{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288014",
      "dok_id": "GS01AU5",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "AU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:AU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:59",
      "titel": "Diskriminering",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01AU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01AU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:AU5</div><h1>Diskriminering</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta betänkande behandlas motioner från allmänna\r\nmotionstiden 2003 respektive 2004 som tar upp frågor\r\nom en  sammanhållen  diskrimineringslagstiftning och\r\nombudsman,  påföljd  vid   diskriminering,  Sveriges\r\narbete i ILO, etnisk diskriminering,  kvotering  och\r\npositiv  särbehandling,  diskriminering  på grund av\r\nfunktionshinder,  diskriminering  på grund av  ålder\r\noch HBT-frågor (frågor som rör homo-  och bisexuella\r\noch transpersoner).\r\nUtskottet  avstyrker samtliga motionsyrkanden  med\r\nhänvisning  bl.a.   till   Diskrimineringskommitténs\r\narbete.\r\nI  ärendet  finns  fem  reservationer  avgivna  av\r\nföreträdare     för    Moderaterna,     Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. En sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning m.m.\r\n\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:K289\r\nyrkande 10 (fp), 2003/04:K418  yrkande  18  (fp),\r\n2003/04:A263    yrkandena    17   och   18   (c),\r\n2003/04:A291 yrkandena 1 och 2 (fp), 2003/04:A307\r\nyrkande 11 (fp), 2004/05:Ju489 yrkande 17 (c) och\r\n2004/05:A261 yrkande 5 (c).\r\n\r\n2. Påföljd vid diskriminering m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2003/04:A286  (s)\r\noch 2004/05:N239 yrkande 15 (kd).\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Sveriges arbete i ILO\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K418 yrkande 11\r\n(fp).\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n4. Etnisk diskriminering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf402\r\nyrkandena 14, 18  och  19 (kd), 2003/04:A210 (s),\r\n2003/04:A220 (fp), 2004/05:Sf365 yrkandena 19 och\r\n20 (kd), 2004/05:A204 yrkandena  1  och  2  (fp),\r\n2004/05:A213  (m), 2004/05:A224 (s), 2004/05:A262\r\n(mp) och 2004/05:A373 (s).\r\n\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Kvotering och positiv särbehandling\r\n\r\nRiskdagen avslår motion 2003/04:Sf325 yrkandena\r\n25 och 26 (m).\r\nReservation 4 (m)                                                            (m)\r\n\r\n6. Diskriminering på grund av\r\nfunktionshinder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A285 (s).\r\n\r\n7. Diskriminering på grund av ålder\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna 2003/04:A211 (kd),\r\n2003/04:A283 yrkande 3 (mp), 2003/04:A308 yrkande\r\n1   (kd),   2004/05:Ju332    yrkande    4   (mp),\r\n2004/05:So357    yrkandena    1   och   2   (fp),\r\n2004/05:A320  yrkande  3  (mp)  och  2004/05:A353\r\nyrkande 1 (kd).\r\n\r\n8. HBT-frågor\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:A306\r\nyrkandena 2 och  3  (fp,  v, c, mp), 2004/05:U257\r\nyrkande  29  (v), 2004/05:So604  yrkande  6  (c),\r\n2004/05:A346 yrkandena 1 och 2 (v, fp, c, mp) och\r\n2004/05:A351 yrkande 2 (s).\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\nStockholm den 8 mars 2005\r\n\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson  (s),  Margareta   Andersson   (c),   Laila\r\nBjurling  (s),  Anders  G Högmark (m), Tina Acketoft\r\n(fp),  Christer  Skoog (s),  Stefan  Attefall  (kd),\r\nCamilla  Sköld Jansson  (v),  Cinnika  Beiming  (s),\r\nPatrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Ann-Marie\r\nFagerström  (s),  Henrik  Westman (m), Ronny Olander\r\n(s), Ulf Holm (mp), Luciano  Astudillo  (s) och Ann-\r\nChristin Ahlberg (s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nAU5\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet\r\n43  motionsyrkanden  från  den allmänna motionstiden\r\n2003/04 respektive 2004/05 som  rör  diskriminering.\r\nParti- och kommittémotioner på detta område har även\r\nbehandlats i budgetbetänkande 2004/05:AU1.  Det  har\r\ndå   varit   motioner  med  budgetanknytning,  t.ex.\r\nförslag  om  en  gemensam  ombudsmannamyndighet  och\r\nanslag till de  ombudsmän som hör till utgiftsområde\r\n14 Arbetsliv.\r\n\r\nMotioner som väckts under innevarande riksmöte anges\r\ni det följande utan årtal 2004/05.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nTill skillnad från  i flera andra länder finns ingen\r\nsamlad diskrimineringslagstiftning av generell natur\r\ni Sverige i dag. Bestämmelser  som  syftar  till att\r\nförhindra  diskriminering  finns  i  stället i flera\r\nolika  lagar som förbjuder diskriminering  på  olika\r\ngrunder  och  inom olika områden. Vid tillämpning av\r\nreglerna är EG-domstolens  praxis  av stor betydelse\r\n(se t.ex. AD 2002 nr 45).\r\n\r\nEn grundläggande princip i svensk  rättsordning är\r\nalla  människors  lika  värde,  vilken  kommer  till\r\nuttryck i regeringsformen. Fyra av de lagar  som har\r\ndet   direkta  syftet  att  förbjuda  diskriminering\r\ngäller  i  arbetslivet, i meningen relationen mellan\r\narbetsgivare  och arbetstagare/arbetssökande. Det är\r\njämställdhetslagen  (1991:433),  lagen (1999:130) om\r\nåtgärder mot diskriminering i arbetslivet  på  grund\r\nav   etnisk   tillhörighet,   religion  eller  annan\r\ntrosuppfattning,  lagen  (1999:132)  om  förbud  mot\r\ndiskriminering   i   arbetslivet    på    grund   av\r\nfunktionshinder  och lagen (1999:133) om förbud  mot\r\ndiskriminering i arbetslivet  på  grund  av  sexuell\r\nläggning, de tre senare ofta kallade 1999 års lagar.\r\nLagen (2003:307) om förbud mot diskriminering gäller\r\nbl.a. arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller\r\nbedrivande av näringsverksamhet, varor, tjänster och\r\nbostäder,  socialtjänsten, arbetslöshetsförsäkringen\r\noch hälso- och  sjukvården.  Härutöver  gäller  inom\r\nhögskolan  lagen  (2001:1286)  om  likabehandling av\r\nstudenter  i  högskolan.  Vid sidan av  dessa  lagar\r\nfinns   även   lagen  (2002:293)   om   förbud   mot\r\ndiskriminering av  deltidsarbetande arbetstagare och\r\narbetstagare med tidsbegränsad anställning. Samtliga\r\ndessa lagar innehåller  bl.a.  förbud mot direkt och\r\nindirekt diskriminering som utformats  med EG-rätten\r\nsom   förebild.  De  viktigaste  bestämmelserna   på\r\ndiskrimineringsområdet,   förutom  bestämmelserna  i\r\nregeringsformen, finns i de  lagar  som  redovisas i\r\ntabellen på nästa sida och som beskrivs kortfattat i\r\ndet följande.\r\n\r\nGällande rätt\r\n\r\n\r\nRegeringsformen\r\n\r\nEn central bestämmelse i diskrimineringssammanhang är\r\n1  kap.  2  §  fjärde stycket regeringsformen  enligt\r\nvilken det allmänna  ska  motverka  diskriminering av\r\nmänniskor på grund av kön, hudfärg, nationellt  eller\r\netniskt    ursprung,    språklig    eller    religiös\r\ntillhörighet,   funktionshinder,   sexuell  läggning,\r\nålder   eller  annan  omständighet  som  gäller   den\r\nenskilde  som  person. Ett uttryckligt grundlagsskydd\r\nmot lag eller annan  föreskrift  som  innebär  etnisk\r\ndiskriminering    av    minoritet    respektive   mot\r\nkönsdiskriminering  finns  i  2  kap.  15  och  16 §§\r\nregeringsformen.\r\n\r\nBrottsbalken\r\n\r\n16  kap.  9 § brottsbalken förbjuder en näringsidkare\r\natt i sin verksamhet  diskriminera  någon på grund av\r\nras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller\r\ntrosbekännelse genom att inte gå personen  till handa\r\npå   de   villkor   som  näringsidkaren  tillämpar  i\r\nförhållande   till  andra.   Den   som   bryter   mot\r\nbestämmelsen kan  dömas för olaga diskriminering till\r\nböter eller fängelse i högst ett år.\r\n\r\nJämställdhetslagen\r\n\r\nDen första jämställdhetslagen  började gälla 1980. Nu\r\ngällande jämställdhets- lag (1991:433) trädde i kraft\r\n1992.   Lagen   skyddar   mot   diskriminering   inom\r\narbetslivet  på  grund  av  kön och syftar  till  att\r\nförbättra  främst  kvinnors  villkor  i  arbetslivet.\r\nDiskrimineringskommittén (se vidare  nedan) lämnade i\r\nsitt delbetänkande SOU 2004:55 Ett utvidgat skydd mot\r\nkönsdiskriminering  bl.a.  förslag till  ändringar  i\r\njämställdhetslagen.    I   den   nyligen    avlämnade\r\nlagrådsremissen     Ett    utvidgat     skydd     mot\r\nkönsdiskriminering  finns   förslag  om  ändringar  i\r\njämställdhetslagen.\r\n\r\nUtskottet kommer att behandla jämställdhetsfrågor i\r\nett särskilt betänkande senare under våren.\r\n\r\n1999 års lagar\r\n\r\nPå arbetslivsområdet infördes  den 1 maj 1999 tre nya\r\ndiskrimineringslagar:\r\n\r\n- lagen (1999:130) om åtgärder mot  diskriminering  i\r\narbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion\r\neller  annan  trosuppfattning  (lagens  rubrik ändrad\r\n1.7.2003),\r\n\r\n-  lagen  (1999:132)  om förbud mot diskriminering  i\r\narbetslivet på grund av funktionshinder och\r\n\r\n-  lagen (1999:133) om förbud  mot  diskriminering  i\r\narbetslivet på grund av sexuell läggning.\r\n\r\nDen  förstnämnda  lagen  ersatte lagen (1994:134) mot\r\netnisk diskriminering.\r\n\r\nLagarna har likartad utformning  och  syftar till att\r\nmotverka  diskriminering  i arbetslivet på  grund  av\r\netnisk      tillhörighet,      sexuell      läggning,\r\nfunktionshinder  och,  sedan den 1  juli  2003,  även\r\nreligion eller annan trosuppfattning.  Lagarna gäller\r\npå   hela   arbetsmarknaden,  avser  alla  kategorier\r\narbetsgivare,   arbetstagare  och  arbetssökande  och\r\ninnefattar   förbud    mot    direkt   och   indirekt\r\ndiskriminering.   Förbudet   mot  diskriminering   av\r\narbetssökande  omfattar  hela rekryteringsförfarandet\r\noch    gäller    oavsett    om   det    fattas    ett\r\nanställningsbeslut eller inte.  Lagarna  gäller också\r\nbeslut  om  befordran, när arbetstagare tas  ut  till\r\nutbildning     för     befordran,     löne-     eller\r\nanställningsvillkor,   när  arbetsgivaren  leder  och\r\nfördelar   arbete   eller   säger    upp,   avskedar,\r\npermitterar eller vidtar annan ingripande  åtgärd mot\r\narbetstagaren. Den förstnämnda lagen innehåller  även\r\nregler   om  aktiva  åtgärder  för  att  främja  lika\r\nrättigheter  och  möjligheter  i  arbetslivet oavsett\r\netnisk    tillhörighet,    religion    eller    annan\r\ntrosuppfattning.  I  den  nyssnämnda  lagrådsremissen\r\nfinns  även  förslag  om  ändringar  i  de nu  nämnda\r\nlagarna.\r\n\r\nLagen om likabehandling av studenter i högskolan\r\n\r\nPå    högskoleområdet   gäller   sedan   2002   lagen\r\n(2001:1286)   om   likabehandling   av   studenter  i\r\nhögskolan.  Lagen  har  till ändamål att främja  lika\r\nrättigheter  för  studenter   och   sökande  och  att\r\nmotverka diskriminering på grund av könstillhörighet,\r\netnisk    tillhörighet,    religion    eller    annan\r\ntrosuppfattning,       sexuell      läggning      och\r\nfunktionshinder.     Högskolorna      ska      enligt\r\nbestämmelserna i lagen bedriva ett målinriktat arbete\r\nför  att  aktivt  främja  studenters lika rättigheter\r\noavsett t.ex. sexuell läggning eller funktionshinder.\r\nHögskolan ska vidare vidta åtgärder för att förebygga\r\noch förhindra att studenter eller sökande utsätts för\r\ntrakasserier  om  det  har  samband   med   någon  av\r\ndiskrimineringsgrunderna.\r\n\r\nLagen mot diskriminering\r\n\r\nLagen (2003:307) om förbud mot diskriminering  trädde\r\ni  kraft den 1 juli 2003. I likhet med 1999 års lagar\r\nsyftar  den  till att motverka diskriminering som har\r\nsamband med någon  av diskrimineringsgrunderna etnisk\r\ntillhörighet, religion  eller  annan trosuppfattning,\r\nsexuell läggning och funktionshinder.  Lagen  skyddar\r\nmot  diskriminering  på  ett  antal  angivna  områden\r\nutanför       förhållandet      arbetsgivare      och\r\narbetstagare/arbetssökande,          t.ex.          i\r\narbetsmarknadspolitisk     verksamhet     och     vid\r\ntillhandahållande  av  varor,  tjänster och bostäder,\r\ninom socialtjänsten samt i hälso-  och  sjukvård  och\r\nannan  medicinsk verksamhet. Förbudsreglerna omfattar\r\ndock inte  samtliga  diskrimineringsgrunder  inom  de\r\nangivna  skyddsområdena.  Innan  denna  lag  trädde i\r\nkraft   kunde   diskriminering  utanför  förhållandet\r\narbetssökande/arbetstagare  -  arbetsgivare  angripas\r\nendast  med  stöd  av  brottsbalksstadgandet om olaga\r\ndiskriminering.  Genom  förbudslagen  är  det  numera\r\nmöjligt att föra skadeståndstalan  i en civilrättslig\r\nprocess med anledning av diskriminering på de angivna\r\nområdena. Lagen ändrades senast den  1  januari 2005.\r\nSkydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning\r\ninfördes  då  också  på  det  sociala området  (prop.\r\n2004/05:22,  2004/05:AU2,  rskr.   2004/05:72).   Den\r\nförutnämnda  lagrådsremissen  innehåller även förslag\r\nsom rör denna lag.\r\n\r\nOmbudsmännen\r\n\r\nDet finns fyra ombudsmän underställda  regeringen som\r\nhar   till   uppgift   att   se   till  att  de  fyra\r\narbetsrättsliga diskrimineringslagarna  och  lagen om\r\nlikabehandling   av   studenter  i  högskolan  följs.\r\nOmbudsmännen  är  Jämställdhetsombudsmannen   (JämO),\r\nOmbudsmannen    mot   etnisk   diskriminering   (DO),\r\nHandikappombudsmannen   (HO)   och  Ombudsmannen  mot\r\ndiskriminering på grund av sexuell  läggning  (HomO).\r\nDärutöver    finns    ytterligare    en    ombudsman,\r\nBarnombudsmannen  (BO),  som  har  till  uppgift  att\r\nföreträda  barns och ungas rättigheter och  intressen\r\nmed  utgångspunkt   i   FN:s  konvention  om  barnets\r\nrättigheter (barnkonventionen).\r\n\r\n\r\nUtredningar\r\n\r\n\r\nFlera utredningar har under  senare  år  haft uppdrag\r\nsom rör diskriminering. Flertalet av dem är ännu inte\r\navslutade.  Det  mest  omfattande utredningsuppdraget\r\nhar Diskrimineringskommittén  (dir.  2002:11, 2003:69\r\noch  2005:8)  som påbörjade sitt arbete  under  våren\r\n2002.  De  flesta  motioner  som  behandlas  i  detta\r\nbetänkande       tar       upp       frågor       som\r\nDiskrimineringskommittén  har  att  överväga.  En mer\r\ningående  beskrivning  av  kommitténs  direktiv finns\r\nnedan under rubriken Diskrimineringskommittén.\r\n\r\n1999 års diskrimineringsutredning\r\n\r\nUtredningen  hade  bl.a.  i uppgift att redovisa  och\r\nbelysa   skälen  för  och  emot   en   straffrättslig\r\nreglering  respektive annan slags reglering av främst\r\nden diskriminering som omfattas av straffbestämmelsen\r\ni  16  kap.  9   §   brottsbalken.   I   utredningens\r\nslutbetänkande    (SOU    2001:39)    Ett   effektivt\r\ndiskrimineringsförbud  - Om olaga diskriminering  och\r\nbegreppen  ras  och  sexuell   läggning  -  redovisas\r\nsammanfattningsvis uppfattningen  att  det finns goda\r\nskäl  för att överväga att upphäva straffbestämmelsen\r\nom olaga  diskriminering.  Denna  fråga  ingår  nu  i\r\nDiskrimineringskommitténs uppdrag.\r\n\r\nDiskrimineringsutredningen 2001\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den  21  december  2000 att en\r\nsärskild  utredare  skulle  lämna  förslag  till  hur\r\nrådets  direktiv  2000/43/EG  av den 29 juni 2000  om\r\ngenomförandet  av  principerna om  likabehandling  av\r\npersoner oavsett deras  ras  eller  etniska  ursprung\r\n(direktivet  mot  etnisk  diskriminering)  och rådets\r\ndirektiv  2000/78/EG  av  den  27  november  2000  om\r\ninrättande  av  en  allmän  ram för likabehandling  i\r\narbetslivet (arbetslivsdirektivet)  skulle genomföras\r\ni      Sverige.      Utredningen     antog     namnet\r\nDiskrimineringsutredningen   2001.  Överväganden  och\r\nförslag från utredaren, Marianne Tejning, redovisades\r\ni slutbetänkandet SOU 2002:43  Ett utvidgat skydd mot\r\ndiskriminering.\r\n\r\nUtredningen om strukturell diskriminering\r\n\r\nDen särskilda utredaren Paul Lappalainen  har bl.a. i\r\nuppdrag (dir. 2003:118 och dir. 2005:12) att redovisa\r\nden  kunskap  som finns om strukturell diskriminering\r\npå  grund  av  etnisk  eller  religiös  tillhörighet.\r\nUtredningen   ska    föreslå   åtgärder   mot   sådan\r\ndiskriminering och åtgärder  för  att  fylla luckor i\r\nkunskapen   om   sådan   diskriminering   i  Sverige.\r\nUtredaren ska redovisa sitt arbete senast den 13 juni\r\n2005.\r\n\r\nUtredningen om makt, integration och strukturell\r\ndiskriminering\r\n\r\nDen  särskilda utredaren Masoud Kamali har i  uppdrag\r\n(dir.    2004:54)    att    identifiera   strukturell\r\ndiskriminering   på  grund  etnisk   eller   religiös\r\ntillhörighet   i   Sverige.    I    den   mån   sådan\r\ndiskriminering kan påvisas behöver mekanismerna bakom\r\nden identifieras och analyseras. Utredaren ska vidare\r\nföreslå   åtgärder   för   att  motverka  strukturell\r\ndiskriminering  på  grund  av etnisk  eller  religiös\r\ntillhörighet  och  för  att  öka  möjligheterna  till\r\ninflytande och makt för dem som  främst  riskerar att\r\nutsättas  för  sådan diskriminering. Utredningen  ska\r\nredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2006.\r\n\r\nDiskrimineringskommittén\r\n\r\nI  samband  med  att  1999  års  diskrimineringslagar\r\nantogs gjorde riksdagen  ett  uttalande  om samordnad\r\nlagstiftning. I första hand borde lagstiftningen  mot\r\netnisk  diskriminering,  diskriminering  på  grund av\r\nfunktionshinder  och  på  grund  av  sexuell läggning\r\növervägas,  detta när lagarna hade verkat  någon  tid\r\n(bet. 1998/99:AU4,  rskr.  1998/99:140).  I  november\r\n2000   gjorde  riksdagen  ett  tillkännagivande  till\r\nregeringen  att  en  utredning  borde  tillsättas med\r\nuppgift  att  undersöka  om det finns förutsättningar\r\natt  slå samman några eller  alla  ombudsmän  som  är\r\nunderställda  regeringen  till  en  institution (bet.\r\n2000/01:KU3, rskr. 2000/01:34). Redan  när  uppdraget\r\ntill   Diskrimineringsutredningen   2001   beslutades\r\nuttalade  regeringen  att  man avsåg att återkomma  i\r\ndenna fråga liksom i frågorna  om  en  samordning  av\r\ndiskrimineringslagarna  och  i  ytterligare ett antal\r\nfrågor.\r\n\r\nEftersom  flera  av  de frågor som  skulle  utredas\r\nansågs vara av sådan art att de krävde förankring hos\r\nallmänheten  och  de  politiska   partierna  lämnades\r\nutredningsuppdraget  till en parlamentarisk  kommitté\r\nsom   antog  namnet  Diskrimineringskommittén   (dir.\r\n2002:11).  Kommitténs utredningsuppdrag, som beskrivs\r\ni nästa avsnitt, är mycket omfattande.\r\nDiskrimineringskommittén  har  redovisat  en del av\r\nsitt   uppdrag   i  delbetänkandet  SOU  2004:55  Ett\r\nutvidgat  skydd mot  könsdiskriminering.  Förslag  på\r\nområdet har  nyligen  lagts  fram av regeringen i den\r\ntidigare nämnda lagrådsremissen  Ett  utvidgat  skydd\r\nmot könsdiskriminering.\r\nDiskrimineringskommittén     skulle    enligt    de\r\nursprungliga direktiven ha slutfört  sitt uppdrag den\r\n1  december  2004,  men  har i tilläggsdirektiv  fått\r\nytterligare arbetsuppgifter.  I  samband  därmed  har\r\nutredningstiden  förlängts till först den 1 juli 2005\r\n(dir. 2003:69) och  senast  till  den 31 januari 2006\r\n(dir. 2005:8).\r\n\r\nSammanfattning av Diskrimineringskommitténs\r\nuppdrag\r\n\r\nSammanfattningsvis ska kommittén (dir. 2002:11):\r\n\r\n-    överväga    en    gemensam   lagstiftning    mot\r\ndiskriminering  som  omfattar  alla  eller  flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder och samhällsområden,\r\n\r\n- överväga om skydd mot  missgynnande av personer med\r\nfunktionshinder på grund av  bristande tillgänglighet\r\nbör införas på andra samhällsområden än i arbetslivet\r\noch högskolan,\r\n\r\n-  överväga om ett skydd mot diskriminering  av  alla\r\ns.k. transpersoner bör införas,\r\n\r\n- överväga om regler om aktiva åtgärder bör införas i\r\narbetslivet  för  andra diskrimineringsgrunder än kön\r\noch etnisk tillhörighet,\r\n\r\n- överväga om regler  om  aktiva åtgärder bör införas\r\npå   utbildningsområdet   när   det    gäller   andra\r\nutbildningsformer än högskoleutbildning,  för dem som\r\nfullgör  värnplikt  eller  civilplikt  samt på  andra\r\nsamhällsområden,\r\n\r\n-  överväga  om  regler  om positiv särbehandling  på\r\ngrund   av   etnisk  tillhörighet   bör   införas   i\r\narbetslivet,\r\n\r\n- överväga om  det,  mot  bakgrund av vad kommittén i\r\növrigt  kommer  fram  till, finns  skäl  att  ersätta\r\nstraffbestämmelsen om olaga  diskriminering i 16 kap.\r\n9 § brottsbalken med någon annan typ av reglering,\r\n\r\n- överväga om och i så fall i vilken utsträckning det\r\när   möjligt   att  utmönstra  termen   ras   ur   de\r\nförfattningar där den förekommer,\r\n\r\n- behandla termen  sexuell  läggning i lagstiftningen\r\noch överväga om detta begrepp  bör  ersätta  termerna\r\nhomosexualitet    och    homosexuell    läggning    i\r\nförfattningar där detta kan bli aktuellt,\r\n\r\n-  se över ansvarsområden och uppgifter för JämO, DO,\r\nHO och HomO,\r\n\r\n- överväga  en  samordning  eller  sammanslagning  av\r\nnågra  av  eller samtliga dessa ombudsmän samt om den\r\neller   de  framtida   ombudsmannainstitutioner   som\r\nföreslås  skall  vara  underställda  regeringen eller\r\nriksdagen,\r\n\r\n-  överväga  behovet  av något eller några  särskilda\r\norgan med de uppgifter  som  Jämställdhetsnämnden och\r\nNämnden mot diskriminering har  i  dag  och  i  vilka\r\nformer  en sådan verksamhet i så fall skall bedrivas,\r\noch\r\n\r\n- överväga hur domstolsprocessen i diskrimineringsmål\r\nskall utformas.\r\n\r\nKommittén ska enligt sina två tilläggsdirektiv utöver\r\nsitt tidigare  uppdrag  även  (dir.  2003:69 och dir.\r\n2005:8):\r\n\r\n-   i   sina  överväganden  rörande  ombudsmännen   i\r\ntillämpliga delar inkludera även Barnombudsmannen,\r\n\r\n-   överväga    om   länsstyrelserna   bör   få   ett\r\ntillsynsansvar när det gäller aktiva åtgärder,\r\n\r\n- överväga om intresseorganisationer  bör få talerätt\r\ni diskrimineringsmål, och\r\n\r\n-  överväga  behovet  av ett förbud mot instruktioner\r\natt  diskriminera  även  utan   ett   lydnads-  eller\r\nberoendeförhållande  samt  av ett förbud  mot  sådana\r\ninstruktioner att diskriminera  som  inte  leder till\r\nett missgynnande i det enskilda fallet,\r\n\r\n- lämna förslag till bestämmelser om planer  för  att\r\nfrämja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet\r\noavsett  etnisk  tillhörighet,  religion  eller annan\r\ntrosuppfattning    samt    överväga    om    liknande\r\nbestämmelser    bör    införas    också   för   andra\r\ndiskrimineringsgrunder,\r\n\r\n-    i    sina    överväganden    när    det   gäller\r\ntillgänglighetsfrågan    beakta   förslagen   i   och\r\nremissvaren  över  betänkandet   Skolans  ansvar  för\r\nkränkningar av elever (SOU 2004:50)  i  de  delar som\r\nrör diskriminering av personer med funktionshinder på\r\ngrund av bristande tillgänglighet och användbarhet av\r\nlokaler  i  skolan,  och överväga  om  ett  skydd mot\r\ndiskriminering   även  bör  omfatta  situationer  där\r\nprivatpersoner  vänder   sig   till  allmänheten  vid\r\ntillhandahållande  av varor, tjänster  och  bostäder,\r\noch\r\n\r\n- överväga om ett skydd  mot  diskriminering även bör\r\nomfatta  situationer  där privatpersoner  vänder  sig\r\ntill  allmänheten  vid  tillhandahållande  av  varor,\r\ntjänster och bostäder.\r\n\r\nDiskrimineringskommittén   har   som  redan  nämnts\r\nredovisat en del av sitt uppdrag i delbetänkandet SOU\r\n2004:55  - Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering.\r\nFörslag med  anledning  av betänkandet har lagts fram\r\nav regeringen i lagrådsremissen  Ett  utvidgat  skydd\r\nmot könsdiskriminering.\r\nUtskottet  övergår nu till att behandla de motioner\r\nsom  väckts  om  diskriminering  under  den  allmänna\r\nmotionstiden riksmötet  2003/04  respektive  2004/05.\r\nMotionerna redovisas under rubrikerna En sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning    m.m.,    Påföljd   vid\r\ndiskriminering  m.m.,  Sveriges arbete i ILO,  Etnisk\r\ndiskriminering, Kvotering  och positiv särbehandling,\r\nDiskriminering    på    grund   av   funktionshinder,\r\nDiskriminering på grund av ålder och HBT-frågor.\r\n\r\nEn sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet      behandlar      här     allmänna\r\nmotionsyrkanden     om     en     sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning,  en  sammanslagen\r\nombudsmannamyndighet    och    om    forum   i\r\ndiskrimineringstvister.  Dessa frågor ingår  i\r\nDiskrimineringskommitténs  uppdrag.  Utskottet\r\navstyrker därför motionerna.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet  menar i kommittémotionerna  2003/04:A291\r\nyrkandena  1  och  2,  2003/04:K289  yrkande  10  och\r\npartimotionen 2003/04:K418  yrkande 18 att HO, DO och\r\nHomO bör slås samman till en  gemensam myndighet. Det\r\när   en   viktig   principfråga   att  dagens   olika\r\ndiskrimineringslagar  samordnas  till   en   gemensam\r\nlagstiftning.   I   de  nämnda  motionerna  liksom  i\r\npartimotionen 2003/04:A307  yrkande  11 anser partiet\r\natt  mål som gäller diskriminering i arbetslivet  bör\r\nflyttas  från  Arbetsdomstolen  till  allmän domstol.\r\nDärutöver   bör   skadestånden  i  diskrimineringsmål\r\nhöjas.\r\n\r\nCenterpartiet anser i kommittémotionerna 2003/04:A263\r\nyrkandena  17  och 18  och  A261  yrkande  5  att  en\r\nsammanhållen   diskrimineringslagstiftning   på   ett\r\ntydligt sätt skulle  markera  att diskriminering inte\r\nkan accepteras. De fem ombudsmännen  DO,  JämO, HomO,\r\nHO   och  BO  bör  samordnas  i  en  myndighet  under\r\nriksdagen.  Diskrimineringsmål  bör  i fortsättningen\r\nhandläggas   i  allmän  domstol  i  stället   för   i\r\nArbetsdomstolen.  Vidare bör regeringen återkomma med\r\nförslag om hur EU:s  diskrimineringslagstiftning  kan\r\nimplementeras i svensk lagstiftning inom alla områden\r\nsom  rör det svenska arbetslivet. Forumfrågan tas upp\r\nav partiet också i kommittémotionen Ju489 yrkande 17,\r\ndär det  anförs  att  alla  mål  om  diskriminering i\r\narbetslivet bör föras över till allmän domstol.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  Sverige liksom inom EU och i andra internationella\r\nsammanhang  pågår  en  debatt  och  en utveckling där\r\nfrågor  om  likabehandling och mänskliga  rättigheter\r\nstår  i fokus.  Alla  människors  lika  värde  är  en\r\ngrundläggande  princip  i den svenska rättsordningen.\r\nPrincipen   kommer   till   uttryck    i   det   s.k.\r\nmålsättningsstadgandet  i  1 kap. 2 § regeringsformen\r\ndär   det  anges  att  det  allmänna   ska   motverka\r\ndiskriminering av människor på grund av kön, hudfärg,\r\nnationellt  eller  etniskt  ursprung,  språklig eller\r\nreligiös   tillhörighet,   funktionshinder,   sexuell\r\nläggning, ålder eller annan  omständighet  som gäller\r\nden enskilde som person.\r\n\r\nEn   effektiv   och  heltäckande  lagstiftning  mot\r\ndiskriminering är nödvändig  för  att  handlingar som\r\ndirekt  eller  indirekt  kränker  principen  om  alla\r\nmänniskors lika värde ska kunna bekämpas. Skyddet mot\r\ndiskriminering  är  i grunden en fråga  om  mänskliga\r\nrättigheter.\r\nSom     angetts    ovan    finns     de     svenska\r\ndiskrimineringsbestämmelserna  i  dag  i  flera olika\r\nlagar.  Lagstiftningen  har kritiserats för att  vara\r\nsplittrad och svåröverskådlig.\r\nFrågornas vikt och önskemålet  om  en  väl övervägd\r\nlagstiftning  har  lett  till  det  mycket omfattande\r\nutredningsuppdrag        som       lämnats       till\r\nDiskrimineringskommittén.  Kommittén  ska  som nämnts\r\ngöra       en       omfattande       översyn       av\r\ndiskrimineringslagstiftningen.  Med  anledning  av de\r\nmotioner  som  behandlar  frågan  om  en sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning     och    det    närmare\r\ninnehållet i en sådan lagstiftning  och  en samordnad\r\nmyndighet kan nämnas att Diskrimineringskommittén ska\r\növerväga  en  gemensam  lag  mot  diskriminering  som\r\nomfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder.\r\nI direktiven uttalas att skyddet mot diskriminering i\r\nprincip     ska    vara    lika    för    de    olika\r\ndiskrimineringsgrunderna,  dock  med  beaktande av de\r\nspeciella   förutsättningar  som  gäller  för   olika\r\nsamhällsområden.     Vidare    framhålls    att    en\r\nändamålsenlig   tillsyn    över    efterlevnaden   av\r\ndiskrimineringslagstiftningen   är   avgörande    för\r\nlagstiftningens   effektivitet.  Kommittén  ska  även\r\növerväga    ansvarsområden    och    uppgifter    för\r\nombudsmännen     liksom     en    samordning    eller\r\nsammanslagning av några eller samtliga av dem samt om\r\nden  eller  de framtida ombudsmannainstitutioner  som\r\nföreslås  ska   bli   underställda   riksdagen  eller\r\nregeringen.\r\nNågra  motioner tar upp frågan om domstolsprocessen\r\ni mål om diskriminering. Diskrimineringskommittén ska\r\növerväga hur  domstolsprocessen  i diskrimineringsmål\r\nska  utformas.  När  det  gäller  denna   fråga  vill\r\nutskottet  hänvisa  till  det  tillkännagivande  till\r\nregeringen  som  gjordes på förslag  av  utskottet  i\r\nbetänkandet 2002/03:AU3, rskr. 2002/03:104. Utskottet\r\nanförde    där    att    ett     överflyttande     av\r\ndiskrimineringsmål med arbetsrättslig anknytning till\r\nallmän  domstol  väcker flera frågor. En sådan fråga,\r\nanförde utskottet,  är  hur  man  bör  se  på mål som\r\negentligen  rör  diskriminering eller annan kränkning\r\nav   grundläggande   rättigheter    men   där   annan\r\nlagstiftning     åberopas,     t.ex.     lagen     om\r\nanställningsskydd.  Utskottet  uttalade  att  det  är\r\nvärdefullt  att  frågan blir belyst i utredningen och\r\natt de olika förslag som har förts fram i denna fråga\r\nbör  övervägas  noga.   I   Diskrimineringskommitténs\r\ntilläggsdirektiv   (dir.  2003:69)   ger   regeringen\r\nkommittén    i    uppdrag     att     också    beakta\r\narbetsmarknadsutskottets         uttalande         om\r\ndomstolsprocessen  i  diskrimineringsmål. Även frågan\r\nom forum i diskrimineringstvister  ingår som framgått\r\ni Diskrimineringskommitténs uppdrag.\r\nSom   redan   sagts  fick  Diskrimineringskommittén\r\nnyligen förlängd  utredningstid  och  ska  lämna sitt\r\nslutbetänkande den 31 januari 2006.\r\nUtskottet   är  inte  i  någon  av  de  frågor  som\r\nbehandlats     ovan      berett     att     föregripa\r\nDiskrimineringskommitténs arbete och avstyrker därför\r\nmotionerna 2003/04:K289 yrkande 10 (fp), 2003/04:K418\r\nyrkande 18 (fp), 2003/04:A263  yrkandena  17  och  18\r\n(c),   2003/04:A291   yrkandena   1   och   2   (fp),\r\n2003/04:A307  yrkande  11  (fp), Ju489 yrkande 17 (c)\r\noch A261 yrkande 5 (c).\r\n\r\nPåföljd vid diskriminering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nHär  behandlar  utskottet några  motioner  som\r\ninnehåller     krav    på     skärpning     av\r\ndiskrimineringslagstiftningen   och   tar  upp\r\npåföljdsfrågor.    Dessa    frågor   ingår   i\r\nDiskrimineringskommitténs  uppdrag.  Utskottet\r\navstyrker   motionerna  med  hänvisning   till\r\ndetta. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nStefan  Attefall  m.fl.  (kd)  anser  i  motion  N239\r\nyrkande 15 att människor måste ges reella möjligheter\r\natt  själva  kunna  driva  processer  där  de  blivit\r\ndiskriminerade  och att diskrimineringslagstiftningen\r\nmåste skärpas.\r\n\r\nYilmaz Kerimo och  Tommy Waidelich (s) menar i motion\r\n2003/04:A286 att en  diskriminerande  handling  också\r\nbör  få  en  straffrättslig påföljd. Genom ett sådant\r\nsystem skärper  samhället  sitt  förhållningssätt och\r\nmarkerar ett tydligare avståndstagande  till all form\r\nav diskriminering.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDiskrimineringskommittén ska i den mån lagstiftningen\r\nbrister  i  effektivitet  eller det saknas skydd  mot\r\ndiskriminering  på  vissa områden  sträva  efter  att\r\nåtgärda      dessa      brister.       Frågan      om\r\ndiskrimineringslagstiftningen ska skärpas  är  alltså\r\nunder   utredning.   När   det   gäller   frågan   om\r\nstraffrättslig  påföljd  vid diskrimineringsbrott kan\r\nutskottet    konstatera    att   redan    1999    års\r\ndiskrimineringsutredning  såg  över  bestämmelsen  om\r\nolaga  diskriminering och analyserade  rättsväsendets\r\ntillämpning  av  bestämmelsen.  Utredningen ansåg att\r\ndet  finns  goda  skäl  att  överväga   att   upphäva\r\nstraffbestämmelsen  om olaga diskriminering om det  i\r\nstället    skapas   ett   effektivt    civilrättsligt\r\ndiskrimineringsskydd.   Diskrimineringskommittén  ska\r\nenligt direktiven särskilt överväga om det finns skäl\r\natt    ersätta    straffbestämmelsen     om     olaga\r\ndiskriminering  med  någon  annan  typ  av reglering.\r\nFrågan om straffrättslig påföljd är alltså  också den\r\nunder övervägande. Kommittén är även fri att  ta  upp\r\nsådana  andra  frågor  inom  ramen  för uppdraget som\r\naktualiseras under utredningsarbetet.  Inte  heller i\r\ndessa   frågor  är  utskottet  berett  att  föregripa\r\nDiskrimineringskommitténs arbete. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionerna  2003/04:A286  (s) och N239 yrkande\r\n15 (kd).\r\n\r\n\r\nSveriges arbete i ILO\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet  en motion\r\nom   Sveriges   handlande   i   ILO.  Motionen\r\navstyrks. Jämför reservation 2 (fp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nFolkpartiet   menar   i  partimotionen   2003/04:K418\r\nyrkande    11   att   riksdagen    bör    göra    ett\r\ntillkännagivande   till  regeringen  om  att  det  är\r\nangeläget att Sverige  fortsätter sitt arbete med att\r\nverka för att de diskrimineringsgrunder  som omfattas\r\nav     ILO-konventionen     nr    111    genom    ett\r\ntilläggsprotokoll  utvidgas  till   att   också  avse\r\nsexuell läggning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  frågan  om  ILO-konventionen  kan  följande sägas.\r\nDenna   konvention   (nr   111)   om   diskriminering\r\n(anställning   och   yrkesutövning)  med  tillhörande\r\nrekommendation  antogs  år  1958  av  Internationella\r\narbetskonferensen.   Konventionen   ratificerades  av\r\nSverige  1962.  Den  är  en  av de åtta \"core  labour\r\nstandards\"  som  åberopas  i  ILO:s   deklaration  om\r\ngrundläggande principer och rättigheter i arbetslivet\r\noch  som  antogs 1998. Konventionen har i  mars  2005\r\nratificerats av 160 av ILO:s 177 medlemsländer.\r\n\r\nKonventionen   avser   med   diskriminering  \"varje\r\nåtskillnad, uteslutning eller företräde  på  grund av\r\nras,  hudfärg,  kön,  religion, politisk uppfattning,\r\nnationell härstamning eller socialt ursprung, som har\r\ntill   följd  att  likställdhet   med   avseende   på\r\nmöjligheter  eller  behandling i fråga om anställning\r\neller  yrkesutövning  omintetgörs   eller   beskäres\"\r\n(artikel   1.1.a).   Enligt  konventionen  menas  med\r\ndiskriminering även varje  sådan  handling  i  övrigt\r\n\"som  må  angivas  av  vederbörande medlemsstat efter\r\nsamråd    med   representativa    arbetsgivar-    och\r\narbetstagarorganisationer,  där sådana finns, ävensom\r\nandra lämpliga organ\" (artikel 1.1.b).\r\nILO:s oberoende expertkommitté  utarbetar  varje år\r\nen särskild rapport (General Survey) om ett tema  som\r\nbeslutats  av  ILO:s styrelse. År 1996 handlade denna\r\nrapport om tillämpningen  av  konventionen nr 111 och\r\nanknytande rekommendation.\r\nExpertkommittén konstaterade  i  rapporten att inte\r\nnågon enda formell deklaration avgivits  i anslutning\r\ntill  konventionens  artikel  1.1.b.  om  ytterligare\r\ndiskrimineringsgrunder,  trots  den  utveckling   som\r\nkunnat  noteras  i  många  länder  som  har nationell\r\nlagstiftning   som   inkluderar   fler   än   de  sju\r\ndiskrimineringsgrunderna    enligt   artikel   1.1.a.\r\nExpertkommittén  ställde frågan  om  tiden  inte  var\r\nmogen  att  i ett tilläggsprotokoll  inkludera  andra\r\ndiskrimineringsgrunder   än   de  som  räknas  upp  i\r\nkonventionens  artikel 1.1.a. Förslaget  tillstyrktes\r\nav  Sveriges  regeringsrepresentant  i  det  aktuella\r\nkonferensutskottet.\r\nTänkbara  diskrimineringsgrunder   som   nämndes  i\r\nsammanhanget      var     ålder,     funktionshinder,\r\nfamiljeansvar,     språktillhörighet,     civilstånd,\r\nnationalitet, sexuell  läggning,  hälsotillstånd  och\r\nmedlemskap i fackförening.\r\nUnder  den  tid  Sverige  innehade en plats i ILO:s\r\nstyrelse  på  regeringssidan  (1996-1999)   förordade\r\nSverige  att detta ämne skulle sättas på konferensens\r\ndagordning.  Frågan fanns sedan på Arbetsbyråns lista\r\növer tänkbara  ämnen fram t.o.m. ILO:s styrelsemöte i\r\nmars 2004.\r\nEnligt     vad     utskottet      inhämtat     från\r\nRegeringskansliet  har  frågan emellertid  fått  allt\r\nmindre gehör. Det främsta  argumentet uppges vara att\r\nman   inte   önskar  urholka  de  redan   fastställda\r\nrättigheterna  och  hindra ytterligare ratifikationer\r\nav konventionen nr 111. Det ska noteras att förslaget\r\naldrig innebar att själva konventionen skulle ändras,\r\nutan frågan gällde att  ett  tilläggsprotokoll skulle\r\nutarbetas. I det förslag till  ämnen  på konferensens\r\ndagordning 2007 som föreläggs ILO:s styrelse  i  mars\r\n2005   förekommer   frågan  inte  längre.  Enligt  en\r\nunderhandsbedömning är utsikterna inte särskilt ljusa\r\natt  driva  frågan  om  ett   tilläggsprotokoll   med\r\nframgång.\r\nMed   denna   bakgrund   förefaller   möjligheterna\r\nbegränsade  att nu få till stånd en sådan  utvidgning\r\nsom  fp-motionen  avser.  Utskottet  utgår  från  att\r\nfrågan  aktualiseras  på  nytt  om  förutsättningarna\r\nskulle förändras. Motion 2003/04:K418 yrkande 11 (fp)\r\navstyrks.\r\n\r\nEtnisk diskriminering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett  antal\r\nmotioner     om     etnisk     diskriminering.\r\nMotionärerna  tar  upp  frågor  om  kvotering,\r\nskärpning  av  lagstiftningen,  myndigheternas\r\nhandlingsplaner,       DO:s      organisation,\r\narbetsförmedlares bemötande  av arbetssökande,\r\nutredning   av   praxis,   namndiskriminering,\r\nbostadsmarknaden,   skyddet   för    juridiska\r\npersoner  och  Europarådets nivåskala för  att\r\nbedöma språkkunskaper.  Med  hänvisning främst\r\ntill det utredningsarbete som  pågår avstyrker\r\nutskottet motionerna. Jämför reservation 3 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna     uppger     i     kommittémotion\r\n2003/04:Sf402 yrkandena 14, 18 och 19 att  de  aktiva\r\nåtgärder  som lagen sedan fyra år tillbaka kräver  på\r\nlandets arbetsplatser  inte  har vidtagits på hälften\r\nav  dem.  Regeringen  bör  verka  för   att   arbetet\r\npåskyndas   med   att   upprätta  handlingsplaner  på\r\nsamtliga myndigheter för  att  främja etnisk mångfald\r\nbland  de anställda. Vidare bör åtgärder  vidtas  för\r\natt komma  tillrätta med problemet med diskriminering\r\nbland arbetsförmedlare  mot  vissa arbetssökande. - I\r\nkommittémotion  Sf365  yrkandena   19   och   20  tar\r\nKristdemokraterna  upp  frågan  om namndiskriminering\r\noch  menar att stat och kommun bör  föregå  med  gott\r\nexempel  och  införa  rutiner  för  avkodifiering  av\r\nansökningshandlingar. På så sätt säkerställer man att\r\narbetsgivaren  vid  rekrytering  av personal inte tar\r\notillbörlig  hänsyn  till bl.a. namn.  Därutöver  bör\r\nregeringen vidta nödvändiga  åtgärder  för  att komma\r\ntill rätta med det negativa bemötandet av personer av\r\nutländsk  härkomst  bland myndighetspersonal särskilt\r\nvid arbetsförmedlingen.\r\n\r\nAna Maria Narti (fp)  anser i motion A204 yrkandena 1\r\noch 2 att det krävs en översyn och en skärpning av de\r\nlagar  som  är  avsedda  att  skydda  människor  från\r\netniska  trakasserier  även  när  dessa  trakasserier\r\nutförs av privatpersoner.  Även  praxis bör utredas i\r\nsammanhanget.\r\n\r\nAxel Darvik (fp) begär i motion 2003/04:A220  att  en\r\nutredning   tillsätts   för   att   se  över  om  den\r\ndiskrimineringslagstiftning     som     gäller     på\r\nbostadsmarknaden behöver skärpas och hur  kampen  mot\r\ndiskriminering kan stärkas.\r\n\r\nMiljöpartiet  ifrågasätter  i  kommittémotion A262 om\r\nden  nya diskrimineringslagstiftningen  uppfyller  de\r\nkrav som finns i EG-direktivet (2000/43/EG) och menar\r\natt det är nödvändigt att införa ett starkt skydd mot\r\ndiskriminering av juridiska personer.\r\n\r\nGöran   Lindblad   (m)   anser   i  motion  A213  att\r\nEuroparådets nivåskala för att bedöma  språkkunskaper\r\nskulle kunna användas vid rekrytering och då motverka\r\ndiskriminering.\r\n\r\nLuciano Astudillo (s) anför i motion 2003/04:A210 att\r\nmisstron och avståndet mellan människor  ökar om inte\r\nsamhället  kan  garantera  att  alla behandlas  lika.\r\nRegeringen  bör  därför verka för att  s.k.  practice\r\ntesting (praktikprövning)  blir tillåten när man vill\r\nstudera    och   bevisa   förekomsten    av    etnisk\r\ndiskriminering.\r\n\r\nMonica Green  (s)  menar  i  motion  A224  att  namn-\r\ndiskrimineringen  på  arbetsmarknaden  bör motarbetas\r\ngenom    att    tjänsteansökningar    till   statliga\r\nmyndigheter avidentifieras. Staten bör  gå  före  och\r\nvisa  på  möjligheterna  att  tillämpa  ett  sätt att\r\nrekrytera som behandlar alla lika. Även Mariam  Osman\r\nSherifay  (s)  föreslår  i  motion  A373  att man bör\r\navpersonifiera  ansökningshandlingar  vid rekrytering\r\ntill offentliga arbeten.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nAlla  som bor i Sverige ska oavsett etniskt  ursprung\r\nha lika  rättigheter,  skyldigheter  och möjligheter.\r\nLikhet  inför lagen och skydd mot diskriminering  för\r\nalla  och  envar  är  grundläggande  rättigheter  som\r\nerkänns  i  den allmänna förklaringen om de mänskliga\r\nrättigheterna och i FN-konventionen om avskaffande av\r\nalla former av rasdiskriminering. Som nämnts tidigare\r\nkommer principen  om  det  allmännas  skyldighet  att\r\nmotverka  diskriminering  av  människor  på  grund av\r\nnationellt  eller  etniskt  ursprung  till uttryck  i\r\nregeringsformen där det stadgas att lag  eller  annan\r\nföreskrift  inte  får  innebära  att någon medborgare\r\nmissgynnas  därför  att  han  med  hänsyn  till  ras,\r\nhudfärg eller etniskt ursprung tillhör  en minoritet.\r\nUttryckliga  förbudsregler  mot etnisk diskriminering\r\nfinns   i   lagen   (1999:130)   om   åtgärder    mot\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  på  grund  av  etnisk\r\ntillhörighet,  religion  eller annan trosuppfattning,\r\nlagen (2001:1286) om likabehandling  av  studenter  i\r\nhögskolan   och   lagen   (2003:307)  om  förbud  mot\r\ndiskriminering. För att bestämmelsen  ska få en reell\r\nbetydelse  måste  det finnas verktyg för  att  påvisa\r\ndiskriminering och planer för att komma tillrätta med\r\nmissförhållanden.\r\n\r\nDen  långsiktiga  inriktningen   på   det  inhemska\r\narbetet  med  att förebygga och motverka rasism  m.m.\r\nhar lagts fast  genom  en nationell handlingsplan mot\r\nrasism,    främlingsfientlighet,     homofobi     och\r\ndiskriminering (skr. 2000/01:59).\r\nMed anledning av motionsyrkandet om aktiva åtgärder\r\ngör utskottet följande överväganden. I den nyssnämnda\r\nlagen (1999:130) finns regler om aktiva åtgärder. Den\r\narbetsgivare  som inte följer reglerna kan föreläggas\r\natt   fullgöra   sina    skyldigheter    vid    vite.\r\nDiskrimineringsombudsmannen  (DO)  ansvarar  för  att\r\nbestämmelserna    efterlevs.    Även    de   fackliga\r\norganisationerna  har en roll på detta område.  Sedan\r\n2001  har  de  enligt  26  §  rätt  att  under  vissa\r\nförutsättningar  ansöka  om  vitesföreläggande mot en\r\narbetsgivare som inte följer föreskrifterna om aktiva\r\nåtgärder som avser t.ex. arbetsförhållanden.\r\nTrots att arbetslösheten under  de  senare åren har\r\nminskat  bland  personer  födda  utanför  Sverige  är\r\narbetslösheten fortfarande betydligt högre  för denna\r\ngrupp än för infödda svenskar. Flera rapporter  visar\r\nockså  att  endast ett litet antal av de utlandsfödda\r\nakademikerna  har  ett  arbete  som  motsvarar  deras\r\nutbildningsnivå.   Det   är   nödvändigt   av   såväl\r\nindividuella  som samhällsekonomiska och demografiska\r\nskäl att bättre  ta  till  vara all den kompetens som\r\nfinns   hos   personer  som  har  en   annan   etnisk\r\ntillhörighet än svensk.\r\nDe statliga myndigheterna  har  enligt förordningen\r\n(1986:856)  ett särskilt ansvar för  genomförande  av\r\nintegrationspolitiken.  Sedan  1999  ska  de statliga\r\nmyndigheterna upprätta handlingsplaner för att främja\r\netnisk och kulturell mångfald bland de anställda.  DO\r\nkommer   under   2005   att   genomföra  en  särskild\r\ngranskning  av  myndigheterna i detta  avseende.  Som\r\nutskottet  tidigare   uttalat  (2002/03:AU3)  innebär\r\nmyndigheternas   uppgift   att   fortlöpande   beakta\r\nsamhällets etniska mångfald när verksamheten utformas\r\noch bedrivs också att den etniska mångfalden bland de\r\nanställda måste beaktas.\r\nAndelen  statsanställda   med   annan   etnisk  och\r\nkulturell bakgrund än den svenska är fortfarande låg.\r\nDet krävs därför fler och mer effektiva åtgärder från\r\nmyndigheterna  för  att  öka  andelen  anställda  med\r\nutländsk   bakgrund  i  statsförvaltningen  inom   de\r\nnärmaste åren.\r\nFinansutskottet  har  nyligen  behandlat  ett antal\r\nmotionsyrkanden    med    anknytning   till   statens\r\narbetsgivarpolitik  och  problematiken   kring  bl.a.\r\netnisk  och  kulturell  mångfald i statsförvaltningen\r\n(2004/05:FiU18). Utskottet  pekar  bl.a.  på  två  av\r\nvarandra  oberoende  kartläggningar av myndigheternas\r\narbete med handlingsplaner, vilka visar tecken på att\r\nmångfaldsarbetet  inte   är   lika   prioriterat   på\r\nmyndigheterna som övriga liknande frågor. Rapporterna\r\när Statskontorets rapport 2004:18 Handlingsplaner för\r\netnisk  och kulturell mångfald - Ett lämpligt verktyg\r\nför  att  stärka  etnisk  och  kulturell  mångfald  i\r\nstaten? (juni  2004)  och Integrationsverkets rapport\r\n2004:04 Staten som förebild?  Om planer, insatser och\r\nutfall i 17 myndigheters arbete  med etnisk mångfald,\r\n(september 2004). Finansutskottet  uttalar  bl.a. att\r\nandelen statsanställda med utländsk bakgrund ska vara\r\ndensamma  som  i  befolkningen  som helhet. Detta  är\r\nenligt  finansutskottet  en  fråga om  demokrati  och\r\nrättvisa,   medborgarnas   förtroende   och   statens\r\nlegitimitet.  Staten  ska  vara   ett   föredöme  som\r\narbetsgivare  när  det  gäller  etnisk  och kulturell\r\nmångfald   i   arbetslivet.   Arbetsmarknadsutskottet\r\nställer sig bakom dessa uttalanden.\r\n\r\nNågra    motioner    tar    upp   frågan   om    s.k.\r\nnamndiskriminering.  Biträdande  finansministern  har\r\nnyligen  som  svar  på en  skriftlig  fråga  från  en\r\nriksdagsledamot anfört att det är angeläget att vidta\r\nåtgärder för att öka mångfalden och minska risken för\r\ndiskriminering  i  arbetslivet.  Regeringen  planerar\r\ndärför att under våren  2005  tillsätta  en utredning\r\nsom  ser  över  förutsättningarna för att införa  ett\r\ngenerellt      system       med       avidentifierade\r\nansökningshandlingar   inom   staten.  Dessutom   har\r\nregeringen nyligen givit Integrationsverket i uppdrag\r\natt kartlägga förekomsten och omfattningen  av etnisk\r\noch    religiös   diskriminering   på   den   svenska\r\narbetsmarknaden. Enligt regleringsbrevet för 2005 ska\r\nIntegrationsverket   genomföra  en  studie  med  s.k.\r\npraktikprövning  (eng.  situation  testing)  för  att\r\nkunna påvisa eventuell diskriminering vid rekrytering\r\npå arbetsmarknaden.  Utgångspunkten  är  att  ILO ska\r\ngenomföra  studien.  ILO-metoden innebär att personer\r\nmed  samma  kvalifikationer   följs   i   en  verklig\r\nrekrytering.  I  ett  första skede paras testpersoner\r\nihop. Individerna som paras  ihop  har samma formella\r\nkvalifikationer  och  meriter  och  de klär  sig  och\r\nbedöms    uppträda    på    liknande    sätt    under\r\nansökningsprocessen.  Endast  en  skillnad  finns: en\r\nindivid tillhör \"majoritetsbefolkningen\" och en annan\r\n\"minoritetsbefolkningen\".\r\n\r\nI  ett  andra  skede  söker  testpersonerna  verkligt\r\nexisterande lediga arbeten som annonseras i tidningar\r\neller   utlyses  av  arbetsförmedlingen  eller  genom\r\nbemanningsföretag.     I    rekryteringen    studeras\r\narbetsgivarens beteende  i  tre faser. I första fasen\r\nstuderas hur arbetsgivaren lämnar  besked om ansökan,\r\nsedan    -    om    det    är    aktuellt   -   följs\r\nanställningsintervjun  och  det  slutliga   beskedet.\r\nStudien ska genomföras under 2006.\r\n\r\nMed  anledning av det som sägs i Kristdemokraternas\r\nmotion  2003/04:Sf402   om   arbetsförmedlarna   vill\r\nutskottet  betona  att det självklart är oacceptabelt\r\nom diskriminering förekommer  av vissa arbetssökande.\r\nEnligt   5 §   lagen   (2003:307)   om   förbud   mot\r\ndiskriminering är sådan diskriminering förbjuden. Med\r\nanledning   av   motion   A262  (mp)  om  skydd   mot\r\ndiskriminering för juridiska  personer  kan utskottet\r\nkonstatera  att det ingår i Diskrimineringskommitténs\r\nuppdrag att överväga om ett sådant skydd bör införas.\r\nVidare  ska  kommittén   överväga   om   skyddet  mot\r\ndiskriminering  även  bör  omfatta  situationer   där\r\nprivatpersoner   vänder   sig  till  allmänheten  vid\r\ntillhandahållande av varor, tjänster och bostäder.\r\nUtskottet   anser  det  inte   påkallat   med   ett\r\ntillkännagivande  om  möjligheten  att använda sig av\r\nrekryteringsmetoder som t.ex. Europarådets nivåskala.\r\nUtskottet avstyrker därför motion 2004/05:A213 (m).\r\nI  den mån övriga nu behandlade motioner  inte  kan\r\nanses tillgodosedda genom det som utskottet anfört om\r\ndet redan  pågående  utredningsarbetet  och de försök\r\noch  den utredning som förväntas bli påbörjade  under\r\nvåren  avstyrker  utskottet  motionerna 2003/04:Sf402\r\nyrkandena  14,  18  och  19 (kd),  2003/04:A210  (s),\r\n2003/04:A220 (fp), Sf365 yrkandena  19  och  20 (kd),\r\nA204 yrkandena 1 och 2 (fp), A224 (s), A262 (mp)  och\r\nA373 (s).\r\n\r\nKvotering och positiv särbehandling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar här en motion om kvotering\r\noch positiv särbehandling. Utskottet avstyrker\r\nmotionen    med   hänvisning   till   pågående\r\nutredningsarbete. Jämför reservation 4 (m).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nModeraterna  menar   i  kommittémotion  2003/04:Sf325\r\nyrkandena 25 och 26 att det är såväl oacceptabelt som\r\nsamhällsekonomiskt slöseri att människor särbehandlas\r\nnegativt eller diskrimineras på arbetsmarknaden. Både\r\nkvotering och positiv  särbehandling  för  emellertid\r\nmed  sig  att  människor  diskrimineras och är därför\r\ningen lösning på problemet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär det gäller särbehandling  och  kvotering  kan det\r\ntill  en  början konstateras att lag eller föreskrift\r\ninte får innebära att en medborgare missgynnas därför\r\natt han med  hänsyn  till  ras, hudfärg eller etniskt\r\nursprung  tillhör  en  minoritet,   2   kap.   15   §\r\nregeringsformen.    Bestämmelsen    förbjuder    inte\r\nlagregler  om  positiv  särbehandling av personer som\r\ntillhör  etniska  minoriteter.   Frågan   om  positiv\r\nsärbehandling  diskuterades redan vid tillkomsten  av\r\n1999 års lag om  åtgärder mot etnisk diskriminering i\r\narbetslivet. Regeringen  ansåg  då  att  det inte var\r\nnödvändigt  med  en sådan reglering men uteslöt  inte\r\natt frågan kunde prövas  på  nytt  när  lagen varit i\r\nkraft  en  tid.  I Diskrimineringskommitténs  uppdrag\r\ningår nu att överväga  frågan.  Eftersom detta arbete\r\ninte   bör  föregripas  avstyrker  utskottet   motion\r\n2003/04:Sf325 yrkandena 25 och 26 (m).\r\n\r\n\r\nDiskriminering på grund av\r\nfunktionshinder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nHär behandlas  en  motion om diskriminering på\r\ngrund av funktionshinder.  Utskottet avstyrker\r\nmotionen   med   hänvisning   till    pågående\r\nutredningsarbete.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nKaj  Nordquist  (s)  anför  i  motion A285 att  många\r\nmänniskor med funktionshinder inte  får  det  stöd på\r\narbetsplatsen      som      de     skulle     behöva.\r\nDiskrimineringslagstiftningen   bör  skärpas  så  att\r\narbetsgivaren  är  skyldig att vidta  åtgärder  under\r\npågående anställning när det finns ett sådant behov.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt artikel 5 i arbetslivsdirektivet  (2000/78/EG)\r\nska arbetsgivare vidta de åtgärder som behövs  i  det\r\nkonkreta  fallet  för  att  göra  det  möjligt för en\r\nperson  med  funktionshinder  att få tillträde  till,\r\ndelta i eller göra karriär i arbetslivet.\r\n\r\nLagen  (1999:132)  om förbud mot  diskriminering  i\r\narbetslivet på grund av funktionshinder innehåller en\r\nskadeståndssanktionerad   bestämmelse  om  stöd-  och\r\nanpassningsåtgärder. Bestämmelsen  är  konstruerad så\r\natt  lagens  förbud  mot  direkt diskriminering  även\r\ngäller då en arbetsgivare vid  anställning, befordran\r\neller utbildning för befordran genom  att vidta stöd-\r\noch anpassningsåtgärder kan skapa en situation för en\r\nperson  med funktionshinder som är likartad  med  den\r\nför  personer   utan   sådant   funktionshinder.   En\r\nförutsättning  för bestämmelsens tillämplighet är att\r\ndet skäligen kan  krävas  av  arbetsgivaren att denne\r\nvidtar sådana åtgärder.\r\nBestämmelser  som  ställer generella  krav  på  hur\r\narbetsplatser ska utformas  finns  i arbetsmiljölagen\r\n(1977:1160).  Sedan  2002 har Arbetsmiljöverket  (AV)\r\nett   samlat   ansvar   för    handikappfrågor   inom\r\narbetsmiljöområdet  och för att de  handikappolitiska\r\nmålen nås. Verket ska  inom  ramen  för detta uppdrag\r\nvara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande\r\ntill  övriga  parter på området. AV har  i  rapporten\r\nEtappmål för AV:s sektorsansvar inom handikappområdet\r\n(2004-05-03) redovisat  hur verkets arbete med att nå\r\nde handikappolitiska målen ska genomföras.\r\nUtskottet vill betona att  AV  har ett stort ansvar\r\nför att driva på denna utveckling och för att arbetet\r\nprioriteras  inom  verket.  Precis  som  de  statliga\r\nmyndigheterna  bör  vara  föredömen  när  det  gäller\r\nintegrationsfrågor bör myndigheterna ligga långt fram\r\näven  när  det  gäller att anpassa arbetsmiljön  till\r\npersoner med olika  funktionshinder.  Även här bör de\r\nalltså  vara  föredömen  som arbetsgivare.  Utskottet\r\nvill även hänvisa till vad  som  sades  i förarbetena\r\ntill  lagen  om  diskriminering  (prop.  2002/03:65).\r\nRegeringen konstaterade att gällande rätt  innehåller\r\nen omfattande reglering av arbetsgivares skyldigheter\r\natt   vidta   stöd-   och  anpassningsåtgärder  eller\r\ninsatser  av  motsvarande   art   i   ett   bestående\r\nanställningsförhållande.    Samtidigt    kunde    det\r\nifrågasättas  om  dessa  regler  fullt  ut  kan anses\r\nmotsvara  EG-direktivets krav, särskilt med beaktande\r\nav möjligheten  för  en  enskild  att  få rätten till\r\nstöd-   och  anpassningsåtgärder  prövad.  Regeringen\r\nmenade att  det  vore  en  fördel om en arbetsgivares\r\nskadeståndssanktionerade  skyldigheter   i  fråga  om\r\nstöd-  och anpassningsåtgärder både vid anställningar\r\noch   i  bestående   anställningsförhållanden   hölls\r\nsamlade  i en och samma lagstiftning. I propositionen\r\nuttalades  att  frågan  om reglering av arbetsgivares\r\nskyldigheter att vidta stöd-  och anpassningsåtgärder\r\nunder    pågående    anställning    skulle    beredas\r\nytterligare.     Enligt    underhandsuppgift     från\r\nRegeringskansliet  kommer resultaten av övervägandena\r\natt   läggas   fram   i  en   departementspromemoria.\r\nUtskottet är inte berett  att  föregripa detta arbete\r\noch avstyrker därför motion A285 (s).\r\n\r\nDiskriminering på grund av ålder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i  avsnittet  ett  antal\r\nmotioner om diskriminering  på grund av ålder.\r\nMotionerna avser diskriminering av såväl äldre\r\nsom   yngre.   Utskottet  avstyrker   samtliga\r\nmotioner       med       hänvisning       till\r\nDiskrimineringskommitténs             pågående\r\nutredningsarbete.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet anför i partimotion So357 yrkandena 1 och\r\n2  att  det  som  partiet benämner ålderismen  mycket\r\nsannolikt    har    bidragit     till     den    låga\r\nförvärvsfrekvensen   bland  60-64-åringar.  För   att\r\nundanröja de hinder som  finns på arbetsmarknaden för\r\näldre behövs en nationell  handlingsplan.  Regeringen\r\nbör     återkomma     med     ett     förslag     mot\r\nåldersdiskriminering i arbetslivet. Förändrade regler\r\nom  åldersgränser för äldre i statliga styrelser m.m.\r\nbehövs också.\r\n\r\nKristdemokraterna    menar    i    kommittémotionerna\r\n2003/04:A308  yrkande 1 och A353 yrkande  1  att  det\r\nsnabbt bör införas  ett  förbud mot diskriminering av\r\näldre.  Sven Brus (kd) är i  motion  2003/04:A211  av\r\nsamma uppfattning  och  pekar  på  att  den  faktiska\r\npensionsåldern  i  dag är strax under 60 år. För  att\r\ngöra det möjligt för  de äldre som önskar stanna kvar\r\nlängre på arbetsmarknaden  krävs bl.a. förändringar i\r\nlagar och regelverk.\r\n\r\nMiljöpartiet uppger i kommittémotion  A320  yrkande 3\r\natt  det  såväl i USA som i Finland är förbjudet  att\r\nsärbehandla  människor på grund av ålder. Motsvarande\r\nframförs i motion  2003/04:A283 yrkande 3 av Ulf Holm\r\nm.fl. (mp). I Sverige saknas strategier för att komma\r\ntill rätta med detta problem. En uppförandekod av det\r\nslag som finns i Storbritannien  bör införas även för\r\nsvenska arbetsgivare.\r\n\r\nGustav Fridolin (mp) begär i motion  Ju332  yrkande 4\r\natt åldersdiskriminering ska förbjudas på samma  sätt\r\nsom annan diskriminering. I dag är det inte förbjudet\r\natt   diskriminera  unga.  Exempelvis  får  en  affär\r\nförbjuda vissa åldersgrupper från att handla där.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI dag finns  det  ingen  lagstiftning  i  Sverige som\r\nuttryckligen  förbjuder  diskriminering  på grund  av\r\nålder.  Direktivet  om  likabehandling  i arbetslivet\r\n(2000/78/EG)  innehåller  dock  ett sådant förbud.  I\r\nDiskrimineringskommitténs  uppdrag  ingår  att  lämna\r\nförslag  om  hur ett förbud ska  kunna  genomföras  i\r\nsvensk lag och  att  kartlägga  i vilken utsträckning\r\ndet finns ett behov av att införa  sådan lagstiftning\r\npå andra samhällsområden än arbetslivet.  Även frågan\r\nom tillsyn ska övervägas. I kommitténs direktiv  sägs\r\natt  det  kan  finnas  fullt godtagbara skäl till att\r\npersoner behandlas olika  beroende  på  ålder. Vidare\r\nuttalas   att   det   är   troligt   att  ett  sådant\r\ndiskrimineringsförbud   måste  förses  med   en   rad\r\nundantag och att detta i  särskilt hög grad gäller på\r\nsocialförsäkringsområdet och  i  fråga om olika typer\r\nav sociala förmåner och insatser.\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare uttalat (2002/03:AU3)  att\r\nden tillgång som äldre  utgör på arbetsmarknaden inte\r\ntas  till  vara som man borde.  Utskottet  välkomnade\r\ndärför    att    frågan     om    lagstiftning    mot\r\nåldersdiskriminering nu är under  utredning.  Med  en\r\nallt  äldre  befolkning  blir  det dessutom svårt att\r\nklara välfärden. Ansträngningar  måste  därför  göras\r\nför att äldre personer ska kunna stanna kvar längre i\r\narbetslivet.  Här  kan  nämnas  att  utskottet senare\r\nunder våren avser att arrangera en hearing  om  äldre\r\npå  arbetsmarknaden.  Kravet  på en uppförandekod för\r\nföretag   har   behandlats  tidigare   av   utskottet\r\n(2002/03:AU3). Utskottet anförde då att EG-direktivet\r\ntorde kräva reglering  genom  lagstiftning även om en\r\nlagreglering  självfallet  inte utesluter  värdet  av\r\nuppförandekoder.   Utskottet   är   inte   av   annan\r\nuppfattning  nu  och  avstyrker därför  motionen  med\r\nförslag om uppförandekoder.\r\nSammanfattningsvis  är   utskottet  inte  heller  i\r\nfrågor  som  rör diskriminering  på  grund  av  ålder\r\nberett   att   föregripa    Diskrimineringskommitténs\r\narbete.   Utskottet   avstyrker   därför   motionerna\r\n2003/04:A211  (kd),  2003/04:A283  yrkande   3  (mp),\r\n2003/04:A308  yrkande  1  (kd), Ju332 yrkande 4 (mp),\r\nSo357 yrkandena 1 och 2 (fp), A320 yrkande 3 (mp) och\r\nA353 yrkande 1 (kd).\r\n\r\nHBT-frågor (frågor som rör homo- och\r\nbisexuella och transpersoner)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed anledning av ett antal  motionsförslag  om\r\nskydd  mot  diskriminering  på  grund av bl.a.\r\nkönsidentitet  hänvisar utskottet  bl.a.  till\r\ndet            utredningsarbete            som\r\nDiskrimineringskommittén      nu     genomför.\r\nMotionerna avstyrks. Jämför reservation 5 (c).\r\n\r\nVänsterpartiet anför i partimotionen  U257 yrkande 29\r\natt  regeringen  bör  lägga  fram ett lagförslag  med\r\nförbud mot diskriminering i arbetslivet  på  grund av\r\nkönsidentitet.      Partiet      förutsätter      att\r\nDiskrimineringskommittén  problematiserar  frågan  om\r\nvilken  ombudsman  som  ska hantera diskriminering på\r\ngrund av könsidentitet.\r\n\r\nCenterpartiet anför i kommittémotion  So604 yrkande 6\r\natt  lagstiftningen  mot  diskriminering  måste  vara\r\nstark   och   hävdas  kraftfullt  av  de  lagvårdande\r\nmyndigheterna.  Lagen  som förbjuder diskriminering i\r\narbetslivet  på grund av  sexuell  läggning  omfattar\r\ninte   elever   vid    grundskolor   och   gymnasier,\r\nvuxenstuderande    och   värnpliktiga.    Lagen    om\r\nlikabehandling av studenter i högskolan omfattar inte\r\nvärnpliktiga och studerande  vid  militärhögskolorna.\r\nDetta bör åtgärdas.\r\n\r\nI motionen A346 yrkandena 1 och 2 av Tasso Stafilidis\r\nm.fl.  (v,  fp,  c,  mp)  och  i  den  i dessa  delar\r\nlikalydande motionen 2003/04:A306 yrkandena  2  och 3\r\nav  Birgitta  Ohlsson m.fl. (fp, v, c, mp) anförs att\r\ntranspersoner i  dag  har  ett svagt rättsligt skydd.\r\nPersongruppen bör omfattas av  lagen  om  förbud  mot\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  på  grund  av sexuell\r\nläggning.    Det    är   lämpligt   att   frågor   om\r\ndiskriminering i arbetslivet  av  alla  transpersoner\r\nbehandlas  av  samma  myndighet,  HomO.  Vidare   bör\r\nlagstiftningen  anpassas  så  att den på alla punkter\r\nomfattar det skydd för transsexuella  som  uttalas  i\r\nEuropaparlamentets \"Recommendation 1117 (1989) On the\r\ncondition   of   transsexual\"   och   \"Resolution  on\r\ndiscrimination   against   transsexuals\"   där    ett\r\nlagstadgat förbud mot diskriminering av transsexuella\r\ni arbetslivet rekommenderas. Lagstiftningen bör också\r\nanpassas till EG-domstolens dom i mål C-13/94.\r\n\r\nÄven   motionärerna  i  den  enskilda  motionen  A351\r\nyrkande  2 av Börje Vestlund och Anders Bengtsson (s)\r\när av uppfattningen att transpersoner bör omfattas av\r\nlagen om förbud  mot  diskriminering i arbetslivet på\r\ngrund av sexuell läggning. Frågor om diskriminering i\r\narbetslivet  av  transpersoner   bör   behandlas   av\r\nombudsmannen  mot  diskriminering på grund av sexuell\r\nläggning, HomO.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed sexuell läggning  avses  i  lagen  (1999:133)  om\r\nförbud  mot  diskriminering i arbetslivet på grund av\r\nsexuell  läggning   homo-,   bi-   och  heterosexuell\r\nläggning.\r\n\r\nUtskottet  vill  inledningsvis  hänvisa   till  den\r\nstudie  om  arbetsvillkor  bland homo- och bisexuella\r\nsom  Arbetslivsinstitutet genomförde  på  uppdrag  av\r\nregeringen  med  början  i  december  2002. Uppdraget\r\nredovisas   i  rapport  nr  2004:16  Redovisning   av\r\nregeringsuppdraget att beforska homo- och bisexuellas\r\narbetsvillkor.   Rapporten   visar  bl.a.  att  många\r\npersoner med en icke-heterosexuell  läggning upplever\r\nsig  diskriminerade såväl genom direkta  trakasserier\r\nsom genom  mer  subtil  diskriminering. Utskottet ser\r\nallvarligt på detta. Det  är självklart oacceptabelt,\r\noch ett målmedvetet och handlingsinriktat  arbete  är\r\nnu nödvändigt för att komma tillrätta med problemen.\r\nMed   samlingsbegreppet  transpersoner  brukar  man\r\nenligt direktiven  till Diskrimineringskommittén avse\r\ntransvestiter, transsexuella  och  andra personer som\r\nhar  en könsidentitet eller ett beteende  som  tidvis\r\neller   alltid   skiljer  sig  från  vad  som  enligt\r\nstereotypa   eller   utbredda   föreställningar   kan\r\nförväntas  beroende  på  deras  biologiska  kön.  Det\r\nkonstateras att transsexualism  både  inom  EG-rätten\r\noch   i   svensk   rätt  ansetts  vara  en  fråga  om\r\nkönstillhörighet  och   inte   om  sexuell  läggning.\r\nTranssexuella        skulle       därmed       enligt\r\nutredningsdirektiven ha ett skydd i arbetslivet och i\r\nhögskolan  genom  jämställdhetslagen   och  lagen  om\r\nlikabehandling  av  studenter  inom högskolan.  Detta\r\nskydd  omfattar  emellertid  enligt  direktiven  inte\r\növriga transpersoner.\r\nI Diskrimineringskommitténs  uppdrag  ingår  nu att\r\növerväga  om  ett  skydd  mot  diskriminering av alla\r\ntranspersoner bör införas. Utredningen  ska  göra  en\r\nkartläggning  och  analys  av behovet av och formerna\r\nför   en   reglering  av  ett  sådant   förbud.   Ett\r\nställningstagande   ska  göras  i  frågan  om  vilken\r\npersonkrets  som  ska  omfattas   av  ett  eventuellt\r\nförbud,  hur ett förbud lämpligen kan  avgränsas  och\r\nsanktioneras  och  hur  det  ska  förhålla  sig  till\r\nförbudet mot könsdiskriminering.\r\nMed  anledning av motion So604 yrkande 6 kan nämnas\r\natt det  i kommitténs uppdrag också ingår att se över\r\nom ett skydd  mot  diskriminering ska införas för dem\r\nsom fullgör värnplikt  och civilplikt. När det gäller\r\nelevers   rättigheter   har    Skolansvarsutredningen\r\nnyligen lämnat förslag till en lag  som  främjar lika\r\nrättigheter  och  motverkar diskriminering och  annan\r\nkränkande behandling  på  skolområdet  (SOU 2004:50).\r\nFörslaget   har   remissbehandlats  och  bereds   för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.\r\nI EG-domstolens avgörande  i  mål  C-13/94  uttalas\r\nbl.a. att en uppsägning av en transsexuell person som\r\nberor på dennes könsbyte, med hänsyn till syftet  med\r\ndirektivet  76/207  om  genomförandet av principen om\r\nlikabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång\r\ntill anställning, yrkesutbildning  och befordran samt\r\narbetsvillkor, strider mot artikel 5.1 i detsamma.\r\n\r\nI  den mån de behandlade motionerna inte  tillgodoses\r\ngenom  det  nu anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:A306  yrkandena  2 och 3 (fp, v, c, mp), U257\r\nyrkande 29 (v), So604 yrkande 6 (c), A346 yrkandena 1\r\noch 2 (v, fp, c, mp) och A351 yrkande 2 (s).\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges  inom parentes vilken\r\npunkt  i  utskottets förslag till riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Påföljd vid diskriminering m.m. (punkt 2) (m,\r\nfp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta  Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina Acketoft (fp),  Stefan  Attefall (kd), Patrik\r\nNorinder  (m),  Carl B Hamilton  (fp)  och  Henrik\r\nWestman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation   1.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:N239  yrkande   15  (kd)  och  avslår  motion\r\n2003/04:A286 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  nuvarande  integrationspolitiken  har  haft  ett\r\nomhändertagandeperspektiv       och      misslyckats.\r\nFörvärvsfrekvensen bland utrikes  födda är skrämmande\r\nlåg.  Klyftorna mellan människor vidgas  socialt  och\r\nekonomiskt,  vilket  naturligtvis  leder  till  stora\r\nspänningar.\r\n\r\nEn  invandrare  ska  inte automatiskt behandlas som\r\nnågon som behöver hjälp.  Alla  människor ska oavsett\r\nfödelseort behandlas som den resurs  de  är.  I detta\r\nsammanhang  är  makten över den egna vardagen viktig.\r\nSnabba  ingångar till  bl.a.  arbetsmarknaden  skapar\r\nvardagsmakt. Arbete ger invandrare möjlighet att lära\r\nsig  språket   och   tillgång  till  viktiga  sociala\r\nkontakter.    Möjligheterna    till    praktik/arbete\r\nkombinerat   med   svenskundervisning   knuten   till\r\nindividens    yrkes-     och    utbildnings-    eller\r\nintresseområde   bör  utvecklas   enligt   de   olika\r\nframgångsrika     försök      som      startade     i\r\nStockholmsregionen under föregående mandatperiod.\r\nDet  är  allas gemensamma ansvar att motarbeta  och\r\nförhindra att  diskriminering och mobbning förekommer\r\npå   arbetsplatser.   Utvärderingen   av   den   s.k.\r\nstorstadssatsningen  visade  att  det arbetet saknade\r\nlångsiktighet.  Inte heller angreps  de  strukturella\r\nfaktorer     som    skapar     segregation,     t.ex.\r\ndiskriminering.\r\nVarje  människas   önskemål   att   samarbeta   och\r\nintegreras  bygger  på att man känner sig respekterad\r\noch          inte         blir         diskriminerad.\r\nAntidiskrimineringsarbetet, som ska ha sin grund i de\r\nmänskliga rättigheterna,  är  i detta sammanhang helt\r\ngrundläggande.\r\nDiskriminering   förekommer  tyvärr   dagligen   på\r\narbetsmarknaden, på bostadsmarknaden, i rättsväsendet\r\nosv. Människor måste  därför  ges  reella möjligheter\r\natt  själva  kunna  driva  processer  när  de  blivit\r\ndiskriminerade  genom  att det t.ex. ges  förbättrade\r\nmöjligheter  till  rättshjälp,  vilket  vi  utvecklar\r\nnärmare  i reservation  nr  23  i  justitieutskottets\r\nbetänkande 2004/05:JuU1.\r\nVi anser  med hänsyn till det anförda att riksdagen\r\nmed anledning  av  motion  N239  yrkande  15  bör  ge\r\nregeringen tillkänna vad vi anfört om en skärpning av\r\ndiskrimineringslagstiftningen.   Motion  2003/04:A286\r\n(s) bör avslås.\r\n\r\n2. Sveriges arbete i ILO (punkt 3) (fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Carl B Hamilton (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt  3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation  2.  Riksdagen   bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:K418 yrkande 11 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nILO-konventionen  nr  111 trädde  i  kraft  1960  och\r\nsyftar   till   att   motverka    diskriminering   på\r\narbetsmarknaden. Diskriminering definieras  i artikel\r\n1  i konventionen som särbehandling på grund av  ras,\r\nhudfärg,   kön,   religion,   politisk   uppfattning,\r\nnationell härstamning eller socialt ursprung. Sexuell\r\nläggning omfattas alltså inte.\r\n\r\nRedan  1966  föreslog  en  kommitté  inom  ILO  att\r\nkonventionen  skulle  utvidgas  till att även omfatta\r\ndiskriminering   på   grund   av  sexuell   läggning.\r\nFörslaget antogs dock inte, framför  allt beroende på\r\nmotstånd från vissa muslimska länder.\r\nSverige  har  inom  ILO  verkat  för  att   antalet\r\ndiskrimineringsgrunder   bör   utvidgas   genom   ett\r\ntilläggsprotokoll. Det är viktigt att Sverige inte nu\r\nger  upp  detta  angelägna arbete utan fortsätter att\r\nvara   pådrivande   i   processen   att   skapa   ett\r\nkonventionsskydd      mot      diskriminering      på\r\narbetsmarknaden också på grunden sexuell läggning.\r\nVi  anser att riksdagen  med  anledning  av  motion\r\n2003/04:K418  yrkande  11  (fp)  för  regeringen  bör\r\ntillkännage  som sin mening vad vi har anfört ovan om\r\nILO-konventionen nr 111.\r\n\r\n3. Etnisk diskriminering (punkt 4) (m, fp, kd,\r\nc)\r\n\r\nav Margareta  Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina Acketoft (fp),  Stefan  Attefall (kd), Patrik\r\nNorinder  (m),  Carl B Hamilton  (fp)  och  Henrik\r\nWestman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  3.  Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2003/04:Sf402  yrkandena   14,   18   och   19  (kd),\r\n2004/05:Sf365   yrkandena   19   och   20   (kd)  och\r\n2004/05:A213  (m)  och avslår motionerna 2003/04:A210\r\n(s), 2003/04:A220 (fp),  2004/05:A204 yrkandena 1 och\r\n2  (fp),  2004/05:A224  (s),  2004/05:A262  (mp)  och\r\n2004/05:A373 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  allas gemensamma ansvar  att  motarbeta  och\r\nförhindra     diskriminering    och    mobbning    på\r\narbetsplatserna. Diskriminering är ett övergrepp, och\r\ndet är tragiskt när en person med stor potential inte\r\nfår  komma till  sin  fulla  rätt.  Diskriminering  i\r\narbetslivet  innebär  dessutom ett ekonomiskt problem\r\nför såväl den enskilde som samhället i stort.\r\n\r\nEnligt en undersökning  har  alltfler  arbetsgivare\r\noch  fackliga  företrädare  kunskap  om  lagarna  mot\r\netnisk   och   religiös   diskriminering.  De  aktiva\r\nåtgärder  som  vidtas  är dock  få.  Staten  har  ett\r\nsärskilt  ansvar  som föredöme  i  detta  sammanhang.\r\nRegeringen har uppdragit  åt samtliga myndigheter att\r\nupprätta  handlingsplaner  för   att   främja  etnisk\r\nmångfald bland sina anställda, och bör nu  verka  för\r\natt arbetet påskyndas.\r\nDen  som  söker  arbete ska värderas efter meriter.\r\nFör  att  säkerställa   att   en   arbetsgivare   vid\r\nrekrytering  av  personal inte tar otillbörlig hänsyn\r\ntill    bl.a.    namn    bör     ansökningshandlingar\r\navidentifieras. Den sökandes personuppgifter  ersätts\r\ndå  med  en  kod. Stat och kommun bör föregå med gott\r\nexempel och införa sådana rutiner.\r\nPå de flesta  arbetsplatser krävs i dag kunskaper i\r\nsvenska.  Platsannonser   innehåller   ofta  krav  på\r\nkunskaper   i   det   svenska  språket.  Europarådets\r\nnivåskala är ett internationellt  godkänt  redskap  i\r\nspråkbedömning  som syftar till att skapa en gemensam\r\neuropeisk standard  för  språkliga nivåer. Nivåskalan\r\nkan bidra till att motverka  diskriminering  eftersom\r\nden är tydlig och kan användas för att ställa rimliga\r\nkrav på kunskaper i svenska anpassade till vad  varje\r\narbete kräver i detta avseende.\r\nAv en rapport framgår att invandrares kontakter med\r\narbetsförmedlare entydigt varit negativa upplevelser.\r\nFörutom   bristande   eller   felaktig   information,\r\nlikgiltighet  och  arrogans  vittnar intervjuerna  om\r\ndirekt    diskriminering    från   arbetsförmedlarna.\r\nArbetsförmedlingen  anklagas bl.a.  för  att  hänvisa\r\ninvandrarna   till  typiska   invandrararbeten,   att\r\nbekräfta bilden  av det utanförskap man redan känner,\r\natt  bemöta  egna  initiativ   mycket  negativt,  att\r\nrekommendera de arbetssökande att  glömma  sina yrken\r\nosv.  Dessa  uppgifter  är oerhört allvarliga.  Under\r\n2002  mottog  DO 50 anmälningar  som  på  något  sätt\r\nanknöt   till   arbetsmarknadsområdet,   arbetsgivare\r\nundantagna.      DO      har      samarbetat      med\r\nArbetsmarknadsverket  för  att  säkra  att  det  inte\r\nförekommer      etnisk      diskriminering      bland\r\narbetsförmedlarna. Trots detta  ansåg  DO så sent som\r\nförra    året    att    problemet    kvarstod.    Den\r\nsocialdemokratiska    regeringen   måste   nu   vidta\r\nnödvändiga åtgärder för  att  komma  till  rätta  med\r\nuppgifterna   om   det   negativa   bemötandet  bland\r\nmyndighetspersonal, särskilt arbetsförmedlingen.\r\nVi anser att riksdagen med anledning  av motionerna\r\n2003/04:Sf402  yrkandena  14,  18 och 19 (kd),  Sf365\r\nyrkandena 19 och 20 (kd) och A213  (m) för regeringen\r\nbör tillkännage som sin mening vad vi  har  anfört om\r\netnisk  diskriminering. Motionerna 2003/04:A210  (s),\r\n2003/04:A220  (fp), A204 yrkandena 1 och 2 (fp), A224\r\n(s), A262 (mp) och A373 (s) bör avslås.\r\n\r\n4. Kvotering och positiv särbehandling (punkt 5)\r\n(m)\r\n\r\nav Anders G  Högmark  (m), Patrik Norinder (m) och\r\nHenrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad    som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation   4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:Sf325 yrkandena 25 och 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  vi  tidigare   har   framfört  är  den  moderata\r\nutgångspunkten att alla människor  har  rätt  att ses\r\nsom  individer  och  bedömas efter sina erfarenheter,\r\nkvalifikationer och ambitioner.  Avvikelse från detta\r\när  diskriminering. Även om det görs  med  aldrig  så\r\ngoda  avsikter  är  det  fel  att  politiskt reducera\r\nmänniskor till delar av kvotgrupper  eller  ovanifrån\r\nplacera in dem i kollektiv. Regeringen har vid  flera\r\ntillfällen  talat om att införa positiv särbehandling\r\nav  invandrare   på  arbetsmarknaden.  Detta  är  ett\r\nklassiskt recept för  nya  motsättningar  och växande\r\nspänningar  mellan  människor. Ytterst är regeringens\r\nvilja  till  positiv särbehandling  ett  uttryck  för\r\nuppgivenhet.\r\n\r\nRegeringen vill  också att myndigheter ska redovisa\r\nanställdas etniska ursprung  i  syfte  att samhällets\r\netniska     sammansättning    ska    återspeglas    i\r\nmyndigheternas  personalsammansättning. Varför ska en\r\nanställd  behöva uppge  sitt  etniska  ursprung?  Att\r\nlegitimera  att  människors ursprung, helt skilt från\r\nindividens förmåga  och taget för sig, skulle vara en\r\nrelevant faktor vid anställning  är kontraproduktivt.\r\nKan argumentet användas åt ena hållet  kan  det också\r\nmissbrukas  åt det andra. Vi anser att målet i  denna\r\nfråga måste vara  det motsatta, nämligen att ursprung\r\nbeaktas så lite som möjligt vid anställning. Ursprung\r\när inte en egenskap  eller  en  färdighet  och saknar\r\ndärför relevans i anställningssituationer.\r\nKvotering  och  särbehandling  är teoretiskt  olika\r\nsaker  även om de i praktiken ofta  hänger  ihop.  Så\r\nkallad positiv  särbehandling  för  med sig att vissa\r\nmänniskor   diskrimineras   när  deras  erfarenheter,\r\nkvalifikationer och ambitioner  får  stå tillbaka för\r\npolitiskt fastlagda rekryteringsmål som  tagits  fram\r\nför  att  gynna  andra  människor tillhörande en viss\r\npolitiskt definierad grupp. Även om den grupp som ska\r\ngynnas   kan  anses  vara  underrepresenterad   eller\r\nfelbehandlad   på   arbetsmarknaden   eller  i  andra\r\nsammanhang, så innebär kvotering inget  annat  än att\r\nännu ett fel begås. Att människor i den ena mer eller\r\nmindre  godtyckligt  definierade gruppen felbehandlas\r\ngör det inte rätt att  felbehandla  människor i någon\r\nannan grupp.\r\nVi  anser  att  riksdagen med anledning  av  motion\r\n2003/04:Sf325 yrkandena 25 och 26 (m) bör tillkännage\r\nför regeringen vad vi anfört om kvotering och positiv\r\nsärbehandling.\r\n\r\n5. HBT-frågor (punkt 8) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation   5.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:So604 yrkande  6  (c)  och  avslår motionerna\r\n2003/04:A306  yrkandena  2  och  3  (fp, v,  c,  mp),\r\n2004/05:U257 yrkande 29 (v), 2004/05:A346 yrkandena 1\r\noch 2 (v, fp, c, mp) och 2004/05:A351 yrkande 2 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga homo- och bisexuella personer och transpersoner\r\nupplever fortfarande diskriminering i arbetslivet och\r\ni  andra  delar  av  samhällslivet. Undersökningar  i\r\njämförbara länder tyder  på  att homo- och bisexuella\r\noch transpersoner missgynnas i  löneutveckling  och i\r\nkarriärutsikter   i   jämförelse  med  heterosexuella\r\npersoner    med    motsvarande    utbildnings-    och\r\nkompetensnivå.\r\n\r\nDet krävs en grundlig samhällsdebatt och den typ av\r\nattitydförändringar som blir följden av samtal mellan\r\nmänniskor på arbetsplatser,  i familjer, i föreningar\r\noch andra delar av det civila  samhället för att råda\r\nbot på detta.\r\nLagen som förbjuder diskriminering i arbetslivet på\r\ngrund av sexuell läggning omfattar  inte  elever  vid\r\ngrundskolor   och   gymnasier,   vuxenstuderande  och\r\nvärnpliktiga. Lagen om likabehandling  av studenter i\r\nhögskolan  omfattar inte värnpliktiga och  studerande\r\nvid militärhögskolorna,  vilket  med  tanke på lagens\r\ninnehåll   vore   lämpligt.   Detta   bör   åtgärdas.\r\nRegeringen   bör  därför  återkomma  med  förslag  om\r\nändring  i  lagen  om  förbud  mot  diskriminering  i\r\narbetslivet på  grund av sexuell läggning och i lagen\r\nom likabehandling av studenter i högskolan.\r\n\r\nVad som här anförts bör ges regeringen tillkänna. Det\r\ninnebär att motion So604 yrkande 6 (c) tillstyrks och\r\natt motionerna 2003/04:A306 yrkandena 2 och 3 (fp, v,\r\nc, mp), U257 yrkande  29  (v), A346 yrkandena 1 och 2\r\n(v, fp, c, mp) och A351 yrkande 2 (s) avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. En sammanhållen diskrimineringslagstiftning\r\nm.m. och diskriminering på grund av ålder\r\n(punkterna 1 och 7) (m, fp, kd, c)\r\n\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c), Anders  G  Högmark  (m),\r\nTina  Acketoft  (fp),  Stefan  Attefall  (kd), Patrik\r\nNorinder (m), Carl B Hamilton (fp) och Henrik Westman\r\n(m).\r\n\r\nEn gemensam lagstiftning och en ombudsmannamyndighet\r\n\r\nAlla människor är lika i värde och rättigheter. Det svenska\r\nsamhället kan visserligen  uppfattas som tolerant och\r\nöppet  men  strukturell diskriminering  förekommer  i\r\nSverige  varje   dag.   Arbetsmarknaden  utgör  inget\r\nundantag. Människor diskrimineras  på  grund  av kön,\r\netnicitet,    religion,    sexuell   läggning   eller\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nDen svenska diskrimineringslagstiftningen  finns  i\r\ndag  i  en  rad  olika  lagar  vilka endast delvis är\r\nsamordnade. Detta gör bestämmelserna svåröverskådliga\r\noch  ineffektiva.  Lagarnas  efterlevnad  bevakas  av\r\nolika ombudsmän, vilket understryker splittringen. Om\r\nvi på allvar vill bekämpa diskriminering och värna om\r\nalla  människors  lika  rättigheter  och  möjligheter\r\nmåste vi skapa en effektiv  lagstiftning som erbjuder\r\nett starkt skydd mot diskriminering  och  upprättelse\r\nom    diskriminering   inträffar.   En   sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning  skulle  på  ett  tydligt\r\nsätt  markera att diskriminering inte kan accepteras.\r\nEn  sådan   lag   skulle   också   skapa   en  större\r\növerskådlighet och underlätta för enskilda,  fackliga\r\norganisationer   och  arbetsgivare  att  implementera\r\nlagstiftningen  i arbetslivet.  Med  en  sammanhållen\r\nlagstiftning   som    omfattar    större   delen   av\r\nsamhällslivet       skulle      även      de      fem\r\nombudsmannafunktionerna    kunna   samordnas   i   en\r\nmyndighet under riksdagen.\r\n\r\nSom  vi  tidigare  har  framhållit  vid  ett  flertal\r\ntillfällen bör det därför  snarast möjligt införas en\r\nsammanhållen,  enhetlig och tydlig  lagstiftning  mot\r\ndiskriminering liksom  ett  samlat  ombudsmannaämbete\r\nmed riksdagen som huvudman.\r\n\r\nDiskriminering på grund av ålder\r\n\r\nÄldre personer är en resurs också på arbetsmarknaden.  I\r\nsamhället  finns  i  dag en negativ bild av åldrandet\r\noch av äldre människor  som  skapar  en  grogrund för\r\ndiskriminering. Diskrimineringen finns framför allt i\r\narbetslivet.  Ett av de stora hoten mot den  framtida\r\nvälfärden är att relationstalet mellan yrkesarbetande\r\noch pensionärer  blir  för  lågt.  Vi  behöver arbeta\r\nlängre för att kunna klara sjukvård, omsorg  och goda\r\npensioner.   Det   är   därför   nödvändigt   att  vi\r\nunderlättar  för  de  äldre  som  vill, orkar och kan\r\narbeta att arbeta så länge som de önskar  och  på  de\r\nvillkor  som  passar  dem.  Frihet  och  trygghet ska\r\nprägla den svenska arbetsmarknaden.\r\n\r\nI    EU:s   diskrimineringslagstiftning   finns   ett\r\nuttryckligt  förbud  mot  diskriminering  på grund av\r\nålder. I flera andra EU-länder finns redan ett sådant\r\nförbud.   I   Sverige   utreds  fortfarande  hur  EG-\r\ndirektivet 2000/78/EG av  den  27  november  2000  om\r\ninrättande  av  en  allmän  ram  för likabehandling i\r\narbetslivet ska genomföras i svensk rätt med avseende\r\npå  ålder.  Det är nödvändigt att det  så  snart  som\r\nmöjligt  också   i  Sverige  införs  ett  förbud  mot\r\ndiskriminering i arbetslivet på grund av ålder.\r\n\r\nDiskrimineringskommitténs arbete\r\n\r\nFrågan om skydd mot diskriminering på grund av ålder ingick\r\nursprungligen    i    uppdraget    för    2001    års\r\ndiskrimineringsutredning  och  lyftes sedan över till\r\nDiskrimineringskommittén.  Kommittén   behandlar   nu\r\ndenna   fråga  liksom  frågorna  om  en  sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning  och  en samordning eller\r\nsammanslagning av några eller samtliga ombudsmän samt\r\nom den eller de framtida ombudsmannainstitutioner som\r\nföreslås  ska  vara  underställda  regeringen   eller\r\nriksdagen.  Kommittén  skulle från början ha slutfört\r\nsitt uppdrag den 1 december  2004,  men har upprepade\r\ngånger    fått    tilläggsdirektiv    och    förlängd\r\nutredningstid.   Nu   senast   förlängdes  kommitténs\r\nutredningstid till den 31 januari  2006.  Det är inte\r\ntillfredsställande  att frågorna gång på gång  skjuts\r\npå framtiden. Regeringen  bör därför verka för att en\r\nsammanhållen     diskrimineringslagstiftning      som\r\nförbjuder  diskriminering  på  grund  av ålder och en\r\nsamordnad myndighet underställd riksdagen kommer till\r\nstånd snarast.\r\n\r\n\r\n2. Diskriminering på grund av ålder (punkt 7)\r\n(mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\nMiljöpartiet  kan  inte  tolerera  att  någon   grupp\r\nutsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. I  den\r\nrättighetsstadga som EU beslutade på toppmötet i Nice\r\nslogs  fast att alla har rätt att arbeta (artikel 15)\r\noch att  diskriminering  på  grund  av ålder ska vara\r\nförbjuden (artikel 21).\r\nÅldersdiskriminering är alltså i sig  ett brott mot\r\nmänskliga  rättigheter  och  borde  egentligen   vara\r\ntillräcklig anledning för arbetsmarknadsutskottet att\r\nföreslå åtgärder mot utvecklingen på arbetsmarknaden.\r\nI  Sverige saknas strategier för att komma till rätta\r\nmed  problemet  med  särbehandling på grund av ålder,\r\noch det är fullt lagligt  för företagare att ägna sig\r\nåt åldersdiskriminering.\r\nDet är nu dags att göra något  åt  diskrimineringen\r\nav  äldre.  I Storbritannien finns en kommission  för\r\nlika rättigheter  (EOC)  som  hanterar  alla  sorters\r\ndiskrimineringsfrågor.  I  Storbritannien finns ingen\r\nlag   mot   åldersdiskriminering.   I   stället   har\r\nregeringen valt  att  publicera  en uppförandekod för\r\narbetsgivarna   (Code  of  Practice).   Den   svenska\r\nregeringen  bör  följa  det  brittiska  exemplet  och\r\ninföra en uppförandekod för svenska arbetsgivare.\r\n\r\n3. HBT-frågor (punkt 8) (v, mp)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v) och Ulf Holm (mp).\r\nAlla människor ska kunna leva ett värdigt liv oavsett\r\nsexuell läggning eller  könsidentitet.  Tyvärr  finns\r\ndet  i  dag  ett  förtryck  av  homo-  och bisexuella\r\npersoner och transpersoner i vårt samhälle. Detta tar\r\nsig   bl.a.   uttryck   i   trakasserier,   våld  och\r\ndiskriminering.    Det    finns   också   brister   i\r\nlagstiftningen,  vilken inte  är  anpassad  till  den\r\nverklighet som råder  och  i  många  fall  missgynnar\r\npersoner  på  grund av deras sexuella läggning  eller\r\nkönstillhörighet.\r\nTranspersoner  har  i dag ett svagt rättsligt skydd\r\nmot diskriminering. Transsexuella  har enligt uppgift\r\nfrån  JämO  skydd  mot  diskriminering i  arbetslivet\r\neftersom transsexualism är  en fråga om könsidentitet\r\noch   därmed   faller  under  JämO:s   ansvarsområde.\r\nTransvestiter och  andra  transpersoner omfattas dock\r\ninte av diskrimineringsförbudet  och  inte  heller av\r\nJämO:s   tillsyn.   Vi  vill  framhålla  att  sexuell\r\nläggning och könsidentitet  i  sig  är olika begrepp.\r\nInte  desto  mindre  är  begreppen  närliggande,  och\r\nlekmannamässigt  görs  det ofta sammanblandningar  av\r\ndem. Ett sätt att motverka  detta  och  att  verka  i\r\nenlighet  med  vår  inställning är att ändra lagen om\r\nförbud mot diskriminering  i  arbetslivet på grund av\r\nsexuell   läggning   så   att   den   även   omfattar\r\ntranspersoner.  Vi  anser  att  det  är lämpligt  att\r\nfrågor    om   diskriminering   i   arbetslivet    av\r\ntranspersoner  behandlas  av  en och samma myndighet,\r\nHomO.\r\nSom vi tidigare framhållit förutsätter vi att denna\r\nfråga      noga     kommer     att     belysas     av\r\nDiskrimineringskommittén.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04\r\n\r\n\r\n2003/04:K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en samordning  av\r\nombudsmannaämbetena.\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ILO-konvention nr\r\n111.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om en sammanhållen\r\nlagstiftning mot diskriminering.\r\n\r\n2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n25.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att diskriminering\r\npå etnisk eller annan grund inte är acceptabelt.\r\n\r\n26. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   positiv\r\nsärbehandling och kvotering.\r\n\r\n2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   etnisk\r\ndiskriminering i arbetslivet.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om handlingsplaner för\r\netnisk    mångfald    som    skall   upprättas   av\r\nmyndigheterna.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det fortfarande\r\nförekommer      etnisk       diskriminering       i\r\narbetsförmedlingens verksamhet.\r\n\r\n2003/04:A210 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt regeringen  verkar  för  göra  det  tillåtet  att\r\ngenomföra s.k. practice testing (praktikprövning) när\r\nman  vill  studera  och  bevisa förekomsten av etnisk\r\ndiskriminering.\r\n\r\n2003/04:A211 av Sven Brus (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  skyndsamt presenterar\r\nett lagförslag mot diskriminering på grund av ålder.\r\n\r\n2003/04:A220 av Axel Darvik (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  skyndsamt se  över\r\ndiskrimineringslagstiftningen så att  den fungerar på\r\nbostadsmarknaden vad gäller hyresvärdar,  mäklare och\r\nbanker.\r\n\r\n2003/04:A263 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n17.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med\r\nförslag  till hur EU:s  diskrimineringslagstiftning\r\ngällande arbetslivet  kan  implementeras  i  svensk\r\nlagstiftning  inom alla områden som rör det svenska\r\narbetslivet.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  före  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om en sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning.\r\n\r\n2003/04:A283 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  utarbeta en\r\nuppförandekod   mot  åldersdiskriminering  på   den\r\nsvenska arbetsmarknaden.\r\n\r\n2003/04 A286 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om  straffrättsliga  påföljder\r\nför diskriminering  på arbetsplatsen, vid anställning\r\nm.m.\r\n\r\n2003/04:A291 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  samordnad\r\nlagstiftning  mot diskriminering och om en gemensam\r\nombudsman.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att flytta mål om\r\ndiskriminering  i  arbetslivet från Arbetsdomstolen\r\ntill allmänna domstolar  samt att höja skadestånden\r\ni diskrimineringsmål.\r\n\r\n2003/04:A306 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp, v, c,\r\nmp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagen om förbud\r\nmot  diskriminering   i  arbetslivet  på  grund  av\r\nsexuell  läggning  även skall  vara  tillämplig  på\r\ntranspersoner.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   att\r\nEuropaparlamentets  Recommendation 1117  (1989)  On\r\nthe  condition of transsexuals  och  Resolution  on\r\ndiscrimination   against  transsexuals  liksom  EG-\r\ndomstolens dom i mål  C-13/94  skall  införlivas  i\r\nsvensk lagstiftning.\r\n\r\n2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   att\r\ndiskrimineringstvister bör handläggas  av  allmänna\r\ndomstolar  i  stället  för  av den partssammansatta\r\nArbetsdomstolen (AD).\r\n\r\n2003/04:A308 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  behovet av förbud\r\nmot diskriminering av äldre i arbetslivet.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004/05\r\n\r\n\r\n2004/05:Ju332 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  förbjuda\r\nåldersdiskriminering.\r\n\r\n2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  alla  mål om\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  bör föras över till\r\nallmän domstol.\r\n\r\n2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n29.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagen om förbud\r\nmot  diskriminering   i  arbetslivet  på  grund  av\r\nsexuell läggning även skall omfatta könsidentitet.\r\n\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att stat och kommun\r\nbör införa avkodifiering av ansökningshandlingar.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  snarast  vidta\r\nåtgärder med anledning av diskriminerande bemötande\r\nvid svenska myndigheter.\r\n\r\n2004/05:So357 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till\r\nriksdagen   med  förslag  till   lagstiftning   mot\r\nåldersdiskriminering i arbetslivet.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om en nationell\r\nhandlingsplan för att  undanröja  hinder för äldres\r\nmöjligheter att arbeta.\r\n\r\n2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\nom ändring av lagen om diskriminering i arbetslivet\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om en skärpning av\r\ndiskrimineringslagstiftningen.\r\n\r\n2004/05:A204 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder  mot\r\netniska trakasserier i antidiskrimineringslagarna.\r\n\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen utreder åklagarnas\r\npraxis  i  samband  med anmälningar om kränkningar,\r\nförolämpningar och andra etniska trakasserier.\r\n\r\n2004/05:A213 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  användande  av Europarådets\r\nnivåskala för att bedöma språkkunskaper  och motverka\r\ndiskriminering på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A224 av Monica Green (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  vikten av att motarbeta\r\nnamndiskrimineringen på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  behovet  av  en\r\ngemensam       diskrimineringslagstiftning       på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A262 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om nödvändigheten av att införa\r\nett skydd mot diskriminering av juridiska personer.\r\n\r\n2004/05:A285 av Kaj Nordquist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    ändring     i\r\ndiskrimineringslagstiftningen.\r\n\r\n2004/05:A320 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att utarbeta  en\r\nuppförandekod  mot   åldersdiskriminering   på  den\r\nsvenska arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A346 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, c,\r\nmp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagen om förbud\r\nmot   diskriminering  i  arbetslivet  på  grund  av\r\nsexuell  läggning  även  skall  vara  tillämplig på\r\ntranspersoner.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om Europaparlamentets\r\n\"Recommendation  1117 (1989) On  the  condition  of\r\ntranssexuals\"  och  \"Resolution  on  discrimination\r\nagainst transsexuals\"  liksom  EG-domstolens  dom i\r\nmål C-13/94.\r\n\r\n2004/05:A351 av Börje Vestlund och Anders Bengtsson\r\n(s):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagen om förbud\r\nmot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell\r\nläggning även bör vara tillämplig på transpersoner.\r\n2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\ntill förbud mot diskriminering av äldre i arbetslivet.\r\n2004/05:A373 av Mariam Osman Sherifay (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avpersonifiera ansökningar till tjänster inom offentlig\r\nsektor.\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "En sammanhållen diskrimineringslagstiftning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K289 yrkande 10, 2003/04:K418 yrkande 18, 2003/04:A263 yrkandena 17 och 18, 2003/04:A291 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A307 yrkande 11, 2004/05:Ju489 yrkande 17 och 2004/05:A261 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Påföljd vid diskriminering m.m",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A286 och 2004/05:N239 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "C47D5638-EE57-4DC6-AE4A-D25BC82A0C20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "146",
                    "113",
                    "0",
                    "90"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C47D5638-EE57-4DC6-AE4A-D25BC82A0C20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Sveriges arbete i ILO",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K418 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Etnisk diskriminering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf402 yrkandena 14, 18 och 19, 2003/04:A210, 2003/04:A220, 2004/05:Sf365 yrkandena 19 och 20, 2004/05:A204 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A213, 2004/05:A224, 2004/05:A262 och 2004/05:A373.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F30D4D05-93CD-4F54-A378-ECC5F5C58468",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "146",
                    "113",
                    "0",
                    "90"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F30D4D05-93CD-4F54-A378-ECC5F5C58468",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kvotering och positiv särbehandling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf325 yrkandena 25 och 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Diskriminering på grund av funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A285.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Diskriminering på grund av ålder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A211, 2003/04:A283 yrkande 3, 2003/04:A308 yrkande 1, 2004/05:Ju332 yrkande 4, 2004/05:So357 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A320 yrkande 3 och 2004/05:A353 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "HBT-frågor (frågor om homo-, bisexuella och transpersoner)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A306 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U257 yrkande 29, 2004/05:So604 yrkande 6, 2004/05:A346 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:A351 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Påföljd vid diskriminering m.m",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Sveriges arbete i ILO",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Etnisk diskriminering",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kvotering och positiv särbehandling",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "HBT-frågor (frågor om homo-, bisexuella och transpersoner)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 06:49:45"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om diskriminering. Skälet är bland annat att Diskrimineringskommittén redan arbetar med frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning och ombudsman, påföljd vid diskriminering, Sveriges arbete i ILO, etnisk diskriminering, kvotering och positiv särbehandling, diskriminering på grund av funktionshinder, diskriminering på grund av ålder och HBT-frågor (frågor som rör homo- och bisexuella och transpersoner). ",
          "dok_id": "GS01AU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om diskriminering (AU5)",
          "dok_id": "GS01AU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 06:49:45"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01AU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om diskriminering. Skälet är bland annat att Diskrimineringskommittén redan arbetar med frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning och ombudsman, påföljd vid diskriminering, Sveriges arbete i ILO, etnisk diskriminering, kvotering och positiv särbehandling, diskriminering på grund av funktionshinder, diskriminering på grund av ålder och HBT-frågor (frågor som rör homo- och bisexuella och transpersoner).</p>",
          "dok_id": "GS01AU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om diskriminering (AU5)",
          "dok_id": "GS01AU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:54"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01AU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_5.docx",
          "filstorlek": "143227",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Diskriminering",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/72DB867E-0981-405C-BA24-A0F55AA8B9CC"
        },
        {
          "dok_id": "GS01AU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_5.pdf",
          "filstorlek": "407765",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_au_5",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D91864B2-74EE-4FCF-A9B2-072132A60CA4"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A210 Kontroller av etnisk diskriminering",
          "ref_dok_id": "GR02A210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A210",
          "ref_dok_titel": "Kontroller av etnisk diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A211 Diskriminering av äldre",
          "ref_dok_id": "GR02A211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A211",
          "ref_dok_titel": "Diskriminering av äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A220 Diskriminering på bostadsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A220",
          "ref_dok_titel": "Diskriminering på bostadsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A263 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A263",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A283 Skyddet mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A283",
          "ref_dok_titel": "Skyddet mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A286 Straffrättsliga påföljder för diskriminering på arbetsplatsen",
          "ref_dok_id": "GR02A286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A286",
          "ref_dok_titel": "Straffrättsliga påföljder för diskriminering på arbetsplatsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A291 Diskriminering",
          "ref_dok_id": "GR02A291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A291",
          "ref_dok_titel": "Diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A306 Arbetsmarknadsfrågor för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GR02A306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A306",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadsfrågor för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A307 Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A308 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A308",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K289 Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_id": "GR02K289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K289",
          "ref_dok_titel": "Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf325 Segregation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf325",
          "ref_dok_titel": "Segregation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A204 Etniska trakasserier",
          "ref_dok_id": "GS02A204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A204",
          "ref_dok_titel": "Etniska trakasserier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A213 Europarådets nivåskala för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A213",
          "ref_dok_titel": "Europarådets nivåskala för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A224 Namndiskriminering",
          "ref_dok_id": "GS02A224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A224",
          "ref_dok_titel": "Namndiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A261 Arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A261",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A262 Skydd mot diskriminering av juridiska personer",
          "ref_dok_id": "GS02A262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A262",
          "ref_dok_titel": "Skydd mot diskriminering av juridiska personer",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A285 Ändring i diskrimineringslagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GS02A285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A285",
          "ref_dok_titel": "Ändring i diskrimineringslagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A320 Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A346 Arbetsmarknadsfrågor rörande homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GS02A346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A346",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadsfrågor rörande homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A351 HBT-personers situation i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GS02A351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A351",
          "ref_dok_titel": "HBT-personers situation i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund och Anders Bengtsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A353 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A353",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A373 Strukturell diskriminering",
          "ref_dok_id": "GS02A373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A373",
          "ref_dok_titel": "Strukturell diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Mariam Osman Sherifay (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju332 Våld bland unga",
          "ref_dok_id": "GS02Ju332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju332",
          "ref_dok_titel": "Våld bland unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju489 Det svenska rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ju489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju489",
          "ref_dok_titel": "Det svenska rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So357 Förändring för äldre - makt och trygghet",
          "ref_dok_id": "GS02So357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So357",
          "ref_dok_titel": "Förändring för äldre - makt och trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So604 Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_id": "GS02So604",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So604",
          "ref_dok_titel": "Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U257 Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_id": "GS02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-07",
          "ref_dok_id": "GS09100",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "2005-04-07",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-06",
          "ref_dok_id": "GS0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2005-04-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}