{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230428",
      "dok_id": "GS01AU6",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "AU6",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:AU6",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "6",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:59",
      "titel": "Arbetsmiljö",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU6/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU6",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01AU6",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01AU6",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:AU6</div><h1>Arbetsmiljö</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet\r\nRiksrevisionens styrel-\r\nses framställning till riksdagen om Arbetsmiljöverkets\r\ntillsyn, 2004/05:RRS6,\r\noch 110 motionsförslag från allmänna motionstiden 2003\r\nrespektive 2004.\r\nI riksdagen har ett antal motioner väckts om åtgärder med\r\nanledning av\r\nstormen i södra Sverige i början av januari 2005. Motionerna\r\nhar väckts med\r\nstöd av 3 kap. 13 § riksdagsordningen om motion med anledning\r\nav händelse\r\nav större vikt. Två yrkanden, varav ett delvis, har hänvisats\r\ntill arbetsmark-\r\nnadsutskottet. Dessa behandlas i betänkandet.\r\nI motionerna från allmänna motionstiden lämnas förslag om\r\nåtgärder\r\nrörande bl.a. företagshälsovård och andra förebyggande\r\nåtgärder, skyddsom-\r\nbudsverksamhet, buller, elektromagnetiska fält, isocyanater\r\noch insatser för\r\natt motverka våld, hot och mobbning i arbetslivet. I\r\nbetänkandet behandlas\r\nockså vissa motionsförslag om lagstiftning avseende\r\narbetsmiljön.\r\nUtskottet avstyrker Riksrevisionens framställning om\r\nArbetsmiljöverkets\r\ntillsyn och samtliga motionsförslag bl.a. med hänvisning till\r\npågående utred-\r\nningsarbete respektive beredningsarbete inom\r\nRegeringskansliet och pågåen-\r\nde föreskriftsarbete inom Arbetsmiljöverket.\r\nI ärendet finns 16 reservationer avgivna av företrädare för\r\nModeraterna,\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet\r\noch Miljöpartiet.\r\nOckså särskilda yttranden har avlämnats i ärendet.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.      Företagshälsovård\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf289 yrkande 7,\r\n2003/04:Sf397\r\nyrkande 14, 2003/04:Sf399 yrkande 3, 2003/04:So409 yrkande 4,\r\n2003/04:A212, 2003/04:A218, 2003/04:A246 yrkandena 1-6,\r\n2003/04:\r\nA247 yrkandena 8, 11 och 12, 2003/04:A315, 2003/04:A344,\r\n2003/04:\r\nA355, 2003/04:A361, 2004/05:Sf357 yrkande 4, 2004/05:So603\r\nyrkande\r\n2, 2004/05:A202, 2004/05:A238, 2004/05:A261 yrkande 10 och\r\n2004/05:A264.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n2.      Skyddsombudsverksamhet m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A206, 2003/04:A247\r\nyrkandena\r\n9 och 10, 2003/04:A261, 2003/04:A269, 2003/04:A353,\r\n2004/05:A206\r\nyrkandena 1-4, 2004/05:A230, 2004/05:A274, 2004/05:A329\r\nyrkande 1\r\noch 2004/05:A367.\r\nReservation 2 (v)\r\n3.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1,\r\n2003/04:Sf397\r\nyrkande 2, 2003/04:A247 yrkandena 3-6, 2003/04:A266,\r\n2003/04:A300,\r\n2003/04:A320, 2003/04:A326 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A356,\r\n2003/04:A360, 2003/04:A367, 2004/05:A232 yrkandena 1-3,\r\n2004/05:A234 och 2004/05:A261 yrkande 9.\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\nReservation 5 (mp)\r\n4.      Buller\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 17 och\r\n18,\r\n2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.\r\nReservation 6 (c)\r\nReservation 7 (mp)\r\n5.      Elektromagnetiska fält\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A282 yrkandena 1-3 och\r\n2004/05:MJ509 yrkande 12.\r\nReservation 8 (mp)\r\n6.      Isocyanater\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2\r\noch\r\n2004/05:A299 yrkandena 1-3.\r\nReservation 9 (v, mp)\r\n7.      Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15 och\r\n16,\r\n2003/04:A260, 2003/04:A275, 2003/04:A309 yrkande 11,\r\n2003/04:A311\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348,\r\n2004/05:\r\nA354 yrkande 10, 2004/05:A379 och 2004/05:A382.\r\nReservation 10 (v)\r\nReservation 11 (c)\r\n8.      Våld, hot och mobbning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub441 yrkande 12,\r\n2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:A251, 2003/04: A362, 2003/04:A366, 2004/05:A235 och\r\n2004/05:A376.\r\nReservation 12 (kd)\r\nReservation 13 (c)\r\nReservation 14 (mp)\r\n9.      Vissa lagstiftningsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K362 yrkande 5,\r\n2003/04:A224,\r\n2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2003/04:A368,\r\n2004/05:A240,\r\n2004/05:A330 och 2004/05:A360.\r\nReservation 15 (v)\r\n10.     Kostnader för arbetsmiljöarbete\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A313, 2003/04:A328,\r\n2003/04:\r\nA342, 2003/04:A347 och 2004/05:A329 yrkande 2.\r\n11.     Arbetsmiljöverkets tillsyn\r\nRiksdagen avslår dels Riksrevisionens styrelses\r\nframställning\r\n2004/05: RRS6, dels motion 2003/04:A230.\r\n12.     Åtgärder med anledning av stormen i södra\r\nSverige i januari 2005\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 8 och\r\n2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del.\r\nReservation 16 (m, c)\r\nStockholm den 3 mars 2005\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\nAnders Karlsson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson\r\n(s), Margareta\r\nAndersson (c), Laila Bjurling (s), Anders G Högmark (m), Tina\r\nAcketoft (fp),\r\nChrister Skoog (s), Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m),\r\nLars Lilja (s),\r\nHenrik Westman (m), Ronny Olander (s), Ulf Holm (mp), Luciano\r\nAstudillo\r\n(s), Mauricio Rojas (fp), Annelie Enochson (kd), Anders\r\nWiklund (v) och\r\nAnn-Christin Ahlberg (s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\nAU6\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet\r\nRiksrevisionens styrel-\r\nses framställning till riksdagen om Arbetsmiljöverkets\r\ntillsyn, 2004/05:RRS6,\r\noch 110 motionsförslag från allmänna motionstiden 2003\r\nrespektive 2004.\r\nI riksdagen har ett antal motioner väckts om åtgärder med\r\nanledning av\r\nstormen i södra Sverige i början av januari 2005. Motionerna\r\nhar väckts enligt\r\n3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av\r\nstörre vikt. Två\r\nyrkanden, varav ett delvis, har hänvisats till\r\narbetsmarknadsutskottet. Dessa\r\nbehandlas i betänkandet.\r\nTidigare under riksmötet har utskottet i betänkande\r\n2004/05:AU1 behand-\r\nlat regeringens budgetproposition 2004/05:1 volym 7 avseende\r\nutgiftsområ-\r\ndena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv och ett antal\r\nmotionsyrkanden som\r\nväckts under den allmänna motionstiden. De frågor med\r\nanknytning till ar-\r\nbetsmiljöområdet som togs upp i budgetbetänkandet avsåg i\r\nhuvudsak inrikt-\r\nningen av arbetslivspolitiken och frågor om ohälsan i\r\narbetslivet samt förslag\r\nav i huvudsak budgetrelaterad art.\r\nI betänkanden från arbetsmarknadsutskottet under våren 2005\r\nbehandlas\r\narbetslivsrelaterade förslag om bl.a. arbetstid och\r\ndiskriminering.\r\nI anslutning till beredningen av detta ärende har utskottet\r\nden 26 januari\r\n2005 besökt Arbetsmiljöverket (AV) där företrädare för\r\nmyndigheten redovi-\r\nsade aktuella frågor inom verksamhetsområdet.\r\nDen 13-15 februari 2005 gjorde arbetsmarknadsutskottet en\r\nresa till Kal-\r\nmar län som bl.a. innefattade sammanträffanden med\r\nlandshövdingen och\r\nföreträdare för Regionförbundet och länsledningen. Utskottet\r\ngjorde under\r\nlänsresan också ett antal studiebesök och träffade\r\nrepresentanter för kommu-\r\nner, företag och fackliga företrädare. Under länsresan togs\r\narbetsmiljöfrågor\r\nupp bl.a. vid utskottets besök vid Orrefors glasbruk.\r\nMotioner som behandlas nedan utan angivande av årtal är\r\navgivna under\r\nriksmötet 2004/05.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFöretagshälsovård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas motioner om företagshälsovård.\r\nSamtliga\r\nmotioner avstyrks, främst med hänvisning till pågående bered-\r\nningsarbete i regeringskansliet. Jämför reservation 1 (m, fp,\r\nkd, c).\r\nMotioner\r\nModeraterna förespråkar enligt motionerna 2003/04:Sf289\r\nyrkande 7 respek-\r\ntive Sf357 yrkande 4 en stärkt företagsläkarorganisation.\r\nFöretagshälsovården\r\nbör återfå möjligheten att utfärda sjukintyg och bedriva\r\nsjukvård genom att\r\nteckna avtal med sjukvårdshuvudmannen. Detta betonas också i\r\nmotion\r\n2003/04:So409 yrkande 4. En förändring av detta slag skulle\r\nenligt partiet\r\nmedföra en rad fördelar: förbättrade möjligheter att bedöma\r\narbetsförmågan\r\neftersom företagsläkaren känner arbetsplatsen, minskad\r\nsjukfrånvaro, avlast-\r\nning av vårdcentralerna och effektivisering av arbetsgivarnas\r\narbetsmiljöarbe-\r\nte.\r\nKristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Sf397 yrkande\r\n14 att en\r\nutbyggd företagshälsovård kan bli en viktig resurs i arbetet\r\nmed att minska\r\nsjukfrånvaron. Innan företagshälsovården omorganiserades för\r\nett decennium\r\nsedan hade den möjlighet att ge sjukvårdande behandling på\r\nsamma villkor\r\nsom läkarna inom landstingen. Kristdemokraterna förespråkar\r\nen försiktig\r\nutbyggnad av företagshälsovården och anser att den bör få\r\ntillbaka en del av\r\nsina tidigare uppgifter.\r\nCenterpartiet för i motionerna 2003/04:A247 yrkandena 8, 11\r\noch 12 respek-\r\ntive A261 yrkande 10 fram förslag om att företagshälsovården\r\nska integreras i\r\ndet förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.\r\nPartiet anser också att\r\nföretagshälsovårdsbegreppet bör vidgas och få en ny innebörd.\r\nFöretagshäl-\r\nsovården bör bl.a. kunna tillhandahålla beteendevetenskaplig\r\nkompetens.\r\nRegeringen bör lägga fram förslag som förbättrar\r\nförutsättningarna för företag\r\natt använda företagshälsovårdens kompetens när det gäller\r\nförebyggande\r\ninsatser.\r\nKurt Kvarnström och Ann-Kristine Johansson (båda s) pläderar\r\ni motion\r\n2003/04:A361 för kvalitetssäkring av företagshälsovård. Det\r\nbör övervägas\r\nom företagshälsovården på sikt ska vara obligatorisk för alla\r\nanställda.\r\nMajléne Westerlund Panke m.fl. (s) vill enligt motion\r\n2003/04:Sf399 yrkande\r\n3 stärka rätten till företagshälsovård. De anställdas\r\ntillgång till företagshälso-\r\nvård av hög kvalitet är en ofrånkomlig del av det\r\nförebyggande arbetet.\r\nKerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (båda s)\r\nanser enligt mo-\r\ntion 2003/04:A218 att företagshälsovården i Sverige har\r\nförsämrats påtagligt\r\nsedan statsbidragen till företagshälsovård togs bort.\r\nMotionärerna förespråkar\r\nen översyn av företagshälsovården och anser att den bör\r\ninnefatta sjukvårds-\r\nkompetens, teknisk och ergonomisk kompetens samt kompetens på\r\ndet\r\npsykosociala området.\r\nEnligt Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s) i motion\r\n2003/04:A246\r\nyrkandena 1-6 finns det enighet om att företagshälsovården\r\nska ges en helt\r\nannan och tydligare roll i det förebyggande arbetet. Nu är\r\ndet enligt motionä-\r\nrerna dags att konkretisera detta. De anser att\r\nföretagshälsovården ska ges en\r\naktiv och tydlig roll och ska åläggas att på arbetsplatserna\r\ngenomföra de\r\nföreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket (AV).\r\nAll verksamhet inom företagshälsovården ska enligt\r\nmotionärerna inne-\r\nhålla ett minimiåtagande (golv). Behovet av företagshälsovård\r\nvarierar efter\r\nbransch och det enskilda företagets verksamhet. Ett\r\nmaximiåtagande (tak)\r\nmåste anpassas efter detta och efter att synpunkter inhämtats\r\nfrån AV och\r\nfackliga organisationer. Det fackliga inflytandet över\r\nföretagshälsovården\r\nmåste säkerställas. Det bör göras en översyn av\r\nutbildningsbehovet i de före-\r\ntag som är verksamma inom företagshälsovården och för att\r\nunderlätta fram-\r\ntida rekrytering.\r\nI motion 2003/04:A315 framhåller Sylvia Lindgren m.fl. (s)\r\natt dagens lag-\r\nstiftning ställer krav på en god arbetsmiljö, vilket enligt\r\nmotionärerna bör\r\ninnefatta obligatorisk företagshälsovård för alla anställda.\r\nDagens regelverk\r\när otillräckligt, och arbetsgivarens ansvar bör tydliggöras.\r\nChristin Nilsson och Michael Hagberg (båda s) anser i motion\r\n2003/04:A344\r\natt alla anställda - när ekonomin tillåter - bör vara\r\nanslutna till företagshälso-\r\nvården.\r\nAgneta Gille m.fl. (s) vill enligt motion 2003/04:A355 att\r\nföretagshälsovården\r\nska rustas upp på sikt och att den ska bli tillgänglig för\r\nalla anställda när\r\nekonomin så tillåter. Särskilt angeläget är det att garantera\r\narbetstagarnas\r\ninflytande över företagshälsovårdens inriktning.\r\nObligatorisk och kvalitetssäkrad företagshälsovård\r\nförespråkas av Christina\r\nAxelsson m.fl. (s) i motion So603 yrkande 2. Alla anställda\r\nska kunna ta del\r\nav företagshälsovård från första anställningsdagen.\r\nOckså Helene Petersson (s) pläderar i motion A202 för\r\nobligatorisk företags-\r\nhälsovård.\r\nEnligt Ronny Olander m.fl. (s) i motion A264 kan det finnas\r\nskäl för att kvali-\r\ntetssäkra den företagshälsovård som krävs enligt lag. Detta\r\nskulle kunna ske\r\ngenom att AV tillsammans med arbetsmarknadens parter anger\r\nkrav på verk-\r\nsamheten samt certifierar och kontrollerar denna.\r\nAnnelie Enochson (kd) anser enligt motionerna 2003/04:A212\r\nrespektive\r\nA238 att företagshälsovården ska få ge sjukvårdande\r\nbehandling på samma\r\nvillkor som läkarna inom landstinget. En utbyggnad av\r\nföretagshälsovården\r\nskulle medföra en rad positiva effekter.\r\nBakgrund\r\nSedan 1989 publicerar Statistiska centralbyrån (SCB)\r\narbetsmiljöundersök-\r\nningar vartannat år. I juli 2004 publicerades Arbetsmiljön\r\n2003 som genom-\r\nförts på uppdrag av AV.\r\nUngefär två av tre kvinnor och män uppger enligt SCB:s\r\nArbetsmiljön\r\n2003 att de har tillgång till företagshälsovård på sin\r\narbetsplats. Det är samma\r\nstorleksordning som tidigare år.\r\nTotalt har enligt undersökningen ungefär var fjärde\r\nsysselsatt kvinna och\r\nvar tredje sysselsatt man under det senaste året fått del av\r\nnågon insats från\r\nföretagshälsovården.\r\nFöretagshälsovården regleras främst genom arbetsmiljölagen,\r\nAML,\r\n(1977:1160) och genom föreskrifter och allmänna råd som\r\nutfärdas av AV.\r\nHuvuddragen i regleringen redovisades i\r\narbetsmarknadsutskottets betänkan-\r\nde 2002/03:AU5 (s. 9-10).\r\nDen 1 december 2004 avlämnade 2003 års\r\nföretagshälsovårdsutredning sitt\r\nbetänkande Utveckling av god företagshälsovård - ny\r\nlagstiftning och andra\r\nåtgärder (SOU 2004:113). Där föreslås en rad åtgärder för att\r\ngöra företags-\r\nhälsovården till ett bättre verktyg i det förebyggande\r\narbetsmiljöarbetet och\r\nden arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Huvudförslagen är\r\nföljande.\r\n1)      En företagshälsovårdslag införs i syfte att främja\r\nutvecklingen av god\r\nföretagshälsovård. Enskilda företagshälsovårdsenheter ges\r\nmöjlighet\r\ntill samhälleligt godkännande av verksamheten i form av ett\r\nslags\r\n\"kvalitetsstämpel\". Sådan \"godkänd företagshälsovård\" ska ha\r\nkom-\r\npetens inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och\r\nergo-\r\nnomi. Den ska arbeta tvärdisciplinärt och på basis av\r\nvetenskap och\r\nbeprövad erfarenhet samt tillämpa ett kvalitetssystem. Den\r\nnya före-\r\ntagshälsovårdslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.\r\n2)      En företagshälsovårdsnämnd inrättas inom AV. I\r\ndenna ingår före-\r\nträdare för AV, Arbetslivsinstitutet, Försäkringskassan,\r\narbetsmark-\r\nnadens parter och företagshälsovårdsbranschen. I nämnden ska\r\nfrågor\r\nom utveckling av företagshälsovården behandlas. Den ska också\r\nan-\r\nsvara för godkännandet av företagshälsovårdsenheter.\r\n3)      I fråga om utbildning, forskning och utveckling bör\r\nArbetslivsinstitu-\r\ntet ges ett tydligt ansvar för företagshälsovårdsutbildningen\r\noch ut-\r\nvecklingen av denna. Utbildningsvolymen behöver öka under\r\nkom-\r\nmande år. Arbetslivsinstitutet bör samarbeta med andra\r\nutbildnings-\r\nanordnare genom uppdragsutbildning. Utredningen föreslår\r\nockså\r\nforskning om företagshälsovård.\r\n4)      Åtgärder bör vidtas för att stimulera användandet\r\nav \"godkänd före-\r\ntagshälsovård\". Det föreslås att Försäkringskassan ska anlita\r\nsådan\r\nföretagshälsovård om det i sjukskrivnings- och\r\nrehabiliteringsproces-\r\nsen är aktuellt med fördjupade bedömningar av arbetsförmåga\r\noch\r\nrehabiliteringsutredningar. Näringsidkares avdragsrätt för\r\nföretags-\r\nhälsovård enligt inkomstskattelagen bör knytas till\r\nanvändande av\r\n\"godkänd företagshälsovård\".\r\n5)      AML föreslås ändrad så att ett tydligare krav\r\nställs på arbetsgivare att\r\nbedöma behovet av extern expertis såsom företagshälsovård i\r\nar-\r\nbetsmiljöarbetet. Utredningen föreslår dock inte några\r\nskärpningar av\r\narbetsgivares skyldighet att anlita företagshälsovård.\r\n6)      I fråga om samarbete mellan företagshälsovården och\r\nden allmänna\r\nhälso- och sjukvården framhålls i utredningen fördelarna med\r\nett ut-\r\nvecklat samarbete. Detta bör utgå från företagshälsovårdens\r\nhuvud-\r\nuppgifter, dvs. förebyggande arbetsmiljöarbete och\r\narbetslivsinriktad\r\nrehabilitering. Utredningen föreslår ett samverkansprojekt\r\nsom syftar\r\ntill att godkända företagshälsovårdsenheter ska kunna teckna\r\nsamar-\r\nbetsavtal med landstingen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgått behandlas i motioner om företagshälsovård bl.a.\r\nförslag om\r\nuppgifter och inriktning, utbyggnad eller införande av\r\nobligatorium, kvalitets-\r\nsäkring och inflytandefrågor. I några motioner föreslås också\r\nökad möjlighet\r\ntill sjukvårdande insatser inom ramen för företagshälsovården.\r\nFlertalet frågor som aktualiserats i motionerna om\r\nföretagshälsovård tas\r\nupp i förslagen i den ovan redovisade utredningen\r\nUtvecklingen av god före-\r\ntagshälsovård - ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU\r\n2004:113). För\r\nnärvarande pågår remissbehandling av slutbetänkandet från\r\nutredningen.\r\nEnligt uppgift från Regeringskansliet avser regeringen att i\r\nseptember 2005\r\nlämna en proposition om företagshälsovårdsfrågor till\r\nriksdagen.\r\nSom nämnts föreslår Centerpartiet - dock utan närmare\r\nprecisering - att\r\nföretagshälsovårdsbegreppet ska vidgas och få en ny innebörd\r\noch att före-\r\ntagshälsovården ska kunna tillhandahålla beteendevetenskaplig\r\nkompetens.\r\nUtöver förslagen i den ovannämnda utredningen vill\r\nutskottet peka på att\r\nföretagshälsovård enligt 3 kap. 2 b § AML redan i dag\r\ndefinieras som \"en\r\noberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och\r\nrehabilitering\". Upp-\r\ndraget preciseras i samma bestämmelse: \"Företagshälsovården\r\nskall särskilt\r\narbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på\r\narbetsplatser samt ha\r\nkompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan\r\narbetsmiljö, organi-\r\nsation, produktivitet och hälsa.\" I AV:s allmänna råd om\r\ntillämpningen av\r\nföreskrifterna (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete\r\nsägs att det\r\ninom företagshälsovården behövs breda kunskaper i t.ex.\r\narbetsorganisation,\r\nbeteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och\r\nteknik.\r\nUtskottet vill i sammanhanget framhålla att det av den\r\ngemensamma av-\r\nsiktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv som regeringen,\r\nVänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet presenterade i december 2003 framgår att\r\nföretagshälsovår-\r\ndens roll ska stärkas och utvecklas. Avsiktsförklaringen\r\nredovisas närmare\r\nnedan.\r\nUtskottet, som inte vill föregripa remissbehandling och\r\nberedningsarbete i\r\nRegeringskansliet, avstyrker med hänvisning till det anförda\r\nmotionerna\r\n2003/04:Sf289 yrkande 7 (m), 2003/04:Sf397 yrkande 14 (kd),\r\n2003/04:Sf399 yrkande 3 (s), 2003/04:So409 yrkande 4 (m),\r\n2003/04:A212\r\n(kd), 2003/04:A218 (s), 2003/04:A246 yrkandena 1-6 (s),\r\n2003/04:A247\r\nyrkandena 8, 11 och 12 (c), 2003/04:A315 (s), 2003/04:A344\r\n(s),\r\n2003/04:A355 (s), 2003/04:A361 (s), Sf357 yrkande 4 (m),\r\nSo603 yrkande 2\r\n(s), A202 (s), A238 (kd), A261 yrkande 10 (c) och A264 (s).\r\nFörebyggande åtgärder i övrigt, skyddsombuds-\r\nverksamhet m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas motioner om skyddsombudsverksamhet,\r\nförebyggande åtgärder i övrigt m.m. Samtliga motioner\r\navstyrks.\r\nJämför reservationerna 2 (v), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp).\r\nMotioner\r\nFörebyggande åtgärder m.m.\r\nKristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Sf397 yrkande 2\r\nvikten av\r\nförebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete ute på\r\narbetsplatserna. Ar-\r\nbetsgivarna ansvarar tillsammans med företagshälsovården för\r\ndetta. Arbets-\r\ngivarna får sällan det nödvändiga stödet från\r\nFörsäkringskassan när det gäller\r\nrehabiliteringsarbete. Regeringen bör följa upp efterlevnaden\r\nav AML i stället\r\nför att skapa ny lagstiftning.\r\nCenterpartiet förespråkar i motion 2003/04:A247 yrkandena 3-6\r\ninförande av\r\narbetsmiljöcertifiering. Partiet vill ha ekonomiska\r\ndrivkrafter i form av ned-\r\nsatta arbetsgivaravgifter för att öka arbetsgivarnas intresse\r\nför målmedvetet\r\narbete med arbetsmiljöfrågor och rehabilitering. En utredning\r\nbör få i uppdrag\r\natt utarbeta kriterier för en god arbetsmiljö. Kriterierna\r\nbör ligga till grund för\r\ncertifiering, och företag som lever upp till kriterierna bör\r\nfå nedsatta arbetsgi-\r\nvaravgifter.\r\nPartiet begär också en kartläggning av hur\r\narbetsmiljökompetensen ser ut i\r\ndag och en översyn av de strukturer som styr den enskildes\r\narbetssituation så\r\natt verktyg för bättre arbetsmiljöer kan utvecklas. Också i\r\nmotion A261 yr-\r\nkande 9 tas den sistnämnda frågan upp. Centerpartiet föreslår\r\ndär att regering-\r\nen ska återkomma till riksdagen med förslag till hur\r\nföretagens arbetsmiljöar-\r\nbete kan förstärkas.\r\nAnne Ludvigsson m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A300 att\r\nmöjligheterna är\r\nsmå till förebyggande insatser vad avser kvinnors arbetsmiljö.\r\nDärför behövs\r\nforskning utifrån ett helhetsperspektiv om sambandet mellan\r\nkvinnors hälsa\r\noch arbetsmiljö.\r\nKvalitetscertifiering av arbetsplatser tas upp i motion A234\r\nav Tomas Eneroth\r\nm.fl. (s). Motionärerna anser att det är viktigt med ett\r\nhelhetsperspektiv på\r\nutvecklingen av arbetsplatsen för att få människor att trivas\r\noch må bättre.\r\nDet finns därför anledning att studera om man kan ta fram\r\nmetoder för kvali-\r\ntetscertifiering av arbetsplatser.\r\nArbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet behandlas i två\r\nmotioner.\r\nGunilla Carlsson i Hisings Backa (s) förespråkar i motion\r\n2003/04:A356 en\r\nstrategi för ökad hälsa i arbetslivet. Motionären framhåller\r\natt chefer måste\r\nvägleda snarare än beordra sina anställda. Därför måste\r\ncheferna få verktyg\r\nför att kunna arbeta utifrån ett helhetsperspektiv som\r\ninnefattar arbetsmiljö,\r\nlokal samverkan och medbestämmande, arbetsrotation,\r\nlönesystem och kom-\r\npetensutveckling.\r\nKristina Zakrisson och Lars U Granberg (båda s) konstaterar i\r\nmotion\r\n2003/04:A360 att arbetsgivarna enligt AML har huvudansvar för\r\narbetsmiljön\r\noch arbetsmiljöarbetet. Det betyder, framhåller motionärerna,\r\natt arbetsgivar-\r\nna också har kostnadsansvar för verksamheten inklusive\r\narbetsmiljöutbild-\r\nningen.\r\nFriskvård i arbetslivet tas upp i två motioner.\r\nKurt Kvarnström m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A266 att\r\nfriskvård i sam-\r\nband med arbetet är en av de viktigaste åtgärderna för att\r\nkomma till rätta\r\nmed ohälsan i arbetslivet. Införande av regler om\r\nobligatorisk friskvård under\r\narbetstid bör övervägas.\r\nI motion 2003/04:A367 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (båda mp)\r\ntror\r\nmotionärerna att mycket skulle vinnas genom obligatorisk\r\nfriskvård på ar-\r\nbetsplatserna. Många arbetsgivare har börjat med friskvård\r\nför sina anställda,\r\noch många vittnar om goda resultat, både i form av bättre\r\npersonlig hälsa och\r\ngenom att arbetsplatsen blivit mer attraktiv.\r\nI tre motioner behandlas lunchens betydelse.\r\nEn timmes lunchpaus borde vara en mänsklig rättighet, anser\r\nBörje Vestlund\r\n(s) i motion 2003/04:A320. Motionären anser att bättre\r\ninformation om sam-\r\nbandet mellan kostvanor och sjukdomar skulle ha betydelse för\r\nfolkhälsan\r\noch leda till lägre sjuktal.\r\nInger Jarl Beck och Anita Jönsson (båda s) menar i motion\r\n2003/04:A326\r\nyrkandena 1 och 2 att det behövs attitydförändringar om\r\nraster och måltidspa-\r\nuser på arbetsplatser och eventuellt också schemareglering.\r\nInger Jarl Beck m.fl. (s) framhåller i motion A232 yrkandena\r\n1-3 vikten av\r\nnormbildning vad gäller raster och måltidspauser på\r\narbetsplatser och pauser\r\nför arbetsmåltider samt forskning om kopplingen mellan\r\nåterhämtning, när-\r\ning, stress och ohälsa på arbetsplatserna.\r\nSamtalsstöd till arbetstagare tas upp i motion 2003/04:Sf355\r\nyrkande 1 av\r\nMia Franzén (fp) som anser att den offentliga sektorn bör\r\nuppmanas att er-\r\nbjuda sådant stöd när arbetstagare går igenom en livskris som\r\näven påverkar\r\npersonen i arbetslivet.\r\nSkyddsombudsverksamhet\r\nI några motioner behandlas regional skyddsombudsverksamhet.\r\nSven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) tar i motion 2003/04:A261 upp\r\nde regionala\r\nskyddsombudens tillträdesrätt. Enligt motionärerna saknar\r\nregionala skydds-\r\nombud ganska ofta möjlighet att komma in på företag. Att en\r\nskyddskommitté\r\nutsetts på ett litet företag innebär inte att\r\narbetsmiljöarbetet fungerar. Därför\r\nbör det i AML skrivas in att de regionala skyddsombuden har\r\ntillträde till\r\narbetsplatser även där det finns en skyddskommitté. Om\r\ntillträde nekas bör\r\nsanktioner kunna riktas mot det enskilda företaget.\r\nPer Erik Granström m.fl. (s) framhåller i motion 2003/04:A269\r\nde regionala\r\nskyddsombudens insatser för arbetsmiljön på mindre\r\narbetsplatser. Den regi-\r\nonala skyddsombudsverksamheten bör utvecklas.\r\nOckså Agneta Gille m.fl. (s) betonar i motion 2003/04:A353 de\r\nregionala\r\nskyddsombudens insatser för en bättre arbetsmiljö.\r\nHillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s) vill\r\nenligt motion A206\r\nyrkandena 1-4 förstärka skyddsombudens ställning. De\r\nregionala skyddsom-\r\nbuden bör få större befogenheter och en tyngre roll i det\r\nförebyggande ar-\r\nbetsmiljöarbetet och i kontakterna med lokala skyddsombud.\r\nSkyddsombu-\r\ndens status bör höjas och de bör få mer stöd och utbildning.\r\nDe regionala\r\nskyddsombuden bör ges tillträde även till arbetsplatser som\r\nhar skyddskom-\r\nmitté respektive saknar fackliga medlemmar.\r\nRonny Olander m.fl. (s) anser i motion A329 yrkande 1 att AML\r\nbör ändras\r\nså att det av lagen tydligt framgår att de regionala\r\nskyddsombuden har rätt till\r\ntillträde till och kontroll av arbetsplatser där det inte\r\nfinns fackliga medlem-\r\nmar.\r\nSkyddsombudsverksamhet i övrigt behandlas i följande\r\nmotionsförslag.\r\nCenterpartiet betonar i motion 2003/04:A247 yrkandena 9 och\r\n10 att skydds-\r\nombudens roll som länk mellan arbetstagaren och\r\nföretagshälsovården bör\r\nstärkas. Skyddsombudens roll bör tydliggöras. Det måste klart\r\nframgå att de\r\ninte enbart ska bevaka fysiska risker utan också risker för\r\npsykiska obehag\r\nsom den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till.\r\nGöte Wahlström och Christina Nenes (båda s) begär i\r\nmotionerna\r\n2003/04:A206 respektive A274 åtgärder för att stärka\r\nskyddsombudens roll i\r\narbetsmiljöarbetet, exempelvis genom rekryteringsinsatser,\r\nutbildning, eko-\r\nnomiska incitament och skärpt lagstiftning.\r\nSiw Wittgren-Ahl (s) anser enligt motion A230 att det uppstår\r\noklarheter vad\r\ngäller skyddsombudets rättigheter och befogenheter när\r\narbetsmiljöarbete\r\nbedrivs på en arbetsplats med flera arbetsgivare. Regeringen\r\nbör därför se\r\növer denna fråga.\r\nSylvia Lindgren och Börje Westlund (båda s) konstaterar i\r\nmotion A367 att\r\nskyddsombuden har en viktig roll när det gäller förebyggande\r\narbetsmiljöar-\r\nbete. Ofta saknas skyddsombud i företag som är tillfälligt\r\nverksamma i Sveri-\r\nge och i bemanningsföretag. Särskilda former för\r\narbetsmiljöarbete bör ut-\r\nvecklas för bemanningsföretag, anser motionärerna.\r\nBakgrund\r\nI den gemensamma avsiktsförklaringen Ett hälsosammare\r\narbetsliv som re-\r\ngeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade i\r\ndecember 2003 an-\r\ngavs bl.a. åtgärder för ett förbättrat arbetsmiljöarbete.\r\nHuvuddragen i avsikts-\r\nförklaringen och några av de insatser som gjorts inom ramen\r\nför denna redo-\r\nvisas här eftersom inriktningen i hög grad avser förebyggande\r\ninsatser, vilket\r\nsom framgått tas upp i motionerna.\r\nEn utgångspunkt i avsiktsförklaringen är att\r\narbetsmarknadens parters ar-\r\nbete och ansvarstagande är av fundamental betydelse för att\r\nett hälsosammare\r\narbetsliv ska kunna åstadkommas.\r\nI avsiktsförklaringen angavs följande:\r\n*       En nationell arbetsmiljökonferens ska genomföras\r\n2004.\r\n*\r\n*       Ett särskilt arbetsmiljöråd under ledning av\r\narbetslivsministern ska\r\ntillsättas.\r\n*\r\n*       Arbetsorganisation och ledarskap är av central\r\nbetydelse för arbets-\r\nmiljön. Myndigheter ska därför få i uppdrag att utarbeta\r\nmallar för\r\nutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och\r\nchefsutbildning.\r\n*\r\n*       Företagshälsovårdens roll ska stärkas och utvecklas.\r\n*\r\n*       Lagstiftningen ska ses över för att man ska utröna\r\nhur vissa regler\r\nskulle kunna göras dispositiva, vilket skulle ge möjlighet\r\nför ar-\r\nbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera vad\r\narbets-\r\ngivaren ska göra för att fullgöra sina skyldigheter vad\r\ngäller syste-\r\nmatiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering.\r\n*\r\n*       Arbetsmarknadens parter ska uppmanas att sluta\r\ngemensamma ar-\r\nbetsmiljöavtal.\r\n*\r\n*       Goda exempel på arbete som främjar hälsa ska lyftas\r\nfram och spri-\r\ndas.\r\n*\r\nRegeringen har i budgetpropositionen för 2005 (utg.omr. 14)\r\nredovisat åtgär-\r\nder som vidtagits inom ramen för avsiktsförklaringen.\r\nEn informationssatsning har genomförts. Denna har syftat\r\ntill ökad med-\r\nvetenhet om och aktiva insatser för att förbättra hälsan i\r\narbetslivet och där-\r\nmed bidra till att uppnå regeringens mål om att frånvaron\r\nfrån arbetslivet på\r\ngrund av sjukskrivning ska halveras fram till 2008 i\r\nförhållande till 2002.\r\nSom en del i informationssatsningen genomfördes i december\r\n2004 en na-\r\ntionell arbetsmiljökonferens där man behandlade bl.a.\r\narbetslivsforskning,\r\narbetsorganisation och ledarskap, ungdomars attityder till\r\narbetslivet, villko-\r\nren för unga kvinnliga ledare m.m. I konferensen deltog bl.a.\r\nskyddsombud,\r\npersonalchefer, företagsledare och verksamhetschefer från\r\nbåde privat och\r\noffentlig sektor.\r\nI budgetpropositionen uppger regeringen att den uppföljning\r\nav informa-\r\ntionssatsningen som genomförts av Regeringskansliet ger vid\r\nhanden att\r\nsyftet och målet i huvudsak uppnåtts. De som deltagit i eller\r\nnåtts av aktivite-\r\nter inom satsningen har fått ny kunskap och ökad medvetenhet\r\nom olika fak-\r\ntorers betydelse för hälsan i arbetslivet. Flertalet anser\r\nsig exempelvis kunna\r\nha praktisk användning av kunskaperna på den egna\r\narbetsplatsen.\r\nI enlighet med avsiktsförklaringen har ett arbetsmiljöråd\r\ntillsatts under\r\n2004. Rådet leds av statsrådet Hans Karlsson.\r\nArbetsmiljörådet ska vara ett\r\nforum för diskussioner, tillföra regeringen aktuell kunskap\r\npå området och\r\nfungera som stöd i det fortsatta arbetet med utformningen av\r\nen arbetsmiljö-\r\npolitik. I rådet ingår representanter för regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljö-\r\npartiet samt skyddsombud och företrädare för fackliga\r\norganisationer och\r\narbetsgivarorganisationer samt forskare och representanter\r\nför företagshälso-\r\nvård och myndigheter.\r\nSom ett led i insatserna för att utveckla\r\narbetsmiljöarbetet på arbetsplat-\r\nserna har det statliga stödet ökats till regional\r\nskyddsombudsverksamhet och\r\nmetodutveckling och utbildning inom företagshälsovården. Även\r\nAV har fått\r\nökade anslag.\r\nEnligt avsiktsförklaringen skulle det genomföras en översyn\r\nav lagstift-\r\nningen på arbetsmiljöområdet. Detta arbete pågår nu i\r\nutredningen om över-\r\nsyn av vissa delar av AML (dir. 2004:91). Utredningen\r\nberäknas avsluta sitt\r\narbete den 1 mars 2006.\r\nAtt förebyggande arbetsmiljöarbete lönar sig ska betonas i\r\nen ny EU-\r\nstrategi för hälsa och säkerhet i arbetet. Detta slår\r\nkommissionen fast i sitt\r\nförslag till ny social agenda för EU (KOM (2005) 33) som\r\noffentliggjordes\r\nden 9 februari 2005. Den sociala agendan innefattar en ny\r\narbetsmiljöstrategi\r\nför perioden 2007-2012. En utgångspunkt för den nya strategin\r\när att före-\r\nbyggande arbete medför färre olyckor, vilket i sin tur leder\r\ntill högre produk-\r\ntivitet. Kommissionen aviserar att strategin bl.a. ska\r\ninnefatta studier av nya\r\noch framväxande risker och frågor om ett korrekt genomförande\r\nav regler om\r\nhälsa och säkerhet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFörebyggande åtgärder m.m.\r\nEn rad motionsförslag tar upp frågor om förebyggande\r\narbetsmiljöinsatser\r\n(exempelvis förstärkning av företagens arbetsmiljöarbete,\r\narbetsmiljöcertifie-\r\nring, kartläggning av företagens arbetsmiljökompetens,\r\nkunskapsuppbyggnad\r\nom vad som styr den enskildes arbetssituation och samband\r\nmellan hälsa och\r\narbetsmiljö) och om arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet.\r\nUtskottet konstaterar att många av de frågor som tas upp i\r\nmotionerna har\r\nberöringspunkter med de insatser som genomförs inom ramen för\r\nden ovan-\r\nnämnda avsiktsförklaringen. Arbetsmiljörådet (se ovan) kommer\r\nockså att\r\nbehandla frågor om förebyggande arbetsmiljöinsatser.\r\nMed anledning av motionerna om systematiskt\r\narbetsmiljöarbete vill ar-\r\nbetsmarknadsutskottet i detta betänkande, i likhet med i\r\nflera tidigare sam-\r\nmanhang, framhålla vikten av att ett effektivt sådant arbete\r\nbedrivs.\r\nI AV:s föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS\r\n2001:1) slås fast\r\natt arbetsgivaren har ansvar för att undersöka, genomföra och\r\nfölja upp verk-\r\nsamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i\r\narbetet förebyggs och en\r\ntillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska\r\narbetsmiljöarbetet\r\n(SAM) ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.\r\nDet ska\r\nomfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden\r\nsom har betydelse\r\nför arbetsmiljön och alltså innefatta ett helhetsperspektiv\r\npå arbetsmiljön,\r\nnågot som också efterlyses i motionsförslag.\r\nDet ska enligt SAM-föreskrifterna finnas en\r\narbetsmiljöpolicy som beskri-\r\nver hur arbetsförhållandena ska vara utformade för att ohälsa\r\noch olycksfall i\r\narbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö\r\nuppnås. Likaså\r\nska det finnas rutiner som anger hur det systematiska\r\narbetsmiljöarbetet ska\r\ngå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna ska dokumenteras\r\nskriftligt om det\r\nfinns minst tio arbetstagare i verksamheten.\r\nUtskottet noterar att AV i sitt verksamhetsprogram för\r\n2004-2006 betonar\r\ndet förebyggande arbetet, bl.a. genom prioritering av\r\ninsatser som avser sys-\r\ntematiskt arbetsmiljöarbete. Det anges att huvudinriktningen\r\ni allt arbetsmil-\r\njöarbete är att arbetsgivarna arbetar systematiskt och\r\nförebyggande i samarbe-\r\nte med arbetstagarna. Till hjälp finns de nyssnämnda\r\nföreskrifterna om sys-\r\ntematiskt arbetsmiljöarbete. Antalet arbetsgivare som har ett\r\nfungerande\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete ska öka. Enligt AV visar\r\nundersökningsresultat\r\natt fyra av tio arbetsgivare anser att de lyckats genomföra\r\nett systematiskt\r\narbetsmiljöarbete.\r\nI detta sammanhang vill utskottet också beröra den\r\nutvärdering av AV:s\r\ninsatser rörande SAM som Statskontoret genomfört på uppdrag\r\nav regeringen.\r\nUtvärderingen avrapporterades i april 2004 under rubriken\r\nSystematiskt\r\narbetsmiljöarbete - en utvärdering av Arbetsmiljöverkets\r\ninsatser (2004:13).\r\nEnligt Statskontorets slutsatser har förutsättningarna för\r\nAV:s insatser för-\r\nbättrats de senaste åren. Anslagen har höjts och man har\r\nkunnat anställa ett\r\nstort antal nya arbetsmiljöinspektörer. AV har enligt\r\nutvärderingen lyckats\r\nskapa positiv uppmärksamhet kring föreskrifterna om\r\nsystematiskt arbetsmil-\r\njöarbete. Föreskrifterna är dock fortfarande okända hos många\r\narbetsgivare,\r\nvilket utgör ett problem.\r\nStatskontoret anser att det bör föras en diskussion om\r\nvilka krav som sta-\r\nten bör ställa på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enligt\r\nStatskontoret\r\nmåste staten välja mellan antingen att komplettera\r\nföreskrifterna om systema-\r\ntiskt arbetsmiljöarbete med andra åtgärder eller att sänka\r\nkraven på vad som\r\nska innefattas i systematiskt arbetsmiljöarbete.\r\nStatskontoret anser det inte\r\nrimligt att förvänta sig att en genomsnittlig arbetsgivare\r\nförmår införa ett\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med de krav som\r\nställs i dag. Vad\r\nsom enligt Statskontoret erfordras är förtydliganden av vad\r\nkraven innebär\r\noch vilken kompetens som krävs i sammanhanget.\r\nUtskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för\r\n2005 (utg.omr.\r\n14) angett att Statskontorets rapport är en utgångspunkt för\r\nfortsatta insatser\r\nför att förbättra arbetsgivarnas systematiska\r\narbetsmiljöarbete. Regeringen\r\nkommer, efter samråd med AV, att överväga vilka åtgärder\r\nrapporten kan ge\r\nanledning till. I budgetpropositionen konstateras också att\r\nvissa av förslagen\r\nfrån Statskontoret har samband med andra utredningar och\r\ndylikt, däribland\r\nde ovannämnda utredningarna om översyn av vissa delar av AML\r\nrespektive\r\nföretagshälsovård, samt med Riksrevisionens rapport om\r\nArbetsmiljöverkets\r\ntillsyn (se särskilt avsnitt nedan).\r\nSom nämnts besökte arbetsmarknadsutskottet den 26 januari\r\n2005 AV.\r\nVid besöket redovisade företrädare för verket synpunkter på\r\nStatskontorets\r\nutvärdering av SAM-föreskrifterna. Därvid uppgav man bl.a.\r\natt ett arbete\r\nhade påbörjats för att utveckla nya strategier för hur man\r\nska samarbeta med\r\nparterna kring SAM. Det borde enligt AV:s generaldirektör\r\nKenth Pettersson\r\nvara möjligt att genomföra SAM på olika sätt när\r\nförutsättningarna skiljer sig\r\nåt.\r\nUtskottet anser att det är önskvärt med ett genomslag på\r\nbred front ute i\r\narbetslivet av det synsätt som ska prägla ett systematiskt\r\narbetsmiljöarbete.\r\nDet är positivt att regeringen har initierat en utvärdering\r\nav AV:s insatser\r\nrörande systematiskt arbetsmiljöarbete. Utskottet värdesätter\r\natt regeringen\r\nefter samråd med verket kommer att överväga åtgärder med\r\nanledning av\r\nStatskontorets rapport. Enligt utskottet är det önskvärt att\r\nregeringen i lämp-\r\nligt sammanhang redovisar slutsatserna av dessa överväganden\r\nför riksdagen.\r\nNär det gäller Centerpartiets motionsförslag om\r\narbetsmiljökompetens och\r\narbetsmiljöarbete i företaget vill utskottet peka på att\r\nallmänna skyldigheter\r\nnär det gäller arbetsmiljöansvar regleras i 3 kap. AML. Där\r\nsägs bl.a. att\r\narbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma\r\nen god ar-\r\nbetsmiljö och att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som\r\nbehövs för att\r\nförebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall.\r\nNärmare be-\r\nstämmelser om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare\r\nfinns i lagens\r\n6 kap.\r\nI de tidigare nämnda föreskrifterna om systematiskt\r\narbetsmiljöarbete\r\n(SAM) anges i 6 § att arbetsgivaren ska fördela uppgifter som\r\nrör förebyg-\r\ngande av risker i arbetet m.m. på en eller flera chefer,\r\narbetsledare eller andra\r\narbetstagare. Arbetsgivaren ska se till att personer som fått\r\nsådana uppgifter\r\nhar tillräckliga kunskaper om\r\n*       regler som har betydelse för arbetsmiljön,\r\n*\r\n*       fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som\r\ninnebär risker\r\nför ohälsa och olycksfall,\r\n*\r\n*       åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall\r\nsamt\r\n*\r\n*       arbetsförhållanden som främjar en\r\ntillfredsställande arbetsmiljö.\r\n*\r\nArbetsgivaren ska också enligt 6 § i den aktuella\r\nföreskriften se till att de som\r\nfår uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett\r\nväl fungerande\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete och enligt 7 § se till att\r\narbetstagarnas kunska-\r\nper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att\r\nohälsa och olycks-\r\nfall ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö\r\nuppnås.\r\nUtskottet vill här också framhålla att det i arbetsgivarens\r\nuppgifter enligt\r\nSAM-föreskrifterna ingår att göra riskbedömningar och vidta\r\nåtgärder med\r\nanledning av dessa. Åtgärder för att uppnå en\r\ntillfredsställande arbetsmiljö\r\nska vidtas. Sådana åtgärder som inte genomförs omedelbart ska\r\nföras in i en\r\nskriftlig handlingsplan. Varje år ska arbetsgivaren följa upp\r\ndet systematiska\r\narbetsmiljöarbetet och - som tidigare nämnts - skriftligen\r\ndokumentera detta\r\nom det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.\r\nI sammanhanget kan också påpekas att AV:s allmänna råd om\r\ntillämp-\r\nningen av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete i\r\nfråga om SAM-\r\nföreskrifternas 6 § anger att chefer och arbetsledande\r\npersonal har avgörande\r\nbetydelse för att arbetsförhållandena ska vara\r\ntillfredsställande och för att\r\nohälsa och olycksfall ska förebyggas. De behöver därför\r\ngedigna kunskaper\r\nom arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga\r\nskador. Även i\r\nfråga om arbetstagarnas kunskaper enligt föreskrifternas 7 §\r\nlämnas kommen-\r\ntarer i allmänna råd från AV. Där anges bl.a. att\r\narbetstagarna kan få kunska-\r\nper om arbetsmiljön genom att delta i särskild utbildning och\r\ngenom att syssla\r\nmed arbetsmiljöfrågor i arbetet.\r\nI SAM-föreskrifternas 12 § sägs att när kompetensen inom\r\nden egna verk-\r\nsamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet\r\neller för arbetet\r\nmed arbetsanpassning och rehabilitering, ska arbetsgivaren\r\nanlita företagshäl-\r\nsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. Denna ska\r\nha tillräcklig\r\nkompetens och tillräckliga resurser samt vara av tillräcklig\r\nomfattning. Här\r\nbör framhållas att utskottet delar Kristdemokraternas\r\nuppfattning i motion\r\n2003/04:Sf397 att det är angeläget att arbetsgivare får\r\ntillräckligt stöd av\r\nFörsäkringskassan i rehabiliteringsfrågor.\r\nDet kan i sammanhanget nämnas att ett centralt avtal om\r\nsamverkan har\r\nträffats mellan AV och dåvarande Riksförsäkringsverket\r\n(numera Försäk-\r\nringskassan) för att identifiera arbetsgivare som inte\r\nfullgör sina skyldigheter\r\nrörande arbetsanpassning och rehabilitering. Avtalet innebär\r\natt vardera myn-\r\ndigheten utifrån sitt uppdrag påverkar och ställer krav på\r\narbetsgivarna att\r\nfullgöra sina lagstadgade uppgifter. Samverkansavtalet och\r\nandra upplysning-\r\nar om samarbete mellan AV och Försäkringskassan redovisas i\r\nen återrappor-\r\ntering från AV till regeringen den 18 februari 2005 om\r\nverkets tillsyn.\r\nI anslutning till vad som sagts ovan vill utskottet påpeka\r\natt frågan om det\r\nbör införas ett bemyndigande för AV att meddela föreskrifter\r\nom krav på\r\nutbildning eller kompetens är föremål för överväganden i\r\nutredningen (dir.\r\n2004:91) om översyn av vissa delar av AML. Denna del av\r\nutredningsupp-\r\ndraget berörs också i utskottets ställningstagande till\r\nmotionsförslag om sä-\r\nkerhetsutbildning för personal i processindustrier senare i\r\nbetänkandet.\r\nI fråga om arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet och om\r\nmedverkan från de\r\nanställdas sida sägs i SAM-föreskrifternas 4 § att\r\narbetsgivaren ska ge arbets-\r\ntagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i det\r\nsystematiska ar-\r\nbetsmiljöarbetet. AV anger i de allmänna råden om\r\ntillämpningen av före-\r\nskrifterna bl.a. att det är väsentligt att arbetsgivaren,\r\narbetstagarna och\r\nskyddsombuden tillsammans avgör hur samverkan ska utformas.\r\nDär sägs\r\nockså att samverkan i praktiken är en förutsättning för att\r\narbetsmiljöarbetet\r\nska bli effektivt. I fråga om kostnadsansvaret för\r\narbetsmiljöarbete framgår\r\ndet av förarbetena till AML (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1,\r\nrskr.\r\n1977/78:18) att en av grundtankarna bakom lagen är att\r\nkostnaderna för ar-\r\nbetsmiljön är en del av produktionskostnaderna. Utskottet\r\nåterkommer senare\r\ni betänkandet till frågor om kostnader för arbetsmiljöarbete.\r\nUtskottet har som framgått ingen annan uppfattning om\r\narbetsgivarnas roll\r\ni arbetsmiljöarbetet än vad som kommer till uttryck i\r\nmotionerna\r\n2003/04:A356 (s) och 2003/04:A360 (s) liksom i gällande\r\nregelverk enligt\r\novan. Något uttalande därutöver kan inte anses påkallat. De\r\nnämnda motio-\r\nnerna avstyrks därför av utskottet.\r\nI motioner föreslås kartläggning och forskning om strukturer\r\nsom styr den\r\nenskilda arbetstagarens arbetssituation och möjligheterna att\r\nförbättra denna\r\noch att motverka ohälsa. Forskning med denna inriktning\r\nbedrivs vid bl.a.\r\nArbetslivsinstitutet. Ett exempel utgör studien\r\nOrganisationens betydelse för\r\ngoda arbetsförhållanden (The Significance of Organisation for\r\nHealthy\r\nWork) som publicerats i tidskriften Arbete och Hälsa 2004:13.\r\nI sammanhanget finns också anledning att peka på att\r\nArbetslivsinstitutet\r\nav regeringen fått ett uppdrag om kartläggning, forskning och\r\nutveckling\r\ninom området arbetsorganisation, såväl inom privat som inom\r\noffentlig verk-\r\nsamhet. I detta uppdrag, som lämnas i regleringsbrevet för\r\n2005, anges att\r\nutvecklingen när det gäller ledarskap särskilt ska belysas.\r\nUppdraget ska\r\nredovisas senast den 1 oktober 2006.\r\nEtt annat uppdrag från regeringen till Arbetslivsinstitutet\r\när också av in-\r\ntresse här. Institutet ska utveckla sin forsknings- och\r\nutvecklingsverksamhet\r\nom det moderna näringslivets sätt att organisera arbetet både\r\ninom arbetsplat-\r\nser och mellan företag, nationellt och internationellt.\r\nSyftet är att bidra till\r\nsådana former av arbetsorganisation som främjar förnyelse och\r\nvärnar en god\r\narbetsmiljö samt tar till vara människors kompetens.\r\nUppdraget anges i Ar-\r\nbetslivsinstitutets regleringsbrev för 2005 och ska redovisas\r\nsenast den 1 mars\r\n2006.\r\nUtskottet ser positivt på att regeringen lämnat dessa\r\nuppdrag till Arbets-\r\nlivsinstitutet och vill framhålla vikten av att såväl\r\nkvinnors som mäns arbets-\r\nmiljö och arbetsorganisatoriska förhållanden blir belysta i\r\nsammanhanget. Ett\r\naktuellt och gediget kunskapsunderlag är en förutsättning för\r\nförbättringar av\r\narbetsmiljön.\r\nAtt kvinnors och mäns arbetsförhållanden uppvisar såväl\r\nlikheter som\r\nskillnader är väl känt, likaså att arbetsförhållandena för\r\nkvinnor och män kan\r\nutvecklas i olika riktning och med olika stor hastighet. Om\r\ndetta finns infor-\r\nmation bl.a. i SCB:s undersökning Arbetsmiljön 2003. Där\r\nfinns könsuppde-\r\nlade uppgifter om bl.a. psykosocial arbetsmiljösituation och\r\nupplevelse av\r\nden egna arbetssituationen. I SCB:s Miljöräkenskapsrapport\r\n2004:1 redovisas\r\nsociala indikatorer uppdelade på branscher och kön, däribland\r\nom förekoms-\r\nten av jäktiga och enformiga jobb.\r\nMed vad som anförts ovan om systematiskt arbetsmiljöarbete\r\nm.m. avstyr-\r\nker utskottet motionerna 2003/04:Sf397 yrkande 2 (kd),\r\n2003/04:A247 yr-\r\nkandena 4-6 (c), 2003/04:A300 (s) och A261 yrkande 9 (c).\r\nI ett par motioner läggs förslag fram om certifiering av\r\narbetsmiljö respektive\r\narbetsplatser.\r\nRegeringen lämnade i mars 2002 ett uppdrag till AV att\r\nutreda hur arbets-\r\nmiljöcertifiering av privata och offentliga arbetsgivares\r\nverksamhet skulle\r\nkunna utvecklas till att bli en faktor som bidrar till att\r\nminska ohälsa och\r\nolycksfall i arbetslivet.\r\nI sina slutsatser med anledning av uppdraget (2003-03-31)\r\nkonstaterade\r\nAV:\r\nOrganisationer som lämpar sig för arbetsmiljöcertifiering\r\när ?...? i första\r\nhand de som uppfyller kraven i AFS 2001:1 (utskottets anm.:\r\nhär avses\r\nföreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete) och som\r\naktivt arbetar\r\nmed ledningssystemet för arbetsmiljön och/eller kan visa\r\nsynbara resultat\r\nav detta arbete. Dessa utgjorde ca 25 % av de arbetsställen\r\nsom bedöm-\r\ndes av Arbetsmiljöverket år 2001.\r\nFör organisationer som inte påbörjat ett systematiskt\r\narbetsmiljöarbete\r\neller som bara har det \"på pappret\" måste ett mer eller\r\nmindre omfattande\r\nförarbete göras innan arbetsmiljöcertifieringen kan påbörjas.\r\nRisken är därför uppenbar att de organisationer som har det\r\nstörsta\r\nbehovet av en arbetsmiljöcertifiering inte ansöker alls.\r\nResultatet av en\r\nexpanderad arbetsmiljöcertifiering med hjälp av ekonomiska\r\nstyrmedel\r\nlöper uppenbara risker att bli en stor utgiftspost med ett\r\nsvårbedömt och\r\nkanske magert resultat.\r\nAV konstaterade att kvaliteten på den befintliga frivilliga\r\narbetsmiljöcertifie-\r\nringen (se nedan) är hög och att sådan certifiering borde\r\nmedföra minskat\r\nbehov av myndighetstillsyn. Eftersom det arbetsmiljöarbete\r\nsom bedrivs i en\r\nstor del av företagen och organisationerna i Sverige inte har\r\nsådan kvalitet att\r\nen arbetsmiljöcertifiering skulle kunna bli aktuell förordade\r\nAV i sin avrap-\r\nportering av uppdraget en kraftfull myndighetsinsats inriktad\r\npå aktivering av\r\ndet systematiska arbetsmiljöarbetet.\r\nNär det gäller den frivilliga arbetsmiljöcertifieringen\r\nfinns sedan 1999\r\nmöjligheter för företag och offentliga förvaltningar att få\r\nledningssystem för\r\narbetsmiljö certifierade. Certifieringen görs av särskilda\r\nackrediteringsorgan\r\nsom av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk\r\nkontroll, bedömts\r\nvara kompetenta att ombesörja certifiering och godkänts för\r\ndetta. I januari\r\n2005 fanns enligt Swedac sju sådana ackrediterade organ.\r\nSyftet med ledningssystem för arbetsmiljö är att åstadkomma\r\nen bättre ar-\r\nbetsmiljö för de anställda. Certifiering bygger på användning\r\nav en öppen och\r\nallmänt tillgänglig kravspecifikation. I fråga om\r\nledningssystem för arbets-\r\nmiljö utgör arbetsmiljölagstiftningen och AV:s föreskrifter\r\nom systematiskt\r\narbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) grund för certifieringen\r\nliksom de krav på\r\nordning och reda, organisation och erfarenhetsåterföring m.m.\r\nsom ställs i\r\nISO 14 001 och ISO 9001. Många företag väljer att integrera\r\nflera olika led-\r\nningssystem, däribland ledningssystemet för arbetsmiljö, till\r\nett s.k. verksam-\r\nhetssystem.\r\nCertifiering av ledningssystemet för arbetsmiljö innebär\r\natt ett ackrediterat\r\ncertifieringsorgan regelbundet granskar och kontrollerar att\r\nföretaget har ett\r\nsystem som uppfyller ställda krav enligt bl.a. föreskrifterna\r\nom systematiskt\r\narbetsmiljöarbete och att systemet används.\r\nI de allmänna råd som är knutna till SAM-föreskrifterna\r\nkonstateras att ar-\r\nbetsgivare kan tillämpa frivilliga system för\r\nkvalitetssäkring och miljöled-\r\nning. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan, där det är\r\nlämpligt, samordnas\r\nmed dessa system. Det betonas att det dock är viktigt att\r\narbetsmiljöfrågorna\r\nfår tillräcklig uppmärksamhet och utrymme även vid en\r\nsamordning. Det\r\ngäller exempelvis frågor om belastningsergonomi, psykosociala\r\nförhållanden\r\noch arbetsanpassning och rehabilitering, sägs det i de\r\nallmänna råden.\r\nEnligt Swedac ökar intresset för ledningssystem för\r\narbetsmiljö. Ursprung-\r\nligen var det främst tillverkningsföretag som visade intresse\r\nför sådan certifie-\r\nring, men intresset ökar nu också bland tjänsteföretag och\r\ninom offentlig\r\nverksamhet, exempelvis i kommunala bolag och förvaltningar.\r\nEnligt vad\r\nutskottet erfarit hade i juni 2004 sammanlagt 90 certifikat\r\nutfärdats. I januari\r\n2005 uppgick antalet till 125.\r\nArbetsmarknadsutskottet ställer sig bakom den ovan\r\nredovisade bedöm-\r\nningen av AV att de statliga insatserna i första hand bör\r\ninriktas på aktivering\r\nav det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är dock enligt\r\nutskottet av intresse\r\natt inhämta närmare information om exempelvis erfarenheter av\r\nden frivilliga\r\narbetsmiljöcertifieringen eller av olika former av\r\n\"kvalitetsstämpling\" eller\r\ngodkännande liksom av utvecklingsarbete när det gäller\r\ncertifiering. Med\r\nhänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:A247\r\nyrkande 3 (c) och A234 (s).\r\nUtskottet övergår nu till att behandla motionsförslag om\r\nfriskvård och lun-\r\nchens betydelse.\r\nI sitt förra betänkande om arbetsmiljöfrågor, betänkande\r\n2002/03:AU5, re-\r\ndovisade utskottet huvuddragen i slutsatserna från de s.k.\r\ntrepartssamtalen\r\nmellan regeringen och arbetsmarknadens parter som avslutades\r\ni december\r\n2002. I den slutrapport från samtalen, Ett arbetsliv för alla,\r\nsom publicerades\r\ni februari 2003 fanns förslag om bl.a. friskvård och\r\nmåltidsuppehåll.\r\nI fråga om friskvård föreslogs i slutrapporten bl.a. en\r\növersyn av skattereg-\r\nlerna rörande friskvård. Dessa borde utökas till att avse\r\nexempelvis massage\r\noch andra åtgärder mot stress.\r\nArbetsmarknadsutskottet konstaterar att förutsättningarna\r\nför skattefri mo-\r\ntion och annan friskvård för anställda har förtydligats och\r\nförenklats genom\r\natt vissa villkor för skattefriheten har slopats från den 1\r\njanuari 2004.\r\nDet avgörande för skattefriheten är enligt de nya reglerna\r\natt motionen och\r\nfriskvården riktar sig till hela personalen, är av enklare\r\nslag och av mindre\r\nvärde samt att den inte får bytas mot kontant ersättning.\r\nExempel på skattefri\r\nmotion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling,\r\nracketsporter som\r\nbordtennis, tennis, badminton eller squash och lagsporter som\r\nvolleyboll,\r\nfotboll, handboll och bandy. Även friskvårdsaktiviteter som\r\nt.ex. tai-chi, qi-\r\ngong, kostrådgivning och information om stressrådgivning kan\r\nvara skattefria\r\nliksom enklare former av motionsdans. Arbetsgivare kan numera\r\nockså erbju-\r\nda sina anställda massage som skattefri förmån.\r\nUtskottet, som konstaterar att förutsättningarna för\r\nfriskvård för anställda\r\nhar förbättrats genom de nya skattereglerna, är inte berett\r\natt ställa sig bakom\r\nförslag om obligatorisk friskvård under arbetstid.\r\nLunchens betydelse och vikten av att motverka \"dåliga\r\nvanor\" på arbets-\r\nplatsen berördes i rapporten Ett arbetsliv för alla. Där\r\nkonstaterades att tid för\r\nåterhämtning i form av kaffepauser, lunchraster och ledighet\r\när avgörande för\r\nmöjligheterna att klara ett mer pressande arbetsliv, och\r\nfrågor av denna karak-\r\ntär bör enligt rapporten tas upp i arbetsmiljöarbetet.\r\nStatens folkhälsoinstitut publicerade i oktober 2004\r\nrapporten Hälsofräm-\r\njande arbete på arbetsplatser som är en systematisk\r\nkunskapsöversikt om\r\neffekter av hälsofrämjande insatser på arbetsplatser.\r\nFolkhälsoinstitutet har det övergripande ansvaret för\r\ngenomförande av\r\nfolkhälsopolitiken. Det övergripande målet för\r\nfolkhälsoarbetet är att skapa\r\nsamhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor\r\nför hela befolk-\r\nningen.\r\nEtt av tio s.k. målområden för folkhälsan avser\r\narbetsmiljön - ökad hälsa i\r\narbetslivet.\r\nFolkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har på uppdrag av\r\nregeringen ta-\r\ngit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor\r\noch ökad fysisk\r\naktivitet i befolkningen, Så kan hälsan i Sverige främjas och\r\növervikt före-\r\nbyggas - 79 samlade insatser för att vi ska äta bättre och\r\nröra oss mer.\r\nBland de 79 förslagen till insatser återfinns bl.a. följande:\r\n*       Riktlinjer för maten på arbetsplatsen ska utarbetas,\r\nspridas och ut-\r\nvärderas.\r\n*\r\n*       Kriterier bör skapas för certifiering av\r\nhälsofrämjande arbetsplatser\r\ninkluderande kriterier för mat och fysisk aktivitet.\r\n*\r\n*       Förslag bör utvecklas om hur praktiska och\r\nteoretiska kunskaper om\r\nmat och fysisk aktivitet kan ingå som ett återkommande inslag\r\ni de\r\narbetsmarknadspolitiska programmen.\r\n*\r\nVid genomförandet av uppdraget har de båda ansvariga\r\nmyndigheterna sam-\r\nrått med bl.a. AV och Arbetslivsinstitutet. Uppdraget\r\nredovisades den 9 feb-\r\nruari 2005.\r\nMed vad som anförts ovan om friskvård, raster och\r\nmåltidspauser avstyrks\r\nmotionerna 2003/04:A266 (s), 2003/04:A320 (s), 2003/04:A326\r\nyrkandena 1\r\noch 2 (s), 2003/04:A367 (mp) och A232 yrkandena 1-3 (s).\r\nNär det gäller krisstöd, vilket tas upp i motion\r\n2003/04:Sf355, ska det på\r\narbetsplatserna finnas en beredskap för omhändertagande och\r\nkrisstöd enligt\r\nAV:s föreskrifter Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7).\r\nI föreskrifterna behandlas bl.a. information och stöd och\r\nanpassning av ar-\r\nbetsförhållandena till den enskilde arbetstagarens\r\nförutsättningar. Arbetsgiva-\r\nrens skyldighet att ha beredskap för omhändertagande är\r\noberoende av om\r\nbehovet av krisstöd uppstått i eller utanför arbetet.\r\nUtskottet konstaterar att gällande regler om krisstöd inte\r\nbara omfattar ar-\r\nbetstagare inom den offentliga sektorn, vilket föreslagits i\r\nden aktuella motio-\r\nnen, utan alla arbetstagare. Motion 2003/04:Sf355 yrkande 1\r\n(s) avstyrks av\r\nutskottet.\r\nSkyddsombudsverksamhet\r\nFör arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna är\r\nsamverkan mellan\r\nparterna - centralt och lokalt - av avgörande betydelse.\r\nUtskottet har ovan\r\nredovisat bestämmelser i AML och SAM-föreskrifterna om sådan\r\nsamverkan.\r\nSkyddsombudens verksamhet är av stor vikt i insatserna för\r\nen bättre ar-\r\nbetsmiljö och den bör därför tas till vara och utvecklas. Som\r\nframgår senare i\r\nbetänkandet har stödet via statsbudgeten till bl.a. regional\r\nskyddsombuds-\r\nverksamhet ökat de senaste åren.\r\nMed anledning av Centerpartiets krav på att skyddsombudens\r\nroll ska tyd-\r\nliggöras och att de inte bara ska bevaka fysiska risker vill\r\nutskottet poängtera\r\natt det sistnämnda redan i dag framgår av 6 kap. 4 § AML där\r\ndet bl.a. sägs\r\natt skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade\r\nlokaler, anord-\r\nningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av\r\narbetsorganisation liksom vid\r\nplanering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller\r\nolycksfall.\r\nDär anges också att skyddsombud ska delta vid upprättande av\r\nvissa hand-\r\nlingsplaner.\r\nNär det gäller motionsförslagen i övrigt om skyddsombudens\r\nställning, be-\r\nfogenheter, tillträdesrätt och dylikt vill utskottet peka på\r\natt det i den tidigare\r\nnämnda översynen (dir. 2004:91) av vissa delar av AML ingår\r\natt utreda\r\nsamverkansbestämmelserna i 6 kap. AML. Uppdraget gäller om\r\nlagen bör ges\r\nen mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund av utvecklingen\r\nav samver-\r\nkan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatserna, t.ex. om\r\nbestämmelserna om\r\nskyddsombud och skyddskommitté bör utvidgas till att omfatta\r\nnya befatt-\r\nningshavare och organ med motsvarande uppgifter eller om\r\nförändringar bör\r\ngöras i fråga om de regionala skyddsombudens roll och\r\nuppgifter. I direktiven\r\nsägs att de förändringar som föreslås inte sammantaget får\r\nleda till försämring\r\nav rättigheter och inflytande för skyddsombud och övriga\r\nfackliga företrädare\r\neller andra arbetstagare.\r\nUtöver det uppdrag som direkt angivits i\r\nutredningsdirektiven står det ut-\r\nredaren fritt att också lämna andra förslag till\r\nförfattningsändringar eller\r\nåtgärder som uppdraget kan ge anledning till.\r\nUtskottet är inte berett att föreslå något tillkännagivande\r\nmed anledning av\r\nförslagen om skyddsombudsverksamhet i motionerna 2003/04:A206\r\n(s),\r\n2003/04:A247 yrkandena 9 och 10 (c), 2003/04:A261 (v),\r\n2003/04:A269 (s),\r\n2003/04:A353 (s), A206 yrkandena 1-4 (s), A274 (s) och A329\r\nyrkande 1 (s).\r\nMotionerna avstyrks således.\r\nI motion A230 (s) behandlas frågor om skyddsombudsverksamhet\r\npå arbets-\r\nplatser med flera arbetsgivare.\r\nFrågor om samordningsansvar vid arbetsställen där flera\r\narbetsgivare är\r\nverksamma ska behandlas av den nyss nämnda utredningen om\r\növersyn av\r\nvissa delar av AML.\r\nI 3 kap. 7 § AML finns regler om särskilt s.k.\r\nsamordningsansvar dels på\r\nen byggplats där flera företag är verksamma, dels på ett fast\r\ndriftställe (t.ex.\r\nen skola eller en fabrik) där arbete utförs av flera företag.\r\nReglerna om vilket\r\nföretag som ska ha samordningsansvaret är olika. Det har i\r\npraktiken visat sig\r\nsvårt att dra en klar gräns mellan de båda fallen, t.ex. när\r\ndet gäller ombygg-\r\nnad på ett befintligt arbetsställe. Oklarhet om hur reglerna\r\nska tolkas har\r\nockså funnits när det gäller arbetsställen med stor\r\ngeografisk utsträckning.\r\nI den pågående översynen ska utredaren se över reglerna om\r\nsamordnings-\r\nansvar vid ombyggnad på befintliga arbetsställen och på\r\narbetsställen med\r\nstor geografisk utsträckning i syfte att om möjligt finna en\r\ntydligare och mer\r\nändamålsenlig utformning av lagen. Med anledning av förslaget\r\ni motion\r\nA230 vill utskottet peka på att det enligt\r\nutredningsdirektiven - som nyss\r\nnämnts - står utredaren fritt att, utöver de uppdrag som\r\nuttryckligen anges i\r\ndirektiven, lämna förslag till författningsändringar och\r\nandra förslag som\r\nuppdraget kan ge anledning till. Motion A230 (s) avstyrks med\r\nhänvisning till\r\npågående utredningsarbete.\r\nSärskilda former för arbetsmiljöarbete i bemanningsföretag\r\nföreslås i motion\r\nA367 (s).\r\nUtskottet vill här erinra om att bestämmelser om\r\nskyddsansvaret för den\r\nsom hyr in arbetskraft återfinns i 3 kap. 12 § andra stycket\r\nAML. Ansvaret\r\ngäller när en arbetsgivare mot ersättning ställer arbetskraft,\r\nsom är anställd\r\nhos honom, till en beställares förfogande för att utföra\r\narbete som hör till\r\nbeställarens verksamhet. Beställaren disponerar då över\r\narbetskraften och\r\nutövar den direkta arbetsledningen. Uthyraren, som\r\nfortfarande är arbetsgiva-\r\nre, har visserligen arbetsgivaransvaret men detta räcker inte\r\neftersom arbets-\r\ngivaren har svårt att påverka förhållandena. Han har också en\r\nskyldighet att ta\r\nreda på hur arbetsmiljön är på den plats dit han sänder sina\r\narbetstagare. I\r\npraktiken kan detta dock vara svårt att göra på ett bra sätt,\r\nkonstaterar AV i\r\nskriften Arbetsmiljölagen med kommentarer i lydelse från den\r\n1 juli 2004.\r\nFör det arbete som utförs hos inhyraren har denne fått ett\r\nansvar som i stort\r\nmotsvarar arbetsgivarens ansvar. Han ska således vidta samma\r\nskyddsåtgär-\r\nder som han skulle ha varit skyldig att vidta för anställd\r\npersonal. Detta an-\r\nsvar gäller oberoende av om uthyrningen sker för kortare\r\neller längre tid.\r\nDäremot omfattar ansvaret inte långsiktiga åtgärder som\r\nrehabilitering. För\r\ndessa svarar arbetsgivaren ensam.\r\nDen som anlitar inhyrd personal är skyldig att - i fråga om\r\ndet arbete som\r\ninhyrningen gäller - följa föreskrifterna om systematiskt\r\narbetsmiljöarbete.\r\nDet kan exempelvis gälla att undersöka arbetsförhållandena,\r\nbedöma risker,\r\nvidta åtgärder och ge instruktioner. Detta framgår av AV:s\r\nföreskrifter om\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (AFS 2001:1).\r\nI AV:s allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om\r\nsystematiskt\r\narbetsmiljöarbete konstateras att den arbetsgivare som hyr ut\r\narbetskraft inte\r\nkan bestämma över platsen för arbetet och inte heller över de\r\nlokaler och\r\nmaskiner som finns där. Det är därför enligt föreskrifterna\r\nviktigt att arbetsgi-\r\nvaren noga planerar och följer upp arbetet. Det kan gälla\r\nvalet av arbetsplats,\r\narbetsuppgifter och arbetstid samt summering av\r\nerfarenheterna från uthyr-\r\nningen.\r\nVidare sägs i SAM-föreskrifterna att den som hyr ut\r\narbetskraft bör vara\r\nuppmärksam på den anställdes totala fysiska och psykiska\r\nbelastning när han\r\neller hon hyrs ut till olika ställen. Den arbetsgivare som\r\nhyr ut arbetskraft har\r\nkvar sitt ansvar för de anställda och är skyldig att\r\ngenomföra långsiktiga\r\narbetsmiljöåtgärder exempelvis i fråga om utbildning och\r\nrehabilitering.\r\nMed anledning av det aktuella motionsförslaget vill\r\nutskottet också peka\r\npå att det i direktiven till utredningen (dir. 2004:91) om\r\növersyn av vissa delar\r\nav AML konstateras att det i tillsynen visat sig att\r\nkommunikationen mellan\r\ninhyrare av personal och uthyrare (t.ex. bemanningsföretag)\r\nofta brister. Detta\r\nkan leda till att det blir svårt för uthyraren att bl.a.\r\nbedöma vilken utbildning\r\noch kompetens som behövs för ett visst arbete med hänsyn till\r\nriskerna. Det\r\nmåste undvikas att bristande kommunikation mellan inhyrare\r\noch uthyrare\r\nleder till olycksfall eller ohälsa för den berörda personalen.\r\nDet är därför\r\nenligt utredningsdirektiven viktigt att utreda om en\r\nkomplettering av AML\r\nbehövs när det gäller inhyrarens skyldighet att informera om\r\nrisker i verk-\r\nsamheten. Utskottet har vidare noterat att det i det aktuella\r\nutredningsuppdra-\r\nget ingår att behandla frågor om effektivisering av\r\nsanktionssystem mot mig-\r\nrerande företag, dvs. företag som bedriver verksamhet i\r\nSverige utan att ha\r\nsitt säte här.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att arbetsmiljöfrågor är ett\r\nav de områden\r\nsom diskuterats i en särskild arbetsgrupp om anställning i\r\nbemanningsföretag\r\nsom varit verksam i Regeringskansliet. I arbetsgruppen, som\r\nredovisade sitt\r\nuppdrag den 14 september 2004, ingick företrädare för\r\nNäringsdepartementet,\r\narbetsmarknadens parter och bemanningsbranschen. Enligt\r\nuppgift till utskot-\r\ntet kommer bl.a. arbetet i denna grupp att ligga till grund\r\nför en skrivelse till\r\nriksdagen i april 2005 om bemanningsföretag.\r\nMed hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker\r\nutskottet motion\r\nA367 (s).\r\nSärskilda arbetsmiljöfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas motioner om personlig\r\nskyddsutrustning,\r\nbuller, elektromagnetiska fält, kemiska arbetsmiljörisker,\r\narbetsför-\r\nhållanden i samband med au pair-arbete och yrkesförares\r\narbetsmil-\r\njö m.m. Samtliga motioner avstyrks. Jämför reservationerna 6\r\n(c), 7\r\n(mp), 8 (mp), 9 (v, mp), 10 (v) och 11 (c) och särskilt\r\nyttrande (kd).\r\nPersonlig skyddsutrustning\r\nMotion\r\nCenterpartiet begär i motion 2003/04:A247 yrkandena 15 och 16\r\natt arbetsgi-\r\nvare ska ansvara för att behovs- och projektanställda och\r\nuppdragstagare har\r\ntillgång till personlig skyddsutrustning som är utformad\r\nefter deras behov och\r\nförutsättningar. Vidare begär partiet att regeringen\r\ninitierar en översyn av\r\nunder vilka förhållanden skyddsutrustning testas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLikalydande motionsförslag från Centerpartiet om personlig\r\nskyddsutrustning\r\nbehandlades i betänkande 2002/03:AU5 (s. 22-23) där utskottet\r\nredovisade\r\nbl.a. uppgifter om gällande föreskrifter på området samt om\r\npågående stan-\r\ndardiseringsarbete och testning av skyddsutrustning.\r\nUtskottet upprepar sitt konstaterande i betänkande\r\n2002/03:AU5 att gäl-\r\nlande regler redan tillgodoser Centerpartiets ovannämnda krav\r\nom arbetsgiva-\r\nres ansvar för personlig skyddsutrustning för behovs- och\r\nprojektanställda\r\noch uppdragstagare.\r\nI föreskrifterna om användning av personlig\r\nskyddsutrustning (AFS\r\n2001:3) jämställs med arbetsgivare bl.a. den som anlitar\r\ninhyrd arbetskraft för\r\natt utföra arbete i sin verksamhet. Gemensamma skyddsåtgärder\r\nprioriteras\r\nframför individinriktade. Personlig skyddsutrustning ska\r\nanvändas när risken\r\ninte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom\r\nallmänna teknis-\r\nka skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder.\r\nNärmare uppgifter om\r\nhur personlig skyddsutrustning ska utprovas och väljas finns\r\ni AV:s allmänna\r\nråd om tillämpningen av föreskrifterna.\r\nOckså när det gäller frågan om testning av skyddsutrustning\r\nredovisade ut-\r\nskottet i betänkande 2002/03:AU5 en rad uppgifter, bl.a. om\r\npågående stan-\r\ndardiseringsarbete. Enligt vad utskottet erfarit från AV är\r\ndelar av detta nu\r\nslutfört. Det gäller bl.a. studier om fysiologiska aspekter\r\npå andningsskydd\r\ndär slutresultaten av arbetet har publicerats och dessa i\r\nnästa steg ska ligga till\r\ngrund för enhetliga krav på utformningen av produkterna.\r\nAndningsskydd ska\r\nexempelvis klara hårdare krav och högre luftflöden än vad som\r\när fallet i dag.\r\nEn utgångspunkt för standardiseringsarbetet, vare sig det\r\nhandlar om nya\r\nstandarder eller revidering av existerande sådana, är att\r\npersonlig skyddsut-\r\nrustning ska vara lätt att använda och innebära så små\r\nbegränsningar som\r\nmöjligt i olika arbetssituationer liksom att utrustningen\r\nsmidigt ska kunna\r\nanpassas till den enskilda arbetstagarens personliga\r\nförutsättningar.\r\nUtskottet anser att några ytterligare åtgärder inte kan\r\nanses påkallade var-\r\nför motion 2003/04:A247 yrkandena 15 och 16 (c) avstyrks.\r\nBuller\r\nMotioner\r\nI Centerpartiets motion 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18\r\nföreslås ett pro-\r\ngram för bullerdämpande åtgärder i lokaler som används för\r\noffentlig verk-\r\nsamhet. Regler bör införas i AML för att skapa bättre villkor\r\nför de hörsel-\r\nskadade i samhället och på arbetsplatserna.\r\nBarbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) förespråkar i motion\r\n2003/04:Bo219 yrkande 5 sänkta gränsvärden för buller i\r\nfabriksmiljö. I\r\nmotion Bo251 yrkande 5 framförs motsvarande förslag av Barbro\r\nFeltzing\r\nm.fl. (mp).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMed anledning av motionsförslagen om buller kan nämnas att\r\narbetsmark-\r\nnadsutskottet i betänkande 2002/03:AU5 behandlade förslag på\r\ndetta tema,\r\ndäribland om buller i fabriksmiljö. Där redovisades\r\nhuvuddragen i EU:s bul-\r\nlerdirektiv från 2003 (2003/10/EG). Utskottet konstaterade\r\natt det nya direkti-\r\nvet på de flesta punkter innebär en skärpning av kraven\r\njämfört med EU:s\r\nbullerdirektiv från 1986. I huvudsak innebär skärpningarna\r\natt det högre s.k.\r\ninsatsvärdet sänkts från 90 dB(A) till 85 dB(A) och det lägre\r\ninsatsvärdet från\r\n85 dB(A) till 80 dB(A). I fråga om hörselkontroll gäller dock\r\nnivån 85 dB(A)\r\ni likhet med tidigare.\r\nDet nya EU-direktivet innefattar också ett gränsvärde med\r\nkrav på ome-\r\ndelbara åtgärder, vilket inte fanns tidigare. Som mest\r\ntillåts en exponering på\r\n87 dB(A) mot tidigare 90 dB(A). Det nya direktivet omfattar\r\näven sjö- och\r\nluftfart, vilka var undantagna i 1986 års direktiv. EU:s nya\r\nbullerdirektiv ska\r\nnu genomföras i Sverige.\r\nInom AV är arbetet med att revidera de nuvarande svenska\r\nbullerföreskrif-\r\nterna inne i en slutfas. Ett förslag till nya föreskrifter\r\nhar remissbehandlats.\r\nFörslaget innebär, enligt vad utskottet inhämtat, vissa\r\nskärpningar av kraven\r\nbeträffande hörselskadligt buller jämfört med nuvarande\r\nbullerföreskrifter.\r\nBland annat har krav på information och tillgång till\r\nhörselskydd vid en dag-\r\nlig bullerexponering på 80 decibel tillkommit. Kraven\r\nuttrycks mer detaljerat\r\nän i dag när det gäller riskbedömning, mätning, åtgärder,\r\nhörselkontroller,\r\nsamverkan samt information och utbildning.\r\nNär det gäller situationen för hörselskadade i arbetslivet\r\nhar de allmänna\r\nråd som är knutna till bullerföreskrifterna utökats med\r\navsnitt som behandlar\r\ntalkommunikation och de speciella hänsyn som behöver tas till\r\nhörselskadade\r\narbetstagare. I samband med riskbedömning och anpassning av\r\nåtgärder har\r\näven nya regler tillkommit beträffande arbetstagare som kan\r\nvara särskilt\r\nkänsliga för buller.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har vissa kompletteringar\r\ngjorts av föreskrifts-\r\nförslaget till följd av synpunkter som lämnats av\r\nremissinstanserna. Det gäller\r\nbl.a. kommentarer till paragrafer om hörselskydd, information\r\noch utbildning\r\nsamt hörselundersökning som kompletterats på grundval av\r\nremissynpunkter\r\nfrån Hörselskadades riksförbund (HRF). HRF:s skrift\r\nHörselskadade i arbets-\r\nlivet (se nedan) ingår i en litteraturlista som är knuten\r\ntill föreskriftsförslaget.\r\nEnligt AV:s tidsplan ska verkets styrelse under våren 2005\r\nta ställning till\r\nförslaget om nya bullerföreskrifter.\r\nDen nyss nämnda skriften Hörselskadade i arbetslivet riktas\r\ntill arbetsgi-\r\nvare, företagshälsovård, skyddsombud och andra fackliga ombud.\r\nDen inne-\r\nhåller grundläggande fakta och praktiska råd om bra\r\narbetsmiljö för hörsel-\r\nskadade och syftar till att underlätta arbetet med att ta itu\r\nmed hörselhindren\r\nute på arbetsplatserna. I skriftens inledande del sägs att om\r\nhörselfrågorna\r\ngörs till en självklar del av arbetsmiljöarbetet så innebär\r\ndet inte bara ett stort\r\nlyft för en halv miljon hörselskadade arbetstagare, utan\r\nockså att det skapas\r\nen bra hörmiljö som leder till ett bättre arbetsliv för alla.\r\nUtskottet vill under-\r\nstryka detta konstaterande.\r\nEn särskild kampanj mot buller i arbetslivet är enligt AV\r\ninplanerad att äga\r\nrum under vecka 43 i anslutning till EU:s bullerår 2005.\r\nEnligt de förberedel-\r\nser för kampanjveckan som för närvarande pågår inom AV kommer\r\nverkets\r\nsamtliga distrikt att delta och sammantaget genomföra ca 2\r\n000 inspektioner,\r\nföreträdesvis inriktade på hörselskadande buller i\r\nindustriella miljöer.\r\nNär det gäller frågan om buller också i lokaler som inte är\r\narbetslokaler -\r\nvilket berörs i Centerpartiets motion - vill utskottet peka\r\npå att en särskild\r\nutredare tillkallats (dir. 2004:16) för att föreslå nya\r\ndelmål till det nationella\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vad gäller fukt, mögel\r\noch buller\r\ninomhus. Utredaren ska i samarbete med berörda myndigheter\r\nredovisa brister\r\ni nuvarande regelsystem avseende bl.a. tillämpnings- och\r\ntillsynsvägledning\r\nbeträffande bullerförhållandena i inomhusmiljön och lämna\r\nförslag till för-\r\nändringar. I utredarens uppdrag ingår också att föreslå\r\ndelmål för buller i\r\ninomhusmiljön och lämna förslag till lämpliga\r\nkostnadseffektiva åtgärder för\r\natt uppnå delmålen och ange målgrupper för åtgärderna.\r\nUtredningsuppdraget\r\nska avrapporteras senast den 1 juni 2005.\r\nHär kan även nämnas att Socialstyrelsen givit ut allmänna\r\nråd om buller\r\ninomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). Myndigheten\r\narbetar för när-\r\nvarande med en revidering av dessa. De nya råden innebär att\r\nstandardiserade\r\nmätmetoder ska användas. En mätmetod har tagits fram av\r\nSveriges prov-\r\nnings- och forskningsinstitut (SP). Kommunala kontrollanter\r\nkommer att\r\nutbildas för att kunna göra mätningar.\r\nEn utvärdering har nyligen gjorts av om regelverket kring\r\nhöga ljudnivåer\r\npå diskotek och konserter ger avsedd effekt. Utvärderingen\r\nhar gjorts av\r\nSocialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Slutrapporten\r\nbereds för närvaran-\r\nde i Regeringskansliet.\r\nUnder 2005 deltar 108 kommuner i ett nationellt\r\ntillsynsprojekt som\r\ngenomförs under ledning av Socialstyrelsen och som rör höga\r\nljudnivåer från\r\nmusik, bl.a. på diskotek, konserter och gym.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan om pågående\r\nföreskrifts- och\r\növersynsarbete kan något initiativ inte anses påkallat.\r\nUtskottet avstyrker\r\nmotionerna 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18 (c),\r\n2003/04:Bo219 yrkande\r\n5 (mp) och Bo251 yrkande 5 (mp).\r\nElektromagnetiska fält\r\nMotioner\r\nBarbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) förespråkar i motion\r\n2003/04:A282\r\nyrkandena 1-3 att man på arbetsplatser där det förekommer\r\nelektromagnetis-\r\nka fält använder försiktighetsprincipen. Undersökningar och\r\nforskning visar\r\nenligt motionärerna på risker för hjärntumörer och cancer.\r\nMot denna bak-\r\ngrund bör gränsvärden för elektromagnetiska fält tas fram och\r\nanges för spår-\r\nvagnsförare och lokförare. Likaså krävs ökad forskning om\r\nhälsoeffekter från\r\nstarka elektromagnetiska fält.\r\nEnligt motion MJ509 yrkande 12 av Lotta Hedström (mp) behövs\r\nett förenk-\r\nlat förfarande för sanering av elektromiljön på arbetsplatser\r\noch sjukhus lik-\r\nsom hos myndigheter och i offentlig miljö. Motionären anser\r\natt den samlade\r\nstrålningsmiljön på arbetsplatserna utgör ett växande\r\nmiljöproblem. Det be-\r\nhövs en sanering så att strålnings- och elkänsliga personer\r\nkan arbeta vidare\r\nsamtidigt som miljön för alla förbättras.\r\nBakgrund\r\nMänniskan exponeras kontinuerligt för elektriska och\r\nmagnetiska fält. Det\r\nkan vara fält som finns naturligt i omgivningen, t.ex.\r\nstatiska fält som jordens\r\nmagnetfält ger upphov till, eller fält som förekommer i\r\nsamband med teknisk\r\nutrustning, t.ex. fält med frekvenser som används för radio-\r\noch TV-\r\nsändningar och mobil telekommunikation. Detta konstateras i\r\nStatens strål-\r\nskyddsinstituts (SSI) rapport (2004:9) SSI:s roll i\r\nfolkhälsoarbetet.\r\nInom arbetslivet förekommer enligt AV elektromagnetiska\r\nfält på ett stort\r\nantal områden. Det gäller exempelvis inom\r\ntillverkningsindustri (t.ex. vid\r\nplåtsvetsning, plastsvetsning, härdning och smältning av\r\nmetaller), inom\r\nsjukvården (MRI-utrustning, t.ex. magnetkamera, diatermi) och\r\nvid arbete\r\nmed kommunikationsutrustning (telekom, radar).\r\nMed elektromagnetiska fält avses enligt den nyssnämnda SSI-\r\nrapporten\r\ndet elektromagnetiska spektrumet upp till infrarött ljus (0-\r\n300 GHz). Många\r\nprodukter ger upphov till elektromagnetiska fält, och de\r\nfinns numera i nästan\r\nalla miljöer. Kraftledningar omges av elektriska och\r\nmagnetiska fält, liksom\r\nelektriska ledningar i hemmet och larmbågar i butiker. Radio-\r\noch TV-\r\nsändare, mobiltelefoner, basstationer för mobiltelefoni och\r\nmikrovågsugnar\r\navger alla radiofrekventa fält. Mikrovågor av samma typ som i\r\nmikrovågsug-\r\nnar används även för att torka ut vattenskador i byggnader.\r\nSSI har i allmänna råd angivit referensvärden för\r\nallmänhetens exponering\r\nför elektromagnetiska fält. Sådana fält ger upphov till icke-\r\njoniserande strål-\r\nning som vid mycket starka fält (långt högre än de\r\nreferensvärden som fast-\r\nställts av SSI) kan orsaka akuta skador.\r\nSSI:s allmänna råd baseras på riktlinjer från den\r\ninternationella strål-\r\nskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP).\r\nSSI uppger att\r\ndet är ytterst ovanligt att strålningsnivåerna till\r\nallmänheten från elektromag-\r\nnetiska fält överstiger ICNIRP:s riktlinjer. Vanligtvis\r\nligger nivåerna långt\r\nunder riktlinjerna.\r\nEnligt uppgift från AV anses ICNIRP:s riktlinjer vara de\r\nbäst underbyggda\r\nsom finns att tillgå. De värden som detta internationella\r\norgan anger används\r\nav olika nationella och internationella standardiseringsorgan,\r\nav Världshälso-\r\norganisationen (WHO) och EU liksom av nationella myndigheter.\r\nFör långvarig exponering för svaga magnetfält (t.ex.\r\nkraftledningar) anger\r\nSSI att det har kunnat påvisas en mycket liten, men dock\r\npåvisbar, förhöjning\r\nav risk för cancer. Det gäller barnleukemi som är en form av\r\nblodcancer. I\r\nfråga om cancer hos vuxna har man, när resultaten av olika\r\nstudier vägts\r\nsamman, inte funnit någon överrisk. Det finns ingen\r\nförklaring till vilka me-\r\nkanismer som skulle kunna ge upphov till cancer från den\r\ntypen av strålning.\r\nEtt samband kan dock inte uteslutas, och fem svenska\r\nmyndigheter har därför\r\nenats om en form av vägledande försiktighetsprincip för\r\nlågfrekventa elekt-\r\nriska och magnetiska fält. Denna princip benämns ibland\r\nvälbetänkt undvi-\r\nkande efter det engelska begreppet Prudent Avoidance.\r\nPrincipen innebär att\r\nlångvarigt förhöjd exponering för lågfrekventa elektriska och\r\nmagnetiska fält\r\nbör undvikas där det är praktiskt och ekonomiskt försvarligt.\r\n(Principen redo-\r\nvisades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2002/03:AU5\r\nArbetsmiljö och\r\nberörs även nedan.)\r\nDet finns enligt den ovannämnda SSI-rapporten inga\r\nvetenskapliga bevis\r\nför att exponering för radiovågor och mobil telekommunikation\r\nskulle kunna\r\norsaka skadliga hälsoeffekter så länge gällande\r\nreferensvärden inte\r\növerskrids. Det finns dock fortfarande en viss vetenskaplig\r\nosäkerhet, framför\r\nallt när det gäller eventuella sena skador. För t.ex.\r\nmobiltelefoni har tekniken\r\nhittills använts under för kort tid för att långtidseffekter\r\nhelt ska kunna uteslu-\r\ntas.\r\nNär det gäller mobiltelefoner och hälsa publicerade SSI den\r\n14 januari\r\n2005 på sin hemsida uppgifter om en rapport från SSI:s\r\nbrittiska motsvarig-\r\nhet, National Radiological Protection Board (NRPB). I den\r\nbrittiska rapporten\r\nsammanfattas i fråga om mobiltelefoni uppgifter om forskning,\r\nhälsorisker,\r\nallmänhetens oro och informationsfrågor. NRPB upprepar\r\nslutsatser som\r\ndrogs också 2000, nämligen att en försiktig attityd bör intas\r\ni fråga om mobil-\r\ntelefoni. Enligt SSI ligger denna uppfattning om försiktighet\r\nväl i linje med\r\nvad som SSI och motsvarande myndigheter i de övriga nordiska\r\nländerna har\r\nuttalat i gemensamma dokument.\r\nI fråga om SSI:s respektive AV:s roll i frågor om strålning\r\nkan följande\r\nsägas. SSI:s ansvarsområde avser frågor om allmänhetens\r\nexponering för\r\nstrålning medan AV ansvarar för att de som yrkesmässigt\r\nexponeras för strål-\r\nning inte utsätts för sådana risker att det föreligger risk\r\nför ohälsa. Strål-\r\nskyddslagen och AML gäller parallellt vad avser strålskydd.\r\nFör området joniserande strålning har SSI utfärdat ett\r\nstort antal föreskrif-\r\nter. Inom detta område utför AV nästan ingen tillsyn alls,\r\nutan AML:s all-\r\nmänna bestämmelser fylls i av SSI:s föreskrifter. Inom\r\nområdet icke-\r\njoniserande strålning är gränsdragningen inte fullt lika\r\ntydlig. Här har SSI i\r\nstor utsträckning riktat sin verksamhet mot allmänheten medan\r\nAV:s insatser\r\navser arbetstagare.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nArbetsmarknadsutskottet har tidigare behandlat motionsförslag\r\nmed samma\r\ninnebörd som i den nu aktuella motion 2003/04:A282 (mp) som\r\nbl.a. tar upp\r\nfrågan om tillämpningen av en försiktighetsprincip (se även\r\novan i detta be-\r\ntänkande).\r\nAv betänkande 2002/03:AU5 från mars 2003 framgår att\r\nutskottet delade\r\nmotionärernas uppfattning att försiktighetsprincipen ska\r\ntillämpas på arbets-\r\nplatser där det förekommer elektromagnetiska fält. Det är,\r\nframhöll utskottet,\r\nen inställning som också kommit till uttryck i en vägledning\r\nom hälsorisker\r\noch elektromagnetiska fält som utarbetats i en arbetsgrupp\r\nmed företrädare\r\nför Statens strålskyddsinstitut, Boverket, Elsäkerhetsverket,\r\nSocialstyrelsen\r\noch dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen (numera\r\nArbetsmiljöverket). Vägled-\r\nningen benämns Myndigheternas försiktighetsprincip om\r\nlågfrekventa elekt-\r\nriska och magnetiska fält.\r\nFörsiktighetsprincipen formulerades innan miljöbalken\r\n(1998:808) trädde i\r\nkraft 1999. Enligt vad utskottet erfarit håller den nämnda\r\narbetsgruppen för\r\nnärvarande på med en översyn av försiktighetsprincipen om\r\nelektriska och\r\nmagnetiska fält så att den ska stämma överens med den\r\nförsiktighetsprincip\r\nsom anges i 2 kap. 3 § miljöbalken. I gruppen ingår numera\r\näven företrädare\r\nför Post- och telestyrelsen.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att en ändring har genomförts\r\ni\r\n3 kap. 2 § AML (prop. 2001/02:145, bet. 2001/02:AU9, rskr.\r\n2001/02:282)\r\nsom innebär att när arbetsgivaren vidtar förebyggande\r\nåtgärder ska en ut-\r\ngångspunkt vara att allt som kan leda till ohälsa eller\r\nolycksfall ska ändras\r\neller ersättas så att risken för sådant undanröjs. Den nya\r\nlydelsen trädde i kraft\r\nden 1 augusti 2002 och var föranledd av ett s.k. motiverat\r\nyttrande från Euro-\r\npeiska kommissionen om Sveriges genomförande av ett EG-\r\ndirektiv. Arbets-\r\ngivaren ska också se till att endast arbetstagare som har\r\nfått tillräckliga in-\r\nstruktioner får tillträde till områden där det finns en\r\npåtaglig risk för ohälsa\r\neller olycksfall.\r\nRiksdagen fastslog våren 2003 mål för folkhälsan (bet.\r\n2002/03:SoU7,\r\nrskr. 2002/03:145). Ett av de tio delmål för folkhälsan som\r\nbeslutades är\r\nformulerat på följande sätt:\r\nRiskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt\r\nkartläggas och\r\nnödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana\r\neventuella risker\r\nidentifieras.\r\nSSI anser sig ha en viktig uppgift i att följa kunskapsläget\r\nbeträffande hälso-\r\neffekter och vid behov vidta åtgärder. Institutet följer\r\nkunskapsläget framför\r\nallt genom sitt vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält\r\nsom tillsattes 2002\r\noch som består av framstående internationella experter. Rådet\r\nrapporterar\r\nårligen till generaldirektören om elektromagnetiska fält och\r\nhälsa. Den senas-\r\nte årsrapporten överlämnades den 22 december 2004. Rapporten,\r\nsom finns\r\ntillgänglig på SSI:s hemsida, kommer enligt institutet att\r\nstuderas och diskute-\r\nras ingående.\r\nNär det gäller AV:s bedömning av risker förknippade med\r\nelektromagne-\r\ntiska fält kan nämnas att denna fråga tas upp i bl.a. en\r\nkonsekvensutredning\r\ntill föreskrifter från AV om medicinska kontroller i\r\narbetslivet som beslutades\r\nav verkets styrelse den 17 februari 2005.\r\nI konsekvensutredningen sägs följande om elektromagnetiska\r\nfält:\r\nElektromagnetiska fält kan, om fältstyrkorna är tillräckligt\r\nhöga, ge upp-\r\nhov till uppvärmning av kroppsvävnader (högre frekvenser,\r\növer 100\r\nkHz) samt symtom från nervsystemet i form av övergående\r\nmuskelryck-\r\nningar (frekvenser lägre än 100 kHz). Internationellt\r\növerenskomna\r\ngränsvärden skyddar mot dessa effekter. Vissa arbeten kan ge\r\nexpone-\r\nringar som överskrider gränsvärden. Exempel på sådana arbeten\r\när arbete\r\nmed svetsutrustning, diatermi samt arbete nära antenner och\r\nradarutrust-\r\nning. Personer med implantat i metall eller med pacemaker kan\r\nbehöva\r\nskyddas mot exponeringar för starka elektromagnetiska fält.\r\nHälsorisker vid långtidsexponering för lågfrekventa\r\nelektromagnetiska\r\nfält är omdiskuterade. Det finns studier som talar för\r\nsamband med can-\r\ncer, främst leukemi och hjärntumörer eller med utveckling av\r\ndemens.\r\nMen flertalet publicerade studier anses tala emot sådana\r\nsamband. Sam-\r\ntidigt är befolkningens exponering för vissa typer av fält\r\nalltför kort för\r\natt frågan skall kunna avgöras med full säkerhet. Det är\r\nmöjligt att redu-\r\ncera exponeringen för strålning (mikrovågor) från\r\nmobiltelefoner mot\r\nhuvudet 50-100 ggr (till 1/50-1/100) genom att använda s.k.\r\nhandsfree-\r\nutrustning i stället för att hålla telefonen mot örat.\r\nNågra rekommendationer om meningsfulla riktade\r\nhälsokontroller av\r\nexponerade för elektromagnetiska fält kan inte ges i\r\ndagsläget. Personer\r\nsom känner besvär i närheten av elektrisk utrustning, \"el-\r\nkänslighet\", bör\r\nutredas medicinskt bland annat för att utesluta andra\r\nbehandlingsbara\r\nsjukdomar.\r\nSom framgått föreslås i motion 2003/04:A282 (mp) särskilda\r\ngränsvärden för\r\nelektromagnetiska fält avseende vissa yrkesgrupper. Enligt AV\r\nfinns inga skäl\r\nför att ange olika gränsvärden för skilda yrkesgrupper.\r\nRapporter som indike-\r\nrar ett samband mellan kromosomförändringar hos exempelvis\r\nlokförare har\r\ninte bekräftats av senare studier. I fråga om behovet av\r\nforskning, vilket tas\r\nupp i samma motion, anser medicinsk expertis inom AV att ett\r\nbättre kun-\r\nskapsunderlag behövs främst för att få en bättre\r\ngrundläggande förståelse för\r\nhur elektromagnetiska fält växelverkar med våra kroppar.\r\nMed anledning av motion MJ509 (mp) bör återigen framhållas\r\natt utskottet\r\ndelar AV:s uppfattning att den av myndigheterna antagna\r\nförsiktighetsprinci-\r\npen bör tillämpas.\r\nAtt vidta mer långtgående åtgärder än så för att minimera\r\nelektromagnetis-\r\nka fält på en arbetsplats och komma ned till värden som\r\nligger långt under\r\nvad som kan betraktas som normalt är dock enligt AV inget som\r\nreservations-\r\nlöst kan rekommenderas. Besvär av den karaktär som\r\nrapporteras vid elkäns-\r\nlighet kan nämligen uppkomma till följd av en rad olika\r\npåfrestningar av\r\nsåväl fysisk art (temperaturförhållanden, irriterande damm,\r\ngiftiga gaser,\r\nfysisk belastning) som av psykologisk karaktär (oro, stress).\r\nPersoner med\r\nsådana besvär bör därför enligt medicinsk expertis inom AV i\r\nförsta hand få\r\nindividuellt anpassad hjälp med eventuell sanering av\r\narbetsmiljön med avse-\r\nende på alla dessa faktorer, en medicinsk bedömning för att\r\ninte förbise alter-\r\nnativa förklaringar till besvären samt olika personliga\r\nstödåtgärder som inne-\r\nfattar största respekt för den drabbades situation.\r\nI detta sammanhang kan också nämnas att Forskningsrådet för\r\narbetsliv\r\noch socialvetenskap (FAS) av regeringen fått i uppdrag att\r\nbevaka forskning\r\nom elöverkänslighet. Inom ramen för detta uppdrag ska rådet\r\nvartannat år\r\ndokumentera och rapportera om kunskapsläget. Den senaste\r\nrapporten,\r\nForskning om elöverkänslighet och andra effekter av\r\nelektromagnetiska fält,\r\nlämnades i januari 2005. Rapporten finns publicerad på FAS\r\nhemsida.\r\nUtifrån vad som redovisats i detta betänkande drar\r\nutskottet slutsatsen att\r\nbetydande nationell och internationell uppmärksamhet ägnas åt\r\natt kartlägga\r\nförekomsten av risker med elektromagnetiska fält liksom åt\r\nforskning på\r\nområdet. Utskottet konstaterar att försiktighetsprincipen\r\ninnebär att nödvän-\r\ndiga åtgärder ska vidtas i takt med att eventuella risker\r\nidentifieras. Motioner-\r\nna 2003/04:A282 yrkandena 1-3 (mp) och MJ509 yrkande 12 (mp)\r\navstyrks\r\nav utskottet.\r\nIsocyanater\r\nMotioner\r\nVänsterpartiet efterfrågar i motion 2003/04:A205 yrkandena 1\r\noch 2 en kart-\r\nläggning av forskningsläget beträffande isocyanater i Sverige\r\noch omvärlden\r\noch en återredovisning till riksdagen av resultaten av\r\nkartläggningen. En\r\nnationell samordnare för isocyanatforskningen bör utses och\r\nårligen rapporte-\r\nra om forskningsläget.\r\nI motion A299 yrkandena 1-3 anser Sven-Erik Sjöstrand m.fl.\r\n(v) att AV bör\r\nfå i uppdrag att ta fram underlag till gränsvärden för små\r\npartikelburna isocy-\r\nanater. En förändrad syn på partikelburna isocyanater måste\r\nkomma till ut-\r\ntryck i form av ändrad lagstiftning. Ackumulation i kroppen\r\nmåste mätas. AV\r\nmåste också få i uppdrag att revidera härdplastföreskrifterna\r\nså att dessa beak-\r\ntar kraven på enhetliga mätmetoder samt avskilda\r\narbetsplatser med under-\r\ntryck i samband med exponering för isocyanater i verkstäder.\r\nMotionärerna\r\nanser också att en ny strategi bör utarbetas för hur\r\nproblemen kring använd-\r\nningen av isocyanater långsiktigt ska bemästras.\r\nBakgrund\r\nIsocyanater är en grupp kemiska ämnen som används i stora\r\nvolymer och\r\ninom många branscher. De används vid framställning av\r\npolyuretanplaster\r\n(skum, färg, lack, lim). Sådana plaster används i t.ex.\r\nmöbler, bilinredningar\r\noch elektronikvaror. Det är vid tillverkning eller vid stark\r\nuppvärmning av\r\nsådana plaster som exponering kan ske.\r\nIsocyanater medför allvarliga hälsomässiga risker i form av\r\nbl.a. risk för\r\nsensibilisering (besvär till följd av överkänslighet) och\r\nallergi. Hälsoriskerna\r\nuppkommer framför allt vid inandning i form av ånga, damm\r\neller dimma.\r\nInandning kan orsaka slemhinneirritation med symtom som\r\nliknar astma eller\r\nluftrörskatarr samt försämrad lungfunktion. Isocyanater kan\r\nockså verka\r\nirriterande på ögon, hud och andningsvägar. Isocyanatastma,\r\nsom tillsammans\r\nmed mjöldammsastma utgör de dominerande formerna av\r\nyrkesastma, är ofta\r\nlångvarigt bestående.\r\nForskning om isocyanater bedrivs vid flera olika svenska\r\ninstitutioner och\r\nforskningsinstitut. I korthet har forskningen enligt uppgift\r\nfrån AV haft föl-\r\njande huvudinriktning. Vid Yrkes- och miljömedicinska\r\nkliniken i Lund har\r\nden huvudsakligen koncentrerats kring olika biologiska\r\neffekter och hur ex-\r\nponering för diisocyanater ska kunna påvisas genom\r\nprovtagning av blod och\r\nurin. Vid Stockholms universitet har forskningen framför allt\r\navsett utveck-\r\nling av analytiska metoder och provtagning där\r\nmetodutvecklingen främst\r\nutförts vid universitetets filial i Hässleholm. Vid\r\nArbetslivsinstitutet i Norr\r\n(Umeå) har arbetet inriktats på att ta fram ändamålsenlig\r\nutrustning för fält-\r\nmässig provtagning. Vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken\r\nvid Universi-\r\ntetssjukhuset i Örebro har man under det senaste året\r\nkartlagt sambandet\r\nmellan exponering för s.k. monoisocyanater inom\r\ngjuteribranschen och sjuk-\r\ndomsbesvär till följd av detta. Vid Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut (FOI) i\r\nUmeå har djurexperimentell forskning utförts för att\r\nkartlägga biologiska\r\neffekter av isocyansyra.\r\nEnligt AV har all ovannämnd forskning utgjort ett\r\nvärdefullt underlag för\r\nAV och kompletterat de kunskaper om isocyanater som verket\r\ninhämtat från\r\nandra källor. På flertalet forskningsområden rörande\r\nisocyanater behövs en-\r\nligt AV ytterligare insatser. Det gäller exempelvis\r\nutvecklande av användbara\r\nexponeringsprovtagare för fältbruk, kunskaper om sambandet\r\nmellan expone-\r\nring och sjukdom och, i fråga om lågmolekylära\r\nmonoisocyanater, kunskaper\r\nom samband mellan exponering och biologisk effekt. Forskning\r\nbehövs också\r\nom långsiktiga effekter liksom om risken för sensibilisering\r\noch allergi.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nArbetsmarknadsutskottet har på senare år uppmärksammat frågor\r\nom isocya-\r\nnatforskning. I betänkande 2001/02:AU4 framhöll utskottet att\r\nman såg iso-\r\ncyanaterna som ett mycket allvarligt arbetsmiljöproblem.\r\nUtskottet fann det\r\nangeläget att fästa uppmärksamhet på de risker som är\r\nförknippade med an-\r\nvändningen.\r\nI samband med budgetbehandlingen de senaste åren har\r\nutskottet ställt sig\r\nbakom förslag om medelsanvisning till isocyanatforskning. För\r\når 2003 anvi-\r\nsade riksdagen 6,7 miljoner kronor under anslaget 23:2\r\nArbetslivsinstitutet för\r\natt säkerställa viss isocyanatforskning i Hässleholm (prop.\r\n2002/03:1 utg.omr.\r\n14, bet. 2002/03:AU2, rskr. 2003/04:79). Totalt har årligen\r\n3,35 miljoner\r\nkronor betalts ut under 2003 och 2004. Verksamheten i\r\nHässleholm bedrivs\r\nsedan 2003 under ledning av Stockholms universitet.\r\nEfter förslag i budgetpropositionen för 2005 har riksdagen\r\ni december\r\n2004 beslutat att isocyanatforskning i Hässleholm under 2005\r\nska fortsätta att\r\nbedrivas under ledning av Stockholms universitet. Totalt har\r\n3,35 miljoner\r\nkronor anslagits för verksamheten under 2005 (prop. 2004/05:1\r\nutg.omr. 16,\r\nbet. 2004/05:UbU1, rskr. 2004/05:124). Regeringen avser\r\nenligt budgetpro-\r\npositionen att tillföra den särskilda isocyanatforskningen i\r\nHässleholm 3,35\r\nmiljoner kronor per år också efter 2005. Som redovisats ovan\r\nbedrivs isocya-\r\nnatforskning även på flera andra håll i Sverige.\r\nVänsterpartiet har som framgått i motion 2003/04:A205\r\nföreslagit bl.a. en\r\nkartläggning av forskningsläget beträffande isocyanater. I\r\nden enskilda mo-\r\ntionen A299 (v) föreslås en långsiktig strategi för att\r\nbemästra problemen\r\nmed isocyanater.\r\nUtskottet konstaterar att kartläggning av forskningsläget\r\ningår i förberedel-\r\nserna för revidering av arbetsmiljöföreskrifterna om\r\nhygieniska gränsvärden,\r\nvilka omarbetas ungefär vart fjärde år.\r\nI betänkande 2002/03:AU5 (s. 18-19) har utskottet redovisat\r\nhuvuddragen\r\ni de arbetsformer som tillämpas vid utarbetandet av\r\nhygieniska gränsvärden.\r\nDen kriteriegrupp inom Arbetslivsinstitutet som på begäran\r\nav AV tar\r\nfram vetenskapligt underlag för föreskrifterna om hygieniska\r\ngränsvärden\r\nstuderar inte enbart den forskning som genomförts i Sverige\r\nutan genomför\r\nockså litteraturstudier avseende internationell forskning och\r\ngår igenom krite-\r\nriedokument framtagna av exempelvis Världshälsoorganisationen,\r\nEU-organ\r\noch amerikanska miljömyndigheter. I kriteriegruppen ingår ett\r\ntjugotal perso-\r\nner, varav flertalet representerar svenska\r\nforskningsinstitutioner och olika\r\nvetenskapliga discipliner. Även fackliga företrädare ingår i\r\ngruppen. Repre-\r\nsentanter för AV är adjungerade dit.\r\nKriteriegruppen har nyligen insamlat och utvärderat\r\ninformation om isocy-\r\nanater. Gruppens slutsatser om isocyanater, liksom om andra\r\nämnen, sam-\r\nmanfattas i ett vetenskapligt underlag som årligen publiceras\r\ni en samlingsvo-\r\nlym i Arbetslivsinstitutets publikationsserie Arbete och\r\nHälsa. Underlagen\r\nkan uppdateras på begäran av AV när ny kunskap tillkommit.\r\nFortlöpande\r\nförs en dialog mellan AV och kriteriegruppen så att båda\r\nparter är informera-\r\nde om när ny kunskap finns att tillgå.\r\nSlutsatserna från kriteriegruppen utgör ett av flera\r\nunderlag när AV utfor-\r\nmar ett förslag till hygieniskt gränsvärde med tillhörande\r\nkonsekvensbeskriv-\r\nning. Om det förflutit en tid sedan kriteriegruppens rapport\r\npublicerades kan\r\nuppgifterna kompletteras med slutsatser från nya\r\nforskningsrön. AV väger i\r\nsin konsekvensbedömning även in faktorer av ekonomisk och\r\nteknisk art.\r\nKonsekvensbedömningarna publiceras i AV:s rapportserie som\r\nfinns tillgäng-\r\nlig på verkets hemsida.\r\nEnligt utskottet ligger det ovan beskrivna\r\ntillvägagångssättet i linje med\r\nvad Vänsterpartiet föreslagit om kartläggning av\r\nisocyanatforskningen. Ut-\r\nskottet kan konstatera att hälsoproblemen kring isocyanater\r\när väl uppmärk-\r\nsammade inom forskning och föreskriftsarbete, även om\r\nytterligare kun-\r\nskapsunderlag behövs.\r\nDet är enligt utskottet av stort värde att beslutsprocessen\r\nkring föreskrifts-\r\narbetet och det vetenskapliga underlaget för detta präglas av\r\nså stor öppenhet\r\nsom möjligt, bl.a. genom den ovan beskrivna publiceringen.\r\nUtskottet kan\r\ninte se att någon särskild återrapportering till riksdagen om\r\nforskningsresultat\r\nkring isocyanater är behövlig. Inte heller är utskottet\r\nberett att föreslå något\r\ntillkännagivande om tillsättande av en nationell samordnare\r\nav isocyanat-\r\nforskningen. Enligt vad utskottet inhämtat är de olika\r\nforskningscenter i Sve-\r\nrige som bedriver isocyanatforskning inte i första hand\r\nkonkurrenter utan\r\nutgör snarare komplement till varandra. Det måste enligt\r\nutskottet vara de\r\nanslagsbeviljande organen som utifrån bl.a. sin överblick\r\növer nationell och\r\ninternationell forskning gör en bedömning av\r\nforskningsprojektens veten-\r\nskapliga kvalitet och relevans. Utskottet kan inte heller\r\nställa sig bakom för-\r\nslaget om ett tillkännagivande från riksdagen om en särskild\r\nstrategi avseende\r\nanvändningen av isocyanater.\r\nBeträffande förslaget i motion A299 (v) som rör gränsvärden\r\nför små ult-\r\nrafina partiklar/partikelburna isocyanater har utskottet från\r\nAV erfarit att\r\nkunskapen är otillräcklig om effekterna dels av partiklar,\r\ndels av de höga\r\nkoncentrationer av isocyanater som kan uppstå under mycket\r\nkort tid (expo-\r\nneringstoppar) vid exempelvis svetsning. Forskning pågår inom\r\nområdet. I\r\nAV:s förslag till nya härdplastföreskrifter finns en varning\r\nför sådana expone-\r\nringstoppar.\r\nSå kallade heta arbeten i bl.a. billack kan medföra\r\nsönderdelning och höga\r\nhalter av gaser och partiklar. Dessa partiklar uppträder på\r\nliknande sätt som\r\ngaser, och därav följer enligt AV att samma\r\nförsiktighetsåtgärder ska vidtas\r\nsom i fråga om gaser, dvs. åtgärder i form av punktutsug,\r\nallmänventilation\r\noch i sista hand användning av personligt andningsskydd.\r\nDet saknas i dagsläget kunskap om ultrafina partiklar\r\nbildade av isocyana-\r\nter är farligare än motsvarande isocyanater i gasform.\r\nForskning om detta\r\npågår på flera håll i världen, men i dagsläget är kännedomen\r\nom effekterna\r\notillräcklig, och det saknas enligt AV underlag för\r\ngränsvärden för små parti-\r\nkelburna isocyanater.\r\nNär det gäller motionsförslaget om att AV vid revidering av\r\nhärdplastföre-\r\nskrifterna bör införa krav på enhetliga mätmetoder och\r\navskilda arbetsplatser\r\nanser kemisk expertis inom AV att det inte är lämpligt att i\r\nföreskrifterna\r\nställa krav på vissa enhetliga mätmetoder. Det finns enligt\r\nvad utskottet under\r\nhand erfarit från AV flera metoder för mätning av isocyanater,\r\noch dessa är\r\nlämpliga i olika provtagningssituationer. Att föreskriva viss\r\nmätmetod skulle\r\ndessutom hämma utvecklingen av nya och förbättrade mätmetoder.\r\nInför\r\nvarje ny utgåva av föreskrifterna om hygieniska gränsvärden\r\noch åtgärder mot\r\nluftföroreningar gör Arbetslivsinstitutet en genomgång av\r\nlämpliga mätmeto-\r\nder och lämnar rekommendationer om sådana. Rekommendationer\r\nom mät-\r\nning av olika agens i arbetsmiljön publiceras i institutets\r\nskriftserie Arbete\r\noch Hälsa.\r\nI ett motionsförslag förordas avskilda arbetsplatser med\r\nundertryck. Ke-\r\nmisk expertis inom AV bedömer detta som en lösning bland\r\nandra i syfte att\r\nsäkerställa att luftföroreningar inte sprids i arbetsmiljön.\r\nEnligt vad utskottet\r\ninhämtat från AV rekommenderas flera andra och bättre\r\nlösningar, bl.a. venti-\r\nlerande verktyg, i det förslag till revidering av\r\nföreskrifter om härdplaster som\r\nförbereds inom verket.\r\nMed hänvisning till pågående forskning och\r\nföreskriftsarbete kan något\r\ninitiativ från utskottets sida inte anses påkallat. Utskottet\r\navstyrker motioner-\r\nna 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 (v) och A299 yrkandena 1-3\r\n(v).\r\nAndra kemiska ämnen m.m.\r\nMotioner\r\nSven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) anser i motion 2003/04:A260 att\r\nregeringen bör\r\nuppdra åt berörda myndigheter, däribland AV, att bättre\r\nsamordna, utvärdera\r\noch kartlägga forskning och utbildning om kemiska hälsorisker.\r\nDetta arbete\r\nbör ha ett tydligt genderperspektiv.\r\nAnvändningen av bekämpningsmedlen Cyber Plus och Merit Forest\r\nWG bör\r\nförbjudas enligt Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (båda\r\ns) i motion\r\nA379. De aktuella medlen, som används som skyddsmedel mot\r\ninsekter vid\r\nskogsplanering, bör ersättas av medel med bättre egenskaper\r\nbeträffande yttre\r\nmiljö och arbetsmiljö.\r\nI motion A382 tar Per Erik Granström och Anneli Särnblad\r\n(båda s) upp\r\narbetsmiljöproblem i samband med avloppsarbete och\r\nförespråkar införande\r\nav gränsvärden för endotoxiner.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motion 2003/04:A260 (v) tar motionärerna upp behovet av\r\nsamordning,\r\nutvärdering och kartläggning av forskning och utbildning om\r\nkemiska hälso-\r\nrisker.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att de fysiska\r\noch kemiska ar-\r\nbetsmiljöproblemen inte är undanröjda. Det är en uppfattning\r\nsom delas också\r\nav AV. Visserligen har åtgärder mot sådana arbetsmiljöproblem\r\nvidtagits och\r\nmånga produkter blivit säkrare, men detta har enligt verket\r\nibland invaggat\r\nanvändare och andra i arbetslivet i en falsk känsla av\r\nsäkerhet och lett till att\r\nman på arbetsplatser upphört att inhämta information och göra\r\nundersökning-\r\nar om kemiska hälsorisker.\r\nAtt de kemiska arbetsmiljöproblemen inte är undanröjda kan\r\nillustreras\r\nmed uppgifter från den omfattande kontroll av hanteringen av\r\nkemikalier som\r\nAV genomförde i en särskild kampanj den 20 och 21 oktober\r\n2003. Två av tre\r\nbesökta arbetsplatser hade brister i sin hantering av\r\nkemikalier, visar en sam-\r\nmanställning av de drygt 1 800 inspektioner som verket\r\ngenomförde under de\r\nbåda dagarna.\r\nDe vanligast förekommande bristerna enligt AV:s kontroller\r\nvar att riskbe-\r\ndömningar saknades eller var ofullständiga, att inga eller\r\notillräckliga åtgärder\r\nvidtagits efter att riskbedömningar genomförts och att ingen\r\neller otillräcklig\r\ndokumentation gjorts av riskbedömningar. Verket ställde 2 600\r\nkrav på dessa\r\ntre områden. Drygt 600 krav gällde avsaknad av s.k.\r\nsäkerhetsdatablad. Cirka\r\nen fjärdedel av kraven avsåg de förteckningar över farliga\r\nämnen som ska\r\nfinnas på arbetsplatsen och som ska vara aktuella. Resultatet\r\nav inspektioner-\r\nna redovisades vid AV:s s.k. Arbetsmiljöriksdag 2003, vilken\r\nsamarrangera-\r\ndes med det svenska nätverket för Europeiska arbetsmiljöbyrån\r\ni Bilbao\r\n(\"EU:s arbetsmiljöbyrå\").\r\nEnligt utskottet illustrerar resultaten av denna samordnade\r\ninspektionsin-\r\nsats tydligt att det fortfarande finns betydande problem\r\nkring hanteringen av\r\nfarliga ämnen i arbetslivet.\r\nNär det gäller toxikologisk och yrkeshygienisk forskning\r\nhar AV, enligt\r\nvad utskottet inhämtat vid underhandskontakt, i en rad\r\nsammanhang påtalat\r\nbehovet av sådan. Det har skett bl.a. i remissvaret på\r\nKemikalieutredningens\r\nbetänkande Varor utan faror (SOU 2000:53). AV bedömer att det\r\ni arbetslivet\r\nfinns stor kunskapsbrist när det gäller toxiska effekter av\r\nbl.a. organiska äm-\r\nnen. Det finns ett omfattande behov av både toxikologisk och\r\nmiljökemisk\r\ngrundforskning på arbetsmiljöområdet. Det gäller bl.a.\r\ngrundläggande forsk-\r\nning om ämnens metabolism (omvandling) och om samverkande och\r\nbestå-\r\nende effekter av låga doser. Man vet i dag för lite för att\r\nkunna bedöma t.ex.\r\nom en låg exponering av en diffus blandning av kemiska ämnen\r\nunder foster-\r\nutvecklingen kan påverka hälsan senare under livet.\r\nAv intresse i detta sammanhang är att regeringen i\r\nKemikalieinspektionens\r\nregleringsbrev för 2005 angivit att myndigheten ska ha ett\r\nsystem för sam-\r\nordning och uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö,\r\nsom involverar\r\nberörda myndigheter och andra aktörer. Kemikalieinspektionen\r\nska avrappor-\r\ntera till regeringen hur samordningen genomförs.\r\nMetodutveckling är viktig för att relevant forskning ska\r\nkunna utföras men\r\nockså för att få ett bra underlag för riskbedömning. Det\r\nfinns enligt kemisk\r\nexpertis inom AV ett stort behov av metodutveckling och\r\nutbildning i att\r\ngenomföra yrkeshygieniska mätningar på arbetsplatser.\r\nFör många ämnen finns yrkeshygieniska gränsvärden. Genom\r\nmätningar\r\npå arbetsplatserna ska man kontrollera att arbetstagarna inte\r\nexponeras för\r\nskadliga halter av sådana ämnen. Yrkeshygieniska mätningar på\r\narbetsplat-\r\nserna har dock blivit mindre vanligt förekommande, uppger AV.\r\nOckså anta-\r\nlet personer med mätteknisk kompetens har blivit mindre\r\nsamtidigt som det\r\ninte längre bedrivs någon mätteknisk utbildning. Detta leder\r\ntill bristande\r\nkunskaper om risksituationen för arbetstagare men också till\r\natt det saknas\r\nkunskaper om exponering, vilket i sin tur försvårar\r\nexponeringsbedömningar\r\noch epidemiologiska studier.\r\nFöreträdare för AV har bl.a. vid ett särskilt anordnat\r\nseminarium tagit upp\r\nproblemen kring yrkeshygieniska mätningar med representanter\r\nför arbetsta-\r\ngar- och arbetsgivarorganisationer, intresseföreningar och\r\nArbetslivsinstitutet.\r\nDet kan nämnas att Forskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap (Fas)\r\noch Vinnova i sina regleringsbrev för 2005 fått i uppdrag att\r\nfördjupa sitt\r\nsamarbete om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet.\r\nUppdraget\r\ninkluderar såväl informationsutbyte som annan samverkan.\r\nMyndigheterna\r\nska vidare överblicka arbetslivsområdet i syfte att fånga upp\r\nnya kunskapsbe-\r\nhov och nya forsknings- och utvecklingsområden. Motsvarande\r\nuppdrag\r\nfanns också i de båda myndigheternas regleringsbrev för 2004,\r\noch detta\r\navrapporterades under rubriken Arbetslivsforskning i Sverige.\r\nKort historik,\r\nnuläge och framtida inriktning. Avrapporteringen finns på Fas\r\nhemsida.\r\nUtskottet vill mot bakgrund av det anförda understryka\r\nvikten av att det\r\näven fortsättningsvis riktas uppmärksamhet mot toxikologiska\r\noch kemiska\r\nhälsorisker i arbetsmiljön, såväl för kvinnor som för män.\r\nDet kan konstateras\r\natt regeringen redan till några myndigheter lämnat uppdrag\r\nsom är relevanta i\r\nsammanhanget. Utskottet förutsätter att både regeringen och\r\nberörda myndig-\r\nheter noga följer och uppmärksammar behov av FoU-insatser m.m.\r\nNågot uttalande utöver detta kan inte anses påkallat.\r\nUtskottet avstyrker\r\nmotion 2003/04:A260 (v).\r\nNär det gäller hälsoeffekter till följd av användning av\r\ninsektsbekämpnings-\r\nmedlen Cyber Plus och Merit Forest WG är det\r\nKemikalieinspektionen som\r\nfattar beslut om godkännande. Enligt uppgift från AV har\r\ninspektionen inte\r\nmotsatt sig användningen av preparaten i avvaktan på att\r\nalternativa metoder\r\nför insektsbekämpning utvärderas. Enligt AV:s bedömning\r\ninnebär Kemika-\r\nlieinspektionens beslut att användningen av medlen är\r\nomgärdad av stränga\r\nhanteringsvillkor, och användning är tillåten endast fram\r\ntill den 31 december\r\n2005. För att arbeta med cypermetin, som ingår i medlen,\r\nkrävs särskild ut-\r\nbildning.\r\nAV har i sitt remissvar 2002 till Kemikalieinspektionen\r\ninte motsatt sig\r\ngodkännande av Cyber Plus med den begränsning av\r\nanvändningsområde\r\nsom inspektionen angett. I remissvaret konstaterade dock AV\r\natt den aktiva\r\nbeståndsdelen i Cyber Plus, cypermetrin, har kraftigt hud-\r\noch ögonirriterande\r\neffekt samt är starkt hudsensibiliserande (kan ge upphov till\r\növerkänslighet).\r\nUtskottet vill här erinra om vad som sägs i AML 3 kap. 2 §\r\nom att en ut-\r\ngångspunkt för förebyggande åtgärder ska vara att allt som\r\nkan leda till ohälsa\r\neller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för\r\nsådant undanröjs. I\r\nlikhet med AV ställer sig utskottet positivt till att\r\nalternativa bekämpnings-\r\nmedel med bättre arbetsmiljöegenskaper utvecklas. Utskottet\r\nfinner dock inte\r\nanledning att föreslå något tillkännagivande i den aktuella\r\nfrågan utan avstyr-\r\nker motion A379 (s).\r\nI motion A382 (s) behandlas arbetsmiljöproblem i samband med\r\navloppsarbe-\r\nte och införande av gränsvärden för endotoxin.\r\nVid avloppsarbete förekommer en mängd olika agenser av både\r\nkemiskt\r\noch biologiskt ursprung. Endotoxin är exempel på en sådan\r\nagens. Det före-\r\nkommer också i en rad andra miljöer, t.ex. inom lantbruket\r\noch i fordonstvät-\r\ntar.\r\nEnligt vad utskottet erfarit ingår endotoxin bland de nya\r\nämnen som enligt\r\nett förslag från AV ska prioriteras i kommande\r\ngränsvärdesarbete. Förslaget\r\ntill föreskrifter har under 2004 remitterats till bl.a.\r\narbetsmarknadens parter\r\noch de yrkesmedicinska klinikerna. AV avser att utifrån vad\r\nsom är känt om\r\nendotoxin ta fram ett kriteriedokument som underlag för ett\r\neventuellt beslut\r\nom ett hygieniskt gränsvärde för denna agens. Verket bedriver\r\nför närvarande\r\nprojekt för utvärdering av provtagningsmetoder för luftburna\r\nendotoxiner i\r\narbetsmiljöer med fuktig aerosol.\r\nVid avloppsarbete finns det förutom endotoxin många andra\r\nrisker som\r\nman kan behöva skydda sig mot. Flera olika regler från AV\r\ngäller för av-\r\nloppsarbete, eller skydd mot biologiska och kemiska agenser,\r\ndär de viktigas-\r\nte är föreskrifterna om avloppsanläggningar (AFS 1984:15),\r\nbiologiska äm-\r\nnen (AFS 1987:12) och kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4).\r\nEnligt upp-\r\ngifter som utskottet inhämtat pågår inom AV en utvärdering av\r\nföreskrifterna\r\nom avloppsanläggningar, och arbetet med att ändra\r\nföreskrifterna om biolo-\r\ngiska ämnen slutförs inom kort. En vanlig orsak till besvär\r\nvid avloppsarbete\r\när enligt AV att reglerna inte följs och att relevanta\r\nförebyggande åtgärder\r\ninte vidtas.\r\nUtskottet, som konstaterar att de aktuella\r\narbetsmiljöproblemen kring av-\r\nloppsarbete och endotoxin har uppmärksammats av AV, avstyrker\r\nmotion\r\nA382 (s).\r\nArbetsmiljöförhållanden i viss bransch eller för viss grupp\r\nm.m.\r\nMotioner\r\nI fyra motioner behandlas frågor om alkohol och andra droger\r\noch arbete.\r\nKristdemokraterna konstaterar i motionerna 2003/04:A309\r\nyrkande 11 re-\r\nspektive A354 yrkande 10 att det finns en bred uppslutning\r\nkring målet att\r\narbetslivet ska vara drogfritt. På många arbetsplatser finns\r\nen väl fungerande\r\nverksamhet för att fånga upp arbetskamrater med alkohol- och\r\ndrogproblem.\r\nDenna bör spridas till fler arbetsplatser.\r\nTina Acketoft (fp) begär i motion A348 en klargörande översyn\r\nav det juridis-\r\nka ansvaret för vårdanställdas rehabilitering vid missbruk av\r\nläkemedel. Mo-\r\ntionären pekar på att Arbetsmiljöverket (f.d.\r\nArbetarskyddsstyrelsen) utfärdat\r\nföreskrifter där det anges att arbetsgivaren ska ha de\r\nrutiner som behövs för\r\nen fungerande verksamhet med arbetsanpassning och\r\nrehabilitering. Detta ska\r\navse även missbruk av alkohol och andra berusningsmedel,\r\nexempelvis läke-\r\nmedel.\r\nKrav på alkoholtest på läkare före operationer skulle enligt\r\nKenneth Lantz\r\n(kd) i motion A244 skapa större trygghet för hela vården.\r\nHillevi Larsson (s) anser i motion 2003/04:A311 yrkandena 1-3\r\natt en bred\r\növersyn bör övervägas av au pair-verksamheten i Sverige och\r\nomfattningen\r\nav eventuell svart verksamhet. Det bör klargöras vilken\r\nkontrollinstans som\r\nska garantera efterlevnaden av reglerna på området.\r\nInformation bör lämnas\r\npå olika språk om rättigheterna för utländska personer\r\nverksamma som au\r\npair i Sverige.\r\nPersonal i processindustrier bör enligt Jan-Olof Larsson (s)\r\ni motion A223\r\nges möjlighet till säkerhetsutbildning för att kunna hantera\r\ndriftstörningar.\r\nUtbildningen, som bör ha liknande karaktär som den som ges\r\ninom kärn-\r\nkraftsindustrin, föreslås vara en förutsättning för att\r\nmiljötillstånd ska bevil-\r\njas.\r\nI motion 2003/04:A275 av Rigmor Stenmark (c) hävdas att\r\nfordonet - exem-\r\npelvis bussen, bilen eller tåget - i dag inte klassas som\r\nyrkesförarens arbets-\r\nplats. Enligt motionären kan AV inte kräva av en arbetsgivare\r\natt problem\r\nmed alltför hög inomhustemperatur i fordonet åtgärdas\r\neftersom det är den\r\ndepå där föraren är anställd som räknas som arbetsplats.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller alkohol och droger i arbetslivet delar\r\nutskottet Kristdemokra-\r\nternas uppfattning att målet måste vara ett drogfritt\r\narbetsliv. På sin hemsida\r\nkonstaterar AV att alkohol- och drogmissbruk dessvärre är\r\nvanligt i arbetsli-\r\nvet och att en påverkad person kan vara en allvarlig\r\narbetsmiljörisk för sig\r\nsjälv och andra.\r\nFörsämrade arbetsinsatser, ökad frånvaro eller ett ändrat\r\nbeteende på annat\r\nsätt är enligt AV tecken som kan vara viktiga att\r\nuppmärksamma hos arbets-\r\ntagare och arbetskamrater eftersom de kan vara relaterade\r\ntill alkohol- eller\r\ndrogmissbruk.\r\nArbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och\r\nrehabilitering ska gälla\r\näven insatser vid alkohol- och drogmissbruk. Detta framgår av\r\nAV:s före-\r\nskrifter (AFS 1994:1) Arbetsanpassning och rehabilitering.\r\nArbetsgivaren ska\r\nockså göra klart vilka interna regler och rutiner som gäller\r\nom en arbetstagare\r\när påverkad av alkohol eller andra droger på arbetet.\r\nDet kan enligt AV vara lämpligt att ta fram ett\r\nhandlingsprogram för hur\r\nolika missbruksproblem ska hanteras. I ett sådant program bör\r\nockså en tydlig\r\nalkohol- och drogpolicy finnas med. AV anser att det av\r\nhandlingsprogram-\r\nmet bör framgå hur arbetsledningen kan arbeta förebyggande\r\ngenom t.ex.\r\ninformationsmaterial, arbetsplatsträffar, utbildningar och\r\norganiserad stöd-\r\nverksamhet. Det bör också granskas vilken beredskap som\r\narbetsplatsen har\r\nnär det gäller omhändertagande i samband med missbruk.\r\nEnligt AV kan arbetets organisation och innehåll vara en\r\norsak till miss-\r\nbruk. Därför kan det när arbetet planeras vara viktigt att ta\r\nhänsyn till sådant\r\nsom skiftarbete, stress, arbetsuppgifternas krav, sociala\r\nkontakter, arbetsför-\r\nhållanden och tillgång till alkohol och droger.\r\nI sammanhanget kan den partsgemensamma organisationen Alna\r\nnämnas.\r\nAlna strävar efter en drogfri arbetsplats och ger genom råd,\r\nstöd och utbild-\r\nning hjälp till företag och organisationer att hantera\r\nalkohol- och drogfrågor\r\npå arbetsplatsen. Grundtanken är att den som har\r\nmissbruksproblem ska få\r\nhjälp att lämna sitt missbruk men ska kunna stanna kvar på\r\nsitt arbete. Alna\r\narbetar både förebyggande och ger akut hjälp.\r\nEtt annat exempel på partsgemensamma insatser mot droger är\r\nskriften\r\nStrategier för en drogfri arbetsplats som givits ut av\r\nPrevent, en organisation\r\nmed Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. I skriften\r\nfinns kon-\r\nkreta råd om hur företaget kan utarbeta mål, policy och\r\nhandlingsplan mot\r\ndroger på arbetsplatsen.\r\nNär det gäller motion A244 (kd) om behov av alkoholtester på\r\nläkare före\r\noperationer har utskottet erfarit från Socialstyrelsen att\r\nnågot sådant behov\r\nvarken framkommit i Sverige eller internationellt. Samma\r\nuppfattning har\r\nframförts av AV.\r\nSjälvklart förekommer det inom sjukvården, liksom på andra\r\nhåll i arbets-\r\nlivet, att enskilda individer har alkohol- eller andra\r\ndrogproblem. När det\r\ngäller opererande läkare får det enligt utskottet förutsättas\r\natt arbetsledare\r\neller kolleger i arbetslaget uppmärksammar tecken på problem\r\nav denna\r\nkaraktär. Det får då bli arbetsgivaren som, inom ramen för\r\ndennes arbetsled-\r\nningsrätt, får avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas.\r\nDet finns ingen lagreglering i fråga om tillåtligheten att\r\ngenomföra drog-\r\ntester, vilket utskottet konstaterade i betänkande\r\n2003/04:AU4. Har inte frå-\r\ngan reglerats i avtal måste den enligt Arbetsdomstolens\r\npraxis under vissa\r\nförutsättningar anses ingå i arbetsgivarens\r\narbetsledningsrätt.\r\nEn statlig utredning, den s.k. Integritetsutredningen, har\r\ni betänkandet Per-\r\nsonlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) föreslagit en\r\nhelt ny lag om\r\nskydd för den personliga integriteten. Efter remissbehandling\r\nbereds frågan i\r\nRegeringskansliet. Från EU-kommissionens sida har man i det\r\nförslag till ny\r\nsocial agenda för unionen som lades fram den 9 februari 2005\r\naviserat ett\r\ninitiativ om skydd av arbetstagares uppgifter. Kommissionen\r\navser att under\r\n2005 lägga fram ett sådant förslag som innefattar frågor om\r\nintegritet i arbets-\r\nlivet.\r\nUtskottet kan inte se att det skulle finnas något allmänt\r\nbehov av drogtester\r\ni arbetslivet och avstyrker motion A244 (kd). Också\r\nmotionerna\r\n2003/04:A309 yrkande 11 (kd), A348 (fp) och A354 yrkande 10\r\n(kd) avstyrks\r\nav utskottet, detta med hänvisning till vad som redovisats\r\novan med anledning\r\nav motionsförslagen om alkohol och droger i arbetslivet.\r\nSom framgått tas arbetsförhållanden m.m. i samband med au\r\npair-arbete upp\r\ni motion 2003/04:A311 (s).\r\nI ett svar den 12 mars 2003 från statsrådet Hans Karlsson\r\nmed anledning\r\nav en skriftlig fråga i riksdagen konstaterade statsrådet att\r\nbestämmelser om\r\nau pair-anställdas arbetsmiljö finns i lagen (1970:943) om\r\narbetstid m.m. i\r\nhusligt arbete. Lagen innehåller bestämmelser om arbetstid\r\noch skydd mot\r\nohälsa m.m. Dessutom innehåller den bestämmelser om ingående\r\noch upphö-\r\nrande av anställningsavtal m.m. och om tillsyn.\r\nArbetsmiljöverket är till-\r\nsynsmyndighet. Enligt bestämmelsen om tillsyn i lagens 15 §\r\ngäller att under-\r\nsökning på arbetsställe endast ska ske på begäran eller om\r\ndet finns någon\r\nannan särskild anledning. Statsrådet framhöll i sitt\r\novannämnda svar att efter-\r\nsom rutinbesök i hem utan särskild anledning redan av\r\nresursskäl är otänkbara\r\nspelar inskränkningen enligt 15 § knappast någon praktisk\r\nroll. I praktiken\r\nfordras under alla omständigheter att någon påtalar ett\r\nmissförhållande för att\r\ntillsynsmyndigheten ska kunna ingripa.\r\nStatsrådet Karlsson menade att även om arbetsmiljöregler\r\noch arbetstids-\r\nregler för de au pair-anställda alltså finns utgör det ett\r\nproblem att reglerna\r\ninte följs och att myndigheterna inte känner till var\r\nmissförhållandena finns.\r\nAtt finna en praktisk lösning på detta är, enligt statsrådet,\r\ntyvärr inte helt lätt.\r\nHan ansåg dock att en förbättring borde kunna åstadkommas\r\ngenom bättre\r\ninformation till dem som söker au pair-anställning om deras\r\nrättigheter och\r\nom att de kan vända sig till AV om arbetsförhållandena\r\navviker från gällande\r\nbestämmelser.\r\nUtskottet delar statsrådet Karlssons uppfattning om behovet\r\nav lättillgäng-\r\nlig information till utländska arbetssökande respektive\r\narbetstagare om rättig-\r\nheterna i svenskt arbetsliv. Enligt vad utskottet erfarit vid\r\nkontakter med\r\nNäringsdepartementet har AV och Migrationsverket i februari\r\n2005 påbörjat\r\ndiskussioner om hur en förbättrad information till dem som\r\nsöker eller har en\r\nau pair-anställning skulle kunna utformas. Utskottet\r\nförutsätter att de inledda\r\ndiskussionerna skyndsamt leder till konkret resultat.\r\nI anslutning till vad som anförts här om au pair-arbete bör\r\nnämnas att det i\r\ndet tidigare nämnda uppdraget om en översyn (dir. 2004:91) av\r\nvissa delar av\r\nAML ingår att pröva lämpligheten av att upphäva undantaget i\r\nAML när det\r\ngäller arbete i arbetsgivarens hushåll. Om ett upphävande av\r\nundantaget före-\r\nslås, ska utredaren lämna förslag om nödvändiga ändringar i\r\nlagen om arbets-\r\ntid m.m. i husligt arbete.\r\nArbetsmarknadsutskottet avstyrker med det anförda motion\r\n2003/04:A311\r\nyrkandena 1-3 (s).\r\nMed anledning av förslagen i motion A223 (s) om att det\r\nbehövs nya regler\r\navseende säkerhetsutbildning för personal i processindustrier\r\nanför utskottet\r\nföljande.\r\nI 3 kap. 3 § AML sägs att \"arbetsgivaren skall se till att\r\narbetstagaren får\r\ngod kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs,\r\noch att arbets-\r\ntagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med\r\narbetet. Arbetsgi-\r\nvaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den\r\nutbildning som behövs\r\noch vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i\r\narbetet.\" Genom en\r\nändring av AML som trädde i kraft den 1 augusti 2002 (prop.\r\n2001/02:145,\r\nbet. 2001/02:AU9, rskr. 2001/02:282) sägs i 3 § också att\r\n\"arbetsgivaren skall\r\nse till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga\r\ninstruktioner får tillträde\r\ntill områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller\r\nolycksfall.\"\r\nI AV:s föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS\r\n2001:1) ställs\r\nkrav på att arbetsgivaren ska genomföra riskbedömningar och\r\nutifrån detta\r\nvidta tillräckliga åtgärder. I detta ingår bl.a. att\r\narbetsgivaren ska se till att\r\narbetstagarna har de kunskaper som är nödvändiga. Hur detta\r\nska ske är en\r\nfråga för arbetsgivaren.\r\nNär det gäller säkerhet i processindustrier kan också\r\nhänvisas till AV:s fö-\r\nreskrifter Arbete med underhåll av teknisk anordning (AFS\r\n1991:6), som ger\r\nvägledning för alla former av underhållsarbete, respektive\r\nFörebyggande av\r\nallvarliga kemikalieolyckor (AFS 2001:10).\r\nDen sistnämnda föreskriften syftar till att förebygga\r\nolyckor inom industri-\r\ner med farliga kemikalier, gift eller brandfarliga och\r\nexplosiva ämnen. Före-\r\nskriften är enligt AV tillämplig vid ca 300 företag i Sverige\r\ndär man bedriver\r\nverksamhet i raffinaderier och kemiska processanläggningar. I\r\nden ställs krav\r\npå att företagen ska utarbeta ett handlingsprogram för att\r\nförebygga allvarliga\r\nkemikalieolyckor. Ungefär 140 av de ca 300 företagen ska\r\nsända in sina\r\nhandlingsprogram mot kemikalieolyckor till AV för granskning.\r\nVerkets\r\ngranskning omfattar bl.a. rutiner för underhåll och\r\ngenomförande av utbild-\r\nning av operatörer, underhållspersonal m.fl.\r\npersonalkategorier. Enligt vad\r\nAV uppger genomförs inspektioner minst en gång per år hos de\r\nca 140 före-\r\ntag som har särskilda krav på sina handlingsprogram. Då\r\nkontrolleras med\r\nhjälp av särskilda checklistor om företagen lever upp till\r\nvad som krävs enligt\r\nregelverket.\r\nEnligt 4 kap. 2 § AML kan AV meddela direkt\r\nstraffsanktionerade före-\r\nskrifter med krav på tillstånd, godkännande eller annat bevis\r\nom överens-\r\nstämmelse med gällande krav när det gäller arbetsprocesser,\r\narbetsmetoder,\r\nanläggningar, tekniska anordningar eller farliga ämnen.\r\nDåvarande Arbetar-\r\nskyddsstyrelsen framhöll i en skrivelse till regeringen 1999\r\natt det finns be-\r\nhov av att i vissa fall kunna meddela regler med krav på viss\r\nutbildning eller\r\nkompetens. I avsiktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv\r\n(se avsnittet\r\nFörebyggande åtgärder i övrigt, skyddsombudsverksamhet m.m.)\r\nuttalades att\r\narbetsorganisation och ledarskap är centrala för arbetsmiljön\r\noch att mallar\r\nför utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och för\r\nchefsutbildning därför\r\nska utarbetas.\r\nI direktiven till utredningen (dir. 2004:91) om översyn av\r\nvissa delar av\r\nAML sägs att en fråga som möjligen kan bli aktuell är om krav\r\npå certifikat\r\neller annat kunskapsbevis ska kunna ställas för att få utföra\r\nvisst slag av arbe-\r\nte. Man kan också tänka sig att ett krav på utbildning\r\nkombineras med krav på\r\ncertifikat för den som är utbildare. Som nämnts tidigare i\r\nbetänkandet ingår i\r\nutredningsuppdraget att överväga om det bör införas ett\r\nbemyndigande för\r\nAV att meddela föreskrifter om krav på utbildning eller\r\nkompetens.\r\nMotion A223 (s) avstyrks av utskottet med hänvisning till\r\natt något särskilt\r\ninitiativ inte kan anses påkallat.\r\nFrågor rörande yrkesförares arbetsmiljö - och då främst\r\nproblem med värme i\r\nfordonet - behandlas i motion 2003/04:A275 (c).\r\nEnligt vad utskottet erfarit har också frågan om\r\ntemperaturförhållanden i\r\nfordon uppmärksammats av AV. Frågeställningar av denna art\r\nhar också\r\ntagits upp i överklagningsärenden som för närvarande bereds i\r\nRegerings-\r\nkansliet.\r\nAv AV:s verksamhetsprogram för 2004-2006 framgår att drygt\r\n260 000\r\npersoner är sysselsatta inom områdena transport och\r\nkommunikation. De\r\nstörsta arbetsmiljöproblemen i branscherna utgörs av\r\nbelastningar, stress,\r\ntrafikolyckor samt hot och våld. AV:s tillsynsstrategi\r\ninriktas på att få arbets-\r\ngivare att systematiskt undersöka risker för ohälsa och\r\nolycksfall i samband\r\nmed stress och belastning, hot och våld samt trafiksäkerhet.\r\nRiskbedömning-\r\narna ska dokumenteras och leda till åtgärder så att ohälsa\r\noch olyckor före-\r\nbyggs. Tillsynen ska också inriktas på att få\r\nsamordningsansvariga att klargö-\r\nra de ansvarsförhållanden och regler som gäller vid\r\ntransportterminaler eller\r\ndepåer.\r\nVid ett möte som sammankallats av AV har företrädare för\r\nverket och flera\r\nbussföretag diskuterat värmebelastningen för bussförare och\r\nåtgärder för att\r\nkomma till rätta med problemet. Vid mötet redovisades\r\nresultat från en enkät\r\nbland bussförare som bl.a. visade att nästan alla uppgav sig\r\nvara kraftigt\r\nbesvärade av värme under sommartid. Där redogjorde också\r\nrepresentanter\r\nför bussföretag för åtgärder i syfte att förbättra\r\narbetsmiljön för bussförare,\r\nexempelvis genom fler och tätare raster, tillhandahållande av\r\nlättare klädsel,\r\ninstallation av fläktar m.m. AV har även inhämtat\r\nforskningsresultat om de\r\naktuella frågeställningarna.\r\nI sitt yttrande till Näringsdepartementet med anledning av\r\nett av de ovan-\r\nnämnda överklagningsärendena anför AV bl.a. följande:\r\nEn bussförare ska vara ständigt uppmärksam, ha bra omdöme och\r\nfatta\r\nsnabba beslut. Arbetet är av sådan art att brister i\r\nuppmärksamhet och\r\nomdöme kan få allvarliga konsekvenser. Av utredningen i\r\närendet fram-\r\ngår att busschaufförerna oftast upplever arbetsmiljön som\r\npåfrestande\r\nunder sommarhalvåret p.g.a. klimatet. Bussförare är\r\nemellertid både\r\nbundna och styrda av sin arbetsplats och kan inte sänka\r\narbetstakten eller\r\ngå ifrån sina arbetsplatser och ta längre pauser i svalare\r\nutrymme, vilket\r\nannars är en vanlig organisatorisk åtgärd för andra\r\nyrkesgrupper.\r\nUnder sommaren är det främst värmestrålningen från solen\r\nsom med-\r\nför att det termiska klimatet på en förarplats kan bli\r\nolämpligt. Sommar-\r\ntid är det därför i allmänhet mycket varmare i bussen än\r\nutomhus om inte\r\nden tillförda luften kyls. Är det samtidigt hög\r\nlufttemperatur utomhus blir\r\nvärmeproblemet ännu större.\r\nVid soliga och varma dagar kan värmebelastningen lindras\r\noch risken\r\nför felhandlingar minskas genom att luften kyls, även om\r\nfullständig ter-\r\nmisk komfort inte kan uppnås. Någon skarp temperaturgräns för\r\nnär ris-\r\nker kan tänkas uppkomma finns inte och vid vilken temperatur\r\nsom upp-\r\nmärksamheten och omdömet påverkas är individuellt. Det är\r\ndärför\r\nmycket viktigt att kunna reglera temperaturen från\r\nförarplatsen.\r\nAV anser att det erfordras en anordning som ger möjlighet att\r\nkyla luften\r\nrejält innan den tillförs förarplatsen i bussarna. Det\r\nbehöver dock enligt verket\r\növervägas ytterligare på vilket sätt ett sådant krav bör\r\nställas.\r\nMed det anförda konstaterar utskottet att arbetsmiljöfrågor\r\ninom kommu-\r\nnikation och transport inklusive temperaturförhållanden för\r\nyrkesförare är\r\nuppmärksammade av AV. Utskottet avstyrker motion 2003/04:A275\r\n(c).\r\nVåld, hot och mobbning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas motioner om våld, hot och mobbning.\r\nSamtliga motioner avstyrks, främst med hänvisning till att\r\nfrågorna\r\när uppmärksammade bl.a. i AV:s verksamhet. Jämför reservatio-\r\nnerna 12 (kd), 13 (c) och 14 (mp).\r\nMotioner\r\nVåld och hot i arbetslivet tas upp i fem motioner från\r\nenskilda socialdemokra-\r\ntiska riksdagsledamöter.\r\nGunilla Carlsson i Hisings Backa (s) anser i motion\r\n2003/04:A251 att rädsla\r\noch risk för att bli utsatt för våld är ett allvarligt\r\narbetsmiljöproblem för stora\r\nyrkesgrupper. Motionären förespråkar en strategi som\r\ninnefattar minskad\r\nkontanthantering, att arbetsgivare ansvarar för\r\nsäkerhetsutbildning och före-\r\nskrivna säkerhetsrutiner, att det farliga ensamarbetet\r\nbegränsas - särskilt på\r\nkvällar och nattetid - och att arbetsmiljöinspektionerna i\r\nstörre utsträckning\r\ninriktas på arbetsplatser som är utsatta för hot, våld och\r\nrån.\r\nBirgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (båda s) pekar i\r\nmotion\r\n2003/04:A362 på att regeringen slagit fast att kvälls- och\r\nnattarbete vid ben-\r\nsinstationer inte får bedrivas som ensamarbete om inte vissa\r\nvillkor är upp-\r\nfyllda. På motsvarande sätt måste enligt motionärerna\r\nsäkerheten i kvälls- och\r\nnattöppna butiker förbättras.\r\nGöran Persson i Simrishamn och Christin Hagberg (båda s)\r\nförespråkar i\r\nmotion A235 en nollvision vad gäller olycksfall, våld och hot\r\ni arbetslivet.\r\nAnneli Särnblad och Barbro Hietala Nordlund (båda s) tar i\r\nmotion A376\r\nupp frågan om rån, våld och hot i butiker och förespråkar ett\r\nförbud mot\r\nensamarbete.\r\nI motion 2003/04:A366 av Ulf Holm och Mona Jönsson (båda mp)\r\nföreslås\r\natt regeringen ska få i uppdrag att lägga fram lagförslag om\r\nytterligare be-\r\ngränsning av användningen av ensamarbete på kvällar och\r\nnätter.\r\nMobbning i arbetslivet behandlas i tre motioner.\r\nKristdemokraterna poängterar i motion 2003/04:Ub441 yrkande\r\n12 att det är\r\nallas ansvar att skapa trivsel och motverka mobbning på\r\narbetsplatsen. Ar-\r\nbetsgivarna har enligt lag en rad åligganden, exempelvis att\r\nanvända intern-\r\nkontrollen av arbetsmiljön som ett redskap mot\r\narbetslivsrelaterad vuxen-\r\nmobbning.\r\nCenterpartiet anser i motion 2003/04:A247 yrkande 19 att det\r\ni en åtgärds-\r\nplan för en god arbetsmiljö ska finnas en handlingsplan mot\r\nmobbning.\r\nSven Brus (kd) anser enligt motion 2003/04:A248 yrkandena 1\r\noch 2 att det är\r\nviktigt att definiera begreppet mobbning. Motionären\r\nförespråkar en nollvi-\r\nsion i arbetet för att motverka mobbning och menar att\r\ninternkontroll av ar-\r\nbetsmiljön är ett redskap mot arbetslivsrelaterad\r\nvuxenmobbning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågor om våld och hot i arbetslivet behandlades senast av\r\nutskottet i betän-\r\nkande 2002/03:AU5. Utskottet redovisade där bl.a. huvuddragen\r\ni gällande\r\nföreskrifter från AV om Våld och hot i arbetsmiljön (AFS\r\n1993:2) respektive\r\nEnsamarbete (AFS 1982:3). Dessa gäller alltjämt.\r\nUtöver i de nämnda föreskrifterna behandlas frågor om\r\nåtgärder beträffan-\r\nde hot och våld även i några andra föreskrifter:\r\nOmvårdnadsarbete i enskilt\r\nhem (AFS 1990:18), Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS\r\n1993:17),\r\nGravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32), Minderåriga\r\n(AFS\r\n1996:1) och Första hjälpen och krisstöd (AFS 1997:7).\r\nI betänkande 2002/03:AU5 framhöll utskottet att de åtgärder\r\nsom framför\r\nallt måste till mot hot och våld i arbetslivet är\r\nkunskapsspridning om orsaker\r\nbakom företeelserna, möjliga åtgärder för att motverka dessa\r\noch ansvarsför-\r\nhållanden. Utskottet framhöll då liksom nu att en väsentlig\r\nform av kunskaps-\r\nspridning om arbetsmiljöfrågor sker i anslutning till AV:s\r\ntillsynsinsatser.\r\nI betänkande 2004/05:AU3 har utskottet nyligen berört\r\nfrågor om samband\r\nmellan hot och våld och butikernas öppethållande. Utskottet\r\nframhöll där att\r\nmänniskors förvärvsfrekvens och arbets- och boendesituation\r\nmed långa\r\npendlingstider gör att det finns ett behov av generösa\r\nöppettider och fann\r\ndärför inga skäl att nu överväga en ny affärstidsreglering.\r\nArbetslivsinstitutets\r\nrapport Hot och våld vid nattöppen detaljhandel (2002) ger\r\ndock fog för\r\nantagandet att hot och våld är ett problem i den nattöppna\r\ndetaljhandeln.\r\nUtskottet underströk i betänkande AU3 att arbetsgivaren har\r\nett ansvar för\r\nsäkerheten på arbetsplatserna och att arbetstagare inom\r\nhandeln, liksom ar-\r\nbetstagare i andra näringar, har rätt till en god\r\narbetsmiljö.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang kortfattat redogöra för\r\nnågra av AV:s in-\r\nsatser för att motverka våld och hot i arbetslivet.\r\nAV, som inte minst de senaste åren uppmärksammat frågor om\r\nhot och\r\nvåld i arbetslivet, konstaterar att dessa problem ökar.\r\nButiker där pengar eller\r\nvärdeföremål förekommer är särskilt utsatta för risker.\r\nStatistiken visar att\r\nantalet butiksrån i Sverige har ökat. Servicehandel med sena\r\nöppettider och\r\ndär ensamarbete förekommer är enligt AV särskilt utsatt. I\r\nBrottsförebyggan-\r\nde rådets (Brå) rapport Butiksrån (2002:16) slogs fast att\r\nrisken för att utsättas\r\nför rån är påtagligt större i storstäder än i riket generellt.\r\nMot denna bakgrund har AV gjort särskilda regionala\r\ninspektionsinsatser i\r\nbl.a. Stockholm och Göteborg där man besökt ett stort antal\r\narbetsställen\r\ninom detaljhandeln och ställt krav på arbetsgivarna om\r\nsystematiskt arbets-\r\nmiljöarbete innefattande bl.a. riskkartläggning, upprättande\r\nav handlingspla-\r\nner, rutiner för hjälp och stöd till personal som drabbas av\r\nhot eller våld,\r\ninformation m.m. Också på andra håll i arbetslivet är det\r\nvanligt med hot och\r\nvåld. Några utsatta yrken är skötare, poliser, väktare,\r\nsocialtjänstemän och\r\nsjukvårdspersonal.\r\nSärskilda inspektionsinsatser med inriktning på hot och\r\nvåld har tidigare\r\ngjorts bl.a. inom primärvården. Som exempel kan nämnas att 87\r\nvårdcentraler\r\noch husläkarmottagningar i Stockholms och Uppsala län\r\nbesöktes under 2003.\r\nHos 64 % upptäcktes brister beträffande rutiner kring våld\r\noch hot, t.ex. av-\r\nsaknad av skriftliga rutiner för förebyggande och\r\nefterhjälpande åtgärder i\r\nsamband med våldshändelser. Inspektionen konstaterade att\r\nvåld eller hot\r\nhade förekommit på flertalet vårdcentraler och att det fanns\r\nbrister i chefernas\r\nkunskaper om hur de skulle hantera våld och hot. I ett\r\nsärskilt branschpro-\r\ngram för hälso- och sjukvården 2004-2006 som bedrivs av AV\r\ningår insatser\r\nriktade mot hot och våld.\r\nEn översiktlig redovisning av AV:s tillsynsarbete på senare\r\når när det gäll-\r\ner våld och hot finns i boken Arbetsliv och hälsa 2004 som\r\ngivits ut av Ar-\r\nbetslivsinstitutet. Bland annat har en särskild\r\nbedömningsmodell tagits fram\r\nför att underlätta för inspekterande personal att bedriva\r\ntillsynsarbete enligt\r\nAML och föreskrifter. Modellen rör arbetsorganisation,\r\nutbildning, kunska-\r\nper, tekniska hjälpmedel och geografiskt läge. Den har\r\ntestats praktiskt av AV\r\nvid ett antal arbetsmiljöinspektioner inom servicehandeln.\r\nEnligt AV fungerar\r\nden bra och är användbar vid planering och uppföljning av\r\ninspektioner.\r\nDäremot fungerar modellen inte som en checklista vid själva\r\ninspektionen.\r\nFör detta ändamål har i stället en särskild broschyr,\r\nUndersök riskerna för\r\nvåld och hot på jobbet, utarbetats. Broschyren finns att\r\nhämta på AV:s hemsi-\r\nda, liksom en broschyr med rubriken Våld och hot inom omsorg\r\noch skola.\r\nUtskottet vill framhålla att det är viktigt att företag och\r\nförvaltningar har\r\nbra säkerhetsrutiner och att personalen fått utbildning om\r\ndessa liksom att det\r\nfinns rutiner för krisstöd.\r\nDe uppgifter som utskottet inhämtat från AV ger vid handen\r\natt verket på\r\nsenare år ägnat betydande uppmärksamhet åt frågor om hot och\r\nvåld. Utskot-\r\ntet ser positivt på detta och noterar att ytterligare\r\ninsatser är inplanerade.\r\nUnder 2005 kommer AV att genomföra en översyn av de\r\novannämnda före-\r\nskrifterna om ensamarbete. Vidare planerar man att göra\r\nsärskilda tillsynsin-\r\nsatser inom bl.a. bevakningsbranschen och inom kriminalvården.\r\nFrågor om våld och hot vid bl.a. butiksarbete togs under\r\n2004 upp av AV\r\nbl.a. i broschyren Att arbeta i kassa där ett särskilt\r\navsnitt behandlar sådana\r\nfrågor. Broschyren finns tillgänglig på AV:s hemsida.\r\nSom nämnts är socialtjänstemän en yrkesgrupp som utsätts\r\nför hot och\r\nvåld. AV har bistått Akademikerförbundet SSR, som organiserar\r\narbetstagare\r\ninom denna yrkesgrupp, med granskning av en broschyr på det\r\naktuella temat\r\noch som riktas till personal som kan utsättas för hot och\r\nvåld.\r\nNär det gäller våld och hot inom handeln kan i detta\r\nsammanhang nämnas\r\natt polisen i samarbete med handelns arbetsmarknadsparter har\r\nsammanställt\r\nett nationellt åtgärdsprogram med 13 punkter som tar fasta på\r\ngrundläggande\r\nåtgärder mot rån. I den ovannämnda Brårapporten refereras\r\näven till interna-\r\ntionella studier av strategier för att förebygga butiksrån.\r\nDe visar bl.a. att\r\nbrottsfrekvensen kan minskas om mängden tillgängliga\r\nkontanter i butiken är\r\nså liten som möjligt i kombination med tydlig information om\r\natt kassan bara\r\ninnehåller ett maximibelopp. Andra former av åtgärder är\r\nsådana som syftar\r\ntill att öka upptäcktsrisken, t.ex. tysta överfallslarm och\r\növervakningskame-\r\nror.\r\nEnligt vad utskottet har inhämtat från Näringsdepartementet\r\nbereds där för\r\nnärvarande ett drygt tjugotal överklagningsärenden om våld\r\noch hot respekti-\r\nve ensamarbete inom handeln. Ärendena är föranledda av att AV\r\nriktat före-\r\nlägganden vid vite mot 7-Eleven-butiker om att förbättra\r\nsäkerheten i deras\r\nnattöppna butiker. Efter att AV i slutet av februari 2005 ska\r\nha avlämnat\r\nyttranden väntas regeringen under våren fatta beslut i\r\növerklagningsärendena.\r\nUtskottet konstaterar med det ovan anförda att frågor om\r\nvåld och hot är\r\nuppmärksammade i olika delar av AV:s verksamhet och även inom\r\nexempel-\r\nvis branschorganisationer.\r\nMot denna bakgrund är utskottet inte berett att förorda\r\nnågot tillkännagi-\r\nvande till regeringen utan avstyrker motionerna 2003/04:A251\r\n(s),\r\n2003/04:A362 (s), 2003/04:A366 (mp), A235 (s) och A376 (s).\r\nNär det gäller motionsförslagen om mobbning i arbetslivet\r\nkonstaterar utskot-\r\ntet att motsvarande förslag behandlades i betänkande\r\n2002/03:AU5. Utskottet\r\nredovisade där förhållandevis utförligt (s. 31-34 i\r\nbetänkandet) uppgifter om\r\nbl.a. gällande föreskrifter från AV om systematiskt\r\narbetsmiljöarbete (AFS\r\n2001:1) och kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS\r\n1993:17) liksom om\r\ndiskrimineringslagstiftningen och forskning om mobbning. I\r\nsitt resonemang\r\nom motionsförslagen betonade utskottet bl.a. vikten av\r\nförebyggande arbets-\r\nmiljöarbete kompletterat med relevanta tillsynsåtgärder.\r\nEnligt uppgift från AV planerar verket att kring årsskiftet\r\n2005/06 påbörja\r\nen revidering av föreskrifterna om kränkande särbehandling i\r\narbetslivet så att\r\ndessa blir mer ändamålsenliga som instrument vid\r\ninspektionsarbete.\r\nI den enskilda motionen 2003/04:A248 (kd) efterlyser\r\nmotionären en defi-\r\nnition av begreppet mobbning. Enligt Norstedts stora svenska\r\nordbok betyder\r\nverbet mobba att \"utsätta för (kollektiv) förföljelse\".\r\nI AV:s föreskrifter Kränkande särbehandling i arbetslivet\r\nsägs följande i\r\n1 §: \"Med kränkande särbehandling avses återkommande\r\nklandervärda eller\r\nnegativt präglade handlingar som riktas mot enskilda\r\narbetstagare på ett krän-\r\nkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför\r\narbetsplatsens gemenskap.\"\r\nBegreppet trakasserier används i de tre lagarna (1999:133)\r\nom förbud mot\r\ndiskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,\r\n(1999:132) om\r\nförbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av\r\nfunktionshinder respekti-\r\nve (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på\r\ngrund av etnisk\r\ntillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.\r\nTrakasserier definieras i den\r\nförstnämnda lagen som \"uppträdande i arbetslivet som kränker\r\nen arbetssö-\r\nkandes eller en arbetstagares värdighet och som har samband\r\nmed sexuell\r\nläggning\". Motsvarande definition återfinns i de båda andra\r\nlagarna.\r\nMed hänvisning till sitt tidigare ställningstagande,\r\npågående arbete inom\r\nAV och vad som i övrigt anförts avstyrker utskottet\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub441 yrkande 12 (kd), 2003/04:A247 yrkande 19 (c)\r\noch\r\n2003/04:A248 yrkandena 1 och 2 (kd).\r\nVissa frågor om lagstiftning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas motionsförslag om ändringar i\r\nlagstift-\r\nningen. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till\r\npågå-\r\nende utredningsarbete. Jämför reservation 15 (v).\r\nMotioner\r\nVänsterpartiet hänvisar i motion 2003/04:A314 yrkandena 1, 2,\r\n5 och 6 till att\r\nsjuktalen fr.o.m. den 1 juli 2003 ska redovisas i företagens\r\nårsberättelser.\r\nMöjligheterna bör prövas att på motsvarande sätt redovisa en\r\narbetsgivares\r\norganisation och rutiner som har bäring på det systematiska\r\narbetsmiljöarbe-\r\ntet.\r\nAML bör enligt partiet förstärkas när det gäller de\r\nanställdas inflytande på\r\nden egna arbetsplatsen. Lämpliga delar av medbestämmandelagen\r\n(MBL) bör\r\nsamordnas och integreras i AML. Sanktionsreglerna vid\r\narbetsmiljöbrott\r\nmåste skärpas så att påföljderna blir kännbara för större och\r\nekonomiskt star-\r\nka företag och arbetsgivare. AML bör tillföras ett nytt\r\nkapitel som avser ar-\r\nbetsmiljön för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder. Detta\r\nskulle leda till tydligare ansvarsförhållanden och bättre\r\nrutiner.\r\nVänsterpartiet begär i motion 2003/04:K362 yrkande 5 en\r\nkomplettering\r\nav dagens lagstiftning så att anställda inom hotellnäringen\r\nskyddas mot sexu-\r\nella trakasserier från gäster och andra kunder.\r\nI motion 2003/04:A224 tar Hans Hoff (s) upp vitesreglerna i\r\nAML. Privata\r\narbetsgivare och offentliga arbetsgivare som kommuner och\r\nlandsting kan\r\nenligt motionären dömas att betala vite vid brott mot lagen,\r\nmedan det råder\r\noklarhet om detta gäller även statliga myndigheter,\r\naffärsverk och bolag.\r\nDärför bör vitesreglerna i AML ses över.\r\nSiw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s) anser i motion\r\n2003/04:A368\r\natt det är hög tid att Socialstyrelsen och länsstyrelserna i\r\negenskap av till-\r\nsynsmyndigheter ser över tolkningen och tillämpningen av\r\nlagen om stöd och\r\nservice till vissa funktionshindrade (LSS) och AML så att det\r\nklargörs för\r\narbetsgivare och arbetstagare vilka regler och villkor som\r\nska gälla för arbete\r\ni arbetsgivares hushåll.\r\nI motion A240 föreslår Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) att AML\r\nändras så att den\r\nblir ett bättre verktyg för att förebygga ohälsa i\r\narbetslivet. Lagens bestäm-\r\nmelser om förebyggande arbete bör enligt motionärerna göras\r\ncivilrättsliga.\r\nNågra av lagens kapitel bör inordnas i lagen om rättegång i\r\narbetsprocesser\r\n(utskottets anm.: Här torde avses lagen (1974:371) om\r\nrättegången i arbets-\r\ntvister). Förhandlings- och skadeståndsregler, liknande de\r\nsom finns i MBL,\r\nbör skapas. På detta sätt skulle arbetsmarknadens parter\r\ntvingas ta ett större\r\nansvar för att förebygga ohälsa i arbetslivet.\r\nRonny Olander m.fl. (s) förespråkar i motion A330 att\r\nregeringen tillsammans\r\nmed arbetsmarknadens parter ser över vilka paragrafer i bygg-\r\noch anlägg-\r\nningskungörelsen (utskottets anm.: Här torde avses AV:s\r\nföreskrifter om\r\nbyggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3) som bör\r\nstraffsanktioneras.\r\nBakgrunden till förslaget är att många arbetsgivare inom\r\nbyggsektorn bryter\r\nmot bestämmelserna om upprättande av arbetsmiljöplan och\r\nriskinventering\r\nutan att detta leder till någon påföljd.\r\nSamma motionärer som i motion A330 behandlar i motion A360 av\r\nReynoldh\r\nFurustrand m.fl. (s) förekomsten av arbetsolyckor inom\r\nbyggbranschen. I\r\ndagsläget medför brister i regelverk och rutiner att\r\ndokumentationen vid\r\nolyckor ofta är så bristfällig att den inte kan användas som\r\nunderlag för åtal.\r\nMotionärerna föreslår ändringar i AML för att komma till\r\nrätta med proble-\r\nmen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motion A240 (s) förespråkar motionärerna ändringar i AML så\r\natt arbets-\r\nmarknadens parter tvingas ta ett större ansvar för\r\nförebyggande arbetsmiljö-\r\ninsatser.\r\nRegler om förebyggande arbetsmiljöarbete finns i AML och i\r\nAV:s före-\r\nskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).\r\nRegelverket innefat-\r\ntar bestämmelser om bl.a. arbetsgivares ansvar och samverkan\r\nmed arbetsta-\r\ngare, vilket redovisats tidigare i betänkandet. Reglerna har\r\noffentligrättslig\r\nkaraktär.\r\nI uppdraget för den pågående utredningen (dir. 2004:91) om\r\növersyn av\r\nvissa delar av AML ingår att utreda hur bestämmelserna om\r\nsystematiskt\r\narbetsmiljöarbete och rehabilitering i AML och AV:s\r\nföreskrifter skulle kun-\r\nna göras dispositiva för att ge möjlighet åt arbetsmarknadens\r\nparter att genom\r\nkollektivavtal reglera vad arbetsgivaren ska göra för att\r\nfullgöra sina skyldig-\r\nheter i de nämnda avseendena. I denna prövning ska även\r\növervägas vilka\r\nkonsekvenser en sådan förändring skulle få för bevakningen av\r\narbetsmiljön,\r\nsärskilt på de arbetsställen där det lokala skyddsarbetet är\r\nsvagt samt i fråga\r\nom tillsyn och påföljder.\r\nMed hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker\r\nutskottet motion\r\nA240 (s).\r\nSom framgått anser Vänsterpartiet i motion 2003/04:A314 att\r\nmöjligheterna\r\nbör prövas att ställa krav på en obligatorisk redovisning av\r\narbetsgivares\r\norganisation och rutiner avseende systematiskt\r\narbetsmiljöarbete. Partiet\r\nhänvisar till de ändringar som gjorts i årsredovisningslagen\r\n(1995:1554) m.fl.\r\nlagar och som innebär att privata arbetsgivare, kommuner och\r\nlandsting ska\r\nlämna uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen.\r\nMotsvarande\r\nregler finns för myndigheter i förordningen (2000:605) om\r\nårsredovisning\r\noch budgetunderlag.\r\nSyftet med redovisningen är att öka medvetenheten om\r\nsjukfrånvarons för-\r\ndelning på olika verksamheter. I sin motivering för\r\nlagstiftningen anförde\r\nregeringen att ökade kunskaper på området kan påverka\r\narbetsgivare att vidta\r\nåtgärder för att minska sjukfrånvaron. Lagändringarna trädde\r\ni kraft den 1 juli\r\n2003 (prop. 2002/02:6, bet. 2002/03:LU1, rskr. 2002/03:43).\r\nDe utgör ett led i\r\nåtgärderna för att nå målet om att till 2008 halvera\r\nfrånvaron från arbetslivet\r\npå grund av sjukskrivning i förhållande till 2002.\r\nI rapporten Ett arbetsliv för alla från de s.k.\r\ntrepartssamtalen fördes ett re-\r\nsonemang om hur målet om att halvera sjukfrånvaron skulle\r\nkunna uppnås.\r\nMan slog där fast att det är viktigt att, genom\r\npartsgemensamma processer, i\r\nvarje bransch och på varje arbetsplats, fastställa mål för\r\nminskad ohälsa. I\r\nrapporten från trepartssamtalen betonades att tillämpning av\r\nföreskrifterna om\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete är ett viktigt medel för att\r\nuppnå fastställda\r\nmål liksom att den obligatoriska redovisningen av\r\nsjukfrånvaro är ett viktigt\r\nhjälpmedel i sammanhanget.\r\nEnligt vad utskottet erfarit diskuterades i\r\ntrepartssamtalen däremot inte nå-\r\ngot förslag om en lagreglerad, obligatorisk redovisning av\r\ndet systematiska\r\narbetsmiljöarbetet av den karaktär som nu gäller i fråga om\r\nsjukfrånvaron.\r\nDäremot betonades, som nyss nämnts, vikten av att tillämpa\r\nföreskrifterna om\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete.\r\nDessa föreskrifter innebär, som utskottet redovisat\r\ntidigare i detta betän-\r\nkande, att arbetsgivaren är skyldig att undersöka, genomföra\r\noch följa upp\r\nverksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i\r\narbetet förebyggs\r\noch en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Här bör också\r\nerinras om att det\r\nenligt SAM-föreskrifterna ska finnas en arbetsmiljöpolicy som\r\nbeskriver hur\r\narbetsförhållandena ska vara för att detta ska åstadkommas. I\r\nsammanhanget\r\nbör också nämnas de dokumentationskrav som finns i SAM-\r\nföreskrifterna\r\noch som bl.a. innebär att sådana åtgärder för att förebygga\r\nohälsa och olycks-\r\nfall i arbetet som inte kan genomföras omedelbart ska föras\r\nin i en skriftlig\r\nhandlingsplan där det ska anges när åtgärderna ska vara\r\ngenomförda och vem\r\nsom ska se till att de genomförs. Genomförda åtgärder ska\r\nkontrolleras. Ar-\r\nbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det\r\nsystematiska arbetsmiljö-\r\narbetet. Denna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst\r\ntio arbetstagare\r\ni verksamheten.\r\nUtskottet vill här erinra om vad som tidigare redovisats i\r\nbetänkandet om\r\natt AV i sitt verksamhetsprogram för 2004-2006 betonar det\r\nförebyggande\r\narbetet, bl.a. genom prioritering av insatser som avser\r\nsystematiskt arbetsmil-\r\njöarbete. I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har\r\nutskottet redovisat sin syn\r\npå bl.a. uppföljningen av Statskontorets rapport Systematiskt\r\narbetsmiljöarbe-\r\nte - En utvärdering av Arbetsmiljöverkets insatser (2004:13).\r\nNär det gäller förslagen i Vänsterpartiets motion\r\n2003/04:A314 om sam-\r\nordning av inflytanderegler, arbetsmiljölagens tillämpning\r\nvid deltagande i\r\narbetsmarknadspolitiska program och sanktioner vid\r\narbetsmiljöbrott vill\r\nutskottet peka på uppdraget för utredningen om en översyn av\r\nvissa delar av\r\nAML (dir. 2004:91).\r\nUtredningen ska överväga om samverkansbestämmelserna i 6\r\nkap. AML\r\nbör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund av\r\nutvecklingen av\r\nsamverkan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatserna. En annan\r\nuppgift för utred-\r\nningen är att pröva om det är lämpligt att direkt i AML\r\nreglera lagens till-\r\nlämpningsområde avseende kvinnor och män som omfattas av\r\nolika arbets-\r\nmarknadspolitiska program. I utredningsuppdraget ingår också\r\natt överväga\r\nvissa frågor om hur ett effektivare sanktionssystem bör\r\nutformas och om detta\r\nbör innefatta ändringar i AML. Utöver det uppdrag som\r\nuttryckligen angivits\r\ni utredningsdirektiven står det utredaren fritt att också\r\nlämna andra förslag till\r\nförfattningsändringar eller åtgärder som uppdraget kan ge\r\nanledning till.\r\nMot bakgrund av vad som anförts om pågående\r\nutredningsarbete kan nå-\r\ngot initiativ inte anses påkallat, varför utskottet avstyrker\r\nmotion\r\n2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5 och 6 (v).\r\nYtterligare en fråga som tas upp såväl i direktiven till\r\nutredningen om en\r\növersyn av vissa delar av AML som i en motion, 2003/04:A368\r\n(s), avser\r\nundantaget i AML när det gäller arbete i arbetsgivarens\r\nhushåll och frågan\r\nom samband mellan AML och lagen om stöd och service till\r\nvissa funktions-\r\nhindrade (LSS).\r\nI utredningsdirektiven (dir. 2004:91) konstateras bl.a. att\r\ndet i AML finns\r\nundantag från lagens tillämpning när det gäller arbete i\r\narbetsgivarens hus-\r\nhåll. Där sägs också att \"lagen om arbetstid m.m. i\r\narbetsgivarens hushåll\r\n[utskottets anm.: rätteligen lagen om arbetstid m.m. i\r\nhusligt arbete] ställer\r\nbetydligt lägre krav på arbetsgivaren och ger\r\ntillsynsmyndigheten sämre\r\nmöjligheter att ingripa mot brister i arbetsmiljön. Frågan om\r\nsärbehandlingen\r\ni arbetsmiljöhänseende av arbetstagare som utför husligt\r\narbete har aktualise-\r\nrats bl.a. av att personer med funktionshinder numera får\r\nhjälp i sitt hem av\r\npersonliga assistenter enligt lagen (1993:387) om stöd och\r\nservice till vissa\r\nfunktionshindrade (LSS), som i många fall formellt är\r\nanställda av den som är\r\nberättigad till insatsen enligt LSS.\"\r\nI utredningsuppdraget ingår mot denna bakgrund - som\r\ntidigare nämnts i\r\nanslutning till motionsförslag om au pair-arbete - att pröva\r\nlämpligheten  av\r\natt upphäva undantaget i AML när det gäller arbete i\r\narbetsgivarens hushåll.\r\nOm ett upphävande av undantaget föreslås, ska utredaren lämna\r\nförslag om\r\nnödvändiga ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt\r\narbete.\r\nUtskottet vill inte föregripa det pågående\r\nutredningsarbetet och avstyrker\r\ndärför motion 2003/04:A368 (s).\r\nMed anledning av förslaget i motion 2003/04:A224 (s) om en\r\növersyn av\r\nvitesreglerna i AML vill utskottet peka på att en särskild\r\nutredning, Tillsyns-\r\nutredningen (dir. 2000:62), haft till uppgift att utreda hur\r\nden statliga tillsynen\r\nkan göras till ett tydligare och effektivare\r\nförvaltningspolitiskt instrument\r\nsom bättre bidrar till kontroll och genomförande av\r\ndemokratiskt fattade\r\nbeslut. Utredningen avlämnade i oktober 2004 slutbetänkandet\r\nTillsyn. För-\r\nslag om en tydligare och effektivare tillsyn (SOU 2004:100).\r\nEtt av de spörsmål som behandlats av Tillsynsutredningen\r\ngäller vitesinsti-\r\ntutet. Utredningen konstaterar att enligt förarbetena till\r\nviteslagen kan vite\r\ninte användas mot statliga myndigheter om inte \"ett helt\r\nspeciellt undantags-\r\nfall är för hand\". Frågan har enligt utredningen behandlats\r\nvid ett flertal till-\r\nfällen. Tillsynsutredningen föreslår en samlad allmän översyn\r\nav vitesinstru-\r\nmentet. Utredningens förslag bereds för närvarande i\r\nJustitiedepartementet.\r\nMed hänvisning till pågående beredningsarbete avstyrker\r\nutskottet motion\r\n2003/04:A224 (s).\r\nByggbranschens arbetsmiljöproblem tas upp i motionerna A330\r\n(s) och A360\r\n(s).\r\nMed anledning av motionsförslaget om straffsanktioner i\r\nAV:s föreskrifter\r\nom byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) när\r\narbetsgivare bryter\r\nmot bestämmelserna där om upprättande av arbetsmiljöplan och\r\nriskanalys\r\nvill utskottet framhålla att föreskrifternas bestämmelser om\r\nupprättande av\r\narbetsmiljöplan m.m. (9-13 §§) redan är straffsanktionerade,\r\nvilket framgår\r\nav 101 § i föreskrifterna. Utskottet kan därför inte se något\r\nbehov av att ändra\r\nbestämmelserna i bygg- och anläggningsföreskrifterna i denna\r\ndel.\r\nUtskottet vill däremot starkt betona vikten av att gällande\r\nföreskrifter till-\r\nlämpas. Därför värdesätter utskottet att AV under åren 2004-\r\n2006 satsar stora\r\nresurser på att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet\r\ninom byggbran-\r\nschen. Parallellt med breda insatser mot byggherrar och\r\nprojektörer bedrivs\r\nflera projekt för att komma till rätta med de traditionella\r\nriskerna i branschen,\r\nfrämst belastningsskador och fallolyckor. I arbetet ingår\r\nockså att kontrollera\r\natt det vid alla byggarbetsplatser upprättas\r\narbetsmiljöplaner. Resultatet av ett\r\ntidigare projekt, Hälsofarlig stress i byggprocessen, används\r\nnu i tillsynsarbe-\r\ntet. Representanter för arbetsgivar- och arbetstagarsidan\r\nmedverkar i utarbe-\r\ntande och genomförande av ett särskilt branschprogram för\r\narbetsmiljön inom\r\nbygg- och anläggningsverksamhet.\r\nTveklöst finns det enligt utskottet anledning att ta\r\narbetsmiljöproblemen\r\ninom byggbranschen på största allvar. I en särskild\r\ninspektionskampanj i juni\r\n2004 granskades 550 byggarbetsplatser runtom i landet. Fler\r\nän två tredjede-\r\nlar av dessa fick anmärkningar. Bland de ca 450 arbetsställen\r\ndär det fanns\r\nrisk för fallolyckor bröt fler än hälften mot reglerna om\r\nriskbedömning och\r\nskyddsåtgärder. Ett hundratal saknade arbetsmiljöplan och ett\r\nmindre antal\r\nslarvade enligt AV rejält i fråga om säkra lyft och\r\nanvändning respektive\r\nunderhåll av lyfthjälpmedel. AV utfärdade vid inspektionerna\r\n15 omedelbara\r\nförbud. Ett tjugotal ärenden gick vidare till åtalsprövning.\r\nI september 2004\r\ngjordes ett hundratal uppföljningsinspektioner.\r\nUtskottet ser i likhet med motionärerna allvarligt på\r\nproblemen med att\r\ndokumentationen av arbetsolyckor inom byggbranschen kan ha\r\nsådana brister\r\natt den inte kan användas som underlag för åtal. Enligt vad\r\nutskottet erfarit är\r\ndet inte i första hand brister i regelverket som orsakar\r\nproblemen utan i stället\r\nbrister i tillämpningen av gällande regler, däribland\r\nofullständiga polisutred-\r\nningar. Den lösning som utskottet i första hand förordar är\r\ninte ändrade regler\r\nutan effektivare tillämpning av befintliga regler. Utskottet\r\nförutsätter också att\r\nden aktuella problemställningen tas upp i AV:s\r\ntillsynsverksamhet.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna A330 (s)\r\noch A360 (s).\r\nSlutligen vill utskottet i detta avsnitt ta upp\r\nmotionsförslaget från Vänsterpar-\r\ntiet i motion 2003/04:K362 om lagändringar för att skydda\r\nanställda inom\r\nhotellnäringen från sexuella trakasserier.\r\nResultaten av SCB:s undersökning Arbetsmiljön 2003 visar\r\natt det är be-\r\ntydligt vanligare att kvinnor utsätts för sexuella\r\ntrakasserier än män. Bland\r\nkvinnor uppgav 6,1 % att de under de senaste tolv månaderna\r\nutsatts för\r\nsexuella trakasserier från andra personer än chefer eller\r\narbetskamrater, dvs.\r\nkunder, patienter, elever, klienter m.fl. Motsvarande andel\r\nbland män var\r\n1,4 %. Sexuella trakasserier från andra är därmed betydligt\r\nvanligare än från\r\nchefer eller arbetskamrater, där andelarna för kvinnor och\r\nmän låg på 2,2 %\r\nrespektive 1,2 %.\r\nAndelen utsatta var som störst bland unga kvinnor i\r\nåldersgruppen 16-29\r\når där den uppgick till 12,8 %. Vid en uppdelning på\r\nnäringsgrenar var ande-\r\nlen störst inom omsorg och sociala insatser med 13,6 %, öppna\r\nsociala insat-\r\nser respektive hotell- och restaurangverksamhet med 12,8 %\r\nsamt handel och\r\nservice av motorfordon och detaljhandel med drivmedel med\r\n12,7 %.\r\nSiffrorna från SCB-undersökningen visar på förekomsten av\r\nsexuella tra-\r\nkasserier i arbetslivet. Utskottet, som ser allvarligt på\r\ndetta, delar dock inte\r\nVänsterpartiets uppfattning att lagändringar skulle vara det\r\nfrämsta medlet för\r\natt komma till rätta med problemet.\r\nNär det gäller sexuella trakasserier arbetstagare emellan\r\nvill utskottet peka\r\npå vad som anges i 22 a § jämställdhetslagen (1991:433) om\r\natt arbetsgivare\r\nska sätta stopp för och utreda fall av sexuella trakasserier\r\nsom kommer till\r\narbetsgivarens kännedom. Likaså vill utskottet peka på\r\nbetydelsen av de\r\njämställdhetsplaner som arbetsgivare med mer än tio anställda\r\nenligt jäm-\r\nställdhetslagen är ålagda att utarbeta varje år. Dessa planer\r\nska enligt 6 §\r\ninnehålla tillräckliga åtgärder mot sexuella trakasserier.\r\nMotionen avser situa-\r\ntioner som inte täcks av dessa bestämmelser.\r\nEnligt AML har arbetsgivaren ett allmänt ansvar för en god\r\narbetsmiljö på\r\narbetsplatsen. I de fall sexuella trakasserier förekommer i\r\nanslutning till en-\r\nsamarbete är AV:s föreskrifter om ensamarbete (AFS 1982:3)\r\ntillämpliga.\r\nDet är enligt utskottets uppfattning av största vikt att\r\nman på det lokala\r\nplanet har kunskap, vilja och förmåga att ta itu med sexuella\r\ntrakasserier. De\r\nbestämmelser som redan nu finns i arbetsmiljö- och\r\njämställdhetslagstiftning,\r\nföreskrifter och avtal ska tas till vara i det lokala\r\narbetsmiljöarbetet och då\r\ninte minst i den fackliga verksamheten. Enligt vad utskottet\r\nerfarit från Hotell\r\noch Restaurang Facket är detta den linje som man driver där.\r\nFackförbundet\r\nhar bl.a. tagit fram Handbok i hantering av sexuella\r\ntrakasserier riktad till\r\nanställda och förtroendevalda. Något krav på lagändringar för\r\natt komma till\r\nrätta med problemet med sexuella trakasserier mot\r\nhotellanställda har inte\r\nförts fram av Hotell och Restaurang Facket.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion\r\n2003/04:K362\r\nyrkande 5 (v).\r\nKostnader för arbetsmiljöarbete\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas motioner om kostnader för\r\narbetsmiljöar-\r\nbete. Samtliga motioner avstyrks.\r\nMotioner\r\nI fyra motioner från enskilda socialdemokrater läggs förslag\r\nfram om ändrad\r\nfinansiering av verksamheten med regionala skyddsombud.\r\nClaes-Göran Brandin m.fl. (s) konstaterar i motion\r\n2003/04:A313 att AML\r\ninnebär att produktionen ska stå för kostnaderna för\r\narbetsmiljöarbetet. De\r\nfackliga organisationernas medlemmar betalar dock årligen via\r\nsina med-\r\nlemsavgifter miljonbelopp för verksamheten med regionala\r\nskyddsombud.\r\nDet finns enligt motionären risk för att denna verksamhet\r\ninte kan säkerställas\r\nom de fackliga organisationerna kommer att stå för allt\r\nstörre kostnader. Detta\r\nproblem bör enligt motionärerna uppmärksammas av regeringen.\r\nBritt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (båda s) framhåller\r\ni motion\r\n2003/04:A328 att lagstiftningen innebär att produktionen ska\r\nbära kostnader-\r\nna för arbetsmiljöarbetet. Detta framgår enligt motionärerna\r\nockså av EU:s\r\narbetsmiljödirektiv (89/391/EEG). Det ökade antalet\r\nsmåföretag i Sverige\r\nmedför ett större behov av regional skyddsombudsverksamhet\r\nutan att de\r\nfackliga organisationerna får motsvarande kostnadstäckning.\r\nEn översyn\r\nbehöver göras av skyddsombudsverksamheten.\r\nRonny Olander och Bo Bernhardsson (båda s) anser i motion\r\n2003/04:A342\r\natt det finns behov av en ändrad ansvarsfördelning inom\r\nskyddsombudsverk-\r\nsamheten. Arbetsgivarna har huvudansvar för arbetsmiljön och\r\narbetsmiljöar-\r\nbetet och kostnader som är förknippade med detta. De fackliga\r\norganisatio-\r\nnerna har enligt motionärerna överkostnader för arbetsmiljön.\r\nVia fackför-\r\neningsavgiften betalar medlemmarna stora belopp för\r\narbetsmiljöbevakning i\r\nföretag utan skyddskommittéer. Motionärerna efterlyser en\r\nstriktare tolkning\r\noch tillämpning av AML:s bestämmelser om arbetsgivarens\r\nallmänna skyl-\r\ndigheter och anser att dessa, tillsammans med EU:s\r\narbetsmiljödirektiv\r\n(89/391/EEG), bör bilda utgångspunkten för ett förändrat\r\nansvar för finansie-\r\nring av skyddsombudsverksamheten.\r\nTomas Eneroth m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A347 att\r\nregeringen ska\r\növerväga förändrad finansiering av de regionala\r\nskyddsombudens verksam-\r\nhet. I dag måste de fackliga organisationerna använda\r\ninkomsterna från fack-\r\nföreningsavgifterna för att finansiera sådan verksamhet.\r\nUtöver ovanstående motioner finns i en motion - A329 yrkande\r\n2 - av Ronny\r\nOlander m.fl. (s) ett förslag om att AV ska kunna biträda\r\nskyddsombud med\r\ntolkhjälp så att fackliga organisationer ensamma inte behöver\r\nfinansiera så-\r\ndan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt 6 kap. 2 § tredje stycket AML finns ett system med s.k.\r\nregionala\r\nskyddsombud. När det inte finns någon skyddskommitté kan den\r\nlokala fack-\r\nliga avdelningen utse ett skyddsombud som inte arbetar på\r\narbetsstället. Det\r\när oftast fackföreningsfunktionärer som utses men behöver\r\ninte vara det,\r\nkonstaterar AV i skriften Arbetsmiljölagen med kommentarer i\r\nlydelse från\r\nden 1 juli 2004. Regionala skyddsombud kan finnas parallellt\r\nmed lokala\r\nskyddsombud och har samma befogenheter som dessa. Deras\r\nuppdrag omfat-\r\ntar vanligen många olika arbetsställen inom en bransch, men\r\ndet kan också\r\nvara begränsat till ett enda eller några få arbetsställen.\r\nDet är den organisation\r\nsom väljer ombudet som bestämmer ombudets verksamhetsområde.\r\nRätten att\r\nutse regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller\r\nsammanslut-\r\nningen har någon medlem på arbetsstället.\r\nStatens bidrag till regional skyddsombudsverksamhet\r\ninklusive stöd till ar-\r\nbetsmarknadens parters deltagande i\r\nstandardiseringsverksamhet uppgår 2005\r\ntill 101,6 miljoner kronor.\r\nUtskottet avstyrkte i betänkande 2002/03:AU5 motionsförslag\r\nav samma\r\ninnebörd som de nu aktuella motionerna 2003/04:A313 (s),\r\n2003/04:A328 (s),\r\n2003/04:A342 (s) och 2003/04:A347 (s). Avstyrkandet gjordes\r\nmed hänvis-\r\nning till ett svar som statsrådet Hans Karlsson lämnat i en\r\ninterpellationsde-\r\nbatt i riksdagen den 21 januari 2003 (ip. 2002/03:67). Som\r\nutskottet redovisa-\r\nde i betänkande AU5 konstaterade statsrådet Karlsson i\r\ninterpellationsdebat-\r\nten att utvecklingen under 1990-talet inneburit en\r\nförsvagning av det lokala\r\nskyddsarbetet samtidigt som förekomsten av personaluthyrning\r\noch tidsbe-\r\ngränsade anställningar ökat. Därmed har de regionala\r\nskyddsombudens roll\r\nblivit viktigare.\r\nI debatten för två år sedan framhöll statsrådet att statens\r\nbidrag till verk-\r\nsamheten med regionala skyddsombud under 2003 uppgick till ca\r\n100 miljo-\r\nner kronor. Han slog fast att grundläggande regler om\r\nregionala skyddsombud\r\nfinns i AML men att det där inte ställs några krav på\r\nverksamhetens omfatt-\r\nning. Statsrådet betonade att han skulle verka för att\r\nregeringen i kommande\r\nbudgetar tar ansvar för att finansiera regionala skyddsombud\r\npå ett sätt som\r\nbättre stämmer överens med behovet.\r\nNär det gäller det spörsmål om EG-direktiv 89/391/EG, det\r\ns.k. ramdirek-\r\ntivet om arbetsmiljö, påpekade statsrådet Karlsson att\r\nfinansieringen av regi-\r\nonala skyddsombud inte står i strid med dessa regler.\r\nDirektivet reglerar\r\nförhållanden på den enskilda arbetsplatsen och behandlar inte\r\nfrågan om\r\nregionala skyddsombud.\r\nArbetsmarknadsutskottet vill framhålla skyddsombudens\r\nviktiga roll på\r\nden enskilda arbetsplatsen. De regionala skyddsombuden kan\r\nmedverka till\r\natt utveckla arbetsmiljöarbetet vid de mindre företagen.\r\nBidraget via stats-\r\nbudgeten kompletterar såväl fackliga medel som den arbetstid\r\nsom upplåts till\r\nskyddsombudsarbete.\r\nI AV:s regleringsbrev för 2005 begär regeringen en\r\nåterrapportering av de\r\ns.k. partsmedel som via verkets anslag fördelas till\r\narbetsmarknadens parter\r\nför insatser på arbetsmiljöområdet. Enligt regleringsbrevet\r\nska AV kommen-\r\ntera insatser inom verksamhetsområdet under 2005.\r\nPartsmedlens uppdelning\r\npå olika slags partsverksamhet, mottagare och syfte ska\r\ndärvid anges. När det\r\ngäller stödet till regional skyddsombudsverksamhet ska så\r\nlångt möjligt verk-\r\nsamhetens fördelning på olika branscher framgå, liksom en\r\növersiktlig be-\r\ndömning av effekten av insatserna. I återrapporteringskravet\r\ningår också att\r\ngöra en översiktlig redovisning av mottagarnas egna bidrag\r\noch insatser inom\r\nde verksamhetsområden där partsmedlen används.\r\nDet är med tillfredsställelse som utskottet konstaterar att\r\nstatens bidrag till\r\nregional skyddsombudsverksamhet inklusive stöd till\r\narbetsmarknadens par-\r\nters deltagande i standardiseringsverksamhet har kunnat ökas\r\nsedan den ovan-\r\nnämnda interpellationsdebatten ägde rum. Som framgått uppgår\r\nstödet under\r\n2005 till 101,6 miljoner kronor. Med hänvisning till detta\r\noch till utskottets\r\ntidigare ställningstagande i betänkande 2002/03:AU5 avstyrks\r\nmotionerna\r\n2003/04:A313 (s), 2003/04:A328 (s), 2003/04:A342 (s) och\r\n2003/04:A347\r\n(s).\r\nI en motion föreslås, som motionärerna uttrycker det, att\r\nArbetsmiljöin-\r\nspektionen ska ges möjlighet att biträda skyddsombuden med\r\ntolkhjälp.\r\nI och med att fler arbetstagare med inga eller knapphändiga\r\nkunskaper i\r\nsvenska kan komma att arbeta i Sverige kan det säkert uppstå\r\nsituationer där\r\ndet finns behov av tolkhjälp exempelvis i anslutning till att\r\narbetsmiljöfrågor\r\ntas upp på en arbetsplats. Enligt uppgift från AV förekommer\r\ndet redan i dag\r\natt verket i vissa situationer anlitar tolk vid\r\narbetsplatsbesök. Behovet har\r\ndock hittills, enligt uppgift från verket, varit av ringa\r\nomfattning, men man är\r\ninte främmande för att det kan komma att öka. Från verkets\r\nsida känner man\r\ndock inte till att det i fältverksamheten skulle ha framförts\r\nnågra propåer om\r\natt AV:s anslagsmedel skulle få tas i anspråk för tolkhjälp\r\ntill skyddsombud.\r\nMed hänvisning till detta avstyrks motion A329 yrkande 2 (s).\r\nArbetsmiljöverkets tillsyn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas Riksrevisionens styrelses\r\nframställning till\r\nriksdagen angående Arbetsmiljöverkets tillsyn, 2004/05:RRS6.\r\nFramställningen och en motion avstyrks, främst med hänvisning\r\ntill\r\nvidtagna och planerade åtgärder för att förbättra styrningen\r\nm.m.\r\nJämför särskilt yttrande (m, fp, kd, c).\r\nFramställning från Riksrevisionens styrelse\r\nRiksrevisionen (RiR) har granskat AV:s tillsyn. Resultatet\r\nhar redovisats i\r\nrapporten Arbetsmiljöverkets tillsyn (RiR 2004:14). RiR:s\r\nstyrelse beslutade\r\nden 17 november 2004 att överlämna granskningens slutsatser i\r\nform av en\r\nframställning till riksdagen, 2004/05:RRS6 Riksrevisionens\r\nstyrelses fram-\r\nställning angående Arbetsmiljöverkets tillsyn.\r\nI sina överväganden med anledning av överlämnandet\r\nkonstaterar RiR att\r\ngranskningen omfattar hela kedjan från riksdagens beslut, via\r\nregeringens\r\nstyrning av AV och verkets insatser för att motverka ohälsa\r\noch olycksfall i\r\narbetslivet genom tillsyn. Granskningen har inriktats mot den\r\noperativa tillsy-\r\nnen, dvs. inspektionsverksamheten.\r\nRiR:s styrelse skriver i sina överväganden att regeringen i\r\nbudgetproposi-\r\ntionen för 2005 i enlighet med kraven i lagen (1996:1059) om\r\nstatsbudgeten\r\nhar redovisat de åtgärder den avser att vidta med anledning\r\nav RiR:s iaktta-\r\ngelser. RiR noterar att regeringen anmält att den ser med\r\nallvar på den kritik\r\nsom framförts av myndigheten och noga kommer att överväga de\r\nsynpunkter\r\nsom framförts liksom att regeringen angivit att den senast i\r\nbudgetpropositio-\r\nnen för 2006 avser att återkomma till riksdagen med en\r\nredogörelse för de\r\nåtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.\r\nRiR utgår från att regeringen i samband med den aviserade\r\nredovisningen\r\nunder 2005 med anledning granskningsrapporten återkommer till\r\nriksdagen\r\nmed en fördjupad analys av de orsakssamband som behandlas i\r\ndenna och att\r\nregeringen även redogör för vilka effekter som AV:s\r\nanslagsförstärkningar\r\nhaft för att säkerställa efterlevnaden av AML.\r\nI sin framställning föreslår RiR:s styrelse att riksdagen\r\nbegär att regeringen\r\nska vidta åtgärder för att förbättra styrningen,\r\nuppföljningen och återrapporte-\r\nringen till riksdagen avseende AV:s tillsyn.\r\nBakgrund\r\nI rapporten om AV:s tillsyn, vilken ligger till grund för\r\nframställningen från\r\nRiR:s styrelse, summerar RiR sina iakttagelser och slutsatser\r\ni ett avslutande\r\nkapitel. Där anges att RiR\r\n1.      anser att regeringens mål för tillsynen över AML\r\nbör ses över och\r\natt regeringens uppföljning och utvärdering av\r\ntillsynsverksamheten\r\nbehöver  förbättras,\r\n2.\r\n3.      konstaterar att regeringens redovisning i\r\nbudgetpropositionen för\r\n2004 av föreslagna förändringar i AV:s anslag är otydlig,\r\n4.\r\n5.      föreslår att regeringen förbättrar\r\nresultatredovisningen till riksdagen,\r\n6.\r\n7.      föreslår att regeringen ger AV i uppdrag att\r\nanalysera hur verket kan\r\nutveckla sina mål för tillsyn av AML. Resultatet bör delges\r\nriksda-\r\ngen. Målen bör i ökad utsträckning grundas på en\r\nföreställning om\r\nvad som är möjligt att uppnå med tillsynen. Målen bör vara\r\nuppfölj-\r\nningsbara,\r\n8.\r\n9.      anser att AV:s uppföljning behöver förbättras så\r\natt uppnådda resul-\r\ntat blir tydligare jämfört med tidigare uppföljningar.\r\nUppföljningen\r\nbör kopplas till någon form av omvärldsanalys,\r\n10.\r\n11.     anser att regeringen bör uppdra till AV att\r\nutveckla metoder för att\r\nförbättra urvalet av tillsynsobjekt,\r\n12.\r\n13.     anser att regeringen bör ge AV i uppdrag att\r\nförbättra verksamhets-\r\nstatistiken, så att den speglar verksamheten på ett tydligt\r\noch rätt-\r\nvisande sätt,\r\n14.\r\n15.     anser att den interna kontrollen av registrering\r\noch dokumentation\r\nav inspektioner vid AV kan behöva förbättras,\r\n16.\r\n17.     anser att regeringen bör överväga vilka åtgärder\r\nsom behöver vidtas\r\nför att få till stånd en samverkan mellan AV och\r\nRiksförsäkrings-\r\nverket som kan bidra till att motverka ohälsa. RiR\r\nförutsätter att åt-\r\ngärderna samordnas inom Regeringskansliet och\r\n18.\r\n19.     anser att det behövs mer underlag för att bedöma i\r\nvilken utsträck-\r\nning som inspektioner leder till förbättrad arbetsmiljö.\r\n20.\r\nMotion\r\nIngen motion har väckts med anledning av RiR:s styrelses\r\nframställning\r\nangående Arbetsmiljöverkets tillsyn.\r\nUtskottet tar dock i detta sammanhang upp motion 2003/04:A230\r\nav Susanne\r\nEberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda s) som har\r\ntydliga berör-\r\ningspunkter med en fråga som tas upp i framställningen.\r\nMotionärerna anser\r\natt regeringen bör verka för att yrkesinspektionens\r\nkontroller på olika håll i\r\nlandet bedrivs med ett enhetligt arbetssätt där ett\r\nstandardiserat frågeformulär\r\nanvänds som underlag vid inspektioner.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen\r\nför 2005 (prop.\r\n2004/05:1 utg.omr. 14) framhåller att det är nödvändigt att\r\nse med allvar på\r\nkritik som framförs av RiR. Regeringen avser att noggrant\r\növerväga de syn-\r\npunkter som framförts av revisionen i fråga om AV:s tillsyn\r\noch regeringens\r\nstyrning och uppföljning av tillsynsverksamheten. Senast i\r\nsamband med\r\nbudgetpropositionen för 2006 ska regeringen återkomma till\r\nriksdagen med\r\nen redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av\r\nRiR:s rapport\r\noch uppnådda resultat till följd av åtgärderna.\r\nEnligt regeringen i budgetpropositionen har\r\narbetsmiljötillsynen undergått\r\nflera förändringar under de senaste tio åren, vilket medfört\r\nbehov av utveck-\r\nlingsinsatser. Det framhålls att myndighetstillsynen ska ses\r\nsom en del i ett\r\narbetsmiljösystem som inkluderar även skyddsombud och\r\nföretagshälsovård.\r\nVidare betonas vikten av att ägna större uppmärksamhet åt\r\nkartläggning av\r\nsamband mellan insatser för arbetsmiljön och effekter på\r\nohälsa och olycks-\r\nfall.\r\nI sammanhanget kan nämnas att utskottet den 26 januari 2005\r\nbesökte AV\r\ndär företrädare för verket redovisade såväl RiR:s förslag\r\nrörande uppdrag till\r\nAV som vilka åtgärder verket vidtagit med anledning av\r\nrevisionsrapporten.\r\nFrån AV:s sida framhölls att åtgärder hade vidtagits eller\r\nvar planerade inom\r\nAV på i stort sett alla områden som behandlas i RiR-rapporten.\r\nUtskottet\r\nnoterar vidare att AV:s årsredovisning för 2004 som\r\nbeslutades den 17 febru-\r\nari 2005 innehåller information om ett antal åtgärder med\r\nanknytning till\r\nRiR:s rapport.\r\nSom framgått föreslår RiR:s styrelse att riksdagen begär\r\natt regeringen ska\r\nvidta åtgärder för att förbättra styrningen, uppföljningen\r\noch återrapportering-\r\nen till riksdagen avseende AV:s tillsyn.\r\nUtskottet finner det mot denna bakgrund lämpligt att\r\nredovisa upplysning-\r\nar som utskottet under hand har inhämtat om vidtagna och\r\nplanerade åtgärder\r\nm.m. med anknytning till de tio punkter som RiR angivit\r\nenligt ovan liksom\r\nandra uppgifter av intresse i sammanhanget. Det bör\r\nframhållas att upplys-\r\nningar som lämnas under en viss punkt nedan kan ha relevans\r\näven för andra\r\npunkter.\r\nPunkt 1. Översyn av regeringens mål för tillsynen av AML och\r\nförbättring av\r\nregeringens uppföljning och utvärdering av\r\ntillsynsverksamheten\r\nI budgetpropositionen för 2005 anger regeringen att den avser\r\natt överväga\r\nmålen och återrapporteringskraven för AV:s tillsynsverksamhet.\r\nMålen måste\r\nenligt regeringen på ett relevant och tydligt sätt återspegla\r\nvad tillsynsverk-\r\nsamheten förväntas uppnå i såväl kvantitativa som kvalitativa\r\ntermer. Reger-\r\ningen anser att det är nödvändigt att inte öka målens\r\nmätbarhet på bekostnad\r\nav deras relevans för en förbättrad arbetsmiljö.\r\nDet sägs också i budgetpropositionen att AV:s\r\nåterrapportering till reger-\r\ningen på ett entydigt sätt ska klargöra i vilken utsträckning\r\nmålen uppnåtts\r\noch att regeringens krav på AV:s verksamhetsrapportering\r\nkommer att prövas\r\ni samband med att målen för tillsynsverksamheten övervägs. I\r\nbudgetproposi-\r\ntionen framhålls även att regeringen uppmärksammat RiR:s\r\nförslag om att\r\nstärka uppföljning och utvärdering av AV:s tillsynsverksamhet.\r\nPunkt 2. Otydlig redovisning i budgetpropositionen för 2004\r\nav förändringar\r\nav AV:s anslag\r\nUtskottet inhämtade i samband med budgetberedningen hösten\r\n2004 under\r\nhand kompletterande upplysningar från Näringsdepartementet om\r\nanslagsbe-\r\nräkningarna i budgetpropositionen.\r\nPunkt 3. Förbättring av regeringens resultatredovisning till\r\nriksdagen\r\nI budgetpropositionen anger regeringen att det efter den\r\ntidsperiod som RiR:s\r\nstudie omfattar har påbörjats ett arbete med att ta fram\r\narbetsmiljöindikatorer.\r\nIndikatorerna ska möjliggöra utvärdering av tillsynens\r\neffekter på arbetsmil-\r\njön. Detta arbete ska enligt regeringen fortsätta och\r\nintensifieras.\r\nPunkt 4. Regeringen bör uppdra åt AV att analysera hur målen\r\nför tillsynen\r\nkan utvecklas. Målen bör i ökad utsträckning grundas på vad\r\nsom kan uppnås\r\nmed tillsynen. Målen bör vara uppföljningsbara\r\nUtskottet informerades vid sitt besök vid AV om att det vid\r\nverket sedan ett år\r\ntillbaka pågår ett projekt rörande formulering av\r\nuppföljningsbara mål och\r\nresultatinformation. Några möjligheter och problem i detta\r\narbete berördes,\r\nexempelvis utvecklingen av IT-stöd för planering och\r\nuppföljning liksom\r\nsvårigheter att belysa samband mellan sjukskrivningar\r\nrespektive psykosocia-\r\nla problem och förhållanden i arbetslivet.\r\nAv AV:s årsredovisning för 2004 framgår bl.a. att det inom\r\nverket pågår\r\nflera projekt för att utveckla styrningen och\r\nresultatuppföljningen. Hela verk-\r\nsamheten ska omfattas av målstyrning. Ett sammanhållet system\r\nför planering\r\noch uppföljning skapas.\r\nPunkt 5. Förbättring av uppföljningen av AV:s tillsyn och\r\ntydligare redovis-\r\nning av uppföljningsresultaten\r\nDet framhålls i budgetpropositionen för 2005 att en\r\nfungerande tillsynsverk-\r\nsamhet kräver att AV:s interna organisation, rutiner och\r\nverksamhetsplane-\r\nring är ändamålsenlig och effektiv sett i förhållande till de\r\nav regeringen\r\nuppställda målen. Regeringen anser därför att det är viktigt\r\natt AV fortsätter\r\natt vidareutveckla metoder, rutiner och dokumentation för\r\nplanering, genom-\r\nförande, uppföljning och utvärdering av tillsynsverksamheten.\r\nAV har den 18 februari 2005 återrapporterat ett uppdrag som\r\nlämnades av\r\nregeringen i regleringsbrevet för 2004.  Utskottet noterar\r\natt verket i återrap-\r\nporteringen redovisar prioriteringar och strategi för\r\ntillsynen och verkets\r\ninsatser och yttre faktorers påverkan på måluppfyllelsen. I\r\nfråga om priorite-\r\nringarna för tillsynen åberopas verksamhetsprogrammet för\r\n2004-2006 (se\r\näven ovan) som framför allt grundas på statistik om\r\narbetsolyckor, arbets-\r\nsjukdomar och annan arbetslivsrelaterad ohälsa. I\r\nverksamhetsprogrammet\r\nhar sex branscher - hälso- och sjukvård, omsorg och sociala\r\ntjänster, skola,\r\nbygg och anläggning, transport och trävaruindustri - särskilt\r\npekats ut. Dess-\r\nutom finns tre generella prioriteringar: systematiskt\r\narbetsmiljöarbete, belast-\r\nningsergonomi och organisatoriska och sociala förhållanden.\r\nI AV:s regleringsbrev för 2005 begärs en redovisning av\r\nbehovet av forsk-\r\nning som stöd för verkets verksamhet och för utvärdering av\r\ndenna. Sådan\r\nforskning kan enligt Näringsdepartementet exempelvis avse\r\neffekter av till-\r\nsynsverksamhet. Redogörelsen ska lämnas till departementet\r\nsenast den\r\n1 mars 2006.\r\nNär utskottet besökte AV redovisades vad man gör från\r\nverkets sida för att\r\nförbättra uppföljningen. Det pågår exempelvis ett\r\nutvecklingsarbete för att\r\njämföra de krav som ställs vid inspektioner med vad som\r\ngenomförs, verk-\r\nsamhetsplanen för 2004-2006 följs upp genom webbenkäter och\r\nsynpunkter\r\ninhämtas från arbetsgivare och skyddsombud om genomförda\r\ninspektioner.\r\nI AV:s årsredovisning för 2004 sägs att verkets\r\nutvärderingar kan avse\r\nbåde effektmätningar och utvärdering av processer och metoder.\r\nUtvärdering-\r\nar planeras inom tillsynens tre delar, dvs. inspektion,\r\nregelarbete och informa-\r\ntion. Enligt AV finns i verkets utvärderingsprogram för 2005\r\ninsatser som\r\nligger väl i linje med RiR:s synpunkter. Verket kommer -\r\nvilket nyss framgått\r\n- att följa upp inspektionsverksamheten genom undersökningar\r\nriktade till\r\narbetsgivare och skyddsombud på arbetsställen som blivit\r\ninspekterade för att\r\ndärigenom inhämta bedömningar av om inspektionerna handlade\r\nom väsent-\r\nliga problem i arbetsmiljön och om genomförda krav ledde till\r\nen bättre ar-\r\nbetsmiljö. Ett utvecklingsarbete ska bedrivas under 2005 för\r\natt säkrare kunna\r\nmäta sambandet mellan antalet ställda och antalet genomförda\r\nkrav.\r\nPunkt 6. Regeringen bör uppdra åt AV att utveckla metoder för\r\natt förbättra\r\nurvalet av tillsynsobjekt\r\nI budgetpropositionen poängterar regeringen att AV bör\r\nutveckla metoder för\r\nurval av tillsynsobjekt. Detta bör ske \"med utgångspunkt i\r\nrisk och väsentlig-\r\nhet inom arbetsmiljöområdet\". Det framhålls i\r\nbudgetpropositionen att Riks-\r\nförsäkringsverkets statistik är ett viktigt kunskapsunderlag\r\nnär det gäller\r\nsjukskrivningarnas och arbetsskadornas omfattning vid ett\r\nvisst arbetsställe.\r\nLikaså betonas att de enskilda inspektörernas kunskaper om\r\narbetsställena är\r\nviktiga vid valet av inspektionsobjekt. Urvalet av\r\ninspektionsobjekt bygger\r\nvidare på bl.a. samverkan med skyddsombuden och de lokala\r\nparterna. Reger-\r\ningen anser att det är viktigt att förstärka detta samarbete.\r\nÄven i övrigt kom-\r\nmer regeringen att följa hur AV fortsätter arbetet med att\r\ngenomföra förbätt-\r\nringar inom de områden som lyfts fram i RiR:s rapport.\r\nI budgetpropositionen anges också att regeringen kommer att\r\növerväga\r\nvilka åtgärder som behövs för att vidareutveckla ett\r\nstatistiskt underlag som\r\nkan användas vid urvalet av inspektionsobjekt.\r\nÄven metoder för urval av tillsynsobjekt berördes när\r\nutskottet i januari\r\n2005 besökte AV. Ett arbete pågår för att få fram relevant\r\nstatistik ur databa-\r\nser och bl.a. komplettera detta med annan information från\r\nexempelvis För-\r\nsäkringskassan, arbetsmarknadens parter, massmedier m.fl.\r\nDetta tas upp också i årsredovisningen för 2004 där det\r\nanges att verket\r\nska utveckla metoderna för att vid tillsynen kunna välja ut\r\nde sämsta arbets-\r\nmiljöerna för tillsyn. Detta ska ske bl.a. genom att\r\nurvalsparametrar tas fram\r\nmed hjälp av verkets databaser om arbetsolyckor,\r\narbetssjukdomar, inspektio-\r\nner m.m.\r\nPunkt 7. Regeringen bör uppdra åt AV att förbättra\r\nverksamhetsstatistiken så\r\natt denna tydligt och rättvist speglar verksamheten\r\nAv budgetpropositionen framgår att AV infört tidredovisning\r\nför att bättre\r\nkunna planera och följa upp verksamheten.\r\nFöreträdare för AV uppgav vid utskottets besök att\r\nverksamhetsstatistiken\r\nförbättras och att detta innefattar redovisning av\r\ninspektionsärenden, förbätt-\r\nrad dokumentation och annan information om inspektioner,\r\ntydligare uppfölj-\r\nningsrutiner och tydligare anvisningar för registrering av\r\ninspektioner.\r\nPunkt 8. Förbättring av den interna kontrollen av\r\nregistrering och dokumen-\r\ntation av AV:s inspektioner\r\nSe under punkt 5.\r\nPunkt 9. Regeringen bör överväga åtgärder för sådan samverkan\r\nmellan AV\r\noch Riksförsäkringsverket som kan bidra till att motverka\r\nohälsa. Åtgärderna\r\nbör samordnas i Regeringskansliet\r\nEnligt AV:s regleringsbrev för 2005 ska verket senast den 1\r\nmars 2006 redo-\r\ngöra för utveckling och genomförda insatser under 2005 i\r\nfråga om samver-\r\nkan mellan verket och Försäkringskassan (fd.\r\nRiksförsäkringsverket) på ar-\r\nbetsanpassnings- och rehabiliteringsområdet.\r\nTidigare i detta betänkande har uppgifter redovisats om ett\r\ncentralt avtal\r\nmellan AV och Försäkringskassan för att identifiera\r\narbetsgivare som inte\r\nfullgör sina skyldigheter rörande arbetsanpassning och\r\nrehabilitering.\r\nPunkt 10. Mer underlag behövs för att bedöma i vilken\r\nutsträckning som\r\ninspektioner leder till förbättrad arbetsmiljö\r\nSe under punkt 3.\r\nUtöver ovanstående redovisning av vidtagna eller planerade\r\nåtgärder med\r\nanknytning till RiR-rapporten vill utskottet också beröra den\r\nmotion,\r\n2003/04:A230, som behandlas i detta avsnitt. Motionärerna tar\r\nupp frågor om\r\nunderlag för och tillvägagångssätt i AV:s\r\ninspektionsverksamhet.\r\nUtskottet vill med anledning av motionen framhålla vikten\r\nav att vidareut-\r\nveckla såväl urvalsinstrument vid inspektioner som\r\ntillsynsmetoderna. Ett\r\narbete med denna inriktning pågår. Utöver vad som nämnts\r\ntidigare i betän-\r\nkandet kan här påpekas att AV enligt regleringsbrevet för\r\n2005 senast den\r\n1 mars 2006 ska redogöra för utvecklingen av tillsynsmetoder.\r\nNär det gäller\r\ndet aktuella motionsförslaget är utskottet tveksamt till\r\nmöjligheterna att vid\r\ninspektioner i vitt skilda branscher och företag liksom under\r\nstarkt varierande\r\nförhållanden använda ett och samma arbetssätt och ett\r\nstandardiserat fråge-\r\nformulär som underlag.\r\nUtskottet konstaterar sammanfattningsvis att en rad\r\nåtgärder redan är vid-\r\ntagna eller planerade i syfte att förbättra styrningen,\r\nuppföljningen och åter-\r\nrapporteringen till riksdagen avseende AV:s tillsyn liksom i\r\nen rad andra\r\navseenden som behandlats i Riksrevisionens rapport om denna\r\ntillsyn. Som\r\nframgått har regeringen i budgetpropositionen för 2005\r\naviserat att den senast\r\ni budgetpropositionen för 2006 ska återkomma till riksdagen\r\nmed en redogö-\r\nrelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av RiR:s\r\nrapport och upp-\r\nnådda resultat till följd av åtgärderna. Utskottet emotser\r\nmed intresse en sådan\r\nsamlad redogörelse.\r\nMot bakgrund av vad som redovisats ovan är utskottet inte\r\nberett att rikta\r\nnågot tillkännagivande till regeringen med anledning av\r\nRiksrevisionens\r\nstyrelses framställning. Utskottet avstyrker därför\r\nRiksrevisionens styrelses\r\nframställning 2004/05:RRS6. Också motion 2003/04:A230 (s)\r\navstyrks av\r\nutskottet.\r\nÅtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i\r\njanuari 2005\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas två motionsförslag med anledning av\r\nstor-\r\nmen i södra Sverige i januari 2005. Motionerna avstyrks.\r\nJämför\r\nreservation 16 (m, c) och särskilt yttrande (kd).\r\nBakgrund\r\nDe motionsförslag som behandlas i detta sammanhang har väckts\r\nmed stöd av\r\n3 kap. 13 § riksdagsordningen om motion med anledning av en\r\nhändelse av\r\nstörre vikt. En remissdebatt om åtgärder med anledning av\r\nstormen den 8 och\r\n9 januari 2005 ägde rum i kammaren den 27 januari 2005.\r\nSamtidigt remitte-\r\nrades de motioner som väckts i ämnet.\r\nMotioner\r\nModeraterna förespråkar i motion MJ7 yrkande 5 i denna del en\r\nrad åtgärder\r\nför att minska skadeverkningarna av stormen. Det gäller bl.a.\r\ndispens för\r\növertidsuttag, borttagande av hinder mot att skogsarbetare\r\nfrån andra länder\r\ndeltar i uppröjningsarbete och möjliggörande av kemisk\r\nbekämpning av ska-\r\ndegörare.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion MJ6 yrkande 8 att\r\nanställda i offentlig\r\nsektor ska ges rätt till tjänstledighet för att hjälpa till i\r\nuppröjningsarbetet efter\r\nstormen. Partiet anser att det vore olyckligt om hemvärnsmän\r\nmåste avstå\r\nfrån frivilligt deltagande i katastrofinsatserna på grund av\r\nbristande samtycke\r\nfrån ordinarie arbetsgivare. Regeln om tjänsteplikt vid\r\nextraordinära kata-\r\nstrofsituationer bör enligt Kristdemokraterna kunna tillämpas\r\nför arbetsgiva-\r\nrens del även om deltagandet är frivilligt från\r\narbetstagarens sida.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nStormen i södra Sverige den 8 och 9 januari 2005 har\r\notvetydigt ställt till med\r\nskador av en sällan skådad omfattning. Ytterligare skador\r\nuppstod i samband\r\nmed att ett oväder drog fram över i stort sett samma område\r\nden 12 och 13\r\nfebruari 2005. Den 13 och 14 februari genomförde ledamöter i\r\nutskottet en\r\nresa i Kalmar län och kunde då på många håll tydligt se\r\nskador som uppstått\r\ntill följd av stormarna. Många hushåll saknade elektricitet.\r\nNär det gäller de motionsförslag som lagts fram om åtgärder\r\nmed anled-\r\nning av stormen har arbetsmarknadsutskottet - såvitt avser\r\nutskottets bered-\r\nningsområde - under hand inhämtat upplysningar från\r\nNäringsdepartementet,\r\nJordbruksdepartementet, Miljö- och\r\nsamhällsbyggnadsdepartementet, Ar-\r\nbetsmiljöverket, Arbetsmarknadsverket, Kemikalieinspektionen\r\noch Lantbru-\r\nkarnas Riksförbund.\r\nEtt flertal ansökningar om dispens från övertidsregler har\r\ninkommit till\r\nAV.\r\nNedan redovisas regler om övertid enligt arbetstidslagen\r\n(1982:673) i dess\r\nnu gällande lydelse.\r\nRiksdagen har nyligen (prop. 2003/04:180, bet. 2004/05:AU3,\r\nrskr.\r\n2004/05:158) beslutat om ändringar i arbetstidslagen för att\r\ntydligare genom-\r\nföra EG:s arbetstidsdirektiv. De nya reglerna innebär bl.a.\r\natt den genomsnitt-\r\nliga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och att\r\ndygnsvilan måste vara\r\nminst elva sammanhängande timmar. Detta ska inte gälla vissa\r\narbeten inom\r\noffentliga verksamheter t.ex. polisen och försvaret.\r\nLagändringarna träder i\r\nkraft den 1 juli 2005. Om det vid den tidpunkten och därefter,\r\nfram t.o.m. den\r\n31 december 2006, finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren\r\noch den fackliga\r\norganisationen börjar reglerna gälla först den 1 januari 2007.\r\nLagens s.k. EG-\r\nspärrar blir tydligare, dvs. att kollektivavtal inte får\r\ninnebära sämre regler för\r\narbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet.\r\nArbetstidslagens nu gällande regler om övertid är\r\nkollektivavtalsdispositi-\r\nva med en s.k. EG-spärr. I lagens 8 § sägs att när det finns\r\nsärskilt behov av\r\nökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under\r\nen tid av fyra\r\nveckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst\r\n200 timmar\r\nunder ett kalenderår (allmän övertid). I lagens 9 § finns\r\nregler om s.k. nödfall-\r\nsövertid. Där sägs bl.a. följande: \"Har en natur- eller\r\nolyckshändelse eller\r\nannan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av\r\narbetsgivaren\r\nvållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara\r\nför sådant\r\navbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får\r\növertid tas ut för arbete\r\ni den utsträckning som förhållandena kräver.\" Om\r\nkollektivavtal inte kan\r\nträffas får AV, om det finns särskilda skäl, medge avvikelse\r\ni vissa hänseen-\r\nden, detta också med den begränsning som EG-spärren innebär\r\n(19 §).\r\nNär det gäller med stormskadorna sammanhängande ansökningar\r\ntill AV\r\nom dispens från övertidsreglerna har följande information\r\ninhämtats. I det\r\nstora flertalet fall har det visat sig att det funnits\r\nkollektivavtal som innefattat\r\növertidsregler och att, efter förhandlingar, arbetsgivar- och\r\narbetstagarsidorna\r\nkommit överens om ökat övertidsuttag. I ett fall, där\r\nförhandlingar mellan\r\nparterna fortfarande pågår i mitten av februari 2005, bedömer\r\nAV - enligt vad\r\nutskottet inhämtat - det mindre sannolikt att en uppgörelse\r\nkommer att nås.\r\nDispensfrågan kommer därmed att hänskjutas till AV för\r\navgörande. Hos AV\r\nligger vid samma tidpunkt tre dispensansökningar där verket\r\nbegärt in kom-\r\npletterande upplysningar om antal berörda arbetstagare,\r\narbetets art, före-\r\nkomsten av kollektivavtal m.m.\r\nUtskottets intryck är, mot denna bakgrund, att\r\növertidsreglerna hittills fun-\r\ngerat bra när det gäller åtgärder med anledning av\r\nstormskadorna. Den samla-\r\nde bilden är att parterna kommit väl överens och att\r\nflexibiliteten i reglerna\r\nfungerat väl. Utskottet vill betona att det pågående arbetet\r\nmed reparation av\r\nelledningar, skogsröjning m.m. är mycket riskfyllt.\r\nI Moderaternas motion talas det om borttagande av hinder\r\nmot att skogsar-\r\nbetare från andra länder deltar i uppröjningsarbete. Några\r\nsådana hinder av\r\nformell art finns inte för arbetstagare från EU:s\r\nmedlemsstater som tillika är\r\nmedborgare i medlemsstat. Först efter tre månaders vistelse i\r\nSverige krävs\r\nuppehållstillstånd enligt utlänningslagen (1989:529).\r\nTillståndet tjänar som\r\nintyg på att personen har rätt att vistas här.\r\nRiktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd\r\nutfärdas av Ar-\r\nbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Detta anges i 4 kap. 6 §\r\nutlänningsförordning-\r\nen.\r\nFöreträdare för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har inte\r\nhört talas om att\r\ndet skulle ha förekommit problem rörande arbetstillstånd. Vid\r\nAMS känner\r\nman inte till att någon begäran om arbetstillstånd för\r\ndeltagande av tredje-\r\nlandsmedborgare i uppröjningsarbete o.d. skulle ha inlämnats.\r\nI och med att fri rörlighet för arbetstagare gäller inom EU\r\nhar det inte\r\nkrävts några arbetstillstånd för de skogsarbetare,\r\nteletekniker m.fl. som kom-\r\nmit till Sverige från andra EU-medlemsstater, däribland Polen,\r\nLitauen, Est-\r\nland, Storbritannien och Tyskland, för att reparera och röja\r\nefter stormarna.\r\nNär det gäller kemisk bekämpning av skadegörare kan det\r\nkonstateras att\r\ndet finns en överhängande risk för insektsangrepp på det\r\nstormfällda virket\r\noch att virket förstörs. Därför har regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nkommit överens om en rad åtgärder för att så snabbt som\r\nmöjligt få ut virket\r\ntill terminaler eller på marknaden. I det åtgärdspaket som\r\npresenterades den\r\n4 februari 2005 ingår bl.a. nedsättning av dieselskatten i\r\nGötaland för skogs-\r\nbrukets maskiner, ekonomiskt stöd för lagring av stormfällt\r\nvirke och för att\r\nföra ut virke ur skogen, slopade ban- och farledsavgifter\r\nsamt bidrag till för-\r\nstärkningar och underhåll av skogsbilvägar i det drabbade\r\nområdet.\r\nÅtgärderna för att upparbeta den stormfällda skogen och\r\ntransportera vir-\r\nket vidare syftar till att minska risken för skador av\r\ninsekter på den kvarva-\r\nrande skogen. I och med att mängden stormfällt virke\r\nmotsvarar nästan en\r\nårsavverkning för hela Sverige kommer upparbetning och\r\nborttransport - trots\r\nde aviserade insatserna - att ta tid. Ett uppdrag att\r\növervaka insektsangrepp\r\nhar därför lämnats till Skogsstyrelsen den 7 februari 2005.\r\nEnligt uppdraget,\r\nsom lämnats av Näringsdepartementet, ska myndigheten, efter\r\nsamråd med\r\nberörda myndigheter och institutioner, övervaka, dokumentera\r\noch informera\r\nom insektsangrepp som kan komma till följd av stormen.\r\nSkogsstyrelsen ska\r\nockså ta fram lämpliga metoder i sammanhanget och svara för\r\ninformation\r\noch rådgivning till skogsägare, kommuner och berörda\r\nlänsstyrelser.\r\nSom framgått tidigare i betänkandet (avsnittet Andra\r\nkemiska ämnen\r\nm.m.) är det Kemikalieinspektionen som fattar beslut om\r\ngodkännande av\r\ninsektsbekämpningsmedel efter yttrande från bl.a. AV. Enligt\r\nvad utskottet\r\ninhämtat från Kemikalieinspektionen har användning av några\r\nandra medel\r\nän de som redan före stormen godkänts av inspektionen\r\nhittills inte aktualise-\r\nrats.\r\nNär det gäller tjänstledighet för deltagande i\r\nuppröjningsarbete efter stor-\r\nmen har inte utskottet vid förfrågningar hos myndigheter,\r\ndepartement och\r\nLRF fått fram några uppgifter om att någon person skulle ha\r\nvägrats tjänstle-\r\ndighet för det aktuella ändamålet.\r\nUtskottet ser mot bakgrund av vad som redovisats ovan ingen\r\nanledning att\r\nföreslå något tillkännagivande från riksdagens sida om\r\nåtgärder med anled-\r\nning av stormskadorna i södra Sverige. Motionerna MJ6 yrkande\r\n8 (kd) och\r\nMJ7 yrkande 5 i denna del (m) avstyrks av utskottet.\r\nAvslutningsvis vill utskottet poängtera att det är viktigt\r\natt, när allvarliga\r\nnatur- eller olyckshändelser inträffat, förhastade beslut\r\ninte fattas om regel-\r\nändringar som innebär avsteg från viktiga principer som\r\nsyftar till att ge\r\nskydd mot arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det gäller att\r\nfinna en rimlig\r\navvägning mellan å ena sidan akuta materiella behov och\r\nkonsekvenser och å\r\nden andra risker för olycksfall och effekter på hälsan.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskot-\r\ntets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Företagshälsovård (punkt 1) (m, fp, kd, c)\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina\r\nAcketoft (fp),\r\nPatrik Norinder (m), Henrik Westman (m) och Annelie Enochson\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 1. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motioner-\r\nna 2003/04:Sf289 yrkande 7, 2003/04:Sf397 yrkande 14,\r\n2003/04:So409\r\nyrkande 4, 2003/04:A212, 2003/04:A247 yrkandena 8, 11 och 12,\r\n2004/05:Sf357 yrkande 4, 2004/05:A238 och 2004/05:A261\r\nyrkande 10 samt\r\navslår motionerna 2003/04:Sf399 yrkande 3, 2003/04:A218,\r\n2003/04:A246\r\nyrkandena 1-6, 2003/04:A315, 2003/04:A344, 2003/04:A355,\r\n2003/04:A361,\r\n2004/05:So603 yrkande 2, 2004/05:A202 och 2004/05:A264.\r\nStällningstagande\r\nDet är angeläget att stärka företagshälsovårdsorganisationen\r\noch att den ver-\r\nkar i nära samarbete med det förebyggande arbetsmiljöarbetet\r\npå arbetsplat-\r\nserna.\r\nFöretagshälsovården bör utöver sin förebyggande verksamhet\r\nockså få till-\r\nbaka en del av sina tidigare uppgifter inklusive möjligheter\r\natt ge sjukvårdan-\r\nde behandling. Den omorganisation av företagshälsovården som\r\ngenomfördes\r\nför ett decennium sedan har inte varit helt lyckad. Avståndet\r\nmellan företags-\r\nläkarna och företagen har ofta blivit \"för långt\". Tidigare\r\nhade företagsläkar-\r\nna också möjlighet att ge sjukvårdande behandling på samma\r\nvillkor som\r\nläkarna inom landstingen. Företagsläkaren såg tidigt\r\neventuella missförhål-\r\nlanden inom både den fysiska och den psykiska arbetsmiljön i\r\nföreta-\r\nget/förvaltningen. Beslutsvägarna var ofta kortare och på så\r\nsätt kunde dålig\r\narbetsmiljö rättas till. Med en utbyggnad av\r\nföretagshälsovården kan dessut-\r\nom följa en rad positiva effekter. Det skulle också vara en\r\ntillgång om sjuk-\r\ngymnastik kunde vara en naturlig del av företagshälsovårdens\r\nutbud.\r\nI dagens stressade samhälle är det många som skulle\r\nuppskatta den närhet\r\ntill medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna\r\nerbjuda om den\r\ngavs möjlighet. Företagshälsovården skulle då kunna avlasta\r\nvårdcentraler\r\noch andra läkarmottagningar.\r\nDetta skulle kunna innebära en effektivisering av\r\narbetsgivarnas arbetsmil-\r\njöarbete och även kunna bidra till en minskning av\r\nsjukfrånvaron. I och med\r\natt företagsläkare känner arbetsplatsen har de ofta större\r\nmöjlighet att göra en\r\nbedömning av vilka krav som ställs på arbetstagaren.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför\r\nmotionerna\r\n2003/04:Sf289 yrkande 7, 2003/04:Sf397 yrkande 14,\r\n2003/04:So409 yrkan-\r\nde 4, 2003/04:A212, 2003/04:A247 yrkandena 8, 11 och 12,\r\n2004/05:Sf357\r\nyrkande 4, 2004/05:A238 och 2004/05:A261 yrkande 10.\r\n2.      Skyddsombudsverksamhet m.m. (punkt 2) (v)\r\nav Anders Wiklund (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 2. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:A261 samt avslår motionerna 2003/04:A206,\r\n2003/04:A247 yrkan-\r\ndena 9 och 10, 2003/04:A269, 2003/04:A353, 2004/05:A206\r\nyrkandena 1-4,\r\n2004/05:A230, 2004/05:A274, 2004/05:A329 yrkande 1 och\r\n2004/05:A367.\r\nStällningstagande\r\nPå papperet är arbetsmiljölagen stark men i verkligheten\r\nfungerar inte lagen\r\ntillräckligt väl som drivkraft för ett systematiskt och\r\naktivt förebyggande\r\narbetsmiljöarbete. För att minska ohälsan i arbetslivet krävs\r\natt det praktiska\r\narbetsmiljöarbetet ute i företagen förbättras.\r\nPå 1990-talet minskade antalet skyddsombud med 30 000 men\r\nglädjande\r\nnog har antalet ökat på senare år, dock utan att detta\r\nkompenserat den tidigare\r\nnedgången.\r\nVid kontakt med de regionala skyddsombuden har det\r\nframkommit att de\r\nganska ofta inte har möjlighet att komma in på alla företag.\r\nAtt det på pappret\r\nfinns en skyddskommitté på ett litet företag innebär inte att\r\narbetsmiljöarbetet\r\nfungerar. Därför anser jag att de regionala skyddsombuden ska\r\nha tillträdes-\r\nrätt även till de arbetsplatser där det finns en\r\nskyddskommitté. Om tillträde\r\nnekas bör sanktioner kunna riktas även mot det enskilda\r\nföretaget.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:A261.\r\n\r\n3.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (kd)\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 3. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:Sf397 yrkande 2 samt avslår motionerna 2003/04:Sf355\r\nyrkande 1,\r\n2003/04:A247 yrkandena 3-6, 2003/04:A266, 2003/04:A300,\r\n2003/04:A320,\r\n2003/04:A326 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A356, 2003/04:A360,\r\n2003/04:A367, 2004/05:A232 yrkandena 1-3, 2004/05:A234 och\r\n2004/05:A261 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nI den socialdemokratiska regeringens värld är arbetsgivaren\r\nensidigt ansvarig\r\nför ohälsan och man ställer stora krav på arbetsgivarna. Men\r\nman måste ha i\r\nåtanke att det är Försäkringskassans ansvar att samordna\r\ninsatserna. I dag får\r\narbetsgivarna sällan det nödvändiga stödet från\r\nFörsäkringskassan när det\r\ngäller rehabiliteringsarbetet. Man kan inte förvänta sig att\r\nvarje enskilt företag\r\nska känna till landstingens och socialtjänstens verksamhet.\r\nDen kompetensen\r\nmåste Försäkringskassans rehabiliteringshandläggare stå för.\r\nDet förebyggande arbetet ute på arbetsplatserna är viktigt.\r\nDetta är arbets-\r\ngivarnas ansvar tillsammans med företagshälsovården. Här ska\r\narbetsgivarna\r\narbeta med det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen\r\nföreskriver. Den\r\nnuvarande arbetsmiljölagstiftningen är bra och ger redan i\r\ndag arbetsgivarna\r\nett stort ansvar för arbetsmiljön. Rehabilitering innebär att\r\nfå dem som blivit\r\nsjuka åter i arbete. Här har staten ett stort ansvar att\r\nstödja arbetsgivarna med\r\nprofessionell rehabiliteringskompetens och att samordna de\r\nvitt skilda insatser\r\nsom kan behövas för att få sjukskrivna åter i arbete.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:Sf397 yrkande 2.\r\n4.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (c)\r\nav Margareta Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 4. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motioner-\r\nna 2003/04:A247 yrkandena 3-6 och 2004/05:A261 yrkande 9 samt\r\navslår\r\nmotionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1, 2003/04:Sf397 yrkande 2,\r\n2003/04:A266, 2003/04:A300, 2003/04:A320, 2003/04:A326\r\nyrkandena 1\r\noch 2, 2003/04:A356, 2003/04:A360, 2003/04:A367, 2004/05:A232\r\nyrkande-\r\nna 1-3 och 2004/05:A234.\r\nStällningstagande\r\nEtt stabilt system med ekonomiska drivkrafter behövs för att\r\nöka arbetsgivar-\r\nnas incitament att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljö och\r\nrehabilitering\r\noch att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Centerpartiet\r\nanser att kriterier\r\nför en god arbetsmiljö bör utredas och tas fram och dessa bör\r\nsedan ligga till\r\ngrund för en arbetsmiljöcertifiering. Företag som lever upp\r\ntill kriterierna bör\r\nfå nedsatta arbetsgivaravgifter.\r\nGoda kunskaper om arbetsmiljöarbete hos ledning och\r\npersonal är en för-\r\nutsättning för att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska\r\nkunna genomföras.\r\nRegeringen bör kartlägga hur arbetsmiljökompetensen ser ut i\r\ndag och åter-\r\nkomma till riksdagen med förslag om hur företagens\r\narbetsmiljöarbete ska\r\nförstärkas. Likaså bör en total översyn av de strukturer som\r\nstyr den enskildes\r\narbetssituation göras så att verktyg för bättre arbetsmiljöer\r\nkan utvecklas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotionerna\r\n2003/04:A247 yrkandena 3-6 och 2004/05:A261 yrkande 9.\r\n5.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (mp)\r\nav Ulf Holm (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 5. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:A367 samt avslår motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1,\r\n2003/04:Sf397 yrkande 2, 2003/04:A247 yrkandena 3-6,\r\n2003/04:A266,\r\n2003/04:A300, 2003/04:A320, 2003/04:A326 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:A356, 2003/04:A360, 2004/05:A232 yrkandena 1-3,\r\n2004/05:A234\r\noch 2004/05:A261 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nDebatten är i dag fokuserad på ohälsofaktorer och inte på\r\nhälsofaktorer. Jag\r\nanser att friskvård är en viktig del i åtgärderna för en\r\nbättre arbetsmiljö och en\r\nbättre folkhälsa. Genom obligatorisk friskvård på\r\narbetsplatserna skulle\r\nmycket vinnas. Många arbetsgivare har börjat med friskvård\r\nför sina anställ-\r\nda. Resultaten på många håll är goda, både i form av bättre\r\nindividuell hälsa\r\noch mer attraktiva arbetsplatser. Det måste givetvis vara upp\r\ntill varje arbets-\r\ngivare och facklig organisation att utforma friskvården så\r\natt alla anställda\r\nkan delta med sina olika förutsättningar.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:A367.\r\n\r\n6.      Buller (punkt 4) (c)\r\nav Margareta Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 6. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:A247 yrkandena 17 och 18 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Bo219\r\nyrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nAntalet bullerskador hos kvinnor ökade 2003 med närmare 60 %.\r\nEn stor del\r\nav ökningen torde ha skett inom offentlig sektor där kvinnor\r\när kraftigt över-\r\nrepresenterade. Centerpartiet förespråkar ett program för\r\nbullerdämpande\r\nåtgärder i lokaler som används för offentlig verksamhet.\r\nHörselskadade personers behov är dåligt tillgodosedda i\r\narbetslivet. I ar-\r\nbetsmiljölagen finns inga regler med inriktning på detta\r\nproblem och kunska-\r\nperna i arbetslivet är ofta dåliga. En översyn bör göras och\r\nregler införas i\r\narbetsmiljölagen för att skapa bättre villkor för\r\nhörselskadade i samhället och\r\npå arbetsplatserna.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:A247 yrkandena 17 och 18.\r\n7.      Buller (punkt 4) (mp)\r\nav Ulf Holm (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motioner-\r\nna 2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5 samt\r\navslår mo-\r\ntion 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18.\r\nStällningstagande\r\nGränsvärden för buller sattes på 1950- och 1960-talen och är\r\nalldeles för höga\r\nför dagens samhälle. Gränsen på 85 decibel i fabriksmiljö\r\ninnebär att den som\r\nutsätts för sådant buller under en längre tid löper 10-15 %\r\nrisk att få hörsel-\r\nskador. Gränsvärdet borde sänkas till en nivå på 70 decibel.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotionerna\r\n2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.\r\n\r\n8.      Elektromagnetiska fält (punkt 5) (mp)\r\nav Ulf Holm (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 8. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motioner-\r\nna 2003/04:A282 yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ509 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nEftersom undersökningar och forskning världen över visar på\r\nrisker för hjärn-\r\ntumörer och kromosomförändringar på grund av påverkan från\r\nstarka elek-\r\ntromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen råda vid\r\narbeten där elektromag-\r\nnetiska fält förekommer.\r\nDet bör vidare fastställas gränsvärden för arbete under\r\ninverkan av elek-\r\ntromagnetiska fält. Sådana gränsvärden bör finnas för\r\nyrkeskategorier som\r\narbetar i elektromagnetisk strålning, däribland\r\nspårvagnsförare, lokförare och\r\nannan tågpersonal.\r\nDen växande strålningsmiljön genom lysrör, datorer, modern\r\ntelefoni,\r\nfläktsystem etc. utgör ett växande problem i arbetslivet. Det\r\nbehövs inom en\r\nsnar framtid en reglering så att strålnings- och elkänsliga\r\npersoner kan arbeta\r\nvidare samtidigt som miljön för alla förbättras.\r\nDet är också angeläget med ökad forskning om hälsoeffekter\r\nfrån starka\r\nelektromagnetiska fält.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotionerna\r\n2003/04:A282 yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ509 yrkande 12.\r\n9.      Isocyanater (punkt 6) (v, mp)\r\nav Ulf Holm (mp) och Anders Wiklund (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 9. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motioner-\r\nna 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A299 yrkandena\r\n1-3.\r\nStällningstagande\r\nIsocyanater är ett farligt gift som finns på en mängd områden.\r\nVi kan komma\r\ni kontakt med detta gift både i egenskap av konsumenter och i\r\narbetslivet. Det\r\nförekommer sedan länge i en rad olika produkter och\r\nanvändningsområdet\r\nökar. De hälsorisker som är förenade med användning av\r\nisocyanater är stora\r\noch väldokumenterade. I värsta fall kan det räcka med\r\ninandning av en hög\r\nhalt av giftet vid endast ett tillfälle, för att man ska\r\ndrabbas av sjukdom.\r\nDet är av stor vikt att det bedrivs forskning om hur\r\nisocyanater påverkar\r\nmänniskor och hur giftet ska hanteras när man kommer i\r\nkontakt med det.\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att initiera en kartläggning av\r\nforskningsläget i\r\nSverige och omvärlden. Denna ska sedan återrapporteras till\r\nriksdagen i\r\nlämplig form. Isocyanatforskningen bör också samordnas genom\r\natt en natio-\r\nnell samordnare utses med uppdrag att lämna årliga rapporter\r\nom framsteg\r\noch brister i denna forskning. En strategi bör utvecklas för\r\nhur problemen\r\nkring användningen av isocyanater långsiktigt ska bemästras.\r\nNär man utför s.k. heta arbeten, som exempelvis svetsning,\r\nkapning och\r\nslipning, uppstår extremt höga halter av små superfina\r\nisocyanatpartiklar.\r\nDessa kan ge upphov till hjärtsjukdom, astma, nedsatt\r\nlungfunktion m.m.\r\nArbetsmiljöverket bör få i uppdrag att ta fram underlag till\r\ngränsvärden för\r\nsmå partikelburna isocyanater. Verket bör också uppdras att\r\nvid revideringen\r\nav härdplastföreskrifterna beakta kravet på att enhetliga\r\nmätmetoder används\r\nvid exponering av isocyanater i verkstäder och att det ställs\r\nkrav på avskilda\r\narbetsplatser med undertryck.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotionerna\r\n2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A299 yrkandena 1-3.\r\n10.     Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7)\r\n(v)\r\nav Anders Wiklund (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 10. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:A260 samt avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15\r\noch 16,\r\n2003/04:A275, 2003/04:A309 yrkande 11, 2003/04:A311 yrkandena\r\n1-3,\r\n2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348, 2004/05:A354\r\nyrkande 10,\r\n2004/05:A379 och 2004/05:A382.\r\nStällningstagande\r\nKemiska hälsorisker är alltjämt ett stort problem i samhället.\r\nKunskaperna är\r\nfortfarande otillräckliga när det gäller många kemikalier.\r\nKemiska hälsorisker\r\när komplicerade och svårbedömda. Nya material och processer\r\ngör att poten-\r\ntiella risker hela tiden tillkommer. Därför bör\r\nförsiktighetsprincipen gälla i\r\nalla situationer.\r\nDe ekonomiska resurserna för arbetsmiljöforskning och -\r\nundervisning är i\r\ndag otillräckliga. Det är viktigt att se till att det finns\r\nstatliga medel för forsk-\r\nning kring kemiska hälsorisker vid universitet och högskolor\r\noch att forsk-\r\nningen där är kopplad till grund- och forskarutbildningen och\r\ndärmed kan\r\nbedrivas så oberoende som möjligt av näringsliv och\r\nmyndigheter. För att\r\nförbättra verksamheten krävs att regeringen ger berörda\r\nmyndigheter, där-\r\nibland Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen, i uppdrag\r\natt bättre\r\nkartlägga, utvärdera och samordna forskningen och\r\nutbildningen om kemiska\r\nhälsorisker. Detta bör göras med ett tydligt genderperspektiv.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:A260.\r\n11.     Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7)\r\n(c)\r\nav Margareta Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 11. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:A275 samt avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15\r\noch 16,\r\n2003/04:A260, 2003/04:A309 yrkande 11, 2003/04:A311 yrkandena\r\n1-3,\r\n2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348, 2004/05:A354\r\nyrkande 10,\r\n2004/05:A379 och 2004/05:A382.\r\nStällningstagande\r\nMånga bussförare har förgäves för sina arbetsgivare påtalat\r\nproblem med att\r\ndet är alldeles för kallt eller för varmt i bussen. När de\r\ntagit upp problemet\r\nmed sin fackliga organisation och Arbetsmiljöverket har de\r\nenligt uppgift fått\r\ntill svar att det inte går att göra något åt detta eftersom\r\nfordonet inte räknas\r\nsom arbetsplats.\r\nMot denna bakgrund bör dagens regelverk ses över. Frågan\r\nmåste tas på\r\nallvar så att det fordon - buss, tåg, bil etc. - där man\r\ntillbringar sin arbetstid\r\nockså räknas som arbetsplats.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:A275.\r\n12.     Våld, hot och mobbning (punkt 8) (kd)\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 12. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motio-\r\nnerna 2003/04:Ub441 yrkande 12 och 2003/04:A248 yrkandena 1\r\noch 2 samt\r\navslår motionerna 2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A251,\r\n2003/04:A362,\r\n2003/04:A366, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.\r\nStällningstagande\r\nNågra exempel på företeelser som kan leda till vuxenmobbning\r\när hårda\r\nvillkor, konkurrens, tilltagande tystnad, oro och rädsla för\r\natt bli av med arbe-\r\ntet och behov av att skapa en syndabock. Det är viktigt att\r\ndefiniera begreppet\r\nmobbning.\r\nPå en arbetsplats har alla ansvar för att skapa trivsel och\r\natt motverka\r\nmobbning. Att få känna sig trygg är en mänsklig rättighet för\r\nalla. Det är inte\r\ni första hand genom lagstiftning man förhindrar mobbning utan\r\ngenom att\r\nman på alla nivåer befäster en ömsesidig respekt.\r\nArbetsgivaren ansvarar för att forma ett arbetsklimat där\r\nmänniskor kan\r\nbehålla hälsa och arbetsglädje även när det sker snabba\r\nförändringar och\r\narbetstempot är högt. Arbetsgivaren är enligt gällande\r\nregelverk ålagd att\r\nanvända s.k. internkontroll för ett aktivt arbetsmiljöarbete.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub441 yrkande 12 och 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2.\r\n13.     Våld, hot och mobbning (punkt 8) (c)\r\nav Margareta Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 13. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:A247 yrkande 19 samt avslår motionerna 2003/04:Ub441\r\nyrkande\r\n12, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A251,\r\n2003/04:A362,\r\n2003/04:A366, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.\r\nStällningstagande\r\nEnligt en kartläggning av tjänstemannaförbundet HTF utsätts 6\r\n% av med-\r\nlemmarna varje vecka för kränkande särbehandling från\r\narbetskamrater. Det\r\nkan handla om förtal, grova orättvisor, social utfrysning\r\neller illvilliga hand-\r\nlingar. På var tionde arbetsplats förekommer regelbundet\r\nkränkande särbe-\r\nhandling från chefer mot anställda. Kvinnorna är ofta de som\r\ndrabbas värst.\r\nEnlig HTF-undersökningen har 72 % av de svarande aldrig\r\ndeltagit i en kart-\r\nläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. I\r\nen åtgärdsplan\r\nför en god arbetsmiljö ska en handlingsplan mot mobbning ingå.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:A247 yrkande 19.\r\n14.     Våld, hot och mobbning (punkt 8) (mp)\r\nav Ulf Holm (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 14. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2003/04:A366 samt avslår motionerna 2003/04:Ub441 yrkande 12,\r\n2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:A251,\r\n2003/04:A362, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.\r\nStällningstagande\r\nTrots att mycket har gjorts när det gäller att genom lagar\r\noch föreskrifter\r\nförhindra ensamarbete på kvällar och nätter tycks inte\r\nförekomsten av rån, hot\r\noch psykisk stress ha minskat. Utvecklingen inom exempelvis\r\nbutiker visar\r\natt antalet rån ökar.\r\nTrots Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ensamarbete (AFS\r\n1982:3) har\r\nbrottsligheten inom handeln tilltagit och arbetsmarknadens\r\nparter har inte\r\nlyckats komma till rätta med situationen. Jag anser att\r\nytterligare begränsning\r\nav förekomsten av ensamarbete på kvällar och nätter borde\r\nvara en självklar\r\nåtgärd. Regeringen borde snarast se över detta och återkomma\r\ntill riksdagen\r\nmed lagförslag med denna innebörd.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotion\r\n2003/04:A366.\r\n15.     Vissa lagstiftningsfrågor (punkt 9) (v)\r\nav Anders Wiklund (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 15. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motio-\r\nnerna 2003/04:K362 yrkande 5 och 2003/04:A314 yrkandena 1, 2,\r\n5 och 6\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:A224, 2003/04:A368,\r\n2004/05:A240,\r\n2004/05:A330 och 2004/05:A360.\r\nStällningstagande\r\nVänsterpartiet anser att förebyggande arbetsmiljöarbete är\r\ncentralt i kampen\r\nmot ohälsa. Det är ute på den enskilda arbetsplatsen som\r\nohälsan ska bekäm-\r\npas. Jag vill betona vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete\r\noch betydelsen\r\nav att sprida information och erfarenheter liksom av en väl\r\nfungerande tillsyn\r\noch företagshälsovård.\r\nFrån den 1 juli 2003 ska anställdas sjukfrånvaro redovisas\r\ni årsredovis-\r\nningar. Det bör prövas om det är möjligt att på motsvarande\r\nsätt redovisa en\r\narbetsgivares organisation och rutiner som har bäring på det\r\nsystematiska\r\narbetsmiljöarbetet.\r\nFokus i arbetsmiljöarbetet måste läggas på att arbetsgivare\r\noch anställda på\r\nden enskilda arbetsplatsen åtgärdar dåliga arbetsmiljöer och\r\narbetsförhållan-\r\nden. Denna process kan stödjas genom att arbetsmiljölagen\r\nändras så att de\r\nanställda får ökat inflytande på den egna arbetsplatsen.\r\nLämpliga delar av\r\nmedbestämmandelagen bör samordnas och integreras i\r\narbetsmiljölagen.\r\nDagens stora brister i arbetsmiljölagens påföljdssystem\r\nmåste rättas till.\r\nSanktionsreglerna måste utformas så att påföljderna blir\r\nkännbara för större\r\noch ekonomiskt starka företag och arbetsgivare.\r\nArbetsmiljölagen gäller för personer som deltar i\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nprogram. Det är viktigt att anordnare av sådana program har\r\nkännedom om\r\nsitt arbetsmiljöansvar och den kompetens som detta kräver.\r\nEtt nytt kapitel\r\nbör införas i arbetsmiljölagen i syfte att tydliggöra ansvar\r\noch rutiner för\r\npersoner i arbetsmarknadspolitiska program.\r\nRedan 1999 väckte Vänsterpartiet frågan om porrfria hotell\r\ni en riksdags-\r\nmotion. Porrfria hotell handlar inte enbart om att de boende\r\nhar rätt till porr-\r\nfria rum utan också om arbetsmiljön för hotellpersonalen.\r\nRegeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om hur anställda ska\r\nskyddas mot sexu-\r\nella trakasserier från gäster och kunder.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför\r\nmotionerna\r\n2003/04:K362 yrkande 5 och  2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5\r\noch 6.\r\n16.     Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i\r\njanuari\r\n2005 (punkt 12) (m, c)\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Patrik\r\nNorinder\r\n(m) och Henrik Westman (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 16. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och avslår motion\r\n2004/05:MJ6 yrkande\r\n8.\r\nStällningstagande\r\nOrkanen Gudrun som drog fram över södra Sverige den 8 januari\r\norsakade\r\nskador av en tidigare ej skådad omfattning.\r\nCirka 70 miljoner kubikmeter skog fälldes. I de värst\r\ndrabbade områdena,\r\nKronobergs och Jönköpings län, skadades 18 respektive 12 % av\r\nskogsbe-\r\nståndet. Detta representerar 5-8 års avverkning. I vissa av\r\nde hårdast drabba-\r\nde områdena har skogsägare fått uppleva att i princip all\r\nskog som skulle ha\r\nvarit avverkningsbar under de kommande 20-25 åren har fällts\r\nunder några\r\ntimmar. Tusentals skogsägare har drabbats så hårt att det\r\nkommer att påverka\r\nderas företags- och familjeekonomi under 10-20 år framöver.\r\nMånga kan bli\r\ntvingade att lämna sina gårdar.\r\nDet är därför riktigt att tala om en nationell katastrof -\r\nkraftigt koncentre-\r\nrad till ett antal län i södra Sverige. Detta faktum är ju\r\nockså grunden för den\r\nansökan till EU om katastrofbistånd som Sverige avser att\r\ninlämna i dagarna.\r\nSverige begär i denna ansökan medel ur den s.k.\r\nsolidaritetsfonden som ska\r\nkunna hjälpa till att finansiera återställande av skador som\r\nuppkommit i na-\r\ntionella katastrofer.\r\nRegeringens ansökan om EU-medel markerar klart att den\r\nanser resultatet\r\nav orkanen Gudruns härjningar vara en nationell katastrof.\r\nDet är då rimligt\r\natt regeringens agerande i denna fråga kraftfullt präglas av\r\ndenna insikt. Det\r\ngäller nu att gemensamt rädda så stor del som möjligt av de\r\nvärden som den\r\nstormskadade skogen representerar.\r\nFram till våren 2006 måste uppgiften vara att få ut så\r\nmycket virke som\r\nmöjligt ur skogen till industrin eller särskilda\r\nvirkesterminaler/lagringsplatser.\r\nPå så sätt kan virket skyddas mot insekts- och svampangrepp,\r\nvilket är helt\r\navgörande för insektsangreppens omfattning under de följande\r\nåren. Skulle\r\nsådana åtgärder inte vara framgångsrika kan vi under\r\nogynnsamma väderleks-\r\nförhållanden räkna med omfattande skador på den kvarvarande\r\nskogen. Vi\r\nriskerar då att få en andra skogskatastrof och kan i ett\r\nsådant läge tvingas\r\nanvända kemisk bekämpning i en omfattning som ingen önskar.\r\nAtt få ut merparten av det stormfällda virket är en enorm\r\nutmaning för alla\r\ninblandade aktiva och kommer att ställa stora krav på en\r\nrationell logistik\r\növer hela fältet. Behovet av att på ett snabbt och effektivt\r\nsätt kunna rekrytera\r\narbetskraft under detta och nästkommande år är viktigt att\r\nuppmärksamma.\r\nDet är angeläget att temporära dispenser kan meddelas från\r\nett antal regler\r\nsom under mer normala förhållanden kan vara rimliga men som\r\nkan försvåra\r\nhanteringen i en katastrofsituation som denna.\r\nStormkatastrofen och dess konsekvenser gör det också\r\nnödvändigt att göra\r\nomfattande insatser på löpande underhåll av vägnätet, se över\r\ngällande skatte-\r\nregler för skogsintäkter samt givetvis på olika sätt\r\nunderlätta och möjliggöra\r\nen snabb och effektiv återbeskogning av stora arealer.\r\nFörslag kring dessa\r\nfrågor har redovisats i Moderaternas partimotion MJ7.\r\nVi förutsätter att regeringen i bl.a. vårpropositionen\r\nåterkommer i dessa\r\nfrågor med överväganden och förslag.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför\r\nmotion MJ7 yr-\r\nkande 5 i denna del.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande\r\nsärskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbe-\r\nslut som behandlas i avsnittet.\r\n1. Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7) (kd)\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\nDet finns en bred uppslutning kring målet att arbetslivet och\r\narbetsplatserna\r\nska vara drogfria. Alkohol och andra droger på arbetet är en\r\nsäkerhetsrisk för\r\nomgivningen och kan inte accepteras. Droger försämrar även\r\narbetsprestatio-\r\nnen, vilket inte bara drabbar arbetsgivaren utan även den som\r\nmissbrukar. På\r\nmånga arbetsplatser finns en väl fungerande verksamhet för\r\natt fånga upp\r\narbetskamrater med alkohol- och drogproblem. Jag anser att\r\ndenna bör spri-\r\ndas till fler arbetsplatser.\r\nStat, landsting och kommuner ska föregå med gott exempel\r\nnär det gäller\r\natt avglorifiera alkoholkonsumtionen. Det är därför rimligt\r\natt slå fast att\r\nallmänna medel inte ska användas för spritkonsumtion.\r\nSpritfri representation\r\nhar i detta sammanhang ett stort symbolvärde, speciellt om\r\nden sker på nor-\r\nmal arbetstid.\r\n2. Arbetsmiljöverkets tillsyn (punkt 11) (m, fp, kd, c)\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina\r\nAcketoft (fp),\r\nPatrik Norinder (m), Henrik Westman (m), Mauricio Rojas (fp)\r\noch An-\r\nnelie Enochson (kd).\r\nVi värdesätter den granskning av Arbetsmiljöverkets tillsyn\r\nsom Riksrevisio-\r\nnen genomfört. En rad viktiga frågor har ställts i\r\ngranskningen:\r\n*       Vilken styrning utövar regeringen genom mål för\r\ntillsynen och upp-\r\nföljning av resultaten?\r\n*\r\n*       Vilken styrning utövar Arbetsmiljöverket genom\r\nplanering och upp-\r\nföljning av tillsynen?\r\n*\r\n*       Hur genomförs urvalet av tillsynsobjekt mot\r\nbakgrund av att verket\r\nsärskilt ska inrikta tillsynen mot de \"sämsta arbetsställena\"?\r\n*\r\n*       Vilka erfarenheter har arbetsgivare och skyddsombud\r\nav Arbetsmil-\r\njöverkets inspektioner?\r\n*\r\n*       Vilka erfarenheter finns av samverkan mellan\r\nArbetsmiljöverket och\r\nFörsäkringskassan?\r\n*\r\nRiksrevisionen har gått igenom dessa relevanta frågor och\r\nfunnit brister i\r\nstyrning och uppföljning av Arbetsmiljöverkets verksamhet.\r\nDet gäller bl.a.\r\noklara mål och bristande uppföljning och resultatredovisning\r\nfrån regeringens\r\nsida, oklarheter i om Arbetsmiljöverket uppfyller målen för\r\nverksamheten\r\nsamt bristfällig uppföljning och utvärdering inom verket.\r\nNär arbetsmarknadsutskottet den 26 januari 2005 besökte\r\nArbetsmiljöver-\r\nket och även i andra sammanhang har det framkommit att en rad\r\nåtgärder\r\nplaneras respektive har vidtagits för att komma till rätta\r\nmed de brister som\r\nRiksrevisionen påtalat. Vi ser positivt på detta och\r\nförutsätter att regeringen -\r\ni enlighet med vad som aviserats i den senaste\r\nbudgetpropositionen - åter-\r\nkommer till riksdagen med en redogörelse för de åtgärder som\r\nvidtagits med\r\nanledning av Riksrevisionens rapport och uppnådda resultat\r\ntill följd av åt-\r\ngärderna.\r\n3. Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i\r\njanuari\r\n2005 (punkt 12) (kd)\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\nDen storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005\r\nsaknar mot-\r\nstycke i modern tid. Skogsstyrelsen uppskattar att omkring 80\r\nmiljoner ku-\r\nbikmeter träd fällts av stormen.\r\nArbetet med att få ut virket ur skogen brådskar och det\r\nråder brist på\r\nskogsarbetare. Samtidigt vet vi att det finns personer som\r\narbetar inom andra\r\nyrken och som besitter nödvändig kompetens för att delta i\r\nröjningsarbetet.\r\nOm det uppkommer problem bör anställda i offentlig tjänst ges\r\nrätt till tjänst-\r\nledighet för att hjälpa till i uppröjningsarbetet. Det är\r\nockså viktigt att AMS\r\nunderlättar och möjliggör för arbetslösa att hjälpa till med\r\nuppröjningsarbetet\r\ndär det är lämpligt med tanke på kompetens och säkerhet.\r\n\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFramställning från Riksrevisionens styrelse\r\n2004/05:RRS6:\r\nRiksdagen begär att regeringen ska vidta åtgärder för att\r\nförbättra styrningen,\r\nuppföljningen och återrapporteringen till riksdagen avseende\r\nArbetsmiljöver-\r\nkets tillsyn.\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att lagstiftningen om att skydda anställda\r\nkompletteras.\r\n2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om en stärkt företagsläkarorganisation.\r\n2003/04:Sf355 av Mia Franzén (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att hela den offentliga sektorn bör uppmanas till\r\natt erbjuda\r\nsamtalsstöd till arbetstagarna när de går igenom livskriser\r\nsom även påver-\r\nkar dem i sitt arbete.\r\n2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om stöd till arbetsgivarna i rehabiliteringsarbetet\r\noch att efterlevna-\r\nden av den nuvarande arbetsmiljölagstiftningen bör följas upp.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om företagshälsovården.\r\n2003/04:Sf399 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att stärka rätten till företagshälsovård.\r\n\r\n2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om företagshälsovårdens möjlighet att finansiera\r\nhälso- och sjuk-\r\nvård genom avtal med sjukvårdshuvudmannen.\r\n2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om internkontrollen av arbetsmiljön som ett redskap\r\nmot arbetslivs-\r\nrelaterad vuxenmobbning.\r\n2003/04:A205 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om en kartläggning av aktuell isocyanatforskning och\r\nåterredovis-\r\nning till riksdagen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om behovet av en nationell samordnare av\r\nisocyanatforskningen.\r\n2003/04:A206 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom åtgärder för att stärka skyddsombudens roll i det\r\nförebyggande hälsoarbe-\r\ntet.\r\n2003/04:A212 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att företagsvården skall få ge sjukvårdande behandling på\r\nsamma villkor\r\nsom läkarna inom landstinget.\r\n2003/04:A218 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans\r\nStenberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av att låta se över företagshälsovården.\r\n2003/04:A224 av Hans Hoff (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom vitesföreskriften i arbetsmiljölagen.\r\n2003/04:A230 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson\r\nKarlstedt (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom yrkesinspektionens kontroller.\r\n2003/04:A246 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om behovet av företagshälsovård.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att ge företagshälsovården en aktiv och tydlig roll.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att klarlägga via Arbetsmiljöverket/fack såväl\r\nminimi- som\r\nmaximiåtaganden.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att underlätta småföretagens anslutning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att säkerställa fackligt inflytande.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att låta se över utbildningsbehoven för redan inom\r\nföretagshäl-\r\nsovården verksamma företag och för att underlätta\r\nnyrekrytering av perso-\r\nnal och tillse att sådan utbildning kommer till stånd.\r\n2003/04:A247 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om införandet av en arbetsmiljöcertifiering.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att en kartläggning bör göras av företagens\r\narbetsmiljökompe-\r\ntens.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om\r\nhur företagens\r\narbetsmiljöarbete kan förstärkas.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att en total översyn bör göras av de strukturer som\r\nstyr den en-\r\nskildes arbetssituation så att verktyg för bättre\r\narbetsmiljöer kan utvecklas.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att företagshälsovården skall integreras i det\r\nförebyggande ar-\r\nbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att skyddsombudens roll som länk mellan\r\narbetstagaren och fö-\r\nretagshälsovården bör stärkas.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om att skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras\r\nfrån att i hu-\r\nvudsak bevaka de fysiska riskerna som finns till att även\r\ninnefatta de risker\r\nför psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge\r\nupphov till.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om att företagshälsovårdsbegreppet vidgas och får en\r\nny innebörd.\r\n12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag\r\ntill riksdagen\r\nsom förbättrar förutsättningarna för företag att anlita den\r\nkompetens för fö-\r\nrebyggande insatser som företagshälsovården kan bidra med.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om att arbetsgivare bör ha ett ansvar för att behovs-\r\neller projektan-\r\nställda och uppdragstagare skall ha tillgång till en\r\npersonlig skyddsutrust-\r\nning utformad efter dessas behov och förutsättningar.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av\r\nunder vilka för-\r\nhållanden dagens skyddsutrustning testas.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om hur ett program för bullerdämpande åtgärder i\r\nlokaler som an-\r\nvänds för offentlig verksamhet bör utformas.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om att införa regler i arbetsmiljölagen för att skapa\r\nbättre villkor för\r\nde hörselskadade i samhället och på arbetsplatserna.\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om att i företagens åtgärdsplan för en god arbetsmiljö\r\nbör även en\r\nhandlingsplan mot mobbning ingå.\r\n2003/04:A248 av Sven Brus (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om en nollvision i arbetet för att motverka mobbning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om internkontroll av arbetsmiljön som ett redskap mot\r\narbetslivsre-\r\nlaterad vuxenmobbning.\r\n2003/04:A251 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av en strategi för begränsning av farligt\r\nensamarbete.\r\n2003/04:A260 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att ge berörda myndigheter som Arbetsmiljöverket,\r\nKemikalieverket m.fl.\r\ni uppdrag att genomföra en bättre samordning, utvärdering,\r\nkartläggning och\r\növersyn kring forskningen och utbildningen om kemiska\r\nhälsorisker.\r\n2003/04:A261 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom de regionala skyddsombudens tillträdesrätt.\r\n2003/04:A266 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av friskvård.\r\n2003/04:A269 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom den regionala skyddsombudsverksamheten.\r\n2003/04:A275 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att fordonet (bussen, bilen, tåget, flyget) bör klassas\r\nsom arbetsplats.\r\n2003/04:A282 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (mp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen bör gälla vid arbeten\r\nmed stor utsatt-\r\nhet för elektromagnetiska fält.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att gränsvärden för arbeten med elektromagnetiska\r\nfält bör tas\r\nfram och skall anges för spårvagnsförare och lokförare.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att forskning om hälsoeffekter från starka\r\nelektromagnetiska fält\r\nbör ökas.\r\n2003/04:A300 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom forskning kring sambandet mellan kvinnors hälsa och\r\narbetsmiljö.\r\n2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om ett drogfritt arbetsliv.\r\n2003/04:A311 av Hillevi Larsson (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att en bred översyn bör övervägas rörande au pair-\r\nverksamheten\r\ni Sverige och omfattningen av eventuell svart verksamhet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att det bör klargöras vilken kontrollinstans som\r\nskall garantera\r\nefterlevnaden av reglerna på området.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om information på olika språk om de rättigheter\r\nutländska medbor-\r\ngare som kommer hit som au pair har.\r\n2003/04:A313 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom arbetsmiljöarbetet.\r\n2003/04:A314 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om redovisning av systematiskt arbetsmiljöarbete.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om samordning av inflytanderegler.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om skärpta sanktionsregler vid arbetsmiljöbrott.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om ett nytt kapitel i arbetsmiljölagen gällande\r\npersoner i arbets-\r\nmarknadspolitiska åtgärder.\r\n2003/04:A315 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom företagshälsovården.\r\n2003/04:A320 av Börje Vestlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom lunchernas påverkan på sjuktalen.\r\n2003/04:A326 av Inger Jarl Beck och Anita Jönsson (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om normbildning vad gäller raster och måltidspauser på\r\narbetsplat-\r\nser.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om pauser för arbetsmåltid.\r\n2003/04:A328 av Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom skyddsombudsverksamheten.\r\n2003/04:A342 av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av en ändrad ansvarsfördelning inom\r\nskyddsombudsverksamhe-\r\nten.\r\n2003/04:A344 av Christin Nilsson och Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom företagshälsovård för alla arbetstagare.\r\n2003/04:A347 av Tomas Eneroth m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom finansieringen av verksamheten med regionala\r\nhuvudskyddsombud.\r\n2003/04:A353 av Agneta Gille m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom regionala skyddsombud.\r\n2003/04:A355 av Agneta Gille m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom tillgänglig företagshälsovård för alla anställda på sikt.\r\n2003/04:A356 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom den fortsatta strategin för ökad hälsa i arbetslivet.\r\n2003/04:A360 av Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.\r\n2003/04:A361 av Kurt Kvarnström och Ann-Kristine Johansson\r\n(s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom företagshälsovård.\r\n2003/04:A362 av Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom förbud mot farligt ensamarbete.\r\n2003/04:A366 av Ulf Holm och Mona Jönsson (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nändring för att ytterli-\r\ngare begränsa användningen av ensamarbete i enlighet med vad\r\nsom anges i\r\nmotionen.\r\n2003/04:A367 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom obligatorisk friskvård på arbetsplatserna.\r\n2003/04:A368 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av att se över problematiken kring tolkningen av\r\nAML respektive\r\nLSS i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Bo219 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (mp):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om sänkta gränsvärden för buller i fabriksmiljö.\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att företagsläkare bör få bedriva sjukvård.\r\n2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om införandet av obligatorisk och kvalitetssäkrad\r\nföretagshälso-\r\nvård.\r\n\r\n2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp):\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om behovet av att förenkla förfarandet för sanering av\r\nelektromiljön\r\npå arbetsplatser och sjukhus, hos myndigheter och i offentlig\r\nmiljö.\r\n2004/05:A202 av Helene Petersson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom obligatorisk företagshälsovård.\r\n2004/05:A206 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att de lokala skyddsombuden uppgraderas och får\r\nbättre stöd i\r\nform av utbildning och uppbackning från de regionala\r\nskyddsombuden.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att de regionala skyddsombuden får en större roll i\r\ndet förebyg-\r\ngande arbetsmiljöarbetet och i kontakterna med de lokala\r\nskyddsombuden.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att de regionala skyddsombuden även bör kunna ges\r\nmöjlighet\r\natt besöka arbetsplatser som har lokal skyddskommitté.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att de regionala skyddsombuden bör kunna ges\r\ntillträde till ar-\r\nbetsplatser utan medlemmar i facket.\r\n2004/05:A223 av Jan-Olof Larsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att personal i processindustrier ges möjlighet till\r\nutbildning för ökad sä-\r\nkerhet.\r\n2004/05:A230 av Siw Wittgren-Ahl (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom skyddsombudens befogenheter när arbetsmiljöarbetet\r\ninvolverar flera\r\narbetsgivare på en arbetsplats.\r\n2004/05:A232 av Inger Jarl Beck m.fl. (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om normbildning vad gäller raster och måltidspauser på\r\narbetsplat-\r\nser.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om pauser för arbetsmåltid.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om forskning kring kopplingen återhämtning, näring,\r\nstress och\r\nohälsa på arbetsplatserna.\r\n2004/05:A234 av Tomas Eneroth m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att undersöka möjligheterna för att arbeta med\r\nkvalitetscertifiering av\r\narbetsplatser.\r\n2004/05:A235 av Göran Persson i Simrishamn och Christin\r\nHagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom en nollvision vad gäller olycksfall, våld och hot på\r\nsvenska arbetsplatser.\r\n2004/05:A238 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att företagshälsovården skall få ge sjukvårdande\r\nbehandling på samma\r\nvillkor som läkarna inom landstinget.\r\n2004/05:A240 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av förändringar i arbetsmiljölagen.\r\n2004/05:A244 av Kenneth Lantz (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom övervägande av att kräva alkoholtest på läkare före\r\noperationer.\r\n2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att en översyn bör göras över de strukturer som\r\nstyr den enskil-\r\ndes arbetssituation och arbetsgivarens incitament för att\r\nförbättra den.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om att utveckla företagshälsovården som en del i\r\narbetsmiljöarbetet\r\npå arbetsplatserna.\r\n2004/05:A264 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom företagshälsovård.\r\n2004/05:A274 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet.\r\n2004/05:A299 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen begär att regeringen ger Arbetsmiljöverket i\r\nuppdrag att ta fram\r\nunderlag till biologiska gränsvärden när det gäller de små\r\nsuperfina parti-\r\nkelburna isocyanaterna. Det som ackumuleras måste mätas och\r\nlagstift-\r\nningen måste förändra sin syn på partiklarna i arbetsmiljön.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att regeringen skall ge Arbetsmiljöverket i uppdrag\r\natt i revide-\r\nringen av härdplastföreskrifterna beakta kraven på enhetliga\r\nmätmetoder\r\nsamt avskilda arbetsplatser med undertryck i samband med\r\nexponering av\r\nisocyanater i verkstäder för att förhindra att många annars\r\nexponeras för de\r\nsmå superfina isocyanatpartiklarna.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om behovet av en ny strategi som är mer långsiktig än\r\nden nuvaran-\r\nde för att isocyanatproblemen skall kunna bemästras.\r\n2004/05:A329 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nändring av arbets-\r\nmiljölagen för att förtydliga de regionala skyddsombudens\r\nrätt till tillträde\r\ntill arbetsplatser där det inte finns fackföreningsmedlemmar\r\nenligt vad i\r\nmotionen anförs.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om att Arbetsmiljöinspektionen bör instrueras om att\r\nvid behov bi-\r\nträda skyddsombuden med tolkhjälp.\r\n2004/05:A330 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsammans med\r\narbetsmarknadens parter\r\nlåter se över vilka paragrafer i bygg- och\r\nanläggningskungörelsen som bör\r\nstraffsanktioneras.\r\n2004/05:A348 av Tina Acketoft (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom en översyn av lagrummet för att klargöra det juridiska\r\nansvaret för vård-\r\nanställdas rehabilitering vid missbruk av läkemedel.\r\n2004/05:A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen\r\nanförs om ett drogfritt arbetsliv.\r\n2004/05:A360 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom ändring av arbetsmiljölagen.\r\n2004/05:A367 av Sylvia Lindgren och Börje Vestlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att det bör skapas särskilda former när det gäller\r\narbetsmiljöarbetet för\r\nbemanningsföretag.\r\n2004/05:A376 av Anneli Särnblad och Barbro Hietala Nordlund\r\n(s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom förbud mot ensamarbete.\r\n2004/05:A379 av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom giftanvändning i skogsbruket.\r\n2004/05:A382 av Per Erik Granström och Anneli Särnblad (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av att införa gränsvärden för endotoxiner i\r\nsamband med av-\r\nloppsarbete.\r\n2004/05:Bo251 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om sänkta gränsvärden för buller i fabriksmiljö.\r\nMotioner om åtgärder med anledning av stormen i\r\nsödra Sverige i januari 2005\r\n2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen\r\nanförs om rätt till tjänstledighet för skogsarbete för\r\nanställda i offentlig\r\nsektor.\r\n2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n5. (Del av) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna\r\nav stormen\r\nden 8 och 9 januari 2005.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:AU6      SAMMANFATTNING\r\n\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n2\r\n2\r\n\r\n1\r\n2004/05:AU6      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT\r\n\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n4\r\n6\r\n2004/05:AU6\r\nUtkast\r\n\r\n2\r\n\r\n2004/05:AU6      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT\r\n\r\nREDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET      2004/05:AU6\r\n\r\n91\r\n7\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n5\r\n2004/05:AU6      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN\r\n\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n66\r\n86\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n5\r\n2004/05:AU6      RESERVATIONER\r\n\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n80\r\n104\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n68\r\n\r\n2004/05:AU6      SÄRSKILDA YTTRANDEN\r\n\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n82\r\n107\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n81\r\n2004/05:AU6      BILAGA   FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG\r\n\r\nBILAGA      2004/05:AU6\r\n\r\n92\r\n125\r\n2004/05:AU6\r\n\r\n83\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Företagshälsovård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf289 yrkande 7, 2003/04:Sf397 yrkande 14, 2003/04:Sf399 yrkande 3, 2003/04:So409 yrkande 4, 2003/04:A212, 2003/04:A218, 2003/04:A246 yrkandena 1-6, 2003/04:A247 yrkandena 8, 11 och 12, 2003/04:A315, 2003/04:A344, 2003/04:A355, 2003/04:A361, 2004/05:Sf357 yrkande 4, 2004/05:So603 yrkande 2, 2004/05:A202, 2004/05:A238, 2004/05:A261 yrkande 10 och 2004/05:A264.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1708BD5E-0713-41E1-903A-1480B8B88E9D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "141",
                    "0",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1708BD5E-0713-41E1-903A-1480B8B88E9D",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Skyddsombudsverksamhet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A206, 2003/04:A247 yrkandena 9 och 10, 2003/04:A261, 2003/04:A269, 2003/04:A353, 2004/05:A206 yrkandena 1-4, 2004/05:A230, 2004/05:A274, 2004/05:A329 yrkande 1 och 2004/05:A367.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Vissa förebyggande åtgärder i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1, 2003/04:Sf397 yrkande 2, 2003/04:A247 yrkandena 3-6, 2003/04:A266, 2003/04:A300, 2003/04:A320, 2003/04:A326 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A356, 2003/04:A360, 2003/04:A367, 2004/05:A232 yrkandena 1-3, 2004/05:A234 och 2004/05:A261 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "1533680F-3AC8-4D15-A71C-4361B3B81CC1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "1",
                    "26",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "15",
                    "45",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1533680F-3AC8-4D15-A71C-4361B3B81CC1",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Buller",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18, 2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Elektromagnetiska fält",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A282 yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ509 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Isocyanater",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:A299 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15 och 16, 2003/04:A260, 2003/04:A275, 2003/04:A309 yrkande 11, 2003/04:A311 yrkandena 1-3, 2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348, 2004/05:A354 yrkande 10, 2004/05:A379 och 2004/05:A382.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "3275FD16-1FA7-4603-B1DA-E9C25AE74789",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "9",
                    "0",
                    "15",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "280",
                    "19",
                    "15",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3275FD16-1FA7-4603-B1DA-E9C25AE74789",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Våld, hot och mobbning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub441 yrkande 12, 2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A251, 2003/04:A362, 2003/04:A366, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "33569AB1-C947-4BE3-90E7-251186BF92ED",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "29",
                    "33",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/33569AB1-C947-4BE3-90E7-251186BF92ED",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Vissa lagstiftningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K362 yrkande 5, 2003/04:A224, 2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2003/04:A368, 2004/05:A240, 2004/05:A330 och 2004/05:A360.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "051FA6ED-92B8-4892-8C4D-F2939FFB9A24",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "1",
                    "3",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "283",
                    "26",
                    "3",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/051FA6ED-92B8-4892-8C4D-F2939FFB9A24",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Kostnader för arbetsmiljöarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A313, 2003/04:A328, 2003/04:A342, 2003/04:A347 och 2004/05:A329 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Arbetsmiljöverkets tillsyn",
          "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2004/05:RRS6 delpunkt och motion 2003/04:A230.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i januari 2005",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 8 och 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "6C9F41DE-0E53-4BEE-AF2A-9E6735D5AA62",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "245",
                    "69",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6C9F41DE-0E53-4BEE-AF2A-9E6735D5AA62",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Företagshälsovård",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Skyddsombudsverksamhet m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Vissa förebyggande åtgärder i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Vissa förebyggande åtgärder i övrigt",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Vissa förebyggande åtgärder i övrigt",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Buller",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Buller",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Elektromagnetiska fält",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Isocyanater",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Våld, hot och mobbning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Våld, hot och mobbning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Våld, hot och mobbning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Vissa lagstiftningsfrågor",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i januari 2005",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-04 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 17:20:56"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag om förbättringar av Arbetsmiljöverkets tillsyn. Riksdagen konstaterade att åtgärder vidtas för att förbättra tillsynen och att regeringen avser att återkomma med en redovisning av dessa. Riksdagen sade därför nej till förslaget från Riksrevisionens styrelse. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om arbetsmiljö och motioner med anledning av stormen i södra Sverige i början av januari 2005. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. ",
          "dok_id": "GS01AU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Arbetsmiljö (AU6)",
          "dok_id": "GS01AU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 17:20:56"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01AU6",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag om förbättringar av Arbetsmiljöverkets tillsyn. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att åtgärder vidtas för att förbättra tillsynen och att regeringen avser att återkomma med en redovisning av dessa. Därför föreslår utskottet att riksdagen säger nej till förslaget från Riksrevisionens styrelse. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om arbetsmiljö och motioner med anledning av stormen i södra Sverige i början av januari 2005. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.</p>",
          "dok_id": "GS01AU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Arbetsmiljö (AU6)",
          "dok_id": "GS01AU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:50"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01AU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_6.docx",
          "filstorlek": "188492",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Arbetsmiljö",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3F5C33E7-66A3-45BD-A547-5BDFDAFAAEBD"
        },
        {
          "dok_id": "GS01AU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_6.pdf",
          "filstorlek": "798922",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_au_6",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B607C39C-5BF2-4731-80AA-B30101802DF9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2004/05:RRS6 Riksrevisionens styrelses framställning angående Arbetsmiljöverkets tillsyn",
          "ref_dok_id": "GS04RRS6",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "RRS6",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses framställning angående Arbetsmiljöverkets tillsyn",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A205 Isocyanatforskningen",
          "ref_dok_id": "GR02A205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A205",
          "ref_dok_titel": "Isocyanatforskningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A206 Skyddsombudens roll i det förebyggande hälsoarbetet",
          "ref_dok_id": "GR02A206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A206",
          "ref_dok_titel": "Skyddsombudens roll i det förebyggande hälsoarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A212 Företagshälsovården",
          "ref_dok_id": "GR02A212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A212",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovården",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A218 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02A218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A218",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A224 Vitesföreskrifterna i arbetsmiljölagen",
          "ref_dok_id": "GR02A224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A224",
          "ref_dok_titel": "Vitesföreskrifterna i arbetsmiljölagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A230 Arbetsmiljödeklaration",
          "ref_dok_id": "GR02A230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A230",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljödeklaration",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A246 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02A246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A246",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A247 Arbetsmiljö",
          "ref_dok_id": "GR02A247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A247",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A248 Mobbning bland vuxna",
          "ref_dok_id": "GR02A248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A248",
          "ref_dok_titel": "Mobbning bland vuxna",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A251 Farligt ensamarbete",
          "ref_dok_id": "GR02A251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A251",
          "ref_dok_titel": "Farligt ensamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A260 Kemiska hälsorisker",
          "ref_dok_id": "GR02A260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A260",
          "ref_dok_titel": "Kemiska hälsorisker",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A261 Regionala skyddsombuds tillträdesrätt",
          "ref_dok_id": "GR02A261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A261",
          "ref_dok_titel": "Regionala skyddsombuds tillträdesrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A266 Behovet av friskvård",
          "ref_dok_id": "GR02A266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A266",
          "ref_dok_titel": "Behovet av friskvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A269 Regionala skyddsombud",
          "ref_dok_id": "GR02A269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A269",
          "ref_dok_titel": "Regionala skyddsombud",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A275 Fordon som arbetsplats",
          "ref_dok_id": "GR02A275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A275",
          "ref_dok_titel": "Fordon som arbetsplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A282 Arbetsplatser med elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_id": "GR02A282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A282",
          "ref_dok_titel": "Arbetsplatser med elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A300 Kvinnors arbetsmiljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02A300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A300",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmiljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A309 Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A311 Au pair - dagens pigor",
          "ref_dok_id": "GR02A311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A311",
          "ref_dok_titel": "Au pair - dagens pigor",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A313 Skyddsombudsverksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02A313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A313",
          "ref_dok_titel": "Skyddsombudsverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A314 Förebyggande arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_id": "GR02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A315 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A320 Ett friskare arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Ett friskare arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A326 Lunchen och arbetshälsan",
          "ref_dok_id": "GR02A326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A326",
          "ref_dok_titel": "Lunchen och arbetshälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Jarl Beck och Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A328 Skyddsombudsverksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02A328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A328",
          "ref_dok_titel": "Skyddsombudsverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A342 Kostnader för arbetsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02A342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A342",
          "ref_dok_titel": "Kostnader för arbetsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A344 Företagshälsovård för alla arbetstagare",
          "ref_dok_id": "GR02A344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A344",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård för alla arbetstagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Nilsson och Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A347 Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02A347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A347",
          "ref_dok_titel": "Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A353 Regionala skyddsombud",
          "ref_dok_id": "GR02A353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A353",
          "ref_dok_titel": "Regionala skyddsombud",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A355 Tillgänglig företagshälsovård för alla anställda",
          "ref_dok_id": "GR02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglig företagshälsovård för alla anställda",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A356 Hälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GR02A356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A356",
          "ref_dok_titel": "Hälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A360 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar",
          "ref_dok_id": "GR02A360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A360",
          "ref_dok_titel": "Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A361 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02A361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A361",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A362 Förbud mot farligt ensamarbete",
          "ref_dok_id": "GR02A362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A362",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot farligt ensamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A366 Ensamarbete",
          "ref_dok_id": "GR02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Ensamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A367 Obligatorisk friskvård",
          "ref_dok_id": "GR02A367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A367",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk friskvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A368 Problem när LSS och Arbetsmiljölagen krockar",
          "ref_dok_id": "GR02A368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A368",
          "ref_dok_titel": "Problem när LSS och Arbetsmiljölagen krockar",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo219 Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_id": "GR02Bo219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo219",
          "ref_dok_titel": "Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K362 Pornografi",
          "ref_dok_id": "GR02K362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K362",
          "ref_dok_titel": "Pornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf355 Ohälsofrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Sf355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf355",
          "ref_dok_titel": "Ohälsofrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GR02Sf397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf397",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf399 Åtgärder för att minska ohälsan i samhället",
          "ref_dok_id": "GR02Sf399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf399",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att minska ohälsan i samhället",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So409 Folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GR02So409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So409",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub441 Nationell nollvision i arbetet mot mobbning och sexuella trakasserier i skolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub441",
          "ref_dok_titel": "Nationell nollvision i arbetet mot mobbning och sexuella trakasserier i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A202 Obligatorisk företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GS02A202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A202",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A206 Förstärkningen av skyddsombudens ställning",
          "ref_dok_id": "GS02A206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A206",
          "ref_dok_titel": "Förstärkningen av skyddsombudens ställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A223 Ökad säkerhet i processindustrier",
          "ref_dok_id": "GS02A223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A223",
          "ref_dok_titel": "Ökad säkerhet i processindustrier",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Olof Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A230 Skyddsombudens befogenheter",
          "ref_dok_id": "GS02A230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A230",
          "ref_dok_titel": "Skyddsombudens befogenheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A232 Lunchen och arbetshälsan",
          "ref_dok_id": "GS02A232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A232",
          "ref_dok_titel": "Lunchen och arbetshälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Jarl Beck m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A234 Certifiering av arbetsplatser",
          "ref_dok_id": "GS02A234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A234",
          "ref_dok_titel": "Certifiering av arbetsplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A235 Nollvision på arbetsplatser",
          "ref_dok_id": "GS02A235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A235",
          "ref_dok_titel": "Nollvision på arbetsplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Persson i Simrishamn och Christin Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A238 Företagshälsovården",
          "ref_dok_id": "GS02A238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A238",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovården",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A240 Förebyggande av ohälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GS02A240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A240",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande av ohälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A244 Alkoholtest före operation",
          "ref_dok_id": "GS02A244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A244",
          "ref_dok_titel": "Alkoholtest före operation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A261 Arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A261",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A264 Företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GS02A264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A264",
          "ref_dok_titel": "Företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A274 Skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet",
          "ref_dok_id": "GS02A274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A274",
          "ref_dok_titel": "Skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A299 Isocyanater",
          "ref_dok_id": "GS02A299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A299",
          "ref_dok_titel": "Isocyanater",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A329 Olyckor i byggbranschen",
          "ref_dok_id": "GS02A329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A329",
          "ref_dok_titel": "Olyckor i byggbranschen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A330 Utökade straffsanktioner vid arbetsmiljöbrott",
          "ref_dok_id": "GS02A330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A330",
          "ref_dok_titel": "Utökade straffsanktioner vid arbetsmiljöbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A348 Rehabiliteringsansvar för vårdpersonal",
          "ref_dok_id": "GS02A348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A348",
          "ref_dok_titel": "Rehabiliteringsansvar för vårdpersonal",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A354 Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A354",
          "ref_dok_titel": "Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A360 Arbetsmiljölagens krav på utredning av olyckor",
          "ref_dok_id": "GS02A360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A360",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljölagens krav på utredning av olyckor",
          "ref_dok_subtitel": "av Reynoldh Furustrand m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A367 Arbetsmiljöarbetet för bemanningsföretag",
          "ref_dok_id": "GS02A367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A367",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljöarbetet för bemanningsföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren och Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A376 Förbud mot ensamarbete",
          "ref_dok_id": "GS02A376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A376",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot ensamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A379 Miljö- och hälsorisker i skogsbruket",
          "ref_dok_id": "GS02A379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A379",
          "ref_dok_titel": "Miljö- och hälsorisker i skogsbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A382 Endotoxiner vid avloppsarbete",
          "ref_dok_id": "GS02A382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A382",
          "ref_dok_titel": "Endotoxiner vid avloppsarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo251 Gränsvärden för buller och bullerfria miljöer",
          "ref_dok_id": "GS02Bo251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo251",
          "ref_dok_titel": "Gränsvärden för buller och bullerfria miljöer",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ509 Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ509",
          "ref_dok_titel": "Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ6 Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ6",
          "ref_dok_titel": "Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ7 Stormen över södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ7",
          "ref_dok_titel": "Stormen över södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So603 Folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GS02So603",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So603",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-20",
          "ref_dok_id": "GS09108",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "108",
          "ref_dok_titel": "2005-04-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-13",
          "ref_dok_id": "GS09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2005-04-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:205",
          "ref_dok_id": "GS0K205",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "205",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:205",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}