{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2246047",
      "dok_id": "GS01AU7",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "AU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:AU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-24 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:08",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:12",
      "titel": "Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01AU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01AU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:AU7</div><h1>Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas propositionen Ett utvidgat\r\nskydd mot könsdiskriminering  2004/05:147  och  fyra\r\nmotioner  som väckts med anledning av propositionen.\r\nDärutöver behandlas  ett  stort  antal motioner från\r\nden  allmänna  motionstiden  hösten 2004  som  avser\r\njämställdhetsfrågor.\r\n\r\nPropositionen innehåller förslag  till ändringar i\r\nfrämst  jämställdhetslagen  (1991:433)   och   lagen\r\n(2003:307) om förbud mot diskriminering. Förslagen i\r\npropositionen innebär att skyddet mot diskriminering\r\nsom   har  samband  med  diskrimineringsgrunden  kön\r\nstärks  så  att  det  i  princip  kommer  i nivå med\r\nskyddet  mot  diskriminering  som  har  samband  med\r\ndiskrimineringsgrunderna     etnisk    tillhörighet,\r\nreligion      eller      annan      trosuppfattning,\r\nfunktionshinder  och sexuell läggning.  Förutom  att\r\nstärka skyddet mot diskriminering på grund av kön är\r\nsyftet med förslaget  att genomföra tre EG-direktiv,\r\nfrämst det s.k. likabehandlingsdirektivet i de delar\r\ndär förslag läggs fram.\r\nPropositionen bygger  på en överenskommelse mellan\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet  och Miljöpartiet\r\nde gröna.\r\n\r\nDen nya lagstiftningen föreslås träda  i kraft den 1\r\njuli 2005.\r\n\r\nI  ärendet finns 20 reservationer och 3  särskilda\r\nyttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Sättet att genomföra\r\nlikabehandlingsdirektivet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A6 (m).\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2. Utvidgningen av diskrimineringsförbudet\r\ni lagen (2003:307) om förbud mot\r\ndiskriminering\r\n\r\nRiksdagen med bifall till propositionen punkt 5\r\ni motsvarande  del  antar  förslaget  till lag om\r\nändring   i   lagen   (2003:307)  om  förbud  mot\r\ndiskriminering såvitt avser  9  § första stycket.\r\nDärmed avslås motion 2004/05:A7 (fp).\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Undantagets omfattning i fråga om\r\nprissättning på tjänster\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:A8  yrkande  2\r\n(kd).\r\n\r\n4. Könsdiskriminerande åldersgränser\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:A306  (v)\r\noch 2004/05:A314 (s).\r\n\r\n5. Undantaget för försäkringstjänster\r\n\r\nRiksdagen med bifall till propositionen punkt 5\r\ni  motsvarande  del  antar  förslaget till lag om\r\nändring   i  lagen  (2003:307)  om   förbud   mot\r\ndiskriminering  såvitt  avser  9 § andra stycket.\r\nDärmed  avslås  motionerna 2004/05:A8  yrkande  1\r\n(kd) och 2004/05:A9 yrkande 1 (c).\r\n\r\n6. Undantaget från förbudet mot direkt\r\ndiskriminering i jämställdhetslagen\r\n(1991:433)\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:A8  yrkande 3\r\n(kd).\r\n\r\n7. Antagande av lagförslagen i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   antar  regeringens  förslag  enligt\r\nbilaga 2 till\r\ndels lag om ändring  i lagen (2003:307) om förbud\r\nmot  diskriminering  i  den  mån  förslaget  inte\r\nomfattas   av  vad  utskottet   föreslagit   ovan\r\n(propositionen punkt 5 i motsvarande del),\r\ndels\r\nlag om ändring  i  jämställdhetslagen  (1991:433)\r\n(propositionen punkt 1),\r\nlag om ändring i lagen (1999:130) om åtgärder mot\r\ndiskriminering  i arbetslivet på grund av  etnisk\r\ntillhörighet,      religion      eller      annan\r\ntrosuppfattning (propositionen punkt 2),\r\nlag om ändring i lagen  (1999:132)  om förbud mot\r\ndiskriminering   i   arbetslivet   på  grund   av\r\nfunktionshinder (propositionen punkt 3),\r\nlag om ändring i lagen (1999:133) om  förbud  mot\r\ndiskriminering  i arbetslivet på grund av sexuell\r\nläggning (propositionen punkt 4),\r\nlag   om   ändring   i    lagen   (1999:678)   om\r\nutstationering  av  arbetstagare   (propositionen\r\npunkt 6),\r\nlag  om ändring i lagen (2005:000) om  ändring  i\r\nlagen (2005:000) om ändring i lagen (1999:678) om\r\nutstationering   av  arbetstagare  (propositionen\r\npunkt 7), och\r\nlag   om  ändring  i  sekretesslagen   (1980:100)\r\n(propositionen punkt 8).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:147\r\ni motsvarande delar.\r\n\r\n8. Överfallsskyddet i hemförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2004/05:A9 yrkande 2\r\n(c).\r\n\r\n9. Personligt betalningsansvar i samband\r\nmed separation\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:A9  yrkande  3\r\n(c).\r\n\r\n10. Skyddet för föräldralediga\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:A8  yrkande 4\r\n(kd).\r\nReservation 3 (m, kd, c)\r\n\r\n11. Fördelning av statens riskkapital\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2004/05:A9 yrkande  4\r\n(c).\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n12. Övergripande frågor om jämställdhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2004/05:A270  (v),\r\n2004/05:A290 (v) och 2004/05:A322 yrkande 2 (v).\r\n\r\n13. Inriktningen på\r\njämställdhetspolitiken\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A291 (v).\r\nReservation 5 (m, kd) - motiv.\r\nReservation 6 (fp, c) - motiv.\r\nReservation 7 (v)\r\n\r\n14. Män och jämställdhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A321 yrkande  1\r\n(mp).\r\n\r\n15. Kvinnors representation\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:A352 yrkandena\r\n2 och 27 (kd).\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n16. EU-arbetet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A219 (s).\r\n\r\n17. CEDAW\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A286 (v).\r\n\r\n18. Den könssegregerade arbetsmarknaden\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2004/05:N402 yrkande 1\r\n(c).\r\n\r\n19. En konkurrensutsatt offentlig sektor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2004/05:A261\r\nyrkande 6 (c) och 2004/05:A352 yrkande 8 (kd).\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n20. Löner och diskriminering\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A355  yrkande 5\r\n(fp).\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21. Lönestatistik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A300 (v).\r\n\r\n22. Arbetsmarknaden och jämställdheten\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2004/05:A315  (s),\r\n2004/05:A322 yrkande 7 (v) och 2004/05:A345 (s).\r\n\r\n23. Obetalt hemarbete\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf363\r\nyrkande 39 (kd) och 2004/05:A352 yrkande 18 (kd).\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n24. Ett barnvänligt arbetsliv\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf363\r\nyrkande 34 (kd) och 2004/05:A352 yrkande 10 (kd).\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n25. Föräldraledighet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf363\r\nyrkande 40 (kd),  2004/05:So395  yrkande  6  (c),\r\n2004/05:A259  (kd)  och  2004/05:A355  yrkande 10\r\n(fp).\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n26. Män och föräldraledighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A352 yrkande 17\r\n(kd).\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n27. Skärpning av lagen\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:A271\r\nyrkandena 1-4 (v), 2004/05:A310 (s), 2004/05:A332\r\nyrkandena 1 och  2  (fp),  2004/05:A352 yrkande 9\r\n(kd) och 2004/05:A355 yrkande 7 (fp).\r\n\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\n28. 5 § jämställdhetslagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A352 yrkande 11\r\n(kd).\r\n\r\n29. Forumfrågor m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2004/05:A355\r\nyrkandena  6 och 8 (fp), 2004/05:A356 yrkande  10\r\n(kd) och 2004/05:A361 (s).\r\nReservation 19 (fp)\r\nReservation 20 (kd)\r\n\r\nStockholm den 24 maj 2005\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson  (s),  Margareta   Andersson   (c),   Laila\r\nBjurling  (s),  Anders  G Högmark (m), Tina Acketoft\r\n(fp), Stefan Attefall (kd),  Camilla  Sköld  Jansson\r\n(v),  Patrik  Norinder  (m), Lars Lilja (s), Carl  B\r\nHamilton  (fp),  Ann-Marie  Fagerström  (s),  Henrik\r\nWestman  (m), Ronny  Olander  (s),  Ulf  Holm  (mp),\r\nLuciano Astudillo  (s), Sylvia Lindgren (s) och Ann-\r\nChristin Ahlberg (s).</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nAU7\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI   detta   ärende   behandlas    dels   regeringens\r\nproposition  2004/05:147  Ett  utvidgat   skydd  mot\r\nkönsdiskriminering och fyra motioner som har  väckts\r\nmed  anledning  av  propositionen,  dels  ett  antal\r\nmotioner   om  jämställdhet  som  har  väckts  under\r\nallmänna motionstiden hösten 2004.\r\nSamtliga motioner anges i den följande\r\ntexten utan årtal (2004/05).\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRegeringen  beslutade   den   31  januari  2002  att\r\ntillkalla      en      parlamentarisk      kommitté,\r\nDiskrimineringskommittén,   med  uppdrag  att  bl.a.\r\növerväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering\r\nsom      omfattar      alla      eller     flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder  och  samhällsområden   (dir.\r\n2002:11  samt  tilläggsdir.  2003:69  och 2005:8). I\r\nuppdraget  ingick  att  göra  en  bedömning   av  om\r\nytterligare  åtgärder  är  nödvändiga eller lämpliga\r\nmed     hänsyn     till    tre    EG-direktiv     om\r\nkönsdiskriminering, nämligen:\r\n\r\nRådets direktiv  76/207/EEG  av  den  9 februari\r\n1976    om    genomförande   av   principen   om\r\nlikabehandling  av  kvinnor  och  män i fråga om\r\ntillgång  till anställning, yrkesutbildning  och\r\nbefordran   samt    arbetsvillkor    (det   s.k.\r\nlikabehandlingsdirektivet),\r\n\r\nRådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978\r\nom  successivt  genomförande  av  principen   om\r\nlikabehandling  av  kvinnor  och  män i fråga om\r\nsocial trygghet (direktivet om social trygghet),\r\noch\r\n\r\nRådets  direktiv  86/613/EEG av den 11  december\r\n1986   om   tillämpningen    av   principen   om\r\nlikabehandling  av  kvinnor  och  män  med  egen\r\nrörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för\r\nkvinnor med egen rörelse under  havandeskap  och\r\nmoderskap (direktivet om egen rörelse).\r\n\r\nDiskrimineringskommittén   lade   i  maj  2004  fram\r\ndelbetänkandet     Ett     utvidgat     skydd    mot\r\nkönsdiskriminering   (SOU  2004:55).  I  betänkandet\r\nfinns    förslag    till    ändringar     i    bl.a.\r\njämställdhetslagen  (1991:433)  och lagen (2003:307)\r\nom förbud mot diskriminering. Förslagen syftar bl.a.\r\ntill  att  genomföra  de ovan nämnda  EG-direktiven.\r\nBetänkandet    har    remissbehandlats     och    en\r\nremissammanställning     finns     tillgänglig     i\r\nNäringsdepartementet (dnr N2004/3887/JÄM).\r\n\r\nLagrådet har yttrat sig över förslaget. Regeringen\r\nhar följt Lagrådets synpunkter.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI propositionen  lämnas  förslag  till  ändringar  i\r\nfrämst   jämställdhetslagen   (1991:433)  och  lagen\r\n(2003:307)  om förbud mot diskriminering.  Därutöver\r\nlämnas förslag - väsentligen av följdkaraktär - till\r\nändringar  i  lagen   (1999:130)   om  åtgärder  mot\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  på grund  av  etnisk\r\ntillhörighet, religion eller annan  trosuppfattning,\r\nlagen  (1999:132)  om  förbud  mot diskriminering  i\r\narbetslivet  på  grund  av  funktionshinder,   lagen\r\n(1999:133)    om   förbud   mot   diskriminering   i\r\narbetslivet på  grund  av  sexuell  läggning,  lagen\r\n(1999:678)  om  utstationering  av  arbetstagare och\r\nsekretesslagen (1980:100).\r\n\r\nSyftet med förslagen att genomföra främst det s.k.\r\nlikabehandlingsdirektivet  i  de delar  som  förslag\r\nläggs    fram    och   att   stärka   skyddet    mot\r\nkönsdiskriminering  i svensk lagstiftning så att det\r\ni   princip   kommer   i  nivå   med   skyddet   mot\r\ndiskriminering      som     har     samband      med\r\ndiskrimineringsgrunderna     etnisk    tillhörighet,\r\nreligion      eller      annan      trosuppfattning,\r\nfunktionshinder  och  sexuell  läggning.   Förslagen\r\nmotsvarar    i   huvudsak   den   lagstiftning   som\r\ngenomfördes  den  1  juli  2003  i  fråga  om  annan\r\ndiskriminering    än    könsdiskriminering    (prop.\r\n2002/03:65, bet. 2002/03:AU7, rskr. 2002/03:207).\r\nFörslagen    syftar    också   till   att   stärka\r\njämställdhetssträvandena  i   samhället.  Regeringen\r\nanför i propositionen att den räknar  med att de nya\r\nreglerna  kommer att bidra till att förhållandena  i\r\narbetslivet  och i samhället i övrigt alltmer närmar\r\nsig  det övergripande  jämställdhetspolitiska  målet\r\natt  kvinnor   och   män   har   samma  möjligheter,\r\nrättigheter och skyldigheter.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nProposition 2004/05:147 Ett utvidgat\r\nskydd mot könsdiskriminering\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker propositionens  förslag\r\ntill  lagändringar. Utskottet avstyrker  fyra\r\nmotioner     med     yrkanden     om    bl.a.\r\nlikabehandlingsdirektivets      genomförande,\r\nförsäkringstjänster,   undantaget  från   det\r\ndirekta       diskrimineringsförbudet       i\r\njämställdhetslagen  m.m.  Utskottet behandlar\r\nockså  två  motioner  som  väckts  under  den\r\nallmänna  motionstiden  i  höstas   och   som\r\nbehandlar   frågan   om   könsdiskriminerande\r\nåldersgränser.  Även dessa motioner  avstyrks\r\nmed hänvisning till  de  förslag  som läggs i\r\npropositionen.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (m,  fp,  kd,\r\nc), 3 (m, kd, c) och 4 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtvecklingen inom EG-rätten har på senare år  kommit\r\natt   innebära   att   det   rättsliga  skyddet  mot\r\nkönsdiskriminering   för   närvarande    är   mindre\r\nomfattande  än  skyddet mot diskriminering på  andra\r\ngrunder. I diskrimineringskommitténs  uppdrag ingick\r\nsom  nämnts ovan bl.a. att göra en bedömning  av  om\r\nytterligare  åtgärder  var nödvändiga eller lämpliga\r\nmed     hänsyn    till    likabehandlingsdirektivet,\r\ndirektivet om social trygghet och direktivet om egen\r\nrörelse.\r\n\r\nLikabehandlingsdirektivet    syftar    till    att\r\nfastställa     en     ram    för    bekämpning    av\r\nkönsdiskriminering när  det gäller tillgång till och\r\ntillhandahållande av varor  och  tjänster  för att i\r\nmedlemsstaterna      genomföra      principen     om\r\nlikabehandling  av  kvinnor  och  män.  Syftet   med\r\ndirektivet  om  social  trygghet  är  att på området\r\nsocial trygghet och när det gäller andra  inslag  av\r\nsocialt  skydd  successivt  genomföra  principen  om\r\nlikabehandling  av  kvinnor  och  män. Direktivet om\r\negen  rörelse  slutligen  kan sägas syfta  till  att\r\nsäkerställa  att  principen  om   likabehandling  av\r\nkvinnor   och   män  som  är  egenföretagare   eller\r\nmedhjälpare  vid  utövandet   av   sådan  verksamhet\r\ngenomförs  på  de  områden  som  inte  omfattas   av\r\nlikabehandlingsdirektivet  eller  av  direktivet  om\r\nsocial trygghet.\r\n\r\nDen närmare innebörden av förslagen\r\n\r\n\r\nI  propositionen  lämnas  som  nämnts  förslag  till\r\nändringar i främst jämställdhetslagen (1991:433) och\r\nlagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.\r\n\r\nSom  nämnts  är syftet med förslagen att genomföra\r\nfrämst det s.k. likabehandlingsdirektivet i de delar\r\ndär förslag läggs  fram  och  att stärka skyddet mot\r\nkönsdiskriminering i svensk lagstiftning  så att det\r\ni   princip   kommer   i   nivå   med   skyddet  mot\r\ndiskriminering    som    har   samband   med   annan\r\ndiskrimineringsgrund.\r\nFörslagen  motsvarar i huvudsak  den  lagstiftning\r\nsom genomfördes  den  1 juli  2003  i fråga om annan\r\ndiskriminering    än    könsdiskriminering    (prop.\r\n2002/03:65, bet. 2002/03:AU7).\r\nFörslagen   syftar   också    till    att   stärka\r\njämställdhetssträvandena i samhället.\r\n\r\nÄndringar i jämställdhetslagen m.m.\r\n\r\nI propositionen föreslås att trakasserier  på  grund\r\nav kön och sexuella trakasserier definieras som  två\r\nseparata  företeelser i såväl jämställdhetslagen som\r\n2003  års  lag   om   förbud   mot   diskriminering.\r\nBakgrunden      till      förslaget      är      att\r\nlikabehandlingsdirektivet       skiljer       mellan\r\ntrakasserier  i  form  av oönskade beteenden som har\r\nsamband med en persons könstillhörighet och sexuella\r\ntrakasserier i form av oönskade beteenden av sexuell\r\nnatur. De svenska diskrimineringslagarna  använder i\r\ndag  sexuella trakasserier som en gemensam benämning\r\nför båda  formerna av beteenden. Genom att skilja på\r\ntrakasserier   och  sexuella  trakasserier  som  två\r\nnäraliggande, men  dock  åtskilda  rättsfigurer blir\r\ndet   enligt   regeringen   tydligt   att   sexuella\r\ntrakasserier  är  av  en  delvis  annan  karaktär än\r\ntrakasserier som beror på någons kön men inte  är av\r\nsexuell natur.\r\n\r\nEtt uttryckligt förbud införs mot diskriminering i\r\nform  av  trakasserier  på grund av kön och sexuella\r\ntrakasserier.\r\nI 2003 års lag om förbud  mot diskriminering finns\r\nredan  i  dag  ett  förbud  mot  instruktioner   att\r\ndiskriminera,     men     förbudet    gäller    inte\r\ndiskrimineringsgrunden kön.  En  ny  bestämmelse  om\r\nförbud mot instruktioner att diskriminera förs också\r\nin  i  jämställdhetslagen. Skäl för förslaget är att\r\nlikabehandlingsdirektivet   förutsätter  ett  sådant\r\nförbud  och  att skyddet mot könsdiskriminering  ska\r\ngöras  lika  omfattande   som   skyddet   mot  annan\r\ndiskriminering.\r\nUndantaget från förbudet mot direkt diskriminering\r\nför  ideellt  eller annat särskilt intresse i  15  §\r\nandra  stycket  upphävs.   Ett  nytt  undantag  från\r\nförbudet  mot direkt diskriminering  föreslås  komma\r\ntill uttryck  i  17 § jämställdhetslagen. Undantaget\r\nska gälla vid beslut om anställning, befordran eller\r\nutbildning för befordran  om visst kön är nödvändigt\r\npå grund av arbetets natur  eller det sammanhang där\r\ndet  utförs.  De  situationer  där   det   nuvarande\r\nundantaget  enligt  de  äldre  förarbetena  ska vara\r\ntillämpligt  får  i  stort  sett  anses  alltjämt ha\r\nrelevans.  Dit hör de exempel som angetts där,  dvs.\r\nhänsyn till  anständighetskänsla  och  krav på skydd\r\nför        den        personliga       integriteten,\r\nteaterföreställningar och verksamheter som bygger på\r\nideologiska    eller   värderingsmässiga    grunder.\r\nArbetsgivaren  måste  ha  starka  skäl  för  att  få\r\ntillämpa undantagsregeln.\r\nDefinitionerna     av    direkt    och    indirekt\r\nkönsdiskriminering     och      repressalieförbudets\r\nomfattning   i   jämställdhetslagen  anpassas   till\r\nmotsvarande bestämmelser  i de andra arbetsrättsliga\r\ndiskrimineringslagarna. Förslagen  som gäller direkt\r\ndiskriminering är en språklig modernisering  och  en\r\nanpassning av lagtexten till EG-rättens och de andra\r\ndiskrimineringslagarnas   lydelse.  När  det  gäller\r\nindirekt  diskriminering justeras  ordalydelsen  för\r\natt      bättre       stämma       överens       med\r\nlikabehandlingsdirektivets       definition      och\r\nfullständigt    stämma   överens   med   motsvarande\r\ndefinition   i  2003   års   lag   om   förbud   mot\r\ndiskriminering  och  1999 års arbetsrättsliga lagar.\r\nFörslagen syftar inte  till  någon  ändring i sak av\r\ndiskrimineringsförbudets omfattning eller innebörd.\r\n\r\nÄndringar i lagen om förbud mot diskriminering\r\n\r\nKön läggs till som en skyddad diskrimineringsgrund i\r\n2003  års  lag  om  förbud mot diskriminering  i  de\r\ndiskrimineringsförbud            som           avser\r\narbetsmarknadspolitisk   verksamhet,   start   eller\r\nbedrivande   av  näringsverksamhet,   yrkesutövning,\r\nmedlemskap   m.m.    i    arbetstagarorganisationer,\r\narbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer,\r\ntillhandahållande av varor,  tjänster  och bostäder,\r\nsocialförsäkringssystemet                        och\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nNär  det gäller 9 § i lagen ska förbudet dock inte\r\ngälla försäkringstjänster eller andra tjänster eller\r\nbostäder  om olika behandling av kvinnor och män kan\r\nmotiveras av  ett  berättigat  mål  och de medel som\r\nanvänds  är  lämpliga och nödvändiga för  att  uppnå\r\nmålet.\r\nPå  motsvarande   sätt  som  i  jämställdhetslagen\r\ninförs ett uttryckligt  förbud  mot diskriminering i\r\nform  trakasserier  på  grund  av kön  och  sexuella\r\ntrakasserier.\r\nJämställdhetsombudsmannen  ska   enligt  förslaget\r\nutöva    tillsyn    över   de   nya   förbuden   mot\r\nkönsdiskriminering i 2003 års lag.\r\n\r\nÄndringar i 1999 års lagar mot diskriminering,\r\nutstationeringslagen och sekretesslagen\r\n\r\nDärutöver   lämnas   förslag    -   väsentligen   av\r\nföljdkaraktär - om ändringar i 1999  års lagar, dvs.\r\nlagen  (1999:130)  om åtgärder mot diskriminering  i\r\narbetslivet  på  grund   av   etnisk   tillhörighet,\r\nreligion    eller   annan   trosuppfattning,   lagen\r\n(1999:132)   om    förbud   mot   diskriminering   i\r\narbetslivet  på  grund   av  funktionshinder,  lagen\r\n(1999:133)   om   förbud   mot   diskriminering    i\r\narbetslivet  på  grund  av  sexuell  läggning  och i\r\nlagen  (1999:678)  om utstationering av arbetstagare\r\noch sekretesslagen (1980:100).\r\n\r\nIkraftträdande\r\n\r\nLagändringarna föreslås  träda  i  kraft  den 1 juli\r\n2005. Några särskilda övergångsbestämmelser föreslås\r\ninte.  Avsikten  är  att  de  nya  reglerna ska vara\r\ntillämpliga  på sådan diskriminering  som  inträffar\r\nefter det att bestämmelserna har trätt i kraft.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nNedan  behandlas  fyra  motioner  som  väckts  med\r\nanledning av propositionen och två motioner från den\r\nallmänna motionstiden hösten 2004 som tar upp frågan\r\nom könsdiskriminerande åldersgränser.\r\nModeraterna föreslår i kommittémotion A6 ett annat\r\nsätt att genomföra  likabehandlingsdirektivet  på. I\r\nden  mån  det  obestridligen  behövs ska tillägg och\r\njusteringar  föras  in  i  befintlig  lagstiftningen\r\nredan nu.  I de fall detta inte  är möjligt föreslås\r\natt bestämmelserna förs samman i en  provisorisk lag\r\nsom  upphör  att  gälla  i  samma ögonblick  som  en\r\nenhetlig diskrimineringslagstiftning införs. På sikt\r\när  en enda lag med förbud mot  diskriminering  inom\r\nalla  samhällsområden  det  mest  ändamålsenliga och\r\nfruktbara.     Nuvarande    situation    är    djupt\r\notillfredsställande,  bl.a.  eftersom  Sverige i dag\r\nhar  en  lång  rad  av delvis parallella och  delvis\r\növerlappande lagar mot diskriminering. Vidare bör de\r\nfyra  ombudsmännen mot  diskriminering  slås  samman\r\ntill en gemensam myndighet.\r\nFolkpartiet   anför   i   kommittémotion   A7  att\r\nförslaget  till  ändring  i 9 § lagen (2003:307)  om\r\nförbud  mot  diskriminering  bör   avslås   eftersom\r\npropositionen    saknar   en   djupare   analys   av\r\ndiskrimineringsbegreppet och hur detta förhåller sig\r\ntill reglerna om positiv  särbehandling. Inte heller\r\nger  lagförslaget  någon  lösning   på   frågan   om\r\nkönsdiskriminering      vid     försäkringstjänster.\r\nFörslaget skapar oklarhet  innan  ett samlat förslag\r\ntill lagstiftning om diskriminering  föreligger. Det\r\ns.k.   likabehandlingsdirektivet   ska   inte   vara\r\ninförlivat med nationell rätt förrän den 13 december\r\n2007,  varför  ytterligare  analys av villkoren  för\r\ndetta    kan    ske    t.ex.    inom    ramen    för\r\nDiskrimineringskommitténs fortsatta arbete.  Partiet\r\nvälkomnar förslaget i övrigt.\r\nKristdemokraterna   menar   i   kommittémotion  A8\r\nyrkandena 1-4 att beaktande av kön  som  faktor  vid\r\nförsäkringstekniska    beräkningar    måste    anses\r\noförenligt       med       likabehandlingsprincipen.\r\nFörsäkringstjänster bör därför  inte  undantas  från\r\ndiskrimineringsförbudet  i  9  § lagen (2003:307) om\r\nförbud  mot  diskriminering. Partiet  oroas  av  att\r\ndiskrimineringsförbudet i bestämmelsen kan komma att\r\ninnefatta exempelvis  taxibolag  som  erbjuder  s.k.\r\ntjejtaxa,   vilket   är  en  orimlig  konsekvens  av\r\nförslaget. Lagen bör förtydligas  så  att  inte  den\r\ntypen    av    prissättning   omfattas   av   lagens\r\nförbudsområde.  Vidare  bör  riksdagen  besluta  att\r\nbeaktandet av respekten  för  den civila gemenskapen\r\noch  religionens betydelse explicit  ska  framgå  av\r\nlagtexten i 17 § andra stycket jämställdhetslagen.\r\nDiskrimineringsskyddet  för  föräldralediga  måste\r\nutökas.   EU:s   ministerråd   har   enats   om  att\r\nföräldralediga  ska  garanteras rätten att återuppta\r\nsitt   arbete   utan   försämrade    villkor   efter\r\nföräldraledighet. I dag kan föräldraledigheten vägas\r\nin  som skäl för förändring av tjänsten,  vilket  nu\r\ninte blir förenligt med de nya EU-reglerna.\r\nCentern  anför  i  kommittémotion A9 yrkandena 1-4\r\natt    Sverige   har   drivit    frågan    om    att\r\nförsäkringstjänster       och      framför      allt\r\npensionsförsäkringar ska göras könsneutrala inom EU.\r\nKönsneutrala försäkringstjänster  är en viktig del i\r\njämställdhetsarbetet.  De argument som  nu  framförs\r\nmot   att  låta  försäkringstjänster   omfattas   av\r\ndiskrimineringsförbudet         håller         inte.\r\nÖverfallsskyddet i hemförsäkringen bör även gälla då\r\nen  skadelidande utsatts för våld av en medförsäkrad\r\nfamiljemedlem.   Många   personer   som  tecknar  en\r\nhemförsäkring  utgår  från  att  försäkringen   även\r\ntäcker  skador  orsakade  av  våld i hemmet. Att som\r\nflertalet försäkringsbolag undanta  sådan skada från\r\ndet     ersättningsberättigade     området     utgör\r\ndiskriminering.  Kvinnor  får ofta bära ett orimligt\r\nstort  ekonomiskt  ansvar för  mannens  skulder  vid\r\nseparationer.  Ett personligt  betalningsansvar  bör\r\ngälla för inköp  och  lån från den dag då begäran om\r\nskilsmässa   eller   bodelning   registreras   eller\r\nskilsmässan vunnit laga  kraft.  Banker  ska  därför\r\ninte    kunna    välja    vem    som    ska   hållas\r\nbetalningsansvarig   för  inköp  gjorda  efter   att\r\nskilsmässa/bodelning        registrerats         hos\r\nSkattemyndigheten.  Vidare  måste  de  resurser  som\r\nställs   till  medborgarnas  förfogande  via  Nutek,\r\nVinnova och ALMI för att nya företag ska kunna komma\r\ntill stånd  fördelas  så  att  kvinnor  kan  åtnjuta\r\nresurserna lika mycket som män\r\nPeter   Pedersen  (v)  anser  i  motion  A306  att\r\nlämpliga åtgärder bör vidtas mot diskriminerande och\r\ninte minst  könsrelaterade åldersgränser. Regeringen\r\nbör därför tillsätta  en  utredning  med uppdrag att\r\nkartlägga  förekomsten  av  olika åldersgränser  som\r\nanvänds  diskriminerande  mot personer  som  uppnått\r\nmyndig   ålder   och,   om  sådana   diskriminerande\r\nåldersgränser  finns,  t.ex.   utifrån  kön  föreslå\r\nmotverkande åtgärder.\r\nAgneta  Lundberg  m.fl.  (s)  ger  i  motion  A314\r\nuttryck för att det är oacceptabelt  att  krogar har\r\nolika åldersgräns beroende på kön och menar  att  en\r\növersyn  av reglerna därför bör göras i syfte att få\r\ntill stånd en förändring.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSättet att genomföra likabehandlingsdirektivet\r\n\r\nDet rättsliga  skyddet mot könsdiskriminering är för\r\nnärvarande  mindre   omfattande   än   skyddet   mot\r\ndiskriminering      som      har     samband     med\r\ndiskrimineringsgrunderna    etnisk     tillhörighet,\r\nreligion      eller      annan      trosuppfattning,\r\nfunktionshinder  och sexuell läggning.  I  2003  års\r\nlagstiftningsärende    uttryckte    regeringen   den\r\nprincipiella            uppfattningen            att\r\ndiskrimineringsskyddet  ska  vara  så  likartat  som\r\nmöjligt för de olika diskrimineringsgrunderna och så\r\nlångtgående  som  är praktiskt och rättsligt möjligt\r\n(prop. 2002/03:65 s.  63  f.). Utskottet delar denna\r\ninställning.\r\n\r\nI   de  förslag  som  nu  läggs   fram   jämställs\r\ndiskriminering som har samband med kön i princip med\r\ndiskriminering    som    har   samband   med   annan\r\ndiskrimineringsgrund. Utskottet välkomnar detta.\r\nUtskottet kan inte ansluta  sig  till Moderaternas\r\nförslag om en provisorisk lagstiftning.   Något skäl\r\natt avvakta genomförandet av EG-direktiven i de fall\r\ndär  förslag  nu  förs  fram  föreligger inte enligt\r\nutskottets uppfattning. Utskottet  vill hänvisa till\r\natt   det  i  Diskrimineringskommitténs   omfattande\r\nuppdrag  ingår att överväga en gemensam lagstiftning\r\nmot diskriminering som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder      och     samhällsområden.\r\nKommittén    ska   också   se   över   ombudsmännens\r\nansvarsområden  och framtida organisation. Förslaget\r\natt  utvidga  skyddet  mot  diskriminering  som  har\r\nsamband  med  diskrimineringsgrunden  kön  ligger  i\r\nlinje med vad som  tidigare anförts om att skapa ett\r\ndiskrimineringsskydd  som är så likartat som möjligt\r\noavsett  diskrimineringsgrund.  Med  hänsyn  härtill\r\navstyrker utskottet motion A6 (m).\r\n\r\n9 § lagen (2003:307) om förbud mot\r\ndiskriminering\r\n\r\nLagen om förbud  mot diskriminering innehåller i 9 §\r\nett    diskrimineringsförbud    som    gäller    vid\r\nyrkesmässigt  tillhandahållande  av  varor, tjänster\r\noch  bostäder.  I  dag  omfattar  inte  bestämmelsen\r\ndiskriminering      som      har     samband     med\r\ndiskrimineringsgrunden kön. I  det svenska samhället\r\nmissgynnas kvinnor och män på grund av sitt kön i en\r\nrad  vardagssituationer  vid  tillhandahållande   av\r\nvaror, tjänster och bostäder.\r\n\r\nRegeringen föreslår nu att diskrimineringsförbudet\r\ni  bestämmelsen  utvidgas  till  att  också  omfatta\r\ndiskriminering      som      har     samband     med\r\ndiskrimineringsgrunden kön. Förbudet syftar till att\r\nmotverka  särbehandling  mellan   kvinnor  och  män.\r\nUtskottet välkomnar förslaget.\r\nFolkpartiet menar att den föreslagna  utformningen\r\nav 9 § skapar oklarheter och att bestämmelsen därför\r\ninte  bör ändras förrän ett samlat förslag  till  ny\r\ndiskrimineringslagstiftning föreligger.\r\nAtt  ett  direktiv  inte  behöver  vara  genomfört\r\nförrän vid ett senare tillfälle är enligt utskottets\r\nmening i  sig  inget skäl att avvakta en lagändring.\r\nTvärtom anser utskottet  att  förslaget ligger väl i\r\nlinje  med  de uttalanden som har  gjorts  tidigare.\r\nNågon närmare  redovisning  av  vilka oklarheter som\r\nförslaget  skulle  skapa  lämnas  inte  i  motionen.\r\nUtskottet anser för sin del att det  inte finns skäl\r\natt    avvakta   med   att   utvidga   skyddet   mot\r\ndiskriminering   som  har  samband  med  kön  på  de\r\nområden som täcks av 9 §  lagen (2003:307) om förbud\r\nmot diskriminering. Motion A7 (fp) avstyrks därför.\r\nUtskottet återkommer till den närmare utformningen\r\nav bestämmelsen i det följande avsnittet.\r\n\r\nUndantagets omfattning och prissättning på tjänster\r\n\r\nSkyddet  mot könsdiskriminering i den föreslagna 9 §\r\nkan enligt  regeringen  inte  vara  absolut, och två\r\nundantag  föreslås därför. Förbudet ska  inte  gälla\r\ntillhandahållande   av   försäkringstjänster.   Inte\r\nheller   ska  förbudet  gälla  tillhandahållande  av\r\ntjänster  eller  bostäder  om  olika  behandling  av\r\nkvinnor och  män kan motiveras av ett berättigat mål\r\noch de medel som  används är lämpliga och nödvändiga\r\nför   att   uppnå   målet.    Något   undantag   vid\r\ntillhandahållande    av    varor   föreslås    inte.\r\nUndantagsregeln har formulerats  med  utgångspunkt i\r\ndet nya EG-direktivet om likabehandling  av  kvinnor\r\noch män.\r\n\r\nKristdemokraterna  tar som framgått upp frågan  om\r\ndiskrimineringsförbudets  omfattning och ger uttryck\r\nför   att  lagen  bör  förtydligas   så   att   inte\r\nprissättning  av  typen  \"tjejtaxa\"  i  taxinäringen\r\nomfattas av lagens förbud.\r\nUndantagsbestämmelsen   har   getts   en  generell\r\nutformning.     Utrymmet     för     avsteg     från\r\nlikabehandlingsprincipen är begränsat. Som betonas i\r\npropositionen  är  en  konsekvens  av  en  generellt\r\nhållen  regel att undantagsområdet inte kan anges  i\r\ndetalj. Vilka  situationer  som  kan  undantas  från\r\nbestämmelsen  avgörs  ytterst  av  EG-domstolen Till\r\nstöd för tolkningen av undantagets omfattning anförs\r\ndock att en faktor av avgörande betydelse är att ett\r\nmissgynnande    för   att   kunna   undantas    från\r\ndiskrimineringsförbudet måste framstå som godtagbart\r\ni den meningen att  det inte uppfattas som stötande,\r\norättvist, oskäligt eller  liknande.  Skyddat boende\r\nför  kvinnor  och män som utsatts för fysiskt  eller\r\npsykiskt  våld  eller   annat  utnyttjande  anges  i\r\npropositionen som exempel  på en företeelse som inte\r\nbör  omfattas  av  diskrimineringsförbudet.   Enligt\r\nregeringen  bör  rent kommersiella intressen däremot\r\ninte omfattas av undantaget.\r\nSå  kallad  tjejtaxa   i  taxinäringen  är  enligt\r\npropositionen   i  varje  fall   typiskt   sett   en\r\nprissättning  som  tillkommit  i  rent  kommersiellt\r\nintresse.\r\nUtskottet ansluter  sig  till  de överväganden som\r\ngörs  i  propositionen  i  denna  fråga.   Utskottet\r\navstyrker därför motion A8 yrkande 2 (kd).\r\n\r\nKönsrelaterade åldersgränser\r\n\r\nEn konsekvens av den förslagna utvidgningen  av  9 §\r\när  att  det  fortsättningsvis i princip strider mot\r\ndiskrimineringsförbudet  att  erbjuda  olika villkor\r\ntill kvinnor och män vid tillhandahållande  av bl.a.\r\ntjänster.  Som  exempel  på  villkor  som  får anses\r\nstrida    mot    diskrimineringsförbudet   anges   i\r\npropositionen skilda  åldersgränser  för kvinnor och\r\nmän  för inträde på en nöjeslokal eller  att  bättre\r\nservice erbjuds till en man än till en kvinna.\r\n\r\nI den  mån  motionerna  A314 (s) och A306 (v) inte\r\nkan anses tillgodosedda med  det  anförda  avstyrker\r\nutskottet desamma.\r\n\r\nUndantagets omfattning i fråga om\r\nförsäkringstjänster\r\n\r\nDiskrimineringskommittén     föreslog     i     sitt\r\ndelbetänkande   (SOU   2004:55)   att  förbudet  mot\r\nkönsdiskriminering           skulle          omfatta\r\nförsäkringstjänster. Regeringen  för  inte  fram det\r\nförslaget nu. I propositionen anges dock att  det är\r\nregeringens  utgångspunkt att diskriminering i fråga\r\nom försäkringstjänster  är oacceptabel och att detta\r\ngäller  oberoende av vad som  följer  av  EG-rättens\r\nutformning och minimikraven i det nya EG-direktivet.\r\nUtskottet  delar  den  uppfattningen.  Här  bör även\r\nnämnas att lagutskottet nyligen har behandlat frågan\r\nom     könsneutrala    pensionsförsäkringar    (bet.\r\n2004/05:LU17)   och   då   -   liksom  vid  tidigare\r\ntillfällen  -  uttalat  att  försäkringspremier  bör\r\nkunna vara könsneutrala.\r\n\r\nSom några av motionärerna anfört agerade Sverige i\r\nEU-förhandlingarna med ambitionen  att få till stånd\r\nett   tydligt  diskrimineringsförbud  i   fråga   om\r\nförsäkringar. Utfallet av förhandlingarna beskrivs i\r\npropositionen  som  att  medlemsstaterna har fått en\r\nnationell och tidsbegränsad  möjlighet att välja att\r\nantingen   införa   ett  diskrimineringsförbud   för\r\nförsäkringstjänster  eller   att  avstå.  Det  finns\r\nsåledes inget direktivkrav att  redan  nu införa ett\r\ndiskrimineringsförbud          som          omfattar\r\nförsäkringstjänster.\r\nPrinciperna   för   vad   som   ska   anses   vara\r\ndiskriminering     och     utformning     av     ett\r\ndiskrimineringsförbud  som  gäller  försäkringar bör\r\nenligt regeringen analyseras mer än vad som hittills\r\ngjorts.  En  del  av  den  analysen  måste   ta  sin\r\nutgångspunkt  i  att  ett  avtal om försäkring i det\r\nenskilda  fallet  bygger  på en  riskbedömning  från\r\nförsäkringsgivarens sida. Det  kan enligt regeringen\r\näven     finnas     skäl    att    närmare    belysa\r\nförutsättningarna för och eventuella konsekvenser av\r\nen  händelseutveckling   där   försäkringsbolagen  i\r\nSverige  förändrar sina beräkningsgrunder,  men  där\r\nmotsvarande  åtgärder  inte samtidigt vidtas i andra\r\nmedlemsstater  i  EU.  Regeringen   avser   nu   att\r\nskyndsamt  vidta  de  åtgärder  som krävs för att ta\r\nfram  ett fullgott beredningsunderlag  i  frågan  om\r\ninförandet  av  ett  förbud  mot könsdiskriminerande\r\nförsäkringar,  inbegripet  vilka   konsekvenser  ett\r\nsådant förbud skulle kunna få.\r\nUtskottet   anser   att  detta  arbete  inte   bör\r\nföregripas  och  avstyrker   därför   motionerna  A8\r\nyrkande 1 (kd) och A9 yrkande 1 (c).\r\n\r\nOmfattningen av undantaget från förbudet mot\r\ndirekt diskriminering i jämställdhetslagen\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att hänsyn till  respekten\r\nför den civila gemenskapen och religionens betydelse\r\nuttryckligen  bör framgå av  ordalydelsen  av  17  §\r\nandra stycket jämställdhetslagen.\r\n\r\nRegeringens förslag  innebär att undantaget i 15 §\r\nandra stycket jämställdhetslagen  från  förbudet mot\r\ndirekt   diskriminering   för  ideellt  eller  annat\r\nsärskilt intresse upphävs.  Undantaget från förbudet\r\nska  i  stället  -  vid  sidan  av  lagens  gällande\r\nundantag  för  positiv  särbehandling  -  gälla  vid\r\nbeslut  om anställning, befordran  eller  utbildning\r\nför befordran om visst kön är nödvändigt på grund av\r\narbetets  natur eller det sammanhang där det utförs.\r\nDen nya undantagsbestämmelsen finns i ett nytt andra\r\nstycke till 17 §, punkt 1.\r\nRegeringen    anför   i   propositionen   att   de\r\nsituationer där det  nuvarande  undantaget  ska vara\r\ntillämpligt och den exemplifiering som finns i äldre\r\nförarbeten - även med det förslag som nu läggs  -  i\r\nstort  sett  alltjämt  har  relevans.  Dit  hör, som\r\nnämnts tidigare, hänsyn till anständighetskänsla och\r\nkrav  på  skydd  för  den  personliga  integriteten,\r\nteaterföreställningar och verksamheter som bygger på\r\nideologiska eller värderingsmässiga grunder. Som ett\r\nsärskilt fall där en arbetssökandes kön  någon  gång\r\nbör  kunna tillmätas betydelse anges i propositionen\r\natt arbetsgivaren  är en organisation eller liknande\r\nsom  med  hänsyn till  verksamhetens  ändamål  eller\r\nspeciella  förutsättningar   bör   ges  en  särskild\r\nmöjlighet att väga in könsfrågan i ett anställnings-\r\n, utbildnings- eller befordransbeslut. Några exempel\r\ndå  sådana  överväganden  kan göra sig  gällande  är\r\nenligt propositionen kyrkor  och  trossamfund  eller\r\nkvinnoorganisationer  såsom  Riksorganisationen  för\r\nkvinnojourer  och  tjejjourer  i  Sverige. Utskottet\r\nansluter sig till propositionens bedömningar i denna\r\nfråga.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker\r\nutskottet motion A8 yrkande 3 (kd).\r\n\r\nÖverfallsskyddet i hemförsäkringen\r\n\r\nI  propositionen  läggs inget förslag  om  det  s.k.\r\növerfallsskyddet i  hemförsäkringen.  Några  närmare\r\növerväganden   i  denna  fråga  redovisades  inte  i\r\nlagstiftningsärendet   då   riksdagen  antog  en  ny\r\nförsäkringsavtalslag   (prop.   2003/04:150,    bet.\r\n2004/05:LU4,  rskr.  2004/05:160).  Lagutskottet som\r\nhar behandlat liknande yrkanden tidigare beklagade i\r\nbetänkande    2004/05:LU17    att    några    sådana\r\növerväganden   inte  fanns  i  lagstiftningsärendet.\r\nLagutskottet utgick  från  att regeringen inom ramen\r\nför det fortsatta uppföljningsarbetet  med  den  nya\r\nförsäkringsavtalslagen  kommer  att överväga behovet\r\nav en reglering för den situation  som  behandlas  i\r\nmotionerna.    Arbetsmarknadsutskottet   delar   den\r\nbedömning som lagutskottet  gett  uttryck  för.  Med\r\nhänvisning  till vad som anförts avstyrker utskottet\r\nmotion A9 yrkande 2 (c).\r\n\r\nGemensamma lån vid separation\r\n\r\nNär två eller  flera  personer gemensamt tar ett lån\r\när de solidariskt ansvariga  för  skulden  såvida de\r\ninte har kommit överens om annat med långivaren.\r\n\r\nDet  solidariska  ansvaret  innebär att långivaren\r\nhar  rätt  att  vända  sig  mot  vem  som  helst  av\r\nlåntagarna och utkräva hela skulden.  Den  låntagare\r\nsom i en sådan situation tvingas betala mer  än  vad\r\nsom  belöper på honom eller henne har sedan rätt att\r\nkräva  övriga  gäldenärer på vad som belöper på dem,\r\ns.k. regressrätt.\r\nPropositionen behandlar inte frågan om solidariskt\r\nbetalningsansvar i samband med separation.\r\nLagutskottet  har   tidigare   behandlat  liknande\r\nyrkanden  och  då bl.a. uttalat (bet.  2004/05:LU14)\r\natt lånevillkoren  till  alla  delar måste betraktas\r\nsom  en  integrerad  del  av  låneavtalet   och  att\r\nändringar  i avtalet inte kan komma till stånd  utan\r\natt  avtalets   parter  är  överens  om  det  enligt\r\ngrundläggande civilrättsliga  principer.  En ändring\r\nav  avtalsvillkoren  måste  alltså ske i samförstånd\r\nmed långivaren. Lagutskottet  hänvisade  vidare till\r\natt  utskottet  vid  tidigare behandling av liknande\r\nyrkanden anfört att ett  bifall  skulle  innebära en\r\ngenomgripande   förändring   av   svensk   rätt  som\r\nutskottet inte kunde ställa sig bakom.\r\nArbetsmarknadsutskottet delar de överväganden  som\r\nredovisas   ovan  och  avstyrker  därför  motion  A9\r\nyrkande 3 (c).\r\n\r\nSkyddet för föräldralediga\r\n\r\nSom utskottet  uttalat  många  gånger  och  i  olika\r\nsammanhang  under  åren hör det inte hemma på svensk\r\narbetsmarknad att bli missgynnad på grund av att man\r\nsom    arbetstagare   nyttjat    sina    lagstadgade\r\nrättigheter  som  förälder.  Utskottet har vid flera\r\ntillfällen betonat vikten av att  förslag läggs fram\r\nsom  kan  förbättra  situationen  för  gravida   och\r\nföräldralediga  och  att detta sker som aviserats. I\r\nyttrande  2004/05:AU3y  till  konstitutionsutskottet\r\nhar utskottet  framhållit  att  ytterligare dröjsmål\r\nnär  det  gäller förstärkt skydd för  föräldralediga\r\ninte kan godtas.\r\n\r\nNyligen har det i Näringsdepartementet tagits fram\r\nen  promemoria   (Ds   2005:15)   Förstärkning   och\r\nförenkling - ändringar i anställningsskyddslagen och\r\nföräldraledighetslagen.   Där   finns   förslag   om\r\nändringar  i dessa lagar. Promemorian har utarbetats\r\nav en arbetsgrupp  inom departementet. Arbetsgruppen\r\nhar  bearbetat  de förslag  avseende  tidsbegränsade\r\nanställningar och  stärkt rätt till föräldraledighet\r\nsom  Arbetslivsinstitutet   hösten  2002  lämnade  i\r\npromemorian   Hållfast   arbetsrätt    -   för   ett\r\nföränderligt arbetsliv (Ds 2002:56). Promemorian (Ds\r\n2005:15) remissbehandlas för närvarande.\r\nUtskottet  avstyrker med hänvisning till  vad  som\r\nanförts motion A8 yrkande 4 (kd).\r\n\r\nFördelning av riskkapital\r\n\r\nCenterpartiet  tar  upp frågan om en lika fördelning\r\nav de medel som samhället  ställer  till  förfogande\r\nvia Nutek, Vinnova och Almi för att nya företag  ska\r\nkunna komma till stånd.\r\n\r\nAlmi  som  är  ett statligt ägt bolag styrs främst\r\ngenom ägardirektiv  till  moderbolaget. Moderbolaget\r\nlämnar  i  sin tur ägardirektiv  till  de  regionala\r\nbolagen. När det gäller Almi:s långivningsverksamhet\r\nuttalas  bl.a.  i  det  senaste  ägardirektivet  att\r\nbolaget inom  finansieringsverksamheten  ska  sträva\r\nefter att ha en jämn könsfördelning mellan kunderna.\r\nVidare ska inriktningen av finansieringsverksamheten\r\ni  högre  grad  vara  tidigare skeden av existerande\r\nföretags  förändrings- och  förnyelseprocess.  Nutek\r\noch Vinnova  sysslar  företrädesvis  med  rådgivning\r\nm.m.\r\nFrågan    om    riskkapital   behandlas   även   i\r\npropositionen. Regeringen  anför  i detta sammanhang\r\natt  det inte går att bortse från könsmaktsordningen\r\ni  samhället.  Den  tar  sig  uttryck  bl.a.  i  att\r\nsvårigheter  att  skaffa riskkapital och att få stöd\r\nför  att  utveckla  affärsidéer   och   liknande   i\r\npraktiken   tycks   vara   särskilt  besvärande  för\r\nkvinnor.  Regeringen  menar  därför  att  lån  eller\r\nrådgivning i samband med start  eller  bedrivande av\r\nnäringsverksamhet  som  lämnas till kvinnor  på  mer\r\nförmånliga villkor än till  män därför i princip bör\r\nvara tillåtet även om lagregeln  i  sig inte ger ett\r\nexplicit    uttryck   för   principen   om   positiv\r\nsärbehandling. Utskottet vill peka på att syftet med\r\nde nya lagreglerna är att närma sig det övergripande\r\njämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska\r\nha samma möjligheter,  rättigheter  och skyldigheter\r\noch   förutsätter  därmed  att  detta  kommer   till\r\npraktiskt   uttryck  i  styrningen  av  de  statliga\r\nbolagen  och  myndigheterna.   Utskottet   avstyrker\r\nmotion A9 yrkande 4 (c).\r\n\r\nSammanfattning av utskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSammanfattningsvis   finner   alltså  utskottet  att\r\nriksdagen  med  bifall till propositionen  bör  anta\r\nlagförslagen.\r\n\r\nUtskottet   behandlar    ytterligare   frågor   om\r\njämställdhetslagen under rubriken Jämställdhetslagen\r\nm.m. nedan.\r\n\r\nJämställdhetspolitiken - en bakgrund\r\n\r\n\r\nNedan  lämnas  en  översiktlig  beskrivning  av  hur\r\njämställdhetsarbetet   är   organiserat  i  Sverige.\r\nVidare redovisas det arbete som  har bedrivits under\r\nmandatperioden och det arbete som  för närvarande är\r\npågående på området.\r\n\r\n\r\nSverige bäst i världen?\r\n\r\n\r\nSverige  brukar beskrivas som ett av  världens  mest\r\njämställda länder.\r\n\r\nI en jämförande  forskningsstudie  som  Stiftelsen\r\nvärldsekonomiskt   forum   (WEF)  i  Genève  nyligen\r\npresenterade,  Women s  Empowerment:  Measuring  the\r\nGlobal Gender Gap, rankas  Sverige  som det land som\r\nhar den minsta \"könsklyftan\" av 58 i  undersökningen\r\ningående  nationer. I undersökningen, som  är  WEF:s\r\nförsta  försök   att   mäta   och  jämföra  kvinnors\r\nmöjligheter och ställning i samhället  världen runt,\r\nhar  bl.a.  områden  som deltagande i förvärvslivet,\r\nekonomiska  möjligheter,  politiskt  inflytande  och\r\ntillgång till utbildning studerats.\r\n\r\nOrganisation\r\n\r\n\r\nDen  organisatoriska   uppbyggnaden   i  Sverige  av\r\njämställdhetspolitiken   inleddes   redan  1980   då\r\nJämställdhetsombudsmannen,  JämO,  inrättades.  Inom\r\nRegeringskansliet  ansvarar  varje  departement  för\r\njämställdhetsfrågorna  på  sina ansvarsområden.  Det\r\nfinns även en särskild jämställdhetsenhet.  I  april\r\n2004   fastställdes  en  plan  för  genomförande  av\r\njämställdhetsintegrering     i     Regeringskansliet\r\n(N2004/3108/JÄM).  Planen  gäller  t.o.m.  2009  och\r\nsyftar till att fördjupa och förstärka  arbetet  med\r\njämställdhetsintegrering i Regeringskansliet.\r\n\r\nLänsstyrelserna  har  på  regional nivå ansvar för\r\natt  jämställdhetspolitikens  mål  får  genomslag  i\r\nlänen. JämO övervakar bl.a. att  kvinnor  och  män i\r\narbetslivet har lika rättigheter oavsett kön. Övriga\r\nstatliga   myndigheter  har  också  ett  ansvar  för\r\njämställdhetsmålen,  som bl.a. kommer till uttryck i\r\nrespektive  myndighets  regleringsbrev.  Vidare  har\r\nvarje myndighet  enligt verksförordningen ansvar för\r\natt beakta de krav  som  ställs  på verksamheten när\r\ndet gäller jämställdhet mellan kvinnor  och män. För\r\nnärvarande     förbereds    en    förordning    inom\r\nRegeringskansliet   som  innebär  att  myndigheterna\r\nockså  ska tillämpa jämställdhetsintegrering  i  sin\r\nverksamhet.\r\nÄven   inom    riksdagen    bedrivs   ett   aktivt\r\njämställdhetsarbete. I december 2004 presenterade en\r\narbetsgrupp inom riksdagen rapporten  15 förslag för\r\nen       jämställd      riksdag      (2004/05:URF1).\r\nRiksdagsstyrelsen   antog   i   april   i   år   ett\r\nhandlingsprogram  för riksdagens jämställdhetsarbete\r\noch uppdrog åt riksdagsförvaltningen  att  återkomma\r\nmed    en    uppföljning    av    programmet   efter\r\nmandatperioden.  Därutöver  anordnades   i  maj  ett\r\noffentligt   seminarium   om  riksdagsuppdraget   ur\r\ngenusperspektiv.   Ett  aktivt   jämställdhetsarbete\r\ndrivs även inom riksdagens förvaltning.\r\n\r\nDe övergripande målen för jämställdhet\r\n\r\n\r\nDet      övergripande     målet      för      svensk\r\njämställdhetspolitik  är  att kvinnor och män ska ha\r\nsamma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom\r\nalla väsentliga områden i livet  (prop. 1993/94:147,\r\nbet.1993/94:AU17).  Utifrån  detta övergripande  mål\r\nhar följande delmål formulerats:\r\n\r\n- En jämn fördelning av makt och inflytande.\r\n\r\n- Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende.\r\n\r\n-  Lika  villkor  och  förutsättningar  i  fråga  om\r\nföretagande,      arbete,     arbetsvillkor      och\r\nutvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till\r\nutbildning  och  möjligheter   till   utveckling  av\r\npersonliga ambitioner, intressen och talanger.\r\n\r\n- Delat ansvar för hem och barn.\r\n\r\n- Frihet från könsrelaterat våld.\r\n\r\nI  regeringens  skrivelse  Jämt  och ständigt  (skr.\r\n2002/03:140)       framhöll      regeringen      att\r\njämställdhetsarbetet  fortsättningsvis  måste ges en\r\nmer    feministisk    inriktning.   Skrivelsen   har\r\nbehandlats av arbetsmarknadsutskottet  i  betänkande\r\n2003/04:AU2.  I  skrivelsen  redovisas följande  fem\r\ns.k. fokusområden som särskilt  skulle  lyftas  fram\r\nunder mandatperioden 2002-2006:\r\n\r\n-   Representation:  jämn  fördelning  av  makt  och\r\ninflytande.\r\n\r\n- Lika lön för lika och likvärdigt arbete.\r\n\r\n- Mäns våld mot kvinnor, prostitution och handel med\r\nkvinnor för sexuella ändamål.\r\n\r\n- Män och jämställdhet.\r\n\r\n- Sexualiseringen av det offentliga rummet.\r\n\r\nEtt aktivt  arbete  pågår  inom  alla  fokusområden.\r\nBland  annat  har regeringen tidigare i år  beviljat\r\nstöd   till   15  projekt   som   ska   arbeta   mot\r\nsexualisering   av    det   offentliga   rummet.   I\r\nvårpropositionen  2005 föreslogs  att  135  miljoner\r\nkronor ska avsättas  i  budgetpropositionen för 2006\r\nför  ett  ökat  stöd till våldsutsatta  kvinnor  och\r\nderas barn, en omorganisering  av  Rikskvinnocentrum\r\noch  ett  ökat  stöd  för  kvinnors organisering.  I\r\nmitten  av maj 2005 anordnade  Regeringskansliet  en\r\nhearing om  mäns ansvar för jämställdhet. Det arbete\r\nsom    bedrivs   med    representationsfrågor    och\r\nlönediskriminering beskrivs översiktligt nedan.\r\n\r\nFör att  utvärdera  de  numera  drygt tio år gamla\r\nmålen     för    jämställdhetspolitiken    tillsatte\r\nregeringen den 19 februari 2004 en särskild utredare\r\n(N  2004:07).   Sammanfattningsvis   ska   utredaren\r\növerväga  vilka  mål  som bör gälla för den framtida\r\njämställdhetspolitiken  och  lämna  förslag till mål\r\noch  resultatindikatorer för dessa. Utredningen  ska\r\nredovisa  sitt  uppdrag  senast  den  1 augusti 2005\r\n(dir. 2004:18, dir. 2004:173). Enligt vad  utskottet\r\nerfarit kommer utredningen bl.a. att föreslå  en  ny\r\nsektorsövergripande jämställdhetsmyndighet.\r\nHär  ska  också  nämnas  att regeringen den 1 juli\r\n2004 beslutat att tillsätta en kommitté som ska göra\r\nen samlad översyn av regeringsformen (dir. 2004:96).\r\nI kommittédirektiven hänvisas  bl.a. till uttalanden\r\nav  konstitutionsutskottet (2003/04:KU9)  i  samband\r\nmed behandlingen  av  motioner  om en översyn av den\r\nsvenska författningen. Konstitutionsutskottet utgick\r\nfrån att en analys av den framtida  maktfördelningen\r\nbl.a. sedd ur ett könsperspektiv skulle göras.\r\n\r\nJämställdhetsintegrering\r\n\r\nDen metod som regeringen använder för  att  uppnå de\r\njämställdhetspolitiska            målen           är\r\njämställdhetsintegrering. I korthet  innebär det att\r\njämställdhets- och könsperspektivet ska införlivas i\r\nde sakpolitiska frågorna på alla nivåer  och  i alla\r\nsteg  av beslutsprocessen. I december 2002 tillsatte\r\nregeringen en styrgrupp för jämställdhetsintegrering\r\ni Regeringskansliet.  För att stärka arbetet med att\r\ngenomföra jämställdhetsintegreringen  har regeringen\r\nantagit  en  särskild  plan utarbetad av styrgruppen\r\nsom  gäller under perioden  2004-2009.  En  särskild\r\nutredare (dir. 2005:7) tillsattes i januari 2005 för\r\natt stödja  arbetet  med  jämställdhetsintegrering i\r\nden statliga verksamheten. Utredningens insatser ska\r\nriktas till myndigheter under  regeringen  inklusive\r\nRegeringskansliet.  Uppdraget  ska  redovisas senast\r\nden 31 januari 2006.\r\n\r\nDet  statliga  bidraget  till kvinnoorganisationer\r\nhar analyserats och utvärderats  av  Utredningen  om\r\nstöd  till  kvinnors organisering (Ju 2003:05). Inom\r\nramen för uppdraget  skulle man även undersöka vilka\r\nkrav avseende jämställdhet som kan ställas generellt\r\npå folkrörelser och föreningar  för  att  de  ska få\r\nstatligt bidrag.\r\nInom   Regeringskansliet   drivs   för  närvarande\r\nprojektet  Jämna Pengar år 2004. Projektet  har  som\r\nsyfte att stärka styrningen av jämställdhetsfrågorna\r\noch synliggöra  kön  i  den statliga budgetprocessen\r\noch     statsbudgeten     så     att     regeringens\r\njämställdhetspolitik på ett strukturerat och tydligt\r\nsätt  kommer till uttryck i form av  mål  inom  alla\r\npolitikområden.\r\n\r\nInternationellt arbete\r\n\r\nRegeringen   har  i  olika  sammanhang  betonat  att\r\nSverige har ett särskilt ansvar för att driva på mot\r\nökad jämställdhet  i Europa. Det har också varit ett\r\nuttryckligt mål från  regeringens sida att verka för\r\njämställdhet  ska integreras  i  samtliga  politiska\r\nområden i EU.\r\n\r\nSverige  har  bl.a.   tagit   initiativ  till  ett\r\neuropeiskt  jämställdhetsinstitut,  European  Gender\r\nInstitute. Enligt den faktapromemoria (2004/05FPM54)\r\nsom  har  upprättats  i  frågan  ska  institutet  ge\r\ntekniskt   stöd    till   EU:s   institutioner   och\r\nmedlemsländer i syfte att bekämpa könsdiskriminering\r\noch  främja  jämställdhet   på   gemenskapens   alla\r\nområden.  Det  är  tänkt  att  institutet  ska ha en\r\noberoende     ställning     i    förhållande    till\r\nmedlemsländernas myndigheter och EU-institutionerna.\r\nVerksamheten föreslås komma i gång år 2007.\r\nGenom      Europarådets      styrkommitté      för\r\njämställdhetsfrågor, CDEG, prioriteras  arbetet  med\r\natt   främja   lika   möjligheter  och  rättigheter,\r\nfriheter  och  ansvar  för   kvinnor  och  män,  att\r\nförebygga   och  motverka  våld  mot   kvinnor   och\r\nmänniskohandel        och        att        utveckla\r\njämställdhetsintegrering  inom  Europarådet  och  på\r\nnationell nivå. Sverige ingår i styrkommitténs  byrå\r\nunder   perioden   2004-2005   och  har  åtagit  sig\r\nvärdskapet för Europarådets 6:e ministerkonferens på\r\njämställdhetsområdet, som kommer  att  äga rum under\r\njuni 2006.\r\nVid  sidan  av  arbetet  i  EU  bedrivs också  ett\r\nnordiskt   jämställdhetsarbete   i   det    Nordiska\r\nministerrådet. Till grund för samarbetet inom  detta\r\nområde          ligger          ett         nordiskt\r\njämställdhetssamarbetsprogram      för      perioden\r\n2001-2005.      Den     genomgående     tanken     i\r\nsamarbetsprogrammet  är  att  det  är nödvändigt att\r\narbeta mer målmedvetet inom alla samhällsområden för\r\natt  främja  jämställdhet,  likvärdighet   och  lika\r\nmöjligheter   för   kvinnor  och  män  och  för  att\r\neliminera de hinder för kvinnors och mäns utveckling\r\nsom fortfarande finns. Programmet ska stärka en bred\r\ninsats  för att integrera  ett  könsperspektiv  inom\r\nalla politiska fält. Som huvudsatsningsområden under\r\nperioden  är följande områden utvalda: ett köns- och\r\njämställdhetsperspektiv i nordisk budgetpolitik, män\r\noch jämställdhet samt kvinnofrid (motverka mäns våld\r\nmot kvinnor). Ett nytt samarbetsprogram för perioden\r\n2006-2010 kommer att beslutas i dagarna.\r\nSverige är också engagerat i ett nordiskt-baltiskt\r\nsamarbete i jämställdhetsfrågor.\r\n\r\nMakt och inflytande\r\n\r\n\r\nInflytandefrågorna  berör alla nivåer i och delar av\r\nsamhället.  Regeringen   har   under  mandatperioden\r\nfokuserat   på  inflytandefrågorna   inom   följande\r\nområden:\r\n\r\n-  politiska församlingar (riksdag, regering,\r\nkommunfullmäktige, landstingsfullmäktige),\r\n-\r\n-  statliga styrelser (centralt och regionalt),\r\n-\r\n-  statliga bolagsstyrelser,\r\n-\r\n-  statliga kommittéer (utredningar m.m.) och\r\n-\r\n-  chefsbefattningar i statlig och privat tjänst.\r\n-\r\nKvinnors deltagande  på lednings- och styrelsenivå i\r\nsvenskt näringsliv har  studerats  av Utredningen om\r\nkvinnor  på  ledande  poster  i  näringslivet   (SOU\r\n2003:16)  som  följde  upp  1994  års  rapport  Mäns\r\nföreställningar om kvinnor och chefskap.\r\n\r\nNär   det   gäller   kvinnors   representation   i\r\nbörsnoterade  företags  styrelser  pågår  enligt vad\r\nutskottet  har  inhämtat från Regeringskansliet  ett\r\narbete i linje med vad som överenskommits i den s.k.\r\n121-punktsöverenskommelsen                    mellan\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nde   gröna.  Det  går  ut  på   att   ta   fram   en\r\nuppdragsbeskrivning till en sakkunnig person som ska\r\nse över  möjligheterna att föreslå lagregler i syfte\r\natt  åstadkomma  ökad  jämställdhet  i  börsbolagens\r\nstyrelser.\r\nJämnt  på  toppen  är  ett samarbete som bedrivits\r\nmellan näringslivsenheten  och  jämställdhetsenheten\r\npå    Näringsdepartementet   samt   länsstyrelserna.\r\nProjektets   syfte  var  att  påskynda  processen  i\r\nnäringslivet mot  ökad  jämställdhet  mellan kvinnor\r\noch    män.    Inom    ramen   för   projektet   har\r\nlänsstyrelserna   erbjudits   att   lokalt   anordna\r\nseminarier      för      erfarenhetsutbyte       och\r\nkunskapsförmedling  på  temat  kvinnor och män, makt\r\noch ledarskap. Projektet Jämnt på  toppen avslutades\r\ni februari 2004.\r\nEnligt  en  ny  lag  ska  könsfördelningen   bland\r\nledande      befattningshavare      redovisas      i\r\nårsredovisningar   (prop.  2002/03:56,  2004/05:LU3,\r\nrskr. 2004/05:89). Exempelvis  ska uppgift lämnas om\r\nfördelningen   mellan   kvinnor   och    män   bland\r\nstyrelseledamöter, verkställande direktör  och andra\r\npersoner i företagets ledning.\r\n\r\nArbetsmarknaden och jämställdheten\r\n\r\n\r\nI  februari  2003  beslutade  regeringen om direktiv\r\n(dir. 2003:18). En särskild utredare  fick i uppdrag\r\natt   utreda   könssegregeringen   på   den  svenska\r\narbetsmarknaden.  Uppgiften bestod bl.a. i  att  öka\r\nkunskapen om hur könssegregeringen  ser  ut  och hur\r\nden förändrats under 1990-talet och att redogöra för\r\nolika faktorer som bidrar till att den upprätthålls.\r\nUppdraget  innebar  också  att  redogöra  för  vilka\r\nsatsningar     som     gjorts    för    att    bryta\r\nkönssegregeringen  på  arbetsmarknaden.  Utredningen\r\nredovisade   sitt   uppdrag    i    april   2004   i\r\nslutbetänkande   Den  könsuppdelade  arbetsmarknaden\r\n(SOU 2004:43).\r\n\r\n\r\nAnställningsformer\r\n\r\n\r\nEn utredning har tillsatts  för  se  hur rätten till\r\nheltidsanställning ska kunna stärkas (dir.  2004:50,\r\ndir.  2005:31).  Den  särskilda  utredaren ska bl.a.\r\növerväga  om  det  bör  införas  en  reglering   som\r\nbegränsar  arbetsgivarens  möjlighet att anställa på\r\ndeltid.  Utredningen  ska ha slutfört  sitt  uppdrag\r\nsenast den 30 november  2005. Även rätten att gå ned\r\ni arbetstid utreds för närvarande  (dir.  2004:156).\r\nEn särskild utredare har fått i uppdrag att  föreslå\r\nhur   en   lag   om   partiell   tjänstledighet  för\r\narbetstagare  som  önskar gå ned i arbetstid  skulle\r\nkunna utformas. Denna utredning ska ha slutfört sitt\r\nuppdrag senast den 1 december 2005.\r\n\r\nI  den s.k. 121-punktsöverenskommelsen  slås  fast\r\natt visstidsanställningarna måste minska.\r\nRegeringen     har     nyligen     beslutat    att\r\nArbetsmiljöverket  inom  ramen  för  det s.k.  HELA-\r\nprojektet   ska  få  använda  ytterligare  drygt   7\r\nmiljoner kronor  för  informationsinsatser i arbetet\r\nmed   att   minska   deltidsarbetslösheten.    HELA-\r\nprojektets  arbete  syftar  till  att  få  bestående\r\nresultat  när  det  gäller möjligheter för människor\r\natt kunna försörja sig  på  sitt arbete. Företag och\r\norganisationer  som  vill erbjuda  deltidsarbetslösa\r\natt gå upp i arbetstid har fått ansöka om medel från\r\nHELA för att genomföra  förändringar  i  sättet  att\r\norganisera arbetet på arbetsplatsen.\r\n\r\nArbetsliv och föräldraskap\r\n\r\n\r\nArbetslivsinstitutet   fick   2001   i  uppdrag  att\r\növerväga om det finns behov av att förstärka skyddet\r\nför de arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt\r\ntill ledighet i samband med föräldraskap.  Uppdraget\r\nhar   redovisats  i  Hållfast  arbetsrätt  -För  ett\r\nföränderligt arbetsliv (Ds 2002:56). Som nämnts ovan\r\nhar en  arbetsgrupp på Näringsdepartementet därefter\r\nutarbetat  en  departementspromemoria,  Förstärkning\r\noch förenkling - Ändringar i anställningsskyddslagen\r\noch  föräldraledighetslagen  (Ds  2005:15),  och  då\r\nbeaktat    de    förslag   avseende   tidsbegränsade\r\nanställningar     och      föräldraledighet      som\r\nArbetslivsinstitutet   lämnat.  Promemorian  är  för\r\nnärvarande ute på remiss.\r\n\r\nRegeringen har gett en särskild utredare i uppdrag\r\n(dir. 2004:44) att göra  en  översyn av reglerna för\r\nföräldraförsäkringen.  Översynen   ska   göras   med\r\nutgångspunkt  i  att  föräldraförsäkringen ska verka\r\nför   barnets   bästa  och  bidra   till   en   ökad\r\njämställdhet mellan könen. Utredningen ska slutföras\r\nsenast den 1 september 2005.\r\n\r\nJämställdhetslagen m.m.\r\n\r\n\r\nDiskrimineringskommittén,  som  tillsattes 2002, har\r\nett  mycket  omfattande  uppdrag som  av  regeringen\r\nbeskrivs  som  en i det närmaste  total  översyn  av\r\nlagstiftningen  (dir.   2002:11   och   tilläggsdir.\r\n2003:69  och  2005:8).  Utredningen  ska ha avslutat\r\nsitt   uppdrag  i  januari  2006.  Utredningen   har\r\npresenterat  ett  delbetänkande,  Ett utvidgat skydd\r\nmot  könsdiskriminering  (SOU 2004:55),  som  ligger\r\ntill  grund för den proposition  som  utskottet  har\r\nbehandlat ovan.\r\n\r\nLöneskillnader och lönediskriminering\r\n\r\nI   den   s.k.   121-punktsöverenskommelsen   mellan\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nde gröna uttrycker partierna  att  det  är angeläget\r\natt  det  skapas  ekonomiskt utrymme för att  minska\r\nlöneskillnaderna i  Sverige.  Kommuner och landsting\r\nmåste ges ökade resurser för att klara detta. Det är\r\nviktigt   att   arbetsmarknadens   parter   använder\r\nutrymmet  för  att  höja  lönerna i kvinnodominerade\r\nyrken.\r\n\r\nI 2005 års ekonomiska vårproposition  föreslås att\r\nJämO  får  ett  tillskott på 2 miljoner kronor.  Det\r\nökade stödet ska  bl.a. möjliggöra en utökad tillsyn\r\növer     arbetsgivare     för      att      motverka\r\nlönediskriminering.\r\nJämO  har  av  regeringen  fått  i uppdrag att som\r\nunderlag  till  en uppföljning av jämställdhetslagen\r\nredogöra  för och  kommentera  de  granskningar  som\r\nmyndigheten gjort av hur arbetsgivare lever upp till\r\nde  nya  bestämmelserna   om   lönekartläggning  och\r\nhandlingsplan för lika lön. Uppdraget  ska redovisas\r\nsenast  den  1  oktober  2005.  Efter granskning  av\r\nutvärderingsrapporten kommer regeringen att överväga\r\nom och i så fall vilka åtgärder som  behöver  vidtas\r\nt.ex.  när  det  gäller  tiden  för  att  rätta till\r\nmissförhållanden i fråga om osakliga löneskillnader.\r\nHär kan också nämnas att arbetsmarknadsutskottet i\r\noktober    2003    arrangerade    en    hearing   om\r\nlöneskillnader mellan kvinnor och män. Stenografiska\r\nanteckningar  från  hearingen  finns  i en bilaga  i\r\nbetänkande 2003/04:AU2.\r\n\r\nInom  Regeringskansliet  pågår  för  närvarande  ett\r\narbete  med  att  ta fram en nationell handlingsplan\r\nmot lönediskriminering.\r\n\r\n\r\nÖvergripande frågor om jämställdhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlas  ett antal motioner\r\nsom   tar   upp   övergripande   frågor    om\r\njämställdhet.  Utskottet avstyrker motionerna\r\nbl.a.     med     hänvisning     till     det\r\nutredningsarbete som pågår.\r\nJämför  reservationerna  5  motiveringen  (m,\r\nkd), 6 motiveringen (fp, c) och 7 (v).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet  anför  i partimotion A291 att det nu\r\när   dags   att  kritiskt  granska   och   analysera\r\njämställdhetspolitiken   och   att  förändra  den  i\r\nfeministisk  riktning.  Alla  måste  delta  i  detta\r\narbete,  och  utgångspunkten  bör   vara  att  makt,\r\ninflytande och resurser ska utjämnas.  Intresset hos\r\nmän som grupp måste ställas mot kvinnors  gemensamma\r\nintressen.   Mäns  andel  av  makt,  inflytande  och\r\nresurser   måste    minska    och    kvinnors   öka.\r\nUtgångspunkten  för  arbetet  bör  bl.a.  vara   att\r\nkvinnor har ett gemensamt kollektivt intresse av att\r\ninte   låta   sig   förtryckas   som  kvinnor.  -  I\r\npartimotion A322 yrkande 2 beskriver  Vänsterpartiet\r\nförhållandet att många ekonomiska och könsrelaterade\r\nmekanismer  på  arbetsmarknaden  upprätthåller   och\r\nstärker varandra. En arbetsmarknad som diskriminerar\r\nkan  påverka  kvinnor att välja \"kvinnoutbildningar\"\r\noch  \"kvinnoyrken\".   Värderingsdiskriminering   gör\r\nockså  att  män i stället väljer för dem möjliga och\r\nmer säkra och   välbetalda  yrken.  Detta förstärker\r\nden      könsuppdelade      arbetsmarknaden,     och\r\nföreställningarna om manligt  och  kvinnligt förblir\r\noutmanade.  Politiska  beslut  och  lagförslag  inom\r\narbetsmarknadspolitikens område måste därför föregås\r\nav   en  helhetsanalys  med  könsperspektiv.   -   I\r\nkommittémotion  A270  betonar  partiet  att  Sverige\r\nfortfarande   är   ett   samhälle  som  systematiskt\r\nunderordnar kvinnor och överordnar män. Könsuppdelad\r\nstatistik är central för att  tydliggöra villkor och\r\nresursfördelning mellan kvinnor  och  män, och sådan\r\nkunskap   är  viktig  för  att  få  till  stånd   en\r\nförändring.  Det  finns  strukturella  problem  inom\r\ndagens  folkrörelser  där  frågor om jämställdhet av\r\nmånga    ses   som   en   \"icke-fråga\".    Särskilda\r\nåterrapporteringskrav    för    organisationer   och\r\nföreningar  som  uppbär  statsbidrag   måste  därför\r\ninföras.  Jämsides  med detta ska könsdifferentierad\r\nstatistik   krävas   vid    återrapportering    till\r\nbidragsgivande  myndigheter  från organisationer som\r\nuppbär statliga bidrag på central och regional nivå.\r\n- Vänsterpartiet menar i partimotion  A290  att  det\r\nfinns   ett   behov   av   att  undersöka  i  vilken\r\nutsträckning  skillnader i makt  och  inflytande  är\r\nrelaterade  till  strukturella  förhållanden  i  det\r\nsvenska samhället  eller  till  det förhållningssätt\r\nsamhällets institutioner har till personer med olika\r\nkön men också i vilken mån andra förklaringsfaktorer\r\nspelar  in. En utredning bör därför  tillsättas  med\r\nuppdrag    att    identifiera    den    strukturella\r\nkönsdiskrimineringen  i Sverige. I den mån sådan kan\r\npåvisas ska utredningen  identifiera  och  analysera\r\nmekanismerna  bakom  strukturell  könsdiskriminering\r\noch föreslå åtgärder för att motverka  denna och för\r\natt öka möjligheterna till inflytande och  makt  för\r\ndem  som  främst  riskerar att utsättas för en sådan\r\ndiskriminering.\r\n\r\nMiljöpartiet tar  i  kommittémotion A321 yrkande 1\r\nupp  frågan om mäns ansvar  i  jämställdhetsarbetet.\r\nAlla -  män  som  kvinnor - har ett gemensamt ansvar\r\nför att bryta den rådande könsmaktsordningen. Det är\r\ninte männen eller kvinnorna  som  är  problemet utan\r\nsnarare de konstruerade och förtryckande  könsroller\r\nsom   män  och  kvinnor  socialiseras  in  i.  Många\r\nenskilda  män  vare  sig  kan  eller vill passa in i\r\nmanlighetens norm och är därför  också  förlorare på\r\ngrund   av   att   denna  norm  existerar.  Eftersom\r\nkönsrollerna  är  konstruerade  är  de  möjliga  att\r\nförändra. Regeringen bör stimulera män att ta ansvar\r\noch  att  aktivt engagera  sig  i  detta  stora  och\r\nviktiga förändringsarbete  på  lokal,  nationell och\r\ninternationell   nivå.   Ju   fler  män  som  aktivt\r\nengagerar   sig,   desto  mindre  blir   motståndet.\r\nRegeringen   bör   också    arbeta    för   att   en\r\nvärldskonferens om mansrollen anordnas i FN:s regi.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInriktningen på jämställdhetspolitiken\r\n\r\nJämställdhetspolitikens  övergripande  mål   är  att\r\nkvinnor   och   män   ska   ha   samma  möjligheter,\r\nrättigheter  och skyldigheter inom  alla  väsentliga\r\nområden i livet.  Utskottet utgår från att det finns\r\nen  bred  politisk  samstämmighet  kring  målet  som\r\nsådant.  Utifrån  det  övergripande  målet  har  som\r\nnämnts delmål formulerats för politikens inriktning.\r\n\r\nRegeringen  använder jämställdhetsintegrering  för\r\natt  uppnå  de  jämställdhetspolitiska   målen.  För\r\nRegeringskansliets   del   innebär   det   att   ett\r\njämställdhetsperspektiv  ska  finnas med i alla steg\r\nav  beslutsprocesserna inom samtliga  politikområden\r\noch att  ansvaret  för  detta ligger inom respektive\r\nområde.\r\nUnder  senare  år har en  kontinuerlig  utveckling\r\nskett inom jämställdhetsområdet, och en ökad kunskap\r\nhar vunnits om de  mekanismer  som  ligger  bakom de\r\nojämställda  villkor  som  råder mellan könen. Trots\r\natt ett aktivt jämställdhetsarbete  ägt rum återstår\r\nännu mycket att göra. Män har privilegier  i form av\r\nmera  makt  och  högre lön än kvinnor. Som utskottet\r\ntidigare  betonat  (bet.   2002/03:AU2)   måste  det\r\nfortsatta  arbetet  nu  ta  sin  utgångspunkt i  den\r\nrådande könsmaktsordningen som innebär  att  kvinnor\r\nsom  grupp  är  underordnade  och  män  som grupp är\r\növerordnade.   Vänsterpartiet  har  i  motion   A291\r\nframfört att jämställdhetspolitiken  måste förändras\r\ni feministisk riktning. Även regeringen  har i olika\r\nsammanhang gett uttryck för att jämställdhetsarbetet\r\nfortsättningsvis  måste  ges  en  sådan  inriktning.\r\nUtskottet   har   ställt   sig   bakom  detta  (bet.\r\n2002/03:AU2). Utskottet vidhåller sina då redovisade\r\nställningstaganden och avstyrker därför  motion A291\r\n(v).\r\n\r\nMål, resultatindikatorer och särskilda\r\nåterrapporteringskrav\r\n\r\nSom  redovisats  ovan  pågår  för  närvarande  en   översyn  av\r\njämställdhetspolitikens       mål,       inriktning,\r\norganisation   och   effektivitet   (dir.   2004:18,\r\n2004:173). I utredningens uppdrag ingår att överväga\r\nvilka   mål   som   bör   gälla   för  den  framtida\r\njämställdhetspolitiken      och      att     föreslå\r\nresultatindikatorer för målen. Målen ska  utgå  från\r\nanalysen  av  det offentliga åtagandet, de ska kunna\r\ningå   i   nuvarande    modell    för    mål-    och\r\nresultatstyrning      och      de      ska      vara\r\nverksamhetsanpassade.\r\n\r\nEn    av    de    centrala    styrprocesserna    i\r\nstatsförvaltningen  är  budgetprocessen. Sverige har\r\ntillsammans  med övriga nordiska  länder  genom  sin\r\nanslutning      till       slutdokumentet       från\r\nVärldskvinnokonferensen i Peking 1995 förpliktat sig\r\natt  integrera  ett  könsperspektiv i alla politiska\r\nbeslut (gender mainstreaming).  Det  gäller också de\r\nnationella  budgetarna  som  spelar en nyckelroll  i\r\nländernas politiska prioriteringar.  En  statsbudget\r\nmed   ett   konsekvent,   synligt  och  genomarbetat\r\nkönsperspektiv har stor betydelse  för  att säkra en\r\nutveckling  mot  jämställdhet.  Utskottet ser  vissa\r\nfördelar med det förslag som Vänsterpartiet för fram\r\ni motion A270 om att särskilda återrapporteringskrav\r\nför   organisationer  och  föreningar   som   uppbär\r\nstatsbidrag  bör  införas,  men  det  är  svårt  att\r\növerblicka  konsekvenserna  och utskottet kan därför\r\ninte ställa sig bakom motionen.\r\nInom Regeringskansliet pågår som nämnts ett arbete\r\nmed   att   integrera  jämställdhetsperspektivet   i\r\nbudgetprocessen  (Jämna  Pengar  år 2004). Målet med\r\nprojektet    är    att    stärka    styrningen    av\r\njämställdhetsfrågorna och att synliggöra faktorn kön\r\ni den statliga budgetprocessen och statsbudgeten  så\r\natt    regeringens   jämställdhetspolitik   på   ett\r\nstrukturerat  och tydligt sätt kommer till uttryck i\r\nform av mål inom alla politikområden. Inom ramen för\r\nprojektet ska man  se  över  budgetprocessens  olika\r\nriktlinjer,  anvisningar, handledningar och cirkulär\r\nför att förtydliga hur jämställdhetsperspektivet ska\r\nintegreras i budgetarbetet.\r\nParallellt med  detta  arbete pågår under perioden\r\n2004-2006 ett nordiskt projekt om integrering av ett\r\nköns-  och  jämställdhetsperspektiv  i  de  nordiska\r\nstatsbudgetarna. Det projektet syftar bl.a. till att\r\netablera ett  samarbete mellan finansministerier och\r\nandra  aktuella   aktörer   kring  metoder  för  att\r\njämställdhetsbedöma den ekonomiska politiken och att\r\nidentifiera  behov av fortsatt  metodutveckling  och\r\nforskning.\r\nOckså  de  ideella  organisationerna  arbetar  med\r\ndessa frågor.  Bland  annat  har jämställdhetsfrågor\r\noch jämställd bidragsfördelning  på  senare  år fått\r\nstor  uppmärksamhet  såväl inom Riksidrottsförbundet\r\n(RF) som i samband med den statliga bidragsgivningen\r\ntill   idrotten.  RF  har   bl.a.   inom   projektet\r\nFörbundsutveckling   genom   den  s.k.  3  R-metoden\r\nundersökt  hur  makt  och  resurser   inom  idrotten\r\nfördelas  mellan  flickor  och  pojkar  och   mellan\r\nkvinnor och män. RF har för avsikt att på sin stämma\r\n2005  lägga  fram en ny jämställdhetsplan som bygger\r\npå de kunskaper som RF fått bl.a. genom projektet.\r\n\r\nAnalys av beslut och lagförslag\r\n\r\nI        regeringens        handlingsplan        för\r\njämställdhetspolitiken       under       innevarande\r\nmandatperiod  har  det  angivits  att  det  på  alla\r\npolitikområden ska genomföras en jämställdhetsanalys\r\noch fastställas mål och indikatorer för jämställdhet\r\ninom politikområden där detta är möjligt.\r\n\r\nEtt jämställdhetsperspektiv ska alltså genomsyra  alla delar av\r\nregeringens  politik.  För  att politiska beslut och\r\nlagförslag  ska  få  önskad  effekt   är   det   som\r\nVänsterpartiet  anför  i  motion  A322  viktigt  att\r\nförslagen     och    besluten    föregås    av    en\r\nkonsekvensanalys  med  könsperspektiv.  Intresset av\r\natt   inte  onödigtvis  öka  intresseorganisationens\r\nadministrativa    börda    bör    även   beaktas   i\r\nsammanhanget.\r\n\r\nDe utredningar som utförs inom ramen  för  Statens\r\noffentliga    utredningar    ska    enligt    15   §\r\nkommittéförordningen ange om förslagen har betydelse\r\nför  jämställdheten  mellan  kvinnor  och män. Våren\r\n1997     gjordes     en     uppföljning    av    hur\r\njämställdhetsperspektivet beaktats  i utredningarna.\r\nEn   ny   mer   omfattande  utvärdering  pågår   för\r\nnärvarande       av       hur        kravet       på\r\njämställdhetskonsekvenser uppfylls.\r\nRegeringen styr myndigheternas arbete  bl.a. genom\r\ndet uppdrag som ges i det årliga regleringsbrevet. I\r\nverksförordningen ska chefen för myndigheten  beakta\r\nde  krav  som  ställs  på verksamheten när det bl.a.\r\ngäller jämställdheten mellan kvinnor och män.\r\n\r\nStrukturell könsdiskriminering\r\n\r\nMed anledning av det som  framförs i Vänsterpartiets\r\nmotion A290 om strukturell  könsdiskriminering  vill\r\nutskottet   anföra   följande.  Förhållandet  mellan\r\nstrukturell            diskriminering            och\r\ndiskrimineringsgrunden   kön    har    belysts    av\r\nUtredningen    om    den   könssegregerade   svenska\r\narbetsmarknaden   (SOU   2004:43).   Därutöver   ska\r\nUtredningen  om  strukturell   diskriminering  (dir.\r\n2003:118, dir. 2005:12) bl.a. ta del av och redovisa\r\nkunskaper    om   och   åtgärder   mot   strukturell\r\ndiskriminering  på  grund  av  etnisk eller religiös\r\ntillhörighet i andra länder liksom  kunskap  om  och\r\nåtgärder  mot  diskriminering  på  grund  av  kön  i\r\nSverige  och  i  andra länder. Utredningen ska också\r\nredovisa i vilken  mån  det  finns  skillnader i hur\r\nflickor  och  pojkar,  kvinnor  och  män drabbas  av\r\nstrukturell diskriminering på grund av  etnisk eller\r\nreligiös   tillhörighet.   Utredningsuppdraget   ska\r\nredovisas senast i juni i år.\r\n\r\nHär  kan  också  nämnas  att Integrationspolitiska\r\nmaktutredningen  (dir.  2000:57)  som  avslutades  i\r\napril i förra året bl.a. fått i uppdrag att beskriva\r\noch analysera fördelningen  av  makt  och inflytande\r\ninom  olika  delar av det svenska samhället  ur  ett\r\nintegrationspolitiskt perspektiv och att undersöka i\r\nvilken utsträckning skillnader i makt och inflytande\r\nkan förklaras  av bl.a. kön. Det arbete som utfördes\r\ninom  ramen  för  utredningen  har  publicerats  som\r\nforskningsrapporter i departementsserien.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker\r\nutskottet Vänsterpartiets  motioner  A270  (v), A290\r\n(v) och A322 yrkande 2 (v).\r\n\r\nMäns ansvar i jämställdhetsarbetet\r\n\r\nUnder en ganska lång tid var jämställdheten en fråga\r\nsom   nästan   enbart   engagerade   kvinnor,  såväl\r\nnationellt  som  internationellt.  Männens   roll  i\r\njämställdhetsarbetet har nu under flera år varit  en\r\nprioriterad  fråga  i  svensk  politik  liksom i det\r\nnordiska samarbetet. Nordiska ministerrådet  har som\r\nett     av    tre    teman    för    det    nordiska\r\njämställdhetsarbetet  under  perioden 2001-2005 valt\r\nMän  och  jämställdhet.  I likhet  med  Miljöpartiet\r\nanser utskottet att det är viktigt att män är aktiva\r\ni  jämställdhetsarbetet.  Utskottet  kan  också  med\r\ntillfredsställelse   konstatera    att    regeringen\r\nbedriver en politik för att understryka mäns  ansvar\r\nför  jämställdheten. Som nämnts ovan arrangerades  i\r\nmitten  av  maj exempelvis en hearing om mäns ansvar\r\nför jämställdhet. Regeringen avser att arbeta vidare\r\nmed   dessa   frågor    och   att   även   verka   i\r\ninternationella  forum. Vikten  av  det  arbete  som\r\nbedrivs  i  de ideella  organisationerna  bör  också\r\nuppmärksammas  i  detta  sammanhang. Som exempel kan\r\nnämnas Riksorganisationen  Manliga  nätverket som är\r\nen  ideell  och partipolitiskt obunden  organisation\r\nsom verkar för  jämställdhet  och kvinnofrid och mot\r\nmäns våld och övergrepp.\r\n\r\nI likhet med Miljöpartiet anser  utskottet att det\r\när  viktigt  att  även  i  övrigt  uppmärksamma  och\r\ninvolvera män i jämställdhetsarbetet  på alla nivåer\r\nav  samhället.  Som  framgått  ovan pågår också  ett\r\nsådant  arbete. I den mån motionen  inte  kan  anses\r\ntillgodosedd   genom   vad   som  har  anförts  ovan\r\navstyrker utskottet motion A321 yrkande 1 (mp).\r\n\r\nMakt och inflytande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nHär  behandlar  utskottet ett antal  motioner\r\nmed  yrkanden  om  bl.a.  kvinnors  makt  och\r\ninflytande   och   om  FN:s   konvention   om\r\navskaffande  av all slags  diskriminering  av\r\nkvinnor    (CEDAW).    Utskottet    avstyrker\r\nmotionerna.\r\nJämför reservation 8 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  kommittémotion  A352\r\nyrkande   27   att  regeringen  tar  initiativ  till\r\ntrepartssamtal mellan  staten  och  arbetsgivar- och\r\narbetstagarparterna   för   att   uppnå    en   ökad\r\nrepresentation av kvinnor på såväl styrelsenivå  som\r\npå   ledande  poster  i  övrigt.  Tvingande  lag  om\r\nkvotering  när  det gäller representation av kvinnor\r\noch män i styrelser  i  näringslivet  är fel väg att\r\ngå. I yrkande 2 i samma motion betonas vikten av att\r\nkvinnor  och  män finns representerade i  någorlunda\r\nlika delar i alla  beslutande  församlingar.  FN har\r\nriktat   kritik  mot  hur  Sverige  lever  upp  till\r\nkonventionen    om    avskaffande   av   all   slags\r\ndiskriminering av kvinnor  (CEDAW)  när  det  gäller\r\nandelen  kvinnor på höga poster inom såväl offentlig\r\nsom privat  sektor.  Faktorer som hämmar kvinnor att\r\nta på sig ledningsansvar  bör  därför kartläggas för\r\natt sedan elimineras.\r\n\r\nChristina Axelsson m.fl. (s) framhåller  i  motion\r\nA219  att  Sverige  i  dag  har  den största andelen\r\nförvärvsarbetande  kvinnor  i EU. Sveriges  regering\r\nhar varit tydlig med att Sverige ska ta ett särskilt\r\nansvar  för att jämställdhetsaspekter  integreras  i\r\nsamtliga EU:s politikområden. Det räcker inte längre\r\nmed att bara  kämpa  för  rättvisa i Sverige och med\r\nsvenska förhållanden. Svenska  kvinnor  behöver vara\r\nmed och skapa framtidens nya ideala värderingar  och\r\nförhoppningar  i  EU:s  medlems- och kandidatländer.\r\nDet  är  därför  angeläget  att  Sverige  fortsätter\r\njämställdhetsarbetet och föreslår kvinnor till olika\r\nchefsposter i EU:s olika organ.\r\nSiv  Holma  m.fl.  (v)  anser i  motion  A300  att\r\nregeringen bör få i uppdrag att utforma en offentlig\r\nkönsuppdelad     statistik     över      maktelitens\r\nlöneutveckling.   Den   bör   synliggöra   den  s.k.\r\nfolkhemseliten    som    näringslivet    och   andra\r\nelitgrupper      utgör.      Enligt     LO-rapporten\r\n\"Folkhemseliten  drar ifrån\" har  snittinkomsten  de\r\nsenaste  åren  ökat   väsentligt   mycket   mer  för\r\nnäringslivets toppar och \"folkhemseliten\" än  för en\r\nindustriarbetare.     Det     finns     demokratiska\r\nlegitimitetsproblem med denna inkomstutveckling.\r\n\r\nVänsterpartiet anför i kommittéemotion A286 att\r\nSverige i dag trots formell jämställdhet mellan\r\nkvinnor och män är ett samhälle som\r\nsystematiskt underordnar kvinnor och överordnar\r\nmän. För att utveckla det politiska\r\njämställdhetsarbetet måste hela samhället\r\ninbegripas och fler verktyg skapas och\r\nanvändas. Ett av de redan existerande\r\ninstrumenten återfinns i FN-konventionen om\r\navskaffande av all slags diskriminering av\r\nkvinnor (CEDAW). Regeringen måste nu ta sitt\r\nansvar och utveckla en strategi för att\r\nimplementera konventionen och aktivt arbeta för\r\natt konventionen utvecklas till ett levande\r\ndokument som kan utgöra ett redskap för konkret\r\nhandling för organisationer, myndigheter och\r\npolitiska beslutsfattare på olika nivåer i\r\nsamhället.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nKvinnors representation\r\n\r\nRepresentation,  dvs.  jämn  fördelning av makt  och\r\ninflytande,  är  ett  av  de s.k.  fokusområden  som\r\nfastställts  för mandatperioden  (skr.  2002/03:140,\r\n2003/04:AU2).  En jämn representation av kvinnor och\r\nmän i beslutande  organ är en viktig demokratifråga.\r\nFör att kvinnor och  män ska kunna delta och påverka\r\nsamhällsutvecklingen på  lika  villkor måste de vara\r\nrepresenterade inom alla samhällsområden och på alla\r\nnivåer  och  ges samma förutsättningar  till  reellt\r\ninflytande. Med  fler  kvinnor antas också kraften i\r\njämställdhetsarbetet   öka.    Andelen   kvinnor   i\r\npolitiken ses därför som en indikator  på  hur långt\r\nett  samhälle har nått i fråga om jämställdhet.  Med\r\nen  jämn   fördelning   mellan   könen   ökar  också\r\nförutsättningarna för ett bredare beslutsunderlag  i\r\nolika frågor.\r\n\r\nSverige  har  framgångsrikt  arbetat  för  att öka\r\nandelen   kvinnor   inom   politiken,   vilket   har\r\nuppmärksammats  av CEDAW-kommittén, som har lovordat\r\nregeringen för de  imponerande  framsteg som kvinnor\r\nhar gjort i fråga om representation  i det politiska\r\nbeslutsfattandet. Kvinnors representation  på  andra\r\nområden är dock inte lika omfattande. Som påpekats i\r\nen  motion  har  kommittén  uttryckt sin oro för att\r\nkvinnorepresentationen    är    fortsatt    låg    i\r\nverkställande  och beslutsfattande  positioner  inom\r\nden  privatekonomiska   sektorn   och   i   statliga\r\nstyrelser  och  styrelser  i  statligt kontrollerade\r\nföretag.\r\nSom  framgår  av  den  ovan redovisade  bakgrunden\r\npågår ett arbete för att öka kvinnors representation\r\ni dessa sammanhang.\r\nKönsfördelningen  i statliga  styrelser  redovisas\r\nvarje år i budgetpropositionen.  För att öka andelen\r\nkvinnor tillämpar regeringen ett system  med  dubbla\r\nnomineringar.   Av   1   243   ledamöter  i  statens\r\noffentliga utredningar 2004 var  45 % kvinnor och 55\r\n% män. Andelen kvinnliga ordförande  i utredningarna\r\nvar  samma  år  34  %.  När  det  gäller chefer  för\r\nmyndigheterna är regeringens målsättning att hälften\r\nav de nyutnämnda myndighetscheferna ska vara kvinnor\r\noch  hälften  män.  Arbete  med kvinnorepresentation\r\nbedrivs även i andra sammanhang.  Här kan nämnas EU-\r\nprojektet Women to the Top som JämO  var engagerad i\r\nåren  2003-2005.  Projektet  avslutades  i  februari\r\n2005.   Projektet   hade   som  syfte  att  påskynda\r\nprocessen  med  att få fler kvinnliga  toppchefer  i\r\nnäringsliv och offentlig  förvaltning  och  var  ett\r\nsamarbetsprojekt  med Danmark, Estland och Grekland.\r\nProjektet riktade sig  till  kvinnor  som  ville  nå\r\nhögre   chefsbefattningar,   till  beslutsfattare  i\r\narbetslivet och till konsultföretag  som rekryterade\r\ntoppchefer.\r\nDärutöver bedrivs olika projekt inom  näringslivet\r\nför att kvinnors representation på ledande  poster i\r\nyrkeslivet  ska öka. Studieförbundet Näringsliv  och\r\nSamhälle (SNS) har tillsammans med några av Sveriges\r\nstörsta företag  bildat  ett  utvecklingspartnerskap\r\nsom  har  fått  namnet  Utmaningen  och  driver  där\r\nprojektet Kvinnor till toppen. Projektet syftar till\r\natt  öka  andelen  kvinnor  på   ledande   poster  i\r\nnäringslivet.  Arbetet  kommer  att  fortsätta under\r\ntreårsperioden 2004-2006.\r\nNär   det   gäller   kvinnors   representation   i\r\nbörsnoterade  företags  styrelser pågår  som  nämnts\r\novan ett arbete i linje med vad som överenskommits i\r\nden    s.k.    121-punktsöverenskommelsen     mellan\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nEn   uppdragsbeskrivning   ska   tas  fram  till  en\r\nsakkunnig  person som ska se över möjligheterna  att\r\nföreslå  lagregler   i  syfte  att  åstadkomma  ökad\r\njämställdhet  i  börsbolagens  styrelser.  Utskottet\r\nvälkomnar detta initiativ.\r\nMed  hänvisning  till  det  arbete  som  pågår  på\r\nområdet avstyrker utskottet  motion A352 yrkandena 2\r\noch 27 (kd).\r\n\r\nEU-arbetet\r\n\r\nGenom  Amsterdamfördraget har jämställdhetspolitiken\r\nblivit  en   viktig   del   i   EU-samarbetet.   Det\r\ninternationella    jämställdhetsarbetet    är   nära\r\nsammankopplat  med  det  nationella arbetet. Sverige\r\nhar   varit   drivande  i  utvecklingen   mot   ökad\r\njämställdhet i  Europa.  Regeringen har tydligt gett\r\nuttryck  för att man vill att  Sverige  ska  ta  ett\r\nsärskilt  ansvar   för   att   jämställdhetsaspekter\r\nintegreras i samtliga EU:s politikområden.\r\n\r\nBland annat har Sverige som nämnts tagit initiativ\r\ntill ett europeiskt jämställdhetsinstitut,  European\r\nGender   Institute.   Det  är  viktigt  att  Sverige\r\nfortsätter arbeta inom  EU  med  jämställdhetsfrågor\r\noch  att  Sverige  i  det  arbetet  tar  på  sig  en\r\npådrivande roll. Med hänvisning till  det arbete som\r\npågår avstyrker utskottet motion A219 (s).\r\n\r\nCEDAW\r\n\r\nSverige var ett av de första länder som ratificerade\r\n1979 års FN-konvention om avskaffande av  all  slags\r\ndiskriminering  av kvinnor (CEDAW). I Sverige liksom\r\ninom EU och i andra internationella sammanhang pågår\r\nen  debatt och ett  arbete  där  likabehandling  och\r\nmänskliga  rättigheter  står  i fokus. Som utskottet\r\ntidigare framhållit är skyddet  mot diskriminering i\r\ngrunden  en  fråga  om  mänskliga  rättigheter.  Ett\r\naktivt   arbete   med   konventionen   pågår    inom\r\nRegeringskansliet.  Bland  annat  bedrivs under 2005\r\nett    informationsprojekt    som    riktas     till\r\nkvinnoorganisationer   och  andra  organisationer  i\r\nSverige i syfte att öka  kännedomen om CEDAW och den\r\nförut  omnämnda handlingsplanen  från  Peking  1995.\r\nProjektet   kommer   att   utmynna  i  en  nationell\r\nkonferens om FN:s arbete för  kvinnors  ställning  i\r\nsamhället  den  29-30  november 2005. Med hänvisning\r\ntill  det  arbete  som pågår  på  området  avstyrker\r\nutskottet motion A286 (v).\r\n\r\nLönestatistik\r\n\r\nEn motion tar upp frågan  om  lönestatistik  när det\r\ngäller makteliten. Förtroendefrågor är av stor  vikt\r\nbåde    inom   den   politiska   sfären   och   inom\r\nnäringslivet.   I   den   av   Justitiedepartementet\r\nutarbetade  promemorian  Ersättning   till   ledande\r\nbefattningshavare i näringslivet föreslås bl.a.  att\r\nbolagsstämman  eller motsvarande alltid ska bestämma\r\narvode och annan  ersättning  som  avser  styrelsens\r\nuppdrag  till var och en av styrelseledamöterna  och\r\natt bolagsstämman  i  publika aktiebolag ska besluta\r\nom  riktlinjer  för lön och  annan  ersättning  till\r\nledande    befattningshavare.     Promemorian    har\r\nremitterats  och  beredning av förslagen  pågår  för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.  Ett arbete pågår\r\nalltså  i  syfte  att  öka öppenheten och  förbättra\r\ninformationen    om    ledande    befattningshavares\r\nersättningar.\r\n\r\nNär  det gäller ersättning  för  förtroendeuppdrag\r\nkan nämnas  att  Riksdagens  arvodesnämnd respektive\r\nStatsrådsarvodesnämnden    fastställer     ledamots-\r\nrespektive   statsrådsarvoden.  Uppgifter  om  dessa\r\nersättningar är  offentliga. Med hänvisning till vad\r\nutskottet anfört ovan avstyrks motion A300 (v).\r\n\r\nArbetsmarknaden och jämställdheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar  här  ett  antal motioner\r\nsom  bl.a.  tar  upp  olika  frågor  om   den\r\nkönssegregerade arbetsmarknaden, lika lön för\r\nlika     och     likvärdigt     arbete    och\r\nlönediskriminering.  Utskottet  betonar   det\r\nstora   ansvar  som  åvilar  arbetsmarknadens\r\nparter inom  privat  och offentlig sektor för\r\natt uppnå ett jämställt  arbetsliv. Utskottet\r\navstyrker samtliga motioner.\r\nJämför reservationerna 9 (m,  fp,  kd, c) och\r\n10 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nCenterpartiet anför i kommittémotion  N402 yrkande 1\r\natt   den   könssegregerade   arbetsmarknaden    och\r\nlönegapet   mellan  könen  -  som  inte  minskat  på\r\ndecennier  -  är   en   demokratisk  brist  som  har\r\nkritiserats internationellt.  I  kommittémotion A261\r\nyrkande 6 framhåller Centerpartiet  att  arbetslivet\r\nfortfarande inte är jämställt. Kvinnor tjänar mindre\r\nän män och har svårt att få högre befattningar.  Den\r\noffentliga  sektorn  har  alltför  ofta  organiserat\r\narbetet   efter  tankemönstret  att  dess  kvinnliga\r\npersonal har  huvudansvaret för hem och barn och att\r\nförvärvsarbetet måste anpassas därefter. Det främsta\r\nsättet att åstadkomma  förändringar  inom kommun och\r\nlandsting är att konkurrensutsätta dem.  De  \"mjuka\"\r\nyrkena    måste    uppvärderas    på   den   svenska\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nKristdemokraterna  anför  i  kommittémotion   A352\r\nyrkande 8 att Sverige har en i europeiskt perspektiv\r\nmycket   könssegregerad   arbetsmarknad   trots  att\r\nsvenska  kvinnors  förvärvsfrekvens ligger bland  de\r\nhögsta i världen. Den  offentliga sektorn har blivit\r\nen  kvinnofälla.  En  ökad  konkurrensutsättning  av\r\nverksamheter    inom   offentlig    sektor,    t.ex.\r\näldreomsorg  och  sjukvård,   skulle   utveckla  den\r\ntraditionellt kvinnliga arbetsmarknaden.\r\nFolkpartiet pekar i partimotion A355 yrkande  5 på\r\natt  lönegapet  mellan könen har ökat de senaste tio\r\nåren och att lönediskrimineringen  nu  måste brytas.\r\nDet   är   därför   dags   att   genomföra   en   ny\r\nlöneskillnadsutredning för att på nytt kartlägga och\r\nanalysera  löneskillnaderna,  osakliga  som sakliga,\r\noch  orsakerna och förklaringarna. Om vi ska  få  se\r\nett   slut    på    de    orättvisa    lönerna   och\r\nkönssegregationen på svensk arbetsmarknad  måste två\r\ncentrala förändringar ske. För det första måste fler\r\nkvinnor  nå  ledande befattningar och för det  andra\r\nkrävs det en allmän  press  uppåt på lönerna inom de\r\nkvinnodominerade yrkena, vilka  framför  allt  finns\r\ninom skola, vård och omsorg.\r\nVänsterpartiet hävdar i partimotion A322 yrkande 7\r\natt   frågan   om   anställningsform   har   tydliga\r\nkopplingar till etnicitet, kön och klass. För att nå\r\nmålsättningen    om    en    jämställd   och   trygg\r\narbetsmarknad för alla är det  av  största  vikt att\r\nandelen        visstidsanställningar        minskar.\r\nTillsvidareanställningar   ska   utgöra  normen.  En\r\nsärskild utredning bör tillsättas  med  uppgift  att\r\nnärmare utreda olika anställningsformers effekter ur\r\nett klass- och könsperspektiv.\r\nBirgitta  Gidblom (s) framhåller i motion A315 att\r\narbete med människor  värderas  för lågt. Dessa \"vår\r\ntids hjältar\" måste få bekräftelse genom sina löner.\r\nPengar finns i samhället och dessa  måste omfördelas\r\nså att de som arbetar med människor ska känna att de\r\nvärderas högt.\r\nCarina Adolfsson Elgestam m.fl. (s) pekar i motion\r\nA345  på  att  kvinnor  fortfarande diskrimineras  i\r\narbetslivet,   hemmet   och  skolan.   Kvinnor   har\r\ngenerellt sett lägre lön  än  män och tar ett större\r\nansvar för hemarbete, vilket i  sin  tur  leder till\r\natt många kvinnor känner sig trötta och utarbetade i\r\nförtid.  Arbetet  med kvinnors rätt till heltid  och\r\nmed  deltid  som  en  möjlighet   måste   påskyndas.\r\nArbetsgivarna  inom  offentlig  sektor  bör  ges   i\r\nuppdrag  att  gå i bräschen för att erbjuda samtliga\r\nanställda heltidstjänster.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLika  lön för lika  och  likvärdigt  arbete  är  ett\r\nområde som länge har varit prioriterat i den svenska\r\njämställdhetspolitiken.   Trots  detta  är  kvinnors\r\nlöner fortfarande lägre än mäns.\r\n\r\nUtskottet  beskrev förra året  (bet.  2003/04:AU2)\r\nproblemet med ojämställda löner som tudelat. Det ena\r\när att kvinnor  och  män  ska  ha  lika lön för lika\r\neller  likvärdigt arbete, vilket är ett  område  som\r\nJämO har att övervaka enligt jämställdhetslagen. Det\r\nandra är  att  kvinnor  och  män  är  separerade  på\r\narbetsmarknaden  på  grund av dess struktur och sätt\r\natt  fungera.  Kvinnor  är  som  nämns  i  flera  av\r\nmotionerna överrepresenterade i offentlig sektor där\r\ns.k. kvinnoarbete inom vård  och  omsorg är särskilt\r\nlågavlönat. Enligt statistik från SCB  arbetade 1970\r\n42 % av kvinnorna i offentlig sektor att jämföra med\r\n21  % av männen. Drygt 20 år senare, 2003,  arbetade\r\n51 %  av  kvinnorna  i  den offentliga sektorn medan\r\nmännens andel där hade minskat till 19 %.\r\nUtskottet  vill redan här  understryka  det  stora\r\nansvar  som  åvilar   arbetsmarknadens  parter  inom\r\nprivat  och  offentlig  sektor  för  att  uppnå  ett\r\njämställt  arbetsliv.  Utskottet   utgår   från  att\r\nregeringen noga följer utvecklingen på området.\r\n\r\nDen könssegregerade arbetsmarknaden\r\n\r\nFör att komma åt problemet med kvinnors löner  måste\r\nett   målinriktat  arbete  bedrivas  på  flera  håll\r\nsamtidigt. Som nämnts tidigare kommer JämO att under\r\nhösten  ta  fram  ett  underlag  för  en  översyn av\r\njämställdhetslagen.\r\n\r\nI   utredningen  om  den  könssegregerade  svenska\r\narbetsmarknaden  (SOU 2004:43) konstateras glädjande\r\nnog att könsuppdelningen  på arbetsmarknaden minskat\r\nunder nittiotalet. Det är dock  inte  fråga om någon\r\ndramatisk minskning. Genom att kvinnor  fortsatt att\r\nbredda sina yrkesval har en fortsatt könsintegrering\r\nkunnat  ske.  Den  minskade könssegregeringen  beror\r\nenligt utredningen främst  på  en  ökad  kvinnoandel\r\ninom  många  mansdominerade  yrken som kräver  högre\r\nutbildning. Det är viktigt att arbetet för att bryta\r\nden könssegregerade arbetsmarknaden  fortsätter  och\r\natt  både  kvinnor och män breddar sin arbetsmarknad\r\noch sina yrkesval.  I  detta arbete har bl.a. AMS en\r\nviktig roll. AMS ska i samband  med årsredovisningen\r\nför 2005 redovisa genomförda åtgärder  för att bryta\r\nden  könssegregerade  arbetsmarknaden i förmedlings-\r\nrespektive programverksamheten. Regeringen anförde i\r\nbudgetpropositionen   för   2005   att   den   delar\r\nutredningens redovisade  uppfattning  om  att det är\r\nangeläget att arbeta för att få fler pojkar  och män\r\natt    söka   till   flick-   och   kvinnodominerade\r\nutbildningar  och  att det är angeläget med åtgärder\r\nsom     på     sikt     påverkar     det     manliga\r\narbetskraftsutbudet.\r\nMed hänsyn till vad som har anförts ovan avstyrker\r\nutskottet motion N402 yrkande 1 (c).\r\n\r\nEn konkurrensutsatt offentlig sektor\r\n\r\nNågra motioner anser att  den offentliga sektorn bör\r\nkonkurrensutsättas och menar  att  det är en lämplig\r\nväg mot mer jämställda löner. Utskottet  har vid ett\r\nflertal  tillfällen tidigare behandlat motioner  med\r\nliknande   innehåll   och   uttalat   att   det   är\r\notillfredsställande  att  arbetet  med  lika lön för\r\nlika och likvärdigt arbete inte går fort nog på alla\r\narbetsplatser.  Det  är därför viktigt att  parterna\r\nförses med verktyg för att i förhandlingar och avtal\r\nåstadkomma  mer  jämställda   löner.  Betydelsefulla\r\nverktyg  är  bestämmelserna om lönekartläggning  och\r\nlöneanalys som  förts  in  i jämställdhetslagen. Ett\r\nunderlag för en översyn av jämställdhetslagen kommer\r\nsom nämnts att tas fram under hösten. Utskottet, som\r\nåterkommer  till  frågor som rör  jämställdhetslagen\r\nlängre  fram  i  betänkandet,  är  inte  berett  att\r\nföregripa  denna utvärdering  och  avstyrker  därför\r\nmotionerna A261  yrkande  6  (c)  och A352 yrkande 8\r\n(kd).\r\n\r\nLöner och diskriminering\r\n\r\nLönediskriminering  förekommer  tyvärr  fortfarande.\r\nStaten  och  kommunerna  har ett särskilt  ansvar  i\r\ndetta  hänseende.  Ett stort  ansvar  för  att  lösa\r\nproblemet  med de osakliga  löneskillnaderna  åvilar\r\näven arbetsmarknadens parter i löneförhandlingar och\r\nkollektivavtal.  Inom Regeringskansliet pågår enligt\r\nuppgift ett arbete  med  att  ta  fram  en nationell\r\nhandlingsplan mot lönediskriminering. Den offentliga\r\nsektorn ska vara en mönsterarbetsgivare och måste se\r\ntill att osakliga löneskillnader upphör.\r\n\r\nJämställdhetslagen  föreskriver  sedan  2001   att\r\nosakliga löneskillnader ska kartläggas och åtgärdas.\r\nI  detta  sammanhang kan nämnas att JämO under året,\r\nenligt vad  som anges i myndighetens regleringsbrev,\r\nbl.a.  ska redovisa  tillgängliga  nya  metoder  för\r\nkönsneutral  lönesättning och lönekartläggning. Inom\r\nramen  för EU:s  ramstrategi  för  jämställdhet  för\r\nperioden  2001  till 2005 har Sverige under perioden\r\n2002-2003 genomfört  två likalöneprojekt: Project on\r\nEqual Pay och Livsmedelsprojektet.\r\nJämO genomför för närvarande en granskning av elva\r\nstatliga myndigheter och undersöker bl.a. lönerna ur\r\nett jämställdhetsperspektiv.  Kvinnors  löner  i den\r\nstatliga  sektorn  var år 2003 15 % lägre än männens\r\nlöner. Skillnaden i  lön  förklaras huvudsakligen av\r\natt  kvinnor  oftare  arbetar   deltid,   på   lägre\r\nbefattningsnivåer   och   inom   yrken   med   lägre\r\ngenomsnittslöner.  Om hänsyn tas till dessa faktorer\r\nkvarstår dock en oförklarad  skillnad  på  1  till 2\r\nprocentenheter.\r\nFinansutskottet    har    nyligen   i   betänkande\r\n2004/05:FiU18  behandlat  frågor   om  den  statliga\r\narbetsgivarpolitiken.  Finansutskottet   framhöll  -\r\nliksom   vid   flera   tillfällen   tidigare  -  att\r\nregeringen  och statsförvaltningen måste  vara  goda\r\nföredömen  i  jämställdhetsarbetet.   Vidare   ansåg\r\nutskottet  att  det  är  angeläget  att  regeringens\r\narbete   med   jämställdhet   i   statsförvaltningen\r\nintensifieras och antar en mer operativ  inriktning.\r\nDet ansvariga statsrådet Sven-Erik Österberg  har  i\r\nen  interpellationsdebatt betonat regeringens ansvar\r\nnär det  gäller att ange de övergripande strategiska\r\nmålen för politiken och att följa upp myndigheternas\r\narbetsgivarpolitik.    Löneutvecklingen,    särskilt\r\nlöneskillnaderna   mellan  kvinnor  och  män,  måste\r\nföljas noga.\r\nJämO  kommer  som  nämnts   att  sammanställa  ett\r\nunderlag  för  en uppföljning av  jämställdhetslagen\r\nsom  ska  redovisas   i   höst.  Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet har gemensamt i 121-\r\npunktsöverenskommelsen förklarat  att  de är beredda\r\natt skärpa lagen ytterligare om det behövs.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker\r\nutskottet motion A355 yrkande 5 (fp).\r\n\r\nLönenivån\r\n\r\nDe    samverkande    partierna   Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet  de Gröna har i 121-\r\npunktsöverenskommelsen uttalat att  det är angeläget\r\natt  det  skapas ekonomiskt utrymme för  att  minska\r\nlöneskillnaderna.  För att skapa detta utrymme måste\r\nkommuner  och  landsting   ges   ökade  resurser  de\r\nkommande  åren.  Utskottet vill betona  att  det  är\r\narbetsmarknadens parter som har det främsta ansvaret\r\nför lönebildningen  i Sverige. I den mån motion A315\r\n(s)  inte  kan  anses  tillgodosedd  genom  vad  som\r\nanförts ovan avstyrker utskottet motionen.\r\n\r\nAnställningsform\r\n\r\nEtt av regeringens mål för jämställdhetspolitiken är\r\natt  kvinnor och män ska  ha  samma  möjlighet  till\r\nekonomiskt  oberoende.  Ett  annat  mål  är att lika\r\nvillkor  och förutsättningar i fråga om företagande,\r\narbete, arbetsvillkor  och  utvecklingsmöjligheter i\r\narbetet   ska   gälla   för   kvinnor    och    män.\r\nDeltidsarbetslösheten  för  kvinnor utgör ett hinder\r\nför  dessa  mål.  Andelen  kvinnor  som  innehar  en\r\ndeltidsanställning överstiger väsentligt andelen män\r\nmed sådan anställning. Rätten  till heltid är därmed\r\nen  jämställdhetsfråga. Regeringen  har  som  nämnts\r\ntillsatt  en  utredning  med  uppgift att utreda hur\r\nrätten  till heltidsanställning  ska  stärkas  (dir.\r\n2004:50, 2005:31). Utredaren ska överväga om det bör\r\ninföras en  reglering  som  begränsar  arbetsgivares\r\nmöjlighet att anställa på deltid till fall då det är\r\nmotiverat med hänsyn till t.ex. verksamhetens behov.\r\nUtredningen  ska  redovisas  senast den 30  november\r\n2005. Också möjligheten till deltid  är  som  nämnts\r\ntidigare under utredning.\r\n\r\nDet  pågår  således  ett  utredningsarbete i dessa\r\nfrågor.  Med hänvisning till det  anförda  avstyrker\r\nutskottet  motion  A322  yrkande  7  (v).  I den mån\r\nmotion  A345 (s) inte tillgodoses genom vad som  har\r\nanförts ovan avstyrker utskottet också den motionen.\r\n\r\nArbetsliv och föräldraskap\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett antal\r\nmotioner  om  arbetslivet  och föräldraskapet\r\nmed      yrkanden      som      rör     bl.a.\r\nföräldraledighetens  omfattning  och  männens\r\nuttag    av    föräldraledighet.    Utskottet\r\navstyrker   samtliga   motioner   bl.a.   med\r\nhänvisning   till  det  utredningsarbete  som\r\npågår.\r\nJämför reservationerna  11  (kd), 12 (kd), 13\r\n(fp), 14 (kd), 15 (c) och 16 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna   menar   i   partimotion    Sf363\r\nyrkandena  34 och 39 att villkoren för att kombinera\r\nföräldraskap  och  arbetsliv  måste  vara  goda.  En\r\nförutsättning  är  att  vi  skapar  ett  barnvänligt\r\narbetsliv.  Det bör ses som en kompetenshöjning  och\r\nmerit   för  både   män   och   kvinnor   att   vara\r\nföräldralediga  för  vård  av  barn. Stat och kommun\r\nmåste tillsammans med arbetsmarknadens parter ta sin\r\nopinionsbildande  roll på allvar  för  att  förändra\r\nsynen  på  föräldraledighet.  Liknande  ståndpunkter\r\nutvecklar Kristdemokraterna  i  kommittémotion  A352\r\nyrkandena  10  och  18. En nationell kampanj för ett\r\nbarnvänligt   arbetsliv   bör   initieras.   Andelen\r\nföräldralediga  pappor  och  synen på föräldralediga\r\nmåste förändras. Den offentliga sektorn bör vara ett\r\ngott  föredöme och på olika sätt  uppmuntra  manliga\r\nanställda  att ta ledigt med sina barn. Vidare måste\r\nhemarbete  och  anhörigvård  få  ett  meritvärde  på\r\narbetsmarknaden.  Den  typen av arbete ställer stora\r\nkrav   på   organisation,   simultankapacitet    och\r\nekonomisk  planering.  Ekonomiska  beräkningsgrunder\r\noch  teorier  tar  inte alltid hänsyn till  oavlönat\r\narbete trots att det  utgör  en stor samhällsinsats.\r\nSverige bör därför ta initiativ till internationella\r\növerenskommelser som gör att hemarbete  kan  ingå  i\r\neller komplettera BNP-måttet.\r\n\r\nAnnelie  Enochson  (kd)  hävdar  i motion A259 att\r\nSverige  genom att ansluta sig till barnkonventionen\r\nförbundit  sig  att  ge  föräldrarna lagstöd för att\r\nkunna utöva sin viktigaste  uppgift  som fostrare av\r\nsitt barn. Alla barn har rätt att växa  upp i trygga\r\noch  stabila familjer med föräldrar som ger  dem  av\r\nsin tid  och  lyssnar  på dem. De föräldrar som vill\r\ntillbringa  mer  tid  med  sina   barn  ska  få  den\r\nmöjligheten.  7 § föräldraledighetslagen  (1995:583)\r\nbör därför ändras  så  att  den  som väljer att vara\r\nhemma  med  sina  barn  och därför vill  minska  sin\r\narbetstid ska kunna göra  det  utan  att  det  finns\r\nnågon tidsbegränsning i lagen.\r\nKristdemokraterna  betonar  i  kommittémotion A352\r\nyrkande 17 att det är viktigt för  barns  utveckling\r\natt   pappor   stimuleras   att   ta   ut   mer   av\r\nföräldraledigheten.   Familjers  omständigheter  ser\r\ndock  olika  ut  och det är  därför  självklart  att\r\nfamiljen själv ska besluta om vem som ska vara ledig\r\noch under vilken tid.  Det  är fel väg att lagstadga\r\nom  ytterligare  en eller fler  pappamånader.  Målet\r\nmåste vara att pappor  ska vilja vara hemma med sina\r\nbarn,  inte  att de ska tvingas  att  ta  ut  tiden.\r\nStudier bör därför  göras  av det varierande uttaget\r\nav pappaledigheten över landet  för  att identifiera\r\nstimulerande faktorer för ett ökat uttag. Hinder mot\r\nett   ökat   uttag   av   pappornas  ledighet  måste\r\nundanröjas.  I partimotion Sf363  yrkande  40  anför\r\nKristdemokraterna att rätten till tjänstledighet för\r\nvård av barn bör  utökas.  En  arbetstagare ska inte\r\nbehöva  säga  upp sig för att kunna  vara  hemma  en\r\nlängre  tid.  Den   lagstadgade   rätten   till  hel\r\ntjänstledighet för föräldrar bör förlängas till  tre\r\når. Det ska vara möjligt för föräldrarna att dela på\r\nledigheten.  Tre år är en rimlig tidsrymd också från\r\narbetsgivarsynpunkt.  Därtill  bör  rätten  till  en\r\nfjärdedels  ledighet  utökas  från åtta år till tolv\r\når. Det förbättrar möjligheterna  för  de  föräldrar\r\nsom  så  önskar att finnas till hands även för  sina\r\n8-12-åringar efter skoldagens slut.\r\nCentern anser i kommittémotion So395 yrkande 6 att\r\narbetslagstiftningen  bör  moderniseras  så  att den\r\ngynnar  okonventionella lösningar och därmed stämmer\r\nbättre överens  med  det  moderna arbetslivet. Bland\r\nannat bör en lagstadgad rätt  att minska arbetstiden\r\ntill halvtid under barnets första  åtta  år  införas\r\nför alla föräldrar.\r\nFolkpartiet konstaterar i partimotion A355 yrkande\r\n10  att  det  inte  bara  är strukturellt inarbetade\r\nkönsmönster som avgör vem av föräldrarna som stannar\r\nhemma med barnen. För att locka  fler  pappor att ta\r\nut    föräldraledighet    behöver    de   ekonomiska\r\ninstrumenten förbättras. Könsrollerna  måste  brytas\r\nunderifrån  och med praktisk handling. För att detta\r\nska ske måste  människor  ges  instrument  att kunna\r\nbestämma själva.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDelat  ansvar  för  hem  och barn är ett delmål  för\r\njämställdhetspolitiken.     Männens      roll      i\r\njämställdhetsarbetet  är en prioriterad fråga i både\r\nsvenskt och nordiskt arbete.  En  del i detta arbete\r\när att männens del i ansvaret för hem och barn måste\r\nöka.\r\n\r\nObetalt hemarbete\r\n\r\nStatistik visar att kvinnorna sedan  början av 1990-\r\ntalet har minskat sitt hemarbete markant. Skillnaden\r\nmellan  kvinnors  och  mäns hemarbete har  därigenom\r\nminskat. Kvinnor utför dock  fortfarande  mycket mer\r\nhemarbete än män.\r\n\r\nI    åldersgruppen   20-84   år   utgör   kvinnors\r\ntidsinsatser  i  hemarbetet  58  % och männens 42 %.\r\nKvinnor  svarar  alltså  fortfarande  för  en  långt\r\nstörre del av det obetalda hemarbetet än männen. Som\r\nutskottet uttalat flera gånger  tidigare är det inte\r\nen  sak  för  riksdagen  att  uttala sig  om  vilket\r\nmeritvärde  olika slag av erfarenhet  och  kompetens\r\nska ha. En av  uppgifterna  för  jämställdhets-  och\r\nfamiljepolitiken  är  att  både  kvinnor och män ska\r\nkunna kombinera ansvaret för barn  med  ansvaret för\r\nsin   försörjning.   Utskottet  har  även  behandlat\r\nmotioner om det obetalda  hemarbetet tidigare och då\r\nbetonat föräldraförsäkringens  roll  i sammanhanget.\r\nDen bidrar till möjligheter för båda föräldrarna att\r\nkombinera förvärvsarbete och studier.  Lösningen  är\r\nenligt  utskottets uppfattning inte skapa ett system\r\nsom  ger  ökade  möjligheter  för  den  ena  av  två\r\nföräldrar att  stanna  hemma  och ta hand om hushåll\r\noch barn. I stället krävs att båda  tar  aktiv del i\r\nhemarbetet.  Föräldraförsäkringen utreds som  nämnts\r\nför närvarande. Utskottet biträder alltjämt den ovan\r\nredovisade uppfattningen. Utskottet avstyrker därför\r\nmotionerna Sf363 yrkande 39 (kd) och A352 yrkande 18\r\n(kd).\r\n\r\nEtt barnvänligt arbetsliv\r\n\r\nFöräldraförsäkringens  utformning  kan bidra till en\r\nförbättrad  jämställdhet såväl i arbetslivet  som  i\r\nhemmet. Också arbetstidens längd och förläggning har\r\nbetydelse  för   kvinnors  och  mäns  möjlighet  att\r\nkombinera arbetslivet och livet i övrigt. Regeringen\r\ntillsatte i oktober  förra  året  en  utredning  med\r\nuppdrag  att  bl.a.  föreslå  hur en lag om partiell\r\ntjänstledighet för arbetstagare  som önskar gå ned i\r\narbetstid skulle kunna utformas. Uppdraget  ska vara\r\nslutfört senast den 1 december 2005 (dir. 2004:156).\r\n\r\nMed  hänsyn till vad som anförts ovan i frågan  om\r\ndet  obetalda   hemarbetet  och  mäns  och  kvinnors\r\nmöjligheter  att kombinera  ansvaret  för  barn  med\r\nansvaret    för    sin     försörjning    och    det\r\nutredningsarbete   som  pågår  avstyrker   utskottet\r\nmotionerna Sf363 yrkande 34 (kd) och A352 yrkande 10\r\n(kd).\r\n\r\nFöräldraledighet\r\n\r\nEn arbetstagares rätt till föräldraledighet regleras\r\ni  föräldraledighetslagen   (1995:584).   Lagen  ger\r\nmöjlighet  till fem olika former av föräldraledighet\r\nför vård av  barn  m.m.  En  förälder har bl.a. rätt\r\ntill  hel ledighet tills barnet  blivit  18  månader\r\neller,  under förutsättning att föräldern då har hel\r\nföräldrapenning,  för  tid  därefter.  Vidare har en\r\nförälder  rätt till förkortning av normal  arbetstid\r\nmed upp till  en  fjärdedel  tills,  i  huvudfallet,\r\nbarnet  fyller  åtta år. Föräldrapenning betalas  ut\r\nunder högst 480 dagar  totalt  för  föräldrarna.  Av\r\ndessa dagar ersätts 390 enligt s.k. sjukpenningnivå.\r\nResterande 90 dagar ersätts enligt den lägsta nivån,\r\ndvs.  med  60  kr per dag. Föräldrarna har rätt till\r\nhälften var av ersättningsdagarna  med möjlighet att\r\növerlåta dagar till varandra förutom  de  dagar  som\r\nreserverats  för  mamman respektive pappan. Sedan år\r\n2002  är  två  månader   reserverade   för   vardera\r\nföräldern.\r\n\r\nTillfällig   föräldrapenning   ska   ge  föräldrar\r\nekonomiskt stöd när barn blir sjuka eller  när deras\r\nordinarie  vårdnadshavare  blir  sjuk  och föräldern\r\ndärför behöver avstå från sitt förvärvsarbete.\r\nSom    utskottet    nämnt    tidigare    ses    nu\r\nföräldraledighetslagen  över av en särskild utredare\r\n(dir.  2004:44). Utredaren  ska  bl.a.  studera  och\r\nbelysa reglerna  om föräldraförsäkring med beaktande\r\nav  att  principen  för   nuvarande  system  om  att\r\nföräldrapenning    ersätter   inkomstbortfall    vid\r\nföräldraledighet ska  behållas.  Uppdraget ska göras\r\nmed  bl.a.  FN:s  konvention om barnets  rättigheter\r\n(barnkonventionen)      som     grund.     En     av\r\nbarnkonventionens  grundläggande  principer  är  att\r\nbarnets bästa ska komma  i  främsta  rummet vid alla\r\nåtgärder     som     rör     barn.     Syftet    med\r\nföräldraförsäkringen är att stödja båda föräldrarnas\r\nmöjligheter    att    kombinera   föräldraskap   med\r\nförvärvsarbete  eller studier.  Föräldraförsäkringen\r\nhar    därmed    en    central     roll    även    i\r\njämställdhetspolitiken.   Översynen   ska,    enligt\r\ndirektiven,   göras   med   utgångspunkt   från  att\r\nföräldraförsäkringen ska verka för barnets bästa och\r\nbidra till en ökad jämställdhet mellan könen.\r\nUtskottet    är    inte   berett   att   föregripa\r\nutredningens arbete och  avstyrker därför motionerna\r\nSf363 yrkande 40 (kd), So395  yrkande  6  (c),  A259\r\n(kd) och A355 yrkande 10 (fp).\r\n\r\nMän och föräldraledighet\r\n\r\nEnligt  uppgift  från  Försäkringskassan  är männens\r\nuttag  av föräldrapenning fortsatt lågt. Mäns  andel\r\nav uttagna  dagar  har  dock  ökat varje år under de\r\nsenaste sju åren. 1997 var nivån 9,9 % och 2004 hade\r\nden  fördubblats  och  låg  på  18,7  %.  Det  finns\r\nregionala    skillnader   beträffande    i    vilken\r\nutsträckning män  tar ut föräldrapenning. Exempelvis\r\nvar mäns andel av ersatta föräldrapenningdagar förra\r\nåret 19,4 % i Stockholms  län att jämföra med 18,7 %\r\ni hela landet. Försäkringskassan  sammanställer viss\r\nstatistik i detta avseende.\r\n\r\nGenom studier vet man att pappors  utnyttjande  av\r\nföräldraledighet    hänger   samman   med   inkomst,\r\nutbildning, arbetslivserfarenhet  och ålder. Det har\r\nkonstaterats  att  män som arbetar på  arbetsplatser\r\ndär män tidigare tagit  ut föräldraledighet använder\r\nsin föräldraledighet i större  omfattning  än andra.\r\nAv  betydelse  i  detta  sammanhang är också mammans\r\ninställning  till  föräldraledigheten   och   hennes\r\narbetssituation.  Kunskapen  hos  män  om att de har\r\nrätt  till  hälften  av  föräldraledigheten  är  låg\r\nenligt Försäkringskassan.  I  syfte att få föräldrar\r\natt  dela  mer  lika på föräldraledigheten  genomför\r\nFörsäkringskassan   i   dagarna  en  landsomfattande\r\nkampanj. Det ingår även i den översyn som nu görs av\r\nföräldraförsäkringen att  se  över  och belysa vilka\r\nincitament  som  kan  vara  verkningsfulla  för  att\r\nskillnaderna  i  uttag  av  föräldrapenning   mellan\r\nbarnets föräldrar ska minska.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker\r\nutskottet motion A352 yrkande 17 (kd).\r\n\r\nÖvriga frågor om jämställdhetslagen m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nHär  behandlar  utskottet  några  motioner om\r\nbl.a.  jämställdhetslagen, lämpligt  forum  i\r\ndiskrimineringstvister       och       JämO:s\r\nansvarsområde.  Utskottet  avstyrker samtliga\r\nmotioner    med    hänvisning    till     att\r\njämställdhetslagen  ska  utvärderas  och till\r\nDiskrimineringskommitténs pågående arbete.\r\n\r\nJämför reservationerna 17 (fp), 18 (kd), 19 (fp) och\r\n20 (kd).\r\n\r\nFolkpartiet menar i partimotion A355 yrkande  7  att\r\njämställdhetslagen   bör   skärpas.   Respekten  för\r\nlagstiftningen är fortfarande låg. Finns  det en lag\r\nska   den   följas.   Enligt  lagens  11  §  ska  en\r\nhandlingsplan för jämställda  löner  upprättas,  och\r\nplanen  ska  ha  genomförts  inom  tre år. Det finns\r\nanledning att ifrågasätta metodiken  när  det gäller\r\nkravet  på  handlingsplan.  Den  kommer inte åt  det\r\nallra största jämställdhetsproblemet,  nämligen  att\r\nkvinnor  tjänar  mindre  och  har lägre inkomster än\r\nmän.    Bestämmelserna    i    10    och    11    §§\r\njämställdhetslagen  bör utvärderas. JämO bör ges  en\r\ntydligare   roll   i  lagstiftningen,   och   lagens\r\nbestämmelser om att  JämO  i första hand ska försöka\r\nfå  arbetsgivare  att  följa  lagen  frivilligt  bör\r\nslopas. Folkpartiet konstaterar  i  partimotion A355\r\nyrkandena  6  och 8 att Arbetsdomstolen  är  dömande\r\ninstans i mål om  könsdiskriminering.  Det  kan dock\r\nifrågasättas  om representanter för arbetsmarknadens\r\nparter, som är ansvariga för kollektivavtalen, också\r\nska fungera som  domare  när  innehållet  i  avtalen\r\nprövas. Diskrimineringstvister bör därför handläggas\r\ni   allmän   domstol.   Det  finns  paralleller  med\r\nJämställdhetsnämnden  även   om  nämnden  har  andra\r\nuppgifter än Arbetsdomstolen. Partssammansatta organ\r\när inte den lämpligaste lösningen  utan frågorna bör\r\nprövas av oberoende organ.\r\n\r\nBestämmelserna    om   lönekartläggning    och\r\njämställdhetsplaner tas också  upp av Karin Pilsäter\r\n(fp)   i   motion  A332  yrkandena  1  och   2.   De\r\nbestämmelser som började gälla 2001 om kartläggning,\r\nanalys   och  framför   allt   handlingsplanen   för\r\njämställda  löner  är  så  svårtillämpade  att  de i\r\nstället     för     att    påskynda    och    främja\r\njämställdhetsarbetet  riskerar  att  motverka lagens\r\nefterlevnad.  Inte ens Regeringskansliet  lever  upp\r\ntill de krav som lagen ställer. Med en handlingsplan\r\nkommer   man   inte    åt    det    allra    största\r\njämställdhetsproblemet,  nämligen att kvinnor tjänar\r\nmindre,  dvs.  har  lägre  inkomster   än  män.  Som\r\ninstrument  för att förändra det faktum att  typiska\r\nkvinnojobb  särskilt   inom  offentliga  sektorn  är\r\nlågbetalda  och  att kvinnor  i  högre  grad  jobbar\r\ndeltid är bestämmelsen om handlingsplan värdelös. 11\r\n§ jämställdhetslagen bör avskaffas.\r\nKristdemokraterna  betonar  i  kommittémotion A352\r\nyrkandena  9 och 11 att dagens lagstiftning  frestar\r\nparterna att inte ta sitt ansvar för att motverka de\r\nosakliga   löneskillnaderna.    Jämställdhetsplanens\r\nbetydelse och funktion för jämställdhetsarbetet  bör\r\ndärför  utvärderas. Av 5 § jämställdhetslagen följer\r\natt en arbetsgivare  ska  uppmuntra  och  underlätta\r\nföräldraledighet.  Lagen  måste  skärpas så att  den\r\nblir ett användbart skydd för kvinnor  och  män  som\r\nblir   diskriminerade  under  sin  föräldraledighet.\r\nRegeringen  bör  föra  fram  de  förslag som lades i\r\nutredningen Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt\r\narbetsliv om ett särskilt förbud mot  diskriminering\r\nav    föräldralediga    och    en   regel   om   att\r\nuppsägningstiden   vid  uppsägning   på   grund   av\r\narbetsbrist av en anställd som är helt föräldraledig\r\nska börja löpa först  när  arbetstagaren  helt eller\r\ndelvis  återupptar  sitt  arbete.  Kristdemokraterna\r\nbetonar    i    motion    A356    yrkande   10   att\r\ndiskrimineringslagstiftningen     måste     skärpas.\r\nEnskilda  individer  har mycket små möjligheter  att\r\nsjälva föra sin talan, bl.a. eftersom den förlorande\r\nparten   riskerar   att  få   stå   för   motpartens\r\nrättegångskostnader.   Människor  måste  ges  reella\r\nmöjligheter att själva åtgärda  situationer  där  de\r\nblivit diskriminerade.\r\nVänsterpartiet  anför i partimotion A271 yrkandena\r\n1-4   att   samhället   i    dag   präglas   av   en\r\nsamhällsstruktur   som   underordnar   kvinnor   och\r\növerordnar  män.  I  arbetet   med   att   undanröja\r\ndiskriminering       i       lönesättningen       är\r\njämställdhetslagen    ett   centralt   verktyg.   En\r\nskärpning   och   ett   förtydligande    av   10   §\r\njämställdhetslagen    när   det   gäller   krav   på\r\nkartläggning och analys  är  nödvändigt.  Eventuellt\r\nkan  en  sådan  skärpning  innebära   att  JämO  ges\r\nsanktionsmöjligheter.  Det  är  nödvändigt   med  en\r\nskarpare  markering  av  att arbetsgivaren samverkar\r\nmed facken. Regeringen bör  utreda  möjligheten  för\r\nJämO   eller   jämställdhetsnämnden  att  viteslägga\r\narbetsgivare  för   samverkansbrott   enligt   2   §\r\njämställdhetslagen.  Arbetsdomstolen  har  genom tre\r\ndomar  meddelade under 2001 lagt fast en rättspraxis\r\ni  lönediskrimineringsmål   som   i   praktiken  gör\r\njämställdhetslagen  verkningslös eftersom  domstolen\r\ntillåter    att    en   allmän    hänvisning    till\r\nmarknadskrafterna  får   rättfärdiga  löneskillnader\r\nmellan  kvinnor  och  män som  annars  skulle  anses\r\nutgöra diskriminering.  Arbetsdomstolens tolkning av\r\nlagen innebär att Sverige  bryter  mot tvingande EG-\r\nrätt.   Regeringen   bör   därför  snabbutreda   hur\r\njämställdhetslagen ska ändras  för  att  den syn som\r\nföreträds  i  EG-rätten  ska slå igenom i domstolens\r\nrättstillämpning.  Vidare bör  regeringen  återkomma\r\nmed förslag på hur jämställdhetslagen  ska  bli  ett\r\neffektivare       verktyg       mot      strukturell\r\nlönediskriminering.\r\nBirgitta Gidblom m.fl. (s) anser i motion A310 att\r\ndet  bör  ställas  större  krav på arbetsgivare  att\r\nåtgärda     de    könsbetingade    löneskillnaderna.\r\nJämställdhetslagen  måste  därför  skärpas så att en\r\narbetsgivare  endast får ett år på sig  att  åtgärda\r\nsådana      löneskillnader.       Därutöver      bör\r\njämställdhetsplaner upprättas på alla  arbetsplatser\r\noch   inte  bara  på  sådana  som  har  mer  än  tio\r\nanställda.\r\nCarina  Ohlsson  m.fl. (s) menar i motion A361 att\r\ndet   finns   ett   behov    att    tydliggöra   att\r\njämställdhetsarbetet är en prioriterad fråga och att\r\nstärka  detta  arbete  ytterligare.  Regeringen  bör\r\ndärför  inom  sitt  ordinarie  arbete låta  se  över\r\nbehovet  av  att utöka JämO:s ansvar  till  att  bli\r\nsektorsövergripande  på  jämställdhetsområdet  eller\r\natt  en  ny  myndighet  bildas.  JämO  eller den nya\r\nmyndigheten  skulle utöver nuvarande arbetsuppgifter\r\ni så fall kunna  vara  både  ett kunskapscentrum som\r\nsprider information, påskyndar  implementeringen  av\r\njämställdhets-  och  genusperspektivet och initierar\r\noch bedriver forskning  och  vara  ett  stöd  och en\r\ngarant för att jämställdhetsarbetet påskyndas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nJämställdhetslagen\r\n\r\nJämställdhetslagen (1991:433) är ett viktigt verktyg\r\nför  att  främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga\r\nom arbete,  anställnings-  och andra arbetsvillkor i\r\narbetet. Lagen innehåller i  dag  förbud  mot  vissa\r\nformer  av  trakasserier - utvidgning sker genom det\r\nlagförslag som  utskottet  behandlat  ovan - och mot\r\ndiskriminering på grund av kön när det  gäller  lön,\r\nrekrytering,  befordran,  uppsägning  m.m.  I  lagen\r\nställs  krav  på  att  arbetsgivare ska vidta aktiva\r\nåtgärder    för    att    uppnå   jämställdhet    på\r\narbetsplatserna. En arbetsgivare  är  bl.a.  skyldig\r\natt  anstränga  sig för att öka andelen arbetstagare\r\nav underrepresenterat  kön  med  målet  att vartdera\r\nkönet   är   representerat   med   minst   40  %  av\r\narbetstagarna\r\n\r\nLagen  skärptes  fr.o.m.  januari  2001  då en  ny\r\nbestämmelse,   10   §,    om  s.k.  lönekartläggning\r\ninfördes. Syftet med kartläggningen är att upptäcka,\r\nåtgärda och förhindra osakliga  skillnader i lön och\r\nandra anställningsvillkor. Arbetsgivaren  ska  varje\r\når  kartlägga  och analysera bestämmelser och praxis\r\nom    löner,    andra     anställningsvillkor    och\r\nlöneskillnader  mellan kvinnor  och  män  som  utför\r\narbete  som  är  att   betrakta   som   lika   eller\r\nlikvärdigt.    Kartläggningen    och   analysen   av\r\nlöneskillnaderna ska ses som ett stöd  i arbetet med\r\natt    få   bort   de   osakliga   löneskillnaderna.\r\nArbetsgivaren   ska   varje  år  också  upprätta  en\r\nhandlingsplan  för  jämställda   löner  (11  §).  De\r\nplanerade  åtgärderna ska genomföras  så  snart  som\r\nmöjligt och senast inom tre år.\r\nJämO       övervakar        tillsammans        med\r\nJämställdhetsnämnden  efterlevnaden  av  lagen. JämO\r\nska  i  första hand försöka förmå arbetsgivaren  att\r\nfrivilligt  följa  föreskrifterna  i lagen. JämO kan\r\ndock    utverka   ett   vitesföreläggande   om    en\r\narbetsgivare  inte  följer  föreskrifterna om aktiva\r\nåtgärder i 4-13 §§.\r\nI sammanhanget kan nämnas att  JämO  i  syfte  att\r\nkartlägga  jämställdhetsarbetet  nyligen  skickat en\r\nenkät till 6 000 arbetsgivare. Frågorna i enkäten är\r\nen uppföljning av en undersökning som JämO  och  SCB\r\ngenomförde 1999. Resultatet av undersökningen kommer\r\nenligt   uppgift  att  publiceras  i  en  rapport  i\r\nseptember  2005.  JämO  granskar för närvarande även\r\nelva statliga myndigheters jämställdhetsarbete.\r\n\r\nSkärpning av lagen?\r\n\r\nUtskottet har tidigare framhållit  att  det är bekymmersamt att\r\ndet  fortfarande är så många arbetsgivare  som  inte\r\nlever  upp  till  lagens krav på jämställdhetsplaner\r\n(bet. 2003/04:AU2).  Enligt utskottets mening är det\r\ninte  tillfredsställande   att  reglerna  om  aktiva\r\nåtgärder ännu inte följs fullt  ut av arbetsgivarna.\r\nDet   ska  betonas  att  planerna  inte   är   något\r\nsjälvändamål utan ett sätt att driva arbetet framåt.\r\n\r\nI  regeringsskrivelsen  Jämt  och  ständigt  (skr.\r\n2002/03:140)  angav regeringen att en utvärdering av\r\njämställdhetslagen   borde   ske  någon  gång  under\r\nmandatperioden. Som nämnts tidigare har JämO nu fått\r\ni  uppdrag  att  sammanställa ett  underlag  för  en\r\nuppföljning  av  lagen.   Efter  granskning  av  den\r\nutvärderingsrapport som kommer  att  tas  fram avser\r\nregeringen enligt underhandsuppgift att ta ställning\r\ntill det behov som finns av att skärpa lagen,  t.ex.\r\nnär   det   gäller   tiden   för   att   rätta  till\r\nmissförhållanden i fråga om osakliga löneskillnader.\r\nI den mån motionerna A352 yrkande 9 (kd)  och A271\r\nyrkandena  2  och 3 (v) inte kan anses tillgodosedda\r\ngenom det anförda avstyrks de.\r\nMed hänvisning  till  den utvärdering av lagen som\r\nalltså kommer att företas  avstyrker  utskottet även\r\nmotionerna  A271  yrkandena 1 och 4 (v),  A310  (s),\r\nA332 yrkandena 1 och 2 (fp) och A355 yrkande 7 (fp).\r\n\r\n5 § jämställdhetslagen\r\n\r\nNär det så gäller motion  A352  yrkande  11 (kd) kan\r\nnämnas   att   de  förslag  avseende  tidsbegränsade\r\nanställningar     och      föräldraledighet      som\r\nArbetslivsinstitutet    hösten    2002   lämnade   i\r\npromemorian    Hållfast   arbetsliv   -   för    ett\r\nföränderligt   arbetsliv   (Ds   2002:56)   nu   har\r\nbearbetats      av     en      arbetsgrupp      inom\r\nNäringsdepartementet.   Arbetsgruppen   har  nyligen\r\npresenterat   en  promemoria  om  förstärkning   och\r\nförenkling     i     anställningsskyddslagen     och\r\nföräldraledighetslagen  (Ds  2005:15). Frågan om 5 §\r\njämställdhetslagen  som  tas  upp   i  motionen  har\r\nbehandlats    tidigare,    senast    i    betänkande\r\n2002/03:AU3.  Utskottet  hänvisade  då till tidigare\r\nuttalanden och anförde att regeln till  sin karaktär\r\när  framåtsyftande  och  avser  att  underlätta  och\r\nstimulera till föräldraledighet. Den grundar däremot\r\ni  princip  inte några rättigheter för enskilda.  En\r\narbetsgivare   som   inte   uppfyller   regeln   kan\r\nvitesföreläggas.  Skyddet för kvinnor och män som är\r\nföräldralediga eller  avser  att  utnyttja  sin rätt\r\ntill  föräldraledighet  tillgodoses  i  första  hand\r\ngenom  föräldraledighetslagen.  Med  hänvisning till\r\ndet anförda avstyrker utskottet motion  A352 yrkande\r\n11 (kd).\r\n\r\nForumfrågor m.m.\r\n\r\nI motion A355 yrkandena 6 och 8 (fp) tas  frågan upp\r\nom var diskrimineringstvister bör handläggas  liksom\r\nom Jämställdhetsnämndens sammansättning. Motion A361\r\n(s) avser bl.a. JämO:s ansvarsområde. Utskottet  har\r\ntidigare  i  olika sammanhang behandlat motioner med\r\nliknande   yrkanden.   I   Diskrimineringskommitténs\r\nmycket omfattande  uppdrag  ingår bl.a. att överväga\r\nhur   domstolsprocessen  i  diskrimineringsmål   ska\r\nutformas.  När det gäller denna fråga vill utskottet\r\nåterigen  hänvisa   till  det  tillkännagivande  som\r\ngjordes till regeringen  på  förslag  av utskottet i\r\nbetänkande 2002/03:AU3, rskr. 2002/03:104. Utskottet\r\nanförde     där    att    ett    överflyttande    av\r\ndiskrimineringsmål   med  arbetsrättslig  anknytning\r\ntill allmän domstol väcker  flera  frågor.  En sådan\r\nfråga  är  hur man bör se på mål som egentligen  rör\r\ndiskriminering     eller    annan    kränkning    av\r\ngrundläggande rättigheter men där annan lagstiftning\r\nåberopas,   t.ex.   lagen    om   anställningsskydd.\r\nUtskottet uttalade att det är  värdefullt att frågan\r\nblir belyst i utredningen och att  de  olika förslag\r\nsom har förts fram i denna fråga bör övervägas noga.\r\n\r\nKommittén ska också överväga om det finns behov av\r\natt i framtiden behålla något eller några  särskilda\r\norgan med de uppgifter som Jämställdhetsnämnden  och\r\nNämnden  mot  diskriminering  har  i dag och i vilka\r\nformer en sådan verksamhet i så fall  ska  bedrivas.\r\nÄven  ombudsmännens  ansvarsområde  utreds  och   en\r\nsamordning   eller  sammanslagning  av  några  eller\r\nsamtliga  av  ombudsmännen  mot  diskriminering  ska\r\növervägas.  I  den   mån  lagstiftningen  brister  i\r\neffektivitet   eller   det    saknas    skydd    mot\r\ndiskriminering på vissa områden ska kommittén sträva\r\nefter  att  åtgärda  dessa brister. Kommittén är fri\r\natt ta upp andra frågor inom ramen för uppdraget som\r\naktualiseras         under        utredningsarbetet.\r\nDiskrimineringskommittén   fick   nyligen   förlängd\r\nutredningstid och ska lämna sitt slutbetänkande  den\r\n31 januari 2006.\r\nUtskottet,  som  inte  vill föregripa det pågående\r\narbetet, avstyrker motionerna A355 yrkandena 6 och 8\r\n(fp), A356 yrkande 10 (kd) och A361 (s).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Sättet att genomföra\r\nlikabehandlingsdirektivet (punkt 1) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m),  Patrik Norinder (m) och\r\nHenrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  1.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:A6 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi moderater vill skapa en tydlig, sammanhållen  och\r\nenhetlig  diskrimineringslagstiftning.  I likhet med\r\nett  antal remissinstanser förordar vi att  en  enda\r\nlag  med   förbud   mot   diskriminering  inom  alla\r\nsamhällsområden  är  det  mest   ändamålsenliga  och\r\nfruktbara på längre sikt. Det finns  inget  hållbart\r\nmotiv   att   dela   upp   lagstiftningen   gällande\r\ndiskriminering  i olika kategorier och därmed  märka\r\nut människor beroende  på  av  vilket skäl de blivit\r\ndiskriminerade.   All   diskriminering    är    lika\r\navskyvärd.\r\n\r\nSverige  är  som medlem i EU tvingat att genomföra\r\nEG-direktiven i  den  mån  det  inte  kan  anses att\r\nnuvarande  lagstiftning  redan uppfyller direktivens\r\nintentioner och innehåll. Vi föreslår dock ett annat\r\nsätt än regeringen att genomföra  direktiven.  I  de\r\nfall det obestridligen krävs tillägg och justeringar\r\ni    lagstiftningen    för    att   kunna   uppfylla\r\nlikabehandlingsdirektivet  ska  dessa   föras  in  i\r\nbefintlig  lagstiftning.  När  det  inte  är möjligt\r\nföreslår  vi  att  bestämmelserna förs samman  i  en\r\nprovisorisk lag som upphör att gälla när en enhetlig\r\ndiskrimineringslagstiftning genomförs.\r\nVi föreslår vidare  att  de fyra ombudsmännen slås\r\nsamman   till   en  gemensam  myndighet.   Den   nya\r\nmyndigheten ska även  fortsättningsvis  ha i uppdrag\r\natt utöva tillsyn över diskriminering i arbetslivet.\r\n\r\nVad som anförts här bör ges regeringen till\r\nkänna. Det innebär att motion 2004/05:A6 (m)\r\ntillstyrks.\r\n\r\n\r\n2. Utvidgningen av diskrimineringsförbudet i\r\nlagen (2003:307) om förbud mot\r\ndiskriminering (punkt 2) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina Acketoft (fp), Stefan Attefall (kd),  Patrik\r\nNorinder  (m),  Carl  B  Hamilton (fp) och Henrik\r\nWestman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår regeringens förslag  såvitt  avser\r\nändringen i  9  § första stycket lagen (2003:307) om\r\nförbud mot diskriminering  (propositionen  punkt 5 i\r\nmotsvarande  del). Riksdagen bifaller därmed  motion\r\n2004/05:A7 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  har  vid flera  olika  tillfällen  och  i  olika\r\nsammanhang uttryckt att vi förordar en sammanhållen,\r\ntydlig och  enhetlig diskrimineringslagstiftning och\r\natt ombudsmännen  bör  slås  samman till en gemensam\r\nmyndighet.  Det  är beklagligt att  regeringen  ännu\r\ninte återkommit till  riksdagen  med  förslag  i den\r\nriktningen,   i   stället   kommer  löpande  en  rad\r\nändringar  och  komplement  till   olika   delar  av\r\ndiskrimineringslagstiftningen.\r\n\r\nDe  förslag  som  regeringen nu för fram om förbud\r\nmot  könsdiskriminering   vid  tillhandahållande  av\r\nvaror,  tjänster  och  bostäder  saknar  en  djupare\r\nanalys   av  diskrimineringsbegreppet   och   skapar\r\noklarheter.  Tillämpningen  av  den  föreslagna  9 §\r\nriskerar  att detaljreglera sådant som för de flesta\r\nframstår  som   rimliga   avvikelser  mellan  könen.\r\nExempelvis   innebär   den   s.k.   tjejtaxan   inom\r\ntaxinäringen att fler kvinnor  har  råd att åka taxi\r\nnattetid.  På  så vis minskar risken för  att  dessa\r\nkvinnor ska råka  ut  för brott. Tjejtaxan har också\r\ntillkommit  på  grund av  den  utsatthet  som  många\r\nkvinnor upplever  och som regeringen hänvisar till i\r\nandra sammanhang, en  utsatthet  som  gör  att många\r\nkvinnor  känner  rädsla  för att vistas ensamma  ute\r\nsena kvällar.\r\nDiskriminering       är      oacceptabel       och\r\ndiskrimineringslagstiftningen   ska   ge  skydd  för\r\nmänskliga rättigheter. Regeringens förslag  i  denna\r\ndel  bär  dock ett löjets skimmer över sig och visar\r\nvilka  grumliga  resonemang  som  blir  följden  när\r\nförslagen inte baseras på en sammanhållen analys.\r\nInte heller  lägger  regeringen fram något förslag\r\nmot  könsdiskriminering  vid   tillhandahållande  av\r\nförsäkringstjänster,            trots            att\r\nDiskrimineringskommittén  föreslagit  detta  i  sitt\r\ndelbetänkande    (SOU   2004:55).   Vi   anser   att\r\nförsäkringspremier  så  långt  som  möjligt bör vara\r\nkönsneutrala     inom     ramen     för     allmänna\r\nförsäkringsmässiga principer.\r\nEU-direktivet om likabehandling av kvinnor och män\r\nnär  det  gäller tillgång till och tillhandahållande\r\nav varor och  tjänster  ska införlivas i svensk rätt\r\nförst år 2007.\r\nFörslaget      om      en      utvidgning       av\r\ndiskrimineringsförbudet  i  9  §  i 2003 års lag bör\r\nalltså avslås i sin nuvarande utformning.  I stället\r\nbör  regeringen  senare  återkomma  med  ett  samlat\r\nförslag   till   lagstiftning  om  diskriminering  i\r\nenlighet  med ovanstående  riktlinjer.  Det  anförda\r\ninnebär att  motion  A7  (fp)  bör  bifallas.  Detta\r\nbetyder att vi inte nu behöver ta ställning till hur\r\nett  undantag bör utformas, vilket det finns förslag\r\nom i motionerna  A8  yrkandena  1  och 2 (kd) och A9\r\nyrkande 1 (c).\r\n\r\n3. Skyddet för föräldralediga (punkt 10) (m,\r\nkd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nStefan  Attefall  (kd), Patrik Norinder  (m)  och\r\nHenrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  3.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A8 yrkande 4 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla typer av hinder  eller  diskriminering  som män\r\neller kvinnor utsätts för med anledning av uttag  av\r\nföräldraledighet  måste  bekämpas.  EU:s ministerråd\r\nhar enats om att garantera föräldralediga rätten att\r\nåteruppta sitt arbete utan försämrade villkor. I dag\r\nkan   föräldraledigheten  vägas  in  som  skäl   för\r\nförändring  av  tjänsten, vilket inte blir förenligt\r\nmed  de  nya  EU-reglerna.   Detta   har   vi   även\r\nuppmärksammat i motion A352 yrkande 11.\r\n\r\nEn  enig  riksdag har krävt ett förstärkt lagskydd\r\nför föräldralediga. Trots att det nu är fem år sedan\r\nriksdagen  begärde   det   stärkta  lagskyddet,  har\r\nregeringen ännu inte återkommit  i  frågan.  Det  är\r\nmycket   anmärkningsvärt.   Detta   måste   nu   ske\r\nskyndsamt, vilket bör ges regeringen till känna. Det\r\ninnebär att motion A8 yrkande 4 (kd) tillstyrks.\r\n\r\n4. Fördelning av statens riskkapital (punkt 11)\r\n(c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A9 yrkande 4 (c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag startas ungefär 30 % av  alla  nya  företag av\r\nkvinnor. Det är en alldeles för liten andel. Kvinnor\r\nhar  betydligt  svårare än män att få lån till  sina\r\nföretagsidéer.  Riskerna   för   kreditförluster  är\r\nminimala när det gäller lån till kvinnor men det har\r\ninte  uppmärksammats trots att det  finns  statistik\r\nhos bl.a.  Nutek  som  visar  detta.  Underskottet i\r\nfråga  om  kvinnors  företagande  i Sverige  är  ett\r\nslöseri med idéer och kreativitet som  Sverige  inte\r\nhar  råd  att  underlåta  att  uppmuntra  om  vi ska\r\nförsvara den generella välfärden.\r\n\r\nDe  medel  som  samhället  fördelar  för  att  nya\r\nföretag  ska komma till stånd via Nutek, Vinnova och\r\nAlmi bör fördelas  så att kvinnor kan få del av lika\r\nmycket resurser som män. Trots att det är ett avsteg\r\nfrån  principen  om  en   könsneutral  hantering  av\r\nfrågorna är det nödvändigt  för  att  åstadkomma  en\r\nförbättring på ett svårhanterligt område.\r\nRegeringen    bör    därför    snarast   undersöka\r\nförutsättningarna för en lika fördelning  av statens\r\nriskkapital och återkomma till riksdagen med förslag\r\ni ärendet.\r\nDet  anförda innebär att motion A9 yrkande  4  (c)\r\nbör bifallas.\r\n\r\n5. Inriktningen på jämställdhetspolitiken\r\n(punkt 13, motiveringen) (m, kd)\r\n\r\nav Anders  G  Högmark  (m), Stefan Attefall (kd),\r\nPatrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   utskottets  ställningstagande   i\r\navsnittet    med    rubriken     Inriktningen     på\r\njämställdhetspolitiken,  tredje  stycket, den mening\r\nsom börjar med \"Som utskottet\" och  slutar  med  \"är\r\növerordnade\"  borde ersättas av en text med följande\r\nlydelse:\r\n\r\nMän  har  i  alltför   hög   utsträckning  makt  och\r\ninflytande i form av högre samhällspositioner  och i\r\ngenomsnitt högre lön än kvinnor. Utgångspunkten  för\r\njämställdhetsarbetet måste vara alla individers lika\r\nvärde  samt  rätt till samma möjligheter och respekt\r\nför sin person och sina val oavsett kön.\r\n\r\n\r\n6. Inriktningen på jämställdhetspolitiken\r\n(punkt 13, motiveringen)\r\n\r\nav Margareta  Andersson  (c),  Tina Acketoft (fp)\r\noch Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   utskottets  ställningstagande   i\r\navsnittet    med    rubriken     Inriktningen     på\r\njämställdhetspolitiken,  tredje  stycket, den mening\r\nsom börjar med \"Som utskottet\" och  slutar  med  \"är\r\növerordnade\" borde ha följande lydelse:\r\n\r\nUtskottet betonar att det fortsatta arbetet nu måste\r\nta   som  en  av  sina  utgångspunkter  den  rådande\r\nkönsmaktsordningen som innebär att kvinnor som grupp\r\när underordnade och män som grupp är överordnade.\r\n\r\n7. Inriktningen på jämställdhetspolitiken\r\n(punkt 13) (v)\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  7.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A291 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet     menar     att     den     svenska\r\njämställdhetspolitiken  inte  förmått  att  på något\r\navgörande      sätt      utmana     och     förändra\r\nkönsmaktsordningen, dvs. den ordning som underordnar\r\nkvinnor och överordnar män.  Det  är därför dags att\r\nkritiskt         granska        och        analysera\r\njämställdhetspolitiken.  Vår  analys  av  den  förda\r\npolitiken  visar  att  den  nu  nått  vägs ände. Det\r\nbehövs nya verktyg om vi på allvar ska  kunna utmana\r\nkönsmaktsordningen.\r\n\r\nEn aldrig så ambitiös jämställdhetslag förmår inte\r\nkomma  till rätta med de löneskillnader som  uppstår\r\nför att män inte tar sin del av omsorgsansvaret. Det\r\nsaknas  verktyg  för  att  motverka  ojämlikhet  och\r\nförtryck  i  relationer. Vi saknar politiska redskap\r\nför   att   komma    åt    den   ständigt   pågående\r\nkönskonstruktionsprocessen    inom     skolan    och\r\nbarnomsorgen, en process som formar små flickors och\r\npojkars  könsidentitet, vilket i sig innefattar  att\r\npojkar och  män  ges  ett annat värde än flickor och\r\nkvinnor.   Politiken   förmår    inte    heller   nå\r\nmaktojämlikheten     inom     företagsvärlden    och\r\nfinansmarknaden.  De  politiska verktygen  har  haft\r\nsvårt att komma åt könsdiskriminerande reklam, porr,\r\nprostitution och sexualiserat  våld. Konkret innebär\r\ndet att en översyn av de politiska  verktygen  måste\r\ngöras för att hitta nya sätt att komma åt de fel som\r\ndagens metoder inte räcker till för att åtgärda.\r\nInriktningen   av   jämställdhetspolitiken   måste\r\nförändras i feministisk riktning. För att detta  ska\r\nvara  möjligt  krävs såväl förändringar i policy och\r\ninriktning som förändringar av institutioner.\r\nDetta bör riksdagen  som  sin mening ge regeringen\r\ntill  känna.  Det  innebär  att  motion   A291   (v)\r\ntillstyrks.\r\n\r\n8. Kvinnors representation (punkt 15) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  8.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A352 yrkandena 2 och 27 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt     Kristdemokraternas     uppfattning     är\r\njämställdhet en fråga om demokrati.  Kvinnor och män\r\nska ha samma rättigheter och möjligheter att påverka\r\noch  delta  i  samhällsutvecklingen. Därför  är  det\r\nviktigt att män  och  kvinnor finns representerade i\r\nnågorlunda    lika   delar   i    alla    beslutande\r\nförsamlingar. I  Sverige  kan vi glädjas över att ha\r\nkommit  långt  på  många  områden  och  att  vi  har\r\nvärldens mest jämställda parlament med 45 % kvinnor.\r\nMen fortfarande är männen i  klar  majoritet i många\r\nbeslutande församlingar. Forskningen  visar  att den\r\nerfarenhet  som  mannen respektive kvinnan har också\r\ninverkar   på  de  politiska   besluten.   En   jämn\r\nrepresentation  är  alltså  ett  viktigt mål för att\r\nskapa   förutsättningar   för   bättre  beslut   som\r\ninnefattar   både   mäns  och  kvinnors   kompetens,\r\nperspektiv och prioriteringar.\r\n\r\nAlla politiska partier har en skyldighet att lyfta\r\nfram   kvinnor  för  att   kunna   uppnå   en   ökad\r\njämställdhet.  Det  är  viktigt  att  den  politiska\r\nledningen   i   ett   land   är   ett   föredöme   i\r\njämställdhetsfrågor.  Handling  måste  överensstämma\r\nmed  ord,  i  annat  fall  förlorar  politiken   och\r\npolitikerna   trovärdighet.   Jämställdhetsministern\r\nkritiserar ofta näringslivet för  att  det finns för\r\nfå kvinnor på beslutande poster. Det gör  det  extra\r\nviktigt  att  regeringen månar om måluppfyllelse för\r\negen del. Därför  är  det mycket anmärkningsvärt att\r\nendast  30 %  av  myndighetscheferna  i  Sverige  är\r\nkvinnor. Vid de större myndigheterna, de med fler än\r\n200 anställda, är tre av fyra myndighetschefer män.\r\nI  SCB:s jämställdhetsstatistik  framgår  det  att\r\nkönsfördelningen    bland   ledamöter   i   statliga\r\nbolagsstyrelser, där  staten äger mer än 20 %, är 40\r\n%   kvinnor   och  60  %  män.   Kvinnor   är   även\r\nunderrepresenterade   i   landsting   och  kommuner.\r\nKönsfördelningen  vad  gäller  förtroendeuppdrag   i\r\nkommuner  och  landsting  var  41 % kvinnor och 59 %\r\nmän. På de riktigt tunga posterna ser det ännu värre\r\nut.  Endast  30  %  kvinnor hade ordförandeposten  i\r\nkommunerna, medan motsvarande  inom  landstingen var\r\n44 %.\r\nInom  statlig  sektor är 35 % av cheferna  kvinnor\r\noch  inom landstingssektorn  är  48  %  av  cheferna\r\nkvinnor.  Det är endast inom kommunsektorn det finns\r\nfler   kvinnliga   än   manliga   chefer.   Där   är\r\nkönsfördelningen 59 % kvinnor och 41 % män.\r\nÄven om  Utrikesdepartementet  arbetat  med att få\r\nkvinnor  utnämnda till ambassadörer de senaste  åren\r\när  det  långt   kvar   tills  hälften  av  Sveriges\r\nambassadörer i utlandet är  kvinnor.  Detta  är  ett\r\nunderbetyg  åt  ett  land  som  framhåller  sig  som\r\nvärldens mest jämställda land.\r\nKristdemokraterna vill även peka på den kritik som\r\nFN  riktat mot Sverige bl.a. för att det finns så få\r\nkvinnor  på  höga  poster  såväl  inom offentlig som\r\nprivat sektor. Faktorer som hämmar kvinnor att ta på\r\nsig  ledningsansvar  bör  kartläggas för  att  kunna\r\nelimineras.\r\nRegeringen  avser att undersöka  förutsättningarna\r\nför att införa någon form av kvoteringsbestämmelse i\r\nlagstiftningen  när  det  gäller  representation  av\r\nkvinnor  och  män  i  styrelserna i näringslivet. Vi\r\nanser att en tvingande  lagstiftning  är fel väg att\r\ngå.  Kristdemokraterna  anser  dels  att staten  bör\r\nagera  som  ett  föredöme  när  det gäller  en  jämn\r\nkönsfördelning  i  styrelser och i  myndighets-  och\r\nbolagsledningar,  dels   att   regeringen   bör   ta\r\ninitiativ  till  trepartssamtal  mellan  staten  och\r\narbetsgivar-  och  arbetstagarparterna för att uppnå\r\nen  ökad  representation   av   kvinnor   på   såväl\r\nstyrelsenivå som ledande poster. Målet bör vara  att\r\nminst  40 % av styrelseledamöterna i börsbolagen bör\r\nvara kvinnor  år  2006.  Vad som här har anförts bör\r\nges regeringen till känna.  Det  innebär  att motion\r\nA352 yrkandena 2 och 27 (kd) tillstyrks.\r\n\r\n9. En konkurrensutsatt offentlig sektor\r\n(punkt 19) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina Acketoft (fp), Stefan Attefall (kd),  Patrik\r\nNorinder  (m),  Carl  B  Hamilton (fp) och Henrik\r\nWestman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 9. Riksdagen bifaller  därmed motionerna\r\n2004/05:A261 yrkande 6 (c) och 2004/05:A352  yrkande\r\n8 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenska  kvinnors  förvärvsfrekvens ligger bland  de\r\nhögsta  i världen. Trots  detta  har  vi  en  i  ett\r\neuropeiskt    perspektiv    mycket    könssegregerad\r\narbetsmarknad. Kommuner och landsting har i huvudsak\r\nvarit   kvinnornas   arbetsmarknad.  Den  offentliga\r\nsektorn  har dock blivit  en  kvinnofälla.  Kvinnors\r\nmöjligheter  till  karriär  och  löneutveckling  har\r\nbegränsats   eftersom   det   inte   funnits   flera\r\narbetsgivare  att  välja  mellan.  Att  kvinnor ofta\r\nväljer  att arbeta mindre än heltid är många  gånger\r\nett uttryck  för  att traditionella könsroller lever\r\nkvar. Utbildning, yrkesval, position och inom vilken\r\nbransch man arbetar påverkar också löneskillnaderna.\r\nDet främsta sättet  att  tvinga fram förändringar är\r\natt  verksamheterna  inom  kommuner   och  landsting\r\nutsätts  för  konkurrens.  Den  stelbenta strukturen\r\ninom den offentliga sektorn håller lönerna nere, och\r\nkvinnorna som arbetar där får långt ifrån den lön de\r\nförtjänar.  Fler  aktörer  som  utför   verksamheter\r\nfinansierade   av   den  offentliga  sektorn,  t.ex.\r\näldreomsorg  och  sjukvård,   skulle   utveckla  den\r\ntraditionellt kvinnliga arbetsmarknaden.  Detta  bör\r\nges   regeringen   till   känna.   Det  innebär  att\r\nmotionerna  A261  yrkande 6 (c) och A352  yrkande  8\r\n(kd) tillstyrks.\r\n\r\n\r\n10. Löner och diskriminering (punkt 20) (m, fp,\r\nkd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina Acketoft (fp),  Stefan Attefall (kd), Patrik\r\nNorinder  (m), Carl B Hamilton  (fp)  och  Henrik\r\nWestman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 10.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A355 yrkande 5 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots  att  lönediskriminering på grund av kön varit\r\nförbjuden  i  lag   sedan  1980  finns  en  uppenbar\r\nlönediskriminering   kvar.   Inför   internationella\r\nkvinnodagen  2001  utlovade  statsministern  att  de\r\nosakliga löneskillnaderna  inom offentlig och privat\r\nsektor inom en treårsperiod  skulle  vara åtgärdade.\r\nDet  har  nu  gått över tre år och det är  bara  att\r\nkonstatera  att   statsministern  inte  hållit  sitt\r\nlöfte. Faktum är att  lönegapet i stället har ökat i\r\nSverige under de senaste tio åren. När hänsyn tagits\r\ntill skillnader mellan  könen  i  ålder, utbildning,\r\narbetstid, sektor och yrkesgrupp blir kvinnornas lön\r\ni  genomsnitt  92 % av männens på arbetsmarknaden  i\r\nstort, enligt SCB.  Utan denna vägning är resultatet\r\n18 % lägre lön för kvinnor  än  för  män. Regeringen\r\nbrukar  jämföra  löneskillnaderna  med främst  andra\r\nländer  i  EU  för  att  finna stöd för sin  politik\r\neftersom snittet för kvinnors  lön  i EU uppgår till\r\n75 % av männens. Sannolikt är det emellertid  så att\r\nden  något  mindre  löneskillnaden  i Sverige enbart\r\nberor på att lönespridningen är sämre  i  Sverige. I\r\nsjälva verket är det svårare för svenska kvinnor att\r\ngöra lönekarriär, och om man jämför andelen  kvinnor\r\ni  de  högre  löneskikten  hamnar  Sverige i stället\r\nbland de sämsta i EU.\r\n\r\nVi  anser  att  det  är dags att genomföra  en  ny\r\nlöneskillnadsutredning för att på nytt kartlägga och\r\nanalysera löneskillnaderna,  osakliga  som  sakliga,\r\nsamt orsakerna och förklaringarna.\r\nOm vi ska se ett slut på de orättvisa lönerna  och\r\nkönssegregationen  på svensk arbetsmarknad måste två\r\ncentrala förändringar ske. För det första måste fler\r\nkvinnor nå ledande befattningar, för det andra krävs\r\ndet  en  allmän  press  uppåt  på  lönerna  inom  de\r\nkvinnodominerade yrkena,  vilka  framför  allt finns\r\ninom skola, vård och omsorg.\r\nFlertalet undersökningar visar att kvinnor  i  den\r\noffentliga   sektorn  oftare  anger  att  de  saknar\r\ninflytande över  sitt arbete och därför upplever det\r\nsom  stressigt. Detta  innebär  att  den  offentliga\r\nsektorn   oftare   brister   på  ett  sätt  som  får\r\nkonsekvenser på lönenivåer och jämställdhet.\r\nGenom   konkurrens   mellan   arbetsgivarna    kan\r\nlönenivåerna   inom  vissa  av  de  kvinnodominerade\r\nyrkena höjas. Detta  bör  ges regeringen till känna.\r\nVi tillstyrker därför motion A355 yrkande 5 (fp).\r\n\r\n11. Obetalt hemarbete (punkt 23) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  23\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs under Ställningstagande i\r\nreservation 11. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:Sf363 yrkande 39 (kd) och 2004/05:A352\r\nyrkande 18 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed  tanke på  hur  viktig  omsorgen  om  barnen  är\r\nframstår   dagens   system,   som   inte  inbegriper\r\nomvårdnad  i  hemmet,  som  mycket otidsenligt.  När\r\nbarnomsorgsfrågor   diskuteras    glöms   ofta   att\r\nsmåbarnsperioden för de allra flesta  är en relativt\r\nkort  period  av  livet.  Hemarbete  måste  få   ett\r\nmeritvärde  på  arbetsmarknaden.  Hemarbete  ställer\r\nstora  krav  på organisation, simultankapacitet  och\r\nekonomisk  planering.   Hemarbete   med  barn  måste\r\nbetraktas   som   den  viktiga  samhällsinsats   det\r\nfaktiskt är.\r\n\r\nMän och kvinnor arbetar  ungefär lika mycket i tid\r\nräknat,  men  proportionerna  mellan  hemarbete  och\r\narbete utanför hemmet är olika. Kvinnorna arbetar 40\r\n% mindre på den s.k. öppna arbetsmarknaden. Ska fler\r\nmän lockas att ta ett större ansvar  för  hemarbetet\r\noch  omsorgen om barnen måste statusen för hemarbete\r\nhöjas  på  olika  sätt.  Den negativa bild som under\r\n1970-90-talen  getts  av  hemarbete   är  en  viktig\r\nförklaring    till    mäns    svaga   intresse   för\r\njämställdhetspolitik.\r\nEkonomiska beräkningsgrunder  och teorier tar inte\r\nalltid  hänsyn till oavlönat arbete  trots  att  det\r\nutgör en  stor  samhällsinsats.  BNP-måttet omfattar\r\ninte  hemarbete. Därmed fångar detta  mått  inte  en\r\nväsentlig  del av det arbete som utförs. Sverige bör\r\nta initiativ  till  internationella överenskommelser\r\nsom gör att hemarbete  kan  ingå i eller komplettera\r\nBNP-måttet.\r\nEn   speciell   form  av  arbete   i   hemmet   är\r\nanhörigvård. Detta  arbete  kan  också  ske i annans\r\nhem. Anhörigvård utförs oftare av kvinnor än av män.\r\nInte  heller  detta,  ofta  mycket  krävande arbete,\r\ngenererar    pensionspoäng   eller   värderas    som\r\nmeritgrund. Kristdemokraterna  anser att detta måste\r\nförändras.\r\nVad jag anfört här bör ges regeringen  till känna.\r\nDärmed  tillstyrks motionerna A352 yrkande  18  (kd)\r\noch Sf363 yrkande 39 (kd).\r\n\r\n12. Ett barnvänligt arbetsliv (punkt 24) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation 12. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:Sf363   yrkande  34  (kd)  och  2004/05:A352\r\nyrkande 10 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  menar att politiker, arbetsgivare\r\noch  fackföreningar tillsammans  måste  arbeta  fram\r\nformer   för  ett  mer  barnvänligt  arbetsliv,  ett\r\narbetsliv    som    också   möjliggör   ett   aktivt\r\nföräldraskap och där  föräldraskap  betraktas som en\r\nkompetenshöjning   och  en  viktig  samhällsuppgift.\r\nUtgångspunkten ska vara  att  förbättra  situationen\r\nför   barnen   och   minska   föräldrarnas   stress.\r\nRegeringen bör ta initiativ till en kampanj på detta\r\nområde   som  inledning  till  ett  mer  långsiktigt\r\narbete.   Arbetet    bör    ske    tillsammans   med\r\narbetsmarknadens parter.\r\n\r\nViktiga inslag i kristdemokratisk  politik för att\r\nmöjliggöra kombinationen föräldraskap  och arbetsliv\r\när en generös föräldraförsäkring inklusive en rimlig\r\ngrundnivå   och   högt   tak,   rätt  till  tre  års\r\ntjänstledighet,   barndagar   och   tillgång    till\r\nbarnomsorg  av  olika  slag och med hög kvalitet som\r\nkan väljas efter föräldrarnas  önskemål  och barnets\r\nbehov.\r\nDetta  bör ges regeringen till känna. Det  innebär\r\natt  motionerna  Sf363  yrkande  34  (kd)  och  A352\r\nyrkande 10 (kd) tillstyrks.\r\n\r\n13. Föräldraledighet (punkt 25) (fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  13.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:A355  yrkande 10 (fp) och avslår  motionerna\r\n2004/05:Sf363 yrkande 40 (kd), 2004/05:So395 yrkande\r\n6 (c) och 2004/05:A259 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet faktum att  kvinnor  föder barn innebär inte att\r\nmän  saknar förmåga att ta  hand  om  och  uppfostra\r\nbarn.   Det   innebär   inte   heller   att  kvinnor\r\nautomatiskt  är bättre rustade för att sköta  disken\r\noch sortera tvätten  i  hemmet än vad männen är. Men\r\ntusenåriga      traditioner      har      cementerat\r\narbetsfördelningen  mellan könen. Målsättningen  att\r\nskapa  ett  mer  föräldravänligt  arbetsliv  och  en\r\nvardag  som  inte sliter  sönder  människor  handlar\r\ndärför i mångt  och  mycket  om att bryta inarbetade\r\nkönsmönster och att förbättra  förutsättningarna för\r\nbåda föräldrarna att dela på ansvaret för familj och\r\nbarn.\r\n\r\nSvenska  pappor  har en världsunik  möjlighet  att\r\nvara hemma med sina  barn. Förutom att det för varje\r\npappa som är hemma med  sitt  barn är en investering\r\nför honom själv och för hans framtida  relation till\r\nsitt barn är det också en vinst för samhället. Delat\r\nansvar för hem och barn är en grundförutsättning för\r\natt   kvinnor  ska  få  en  starkare  ställning   på\r\narbetsmarknaden.\r\nSvenska  barn  har  ett  privilegium som kan knyta\r\nnära  band  med båda föräldrarna  tidigt  genom  att\r\nföräldraförsäkringen  är  könsneutral, i alla fall i\r\nteorin. Folkpartiet anser att  ett  jämnare uttag av\r\nföräldraförsäkringen är viktigt för både  föräldrar,\r\nbarn  och  samhället,  men  det  finns i dag tydliga\r\ntecken i den politiska debatten på en övertro på att\r\nen  kvoterad eller utökad föräldraförsäkring  skulle\r\nvara  lösningen  på dagens jämställdhetsproblem. Men\r\nen kvoterad föräldraförsäkring  löser  t.ex. inte de\r\nbakomliggande strukturproblem som ger kvinnor  färre\r\nmöjligheter  att  utveckla, starta och driva företag\r\noch  få  tillgång  till  hälften  av  kapitalet  och\r\nmakten.  För  att få ett  slut  på  det  ojämställda\r\nsamhället måste  vi  därför  i  stället börja se vad\r\n\"anställd  i  offentlig  sektors låglöneproletariat\"\r\ninnebär  och  vilka  effekter   det   får   på  hela\r\nsamhället.  För  att  locka  fler  pappor  att ta ut\r\nföräldraledighet  behöver de ekonomiska instrumenten\r\nförbättras. Könsrollerna måste brytas underifrån och\r\nmed praktisk handling,  och  för  att  detta ska ske\r\nmåste  människor  ges instrument att kunna  bestämma\r\nsjälva.\r\nDetta bör ges regeringen  till  känna. Det innebär\r\natt  motion  A355  yrkande  10  (fp) tillstyrks  och\r\nmotionerna  So395  yrkande 6 (c), Sf363  yrkande  40\r\n(kd) och A259 (kd) avstyrks.\r\n\r\n14. Föräldraledighet (punkt 25) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  14.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:Sf363 yrkande 40 (kd) och avslår  motionerna\r\n2004/05:So395  yrkande 6 (c), 2004/05:A259 (kd)  och\r\n2004/05:A355 yrkande 10 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom en konsekvens  av  att  vi vill göra det möjligt\r\nför den som vill förlänga tiden tillsammans med sina\r\nbarn  när de är små bör rätten  till  tjänstledighet\r\nutökas.  Man  ska  inte  behöva säga upp sig för att\r\nkunna göra detta. Den lagstadgade  rätten  till  hel\r\ntjänstledighet  när  man  blir  förälder  bör därför\r\nförlängas från dagens ett och ett halvt år  till tre\r\når.\r\n\r\nDet   är   en  rimlig  tidsrymd  också  sett  från\r\narbetsgivarsynpunkt.  Föräldrarna  ska  därefter  ha\r\nbibehållen  rätt  att återvända till sitt arbete. De\r\nska också kunna dela upp tjänstledigheten mellan sig\r\nom båda föräldrarna förvärvsarbetar.\r\nDärtill   bör   rätten    till    en    fjärdedels\r\ntjänstledighet utökas från åtta år till tolv år. Det\r\nförbättrar  möjligheterna  för  de föräldrar som  så\r\nönskar  att finnas till hands även  för  sina  8-12-\r\nåringar efter skoldagens slut.\r\nSverige  har  i  dag ratificerat barnkonventionen.\r\nBarnkonventionen ger  en  universell  definition  av\r\nvilka  rättigheter  som  borde gälla för alla barn i\r\nhela världen. Artiklarna 2,  3,  6 och 12 kallas för\r\nde fyra huvudprinciperna.\r\nArtikel 3 anger att det är barnets  bästa  som ska\r\nkomma  i  första  rummet  vid  alla åtgärder som rör\r\nbarnet. Där står följande text:\r\nKonventionsstaterna  åtar  sig  att  tillförsäkra\r\nbarnet  sådant  skydd  och  sådan  omvårdnad  som\r\nbehövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de\r\nrättigheter och skyldigheter  som tillkommer dess\r\nföräldrar,  vårdnadshavare eller  andra  personer\r\nsom har lagligt  ansvar för barnet, och skall för\r\ndetta ändamål vidta  alla lämpliga lagstiftnings-\r\noch administrativa åtgärder.\r\n\r\nSverige har alltså förbundit  sig  att ställa upp på\r\natt låta föräldrarna få stöd i lagen  för  att kunna\r\nutöva sin viktiga uppgift som fostrare av sitt barn.\r\nDen   viktigaste   uppgiften   här   är  att  hjälpa\r\nbarnfamiljerna att få sina liv med kombinationen  av\r\nfamiljeliv och arbetsliv att fungera.\r\n\r\nDetta  bör  ges regeringen till känna. Det innebär\r\natt motion Sf363  yrkande 40 (kd) tillstyrks och att\r\nmotion A259 (kd) avstyrks  i  den  mån  den inte kan\r\nanses tillgodosedd med det anförda. Övriga  motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n15. Föräldraledighet (punkt 25) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  15.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:So395 yrkande  6  (c)  och avslår motionerna\r\n2004/05:Sf363 yrkande 40 (kd), 2004/05:A259 (kd) och\r\n2004/05:A355 yrkande 10 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  barnvänligt arbetsliv förutsätter  förändringar\r\npå i stort  sett  alla arbetsplatser. Det måste till\r\nen friare syn på arbete  och  ökade  möjligheter för\r\nden enskilde att ha inflytande över arbetstider  och\r\nuppläggning  av  arbetet.  Centerpartiet vill därför\r\natt  det  tas  initiativ till överläggningar  mellan\r\narbetsmarknadens  parter kring frågor om barnvänligt\r\narbetsliv och partiet  framför  sådana  förslag i en\r\nannan  motion. Arbetslagstiftningen bör moderniseras\r\nså  att den  gynnar  okonventionella  lösningar  och\r\ndärmed   stämmer  bättre  överens  med  det  moderna\r\narbetslivet,  med  bl.a.  krav på flexibel arbetstid\r\noch en lagstadgad rätt för alla föräldrar att minska\r\nsin arbetstid till halvtid under barnens första åtta\r\når.  Vad  jag  anfört här bör  ges  regeringen  till\r\nkänna. Det innebär  att  motion  So395 yrkande 6 (c)\r\ntillstyrks  och  motionerna Sf363 yrkande  40  (kd),\r\nA259 (kd) och A355 yrkande 10 (fp) avstyrks.\r\n\r\n\r\n16. Män och föräldraledighet (punkt 26) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  26\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  16.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:A352 yrkande 17 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUndersökningar  visar  att  många mammor och  pappor\r\nskulle vilja ägna mer tid åt barnen främst när de är\r\nsmå. Yngre män uttrycker i dag  att  de  ser framför\r\nsig  ett  liv  där det ryms tid för både familj  och\r\nyrkeskarriär. Unga människor söker hitta en livsrytm\r\nsom  trots  ofta stressiga  arbeten  ger  nödvändiga\r\npauser för ett helhjärtat föräldraengagemang. Det är\r\nsamhällets uppgift att stödja deras möjligheter till\r\ndetta. En jämnare  fördelning  mellan förvärvsarbete\r\noch  vård  av  barn  skulle medföra  många  positiva\r\neffekter  när  det  gäller  ökad  familjestabilitet,\r\njämställdhet  och  inte   minst   när   det   gäller\r\nförbättrad kontakt mellan pappor och barn.\r\n\r\nStatistiken  visar  att  det  är kvinnorna som har\r\nhuvudansvaret för barnen. De står  för  83  %  av de\r\nuttagna  dagarna i föräldraförsäkringen medan männen\r\nstår för 17  %.  En studie som Jusek genomförde 2001\r\nbland akademikermän  som  hade  barn visade att 44 %\r\ninte tagit någon pappaledighet alls. Endast 3 % hade\r\nvarit  pappalediga  i  mer  än  sex  månader.  I  en\r\nundersökning    som    genomförts    i    år   bland\r\nnyutexaminerade  akademiker  har  Jusek  frågat  hur\r\nlänge de önskar vara föräldralediga. Hela  42  %  av\r\nmännen  uppger  att  de  vill  vara  hemma minst sex\r\nmånader. Bara 2 % nöjer sig med att vara hemma under\r\npappamånaden och lika få, 2 %, vill inte  alls  vara\r\npappalediga.\r\nMålet  måste  vara att pappor ska vilja vara hemma\r\nmed sina barn, inte  att  de  ska  tvingas att ta ut\r\ntiden. Kristdemokraterna anser att studier bör göras\r\nav  det  varierande  uttaget  av pappaledighet  över\r\nlandet för att identifiera stimulerande faktorer för\r\nett ökat uttag.\r\nDetta bör ges regeringen till  känna.  Det innebär\r\natt motion A352 yrkande 17 (kd) tillstyrks.\r\n\r\n17. Skärpning av lagen (punkt 27) (fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  17.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:A355  yrkande  7  (fp) och avslår motionerna\r\n2004/05:A271 yrkandena 1-4  (v),  2004/05:A310  (s),\r\n2004/05:A332 yrkandena 1 och 2 (fp) och 2004/05:A352\r\nyrkande 9 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  anser  att  jämställdhetslagen  behöver\r\nskärpas.   Så   som   lagen   är  utformad  ger  den\r\narbetsgivare stora möjligheter  att  tillsammans med\r\nde  anställda  på den enskilda arbetsplatsen  själva\r\nutforma    sin   jämställdhetsplan.    Tanken    med\r\njämställdhetsplanen   är  att  den  ska  finnas  och\r\nfungera som ett hjälpmedel  i jämställdhetsarbetet -\r\nför alla arbetsgivare. Lagen  talar om vilka områden\r\nplanen  ska  behandla,  inte  exakt   vad   den  ska\r\ninnehålla.  Alltså  krävs  det av arbetsgivare t.ex.\r\natt  de konkretiserar hur de  anpassar  arbetsmiljön\r\nför både kvinnor och män samt hur de underlättar för\r\nde  anställda   att   kombinera  förvärvsarbete  och\r\nfamiljeliv.\r\n\r\nBestämmelserna  i  10-11   §§   jämställdhetslagen\r\nhandlar  om  kartläggning, analys och  handlingsplan\r\nför jämställda  löner. Att kräva av arbetsgivare att\r\nde ska kartlägga och analysera löneskillnader är ett\r\nsätt att sätta fokus  på  sådana  löneskillnader som\r\neventuellt    förekommer   endast   på   grund    av\r\nkönstillhörighet.  Det  kan synliggöra problemet med\r\nosakliga löneskillnader för  arbetsgivare som aldrig\r\ntidigare  reflekterat  över  problemet.  Det  skulle\r\nockså kunna öka medvetenheten  om  att  kvinnor  och\r\nmäns arbeten värderas olika och på så sätt förebygga\r\nlönediskriminering.\r\nEnligt  11 § skall en handlingsplan för jämställda\r\nlöner upprättas  och senast inom tre år skall planen\r\nha genomförts. När  det  gäller  handlingsplanen för\r\njämställda  löner  finns det däremot  anledning  att\r\nifrågasätta metodiken.  Handlingsplanen  kommer inte\r\nåt   det   allra   största   jämställdhetsproblemet,\r\nnämligen  att kvinnor tjänar mindre  och  har  lägre\r\ninkomster än män. Det är möjligt att handlingsplanen\r\nkan korrigera  osakliga  löneskillnader  i  enskilda\r\nfall,  men  bara på den enskilda arbetsplatsen.  För\r\natt förändra  det  faktum  att  typiska  kvinnojobb,\r\nsärskilt inom offentliga sektorn, är lågbetalda  och\r\natt   kvinnor   i   högre   grad  jobbar  deltid  är\r\nbestämmelsen  om  handlingsplan  värdelös.  Sommaren\r\n2003  presenterade Jämställdhetsombudsmannen,  JämO,\r\nen undersökning  som  visade  att  endast  82 av 500\r\nprivata   arbetsgivare   uppfyllde  lagens  krav  på\r\nkartläggning,    analys   och   handlingsplan    för\r\njämställda löner.\r\nVi noterar att ungefär samma resonemang framförs i\r\nmotion  A332,  motionären   vill   dock   att  11  §\r\njämställdhetslagen ska avskaffas. Vi menar att man i\r\nförsta     hand     bör     utvärdera    10-11    §§\r\njämställdhetslagen  för  att därefter  ta  ställning\r\ntill ett eventuellt avskaffande.\r\nRespekten för lagstiftningen  är alldeles för låg.\r\nDet är inte acceptabelt att lagstiftningen i princip\r\nnonchaleras  av  en  stor del av arbetsgivarna.  Det\r\nfinns  ingen anledning  att  ursäkta  den  som  inte\r\nföljer lagen.  Som ett resultat av det motstånd från\r\narbetsmarknadens   parter   som   fanns  vid  lagens\r\ntillkomst  präglas  lagen,  förarbetena  och  JämO:s\r\ninstruktioner av frivillighet  och  dialog. JämO bör\r\nges en tydligare roll, och lagens bestämmelse om att\r\nJämO  i första hand ska försöka få arbetsgivare  att\r\nfölja lagen  frivilligt bör slopas. Finns det en lag\r\n- ska den följas.  Vad  som  här har anförts bör ges\r\nregeringen till känna. Det innebär  att  motion A355\r\nyrkande   7  (fp)  tillstyrks  och  motionerna  A271\r\nyrkandena 1-4  (v), A310 (s), A332 yrkandena 1 och 2\r\n(fp) och A352 yrkande 9 (kd) avstyrks.\r\n\r\n18. Skärpning av lagen (punkt 27) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  27\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  18.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:A352  yrkande  9  (kd) och avslår motionerna\r\n2004/05:A271 yrkandena 1-4  (v),  2004/05:A310  (s),\r\n2004/05:A332 yrkandena 1 och 2 (fp) och 2004/05:A355\r\nyrkande 7 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenska  arbetsgivare  har  sedan 1992 en skyldighet\r\natt  upprätta en årlig jämställdhetsplan.  Från  och\r\nmed  2001   ska   också   en  lönekartläggning  ske.\r\nLöneskillnader ska analyseras  och  en handlingsplan\r\nupprättas   för  att  komma  till  rätta  med   dem.\r\nKristdemokraterna  ansåg  att  en  försöksverksamhet\r\nförst  skulle genomföras inom offentlig  sektor  för\r\natt se till  att  lagstiftningen från 2001 inte bara\r\nskulle   bli   en   skrivbordsprodukt    med    ökad\r\nadministrativ börda. Det har dessvärre visat sig att\r\nendast  knappt  25 % av de privata företagen med mer\r\nän  10 anställda har  en  jämställdhetsplan,  vilket\r\nvarit  en  skyldighet  sedan  tio  år tillbaka. Inom\r\noffentlig  sektor  är  motsvarande  siffra   75   %.\r\nKristdemokraterna   menar  att  det  i  första  hand\r\nåligger    arbetsmarknadens     parter     att     i\r\nlöneförhandlingar  och genom kollektivavtal särskilt\r\nbeakta likalöneprincipen  för  lika  och  likvärdigt\r\narbete.  Dagens  lagstiftning  frestar parterna  att\r\ninte  ta  sitt ansvar för att motverka  de  osakliga\r\nlöneskillnaderna.  Hos  parterna  ligger  de största\r\nmöjligheterna      att      utjämna     orättfärdiga\r\nlöneskillnader. Ansvaret vilar såväl på arbetsgivare\r\nsom på arbetstagarorganisationer  att  se  till  att\r\njämställdhetsplanerna blir verkningsfulla instrument\r\ni    verksamheten.   Kristdemokraterna   anser   att\r\njämställdhetsplanens   betydelse   och   funktion  i\r\narbetet    för    jämställdhet    bör    utvärderas.\r\nLagstiftningens  roll  kontra eldsjälarnas betydelse\r\nför framgång bör särskilt  belysas.  Vad som här har\r\nanförts bör ges regeringen till känna.  Det  innebär\r\natt  motion A352 yrkande 9 (kd) tillstyrks samtidigt\r\nsom motionerna  A271  yrkandena  1-4  (v), A310 (s),\r\nA332 yrkandena 1 och 2 (fp) och A355 yrkande  7 (fp)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\n19. Forumfrågor m.m. (punkt 29) (fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  19.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2004/05:A355  yrkandena  6  och  8  (fp) och  avslår\r\nmotionerna   2004/05:A356   yrkande   10  (kd)   och\r\n2004/05:A361 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnsvaret  för  tillsynen  av  att jämställdhetslagen\r\nefterlevs  ligger  hos JämO och Jämställdhetsnämnden\r\nsom  är  sammansatt  av   arbetsmarknadens   parter.\r\nTyngdpunkten  i  granskningsverksamheten ligger  hos\r\nJämO medan nämndens  uppgift  begränsar sig till att\r\nbesluta  om  vitesförelägganden.   JämO  kan  alltså\r\nansöka  hos  nämnden  om att arbetsgivare  som  inte\r\nföljer jämställdhetslagen ska vitesföreläggas.\r\n\r\nHittills har endast en  handfull ärenden, färre än\r\ntio, avgjorts av Jämställdhetsnämnden. Med en skärpt\r\nsyn på efterlevnaden av lagen  borde fler fall komma\r\nupp i nämnden.\r\nUnder  senare  år  har  det  förts  en  debatt  om\r\nArbetsdomstolens, AD:s, roll och  sammansättning.  I\r\nmål  om  köns-  och lönediskriminering är AD dömande\r\ninstans. Ett organ  som  fack  och  arbetsgivare har\r\navgörande  inflytande  över är inte rätt  plats  att\r\navgöra diskrimineringsmål. Det har hävdats att detta\r\nstrider  mot Europakonventionens  krav  om  opartisk\r\nrättegång.  Även  om  Jämställdhetsnämnden har andra\r\nuppgifter än AD finns det  paralleller.  Folkpartiet\r\nanser  att  partssammansatta  organ av denna  modell\r\ninte är den lämpligaste lösningen  utan frågorna bör\r\nprövas av oberoende organ. Diskrimineringsmål  måste\r\nföras  över  från  Arbetsdomstol till vanlig domstol\r\nför ett rättssäkert  förfarande  och en väg till mer\r\njämställda löner.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening  ge  regeringen\r\ntill känna. Det innebär att motion A355 yrkandena  6\r\noch 8 (fp) tillstyrks och motionerna A356 yrkande 10\r\n(kd) och A361 (s) avstyrks.\r\n\r\n20. Forumfrågor m.m. (punkt 29) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 29\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  20.  Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A356 yrkande  10  (kd) och avslår motionerna\r\n2004/05:A355 yrkandena 6 och 8 (fp) och 2004/05:A361\r\n(s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraternas grundläggande  syn  är  att  alla\r\nmänniskor  har  ett  lika  och  unikt värde. Även om\r\ndetta  verkar självklart, så är det  likväl  viktigt\r\natt  påpeka   i   dagens  samhälle,  där  man  mäter\r\nmänniskovärde i förmåga och funktion.\r\n\r\nDiskriminering utgör  ett  allvarligt  problem för\r\nden  enskilda  människan  vars naturliga rättigheter\r\nförtrampas, men också för samhället i stort eftersom\r\nden innebär ett skrämmande dåligt resursutnyttjande.\r\nGrunden för diskriminering  är att olika människor\r\nklumpas ihop som en grupp som sedan tillskrivs vissa\r\negenskaper. Det krävs i grunden  ett  nytt synsätt i\r\nvårt   land   där   människor  betraktas  som  unika\r\nindivider.\r\nDet  har  i  Sverige  blivit  svårt  för  enskilda\r\npersoner  att  föra  talan  mot  organisationer  och\r\nföretag på grund av att den enskilde  kan drabbas av\r\nhöga    rättegångskostnader.    Orsaken    är    att\r\nrättshjälpen    och   rättsskyddsförsäkringen   inte\r\nomfattar tvister  som avser arbetslivet. Om inte den\r\nenskilde får hjälp  av  sin fackförening, eller inte\r\ntillhör en facklig organisation,  är  personen  i en\r\nmycket  utsatt situation. Människor måste därför ges\r\nreella möjligheter  att själva kunna driva processer\r\nnär de blivit diskriminerade t.ex. genom förbättrade\r\nmöjligheter  till rättshjälp,  vilket  vi  utvecklar\r\nnärmare i reservation  nr  23  i  justitieutskottets\r\nbetänkande 2004/05:JuU1.\r\nMotverkande  av diskriminering i arbetslivet  blir\r\nriktigt effektiv  först när arbetsgivaren drabbas av\r\ndirekta      ekonomiska       sanktioner       såsom\r\nskadeståndsanspråk.     Ur    ett    internationellt\r\nperspektiv är skadestånden  i  Sverige  för  dem som\r\ndrabbats  av  diskriminering  i  arbetslivet väldigt\r\nlåga.   För   att  markera  att  diskriminering   är\r\noacceptabelt anser  vi  att  skadestånden bör höjas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Det innebär att\r\nmotion   A356   yrkande   10  (kd)  tillstyrks   och\r\nmotionerna A355 yrkandena 6  och 8 (fp) och A361 (s)\r\navstyrks.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Undantaget från förbudet mot direkt\r\ndiskriminering i jämställdhetslagen (punkt\r\n6) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nRegeringen föreslår att undantaget från förbudet mot\r\ndirekt  diskriminering  i  15  §  jämställdhetslagen\r\n(1991:433)  upphävs.  I stället föreslår  regeringen\r\natt  ett undantag - vid  sidan  av  lagens  gällande\r\nundantag  för  positiv särbehandling - ska gälla vid\r\nbeslut om anställning,  befordran  eller  utbildning\r\nför befordran om visst kön är nödvändigt på grund av\r\narbetets natur eller det sammanhang där det utförs.\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  lyfta fram respekten  för\r\nden   civila  gemenskapens  och   religionsfrihetens\r\nbetydelse  vid tillämpningen av det nya undantaget i\r\n17  §  andra  stycket   i   jämställdhetslagen.   De\r\nideologiska  eller  värderingsmässiga grunder som en\r\nverksamhet  bygger  på   måste  tillmätas  avgörande\r\nbetydelse     när    en    arbetsgivare     åberopar\r\nundantagsregeln i exempelvis ett anställningsärende.\r\nKristdemokraterna  vill  understryka vikten av att\r\nden nya utformningen av lagtexten inte innebär någon\r\nmateriell skillnad i den praktiska  tillämpningen av\r\nlagstiftningen. Enligt den information  vi fått från\r\nföreträdare  för Regeringskansliet är det  också  så\r\nlagtexten ska tolkas.\r\n\r\n2. Skyddet för föräldralediga (punkt 10) (fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nRätten att vara  ledig  med lön en tid efter det att\r\nman, som mor eller far, fått  ett  nytt  barn  är en\r\nviktig  och  uppskattad  del av vårt välfärdssystem.\r\nMen  möjligheten  att  vara  hemma  med  barn  under\r\nungefär ett år är inte problemfri.\r\n\r\nVittnesbörden blir allt fler  om  att  gravida och\r\nföräldralediga missgynnas på arbetsmarknaden. Vi har\r\nfull  förståelse  för att företagen vill ha  rimliga\r\noch flexibla regler,  men  det  får inte sträcka sig\r\ntill en diskriminering av föräldralediga.\r\nVissa       arbetsgivare       tycks      betrakta\r\nföräldraförsäkringen  som  en  slags   \"rabatt\"  vid\r\nuppsägningar,  genom  att uppsägningslön inte  utgår\r\ntill  föräldralediga.  Det  finns  säkert  också  en\r\npsykologisk mekanism som  gör  det  lättare att säga\r\nupp en person som just nu inte är på  arbetsplatsen.\r\nDen  synen på människor som tar på sig ansvaret  att\r\nta hand om våra allra minst är inte acceptabel.\r\nFör    att    stärka    anställningsskyddet    för\r\nföräldralediga   måste  LAS  förändras  så  att  den\r\nföräldralediga   tiden    inte    får   räknas   som\r\nuppsägningstid. Uppsägningstiden bör  starta den dag\r\nman  återupptar  sitt arbete, det vill säga  om  man\r\nblir uppsagd under  föräldraledigheten  så  kan inte\r\narbetsgivaren  därigenom  undkomma  att betala samma\r\nuppsägningslön till den föräldralediga som för andra\r\nuppsagda. Detta skulle medföra att det  inte  längre\r\när billigare att säga upp föräldralediga än andra.\r\nÄven   vad   gäller   återanställningsrätten   för\r\nföräldralediga måste LAS stärkas. Detta ligger väl i\r\nlinje  med  det  skydd  gravida  åtnjuter enligt EG-\r\nrätten.  Arbetstagare  som  inte  kan  tillträda  en\r\nanställning   på   grund   av   barnafödande   eller\r\nföräldraledighet faller i dag utanför  lagens skydd.\r\nOm  man som uppsagd från en arbetsgivare  under  sin\r\nföräldralediga  tid  erbjuds  återanställning  under\r\npågående  föräldraledighet,  så  måste  de flesta av\r\npraktiska  skäl  tacka  nej. Idag betyder detta  att\r\nåteranställningsrätten   då    kan    upphöra    för\r\narbetstagaren. LAS bör därför förändras så att detta\r\nförhindras,  det  vill säga så att anställningen kan\r\npåbörjas  då  den  begärda   föräldraledigheten  har\r\nupphört.\r\nMöjligheten   att   undanta  två   personer   från\r\nturordningsreglerna vid  uppsägningar  är viktig för\r\nflexibiliteten i mindre företag, men det måste kunna\r\nsäkerställas   att   den  inte  utnyttjas  för   att\r\ndiskriminera    föräldralediga.     Därför     måste\r\ntillämpningen   av   undantagsregeln   kunna  prövas\r\nrättsligt så att den inte missbrukas.\r\n\r\n3. Män och jämställdhet (punkt 14) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nVi  i Miljöpartiet anser att såväl kvinnor  som  män\r\nhar ett  gemensamt  ansvar för att bryta den rådande\r\nkönsmaktsordningen. Det  är  ett  välkänt faktum att\r\nkvinnor i många år arbetat för att  lyfta  upp såväl\r\nanalysen    som    effekterna    av    den   rådande\r\nkönsmaktsordningen. Viktiga frågor har lyfts  upp på\r\nden politiska dagordningen, bland annat lika lön för\r\nlikvärdigt  arbete,  halva  makten  och åtgärder mot\r\ntrafficking  och  prostitution. Detta är  självklara\r\nkrav utifrån den gröna  ideologin  och grundläggande\r\nmänskliga   rättigheter.  Det  är  dock  inte   lika\r\nsjälvklart för  alla delar av samhället, och även om\r\nviktiga  framsteg  har  gjorts  så  återstår  mycket\r\narbete.\r\n\r\nMiljöpartiet   anser   att   det  är  viktigt  att\r\nstimulera män att ta ett större  ansvar  och  än mer\r\naktivt  engagera  sig  i  detta  stora  och  viktiga\r\nförändringsarbete   som   nu  pågår  i  vårt  aktiva\r\njämställdhetsarbete. En förändring  blir  möjlig när\r\nfler  män  och kvinnor ser de strukturer och  normer\r\nsom styr samhället. Ju fler män som aktivt engagerar\r\nsig, desto lättare går förändringsarbetet.\r\nDärför anser  Miljöpartiet  att det är viktigt att\r\nmän på alla nivåer involveras i jämställdhetsarbetet\r\noch vill att regeringen ännu tydligare  än  hittills\r\nska  stimulera  en  sådan  utveckling.  Detta gäller\r\ngivetvis också i det internationella arbetet.\r\nI  det  stora  jämställdhetsarbete som regeringen,\r\nvänsterpartiet och  miljöpartiet jobbar med så ingår\r\nmäns ansvar för jämställdhet som en viktig punkt och\r\nen flera initiativ har tagits. Jag väljer därför att\r\ni dagsläget inte reservera mig på denna punkt.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\n2004/05:147:\r\n\r\n1.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens  förslag   till   lag   om  ändring  i\r\njämställdhetslagen (1991:433).\r\n\r\n2.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens  förslag  till  lag om ändring i lagen\r\n(1999:130)   om  åtgärder  mot  diskriminering   i\r\narbetslivet  på   grund  av  etnisk  tillhörighet,\r\nreligion eller annan trosuppfattning.\r\n\r\n3.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens förslag  till  lag  om ändring i lagen\r\n(1999:132)   om   förbud   mot  diskriminering   i\r\narbetslivet på grund av funktionshinder.\r\n\r\n4.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens  förslag till lag om ändring  i  lagen\r\n(1999:133)  om   förbud   mot   diskriminering   i\r\narbetslivet på grund av sexuell läggning.\r\n\r\n5.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens  förslag  till  lag om ändring i lagen\r\n(2003:307) om förbud mot diskriminering.\r\n\r\n6.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens  förslag till lag om ändring  i  lagen\r\n(1999:678) om utstationering av arbetstagare.\r\n\r\n7.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens förslag  till  lag  om ändring i lagen\r\n(2005:000)  om  ändring  i  lagen  (2005:000)   om\r\nändring  i  lagen  (1999:678) om utstationering av\r\narbetstagare.\r\n\r\n8.   Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens  förslag   till   lag   om  ändring  i\r\nsekretesslagen (1980:100).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2004/05:A6 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om genomförande av EG-direktivet om\r\nlikabehandling av diskriminering.\r\n\r\n2004/05:A7 av Tina Acketoft m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen avslår regeringens  förslag så vitt avser ändring i 9\r\n§ lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.\r\n\r\n2004/05:A8 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att försäkringstjänster  skall\r\ningå  i förbudet mot könsdiskriminering i enlighet\r\nmed Diskrimineringskommitténs förslag.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett\r\nförtydligande  så att inte den typ av prissättning\r\nsom beskrivs i motionen räknas som diskriminering.\r\n\r\n3.  Riksdagen  beslutar   att   det  i  samband  med\r\nundantagsreglerna  vid  direkt  diskriminering   i\r\njämställdhetslagen    skall    tas   hänsyn   till\r\nideologiska och värderingsmässiga grunder.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  ett  utökat\r\ndiskrimineringsskydd för föräldralediga.\r\n\r\n2004/05:A9 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår regeringens förslag i 9 § om att\r\nförsäkringstjänster skall undantas  från  förbudet\r\nmot könsdiskriminering.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att regeringen\r\nbör  återkomma  med  förslag  om  möjligheten  att\r\nlagstifta     om     att    överfallsskyddet     i\r\nhemförsäkringen   även   skall    gälla   för   en\r\nskadelidande  som  har  utsatts  för  våld  av  en\r\nmedförsäkrad familjemedlem.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att personligt\r\nbetalningsansvar  skall  gälla  för  inköp och lån\r\nfrån den dag begäran om skilsmässa eller bodelning\r\nregistrerats  fram  till  skilsmässan vunnit  laga\r\nkraft.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att regeringen\r\nsnarast  bör  återkomma med förslag som förbättrar\r\nförutsättningarna   för   en  lika  fördelning  av\r\nstatens riskkapital mellan kvinnor och män.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att villkoren för\r\natt kombinera  föräldraskap  och  arbetsliv  måste\r\nvara goda.\r\n\r\n39.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att vård av barn\r\nskall ges ett meritvärde även på arbetsmarknaden.\r\n\r\n40.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till ändring i lagen i enlighet  med  vad\r\nsom  anförs   i   motionen  om  utökad  rätt  till\r\ntjänstledighet för vård av barn.\r\n\r\n2004/05:So395 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om lagstadgad rätt\r\nför  föräldrar  att   minska  sin  arbetstid  till\r\nhalvtid under barnets första åtta år.\r\n\r\n2004/05:N402 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att Sveriges\r\nkönssegregerade   arbetsmarknad   samt   lönegapet\r\nmellan könen är en demokratisk brist.\r\n\r\n2004/05:A219 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av att arbeta för ökad\r\njämställdhetspolitik i EU.\r\n\r\n2004/05:A259 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen     anförs     om    ändring    i    7    §\r\nföräldraledighetslagen (1995:583).\r\n\r\n2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att motverka\r\nkönssegregationen på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A270 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  återrapporteringskrav  avseende\r\nfördelning  och  innehåll ur ett könsmaktsperspektiv\r\nför  organisationer   och   föreningar   som  uppbär\r\nstatsbidrag samt för bidragsgivande myndigheter  och\r\norganisationer.\r\n\r\n2004/05:A271 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om förtydligande  och\r\nskärpning  vad  gäller  krav  på  kartläggning och\r\nanalys i 10 § jämställdhetslagen.\r\n\r\n2.    Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nmöjligheten  för  JämO  eller Jämställdhetsnämnden\r\natt  viteslägga arbetsgivare  för  samverkansbrott\r\nenligt   2  §  jämställdhetslagen,  enligt  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n3.  Riksdagen   begär  att  regeringen  utreder  och\r\nåterkommer till riksdagen med förslag enligt vad i\r\nmotionen  anförs   om   att   EG-rättens   syn  på\r\nlönediskriminering  och  marknadskrafter skall  få\r\ngenomslag i rättstillämpningen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till ändring av jämställdhetslagen  så att\r\nden även omfattar strukturell lönediskriminering.\r\n\r\n2004/05:A286 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att utveckla  en strategi för att\r\nimplementera FN-konventionen om avskaffande  av allt\r\nslags diskriminering av kvinnor (CEDAW).\r\n\r\n2004/05:A290 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning  som har\r\ni uppdrag att identifiera och analysera mekanismerna\r\nbakom   strukturell  könsdiskriminering  i  Sverige,\r\nföreslå åtgärder  för att motverka dessa och för att\r\nöka möjligheterna till  inflytande  och makt för dem\r\nsom  främst  riskerar  att  utsättas  för  en  sådan\r\ndiskriminering.\r\n\r\n2004/05:A291 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  att\r\njämställdhetspolitiken  bör  förändras i feministisk\r\nriktning  i enlighet med vad i  motionen  anförs  om\r\nfeministisk      strategi     för     att     utmana\r\nkönsmaktsordningen.\r\n\r\n2004/05:A300 av Siv Holma m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen  anförs  om  att  upprätta   en  offentlig,\r\nkönsuppdelad lönestatistik för makteliten.\r\n\r\n2004/05:A306 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen tillsätter  en  utredning  med\r\ndirektivet  att  kartlägga   förekomsten   av  olika\r\nåldersgränser   som   används   diskriminerande  mot\r\npersoner som uppnått myndig ålder, dvs.18 år, och om\r\nsådana  diskriminerande åldersgränser  finns,  t.ex.\r\nutifrån kön, föreslå motverkande åtgärder.\r\n\r\n2004/05:A310   av   Birgitta   Gidblom  och  Lennart\r\nKlockare (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om jämställdhet på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A314  av  Agneta  Lundberg och Hans Stenberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om diskriminerande åldersgränser.\r\n\r\n2004/05:A315 av Birgitta Gidblom (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som  i\r\nmotionen anförs om löner.\r\n\r\n2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att\r\ninvolvera     och     uppmärksamma      män      i\r\njämställdhetsarbetet   på   lokal,  nationell  och\r\ninternationell nivå och att regeringen  stimulerar\r\nen sådan utveckling.\r\n\r\n2004/05:A322 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  politiska\r\nbeslut   inom   arbetsmarknadsområdet    i    sina\r\nförarbeten    och    analyser    skall    ha   ett\r\nkönsmaktsperspektiv.\r\n\r\n7.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nsärskild  utredning  som  får   till  uppgift  att\r\nnärmare utreda olika anställningsformers  effekter\r\nur ett klass-, köns- och etnicitetsperspektiv.\r\n\r\n2004/05:A332 av Karin Pilsäter (fp):\r\n\r\n1.   Riksdagen   beslutar   om  att  avskaffa  11  §\r\njämställdhetslagen.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om svårigheterna med\r\natt tillämpa 11 § jämställdhetslagen.\r\n\r\n2004/05:A345 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   kvinnors   rättigheter   på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet  av  ett\r\nkartläggande av  de faktorer som kan hämma kvinnor\r\natt ta ett ledningsansvar  med  anledning  av FN:s\r\nrapport om jämställdhetsläget i Sverige.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  en   ökad\r\nkonkurrensutsättning    inom   offentlig   sektor,\r\nsärskilt  inom  vård- och omsorgssektorn  för  att\r\nfrämja kvinnors arbetsmarknad.\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär   att   regeringen   utvärderar\r\njämställdhetslagens  betydelse  och  funktion,   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  initiera en\r\nnationell kampanj för ett barnvänligt arbetsliv.\r\n\r\n11.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring av 5 § jämställdhetslagen,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en\r\nkartläggning  av  regionala skillnader av uttag av\r\npappaledighet  med  inriktning  på  att  undanröja\r\nhinder för ett ökat uttag.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nuppvärdera hemarbete och anhörigvård.\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att den bör ta\r\ninitiativ   till   trepartssamtal   mellan   stat,\r\narbetsgivar- och arbetstagarparter  för  att uppnå\r\nen   ökad   representation  av  kvinnor  på  såväl\r\nstyrelsenivå som på ledande poster.\r\n\r\n2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lönediskrimineringen måste brytas.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att diskrimineringstvister bör handläggas av allmänna\r\ndomstolar i stället för den partssammansatta Arbetsdomstolen (AD).\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skärpningar av jämställdhetslagen.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Jämställdhetsnämndens sammansättning.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att få föräldrar att dela på föräldraledigheten.\r\n2004/05:A356 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om diskrimineringslagstiftningens utformning.\r\n2004/05:A361 av Carina Ohlsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av en sektorsövergripande myndighet på jämställdhetsom-\r\nrådet.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  skärpningar  av\r\njämställdhetslagen.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nJämställdhetsnämndens sammansättning.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att få föräl</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Sättet att genomföra likabehandlingsdirektivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "5640CD0F-DEAD-44E5-8BEB-B781F111F43D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "52",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5640CD0F-DEAD-44E5-8BEB-B781F111F43D",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Utvidgningen av diskrimineringsförbudet i lagen (2003:307) om förbud mot diskrimineringen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:147 punkt 5 i denna del och avslår motion 2004/05:A7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B43D1684-45DC-496A-8807-0436BA813981",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "137",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B43D1684-45DC-496A-8807-0436BA813981",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Undantagets omfattning i fråga om prissättning på tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A8 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Könsdiskriminerande åldersgränser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A306 och 2004/05:A314.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Undantaget för försäkringstjänster",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:147 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2004/05:A8 yrkande 1 och 2004/05:A9 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Undantaget från förbudet mot direkt diskriminering i jämställdhetslagen (1991:433)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A8 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Antagande av lagförslagen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:147 punkterna 1-4, 5 i denna del och 6-8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Överfallsskyddet i hemförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A9 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Personligt betalningsansvar i samband med separation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A9 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Skyddet för föräldralediga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A8 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "1C7802BC-B1C3-4DFD-B5DC-CF0B622FC827",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "206",
                    "99",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C7802BC-B1C3-4DFD-B5DC-CF0B622FC827",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Fördelning av statens riskkapital",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A9 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Övergripande frågor om jämställdhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A270, 2004/05:A290 och 2004/05:A322 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Inriktningen på jämställdhetspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A291.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "0899BC3E-8F36-45E4-95F4-D23EFA8DC4B8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "131",
                      "0",
                      "0",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "37",
                      "0",
                      "14",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "6",
                      "0",
                      "13",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "39",
                      "0",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "2",
                      "0",
                      "26",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "0",
                      "22",
                      "0",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "14",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "1",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "229",
                      "23",
                      "53",
                      "44"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, kd)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "129",
                      "0",
                      "2",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "51",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "0",
                      "0",
                      "19",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "1",
                      "0",
                      "38",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "28",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "20",
                      "0",
                      "2",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "14",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "1",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "165",
                      "79",
                      "61",
                      "44"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0899BC3E-8F36-45E4-95F4-D23EFA8DC4B8",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Män och jämställdhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A321 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Kvinnors representation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A352 yrkandena 2 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "EU-arbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A219.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "CEDAW",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A286.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Den könssegregerade arbetsmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N402 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "En konkurrensutsatt offentlig sektor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A261 yrkande 6 och 2004/05:A352 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "9CDE7A1D-F7EF-49A5-97FE-19CCDB6C2C3A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "137",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9CDE7A1D-F7EF-49A5-97FE-19CCDB6C2C3A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Löner och diskriminering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A355 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Lönestatistik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A300.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Arbetsmarknaden och jämställdheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A315, 2004/05:A322 yrkande 7 och 2004/05:A345.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Obetalt hemarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkande 39 och 2004/05:A352 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ett barnvänligt arbetsliv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkande 34 och 2004/05:A352 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Föräldraledighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkande 40, 2004/05:So395 yrkande 6, 2004/05:A259 och 2004/05:A355 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Män och föräldraledighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A352 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Skärpning av lagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A271 yrkandena 1-4, 2004/05:A310, 2004/05:A332 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A352 yrkande 9 och 2004/05:A355 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "5 § jämställdhetslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A352 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Forumfrågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A355 yrkandena 6 och 8, 2004/05:A356 yrkande 10 och 2004/05:A361.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Sättet att genomföra likabehandlingsdirektivet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Utvidgningen av diskrimineringsförbudet i lagen (2003:307) om förbud mot diskrimineringen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skyddet för föräldralediga",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Fördelning av statens riskkapital",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Inriktningen på jämställdhetspolitiken",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Inriktningen på jämställdhetspolitiken",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Inriktningen på jämställdhetspolitiken",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kvinnors representation",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "En konkurrensutsatt offentlig sektor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Löner och diskriminering",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Obetalt hemarbete",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Ett barnvänligt arbetsliv",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Föräldraledighet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Föräldraledighet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Föräldraledighet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Män och föräldraledighet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Skärpning av lagen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Skärpning av lagen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Forumfrågor m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Forumfrågor m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:33:48"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Den 1 juli 2005 utvidgas förbudet mot könsdiskriminering. Det utvidgade förbudet ska gälla bland annat inom socialförsäkringssystemet, hos arbetsförmedlingen, vid yrkespraktik, för medlemskap i fack-, arbetsgivar- och yrkesföreningar och vid handel med varor, tjänster och bostäder. Även skyddet för inhyrd och inlånad arbetskraft stärks. Det införs också ett uttryckligt förbud mot instruktioner att diskriminera i både jämställdhetslagen och 2003 års lag om förbud mot diskriminering. Trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier blir uttryckligen förbjudet. Förbudet mot könsdiskriminering gäller inte tillhandahållande av tjänster eller bostäder om olika behandling av kvinnor och män \"kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet\". Beslutet innebär att tre EU-direktiv genomförs i svensk lag. Lagändringarna syftar till att stärka jämställdhetssträvandena i samhället. Ändringarna innebär att skyddet mot könsdiskriminering nu i princip blir lika omfattande som det tidigare skyddet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) ska få tillsyn över de nya förbuden mot könsdiskriminering. ",
          "dok_id": "GS01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:24:00"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Lagstiftningen mot könsdiskriminering skärps (AU7)",
          "dok_id": "GS01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:24:00"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:33:48"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01AU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Den 1 juli 2005 utvidgas förbudet mot könsdiskriminering. Det utvidgade förbudet ska gälla bland annat inom socialförsäkringssystemet, hos arbetsförmedlingen, vid yrkespraktik, för medlemskap i fack-, arbetsgivar- och yrkesföreningar och vid handel med varor, tjänster och bostäder. Även skyddet för inhyrd och inlånad arbetskraft stärks. Det införs också ett uttryckligt förbud mot instruktioner att diskriminera i både jämställdhetslagen och 2003 års lag om förbud mot diskriminering. Trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier blir uttryckligen förbjudet. Förbudet mot könsdiskriminering gäller inte tillhandahållande av tjänster eller bostäder om olika behandling av kvinnor och män \"kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet\". Förslaget innebär att tre EU-direktiv genomförs i svensk lag. Lagändringarna syftar till att stärka jämställdhetssträvandena i samhället. Ändringarna innebär att skyddet mot könsdiskriminering nu i princip blir lika omfattande som det tidigare skyddet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) ska få tillsyn över de nya förbuden mot könsdiskriminering.</p>",
          "dok_id": "GS01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:24:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Lagstiftningen mot könsdiskriminering skärps (AU7)",
          "dok_id": "GS01AU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:24:00"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01AU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_7.docx",
          "filstorlek": "3437496",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B3FBC80A-8092-4298-BB8D-18C2FDF6A71B"
        },
        {
          "dok_id": "GS01AU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_7.pdf",
          "filstorlek": "4103537",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_au_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/488279B9-DBD9-4E2B-A10E-3288365E650E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A219 Jämställdhetspolitik i EU",
          "ref_dok_id": "GS02A219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A219",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspolitik i EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A259 Föräldrarnas tid med sina barn",
          "ref_dok_id": "GS02A259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A259",
          "ref_dok_titel": "Föräldrarnas tid med sina barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A261 Arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A261",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A270 Organisationsstöd och jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A270",
          "ref_dok_titel": "Organisationsstöd och jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A271 Ändring av jämställdhetslagen",
          "ref_dok_id": "GS02A271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A271",
          "ref_dok_titel": "Ändring av jämställdhetslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A286 Strategi för implementering av CEDAW",
          "ref_dok_id": "GS02A286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A286",
          "ref_dok_titel": "Strategi för implementering av CEDAW",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A290 Utredning av strukturell diskriminering",
          "ref_dok_id": "GS02A290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A290",
          "ref_dok_titel": "Utredning av strukturell diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A291 Från jämställdhet till feminism",
          "ref_dok_id": "GS02A291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A291",
          "ref_dok_titel": "Från jämställdhet till feminism",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A300 Offentlig, könsuppdelad elitlönestatistik",
          "ref_dok_id": "GS02A300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A300",
          "ref_dok_titel": "Offentlig, könsuppdelad elitlönestatistik",
          "ref_dok_subtitel": "av Siv Holma m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A306 Diskriminerande åldersgränser",
          "ref_dok_id": "GS02A306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A306",
          "ref_dok_titel": "Diskriminerande åldersgränser",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A310 Jämställdhet på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A310",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Gidblom och Lennart Klockare (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A314 Diskriminerande åldersgränser",
          "ref_dok_id": "GS02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Diskriminerande åldersgränser",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A315 Löner",
          "ref_dok_id": "GS02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Löner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Gidblom (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A321 Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_id": "GS02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A322 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A322",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A332 Kartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner",
          "ref_dok_id": "GS02A332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A332",
          "ref_dok_titel": "Kartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A345 Kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A345",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A355 Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A356 Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A356",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A361 Sektorsövergripande myndighet på jämställdhetsområdet",
          "ref_dok_id": "GS02A361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A361",
          "ref_dok_titel": "Sektorsövergripande myndighet på jämställdhetsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A6 med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_id": "GS02A6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A7 med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_id": "GS02A7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A8 med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_id": "GS02A8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A9 med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_id": "GS02A9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N402 Privat produktion av välfärdstjänster",
          "ref_dok_id": "GS02N402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N402",
          "ref_dok_titel": "Privat produktion av välfärdstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So395 Bättre barndomar",
          "ref_dok_id": "GS02So395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So395",
          "ref_dok_titel": "Bättre barndomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_id": "GS03147",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "147",
          "ref_dok_titel": "Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-01",
          "ref_dok_id": "GS09131",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "131",
          "ref_dok_titel": "2005-06-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-31",
          "ref_dok_id": "GS09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2005-05-31",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:267",
          "ref_dok_id": "GS0K267",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "267",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:267",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:476",
          "ref_dok_id": "1991:433",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:477",
          "ref_dok_id": "1999:130",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:478",
          "ref_dok_id": "1999:132",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:479",
          "ref_dok_id": "1999:133",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:480",
          "ref_dok_id": "2003:307",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:481",
          "ref_dok_id": "1999:678",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:482",
          "ref_dok_id": "1999:678",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:483",
          "ref_dok_id": "1980:100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}