{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226092",
      "dok_id": "GS01AU8",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "AU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:AU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-12 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:59",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:03",
      "titel": "Arbetsrätt",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01AU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01AU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:AU8</div><h1>Arbetsrätt</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlas   regeringens  skrivelse\r\n2004/05:66 Politisk information och opinionsbildning\r\npå arbetsplatsen. Bakgrunden till  skrivelsen är ett\r\nuttalande av riksdagen våren 2001 om  behovet  av en\r\nutredning  om  rätt  till  politisk  information och\r\nopinionsbildning   på  arbetsplatsen.  I  skrivelsen\r\nfinns en redogörelse  för  rättsläget  i denna fråga\r\nnär det gäller arbetsplatser i både den  privata och\r\nden  offentliga  sektorn.  Utskottet  instämmer  med\r\nregeringen i att debatt och information  är viktigt,\r\nmen  ser  liksom  regeringen  svårigheter  med   att\r\nlagstifta  i  frågan.  Saken bör inte heller utredas\r\nvidare.  I  denna  del  av betänkandet  avstyrks  en\r\nmotion av Vänsterpartiet  som  går  ut på att frågan\r\nbör utredas vidare.\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas  även  ett  stort  antal\r\nmotioner   om   arbetsrättsliga  frågor.  Det  stora\r\nflertalet av motionerna är väckta under den allmänna\r\nmotionstiden hösten 2004. Frågorna gäller bl.a. krav\r\npå   en   översyn   av   arbetsrätten,   frågor   om\r\ntidsbegränsad    anställning     och    rätt    till\r\nheltidsanställning,  turordning  vid  uppsägning  på\r\ngrund  av  arbetsbrist, återanställningsrätt,  skydd\r\nför gravida  och föräldralediga, företagsnedläggning\r\noch ledighetslagstiftning.\r\nUtskottsmajoriteten tillstyrker ett antal motioner\r\nom    upphävande     av    tvåpersonsundantaget    i\r\nturordningsreglerna  för   småföretag   i  lagen  om\r\nanställningsskydd (LAS).\r\nUtskottet  föreslår ett tillkännagivande  när  det\r\ngäller  möjligheterna   att   kringgå   LAS  regler.\r\nUtskottet  anser  att  regeringen  bör  uppmärksamma\r\ndenna fråga och vid behov återkomma till riksdagen.\r\nDe   övriga   motionerna   avstyrks   främst   med\r\nhänvisning  till  pågående  utredningar och kommande\r\nregeringsförslag.\r\nI  betänkandet  finns  21  reservationer   och   3\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Politisk information och\r\nopinionsbildning på arbetsplatsen\r\n\r\nRiksdagen  dels  lägger  regeringens  skrivelse\r\n2004/05:66 till handlingarna, dels avslår  motion\r\n2004/05:A4.\r\nReservation 1 (v)\r\n\r\n2. Översyn av arbetsrätten m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:A214 (s),\r\n2004/05:A225  (s), 2004/05:A269  yrkande  9  (v),\r\n2004/05:A294 i  denna  del (s), 2004/05:A305 (s),\r\n2004/05:A337 (s), 2004/05:A352  yrkande  19 (kd),\r\n2004/05:A356   yrkandena  19,  20  och  22  (kd),\r\n2004/05:A371 (s),  2004/05:A375  yrkande  11 (fp)\r\noch 2004/05:A381 (s).\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. ILO och arbetsrätten\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U313 yrkande  4\r\n(kd).\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4. EU och arbetsrätten\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:A222\r\nyrkande 1 (s), 2004/05:A243  (s) och 2004/05:A288\r\n(v).\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n5. Tidsbegränsad anställning m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So573\r\nyrkande 1 (mp), 2003/04:A265  (s),  2004/05:So514\r\nyrkande  3  (s),  2004/05:N394  yrkande  6  (fp),\r\n2004/05:A242  (s), 2004/05:A266 (s), 2004/05:A269\r\nyrkandena 6-8 (v), 2004/05:A303 (s), 2004/05:A356\r\nyrkande 21 (kd),  2004/05:A359  (m,  fp,  kd, c),\r\n2004/05:A375 yrkandena 7 och 8 (fp), 2004/05:A384\r\n(s) och 2004/05:A389 (fp).\r\nReservation 5 (fp)\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n6. Upphävande av turordningsundantaget\r\n\r\nRiksdagen   antar   utskottets  förslag  enligt\r\nbilaga  2  till  ändring  i  lagen  (1982:80)  om\r\nanställningsskydd och bifaller  därmed motionerna\r\n2004/05:A209 (s), 2004/05:A212 (s),  2004/05:A233\r\n(s),    2004/05:A241   (s),   2004/05:A251   (s),\r\n2004/05:A267  (s),  2004/05:A269  yrkande  1 (v),\r\n2004/05:A304  (s), 2004/05:A335 (s), 2004/05:A370\r\n(s), 2004/05:A377  (s)  och  2004/05:A385 i denna\r\ndel (s).\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n7. Översyn av turordningsreglerna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkandena\r\n7 och 9 (m).\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n8. Turordningsavtal som avser\r\ntjänstlediga\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A320  yrkande 2\r\n(mp).\r\n\r\n9. Kringgående av lagen om\r\nanställningsskydd\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen vad  som\r\nframförts om problemet med att lagen kan kringgås\r\noch  eventuella  åtgärder  mot  detta.  Riksdagen\r\nbifaller därmed delvis motion 2004/05:A248 (s).\r\n\r\n10. Kvalifikationskrav i samband med\r\nturordning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2004/05:A385 i denna\r\ndel (s).\r\n\r\n11. Tiden för återanställningsrätt m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A269  yrkandena\r\n3 och 12 (v).\r\nReservation 9 (v)\r\n\r\n12. Företrädesrätt och omvandling av\r\nvikariat\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A282 (s).\r\n\r\n13. Företrädesrätt och inhyrning av\r\narbetskraft\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2004/05:A252  (s),\r\n2004/05:A269 yrkande  4  (v)  och  2004/05:A294 i\r\ndenna del (s).\r\nReservation 10 (v)\r\n\r\n14. Reglernas dispositivitet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A269 yrkande 10\r\n(v).\r\n\r\n15. Skydd för föräldralediga\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf363\r\nyrkandena 37 och 38 (kd), 2004/05:A269  yrkandena\r\n2   och  5  (v),  2004/05:A320  yrkande  1  (mp),\r\n2004/05:A331  (s),  2004/05:A352  yrkande 13 (kd)\r\noch 2004/05:A356 yrkande 9 (kd).\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n16. Anställningsskydd m.m. vid\r\nföretagsnedläggning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2004/05:A280  (s),\r\n2004/05:A297 (s),  2004/05:A301 yrkandena 1-3 (v)\r\noch 2004/05:A319 (mp).\r\nReservation 12 (v)\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n17. Rätt till tjänstledighet för att gå ned\r\ni arbetstid\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A264 (v).\r\n\r\n18. Rätt till tjänstledighet för\r\nnärståendevård\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So608 yrkande 6\r\n(kd).\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n19. Rätt till tjänstledighet för frivilligt\r\nförsvarsarbete m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2004/05:A207  (m)\r\noch 2004/05:A334 (fp).\r\nReservation 15 (m)\r\n\r\n20. Semesterlönegrundande frånvaro m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna 2002/03:Ub430 (s),\r\n2003/04:A299 (s) och 2004/05:A295 (s).\r\n\r\n21. Arbetsrätten för äldre m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:Sf357  yrkande\r\n15 (m).\r\nReservation 16 (m)\r\n\r\n22. Rätt för äldre att stanna kvar i arbete\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:A353 yrkandena\r\n3 och 9 (kd).\r\nReservation 17 (kd)\r\n\r\n23. Turordningsavtal som avser äldre\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A269 yrkande 11\r\n(v).\r\nReservation 18 (v)\r\n\r\n24. Anställningsförmåner för äldre\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A349 (fp).\r\n\r\n25. Personalkontroll och utdrag ur\r\nbelastningsregister\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna 2003/04:So537 (kd)\r\noch 2004/05:A347 (s).\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n26. Yttrandefrihet för privatanställda\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A308 (s).\r\n\r\n27. Negativ föreningsrätt och\r\ngranskningsavgifter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:K311 yrkande 3\r\n(m).\r\nReservation 20 (m)\r\n\r\n28. Avskaffande av Arbetsdomstolen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A333 (fp).\r\nReservation 21 (fp)\r\n\r\n29. Bisysslor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A278 (c).\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 12 april 2005\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson   (s),  Margareta  Andersson   (c),   Laila\r\nBjurling (s),  Tina  Acketoft  (fp),  Christer Skoog\r\n(s),  Stefan  Attefall  (kd), Camilla Sköld  Jansson\r\n(v), Cinnika Beiming (s),  Patrik Norinder (m), Lars\r\nLilja (s), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m),\r\nRonny Olander (s), Ulf Holm  (mp), Luciano Astudillo\r\n(s) och Ann-Christin Ahlberg (s).</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nAU8\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI  detta  ärende  behandlar  arbetsmarknadsutskottet\r\ndels   regeringens  skrivelse  2004/05:66   Politisk\r\ninformation  och  opinionsbildning  på arbetsplatsen\r\noch   en   motion   som  väckts  med  anledning   av\r\nskrivelsen, dels motioner  om  arbetsrätt. Det stora\r\nflertalet av motionerna är väckta under den allmänna\r\nmotionstiden hösten 2004. Dessa motioner anges i det\r\nföljande utan årtal (2004/05).\r\n\r\nFrågor med anknytning till arbetsrätten  har också\r\nbehandlats  i  utskottets betänkande 2004/05:AU1  om\r\nbudgeten   för   2005    på    utgiftsområdena    13\r\nArbetsmarknad  och  14  Arbetsliv  och  i betänkande\r\n2004/05:AU5 Diskriminering.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nPolitisk information och\r\nopinionsbildning på arbetsplatsen\r\n(skr. 2004/05:66)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   detta   avsnitt   behandlas   regeringens\r\nskrivelse   om   politisk   information   och\r\nopinionsbildning   på  arbetsplatsen  och  en\r\nmotion   som   väckts   med    anledning   av\r\nskrivelsen. Utskottet instämmer i regeringens\r\nbedömning att det inte är ändamålsenligt  att\r\nför tillfället lagstifta i frågan och att den\r\ninte  heller  bör  utredas  vidare. Utskottet\r\nföreslår    att    skrivelsen   läggs    till\r\nhandlingarna och att  motionen avslås. Jämför\r\nreservation 1 (v).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nPå   förslag   av   arbetsmarknadsutskottet   gjorde\r\nriksdagen i februari  2001 ett tillkännagivande till\r\nregeringen om en utredning  om  politisk information\r\npå    arbetsplatsen    (bet.    2000/01:AU7    rskr.\r\n2000/01:145).     Bakgrunden    var    en    motion,\r\n2000/01:A208,      av     de      socialdemokratiska\r\nriksdagsledamöterna  Bengt  Silfverstrand  och Ronny\r\nOlander.  Enligt motionen fanns det starka skäl  för\r\nriksdagen att uttala att rätten att bedriva politisk\r\nopinionsbildning på arbetsplatserna borde lagfästas.\r\nMotiveringen  var  bl.a. det låga valdeltagandet vid\r\n1998 års val.\r\n\r\nMotsvarande  fråga  hade  behandlats  tidigare  av\r\nutskottet, och i  betänkandet  våren  2001 upprepade\r\nutskottet  sin  uppfattning  om  betydelsen  av  att\r\nmänniskor känner sig delaktiga och  har  kunskap  om\r\npolitiska  frågor. Utskottet ansåg att arbetsplatsen\r\nkan  vara  en   arena   där  politiska  budskap  kan\r\nförmedlas  och  debatteras.   Utskottet   underströk\r\nvikten av att frågan borde övervägas av en utredning\r\neller på annat sätt som regeringen fann lämpligt.\r\n\r\nSkrivelsens innehåll i korthet\r\n\r\n\r\nI  skrivelsen  görs  en genomgång av rättsläget.  En\r\nslutsats är att arbetsgivaren  kan förbjuda politisk\r\nverksamhet  på arbetsplatsen, i varje  fall  om  den\r\nsker i påträngande  former, inkräktar på arbetstiden\r\neller på annat sätt stör verksamheten. Arbetsgivaren\r\nkan  också ställa upp  regler  för  möten  och  ange\r\nförutsättningar för att tillåta politisk verksamhet.\r\nGenom  kollektivavtal  bör  man  kunna reglera vissa\r\nvillkor  i sammanhanget, t.ex. rätten  att  utnyttja\r\nlokaler. Även offentliga arbetsgivare bedöms ha rätt\r\natt   utfärda    ordningsföreskrifter   och   träffa\r\nkollektivavtal om  saken.  Ett  krav  på opartiskhet\r\nföljer då av 1 kap. 9 § regeringsformen.\r\n\r\nI  skrivelsen  återges innehållet i SAF:s  (numera\r\nSvenskt Näringsliv) delägarcirkulär.\r\nSkrivelsen      redovisar      också      tidigare\r\nställningstaganden  i frågan. Redan 1969 begärdes en\r\nutredning av frågan i  två  motioner till riksdagen.\r\nEn  särskild  sakkunnig fick 1973  ett  uppdrag  att\r\nundersöka i vad  mån  politisk verksamhet förekom på\r\narbetsplatserna.   Under    mitten   av   1970-talet\r\növervägdes frågan av Arbetsrättskommittén enligt ett\r\ntilläggsuppdrag.  Kommittén räknade  upp  ett  antal\r\nproblem    som   måste   lösas    i    sammanhanget.\r\nÖvervägandena  mynnade  ut  i slutsatsen att det var\r\ntillräckligt    att    anvisa   förhandlingar    och\r\nkollektivavtal   som  medel   för   att   åstadkomma\r\ninflytande för arbetstagarna till dess att det fanns\r\nerfarenheter      av     den      nyordning      som\r\narbetsrättsreformen    innebar.    I   1975/76   års\r\nproposition   med   förslag  till  arbetsrättsreform\r\nställde   sig   regeringen   bakom   synsättet   att\r\narbetsplatserna  bör   vara   öppna   för   politisk\r\nverksamhet,   men   bedömde   att   det  inte  fanns\r\ntillräckliga  skäl  att ge sig in på de  svårigheter\r\nsom  skulle  vara  förenade   med   lagstiftning  på\r\nområdet.  Om  reformen  inte  skulle  få  godtagbara\r\nresultat,  kunde  frågan  om  särskild  lagstiftning\r\nåterupptas  senare. Riksdagen anslöt sig till  denna\r\nbedömning (prop.  1975/76:105, InU 1975/76:45, rskr.\r\n1975/76:404).\r\nRegeringens slutsats  i  skrivelsen är att det för\r\ntillfället inte är ändamålsenligt  att  lagstifta  i\r\nfrågan   om   rätt  till  politisk  information  och\r\nopinionsbildning  på  arbetsplatser.  Frågan bör för\r\nnärvarande  inte  heller utredas vidare.  Regeringen\r\nresonerar på följande sätt.\r\nAlla  samhällsgrupper   ska   vara   delaktiga   i\r\npolitiken och det politiska samtalet ska kunna föras\r\növerallt.    Enligt    regeringen    är   det   dock\r\nproblematiskt   att   skapa  regler  som  ger   alla\r\nåskådningar samma rätt  och  möjlighet  att utnyttja\r\narbetsplatsen för politisk information, särskilt  om\r\ndet  är en ideologi som bygger på en människosyn som\r\när   oförenlig    med   grundläggande   demokratiska\r\nvärderingar.\r\nEtt antal problem är särskilt svåra att lösa:\r\n\r\n- Hur ska begreppet politisk verksamhet definieras?\r\n\r\n-  Vilka politiska åskådningar  ska  ha  rätt  eller\r\nmöjlighet    att    bedriva    opinionsbildning   på\r\narbetsplatsen?\r\n\r\n-  Hur  ska man förhålla sig till  sådana  politiska\r\nåskådningar som kan framstå som främlingsfientliga?\r\n\r\n- Vem ska  besluta om en viss politisk åskådning får\r\nbedriva opinionsbildning på arbetsplatsen?\r\n\r\n-  Ska  ett sådant  beslut  kunna  bli  föremål  för\r\nrättslig överprövning? Vilka kriterier ska i så fall\r\nläggas till grund för en överprövning?\r\n\r\n- Ska någon  ansvara  för  ordningen vid en politisk\r\ndebatt på arbetsplatsen?\r\n\r\nRegeringen pekar på att det  inte har framkommit att\r\nde möjligheter till inflytande  i  dessa  frågor som\r\nmedbestämmandelagen  ger  skulle vara otillräckliga.\r\nAtt lagfästa en rätt till politisk  information  och\r\nopinionsbildning  i förhållandet mellan arbetstagare\r\noch  arbetsgivare  är   svårt,  än  svårare  är  att\r\nlagfästa en sådan rätt för utomstående.\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nEn motion har väckts med anledning av skrivelsen.\r\n\r\nI denna kommittémotion, 2004/05:A4  av Camilla Sköld\r\nJansson m.fl. (v), begärs att regeringen  tillsätter\r\nen    utredning    om   politisk   information   och\r\nopinionsbildning på arbetsplatsen. Partiet har samma\r\nmotiv för sitt krav  som  den  motion  som låg bakom\r\ntillkännagivandet 2001. Tystnaden på arbetsplatserna\r\nundergräver en aktiv och levande demokrati, sägs det\r\ni motionen. Mediekoncentrationen likriktar  debatten\r\noch  påverkar därmed vad som anses vara viktigt.  De\r\nproblem  som löntagarna själva upplever trängs undan\r\noch  valdeltagandet  minskar.  Partiet  ställer  sig\r\ntveksamt  till  vad som sägs i skrivelsen om en allt\r\nmindre   restriktiv    inställning   till   politisk\r\nverksamhet  på  arbetsplatserna.  Arbetsgivarna  har\r\ntvärtom      utfärdat      tämligen      restriktiva\r\nförhållningsregler.  Vänsterpartiet  säger  sig vara\r\nmedvetet  om att en lagstiftning skulle vara förenad\r\nmed vissa juridiska svårigheter, men menar att saken\r\ninte har belysts  på  ett  fullgott  sätt. Det finns\r\nbehov av ytterligare beredning där man  även  ser på\r\nmöjligheterna att reglera frågan arbetsrättsligt.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet står fast vid de tankegångar som låg bakom\r\nriksdagens    tillkännagivande    till   regeringen.\r\nMänniskor måste känna sig delaktiga i och ha kunskap\r\nom politiska frågor. En stark och livaktig demokrati\r\nförutsätter många och skilda typer  av  mötesplatser\r\ndär  politiska budskap kan förmedlas och debatteras.\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning att politik\r\noch   demokratifrågor   allmänt   sett   ska   kunna\r\ndebatteras  överallt i samhället. Arbetsplatsen  kan\r\nenligt utskottets  mening  vara  en arena för sådana\r\ndiskussioner. Där har också fackföreningsrörelsen en\r\nviktig  roll. Liksom regeringen ser  dock  utskottet\r\nproblem med  att  skapa  regler  som  skulle ge alla\r\nåskådningar  samma  rätt och möjlighet att  utnyttja\r\narbetsplatsen för politisk  information.  Som sägs i\r\nskrivelsen  kan  det  finnas  en  motsättning mellan\r\nbehovet av ordning och effektivitet på arbetsplatsen\r\noch  behovet  av  att  utnyttja  arbetsplatsen   för\r\ninformation  och  debatt i syfte att främja politisk\r\nmedvetenhet och kunskap.\r\n\r\nVänsterpartiet  ifrågasätter   som   framgått  att\r\ninställningen   på   arbetsgivarhåll  till  politisk\r\nverksamhet  på  arbetsplatserna   skulle  ha  blivit\r\nmindre restriktiv. Utskottet har för  sin  del  inte\r\nunderlag  för  någon  annan  bedömning  än  den  som\r\nredovisas  av  regeringen  och  kan  i  sammanhanget\r\nnotera att de i skrivelsen redovisade SAF-cirkulären\r\nefter   organisationens   ombildning   till  Svenskt\r\nNäringsliv  inte  längre  gäller.  Enligt  vad   som\r\ninhämtats från Svenskt Näringsliv lämnas inte numera\r\nrekommendationer av detta slag från organisationen.\r\nFrågan om lagstiftning har analyserats i omgångar.\r\nUtskottet  kan inte dela Vänsterpartiets uppfattning\r\natt saken inte skulle ha blivit tillräckligt belyst.\r\nAtt  en  lagreglering   skulle   vara   förenad  med\r\njuridiska svårigheter förefaller det inte råda något\r\ntvivel om. Mot den bakgrunden, och med tanke  på att\r\ndet  inte  framkommit något som talar för att det  i\r\npraktiken skulle  finnas några mer påtagliga problem\r\natt förmedla politisk information på arbetsplatserna\r\nansluter sig utskottet  till  regeringens  slutsats.\r\nNågon  lagreglering  bör alltså inte göras i nuläget\r\noch frågan behöver inte heller utredas vidare. Denna\r\nbedömning utgår från förutsättningen att parterna på\r\narbetsplatsen i de allra  flesta fall bör kunna enas\r\nom   villkoren  och  formerna  för   den   politiska\r\ndiskussionen  och  informationen på arbetsplatserna.\r\nUtskottet förutsätter  att  regeringen  noga  följer\r\nutvecklingen på området.\r\nMed   det   anförda   avstyrks   motion   A4  (v).\r\nRegeringens skrivelse bör läggas till handlingarna.\r\n\r\nAllmänna frågor om arbetsrätten,\r\nutredningar m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas allmänna frågor om\r\narbetsrätten.   En   redovisning  lämnas  för\r\navslutat   och   pågående   utredningsarbete.\r\nUtskottet  avstyrker  motioner  med  krav  på\r\növersyn  och   reformering  av  arbetsrätten.\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade allmänna arbetsrättsliga frågor\r\nsenast i betänkande  2003/04:AU4.  Där konstaterades\r\natt  kravet  på  en  översyn  och  modernisering  av\r\narbetsrätten är en ständigt återkommande fråga.\r\n\r\nBland annat mot bakgrund av de stora  förändringar\r\nsom skett inom samhällslivet och näringslivet och de\r\nändrade  förutsättningarna för att nå målet  om  ett\r\nrättvisare  och tryggare arbetsliv ansåg utskottet i\r\nett betänkande  våren 2000 att det fanns skäl att se\r\növer   den  arbetsrättsliga   lagstiftningen   (bet.\r\n1999/2000:AU5,   rskr.   1999/2000:149)   Regeringen\r\nlämnade  uppdraget till Arbetslivsinstitutet  (ALI),\r\nsom  i  slutet  av  2002  lade  fram  en  promemoria\r\nHållfast arbetsrätt - för ett föränderligt arbetsliv\r\n(Ds 2002:56).  I  de  delar  där  utredningen lämnat\r\nförslag  om lagstiftning är det fråga  om  ändringar\r\noch tillägg  i  redan befintliga lagar, främst lagen\r\n(1982:80)  om  anställningsskydd.   Promemorian  har\r\nremissbehandlats.  Några  förslag  på  grundval   av\r\npromemorian har ännu inte lagts fram för riksdagen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet  vill  enligt  motion  A375  yrkande  11\r\nmodernisera  och  reformera  arbetsrätten så att den\r\nanpassas  till  de  krav  som  dagens  arbetsmarknad\r\nställer. Partiet säger sig försvara de grundläggande\r\nbeståndsdelarna  men ser två problem.  De  nuvarande\r\nreglerna ökar kostnaderna  för  att anställa, vilket\r\ninnebär att det skapas färre arbeten. Regelverket är\r\nkomplext och ger ett övertag för  stora arbetsgivare\r\noch   starka   fackföreningar   gentemot   små   och\r\nmedelstora arbetsgivare. Med tanke  på hur många som\r\nstår   utanför  arbetsmarknaden  måste  arbetsrätten\r\nreformeras så att fler får chansen i arbetslivet. En\r\nutgångspunkt  ska vara att stärka den arbetssökandes\r\nrättigheter.\r\n\r\nÄven Kristdemokraterna pekar i motion A356 yrkandena\r\n19 och 20 på behovet  av en moderniserad arbetsrätt.\r\nDet   krävs  en  genomgripande   översyn   av   hela\r\narbetsrätten.  Den  ska vara mer flexibel och bättre\r\nanpassad till de mindre  företagen.  Det  behövs  en\r\nbättre  balans  mellan  behovet hos den anställde av\r\ntrygghet och stöd vid förändringar och behovet av en\r\ndynamisk ekonomi som skapar goda förutsättningar för\r\nföretagsamheten. Arbetsrätten  är i alltför hög grad\r\nuppbyggd  för  att skydda dem som  har  arbete.  Den\r\nunderlättar däremot  inte  för  människor att få ett\r\nfotfäste  på  arbetsmarknaden. Lagstiftningen  leder\r\nofta till inlåsning  eftersom  man  inte  vågar byta\r\narbete. Det är ett svårgenomträngligt regelverk  för\r\ndet  lilla  företaget.  Många  vågar inte nyanställa\r\neller  väntar  i  det  längsta  med att  nyanställa.\r\nUtgångspunkten för översynen bör  vara  att  det nya\r\nkunskapssamhället   gör   att   beroendeförhållandet\r\nmellan  de  anställda  och  företagets   ledare  och\r\nledning     blir    allt    starkare.    Bara    två\r\nanställningsformer  behöver  lagregleras, vikariat i\r\nhögst  tre  år och prov- eller projektanställning  i\r\nhögst 12 månader.  Tryggheten ska stärkas genom goda\r\nmöjligheter      till      vidareutbildning      och\r\nkompetensutveckling     där     ett     individuellt\r\nkompetenskonto är ett led. Det bör vara en rimligare\r\nbalans   mellan   parterna   vid   konflikter.   Ett\r\nproportionalitetskrav    ska    gälla    både    vid\r\nförhandlingar   om   nytt   kollektivavtal   och  om\r\nanslutning  till  ett  redan gällande avtal. Rimliga\r\nskäl saknas för att tillåta sympatiåtgärder, yrkande\r\n22. - I motion A352 yrkande  19  (kd)  anser partiet\r\natt    fosterföräldraskap    bör    betraktas    som\r\nförvärvsarbete.  Ett  sådant uppdrag måste godkännas\r\nsom ett arbete med social,  ekonomisk  och  rättslig\r\ntrygghet.\r\n\r\nVänsterpartiet vill enligt motion A269 yrkande  9 ha\r\nen  skärpning av kravet på att det ska finnas saklig\r\ngrund  vid  uppsägning  av  personliga skäl. Vad som\r\nbedöms  vara  saklig  grund  varierar   över   tiden\r\nberoende  på  ändrade  värderingar och ett förändrat\r\nnäringsliv. Att bli uppsagd  av personliga skäl är i\r\ndagens samhälle ett hårt straff.  Det  har  hänt att\r\narbetstagare   avskedats  med  anledning  av  mindre\r\nförseelser   och   att    det   har   godtagits   av\r\nArbetsdomstolen.  För att en  uppsägning  eller  ett\r\navskedande ska få tillgripas  måste  det ligga något\r\ngrovt  bakom.  Rättspraxis  bör  ändras.  Andra  och\r\nmindre   drastiska   påföljder   måste   skapas  som\r\nalternativ till avskedande och uppsägning.\r\n\r\nKrav om en reformering av arbetsrätten finns  även i\r\nenskilda s-motioner.\r\n\r\nChrister  Erlandsson  (s)  anser  i  motion A214 att\r\nlagen    om    anställningsskydd    (LAS)    behöver\r\nmoderniseras  så  att  lagen  mera aktivt förhindrar\r\narbetslöshet.  Den  som blir uppsagd  ska  stå  till\r\narbetsmarknadens     förfogande      redan      från\r\nuppsägningstidens   första  dag.  Arbetsgivaren  ska\r\nbetala  uppsägningslönen,   medan  länsarbetsnämnden\r\nstår för kostnaderna för utbildning.  Samme motionär\r\nföreslår  i  motion A294 i denna del att  undantaget\r\nför uthyrningsföretag  i  medbestämmandelagens (MBL)\r\nvetoregler tas bort så att  företagen  får  en reell\r\nskyldighet att förhandla.\r\n\r\nBilly  Gustafsson  (s)  anser i motion A225 att  det\r\nkrävs  ökade möjligheter till  inflytande  över  den\r\negna  arbetssituationen   för  att  åstadkomma  ökad\r\ntrivsel, jämlikhet, demokrati  och  tillväxt.  Detta\r\nhar  också  stor  betydelse  för  att nå målet om en\r\nhalverad sjukfrånvaro.\r\n\r\nI motion A337 hävdar Hans Hoff (s) att skyddet i MBL\r\noch   LAS  har  urholkats  genom  liberalisering   i\r\narbetsdomstolens  (AD) praxis. Tillämpningen bör ses\r\növer   och   arbetstagarnas    ställning    stärkas.\r\nMotionären exemplifierar med att personal kan  sägas\r\nupp och ersättas av inhyrd arbetskraft.\r\n\r\nHillevi Larsson m.fl. (s) föreslår i motion A371 ett\r\nantal åtgärder mot social dumpning och lönedumpning:\r\nrätt  för den fackliga organisationen till tillträde\r\noch  insyn   även  på  arbetsplatser  där  medlemmar\r\nsaknas,  rätt för  Skatteverket  att  göra  oanmälda\r\nbesök, uppstramning  av  kontrollen av F-skattsedel,\r\nhögre  straff  för  att använda  svart  arbetskraft,\r\nauktorisation för uthyrnings-  och bemanningsföretag\r\noch  ansvar  för  uppdragsgivare  inom   bygg-   och\r\nanläggningsbranschen för uppdragstagares skatter och\r\nsociala avgifter.\r\n\r\nI  motion  A305 av Agneta Gille och Rezene Tesfazion\r\n(s) framhålls  betydelsen  av  att skapa ordning och\r\nlikvärdiga  arbetsvillkor för samtliga  arbetstagare\r\nsom arbetar i Sverige. Arbetsgivarorganisationer ska\r\ninte kunna ge  tillfälliga medlemskap till utländska\r\nföretag  som  därefter  betalar  lägsta  lön  enligt\r\navtalet.\r\n\r\nSlutligen  föreslår  Raimo  Pärssinen  m.fl.  (s)  i\r\nmotion A381  att  riksdagen gör ett tillkännagivande\r\ntill   regeringen   om    ordning    och   reda   på\r\narbetsmarknaden. Man pekar på problemet med oseriösa\r\nbemanningsföretag  som  lockar  till  sig   utländsk\r\narbetskraft. F-skattsedel, tillfälliga medlemskap  i\r\narbetsgivarorganisationer         m.m.         hotar\r\nkollektivavtalen.  Regeringen  bör komma med förslag\r\nom hur ordning och reda ska kunna upprätthållas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen  svenska  arbetsmarknaden  har  genomgått  stora\r\nförändringar under de senaste decennierna  och  står\r\nnu  inför  kanske ännu större omvälvningar. Den fria\r\nrörligheten  inom  EU och utvidgningen för snart ett\r\når sedan med tio nya  medlemsstater  kan  medföra en\r\ndynamik  på  arbetsmarknaden  som  vi  inte  upplevt\r\ntidigare.   Medlemskapet   i   EU  ställer  krav  på\r\nanpassningar      bl.a.      av      lagstiftningen.\r\nGlobaliseringen      ökar      konkurrensen      och\r\nomvandlingstrycket.  Redan  i dag kan man iaktta att\r\ntidigare   kända  samband  mellan   konjunktur   och\r\nsysselsättningsläge  inte  längre  framstår som lika\r\nsjälvklara. Trots en stark ekonomi är arbetslösheten\r\noacceptabelt  hög.  Liksom  en  stor  del   av   den\r\nindustrialiserade  världen  står  Sverige  inför  en\r\ndemografisk  utveckling  med  en åldrande befolkning\r\noch en allt mindre andel av befolkningen i arbetsför\r\nålder.    Pressen    i   arbetslivet   leder    till\r\nsjukskrivning och utslagning  av  stora  grupper. En\r\nallt  större del av arbetstagarna har tidsbegränsade\r\noch därmed  otryggare  anställningar.  Stora grupper\r\nanställda, framför allt kvinnor, får inte  arbete  i\r\nden   utsträckning  de  önskar.  Arbetsmarknaden  är\r\nfortfarande  starkt  könssegregerad.  Det förekommer\r\ndiskriminering  på arbetsmarknaden som riktas  såväl\r\nmot  majoritetsgruppen   kvinnor   som   mot   olika\r\nminoritetsgrupper. Till detta kommer ändrade mönster\r\nsom   att  inträdet  på  arbetsmarknaden  sker  allt\r\nsenare.  Men det finns även positiva tecken. Sverige\r\nhar under de senaste tio åren gått från en ekonomi i\r\nkris   till    en    styrkeposition,    vilket   ger\r\nförutsättningar för bättre livskvalitet, välfärd och\r\ntrygghet.\r\n\r\nArbetsrätten   ska  enligt  regeringens  mål   för\r\nverksamhetsområdet  skapa  förutsättningar  för  ett\r\narbetsliv  som  tillgodoser  både arbetstagarnas och\r\narbetsgivarnas behov av flexibilitet,  trygghet  och\r\ninflytande.  I detta ligger att det ska vara möjligt\r\nför både män och  kvinnor att kunna förena arbetsliv\r\noch privatliv under  alla  faser  av  livet  och med\r\nhänsyn till den enskildes förutsättningar.\r\nI  ett  arbetsrättsligt  perspektiv  kan  den ovan\r\nbeskrivna  utvecklingen på arbetsmarknaden kräva  en\r\nomprövning av delar av lagstiftningen. Huvuddelen av\r\nlagstiftningen  på  arbetsrättens område tillkom för\r\nungefär 30 år sedan då arbetsmarknaden i stora delar\r\nsåg annorlunda ut. Som  en följd av detta, men också\r\nmot bakgrund av de krav som EU-medlemskapet innebär,\r\nhar ett stort antal statliga  utredningar  sett över\r\nolika  frågor  med  arbetsrättslig  anknytning under\r\nsenare  år.  Ytterligare  utredningar har  tillsatts\r\nunder  det  senaste  året.  Flera   nya   lagar  har\r\ntillkommit   främst   mot   bakgrund   av   vad  EU-\r\nmedlemskapet kräver.\r\nDen  mest övergripande utredning som verkat  under\r\nsenare år  är  den  som genomfördes av ALI efter ett\r\ntillkännagivande av riksdagen.  Uppdraget  omfattade\r\narbetstagarbegreppet  i arbetsrätten, tidsbegränsade\r\nanställningar,  samverkan  mellan  arbetstagare  och\r\narbetsgivare         och         vissa         andra\r\nanställningsskyddsfrågor,   däribland   skyddet  för\r\ngravida  och  föräldralediga. Efter remissbehandling\r\nhar förslagen beretts  i Regeringskansliet. Fortsatt\r\nberedning   sker  nu  i  en  arbetsgrupp   där.   En\r\ndepartementspromemoria  baserad  delvis på förslagen\r\nfrån ALI är under utarbetande. Enligt  de  uppgifter\r\nsom   lämnas   i  regeringens  skrivelse  2004/05:75\r\nRedogörelse   för    behandlingen    av   riksdagens\r\nskrivelser  till regeringen planeras en  proposition\r\ntill hösten 2005.  Utskottet  återkommer  till detta\r\nsenare i betänkandet.\r\nRisken  för  en framtida brist på arbetskraft  har\r\nföranlett beslut  om  en  översyn av regelverket för\r\narbetskraftsinvandring    (dir.     2004:21).    Den\r\nparlamentariska utredningen, som tillsatts efter ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  (bet. 2002/03:SfU8,\r\nrskr.  2002/03:143), har som utgångspunkt  för  sitt\r\narbete  att   löner,   försäkringsskydd  och  övriga\r\nanställningsvillkor för  personer  som invandrar för\r\natt  arbeta ska vara i nivå med dem som  gäller  för\r\narbetstagare  som redan finns i landet. Utredningen,\r\nsom      antagit      namnet      Kommittén      för\r\narbetskraftsinvandring  (KAKI),  ska  redovisa  sitt\r\nuppdrag   dels  i  ett  delbetänkande,  dels  i  ett\r\nslutbetänkande  senast  den  1 mars 2006. Tidpunkten\r\nför   att   avlämna   delbetänkandet    har    genom\r\ntilläggsdirektiv  (dir.  2005:22) flyttats fram till\r\nsenast den 15 juni 2005.\r\nInför   EU:s  utvidgning  förra   året   övervägde\r\nriksdagen behovet  av  övergångsregler  för  de  nya\r\nmedlemmarna   i   fråga  om  den  fria  rörligheten.\r\nReglerna  om  fri  rörlighet  för  arbetstagare  och\r\ntjänster  och etableringsfriheten  inom  EU  innebär\r\nmöjligheter  för  arbetsgivare i Sverige att bedriva\r\nverksamhet med arbetskraft från andra länder och för\r\narbetsgivare   i  andra   EES-länder   att   bedriva\r\nverksamhet  i  Sverige  med  svensk  eller  utländsk\r\narbetskraft.     En     framskjutande     del     av\r\nriksdagsärendet,        som        bereddes        i\r\nsocialförsäkringsutskottet,    var   effekterna   på\r\narbetsmarknaden  av utvidgningen.  I  den  skrivelse\r\n(skr. 2003/04:119)  där  regeringen  redovisade  sin\r\nbedömning   att   särskilda   övergångsregler  borde\r\ninföras  betonades att man framöver  noggrant  borde\r\nfölja utvecklingen av situationen på arbetsmarknaden\r\noch i arbetslivet,  både generellt och mer specifikt\r\ni  vissa  avseenden.  För   att   hantera   en  ökad\r\narbetskraftsrörlighet  ansåg regeringen att det  var\r\nnödvändigt   att  se  till  att   regelsystemet   på\r\narbetsmarknaden   fungerar   och  att  tillsynen  är\r\neffektiv. Regeringen ansåg att en effektiv bevakning\r\nav att avtal på arbetsmarknaden  följs  är nödvändig\r\näven    i    de   fall   då   arbetsgivare   tecknat\r\nkollektivavtal   men  inte  har  några  medlemmar  i\r\narbetstagarorganisationer bland sina anställda.\r\nRiksdagsmajoriteten  hade en avvikande uppfattning\r\ni  huvudfrågan  om  övergångsregler,  vilket  alltså\r\nledde till att reglerna  om  fri  rörlighet fullt ut\r\ngäller för medborgare i de nya medlemsstaterna redan\r\nfrån  den 1 maj 2004. I frågan om regelsystemen  och\r\ntillsynen  på  arbetsmarknaden  anslöt sig riksdagen\r\ndäremot  till regeringens bedömning.  I  betänkandet\r\ninstämde socialförsäkringsutskottet i att det behövs\r\nen bra bevakning  av att avtalen följs och att detta\r\när  angeläget  även  när   inte  några  medlemmar  i\r\norganisationen är anställda  på  arbetsplatsen.  Det\r\nhandlade  enligt  utskottet om nödvändigheten av att\r\npå olika sätt stärka  de  fackliga organisationernas\r\nmöjligheter  att  motverka  lönedumpning   och   att\r\nförsvara      kollektivavtalets     ställning     på\r\narbetsmarknaden.  Riksdagsmajoriteten  beslutade  om\r\nett  tillkännagivande  i  enlighet  med  detta (bet.\r\n2003/04:SfU15, rskr. 109).\r\nI   juni   tillsattes  sedan  en  utredning  (dir.\r\n2004:98) om bättre  möjligheter  till  bevakning  av\r\nkollektivavtal.  Den  särskilde  utredaren ska lämna\r\nförslag  om  hur en reglering kan utformas  som  ger\r\nkollektivavtalsbärande    fackliga    organisationer\r\nmöjligheter  att  bedriva  en effektiv bevakning  av\r\nefterlevnaden av tecknade kollektivavtal  även  i de\r\nfall   organisationen   saknar   medlemmar   på   en\r\narbetsplats.  Uppdraget  ska enligt tilläggsdirektiv\r\n(dir. 2005:13) redovisas senast den 31 oktober 2005.\r\nTill  följd  av  ett  EG-direktiv   2002/14/EG  om\r\ninrättande  av  en  allmän  ram för information  och\r\nsamråd  till  arbetstagare  i EU  har  regeringen  i\r\ndagarna lagt fram en proposition, Utvidgad rätt till\r\ninformation  för  arbetstagarorganisationer   (prop.\r\n2004/05:148).    Förslaget    avser    ändringar   i\r\nmedbestämmandelagen.   Propositionen   kommer    att\r\nbehandlas av utskottet senare i vår.\r\nDet  ökande bruket av tidsbegränsade anställningar\r\npå arbetsmarknaden  har  föranlett  en utredning som\r\nhar  till  uppgift  att  överväga  hur  rätten  till\r\nheltidsanställning  ska  stärkas (dir. 2004:50).  En\r\nannan  utredning  (dir. 2004:156)  avser  rätt  till\r\ntjänstledighet för att gå ned i arbetstid och därmed\r\nöka möjligheterna att  välja  arbetstid  efter  egna\r\nönskemål.   Utskottet  återkommer  till  dessa  båda\r\nutredningar nedan.\r\nPå diskrimineringsområdet  har  det tillkommit ett\r\nflertal lagar sedan slutet av 1990-talet, delvis som\r\nen  följd  av  EU-lagstiftningen. Flera  utredningar\r\narbetar på området. En utförlig redovisning av detta\r\nhar  nyligen  lämnats   i   arbetsmarknadsutskottets\r\nbetänkande 2004/05:AU5. Inom  kort  avser regeringen\r\natt  lägga  fram  en  proposition  med  förslag  som\r\nstärker skyddet mot könsdiskriminering.\r\nUtskottet   kan   med  detta  konstatera  att   ny\r\nlagstiftning på arbetsrättens  område har tillkommit\r\nunder senare år. I olika utredningar  har  den äldre\r\nlagstiftningen     blivit    belyst    från    flera\r\nutgångspunkter.   Utredningsarbete   fortsätter   på\r\navgränsade men angelägna  område  och förslag är att\r\nvänta både under den närmaste tiden och senare under\r\nmandatperioden. Någon allmän översyn av det slag som\r\nefterlyses av Folkpartiet och Kristdemokraterna  kan\r\ninte anses påkallad.\r\nUtskottet   vill   ändå  kommentera  några  av  de\r\nenskilda  förslag som finns  i  de  ovan  redovisade\r\nmotionerna.\r\nUtskottet  kan hålla med Folkpartiet om att det är\r\nviktigt att personer  som står utanför den reguljära\r\narbetsmarknaden  får  tillträde   till  arbetslivet.\r\nVägen  får dock inte gå via otryggare  anställningar\r\nför  dem  som  redan  har  ett  arbete.  En  förnyad\r\narbetsrätt  måste  i stället handla om ökad trygghet\r\ninom ramen för en flexibel arbetsmarknad.\r\nSamma synpunkter från  Kristdemokraternas i frågan\r\nom ett proportionalitetskrav  på  stridsåtgärder och\r\nett   förbud   mot  sympatiåtgärder  har   utskottet\r\nbehandlat vid ett flertal tidigare tillfällen, bl.a.\r\ni   en   motion   med    anledning   av   den   s.k.\r\nlönebildningspropositionen (prop. 1999/2000:32, bet.\r\n1999/2000: AU5). I den utredning  (SOU 1998:141) som\r\nföregick   propositionen   behandlades   frågan   om\r\nstridsåtgärders proportionalitet och sympatiåtgärder\r\noch      ett      förslag      lades     fram     om\r\nproportionalitetsregler. Regeringen avstod dock från\r\natt lägga fram ett sådant förslag.  Vid behandlingen\r\nav propositionen hänvisade utskottet  bl.a.  till de\r\ntveksamheter  som  framkommit vid remissbehandlingen\r\nav utredningens förslag  om proportionalitetsregler.\r\nI fråga om sympatiåtgärder anslöt sig utskottet till\r\nbedömningen att rätten till  sympatiåtgärder  är  en\r\ndel i en nordisk tradition och en väsentlig grundval\r\nför  kollektivavtalssystemet.  Utskottet  har  stått\r\nfast  vid  detta,  senast  i betänkande 2003/04:AU4.\r\nNågra  skäl  att  nu göra en annan  bedömning  finns\r\ninte. Utskottet kan  här upplysa om att regeringen i\r\ndagarna   har   beslutat  om   en   utvärdering   av\r\nMedlingsinstitutet,  som inrättades enligt förslag i\r\nlönebildningspropositionen. Utvärderingen ska enligt\r\ndirektiven (dir. 2005:29) utgå från en analys av hur\r\nlönebildningen  har  fungerat  från  1980-talet  och\r\nframåt bl.a. från ett arbetsrättsligt perspektiv.\r\nÄven ett motsvarande  förslag  som  i  motion A352\r\n(kd)  om fosterföräldraskap prövades av utskottet  i\r\ndet  nyssnämnda  betänkande  2003/04:AU4.  Utskottet\r\nutvecklade  där innebörden av arbetstagarbegreppet i\r\narbetsrättsliga  sammanhang och konstaterade att det\r\nytterst är domstolen  som  avgör  om  en  person ska\r\nbetraktas  som  arbetstagare.  Detta  sker efter  en\r\nhelhetsbedömning i det enskilda fallet  av relevanta\r\nomständigheter  som utvecklats i rättspraxis,  t.ex.\r\ngraden av ledning  och  kontroll  från  huvudmannens\r\nsida.  Utskottet  kunde  konstatera  att ALI  i  sin\r\nanalys  av arbetstagarbegreppet inte ansåg  att  det\r\nfanns några  så  allvarliga problem att lagstiftning\r\nskulle vara motiverad.  Inte  heller nu är utskottet\r\nberett  att  föreslå några förändringar  som  gäller\r\narbetstagarbegreppet.\r\nI  det  nyssnämnda  betänkandet  behandlades  även\r\nmotsvarande  synpunkter  från  Vänsterpartiet om att\r\nskärpa  kravet  på  saklig grund vid  uppsägning  av\r\npersonliga skäl. Utskottet  redovisade den rättsliga\r\ninnebörden av begreppet saklig  grund för uppsägning\r\nliksom innebörden av avskedande. Utskottet ansåg att\r\nsådana  alternativa  och mindre drastiska  påföljder\r\nsom Vänsterpartiet förordade  var bättre lämpade att\r\nreglera  i  kollektivavtal  mellan  arbetsmarknadens\r\nparter. Utskottet står fast vid detta.\r\nMed anledning av synpunkterna i motion A294 (s) på\r\nvetoreglerna och deras tillämpning  vid anlitande av\r\nuthyrningsföretag kan utskottet konstatera  att 38 §\r\nmedbestämmandelagen innebär att arbetsgivaren alltid\r\nmåste  förhandla  inför  ett  beslut  att anlita ett\r\nsådant  företag. Denna särregel infördes  i  samband\r\nmed avregleringen  av arbetsförmedlingsmonopolet. På\r\ndet      sättet      stärktes      rent      allmänt\r\nlöntagarorganisationernas    inflytande    i   denna\r\nsituation  (prop.  1990/91:124). Utskottet kan  dock\r\nkonstatera att denna  regel  är dispositiv liksom de\r\növriga   bestämmelserna  i  medbestämmandelagen   om\r\nprimär förhandlingsskyldighet.  -  Utskottet  kan  i\r\nsammanhanget  notera  att regeringen har aviserat en\r\nskrivelse om bemanningsföretagen  som  ska  avlämnas\r\nunder våren. En bakgrund är det tillkännagivande som\r\nriksdagen  gjorde  hösten  1999  om  en  översyn  av\r\nbemanningsföretagen.\r\nI  övrigt kan utskottet konstatera att flera av de\r\nförslag  som framförs av enskilda socialdemokratiska\r\nledamöter    ligger    i    linje    med    pågående\r\nutredningsarbete  eller i övrigt överensstämmer  med\r\nden förda politiken.\r\nUtskottet  vill  avslutningsvis  i  detta  avsnitt\r\nframföra  följande.  Fundamentet   i   den   svenska\r\narbetsrätten är starka organisationer på båda  sidor\r\noch en stark ställning för kollektivavtalet som  det\r\nfrämsta        instrumentet        att       reglera\r\nanställningsvillkoren    i    stället   för    genom\r\nlagstiftning.  Till skillnad från  hur  många  andra\r\nländer i Europa  utformat  sina  motsvarande  system\r\nregleras      exempelvis     löne-     och     andra\r\nanställningsvillkor  i  Sverige  nästan  uteslutande\r\ngenom  kollektivavtal. Utskottet ser en stor  fördel\r\nmed denna modell. Kollektivavtalen har arbetats fram\r\nav parterna själva, och de fackliga organisationerna\r\nhar   medlemmar    och    förtroendevalda   ute   på\r\narbetsplatserna som vidtar åtgärder om reglerna inte\r\nföljs. De avtalsslutande parterna  på båda sidor har\r\nockså   ett  ansvar  att  se  till  att  medlemmarna\r\nrespekterar  och  följer de avtal man kommit överens\r\nom.  En  bakgrund till  den  nyssnämnda  utredningen\r\n(dir.    2004:98)    om    bättre    bevakning    av\r\nkollektivavtalen  är  att  träffade  avtal  i  vissa\r\nsituationer  kan ignoreras utan att den arbetsgivare\r\nsom avviker från  avtalet  löper  nämnvärd  risk för\r\nupptäckt  och sanktioner, nämligen om organisationen\r\nsaknar medlemmar  på  arbetsplatsen.  Detta kan leda\r\ntill   att   den  enskilde  arbetstagaren  utnyttjas\r\notillbörligt.  Enligt  utskottets  mening  skulle en\r\nmöjlighet för arbetstagarorganisationerna att få den\r\ninformation som behövs för en effektiv bevakning  av\r\natt  kollektivavtalen  följs även när organisationen\r\nsaknar  medlemmar  på  en arbetsplats  innebära  ett\r\nförsvar för den svenska arbetsrättsliga modellen.\r\nUtskottet avstyrker motionerna A214 (s), A225 (s),\r\nA269 yrkande 9 (v), A294  i denna del (s), A305 (s),\r\nA337 (s), A352 yrkande 19 (kd),  A356  yrkandena 19,\r\n20 och 22 (kd), A371 (s), A375 yrkande 11  (fp)  och\r\nA381 (s).\r\n\r\nInternationella frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet motioner\r\nom ILO  respektive EU och arbetsrätten. Några\r\nmotioner      gäller      EU-förslaget     om\r\ntjänstedirektiv.     Utskottet      avstyrker\r\nmotionerna. Jämför reservationerna 3 (kd) och\r\n4 (v).\r\n\r\nILO\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna vill enligt motion  U313 yrkande 4\r\nstärka den internationella arbetsrätten  genom  stöd\r\ntill  International  Labour  Organization (ILO). Det\r\nhandlar först och främst om att  säkra tillämpningen\r\nav  ILO:s  fyra  huvudprinciper: organisationsfrihet\r\noch förhandlingsfrihet,  förbud mot tvångsarbete och\r\navskaffande   av  barnarbete   och   diskriminering.\r\nPartiet framhåller  att  arbetsrätten  är ett område\r\nsom kräver internationellt samarbete, men med hänsyn\r\ntill utvecklingsländernas villkor. Tillämpningen får\r\ninte innebära att negativa sanktioner riktas  mot u-\r\nländerna.  Man bör också undersöka om det är möjligt\r\natt stärka den klagomålsprocedur som finns inom ILO.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEtt  motsvarande   yrkande   från  Kristdemokraterna\r\nbehandlades   för   ett   år   sedan  i   betänkande\r\n2003/04:AU4. Utskottet redogjorde  för ILO-arbetet i\r\nNäringsdepartementet   och   i   ILO-kommittén   och\r\nkonstaterade  att  det  svenska engagemanget  täcker\r\nmånga   sakområden,   däribland   de   grundläggande\r\nmänskliga  rättigheterna   om   föreningsfrihet  och\r\nförbud   mot   tvångsarbete,   diskriminering    och\r\nbarnarbete.  Utskottet  kunde  också  konstatera att\r\nutvecklingssamarbetet  sker  via biståndsmyndigheten\r\nSida. I maj 2003 beslutade regeringen om en strategi\r\nför Sveriges utvecklingssamarbete  med  ILO. I detta\r\nsammanhang    planeras   en   övergång   från   s.k.\r\nprojektbistånd   till   s.k.  programbistånd.  Något\r\ntillkännagivande  kan  inte   anses   påkallat   med\r\nanledning  av motion U313 yrkande 4 (kd), som alltså\r\navstyrks.\r\n\r\nEU\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet  tar i motion A288 upp frågan om EU:s\r\nförslag till tjänstedirektiv.  Motionen  utgår  från\r\nLissabonstrategin, som enligt partiet handlar om att\r\navreglera  och  liberalisera  kapitalmarknaderna.  I\r\nmotionen  konstateras  att  Europafacket, LO och TCO\r\nframfört allvarlig kritik mot  förslaget.  Det  mest\r\nkontroversiella är principen om ursprungsland, som i\r\nsin ytterlighet skulle kunna innebära att 28 länders\r\nlagar  och  regler  gäller  samtidigt  i  ett  land.\r\nVisserligen    görs    det    undantag    för   EU:s\r\nutstationeringsdirektiv,  vilket  dock  inte hindrar\r\nstora  problem  i  praktiken. Som exempel nämns  att\r\nföretaget inte behöver  ha  någon representant i det\r\nland  där  arbetstagarna är utstationerade.  Partiet\r\nser stora risker  för lönedumpning och urholkning av\r\nkollektivavtalen. Det  räcker inte med att skriva in\r\nundantag  och  skärpa  löntagarnas   rättigheter.  I\r\nförhandlingarna måste regeringen vara  tydlig om att\r\ndirektivet       inte       ska       utgå      från\r\nursprungslandsprincipen.\r\n\r\nFörslaget  till tjänstedirektiv tas även  upp  i  en\r\nenskild s-motion,  A243  av Christina Axelsson m.fl.\r\n(s).   Det   svenska   systemet   med   att   teckna\r\nkollektivavtal och följa  upp  efterlevnaden  av dem\r\nför att förhindra lönedumpning måste inrymmas i  det\r\nframtida  tjänstedirektivet. I förhandlingarna måste\r\nSverige  se   till  både  att  nationella  intressen\r\nskyddas och att  byråkratiska hinder för en effektiv\r\ntjänstehandel tas bort.\r\n\r\nI motion A222 yrkande  1  av  Hillevi  Larsson  och Britt-Marie\r\nLindkvist  (s)  anser  motionärerna  att  det  måste\r\nfinnas     instrument     som     kan    kontrollera\r\nmarknadskrafterna på den internationella  nivån. Det\r\nförsta   steget  är  att  skapa  en  miniminivå  för\r\narbetarnas  rättigheter,  det  andra  är att tillåta\r\nkoncernfackligt samarbete över gränserna,  som  även\r\nomfattar konflikträtt.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vill   inledningsvis   understryka   att\r\nutformningen av ett direktiv för tjänsters rörlighet\r\ninom  EU har en utomordentligt stor betydelse för om\r\nden svenska modellen ska kunna bevaras. Ett kommande\r\ndirektiv  får inte leda till lönedumpning och social\r\ndumpning. Redan i maj förra året anordnade utskottet\r\nen hearing  om  kommissionens förslag med deltagande\r\nav representanter  för  arbetsmarknadens  parter och\r\nför rättsvetenskapen. (En rapport från hearingen den\r\n27   maj   2004   finns  tillgänglig  på  riksdagens\r\nhemsida.)     Under    hösten     anordnade     även\r\nnäringsutskottet    en   offentlig   utfrågning   om\r\ndirektivför-  slaget,   dock   med  en  något  annan\r\ninriktning.\r\n\r\nSedan de nu behandlade motionerna  avlämnades  har\r\nförslaget om tjänstedirektiv i viss mån kommit i ett\r\nannat  läge.  Vid  Europeiska  rådets möte den 22-23\r\nmars kom EU:s stats- och regeringschefer  fram  till\r\natt  förslaget  till  tjänstedirektiv  inte ska dras\r\ntillbaka,   men  att  det  bör  förändras  för   att\r\nsäkerställa att  den  \"europeiska  sociala modellen\"\r\nbevaras.  Kommissionären  för  inre  marknads-   och\r\ntjänstefrågor  McCreevy  har inför Europaparlamentet\r\nbl.a. framfört att vissa förändringar  krävs för att\r\ndirektivet  ska  kunna antas och att det måste  vara\r\ntydligt att villkor  och standarder för arbetstagare\r\ninte  ska  påverkas. Direktivets  syfte  har  enligt\r\nhonom inget  med social dumpning att göra. Han anser\r\natt ursprungslandsprincipen  som sådan är viktig för\r\natt  den fria rörligheten för tjänster  ska  fungera\r\noch bör  vara kvar. Den oro som principen har utlöst\r\npå vissa håll  måste  dock  bemötas enligt McCreevy,\r\noch det är viktigt att företag  och  konsumenter har\r\nförtroende för hur principen fungerar  och vet vilka\r\nregler  som  gäller.  Nästa  steg  i  processen   är\r\nbehandlingen i Europaparlamentet.\r\nUtskottet    kan    här    också    hänvisa   till\r\nstatsministerns  rapportering  till riksdagen  dagen\r\nefter  toppmötet.  För svensk del  hade  det  gjorts\r\nklart att åtgärder för  att  underlätta  handeln med\r\ntjänster inom unionen är av stor vikt. Effekterna av\r\ndetta  på  tillväxt  och nya jobb inom EU, inklusive\r\nSverige,   ska  inte  underskattas.   Statsministern\r\nbetonade dock  att han liksom många andra stats- och\r\nregeringschefer  hade gjort klart att detta inte får\r\nske  på  bekostnad av  väl  fungerande  sociala  och\r\narbetsrättsliga  system.  Social dumpning får aldrig\r\nförekomma inom EU. Statsministern  konstaterade  att\r\nrådets  slutsatser innebär att direktivet kommer att\r\nomarbetas med målet att nå bred samstämmighet om nya\r\nregler för tjänstehandeln (riksdagens snabbprotokoll\r\n2004/05:96).\r\nSärskilt  med  anledning  av synpunkterna i motion\r\nA222   (s)   vill   utskottet   hänvisa   till   den\r\nlagreglering som numera finns på  EU-nivån  för  att\r\nstärka       arbetstagarnas       rättigheter      i\r\ngränsöverskridande verksamheter. Sedan  1996  gäller\r\nlagen  (1996:359)  om  europeiska  företagsråd,  som\r\ninnebär  att  ett  EG-direktiv  genomfördes i svensk\r\nlagstiftning. Syftet är att förbättra arbetstagarnas\r\nrätt till information och samråd i gemenskapsföretag\r\noch grupper av gemenskapsföretag.  Lagen  (1999:678)\r\nom    utstationering    av   arbetstagare   genomför\r\ndirektivet 96/71/EG. Direktivet  utgår  från att ett\r\nanställningsförhållande  över  gränserna ger  upphov\r\ntill  problem  i  frågan  om  vilken   lag  som  ska\r\ntillämpas  på  anställningsförhållandet. Det  brukar\r\nbeskrivas som att  direktivet  och  lagen garanterar\r\narbetstagarna  en  kärna  av  tvingande  regler  för\r\nminimiskydd  som  ska följas i värdlandet, däribland\r\nförenings- och förhandlingsrätt.  I  fråga  om löner\r\nhar  utstationeringslagen utformats med hänsyn  till\r\nden modell  som  gäller  på svensk arbetsmarknad där\r\nlönerna sätts i fria förhandlingar  mellan parterna.\r\nKollektivavtalsreglerade   villkor   lämnas   därför\r\nutanför lagens tillämpningsområde. Så sent som den 8\r\noktober    2004    trädde    lagen   (2004:559)   om\r\narbetstagarinflytande i europabolag  i  kraft. Lagen\r\nhar sitt ursprung i en EU-förordning från 2001 om en\r\nstadga   för   europabolag,   som  är  en  europeisk\r\nassociationsform  för samverkan  i  aktiebolagsform,\r\noch    ett    samtidigt   beslutat    direktiv    om\r\narbetstagarinflytandet    i    ett   sådant   bolag.\r\nDirektivet  ska  säkerställa  att bildandet  av  ett\r\neuropabolag  inte  medför att arbetstagarinflytandet\r\nförsvinner  eller  minskar  i  bolag  som  deltar  i\r\nbildandet.\r\nDet bedrivs även ett  partssamarbete på Europanivå\r\ngenom tre paraplyorganisationer för arbetsgivar- och\r\narbetstagarorganisationer.  Dessa  är UNICE och CEEP\r\npå  arbetsgivarsidan  och  ETUC på arbetstagarsidan,\r\n\"Europafacket\". Parterna har  ett  gemensamt program\r\nför arbetet inom den sociala dialogen.\r\nUtskottet  kan  här  också nämna att  diskussioner\r\npågår mellan bl.a. Fria fackföreningsinternationalen\r\n(FFI) och organisationen  WCL  om  att  bygga  en ny\r\nglobal facklig organisation.\r\nUtskottet vill avslutningsvis framhålla vikten  av\r\natt arbetsmarknadens parter inom det arbetsrättsliga\r\nområdet,  både  på  nationell och europeisk nivå, är\r\nengagerade  i  och  tar  sin  del  av  ansvaret  för\r\nutvecklingen av en modern och fungerande arbetsrätt.\r\nUtskottet  instämmer  i   regeringens   uttalande  i\r\nbudgetpropositionen  för  2005  (utg.omr.  14)   att\r\ntillgången  till  kollektivavtal som ett alternativt\r\nregleringsinstrument    ökar    möjligheterna   till\r\nändamålsenliga lösningar.\r\nMed det anförda avstyrks motionerna A222 yrkande 1\r\n(s), A243 (s) och A288 (v).\r\n\r\nTidsbegränsad anställning, rätt till\r\nheltidsanställning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI    avsnittet    behandlas    motioner    om\r\ntidsbegränsade anställningar och om rätt till\r\nheltidsanställning   respektive   rätt   till\r\ntjänstledighet  för  att  gå ned i arbetstid.\r\nMed hänvisning till förslag  som aviserats av\r\nregeringen och till pågående utredningsarbete\r\navstyrks motionerna. Jämför reservationerna 5\r\n(fp) och 6 (kd).\r\n\r\nBakgrund m.m.\r\n\r\n\r\nMotionerna  i  detta avsnitt avser  dels  frågor  om\r\nanställningsform,   dvs.  tidsbegränsad  anställning\r\neller  anställning  tills  vidare,  dels  frågan  om\r\nsysselsättningsgrad i anställningen.\r\n\r\nI  frågan  om  anställningsform   gäller  följande\r\nenligt  LAS.  Huvudregeln är att en anställning  ska\r\ngälla tills vidare.  Tidsbegränsad  anställning  kan\r\navtalas   mellan   arbetsgivaren  och  den  enskilde\r\narbetstagaren för viss  tid, viss säsong eller visst\r\narbete  om  det  föranleds  av   arbetets  särskilda\r\nbeskaffenhet.  Tidsbegränsad anställning  får  också\r\nanvändas   för   vikariat,    praktikarbete    eller\r\nferiearbete eller vid tillfällig arbetsanhopning och\r\ni    vissa   andra   situationer.   Vid   tillfällig\r\narbetsanhopning  gäller dock att visstidsanställning\r\nfår avse sammanlagt  högst sex månader under två år.\r\nOm  en  arbetstagare  har   varit  anställd  hos  en\r\narbetsgivare som vikarie i sammanlagt  mer än tre år\r\nunder de senaste fem åren övergår anställningen i en\r\ntillsvidareanställning. Avtal får också  träffas  om\r\nprovanställning i högst sex månader. Därutöver finns\r\ns.k. överenskommen visstidsanställning (ÖVA) som får\r\navtalas  under  vissa angivna förutsättningar. Avtal\r\nom  sådan  anställning   får   för   en   och  samma\r\narbetstagare  omfatta  högst tolv månader under  tre\r\når, och ingen avtalsperiod  får  vara  kortare än en\r\nmånad. En arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt\r\nha  högst  fem arbetstagare anställda med  ÖVA.  LAS\r\nmedger   avvikelser    från    lagens    regler   om\r\ntidsbegränsade  anställningar  genom kollektivavtal.\r\nDet finns dock ingen möjlighet att  avtala  bort LAS\r\nhuvudregel om tillsvidareanställning.\r\nSom   redovisades   i   förra   årets   betänkande\r\n2003/04:AU4    föreslog   ALI-utredningen   Hållfast\r\narbetsrätt - för  ett föränderligt arbetsliv att den\r\nnuvarande listan i  LAS  med tillåtna tidsbegränsade\r\nanställningar skulle tas bort  och  ersättas  med en\r\nregel om att det är tillåtet för en arbetsgivare att\r\nanställa en person tidsbegränsat upp till 18 månader\r\nunder  en  period av fem år. Enligt förslaget skulle\r\nvikariat kunna  pågå  ytterligare  18  månader under\r\nsamma  period. Provanställningar skulle tillåtas  på\r\nsamma  villkor  som  i  dag.  Företrädesrätten  till\r\nåteranställning skulle stärkas. En sanktionsregel om\r\nsärskilt   vederlag   skulle   vara   kopplad   till\r\nbestämmelserna.\r\nEnligt   vad   som  redovisades  i  det  inledande\r\navsnittet har något regeringsförslag inte lagts fram\r\npå grundval av ALI:s  utredning.  Däremot arbetar en\r\ngrupp tjänstemän i Regeringskansliet med att ta fram\r\nen    promemoria    i   frågan   om   tidsbegränsade\r\nanställningar, och en  proposition  är planerad till\r\nhösten 2005.\r\nSCB:s  arbetskraftsundersökning  (AKU)   för  2004\r\nvisar  att  antalet  fast  anställda  minskat med  i\r\ngenomsnitt 42 000 personer jämfört med  året  innan,\r\nvilket  är  en  större  minskning  än  av det totala\r\nantalet  sysselsatta. Cirka 15 % av arbetskraften  -\r\ndrygt 17 %  av  kvinnorna och drygt 13 % av männen -\r\nhade tidsbegränsad anställning.\r\nNär det gäller sysselsättningsgrad i anställningen\r\nfinns i dag ingen  lagreglering  som  anger  att  en\r\nanställning  ska  omfatta  viss sysselsättningsgrad.\r\nSedan  1997  finns  däremot  en   regel   i  LAS  om\r\nföreträdesrätt  till  högre sysselsättningsgrad  för\r\ndeltidsanställda   (25   a   §).   Bakgrunden   till\r\nbestämmelsen  är  en strävan  efter  anställning  på\r\nheltid. I den proposition som låg till grund för den\r\nnya  regeln (prop. 1996/97:16)  framhöll  regeringen\r\natt deltidsanställningar  bör  komma  i fråga endast\r\nnär  det  är motiverat med hänsyn till verksamhetens\r\nbehov eller  arbetstagarens önskemål. LAS-regeln ger\r\nen     deltidsarbetande      rätt     till     högre\r\nsysselsättningsgrad  under  vissa   förutsättningar.\r\nArbetstagaren  ska  ha underrättat arbetsgivaren  om\r\nsitt   intresse   för   högre   sysselsättningsgrad,\r\narbetsgivarens behov av arbetskraft  ska tillgodoses\r\ngenom  att  arbetstagaren  får  ökad  arbetstid  och\r\narbetstagaren  ska  ha  tillräckliga kvalifikationer\r\nför de nya arbetsuppgifterna.  En  förutsättning för\r\natt  företrädesrätt  till  högre sysselsättningsgrad\r\nska aktualiseras är också att det uppstått ett behov\r\nav  ytterligare  arbetskraft  hos  arbetsgivaren.  I\r\npropositionen  sades  även att regeln  inte  ger  en\r\narbetstagare  någon  rätt   att   styra   över   hur\r\narbetsgivaren   ska   eller   bör   organisera   sin\r\nverksamhet eller att kräva att bli omplacerad så att\r\nönskemål  om  sysselsättningsgrad  tillgodoses fullt\r\nut.  Regeln  innebär alltså ingen direkt  skyldighet\r\nför en arbetsgivare att organisera sin verksamhet så\r\natt deltidsarbete undviks.\r\nSedan den 1  juli  2002 gäller lagen (2002:293) om\r\nförbud   mot  diskriminering   av   deltidsarbetande\r\narbetstagare   och  arbetstagare  med  tidsbegränsad\r\nanställning  som   innebär   att   två   EG-direktiv\r\ngenomförts i svensk rätt. Lagen förbjuder direkt och\r\nindirekt   diskriminering   av   sådana   kategorier\r\narbetstagare som består i att de missgynnas  jämfört\r\nmed  personer  som arbetar heltid respektive har  en\r\ntillsvidareanställning.  I fråga om deltidsanställda\r\nvar syftet med direktivet  förutom  att  säkerställa\r\natt    deltidsanställda   inte   diskrimineras   att\r\nförbättra  kvaliteten  på deltidsarbeten, underlätta\r\nutvecklingen av deltidsarbete på frivillig grund och\r\natt   bidra   till  en  flexibel   organisering   av\r\narbetstiden.\r\nHär ska också  nämnas  den av Sverige ratificerade\r\nILO-konventionen  (nr  175)   om  deltidsarbete  som\r\nomfattar  alla anställda vars normala  arbetstid  är\r\nkortare  än  den  för  jämförbara  heltidsarbetande.\r\nEnligt konventionen  ska  åtgärder  vidtas  för  att\r\ngarantera   de   deltidsarbetande  samma  skydd  som\r\nheltidsarbetande när det gäller bl.a. organisations-\r\noch     förhandlingsrätt,      arbetarskydd      och\r\ndiskriminering  i anställningen. Lagstadgade sociala\r\ntrygghetssystem ska anpassas så att deltidsarbetande\r\nhar villkor som är likvärdiga med heltidsarbetandes.\r\nÖvergång från heltids- till deltidsarbete eller vice\r\nversa ska ske frivilligt.\r\nSom   redovisades    i   inledningsavsnittet   har\r\nregeringen tillsatt en utredning om stärkt rätt till\r\nheltidsanställning   (dir.    2004:50).    Uppdraget\r\nomfattar  även  arbetstagare som är timanställda  på\r\ndeltid. Utredaren ska överväga om det bör införas en\r\nreglering som begränsar  arbetsgivares möjlighet att\r\nanställa på deltid till fall  då  detta är motiverat\r\nmed hänsyn till t.ex. verksamhetens behov. Det ingår\r\natt  analysera hur förslagen påverkar  möjligheterna\r\natt uppnå  ett  högt arbetsutbud i allmänhet och det\r\nav regeringen uppsatta  målet om 80 % sysselsättning\r\ni  synnerhet.  Utredaren  ska  också  analysera  hur\r\nförslaget kommer att påverka sysselsättningen för de\r\ngrupper  som  i dag är överrepresenterade  bland  de\r\ndeltidsanställda.   Enligt   tilläggsdirektiv  (dir.\r\n2005:31)  ska  uppdraget  redovisas  senast  den  30\r\nnovember i år.\r\nRegeringen har också tillsatt en utredning om rätt\r\ntill tjänstledighet för att gå ned i arbetstid (dir.\r\n2004:156).  Utredaren  ska föreslå  hur  en  lag  om\r\npartiell tjänstledighet  för arbetstagare som önskar\r\ngå   ned   i   arbetstid  skulle   kunna   utformas.\r\nKonsekvenserna av  en  sådan lag ska analyseras, och\r\nutredaren  ska överväga om  en  rätt  till  partiell\r\ntjänstledighet bör införas. I direktiven sägs att en\r\nrätt   till   partiell   tjänstledighet   för   alla\r\narbetstagare,    på     motsvarande     sätt     som\r\nsmåbarnsföräldrar  har i dag, skulle ge den enskilda\r\narbetstagaren    ett    större    inflytande    över\r\narbetstidens längd i olika  faser av livet. Det sägs\r\nockså  att  det  är  väsentligt  att  noga  överväga\r\nkonsekvenserna av en sådan rättighet  bl.a.  i fråga\r\nom  jämställdheten och arbetsgivarens möjlighet  att\r\nplanera  verksamheten,  särskilt  i små företag. Det\r\nbehövs  enligt  direktiven  också en analys  av  ett\r\nsådant förslag i relation till  EG:s deltidsdirektiv\r\noch åtaganden inom ramen för ILO.\r\nSCB:s  arbetskraftsundersökning   (AKU)  för  2004\r\nvisar  att  det  skiljer  avsevärt  mellan  män  och\r\nkvinnor   när   det  gäller  sysselsättningsgrad   i\r\nanställningen. Av  männen  arbetar  11,4  %  deltid.\r\nMotsvarande  siffra  för  kvinnorna är 40,7 %. Denna\r\nstatistik visar också att antalet  personer  som  av\r\narbetsmarknadsskäl arbetat mindre än de skulle vilja\r\nunder 2004 uppgick till 264 000, vilket motsvarar en\r\nökning med 27 000 jämfört med året före.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet  vill enligt kommittémotion A375 yrkande\r\n7   rensa   upp   i    dagens    stora    flora   av\r\nvisstidsanställningar  och ersätta dem med en  form,\r\növerenskommen  visstidsanställning,  som  ska  kunna\r\ngälla i upp till två år. Det högsta antalet personer\r\nsom   samtidigt   ska    kunna    ha   överenskommen\r\nvisstidsanställning hos en arbetsgivare bör öka från\r\ndagens 5 till 20 personer. Partiet  anser  också att\r\narbetsgivare   ska   få   större   möjligheter   att\r\nprovanställa   genom  att  tiden  i  provanställning\r\nförlängs från dagens  6  månader  till  12  månader,\r\nyrkande 8. - Krav på förlängd provanställningsperiod\r\nframställs  också  i två enskilda fp-motioner,  N394\r\nyrkande 6 av Tobias  Krantz  (fp) respektive A389 av\r\nCecilia  Wigström  och Birgitta  Ohlsson  (fp).  Den\r\nförstnämnda motionen  motiverar kravet med att detta\r\nskulle innebära att fler  företagare vågar anställa,\r\nden      senare      med     att     en     förlängd\r\nprovanställningsperiod  skulle öka möjligheterna för\r\npersoner  med  utländsk  bakgrund   att  inträda  på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nÄven  Kristdemokraterna  anser, enligt  motion  A356\r\nyrkande   21,   att   floran   av    visstids-   och\r\nprovanställningar bör begränsas. Det bör  räcka  med\r\ntvå  slag  av tidsbegränsade anställningar: vikariat\r\noch  prov-  och   projektanställning.  Partiet  vill\r\ninföra en generell provanställningsperiod, och tiden\r\nför provanställning bör förlängas till tolv månader.\r\n\r\nVänsterpartiet anser  i motion A269 att tillsvidare-\r\nrespektive  heltidsanställning   ska   vara  norm  i\r\narbetslivet.   Deltidsarbetslösheten   och   otrygga\r\nanställningar  förstärker klassamhället i alla  dess\r\ndelar, sägs det  i  motionen.  Det  finns  en tydlig\r\ngenusaspekt  och  en  etnisk dimension. Avsteg  från\r\ndenna norm ska kunna göras om det finns saklig grund\r\nför  det,  och  detta i så  fall  efter  förhandling\r\nmellan parterna,  yrkande  6. Partiet vill också att\r\nregeringen    lägger    fram    förslag    om    att\r\nvisstidsanställningar med en sammanlagd  tid över 18\r\nmånader inom ramen av en treårsperiod ska  övergå  i\r\ntillsvidareanställning.  Detta  bör  gälla  för alla\r\nformer av visstidsanställningar och kombinationer av\r\nvisstidsanställningar,  yrkande  7.  Slutligen anser\r\nVänsterpartiet att anställningsformen  överenskommen\r\nvisstidsanställning (ÖVA) ska avskaffas, yrkande 8.\r\n\r\nEtt antal enskilda s-motioner tar upp frågor om rätt\r\ntill heltidstjänst respektive fast tjänst. Christina\r\nAxelsson och Sonia Karlsson (s) anser i motion So514\r\nyrkande   3  att  LAS  bör  ses  över  i  syfte  att\r\nåstadkomma  fasta  heltidstjänster som rättighet och\r\ndeltidsarbete   som  möjlighet.   Motsvarande   krav\r\nframförs i motion  A266  av  Lennart Axelsson (s). I\r\nmotion A242 anser även Gunilla  Carlsson  i  Hisings\r\nBacka och Anneli Särnblad (s) att det bör införas en\r\nlagstadgad rätt till heltidsanställning. Rätten  att\r\nfå  tjänsten  omvandlad  efter  tre år bör inte bara\r\ngälla    vikariat.    Anställning    i    form    av\r\n\"behovsanställning\"  och  \"timanställning\"  bör  ses\r\növer.  Krav  på  rätt  till heltidsanställning finns\r\näven i motion 2003/04:A265 av Anneli Särnblad Stoors\r\nm.fl.  (s).  I  motion  A303  vänder  sig  Margareta\r\nSandgren   (s)  mot  bruket  av   behovsanställning.\r\nAnställningsformen  innebär  oregelbundna  inkomster\r\nm.m.  Slutligen  anser  Raimo Pärssinen m.fl. (s)  i\r\nmotion A384 att lagstiftningen måste förenklas genom\r\nstärkt företrädesrätt och  krav på motivering varför\r\nanställning inte förlängs m.m.\r\n\r\nI en enskild fyrpartimotion,  A359 av Jeppe Johnsson\r\nm.fl.  (m, fp, kd, c), föreslås  en  reformering  av\r\nreglerna   för   tidsbegränsade   anställningar.  En\r\nutgångspunkt bör vara att tillsvidareanställning och\r\ntidsbegränsad anställning är två likvärdiga sätt att\r\nanställa.      Möjlighet      till     överenskommen\r\nvisstidsanställning bör införas med högt 24 månaders\r\nanställningstid.\r\n\r\nMotion  2003/04:So573  yrkande  1  av  Kerstin-Maria\r\nStalin och Helena Hillar Rosenqvist  (mp) utgår från\r\nförhållandena  i  äldreomsorgen.  Kommunerna   låter\r\nmånga  gånger  kompetent  personal  arbeta  på olika\r\ntillfälliga anställningar inom omsorgen år efter  år\r\nutan  att erbjuda fasta tjänster. I uppföljningar av\r\nhandlingsplanen  för  äldrepolitiken  bör regeringen\r\nuppmana   kommunerna  att  inte  \"slarva\"  med   sin\r\npersonal genom att inte erbjuda fasta tjänster.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe frågor som tas upp i detta avsnitt har behandlats\r\nupprepade gånger  tidigare  av  utskottet. Det råder\r\ningen   tvekan   om   att   saken   har  en   tydlig\r\njämställdhetsaspekt.  Kvinnor  är överrepresenterade\r\nsåväl bland de tidsbegränsat anställda  som bland de\r\ndeltidsanställda.      Ett      av     målen     för\r\njämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha\r\nsamma  möjligheter  till ekonomiskt  oberoende.  Ett\r\nannat mål är lika villkor  och  förutsättningar  för\r\nmän  och  kvinnor  i  fråga  om företagande, arbete,\r\narbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter  i arbetet.\r\nMed stora grupper kvinnor utan fast anställning  och\r\nmed  arbete  på  deltid blir förutsättningarna sämre\r\natt  nå målet om lika  möjligheter  till  ekonomiskt\r\noberoende.\r\n\r\nNär  det  gäller  frågan  om  anställningsform och\r\ntidsbegränsad      anställning     kan     utskottet\r\ninledningsvis konstatera,  vilket framgår av de ovan\r\nredovisade  siffrorna,  att det  parallellt  med  en\r\nökande andel undersysselsatta även sker en ökning av\r\nandelen tidsbegränsat anställda.  Detta  drabbar  nu\r\näven männen. Utskottet ser allvarligt på detta.\r\nEnligt    överenskommelsen    från   2002   mellan\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,\r\ndet       s.k.      121-punktsprogrammet,      måste\r\nvisstidsanställningarna   minska.  Utskottet  är  av\r\nsamma uppfattning.\r\nUtskottet   står   fast   vid   den   principiella\r\nuppfattningen  att  tillsvidareanställning  alltjämt\r\nska    vara    huvudregel.     De     tidsbegränsade\r\nanställningarna  fyller dock ett behov,  vilket  LAS\r\nockså ger uttryck  för. Det är inte uteslutet att de\r\nnuvarande reglerna och  den  s.k.  listan över olika\r\nformer  av tidsbegränsade anställningar  kan  behöva\r\nförenklas och anpassas så att reglerna bättre svarar\r\nmot förhållandena  på  dagens arbetsmarknad. Det får\r\ndock  enligt  utskottets  mening  inte  ske  så  att\r\nanställningsskyddet    generellt    sett    minskar.\r\nUtskottet kan konstatera  att  en  tidigare aviserad\r\nproposition  i dessa frågor inte har  avlämnats  men\r\natt   en   arbetsgrupp   inom   Näringsdepartementet\r\növerväger frågorna.  Som  nämnts är inriktningen att\r\nen proposition ska kunna överlämnas  till  riksdagen\r\nunder hösten. Regeringens förslag bör avvaktas.\r\nNär det sedan gäller frågan om sysselsättningsgrad\r\ni   anställningen   kan   utskottet  konstatera  att\r\ndeltidsarbetslösheten, trots  olika  insatser  under\r\nsenare  år,  fortfarande är av en omfattning som gör\r\nden till ett allvarligt  problem. Här kan nämnas den\r\ns.k. Vårdkommissionen, som 1999 lade fram förslag om\r\nåtgärder  för  att minska deltidsarbetslösheten  och\r\nantalet timanställda  inom  vård,  skola och omsorg,\r\nuppdraget  till  AMS  att  stödja en utveckling  som\r\nbidrar till att fler heltidsarbeten  förmedlas  till\r\nde       deltidsarbetslösa,      uppdraget      till\r\nArbetsmiljöverket  m.fl. myndigheter att skapa flera\r\nheltidsarbeten, det  s.k.  HELA-projektet, och en av\r\nregeringen  bedriven försöksverksamhet  som  innebär\r\natt  kommuner,   landsting   och  entreprenörer  får\r\nekonomiskt  stöd  för  att  anställa  arbetslösa  på\r\nhalvtid kombinerat med studier  med  förbehållet att\r\nde efter utbildningen får en fast heltidstjänst. Som\r\nframgår  av den ovan redovisade SCB-statistiken  har\r\ndock antalet  undersysselsatta  ökat under 2004, och\r\nökningen har skett både bland män och kvinnor. Detta\r\när en utveckling som inte kan accepteras.\r\nEnligt  utskottets  mening  ska  heltid   vara  en\r\nrättighet och deltid en möjlighet. Frågan om  heltid\r\när   en   rättighetsfråga   i   den   meningen   att\r\narbetstagarna  ska  ha ett ökat inflytande över sina\r\nanställningsvillkor.  Enligt  utskottets  mening bör\r\ninriktningen alltså vara att heltidsarbete  ska vara\r\nen norm, men avsteg måste kunna göras när det  finns\r\nsakliga skäl för det.\r\nÄven  rätten till deltid är en fråga om inflytande\r\növer de egna  arbetsvillkoren,  men också här gäller\r\natt arbetstidens längd och förläggning  inverkar  på\r\narbetsgivarens  möjlighet att organisera och planera\r\nverksamheten. Utskottet  vill  understryka  att  man\r\nnoga     måste     överväga    konsekvenserna    för\r\njämställdheten av en  rätt att minska sin arbetstid.\r\nMan  måste också vara uppmärksam  på  motivet  bakom\r\narbetstagarens  önskan att gå ned i arbetstid så att\r\ndet inte i själva  verket handlar om t.ex. brister i\r\narbetsmiljön. Givetvis  får  det inte heller vara så\r\natt den minskade arbetstiden i praktiken är styrd av\r\narbetsgivarens  önskemål.  Rätten   till   förkortad\r\narbetstid  får  inte  heller  komma  i  konflikt med\r\nsträvan att stärka rätten till heltidsarbete.\r\nUtskottet  värdesätter  att  två  utredningar   nu\r\növerväger  dessa  frågor.  Utredningen  om rätt till\r\nheltid   ska  som  framgått  ha  avslutats  den   30\r\nnovember,  medan utredningen om rätt till deltid ska\r\nredovisa sitt  uppdrag  senast  den 1 december i år.\r\nEnligt utskottets mening bör utredningsarbetet  inte\r\nföregripas.\r\nDet   anförda   innebär   att   de  nu  behandlade\r\nmotionerna    2003/04:So573    yrkande    1    (mp),\r\n2003/04:A265 (s), So514 yrkande 3 (s), N394  yrkande\r\n6 (fp), A242 (s), A266 (s), A269 yrkandena 6-8  (v),\r\nA303 (s), A356 yrkande 21 (kd), A359 (m, fp, kd, c),\r\nA375  yrkandena 7 och 8 (fp), A384 (s) och A389 (fp)\r\nbör avslås.\r\n\r\nTurordningsregler vid uppsägning,\r\nrätt till återanställning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  ett antal motioner om\r\natt    upphäva    tvåpersonsundantaget    för\r\nsmåföretag     i    LAS    turordningsregler.\r\nMotionsförslag    om     en     översyn    av\r\nturordningsreglerna    i    vissa   avseenden\r\navstyrks.     Utskottet     föreslår      ett\r\ntillkännagivande till regeringen om vikten av\r\natt    uppmärksamma    problemet    med   att\r\nturordningsreglerna kan\r\nkringgås     på     olika     sätt.    Jämför\r\nreservationerna 7 (m, fp, kd, c,  mp), 8 (m),\r\n9 (v) och 10 (v).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nLAS   innehåller   i  22  §  turordningsregler   som\r\narbetsgivare ska iaktta  vid  uppsägning på grund av\r\narbetsbrist. Huvudregeln är i enlighet med principen\r\nsist  in  först  ut, dvs. arbetstagare  med  kortare\r\nanställningstid står först i tur att sägas upp, före\r\narbetstagare med längre  anställningstid.  Vid  lika\r\nanställningstid ger högre ålder företräde. Särskilda\r\nregler gäller för beräkning av anställningstiden. En\r\narbetstagare  som  fyllt 45 år får tillgodoräkna sig\r\nen extra månad för varje anställningsmånad därefter,\r\ndock  högst 60 extra  månader.  Om  en  arbetstagare\r\nmåste omplaceras  för  att få fortsatt arbete, krävs\r\natt  arbetstagaren har tillräckliga  kvalifikationer\r\nför det  fortsatta arbetet. Det finns dessutom vissa\r\nsärregler,   t.ex.   för  arbetstagare  med  nedsatt\r\narbetsförmåga    och    som     beretts     särskild\r\nsysselsättning hos arbetsgivaren. Domstol kan  pröva\r\nom   arbetsgivarens  uppsägning  står  i  strid  med\r\nturordningsreglerna    och    i   så   fall   ålägga\r\narbetsgivare att betala skadestånd.\r\n\r\nEfter   förslag   av   arbetsmarknadsutskottet   i\r\nbetänkande  2000/01:AU4 Undantag  från  turordningen\r\nm.m. infördes  med  giltighet  fr.o.m. den 1 januari\r\n2001  i  22  § andra stycket LAS ett  undantag  från\r\ndenna  turordningsprincip.  Regeln  innebär  att  en\r\narbetsgivare  med högst tio arbetstagare får undanta\r\nhögst  två arbetstagare  som  enligt  arbetsgivarens\r\nbedömning är av särskild betydelse för den fortsatta\r\nverksamheten. Den eller de personer som undantas har\r\nföreträde    till   fortsatt   anställning   oavsett\r\nturordningen.  Arbetsgivarens  beslut  att  tillämpa\r\nundantagsbestämmelsen kan i normalfallet inte prövas\r\nrättsligt.\r\nBakom  förslaget  stod  en majoritet bestående  av\r\nföreträdare   för  Moderaterna,   Kristdemokraterna,\r\nCenterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.\r\nFrågan om att upphäva undantagsregeln har därefter\r\nvarit uppe till  behandling under varje riksmöte och\r\navslagits  av  riksdagen.   Vid  utskottets  senaste\r\nbehandling   av  frågan  i  betänkande   2003/04:AU4\r\ntillstyrkte utskottsmajoriteten  (s,  v) motioner om\r\natt   tvåpersonsundantaget  skulle  avskaffas.   Vid\r\nkammarbehandlingen  bifölls  en  reservation (m, fp,\r\nkd,   c,   mp)   om   avslag   på   dessa  motioner.\r\nTvåpersonsundantaget gäller således alltjämt.\r\nEn  arbetstagare  som  har sagts upp på  grund  av\r\narbetsbrist  har  enligt 25  §  företrädesrätt  till\r\nåteranställning i den  verksamhet  där han eller hon\r\ntidigare  varit  sysselsatt.  Företrädesrätten  till\r\nåteranställning förutsätter att  arbetstagaren varit\r\nanställd  hos  arbetsgivaren  under  vissa  i  lagen\r\nangivna  tider.  Företrädesrätten  gäller  från  den\r\ntidpunkt då uppsägningen skedde och  därefter  tills\r\nnio   månader   har   förflutit   från  den  dag  då\r\nanställningen upphörde. Längden på  företrädesrätten\r\nhar   varierat   över   tiden.   Enligt   1974   års\r\nanställningsskyddslag   gällde   ursprungligen    en\r\ntidsgräns på ett år. Bakgrunden till den förkortning\r\ntill  nio  månader  som beslutades av riksdagen 1996\r\nvar   att   regeringen  hade   noterat   att   många\r\narbetsgivare    avvaktade    alltför    länge    med\r\nnyanställningar.  Med  hänvisning  till  den då höga\r\narbetslösheten  ansåg  man  att stimulans borde  ges\r\ntill  arbetsgivarna  att anställa  snarast  möjligt.\r\nBedömningen gjordes att man genom att förkorta tiden\r\nför    företrädesrätt    skulle    kunna    påskynda\r\nnyanställningar.  Ändringen   förväntades  även  öka\r\nflexibiliteten     på     arbetsmarknaden     (prop.\r\n1996/97:16).\r\nOm  flera  arbetstagare  har  företrädesrätt  till\r\nåteranställning  bestäms enligt  26  §  turordningen\r\nmellan  dem enligt  motsvarande  principer  som  vid\r\nturordning vid uppsägning.\r\nSedan 1997  gäller  även  en  regel,  25  a  §, om\r\nföreträdesrätt  till  högre  sysselsättningsgrad för\r\ndeltidsanställda arbetstagare. Regeln har beskrivits\r\ni  föregående  avsnitt.  Turordningsreglerna  gäller\r\näven vid denna form av företrädesrätt.\r\nReglerna i 22, 25, 25 a  och  26 §§ är dispositiva\r\npå   det  sättet  att  avvikelse  får  göras   genom\r\nkollektivavtal.  Om  avtalet  inte har slutits eller\r\ngodkänts av en central arbetstagarorganisation krävs\r\ndet dock att det mellan parterna  finns  ett  sådant\r\navtal i andra frågor.\r\nUtskottet  tar  först  upp  frågan  om att upphäva\r\ntvåpersonsundantaget.\r\n\r\nUpphävande av tvåpersonsundantaget vid\r\nturordning\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKrav om upphävande av tvåpersonsundantaget  framförs\r\ndels  av  Vänsterpartiet, dels av ett antal enskilda\r\ns-ledamöter.\r\n\r\nVänsterpartiet  hävdar  i  sin motion A269 yrkande 1\r\natt undantagsregeln har lett  till  rättslöshet. Man\r\nhänvisar  också  till  att  regeln  kan användas  av\r\narbetsgivare som vill göra sig av med anställda utan\r\natt  ha saklig grund för uppsägning. Det  är  främst\r\nkvinnor  som missgynnas. Partiet anser också att den\r\nsämre anställningstryggheten  i  småföretag  blir en\r\nkonkurrensnackdel för dem.\r\n\r\nMed     likartade     motiveringar     yrkas     att\r\ntvåpersonsundantaget  i  LAS ska upphävas i följande\r\nenskilda s-motioner: A209  av  Fredrik Olovsson (s),\r\nA212 av Christin Hagberg och Anita Jönsson (s), A233\r\nav Tomas Eneroth m.fl. (s), A241 av Gunilla Carlsson\r\ni Hisings Backa m.fl. (s), A251 av Kerstin Andersson\r\noch Jan Björkman (s), A267 av Britt-Marie  Lindkvist\r\n(s),  A304  av  Agneta  Gille (s), A335 av Christina\r\nNenes  och Göte Wahlström  (s),  A370  av  Catherine\r\nPersson  (s),  A377  av  Kurt  Kvarnström och Barbro\r\nHietala Nordlund (s) och A385 i  denna  del av Raimo\r\nPärssinen m.fl. (s).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed    anledning    av    dessa   krav   på   att\r\ntvåpersonsundantaget  i  LAS  bör  upphävas  vill\r\nutskottet  upprepa  det som  sades  i  betänkande\r\n2003/04:AU4 i denna fråga.\r\nInförandet av tvåpersonsundantaget  i  22  §  andra stycket LAS\r\ninnebar  en  avvikelse från en tydlig och välkänd\r\nturordningsprincip, nämligen principen om sist in\r\nförst  ut.  Undantaget   ger  stort  utrymme  för\r\nensidiga  och  godtyckliga  arbetsgivarbeslut   i\r\nanställningsskyddsfrågor.     Tillämpningen    av\r\nundantaget  har bland arbetstagare  upplevts  som\r\nkränkande och  diskriminerande. Det finns exempel\r\npå  icke  godtagbar   tillämpning   som  särskilt\r\ndrabbat  gravida och föräldralediga arbetstagare.\r\nDet finns  även tecken som tyder på att gamla och\r\nsjuka drabbats  i  större utsträckning. Att i ett\r\nsådant  läge  inte  ha  möjlighet  att  rättsligt\r\növerpröva   arbetsgivarens    beslut    försvagar\r\nanställningsskyddet  ytterligare och bidrar  även\r\nstarkt   till  känslan  av   rättsosäkerhet   hos\r\narbetstagarna.\r\nUtskottet  har  förståelse  för att det i vissa\r\nfall kan finnas behov av att göra  undantag  från\r\nturordningsreglerna   i  22  §  LAS.  Redan  före\r\ninförandet  av  undantagsbestämmelsen  fanns  det\r\nmöjlighet att genom  kollektivavtal  avvika  från\r\nturordningsprincipen   sist   in  först  ut.  Att\r\narbetsgivaren och arbetstagarorganisationen måste\r\nvara  överens  borgar för en saklig  och  rättvis\r\nhantering av frågorna  samtidigt  som  anpassning\r\ntill verksamheten och de lokala förhållandena kan\r\ngöras.\r\nTecken tyder på att tillämpningen av regeln har\r\ndrabbat   orättvist   och  godtyckligt  utan  att\r\nmöjlighet finns att få  frågan  rättsligt prövad.\r\nSammantaget finns det tungt vägande  skäl för att\r\navskaffa tvåpersonsundantaget i LAS.\r\n\r\nUtskottet  står  fast  vid  dessa  uttalanden.   Det\r\ninnebär  att utskottet tillstyrker samtliga motioner\r\nom avskaffande  av tvåpersonsundantaget i 22 § andra\r\nstycket LAS, nämligen motionerna A209 (s), A212 (s),\r\nA233 (s), A241 (s), A251 (s), A267 (s), A269 yrkande\r\n1 (v), A304 (s),  A335  (s),  A370 (s), A377 (s) och\r\nA385 i denna del (s).\r\n\r\nRiksdagen  bör  därför fatta beslut  om  en  sådan\r\nlagändring. I bilaga 2 lägger utskottet fram förslag\r\ntill lagtext. Lagändringen  bör  träda i kraft den 1\r\njuli 2005.\r\n\r\nAndra frågor om turordning vid uppsägning\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna yrkar i sin partimotion Sf357, som avser\r\nfrågan  hur sjukskrivna och förtidspensionerade  ska\r\nkunna återgå  i  arbete, att LAS bör ses över så att\r\nlagen förhindrar att  arbetstagare  blir fastlåsta i\r\nanställningar  där de blir sjuka. Partiet  pekar  på\r\nturordningsreglerna  som  bidrar  till att människor\r\nsom  varit  länge  på  ett  arbete inte  vågar  byta\r\nanställning  av  rädsla  för  att   hamna   sist   i\r\nturordningen.   Arbetsgivare   vågar  inte  anställa\r\npersoner som löper större risk att  bli sjukskrivna.\r\nÖversynen bör göras tillsammans med arbetsmarknadens\r\nparter,  yrkande 7. LAS-reglerna innebär  också  att\r\ndet blir svårare  för  medelålders  personer  att få\r\narbete. Bestämmelsen om dubbelräknad anställningstid\r\nbör därför avskaffas, yrkande 9.\r\n\r\nI Miljöpartiets motion A320 yrkande 2 föreslås  att skyddet för\r\ntjänstlediga  utvidgas.  Personer  som  är lediga på\r\ngrund av studier eller av annan anledning  ska  inte\r\nkunna undantas från turordningen. Partiet vill ha en\r\nlagändring i enlighet med detta.\r\n\r\nSynpunkter  på  turordningsreglerna  framförs även i\r\nnågra enskilda s-motioner.\r\n\r\nI motion A248 av Anneli Särnblad m.fl.  (s) framförs\r\natt    den    sammanlagda    anställningstiden   hos\r\narbetsgivaren  ska  räknas vid turordningen,  vilket\r\ninte    får   förhindras   av    t.ex.    byte    av\r\norganisationsnummer    och    bolagisering.    Raimo\r\nPärssinen m.fl. (s) hävdar i motion A385 i denna del\r\natt   kvalifikationskriteriet  har  vidgats  på  ett\r\ngodtyckligt sätt, bl.a. går det ut över personer som\r\ninte arbetar heltid.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed  anledning   av   Moderaternas   synpunkter   på\r\nturordningsreglerna  vill  utskottet  framhålla  den\r\nstora  betydelsen  av  turordningsreglerna. I själva\r\nverket  kanske  de  regler   som   avgör   vilka  av\r\narbetstagarna som får stanna kvar i arbetet  upplevs\r\nsom  de  mest väsentliga för anställningstryggheten.\r\nTanken bakom  turordningsreglerna  är  att först och\r\nfrämst  skydda  dem som har en svagare ställning  på\r\narbetsmarknaden.    Turordningsreglerna    ska   ses\r\ntillsammans  med  de  andra  grundprinciper som  LAS\r\nutgår  från.  Utgångspunkten  är  att  arbetsgivaren\r\nensam bestämmer om det är arbetsbrist  i  företaget.\r\nReglerna om turordning innebär i det läget ett visst\r\nskydd mot godtycke genom att arbetsgivaren  inte får\r\nvälja   fritt   vem   som   ska   sägas   upp.   Att\r\nanställningstid   och  ålder  ska  vara  de  främsta\r\nfaktorerna i valet  mellan  dem  som ska stanna kvar\r\nrespektive  lämna  företaget  är  enligt  utskottets\r\nmening  en självklarhet. Vid omstruktureringar  blir\r\ndet dock,  trots dessa grundkriterier, ofta fråga om\r\natt    pröva    ytterligare     ett     moment     i\r\nturordningsreglerna, nämligen om arbetstagaren måste\r\nomplaceras    för   att   kunna   beredas   fortsatt\r\nsysselsättning. I det läget kan en arbetstagare inte\r\ni kraft av enbart  anställningstid  eller ålder göra\r\nanspråk på att få stanna kvar. Det krävs  också  att\r\nhan  eller  hon har tillräckliga kvalifikationer för\r\ndet fortsatta  arbetet.  En  längre  anställningstid\r\neller högre ålder är med andra ord ingen garanti mot\r\nuppsägning.  Det  är därför fel att som  Moderaterna\r\ntala  i  termer av fastlåsning.  Till  detta  kommer\r\nockså  att   det   är   möjligt   att   avvika  från\r\nturordningsreglerna  genom kollektivavtal.  Parterna\r\nkan alltså i varje situation  göra  en avvägning som\r\nför  båda  sidor  ter  sig som den bästa  lösningen.\r\nTurordningsreglerna  ger  enligt  utskottets  mening\r\ndärmed  uttryck  för  en   rimlig  avvägning  mellan\r\narbetsgivarens  möjligheter att  driva  verksamheten\r\nefter  en  driftsinskränkning   och   arbetstagarnas\r\nanspråk på trygghet. Utskottet är inte heller berett\r\natt föreslå en ändring av den regel som  innebär att\r\näldre arbetstagare får räkna dubbel anställningstid.\r\nMed detta avstyrks motion Sf357 yrkandena  7  och  9\r\n(m).\r\n\r\nNär  det gäller kravet i motion A320 (mp) om skydd\r\nför tjänstlediga  m.fl.  vill  utskottet peka på att\r\nfriheten för parterna att avtala  om avvikelser från\r\nlagens   turordningsregler   inte   är   oinskränkt.\r\nAvtalsfriheten  får  inte användas i diskriminerande\r\nsyfte och inte heller  på  ett  sätt som strider mot\r\ngod  sed  på  arbetsmarknaden.  Att ställa  upp  ett\r\ngenerellt  förbud  mot  att  träffa turordningsavtal\r\nbeträffande personer som av en eller annan anledning\r\när  lediga  från  arbetet  vore  att   sätta   vissa\r\nkategorier  anställda  i  ett  bättre läge än andra.\r\nUtskottet  återkommer  till  den  särskilda  gruppen\r\nföräldralediga   arbetstagare.   Med   det   anförda\r\navstyrks motion A320 yrkande 2 (mp).\r\nMed  anledning  av synpunkterna i motion  A248  om\r\nanställningstiden kan  utskottet  konstatera att 3 §\r\nLAS  anger hur beräkning ska ske. Principen  är  att\r\nden sammanlagda anställningstiden får tillgodoräknas\r\noch detta  även  om  arbetstagaren  övergått från en\r\narbetsgivare till en annan inom samma  koncern eller\r\nom arbetstagaren bytt anställning i samband  med  en\r\növergång  av  företag, en verksamhet eller en del av\r\nen   verksamhet.    En    förutsättning    för   att\r\nanställningstid   inom   samma   koncern  ska  kunna\r\ntillgodoräknas är att arbetsgivarna  tillhörde samma\r\nkoncern  vid tidpunkten för arbetstagarens  byte  av\r\nanställning.\r\nUtskottet  vill tillägga följande med anledning av\r\nmotion A248. Genom  att  bryta  upp  verksamheter  i\r\nolika  bolag,  genom att bilda dotterbolag och genom\r\natt       genomföra       omorganisationer       kan\r\nturordningsreglerna kringgås.  Dessa  regler  gäller\r\nbara  inom  ett  och  samma  företag.  Ett  företags\r\nhandlande  kan  vara rättsligt och formellt korrekt,\r\nmen   moraliskt  ytterst   tveksamt.   För   berörda\r\narbetstagare  och  för fackföreningsrörelsen kan det\r\nframstå  som  en  ren  provokation.  Det  är  enligt\r\nutskottets mening helt oacceptabelt  om  företag  på\r\ndetta  sätt  handlar i strid med intentionerna bakom\r\nlagstiftningen. Utskottet förutsätter att regeringen\r\nuppmärksammar  detta  problem  och  återkommer  till\r\nriksdagen  med  förslag  till åtgärder om det skulle\r\nvisa sig behövligt. Vad som nu anförts med anledning\r\nav motion A248 (s) bör ges regeringen till känna.\r\nTill sist kan utskottet konstatera att motion A385\r\ni denna del synes syfta på  det  sätt som parterna i\r\nsina förhandlingar tillämpar reglerna  i 22 § LAS om\r\ntillräckliga  kvalifikationer  i  det  fall  att  en\r\narbetstagare måste omplaceras för att kunna  beredas\r\nfortsatt sysselsättning. Utskottet har inte underlag\r\nför att bedöma om kvalifikationskraven skärpts i den\r\npraktiska   tillämpningen.   Det  är  här  fråga  om\r\navgöranden  i det enskilda fallet  där  en  individs\r\nindividuella  kvalifikationer ska ställas i relation\r\ntill   konkreta   arbetsuppgifter.    I    den   mån\r\narbetsgivarens tillämpning av reglerna skulle  stå i\r\nstrid   med   lagen  eller  dess  intentioner  finns\r\nmöjligheten   för    arbetstagarsidan   att   påtala\r\nlagbrott. Motion A385 i denna del (s) avstyrks.\r\n\r\nÅteranställningsrätt m.m.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet  har  synpunkter   på   reglerna   om\r\nföreträde   till   återanställning  i  motion  A269.\r\nÅteranställningsrätten  ska  vara  tolv  månader och\r\ninte som nu nio månader, yrkande 3. Företrädesrätten\r\ntill  återanställning  ska  gå  före  inhyrning   av\r\narbetskraft.   Under   senare  tid  har  det  enligt\r\nVänsterpartiet förekommit  att  arbetsgivaren  efter\r\ngenomförda  uppsägningar  hyr  in  arbetskraft  från\r\nbemanningsföretag.  Därmed sätts anställningsskyddet\r\nur  spel,  yrkande  4.  Partiet   vill  också  ändra\r\nreglerna om deltidsanställdas företrädesrätt  i  två\r\navseenden.  Begränsningen  till  lediga arbeten inom\r\nden   egna  driftsenheten  leder  t.ex.   till   att\r\nanställda   i   en  butikskedja  inte  kan  utnyttja\r\nföreträdesrätten  i  en  butik  i  kvarteret intill.\r\nKravet  på  att  den  anställde  ska ha tillräckliga\r\nkvalifikationer borde mildras till  ett  krav på att\r\nden  deltidsanställde  ska  kunna  anförtros de  nya\r\narbetsuppgifterna efter ett rimligt  inlärnings- och\r\ninskolningsskede, yrkande 12.\r\n\r\nFöreträdesrätten  i  förhållande  till inhyrning  av\r\narbetskraft tas även upp i motionerna  A252 av Tomas\r\nEneroth  m.fl. (s) och A294 i denna del av  Christer\r\nErlandsson (s).\r\n\r\nI  motion  A282  av  Krister  Örnfjäder  och  Agneta\r\nRingman (s)  begärs  att  den som är deltidsanställd\r\nmen  arbetar  heltid  ska ges  rätt  att  utöka  sin\r\nanställning upp till heltid.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  flera  gånger   tidigare   behandlat\r\nmotioner om tiden för återanställningsrätten, senast\r\ni betänkande 2003/04:AU4. Utskottet har understrukit\r\nden  allmänna  betydelsen  av företrädesrätten  till\r\nåteranställning och den särskilda  vikt  den har för\r\nbåde    föräldralediga   och   äldre   arbetstagares\r\nmöjlighet  att  återkomma  i  arbete.  Utskottet har\r\nockså framhållit att den ändring som trädde  i kraft\r\n1997, som innebar en förkortning av företrädesrätten\r\nfrån  tolv  till  nio månader, var resultatet av  en\r\navvägning mellan skyddsaspekten  och  det  behov  av\r\nflexibilitet   som   bedömdes   nödvändigt   i   det\r\narbetsmarknadsläge som då rådde. Utskottet står fast\r\nvid detta.\r\n\r\nNär  det  gäller  deltidsanställdas företrädesrätt\r\nkan utskottet, liksom  i det nyssnämnda betänkandet,\r\nbetona  att utgångspunkten  är  att  anställning  på\r\nheltid  bör   eftersträvas.   Utskottet  har  i  ett\r\nföregående   avsnitt  berört  den  utredning   (dir.\r\n2004:50) som avser  frågan om hur rätten till heltid\r\nska  kunna stärkas. Resultatet  av  utredningen  bör\r\ninte föregripas.  Utskottet  kan  också hänvisa till\r\natt frågan om tidsbegränsade anställningar  övervägs\r\nav     den     förutnämnda     arbetsgruppen    inom\r\nRegeringskansliet.    Återanställningsrätten     och\r\nföreträdesrätten  till högre sysselsättningsgrad har\r\nnära samband med detta,  vilket  är  ytterligare ett\r\nskäl  att  inte  nu ta ställning i sakfrågan.  Detta\r\ninnebär att motion  A269 yrkandena 3 och 12 avstyrks\r\n(v).\r\nFrågan   hur   man  rättsligt   ska   bedöma   den\r\nsituationen   att   arbetsgivaren   anlitar   uthyrd\r\narbetskraft    i   ett   läge    när    det    finns\r\nföreträdesberättigade  har prövats i en AD-dom, 2003\r\nnr  4,  och ytterligare en  tvist  är  instämd  till\r\ndomstolen.  I  korthet  innebär domen att det är ett\r\nbrott mot återanställningsrätten  om inhyrningen kan\r\nanses  som  ett  otillåtet  kringgående   av  lagen.\r\nDomstolen  konstaterade att företrädesrätten  endast\r\ngäller  då  det  är  fråga  om  en  nyanställning  i\r\negentlig  mening.   LAS   utgår   från  att  det  är\r\narbetsgivaren som bestämmer om verksamheten och dess\r\ninriktning.  Dit  hör  t.ex. frågan om  arbetet  ska\r\nutföras av entreprenör eller  av  egna anställda. AD\r\nansåg dock att denna princip har sina  begränsningar\r\noch exemplifierade med att arbetsgivaren tillgodoser\r\nett  mera  permanent  behov  av  arbetskraft   genom\r\ninlåning  som går ut över företrädesberättigade.  De\r\nåtgärder  som   påstås   vara   ett  kringgående  av\r\nföreträdesreglerna  måste styrkas.  Möjligheten  att\r\nanlita  inhyrd  arbetskraft   och  därmed  gå  förbi\r\nuppsagda arbetstagare med företrädesrätt  är  alltså\r\ninte   oinskränkt.   Utskottet   vill   betona   att\r\nföreträdesrätten  till återanställning är ett mycket\r\nviktigt inslag i anställningsskyddet.  Det är därför\r\nangeläget  att  vara  uppmärksam  på att företeelsen\r\ninte breder ut sig på ett sätt som medför att värdet\r\nav  återanställningsrätten  går  om intet.  Med  det\r\nanförda avstyrks motionerna A252 (s), A269 yrkande 4\r\n(v) och A294 i denna del (s).\r\nDen  situation  som tas upp i motion  A282  gäller\r\nförhållandet  mellan   5  §  sista  stycket  LAS  om\r\nomvandling av vikarietjänst  till  tillsvidaretjänst\r\nefter  tre år och företrädesrätten till  anställning\r\nmed högre  sysselsättningsgrad  enligt  25 a §. Båda\r\nreglerna    har    till    syfte    att    förbättra\r\nanställningsskyddet    för   personer   med   osäkra\r\nanställningsförhållanden       eller       begränsad\r\ntjänstgöringsgrad,  främst  kvinnor.  Utskottet  kan\r\nförstå  den  problematik  som  beskrivs  i motionen.\r\nSamtidigt  är  det  svårt att se det rimliga  i  att\r\nrätten för en vikarie  att  få  sin tjänst omvandlad\r\ntill en tillsvidareanställning skulle  vara beroende\r\nav att det på arbetsplatsen inte finns personer  som\r\nvill  öka  sin  sysselsättningsgrad. Motion A282 (s)\r\navstyrks.\r\n\r\nReglernas dispositivitet\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet yrkar  i  motion  A269 yrkande 10 att\r\nriksdagen ska besluta att hänvisningen  till central\r\narbetstagarorganisation återinförs i LAS.  Avtal  om\r\navvikelser  från  turordningen  ska  liksom tidigare\r\nendast       kunna      träffas      av      central\r\narbetstagarorganisation. Branschanpassningen ska ske\r\npå central nivå.  Förbunden ska sedan kunna delegera\r\nförhandlingsrätten   med   hänsyn   till  de  lokala\r\norganisationernas styrka och önskemål.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMotsvarande   förslag   från   Vänsterpartiet    har\r\nbehandlats   flera  gånger  tidigare  och  senast  i\r\nbetänkande 2003/04:AU4. Utskottet har bl.a. hänvisat\r\ntill den speciella  roll som arbetsmarknadens parter\r\nsedan  gammalt  har  inom   arbetsrätten.   Vid  LAS\r\ntillkomst 1974 ansåg man att det fanns ett behov  av\r\natt  skapa  garantier  för  att  avtalsfriheten inte\r\nanvänds för att försämra anställningsskyddet, vilket\r\nvar motivet till att överenskommelser  om avvikelser\r\nskulle vara träffade eller godkända på förbundsnivå.\r\nRegeln begränsades till vissa bestämmelser  i lagen.\r\nDet var också möjligt att delegera avtalsrätten till\r\nen  lokal  organisation.  Bakgrunden  till ändringen\r\n1996 (prop. 1996/97:16, 1996/97:AU4) då  rätten  att\r\ngöra  avsteg  överfördes till de lokala parterna var\r\natt det allt oftare  hade  satts  i  fråga  om  inte\r\navvikelser från lagen borde kunna göras med stöd  av\r\nlokala  kollektivavtal.  Rätten  att göra avvikelser\r\nhade  dessutom  av  många  arbetstagarorganisationer\r\ndelegerats  till  den nivån. I  lagstiftningsärendet\r\nansåg regeringen att  det  fanns  anledning  att öka\r\nmöjligheterna   att  träffa  lokala  kollektivavtal.\r\nFortfarande finns  dock krav på centralt avtal eller\r\ncentralt godkännande  i  vissa  avseenden,  t.ex. om\r\nuppsägningstidens  längd och preskription. Utskottet\r\nvill framhålla att förutsättningen  för  den  lokala\r\navtalsrätten när det gäller turordningsfrågor är att\r\ndet  i andra frågor gäller ett kollektivavtal mellan\r\nparterna  som  har  slutits  eller  godkänts  av  en\r\ncentral  organisation.  Motion  A269  yrkande 10 (v)\r\navstyrks.\r\n\r\nUtskottet  återkommer  till  motioner  som   avser\r\ndispositiviteten när det gäller turordningsavtal som\r\navser gravida och föräldralediga respektive äldre.\r\n\r\nSkydd för föräldralediga\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nAvsnittet   tar   upp   frågor   som   gäller\r\nanställningsskyddet    för    föräldralediga.\r\nMotionerna avstyrks med hänvisning  till  att\r\nregeringen  meddelat  att  en proposition ska\r\navlämnas hösten 2005. Jämför  reservation  11\r\n(m, fp, kd, c, mp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtskottet har många gånger upprepat hur viktigt  det\r\när  att  skapa  gynnsammare  förutsättningar för att\r\narbetstagare   ska   kunna   förena    arbete    och\r\nföräldraskap.  Redan i betänkande 2000/01:AU9 pekade\r\nutskottet på att  det  förekommer  att  arbetsgivare\r\nförsvårar  för  föräldrar  att utnyttja rätten  till\r\nledighet  enligt föräldraledighetslagen.  Regeringen\r\nfick 2001 (2000/01:AU9,  rskr.  179)  i  uppdrag  av\r\nriksdagen  att  överväga  om  det finns behov av att\r\nförstärka skyddet för de arbetstagare som väljer att\r\nutnyttja  sin  rätt  till  ledighet  i  samband  med\r\nföräldraskap.   Regeringen   gav   sedan   ALI   ett\r\ntilläggsuppdrag  att  se  över  den  arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen även i detta avseende.\r\n\r\nEnligt ALI:s utredning Hållfast  arbetsrätt  - för\r\nett   föränderligt   arbetsliv  (Ds  2002:56)  visar\r\ntillgänglig statistik  att  barnafödandet  under det\r\nsenaste  årtiondet  har  minskat  dramatiskt, främst\r\nbland kvinnor mellan 20 och 29 år.  Det  kan  enligt\r\nutredningen antas att en av många orsaker till detta\r\nstora  samhällsproblem  är svårigheter att på dagens\r\narbetsmarknad  kunna  kombinera  förvärvsarbete  och\r\nföräldraskap. Samtidigt konstaterade utredningen att\r\ngravida    kvinnors    rättsliga     ställning    på\r\narbetsmarknaden är relativt stark efter  ändringar i\r\njämställdhetslagen   och  senare  praxis  från   EG-\r\ndomstolen. Föräldralediga  arbetstagare  har däremot\r\nett  betydligt  svagare  skydd, både enligt gällande\r\nEG-rätt och svensk rätt. Utredningen  har  lagt fram\r\ntre   lagförslag   för  att  stärka  föräldraledigas\r\nrättsliga ställning.  Det första förslaget tar sikte\r\npå ändrade regler för tidsbegränsade  anställningar.\r\nDet andra förslaget innebär att ett särskilt  förbud\r\nmot   att   diskriminera   föräldralediga  införs  i\r\nföräldraledighetslagen. Det  tredje förslaget är att\r\nuppsägningstiden   vid  uppsägning   på   grund   av\r\narbetsbrist av en anställd som är helt föräldraledig\r\nska börja löpa först  när  arbetstagaren  helt eller\r\ndelvis återupptar sitt arbete.\r\nRegeringen  har  inte  lagt fram något förslag  på\r\ngrundval  av ALI:s utredning,  men  enligt  vad  som\r\nredovisats    ovan   finns   en   arbetsgrupp   inom\r\nRegeringskansliet   som   överväger   frågorna.   En\r\nproposition är planerad till hösten 2005.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna anser enligt sin kommittémotion om\r\nfamiljepolitiken, Sf363, att ett särskilt förbud mot\r\ndiskriminering   av  föräldralediga  bör  införas  i\r\nföräldraledighetslagen  och att uppsägningstiden för\r\nden som är helt föräldraledig  ska  börja löpa först\r\nnär arbetstagaren helt eller delvis återupptar  sitt\r\narbete,  yrkande  37.  Motsvarande  förslag  finns i\r\npartiets  kommittémotion  A356 om arbetsmarknad  och\r\narbetsliv, yrkande 9. I den  nyssnämnda motion Sf363\r\nfinns även ett förslag om att  lagen  ska  garantera\r\nrätten  för  den  som  varit föräldraledig att efter\r\nledigheten  återuppta sitt  arbete  utan  försämrade\r\nvillkor,   yrkande    38.    I    Kristdemokraternas\r\nkommittémotion  om jämställdhet, A352,  föreslås  en\r\nändring av svensk  lagstiftning  i  enlighet med det\r\nsom ministerrådet kommit fram till. Rätten  för  den\r\nsom  varit  föräldraledig att återuppta arbetet utan\r\nförsämrade villkor ska garanteras, och man ska kunna\r\ntillgodoräkna sig förbättringar som arbetskamraterna\r\nfått under tiden, yrkande 13.\r\n\r\nVänsterpartiet lägger i motion A269 fram förslag som\r\nanknyter till  ALI:s  utredning.  Partiet  yrkar att\r\nriksdagen  ska  besluta att uppsägningstiden för  en\r\nföräldraledig  arbetstagare  börjar  löpa  först  då\r\narbetstagaren återupptagit  sitt  arbete  helt eller\r\ndelvis,   yrkande  2.  Eftersom  det  behövs  större\r\nfacklig styrka  för  att motverka könsdiskriminering\r\nska en central facklig  organisation godkänna avsteg\r\nfrån turordningslistan vid  uppsägningar  som  berör\r\ngravida och föräldralediga, yrkande 5.\r\n\r\nAtt  ALI:s  förslag  ska  genomföras  begärs även av\r\nMiljöpartiet  i kommittémotion A320 yrkande  1.  För\r\natt stärka skyddet  för  gravida  och föräldralediga\r\nbör regeringen skyndsamt se till att  den  skärpning\r\nav lagen som riksdagen beslutade om 2001 genomförs.\r\n\r\nI   motion  A331  av  Christina  Nenes  och  Gunilla\r\nCarlsson  i  Hisings  Backa  (s)  framhålls  att  de\r\nföräldralediga  är i en utsatt situation. Det ställs\r\nkrav  på att arbetssökande  inte  ska  skaffa  barn.\r\nTurordningsundantaget      kan      förvärra     för\r\nföräldralediga. Enligt motionärerna bör  arbetet med\r\nlagändringar påskyndas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  instämmer  i att skyddet för gravida  och\r\nföräldralediga bör stärkas. Som utskottet framhållit\r\ntidigare hör det inte hemma  på svensk arbetsmarknad\r\natt  bli  missgynnad  på  grund  av   att   man  som\r\narbetstagare  nyttjat  sina  lagstadgade rättigheter\r\nsom  förälder.  När det gäller metoderna  att  komma\r\ntill rätta med problemen  vill utskottet avvakta den\r\nberedning av frågan som pågår.  Som  redovisats ovan\r\när siktet inställt på att en proposition  ska  kunna\r\növerlämnas till riksdagen i höst. Utskottet vill med\r\nkraft  betona  vikten  av att förslag läggs fram som\r\nkan   förbättra   situationen    för   gravida   och\r\nföräldralediga och att detta sker  som  aviserats. I\r\navvaktan på detta är det dock inte meningsfullt  att\r\ni   sak  kommentera  varje  enskilt  motionsyrkande.\r\nMotionerna  Sf363  yrkandena  37  och  38 (kd), A269\r\nyrkandena  2  och  5 (v), A320 yrkande 1 (mp),  A331\r\n(s), A352 yrkande 13  (kd)  och  A356 yrkande 9 (kd)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nFöretagsnedläggning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motioner  som  tar  upp\r\nföretagens  ansvar och anställdas rättigheter\r\ni samband med  företagsnedläggning  bl.a. med\r\nhänvisning till att frågorna omfattas  av det\r\ns.k.  121-punktsprogrammet  och att beredning\r\nska  påbörjas.  Utskottet förutsätter  liksom\r\ntidigare  att  regeringen   följer  frågorna.\r\nJämför reservationerna 12 (v) och 13 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFrågor som gäller företagsnedläggningar  tas  upp  i\r\nnågra enskilda motioner.\r\n\r\nJan  Björkman  m.fl.  (s)  anser  i  motion A280 att\r\nregeringen   måste   analysera  företagens   ansvar.\r\nBelysning av och jämförelse  med  villkoren  i olika\r\nländer  måste  göras.  Anita Jönsson och Jarl Lander\r\n(s) föreslår i motion A297 en översyn av hur man kan\r\nmotverka  -  nationellt  och   inom  ramen  för  EU-\r\nsamarbetet  - nedläggning av lönsamma  fabriker  och\r\natt arbetstagare i olika länder ställs mot varandra.\r\n\r\nI motion A301  av  Peter  Pedersen  och  Rossana  Dinamarca (v)\r\nställs krav på att regeringen lägger fram förslag om\r\nändring  i  lagstiftningen  i  syfte  att  stärka de\r\nanställdas  rätt  och skärpa företagens skyldigheter\r\nvid  nedläggning  av  företag  eller  företagsenhet,\r\nyrkande  1.  Lagstiftning   krävs   för  att  ge  de\r\nanställda   ökade   möjligheter  att  förvärva   ett\r\nföretag,  eller  en företagsenhet,  som  drabbas  av\r\nbeslut om nedläggning,  yrkande  2.  Även  i  övrigt\r\nföreslås   åtgärder   som  i  praktiken  gör  sådana\r\növertaganden möjliga. Högt kvalificerade arbeten och\r\nlönsam  produktion  måste   stanna  kvar  i  landet,\r\nyrkande 3.\r\n\r\nUlf Holm (mp) anser i motion A319 att det krävs ökat\r\nansvar  för  storföretagen vid  företagsnedläggning.\r\nVid   en  internationell   jämförelse,   t.ex.   med\r\nFrankrike, verkar det enkelt att lägga ned företag i\r\nSverige.  För  att öka ansvaret för företagen skulle\r\nman  kunna  ställa   krav   på   en  motivering  för\r\nnedläggning  eller  krav  på ekonomiskt  ansvar  för\r\nutbildning eller inkomstgaranti.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLiknande motionsyrkanden har behandlats flera gånger\r\ntidigare, senast i betänkande 2003/04:AU4. Utskottet\r\nhar     hänvisat     till     en    rapport     från\r\nArbetsmarknadsstyrelsen    (AMS)   2002    med    en\r\nkartläggning av det europeiska rättsläget vad gäller\r\narbetsgivarens   ansvar  vid  företagsnedläggningar.\r\nSlutsatsen var att  EU-medlemsstaternas  regelsystem\r\nför företagsnedläggningar har vissa gemensamma  drag\r\nsom  beror  på  att  staternas  reglering utgår från\r\nsamma minimikrav i ILO-instrument  och  EG-direktiv.\r\nDet  finns  också  många olikheter som förklaras  av\r\nstaternas   olika   syn    på    arbetsrättens   och\r\narbetsmarknadsmyndigheternas roll  och funktionssätt\r\ni   samhället.  Sambandet  med  bl.a.  skatte-   och\r\nsocialförsäkringssystemen är dessutom så komplicerat\r\natt det  enligt  rapporten  inte  går att göra några\r\nenkla     jämförelser     av     kostnaderna     vid\r\nföretagsnedläggningar i de olika EU-medlemsstaterna.\r\n\r\nEn   annan   utredning,  Omställningsavtal  -  ett\r\naktivare stöd till  uppsagda  (SOU 2002:59), beskrev\r\nde  omställnings- och trygghetsavtal  som  finns  på\r\nsvensk   arbetsmarknad   och  gjorde  en  analys  av\r\neffekterna.       Utredningen       menade       att\r\nomställningsavtalen    bidrar    till    ett    ökat\r\nomvandlingstryck   på  arbetsmarknaden,  vilket  har\r\npositiva samhällsekonomiska  effekter.  Avtalen  får\r\nfördelningspolitiska  effekter  eftersom  stödet  är\r\ntillgängligt  för  alla  som omfattas av avtalen. De\r\nsom mest behöver stöd får  också  tillgång till det.\r\nDet  visade  sig  också  att omställningsstödet  har\r\npositiva  företagsekonomiska   effekter.   Utskottet\r\nkunde    i    det    nyssnämnda    betänkandet   med\r\ntillfredsställelse konstatera att Svenskt Näringsliv\r\noch  LO  i  slutet  av  februari  2004  ingått   ett\r\nomställningsavtal      som     omfattade     950 000\r\nprivatanställda. Avtalet  innebär  att arbetsgivarna\r\nfår ta ett större socialt ansvar än tidigare.\r\nArbetsmarknaden och arbetslivet präglas  av  stora\r\nförändringar.  En  allt  öppnare  ekonomi  med  ökad\r\ninternationell   konkurrens,   starkt   beroende  av\r\nomvärlden  och  krav  på en effektiv produktion  har\r\nmedfört och kommer att  medföra  stora förändringar.\r\nFrågorna  om  anställningsskydd och  inflytande  vid\r\ndessa strukturförändringar  är  av största vikt. Som\r\nutskottet framfört tidigare är det  frågor  av  stor\r\nkomplexitet,      i     synnerhet     gäller     det\r\nEuropaperspektivet.   Några  enkla  lösningar  finns\r\ninte. Det är värdefullt att det bedrivs forskning på\r\nområdet,  så t.ex. av ALI  som  har  i  uppdrag  att\r\nbedriva forskning  och utveckling om villkoren i ett\r\nföränderligt  arbetsliv  med  särskild  betoning  på\r\nkunskapsområdet  Arbetsrätt  i omvandling - globala,\r\neuropeiska och lokala perspektiv.\r\nUtskottet kan konstatera att  dessa frågor ingår i\r\ndet    förutnämnda    121-punktsprogrammet    mellan\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,\r\noch  enligt vad utskottet  under  hand  erfarit  ska\r\nberedning  påbörjas.  Utskottet  förutsätter  liksom\r\ntidigare   att  regeringen  följer  frågorna.  Något\r\nuttalande därutöver  kan  inte  anses  påkallat  med\r\nanledning  av  motionerna  A280  (s), A297 (s), A301\r\nyrkandena 1-3 (v) och A319 (mp) som därför avstyrks.\r\n\r\nLedighetslagstiftning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar i detta avsnitt  motioner\r\nsom  rör ledighetslagstiftningen. Frågor  som\r\ntas upp är bl.a. ledighet för närståendevård,\r\nledighet  för  frivilligt  försvarsarbete och\r\nsemesterlönegrundande  frånvaro.   Motionerna\r\navstyrks  bl.a.  med hänvisning till pågående\r\nberedningsarbete.  Jämför  reservationerna 14\r\n(kd) och 15 (m).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna anser i motion So608 yrkande 6 att\r\nman ska ha rätt till tjänstledighet  på  hel-  eller\r\ndeltid  för  vård  av anhörig. Det skulle underlätta\r\nför många anhöriga och fungera som ett erkännande av\r\ninsatsen.  Tjänstledigheten  bör  endast  ges  under\r\nkortare perioder,  exempelvis  tre  månader i taget,\r\neftersom  man  inte  i  förväg  kan  veta hur  stort\r\nvårdbehovet kommer att vara. På sikt borde man kunna\r\ndiskutera  möjligheten att minska sin arbetstid  för\r\natt vårda en anhörig under längre tid.\r\n\r\nVänsterpartiet   anför  i  motion  2003/04:A264  att\r\npartiet länge har  drivit  krav  på förkortningar av\r\nnormalarbetstiden    och    ökat   inflytande    för\r\narbetstagarna  över arbetstidens  förläggning.  Ökat\r\narbetstagarinflytande   över   arbetstiden   är   en\r\nförutsättning  för ett mänskligare arbetsliv och ett\r\nsamhälle med minskad  ohälsa  och  ökad jämställdhet\r\nmellan kvinnor och män men också för ökad produktion\r\noch  produktivitet i verksamheterna.  Vänsterpartiet\r\nmenar  att Arbetstidskommitténs, Knas, förslag om en\r\nny ledighetslag är ett viktigt steg i rätt riktning.\r\nRegeringen bör återkomma med ett sådant förslag.\r\n\r\nGöte Wahlström  och  Christina  Nenes  (s)  anför  i\r\nmotionerna   2002/03:Ub430   och   2003/04:A299  att\r\nregeringen bör verka för att de som  i  vuxen  ålder\r\nväljer  att  \"kunskapslyfta\"  och studera vidare ges\r\nekonomiska och trygga förutsättningar  att genomföra\r\nstudierna.    Somliga    vuxenstuderande    som   är\r\ntjänstlediga  från ett arbete under studietiden  har\r\narbetsgivare     som      ser      studierna     som\r\nsemesterlönegrundande  tid, men de flesta  har  inte\r\nden förutsättningen.\r\n\r\nChrister Erlandsson (s)  menar  i  motion  A295  att\r\nsemesterlagen  bör  ändras.  Den regel som säger att\r\nman inte får spara semester under  ett semesterår då\r\nsparad  semester  tas  ut bör upphävas.  Ändrar  man\r\nlagen  på det sättet kommer  taket  på  fem  veckors\r\nsemester   och   fem  veckors  sparad  semester  att\r\nkvarstå.\r\n\r\nHillevi Engström och  Lena  Adelsohn  Liljeroth  (m)\r\nanför  i  motion  A207  att  många  svenskar, utöver\r\nmilitärer    och    poliser,   anlitas   vid   olika\r\nfredsfrämjande uppgifter  i  världen.  För att kunna\r\nrekrytera den kompetens som behövs är det väsentligt\r\natt     dessa     personer     omfattas    av    ett\r\nanställningsskydd. Till skillnad  från  anställda  i\r\nutlandsstyrkan  har  de  inget  skydd mot uppsägning\r\neller avskedande. Det finns inte  heller  någon rätt\r\ntill tjänstledighet eller något skydd mot försämrade\r\nvillkor  vid  återkomsten till Sverige. Motionärerna\r\nmenar att frågan  behöver  få en lösning och att ett\r\nregelverk    liknande    det    för   anställda    i\r\nutlandsstyrkan bör införas.\r\n\r\nEva Flyborg och Runar Patriksson (fp) menar i motion\r\nA334  att de frivilliga försvarsorganisationerna  är\r\nav utomordentligt  stor  betydelse  inom det svenska\r\nförsvaret. Möjligheten att få ledigt  vid  frivillig\r\nförsvarsverksamhet    borde    vara   densamma   för\r\nvärnpliktiga som för frivillig personal.  I motionen\r\nföreslås   en  lagstadgad  rätt  till  ledighet  för\r\ndeltagande  i   utbildning   och  tjänstgöring  inom\r\nfrivilligförsvaret.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFöljande lagar brukar räknas till ledighetslagarna:\r\n\r\n1. semesterlagen (1977:480)\r\n2.\r\n3. lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till\r\nledighet för utbildning (studieledighetslagen)\r\n4.\r\n5. lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa\r\nföreningsuppdrag inom skolan, m.m. (sia-\r\nledighetslagen)\r\n6.\r\n7. lagen (1986:163) om rätt till ledighet för\r\nsvenskundervisning för invandrare (sfi-\r\nledighetslagen)\r\n8.\r\n9. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för\r\nnärståendevård (närståendevårdslagen)\r\n10.\r\n11. föräldraledighetslagen (1995:584)\r\n12.\r\n13. lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att\r\nbedriva näringsversamhet\r\n14.\r\nlagen (1998:209) om rätt till  ledighet av trängande\r\nfamiljeskäl.\r\n\r\nUtöver dessa finns det också ledighetsbestämmelser i\r\nett  stort  antal  lagar, bl.a. förtroendemannalagen\r\n(1974:358), MBL, arbetsmiljölagen  (1977:1160),  LAS\r\noch   lagen  om  arbetstid  m.m.  i  husligt  arbete\r\n(1970:943). I regeringsformen (RF) och kommunallagen\r\n(KL) (1991:900)  finns regler som möjliggör ledighet\r\nför  politiska  uppdrag.   Nämnas  bör  också  lagen\r\n(1994:1809)  om totalförsvarsplikt,  som  innehåller\r\nregler med förbud mot uppsägning eller avskedande av\r\narbetstagare som  fullgör  sina  skyldigheter enligt\r\nlagen.\r\n\r\nFör statligt anställda finns vissa särbestämmelser\r\nom   ledighet,   t.ex.   i  anställningsförordningen\r\n(1994:373)      och      tjänstledighetsförordningen\r\n(1984:111).  Sådan  rätt  till   ledighet  kan  avse\r\nledighet  för  att  pröva  annat  arbete  eller  för\r\nutlandstjänstgöring. Bestämmelser av  detta slag kan\r\nockså finnas i kollektivavtal.\r\nVid  sidan  av lagregleringen finns kompletterande\r\nledighetsregler   i  kollektivavtal.  Viss  ledighet\r\nföljer enbart av kollektivavtal,  t.ex. ledighet för\r\nvissa familjeangelägenheter som att  fira  sin  egen\r\n50-årsdag   eller   att   delta  vid  nära  anhörigs\r\nbegravning. Rätt till ledighet  kan  också  följa av\r\ntjänstereglementen, enskilda avtal och sedvänja.\r\nI juni 2002 föreslog Kommittén för nya arbetstids-\r\noch  semesterregler  (Knas)  (dir.  2000:97 och dir.\r\n2003:21) i sitt delbetänkande TID - för  arbete  och\r\nledighet  (SOU  2002:58) en lag om flexibel ledighet\r\nsom  skulle  ge  arbetstagare   rätt  till  ledighet\r\nmotsvarande fem arbetsdagar varje  år.  Lagen skulle\r\ninnebära  att varje arbetstagare får en timbank  hos\r\nsin arbetsgivare.  Ledigheten  ska  förläggas enligt\r\narbetstagarens  egna  önskemål.  Ledigheten   skulle\r\ndärmed  ge arbetstagaren möjlighet att påverka  sina\r\narbetstidsförhållanden.  Utredningen  föreslog också\r\nen ändring av semesterlagen så att arbetstagare  ges\r\nrätt  att  få  de  semesterdagar som överstiger fyra\r\nveckor  och  sparade semesterdagar  omvandlade  till\r\nledighet  under   del  av  dag.  Därutöver  föreslog\r\nutredningen ändringar  i  arbetstidslagen som syftar\r\ntill   ett   mera  korrekt  genomförande   av   EG:s\r\narbetstidsdirektiv i svensk lag.\r\nEtt    år    senare    presenterades    kommitténs\r\nslutbetänkande     Semesterlagen      och     övriga\r\nledighetslagar  -  översyn  och  förenklingar   (SOU\r\n2003:54).  Utredningen  föreslog bl.a. att sju av de\r\nåtta   ledighetslagarna   enligt   ovan   (exklusive\r\nsemesterlagen) skulle ersättas  med  fyra nya lagar:\r\nen  föräldraledighetslag,  en  lag  om ledighet  för\r\nutbildning,   som   även  inbegriper  ledighet   för\r\nsvenskundervisning  för   invandrare,   en   lag  om\r\nledighet  för  att bedriva näringsverksamhet och  en\r\nlag om ledighet  för  närståendevård och ledighet av\r\nträngande familjeskäl.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nKnas  lämnade  som nämnts  sitt  delbetänkande  (SOU\r\n2002:58) i juni  2002  och  sitt slutbetänkande (SOU\r\n2003:54)    i    juni    2003.   Båda   dessa    har\r\nremissbehandlats,  och  regeringens   beredning   av\r\nfrågorna   pågår.   En   proposition   om  tydligare\r\ngenomförande   av  EG:s  arbetstidsdirektiv   (prop.\r\n2003/04:180)   har   behandlats   av   utskottet   i\r\nbetänkande 2004/05:AU3,  och  riksdagen har därefter\r\nbeslutat om ändringar i arbetstidslagen som träder i\r\nkraft den 1 juli 2005.\r\n\r\nUtskottet vill också hänvisa  till den förutnämnda\r\nutredningen    (dir.   2004:156)   om   rätt    till\r\ntjänstledighet för  att  gå  ned  i  arbetstid.  Som\r\nframhålls  i  utredningsdirektiven  har arbetstidens\r\nlängd  och  förläggning  betydelse för kvinnors  och\r\nmäns  möjlighet  att  planera   sin   tid   och  för\r\nmöjligheten  att  kombinera arbetslivet och livet  i\r\növrigt.  I  avvaktan   på   beredning  och  pågående\r\nutredning  avstyrker utskottet  motion  2003/04:A264\r\n(v).\r\nNär det gäller  frågan om ledighet för att ta hand\r\nom anhöriga har utskottet vid ett flertal tillfällen\r\nbehandlat motsvarande  yrkande,  senast i betänkande\r\n2003/04:AU4.  Utskottet har hänvisat  till  att  det\r\nredan  i  dag  finns   en  rätt  till  ledighet  och\r\nersättning   vid   närståendevård    i    den   s.k.\r\nnärståendevårdslagen.  Utskottet  är inte heller  nu\r\nberett  att ställa sig bakom förslaget  i  motionen.\r\nUtskottet  avstyrker  därmed  motion So608 yrkande 6\r\n(kd).\r\nFrågan  om  rätt  till  ledighet   för  frivilligt\r\nförsvarsarbete har behandlats av utskottet vid flera\r\ntillfällen,   senast   i   betänkande   2003/04:AU4.\r\nUtskottet har framhållit att frivilliginsatser  inom\r\ntotalförsvaret  är  mycket värdefulla. I sin rapport\r\nEn utvecklad krisberedskap  till  regeringen uttalar\r\nKrisberedskapsmyndigheten att det är viktigt både ur\r\nett krishanteringsperspektiv och ur  ett förtroende-\r\noch demokratiperspektiv att samhället  kan  ta  emot\r\noch   på   ett   bra  sätt  använda  frivilliga  vid\r\nkrishanteringsinsatser.  Utskottet instämmer i detta\r\nmen bedömer att avsaknaden  av  regler  om rätt till\r\nledighet  m.m.  inte  kan  anses  vara till påtaglig\r\nnackdel  för de frivilliga försvarsorganisationernas\r\nverksamhet  eller  för  den enskilde. Utskottet står\r\nfast vid sin bedömning att  arbetsgivare normalt har\r\nen  välvillig  inställning till  framställningar  om\r\nledighet för frivillig  försvarsverksamhet  och  att\r\nfrågan  om  ledighet från ordinarie arbetsplats ofta\r\nkan lösas genom  avtal eller överenskommelser mellan\r\nden anställde och arbetsgivaren. Utskottet har samma\r\nuppfattning när det gäller ledighetsregler och skydd\r\nför  anställningen   vid  viss  utlandstjänstgöring.\r\nMotionerna A207 (m) och A334 (fp) avstyrks.\r\nNär   det   gäller   frågan    om    studier   som\r\nsemesterlönegrundande   tid   behandlade   utskottet\r\nliknande synpunkter i betänkande 2001/02:AU6.  I det\r\nnya  studiestödssystem  som infördes den 1 juli 2001\r\nfick   personer   som  tidigare   skulle   ha   haft\r\nvuxenstudiestöd   i   stället   möjlighet   att   få\r\nstudiemedel  med  högre bidragsdel.  Studiemedel  är\r\ninte   semesterlönegrundande    men    heller   inte\r\nskattepliktiga.  Korttidsstuderande  kan  få  bidrag\r\nenligt   förordningen   (2001:362)  om  bidrag  till\r\nkorttidsstudier.  Inte  heller   dessa   bidrag   är\r\nskattepliktiga.  Studiestödsreformen  innebar alltså\r\natt  de studiestöd som tidigare varit skattepliktiga\r\noch kopplade  till  inkomst  slopades, och att det i\r\nstället infördes ett samordnat  studiemedel  som  är\r\nskattefritt  och  pensionsgrundande för alla. Rätten\r\ntill semesterersättning upphörde därmed.\r\nDen i motion A295  berörda  regeln - semesterdagar\r\nfår  enligt 18 § tredje stycket  semesterlagen  inte\r\nsparas  under  semesterår  då  arbetstagaren  får ut\r\nsemesterdag som sparats från tidigare år - ska ses i\r\nsamband med 21 § semesterlagen som ger arbetstagaren\r\nrätt  att  få  ut den sparade semesterledigheten och\r\nårets  semesterledighet   i   ett   sammanhang.   Om\r\narbetstagaren  hade kunnat ta ut en sparad vecka och\r\nsamtidigt spara  en  ny  vecka  till nästa år skulle\r\npersonen kunna skaffa sig förmånen  av  att ständigt\r\nkunna  kräva drygt fem veckors semester i  följd,  i\r\nstället för de fyra veckor i följd som han eller hon\r\nhar rätt till enligt 12 §.\r\nUtskottet  är inte berett att verka för en ändring\r\nav  semesterlagen   på  det  sätt  som  motionärerna\r\nföreslår. Utskottet vill  dock påminna om att Knas i\r\nförenklingssyfte har sett över semesterlagens regler\r\noch redovisat detta i sitt slutbetänkande.\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda   avstyrks\r\nmotionerna 2002/03:Ub430 (s), 2003/04:A299  (s)  och\r\nA295 (s).\r\n\r\nFrågor om äldre arbetstagare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlas  frågor om äldre\r\narbetstagare; bl.a. om rätten att stanna kvar\r\ni arbete och att underlätta för  arbetsgivare\r\natt  anställa  äldre arbetstagare. Motionerna\r\navstyrks   med   hänvisning   till   pågående\r\nutredningsarbete.  Jämför  reservationerna 16\r\n(m), 17 (kd) och 18 (v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna  anser  i motion Sf357  yrkande  15  att\r\narbetsrätten för äldre  måste vara mer flexibel. LAS\r\nbör   ändras   så   att  möjligheterna   ökas   till\r\ntidsbegränsad anställning  för personer över 61 år i\r\nenlighet  med  det  förslag  som   lagts   fram   av\r\nNäringsdepartementets  seniorgrupp  i Ds 2002:10. På\r\ndet sättet vågar och vill fler arbetsgivare anställa\r\näldre.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion A353  att rätten\r\natt stanna kvar i arbetet förlängs från nuvarande 67\r\ntill   72  års  ålder.  Forskning  visar  att  många\r\nblivande    pensionärer    kan    tänka    sig   att\r\nförvärvsarbeta om arbetet ordnas flexibelt och utgår\r\nfrån  de  äldres  förutsättningar,  yrkande 3. Flera\r\navtalade pensionssystem medför dock att  kostnaderna\r\nblir  höga för att anställa äldre. Kristdemokraterna\r\nanser  att  regeringen  bör  ta  initiativ  till  en\r\növersyn  av  avtalspensionernas  effekt på den äldre\r\narbetskraftens konkurrenskraft. Översynen  bör  leda\r\nfram till överläggningar med arbetsmarknadens parter\r\nför  att  minska  skillnaderna i kostnader för äldre\r\noch yngre arbetskraft, yrkande 9.\r\n\r\nVänsterpartiet vill  enligt  motion  A269 yrkande 11\r\natt regeln om centralt godkännande av avtalsturlista\r\nåterinförs  när  avsteget  från  lagen  innebär  att\r\narbetstagare som är äldre än 57,5 år sägs upp. Äldre\r\nhar betydligt svårare att hitta nytt arbete,  vilket\r\nenligt partiet ökar behovet av skydd.\r\n\r\nI  en  enskild  motion, A349 av Sverker Thorén (fp),\r\nefterlyses åtgärder  som gör det möjligt för dem som\r\nfyllt 65 år att stanna  kvar  på  arbetet, t.ex. att\r\narbetsgivaren inte betalar hela lönen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe     äldres     situation    på    arbetsmarknaden\r\nuppmärksammades   i  budgetbetänkande   2004/05:AU1.\r\nUtskottet kunde konstatera  att  antalet  personer i\r\nåldern  60-64  år kommer att öka fram till 2010  och\r\nutgöra   en   större   andel   av   den   arbetsföra\r\nbefolkningen än  i  dag.  Utskottet  hänvisade  till\r\nLångtidsutredningen   som  konstaterat  att  en  hög\r\nsysselsättning    är    grunden    för    framtidens\r\nvälfärdssystem.  På  sikt handlar  det  om  att  öka\r\narbetsutbudet genom att  fler  personer kan och vill\r\nta ett arbete. En av Långtidsutredningens slutsatser\r\när  att  det  måste bli mer lönsamt  för  äldre  att\r\nfortsätta  att  arbeta   och   att   de   ekonomiska\r\ndrivkrafterna för arbetsgivarna att behålla de äldre\r\ni arbete behöver stärkas. Utskottet hänvisade  också\r\ntill  den  parlamentariskt  sammansatta  utredningen\r\nSenior  2005  och  dess  förslag  i  betänkande  SOU\r\n2003:91.\r\n\r\nI    budgetbetänkandet   redovisades   även    att\r\nregeringen  tillsatt en utredning (dir. 2004:99) som\r\nska se över skattereglerna  för tjänstepensioner och\r\nprivata pensionsförsäkringar.  Reglerna ska anpassas\r\noch   förenklas  så  att  arbetslinjen   stärks.   I\r\nuppdraget    ingår    också    att   utvärdera   den\r\nskattemässiga subventionens effekter på sparande och\r\narbetsutbud,  framför  allt  bland  äldre  personer.\r\nRegeringen  överväger också förändringar  i  skatte-\r\noch transfereringssystemet  och  en  kartläggning av\r\navtalsförmåner i syfte att underlätta  för äldre att\r\ndelta  aktivt  i  arbetslivet.  Detta  är något  som\r\nredovisats     i    Sveriges    handlingsplan    för\r\nsysselsättning 2004 (NAP 2004).\r\nI   ett   gemensamt    bidrag    till   NAP   från\r\narbetsmarknadens parter har de förklarat sig villiga\r\natt  medverka  till  att den faktiska pensionsåldern\r\nhöjs.\r\nI  betänkandet redovisades  också  hur  frågan  om\r\näldres sysselsättning behandlas inom EU-samarbetet.\r\nEn   viktig    aspekt    på    möjligheterna   och\r\nförutsättningarna för äldre att delta  i arbetslivet\r\när  skyddet mot diskriminering. Denna sak  har  helt\r\nnyligen    behandlats    i   utskottets   betänkande\r\n2004/05:AU5.  Utskottet  välkomnade  att  frågan  om\r\nlagstiftning mot åldersdiskriminering  nu  är  under\r\nutredning av den s.k. Diskrimineringskommittén (dir.\r\n2002:11)   och   konstaterade   att  en  allt  äldre\r\nbefolkning  gör  det  svårt  att  klara   välfärden.\r\nAnsträngningar  måste  göras  för att äldre personer\r\nska   kunna   stanna  kvar  längre  i   arbetslivet.\r\nEventuella  hinder   måste   så  långt  som  möjligt\r\nundanröjas. Utskottets planer att senare under våren\r\narrangera en hearing om äldre  i arbetslivet ska ses\r\ni ljuset av detta.\r\nEn  lösning  kan  vara  en  rätt  att   gå  ned  i\r\narbetstid.  Som  redovisats  ovan  ser  en utredning\r\n(dir.  2004:156) över denna fråga. Utskottet  kan  i\r\nsammanhanget    notera   att   Kommittén   för   nya\r\narbetstids- och semesterregler (Knas) undersökte vad\r\nsom utretts om effekterna  på  bl.a.  arbetsutbud av\r\nförbättrade möjligheter att arbeta deltid.\r\nMed  anledning av de enskilda motionsförslagen  är\r\nföljande att säga.\r\nSom  framgått   finns   det   en   arbetsgrupp   i\r\nNäringsdepartementet  som  ser  över bl.a. frågan om\r\ntidsbegränsade           anställningar.           En\r\ndepartementspromemoria  som  delvis ska vara baserad\r\npå  förslagen  från  ALI  är under  utarbetande.  En\r\nproposition planeras till hösten  2005. Detta arbete\r\nbör inte föregripas, varför motion  Sf357 yrkande 15\r\n(m) avstyrks.\r\nEn  rätt  att  stanna kvar i arbetet till  67  års\r\nålder infördes i LAS från den 1 januari 2001. Det är\r\nen tvingande regel.  Arbetstagaren  har  dock  ingen\r\nskyldighet att stanna kvar. När arbetstagaren fyller\r\n67  år  kan  arbetsgivaren meddela arbetstagaren att\r\nanställningen   ska   upphöra.   Före   lagändringen\r\ninträdde  avgångsskyldigheten  vid  den tidpunkt  då\r\narbetstagaren är skyldig att avgå med ålderspension,\r\ndvs.  normalt  vid  65 års ålder. Denna  höjning  av\r\ntiden för avgångsskyldighet  har samband med det nya\r\npensionssystemet. En bakgrund  var den kontinuerligt\r\nökade  medellivslängden  i  Sverige  men  också  den\r\ndemografiska    utvecklingen   med    en    kommande\r\narbetskraftsbrist.   Reglerna  om  avgångsskyldighet\r\ninnebär ett förenklat förfarande jämfört med vad som\r\ngäller vid uppsägning eller avskedande för att få en\r\nanställning att upphöra.  Det förenklade förfarandet\r\ninnebär att arbetsgivaren inte behöver påvisa saklig\r\ngrund för uppsägning. Det blir  alltså inte fråga om\r\natt    göra    någon   individuell   bedömning    av\r\narbetstagarens förutsättningar. Utskottet känner sig\r\ntveksamt  till en  så  kraftigt  förlängd  rätt  att\r\nstanna kvar  i  anställningen  som Kristdemokraterna\r\nföreslår. En sådan regel skulle  kunna  medföra icke\r\nönskvärda tvister om äldre arbetstagares förmåga att\r\nsköta  arbetet, tvister som också skulle kunna  avse\r\nmöjligheten till omplacering m.m. I en situation med\r\narbetskraftsbrist  skulle frågan uppkomma om platsen\r\npå turordningslistan.  Det  skulle  också kunna leda\r\ntill    att    arbetsgivare   drog   sig   för   att\r\ntillsvidareanställa  personer  som  är  yngre än så.\r\nUtskottet anser att den nuvarande ordningen  är  att\r\nföredra,  som  innebär  att  anställningen  kan vara\r\ntidsbegränsad när arbetstagaren har fyllt 67 år. Med\r\nanledning   av   partiets   förslag  om  översyn  av\r\navtalspensionerna och deras effekter  vill utskottet\r\nhänvisa till vad som redovisats ovan. Utskottet  kan\r\ntillägga att Medlingsinstitutet haft ett uppdrag att\r\nkartlägga   de  avtalsbaserade  ersättningssystemen.\r\nMotion A353 yrkandena 3 och 9 (kd) avstyrks.\r\nKravet i Vänsterpartiets  motion  om återinförande\r\nav  centralt  godkännande för uppsägning  av  \"57,5-\r\nåringar\" har prövats  av utskottet upprepade gånger.\r\nDen tidigare särregleringen  innebar att det krävdes\r\ngodkännande     från    den    centrala     fackliga\r\norganisationen av  varje  enskild uppsägning. Syftet\r\nvar  att  förhindra  att  i  första  hand  de  äldre\r\narbetstagarna  sades  upp.  Särregleringen  slopades\r\nfrån 1997 bl.a. med hänvisning  till att möjligheten\r\ntill  förtidspension av arbetsmarknadsskäl  upphört.\r\nÄndringen   infördes  tillsammans  med  andra  ökade\r\nmöjligheter  att   träffa   lokala   kollektivavtal.\r\nUtskottet står fast vid sin uppfattning att det inte\r\nfinns skäl att återinföra regeln, vilket innebär att\r\nmotion A269 yrkande 11 (v) avstyrks.\r\nNär det gäller anställningsförmåner m.m. för äldre\r\nvill  utskottet  betona  att detta är en  fråga  för\r\nparterna att avtala om, givetvis med beaktande av de\r\nregler mot diskriminering  på grund av ålder som kan\r\nbli    resultatet    av    Diskrimineringskommitténs\r\növerväganden.  Utskottet  vill  också  hänvisa  till\r\nkommande förslag från den ovannämnda  utredningen om\r\nrätt till tjänstledighet för att gå ned i arbetstid.\r\nÄven motion A349 (fp) avstyrks.\r\n\r\nPersonalkontroll, yttrandefrihet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt avstyrks tre motioner som rör\r\nintegritets-   och  yttrandefrihetsfrågor   i\r\nanställningen. Jämför reservation 19 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  tar  i  motion  2003/04:So537 upp\r\nfrågan  om  en  ny  form  av  personalkontroll   för\r\npersoner    som   söker   tjänst   inom   vård   och\r\näldreomsorgen. Samhället måste skapa förutsättningar\r\nför  ett  åldrande   i   trygghet   och   värdighet.\r\nPersonalkontroll  behövs liknande den som finns  för\r\nförskolan.\r\n\r\nElisebeht Markström  (s)  anser  i  motion  A347 att\r\nskyddet  för  de  anställdas  integritet  måste  stå\r\ntillbaka  till  förmån  för  barns  rätt till skydd.\r\nHuvudregeln  ska vara att all personal  som  arbetar\r\nmed barn och unga, oavsett huvudman, ska visa utdrag\r\nur belastningsregistret.  Lagen  ska också medge att\r\nredan anställda anmodas att uppvisa utdrag. Även vid\r\nfrivilligverksamhet ska arrangörer  försäkra  sig om\r\natt     verksamma     vuxna     inte     finns     i\r\nbelastningsregistret   beträffande   våld,  sexuella\r\növergrepp m.m.\r\n\r\nI   motion  A308  av  Lars  Lilja  och  Karl  Gustav\r\nAbramsson   (s)  föreslås  ett  tillkännagivande  om\r\nprivatanställdas  yttrandefrihet. Till skillnad från\r\nvad   som   gäller   för    offentliganställda   har\r\nprivatanställda   en  avtalsbaserad   tystnadsplikt.\r\nKommunala verksamheter  läggs  nu ut på entreprenad,\r\nvilket  leder  till  att de anställda  förlorar  sin\r\ngrundlagsfästa   yttrande-    och    meddelarfrihet.\r\nOffentligt  ägd  eller finansierad verksamhet  eller\r\nverksamhet som utförs  av  annan  ska vara öppen för\r\ninsyn. Frågan bör enligt motionen regleras  i  avtal\r\nmellan parterna.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  tar  först  upp  frågan  om  kontroll  av\r\npersonal inom vård och äldreomsorg.\r\n\r\nRätten    att    få    ut    personuppgifter    ur\r\nbelastningsregistret  är reglerad i lagen (1998:620)\r\nom belastningsregister.  Detta  register  innehåller\r\nuppgifter om brottmålsdomar och beslut som meddelats\r\ni Sverige och i utlandet i vissa fall och som  avser\r\nbrottspåföljd  m.m.  Belastningsregistret  motsvarar\r\ndet  som tidigare benämndes kriminalregistret  eller\r\nbrottsregistret.   Rätt   att   få   uppgifter  från\r\nregistret      har      myndigheter      för     sin\r\ntillsynsverksamhet.    I   övrigt   kan   regeringen\r\nföreskriva  en  sådan rätt  för  vissa  ärenden.  En\r\nenskild har alltid  rätt  att på begäran skriftligen\r\nfå ta del av samtliga uppgifter  ur registret om sig\r\nsjälv.  Om  det  behövs för att pröva  en  fråga  om\r\nanställning eller  uppdrag i en verksamhet som avser\r\nvård  har  en  enskild  rätt  att  få  uppgifter  ur\r\nregistret om en annan enskild i den utsträckning som\r\nregeringen  bestämmer.  Den  som  har  fått  del  av\r\nuppgifter har tystnadsplikt. Enligt lagen (2000:873)\r\nom     registerkontroll     av     personal     inom\r\nförskoleverksamhet,  skola  och  skolbarnsomsorg ska\r\nden  som  erbjuds  en  anställning  inom   en  sådan\r\nverksamhet till den som erbjuder anställningen lämna\r\nett  utdrag  som är mindre än ett år gammalt ur  det\r\nregister     som    förs     enligt     lagen     om\r\nbelastningsregister.  För sådant ändamål används ett\r\nsärskilt utdrag med ett  begränsat innehåll. Den som\r\ninte   har  lämnat  ett  registerutdrag   får   inte\r\nanställas.\r\nUtskottet  har  tidigare behandlat motioner om att\r\ndet även vid andra  verksamheter ska ställas krav på\r\nutdrag ur belastningsregistret som förutsättning för\r\nanställning. I förra  årets  betänkande  2003/04:AU4\r\nintog utskottet en restriktiv hållning och hänvisade\r\ntill   en   kraftig   ökning   av  ansökningar  till\r\nRikspolisstyrelsen        om        utdrag        ur\r\nbelastningsregistret.      Utredningen     Personlig\r\nintegritet i arbetslivet (SOU  2002:18)  hade därför\r\nföreslagit en uppstramning. Utskottet vill  alltjämt\r\nse det som en allmän utgångspunkt att en person  som\r\nhar avtjänat sitt straff ska kunna gå vidare i livet\r\noch   arbetslivet   utan   att  diskrimineras  eller\r\nsärbehandlas på annat sätt på  grund av sin tidigare\r\nbrottslighet.  Därför bör bara de  arbetsgivare  som\r\nverkligen kan anses  ha  ett  berättigat intresse av\r\npersonuppgifter  om  lagöverträdelser   få  behandla\r\nsådana uppgifter.\r\nDen  nyssnämnda  utredningen hade konstaterat  att\r\ndet inte finns någon samlad reglering till skydd för\r\nden   personliga   integriteten    i    arbetslivet.\r\nUtredningen   hade   inriktat   sig  på  risker  för\r\narbetstagarnas personliga integritet  i  samband med\r\nanvändningen    av    IT    och   vid   hälso-   och\r\ndrogkontroller. I förra årets  betänkande  noterades\r\natt  utredningens förslag hade remissbehandlats  och\r\nvar under regeringens beredning. Frågan om skydd för\r\nden personliga  integriteten hade även aktualiserats\r\ni EU inom ramen för den sociala dialogen.\r\nHär  ska  också  påpekas  att  en  parlamentariskt\r\nsammansatt kommitté  tillsatts  om  skyddet  för den\r\npersonliga  integriteten  (dir.  2004:51). Kommittén\r\nska  bl.a.  analysera  om  detta  skydd   kan  anses\r\ntillfredsställande    reglerat   och   överväga   om\r\nlagstiftningen behöver  kompletteras.  Kommittén ska\r\nredovisa sitt slutresultat senast den 30 mars 2007.\r\nUtskottet  har  underhand  inhämtat att frågan  om\r\npersonlig integritet i arbetslivet alltjämt bereds i\r\nRegeringskansliet parallellt med diskussionerna inom\r\nEU.  Beredningsarbetet  bör  inte   föregripas.  Med\r\nhänvisning  till  det  anförda  avstyrks  motionerna\r\n2003/04:So537 (kd) och A347 (s).\r\nÄven     motioner     om    yttrandefrihet     för\r\nprivatanställda  har behandlats  tidigare.  I  förra\r\nårets betänkande 2003/04:AU4  redovisades rättsläget\r\nsom       i      korthet      innebär      följande.\r\nGrundlagsbestämmelser   garanterar   yttrande-   och\r\nmeddelarfriheten  mot  ingripande och efterforskning\r\nfrån det allmänna. Det innebär  att  inte  heller de\r\noffentliga arbetsgivarna får vidta negativa åtgärder\r\nmot  en  anställd  som  använt  sig av sin yttrande-\r\neller meddelarfrihet. För privatanställda finns inte\r\nnågot   motsvarande   skydd   mot  ingripande   från\r\narbetsgivaren. Lojalitetsplikten  kan  innebära  att\r\nett  yttrande  eller  meddelande ger grund för t.ex.\r\nuppsägning eller omplacering.\r\nI promemorian Yttrandefrihet  för  privatanställda\r\n(Ds  2001:9)  redovisades  ett utredningsuppdrag  om\r\nyttrande-  och  meddelarfrihet   för   anställda   i\r\nverksamheter   med  anknytning  till  det  allmänna.\r\nPromemorian innehöll  ett  förslag till lag om skydd\r\nför     privatanställdas     yttrandefrihet.     Vid\r\nremissbehandlingen framkom att flera instanser i och\r\nför sig var positiva till att  det meddelarskydd som\r\ngäller för offentliganställda skulle utsträckas till\r\natt omfatta också vissa kategorier  privatanställda.\r\nDäremot mötte promemorian kritik från  både  sakliga\r\noch  lagtekniska  utgångspunkter  från  flera  olika\r\nhåll.   Promemorian   har   inte   lett  till  någon\r\nproposition från regeringen.\r\nUtskottet har tidigare uttalat (bet.  2002/03:AU6)\r\natt man skulle välkomna en stärkt yttrandefrihet för\r\nprivatanställda,  i  synnerhet för arbetstagare  som\r\narbetat i offentlig verksamhet  som  överförts  till\r\nprivat regi med offentlig finansiering.\r\nDen    nu    behandlade   motionen   förordar   en\r\navtalsreglering   av  frågan.  Promemorian  föreslår\r\ndäremot   en  lagreglering   som   bygger   på   den\r\navtalsbaserade tystnadsplikt som normalt ingår i ett\r\nanställningsförhållande    och   sedan   föreskriver\r\ninskränkningar i denna tystnadsplikt.  I promemorian\r\ndiskuteras   även   ett  avtalsreglerat  skydd   för\r\nyttrande-     och    meddelarfriheten.     Utredaren\r\nkonstaterar  att   ett   sådant   inte  skulle  vara\r\ntillräckligt  eftersom  det  inte  skulle  ge  några\r\ngarantier för att skyddet gäller alltid och för alla\r\nberörda. Kollektivavtal skulle enligt utredaren dock\r\nkunna vara värdefullt på den privata arbetsmarknaden\r\nsom   komplement  till  och  förstärkning   av   ett\r\nförfattningsreglerat skydd.\r\nUtskottet  kan  konstatera  att frågan är komplex.\r\nEnligt vad utskottet erfarit från  Regeringskansliet\r\npågår   alltjämt   beredning   av   frågan.    Dessa\r\növerväganden bör avvaktas. Motion A308 (s) avstyrks.\r\n\r\nNegativ föreningsrätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar i detta avsnitt en motion\r\nom   negativ   föreningsrätt   och   fackliga\r\ngranskningsavgifter.  Motionen avstyrks.  Ett\r\navgörande  i  Europadomstolen  bör  avvaktas.\r\nJämför reservation 20 (m).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K311 yrkande  3  av  Peter  Danielsson  (m)\r\nbegärs  att  regeringen  lägger  fram  förslag  till\r\nlagstiftning  som  innebär att arbetstagare som inte\r\när   medlemmar   i   en  fackförening   inte   genom\r\nkollektivavtal  ska kunna  tvingas  betala  avgifter\r\ntill en förening  som  de  valt  att stå utanför. De\r\ns.k. granskningsavgifterna bryter  enligt motionären\r\nmot  den  mänskliga rättigheten att stå  utanför  en\r\norganisation om avgiften inte står i proportion till\r\nkostnaden  för   fackets   tjänst   och  nyttan  för\r\narbetstagaren. Att arbetstagare som inte  är  med  i\r\nfacket  tvingas  betala  är  en  direkt kränkning av\r\nderas rättigheter.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed föreningsrätt brukar man inom  arbetsrätten avse\r\nrätten   för   arbetsgivare  och  arbetstagare   att\r\ntillhöra och utnyttja  medlemskap  i en organisation\r\npå  arbetsmarknaden  utan  att  av  det  skälet  bli\r\nutsatta   för  påtryckningar  eller  annan  obehörig\r\ninblandning av motparten i anställningsförhållandet.\r\nFöreningsrätten  erkändes  tidigt  i AD:s praxis och\r\nblev  lagfäst första gången genom 1936  års  lag  om\r\nförenings-   och   förhandlingsrätt.   I  dag  finns\r\nreglerna i 7-9 §§ MBL. Redan tidigt diskuterades  om\r\nen  lagstiftning  på  föreningsrättens  område  även\r\nborde omfatta ett skydd mot organisationstvång, dvs.\r\nrätten  att  stå  utanför  en förening. Frågan om en\r\nsådan negativ föreningsrätt har därefter diskuterats\r\ngenom  åren  bl.a.  i olika lagstiftningssammanhang.\r\nSedan  mitten av 1990-talet  gäller  den  europeiska\r\nkonventionen   angående   skydd   för  de  mänskliga\r\nrättigheterna   och  de  grundläggande   friheterna,\r\ndäribland artikel  11  om föreningsfrihet, som lag i\r\nSverige.\r\n\r\nEn  del  kollektivavtal   innehåller   regler   om\r\ngranskningsavgifter. Enligt avtalen ska ett på visst\r\nsätt  bestämt  belopp  inbetalas  till  den fackliga\r\norganisationen som ersättning för utförda  tjänster.\r\nDet  förekommer att sådana granskningsavgifter  även\r\ndras på oorganiserade arbetstagares löner.\r\nFrågan  om granskningsavgifter prövades i AD:s dom\r\n2001 nr 20. Enligt bestämmelser i ett kollektivavtal\r\npå byggnadsområdet  skulle  avdrag  göras  med  viss\r\nprocent  på  utgående  löner.  Beloppet skulle utges\r\ntill den avtalsslutande fackliga  organisationen som\r\nersättning   för   organisationens   granskning   av\r\nlöneunderlaget. Tvisten i målet gällde  om  avdraget\r\nkränkte      de     oorganiserade     arbetstagarnas\r\nföreningsrätt enligt Europakonventionen. AD ogillade\r\narbetsgivarpartens     talan.    Löneavdragen    för\r\ngranskningsarvode kunde  enligt  AD  inte jämställas\r\nmed   tvångsanslutning.  Löneavdragen  ansågs   inte\r\nheller  utsätta  de  oorganiserade arbetstagarna för\r\ntvång eller påverkan att  bli medlemmar i förbundet.\r\nFörfarandet  med  avdrag för  granskningsarvode  var\r\nalltså  inte  någon  kränkning   av  deras  negativa\r\nföreningsrätt.\r\nFrågan    har    därefter    anhängiggjorts    vid\r\nEuropadomstolen   för   mänskliga   rättigheter    i\r\nStrasbourg av de berörda oorganiserade arbetstagarna\r\noch  arbetsgivarparten  i  AD-målet.  Regeringen har\r\nyttrat sig och gjort både formella invändningar  och\r\ninvändningar  i  sak. Enligt regeringen har det inte\r\nskett    någon    kränkning    av    den    negativa\r\nföreningsrätten.\r\nUtskottet anser att  Europadomstolens  avgörande i\r\ndenna fråga bör avvaktas. Motion K311 yrkande  3 (m)\r\navstyrks.\r\n\r\nArbetsdomstolen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   avsnittet  behandlas  en  motion  om  att\r\navskaffa   Arbetsdomstolen.  Utskottet  delar\r\ninte uppfattningen  att sammansättningen i AD\r\nmedför risk för jäv.  Motionen avstyrks bl.a.\r\nmed       hänvisning       till      pågående\r\nutredningsarbete. Jämför reservation 21 (fp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nHelena Bargholtz (fp) anser i motion A333 att AD ska\r\navskaffas.  Domstolen  är otidsenlig  och  ger  inte\r\nrättssäkerhet  för  oorganiserade.  Sammansättningen\r\nmedför     risk    för    jäv.     Problemet     med\r\njämställdhetsmålen  löses  enligt  motionen  enklast\r\ngenom att domstolen avskaffas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  under  senare år återkommande och  i\r\nolika sammanhang behandlat  motionsförslag om att AD\r\nska avskaffas. Det har företrädesvis skett i samband\r\nmed budgetbehandlingen och i  anslutning till frågor\r\nom     rättegången     i    diskriminerings-     och\r\njämställdhetstvister. Motionerna har avstyrkts.\r\n\r\nNär det gäller AD och  diskrimineringsmålen gjorde\r\nriksdagen  våren  2003  ett  tillkännagivande   till\r\nregeringen    på    förslag   av   utskottet   (bet.\r\n2002/03:AU3, rskr. 2002/03:104).  Ett  överflyttande\r\nav diskrimineringsmål med arbetsrättslig  anknytning\r\ntill  allmän  domstol väckte enligt utskottet  flera\r\nfrågor. En sådan fråga var hur man bör se på mål som\r\negentligen rör  diskriminering eller annan kränkning\r\nav mänskliga rättigheter  men där annan lagstiftning\r\nåberopas, t.ex. LAS. Utskottet  ansåg det värdefullt\r\natt  frågan  blev belyst i Diskrimineringskommittén.\r\nRegeringen  gav   kommittén  tilläggsdirektiv  (dir.\r\n2003:69) i enlighet med tillkännagivandet.\r\nUtskottet kan inte  dela  motionärens  kategoriska\r\nuppfattning att sammansättningen i domstolen  medför\r\nrisk  för  jäv.  Tvärtom  finns det goda skäl för de\r\ntankar  som ligger bakom domstolens  sammansättning,\r\nvilken utgörs  av  både  s.k.  intresseledamöter och\r\nämbetsmannaledamöter. Detta utesluter  inte  att det\r\nkan  vara  värdefullt  att få en belysning av frågan\r\ninom ramen för Diskrimineringskommittén. Motion A333\r\n(fp) avstyrks.\r\n\r\nBisysslor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI avsnittet behandlas en  motion om skärpning\r\nav  bisysslereglerna  för  vissa   kategorier\r\noffentliganställda.  Motionen  avstyrks,  men\r\nutskottet   förutsätter  att  regeringen   är\r\nuppmärksam på reglernas sätt att fungera.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nViviann Gerdin (c) anser i motion A278 att nuvarande\r\nregler om bisysslor  för  offentligt  anställda  bör\r\nskärpas genom obligatorisk anmälningsskyldighet till\r\nJustitiekanslern (JK). Alla chefer inom staten lever\r\ninte  upp till den frivillighet att anmäla bisysslor\r\nsom proposition  2000/01:147  byggde på. Anmälan bör\r\nvara obligatorisk. JK bör få i  uppdrag  att  bedöma\r\noch  registrera  bisysslorna  så  att god insyn blir\r\nmöjlig.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nGenom  ändringar i lagen (1994:260)  om  offentlig\r\nanställning  (LOA)  som trädde i kraft den 1 januari\r\n2002    skärptes    kontrollsystemet     för    s.k.\r\nförtroendeskadliga    bisysslor.    Kontrollsystemet\r\nförtydligades   och   gjordes   mera  öppet.   Vissa\r\nkategorier,  däribland ordinarie domare  och  chefer\r\nför myndigheter direkt under regeringen, ska på eget\r\ninitiativ anmäla  sina bisysslor till arbetsgivaren.\r\nUtskottet   kan   inte    instämma   i   motionärens\r\nbeskrivning   att   anmälan   från   dessa   grupper\r\narbetstagare  skulle vara frivillig.  Till  skillnad\r\nfrån övriga arbetstagare  har  dessa  kategorier  en\r\nobligatorisk  anmälningsskyldighet. En bakgrund till\r\ndetta  är  vikten  av  att  bisysslesituationen  för\r\nsådana statliga  arbetstagare  som har anställningar\r\nsom ställer särskilt stora krav  på  förtroende  kan\r\nredovisas  öppet  och  granskas.  Regeringen ansåg i\r\npropositionen    (prop.    2000/01:147)    att    en\r\nanmälningsskyldighet   skulle   vara  tydligare  och\r\ndärmed  att  föredra  jämfört  med alternativet  att\r\narbetsgivaren   regelbundet  begär   in   uppgifter.\r\nReglerna kan enligt  utskottets  mening  inte  sägas\r\nvara utan sanktioner. Som sades i propositionen  kan\r\nden    arbetstagare    som    inte   uppfyller   sin\r\nanmälningsskyldighet    drabbas    av     sedvanliga\r\narbetsrättsliga  påföljder  såsom  disciplinpåföljd.\r\nUtskottet,  som  kan  konstatera  att  ingen  motion\r\nväcktes med anledning av propositionen i  denna del,\r\nhar  i  nuläget  inte underlag för en bedömning  att\r\nreglerna inte skulle  fungera på avsett sätt. Skulle\r\nnågot  sådant  visa  sig förutsätter  utskottet  att\r\nregeringen uppmärksammar  saken  och återkommer till\r\nriksdagen. Motion A278 (c) avstyrks.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Politisk information och opinionsbildning på\r\narbetsplatsen (punkt 1) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  1.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A4 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen    konstaterar    att    det    inte   är\r\nändamålsenligt att lagstifta i frågan och att frågan\r\ninte  heller bör utredas vidare. Skrivelsen hänvisar\r\ntill    Svenska     arbetsgivareföreningens    (SAF)\r\ndelägarcirkulär  som  lämnar   rekommendationer   om\r\npolitisk   information  på  arbetsplatserna.  Enligt\r\nskrivelsen har  rekommendationerna  under åren visat\r\npå  en  allt  mindre  restriktiv  inställning   till\r\npolitisk  verksamhet på arbetsplasterna. Jag ställer\r\nmig mycket  tveksam  till  den analys som regeringen\r\ngör i skrivelsen.\r\n\r\nI det cirkulär som gäller  sedan  1998  anges dock\r\natt  det  inte finns någon laglig rätt för anställda\r\neller deras  representanter  att  verka politiskt på\r\narbetsplatsen    och    att    förtroendemannalagen,\r\ntryckfrihetsförordningen                         och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen inte är tillämpliga. Genom\r\ndetta  uttalande har arbetsgivarna utfärdat tämligen\r\nrestriktiva  förhållningsregler  i fråga om politisk\r\ninformation och opinionsbildning på arbetsplatserna.\r\nVi i Vänsterpartiet är medvetna om att ett införande\r\nav en lagstiftning av denna typ är förenat med vissa\r\njuridiska svårigheter. Frågan har  dock  inte på ett\r\nfullgott   sätt   belysts   i  och  med  regeringens\r\nskrivelse. Vi i Vänsterpartiet menar att behov finns\r\nav  ytterligare  beredning  där   man  bl.a.  tittar\r\nnärmare   på  möjligheterna  att  reglera   politisk\r\ninformation  och  opinionsbildning  inom  ramen  för\r\narbetsrätten. Detta bör regeringen ges till känna.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion A4 bör bifallas.\r\n\r\n\r\n2. Översyn av arbetsrätten m.m. (punkt 2) (m,\r\nfp, kd, c)\r\n\r\nav  Margareta  Andersson (c), Tina Acketoft (fp),\r\nStefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B\r\nHamilton (fp) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 2. Riksdagen bifaller  därmed motionerna\r\n2004/05:A352 yrkande 19 (kd), 2004/05:A356 yrkandena\r\n19, 20 och 22 (kd) och 2004/05:A375  yrkande 11 (fp)\r\noch avslår motionerna 2004/05:A214 (s), 2004/05:A225\r\n(s),  2004/05:A269  yrkande  9  (v), 2004/05:A294  i\r\ndenna del (s), 2004/05:A305 (s),  2004/05:A337  (s),\r\n2004/05:A371 (s) och 2004/05: A381 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörhållandena  på arbetsmarknaden förändras. Sverige\r\nhar  gått  från ett  traditionellt  industrisamhälle\r\ntill    ett    modernt     kunskapssamhälle.     Den\r\narbetsrättsreglering  som  infördes på 1970-talet är\r\ninte  helt  anpassad till dagens  arbetsmarknad.  Vi\r\nanser att det  finns  ett  behov  av en moderniserad\r\narbetsrätt som är mer flexibel och  bättre  anpassad\r\ntill  de  mindre företagens situation. Den nuvarande\r\narbetsrätten   består   av   ett  svårgenomträngligt\r\nregelverk för det lilla företaget som skrämmer många\r\nav dem från att nyanställa.\r\n\r\nEn  reform  bör även uppmärksamma  lagstiftningens\r\nbetydelse  för  utanförskap   vare  sig  det  gäller\r\ninvandrare, kvinnor eller ungdomar.  Arbetsrätten är\r\ni alltför hög grad uppbyggd för att skydda  dem  som\r\nredan  har  arbete,  och  tar  i  alltför liten grad\r\nhänsyn till människor som strävar efter  att  få ett\r\nfotfäste på arbetsmarknaden.\r\nDet behövs en lagstiftning som har en annan syn på\r\nmedarbetarnas  och företagens ömsesidiga relationer.\r\nDe anställda ska ses som individer och inte bara som\r\nen  del  av  ett kollektiv.  Alla  arbetstagare  ska\r\ntillförsäkras   grundläggande  rättigheter,  oavsett\r\navtalsförhållanden  eller facklig tillhörighet. Alla\r\narbetstagare ska vara  garanterade  både positiv och\r\nnegativ föreningsfrihet.\r\nDet anförda bör ges regeringen till  känna, vilket\r\ninnebär  att  motionerna A352 yrkande 19 (kd),  A356\r\nyrkandena 19, 20  och  22  (kd)  och A375 yrkande 11\r\n(fp) tillstyrks.\r\n\r\n3. ILO och arbetsrätten (punkt 3) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som framförs under Ställningstagande\r\ni reservation 3. Riksdagen bifaller därmed\r\nmotion 2004/05:U313 yrkande 4 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att  arbetsrätten   kräver\r\ninternationellt  samarbete  med särskild hänsyn till\r\nutvecklingsländernas   villkor.   Tillämpningen   av\r\narbetsrätten   får   inte  innebära   att   negativa\r\nsanktioner riktas mot  u-länderna.  I  stället måste\r\nSverige och EU ta initiativ till en förstärkning  av\r\nden   internationella  arbetsrätten  genom  positiva\r\ninstrument   -   exempelvis  tekniskt  bistånd  inom\r\narbetsrättsområdet eller noggrannare kontroll av hur\r\nländer  tillämpar  arbetsrätten.   Det  finns  flera\r\nexempel på positiva insatser.\r\n\r\nDet  handlar om att säkra tillämpningen  av  ILO:s\r\nfyra   huvudprinciper:    organisationsfrihet    och\r\nförhandlingsfrihet,    förbud    mot   tvångsarbete,\r\navskaffande   av   barnarbete  och  avskaffande   av\r\ndiskriminering.  Det  finns  flera  möjligheter  att\r\nstärka dessa principer  internationellt,  inte minst\r\ngenom  insatser  från  näringslivet.  U-länder   som\r\nuppfyller   ILO:s   principer  kan  ges  en  positiv\r\nsärbehandling   inom  ramen   för   s.k.   generella\r\npreferenssystem.   Möjligheterna   att   stärka  den\r\nklagomålsprocedur  som  finns  inom  ILO  bör  också\r\nundersökas. I dag kan ett klagomål leda till att  en\r\nundersökningskommission  sätts  upp.  Den  kan sedan\r\navge   rekommendationer  till  ILO:s  medlemsländer.\r\nNågra samordnade åtgärdsmöjligheter finns dock inte.\r\nDet tekniska  bistånd  som  bl.a.  ILO  ger  för att\r\nunderlätta   formulering   och   implementering   av\r\nlagstiftning  på  arbetslivsområdet  har också visat\r\nsig framgångsrikt och bör fortsätta. Sanktioner  bör\r\nundvikas.  I  dag hyser många u-länder misstankar om\r\natt  arbetsrätten   kommer   att  innebära  förtäckt\r\nprotektionism. Det anförda innebär  att  motion U313\r\nyrkande 4 (kd) bör bifallas.\r\n\r\n4. EU och arbetsrätten (punkt 4) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A288  (v) och avslår motionerna 2004/05:A222\r\nyrkande 1 (s) och 2004/05:A243 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet  anser att ursprungslandsprincipen är\r\ndet stora problemet  i  frågan om tjänstedirektivet.\r\nUrsprungslandsprincipen innebär  att  tjänsteföretag\r\nska  kunna  vara verksamma i andra länder  men  bara\r\nbehöva följa  det  egna  landets  lagar  och regler.\r\nVisserligen    görs    det    undantag    för   EU:s\r\nutstationeringsdirektiv men sammantaget anser  vi  i\r\nVänsterpartiet   att  det  finns  stora  risker  för\r\nlönedumpning och urholkning av kollektivavtalen. Det\r\nförefaller      också      som       om       endast\r\nutstationeringsdirektivets hårda kärna blir gällande\r\noch  att  exempelvis  arbetsrättsliga  frågor  såsom\r\nmedbestämmandelagen,  ledighet  m.m. lämnas utanför.\r\nFör   Vänsterpartiet   är   det   oacceptabelt   att\r\nlöntagarnas  rättigheter reduceras till  undantag  i\r\nstället för att  utgöra huvudregel. Med principen om\r\nursprungsland   som    grund    kommer   löntagarnas\r\nrättigheter att ständigt vara under press. Förslaget\r\ntill   tjänstedirektiv   öppnar  för  att   oseriösa\r\nföretag, både inhemska och från andra EU/EES-länder,\r\nkan  skapa  en  egen marknad,  där  seriösa  företag\r\nriskerar att konkurreras ut.\r\n\r\nDet räcker inte  med  att skriva in olika undantag\r\noch skärpa skrivningarna om löntagarnas rättigheter.\r\nSå  länge  ursprungslandsprincipen   är   grunden  i\r\ndirektivet   kommer  löntagarnas  och  andra  vitala\r\nintressen ständigt att vara hotade. Regeringen måste\r\ndärför vara tydlig  i sin uppfattning om principerna\r\ni  arbetet och förhandlingarna  inför  ett  kommande\r\ntjänstedirektiv.  Detta bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\nDet  anförda  innebär  att  motion  A288  (v)  bör\r\nbifallas och motionerna  A222 yrkande 1 (s) och A243\r\n(s) bör avslås.\r\n\r\n5. Tidsbegränsad anställning m.m. (punkt 5)\r\n(fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  5.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A375  yrkandena  7 och  8  (fp)  och  avslår\r\nmotionerna    2003/04:So573    yrkande    1    (mp),\r\n2003/04:A265  (s),  2004/05:So514   yrkande  3  (s),\r\n2004/05:N394  yrkande  6  (fp),  2004/05:A242   (s),\r\n2004/05:A266  (s),  2004/05:A269  yrkandena 6-8 (v),\r\n2004/05:A303  (s),  2004/05:A356  yrkande  21  (kd),\r\n2004/05:A359  (m, fp, kd, c), 2004/05:A384  (s)  och\r\n2004/05:A389 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet vill  rensa  upp  i  den  stora flora av\r\nvisstidsanställningar  som  förekommer  i   dag  och\r\nersätta  dem  med en anställningsform: överenskommen\r\nvisstidsanställning.  En sådan anställning ska kunna\r\ngälla  i  upp  till  två år.  Antalet  personer  med\r\növerenskommen visstidsanställning är i dag begränsad\r\ntill   fem  personer  hos   en   arbetsgivare.   Vår\r\nuppfattning  är att denna gräns bör höjas till tjugo\r\npersoner.\r\n\r\nFolkpartiet  vill  också  att  arbetsgivare ska få\r\nstörre möjligheter att provanställa  genom att tiden\r\ni provanställning förlängs från dagens  sex  månader\r\ntill tolv månader.\r\nDet  anförda  innebär att motion A375 yrkandena  7\r\noch 8 (fp) bör bifallas och övriga motioner avslås.\r\n\r\n6. Tidsbegränsad anställning m.m. (punkt 5)\r\n(kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  6.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A356 yrkande  21  (kd) och avslår motionerna\r\n2003/04:So573  yrkande  1  (mp),  2003/04:A265  (s),\r\n2004/05:So514 yrkande 3 (s),  2004/05:N394 yrkande 6\r\n(fp),    2004/05:A242    (s),   2004/05:A266    (s),\r\n2004/05:A269 yrkandena 6-8  (v),  2004/05:A303  (s),\r\n2004/05:A359  (m, fp, kd, c), 2004/05:A375 yrkandena\r\n7  och  8 (fp), 2004/05:A384  (s)  och  2004/05:A389\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi kristdemokrater anser att floran av visstids- och\r\nprovanställningar  bör  saneras.  Det  bör i princip\r\nendast finnas två former, dels vikariat  i högst tre\r\når  för en särskild person som har fast anställning,\r\ndels  en  prov- och projektanställning. Andra former\r\nav projektanställningar  bör  endast kunna förekomma\r\nefter överenskommelse mellan fackliga organisationer\r\noch  arbetsgivare.  Vi  vill  införa   en   generell\r\nprovanställningsperiod,      och      tiden      för\r\nprovanställning bör förlängas till tolv månader.\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att  motion A356 yrkande 21\r\n(kd) bör bifallas. Övriga motioner  avstyrks  i  den\r\nmån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n7. Upphävande av turordningsundantaget\r\n(punkt 6) (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\nav  Margareta  Andersson (c), Tina Acketoft (fp),\r\nStefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B\r\nHamilton (fp), Henrik  Westman  (m)  och Ulf Holm\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  6,  med\r\nden  motivering  som  anges under Ställningstagande,\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:A209   (s),\r\n2004/05:A212  (s),  2004/05:A233  (s),  2004/05:A241\r\n(s),    2004/05:A251    (s),    2004/05:A267    (s),\r\n2004/05:A269   yrkande   1  (v),  2004/05:A304  (s),\r\n2004/05:A335 (s), 2004/05:A370 (s), 2004/05:A377 (s)\r\noch 2004/05:A385 i denna del (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  utskottet  är  åter  frågan   om   upphävande  av\r\ntvåpersonsundantaget i 22 § andra stycket  LAS  uppe\r\nför  behandling.  Sedan  bestämmelsen infördes den 1\r\njanuari 2001 har drygt fyra  år passerat. Undantaget\r\nhar tillämpats vid arbetsbrist  i små företag. Dessa\r\nföretag har kunnat fortsätta sin verksamhet med sina\r\nnyckelpersoner    kvar    i    anställning     trots\r\nnedskärningar.  Bestämmelsen  har  fått den positiva\r\neffekt för små företag som utskottet hoppades på vid\r\ninförandet. Som framfördes fanns risk för att regeln\r\ni enstaka fall skulle kunna komma att  tillämpas  på\r\nett  diskriminerande sätt. Därför framhölls särskilt\r\nmöjligheten  att  pröva  ett  beslut om undantag med\r\nstöd av det skydd för arbetstagaren  som  följer  av\r\njämställdhetslagen  och  andra diskrimineringslagar.\r\nUndantag från turordningsreglerna  kan  också prövas\r\nenligt  allmänna  rättsgrundsatser  om  beslutet  är\r\notillbörligt   eller   strider   mot   god   sed  på\r\narbetsmarknaden.    Vi    vill    understryka    att\r\nundantagsregeln är avsedd för att nyckelpersoner ska\r\nkunna  stanna  kvar  i verksamheten. Vår slutsats är\r\natt   det  inte  finns  några   skäl   att   upphäva\r\nundantagsbestämmelsen.  Vi  anser  dock  att  det är\r\nviktigt  att  uppmärksamt  följa hur undantagsregeln\r\ntillämpas.\r\n\r\nMotionerna A209 (s), A212 (s), A233 (s), A241 (s),\r\nA251 (s), A267 (s), A269 yrkande  1  (v),  A304 (s),\r\nA335  (s),  A370 (s), A377 (s) och A385 i denna  del\r\n(s) avstyrks.\r\n\r\n8. Översyn av turordningsreglerna (punkt 7) (m)\r\n\r\nav Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  8.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:Sf357 yrkandena 7 och 9 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi kan konstatera  att  det  kan  vara  negativt för\r\nindividen att byta jobb, särskilt om man  har  varit\r\nanställd länge på en arbetsplats, eftersom man efter\r\nbytet av arbete enligt LAS-reglerna kommer att sägas\r\nupp  först  om  den  nye  arbetsgivaren behöver göra\r\nneddragningar.  Detta  gäller   såväl   när  man  är\r\nsjukskriven  som när man är frisk. Vi anser  att  en\r\növersyn bör göras  av  reglerna i LAS med syftet att\r\ngenomföra förändringar som  förhindrar  att enskilda\r\narbetstagare blir fastlåsta i anställningar  där  de\r\nblir  sjuka. Denna översyn bör ske i samförstånd med\r\narbetsmarknadens parter.\r\n\r\nÖver  huvud taget är det ett stort problem med den\r\nlåga rörligheten  på  den  svenska  arbetsmarknaden.\r\nMänniskor  låses  in  på arbeten där de  inte  trivs\r\neller som gör dem sjuka.  Den  låga  rörligheten har\r\nflera  orsaker.  Turordningsreglerna  i  LAS  bidrar\r\ngenom  att  människor som varit länge på ett  arbete\r\ninte vågar byta  av  rädsla  för att då hamna sist i\r\nturordningen. Arbetsgivaren vågar  i  sin  tur  inte\r\nanställa  människor  som  löper  större risk att bli\r\nsjukskrivna,   framför   allt   de  som  har   varit\r\nsjukskrivna tidigare, kvinnor och äldre arbetskraft.\r\nÄven  för medelålders personer är  det  svårare  att\r\nbyta arbete bl.a. därför att man enligt LAS efter 45\r\nårs  ålder  får  räkna  dubbel  anställningstid  vid\r\nplacering  i  turordningen.  Det gör att potentiella\r\narbetsgivare blir mer tveksamma att anställa. Därför\r\nbör regeln i 3 § tredje stycket  LAS om dubbelräknad\r\nanställningstid avskaffas.\r\nVi  anser att riksdagen bör bifalla  motion  Sf357\r\nyrkandena 7 och 9 (m).\r\n\r\n9. Tiden för återanställningsrätt m.m.\r\n(punkt 11) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  9.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A269   yrkande   3  (v)  och  avslår  motion\r\n2004/05:A269 yrkande 12 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsgivaren  har  rätt  att  själv  definiera  när\r\narbetsbrist föreligger och  därmed  också  grund för\r\nuppsägning.  Företrädesrätten  till  återanställning\r\ninfördes för att motverka att oseriösa  arbetsgivare\r\nsäger  upp  personal  enbart  för att kunna anställa\r\nandra.\r\n\r\nRegeln   om   icke-diskriminering    innebär   att\r\narbetsgivare inte godtyckligt ska kunna  sortera  ut\r\nicke  önskvärda personer. Företrädesrätten är därför\r\nen  viktig   del   i   anställningsskyddet  för  att\r\nförhindra   diskriminering.   Riksdagen   försämrade\r\nföreträdesrätten  1997  genom  att förkorta den från\r\ntolv  till  nio  månader. I sina remissvar  påtalade\r\nbåde JämO och LO att förändringen skulle få negativa\r\nkonsekvenser för föräldralediga  kvinnor  - och män.\r\nMånga har haft tidsbegränsade anställningar  där  de\r\ntjänat  in  företrädesrätt till återanställning före\r\nledigheten. En  företrädesrätt  som  enbart omfattar\r\nnio   månader   innebär   för  många  föräldralediga\r\nförsämrade   förutsättningar    att   utnyttja   sin\r\nföreträdesrätt.\r\nSka   företrädesrätten   vara   ett   skydd    mot\r\ngodtyckliga  uppsägningar  måste  den förlängas till\r\ntolv månader.\r\nDet anförda innebär att motion A269  yrkande 3 (v)\r\nbör bifallas och motion A269 yrkande 12 (v) avslås.\r\n\r\n10. Företrädesrätt och inhyrning av arbetskraft\r\n(punkt 13) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  10.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A269 yrkande  4  (v)  och  avslår motionerna\r\n2004/05:A252 (s) och 2004/05:A294 i denna del (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att anställningsskyddet sätts  ur spel när\r\narbetsgivare efter genomförda uppsägningar  på grund\r\nav    arbetsbrist    hyr    in    arbetskraft   från\r\nbemanningsföretag. Detta måste motverkas  genom  att\r\nföreträdesrätten  till  ny anställning alltid ska gå\r\nföre inhyrning av arbetskraft.  Riksdagen bör begära\r\natt regeringen lägger fram förslag  till  ändring  i\r\nlagstiftningen i denna fråga.\r\n\r\nDet  anförda innebär att motion A269 yrkande 4 (v)\r\nbör bifallas  och  motionerna  A252  (s)  och A294 i\r\ndenna  del  (s)  avslås i den mån de inte kan  anses\r\ntillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n11. Skydd för föräldralediga (punkt 15) (m, fp,\r\nkd, c, mp)\r\n\r\nav Margareta Andersson  (c),  Tina Acketoft (fp),\r\nStefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B\r\nHamilton (fp), Henrik Westman (m)  och  Ulf  Holm\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 11. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:Sf363 yrkandena 37 och 38 (kd), 2004/05:A320\r\nyrkande  1  (mp),  2004/05:A352  yrkande 13 (kd) och\r\n2004/05:A356  yrkande  9 (kd) och avslår  motionerna\r\n2004/05:A269 yrkandena 2  och 5 (v) och 2004/05:A331\r\n(s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEfter riksdagens tillkännagivande för mer än fyra år\r\nsedan  (2000/01:AU9,  rskr.  179)   om   behovet  av\r\nförstärkt  skydd  för föräldralediga har fortfarande\r\ninte  några lagförslag  lagts  fram  av  regeringen,\r\ntrots att  frågan  har  utretts  av  ALI  som  också\r\npresenterat  konkreta lösningar. Vi anser att frågan\r\nom   skydd   för   föräldralediga    är   angelägen.\r\nYtterligare dröjsmål kan inte godtas.\r\n\r\nVi    anser    att   ett   särskilt   förbud   mot\r\ndiskriminering av föräldralediga bör införas och att\r\nuppsägningstiden för  den  som är helt föräldraledig\r\nska  börja löpa först när arbetstagaren  helt  eller\r\ndelvis  återupptar  sitt  arbete.  Lagen  bör  också\r\ngarantera  att den som varit föräldraledig ska kunna\r\nåteruppta  sitt   arbete   efter   ledigheten   utan\r\nförsämrade villkor. Regeringen bör snarast återkomma\r\nmed förslag av denna innebörd.\r\nDet anförda innebär att motionerna Sf363 yrkandena\r\n37 och 38 (kd), A320 yrkande 1 (mp), A352 yrkande 13\r\n(kd)  och  A356  yrkande  9  (kd) tillstyrks. Övriga\r\nmotioner  avstyrks  i  den  mån de  inte  kan  anses\r\ntillgodosedda med det som anförts.\r\n\r\n12. Anställningsskydd m.m. vid\r\nföretagsnedläggning (punkt 16) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 12.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A301 yrkandena 1-3 (v) och avslår motionerna\r\n2004/05:A280  (s), 2004/05:A297 (s) och 2004/05:A319\r\n(mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  finns mycket  som  tyder  på  att  den  svenska\r\nlagstiftningen som gäller vid nedläggning av företag\r\neller  företagsenheter måste skärpas. Vänsterpartiet\r\nmenar att  det  är hög tid att ta strid för att högt\r\nkvalificerade  arbeten  och  lönsam  produktion  ska\r\nstanna i landet.  Riksdagen  bör  därför  begära att\r\nregeringen  lägger  fram  förslag  till ändringar  i\r\nlagstiftningen i syfte att stärka de anställdas rätt\r\noch  skärpa företagens skyldigheter vid  nedläggning\r\nav företag eller företagsenheter.\r\n\r\nEtt  problem  består  i  att det inte är olönsamma\r\nenheter som läggs ned eller säljs, utan att det allt\r\noftare handlar om att företag  köper  upp/fusionerar\r\nmed andra företag och därefter lägger ned  enheter i\r\nsyfte   att   säkra   marknadsandelar  och  begränsa\r\nkonkurrensen inom en viss bransch. Av detta skäl går\r\ninte    heller    de    som    beslutat     om    en\r\nföretagsnedläggning med på att någon annan får gå in\r\noch  förvärva en sådan nedläggningshotad enhet.  Jag\r\nanser därför att riksdagen bör begära att regeringen\r\nlägger fram förslag till lagändringar i syfte att ge\r\nde anställda  ökade  möjligheter  att  förvärva  ett\r\nföretag  eller  en  företagsenhet som drabbas av ett\r\nbeslut om nedläggning.\r\nRiksdagen bör dessutom  begära  att  regeringen  i\r\növrigt  föreslår  åtgärder  som  de  facto möjliggör\r\nsådana övertaganden.\r\nDet anförda innebär att motion A301  yrkandena 1-3\r\n(v) bör bifallas och att motionerna A280  (s),  A297\r\n(s) och A319 (mp) bör avslås.\r\n\r\n13. Anställningsskydd m.m. vid\r\nföretagsnedläggning (punkt 16) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  13.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A319 (mp) och avslår motionerna 2004/05:A280\r\n(s), 2004/05:A297 (s) och 2004/05:A301 yrkandena 1-3\r\n(v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt företag väljer  att  lägga  ned eller flytta sin\r\nverksamhet, helt eller delvis, är  inget nytt i sig.\r\nVad  som  däremot  allt  oftare  på  senaste   tiden\r\nframförts som argument vid en företagsnedläggning  i\r\nSverige   är   att  det  inte  är  tillräckligt  bra\r\nlönsamhet. För lite  vinst  i  ett  företag  är  ett\r\nmycket  dåligt  argument  för  att låta personal bli\r\narbetslös.\r\n\r\nVid en internationell jämförelse  tycks  det  vara\r\nrelativt  enkelt att lägga ned företag i Sverige.  I\r\nt.ex. Frankrike  krävs  företag som ska lägga ned på\r\nbetydande åtaganden riktade  till  de  anställda för\r\natt  kunna slå igen fabriker. Frågan är om  vi  inte\r\nbör skärpa  lagstiftningen  här  i  Sverige  för att\r\nstorföretagen  inte  ska  få  lägga ned fabriker och\r\nverksamhet som går med vinst. Man  kan  t.ex.  kräva\r\natt   företag   måste  kunna  motivera  inför  någon\r\nansvarig myndighet,  fackförbunden  och  den  ort/de\r\norter  som  drabbas,  varför  man  tänkt  lägga  ned\r\nverksamhet.   Man   skulle  också  kunna  kräva  att\r\nstorföretagen ekonomiskt  ska  ansvara  för t.ex. ny\r\nutbildning och inkomstgaranti under ett visst  antal\r\nmånader.  Storföretagen  måste  ta ett större ansvar\r\nvid företagsnedläggningar. Detta  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\nDet  anförda  innebär  att  motion A319  (mp)  bör\r\nbifallas och motionerna A280 (s),  A297 (s) och A301\r\nyrkandena 1-3 (v) bör avslås.\r\n\r\n14. Rätt till tjänstledighet för närståendevård\r\n(punkt 18) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  14. Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:So608 yrkande 6 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  menar att anhörigrollen inom vård\r\noch omsorg måste uppvärderas  och  erkännas  för att\r\nmöta  framtidens behov. Frågan om de anhöriga enbart\r\nska få  olika  typer  av  stöd  eller om det ska bli\r\naktuellt att yngre anhöriga ska kunna  anställas och\r\nomfattas  av trygghetsförsäkringar och pensionsavtal\r\nmåste lyftas  fram.  Kristdemokraterna anser att det\r\nska finnas rätt till tjänstledighet  på  hel-  eller\r\ndeltid  för  vård  av anhörig. Det skulle underlätta\r\nför  många  anhöriga.   Det  skulle  även  vara  ett\r\nerkännande  av  insatsen. Tjänstledigheten  bör  ges\r\nendast  under  kortare   perioder,   exempelvis  tre\r\nmånader i taget, eftersom man inte i förväg kan veta\r\nhur stort vårdbehovet kommer att vara. På sikt borde\r\nman  kunna  diskutera  möjligheten  att  minska  sin\r\narbetstid för att vårda en anhörig under längre tid.\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att motion So608 yrkande  6\r\n(kd) bör bifallas.\r\n\r\n15. Rätt till tjänstledighet för frivilligt\r\nförsvarsarbete m.m. (punkt 19) (m)\r\n\r\nav Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  15.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A207  (m)  och  avslår  motion  2004/05:A334\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenskar,  utöver  militärer  och  poliser,  anlitas\r\nalltmer   vid  olika  fredsfrämjande   uppgifter   i\r\nvärlden. Med  hjälp  av  svenskt bistånd finns många\r\nsvenskar ute i världen för  att hjälpa till att även\r\nbygga upp det civila samhället.\r\n\r\nFör att kunna rekrytera den  kompetens  som behövs\r\när det väsentligt att dessa personer omfattas av ett\r\nanställningsskydd. På dagens arbetsmarknad är det få\r\nsom  vill  riskera  en  fast  anställning  med  goda\r\nvillkor  för  att under en tidsbegränsad period göra\r\nen viktig fredsfrämjande  insats. Till skillnad från\r\nanställda i utlandsstyrkan  har dessa personer inget\r\nskydd  mot  uppsägning eller avskedande.  Det  finns\r\ninte heller någon  rätt  till  tjänstledighet  eller\r\nnågot  skydd  mot försämrade villkor vid återkomsten\r\ntill Sverige.\r\nVi menar att denna fråga behöver få en lösning och\r\natt  ett regelverk  liknande  det  för  anställda  i\r\nutlandsstyrkan bör införas. Detta innebär att motion\r\nA207 (m) bör bifallas och motion A334 (fp) avslås.\r\n\r\n16. Arbetsrätten för äldre m.m. (punkt 21) (m)\r\n\r\nav Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  16.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:Sf357 yrkande 15 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  det  nya  allmänna  pensionssystemet finns  ingen\r\nfixerad pensionsålder. Från  61  års  ålder  är  det\r\nmöjligt  att  gå i pension helt eller delvis med en,\r\ntvå eller tre fjärdedels pension. Garantipension kan\r\ndock tas ut först  från  65  års  ålder.  I systemet\r\nfinns inte någon övre åldersgräns för när man  måste\r\ngå i pension, och så länge man arbetar tjänar man in\r\nytterligare pension.\r\n\r\nSedan  den  1 september 2001 har arbetstagare även\r\nrätt att kvarstå  i  anställning  till  67 år. Många\r\näldre  kan  och  vill arbeta längre än så, men  vill\r\nkanske inte vara kvar  på  sitt gamla arbete. En del\r\narbetsgivare  undviker  dock  att   anställa   äldre\r\nmänniskor   därför  att  risken  är  större  än  att\r\nanställa någon  som  är  yngre.  Lönekostnaderna  är\r\nhögre  och  även avsättningarna till avtalspensioner\r\nsamtidigt som  risken  för att personen ska bli sjuk\r\neller inte orka med sina  arbetsuppgifter är större.\r\nDessutom  är  det  svårare att  säga  upp  en  äldre\r\nperson. För att fler arbetsgivare ska våga och vilja\r\nanställa äldre föreslår  vi  därför  att det ska ges\r\nökad  möjlighet  till  tidsbegränsad anställning  av\r\npersonal över 61 år, något  som  även föreslagits av\r\nNäringsdepartementets seniorgrupp (Ds 2002:10).\r\nDet  anförda innebär att motion Sf357  yrkande  15\r\n(m) bör bifallas.\r\n\r\n17. Rätt för äldre att stanna kvar i arbete\r\nm.m. (punkt 22) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  17.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:A353 yrkandena 3 och 9 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPersoner  som velat fortsätta sin anställning  efter\r\n65  år  har  tidigare   inte   fått   göra  det.  Vi\r\nkristdemokrater  välkomnar  därför den lag  som  ger\r\narbetstagare rätt att arbeta  till 67 års ålder. Den\r\nlagen ser vi dock bara som ett  första  steg. Enligt\r\nvår mening bör alla ha en lagstadgad rätt  att  vara\r\nkvar  i  arbetslivet  till  72  år.  En sådan reform\r\nskulle  svara mot den positiva inställning  en  stor\r\ndel av de  blivande pensionärerna har till tanken på\r\natt förvärvsarbeta  eller  arbeta  frivilligt  efter\r\npensioneringen.\r\n\r\nEn  annan  angelägen fråga är att avskaffa hindren\r\nför  äldre  personer   att  byta  arbete.  Flertalet\r\navtalspensionssystem är  förmånsbestämda  och därmed\r\nkonstruerade så att premiekostnaden stiger  med  den\r\nanställdes ålder, vilket medför att den arbetsgivare\r\nsom    anställer    en    äldre    får   betala   en\r\noproportionerligt  stor  del  av  pensionskostnaden.\r\nDessutom  är  kostnaderna  för  korttidssjukfrånvaro\r\nnågot högre för äldre. Det finns  inte  heller någon\r\nmöjlighet   för  den  anställde  att  frånsäga   sig\r\npensionspremieinbetalningarna   eftersom   dessa  är\r\navtalsbundna.\r\nFör  att  rätta  till  denna typ av effekter anser\r\nKristdemokraterna att regeringen  bör  ta  initiativ\r\ntill en översyn av avtalspensionernas effekt  på den\r\näldre      arbetskraftens     konkurrenskraft     på\r\narbetsmarknaden.   Översynen   bör  leda  fram  till\r\növerläggningar med arbetsmarknadens  parter  i syfte\r\natt  minska  skillnaderna i kostnader för yngre  och\r\näldre arbetskraft.\r\nDet anförda  bör ges regeringen till känna. Motion\r\nA353 yrkandena 3 och 9 (kd) tillstyrks.\r\n\r\n18. Turordningsavtal som avser äldre (punkt 23)\r\n(v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  23\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  18.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:A269 yrkande 11 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen 1 januari 1997 försämrades skyddet för äldre vid\r\navsteg  från  turordningsreglerna.  Det  krävs  inte\r\nlängre att den centrala fackliga organisationen  ska\r\ngodkänna  avsteg  från  lagen  när  arbetstagare som\r\nfyllt  57,5  år  omfattas.  Regeringens  motiv   för\r\nregeländringen   var   att   förtidspensionering  av\r\narbetsmarknadsskäl inte längre var möjligt.\r\n\r\nÄldre  arbetstagare  har  en  svag   position   på\r\narbetsmarknaden.   De   har  i dag  fått  väsentligt\r\nsvårare än andra att hitta ett nytt arbete och ordna\r\nsin  försörjning  efter en  uppsägning.  Behovet  av\r\nskydd för dessa löntagare  har därför inte minskat -\r\ntvärtom. Vi i Vänsterpartiet  vill  påminna  om  att\r\nregeln  en  gång  infördes  för att skydda den äldre\r\narbetskraften.\r\nVänsterpartiet  menar  att  man   bör   återinföra\r\nbestämmelsen om att den centrala organisationen  ska\r\ngodkänna  avsteg  från turordningsregeln om avsteget\r\ninnebär att man säger  upp  personer  som fyllt 57,5\r\når.  Detta  bör  riksdagen  begära  förslag  om  hos\r\nregeringen.\r\nDet anförda innebär att motion A269 yrkande 11 (v)\r\nbör bifallas.\r\n\r\n19. Personalkontroll och utdrag ur\r\nbelastningsregister (punkt 25) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  19. Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:So537  (kd)  och  avslår motion 2004/05:A347\r\n(s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder senare tid har det införts personalkontroll av\r\nde  människor  som  arbetar  inom   barnomsorg   och\r\nförskola. Kristdemokraterna menar att det är rimligt\r\natt  det  också finns någon form av personalkontroll\r\nav dem som söker tjänster inom vård och äldreomsorg.\r\nKontrollen  bör gälla personal som har tillgång till\r\nden äldres bostad.  Argumentet mot en sådan kontroll\r\när  att  det  är  en  kränkning  av  den  anställdes\r\npersonliga integritet. Det är dock inte bara de mest\r\nmotiverade  och  intresserade  som  söker  sig  till\r\nvårdyrket. Det finns  flera  skäl  till detta. Bland\r\nannat  måste  statusen på vårdyrkena höjas  och  man\r\nmåste satsa mer  på  de  anställda som har en viktig\r\nroll  i  samhället.  Kristdemokraterna   menar   att\r\nsamhället   måste   skapa  förutsättningar  för  att\r\nmänniskor  ska  kunna  åldras   under  trygghet  och\r\nvärdiga former. Respekten för alla  människors  lika\r\noch  okränkbara värde måste upprätthållas under hela\r\nlivscykeln.   Därför  vill  vi  införa  en  form  av\r\npersonalkontroll  inom vård och äldreomsorg i likhet\r\nmed den som finns för förskola.\r\n\r\nDet anförda innebar  att motion 2003/04:So537 (kd)\r\nbör bifallas och motion A347 (s) bör avslås.\r\n\r\n20. Negativ föreningsrätt och\r\ngranskningsavgifter (punkt 27) (m)\r\n\r\nav Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  20.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:K311 yrkande 3 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen  omedelbart  bör  lägga fram\r\nförslag   till   lagstiftning   med  innebörden  att\r\narbetstagare som inte är medlemmar i en fackförening\r\ninte genom kollektivavtal ska kunna  tvingas  betala\r\navgifter  till  en  facklig organisation som de valt\r\natt stå utanför. Europarådets  kommitté  för sociala\r\nrättigheter       har      slagit      fast      att\r\ngranskningsavgifterna   bryter   mot  den  mänskliga\r\nrättigheten att stå utanför en organisation  om inte\r\navgifterna  står  i proportion dels till kostnaderna\r\nför den tjänst som  facket  utför,  dels till nyttan\r\nför  arbetstagaren. Det är uppenbart att  avgifterna\r\nvarken  står  i  proportion till kostnaderna för den\r\ntjänst  som  facket  utför  eller  till  nyttan  för\r\narbetstagaren.   Därför   bör  granskningsavgifterna\r\nifrågasättas   ur   såväl  juridisk   som   moralisk\r\nsynvinkel.   Mest   absurt   är   det   faktum   att\r\narbetstagare som inte  vill  vara  med i facket ändå\r\ntvingas betala granskningsavgiften. Det är en direkt\r\nkränkning av deras rättigheter.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion K311  yrkande 3 (m)\r\nbör bifallas.\r\n\r\n21. Avskaffande av Arbetsdomstolen (punkt 28)\r\n(fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  21.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A333 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att de partssammansatta  domstolarna  bör\r\navskaffas. Deras  uppgifter  bör i stället överföras\r\ntill   de   allmänna  domstolarna.   Objektiviteten,\r\nallsidigheten  och  opartiskheten  i dessa domstolar\r\nkan på goda grunder ifrågasättas. Den  enskilde  kan\r\näven  uppleva  att han eller hon inte får en rättvis\r\nrättegång när saken  ska  prövas  av  ledamöter  som\r\nrepresenterar  intresseorganisationer. Problemet kan\r\nbli tydligt i t.ex. diskrimineringsmålen.\r\n\r\nDen nödvändiga  specialkompetens som kan behövas i\r\nvissa tvister kan tillgodoses  genom  ett system med\r\nrotlar,  där  domare med specialistkompetens  ingår.\r\nVid behov kan även utomstående expertis anlitas.\r\nDetta innebär  att Arbetsdomstolen bör läggas ned.\r\nEtt  utredningsarbete   med   denna  inriktning  bör\r\npåbörjas.   Motion   A333  (fp)  bör   bifallas   av\r\nriksdagen.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av   ärendet   har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken  anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Skydd för föräldralediga (punkt 15) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nNuvarande lagstiftning som tillåter att arbetsgivare\r\nanvänder föräldraledigheten som  uppsägningstid  när\r\nuppsägningar  på  grund  av  arbetsbrist  verkställs\r\nurholkar  företrädesrätten till återanställning  för\r\nföräldralediga.  Ska företrädesrätten vara ett skydd\r\nmot  godtyckliga uppsägningar  måste  den  förlängas\r\ntill  tolv   månader  och  uppsägningstiden  för  en\r\nföräldraledig  arbetstagare ska börja löpa först när\r\narbetstagaren helt  eller  delvis  återupptagit sitt\r\narbete.\r\n\r\nRedan   i   mars   2001   gjorde   riksdagen   ett\r\ntillkännagivande till regeringen om förstärkt  skydd\r\nför   föräldralediga.   Frågan   har   utretts   men\r\nregeringen   har  ännu  inte  återkommit  med  något\r\nförslag.  Jag  förutsätter  att  regeringen  snarast\r\nåterkommer  med förslag  i  denna  mycket  angelägna\r\nfråga.\r\n\r\n2. Arbetsdomstolen (punkt 28) (kd, c)\r\n\r\nav Margareta  Andersson  (c)  och Stefan Attefall\r\n(kd).\r\n\r\nVi ser nackdelar med en partssammansatt  domstol som\r\nAD,   vilket   kan   bli   särskilt  framträdande  i\r\njämställdhetstvisterna.       Den        korporativa\r\nkonstruktionen   med  ledamöter  som  nomineras   av\r\narbetsgivar- och arbetstagarsidan  innebär  en  risk\r\nför   att  processerna  blir  en  del  av  parternas\r\nförhandlingsspel. En majoritet av ledamöterna består\r\nav företrädare för de parter som tidigare förhandlat\r\nfram kollektivavtalen,  vilket gör det olämpligt att\r\nde även ska ha företräde  vid tolkningen av avtalen.\r\nEtt  domslut  som  innebär att  en  part  fälls  för\r\nkönsdiskriminering skulle kunna underminera avtalens\r\ntrovärdighet. Det är  inte uteslutet att en prövning\r\ni allmän domstol skulle  öka  möjligheterna  till en\r\nrättvis rättegång.\r\n\r\nFrågan om domstol i diskrimineringstvisterna ingår\r\nnu      i     det     omfattande     uppdrag     som\r\nDiskrimineringskommittén har, vilket vi värdesätter.\r\nVi  utgår   från  att  kommittén  beaktar  för-  och\r\nnackdelarna  med   att   målen  ligger  kvar  i  AD.\r\nKommitténs överväganden bör avvaktas.\r\n\r\n3. Bisysslor (punkt 29) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nMånga myndighetschefer, generaldirektörer och domare\r\nhar  i  dag bisysslor vid sidan  om  sina  ordinarie\r\nuppdrag.  Misstanke  om  jäv  kan  därför uppstå hos\r\nallmänheten när personer i samhällets  tjänst  också\r\nhar  andra  uppdrag  som kan komma att påverka deras\r\nbeslut.\r\n\r\nBisysslorna   för   myndighetspersoner    tär   på\r\nförtroendekapitalet och bör därför finnas redovisade\r\nnågonstans.  Nuvarande  frivillighet  när det gäller\r\nanmälan  om  deltagande  i olämpliga sidouppdrag  är\r\ninte tillfyllest. Anmälan  om  sidouppdrag  bör  ske\r\nobligatoriskt  för  att  stärka  förtroendet  för de\r\noffentligt   anställdas  bisysslor.  En  anmälan  om\r\nbisysslor kan  även  öppna  för ökad konkurrens, mer\r\nmångfald och valfrihet till gagn för medborgaren.\r\nJustitiekanslern (JK) bör därför ges i uppdrag att\r\nbedöma  och registrera offentliganställdas  samtliga\r\nbisysslor.  Den  nuvarande  ordningen som gäller för\r\ndomare  med frivillig anmälan  om  bisysslorna  till\r\narbetsgivaren  i  samma  domstol  för  att denne ska\r\nkunna bedöma lämplighetsfrågan är inte godtagbar.\r\nEn anmälan till JK är motiverad för att man ska få\r\nen  god  insyn  i  omfattningen av bisysslorna  inom\r\nolika  samhällsorgan.   Riksdagen   bör   därför  ge\r\nregeringen  i  uppdrag  att  införa  en obligatorisk\r\nanmälan till JK av domarnas sidouppdrag.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nRegeringens     skrivelse     2004/05:66    Politisk\r\ninformation och opinionsbildning på arbetsplatsen.\r\n\r\n\r\nFöljdmotion\r\n\r\n\r\n2004/05:A4 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om tillsättande av en utredning om\r\npolitisk   information   och   opinionsbildning   på\r\narbetsplatsen.\r\n\r\n\r\nMotion från allmänna motionstiden\r\n2002/03\r\n\r\n\r\n2002/03:Ub430  av Göte Wahlström och Christina Nenes\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om semesterlönegrundande studier för\r\nvuxenstuderande.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04\r\n\r\n\r\n2003/04:So537 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill en ny form av personalkontroll för personer som\r\nsöker tjänst inom vård-  och  äldreomsorg i enlighet\r\nmed motionens intentioner.\r\n\r\n2003/04:So573  av Kerstin-Maria  Stalin  och  Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  personal som\r\ntillfälligt arbetar i äldreomsorg.\r\n\r\n2003/04:A264 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att  regeringen  återkommer  med  förslag  om\r\ngenomförande av Arbetstidskommitténs,  KNAS, förslag\r\ntill ny ledighetslagstiftning.\r\n\r\n2003/04:A265 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om rätten till heltidsanställning.\r\n\r\n2003/04:A299  av  Göte Wahlström och Christina Nenes\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om semesterlönegrundande studier för\r\nvuxenstuderande.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004/05\r\n\r\n\r\n2004/05:K311 av Peter Danielsson (m):\r\n\r\n3.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till  lagstiftning  med  innebörden  att\r\narbetstagare   som   inte   är   medlemmar   i  en\r\nfackförening inte genom kollektivavtal kan tvingas\r\nbetala  avgifter  till en facklig organisation som\r\nde valt att stå utanför.\r\n\r\n2004/05:U313 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att stärka den\r\ninternationella arbetsrätten bl.a. genom stöd till\r\nInternational Labour Organization (ILO).\r\n\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att, tillsammans\r\nmed arbetsmarknadens  parter,  se  över  lagen  om\r\nanställningsskydd  (LAS)  med  syftet  att föreslå\r\nförändringar som förhindrar att arbetstagare låses\r\nfast i arbeten där de blir sjuka.\r\n\r\n9.  Riksdagen  beslutar  avskaffa  regeln  om dubbla\r\nturordningsår i lagen om anställningsskydd (LAS) i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n15.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  med\r\nförslag på ändringar  i lagen om anställningsskydd\r\n(LAS) för arbetstagare  över 61 år, i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n37. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att införa ett\r\nsärskilt    förbud    mot    diskriminering     av\r\nföräldralediga  i  föräldraledighetslagen  och att\r\nuppsägningstiden   vid   uppsägning  på  grund  av\r\narbetsbrist av anställd som  är helt föräldraledig\r\nbörjar  löpa  först när arbetstagaren  helt  eller\r\ndelvis återupptar sitt arbete.\r\n\r\n38. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  genom\r\nlagstiftningen garantera rätten att återuppta sitt\r\narbete    utan    försämrade     villkor     efter\r\nföräldraledighet.\r\n\r\n2004/05:So514   av   Christina  Axelsson  och  Sonia\r\nKarlsson (s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet att se\r\növer  lagen  om  anställningsskydd   i  syfte  att\r\nåstadkomma   heltidstjänster  som  rättighet   och\r\ndeltidstjänster som möjlighet.\r\n\r\n2004/05:So608 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till\r\ntjänstledighet för vård av anhöriga.\r\n\r\n2004/05:N394 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en  modernare\r\narbetsrätt.\r\n\r\n2004/05:A207 av Hillevi Engström och  Lena  Adelsohn\r\nLiljeroth (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om införande  av ledighetsregler och\r\nskydd av anställningen vid viss utlandstjänstgöring.\r\n\r\n2004/05:A209 av Fredrik Olovsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs  om  att  ta  initiativ  till  att\r\nåterställa LAS vad gäller turordningsreglerna.\r\n\r\n2004/05:A212  av  Christin Hagberg och Anita Jönsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  ta  bort  möjligheten för\r\narbetsgivare med färre anställda än tio  att undanta\r\ntvå stycken anställda från turordningen i  lagen  om\r\nanställningsskydd.\r\n\r\n2004/05:A214 av Christer Erlandsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om åtgärder för  att  förhindra  att\r\nanställda som blir uppsagda hamnar i arbetslöshet.\r\n\r\n2004/05:A222  av  Hillevi  Larsson  och  Britt-Marie\r\nLindkvist (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om gränsöverskridande\r\nfackliga rättigheter inom EU.\r\n\r\n2004/05:A225 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av  att  överväga  en\r\nreformering av arbetsrätten.\r\n\r\n2004/05:A233 av Tomas Eneroth m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om ett initiativ till att återställa\r\nLAS vad gäller turordningsreglerna.\r\n\r\n2004/05:A241  av Gunilla Carlsson  i  Hisings  Backa\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om behovet av förändringar i lagen\r\nom anställningsskydd.\r\n\r\n2004/05:A242 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och\r\nAnneli Särnblad (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen    anförs    om    lagstadgad   rätt   till\r\nheltidsanställning  och behovet  av  att  minska  de\r\ntidsbegränsade anställningarna.\r\n\r\n2004/05:A243 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om tjänstedirektivet.\r\n\r\n2004/05:A248 av Anneli Särnblad m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  turordning vid  uppsägning  på\r\ngrund av arbetsbrist vid  bolagisering  och  byte av\r\norganisationsnummer.\r\n\r\n2004/05:A251  av  Kerstin Andersson och Jan Björkman\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om turordningsreglerna.\r\n\r\n2004/05:A252 av Tomas Eneroth m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om inhyrd arbetskraft  när  uppsagda\r\narbetstagare har företrädesrätt enligt 25 § LAS.\r\n\r\n2004/05:A266 av Lennart Axelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om rätten  till  heltid  och  trygga\r\nanställningar.\r\n\r\n2004/05:A267 av Britt-Marie Lindkvist (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen   anförs   om   behovet   av   att    ändra\r\nturordningsreglerna i lagen om anställningsskydd.\r\n\r\n2004/05:A269 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.   Riksdagen   beslutar   upphäva   beslutet   att\r\narbetsgivare  i  företag med färre än 10 anställda\r\nensidigt   kan   undanta    två    personer   från\r\nturordningslista vid uppsägning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  beslutar  att  uppsägningstiden   för\r\nföräldraledig  arbetstagare  börjar  löpa först då\r\narbetstagaren återupptagit sitt arbete, helt eller\r\ndelvis.\r\n\r\n3.  Riksdagen  beslutar  att  återanställningsrätten\r\nskall   vara   12   månader   enligt    lagen   om\r\nanställningsskydd.\r\n\r\n4.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  i  lagstiftningen  så  att\r\nföreträdesrätten till återanställning alltid skall\r\ngå före inhyrning av arbetskraft.\r\n\r\n5.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till ändring i lagen om anställningsskydd\r\nså att central facklig organisation skall godkänna\r\navsteg från  turordningslista  vid  uppsägning som\r\nberör gravida och föräldralediga.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag till sådan ändring i lagstiftningen så att\r\ntillsvidare-  och  heltidsanställning  skall  vara\r\nnorm i arbetslivet.\r\n\r\n7.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  sådan  ändring i lagstiftningen att\r\nvisstidsanställningar med  en  sammanlagd tid över\r\n18 månader inom ramen av en treårsperiod övergår i\r\ntillsvidareanställning.\r\n\r\n8.  Riksdagen  beslutar  att avskaffa  överenskommen\r\nvisstidsanställning.\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till ändring i lagstiftningen enligt vad i\r\nmotionen anförs om saklig grund vid uppsägning  på\r\ngrund av personliga skäl.\r\n\r\n10. Riksdagen beslutar att hänvisningen till central\r\narbetstagarorganisation   återinförs  i  lagen  om\r\nanställningsskydd.\r\n\r\n11.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring i lagstiftningen enligt vad i\r\nmotionen  anförs  om godkännande  av  avsteg  från\r\nturordningslista   vid    uppsägning   som   berör\r\narbetstagare äldre än 57 1/2 år.\r\n\r\n12.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring i lagstiftningen enligt vad i\r\nmotionen      anförs      om     deltidsanställdas\r\nföreträdesrätt till utökad arbetstid.\r\n\r\n2004/05:A278 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att nuvarande regler om bisysslor\r\nför   offentligt   anställda   bör   skärpas   genom\r\nobligatorisk        anmälningsskyldighet        till\r\nJustitiekanslern (JK).\r\n\r\n2004/05:A280 av Jan Björkman m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen    anförs   om   företagens   ansvar    vid\r\nnedläggningar.\r\n\r\n2004/05:A282 av Krister Örnfjäder och Agneta Ringman\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om rätt till heltidsanställning.\r\n\r\n2004/05:A288 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att ett kommande  tjänstedirektiv\r\ninte skall utgå från ursprungslandsprincipen.\r\n\r\n2004/05:A294 av Christer Erlandsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om MBL/LAS och uthyrningsföretag.\r\n\r\n2004/05:A295 av Christer Erlandsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de möjligheter semesterlagen  ger\r\natt spara semester.\r\n\r\n2004/05:A297 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen    anförs   om   nedläggningar    av    och\r\ndriftbegränsningar för företag i Europa och Sverige.\r\n\r\n2004/05:A301 av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca\r\n(v):\r\n\r\n1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring  i lagstiftningen i syfte att\r\nstärka de anställdas rätt,  och  skärpa företagens\r\nskyldigheter,  vid  nedläggning  av företag  eller\r\nföretagsenhet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till ändring i lagstiftningen i syfte att\r\nge de anställda ökade möjligheter att förvärva ett\r\nföretag, eller  en  företagsenhet,  som drabbas av\r\nett beslut om nedläggning.\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen i övrigt  föreslår\r\nåtgärder    som    de   facto   möjliggör   sådana\r\növertaganden som omtalas i yrkande 2.\r\n\r\n2004/05:A303 av Margareta Sandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om behovsanställningar.\r\n\r\n2004/05:A304 av Agneta Gille (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  avskaffa   undantaget   i\r\nturordningsreglerna.\r\n\r\n2004/05:A305  av  Agneta  Gille och Rezene Tesfazion\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om att skapa ordning och likvärdiga\r\narbetsvillkor för samtliga arbetstagare som jobbar i\r\nSverige.\r\n\r\n2004/05:A308 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om privatanställdas yttrandefrihet.\r\n\r\n2004/05:A319 av Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om ökat ansvar  för  storföretag vid\r\nföretagsnedläggning.\r\n\r\n2004/05:A320 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1.   Riksdagen   begär   att   regeringen  skyndsamt\r\nutarbetar ett förslag till lagändring  i  enlighet\r\nmed      vad      i     motionen     anförs     om\r\nföräldraledighetslagen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ökat skydd för\r\ntjänstlediga.\r\n\r\n2004/05:A331 av Christina Nenes och Gunilla Carlsson\r\ni Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen      anförs      om      förändringar     i\r\narbetslagstiftningen.\r\n\r\n2004/05:A333 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om avskaffande av Arbetsdomstolen.\r\n\r\n2004/05:A334  av  Eva  Flyborg  och Runar Patriksson\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om lagstadgad rätt till ledighet för\r\ndeltagande   i   utbildning  och  tjänstgöring  inom\r\nfrivilligförsvaret.\r\n\r\n2004/05:A335 av Christina  Nenes  och Göte Wahlström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  om  ändring  i  22   §  lagen  1982:80  om\r\nanställningsskydd  enligt  vad som anförs i motionen\r\nom borttagande av undantagsreglerna.\r\n\r\n2004/05:A337 av Hans Hoff (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som i\r\nmotionen    anförs   om   vikten   av   att   stärka\r\narbetstagarnas   ställning   i   de  arbetsrättsliga\r\nlagarna.\r\n\r\n2004/05:A347 av Elisebeht Markström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som i\r\nmotionen   anförs  om  att  skyddet  för  anställdas\r\nintegritet måste  stå tillbaka till förmån för barns\r\nrätt till skydd.\r\n\r\n2004/05:A349 av Sverker Thorén (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs om att göra det möjligt för dem som\r\nvill att kunna  stanna  kvar på arbetet när de fyllt\r\n65 år.\r\n\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av svensk  lagstiftning  i\r\nenlighet  med  det som ministerrådet  kommit  fram\r\ntill  avseende  föräldraledighet  och  rätten  att\r\nåterta  sin  tjänst  utan  försämrade  villkor,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nfosterföräldraskap     bör      betraktas      som\r\nförvärvsarbete.\r\n\r\n2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om  att  rätten  att  kvarstå  i  arbete\r\nförlängs från 67 till 72 års ålder.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nvidta  åtgärder  i  syfte  att  minska  skillnader\r\nbeträffande  kostnader som arbetsgivarna  har  för\r\nyngre och äldre arbetskraft.\r\n\r\n2004/05:A356 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om jämställdhet och\r\ndiskriminering av föräldralediga.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en moderniserad\r\narbetsrätt.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nutredning   som   tar   ett  samlat  grepp   kring\r\narbetsrätten.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  generell\r\nprovanställningsperiod  och  att möjligheten  till\r\nprovanställning förlängs till tolv månader.\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om sympatiåtgärders\r\noch stridsåtgärders proportionalitet.\r\n\r\n2004/05:A359 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att reformera reglerna\r\nför tidsbegränsade anställningar.\r\n\r\n2004/05:A370 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   att   22   §   LAS   vad  gäller\r\nturordningsregler  vid uppsägning skall ändras  till\r\nden tidigare lydelse  som  gällde före den 1 januari\r\n2001.\r\n\r\n2004/05:A371 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som i\r\nmotionen    anförs    om    social   dumpning   samt\r\nlönedumpning.\r\n\r\n2004/05:A375 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  införa\r\nanställningsformen  visstidsanställning  under två\r\når för högst 20 personer hos samma arbetsgivare.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  att  införa\r\nmöjligheten   till   provanställning  under   tolv\r\nmånader.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att reformera\r\narbetsrätten för att göra det lättare att anställa\r\noch  särskilt att anställa dem som hittills  stått\r\nutanför den reguljära arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A377  av  Kurt Kvarnström och Barbro Hietala\r\nNordlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om att ta bort undantagen i lagen om\r\nanställningsskydd  vid  arbetsplatser  med mindre än\r\ntio anställda.\r\n\r\n2004/05:A381 av Raimo Pärssinen m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som i\r\nmotionen    anförs    om   ordning   och   reda   på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A384 av Raimo Pärssinen m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om visstidsanställningar.\r\n\r\n2004/05:A385 av Raimo Pärssinen m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om anställningstrygghet i\r\narbetslivet.\r\n\r\n2004/05:A389  av  Cecilia   Wigström   och  Birgitta\r\nOhlsson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  vad  som  i\r\nmotionen   anförs   om  att  öka  möjligheterna  för\r\npersoner med utländsk  bakgrund  att  inträda på den\r\nsvenska      arbetsmarknaden      genom     förlängd\r\nprovanställning som ersättning eller komplement till\r\nvalidering av examensbevis.</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1982:80) om\r\nanställningsskydd\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 22 § lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd skall ha följande lydelse.\r\n\r\n22 §\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Utskottets förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\nVid   uppsägning   på  grund  av  arbetsbrist  skall\r\narbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.\r\n-----------------------------------------------------\r\nInnan        turordningen\r\nfastställs     får     en\r\narbetsgivare  med   högst\r\ntio  arbetstagare oavsett\r\nantalet\r\nturordningskretsar\r\nundanta     högst     två\r\narbetstagare  som  enligt\r\narbetsgivarens  bedömning\r\när  av särskild betydelse\r\nför     den     fortsatta\r\nverksamheten.         Vid\r\nberäkningen   av  antalet\r\narbetstagare          hos\r\narbetsgivaren     bortses\r\nfrån   arbetstagare   som\r\navses i 1 §. Den eller de\r\narbetstagare som undantas\r\nhar     företräde    till\r\nfortsatt anställning.\r\n-----------------------------------------------------\r\nHar arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en\r\nturordning  för  varje  enhet  för  sig.  Enbart den\r\nomständigheten   att   en   arbetstagare   har   sin\r\narbetsplats   i  sin  bostad  medför  inte  att  den\r\narbetsplatsen  utgör   en   egen   driftsenhet.   Om\r\narbetsgivaren   är   eller  brukar  vara  bunden  av\r\nkollektivavtal, fastställs  en  särskild  turordning\r\nför varje avtalsområde. Finns det i ett sådant  fall\r\nflera  driftsenheter  på  samma  ort,  skall inom en\r\narbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en\r\ngemensam turordning för samtliga enheter  på  orten,\r\nom organisationen begär det senast vid förhandlingar\r\nenligt 29 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\nTurordningen    för    de   Arbetstagarens  plats  i\r\narbetstagare   som   inte  turordningen  bestäms med\r\nundantagits  bestäms  med  utgångspunkt    i   varje\r\nutgångspunkt    i   varje  arbetstagares sammanlagda\r\narbetstagares sammanlagda  anställningstid       hos\r\nanställningstid       hos  arbetsgivaren.\r\narbetsgivaren.             Arbetstagare  med  längre\r\nArbetstagare  med  längre  anställningstid       har\r\nanställningstid       har  företräde         framför\r\nföreträde         framför  arbetstagare  med kortare\r\narbetstagare  med kortare  anställningstid. Vid lika\r\nanställningstid. Vid lika  anställningstid ger högre\r\nanställningstid ger högre  ålder  företräde.  Kan en\r\nålder  företräde.  Kan en  arbetstagare endast efter\r\narbetstagare endast efter  omplacering       beredas\r\nomplacering       beredas  fortsatt    arbete    hos\r\nfortsatt    arbete    hos  arbetsgivaren, gäller\r\narbetsgivaren, gäller som  som förutsättning för\r\nförutsättning         för  företräde enligt\r\nföreträde        enligt   turordningen att arbetstagaren\r\nturordningen         att   har tillräckliga kvalifikationer\r\narbetstagaren        har   för det fortsatta arbetet.\r\ntillräckliga\r\nkvalifikationer  för  det\r\nfortsatta arbetet.\r\n-----------------\r\nÖvergångsbestämmelser\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.\r\n2. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i samband\r\nmed förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i\r\nfråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhandlingen har begärts\r\nföre lagens ikraftträdande.\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A4 och lägger skrivelse 2004/05:66 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Översyn av arbetsrätten m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A214, 2004/05:A225, 2004/05:A269 yrkande 9, 2004/05:A294, 2004/05:A305, 2004/05:A337, 2004/05:A352 yrkande 19, 2004/05:A356 yrkandena 19, 20 och 22, 2004/05:A371, 2004/05:A375 yrkande 11 och 2004/05:A381.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EF5DED6D-93D5-4AB5-9498-F6A8EC6297D9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "106",
                    "0",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "141",
                    "111",
                    "0",
                    "97"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF5DED6D-93D5-4AB5-9498-F6A8EC6297D9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "ILO och arbetsrätten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U313 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "EU och arbetsrätten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A222 yrkande 1, 2004/05:A243 och 2004/05:A288.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So573 yrkande 1, 2003/04:A265, 2004/05:So514 yrkande 3, 2004/05:N394 yrkande 6, 2004/05:A242, 2004/05:A266, 2004/05:A269 yrkandena 6-8, 2004/05:A303, 2004/05:A356 yrkande 21, 2004/05:A359, 2004/05:A375 yrkandena 7 och 8, 2004/05:A384 och 2004/05:A389.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Upphävande av turordningsundantaget",
          "forslag": "Riksdagen antar utskottets förslag enligt bilaga 2 till ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:A209, 2004/05:A233, 2004/05:A241, 2004/05:A251, 2004/05:A267, 2004/05:A269 yrkande 1, 2004/05:A304, 2004/05:A335, 2004/05:A370, 2004/05:A377 och 2004/05:A385 i denna del och avslår motion 2004/05:A212.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "0EEE0CB4-3429-4F5E-8B5E-9EE39629C754",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "98",
                    "0",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "121",
                    "123",
                    "0",
                    "105"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 7"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0EEE0CB4-3429-4F5E-8B5E-9EE39629C754",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "reservation 7",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Översyn av turordningsreglerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkandena 7 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Turordningsavtal som avser tjänstlediga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A320 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kringgående av lagen om anställningsskydd",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförts om problemet med att lagen kan kringgås och eventuella åtgärder mot detta.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:A248.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Kvalifikationskrav i samband med turordning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A385 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Tiden för återanställningsrätt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A269 yrkandena 3 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "DB3F2865-EB9E-4EB0-930A-90E3E517879C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "105",
                    "0",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "40",
                    "1",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "227",
                    "24",
                    "0",
                    "98"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DB3F2865-EB9E-4EB0-930A-90E3E517879C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Företrädesrätt och omvandling av vikariat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A282.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Företrädesrätt och inhyrning av arbetskraft",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A252, 2004/05:A269 yrkande 4 och 2004/05:A294 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "808E194A-C348-4270-955F-D892602E533C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "106",
                    "0",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "228",
                    "23",
                    "1",
                    "97"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/808E194A-C348-4270-955F-D892602E533C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Reglernas dispositivitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A269 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Skydd för föräldralediga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkandena 37 och 38, 2004/05:A269 yrkandena 2 och 5, 2004/05:A320 yrkande 1, 2004/05:A331, 2004/05:A352 yrkande 13 och 2004/05:A356 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "0FB5084D-809E-42CF-A879-FCCD8DDE8B81",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "96",
                    "1",
                    "1",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "119",
                    "124",
                    "1",
                    "105"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 11"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0FB5084D-809E-42CF-A879-FCCD8DDE8B81",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "reservation 11",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Anställningsskydd m.m. vid företagsnedläggning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A280, 2004/05:A297, 2004/05:A301 yrkandena 1-3 och 2004/05:A319.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Rätt till tjänstledighet för att gå ned i arbetstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A264.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Rätt till tjänstledighet för närståendevård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So608 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Rätt till tjänstledighet för frivilligt försvarsarbete m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A207 och 2004/05:A334.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Semesterlönegrundande frånvaro m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub430, 2003/04:A299 och 2004/05:A295.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Arbetsrätten för äldre m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Rätt för äldre att stanna kvar i arbete m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A353 yrkandena 3 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Turordningsavtal som avser äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A269 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Anställningsförmåner för äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A349.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Personalkontroll och utdrag ur belastningsregister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So537 och 2004/05:A347.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Yttrandefrihet för privatanställda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A308.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Negativ föreningsrätt och granskningsavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K311 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Avskaffande av Arbetsdomstolen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A333.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Bisysslor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A278.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Översyn av arbetsrätten m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "ILO och arbetsrätten",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "EU och arbetsrätten",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Upphävande av turordningsundantaget",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Översyn av turordningsreglerna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Tiden för återanställningsrätt m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Företrädesrätt och inhyrning av arbetskraft",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Skydd för föräldralediga",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Anställningsskydd m.m. vid företagsnedläggning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Anställningsskydd m.m. vid företagsnedläggning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Rätt till tjänstledighet för närståendevård",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Rätt till tjänstledighet för frivilligt försvarsarbete m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Arbetsrätten för äldre m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Rätt för äldre att stanna kvar i arbete m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Turordningsavtal som avser äldre",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Personalkontroll och utdrag ur belastningsregister",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Negativ föreningsrätt och granskningsavgifter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Avskaffande av Arbetsdomstolen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen till handlingarna. Bifall till motionerna 2004/05:A209, 2004/05:A212, 2004/05:A233, 2004/05:A241, 2004/05:A251, 2004/05:A267, 2004/05:A269 yrkande 1, 2004/05:A304, 2004/05:A335, 2004/05:A370, 2004/05:A377 och 2004/05:A385 i denna del och antagande av förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Delvis bifall till motion 2004/05:A248. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 09:14:28"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Bakgrunden är ett uttalande av riksdagen våren 2001 om behovet av en utredning om rätt till politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Riksdagen instämmer med regeringen i att debatt och information är viktigt, men ser liksom regeringen svårigheter med att lagstifta i frågan. Saken bör inte heller utredas vidare. Riksdagen avslutade därför ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen gjorde också ett uttalande om möjligheterna att kringgå turordningsreglerna i LAS. Regeringen bör uppmärksamma frågan och vid behov återkomma till riksdagen. Två reservationer av fem partier i arbetsmarknadsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade därmed att inte upphäva det undantag i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som gör det möjligt för småföretag att undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om starkare skydd för föräldralediga.",
          "dok_id": "GS01AU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Arbetsrätt (AU8)",
          "dok_id": "GS01AU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 7 under punkt 6, dels reservation 11 under punkt 15 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 09:14:28"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01AU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Bakgrunden är ett uttalande av riksdagen våren 2001 om behovet av en utredning om rätt till politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Utskottet instämmer med regeringen i att debatt och information är viktigt, men ser liksom regeringen svårigheter med att lagstifta i frågan. Saken bör inte heller utredas vidare. Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer. Utskottet föreslår också att riksdagen upphäver det undantag i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som gör det möjligt för småföretag att undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Fem partier i utskottet (m, fp, kd, c, mp) föreslår i en reservation att undantaget ska vara kvar. Dessa fem partier  har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren. Utskottet föreslår också att riksdagen gör ett uttalande om möjligheterna att kringgå turordningsreglerna i LAS. Regeringen bör uppmärksamma frågan och vid behov återkomma till riksdagen. Fem partier i utskottet (m, fp, kd, c, mp) föreslår vidare i en reservation att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om starkare skydd för föräldralediga. Majoriteten i utskottet (s, v) hänvisar till att regeringen arbetar med frågan och planerar att lämna ett förslag hösten 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01AU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Arbetsrätt (AU8)",
          "dok_id": "GS01AU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:45"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01AU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_8.docx",
          "filstorlek": "178234",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Arbetsrätt",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DE704560-4087-4772-9726-2C7AA3090477"
        },
        {
          "dok_id": "GS01AU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_8.pdf",
          "filstorlek": "722363",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_au_8",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B2A7F4AA-28C5-4AE6-AB19-1ADCCC54F2D7"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub430 Vuxenstuderandes rätt till semester",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub430",
          "ref_dok_titel": "Vuxenstuderandes rätt till semester",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A264 Genomför KNAS förslag",
          "ref_dok_id": "GR02A264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A264",
          "ref_dok_titel": "Genomför KNAS förslag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A265 Rätt till heltidsanställning",
          "ref_dok_id": "GR02A265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A265",
          "ref_dok_titel": "Rätt till heltidsanställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A299 Semesterlön för vuxenstuderande",
          "ref_dok_id": "GR02A299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A299",
          "ref_dok_titel": "Semesterlön för vuxenstuderande",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So537 Brott mot äldre",
          "ref_dok_id": "GR02So537",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So537",
          "ref_dok_titel": "Brott mot äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So573 Äldrepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So573",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So573",
          "ref_dok_titel": "Äldrepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A207 Skydd för anställning vid viss utlandstjänstgöring",
          "ref_dok_id": "GS02A207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A207",
          "ref_dok_titel": "Skydd för anställning vid viss utlandstjänstgöring",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström och Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A209 Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_id": "GS02A209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A209",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A212 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GS02A212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A212",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Hagberg och Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A214 Lagen om anställningsskydd (LAS) och lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder",
          "ref_dok_id": "GS02A214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A214",
          "ref_dok_titel": "Lagen om anställningsskydd (LAS) och lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Erlandsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A222 Multinationella företag och fackliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02A222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A222",
          "ref_dok_titel": "Multinationella företag och fackliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A225 Reform av arbetsrätten",
          "ref_dok_id": "GS02A225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A225",
          "ref_dok_titel": "Reform av arbetsrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A233 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GS02A233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A233",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A241 Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GS02A241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A241",
          "ref_dok_titel": "Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A242 Heltidsarbete",
          "ref_dok_id": "GS02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Heltidsarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A243 EU:s tjänstedirektiv",
          "ref_dok_id": "GS02A243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A243",
          "ref_dok_titel": "EU:s tjänstedirektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A248 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GS02A248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A248",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A251 Turordningsregler",
          "ref_dok_id": "GS02A251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A251",
          "ref_dok_titel": "Turordningsregler",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Andersson och Jan Björkman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A252 Anställningsskyddet vid inhyrning av arbetskraft",
          "ref_dok_id": "GS02A252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A252",
          "ref_dok_titel": "Anställningsskyddet vid inhyrning av arbetskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A266 Rätten till heltid och trygga anställningar",
          "ref_dok_id": "GS02A266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A266",
          "ref_dok_titel": "Rätten till heltid och trygga anställningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A267 Turordningsregler",
          "ref_dok_id": "GS02A267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A267",
          "ref_dok_titel": "Turordningsregler",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A269 Anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GS02A269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A269",
          "ref_dok_titel": "Anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A278 Offentliganställdas bisysslor",
          "ref_dok_id": "GS02A278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A278",
          "ref_dok_titel": "Offentliganställdas bisysslor",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A280 Företagens ansvar vid nedläggningar",
          "ref_dok_id": "GS02A280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A280",
          "ref_dok_titel": "Företagens ansvar vid nedläggningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A282 Rätt till heltidsanställning",
          "ref_dok_id": "GS02A282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A282",
          "ref_dok_titel": "Rätt till heltidsanställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder och Agneta Ringman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A288 Tjänstedirektiv utan ursprungslandsprincipen",
          "ref_dok_id": "GS02A288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A288",
          "ref_dok_titel": "Tjänstedirektiv utan ursprungslandsprincipen",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A294 MBL, LAS och uthyrningsföretag",
          "ref_dok_id": "GS02A294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A294",
          "ref_dok_titel": "MBL, LAS och uthyrningsföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Erlandsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A295 Semesterlagen och sparad semester",
          "ref_dok_id": "GS02A295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A295",
          "ref_dok_titel": "Semesterlagen och sparad semester",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Erlandsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A297 Nedläggningar och driftbegränsningar av företag",
          "ref_dok_id": "GS02A297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A297",
          "ref_dok_titel": "Nedläggningar och driftbegränsningar av företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson och Jarl Lander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A301 Företagens skyldigheter och de anställdas rättigheter vid företagsnedläggning",
          "ref_dok_id": "GS02A301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A301",
          "ref_dok_titel": "Företagens skyldigheter och de anställdas rättigheter vid företagsnedläggning",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A303 Behovsanställningar",
          "ref_dok_id": "GS02A303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A303",
          "ref_dok_titel": "Behovsanställningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A304 Undantaget i turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GS02A304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A304",
          "ref_dok_titel": "Undantaget i turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A305 Villkor på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A305",
          "ref_dok_titel": "Villkor på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille och Rezene Tesfazion (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A308 Privatanställdas meddelarfrihet/efterforskningsförbud",
          "ref_dok_id": "GS02A308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A308",
          "ref_dok_titel": "Privatanställdas meddelarfrihet/efterforskningsförbud",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A319 Ökat ansvar för storföretag vid företagsnedläggning",
          "ref_dok_id": "GS02A319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A319",
          "ref_dok_titel": "Ökat ansvar för storföretag vid företagsnedläggning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A320 Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A331 Skydd till föräldralediga",
          "ref_dok_id": "GS02A331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A331",
          "ref_dok_titel": "Skydd till föräldralediga",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A333 Avskaffande av Arbetsdomstolen",
          "ref_dok_id": "GS02A333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A333",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av Arbetsdomstolen",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A334 Ledighet vid frivilligutbildning inom försvaret",
          "ref_dok_id": "GS02A334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A334",
          "ref_dok_titel": "Ledighet vid frivilligutbildning inom försvaret",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg och Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A335 Undantagsreglerna i LAS",
          "ref_dok_id": "GS02A335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A335",
          "ref_dok_titel": "Undantagsreglerna i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A337 Arbetsrättslagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GS02A337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A337",
          "ref_dok_titel": "Arbetsrättslagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A347 Barns rätt till säkerhet ",
          "ref_dok_id": "GS02A347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A347",
          "ref_dok_titel": "Barns rätt till säkerhet ",
          "ref_dok_subtitel": "av Elisebeht Markström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A349 Arbete efter 65",
          "ref_dok_id": "GS02A349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A349",
          "ref_dok_titel": "Arbete efter 65",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A353 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A353",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A356 Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A356",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A359 Anställningsformer",
          "ref_dok_id": "GS02A359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A359",
          "ref_dok_titel": "Anställningsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A370 Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_id": "GS02A370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A370",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A371 Social dumpning och lönedumpning",
          "ref_dok_id": "GS02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Social dumpning och lönedumpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A375 Arbete för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02A375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A375",
          "ref_dok_titel": "Arbete för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A377 Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_id": "GS02A377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A377",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A381 Hotet mot arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A381",
          "ref_dok_titel": "Hotet mot arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A384 Visstidsanställningar",
          "ref_dok_id": "GS02A384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A384",
          "ref_dok_titel": "Visstidsanställningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A385 Anställningstrygghet i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GS02A385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A385",
          "ref_dok_titel": "Anställningstrygghet i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A389 Förlängd provanställning för personer med utländsk bakgrund",
          "ref_dok_id": "GS02A389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A389",
          "ref_dok_titel": "Förlängd provanställning för personer med utländsk bakgrund",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström och Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A4 med anledning av skr. 2004/05:66 Politisk information och opinionsutbildning på arbetsplatsen",
          "ref_dok_id": "GS02A4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:66 Politisk information och opinionsutbildning på arbetsplatsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K311 Negativ föreningsfrihet",
          "ref_dok_id": "GS02K311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K311",
          "ref_dok_titel": "Negativ föreningsfrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N394 Fritt företagande i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02N394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N394",
          "ref_dok_titel": "Fritt företagande i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So514 Jobb inom vård och omsorg",
          "ref_dok_id": "GS02So514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So514",
          "ref_dok_titel": "Jobb inom vård och omsorg",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson och Sonia Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So608 Anhörigvården",
          "ref_dok_id": "GS02So608",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So608",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U313 Global handel",
          "ref_dok_id": "GS02U313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U313",
          "ref_dok_titel": "Global handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:66 Politisk information och opinionsutbildning på arbetsplatsen",
          "ref_dok_id": "GS0366",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "66",
          "ref_dok_titel": "Politisk information och opinionsutbildning på arbetsplatsen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-28",
          "ref_dok_id": "GS09114",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "2005-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-28",
          "ref_dok_id": "GS09114",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "2005-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:225",
          "ref_dok_id": "GS0K225",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "225",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:225",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}