{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226585",
      "dok_id": "GS01AU3",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "AU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:AU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:43",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:47",
      "titel": "Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01AU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01AU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:AU3</div><h1>Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nproposition 2003/04:180, Tydligare  genomförande  av\r\nEG:s arbetstidsdirektiv.\r\nI     propositionen     föreslås    ändringar    i\r\narbetstidslagen  (1982:673).   Lagen   tillförs  nya\r\nbestämmelser   om  högst  48  timmars  genomsnittlig\r\nveckoarbetstid, 11 timmars sammanhängande dygnsvila,\r\narbetstid        för        nattarbetande        och\r\nkompensationsledighet vid tillfälliga  undantag från\r\nveckoviloregeln.  De  nya  bestämmelserna  ska  inte\r\ngälla delar av den offentliga verksamheten som t.ex.\r\nvissa   arbeten   inom  polis  och  försvar.  Vidare\r\nföreslås att lagens undantag för arbete som utförs i\r\narbetstagarens hem  slopas. De s.k. EG-spärrarna för\r\nkollektivavtal och för  dispenser  som  meddelas  av\r\nArbetsmiljöverket förtydligas. Lagändringarna syftar\r\ntill  att  genomföra  EG:s arbetstidsdirektiv på ett\r\ntydligare sätt.\r\nDe nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2005.\r\nOm arbetsgivaren den 30  juni 2005 och därefter fram\r\nt.o.m.   den   31  december  2006   är   bunden   av\r\nkollektivavtal som  reglerar  arbetstidsfrågor,  ska\r\nreglerna  dock tillämpas först fr.o.m. den 1 januari\r\n2007.\r\nEn motion  (m,  fp,  kd  och  c)  har  väckts  med\r\nanledning  av  propositionen där det yrkas avslag på\r\nregeringens    förslag.     Utskottet    tillstyrker\r\npropositionen  och   föreslår  att  riksdagen  antar\r\nlagförslagen. Det innebär att motionen avstyrks.\r\nI ärendet behandlas  också  ett antal motioner som\r\nväckts  under  respektive  allmän   motionstid  åren\r\n2002-2004. Även dessa motioner avstyrks,  främst med\r\nhänvisning till pågående utredningsarbete.\r\nFöreträdarna    för    Moderaterna,   Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna,  Centerpartiet  och  Miljöpartiet\r\nföljer upp partiernas  motioner  i  reservationer. I\r\närendet finns även två särskilda yttranden  (m,  fp,\r\nkd, c) respektive (v).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Yrkande om avslag på propositionen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2004/05:A1 yrkande 1\r\n(m, fp, kd, c).\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Sättet att genomföra\r\narbetstidsdirektivet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A1  yrkandena 2\r\noch 3 (m, fp, kd, c).\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Antagande av lagförslag\r\n\r\nRiksdagen   antar  regeringens  förslag  enligt\r\nbilaga 2 till lag  om  ändring  i arbetstidslagen\r\n(1982:673). Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:180.\r\n\r\n4. Nytt arbetstidsdirektiv m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:A314\r\nyrkande 4 (v) och 2004/05:A263 (s).\r\n\r\n5. Arbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf335\r\nyrkandena 10 och 11 (kd), 2002/03:Sf376 yrkande 6\r\n(fp), 2002/03:Sf379 yrkande 5 (kd), 2002/03:Sf380\r\nyrkandena 13-15  (kd),  2002/03:So448  yrkande  5\r\n(v),  2002/03:So514  yrkande 2 (mp), 2002/03:A236\r\nyrkandena 1, 4 och 5 (mp),  2002/03:A239  yrkande\r\n25 (c), 2002/03:A241 yrkande 6 (fp), 2002/03:A242\r\nyrkande  19  (kd),  2002/03:A315  yrkande  4 (m),\r\n2002/03:A316   yrkandena  1-5  (m),  2002/03:A318\r\nyrkande 4 (kd),  2002/03:A320  yrkande  15  (kd),\r\n2002/03:A332  yrkande  18 (fp), 2002/03:A362 (s),\r\n2002/03:A365 yrkande 3 (v), 2003/04:Sf355 yrkande\r\n4   (fp),   2003/04:Sf356   yrkande    2    (fp),\r\n2003/04:Sf397   yrkandena   10   och   11   (kd),\r\n2003/04:Sf404    yrkandena   9   och   11   (kd),\r\n2003/04:So406 yrkande 6 (v), 2003/04:A4 yrkande 4\r\n(fp), 2003/04:A247  yrkande  20 (c), 2003/04:A256\r\nyrkandena 2-4 (m), 2003/04:A258  yrkande  6  (m),\r\n2003/04:A292  yrkande 1 (v), 2003/04:A307 yrkande\r\n5 (fp), 2003/04:A309 yrkande 1 (kd), 2003/04:A310\r\nyrkande  13 (fp),  2003/04:A314  yrkande  3  (v),\r\n2003/04:A329  yrkande  14 (kd), 2003/04:A348 (s),\r\n2003/04:A371  yrkande  17   (kd),   2004/05:Sf363\r\nyrkande  35  (kd),  2004/05:A322 yrkande  6  (v),\r\n2004/05:A339 (s), 2004/05:A352  yrkande  15 (kd),\r\n2004/05:A354 yrkande 1 (kd), 2004/05:A355 yrkande\r\n3 (fp), 2004/05:A356 yrkande 15 i denna del  (kd)\r\noch 2004/05:A375 yrkande 12 (fp).\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (c)\r\nReservation 7 (mp)\r\n\r\n6. Äldres arbetstid\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:A348 (c),\r\n2004/05:A353  yrkande  2  (kd)  och  2004/05:A356\r\nyrkande 15 i denna del (kd).\r\nReservation 8 (m, kd, c)\r\n\r\n7. Förenklad semesterlag\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:A269  (fp, m,\r\nkd).\r\n\r\n8. Handelns öppet- och arbetstider\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A277  (kd),\r\n2003/04:A322 (s) och 2004/05:A237 (kd).\r\n\r\n\r\nStockholm den 3 februari 2005\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMargareta Andersson\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har  deltagit  i  beslutet:\r\nMargareta Andersson (c), Laila  Bjurling (s), Anders\r\nG  Högmark (m), Tina Acketoft (fp),  Christer  Skoog\r\n(s),  Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m), Lars\r\nLilja (s),  Ann-Marie Fagerström (s), Henrik Westman\r\n(m), Ulf Holm  (mp), Luciano Astudillo (s), Mauricio\r\nRojas (fp), Annelie  Enochson  (kd),  Anders Wiklund\r\n(v),  Britt-Marie  Lindkvist  (s)  och  Ann-Christin\r\nAhlberg (s).</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nAU3\r\n\r\nTydligare genomförande av EG:s\r\narbetstidsdirektiv\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI    detta   ärende   behandlas   dels   regeringens\r\nproposition  2003/04:180  Tydligare  genomförande av\r\nEG:s arbetstidsdirektiv och en motion som väckts med\r\nanledning av propositionen, dels ett antal  motioner\r\nom arbetstid m.m. som väckts under respektive allmän\r\nmotionstid åren 2002-2004.\r\nMotionerna   från  hösten  2002  och  hösten  2003\r\nrefereras i det  följande  med  angivande  av  årtal\r\n2002/03  respektive  2003/04  medan  motionerna från\r\nhösten 2004 refereras utan årtal.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:180 Tydligare\r\ngenomförande av EG:s\r\narbetstidsdirektiv\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring\r\ni  arbetstidslagen  (1982:673) och avstyrker  därmed\r\nett motionsyrkande om  att propositionen bör avslås.\r\nÄven yrkanden om att regeringen  ska  återkomma  med\r\nförslag  om  att  semester och sjukfrånvaro inte ska\r\ninkluderas vid beräkning  av  genomsnittsarbetstiden\r\noch  om  ett tillkännagivande om  jourtid  avstyrks.\r\nJämför reservationerna  1  (m,  fp, kd, c) och 2 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEG:s arbetstidsdirektiv genomfördes  i svensk rätt främst genom\r\natt  en  s.k.  EG-spärr  infördes  i arbetstidslagen\r\n(1982:673),     (se    lagstiftningsärende     prop.\r\n1995/96:162,    bet.     1995/96:AU9    och    rskr.\r\n1995/96:219). EG-spärren innebär  att  undantag  och\r\navvikelser      från      arbetstidslagen      genom\r\nkollektivavtal,  eller i tillämpliga fall dispenser,\r\ninte får innebära  att  mindre förmånliga regler ska\r\ntillämpas  för  arbetstagarna   än   som  följer  av\r\narbetstidsdirektivet.  Lagändringen trädde  i  kraft\r\nsamma dag som direktivet skulle vara genomfört, dvs.\r\nden   23  november  1996.  Detta   genomförande   av\r\narbetstidsdirektivet  var  avsett  som  en  temporär\r\nlösning.\r\n\r\n1995    års   arbetstidskommitté   utredde   bl.a.\r\nkonsekvenserna  av  EG:s  arbetstidsdirektiv för det\r\nsvenska regelsystemet på området  och lämnade i sitt\r\nslutbetänkande   (SOU  1996:145)  förslag   om   hur\r\ndirektivet skulle  kunna genomföras annorlunda än på\r\ndet  temporära  sätt  som   1996   års  genomförande\r\ninnebar.  Arbetstidskommitténs  förslag   kom   dock\r\naldrig att genomföras.\r\nKommittén  för  nya arbetstids- och semesterregler\r\n(Knas) lämnade i sitt delbetänkande Tid - för arbete\r\noch ledighet (SOU 2002:58)  förslag  om  ändringar i\r\narbetstidslagen för att arbetstidsdirektivet  skulle\r\ngenomföras på ett tydligare sätt.\r\nDelbetänkandet     har     remissbehandlats.    En\r\nsammanställning     av    remissyttrandena     finns\r\ntillgänglig     i     Näringsdepartementet      (Dnr\r\nN2002/6577/ARM).\r\nLagrådet  har yttrat sig över regeringens förslag.\r\nRegeringens  lagförslag   finns   som   bilaga  till\r\nbetänkandet, bilaga 2.\r\nEG-kommissionen  har i en formell underrättelse  i\r\nmars 2002 och i ett  motiverat  yttrande i juli 2003\r\nframfört    att    den   anser   att   den   svenska\r\nlagstiftningen inte överensstämmer med direktivet på\r\nvissa punkter och pekat  på  brister  när det gäller\r\nreglerna om dygnsvila, maximal arbetstid  per  vecka\r\noch   nattarbete.  I  sitt  svar  till  kommissionen\r\nframförde  regeringen  att  den delade kommissionens\r\nuppfattning om de påtalade bristerna och upplyste om\r\natt  en proposition till riksdagen  förbereddes  som\r\nsyftade   till   ett   tydligare   genomförande   av\r\ndirektivet i svensk rätt. Kommissionen väckte i juli\r\n2004  talan  mot Sverige vid EG-domstolen och yrkade\r\natt domstolen  skulle fastställa att Sverige brustit\r\ni      sina     skyldigheter      att      genomföra\r\narbetstidsdirektivet.  Sverige har i svaromålet till\r\ndomstolen  meddelat att man  inte  funnit  skäl  att\r\nbestrida kommissionens talan i målet.\r\nI  den  nu framlagda  propositionen  föreslås  att\r\nriksdagen antar  regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring i arbetstidslagen.\r\nDet   har   väckts  en  motion  med  anledning  av\r\npropositionen.\r\n\r\nRegleringen av frågor om arbetstid\r\n\r\n\r\nHistorik\r\n\r\nRegler om arbetstidens  längd  och  förläggning  har\r\nfunnits  länge i Sverige. Arbetstidslagen (1982:673)\r\nträdde i kraft den 1 januari 1983 och ersatte den då\r\ngällande allmänna  arbetstidslagen  (1970:103),  som\r\nreglerade  arbetstidens  längd, och dåvarande 4 kap.\r\narbetsmiljölagen    (1977:1160),    som    reglerade\r\narbetstidens förläggning.  I  1982  års lagstiftning\r\nsamlades bestämmelserna för första gången  i  en och\r\nsamma lag.\r\n\r\nInom  EG  har  det  sedan  ett antal år funnits en\r\nsträvan  att stärka gemenskapens  sociala  dimension\r\ngenom att det läggs fast vissa minimivillkor för dem\r\nsom arbetar  inom  unionen.  År  1993  antogs rådets\r\ndirektiv  93/104/EG  om  arbetstidens förläggning  i\r\nvissa avseenden (arbetstidsdirektivet).  Direktivet,\r\nsom  är  ett  s.k.  minimidirektiv, syftar till  att\r\nskydda arbetstagarnas  hälsa  och säkerhet genom att\r\nange  begränsningar av hur lång  arbetstid  som  kan\r\nläggas   ut   och  hur  arbetstiden  kan  förläggas.\r\nArbetstidsdirektivet  omfattar  regler om dygnsvila,\r\nraster,  veckovila,  veckoarbetstidens   längd   och\r\nsemester.\r\nArbetstidsdirektivet   omfattar   i  princip  hela\r\narbetsmarknaden.  Direktivet  ska tillämpas  på  all\r\nverksamhet, såväl offentlig som  privat,  enligt den\r\ndefinition  som  finns  i  artikel 2 i ramdirektivet\r\n89/391/EEG.    Av    definitionen     följer     att\r\narbetstidsdirektivet  inte  är tillämpligt på sådana\r\noffentliga verksamheter \"där  det  inte kan undvikas\r\natt   förhållanden   som  är  speciella  för   dessa\r\nverksamheter  kommer  i  konflikt  med  direktivet\",\r\nexempelvis försvaret, polisen  eller  viss  specifik\r\nverksamhet inom civilförsvaret. Undantagets räckvidd\r\när  inte helt klar. Frågan om den närmare innebörden\r\nav direktivet  är ytterst en fråga för EG-domstolen.\r\nDomstolen  har  i   sin    praxis  understrukit  att\r\nundantaget  ska  tolkas  restriktivt   och   att  de\r\nverksamheter   som   åsyftas   är  sådana  särskilda\r\nverksamheter  inom  den offentliga  sektorn  som  är\r\navsedda att säkerställa allmän ordning och säkerhet.\r\nFör vissa delar av arbetsmarknaden finns särskilda\r\nmer detaljerade föreskrifter  enligt andra direktiv,\r\nsom för t.ex. flygpersonal inom  civilflyget och för\r\narbete inom vissa vägtransporter.  I  dessa fall ska\r\narbetstidsdirektivets bestämmelser inte tillämpas.\r\nÅr  2000  antogs  Europaparlamentets  och   rådets\r\ndirektiv  2000/34/EG  av den 22 juni 2000 om ändring\r\nav   rådets  direktiv  93/104/EG   om   arbetstidens\r\nförläggning i vissa avseenden för att täcka sektorer\r\noch  verksamheter   som   inte   omfattas   av   det\r\ndirektivet.  Som  framgår av rubriken var syftet med\r\nändringsdirektivet  att tidigare undantagna sektorer\r\noch verksamheter skulle omfattas. De båda direktiven\r\nhar  därefter  förts  samman   (kodifierats)   genom\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av\r\nden  4  november 2003 om arbetstidens förläggning  i\r\nvissa       avseenden.       Hänvisningar       till\r\narbetstidsdirektivet   i   det  följande  avser  det\r\nkodifierade direktivet.\r\n\r\nAllmänt om arbetstidslagen\r\n\r\nArbetstidslagen reglerar hur  mycket  arbetstid  som\r\nfår  tas ut under olika perioder och hur arbetstiden\r\nska   förläggas.    Arbetstidslagen   är   kollektiv\r\navtalsdispositiv, vilket innebär att avvikelser från\r\nlagen    får   göras   genom    överenskommelse    i\r\nkollektivavtal.   Enligt  3  §  arbetstidslagen  får\r\nundantag göras från lagens tillämpning i dess helhet\r\neller genom avvikelser  från  reglerna  om ordinarie\r\narbetstid  (5  §),  jourtid  (6  §), förläggning  av\r\nkompensationsledighet  till följd av  övertid  (7  §\r\nandra    stycket),    allmän    övertid    (8    §),\r\nnödfallsövertid (9 §), mertid (10  §),  tidpunkt för\r\nbesked om arbetstidens förläggning (12 §),  nattvila\r\n(13 §), veckovila (14 §) och raster (15 § andra  och\r\ntredje  styckena).  Sådana  avvikelser får ske genom\r\nkollektivavtal  som  slutits eller  godkänts  av  en\r\ncentral arbetstagarorganisation.  I  vissa avseenden\r\nfår    avvikelser   enligt   3   §   andra   stycket\r\narbetstidslagen    även    göras    med    stöd   av\r\nkollektivavtal   som   har   slutits   av  en  lokal\r\narbetstagarorganisation.  Det  gäller  reglerna   om\r\nallmän övertid (8 §), nödfallsövertid (9 § andra och\r\ntredje styckena), mertid (10 §) och nattvila (13 §).\r\nSådan  avvikelse  från arbetstidslagens bestämmelser\r\ngäller  dock  under  en   tid  av  högst  en  månad.\r\nParternas förhandlingsutrymme  begränsas av den s.k.\r\nEG-spärren,   vilken  innebär  att  undantag   eller\r\navvikelser får  göras endast under förutsättning att\r\nde inte innebär att  mindre  förmånliga  regler  ska\r\ntillämpas  för  arbetstagarna  än  vad som följer av\r\narbetstidsdirektivet. Liknande EG-spärrar finns även\r\ni    t.ex.   medbestämmandelagen   och   lagen    om\r\nanställningsskydd.    Som    nämnts    gäller   inte\r\narbetstidsdirektivet  vissa  offentliga verksamheter\r\nmed speciella förhållanden som  kan komma i konflikt\r\nmed direktivet. I förarbetena till lagändringen 1996\r\nunderströks   att   hänvisningen   till   direktivet\r\ninbegriper en hänvisning till detta undantag. För de\r\noffentliga   verksamheter   som   undantagits   från\r\narbetstidsdirektivets   tillämpningsområdet   gäller\r\nalltså inte EG-spärren.\r\n\r\nUtöver   möjligheterna  att   kollektivavtalsvägen\r\nträffa överenskommelse  om avvikelser får, enligt 19\r\n§ arbetstidslagen, Arbetsmiljöverket  medge  dispens\r\nfrån  vissa  av  reglerna  under  förutsättning  att\r\nkollektivavtal  inte  har  träffats  och  det  finns\r\nsärskilda  skäl.  Också dispensmöjligheten begränsas\r\nav EG-spärren.\r\nLagen  gäller  med   vissa   inskränkningar  varje\r\nverksamhet  där  arbetstagare utför  arbete  för  en\r\narbetsgivares räkning. Vissa undantag görs dock.\r\n\r\nEnligt 2 § gäller lagen inte\r\n\r\n- arbete som utförs i arbetstagarens hem eller under\r\nsådana förhållanden  att  det  inte  kan anses vara\r\narbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är\r\nordnat,\r\n\r\n-  arbete  som utförs av den som har företagsledande\r\neller   därmed   jämförlig   ställning   eller   av\r\narbetstagare   som   har   förtroendet   att  själv\r\ndisponera sin arbetstid,\r\n\r\n- arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll eller\r\n\r\n- fartygsarbete.\r\n\r\nArbetstidslagen innehåller regler för olika  slag av\r\narbetstid  exempelvis  ordinarie arbetstid, jourtid,\r\nallmän  övertid,  nödfallsövertid  och  mertid.  Den\r\nordinarie arbetstiden  får  enligt  lagen uppgå till\r\nhögst  40  timmar  i  veckan  (5 §).  Därutöver  kan\r\növertid  (allmän  övertid  och nödfallsövertid)  och\r\njourtid förekomma (6-9 §§). Med mertid förstås sådan\r\narbetstid  som  vid  deltidsanställning   överstiger\r\narbetstagarens   ordinarie   arbetstid  och  jourtid\r\nenligt avtalet (10 §).\r\n\r\nArbetsmiljöverket   utövar   tillsyn    över   att\r\narbetstidslagen och de föreskrifter som meddelas med\r\nstöd  av  lagen  följs  (20  §);  om parterna slutit\r\nkollektivavtal   ansvarar   parterna   själva    för\r\növervakningen.  Såtillvida  kan  lagen  sägas  ha en\r\noffentligrättslig  karaktär.  Lagen  innehåller även\r\nstraffrättsliga   bestämmelser   (23-24   §§).    En\r\narbetsgivare  som  bryter mot ett föreläggande eller\r\nförbud som har meddelats med stöd av lagen kan dömas\r\ntill  böter  eller  fängelse  i  högst  ett  år.  Om\r\nkollektivavtal  träffats   och   arbetsgivaren  inte\r\nfullgör  sina  förpliktelser enligt  avtalet  gäller\r\nvanliga  arbetsrättsliga   sanktioner,  dvs.  främst\r\nskadestånd       och      ogiltighet.      Särskilda\r\nskadeståndsregler    gäller   om   en   arbetsgivare\r\ntillämpar  kollektivavtalsbestämmelser  som  strider\r\nmot EG-spärren.\r\nArbetstidslagens    regler    är    alltså   såväl\r\nkollektivavtalsdispositiva  som sanktionerade  genom\r\nstraffrättsliga bestämmelser.\r\n\r\nTidigare genomförande av arbetstidsdirektivet\r\n\r\nI  1996  års  lagändringar behölls  arbetstidslagens\r\nmateriella   bestämmelser    och    övrig   relevant\r\nlagstiftning  i  princip  oförändrad.  Genomförandet\r\nskedde  genom att den s.k. EG-spärren infördes.  Det\r\nansågs fördelaktigt att direktivet genomfördes genom\r\nkollektivavtal  eftersom  parterna  på så vis själva\r\nfick behålla möjligheten att anpassa  reglerna efter\r\nde    förhållanden    som    rådde   på   respektive\r\navtalsområden.\r\n\r\nGenomförandet var tänkt som  en  temporär lösning,\r\nsärskilt i fråga om direktivets regler om dygnsvila,\r\nveckoarbetstid och arbetstid för nattarbetande,  som\r\ninte   motsvaras   av  några  uttryckliga  regler  i\r\narbetstidslagen. De förslag som senare lades fram av\r\n1995 års Arbetstidskommitté  genomfördes  dock inte,\r\nvarför  den reglering som från början var tänkt  som\r\nett provisorium  kom  att  bli  långvarig.  1996 års\r\ngenomförande  innebär  förenklat att en arbetstagare\r\nsom  arbetar  på  en  arbetsplats   där   det  finns\r\nkollektivavtal    som    reglerar   arbetstidsfrågor\r\nomfattas av den miniminivå  som arbetstidsdirektivet\r\nföreskriver. EG-spärren innebär ju att parterna inte\r\nfår  sluta  avtal  som  är  mindre   förmånliga  för\r\narbetstagaren     än     vad    arbetstidsdirektivet\r\nföreskriver. Lagrådet konstaterade i sitt yttrande i\r\nsamband  med  1996 års genomförande  att  det  valda\r\ntillvägagångssättet    innebär    att    direktivets\r\nbestämmelser inte i sin helhet kommer att  gälla som\r\nsvensk lag.\r\nSom   framgått   har   kommissionen   inlett   ett\r\nfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Det åligger nu\r\nenlligt  propositionen Sverige att tydligt genomföra\r\ndirektivet.\r\nEnligt regeringen  kompliceras  saken  dock i viss\r\nmån  av  att det för närvarande pågår en översyn  av\r\narbetstidsdirektivet  på  EG-nivå.  Eftersom  det är\r\novisst  vad denna översyn kommer att mynna ut i  och\r\nnär eventuella ändringar i direktivet kan komma till\r\nstånd är  utgångspunkten  för  de  ändringar  som nu\r\nföreslås arbetstidsdirektivet som det ser ut i  dag,\r\ndvs. såsom det kommer till uttryck i det kodifierade\r\ndirektivet 2003/88/EG.\r\nRegeringen   föreslår   på  sätt  som  kommer  att\r\nutvecklas i de följande avsnitten en ändring när det\r\ngäller lagens tillämpningsområde,  en ny bestämmelse\r\nom den sammanlagda arbetstiden enligt  den  s.k. 48-\r\ntimmarsregeln,  en  ny bestämmelse om dygnsvila,  en\r\njustering i den nuvarande bestämmelsen om veckovila,\r\nen ny bestämmelse om  arbetstiden för nattarbetande,\r\nvissa förtydliganden av  de  s.k.  EG-spärrarna  och\r\nregler   om  sanktioner.  Därutöver  föreslås  vissa\r\nföljdändringar   och   ändringar  av  rent  språklig\r\ninnebörd.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI   propositionen   föreslås   att   arbetstidslagen\r\ntillförs nya eller ändrade bestämmelser om:\r\n\r\n- lagens tillämpningsområde   undantaget  för arbete\r\nsom utförs i arbetstagarens hem slopas och  de  nya\r\nbestämmelserna   om   sammanlagd   arbetstid   (48-\r\ntimmarsregeln),     dygnsvila,     arbetstid    för\r\nnattarbetande och om kompensationsledighet ska inte\r\ngälla inom vissa offentliga verksamheter (2 §),\r\n\r\n- högst 48-timmars sammanlagd veckoarbetstid (10 a §),\r\n\r\n- 11 timmars sammanhängande dygnsvila (13 §),\r\n\r\n- arbetstiden för nattarbetande (13 a §),\r\n\r\n- veckovila, avvikelse från bestämmelsen  får  göras\r\nendast  under  förutsättning  att arbetstagaren ges\r\nmotsvarande kompensationsledighet (14 §),\r\n\r\n- den s.k. EG-spärren, regeln förtydligas så att det\r\ntydligare framgår vilka bestämmelser  i  lagen  som\r\ndirekt  berörs  av  spärren, dvs. 48-timmarsregeln,\r\ndygnsvila, arbetstiden för nattarbetande, veckovila\r\noch raster (3 §).\r\n\r\nI  19  § föreslås en språklig  justering  och  vissa\r\nföljdändringar  med  anledning  av  övriga förslag i\r\npropositionen.   24   §   ändras   så  att  de   nya\r\nbestämmelserna  om den sammanlagda arbetstiden  (48-\r\ntimmarsregeln), dygnsvila  och kompensationsledighet\r\nvid tillfälliga undantag från  veckoviloregeln  blir\r\nstraffsanktionerade.\r\n\r\nLagändringarna  föreslås  träda i kraft den 1 juli\r\n2005. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas först\r\nfr.o.m. den 1 januari 2007 om  arbetsgivaren  den 30\r\njuni  2005  och därefter fram t.o.m. den 31 december\r\n2006  är  bunden   av  kollektivavtal  som  reglerar\r\narbetstidsfrågor.\r\n\r\nNärmare om förslagen i propositionen\r\n\r\n\r\nHemarbete, 2 § första stycket punkt 1\r\n\r\nArbetstidslagen gäller  inte  för allt arbete som en\r\narbetstagare  utför  för  en arbetsgivares  räkning.\r\nBland   annat   undantas   arbete   som   utförs   i\r\narbetstagarens  hem,  s.k.  hemarbete,  från  lagens\r\ntillämpningsområde. Enligt artikel 17.1 i direktivet\r\nkan avvikelse från direktivets  regler om dygnsvila,\r\nveckovila, raster, veckoarbetstid och nattarbete ske\r\nnär   -  med  hänsyn  till  det  aktuella   arbetets\r\nsärskilda  art  - arbetstidens längd inte mäts eller\r\nbestäms i förväg  eller  kan  bestämmas  i förväg av\r\narbetstagarna    själva.   Genom   att   slopa   det\r\nkategoriska undantaget för hemarbete vill regeringen\r\nskapa ett tydligare  genomförande  av  direktivet  i\r\ndenna del.\r\n\r\nOffentlig verksamhet, 2 § andra stycket\r\n\r\nArbetstidsdirektivet  gäller  inte  vissa offentliga\r\nverksamheter,  som  exempelvis  försvaret  (se  även\r\nhistorikavsnittet i denna fråga).  Det  är i och för\r\nsig  tillåtet  för medlemsstaterna att ha nationella\r\nbestämmelser som  är  förmånligare än direktivet för\r\narbetstagarna. 1996 års  genomförande  innebar  dock\r\natt   vissa   offentliga   verksamheter   undantogs.\r\nRegeringens utgångspunkt vid det genomförande som nu\r\nföreslås   är   att  det  inte  ska  innebära  några\r\nförändringar i sak.  Regeringen  föreslår därför att\r\nde nya bestämmelserna om den sammanlagda arbetstiden\r\n(48-timmarsregeln),   dygnsvila,   arbetstiden   för\r\nnattarbetande    och    kompensationsledighet    vid\r\ntillfälliga undantag från  veckoviloregeln  inte ska\r\ngälla   inom  offentlig  verksamhet  som  exempelvis\r\nförsvaret, polisen och skydds- och beredskapsarbeten\r\nför arbete  som är speciellt för sådana verksamheter\r\noch som är av  sådant  slag  att  konflikt  inte kan\r\nundvikas med arbetstidsdirektivet.\r\n\r\nEG-spärren, 3 §\r\n\r\nEG-spärren  för kollektivavtal i 3 § arbetstidslagen\r\njusteras så att  det  på  ett tydligare sätt framgår\r\nvilka  bestämmelser som direkt  berörs  av  spärren,\r\nnämligen    bestämmelserna    om   den   sammanlagda\r\narbetstiden      (48-timmarsregeln),      dygnsvila,\r\narbetstiden för nattarbetande, veckovila och raster.\r\n\r\n48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid, 10 a §\r\n\r\nEnligt   artikel   6  i   arbetstidsdirektivet   ska\r\nmedlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att\r\nåstadkomma  att den genomsnittliga  veckoarbetstiden\r\ninklusive  övertid   inte   överstiger   48  timmar.\r\nEftersom  arbetstidslagen saknar en klar bestämmelse\r\nom veckoarbetstid  föreslår  regeringen  nu  att  en\r\nsådan  införs i en ny paragraf, 10 a §. Bestämmelsen\r\nföreskriver  att  den  sammanlagda arbetstiden under\r\nvarje period om sju dagar  får  uppgå  till högst 48\r\ntimmar  i  genomsnitt  under en beräkningsperiod  om\r\nhögst    fyra    månader.   Vid    beräkningen    av\r\nveckoarbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under\r\nden tid då arbetstagaren  annars  skulle  ha arbetat\r\nlikställas med fullgjord arbetstid.\r\n\r\nDirektivet tillåter undantag från 48-timmarsregeln\r\ni   två   situationer,   dels   när  en  individuell\r\növerenskommelse  träffats  mellan  arbetstagare  och\r\narbetsgivare  (artikel  22),  dels  när  det  gäller\r\nläkare  under  utbildning  (artikel 17.5).  Undantag\r\nenligt  artikel 22 får göras  endast  om  det  finns\r\nregler om  skydd  mot  att en arbetstagare tillfogas\r\nskada av arbetsgivaren på  grund  av att han inte är\r\nberedd  att  lämna  sådant  samtycke som  erfordras.\r\nRegeringen anför i propositionen  att  det  är svårt\r\natt  skapa ett effektivt skydd för arbetstagare  som\r\ninte vill  lämna  det  samtycke  som  krävs och vill\r\ndärför  avstå  från möjligheten att införa  undantag\r\nfrån 48-timmarsregeln.  Däremot anser regeringen att\r\nmöjligheten enligt direktivet  att tillåta en längre\r\nberäkningsperiod  bör  uttryckas i  lag.  Regeringen\r\nföreslår därför att det  i 3 § första stycket införs\r\nen uttrycklig bestämmelse  om  att  avvikelser genom\r\nkollektivavtal   inte   får   innebära   en   längre\r\nberäkningsperiod än tolv månader.\r\n\r\nSka jourtid inkluderas vid tillämpning av 48-\r\ntimmarsregeln?\r\n\r\nEnligt  artikel  2  i arbetstidsdirektivet avses med\r\narbetstid   all   tid  i  enlighet   med   nationell\r\nlagstiftning och praxis  då  arbetstagaren står till\r\narbetsgivarens förfogande och  utför aktiviteter och\r\nuppgifter. Det fanns tidigare olika uppfattningar om\r\nhuruvida jourtid skulle behandlas  som arbetstid vid\r\ntillämpning av direktivets regler. EG-domstolen  har\r\ndock på senare år i två uppmärksammade mål behandlat\r\nfrågan  och  slagit  fast att jourtid ska likställas\r\nmed arbetstid i detta  sammanhang  (C-303/98  Simap,\r\nREG 2000 s. I-7693 p. 47-50 och C-151/02 Jaeger, dom\r\nden  9  september  2003  p.  58-64).  I  det  senare\r\nrättsfallet  uttalade  domstolen bl.a. att begreppen\r\narbetstid   och   viloperiod    i    direktivet   är\r\ngemenskapsrättsliga begrepp som ska tolkas objektivt\r\nmed hänvisning till direktivets system  och ändamål.\r\nMedlemsstaterna  kan  alltså inte ensidigt  bestämma\r\növer begreppen. Genom domarna  är  det  klarlagt att\r\nsådan  tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens\r\nförfogande på arbetsstället för att vid behov utföra\r\narbete ska anses som arbetstid i direktivets mening.\r\nDet förhållandet  att  det  som  i  Sverige finns en\r\nsärskild jourtidsreglering ändrar alltså inte detta.\r\nFör  svenskt  vidkommande  innebär detta  bl.a.  att\r\nexempelvis läkares jourtid anses  som  arbetstid vid\r\ntillämpning av 48-timmarsregeln i arbetstidslagen.\r\n\r\nHur ska ledighet behandlas vid tillämpning av\r\n48-timmarsregeln?\r\n\r\nEnligt  artikel  16 b i direktivet ska semester  och\r\nsjukfrånvaro inte inkluderas eller vara neutrala vid\r\nberäkningen av den  genomsnittliga veckoarbetstiden.\r\nRegeringen föreslår att  semester  och  sjukfrånvaro\r\nunder tid då arbetstagaren annars skulle  ha arbetat\r\nska  likställas med fullgjord arbetstid. Inga  andra\r\nledigheter  än  semester  och  sjukfrånvaro  behöver\r\nbeaktas vid tillämpning av 48-timmarsregeln.\r\n\r\nDygnsvila, 13 §\r\n\r\nArbetstidslagen   innehåller   i   dag   inte  någon\r\nuttrycklig   bestämmelse   om   en  minsta  tid  för\r\ndygnsvila eller begränsning av arbetstiden per dygn.\r\nDäremot   finns  i  lagens  13  §  ett  principiellt\r\nnattarbetsförbud som tar sikte på när dygnsvilan ska\r\nförläggas.  Alla  arbetstagare  ska  ha  ledigt  för\r\nnattvila.  I  denna  ledighet  ska  tiden mellan kl.\r\n24.00 och kl. 05.00 ingå. Regeln är inte absolut och\r\navvikelse får göras bl.a. om arbetet med hänsyn till\r\ndess  art måste fortgå även nattetid eller  bedrivas\r\nföre kl.  05.00  eller  efter  kl. 24.00. Regeringen\r\nföreslår nu en justering av 13 §  arbetstidslagen så\r\natt det framgår att alla arbetstagare  ska  ha minst\r\n11   timmars  sammanhängande  ledighet  under  varje\r\nperiod   om   24   timmar   (dygnsvila).  Tillfällig\r\navvikelse får göras från bestämmelsen  om  dygnsvila\r\nom  det föranleds av något särskilt förhållande  som\r\ninte  har  kunnat  förutses  av arbetsgivaren, under\r\nförutsättning  att  arbetstagaren   ges  motsvarande\r\nkompensationsledighet. I förarbetena  anförs att det\r\ni       undantagsbestämmelsen       även      inryms\r\nnödfallssituationer (prop. 1981/82:154 s. 72). Andra\r\navsteg    från   dygnsviloregeln   får   ske   genom\r\növerenskommelse i kollektivavtal.\r\n\r\nArbetstiden för nattarbetande, 13 a §\r\n\r\nEnligt  artikel   8   i   arbetstidsdirektivet   ska\r\nmedlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att\r\nse    till   att   den   normala   arbetstiden   för\r\nnattarbetande inte överstiger ett genomsnitt av åtta\r\ntimmar   under   varje   24-timmarsperiod   och  att\r\nnattarbetande  vars  arbete innebär särskilda risker\r\neller  stor fysisk eller  mental  ansträngning  inte\r\narbetar mer än 8 timmar inom en 24-timmarsperiod när\r\nde utför  nattarbete.  Regeringen  föreslår  i en ny\r\nbestämmelse (13 a §) att nattarbetstiden under varje\r\nperiod  om  24 timmar inte får överstiga 8 timmar  i\r\ngenomsnitt under  en  beräkningsperiod om högst fyra\r\nmånader. Vid genomsnittsberäkningen  ska  24  timmar\r\nför  varje  påbörjad  period  om sju dagar räknas av\r\nfrån beräkningsperioden. Begreppet arbetstid ska vid\r\ntillämpning  av  regeln  ha  samma  innebörd  som  i\r\ndirektivet. Semester och sjukfrånvaro  under  tid då\r\narbetstagaren annars skulle ha arbetat likställs  på\r\nsamma  sätt  som  i  48-timmarsregeln  med fullgjord\r\narbetstid.\r\n\r\nNattarbetande vars arbete innebär särskilda risker\r\neller stor fysisk eller mental ansträngning får dock\r\ninte arbeta mer än åtta timmar under varje period om\r\n24  timmar  som  de  utför nattarbete. Det har  inte\r\nansetts möjligt att i  lag  definiera  vilka arbeten\r\nsom avses.\r\nTillfällig avvikelse från bestämmelsen  i  13  a §\r\nfår   göras  om  det  föranleds  av  något  särskilt\r\nförhållande   som   inte   har  kunnat  förutses  av\r\narbetsgivaren under förutsättning  att arbetstagaren\r\nges motsvarande kompensationsledighet.\r\nMed  nattarbetande  avses den som normalt  arbetar\r\nminst tre timmar av sitt arbetspass mellan kl. 22.00\r\noch  kl. 06.00 eller troligen  kommer  att  fullgöra\r\nminst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt.\r\n\r\nKompensationsledighet, 14 §\r\n\r\nFör  att  tydligare  genomföra  arbetstidsdirektivet\r\nförs i  14  §  in  en  bestämmelse om att tillfällig\r\navvikelse  från  veckoviloregeln  får  göras  endast\r\nunder   förutsättning    att    arbetstagaren    ges\r\nmotsvarande kompensationsledighet.\r\n\r\nDispens, 19 §\r\n\r\nBestämmelsen  justeras  språkligt i vissa hänseenden\r\noch vissa följdändringar görs.\r\n\r\nSanktioner, 24 §\r\n\r\nDe   i  bestämmelsen  uppräknade   paragraferna   är\r\nstraffsanktionerade  också  i  den  nya  lydelse som\r\nföreslås. Även 48-timmarsregeln (10 §) ska  omfattas\r\nav  sanktionsregeln.  En arbetsgivare som, utan  att\r\nundantag eller avvikelse  har  gjorts enligt 3 eller\r\n19  §§,  anlitar  en arbetstagare i  strid  med  48-\r\ntimmarsregeln kan med stöd av 24 § dömas till böter.\r\n\r\nÖversyn av direktivet\r\n\r\nMot bakgrund av de problem som kan uppstå inom vissa\r\nsektorer, bl.a. hälso-  och  sjukvård  och  kommunal\r\nomsorg,   till  följd  av  EG-domstolens  domar  där\r\nbegreppet jourtid  prövats,  pågår för närvarande en\r\növersyn   av   arbetstidsdirektivet    på   EG-nivå.\r\nRegeringen deltar i detta arbete. Det kan nämnas att\r\nkommissionens förslag till nytt direktiv (KOM [2004]\r\n607  slutlig) bl.a. innehåller två nya definitioner,\r\n\"jourtid\"  och \"inaktiv del av jourtid\". Det uttalas\r\ni förslaget att den inaktiva delen av jourtiden inte\r\när  arbetstid   om   inte  annat  sägs  i  nationell\r\nlagstiftning  m.m.  I  propositionen  anges  att  de\r\nställningstaganden  som gjorts  där  kan  komma  att\r\nomprövas om direktivet ändras.\r\n\r\nUtskottet återkommer  till  denna  fråga nedan med\r\nanledning av motion A263.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nAnders  G Högmark m.fl. (m, fp, kd och  c)  yrkar  i\r\nflerpartimotion     A1    att    riksdagen    avslår\r\npropositionen. Det är beklagligt att utformningen av\r\npropositionen är så kategorisk  och  långtgående och\r\natt förslaget varken tar hänsyn till den process som\r\npågår  inom det europeiska samarbetet med  ett  nytt\r\narbetstidsdirektiv      eller      de     ekonomiska\r\nkonsekvenserna av det förslag som nu läggs fram. För\r\natt uppfylla nuvarande arbetstidsdirektiv räcker det\r\natt genomföra en mindre lagändring. Med tanke på den\r\nfortsatta processen av arbetstidsdirektivet  inom EU\r\när   det   önskvärt  att  regeringen  drar  tillbaka\r\npropositionen.  Därutöver är det direkt konstigt att\r\nregeringen i sitt  material  inför  EU-nämnden anger\r\natt direktivet medför tillämpningsproblem  och  är i\r\nbehov av översyn (yrkande 1).\r\n\r\nMotionärerna  hänvisar till att såväl Lagrådet som\r\nåtskilliga remissinstanser  har  angett rimliga skäl\r\nför att semester och sjukfrånvaro  inte  bör  ingå i\r\nberäkningen    av   den   sammanlagda   arbetstiden.\r\nRegeringen bör skyndsamt  återkomma  med  förslag om\r\natt  semester  och  sjukfrånvaro inte ska inkluderas\r\nvid  beräkningen  av  genomsnittet   av  arbetstiden\r\n(yrkande 2).\r\nI  motionen  pekar  man  också på den process  som\r\npågår  inom EU och som verkar  leda  fram  till  att\r\nbegreppet jourtid förtydligas och förändras. Jourtid\r\nska enligt  kommissionens nya förslag inte betraktas\r\nsom arbetstid  om  arbetstagaren  inte  faktiskt har\r\narbetat (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFråga om avslag på propositionen\r\n\r\nSverige har genom sitt medlemskap i EU förbundit sig\r\natt genomföra EG:s arbetstidsdirektiv. I den mån det\r\ninte   kan  anses  att  svenska  bestämmelser  redan\r\nuppfyller direktivets intentioner och innehåll krävs\r\nändringar  i  svensk  lag.  Enligt  vad som uppges i\r\npropositionen  har  kommissionen  väckt   talan  mot\r\nSverige  vid  EG-domstolen med yrkande att domstolen\r\nska  fastställa   att   Sverige   brustit   i   sina\r\nskyldigheter   att  genomföra  arbetstidsdirektivet.\r\nSverige har inte  funnit  skäl  att  bestrida talan.\r\nKommissionen har som också nämnts ovan  påbörjat ett\r\narbete  med att ta fram ett nytt arbetstidsdirektiv.\r\nRegeringen  har till kommissionen uttryckt sitt stöd\r\nför en översyn  av  arbetstidsdirektivet  som syftar\r\ntill att öka flexibiliteten i verksamheten  och  att\r\nstärka  skyddet för arbetstagarna. Enligt utskottets\r\nbedömning är det inte möjligt att avvakta resultatet\r\nav  de  diskussioner   som   nu  förs  om  ett  nytt\r\narbetstidsdirektiv.  Det  är därför  nödvändigt  att\r\nredan nu genomföra direktivet på ett tydligare sätt.\r\n\r\nI kommissionens förslag (KOM  [2004]  607 slutlig)\r\nföreslås  bl.a. att det, vid sidan av definitionerna\r\n\"arbetstid\" och \"viloperiod\" i artikel 2, införs två\r\nnya definitioner,  \"jourtid\"  och  \"inaktiv  del  av\r\njourtid\".  I  förslaget  uttalas  att inaktiv del av\r\njourtid inte är arbetstid om inte annat sägs i bl.a.\r\nnationell lagstiftning.\r\nUtskottet kommer fram till samma  slutsats som den\r\nsom  regeringen  gett  uttryck  för i propositionen,\r\nnämligen  att  lagstiftningen bör förtydligas  i  de\r\nberörda delarna.\r\nDet anförda innebär  att  yrkandet  i  motion,  om\r\navslag på propositionen (yrkande 1) bör avslås.\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning  av  hur semester  och\r\nsjukfrånvaro  ska  behandlas  vid tillämpning av 48-\r\ntimmarsregeln. Med hänsyn till direktivets nuvarande\r\nlydelse och EG-domstolens praxis  på  området  finns\r\ndet  enligt  utskottets mening inget utrymme för att\r\nredan  nu använda  den  av  kommissionen  föreslagna\r\ndefinitionen  inaktiv  del av jourtid. Detta innebär\r\natt utskottet också avstyrker  motion A1 yrkandena 2\r\noch 3.\r\n\r\nUtskottet  ansluter  sig  även i  övrigt  till  de\r\nbedömningar  som  regeringen  gör  i  propositionen.\r\nLagförslaget bör därför antas av  riksdagen,  vilket\r\ninnebär att propositionen tillstyrks.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nNytt arbetstidsdirektiv m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker en motion med hänvisning\r\ntill det av  kommissionen framlagda förslaget\r\ntill nytt arbetstidsdirektiv.  Även en motion\r\nom nattarbete avstyrks.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet  (v)  menar  i  motion   2003/04:A314\r\nyrkande  4  att  det  är  viktigt  att  den obekväma\r\narbetstiden    minimeras.    Tillräcklig   tid   för\r\nåterhämtning   måste   göras   möjlig.    En    rätt\r\nimplementerad EU-lagstiftning kan ge stöd för detta.\r\nKvälls-  och  nattarbete sliter på människors hälsa.\r\nArbetstidslagen innehåller ett förbud mot nattarbete\r\nmellan  kl.  24.00   och   kl.  05.00  Förbudet  mot\r\nnattarbete bör utökas att gälla  från kl. 23.00 till\r\nkl. 06.00.\r\n\r\nKenneth  G  Forslund  (s)  anser i motion  A263  att\r\nkommissionens  förslag till nytt  arbetstidsdirektiv\r\nbör stoppas. Förslaget  innebär  att  varje  enskild\r\nmedlemsstat   avgör   omfattningen   av   en  normal\r\narbetsvecka.  Det  blir  möjligt  att  ha 65-timmars\r\narbetsvecka, vilket inte är förenligt med  vare  sig\r\nett   gott   arbetsliv   eller   en   god  europeisk\r\narbetsmarknad. Det finns stora risker med  förslaget\r\nsom  på sikt kan leda till att de länder som  i  dag\r\nhar en  normal  arbetsvecka  på ca 40 timmar tvingas\r\natt öka arbetstiden. Det är därför  ytterst  viktigt\r\natt  Sverige  engagerar sig i processen och påverkar\r\nfrågans behandling.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\n48-timmarsregeln  i arbetstidsdirektivet innebär att\r\nden sammanlagda veckoarbetstiden  inklusive  övertid\r\nfår uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en\r\nviss  beräkningsperiod.  Det är möjligt för enskilda\r\nmedlemsstater att under vissa  förutsättningar  göra\r\nundantag  från  denna  regel,  s.k.  opt out (enligt\r\nNorstedts engelsk-svenska ordbok: \"vard.  inte vilja\r\nvara med, hoppa av\"). Sverige har inte infört  denna\r\nmöjlighet   men  regeln  utnyttjas  av  några  andra\r\nländer.  Kommissionen   har   i  en  utvärdering  av\r\ndirektivet   konstaterat   att  undantagsmöjligheten\r\nunderminerat direktivet och  att  syftet  att skydda\r\narbetstagarnas    hälsa   därmed   inte   uppfyllts.\r\nKommissionen lade därför  i  höstas fram ett förslag\r\ntill nytt arbetstidsdirektiv. En av de frågor som är\r\nunder  övervägande  är  möjligheten  till  opt  out.\r\nRegeringens  uppfattning  är   att  möjligheten  bör\r\navskaffas.  Det  regeringsförslag  som  behandlas  i\r\ndetta   betänkande   innebär    att    reglerna    i\r\narbetstidsdirektivet,  som  det  ser  ut i dag, blir\r\ngenomförda   på  ett  tydligare  sätt.  I  den   mån\r\nVänsterpartiets yrkande inte tillgodoses genom detta\r\navstyrker utskottet  motion  2003/04:A314 yrkande 4.\r\nUtskottet avstyrker även motion A263.\r\n\r\n\r\nArbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet  motioner\r\nsom         behandlar        frågor        om\r\narbetstidsförkortning,  arbetstagarinflytande\r\növer arbetstidens omfattning  och förläggning\r\noch  en  flexiblare  lagstiftning.  Utskottet\r\navstyrker  samtliga motioner  med  hänvisning\r\nbl.a. till pågående  utredningsarbete. Jämför\r\nreservationerna 3 (m),  4 (fp), 5 (kd), 6 (c)\r\noch 7 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna menar i kommittémotionerna  2002/03:A315\r\nyrkande 4 och 2003/04:A258 yrkande 6 att  normen för\r\nveckoarbetstid bör avskaffas. I den senare  motionen\r\nliksom  i  motion  2002/03:A316 yrkandena 1-5 varnar\r\nModeraterna      för      att       en      generell\r\narbetstidsförkortning  leder  till problem  med  att\r\nhålla  verksamheten i gång, framför  allt  inom  den\r\nredan hårt  ansträngda offentliga sektorn. Rapporter\r\nvisar   att   en   betydande   majoritet   av   alla\r\narbetstagare  är   nöjda   med  arbetstidens  längd.\r\nArbetstidsförkortning  är  inte   heller   ett   bra\r\njämställdhetspolitiskt instrument, eftersom de som i\r\ndag  diskar,  städar eller tar hand om barnen skulle\r\ngöra det i än större  utsträckning  om  de  fick mer\r\ntid.   Föräldraskap   och   yrkesliv  måste  gå  att\r\nkombinera  bättre  än i dag. Det  kräver  förändrade\r\nattityder  och  flexibla  lösningar.  Undersökningar\r\ntalar   för  ett  ökat   behov   av   flexibla   och\r\nindividuella   arbetstider,   inte   generella   och\r\npolitiskt beslutade arbetstidsförkortningar.\r\n\r\nModeraterna menar att man genom att ta bort normen\r\nför  veckoarbetstid  ger  de  enskilda arbetstagarna\r\nmöjlighet att själva förhandla  om sin arbetstid. På\r\nså sätt kan önskemålen tillgodoses  hos dem som vill\r\njobba mer, mindre eller annorlunda än  i dag. Makten\r\növer  arbetstiden  bör flyttas över från politikerna\r\ntill    de   enskilda   individerna.    Arbetstidens\r\nomfattning   och  förläggning  ska  bestämmas  genom\r\nkollektiva   eller    individuella    avtal   mellan\r\narbetstagare och arbetsgivare.\r\n\r\nSten  Tolgfors  (m)  framför  i  motion 2003/04:A256\r\nyrkandena  2-4  i huvudsak samma synpunkter  som  de\r\novan  redovisade  kommittémotionerna   och   betonar\r\nhärutöver    inkomstbeskattningens   betydelse   för\r\nmänniskors möjlighet  att  styra  sin arbetstid. Vad\r\nsom ger den enskilda familjen störst  välfärd avgörs\r\nbäst  av  familjerna  själva. Att politiskt  reglera\r\nkortare arbetstid för alla  är  toppstyrning,  menar\r\nmotionären.\r\n\r\nÄven   Folkpartiet   motsätter   sig   en   generell\r\narbetstidsförkortning.   En   sådan   skulle  enligt\r\npartiet  hota  både  tillväxt och välfärd  och  inte\r\nheller ge den valfrihet  som  partiet  eftersträvar.\r\nProblemet  är, anförs det i motion A375 yrkande  12,\r\ninte att vi  i  Sverige  som  kollektiv  arbetar för\r\nmycket  utan  för  lite.  I länder som Tyskland  och\r\nFrankrike, vilka tidigare infört  kortare arbetstid,\r\nbörjar  nu arbetsmarknaden att röra  sig  i  motsatt\r\nriktning.  I  motion  2002/03:A241  yrkande  6 anför\r\npartiet     att     frågan     om     en    generell\r\narbetstidsförkortning synliggör skillnaderna  mellan\r\nliberal   och   socialistisk   politik.   Det  finns\r\nåtskilliga människor som vill jobba mindre men också\r\nmånga som är nöjda med sin arbetstid. En sak  har de\r\ndock  gemensamt,  de  vill  alla  bestämma  över sin\r\narbetstid.  I ett antal parti- och kommittémotioner,\r\n2002/03:A332  yrkande  18,  2002/03:Sf376 yrkande 6,\r\n2003/04:A4  yrkande  4,  2003/04:A307   yrkande   5,\r\n2003/04:A310  yrkande  13,  2003/04:Sf356  yrkande 2\r\nrespektive   A355   yrkande   3,  anför  Folkpartiet\r\nföljande om arbetstiden. Partiet arbetar sedan länge\r\nför en mer flexibel arbetstidslagstiftning. Målet är\r\natt var och en ska få möjlighet att påverka sin egen\r\narbetstid. Många svenskar är stressade och har svårt\r\natt få tiden att räcka till. De  slits mellan familj\r\noch arbete, och kraven som ställs  på dem känns ofta\r\növermäktiga. Det är partiets övertygelse  att stress\r\ni  första  hand  uppstår  på  grund av att människor\r\nsaknar makt över sin vardag. I  några  av motionerna\r\nbetonas  kvinnornas  villkor  särskilt. Kvinnor  har\r\nofta huvudansvaret i hemmet och skulle därför behöva\r\nen mer flexibel arbetssituation.  Den enskildes makt\r\növer arbetstiden bör stärkas och det  bör stiftas en\r\nny arbetstidslag som uppmuntrar flexibilitet och ger\r\nden  enskilde större möjligheter att själv  bestämma\r\növer arbetstidens  längd  och förläggning. Den femte\r\nsemesterveckan,  inarbetad semester  och  eventuellt\r\nytterligare lediga  dagar  ska  kunna  läggas  i  en\r\ntimbank.  Den  som  vill kan sedan använda timbanken\r\nför  att korta sin normala  arbetstid  under  längre\r\neller  kortare perioder. Det ska vara möjligt att ta\r\nut tiden  i  timbanken som lön. Timbanken kommer att\r\nvara särskilt värdefull för de arbetstagare som inte\r\nhar  avtal  om flexibel  arbetstid  i  dag,  och  de\r\nsmåbarnsföräldrar  som  under  en period vill minska\r\nsin arbetstid skulle få den möjligheten. Folkpartiet\r\navvisar Knas-utredningens förslag om fem ytterligare\r\nsemesterdagar.\r\n\r\nMia  Franzén  (fp)  framför  i motion  2003/04:Sf355\r\nyrkande   4   i   huvudsak   samma   synpunkter   om\r\narbetstidssystemets   flexibilitet   som   finns   i\r\nFolkpartiets  motioner.  Därutöver  pekar motionären\r\nsärskilt  på  det s.k. 3/3-systemet där  tre  dagars\r\narbete  följs av  tre  dagars  ledighet.  Motionären\r\nunderstryker att möjligheterna att arbeta deltid bör\r\nbehållas  för  att  valfrihet  och  flexibilitet ska\r\nkunna fungera.\r\n\r\nOckså   Kristdemokraterna   avvisar   i  ett   antal\r\nkommitté- och partimotioner förslaget om en generell\r\narbetstidsförkortning.    Det    gäller   motionerna\r\n2002/03:A242  yrkande  19, 2002/03:A318  yrkande  4,\r\n2002/03:A320 yrkande 15,  2002/03:Sf335 yrkandena 10\r\noch  11,  2002/03:Sf379  yrkande   5,  2002/03:Sf380\r\nyrkandena    13-15,    2003/04:A309    yrkande    1,\r\n2003/04:A329  yrkande  14, 2003/04:A371 yrkande  17,\r\n2003/04:Sf397 yrkandena  10  och  11,  2003/04:Sf404\r\nyrkandena 9 och 11, A352 yrkande 15, A354 yrkande 1,\r\nA356  yrkande  15 i denna del och Sf363 yrkande  35.\r\nPartiet    varnar    för     att     en     generell\r\narbetstidsförkortning  med bibehållen lön allvarligt\r\nskulle   kunna   skada   Sveriges   konkurrenskraft,\r\neftersom en sådan arbetstidsförkortning  är  omöjlig\r\natt  genomföra  med  motsvarande  effektiviseringar.\r\nDäremot  är det viktigt att den som  av  olika  skäl\r\nvill gå ned  i  tjänstgöringsgrad får möjlighet till\r\ndetta.  Ett  gott arbetsklimat  kännetecknas  enligt\r\nKristdemokraterna  av  ett  stort  medinflytande för\r\npersonalen. De allra viktigaste faktorerna  för  den\r\nenskilde   att   få   påverka  är  omfattningen  och\r\nförläggningen av arbetstiden.  Ett  ökat  utrymme av\r\nsjälvvalda  arbetstider  ger en positiv inverkan  på\r\narbetsklimatet     och    minskar     stressfaktorn.\r\nArbetstidslagstiftningen   måste   utformas  så  att\r\narbetsgivare och arbetstagare lokalt  kan fastställa\r\narbetstiden.  Arbetstiden  ska  betraktas   ur   ett\r\nlivscykelperspektiv,  där  hänsyn tas till de skilda\r\nbehov  som  människor  har vid  olika  tillfällen  i\r\nlivet. Arbetstiden ska därför  kunna  variera  under\r\nolika  perioder.  För  att öka individens frihet ska\r\ndet vara möjligt att ta  ut  betald semesterledighet\r\nutöver   fyra   veckor  efter  eget   önskemål   och\r\nverksamhetens  behov.   För   att  möjliggöra  detta\r\nföreslås  ett  tillägg  till  10  §   andra  stycket\r\nsemesterlagen (1977:480). Ledighet ska  kunna tas ut\r\ni  timmar,  dagar eller månader. Det ska också  vara\r\nmöjligt att spara  till  en  riktigt  lång semester.\r\nRegeringen bör snarast återkomma till riksdagen  med\r\nett   konkret   lagförslag   i   denna   del.  Knas-\r\nutredningens     förslag    om    ytterligare    fem\r\nsemesterdagar   avvisas.    Kristdemokraterna    ser\r\npositivt på s.k. job-sharing, vilket innebär att två\r\npersoner  med  likartad  kompetens delar på ett jobb\r\nför  att  klara  till  exempel   barnomsorg  på  ett\r\nfamiljenära  sätt. Möjligheten att  arbeta  hemifrån\r\nbör tas tillvara.  Vidare bör arbetet organiseras så\r\natt frivillig arbetsdelning och/eller tjänstledighet\r\nunderlättas. I några  motioner uppmärksammar partiet\r\nsärskilt     småbarnsföräldrarnas     arbetsvillkor.\r\nKristdemokraterna  menar att staten med lagstiftning\r\nbör göra det möjligt  för denna grupp att minska sin\r\narbetstid. Rätten till  tjänstledighet  för  vård av\r\negna barn bör förlängas till dess att barnet är  tre\r\når. Ett vårdnadsbidrags/barnomsorgskonto bör snarast\r\ninföras   för  att  skapa  valfrihet  och  ge  ökade\r\nekonomiska  möjligheter  för  den  som  så  vill att\r\nminska  sin  arbetstid. Vidare bör förutsättningarna\r\nför kvinnor och  småbarnsföräldrar  m.fl.  att  köpa\r\nhushållstjänster stimuleras genom en skattereduktion\r\nsom   motsvarar   50   %  av  arbetskraftskostnaden.\r\nKristdemokraterna   menar   att   föräldrar   önskar\r\nflexiblare - inte i första  hand kortare - arbetstid\r\nför att kunna förena föräldraskap och arbetsliv. Det\r\nhar  visat sig positivt för familjelivet  med  öppna\r\narbetsplatser   och   flextid.   Om   män  i  större\r\nutsträckning  blir  aktiva och deltagande  föräldrar\r\nskapas förutsättningar för kvinnors möjligheter till\r\nkarriär inom arbetslivet.  Att det föds så få barn i\r\nSverige i dag är en varningssignal.  Mycket tyder på\r\natt  en  ökad  förvärvsfrekvens  med högre  tempo  i\r\narbetslivet     bl.a.     försvårar    kombinationen\r\nföräldraskap och förvärvsarbete.\r\n\r\nVänsterpartiet     erinrar     i     parti-      och\r\nkommittémotionerna  och  2003/04:A292  yrkande 1 och\r\nA322 yrkande 6 om att partiet sedan årtionden drivit\r\nfrågan  om  en  förkortning av veckoarbetstiden  med\r\nmålet att införa  sex  timmars  arbetsdag.  För  att\r\nkvinnor  ska  kunna  delta  i  arbetslivet  på samma\r\nvillkor   som   män   krävs   det  en  förändring  i\r\nfördelningen av det obetalda arbetet. En förkortning\r\nav  normalarbetstiden framstår fortfarande  som  den\r\nmodell   som   tar   sikte   på  jämställdheten  och\r\nförändrade förutsättningar för  fördelningen  av det\r\nobetalda   och  betalda  arbetet.  I  de  nyssnämnda\r\nmotionerna liksom  i  motion  2002/03:A365 yrkande 3\r\nframför Vänsterpartiet att det  är  viktigt  att det\r\ngörs  en  samlad  analys  av  hur  de  senaste årens\r\narbetstidsförkortningar   påverkat   villkoren   för\r\nkvinnor  respektive män och vilken betydels  de  har\r\nför  jämställdheten   och   möjligheten  till  annan\r\nfördelning av det betalda och  obetalda  arbetet.  I\r\nmotionerna 2002/03:So448 yrkande 5 och 2003/04:So406\r\nyrkande   6   inriktar  sig  Vänsterpartiet  på  den\r\nstressrelaterade  ohälsan  som  partiet  menar är en\r\norsak  till  det  ökade  antalet  sjukskrivningar  i\r\noffentlig  sektor,  företrädesvis  inom  vården  och\r\nomsorgens yrkesgrupper. Partiet vill att en särskild\r\nutredning   tillsätts   för   att   se  över   vilka\r\nkonsekvenser arbetstidens längd och förläggning  får\r\npå folkhälsan. I motion 2003/04:A314 yrkande 3 anför\r\nVänsterpartiet    att    de   senaste   decenniernas\r\nutveckling  av  arbetstidernas   förläggning   borde\r\nutvärderas      utifrån      ett      hälso-     och\r\njämställdhetsperspektiv och läggas till grund för en\r\nförbättring av arbetsvillkoren. Det finns  även inom\r\narbetsmiljöområdet  säkerhetsproblem  för  anställda\r\ndär  hot om våld i olika former förekommer. En  bred\r\naktionsplan  bör  tas  fram  för  att  hantera dessa\r\nproblem.\r\n\r\nCenterpartiet     anför     i     kommittémotionerna\r\n2002/03:A239 yrkande 25 och 2003/04:A247  yrkande 20\r\natt  ett  barnvänligt arbetsliv bör kännetecknas  av\r\nhög flexibilitet  och  tillåtande  attityder. Tid är\r\nbland  det dyrbaraste vi har, sägs det  i  motionen.\r\nDet är därför  viktigt  att  människor ges makt över\r\nsin egen tid i så stor utsträckning som möjligt. Den\r\nenskilde arbetstagarens inflytande  över  arbetstid,\r\nschemaläggning  och förläggning av arbetet bör  öka.\r\nVad tiden används  till  i  verkligheten  och hur vi\r\negentligen  vill  använda  vår tid varierar i  olika\r\nskeden av livet. Arbetstidens  längd  ska  i  första\r\nhand  avgöras  av arbetstagare och arbetsgivare.  Då\r\nkan man ta hänsyn till vilken prioritering som varje\r\narbetstagare  vill   göra   i   sitt  liv  just  då.\r\nArbetstiden är en allt viktigare  arbetsmiljöfaktor.\r\nI slimmade organisationer får många en utvidgning av\r\nantalet arbetsuppgifter. Organisationen ska anpassas\r\nså att den enskilde arbetstagarens  självbestämmande\r\növer arbetstiden ökar. Exempelvis kan man införa ett\r\n3/3-system, dvs. att arbetstagaren arbetar tre dagar\r\nför   att   sedan  vara  ledig  i  tre  dagar.   Ett\r\nbarnvänligt  arbetsliv   bör   kännetecknas  av  hög\r\nflexibilitet  och  tillåtande attityder.  Regeringen\r\nbör    enligt    Centerpartiet     undersöka     hur\r\narbetstagarnas  inflytande  över arbetstiden kan öka\r\noch hur ett flexiblare arbetsliv kan skapas.\r\n\r\nMiljöpartiet vill i motion 2002/03:A236  yrkandena 4\r\noch 5 i en första etapp genomföra en förkortning  av\r\nnormalarbetstiden  från  40  till 35 timmar i veckan\r\noch    därefter    till   30   timmar   i    veckan.\r\nArbetstidsförkortningen  bör  genomföras  i  samspel\r\nmellan staten och parterna på arbetsmarknaden  i ett\r\növergripande    kontrakt   som   ger   ramarna   för\r\narbetstiden.  Att   sänka   veckoarbetstiden  är  en\r\nvälfärdsreform  motiverad  av jämställdhetsskäl  för\r\natt  stärka  hälsa  och  livskvalitet  och  för  att\r\nmänniskor ska orka arbeta fram till 65 års ålder. De\r\nmåste också ha kraft kvar  att  utnyttja  sin fritid\r\nnär  de  är lediga. Människor kan inte arbeta  under\r\nstress under  en  längre  period  utan  att prestera\r\nsämre.  Risken  för  att  göra fel ökar när stressen\r\nsänker  uppmärksamheten och  koncentrationsförmågan.\r\nStressade  människor  orkar  inte heller ägna sig åt\r\nsociala relationer. Enligt attitydundersökningar  är\r\nen  god  hälsa  och tid för familj och socialt liv i\r\ndag viktigare än ökad materiell konsumtionsnivå. Det\r\nfinns   indikationer    på   att   förändringar   på\r\narbetsmarknaden   gjort   människor   sjukare.   Att\r\ngarantera  bibehållen  lön med  sänkt  arbetstid  är\r\nemellertid inte politiskt  möjligt. Det är i stället\r\nen  avtalsfråga.  Allt  fler  arbetar   övertid.   I\r\nMiljöpartiets kommittémotion 2002/03:So514 yrkande 2\r\nframhålls   omsorgen   om   barnen   som   skäl  för\r\narbetstidsförkortning.   Vuxna   behöver   bli   mer\r\nnärvarande  i  barns liv. Att sätta barnen i centrum\r\ninnebär  att  ge  dem   mycket   tid.   En  generell\r\narbetstidsförkortning  ger till skillnad från  t.ex.\r\nlängre  semester förutsättningar  för  mer  tid  för\r\nbarnen varje  dag.  Miljöpartiet  betonar  i  motion\r\n2002/03:A236      yrkande      1      vikten      av\r\narbetstagarinflytande  i  arbetslivet.  Att  inte ha\r\ninflytande  över  sitt arbete är oerhört nedbrytande\r\nför människor. Individer  bör ges frihet i tanke och\r\nhandling  och bjudas in att  vara  med  och  påverka\r\narbetsmiljön,  arbetets  utförande  och arbetstidens\r\nförläggning.\r\n\r\nMartin Nilsson m.fl. (s) menar i motion A339 att det\r\npå  längre sikt inte borde vara orimligt  att  tänka\r\nsig en  normalarbetsdag  om sex timmar. I motionerna\r\n2002/03:A362  av  Inger  Segelström  m.fl.  (s)  och\r\n2003/04:A348 av Carina Adolfsson  Elgestam m.fl. (s)\r\ntas avstånd från diskussionen om att  arbetstid  ska\r\nkunna    bytas    mot   lön   i   samband   med   en\r\narbetstidsförkortning.  En arbetstidsförkortning ska\r\ngöras  generell  och  lika för  alla.  I  motionerna\r\nanmärks  särskilt  att  arbetet   med   en  generell\r\narbetstidsförkortning går för långsamt och  att  det\r\när  nödvändigt  med en lagändring eftersom det i dag\r\ninte går att ta ut ledighet i exempelvis timmar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nArbetstiden  är tillsammans  med  lönen  ett  av  de\r\ncentrala   villkoren    i   ett   anställningsavtal.\r\nArbetstidens omfattning och  förläggning  har  bl.a.\r\nbetydelse för vår gemensamma välfärd och den tid  vi\r\nkan  tillbringa  med  familj  och  vänner. Det finns\r\nstora    skillnader   mellan   olika   grupper    på\r\narbetsmarknaden  när  det gäller möjligheten för den\r\nenskilde  arbetstagaren   att   ha  inflytande  över\r\narbetstiden.  Det är viktigt att sträva  efter  ökad\r\njämlikhet i detta hänseende.\r\n\r\nArbetstidsfrågan  är  komplex och har under senare\r\når  tilldragit  sig  ett ökat  intresse.  Frågan  om\r\narbetstidsförkortning     och     inflytande    över\r\narbetstiden  har  utretts  ett  flertal   gånger.  I\r\nutskottets  betänkande  2001/02:AU6  s. 58 finns  en\r\nredogörelse  för  de olika statliga utredningar  som\r\nhar studerat arbetstidsfrågor  under  senare  år. Nu\r\nsenast   hade  Kommittén  för  nya  arbetstids-  och\r\nsemesterregler  (Knas)  i  uppdrag  att  bl.a. lämna\r\nförslag till en ny arbetstidsreglering som skulle ge\r\nden  enskilda  arbetstagaren större inflytande  över\r\narbetstidens förläggning  men  samtidigt  ge  en god\r\nflexibilitet  i  produktionen.  Knas  skulle  enligt\r\ndirektiven  (dir.  2000:97)  också pröva olika vägar\r\ntill förkortning av arbetstiden och lämna förslag om\r\nhur  dessa  skulle  kunna  genomföras.  I  uppdraget\r\ningick   också   att   se   över   regleringen    av\r\növertidsarbete  och  lämna ett förslag om ändring av\r\nsemesterlagen som ger  arbetstagaren  rätt att ta ut\r\nsemester   överstigande   fyra   veckor  och  sparad\r\nsemester som del av dag och dessutom se över lagen i\r\nförenklingssyfte. Knas har redovisat  sitt uppdrag i\r\ndelbetänkande  SOU  2002:58 och slutbetänkandet  SOU\r\n2003:54. Regeringskansliet  bereder  för  närvarande\r\ndessa förslag.\r\nUtöver  de  statliga  utredningar  som  gjorts  på\r\nområdet finns forskningsmaterial och rapporter  från\r\nuniversitet och andra myndigheter. Exempelvis gjorde\r\nArbetslivsinstitutet  2003  på uppdrag av regeringen\r\nen  översiktlig  kartläggning  av   de   försök  med\r\narbetstidsförkortning  som  har genomförts i  privat\r\noch   offentlig   sektor  under  de   senaste   åren\r\n(regeringens  beslut  N2003/3738/ARM).  I  rapporten\r\nKartläggning  av  arbetstidsförkortningar  (2003:15)\r\nredovisas    att    centrala    kollektivavtal    om\r\narbetstidsförkortningar träffats för betydande delar\r\nav   arbetsmarknaden   under   avtalsrörelsen   1998\r\nrespektive 2001 och att  de  centrala kollektivavtal\r\nsom     innehåller     uttryckliga     regler     om\r\narbetstidsförkortning år 2003 omfattade  ca  880 000\r\narbetstagare.  Regeringen  har nu gett institutet  i\r\nuppdrag  att  genomföra  ett  försök  med  förkortad\r\narbetstid. Avsikten med försöket  är  att  klarlägga\r\nsambandet     mellan    arbetstidens    längd    och\r\narbetstagares hälsa.  Projektet ska utföras under en\r\ntvåårsperiod med början  första  kvartalet  2005.  I\r\nprojektet     ingår    en    kontrollgrupp.    Såväl\r\nstudiegruppen som  kontrollgruppen kommer att följas\r\nbåde när det gäller förändringar i arbetsvillkor och\r\növriga  livsvillkor  och   förändringar   i   hälsa.\r\nFörsöket   begränsas  till  den  offentliga  sektorn\r\neftersom   EU:s    regelverk    om    statsstöd   av\r\nkonkurrensskäl inte medger stöd för försök  i privat\r\nverksamhet.\r\nKvinnor och män bör få ökade möjligheter att välja\r\narbetstid efter egna önskemål. En rätt till partiell\r\ntjänstledighet  för alla arbetstagare på motsvarande\r\nsätt som småbarnsföräldrar  har  i dag skulle ge den\r\nenskilda  arbetstagaren ett större  inflytande  över\r\narbetstidens  längd  i olika faser av livet. Som ett\r\nled    i    uppfyllandet   av    den    s.k.    121-\r\npunktsöverenskommelsen  mellan s, v och mp beslutade\r\nregeringen den 21 oktober  2004  (dir. 2004:156) att\r\nge en utredare i uppdrag att föreslå  hur  en lag om\r\npartiell tjänstledighet för arbetstagare som  önskar\r\ngå   ned  i  arbetstid  skulle  kunna  utformas.  En\r\nutgångspunkt  för uppdraget är att öka möjligheterna\r\natt välja arbetstid  efter  egna önskemål. Utredaren\r\nska överväga om en rätt till partiell tjänstledighet\r\nbör införas och analysera konsekvenserna av en sådan\r\nlag bl.a. ur jämställdhetsperspektiv.  Utredaren ska\r\nredovisa uppdraget senast den 1 december 2005.\r\nFrågan    om    arbetstidsförkortning   och   dess\r\nkonsekvenser har utretts ett antal gånger. Utskottet\r\nkan konstatera att  motionernas  krav på ytterligare\r\nutredning    i    viss   utsträckning   kan    anses\r\ntillgodosedda    genom     de     utrednings-    och\r\nberedningsåtgärder som nu pågår. Det  är  utskottets\r\nuppfattning att man inte bör föregripa det  pågående\r\nutrednings-    och    beredningsarbetet.   Utskottet\r\navstyrker av dessa skäl motionerna i den mån de inte\r\nkan anses tillgodosedda med det som anförts.\r\nSom   utskottet  uttalade   redan   i   betänkande\r\n1998/99:AU5  bör det rådande förhållandet mellan lag\r\noch  kollektivavtal   behållas.   Det  grundläggande\r\nskyddet anges i lagstiftningen. Parterna  kan  sedan\r\nså  långt  som  möjligt  anpassa dessa grundläggande\r\nregler   till   de   specifika   förhållandena    på\r\navtalsområdet.\r\nNär  det  gäller Kristdemokraternas yrkande om tre\r\nårs  tjänstledighet   för  vård  av  eget  barn  kan\r\nutskottet   konstatera   att   motsvarande   förslag\r\nbehandlats och avstyrkts vid ett flertal tillfällen,\r\nsenast i betänkande 2001/02:AU6.  Såvitt  känt finns\r\ndet  inte  i  dagsläget  någon utredning som belyser\r\neffekterna  av  en  sådan utvidgad  föräldraledighet\r\nt.ex. för de mindre företagen  när  det  gäller  hur\r\nvikariatsfrågan  skulle  lösas  vid  upprepade långa\r\nledigheter, vilken inverkan ledigheten  skulle ha på\r\nlön  m.m.  Utskottet  har inte ändrat uppfattning  i\r\ndenna fråga.\r\n\r\nDet anförda innebär att motionerna\r\n2002/03:A236 yrkandena 1, 4 och 5,\r\n2002/03:A239 yrkande 25,\r\n2002/03:A241 yrkande 6, 2002/03:A242\r\nyrkande 19, 2002/03:A315 yrkande 4,\r\n2002/03:A316 yrkandena 1-5,\r\n2002/03:A318 yrkande 4, 2002/03:A320\r\nyrkande 15, 2002/03:A332 yrkande 18,\r\n2003/04:A348,  2002/03:A362,\r\n2002/03:A365 yrkande 3,\r\n2002/03:Sf335 yrkandena 10 och 11,\r\n2002/03:Sf376 yrkande 6,\r\n2002/03:Sf379 yrkande 5,\r\n2002/03:Sf380 yrkandena 13-15,\r\n2002/03:So448 yrkande 5,\r\n2002/03:So514 yrkande 2, 2003/04:A4\r\nyrkande 4, 2003/04:A247 yrkande 20,\r\n2003/04:A256 yrkandena 2-4,\r\n2003/04:A258 yrkande 6, 2003/04:A292\r\nyrkande 1, 2003/04:A307 yrkande 5,\r\n2003/04:A309 yrkande 1, 2003/04:A310\r\nyrkande 13, 2003/04:A314 yrkande 3,\r\n2003/04:A329 yrkande 14,\r\n2003/04:A371 yrkande 17,\r\n2003/04:Sf355 yrkande 4,\r\n2003/04:Sf356 yrkande 2,\r\n2003/04:Sf397 yrkandena 10 och 11,\r\n2003/04:Sf404 yrkandena 9 och 11,\r\n2003/04:So406 yrkande 6, A322\r\nyrkande 6, A339, A352 yrkande 15,\r\nA354 yrkande 1, A355 yrkande 3, A356\r\nyrkande 15 i denna del , A375\r\nyrkande 12 och Sf363 yrkande 35 bör\r\navslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\nÄldres arbetstid\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlas  några  motioner om\r\näldres  arbetstid.  I motionerna föreslås  en\r\nlagstadgad rätt att gå  ned  i arbetstid från\r\n61 års ålder och en utredning som ska studera\r\nkostnaderna för en arbetstidsförkortning från\r\n58 års ålder. Utskottet avstyrker  motionerna\r\nbl.a. med hänvisning till det arbete  som ska\r\npåbörjas  i utredningen om rätt till partiell\r\ntjänstledighet.  Jämför reservation 8 (m, kd,\r\nc).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  i  kommittémotionerna A353\r\nyrkande 2 och A356 yrkande 15 i denna del att rätten\r\natt  gå  ned  i  arbetstid efter 61  års  ålder  bör\r\nlagstadgas. Partiet  menar  att  det  är viktigt att\r\nmöjliggöra  en  flexibel övergång från heltidsarbete\r\ntill ett liv med  mer fritid för den enskilde som så\r\nönskar. Med det nya  pensionssystemet  kan man själv\r\nfrån  61  års  ålder  välja  hur  man vill kombinera\r\narbetstid och pensionsuttag. En rätt  att  arbeta  i\r\nmindre  omfattning  skulle  möjliggöra  för fler att\r\ndelta  i  arbetslivet  under längre tid. Staten  ska\r\ndock inte skjuta till den förlorade pension som blir\r\nföljden av att man arbetar mindre.\r\n\r\nViviann  Gerdin och Jörgen  Johansson  (c)  anser  i\r\nmotion 2002/03:A348  att  åtgärder  måste vidtas för\r\natt täcka behovet av personal till vård  och omsorg.\r\nEn successiv minskning av arbetstiden för  den äldre\r\npersonalen  kommer  med stor säkerhet att leda  till\r\nminskade sjukskrivningar.  För  att göra det möjligt\r\nför fler att kunna fortsätta arbeta inom vården fram\r\ntill pensionen föreslås att riksdagen beslutar om en\r\nutredning   som   ser   över   vilka  kostnader   en\r\narbetstidsförkortning med bibehållen  lön fr.o.m. 58\r\nårs ålder skulle föra med sig.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSysselsättningsgraden bland äldre är hög i Sverige i\r\nett internationellt perspektiv. Enligt SCB:s senaste\r\narbetskraftsundersökning var 58,9 % av  befolkningen\r\ni åldern 61-64 år i sysselsättning. Andelen personer\r\nutan  arbete i åldersgruppen förväntas öka  framöver\r\ntill  följd   av   den   demografiska  utvecklingen.\r\nParallellt med detta finns  ett  underutnyttjande av\r\nden  potentiella  arbetskraften  beroende  bl.a.  på\r\nomfattande  sjukfrånvaro  och  förtida   utträde  ur\r\narbetskraften.   Det  är  enligt  utskottets  mening\r\nangeläget att vi skapar förutsättningar för ett gott\r\narbetsliv som varar  längre,  vilket  kan bidra till\r\natt  vi bättre klarar en framtida arbetskraftsbrist.\r\nDe äldres situation är uppmärksammad på EU-nivå, och\r\nregeringen beslutade i januari 2002 att tillsätta en\r\nparlamentarisk  kommitté,  Diskrimineringskommittén,\r\n(dir.   2002:11),   som   bl.a.  ska   föreslå   hur\r\nbestämmelserna   om  åldersdiskriminering   i   EU:s\r\nlikabehandlingsdirektiv  (2000/78/EG) ska genomföras\r\ni   Sverige.  I  Äldreberedningens   (Senior   2005)\r\ndelbetänkande   Riv   ålderstrappan   !  Livslopp  i\r\nförändring    (SOU 2002:29)    hänvisas   till    en\r\nforskningsstudie som utförts inom  EU  som visar att\r\nförändringar av arbetsförmågan hos personer  över 50\r\når  är mycket individuella. Rapporten visar att  det\r\ngår att  behålla  äldre  i  arbete genom att anpassa\r\narbetsförhållanden och arbetsmiljö.\r\n\r\nAtt  döma  av  de  undersökningar  som  gjorts  på\r\nområdet lär det också  finnas  önskemål om att kunna\r\ntrappa  ned arbetstiden mot slutet  av  arbetslivet.\r\nDet allmänna pensionssystemet medger uttag av del av\r\npension fr.o.m.  den  månad  man fyller 61 år. Någon\r\nmotsvarande lagreglerad rätt att  gå ned i arbetstid\r\nfinns      för      närvarande      inte.      Sådan\r\narbetstidsförkortning  förekommer  dock enligt vissa\r\nkollektivavtal  efter  överenskommelse.   Exempelvis\r\ninnebär  det  statliga  avtal  som trädde i kraft  i\r\njanuari 2003 att anställda över  61  år  under vissa\r\nförutsättningar   kan   beviljas  en  minskning   av\r\narbetstiden  till  som  mest  hälften  av  ordinarie\r\nheltid. Avtalet syftar till  att  öka  möjligheterna\r\nför äldre att arbeta till ordinarie pensionsålder. I\r\nanslutning  till  den diskussion om olika  sätt  att\r\nförkorta   arbetstiden   som   Kommittén   för   nya\r\narbetstids-  och  semesterregler (Knas) förde i sitt\r\ndelbetänkande Tid -  för  arbete  och  ledighet (SOU\r\n2002:58)   inleddes  också  en  diskussion  om   det\r\nlämpliga i att  det  i lagstiftningen införs en rätt\r\ntill  deltid för arbetstagare  från  61  års  ålder.\r\nKommittén   konstaterade   i   sitt   slutbetänkande\r\nSemesterlagen  och övriga ledighetslagar  -  översyn\r\noch förenklingar (SOU 2003:54) att konsekvenserna av\r\nen lagstiftning  inte  minst vad avser effekterna på\r\narbetsutbudet är svårbedömbara  och  att  det därför\r\nbehövs mer ingående undersökningar än vad som rymdes\r\ninom ramen för kommitténs utredning. Betänkandet har\r\nremissbehandlats  och  Regeringskansliet bereder  nu\r\närendet.\r\nSom     nämnts     ovan     i     avsnittet     om\r\narbetstidsförkortning  och flexibla arbetstider  har\r\nregeringen beslutat att ge en utredare i uppdrag att\r\nföreslå  hur en lag om partiell  tjänstledighet  för\r\narbetstagare  som  önskar  gå ned i arbetstid skulle\r\nkunna  utformas  (dir.  2004:156).  Utredningen  ska\r\nredovisa uppdraget senast den 1 december 2005.\r\nInte heller i denna fråga  är utskottet berett att\r\nföregripa  resultatet av det pågående  och  kommande\r\nutredningsarbete   som  redovisats  ovan.  Utskottet\r\navstyrker  därför  motionerna   2002/03:A348,   A353\r\nyrkande 2 och A356 yrkande 15 i denna del.\r\n\r\nFörenklad semesterlag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  avsnittet  behandlas en motion med förslag\r\nom   en  förenklad   semesterlag.   Utskottet\r\navstyrker   yrkandet   med   hänvisning  till\r\npågående beredningsarbete.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nYvonne Ångström m.fl. (fp, m och  kd) anser i motion\r\n2002/03:A269  att  semesterlagen  är en  komplicerad\r\nlag.  Den tillämpas på alla arbetsplatser  och  även\r\nhos små  företag  som i regel saknar personal som är\r\nsärskilt utbildad för anställningsfrågor. Det skulle\r\ndärför  ligga  ett stort  värde  i  att  om  möjligt\r\nförenkla lagen eftersom  man  på  så sätt kan minska\r\narbetet  inte  minst  för  de  minsta  företagen.  I\r\nstället  för att bygga på ett system med  intjänande\r\nav semesterrättigheter  bör  semesterlagen  bygga på\r\nett  löpande system. Den som påbörjar en anställning\r\nhar då  rätt  till  betald semester redan det första\r\nåret,  dock  inte med full  betalning.  Ett  löpande\r\nsystem för att  beräkna  semesterrättigheter innebär\r\nbetydande förenklingar av  semesterlagen.  Det krävs\r\ndå inte längre några regler om att ett visst  år  är\r\nintjänandeår och ett annat är semesterår.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  uppdraget  för  Kommittén för nya arbetstids- och\r\nsemesterregler   (Knas)    ingick    bl.a.   att   i\r\nförenklingssyfte  se över semesterlagens  regler  om\r\nsemesterlönegrundande   frånvaro  med  bevarande  av\r\narbetstagarnas  materiella  förmåner.  I  kommitténs\r\nslutbetänkande     Semesterlagen      och     övriga\r\nledighetslagar  -  översyn  och  förenklingar   (SOU\r\n2003:54)  föreslås en ny semesterlag som syftar till\r\natt i vissa  delar  göra  lagens bestämmelser mindre\r\nbetungande. Förslaget har remissbehandlats och är nu\r\nföremål för överväganden inom Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottet  anser  att  detta   arbete   inte   bör\r\nföregripas och avstyrker därför motion 2002/03:A269.\r\n\r\nHandelns öppet- och arbetstider\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   avsnittet  behandlas  några  motioner  om\r\nhandelns   öppethållande   och   om   obekväm\r\narbetstid. Utskottet avstyrker motionerna.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nAffärstidslagen  (1966:668)  trädde  i kraft  den  1\r\njanuari   1967   och   ersatte   den   då   gällande\r\nbutikstängningslagen. Affärstidslagen var redan  vid\r\nsin  tillkomst  tidsbestämd  att gälla t.o.m. den 31\r\ndecember  1971.  Vid införandet  av  affärstidslagen\r\ndiskuterades om det  över huvud taget var nödvändigt\r\nmed en reglering av handelns  öppettider  (se  prop.\r\n1966  nr  144  s.  49).  Ett  omedelbart slopande av\r\naffärstidsregleringen  ansågs  dock   kunna  medföra\r\nbetydande  olägenheter  för  bl.a. småföretagare.  I\r\naffärstidslagen  bestämdes \"vanlig  affärstid\"  till\r\nvardagar mellan kl. 08.00 och 20.00. I den utredning\r\nsom  föregick  regeringens   proposition  och  i  de\r\nremissvar som lämnades med anledning  av utredningen\r\npekades på ett antal faktorer som antogs medföra ett\r\nkommande  behov  av  en längre affärstid än  den  då\r\ngällande.   Särskilt   framhölls   kvinnors   ökande\r\nförvärvsarbete      och     den     då      pågående\r\nbefolkningsomflyttningen  som medförde att allt fler\r\nfick  allt längre avstånd mellan  arbetsplatsen  och\r\nbostaden.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nAnnelie   Enochson   (kd)   beskriver  i  motionerna\r\n2003/04:A277 respektive A237 den situation som råder\r\nsedan  affärstidslagen  upphörde   som  ett  laglöst\r\ntillstånd eftersom butikerna har möjlighet att hålla\r\nöppet  på  de  tider som de själva vill.  Det  ökade\r\nöppethållandet har  inneburit  en  ökad  stress  för\r\nkonsumenterna, de handelsanställda och butiksägarna.\r\nOm  handeln  styrdes över till sexdagarsvecka skulle\r\ndet ge billigare  varor, bättre folkhälsa och bättre\r\nvillkor  för  de handelsanställda  och  medborgarna.\r\nRegeringen bör  utreda  möjligheten  att  verka  för\r\nbättre   folkhälsa  genom  att  på  nytt  införa  en\r\naffärstidslag.\r\n\r\nGunilla Carlsson  i  Hisings Backa m.fl. (s) anför i\r\nmotion   2003/04:A322  att   Sveriges   regler   för\r\nöppethållande   inom  handeln  är  mycket  liberala.\r\nButikernas  öppethållande   medför   ökad  risk  för\r\nbutiksrån.   Butiksanställda  förtjänar  en   bättre\r\narbetsmiljö, och  lagstiftningen bör därför ses över\r\ni syfte att skapa en bättre arbetsmiljö för dem.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSåvitt  utskottet  känner   till   finns   det  inga\r\nutredningar  som  på  ett mer generellt plan närmare\r\nbelyser  det  påstådda sambandet  mellan  butikernas\r\nöppethållande   och    konsumenternas   stress   och\r\nfolkhälsan. De skäl som  redan  1966  framfördes för\r\nett generöst öppethållande gör sig enligt utskottets\r\nmening  till viss del alltjämt gällande.  Människors\r\nförvärvsfrekvens och arbets- och boendesituation med\r\nlånga pendlingstider  gör att det finns ett behov av\r\ngenerösa öppettider. Utskottet  finner  därför  inga\r\nskäl  att  nu  överväga  en  ny affärstidsreglering.\r\nSamtidigt måste man dock beakta  att hot och våld är\r\nett  arbetsmiljöproblem som fått ökad  uppmärksamhet\r\npå senare tid. I Sverige pågår viss forskning om hot\r\noch våld  på  arbetsplatser. I Arbetslivsinstitutets\r\nrapport  Hot och  våld  vid  nattöppen  detaljhandel\r\n(2002)  - anges  att  arbetsrelaterat  våld  är  mer\r\nfrekvent  än  både  gatuvåld och våld inom familjen.\r\nOmfattningen   av   detta   våld   är   naturligtvis\r\noacceptabelt  och ger  anledning  till  oro  för  de\r\nhandelsanställdas  arbetsmiljö.  Studien ger fog för\r\nantagandet  att hot och våld är ett  problem  i  den\r\nnattöppna detaljhandeln.  Utskottet vill understryka\r\natt arbetsgivaren har ett ansvar  för  säkerheten på\r\narbetsplatserna  och att arbetstagare inom  handeln,\r\nliksom arbetstagare  i andra näringar, har rätt till\r\nen   god   arbetsmiljö.   Utskottet    noterar   att\r\nArbetslivsinstitutet planerar fortsatt forskning  på\r\nområdet,   vilket   utskottet  välkomnar.  Utskottet\r\nkommer senare i vår att  i  ett  separat  betänkande\r\nbehandla    arbetsmiljöfrågor    och   då   behandla\r\nmotionsförslag om hot och våld i arbetslivet,  bl.a.\r\nvid butiksarbete.\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   motionerna   2003/04:A277,\r\n2003/04:A322 och A237.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Yrkande om avslag på propositionen (punkt 1)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina Acketoft (fp), Patrik Norinder  (m),  Henrik\r\nWestman  (m),  Mauricio  Rojas  (fp)  och Annelie\r\nEnochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår  proposition  2003/04:180.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motion 2004/05:A1 yrkande 1  (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige har genom sitt medlemskap i EU förbundit sig\r\natt genomföra  EG-direktiven  i den mån det inte kan\r\nanses  att  nuvarande lagstiftning  redan  uppfyller\r\ndirektivens intentioner och innehåll. Om detta råder\r\ningen tvekan  eller  delade  meningar.  Det  är dock\r\nbeklagligt att regeringen utformar propositionen  på\r\nett   så   kategoriskt  och  långtgående  sätt.  Den\r\nutformning som  regeringen  väljer är inte nödvändig\r\nför att uppfylla direktivet.  EG-domstolen har genom\r\nett  antal domar tolkat 1993 års  arbetstidsdirektiv\r\noch  därmed   lagt   en   praxis   som   bl.a.   rör\r\ntillämpningen  av  jourtid. Jourtid på arbetsplatsen\r\nska  inräknas  som  arbetstid   vid  tillämpning  av\r\ndirektivet. Det slås fast i målen  Simap  respektive\r\nJaeger.  Detta  får  följdverkningar inom exempelvis\r\nsjukvården  som  ofta  tillämpar  jourtid.  Det  har\r\nmedfört diskussioner inom  EU  om att direktivet bör\r\nförändras.  Inom  EU  pågår  nu  en process  med  en\r\növersyn  av  arbetstidsdirektivet, som  verkar  leda\r\nfram  till att  begreppet  jourtid  förtydligas  och\r\nförändras.  Regeringen  anger  i sin proposition att\r\nprocessen  med  att  genomföra arbetstidsdirektivets\r\nregler kompliceras av  att  det för närvarande pågår\r\nen   översyn  av  delar  av  direktivet   inom   EU.\r\nRegeringen  drar  emellertid slutsatsen att det mest\r\nlämpliga tillvägagångssättet  är  att  lägga fram en\r\ndetaljerad  proposition  som varken tar hänsyn  till\r\nden process som pågår inom det europeiska samarbetet\r\neller de ekonomiska konsekvenserna  av förslaget. Vi\r\ndelar inte regeringens bedömning.\r\n\r\nDet  är  vår gemensamma uppfattning att  nuvarande\r\narbetstidsdirektiv  kan  genomföras  med  en  mindre\r\nlångtgående     lagändring.     Mer    genomgripande\r\nförändringar av arbetstidslagen kan  anstå till dess\r\nförslaget till nytt arbetstidsdirektiv  blir föremål\r\nför riksdagsbehandling.\r\nMed hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen\r\nbör avslå proposition 2003/04:180 och bifalla motion\r\n2004/05:A1 yrkande 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\n2. Sättet att genomföra arbetstidsdirektivet\r\n(punkt 2) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina  Acketoft (fp), Patrik Norinder (m),  Henrik\r\nWestman  (m),  Mauricio  Rojas  (fp)  och Annelie\r\nEnochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs  under   Ställningstagande   nedan.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:A1 yrkandena 2 och\r\n3 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReglerna   om   jourtid   och  arbetstidsmåttet   är\r\nangelägna men vi anser att  regeringen  bör  avvakta\r\ndet  pågående  arbetet  inom  EU  med  att  revidera\r\narbetstidsdirektivet.   I  EU-kommissionens  förslag\r\ntill  nytt  arbetstidsdirektiv   lanseras  begreppet\r\n\"passiv jourtid\". Kommissionen föreslår att det inte\r\nska räknas som faktisk arbetstid t.ex. när en läkare\r\nsover  under  sin jourtid, dvs. passiv  jourtid.  Vi\r\ninstämmer  i  detta.   Kommissionens  förslag  borde\r\nföranleda  regeringen  att   ompröva  propositionen.\r\nJourtid  ska inte betraktas som  arbetstid  om  inte\r\narbetstagaren i fråga faktiskt har arbetat.\r\n\r\nVi anser att  det  vid  beräkning av den sammanlagda\r\narbetstiden   helt  borde  bortses   från   semester\r\nrespektive  sjukfrånvaro.  Det  är  obegripligt  hur\r\nregeringen kan  göra  en  så  annorlunda bedömning i\r\nfrågan  än  den som Lagrådet, många  remissinstanser\r\noch vi gör. Vilka ledigheter som ska räknas in i det\r\ntotala   arbetstidsmåttet    kräver   en   ordentlig\r\ngenomlysning och diskussion.\r\n\r\nMed  hänsyn till det anförda bör  motion  2004/05:A1\r\nyrkandena 2 och 3 (m, fp, kd, c) bifallas.\r\n\r\n\r\n3. Arbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider (punkt 5) (m)\r\n\r\nav  Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och\r\nHenrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs under Ställningstagande  i  reservation  3.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen  motionerna 2002/03:A315\r\nyrkande  4  (m),  2002/03:A316  yrkandena  1-5  (m),\r\n2003/04:A256  yrkandena  2-4  (m)  och  2003/04:A258\r\nyrkande  6  (m) och avslår motionerna  2002/03:Sf335\r\nyrkandena 10  och  11  (kd), 2002/03:Sf376 yrkande 6\r\n(fp), 2002/03:Sf379 yrkande  5  (kd),  2002/03:Sf380\r\nyrkandena 13-15 (kd),  2002/03:So448 yrkande  5 (v),\r\n2002/03:So514 yrkande 2 (mp), 2002/03:A236 yrkandena\r\n1,  4  och  5  (mp),  2002/03:A239  yrkande  25 (c),\r\n2002/03:A241 yrkande 6 (fp), 2002/03:A242 yrkande 19\r\n(kd),  2002/03:A318  yrkande  4  (kd),  2002/03:A320\r\nyrkande  15  (kd),  2002/03:A332  yrkande  18  (fp),\r\n2002/03:A362   (s),   2002/03:A365  yrkande  3  (v),\r\n2003/04:Sf355 yrkande 4  (fp), 2003/04:Sf356 yrkande\r\n2  (fp), 2003/04:Sf397 yrkandena  10  och  11  (kd),\r\n2003/04:Sf404 yrkandena 9 och 11 (kd), 2003/04:So406\r\nyrkande   6   (v),   2003/04:A4   yrkande   4  (fp),\r\n2003/04:A247 yrkande 20 (c), 2003/04:A292 yrkande  1\r\n(v),   2003/04:A307  yrkande  5  (fp),  2003/04:A309\r\nyrkande   1  (kd),  2003/04:A310  yrkande  13  (fp),\r\n2003/04:A314  yrkande 3 (v), 2003/04:A329 yrkande 14\r\n(kd),  2003/04:A348  (s),  2003/04:A371  yrkande  17\r\n(kd), 2004/05:Sf363  yrkande  35  (kd), 2004/05:A322\r\nyrkande   6   (v),  2004/05:A339  (s),  2004/05:A352\r\nyrkande  15  (kd),   2004/05:A354  yrkande  1  (kd),\r\n2004/05:A355 yrkande 3 (fp), 2004/05:A356 yrkande 15\r\ni denna del (kd) och 2004/05:A375 yrkande 12 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBestämmandet över arbetstiden  bör i allt väsentligt\r\nflyttas   från   politikerna   till   de    enskilda\r\nindividerna  och  deras arbetsgivare. Människor  vet\r\nsjälva bäst hur avvägningen  mellan  arbete, ekonomi\r\noch  gemensam  tid  bör  göras  för  att passa  dem.\r\nArbetstidens omfattning och förläggning ska därför i\r\nhögre    grad    bestämmas   av   arbetstagare   och\r\narbetsgivare  via  kollektiva   eller   individuella\r\navtal. Människor är olika och prioriterar  olika vid\r\nskilda tillfällen i livet. Genom att ta bort  normen\r\nför  veckoarbetstid  och  låta enskilda arbetstagare\r\nförhandla   själva  om  sin  arbetstid   tillgodoses\r\nönskemålen hos  dem som vill jobba mer, mindre eller\r\nannorlunda än i dag.\r\n\r\nArbete  måste  beskattas  så  att  det  alltid  är\r\nlönsamt  att arbeta.  Om  beskattningen  var  rimlig\r\nskulle människor  själva  kunna  bestämma  över  sin\r\nsamlade  arbetstid  utan  politikerstyrning. För att\r\nskapa    fler    jobb    krävs   avregleringar    av\r\ntjänstesektorn,    skattesänkningar    på    arbete,\r\nförenklingar för företagandet  och  ökade satsningar\r\npå utbildning och kompetens.\r\nModeraterna   säger  nej  till  en  generell   och\r\nlagstiftad     förkortning      av      arbetstiden.\r\nUndersökningar  visar att en betydande majoritet  av\r\narbetstagarna är  nöjda  med arbetstidens längd. Det\r\nstora  problemet  för  de  allra   flesta   är  inte\r\nveckoarbetstiden,  utan avsaknaden av möjlighet  att\r\nsjälv  kunna bestämma  hur,  var  och  när  man  ska\r\narbeta.  Sverige  har en kort arbetstid i jämförelse\r\nmed andra länder inom  OECD.  Vi  står  också  inför\r\nbetydande  pensionsavgångar  framöver. Samtidigt som\r\n40-talisterna går i pension träder  mindre årskullar\r\narbetstagare in på arbetsmarknaden. Att  i det läget\r\nminska den samlade arbetade tiden i stället  för att\r\nöka  arbetsutbudet  skulle medföra betydande problem\r\nmed att finansiera välfärden.  En  sådan  reform tar\r\nockså   bort  rätten  för  den  enskilde  att  själv\r\nbestämma över sitt liv. Inte heller medför den några\r\npositiva   effekter   på   hälsan.   Däremot  skulle\r\ntillväxten bli lägre, vilket drabbar dem  som  redan\r\nhar det sämst. Med hänsyn till det anförda anser  vi\r\natt  riksdagen  bör  bifalla motionerna 2002/03:A315\r\nyrkande  4  (m),  2002/03:A316  yrkandena  1-5  (m),\r\n2003/04:A256  yrkandena  2-4  (m)  och  2003/04:A258\r\nyrkande  6 (m).  Övriga  i  sammanhanget  behandlade\r\nmotioner avstyrks.\r\n\r\n4. Arbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider (punkt 5) (fp)\r\n\r\nav Tina Acketoft (fp) och Mauricio Rojas (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs under Ställningstagande i reservation\r\n4.    Därmed    bifaller     riksdagen    motionerna\r\n2002/03:Sf376 yrkande 6 (fp), 2002/03:A241 yrkande 6\r\n(fp),  2002/03:A332 yrkande 18  (fp),  2003/04:Sf356\r\nyrkande   2   (fp),   2003/04:A4   yrkande  4  (fp),\r\n2003/04:A307 yrkande 5 (fp), 2003/04:A310 yrkande 13\r\n(fp),  2004/05:A355 yrkande 3 (fp) och  2004/05:A375\r\nyrkande  12 (fp) och avslår motionerna 2002/03:Sf335\r\nyrkandena  10  och  11 (kd), 2002/03:Sf379 yrkande 5\r\n(kd),    2002/03:Sf380   yrkandena    13-15    (kd),\r\n2002/03:So448 yrkande 5 (v), 2002/03:So514 yrkande 2\r\n(mp),  2002/03:A236  yrkandena  1,  4  och  5  (mp),\r\n2002/03:A239 yrkande 25 (c), 2002/03:A242 yrkande 19\r\n(kd),  2002/03:A315   yrkande  4  (m),  2002/03:A316\r\nyrkandena  1-5  (m), 2002/03:A318  yrkande  4  (kd),\r\n2002/03:A320  yrkande  15  (kd),  2002/03:A362  (s),\r\n2002/03:A365 yrkande  3 (v), 2003/04:Sf355 yrkande 4\r\n(fp),  2003/04:Sf397  yrkandena   10  och  11  (kd),\r\n2003/04:Sf404 yrkandena 9 och 11 (kd), 2003/04:So406\r\nyrkande   6  (v),  2003/04:A247  yrkande   20   (c),\r\n2003/04:A256 yrkandena 2-4 (m), 2003/04:A258 yrkande\r\n6  (m), 2003/04:A292  yrkande  1  (v),  2003/04:A309\r\nyrkande   1   (kd),   2003/04:A314  yrkande  3  (v),\r\n2003/04:A329  yrkande  14  (kd),  2003/04:A348  (s),\r\n2003/04:A371 yrkande 17  (kd), 2004/05:Sf363 yrkande\r\n35 (kd), 2004/05:A322 yrkande  6  (v),  2004/05:A339\r\n(s),  2004/05:A352  yrkande  15  (kd),  2004/05:A354\r\nyrkande 1 (kd) och 2004/05:A356 yrkande 15  i  denna\r\ndel (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nValfrihet är ett grundfundament för att få människor\r\noch  därmed Sverige att växa. När människor får ökad\r\nvalfrihet   i  sina  liv  leder  det  till  positiva\r\nsamhällsekonomiska  effekter.  Det  finns åtskilliga\r\nmänniskor  som  gärna  jobbar mindre under  det  att\r\nandra är nöjda med sin arbetstid  och  åter  andra i\r\nsjälva  verket  helst  av  allt  vill jobba mer. Vår\r\növertygelse är att stress i första  hand  uppstår då\r\nmänniskor saknar makt över sin vardag. Den enskildes\r\nmakt  över  arbetstiden måste därför stärkas.  Flera\r\nundersökningar visar att i synnerhet barnfamiljer är\r\nmissnöjda med  sina  arbetstider  och vill ha större\r\nmöjlighet till flexibilitet. De känner  sig pressade\r\nmellan  kravet  på  arbete och viljan att tillbringa\r\ntid med sina barn.\r\n\r\nDet  bör  stiftas  en  ny  arbetstidslag  som  ger\r\narbetstagaren  större inflytande  över  arbetstidens\r\nomfattning  och förläggning.  Lagen  ska  underlätta\r\nförhandlingar   om   en   mer   flexibel  arbetstid.\r\nArbetstiden   ska  bestämmas  i  en  överenskommelse\r\nmellan den enskilde  arbetstagaren och arbetsgivaren\r\nefter deras behov och  önskemål.  Den  nya lagen bör\r\näven ge den enskilde möjlighet att ta ut  ledighet i\r\ntimmar. Den femte semesterveckan, inarbetad semester\r\noch  eventuellt  ytterligare lediga dagar ska  kunna\r\nläggas i en timbank  som  får  tas  ut i timmar, för\r\nkortare veckoarbetstid, en ledig dag när man behöver\r\neller i pengar. Den småbarnsförälder  som  under  en\r\nperiod   vill  minska  sin  arbetstid  skulle  genom\r\ntimbanken  få  den möjligheten. Ur liberal synvinkel\r\när en timbank en  stor  frihetsökning  som skulle ge\r\nvarje  arbetstagare betydligt större makt  över  sin\r\nvardag. Timbanken skulle vara särskilt värdefull för\r\ndem som  inte har avtal om flexibel arbetstid i dag.\r\nDen ekonomiska  stressen skulle minska för människor\r\nmed små marginaler  om  de  visste  att  de  hade en\r\nekonomisk  buffert  i  form av innestående timmar  i\r\ntimbanken.\r\nFolkpartiet motsätter  sig  en  lagstadgad  allmän\r\narbetstidsförkortning eftersom den skulle hota  både\r\ntillväxt   och   välfärd  och  inte  heller  ge  den\r\nvalfrihet som Folkpartiet  eftersträvar.  Med hänsyn\r\ntill det anförda anser vi att riksdagen bör  bifalla\r\nmotionerna    2002/03:Sf376    yrkande    6    (fp),\r\n2002/03:A241 yrkande 6 (fp), 2002/03:A332 yrkande 18\r\n(fp),   2003/04:Sf356  yrkande  2  (fp),  2003/04:A4\r\nyrkande  4   (fp),   2003/04:A307  yrkande  5  (fp),\r\n2003/04:A310 yrkande 13 (fp), 2004/05:A355 yrkande 3\r\n(fp) och 2004/05:A375  yrkande  12  (fp).  Övriga  i\r\nsammanhanget behandlade motioner avstyrks.\r\n\r\n5. Arbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider (punkt 5) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  under  Ställningstagande  nedan.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Sf335\r\nyrkandena 10 och 11  (kd),  2002/03:Sf379  yrkande 5\r\n(kd),    2002/03:Sf380    yrkandena    13-15   (kd),\r\n2002/03:A242 yrkande 19 (kd), 2002/03:A318 yrkande 4\r\n(kd),  2002/03:A320  yrkande  15 (kd), 2003/04:Sf397\r\nyrkandena 10 och 11 (kd), 2003/04:Sf404  yrkandena 9\r\noch   11   (kd),   2003/04:A309   yrkande   1  (kd),\r\n2003/04:A329  yrkande  14 (kd), 2003/04:A371 yrkande\r\n17 (kd), 2004/05:Sf363 yrkande 35 (kd), 2004/05:A352\r\nyrkande 15 (kd), 2004/05:A354  yrkande  1  (kd)  och\r\n2004/05:A356  yrkande 15 i denna del (kd) och avslår\r\nmotionerna    2002/03:Sf376    yrkande    6    (fp),\r\n2002/03:So448 yrkande 5 (v), 2002/03:So514 yrkande 2\r\n(mp),  2002/03:A236  yrkandena  1,  4  och  5  (mp),\r\n2002/03:A239  yrkande 25 (c), 2002/03:A241 yrkande 6\r\n(fp),  2002/03:A315   yrkande  4  (m),  2002/03:A316\r\nyrkandena  1-5 (m), 2002/03:A332  yrkande  18  (fp),\r\n2002/03:A362   (s),   2002/03:A365  yrkande  3  (v),\r\n2003/04:Sf355 yrkande 4  (fp), 2003/04:Sf356 yrkande\r\n2  (fp),  2003/04:So406 yrkande  6  (v),  2003/04:A4\r\nyrkande  4  (fp),   2003/04:A247   yrkande  20  (c),\r\n2003/04:A256 yrkandena 2-4 (m), 2003/04:A258 yrkande\r\n6  (m),  2003/04:A292  yrkande  1  (v), 2003/04:A307\r\nyrkande  5  (fp),  2003/04:A310  yrkande   13  (fp),\r\n2003/04:A314   yrkande   3  (v),  2003/04:A348  (s),\r\n2004/05:A322  yrkande  6  (v),   2004/05:A339   (s),\r\n2004/05:A355 yrkande 3 (fp) och 2004/05:A375 yrkande\r\n12 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMänniskor  har  olika  behov  under olika perioder i\r\nlivet och arbetstiden måste därför  betraktas ur ett\r\nlivscykelperspektiv.    Arbetslivet    måste    vara\r\nförenligt med att vara förälder, odla ett  intresse,\r\nvara   aktiv  i  föreningslivet  osv.  Den  enskilda\r\nmänniskans  olika  önskemål  under  olika  skeden av\r\nlivet   gör   centrala   kollektivistiska  lösningar\r\notidsenliga. Ett gott arbetsklimat  kännetecknas  av\r\nett  stort medinflytande för personalen och en av de\r\nallra  viktigaste faktorerna för den enskilde är att\r\nfå   påverka    omfattning    och   förläggning   av\r\narbetstider. Erfarenheter visar  att de arbetsgivare\r\nsom  låter  sina  arbetstagare påverka  arbetstidens\r\nförläggning får medarbetare med högre motivation och\r\neffektivitet.  Ett  ökat   utrymme   av   självvalda\r\narbetstider   ger   också  en  positiv  inverkan  på\r\narbetsklimatet   och  minskar   stressfaktorn.   När\r\nmänniskor  själva  hittar  bra  lösningar  ska  inte\r\nstaten  lägga  sig i och  desarmera  avtalssystemets\r\nlegitimitet. Det  är  särskilt  viktigt att flexibel\r\narbetstid för småbarnsföräldrar underlättas.\r\n\r\nFör att öka individens frihet vill  vi  att betald\r\nledighet  utöver  fyra  veckors  semester  ska kunna\r\nförläggas   efter   den   enskildes   önskemål   och\r\nverksamhetens behov. Semesterlagen bör därför få ett\r\ntillägg i 10 § andra stycket som möjliggör detta.\r\nArbetstidsförläggning   som  går  att  förena  med\r\nfamiljeliv    är    en   angelägenhet    för    alla\r\nframtidsinriktade arbetsgivare.  Många  fler arbeten\r\nskulle  kunna  skötas  på distans. Kristdemokraterna\r\nser positivt på s.k. job-sharing som innebär att två\r\npersoner med likartad kompetens  delar  på  ett jobb\r\nför  att  klara  till  exempel  barnomsorgen  på ett\r\nfamiljenära sätt. Det har blivit allt vanligare  med\r\nflextid  och  öppna  arbetsplatser där arbetstagaren\r\nkan lämna arbetsplatsen  eller ta emot besök, vilket\r\nhar  visat  sig  vara  positivt   för  familjelivet.\r\nArbetet   bör  vidare  kunna  organiseras   så   att\r\nfrivillig  arbetsdelning   och/eller  tjänstledighet\r\nunderlättas. Staten och kommunerna  bör  föregå  med\r\npositiva  exempel när det gäller att låta personalen\r\npå varje arbetsplats  utifrån sina och verksamhetens\r\nbehov påverka hur arbetstiden ska förläggas.\r\nEn generell arbetstidsförkortning  med  bibehållen\r\nlön skulle allvarligt skada Sveriges konkurrenskraft\r\ndå  den  är  omöjlig  att  genomföra med motsvarande\r\neffektiviseringar.  Den  ekonomiska  välfärdsförlust\r\ndet skulle innebära om alla  samtidigt  skulle korta\r\nsin   arbetstid   skulle  slå  hårt  mot  såväl  den\r\nenskilde, företagen  som  nationen  Sverige. För att\r\nlätta arbetsbördan för dubbelarbetande  kvinnor  och\r\nsmåbarnsföräldrar   bör  förutsättningar  i  stället\r\nskapas   för   att  kunna   köpa   hushållstjänster,\r\nexempelvis genom  en  skattereduktion  på  50  %  av\r\narbetskraftskostnaden.  Med  hänsyn till det anförda\r\nanser  vi  att  riksdagen  bör  bifalla   motionerna\r\n2002/03:Sf335    yrkandena    10    och   11   (kd),\r\n2002/03:Sf379    yrkande   5   (kd),   2002/03:Sf380\r\nyrkandena 13-15 (kd),  2002/03:A242 yrkande 19 (kd),\r\n2002/03:A318 yrkande 4 (kd), 2002/03:A320 yrkande 15\r\n(kd),  2003/04:Sf397  yrkandena   10  och  11  (kd),\r\n2003/04:Sf404 yrkandena 9 och 11 (kd),  2003/04:A309\r\nyrkande   1  (kd),  2003/04:A329  yrkande  14  (kd),\r\n2003/04:A371  yrkande 17 (kd), 2004/05:Sf363 yrkande\r\n35 (kd), 2004/05:A352  yrkande 15 (kd), 2004/05:A354\r\nyrkande 1 (kd) och 2004/05:A356  yrkande  15 i denna\r\ndel (kd). Övriga i sammanhanget behandlade  motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n6. Arbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider (punkt 5) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  under  Ställningstagande  nedan.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen  motionerna 2002/03:A239\r\nyrkande 25 (c) och 2003/04:A247  yrkande  20 (c) och\r\navslår motionerna 2002/03:Sf335 yrkandena 10  och 11\r\n(kd),  2002/03:Sf376  yrkande  6 (fp), 2002/03:Sf379\r\nyrkande 5 (kd), 2002/03:Sf380 yrkandena  13-15 (kd),\r\n2002/03:So448 yrkande 5 (v), 2002/03:So514 yrkande 2\r\n(mp),  2002/03:A236  yrkandena  1,  4  och  5  (mp),\r\n2002/03:A241 yrkande 6 (fp), 2002/03:A242 yrkande 19\r\n(kd),   2002/03:A315  yrkande  4  (m),  2002/03:A316\r\nyrkandena  1-5  (m),  2002/03:A318  yrkande  4 (kd),\r\n2002/03:A320  yrkande  15 (kd), 2002/03:A332 yrkande\r\n18 (fp), 2002/03:A362 (s),  2002/03:A365  yrkande  3\r\n(v),  2003/04:Sf355  yrkande  4  (fp), 2003/04:Sf356\r\nyrkande 2 (fp), 2003/04:Sf397 yrkandena  10  och  11\r\n(kd),   2003/04:Sf404   yrkandena  9  och  11  (kd),\r\n2003/04:So406 yrkande 6 (v),  2003/04:A4  yrkande  4\r\n(fp),  2003/04:A256  yrkandena 2-4 (m), 2003/04:A258\r\nyrkande   6  (m),  2003/04:A292   yrkande   1   (v),\r\n2003/04:A307  yrkande 5 (fp), 2003/04:A309 yrkande 1\r\n(kd), 2003/04:A310  yrkande  13  (fp),  2003/04:A314\r\nyrkande   3   (v),  2003/04:A329  yrkande  14  (kd),\r\n2003/04:A348  (s),  2003/04:A371  yrkande  17  (kd),\r\n2004/05:Sf363 yrkande  35 (kd), 2004/05:A322 yrkande\r\n6  (v), 2004/05:A339 (s),  2004/05:A352  yrkande  15\r\n(kd),  2004/05:A354  yrkande  1  (kd),  2004/05:A355\r\nyrkande 3 (fp), 2004/05:A356 yrkande 15 i  denna del\r\n(kd) och 2004/05:A375 yrkande 12 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTid  är  bland  det dyrbaraste vi har. Det är därför\r\nviktigt att människor  ges  makt över sin egen tid i\r\nså stor utsträckning som möjligt.  Vad tiden används\r\ntill  i  verkligheten  och hur vi egentligen  skulle\r\nvilja använda vår tid varierar  i  olika  skeden  av\r\nlivet.    Arbetstiden    är    en   allt   viktigare\r\narbetsmiljöfaktor.  I  slimmade  organisationer  får\r\narbetstagarna alltfler arbetsuppgifter. De anställda\r\nska också vara flexibla och kunna  rycka  in där det\r\nbäst behövs för stunden. Även om det är positivt för\r\nmånga  att få ett mer omväxlande arbete ökar  risken\r\nför   att    tiden    till    återhämning   minskar.\r\nOrganisationer måste anpassas så  att  den  enskilde\r\narbetstagarens   självbestämmande  över  arbetstiden\r\nökar. Arbetstidens  längd  ska i första hand avgöras\r\nav  arbetstagare  och  arbetsgivare.   Den  enskilde\r\narbetstagarens   inflytande   över   arbetstid   och\r\nschemaläggning och var arbetet förläggs bör öka. Ett\r\nexempel  på  arbetstidsförläggning är s.k.  tre/tre-\r\nsystem, vilket innebär att arbetstagaren arbetar tre\r\ndagar för att sedan vara ledig tre dagar.\r\n\r\nRegeringen  bör   undersöka   hur   arbetstagarnas\r\ninflytande  över  arbetstiden  kan öka och  hur  ett\r\nflexiblare arbetsliv kan skapas. Med hänsyn till det\r\nanförda   anser  jag  att  riksdagen   bör   bifalla\r\nmotionerna   2002/03:A239   yrkande   25   (c)   och\r\n2003/04:A247  yrkande  20 (c). Övriga i sammanhanget\r\nbehandlade motioner avstyrks.\r\n\r\n7. Arbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider (punkt 5) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  under  Ställningstagande  nedan.\r\nRiksdagen  bifaller därmed motionerna  2002/03:So514\r\nyrkande 2 (mp) och 2002/03:A236 yrkandena 1, 4 och 5\r\n(mp) och avslår  motionerna  2002/03:Sf335 yrkandena\r\n10  och  11  (kd),  2002/03:Sf376  yrkande  6  (fp),\r\n2002/03:Sf379   yrkande    5   (kd),   2002/03:Sf380\r\nyrkandena 13-15 (kd), 2002/03:So448  yrkande  5 (v),\r\n2002/03:A239 yrkande 25 (c), 2002/03:A241 yrkande  6\r\n(fp),  2002/03:A242  yrkande  19  (kd), 2002/03:A315\r\nyrkande  4  (m),  2002/03:A316  yrkandena  1-5  (m),\r\n2002/03:A318 yrkande 4 (kd), 2002/03:A320 yrkande 15\r\n(kd),  2002/03:A332  yrkande  18 (fp),  2002/03:A362\r\n(s),  2002/03:A365  yrkande  3  (v),   2003/04:Sf355\r\nyrkande  4  (fp),  2003/04:Sf356  yrkande  2   (fp),\r\n2003/04:Sf397    yrkandena    10    och   11   (kd),\r\n2003/04:Sf404 yrkandena 9 och 11 (kd), 2003/04:So406\r\nyrkande   6   (v),   2003/04:A4   yrkande   4  (fp),\r\n2003/04:A247  yrkande 20 (c), 2003/04:A256 yrkandena\r\n2-4 (m), 2003/04:A258  yrkande  6  (m), 2003/04:A292\r\nyrkande   1  (v),  2003/04:A307  yrkande   5   (fp),\r\n2003/04:A309 yrkande 1 (kd), 2003/04:A310 yrkande 13\r\n(fp),  2003/04:A314   yrkande  3  (v),  2003/04:A329\r\nyrkande  14  (kd),  2003/04:A348  (s),  2003/04:A371\r\nyrkande  17  (kd), 2004/05:Sf363  yrkande  35  (kd),\r\n2004/05:A322  yrkande   6   (v),  2004/05:A339  (s),\r\n2004/05:A352 yrkande 15 (kd), 2004/05:A354 yrkande 1\r\n(kd),  2004/05:A355  yrkande  3  (fp),  2004/05:A356\r\nyrkande 15 i denna del (kd) och 2004/05:A375 yrkande\r\n12 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI ett barnvänligt samhälle finns  det  tid och plats\r\nför fler vuxna som engagerar sig i barnen.  Flera av\r\nMiljöpartiets förslag syftar till att ge barnen  mer\r\ntid  med  sina  föräldrar. De olika familjepolitiska\r\nreformerna ska ses  i  ljuset  av  en  av  vår  tids\r\nstörsta  och  viktigaste välfärdsreformer, en allmän\r\narbetstidsförkortning.   Det   är   viktigt  med  en\r\ngenerell sänkning av normalarbetstiden.  I en första\r\netapp bör normalarbetstiden sänkas till 35  timmar i\r\nveckan, och på sikt bör den sänkas till 30 timmar  i\r\nveckan.  Det  är inte bara de riktigt små barnen som\r\nha rätt till tid med sina vuxna. Den rätten har alla\r\nmänniskor,    även     ungdomar.     En     generell\r\narbetstidsförkortning  ger till skillnad från  t.ex.\r\nlängre  semester förutsättningar  för  mer  tid  för\r\nbarnen varje  dag. En arbetstidsförkortning är också\r\nviktig av hälsoskäl. Människor kan inte arbeta under\r\nstress under en  längre  period  utan  att  prestera\r\nsämre.  Stressade  människor orkar inte ägna sig  åt\r\nsociala relationer.  Med  en  sänkt  arbetstid orkar\r\nmänniskor arbeta längre. Många har en  bild  av  att\r\nökad ekonomisk tillväxt är något positivt i sig, men\r\ndet  finns  olika  slags  tillväxt. Ökad välfärd går\r\ninte alltid att mäta i ekonomiska  termer. Det finns\r\nindikationer på att förändringar på  arbetsmarknaden\r\ngjort  folk  sjukare.  En  arbetstidsförkortning  är\r\nviktig  för  att  människor ska  orka  utnyttja  sin\r\nfritid när de är lediga  och  för  att  de  ska orka\r\narbeta  fram  till  65  års ålder. Reformen är också\r\nviktig  av  jämställdhetsskäl  och  för  att  minska\r\narbetslösheten  och  den  stress  som  de arbetslösa\r\nutsätts  för.  Med  hänsyn  till  det  anförda   bör\r\nriksdagen bifalla motionerna 2002/03:So514 yrkande 2\r\n(mp)  och   2002/03:A236  yrkandena 1, 4 och 5 (mp).\r\nÖvriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.\r\n\r\n\r\n8. Äldres arbetstid (punkt 6) (m, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nPatrik  Norinder  (m),  Henrik  Westman  (m)  och\r\nAnnelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  under  Ställningstagande  nedan.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna  2004/05:A353\r\nyrkande 2 (kd) och  2004/05:A356  yrkande 15 i denna\r\ndel (kd) och avslår motion 2002/03:A348 (c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPersoner i åldersgruppen 55-64 år arbetar  i  mindre\r\nutsträckning  än  genomsnittet  för  befolkningen  i\r\növrigt och endast 63 % i åldersgruppen finns kvar på\r\narbetsmarknaden.  De  arbetar  också färre timmar än\r\nbefolkningen  i övrigt. Den faktiska  pensionsåldern\r\nsjunker.  För  att   klara  framtidens  välfärd  och\r\ntillväxt kommer Sverige att behöva fler som arbetar.\r\nDet  råder redan arbetskraftsbrist  på  vissa  håll,\r\nsamtidigt som en stor andel människor är arbetslösa,\r\nsjukskrivna  eller sjukpensionerade. Denna situation\r\nhotar tillväxten  och leder till stora påfrestningar\r\npå välfärdssystemen.\r\n\r\nDet är såväl önskvärt  som  realistiskt att utnyttja\r\nden   arbetskraftspotential   som    finns   bland\r\nseniorerna  bättre  och  att ge dem möjlighet  och\r\nmotivation att jobba längre. En viktig del i detta\r\när att öka möjligheten till  en  flexibel övergång\r\nmellan heltidsarbete och ett liv som  pensionär. I\r\ndet  nya pensionssystemet kan arbetstagaren  själv\r\nvälja  hur  han eller hon vill kombinera arbetstid\r\noch pensionsuttag  från  61  års  ålder. Det finns\r\ndock  ingen laglig rätt att gå ned i  arbetstid  i\r\nmotsvarande  mån.  En  sådan rättighet skulle göra\r\ndet  möjligt  för fler arbetstagare  att  delta  i\r\narbetslivet under  en längre tid. Det skulle också\r\nöka den enskildes inflytande  över arbetstiden. Vi\r\nanser därför att en lagstadgad  rätt  att gå ned i\r\narbetstid   från   61   års   ålder  bör  införas.\r\nArbetstagare  som  väljer  att  trappa   ned   sin\r\narbetstid  före  pension bör dock inte kompenseras\r\nför  framtida  pensionsförlust,  vilket  blir  den\r\nekonomiska konsekvensen  av  ett  sådant  val. Med\r\nhänsyn  till  det  anförda  bör  riksdagen bifalla\r\nmotionerna   2004/05:A353  yrkande  2   (kd)   och\r\n2004/05:A356 yrkande  15  i denna del (kd). Motion\r\n2002/03:A348 (c) avstyrks till  den  del  den inte\r\ntillgodosetts genom det anförda.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Arbetstidsförkortning och flexibla\r\narbetstider (punkt 5) (v)\r\n\r\nav Anders Wiklund (v).\r\n\r\nVänsterpartiet har sedan årtionden  drivit frågan om\r\nen  förkortning  av  veckoarbetstiden  med  målet  6\r\ntimmars        arbetsdag.        Enligt        SCB:s\r\ntidsanvändningsstudie  hade  kvinnor  och  män  lika\r\nomfattande  arbetsbörda  2000/01.  Män  fick  dock i\r\nstörre  utsträckning  än  kvinnor  betalt  för  sitt\r\narbete.  För  att kvinnor ska ha möjlighet att delta\r\npå arbetsmarknaden  på  samma villkor som män är det\r\nnödvändigt med en annan fördelning  av  det obetalda\r\narbetet.  Män måste alltså ta ett större ansvar  för\r\nhem  och barn.  Fördelningen  mellan  könen  av  det\r\nobetalda   arbetet   är   en  av  de  mest  centrala\r\njämställdhetsfrågorna i vår tid.\r\n\r\nÄven  arbetstidens  förläggning   skiljer  sig  åt\r\nmellan   könen.   Mäns   arbete   utförs   i  större\r\nutsträckning   på   vardagar   under  dagtid,  medan\r\nkvinnors arbete fördelas över dag- och kvällstid och\r\nhelger.   Att   ha   obekväma   eller   oregelbundna\r\narbetstider  är  mer  än tio gånger vanligare  bland\r\nLO:s kvinnor än bland SACO:s kvinnor.\r\nTrots en utveckling med  olika avtalslösningar som\r\ninnefattar   arbetstidsförkortningar   framstår   en\r\nförkortning av normalarbetstiden fortfarande som den\r\nmodell  som  tar   sikte   på  jämställdhet  och  på\r\nförändrade förutsättningar för  en  annan fördelning\r\nav det obetalda och betalda arbetet.  En förkortning\r\nav veckoarbetstiden är således även fortsättningsvis\r\nen jämställdhetsfråga.\r\nDet  finns  anledning  att fördjupa kunskaperna  i\r\nfrågan om arbetstid och jämställdhet.  Jag anser att\r\ndet  finns  behov  av  en  samlad  analys av hur  de\r\nsenaste   årens   arbetstidsförkortningar   påverkat\r\nvillkoren för kvinnor  och  män och vilken betydelse\r\nolika  uttag  av  arbetstidsförkortningar   har  för\r\njämställdheten och möjligheten till annan fördelning\r\nav det betalda och obetalda arbetet.\r\n\r\n2. Förenklad semesterlag (punkt 7) (m, fp, kd,\r\nc)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nTina  Acketoft  (fp), Patrik Norinder (m), Henrik\r\nWestman  (m), Mauricio  Rojas  (fp)  och  Annelie\r\nEnochson (kd).\r\n\r\nSemesterlagen  är  i  sin  nuvarande  utformning  en\r\nkomplicerad  lag.  Den  skapar  tveklöst en rad helt\r\nonödiga problem inte minst i småföretagen. Det finns\r\ndärför starka skäl att genomföra en rad förenklingar\r\nsom  skulle kunna innebära påtagliga  administrativa\r\nvinster.\r\n\r\nDet  pågår  nu  ett arbete i Regeringskansliet med\r\natt bereda de förslag som presenterades av kommittén\r\nför  nya arbetstids-  och  semesterregler  (Knas)  i\r\nbetänkandet SOU 2003:54.\r\nVi förutsätter  att  regeringen  därför  skyndsamt\r\nåterkommer   till  riksdagen  med  en  rad  konkreta\r\nförslag om förändringar  och  förenklingar  i  dessa\r\nfrågor.  Sådana  förändringar  efterfrågas starkt av\r\nSveriges småföretag.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n2003/04:180:\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  antar regeringens\r\nförslag   till  lag  om  ändring  i  arbetstidslagen\r\n(1982:673).\r\n\r\n\r\nFöljdmotion\r\n\r\n\r\n2004/05:A1 av Anders G Högmark m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  ett\r\ntydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv.\r\n\r\n2.  Riksdagen   begär   att   regeringen   skyndsamt\r\nåterkommer   med   förslag  om  att  semester  och\r\nsjukfrånvaro ej skall  inkluderas  vid beräkningen\r\nav genomsnittet av arbetstiden.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om jourtid.\r\n\r\n\r\nMotion väckt med anledning av skr.\r\n2002/03:140\r\n\r\n\r\n2003/04:A4 av Tina Acketoft m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   en  ny\r\narbetstidslagstiftning.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002/03\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs   om   flexibel\r\narbetstid, distansarbete och job-sharing.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  ändra\r\nsemesterlagen så  att  betald semester utöver fyra\r\nveckor skall kunna tas ut  i arbetstidsförkortning\r\nför den som önskar.\r\n\r\n2002/03:Sf376 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en mer flexibel\r\narbetstid.\r\n\r\n2002/03:Sf379 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre\r\nförutsättningar  att  kombinera  föräldraskap  och\r\narbetsliv.\r\n\r\n2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs   om   flexibel\r\narbetstid.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell\r\nkampanj för ett barnvänligt arbetsliv.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att villkoren för\r\natt kombinera  föräldraskap  och  arbetsliv  måste\r\nvara goda.\r\n\r\n2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\ntillsätta en särskild utredning för  att  se  över\r\nvilka  konsekvenser  arbetstidens  förläggning och\r\nlängd får på folkhälsan.\r\n\r\n2002/03:So514 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad   i   motionen    anförs    angående\r\narbetstidsförkortning ur ett barnperspektiv.\r\n\r\n2002/03:A236 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   som   i  motionen  anförs  om  ökat\r\nlöntagarinflytande över arbetstidens förläggning.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs  om  sänkt\r\narbetstid till 35 timmar i ett första steg.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om behovet av en\r\narbetstidsförkortning för att komma till rätta med\r\nutbrändhet och stress i arbetslivet.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n25. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att inom ramen för\r\nde  aviserade  trepartssamtalen  lyfta  frågan  om\r\narbetstagarnas   förbättrade   möjligheter    till\r\ninflytande över arbetstiden.\r\n\r\n2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  införa en mer\r\nflexibel arbetstidslagstiftning.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid\r\noch    arbetstagarens    möjlighet   att   påverka\r\narbetstidens förläggning.\r\n\r\n2002/03:A269 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet  av  att  förenkla\r\nreglerna om semester.\r\n\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen   beslutar  att  avskaffa  normen  för\r\nveckoarbetstid  i  enlighet  med  vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:A316 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  upphäva\r\nnuvarande arbetstidslag.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  individuella\r\narbetstidsavtal.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  en  lagstadgad\r\narbetstidsförkortning.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ge makten över\r\nvardagen till den enskilde.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att låta människor\r\nbestämma själva.\r\n\r\n2002/03:A318 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  om  flexibel  arbetstid  och förändring i\r\nsemesterlagen   med   möjlighet   till   förkortad\r\narbetstid.\r\n\r\n2002/03:A320 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om arbetstiden.\r\n\r\n2002/03:A332 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nflexibel arbetstidslagstiftning.\r\n\r\n2002/03:A348 av Viviann Gerdin och Jörgen Johansson\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda kostnaderna  för\r\nkortare  arbetstid  med  bibehållen lön för personal\r\ninom vård- och omsorgsyrkena från 58 års ålder.\r\n\r\n2002/03:A362 av Inger Segelström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kortare arbetstid.\r\n\r\n2002/03:A365 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utvärdering av\r\nförsök  med arbetstidsförkortning beaktar kvinnors\r\noch mäns  arbetssituation  och förutsättningar för\r\nomfördelning av obetalt arbete.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04\r\n\r\n\r\n2003/04:Sf355 av Mia Franzén (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att möjligheterna\r\natt arbeta deltid skall behållas för att valfrihet\r\noch  flexibilitet   skall   kunna   fungera   inom\r\noffentlig sektor.\r\n\r\n2003/04:Sf356 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en  mer  flexibel\r\narbetstidslagstiftning.\r\n\r\n2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  flexibel\r\narbetstid, distansarbete och job-sharing.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  ändra\r\nsemesterlagen så  att  betald semester utöver fyra\r\nveckor     skall     kunna     tas     ut      som\r\narbetstidsförkortning för den som så önskar.\r\n\r\n2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  genom  olika\r\nregelsystem  möjliggöra  för  föräldrar att få mer\r\ntid för barnen.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  flexibel\r\narbetstid.\r\n\r\n2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om arbetstidens längd\r\noch förläggning.\r\n\r\n2003/04:A247 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att undersöka  hur\r\narbetstagarnas inflytande över arbetstiden kan öka\r\noch hur ett flexiblare arbetsliv kan skapas.\r\n\r\n2003/04:A256 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\ninkomstbeskattningens   betydelse  för  människors\r\nmöjlighet att styra sin arbetstid.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om skapande av nya\r\njobb genom bättre förutsättningar för företagande.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om politiskt beslutad\r\nförkortning av arbetstiden.\r\n\r\n2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n6.   Riksdagen  beslutar  att  avskaffa  normen  för\r\nveckoarbetstid,  i  enlighet  med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:A277 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att tillsätta  en utredning\r\nom  att  verka  för bättre folkhälsa genom att  låta\r\nsamhället få en dag  till  återhämtning  genom en ny\r\naffärstidslag.\r\n\r\n2003/04:A292 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  redovisa en\r\nsamlad    analys    av    hur   olika   uttag   av\r\narbetstidsförkortningar  påverkar   villkoren  för\r\nkvinnor respektive män samt vilken betydelse olika\r\nuttag har för jämställdheten och möjligheten  till\r\nannan  fördelning  av  det  betalda  och  obetalda\r\narbetet.\r\n\r\n2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  en  flexiblare\r\narbetstidslagstiftning.\r\n\r\n2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid\r\noch medinflytandet när det gäller förläggningen av\r\narbetstiden.\r\n\r\n2003/04:A310 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs   om   en   ny\r\narbetstidslag.\r\n\r\n2003/04:A314 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  en  bred\r\naktionsplan för att åtgärda problem  i samband med\r\nobekväma arbetstider.\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar att 13 § arbetstidslagen skall\r\nlyda:  Alla  arbetstagare  skall  ha  ledigt   för\r\nnattvila.  I  ledigheten  skall  ingå tiden mellan\r\nklockan  23 och klockan 6. Avvikelse  från  första\r\nstycket får göras, om arbetet med hänsyn till dess\r\nart,  allmänhetens  behov  eller  andra  särskilda\r\nomständigheter  måste  fortgå  även nattetid eller\r\nbedrivas före klockan 6 eller efter klockan 23.\r\n\r\n2003/04:A322 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om affärstidslagen.\r\n\r\n2003/04:A329 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om arbetstiden.\r\n\r\n2003/04:A348 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kortare arbetstid.\r\n\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid\r\noch    arbetstagarens   möjlighet   att    påverka\r\narbetstidens förläggning.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004/05\r\n\r\n\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n35. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid\r\noch öppna arbetsplatser för småbarnsföräldrar.\r\n\r\n2004/05:A237 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen utreder  möjligheten\r\natt verka för  bättre  folkhälsa genom att införa en\r\nny affärstidslag.\r\n\r\n2004/05:A263 av Kenneth G Forslund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  behovet  av att stoppa det\r\nplanerade EU-direktivet om 65 timmars arbetsvecka.\r\n\r\n2004/05:A322 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n6. Riksdagen begär att regeringen låter genomföra en\r\nsamlad   analys   över   hur   de  senaste   årens\r\narbetstidsförkortningar  påverkat   villkoren  för\r\nkvinnor respektive män samt vilken betydelse olika\r\nuttag    av   arbetstidsförkortningar   har    för\r\njämställdheten    och   möjligheten   till   annan\r\nfördelning av det betalda och obetalda arbetet.\r\n\r\n2004/05:A339 av Martin Nilsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av mer barntillåtna\r\narbetstider.\r\n\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid\r\noch    arbetstagarens    möjlighet   att   påverka\r\narbetstidens förläggning.\r\n\r\n2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag om införande av lagstadgad rätt att gå ned\r\ni arbetstid från 61 års ålder.\r\n\r\n2004/05:A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid\r\noch medinflytandet när det gäller förläggningen av\r\narbetstiden.\r\n\r\n2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en flexiblare\r\narbetstidslagstiftning.\r\n\r\n2004/05:A356 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om arbetstiden.\r\n\r\n2004/05:A375 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad   i   motionen   anförs   om   att  göra\r\narbetstidslagstiftningen mer flexibel.</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Yrkande om avslag på propositionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A1 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "0A20502D-B7C2-4121-B439-0E6CC593CDDD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "156",
                    "126",
                    "0",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0A20502D-B7C2-4121-B439-0E6CC593CDDD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Sättet att genomföra arbetstidsdirektivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A1 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EE553C4A-20F4-48F3-90C2-C4AF40E18B32",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "158",
                    "126",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EE553C4A-20F4-48F3-90C2-C4AF40E18B32",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Antagande av lagförslag",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:180.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Nytt arbetstidsdirektiv m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A314 yrkande 4 och 2004/05:A263.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Arbetstidsförkortning och flexibla arbetstider",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf335 yrkandena 10 och 11, 2002/03:Sf376 yrkande 6, 2002/03:Sf379 yrkande 5, 2002/03:Sf380 yrkandena 13-15, 2002/03:So448 yrkande 5, 2002/03:So514 yrkande 2, 2002/03:A236 yrkandena 1, 4 och 5, 2002/03:A239 yrkande 25, 2002/03:A241 yrkande 6, 2002/03:A242 yrkande 19, 2002/03:A315 yrkande 4, 2002/03:A316 yrkandena 1-5, 2002/03:A318 yrkande 4, 2002/03:A320 yrkande 15, 2002/03:A332 yrkande 18, 2002/03:A362, 2002/03:A365 yrkande 3, 2003/04:Sf355 yrkande 4, 2003/04:Sf356 yrkande 2, 2003/04:Sf397 yrkandena 10 och 11, 2003/04:Sf404 yrkandena 9 och 11, 2003/04:So406 yrkande 6, 2003/04:A4 yrkande 4, 2003/04:A247 yrkande 20, 2003/04:A256 yrkandena 2-4, 2003/04:A258 yrkande 6, 2003/04:A292 yrkande 1, 2003/04:A307 yrkande 5, 2003/04:A309 yrkande 1, 2003/04:A310 yrkande 13, 2003/04:A314 yrkande 3, 2003/04:A329 yrkande 14, 2003/04:A348, 2003/04:A371 yrkande 17, 2004/05:Sf363 yrkande 35, 2004/05:A322 yrkande 6, 2004/05:A339, 2004/05:A352 yrkande 15, 2004/05:A354 yrkande 1, 2004/05:A355 yrkande 3, 2004/05:A356 yrkande 15 i denna del och 2004/05:A375 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "BBAABCF4-9AE9-4C4B-BCFA-B959877078AC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "2",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "40",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "40",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "1",
                    "12",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "143",
                    "29",
                    "112",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BBAABCF4-9AE9-4C4B-BCFA-B959877078AC",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Äldres arbetstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A348, 2004/05:A353 yrkande 2 och 2004/05:A356 yrkande 15 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Förenklad semesterlag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A269.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Handelns öppet- och arbetstider",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A277, 2003/04:A322 och 2004/05:A237.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Yrkande om avslag på propositionen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Sättet att genomföra arbetstidsdirektivet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Arbetstidsförkortning och flexibla arbetstider",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Arbetstidsförkortning och flexibla arbetstider",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Arbetstidsförkortning och flexibla arbetstider",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Arbetstidsförkortning och flexibla arbetstider",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Arbetstidsförkortning och flexibla arbetstider",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Äldres arbetstid",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-02-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-02-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-02-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-02-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-02-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-02-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:26:20"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen har godkänt regeringens förslag om ändringar i arbetstidslagen för att tydligare genomföra EG:s arbetstidsdirektiv. De nya reglerna innebär bland annat att den genomsnittliga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och dygnsvilan måste vara minst elva sammanhängande timmar. Detta ska inte gälla vissa arbeten inom offentliga verksamheter som till exempel polisen och försvaret. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2005. Om det vid den tidpunkten och därefter, fram till och med den 31 december 2006, finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen börjar reglerna gälla först den 1 januari 2007. Lagens så kallade EG-spärrar blir tydligare, det vill säga att kollektivavtal inte ska innebära sämre regler för arbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet. ",
          "dok_id": "GS01AU3",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:23:12"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "EG:s arbetstidsdirektiv blir tydligare i svensk lag (AU3)",
          "dok_id": "GS01AU3",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:23:12"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:26:20"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01AU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändringar i arbetstidslagen för att tydligare genomföra EG:s arbetstidsdirektiv. De nya reglerna kommer bland annat innebära att den genomsnittliga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och dygnsvilan måste vara minst elva sammanhängande timmar. Detta ska inte gälla vissa arbeten inom offentliga verksamheter som till exempel polisen och försvaret. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Om det vid den tidpunkten och därefter, fram till och med den 31 december 2006, finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen ska reglerna börja gälla först den 1 januari 2007. Lagens så kallade EG-spärrar ska bli tydligare, det vill säga att kollektivavtal inte får innebära sämre regler för arbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet.</p>",
          "dok_id": "GS01AU3",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:23:12"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "EG:s arbetstidsdirektiv blir tydligare i svensk lag (AU3)",
          "dok_id": "GS01AU3",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:23:12"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01AU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_3.docx",
          "filstorlek": "981649",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D04C21C8-ED0F-4DC2-B44E-724650BA7149"
        },
        {
          "dok_id": "GS01AU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_3.pdf",
          "filstorlek": "1330462",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_au_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C5BE3AAF-AF71-4459-8330-CC9189340F45"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A236 Arbetstidsförkortning",
          "ref_dok_id": "GQ02A236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A236",
          "ref_dok_titel": "Arbetstidsförkortning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A241 Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A241",
          "ref_dok_titel": "Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A269 En ny semesterlag",
          "ref_dok_id": "GQ02A269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A269",
          "ref_dok_titel": "En ny semesterlag",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP, M, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A316 Arbetstid",
          "ref_dok_id": "GQ02A316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A316",
          "ref_dok_titel": "Arbetstid",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A318 Ett hälsosamt arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02A318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A318",
          "ref_dok_titel": "Ett hälsosamt arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A320 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GQ02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A332 Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02A332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A332",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A348 Vård- och omsorgsyrken ",
          "ref_dok_id": "GQ02A348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A348",
          "ref_dok_titel": "Vård- och omsorgsyrken ",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A362 Kortare arbetstid",
          "ref_dok_id": "GQ02A362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A362",
          "ref_dok_titel": "Kortare arbetstid",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A365 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GQ02A365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A365",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf335 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf376 Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf376",
          "ref_dok_titel": "Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf379 Ensamstående",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf379",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf380 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf380",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So448 Folkhälsa för jämställdhet och jämlikhet",
          "ref_dok_id": "GQ02So448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So448",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa för jämställdhet och jämlikhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So514 Grön familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So514",
          "ref_dok_titel": "Grön familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A247 Arbetsmiljö",
          "ref_dok_id": "GR02A247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A247",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A256 Arbetstidsreformer",
          "ref_dok_id": "GR02A256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A256",
          "ref_dok_titel": "Arbetstidsreformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A258 Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02A258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A258",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A277 Affärstider och folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02A277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A277",
          "ref_dok_titel": "Affärstider och folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A292 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GR02A292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A292",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A307 Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A309 Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A310 En politik för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02A310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A310",
          "ref_dok_titel": "En politik för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A314 Förebyggande arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_id": "GR02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A322 Öppettider i handeln",
          "ref_dok_id": "GR02A322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A322",
          "ref_dok_titel": "Öppettider i handeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A329 Arbetsmarknad och arbetsliv, UO 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GR02A329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A329",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, UO 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A348 Kortare arbetstid",
          "ref_dok_id": "GR02A348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A348",
          "ref_dok_titel": "Kortare arbetstid",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A4 med anledning av skr. 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden",
          "ref_dok_id": "GR02A4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf355 Ohälsofrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Sf355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf355",
          "ref_dok_titel": "Ohälsofrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf356 Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Sf356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf356",
          "ref_dok_titel": "Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GR02Sf397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf397",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf404",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So406 Folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02So406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So406",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A1 med anledning av prop. 2003/04:180 Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv",
          "ref_dok_id": "GS02A1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:180 Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A237 Affärstidslagen",
          "ref_dok_id": "GS02A237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A237",
          "ref_dok_titel": "Affärstidslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A263 Arbetstidsdirektiv",
          "ref_dok_id": "GS02A263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A263",
          "ref_dok_titel": "Arbetstidsdirektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A322 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A322",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A339 Barnvänliga arbetstider",
          "ref_dok_id": "GS02A339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A339",
          "ref_dok_titel": "Barnvänliga arbetstider",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A353 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A353",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A354 Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A354",
          "ref_dok_titel": "Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A355 Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A356 Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A356",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A375 Arbete för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02A375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A375",
          "ref_dok_titel": "Arbete för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:180 Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv",
          "ref_dok_id": "GR03180",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "180",
          "ref_dok_titel": "Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-02-16",
          "ref_dok_id": "GS0977",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "2005-02-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-02-16",
          "ref_dok_id": "GS0977",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "2005-02-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:158",
          "ref_dok_id": "GS0K158",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "158",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:158",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:165",
          "ref_dok_id": "1982:673",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}