arbete och\r\ni kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta\r\nbidragsberoende och utanförskapskap, ge fler medborgare makt över den egna\r\nvardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering\r\nav välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,\r\nrättstrygghet och skola i stället för på bidragssystemen.\r\nVi föreslår en växling från subventioner och bidrag till omfattande\r\nskattesänkningar för alla, främst för låg- och medelinkomsttagare.\r\nSamtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen\r\nsituation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som\r\nmåste vara gemensamma.\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av\r\npolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområdet 18. I det följande redovisar vi emellertid vilken\r\nfördelning på anslagen inom utgiftsområde 18 som vi förordade i vår\r\nanslagsmotion 2004/05:Bo288.\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\nBostadsbidragen har utvecklats från ett bostadspolitiskt instrument\r\ntill en social förmån inom familjepolitiken. Därför bör bostadsbidragen\r\nsnarare ingå bland övriga förmåner som utgör den ekonomiska tryggheten\r\nför föräldrar och barn. Vi vill införa ett extra barnbidrag per barn\r\noch månad för ensamstående och för studerade föräldrar med barn. Detta\r\nersätter bostadsbidraget.\r\n31:1 Boverket\r\nMed ökad avreglering och mer inslag av efterfrågestyrd bostadsmarknad\r\nkan anslaget reduceras från år 2005. En översyn av Boverkets verksamhet\r\nbör göras inför kommande budgetår. Vi anser att det i fortsättningen\r\nbör vara möjligt att göra betydande besparingar på Boverkets anslag.\r\n31:2 Räntebidrag m.m.\r\nRäntebidrag och andra subventioner har bidragit till att driva upp\r\nboendekostnaderna för vårt boende. Systemet med eviga räntebidrag bör\r\navvecklas, samtidigt som fastighetsskatten successivt avvecklas.\r\nUtgångspunkten för bostadspolitiken bör vara att normalisera och avreglera\r\nbostadsmarknaden så att stöd och kompensationer inte behövs. Då kan\r\nsamtliga subventioner och andra särlösningar, som ställer till fler\r\nproblem än de löser, avskaffas. Det gäller även för räntebidragen.\r\nSamtidigt som dessa avskaffas genomförs emellertid en kompensation i\r\nform av sänkt fastighetsskatt för flerfamiljshus.\r\nBemyndiganden för statliga kreditgarantier\r\nKreditgarantier utgör ett stort ekonomiskt risktagande för staten och\r\nskattebetalarna, som på sikt riskerar att undergräva statens ekonomi.\r\nVi anser att kreditmarknaden bör svara för finansieringen av bostäder\r\nutan statliga ingrepp och att det dessutom finns skäl att minimera\r\nstatens risktagande. Av detta skäl säger vi nej till regeringens begäran\r\nom bemyndiganden för kreditgarantier med olika inriktningar. Det gäller\r\nkreditgarantier för obeståndshantering, för lån till kommunala bostadsföretag\r\noch för lån till kooperativa hyresgästföreningar. I det sistnämnda fallet\r\ntillkommer dessutom som avslagsargument att staten inte ensidigt bör\r\ngynna en särskild upplåtelseform.\r\n31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador\r\nVi har i flera år uttryckt uppfattningen att Fonden för fukt- och\r\nmögelskador bör avvecklas. Fonden tillkom i syfte att avhjälpa skador\r\norsakade av s.k. fuskbyggen från år 1974 och senare. Mot bakgrund av\r\natt fukt- och mögelskador av det slag som fonden omfattar oftast har\r\nhunnit visa sig inom en tioårsperiod menar vi att det är dags att\r\navveckla fonden.\r\n\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder\r\nRadonbidraget har mist sin betydelse när det gäller att påverka\r\nfastighetsägarna att vidta åtgärder mot radonproblemen. Nya forskningsrön\r\nvisar dessutom att en del av de saneringsåtgärder som vidtagits ökar\r\nradonhalten i stället för att minska den. Vad som nu erfordras är därför\r\ninte nya bidrag utan forskning och information som leder till att rätt\r\nåtgärder vidtas i tillräcklig omfattning. Anslaget för åtgärder mot\r\nradon i bostäder bör därför i fortsättningen uteslutande användas för\r\natt stödja informationsverksamheten på detta område. Vi föreslår ett\r\nanslag för detta ändamål på 1 miljon kronor för år 2005.\r\n31:10 Byggkostnadsforum\r\nVi anser att det krävs helt andra åtgärder på det bostadspolitiska\r\nområdet för att stimulera byggandet än det statliga organ som inrättats\r\nför att dela ut pengar till vissa utvalda projekt. För att lösa problemen\r\npå bostadsmarknaden krävs i stället åtgärder som bidrar till att bostäder\r\nkan byggas och underhållas på marknadsmässiga villkor. Det handlar bl.\r\na. om sänkta skatter och ett reformerat hyressättningssystem. Anslaget\r\nför Byggkostnadsforum kan tas bort i sin helhet.\r\n31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder\r\nDessa investeringsbidrag är till sin utformning kortsiktiga, kostnadsdrivande\r\noch konkurrenshämmande. Vi vill ändra förutsättningarna för byggande\r\nbland annat genom sänkt skattetryck, ett friare hyressättningssystem\r\noch förenklade regler så att nyproduktion av hyresrätter möjliggörs\r\nutan skattemedel. Anslaget bör tas bort sedan de redan beviljade projekten\r\nfått bidrag.\r\n31:12 Statens bostadsnämnd\r\nDet kan inte helt uteslutas att staten skall ta ansvar för problem som\r\nuppstått på grund av svårligen förutsedda förändringar i befolkningsunderlaget\r\noch tidigare bedriven subventionspolitik. Riktlinjerna för statens och\r\nkommunernas ansvar skall i sådana fall vara mycket klara och väl avgränsade.\r\nDetta grundläggande krav är emellertid inte på långt när uppfyllt när\r\ndet gäller den verksamhet som Statens bostadsnämnd bedriver. Regelsystemet\r\nger utrymme för stort godtycke från myndighetens och regeringens sida.\r\nStatens bostadsnämnd bör därför snarast avvecklas. Anslaget för år\r\n2005 kan halveras för att sedan helt avvecklas.\r\nI de fall det kan krävas statlig myndighetsutövning för att stödja\r\nkommuner med ekonomiskt utsatt läge bör detta lösas inom ramen för\r\nFinansdepartementets verksamhet. En tillfällig delegation skall kunna\r\npröva behovet av att ge statligt stöd för att trygga den kommunala\r\nkärnverksamheten. Utgångspunkten för stödet bör vara att kommuner inte\r\nskall ägna sig åt näringsverksamhet. Det bör därför vara en förutsättning\r\nför det statliga stödet att kommunerna avyttrar sina bostadsföretag.\r\nAlla former av stöd skall redovisas öppet så att det tydligt framgår\r\nhur hyressättningen påverkas.\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\nStatligt stöd till kommuner som har dragit på sig ekonomiska problem på\r\ngrund av sin hantering av det kommunägda bostadsbeståndet får inte\r\nutformas så att det snedvrider konkurrensen på bostads- och lokalmarknaderna.\r\nUtgångspunkten måste vara att stödet går till kommuner som uttömt sina\r\nresurser genom att ta ansvar för bostadsbolaget, men ändå har kvarvarande\r\nproblem. Omstruktureringar av kommunala bostadsbolag skall ske på\r\nmarknadsmässiga grunder. Olika intressenter skall kunna förvärva delar av\r\neller hela kommunala bostadsföretag i kris. Finansieringen av stödet\r\nenligt dessa riktlinjer bör flyttas till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner.\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\nÄven om det är lovvärt att stimulera till hissinstallationer för att\r\nöka tillgängligheten anser vi att omfattningen på den insats som nu\r\ngenomförs närmast framstår som oseriös. Vi anser att regeringen bör\r\nåterkomma med en vettig och genomarbetad lösning i frågan.\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare\r\nFör många ungdomar och studerande är det svårt och dyrt att skaffa sig\r\nen egen bostad. I tillväxt- och utbildningsområden kan det vara ett\r\nhelt omöjligt företag. Med en bättre näringslivspolitik och högre\r\ntillväxt hade fler ungdomar haft en bättre ställning på arbetsmarknaden,\r\noch därmed mindre problem med att få teckna hyreskontrakt eller köpa\r\nbostadsrätter. Behovet av bostäder är akut för unga och studerande. Vi\r\nanser därför att det krävs mer konkreta åtgärder för att ordna bostäder\r\nåt unga än att tillsätta en ungdomsbostadssamordnare.\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\nModerata samlingspartiet har lagt fram en rad förslag som vid ett\r\ngenomförande kommer att minska länsstyrelsernas administrativa uppgifter.\r\nDet handlar bl.a. om minskade uppgifter vad gäller bidragshantering\r\noch avreglering inom ett flertal områden. Vi anser mot denna bakgrund\r\natt det är möjligt att redan nästa år minska anslaget till länsstyrelserna\r\nmed 50 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. För att\r\ngöra det möjligt att mäta effektiviteten på länsstyrelserna och underlätta\r\njämförelser mellan de olika verksamheterna anser vi att ett system med\r\nnyckeltal bör utvecklas.\r\n\r\n2.      Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2005, punkt 1\r\n(fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\n\r\nInledning\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005 syftar till att\r\nförändra de ekonomiska förutsättningarna så att en högre stabil tillväxt\r\nuppnås och att den dryga miljon människor som står utanför arbetsmarknaden\r\nfår en möjlighet att komma in och bidra med en egen arbetsinsats. För\r\natt åstadkomma detta är det nödvändigt att fler arbetar och att\r\nstatsskulden minskar. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är sänkta\r\nskatter på arbete och företagande. Våra utgiftsökningar avser främst\r\nbistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård och omsorg samt förbättringar\r\nför handikappade. Vi uppnår utrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot\r\nohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\nVårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 18 har emellertid avstyrkts\r\nav finansutskottet i budgetprocessens första steg. Riksdagen beslutade\r\nden 24 november i enlighet med finansutskottets förslag.\r\nDå Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att\r\ndelta i fördelningen på anslag inom utgiftsområde 18. I det följande\r\nredovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för detta\r\nutgiftsområde.\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\nEnligt Folkpartiet liberalernas uppfattning behöver situationen för\r\nensamstående föräldrar med barn och låga inkomster särskilt beaktas ur\r\nett familjepolitiskt perspektiv. Vi är dock kritiska till bostadsbidragens\r\nmarginaleffekter. Grupper med särskilt stor försörjningsbörda som\r\nbarnfamiljer kan kompenseras genom ökade generella stöd. Marginaleffekterna\r\nkan därigenom minskas. På kort sikt kan statens utgifter för bostadsbidrag\r\nminskas med 35 miljoner kronor genom åtgärder mot \"fusk\" med bidragen.\r\n\r\n31:1 Boverket\r\nVi anser att det finns skäl att delvis förändra uppdraget för Boverket.\r\nMyndigheten har i dag flera uppgifter som nära ansluter till den\r\nverksamhet som också bedrivs vid andra statliga myndigheter. Såväl\r\nbesparingar som en effektivisering kan uppnås om dessa uppgifter koncentreras\r\ntill en myndighet. Vi har även föreslagit att flera bidragssystem som\r\ndelvis administreras av Boverket skall avvecklas. Vidare förordar vi\r\nförenklingar i den lagstiftning och de regelsystem som delvis är grund\r\nför myndighetens verksamhet. Vi anser därför att det sammantaget är\r\nmöjligt att genomföra en neddragning av anslaget för myndigheten med 29\r\nmiljoner kronor redan nästa år. Vi använder dessa resurser till en\r\nsatsning på forskning.\r\n31:2 Räntebidrag\r\nVi utgår från en annan prognos över byggvolymen än regeringen och anser\r\natt anslaget kan skrivas ned något. Vi anser att formerna för en avveckling\r\nav räntebidragssystemet och statens framtida roll i bostadsfinansieringen\r\nbehöver utredas och lägger fram förslag med denna innebörd.\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder\r\nVi anser att det bör ligga i varje husägares intresse att säkra sin\r\ninomhusmiljö. Det är mot denna bakgrund rimligt att minska bidragen\r\ntill radonsanering och i stället öka informationsåtgärderna.\r\n31:10 Byggkostnadsforum\r\nVi anser att Byggkostnadsforum bör avvecklas. Vi vill i stället flytta\r\nvissa verksamheter som avser byggkonkurrens m.m. till andra organ, som\r\nKonkurrensverket och Konsumentverket. I övrigt är Byggkostnadsforums\r\nverksamhet enligt vår bedömning en uppgift för forskningen och byggbranschen.\r\nVi föreslår därför att ett belopp motsvarande anslaget för Byggkostnadsforum\r\nanslås till forskningsorganet Formas verksamhet.\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder\r\nDet är inte möjligt att rätta till grundläggande brister i de statliga\r\nregler som satts upp för bostadsmarknaden genom att införa nya subventioner\r\noch bidrag. De problem som i dag finns måste lösas på andra sätt. Vi\r\nhänvisar till de förslag som Folkpartiet lagt fram om bl.a. sänkt\r\nskattetryck på bostadssektorn, friare hyressättning, regelförenklingar\r\nför planprocessen och byggandet samt åtgärder för en bättre konkurrens\r\ninom byggsektorn. Investeringsbidraget för hyresbostäder riskerar att\r\nsnedvrida konkurrensen och även på andra sätt motverka sitt syfte.\r\nBidragsformen liksom anslaget för verksamheten bör därför snarast avvecklas.\r\n\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\nVi motsatte oss införandet av den stödform som finansieras med detta\r\nanslag. Stödsystemet har flera inslag som vi anser vara helt felaktiga.\r\nDet gäller bl.a. möjligheten för staten att ta över bostadsfastigheter\r\nfrån kommunala bostadsföretag och den ytterligare styrning och reglering\r\nav den lokala bostadsmarknaden som stödsystemet kommer att medföra i de\r\naktuella kommunerna. Vi anser att det kommunala självstyret skall vara\r\nen utgångspunkt i hanteringen av de kommunala bostadsföretagen. I stället\r\nför att staten skall träda in i kommunernas ställe bör dessa ges incitament\r\natt själva sälja fastigheter vid behov.\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\nDenna bidragsform utgör bara ett av många exempel på en misslyckad\r\nsocialdemokratisk bidragspolitik inom bostadssektorn. Under ett halvår\r\nhar bidrag kunnat utgå till vissa hissinstallationer. Detta har inneburit\r\natt projekt som hade kommit till stånd ändå fått ett oväntat kapitaltillskott.\r\nVad bostadssektorn behöver är långsiktiga spelregler, inte ännu fler\r\nkortsiktiga och styrande bidragsformer.\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare\r\nVi säger nej till anslaget på 1,5 miljoner kronor för en\r\nungdomsbostadssamordnare\r\n- liksom vi säger nej till byggsamordnaren - och föreslår att pengarna\r\ni stället används för ökat internationellt utbyte och insatser för ökad\r\njämställdhet och mångfald.\r\nNytt anslag: Internationellt utbyte, jämställdhet och mångfald\r\nSveriges roll inom det globala samhället förutsätter delaktighet på det\r\ninternationella planet, såsom Habitat m.fl. områden. Erfarenhetsutbyte\r\nser vi vara av stort värde för reformeringen av svensk bostadspolitik.\r\nUtöver dessa områden vill Folkpartiet liberalerna att de medel som\r\nsparas genom att inte inrätta en ungdomsbostadssamordnare även skall\r\ntäcka kostnader för riktade insatser avseende kvinnor inom byggbranschen.\r\nSpecifika nyckeltal för jämställdhet behöver tas fram årligen, arbetets\r\nframåtskridande och eventuella hinder behöver publiceras. Kunskapsspridning\r\noch kunskapsutbyte behöver ske genom olika insatser och aktiviteter. Vi\r\nföreslår också att kommande års budgetpropositioner specifikt belyser\r\njämställdhet inom byggbranschen.\r\n\r\n\r\n3.      Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2005, punkt 1\r\n(kd)\r\nRagnwi Marcelind (kd) anför:\r\n\r\nInledning\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den\r\nregeringen och dess stödpartier föreslår.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra\r\nSveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad\r\nohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på\r\narbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att\r\nsysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas\r\nför alla.\r\nMarknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera\r\neffektivt. Modern institutionell ekonomisk teori visar också att en sund\r\noch väl fungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner som lagar,\r\nförordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på\r\nväl fungerande institutioner - såsom förutsägbart rättssystem, personligt\r\nansvarstagande, god affärsetik och hederlighet i uppträdandet människor\r\nemellan - utmärks av ordning och låg osäkerhet.\r\nInom ramen för marknadsekonomin vill vi förena frihet och solidaritet.\r\nGrundläggande är frihet under ansvar. Enskilda initiativ och personligt\r\nansvarstagande skall uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en\r\ngrundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,\r\nskattesystemet, lagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på\r\ndetta är gemensamt och solidariskt finansierad social service som alla\r\nmedborgare har rätt till, men också stor frihet för individen att välja\r\nvem som skall tillhandahålla denna service.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister\r\noch miljöpartister - har genom ett beslut den 24 november om ramar för\r\nde olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster ställt\r\nsig bakom en annan inriktning av politiken än den vi förordar. Därför\r\nredovisar vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en reservation)\r\nden del av vår politik som rör utgiftsområde 18 och som vi skulle ha\r\nyrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit riksdagens\r\nbifall.\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\nDen familjefientlighet som kommit att känneteckna bostadsbidragen sedan\r\nreformeringen av dem 1997 måste nu tvättas bort. Med de kraftiga\r\nminskningar av bostadsbidragen som i första hand barnfamiljerna har fått\r\nvidkännas torde det bostadspolitiska målet att hushåll med barn skall\r\nkunna efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum vara mycket\r\navlägset. Reglernas utformning leder snarast till att ytterligare ett\r\nsteg tas mot en uttalat familjefientlig politik. Bostadsbidragen måste\r\ndärför ses över i grunden i syfte att skapa ett fördelningspolitiskt\r\nbättre och rättvisare regelverk.\r\nBristerna i dagens bostadsbidragssystem är emellertid så allvarliga att\r\nåtgärder omedelbart måste vidtas i avvaktan på att den förordade översynen\r\nskyndsamt genomförs. Redan fr.o.m. nästa år bör därför en rad förändringar\r\ni reglerna för bostadsbidragen göras för att stärka bostadsbidragen som\r\nett viktigt fördelnings- och familjepolitiskt instrument. De regeländringar\r\nsom enligt min mening i första hand bör genomföras är följande:\r\nHalvårsvisa avstämningar av bostadsbidragen mot inkomsten införs.\r\nDet särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.\r\nDen samlade familjeinkomsten läggs till grund för bostadsbidraget.\r\nTillgångar som ärvts av föräldrar skall inte ingå i beräkningsunderlaget\r\nför bidraget, ej heller inkomst understigande 20 000 kr för hemmavarande\r\nbarn under 20 år.\r\nDe förbättringar i bostadsbidragen jag nu föreslår bör finansieras genom\r\nde 450 miljoner kronor vi kristdemokrater tillför bostadsbidragsanslaget\r\nutöver vad regeringen föreslagit.\r\n31:1 Boverket\r\nKristdemokraterna anser att det ansträngda ekonomiska läget nödvändiggör\r\nvissa besparingar inom den statliga administrationen. Vi avvisar vidare\r\nförslaget om att inrätta ett nationellt forum för hållbar utveckling\r\ninom Boverket. För Boverkets anslag innebär detta att en begränsad\r\nminskning med 18 miljoner kronor bör vara möjlig att genomföra år 2005.\r\n\r\n31:2 Räntebidrag m.m.\r\nJag anser att systemet med räntebidrag till bostadsbyggandet har spelat\r\nut sin roll. I en reservation till detta betänkande redogörs för\r\nKristdemokraternas syn på hur systemet skall avvecklas. Detta blir möjligt\r\nbl.a. genom en avveckling av den statliga fastighetsskatten. Byggande\r\nav flerbostadshus utan subventioner bör vidare underlättas genom att en\r\npermanent skattereduktion införs i avvaktan på att det blir möjligt att\r\nsänka byggmomsen. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering\r\nav byggmomsen.\r\nInga nya räntebidrag bör beviljas från år 2005. Därigenom blir det\r\nmöjligt att uppnå en besparing på räntebidragsanslaget på 255 miljoner\r\nkronor under året.\r\n31:9 Lantmäteriverket\r\nAll offentlig administration måste enligt min mening ständigt ses över\r\nmed avseende på hur den bedrivs och hur dess uppgifter förändras över\r\ntiden. Inte minst gäller det i situationer där det ekonomiska läget är\r\nansträngt. Även om Lantmäteriverket under senare år genomgått betydande\r\nförändringar finns det utrymme för att ytterligare effektivisera\r\nverksamheten. Anslaget till Lantmäteriverket bör därför kunna minskas med\r\n23 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.\r\n31:10 Byggkostnadsforum\r\nKristdemokraterna anser att Byggkostnadsforum bör avvecklas och att\r\nkostnaderna i samband med detta bör finansieras genom Boverkets\r\nförvaltningsanslag. Konkurrensverket bör samtidigt få ett tydligare uppdrag\r\nav regeringen att ägna byggkostnadsfrågorna större uppmärksamhet.\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder\r\nVi kristdemokrater har motsatt oss införandet av detta bidragssystem.\r\nDet behövs helt andra åtgärder än tillfälliga och krångliga subventioner\r\nför att komma till rätta med lönsamhetsproblemen på bostadsmarknaden.\r\nSom jag tidigare framhållit handlar det bl.a. om en avveckling av\r\nfastighetsskatten och en permanent skattereduktion vid byggande av\r\nflerbostadshus. Kristdemokraterna föreslår ytterligare ett antal åtgärder\r\nför att öka byggandet av hyresbostäder, bl.a. en friare reglering av\r\nhyressättningen vid nybyggnation och åtgärder för ökad konkurrens.\r\n31:12 Statens bostadsnämnd och 31:13 Omstrukturering av kommunala\r\nbostadsföretag\r\nOmläggningen av bostadspolitiken tillsammans med den demografiska\r\nutvecklingen och samhällsekonomiska strukturförändringar har skapat en\r\nsituation där läget för många kommunala och privata bostadsbolag är\r\nohållbart. Vakanserna kommer på många orter av allt att döma att fortsätta\r\natt växa. Många av dessa bolag finns i mindre kommuner som ofta redan\r\när ekonomiskt ansträngda. Problemet blir därför ett nationellt politiskt\r\nproblem.\r\nStaten måste ta ansvar för att befolkningsminskning i kombination med\r\nstruktur- och regelförändringar medför kostnadskonsekvenser som kommunerna\r\noch bostadsföretagen inte kunnat förutse. Detta bör framför allt ske\r\ngenom generella åtgärder som i så liten grad som möjligt inskränker den\r\nkommunala självstyrelsen. De insatser staten gör måste stimulera till\r\nkommunalt ledarskap. Stödet från staten måste vara förutsägbart och\r\nlångsiktigt.\r\nKristdemokraterna har motsatt sig inrättandet av den myndighet, Statens\r\nbostadsnämnd, som har till uppgift att ge stöd till omstrukturering av\r\nkommunala bostadsföretag liksom att stödet uteslutande riktar sig mot\r\nkommunala bostadsföretag. Vi har i stället efterlyst ett stödsystem där\r\nstaten underlättar kommunernas möjligheter att bära sitt bostadspolitiska\r\nansvar, men där det överlåts åt kommunerna att själva i högre grad få\r\navgöra hur, samtidigt som privata värdar inte skall missgynnas.\r\nRegeringens stödmodell förstärker den statliga styrningen av den kommunala\r\nbostadspolitiken genom de medel som anvisas till den nya myndigheten\r\nStatens bostadsnämnd och till statliga bolag med uppgift att äga och\r\nförvalta tidigare kommunala bostadsföretag och fastigheter. Därför bör\r\nanslagen 31:12 Statens bostadsnämnd och 31:13 Omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag avvecklas. Kristdemokraterna föreslår att det i stället\r\ninom utgiftsområde 18 inrättas ett nytt generellt anslag, Stöd till\r\nbostadsföretag i kommuner med bostadsöverskott.\r\nKristdemokraterna förordar ett stödsystem som står i bättre överensstämmelse\r\nmed det kommunala självstyret, som är öppet för alla fastighetsägare i\r\nvissa kommuner och som administreras av Boverket. Med det system\r\nKristdemokraterna föreslår minskar den konkurrenssnedvridning som bl.a.\r\nFastighetsägarna och Svenskt Näringsliv kritiserat hos regeringens stöd,\r\nsom enbart är riktat mot allmännyttan. Fastighetsägarna har också anmält\r\ndet av regeringen införda stödet till EU-kommissionen.\r\nKristdemokraterna anser att det nya stödsystemet bör finansieras med\r\nett nytt anslag, Stöd till bostadsföretag i kommuner med bostadsöverskott.\r\nAnslaget bör tillföras motsvarande belopp - 152,5 miljoner kronor -\r\nsom regeringen föreslår för anslag 31:13.\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\nKristdemokraterna motsatte sig införandet av denna ytterst kortsiktiga\r\nbidragsform, som endast har bidragit till den osäkerhet som råder inom\r\nbostadssektorn om de framtida villkoren för bostadsfinansiering.\r\nUnderhålls- och anpassningsåtgärder behövs förvisso i stora delar av\r\nbostadsbeståndet men helt andra åtgärder än kortsiktiga bidrag måste till\r\nför att fastighetsägarna skall kunna ta sitt ansvar på detta område.\r\nDet handlar bl.a. om en rimligare beskattning och ett hyressättningssystem\r\nsom skapar incitament för fastighetsägare att investera i underhålls-\r\noch ombyggnadsåtgärder.\r\n32:1 Länsstyrelserna\r\nEnligt min mening finns det utrymme för en besparing på anslaget till\r\nlänsstyrelsernas verksamhet på 10 miljoner kronor.\r\nNytt anslag: Investeringsstöd för byggande av studentbostäder\r\nJag har i en reservation till detta betänkande redogjort för Kristdemokraternas\r\nförslag om ett nytt investeringsstöd för byggande av studentbostäder\r\nsom skall utgå enligt enkla och förutsägbara regler. Detta stöd för\r\nstudentbostäder bör beviljas parallellt med den halvering av byggmomsen\r\nsom Kristdemokraterna föreslår. Sammantaget kommer detta att ge en större\r\nstimulans av studentbostäderna än det stöd som kan utgå enligt den\r\nnyligen införda tillfälliga investeringsstimulansen. I vårt budgetförslag\r\nför år 2005 har vi avsatt 30 miljoner kronor för stödet.\r\nNytt anslag: Forum för äldres boende\r\nI en motion som behandlas i detta betänkande och i en reservation har\r\njag redogjort för en strategi för att inom bostadspolitiken i högre\r\ngrad uppmärksamma de utmaningar som ligger framför oss med en högre\r\nandel äldre i befolkningen. Ett av förslagen är att inrätta ett Forum\r\nför äldres boende med uppgift att ge äldres boendesituation större\r\nuppmärksamhet och att frambringa förslag på konkreta åtgärder på området.\r\nKristdemokraterna har i sitt budgetalternativ reserverat 5 miljoner\r\nkronor för denna verksamhet under 2005.\r\n\r\n\r\n4.      Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2005, punkt 1\r\n(c)\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\nInledning\r\nI riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena\r\nsamt beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga\r\nbudgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen\r\nav det offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak\r\nför åren 2005 och 2006. Centerpartiets budgetalternativ - med förslag\r\ntill utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses\r\nsom en helhet, där inte någon eller några delar kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra.\r\nCenterpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och\r\ninte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i\r\narbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension,\r\när inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje\r\nindivid kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller\r\nhon kan prestera.\r\nFör att uppnå en positiv förändring fordras ett annat tänkande, där\r\nindividen ges självkänsla och självbestämmande och där samhället ser\r\ntill människan i första hand och inte till systemet som i dag, ett\r\nsamhälle som bygger på federalismens principer där individen och\r\nlokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl.\r\na. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.\r\nDen globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande\r\nmiljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga\r\nlösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder\r\nförnybara resurser. Centerpartiet vill genom sitt budgetalternativ\r\nbeträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och företagande\r\när grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är\r\nminst lika naturligt som anställning måste vara ett framtidsmål.\r\nI allt från skolan till myndigheter måste vikten av företagande och\r\nföretagsamhet uppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild av\r\nett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resan\r\nin i framtiden.\r\nDå riksdagens majoritet har valt en annan inriktning av politiken än\r\nden vi förordar deltar jag inte i det nu aktuella beslutet om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde 18. Jag redovisar emellertid nedan\r\nkortfattat inriktningen på vårt motionsförslag om anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområdet. På följande punkter bör anslagsfördelningen ske\r\nmed andra utgångspunkter än vad regeringen föreslagit.\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\nAnslagen till bostadsbidrag kan enligt min mening minskas med sammanlagt\r\n150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen\r\nblir möjlig genom de förslag som Centerpartiet fört fram i andra motioner\r\nom skattelättnader för framför allt låg- och medelinkomsttagare och om\r\nreformer inom den sociala sektorn.\r\n31:1 Boverket\r\nBoverket bör åläggas ett generellt sparbeting på 5 miljoner kronor.\r\nAnslaget till verket kan därmed minskas med samma belopp.\r\n31:4 Räntebidrag\r\nRäntebidragen för flerfamiljshus bör fasas ut. Härigenom kan en besparing\r\ngöras på räntebidragsanslaget om 25 miljoner kronor.\r\n31:10 Byggkostnadsforum\r\nUrsprungligen var Byggkostnadsforum ett forum för ekologisk byggproduktion.\r\nEftersom miljötänkande och kvalitetstänkande skall vara integrerat i\r\nden vanliga bostadsproduktionen fyller inte längre Byggkostnadsforum\r\nnågon funktion. Verksamheten bör därför avvecklas redan fr.o.m. 2005,\r\nvarigenom en besparing om 25 miljoner kronor kan göras.\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder\r\nInvesteringsbidragen påverkar inte de grundläggande orsakerna till dagens\r\nsvårigheter att producera hyresbostäder på vissa orter. Det behövs helt\r\nandra åtgärder för att åstadkomma en bostadsmarknad i balans. De förslag\r\nsom Centerpartiet lagt fram i andra motioner om bl.a. sänkta skatter,\r\nökad konkurrens på byggmarknaden, förenklad planprocess och en flexiblare\r\nanvändning av bruksvärdessystemet utgör exempel på sådana åtgärder.\r\nBidragsformen kan avvecklas. För nästa budgetår bör endast medel för\r\nredan beviljade bidrag anslås.\r\n31:12 Statens bostadsnämnd och 31:13 Omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag\r\nCenterpartiet har tidigare motsatt sig ett införande av Statens\r\nbostadsnämnd och anser att denna myndighet bör avvecklas. Nämndens verksamhet\r\ninnebär endast att staten tar över ansvaret för tomma bostäder från\r\nkommunerna i stället för att låta kommunerna själva lösa problemet.\r\nStatliga insatser av detta slag löser inte de grundläggande problem som\r\ndet här är fråga om. Statens bostadsnämnd bör därför avvecklas och\r\nbidragsgivningen till omstrukturering av kommunala bostadsbolag omedelbart\r\nupphöra. Genom dessa åtgärder kan de båda anslagen 31:12 och 31:13\r\nminskas med 7,8 respektive 152,5 miljoner kronor.\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare\r\nUngdomar och studenter har en mycket svår situation på dagens bostadsmarknad.\r\nVi ställer oss emellertid helt avvisande till regeringens förslag om\r\natt inrätta en ungdomsbostadssamordnare som ett alibi för sin\r\nhandlingsförlamning när det gäller konkreta åtgärder. Det behövs inte fler\r\nmyndighetsorgan utan fler bostäder och regler som gör att befintligt\r\nbostadsbestånd kan användas mer effektivt. Förslag med denna inriktning\r\nhar lagts fram i motioner från Centerpartiet.\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\nEn omläggning av politiken enligt federalismens principer ger länsstyrelserna\r\nbetydligt färre uppgifter. Det finns också administrativa vinster att\r\nhämta av en fortsatt effektivisering av verksamheten vid länsstyrelserna.\r\nAnslaget kan minskas med 160 miljoner kronor för 2005.\r\n\r\n\r\n5.      Bidrag till installation av hissar (v)\r\nOwe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:\r\nEn alltmer åldrande befolkning och att alltfler bor kvar hemma så länge\r\ndet är möjligt ställer krav på hissar i hus med minst tre våningar.\r\nEnligt SCB:s Bostads- och hyresundersökning saknar ca 320 000 lägenheter\r\npå tredje våningen och uppåt tillgång till hiss. Grovt räknat betyder\r\ndet att ca 75 000 trappuppgångar med tre eller flera våningsplan saknar\r\nhiss. Det innebär att många äldre är hänvisade till ett begränsat\r\nbostadsutbud och att kommunernas kostnader för särskilt boende ökar.\r\nFastighetsägare drar sig också för större nödvändiga ombyggnader, då\r\ndessa kräver bygglov och även innebär krav på installation av hiss.\r\nI samband med den ekonomiska vårpropositionen för 2004 infördes, efter\r\nkrav från Vänsterpartiet, ett tillfälligt investeringsbidrag för\r\nhissinstallationer i samband med större ombyggnationer i hus med tre eller\r\nflera våningar. Vi anser att detta stöd till hissinstallationer bör\r\nvara ett permanent inslag i den statliga bostadsfinansieringen.\r\nVänsterpartiet har emellertid i förhandlingarna om budgeten för 2005 inte\r\nlyckats få gehör för en fortsatt stödgivning efter årsskiftet. Vår avsikt\r\när dock att återkomma med förslaget i kommande budgetförhandlingar och\r\ni de sammanhang som de fortsatta formerna för den statliga bostadsfinansieringen\r\nkan komma att diskuteras.\r\n\r\n6.      De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen, punkt 8\r\n(c)\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\nJag och Centerpartiet har under en rad år kritiserat den splittrade\r\nbehandling som bostadsfrågorna i vid mening fått i Regeringskansliet.\r\nÄven om bristen på sammanhållning inte på något vis är en huvudförklaring\r\ntill det bostadspolitiska misslyckandet utgör den definitivt en\r\ndelförklaring. Den regeringsombildning som skett den 1 november är därför\r\nett, om än litet, steg i rätt riktning. Genom ombildningen, som av\r\nnaturliga skäl inte var känd när vi väckte vår motion, förs nu även plan-\r\noch byggfrågorna samman med finansieringsfrågorna m.m. till en och samma\r\nministers ansvarsområde. Förutsättningarna för att bostads- och\r\nplanfrågorna skall få den sammanhållna behandling vi kräver har därför\r\nförbättrats.\r\n\r\n7.      Bemyndigande för verksamheten vid Byggkostnadsforum, punkt 10 (m, fp,\r\nkd, c)\r\nRagnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m) och\r\nCarl-Erik Skårman (m) anför:\r\nUtskottets majoritet har beslutat att ta ett utskottsinitiativ som gäller\r\nverksamheten vid Byggkostnadsforum. Vi har motsatt oss detta initiativ\r\neftersom vi menar att Byggkostnadsforum omedelbart bör avvecklas. Skälen\r\nför detta har vi också utvecklat i vår reservation på denna punkt. Vi\r\nvill utöver vad vi anfört om vår sakinställning till Byggkostnadsforums\r\nverksamhet dessutom närmare ta upp frågan om hur ärendet har behandlats\r\ni utskottet.\r\nDet initiativ som utskottsmajoriteten (s, v, mp) nu drivit igenom\r\npresenterades mindre än ett dygn före utskottets beslut om budgetbetänkandet.\r\nDetta är naturligtvis helt oacceptabelt. Ett förslag som innebär så\r\nomfattande ekonomiska åtaganden för staten borde självklart ha lagts\r\nfram i god tid och på ett sätt som möjliggjort en normal beredningsprocess\r\ninom riksdagen. Nu har det inte ens varit fråga om att bereda förslaget,\r\nutan det har bara gällt att snabbast möjligt expediera det. Som vi\r\nredovisar i vår reservation borde förslaget naturligtvis ha presenterats\r\nantingen i budgetpropositionen eller i en motion under allmänna\r\nmotionstiden. En ytterligare möjlighet hade varit att lägga fram förslaget\r\ni en kommande tilläggsbudget. Riksdagen bör mot den bakgrunden inte\r\nmedverka till att budgetprocessen urholkas genom att besluten baseras\r\npå ett underlag eller ett beredningsförfarande som inte svarar mot högt\r\nställda krav.\r\nVi vill utöver denna principiella invändning mot tidpunkten för förslagets\r\navlämnande erinra om de synpunkter om redovisningen av anslagens användning\r\nsom vi tidigare framfört när mål- och resultatredovisningen i\r\nbudgetpropositionen har diskuterats i utskottet. Dessa synpunkter har gällt\r\nsvårigheterna att från regeringens redovisning utläsa den faktiska\r\nbelastningen på respektive anslag och utnyttjandet av eventuella\r\nbemyndiganden. Detta påpekande tycks inte minst vara relevant för\r\nByggkostnadsforums verksamhet.\r\n\r\n8.      Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster, punkt 18 (c)\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\n\r\nJag instämmer i de allmänna utgångspunkterna i den kd-motion som behandlas\r\ni det aktuella avsnittet i betänkandet. Det är således angeläget att\r\näven hushåll med låga inkomster skall ha möjlighet att välja att bo i\r\nett egnahem. En allmän strävan i bostadspolitiken måste vara att skapa\r\nneutralitet mellan upplåtelseformerna och underlätta de enskilda hushållens\r\nfria val.\r\nJag är däremot inte beredd att ställa mig bakom de relativt detaljerade\r\nförslagen för det utredningsarbete som föreslås i motionen. Centerpartiet\r\nhar lagt fram egna förslag om vilka förändringar i bostadsfinansiering\r\nsom är angelägna för att få en bättre fungerande bostadsmarknad för\r\nalla hushåll. Även våra förslag på skatteområdet och inom familjepolitiken\r\nkommer särskilt att förbättra situationen för de hushåll som har begränsade\r\ninkomster.\r\n\r\n\r\n9.      En för EU gemensam struktur för geografisk information, punkt 30\r\n(kd)\r\nRagnwi Marcelind (kd) anför:\r\nDet finns både inom EU och i Sverige en stor uppslutning kring det\r\nförslag till direktiv om upprättande av en infrastruktur för geografisk\r\ninformation i EU (INSPIRE) som lades fram i somras. Inom EU pågår nu\r\nockså ett intensivt arbete som syftar till att det s.k. INSPIRE-direktivet\r\nskall kunna genomföras. Det är ett arbete som drivs i snabb takt, och\r\nvi måste från svensk sida se till att även arbetet på nationell nivå\r\nkan bedrivas på ett så effektivt sätt som möjligt. De otvivelaktigt\r\nstora fördelar som finns att vinna med INSPIRE måste vi naturligtvis\r\nsnarast ta till vara. Det är mot den bakgrunden som jag i en motion\r\nlagt fram ett förslag om att införandet av INSPIRE skall ges en tydlig\r\nledning och styrning.\r\nMed anledning av mitt motionsförslag uttalar utskottet bl.a. att det\r\nfinns anledning att uppmärksamma formerna för genomförandet av direktivet.\r\nMed hänvisning till Lantmäteriets nyckelroll i detta sammanhang\r\nförutsätter utskottet att Lantmäteriet också får de resurser och de direktiv\r\nsom arbetet kommer att kräva. För min del utgår jag från att detta nu\r\nleder till att regeringen tar de initiativ som erfordras för att så\r\nockså blir fallet. Det innebär bl.a. att jag förväntar mig att regeringen\r\nredan i den proposition om verksamheten inom Lantmäteriet som väntas\r\ninom kort lägger fram de förslag om de åtgärder som redan nu är nödvändiga\r\nför det fortsatta arbetet. Jag har mot den bakgrunden nu avstått från\r\natt föra förslagen i min motion vidare. Det är naturligtvis min avsikt\r\natt återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om det visar sig att\r\nregeringen inte lägger fram de förslag som förväntas av den.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 18:\r\n\r\n1.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut\r\nkreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp på\r\nhögst 10 000 000 000 kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden (avsnitt\r\n3.10.4).\r\n2.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut\r\nkreditgarantier i samband med obeståndshantering intill ett belopp på högst\r\n500 000 000 kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden (avsnitt 3.10.4).\r\n3.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut\r\nkreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag intill ett belopp på\r\n3 000 000 000 kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden (avsnitt 3.10.\r\n4).\r\n4.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut\r\nkreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp för\r\nnybyggnad eller förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ\r\nhyresrätt intill ett belopp på 1 000 000 000 kronor inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden (avsnitt 3.10.4).\r\n5.      Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd från den\r\nstatliga Fonden för fukt- och mögelskador i småhus (avsnitt 3.10.5).\r\n6.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder ingå åtaganden\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utbetalningar på högst\r\n600 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 3.10.11).\r\n7.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag göra åtaganden som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 150 000 000 kronor\r\nefter 2005 (avsnitt 3.10.13).\r\n8.      Riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde\r\n18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande\r\nuppställning:\r\n\r\n\r\nAnslag (tkr)    Anslagstyp      Regeringens förslag\r\n21:1 Bostadsbidrag      Ramanslag       3 507 000\r\n31:1 Boverket   Ramanslag       165 030\r\n31:2 Räntebidrag m.m.   Ramanslag       1 786 000\r\n31:3 Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader   Ramanslag       13\r\n501\r\n31:4 Statens bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet       Ramanslag       200 000\r\n31:5 Bidrag till Fonden för fukt- ochmögelskador        Ramanslag       32 800\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon ibostäder   Ramanslag       33 000\r\n31:7 Statens geotekniska institut       Ramanslag       29 889\r\n31:8 Lantmäteriverket   Ramanslag       343 679\r\n31:9 Statens va-nämnd   Ramanslag       7 826\r\n31:10 Byggkostnadsforum m.m.    Ramanslag       25 000\r\n31:11 Investeringsbidrag för anordnandeav hyresbostäder Ramanslag       600\r\n000\r\n31:12 Statens bostadsnämnd      Ramanslag       7 769\r\n31:13 Omstrukturering av kommunalabostadsföretag        Ramanslag       152 500\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar        Ramanslag       29 000\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare  Ramanslag       1 500\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.       Ramanslag       2 168 221\r\n32:2 Kommunala samverkansorgan m.m.     Obetecknat anslag       36 697\r\nSumma           9 139 412\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en bostadspolitik för ägande och egenansvar\r\nför att bryta utanförskapet.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av att underlätta bildandet av\r\nbostadsrättsföreningar särskilt i sociala krisområden och stimulera\r\nsjälvförvaltningen\r\nav hyresrätterna genom hyressänkningar relaterade till egna arbetsinsatser.\r\n\r\n2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om särskilda insatser för att underlätta en positiv\r\nutveckling av \"segregerade\" bostadsområden.\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att höja den barnrelaterade delen i bostadsbidraget.\r\n\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bostadssegregering och blandade upplåtelse- och\r\nbebyggelseformer.\r\n2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om planprocessen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tillfälliga bostäder.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inventering av statliga fastigheter.\r\n2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n17.     Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att inbjuda\r\nberörda kommuner, högskolor och studentkårer till överläggningar om hur\r\nbostadssituationen för studenter skall hanteras framgent.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att kommunen skall ha ett bostadsförsörjningsansvar\r\nvid ökat antal studieplatser.\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att förbättra studenternas svåra ekonomiska situation\r\ni Stockholm.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att minska produktionskostnaden av nya\r\nbostäder.\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ny bostadspolitik som ger förutsättningar för en\r\nkraftfull utbyggnad av nya lägenheter.\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en ny bostadspolitik för att förhindra\r\nbostadsbrist i Skåne.\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en reformerad bostadspolitik för fler bostäder.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om byggande av studentbostäder på statligt ägd\r\nmark.\r\n2004/05:Bo202 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bostäder på landsbygden.\r\n2004/05:Bo206 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vitalisera den svenska byggsektorn.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att initiera en dialog mellan byggbranschens parter\r\ni syfte att uppnå ett förhållningssätt som uppfyller dagens krav.\r\n2004/05:Bo208 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättring av möjligheterna att få banklån och kreditgarantier\r\nför att bygga på landsbygden.\r\n2004/05:Bo209 av Johan Linander (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nytt regelverk för fler och billigare studentbostäder.\r\n2004/05:Bo223 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av satsning på implementering av Inspiredirektivet\r\noch behovet av en tydlig ledning och styrning av arbetet.\r\n2004/05:Bo231 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förstärka och precisera de bostadspolitiska målen\r\nför bostadsbidragen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om innehållet i ett reformerat system för bostadsbidrag.\r\n\r\n2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att federalismens principer bör appliceras inom\r\nbostadspolitiken.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det ansvar lagstiftande och andra politiska\r\nbeslutsförsamlingar har vad gäller reformeringen av bostadsmarknaden i en mer\r\nmarknadsekonomisk inriktning.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av åtgärder för att minska det s.k. underhållsberget.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av långsiktiga spelregler och enkelt regelverk\r\ninom bostadssektorn.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av mångfald för att motverka segregation.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en genomgång bör göras i syfte att minska alla\r\npolitiskt orsakade etableringskostnader för byggsektorn.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om flyttkedjors politiska implikationer.\r\n13.     Riksdagen beslutar avskaffa det statliga investeringsbidraget\r\nför lägenheter.\r\n14.     Riksdagen beslutar permanenta det statliga investeringsbidraget\r\nför studentlägenheter.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av en tydlig bostadspolitisk profil.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bostadsbidragens negativa marginaleffekter.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en strategi för att minska antalet bostads- och\r\nhemlösa utarbetas.\r\n2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att riksdagen bör sätta upp ett tydligt mål om att\r\ndet under den närmaste tioårsperioden dels bör byggas ca 40 000 lägenheter\r\nper år, dels renoveras ca 60 000 lägenheter per år.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att dagens investeringsbidrag och momsåterföringsstöd\r\nbör ersättas med ett investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätter,\r\ndär det dels finns ett tak för högsta möjliga hyresnivå, dels ett\r\nvillkor för att få stöd som bygger på att hyrorna skall ha framförhandlats\r\ni förväg.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ett permanent investeringsstöd för byggandet av\r\nstudentbostäder bör införas och ges samma villkor som ett permanent\r\ninvesteringsstöd för byggandet av ordinära hyresrätter.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Boverket bör ha möjlighet att påverka hur medlen\r\nför marksanering används, antingen med eget anslag eller i samråd med\r\nNaturvårdsverket.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att stödet för ombyggnation bör förstärkas och\r\nomvandlas till ett permanent investeringsstöd för ombyggnation av hyresrätt,\r\ndär villkor för stöd är kopplat till tydliga miljökrav och i förväg\r\nframförhandlade hyror.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att det tillfälliga stödet till hissinstallationer\r\nbör vara ett permanent inslag i den statliga bostadspolitiken.\r\n2004/05:Bo242 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, v, c, mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om länsstyrelseanslagen.\r\n2004/05:Bo244 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det bör inrättas ett specifikt departement för att handlägga\r\närenden som rör bostadspolitiken, samhällsbyggandet och den övergripande\r\nfysiska planeringen.\r\n2004/05:Bo248 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att samhället skall underlätta det fria valet vid\r\nbosättning.\r\n2004/05:Bo249 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen utreder hur förutsättningarna\r\natt äga sin bostad kan förbättras för hushåll med låga inkomster med\r\nhjälp av bostadspolitiska medel.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättande av ett regelverk för öronmärkt bosparande.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att underlätta hyrköp vid nybyggnation.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statliga garantier för bolåntagare.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tillhandahållande av signalsystem för en flexiblare\r\nkreditprövning hos bolåneinstituten.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statliga försäkringar mot prisfall eller ökade kostnader\r\navseende boende.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett bidragssystem anpassat för att köpa och äga\r\nbostäder.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättande av ett regel- och finansieringssystem som\r\ninte missgynnar byggande av bostäder med äganderätt eller insatser.\r\n2004/05:Bo253 av Helene Petersson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av billiga och bra bostäder som alla har råd att bo\r\ni.\r\n2004/05:Bo262 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förbättring för att kunna få banklån och kreditgarantier\r\nför att bygga på landsbygden.\r\n2004/05:Bo263 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om arkitektur och estetik inom bostadspolitikens område.\r\n2004/05:Bo266 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om översyn av samhällsstöd till investeringar för trygghet i\r\nboendet.\r\n2004/05:Bo268 av Sinikka Bohlin (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statlig bostadsbyggnadssubvention.\r\n2004/05:Bo274 av Sven-Erik Österberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ökade insatser för byggande av studentbostäder.\r\n2004/05:Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att underlätta för kreditgarantiföreningarna att\r\nockså arbeta mot bostadsmarknaden.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att använda EU:s sturkturfonder till att underlätta\r\nbyggande av bostäder och näringsfastigheter på landsbygden.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en översyn av konkurrenssituationen på byggmaterialmarknaden.\r\n\r\n2004/05:Bo288 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen\r\natt under 2005 ställa ut kreditgarantier i samband med obeståndshantering\r\nintill ett belopp på högst 500 000 000 kr inklusive tidigare åtaganden.\r\n2.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen\r\natt under 2005 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala\r\nbostadsföretag intill ett belopp på 3 000 000 000 kr inklusive tidigare\r\nåtaganden.\r\n3.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen\r\natt under 2005 ställa ut kreditgarantier för lån till kooperativa\r\nhyresrättsföreningar intill ett belopp på 1 000 000 000 kr inklusive\r\ntidigare åtaganden.\r\n4.      Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande för 2005 anslagen enligt följande\r\nuppställning:\r\n\r\n\r\nAnslag  Regeringens förslag     Anslagsförändring\r\nA 21:1 Bostadsbidrag    3 507 000 000   -3 507 000 000\r\nA 31:1 Boverket 165 030 000     -32 650 000\r\nA 31:2 Räntebidrag m.m. 1 786 000 000   -1 786 000 000\r\nA 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador     32 800 000      -32 800\r\n000\r\nA 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder        33 000 000      -32 000\r\n000\r\nA 31:10 Byggkostnadsforum m.m.  25 000 000      -25 000 000\r\nA 31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder      600 000\r\n000     -600 000 000\r\nA 31:12 Statens bostadsnämnd    7 769 000       -3 885 000\r\nA 31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag     152 500 000     -103\r\n500 000\r\nA 31:14 Bidrag till installation av hissar      29 000 000      -26 500 000\r\nA 31:15 Ungdomsbostadssamordnare        1 500 000       -1 500 000\r\nA 32:1 Länsstyrelserna m.m.     2 168 221 000   -50 000 000\r\nSumma för utgiftsområdet                -6 200 835 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Bo290 av Henrik S Järrel (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att kartlägga träffsäkerheten i dagens\r\nbostadsbidragssystem och att - med ledning härav - skapa ett träffsäkrare och\r\neffektivare system.\r\n2004/05:Bo292 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning\r\noch byggande enligt följande uppställning:\r\n\r\n\r\nAnslag (tkr)    Regeringens förslag     Anslagsförändring\r\n21:1 Bostadsbidrag, ramanslag   3 507 000       -150 000\r\n31:1 Boverket, ramanslag        165 000 -5 000\r\n31:2 Räntebidrag m.m.   1 786 000       -25 000\r\n13:10 Byggkostnadsforum 25 000  -25 000\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder 600 000 -450\r\n000\r\n31:12 Statens bostadsnämnd      7 800   -7 800\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag 152 500 -152 500\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare  2 000   -2 000\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.       2 138 467       -160 000\r\nSumma för utgiftsområdet        9 139   - 977 300\r\n\r\n\r\n2004/05:Bo294 av Christer Adelsbo m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att dagens regler vad gäller statlig kreditgaranti\r\nför kooperativa hyresrättsföreningar överensstämmer med de behov som\r\nfinns.\r\n2004/05:Bo295 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte\r\natt ta fram ett fördelningspolitiskt bättre fungerande regelverk för\r\nbostadsbidragen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om halvårsvisa avstämningsperioder för bostadsbidragen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en höjning av bostadsbidraget med 100 kr per barn\r\ntill berättigade hushåll.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en gemensam inkomstgräns på 117 000 kr innan\r\nbostadsbidraget reduceras.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett förtydligande av bestämmelserna i lagen om\r\nbostadsbidrag gällande undantag från beräkningsunderlaget av tillgångar\r\nsom ärvts av förälder.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att hemmaboende barn under 20 år med inkomst understigande\r\n20 000 kr inte skall räknas in i beräkningsunderlaget för bostadsbidrag.\r\n\r\n2004/05:Bo297 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett nytt investeringsbidrag för byggande av studentbostäder.\r\n\r\n2004/05:Bo298 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att arbetsgruppen för nytt bostadsfinansieringssystem\r\nbör ges i uppdrag att se över förutsättningarna för byggande av\r\nseniorbostäder.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbättrade förutsättningar att bygga seniorbostäder\r\ngenom inrättandet av ett bostadsfinansieringssystem som inte ensidigt\r\ngynnar byggande av mindre hyresbostäder.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättande av ett forum för äldres boende.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall vara pådrivande för att kommunerna\r\nskall kunna uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar gentemot den äldre\r\nbefolkningen.\r\n2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bostadspolitikens mål.\r\n2.      Riksdagen beslutar att bostadsbidraget ersätts med ett icke\r\ninkomstprövat bidrag till ensamstående föräldrar med barn.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om åtgärder\r\nför att stimulera sparande och ägande på bostadsmarknaden i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att subventioner är kontraproduktiva och därför bör\r\navskaffas i takt med att skattetrycket på boende och byggnation sänks.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av infrastrukturella satsningar för att\r\nmöjliggöra bostadsbyggande.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att främja konkurrensen inom bygg- och byggmaterielsektorn.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om offentliga fastighetsföretag.\r\n2004/05:Bo303 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att boendeintegration skall underlättas genom att\r\nbostadspolitiken inriktas mot att skapa likvärdiga förutsättningar för\r\nbyggande och ägande av bostäder i alla olika upplåtelseformer och\r\nstorlekar.\r\n2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommunerna skall ta sitt ansvar för att tillhandahålla\r\nbillig mark för studentbostäder.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att möjliggöra för mobila studentbostäder.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra konkurrensbevakningen av\r\nbyggsektorn.\r\n2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bostadspolitikens inriktning och mål.\r\n2.      Riksdagen avslår regeringens hemställan om att under 2005\r\nbemyndigas ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag\r\nintill ett belopp av 3 000 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.\r\n3.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut\r\nkreditgarantier för lån till bostadsföretag i kommuner med bostadsöverskott\r\nintill ett belopp av 3 000 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.\r\n4.      Riksdagen avslår regeringens hemställan om att för anslaget\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder ingå åtaganden\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n600 000 000 kr efter 2005.\r\n5.      Riksdagen avslår regeringens hemställan om att under 2004 för\r\nanslaget 31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag bemyndigas\r\ningå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå högst 150 000 000 kr efter 2005.\r\n6.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för det av\r\nKristdemokraterna föreslagna anslaget Stöd till bostadsföretag i kommuner\r\nmed bostadsöverskott ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 150 000 000 kr efter 2005.\r\n7.      Riksdagen beslutar om komplettering av riksdagens bostadspolitiska\r\nmål i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n8.      Riksdagen beslutar att avveckla den tillfälliga investeringsstimulansen\r\nvid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder.\r\n9.      Riksdagen beslutar att avveckla anslag 31:11 Investeringsbidrag\r\nför anordnande av hyresbostäder.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avveckla räntebidragssystemet.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Konkurrensverket skall ges ett utvidgat ansvar\r\natt bevaka konkurrensen inom byggmarknaden.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stöd till bostadsföretag i kommuner med svag efterfrågan.\r\n28.     Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande enligt uppställning:\r\n\r\n\r\nAnslag, tusental kronor Regeringens förslag     Anslagsförändringar\r\n21:1 Bostadsbidrag      3 507 000       +450 000\r\n31:1 Boverket   165 030 -18 000\r\n31:2 Räntebidrag        1 786 000       -255 000\r\n31:8 Lantmäteriverket   343 679 -23 000\r\n31:10 Byggkostnadsforum m.m.    25 000  -25 000\r\n31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder        600 000 -300\r\n000\r\n31:12 Statens bostadsnämnd      7 919   -4 000\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag 153 000 -153 000\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar        29 000  -29 000\r\n32:1 Länsstyrelserna    2 168 421       -10 000\r\nNytt anslag: Forum för äldres boende            +5 000\r\nNytt anslag: Investeringsstöd för byggande av studentbostäder           +30\r\n000\r\nNytt anslag: Stöd till bostadsföretag i kommuner med bostadsöverskott\r\n+153\r\n000\r\nSumma för utgiftsområdet        9 139 412       -179 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Bo309 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om valfrihet i boendet.\r\n2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bostadspolitiska jämförelser med Europa.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om konkurrens på byggmarknaden.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Konkurrensverkets roll.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om svartarbete inom byggbranschen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvinnor inom byggbranschen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökad kulturell mångfald inom byggbranschen.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det statliga markinnehavet.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att försäljning av statlig mark inte snedvrider\r\nkonkurrensen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om studenters bostadssituation.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att staten bör erbjuda mark för byggande av\r\nstudentbostäder.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Konkurrensverket bör följa upp konkurrensen\r\navseende byggmaterial.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Konkurrensverket bör få i uppgift att bevaka\r\nutvecklingen av fler utländska aktörers etablering på den svenska\r\nbyggmarknaden.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det behövs en \"operation byggsanering\" för att\r\nkomma till rätta med svartarbete inom byggbranschen.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avveckling av subventioner i form av skattekrediteringar\r\noch investeringsbidrag.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av infrastruktur och kommunikationer för\r\nökat bostadsbyggande på tillväxtorter.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bostadsbidragen.\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om valfrihet i boendet.\r\n28.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda statens roll inom finansieringssystemen\r\nför bostadsbyggande och boende.\r\n29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda räntebidragets framtida utformning.\r\n32.     Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:\r\n\r\n\r\nAnslag (tusental kronor)        2005\r\n21:1 Bostadsbidrag      -35 000\r\n31:1 Boverket   -29 000\r\n31:2 Räntebidrag m.m.   -15000\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder  -10 000\r\n31:10 Byggkostnadsforum -20 000\r\n31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder        -60 000\r\n31:12 Statens bostadsnämnd\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag -10 000\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar        -29 000\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare  1 500\r\n31:15 Internationellt utbyte, jämställdhet, mångfald    1 500\r\nSumma   -83 000\r\n\r\n\r\n2004/05:Bo312 av Christin Hagberg och Michael Hagberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att villkoren för byggandet av fler hyresrätter måste förbättras.\r\n\r\n2004/05:Bo315 av Alf Eriksson m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en bostadspolitik för integration.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om integrerat boende.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en effektiv markpolitik.\r\n2004/05:Bo316 av Anita Johansson och Claes-Göran Brandin (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bosparande och bosättningslån.\r\n2004/05:Bo317 av Anita Johansson och Claes-Göran Brandin (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för ökad tillgänglighet i boendet.\r\n2004/05:Bo322 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om delat bostadsbidrag vid gemensam vårdnad.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördelning.\r\nBelopp i tusental kronor\r\n\r\nAnslag  Anslagstyp      Regeringens förslag\r\n21:1 Bostadsbidrag      Ramanslag       3 507 000\r\n31:1 Boverket   Ramanslag       165 030\r\n31:2 Räntebidrag m.m.   Ramanslag       1 786 000\r\n31:3 Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader   Ramanslag       13\r\n501\r\n31:4 Statens bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet       Ramanslag       200 000\r\n31:5 Bidrag till Fonden för fukt- ochmögelskador        Ramanslag       32 800\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon ibostäder   Ramanslag       33 000\r\n31:7 Statens geotekniska institut       Ramanslag       29 889\r\n31:8 Lantmäteriverket   Ramanslag       343 679\r\n31:9 Statens va-nämnd   Ramanslag       7 826\r\n31:10 Byggkostnadsforum m.m.    Ramanslag       25 000\r\n31:11 Investeringsbidrag för anordnandeav hyresbostäder Ramanslag       600\r\n000\r\n31:12 Statens bostadsnämnd      Ramanslag       7 769\r\n31:13 Omstrukturering av kommunalabostadsföretag        Ramanslag       152 500\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar        Ramanslag       29 000\r\n31:15 Ungdomsbostadssamordnare  Ramanslag       1 500\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.       Ramanslag       2 168 221\r\n32:2 Kommunala samverkansorgan m.m.     Obetecknat anslag       36 697\r\nSumma           9 139 412\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2005",
          "forslag": "a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp på högst 10 000 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.\nb) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier i samband med obeståndshantering intill ett belopp på högst 500 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.\nc) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag intill ett belopp på 3 000 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.\nd) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnad eller förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt intill ett belopp på  1 000 000 000 kr inklusive tidigare gjorda åtaganden.\ne) Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd från den statliga Fonden för fukt- och mögelskador i småhus.\nf) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag 31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utbetalningar på högst 600 000 000 kr efter 2005.\ng) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag 31:13  Omstrukturering av kommunala bostadsföretag göra åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 150 000 000 kr efter 2005.\nh) Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslag under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt vad som i bilaga 2 angivits som utskottets förslag.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 18 punkterna 1-8 och avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkande 23, 2004/05:Bo235 yrkande 13, 2004/05:Bo240 yrkande 6, 2004/05:Bo288 yrkandena 1-4, 2004/05:Bo292, 2004/05:Bo295 yrkandena 2-6, 2004/05:Bo301 yrkande 2, 2004/05:Bo306 yrkandena 2-6, 9, 22 och 28, 2004/05:Bo310 yrkande 32 och 2004/05:Bo317.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad bostadsutskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Målet för bostadspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo301 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "EF8FB2A0-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "47",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF8FB2A0-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Komplettering av målet för bostadspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo263 och 2004/05:Bo306 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Målet för bostadsbyggandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo240 yrkande 1 och 2004/05:Bo306 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N239 yrkande 8, 2004/05:N401 yrkande 9, 2004/05:N403 yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 23, 2004/05:Bo235 yrkandena 1, 2, 5, 12 och 22, 2004/05:Bo248 yrkande 1, 2004/05:Bo249 yrkande 9, 2004/05:Bo301 yrkandena 4 och 24, 2004/05:Bo306 yrkande 1, 2004/05:Bo309 yrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkandena 1 och 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Bostadspolitik för integration",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf288 yrkandena 9 och 22, 2004/05:Sf360 yrkande 15, 2004/05:Sf365 yrkande 27, 2004/05:Bo235 yrkande 8, 2004/05:Bo303 yrkande 1 och 2004/05:Bo315 yrkandena 1 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EF8FB2AC-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "136",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF8FB2AC-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 17 och 2004/05:Bo244.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Konkurrensen på byggmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 11, 2004/05:Bo275 yrkande 4, 2004/05:Bo301 yrkande 12, 2004/05:Bo304 yrkande 7, 2004/05:Bo306 yrkande 15 och 2004/05:Bo310 yrkandena 2-4, 6 och 13-15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EF8FB2B2-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "136",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF8FB2B2-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Bemyndigande för verksamheten vid Byggkostnadsforum",
          "forslag": "Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag 31:10 Byggkostnadsforum m.m. ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utbetalningar på högst 36 000 000 kr efter 2005.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Byggande på statlig mark",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo310 yrkandena 8 och 9 samt 2004/05:Bo315 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Infrastruktur som förutsättning för bostadsbyggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo301 yrkande 8 och 2004/05:Bo310 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EF8FB2B8-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "136",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF8FB2B8-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Kvinnor i byggbranschen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo310 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Åtgärder för att vitalisera byggsektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo206 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo240 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Åtgärder för ett ökat underhåll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo235 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "En ny bostadsfinansiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo240 yrkandena 2 och 5, 2004/05:Bo268, 2004/05:Bo301 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkandena 8 och 10, 2004/05:Bo310 yrkandena 16, 28 och 29 samt 2004/05:Bo312.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo249 yrkandena 1-6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Bostadsfinansiering på landsbygden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo202, 2004/05:Bo208, 2004/05:Bo262 och 2004/05:Bo275 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Kreditgaranti för kooperativ hyresrättsförening",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo294.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Investeringar för trygghet i boendet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo266.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Bosparande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo316.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 14, 2004/05:Bo240 yrkande 3 och 2004/05:Bo297 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub259 yrkandena 3-5, 2004/05:Ub276 yrkandena 17 och 18, 2004/05:N409 yrkande 24, 2004/05:Bo209, 2004/05:Bo253, 2004/05:Bo274, 2004/05:Bo304 yrkandena 2 och 3 samt 2004/05:Bo310 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Äldres boende",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo298 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo231 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Bo235 yrkande 19, 2004/05:Bo290, 2004/05:Bo295 yrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "46",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "EF8FB2DF-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 46 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "3",
                    "0",
                    "44",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "0",
                    "20",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "26",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "2",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "149",
                    "24",
                    "133",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF8FB2DF-3C58-11D9-AE6A-000475504780",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Bostadsbidrag vid delad vårdnad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo322.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Bostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av bostaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo249 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Inkomstgränserna för bostadsbidrag till studerande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N239 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "En för EU gemensam struktur för geografisk information",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo223.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Fördelningen av länsstyrelseanslaget på län",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Bo242.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Målet för bostadspolitiken",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Komplettering av målet för bostadspolitiken",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Komplettering av målet för bostadspolitiken",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Komplettering av målet för bostadspolitiken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Målet för bostadsbyggandet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Målet för bostadsbyggandet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Målet för bostadsbyggandet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Bostadspolitik för integration",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Konkurrensen på byggmarknaden",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Bemyndigande för verksamheten vid Byggkostnadsforum",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Byggande på statlig mark",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Infrastruktur som förutsättning för bostadsbyggande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Kvinnor i byggbranschen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Kvinnor i byggbranschen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Åtgärder för att vitalisera byggsektorn",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Åtgärder för ett ökat underhåll",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "En ny bostadsfinansiering",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "En ny bostadsfinansiering",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "En ny bostadsfinansiering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "En ny bostadsfinansiering",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Bostadsfinansiering för hushåll med låga inkomster",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Bostadsfinansiering på landsbygden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Bostadsfinansiering på landsbygden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Kreditgaranti för kooperativ hyresrättsförening",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Äldres boende",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Äldres boende",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Äldres boende",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Bostadsbidrag vid delad vårdnad",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Bostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av bostaden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Bostadsbidragsregler för att underlätta köp och ägande av bostaden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Inkomstgränserna för bostadsbidrag till studerande",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Fördelningen av länsstyrelseanslaget på län",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-11 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-29 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner. Bifall till ett av utskottet på eget initiativ framlagt förslag om bemyndigande för regeringen att ingå åtaganden avseende anslaget 31:1 Byggkostnadsforum. Godkännande av vad utskottet anfört om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 19:16:30"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Anslagen uppgår till totalt 9 139 miljoner kronor. Riksdagen godkände även övriga förlag för utgiftsområdet. Budgetbeslutet innebär bland annat följande. Regeringen får rätt till att ställa ut olika former av statliga kreditgarantier, bevilja investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder och ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Småhus som är yngre än 30 år, färdigställda senast 1988, ska kunna få stöd från Fonden för fukt- och mögelskador. I dag kan stöd endast utgå till hus yngre än 25 år och som är färdigställda senast 1988. För att stimulera en hållbar utveckling inom bostadssektorn och byggande av billigare bostäder så ger riksdagen regeringen rätt till att göra vissa åtaganden vad gäller verksamheten vid Byggkostnadsforum. Riksdagen godkände också utskottets synpunkter på mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen. ",
          "dok_id": "GS01BOU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)",
          "dok_id": "GS01BOU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 19:16:30"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01BOU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Anslagen föreslås uppgå till totalt 9 139 miljoner kronor. Bostadsutskottet föreslår att riksdagen även godkänner övriga förlag för utgiftsområdet. Budgetförslagen innebär bland annat följande. Regeringen ska få rätt till att ställa ut olika former av statliga kreditgarantier, bevilja investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder och ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Småhus som är yngre än 30 år, färdigställda senast 1988, ska kunna få stöd från Fonden för fukt- och mögelskador. I dag kan stöd endast utgå till hus yngre än 25 år och som är färdigställda senast 1988. För att stimulera en hållbar utveckling inom bostadssektorn och byggande av billigare bostäder så vill utskottet att riksdagen ger regeringen rätt till att göra vissa åtaganden vad gäller verksamheten vid Byggkostnadsforum. Bostadsutskottet föreslår dessutom att riksdagen ska godkänna utskottets övervägande i fråga om mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen. </p><p></p>",
          "dok_id": "GS01BoU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:14"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)",
          "dok_id": "GS01BoU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:14"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01BOU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_BoU_1.pdf",
          "filstorlek": "998088",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4C4E93DB-26BB-40EE-A04C-6BFDA171BB74"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo202 Bostäder på landsbygden",
          "ref_dok_id": "GS02Bo202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo202",
          "ref_dok_titel": "Bostäder på landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo206 Svensk byggsektor",
          "ref_dok_id": "GS02Bo206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo206",
          "ref_dok_titel": "Svensk byggsektor",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo208 Lån till byggande av bostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo208",
          "ref_dok_titel": "Lån till byggande av bostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo209 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo209",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo223 Infrastruktur för geografisk information",
          "ref_dok_id": "GS02Bo223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo223",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur för geografisk information",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo231 Bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo231",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo235 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo240 De långsiktiga villkoren för bostadsproduktion",
          "ref_dok_id": "GS02Bo240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo240",
          "ref_dok_titel": "De långsiktiga villkoren för bostadsproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo242 Länsstyrelseanslagen",
          "ref_dok_id": "GS02Bo242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo242",
          "ref_dok_titel": "Länsstyrelseanslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo244 Inrättande av ett bostads- och samhällsplaneringsdepartement",
          "ref_dok_id": "GS02Bo244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo244",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av ett bostads- och samhällsplaneringsdepartement",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo248 Kooperativ hyresrätt",
          "ref_dok_id": "GS02Bo248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo248",
          "ref_dok_titel": "Kooperativ hyresrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo249 Bostadsägande för hushåll med låga inkomster",
          "ref_dok_id": "GS02Bo249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo249",
          "ref_dok_titel": "Bostadsägande för hushåll med låga inkomster",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo253 Behovet av bostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo253",
          "ref_dok_titel": "Behovet av bostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo262 Bygga och bo på landsbygden",
          "ref_dok_id": "GS02Bo262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo262",
          "ref_dok_titel": "Bygga och bo på landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo263 Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_id": "GS02Bo263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo263",
          "ref_dok_titel": "Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo266 Investeringar för trygghet i boendet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo266",
          "ref_dok_titel": "Investeringar för trygghet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo268 Statlig bostadsbyggnadssubvention",
          "ref_dok_id": "GS02Bo268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo268",
          "ref_dok_titel": "Statlig bostadsbyggnadssubvention",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo274 Byggande av studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo274",
          "ref_dok_titel": "Byggande av studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo275 Bostadsbyggande i Småland",
          "ref_dok_id": "GS02Bo275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo275",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbyggande i Småland",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo288 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
          "ref_dok_id": "GS02Bo288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo288",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo290 Bostadsbidragssystemet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo290",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidragssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo292 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
          "ref_dok_id": "GS02Bo292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo292",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo294 Kooperativa hyresrättsföreningars behov av statlig kreditgaranti",
          "ref_dok_id": "GS02Bo294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo294",
          "ref_dok_titel": "Kooperativa hyresrättsföreningars behov av statlig kreditgaranti",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo295 Bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Bo295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo295",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo297 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo297",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo298 Äldres boende",
          "ref_dok_id": "GS02Bo298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo298",
          "ref_dok_titel": "Äldres boende",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo301 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Bo301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo301",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo303 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GS02Bo303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo303",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo304 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo304",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo306 Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_id": "GS02Bo306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo306",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo309 Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo309",
          "ref_dok_titel": "Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo310 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02Bo310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo310",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo312 Bättre villkor för hyresrätter",
          "ref_dok_id": "GS02Bo312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo312",
          "ref_dok_titel": "Bättre villkor för hyresrätter",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Hagberg och Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo315 Bostadspolitik för integration",
          "ref_dok_id": "GS02Bo315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo315",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik för integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo316 Bosparande och bosättningslån",
          "ref_dok_id": "GS02Bo316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo316",
          "ref_dok_titel": "Bosparande och bosättningslån",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson och Claes-Göran Brandin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo317 Insatser för ökad tillgänglighet i boendet",
          "ref_dok_id": "GS02Bo317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo317",
          "ref_dok_titel": "Insatser för ökad tillgänglighet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson och Claes-Göran Brandin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo322 Delat bostadsbidrag vid gemensam vårdnad",
          "ref_dok_id": "GS02Bo322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo322",
          "ref_dok_titel": "Delat bostadsbidrag vid gemensam vårdnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Allians för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf288 Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf360 Arbete och integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf360",
          "ref_dok_titel": "Arbete och integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub259 Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GS02Ub259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub259",
          "ref_dok_titel": "Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub276 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub276",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-08",
          "ref_dok_id": "GS0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2004-12-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-06",
          "ref_dok_id": "GS0944",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "44",
          "ref_dok_titel": "2004-12-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:102104",
          "ref_dok_id": "GS0K102104",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "102104",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:102104",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}