{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227788",
      "dok_id": "GS01AU4",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "AU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:AU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:54",
      "titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01AU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01AU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:AU4</div><h1>Arbetslöshetsförsäkringen</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar  utskottet  2003/04:RRS7\r\nRiksrevisionens  styrelses   framställning  angående\r\narbetslöshetsförsäkringens       hantering        på\r\narbetsförmedlingen.\r\nRiksrevisionens    styrelse   har   beslutat   att\r\nslutsatserna  av  den  granskning   som   revisionen\r\ngenomfört och som redovisats i en granskningsrapport\r\n(RiR   2004:3)   ska   överlämnas   i   form  av  en\r\nframställning  till  riksdagen.  I  rapporten  pekar\r\nRiksrevisionen   på  brister  i  arbetsförmedlingens\r\nhantering  av  försäkringen.   Det   gäller   främst\r\nförmedlingens    kontrollfunktion    i    fråga   om\r\nefterlevnaden av försäkringsreglerna. En motion  (m,\r\nfp,   kd,   c)   har   väckts   med   anledning   av\r\nRiksrevisionens  förslag.  Utskottet konstaterar att\r\ndet    inom    arbetsmarknadsverket     pågår    ett\r\nutvecklingsarbete  för  att  komma  till  rätta  med\r\nbrister av det slag som påtalats i rapporten och att\r\nde  rekommendationer  som  lämnas  i Riksrevisionens\r\ngranskning   ligger   i   linje   med  det  pågående\r\nutvecklingsarbetet.   Utskottet   förutsätter    att\r\nregeringen   återkommer   till   riksdagen   med  en\r\nredovisning av de olika åtgärderna.\r\nI    betänkandet    behandlas   också   drygt   30\r\nmotionsyrkanden  från  den   allmänna   motionstiden\r\nhösten   2004   som   tar   upp   olika   frågor  om\r\narbetslöshetsförsäkringen.    Det    gäller    bl.a.\r\nersättningen   till   företagare  och  vid  studier.\r\nUtskottet  föreslår  ett  tillkännagivande  när  det\r\ngäller frågan om a-kassa  och förtroendeuppdrag. Det\r\nfinns skäl, anser utskottet,  att  närmare  överväga\r\nfrågan om ersättningsrätt m.m. för personer som  har\r\nförtroendeuppdrag.   En   motion  tillstyrks  därmed\r\ndelvis.   Övriga   motioner  avstyrks,   bl.a.   med\r\nhänvisning till pågående utredningsarbete.\r\nSammanlagt  har  företrädarna   för   Moderaterna,\r\nFolkpartiet,    Kristdemokraterna,   Vänsterpartiet,\r\nCenterpartiet   och    Miljöpartiet    lämnat    nio\r\nreservationer och två särskilda yttranden i ärendet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Framställning från Riksrevisionens\r\nstyrelse angående arbetslöshetsförsäkringens\r\nhantering på arbetsförmedlingen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   dels   2003/04:RRS7,  dels\r\nmotionerna 2003/04:A7 yrkandena  1-4  (m, fp, kd,\r\nc) och 2004/05:A342 yrkande 4 (m).\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Utredning om ny\r\narbetslöshetsförsäkring\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A358  yrkandena\r\n4 och 10 (kd).\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3. Karensdagar i\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A203 (kd).\r\n\r\n4. Dagpenningens storlek\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A307 yrkande  3\r\n(v).\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n5. Utformningen av arbetsvillkoret\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:A358 yrkande 3\r\n(kd).\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\n6. Krav för medlemskap i\r\narbetslöshetskassa\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2004/05:A307 yrkande 2\r\n(v).\r\n\r\n7. A-kassa vid förtroendeuppdrag\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  utskottet  anfört  om  a-kassa   och\r\nförtroendeuppdrag.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\ndelvis motion 2004/05:A383 (s).\r\n\r\n8. A-kassa vid deltidssjukskrivning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A387 (s).\r\n\r\n9. Familjehemsförälder och a-kassa\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:So522\r\nyrkande  2  (c),  2004/05:A208  (m), 2004/05:A276\r\nyrkandena 1 och 2 (c) samt 2004/05:A358 yrkande 8\r\n(kd).\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10. Företagarnas ersättningsrätt\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:N254\r\nyrkande 16 (fp),  2004/05:N400  yrkande  13 (kd),\r\n2004/05:A261  yrkande 4 (c), 2004/05:A358 yrkande\r\n7 (kd) och 2004/05:A374 (s).\r\n\r\n11. Studier och a-kassa\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:A293 (s),\r\n2004/05:A358 yrkande 9 (kd), 2004/05:A372 (s) och\r\n2004/05:A388 (s).\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n12. A-kassan och bemanningsföretagen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:A228  (s)\r\noch 2004/05:A358 yrkande 6 (kd).\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n13. Överhoppningsbar tid vid studier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:A358 yrkande 5\r\n(kd).\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n14. Överhoppningsbar tid vid\r\nföräldraledighet m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2004/05:A309  (s),\r\n2004/05:A311 (s) och 2004/05:A378 (s).\r\n\r\n15. Arbetsgivarintyg\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A236 (s).\r\n\r\n16. Samordnat utbetalningsansvar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A255 (s).\r\n\r\n17. A-kassa för arbetskraft i\r\nÖresundsregionen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf356 yrkande 3\r\n(m).\r\nReservation 9 (m)\r\n\r\nStockholm den 1 mars 2005\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson (s), Laila Bjurling  (s),  Anders G Högmark\r\n(m), Tina Acketoft (fp), Christer Skoog (s), Camilla\r\nSköld  Jansson  (v),  Cinnika  Beiming  (s),  Patrik\r\nNorinder  (m),  Lars Lilja (s), Ann-Marie Fagerström\r\n(s), Henrik Westman (m), Ronny Olander (s), Ulf Holm\r\n(mp), Mauricio Rojas  (fp),  Annelie  Enochson (kd),\r\nLars-Ivar Ericson (c) och Ann-Christin Ahlberg (s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nAU4\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI  detta  ärende  behandlar  arbetsmarknadsutskottet\r\ndels    2003/04:RRS7    Riksrevisionens    styrelses\r\nframställning   angående  arbetslöshetsförsäkringens\r\nhantering på arbetsförmedlingen och med anledning av\r\nden en väckt motion,  dels motioner som väckts under\r\nden allmänna motionstiden  hösten  2004  som tar upp\r\nolika   frågor   om  arbetslöshetsförsäkringen.   De\r\nmotioner  som härrör  från  2004/05  refereras  utan\r\nårtal.\r\n\r\nDen  28  oktober   2004   anordnade  utskottet  en\r\noffentlig  utskottsutfrågning  om  tillämpningen  av\r\narbetslöshetsförsäkringen.      De     stenografiska\r\nuppteckningarna  från denna utfrågning  återfinns  i\r\nbilaga 2 till detta betänkande.\r\nI betänkandet görs  vissa  hänvisningar  till  det\r\närende om arbetslöshetsförsäkringen, Avgift till den\r\nkompletterande    arbetslöshetskassan    m.m.,   som\r\nutskottet     behandlade     våren     2004.     Vid\r\nkammarbehandlingen  av  betänkandet  i  fråga  (bet.\r\n2003/04:AU3)  beslutade  riksdagen  att  återförvisa\r\närendet  till utskottet. Utskottet lämnade  därefter\r\nett nytt förslag  i betänkande 2003/04:AU6. Eftersom\r\nunderlaget  återfinns   i  det  första  betänkandet,\r\n2003/04:AU3, avser hänvisningarna det ärendet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nTillämpningen av\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI    detta   avsnitt   behandlar    utskottet\r\nRiksrevisionens  styrelses  framställning, en\r\nmotion väckt med anledning av  förslaget  och\r\nen   motion   från   allmänna   motionstiden.\r\nUtskottet    förutsätter    att    regeringen\r\nåterkommer  till riksdagen med en redovisning\r\nav de olika åtgärderna.  Framställningen  och\r\nmotionerna avstyrks. Jämför reservation 1 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses framställning\r\n\r\n\r\nRiksrevisionen    har   granskat   hur   ett   urval\r\narbetsförmedlingar                          hanterar\r\narbetslöshetsförsäkringen.       Resultatet       av\r\ngranskningen     har    redovisats    i    rapporten\r\nArbetslöshetsförsäkringens        hantering       på\r\narbetsförmedlingen (RiR 2004:3).\r\n\r\nSyftet  med  granskningen har varit att  identifiera\r\nhinder för arbetsförmedlingen  att effektivt hantera\r\narbetslöshetsförsäkringen. Huvudfrågorna har varit:\r\n\r\n*  Hur  följer  arbetsförmedlingen  reglerna  för\r\nhanteringen av arbetslöshetsförsäkringen?\r\n\r\n*  Vilka     hinder     finns      för     bättre\r\nregelefterlevnad?\r\n\r\n*  Vilka     konsekvenser     får    brister    i\r\nregelefterlevnaden för effektiviteten?\r\n\r\nI  rapporten  pekar  Riksrevisionen  på   brister  i\r\narbetsförmedlingens           hantering           av\r\narbetslöshetsförsäkringen. Främst gäller det brister\r\ni  förmedlingens fullgörande av sin kontrollfunktion\r\navseende   efterlevnaden   av  försäkringsvillkoren.\r\nGranskningen visar också att arbetsförmedlingarna är\r\nmindre benägna att tillgripa  sanktioner mot sökande\r\nsom  inte  står  till  arbetsmarknadens  förfogande.\r\nVidare   framkommer   det   i   granskningen   stora\r\nvariationer både mellan och inom  kontoren  när  det\r\ngäller benägenheten att rapportera sökande, dvs. att\r\nlämna  meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt till\r\narbetslöshetskassan,    s.k.   ifrågasättande.   Den\r\ngranskning som gjorts visar  att  de  kontor som mer\r\naktivt       kontrollerar      efterlevnaden      av\r\nförsäkringsreglerna  lyckas  placera fler personer i\r\narbete.\r\n\r\nMed anledning av granskningens  resultat redovisar\r\nRiksrevisionen  sina  slutsatser  i  form  av  olika\r\nbedömningar   och   rekommendationer  riktade   till\r\nArbetsmarknadsstyrelsen   (AMS).   AMS   bör  enligt\r\nRiksrevisionen:\r\n\r\n*          Utfärda          riktlinjer          till\r\narbetsförmedlingen   som   betonar   vikten  av  att\r\nkontinuerligt   anvisa  lediga  platser  även   till\r\nnyinskrivna sökande.\r\n*\r\n*          Uppmärksamma arbetsförmedlingen på vikten\r\nav att utnyttja de  ökade  anvisningsmöjligheter som\r\nkravet    på    vidgat    sökområde    efter     100\r\nersättningsdagar ger.\r\n*\r\n*          Prova  att införa någon form av nämnd vid\r\narbetsförmedlingskontoren     som    bereder    alla\r\növerväganden om rapportering av  sökande  som avböjt\r\nen anvisning. Därefter svarar kontoret och  inte den\r\nenskilde handläggaren för meddelandet till a-kassan.\r\n*\r\nRiksrevisionen   uppmärksammar   också  riksdag  och\r\nregering på den situation som uppstått till följd av\r\n\"köbildning\" till aktivitetsgarantin.\r\n\r\nRiksrevisionens    styrelse    har   funnit    att\r\nslutsatserna  av  granskningen  ska överlämnas  till\r\nriksdagen  i  form  av  en framställning.  Styrelsen\r\nanser att det är av utomordentlig vikt att ansvariga\r\nmyndigheter gör stora ansträngningar för att se till\r\natt reglerna för arbetslöshetsförsäkringen tillämpas\r\npå ett rättvist och likvärdigt sätt. Detta är enligt\r\nstyrelsen väsentligt inte  minst för att säkerställa\r\nförsäkringens        legitimitet       som        en\r\nomställningsförsäkring.     De    bedömningar    och\r\nrekommendationer  som lämnas av  Riksrevisionen  bör\r\növervägas av ansvariga  organ. Styrelsen konstaterar\r\natt rekommendationerna främst  rör  AMS men att även\r\nriksdag  och  regering  i  hög  grad är berörda  med\r\nhänsyn  till  att  den övergripande  styrningen  och\r\nresurstilldelningen   ligger  på  statsmaktsnivå.  I\r\nframställningen  föreslår  Riksrevisionens  styrelse\r\natt regeringen ska  återkomma  till riksdagen med en\r\nredovisning   av  de  åtgärder  som  vidtagits   med\r\nanledning   av  granskningen   av   hanteringen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna,   Folkpartiet,   Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet  yrkar  i motion 2003/04:A7  yrkandena\r\n1-4   att   riksdagen   godkänner    Riksrevisionens\r\nstyrelses  framställning. Partierna konstaterar  att\r\nRiksrevisionens    granskning   påvisar   allvarliga\r\nbrister.  Partierna  instämmer   i   Riksrevisionens\r\nkonstaterande att arbetslöshetsförsäkringen ska vara\r\nen  omställningsförsäkring  och  finner  det  därmed\r\noroande  att  fler  och fler arbetslösa får förlängd\r\nersättningsperiod      om       ytterligare      300\r\nersättningsdagar, trots att de enligt  reglerna inte\r\nuppfyllt  kraven  på nytt arbetsvillkor. I  motionen\r\nbegär partierna att  regeringen  vidtar åtgärder för\r\natt      säkerställa     att     arbetsförmedlingens\r\nplatsanvisande  aktiviteter  ökar  på  det  sätt som\r\nföreslås    av   Riksrevisionen.   Vidare   föreslår\r\npartierna att  det  införs  någon  form av nämnd vid\r\narbetsförmedlingarna  som bereder alla  överväganden\r\nom rapportering av en sökande  som  avböjt anvisning\r\nav  arbete.  I  motionen  begärs att regeringen  ska\r\nåterkomma till riksdagen med  en  redovisning  av de\r\nåtgärder    den    vidtagit    med    anledning   av\r\nRiksrevisionens granskning.\r\n\r\nLiknande  synpunkter framförs i Moderaternas  motion\r\nA342 yrkande  4.  Efterlevnaden och uppföljningen av\r\nersättningsreglerna  är  bristfälliga.  Ett sätt att\r\nlösa     detta    problem    är    att    tydliggöra\r\nrollfördelningen   mellan  arbetsförmedlingarna  och\r\narbetslöshetskassorna.    Partiet   refererar   till\r\nRiksrevisionens  förslag om  en  nämnd.  Moderaterna\r\nmenar också att ett  alternativ  är  att beslutet om\r\nsanktioner ska fattas av en myndighet  och  inte  av\r\narbetslöshetskassorna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRollfördelning och regelverk m.m.\r\n\r\nArbetslöshetskassorna      är     försäkringsgivare,\r\nmyndighetsutövare, regeltillämpare och utbetalare av\r\narbetslöshetsersättning.  Reglerna   om   rätt  till\r\narbetslöshetsersättning finns i lagen (1997:238)  om\r\narbetslöshetsförsäkring                       (ALF).\r\nArbetslöshetsförsäkringen      administreras      av\r\narbetslöshetskassorna    i    enlighet   med   lagen\r\n(1997:239)  om arbetslöshetskassor  (LAK).  Dessutom\r\nfinns  förordningar,   tillämpningsföreskrifter  och\r\nföreskrifter som rör dessa frågor.\r\n\r\nIAF\r\n\r\nInspektionen  för  arbetslöshetsförsäkringen  (IAF),\r\nsom  inrättades  den  1   januari   2004,   har  som\r\nhuvudsakligt  uppdrag  att  svara  för  den  samlade\r\ntillsynen över arbetslöshetsförsäkringen, dvs.  över\r\nsåväl arbetslöshetskassorna som Arbetsmarknadsverket\r\n(AMV)  i  de  delar  av  verksamheten  som  påverkar\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nI enlighet med regleringsbrevet för 2004 har  IAF  i\r\njuni      respektive      november     2004     till\r\nNäringsdepartementet och till AMS redogjort för sina\r\nslutsatser av granskningen  av  AMV. Förutom i dessa\r\nrapporter   har  IAF  också  kvartalsvis   redovisat\r\ngenomsnittlig   tid   för   arbetslöshetsersättning,\r\nantalet  utförsäkrade och antalet  meddelanden  från\r\narbetsförmedlingen    om    ifrågasatt   rätt   till\r\narbetslöshetsersättning  och  hur   många  av  dessa\r\nmeddelanden    som    lett    till    beslut    från\r\narbetslöshetskassan  om  nedsättning  av  ersättning\r\neller  andra  sanktioner.  Utöver  detta  har IAF  i\r\naugusti   2004  också  lämnat  en  redovisning  till\r\nNäringsdepartementet  med  kommentarer med anledning\r\nav AMS rapporter enligt nedan.  I  detta  sammanhang\r\nkan  också  nämnas  att  IAF  har beslutat om en  ny\r\nföreskrift  om lämpligt arbete (IAFFS  2004:3),  som\r\ngäller fr.o.m. den 1 september 2004.\r\n\r\nAMV\r\n\r\nArbetsmarknadsverket    omfattar    AMS    och    en\r\nlänsarbetsnämnd  i  varje län. I länsarbetsnämnderna\r\ningår bl.a. den offentliga arbetsförmedlingen.\r\n\r\nAMS  och länsarbetsnämnderna  (LAN)  fullgör  enligt\r\nförordningen         (2000:628)        om        den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten vissa uppgifter\r\nsom rör arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nArbetsförmedlingens uppgift  i  detta  sammanhang är\r\natt pröva arbetsviljan genom att anvisa  ledig plats\r\noch  följa upp anvisningar av lämpligt arbete/åtgärd\r\noch därmed  förse kassorna med underlag för beslut i\r\nförsäkringsärenden.    Att   skriva   in   sig   som\r\narbetssökande vid en arbetsförmedling  är frivilligt\r\nutom     för     personer     som     ansöker     om\r\narbetslöshetsersättning   eller   som  vill  få  sin\r\nersättningsrätt prövad. För deltagande  i någon form\r\nav  arbetsmarknadspolitiskt program är inskrivningen\r\nobligatorisk.  Inom  tre  månader  från  det att den\r\narbetslöse anmält sig vid arbetsförmedlingen  ska en\r\nindividuell      handlingsplan     upprättas.     En\r\nhandlingsplan för  den som inte fyllt 25 år bör dock\r\nupprättas väsentligt tidigare.\r\n\r\nLAN ska underrätta  arbetslöshetskassan och IAF om\r\nsådana  förhållanden som  kan  påverka  rätten  till\r\narbetslöshetsersättning.   Det   sker   genom   s.k.\r\nifrågasättanden.\r\n\r\nDe förhållanden som avses är att en sökande\r\n\r\n-    avvisar   ett   lämpligt   arbete   eller   ett\r\narbetsmarknadspolitiskt program som erbjuds,\r\n\r\n- på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen\r\nvållar  att  en  anställning  eller deltagande i ett\r\nprogram inte kommer till stånd,\r\n\r\n- uppträder så att det finns anledning  för  LAN att\r\nförmoda att sökanden inte vill eller kan anta  något\r\nsom helst arbete, eller\r\n\r\n- frivilligt och utan godtagbar anledning lämnat  en\r\nanställning   eller  blivit  avskedad  på  grund  av\r\notillbörligt uppförande och arbetslöshetskassan inte\r\npå annat sätt kan antas ha fått kännedom om det.\r\n\r\nI dessa situationer kan arbetslöshetskassan med stöd\r\nav     ALF     avstänga     den     sökande     från\r\narbetslöshetsersättning      eller     sätta     ned\r\nersättningen.\r\n\r\nOm  IAF  vid  sin  granskning av arbetsförmedlingens\r\nhandläggning  eller handläggningsrutiner  i  ärenden\r\nsom  påverkar  rätten  till  arbetslöshetsersättning\r\nfunnit  brister  ska   AMS  enligt  sin  instruktion\r\nredovisa  vilka åtgärder  som  vidtagits  eller  ska\r\nvidtas    med     anledningen    av    granskningen.\r\nRedovisningen ska lämnas till regeringen och IAF.\r\n\r\nÅtgärder med anledning av Riksrevisionens\r\nrapport m.m.\r\n\r\nRiksrevisionens     granskning      inleddes     vid\r\nRiksrevisionsverket    och    fördes    över    till\r\nRiksrevisionen  i  samband  med  starten  av den nya\r\nmyndigheten  den  1  juli 2003. Granskningsrapporten\r\nArbetslöshetsförsäkringens        hantering       på\r\narbetsförmedlingen   (RiR  2004:3)  lades   fram   i\r\nfebruari   2004.   Rapporten    överlämnades    till\r\nregeringen,  Riksrevisionens  styrelse och till AMS.\r\nRiksrevisionens styrelse lämnade  sin  framställning\r\n(2003/04:RRS7) till riksdagen i mars 2004.\r\n\r\nAMS    fick    under   2004   genom   ändring   av\r\nregleringsbrevet uppdrag  när  det  gäller kravet på\r\narbetsförmedlingen  att  arbeta  på  ett  enhetligt,\r\nrättssäkert  och effektivt sätt. Av regleringsbrevet\r\nframgår att AMS  bl.a.  ska  beakta  Riksrevisionens\r\nrapport  (RiR  2004:3)  angående  en  likartad   och\r\neffektiv   tillämpning   mellan   kontoren  gällande\r\nanvisningar,   uppföljning   av   anvisningar    och\r\nifrågasättanden.  AMS redovisade uppdragen i augusti\r\nförra året.\r\nI   oktober   2004   redovisade    AMS   rapporten\r\nÅtgärdsprogram    för    stärkt   enhetlighet    och\r\nrättssäkerhet i arbetslöshetsförsäkringen. Rapporten\r\ninnehåller  också  kommentarer  till  IAF:s  rapport\r\n(juni 2004) och IAF:s redovisning (augusti 2004).\r\nDen      28      oktober      2004       anordnade\r\narbetsmarknadsutskottet         en         offentlig\r\nutskottsutfrågning      om      tillämpningen     av\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Inbjudna    att   hålla\r\nanföranden var företrädare för Riksrevisionen,  IAF,\r\nAMS, Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) och\r\nInstitutet  för  arbetsmarknadspolitisk  utvärdering\r\n(IFAU). De stenografiska uppteckningarna från  denna\r\nutfrågning   återfinns   i   bilaga   2  till  detta\r\nbetänkande.\r\nUnder  senare  tid har även Statskontoret  och  SO\r\nberört tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen.\r\nHär  kan slutligen  nämnas  att  Riksrevisionen  i\r\ndagarna      har      publicerat     en     rapport,\r\nArbetslöshetsförsäkringen     -     kontroll     och\r\neffektivitet     (RiR    2005:3).    Riksrevisionens\r\ngranskning      av      arbetsförmedlingens      och\r\narbetslöshetskassornas         hantering          av\r\narbetslöshetsförsäkringen          visar         att\r\nArbetsförmedlingen uppskattningsvis rapporterat 20 %\r\nav   regelbrotten  till  a-kassorna  samt   att   få\r\nanvisningar   till   lediga   platser  resulterat  i\r\nanställning. Arbetsförmedlingens begränsade kontroll\r\noch  bristande  arbetsrutiner  vid   a-kassorna  har\r\nenligt    rapporten    resulterat    i    varierande\r\nsanktionsgrad  och  för  få  sanktioner. Sammantaget\r\nblir,    enligt    rapporten,    kostnaderna     för\r\narbetslöshetsförsäkringen högre än nödvändigt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen  spelar  en  mycket viktig\r\nroll       i       arbetsmarknadspolitiken.      Den\r\narbetsmarknadspolitiska  verksamheten ska präglas av\r\nen  enhetlig och därmed rättvis  tillämpning  av  de\r\nregler   som   gäller   i   arbetsförmedlingens  och\r\narbetslöshetskassornas  verksamhet.  Rättssäkerheten\r\när av grundläggande betydelse för den arbetslöse och\r\nför legitimiteten i försäkringen.  Denna uppfattning\r\nhar  utskottet uttryckt vid ett flertal  tillfällen,\r\nsenast i betänkande 2004/05:AU1.\r\n\r\nDen  kritik som framförs från bl.a. Riksrevisionen\r\noch IAF  är  allvarlig  och  de  brister som påtalas\r\nkräver  åtgärder.  I  budgetpropositionen  för  2005\r\n(prop.     2004/05:1)     kommenterar     regeringen\r\nRiksrevisionens rapport. Konsekvensen  av  bristerna\r\när  att  arbetsmarknadens  funktionssätt  försämras.\r\nRisken finns att ersättning utbetalas till  personer\r\nsom  inte  är  berättigade till det. Utskottet anser\r\ndärför att det är  angeläget  att  det  bedrivs  ett\r\nutvecklingsarbete  för att säkerställa försäkringens\r\nroll som omställningsförsäkring.\r\nArbetsförmedlingarna    har    ansvar    för   att\r\nregelverket  tillämpas  enhetligt  och  i linje  med\r\nlagar och förordningar. De ska också kontrollera att\r\nde som har ersättning verkligen söker arbete aktivt.\r\nFörmedlingen kan säkerställa detta genom  att anvisa\r\ntill  arbete eller program och genom att ifrågasätta\r\nersättningsrätten.  Statistik  från både SCB och AMS\r\ntalar  för  att många arbetslösa inte  aktivt  söker\r\narbete. Statistiken  visar  också att sökaktiviteten\r\ninte ökar nämnvärt efter de första 100 dagarna.\r\nRegeringens  bedömning  i budgetpropositionen  var\r\natt det inte är acceptabelt att sökaktiviteten är så\r\nlåg   som  den  är.  Utskottet  kan   instämma   med\r\nregeringen om betydelsen av ett aktivt arbetssökande\r\nmen  vill   samtidigt   upprepa   vad  som  sades  i\r\nbudgetbetänkande 2004/05:AU1.\r\n\r\nUtskottet  kan  också  hålla med om  att  det  är\r\nviktigt att de arbetslösa  och  personer  i olika\r\nprogram  är  aktiva i sitt arbetssökande - rätten\r\ntill arbetslöshetsersättning förutsätter enligt 9\r\n§ punkt 5 lagen  om  arbetslöshetsförsäkring  att\r\nden sökande aktivt söker ett lämpligt arbete. Med\r\nanledning  av  vad  som  sägs  i propositionen om\r\nökade krav på de arbetslösa att  visa  att  de är\r\naktiva i sitt arbetssökande vill utskottet betona\r\natt det inte kan vara fråga om ett generellt  och\r\nensidigt  krav.  Det finns ett ömsesidigt ansvar.\r\nGenom   en  dialog  och   i   arbetet   med   den\r\nindividuella          handlingsplanen         ska\r\narbetsförmedlingen ge den enskilda arbetssökanden\r\nförutsättningar att bedriva  ett kvalitativt sett\r\nbra sökande efter ett arbete.\r\n\r\nMåttet  på  en  god  sökaktivitet   får  enligt\r\nutskottets  mening  inte bara vara antalet  sökta\r\narbeten,  vilket  termen  \"sökintensitet\"  skulle\r\nkunna  leda  tanken  till.  Det  finns  också  en\r\nkvalitativ sida, som har  bäring på försäkringens\r\nbegrepp  \"lämpligt  arbete\" i  lagens  11  §.  En\r\növergripande princip  vid  bedömningen av vad som\r\när lämpligt arbete är att hänsyn ska tas till den\r\nsökandes  förutsättningar  och  andra  personliga\r\nförhållanden.\r\n\r\nUtskottet menade också att sökprocessen  måste  vara\r\nberoende av den individuella situationen. Om orsaken\r\ntill  en låg sökaktivitet t.ex. står att finna i ett\r\ndåligt självförtroende ligger lösningen i att stärka\r\nindividen  och  öka  motivationen. Är förklaringen i\r\nstället  en  svag  efterfrågan  på  arbetskraft  kan\r\nlösningen   vara   en  annan.   Det   finns   alltså\r\nsituationer då insatser för att stärka individen kan\r\nvara mera effektiva än ökad kontroll.\r\n\r\nUtskottet fann redan  då  anledning att peka på en\r\nslutsats i Riksrevisionens rapport,  nämligen att de\r\narbetsförmedlingskontor i undersökningen som hade de\r\nbästa arbetsplaceringsresultaten utmärktes  av att i\r\nett   tidigt   skede  ha  givit  relativt  sett  mer\r\nindividuell service  till  de  sökande. Dessa kontor\r\nhade snabbare upprättat individuella handlingsplaner\r\nmed vidgat sökområde, redan i det  inledande  skedet\r\nav   inskrivningsperioden   matchat   eller  anvisat\r\nsökande  till  lediga platser och ägnat mer  tid  åt\r\nföretagsinriktat  arbete.  De  hade  också  i större\r\nutsträckning  anvisat  och  följt  upp  anvisningar.\r\nUtskottet  pekade  också  på  en  annan bedömning  i\r\nrapporten. Kraven på ökad sökaktivitet  som uttrycks\r\ni de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen  borde\r\nenligt  rapporten balanseras mot en motsvarande ökad\r\nanvisningsgrad från arbetsförmedlingens sida.\r\n\r\nUtskottet står fast vid dessa uttalanden.\r\n\r\nI  budgetpropositionen   redovisade  regeringen  ett\r\nantal  åtgärder  för  att  komma   till   rätta  med\r\nproblemen.  Regeringen  ansåg  att  det är av högsta\r\nprioritet   att  AMV  gör  insatser  för  att   lösa\r\nproblemet  att   arbetsförmedlingarna   tolkar   och\r\ntillämpar   reglerna   om  arbetslöshetsersättningen\r\nolikartat.\r\n\r\nAv propositionen och av  uppgifter  som  utskottet\r\ndärefter  inhämtat under hand från Regeringskansliet\r\nframgår följande.\r\n\r\na. En insatsplan  ska  utarbetas  i  vilken  de mest\r\nprioriterade   områdena  för  arbetsförmedlingens\r\nkontrollfunktion  identifieras.  En sådan plan är\r\nunder beredning och den kommer att vara klar inom\r\nden närmaste tiden.\r\n\r\nb. Regelverket om förlängningsbesluten ska ses över.\r\n\r\nc. IFAU   har   fått   i   uppdrag   att   undersöka\r\nbestämningsfaktorer       för      arbetssökandes\r\nsökbeteende och deras betydelse för möjligheterna\r\natt hitta arbete. En första  rapport  ska  enligt\r\nbudgetpropositionen komma i augusti 2005.\r\n\r\nd. Undantagsmöjligheterna            i           det\r\narbetsmarknadspolitiska      regelverket      ska\r\nförtydligas och begränsas.\r\n\r\nVid  den ovannämnda utskottsutfrågningen  medverkade\r\nsom nämnts företrädare för Riksrevisionen, AMS, IAF,\r\nIFAU och SO.\r\n\r\nIAF ansåg att tidigt upprättade handlingsplaner är\r\nen framgångsfaktor  liksom arbetet med matchning och\r\nanvisning  redan i början  av  inskrivningsperioden.\r\nDet  gäller  också   att   ha   en   hög   nivå   på\r\nplatsanvisningarna  och en konsekvent tillämpning av\r\nreglerna  i  arbetslöshetsförsäkringen.  Från  IAF:s\r\nsida   framhölls    även    att   kontrollfunktionen\r\ninnehåller bredare uppgifter  än  att  bara  utfärda\r\ns.k. ifrågasättanden. Dit hör också att anvisa  till\r\narbete  och  att  verkligen följa upp anvisningarna.\r\nMan tryckte också på att den arbetssökande verkligen\r\nmedverkar till att upprätta en handlingsplan och att\r\ndetta   är   ett   grundvillkor    för   ersättning.\r\nMeddelandena  om  ifrågasatt ersättningsrätt  kräver\r\nordning, metodik och  rutiner.  Även  frågan om s.k.\r\navanmälan  är  betydelsefull. Den behandlas  som  en\r\nadministrativ fråga  på  arbetsförmedlingen men blir\r\nför den enskilde en fråga  om ersättning. Allt detta\r\när saker som direkt påverkar  ersättningsrätten  för\r\nden  enskilde.  IAF uppehöll sig också vid begreppet\r\nlämpligt  arbete  och   hur   viktigt   det  är  med\r\ndefinitionerna  av detta och att reglerna  är  enkla\r\noch tydliga. Som  nämnts  ovan  har IAF utfärdat nya\r\nföreskrifter som gäller från den  1  september förra\r\nåret. IAF försöker ta reda på varför det  skiljer så\r\nmycket  mellan  olika  län  när  det  gäller antalet\r\nmeddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt  per tusen\r\nersättningstagare och hur man tillämpar reglerna  om\r\nförlängd   ersättningsperiod.  När  det  gäller  det\r\nutvecklingsarbete som bedrivs inom AMS ansåg IAF att\r\ndet kunde vara  en  fördel  om  man  hade parallella\r\ntidsperspektiv,  alltså  att man försöker  förbättra\r\nbåde  det  som  finns nu och  det  som  kommer.  AMS\r\nbeskrev för sin del ett genomgripande arbete med att\r\nkomma till en bättre ordning och ett bättre resultat\r\nvid  tillämpning  av  arbetslöshetsförsäkringen.  En\r\nenhetlig ledning och styrning sågs som avgörande för\r\natt nå framgång snabbt. Det handlar enligt AMS bl.a.\r\nom ökad aktivitet genom  nya  och  ökade möjligheter\r\ntill     kontakt    mellan    den    enskilde    och\r\narbetsförmedlaren,   vilket   också   ska   ge   nya\r\nmöjligheter  till  uppföljning.  IFAU:s  företrädare\r\nefterlyste  mera kunskaper om hur stor effekt  olika\r\narbetssätt på  förmedlingarna  har på de arbetslösas\r\nsökbeteende.  SO:s  företrädare  hänvisade  till  en\r\nrapport    där    man    kunnat    konstatera    att\r\nifrågasättandena  är  av mycket skiftande  kvalitet,\r\nsärskilt när de rör handlingsplanerna.  Den enskilde\r\nmåste  få  klart  för  sig  vilka  krav som faktiskt\r\nställs  på  honom  eller  henne  som  arbetslös.  SO\r\nefterlyste också några förändringar i regelverken. -\r\nEtt sammanfattande intryck från hearingen är att det\r\nfinns brister, men också att det finns  en insikt om\r\ndetta   och  en  vilja  att  komma  till  rätta  med\r\nbristerna.\r\nSlutligen  kan  nämnas att den senaste statistiken\r\nfrån IAF utvisar att  antalet  arbetslösa  vars rätt\r\ntill    arbetslöshetsersättning    ifrågasätts    av\r\narbetsförmedlingen  fortsätter  att  öka. Under 2004\r\nskickade     arbetsförmedlingarna    6 852    sådana\r\nmeddelanden  till  arbetslöshetskassorna.  2003  var\r\nmotsvarande  siffra   5 243.  Att  en  arbetssökande\r\navvisar anvisning till  ett  lämpligt  arbete är den\r\nvanligaste orsaken till ifrågasättande.\r\nUtskottet  kan  sammanfattningsvis konstatera  att\r\ndet  finns en medvetenhet  hos  berörda  aktörer  om\r\nbristerna         i         tillämpningen         av\r\narbetslöshetsförsäkringen   och  det  regelverk  som\r\nanknyter    till   försäkringen.   Utvecklingsarbete\r\nbedrivs  aktivt   på  flera  håll  och  berör  olika\r\naspekter på tillämpningen.  De  rekommendationer som\r\ngörs  i Riksrevisionens granskning  och  som  ligger\r\ntill grund  för  det förslag som styrelsen lagt fram\r\nför  riksdagen  är  i   linje   med   det   pågående\r\nutvecklingsarbetet.    Utskottet   förutsätter   att\r\nregeringen   återkommer  till   riksdagen   med   en\r\nredovisning   av    de   olika   åtgärderna.   Något\r\ntillkännagivande kan  enligt  utskottets mening inte\r\nanses   påkallat.   Riksrevisionens    förslag   och\r\nmotionerna 2003/04:A7 yrkandena 1-4 (m,  fp,  kd, c)\r\noch   A342  yrkande  4  (m)  bör  därför  avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\nAllmänt om arbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta  avsnitt behandlar utskottet motioner\r\nom       en       utredning       om       ny\r\narbetslöshetsförsäkring,    karensdagar   och\r\ndagpenningens   storlek.  Samtliga   motioner\r\navstyrks. Jämför reservationerna 2 (kd) och 3\r\n(v).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSedan 1974 regleras arbetslöshetsförsäkringen i lag.\r\nDen  1  januari  1998   infördes   en   ny   lag  om\r\narbetslöshetsförsäkring och om arbetslöshetskassor.\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare\r\noch  företagare  och regleras i lagen (1997:238)  om\r\narbetslöshetsförsäkring  (ALF).  Den  består  av  en\r\ngrundförsäkring  och  en inkomstbortfallsförsäkring.\r\nFör  att  vara  berättigad   till   ersättning  från\r\ninkomstbortfallsförsäkringen ska den arbetslöse\r\n\r\n*ha   varit   medlem   i  eller  ansluten  till   en\r\narbetslöshetskassa under  en  sammanhängande  tid av\r\nminst tolv månader (medlemsvillkor)\r\n*\r\n*under  en  bestämd  period  utfört  en  viss  mängd\r\nförvärvsarbete (arbetsvillkor)\r\n*\r\n*bl.a.   vara   anmäld  som  arbetssökande  vid  den\r\noffentliga  arbetsförmedlingen   och   vara   aktivt\r\narbetssökande (grundvillkor).\r\n*\r\nArbetslösa  som uppfyller arbets- och grundvillkoret\r\nmen inte medlemsvillkoret har rätt att få ersättning\r\nenligt grundförsäkringen.  Sådan ersättning kan även\r\nlämnas  till den som i stället  för  arbetsvillkoret\r\nuppfyller ett s.k. studerandevillkor.\r\n\r\nArbetslöshetsersättning   lämnas  under  längst  300\r\nersättningsdagar     (ersättningsperiod).      Innan\r\nersättning betalas ut ska 5 dagars karens fullgöras.\r\nEn   ersättningsperiod   kan  -  om  den  arbetslöse\r\nriskerar att bli utförsäkrad  och arbetsförmedlingen\r\nmeddelat arbetslöshetskassan att  man  inte planerar\r\natt    anvisa    den    arbetssökande    till    det\r\narbetsmarknadspolitiska programmet Aktivitetsgaranti\r\n-    förlängas    med    ytterligare    längst   300\r\nersättningsdagar utan att den arbetssökande  behöver\r\nuppfylla ett nytt arbetsvillkor. Vid förlängning  av\r\nersättningsperioden    behöver   ingen   ny   karens\r\nfullgöras. En ersättningsperiod kan endast förlängas\r\nen gång. Den som under ersättningsperioden  uppfyllt\r\nett    nytt    arbetsvillkor    tilldelas    en   ny\r\nersättningsperiod  om  300  ersättningsdagar. En  ny\r\nersättningsperiod inleds alltid med 5 dagars karens.\r\n\r\nUnder  de  första  100  ersättningsdagarna   i  en\r\nersättningsperiod  har  den  arbetssökande  rätt att\r\nbegränsa  sitt  arbetssökande  till lämpliga arbeten\r\ninom  sitt  yrke och till närområdet.  Detta  gäller\r\ninte om en ny  ersättningsperiod  påbörjas  i direkt\r\nanslutning till en tidigare period.\r\nErsättningen från arbetslöshetsförsäkringen lämnas\r\ni  form  av  dagpenning,  dvs.  ett per dag beräknat\r\nbelopp.  När det gäller inkomstbortfallsförsäkringen\r\nlämnas  dagpenning  med  80  %  av  den  försäkrades\r\ntidigare  dagsförtjänst, dock lägst 320 kr. Under de\r\nförsta 100  ersättningsdagarna  lämnas  s.k. förhöjd\r\ndagpenning,  högsta  dagpenningen  är  då  730   kr.\r\nDärefter  är den högsta dagpenningen 680 kr per dag.\r\nFör arbetslösa som endast har grundförsäkring lämnas\r\nett s.k. grundbelopp  med 320 kr per dag. Regeringen\r\nbestämmer           dagpenningens           storlek.\r\nArbetslöshetskassorna  beslutar  om  och  betalar ut\r\narbetslöshetsersättningen.\r\nDet finns 37 självständiga arbetslöshetskassor med\r\nca  3,8 miljoner medlemmar. Alfa-kassan har  fått  i\r\nuppdrag      av      staten     att     administrera\r\ngrundförsäkringen, inte  bara  för  de egna anslutna\r\nsom inte uppfyller medlemsvillkoret,  utan  även för\r\ndem  som varken är medlemmar i en arbetslöshetskassa\r\neller anslutna till Alfa-kassan.\r\nI  januari   2004  startade  IAF  sin  verksamhet.\r\nMyndigheten tog då över de uppgifter som AMS haft på\r\narbetslöshetsförsäkringsområdet,     framför    allt\r\ntillsynen över arbetslöshetskassorna.  IAF har också\r\nfått  i  uppdrag  att  granska  AMV:s behandling  av\r\närenden rörande arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion  A358 yrkande\r\n4  en  ny arbetslöshetsförsäkring och anser  att  en\r\nutredning  snarast  bör tillsättas med uppgiften att\r\nlägga ett konkret förslag  till  en sådan. Nuvarande\r\nsystem   missgynnar   en   rad   olika  grupper   på\r\narbetsmarknaden.  Partiet  menar  att  regelsystemet\r\nmåste  anpassas  till dagens arbetsmarknad  och  att\r\nregelverken måste vara enkla och överblickbara.\r\n\r\nI samma motion yrkande  10 begär Kristdemokraterna\r\natt regeringen utreder kopplingen mellan de fackliga\r\norganisationerna      och     arbetslöshetskassorna.\r\nArbetslöshetsförsäkringen          sköts          av\r\narbetslöshetskassor  som i de flesta fall har starka\r\nband    med    olika    fackliga     organisationer.\r\nArbetslöshetskassorna  finansieras nästan  helt  med\r\nstatliga medel och kassorna fattar myndighetsbeslut.\r\nPartiet hänvisar till två  utredningar från 1999 som\r\nifrågasätter dagens system.  Regeringen  bör, enligt\r\npartiet,  utreda  en  alternativ organisationsmodell\r\noch  konsekvenserna  av  att  förändra  relationerna\r\nmellan   arbetslöshetskassorna   och   de   fackliga\r\norganisationerna.\r\n\r\nVänsterpartiet  anser  i  motion  A307 yrkande 3 att\r\narbetslöshetsförsäkringens  trovärdighet  undergrävs\r\nom  allt färre får ersättning  och  det  öppnas  för\r\nprivata   försäkringar.  De  privata  försäkringarna\r\nkommer  att  gynna  de  grupper  som  har  en  stark\r\nställning   på   arbetsmarknaden.  Nuvarande  regler\r\ninnebär att regeringen  har  beslutanderätt  när det\r\ngäller  dagpenningens  storlek.  Partiet  menar  att\r\nregeringen  på  nytt bör utreda frågan om indexering\r\nav högsta dagpenningen.\r\n\r\nI motion A203 anför  Torsten  Lindström (kd) att det\r\när      angeläget      att      regelverket      för\r\narbetslöshetsförsäkringen  ses över så att människor\r\nstimuleras  att  prova  nya jobb  utan  att  riskera\r\nekonomiskt  avbräck t.ex.  i  form  av  återkommande\r\nkarensperioder.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom utskottet  framhållit  vid  ett flertal tidigare\r\ntillfällen är arbetslöshetsförsäkringens uppgift att\r\nersätta   den   enskilde   för  inkomstförlust   vid\r\narbetslöshet  under en omställningsperiod.  Med  det\r\nförstås att den  arbetslöse  så fort som möjligt ska\r\nkunna      övergå      i      reguljärt      arbete.\r\nArbetslöshetsförsäkringen  har  alltid  varit avsedd\r\natt  vara en omställningsförsäkring. Att bidra  till\r\natt säkerställa  arbetslöshetsförsäkringens roll som\r\nomställningsförsäkring  är  också  ett  mål  för IAF\r\nenligt myndighetens regleringsbrev. Utskottet  har i\r\navsnittet om Riksrevisionens styrelses framställning\r\nnärmare   behandlat   frågor   om   tillsynen   över\r\narbetslöshetsförsäkringen.    Det    är   utskottets\r\nuppfattning  att  IAF:s  arbete  kommer  att  stärka\r\narbetslöshetsförsäkringens  legitimitet.  Genom   en\r\nbättre  tillsyn  och  kontroll  undviks  missbruk av\r\nsystemet  och  det  skapas  en grundläggande tilltro\r\ntill  att  försäkringssystemet  fungerar  på  avsett\r\nsätt.\r\n\r\nI motion A358  efterfrågas  en  utredning  som ska\r\nlägga      fram      förslag      till     en     ny\r\narbetslöshetsförsäkring.  Utskottet  har  vid  flera\r\ntillfällen behandlat motsvarande synpunkter, bl.a. i\r\nbetänkande 2002/03:AU4. Sammantaget  anser utskottet\r\natt  dagens  utformning av arbetslöshetsförsäkringen\r\nutgör en lämplig avvägning mellan de olika intressen\r\nsom försäkringen  ska tillgodose. En sådan utredning\r\nsom efterfrågas i motionen  är därför inte påkallad.\r\nRörande   vissa  frågor  om  särskilda   grupper   i\r\narbetslöshetsförsäkringen   vill  utskottet  hänvisa\r\ntill vad som närmare anförs i de följande avsnitten.\r\nSynpunkter  på  kopplingen  mellan   de   fackliga\r\norganisationerna   och   arbetslöshetskassorna   har\r\nutskottet  behandlat  vid  ett  flertal  tillfällen,\r\nsenast  i  betänkande  2003/04:AU3.  Utskottet   har\r\nhänvisat  till  att  de första arbetslöshetskassorna\r\nbildades av fackliga organisationer  för över 100 år\r\nsedan. Denna grund har visat sig vara stabil och har\r\ndärför behållits och utvecklats. Utskottet anser att\r\ndet     faktum     att     arbetslöshetsförsäkringen\r\nadministreras   av   intresseorganisationer,    dvs.\r\nfackliga    organisationer    och    bransch-    och\r\nsmåföretagarorganisationer,  innebär stora fördelar.\r\nDetta  har t.ex. garanterat en  nära  koppling  till\r\nlönepolitiken,    arbetsmarknadspolitiken    och   i\r\nförlängningen  till  den ekonomiska politiken. Sedan\r\n1998 finns också Alfa-kassan  som är helt fristående\r\nfrån  fackförbund  och andra intresseorganisationer.\r\nUtskottet anser inte  att  det  finns skäl att ändra\r\nden  nuvarande administrationsmodellen  och  omforma\r\nförsäkringen   till  ett  statligt  system.  Det  är\r\nutskottets uppfattning  att  IAF:s arbete kommer att\r\nleda  till  en  bättre  tillsyn  och  mer  likformig\r\ntillämpning  av  arbetslöshetsförsäkringens  regler.\r\nMed hänvisning till  det anförda avstyrker utskottet\r\nmotion A358 yrkandena 4 och 10 (kd).\r\nEtt motsvarande yrkande  som  i motion A203 om att\r\nstimulera arbetslösa att prova nya  jobb utan att de\r\nriskerar  att  drabbas  av ekonomiskt avbräck  genom\r\nåterkommande karensdagar  behandlade  utskottet  för\r\nett  år  sedan  (2003/04:AU3) och gjorde då följande\r\nklarläggande. Man  kan  av motionen få intrycket att\r\nen arbetslös alltid drabbas  av  karensdagar när han\r\neller  hon  återgår  i  arbetslöshet  efter  att  ha\r\npåbörjat   ett   arbete.  Så  är  inte  fallet.   En\r\nersättningsperiod  inleds med fem karensdagar. Under\r\nersättningsperioden  kan  den  arbetssökande påbörja\r\noch  prova flera arbeten inom en  tolvmånadersperiod\r\noch sedan  återgå till arbetslöshet utan att drabbas\r\nav nya karensdagar.  Utskottet anser liksom tidigare\r\natt detta är en rimlig  avvägning.  Därför  avstyrks\r\nmotion A203 (kd).\r\nUtskottet  behandlade  frågor om ersättnings-  och\r\nkompensationsnivåer bl.a.  i betänkande 2000/01:AU5.\r\nAv  den proposition om en rättvisare  och  tydligare\r\narbetslöshetsförsäkring (prop. 1999/2000:139) som då\r\nbehandlades framgick att i stället för en indexering\r\nav ersättningsnivåerna  ska  en årlig prövning göras\r\nutifrån  vad  som  är statsfinansiellt  möjligt.  De\r\nbedömningar    som   Medlingsinstitutet    gör    av\r\nlöneutvecklingen  ska  då beaktas. Enligt utskottets\r\nmening  innebar  utvecklingen   mot   att   alltfler\r\nersättningsberättigade \"slår i taket\", dvs. erhåller\r\nen   lägre  ersättning  än  80  %  av  den  tidigare\r\ninkomsten,   att  arbetslöshetsförsäkringen  i  allt\r\nmindre     grad     kan     betraktas     som     en\r\ninkomstbortfallsersättning.   Utskottet   ansåg  det\r\ndärför  angeläget att höja ersättningsnivåerna.  Med\r\ninförandet  av  förhöjt  dagpenningbelopp  under  de\r\nförsta  100 ersättningsdagarna i ersättningsperioden\r\nåterställdes, som det uttrycktes i betänkandet, dock\r\nen  del av  arbetslöshetsförsäkringens  karaktär  av\r\ninkomstbortfallsförsäkring.  I  dag  får  två av tre\r\nheltidsarbetande  mindre  än  80 % i ersättning  vid\r\narbetslöshet enligt vad en rapport  från  TCO visar.\r\nHär   kan   också   nämnas   att   IAF  i  rapporten\r\nKompletterande försäkringar för inkomstbortfall  vid\r\narbetslöshet har gjort en översiktlig redovisning av\r\nde  olika  avtalen  om inkomst-/tilläggsförsäkringar\r\nsom kompletterar arbetslöshetsförsäkringen  och  som\r\nomfattar   en   begränsad   del   av  medlemmarna  i\r\narbetslöshetskassorna.   IAF   uppskattar    att   i\r\nstorleksordningen   12-15   %   av   medlemmarna   i\r\narbetslöshetskassorna  hösten 2004 hade en kollektiv\r\ninkomst-/tilläggsförsäkring.   Kartläggningen  visar\r\nbl.a.   att   kraven   för  att  få  teckna   sådana\r\nförsäkringar    varierar    men     att     samtliga\r\nförsäkringsgivare    kräver    medlemskap    i    en\r\narbetslöshetskassa. En avsikt med IAF:s kartläggning\r\nhar  varit att kontrollera om tilläggsförsäkringarna\r\ni något  avseende kan anses stå i strid med reglerna\r\ni   lagen  om   arbetslöshetsförsäkring   eller   om\r\neffekterna  av  dessa  på  något  sätt  riskerar att\r\nmotverka lagens syften. Rapportens slutsats  är  att\r\nså inte varit fallet.\r\nUtskottet   står   fast   vid   sin   principiella\r\nuppfattning   att  ersättningsnivåerna  måste   vara\r\nsådana att försäkringen  behåller  sin  karaktär  av\r\ninkomstbortfallsförsäkring men är inte berett att nu\r\nförorda  några förändringar. Med hänvisning till vad\r\nsom anförts  avstyrker utskottet motion A307 yrkande\r\n3 (v).\r\n\r\nInträdesvillkor m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt  behandlar utskottet motioner\r\nsom bl.a. rör kvalificeringsregler  för  rätt\r\ntill arbetslöshetsersättning. Utskottet anser\r\natt   frågan   om  ersättningsrätt  m.m.  för\r\npersoner med förtroendeuppdrag  bör övervägas\r\noch att regeringen återkommer till  riksdagen\r\nom   detta.  Motionerna  i  övrigt  avstyrks.\r\nJämför reservation 4 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSom    framgår     av     avsnittet    Allmänt    om\r\narbetslöshetsförsäkringen   måste   den   arbetslöse\r\nuppfylla  vissa  villkor  för  att   ha   rätt  till\r\narbetslöshetsersättning.   För   att  få  ersättning\r\nenligt  grundförsäkringen krävs att  den  arbetslöse\r\nuppfyller    grundvillkoret    och   arbets-   eller\r\nstuderandevillkoret.  För  att  få  inkomstrelaterad\r\nersättning krävs dessutom att ett  medlemsvillkor är\r\nuppfyllt.\r\n\r\nGrundvillkoret innebär att den sökande  för  att  få\r\nersättning ska vara\r\n\r\n*helt eller delvis arbetslös\r\n*\r\n*arbetsför  och oförhindrad att åta sig arbete minst\r\ntre timmar per  dag och i genomsnitt minst 17 timmar\r\nper vecka\r\n*\r\n*beredd att anta erbjudet lämpligt arbete\r\n*\r\n*anmäld  som  arbetssökande   vid   den   offentliga\r\narbetsförmedlingen\r\n*\r\n*medverkande   till   att  upprätta  en  individuell\r\nhandlingsplan i samråd med arbetsförmedlingen\r\n*\r\n*aktivt arbetssökande.\r\n*\r\nMedlemsvillkoret innebär  att  den  sökande  ska  ha\r\nvarit    medlem    i    eller   ansluten   till   en\r\narbetslöshetskassa under  en  sammanhängande  tid av\r\nminst  12  månader. För att erhålla medlemskap i  en\r\narbetslöshetskassa    krävs    enligt    lagen    om\r\narbetslöshetskassor  att man under en sammanhängande\r\nperiod av fem veckor under  minst  fyra  veckor  har\r\narbetat  i  genomsnitt minst 17 timmar per vecka och\r\nfortfarande arbetar i minst den omfattningen.\r\n\r\nArbetsvillkoret  innebär  att  den enskilde under 12\r\nmånader närmast före arbetslösheten  (ramtid) ska ha\r\narbetat antingen\r\n\r\n1. minst  sex  månader och minst 70 timmar  i  varje\r\nkalendermånad\r\n2.\r\neller\r\n*  minst  450  timmar  under  sex  sammanhängande\r\nkalendermånader  och minst 45 timmar i var och\r\nen av de månaderna.\r\n*\r\nI vissa fall kan även tid  med föräldrapenningförmån\r\neller tid med totalförsvarsplikt  få  tillgodoräknas\r\nsom    arbete,    dock    tillsammans    högst   två\r\nkalendermånader.\r\n\r\nSom förvärvsarbete räknas också\r\n\r\n*tid med semester\r\n*\r\n*annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön\r\n(dock    ej    ledighet   på   grund   av   sjukdom,\r\ntotalförsvarsplikt eller barns födelse)\r\n*\r\n*tid med avgångsvederlag.\r\n*\r\nVissa  typer  av  arbetsmarknadspolitiska  insatser  kan  också\r\ntillgodoräknas i arbetsvillkoret, nämligen\r\n\r\n*anställning med lönebidrag\r\n*\r\n*anställning inom Samhall\r\n*\r\n*skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare\r\n*\r\n*anställning med anställningsstöd.\r\n*\r\nDock räknas inte anställning  med särskilt anställningsstöd och\r\nstöd    till   start   av   näringsverksamhet    som\r\nförvärvsarbete  såvida  inte  den  sökande när detta\r\narbete påbörjades uppfyllde ett arbetsvillkor enligt\r\novan.\r\n\r\nStuderandevillkoret innebär att den  sökande inom en\r\nramtid av 10 månader efter avslutade studier ska ha\r\n\r\n*varit anmäld på arbetsförmedlingen i 90 dagar\r\n*\r\neller\r\n*arbetat  i minst 90 dagar och minst 25  timmar  per\r\nvecka.\r\n*\r\nStudierna ska ha\r\n\r\n*omfattat heltid\r\n*\r\n-  varat minst ett läsår\r\n-\r\n-  berättigat      till      studiestöd     enligt\r\nstudiestödslagen.\r\n-\r\nErsättning  kan beviljas tidigast  från  20-årsdagen\r\noch ersättning  utgår  enligt grundförsäkringen. För\r\nden som fullföljt en treårig  gymnasieutbildning och\r\när under 20 år förlängs ramtiden  till  den  dag han\r\neller  hon fyller 20 år. För en sökande som deltagit\r\ni aktivitetsgarantin finns särskilda bestämmelser.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  förordar  i motion A358 yrkande 3\r\nen  annan  utformning  av  arbetsvillkoret.   Dagens\r\nkvalifikationskrav  för  grundbeloppet  bör  ändras.\r\nRätten  till  ersättning  ska  utgå från att man ska\r\narbeta ett visst antal timmar under en ramtid av ett\r\når.   Enligt   partiet   bör   man  också   överväga\r\nlämpligheten  av  att ha olika kvalifikationsvillkor\r\nför  grundbeloppet  och  för  den  inkomstrelaterade\r\nersättningen.    Partiet    föreslår    också    att\r\nmedlemsvillkoret tas  bort,  detta  som  en följd av\r\nförslaget  om  införande  av  en allmän obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nVänsterpartiet anför i motion A307 yrkande 2 att det\r\när svårt för deltidsarbetande och  för  dem  som har\r\nolika   former   av  tillfälliga  anställningar  att\r\nuppfylla   inträdeskrav    och   arbetsvillkor   för\r\narbetslöshetsersättning. Eftersom det är kvinnor och\r\ninvandrare     som    har    högst    andel     både\r\ndeltidsanställningar  och  tillfälliga anställningar\r\nblir  resultatet  att  gällande  regelsystem  verkar\r\nstrukturellt  diskriminerande.   Partiet   vill  att\r\nkravet  för  medlemskap  i arbetslöshetskassa enligt\r\nlagen om arbetslöshetskassor  slopas  och  begär att\r\nregeringen      utreder      hur     rätten     till\r\narbetslöshetsersättning kan göras  neutral  och  hur\r\ndiskriminering av korttids- och deltidsanställda kan\r\nundanröjas.\r\n\r\nI  motion  A383  anför Berit Högman m.fl. (s) att en\r\narbetslös bör kunna  inneha  politiska  uppdrag utan\r\natt  han  eller  hon  som  i  dag  förlorar  sin  a-\r\nkasseersättning.  Regelverket  bör göras tydligt  så\r\natt  ersättning  för  förlorad  arbetsinkomst  också\r\ngäller         ersättning        för        förlorad\r\narbetslöshetsersättning.\r\n\r\nKurt Kvarnström  och  Anneli  Särnblad  (s)  menar i\r\nmotion  A387  att  det  finns  problem  för  dem som\r\nbeviljats    75    %    sjukersättning   att   hitta\r\nanställningar  på  25  %. Om  det  tidigare  arbetet\r\nupphör har de svårt att hitta ett nytt. Personer som\r\nhamnar i den situationen  har  trots att de tillhört\r\nen  a-kassa  i ett antal månader inte  rätt  att  få\r\nnågon  a-kasseersättning.  Regeln  om  rätt  att  få\r\narbete på  Samhall  fungerar inte tillfredsställande\r\ndå Samhall inte längre finns på alla orter i landet.\r\nMotionärerna vill att reglerna i a-kassan ses över.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  utskottet uttalat  många  gånger  tidigare  bör\r\nrätten till arbetslöshetsersättning bygga på en fast\r\nförankring  på  arbetsmarknaden.  För att en sökande\r\nska anses ha en fast förankring måste det krävas att\r\nhan  eller  hon har förvärvsarbetat reguljärt  i  en\r\nviss omfattning. Arbetet ska vara förlagt i tiden så\r\natt en viss kvantitet  av  arbetet  ska  ha  utförts\r\nvarje  månad.  Utskottet anser att den bedömning  av\r\narbetsvillkoren som lagstiftningen bygger på innebär\r\nrimliga   krav   på    sökandens   anknytning   till\r\narbetsmarknaden.   Enligt   utskottets   uppfattning\r\nförhåller det sig på  samma  sätt när det gäller det\r\nkrav  på  förvärvsarbete  som  den   enskilde  måste\r\nuppfylla   för   att   kunna   blir   medlem   i  en\r\narbetslöshetskassa.   Motion  A358  yrkande  3  (kd)\r\navstyrks.\r\n\r\nUtskottet har dock förståelse  för  de  synpunkter\r\nsom framförs i ett par motioner om att vissa grupper\r\nkan    ha   problem   att   kvalificera   sig   till\r\narbetslöshetsersättning,  t.ex. invandrare, personer\r\nmed      tidsbegränsade      anställningar       och\r\ndeltidsarbetslösa.  Enligt utskottets uppfattning är\r\ndet   angeläget   att  man   i   första   hand   gör\r\nansträngningar för att dessa personer ska få fastare\r\nanknytning  till arbetsmarknaden,  t.ex.  genom  att\r\nbereda dem heltidsarbete.  Det  har under de senaste\r\nåren vidtagits åtgärder och gjorts  insatser för att\r\nstärka    dessa    möjligheter,   vilket   utskottet\r\nredovisade bl.a. i betänkande  2004/05:AU1.  Med det\r\nanförda avstyrks motion A307 yrkande 2 (v).\r\nNär det gäller frågan som tas upp i motion A383 om\r\npolitiska   förtroendeuppdrag  behandlade  utskottet\r\nliknande  synpunkter   i   betänkande   2002/03:AU4.\r\nUtskottet  hänvisade  då  till  AMS  meddelande   nr\r\n17/1995.  Enligt meddelandet kvalificerar arvoderade\r\nförtroendeuppdrag   på   heltid  eller  deltid  till\r\narbetslöshetsersättning.  Enstaka  förtroendeuppdrag\r\nkvalificerar däremot inte enligt  detta  meddelande.\r\nVad   sedan   gäller   frågan   om  den  som  uppbär\r\narbetslöshetsersättning       kan       åta      sig\r\nförtroendeuppdrag  utan  att  förlora ersättning  är\r\npraxis, enligt en underhandsuppgift  från  IAF,  att\r\nenstaka  uppdrag som förtroendevald i fullmäktig och\r\nnämnder    inte     ska    påverka    rätten    till\r\narbetslöshetsersättning.   Enligt   det   nyssnämnda\r\nmeddelandet   ska   det   i   dessa  fall  göras  en\r\nindividuell bedömning av om uppdraget  utgör  hinder\r\natt stå till arbetsmarknadens förfogande.\r\nFör  förtroendeuppdrag  som  avses i kommunallagen\r\n(1991:900)  finns en regel om rätt  till  ersättning\r\nför  förlorade   arbetsinkomster   eller  ekonomiska\r\nförmåner.   Denna   ersättningsrätt   gäller    inte\r\nförtroendevalda  som  fullgör  uppdragen  på  heltid\r\neller   en  betydande  del  av  heltid.  Reglerna  i\r\nkommunallagen  ändrades  från  den  1  juli 2002 och\r\ninnebär  i  dag  att  kommunen eller landstinget  är\r\nskyldigt  att  kompensera   den  enskilde  även  för\r\nförlust av socialförsäkringsrättsliga  ersättningar.\r\nPå  detta  sätt  kan även denna grupp ges ekonomiska\r\nförutsättningar    att     åta     sig     kommunala\r\nförtroendeuppdrag.     Före    lagändringen    avsåg\r\nersättningsrätten endast  förlust av arbetsinkomster\r\noch  pensions- och semesterförmåner.  Utgångspunkten\r\nför den  nya  regeln är att förtroendevalda inte har\r\nrätt till olika former av socialförsäkringsrättsliga\r\nersättningar under  den  tid som förtroendeuppdraget\r\nfullgörs.  Den  som  uppbär  arbetslöshetsersättning\r\nanses  inte  stå  till  arbetsmarknadens  förfogande\r\nunder  denna  tid  och  förlorar  då  ersättning.  I\r\npropositionen Demokrati för  det  nya  seklet (prop.\r\n2001/02:80, s. 88-89, 139) diskuterades  möjligheten\r\natt ändra regleringen för arbetslöshetsersättningen.\r\nDetta  ansågs  inte  vara en framkomlig väg eftersom\r\nregeringen ansåg det viktigt  att värna om principen\r\natt ersättning endast ska lämnas  när  man står till\r\narbetsmarknadens förfogande. Lösningen blev alltså i\r\nstället  att  ersättningen  för förlorade ekonomiska\r\nförmåner  enligt  4  kap.  12 §  kommunallagen  även\r\ninkluderar            exempelvis            förlorad\r\narbetslöshetsersättning.  Det krävs att den enskilde\r\nyrkar ersättning för att denna  ska  betalas ut, och\r\nden förtroendevalde måste kunna visa på  vilket sätt\r\nhan åsamkats ett inkomstbortfall.\r\nUtskottet  anser liksom motionären att möjligheten\r\natt  ha  politiska   uppdrag  är  en  viktig  del  i\r\ndemokratin.  Detta  är  också   utgångspunkten   för\r\nkommunallagens  ersättningsregler.  Utskottet  anser\r\natt  det  finns  skäl att närmare överväga frågan om\r\nersättningsrätt    m.m.     för     personer     med\r\nförtroendeuppdrag och att regeringen återkommer till\r\nriksdagen  om  detta.  Detta bör ges regeringen till\r\nkänna. Utskottet bifaller  därmed delvis motion A383\r\n(s).\r\nUtskottet har förståelse för det som sägs i motion\r\nA387 om att det kan vara svårt för en person med tre\r\nfjärdedels sjukersättning att  finna  en anställning\r\nför den resterande fjärdedelen. Enligt  den  regel i\r\nlagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer\r\nmed     tre    fjärdedels    sjukersättning    eller\r\naktivitetsersättning,    som    motionärerna   också\r\nhänvisar till, ska särskilda insatser  göras för att\r\npersoner med dessa förutsättningar ska kunna  få  en\r\nanställning      motsvarande     den     återstående\r\narbetsförmågan. Förutom  en  anställning hos Samhall\r\nkan det innebära en anställning  med lönebidrag. Här\r\nkan   också  nämnas  den  pilotverksamhet   med   en\r\nsamordnad  organisation mellan Försäkringskassan och\r\narbetsförmedlingen    för   sjukskrivna   arbetslösa\r\n(FAROS) som bedrivits t.o.m.  den  31 december 2004.\r\nProjektets slutrapport lämnas till regeringen den 28\r\nfebruari  2005.  Utskottet kan också nämna  den  lag\r\n(2003:1210)    om    finansiell     samordning    av\r\nrehabiliteringsinsatser  som  gäller fr.o.m.  den  1\r\njanuari    2004.    Lagen   ger   Försäkringskassan,\r\nlänsarbetsnämnd,   kommun    och    landsting    nya\r\nmöjligheter i arbetet med personer som är i behov av\r\nsamordnade   rehabiliteringsinsatser.  Dessa  frågor\r\ntillhör                  socialförsäkringsutskottets\r\nberedningsområde. Utskottet  vill också hänvisa till\r\nden   översyn  av  socialförsäkringssystemen   (dir.\r\n2004:129)  som  bl.a.  omfattar  frågan om en bättre\r\nsamordning    mellan   systemen   för   sjuk-    och\r\narbetslöshetsförsäkringarna. Med hänvisning till det\r\novan anförda avstyrks motion A387 (s).\r\n\r\nFamiljehem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI avsnittet avstyrks motioner om att arbete i\r\nfamiljehem ska berättiga till ersättning från\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Hänvisning  sker\r\ntill   pågående   utredningsarbete.    Jämför\r\nreservation 5 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna konstaterar i motion A358  yrkande\r\n8   att   familjehemmen   efterfrågas   alltmer  för\r\nfamiljevårdande  uppgifter.  Kommunerna  har  i  dag\r\nstora    svårigheter   att   rekrytera   familjehem.\r\nUppdraget  som  familjehemsförälder  måste godkännas\r\nsom   ett   arbete   med  rätt  till  arbetsrättslig\r\ntrygghet. Partiet anser att arbetstagarbegreppet ska\r\nomfatta även personer verksamma i familjehem och att\r\nverksamheten ska berättiga  till  ersättning från a-\r\nkassan.\r\n\r\nBirgitta Sellén (c) anför i motion  So522  yrkande 2\r\natt en familjehemsförälder som är arbetslös  ska  få\r\nbehålla    rätten   till   a-kassa.   De   nuvarande\r\nbestämmelserna måste ses över och förändras.\r\n\r\nI motion A208 av Magdalena Andersson och Anita Sidén\r\n(m) menar motionärerna  att  en  familjehemsförälder\r\nska  kunna  betraktas  som arbetstagare  och  därmed\r\nkunna     omfattas     av     den    arbetsrättsliga\r\nskyddslagstiftningen.\r\n\r\nJörgen Johansson och Annika Qarlsson  (c)  framför i\r\nmotion   A276   yrkandena  1  och  2,  som  tar  upp\r\nsituationen för verksamheten i familje- och jourhem,\r\natt  tryggheten vid  anställningens  upphörande  bör\r\nvara  likvärdig  oavsett  anställningsform  och  att\r\nuppdragsanställda   i   jour-   och  familjehem  ska\r\ninkluderas    i    gällande    trygghetssystem    på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågan  om  familjehemsuppdrag  ska  jämställas  med\r\nförvärvsarbete  och  därigenom  grunda   rätt   till\r\nersättning      från      arbetslöshetsförsäkringen,\r\nalternativt  om tiden med sådant  uppdrag  ska  vara\r\növerhoppningsbar,  har  behandlats  vid  ett flertal\r\ntillfällen  i  utskottet,  senast  våren 2004  (bet.\r\n2003/04:AU3).  Utskottet  konstaterade   då  att  en\r\nparlamentarisk   kommitté  tillkallats  med  uppdrag\r\n(dir.  2003:76)  att   ta   fram  underlag  till  en\r\nnationell handlingsplan för den  sociala  barn-  och\r\nungdomsvården.  Utredningen  ska genomföra en samlad\r\nanalys   av   den   nuvarande  sociala   barn-   och\r\nungdomsvårdens   mål,   innehåll,    resultat    och\r\norganisation.  Utifrån  denna analys ska utredningen\r\neventuellt föreslå förändringar  i  målens  innehåll\r\noch  utformning  och förslag om hur denna vård  bäst\r\nbör  organiseras  för   att   kunna   uppnå   målen.\r\nUtredningen   ska   enligt   tilläggsdirektiv  (dir.\r\n2005:20)  redovisa uppdraget senast  den  1  oktober\r\n2005. Regeringen  har  också  tillsatt  en utredning\r\n(dir.   2004:129)   för   att  göra  en  översyn  av\r\nsocialförsäkringarna.    Utskottet     anser     att\r\nutredningsarbetet  inte bör föregripas och avstyrker\r\ndärför motionerna So522  yrkande  2  (c),  A208 (m),\r\nA276 yrkandena 1 och 2 (c) och A358 yrkande 8 (kd).\r\n\r\nUtskottet  återkommer  i  ett  senare  avsnitt  till\r\nfrågan om tid som familjehemsförälder ska kunna vara\r\növerhoppningsbar.\r\n\r\n\r\nFöretagare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  behandlar i detta avsnitt motioner\r\nsom  rör  företagares   rätt   till  a-kassa.\r\nSamtliga    motionsyrkanden   avstyrks    med\r\nhänvisning till pågående beredningsarbete.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare\r\noch företagare.  I  princip  gäller samma regler för\r\nbåda dessa grupper, men vissa  särregler  finns  för\r\nföretagarna.  Dessa regler återfinns i 34-37 §§ ALF.\r\nAv dessa regler  framgår att en företagare ska anses\r\nvara   arbetslös   när    företagarens    personliga\r\nverksamhet  i  rörelsen vid en samlad bedömning  kan\r\nanses ha upphört annat än tillfälligt. En företagare\r\nkan även betraktas som arbetslös vid ett tillfälligt\r\nuppehåll i rörelsen.  Uppehållet  får dock inte till\r\nnågon   del   vara  av  säsongskaraktär  och   någon\r\nverksamhet   får    inte    bedrivas   i   rörelsen.\r\nErsättningsrätten är begränsad till ett avbrott i en\r\noch samma rörelse. Den försäkrade  måste  anmäla sig\r\nsom   arbetslös   och   stå   till  arbetsmarknadens\r\nförfogande.   Vid   bestämmande   av    företagarens\r\ndagpenning  är  huvudregeln att den ska beräknas  på\r\nett genomsnitt av inkomsterna från rörelsen under de\r\nsenaste tre åren,  exklusive  avvecklingsåret,  före\r\narbetslöshetens inträde. Om företagaren har lagt ned\r\nsin  verksamhet  inom  tolv månader från starten kan\r\nersättningen  i  stället  baseras   på  företagarens\r\ntidigare  anställning. Enligt IAF:s föreskrifter  om\r\narbetslöshetsförsäkring   (IAFFS   2004:1)   är   en\r\nförutsättning   för   detta   att   företagaren  var\r\nersättningsberättigad  vid  den  tidpunkt   då   han\r\npåbörjade verksamheten i företaget.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet  menar  i  motion  N254  yrkande  16 att\r\narbetsmarknaden   på  landsbygden  ofta  ser  mycket\r\nannorlunda  ut  jämfört   med   tätorten   och   att\r\narbetsmarknadspolitiken  i större utsträckning måste\r\nanpassas  till  detta.  Som exempel  nämner  partiet\r\nsmåföretagens begränsade  möjligheter  till a-kassa.\r\nFöretagare  som arbetar i säsongsberoende  branscher\r\ndrabbas  särskilt  av  detta,  vilket  är  speciellt\r\nproblematiskt  för många av landsbygdens företagare.\r\nFolkpartiet    kräver     att     man    ser    över\r\narbetsmarknadslagstiftningen     och     att     ett\r\nlandsbygdsperspektiv finns med på ett tydligt sätt i\r\nen sådan översyn.\r\n\r\nKristdemokraterna begär i motion N400 yrkande 13 ett\r\ntillkännagivande    om    arbetslöshetsförsäkringen.\r\nPartiet anser att egenföretagare  bör  få samma rätt\r\ntill   ersättning   som   anställda   i   de   olika\r\nförsäkringssystemen.\r\n\r\nKristdemokraterna   anser  vidare  i  motion  A358\r\nyrkande 7 att en översyn bör ske av företagares rätt\r\ntill  a-kassa. Reglerna  är  i  sin  nuvarande  form\r\nfrämst  inriktade  på  arbetstagare.  Ett  klart och\r\ntydligt  regelverk  är nödvändigt. Tillämpningen  av\r\nnuvarande a-kasseregler  för  småföretagare  skiljer\r\nsig  mycket  åt  mellan  olika  kassor. Problemet är\r\nstörst   vad   gäller   bedömning   av   nivån    på\r\nersättningen.\r\n\r\nCenterpartiet  framför  i  motion A261 yrkande 4 tre\r\nförslag om att anpassa reglerna  för  småföretagares\r\na-kassa. Partiet menar att det bör vara  möjligt för\r\nen företagare att låta sitt företag vara vilande mer\r\nän  en gång. Ersättningen för a-kassa för arbetslösa\r\nföretagare  bör  baseras  på  det  bästa  av  de tre\r\nsenaste   åren   och   inte  på  den  genomsnittliga\r\ninkomsten   som  i  dag.  Möjligheten   att   basera\r\ndagsförtjänsten  på  en tidigare anställning för det\r\nfall företagaren har lagt  ned  sin  verksamhet inom\r\nett år bör utökas. Dagsförtjänsten ska kunna baseras\r\npå en tidigare anställning som ligger  maximalt  tre\r\når tillbaka.\r\n\r\nKenth   Högström   (s)   anför  i  motion  A374  att\r\nolikheterna   i  beräkningen   av   dagpenning   vid\r\narbetslöshet    mellan    arbetslöshetskassor    för\r\nlöntagare och egenföretagare måste utjämnas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nAtt  stimulera  företagandet   är  enligt  utskottet\r\nviktigt. På flera olika områden  görs också insatser\r\nför  att  främja  företagande.  Ett  väl   utvecklat\r\nföretagande  leder  till  fler arbetstillfällen  och\r\ndärigenom minskad arbetslöshet.  Utskottet  har ofta\r\ndiskuterat  frågan om arbetslöshetsförsäkringen  och\r\nföretagare. Företagare, uppdragstagare och verksamma\r\ni  kooperativ  behöver  likaväl  som  andra  grupper\r\nekonomisk  trygghet.  Försäkringen får inte utformas\r\nså  att  den  blir  ett  hinder  för  nyföretagande.\r\nArbetslöshetsförsäkringen    är    i    grunden   en\r\nlöntagarförsäkring, men försäkringen har  successivt\r\nutvidgats till att även ge ett försäkringsskydd  för\r\nföretagare.  Ersättningen  till  anställda bygger på\r\nintyg från arbetsgivare och på förhållanden  som den\r\nenskilde  löntagaren  inte  på  samma  sätt  som  en\r\nföretagare  kan  påverka.  En företagare har däremot\r\nvissa  möjligheter  att  styra  sina  inkomster  och\r\ndärmed påverka utfallet av försäkringen. Detta är en\r\nanledning till att det behövs  särskilda  regler för\r\nföretagare.\r\n\r\nNäringsdepartementet   har   i   ett   projekt  om\r\nföretags-  och  anställningsformer i förändring  (Ds\r\n2003:27) belyst skillnader  i befintliga regelsystem\r\nmellan företagare och anställda  när  det  gäller de\r\nsociala  trygghetssystemen  och  problem  som  dessa\r\nskillnader kan medföra.\r\nRiksdagen   begärde   den  15  april  2004  i  ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen,  i  samband  med\r\nbehandlingen av arbetsmarknadsutskottets  betänkande\r\n2003/04:AU6  (rskr.  2003/04:185), en parlamentarisk\r\nutredning  för  att skyndsamt  se  över  företagares\r\nekonomiska situation  vid  arbetslöshet.  Enligt ett\r\ninterpellationssvar av näringsminister Thomas Östros\r\ni  januari  2005  (ip.  2004/05:265)  bereder man  i\r\nRegeringskansliet  för  närvarande  kommittédirektiv\r\navseende bl.a. regler vid arbetslöshet och sjukdom.\r\nUtskottet  utgår  från  att  det  som  tas  upp  i\r\novanstående   motioner   kommer   att   beröras   av\r\nutredningen.  Utredningsarbetet bör inte föregripas.\r\nUtskottet avstyrker  därmed  motionerna N254 yrkande\r\n16 (fp), N400 yrkande 13 (kd),  A261  yrkande 4 (c),\r\nA358 yrkande 7 (kd) och A374 (s).\r\n\r\nStudier och a-kassa\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt behandlas motioner som  rör\r\nstudier och a-kassa. Samtliga motionsyrkanden\r\navstyrks bl.a.  med  hänvisning till pågående\r\nberedningar. Jämför reservation 6 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nNormalt  kan  man  inte  få  arbetslöshetsersättning\r\nunder  studietid eftersom man  då  inte  anses  vara\r\narbetslös.  Grundkravet  för  ersättningsrätt är att\r\nvara  anmäld till arbetsförmedlingen  och  stå  till\r\narbetsmarknadens förfogande. Man måste alltså aktivt\r\nsöka arbete, och det får inte vara något som hindrar\r\nden    arbetssökande     från     att    anta    ett\r\narbetserbjudande. Huvudregeln i ALF  är  därför  att\r\nersättning   inte  lämnas  till  den  som  deltar  i\r\nutbildning (10  §  första  stycket  punkt 1). Om det\r\nfinns  särskilda  skäl  får  regeringen  eller   den\r\nmyndighet   regeringen   bestämmer   föreskriva  att\r\nersättning  får lämnas till en person som  deltar  i\r\nutbildning och  ange  vilka  villkor  för  rätt till\r\nersättning  som  i  sådana fall ska gälla. I korthet\r\ninnebär de nu gällande undantagen följande.\r\n\r\nAv betydelse är bl.a.  om  det  är  heltids- eller\r\ndeltidsstudier  och  om  studierna  finansieras  med\r\nnågon   form   av  studiestöd.  I  vissa  fall   kan\r\nersättning  lämnas   t.o.m.   under   avbrott  eller\r\nuppehåll i utbildningen. Om studier sker  på  heltid\r\nutan  studiestöd  kan  arbetslöshetsersättning utges\r\nendast om\r\n\r\n*  det är en fortsättning på en heltidsutbildning\r\nsom  tidigare  bedrivits   jämsides   med  ett\r\nheltidsarbete,\r\n*\r\n*heltidsarbete söks och\r\n*\r\n*tidigare   arbete   inte   avslutats  på  grund  av\r\nstudierna.\r\n*\r\nVid deltagande i en orienteringskurs  på  hel- eller\r\ndeltid   utan   någon   form   av   studiestöd   kan\r\narbetslöshetsersättning  utges  om  kursen uppfyller\r\nvissa   krav.   En   orienteringskurs  är  en   kort\r\nutbildning med huvudsyfte  att  orientera  om  olika\r\nyrken  och  utbildningsvägar.  Kurserna  anvisas  av\r\narbetsförmedlingen.\r\n\r\nVid   utbildning   på  deltid  utan  studiestöd  kan\r\narbetslöshetsersättning utges endast om\r\n\r\n*tidigare  arbete  inte   avslutats   på   grund  av\r\nstudierna,\r\n*\r\n*heltidsarbete söks och\r\n*\r\n*  den arbetslöse kan intyga att han eller hon är\r\nberedd  att  avbryta  studierna  om  de skulle\r\nhindra  honom  eller  henne  från  att  ta ett\r\narbete.\r\n*\r\nVid   utbildning   på   deltid  med  studiestöd  kan\r\narbetslöshetsersättning utges endast om\r\n\r\n*den arbetslöse bedrivit studier varaktigt (minst en\r\ntermin)  före  arbetslösheten   vid   sidan  av  ett\r\ndeltidsarbete,\r\n*\r\n*arbete  söks i minst samma omfattning som  tidigare\r\noch\r\n*\r\n*den arbetslöse ofrivilligt fått lämna sitt arbete.\r\n*\r\nOm den studerande  själv  väljer  att  avbryta  sina\r\nstudier  utan avsikt att återuppta dem anses de vara\r\navslutade   och  personen  anses  inte  längre  vara\r\nstuderande. Arbetslöshetsersättning  kan  då  lämnas\r\nunder förutsättning att övriga villkor är uppfyllda.\r\n\r\nVid  ferieuppehåll  i  utbildningen  kan  ersättning\r\nlämnas  i  vissa fall. Det krävs att arbetsvillkoret\r\när uppfyllt  eller att det inte har gått mer än tolv\r\nmånader   sedan    arbetslöshetsersättning    senast\r\nuppbars.  Ferieuppehållet ska dessutom överstiga  45\r\nkalenderdagar.    Särskilda    regler   gäller   vid\r\narbetsmarknadsutbildningar.\r\n\r\nTid i viss utbildning kan vara s.k. överhoppningsbar\r\ntid  i försäkringen. Utskottet återkommer  till  den\r\nfrågan i ett senare avsnitt.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  anför i motion A358 yrkande 9 att\r\nlagen om arbetslöshetsförsäkring  bör  ändras så att\r\ndet  åter  blir  möjligt för studerande att  erhålla\r\narbetslöshetsersättning under ferierna.\r\n\r\nKurt Kvarnström och  Anneli  Särnblad  (s)  pekar  i\r\nmotion  A372  på problemet att arbetslösa studerande\r\nunder   vissa   förutsättningar    inte    får    a-\r\nkasseersättning under sommaren. Målsättningen är att\r\nde  som  är sjuka och måste byta arbete ska erbjudas\r\nen  snabb  och   aktiv  rehabilitering.  De  berörda\r\npersonerna bör ges  en  bra ekonomisk trygghet under\r\ndenna omställning, t.ex. när de studerar.\r\n\r\nI motion A388 av Berit Högman m.fl. (s) framförs att\r\narbetslöshet ska kunna kombineras  med studier under\r\nförutsättning att den arbetslöse uppfyller kravet på\r\nett aktivt arbetssökande och kravet på beredskap att\r\nta de arbeten som erbjuds. Olika a-kassor  behandlar\r\ndenna  typ av ärenden olika. Motionärerna menar  att\r\nen likartad hantering hos alla a-kassor är ett måste\r\nom vi ska  gå från ord till handling beträffande det\r\nlivslånga lärandet.\r\n\r\nChrister Erlandsson  (s)  betonar  i motion A293 att\r\narbetslösa bör stimuleras att ta egna initiativ till\r\nutveckling/utbildning  på  kvällar  och  helger  som\r\nunderlättar för dem att få arbete. Regelsystemet för\r\nrätt till a-kasseersättning innehåller begränsningar\r\nför detta som bör tas bort.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har vid ett flertal tillfällen  behandlat\r\nliknande frågor om arbetslöshetsförsäkringens regler\r\nvid  studier.  Det  är  utskottets  uppfattning  att\r\nutbildning stärker människor och ger människor kraft\r\natt möta  förändringar i ett alltmer kunskapsbaserat\r\nsamhälle. Utbildning  är  också ett av de viktigaste\r\nverktygen  för  att  öka  jämlikheten  och  motverka\r\nsegregation i samhället. Det blir allt viktigare att\r\nta   till   vara   människors   initiativkraft   och\r\nkompetens.   Därför   är   det  också  viktigt   att\r\ntrygghetssystemen inte är utformade  så att personer\r\navstår från studier.\r\n\r\nAv bakgrundsavsnittet ovan framgår att  det  under\r\nvissa  förutsättningar  är  möjligt  att studera och\r\nerhålla  ersättning  från arbetslöshetsförsäkringen.\r\nTill   exempel   kan   man  bedriva   deltidsstudier\r\nförutsatt  att  tidigare arbete  inte  avslutats  på\r\ngrund av studierna  och  att  studierna inte hindrar\r\nden sökande att söka heltidsarbete.  Man måste också\r\nvara  beredd  att avbryta studierna om man  får  ett\r\narbete.\r\nNär det gäller  frågan  om a-kassa under ferier så\r\nbehandlade  utskottet liknande  synpunkter  i  förra\r\nårets betänkande  (2003/04:AU3).  Utskottet uttalade\r\ndå  att  den  bestämmelse som reglerar  rätten  till\r\nersättning under  ferier som överstiger 45 dagar tar\r\nsikte   på   sommarlovet    i    den   traditionella\r\nterminsuppdelade     utbildningen.     Numera     är\r\nutbildningar inte alltid terminsuppdelade  på  höst-\r\noch  vårterminer, och både fler och kortare uppehåll\r\nkan ingå  i  utbildningsplanen. Utskottet menade att\r\ndet kan finnas  anledning  att se över det regelverk\r\nsom gäller uppehåll i utbildningen  och  utgick från\r\natt  regeringen i beredningen av den nedan  omnämnda\r\nstudiesociala  utredningen även skulle beakta detta.\r\nUtskottet vill betona vikten av att dessa frågor tas\r\nupp i beredningen av utredningens betänkande.\r\nNär det gäller  det  som  tas upp i motion A388 om\r\natt  a-kassor  behandlar  frågor   om   studier  och\r\narbetslöshetsersättning olika vill utskottet hänvisa\r\ntill det som sagts ovan om IAF:s uppgift  som  bl.a.\r\nbestår  i  att  bidra till att arbetslöshetskassorna\r\noch arbetsförmedlingarna  fullgör  sina  uppgifter i\r\narbetslöshetsförsäkringen   på   ett   korrekt   och\r\nlikformigt  sätt över hela landet. Det är utskottets\r\nuppfattning att  IAF:s  arbete kommer att bidra till\r\natt sådana eventuella brister  som  motionären pekar\r\npå kommer att minska.\r\nFrågor om studier och arbetslöshetsförsäkring  har\r\nockså behandlats i den studiesociala utredning som i\r\ndecember 2003 lämnade sitt betänkande Studerande och\r\ntrygghetssystemen  (SOU  2003:130)  till regeringen.\r\nUtredningen     konstaterar     när    det    gäller\r\narbetslöshetsförsäkringen  att  regelverket  upplevs\r\nsom svårt och komplicerat av många  studerande.  Det\r\nvore   därför   av   värde,  menar  utredningen,  om\r\ninformationen till studerande  om  reglerna  stärks.\r\nUtredningen  har också identifierat vissa problem  i\r\nden praktiska tillämpningen. Studerande som inte har\r\neller kan få studiemedel  saknar  t.ex.  möjligheter\r\natt kombinera arbetslöshetsersättning med  fortsatta\r\ndeltidsstudier.   För   att   förbättra   för   alla\r\nstuderande vill utredningen bl.a. att\r\n\r\n*reglerna    blir   färre   och   enklare   så   att\r\ntillämpningen blir mer enhetlig,\r\n*\r\n*studerande kan kvalificera sig och få tillgång till\r\nde     försäkringssystem      som      bygger     på\r\ninkomstbortfallsprincipen     t.ex.     genom    att\r\nbidragsdelen i studiemedlet beskattas,\r\n*\r\n*studiemedlen    värdesäkras    i   takt   med   den\r\nsamhällsekonomiska utvecklingen,\r\n*\r\n*studier på deltid kan kombineras  med sjukskrivning\r\npå deltid,\r\n*\r\n*skyddsbestämmelserna     om    sjukpenninggrundande\r\ninkomst  anpassas till ett flexibelt  användande  av\r\nstudiemedlen,\r\n*\r\n*vissa åldersgränser  för  studerande  anpassas till\r\nlivslångt lärande.\r\n*\r\nUtredningen  har  också  fört  fram behovet  av  att\r\nförbättra för studerande med barn.\r\n\r\nEnligt   uppgift   från  Socialdepartementet   har\r\nutredningen remissbehandlats  och en sammanställning\r\nav remissvaren har gjorts. Betänkandet  är  nu under\r\nberedning.\r\nUtskottet  kan  notera  att  en  arbetsgrupp  inom\r\nRegeringskansliet  under  hösten  har haft i uppgift\r\natt  presentera  förslag  till utformningen  av  ett\r\nbarntillägg till studerande.  Arbetsgruppens förslag\r\nhar  presenterats i rapporten Ett  barntillägg  till\r\nstuderande     (Ds     2004:53).    Rapporten    har\r\nremissbehandlats och en proposition är aviserad till\r\nden 23 mars.\r\nUtskottet  anser att regeringens  vidare  åtgärder\r\nmed  anledning  av  den  studiesociala  utredningens\r\nförslag   bör  avvaktas.  Med  hänvisning  till  det\r\nanförda avstyrks motionerna A293 (s), A358 yrkande 9\r\n(kd), A372 (s) och A388 (s).\r\n\r\nA-kassan och bemanningsföretagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI avsnittet  avstyrks  två motionsyrkanden om\r\na-kassan  och bemanningsföretagen.  Utskottet\r\nanser att man bör avvakta kommande skrivelse.\r\nJämför reservation 7 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  anför i motion A358 yrkande 6 att\r\nreglerna för arbetslöshetskassa är olika beroende på\r\nom ett bemanningsföretag är offentligt eller privat.\r\nEn anställd i ett privat bemanningsföretag betraktas\r\nalltid som heltidsanställd  oavsett vad den enskilde\r\noch företaget har avtalat. Den  enskilde  kan därför\r\ninte få utfyllnad från arbetslöshetsförsäkringen vid\r\ndeltidsarbetslöshet. En deltidsanställd i ett  annat\r\nföretag   liksom   i   ett   offentligt  organiserat\r\nbemanningsföretag        kan       däremot        få\r\nutfyllnadsersättning   i   motsvarande    situation.\r\nPartiet  menar att samma regler måste gälla  oavsett\r\nom  man  arbetar   i  ett  privat  eller  offentligt\r\norganiserat bemanningsföretag.  Vidare anser partiet\r\natt det finns problem i AMS regelverk  när det t.ex.\r\ngäller  möjligheten  att  få arbetslöshetsersättning\r\nför en period mellan två uppdrag  för  ett och samma\r\nbemanningsföretag. Kristdemokraterna anför  att  det\r\när   viktigt  att  de  regelverk  som  diskuteras  i\r\nmotionen ses över så att arbetslösa inte tvingas att\r\ntacka  nej till jobb i bemanningsföretag på grund av\r\nrisken att mista sin arbetslöshetsersättning.\r\n\r\nMatilda Ernkrans m.fl. (s) framför i motion A228 att\r\ndet finns  problem  för  den enskilde när det gäller\r\narbetslöshet      mellan      anställningar      hos\r\nuthyrningsföretag   och   arbetslöshetsförsäkringen.\r\nMotionärerna anser att regeringen  bör  låta se över\r\nregelverket.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nIAF    har    utrett    frågan    om    rätt    till\r\narbetslöshetsersättning   mellan   uppdrag  och  vid\r\ndeltidsarbete   för   den   som   är   anställd    i\r\nbemanningsföretag  för  att  hyras ut. Slutsatsen av\r\nden utredningen framgår av IAF Informerar nr 4/2004.\r\nEn    person    som    är   tillsvidareanställd    i\r\npersonaluthyrningsverksamhet  och  som  på  grund av\r\nt.ex.  bristande orderingång periodvis är sysslolös,\r\när  enligt   utredningen   inte   att  betrakta  som\r\narbetslös     och     har     inte     rätt     till\r\narbetslöshetsersättning.  Situationen  kan  jämföras\r\nmed  permittering.  En  anställd  som  inte är fullt\r\nutbokad  kan  inte heller kombinera deltidsuppdragen\r\nmed arbetslöshetsersättning  eftersom  han eller hon\r\nenligt  IAF  i dessa fall får anses stå främst  till\r\nföretagets förfogande.  Inte  heller då en person är\r\nanställd  på deltid i uthyrningsverksamhet  kan  han\r\neller hon enligt  utredningen  anses  ha  rätt  till\r\narbetslöshetsersättning,   eftersom   den  anställde\r\noavsett  hel- eller deltidsanställning knappast  kan\r\nförutse när  eller  var han eller hon ska utföra ett\r\nuppdrag och därigenom inte kan anses oförhindrad att\r\nåta sig annat arbete.\r\n\r\nRiksdagen  beslutade   1999,   på   förslag   från\r\nutskottet, om ett tillkännagivande om behovet av  en\r\növersyn av bemanningsföretagen (1999/2000:AU1, rskr.\r\n1999/2000:83).   Under  hösten  2001  tillsattes  en\r\narbetsgrupp  i  Regeringskansliet  med  uppdrag  att\r\ninventera de problem  som  kan  vara förknippade med\r\nanställning   i  ett  bemanningsföretag.   Uppdraget\r\nskulle redovisas den 30 november 2002. I samband med\r\natt gruppen inledde sitt arbete lade EU-kommissionen\r\nfram     ett    förslag     till     direktiv     om\r\nanställningsvillkor    i    bemanningsföretag.   Med\r\nanledning av förhandlingarna  på EU-nivå kom arbetet\r\nmed    de   nationella   frågorna   att    avvaktas.\r\nFörhandlingarna  avstannade under 2003 och har först\r\ni september 2004 återupptagits. Regeringen beslutade\r\ni mars 2004 att redovisningstiden för gruppen skulle\r\nförlängas till september  2004.  Arbetsgruppen har i\r\nen    promemoria    (N2001/8934/ARM)    gjort     en\r\nproblemsammanställning  och  redogjort för parternas\r\nsynpunkter.  I  Regeringskansliet  förbereds  nu  en\r\nskrivelse     om     bemanningsföretagen.     Enligt\r\nstatsrådsberedningens  förteckning  i  januari  2005\r\növer propositioner som är avsedda att avlämnas under\r\nåterstoden av detta riksmöte ska skrivelsen avlämnas\r\ntill  riksdagen  i  april.  Här kan också nämnas att\r\nordförandelandet   Luxemburg  har   aviserat   (dock\r\nmarkerat eventuellt)  att frågan om ett direktiv för\r\nbemanningsföretagen  ska   tas   upp   för  gemensam\r\nståndpunkt i början av mars.\r\nI   avvaktan  på  den  kommande  skrivelsen   från\r\nregeringen  avstyrker  utskottet motionerna A228 (s)\r\noch A358 yrkande 6 (kd).\r\n\r\nÖverhoppningsbar tid\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  avsnittet  behandlas  motioner   från  den\r\nallmänna    motionstiden    som    rör   s.k.\r\növerhoppningsbar             tid            i\r\narbetslöshetsförsäkringen.         Motionerna\r\navstyrks. Jämför reservation 8 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFör   ersättningsrätt   i  arbetslöshetsförsäkringen\r\nkrävs att ett s.k. arbetsvillkor  ska vara uppfyllt.\r\nDetta  villkor  innebär  att  den sökande  under  en\r\ntolvmånadersperiod    (ramtid)    omedelbart    före\r\narbetslöshetens inträde ska ha utfört  en viss mängd\r\narbete.  När denna ramtid ska bestämmas räknas  inte\r\n(överhoppas)  tid  då  den sökande varit hindrad att\r\narbeta av ett antal angivna  skäl.  Överhoppningsbar\r\ntid kan vara t.ex. sjukdom, utbildning  under  vissa\r\nförutsättningar,  vård  av  eget  barn  under två år\r\neller  vård  av  adoptivbarn i två år efter  barnets\r\nankomst  i  familjen   samt   deltagande   i   vissa\r\narbetsmarknadspolitiska  program.  Även  tid  då den\r\nsökande fått föräldrapenningförmåner får överhoppas.\r\nAtt  tiden  är  överhoppningsbar  innebär  att  även\r\nsådant  förvärvsarbete som ligger längre tillbaka  i\r\ntiden  än   tolv   månader   kan   tillgodoräknas  i\r\narbetsvillkoret.  Den  överhoppningsbara   tiden  är\r\nbegränsad till sju år.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna anser i motion A358 yrkande  5 att\r\nstudier  ska  betraktas  som  överhoppningsbar tid i\r\narbetslöshetsförsäkringen    i    proportion    till\r\nomfattningen av tiden.\r\n\r\nKurt  Kvarnström  och Anneli Särnblad  (s)  anser  i\r\nmotion  A378  att det  bör  övervägas  att  ta  bort\r\nbegränsningsregeln  för  överhoppningsbar tid på sju\r\når.\r\n\r\nI  motion  A309  av  Lennart Klockare  och  Birgitta\r\nAhlqvist  (s)  tar  motionärerna   upp   frågan   om\r\növerhoppningsbar     tid     för     föräldralediga.\r\nMotionärerna  anser  att  det  bör gälla motsvarande\r\nregler    i    arbetslöshetsförsäkringen    som    i\r\nföräldraförsäkringen,  där  den  som  t.ex.  arbetar\r\nhalvtid  och  tar  ut  föräldrapenning för den andra\r\ndelen  kan behålla sin sjukpenninggrundande  inkomst\r\n(SGI).\r\n\r\nRaimo Pärssinen  (s) anför i motion A311 att den tid\r\ndå man tar emot familjehemsplacerade  små  barn  bör\r\nvara överhoppningsbar i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågan  i  motion  A358  om överhoppningsbar tid vid\r\nstudier har utskottet behandlat vid flera tillfällen\r\ntidigare, senast i betänkande 2003/04:AU3. Utskottet\r\ngör här samma konstaterande  som  då,  nämligen  att\r\nstudier  redan  i  dag är överhoppningsbar tid om de\r\navslutats  efter  fyllda  25  år  eller  om  de  har\r\nföregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid\r\ni   minst   fem   månader.    Detta   gäller   under\r\nförutsättning att studierna var  på  heltid  och  är\r\navslutade.   Här   som   i  andra  sammanhang  knyts\r\nersättningsrätten till att  den  sökande  står  till\r\narbetsmarknadens   förfogande.   Utskottet  är  inte\r\nberett att ställa sig bakom att ytterligare  utvidga\r\nmöjligheterna    att    betrakta    utbildning   som\r\növerhoppningsbar  tid.  Med  hänvisning  till  detta\r\navstyrker utskottet motion A358 yrkande 5 (kd).\r\n\r\nDen  tid som får hoppas över  vid  bestämmande  av\r\nramtiden är begränsad till sju år. Denna begränsning\r\ninfördes  2001 (bet. 2000/01:AU5) enligt ett förslag\r\ni  proposition   1999/2000:139   En  rättvisare  och\r\ntydligare arbetslöshetsförsäkring.  Utskottet delade\r\nregeringens  uppfattning att det inte  är  förenligt\r\nmed försäkringens  syfte  att  en  arbetssökande kan\r\nvara borta från arbetsmarknaden under en mycket lång\r\ntid  och  ändå  vara berättigad till ersättning.  En\r\nbegränsning  av  ramtiden   innebär  att  kravet  på\r\nanknytning till arbetsmarknaden  upprätthålls bättre\r\nsamtidigt    som    administrationen    underlättas.\r\nUtskottet  ser  i  nuläget ingen anledning till  att\r\nändra denna begränsningsregel.\r\nLiknande synpunkter  om  överhoppningsbar  tid vid\r\nföräldraledighet   som   framförs   i   motion  A309\r\nbehandlades  av  utskottet i betänkande 2002/03:AU4.\r\nMotionen    anknyter    till    två    domar    från\r\nRegeringsrätten  i  maj 2002. De enskilda personerna\r\nhade under samma tid  som  föräldrapenning uppburits\r\ndeltidsarbetat  i  sådan  omfattning  att  ett  nytt\r\narbetsvillkor  hade  uppfyllts.   Dagpenningen  hade\r\ndärmed  grundats på deltidsarbetet,  vilket  innebar\r\natt ersättningen  beräknats  på  den lägre inkomsten\r\ntrots    att    personen    arbetat   heltid    före\r\nföräldraledigheten.   Utskottet   utgår   från   att\r\nregeringen följer frågan  och  vid  behov återkommer\r\ntill riksdagen med förslag.\r\nFrågan om tid då man tar emot familjehemsplacerade\r\nbarn  ska vara överhoppningsbar har nära  anknytning\r\ntill    den     ovan     behandlade     frågan    om\r\nfamiljehemsuppdraget  i  sig  ska kunna grunda  rätt\r\ntill   ersättning   från  arbetslöshetsförsäkringen.\r\nLagens innebörd är i  princip att en viss verksamhet\r\ninte  samtidigt kan vara  både  ersättningsgrundande\r\noch överhoppningsbar.  Tanken  med  möjligheten  att\r\nhoppa  över tid är att ett förvärvsarbete som ligger\r\nlängre bort  i tiden ska kunna läggas till grund för\r\nersättning.  Om  uppdraget  som  familjehemsförälder\r\nskulle jämställas  med  förvärvsarbete,  och  därmed\r\nkvalificera till ersättning från a-kassan, kan samma\r\ntid  alltså  inte  vara  överhoppningsbar. Utskottet\r\nvill också hänvisa till vad  som anförts i avsnittet\r\nom  familjehem och a-kassa om att  avvakta  pågående\r\nutredningsarbete.   Med  hänvisning  till  det  ovan\r\nanförda avstyrks motionerna  A309  (s), A311 (s) och\r\nA378 (s).\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   avsnittet   behandlar   utskottet  övriga\r\nmotioner     på    arbetslöshetsförsäkringens\r\nområde. Samtliga  motioner  avstyrks.  Jämför\r\nreservation 9 (m).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  A236  menar  Hans  Stenberg  och  Kerstin\r\nKristiansson  Karlstedt  (s)  att  det  skulle  vara\r\nönskvärt  att  rutinerna  för a-kassans hantering av\r\narbetsgivarintygen förenklas  utan att för den skull\r\nkontrollfunktionen i systemet kommer på undantag.\r\n\r\nJan  Björkman och Kerstin Andersson  (s)  betonar  i\r\nmotion  A255 behovet av att skyndsamt lösa frågan om\r\nsamordnat  utbetalningsansvar  mellan  a-kassan  och\r\nförsäkringskassan.\r\n\r\nI  motion  Sf356 yrkande 3 av Tobias Billström m.fl.\r\n(m) anförs att  reglerna  på  arbetsmarknaden  måste\r\nvara enkla och lätthanterliga och anpassade till  en\r\ngemensam  arbetsmarknad.  Motionärerna ger ett antal\r\nexempel  på  hur den nuvarande  utformningen  av  a-\r\nkassesystemet   utgör   hinder   för   rörlighet  av\r\narbetskraft i Öresundsregionen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär    det   gäller   frågan   om   hanteringen   av\r\narbetsgivarintygen,  som  tas upp i motion A236, kan\r\nutskottet föreställa sig att det ibland kan upplevas\r\nsom besvärligt att utverka  ett intyg. Om ett sådant\r\nintyg bara kan skaffas med stora  svårigheter  finns\r\ndet   möjlighet   enligt   47   §   ALF  att  styrka\r\narbetsförhållandena  och övriga uppgifter  på  annat\r\nsätt.  I  Försäkringsbestämmelser   -  Regelbok  för\r\narbetslöshetskassor, som ges ut av IAF, anges att en\r\nsökande  som  omöjligen kan erhålla arbetsgivarintyg\r\nkan  styrka  de uppgifter  kassan  behöver  för  att\r\nbedöma  ersättningsrätten   genom   att  visa  t.ex.\r\nlönebesked  för  den  aktuella  perioden.  Av  IAF:s\r\nföreskrifter (IAFFS 2004:1) framgår  också  att  det\r\nunder  vissa  förutsättningar  är  möjligt att lämna\r\narbetsgivarintyg   till   en  arbetslöshetskassa   i\r\nelektronisk form. Mot den bakgrunden anser utskottet\r\ninte  att  det finns någon anledning  att  ta  något\r\ninitiativ i frågan. Motion A236 (s) avstyrks.\r\n\r\nFrågan om  samordnat utbetalningsansvar behandlade\r\nutskottet senast våren 2004 (bet. 2003/04:AU3).\r\nFöljande kan  sägas  i denna fråga. I oktober 2001\r\nlade  utredningen  om  aktivitetsstödet   fram  sitt\r\nslutbetänkande Utbetalning av aktivitetsstödet  (SOU\r\n2001:81).  I  betänkandet  framfördes  bl.a. att det\r\nborde  vara rationellt med färre inblandade  aktörer\r\nvid  utbetalningen  av  aktivitetsstödet.  Dåvarande\r\nRiksförsäkringsverket    (RFV)    ansåg    i    sitt\r\nremissyttrande över betänkandet att utredningen inte\r\nutrett  de  delar  som är av väsentlig betydelse för\r\nsocialförsäkringen och  dess  administration. Vidare\r\nansåg RFV att beslutsunderlaget var bristfälligt och\r\nkostnadsberäkningarna missvisande och otydliga. Även\r\nStatskontoret i samarbete med Riksförsäkringsverket,\r\nArbetsmarknadsstyrelsen,          Arbetsgivarverket,\r\nFörsäkringskasseförbundet och Arbetslöshetskassornas\r\nsamorganisation  har  utrett  frågan och  redovisade\r\nsitt uppdrag i december 2002. I rapporten Alternativ\r\nadministration  av  aktivitetsstöd.   Effekter   för\r\nsocialförsäkringens administration (2002:28) jämförs\r\ntre   alternativ   med   ett   nollalternativ,   där\r\nnollalternativet  är  ett  med  hjälp  av  IT-teknik\r\nrationaliserat     nuläge     där     de    allmänna\r\nförsäkringskassorna  ombesörjer administrationen  av\r\naktivitetsstödet.  Statskontoret   konstaterade  att\r\nnollalternativet  syntes vara mest kostnadseffektivt\r\nför  socialförsäkringens  administration  om  hänsyn\r\nockså  tas  till  de  administrativa kostnaderna vid\r\narbetslöshetskassorna.  Även  RFV  har utrett frågan\r\noch  lämnat  ett  alternativt  förslag.   Regeringen\r\nbeslutade  i november 2003 att lägga det förutnämnda\r\nbetänkandet   (SOU   2001:81)   till   handlingarna.\r\nUtskottet  har  under  hand erfarit att frågan  inte\r\nlängre bereds i Regeringskansliet.\r\nNär utskottet behandlade  denna  fråga  våren 2004\r\nframhölls     betydelsen     av     ett    samordnat\r\nutbetalningsansvar    mellan   olika   aktörer    på\r\narbetsmarknadsområdet.  Utskottet  utgick  från  att\r\nregeringen tar nödvändiga initiativ i frågan för att\r\nså snart det är möjligt kunna lägga fram ett konkret\r\nförslag  för  riksdagen. Utskottet kan nu konstatera\r\natt    frågan   inte    längre    är    aktuell    i\r\nRegeringskansliet.  Enligt  utskottets mening är det\r\nav  största  vikt  att frågan återupptas.  Utskottet\r\nanser att det finns  starka  skäl  för  att överföra\r\nuppgiften  att  administrera  och  utbetala de  s.k.\r\naktivitetsstöden     till     arbetslöshetskassorna.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen återkommer till\r\nriksdagen  med  förslag i frågan.  Motion  A255  (s)\r\navstyrks i den mån  den  inte får anses tillgodosedd\r\nmed det anförda.\r\nI    budgetbetänkande    2004/05:AU1    behandlade\r\nutskottet ett yrkande i motion  Sf356  om skillnader\r\nmellan   svenskt  och  danskt  regelverk.  Utskottet\r\nframförde   då   att  en  bättre  samordning  mellan\r\nregelverken i de nordiska  länderna  är önskvärd och\r\nmenade  att  problem  inte kan lösas genom  ensidiga\r\nåtgärder från Sveriges  riksdag  och  regering  utan\r\nkräver  långsiktigt  arbete  i  alla berörda länder.\r\nOmrådet är komplicerat och är ständigt  föremål  för\r\narbete,   bl.a.   inom  Nordiska  rådet.  Frågor  om\r\narbetslöshetsersättning   regleras   bl.a.   i   den\r\nnordiska  konventionen om social trygghet. Utskottet\r\nkan också hänvisa  till  ny  statistik  från SCB som\r\nvisar  att  närmare  20 000  svenskar arbetspendlade\r\ntill  nordiska grannländer under  2001.  Statistiken\r\nvisar att  svenskarna  pendlade  i  betydligt större\r\nutsträckning  än övriga nordbor. Från  Sverige  till\r\nDanmark pendlade  drygt 4 700 personer, till Finland\r\nknappt 1 600 och till  Norge  drygt 13 300 personer.\r\nHär kan också nämnas att de nordiska  ministrarna  i\r\nsamband  med Nordiska rådets session i Stockholm den\r\n1 november  2004  undertecknade  ett  nytt  nordiskt\r\navtal  om  folkbokföring.  Avtalet innebär lättnader\r\nför  nordiska  medborgare  som   flyttar  mellan  de\r\nnordiska       länderna.       De      internordiska\r\nflyttningsbevisen avskaffas, och det ska gå snabbare\r\noch  enklare  att få ett nytt personnummer.  Den  10\r\nfebruari  lade  regeringen  fram  ett  förslag  till\r\nriksdagen  (prop.   2004/05:67)   som   innebär  att\r\növerenskommelsen om folkbokföring ska gälla  som lag\r\nhär  i  landet.  Förslaget  kommer  att  behandlas i\r\nskatteutskottet      under      våren.      Hemsidan\r\nwww.oresunddirekt.com är en guide till all offentlig\r\ninformation  i  Öresundsregionen. Utskottet kan  med\r\ndetta   åter   konstatera    att   det   pågår   ett\r\nkontinuerligt arbete på området. Några initiativ kan\r\ndärför inte anses påkallade.\r\n\r\nUtskottet avstyrker med det anförda motion Sf356 yrkande 3 (m).\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Framställning från Riksrevisionens styrelse\r\nangående arbetslöshetsförsäkringens\r\nhantering på arbetsförmedlingen (punkt 1)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Anders  G  Högmark  (m),  Tina Acketoft (fp),\r\nPatrik Norinder (m), Henrik Westman (m), Mauricio\r\nRojas (fp), Annelie Enochson (kd)  och  Lars-Ivar\r\nEricson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation   1.   Riksdagen  bifaller  därmed  dels\r\n2003/04:RRS7, dels motionerna  2003/04:A7  yrkandena\r\n1-4 (m, fp, kd, c) och 2004/05:A342 yrkande 4 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  den  granskning  som Riksrevisionen har gjort  av\r\narbetsförmedlingens           hantering           av\r\narbetslöshetsförsäkringen   framkommer    allvarliga\r\nbrister.  Det  handlar om brister både i sättet  att\r\nanvisa/matcha lediga  jobb  och sättet att följa upp\r\narbetsviljan hos dem som saknar arbete.\r\n\r\nVi vill att riksdagen begär  att regeringen vidtar\r\nåtgärder för att säkerställa att arbetsförmedlingens\r\nplatsanvisande  aktiviteter ökar  på  det  sätt  som\r\nföreslås av Riksrevisionen  och att regeringen inför\r\nnågon  form  av  nämnd vid arbetsförmedlingarna  som\r\nbereder alla överväganden om rapportering av sökande\r\nsom avböjt en anvisning av arbete.\r\nVi   instämmer  till   fullo   i   Riksrevisionens\r\nkonstaterande att arbetslöshetsförsäkringen ska vara\r\nen omställningsförsäkring.\r\nRiksrevisionens       uppföljning      av      hur\r\narbetsförmedlingarna  efterlever  lagar  och  regler\r\nstärker vår övertygelse  om  att  den hittills förda\r\narbetsmarknadspolitiken kommit till  vägs  ände. Det\r\nkommer    inte   att   räcka   med   att   genomföra\r\nRiksrevisionens genomtänkta förslag, därutöver krävs\r\nreformer som  stimulerar  mer  av  individuell hjälp\r\ntill   dem   som   är   arbetslösa.  Den  i  dagarna\r\npublicerade   rapporten   från   Riksrevisionen   om\r\narbetsförmedlingens    och    arbetslöshetskassornas\r\nhantering  av  arbetslöshetsförsäkringen  förstärker\r\nytterligare denna övertygelse.\r\nDessutom har såväl  Riksdagens  revisorer som IFAU\r\npåvisat    uppenbara   brister   inom   den    förda\r\narbetsmarknadspolitiken.  Regeringen  har inte tagit\r\ndessa  tydliga signaler om behovet av omprövning  av\r\npolitiken på allvar.\r\nVi  begär  att  riksdagen  beslutar  att  godkänna\r\nRiksrevisionens   styrelses  framställning  och  att\r\nregeringen  får  uppdraget   att   snarast   möjligt\r\nåterkomma  med  förslag  som  medför  att styrelsens\r\nrekommendationer   uppfylls.  Motionerna  2003/04:A7\r\nyrkandena 1-4 (m, fp,  kd, c) och A342 yrkande 4 (m)\r\nbör också bifallas.\r\n\r\n2. Utredning om ny arbetslöshetsförsäkring\r\n(punkt 2) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  2.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A358 yrkandena 4 och 10 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen beslutade våren 1997 om en ny sammanhållen\r\narbetslöshetsförsäkring  vars  ikraftträdande  skett\r\nsuccessivt.    Enligt   Kristdemokraternas    mening\r\nuppfyller denna  försäkring  inte  de krav som man i\r\ndag  bör  ställa på en arbetslöshetsförsäkring.  Den\r\nbygger på gamla  strukturer och tar inte hänsyn till\r\nde förändringar som  skett  på arbetsmarknaden under\r\nde   senaste  åren  vad  gäller  anställningsformer,\r\narbetstid m.m.\r\n\r\nRedan  ett  år  efter  den nyss nämnda reformen av\r\narbetslöshetsförsäkringen   ansåg   regeringen   sig\r\ntvungen  att tillsätta en intern arbetsgrupp för att\r\nse över flera  viktiga  delar i systemet. Det som då\r\nåstadkoms var inte några  förbättringar utan snarare\r\nett  lapptäcke  av regler som  av  de  flesta,  både\r\narbetslösa   och   personal    som    ska    hantera\r\nförsäkringen,  upplevs som krångliga. Förändringarna\r\nhar  i sig skapat  en  stor  osäkerhet  om  vad  som\r\negentligen  gäller.  Uppenbart  är också att det nya\r\nsystemet   inte   håller   måttet,  inte   ens   med\r\nregeringens egna mått mätt.\r\nEnligt  Kristdemokraternas   uppfattning   är  det\r\ndärför   angeläget   att  arbetslöshetsförsäkringens\r\nregler  ändras. Utgångspunkten  ska  vara  att  allt\r\narbete,  oavsett  anställningsform,  ska  löna  sig.\r\nFörsäkringen  ska  bygga  på enkla och överblickbara\r\nregelverk som är anpassade för dagens arbetsmarknad.\r\nNuvarande regler är till stor  del  utformade för en\r\ntid  när  flertalet  hade  fast  heltidsanställning.\r\nArbetsmarknaden är i stark förändring  och rigorösa,\r\nstelbenta  system  måste  i  takt med detta  genomgå\r\nförändringar.\r\nDagens  medlemsvillkor och kvalifikationskrav  för\r\na-kassa är problematiska och krångligt utformade med\r\nen mängd olika  begränsande  komponenter.  Bland  de\r\ngrupper på arbetsmarknaden som drabbas extra hårt av\r\ndagens regelverk är företagare, invandrade svenskar,\r\nunga  svenskar och de som är delägare i olika former\r\nav kooperativa verksamheter.\r\nI detta  sammanhang  måste  relationerna mellan de\r\nfackliga  organisationerna och arbetslöshetskassorna\r\nberöras.  Arbetslöshetsförsäkringen  är  en  märklig\r\nförsäkring.  Den  sköts  av  från  staten fristående\r\narbetslöshetskassor  med, i de flesta  fall,  starka\r\nband till olika fackliga  organisationer.  Samtidigt\r\när de beslut a-kassorna fattar myndighetsbeslut  och\r\nderas  verksamhet  bekostas nästan helt med statliga\r\nmedel.\r\nI två utredningar  som  presenterades hösten 1999,\r\nfrån     Statskontoret     och    från     dåvarande\r\nRiksrevisionsverket, RRV, ifrågasattes dagens system\r\nmed   fristående  a-kassor  knutna   till   fackliga\r\norganisationer.  RRV  kom i sin utredning bl.a. fram\r\ntill att a-kassornas privaträttsliga ställning utgör\r\nett  hinder för en effektiv  tillsyn.  Statskontoret\r\npekade  bl.a. på att statsbidragen inte är utformade\r\npå ett sätt  som stimulerar till god hushållning med\r\nskattebetalarnas pengar.\r\nMot bakgrund  av  det  anförda  kräver  vi  att en\r\nutredning  snarast bör tillsättas för att lägga  ett\r\nkonkret förslag  till  ny arbetslöshetsförsäkring. I\r\nsamband  därmed  bör  regeringen  även  låta  utreda\r\nkonsekvenserna av att förändra  relationerna  mellan\r\nde        fackliga        organisationerna       och\r\narbetslöshetskassorna. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.  Motion A358 yrkandena  4  och  10  (kd)  bör\r\nbifallas.\r\n\r\n3. Dagpenningens storlek (punkt 4) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  3.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A307 yrkande 3 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen ska ge flertalet löntagare\r\n80 % ersättning  vid arbetslöshet. Om allt färre får\r\nersättning undergrävs försäkringens trovärdighet och\r\ndet  öppnas  för privata  försäkringar.  De  privata\r\nförsäkringarna  kommer  att gynna de grupper som har\r\nen  stark  ställning på arbetsmarknaden.  Enligt  a-\r\nkassornas samorganisation  (SO)  är  nu  var  tredje\r\narbetslös  underförsäkrad.  Nuvarande regler innebär\r\natt  regeringen har beslutanderätt  när  det  gäller\r\ndagpenningens storlek.\r\n\r\nI   betänkandet   En   allmän   och   sammanhållen\r\narbetslöshetsförsäkring (SOU 1996:150) varnas för en\r\ngradvis  urholkning av försäkringen. Man förespråkar\r\nen indexering  av  den  högsta  dagpenningen.  Samma\r\ninställning   har   SO.   Vänsterpartiet  menar  att\r\nregeringen på nytt bör utreda  frågan  om indexering\r\nav  högsta dagpenning. Detta bör riksdagen  som  sin\r\nmening ge regeringen till känna. Motion A307 yrkande\r\n3 (v) bör bifallas.\r\n\r\n4. Utformningen av arbetsvillkoret (punkt 5)\r\n(kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A358 yrkande 3 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att dagens kvalifikationskrav är krångligt\r\nutformade  och innehåller en mängd olika begränsande\r\nkomponenter.  Som  exempel  kan nämnas att det krävs\r\nett visst antal arbetade timmar  per  månad  för att\r\nkunna   få  arbetslöshetsersättning.  Dagens  system\r\nmissgynnar  dem  som  har  säsongs-,  projekt- eller\r\ndeltidsarbete.   Enligt  min  uppfattning  ger   det\r\nfelaktiga signaler  om  man  inte får tillträde till\r\narbetslöshetsförsäkringen för  att  man  har förlagt\r\nsin   arbetstid   mer  fritt  än  vad  regelsystemen\r\ntillåter.   För   många    blir    det    ekonomiskt\r\nofördelaktigt  att bryta en arbetslöshetsperiod  med\r\nkortare  arbete.   Jag   anser   därför  att  dagens\r\nkvalifikationskrav  bör  ersättas av  en  annan  och\r\nenklare  beräkningsgrund.  För   att  få  rätt  till\r\ngrundbelopp  ska  man  ha  arbetat ett  visst  antal\r\ntimmar  under en ramtid av ett  år.  Man  bör  också\r\növerväga    lämpligheten    av    att    ha    olika\r\nkvalifikationsvillkor för grundbeloppet och för  den\r\ninkomstrelaterade    ersättningen.    Eftersom   jag\r\nförordar   att  man  inför  en  allmän  obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring   bör   man   även  ta  bort\r\nmedlemsvillkoret.\r\n\r\nVad  som  anförts  ovan  bör  ges regeringen  till\r\nkänna. Jag tillstyrker därför motion  A358 yrkande 3\r\n(kd).\r\n\r\n5. Familjehemsförälder och a-kassa (punkt 9)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Anders  G  Högmark  (m), Tina Acketoft  (fp),\r\nPatrik Norinder (m), Henrik Westman (m), Mauricio\r\nRojas (fp), Annelie Enochson  (kd)  och Lars-Ivar\r\nEricson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  5. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:So522   yrkande  2  (c),  2004/05:A208  (m),\r\n2004/05:A276 yrkandena 1 och 2 (c) samt 2004/05:A358\r\nyrkande 8 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFamiljehemmen fyller  en viktig uppgift. Efterfrågan\r\npå deras tjänster för familjevårdande uppgifter blir\r\nockså bara större och större  från kommunernas sida.\r\nSamtidigt har kommunerna i dag stora svårigheter att\r\nrekrytera  personer som kan erbjuda  familjehem.  En\r\norsak till dessa  rekryteringsproblem  kan  vara  de\r\nekonomiska      villkor      som      gäller     för\r\nfamiljehemsföräldrar. Enligt nuvarande regler har en\r\nfamiljehemsförälder   t.ex.   inte  rätt  att   vara\r\nansluten   till  arbetslöshetsförsäkringen   i   sin\r\negenskap av  familjehemsförälder. Ersättning från a-\r\nkassan  lämnas   inte  trots  gjorda  inbetalningar.\r\nUppdraget  som familjehemsförälder  måste  godkännas\r\nsom  ett  arbete   med   rätt   till  arbetsrättslig\r\ntrygghet.   Vi  anser  att  arbetstagarbegreppet   i\r\nförsäkringen  ska  omfatta även personer verksamma i\r\nfamiljehem och att verksamheten  ska  berättiga till\r\nersättning  från  a-kassan. Motionerna 2004/05:So522\r\nyrkande  2  (c),  2004/05:A208   (m),   2004/05:A276\r\nyrkandena  1  och  2 (c) och 2004/05:A358 yrkande  8\r\n(kd) bör bifallas.\r\n\r\n\r\n6. Studier och a-kassa (punkt 11) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  6.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A358  yrkande  9  (kd) och avslår motionerna\r\n2004/05:A293 (s), 2004/05:A372  (s) och 2004/05:A388\r\n(s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet          gällande         regelverket         på\r\narbetslöshetsförsäkringens område får till följd att\r\nstuderande inte kan få arbetslöshetsersättning under\r\nferierna. Detta innebär stora påfrestningar för alla\r\nstuderande men framför allt för äldre studerande med\r\nförsörjningsansvar.  Det har förekommit att personer\r\ntvingats avbryta sina  studier  för att åter få rätt\r\ntill  ersättning.  Jag anser att bestämmelserna  bör\r\nändras så att det blir  möjligt  för  studerande att\r\nerhålla arbetslöshetsersättning under ferierna.\r\n\r\nVad jag anfört här bör ges regeringen  till känna.\r\nDet  innebär  att  motion  A358  yrkande 9 (kd)  bör\r\nbifallas  av  riksdagen medan motionerna  A293  (s),\r\nA372 (s) och A388 (s) bör avslås.\r\n\r\n7. A-kassan och bemanningsföretagen (punkt 12)\r\n(kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  7.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A358   yrkande  6  (kd)  och  avslår  motion\r\n2004/05:A228 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns ett behov av ett enhetligt regelsystem för\r\nprivata       och      offentligt       organiserade\r\nbemanningsföretag vad gäller a-kassan. En anställd i\r\nett privat bemanningsföretag  betraktas t.ex. alltid\r\nsom  heltidsanställd oavsett vad  den  enskilde  och\r\nföretaget  har avtalat. Den enskilde kan därför inte\r\nfå  utfyllnad   från  arbetslöshetsförsäkringen  vid\r\ndeltidsarbetslöshet.  En deltidsanställd i ett annat\r\nföretag   liksom   i   ett  offentligt   organiserat\r\nbemanningsföretag  kan  däremot   få   utfyllnad   i\r\nmotsvarande  situation.  Jag  menar att samma regler\r\nmåste  gälla  oavsett om man arbetar  i  ett  privat\r\neller ett offentligt organiserat bemanningsföretag.\r\n\r\nNär  det  gäller   bemanningsföretagen  finns  det\r\nproblem  med  gällande  myndighetsföreskrifter   och\r\ntillämpningen av dessa. Ett exempel är den regel som\r\nsäger  att  man  inte kan få arbetslöshetsersättning\r\nunder en period mellan två uppdrag för ett och samma\r\nbemanningsföretag.   Det   är   inte   rimligt   att\r\nregelverket   leder  till  att  arbetslösa  personer\r\ntvingas tacka nej  till  erbjudanden  om  arbete  på\r\ngrund    av    att    de    då    kan    mista   sin\r\narbetslöshetsersättning.  Därför är det viktigt  att\r\nregelverket ses över.\r\nVad jag anfört här bör ges  regeringen till känna.\r\nDet  innebär  att  motion A358 yrkande  6  (kd)  bör\r\nbifallas av riksdagen  medan  motion  A228  (s)  bör\r\navslås.\r\n\r\n8. Överhoppningsbar tid vid studier (punkt 13)\r\n(kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  8.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A358 yrkande 5 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag vill att deltagande i utbildning  stimuleras och\r\nföreslår  därför  att  studier  ska  betraktas   som\r\növerhoppningsbar  tid  i arbetslöshetsförsäkringen i\r\nproportion till omfattningen av tiden. Studierna ska\r\ninte behöva vara avslutade  för  att  man  ska  vara\r\nberättigad  till  a-kassa, detta under förutsättning\r\natt man uppfyller kraven i övrigt.\r\n\r\nVad jag anfört här  bör ges regeringen till känna.\r\nDet  innebär att motion  A358  yrkande  5  (kd)  bör\r\nbifallas av riksdagen.\r\n\r\n9. A-kassa för arbetskraft i Öresundsregionen\r\n(punkt 17) (m)\r\n\r\nav  Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och\r\nHenrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  9.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:Sf356 yrkande 3 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  övergripande syfte med Öresundsregionen är  att\r\nskapa  en  stark  och  funktionell  region  med  hög\r\ntillväxt och stor beredskap att konkurrera med andra\r\neuropeiska   regioner.   På   arbetsmarknaden  måste\r\nreglerna  vara enkla, lätthanterliga  och  anpassade\r\ntill en gemensam  arbetsmarknad.  När  det gäller a-\r\nkassan finns det problem för den som arbetar  i båda\r\nländerna  samtidigt.  Om  man  inte är fast anställd\r\nutan  arbetar  deltid, på timvikariat,  som  frilans\r\netc. måste man,  om man inte arbetar i båda länderna\r\nunder samma vecka,  enligt  AMS sätt att se på saken\r\npendla   mellan   de   båda   ländernas    a-kassor.\r\nArbejdsdirektoratet  i Danmark ser däremot till  var\r\nman  under en längre period  haft  sin  huvudsakliga\r\nsysselsättning   och   menar   att   man   ska  vara\r\narbetslöshetsförsäkrad   i  det  landet.  Ett  annat\r\nproblem är att en egen företagare som är medlem i a-\r\nkassan   inte   kan  ta  med  sig   sin   inarbetade\r\nkvalifikationstid  och  medlemstid  till  det  andra\r\nlandet  på  samma  sätt  som  man  kan  om man varit\r\nanställd.  Detta  anser  vi  är  hinder som påverkar\r\nindividens     rörlighet    som    arbetskraft     i\r\nÖresundsregionen.\r\n\r\nDetta   bör  ges   regeringen   till   känna.   Vi\r\ntillstyrker därför motion Sf356 yrkande 3 (m).\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Krav på medlemskap i arbetslöshetskassa\r\n(punkt 6) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nArbetslöshetsersättning är en omställningsförsäkring\r\nsom     bygger     på     anställning     och     på\r\ninkomstbortfallsprincipen.   Principen   utgår  från\r\ntanken  om  allas  rätt  till  arbete,  men får  som\r\nkonsekvens att personer som har svårt att  komma  in\r\npå  arbetsmarknaden  också  har svårt att komma in i\r\ntrygghetssystemen.\r\n\r\nFör den som har ett fast heltidsjobb  är  det inga\r\nproblem att uppfylla inträdeskrav och arbetsvillkor.\r\nDäremot  är  det svårt för deltidsarbetande och  för\r\ndem   som   har   olika    former   av   tillfälliga\r\nanställningar. Antalet timanställningar har kraftigt\r\nökat de senaste åren. Lagen  om  arbetslöshetskassor\r\ninnebär att man måste ha arbetat minst  17  timmar i\r\nveckan  i  fyra veckor under en 5-veckorsperiod  för\r\natt man över huvud taget ska få bli medlem. Eftersom\r\ndet är kvinnor  och  invandrare  som har högst andel\r\nbåde  deltids-  och  tillfälliga anställningar  blir\r\nresultatet   att   gällande    regelsystem    verkar\r\nstrukturellt diskriminerande. Jag anser att det  bör\r\növervägas  om  det  nuvarande  medlemskravet  har en\r\nändamålsenlig  utformning.  Frågan  bör  utredas  av\r\nregeringen.\r\n\r\n2. Företagarnas ersättningsrätt (punkt 10) (m,\r\nfp, kd, c, mp)\r\n\r\nav  Anders  G  Högmark  (m),  Tina Acketoft (fp),\r\nPatrik Norinder (m), Henrik Westman (m), Ulf Holm\r\n(mp), Mauricio Rojas (fp), Annelie  Enochson (kd)\r\noch Lars-Ivar Ericson (c).\r\n\r\nVi  är övertygade om att ett gott småföretagarklimat\r\när bra  för  hela  Sverige.  En  övervägande  del av\r\nföretagen  i  landet  har  inte några anställda. Ett\r\nproblem för småföretagarna är att deras intressen är\r\ndåligt      tillvaratagna      i     det     sociala\r\nförsäkringssystemet,  trots  att de  kan  vara  lika\r\neller t.o.m. mer sårbara än de  som  är anställda. I\r\nvissa     avseenden     är     regelverket    direkt\r\ndiskriminerande mot småföretagare.  För ett år sedan\r\nuttalade  vi därför att en parlamentarisk  utredning\r\nborde  tillsättas   för   att   skyndsamt   se  över\r\nföretagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. I\r\nutredningen    skulle   även   ingå   att   överväga\r\nmöjligheterna    för     företagare     att     vara\r\ndeltidsarbetslösa  och  att  se  över  reglerna  som\r\ngäller   för   dem   som  verkar  inom  kooperativa,\r\nekonomiska och ideella föreningar. Ett annat problem\r\nsom  vi  pekade  på  är nivån  på  ersättningen  för\r\nföretagare. Tydliga tillämpningsföreskrifter saknas.\r\n\r\nRiksdagen  begärde  den   15   april  2004  i  ett\r\ntillkännagivande till regeringen, i enlighet med vår\r\nreservation  i  arbetsmarknadsutskottets  betänkande\r\n2003/04:AU3 respektive  AU6  (rskr. 2003/04:185), en\r\nparlamentarisk utredning för att  skyndsamt  se över\r\nföretagares  ekonomiska  situation vid arbetslöshet.\r\nVi  noterar att några utredningsdirektiv  ännu  inte\r\nbeslutats  och  vill framhålla att tillkännagivandet\r\nför ett år sedan  innebar  att  en  utredning skulle\r\ntillsättas skyndsamt.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:RRS7 Riksrevisionens\r\nstyrelses framställning angående\r\narbetslöshetsförsäkringens hantering\r\npå arbetsförmedlingen\r\n\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   styrelsen  anfört  om  att  regeringen   skall\r\nåterkomma  till  riksdagen  med en redovisning av de\r\nåtgärder som vidtagits med anledning av granskningen\r\nav hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n\r\nFöljdmotion\r\n\r\n\r\n2003/04:A7 av Anders G Högmark m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1.  Riksdagen beslutar att godkänna  Riksrevisionens\r\nstyrelses framställning.\r\n\r\n2. Riksdagen  begär  att  regeringen vidtar åtgärder\r\nför   att   säkerställa   att  arbetsförmedlingens\r\nplatsanvisande aktiviteter  ökar  på  det sätt som\r\nföreslås av Riksrevisionen.\r\n\r\n3.  Riksdagen begär att regeringen inför någon  form\r\nav nämnd vid arbetsförmedlingarna som bereder alla\r\növerväganden om rapportering av sökande som avböjt\r\nen anvisning av arbete.\r\n\r\n4. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till\r\nriksdagen med en redovisning  av  de  åtgärder den\r\nvidtagit    med   anledning   av   Riksrevisionens\r\ngranskning.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\nhösten 2004\r\n\r\n\r\n2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  hinder  för\r\nrörlighet  av  arbetskraft  i  Öresundsregionen på\r\ngrund av nuvarande utformning av a-kassesystemet.\r\n\r\n2004/05:So522 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nfamiljehemsförälder  som  är  arbetslös  skall  få\r\nbehålla rätten till a-kassa.\r\n\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  en  översyn  av\r\narbetsmarknadslagstiftningen     och    att    ett\r\nlandsbygdsperspektiv finns med på ett tydligt sätt\r\ni en sådan översyn.\r\n\r\n2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:A203 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nregelverket i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:A208 av Magdalena Andersson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  uppdraget  att vara\r\nfamiljehemsförälder   skall   kunna  räknas  som  en\r\nanställning.\r\n\r\n2004/05:A228 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om arbetslöshetsförsäkringen\r\noch uthyrningsföretagen.\r\n\r\n2004/05:A236 av Hans Stenberg och Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  a-kassans  hantering  av\r\narbetsgivarintyg.\r\n\r\n2004/05:A255 av Jan Björkman och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  samordnat\r\nutbetalningsansvar.\r\n\r\n2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att reglerna för\r\na-kassa skall anpassas bättre för småföretagare.\r\n\r\n2004/05:A276 av Jörgen Johansson och Annika Qarlsson\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nlikvärdig trygghet vid anställnings upphörande.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nuppdragsanställda  i jour-  och  familjehem  skall\r\ninkluderas   i   gällande    trygghetssystem    på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A293 av Christer Erlandsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  studier på kvällar och\r\nhelger vid arbetslöshet.\r\n\r\n2004/05:A307 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen beslutar om slopandet  av  kravet  för\r\nmedlemskap  i  arbetslöshetskassa  enligt  lag  nr\r\n1997:239.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om indexering  av\r\nhögsta dagpenning.\r\n\r\n2004/05:A309 av Lennart Klockare och Birgitta\r\nAhlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om överhoppningsbar  tid  i\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:A311 av Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs   om   tillämpningen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:A342 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om efterlevnaden  av\r\ngällande regelsystem i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:A358 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att underlätta\r\ninträde i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nskapa en ny arbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  studier  som\r\növerhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nenhetliga  regelsystem  i  privata  och offentliga\r\nbemanningsföretag vad gäller a-kasseregler.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nlagen beträffande företagares rätt till a-kassa.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nfamiljehemsförälders rätt till a-kassa.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om rätt till a-kassa\r\nför studenter under ferier.\r\n\r\n10.   Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nkopplingen  mellan  fackliga  organisationer   och\r\narbetslöshetskassorna   i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:A372 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om reglerna  vid  studiestöd i\r\nkombination med a-kassa.\r\n\r\n2004/05:A374 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att utjämna olikheterna\r\ni beräkningen av dagpenning vid arbetslöshet  mellan\r\narbetslöshetskassor      för      löntagare      och\r\negenföretagare.\r\n\r\n2004/05:A378 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vissa regler i a-kassan.\r\n\r\n2004/05:A383 av Berit Högman m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om rätten att inneha politiska\r\nuppdrag vid arbetslöshet.\r\n\r\n2004/05:A387 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om a-kasseersättning vid 75  %\r\nsjukersättning.\r\n\r\n2004/05:A388 av Berit Högman m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  regelverket  kring\r\narbetslöshetsförsäkringen och studier.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nHearing om tillämpningen av\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\n\r\nStenografiska uppteckningar från\r\nhearingen den\r\n28 oktober 2004\r\n\r\nOrdföranden: Jag hälsar alla välkomna  till  den här\r\nAU-hearingen.\r\n\r\nVi  har  kallat till denna offentliga hearing därför\r\natt arbetslöshetsförsäkringen  spelar  en  stor  och\r\nviktig    roll    i   arbetsmarknadspolitiken.   Men\r\nförsäkringen har också  en mycket stor betydelse för\r\nde personer som inte lyckas få något arbete.\r\n\r\nFörsäkringen  kostar  mycket   stora  belopp.  Det\r\ngäller  för  samhället i stort, för  skattebetalarna\r\noch för medlemmarna  i  försäkringen.  Därför ligger\r\ndet  i  allas intresse att försäkringens regler  och\r\nvillkor är  utformade på ett bra sätt, men också att\r\nreglerna tillämpas såsom det är tänkt.\r\nEn grundläggande  norm  i  vårt samhälle säger att\r\nlika  fall ska behandlas lika.  Detta  gäller  också\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Det   är   viktigt  att\r\nförsäkringen tillämpas likformigt.\r\nSamtidigt är det svårt att finna ett fall  som  är\r\nidentiskt  med  ett  annat.  Det finns nästan alltid\r\nnågra skillnader. Det beror på  försäkringens regler\r\noch  en komplicerad verklighet. Som  före  detta  a-\r\nkassehandläggare kan jag också se detta.\r\nArbetslöshetsförsäkringen  består  av  ett  ganska\r\nsvårgenomträngligt regelverk. Det finns inte bara en\r\nlag  med  förarbeten  som har antagits av riksdagen,\r\nutan det finns också en  förordning  som  regeringen\r\nhar beslutat om. Dessutom finns det föreskrifter  på\r\nmyndighetsnivå.\r\nInspektionen   för  arbetslöshetsförsäkringen  har\r\ntill exempel nyligen  utfärdat  föreskrifter  om vad\r\nsom ska anses vara lämpligt arbete med en uttolkning\r\nav  en  enda  paragraf  i  lagen,  om  än en central\r\nbestämmelse.\r\nTrots alla dessa regler är det inte säkert att det\r\nfinns  ett  givet  svar på vad som ska gälla  i  det\r\nenskilda fallet. Det  handlar  många gånger om svåra\r\nbedömningar, om enskilda människors  rättigheter och\r\nskyldigheter. Det kan inte förbises när vi nu ska gå\r\nigenom detta.\r\nDet finns några intressanta rapporter från två nya\r\nmyndigheter,  Riksrevisionen  och  Inspektionen  för\r\narbetslöshetsförsäkringen.     Rapporterna     avser\r\ntillämpningen av försäkringen på arbetsförmedlingen.\r\nInnehållet  i  dessa rapporter är  den  omedelbara\r\nanledningen till att  utskottet  kallat  till  denna\r\nhearing.  Utskottet  ska  senare behandla ett ärende\r\nsom Riksrevisionens styrelse har fört till riksdagen\r\nmed anledning av revisionens rapport.\r\n\r\nSyftet med denna hearing är att utskottets ledamöter\r\noch   andra   inbjudna  och  intresserade   ska   få\r\ninformation om  innehållet  i rapporterna och få del\r\nav kommentarer i anledning av dem, inte bara från de\r\nmyndigheter  som  har  lämnat dessa  rapporter  utan\r\nockså från andra som i första  hand  är  berörda  av\r\nfrågor som rör tillämpningen.\r\n\r\nVi  är  fullt på det klara med att man kan anlägga\r\nolika synpunkter  på  tillämpningsfrågorna. Vi måste\r\nha stor respekt för att  det  inte  är  några  enkla\r\nfrågor med självklara och givna lösningar.\r\nJag  har  inte  tänkt att denna hearing ska bli en\r\nakademisk övning där de olika rapporterna bedöms och\r\ngranskas. Det är inte  heller  meningen att enskilda\r\ntillämpningsfrågor  ska  granskas  under  lupp.  Det\r\nhandlar inte heller om att granska myndigheter.\r\nDet  utskottets  ledamöter   vill   är   att   öka\r\nkunskaperna   om   de   svårigheter  som  finns  vid\r\ntillämpningen. Vi ser rapporterna  som  ett av flera\r\nunderlag  när vi blickar framåt för att se  hur  man\r\nkan närma sig  det  mål  som  vi  utgår ifrån att de\r\nflesta  är överens om, nämligen att  vi  ska  ha  en\r\narbetslöshetsförsäkring  som  fungerar  väl. Bara då\r\nhar  den  legitimitet i samhället, vilket den  måste\r\nha.\r\nHearingen  är  också framåtsyftande. Hur kan vi få\r\nen tillämpning som  uppfyller  kraven på korrekthet,\r\nlikformighet och rättssäkerhet?\r\n\r\nMed dessa ord hälsar jag alla, de  särskilt inbjudna\r\ngästerna  och  talarna,  allmänheten och  utskottets\r\nledamöter, varmt välkomna hit.\r\n\r\nGunilla Upmark: Några praktiska  detaljer:  Den  här\r\nhearingen     dokumenteras    genom    stenografiska\r\nuppteckningar. Vi kommer att sammanställa en rapport\r\nsom skickas ut till alla som är här i dag.\r\n\r\nAnders Karlsson  nämnde  några rapporter. De finns\r\ninte tillgängliga i pappersform,  men  alla  som har\r\nanmält  sig  per  e-post  kommer  att få länkar till\r\ndessa rapporter. Den som inte har anmält  sig per e-\r\npost kan säga till mig, så ska jag se till  att  det\r\nskickas ut länkar.\r\n\r\nAnders   Karlsson  nämnde  alltså  rapporterna  från\r\nRiksrevisionen       och       Inspektionen      för\r\narbetslöshetsförsäkringar, men i  går  kom det också\r\nen   rapport  från  SO.  Den  finns  tillgänglig   i\r\npappersform.\r\n\r\nHans  Folkesson,  Riksrevisionen:  I  Riksrevisionen\r\narbetar vi tematiskt med frågor som rör effektivitet\r\nhos arbetsförmedlingen  och  a-kassan.  Vi  har  ett\r\nstörre mandat än tidigare revisionsorgan.\r\n\r\nNu  pågår  en granskning som handlar om effektivitet\r\noch    kontrollfunktioner     vid    a-kassor    och\r\narbetsförmedlingar. Men det ska  vi  inte prata om i\r\ndag, utan vi ska prata om den granskning som handlar\r\nom       arbetsförmedlingens       hantering      av\r\narbetslöshetsförsäkringen. Det är ett arbete som Jan\r\nVikström  och Jan Johannesson - som arbetar  på  min\r\navdelning inom  Riksrevisionen  -  har genomfört och\r\nsom de nu kommer att redovisa resultatet av.\r\n\r\nJan  Johannesson,  Riksrevisionen: I februari  i  år\r\npresenterade    vi   en   rapport    med    rubriken\r\nArbetslöshetsförsäkringens        hantering       på\r\narbetsförmedlingar.  Den  granskningen   avser   hur\r\narbetsförmedlingar                          hanterar\r\narbetslöshetsförsäkringen och vilka konsekvenser som\r\nbrister     i     denna     hantering     får    för\r\narbetsplaceringsgraden.\r\n\r\nVi har utgått från kontorsnivån och undersökt  sju\r\nkontor  som  vi  har  delat  in  i  fyra par. Det är\r\nviktigt       att       man      förstår      själva\r\nundersökningsdesignen.\r\nInom  varje  par  är  kontoren  så  likartade  som\r\nmöjligt  vad  avser  omvärldsfaktorer,   den  lokala\r\narbetsmarknaden och de resurser som man har,  alltså\r\nårsarbetskraft  och förmedlare. De är även lika  när\r\ndet gäller sökande per ledig plats.\r\nSedan  har  vi ställt  oss  tre  huvudfrågor.  Den\r\nförsta är: Hur  följer  arbetsförmedlingen  reglerna\r\nför  hanteringen  av arbetslöshetsförsäkringen?  Den\r\nandra  är:  Vilka  hinder   finns   det  för  bättre\r\nefterlevnad  av reglerna? Och den tredje  är:  Vilka\r\nkonsekvenser får  brister  i  regelefterlevnaden för\r\neffektiviteten? Effektivitetsmåttet  är,  som  sagt,\r\narbetsplaceringsgraden,  det vill säga hur många  av\r\ndem  som  under  ett  år var sökande  på  respektive\r\nförmedling som var placerade i arbete i januari året\r\nefter.\r\nArbetsplaceringsgraden  skiljer  sig  åt  i tre av\r\nparen på så sätt att den är signifikant olika. Men i\r\ndet fjärde paret som vi använder som kontrollpar  är\r\ndet  ingen  skillnad  i  arbetsplaceringsgraden.  Då\r\nförsöker vi att förklara detta. Med tanke på urvalet\r\n- det ska kontrollera för externa faktorer - bör det\r\nvara verksamhetssättet med arbetslöshetsförsäkringen\r\nsom  är  utslagsgivande  för  skillnader i graden av\r\nplacering i arbete.\r\nDe  förklarande variabler som  vi  har  använt  är\r\nalltså  anvisningsförfarandet.  Där har vi tittat på\r\nantalet anvisningar per årsarbetskraft  och  antalet\r\nanvisningar  per  individ. Dessa data kan man plocka\r\nfram genom AMS verksamhetsstatistik.\r\nNär  det  däremot gäller  hanteringen  av  avböjda\r\nanvisningar  har  vi  gått  ut  med  en  enkät  till\r\nsamtliga arbetsförmedlare  på  dessa kontor och även\r\ngjort personliga intervjuer där  vi  har  frågat dem\r\nhur  de  följer  upp anvisningarna. En förutsättning\r\nför  att  det ska gå  att  kontrollera  är  att  man\r\nanvisar ett  arbete.  Sedan är det tänkt att den som\r\nhar  fått en anvisning ska  söka  detta  arbete.  Då\r\nåligger  det arbetsförmedlingen att kontrollera alla\r\nanvisningar,  det vill säga att följa upp dem. I det\r\nfallet  är  det stora  skillnader  mellan  de  olika\r\nkontoren.\r\nVi har även  tittat  på  hanteringen  av flödet av\r\narbetssökande och antalet lediga platser.  Vi har då\r\nstuderat  vad  som  sker från inskrivningstidpunkten\r\noch under de 300 stämplingsdagarna.  Även där är det\r\nstora skillnader mellan kontoren när det  gäller hur\r\nman anvisar under de första 100 dagarna och även hur\r\nsnabbt man upprättar det som kallas för individuella\r\nhandlingsplaner.   Det  är  ju  i  den  individuella\r\nhandlingsplanen som  det  framgår  vad  som  är  ett\r\nlämpligt arbete för individen, alltså vilka jobb som\r\när lämpliga att anvisa.\r\nVi  har  också  tittat  på  det  företagsinriktade\r\narbetet. Genom en enkät har vi mätt  hur  stor andel\r\nav   arbetstiden   som   förmedlarna   använder  för\r\nföretagskontakter  och  bl.a. följer upp anvisningar\r\nvia arbetsgivarna.\r\nVi  har  gjort  en  jämförelse   mellan  de  olika\r\nkontoren  för att påvisa skillnaderna  och  för  att\r\nförsöka   att    få    fram    om    skillnaden    i\r\narbetsplaceringsgraden motsvaras av skillnader i hur\r\naktivt     arbetsförmedlingskontoren    kontrollerar\r\nregelefterlevnaden i försäkringarna.\r\n\r\nDet här är egentligen  en  turnering  av  den tredje\r\nfrågan    om    vilka    konsekvenser    brister   i\r\nregelefterlevnaden får för effektiviteten. Men innan\r\njag  går  över  till  att visa vad som utmärker  det\r\nbästa  kontoret  i  varje   par   ska  vi  lämna  en\r\nredogörelse för resultaten kring de  mest  påvisbara\r\nbristerna i själva handläggningen av försäkringen på\r\nkontorsnivå.  Då  är det tänkt att Jan Vikström  ska\r\nföredra den delen. Det gäller alltså hinder för ökad\r\neffektivitet  eller   de   brister   som   finns   i\r\narbetsförmedlingens   kontrollfunktion  som  vi  har\r\npåvisat.\r\n\r\nJan Vikström, Riksrevisionen: Den första punkten rör\r\nplatsanvisningarna.   Platsanvisningarna   har   två\r\nfunktioner. Genom att anvisa  platser  och följa upp\r\natt  platserna  söks kan arbetsförmedlingen  påverka\r\nsökbeteendet på ett  sådant  sätt att fler får jobb.\r\nEn  hög  sökaktivitet  generellt   sett   anses   ju\r\nförbättra arbetsmarknadens sätt att fungera.\r\n\r\nAtt   anvisa  platser  är  samtidigt  ett  viktigt\r\nverktyg för arbetsförmedlingen att kunna kontrollera\r\narbetsvilligheten,  givet  att  man  följer  upp att\r\nplatserna söks.\r\nVi  kunde konstatera att arbetsförmedlingarna  ger\r\nalltför  få  platsanvisningar  till lämpligt arbete,\r\noch det gör det svårt att kontrollera  arbetsviljan.\r\nBara en mindre del av anvisningarna följs upp.\r\nAnvisnings-    och   uppföljningsgraden   varierar\r\nkraftigt, men den  är  generellt  låg.  Orsaken till\r\ndetta   förhållande   är   att  det  saknas  direkta\r\nincitament   för  arbetsförmedlingarna   att   jobba\r\nkraftfullt  med  anvisningsinstrumentet.  Det  finns\r\ninte   heller   några   föreskrifter   eller   några\r\nmetodanvisningar från AMS som visar när en anvisning\r\nska ges.\r\nDet är inte heller ovanligt att arbetsförmedlingen\r\ninte  alls  anvisar  platser  under  de  första  100\r\ndagarna för en  arbetssökande,  utan  han  eller hon\r\nförväntas klara sig med s.k. självservice. Just  det\r\nhär  sättet  att  agera  försvaras  ofta med att man\r\njobbar     med     målet     att    prioritera    de\r\nlångtidsarbetslösa.\r\nDetta    innebär   att   det   blir   svårt    för\r\narbetsförmedlingen att kontrollera att de arbetslösa\r\när aktivt arbetssökande,  vilket  ju  är ett villkor\r\nför att de ska få ersättning från a-kassan.\r\nOm  en sökande avvisar en anvisning till  lämpligt\r\narbete  ska  arbetsförmedlingen lämna ett meddelande\r\ntill    a-kassan    om    ifrågasatt    rätt    till\r\narbetslöshetsersättning.  Vi  kunde  konstatera  att\r\narbetsförmedlingen  ogärna tillgriper denna sanktion\r\nmot  sökande  som inte  står  till  arbetsmarknadens\r\nförfogande. Det  sammanhänger  framför  allt med att\r\nden  enskilda arbetsförmedlaren upplever ett  obehag\r\ninför  denna  rapportering  till  a-kassan.  Hot och\r\npåtryckningar är inte ovanligt.\r\nYtterst  handlar  det  naturligtvis  om  en knepig\r\nbalansgång  för arbetsförmedlaren när det gäller  de\r\nbåda rollerna.  Dels  ska  man  ge  service  till de\r\narbetslösa, dels ska man kontrollera dem.\r\nSvårigheten  att  tillämpa sanktionsreglerna tycks\r\ninte heller ha förändrats  på  något  avgörande sätt\r\nsedan de nya reglerna infördes 2001, trots att de ju\r\nde facto innebar en uppmjukning av sanktionsreglerna\r\nmed en stegvis nedsättning av ersättningen.\r\nDen uppskattning som vi gjorde baserad på samtliga\r\nförmedlare vid våra samtliga urvalskontor visade att\r\nendast cirka 10 % av de avböjda anvisningarna  ledde\r\ntill  rapport  om  ifrågasättande. Till detta kommer\r\nockså ett mörkertal i form av en låg anvisnings- och\r\nuppföljningsgrad.\r\nDen låga nivån på  antalet  ifrågasättanden  tyder\r\ndessutom  på  att  arbetsförmedlingen  inte  i någon\r\nhögre    grad    använder    sig   av   de   utökade\r\nmatchningsmöjligheter som innebär  att  den  sökande\r\nska  utvidga  sitt  sökområde  både  geografiskt och\r\nyrkesmässigt efter 100 dagar.\r\nVi  kunde  också  konstatera  att det fanns  stora\r\nvariationer såväl mellan kontoren  som inom kontoren\r\nnär  det  gäller  att ifrågasätta ersättningsrätten.\r\nDen kontroll som den  sökande  riskerar att utsättas\r\nför är således i hög grad beroende  av vilket kontor\r\nhan  är  inskriven på och av vilken handläggare  han\r\nhar tilldelats.  Det  tyder  på  att  kravet  på  en\r\nrättvis och enhetlig tillämpning av reglerna inte är\r\nuppfyllt.\r\nSammantaget     innebär    dessa    brister    att\r\narbetsmarknaden fungerar  sämre  än  den borde göra,\r\nmen   även   att  ersättning  utbetalas  till   icke\r\nersättningsberättigade.\r\nDen  sista  punkten   handlar   om  den  förlängda\r\nersättningsperioden.   Ambitionen   med    den   nya\r\narbetslöshetsförsäkringen    och    införandet    av\r\naktivitetsgarantin   var   att  man  ville  ta  bort\r\nmöjligheterna  till  en evig arbetslöshetsersättning\r\ngenom   att   via   deltagande    i   åtgärdsprogram\r\nkvalificera sig för ny ersättningsperiod.\r\nSamtidigt finns det i de nya reglerna en möjlighet\r\ntill  förlängd  ersättningsperiod  om   300   dagar.\r\nVillkoret  för  en  sådan  är  att  det  ska bedömas\r\neffektivare för möjligheterna att få arbete  jämfört\r\nmed deltagande i aktivitetsgarantin.\r\nFör  att förhindra utförsäkring från a-kassan  har\r\nkontoren  i  allt  större utsträckning rekommenderat\r\nförlängd ersättningsperiod.  Detta  sammanhänger med\r\natt    resurserna   för   att   erbjuda   plats    i\r\naktivitetsgarantin inte har räckt till.\r\nVid ett  av  de  storstadskontor som ingick i vårt\r\nurval    gav   man   de   sökande    med    förlängd\r\nersättningsperiod  identiska  åtgärder  som man hade\r\ngivit  dem  som placerats i aktivitetsgarantin.  Det\r\ninnebär i praktiken  att kassaersättning används som\r\nen programresurs i aktivitetsgarantin.\r\n\r\nDå   övergår  vi  till  att   presentera   det   som\r\nkännetecknar   de  mest  effektiva  kontoren  i  vår\r\ngranskning.\r\n\r\nJan Johannesson,  Riksrevisionen:  Det  här  är  ett\r\nförsök att sammanfatta undersökningen.\r\n\r\nEtt  \"X\"  i  tablån  markerar att det för kontoret i\r\nfråga,   i   förhållande  till   jämförelsekontoret,\r\nuppmätts\r\n\r\na. högre anvisningsgrad\r\n\r\nb. högre uppföljningsgrad\r\n\r\nc. i genomsnitt  större  benägenhet  att ifrågasätta\r\nrätten    att   uppbära   arbetslöshetsersättning\r\n(enligt tabell 4)\r\n\r\nd. mer tid ägnad åt företagsinriktat arbete\r\n\r\ne. mer och snabbare individuell sökandeservice under\r\nde första 100 inskrivningsdagarna\r\n\r\nf. högre arbetsplaceringsgrad (beroende variabel).\r\n\r\n\"0\" markerar att ingen skillnad mellan kontoren kunnat\r\nuppmätas varken i förklarande variabel eller i\r\noberoende variabel.\r\n\r\nTablå Uppmätta skillnader i förklarande variabler och i\r\nden beroende variabeln (arbetsplaceringsresultat)\r\nenligt de parvisa jämförelserna.\r\n\r\nX = Skillnad 0 = Ingen skillnad\r\n------------------------------------------------------------\r\n|Kontorstyp        |Förklaringsvariabler a) - e) enl. |\r\nUtfall                                                     |\r\n|                  |ovan                              |    |\r\n|                  |                                  |f)  |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|                  |a)    |b)    |c)    |d)    |e)    |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|Storstad          |X     |X     |X     |X     |X     |X   |\r\n|A1                |      |      |      |      |      |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|                  |      |      |      |      |      |    |\r\n|B1                |      |      |      |      |      |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|Storstad          |X     |X     |X     |X     |X     |X   |\r\n|A2                |      |      |      |      |      |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|                  |      |      |      |      |      |    |\r\n|B1                |      |      |      |      |      |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|Industrikommun A3 |X     |X     |X     |X     |X     |X   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|                  |      |      |      |      |      |    |\r\n|B3                |      |      |      |      |      |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|Glesbygd          |0     |X     |0     |0     |0     |0   |\r\n|A4                |      |      |      |      |      |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|                  |      |      |      |      |      |    |\r\n|B4                |      |      |      |      |      |    |\r\n------------------------------------------------------------\r\nDen högra kolumnen visar ett av storstadsparen A1 jämfört med\r\nB1. A1 har  den  högsta  arbetsplaceringsgraden,  och  det är\r\nlikadant  i nästa par och i tredje paret. Men i kontrollparet\r\när det ingen skillnad i arbetsplaceringsgrad.\r\n\r\nDet   som   utskiljer    det    kontor    som   har   högre\r\narbetsplaceringsgrad  än  sitt jämförelsekontor  är  att  man\r\nanvisar mer per årsarbetskraft  handläggare. Man har dessutom\r\nen högre uppföljningsgrad. I dessa  fall  betyder det att man\r\nhar högre uppföljningsgrad via arbetsgivare. Dessutom har man\r\nstörre   benägenhet   att  ifrågasätta  rätten  att   uppbära\r\narbetslöshetsersättning.   När   man   genom   a  och  b  har\r\nkonstaterat ett regelbrott är man mera beredd att  skriva ett\r\nmeddelande  och  skicka  in  det.  Man  har  alltså  en högre\r\nmeddelandegrad.\r\nNär  det  gäller  d  ägnar  man mer tid åt företagsinriktat\r\narbete. Den främsta förklaringen  är  då  att  man följer upp\r\nsina  anvisningar  via  de  arbetsgivare till vilka  man  har\r\nskickat  de  sökande. Man ger mer  och  snabbare  individuell\r\nsökandeservice  under de första 100 dagarna. Man har snabbare\r\nkunnat fastställa  en  individuell  handlingsplan, och i viss\r\nutsträckning  har man anvisat arbeten  under  de  första  100\r\ndagarna.\r\nDetta är ett  genomgående  mönster för alla bättre kontor i\r\ndessa  par.  Däremot  har  vi  inte  kunnat  mäta  upp  några\r\nskillnader i a, c, d och e, och  det  är  inte  heller  någon\r\nskillnad i arbetsplaceringsgrad. Plumpen i protokollet är  ju\r\nb,  att  man har högre uppföljningsgrad i ett av kontoren. Då\r\nundrade  vi  varför,  och  det  visade  sig  att  just  detta\r\nNorrlandskontor      jobbade      väldigt      mycket     med\r\nsysselsättningsstöd och anställningsstöd, och då  är det rätt\r\nnaturligt  att  man  följer  upp dem. I och med detta uppstod\r\ndenna skillnad.\r\nOm  jag ska sammanfatta det hela  tycker  vi  att  det  har\r\nvisats  att  ju  aktivare  man  kontrollerar  reglerna  kring\r\narbetslöshetsförsäkringen,  desto större arbetsplaceringsgrad\r\nuppvisar kontoret.\r\nI  och  för  sig är det ett väldigt  litet  urval.  Men  de\r\neffektiva kontoren  bidrar  ju  i större utsträckning än sina\r\njämförelsekontor till att uppnå det  övergripande  målet  för\r\nvår  politik,  det  vill säga en väl fungerande arbetsmarknad\r\nmed full sysselsättning  och  hög tillväxt. Det är ungefär så\r\nsom vi har resonerat i det här  fallet. Att de sämre kontoren\r\ninte   arbetsplacerar   betyder   ju  att   belastningen   på\r\narbetslöshetsförsäkringen blir större.\r\nVi  kommer att gå vidare med detta.  I  nästa  undersökning\r\nföljer  vi det här ett steg vidare och tittar även på vad som\r\nhänder med  meddelandena,  alltså  sanktionsgraden. Då kommer\r\narbetslöshetskassorna in i granskningarna.  Dessutom  har  vi\r\nintervjuat  1  500 arbetsförmedlare via en enkätundersökning.\r\nDet gäller situationen 2003. Då är det så lyckligt att vi kan\r\njämföra det med  en undersökning som utfördes 1999. Vi kommer\r\nockså att kunna studera  förändringarna  i  beteendet när man\r\nhanterar arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom  ligger  ett  av\r\nmättillfällena     efter     2001     då    man    förändrade\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nOkej,    då   ska   vi   försöka   att   sammanfatta    vilka\r\nrekommendationer som Riksrevisionen har givit i sin rapport.\r\n\r\nJan Vikström,  Riksrevisionen: Det rör dessa tre punkter. När\r\ndet gäller anvisningsförfarandet menar vi att de krav på ökad\r\nsökaktivitet som  de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen\r\nställer på de sökande  borde  balanseras  av motsvarande ökad\r\nanvisningsaktivitet från arbetsförmedlingens  sida. AMS borde\r\nutfärda  riktlinjer  till  arbetsförmedlingarna  som  betonar\r\nvikten   av   att  kontinuerligt  anvisa  platser  även  till\r\nnyinskrivna sökande.\r\n\r\nVi  sade  också   att   AMS   särskilt   bör   uppmärksamma\r\narbetsförmedlingarna  på  vikten  av att utnyttja de  utökade\r\nanvisningsmöjligheter  som  kravet på  vidgat  sökområde  ger\r\nefter 100 dagar.\r\nNär det gäller sanktionsförfarandet  och  ifrågasättande av\r\nersättningsrätten som ska rapporteras till a-kassan  menar vi\r\natt  det kan vara olämpligt att försöka styra med någon  form\r\nav kvantitativa  mål. Vi pekade på en möjlighet, nämligen att\r\nAMS skulle kunna pröva  införandet  av  en  sorts  nämnd  vid\r\nkontoren    där    man    beredde    alla   överväganden   om\r\nrapportskrivande. Därefter skulle kontorschefen  och inte den\r\nenskilda handläggaren svara för meddelandet till a-kassan. En\r\nsådan  ordning  skulle  kunna  minska trycket på den enskilde\r\nförmedlaren.   Samtidigt   skulle   det    kunna   möjliggöra\r\nutvecklingen av en mer enhetlig praxis på området, åtminstone\r\ninom kontoret.\r\n\r\nBeträffande  tillämpningen  av  en förlängd ersättningsperiod\r\nvill  vi  bara  uppmärksamma  riksdag  och  regering  på  den\r\nsituation  som  har  uppstått  till   följd  av  något  slags\r\nköbildning    inom    aktivitetsgarantin.    Den    förlängda\r\nersättningsperioden har kommit att tillämpas på  ett sätt och\r\ni en utsträckning som inte var avsedd.\r\n\r\nOrdföranden: Då tackar vi Riksrevisionen för det.\r\n\r\nBo Jangenäs, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen:  IAF\r\när  en myndighet som inrättades den 1 januari, så vi har inte\r\nså lång verksamhet bakom oss. Vårt uppdrag är lite snävare än\r\nrevisionsmyndighetens.  Vi  har som enda uppdrag att värna om\r\nen bra arbetslöshetsförsäkring.  Den  ska  fungera bra i alla\r\nsina  olika  delar  både på a-kassesidan och när  det  gäller\r\nArbetsmarknadsverkets  uppgifter. Vi använder oss av följande\r\nledord  och riktmärken: Vi  ska  jobba  för  rättssäkerhet  i\r\nförsäkringen,  för  likabehandling  och  för  att se till att\r\nförtroendet  för  arbetslöshetsförsäkringen kan upprätthållas\r\noch förbättras. Det är vårt uppdrag.\r\n\r\nVi driver så många tillsynsprojekt som vi har resurser för,\r\noch vi försöker att  rikta  in  dem  mot  strategiskt viktiga\r\ndelar  där vi vet att det finns brister. Själva  poängen  med\r\ndet vi gör  är  att vi pekar ut brister och försöker att få i\r\ngång en dialog med  dem  som  vi har tillsyn över, a-kassorna\r\noch   Arbetsmarknadsverket.   På   det    sättet    kan    vi\r\nförhoppningsvis  bidra till en fortlöpande förbättring av det\r\nhär systemet.\r\nInnan jag går in  på  det som jag egentligen tänkte säga om\r\nIAF och de projekt som vi driver vill jag säga att jag tycker\r\natt Riksrevisionens rapport  var till stor nytta när vi körde\r\ni gång vår verksamhet och funderade  över vad vi skulle göra.\r\nMen det är några intressanta saker som  sägs  i rapporten som\r\njag  gärna vill upprepa, om ni inte har någonting  emot  det,\r\nnämligen  just  det att de kontor som har en bra kontroll när\r\ndet  gäller arbetslöshetsförsäkring  också  faktiskt  har  de\r\nbästa arbetsplaceringsresultaten. Det är en viktig poäng. Den\r\nmotsättning som man brukar tala om mellan arbetsförmedlingens\r\nolika roller kanske inte riktigt är som man säger.\r\nBeträffande   framgångsfaktorer   gäller   det  att  snabbt\r\nupprätta   handlingsplaner,  att  jobba  med  matchning   och\r\nanvisningar   redan   i  början  av  inskrivningsperioden  på\r\narbetsförmedlingen, att  ha  en  hög nivå på platsanvisningar\r\noch    en    konsekvent    tillämpning    av    reglerna    i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Jag  tycker  att  det är  viktiga\r\npoäng som Riksrevisionen tar fram.\r\nNu  till  det  som  jag egentligen tänkte tala om.  Vad  är\r\negentligen Arbetsmarknadsverkets  uppdrag?  När  man talar om\r\nkontrollfunktionen   handlar  det  ofta  bara  om  hur  många\r\nmeddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som man skriver och\r\natt det är brister i fråga  om det. Men Arbetsmarknadsverkets\r\nuppgifter är mycket bredare.\r\nDet som vi på IAF menar när  vi talar om kontrollfunktionen\r\när att den innehåller många fler uppgifter. Jag ska tala lite\r\ngrann om dem.\r\nSedan  tänkte jag ta upp en fråga  som  stod  på  inbjudan,\r\nnämligen frågan  om  lämpligt  arbete, inte likvärdigt arbete\r\nsom    det    står,    som    ett    viktigt    begrepp     i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Det är en rolig felskrivning. Jag\r\nfunderade  på att om man skulle  ersätta  begreppet  lämpligt\r\narbete med likvärdigt  arbete är jag säker på att kostnaderna\r\ni arbetslöshetsförsäkringen skulle öka dramatiskt.\r\nMen jag ska säga något  om  lämpligt  arbete  just  av  det\r\nskälet   att   det   är   en  viktig  fråga  som  handlar  om\r\ntillämpningen,    om    rätten    till     ersättning    från\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nVi  hade  på  IAF  i somras ett regeringsuppdrag  att  rätt\r\nsnabbt  försöka  förbättra  de  föreskrifter  som  fanns  för\r\nlämpligt arbete. Jag ska säga något om det.\r\nJag tänkte egentligen  kommentera  våra  tillsynsrapporter,\r\nmen    eftersom   slutsatserna   är   nästan   desamma    som\r\nRiksrevisionens tänkte jag vara väldigt kortfattad i fråga om\r\ndet och  i  stället säga något på slutet om saker som jag har\r\nfunderat på och som handlar om hur man snabbt ska kunna få en\r\nbättre      tillämpning      av      dessa      regler      i\r\narbetslöshetsförsäkringen.        Det        handlar       om\r\nArbetsmarknadsverkets roll.\r\nArbetsmarknadsverkets uppdrag innehåller rätt  många moment\r\nsom  direkt  har  betydelse  för  ersättningsrätten  för  den\r\nenskilde. Det handlar om anmälan till arbetsförmedlingen. Det\r\nstår ju i lagen att man ska vara anmäld för att få rätt  till\r\nersättning.  Och  rutinerna  kring  det  och  hanteringen  av\r\ninformation  om  anmälningstider till a-kassorna har faktiskt\r\nbetydelse. Det är på marginalen avgörande vilken dag man blir\r\ninskriven på förmedlingen  och hur man avanmäls. Det påverkar\r\ndirekt ersättningsrätten för  den  enskilde,  och  det  är då\r\nviktigt att man har bra rutiner och kontroll över det.\r\nSedan   handlar   det   om   att  man  ska  anvisa  arbete.\r\nAnvisningsbegreppet i försäkringen  har  alltid varit väldigt\r\nstrikt. Det ska vara en formellt korrekt anvisning,  och  den\r\nska  innehålla  en  viss  information, och den ska ske på ett\r\nvisst  sätt.  Det hänger ihop  med  att  man  vill  garantera\r\nrättssäkerheten    eftersom   det   handlar   om   människors\r\nförsörjning, och det  ska  gå  rättssäkert  och riktigt till.\r\nDärför har detta begrepp varit strikt definierat.\r\nMen   anvisning  till  lämpligt  arbete  är  en  av   dessa\r\nuppgifter,  liksom  att följa upp anvisningarna för att i ett\r\nsenare skede ta ställning  till  om man ska skriva en rapport\r\noch ifrågasätta ersättningsrätten.\r\nFrån 2001 handlar det om att upprätta en handlingsplan. Det\r\nstår  direkt  i lagen att den arbetssökande  är  skyldig  att\r\nmedverka till upprättande  av  en  handlingsplan.  Det  är en\r\nviktig  fråga.  Det  är ett grundvillkor att man faktiskt gör\r\ndet.  Och  handlingsplanen   har   ju,   vilket   inte  minst\r\nRiksrevisionen  och  AMS  har påpekat i många sammanhang,  en\r\noerhört stor betydelse för  arbetet på arbetsförmedlingen och\r\nför effektiviteten.\r\nSedan   handlar   det   om   meddelandena   om   ifrågasatt\r\nersättningsrätt. Där är det viktigt  att  man har en ordning,\r\nen  metodik  och  rutiner  som  gör  att  man  inte   skickar\r\nmeddelanden  om  man  inte är säker på att a-kassan bör pröva\r\nersättningsrätten  för den  enskilda.  Man  ska  alltså  inte\r\nskicka meddelanden i onödan.\r\nAvanmälan är en viktig fråga. Jag försökte i morse läsa den\r\nrapport som SO skickade  ut, men jag hann inte läsa hela. Där\r\ntar man upp frågan om avanmälan som i dag av behandlas som en\r\nadministrativ fråga på arbetsförmedlingen  och  AMS.  Men för\r\nden enskilde är det faktiskt en fråga om ersättningsrätt. Och\r\nSO säger, om jag förstår det rätt, att man borde ha möjlighet\r\natt  besvära  sig om arbetsförmedlingen och den enskilde  har\r\nolika  uppfattningar   om   när   avanmälan   ska   ske.  Den\r\nuppfattningen  har  också vi på IAF. Vi har diskuterat  denna\r\nfråga. Det är en rättssäkerhetsfråga för den enskilde.\r\nSlutligen har Arbetsmarknadsverket  och  arbetsförmedlingen\r\nockså det uppdrag som gäller deltidsarbetslösa,  som också är\r\nen del av kontrollfunktionen, nämligen att man som alternativ\r\ntill  långvarig  deltidsarbetslöshet med ersättning  från  a-\r\nkassa ska anvisa program  på heltid. Man ska var sjätte månad\r\nförse   a-kassan   med   ett   underlag   för   prövning   av\r\nersättningsrätten för deltidsarbetslösa.  Detta  är också ett\r\nuppdrag   som   faktiskt   är  väldigt  noga  definierat  för\r\nArbetsmarknadsverket.\r\nAlla dessa delar påverkar  direkt ersättningsrätten för den\r\nenskilde. Därför är det självfallet  väldigt  viktigt att man\r\nhar fasta rutiner och att man har former för hanteringen  som\r\ngör  att det blir rätt helt enkelt. Blir det inte rätt är det\r\nalltid någon arbetslös som drabbas av det. Så är det.\r\nAlla  dessa  uppgifter  är föremål för en tillsyn från IAF,\r\noch därutöver är det en del  andra uppgifter som jag inte ska\r\ngå in på eftersom det inte berör den här utfrågningen. Men vi\r\nförsöker, med de resurser som  vi  har,  gå in och se om alla\r\ndessa delar fungerar på ett bra sätt. Och  när  det  inte gör\r\ndet  försöker vi påpeka bristerna och förutsätter att de  som\r\nvi  har   tillsyn   över   -   det   gäller   a-kassorna  och\r\nArbetsmarknadsverket - funderar över om det går att förbättra\r\ndet på något sätt.\r\nBeträffande lämpligt arbete anges det i grundvillkoren  för\r\nrätt     till     arbetslöshetsersättning    i    lagen    om\r\narbetslöshetsförsäkring  att  bara  den  som  uppfyller vissa\r\nbestämda villkor har rätt till sådan ersättning.  Det handlar\r\nom  att  stå till förfogande för arbete. Det handlar  om  att\r\nvara beredd  att ta ett lämpligt arbete. Men beträffande just\r\ndetta med att  vara  beredd att ta ett lämpligt arbete är det\r\noerhört viktigt hur lämpligt  arbete definieras. Då finns det\r\nbestämda   regler   kring  det.  Det   har   alltid   funnits\r\nföreskrifter. Arbetslöshetsförsäkringen  är  ju en försäkring\r\nsom  har  funnits  sedan mitten av 30-talet. Och  just  dessa\r\nfrågor  har  alltid  varit   på   tapeten  och  viktiga.  Vid\r\nbedömningen anges det att man ska ta  hänsyn  till personliga\r\nförutsättningar och personliga förhållanden. Det  handlar  om\r\nkompetens  för  jobb.  Det  handlar om medicinska hinder. Det\r\nhandlar om till exempel familjers  möjlighet  att  inte  vara\r\ntvingade  att  flytta till skilda orter om man har vårdnad om\r\nbarn eller vårdnad  om anhöriga och så vidare. Det handlar om\r\ninkomst och om bostadsort.\r\nAllt detta finns med  i  föreskrifterna om lämpligt arbete.\r\nProblemet med dessa föreskrifter  är  att  arbetsförmedlingen\r\nunder många år har framfört synpunkter på att  de  har  varit\r\nsvåra att tolka. Det är bland annat av det skälet som vi fick\r\nett  uppdrag  från regeringen att se över dem. Vi gjorde det.\r\nOch efter många  diskussioner  i  vårt  insynsråd,  och efter\r\nremiss  till  AMS  och SO och så vidare så att vi var rimligt\r\növerens om vad som gällde,  antog  vi  nya  föreskrifter. Jag\r\ntror att det var den 1 september.\r\n\r\nOm  man  tittar  på föreskrifterna nu i förhållande  till  de\r\ntidigare är det egentligen inte några stora förändringar rent\r\nmateriellt. Det som har hänt är att vi har skrivit dem mycket\r\nenklare och tydligare. Och det har vi fått många uppskattande\r\nsynpunkter på. Det  är lättare att läsa dem nu och förstå vad\r\nsom menas med de olika väldigt svåra bedömningsfrågorna.\r\n\r\nSkillnaderna innehållsmässigt  är  egentligen  att  vi  har\r\ntagit  bort  en  del  undantagsregler.  Tidigare  hade  vissa\r\ngrupper  möjlighet  att under en omställningstid slippa vidga\r\nsitt sökområde eller slippa söka arbete utanför bostadsorten.\r\nMen det var under en omställningstid. Men genom införandet av\r\n100-dagarsregeln, alltså  att  man under 100 ersättningsdagar\r\nfår  begränsa sitt arbetssökande  till  närområdet  och  till\r\ntidigare  yrke, som riksdagen beslutade om och som infördes i\r\nfebruari 2001,  behövdes  inte  dessa undantagsregler längre,\r\noch   därför   tog   vi   bort  dem.  Det  som   gällde   för\r\nundantagsgrupperna gäller nu för hela gruppen arbetslösa.\r\nDen andra förändringen är  egentligen  inte en förändring i\r\ntillämpningen   utan   mer   att   vi   skrev  in  direkt   i\r\nföreskrifterna  vad som gäller, med hänsyn  till  hur  frågan\r\nhade  tillämpats  tidigare   beträffande  hur  man  avgränsar\r\nnärområdet  eller  dagpendlingsområdet.   Nu   står   det   i\r\nföreskrifterna  att  det är högst tolv timmars bortovaro från\r\nbostaden.  Några av er  har  kanske  sett  att  vi  just  har\r\npublicerat en  rapport  om  geografiskt  sökområde där vi har\r\njämfört  hur en sådan begränsning ser ut i  förhållande  till\r\nhur  arbetsförmedlingen   har   avgränsat   sökområdet.   Den\r\nrapporten  säger  ingenting om tillämpningen eftersom vi inte\r\nhar granskat den. Det  kan  vara  så  att  arbetsförmedlingen\r\nfaktiskt har en korrekt tillämpning. Vi har bara sett hur man\r\ni sitt IT-system har gjort denna avgränsning.\r\nI   övrigt  är  det  inte  några  förändringar  utan   bara\r\nförenklingar  och  förtydliganden. Vi har tagit upp frågan om\r\nmeddelande om ifrågasatt  ersättningsrätt  också. När vi hade\r\nläst  Riksrevisionens  rapport började vi i andra  änden  och\r\nställde frågan: Hur ser  det  ut  i  landet?  Är skillnaderna\r\nrimliga? Finns det något som ser konstigt ut? Och det gör det\r\nfaktiskt. Jag ska nu ta upp de allra senaste uppgifterna.\r\nAntalet meddelanden per tusen ersättningsdagar  i varje län\r\nvarierar  med  mellan 2 och 20. Tittar man på förmedlingsnivå\r\nkan  man  säga  att   tre   fjärdedelar  av  meddelandena  om\r\nifrågasatt  ersättningsrätt  skickas   av   en  fjärdedel  av\r\narbetsförmedlingarna.  Det  är  alltså  stor skillnad  mellan\r\nlänen och inom länen.\r\nDet är klart att det aldrig kan bli lika eftersom det finns\r\nskillnader i förutsättningarna. Men skillnaderna  är så stora\r\natt  det  nog  speglar  samma  sak  som  Riksrevisionen  hade\r\nuppmärksammat   när   man   gjorde   sin  granskning  utifrån\r\nförmedlingsnivå. Det finns stora skillnader,  och det innebär\r\natt   vi   har   ett  problem  med  likabehandlingen  av   de\r\narbetssökande i landet.  Hur den här frågan hanteras beror på\r\nvilken arbetsförmedling man  är inskriven på Och bakom ligger\r\nsjälvfallet variationer i platsanvisningar,  i uppföljning av\r\nplatsanvisningar  och än snarare benägenheten hos  förmedlare\r\natt skriva meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt.\r\nJag ska också nämna,  även  om  jag inte ska gå in på det i\r\ndetalj,  att det finns skillnader mellan  olika  yrkesområden\r\noch mellan olika grupper som AMS bör uppmärksamma. Den frågan\r\nhar också tagits upp av SO i en rapport. Det är traditionellt\r\nså att meddelanden  om  ifrågasatt ersättningsrätt lämnas mer\r\nnär det gäller industriyrken  och  när  det  gäller  vård och\r\nomsorg  än  när  det gäller tjänstemannayrken. Det kan finnas\r\nsakliga skäl till  skillnader,  men  skillnaderna  är väldigt\r\nstora. Detta är en fråga som man faktiskt måste fundera över.\r\nVi sade också, även om vi sade det väldigt försiktigt,  att\r\ndet  finns  skillnader  mellan män och kvinnor när det gäller\r\nifrågasatt ersättningsrätt.  Vi  trodde  att  det  kan  hänga\r\nsamman  med  att  ersättningsrätten  ifrågasätts mindre bland\r\ndeltidsarbetslösa än bland heltidsarbetslösa.\r\nAlla dessa frågor håller vi nu på att  gräva djupare i. När\r\ndet  gäller meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt  har  vi\r\nett stort  projekt  som vi för närvarande genomför där vi går\r\nigenom ett mycket stort  antal  ärenden för första halvåret i\r\når. Lite preliminärt kan jag säga  att våra första försiktiga\r\nkommentarer inte har dementerats utan snarare förstärkts, och\r\ndet finns problem. Men detta är ju ingen  nyhet,  utan det är\r\nmånga  som  har  påpekat  att  det  finns  problem inom detta\r\nområde, inte minst Riksrevisionen och tidigare RRV.\r\n\r\nVi  har  också  gått  in  på  hur  man  tillämpar  förlängd\r\nersättningsperiod. Bara för att inte upprepa vad Jan sade kan\r\njag bara lämna lite siffror som gäller tredje kvartalet i år,\r\nså   får   ni   höra   hur   det  ligger  till  med  förlängd\r\nersättningsperiod.\r\nUnder tredje kvartalet var det  ungefär 34 000 personer som\r\nhade förbrukat en hel ersättningsperiod.  Det  intressanta är\r\natt  22 000 av dem uppfyller ett nytt arbetsvillkor.  De  har\r\nalltså  rätt  till  en  ny  ersättningsperiod  därför  att de\r\nuppfyller kraven för det. Ungefär 10 000 av gruppen på 34 000\r\nfick  förlängd  ersättningsperiod. Det går praktiskt till  på\r\nett sådant sätt att om man inte får plats i aktivitetsgaranti\r\nfår man förlängd ersättningsperiod. Det finns ingen grund att\r\nneka  någon  detta   i   så   fall.   Ungefär   900  personer\r\navaktualiserades    eller    kvarstod    som    sökande    på\r\narbetsförmedlingen  trots  att  de  hade  jobb  eller fanns i\r\nprogram.  Och lite drygt 600 personer utförsäkrades,  som  vi\r\nkallar det  för.  De fanns kvar i arbetsförmedlingen men hade\r\ningen ersättning. De var fortfarande arbetslösa.\r\nUtan att tolka siffrorna  alltför  mycket ger detta en bild\r\nav hur situationen ser ut.\r\nI  dessa  granskningsrapporter  har vi  också  gått  in  på\r\nlänskundtjänsterna, alltså de som länsarbetsnämnderna  själva\r\nhar inrättat. Jag ska inte säga så mycket om det, men jag ska\r\nbara  säga  att  det  där  finns stora problem när det gäller\r\nhanteringen av arbetslöshetsförsäkringsfrågor. Det är väldigt\r\nvarierande över landet, och  det  innebär  att  människor som\r\ninte  bör ha ersättning får det. Nu är dessa kundtjänster  så\r\natt säga  på  väg ut. Egentligen kanske det därför inte finns\r\nanledning att säga  så  mycket om det eftersom AMS jobbar med\r\nett stort utvecklingsarbete.\r\nÄven om det var ett pilotförsök  där  själva poängen är att\r\nman utvecklar verksamheten i själva försöket  så granskade vi\r\nvissa saker när det gäller AF Kundtjänst i Sollefteå,  alltså\r\nden  nya  verksamheten  som  AMS  håller  på att utveckla. Vi\r\nkonstaterade   i  början  av  sommaren  när  vi  besökte   AF\r\nKundtjänst i Sollefteå  -  och också granskade vad som händer\r\ntill  exempel  i  fråga  om  platsanvisningar,   uppföljning,\r\nmeddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt - att det där fanns\r\nproblem.  Det  fungerade  inte  riktigt. Det var som sagt  en\r\nverksamhet under utveckling. Själva poängen är att man då kan\r\nrätta  till  fel.  Men  vi  har fortsatt  att  granska  denna\r\nverksamhet  under  sommaren  och  hösten  och  tyvärr  kunnat\r\nkonstatera att problemen kvarstår,  men  de  går  ju att göra\r\nnågot åt.\r\nJag  hoppar  över  det  övriga som gäller AF Kundtjänst.  I\r\nstället går jag in på det allra sista.\r\nJag tycker att det är tråkigt  att  bilden  av  en  som jag\r\nuppfattar  som  en  väl fungerande arbetslöshetsförsäkring  i\r\növrigt störs av denna  diskussion  om kontrollfunktionen. Och\r\njag  tycker att bilden av arbetslöshetsförsäkringen  faktiskt\r\nblir lite  orättvis.  Det  är rätt lätt att jämföra med andra\r\nviktiga välfärdssystem, och  detta  är  en  stor  och  viktig\r\nförsäkring.\r\nDet är inte lätt att vara arbetsförmedlare, och det är inte\r\nlätt  att  driva arbetsförmedling. Man har väldigt många krav\r\npå sig, och  det  är  ett  stort  tryck,  och  man  har många\r\nuppgifter som man ska klara av. Men just av det skälet är det\r\nså  viktigt att AMS verkligen driver dessa frågor på ett  bra\r\nsätt  och  ser  till  att  man  får  ett stöd och att man har\r\nkunskaper  och att man har system, rutiner  och  metoder  som\r\nfungerar över hela landet. Det här är nämligen typiska sådana\r\nfrågor där det krävs en central styrning och där man kan göra\r\nmycket med centrala grepp.\r\n\r\nJag förstår  också  att  AMS  jobbar  väldigt  mycket med det\r\nutvecklingsarbete   som   gäller   att   forma  den  framtida\r\narbetsförmedlingen.  Men  jag tror att om man  kunde  ha  två\r\ntidsperspektiv samtidigt som man arbetar med detta skulle man\r\nkunna  åstadkomma  rätt  mycket,   alltså  att  även  försöka\r\nförbättra det som faktiskt finns nu  och  inte  bara  försöka\r\njobba  med det som kommer. Och även vad gäller det som kommer\r\ni detta  stora  utvecklingsarbete  så  tror  jag - det är vår\r\nerfarenhet  efter att ha läst dokument och försökt  titta  på\r\ndet - att det  vore  bra om AMS ännu mer försökte koncentrera\r\nsig på att hitta bra lösningar,  bra metoder, bra rutiner och\r\nbra organisation för att också klara den här arbetsuppgiften.\r\n\r\nGeneraldirektör Anders L. Johansson,  Arbetsmarknadsstyrelsen\r\n(AMS):\r\n\r\nDet finns naturligtvis väldigt mycket att  säga  om och\r\ndiskutera kring det\r\nsom  har  sagts. Jag tänker inte fördjupa mig i det  som  har\r\nsagts, utan  jag  vill  ta tillfället i akt att ge en konkret\r\nbild av vad vi gör åt den  problembild  som  vi alla faktiskt\r\nkänner  väl  till  och som vi nu får belagd och fördjupad  av\r\ndessa båda myndigheter, vilket är både viktigt och angeläget.\r\n\r\nJag tänkte först ge  en  liten  inramning och sedan gå över\r\ntill att också tala om varför det ser  ut  som  det  gör  och\r\nvarför    det   inte   fungerar   i   alla   delar   på   ett\r\ntillfredsställande  sätt,  naturligtvis  med  särskild hänsyn\r\ntill arbetslöshetsförsäkringen. Sedan ska jag ägna huvuddelen\r\nav min talartid till att ge en bild av vad vi de facto gör.\r\nJag är alldeles bestämd i fråga om att Arbetsmarknadsverket\r\ngenomgår väldigt stora förändringar. Och jag tycker  att  det\r\när  en stor tillfredsställelse att utskottet har ordnat denna\r\nutfrågning  för  att  vi  ska  få möjlighet att komma hit och\r\nredovisa dessa stora förändringar.\r\nJag   kan  börja  med  att  erinra  om   en   rapport   som\r\nRiksrevisionsverket,  som  det  hette  tidigare,  för  ganska\r\nprecis  tre  år sedan lade fram och som handlade om ett annat\r\nområde   som   inte    fungerade    tillfredsställande   inom\r\nArbetsmarknadsverket.  Jag  tänker  på verksamhetsmålen.  Jag\r\ntänker på förmedlarnas kännedom om att  regering  och riksdag\r\nfaktiskt  satte  upp konkreta mål för vad som skulle  uppnås.\r\nJag tänker på ett  mål  om  att  70 %  av dem som genomgår en\r\nyrkesinriktad  arbetsmarknadsutbildning  ska  vara  i  arbete\r\nsenast 90 dagar efter slutförd utbildning.  Det  är ett av de\r\nviktigaste verksamhetsmålen som sedan början av 90-talet  har\r\nfunnits  i  vår  verksamhet. Då gjorde Riksrevisionsverket en\r\nundersökning som ledsamt  nog,  får man säga, visade att bara\r\n15 % av personalen över huvud taget  kände  till  de åtta-tio\r\nmål  som  då  fanns  i verksamheten. Det var inte en särskilt\r\nupplyftande siffra.\r\nVi tog på oss att i  vårt arbete se till att organisationen\r\nfaktiskt konsekvent och  målmedvetet  arbetar  med  att nå de\r\nverksamhetsmål som regering och riksdag sätter upp.\r\nI  dag  ser  det  helt  annorlunda  ut.  Jag  kan  försäkra\r\nutskottet om att förmedlarna i dag känner till målen och  att\r\nförmedlingen i denna del i dag gör en väldigt god prestation.\r\nNu    har    vi    av    förklarliga    skäl    fokus    på\r\narbetslöshetsförsäkringen.        Vi       kan       uppfatta\r\narbetslöshetsförsäkringen på två sätt.  Å  ena  sidan handlar\r\ndet   om   individens   inkomsttrygghet  när  man  hamnar   i\r\narbetslöshet. Å andra sidan, som jag tycker är huvudpunkten i\r\ndetta sammanhang, handlar  det  om  arbetslöshetsförsäkringen\r\nsom  en  omställningsförsäkring.  Och  där  behöver  vi  göra\r\nordentliga insatser. Omställning innebär  att  man gör saker.\r\nDet  betyder  att  en individ, precis som Riksrevisionen  har\r\nredovisat här i dag,  som  uppbär arbetslöshetsförsäkring ska\r\nvara  aktiv  i  en  rad  olika betydelser.  Det  betyder  att\r\narbetsförmedlaren  och  arbetsförmedlingen  ska  stå  för  en\r\nverksamhet. Den arbetssökandes aktiviteter och verksamheten i\r\nförmedlingsorganisationen   ska   förstås   vara   ömsesidigt\r\nstödjande.  Det  är då vi får en omställningsförsäkring,  och\r\ndet är då vi får aktiva arbetssökande.\r\nJag beskriver det  på  detta  sätt därför att det inte bara\r\nhandlar om att anvisa ett arbete,  utan  en  bra anvisning är\r\nett  resultat  av  en bra verksamhet, bra verksamhetsinsatser\r\noch  bra  aktiviteter   från   individens   sida.   En  sådan\r\narbetsprocess  och  en  sådan  verksamhet i samarbetet mellan\r\nförmedlaren och individen leder  till  en bra anvisning som i\r\nbästa fall leder till ett arbete, men långtifrån  alltid.  Då\r\nmåste  man ha en fungerande process som föregår anvisning. Då\r\ntänker  jag  förstås  på  förmedlingens  tjänsteutbud.  Vilka\r\ntjänster  har  vi som vi kan erbjuda individer? Jag tänker på\r\nen bra handlingsplan.  Jag  tänker på täta kontakter. Det har\r\nockså  påpekats  här  hur  viktigt   det   är.  Och  även  om\r\nRiksrevisionens  undersökning  innehåller ett  väldigt  litet\r\nurval är jag för min del rätt övertygad  om  det  samband som\r\nman  har  fått fram mellan graden av verksamhet och aktivitet\r\noch resultat  när  det  gäller  att  få ett arbete och nå ett\r\nlyckat resultat.\r\nMed   den   här   bilden   vill   jag   också   säga    att\r\narbetslöshetsförsäkringens  regelsystem i grund och botten är\r\nutformat  i syfte att stödja en  bra  verksamhet  och  främja\r\naktiviteten   -   tydligt,   klart   och   kravställande.   I\r\narbetslöshetsförsäkringens  regelsystem  ligger med andra ord\r\nen  bedömning:  Arbetar  man  på  detta vis med  en  effektiv\r\nverksamhet i förmedlingsorganisationen  och  rätt aktiviteter\r\nfrån individens sida - och detta betingar varandra - blir det\r\nen bra och riktig tillämpning av arbetslöshetskassans  regler\r\nsom    befrämjar    dels   att   skapa   en   funktionsduglig\r\narbetsmarknad, dels att  individen kommer i arbete. Det är så\r\nman ska se försäkringssystemets regler.\r\nSedan har vi ett ansvar  att  kontrollera  att  vi genomför\r\ndessa   aktiviteter   och   bedriver   denna   verksamhet   i\r\növerensstämmelse  med  a-kassans regelsystem. Detta sker inte\r\npå ett tillfredsställande  sätt.  Jag vill nu ta tillfället i\r\nakt att säga att den stora uppgift  vi tagit på oss under det\r\nsenaste året - och tidigare rapporter från Riksrevisionen har\r\nförstärkt detta - är att som nästa stora  leverans  från  vår\r\nsida,  nästa  stora  insatsområde  där  vi  så  småningom ska\r\nredovisa  lyckade resultat och framsteg, se tillämpningen  av\r\narbetslöshetskassans  regelverk  i  det verksamhetsperspektiv\r\nsom jag beskriver.\r\nVi  har  drivit  ett  målmedvetet  arbete  när  det  gäller\r\nverksamhetsmålen  och  när  det  gäller  effekter,   sett   i\r\nverksamhetsmålstermer,  på  arbetsmarknaden. Det har faktiskt\r\ngått riktigt bra, trots att detta  är  en  stor organisation.\r\nDet  tar  lite  tid, men det går att förändra.  Det  går  att\r\nutveckla. Nu bedriver  vi  sedan  en tid, efter beslut av AMS\r\nstyrelse, ett genomgripande arbete  med  att  komma  till  en\r\nbättre  ordning  och  ett  bättre  resultat  när  det  gäller\r\ntillämpningen  av  arbetslöshetskassan.  Och vet ni vad - jag\r\nmisströstar  inte  alls  i  det  arbetet!  Vi kommer  att  nå\r\nframsteg i det arbetet.\r\nMan  kan naturligtvis också reflektera en del  över  varför\r\ndet ser  ut  som  det  gör.  Det  finns mycket att säga i den\r\ndiskussionen.  Jag vill peka på tre  omständigheter  som  jag\r\nmenar   har   skapat    den   olikartade   tillämpningen   av\r\narbetslöshetskassans regler.\r\nVi ska för det första komma  ihåg  att  vi inte minst under\r\n90-talet  har  haft  en  stark  förankring  i  synsättet  att\r\nansvaret för arbetsmarknadspolitiken och dess genomförande är\r\nen lokal och regional angelägenhet. Fram till den  1  januari\r\n2002     hade     vi     21     fullvärdighetsstyrelser     i\r\narbetsmarknadspolitiken   som  fullt  ut  var  ansvariga  för\r\narbetsmarknadspolitikens   genomförande,    tillämpning   och\r\nutförande - och som naturligtvis därmed också  hade  ansvaret\r\nför  arbetslöshetskassan.  Vi  har  också fortsättningsvis  -\r\nvilket   jag   tror   är   angeläget   från  en   rad   andra\r\nutgångspunkter,      sett      ur      enhetlighets-      och\r\nrättighetsperspektivet   -   en   stark  förankring  av  vårt\r\nutförande och genomförande av verksamheten i kommunerna och i\r\narbetsmarknadsnämnderna.\r\nOm vi då, för det andra, har en struktur  som innefattar 21\r\nsjälvständiga  myndigheter  som vi tidigare hade,  vilket  vi\r\nnaturligtvis  har  kvar  effekterna   av,   21  självständiga\r\nstyrelser får väl var och en fundera över i vad  mån detta är\r\noptimala  förutsättningar för en riksenhetlig tillämpning  av\r\na-kassan. Jag  drar  mig  inte för att uttrycka mig på precis\r\nsamma sätt som Bo Jangenäs gjorde: När det gäller att få till\r\nstånd  en  enhetlig, rikstäckande  tillämpning  av  a-kassans\r\nregler  -  och   där  delar  jag  helt  den  problembild  som\r\nbeskrivits  här tidigare  -  blir  naturligtvis  en  enhetlig\r\nledning  och  styrning,  att  tillsammans  fokusera  på  rätt\r\nuppgifter, av avgörande vikt för att nå framgång snabbt.\r\nFör det tredje  har  vi  i arbetsmarknadspolitiken, som jag\r\nser det, ett väldigt starkt  fokus  på  det  vi  i vardagstal\r\nkallar     åtgärder    och    som    mer    formellt    heter\r\nprogramverksamheten. Vi har i dag ungefär 128 000 individer i\r\nprogramverksamhet, inte minst på grund av arbetslöshetsläget.\r\nVi gör vad vi  kan  för  att  erbjuda  en bra verksamhet från\r\nförmedlarens   sida   och  se  till  att  individer   erbjuds\r\nmöjligheter att vara aktiva  i  sin  process mot en anvisning\r\noch   mot  ett  arbete.  Det  är  handlingsplaner,   det   är\r\narbetspraktik,  det är uppföljningar och så vidare. Det är en\r\narbetsprocess  som   pågår   för  huvuddelen  av  de  128 000\r\nindivider som finns i aktivitet.\r\nDet finns mer att göra. Det  är  inte  perfekt; det är inte\r\ndet  jag  säger.  Men  vad  vi också har är nära  det  dubbla\r\nantalet  personer som inte får  samma  erbjudande  om  aktiva\r\ninsatser utan mera får nöja sig med arbetslöshetsförsäkringen\r\nsom just en  inkomstförsäkring.  Från  AMS  sida  delar vi de\r\nanalyser  som forskningen har gjort, och som har kommit  fram\r\nhär, om att  den  mest ändamålsenliga arbetsmarknadspolitiken\r\när när vi kan erbjuda  tidiga insatser och kontakter. Här har\r\nvi  en  ganska  stor  grupp   som   i  klartext  tar  del  av\r\narbetslöshetsförsäkringen enkom som en  inkomstförsäkring och\r\ndär    vi    kan    göra    mycket   mer   när   det   gäller\r\nomställningsuppgiften och omställningsrollen. Aktiva insatser\r\när alltid bättre än enbart ett passivt understöd.\r\nDå vill jag lägga på en bild  som  redovisar vad vi gör för\r\natt komma till rätta med de problem som  har  redovisats här.\r\nSka   man  ha  en  enhetlig  tillämpning  och  ett  enhetligt\r\narbetssätt  när  det  gäller  vår  verksamhet  och individens\r\naktiviteter måste ju det enhetliga och rättssäkra så att säga\r\nstämmas av mot något. Sanningen är att vi har en  tradition i\r\nverket  där  förmedlingsyrket  väldigt  mycket har varit  ett\r\nerfarenhetsburet arbete. I klartext har man  gjort på väldigt\r\nolika sätt i olika delar av landet när det gäller arbetssätt,\r\ntyp av aktiviteter och hur en handlingsplan ska se ut.\r\nVad  vi  har  etablerat för att få en ökad enhetlighet  och\r\nrättssäkerhet är ett enhetligt tjänsteutbud i organisationen.\r\nI  dag har förmedlingen  närmare  bestämt  nio  tjänster  som\r\nerbjuds  de  arbetssökande  -  och  också  arbetsgivarna. Det\r\ntjänsteutbudet  är  kärnan i vår verksamhet och  också  i  de\r\naktiviteter som individen ska genomföra i sin väg mot arbete.\r\nVi   är  på  väg  att  etablera   nya   handlingsplaner   i\r\norganisationen  som  bygger  på  att öka kontakten mellan den\r\narbetssökande   individen   och   arbetsförmedlingen   ganska\r\ndramatiskt. Vi är faktiskt på fullt  allvar  på  väg  mot att\r\ninfria vårt uppdrag när det gäller 24-timmarsmyndigheten.  Vi\r\när  på  väg  att  skapa  - och det är en huvudfråga - en helt\r\nannan   kontaktfrekvens   mellan    den   arbetssökande   och\r\narbetsförmedlaren.\r\nHistoriskt  och  i  stort  sett  fram  till   i   dag   har\r\nkontaktmöjligheten  mellan arbetssökande och förmedlare varit\r\nden  lokala  arbetsförmedlingen   på   ort   och  ställe.  Vi\r\nkompletterar   nu   vår   förmedling   med   två  ytterligare\r\nkontaktvägar och kontaktmöjligheter.\r\nVi kommer att erbjuda - vi har kört piloter på detta och är\r\nnu  färdiga  att  gå  över  i  full  drift  i  hela landet  -\r\ntelefontjänster  och  rådgivning till arbetssökande  även  på\r\nhelger och kvällar, och  naturligtvis under dagtid. Mycket av\r\nkontakten med den ordinarie  dagliga  förmedlingen handlar ju\r\nom att man vill ha svar på en konkret fråga,  till exempel ha\r\nett  besked  om  arbetslöshetsförsäkringens  regelsystem.  Vi\r\nkommer   nu   att   erbjuda   en   ny   kontaktmöjlighet  med\r\narbetsförmedlingen genom att ge telefonrådgivning  på dagtid,\r\nhelger och kvällar.\r\nVi kommer också inom loppet av högst något år, under  2005,\r\natt  erbjuda alla arbetssökande som så önskar en egen hemsida\r\nsom   är   interaktiv   gentemot   vederbörandes   personliga\r\narbetsförmedlare.  Det  innebär  alltså  att  jag  kan ha det\r\nförsta personliga mötet med förmedlaren och sedan gå  hem och\r\nbörja arbeta med min handlingsplan, eller för den delen sitta\r\npå kontoret och göra det om jag skulle föredra det, och  få i\r\ngång  en  interaktiv  arbetsprocess  med  utgångspunkt  i att\r\nåstadkomma en bra verksamhet och en bra aktivitet.\r\nVi genomför nu alltså en rad förändringar som också innebär\r\nstora  strukturella förändringar i organisationen. Vi ska  se\r\ntill att  det  finns  tre  kontakt-  och samarbetsmöjligheter\r\nmellan individ och arbetsförmedlare. Det  blir  kontoren, som\r\nska  fortsätta att arbeta på det sätt som de gör i  dag.  Det\r\nblir telefontjänsterna och det vi kallar kundtjänst. Det blir\r\nockså  helt nya interaktiva möjligheter för individen när det\r\ngäller att  själv  arbeta  med  sin  handlingsplan  och  sina\r\naktiviteter.\r\nInnebörden  av detta är att vi också kommer att få helt nya\r\nuppföljningsmöjligheter.   Vi   kommer   att   få   helt  nya\r\nmöjligheter  att  kontakta individen när vi ser att det  inte\r\ngår rätt till när det  gäller  att följa arbetslöshetskassans\r\nregelsystem. Kontakterna mellan  individ och arbetsförmedlare\r\nkommer helt enkelt att öka ganska  dramatiskt,  och det redan\r\nunder 2005.\r\n\r\nVad  vi  som  en  följd  av  detta också gör, avslutningsvis,\r\nvilket  har  påtalats  här, är att  med  utgångspunkt  i  den\r\nföreskrift om lämpligt arbete som den nya tillsynsmyndigheten\r\nhar tagit fram utarbeta nya föreskrifter och allmänna råd för\r\natt tydliggöra för både  arbetssökande  och förmedling hur a-\r\nkassans regelsystem ser ut och ska tillämpas.\r\n\r\nAnders   Forslund,   Institutet   för  arbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering: Då ska jag ge mina \"eventuella\" kommentarer. Det\r\när väl lite olika reflexioner det handlar om.\r\n\r\nEn första reflexion är att även vi  på  IFAU  faktiskt i en\r\nenkätstudie som vi gjorde under sent 90-tal har tittat på hur\r\nregelsystemet  tillämpas.  I väldigt kort sammanfattning  kan\r\nman väl säga att vi hittade ungefär samma saker, nämligen att\r\nregelsystemet inte tillämpas  på samma sätt över landet. Lite\r\ngrann  gör  jag samma reflexion som  Anders  L  Johansson  om\r\nåtminstone en  tänkbar  orsak till detta, och det är just att\r\ndet  är  en  väldigt  fragmentarisk   organisation.  Jag  ser\r\narbetsmarknadspolitiken i första hand som  en statlig politik\r\nsom  rimligen måste styras någorlunda centraliserat,  och  de\r\nmöjligheterna   kanske   inte   har   funnits  i  tillräcklig\r\nutsträckning tidigare - och kanske inte gör det nu heller.\r\nEn andra reflexion jag gör handlar lite grann om språkbruk.\r\nDet   är   kutym   att   tala   om   å   ena   sidan   passiv\r\narbetsmarknadspolitik - underförstått att man bara får pengar\r\nvia  a-kassan  för att vara arbetslös - och å andra sidan  en\r\naktiv arbetsmarknadspolitik som innebär att personer hamnar i\r\nprogramverksamhet  av olika slag. Detta är inte någonting som\r\nvi  tillämpar bara i  Sverige;  man  ser  det  även  i  OECD-\r\nsammanhang.  När  de  klassificerar  hur  länder bedriver sin\r\narbetsmarknadspolitik  används  \"passivt\"  och  \"aktivt\"  med\r\nungefär den innebörden.\r\nNär vi på IFAU har tittat på resultaten av en aktiv politik\r\nhar de flesta utvärderingar varit förhållandevis  nedslående,\r\nskulle  man  kunna  säga.  Det  är  väldigt  få  av de aktiva\r\nprogrammen  som  tycks  ha fungerat speciellt bra. En  möjlig\r\ntolkning av resultaten generellt  skulle  kunna  vara att det\r\nsom kallas passivt, det vill säga att inte delta i program, i\r\nsjälva verket har varit ett minst lika bra alternativ.\r\nVad innebär det att vara passiv? Jo, det innebär  ju enligt\r\nde  regler  som  finns inte alls att vara passiv. Det innebär\r\natt  man  ska  söka  jobb   aktivt   i   enlighet  med  bl.a.\r\nregelsystemet för att uppbära a-kasseersättning.  Det  sätter\r\nfokus  på  att  förmedlingsverksamheten,  vilken, som jag ser\r\ndet, är kärnan i det AMS håller på med, är den verksamhet som\r\nska understödja detta. Jag ser den som ett  program, nämligen\r\nprogrammet att hjälpa och övervaka individens sökaktivitet.\r\nDå   är  min  reflexion:  Är  det  så  ändamålsenligt   att\r\nArbetsmarknadsverkets budget ser ut som den gör i dag? Vi har\r\nförst förvaltningsanslag  som  i princip betalar förmedlarnas\r\nlöner,  lite  grovt  sagt, det vill  säga  betalar  just  det\r\nprogrammet. Sedan har  vi  andra  program som man finansierar\r\növer  en helt annan budget. För mig  tycks  det  som  om  man\r\nåtminstone  kunde fundera över ändamålsenligheten i detta och\r\ni större utsträckning  lämna det till AMS att avgöra hur stor\r\ndel av de aktiva insatserna  som  ska vara förmedling och hur\r\nmycket som ska vara andra program.\r\nSedan  har  jag  bara  en  liten  reflexion  kring  de  här\r\nstudierna, som jag tycker är intressanta, kanske framför allt\r\nden från Riksrevisionen. Möjligen skulle  jag  vilja säga att\r\njag saknar en pusselbit där. Det som finns är ju  en koppling\r\nmellan arbetssätt på förmedlingar och något mått på resultat,\r\ndet vill säga placeringar i arbete. Erfarenhetsmässigt vet vi\r\natt  placeringar i arbete förklaras av en mängd olika  saker.\r\nDet kan  alltså vara annat som förklarar de här skillnaderna,\r\näven om man känner sig relativt övertygad.\r\nJag skulle  gärna  vilja  se  att  man försökte studera mer\r\ndirekt hur stor effekt de olika arbetssätten  har  på det som\r\nska vara länken, det vill säga de arbetslösas sökbeteende. Är\r\ndet så att sökbeteendet varierar mellan kontoren på  ett sätt\r\nsom  gör att resultaten ser ut som de gör känner jag mig  mer\r\növertygad om att det faktiskt handlar om arbetssättet snarare\r\nän om  dem  som  finns på kontoren, arbetsmarknadsläget eller\r\nnågonting liknande som man inte har inflytande över.\r\n\r\nEftersom de andra har pratat långt pratar jag kort.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det, Anders! Då tar vi kaffepaus.\r\n\r\n(forts. AU-utfrågning efter kaffepaus)\r\n\r\nOrdföranden:  Vi återupptar  hearingen.  Nu  handlar  det  om\r\nArbetslöshetskassornas  samorganisation.  Jag  kan för övrigt\r\nkonstatera  att  Inger  Lindström  är den enda kvinnan  bland\r\nföredragshållarna i dag.\r\n\r\nInger   Lindström,   vice  ordförande  Arbetslöshetskassornas\r\nSamorganisation (SO):  Jag tänkte ägna den här stunden åt den\r\nrapport som SO lade fram  i går. Innan jag gör det skulle jag\r\ndock  vilja börja med att säga  något  om  kopplingen  mellan\r\narbetsförmedlingen och a-kassan.\r\n\r\nGrundvillkoren  för  rätt  till  ersättning  är  att man är\r\nberedd  att ta ett lämpligt arbete samt att man är anmäld  på\r\narbetsförmedlingen.  Från  arbetsförmedlingens  sida  skickas\r\nsedan en påanmälan till a-kassan, vilket gör det möjligt  att\r\nfå  ersättning  av  kassan.  Det är alltså då vi börjar pröva\r\nersättningsrätten.\r\nFrån  arbetslöshetskassorna  skickas  också  signaler  till\r\narbetsförmedlingen,  till  exempel  när  det  gäller  antalet\r\nförbrukade ersättningsdagar. Detta sker även när vi prövat om\r\nden  arbetslöse  uppfyller  ett   nytt  villkor  eller  inte.\r\nArbetsförmedlingen  skickar  i  sin  tur   i  vissa  fall  en\r\navanmälan till a-kassorna, och i det läget stoppar a-kassorna\r\nersättningen.  Då  är det alltså inte längre möjligt  att  få\r\nersättning.\r\nDet skickas också  ifrågasättanden  från arbetsförmedlingen\r\ntill a-kassorna, och i de fallen sker en  utredning på kassan\r\noch ersättningsrätten prövas.\r\nNära detta är sagt tänkte jag gå över till  rapporten.  Vad\r\nhar  vi  då  tittat  på  och  hur  har  vi  gått till väga? I\r\nrapporten    har    vi   tagit   upp   ifrågasättanden   från\r\narbetsförmedlingen och  anmälan  från  annan. När vi talar om\r\nanmälan   från   annan   avser   vi   de  fall  då  vi   till\r\narbetslöshetskassorna  till  exempel  får   en  anmälan  från\r\nenskilda   -  det  kan  vara  från  arbetsgivare  och   olika\r\nmyndigheter.  Vi har tittat på volymer, fördelning, hantering\r\noch de rutiner som finns kring detta.\r\nVi har arbetat  i projekt, där sju av kassorna deltagit och\r\nnaturligtvis även personal  från SO:s kansli. Samtliga kassor\r\nhar deltagit genom att vi gått  ut med enkäter, ställt frågor\r\noch  så  vidare  för att få en helhetsbild  av  hur  kassorna\r\nfungerar. När vi gjorde rapporten under våren var kassorna 38\r\ntill antalet; i dagsläget  är  de  37,  eftersom  vi  haft en\r\nsammanslagning.\r\nVad  har  vi  då funnit? Under 2003 skickades ungefär 5 200\r\nifrågasättanden från  arbetsförmedlingen  till  kassorna.  Av\r\ndessa  5 200  som  vi  mottagit har 1 200 personer inte gjort\r\nanspråk på ersättning; där finns alltså ingen ersättningsrätt\r\natt pröva för oss på kassorna. Vi har också uppmärksammat att\r\ndet finns stora skillnader  mellan  medlemsgrupperna.  Om man\r\nexemplifierar  det  kan  man  säga  att  på Kommunals a-kassa\r\nifrågasattes var 73:e arbetslös. Detta kan  jämföras  med hur\r\ndet  såg ut bland akademikerna, där var 254:e akademiker  som\r\nblev arbetslös  ifrågasattes  - eller rättare sagt akademiker\r\nsom var anslutna till akademikernas  a-kassa.  Om man tar Sif\r\nsom  exempel ifrågasattes var 213:e arbetslös. Vi  har  inget\r\nsvar,  och  vi  har  heller inte utrett, vad dessa skillnader\r\nberor  på,  men  vi  har  ändå  plockat  fram  siffrorna  och\r\nuppmärksammat  dem. Skillnaderna  är  stora,  och  man  borde\r\nkanske  titta närmare  på  vad  det  är  som  gör  att  dessa\r\nskillnader finns.\r\nOm vi sedan går över till att titta på de fall där kassorna\r\nfattat beslut  ser  vi att 83 % av ifrågasättandena föranlett\r\nen sanktion. Ser man  på  hur  detta  hanterats  vid kassorna\r\nanser vi att hanteringen vid de 37 kassorna varit  stringent.\r\nDe  följer  samma rutiner och har en samsyn kring regelverket\r\nnär det gäller  arbetslöshetsförsäkringen.  Den samsyn som de\r\nlyckats  upprätthålla  beror  på  att  SO,  när  det   gäller\r\nförsäkringen,  håller  i  all utbildning för all personal vid\r\nkassorna. På det viset får  de  en  samsyn.  SO  arbetar även\r\nfortsatt  intensivt  med samsynen i just försäkringsfrågorna.\r\nGenom att sammankalla  de  försäkringsansvariga  vid kassorna\r\noch diskutera problem och tolkningar i försäkringen har detta\r\nvarit möjligt.\r\nNär  det  gäller  de  17 %  som efter utredning tillerkänts\r\nersättning ser man, i de fall man  går  in och tittar närmare\r\npå dem, att kassorna inte alltid ansett att  det  varit fråga\r\nom  ett  olämpligt  arbete.  I  ganska  många fall ser det  i\r\nstället ut som att man skickat ett ifrågasättande  trots  att\r\nden  arbetslöse  sökt  ett arbete, men till exempel inte fått\r\ndet, eller att den arbetslöse inte nåtts av den anvisning som\r\nskickats  från  arbetsförmedlingens   sida.   Detta   har  då\r\nföranlett  ersättning.  Andelen där kassorna faktiskt har  en\r\nannan syn på om det är fråga  om  ett  lämpligt  arbete eller\r\ninte är alltså betydligt lägre än 17 %.\r\nVi har också konstaterat att ifrågasättandena är  av mycket\r\nskiftande  kvalitet,  som  nämnts  tidigare. I många fall  är\r\nifrågasättandena naturligtvis av väldigt låg kvalitet, om jag\r\nuttrycker mig så, vilket givetvis gör  det  svårare  för  den\r\nenskilde att förstå varför ifrågasättandet egentligen skickas\r\ni  väg. Det försvårar naturligtvis också det utredningsarbete\r\nsom  sedan  sker  vid kassorna. I varje enskilt fall, där det\r\nkommer ett ifrågasättande,  görs  en  utredning.  Man  tar in\r\nsynpunkter  från  den arbetslöse, från eventuell arbetsgivare\r\noch så vidare för att kunna ta ställning. Om underlaget då är\r\nav låg kvalitet, där  få sakuppgifter framgår, finns det risk\r\nför att resultatet inte blir lika bra som om vi hade haft ett\r\nbra underlag att bygga beslutet på.\r\nI rapporten har vi, som  jag  sade tidigare, även tittat på\r\nanmälan från annan. Man kan konstatera att det handlar om ett\r\nmycket   lågt  antal  anmälningar.  Bland   samtliga   kassor\r\nuppskattar  man  att ungefär 200 anmälningar från annan inkom\r\nunder föregående år.  Samtliga  anmälningar från annan utreds\r\nnaturligtvis av kassorna, och även  i  de  fallen  har man en\r\nenhetlig syn och enhetliga rutiner kring hur hanteringen  ska\r\nske.\r\nFrågan  vad  vi  kommit  fram  till behöver ställas för att\r\ndetta ska fungera smidigare och för att vi ska kunna se vilka\r\nförbättringar  som  behövs.  Framför   allt   tycker  vi  att\r\nifrågasättandena av handlingsplanerna ska vara  tydligare och\r\nav högre kvalitet. Särskilt viktigt är det att den  enskilde,\r\nden    arbetslöse,    när   han   eller   hon   kommer   till\r\narbetsförmedlingen första gången måste få klart för sig vilka\r\nkrav som ställs på honom eller henne som arbetslös. Det måste\r\ntydligt framgå vilka krav  som  ställs på den enskilde om man\r\nska  ansöka  om  ersättning.  Detta  bör  tydligt  framgå  av\r\nhandlingsplanerna,   och   det   gäller  naturligtvis   också\r\nifrågasättandena. Bilden för den som  är drabbad måste alltså\r\nbli tydlig.\r\nVi har också föreslagit att avanmälan  ska kunna överklagas\r\ninom förmedlingsverksamheten. Som jag beskrev tidigare är det\r\nså i dag att om en avanmälan skickas från  arbetsförmedlingen\r\nstoppas  ersättningen  på  a-kassan  med automatik.  För  den\r\nenskilde är det i dag inte tydligt att  detta  är möjligt att\r\növerklaga.  I  dagens  läge  skapas  nämligen  avanmälan   på\r\narbetsförmedlingen,      men     man     överklagar     genom\r\narbetslöshetskassan.  Detta  ger  en  otydlig  bild  för  den\r\nenskilde  och  gör att många  över  huvud  taget  inte  begär\r\növerprövning av frågan. Om vi skulle få en ändring till stånd\r\när det naturligtvis  vid  arbetslöshetskassan  som  man  även\r\nframöver prövar rätten till den ersättning som innehålls, men\r\nman borde också kunna pröva det beslut som arbetsförmedlingen\r\nfattar om att avanmäla en person.\r\nVidare  har vi föreslagit att a-kassorna borde ha möjlighet\r\ntill  direktåtkomst  till  de  meddelanden  som  kommer  från\r\narbetsförmedlingen.  Skälet  till  detta  är  att  det skulle\r\nsnabba upp hanteringen. Vi kunde påbörja en utredning i stort\r\nsett i samband med att detta inträffar på kassorna. Då skulle\r\nhanteringen för den enskilde bli betydligt bättre.\r\nVi föreslår också att kassorna ska ha rätt till uppgifter i\r\nhandlingsplanerna.   Dessa  uppgifter  är  av  betydelse  för\r\nkassorna när de ska göra bedömningen av ett ifrågasättande. I\r\nhandlingsplanen ska det  klart  och  tydligt  framgå  vad som\r\nkrävs  av den som är arbetslös. När vi tar ställning till  om\r\nen anvisning  varit  korrekt  eller  inte  bygger anvisningen\r\noftast    på    just   handlingsplanen.   I   dag   görs   en\r\nsekretessprövning  av  om  kassorna  ska  få  ta del av dessa\r\nuppgifter. Vi upplever att vi inte alltid får de uppgifter vi\r\nbehöver för att kunna skapa oss en fullgod bild när vi fattar\r\nbeslutet. Dessa uppgifter borde kassorna alltså  ha möjlighet\r\natt ta del av.\r\nNär  det  gäller  sökområde  föreslår vi att det begränsade\r\nsökområdet ska vara i kalendertid  och  att  detta borde vara\r\nutgångspunkten  när  man  övergår till att bli betraktad  som\r\nlångtidsarbetslös. Dessutom måste begreppet definieras. I dag\r\nhar   man   möjlighet   att   under    de    hundra    första\r\nersättningsdagarna begränsa sitt sökområde, men det är mycket\r\nsvårt  att  redan  från  början  säga hur lång den perioden i\r\npraktiken är eftersom vi från a-kassan  betalar ut ersättning\r\nför exakt de dagar man faktiskt är arbetslös,  alltså inte om\r\nman  blir sjuk eller om någonting annat inträffar.  På  detta\r\nsätt förskjuts  perioden  hela tiden. Denna uppgift lämnar vi\r\nsedan     från     arbetslöshetskassorna      vidare     till\r\narbetsförmedlingen  för  att den ska veta när gränsen  nåtts.\r\nFrån kassornas sida kan vi därmed inte lämna uppgiften förrän\r\nhela perioden förflutit.\r\n\r\nPå arbetslöshetskassorna betalar  vi alltså ut ersättningen i\r\nefterhand, vilket innebär att det alltid  blir en fördröjning\r\nav  våra  svar till arbetsförmedlingen när det  gäller  dessa\r\nuppgifter.  Det  hänger  också  samman  med  när en arbetslös\r\nskickar in sina kassakort. Det sker inte alltid var fjortonde\r\ndag, utan där kan det uppstå en fördröjning. Därför  kan  det\r\nha  förflutit hundrafemtio dagar innan vi kan lämna ifrån oss\r\nuppgiften  till  arbetsförmedlingen om att den hundrade dagen\r\ngått, och då kan det  i själva verket vara fråga om en ganska\r\nlång  fördröjning.  Vi  menar  att  hela  hanteringen  skulle\r\nförenklas  om  det begränsade  sökområdet  i  stället  var  i\r\nkalendertid. Det  hela  skulle dessutom hänga ihop bättre och\r\nbli tydligare för den enskilde  om  han  eller  hon  hade den\r\nmöjligheten  fram till den dagen han eller hon betraktas  som\r\nlångtidsarbetslös.  Därmed  ställs  också  högre  krav på den\r\nenskilde som arbetssökande och ersättningstagare.\r\n\r\nOrdföranden:  Vi  tackar  för  detta.  Då är det tänkt att  i\r\nförsta  hand utskottets ledamöter och suppleanter  ska  kunna\r\nställa frågor.  Vi  kanske  kan samla på oss till exempel tre\r\nfrågor  innan svaren ges. Jag  vädjar  till  ledamöterna  att\r\nhelst inte  ställa  alltför  långa  frågor. På så sätt kan vi\r\nhinna med fler frågor.\r\n\r\nChrister Skoog (s): Herr ordförande! Det är intressant att få\r\nen  föredragning om Riksrevisionens rapport.  Jag  uppfattade\r\ndock  inte  riktigt  hur  mycket  hänsyn  det tagits till den\r\nmänskliga bedömningen. Det är ju ett faktum  att människor är\r\nolika,  med  olika  möjligheter och ibland kanske  med  något\r\nlitet hinder. Jag uppfattade  alltså  inte riktigt hur mycket\r\nhänsyn man tagit till de skillnader som  finns  i fråga om de\r\ngeografiska möjligheterna på arbetsmarknaden.\r\n\r\nJag  kan  förstå  att  villkoren inte är riktigt desamma  i\r\nKalix som i Karlshamn. Men  hur många jobb den metallarbetare\r\nsom blev arbetslös när Facit  Halda  lade  ned produktionen i\r\nKarlshamn  i slutet av 80- och början av 90-talet  än  söker,\r\nhur många kontrollfunktioner  det  än  görs  på  honom  eller\r\nhenne, ökar detta inte anvisningsgraden. Jag förmodar att  ni\r\nhar  lagt  in detta, men undrar ändå om ni kunde utveckla det\r\nlite mer.\r\nJag skulle  också vilja höra vilken bedömning ni gör av att\r\ni framtiden ytterligare  betona  det  faktum  att det inte är\r\nfråga  om  kollin  utan  om människor. Hur mycket skulle  det\r\nändra  på  resultatet?  Hur  mycket  skulle  detta  ändra  en\r\nframtida ny rapport från er?\r\nMin nästa fråga går till inspektionen.  I  tredje kvartalet\r\ninnevarande  år  fanns  600  människor  som  inte hade  någon\r\nersättning trots att de, om jag förstod föredragningen  rätt,\r\nvar  berättigade  till  det. Av någon anledning har de alltså\r\nhamnat utanför systemet.  Kan  ni  ge  något  slags  generell\r\nförklaring till vad orsaken är till att de hamnat utanför?\r\n\r\nJag  vill  också  vända  mig  till  AMS.  De  nya interaktiva\r\nhemsidorna verkar spännande, men vad är syftet med dem mer än\r\natt  ha  en  kontakt?  Finns det någon kontrollfunktion  från\r\nmyndigheten inbyggd i dessa? Finns det sådana tankar?\r\n\r\nAnders G Högmark (m): Herr  ordförande!  När  jag  blickar ut\r\növer  församlingen  och  ser alla dessa intressanta människor\r\noch lyssnar på rapporterna  är  jag  tacksam  för  att  jag i\r\nbörjan  av  juni,  när  det  kom  en larmrapport om hur dålig\r\ntillämpningen var, gick till utskottet  och begärde att få en\r\nhearing kring detta. Och även om det dröjt  fyra  månader  är\r\ndet trevligt att vi fått den till stånd. Man kan alltid önska\r\nsig  mer  tid,  men  sådant är livet. Tiden är utmätt för oss\r\nalla. Så är det även i detta hus.\r\n\r\nJag försöker lägga två  olika perspektiv på mina frågor som\r\negentligen riktas till alla  som  hållit  föredragningar. Man\r\nkan tänka sig att man försöker värdera de befintliga systemen\r\nmaximalt och se vilken potential det finns i dessa system och\r\nom vi dragit nytta av dem. Bo Jangenäs var  inne på att detta\r\nju  inte  är något nytt utan har förekommit under  lång  tid,\r\nvilket skulle  kunna  indikera  att det är svårt att - oaktat\r\nsystem  - få dem att fungera riktigt  bra.  Det  är  det  ena\r\nperspektivet.\r\nDet  andra  perspektivet  gäller  vad  som  behövs  om  man\r\nupptäcker  att potentialen inte finns eller man av något skäl\r\ninte kan dra nytta av den. Vilka är de mest akuta behoven när\r\ndet gäller regeländringar?  Några  har varit inne på det, men\r\ndet skulle vara intressant att höra  ett  klart uttalat behov\r\nav regeländringar.\r\nAnders   L   Johansson   har   ganska  utförligt  redovisat\r\nförändringen av AMS. Lite skämtsamt  och  med  glimten i ögat\r\nkunde man kanske säga att det med tanke på denna städning mer\r\noch   mer   börjar  förberedas  för  2006;  det  är  alldeles\r\nuppenbart. Nu  tror jag inte att det är det direkta uppsåtet,\r\nmen det är i alla fall intressant att notera.\r\nJag har en detaljfråga.  Det  gäller  här  att i stort sett\r\niaktta ett beteende, rapportera ett beteende, anmäla det till\r\nnågon  och göra en värdering av vad som sedan ska  göras.  På\r\nnågot sätt känns det som, vilket flera varit inne på, att det\r\nläggs ett  stort ansvar på den enskilde arbetsförmedlaren som\r\nbåde ska vara  den goda samtalspartnern, ha kundkontakter och\r\nallt som hör till  det och sedan också ha lite internrevision\r\nför att se hur det hela  fungerar. Är det rimligt att ha alla\r\ndessa funktioner?\r\n\r\nI detta sammanhang funderar  jag  också  lite grann över AMS.\r\nDet är stort - 9 000 personer. Är det rimligt  att  ha  denna\r\nenorma  organisation  i ett enda verk? Skulle man kunna tänka\r\nsig en ganska fristående  uppdelning  inom  verket med en del\r\nprovider-funktioner,  där  arbetsförmedlingarna  finns  bland\r\naktörerna,   där  man  har  en  myndighetsfunktion   och   en\r\ninspektionsfunktion i bra dialog med en internrevision?\r\n\r\nMargareta Andersson  (c):  Jag vill ställa en fråga både till\r\nRiksrevisionen och till Anders  L  Johansson.  Den handlar om\r\ntidiga insatser.\r\n\r\nNär man blir sjuk, arbetslös eller något dramatiskt  händer\r\ni  livet  är  man precis när detta har hänt väldigt aktiv och\r\nengagerad.  Vad   jag  kunde  förstå  av  redovisningen  från\r\nRiksrevisionen hade det gått lite bättre för de arbetssökande\r\ni de fall där man gjort  tidiga  insatser. Därför undrar jag:\r\nStämmer det, och vad anser ni om fortsättningen i så fall?\r\n\r\nJag ställer ungefär samma fråga till  Anders L Johansson: Hur\r\nkommer man att ta till vara kunskapen om  tidiga insatser för\r\natt folk inte ska tappa tempo utan fortsätta att vara aktiva?\r\n\r\nJan Johannesson, Riksrevisionen: Vi fick en fråga om vi i vår\r\nundersökning tagit hänsyn till individuella skillnader hos de\r\nsökande.  Jag skulle vilja säga så här: När  vi  försökte  få\r\nfram jämförelseparen - nu kommer det att låta lite tekniskt -\r\ngjorde vi en  klusteranalys,  eller  rättare  sagt  har Nutek\r\ngjort den.\r\n\r\nMan  har  tagit  hänsyn till företagsstruktur på den lokala\r\narbetsmarknaden,  näringsgrensstruktur,   utbildningsstruktur\r\nhos    befolkningen    som   bor   på   orten,   den   lokala\r\narbetsmarknadens areal och  befolkningsunderlaget, alltså hur\r\nmånga  som  finns  på  den  lokala   arbetsmarknaden.   Detta\r\nsammanlagt   och   det   faktum   att   det  inom  respektive\r\njämförelsepar inte förekommer kontor från vitt skilda områden\r\n(som ett kontor i Karlshamn och ett i Norrland)  utan  att de\r\ntillhör  samma  förvärvsregion,  innebär  att  det  inte  bör\r\nföreligga  några  större skillnader mellan sökandegrupperna i\r\nrespektive kontorspar.  sedan  jämför, utan de ligger i samma\r\nområde.   Vi   har   alltså   jämfört   två    kontor    inom\r\nStockholmsområdet  inom  Mellansverige  (industrisamhällen  i\r\nSmåland)  samt  inom  två  orter,  långt  norrut i landet. De\r\narbetssökande  vid de två kontoren i varje jämförelsepar  bör\r\ndärmed bli varandra så lika som möjligt.\r\n\r\nJag skulle vilja  säga  att  vi har gjort vårt yttersta för att\r\nkontrollera\r\nindividuella  skillnader  bland   de  sökande  på  de  lokala\r\narbetsmarknaderna.  Icke förty brukar  forskarna  gå  åt  det\r\nandra hållet och intervjua  de  sökande om deras sökbeteende.\r\nDet  har  inte  vi gjort, utan vi har  tittat  på  annat  och\r\nhoppats att vi har  kunnat  konstanthålla  så många olikheter\r\nsom möjligt. Därför tror vi på att vi kan förklara skillnader\r\ni  arbetsplaceringsgrad  genom själva verksamhetssättet,  det\r\nvill säga handläggningen på kontorsnivå.\r\n\r\nBo Jangenäs, IAF: Jag tänkte  börja  med  frågan  om  de  600\r\npersonerna.  För dem som har utförsäkrats och har haft en hel\r\nperiod i arbetslöshetsförsäkringen händer det en massa saker.\r\nDet normala är  att man antingen får en förlängd period eller\r\natt man får en plats  i  aktivitetsgarantin.  Det  är  ju  så\r\nriksdagen har sagt att det ska vara. Ingen ska hamna utanför.\r\nÄndå  är  det  så  att  några  hamnar utanför, och de här 600\r\npersonerna  är sådana. De är utförsäkrade.  De  har  inte  en\r\nplats i aktivitetsgarantin,  och de har inte heller rätt till\r\nersättning från a-kassa trots  att  de finns kvar som sökande\r\nvid arbetsförmedlingen. Bakgrunden till  det kan vara att det\r\när människor som inte vill ha plats i aktivitetsgarantin  men\r\ninte  får  en  förlängd  period.  Det kan vara en massa annat\r\nockså, men vi har inte gått in i detta i detalj. Man kan säga\r\natt   trots   att   ersättningstiden   nu  är   begränsad   i\r\narbetslöshetsförsäkringen så är det färre  som utförsäkras nu\r\nän det var tidigare.\r\n\r\nAnders L Johansson, AMS: Svaret på Christer  Skoogs  fråga är\r\nhelt     enkelt     ja.     Det     blir    ordentligt    med\r\nuppföljningsmöjligheter  och kontrollmöjligheter  som  kommer\r\nmed de nya interaktiva möjligheter  som  vi  får.  Jag skulle\r\nockså  vilja  koppla  till  det  som togs upp senare. Det  är\r\nallmänt sett så att vi står inför  helt  nya  möjligheter när\r\ndet   gäller  att  erbjuda  de  interaktiva  tjänsterna.   De\r\nförutsätter    ett    fungerande    bredband   och   en   bra\r\nkommunikationsteknik  som är lätt användbar  och  så  vidare.\r\nDetta har vi fått under  senare  år,  och  jag  påstår att vi\r\nligger långt framme i verket när det gäller att ta  till vara\r\nde nya möjligheterna. Det är också en viktig bas för  att öka\r\nkontakterna          mellan         arbetssökande         och\r\nförmedlingsorganisationen  när  vi  nu  bygger  ut  till  tre\r\nparallella  kontaktmöjligheter.  Där är den interaktiva sidan\r\nen viktig del.\r\n\r\nSom svar på Margaretas fråga kan  jag  säga  något  som  vi\r\nredan  vet;  det är inte något som jag sitter och drömmer om.\r\nAv det som vi  har  gjort  när det gäller det som jag kallade\r\nför    telefontjänsterna   vet   vi    att    det    avlastar\r\nförmedlingskontoret   ganska   ordentligt.   När  vi  nu  får\r\nmöjligheter att erbjuda också de andra kontaktvägarna som jag\r\nhar  beskrivit,  som också inbegriper bra uppföljningssystem,\r\nkan vi komma mycket  längre  och riktigt långt när det gäller\r\natt  säkra  en  enhetlig  och rättssäker  tillämpning  av  a-\r\nkassereglerna.\r\nMånga individer kommer att  efterfråga  tjänsterna; det vet\r\nvi redan. De gör det redan nu. Det avlastar  kontoren och den\r\nprofessionella kompetens som finns där så att  man  kan  vara\r\nmed och ge mycket mer av tidigare och fördjupade insatser för\r\nde  individer  som  anser sig vara i behov av det. Jag påstår\r\natt detta är en riktigt  ordentlig  win-win-situation, som vi\r\nmåste ta till vara och utnyttja på ett bra sätt.\r\n\r\nDet är klart att man kan dela AMS. Det är en fråga om hur man\r\norganiserar verksamheten och hur man  ser på saker. Vi har en\r\nrad systerorganisationer som jag tänker  på,  i  Tyskland och\r\nFrankrike. De är åtskilligt mycket större än svenska AMS. Det\r\ngår  det också, så jag ser inte att storleksfrågan  på  något\r\nsätt definitionsmässigt  bestämmer  hur duktig eller effektiv\r\nman är. En delaspekt av det som jag tyckte  att du berörde är\r\natt vi redan har gjort det. Tidigare var Bo Jangenäs faktiskt\r\nmin närmaste person på AMS, och han har varit  där  betydligt\r\nlängre än jag och - vet ni vad - operativt huvudansvarig  för\r\nförsäkringsfrågorna!  Vi  har  alltså  jobbat nära varandra i\r\nmånga år. Men sedan fann man för gott att det var rätt så bra\r\natt bryta ut försäkringsfrågorna, av precis  de  skäl  som du\r\nangav,  och  lägga  dem som en egen verksamhet. Jag ser också\r\natt det finns många förtjänster med detta.\r\n\r\nOrdföranden: Har alla fått svar på sina frågor nu?\r\n\r\nAnders G Högmark (m):  Nej, inte jag. Det gäller just den här\r\naspekten med potentialen  i  de  befintliga systemen. Får jag\r\nhänga på en sak där? Det gäller prioriteringar  och annat som\r\nriksdagen  gör.  Riksdagen  är ju suverän att tycka  vad  den\r\nvill, i princip. Men finns det  ett  problem  när  det gäller\r\nprioriteringar där på det sättet att ni skulle vilja  göra på\r\nett   visst   sätt,   måhända  mer  effektivt?  Det  här  med\r\nanslagsstrukturen har ju  alltid  förekommit,  men  finns det\r\nnågonting annat? Riksdagen vill ju gärna prioritera det,  det\r\noch  det och dessutom vill man sätta det och det i förgrunden\r\noch dessutom inte glömma allt det andra. Då är frågan: Tycker\r\nni att  riksdagen  ger  tillräckligt  med  klartecken för att\r\nsatsa just på dem som börjar bli arbetslösa?  Oftast  har man\r\nju en känsla av att de långtidsarbetslösa ska prioriteras.\r\n\r\nAnders  L  Johansson,  AMS:  Det  finns prioriteringar i våra\r\ndirektiv  -  jag  tänker  på regleringsbrev,  budget  och  så\r\nvidare. De är väldigt många,  och  därmed  är det inte mycket\r\ntill prioriteringar. En stor fråga som vi står  inför  nu och\r\nsom har varit uppe här i dag gäller om vi blir betydligt  mer\r\nnoggranna  och  prövande i tillämpningen av en andra period i\r\na-kassan. Jag kan  se två möjligheter vid en ökad tillämpning\r\noch en ökad enhetlighet  i det sammanhanget. Då ser jag å ena\r\nsidan  att aktivitetsgarantin  måste  öka,  och  då  ser  jag\r\nautomatiskt  ett  resursproblem. Om inte den frågan löses ser\r\njag å andra sidan att  utförsäkringarna  kommer  att öka. Det\r\nfinns alltså konsekvenser. Jag tror därför att det är oerhört\r\nvärdefullt  med mer av konsekvensanalyser med utgångspunkt  i\r\nde diskussioner som vi har fört i dag.\r\n\r\nVi har haft friåret  som pilotverksamhet. Jag tror att Anders\r\nForslund, om inte med exakta siffror så åtminstone i princip,\r\nkan  stödja  det som jag  nu  påstår,  nämligen  att  andelen\r\narbetslösa som ersätter dem som går på ledighet till friår är\r\nomkring 50 %.  Om  vi  tittar  på  andelen av de prioriterade\r\ngrupperna    -   det   vill   säga   långtidsinskrivna    och\r\narbetshandikappade  -  som kommer in och ersätter dem som går\r\npå friår så är siffrorna  avsevärt lägre än 50 %. Eftersom de\r\nresurser som vi beräknar att friåret kostar ligger inom ramen\r\nför våra ordinarie arbetsmarknadspolitiska  medel kan vi alla\r\nse  att  detta inte är någon lätt ekvation framöver.  Det  är\r\nockså en fråga som faktiskt inte ligger inom AMS befogenheter\r\natt hantera, men som kan bli ganska besvärlig framöver.\r\n\r\nCarl B Hamilton  (fp):  Jag  ska  ställa  två frågor. Den ena\r\ngäller huruvida mer kontroll är önskvärt och  den  andra  rör\r\nförmedlarnas dubbla roller.\r\n\r\nNär  det  gäller  den första frågan sade Riksrevisionen här\r\natt det brister i tillämpningen  och  att reglerna egentligen\r\ninte är ett så stort problem. Man sade att aktiv kontroll ger\r\nhögre arbetsplaceringsgrad. Bo Jangenäs  sade  ungefär  samma\r\nsak,  det vill säga att bra kontroll inte står i motsats till\r\nhög andel  arbetsplatsplacering. Ökad kontroll är alltså bra,\r\nhelt enkelt. Det leder till att målen uppfylls bättre.\r\nJag tror att  det  vore  intressant  om  det  från  den här\r\nhearingen kom ut huruvida det är en allmän uppfattning  bland\r\ner  som  sitter vid bordet där att mer kontroll ligger väl  i\r\nlinje med  målen  för  arbetsmarknadspolitiken. Därför är jag\r\nintresserad av att höra  vad ni tre tycker i denna fråga. Det\r\ngäller inte minst AMS-chefen.  På  slutet  sade du ungefär så\r\nhär,  om  jag  fattade  dig  rätt: Om man strävar  efter  mer\r\nkontroll så uppstår det resursproblem.  Det  var det ena. Det\r\nandra var att utförsäkringen ökar. Men herrarna  till vänster\r\nmenade att den motsatsen inte finns. Jag tycker att det är en\r\nfullständigt  fundamental fråga hur man förhåller sig  i  den\r\nsituationen. Tycker  man  att mer kontroll ligger i linje med\r\nmålen eller inte?\r\nDen andra frågan gäller det  här  med dubbla roller. Det är\r\nju   inget   nytt  problem.  Vi  ser  det  till   exempel   i\r\nsjukförsäkringen.  Där  har  läkarna  dubbla  roller, och man\r\nförsöker komma till rätta med det genom att man ska ha second\r\nopinion  och försäkringskasseläkare som ska hjälpa  till  att\r\nstödja läkarna  i  att  fatta  taskiga  beslut  -  om jag ska\r\nuttrycka mig rakt på sak. Om man går till banken och  får  en\r\nkredit  nekad  så  är det av samma skäl aldrig ens personliga\r\nbankman som nekar krediten,  utan det är någon kreditkommitté\r\nsom finns lite mer diffust i bakgrunden.  Därför  blir frågan\r\ncentral för AMS och andra: Hur tänker ni stärka förmedlarna i\r\nderas roll att också vara avvisande? Det innebär naturligtvis\r\natt  förmedlarna  och förmedlingarna kommer att utsättas  för\r\nkritik, och det ska  de  också  göra.  Bankerna  är  ständigt\r\nutsatta  för  kritik  för  att  de inte beviljar tillräckligt\r\nmycket  krediter.  Samma typ av funktion  måste  ni  ha.  Hur\r\ntänker ni organisera det?\r\n\r\nAvslutningsvis, herr  ordförande,  vill  jag  säga  att detta\r\nillustreras  väldigt  väl  av att ordet \"man\" har använts  så\r\nflitigt här. Det är \"man\" som definierar och det är \"man\" som\r\nfattar beslut. Det är \"man\",  \"man\"  och  \"man\"! Det döljer i\r\nsjälva   verket  en  central  fråga  när  man  använder   den\r\nbeteckningen.\r\n\r\nAnnelie   Enochson    (kd):    När    rapporten    kom   från\r\nRiksrevisionsverket i våras läste jag den med stort intresse.\r\nMan  kan  kort  säga  att  det  som  står  där säkerligen kan\r\nsammanfattas i en mening: För dem som gör det som de ska göra\r\nblir det bra resultat.\r\n\r\nBland annat säger ni att utmärkande för de  kontor  som gör\r\ndet  som  de  ska  göra är att de arbetar på det sätt som var\r\ntänkt.  De ägnar bland  annat  mer  tid  åt  företagsinriktat\r\narbete. Nu  när  vi hörde AMS-chefen prata här om hur man ska\r\ngöra framöver för  att  kunna  bli  bättre  på  AMS hörde jag\r\ningenting om det här med att arbeta företagsinriktat.\r\n\r\nJag  vill spinna vidare på ungefär samma sak som Carl  B  var\r\ninne på.  En  av de saker som Riksrevisionsverket tog upp var\r\nen nämnd just för  att komma ifrån problemet med våld och hot\r\noch för att man ska göra rätt på arbetsförmedlingarna på alla\r\nde 21 olika länsarbetsnämnderna. Ni vill införa någon form av\r\nnämnd  som  bereder  alla  överväganden  om  rapportering  av\r\nsökande som avböjt en anvisning. Jag kan tänka mig att det är\r\nungefär  som försäkringskassans  sjukförsäkringsnämnd,  eller\r\nvad det heter.  Där har man just en sådan här second opinion,\r\nvilket jag tycker  är ganska intressant. AMS berörde inte det\r\nhär  när  man  pratade   om   att  få  en  rättighet  och  en\r\nlikformighet.  Jag  skulle  gärna   vilja   höra  AMS-chefens\r\nkommentarer till de här två sakerna.\r\n\r\nCamilla Sköld Jansson (v): Jag tycker att det  var  en viktig\r\nsynpunkt som Jangenäs tog upp; man ska komma ihåg att  vi  nu\r\ndiskuterar a-kassan med fokus på kontrollfunktion. Man tappar\r\nhela  bilden  av  arbetslöshetsförsäkringen.  Det gäller inte\r\nbara den här hearingen, utan allmänt i debatten är det mycket\r\nfokus på kontrollfunktion och sökaktivitet. Det ger ett snävt\r\nperspektiv.\r\n\r\nJag  är  lite grann inne på samma tankar som Christer  Skoog.\r\nNär man lyssnar  till  inledningen  hör  man  att  det pratas\r\nmycket   om   a-kassans   funktion   och   hur  den  påverkar\r\narbetsmarknadens funktionssätt. Man hör väldigt  lite  om det\r\nomvända.  Christer  Skoog  ställde  en  fråga om det här. Jag\r\ntycker  att  det  är  viktigt, för man kan inte  se  a-kassan\r\nisolerat.  Den fungerar  ändå  i  något  sammanhang.  Det  är\r\ngenerellt  konstaterat  att  det  finns  samband  mellan  hög\r\nanvisningsgrad   och   bra   kontroll  och  bra  resultat  av\r\narbetsplaceringar.  Carl B Hamilton  var  inne  på  det.  Jag\r\nskulle vilja ifrågasätta om det är bra kontroll som är orsak.\r\nVad är det som är orsak  och  verkan? Kan det vara så att det\r\när bra resultat av arbetsplaceringar,  hög anvisningsgrad och\r\nen viss arbetsmarknadssituation som gör det möjligt att ha en\r\nbra kontroll? Det perspektivet skulle jag  vilja  ha, och jag\r\nskulle vilja att IFAU och IAF resonerar om det här sambandet.\r\n\r\nAnders L Johansson, AMS: Det är möjligt, Carl B, att  jag var\r\nlite slarvig. Vad jag sade i det förra inlägget var helt  och\r\nhållet kopplat till prioriteringsfrågan. Kontroll är bra; jag\r\nhar ingen annan uppfattning i den delen än vad som har kommit\r\ntill uttryck här i dag.\r\n\r\nI  anslutning  till  det senaste inlägget vill jag återigen\r\nsäga - och jag försökte  ha  det  som  en  huvudpoäng  i  min\r\ninledning   -   att   vi   har   en   uppsättning   regler  i\r\narbetslöshetsförsäkringen. När man sätter sig ned och  tittar\r\nnärmare  på dessa regler ser man att de i grunden handlar  om\r\natt  gör  man   på  det  här  viset,  det  vill  säga  följer\r\nförsäkringens   regler,    så   är   det   en   ändamålsenlig\r\narbetsförmedlingspolitik. Det  är det som det handlar om. Det\r\nfinns ett antal regler - låt oss  säga att det finns fem till\r\nsju  fundamentala  regler.  Hundradagarsregeln  är  en  sådan\r\nregel.   Den   är   inte   upprättad    utifrån   ett   slags\r\nkontrollperspektiv, utan den är upprättad så att om vi följer\r\na-kassans  regler  så  får  vi  en  ännu  mer funktionsduglig\r\narbetsmarknad. Individerna kommer i arbete,  och  det är ändå\r\ndet  som  det  handlar  om i slutändan. Sedan måste vi  också\r\nutöva en bra kontroll så  att  vi  säkerställer att vi följer\r\nregelsystemet. Det är jätteviktigt.\r\nJag vill också ansluta till det som  jag  tycker  att Inger\r\nhar  beskrivit  så  bra, nämligen rollfördelningen mellan  a-\r\nkassan  och arbetsförmedlingen.  Den  måste  man  hela  tiden\r\narbeta med,  utbilda  i  och se till att den blir så klar och\r\ntydlig som möjligt. I till  exempel  vår  fundamentala roll i\r\nmötet  med  a-kassan  ska  vi  göra en bra dokumentation  och\r\nleverera   bra   och   korrekta  underlag   när   vi   lämnar\r\nifrågasättande och en underrättelse  till  a-kassan.  Det  är\r\ninte  tillförlitligt och ändamålsenligt i dag. Det är inte så\r\nbra som vi har rätt att önska oss att det ska vara.\r\nDet ger  i sin tur i nästa steg ett bra underlag och en bra\r\ndokumentation,  och  först med det får a-kassan någonting bra\r\natt stå på i sitt beslutsfattande.  Och  som har sagts här så\r\när det ju a-kassan som är beslutsfattare.  Sedan kommer nästa\r\nfråga;  om  inte  individen uppfattar att han eller  hon  har\r\nblivit  rättmätigt  behandlad   i   processen  så  finns  det\r\ningenstans för individen att vända sig.  Det tycker jag också\r\när ett problem, och jag har ingen lösning  på  det här i dag.\r\nDet  är någonting som jag verkligen tycker att vi  ska  sätta\r\noss ned  och  försöka hitta en konstruktiv lösning på. Jag är\r\növertygad om att  det  går.  Det får vi göra med utgångspunkt\r\ninte minst i den rapport som ni nu har tagit fram.\r\nHur  gör  man  då  när  det  gäller  frågan  om  den  svåra\r\nförmedlaruppgiften? Jag måste säga  att  det är glädjande för\r\nmig  att  höra  att  det  finns  en ordentlig insikt  om  att\r\nförmedlarjobbet är svårt och besvärligt.  Om  man  tittar  på\r\nIAF:s  författningssamling - för att ge ett svar på din fråga\r\ni den delen,  Carl  B  -  om  lämpligt arbete så delar jag Bo\r\nJangenäs uppfattning. Den är mycket  bättre än det som vi har\r\nhaft tidigare. Men kvar står att i grund  och  botten  är det\r\nformuleringar  som  att man ska beakta arbetslöshetsperiodens\r\nlängd  när  man ska bedöma  huruvida  man  har  ett  lämpligt\r\narbete. Man ska  bedöma  om det är skäliga kostnader, man ska\r\nbeakta att det inte sker onödig  yrkesväxling  och så vidare.\r\nAtt  sitta och tillämpa detta gentemot enskilda individer  är\r\ningen  lätt uppgift. Där måste AMS nu ta ytterligare steg för\r\natt ta fram  allmänna råd, direktiv och riktlinjer som är mer\r\nhandfasta utifrån  det  som inspektionen har gjort så att man\r\nfår  lite tydligare förhållningsregler  och  förhållningssätt\r\natt utgå  ifrån när man ska fatta besluten. Med andra ord ska\r\nman ta bort  subjektiviteten.  En del av förmedlarnas problem\r\när  att de så helt och fullt får  stå  för  beslutet  själva.\r\nDessutom  ser  besluten olika ut i olika delar av landet. Det\r\när ju en huvudfråga  som  vi  har varit inne på i dag. Arbeta\r\nbort subjektiviteten! Ta fram mer  av  tydliga  riktlinjer  i\r\nförordningar,  i  föreskrifter och i allmänna råd! Där kan vi\r\ngöra  mycket  mer för  att  stödja  förmedlaren  i  de  svåra\r\nbedömningarna som till syvende och sist ändå måste göras.\r\n\r\nTill sist vill  jag  säga att vi nu är på väg att ta fram ett\r\nanvisnings- och matchningsmål.  Det  kommer vi att lägga ut i\r\norganisationen under 2005. Jag känner  mig  helt förvissad om\r\natt när vi gör det så kommer frågorna om ifrågasättanden  och\r\nnär   de  ska  göras  att  öka.  Man  kommer  att  jobba  med\r\nanvisningar på ett helt annat sätt. I anslutning till det tar\r\nvi också  fram  en  arbetsgivarpolicy  när  det  gäller  våra\r\nföretagskontakter.  Många  av  er  som har arbetat med de här\r\nfrågorna  under en längre tid vet ju  att  vi  har  haft  ett\r\nanvisningsmål  längre  tillbaka  i  tiden. Det fungerade inte\r\nalls bra gentemot arbetsgivarna. Man  satt  helt  enkelt  och\r\nanvisade  folk trots att man var rätt så på det klara med att\r\ndet  inte  var  någon  anställning  på  gång.  Det  belastade\r\narbetsgivarna  hårt.  Nu  har vi fått fram ett mål som klarar\r\natt inte försätta oss i den situationen. Det kommer vi alltså\r\natt lägga ut i organisationen under nästa budgetår.\r\n\r\nAnders Forslund, IFAU: Jag  kan  börja med frågan om huruvida\r\nkontroll  är önskvärd och koppla den  till  det  som  Camilla\r\nSköld Jansson frågade om. Man kan börja sin fundering med att\r\nfråga sig varför vi har en arbetslöshetsförsäkring. De flesta\r\när väl överens  om att den viktigaste funktionen i den är att\r\nersätta inkomstbortfall  vid  arbetslöshet som man själv inte\r\nhar förorsakat. I den bästa av  alla världar skulle man tycka\r\natt  det  vore rimligt att ersätta  det  med  100 %  eftersom\r\npersonen inte är skyldig till det som har inträffat. Men i de\r\nallra  flesta   försäkringssystem   har  man  någon  form  av\r\nsjälvrisk   som   gör   att   systemen   inte  tenderar   att\r\növerutnyttjas. Det kan ju vara så att man  agerar  så att man\r\nsjälv  förorsakar  arbetslösheten eller så att man agerar  så\r\natt man inte får ett jobb. Självrisken i det svenska systemet\r\nskulle då motsvara att  man får en lägre ersättning än 100 %.\r\nMan får inte så mycket som  man  tjänade  i det jobb man hade\r\ninnan, utan man får någonting mindre.\r\n\r\nJu större självrisken är, det vill säga ju sämre ersättning\r\nman får, desto mindre av kontroll behövs det. Men har man ett\r\nsystem som är någorlunda generöst i ersättningen  kommer  man\r\nförmodligen  att  behöva  utöva någon form av kontroll. I den\r\nmeningen är kontroll nödvändig.  Frågan  är  om  den också är\r\nbra. Det finns lite grann att dra på när det gäller forskning\r\npå  området  från  USA,  där  man  ju  bedriver  väldigt lite\r\narbetsmarknadspolitik men beforskar den desto mer.  Det finns\r\ntill  och  med en del experiment - vilket vi ju aldrig  ägnar\r\noss åt i Sverige  -  som belyser detta. Jag har det inte helt\r\nuppdaterat, men mitt minne  är  att man gjorde experiment där\r\nman använde sig av olika kombinationer  av kontroll och hjälp\r\natt söka - lite grovt förenklat. Det visade  sig  att det som\r\nfungerade  var kombinationen, det vill säga både aktivt  stöd\r\ntill de arbetssökande  och att man övervakade att de faktiskt\r\ngjorde det de skulle. På  något  vis  tror  jag att det är en\r\nganska rimlig bild.\r\nOm  man  skulle försöka översätta erfarenheterna  till  det\r\nsvenska systemet så handlar det om en kombination av en aktiv\r\nförmedling som  aktivt hjälper de arbetssökande att söka jobb\r\noch  en  kontrollutövning,   som   måste   till   därför  att\r\nersättningen  är  så pass hög som den är och som vi vill  att\r\nden ska vara i ett rimligt system.\r\nDe dubbla rollerna  är naturligtvis ett jättesvårt problem.\r\nDet är ett problem som  man delar med en massa andra områden.\r\nJag  tyckte att det var ett  klokt  förslag  som  jag  såg  i\r\nrapporten   från   Riksrevisionen   om   att   åstadkomma  en\r\nkonstruktion  som  påminner  om  den  som  man  har på  andra\r\nområden.  Man  flyttar alltså beslutet från förmedlaren  till\r\nnågon instans bakom  förmedlaren.  Det  underlättar sannolikt\r\nhans eller hennes arbete.\r\n\r\nEn annan sak som möjligen skulle kunna dra  åt  samma  håll -\r\noch nu är jag ute på vatten som är väldigt djupa för mig, för\r\njag vet inte exakt vad som ingår i handlingsplanerna - är att\r\ndet  för mig tycks som att en handlingsplan naturligtvis  ska\r\ninnehålla  vad  som på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt\r\nleder till arbete.  Det  innebär  att  handlingsplanen  måste\r\nstipulera  vad  den  arbetssökande ska göra för att hitta ett\r\narbete.  Men  den borde  också  stipulera  någonting  om  vad\r\nförmedlingen  är   skyldig   att   göra  i  gengäld  för  den\r\narbetssökande.  Det  skulle  alltså  handla  om  en  form  av\r\nkontrakt mellan förmedling och arbetssökande.  Om  man tänker\r\npå  handlingsplanen  på  det  sättet  så  får  man  också  en\r\nsituation  där  det  är  någorlunda rimligt att se vad som är\r\nkontraktsbrott eller inte. Kontraktsbrott är då någonting som\r\nman   ska  vidta  sanktioner  mot.   Hur   sanktionerna   mot\r\nförmedlingen ska se ut vet jag inte, men det vore rimligt att\r\nha det hela dubbelsidigt.\r\n\r\nInger Lindström,  SO:  Vi  tror inte från vår sida att det är\r\nmer kontroll som löser problemet. Problemet löser man med mer\r\naktiva insatser, och vi tror  att  man  egentligen  skulle nå\r\nlängre med det.\r\n\r\nBo  Jangenäs,  IAF:  Jag  ska  ta  upp frågan om huruvida det\r\nbehövs kontroll och om vad som är orsak  och  verkan. När jag\r\ngick aspirantutbildning, som det hette på den tiden,  för att\r\nbli  arbetsförmedlare  sade min lärare en sak när vi tog  upp\r\nden här frågan. Till synes  är  det  ju  en  stor motsättning\r\nmellan  att  jobba  med  service  till  folk  och att  ha  en\r\nkontroll.   Han   sade:   Om  ni  har  en  bra  och  effektiv\r\nplatsförmedling så är det okej.  Det  räcker  oftast.  Det är\r\nförst  när  man ser att en sökande faktiskt inte vill ha jobb\r\nsom man tar upp  det  här  med  kontroll.  Det  ena är själva\r\ngrunden, och det andra är någonting som aktualiseras bara när\r\ndet  inte  fungerar.  I  den  praktiska  verksamheten är  det\r\nfaktiskt så.\r\n\r\nNär  det gäller föreskriften om lämpligt arbete,  som  Anders\r\ntog upp,  så  är det inte så att arbetsförmedlaren sitter med\r\nföreskrifterna  framför  sig  när någon har hamnat i en sådan\r\nsituation som jag nämnde. Man går  inte igenom det hela punkt\r\nför punkt, utan man har ofta frågan  klar för sig. Man tittar\r\nsedan i föreskrifterna för att se vad  som gäller just då. Så\r\nlänge vi har föreskrifter som ska ta hänsyn  till  personliga\r\nomständigheter, där det handlar om bedömningsfrågor,  är  det\r\nså man måste jobba. Det arbetsförmedlaren då gör är att lämna\r\na-kassan  ett bra underlag just i den frågan. Man har en viss\r\ngrund för ett ifrågasättande, och då tar man inte upp alla de\r\nandra frågorna. Det fungerar trots allt rätt hjälpligt.\r\n\r\nJan  Johannesson,   Riksrevisionen:   Egentligen  svarade  Bo\r\nJangenäs redan på den raka frågan om huruvida mer kontroll är\r\nönskvärd.  Det  var  ju två ledamöter som  ställde  den.  Jag\r\nskulle vilja säga så här:  Inte  vilken  kontroll  som helst.\r\nUtifrån vår studie - och det måste ju gälla över huvud  taget\r\negentligen   -  har  anvisningsinstrumentet  som  sådant  två\r\nroller, det vill  säga  matchning och kontroll. Om du matchar\r\nbra och anvisar en lämplig  plats  så  leder  det till att en\r\nperson  får  jobb,  och  det är ju det som förklarar  att  de\r\nbättre  kontoren  hade  en bättre  arbetsplaceringsgrad.  Jag\r\nskulle  vilja  säga  att  det  egentligen  inte  finns  någon\r\nmotsättning mellan matchning  och  kontroll.  När man anvisar\r\nett lämpligt arbete så kontrollerar man ju samtidigt.\r\n\r\nMen sedan kommer förmedlaren i en situation där man ställer\r\nfrågan till honom eller henne: Hur ofta förekommer det att du\r\nanvisar endast i kontrollsyfte - bara för att kolla att någon\r\nverkligen står till arbetsmarknadens förfogande? Det måste ju\r\ngöras  ibland.  Men  vi  får  en  känsla  av  att  man  i  de\r\nkontrollsituationerna  inte  använder sig av lämpligt arbete,\r\nutan man anvisar över huvud taget.\r\n\r\nforts. Jan Johannesson: Det kommer  inte  att  leda  till ett\r\njobb, men visst uppfyller man kontrollfunktionen. Vad  är det\r\negentligen  som  behövs?  Jo,  det  behövs  fler  kvalitativa\r\nanvisningar. I och med det får man en kvalitativ kontroll.\r\n\r\nAnders  L  Johansson,  AMS:  Det ligger helt i linje med  vad\r\nAnders sade, men jag vill ändå  understryka  att man måste se\r\ndet  som en kedja av aktiviteter, gärna i det perspektiv  som\r\ndu  drog  upp.  När  man  kommer  in  på  en  förmedling  ska\r\narbetslöshetskassans  regelsystem  börja  gälla  från  första\r\ndagen.  I  det  regelsystemet finns det ett antal aktiviteter\r\nsom man bör stödja  individen  med  och  som  man  också  ska\r\nförvänta  sig  att  individen deltar i. Det är därför man får\r\npengar från arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nDet handlar om besöket  och  att vilja delta i program. Man\r\nkan inte neka att delta i ett program  om man bedömer att det\r\när ändamålsenligt för att få ett jobb. Man  måste delta i att\r\ngöra   en  handlingsplan  och  så  vidare.  Det  är  en   rad\r\naktiviteter, och dessa aktiviteter slutar med en huvudsakligt\r\nviktig insats, nämligen en anvisning.\r\n\r\nVi måste  ha effektivitet och kontroll på hela den processen.\r\nDet är inte  så  att vi tar till kontrollen när det ordinarie\r\ninte fungerar. Vi  måste  ha kontroll på hela arbetsprocessen\r\noch   de  olika  aktiviteter  som   faktiskt   stipuleras   i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Vi  på förmedlingen måste erbjuda\r\nindivider stöd för att kunna leva upp till de här insatserna,\r\nprecis som du sade. Jag tror att  det är fundamentalt viktigt\r\natt ha det perspektivet på kontrollbegreppet.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det! Nu finns  det  ett  antal personer\r\nsom har begärt ordet. Nu undrar jag om vi kan hinna  med alla\r\ndessa frågor. Det är egentligen sagt att vi ska sluta  tio i,\r\nmen eftersom vi har dragit över lite på tiden tidigare kan vi\r\nkanske  hålla  på  fram till tolv eller fem över i alla fall.\r\nSedan sätter vi punkt.\r\n\r\nCarl B Hamilton (fp): Jag skulle kunna fråga mer om detta med\r\nkontrollen, men jag  lämnar  det  därhän.  Jag  skulle  vilja\r\nställa en fråga till Anders L Johansson. Jag efterlyste om ni\r\ngör  något  för  att  lindra  de  här dubbla rollerna, och då\r\nräknade   du   upp   här  att  det  skulle  göras   tydligare\r\nföreskrifter, att subjektiviteten  skulle bort och så vidare.\r\nI andra sammanhang har det visat sig  vara  lämpligt  att man\r\nhar     en     nämnd,     en    kreditkommitté    eller    en\r\nförsäkringskasseläkare. Vad  tänker  ni  konkret  göra  i det\r\nhänseendet?\r\n\r\nChrister  Skoog  (s):  Jag  har  en kompletterande fråga till\r\nRiksrevisionen.   Tror   ni   att  er  slutsats   eller   ert\r\nställningstagande  hade blivit annorlunda  om  ni  även  hade\r\nintervjuat de arbetssökande  likaväl  som  ni  har intervjuat\r\narbetsförmedlarna på de berörda kontoren?\r\n\r\nUlf Holm (mp): Herr ordförande! Jag ska börja med  att ställa\r\nen fråga till Riksrevisionen. I inledningen slog ni  fast att\r\ndet  inte  var  ovanligt  att  arbetsförmedlingen  inte  alls\r\nanvisade några platser under de första 100 dagarna. Under den\r\ntiden   förväntades  man  klara  sig  med  självservice.  Det\r\nframställdes  som  en  stor  nackdel.  Jag  förstår  inte vad\r\nnackdelen  är eftersom det finns forskning, bland annat  från\r\nIFAU, som visar  att bästa sättet att få ett nytt jobb är att\r\nsöka själv. 60-70 %  får  jobb genom egna kontakter. Jag vill\r\ngärna att ni kommenterar hur det kan vara ett problem att man\r\ninte har fått ett jobb anvisat.\r\n\r\nSedan     kommenterade     också     Riksrevisionen     att\r\narbetsförmedlingarna i låg grad  utnyttjade  nya  regler  som\r\ninnebär  ökade  matchningsträffar,  bland annat att utöka det\r\ngeografiska sökområdet. Då kan man alltså inte i dag säga att\r\nde  nya  reglerna  har  varit bra eller dåliga,  om  jag  har\r\nförstått   det   rätt.   Ni   har   redan   kommenterat   att\r\nimplementeringen måste bli bättre.\r\n\r\nSedan har jag en kommentar till Anders L Johansson som kom in\r\npå  friåret.  Han  kom  naturligtvis  fram  till  en  negativ\r\nslutsats utifrån att det inte fanns sökande i de prioriterade\r\ngrupperna. Då kan jag upplysa om att det inte finns någonting\r\nsom heter prioriterade grupper när det gäller friåret och det\r\nförsök  som  pågår nu. Det  gäller  bara  att  man  ska  vara\r\ninskriven  på  arbetsförmedlingen.   Man  kan  inte  dra  den\r\nslutsats som Anders L Johansson gjorde  eftersom det inte var\r\nriksdagens beslut.\r\n\r\nSonja Fransson (s): Jag har faktiskt fått svar på två av mina\r\nfrågor, men jag har en kvar. Jag tycker att  det  är  väldigt\r\nintressant  att  detta med aktivt sökande och kontroll hänger\r\nsamman  och  också leder  till  arbete.  Det  tycker  jag  är\r\njätteviktigt att den här hearingen har kommit fram till.\r\n\r\nJag är lite fundersam  över  en  sak  som togs upp av både Bo\r\nJangenäs och SO, nämligen att det verkar som om olika grupper\r\nfår olika bemötande i det här sammanhanget.  Jag skulle gärna\r\nvilja veta vad det är som skiljer.\r\n\r\nStefan Attefall (kd): Bo Jangenäs sade att man  ska tillgripa\r\nkontroll   när   det   inte   fungerar.  När  Susanne  Ackum,\r\ngeneraldirektör för IFAU, var på besök i utskottet visade hon\r\nen undersökning som gjorts för Näringsdepartementet. Hon drog\r\ntre slutsatser som visar att det  kanske  inte  fungerar. Det\r\ntycker jag också en hel del av dagens hearing har  visat. Hon\r\nsade bland annat att generellt sett är sökaktiviteten låg hos\r\nde  arbetssökande.  Den  näst  intill upphör vid placering  i\r\nprogram, vilket kan medföra inlåsning.  Det  verkar  konstant\r\nunder arbetslöshetsperioden. Man söker alltså inte mer längre\r\nfram eller så.\r\n\r\nDå  är vi inne på detta med rollfördelning och sådant.  Jag\r\ntycker   att   ett   av   de   problem   som   vi   har  inom\r\nsjukförsäkringssystemet   är   att  läkaren  som  ska  hjälpa\r\npatienten  dessutom ska ha fri utskrivningsrätt  av  statliga\r\npengar. Det  blir  helt  enkelt så att man hellre är snäll än\r\ndum  gentemot  den  som  vill  ha  hjälp  med  sjukskrivning.\r\nArbetsförmedlaren  sitter  ju  i  en  ännu  värre  situation.\r\nArbetsförmedlaren ska vara expert  på det lokala näringslivet\r\noch på alla utbildningsvägar som finns och han ska vara lots,\r\ncoach och handledare för den arbetssökande.  Han ska vara det\r\nbästa stöd som den arbetssökande har. Samtidigt  ska han vara\r\nkontrollant, följa upp, fylla i blanketter, vara byråkrat och\r\nhela kedjan.\r\nNu  går  hela  diskussionen ut på att vi ska öka byråkratin\r\nytterligare. Vi ska  införa nämnder bakom ryggen som ska vara\r\nthe bad guys och liknande saker. Vi behöver tydligen gå i den\r\nriktningen säger rapporterna.  Men  frågan  är om det inte är\r\nett systemfel. Vi bygger upp nya myndigheter. Bo Jangenäs nya\r\nmyndighet är till för att öka detta. Det har inte fungerat så\r\nbra  tidigare  när  det  låg  inom  AMS. Nu ska det  vara  en\r\nsjälvständig myndighet som ska tuffa  till  sig  gentemot AMS\r\noch personalen. De 10 000 i Arbetsmarknadsverket ska på något\r\nsätt bli bättre experter på att vara kontrollanter. Sedan har\r\nman  en  massa  olika  organ.  Min  poäng är: Är det inte  en\r\nomöjlig  uppgift att vara arbetsförmedlare?  Man  måste  göra\r\nnågonting åt rollfördelningen och helt enkelt skilja på dem.\r\n\r\nFrågan ställs framför allt till Anders L Johansson.\r\n\r\nMargareta   Andersson   (c):  Jag  har  en  fråga  med  samma\r\ninriktning som den som Sonja  Fransson  ställde  om det olika\r\nbemötandet.  Jag  ställer  den både till Inger Lindström  och\r\nAnders Forslund. Är detta någonting  som man tänker gå vidare\r\nmed och undersöka, gärna med en IFAU-undersökning?  Beror det\r\npå könsdiskriminering eller beror det på någonting annat? Det\r\ngällde   ju  Kommunal  med  många  kvinnor  och  också  många\r\ndeltidsarbetslösa.\r\n\r\nPatrik Norinder  (m):  Inger  Lindström tog upp en intressant\r\nfråga     om     överklagande    av    avanmälningar     från\r\narbetsförmedlingarna.   I   SO:s   förslag   står   det   att\r\nlänsarbetsnämnderna  ska  kunna  ha  den här möjligheten. Det\r\nreser en del intressanta frågor i organisationen framöver som\r\ngäller  även Anders Johansson och effektiviseringen  av  AMS.\r\nJag skulle vilja fråga dig hur du ser på länsarbetsnämndernas\r\nroll i en  framtida organisation. Det gäller kanske också den\r\ngeografiska  frågan.  Ska  man  ha kvar länsindelningen eller\r\nfinns det andra regionala möjligheter?\r\n\r\nJan Johannesson, Riksrevisionen:  Jag  ska  snabbt försöka ge\r\nsvar på detta. Hade resultaten blivit annorlunda  om  vi hade\r\ntittat   på   de   arbetssökande   och   deras   individuella\r\nsökbeteende?  Det  är mycket möjligt att det hade kunnat  bli\r\nnågot annorlunda. Men  vår  granskningsmyndighet ska ju titta\r\npå statliga myndigheter och dem  som  lever  på skattemedlen.\r\nDet  kan  inte  vara  vår  främsta  uppgift att titta  på  de\r\nsökande, utan det får forskarna klara av.\r\n\r\nDet finns ju ett intressant forskningsresultat  som  togs upp\r\nhär  som  visar  att  de  som  sökte  själva  och  utnyttjade\r\nsjälvservice  och  sådant  har klarat sig bäst. Så uppfattade\r\njag det. Varför skriver vi då  att det är viktigt att man ska\r\nge   mer   individuell   service   under    de   100   första\r\ninskrivningsdagarna? Ja, det är självfallet så att det är ett\r\nav våra huvudresultat. Vi kan inte förneka det. Det gick lätt\r\natt mäta vilka kontor som redan under de 100  första  dagarna\r\ngav   anvisningar,   och  det  var  de  som  hade  det  bästa\r\narbetsplaceringsresultatet.  Sedan  vet  jag  inte om det går\r\nstick i stäv mot forskningen. Jag tror att min  kollega  vill\r\nfylla i här.\r\n\r\nHans  Folkesson,  Riksrevisionen: Varje långtidsinskriven har\r\nju någon gång varit  nyinskriven vid förmedlingen. Det här är\r\nförmodligen    ett   sätt   att    minska    inflödet    till\r\nlångtidsarbetslöshet. Därför uppstår de här effekterna.\r\n\r\nSedan gällde det vad de sökande själva skulle tycka i frågan.\r\nDet kan ju inte vi tro någonting om. Däremot uppkom det vissa\r\nreaktioner efter  vår  rapport  där  även  arbetssökande  och\r\narbetslösa  ringde  och  hade synpunkter. En synpunkt som jag\r\nkommer ihåg var just detta  att  man  kände sig övergiven och\r\natt det dröjde väldigt länge innan man  fick  någon  mänsklig\r\nkontakt med arbetsförmedlingen.\r\n\r\nBo  Jangenäs,  IAF: Jag hade faktiskt inte begärt ordet,  men\r\njag kan säga något  ändå. Sonja Fransson tog upp detta med de\r\nolika grupperna och bemötandet. Jag tror att det är en viktig\r\nfråga. Någon sade diskriminering,  men  det tycker jag är ett\r\nför stort ord att ta till. Det är ju inte  en aktiv handling.\r\nMen det är faktiskt så, och har även varit så historiskt, att\r\nmänniskor behandlas olika i de här avseendena. Det tycker jag\r\när en viktig fråga som man måste ta i, och det  är  ingen som\r\nhar gjort det ännu.\r\n\r\nSedan  hade  vi  detta  med de 100 dagarna. Förmedlingen  ska\r\nfaktiskt anvisa arbete. Det  är  dess uppgift. Om jag förstår\r\nRiksrevisionens rapport rätt var det  några  förmedlingar som\r\nnästan hade som princip att inte göra det under de första 100\r\nersättningsdagarna.  De hade alltså missuppfattat  detta  med\r\nbegränsat sökområde. Man  ska  faktiskt  söka  arbete  aktivt\r\nenligt  de regler som finns i arbetslöshetsförsäkringen.  Jag\r\ntror att det var det som var själva poängen.\r\n\r\nAnders L  Johansson,  AMS: Först gäller det frågan som Carl B\r\nHamilton och Stefan Attefall  tog upp, nämligen detta med den\r\nsvåra rollen. Vi ser förstås varje  dag  det ni pekar på. Det\r\när  svårt att klara de här två rollerna. Egentligen  vet  jag\r\ninte  om  jag  ska säga det här i ett så tidigt skede, men vi\r\ndiskuterar en bättre  ordning  än  vad  vi  har i dag för att\r\nhantera det problemet. Det finns nämligen ingenting som säger\r\natt   varje  enskild  förmedlare  i  sin  yrkesutövning   ska\r\nkontrollera och besluta om underrättelseuppgifter.\r\n\r\nMan kan  organisera  det  så  att det inte är varje enskild\r\nförmedlare  som  gör  det.  Förmedlingschefen   på  kontoret,\r\nåtminstone  på  de allra flesta kontoren, jobbar inte  direkt\r\nmed sökande utan  sköter  arbetsledningen  och  chefskapet på\r\nkontoret.  Man  kan  tänka  sig  att den typen av beslut  får\r\nfattas  av  förmedlingschefen  och  inte   av   den  enskilda\r\nförmedlaren  som sitter med den arbetssökande. Vi  kan  vidta\r\nsteg  i  organisationen  så  att  vi  åtminstone  skapar  ett\r\nbetydligt  bättre  förhållande  än det vi har haft historiskt\r\nsett.\r\nSedan vill jag upprepa att en del  av förmedlarens, och det\r\nvet jag med säkerhet, problem är att det  finns en stort mått\r\nav   subjektivitet.   När   det  finns  ett  stort  mått   av\r\nsubjektivitet uppfattar den arbetssökande  det  så  att detta\r\nhar du som förmedlare kommit på, och då blir det etter  värre\r\noch  mycket  svårare.  Då  kommer  man  tillbaka till det som\r\nChrister var inne på. De förändringar som  vi kan göra nu med\r\navseende på interaktivitet och mycket tätare  möten  kommer i\r\ngrunden att ge helt nya förutsättningar.\r\nJag tror inte alls att jag överdriver när jag säger att det\r\när  en  övergripande förändring när vi nu får upp de här  tre\r\nkontaktvägarna till förmedlingen. Av dessa är den interaktiva\r\nhemsidan,   som  vi  kallar  för  Min  sida,  en  jätteviktig\r\nmöjlighet både  ur uppföljningssynpunkt och för att individen\r\nska kunna vara aktiv  hela  tiden  kontinuerligt.  Jag skulle\r\nvilja  drista  mig  till  att säga att jag tror att det  vore\r\njättevärdefullt om vi vid ett senare tillfälle fick möjlighet\r\natt för utskottet presentera den faktiska konkreta innebörden\r\nav  det  som  jag  säger  om  att   utöka   kontakterna   och\r\naktiviteterna.  Det är en genomgripande förändring som håller\r\npå att genomföras.\r\nVad  tycker  jag   om  LAN:erna?  Jag  nöjer  mig  med  att\r\nkonstatera att vi har en ganska lång historia och ett synsätt\r\nsom  innebär  att  arbetsmarknadspolitiken   lever  bäst  och\r\nfungerar  bäst om den får utformas, tillämpas och  genomföras\r\nute i de lokala  och  regionala  miljöerna. Det är inte länge\r\nsedan som vi hade både otraditionella  medel  och frilän. Det\r\när inte länge sedan som vi hade helt självständiga  styrelser\r\npå lokal och regional länsnivå.\r\nOm  vi har ambitioner att skapa en riksenhetlig tillämpning\r\nav arbetslöshetskassans  regelsystem  på det sätt som vi ser,\r\nför     regelsystemet    är    ju    en    kärna    i    hela\r\nförmedlingsverksamheten,  tror  jag att ni politiker måste ta\r\nmed den diskussionen i avvägningen  -  det  är  inte  det ena\r\neller    andra    -    mellan    en    lokal   och   regional\r\narbetsmarknadspolitik kontra en statlig arbetsmarknadspolitik\r\nsom en del i den ekonomiska politiken. Den  frågan  måste  ju\r\navgöras med utgångspunkt i vilken arbetsmarknad vi har.\r\nJag   är   alldeles   säker  på  att  vi  rör  oss  mot  en\r\narbetsmarknad där vi i delar kommer att ha en väldig knapphet\r\npå arbetskraft och i andra  delar kommer att få ett överskott\r\npå   arbetskraft.   Geografisk  rörlighet   och   yrkesmässig\r\nrörlighet kommer att bli väldigt viktiga frågor framöver. Jag\r\ntror att det är med det som utgångspunkt som man ska föra den\r\nhär  diskussionen  om  organisationen.  Organisation  är  ett\r\nmedel, inget egenmål.\r\n\r\nJag tar din korrigering  om  friåret. Den är riktig. Jag tror\r\natt  det  är  väldigt värdefullt  att  vi  tar  fasta  på  de\r\nprioriteringar  på  långtidsinskrivna  och arbetshandikappade\r\nsom är lagda när det gäller friåret och  att  vi  klarar  det\r\ninom verket.\r\n\r\nAnders Forslund, IFAU: Först har vi detta med olika bemötande\r\nav  olika  grupper.  Det  känner  jag  faktiskt  igen från en\r\nläsning  som  är ett antal år gammal. Den här Maktutredningen\r\nsom fanns en gång  i  tiden  påvisade  ju att det var väldigt\r\nstora klasskillnader, kan man väl egentligen kalla det, i hur\r\nman blev bemött när man hade kontakter med  myndigheter.  Jag\r\ntror  att  det  är  ett mer utbrett problem än något som bara\r\ngäller   arbetsmarknadspolitiken    och    tillämpningen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Det  är  definitivt   värt   att\r\nstudera. Dock är det en ganska stor uppgift att göra det. Det\r\när ingenting man snyter ur näsan på en kafferast eller så.\r\n\r\nSedan har jag en kort kommentar till det här med 100 dagar,\r\nkontakter och jobb och så vidare.  I  en studie om företagens\r\nrekryteringsbeteende  såg  vi mycket riktigt  att  de  flesta\r\njobben tillsattes efter vad  som  kan  rubriceras som privata\r\nkontakter av olika slag. Om jag minns rätt  handlade  det  om\r\n60-70 %   av   jobben.   Resten  hade  arbetsförmedlingen  en\r\ndominerande marknadsandel av. Men jag ser egentligen inte att\r\ndet finns en motsättning mellan det resultatet och det faktum\r\natt man måste ta tag i folk på förmedlingen.\r\n\r\nDet vi tror oss kunna säga  är  att  de  som  kommer  in till\r\nförmedlingen  och  söker  jobb  ser  väldigt olika ut när det\r\ngäller  möjligheterna  att  ta kontakter.  De  som  inte  har\r\nkontakter  behöver  förmodligen   en   mer   aktiv  hjälp  av\r\nförmedlingen,  men  det  kan man inte avgöra förrän  man  har\r\nträffats och skrivit en handlingsplan.\r\n\r\nInger  Lindström,  SO:  Det gäller  också  skillnaden  mellan\r\nmedlemsgrupperna. Under den  här  förmiddagen  har  vi  varit\r\neniga ett antal gånger om att det är viktigt att försäkringen\r\ntillämpas  lika  och  att  det  görs  med hög kvalitet. I vår\r\nrapport har vi velat peka på att det finns  stora skillnader.\r\nVi menar att det är viktigt att man tar reda  på  vad  de här\r\nskillnaderna består i. Varför ser det ut som det gör? Då  kan\r\nman   förhoppningsvis   konstatera   att  det  har  naturliga\r\nförklaringar  och  framför  allt  att försäkringen  tillämpas\r\nlika.\r\n\r\nMargareta    Andersson    (c):   Vi   har   hamnat    i    en\r\njämställdhetsdiskussion. Det  började  med att vi hade använt\r\nuttrycket  \"likvärdigt\"  arbete.  Det  är  ett   sådant   där\r\nspecialuttryck  som vi använder när det handlar om likvärdigt\r\narbete för män och  kvinnor.  Likvärdigt  arbete kan ju också\r\nvara    ett    lämpligt    arbete    i    olika   sammanhang.\r\nJämställdhetsområdet  är  alltså  ett  stort  område  i  vårt\r\nutskott.\r\n\r\nDet   finns   också   någonting  som  kallas  för  indirekt\r\ndiskriminering.   Det   behöver   inte   vara   så   att   en\r\narbetsförmedlare eller någon  annan  person,  myndighet eller\r\ninte, tycker att nu ska vi klämma åt den som ser  ut si eller\r\nheter  så.  Man eller kvinna, man kan göra det av okunnighet.\r\nDärför har också våra myndigheter ett stort ansvar. Det finns\r\ninskrivet i era  uppdrag  att se till att det fungerar. Nästa\r\nhearing    vi    anordnar   blir   kanske:    Hur    fungerar\r\njämställdhetsarbetet  inom de olika myndigheterna? Jag tycker\r\natt det var en intressant fråga som kom upp här till slut. Vi\r\nfår också undersöka varför det ser ut så.\r\nI utskottens uppdrag i riksdagen ingår det också att vi ska\r\nfölja upp de beslut som  vi  har varit med om att bereda. För\r\nvår del i arbetsmarknadsutskottet  är arbetslöshetskassan ett\r\nväldigt  stort och viktigt område. Det  är  stort  ekonomiskt\r\nbåde för oss  i  riksdagsarbetet,  och  det  är också väldigt\r\nstort för skattebetalarna och för dem som berörs  av det, som\r\nfår  a-kasseersättning  när de är arbetslösa. Därför  är  det\r\nväldigt viktigt att det här fungerar bra.\r\nDet är också viktigt för  oss  att  veta om vi kan ändra på\r\nlagstiftningen så att det underlättar ert arbete. Vi har fått\r\nen del idéer och kommentarer som vi ska  ta  med  oss  i  det\r\npolitiska arbetet.\r\nTack för att ni har kommit hit och ställt upp under den här\r\ndagen.    För    min    del    har   det   inneburit   mycket\r\nkunskapsinhämtande,  och  det är det  som  hearingarna  bland\r\nannat är till för. Jag tycker  att  alla  har  ställt upp och\r\ndelat med sig av sina kunskaper. Jag tror att vi  har  kunnat\r\nta  steg framåt i det som är vårt gemensamma ansvar, nämligen\r\natt se till att arbetslöshetsförsäkringen fungerar så bra som\r\nmöjligt för de människor som behöver den.\r\nDet  gäller  också  att  se  till  att  så få människor som\r\nmöjligt  blir  beroende av a-kassan. Det viktigaste  och  det\r\nbästa med arbetsmarknaden  är  ju  när den fungerar så att a-\r\nkassepe\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Framställning från Riksrevisionens styrelse angående arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen",
          "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2003/04:7 och motionerna 2003/04:A7 yrkandena 1-4 och 2004/05:A342 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F9A7421E-0456-474E-AE27-AAB5D03180C1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "129",
                    "0",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F9A7421E-0456-474E-AE27-AAB5D03180C1",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Utredning om ny arbetslöshetsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A358 yrkandena 4 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A203.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Dagpenningens storlek",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A307 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "88BAD5BF-35F6-473B-B036-B0720DFEF53A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "270",
                    "25",
                    "1",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/88BAD5BF-35F6-473B-B036-B0720DFEF53A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utformningen av arbetsvillkoret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A358 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Krav på medlemskap i arbetsvillkoret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A307 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "A-kassa vid förtroendeuppdrag",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om a-kassa och förtroendeuppdrag.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:A383.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "A-kassa vid deltidssjukskrivning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A387.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Familjehemsförälder och a-kassa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So522 yrkande 2, 2004/05:A208, 2004/05:A276 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:A358 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B7F2DD81-AAB3-418F-AA02-06DBD181932C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "131",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B7F2DD81-AAB3-418F-AA02-06DBD181932C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Företagarnas ersättningsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N254 yrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 13, 2004/05:A261 yrkande 4, 2004/05:A358 yrkande 7 och 2004/05:A374.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Studier och a-kassa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A293, 2004/05:A358 yrkande 9, 2004/05:A372 och 2004/05:A388.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "A-kassan och bemanningsföretagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A228 och 2004/05:A358 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Överhoppningsbar tid vid studier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A358 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Överhoppningsbar tid vid föräldraledighet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A309, 2004/05:A311 och 2004/05:A378.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Arbetsgivarintyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A236.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Samordnat utbetalningsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A255.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "A-kassa för arbetskraft i Öresundsregionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf356 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Framställning från Riksrevisionens styrelse angående arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Utredning om ny arbetslöshetsförsäkring",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Dagpenningens storlek",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Utformningen av arbetsvillkoret",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Familjehemsförälder och a-kassa",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Studier och a-kassa",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "A-kassan och bemanningsföretagen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Överhoppningsbar tid vid studier",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "A-kassa för arbetskraft i Öresundsregionen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag Riksrevisionens framställning, delvis bifall till motion A383, avslag övriga motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 05:55:55"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen gjorde ett uttalande om a-kassan och förtroendeuppdrag. Regeringen bör närmare överväga frågan om bland annat ersättningsrätt för personer som har förtroendeuppdrag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion (s) om att arbetslösa ska kunna ha politiska uppdrag utan att de förlorar sin a kasseersättning. Riksrevisionens styrelse har lämnat ett förslag som gäller brister i arbetsförmedlingens hantering av arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen utgår från att regeringen återkommer med en redovisning av åtgärder som vidtagits med anledning av dessa brister utan att det behövs något riksdagsbeslut om den saken. Riksdagen sade därför formellt nej till förslaget från Riksrevisionens styrelse. ",
          "dok_id": "GS01AU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Uttalande om a-kassan och förtroendeuppdrag (AU4)",
          "dok_id": "GS01AU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 05:55:55"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01AU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande om a-kassan och förtroendeuppdrag. Regeringen bör närmare överväga frågan om bland annat ersättningsrätt för personer som har förtroendeuppdrag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion (s) om att arbetslösa ska kunna ha politiska uppdrag utan att de förlorar sin a kasseersättning. Riksrevisionens styrelse har lämnat ett förslag som gäller brister i arbetsförmedlingens hantering av arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av åtgärder som vidtagits med anledning av dessa brister utan att det behövs något riksdagsbeslut om den saken. Utskottet föreslår därför att riksdagen formellt säger nej till förslaget från Riksrevisionens styrelse.</p>",
          "dok_id": "GS01AU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Uttalande om a-kassan och förtroendeuppdrag (AU4)",
          "dok_id": "GS01AU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:58"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01AU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_4.docx",
          "filstorlek": "190899",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/91246D20-F566-47A4-9543-C416013DEA6E"
        },
        {
          "dok_id": "GS01AU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_4.pdf",
          "filstorlek": "745453",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_au_4",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C54B0517-E3A7-41D0-BEC4-E38EFDC3EBC4"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2003/04:RRS7 Riksrevisionens styrelses framställning angående arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen",
          "ref_dok_id": "GR04RRS7",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "RRS7",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses framställning angående arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A7 med anledning av förs. 2003/04:RRS7 Riksrevisionens styrelses framställning angående arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen",
          "ref_dok_id": "GR02A7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2003/04:RRS7 Riksrevisionens styrelses framställning angående arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A203 Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02A203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A203",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A208 Familjehemsförälders anställning",
          "ref_dok_id": "GS02A208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A208",
          "ref_dok_titel": "Familjehemsförälders anställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A228 Arbetslöshetsförsäkringen och uthyrningsföretagen",
          "ref_dok_id": "GS02A228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A228",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringen och uthyrningsföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Matilda Ernkrans m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A236 A-kassans hantering av arbetsgivarintyg",
          "ref_dok_id": "GS02A236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A236",
          "ref_dok_titel": "A-kassans hantering av arbetsgivarintyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A255 Samordnat utbetalningsansvar",
          "ref_dok_id": "GS02A255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A255",
          "ref_dok_titel": "Samordnat utbetalningsansvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A261 Arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A261",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A276 Rätt till a-kassa",
          "ref_dok_id": "GS02A276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A276",
          "ref_dok_titel": "Rätt till a-kassa",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A293 Studier på kvällar och helger vid arbetslöshet",
          "ref_dok_id": "GS02A293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A293",
          "ref_dok_titel": "Studier på kvällar och helger vid arbetslöshet",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Erlandsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A307 Arbetslöshetsförsäkringens roll och utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringens roll och utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A309 Överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A311 Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02A311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A311",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A342 Arbete för fler",
          "ref_dok_id": "GS02A342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A342",
          "ref_dok_titel": "Arbete för fler",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A358 Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02A358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A358",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A372 Reglerna för studiestöd och a-kassa",
          "ref_dok_id": "GS02A372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A372",
          "ref_dok_titel": "Reglerna för studiestöd och a-kassa",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A374 Dagpenning för löntagare och egenföretagare",
          "ref_dok_id": "GS02A374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A374",
          "ref_dok_titel": "Dagpenning för löntagare och egenföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A378 Överhoppningsbar tid i a-kassan",
          "ref_dok_id": "GS02A378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A378",
          "ref_dok_titel": "Överhoppningsbar tid i a-kassan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A383 Rätten att inneha politiska uppdrag vid arbetslöshet",
          "ref_dok_id": "GS02A383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A383",
          "ref_dok_titel": "Rätten att inneha politiska uppdrag vid arbetslöshet",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A387 A-kassa och sjukersättning",
          "ref_dok_id": "GS02A387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A387",
          "ref_dok_titel": "A-kassa och sjukersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A388 A-kasseregler vid studier",
          "ref_dok_id": "GS02A388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A388",
          "ref_dok_titel": "A-kasseregler vid studier",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N254",
          "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GS02N400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N400",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf356 Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf356",
          "ref_dok_titel": "Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So522 Familjehem",
          "ref_dok_id": "GS02So522",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So522",
          "ref_dok_titel": "Familjehem",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-17",
          "ref_dok_id": "GS0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2005-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:181",
          "ref_dok_id": "GS0K181",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "181",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:181",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:182",
          "ref_dok_id": "GS0K182",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "182",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:182",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}