{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230459",
      "dok_id": "GS01AU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "AU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:AU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:35",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:39",
      "titel": "Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01AU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01AU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01AU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:AU1</div><h1>Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar utskottet regeringens\r\nbudgetproposition  för  år  2005  med  förslag  till\r\nanslag  på  utgiftsområdena  13 Arbetsmarknad och 14\r\nArbetsliv. Ramen för utgiftsområde  13  uppgår  till\r\n69,3 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14\r\ntill 1,2 miljarder kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde     13    omfattar    politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik.  Anslagen inom utgiftsområdet\r\nhänför    sig   främst   till   kontantstödet    vid\r\narbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram.\r\nUtgiftsområde  14 omfattar politikområdena Arbetsliv\r\noch Jämställdhetspolitik.\r\nI  betänkandet  behandlas  också  en  proposition,\r\n2003/04:142,  med  förslag  om  ändring  i  lagen om\r\nbehandling      av     personuppgifter     i     den\r\narbetsmarknadspolitiska    verksamheten.   Ändringen\r\ninnebär     att     Arbetsmarknadsstyrelsen      och\r\nlänsarbetsnämnderna   får  behandla  personuppgifter\r\näven för att tillhandahålla  information  som behövs\r\ninom   tillsynsverksamheten  hos  Inspektionen   för\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Tillsammans  med  detta\r\nlagförslag   behandlas   en  punkt   i   proposition\r\n2003/04:152   som   avser  den   nyssnämnda   lagen.\r\nProposition 152 i övrigt  är hänvisad till ett annat\r\nutskott. Utskottet ställer sig bakom förslagen.\r\nBetänkandet    tar    upp    ett    stort    antal\r\nmotionsyrkanden - drygt 200 - om arbetsmarknads- och\r\narbetslivspolitiken.   Det   stora   flertalet    av\r\nmotionerna    har    väckts   under   den   allmänna\r\nmotionstiden hösten 2004.\r\nI  betänkandet  redovisar  utskottet  sin  syn  på\r\ninriktningen       av      arbetsmarknads-       och\r\narbetslivspolitiken.  Dessutom  behandlas  i  skilda\r\navsnitt arbetsmarknadspolitiska program, frågor  som\r\ngäller   arbetsmarknaden   för   olika  grupper  som\r\nungdomar,  äldre och personer med utländsk  bakgrund\r\nliksom  för  personer  verksamma  inom  kulturen.  I\r\nbetänkandet behandlas  också  frågan om individuellt\r\nkompetenssparande.\r\nUtskottet ställer sig bakom regeringens förslag om\r\nen   ändring   i  lagen  om  arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram som berör  ungdomar.  Innebörden  är  att de\r\nkommunala    ungdomsprogrammen   ska   inledas   med\r\nvägledning   och   s.k.   jobbsökaraktiviteter   hos\r\nlänsarbetsnämnden.    Kravet    på    12    månaders\r\ninskrivningstid   på   arbetsförmedlingen   för  att\r\nungdomar  mellan  20  och  24  år  ska kunna anvisas\r\nanställning med allmänt anställningsstöd  sänks till\r\n6  månader  under  tiden  fram till nästa årsskifte.\r\nUtskottet tillstyrker också regeringens förslag till\r\nändringar  när  det gäller pendlingsstöd.  Nivån  på\r\nstödet      till      dagpendling      höjs      och\r\nveckopendlingsstödet   återinförs   och   förstärks.\r\nBidrag   till   starthjälp   och    ersättning   för\r\ntillträdesresa  tas  bort medan möjligheten  att  få\r\nersättning   för  bohagstransport   begränsas   till\r\nlångtidsarbetslösa.     Dessa    förändringar    ska\r\ngenomföras den 1 februari 2005.\r\nSammanfattningsvis      tillstyrker      utskottet\r\nregeringens  förslag till fördelning  på  anslag  på\r\nutgiftsområdena 13 och 14.\r\n\r\nReservationer och särskilda yttranden\r\n\r\n\r\nI två gemensamma  reservationer  av företrädarna för\r\nModeraterna,   Folkpartiet,  Kristdemokraterna   och\r\nCenterpartiet   kritiserar    de   inriktningen   av\r\narbetsmarknadspolitiken         respektive\r\narbetslivspolitiken.\r\n\r\nDe  fyra  partierna  pekar  på  att det är 760 000\r\npersoner  som  saknar ett riktigt arbete  eller  som\r\nvill  arbeta mer.  Det  är  en  ökning  med  100 000\r\npersoner  under  innevarande mandatperiod. Också den\r\ntotala  arbetslösheten  har  stigit  och  uppgick  i\r\noktober 2004  till 7,8 % jämfört med 6,5 % i oktober\r\n2002.\r\nRegeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats.\r\nDen förda politiken  ger inte tillräcklig hjälp till\r\ndem som är mest utsatta  på arbetsmarknaden. Den ger\r\nför    liten    valfrihet    för    den    enskilde.\r\nArbetsförmedlingsverksamheten     uppvisar     stora\r\nbrister, bl.a. till följd av dålig  styrning. Dagens\r\narbetsmarknadsåtgärder   leder  inte  till   minskad\r\narbetslöshet  eller  ökad  sysselsättning  men  till\r\nbetydande         undanträngningseffekter.\r\nArbetslöshetsförsäkringen har  tappat  sin  funktion\r\nsom omställningsförsäkring och den tillämpas inte på\r\nett enhetligt och rättssäkert sätt.\r\nSverige  måste  få  en arbetsmarknad som är rörlig\r\noch öppen - en arbetsmarknad  som är tillgänglig för\r\nalla.   Den  geografiska  och  sociala   rörligheten\r\nbehöver  öka.   Den   arbetslöse   har   rätt   till\r\nkvalificerad service, men ska även uppfylla krav för\r\natt    få    ersättning.   Platsförmedlingen   måste\r\neffektiviseras  och  inriktas på den enskildes behov\r\noch    förutsättningar.    Åtgärderna    ska    vara\r\nindividuellt  utformade  och  syfta   till   att  de\r\narbetslösa  snarast ska finna ett nytt arbete.  Alla\r\nsom  uppbär  arbetslöshetsersättning   eller   annat\r\nekonomiskt stöd från samhället ska ha skyldighet att\r\naktivt söka arbete och delta i relevanta åtgärder.\r\nI      sin      gemensamma      reservation     om\r\narbetslivspolitiken      framhåller     Moderaterna,\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet att\r\nfler  människor  måste  få arbete  och  att  antalet\r\narbetade    timmar   per   invånare    måste    öka.\r\nArbetslivspolitiken  har  en  viktig  roll  för  att\r\nmöjliggöra  detta  genom  sin koppling till de ökade\r\nsjuktalen, till individuell anpassning och rörlighet\r\noch till myndighetsstrukturen på området.\r\nDe fyra nyssnämnda partierna  riktar i en gemensam\r\nreservation    också    kritik    mot    regeringens\r\nhandläggning av frågan om ett system för individuell\r\nkompetensutveckling  och  lägger  fram ett gemensamt\r\nförslag till riktlinjer för ett sådant system.\r\n\r\nTotalt har 29 reservationer och ett  antal särskilda\r\nyttranden avgivits i ärendet.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av politiken inom\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11,\r\n2004/05:K459 yrkande  12, 2004/05:Sf288 yrkandena\r\n15   och   18-20,   2004/05:Sf360    yrkande   4,\r\n2004/05:Sf365 yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena\r\n1,  3 och 4, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N393\r\nyrkande  20,  2004/05:N404  yrkandena  1  och  7,\r\n2004/05:N409 yrkande 35, 2004/05:A215 yrkandena 1\r\noch   2,  2004/05:A221  yrkandena  1,  4  och  8,\r\n2004/05:A226,  2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4,\r\n2004/05:A257, 2004/05:A261 yrkandena 1, 2 i denna\r\ndel   och   3,   2004/05:A273    yrkandena   1-5,\r\n2004/05:A277     yrkande     1,     2004/05:A289,\r\n2004/05:A317, 2004/05:A342 yrkandena  3, 5 och 6,\r\n2004/05:A350  yrkandena  1  och  10, 2004/05:A356\r\nyrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i  denna del samt\r\n2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 2 (v)\r\n\r\n2. Arbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:A261\r\nyrkande 2 i denna  del,  2004/05:A340  yrkande 2,\r\n2004/05:A342  yrkandena  1  och  2,  2004/05:A358\r\nyrkandena  1 och 2 och 2004/05:A375 yrkande  9  i\r\ndenna del.\r\nReservation 3 (fp, kd, c)\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n3. Ändring i lagen om\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\n\r\nRiksdagen   antar  regeringens  förslag  enligt\r\nbilaga 3 till lag  om  ändring i lagen (2000:625)\r\nom  arbetsmarknadspolitiska   program   med   den\r\nändringen  att i 4 § andra stycket andra meningen\r\norden \"som avses  i  första  stycket\"  tas  bort.\r\nRiksdagen  bifaller  därmed proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde  13   punkt  1  och  avslår  motion\r\n2004/05:A340 yrkande 1.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n4. Övriga förslag om\r\narbetsmarknadspolitiska program för\r\nungdomar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf365\r\nyrkande    13,    2004/05:Ub440     yrkande    2,\r\n2004/05:A218,      2004/05:A326,     2004/05:A356\r\nyrkandena 11 och 12,  2004/05:A364,  2004/05:A375\r\nyrkandena 5 och 16 och 2004/05:A380.\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n5. Arbetsmarknadspolitiska program för\r\näldre\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Ub436\r\nyrkande 7, 2004/05:A201, 2004/05:A220  yrkande 1,\r\n2004/05:A353  yrkandena  5  och  6,  2004/05:A356\r\nyrkande 8 och 2004/05:A375 yrkande 15.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (kd, c)\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n6. Arbetsmarknadspolitiska program för\r\npersoner med utländsk bakgrund\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf365\r\nyrkande  12, 2004/05:N401 yrkande 3, 2004/05:N409\r\nyrkande    33,     2004/05:A210,    2004/05:A211,\r\n2004/05:A296,     2004/05:A322     yrkande     1,\r\n2004/05:A328,   2004/05:A356   yrkande   13   och\r\n2004/05:A375 yrkande 6.\r\nReservation 11 (fp)\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n7. Arbetsmarknadspolitiska program för\r\narbetshandikappade\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2004/05:A250\r\nyrkandena 1-7, 2004/05:A261  yrkande  7  i  denna\r\ndel,  2004/05:A272,  2004/05:A283,  2004/05:A318,\r\n2004/05:A323,   2004/05:A324,  2004/05:A343   och\r\n2004/05:A375 yrkande 14.\r\nReservation 13 (m)\r\nReservation 14 (fp)\r\nReservation 15 (c)\r\nReservation 16 (mp)\r\n\r\n8. Lönebidrag\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:A205,\r\n2004/05:A216,     2004/05:A217,     2004/05:A227,\r\n2004/05:A246,     2004/05:A247,     2004/05:A249,\r\n2004/05:A253,     2004/05:A254,     2004/05:A256,\r\n2004/05:A258, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del,\r\n2004/05:A275,     2004/05:A281,     2004/05:A284,\r\n2004/05:A298,     2004/05:A325,     2004/05:A344,\r\n2004/05:A356   yrkande   26,   2004/05:A362   och\r\n2004/05:A363.\r\nReservation 17 (kd)\r\nReservation 18 (c)\r\n\r\n9. Försörjning m.m. vid deltagande i\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2004/05:A307\r\nyrkande   1,   2004/05:A313,   2004/05:A341   och\r\n2004/05:A386.\r\nReservation 19 (v)\r\n\r\n10. Arbetsmarknadspolitiska program som\r\ninsats inom andra politikområden än\r\narbetsmarknadspolitik\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:A231,\r\n2004/05:A302,     2004/05:A312,      2004/05:A336\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:A368 och 2004/05:A369.\r\n\r\n11. Friår\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:A239\r\nyrkande 2, 2004/05:A268,  2004/05:A354  yrkande 4\r\noch 2004/05:A375 yrkande 4.\r\nReservation 20 (m, fp, c)\r\nReservation 21 (kd)\r\n\r\n12. Ekonomiska drivkrafter och regional\r\nutveckling m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Fi259\r\nyrkande 16, 2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220\r\nyrkande   2,   2004/05:A279,   2004/05:A292   och\r\n2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.\r\nReservation 22 (m)\r\nReservation 23 (kd)\r\nReservation 24 (c)\r\n\r\n13. Arbetsmarknaden för verksamma inom\r\nkultur\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Kr239\r\nyrkandena  10  och  13, 2004/05:Kr289 yrkande  5,\r\n2004/05:Kr290   yrkandena    7,    9    och   11,\r\n2004/05:Kr364 yrkande 2, 2004/05:Kr368 yrkande 4,\r\n2004/05:A327 och 2004/05:A357.\r\nReservation 25 (m)\r\nReservation 26 (fp)\r\n\r\n14. Arbetsmarknaden för vissa övriga\r\ngrupper\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:A229,\r\n2004/05:A245 yrkandena 1 och 3 och 2004/05:A265.\r\n\r\n15. Ändring i lagen om behandling av\r\npersonuppgifter i den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten\r\n\r\nRiksdagen   antar  utskottets  förslag   enligt\r\nbilaga 4 till lag  om  ändring i lagen (2002:546)\r\nom   behandling   av   personuppgifter    i   den\r\narbetsmarknadspolitiska  verksamheten.  Riksdagen\r\nbifaller  därmed propositionerna 2003/04:142  och\r\n2003/04:152 i denna del.\r\n\r\n16. Anslag på utgiftsområde 13 för 2005\r\n\r\na) Bemyndigande beträffande anslag 22:3\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar  regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning  och  övriga\r\nkostnader   ingå   ekonomiska  förpliktelser  som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden   medför\r\nutgifter på högst  3  000  000  000  kronor under\r\n2006-2008.  Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 2.\r\n\r\nb) Bemyndigande beträffande anslag 22:4\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under  2005 för ramanslaget\r\n22:4  Särskilda  insatser  för arbetshandikappade\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser   som   inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst   5 400 000  000  kronor  under  2006-2008.\r\nDärmed bifaller  riksdagen  proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde 13 punkt 3.\r\n\r\nc) Bemyndigande beträffande anslag  22:6\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen  att under 2005 för ramanslaget\r\n22:6  Europeiska socialfonden m.m.  för  perioden\r\n2000-2006   ingå   ekonomiska  förpliktelser  som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden   medför\r\nutgifter på högst  4  400  000  000  kronor under\r\n2006-2008.  Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 4.\r\n\r\nd) Bemyndigande beträffande anslag 22:7\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar  regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n22:7    Institutet   för   arbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering  ingå  ekonomiska  förpliktelser  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden  medför\r\nutgifter   på  högst  7  000  000  kronor   under\r\n2006-2008. Därmed  bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 5.\r\n\r\ne) Flyttningsbidrag\r\n\r\nRiksdagen godkänner  regeringens  förslag  om  dels  stöd  till\r\ndagpendling  och  stöd  till  veckopendling, dels\r\navskaffande   av   bidrag  till  starthjälp   och\r\nersättning till tillträdesresa och begränsning av\r\nrätt till bohagstransporter  till personer som är\r\nlångtidsarbetslösa.  Därmed  bifaller   riksdagen\r\nproposition  2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkterna\r\n6 och 7.\r\n\r\nf) Det allmänna anställningsstödet\r\n\r\nRiksdagen  godkänner   regeringens   förslag  om  det  allmänna\r\nanställningsstödet.  Riksdagen  bifaller   därmed\r\nproposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 8.\r\n\r\ng) Anvisning av anslag under utgiftsområde 13\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   för   budgetåret   2005  anslagen   under\r\nutgiftsområde  13  Arbetsmarknad  enligt vad  som\r\nframgår  av  bilaga 2. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 9.\r\n\r\nh) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna    2004/05:A340   yrkande   3,\r\n2004/05:A356 yrkandena 24 i denna del, 25, 27, 30\r\noch 33 i denna del, 2004/05:A366 och 2004/05:A375\r\nyrkandena 3, 9 i denna del, 13 och 18.\r\n\r\n17. Handläggning av EU-bidrag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:A260.\r\n\r\n18. Allmän inriktning av politiken inom\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf287\r\nyrkandena  8  och  10, 2004/05:Sf363 yrkande  36,\r\n2004/05:A221  yrkandena  2  och  3,  2004/05:A239\r\nyrkande  5,  2004/05:A261  yrkandena  8  och  11,\r\n2004/05:A287,      2004/05:A316,     2004/05:A354\r\nyrkandena 2 och 5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1 och\r\n2 och 2004/05:A356 yrkande 18.\r\nReservation 27 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 28 (v)\r\n\r\n19. System för individuell\r\nkompetensutveckling\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ63\r\nyrkande    49,    2004/05:Sk454    yrkande    11,\r\n2004/05:Ub321     yrkande    11,    2004/05:A338,\r\n2004/05:A353 yrkande  7,  2004/05:A354  yrkande 3\r\noch 2004/05:A356 yrkande 16.\r\nReservation 29 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n20. Anslag på utgiftsområde 14 för 2005\r\n\r\na) Bemyndigande beträffande anslag 23:1\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under  2005 för ramanslaget\r\n23:1  Arbetsmiljöverket  besluta  om  bidrag  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 18 550 000 kronor  under  2006.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde 14 punkt 1.\r\n\r\nb) Bemyndigande beträffande anslag 23:2\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar  regeringen,  med  ändring  av regeringens\r\nförslag,  att  under  2005  för  ramanslaget 23:2\r\nArbetslivsinstitutet   besluta   om  bidrag   som\r\ninklusive   tidigare   gjorda  åtaganden   medför\r\nutgifter  på  högst  100 000 000   kronor   under\r\n2006-2008.   Därmed   bifaller  riksdagen  delvis\r\nproposition 2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 2.\r\n\r\nc) Bemyndigande beträffande anslag 23:3\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen  att under 2005 för ramanslaget\r\n23:3 Särskilda utbildningsinsatser  m.m.  besluta\r\nom bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 33 500 000 kronor  under\r\n2006.   Därmed   bifaller  riksdagen  proposition\r\n2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 3.\r\n\r\nd) Anvisning av anslag under utgiftsområde 14\r\n\r\nRiksdagen  anvisar   för   budgetåret   2005   anslagen   under\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv enligt vad som framgår\r\nav    bilaga   2.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 4.\r\n\r\ne) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna   2004/05:A340   yrkande   4,\r\n2004/05:A356 yrkandena 28,  29,  31,  32 och 33 i\r\ndenna del, 2004/05:A365 och 2004/05:A375  yrkande\r\n19.\r\nStockholm den 25 november 2004\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson  (s),  Margareta   Andersson   (c)*,  Laila\r\nBjurling (s), Anders G Högmark (m)*, Christer  Skoog\r\n(s),  Sonja  Fransson  (s),  Stefan  Attefall (kd)*,\r\nCamilla  Sköld  Jansson  (v),  Cinnika Beiming  (s),\r\nPatrik  Norinder  (m)*,  Lars  Lilja   (s),  Carl  B\r\nHamilton  (fp)*,  Ann-Marie  Fagerström (s),  Henrik\r\nWestman (m)*, Ulf Holm (mp), Luciano  Astudillo  (s)\r\noch Liselott Hagberg (fp)*.\r\n\r\n* Deltar inte i förslaget till riksdagsbeslut såvitt\r\navser förslagspunkterna 16 och 20.\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nAU1\r\n\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI     detta     ärende     behandlas     regeringens\r\nbudgetproposition   2004/05:1   volym   7   avseende\r\nutgiftsområdena  13  Arbetsmarknad  och 14 Arbetsliv\r\noch  drygt 200 motionsyrkanden, det stora  flertalet\r\nav dem väckta under den allmänna motionstiden hösten\r\n2004.   I   ärendet   behandlas   också  proposition\r\n2003/04:142 med förslag om ändring  i  5  § lagen om\r\nbehandling      av     personuppgifter     i     den\r\narbetsmarknadspolitiska    verksamheten    och    en\r\nförslagspunkt  i  proposition  2003/04:152 som bl.a.\r\navser samma bestämmelse.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet      har      i      årets\r\nbudgetbetänkande   valt   att,  vid  sidan  av  rena\r\nbudgetfrågor   och   frågor   om   inriktningen   av\r\npolitiken, behandla ett antal motioner som bl.a. rör\r\narbetsmarknadspolitiska program,  särskilda  grupper\r\npå  arbetsmarknaden och arbetsmarknaden för personer\r\nverksamma inom kultur.\r\nÖvriga    motioner   på   arbetsmarknadsutskottets\r\nberedningsområde   som  väckts  under  den  allmänna\r\nmotionstiden  och  som   tar  upp  frågor  om  t.ex.\r\njämställdhet,  arbetslöshetsförsäkring,  arbetsrätt,\r\narbetsmiljö, diskriminering,  arbetstid och ledighet\r\nkommer att tas upp i senare betänkanden.\r\nI  anslutning  till  beredningen  har  information\r\nlämnats  till  utskottet  av  generaldirektören  vid\r\nKonjunkturinstitutet        Ingemar         Hansson,\r\ngeneraldirektören  vid  Svenska ESF-rådet Anne-Marie\r\nQvarfort  och  Ombudsmannen  mot  diskriminering  på\r\ngrund av sexuell läggning Hans Ytterberg.\r\nEtt   antal   skrivelser   med   anknytning   till\r\nberedningen   har  inkommit   bl.a.   från   Svenska\r\nKommunförbundet och Landstingsförbundet.\r\nRiksdagen   biföll    den    24    november   2004\r\nfinansutskottets    betänkande   2004/05:FiU1    där\r\nregeringens  förslag  till  utgiftsramar  för  bl.a.\r\nutgiftsområdena 13 och 14 behandlas.\r\nDe av regeringen föreslagna  anslagen  redovisas i\r\ntabeller som återfinns i budgetpropositionen.  Under\r\nflertalet  av  tabellerna  anges  i  en  fotnot  att\r\nanslaget    för    2004    inkluderar   förslag   på\r\ntilläggsbudget i samband med 2004 års vårproposition\r\noch budgetpropositionen för 2005. Detta anges även i\r\nde fall något sådant förslag  inte  lagts  fram  för\r\nriksdagen.\r\nMotioner som har väckts under riksmötet\r\n2004/05 anges i det följande utan årtal.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nAllmän inriktning av politiken inom\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen ställer sig\r\nbakom    den   allmänna    inriktningen    av\r\narbetsmarknadspolitiken     som    regeringen\r\nredovisar  i  budgetpropositionen.  Utskottet\r\navstyrker  de  förslag   som   förs   fram  i\r\nmotionerna. Jämför reservationerna 1 (m,  fp,\r\nkd, c), 2 (v), 3 (fp, kd, c) och 4 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nMålet   för   den   ekonomiska   politiken  är  full\r\nsysselsättning och ökat välstånd genom  en  god  och\r\nuthållig tillväxt.\r\n\r\nEtt  etappmål är att 80 % av befolkningen i åldern\r\n20-64 år  ska  vara  reguljärt sysselsatt. Detta mål\r\nligger fast, även om det  inte kommer att uppnås un-\r\nder 2004.\r\nEftersom arbetslösheten är oacceptabelt hög kommer\r\nregeringen,  i enlighet med  vad  som  aviserades  i\r\nvårpropositionen  2004,  att  vidta åtgärder för att\r\npressa ned den öppna arbetslösheten mot 4 %.\r\nFör  att  nå  etappmålen  för  sysselsättning  och\r\narbetslöshet inriktas politiken på:\r\n\r\n- Minskad arbetslöshet, kortare arbetslöshetstider.\r\n\r\n-  Aktivering  och  rehabilitering av  personer  med\r\nnedsatt arbetsförmåga.\r\n\r\n- Bättre integration på arbetsmarknaden.\r\n\r\n- Effektivare utbildning.\r\n\r\n- Fler äldre i jobb.\r\n\r\n- Minskat behov av socialbidrag.\r\n\r\nArbetslinjen är en överordnad  princip i regeringens\r\nsysselsättnings- och tillväxtpolitik.\r\n\r\nMålstrukturen    på   arbetsmarknadsområdet    har\r\nförändrats på senare  år  bl.a.  för  att  förbättra\r\nstyrningen     av     den    arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten. Nuvarande  struktur  med  mål  på  tre\r\nnivåer,     för     arbetsmarknadspolitiken,     för\r\nverksamhetsområden respektive för verksamhetsgrenar,\r\när  oförändrad  sedan  föregående  budgetproposition\r\n(för 2004).\r\nRegeringens   bedömning   är  att  arbetsmarknads-\r\npolitiken  bidragit till en väl  fungerande  arbets-\r\nmarknad. Arbetsmarknaden  präglas  fortfarande av en\r\nlåg efterfrågan på arbetskraft.\r\nInsatser ska göras för att förbättra förmedlingens\r\nkontroll av hur arbetslöshetsförsäkringen  fungerar,\r\nför  att  förbättra  sökaktiviteten  och  för bättre\r\nregeltillämpning.  Undantagsmöjligheterna  i  regel-\r\nverket ska förtydligas och begränsas.\r\nArbetet med att ge arbetsmarknadspolitiken  en mer\r\ntillväxtorienterad inriktning ska koncentreras  till\r\nsju områden:\r\n\r\n·  Fortsatt  effektivisering och förbättring\r\nav styrningen av arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n·  Åtgärder  för  att  hålla  uppe  och  öka\r\narbetskraftsutbudet.\r\n\r\n·  Förbättrad  integration för invandrare på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n·  Insatser för att få långtidssjukskrivna i\r\narbete.\r\n\r\n·  Anpassning av  arbetsmarknadsutbildningen\r\ntill kraven på arbetsmarknaden.\r\n\r\n·  Åtgärder  för att  främja  arbetskraftens\r\nrörlighet.\r\n\r\n·  Säkerställande     av\r\narbetslöshetsförsäkringens legitimitet.\r\n\r\nMålen    och    inriktningen    för    den   svenska\r\narbetsmarknadspolitiken ligger väl i linje  med EU:s\r\nsysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.\r\nSysselsättningsriktlinjerna       täcker       flera\r\npolitikområden,  vilket  kräver  samverkan  både  på\r\nlokal, regional och nationell nivå.\r\n\r\nRegeringens    mål   om   halvering   av   antalet\r\nsocialbidragsberoende  respektive  om  halvering  av\r\nsjukfrånvaron    utgör    integrerade    delar    av\r\nsysselsättningspolitiken.\r\nBudgetpropositionen  bygger  på en överenskommelse\r\nmellan     den     socialdemokratiska    regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nOppositionspartiernas alternativ till\r\ninriktningen av arbetsmarknadspolitiken\r\n\r\nModeraterna pekar i motion A342 yrkandena 1-3, 5 och\r\n6 på styrningsproblem  inom arbetsmarknadspolitiken.\r\nAtt regering och riksdag  inte  slagit  fast tydliga\r\noch  färre  mål för politiken på området medför  att\r\ndet     inte     går      att      avgöra      vilka\r\narbetsmarknadspolitiska  insatser som behöver sättas\r\nin och hur stora dessa ska vara. Inte heller kan man\r\nförstå   arbetsmarknadspolitikens    roll    i   den\r\nekonomiska politiken när det saknas tydliga mål.\r\n\r\nDagens  målstruktur på det arbetsmarknadspolitiska\r\nområdet är  komplicerad,  framhåller Moderaterna och\r\nredovisar bl.a. regeringens övergripande mål, delmål\r\noch     verksamhetsmål     samt    uppgifter     för\r\narbetsmarknadspolitiken och  att  regeringen  angett\r\natt         målsättningarna         inom        EU:s\r\nsysselsättningsstrategi  ska fungera som  komplement\r\ntill dessa.\r\nTotalt finns det enligt Moderaterna i den komplexa\r\nmålhierarkin  fyra  eller fem  olika  målnivåer  och\r\n15-20 mål, vilket riskerar att medföra målkonflikter\r\noch kan leda till svårigheter  att  förstå sambanden\r\nmellan olika mål. Det moderata alternativet  innebär\r\ntydliga  mål  för  arbetsmarknadspolitiken  där  det\r\nframgår att den ska inriktas på åtgärder som gör att\r\narbetslösheten  kan  hållas  på en låg nivå utan att\r\ninflationen  tar  fart,  att arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder    kan    användas    för    att    utjämna\r\nkonjunkturvariationer   och  att\r\narbetsmarknadspolitiken ska inriktas  på grupper med\r\nen  svagare  förankring  på  arbetsmarknaden,  såsom\r\narbetshandikappade,  invandrare  och\r\nlångtidsarbetslösa.   Det  överordnade   målet   för\r\narbetsmarknadspolitiken  ska enligt Moderaterna vara\r\natt minska strukturarbetslösheten.\r\nArbetsmarknadspolitiken   bedrivs  enligt  partiet\r\ninom   ramen   för  en  komplicerad   organisatorisk\r\nstruktur där Arbetsmarknadsverket  (AMV), som består\r\nav Arbetsmarknadsstyrelsen och en länsarbetsnämnd  i\r\nvarje    län,   svarar   för   huvuddelen   av   den\r\narbetsmarknadspolitiska        verksamheten.       I\r\nlänsarbetsnämnderna   ingår  bl.a.   de   offentliga\r\narbetsförmedlingarna. Såväl Arbetsmarknadsstyrelsens\r\n(AMS)  som  länsarbetsnämndernas   arbete   leds  av\r\nstyrelser som består av politiker och representanter\r\nför  arbetsmarknadens parter. Moderaterna anser  att\r\ndet finns  en  partipolitisk  styrning av AMS. Denna\r\nstyrning,   liksom   det   faktum   att    politiska\r\nrepresentanter     och     partsrepresentanter    är\r\ninvolverade i styrningen på  verkets  regionala  och\r\nlokala     nivåer,     kan     leda     till     att\r\narbetsmarknadspolitiken  utformas  på  ett  sätt som\r\ninte är det bästa ur ett nationellt perspektiv.\r\nAMV  bör få en ny organisation och omvandlas  till\r\nvad motionärerna  benämner  en  enhetsmyndighet  där\r\nlänsarbetsnämnderna  avskaffats.  Moderaterna  menar\r\natt  det  är  rimligt att ledningen för ett målstyrt\r\nverk  kan  fatta  beslut  om  hur  verksamheten  ska\r\nutformas  på  olika  regionala  arbetsmarknader.  En\r\nenhetsmyndighet   kan   mycket   väl   tillämpa  ett\r\ndecentraliserat arbetssätt, framhåller man.\r\nI  fråga  om  arbetslöshetsförsäkringen framhåller\r\nModeraterna   att   den   måste   fungera   som   en\r\nomställningsförsäkring, något som den inte gör i dag\r\n(motionerna A342 yrkandena  1 och 2 och A340 yrkande\r\n2). Det är, hävdar partiet, väl belagt i forskningen\r\natt utformningen av försäkringen påverkar beteenden.\r\nBenägenheten   att   söka   arbete   och   acceptera\r\nerbjudanden  ökar  om  arbetslöshetsersättningen  är\r\nlägre. Dessutom söker arbetslösa  mer  intensivt när\r\nersättningsperioden närmar sig sitt slut  och  sänkt\r\nersättning   minskar   antalet  arbetslösa  och  den\r\ngenomsnittliga arbetslöshetsperioden.\r\nOckså finansieringen av  arbetslöshetsförsäkringen\r\nhar  betydelse. En högre grad  av  självfinansiering\r\nbidrar  till  minskad  risk  för överutnyttjande och\r\nsannolikt  också  till  lägre  arbetslöshet,   högre\r\nsysselsättning   samt   minskad   inflationsrisk   i\r\nekonomin.\r\nModeraterna   vill   genom   sitt   förslag   till\r\nutformning    av   arbetslöshetsförsäkringen   skapa\r\nincitament för  arbetslösa att i ett tidigt skede av\r\narbetslösheten  söka  mer  intensivt  efter  arbete.\r\nDärför föreslår partiet att egenfinansieringen höjs,\r\natt  ersättningen  trappas  ned  från  en  nivå  som\r\ninledningsvis   uppgår   till   75 %   av   tidigare\r\nersättning  och  att  ersättning lämnas i högst  300\r\ndagar.\r\nVikten  av att arbetsförmedlingen  omedelbart  ger\r\nstöd till arbetslösa  betonas  av Moderaterna. I dag\r\nska  en  formell  handlingsplan upprättas  inom  100\r\ndagar efter det att  en  arbetslös person anmält sig\r\nsom  arbetssökande  vid arbetsförmedlingen.  Partiet\r\nvill enligt motion A342  yrkande  3 i stället att en\r\nåtgärdsinriktad  handlingsplan upprättas  så  tidigt\r\nsom  möjligt under  arbetslöshetsperioden,  i  varje\r\nfall inom exempelvis 30-40 ersättningsdagar.\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiken  fungerar  inte tillräckligt\r\nväl  och har misslyckats, framhåller  Moderaterna  i\r\nmotion  Ub436  yrkandena  1,  3  och 4. Den ger inte\r\ntillräckligt   stöd   åt   de   mest   utsatta    på\r\narbetsmarknaden  såsom  arbetshandikappade och vissa\r\ninvandrare. Arbetslösa får  inte  den  hjälp  de har\r\nrätt  att kräva av arbetsförmedlingen. Sverige lider\r\nbrist på  yrkesutbildad  arbetskraft och Statistiska\r\ncentralbyrån  förutser  att   antalet   civil-   och\r\nhögskoleingenjörer   blir   otillräckligt  framöver.\r\nEnligt AMS väntas rekryteringsproblem uppstå när det\r\ngäller       yrkesgrupper       som       exempelvis\r\nCNC/NC-operatörer,         licenssvetsare        och\r\nverkstadsmekaniker.  Också  i   motion  2003/04:MJ65\r\nyrkande      11     föreslår     Moderaterna     att\r\narbetsmarknadspolitiken  reformeras och nya åtgärder\r\nvidtas för ökad sysselsättning.\r\n\r\nFolkpartiet anser enligt motion  Sf288  yrkandena 15\r\noch 18-20 att regeringens mål om 80 % sysselsättning\r\när  otillräckligt.  I  dag  finns stora områden  där\r\nsysselsättningen  är  väsentligt   lägre.   Det   är\r\nangeläget  att  snarast  agera kraftfullt mot detta.\r\nEtt nytt sysselsättningsmål  bör införas som innebär\r\natt  minst 60 % av alla i arbetsför  ålder  i  varje\r\nbostadsområde  ska  ha ett arbete. Områden där färre\r\nän   60 %   arbetar   ska  förklaras   som   sociala\r\nkrisområden. Motsvarande  förslag  behandlas också i\r\nmotion A375 yrkande 17.\r\n\r\nI den sistnämnda motionen, A375 yrkandena  1, 2, 9\r\ni  denna  del,  10  och  17,  hävdar Folkpartiet att\r\narbetsmarknadspolitikens mål är oklara. AMV är i dag\r\nen  stor och svårstyrd koloss som  lyder  under  ett\r\ndetaljerat  regelverk.  Partiet  anser  att  AMS bör\r\nläggas ned och ersättas av en mindre myndighet. Dess\r\nfrämsta  ansvar  blir  rena  myndighetsuppgifter och\r\ntillsyn  och  att se till att det  finns  en  bättre\r\nfungerande   arbetsförmedling    och   skräddarsydda\r\narbetsmarknadsåtgärder i alla delar  av  landet. Den\r\nnya   myndigheten  ska  svara  för  upphandling   av\r\ntjänster  från enskilda utförare och när sådana inte\r\nfinns själv bedriva verksamheten.\r\nDen enskilda  arbetssökande som behöver någon form\r\nav aktiv insats ska  få större möjligheter att själv\r\nvälja    aktivitet    och    utförare    genom    en\r\nomställningspeng som han eller hon förfogar över och\r\nkan använda i samråd med sin arbetsförmedlare.\r\nFolkpartiet  drar slutsatsen  att  den  föreslagna\r\nreformeringen    av    arbetsmarknadspolitiken,    i\r\nkombination med partiets  politik  för  fler företag\r\noch   arbetsgivare,   kommer   att   leda  till  att\r\narbetssökande   får   större  inflytande  över   sin\r\nsituation  och  att  de  snabbare   hittar   riktiga\r\narbeten.\r\nArbetsförmedlingens     roll     måste    stärkas.\r\nUtvärderingar av arbetsmarknadspolitiken  visar  att\r\ndet  sannolikt  effektivaste  sättet  att  snabbt få\r\narbetslösa  tillbaka  i  arbete  är  genom intensiva\r\ninsatser  från de arbetssökande själva  liksom  från\r\narbetsförmedlingen  redan  i  ett  tidigt  skede  av\r\narbetslösheten.  Därför  måste en väl fungerande och\r\nheltäckande arbetsförmedling  finnas  i hela landet,\r\nnågot som den nya arbetsmarknadsmyndigheten  ska  ha\r\nansvar för.\r\nFörmedlingens   arbete  behöver  stramas  upp  och\r\nregelverket följas  betydligt  bättre  än i dag. Det\r\nbehövs    också   alternativ   till   den   statliga\r\narbetsförmedlingen,   framhåller   Folkpartiet   och\r\nnämner   som   exempel  privata  arbetsförmedlingar,\r\nbranschvisa  förmedlingar,   bemanningsföretag   och\r\nspecialinriktade förmedlingar. För arbetssökande som\r\nbefinner  sig  längre  från  arbetsmarknaden  är det\r\nenligt partiet lämpligt med närmare samarbete mellan\r\narbetsförmedlingen,   kommunens   socialkontor   och\r\nförsäkringskassorna.\r\nVikten  av  att  stärka  den  enskilda  arbetslösa\r\npersonens inflytande över sin situation behandlas  i\r\nmotion   Sf288.   Genom   en   omställningspeng  ska\r\nindividen  på  ett  avgörande  sätt   kunna  påverka\r\nutformningen  av de arbetsmarknadsinsatser  som  han\r\neller hon har behov  av. En introduktionspeng ska ge\r\nsamma möjlighet när det  gäller  språkinlärning  och\r\nkommunintroduktion för flyktingar. Pengasystemet ska\r\nvara  en del av den jobb- och utvecklingsgaranti som\r\npartiet vill införa.\r\nAlla   de   som   kan   arbeta  men  står  utanför\r\narbetsmarknaden     och     inte     omfattas     av\r\narbetslöshetsförsäkringen  ska  ges  en  jobb-   och\r\nutvecklingsgaranti,  föreslår  Folkpartiet. Garantin\r\nska   också   omfatta   nyanlända   flyktingar   och\r\ninvandrare i behov av offentligt ekonomiskt bistånd,\r\noch  den ska förvaltas av olika aktörer,  exempelvis\r\nföretag,         frivilligorganisationer         och\r\npersonalkooperativ  som bildar konkurrerande arbets-\r\noch utvecklingscentrum.\r\nJobb-  och  utvecklingsgarantin   är  en  form  av\r\növergångssysselsättning och består av  två delar där\r\nden enda delen avser samhällsnyttigt arbete  och den\r\nandra,   en  utvecklingsdel,  består  av  exempelvis\r\nspråkinlärning,    informationsförmedling,\r\nyrkesorienterande    verksamhet   och    jobbsökande\r\nverksamhet. Utvecklingsdelen  är  enligt Folkpartiet\r\nviktig när det gäller att nå målet att förbättra den\r\narbetslöses  möjligheter  att  gå  vidare  till  ett\r\nvanligt  arbete.  Garantin  kan  också utformas  som\r\ninstegsjobb,  där ett lönebidrag till  arbetsgivaren\r\nunderlättar    övergången     till     den     öppna\r\narbetsmarknaden. Ett förslag från Folkpartiet om ett\r\nnytt  anslag  för  detta  behandlas  längre  fram  i\r\nbetänkandet.\r\nFolkpartiet  föreslår  i  motion  A375 yrkande 9 i\r\ndenna     del     införande     av     en     allmän\r\narbetslöshetsförsäkring     i     form     av     en\r\nomställningsförsäkring  där ersättningen trappas ned\r\nfrån en nivå som inledningsvis  uppgår  till 80 % av\r\ntidigare  inkomst.  Ersättning  lämnas  i högst  600\r\ndagar.   Därefter  ska  den  arbetssökande  antingen\r\növergå i jobb-  och utvecklingsgaranti eller erhålla\r\nen ersättning som  motsvarar  grundbeloppet i dagens\r\narbetslöshetsförsäkring.    Egenfinansieringen     i\r\nförsäkringen höjs.\r\nEn  arbetsför  person ska inte hänvisas till att\r\nleva på socialbidrag  utan ska uppmuntras att aktivt\r\nsöka arbete. Den som är  aktivt  arbetssökande under\r\narbetsförmedlingens och eget ansvar ska ha rätt till\r\nen         fast        ersättning        motsvarande\r\narbetslöshetsförsäkringens      grundbelopp.      En\r\nförutsättning  för  att få ersättningen ska vara att\r\nden arbetssökande aktivt söker arbete eller deltar i\r\nlämplig  åtgärd  inom  ramen   för   en   jobb-  och\r\nutvecklingsgaranti.  Denna  ska  enligt  Folkpartiet\r\nomfatta  alla  långtidsarbetslösa.  Den  person  som\r\nväljer     att    inte    delta    i    jobb-    och\r\nutvecklingsgarantin  ska inte kunna räkna med att få\r\nekonomiskt bistånd från  det  offentliga. Rätten för\r\narbetsföra   personer  att  söka  socialbidrag   bör\r\navskaffas.\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna riktar i motionerna A356 yrkandena\r\n1-3, 6, 17, 23  och  24 i denna del och 2003/04:MJ63\r\nyrkandena    44,    46    och    47    kritik    mot\r\narbetsmarknadspolitiken. Utgångspunkt  för  kritiken\r\när  forskningsresultat och utvärderingar från  bl.a.\r\nInstitutet  för  arbetsmarknadspolitisk  utvärdering\r\n(IFAU)  och  Riksrevisionen som visar att arbetslösa\r\nhar låg sökaktivitet,  att  AMV  har stor byråkrati,\r\noklar  rollfördelning  på  flera områden  och  stora\r\nbrister  i  styrningen,  att arbetsförmedlingen  har\r\neffektivitetsproblem och att  handläggarna  där inte\r\nagerar  tillräckligt  tydligt  och  enhetligt. Bland\r\ndeltagarna i aktivitetsgarantin vet knappt  40 % att\r\nde  har  en  handlingsplan,  de  träffar  sällan sin\r\nhandledare   och   minskar   sitt   geografiska  och\r\nyrkesmässiga sökområde - detta trots  att  de ska ha\r\nen    personlig    handlingsplan,    stöd    av   en\r\narbetsförmedlare   och  ska  vidga  sitt  sökområde.\r\nSammantaget, menar Kristdemokraterna, är situationen\r\npå arbetsmarknaden alarmerande  och AMV/AMS fungerar\r\ninte tillfredsställande.\r\n\r\nFull sysselsättning är ett viktigt  politiskt mål.\r\nAktiva  arbetsmarknadsåtgärder ska prioriteras  före\r\npassivt      kontantstöd,      verksamheten      med\r\narbetsförmedling   ska   ske   i  nära  kontakt  med\r\nnäringslivet   och   privat   arbetsförmedling   ska\r\nuppmuntras,  den  könsuppdelade arbetsmarknaden  ska\r\nmotverkas  genom aktiva  åtgärder.  Partiet  betonar\r\nockså att man måste eftersträva samverkan grundad på\r\nömsesidigt  förtroende   mellan   arbetsgivare   och\r\narbetstagare.   Diskriminering   i  arbetslivet  ska\r\nmotarbetas   och  arbetsmiljön  beaktas   redan   på\r\nplaneringsstadiet.\r\nRegeringen har  misslyckats med att uppnå målet om\r\natt 80 % av befolkningen  mellan  20  och  64 år ska\r\nvara reguljärt sysselsatta 2004. Också målet  om 4 %\r\nöppen   arbetslöshet  har  övergetts.  Problemen  på\r\narbetsmarknaden   är  dessutom  större  än  vad  den\r\nofficiella statistiken anger.\r\nPartiet  ställer  sig   bakom  målet  om  \"en  väl\r\nfungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och\r\ngod  ekonomisk  tillväxt\"  som   slagits   fast   av\r\nriksdagen  och  välkomnar  att regeringen infört tre\r\nnivåer  på  målen  för  den  arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten:      mål      för      politikområdet,\r\nverksamhetsområdena  respektive verksamhetsgrenarna.\r\nDet     är     dock,    enligt    Kristdemokraterna,\r\nanmärkningsvärt  att  det  är  regeringen  och  inte\r\nriksdagen  som  tar  ställning till de mer operativa\r\nmålen för arbetsmarknadspolitiken.\r\nFör att nå Kristdemokraternas övergripande mål för\r\nden ekonomiska politiken  om  3 %  tillväxt  per  år\r\nmåste  ekonomisk  politik  och arbetsmarknadspolitik\r\ninriktas  på  att  öka  antalet  arbetade  timmar  i\r\nekonomin.  Ett nytt mål för  sysselsättningen  måste\r\nvara att öka antalet arbetade timmar i relation till\r\nbefolkningen  i  arbetsför ålder. Då får man ett bra\r\nmått på den verkliga sysselsättningen.\r\nServicekontor  inrättas   för  att  ge  arbetslösa\r\nservice och orientering om vilka  resurser  som står\r\ntill  förfogande.  På  servicekontoren ska det finns\r\ndatabaser och information  om  lediga  arbeten.  Där\r\nanalyseras den arbetssökandes utbildning, erfarenhet\r\noch     situation     på     arbetsmarknaden.     En\r\nomställningspeng ska erbjudas den arbetslöse för att\r\nfinansiera den arbetsmarknadsåtgärd som behövs.\r\nI motion Sf365 yrkande 10 betonas att asylsökande,\r\noavsett  om  de  fått uppehållstillstånd eller inte,\r\nsnabbt   måste   komma    ut   på   arbetsmarknaden.\r\nMöjligheterna att få arbetstillstånd måste förenklas\r\noch handläggningstiderna förkortas.  Onödiga  regler\r\noch  hinder  bör  slopas,  som  exempelvis krav från\r\narbetsförmedlingen om att en person  ska  ha uppnått\r\nviss   poäng  i  sfi-undervisningen  för  att  kunna\r\nskrivas  in  som  arbetssökande  och därmed stå till\r\narbetsmarknadens  förfogande. Att kunna  språket  är\r\nvisserligen  viktigt   för   att   etablera  sig  på\r\narbetsmarknaden men arbete kan också  vara  ett sätt\r\natt lära sig språket.\r\nFör långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna som\r\nhar  språkproblem, handikapp, sociala problem  eller\r\nbristande utbildning ska det finnas aktiviteter inom\r\nramen  för  en s.k. övergångsarbetsmarknad i kommun-\r\neller  föreningsregi   eller,  i  vissa  fall,  inom\r\nprivata företag.\r\nEn  ny  arbetsmarknadsmyndighet   bör  inrättas  i\r\nstället  för  AMV.  Den  bör  vara  expertorgan   åt\r\nregeringen,  svara  för  drift och anslagsfördelning\r\ntill   servicekontor   runt   om    i   landet   och\r\nauktorisation och kvalitetsgranskning av en mångfald\r\nav    aktörer   som   bedriver   förmedlings-    och\r\nutbildningsverksamhet   för   arbetslösa   som  fått\r\nomställningspeng.  Den  nya  myndigheten  ska  också\r\nsvara  för  att  alla  arbetssökande får erforderlig\r\ninformation och stöd. Den  ska  medverka till att så\r\nmånga    som    möjligt   själva   kan   lösa    sin\r\narbetslöshetsproblematik.   I   motion  2003/04:MJ63\r\nyrkande 47 föreslås att AMS läggs ned.\r\nEn  svensk  handlingsplan  måste  till   för   att\r\ngenomföra   de   åtgärder   mot   arbetslöshet   som\r\nEU-länderna  gemensamt  kommit  fram  till,  betonar\r\nKristdemokraterna.\r\nI   motion   A356   yrkande  17  sammanfattas  den\r\nkristdemokratiska strategin  för  att  främja en god\r\nlönebildning.  Åtgärderna  innefattar bl.a.  stabila\r\nekonomisk-politiska ramar, skattereformer  och en ny\r\narbetslöshetsförsäkring  där den försäkrades  avgift\r\nstiger      vid     högre     arbetslöshet      samt\r\nvinstdelningssystem  för  anställda.  Lönebildningen\r\nmåste   förbättras   så  att  den  leder  till   att\r\nutbildning premieras bättre  och att bristyrken blir\r\nmer   attraktiva.   Arbetsmarknadens    parter   bör\r\neftersträva    ökad    flexibilitet    vad    gäller\r\nungdomslöner.\r\n\r\nOckså  i  partimotion  N393  yrkande  20 presenteras\r\nförslag för att uppnå bättre balans i lönebildningen\r\noch     för     att    förbättra    arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt. Genom  mångfald  av  aktörer  ska  de\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärderna   blir   bättre\r\nanpassade till individen, politiken bli mer effektiv\r\noch  samarbetet  mellan  näringsliv och förmedlingar\r\nförbättras.   Bland   åtgärderna   framhålls   också\r\ninförande     av     en     allmän      obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring  från  den  1 januari  2005,\r\nvilket tas upp även i motion A358 yrkandena 1 och 2.\r\nDen  inkomstrelaterade ersättningen bör  uppgå  till\r\n80 %. Inkomstberäkningen ska göras på ett nytt sätt.\r\nEgenfinansieringen i försäkringen höjs.\r\n\r\nCenterpartiet  betonar  i  motion A261 yrkandena 1-3\r\narbetets betydelse för tillväxten och för människors\r\nsjälvkänsla,  livskvalitet och  delaktighet.  En  ny\r\narbetsmarknadspolitik  krävs  som ger människor ökad\r\nmakt över sitt arbete och sin tid.\r\n\r\nDagens  centralstyrda arbetsmarknadspolitik  måste\r\nomprövas i  grunden.  Den måste få ökad regional och\r\nlokal förankring. Studier  från  IFAU  visar att ett\r\nökat   lokalt   inflytande   har   lett   till  ökad\r\neffektivitet i den aktiva arbetsmarknadspolitiken.\r\nAMV  av  i dag måste enligt Centerpartiet ersättas\r\nav  en  mindre  central  myndighet  som  svarar  för\r\nstatistikinsamling,  kvalitetsbedömningar,\r\ntillsynsansvar och förmedling av omställningspengar.\r\nArbetsförmedlingsnämndernas roll bör ses över och de\r\nbör   få   mer  makt.  Arbetsmarknadspolitiken   bör\r\nutformas så att besluten fattas på lokal nivå.\r\nInriktningen  på  individen  måste  bli  större  i\r\narbetsmarknadspolitiken.  Den  arbetssökande ska med\r\nstöd  av arbetsförmedlarna själv  kunna  besluta  om\r\nvilka åtgärder  som  är mest lämpade. Den person som\r\nriskerar  arbetslöshet   under   en   längre  period\r\ntilldelas  en  omställningspeng  för detta  ändamål.\r\nOmställningspengens  storlek  kan bestämmas  utifrån\r\nbehov  och  kriterier  som  ålder,   utbildning  och\r\narbetslivserfarenhet.\r\nArbetsförmedlingen måste få konkurrens.  En  mängd\r\naktörer - företag, föreningar eller organisationer -\r\nska  kunna  erbjuda arbetsmarknadspolitiska åtgärder\r\nsom den arbetssökande med omställningspeng ska kunna\r\nvälja  mellan.   Därmed  stärks  den  arbetssökandes\r\nställning.\r\nCenterpartiet framhåller att det offentliga bör ha\r\nett   yttersta   ansvar    för    att    det   finns\r\nförmedlingsverksamhet  på  alla  orter eftersom  det\r\ninte  finns  underlag  för  privata aktörer  i  hela\r\nlandet.       De      aktörer      som      bedriver\r\narbetsförmedlingsverksamhet  ska vara auktoriserade,\r\nmen i övrigt ska aktören ha stor  frihet att utforma\r\nverksamheten. Ett system med bonus  för  aktörer som\r\nlyckas  få  ut arbetssökande i reguljärt arbete  kan\r\ninföras. Likaså bör kontinuerlig uppföljning ske.\r\nCenterpartiet     förordar    en    sänkning    av\r\nersättningsnivån  i  arbetslöshetsförsäkringen  till\r\n70 %   för   dem   som   saknar   försörjningsbörda.\r\nInkomstberäkningen  ska  göras  på  ett  nytt  sätt.\r\nEgenfinansieringen i försäkringen höjs.\r\nArbetsrätten är utformad  efter  hur samhället såg\r\nut  på  1970-talet,  menar Centerpartiet.  De  fanns\r\nmånga fler storskaliga  företag  och den dominerande\r\nanställningsformen  var  fast  arbete.   I  dag  ser\r\narbetsmarknaden helt annorlunda ut. Arbetsrätten bör\r\ndärför  utvärderas,  moderniseras och anpassas  till\r\ndagens  samhälle.  Ett småföretagarperspektiv  måste\r\nfinnas med i sammanhanget.\r\nInvandrares inträde  på  arbetsmarknaden försvåras\r\nenligt Centerpartiet i motion  Sf360  yrkande 4 ofta\r\nav fackliga intressen. Det kan t.ex. gälla  krav  på\r\nakademiker  med  utländsk  examen eller motstånd mot\r\nförslag   om   att   enklare  arbetsuppgifter   inom\r\noffentlig sektor ska utföras  som  motprestation för\r\nsocialbidrag eller, som varit fallet  i  debatten om\r\narbetskraftsinvandring, till och med annonskampanjer\r\nsom utmålat östeuropéer som hot mot arbetsvillkoren.\r\nDet är enligt Centerpartiet viktigt att de  fackliga\r\norganisationerna intar en mer konstruktiv attityd  i\r\nde  aktuella  frågorna.  Också  arbetsgivarna  bör i\r\nhögre   grad   involveras   i   arbetet  för  bättre\r\nintegration och minskad diskriminering.  Det  behövs\r\nenligt  partiet  ett förpliktande partnerskap mellan\r\nde         offentliga         aktörerna  och\r\narbetsmarknadsorganisationerna.\r\n\r\nÖvriga motionsförslag om inriktningen av\r\narbetsmarknadspolitiken\r\n\r\nVänsterpartiet  begär i motion A289 att en utredning\r\ntillsätts     med    uppdrag     att     se     över\r\narbetsmarknadspolitikens  mål  och  medel.  Partiets\r\nbegäran är föranledd av de förändringar som skett på\r\narbetsmarknaden    sedan   början   av   1990-talet.\r\nOberoende  av  konjunkturerna   ligger  obalanstalen\r\nnumera på\r\n6-8 %, trösklarna in i arbetslivet  blir  allt högre\r\nför  många  grupper, en ökande andel av befolkningen\r\nstår utanför  arbetsmarknaden  på  grund  av nedsatt\r\narbetsförmåga    och    diskrimineringen    där   är\r\nomfattande.\r\n\r\nI takt med att arbetsmarknaden har försämrats  har\r\nkraven  på  arbetsmarknadspolitiken ökat. Resurserna\r\nhar  dock inte  ökat  i  motsvarande  grad.  Andelen\r\narbetslösa  som  deltar  i  aktiva åtgärder, erbjuds\r\narbetsmarknadsutbildning    eller     subventionerad\r\nanställning har minskat kraftigt på senare år, något\r\nsom Vänsterpartiet tolkar som en lägre ambitionsnivå\r\ni     arbetsmarknadspolitiken.     Samtidigt    har,\r\nkonstaterar  partiet,  teorier  om sökaktivitet  och\r\nsökbeteende  fått  större betydelse  för  politikens\r\nutformning.\r\nEn   rad   institutionella    förändringar   under\r\n1990-talet har inneburit att politikens räckvidd och\r\nförmåga  begränsas. Utvecklingen på  arbetsmarknaden\r\noch  i  arbetslivet   har   fått   negativa  sociala\r\nkonsekvenser. Dagens arbetsmarknadspolitik  är  inte\r\nanpassad  för  dagens och morgondagens förhållanden.\r\nDärför måste den  förnyas. Det är mot denna bakgrund\r\nsom  Vänsterpartiet   förordar   en   utredning   om\r\narbetsmarknadspolitikens mål och medel.\r\n\r\nMiljöpartiet  föreslår  i  motion  K459  yrkande  12\r\ninförande    av   en   omställningsersättning.   Den\r\narbetslöse  ska  i  kontakt  med  arbetsförmedlingen\r\ndiskutera  sitt  behov  och  vilken  åtgärd  som  är\r\nlämplig  samt   ansöka   om  omställningsersättning.\r\nStorleken på denna bestäms  av  den  enskildes behov\r\noch de åtgärder som krävs. Individen bör själv kunna\r\nköpa den utbildning eller åtgärd som han  eller  hon\r\nbehöver.\r\n\r\nI flerpartimotionen N308 yrkande 4 (m, fp, kd och c)\r\nav  Bengt-Anders Johansson m.fl. om tillväxtskapande\r\nåtgärder  med  inriktning  på Jönköpings län betonas\r\nvikten av en flexiblare arbetsmarknad.  Bland  annat\r\nföreslås    reformering    av    arbetsrätten    och\r\nregelförenklingar.\r\n\r\nInsatser     måste     göras    för    att    minska\r\nsocialbidragsberoendet   och    hävda    en   tydlig\r\narbetslinje, enligt tvåpartimotionen A350  yrkandena\r\n1 och 10 (m, fp) av Tobias Billström m.fl. Malmö bör\r\nbli försökskommun för en mer flexibel användning  av\r\narbetsmarknadsmedel.\r\n\r\nNils-Erik Söderqvist m.fl. (s) betonar i motion N404\r\nyrkandena  1  och  7 sysselsättningens betydelse för\r\ntillväxt och välfärd.  Kampen mot arbetslöshet måste\r\nha  högsta  prioritet.  Det   krävs   beredskap  för\r\nytterligare sysselsättningsinsatser utöver  vad  som\r\nföreslagits     i     budgetpropositionen.    Enligt\r\nmotionärerna    är   det   av    stor    vikt    att\r\narbetsmarknadsregionerna  i  Västsverige  förstoras,\r\nframför  allt  genom  utbyggd infrastruktur. Vidgade\r\narbetsmarknader bidrar  till att fler får arbete och\r\negen försörjning.\r\n\r\nLouise Malmström och Billy Gustafsson (båda s) begär\r\ni motion A226 att man från  statligt  håll redovisar\r\nNorrköping-Linköping       som      en      gemensam\r\narbetsmarknadsregion. Motionärerna anser att AMS bör\r\nompröva indelningen av arbetsmarknadsregioner.\r\n\r\nMargareta  Sandgren m.fl. (s)  framhåller  i  motion\r\nA257 vikten  av samarbete mellan länsarbetsnämnderna\r\noch de kommunala  arbetsmarknadsnämnderna som bör få\r\nsåväl  ökat ansvar för  lokal  arbetsmarknadspolitik\r\nsom ökat inflytande över arbetsmarknadsutbildningar.\r\nMotionärerna  motsätter sig en sammanslagning av AMS\r\noch länsarbetsnämnderna.\r\n\r\nRolf Lindén m.fl. (s) hävdar i motion A277 yrkande 1\r\natt AMV fått större  makt  och  att  en  långtgående\r\ncentralisering  av  uppdrag och beslutsfattande  ägt\r\nrum   på   det   arbetsmarknadspolitiska    området.\r\nMotionärerna  ifrågasätter om detta leder till  ökad\r\neffektivitet, större  rättssäkerhet och mer enhetlig\r\nhandläggning och framhåller  vikten av ett tydligare\r\nlokalt      och      regionalt     inflytande      i\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nMaria Öberg och Karin  Åström  (båda s) anser enligt\r\nmotion A317 att AMS inte anpassar insatserna till de\r\nskilda förutsättningar och behov  som finns på olika\r\nhåll i landet. Möjligheterna till sådana  lokala och\r\nregionala hänsynstaganden måste bli bättre.\r\n\r\nSten Tolgfors (m) tar i två motioner, A221 yrkandena\r\n1, 4 och 8 respektive A239 yrkandena 1, 3 och 4, upp\r\nsituationen     på     arbetsmarknaden    respektive\r\nförutsättningar för arbete. Hindren mot arbete måste\r\ntas  bort genom bl.a. en  översyn  av  bidrags-  och\r\nskattesystemen,  avregleringar  i tjänstesektorn och\r\nförenklingar för företagandet. Motionären hävdar att\r\nregeringen misslyckats nå sina egna  mål  för  öppen\r\narbetslöshet,  sysselsättning, socialbidragsberoende\r\noch sjukskrivningar.  Det  är  dags att stärka såväl\r\nutbuds-   som  efterfrågesidan  på  arbetsmarknaden,\r\nbl.a. genom yrkesutbildning.\r\n\r\nUlrika  Karlsson   och   Göran   Lindblad  (båda  m)\r\nförespråkar i motion A273 yrkandena  1-5 nedläggning\r\nav    AMS.    De    offentligt   ägda   och   styrda\r\narbetsförmedlingarna  bör  avskaffas,  vilket skulle\r\nskapa  utrymme  för  mer  individuellt anpassad  och\r\nbranschinriktad     arbetsförmedling.     Kommunerna\r\nföreslås bli ålagda att införa en jobbgaranti där de\r\ninom  viss  tid, exempelvis  fem  dagar,  ska  ordna\r\narbete  till  arbetssökande.   I   huvudsak   skulle\r\njobbgarantin  skötas av privata entreprenörer. Genom\r\nen  kompetensutvecklingspeng   skulle  den  enskilde\r\narbetssökanden  kunna  välja utbildning  efter  egna\r\nönskemål och behov.\r\n\r\nMartin Andreasson m.fl.  (fp)  kräver  i motion N409\r\nyrkande  35 en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken.\r\nMånga  personer  som  är  arbetslösa  uppbär  i  dag\r\nsocialbidrag.  Det passiva beroendet av socialbidrag\r\nska ersättas med aktivitet. Den arbetslöse ska kunna\r\nvälja mellan privata arbetsförmedlingar, bemannings-\r\noch   uthyrningsföretag   -   som   också   bedriver\r\narbetsträning och legotillverkning - och utbildning.\r\n\r\nMona  Jönsson   m.fl.   (mp)  begär  i  motion  A215\r\nyrkandena 1 och 2 att det  tillsätts en utredning om\r\narbetsmarknadsmyndigheterna. I direktiven måste ingå\r\natt se över om eventuella sammanslagningar av lokala\r\nförsäkringskassor   och   lokala\r\narbetsmarknadsmyndigheter  kan komma till stånd  för\r\natt underlätta för brukare.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsläget\r\n\r\nUtskottet kommenterade nyligen arbetsmarknadsläget i\r\nsitt   yttrande   den   21   oktober    2004    till\r\nfinansutskottet  om  ramar  för  utgiftsområdena  13\r\nArbetsmarknad  och  14  Arbetsliv. I anslutning till\r\nkommentarerna    redovisade     utskottet    aktuell\r\nmånadsstatistik från AMS.\r\n\r\nAMS   månadsstatistik   för  oktober   visar   att\r\narbetslösheten   sjunkit   de   senaste   månaderna.\r\nSammanlagt  var  217  000  personer  inskrivna   som\r\narbetslösa   vid   landets  arbetsförmedlingar.  Den\r\nrelativa arbetslösheten  var 4,9 % av arbetskraften.\r\nAntalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska  program\r\nhar  ökat  markant  under året och uppgick i oktober\r\ntill 129 000 personer. Antalet varsel är fortfarande\r\nhögt men är dock klart  lägre  än  under  de senaste\r\nåren.\r\nLångtidsarbetslösheten är till följd av den  ökade\r\nprogramvolymen  klart  lägre  än  för  ett år sedan.\r\nAntalet   långtidsinskrivna  uppvisade  däremot   en\r\nmarginell ökning  jämfört med samma månad året innan\r\nrespektive månaden innan. Antalet lediga platser har\r\nlegat på en oförändrad nivå de senaste månaderna men\r\nvar under oktober nästan 1 000 mindre än samma månad\r\nförra året. Det är främst i offentlig tjänstesektor,\r\ntransportväsende   och   tillverkningsindustri   som\r\nplatsvolymen minskat  medan  den  ökat  inom  främst\r\nuppdragsverksamhet.\r\nAMS   kommer  den  1  december  att  publicera  en\r\narbetsmarknadsprognos   för  2005.  Prognosen  avser\r\nsåväl riket som länen. Enligt  vad utskottet erfarit\r\nväntas enligt prognosen en relativt  stark ekonomisk\r\ntillväxt. Företagen ser ljust på framtiden  och  det\r\ngäller   särskilt   inom   byggverksamhet,   privata\r\ntjänster   och   industri.   Utvecklingen   av   den\r\namerikanska  dollarns  värde  får  dock  en dämpande\r\neffekt   på   exportindustrin.   En   stark   privat\r\nkonsumtionsökning och förstärkt investeringsvilja  -\r\nredan från 2004 - väntas. I AMS-prognosen räknar man\r\nockså   med   en   förbättring   av  den  offentliga\r\nkonsumtionen  till följd av det utökade  tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet för 2005 och 2006.\r\nEnligt       arbetsmarknadsprognosen        väntas\r\nförändringarna  på  arbetsmarknaden  bli  små  under\r\n2005.   AMS   räknar  med  en  viss  förbättring  av\r\nsysselsättningen  och  en  viss nedgång av den öppna\r\narbetslösheten.   Generellt   sett    väntas    inga\r\nrekryteringsproblem. De lediga resurserna i ekonomin\r\nbedöms även fortsättningsvis vara stora.\r\nEnligt  SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för\r\noktober 2004  var  antalet  arbetslösa 217 000 eller\r\n4,9 % av arbetskraften, vilket motsvarar situationen\r\ni  oktober 2003. Arbetslösheten  bland  ungdomar  är\r\nfortfarande hög och uppgick i åldersgruppen 20-24 år\r\ntill 12,3 % av arbetskraften.\r\nAntalet   sysselsatta  uppgick  till  4 196 000  i\r\noktober 2004. Antalet utförda arbetstimmar per vecka\r\njämfört med motsvarande  period  förra året låg inom\r\nden statistiska felmarginalen.\r\nSCB  betecknar situationen på arbetsmarknaden  som\r\nfortsatt   dyster.   Enligt  SCB  har  antalet  fast\r\nanställda    minskat    kraftigt    medan    antalet\r\ntidsbegränsat  anställda  ökat.   Dessutom   har  de\r\nundersysselsatta   respektive  latent  arbetssökande\r\nockså blivit fler liksom  antalet  personer  utanför\r\narbetskraften.\r\nKonkursstatistiken     från     Institutet     för\r\ntillväxtpolitiska  studier  (ITPS)  visar  att  nära\r\n4 700 företag försattes i konkurs under årets första\r\nsju månader. Jämfört med samma period förra året  är\r\ndetta en ökning med 6 %. Antalet anställda i företag\r\ni konkurs uppgick till nära 13 400, en minskning med\r\n19 % jämfört med motsvarande period förra året.\r\nKonjunkturinstitutets  senaste konjunkturbarometer\r\n(kvartal) som publicerades  den 27 oktober visar att\r\nindustrikonjunkturen  har  fortsatt  att  förbättras\r\nunder tredje kvartalet i år.  Orderingången har ökat\r\noch liksom tidigare under året  har tillväxten varit\r\nstarkast på exportmarknaden.\r\nÄven  produktionen  har stigit, men  än  har  inte\r\nföretagen   börjat   nyanställa   utom   i   enstaka\r\ndelbranscher. Industrin  är optimistisk inför fjärde\r\nkvartalet och räknar med en  god  ordertillväxt från\r\nsåväl     hemma-     som    exportmarknaden.    Även\r\nproduktionsvolymen väntas öka medan sysselsättningen\r\nförutses    bli    i   det   närmaste    oförändrad.\r\nByggindustrin rapporterar fortsatt god ordertillväxt\r\nför tredje kvartalet, och flertalet företag är nöjda\r\nmed orderläget. Byggandet  har  börjat öka samtidigt\r\nsom   nedskärningarna   av  antalet  anställda   har\r\nupphört.  Företagen räknar  med  ett  ökat  byggande\r\ninför fjärde  kvartalet  samtidigt  som man planerar\r\nför en oförändrad personalstyrka. Utsikterna  på ett\r\nårs   sikt   är  mycket  optimistiska.  Närmare  två\r\ntredjedelar av  företagen i branschen räknar med att\r\naktiviteten kommer att öka.\r\nUppgifter   av   intresse   för   bedömningen   av\r\narbetsmarknadsläget      framkom      också      när\r\nKonjunkturinstitutets     generaldirektör    Ingemar\r\nHansson  den  11 november 2004  lämnade  information\r\ntill  utskottet.   Hansson  konstaterade  bl.a.  att\r\nexporttillväxten  i Sverige  är  stark  och  att  en\r\nuppgång i exportvolymerna  i ett första skede brukar\r\nmedföra  ökat  kapacitetsutnyttjande   och  därefter\r\nökade  investeringar. Sysselsättningen, menade  han,\r\nligger     nu      på      en      stabil      nivå.\r\nProduktivitetsutvecklingen har varit ovanligt stark,\r\nvilket  gjort att sysselsättningsuppgången fördröjts\r\nnu när det  sker  en förbättring i ekonomin. Hansson\r\nräknade med att en sysselsättningsökning börjar 2005\r\noch att denna förstärks 2006.\r\nEn ny version av  Småföretagsbarometern publiceras\r\nden  25  november 2004  av  Föreningssparbanken  och\r\nFöretagarna.   Enligt  den  förhandsinformation  som\r\nlämnats är bedömningen  bland landets företagare att\r\nen uppgång i konjunkturen väntas. Denna är dock inte\r\njämnt  fördelad. Skillnaderna  mellan  branscher  är\r\nbetydande  -  för vissa väntas en stark uppgång, för\r\nandra en fortsatt konjunkturnedgång.\r\nUtskottet kan  sammanfattningsvis  konstatera  att\r\ndet   visserligen   finns   tydliga   tecken  på  en\r\nkonjunkturförbättring   men   att   en  mer  resolut\r\nvändning  i  ekonomin  ännu inte ägt rum.  Utskottet\r\ndelar  regeringens bedömning  i  budgetpropositionen\r\natt arbetslösheten  nästa  år  blir något lägre än i\r\når.  Det  kan, som också Konjunkturinstitutets  chef\r\nförutspår,   ske   en   viss   uppgång   av  antalet\r\nsysselsatta under 2005.\r\nUppgifterna    från    SCB    om    att    antalet\r\nundersysselsatta ökat och att antalet fast anställda\r\nminskat kraftigt medan tidsbegränsat anställda  ökat\r\nfinner    utskottet    oroande.   Enligt   utskottet\r\nunderstryker  detta  vikten   av  åtgärder  för  att\r\nmotverka en fortsatt utveckling av detta slag.\r\n\r\nMål för arbetsmarknadspolitiken m.m.\r\n\r\nEn  fråga  som  nästan  ständigt  är   föremål   för\r\ndiskussion  och  överväganden  är  hur  målen på det\r\narbetsmarknadspolitiska området och för AMV ska vara\r\nutformade. Utskottet har vid ett flertal  tillfällen\r\nbehandlat      sådana     spörsmål,     senast     i\r\nbudgetbetänkandet     hösten     2003,    betänkande\r\n2003/04:AU1,  där  ett  förslag från  regeringen  om\r\nmålformulering   behandlades    liksom   ett   antal\r\nmotionsförslag med liknande inriktning.\r\n\r\nOckså   under   våren   2003  förde  utskottet   i\r\nbetänkande 2002/03:AU8 ett  resonemang  om  mål  för\r\narbetsmarknadspolitiken  m.m.,  då  med utgångspunkt\r\nfrån Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR10. Där\r\nhade  revisorerna  riktat  kritik mot bl.a.  det  då\r\ngällande   målet  för  arbetsmarknadspolitiken   och\r\nföreslagit en  generell  översyn av målen. Utskottet\r\navstyrkte revisorernas förslag  med  hänvisning till\r\nen  i Regeringskansliet vid denna tidpunkt  pågående\r\növersyn  av  strukturen för styrning och uppföljning\r\nav    den   arbetsmarknadspolitiska    verksamheten.\r\nSamtidigt  ansåg  utskottet  att det fanns anledning\r\natt  överväga  en  ändring  av  målet   så  att  det\r\ntydligare skulle framgå att detta ska bidra till det\r\növerordnade  målet för den ekonomiska politiken  (se\r\nbilden nedan).\r\nUtskottet framhöll i betänkande AU8 också att \"det\r\när väsentligt att det förs en fortlöpande diskussion\r\nom      mål     och     målstruktur      på      det\r\narbetsmarknadspolitiska  området.  Att  utskottet en\r\ngång  anslutit  sig  till  ett  visst politiskt  mål\r\ninnebär givetvis inte att detta mål  för all framtid\r\nska  kvarstå  oförändrat. I stället är det  önskvärt\r\natt politiska mål  successivt omprövas och vid behov\r\nförtydligas.\" Detta  är en uppfattning som utskottet\r\nvidhåller även i dag.\r\nRegeringskansliets   nyss    nämnda   översyn   av\r\nstrukturen  för  styrning  och  uppföljning  av  den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten  resulterade  i\r\nett  förslag  i förra årets budgetproposition (prop.\r\n2003/04:1 utgiftsområde  13)  om  ett  nytt  mål för\r\narbetsmarknadspolitiken.  Målet,         att\r\narbetsmarknadspolitiken  ska  bidra  till   en   väl\r\nfungerande arbetsmarknad, tillstyrktes av utskottet,\r\noch  riksdagen  beslutade i enlighet med detta (bet.\r\n2003/04:AU1,  rskr.   2003/04:70).   I   den  nämnda\r\nbudgetpropositionen   presenterades   också  en   ny\r\nindelning     i     verksamhetsområden     på    det\r\narbetsmarknadspolitiska   området.   Redan  tidigare\r\nfanns en indelning i verksamhetsgrenar.\r\nEftersom    således    förändringar   gjorts    av\r\nmålstrukturen på det arbetsmarknadspolitiska området\r\nanser utskottet att det finns  ett  värde  i att här\r\nredovisa  gällande  struktur. På bilden nedan  anges\r\nockså  målet för den ekonomiska  politiken,  vilket,\r\nsom       framgått,       ska       stödjas       av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nDet bör framhållas  att  riksdagen endast beslutat\r\nom  målen  för den ekonomiska  politiken  respektive\r\narbetsmarknadspolitiken.  I övrigt är det regeringen\r\nsom    genom   regleringsbrev   för    de    berörda\r\nmyndigheterna   (Arbetsmarknadsverket,  Inspektionen\r\nför arbetslöshetsförsäkringen  respektive Institutet\r\nför arbetsmarknadspolitisk utvärdering)  beslutat om\r\nmålstrukturen.\r\nSom   framgår   av  bilden  nedan  finns  det  för\r\narbetsmarknadspolitiken  sammanlagt  fem mål angivna\r\nför   de   tre   verksamhetsområden  som  regeringen\r\nbeslutat om:\r\n\r\nI fråga om förmedlingsverksamheten\r\n\r\n·  Att  bidra till  att  arbetslöshetstiden  för  de\r\narbetssökande  samt  vakanstiden  för  otillsatta\r\nplatser förkortas.\r\n·\r\n·  Att  säkerställa arbetslöshetsförsäkringens  roll\r\nsom omställningsförsäkring.\r\n·\r\nI fråga om programverksamheten\r\n\r\n·  Att de arbetsmarknadspolitiska programmen ska öka\r\nmöjligheten  för  arbetssökande att få ett arbete\r\nsamt motverka brist på arbetskraft.\r\n·\r\nI fråga om verksamhetstillsyn, kontroll och uppfölj-\r\nning\r\n\r\n·  Att    tillsynen    och   kontrollen    av    det\r\narbetsmarknadspolitiska      regelverket      ska\r\nförbättras.\r\n·\r\nAtt  öka  kunskaperna  om  samlade  effekter  av  de\r\narbetsmarknadspolitiska insatserna.\r\n\r\n\r\n\r\nMÅLSTRUKTUR* FÖR ARBETSMARKNADSPOLITIKEN 2004\r\n\r\nMål för ekonomiska politiken: Full sysselsättning och ökat\r\nvälstånd genom en god och uthållig ekonomisk\r\ntillväxt\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet  begränsar  sig i detta sammanhang till att\r\nbehandla AMV:s roll med anknytning till målstrukturen\r\n(förmedlingsverksamhet och programverksamhet). Därvid\r\nkonstaterar utskottet att  regeringen,  till skillnad\r\nfrån  vad  som var fallet fram till budgetåret  2003,\r\ninte längre i regleringsbrevet för AMV fastslår några\r\nkvantifierade  mål för verksamheten inom AMV. Det gör\r\ndäremot   AMS.   I   verksamhetsplanen    för    2004\r\n(2004-01-26)   finns   följande   fem   mål   (här  i\r\nsammandrag)   utöver   den  av  regeringen  beslutade\r\nmålstrukturen.\r\n\r\n·  Av arbetsgivare som anmäler  lediga platser ska, i\r\ngenomsnitt  för året, minst 85 %  (lika  för  alla\r\nlän) ha fått  tillräckligt  med  sökande  för  att\r\nkunna anställa inom rimlig tid.\r\n·\r\n·  Andelen   sökande   som   uppger  att  de  har  en\r\nhandlingsplan ska uppgå till  minst 75 % (lika för\r\nalla län).\r\n·\r\n·  Andelen kvinnor och män som fått  arbete  90 dagar\r\nefter  avslutad  utbildning  ska  vara  så hög som\r\nmöjligt.  Alla  län  ska nå ett resultat på  minst\r\n70 % som genomsnitt för året.\r\n·\r\n·  Antalet  långtidsinskrivna  kvinnor  och  män  får\r\nuppgå till  högst 36 000 personer i genomsnitt för\r\nåret.\r\n·\r\n·  Andelen övergångar från anställning med lönebidrag\r\ntill osubventionerat  arbete  ska  öka jämfört med\r\nföregående år. Målnivån för riket är minst 0,35 %.\r\n·\r\nUtskottet  noterar  att  AMS  på regeringens  uppdrag\r\nförbereder ett sjätte mål som syftar  till  att  mäta\r\ndet  av  regeringen  fastställda  målet  om att korta\r\narbetslöshetstiderna  för kvinnor och män (se  bilden\r\novan). Ett sådant mål kan  väntas  generera väsentlig\r\ninformation      för      uppföljning      av     den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten. Målet  som  AMS\r\nfått i uppdrag att formulera ska ligga till grund för\r\nbåde    kvantitativ   och   kvalitativ   mätning   av\r\nanvisningar till lediga platser.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att det inte är någon enkel\r\nuppgift       att      utforma      målen      för\r\narbetsmarknadspolitiken.  Det slog också IFAU fast\r\ni  sitt  remissvar  med  anledning  av  Riksdagens\r\nrevisorers ovannämnda rapport. IFAU anförde:\r\nMålen [för arbetsmarknadspolitiken]  är  flera (de\r\nbrukar    ofta   delas   in   i   stabiliserings-,\r\nallokerings-  och fördelningspolitiska mål), målen\r\nkan komma i konflikt  med  varandra  och  kan ofta\r\nprioriteras   olika   av   regeringar   med  olika\r\nparlamentariskt  stöd. Slutligen finns det  mycket\r\nmindre av konsensus  [än  i  fråga  om  målen  för\r\npenningpolitiken]  om  hur  olika  medel kan bidra\r\ntill att målen faktiskt uppfylls.\r\n\r\nMot denna bakgrund är det inte en enkel  uppgift  att\r\nutforma   målen   för   AMV:s  verksamhet.  Klart  är\r\nemellertid att arbetsmarknadspolitiken inte ensam kan\r\nförväntas leda till att samtliga typer av mål uppnås.\r\nDet handlar istället om vilka  bidrag, utöver dem som\r\nandra    typer    av    politik   åstadkommer,    som\r\narbetsmarknadspolitiken kan ge.\r\n\r\nNär målen är fastställda är det viktigt att de når ut\r\ni hela myndighetsorganisationen  så  att  de är kända\r\ndär. Detta betonades i Riksdagens revisorers  förslag\r\n2002/03:RR10  som nämnts ovan. Revisorerna ansåg  att\r\nkunskaperna     inom     AMV     om     målen     för\r\narbetsmarknadspolitiken  måste  förbättras. Utskottet\r\navstyrkte  revisorernas  förslag  i   denna  del  med\r\nhänvisning   till   att   en  översyn  av  mål-   och\r\nresultatstyrningen   pågick   och    förutsatte   att\r\nregeringen för riksdagen redovisar vilka åtgärder som\r\nvidtas  för  att  öka  kunskaperna  om  målen   (bet.\r\n2002/03:AU8).  Någon  sådan redovisning har ännu inte\r\nlämnats.\r\n\r\nI förra årets budgetbetänkande, liksom dessförinnan\r\ni betänkande 2002/03:AU8, utgick utskottet också från\r\natt riksdagen skulle få  ta del av relevanta delar av\r\nresultaten   från   den   nya  form   av   strategisk\r\nuppföljningsdialog eller avrapportering från AMS till\r\nregeringen som sedan 2003 sker  fyra  gånger  per år,\r\nexempelvis  i form av en resultatskrivelse. Utskottet\r\nfinner anledning att erinra om dessa uttalanden.\r\nEn ny struktur  för  mål- och resultatstyrning från\r\n2004   redovisades  som  framgått   i   förra   årets\r\nbudgetproposition (prop. 2003/04:1 utgiftsområde 13).\r\nI sina kommentarer  till  denna  förutsatte utskottet\r\n(bet. 2003/04:AU1) att resultatredovisningen i den nu\r\naktuella budgetpropositionen skulle utgå från den nya\r\nstrukturen.  Utskottet  kan nu konstatera  att  detta\r\nönskemål i relativt stor utsträckning tillgodosetts i\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\nUtskottet   anser   sammanfattningsvis    att    de\r\nmångdimensionella  målen  för arbetsmarknadspolitiken\r\nbättre än tidigare fångas in  genom  den  målstruktur\r\nmed tre nivåer som redovisas i bilden ovan. Samtidigt\r\nvill  utskottet  påpeka,  i  likhet  med  nyligen   i\r\nutskottets       yttrande      2004/05:AU1y      till\r\nfinansutskottet, att  det  återstår  arbete  med  att\r\ntydligare  presentera  mål och resultat. En tydligare\r\noch   sammanhållen   redovisning    av   mål,   vilka\r\nindikatorer som används och resultaten  av  mätningar\r\nmed   dessa   bör   ytterligare   eftersträvas.   Med\r\nsuccessiva  förbättringar finns enligt utskottet goda\r\nförutsättningar  för  att den nya strukturen för mål-\r\noch  resultatstyrning  ska   kunna   bidra   till  en\r\neffektivare arbetsmarknadspolitik.\r\nMed hänvisning till vad som redovisats ovan och med\r\nhänsyn till det pågående utvecklingsarbetet inom  AMV\r\navstyrker  utskottet  Vänsterpartiets  förslag  om en\r\nutredning  om arbetsmarknadspolitikens mål och medel.\r\nUtskottet anser inte att de av Moderaterna föreslagna\r\nmålen skulle innebära ett förtydligande.\r\nNär det gäller  Kristdemokraternas  förslag  om ett\r\nnytt mål för sysselsättningen som utgår från att  öka\r\nantalet  arbetade timmar i relation till befolkningen\r\ni arbetsför ålder erinrar utskottet om sitt uttalande\r\ni  förra  årets  budgetbetänkande  med  anledning  av\r\nmotsvarande  motionsförslag. Utskottet förklarade sig\r\ndär   dela   Kristdemokraternas    uppfattning    att\r\nutvecklingen  av  arbetskraftsutbudet  bör mätas, men\r\nansåg  att  det bör ankomma på regeringen  att  finna\r\nnärmare former  för  hur detta ska gå till. Utskottet\r\nstår fast vid denna uppfattning.\r\nSom  framgått  anser  regeringen   att   det   s.k.\r\nsysselsättningsmålet,  att  80 %  av  befolkningen  i\r\nåldern  20-64  år  ska vara reguljärt sysselsatt, ska\r\nligga fast även om målet inte kommer att uppnås under\r\n2004. Utskottet ser  med  tillfredsställelse  på  att\r\nregeringen  står  fast  vid  sysselsättningsmålet och\r\nanser att det är angeläget att målet nås.\r\nRegionala  skillnader på arbetsmarknaden  förklaras\r\nav  komplexa  förhållanden,   och  förändringar  sker\r\nlångsamt.  Sysselsättningen  i  regionerna  beror  på\r\nsåväl   befolkningsstrukturen   som  efterfrågan   på\r\narbetskraft.  År 2003 varierade sysselsättningsgraden\r\ni  länen  mellan  80 %  och  67 %.  I  takt  med  att\r\nkonjunkturen  har försvagats har en viss ökning skett\r\nav skillnaderna mellan regionerna.\r\nUtskottet har vid ett antal tillfällen, däribland i\r\nde   senaste  två   budgetbetänkandena   (2002/03:AU1\r\nrespektive  2003/04:AU1),  betonat att det är en stor\r\nutmaning att skapa förutsättningar för att alla delar\r\nav landet och hela den potentiella  arbetskraften ska\r\nfå   del   av  den  positiva  utvecklingen  framöver.\r\nUtskottet har också framhållit att det är viktigt att\r\nuppmärksamma de betydande inomregionala skillnaderna,\r\nbl.a. i storstadsregionerna.  Det  är  angeläget  att\r\nutjämna  skillnader i arbetslöshet och sysselsättning\r\nmellan olika  regioner och olika grupper av människor\r\nliksom att öka rörligheten på arbetsmarknaden.\r\nFolkpartiet har  som framgått föreslagit ett mål om\r\natt minst 60 % av alla  i  arbetsför  ålder  i  varje\r\nkommun  respektive  större  bostadsområde  ska ha ett\r\narbete.  Utskottet, som i sitt förra budgetbetänkande\r\nbehandlade  motsvarande  förslag  från  partiet, vill\r\nframhålla  att ambitionsnivån att utjämna  skillnader\r\nmellan    regioner     är    hög.    Den    regionala\r\nutvecklingspolitiken  inriktas   mot   att  skapa  en\r\nhållbar tillväxt och en god servicenivå  för  kvinnor\r\noch  män  i  alla delar av landet. Statens viktigaste\r\nroll  är  att  skapa  goda  grundförutsättningar  och\r\nnödvändiga strukturer  för  en  sådan utveckling. Här\r\nkrävs samverkan mellan många politikområden.\r\nEn     stor    del    av    Sveriges    outnyttjade\r\narbetskraftspotential  finns  i de utsatta stadsdelar\r\nsom omfattas av lokala utvecklingsavtal.  Inom  ramen\r\nför  dessa avtal, som stat och kommun tecknat i syfte\r\natt minska  segregationen  i  storstäderna,  har  det\r\nvuxit  fram flera framgångsrika samverkansmetoder för\r\natt lokalt  öka  sysselsättningen. I de 24 stadsdelar\r\nsom    hittills    omfattats     av    avtalen    har\r\nsysselsättningen   ökat   stadigt.   Fortfarande   är\r\nemellertid andelen sysselsatta låg i förhållande till\r\nomgivande  regioner och till genomsnittet  i  landet.\r\nSärskilt låg  är  sysselsättningsgraden  inom gruppen\r\nutlandsfödda kvinnor.\r\nI  Sveriges  handlingsplan  för sysselsättning  har\r\nregeringen  aviserat  att  kommunerna  och  staten  i\r\nkommande   avtal   ska  träffa  överenskommelser   om\r\ngemensamma insatser  för  att  bättre  ta  till  vara\r\narbetskraftspotentialen    i    de    stadsdelar    i\r\nstorstäderna   som   karakteriseras   av   bl.a.  hög\r\ngenomsnittlig   arbetslöshet.   Om   skillnaderna   i\r\narbetslöshet och sysselsättning mellan olika regioner\r\noch    olika   grupper   ska   kunna   nås   och   om\r\nsysselsättningsmålet  på  80 % och regeringens mål om\r\natt  halvera  antalet socialbidragstagare  ska  kunna\r\nförverkligas är  det  viktigt  att  de  framgångsrika\r\nmetoderna   genomförs   i  ordinarie  verksamhet   på\r\nkommunal och statlig nivå.  Utskottet ser positivt på\r\ndetta och vill framhålla att  inte  minst  insatserna\r\nför  att  nå  det  sistnämnda  målet  kan  väntas  få\r\npositiva   effekter  på  sysselsättningen  i  utsatta\r\nområden.\r\nI  avsnittet  Arbetsmarknadspolitiska  program  och\r\nsärskilda   grupper   på  arbetsmarknaden  återkommer\r\nutskottet senare till motionsförslag  om  invandrares\r\narbetsmarknad  och  redogör  där  också  för  en  rad\r\nåtgärder  som  vidtas  för att främja situationen  på\r\narbetsmarknaden  för  invandrare.   Redan   här  vill\r\nutskottet  emellertid  instämma  i Kristdemokraternas\r\nuppfattning  att  invandrare  snarast  möjligt  efter\r\nankomsten   till   Sverige   måste   komma    ut   på\r\narbetsmarknaden. Hinder mot detta måste undanröjas.\r\nKristdemokraterna efterlyser som framgått en svensk\r\nhandlingsplan  för  att  genomföra  de  åtgärder  mot\r\narbetslöshet  som  EU-länderna  gemensamt kommit fram\r\ntill.  Utskottet  vill  för  sin  del  framhålla  att\r\nregeringen  i  Sveriges nationella handlingsplan  för\r\nsysselsättning  tydligt  och  klart  redovisar  vilka\r\nsysselsättningsrekommendationer   som   ministerrådet\r\nlämnat  till Sverige. Dessutom anges i planen  -  där\r\nregeringen  redovisar  vilka  åtgärder  som vidtagits\r\neller   avses   bli   vidtagna   med   anledning   av\r\nsysselsättningsriktlinjerna - hur\r\nsysselsättningsrekommendationerna genomförs.\r\nUtskottet  instämmer  i  regeringens  bedömning att\r\nmålen    och    inriktningen    för    den    svenska\r\narbetsmarknadspolitiken  ligger väl i linje med  EU:s\r\nsysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.\r\n\r\nAMV:s och arbetsmarknadsnämndernas roller\r\n\r\nMed  anledning  av motionsförslag  från  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna,    Centerpartiet    och   enskilda\r\nmotionärer om att lägga ned eller kraftigt  banta AMV\r\nvill utskottet framhålla att de förändringar av AMV:s\r\nstyrning och organisation som pågått under senare  år\r\noch  som  fortgår  bl.a.  har  inneburit en betydande\r\nminskning av AMS verksamhet.\r\n\r\nAMS har under 2004 regeringens uppdrag att utveckla\r\nstyrning,   metoder   och  organisation   inom   AMV.\r\nRegeringen förutsätter enligt gällande regleringsbrev\r\nför AMV att AMS ska genomföra  åtgärder  för  att  än\r\neffektivare  skapa  en  sammanhållen organisation som\r\nsäkerställer    ett   likartat    tjänsteutbud    och\r\ntillämpning av regelverk.  I  regleringsbrevet  anges\r\natt  nödvändig omfördelning av resurser i första hand\r\nska ske från AMS och länsarbetsnämnderna och så långt\r\nsom möjligt  göras  utan  att  resurser  tas från den\r\noperativa förmedlingsverksamheten.\r\nAMS  har  under  året  tillsammans  med de fackliga\r\norganisationerna kommit överens om hur  det fortsatta\r\nförändringsarbetet ska bedrivas. Resurser  ska  föras\r\növer    till    arbetsförmedlingsverksamheten   genom\r\nminskade  administrativa   kostnader   och  reducerad\r\nbemanning.  Totalt beräknas bemanningen inom  verkets\r\nadministration   minska   med   mellan  300  och  400\r\npersoner. AMS centrala administration  har under 2004\r\nskurits ned med ca 60 årsarbetare.\r\nDe    nyss   nämnda   motionsförslagen   föranleder\r\nutskottet      att      upprepa     sina     tidigare\r\nställningstaganden om att  det  bör finnas en statlig\r\narbetsförmedling  över  hela  landet.   Förmedlingens\r\nverksamhet    ska    kännetecknas   av   enhetlighet,\r\nrättssäkerhet  och  effektivitet.   Förmedlingen  ska\r\ngarantera arbetssökande och arbetsgivare ett likartat\r\nutbud av tjänster och service över hela landet. Detta\r\nställer stora krav på verkets ledning och styrning.\r\n\r\nI förra årets budgetbetänkande anförde utskottet:\r\n\r\nAtt tjänste- och serviceutbudet skall  vara  likartat\r\ninnebär  självfallet inte att det skall vara likadant\r\növerallt.  Tvärtom  ställs  stora  krav på anpassning\r\ntill  regionala  och lokala förhållanden.  Målen  för\r\nverksamhetsområden  och  verksamhetsgrenar  liksom de\r\nresurser   som   står  till  förfogande  måste  kunna\r\nomvandlas till konkreta  aktiviteter  i  den  dagliga\r\nlokala verksamheten.\r\n\r\nDetta  kräver  såväl  en dialog mellan och inom olika\r\nnivåer  och  enheter  i  verket  som  en  dialog  med\r\nomvärlden. Förmåga att samverka  på  ett konstruktivt\r\nsätt med externa intressenter är av största vikt. Det\r\ngäller   såväl   med   andra   myndigheter  som   med\r\norganisationer, kommuner, partsföreträdare m.fl.\"\r\n\r\nUtskottet  står kvar vid denna uppfattning  och  vill\r\nsamtidigt   framhålla   att   det   inte   är   någon\r\nsjälvklarhet  att  en  mer centraliserad organisation\r\nautomatiskt  leder  till  ökad  effektivitet,  större\r\nrättssäkerhet  och  bättre  handläggning.  Vikten  av\r\ndialog måste betonas liksom betydelsen  av lokalt och\r\nregionalt   inflytande   i   arbetsmarknadspolitiken.\r\nDärmed instämmer utskottet också  i  vad  som  sägs i\r\nmotionerna A257 (s), A277 yrkande 1 (s) och A317  (s)\r\nnär  det  gäller betydelsen av lokalt inflytande över\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nUtskottet  är  dock  inte berett att i dagsläget ta\r\nställning i frågan om en  eventuell sammanslagning av\r\nAMS och länsarbetsnämnderna, vilken behandlas såväl i\r\nden  nyss  nämnda  motionen  A257   (s)   som  i  ett\r\nmotionsförslag från Moderaterna. När det gäller denna\r\nfråga     vill    utskottet    avvakta    regeringens\r\nställningstagande till Statskontorets rapport Det nya\r\nArbetsmarknadsverket  (2004:16)  och de remissvar med\r\nanledning  av  rapporten  som nyligen  inkommit  till\r\nRegeringskansliet.  I  rapporten  har  resultatet  av\r\nAMV:s nya ledningsform följts  upp,  och  där  lämnas\r\nockså  förslag om hur AMV:s organisation bör utformas\r\nför att  ge  goda  förutsättningar  för en nationellt\r\nenhetlig  och  effektiv  verksamhet,  anpassad  efter\r\nregionala förhållanden.\r\nArbetsmarknadsnämnderna har en viktig  funktion när\r\ndet    gäller    att    medverka    till    att   den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten utformas utifrån\r\nlokala förutsättningar och behov. Deras roll  är  att\r\nverka  för en förbättrad samordning av olika aktörers\r\ninsatser    och    att    mobilisera    det    lokala\r\narbetskraftsutbudet.  I  nämnden ska ingå företrädare\r\nför länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen,  den eller\r\nde     kommuner     som     berörs     och     lokala\r\narbetsmarknadsparter.\r\nBestämmelser   om  nämndernas  verksamhet  finns  i\r\nförordningen   (2001:623)    med    instruktion   för\r\nArbetsmarknadsverket.  Där sägs att nämnden  särskilt\r\nska medverka till att nå  målen  för  den  nationella\r\narbetsmarknadspolitiken, att skapa former och utrymme\r\nför aktivitetsgarantin, att svara för god kvalitet  i\r\nungdomsinsatserna   och  skapa  samsyn  mellan  olika\r\naktörer   för   att   främja   att   varje   individs\r\narbetsförmåga tas till  vara  så att det blir möjligt\r\nför den enskilde att försörja sig  genom eget arbete.\r\nI förordningen anges också att nämnden ska mobilisera\r\ndet lokala arbetsmarknadsutbudet.\r\nArbetsmarknadsnämnderna är lokala  samverkansorgan.\r\nDeras  uppgift  är  att  ge  möjlighet  till   lokalt\r\ninflytande         över         den        nationella\r\narbetsmarknadspolitiken. Det kan  gälla  inriktningen\r\npå   de   arbetsmarknadspolitiska   programmen  eller\r\nmedverkan i projekt inom Växtkraft mål  3  (se  under\r\nanslaget 22:5).\r\nUtskottet  ser  positivt på att AMV de senaste åren\r\nhar lagt ökad tonvikt  på att förstärka samverkan med\r\narbetsmarknadsnämnder och andra aktörer. Ett särskilt\r\nprogram för samverkansfrågor  har utformats, och inom\r\nAMS    har    en    särskild    stabsfunktion     för\r\nsamverkansfrågor inrättats. AMV genomförde under 2003\r\növer     hela     landet    totalt    35    regionala\r\nheldagskonferenser  om  samverkansfrågor, och i dessa\r\ndeltog     förutom     företrädare      för     bl.a.\r\nlänsarbetsnämnder och kommunledningar sammantaget mer\r\nän  2 000 personer, eller ungefär två tredjedelar  av\r\nlandets samtliga ledamöter i arbetsmarknadsnämnder.\r\nSyftet  med  konferenserna  har  varit  att  sprida\r\nkunskap om målen för arbetsmarknadspolitiken och  att\r\nstimulera     diskussionen     i     den     enskilda\r\narbetsmarknadsnämnden  om  hur  man  ska  arbeta. Ett\r\nannat   viktigt   syfte   har   varit  att  inspirera\r\nledamöterna  i  arbetsmarknadsnämnderna  att  ta  upp\r\narbetsmarknadsfrågorna   i   de   organisationer  och\r\nmyndigheter de representerar för att  på  så vis göra\r\nmånga  fler medvetna om frågornas vikt och betydelsen\r\nav bred samverkan kring arbetsmarknadspolitiken.\r\nEtt    budskap     som     man    fört    ut    vid\r\nsamverkanskonferenserna   har  varit   att   det   är\r\nangeläget att varje arbetsmarknadsnämnd  upprättar en\r\nplan  för  vad  man  ska  koncentrera  sig  på  under\r\nmandatperioden.   Tre  områden  har  framhållits  som\r\nsärskilt viktiga. Genom  att  formulera några exempel\r\npå  frågor  kring var och en av dessa  har  AMS  sökt\r\nstimulera diskussionen.  Utskottet  väljer att återge\r\ndessa för att ge en något mer konkret illustration.\r\n\r\n·  Kompetensförsörjning.   Diskuterar   vi    i   vår\r\narbetsmarknadsnämnd    fortlöpande   det   samlade\r\nutbildningsutbudet i vår  kommun?  Gymnasieskolan?\r\nVuxenutbildning?         Arbetsmarknadsutbildning?\r\nFöretagsutbildning? Täcker  utbudet  de  behov som\r\nfinns på arbetsmarknaden i dag och på sikt?\r\n·\r\n·  Integration.     Hur    fungerar    samverkan    i\r\nintegrationsarbetet  hos  oss?  Finns  något annat\r\nforum än arbetsmarknadsnämnden för denna fråga?\r\n·\r\n·  Rehabilitering. Har vi i arbetsmarknadsnämnden  en\r\nbild av ohälsan i vår kommun? På vilket sätt är vi\r\ninvolverade        i        diskussionen        om\r\narbetsmarknadsrehabilitering? Används näringslivet\r\noch  fackföreningarna  i  arbetet  med  att  öppna\r\narbetsplatserna    för    arbetshandikappade   och\r\nsjukskrivna?\r\n·\r\nEnligt  AMS planeras omfattande  uppföljningsinsatser\r\näga rum från  2005.  Avsikten  är  att  följa  upp de\r\ntidigare   samverkanskonferenserna   genom  regionala\r\nkonferenser  över  hela  landet  med företrädare  för\r\nbl.a. arbetsförmedlingsnämnder och länsarbetsnämnder.\r\n\r\nAndra frågor om samverkan\r\n\r\nCenterpartiet   och   -   som  framgått  -   enskilda\r\nmotionärer  betonar vikten av  lokal  förankring  och\r\nlokalt    inflytande    i    arbetsmarknadspolitiken.\r\nArbetsmarknadspolitikens   mål   är  nationella,  men\r\nutskottet  ser regional och lokal medverkan  när  det\r\ngäller  medlen  som  viktigt.  Regionala  partnerskap\r\nsyftar   till   sektorsövergripande   samarbete   och\r\nsamordning  för  hållbar  regional utveckling. De nya\r\nregionala tillväxtprogrammen  utgår  från  att det är\r\nlokala  och  regionala  aktörer  som  har den största\r\nkunskapen  om  sin  region och därmed även  om  vilka\r\ninsatser som är lämpligast  för  att uppnå nationella\r\nmål. Genom den regionala utvecklingspolitiken främjas\r\nsysselsättning  och  social  sammanhållning   i  hela\r\nlandet.\r\n\r\nEn  viktig del i den regionala utvecklingspolitiken\r\nutgörs  av  de  regionala tillväxtavtalen - från 2004\r\nersatta av regionala  tillväxtprogram  -  som  tagits\r\nfram  av  regionala  partnerskap  och  bestått  av en\r\nanalys   av  regionens  tillväxtförutsättningar,  ett\r\nprogram för tillväxt samt skriftliga överenskommelser\r\nmellan de  parter som skulle genomföra och finansiera\r\nprogrammet. Av avtalen har framgått vilka aktörer som\r\nskulle finansiera  och  koordinera genomförandet samt\r\nhur uppföljning och utvärdering skulle ske. Några nya\r\nstatliga  medel  satsades  inte  på  tillväxtavtalen.\r\nSyftet var i stället att använda  befintliga statliga\r\nanslag inom olika utgiftsområden på  ett kreativt och\r\neffektivt   sätt   för   att   främja  tillväxt   och\r\nsysselsättning.\r\nRegeringens    uppföljningar   av   de    regionala\r\ntillväxtavtalen, senast  i Rapport om tillväxtavtalen\r\n- Fjärde året. Uppföljning av regionala tillväxtavtal\r\noch  arbetet  med  regionala   tillväxtprogram   2003\r\n(2004-08-09),  visar att det finns ett stort intresse\r\nhos många olika  aktörer  att  mobilisera  gemensamma\r\nkrafter    för   den   egna   regionens   utveckling.\r\nUtvärderingarna  visar att länsarbetsnämnderna aktivt\r\nengagerat  sig  i genomförandet  av  tillväxtavtalen.\r\nArbetsmarknadspolitiska  medel  har  utgjort  närmare\r\nhälften    av    beslutade   statliga   medel   under\r\navtalsperioden.\r\nDe regionala tillväxtprogrammen  inriktas nu på att\r\ngenomföra  insatser som ska främja arbetskrafts-  och\r\nkompetensförsörjning.  Regionala  kompetensråd  utgör\r\nsamverkansorgan  inom kompetensförsörjning. Där sluts\r\nbindande avtal om  exempelvis  inriktning  och  antal\r\nplatser  på arbetsmarknadsutbildningar. AMV har byggt\r\nupp en särskild  insatsgrupp för att stötta branscher\r\noch  orter under strukturomvandling.  Hittills  vunna\r\nerfarenheter  tyder  på  att systematiskt långsiktigt\r\narbete  ger  bättre resultat  än  drastiska  insatser\r\ndrivna av uppblossande krisstämning.\r\nDen   bild   av   fackföreningsrörelsens   syn   på\r\nintegrationsfrågor  som  målas upp av Centerpartiet i\r\nmotion Sf360 känns inte igen av utskottet. Utskottets\r\nbild är i stället att det på många håll i arbetslivet\r\n-   såväl   från   fackliga  företrädare   som   från\r\narbetsgivarhåll - finns  ett  betydande  och  stadigt\r\nväxande     intresse    för    och    engagemang    i\r\nintegrationsfrågor.\r\nDetta har bl.a. kommit till uttryck i slutrapporten\r\nÖppna dörrar  -  Sänkta  trösklar  (Ds  2004:22)  som\r\nutarbetats  av  en  arbetsgrupp  med  företrädare för\r\nRegeringskansliet  och  Svenskt  Näringsliv  och  som\r\nredovisas   i   budgetpropositionen   och    i    den\r\navsiktsförklaring    mellan    regeringen,    Svenska\r\nKommunförbundet,  Landstingsförbundet,  LO,  TCO  och\r\nSACO   som   avser   integrationsinsatser   och   som\r\nundertecknats  i  år.  Enligt avsiktsförklaringen har\r\nparterna enats om att göra  ytterligare,  gemensamma,\r\nansträngningar  för att invandrades yrkeserfarenheter\r\noch kompetens bättre ska tas till vara i arbetslivet.\r\nMålet är att andelen  människor med utländsk bakgrund\r\nsom  förvärvsarbetar  eller   studerar   ska  öka.  I\r\navsiktsförklaringen  har  parterna angivit ett  antal\r\nåtaganden med denna inriktning.\r\nUtskottet   ser  positivt  på   den   nyss   nämnda\r\narbetsgruppens    förslag    om    en    ny   insats,\r\nprova-på-platser, för personer som saknar  eller  har\r\nbegränsad  erfarenhet  av  svenskt arbetsliv (se även\r\navsnittet   Arbetsmarknadspolitiska    program    och\r\nsärskilda grupper på arbetsmarknaden). Regeringen har\r\ni  november  2004  uppdragit  åt  AMS att etablera en\r\nsamrådsgrupp        med        företrädare        för\r\ncentralorganisationerna  på arbetsmarknaden - Svenskt\r\nNäringsliv,  Företagarna,  Svenska   Kommunförbundet,\r\nLandstingsförbundet, Arbetsgivarverket,  LO,  TCO och\r\nSACO - för avstämning och samordning kring införandet\r\nav    de    nya   insatserna   prova-på-platser   och\r\narbetsplatsförlagd  bedömning  av  yrkeskompetens som\r\naviserats    i   budgetpropositionen.   Även    andra\r\nintegrationsfrågor   kan   komma   att   omfattas  av\r\nsamrådet.\r\nUtskottet    behandlar    senare    i   betänkandet\r\nmotionsförslag     om     integrationsinsatser     på\r\narbetsplatserna.   Sådana  sker   i   samverkan   med\r\narbetsmarknadens parter  och  Rådet för Integration i\r\nArbetslivet   som  bildats  av  organisationerna   på\r\narbetsmarknaden   för   att  stödja,  följa  upp  och\r\nvidareutveckla arbetet med  integration i arbetslivet\r\noch  mot etnisk diskriminering  och  trakasserier  på\r\narbetsplatserna.  Enligt  vad  utskottet  erfarit har\r\nrådet   nyligen   lämnat   in   en  framställan  till\r\nregeringen  om  medel  för  att genomföra  gemensamma\r\ninformations- och utbildningsinsatser i arbetslivet i\r\nenlighet med den nyss nämnda avsiktsförklaringen.\r\n\r\nDe arbetssökandes delaktighet\r\n\r\nUtskottet kan mot ovanstående bakgrund konstatera att\r\nsamverkan   på   lokal   och  regional   nivå   kring\r\narbetsmarknadspolitiken  tillmäts   stor   betydelse.\r\nSjälvfallet  måste ambitionen vara att vidareutveckla\r\ndenna samverkan.  Det  finns  enligt  utskottet också\r\nanledning   att  se  närmare  på  möjligheterna   att\r\nytterligare  utveckla   och   främja   den   enskilda\r\narbetssökande   individens   möjligheter  att  aktivt\r\nmedverka  i  exempelvis  utformningen   av  den  egna\r\nhandlingsplanen  och  överväganden  om  deltagande  i\r\narbetsmarknadsutbildning  eller         andra\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\n\r\nEtt viktigt instrument för att säkra  den enskildes\r\nmedverkan i ansträngningarna att finna ett  arbete är\r\nden  individuella  handlingsplan  som  ska  upprättas\r\nmellan  den sökande och arbetsförmedlingen. Utskottet\r\nhar vid ett  antal  tillfällen  ända  sedan riksmötet\r\n1995/96  behandlat  frågor  om  handlingsplaner   för\r\nsökande  vid arbetsförmedlingen och betonat att dessa\r\nmåste vidareutvecklas  och förbättras. En arbetsgrupp\r\ninom   utskottet   genomförde    under   2001/02   en\r\nuppföljningsstudie   av   arbetet  med   individuella\r\nhandlingsplaner  inom  AMV. Regeringen  har  vid  ett\r\nantal   tillfällen   påtalat   att   kvaliteten   och\r\ndelaktigheten     från     de     arbetssökande     i\r\nhandlingsplanerna måste förbättras.\r\nEnligt vad som anges i budgetpropositionen visar en\r\nutvärdering  som  Statskontoret  slutfört  i  år  att\r\nkvaliteten i handlingsplanerna  generellt är låg, att\r\nAMS   inte  följer  upp  om  de  egna  metodstödjande\r\ninsatserna  når  målgruppen, att utbildningar erbjuds\r\nutan   att   AMS  kvalitetssäkrat   innehållet,   att\r\nuppföljningen  är  otillräcklig, att oklarheter råder\r\nom hur det övergripande  ansvaret är fördelat och att\r\ntillsynen   är   begränsad.  Regeringen   avser   att\r\nkontinuerligt följa  AMS  arbete  med  att  förbättra\r\nkvaliteten i handlingsplanerna liksom att AMS  då tar\r\nhänsyn till Statskontorets rapport.\r\nAtt  förbättra kvaliteten på handlingsplanerna  och\r\nöka de arbetssökandes  delaktighet  i utarbetande och\r\nvidareutveckling  av handlingsplanerna  måste  enligt\r\nutskottet  ha  hög  prioritet  i  arbetsförmedlingens\r\nverksamhet. Det är vidare  önskvärt  att en arbetslös\r\nredan  vid  första  mötet med arbetsförmedlingen  ges\r\nrätt förutsättningar  att  komma  tillbaka  i arbete.\r\nUtskottet återkommer nedan till frågor om anvisningar\r\nm.m. från arbetsförmedlingens sida.\r\nNär  det  gäller  handlingsplanerna  ser  utskottet\r\nallvarligt på de redovisade bristerna och förutsätter\r\natt   regeringen   till   riksdagen  senast  i  nästa\r\nbudgetproposition utförligt  redovisar vilka åtgärder\r\nsom  vidtagits  med  anledning  av   den  kritik  som\r\nredovisats i utvärderingsrapporten. Redovisningen bör\r\ninkludera information om hur den enskildes  aktivitet\r\noch delaktighet i handlingsplanerna utvecklas.\r\nMed  anledning av motionsförslagen om en jobb-  och\r\nutvecklingsgaranti,   en  övergångsarbetsmarknad  och\r\nliknande vill utskottet  peka  på  den verksamhet som\r\nbedrivs  inom  ramen  för  aktivitetsgarantin.  Detta\r\narbetsmarknadspolitiska  program   är  till  för  att\r\nhjälpa  dem  som  har  svårast  att  ta  sig   in  på\r\narbetsmarknaden,  t.ex. personer som varit arbetslösa\r\nmycket  länge.  Det  finns  också  andra  grupper  av\r\narbetssökande    som   har    det    besvärligt    på\r\narbetsmarknaden   och   som   genom   att   delta   i\r\naktivitetsgarantin  blir bättre rustade att hitta ett\r\narbete.\r\nDeltagarna  i  aktivitetsgarantin  ingår  i  mindre\r\ngrupper och får hjälp  och  stöd  av  en  handledare.\r\nHandledarens uppgift är att få deltagarna att tänka i\r\nnya banor och skapa det självförtroende som krävs för\r\natt  deltagarna  ska  söka  arbete  mer  aktivt eller\r\nskaffa  ny kompetens. Handledaren och deltagaren  gör\r\nen handlingsplan,  som  ska  ligga  till grund för de\r\nolika  aktiviteter  som krävs för att den  arbetslöse\r\nska få ett arbete.\r\nAktiviteter   som   förekommer   inom   ramen   för\r\naktivitetsgarantin är t.ex.  jobbklubbar,  vägledning\r\nenskilt och i grupp, kortare utbildningar i  form  av\r\norienteringskurser,    möjlighet    att    läsa    på\r\nfolkhögskola,  \"kom-igång-kurser\", projektarbeten och\r\narbetspraktik.\r\nI   aktivitetsgarantin    är    alla   tillgängliga\r\narbetsmarknadspolitiska  program  samlade  under  ett\r\ntak. Den individuella handlingsplanen  går som en röd\r\ntråd  genom  de  aktiviteter  som  syftar  till   att\r\ndeltagaren ska få ett arbete.\r\nEn  viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att\r\nverksamheten  ska  ske  i  nära  samverkan  med stat,\r\nkommun, företag och arbetsmarknadens parter.  För att\r\nkunna  bryta  trenden  med  hög  långtidsarbetslöshet\r\nkrävs   en   bred  samverkan  med  kommun,   företag,\r\nfackföreningar  och  andra  organisationer så att det\r\nblir ett engagemang för att finna  nya  lösningar och\r\nhitta framkomliga vägar.\r\n\r\nSocialbidrag respektive rehabiliteringsinsatser\r\nm.m.\r\n\r\nFolkpartiet och en enskild motionär från  samma parti\r\ntar  i  motioner  upp frågor om socialbidrag kopplade\r\ntill arbetsmarknaden.\r\n\r\nDet har aldrig under  de  senaste  15 åren varit så\r\nlönsamt att gå från socialbidrag till  arbete som det\r\när  nu. Det beror bl.a. på stigande reallöner,  ökade\r\ngenerella   bidrag,   införandet   av   maxtaxa  inom\r\nbarnomsorg  och en viss ökning av socialbidragsnormen\r\nunder  andra halvan  av  1990-talet.  Denna  slutsats\r\nredovisas i rapporten Rätt nivå på socialbidraget. Är\r\ndet  lönsamt   att  inte  arbeta?  (Ds  2004:5)  från\r\nSocialdepartementet.  Det  relativa utbytet av att gå\r\nfrån  socialbidrag  till ett heltidsarbete  har  dock\r\nenligt rapporten varierat under perioden 1991-2003.\r\nRegeringen har i årets budgetproposition för fjärde\r\ngången följt upp sitt  mål  om  att  halvera  antalet\r\nsocialbidragsberoende  mellan  1999  och  2004. Målet\r\nhänger  intimt  samman med möjligheten att snabbt  få\r\nett arbete och har  därför  en  stark  koppling  till\r\nregeringens sysselsättningsmål.\r\nI  budgetpropositionen  konstaterar  regeringen att\r\nmålet      om     en     halvering     av     antalet\r\nsocialbidragsberoende  inte  kommer  att  uppnås till\r\n2004.  Målet  kvarstår dock och ska enligt regeringen\r\nuppfyllas så snart  som  möjligt. Detta ska ske genom\r\nökad sysselsättning, särskilt bland utrikes födda och\r\nandra grupper med låg sysselsättningsgrad  och  genom\r\natt  åtgärder inom många politikområden vidtas. Bland\r\nannat   ska  socialbidragen  ses  över  i  syfte  att\r\nunderlätta övergången från socialbidrag till arbete.\r\nFör att  ha  rätt  till  socialbidrag  krävs att en\r\narbetslös  bidragssökande  aktivt ska verka  för  att\r\nskaffa sig ett arbete. Sedan 1998 har socialnämnden i\r\nen  kommun  rätt  att begära att  den  som  tar  emot\r\nsocialbidrag  ska  delta   i   praktik   eller  annan\r\nkompetenshöjande  verksamhet  i  syfte  att  utveckla\r\nmöjlighet  att  på  sikt  kunna  försörja  sig själv.\r\nVerksamheten ska stärka den enskildes förutsättningar\r\natt komma in på arbetsmarknaden eller på en  fortsatt\r\nutbildning.    Från    1990-talet    har    kommunala\r\naktiveringsprogram blivit vanligare, vilket beror  på\r\natt  kommunerna  bl.a.  genom arbetsmarknadsnämnderna\r\nfått ett större inflytande över arbetsförmedlingarnas\r\nverksamhet       och      ansvar      för       vissa\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder  för ungdomar under\r\n25  år. Vidare har kommunerna ett samordnande  ansvar\r\nför nyanlända flyktingars introduktion.\r\nFlera  frågor  om  samverkan  mellan  AMV och andra\r\nmyndigheter och organ på lokal och regional  nivå har\r\nbehandlats ovan. Med anledning av motionsförslag från\r\nFolkpartiet  och  i  den  enskilda motionen A215 (mp)\r\nfinns det dock anledning att  gå  något närmare in på\r\ndet samarbete som pågår mellan arbetsförmedlingen och\r\nförsäkringskassan.  Detta  samarbete  har  utvecklats\r\nväsentligt, och under de senaste  två åren har totalt\r\n14 400  personer  fått  rehabiliteringsinsatser  inom\r\nramen  för  samarbetet.  Av   dem   som   deltagit  i\r\nrehabiliteringsverksamheten har 27 % fått arbete  och\r\n4 %  deltar i utbildning. Även om alla deltagare inte\r\nfått arbete  när den aktuella rehabiliteringsinsatsen\r\navslutats så har  många  tidigare långtidssjukskrivna\r\nfått tillbaka arbetsförmågan och kan aktivt fortsätta\r\natt söka arbete via arbetsförmedlingen.  De  positiva\r\nresultaten  redovisades vid en konferens anordnad  av\r\nAMS den 9 november 2004.\r\nUtskottet instämmer  i  regeringens  uppfattning  i\r\nbudgetpropositionen att även grupper som står utanför\r\nde generella försörjningssystemen måste få del av den\r\nhjälp  och  det  stöd  de behöver för att i framtiden\r\nkunna försörja sig själva.  Särskilt angeläget är det\r\natt arbetet med rehabiliteringen av speciellt utsatta\r\ngrupper  samordnas  på ett bättre  sätt.  Det  gäller\r\nexempelvis  människor   med  långvarig  arbetslöshet,\r\npsykosociala   problem   eller   andra   hälsomässiga\r\nproblem, som riskerar att  hamna  i  en gråzon mellan\r\nolika myndigheter.\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkring, arbetsrätt,\r\nlönebildning\r\n\r\nOppositionens    förslag    till    förändringar    i\r\nfinansieringen   av   arbetslöshetsförsäkringen   och\r\naktivitetsstödet   har   nyligen    kommenterats   av\r\narbetsmarknadsutskottet i yttrande 2004/05:AU1y  till\r\nfinansutskottet   om  ramar  för  utgiftsområdena  13\r\nArbetsmarknad och 14 Arbetsliv.\r\n\r\nI  yttrandet  erinrade  arbetsmarknadsutskottet  om\r\nsina  tidigare  överväganden  kring  alternativ  till\r\nfinansiering    av    arbetslöshetsförsäkring     och\r\naktivitetsstöd.  Utskottet  ställer sig lika kritiskt\r\ntill  de  nu framförda förslagen  som  till  tidigare\r\nförslag.\r\n\r\n·  Förslagen   utgör   inte   praktiskt   tillämpbara\r\nalternativ till dagens system.\r\n·\r\n·  Om    den   enskilde   kompenseras   genom   sänkt\r\ninkomstskatt    kommer   statsbudgetens   minskade\r\nutgifter  att  bytas  ut  mot  minskade  intäkter.\r\nDärmed kommer ett möjligt utrymme för reformer att\r\nbegränsas.\r\n·\r\n1. Grupper med liten risk för arbetslöshet kommer att\r\navstå från försäkring  för  att  de anser sig inte\r\nbehöva den.\r\n2.\r\n·  Ekonomiskt  svaga  grupper kommer att  avstå  från\r\nförsäkringen för att de inte anser sig ha råd.\r\n·\r\n·  Om försäkringen är obligatorisk kan den mycket väl\r\nkomma  att ses som en  skatt  och  ingen  skillnad\r\nkommer att upplevas mot dagens system.\r\n·\r\nRegeringen  redovisar i budgetpropositionen uppgifter\r\nom  arbetsförmedlingens   roll  med  anknytning  till\r\narbetslöshetsförsäkringen och slår fast att en viktig\r\nmålsättning   för  förmedlingsverksamheten   är   att\r\nsäkerställa   arbetslöshetsförsäkringens   roll   som\r\nomställningsförsäkring.  Också  i motioner poängteras\r\nförsäkringens roll som omställningsförsäkring.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet anordnade  den  28  oktober\r\n2004  en  offentlig  utfrågning  om  tillämpningen av\r\narbetslöshetsförsäkringen    på   arbetsförmedlingen.\r\nUtfrågningen arrangerades mot  bakgrund  av  bl.a. en\r\ngranskningsrapport     från     Riksrevisionen     om\r\narbetslöshetsförsäkringens        hantering        på\r\narbetsförmedlingen  (RIR  2004:3)  och rapporter från\r\nInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen  (IAF) som\r\ntar    upp   olika   frågor   om   tillämpningen   av\r\nförsäkringen. Vid utfrågningen diskuterades bl.a. hur\r\nman  kan   skapa   förutsättningar  för  en  korrekt,\r\nrättssäker   och   likformig    behandling    av   de\r\narbetssökande,  hur  man  kan  komma  till  rätta med\r\neventuella   brister   och   vad   innebörden  är  av\r\nförsäkringens begrepp lämpligt arbete.\r\nUtskottet   avser   att   i   ett   betänkande   om\r\narbetslöshetsförsäkringen  under våren 2005  behandla\r\nförslag   2003/04:RRS7   Riksrevisionens    styrelses\r\nframställning   angående   arbetslöshetsförsäkringens\r\nhantering  på  arbetsförmedlingen  och  motioner  med\r\nanledning av denna  och  från  allmänna  motionstiden\r\n2004  rörande  arbetslöshetsförsäkringen. Information\r\noch  synpunkter  som   framkom   vid  den  offentliga\r\nutfrågningen   liksom   uppföljningsrapporter    från\r\nmyndigheter  och andra relevanta uppgifter kommer att\r\nligga till grund  för  utskottets  behandling  i  det\r\nplanerade betänkandet om arbetslöshetsförsäkringen.\r\nUtskottet  vill  redan  nu  beröra några frågor som\r\ngäller sökaktivitet m.m.\r\nI  budgetpropositionen  betonas   att   grunden   i\r\narbetsmarknadspolitiken  är platsförmedlingen, vilket\r\nkräver    intensiva   företagskontakter    och    ett\r\nsystematiskt   arbete   med   de   lediga  platserna.\r\nUtskottet  instämmer med regeringen att  ett  viktigt\r\nled i matchningsprocessen är att de regelförändringar\r\ni arbetslöshetsförsäkringen  som  genomfördes för ett\r\npar år sedan verkligen får fullt genomslag. Utskottet\r\nkan  också  hålla  med om att det är viktigt  att  de\r\narbetslösa och personer  i  olika program är aktiva i\r\nsitt       arbetssökande      -      rätten      till\r\narbetslöshetsersättning  förutsätter enligt 5 § lagen\r\nom arbetslöshetsersättning  att  den  sökande  aktivt\r\nsöker  ett lämpligt arbete. Med anledning av vad  som\r\nsägs i propositionen  om  ökade krav på de arbetslösa\r\natt visa att de är aktiva i  sitt  arbetssökande vill\r\nutskottet betona att det inte kan vara  fråga  om ett\r\ngenerellt och ensidigt krav. Det finns ett ömsesidigt\r\nansvar.  Genom  en  dialog  och  i  arbetet  med  den\r\nindividuella  handlingsplanen  ska arbetsförmedlingen\r\nge  den  enskilda arbetssökanden förutsättningar  att\r\nbedriva ett  kvalitativt  sett  bra sökande efter ett\r\narbete.\r\nMåttet på en god sökaktivitet får enligt utskottets\r\nmening inte bara vara antalet sökta  arbeten,  vilket\r\ntermen \"sökintensitet\" skulle kunna leda tanken till.\r\nDet finns också en kvalitativ sida, som har bäring på\r\nförsäkringens  begrepp \"lämpligt arbete\" i lagens  11\r\n§. En övergripande princip vid bedömningen av vad som\r\när lämpligt arbete  är  att  hänsyn  ska tas till den\r\nsökandes   förutsättningar   och   andra   personliga\r\nförhållanden.  I  detta  sammanhang  kan  nämnas  att\r\nInspektionen   för   arbetslöshetsförsäkringen    har\r\nbeslutat  om  nya tillämpningsföreskrifter i fråga om\r\nlämpligt arbete  som  trätt i kraft den 1 september i\r\når.\r\nUtskottet vill också  hänvisa  till  Statskontorets\r\nrapport      Individuella     handlingsplaner     vid\r\narbetsförmedlingen  -  En  utvärdering  (2004:15).  I\r\nrapporten    gör    Statskontoret   bedömningen   att\r\nhandlingsplaner  som  innehåller  en  preciserad  och\r\nmätbar information om hur  den  arbetssökande  ska gå\r\ntill väga för att få arbete kan vara ett stöd.\r\nHur  sökprocessen  ska  se  ut bör enligt utskottet\r\nvara  beroende  av den individuella  situationen.  Om\r\norsaken till en låg sökaktivitet t.ex. står att finna\r\ni  dåligt  självförtroende  ligger  lösningen  i  att\r\nstärka   individen    och    öka   motivationen.   Är\r\nförklaringen  i  stället  en  svag   efterfrågan   på\r\narbetskraft  kan  lösningen  vara en annan. Utskottet\r\nvill  med  detta  säga att det finns  situationer  då\r\ninsatser  för  att  stärka  individen  kan  vara  mer\r\neffektiva än ökad kontroll.\r\nUtskottet vill också  peka  på  en  slutsats  i den\r\novannämnda    rapporten   från   Riksrevisionen.   De\r\narbetsförmedlingskontor  i undersökningen som hade de\r\nbästa arbetsplaceringsresultaten  utmärktes  av att i\r\nett   tidigt   skede   ha  givit  relativt  sett  mer\r\nindividuell service till  de sökande. De har snabbare\r\nupprättat  individuella  handlingsplaner  med  vidgat\r\nsökområde,   redan   i   det  inledande   skedet   av\r\ninskrivningsperioden matchat  eller  anvisat  sökande\r\ntill   lediga   platser   och   ägnat   mer   tid  åt\r\nföretagsinriktat   arbete.  De  har  också  i  större\r\nutsträckning anvisat  och  följt  upp anvisningar. På\r\ndetta  sätt har de kunnat fullgöra kontrollfunktionen\r\npå ett mer strikt sätt. Utskottet vill också redan nu\r\npeka på  en annan bedömning som görs i rapporten från\r\nRiksrevisionen.  De  krav  på  ökad  sökaktivitet som\r\nuttrycks      i      de      nya      reglerna      i\r\narbetslöshetsförsäkringen    bör   enligt   rapporten\r\nbalanseras      mot      en     motsvarande      ökad\r\nanvisningsaktivitet från arbetsförmedlingens sida.\r\nSom   sägs  i  budgetpropositionen   ska   samtliga\r\narbetssökande  som  uppbär arbetslöshetsersättning ha\r\nen handlingsplan, som  motsvarar kraven för rätt till\r\narbetslöshetsersättning.  Anvisningsinstrumentet  ska\r\nanvändas      effektivt      och     enhetligt     av\r\narbetsförmedlingarna.  AMS  ska   genom  systematiska\r\njämförelser   mellan   olika  länsarbetsnämnder   och\r\narbetsförmedlingskontor    minska    skillnaderna   i\r\ntillämpningen av regelverket.\r\nLiksom   regeringen   anser   utskottet   att   den\r\narbetsmarknadspolitiska  verksamheten ska präglas  av\r\nen  enhetlig  och därmed rättvis  tillämpning  av  de\r\nregler   som   gäller   i   arbetsförmedlingens   och\r\narbetslöshetskassornas  verksamhet.  Uppföljningen av\r\nhur  reglerna  tillämpas  bör  bli  effektivare.  Som\r\nutskottet betonat flera gånger är rättssäkerheten  av\r\ngrundläggande  betydelse  för  den arbetslöse och för\r\nlegitimiteten i försäkringen.\r\nI anslutning till vad som sagts  om sökområden m.m.\r\nkan  det  finnas  anledning att något närmare  beröra\r\nmotion A226 (s) om  att  Norrköping och Linköping ska\r\nredovisas   som  en  gemensam   arbetsmarknadsregion.\r\nMotionärerna  anser  som framgått att AMS ska ompröva\r\nindelningen av arbetsmarknadsregioner.\r\nUtskottet vill först  och  främst  slå fast att det\r\ninte  finns  några  hinder mot att arbetsförmedlingar\r\nrespektive länsarbetsnämnder samarbetar med varandra.\r\nNär   det   gäller   frågan    om    indelning    i\r\narbetsmarknadsregioner   är  det  SCB  som  redovisar\r\nuppgifter om lokala arbetsmarknader  enligt  en  s.k.\r\nLA-indelning    som   främst   används   i   statliga\r\nutredningar och av  forskare.  Indelningen  bygger på\r\nstatistiska    uppgifter   om   arbetspendling   över\r\nkommungränser och bygger på uppgifter som hämtas från\r\nskattesystemets  kontrolluppgifter, deklarationer för\r\naktiv näringsverksamhet,  företagsregistret  vid  SCB\r\nsamt      registret      över      totalbefolkningen.\r\nUppgiftsinsamlingen  görs  årligen.  Indelningen   är\r\nfunktionell  och  förändras  över tiden till följd av\r\nförändringar  i  pendlingsströmmarnas   riktning  och\r\nstyrka.   I   den   senaste   större   översynen  var\r\npendlingsströmmarna mellan Linköpings och Norrköpings\r\nkommuner inte så stora att dessa bildade  en gemensam\r\narbetsmarknadsregion   enligt  de  definitioner   som\r\nanvänds  när man tar fram  detta  mått.  Nästa  stora\r\növersyn av indelningen kommer att genomföras i början\r\npå 2005. Den  genomförs av SCB och kommer att baseras\r\npå 2003 års pendlingsförhållanden.\r\nNär det gäller  arbetsrätten  föreslås  i en motion\r\nfrån  Centerpartiet  respektive motionärer från  fyra\r\npartier  (m,  fp,  kd och  c)  en  modernisering  och\r\nreformering av arbetsrätten  respektive en flexiblare\r\narbetsmarknad.  Utskottet,  som   senast  våren  2004\r\nbehandlade ett antal arbetsrättsliga  motionsförslag,\r\nbl.a. med likartad inriktning, är inte  berett att gå\r\nmotionärerna till mötes. Enligt vad utskottet erfarit\r\nfrån  Regeringskansliet  förbereds  en arbetsrättslig\r\nproposition till våren 2005.\r\nKristdemokraterna lägger i motioner  fram ett antal\r\nförslag   om   hur   lönebildningen  bör  förbättras.\r\nFörslagen    innefattar    som     framgått     bl.a.\r\nskattereformer,  en  ny  arbetslöshetsförsäkring  med\r\nhögre      egenavgifter     och     att     en     ny\r\narbetsmarknadsmyndighet  inrättas  i stället för AMV.\r\nUtskottets syn på bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och\r\nAMV har redovisats ovan.\r\nUtskottet  konstaterar  för  sin  del  att  en  väl\r\nfungerande  lönebildning  bidrar  till varaktigt  låg\r\narbetslöshet    och   hög   sysselsättning.    Enligt\r\nKonjunkturinstitutets  (KI) bedömning, som redovisats\r\nför utskottet av generaldirektör  Ingemar Hansson den\r\n11  november  2004  och  som  också framgår  av  KI:s\r\nrapport       Lönebildningen.      Samhällsekonomiska\r\nförutsättningar     i     Sverige     2004     ligger\r\narbetskostnaderna  i svensk näringsliv för närvarande\r\npå en sådan nivå att  lönsamheten  ligger  i nivå med\r\nomvärldens.  KI  bedömer  mot denna bakgrund att  det\r\ninte    finns    något    behov   av   att    anpassa\r\narbetskostnaderna nedåt, utan  de  kan öka i takt med\r\npris-  och produktivitetsutvecklingen  framöver  utan\r\natt detta leder till ett ohållbart högt kostnadsläge.\r\nKI påpekar  i  den  ovannämnda  rapporten  att  den\r\nsvenska  lönebildningen  sedan  1998 bygger på en hög\r\ngrad av central koordination, men det finns också ett\r\nbetydande   lokalt  inslag.  Utskottet   delar   KI:s\r\nbedömning  att   förhandlingsordningen   i   huvudsak\r\nfungerat  väl  och  att  den  har  bidragit  till att\r\nlöneökningarna växlat ned, varvid arbetslösheten  har\r\nkunnat  sjunka  utan  att inflationsmålet har hotats.\r\nSamtidigt  finns dock, enligt  KI,  ett  utrymme  för\r\nytterligare  förbättring av lönebildningen. Denna kan\r\nframför allt åstadkommas  genom  ännu  högre  grad av\r\nkoordination  i  lönebildningen,  vilket skulle bidra\r\ntill en varaktigt lägre arbetslöshet.\r\nMot   bakgrund   av  det  ovan  anförda   avstyrker\r\nutskottet motionerna  2003/04:MJ63  yrkandena  44, 46\r\noch  47  (kd),  2003/04:MJ65  yrkande  11  (m),  K459\r\nyrkande  12  (mp), Sf288 yrkandena 15 och 18-20 (fp),\r\nSf360 yrkande  4  (c),  Sf365  yrkande 10 (kd), Ub436\r\nyrkandena 1, 3 och 4 (m), N308 yrkande  4  (m, fp, c,\r\nkd),  N393  yrkande 20 (kd), N404 yrkandena 1  och  7\r\n(s), N409 yrkande  35  (fp),  A215  yrkandena 1 och 2\r\n(mp), A221 yrkandena 1, 4 och 8 (m),  A226  (s), A239\r\nyrkandena  1,  3  och 4 (m), A257 (s), A261 yrkandena\r\n1-3 (c), A273 yrkandena  1-5 (m), A277 yrkande 1 (s),\r\nA289  (v),  A317  (s),  A340  yrkande   2  (m),  A342\r\nyrkandena 1-3, 5 och 6 (m), A350 yrkandena  1  och 10\r\n(m, fp), A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna\r\ndel  (kd),  A358  yrkandena  1  och  2 (kd) samt A375\r\nyrkandena 1, 2, 9 i denna del, 10 och 17 (fp).\r\n\r\nInriktningen av de\r\narbetsmarknadspolitiska programmen\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nMålet för de arbetsmarknadspolitiska programmen är att öka\r\nmöjligheten\r\nför arbetssökande att få ett arbete och att motverka\r\nbrist på\r\narbetskraft. Regeringen konstaterar att den förväntade\r\nkonjunkturförbättringen dröjer. I enlighet med\r\nprinciperna för\r\nen aktiv arbetsmarknadspolitik ska arbetslösa rustas i\r\nlågkonjunktur för att stå färdiga att ta de\r\narbetstillfällen\r\nsom skapas i högkonjunktur. Regeringen har därför ökat\r\nantalet\r\npersoner i arbetsmarknadspolitiska program kraftigt\r\nunder\r\n2004. I januari var 84 000 personer anvisade\r\narbetsmarknadspolitiska program, i november 2004 hade\r\nantalet\r\nökat till 132 000 personer, en ökning med 57 %.\r\nRegeringen\r\nmenar att omedelbara makroekonomiska resultat av denna\r\nsatsning inte låter sig mätas på ett entydigt sätt men\r\natt en\r\nsamlad bild av utfallet tyder på att programmen\r\nfungerar väl.\r\nDe flesta mål för AMS verksamhetsgrenar uppfylls.\r\nExempelvis\r\nkan nämnas att av dem som avslutat\r\narbetsmarknadsutbildning\r\nhade 70 % arbete 90 dagar efter programslut. Tabellen\r\nnedan\r\nvisar en sammanställning över andel i arbete med eller\r\nutan\r\nlönesubvention 90 dagar efter avslutat program.\r\n\r\nAndel i arbete med eller utan lönesubvention 90 dagar efter\r\navslutat\r\nprogram,  procent\r\n\r\n\r\n-------------------------------------\r\nLönebidrag  19\r\n-------------------------------------\r\nSkyddat arbete hos offentliga   21\r\narbetsgivare\r\n-------------------------------------\r\nStart av näringsverksamhet      80\r\n-------------------------------------\r\nAllmänt anställningsstöd        59\r\n-------------------------------------\r\nFörstärkt anställningsstöd      46\r\n2-årsinskrivna\r\n-------------------------------------\r\nSärskilt anställningsstöd       47\r\n-------------------------------------\r\nFörstärkt anställningsstöd      45\r\n4-årsinskrivna\r\n-------------------------------------\r\nArbetspraktik         39\r\n-------------------------------------\r\nDatortek    26\r\n-------------------------------------\r\nKommunalt program för ungd.     40\r\nunder 20 år\r\n-------------------------------------\r\nUngdomsgaranti för ungd. 20-24  37\r\når\r\n-------------------------------------\r\nArbetslivsinriktad    33\r\nrehabilitering\r\n-------------------------------------\r\nAktiviteter vägledning och      32\r\nplatsförmedling\r\n-------------------------------------\r\nArbetsmarknadsutbildning        70\r\n-------------------------------------\r\nFörberedande utbildning         24\r\n-------------------------------------\r\nProjekt med arbetsmarkn. pol.   32\r\ninriktning\r\n-------------------------------------\r\n\r\n\r\nKälla: Budgetpropositionen för 2005\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLiksom  regeringen konstaterar utskottet  att  prognoserna  för\r\narbetsmarknaden  under  de  senaste  åren  visat  sig  vara för\r\noptimistiska. Arbetsmarknadsläget har under de tre senaste åren\r\nvarit väsentligt sämre än prognoserna förutspått. Utskottet ser\r\nmed tillfredsställelse på att regeringen på kort tid har kunnat\r\nanpassa arbetsmarknadspolitiken efter den faktiska utvecklingen\r\npå  arbetsmarknaden.  Programvolymerna har kunnat ökas för  att\r\nmöta  ökande behov av kompetensutveckling,  praktik  och  andra\r\ninsatser   för  att  öka  individers  anställbarhet.  Utskottet\r\nförutsätter  att  regeringen  även i fortsättningen noga följer\r\nutvecklingen    för    att   anpassa   arbetsmarknadspolitikens\r\nutformning   i   enlighet  med   principerna   för   en   aktiv\r\narbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nUtbildningskostnader,     kringkostnader,    kostnader    för\r\ndeltagares  försörjning  genom   aktivitetsstöd   och  minskade\r\nskatteintäkter   genom   anställningsstödens  skattekreditering\r\nuppgick till 13 830 miljoner  kronor  under 2003. Figuren nedan\r\nvisar hur denna kostnad fördelades mellan de olika programmen.\r\n\r\nAndel per program av totala kostnaden 13  830  miljoner  kronor\r\n2003\r\n\r\n\r\n\r\nKälla:  Budgetpropositionen  för  2005  (AMS  betr.\r\nArbetsmarknadsutb.  och\r\nFörberedande utb., kringkostnader ingår inte i dessa två poster).\r\n\r\nNot: Figuren bygger på en bearbetning av siffror  från\r\nbudgetpropositionen\r\nför  2005,  UO13  volym  7,  sid. 29. Program för\r\narbetshandikappade,  dvs.\r\nskyddat arbete hos offentliga  arbetsgivare,  lönebidrag  och\r\nSamhall  har\r\nexkluderats.   Regeringen   redovisar   inte\r\narbetsmarknadsutbildning  och\r\nförberedande eller orienterande utbildning var för sig. Siffrorna\r\nför dessa\r\ntvå poster är därför hämtade från AMS:s rapport Ure 2004:1. I\r\ndenna rapport\r\nredovisas kostnaderna exklusive kringkostnader.\r\n\r\nFörkortningar:  Allmänt  anst  =  allmänt anställningsstöd,  Anst\r\n2  år  =\r\nanställningsstöd för tvåårsinskrivna,  Sä anst = särskilt\r\nanställningsstöd,\r\nAnst   4   år  =  anställningsstöd  för  fyraårsinskrivna,   Arb\r\nprak   =\r\narbetspraktik,  KUP = kommunala ungdomsprogram, ungdomar upp till\r\n20 år, UG\r\n20 24 = kommunal  ungdomsgaranti  för ungdomar mellan 20 och 24\r\når, Arb liv\r\nrehab   =  arbetslivsinriktad  rehabilitering,   AVP   =\r\nvägledning   och\r\nplatsförmedling,  Projekt  = projekt med arbetsmarknadspolitisk\r\ninriktning,\r\nFörb utb = förberedande utbildning, A utb =\r\narbetsmarknadsutbildning, Start\r\nav när = start av näringsverksamhet\r\n\r\nYtterligare  jämförelser  mellan   de   arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammens  kostnader  kan  göras.  Figuren   nedan  visar  en\r\njämförelse  mellan  programmens kostnader mätt som  kronor  per\r\nperson och månad, den s.k. styckkostnaden.\r\n\r\nStyckkostnaden  för  de   arbetsmarknadspolitiska   programmen,\r\nkronor per person och månad.\r\n\r\n\r\nKälla och not; som tidigare figur.\r\n\r\nDet  är  tillfredsställande att kvaliteten i programmen,  trots\r\nökad belastning  på  AMV:s  programverksamhet,  tycks ha kunnat\r\nupprätthållas. Figuren nedan visar en jämförelse  mellan  antal\r\ndeltagare i november 2004 och genomsnittet för år 2003.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFördelning av deltagare mellan arbetsmarknadspolitiska program,\r\ngenomsnitt för 2003 och november 2004, antal personer.\r\n\r\n\r\n\r\nKälla och not: som i tidigare figurer samt AMS informationssystem\r\nVIS.\r\n\r\nUtskottet  drar  slutsatsen  att fördelningen mellan programmen\r\nhar styrts av individers och arbetsmarknadens  behov. Det finns\r\ningen klar tendens att det är de billigaste programmen som ökat\r\nmest.    I    absoluta    tal    är    det   den   förberedande\r\narbetsmarknadsutbildningen  som har ökat  mest.  Detta  program\r\nstår ensamt för en fjärdedel  av den totala volymökningen under\r\n2004.   Som   visas   i  figuren  ovan   är   de   förberedande\r\nutbildningarna   visserligen   väsentligt   billigare   än   de\r\nyrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna men de tillhör inte\r\nde  billigaste programmen.  Relativt  sett  har  det  särskilda\r\nanställningsstödet  expanderat  mest.  Detta  torde bero på den\r\nkraftiga höjningen av stödnivån som regeringen infört på försök\r\nfram till juni 2005.\r\n\r\nI budgetpropositionens finansplan gör regeringen  bedömningen\r\natt den öppna arbetslösheten 2005 i genomsnitt kommer  att vara\r\n5,1  %  av  arbetskraften och att 2,5 % av arbetskraften kommer\r\natt delta i konjunkturberoende program. Arbetskraften i Sverige\r\nuppgår  till närmare  4,7  miljoner  personer,  och  regeringen\r\nberäknar  därför att man behöver anslag som räcker till 111 000\r\nprogramplatser i genomsnitt under 2005.\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiska program och\r\nsärskilda grupper på arbetsmarknaden\r\n\r\n\r\nÄndring av lagen om arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram vad gäller ungdomar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen  antar  regeringens\r\nförslag om ändring  i  lagen om arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram (2000:625). Ändringen  innebär att de kommunala\r\nungdomsprogrammen ska inledas med  vägledning  och s.k.\r\njobbsökaraktiviteter.  En  motion  med  yrkande  om att\r\nförändringarna  inte ska antas blir avstyrkt. Utskottet\r\ntillstyrker också  ett  förslag  som  gäller  kravet på\r\ninskrivningstid  för  att  ungdomar  ska  kunna anvisas\r\nanställningsstöd. Jämför reservation 5 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nTvå  av  förslagen  till  riksdagsbeslut  som  läggs   fram  av\r\nregeringen  inom  utgiftsområde  13, punkt 1 och punkt 8, berör\r\narbetsmarknadspolitiska  program  för   ungdomar.   I  punkt  1\r\nföreslår     regeringen     att     lagen     (2000:625)     om\r\narbetsmarknadspolitiska   program  ändras  så  att  kommunernas\r\ninsatser för unga arbetslösa,  kommunala  ungdomsprogram  (KUP)\r\noch   ungdomsgarantin   (UG),   inleds   med   vägledning   och\r\njobbsökaraktiviteter hos arbetsförmedlingen.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   för   budgetåret   2002   aviserade\r\nregeringen att KUP och UG skulle omprövas under 2002 med avsikt\r\natt  avveckla  båda  programmen den 1 januari 2003. Nu aviserar\r\nregeringen  att  KUP  och  UG  ska  utvärderas  vidare  så  att\r\nregeringen får ett bättre beslutsunderlag. Tidigare studier har\r\nvisat på låg effektivitet  i  ungdomsinsatserna.  Dessa studier\r\navser   dock   tiden  innan  ungdomsprogrammen  var  fullt   ut\r\ngenomförda. Därför  anser  regeringen  att  det  behövs  en mer\r\naktuell    effektstudie    för   ett   ställningstagande   till\r\nungdomsprogrammens framtid.\r\nVissa  förändringar  föreslår   dock   regeringen  redan  för\r\nbudgetåret  2005.  Skälet  är  att  undersökningar   visar  att\r\narbetslösa  ungdomar  söker arbete i för liten omfattning.  För\r\natt  öka  sökaktiviteten   föreslår  regeringen  i  punkt  1  i\r\nbudgetpropositionen (utg. omr. 13) att ungdomsprogrammen inleds\r\nmed vägledning och jobbsökaraktiviteter  i  arbetsförmedlingens\r\nregi.  Detta  regleras genom en ändring i lagen  (2000:625)  om\r\narbetsmarknadspolitiska  program  som  ska  träda i kraft den 1\r\nfebruari  2005.  Ersättningen  till  kommunerna  för  deltagare\r\nregleras  i  avtal mellan länsarbetsnämnden och kommunen.  Inga\r\nförändringar i  ersättningen  till  deltagare föreslås. AMS ska\r\nefter rekvisition ersätta kommuner för administrativa kostnader\r\nmed  150  kr  per anvisningsdag och ungdom.  Ersättningen  till\r\nkommunerna ska  dock  inte  betalas  när ungdomen inledningsvis\r\ndeltar     i    vägledning    och    jobbsökaraktiviteter     i\r\narbetsförmedlingens regi.\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 8) också att\r\ndet  allmänna   anställningsstödets   krav   på  tolv  månaders\r\ninskrivningstid  sänks  till  sex månaders inskrivningstid  för\r\narbetslösa ungdomar mellan 20 och  24 år fr.o.m. den 1 februari\r\n2005 t.o.m. den 31 december 2005.\r\nSom  skäl för förslaget anför regeringen  att  arbetslösheten\r\nbland ungdomar är högre än för andra åldersgrupper. Situationen\r\npå arbetsmarknaden  för  arbetslösa  ungdomar  är  också mycket\r\nkonjunkturkänslig.  En förklaring till detta är att ungdomar  i\r\nstörre utsträckning har  tillfälliga arbeten. Ungdomar har ofta\r\nkort arbetslivserfarenhet  och  därmed svårt att konkurrera med\r\näldre åldersgrupper. Det allmänna  anställningsstödet kan i dag\r\nges till ungdomar och andra efter tolv månaders inskrivningstid\r\npå arbetsförmedlingen. Ungdomars chanser  att  få ett arbete på\r\nden  reguljära  arbetsmarknaden  efter  att  de  har  haft   en\r\nanställning med anställningsstöd har visat sig goda. Regeringen\r\nvill därför utöka denna möjlighet till att avse fler ungdomar.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI   motion  A340  yrkande  1  föreslår  Moderaterna  avslag  på\r\nregeringens     förslag     att     lagen     (2000:625)     om\r\narbetsmarknadspolitiska   program  ändras  så  att  kommunernas\r\ninsatser för unga arbetslösa  inleds  med  jobbsökaraktiviteter\r\nhos   arbetsförmedlingen.   Arbetsmarknadspolitiska    åtgärder\r\nriktade till ungdomar har betydande undanträngningseffekter och\r\nkan    inte   i   någon   större   utsträckning   påvisas   öka\r\nsysselsättningen bland ungdomar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  noterar  med  oro  att  undersökningar  tyder på att\r\narbetslösa  ungdomar söker arbete i liten omfattning,  särskilt\r\nunder  deltagande   i  arbetsmarknadspolitiska  program.  Många\r\nriskerar därmed utestängning från arbetsmarknaden och inlåsning\r\ni arbetsmarknadspolitiska program.\r\n\r\nMed   anledning   av   regeringens    förslag   har   Svenska\r\nKommunförbundet   och  Landstingsförbundet  inkommit   med   en\r\nskrivelse till utskottet.  I skrivelsen framför man önskemål om\r\nhöjda nivåer på ersättningar,  både  till personer som deltar i\r\nprogrammen  och  till  kommuner  för  att täcka  administrativa\r\nkostnader i samband med programmen.\r\nRegeringens förslag till förändringar  inom ramen för KUP och\r\nUG  kommer  att leda till att ytterligare fokus  läggs  på  att\r\nhitta  ett arbete.  Därför  tillstyrker  utskottet  regeringens\r\nförslag  i  propositionen  under  utgiftsområde  13  punkt 1 om\r\nändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska  program.\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen  antar  den  lagändring som\r\nframgår av bilaga 3 (budgetpropositionen UO13 punkt  1).  Detta\r\ninnebär att motion A340 yrkande 1 (m) avstyrks.\r\nUtskottet    tillstyrker   även   det   förslag   som   avser\r\nanställningsstödet  för  ungdomar  (budgetpropositionen  UO  13\r\npunkt 8).\r\n\r\nÖvriga förslag om arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram och särskilda grupper m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  avsnittet behandlas ett stort antal motioner som har\r\nanknytning  till  arbetsmarknadspolitiska  program  och\r\nsärskilda   grupper.  Behandlade  områden  avser  bl.a.\r\näldre,   invandrare,   ungdomar,   kulturarbetare   och\r\narbetshandikappade.    Frågor    om   försörjning   vid\r\ndeltagande i arbetsmarknadspolitiska  program,  i friår\r\noch  i  anställning  med lönebidrag behandlas. Samtliga\r\nmotioner avstyrks bl.a.  med  hänvisning  till kommande\r\nberedningsarbete i Regeringskansliet och till  tidigare\r\nställningstaganden gjorda av utskottet.\r\nJämför  reservationerna  6 (fp), 7 (kd), 8 (m), 9  (kd,\r\nc), 10 (fp), 11 (fp), 12 (kd), 13 (m), 14 (fp), 15 (c),\r\n16 (mp), 17 (kd), 18 (c),  19  (v),  20  (m, fp, c), 21\r\n(kd), 22 (m), 23 (kd), 24 (c), 25 (m) och 26 (fp).\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiska program för ungdomar\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion A375 yrkandena 5 och 16 en ny typ\r\nav subventionerad anställning. Partiet föreslår  att det skapas\r\n30    000    s.k.   instegsjobb   under   2005   med   halverad\r\narbetsgivaravgift  under  högst ett år. Instegsjobben är främst\r\ntill   för   ungdomar   som   står    utanför   den   reguljära\r\narbetsmarknaden t.ex. genom att ha varit arbetslösa i minst sex\r\nmånader.\r\n\r\nI motion Ub440 yrkande 2 och motion A356  yrkandena  11  och 12\r\nanför    Kristdemokraterna    att    det    finns    behov   av\r\nlärlingsutbildning     som    arbetsmarknadspolitisk    åtgärd.\r\nLärlingsutbildningen ska ge en gedigen yrkeskompetens som leder\r\ntill arbete, antingen genom  anställning  eller  genom  att ett\r\neget  företag  startas.  Lärlingsutbildningen  ska  ske  i nära\r\nsamarbete   med  det  lokala  näringslivet.  Avtal  beträffande\r\nlärlingslön och  försäkringsfrågor  träffas  i samverkan mellan\r\narbetsförmedling,    arbetsgivare   och   berört   fackförbund.\r\nFöretagen  bör  under  det   första  året  få  ersättning  från\r\narbetsförmedlingen för utbildning  och  handledning  och för de\r\nkostnader  som  uppstår  för  dem. Detta är väsentligt för  att\r\nockså små företag ska kunna ta emot lärlingar. Ersättningsnivån\r\ntill företaget föreslås vara 3 000 till 4 000 kr per månad.\r\n\r\nI  motion  Sf365 yrkande 13 pekar  Kristdemokraterna  på  att\r\nundersökningar  visar att ungdomar med utländsk bakgrund har en\r\nhögre arbetslöshet än andra ungdomar. Skillnaden består även om\r\nbetygen,  utbildningen   och   språkkunskaperna  räknas  med  i\r\njämförelsen  med andra ungdomar.  Kristdemokraterna  yrkar  att\r\nregeringen  snarast   tillsätter  en  utredning  som  ser  över\r\norsakerna till denna utveckling.\r\n\r\nI motion A326 av Eva Arvidsson  m.fl. (s) anförs att kommunerna\r\nunder  de  kommande  tio åren beräknas  behöva  anställa  många\r\npersoner. Samtidigt är  det  i  dag hög arbetslöshet bland unga\r\nmänniskor  med eftergymnasial utbildning.  Träningsprogram  och\r\npraktikplatser föreslås.\r\n\r\nI motion A218 av Fredrik Olovsson och Louise Malmström (båda s)\r\nframhålls att  matchningen  på  arbetsmarknaden  underlättas av\r\npendlingsstöd. Enligt den nu gällande förordningen  är åtgärden\r\ni  första hand inriktad mot människor som fyllt 25 år  och  där\r\nanställningen  varar  minst  sex  månader. I motionen yrkas att\r\nstöd  även  borde  kunna  ges  vid  kortare   anställningar,  i\r\nsynnerhet när det gäller unga människor. Regeringen bör låta se\r\növer regelverket.\r\n\r\nI motion A364 av Louise Malmström och Johan Löfstrand  (båda s)\r\nframhåller  man  att  medel har avsatts till Folkbildningsrådet\r\nsedan några år tillbaka  för  utbildning  vid folkhögskolor för\r\ndeltagare i aktivitetsgarantin, s.k. SAGA-medel.  Syftet är att\r\nge  arbetslösa  baskunskaper. Möjligheterna är begränsade  till\r\ndem  som är över 25  år.  I  motionen  yrkas  att  det  ges  en\r\nmöjlighet att använda SAGA-medel även till yngre. I motion A380\r\nav Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (båda s) framhålls de\r\npositiva     effekterna    av    folkhögskolesatsningen    inom\r\naktivitetsgarantin.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nArbetslöshet är  den  sämsta  av  alla  tänkbara starter på ett\r\narbetsliv. Utskottet anser därför i likhet  med vad som anförts\r\ni  flera  motioner att ungdomsarbetslöshet ska  ägnas  särskilt\r\nstor  uppmärksamhet.   Det   särskilda   uppdrag   om  halverad\r\nungdomsarbetslöshet  som regeringen gav AMS sommaren  2003  har\r\nuppfyllts.  Ungdomsprogrammen   har   ökats   under  2004,  och\r\nregeringen  lägger två förslag om ändringar av program  riktade\r\nmot ungdomar  i budgetpropositionen. De i motionerna föreslagna\r\ninstegsjobben och lärlingsutbildningarna finns eller föreslås i\r\nliknande   utformning.   Regeringen   har   dessutom   aviserat\r\nytterligare översyn av ungdomsinsatserna.\r\n\r\nMed hänvisning  till  det  ovan  anförda  avstyrker utskottet\r\nmotionerna Sf365 yrkande 13 (kd), Ub440 yrkande  2  (kd),  A218\r\n(s),  A326  (s),  A356 yrkandena 11 och 12 (kd), A364 (s), A375\r\nyrkandena 5 och 16 (fp) och A380 (s).\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiska program för äldre\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna begär i  motion  Ub436  yrkande  7  att  det skapas\r\nmöjlighet  för  äldre  arbetslösa  att genomgå kortare och  mer\r\nspecifikt   inriktade   yrkesutbildningar,    arrangerade    av\r\nyrkeshögskolor eller som företagsinriktad lärlingsutbildning.\r\n\r\nFolkpartiet   konstaterar   i   motion   A375  yrkande  15  att\r\narbetslösheten  bland  personer över 50 år är  lägre  än  bland\r\nbefolkningen    i    sin    helhet.    Samtidigt    är    äldre\r\növerrepresenterade    bland    de    långtidsarbetslösa     och\r\narbetskraftsdeltagandet  minskar kraftigt i grupperna som fyllt\r\n60 år. Det behövs en politik  som gör det praktiskt möjligt för\r\näldre   att  stanna  i  arbetslivet.   Därför   motsätter   sig\r\nFolkpartiet  också  arbetsgivaransvar  för  sjukersättning till\r\nlångtidssjuka.\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  enligt  motion  A356 yrkande  8  skapa\r\nmöjlighet för fler äldre att delta längre  tid  i  arbetslivet.\r\nFörbud  mot  diskriminering  på  grund  av ålder bör införas  i\r\nlagstiftningen  om  diskriminering  på arbetsmarknaden.  I  den\r\naktuella  motionen  liksom  i motion A353  yrkandena  5  och  6\r\nföreslås  en  informationskampanj   om   vinsten   av  äldre  i\r\narbetslivet  och  inrättande  av  ett kompetenscentrum för  att\r\nfrämja en god seniorpolitik i slutet  av  arbetslivet.  Det  är\r\nenligt Kristdemokraterna också viktigt att exempelvis uppmuntra\r\neget  företagande  bland avtalspensionärer och äldre och att se\r\növer avtal som gör det  jämförelsevis dyrare att anställa äldre\r\narbetskraft.\r\n\r\nLars-Ivar Ericson och Birgitta  Carlsson (c) anser det i motion\r\nA201  angeläget att stimulera fler  äldre  att  stanna  kvar  i\r\narbetslivet.  Arbetsrätt  och skatteregler bör ses över i detta\r\nsyfte och synsättet på arbetsmarknaden  bör  förändras  så  att\r\näldre ses som en resurs där.\r\n\r\nJörgen  Johansson (c) framhåller i motion A220 yrkande 1 vikten\r\nav  fler  arbetade   timmar   och   betydelsen   av   äldre  på\r\narbetsmarknaden för att säkra framtidens välfärd.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nÄldre  behövs  i  arbetslivet och måste kunna stanna kvar  där.\r\nLångtidsinskrivning  och långtidsarbetslöshet bland äldre måste\r\nmotverkas.\r\n\r\nUtskottet noterar att  antalet  långtidsinskrivna  äldre  vid\r\narbetsförmedlingarna  kontinuerligt har minskat under flera år.\r\nNär det däremot gäller långtidsarbetslöshet bland äldre har det\r\nskett en ökning, både i  relativa  och  absoluta  tal, under de\r\nsenaste  åren,  vilket  är  oroande.  Det är mot denna bakgrund\r\npositivt att antalet långtidsarbetslösa personer över 55 år var\r\n1 000 mindre i oktober 2004 än i oktober  2003 (AMS-statistiken\r\noktober 2004).\r\nFram till 2010 kommer antalet personer i  åldern 60-64 år att\r\nöka  och utgöra en större andel av den arbetsföra  befolkningen\r\nän vad  som  är  fallet  i  dag.  Åtgärder  behöver  vidtas som\r\nstimulerar  och  gör  det  möjligt  för  äldre att vara kvar  i\r\narbetslivet  och  som  påverkar  arbetsgivarna   att  i  större\r\nutsträckning   anställa   äldre.   De   tre  senaste  åren  har\r\nsysselsättningsgraden  i  denna  åldersgrupp   ökat  med  ca  8\r\nprocentenheter,  till  53,5  %  för  kvinnorna  och 60,2 %  för\r\nmännen. Ökningen beror till stora delar på att kvinnor  födda i\r\nslutet     av    1930-talet    och    på    1940-talet,    vars\r\nsysselsättningsgrad  sedan  lång tid tillbaka har varit hög, nu\r\ntillhör åldersgruppen.\r\nI budgetpropositionen instämmer  regeringen  i  analysen från\r\nLångtidsutredningen   2003/04   (SOU   2004:19)   om   kommande\r\nutmaningar   för  att  klara  den  framtida  finansieringen  av\r\nvälfärdstjänsterna     inom    ramen    för    de    offentliga\r\nvälfärdssystemen.  En  hög   sysselsättning   är   grunden  för\r\nframtidens  välfärdssystem.  På  sikt  handlar  det om att  öka\r\narbetsutbudet  genom  att  fler  personer kan och vill  ta  ett\r\narbete.\r\nEn av Långtidsutredningens slutsatser  är  att  det måste bli\r\nmer  lönsamt för äldre att fortsätta att arbeta. De  ekonomiska\r\ndrivkrafterna  för  arbetsgivarna att behålla de äldre i arbete\r\nbehöver också stärkas.  Dessutom  måste  arbetsförhållandena  i\r\nökad utsträckning anpassas efter de äldres förutsättningar.\r\nFrågan   om   hur   människors   vilja   och   möjlighet  att\r\nförvärvsarbeta  fram till pensioneringen och därefter  ska  öka\r\nhar behandlats av  den  parlamentariskt sammansatta utredningen\r\nSenior 2005 i dess betänkande  Äldrepolitik  för framtiden, 100\r\nsteg  till  trygghet och utveckling med en åldrande  befolkning\r\n(SOU   2003:91).    Utskottet    redovisade   i   förra   årets\r\nbudgetbetänkande utredningens förslag  rörande  arbetsmarknaden\r\nför äldre. Remissbehandlingen har avslutats under  hösten  2004\r\noch förslagen bereds nu i Regeringskansliet.\r\nUtskottet  har  noterat  att regeringen nyligen tillkallat en\r\nutredning som har till uppgift  att  se över skattereglerna för\r\ntjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar. Reglerna ska\r\nanpassas   och   förenklas  så  att  arbetslinjen   stärks.   I\r\nutredningsuppdraget ingår bl.a. att utvärdera den skattemässiga\r\nsubventionens effekter  på  sparande  och  arbetsutbud, framför\r\nallt  arbetsutbudet bland äldre personer. Utredaren  ska  lämna\r\nförslag   på   lösningar   och   övriga   anpassningar  av  den\r\nskattemässiga  regleringen  så  att  arbetsutbud  och  tillväxt\r\ngynnas och risken att skattebasen urholkas minimeras. Uppdraget\r\nska redovisas senast den 1 december 2006.\r\nRegeringen    överväger    förändringar   i    skatte-    och\r\ntransfereringssystemen samt kartläggning  av  avtalsförmåner  i\r\nsyfte  att underlätta för äldre att delta aktivt i arbetslivet.\r\nDetta redovisas  i  Sveriges  handlingsplan  för sysselsättning\r\n2004 (NAP 2004).\r\nI ett gemensamt bidrag från arbetsmarknadens parter - Svenskt\r\nNäringsliv,  Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,  LO,\r\nTCO och SACO -  till  NAP  2004 har dessa förklarat sig villiga\r\natt medverka till att den faktiska pensionsåldern höjs. För att\r\nbidra till detta är det enligt  parterna  viktigt  att avtal om\r\nkompetensutveckling   erbjuder   likvärdiga  utbildnings-   och\r\nutvecklingsmöjligheter för arbetstagarna  och  att de tillämpas\r\npå de enskilda arbetsplatserna. Möjligheter till  karriär-  och\r\nyrkesväxling  bör  utvecklas för dem som arbetar i psykiskt och\r\nfysiskt krävande yrken,  där man i normalfallet inte kan arbeta\r\nfram   till  65  års  ålder.  Som   alternativ   till   förtida\r\npensionering  bör  flexibla  arbetsformer  utvecklas för äldre,\r\nbl.a. olika former av mentorskap.\r\nUtskottet  instämmer  för  sin del i dessa ställningstaganden\r\noch vill betona att det är av  stort  värde  men också alldeles\r\nnödvändigt  att  arbetsmarknadens  parter  aktivt  och  konkret\r\nmedverkar till insatser för att möjliggöra för äldre att stanna\r\nkvar och stanna längre i arbetslivet.\r\nVikten  av  ökad sysselsättning bland äldre  framhålls  också\r\ninom EU-samarbetet.  Detta  är  även ett av huvudförslagen i en\r\nrapport  från  Wim  Koks högnivågrupp  om  Lissabonagendan  som\r\npublicerades  den  3 november  2004.  Där  föreslogs  att  EU:s\r\nmedlemsstater till 2006 ska utveckla en strategi om s.k. aktivt\r\nåldrande. Det behövs  enligt rapporten ett radikalt skifte bort\r\nfrån  tidiga  pensionsavgångar.   I  stället  ska  incitamenten\r\nstärkas  för  arbetstagare  att  arbeta   längre   liksom   för\r\narbetsgivare  att  anställa  och  behålla  äldre  arbetstagare.\r\nDeltagandet i livslångt lärande ska öka i alla åldrar,  och  då\r\nsärskilt   bland   lågutbildade  och  äldre  arbetstagare,  och\r\narbetsförhållandena  och  kvaliteten i arbetet förbättras. Kok-\r\nrapporten  ska  utgöra underlag  för  ställningstaganden  under\r\nvåren 2005 om hur  EU:s  sociala agenda och Lissabonagendan ska\r\nvara utformade de kommande åren.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att det inom EU:s\r\nsysselsättningsstrategi  finns  mål  som  rör  sysselsättningen\r\nbland  äldre.  Ett mål innebär  att  sysselsättningsgraden  för\r\näldre arbetstagare  (55-64  år)  år 2010 ska uppgå till 50 % av\r\nbefolkningen i den aktuella åldersgruppen.  Jämfört  med övriga\r\nEU-länder  har  Sverige  ett  högt  arbetskraftsdeltagande,   i\r\nsynnerhet   bland   kvinnor   och   äldre.  I  Sverige  uppgick\r\nsysselsättningsgraden    bland   kvinnor   i    den    aktuella\r\nåldersgruppen 2003 till 69 %  och  bland  män  till 71,2 %. Ett\r\nannat  mål  är  att  man  senast 2010 inom EU ska ha  höjt  den\r\nfaktiska genomsnittliga åldern för utträde från arbetsmarknaden\r\nmed fem år jämfört med 2001.\r\n\r\nSamtidigt som vi i Sverige,  som nämnts, har ett förhållandevis\r\nhögt arbetskraftsdeltagande bland  kvinnor  och  äldre, är dock\r\narbetskraftsdeltagandet  bland  äldre, invandrare och  ungdomar\r\nlägre än bland befolkningen i dess helhet. Dessa tre kategorier\r\nutgör  därför  viktiga  målgrupper  för   att  öka  det  totala\r\narbetsutbudet.\r\n\r\nI fråga om möjligheter till utbildning för  äldre,  en  fråga\r\nsom  tas  upp  i Moderaternas motion och som även berörts ovan,\r\nvill utskottet framhålla  att deltagare i aktivitetsgaranti som\r\när  äldre  än  50  år  kan  få  utbildning   på   grund-  eller\r\ngymnasienivå inom det reguljära utbildningsväsendet upp till 12\r\nmånaders  heltidsstudier.  I detta sammanhang kan också  nämnas\r\natt  möjligheterna  till  studiemedel   för  äldre  kommer  att\r\nförbättras, vilket framgår av budgetpropositionen.  Från  den 1\r\njuli 2006 avsätts 100 miljoner kronor och från 2007 årligen 250\r\nmiljoner  kronor  för  förändringar av studiestödet så att fler\r\näldre kan finansiera sin utbildning med studiemedel.\r\nKristdemokraterna vill  som  framgått  införa  ett förbud mot\r\ndiskriminering på grund av ålder på arbetsmarknaden.  Utskottet\r\nvill  i likhet med i förra årets budgetbetänkande hänvisa  till\r\natt  denna   fråga   är   föremål  för  utredning  i  den  s.k.\r\nDiskrimineringskommittén   (dir.    2002:11    och    2003:69).\r\nUtredningen ska vara klar senast den 1 juli 2005.\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna Ub436 yrkande 7 (m), A201  (c),  A220 yrkande 1 (c),\r\nA353  yrkandena  5  och  6 (kd), A356 yrkande 8 (kd)  och  A375\r\nyrkande 15 (fp).\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiska program för personer\r\nmed utländsk bakgrund\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen anför att det behövs  fortsatta  ansträngningar  för\r\natt  anpassa den generella arbetsmarknadspolitiska verksamheten\r\ntill  individen,   oavsett  etnisk  eller  kulturell  bakgrund.\r\nTillräckliga  personalresurser   måste  också  fortsättningsvis\r\ntillförsäkras   arbetsförmedlingarna    i   de   mest   utsatta\r\nstorstadsområdena. De medel som under flera års tid avsatts för\r\npersonalförstärkningar och som syftade till att särskilt stärka\r\nställningen  på  arbetsmarknaden  för  personer   med  utländsk\r\nbakgrund kommer att finnas kvar också 2005.\r\n\r\nEtt   beredningsarbete   pågår  inom  Regeringskansliet   med\r\ninriktning  att  under  2005  lämna   två   propositioner  till\r\nriksdagen om nyanländas etablering respektive  undervisningen i\r\nsvenska för invandrare.\r\nRegeringen aviserar att det fr.o.m. den 1 februari  2005 inom\r\nramen  för det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik\r\ninförs en  ny  arbetsmarknadspolitisk insats, prova-på-platser,\r\nför personer som  saknar  eller  har  begränsad  erfarenhet  av\r\nsvenskt  arbetsliv.  Om  en  anvisning  till arbetspraktik inte\r\nleder till arbete bör det fr.o.m. den 1 februari  2005 vara ett\r\nkrav    att    praktikanordnaren    utfärdar   ett   intyg   om\r\npraktikperiodens omfattning och innehåll.\r\nRegeringen bedömer att AMS bör få i uppdrag att, efter samråd\r\nmed   de  centrala  organisationerna  på  arbetsmarknaden   och\r\nValideringsdelegationen,     genomföra     en    satsning    på\r\narbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  i motion A375 yrkande 6  en  ny  typ  av\r\nsubventionerad  anställning.   Personer  som  fastnat  i  långa\r\nperioder av sammanhängande arbetslöshet och inte är redo att ta\r\nett  riktigt  arbete  ska  kunna  aktiveras   i  en  jobb-  och\r\nutvecklingsgaranti  där  det  ställs  krav på den enskilde  att\r\ndelta  i både kortare utbildningar och samhällsnyttigt  arbete.\r\nSyftet med  jobb-  och utvecklingsgarantin är att så snabbt som\r\nmöjligt  slussa  över  den  arbetssökande  till  den  reguljära\r\narbetsmarknaden. Jobb-  och utvecklingsgaranti i olika regioner\r\ntas upp i motion N401 av  Anita  Brodén m.fl. (fp) yrkande 3, i\r\nmotion N409 av Martin Andreasson m.fl.  (fp)  yrkande  33 och i\r\nmotion A211 av Hans Backman (fp).\r\n\r\nI motion A356 yrkande 13 framhåller Kristdemokraterna att vi i\r\nSverige  är  mycket  dåliga på att ta till vara den resurs  som\r\ninvandrarna är. För personer  med  invandrarbakgrund  krävs det\r\nibland  specifika  åtgärder  eftersom  många saknar ett socialt\r\nnätverk, kontakter och erfarenhet av att söka arbete i Sverige.\r\nEtt  sätt att möta detta är införande av  s.k.  jobbguider  för\r\ninvandrare   som   är   nya  på  den  svenska  arbetsmarknaden.\r\nJobbguidens uppgift blir  att  ha ett personligt ansvar för den\r\narbetssökande och på olika sätt  stödja, entusiasmera och lotsa\r\ndenne fram till ett arbete. AMS har fått extra resurser för att\r\ngöra extrainsatser för arbetslösa  invandrare.  Dessa medel bör\r\nanvändas till jobbguider.\r\n\r\nKristdemokraterna  förordar  i  motion  Sf365 yrkande  12  en\r\nsärskild  insats för att inventera invandrarkvinnors  specifika\r\nkompetens som  kan  vara  till  stor nytta i arbetslivet. Dessa\r\nkvinnor bör sedan ges utbildning om svenskt arbetsliv.\r\n\r\nVänsterpartiet begär i motion A322 yrkande 1 att regeringen ska\r\nta  fram en samlad strategi för insatser  och  handlingsprogram\r\nför att  skapa  möjligheter för invandrade kvinnor att komma in\r\npå arbetsmarknaden.  Den  grupp som utsätts för flest former av\r\ndiskriminering  på  arbetsmarknaden   är   invandrade  kvinnor.\r\nKunskapen  är  otillräcklig  om hur etnicitet,  kön  och  klass\r\nsamvarierar och vilken betydelse  detta har som förklaring till\r\ndiskriminering eller begränsade möjligheter på arbetsmarknaden.\r\nDärför behövs kunskapsutveckling i  form av såväl statistik som\r\nkvalitativa  studier i syfte att utveckla  strategier  gentemot\r\narbetsgivare som  på  olika  sätt begränsar invandrade kvinnors\r\nmöjlighet på arbetsmarknaden.\r\n\r\nI motion A210 av Inger Lundberg m.fl. (s) yrkas att regelverket\r\nför arbetslöshetsförsäkringen  ses  över  så att a-kassorna kan\r\nges möjlighet att ombesörja att den enskilde  kan  stärka  sina\r\nkunskaper  i  svenska  under  den  tid som hon eller han uppbär\r\narbetslöshetsersättning. En viktig princip  är att den enskilde\r\nunder  denna  period  står  till  arbetsmarknadens  förfogande.\r\nStudierna  får  inte  utgöra  något  hinder  för  arbete  eller\r\npraktik.\r\n\r\nOla  Rask  (s)  ställer  sig  i motion A296  bakom  regeringens\r\nförslag i budgetpropositionen om  insatser  för  att  nyanlända\r\ninvandrare snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden. Motionären\r\nframhåller  vikten av att genomförandet av insatserna sker  ute\r\npå arbetsplatserna  och  i  nära samarbete med arbetsmarknadens\r\nparter och näringslivet.\r\n\r\nI motion A328 av Rezene Tesfazion  och  Tone Tingsgård (båda s)\r\nframhålls  att  de  utomnordiska  invandrarna   har  en  utsatt\r\nsituation på arbetsmarknaden. Dagens arbetsmarknadsinsatser  är\r\nalltför  kortsiktiga  och  alltför ensidiga för att passa dessa\r\narbetslösa.  I  motionen  anförs   att  invandrare  med  svensk\r\nhögskoleutbildning  bör få ett rekryteringsprogram  finansierat\r\ninom arbetsmarknadspolitiken  med  praktikplatser inom kommuner\r\noch myndigheter och annan statlig förvaltning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill  inledningsvis  framhålla  -  i  likhet  med  i\r\nexempelvis    betänkandena   2002/03:AU1,    2002/03:AU8    och\r\n2003/04:AU1 - att  en ökning av arbetsmarknadsdeltagandet bland\r\npersoner  med utländsk  härkomst  är  en  central  uppgift  för\r\narbetsmarknadspolitiken.  Det  gäller  såväl nyanlända personer\r\nsom invandrade personer som levt lång tid här.\r\n\r\nNär det gäller motionsförslagen om att  underlätta invandrade\r\nkvinnors  möjligheter  att  komma  in  på arbetsmarknaden  vill\r\nutskottet framhålla att regeringen arbetar  på  bred  front för\r\natt  hitta  lösningar  som förbättrar situationen i arbetslivet\r\nför invandrare. Ambitionen  är  att  sysselsättningsgraden  för\r\nutrikes  födda ska öka och närma sig den för hela befolkningen.\r\nI Sveriges  handlingsplan  för  sysselsättning  2004 (NAP 2004)\r\nbetonas  vikten  av  att  fördjupa kunskapen om varför  utrikes\r\nfödda kvinnor har ett lägre arbetsutbud än invandrade män.\r\nAv NAP 2004 framgår att AMS  uppföljning  av  en satsning som\r\ngjorts  2001-2003  på kompletterande utbildningar för  personer\r\nmed  utländsk  högskoleexamen   visar   att   denna   omfattade\r\ndrygt 4 300  personer,  varav  60 %  var  kvinnor.  Enligt  AMS\r\nbedömning  har  man i princip nått den krets personer som under\r\nperioden var i behov  av insatser. Av de personer som genomgått\r\nyrkesinriktad utbildning  hade  omkring 70 % arbete tre månader\r\nefter avslutad utbildning. Resultatet är i nivå med det mål som\r\ngäller för arbetsmarknadsutbildningen generellt.\r\nUtskottet vill fästa uppmärksamheten  på  att andelen kvinnor\r\nhittills har varit lägre än andelen män i den försöksverksamhet\r\nsom  bedrivs med arbetsplatsintroduktion för vissa  invandrare.\r\nUnder  tiden i arbetsplatsintroduktion har den arbetssökande en\r\nspecialutbildad  arbetsförmedlare som kan ge stöd till både den\r\nenskilde och arbetsplatsen.  När  en  lämplig  anställning  kan\r\nerbjudas  där den arbetssökandes erfarenheter och kunskaper kan\r\ntas till vara görs en överenskommelse upp om hur introduktionen\r\nska genomföras. Arbetsförmedlaren kan till en början finnas med\r\nute på arbetsplatsen för att bistå med stöd i introduktionen av\r\narbetsuppgifter   och  annat  som  krävs  i  arbetssituationen.\r\nStödet, som kan lämnas  under  högst  sex  månader, trappas ned\r\nsuccessivt  under  stödperioden  för att helt upphöra  när  den\r\nenskilde  klarar  planerade uppgifter  självständigt.  Det  kan\r\nunder den fortsatta försöksverksamheten finnas anledning att se\r\nnärmare  på  möjligheterna   att   i  ökad  utsträckning  rikta\r\nverksamheten också till kvinnor.\r\nDen av Folkpartiet föreslagna jobb-  och  utvecklingsgarantin\r\nbygger på grundidén om subventionerade anställningar för att ge\r\nlångtidsarbetslösa och personer med invandrarbakgrund  en chans\r\ntill etablering på arbetsmarknaden. Denna grundidé finns  redan\r\ninom  arbetsmarknadspolitiken bl.a. i form av anställningsstöd,\r\nofta tillämpat inom ramen för aktivitetsgarantin. AMS statistik\r\nvisar att  anställningsstöden i dag används i stor utsträckning\r\nför  att  introducera  invandrare  på  arbetsmarknaden.  I  det\r\nförstärkta  anställningsstödet  är  utomnordiska medborgare väl\r\nrepresenterade. De av Kristdemokraterna föreslagna jobbguiderna\r\nhar många gemensamma drag med de extra  resurser  för personlig\r\nvägledning  för  personer  med invandrarbakgrund som regeringen\r\ntidigare beslutat om. Denna  satsning ska fortsätta under 2005.\r\nRegeringen   aviserar   som   nämnts    en    proposition    om\r\nsvenskundervisning.   Utökade   praktikmöjligheter  i  form  av\r\nprova-på-platser ska införas i början  av  2005  enligt vad som\r\nuppges   i  budgetpropositionen.  Utskottet  anser  att   dessa\r\nreformer bör sjösättas och utvärderas innan ytterligare program\r\nprovas.\r\nEtt   viktigt   kunskapsunderlag   om   arbetsmarknaden   för\r\ninvandrare  som  utskottet  vill  peka på i detta sammanhang är\r\nrapporten   Migration   och   integration   -   om   framtidens\r\narbetsmarknad  (SOU  2004:73) som  utarbetats  inom  ramen  för\r\nLångtidsutredningen 2003/04. En av de frågor som diskuteras där\r\ngäller  hur  samhället  kan   förbättra   förutsättningarna  på\r\narbetsmarknaden  för  dem  som  hittills  har  invandrat   till\r\nSverige.  Rapporten  innehåller  också  en  rad statistiska och\r\nandra  uppgifter  om  bl.a.  invandrarkvinnornas  situation  på\r\narbetsmarknaden i dag.\r\nDet är enligt utskottet värdefullt att ett nordiskt samarbete\r\näger  rum  i  de  aktuella  frågorna.   Nordiska  ministerrådet\r\nanordnade  2003  seminariet  Barrierer  på arbeidsmarkedet  for\r\nkvinner med innvandrerbakgrunn där företrädare  för de nordiska\r\nländerna  redovisade  och  diskuterade  invandrarkvinnorna  och\r\narbetsmarknaden.\r\nBetydelsen  av  att integrationsinsatser  på  arbetsplatserna\r\nsker i samverkan med arbetsmarknadens parter framhålls i motion\r\nA296. Utskottet, som  delar denna uppfattning, vill här peka på\r\nden  verksamhet  som  bedrivs   av   Rådet  för  Integration  i\r\nArbetslivet. Rådet bildades våren 1998  av  organisationerna på\r\narbetsmarknaden  för  att stödja, följa upp och  vidareutveckla\r\narbetet  med  integration   i   arbetslivet   och   mot  etnisk\r\ndiskriminering   och  trakasserier  på  arbetsplatserna.  Rådet\r\npremierar företag, myndigheter, organisationer och enskilda som\r\nbidrar  till ökad integration  i  arbetslivet  genom  praktiskt\r\narbete och  goda  initiativ.  I  organisationen  ingår  Svenskt\r\nNäringsliv,    Arbetsgivarverket,    Försäkringskasseförbundet,\r\nSvenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO.\r\nNär det gäller insatser för att tidigt ta till vara kompetens\r\nhos nyanlända invandrare och asylsökande har regeringen i AMV:s\r\nregleringsbrev för 2004 uppdragit åt AMS  att,  inom  ramen för\r\nsin  reguljära  verksamhet,  samverka  med  Integrationsverket,\r\nMigrationsverket  och  Myndigheten för skolutveckling  i  detta\r\nsyfte. AMS har också till  uppdrag att redovisa omfattningen av\r\narbetsförmedlingens   insatser    (personalresurser   m.m.)   i\r\nsamverkan  med  kommuner respektive med  Migrationsverket,  hur\r\narbetet med att utveckla  metoder  för  tidig  kartläggning och\r\ntillvaratagande av yrkes- och utbildningskompetens  fortskrider\r\noch    i   vilken   utsträckning   arbetsmarknadsinträdet   har\r\neffektiviserats och tidigarelagts i förhållande till föregående\r\når.\r\nEn  första  redovisning  till  regeringen  av  detta  uppdrag\r\ngjordes  sommaren  2004  och  en andra avrapportering ska ske i\r\nanslutning  till årsredovisningen.  Verksamheten  hittills  har\r\nfrämst varit  inriktad på utveckling och tillämpning av metoder\r\noch  har  enligt   AMS  lett  till  att  arbetsmarknadsinträdet\r\ntidigarelagts i flertalet län.\r\nHär kan också nämnas  den  försöksverksamhet som ska bedrivas\r\nunder 2005 med \"prova-på-platser\",  vilken  berörts  även ovan.\r\nVerksamheten  ska  bedrivas  inom  det  arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammet   arbetspraktik   samt  genom  en  enkel   form   av\r\narbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens och i samråd med\r\nde   centrala   organisationerna   på    arbetsmarknaden    och\r\nValideringsdelegationen.\r\nRegeringen  har  i  november  2004  givit  AMS  i uppdrag att\r\nsnarast tillsätta en grupp med arbetsmarknadens parter  för att\r\nsamordna  insatser  för  bättre integration på arbetsmarknaden.\r\nDen första uppgiften blir  att sätta i gång de nya satsningarna\r\nprova-på-platser    och   arbetsplatsförlagd    bedömning    av\r\nyrkeskompetens, vilka aviseras i budgetpropositionen för 2005.\r\nUtskottet vill vidare  framhålla  att regeringen avser att ge\r\nde  centrala  organisationerna  på  arbetsmarknaden   stöd  för\r\ninformationsspridning     om    lagstiftningen    mot    etnisk\r\ndiskriminering  och  möjligheterna  för  arbetsgivare  att  mer\r\neffektivt    utnyttja    befintliga     arbetsmarknadspolitiska\r\ninstrument  för  att  underlätta  sin kompetensförsörjning  och\r\nbidra till att öka invandrares möjligheter till arbete.\r\nHär   kan   också   nämnas   att   Ministerrådet    i    sina\r\nsysselsättningsrekommendationer  till  Sverige  2004 anfört att\r\nresultaten  av  insatserna  för  att  integrera  invandrare   i\r\narbetskraften noga måste följas upp. Denna rekommendation följs\r\nockså   uttryckligen  upp  i  NAP  2004  där  det  framgår  att\r\nregeringen avser att ta initiativ för att förbättra kunskaperna\r\nom   effektiviteten    av    olika    integrationsinsatser   på\r\narbetsmarknadsområdet när det gäller såväl  kvinnors  som  mäns\r\nsituation.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna Sf365 yrkande 12 (kd), N401  yrkande  3  (fp),  N409\r\nyrkande 33 (fp), A210 (s), A211 (fp), A296 (s), A322 yrkande  1\r\n(v), A328 (s), A356 yrkande 13 (kd) och A375 yrkande 6 (fp).\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiska program för\r\narbetshandikappade\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen  anför  att det försämrade arbetsmarknadsläget under\r\n2003 avspeglas även  i  utvecklingen  av  arbetslösheten  bland\r\npersoner  med  arbetshandikapp.  I det avtal som staten tecknat\r\nmed   Samhall   AB   ställs  det  krav  på   bolaget   avseende\r\nsysselsättning,   övergångar    till   reguljärt   arbete   och\r\nrekrytering  från prioriterade grupper  av  arbetshandikappade.\r\nMålen med sysselsättning  och  övergångar till reguljärt arbete\r\nuppfylldes inte under 2003. Samhalls  förklaring  till  att  de\r\ninte uppnått de avtalade målen är den omstrukturering som pågår\r\ninom  industrin samt en generellt svag arbetsmarknad. Målet med\r\nrekrytering från prioriterade grupper nåddes.\r\n\r\nAMV har  två  mål  som avser insatser för arbetshandikappade.\r\nDessa två mål är att minst  60 000 personer med arbetshandikapp\r\nska ha sysselsättning, andelen  övergångar från lönebidrag till\r\nosubventionerat arbete ska öka jämfört  med  året innan och att\r\nbidragsnivån i omprövningsbesluten ska minska. Regeringen anför\r\natt målen för AMV har nåtts under 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  A250  yrkandena  1-7  anför  Moderaterna   att   den\r\nallvarligaste  målkonflikten  rör  ambitionen  att  stöden till\r\narbetshandikappade  ska  lämnas  till  de  allra  mest utsatta,\r\nsamtidigt  som regeringen anser att de genomsnittliga  bidragen\r\nbör minska i  omfattning. Detta är två ambitioner som svårligen\r\nlåter sig förenas.  De  människor som är allra mest utsatta och\r\ngravt   handikappade   kostar   vanligen   betydligt   mer   än\r\ngenomsnittet. Stöden måste  göra  en tydlig åtskillnad beroende\r\npå om verksamhet drivs på kommersiella  grunder eller om det är\r\nfråga om annan verksamhet. Samhall AB ska  se till att de allra\r\nmest utsatta individerna är de som först kommer i fråga när det\r\ngäller  nya arbetstillfällen. Regelverk och föreskrifter  måste\r\ntydliggöras   med   avseende   på   vem   som  kan  anses  vara\r\narbetshandikappad och därmed i behov av stöd.  De  övergripande\r\nmålen  måste  förtydligas  i  syfte att motverka målkonflikter.\r\nStöden till de arbetshandikappade  bör kontinuerligt utvärderas\r\noch  redovisas  offentligt.  Inte  minst   unga  människor  med\r\narbetshandikapp blir förtidspensionerade fastän  de  egentligen\r\nbåde  vill  och  kan  arbeta.  Moderaterna  vill  genomföra ett\r\nreformprogram  som  ska  ge  ökad  respekt,  stöd  och  rimliga\r\nvalmöjligheter   för   arbetshandikappade.   Uppdraget  att  ge\r\narbetshandikappade  rehabilitering  och ökade möjligheter  till\r\narbete  på  den  reguljära arbetsmarknaden  måste  stärkas  och\r\nbetonas och resultaten bör redovisas årligen. I motionen anförs\r\nockså    att   lönebidragen    är    felkonstruerade.    Varken\r\narbetsförmedlingen, arbetsgivaren eller arbetstagaren har något\r\nskäl att se till att lönesubventionen ligger på rätt nivå.\r\n\r\nI motion A375 yrkande 14 anför Folkpartiet att det måste finnas\r\nalternativ även för personer som inte kan beredas arbete på den\r\nreguljära  arbetsmarknaden.  Samhall AB är ett sådant. Samhalls\r\nverksamhet  bör  renodlas  så  att   den   enbart  inriktas  på\r\nfunktionshindrade  som  inte  kan konkurrera på  den  reguljära\r\narbetsmarknaden. Samhall konkurrerar  med  sina  produkter  och\r\ntjänster på den öppna marknaden, och vinstkravet leder till att\r\nmånga  anställda  inte  känner lugn och trygghet i sitt arbete.\r\nFolkpartiet yrkar att vinstkravet på Samhall AB ses över.\r\n\r\nI motion A261 yrkande 7 i  denna  del framför Centerpartiet att\r\nSamhall AB bör decentraliseras och  att parkeringstillstånd för\r\nhandikappade inte bör förmånsbeskattas. Centerpartiet yrkar att\r\nregeringen  ges till känna att den snarast  bör  återkomma  med\r\nförslag som underlättar funktionshindrades situation.\r\n\r\nI motion A283  av  Kerstin  Andersson och Jan Björkman (båda s)\r\nanförs att i den utredning som har gjorts om Samhall AB var ett\r\nav  förslagen  att hitta fler aktörer  på  arbetsmarknaden  för\r\narbetshandikappade.   Regeringen   bör  pröva  möjligheten  att\r\nSamhall AB får ett ökat ansvar för de  människor  som efter 300\r\narbetslöshetsdagar   fortfarande   inte   har   något   arbete.\r\nRegeringen  bör  även  hitta  ett  modernare namn på framtidens\r\nSamhall AB.\r\n\r\nI motion A343 av Catherine Persson (s)  anförs att erfarenheter\r\nvisar  att  man  i  samband  med  ställningstagande  till  nytt\r\nlönebidrag  eller  vid omprövning av  tidigare  bidrag  alltför\r\nsällan aktualiserar  möjligheten  att anpassa arbetsplatsen med\r\nhjälpmedel. Ansvariga myndigheter bör  införa  som  regel att i\r\nsamband   med  ställningstagande  till  lönebidrag  aktualisera\r\nmöjligheterna till arbetshjälpmedel.\r\n\r\nI motion A272 av Lars-Ivar Ericson (c) framhålls att det belopp\r\npå 50 000 kr  per  år  som arbetsgivare kan få i ersättning för\r\nmerkostnaderna att anställa  en  synskadad  inte höjts på drygt\r\ntio  år. Nivån bör återställas till det reella  värde  beloppet\r\nhade när det fastställdes.\r\n\r\nI motion  A318  av Ulf Holm m.fl. (mp), motion A323 av Ingegerd\r\nSaarinen m.fl. (mp)  och  motion  A324 av Ingegerd Saarinen och\r\nUlf   Holm  (båda  mp)  framhålls  den  arbetsmarknadspolitiska\r\nbetydelsen som sociala kooperativ kan ha för arbetshandikappade\r\noch andra  svaga  grupper.  I  motion  A318  anförs  att det är\r\nmärkligt att uppdrag och projektbidrag inom socialt företagande\r\nenbart  förmedlas  via näringspolitiken. Uppdraget att utveckla\r\nsocialt företagande som ett medel för att bekämpa arbetslöshet,\r\ninte minst för utsatta  grupper,  bör huvudsakligen utföras via\r\nAMV. I motion A323 anförs att sociala  arbetskooperativ  skulle\r\nkunna  vara  en  framgångsrik  metod  bl.a. för integrering och\r\nrehabilitering. Man vill se en vidgad arbetsmarknad  där  många\r\nfler behövs och kan känna sig välkomna, och man vill belysa hur\r\nsociala  arbetskooperativ  kan  vara  ett  medel  för att uppnå\r\ndetta.  I  motion  A324  föreslås  kartläggning  av hinder  och\r\nförslag för att undanröja dessa.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet noterar liksom regeringen svårigheterna  att nå målen\r\ninom  Samhall AB och delar regeringens uppfattning om  inverkan\r\nav det  försämrade  arbetsmarknadsläget  och  svårigheterna att\r\nhitta kostnadseffektiva lösningar på problemen. 2003 avlämnades\r\nutredningen \"Inte bara Samhall\" (SOU 2003:56).  Regeringen  har\r\naviserat  att  man  kommer att lämna en proposition under våren\r\n2005 som behandlar utredningens  förslag.  Utskottet  vill inte\r\nföregripa detta arbete.\r\n\r\nMed hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna A250\r\nyrkandena  1-7  (m), A261 yrkande 7 i denna del (c), A272  (c),\r\nA283 (s), A318 (mp),  A323  (mp),  A324 (mp), A343 (s) och A375\r\nyrkande 14 (fp).\r\n\r\nLönebidrag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen  aviserade  i  2004  års budgetproposition  att  man\r\nskulle  lägga  förslag som utgick från  lönebidragsutredningens\r\nbetänkande  \"Arbetskraft\"   (SOU   2003:95)   i   samband   med\r\nbudgetpropositionen   för   år  2005.  Regeringen  anger  nu  i\r\nbudgetpropositionen    att   förslagen    kräver    ytterligare\r\nberedningstid och att en  proposition  kommer  att läggas under\r\nvåren 2005.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna framhåller i motion A356 yrkande  26  att det\r\när  nödvändigt  att tillförsäkra arbetshandikappade möjligheten\r\ntill  ett  fortsatt   aktivt  arbetsliv.  Lönebidragen  är  ett\r\neffektivt  instrument  att   slussa  in  arbetshandikappade  på\r\narbetsmarknaden.   I   den   förordningen    som   gäller   för\r\nlönebidragsanställning bör det på nytt införas  en paragraf som\r\ninnebär att om det finns risk för att uppsägning föreligger vid\r\nomförhandling  av  bidraget  ska  en  sänkning  av  nivån  inte\r\ngenomföras.   Möjlighet   till   en  ersättning  på  90  %  vid\r\nanställning  i  ideella  organisationer  ska  gälla  såväl  vid\r\nnyanställningar som för dem  som innehade anställning tidigare.\r\nI motionen görs bedömningen att  det är möjligt att både nyttja\r\nstödet  så  att  fler  kommer  ut  i  ordinarie  arbetsliv  med\r\nlönebidrag och att höja taket. En höjning till 15 000 kr bedöms\r\nkosta 363 miljoner kronor per år.\r\n\r\nCenterpartiet förordar i motion A261 yrkande  7 i denna del att\r\ntaket     för     lönebidraget    höjs.    Av    Centerpartiets\r\nbudgetproposition för utgiftsområde 13 framgår att man föreslår\r\nen  höjning till 17  700  kr  per  månad  samt  en  höjning  av\r\nåldersgränsen till 67 år.\r\n\r\nI motion  A227  av  Matilda  Ernkrans m.fl. (s), motion A246 av\r\nBirgitta Ahlqvist och Carina Hägg  (båda  s),  motion  A247  av\r\nBritta  Rådström  och  Carin  Lundberg (båda s), motion A249 av\r\nBarbro Hietala Nordlund och Kurt  Kvarnström  (båda  s), motion\r\nA253  av Agneta Ringman och Krister Örnfjäder (båda s),  motion\r\nA254 av  Jan  Björkman  och  Kerstin Andersson (båda s), motion\r\nA256  av  Göte  Wahlström m.fl. (s),  motion  A275  av  Gunilla\r\nCarlsson i Hisings  Backa  och Christina Nenes (båda s), motion\r\nA258 av Kaj Nordquist och Maria Hassan (båda s), motion A284 av\r\nLars Wegendal m.fl. (s), motion  A325  av  Carina  Moberg m.fl.\r\n(s),  motion A344 av Catherine Persson (s) och motion  A363  av\r\nGunnar   Sandberg  (s)  tas  lönebidraget  upp.  Gemensamt  för\r\nmotionerna  är  att  man  vill  höja taket för bidragsgrundande\r\ninkomst över nuvarande 13 700 kr  per månad. I motion A246 vill\r\nman också höja högsta ålder från 65  till  67 år. I motion A258\r\nvill man höja åldersgränsen för lönebidraget från 65 till 67 år\r\noch dessutom höja ersättningen för anpassning  av arbetsplatser\r\nså att den i fast penningvärde motsvarar den nivå  ersättningen\r\nhade  när  den  infördes.  I motionerna A254 och A284 vill  man\r\nverka för pooler i vilka en grupp lönebidragsanställda ingår. I\r\nmotion A344 föreslås att finansiering  av höjd bidragsgrundande\r\nlön sker genom att antalet lönebidrag reduceras.  I motion A363\r\nyrkas  att  lönebidrag  inte ska kunna ges för anställningar  i\r\nföretag som saknar kollektivavtal.\r\n\r\nI motion A205 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m)  yrkas  att\r\nåtgärder  för  personer  med  funktionshinder  som  lönebidrag,\r\npersonligt  biträde  och  rätt  till  hjälpmedel ändras så  att\r\nbidragsberättigade ska kunna vara kvar längre i arbetslivet.\r\n\r\nI  motion  A217  av  Hans  Backman  (fp)  yrkas   att   antalet\r\nlönebidragsanställningar  ska  öka  för  att  fler  med nedsatt\r\narbetsförmåga     ska     kunna     beredas     sysselsättning.\r\nLönebidragsanställningar  kan  många  gånger  vara  det   bästa\r\nalternativet för dem det berör. Det som annars återstår är ofta\r\nförtidspension.\r\n\r\nI  motion  A362  av  Solveig  Hellquist (fp) framhålls att både\r\nindividen  och  samhället  vinner  på  att  fler  personer  kan\r\nanställas  med  lönebidrag. Individen  känner  sig  behövd  och\r\nlönebidragsarbete minskar utmattningen hos aktiva föräldrar och\r\nvuxna som i dag måste sköta föreningslivets alla ekonomiska och\r\nadministrativa  göromål.   Detta   kräver  att  taket  för  den\r\nbidragsgrundande inkomsten höjs.\r\n\r\nI  motion  A216  av Sven Brus och Yvonne  Andersson  (båda  kd)\r\npåpekas  att lönebidragsanställning  ger  ökat  tillträde  till\r\narbetsmarknaden   och   samtidigt   har   stor   betydelse  för\r\nfolkrörelse- och föreningslivet. Behovet av att höja den högsta\r\nbidragsgrundande lönenivån framhålls.\r\n\r\nI motion A298 av Peter Pedersen (v) anförs att för tio år sedan\r\nuppgick  utbetalda  lönebidrag  i  genomsnitt  till  85   %  av\r\nlönesumman  för  att i dag ligga på 76 %. Idrottsrörelsen menar\r\natt ca 5 000 lönebidragsanställningar  har  försvunnit.  Därför\r\nbör taket för bidragsgrundande lön höjas.\r\n\r\nI motion A281 av Jan Lindholm och Ulf Holm (båda mp) anförs att\r\ndet  finns  ett  behov  av att höja den högsta bidragsgrundande\r\nlönenivån för lönebidrag utan att förändra den totala kostnaden\r\ni föreslagen budget. Detta  kan  ske genom att antalet personer\r\nmed lönebidrag minskas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet noterar med tillfredsställelse  att  under de senaste\r\nåren  alltfler personer med arbetshandikapp har kunnat  beredas\r\nplats i  ett  meningsfullt  arbetsliv. Enligt AMS statistik var\r\n2003  56 400 personer anställda  med  lönebidrag.  Trenden  har\r\nvarit stadigt  ökande  de  senaste  åren.  Trots denna positiva\r\nutveckling  anser  utskottet  att det behövs förändringar  inom\r\npolitikområdet,  vilket  bland  annat  påtalats  i  utredningen\r\n\"Arbetskraft\" (SOU 2003:95).\r\n\r\nUtskottet  har  vid  flera tillfällen,  senast  i  betänkande\r\n2003/04:AU1,   behandlat   motioner    om    höjt    tak    för\r\nbidragsgrundande  inkomst  för  lönebidrag,  höjning  av högsta\r\nålder  för  anställning  med  lönebidrag  och  höjt  stöd  till\r\npersonligt biträde.\r\nI   betänkande   2000/01:AU1   uttalade   sig  utskottet  för\r\nmöjligheten att justera nivån på den bidragsgrundande lönen mot\r\nbakgrund av den positiva utvecklingen av ekonomin som då ansågs\r\nföreligga, vilket riksdagen gav regeringen till  känna.  Frågan\r\nom  en  åldersgräns  för  att  delta  i arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram  har  behandlats i betänkande 2000/01:AU10,  som  avsåg\r\nrätten att stanna  kvar  i  anställningen  till  67  års ålder.\r\nUtskottet   konstaterade   med  anledning  av  motioner  om  en\r\nmotsvarande rätt att kunna fortsätta  i arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram,  att  förordningen om arbetsmarknadspolitiska  program\r\ninnebär  att  en  anvisning  ska  vara  arbetsmarknadspolitiskt\r\nmotiverad. Det betyder att den ska framstå som lämplig både för\r\nden enskilde och ur  ett  övergripande  arbetsmarknadspolitiskt\r\nperspektiv. Motsvarande gäller enligt förordningen om särskilda\r\ninsatser   för   personer   med  arbetshandikapp.   Den   höjda\r\nåldersgränsen när det gäller anställning borde enligt utskottet\r\ninte  medföra  att  personer  i  olika  arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram  eller i olika former av subventionerade  anställningar\r\ngenerellt  skulle  ha motsvarande rätt att delta till den högre\r\nåldern.   Skäligheten    måste    prövas    mot   de   allmänna\r\nförutsättningarna som gäller för de olika programmen,  vilket i\r\nallmänhet  borde  leda  till  slutsatsen att en insats inte  är\r\narbetsmarknadspolitiskt   motiverad    ur    ett   övergripande\r\nperspektiv.  Med  tanke  på  att den som fyllt 65  år  har  sin\r\nförsörjning  tryggad genom garantipension  är  en  anvisning  i\r\nregel inte heller motiverad av hänsyn till individen. Utskottet\r\nville emellertid  inte  utesluta  att  bedömningen i något fall\r\nkunde bli den motsatta. Till exempel skulle  man  kunna låta en\r\nlönebidragsanställning för en funktionshindrad person fortsätta\r\näven  om han eller hon fyllt 65 år om detta var befogat.  Detta\r\nskulle  inte  kräva  någon ändring i gällande regler. Utskottet\r\ndelade därmed regeringens  bedömning  att  några ändringar inte\r\nborde    göras    vad   gäller   möjligheten   att   delta    i\r\narbetsmarknadspolitiska  program, men ansåg att detta inte fick\r\ninnebära något absolut hinder  mot att en person som är över 65\r\når deltar.\r\nNär  det  gäller  stöd till personligt  biträde  konstaterade\r\nutskottet  i betänkande  2003/04:AU1  att  sådant  biträde  får\r\nkombineras  med   andra   stödformer  som  avser  personer  med\r\nhandikapp.  Utskottet  ansåg   att  förordningen  som  reglerar\r\ninsatserna  innebär  en  rimlig  avvägning   mellan   de  olika\r\ninsatserna och deras kostnadsfördelning.\r\nEftersom  beredning fortfarande pågår av två utredningar  och\r\nmed hänvisning  till  att regeringen aviserat en proposition om\r\narbetshandikappades arbetsliv  under våren 2005 anser utskottet\r\natt det för närvarande inte finns  någon  anledning att ompröva\r\ntidigare ställningstaganden.\r\nUtskottet avstyrker därför motionerna A205  (m),  A216  (kd),\r\nA217  (fp),  A227  (s), A246 (s), A247 (s), A249 (s), A253 (s),\r\nA254 (s), A256 (s),  A258  (s), A261 yrkande 7 i denna del (c),\r\nA275 (s), A281 (mp ), A284 (s),  A298  (v), A325 (s), A344 (s),\r\nA356 yrkande 26 (kd), A362 (fp) och A363 (s).\r\n\r\nFörsörjning m.m. vid deltagande i\r\narbetsmarknadspolitiskt program\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet   anför  i  motion  A307  yrkande   1   att   de\r\nnedsättningsregler  som  gäller  arbetslöshetsförsäkringen inte\r\ngäller   aktivitetsstödet.   Med  tanke   på   den   roll   som\r\naktivitetsstödet   spelar   och   det   arbetsmarknadspolitiska\r\nsambandet mellan aktivitetsstöd och  ersättning  från  a-kassan\r\nborde nedsättningsreglerna vara lika i de olika systemen. Detta\r\nborde  också  underlätta en likvärdig regeltillämpning inom  de\r\nolika systemen över hela landet.\r\n\r\nI motion A341 av  Jan  Björkman  och Kerstin Andersson (båda s)\r\nanförs   att   det   är   diskriminerande   att   deltagare   i\r\naktivitetsgarantin inte har  rätt  till  lika lång ledighet som\r\nandra. De som har deltagit i aktivitetsgarantin  i minst ett år\r\nbör ha rätt till fem veckors ledighet med bibehållen ersättning\r\ni enlighet med semesterlagen.\r\n\r\nI  motion  A386  av  Raimo  Pärssinen  m.fl.  (s)  anförs   att\r\nlångtidsarbetslösa som grupp har större ohälsotal än övriga och\r\natt  ansträngningar  i  syfte  att  göra  det möjligt att komma\r\ntillbaka  till  arbetslivet  måste öka. Hinder  för  detta  som\r\nuppmärksammas är att regelverken  för  olika  myndigheter  inte\r\nsamverkar  till  individens bästa. I motionen anförs därför att\r\nregeringen bör överväga  om ytterligare åtgärder behövs för att\r\nstimulera    samverkan    mellan     arbetsförmedlingen     och\r\nförsäkringskassan.\r\n\r\nI  motion  A313  av  Anna  Lilliehöök  och Anita Sidén (båda m)\r\nanförs att för att uppmuntra att arbetssökande  anstränger  sig\r\natt  ta  korttidsarbeten  skulle en bonus kunna införas för dem\r\nsom  kan uppvisa kvittens på  lön  för  arbete.  För  att  inte\r\nbelasta  de  offentliga  finanserna på kort sikt skulle a-kassa\r\noch socialbidragsnivå kunna  reduceras något och medel avsättas\r\nför en sådan arbetsbonus. Den  stora vinsten vore att människor\r\nkan hålla kontakt med arbetsmarknaden  och  känna  den  viktiga\r\ntillfredsställelsen av att kunna göra nytta.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vill   betona   att   en  praktisk  tillämpning  av\r\narbetslinjen innebär att arbetslösa  i  första hand ska matchas\r\nmot  lediga  arbeten,  i  andra  hand  stärka sin  position  på\r\narbetsmarknaden    genom    arbetsmarknadspolitiska    program.\r\nDeltagande  i arbetsmarknadspolitiskt  program  ska  inte  vara\r\njämställt med  arbete.  Som  programdeltagare  har man tillgång\r\ntill en annan uppsättning rättigheter men också  till  en annan\r\nuppsättning   skyldigheter   än  man  har  som  anställd.  Till\r\nskyldigheterna hör att kontinuerligt  söka arbete och acceptera\r\nlämpliga erbjudanden, även under tid i  arbetsmarknadspolitiskt\r\nprogram. Arbetsförmedlingen förfogar över en rad instrument för\r\natt   säkerställa   att  dessa  rättigheter  och   skyldigheter\r\ntillämpas. Dessa är föremål  för  utvärdering. Inspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen   (IAF)  har   publicerat   rapporten\r\n\"Återkallande   av   anvisning   till   arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram\". I denna påtalas bl.a. att  rutiner skiljer sig mellan\r\nlän  och  att  dokumentationen av återkallanden  ofta  brister.\r\nRegeringen genomför  när  det finns behov av det regeländringar\r\nför att bibehålla systemets  funktion  och legitimitet. För att\r\nförbättra  samspelet  mellan rättigheter och  skyldigheter  har\r\nregeringen under våren  2003  genomfört  förändringar  i  lagen\r\n(1997:238)  om  arbetslöshetsförsäkringen  och  i  förordningen\r\n(2000:634)   om   arbetsmarknadspolitiska  program.  De  senast\r\ngenomförda förändringarna berörde särskilt regeltillämpning för\r\narbetslöshetsförsäkringen  och  aktivitetsstödet  för deltagare\r\ninom     aktivitetsgarantin.    Den    som    avstängts    från\r\naktivitetsgarantin   kan   visserligen  inte  återgå  till  den\r\nersättningsperiod som gällde  före  anvisningen,  men hon eller\r\nhan  ska  i stället på nytt anvisas till aktivitetsgarantin  45\r\ndagar efter  det  att hon eller han anmält sig som arbetsökande\r\nvid en arbetsförmedling. Regeringens stävan med dessa regler är\r\natt    regelverken    för     arbetslöshetsförsäkringen     och\r\naktivitetsgarantin  ska  vara  någorlunda jämförbara. Utskottet\r\nser med tillfredsställelse på denna  strävan  och anser att det\r\när  särskilt  angeläget  att  regelverket  fungerar   väl   för\r\ndeltagare  i  aktivitetsgarantin eftersom denna grupp utgörs av\r\nutsatta    individer     som     under    längre    tid    haft\r\narbetslöshetsförsäkring    och    aktivitetsstöd    som    enda\r\ninkomstkälla.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det ovan anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna A307 yrkande 1 (v), A313 (m), A341 (s) och A386 (s).\r\n\r\nArbetsmarknadspolitiska program som insats\r\ninom andra politikområden än\r\narbetsmarknadspolitik\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  A231  av  Christer   Adelsbo  och  Göran  Persson  i\r\nSimrishamn (båda s), motion A368  av  Berit  Högman  (s) samt i\r\nmotion  A369  av  Åsa  Lindestam  (s)  anförs  att  det  behövs\r\nnyföretagande  i  Sverige.  Ett  sätt  att åstadkomma detta var\r\nprojektet   \"Bromöllamodellen\".   Modellen   innebar    förutom\r\ninformationsinsatser och ökad samverkan möjlighet för anställda\r\natt  erhålla  den  arbetsmarknadspolitiska stödformen stöd till\r\nstart av näringsverksamhet.  I  motionerna  yrkas  att  AMV ska\r\nundersöka  möjligheten  att  i  större  skala få i gång projekt\r\nliknande   Bromölla-modellen,   att   stöd   till    start   av\r\nnäringsverksamhet görs mer flexibelt och att det kan ges  under\r\nen längre period samt att de arbetsmarknadspolitiska programmen\r\nanpassas bättre till regionala förutsättningar.\r\n\r\nI  motion  A302  av Jan Björkman och Kerstin Andersson (båda s)\r\noch i motion A336  av  Alf  Eriksson  och  Hans  Hoff  (båda s)\r\nyrkandena  1  och  2  anförs att det är viktigt att skyddet  av\r\nvärdefull  natur- och kulturmiljö  fungerar.  Betydande  summor\r\navsätts för  markköp  och andra investeringar men medlen räcker\r\nofta inte till löpande insatser för skötsel. \"Hallandsmodellen\"\r\nsom    inleddes    för   drygt    tio    år    sedan    innebar\r\nrestaureringsprojekt  av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.\r\nI motionerna anförs att  Hallandsmodellen är hotad eftersom AMV\r\nhar fått mindre möjligheter  att bidra med finansiering och att\r\nregler  bör  ses  över  så  att  arbetsmarknadsmedel   i   ökad\r\nutsträckning  kan  användas till skydd av betydelsefulla natur-\r\noch kulturvärden.\r\n\r\nI motion A312 av Per-Olof  Svensson och Sinikka Bohlin (båda s)\r\nanförs att skogsröjning för att trygga framtidens behov av skog\r\nbör införas som arbetsmarknadspolitisk åtgärd under ett par år.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vill erinra om att arbetsmarknadspolitiken utgår från\r\nett  individperspektiv.  De arbetsmarknadspolitiska  programmen\r\nmotiveras alltid genom individens  behov  till stärkt ställning\r\npå arbetsmarknaden och arbetsmarknadens behov  av  arbetskraft.\r\nOm   en   anvisning   av   en   arbetslös   person   till   ett\r\narbetsmarknadspolitiskt  program  kan  ske  samtidigt som andra\r\npolitikområdens angelägna behov tillgodoses är  detta  av  godo\r\nmen    i    första    rummet    kommer    alltid    målet   för\r\narbetsmarknadspolitiken  och  de ändamål som riksdagen  angivit\r\nnär medel ställts till regeringens  disposition.  Att det finns\r\nbehov av fler företag i landet eller att ideella organisationer\r\nbehöver  kansliresurser  till  låg  kostnad  eller  att det  är\r\nangeläget med underhåll av natur- och kulturvärden kan  således\r\naldrig ensamt motivera arbetsmarknadspolitiska insatser.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna A231 (s), A302 (s), A312 (s), A336 yrkandena 1 och 2\r\n(s), A368 (s) och A369 (s).\r\n\r\nFriår\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI     enlighet     med    121-punktsöverenskommelsen     mellan\r\nSocialdemokraterna,   Vänsterpartiet  och  Miljöpartiet  införs\r\nfriår  i hela landet från  den  1  januari  2005.  Omfattningen\r\nberäknas  till  12  000  helårsplatser i genomsnitt under 2005.\r\nFriårets två huvudsakliga syften är att erbjuda arbetstagare en\r\nmöjlighet till rekreation, kompetenshöjning eller start av eget\r\nföretag och att ge arbetslösa en chans att stärka sin ställning\r\npå arbetsmarknaden. Regeringen  anger  att  friåret  bör  ha en\r\ntydlig  arbetsmarknadspolitisk  inriktning  så att prioriterade\r\ngrupper  som  långtidsinskrivna, arbetshandikappade  och  vissa\r\ninvandrare får  en  stor del av vikariaten. Detta kan ske genom\r\natt arbetsförmedlingarnas roll görs stark vid valet av vikarie.\r\nFörordningen om friåret  har  skrivits så att arbetsgivaren får\r\nvälja vikarie på förslag från arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren\r\nhar dock alltid möjligheten att  säga  nej  till de förslag som\r\narbetsförmedlingen kommer med och det finns inte  några krav på\r\natt  det  måste  vara  någon  ur de prioriterade grupperna  som\r\nerbjuds  vikariaten.  Utgifterna   för   ersättning   till   de\r\nfriårslediga  beräknas  till  cirka  1 550 miljoner kronor 2005\r\ninom  ramen  för  de arbetsmarknadspolitiska  programmen  under\r\nanslag   22:2   Bidrag    till    arbetslöshetsersättning   och\r\naktivitetsstöd.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  A375 yrkande 4 framhåller  Folkpartiet  att  utifrån\r\nnegativa erfarenheter i de utvärderingar som gjorts av försöket\r\nmed friår borde  regeringen  avsluta det och stoppa planerna på\r\nutvidgning.\r\n\r\nKristdemokraterna anför i motion  A354  yrkande 4 att man under\r\nlång tid har haft en positiv syn på att a-kassemedel  ska kunna\r\nanvändas  till  arbetstagare  som  under  ett år ersätts av  en\r\narbetslös  person. Kristdemokraterna anser att  det  friår  som\r\nregeringen avser  att  införa kan fylla en roll som en av flera\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder. Försöksverksamheten med friår\r\nska  fortsätta  men  det  ska   ske   inom  befintlig  ram  för\r\narbetslöshetsersättningen  och  det  ska ställas  krav  på  att\r\nfriårsvikariatet ges till en person som är långtidsarbetslös. I\r\nmotion A268 av Tuve Skånberg och Holger  Gustafsson  (båda  kd)\r\nanförs  att  friåret  endast ska beviljas till personer över 45\r\når.\r\n\r\nI motion A239 yrkande 2  framhåller  Sten  Tolgfors  (m) att en\r\novanifrån beslutad arbetstidsförkortning som exempelvis friåret\r\nminskar utbudet av kvalificerad arbetskraft och att regeringens\r\nförslag om friåret inte ska genomföras.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens ambition att genom friårsreformen\r\nåstadkomma att arbetstagare  ges  en möjlighet till rekreation,\r\nkompetenshöjning eller start av eget företag och att arbetslösa\r\nska ges en chans att stärka sin ställning  på  arbetsmarknaden.\r\nUtskottet ser med tillfredsställelse på att verksamheten kommer\r\natt äga rum inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna A239 yrkande 2 (m), A268  (kd),  A354 yrkande 4 (kd)\r\noch  A375  yrkande  4  (fp)  i  de  delar  som  inte kan  anses\r\ntillgodosedda genom det som utskottet anfört.\r\n\r\nEkonomiska drivkrafter och regional\r\nutveckling m.m.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion A356 yrkande 4 föreslår Kristdemokraterna  att  man på\r\nförsök  ska  införa en s.k. jobb-bonus. En arbetslös som ordnar\r\narbete  inom  två   månader  bör  få  en  bonus  som  motsvarar\r\na-kasseersättningen under  förslagsvis fem dagar. En jobb-bonus\r\nbör  också  övervägas för dem  som  är  långtidsarbetslösa  och\r\ndeltar i aktivitetsgarantin.  Försöksverksamheten  bör ske inom\r\nbefintliga anslagsramar.\r\n\r\nKristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 5 att grundidén\r\nmed  aktivitetsgarantin  är riktig. Man påtalar dock brister  i\r\ntillämpningen. Vad som krävs  är  tydliga krav som går att leva\r\nupp  till, stöd och hjälp att bryta  arbetslöshetsmönstret  och\r\naktiva  insatser  för  att möta den enskilde personens konkreta\r\nbehov och problem. Det är också viktigt att nära samverkan sker\r\nmed  föreningsliv, näringsliv,  privata  bemanningsföretag  och\r\nförmedlare.  Man  yrkar att riksdagen ger regeringen detta till\r\nkänna.\r\nKristdemokraterna  tar  i  motion A356 yrkande 7 upp de olika\r\nanställningsstöden. Partiet anser  att stödnivåerna är för höga\r\noch  att  anställningsstöd  borde begränsas  till  ett  allmänt\r\nanställningsstöd  och ett förstärkt  anställningsstöd.  Man  är\r\nockså emot det system  som  innebär  att anställningsstöden ges\r\nsom skattesubvention. Det sägs vidare  att  det är orimligt att\r\nregeringen  själv  beslutar  om regeländringar när  det  gäller\r\nanställningsstöden.\r\n\r\nI motion Fi259 yrkande 16 anför  Centerpartiet  att det ofta är\r\nsvårt  att  få ett arbete efter en lång tids arbetslöshet.  För\r\natt ta sig ut  på  arbetsmarknaden behövs olika former av stöd.\r\nEtt  konkret  exempel   på   en  lösning  är  att  använda  ett\r\nnettolönesystem  där  berörda  myndigheter   och   arbetsgivare\r\nsamarbetar.  Med  nettolön skulle lönen för den anställde  vara\r\ndensamma   som   lönekostnaden    för    arbetsgivaren,   ingen\r\ninkomstskatt och inga sociala avgifter betalas.\r\n\r\nI   motion   A279   av   Helene   Petersson   (s)  anförs   att\r\narbetsmarknadsutbildning  inom  bristyrken  ska kunna  ges  för\r\nhögskoleutbildningar som omfattar mer än 40 poäng.\r\n\r\nI motion Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m)  yrkande  4 anförs\r\natt  det  råder  stora  skillnader  mellan  svenskt  och danskt\r\nregelverk inom det arbetsmarknadspolitiska området. Vid praktik\r\nmed stöd är det omöjligt för sökande på båda sidor att  gå över\r\ngränsen.  Speciellt  svensk  sida  borde  här  kunna göra stora\r\nvinster   om  praktik  på  dansk  sida  blev  möjlig,  eftersom\r\narbetsmarknadsläget på Själland är gott.\r\n\r\nI motion A292  av Runar Patriksson (fp) framhålls att människor\r\nsom arbetar i ett  annat  nordiskt  land  faller  ibland mellan\r\nstolarna    vad   gäller   regelverk   för   arbetslöshet   och\r\nsjukförsäkringar.  I  motionen  föreslås  att fallgroparna i de\r\nnordiska  regelverken  utreds  samt  att  hjälp   ges  till  de\r\ndrabbade.\r\n\r\nI  motion  A220  av  Jörgen Johansson (c) yrkande 2 anförs  att\r\nandelen äldre ökar samtidigt  som  de  som  arbetar blir färre.\r\nBehovet  av fler arbetade timmar blir alltmer  framträdande  om\r\nSverige ska  klara  kravet om en bibehållen välfärd. Det behövs\r\nytterligare incitament  för  att få människor i aktiv ålder att\r\ngå upp till heltid från deltidsarbete.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe i motioner föreslagna insatserna  jobb-bonus,  nettolön  och\r\nincitament  för längre arbetstid utgör varianter på metoder för\r\natt  genom ekonomiska  drivkrafter  minska  arbetslösheten.  De\r\nolika  utformningarna  av  förslagen  visar  på olika behov och\r\nförutsättningar för olika grupper av arbetslösa. Regeringen har\r\nefter  riksdagens godkännande valt att tillgodose  dessa  olika\r\nbehov  med   en   uppsättning,  för  närvarande  fyra  stycken,\r\nanställningsstöd. Resultaten  för  anställningsstöden  har  med\r\nundantag   för   det   förstärkta  stödet  för  tvåårsinskrivna\r\nförbättrats under 2003 jämfört  med  tidigare. Det är alltså en\r\nstörre andel än tidigare som har arbete  90 dagar efter det att\r\nanställningsstödet upphört. Dessa resultat  har  uppnåtts trots\r\nen svag efterfrågan på arbetskraft under året. Utskottet  anser\r\natt  de olika behoven för att med ekonomiska drivkrafter minska\r\narbetslösheten  tillfredsställs  med  en  flexibel  uppsättning\r\nanställningsstöd.\r\n\r\nUtskottet anser, vilket också anförts i motioner, att  bättre\r\nsamordning   mellan  regelverken  i  de  nordiska  länderna  är\r\nönskvärt. Problem  kan  dock inte lösas genom ensidiga åtgärder\r\nfrån  Sveriges riksdag och  regering  utan  kräver  långsiktigt\r\narbete  i  alla  berörda  länder. Området är komplicerat och är\r\nständigt föremål för arbete, inom bl.a. Nordiska rådet.\r\nFör närvarande finns en begränsning  som  bara tillåter korta\r\nhögskoleutbildningar  inom  ramen  för arbetsmarknadspolitiken.\r\nDenna begränsning har sin grund i en  ansvarsuppdelning  mellan\r\narbetsmarknadspolitik      och     utbildningspolitik.     Inom\r\nutbildningssystemet       ges       grundutbildning,       inom\r\narbetsmarknadspolitiken  görs  mindre kompletteringar  för  att\r\nsnabbt ge arbetslösa möjlighet att få ett erbjudande om arbete.\r\nEtt utökat åtagande från arbetsmarknadspolitiken  skulle  också\r\ninnebära   rättviseproblem.   Några   skulle   få  bekosta  sin\r\nutbildning  med  lån,  andra  skulle  få  den  bekostad   genom\r\narbetsmarknadspolitiken.  Utskottet  anser  att  den  nuvarande\r\nuppdelningen        mellan        utbildningspolitik        och\r\narbetsmarknadspolitik är rimlig.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna  Fi259 yrkande 16 (c), Sf356  yrkande  4  (m),  A220\r\nyrkande 2 (c),  A279 (s), A292 (fp) och A356 yrkandena 4, 5 och\r\n7 (kd).\r\n\r\nArbetsmarknaden för verksamma inom kultur\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna framhåller  i  motion Kr239 yrkandena 10 och 13 att\r\nunder  den tid en konstnär uppbär  arbetslöshetsersättning  ska\r\nhan eller  hon  stå  till arbetsmarknadens förfogande. Personen\r\nska vara anmäld vid arbetsförmedlingen och det ska upprättas en\r\nindividuell handlingsplan. AF Kultur bör utvärderas.\r\n\r\nFolkpartiet betonar i motion Kr368 yrkande 4 att det är viktigt\r\natt det även i framtiden  finns  verksamhet  liknande den som i\r\ndag bedrivs i Stiftelsen Framtidens kultur, vilken så småningom\r\nska avvecklas. Nya fristående stiftelser måste  byggas  upp med\r\nett  betryggande  grundkapital, framhåller partiet och föreslår\r\natt  detta  sker  genom   att   de   medel   som  används  till\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kultursektorn  styrs över\r\ntill  kulturstiftelserna.  I dessa ska medlen användas för  att\r\nfinansiera kulturaktiviteter,  vilket  enligt  Folkpartiet  får\r\nbättre    sysselsättningseffekter    inom    kultursektorn   än\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\n\r\nI  motion  Kr364  yrkande  2 påpekar Folkpartiet  att  det  i\r\nbudgetpropositionen  anges att  AF  Kultur  har  drygt  10  000\r\nkultur-   och   mediearbetare   inskrivna   vid   landets   fem\r\nregionförmedlingar, dock utan att det redovisas några uppgifter\r\nom resultatet av verksamheten. Partiet begär mot denna bakgrund\r\nen utvärdering av verksamheten vid AF Kultur.\r\n\r\nEnligt Vänsterpartiet  i motion Kr290 yrkandena 7, 9 och 11 bör\r\ndet, i likhet med vad som  är  fallet i Teateralliansen, skapas\r\nmöjligheter att ta i anspråk arbetsmarknadspolitiska  medel för\r\natt  skapa  riktiga  anställningar  i  stället  för  att medlen\r\nanvänds  till  arbetsmarknadspolitiska  åtgärder. Möjligheterna\r\ntill  fortsatt  och  utökat arbetsmarknadspolitiskt  stöd  till\r\ncentrumbildningen för  dans bör undersökas. Partiet anser också\r\natt centrumbildningarna  måste  ha  juridisk  kompetens för att\r\nkunna   ge  råd  till  konstnärer  och  för  att  fungera   som\r\nförhandlingspart   vid   eventuella   tvister,   exempelvis   i\r\nArbetsdomstolen.\r\n\r\nI   motion  Kr289  yrkande  5  hänvisar  Vänsterpartiet  till\r\nTeateralliansen  som exempel på ett system som utformats för en\r\nviss   grupp   kulturarbetare,    skådespelare,   med   otrygga\r\nanställningsförhållanden. Regeringen  bör  enligt  motionärerna\r\nåterkomma  med  förslag  till  utformning  av  ett  tryggt  och\r\nförutsägbart skydd vid arbetslöshet.\r\n\r\nEva  Arvidsson  m.fl. (s) vill i motion A327 att AMS slår  fast\r\natt konstförmedlare  ska  kunna skriva in sig som arbetssökande\r\nvid AF Kultur i hela landet.  I dag varierar möjligheterna till\r\ndetta över landet.\r\n\r\nMaria Hassan och Christer Erlandsson (båda s) tar i motion A357\r\nupp   bild-   och  formkonstnärernas   utsatta   situation   på\r\narbetsmarknaden.  Motionärerna  menar  att  det krävs särskilda\r\nåtgärder för att uppnå de nationella kulturpolitiska  målen och\r\nsäkerställa    att   Sverige   uppfyller   FN-organet   Unescos\r\nrekommendationer   om   konstnärernas   rätt   att  som  aktiva\r\nkulturarbetare  dra  nytta  av  samma  lagstadgade sociala  och\r\nekonomiska förmåner som andra.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nKulturarbetarna,  arbetsmarknadspolitiken och\r\narbetslöshetsförsäkringen  har  varit  föremål  för  utskottets\r\nbehandling  vid  ett  flertal tillfällen, se t.ex. 2003/04:AU1.\r\nKulturarbetsmarknaden  skiljer   sig   från   andra   delar  av\r\narbetsmarknaden,       bl.a.       genom       att      antalet\r\ntillsvidareanställningar  är  begränsat.  Kännetecknande  är  i\r\nstället  de tidsbegränsade anställningarna och  förekomsten  av\r\nkortare   uppdrag.   Många   kulturutövare   är   beroende   av\r\narbetslöshetsförsäkringen  och arbetsmarknadspolitiska insatser\r\nför sitt uppehälle. Utformningen av arbetsmarknadspolitiken har\r\ndärför stor betydelse för kulturen.\r\n\r\nVid arbetet med en förändrad  arbetslöshetsförsäkring  (prop.\r\n1999/2000:  139,  yttr.  2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr.\r\n2000/01:102) uttalade regeringen  bl.a. att rimlig hänsyn borde\r\ntas  till  de särskilda behov som kan  gälla  för  grupper  med\r\nprojektanställningar  och  andra  tillfälliga anställningar och\r\nosäkra anställningsförhållanden, liksom till villkor som gäller\r\nför personer som har upprepade perioder av arbetslöshet.\r\nDessa   förhållanden   gäller   bl.a.  kulturarbetsmarknaden.\r\nArbetsmarknadsutskottet  har  i  tidigare  betänkanden  betonat\r\nvikten     av     arbetslöshetsförsäkringens      roll      som\r\nomställningsförsäkring.   Denna   uppfattning   har   utskottet\r\nalltjämt.\r\nEtablerade kulturarbetssökande tillhör arbetsförmedlingen  AF\r\nKultur och dess verksamhetsområde. De kriterier som fastslagits\r\nför  vem  som  är  att  anse  som  etablerad kulturarbetare ska\r\ntillämpas på samma sätt i hela landet.  Det  ingår i AF Kulturs\r\nåtaganden  att  underlätta  inträde på arbetsmarknaden  för  de\r\npersoner   som   inte   längre   anses    som   etablerade   på\r\nkulturarbetsmarknaden men som fortfarande är  inskrivna  vid AF\r\nKultur.  Dessa  sökande måste matchas, utbildas eller aktiveras\r\nmot de sektorer på  arbetsmarknaden  där  det  råder  brist  på\r\narbetskraft.    Rörligheten,    både   den   yrkesmässiga   och\r\ngeografiska, bör öka för denna grupp.\r\nTeateralliansen  ska  verka  för  frilansande   skådespelares\r\ntrygghet,  minskat  beroende  av arbetslöshetsförsäkringen  och\r\nstimulera  till  utveckling  och  rörlighet  inom  teaterlivet.\r\nTeateralliansen  drivs  som  ett  aktiebolag   och  finansieras\r\nhuvudsakligen  med statliga medel som anvisats på  anslag  28:2\r\nBidrag   till   allmän    kulturverksamhet,   utveckling   samt\r\ninternationellt    kulturutbyte     och     samarbete.     Viss\r\narbetsförmedlingsverksamhet bedrivs vid centrumbildningarna med\r\nhjälp  av  statsmedel  som  anvisas över kulturbudgeten (anslag\r\n28:2).\r\nStiftelsen Framtidens kultur  inrättades  1994  i  syfte  att\r\nfrämja  ett  vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på\r\nenskilda orter. Stiftelsen ska under minst tio år ge ekonomiskt\r\nstöd till långsiktiga  och nyskapande kulturprojekt. Stödet ska\r\nstimulera det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till\r\natt stärka tillväxt och utveckling.\r\nKulturutskottet har senast  i  betänkande 2003/04:KrU8 anfört\r\natt   det   ankommer  på  regeringen  att   i   det   ordinarie\r\nbudgetarbetet    överväga    om    en    satsning   motsvarande\r\nTeateralliansen AB behöver göras på någon  annan konstnärsgrupp\r\noch vilken utformning en sådan satsning i så fall ska ha.\r\nAF Kultur omorganiserades den 1 januari 2003  och  är  nu  en\r\nsammanhållen  specialförmedling,  direkt  under  AMS. I stabens\r\nuppgifter  ingår  bl.a.  att utveckla, följa upp och  utvärdera\r\nverksamheten.\r\nAMS  beslutade  i  april  2004   att   utreda   de  verksamma\r\nkulturarbetarnas sysselsättningsgrad. Uppdraget omfattar  bl.a.\r\ntyp  av arbete/uppdrag, behov av omställningsinsatser, krav  på\r\neget företagande  etc. Vidare ska bl.a. regionala olikheter och\r\nfinansiering  av  kulturverksamhet  belysas.  Rapporten  ska  -\r\nenligt uppgift - vara  klar  under  2005.  Vid  beaktande av de\r\nutrednings-  och  utvärderingsinsatser  som  redovisats   ovan,\r\nfinner   utskottet   inte   nu  skäl  att  förorda  en  närmare\r\nutvärdering av AF Kultur.\r\nJu längre en person är arbetslös,  desto  svagare  anknytning\r\nfår han eller hon normalt anses ha till sitt tidigare yrke. AMV\r\nhar  utarbetat  speciella  riktlinjer  för  arbetsförmedlingens\r\ntillämpning    på    kulturarbetsmarknaden   av   reglerna    i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Några ytterligare initiativ i denna\r\nfråga är enligt utskottets bedömning inte påkallade.\r\nEn   rätt   tillämpad  arbetsmarknadspolitik   motverkar   en\r\növeretablering   av   konstnärer   och  ger  därmed  också  ett\r\nkulturutbud   som  motsvaras  av  efterfrågan   av   kulturella\r\ntjänster. Som utskottet  tidigare  uttalat  ska  därför inte de\r\nkulturpolitiska   och   arbetsmarknadspolitiska  målen   behöva\r\nställas   mot   varandra.   Utskottet   har   ansett   att   de\r\narbetsmarknadspolitiska resurserna  ska  fördelas  efter de mål\r\nsom  styr  arbetsmarknadspolitiken  och  klargjort att reglerna\r\ninte får tillämpas på det sättet att vissa  grupper i praktiken\r\nfår   en   form  av  yrkesförsäkring.  Denna  uppfattning   har\r\narbetsmarknadsutskottet alltjämt.\r\nMed hänvisning  till vad som anförts ovan avstyrker utskottet\r\nde i avsnittet behandlade  motionerna Kr239 yrkandena 10 och 13\r\n(m), Kr289 yrkande 5 (v), Kr290  yrkandena  7,  9  och  11 (v),\r\nKr364  yrkande 2 (fp), Kr368 yrkande 4 (fp), A327 (s) och  A357\r\n(s).\r\n\r\nArbetsmarknaden för vissa övriga grupper\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nInger Lundberg  m.fl.  (s) lägger i motion A229 fram förslag om\r\narbetsmarknadspraktik för  tekniker.  Arbetsmarknadssituationen\r\nför tekniker har varierat starkt sedan början av 1990-talet och\r\nperiodvis har många nyexaminerade gått ut i arbetslöshet. Detta\r\nhar  medfört  ett minskat intresse för teknisk  utbildning.  På\r\nlängre sikt finns  emellertid  ett stort behov av tekniker. För\r\natt   göra  tekniska  utbildningar  mer   attraktiva   föreslår\r\nmotionärerna   därför  satsning  på  arbetsmarknadspraktik  för\r\ntekniker i lågkonjunktur.\r\n\r\nHillevi Larsson  (s)  vill enligt motion A245 yrkandena 1 och 3\r\natt den växande arbetslösheten  bland  akademiker uppmärksammas\r\noch  bekämpas  bl.a. genom att öka möjligheterna  till  praktik\r\ninom det område de är utbildade för.\r\n\r\nMatilda Ernkrans m.fl. (s) anser i motion A265 att AMV bör få i\r\nuppdrag att analysera,  identifiera  och föreslå strategier för\r\nhur  man  genom  arbetsmarknadspolitiska   insatser  ska  kunna\r\nunderlätta för arbetslösa med barn att få arbete.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  två  motioner  föreslås  praktik  för  arbetslösa   tekniker\r\nrespektive akademiker.\r\n\r\nDet  finns  enligt  en  nyligen presenterad AMS-rapport bland\r\nmånga teknik- och industriföretag  en befogad oro för att brist\r\npå personal med rätt kompetens kan bli ett hinder för expansion\r\ni  framtiden.  Bedömningen  görs  i  rapporten   Den   framtida\r\nkompetensförsörjningen inom teknik och industri - Tillgång  och\r\nrekryteringsbehov  till  år  2015  (Ura  2004:2) som baseras på\r\nintervjuer med 2 700 företag. Studien visar  att  fyra  av  tio\r\nföretag  i  dessa  sektorer planerar att växa under de kommande\r\ntre till fem åren. Lika  stor andel räknar med oförändrat antal\r\nanställda.\r\nSamtliga  intervjuade företag  upplever  osäkerheten  om  det\r\nframtida  ekonomiska   läget   som   det  främsta  hindret  för\r\nexpansion.  Många  företag,  t.ex. inom verkstadsindustrin  och\r\nteknisk   konsultverksamhet,   befarar   att   också   framtida\r\nrekryteringsproblem kan bli ett betydande hinder för expansion.\r\nAMS   drar   i  rapporten  slutsatsen   att   om   de   ökade\r\nrekryteringsproblem  som  industriföretagen  befarar  verkligen\r\ninträffar,  kan  detta  få  negativa  konsekvenser  för landets\r\nekonomi  till  följd  av  stegrande löneglidning med åtföljande\r\nräntehöjningar och dämpad tillväxt.\r\nUngdomarnas svaga intresse för utbildningar till industriella\r\nyrken   kommer   enligt  AMS  att   leda   till   ett   växande\r\nrekryteringsproblem,    och   bilden   är   likartad   avseende\r\ningenjörsutbildningarna på  högskolenivå.  Vidareutbildning och\r\nkompetensutveckling av den befintliga industripersonalen  eller\r\nomskolning  av  andra  grupper  är  därför  avgörande  för  att\r\ntillgodose  det  framtida  kompetensbehovet  inom  teknik-  och\r\nindustriverksamheten.  Utskottet  vill  peka  på de möjligheter\r\ntill   bristyrkesutbildning   som   står  till  buds  för   den\r\nförstnämnda gruppen.\r\nI övrigt vill utskottet hänvisa till de möjligheter som redan\r\ni   dag   finns  inom  ramen  för  det  arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammet  arbetspraktik.  Syftet  med  detta  program  är att\r\nstärka   den   enskildes   möjligheter   att   få  ett  arbete.\r\nArbetspraktik  på  en  arbetsplats  kan  anvisas  för   att  få\r\nyrkesorientering,   yrkespraktik   eller  arbetslivserfarenhet.\r\nSåväl  privata  som  offentliga  arbetsgivare   liksom  ideella\r\norganisationer kan anordna arbetspraktik.\r\nFör     ett     antal     år     sedan     fanns    särskilda\r\narbetsmarknadspolitiska  program  (då  kallade  åtgärder)   med\r\nbenämningarna  ungdomspraktik respektive akademikerpraktik. Som\r\nett  led  i  förenklingarna   av   det  arbetsmarknadspolitiska\r\nregelverket  integrerades  dessa  i  programmet  arbetspraktik.\r\nExempelvis får en arbetslös tekniker eller  akademiker  anvisas\r\ntill arbetspraktik från den dag han eller hon fyller 20 år. Det\r\när  den  enskilde arbetssökandens situation och förutsättningar\r\nsom  måste   vara   avgörande  för  om  personen  ska  erbjudas\r\narbetspraktik.\r\nEnligt vad utskottet erfarit diskuteras inom AMS skapandet av\r\nen  form  av  arbetsmarknadsutbildning   för   akademiker.  Den\r\nutbildning  som  övervägs  skulle vara riktad mot personer  som\r\nvarit arbetslösa en tid efter  det  att de tagit sin examen och\r\när  i behov av spetsutbildning inom sitt  område  för  att  bli\r\nattraktiva för arbetsgivare.\r\nI motion  A265  pekar  motionären  på  att  möjligheterna för\r\narbetslösa med barn att få arbete måste underlättas.  Utskottet\r\ndelar denna uppfattning men har svårt att förstå hur arbetslösa\r\nmed  barn lättare skulle kunna få arbete genom att man,  vilket\r\nmotionärerna  föreslår,  utvecklar  strategier  för  detta inom\r\nramen för arbetsmarknadspolitiska insatser.\r\nUtskottet  vill  i  stället  framhålla att tillgång till  god\r\nbarnomsorg  är  av största betydelse  för  arbetsutbudet  bland\r\nföräldrar med barn.  Alla barn i åldersgruppen 1-12 år har rätt\r\ntill plats inom kommunal  barnomsorg.  Brist  på barnomsorg får\r\ninte leda till att kvinnor eller män tvingas arbeta  mindre  än\r\nde skulle vilja, eller helt avstå från att skaffa barn.\r\nOckså  möjligheterna  till studier och kompetensutveckling är\r\nenligt utskottet av betydelse när det gäller att underlätta för\r\narbetslösa   med  barn  att  få   arbete.   Den   studiesociala\r\nutredningen överlämnade  sitt  betänkande  i  december 2003 och\r\nförde  bl.a.  fram  förslag  om  att förbättra situationen  för\r\nstuderande med barn. Förslag om ett barntillägg till studerande\r\nfr.o.m.  2006  aviserades  i  2004  års   vårproposition,   och\r\nregeringen  har  nu  i  budgetpropositionen avsatt 450 miljoner\r\nkronor för detta ändamål.\r\nMed   hänvisning  till  det   anförda   avstyrker   utskottet\r\nmotionerna A229 (s), A245 yrkandena 1 och 3 (s) samt A265 (s).\r\n\r\nLagen (2002:546) om behandling av\r\npersonuppgifter i den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen  antar  utskottets\r\nförslag till  ändring i 5 och 12 §§ lagen (2002:546) om\r\nbehandling      av      personuppgifter      i      den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten.  Det  innebär att\r\npropositionerna 2003/04:142 och 2003/04:152 tillstyrks.\r\n\r\nPropositionerna\r\n\r\n\r\nProposition  2003/04:142  Ändring  i  lagen  om  behandling  av\r\npersonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten  och\r\nproposition  2003/04:152  Anpassningar  med  anledning av en ny\r\nstatlig  myndighet för socialförsäkringens administration,  den\r\nsenare  hänvisad  till  socialförsäkringsutskottet,  innehåller\r\nbåda förslag  till ändring i 5 § lagen (2002:546) om behandling\r\nav personuppgifter  i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\nLagförslag nr 80 i den  senare  propositionen  har  överlämnats\r\nfrån  socialförsäkringsutskottet  till  arbetsmarknadsutskottet\r\nför samordning. Lagförslag nr 80 innehåller  även  förslag till\r\nändring i 12 § nämnda lag.\r\n\r\nProposition 2003/04:142\r\n\r\nLagen  (2002:546)  om  behandling  av  personuppgifter  i   den\r\narbetsmarknadspolitiska    verksamheten   ska   tillämpas   vid\r\nbehandling  av personuppgifter  i  Arbetsmarknadsverkets  (AMV)\r\narbetsmarknadspolitiska verksamhet. Lagen gäller för samma slag\r\nav  behandling   av   personuppgifter  som  personuppgiftslagen\r\nreglerar   och   bestämmer    bl.a.   hur   en   arbetssökandes\r\npersonuppgifter får hanteras. I  lagen  anges  de  ändamål  för\r\nvilka myndigheter inom AMV får behandla personuppgifter.\r\n\r\nInspektionen   för   arbetslöshetsförsäkringen  (IAF)  utövar\r\ntillsyn över arbetslöshetsförsäkringen.  För att IAF snabbt och\r\neffektivt  ska  kunna  utföra  sina  uppgifter  är  myndigheten\r\nberoende   av   information  och  uppgifter   som   finns   hos\r\narbetslöshetskassorna och vid myndigheterna inom AMV.\r\nRegeringen föreslår nu att lagen om behandling av uppgifter i\r\nden arbetsmarknadspolitiska  verksamheten  ändras  så  att  det\r\nframgår   att   AMS   och   länsarbetsnämnderna   får  behandla\r\npersonuppgifter för tillhandahållande av information som behövs\r\ninom tillsynsverksamheten hos IAF.\r\n\r\nProposition 2003/04:152 lagförslag nr 80\r\n\r\nDe  ändringsförslag  som  förs  fram  i  propositionen  är   en\r\nkonsekvens   av   riksdagens   beslut   om  att  den  nuvarande\r\nsocialförsäkringsadministrationen      med     21      allmänna\r\nförsäkringskassor och Riksförsäkringsverket  ska  avvecklas och\r\nersättas  av  en ny statlig myndighet, Försäkringskassan,  från\r\nden 1 januari 2005.  I  lagförslag  nr 80 föreslås i konsekvens\r\nmed  detta  att  orden Riksförsäkringsverket  och  de  allmänna\r\nförsäkringskassorna  ersätts av ordet Försäkringskassan i 5 och\r\n12   §§  lagen  om  behandling   av   personuppgifter   i   den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\n\r\nI  betänkande   2004/05:SfU4  har  socialförsäkringsutskottet\r\ntillstyrkt  propositionen  i  övrigt  med  vissa  redaktionella\r\nändringar och avstyrkt två behandlade motioner.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i\r\ndessa  delar.   Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  i\r\nproposition 2003/04:142  och  proposition 2003/04:152 såvitt nu\r\när i fråga. Den nya lydelsen av  5 och 12 §§ i lagen (2002:546)\r\nom behandling av personuppgifter i  den arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten  framgår av utskottets förslag  enligt  bilaga  4.\r\nUtskottet föreslår  att  riksdagen  antar  lagförslaget  enligt\r\ndenna bilaga.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag om ändringar i\r\nbestämmelserna om flyttningsbidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  godkänner  regeringens  förslag om dels stöd\r\ntill  dagpendling  och  stöd  till veckopendling,  dels\r\navskaffande  av bidrag till starthjälp  och  ersättning\r\ntill     tillträdesresa      och     begränsning     av\r\nbohagstransporterna  till  att  avse  personer  som  är\r\nlångtidsarbetslösa.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFörordningen (1999:594) om flyttningsbidrag\r\n\r\nI    förordningen   (1999:594)   om   flyttningsbidrag    finns\r\nbestämmelser   om   bidrag   till   flyttning   som   sker   av\r\narbetsmarknadspolitiska  skäl.  Länsarbetsnämnden prövar frågor\r\nom flyttningsbidrag. Sådant bidrag kan lämnas i form av\r\n\r\n- respenning,\r\n\r\n- starthjälp och\r\n\r\n- pendlingsstöd.\r\n\r\nRespenning\r\n\r\nDen som tillträder en anställning  på annan ort än hemorten kan\r\nunder  vissa  förutsättningar  få flyttningsbidrag  i  form  av\r\nrespenning. Respenning utgörs av  ersättning för resa, logi och\r\nbohagstransport  och  ersättning  kan   bl.a.   utgå  för  s.k.\r\ntillträdesresa.\r\n\r\nStarthjälp\r\n\r\nUnder vissa förutsättningar kan den som flyttar till  annan ort\r\nför  att  arbeta även få starthjälp. Starthjälp lämnas med  ett\r\nkontant engångsbelopp.\r\n\r\nPendlingsstöd\r\n\r\nDen  som  dagpendlar   till   arbete   på   annan  ort  kan  få\r\npendlingsstöd.  Genom  pendlingsstödet  ersätts   den   del  av\r\nresekostnaden  som  överstiger  den kostnad som en arbetstagare\r\nnormalt skulle ha haft för resor till och från ett arbete, inom\r\nnormalt pendlingsavstånd, med högst 1 200 kr i månaden.\r\n\r\nUtredningen   om  rörlighetsstimulanser   föreslog   i   sitt\r\nslutbetänkande Ökad  rörlighet  för sysselsättning och tillväxt\r\n(SOU 2003:37) ett förstärkt pendlingsstöd  och  att bidrag till\r\nstarthjälp,  ersättning  för bohagstransport och tillträdesresa\r\nskulle tas bort. Förslagen har remissbehandlats.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår nu att  bestämmelserna  om flyttningsbidrag\r\nändras.  Bidrag för tillträdesresa och starthjälp  upphör,  och\r\nersättning  för  bohagstransport begränsas till personer som är\r\nlångtidsarbetslösa.   Pendlingsstödet   förstärks.  Regeringens\r\nförslag  överensstämmer  i  stora  delar  med   den  nyssnämnda\r\nutredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft\r\nden 1 februari 2005.\r\n\r\nEn  av  huvuduppgifterna för arbetsmarknadspolitiken  är  att\r\nsammanföra  arbetssökande  med  lediga arbeten. För en effektiv\r\nmatchning  av  arbetssökande  med  lediga  arbeten  krävs  både\r\ngeografisk och yrkesmässig rörlighet.\r\nUndersökningar har visat att delar av flyttningsbidragen inte\r\nfungerar tillfredsställande i dag. Det  är angeläget att mindre\r\nverksamma stöd effektiviseras eller tas bort.\r\nStarthjälpen  har  visat sig ha begränsade  effekter  på  den\r\ngeografiska rörligheten  totalt  sett  och  bör därför upphöra.\r\nMöjligheten  för arbetssökande att även fortsättningsvis  kunna\r\nfå ersättning  för  kostnader i samband med intervjuer på annan\r\nort, anser regeringen  ska  finnas  kvar.  Vid  tidpunkten  för\r\ntillträde   till   ett   nytt  arbete  finns  inte  längre  den\r\nosäkerhetsaspekt som motiverar subvention av resa i samband med\r\nintervju.  Det  är  därför  inte  heller  motiverat  att  lämna\r\nersättning för tillträdesresa. Rätten till ersättning för sådan\r\nresa ska upphöra. Arbetsmarknadspolitiken  bör  i  första  hand\r\ninriktas  på  dem  som  har det svårast på arbetsmarknaden, och\r\nrätten till ersättning för bohagstransport bör därför begränsas\r\ntill långtidsarbetslösa.  Det  är enligt regeringen viktigt att\r\ndet  finns ett stöd som avlägsnar  direkta  hinder  i  form  av\r\nkostnader  för bohagstransport för den som är arbetslös och tar\r\nett arbete utanför  normalt  pendlingsavstånd  för att komma ur\r\nsin  arbetslöshet.  En  begränsad  rätt  till  ersättning   för\r\nbohagstransport    är    också    viktig    för    att   stärka\r\narbetslöshetsförsäkringen  som  en  omställningsförsäkring  och\r\ntydliggöra  de  krav  som  finns  på  arbetslösa   som   uppbär\r\narbetslöshetsersättning  att  söka  och  ta arbete även utanför\r\nnormalt pendlingsavstånd (budgetpropositionen, UO13 punkt 7).\r\nStödet till dagpendling höjs från 1 200  kr till 2 000 kr per\r\nmånad.   Kostnaden  ska  -  liksom  för  närvarande   -   täcka\r\nresekostnader   som  överstiger  kostnader  för  pendling  inom\r\nnormalt pendlingsavstånd. Stödet ska få lämnas under högst tolv\r\nmånader  till  skillnad   från   tidigare  högst  sex  månader.\r\nVeckopendlingsstödet  avseende  fri  hemresa  varannan  arbetad\r\nvecka återinförs och förstärks med  ett kontant bidrag om 1 200\r\nkr  per  månad  i  syfte att täcka en del  av  kostnaderna  för\r\ndubbelt boende. Stödet  till  veckopendling  ska  kunna  lämnas\r\nunder    högst    tolv    månader    under   en   fyraårsperiod\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 6).\r\nFörslaget  om förstärkning av pendlingsbidragen  innebär  att\r\nutgifterna under  anslag  22:3  Köp av arbetsmarknadsutbildning\r\noch övriga kostnader ökar med 58  miljoner kronor. Förslagen om\r\nstarthjälp,  tillträdesresa  och  bohagstransport  innebär  att\r\nutgifterna under samma anslag minskar med 108 miljoner kronor.\r\nFörslagen påverkar inte ramen för utgiftsområdet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i\r\ndessa  delar.  Utskottet  föreslår  att   riksdagen   godkänner\r\nregeringens  förslag  om  stöd  till  dagpendling och stöd till\r\nveckopendling,  budgetpropositionen,  UO13   punkt  6,  och  om\r\navskaffande  av  bidrag  till  starthjälp  och  ersättning  för\r\ntillträdesresa och om begränsning av rätten till ersättning för\r\nbohagstransporter, budgetpropositionen, UO13 punkt 7.\r\n\r\n\r\nAnslag på utgiftsområde 13 för 2005\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet godkänner regeringens förslag till fördelning\r\npå anslag under utgiftsområde 13. I avsnittet behandlas\r\nfyra  motioner med budgetyrkanden. Vidare behandlas  en\r\nmotion  med  yrkande  om  en  förenklad handläggning av\r\nEU-bidrag med anknytning till anslag 22:6.\r\nJämför särskilda yttranden från m, fp, kd respektive c.\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n---------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      4 573     Anslagssparande125 451\r\n239\r\n---------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      4 736  1  Utgiftsprognos   4 773\r\n879    902\r\n---------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     4 811\r\n484\r\n---------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    4 853  2\r\n025\r\n---------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    4 933  3\r\n551\r\n---------------------------------------------------\r\n1 Inklusive minskning om 6 000 000 kr på tilläggsbudget i samband\r\nmed 2004\r\nårs ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.\r\n\r\n2 Motsvarar 4 814 484 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\n3 Motsvarar 4 812 984 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\nFrån  anslaget  finansieras  kostnader   för  personal,\r\nlokaler   och  andra  förvaltningskostnader  vid   AMS,\r\nlänsarbetsnämnderna,    arbetsförmedlingarna   och   de\r\navgiftsfinansierade         verksamheterna  vid\r\nArbetslivstjänster (ALT) och Aske kursgård. Anslag 22:1\r\nfår  även  användas för viss medfinansiering som svarar\r\nmot  utbetalningar   från   anslaget   22:6  Europeiska\r\nsocialfonden m.m. för perioden 2000-2006.  Verksamheten\r\nvid  Aske kursgård är avgiftsfinansierad och  uppvisade\r\nett negativt  resultat  under  budgetåret  2003. Enligt\r\nregeringens  bedömning  förväntas resultatet förbättras\r\nfrån budgetåret 2004.\r\n\r\nUnder  anslaget  redovisas  fram  t.o.m.  2004  också\r\nIASTE-praktik   (The  International   Association   for\r\nExchange of Students  for  Technical Experience). IASTE\r\när ett utbytesprogram som syftar  till  att ge tekniker\r\noch naturvetare bättre internationell kompetens.  IASTE\r\nhanteras   av   Internationella   programkontoret   för\r\nutbildningsområdet. Eftersom IASTE-verksamheten inte är\r\narbetsmarknadspolitisk  och  då  det finns ett behov av\r\natt    samla    finansieringen    av   programkontorets\r\nverksamhet, bör utgifterna från 2005 i stället beräknas\r\nunder      utgiftsområde      16     Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning. Anslag 22:1  minskas  därför med\r\n1 225 000  kr  och  motsvarande  belopp påförs anslaget\r\n25:82      Internationella     programkontoret      för\r\nutbildningsområdet  under  utgiftsområde 16. Budgetåret\r\n2004  ökades  anslag  22:1 för  att  delfinansiera  AMS\r\nkostnader   inom   ramen  för   projektet   Work   Life\r\nDevelopment Programme  (WLDP), som bl.a. bedrivs i EU:s\r\nnya medlemsstater. Ökningen  var  tillfällig och anslag\r\n22:1  minskas därför nu med 5 miljoner  kronor.  Anslag\r\n22:3  Köp   av   arbetsmarknadsutbildning   och  övriga\r\nkostnader  ökas  med  motsvarande  belopp. Anslag  22:1\r\nminskas  vidare  med 700 000 kr för att  finansiera  en\r\ntillfällig    nivåhöjning    hos    Ombudsmannen    mot\r\ndiskriminering  på  grund  av  sexuell läggning (HomO).\r\nHomO:s   verksamhet   finansieras   genom   det   under\r\nutgiftsområde  14  Arbetsliv  uppförda  anslaget  23:7.\r\nSlutligen  ökas  anslag  22:1  med 12 miljoner  kronor.\r\nDetta  finansieras genom en minskning  av  anslag  22:8\r\nBidrag  till   administration   av   grundbeloppet  med\r\nmotsvarande belopp.\r\nRegeringen   föreslår   att  riksdagen  anvisar   ett\r\nramanslag på 4 811 484 000  kronor  för budgetåret 2005\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens  förslag  i förhållande till  regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n4 811 484      -400 000    -410 000    -500 000\r\n----------------------------------------------------------------\r\nFolkpartiet föreslår i  motion A375 yrkande 18 i denna del att den\r\nnuvarande arbetsmarknadsmyndigheten  AMS  läggs ned och ersätts av\r\nen  mindre myndighet. Den nya myndigheten ska  främst  syssla  med\r\nrena  myndighetsuppgifter  och tillsyn. Syftet med reformen är att\r\nserviceuppgifterna        inom       arbetsförmedlingen        och\r\narbetsmarknadsåtgärderna ska kunna utföras av flera olika aktörer,\r\nbåde  privata  och  ideella. Den  nya  myndigheten  ska  upphandla\r\nexterna tjänster inom  såväl förmedling som arbetsmarknadsåtgärder\r\nfrån enskilda utförare.  När  sådana  inte  finns  ska myndigheten\r\ntills vidare själv bedriva verksamheten. Bland annat  ska  privata\r\narbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar och bemanningsföretag\r\nkomplettera     den     statliga     arbetsförmedlingen.     Olika\r\nspecialinriktade  förmedlingar  skulle  ha  stora  möjligheter att\r\neffektivt   förmedla   arbeten  till  arbetssökande  med  särskild\r\nkompetens.   Detta   leder   sammantaget   till   en   effektivare\r\nadministration av arbetsmarknadspolitiken,  vilket  motiverar  ett\r\nlägre förvaltningsanslag. För budgetåret 2005 beräknar Folkpartiet\r\nanslaget   till  ett  400 miljoner  kronor  lägre  belopp  än  vad\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\nKristdemokraterna  anför i motion A356 yrkandena 24 och 33, båda i\r\ndenna del, att forskningsläget,  utvärderingar  och  den  faktiska\r\nverkligheten  visar  att  den  nuvarande arbetsmarknadsmyndigheten\r\nAMV/AMS   inte   fungerar  tillfredsställande.   Kristdemokraterna\r\nföreslår därför att  en  ny mindre myndighet inrättas. Myndigheten\r\nska bl.a. vara expertorgan  till  regeringen med uppgift att förse\r\nbeslutsfattarna med erforderligt underlag,  prognoser och analyser\r\nav  arbetsmarknadsläget.  Ambitionen för den nya  myndigheten  ska\r\nvara att genom information  och  tillhandahållande  av  exempelvis\r\nplatsbank  på  Internet medverka till att så många som möjligt  så\r\nsnabbt som möjligt  kan  lösa sin arbetslöshetsproblematik själva.\r\nInnan den nya arbetsmarknadspolitiken  är  sjösatt  fullt  ut  ska\r\nArbetsmarknadsverket som central myndighet få en tydligare roll av\r\nstabskaraktär  med möjlighet till ytterligare rationalisering. Det\r\nkan ifrågasättas  om  det  är rimligt att AMS äger en kursgård som\r\nfungerar som vilken kursgård  som  helst.  AMS borde kunna erhålla\r\nbättre priser om kurser och konferenser upphandlas  i  konkurrens.\r\nAske kursgård bör därför säljas (yrkande 25). För budgetåret  2005\r\nberäknar  Kristdemokraterna  anslaget till ett 410 miljoner kronor\r\nlägre belopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nCenterpartiet   föreslår  i  motion   A366   i   denna   del   att\r\nArbetsmarknadsverket avvecklas i sin nuvarande form och att lokala\r\nlösningar i stället  får  en betydande roll på arbetsmarknaden. På\r\nså vis bryts centraliseringen  av den svenska arbetsmarknaden. Ett\r\nviktigt steg för att göra detta  är  bl.a.  att länsarbetsnämnder,\r\narbetsförmedlingar och ytterst den arbetssökande  ges mer makt och\r\nmöjlighet  att  påverka. Arbetsförmedlingarnas verksamhet  behöver\r\nbli mer individinriktad  och  även få konkurrens av andra aktörer.\r\nFör  budgetåret  2005  beräknar Centerpartiet  anslaget  till  ett\r\n500 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  anser  inte att  det  finns  skäl  att  för  närvarande\r\növerväga en försäljning  av  Aske kursgård. Med hänvisning härtill\r\noch  till  utskottets  ställningstagande   i   avsnittet   rörande\r\noppositionens    förslag    om    arbetsmarknadspolitikens    mål,\r\nArbetsmarknadsverkets  roll,  lokalt och regionalt inflytande över\r\narbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingen avstyrker utskottet\r\nmotionerna A356 yrkandena 24 i  denna  del,  25 och 33 i denna del\r\n(kd), A366 i denna del (c) och A375 yrkande 18  i  denna  del (fp)\r\noch  tillstyrker  regeringens  förslag  till medelsanvisning under\r\nanslaget.\r\n\r\nSist  i  detta  avsnitt  finns  en sammanställning  av  utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\n\r\nAnslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     40 640     Anslagssparande-983 944\r\n501\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     46 619  1  Utgiftsprognos   45 714\r\n000     000\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    45 763\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   42 719\r\n473\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   39 542\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive ökning om 7 366 000 000 kr på tilläggsbudget i\r\nsamband med 2004 års\r\nekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på\r\ntilläggsbudget i\r\nsamband med budgetpropositionen för 2005.\r\n\r\nÄndamålen   för  anslaget  är  i  huvudsak   bidrag   till\r\narbetslöshetsersättning   vid   öppen   arbetslöshet   och\r\naktivitetsstöd     för     personer     som    deltar    i\r\narbetsmarknadspolitiska program. Aktivitetsstöd  får  även\r\nanvändas för viss nationell medfinansiering som svarar mot\r\nutbetalningar  från  anslag  22:6  Europeiska socialfonden\r\nm.m. för perioden 2000-2006. Likaså  får  stödet  användas\r\nför   medfinansiering  av  regionala  tillväxtprogram  för\r\ninsatser     som     ryms     inom     ramen     för    de\r\narbetsmarknadspolitiska reglerna och med utgångspunkt i de\r\nmål    och   prioriteringar   som   finns   uppsatta   för\r\narbetsmarknadspolitiken.  Av  medlen  under  anslaget  får\r\nhögst  400  miljoner  kronor  användas för utgifter enligt\r\nändamålet för anslag 22:3 Köp av  arbetsmarknadsutbildning\r\noch övriga kostnader. Syftet med detta  är  att AMV ska ha\r\nen  viss  flexibilitet  i medelsanvändningen i avvägningen\r\nmellan programplatser med  aktivitetsstöd  och upphandling\r\nav arbetsmarknadsutbildning m.m. Utgifterna under anslaget\r\npåverkas främst av den öppna arbetslösheten,  omfattningen\r\nav  programmen  och  ersättningsnivåerna. Aktivitetsstödet\r\nmotsvarar  den  arbetslöshetsersättning   som   deltagarna\r\nskulle  ha fått om de varit öppet arbetslösa. De som  inte\r\när berättigade till arbetslöshetsersättning får 223 kr per\r\ndag i aktivitetsstöd.\r\n\r\nDet   föreslagna    budgeterade   beloppet   minskas   i\r\nförhållande  till  det  som  anvisades  förra  budgetåret.\r\nRegeringen  beräknar  att  de   öppet   arbetslösa   under\r\nbudgetåret 2005 kommer att uppgå till i genomsnitt 226 000\r\npersoner  per månad och att antalet timanställda blir kvar\r\npå    en   oförändrad    nivå.    Omfattningen    av    de\r\narbetsmarknadspolitiska  programmen  ökas under budgetåret\r\n2005. Syftet med det är att rusta de arbetslösa  så att de\r\nkan  ta  de  nya  jobb  som  skapas i konjunkturuppgången.\r\nDärmed kan inflationsdrivande  flaskhalsar  motverkas  och\r\nutslagning  från  arbetsmarknaden  på  grund  av långvarig\r\narbetslöshet    förhindras.   Inom   anslaget   omfördelas\r\n2 miljarder kronor  av  medlen för arbetslöshetsersättning\r\ntill aktivitetsstöd.\r\nDet regionala försöket med friår utökas till att omfatta\r\nhela landet. Friår innebär  att  en  arbetstagare är ledig\r\nfrån  sitt  arbete under tre till tolv månader,  samtidigt\r\nsom en arbetslös  anställs  som  vikarie under ledigheten.\r\nErsättning till de friårslediga lämnas  med  85  %  av den\r\nersättning  de  skulle  ha  fått  om  de varit arbetslösa.\r\nUtgifterna  för  ersättning till de friårslediga  beräknas\r\ntill ca 1 550 miljoner  kronor och inkluderas fr.o.m. 2005\r\ni   beräkningen  av  det  totala   antalet   platser   med\r\naktivitetsstöd.  Regeringen beräknar att antalet deltagare\r\ni   konjunkturberoende   arbetsmarknadspolitiska   program\r\nkommer  att  uppgå  till i genomsnitt 111 000 personer per\r\nmånad under 2005, varav 83 000 med aktivitetsstöd i vilket\r\ningår 12 000 helårsplatser  i  genomsnitt  per  månad  för\r\nfriårslediga.\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag\r\nom   45 763 miljoner    kronor    för    budgetåret   2005\r\n(budgetpropositionen,  UO13  punkt  9  i  denna  del).  Av\r\nbeloppet beräknas 30 693 miljoner kronor för  bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning,    10 711 miljoner   kronor   för\r\naktivitetsstöd  och  4 282 miljoner  kronor  för  statliga\r\nålderspensionsavgifter.       Till       detta      kommer\r\nutjämningsbidraget om 77 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens   förslag  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n45 763 000     -10 850     -18 300     -10 230     -16 750\r\n000         000         000         000\r\n----------------------------------------------------------------\r\nModeraterna anför  i  motion  A340  yrkande  3  i  denna  del  att\r\nde\r\nekonomiska incitamenten måste ändras så att\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\nblir en tillfällig omställningsförsäkring. Ersättning ska utgå med\r\n75\r\n%  av  inkomsten under de första 100 dagarna i\r\narbetslöshetsperioden.\r\nDärefter  sänks  ersättningen  till  65 %  de resterande 200\r\ndagarna.\r\nSammanlagt ska ersättning - som i dagens system -  kunna lämnas i\r\n300\r\ndagar.   Möjligheten  till  förlängning  i  försäkringen\r\nbegränsas.\r\nErsättningsbeloppet  ska  beräknas på den genomsnittliga inkomsten\r\nde\r\nsenaste 24 månaderna. Det är  olämpligt  att expandera\r\nåtgärdsvolymen\r\nnär bedömare räknar med att de lediga resurserna  på\r\narbetsmarknaden\r\nminskar.   Regeringens  förslag  om  ytterligare  20 000  platser\r\ni\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder  2005  avvisas  därför. Det är\r\ninte\r\nmotiverat  att infria friåret i hela landet när behovet  av  att\r\nöka\r\narbetsutbudet   är   så  stort.  Moderaterna  motsätter  sig  att\r\nde\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärderna  kan ökas utan att detta\r\nbelastar\r\nutgiftssidan  fullt ut och accepterar inte  att  regeringen  för\r\natt\r\nkunna hålla utgiftstaket finansierar åtgärder med minskade intäkter\r\ni\r\nstället för ökade  utgifter. För budgetåret 2005 beräknar\r\nModeraterna\r\nanslaget  till  ett 10  850  miljoner  kronor  lägre  belopp  än\r\nvad\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\nFolkpartiet menar i motion A375 yrkandena 9 och 18, båda i denna\r\ndel,\r\natt arbetslöshetsförsäkringen  bör  reformeras. Försäkringen ska\r\nvara\r\nallmän  och inkludera alla som arbetat  tillräckligt  länge  för\r\natt\r\nkvalificera sig till försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen ska\r\nvara\r\nen   omställningsförsäkring    med   en   tidsbegränsad\r\nersättning.\r\nErsättningsnivån är 80 % av den  förlorade  inkomsten under de\r\nförsta\r\n300 dagarna och därefter 70 % av den förlorade  inkomsten.  Efter\r\n600\r\ndagars   arbetslöshet   övergår   den   arbetssökande   i  jobb-\r\noch\r\nutvecklingsgaranti    eller    erhåller    grundbeloppet   i\r\ndagens\r\narbetslöshetsförsäkring. Egenavgiften i försäkringen höjs, vilket\r\nden\r\nenskilde  kompenseras för genom sänkt skatt.  IFAU:s  utvärdering\r\nav\r\nfriåret visar  att  bara en tredjedel av dem som fick\r\nfriårsplatserna\r\nvar arbetslösa och att  hälften  av  dessa bara hade varit\r\narbetslösa\r\nnågra  veckor. Två tredjedelar av dem som  tog  ut  friår\r\nutnyttjade\r\ntiden  till   att   vara   lediga   eller   till   att  ta  ut\r\nextra\r\nföräldraledighet. Bara en dryg femtedel utbildade sig.  Förslaget\r\nom\r\nett  utbyggt  friår  bör  avslås  och det pågående försök avrundas\r\nså\r\nsnart som möjligt.\r\n\r\nFolkpartiet föreslår ett nytt orubricerat  anslag om 1 400\r\nmiljoner\r\nkronor för särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder.  900\r\nmiljoner\r\nkronor  ska  bekosta 30 000 s.k. instegsjobb, 500 miljoner kronor\r\ngå\r\ntill  en särskild  jobb-  och  utvecklingsgaranti  för  personer\r\nsom\r\nbehöver  extra hjälp att få fäste på arbetsmarknaden och 100\r\nmiljoner\r\nkronor användas  till  lån  på förmånliga villkor för investeringar\r\ni\r\nutsatta områden med låg sysselsättning.  För budgetåret 2005\r\nberäknar\r\nFolkpartiet anslaget till ett 18 300 miljoner  kronor lägre belopp\r\nän\r\nvad regeringen föreslår.\r\n\r\nKristdemokraterna förordar i motion A356 yrkande  33  i denna del\r\natt\r\nersättningen  från  arbetslöshetsförsäkringen ska grunda  sig  på\r\nde\r\ninkomster den arbetssökande faktiskt haft och betalat avgifter på\r\noch\r\ninte  den  inkomst som  den  sökande  har  när  han  eller  hon\r\nblir\r\narbetslös. Den nya beräkningsgrunden för ersättning ska träda i\r\nkraft\r\nefter sex månaders  arbetslöshet. Söktiderna ska förkortas på sikt.\r\nI\r\nDs 1999:58 Kontrakt för  arbete  -  rättvisa  och  tydliga  regler\r\ni\r\narbetslöshetsförsäkringen   betonas   värdet   av   en\r\nstrukturerad\r\nsökprocess.  Kristdemokraterna  stöder de förslag som lades  fram\r\nav\r\nutredningen. Ett genomförande av  dem  skulle  minska kostnaderna\r\nför\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Egenavgiften  ska  höjas   till  33 %\r\nav\r\nkostnaderna,  och  försäkringen  ska  vara  obligatorisk  för\r\nalla.\r\nKristdemokraterna  säger  nej till den utökade formen av friår i\r\nhela\r\nlandet.  Genom satsningen på  en  bättre  småföretagarpolitik,\r\nsänkt\r\nskatt   för    hushållstjänster    och   en   reformering   av\r\nhela\r\narbetsmarknadspolitiken  kan  resurser   från   aktivitetsstödet\r\noch\r\narbetsmarknadsutbildningen  frigöras.  För budgetåret  2005\r\nberäknar\r\nKristdemokraterna  anslaget  till  ett 10 230 miljoner  kronor\r\nlägre\r\nbelopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nCenterpartiet  föreslår  i motion A366  i  denna  del  att  den\r\negna\r\ninbetalningen till arbetslöshetskassan  ska ökas till en tredjedel\r\nav\r\nhela  kostnaden.  De  som  är  utan arbete får  betala  halv\r\navgift.\r\nEkonomiska drivkrafter är nödvändiga för att skapa motivation hos\r\nden\r\narbetssökande. Ersättningsnivån  i  arbetslöshetskassan bör vara 80\r\n%\r\nav  inkomsten  kombinerat  med en historisk  beräkning  av\r\ndensamma.\r\nArbetsförmedlingarnas verksamhet  behöver bli mer individinriktad\r\noch\r\näven  få konkurrens av andra aktörer.  Friåret  är  ett  missbruk\r\nav\r\narbetsmarknadspolitiken  som  undergräver  arbetslinjen.  Friåret\r\nska\r\ndärför tas bort. För budgetåret 2005 beräknar Centerpartiet\r\nanslaget\r\ntill  ett  16 750 miljoner  kronor  lägre  belopp  än  vad\r\nregeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMot   bakgrund   av   vad  utskottet  anfört  ovan  om  den\r\nallmänna\r\ninriktningen av politiken inom utgiftsområde 13 och det som anförs\r\nom\r\nfriåret  i  avsnittet om  arbetsmarknadspolitiska  program\r\navstyrker\r\nutskottet motionerna  A340 yrkande 3 i denna del (m), A356 yrkande\r\n33\r\ni denna del (kd), A366  i  denna del (c) och A375 yrkandena 9 och\r\n18,\r\nbåda i denna del (fp). Utskottet ansluter sig till de bedömningar\r\nsom\r\nregeringen   redovisar  till  grund   för   anslagsnivån.\r\nUtskottet\r\ntillstyrker därför  regeringens  förslag  till  medelsanvisning\r\nunder\r\nanslaget.\r\n\r\nSist  i  detta  avsnitt  finns  en  sammanställning  av\r\nutskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.\r\nAnslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      4 335     Anslagssparande 196 398\r\n902\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      3 986  1  Utgiftsprognos    3 865\r\n573     000\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     4 540\r\n191\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    4 601\r\n068\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    3 669\r\n102\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet.\r\n2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för\r\n2005.\r\n\r\nMedlen    inom    anslaget    disponeras    för    köp    av\r\narbetsmarknadsutbildning,    förberedande   utbildning   och\r\nkringkostnader vid arbetsmarknadspolitiska program. Anslaget\r\nfår användas för viss nationell  medfinansiering  som svarar\r\nmot  utbetalningar  från anslag 22:6 Europeiska socialfonder\r\nm.m. för perioden 2000-2006.  Anslaget får även användas för\r\nmedfinansiering av de regionala  tillväxtprogrammen  och  de\r\nlokala utvecklingsavtalen inom storstadspolitiken, t.ex. för\r\natt   vidareutveckla   de   samverkansöverenskommelser   som\r\nträffats.  Av  anslaget får - som nämnts under anslag 22:2 -\r\nhögst 400 miljoner kronor användas för ändamål enligt anslag\r\n22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.\r\nSyftet  med  detta   är   att  AMV  ska  kunna  ha  en  viss\r\nflexibilitet  i  medelsanvändningen   i  avvägningen  mellan\r\nprogramplatser   med   aktivitetsstöd  och  upphandling   av\r\narbetsmarknadsutbildning m.m.\r\n\r\nUtgifterna för köp av  arbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader uppgick 2003 till 4 335 miljoner kronor. Detta var\r\n501 miljoner kronor mindre  än 2002, vilket främst förklaras\r\nav  att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska  program\r\nminskat  i förhållande till 2002. Under första halvåret 2004\r\nutbetalades  1 623  miljoner  kronor, vilket är 471 miljoner\r\nkronor mindre än under motsvarande period 2003.\r\nVid  medelsberäkningen har regeringen  tagit  hänsyn  till\r\nantagandena  om  den  ekonomiska utvecklingen samt förslaget\r\natt  effektivisera  flyttningsbidraget.   Genom  regeringens\r\nförslag  om  effektiviseringar  av flyttbidragen,  se  ovan,\r\nberäknas utgifterna under anslaget  minska  med  50 miljoner\r\nkronor från 2005. Därutöver minskas anslaget med ytterligare\r\n120 miljoner  kronor.  Av dessa belopp beräknas 160 miljoner\r\nkronor  täcka  det  ökade resursbehovet  under  anslag  22:4\r\nSärskilda insatser för  arbetshandikappade  samt 10 miljoner\r\nkronor under anslag 22:9 Bidrag till Samhall  AB.  Samtidigt\r\nåterförs  genom  tidigare  beslut  108 miljoner  kronor till\r\nanslaget för tillfälliga finansieringar av ökade resursbehov\r\nunder andra anslag.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen  att\r\nunder 2005 för anslag 22:3 ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive   tidigare  åtaganden  medför  utgifter  om  högst\r\n3 000 000 000  kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13\r\npunkt 2). Regeringen  föreslår  att  riksdagen  anvisar  ett\r\nramanslag   om   4 540 191 000   kr   för   budgetåret  2005\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n4 540 191    -1 100 000    -800 000  -2 200 000\r\n----------------------------------------------------------------\r\nFolkpartiet menar i motion A375 yrkandena 3  och  18  i  denna  del\r\natt\r\nstaten  inte  ska  expandera  arbetsmarknadsåtgärderna när det som\r\ni dag\r\nfinns alltfler tecken som tyder  på  att konjunkturen vänder uppåt\r\nnästa\r\når.  Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska  åtgärderna  bör\r\ndärför\r\nminska  nästa  år, främst genom att platser i dyrare och längre\r\nåtgärder\r\nsom  t.ex. arbetsmarknadsutbildningar  reduceras.  För  budgetåret\r\n2005\r\nberäknar  Folkpartiet  anslaget  till  ett  1  100 miljoner kronor\r\nlägre\r\nbelopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nKristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 33  i  denna  del\r\natt den\r\nreformerade  arbetsmarknadspolitiken  som  partiet  föreslår  leder\r\ntill\r\neffektivare upphandling av arbetsmarknadsutbildning. För budgetåret\r\n2005\r\nberäknar  Kristdemokraterna anslaget till ett 800 miljoner kronor\r\nlägre\r\nbelopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nCenterpartiet  konstaterar  i  sin  motion  A366  i denna del att\r\ndagens\r\narbetsmarknadsprogram inte leder till arbete i någon  stor\r\nutsträckning.\r\nMed   de   åtgärdsförslag   som   Centerpartiet  lägger  fram\r\nförväntas\r\narbetslösheten     minska.     Resurserna     för     de\r\nineffektiva\r\narbetsmarknadsprogrammen  kan  då minska. För budgetåret  2005\r\nberäknar\r\nCenterpartiet anslaget till ett  2  200  miljoner kronor lägre\r\nbelopp än\r\nvad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  ovan  behandlat och tillstyrkt  regeringens\r\nförslag  om\r\npendlingsstöd  m.m., vilket  får  besparingseffekter  på  detta\r\nanslag.\r\nUtskottet   finner    regeringens    förslag    till    omfattning\r\nav\r\narbetsmarknadsåtgärder  rimligt  och avstyrker med hänvisning till\r\ndetta\r\noch till utskottets redovisade synpunkter  i  det inledande\r\navsnittet om\r\nallmän  inriktning av politiken inom utgiftsområde  13  motionerna\r\nA356\r\nyrkande 33  i  denna del (kd), A366 i denna del (c) och A375\r\nyrkandena 3\r\noch  18  i denna del  (fp)  och  tillstyrker  regeringens  förslag\r\ntill\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag i fråga om\r\nbemyndigande för\r\når 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 2).\r\nAnslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      6 881     Anslagssparande  23 766\r\n091\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      6 579  1  Utgiftsprognos    6 203\r\n607     000\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     6 790\r\n384\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    6 686\r\n304\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    6 742\r\n646\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet.\r\n2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för\r\n2005.\r\n\r\nÄndamålet  för  anslaget   är   i   huvudsak  statsbidrag  till\r\nanställningar  med  lönebidrag,  särskilt   introduktions-  och\r\nuppföljningsstöd   (SIUS),   projektmedel   för  personer   med\r\narbetshandikapp och stöd till hjälpmedel och personligt biträde\r\npå arbetsplatsen. Anslaget får även användas för viss nationell\r\nmedfinansiering som svarar mot utbetalningar  från  anslag 22:6\r\nEuropeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006. Utgifterna\r\nunder  anslaget  påverkas  främst av omfattningen av lönebidrag\r\nsamt av den genomsnittliga bidragsnivån.  Syftet  med stödet är\r\natt  arbetssökande personer med arbetshandikapp ska  ges  samma\r\nmöjligheter   att   delta   i  arbetslivet  som  personer  utan\r\narbetshandikapp. Stöd för skyddad  anställning  hos  offentliga\r\narbetsgivare (OSA) lämnas fr.o.m. den 1 augusti 2003 i  form av\r\nen  kreditering av arbetsgivares skattekonto. Under 2003 har  i\r\ngenomsnitt  61  700  personer per månad haft en anställning med\r\nlönebidrag eller OSA,  jämfört  med  60  800 under 2002. AMS är\r\nsektoransvarig  myndighet  för  handikappolitiken   inom   sitt\r\nansvarsområde. På regeringens uppdrag har myndigheten redovisat\r\nett  antal  etappmål  som  ska  medverka  till  att uppfylla de\r\nhandikappolitiska   mål   som  regeringen  beslutat  ska   vara\r\nuppfyllda 2010. Ett av målen är att funktionshindrade personers\r\narbetsförmåga    ska   tas   till    vara    så    att    deras\r\nsysselsättningsgrad   överensstämmer   med   befolkningens  som\r\nhelhet.  Under  perioden  januari  till  april  2004   hade   i\r\ngenomsnitt  3 200  arbetssökande  med arbetshandikapp per månad\r\nfått  arbete.  Detta  motsvarar 2, 7 %  av  det  genomsnittliga\r\nantalet aktuella sökande  med  arbetshandikapp per månad. Detta\r\när en minskning jämfört med i fjol  och  har  sin  huvudsakliga\r\nförklaring   i   den   minskade   efterfrågan  på  arbetskraft.\r\nMöjligheterna  för AMS att nå ambitionerna  beror,  förutom  på\r\negna arbetsinsatser, på den samhällsekonomiska utvecklingen och\r\nprioriteringar i statsbudgeten.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  anslaget  tillfälligt  ökas med 160\r\nmiljoner  kronor  under 2005 för att undvika att arbetslösheten\r\nför arbetshandikappade  ökar när kravet på levererade timmar av\r\nSamhall föreslås bli sänkt,  se  anslag 22:9. Samtidigt minskas\r\nanslag   22:3  Köp  av  arbetsmarknadsutbildning   och   övriga\r\nkostnader med motsvarande belopp.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2005 för anslag 22:4  ingå  ekonomiska  förpliktelser som\r\ninklusive   tidigare   åtaganden   medför  utgifter  om   högst\r\n5 400 000 000  kr  under  2006-2008 (budgetpropositionen,  UO13\r\npunkt  3).  Regeringen  föreslår   att  riksdagen  anvisar  ett\r\nramanslag    om   6 790 384 000   kr   för   budgetåret    2005\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n6 790 384    +100 000    +400 000      +500 000\r\n----------------------------------------------------------------\r\nModeraterna föreslår i motion A340 yrkande 3 i denna del särskilda\r\ninsatser\r\nför     arbetshandikappade     för     att     kunna     genomföra\r\nfler\r\nsysselsättningsåtgärder.  För budgetåret 2005 beräknar Moderaterna\r\nanslaget\r\ntill ett 100 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nFolkpartiet anför i motion  A375  yrkandena  13  och  18  i  denna\r\ndel att\r\nundersökningar har visat att lönebidragsanställningar och\r\nanställningar vid\r\nSamhall  är  mer  utvecklande och billigare än alternativen\r\nersättning från\r\narbetslöshetskassa eller förtidspension. Det är nödvändigt att\r\ntillförsäkra\r\narbetshandikappade  möjligheten  till  ett  fortsatt  aktivt\r\narbetsliv, och\r\ninsatserna  för  arbetshandikappade ska därför stärkas. Lönebidrag\r\när  ett\r\neffektivt sätt att  slussa  in  arbetshandikappade  på\r\narbetsmarknaden. För\r\nbudgetåret 2005 beräknar Folkpartiet anslaget till ett  400\r\nmiljoner kronor\r\nhögre belopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nCenterpartiet betonar i motion A366 i denna del att alla människor,\r\näven de\r\nsom aldrig har kommit in på arbetsmarknaden, har något att bidra\r\nmed. 5 300\r\nnya lönebidragsplatser ska inrättas och den bidragsgrundande\r\nlönekostnaden\r\ni  lönebidraget  höjas  till den av AMS rekommenderade nivån på 17\r\n700  kr.\r\nLönebidraget ska kunna lämnas  till  67  års  ålder  och inte som i\r\ndag där\r\ngränsen  går  vid 65 års ålder. För budgetåret 2005 beräknar\r\nCenterpartiet\r\nanslaget till ett  500 miljoner  kronor  högre  belopp  än  vad\r\nregeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed   hänvisning   till   utskottets   ställningstagande   i\r\navsnittet  om\r\narbetsmarknadspolitiska   program  för  arbetshandikappade  och\r\nlönebidrag\r\navstyrker utskottet motionerna A340 yrkande 3 i denna del (m), A366\r\ni denna\r\ndel (c) och A375 yrkandena  13  och  18  i denna del (fp), och då\r\nutskottet\r\nanser att anslagsnivån är väl avvägd tillstyrks  regeringens\r\nförslag  till\r\nmedelsanvisning.\r\n\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns   en   sammanställning  av\r\nutskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag i  fråga om\r\nbemyndigande för år\r\n2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 3).\r\n\r\nAnslag 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     93 356     Anslagssparande   3 138\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     97 996  1  Utgiftsprognos   99 329\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    99 033\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat  100 007  2\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat  101 709  3\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet.\r\n2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\n\r\n2 Motsvarar 99 033 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\n3 Motsvarar 99 033 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\nSvenska  Rådet  för  Europeiska  socialfonden  i Sverige  (Svenska\r\nESF-rådet) är den statliga myndighet som förvaltar  och informerar\r\nom Europeiska socialfondens program i Sverige. För information  om\r\nEuropeiska  socialfonden,  se anslag 22:6. Programmen är Växtkraft\r\nMål 3, Equal och Artikel 6.  Genom  Europeiska  socialfonden stöds\r\nprojekt  som  bidrar  till  ökad  sysselsättning  och jämställdhet\r\nmellan kvinnor och män.\r\n\r\nÄndamålet  för anslaget är förvaltningskostnader  vid  Svenska\r\nESF-rådet och kostnader  för  nationell  medfinansiering  av  s.k.\r\ntekniskt stöd inom Växtkraft Mål 3 och Equal under programperioden\r\n2000-2006.\r\nVäxtkraft Mål 3 har till uppgift att stärka individens ställning\r\ni  arbetslivet  och att öka sysselsättningen. Programmet kan bl.a.\r\ndelfinansiera kompetensanalyser  på arbetsplatser och genomförande\r\nav kompetensutvecklingsinsatser och  projekt  för  arbetslösa  och\r\nlångtidssjuka  som  vill tillbaka in i arbetslivet. Equalprojekten\r\ndrivs i s.k. utvecklingspartnerskap  och i samarbete med grupper i\r\nandra europeiska länder som delar programmets vision. Equal syftar\r\ntill  att främja nya metoder för att motverka  diskriminering  och\r\nall slags ojämlikhet inom arbetslivet och arbetsmarknaden.\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  anvisar  ett  ramanslag om\r\n99 033 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt\r\n9 i denna del).\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till medelsanvisning\r\nunder anslaget.\r\n\r\nSist  i  detta  avsnitt finns en sammanställning  av  utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.\r\nAnslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden\r\n2000-2006\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      1 897     Anslagssparande   1 105\r\n602     966\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      1 538  1  Utgiftsprognos    1 800\r\n000     000\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     1 538\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    1 895\r\n440\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    1 895\r\n440\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropo-\r\nsitionen för 2005.\r\n\r\nEuropeiska socialfonden är EU:s viktigaste redskap för att\r\nfrämja sysselsättning  och  stimulera tillväxt. Europeiska\r\nsocialfondens  program  genomförs  i  Sverige  av  Svenska\r\nESF-rådet, se anslag 22:5.\r\n\r\nUnder anslag 22:6 redovisas  utbetalningarna  av stöd från\r\nEuropeiska  socialfonden  för  programperioden  2000-2006.\r\nUtbetalningarna  avser  delfinansiering  av insatser  inom\r\nstrukturfondsmålen  1,  2  och 3 och Equal. Från  anslaget\r\nbekostas   även   den   statliga   medfinansieringen    av\r\ninsatsområdena  Kompetensutveckling  för  sysselsatta  och\r\nLokal  utveckling  i mål 3 samt motsvarande åtgärder i mål\r\n1. AMS är utbetalande  myndighet  för mål 3 och Equal. Fem\r\nlänsstyrelser ansvarar för utbetalningarna  inom  målen  1\r\noch 2, som delfinansieras av flera strukturfonder.\r\n\r\nVerksamheten    inom   strukturfondsprogrammen   är   av\r\nlångsiktig karaktär  och omfattar bl.a. fleråriga projekt.\r\nÅtaganden under anslaget kan medföra utgifter för kommande\r\nbudgetår.\r\nRegeringen  föreslår  därför  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen att  under 2005 för anslag 22:6 ingå ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare  åtaganden  medför\r\nutgifter  om  högst   4 400 000 000   kr  under  2006-2008\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 4).\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att   riksdagen  anvisar   ett   i\r\nförhållande till budgetåret 2004  oförändrat  ramanslag om\r\ntotalt    1 538 000 000    kr    för    budgetåret    2005\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens   förslag  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n1 538 000  -60 000\r\n----------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nCenterpartiet yrkar  i  motion A366 (i denna del) att anslaget\r\nminskas\r\nmed 60 miljoner kronor för budgetåret 2005.\r\n\r\nI  motion  A260 av Inger Lundberg  m.fl.  (s)  föreslås  en\r\nförenklad\r\nhandläggning  av  EU-bidrag så att sådana bidrag ska kunna beslutas\r\nav\r\nenskilda  organisationer   till   vilka   regeringen  eller\r\nmyndighet\r\növerlåtit beslutsansvaret.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tar  först  upp motionsyrkandet om  handläggningen  av\r\nEU-\r\nbidragen.\r\n\r\nBestämmelser  om  EU:s mål  3-program  finns  bl.a.  i\r\nförordningen\r\n(1999:1424)  om  förvaltning  av  EG:s  strukturfonder.  EFS-rådet\r\när\r\nförvaltningsmyndighet för bl.a. mål 3 under det att AMS är\r\nutbetalande\r\nmyndighet.   Förvaltningsmyndigheten    svarar   gentemot\r\nEuropeiska\r\ngemenskapernas kommission för att förvaltningen och genomförandet\r\nsker\r\neffektivt och korrekt. Myndigheten ska ha kontakt med kommissionen\r\noch\r\nmed institutioner i andra länder.\r\nFörordningen innehåller bl.a. bestämmelser om ärendehandläggning\r\noch\r\nåterkrav.  Ett  beslut om stöd får under vissa  förutsättningar\r\nhävas\r\nhelt eller delvis.  Om ett stödbeslut upphävs efter att utbetalning\r\nav\r\nstödet har skett, får  myndigheten  kräva  att stödet återbetalas.\r\nEtt\r\nbeslut om stöd innefattar myndighetsutövning.  Förvaltningsuppgift\r\nsom\r\ninnefattar myndighetsutövning får inte överlämnas  till  förening\r\nutan\r\nstöd av lag.\r\nUtskottet har i och för sig förståelse för intresset av en så\r\nsmidig\r\nhandläggning som möjligt. Utskottet anser dock inte att denna  typ\r\nav\r\nbeslutsfattande  är  något  som lämpligen bör läggas över på en\r\nideell\r\nförening och ser ingen anledning  att föreslå något tillkännagivande\r\ni\r\nfrågan. Utskottet avstyrker därför motion A260 (s).\r\n\r\nCenterpartiet   har  inte  närmare  motiverat   sitt\r\nanslagsyrkande.\r\nUtskottet finner  regeringens  förslag till medelsanvisning väl\r\navvägt\r\noch  avstyrker  därför  A366  i  denna  del  (c).  Utskottet\r\nbiträder\r\nregeringens förslag till medelsanvisning på anslaget.\r\n\r\nSist  i  detta  avsnitt  finns  en  sammanställning   av\r\nutskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag i fråga om\r\nbemyndigande\r\nför år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 4).\r\nAnslag 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     23 432     Anslagssparande   2 514\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     21 437  1  Utgiftsprognos   20 264\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    21 660\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   21 858  2\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   22 226  3\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet.\r\n2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för\r\n2005.\r\n\r\n2 Motsvarar 21 660 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\n3 Motsvarar 21 660 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\nÄndamålet för anslaget avser kostnader för projekt, personal,\r\nlokaler  och andra förvaltningskostnader vid  Institutet  för\r\narbetsmarknadspolitisk   utvärdering   (IFAU).   Myndighetens\r\nuppgift    är    att    främja,    stödja    och    genomföra\r\nutvärderingsstudier   av  arbetsmarknadspolitiskt  motiverade\r\nåtgärder och arbetsmarknadens  funktionssätt  och att bedriva\r\nutvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom\r\nutbildningsväsendet.\r\n\r\nMyndighetens   verksamhet   har   nyligen  utvärderats   av\r\nForskningsrådet    för    arbetsliv    och   socialvetenskap.\r\nForskningsrådet  ger  IFAU högsta betyg för  det  arbete  som\r\nutförts och anför bl.a.  att institutet i dag framstår som en\r\nav    de   ledande   forskningsmiljöerna    inom    tillämpad\r\narbetsmarknadsekonomi i Europa.\r\nRegeringen bedömer att IFAU:s arbete ligger väl i linje med\r\nde  behov   av   utvärdering   för   att   öka  kunskapen  om\r\narbetsmarknadspolitikens effekter som riksdagen  har påtalat.\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen  att\r\nunder 2005 för  anslag 22:7 ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive  tidigare   åtaganden   medför  utgifter  om  högst\r\n7 000 000 kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13 punkt\r\n5). Regeringen föreslår att riksdagen  anvisar  ett ramanslag\r\nom  21 660 000  kr  för budgetåret 2005 (budgetpropositionen,\r\nUO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n21 660      +3 340\r\n----------------------------------------------------------------\r\nModeraterna vill i motion A340 yrkande 3 i denna del att IFAU ska ges\r\nett\r\nutökat uppdrag och årligen  utvärdera  de  resultat  som  sker  genom\r\nde\r\nvidtagna  arbetsmarknadspolitiska  åtgärderna.  Utvärderingarna  ska\r\nvara\r\noffentliga  och  årligen  återkommande  eftersom  det  behövs  ett\r\nbättre\r\nbeslutsunderlag  för  regering  och riksdag. För budgetåret 2005\r\nberäknar\r\nModeraterna anslaget till ett 3 340 000 kr högre belopp än vad\r\nregeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har i tidigare budgetbetänkanden  (2001/02:AU1, 2002/03:AU1\r\noch\r\n2003/04:AU1) behandlat likartade yrkanden från Moderaterna. Utskottet\r\nhar\r\ndå   framhållit   vikten  av  att  fortlöpande  och  noggrant\r\nundersöka\r\neffektiviteten i de  arbetsmarknadspolitiska  insatserna.  En\r\nfortlöpande\r\nutvärdering  sker  inom  ramen  för IFAU:s nuvarande uppdrag.\r\nUtvärdering\r\nsker  också  inom  ramen  för  AMS  och  en  rad  högskolors\r\nverksamhet.\r\nResultaten  från  IFAU:s utvärderingsverksamhet  finns  tillgängliga\r\nför\r\nallmänheten bl.a. på  institutets  hemsida.  Utskottet finner därför\r\ninte\r\nskäl  till  annat  ställningstagande  än  det som redovisas  i\r\nfjolårets\r\nbudgetbetänkande, och anser att behovet av  en fortlöpande\r\nutvärdering av\r\nresultaten av de arbetsmarknadspolitiska insatserna  är  väl\r\ntillgodosett\r\ninom ramen för IFAU:s nuvarande uppdrag.\r\n\r\nUtskottet   finner  regeringens  förslag  till  medelsanvisning\r\nunder\r\nanslaget väl avvägt och tillstyrker detsamma. Därmed avstyrks motion\r\nA340\r\nyrkande 3 (m) i  denna  del.  Utskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag i\r\nfråga om bemyndigande för år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt\r\n5).\r\nSist   i  detta  avsnitt  finns  en   sammanställning   av\r\nutskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslag 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     66 389     Anslagssparande  -5 442\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     65 459  1  Utgiftsprognos   59 905\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    48 141\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   46 123  2\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   47 041  3\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive ökning om 6 000 000 kr på tilläggsbudget i samband med\r\n2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i\r\nsamband med\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\n\r\n2 Motsvarar 45 141 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\n3 Motsvarar 45 141 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\nÄndamålet  för   anslaget   är   förvaltningskostnader   i   den\r\nkompletterande   arbetslöshetskassan   ALFA.   Utgifterna  avser\r\nadministration  av  grundbeloppet för de personer  som  inte  är\r\nanslutna  till  arbetslöshetskassan.  Resursbehovet  bör  enligt\r\nregeringens bedömning  minska  kommande budgetår, bl.a. på grund\r\nav minskade utgifter för teknikinvesteringar.  Anslaget föreslås\r\ndärför  minska  med 12 miljoner kronor budgetåret  2005.  Anslag\r\n22:1  Arbetsmarknadsverkets   förvaltningskostnader   ökas   med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  anvisar ett ramanslag om\r\n48 141 000  kr  för  budgetåret 2005 (budgetpropositionen,  UO13\r\npunkt 9 i denna del).\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  förslag till medelsanvisning\r\nunder anslaget.\r\n\r\nSist  i  detta  avsnitt finns en sammanställning  i  fråga  om\r\nanslagen på utgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslag 22:9 Bidrag till Samhall AB\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      4 137     Anslagssparande       0\r\n419\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      4 235  1  Utgiftsprognos    4 235\r\n419     419\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     4 245\r\n419\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    4 235\r\n419\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    4 235\r\n419\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropo-\r\nsitionen för 2005.\r\n\r\nSamhall AB har i uppdrag att producera efterfrågade varor\r\noch tjänster och på det  sättet  skapa  meningsfulla  och\r\nutvecklande  arbeten  med god arbetsmiljö åt personer med\r\narbetshandikapp.   Verksamheten    ska    anpassas   till\r\narbetstagarnas   förutsättningar   och  bedrivas   enligt\r\naffärsmässiga principer, detta utan att övrigt näringsliv\r\nutsätts för osund konkurrens. Genom  anslaget finansieras\r\ns.k. merkostnadsbidrag till Samhall AB.  Ersättningen ska\r\nbl.a. täcka kostnader för anpassad arbetstakt, geografisk\r\nspridning, diversifierad verksamhet och stödinsatser  för\r\narbetsanpassning.  I  utbyte  mot merkostnadsersättningen\r\nska  bolaget leverera ett visst  antal  arbetade  timmar.\r\nBidragets storlek grundas främst på antalet anställda med\r\narbetshandikapp  och  antalet  timmar  som dessa arbetat.\r\nSamhall  AB  har  inte  uppnått  det i de årliga  avtalen\r\nuppsatta sysselsättningsmålet. Detta  innebär att bolaget\r\nlevererat     färre    timmar    än    vad    det    fått\r\nmerkostnadsersättning  för.  Förutom  att  kostnaden  per\r\nindivid   ökar   till  följd  av  detta  uppkommer  också\r\nkostnader  i  andra  bidrags-  och  transfereringssystem.\r\nBolaget har inte  heller  kunnat  skapa  arbete till alla\r\nanställda.  Regeringen sänkte sysselsättningskravet  2004\r\noch kommer att  sänka det ytterligare från 26,4 till 25,4\r\nmiljoner     arbetstimmar     2005     med     bibehållen\r\nmerkostnadsersättning.      Detta      motsvarar      ett\r\nresurstillskott   på   160 miljoner   kronor.   Därutöver\r\ntillförs  anslaget ytterligare 10 miljoner kronor.  Detta\r\nfinansieras    genom    att    anslag    22:3    Köp   av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag\r\nom     4 245 419 000     kr     för    budgetåret    2005\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna  anför i motion  A356  yrkande  27  att\r\nSamhalls sociala uppdrag måste komma mer i fokus utan att\r\nstatens kostnader för  den  skull  skenar  i  väg. Mycket\r\ntalar för att Samhalls roll i arbetsmarknadspolitiken bör\r\ntonas  ned i förhållande till andra instrument.  En  ökad\r\ntonvikt  kan behöva läggas på lönebidraget som instrument\r\nför att hjälpa de arbetshandikappade.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed  hänvisning   till   utskottets  ställningstagande  i\r\navsnittet arbetsmarknadspolitiska  program  och  angående\r\narbetshandikappade  och  lönebidrag  avstyrker  utskottet\r\nmotion  A356  yrkande  27 (kd). Utskottet finner anslaget\r\nväl    avvägt    och    noterar    de    justeringar    i\r\nsysselsättningskravet  som regeringen  kommer  att  göra.\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens    förslag    till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\n\r\nSist  i  detta  avsnitt  finns  en  sammanställning  av\r\nutskottets  ställningstagande  i  fråga  om  anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslag 22:10 Bidrag till Stiftelsen utbildning\r\nNordkalotten\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      7 750     Anslagssparande       0\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      7 750  1  Utgiftsprognos    7 750\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     7 750\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    7 750\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    7 750\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i\r\nsamband med budgetpropositionen för 2005.\r\n\r\nStiftelsen utbildning  Nordkalotten  är  en svensk\r\nstatlig  stiftelse  som  enligt en överenskommelse\r\nmed  Finland  och  Norge  anordnar   utbildningar.\r\nSyftet med detta är att främja åtgärder som bidrar\r\ntill att utveckla arbetsmarknaden och  stärka  det\r\nregionala   samarbetet   för   i  första  hand  de\r\nnordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige.\r\nAnslagets ändamål avser ersättning till stiftelsen\r\nför   de   åtaganden   svenska  staten   har   för\r\nverksamheten    samt    kompensation     för    de\r\nkostnadsökningar som uppstår för Finland och Norge\r\ntill   följd   av   att  utbildningstjänsterna  är\r\nmervärdesskattepliktiga i Sverige.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att riksdagen anvisar ett i\r\nförhållande till förra året  oförändrat obetecknat\r\nanslag   om  7 750 000  kr  för  budgetåret   2005\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nOppositionens    förslag    i   förhållande   till\r\nregeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n7 750      -7 750\r\n----------------------------------------------------------------\r\nModeraterna yrkar i motion  A340 yrkande 3 i denna del att\r\nden  statliga finansieringen avvecklas  och  att  anslaget\r\nutgår.  För  budgetåret 2005 beräknar Moderaterna anslaget\r\ntill ett 7 750  000  kr  lägre  belopp  än  vad regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser inte att stiftelsens statliga finansiering\r\nbör  avvecklas  utan  biträder  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning  under  anslaget.  Därmed avstyrks  motion\r\nA340 yrkande 3 i denna del (m).\r\n\r\nSist  i  detta  avsnitt  finns  en  sammanställning   av\r\nutskottets   ställningstagande  i  fråga  om  anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslag 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      1 566     Anslagssparande  80 460\r\n540\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      1 416  1  Utgiftsprognos    1 400\r\n000     000\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     1 396\r\n653\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    1 244\r\n951\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    1 181\r\n766\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i\r\nsamband med budgetpropositionen för 2005.\r\n\r\nAnslaget avser  ersättning  till  arbetstagare  för\r\nlönefordringar  vid konkurs enligt lönegarantilagen\r\n(1992:497). Anslaget  ska även täcka administrativa\r\nkostnader  för  Kammarkollegiets   förvaltning   av\r\nanslaget.     Från     anslaget    ersätts    också\r\nlänsstyrelserna  för  arbetet  med  att  betala  ut\r\nersättning   för   lönefordringar.    Anslaget   är\r\nnettobudgeterat,  vilket  innebär  att  belopp  som\r\nåtervinns från konkurser förs till anslaget och får\r\nanvändas   för  utbetalning  av  ersättning.  Genom\r\nförändringarna av förmånsrättsordningen har statens\r\nregressrätt  för  lönegarantin  stärkts.  Detta har\r\nmedfört   ett   ökat   återflöde  till  staten.  De\r\nviktigaste utgiftsstyrande  faktorerna för anslaget\r\när utvecklingen av antalet konkurser  där det finns\r\nanställda, de lönenivåer som de anställda  har  och\r\ndet  genomsnittliga  antal  dagar  som ersättningen\r\nuppbärs     per    person.    Konjunkturinstitutets\r\nprognosmodell för bestämningen av antalet anställda\r\ndrabbade  av  konkurser   samt  bruttoutbetalningar\r\nligger till grund för de prognoser  som  regeringen\r\nhar tagit fram för anslaget från 2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen anvisar  ett\r\nramanslag om 1 396 653 000 kr  för  budgetåret 2005\r\n(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).\r\n\r\nUtskottet   biträder   regeringens   förslag   till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\n\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning  av\r\nutskottets ställningstagande i fråga om anslagen på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslag 22:12 Inspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      4 947     Anslagssparande   2 827\r\n----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     50 943  1  Utgiftsprognos   47 832\r\n----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    51 701\r\n----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   52 334  2\r\n----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   53 258  3\r\n----------------------------------------------------\r\n1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.\r\n\r\n2 Motsvarar 51 701 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\n3 Motsvarar 51 701 tkr i 2005 års prisnivå.\r\n\r\nÄndamålet  för  anslaget  avser kostnader för\r\npersonal,       lokaler       och       andra\r\nförvaltningskostnader  vid  Inspektionen  för\r\narbetslöshetsförsäkringen  (IAF). Myndigheten\r\ninrättades   den  1  januari  2004   och   är\r\nlokaliserad  till  Katrineholm.  Myndighetens\r\nuppgift   är   att   utöva   tillsynen   över\r\narbetslöshetsförsäkringen.    IAF   har   med\r\nundantag  för  utbetalningen  av  statsbidrag\r\növertagit    samtliga    av    AMS   tidigare\r\ntillsynsuppgifter    i    förhållande    till\r\narbetslöshetskassorna.  Därutöver   ska   IAF\r\nbl.a.   granska  rutiner  för  hantering  och\r\nhandläggning      av     ärenden     gällande\r\narbetslöshetsersättning  och  återkallande av\r\nanvisningar    från   arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram   hos   myndigheterna    inom    AMV.\r\nRegeringen    bedömer    att    starten    av\r\nverksamheten  har  fungerat  väl. Regeringens\r\nförslag  om  anslagsökning  under  budgetåret\r\n2005  motsvarar  förändringar till  följd  av\r\npris- och löneökningar.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen anvisar\r\nett ramanslag om 51 701 000 kr för budgetåret\r\n2005  (budgetpropositionen, UO13  punkt  9  i\r\ndenna del).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nOppositionens   förslag  i  förhållande  till\r\nregeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n51 701  -5 000\r\n----------------------------------------------------------------\r\nKristdemokraterna  menar  i motion A356 yrkandena 30\r\noch  33  i  denna  del  att  kostnaden   för   IAF:s\r\nverksamhet borde kunna vara något lägre eftersom IAF\r\när    belägen    i   Katrineholm   och   har   lägre\r\nlokalkostnader och  mindre  omfattning  än  vad  AMS\r\nmotsvarande  verksamhet  hade.  För  budgetåret 2005\r\nberäknar Kristdemokraterna anslaget till  ett belopp\r\nsom  är  5  miljoner  kronor lägre än vad regeringen\r\nföreslår, yrkandena 30 och 33 i denna del.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens förslag till  medelsanvisning förefaller\r\nväl  avvägt. Utskottet biträder  därför  regeringens\r\nförslag  till  medelsanvisning  under  anslaget  och\r\navstyrker  motion  A356  yrkandena 30 och 33 i denna\r\ndel (kd).\r\n\r\nSammanställning av utskottets ställningstagande\r\ni fråga om anslagen m.m. på utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad\r\nAv nedanstående tabell framgår utskottets och oppositionspartiernas förslag til\r\nfördelning på anslag på utgiftsområde 13.\r\nBelopp i tusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\nAnslag     Anslags-Utskottets\r\nförslag\r\ntyp\r\n(m)        (fp)      (kd)      (c)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:1        (ram)   4 811 484    -400 000  -410\r\n000 -500 000\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:2  Bidrag till     (ram)      45 763   -10 850 -18 300 000   -10\r\n230  -16 750\r\narbetslöshetsersättning   000       000\r\n000      000\r\noch aktivitetsstöd\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:3  Köp av  (ram)   4 540 191  -1 100 000  -800\r\n000   -2 200\r\narbetsmarknadsutbildning    000\r\noch övriga kostnader\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:4  Särskilda       (ram)   6 790 384  +100 000    +400 000\r\n+500 000\r\ninsatser för\r\narbetshandikappade\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:5  Rådet för       (ram)      99 033\r\nEuropeiska\r\nsocialfonden i\r\nSverige\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:6  Europeiska      (ram)   1 538 000     -60 000\r\nsocialfonden m.m.\r\nför perioden 2000-\r\n2006\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:7  Institutet för  (ram)      21 660    +3 340\r\narbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:8  Bidrag till     (ram)      48 141\r\nadministration av\r\ngrundbeloppet\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:9  Bidrag till     (ram)   4 245 419\r\nSamhall AB\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:10  Bidrag till   (obet.)      7 750    -7 750\r\nStiftelsen\r\nutbildning\r\nNordkalotten\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:11  Bidrag till    (ram)   1 396 653\r\nlönegarantiersättning\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:12  Inspektionen   (ram)      51 701      -5\r\n000\r\nför\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:13  Instegsjobb    (ram)      +900 000\r\n(nytt anslag)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:14  Ny   (ram)      +500 000\r\njobbgaranti (nytt\r\nanslag)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n22:15  Investeringar  (ram)      +100 000\r\ni utsatta områden\r\n(nytt anslag)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\nSumma        69 313   -10 754 -17 900 000   -11\r\n445  -19 010\r\n416       410         000      000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------\r\n\r\n\r\nAllmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 14\r\nArbetsliv\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att  riksdagen ställer sig bakom den allmänna\r\ninriktningen\r\nav  arbetslivspolitiken  som   regeringen  redovisar  i\r\nbudgetpropositionen.\r\nUtskottet avstyrker de förslag som förs fram i motionen.\r\nJämför reservationerna 27 (m, fp, kd, c) och 28 (v).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde   14  Arbetsliv  består   av   politikområdena\r\nArbetslivspolitik   och\r\nJämställdhetspolitik.\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  2005  under  utgiftsområde  14\r\nåterfinns fyra förslag till\r\nriksdagsbeslut. De tre första är förslag om\r\nbeställningsbemyndiganden,  det  sista  är\r\nförslag om anvisning av utgiftsområdets alla anslag.\r\n\r\nMålet för politikområdet Arbetslivspolitik är goda\r\narbetsvillkor och möjlighet till\r\nutveckling i arbetet för både kvinnor och män.\r\nResultat   inom   politikområdet  arbetslivspolitik  mäts  av\r\nregeringen  med  fyra\r\nindikatorer\r\n\r\n·  antal sjukskrivna mer än sex månader\r\n·\r\n·  andel sjukfrånvaro beroende på arbetsrelaterade\r\nbesvär\r\n\r\n·  sysselsatta i personalutbildning per åldersgrupp\r\n\r\n·  sysselsatta i personalutbildning per utbildningsnivå.\r\n\r\nRegeringen noterar att  man  kan  se  ett  visst trendbrott när\r\ndet gäller ökningen av\r\nlängre sjukskrivningar. Regeringen konstaterar också att Sverige\r\nvid en internationell\r\njämförelse med övriga EU länder och USA finns bland de länder\r\nsom har högst deltagande\r\ni personalutbildning.\r\n\r\nPolitikområdet Arbetslivspolitik indelas av  regeringen  i\r\ntre  verksamhetsområden,\r\nvart och ett med angivet mål.\r\n\r\nVerksamhetsområde arbetsmiljö\r\n\r\nMålet  är  en  arbetsmiljö  som  förebygger  ohälsa  och\r\nolycksfall, är anpassad  till\r\nmänniskors  olika  fysiska  och  psykiska  förutsättningar  samt\r\när  utvecklande  för\r\nindividen.\r\n\r\nResultat inom verksamhetsområdet arbetsmiljö mäts av\r\nregeringen med fem indikatorer:\r\n\r\n1. antal dödsolyckor\r\n2.\r\n·  antal arbetsolyckor\r\n\r\n·  antal arbetssjukdomsfall\r\n\r\n·\r\nantal belastningsskador\r\n\r\n·  andel arbetstagare som upplever höga krav och lågt\r\ninflytande.\r\n\r\nRegeringen  anser  att  utvecklingen  delvis  pekar   på   att\r\nmåluppfyllelsen   för\r\nverksamhetsområdet  utvecklas  i  positiv riktning. Den fysiska\r\narbetsmiljön är vid en\r\ninternationell jämförelse god och antalet  arbetsplatsolyckor\r\när betydligt lägre än i\r\njämförbara länder.\r\n\r\nVerksamhetsområde arbetsrätt\r\n\r\nMålet  är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett\r\narbetsliv  som  tillgodoser\r\nbåde arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet,\r\ntrygghet och inflytande.\r\n\r\nArbetsrätt   handlar   om   vilka  rättigheter  och\r\nskyldigheter  arbetstagare  och\r\narbetsgivare i avtal kommit överens om att man har gentemot\r\nvarandra. Politiken sätter\r\nendast  upp ett ramverk för avtalen.  Politikens  effekt  är\r\ndärför  svår  att  mäta.\r\nRegeringen  har  under  2003 anlitat en extern konsult för att\r\nundersöka möjligheterna\r\nför mätning av resultat.  Konsultens slutsats var att det inte\r\nvar möjligt att göra en\r\nheltäckande  mätning  av  politikens   resultat  inom\r\nverksamhetsområdet  arbetsrätt.\r\nRegeringens ställningstagande i budgetpropositionen  följer\r\ndenna slutsats. Regeringen\r\nredovisar dock fem indikatorer för några delar av\r\nverksamhetsområdet\r\n\r\n·  veckoarbetstid\r\n·\r\n·  atypisk sysselsättning\r\n·\r\n·  ofrivilligt deltidsarbete\r\n·\r\n1.         tidsbegränsad anställning\r\n2.\r\n·  ofrivillig tidsbegränsad anställning.\r\n·\r\nRegeringen  avstår  från  att  dra  sammanfattande slutsatser\r\nom  verksamhetsområdets\r\nmåluppfyllelse.\r\n\r\nVerksamhetsområde lönebildning\r\n\r\nMålet är en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt\r\narbetsfred.\r\n\r\nResultaten  inom  verksamhetsområdet   lönebildning  mäts  av\r\nregeringen  med  fyra\r\nindikatorer:\r\n\r\n·  antal medlingsärenden\r\n·\r\n·  antal förlorade arbetsdagar vid konflikt\r\n·\r\n· löneutvecklingen per timme i privat sektor jämfört med\r\nEuroområdet och         USA\r\n·\r\n1.         löneutvecklingen per timme för hela arbetsmarknaden.\r\n2.\r\nRegeringens bedömning är att lönebildningen fungerar väl sedan\r\nslutet av 1990-talet.\r\n\r\nRiksrevisionen  avlämnade  i  juni  2004  rapporten\r\nArbetsmiljöverkets  tillsyn  (RIR\r\n2004:14).  I rapporten föreslår Riksrevisionen  att  regeringen\r\nser  över  målen  för\r\narbetsmiljötillsynen,   förbättrar  sin  uppföljning  och\r\nutvärdering  av  tillsynen,\r\növerväger vad som behövs  för  att  förbättra  samverkan  mellan\r\nArbetsmiljöverket och\r\nRiksförsäkringsverket,  ger  Arbetsmiljöverket i uppdrag att  se\r\növer  sina  mål  för\r\ntillsynen, ger Arbetsmiljöverket  i  uppdrag  att  utveckla\r\nmetoder för att förbättra\r\nurvalet  av  tillsynsobjekt  samt  ger  Arbetsmiljöverket  i\r\nuppdrag   att  förbättra\r\nverksamhetsstatistiken. Regeringen anför att Arbetsmiljöverkets\r\ntillsyn är  en  viktig\r\ndel  i  strävan  efter  att  säkerställa  en  trygg och säker\r\narbetsmiljö för samtliga\r\narbetstagare. Regeringen anser därför att det är  nödvändigt\r\natt se med allvar på den\r\nkritik  som  framförs  av  Riksrevisionen.  Regeringen  kommer\r\nsenast  i  samband  med\r\nbudgetpropositionen för 2006 att återkomma till riksdagen  med\r\nen  redogörelse för de\r\nåtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens rapport\r\noch vilka resultat som\r\nuppnåtts.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna  anför  i  sin  anslagsmotion  för  utgiftsområdena\r\n13 och 14 att  man  är\r\nprincipiella  motståndare  till specialdomstolar och\r\npartssammansatta  domstolar.  En\r\nföljd av detta är att Moderaterna  förordar att Arbetsdomstolen\r\nläggs ned och att dess\r\nuppgifter överförs till det allmänna domstolsväsendet.\r\nModeraterna yrkar vidare att de\r\nfyra  ombudsmännen  Ombudsmannen mot diskriminering  på  grund\r\nav  sexuell  läggning,\r\nJämställdhetsombudsmannen,     Ombudsmannen     mot    etnisk\r\ndiskriminering    och\r\nHandikappombudsmannen  slås  ihop  till  en  gemensam\r\nmyndighet.  Anslagsförslag  som\r\nanknyter till dessa frågeställningar behandlas  i avsnittet om\r\nanslag på utgiftsområde\r\n14.\r\n\r\nFolkpartiet  anför  i  motion  A355  yrkande  1 att människors\r\ninflytande  över  sitt\r\narbetsliv  är  väsentligt  för  trivsel, hälsa och  goda\r\nprestationer.  Man  föreslår\r\nåtgärder   för  ökad  egenmakt  i  arbetslivet.   Man   vill\r\nlägga   sparbeting   på\r\nArbetsmiljöverket  och på verkets anslag för särskilda\r\nutbildningsinsatser. Man anslår\r\ninte  medel  till  Arbetslivsinstitutet  för  försöket  med\r\narbetstidsförkortning.  I\r\nmotionen föreslås att  Arbetslivsinstitutet  läggs  ned  och\r\natt större delen av dess\r\nforskningsanslag förs över till universitet och forskningsråd.\r\n\r\nMonopolen inom den offentliga sektorn bör avskaffas enligt vad\r\nFolkpartiet  anför i\r\nmotion  A355  yrkande  2.  Detta  ses  som  en  viktig  åtgärd\r\nmot orättvisa löner och\r\nkönssegregation på den svenska arbetsmarknaden eftersom\r\ndecentraliserad  lönebildning,\r\nfler  aktörer  och  konkurrens  mellan  arbetsgivarna  kan leda\r\ntill höjda löner  inom\r\nexempelvis vård och omsorg där många kvinnor är yrkesverksamma.\r\n\r\nKristdemokraterna framhåller i motion A354 yrkande 2 de positiva\r\neffekterna på hälsa i\r\narbetslivet  av  möjligheter  till rörlighet på arbetsmarknaden.\r\nYrkande  5  tar  upp\r\nförslag rörande sambandet mellan  sjuktal och arbetsliv. I\r\nyrkande 6 framförs att fler\r\nolika vårdgivare kan stimulera till nytänkande och tillföra\r\nvården nya dimensioner som\r\när positiva för anställdas arbetsliv. Enligt yrkandena 7 och 8\r\nmåste förutsättningarna\r\nför  ett  barnvänligt arbetsliv förbättras.  Man  anför\r\nslutligen  i  yrkande  9  att\r\nArbetsmiljöverket måste arbeta på ett aktivt sätt med såväl\r\nfysisk som psykisk ohälsa.\r\n\r\nI motion  A356  yrkande  18 anser Kristdemokraterna att\r\nMedlingsinstitutet bör verka\r\nför samordnade avtalsperioder,  ge  råd  och stöd till\r\narbetsmarknadens parter för att\r\nfrämja  en  sund  lönebildning  och  medla vid  konflikter.  I\r\nuppgifterna  bör  ingå\r\nframtagande  av  lönestatistik  och analys  av  sådan,  bl.a.  i\r\nsyfte  att  motverka\r\nkönsdiskriminering och annan diskriminering  med  anknytning\r\ntill lönebildningen. Viss\r\nrationalisering   av   Medlingsinstitutets   verksamhet   bör\r\nkunna    ske,   anser\r\nKristdemokraterna.\r\nI  motion  Sf363 yrkande 36 tar Kristdemokraterna upp att en\r\nförutsättning  för  att\r\nbåde kvinnor och  män  ska  ha  möjlighet  att utvecklas i sin\r\nyrkesroll och samtidigt\r\nkunna fungera i den viktiga föräldrarollen är att vi skapar ett\r\nbarnvänligt arbetsliv.\r\n\r\nCenterpartiet  framhåller  i  motion  A261  yrkande   8  att  en\r\nökad  rörlighet  och\r\nindividualisering präglar arbetsmarknaden. Livslånga\r\nanställningar  blir  mer ovanliga\r\noch organisationer splittras ständigt och omstruktureras. Detta\r\nställer ökade  krav på\r\narbetsgivaren  att  vara rädd om sina anställda och låta dem ta\r\ndel av utvecklingen  i\r\nsin egen takt. Man anför  i  yrkande  11  att  regeringen  bör\r\nunderlätta för män och\r\nkvinnor att kunna kombinera föräldraskap med arbetsliv och\r\nkarriär.\r\n\r\nVänsterpartiet påpekar i motion A287 att när Medlingsinstitutet\r\ninrättades  var  delar\r\nav  fackföreningsrörelsen  kritiska  till  de  befogenheter  som\r\ninstitutet skulle få.\r\nRegeringen  har  nu  aviserat  att  institutet ska utvärderas. I\r\nmotionen  anförs  att\r\nutvärderingen ska ske från ett arbetstagarperspektiv,  att\r\ninstitutets vara eller inte\r\nvara bör prövas förutsättningslöst och att arbetsmarknadens\r\nparter bör spela en aktiv\r\nroll i utvärderingsarbetet.\r\n\r\nBirgitta Gidblom (s) anför i motion A316 att\r\nutmattningsdepression  och utbrändhet har\r\nblivit  alltför  vanligt  de  senaste åren. Problemet i dag är\r\natt arbetsgivarna  inte\r\ngärna  anställer  en person som inte  har  full\r\narbetskapacitet.  Därför  måste  fler\r\narbetsplatser  skapas   som   är  anpassade  för  människor  som\r\nbehöver  en  lugnare\r\narbetsmiljö.  Satsningarna  på  företagshälsovården   bör  också\r\nfortsätta  och  fler\r\narbetsgivare bör anslutas.\r\n\r\nSten Tolgfors (m) påpekar i motion A221 yrkandena 2 och  3,\r\nmotion A239 yrkande 5 samt\r\ni  motion  Sf287  yrkandena  8 och 10 sambanden mellan dynamiken\r\ni  näringslivet  och\r\norsaker till ohälsa, att regeringen  inte  når  sina  mål  samt\r\nproblem  med politisk\r\nstyrning  av arbetstiden. Orsaken till ohälsotalen går inte i\r\nhuvudsak att finna  inom\r\narbetslivet  sägs  det  i  motionerna.  I  motionerna  föreslås\r\nåtgärder  för ett mer\r\ndynamiskt  näringsliv  som  medel  att  nå  bättre  hälsa i\r\narbetslivet. Att politiskt\r\nreglera fram sextimmarsdag, kortare arbetstid eller friår  är\r\ntoppstyrning.  Politisk\r\nstyrning av arbetstiden ska undvikas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  i  betänkande  2003/04:AU1  uttalat  att  det\r\nvore  önskvärt  med  en\r\nresultatredovisning för verksamhetsområdena inom\r\narbetslivspolitiken som kan ställas i\r\nrelation  till kostnader i statsbudgeten. Utskottet noterar med\r\ntillfredsställelse den\r\nvidareutveckling  av  resultatredovisning med indikatorer som\r\nutskottets uttalande har\r\nresulterat i. Utskottet  accepterar  regeringens  slutsats att\r\nen heltäckande koppling\r\nmellan  resultat  och  kostnader  inte kan åstadkommas  på\r\ngrund  av  politikområdets\r\nkaraktär. Detta gäller särskilt inom verksamhetsområdet\r\narbetsrätt och i synnerhet för\r\nArbetsdomstolens verksamhet.\r\n\r\nUtskottet håller med om att inflytande,  yrkesmässig  rörlighet\r\noch  möjligheter till\r\nkompetensutveckling har betydelse för hälsa och ett meningsfullt\r\narbetsliv.  Utskottet\r\ninstämmer också i vad som anförts om värdet för den enskilde av\r\nindividuell utformning\r\nav  arbetslivet  och  noterar  att regeringen initierat arbete\r\nför att hitta nya vägar\r\ntill ett bättre arbetsliv för fler.\r\n\r\nDen  gemensamt  avgivna  avsiktsförklaringen   \"Ett\r\nhälsosammare   arbetsliv\"  som\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterat anger\r\nbl.a. åtgärder  för  ett\r\nförbättrat arbetsmiljöarbete. Bland insatserna kan nämnas\r\n\r\n·  ett särskilt arbetsmiljöråd ska inrättas under ledning av\r\narbetslivsministern\r\n·\r\n·  myndigheter  ska  få  i  uppdrag  att utarbeta mallar för\r\nutbildning i systematiskt\r\narbetsmiljöarbete\r\n·\r\n·  företagshälsovårdens roll ska stärkas\r\n·\r\n·  en   översyn  av  lagstiftningen  ska  göras   för   att\r\nförbättra   systematiskt\r\narbetsmiljöarbete och rehabilitering\r\n·\r\n·  arbetsmarknadens parter ska uppmanas att sluta gemensamma\r\narbetsmiljöavtal\r\n·\r\n·  goda exempel på arbete som främjar hälsa ska lyftas\r\nfram och spridas.\r\n·\r\nFörutom dessa  insatser  är  det  viktigt  att ta fram mer\r\nkunskap om sambandet mellan\r\narbetstidens längd och arbetstagarnas hälsa.  Det  är i detta\r\nsyfte som regeringen har\r\ngivit   ett  uppdrag  till  Arbetslivsinstitutet  att\r\norganisera   ett   försök   med\r\narbetstidsförkortning.  Under  2005  och  2006  har 50 miljoner\r\nkronor per år avsatts.\r\nUtskottet ser positivt på att försöket genomförs.\r\n\r\nÄven  inom  andra  områden  som berörs av motionerna  pågår\r\nkunskapsinhämtning  och\r\nutredningsarbete. Regeringen beslutade  i  juni  2004  att\r\ntillsätta  en utredning om\r\narbetsmiljölagen (dir. 2004:91). Som nämns i Vänsterpartiets\r\nmotion är en  utvärdering\r\nav  Medlingsinstitutet  (MI) planerad. Utskottet delar den\r\nuppfattning som framförs  i\r\nmotionen  om  att arbetsmarknadens  parter  bör  ha  en  roll  i\r\nutvärderingsarbetet.\r\nUtskottet är dock  inte  berett  att  verka för\r\nutredningsdirektiv som kan resultera i\r\nförslag om nedläggning av MI. Institutet  har under de år det\r\nverkat visat sig fungera\r\ni  sin roll att underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens\r\nparter.  Arbetskonflikter\r\nhar kunnat undvikas. Utskottet delar i allt väsentligt de\r\nsynpunkter Kristdemokraterna\r\nför  fram  om inriktningen på MI:s verksamhet och vill peka på\r\natt institutet anordnar\r\noch  medverkar  i  ett  stort  antal  konferenser  om  olika\r\nlönebildningsfrågor  med\r\ndeltagande    från    arbetsmarknadens   parter,\r\nKonjunkturinstitutet,   Riksbanken,\r\naffärsbankerna,  forskarvärlden   m.fl.   Man   genomför   också\r\növerläggningar  med\r\narbetsmarknadens  parter  för samråd om kommande och pågående\r\nförhandlingar.  I  olika\r\nrapporter för MI fram sin syn på lönebildning och lönestatistik.\r\n\r\nEn samlad översyn av diskrimineringslagstiftningen  pågår (dir.\r\n2002:11, dir. 2003:69)\r\noch ska enligt utredningsdirektiven vara klar den 1 juli  2005.\r\nEn  utredning  om den\r\nkönssegregerade  svenska  arbetsmarknaden (dir. 2003:18, SOU\r\n2004:43) behandlar frågor\r\nmed  anknytning  till  ett barnvänligt  arbetsliv.  Utredningens\r\nförslag  bereds  för\r\nnärvarande i Regeringskansliet. Inom de områden där utredning\r\noch beredning pågår vill\r\nutskottet inte föregripa resultatet av arbetet.\r\n\r\nNågra motioner framhåller  att  alternativa driftsformer inom\r\nvård och omsorg skulle\r\nha en gynnsam inverkan på hälsa och  ett  meningsfullare\r\narbetsliv.  Utskottet  delar\r\nuppfattningen  att  speciell  uppmärksamhet måste ägnas åt\r\nproblem med arbetsrelaterad\r\nohälsa inom vårt och omsorg. Utskottet  anser  dock  att\r\nproblemen  inte skulle lösas\r\ngenom  omfattande  omläggning av vård- och omsorgssystemen på\r\ndet sätt som  motionerna\r\nförespråkar. I syfte  att minska sjukfrånvaron i den offentliga\r\nsektorn avsattes under\r\n2001 och 2002 totalt 70  miljoner  kronor  till\r\nförsöksverksamhet för det förebyggande\r\noch rehabiliterande arbetet på arbetsplatserna. Vid\r\nhalvårsskiftet 2004 hade sju av 19\r\nprojekt avslutats. Regeringen har uppdragit  åt Verket för\r\ninnovationssystem (Vinnova)\r\natt följa och utvärdera försöksverksamheten. Syftet  med\r\nuppdraget är att samlat kunna\r\ndra slutsatser från projekten, få en effektiv spridning  av\r\nresultaten och ge underlag\r\nför fortsatt forskning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1\r\nseptember 2006.\r\nRiksrevisionen  har  på flera punkter haft synpunkter på\r\nstyrning,  redovisning  och\r\nkontroll av Arbetsmiljöverket.  Med  tanke  på den viktiga roll\r\nmyndigheten spelar för\r\nsvenskt arbetsliv är det viktigt att situationen  förbättras.\r\nUtskottet ser fram emot\r\nden  redovisning  av resultatet av förändringsarbetet som\r\nregeringen  aviserar  senast\r\ntill budgetpropositionen för år 2006.\r\nMed hänvisning till  det ovan anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna Sf287 yrkandena\r\n8 och 10 (m), Sf363 yrkande  36  (kd), A221 yrkandena 2 och 3\r\n(m), A239 yrkande 5 (m),\r\nA261 yrkandena 8 och 11 (c), A287  (v),  A316 (s), A354\r\nyrkandena 2 och 5-9 (kd), A355\r\nyrkandena 1 och 2 (fp) och A356 yrkande 18 (kd).\r\n\r\nSystem för individuell kompetensutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottet förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet ställer sig bakom regeringens bedömning  i\r\nbudgetpropositionen, att\r\ndet  inte  varit  möjligt  att konstruera ett tillfredsställande\r\nsystem  för\r\nkompetenssparande. Samtliga motioner avstyrks.\r\nJämför reservation 29 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEtt  livslångt  lärande  är  en   viktig  utgångspunkt  i\r\nregeringens  tillväxt-  och\r\nutbildningspolitik. Återkommande kompetensutveckling  också i\r\nförvärvsaktiv ålder blir\r\nallt mer avgörande för att säkra ett högt arbetsutbud och  en\r\nhög  sysselsättning.  I\r\nsamband med en inledande skatteväxling 2000 avsattes 1,15\r\nmiljarder kronor årligen för\r\nett system med individuell kompetensutveckling.\r\n\r\nDet  har,  trots  betydande  ansträngningar,  inte  varit\r\nmöjligt att konstruera ett\r\ntillfredsställande   system   för   kompetenssparande   som\r\nfått   brett   stöd   hos\r\narbetsmarknadens   parter.   Sedan   propositionen   Ett\r\nsystem   för    individuell\r\nkompetensutveckling  (prop.  2001/02:175)  lades  fram  har\r\nockså rättspraxis ändrats.\r\nÄndringen innebär att sparande för utbildningsändamål på  det\r\nsätt  som  systemet för\r\nindividuell  kompetensutveckling syftade till redan är möjligt\r\ntill viss del  i  andra\r\nformer.\r\nRegeringens  uppfattning  är  dock  att det fortfarande är\r\nprioriterat att genomföra\r\nåtgärder som ökar möjligheterna till ett  livslångt  lärande.\r\nDärför anser regeringen\r\natt en del av de avsatta medlen användas för två ändamål för\r\nkompetensutveckling.\r\nTill  kompetensutveckling  för  personal som arbetar med vård\r\noch  omsorg  av  äldre\r\navsätts 450 miljoner kronor 2005 och  300 miljoner kronor 2006\r\noch 2007. Möjligheterna\r\ntill studiemedel för äldre förbättras från  höstterminen  2006,\r\nvilket  innebär ökade\r\nresurser om 100 miljoner kronor 2006 och 250 miljoner kronor\r\nårligen fr.o.m. 2007.\r\nRegeringen redovisar i en särskild bilaga till\r\nbudgetpropositionen, utgiftsområde 14\r\nbilaga  1,  det  arbete  som  bedrivits  i  Regeringskansliet\r\nkring  ett  system  för\r\nindividuell  kompetensutveckling  efter  det  att  riksdagen\r\nbeslutade i enlighet med\r\nregeringens förslag i proposition 2001/02:175.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nModeraterna,  Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet\r\nriktar  i  motion  A338\r\nskarp kritik mot  regeringens  hantering av frågan om\r\nindividuell kompetensutveckling.\r\nMotionärerna beklagar att också Miljöpartiet, som i olika\r\nsammanhang betonat vikten av\r\nkompetensutveckling, valt att frångå  sina  tidigare\r\ndeklarationer om införande av ett\r\nindividuellt  kompetenssparande.  I  motionen  drar   de  fyra\r\nförstnämnda  partierna\r\ngemensamt upp riktlinjerna för ett system för individuell\r\nkompetensutveckling.\r\n\r\nEnligt partierna är det viktigt att Sverige återfår sin  forna\r\nställning i toppen av\r\nden  s.k.  välståndsligan. Dagens situation är bekymmersam. I\r\nmånga  kommuner  är  en\r\ntredjedel av  den  arbetsföra  befolkningen  antingen\r\narbetslös,  föremål  för  någon\r\narbetsmarknadspolitisk insats eller förtidspensionerad.\r\nArbetslivet  genomgår  en  snabb  förändring. Globalisering\r\noch teknikintensifiering\r\nleder till ökad rörlighet på arbetsmarknaden.  Det  blir  allt\r\nvanligare att en person\r\nvarit anställd hos flera arbetsgivare och att man växlar mellan\r\nutbildning och arbete.\r\nUtbildningen är färskvara, och många gamla yrken är på\r\ntillbakagång  samtidigt som nya\r\ntillkommer.\r\nDet  är  viktigt  att  man  understöder  det  livslånga\r\nlärandet och ökar människors\r\nmöjligheter att förkovra sig och utvecklas. Utbildning  och\r\nkompetens är nyckelord för\r\nframtidens   arbetsmarknad.   Därför  ska  ett  system  införas\r\nför   sparande   till\r\nkompetensutveckling. Systemet ska  vara individuellt och\r\nfrivilligt. Kompetenssparande\r\nfrämjar möjligheterna för individen  att  utbilda  sig  vidare.\r\nNär kompetensen stärks\r\nökar  den  enskildes  trygghet  på  arbetsmarknaden  liksom\r\nbenägenheten   att  pröva\r\nutmaningar i arbetslivet. Ökade möjligheter till\r\nkompetenssparande är därför en viktig\r\nkomponent i en strategi för långsiktig tillväxt.\r\nKompetenssparande  är  inte  bara positivt ur ett\r\nindividperspektiv. Sådant sparande\r\nbidrar till kompetenshöjning och  därmed  till  att  begränsa\r\narbetslösheten. Landets\r\nförmåga att stå emot ekonomiska kriser förstärks.\r\nSystemet ska bygga på en möjlighet för fysiska personer att\r\nmed  skattemässig verkan\r\ngöra  insättningar på individuella kompetenssparkonton. Det ska\r\ninte  bara  gälla  för\r\nanställda,   utan   det   är  också  viktigt  att\r\negenföretagare  ges  möjlighet  att\r\nkompetensspara.\r\nMedlen på kompetenssparkontot  är  individens egna och ska\r\nkunna användas till sådan\r\nkompetensutveckling som den enskilde själv  bestämmer.\r\nKompetensutveckling bör ges en\r\nvid definition. Om sparmedlen inte kommer till användning  för\r\nkompetensutveckling bör\r\nde kunna användas för att förstärka pensionen.\r\nDen avdragsrätt som regeringen tidigare (prop. 2001/02:175)\r\nförordat är otillräcklig\r\nför  att  nå reformens syfte. Avdragsrätten bör gälla för\r\ninsättningar  upp  till  ett\r\nprisbasbelopp per år.\r\nFör låginkomsttagare bör det införas någon form av extra\r\nskattekredit eller bidrag.\r\nArbetsgivarnas  medverkan  är  viktig  för  att  stödja  och\r\nutveckla  individernas\r\nkontinuerliga  vidareutbildning. Det är angeläget att få deras\r\nmedverkan bl.a.  därför\r\natt kapitalet i  systemet  då kan byggas upp i en snabbare takt.\r\nI syfte att stimulera\r\narbetsgivare att bidra till den anställdes eget\r\nutbildningssparande bör det införas en\r\nrätt  till  avdrag  för  sociala   avgifter   vid  avsättningar\r\ntill  den  anställdes\r\nkompetenssparkonto.\r\nTvå  av  de  ovannämnda partierna lägger i egna  parti-  och\r\nkommittémotioner  fram\r\nförslag med motsvarande  eller  liknande  innehåll,  Folkpartiet\r\ni  motionerna  Sk454\r\nyrkande  11  och  Ub321  yrkande  11  och  Kristdemokraterna i\r\nmotionerna 2003/04:MJ63\r\nyrkande 49, A353 yrkande 7, A354 yrkande 3 och A356 yrkande 16.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet ställer sig bakom regeringens bedömning i\r\nbudgetpropositionen, att det trots\r\nbetydande  ansträngningar inte varit möjligt  att  konstruera\r\nett  tillfredsställande\r\nsystem för kompetenssparande,  och avstyrker därmed motionerna\r\n2003/04:MJ63 yrkande 49\r\n(kd), Sk454 yrkande 11 (fp), Ub321  yrkande 11 (fp), A338 (m,\r\nfp, kd, c), A353 yrkande\r\n7 (kd), A354 yrkande 3 (kd) och A356 yrkande 16 (kd).\r\n\r\n\r\nAnslag på utgiftsområde 14 för 2005\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag   om  fördelning  av\r\nanslag  på\r\nutgiftsområde 14 och om bemyndiganden för verksamhet  i  några\r\nmyndigheter på\r\nområdet.  För Arbetslivsinstitutet föreslår utskottet en 50\r\nmiljoner  kronor\r\nhögre nivå  när det gäller bemyndigande att ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som\r\navser åren 2006-2008.  Anslagsnivån påverkas inte av detta.\r\nSamtliga motioner\r\navstyrks.\r\nJämför särskilda yttranden från m, fp, kd respektive c.\r\n\r\nAnslag 23:1 Arbetsmiljöverket\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall    653 948     Anslagssparande   23 264\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag    639 919     Utgiftsprognos   627 056\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag   648 862\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat  656 051  1\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat  667 469  2\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Motsvarar 648 884 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\n2Motsvarar 648 918 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\nAnslaget avser utgifter för personal, lokaler samt för övrig\r\nförvaltning vid\r\nArbetsmiljöverket.  Anslaget   omfattar  även  utgifter  för  den\r\nregionala\r\nskyddsombudsverksamheten. I propositionen  framhålls  att  en väl\r\nfungerande\r\ntillsyn behövs och att det är viktigt att utvecklingen av\r\ntillsynen  fortgår\r\noch  effektiviseras.  Regeringen  anser  också att det är viktigt\r\natt verket\r\nfortsätter att utveckla samspelet mellan central och lokal nivå i\r\ntillsynen.\r\nEtt  annat område som verket måste uppmärksamma  särskilt  är  att\r\nutveckla\r\nmetoder  för  en kvalificerad utvärdering av de insatser som\r\nverket gör. Med\r\nanledning  av  Riksrevisionens   rapport   Arbetsmiljöverkets\r\ntillsyn  (RIR\r\n2004:14)  kommer  regeringen,  som tidigare nämnts,  senast  i\r\nsamband  med\r\nbudgetpropositionen för 2006 att återkomma till riksdagen med en\r\nredogörelse\r\nför de åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget  minskas  med  2 miljoner\r\nkronor som förs\r\növer  för  att  finansiera  viss  isocyanatforskning  i Hässleholm\r\noch  att\r\nforskningen  fortsätter att bedrivas inom ramen för Stockholms\r\nuniversitets\r\nledning under  2005.  Anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser\r\nm.m. minskas\r\nmed 1 350 000 kr för samma  ändamål  (jfr  anslag  23:3  nedan).\r\nTotalt förs\r\nalltså 3 350 000 kr över från utgiftsområde 14 Arbetsliv till\r\nanslag  25:29\r\nStockholms  universitet:  Forskning och forskarutbildning inom\r\nutgiftsområde\r\n16 under 2005. Cirka 5 miljoner kronor förs tillbaka till anslag\r\n23:1 som en\r\nföljd av att den tillfälliga  satsningen  för  att finansiera\r\nflyttningen av\r\nBelastningsskadecentrum till Högskolan i Gävle under  2004  upphör\r\nfrån och\r\nmed 2005.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2005 för\r\nanslag 23:1 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför\r\nutgifter på högst 18 550 000 kr under 2006 (budgetpropositionen,\r\nUO14  punkt\r\n1).  Regeringen  föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på\r\n648 862 000\r\nkr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna\r\ndel).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------\r\n--\r\nRegeringens m  fp  kd\r\nc\r\nförslag\r\n--------------------------------------------------------------\r\n--\r\n648 862      -100 000    -100 000\r\n--------------------------------------------------------------\r\n--\r\nFolkpartiet lägger  i  motion  A375 yrkande 19 i denna del\r\nsparbeting på Arbetsmiljöverket\r\noch räknar med att anslaget kan  minskas  med  100  miljoner\r\nkronor  i  förhållande  till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nKristdemokraterna   menar   i   motion   A356   yrkandena  28\r\noch  33  i  denna  del  att\r\nArbetsmiljöverket under de senare åren fått kraftigt  ökade\r\nanslag, vilket bl.a. fått till\r\nföljd att alla medel inte kunnat förbrukas. Med tanke på de\r\nökade anslagen under senare år\r\noch   den   rationaliseringspotential   som   bör   finnas\r\nefter   sammanslagningen   av\r\nArbetarskyddsstyrelsen och de regionala yrkesinspektionerna\r\nbedöms att en besparing på 100\r\nmiljoner   kronor   är  möjlig.  Kristdemokraterna  vill\r\ninföra  en  ny   och   samordnad\r\nrehabiliteringsförsäkring  i  linje med förslaget i utredningen\r\nRehabilitering till arbete\r\n(SOU  2000:78).  Denna  försäkring   skulle   avlasta\r\nArbetsmiljöverket   från   en  del\r\narbetsuppgifter som myndigheten fått.\r\nRehabiliteringsförsäkringen föreslås gälla från  den\r\n1 januari  2005.  För  budgetåret  2005  beräknar\r\nKristdemokraterna anslaget till ett 100\r\nmiljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,  som  anser att anslaget är väl avvägt, tillstyrker\r\nregeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning under  anslaget  och avstyrker motionerna A356\r\nyrkandena 28 och 33 i denna\r\ndel (kd) och A375 yrkande 19 i denna del (fp).\r\n\r\nI slutet av detta avsnitt finns  en  sammanställning  av\r\nutskottets ställningstagande i\r\nfråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  i  fråga  om\r\nbemyndigande   för  år  2005\r\n(budgetpropositionen, UO14 punkt 1).\r\n\r\nAnslag 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall    295 727     Anslagssparande   23 299\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag    309 420     Utgiftsprognos   289 650\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag   360 771\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat  364 749  1\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat  321 075  2\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Motsvarar 360 771 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\n2Motsvarar 312 159 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\nAnslaget  avser  kostnader  för  Arbetslivsinstitutets  (ALI)\r\nforsknings-  och\r\nutvecklingsverksamhet,   inklusive   samarbetsavtal  med  externa\r\nparter  samt\r\nutbildningsverksamhet  och  annan kunskapsförmedling.  Anslaget\r\nomfattar  även\r\nkostnader för personal och lokaler samt övriga\r\nförvaltningskostnader.\r\n\r\nRegeringens bedömning är att  ALI  under  2003  har gjort\r\nvärdefulla insatser\r\ninom arbetslivsområdet. ALI har bidragit till att kunskapen om\r\nviktiga faktorer\r\noch samband har ökat. Den budgetsanering som regeringen beställt\r\när utförd. ALI\r\nbör  fortsätta  utvecklingsarbetet  utifrån  den femåriga\r\nutvecklingsplan  som\r\npresenterades hösten 2003. De speciella förutsättningar  som\r\nfinns vid ALI för\r\nsamverkan mellan forskare inom olika forskningsområden och\r\ndiscipliner  bör tas\r\ntillvara   och   utvecklas  ytterligare.  Arbetslivsforskning\r\nbör  bedrivas  i\r\nsamverkan med andra  myndigheter,  vetenskapliga institutioner,\r\nuniversitet och\r\nhögskolor  inom  och  utom  landet  och då  bör  samfinansiering\r\neftersträvas.\r\nSpridning av information och kunskaper  är  en väsentlig del i\r\nALI:s verksamhet\r\nsom bör utvecklas och stärkas.\r\nRegeringen  föreslår  att 50 miljoner kronor  per  år  under\r\n2005  och  2006\r\ntillförs  detta anslag för  försöksverksamhet  med\r\narbetstidsförkortning.  Ett\r\nuppdrag till  ALI  förbereds  där  institutet  ges i uppgift att\r\norganisera ett\r\nsådant  försök.  Syftet  med  försöket  är  att  klarlägga\r\nsambandet   mellan\r\narbetstidens längd och arbetstagarnas hälsa. För att förstärka\r\nArbetsdomstolens\r\nverksamhet  minskas  anslaget  med  1  miljon  kronor som förs\r\ntill anslag 23:4\r\nArbetsdomstolen  (jfr  anslag  23:4  nedan). Den tillfälliga\r\nsatsningen  om  3\r\nmiljoner kronor till metodutveckling för  företagshälsovården\r\nunder 2004 upphör\r\nvid ingången av 2005.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar  regeringen  att\r\nunder 2005 för\r\nramanslag 23:2 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför\r\nutgifter på högst 50 miljoner kronor under 2006-2008\r\n(budgetpropositionen, UO14\r\npunkt   2).  Regeringen  föreslår  att  riksdagen  anvisar  ett\r\nramanslag   på\r\n360 771 000  kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14,\r\npunkt 4 i denna\r\ndel).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------\r\n---\r\nRegeringens m  fp  kd\r\nc\r\nförslag\r\n-------------------------------------------------------------\r\n---\r\n360 771     -50 000    -150 000    -100 000    -280\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------\r\n---\r\nModeraterna  beräknar  i  motion  A340 yrkande 4 i denna del\r\nanslaget till 50 miljoner kronor\r\nmindre än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion A375  yrkande  19  i denna del\r\natt ALI läggs ned och att större\r\ndelen  av  dess forskningsanslag förs över till universitet\r\noch  forskningsråd.  Under  2005\r\nräknar partiet  med  att detta sparar 100 miljoner kronor av\r\nmyndighetens anslag. Folkpartiet\r\nvill inte anslå de 50  miljoner  kronor  som  regeringen\r\nföreslår  till ALI för försöket med\r\narbetstidsförkortning; partiet vill ha en ny mer flexibel\r\narbetstidslag.  För budgetåret 2005\r\nberäknar  Folkpartiet  anslaget till ett 150 miljoner kronor\r\nlägre belopp än  vad  regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nKristdemokraterna pekar  i  motion  A356  yrkandena  29  och\r\n33 i denna del på att allvarliga\r\nbrister har konstaterats i styrningen av ALI. Det krävs därför\r\natt en rejäl översyn genomförs\r\nav  ALI  och  dess  relationer  till  andra  myndigheter.\r\nÖversynen  ska  vara  grundlig  och\r\nförutsättningslös.  Mycket talar för att ALI:s\r\nforskningsresurser  kommer  till  effektivare\r\nanvändning  om  de  finansierar   forskning   på  universitet,\r\nhögskolor  och  andra  organ.\r\nInformationsspridningen och utbildningsverksamheten  kan  tas\r\növer av Arbetsmiljöverket. ALI\r\nbör omedelbart kunna genomföra en del rationaliseringar och\r\nfokusera  sin  verksamhet,  bl.a.\r\nminska en del av sin bidragsgivning. Kristdemokraterna menar\r\natt arbetslivsinriktad forskning\r\npå  organisationsområdet  bör  prioriteras.  På tre års sikt\r\nbör ALI kunna avvecklas och dess\r\nuppgifter fördelas på Arbetsmiljöverket, universitet,\r\nhögskolor  och andra aktörer. Anslaget\r\ntill ALI kan minskas med 50 miljoner kronor. Kristdemokraterna\r\nanser att det inte finns någon\r\nanledning  att ge ALI 50 miljoner kronor extra för försök med\r\narbetstidsförkortning.  Partiet\r\nmenar att arbetstidsfrågan  bäst  löses  mellan\r\narbetsmarknadens parter. För budgetåret 2005\r\nberäknar  Kristdemokraterna  anslaget  till  ett 100 miljoner\r\nkronor  lägre  belopp  än  vad\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\nCenterpartiet  tydliggör  i  motion  A365  att  partiet  vill\r\nsatsa  på  en  decentraliserad\r\nforskningsstruktur. Det är viktigt att bygga upp  livskraftiga\r\nforskningsmiljöer  runt  om i\r\nlandet.  Därför bör en del av det forskningsarbete som i dag\r\nutförs på ALI i stället bedrivas\r\nute på landets universitet och högskolor. För budgetåret 2005\r\nberäknar Centerpartiet anslaget\r\ntill ett 280 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill  understryka  betydelsen  av  att  det  finns\r\nen fungerande organisation för\r\nforskning  och  utveckling  som  rör  de snabba och djupgående\r\nförändringar  som  pågår  inom\r\narbetslivet. ALI, vars uppgift är att forska, utveckla,\r\nutbilda och förmedla kunskap om och i\r\narbetslivet, har en viktig roll i detta.  Utskottet  anser\r\nockså  att  det  är  viktigt  att\r\narbetslivsforskning   bedrivs   i   aktiv   samverkan  med\r\nmyndigheter,  högskolor  etc.  Av\r\npropositionen framgår att regeringen avser att  genomföra  en\r\nextern  utvärdering  av  ALI:s\r\nverksamhet och att ambitionen är att kontinuerligt följa upp\r\nmyndighetens verksamhet för  att\r\nutvärdera  dess effektivitet. Utskottet har i avsnittet om\r\nallmän inriktning på utgiftsområde\r\n14 Arbetsliv  berört  frågan om arbetstidsförkortning. Med\r\nhänvisning till det ovan framförda\r\navstyrker utskottet motionerna  A340  yrkande  4  i denna del\r\n(m), A356 yrkandena 29 och 33 i\r\ndenna del (kd), A365 (c) och A375 yrkande 19 i denna  del\r\n(fp)  samt tillstyrker regeringens\r\nförslag till medelsanvisning under anslaget.\r\n\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets\r\nställningstagande  i  fråga  om\r\nanslagen på utgiftsområde 14.\r\nNär  det  gäller  nivån på det bemyndigande som föreslås för\r\nALI kan utskottet konstatera -\r\nefter  underhandskontakter  med  Regeringskansliet  -  att\r\nbemyndiganderamen  inte  omfattar\r\nresurser för det tidigare redovisade försöket med\r\narbetstidsförkortning som sträcker sig över\r\ntvå år.  Bemyndigandet  bör  därför uppgå till ett 50 miljoner\r\nkronor högre belopp än vad som\r\nföreslås i propositionen. Detta påverkar inte anslagsnivån.\r\nUtskottet tillstyrker därmed delvis regeringens förslag i\r\nfråga om bemyndigande för år 2005\r\n(budgetpropositionen,  UO14  punkt   2)  med  den  ändringen\r\natt  bemyndigandet  utökas  med\r\nytterligare 50 miljoner kronor, dvs. totalt 100 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nAnslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     44 451     Anslagssparande    1 549\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     46 000     Utgiftsprognos    46 702\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    44 650\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   44 650\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   44 650\r\n-----------------------------------------------------\r\nAnslaget är ett bidrag till arbetsmarknadens  parter  och\r\nadministreras av Arbetslivsinstitutet (ALI). Anslaget\r\navser kostnader för funktionsutbildning,\r\nstyrelserepresentantutbildning  och allmänna informationsinsatser inom\r\narbetslivsområdet  samt  viss  EU-bevakning.\r\nFunktionsutbildningen  avser främst  arbetsmiljöutbildningar  för\r\nfackliga förtroendemän.\r\n\r\nRegeringen  har givit ALI i uppdrag att för budgetåret\r\n2004 närmare redovisa  användningen  av  medlen  under\r\nanslaget.\r\nRegeringen föreslår  att  anslaget  minskas  med  1 350\r\n000  kr  för att finansiera viss isocyanatforskning i\r\nHässleholm och att forskningen fortsätter att bedrivas inom\r\nramen för  Stockholms  universitets  ledning  under\r\n2005.  Anslag  23:1  Arbetsmiljöverket  minskas med 2\r\nmiljoner kronor för samma ändamål (jfr anslag 23:1 ovan).\r\nTotalt  förs 3 350 000 kr över från utgiftsområde  14\r\nArbetsliv  till  anslag  25:29  Stockholms  universitet:\r\nForskning och forskarutbildning inom utgiftsområde 16 under\r\n2005.\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under 2005 för anslag 23:3 besluta om bidrag som\r\ninklusive tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter på\r\nhögst 33 500 000 kr under 2006 (budgetpropositionen,\r\nUO14 punkt 3). Regeringen föreslår att riksdagen  anvisar\r\nett  ramanslag  på 44 650 000 kr för budgetåret 2005\r\n(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------\r\n----------\r\nRegeringens m  fp  kd\r\nc\r\nförslag\r\n------------------------------------------------------\r\n----------\r\n44 650       -10 000     -45 000\r\n------------------------------------------------------\r\n----------\r\nFolkpartiet anser i motion A375 yrkande 19 i denna del\r\natt ett sparande  kan  ske  på  anslaget  och  föreslår  en  minskning med 10\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nI  motion  A356  yrkande  33  i denna del anser\r\nKristdemokraterna att det är tveksamt om statliga bidrag i all evighet ska  gå\r\ntill\r\nutbildning av övriga fackliga förtroendevalda  eftersom\r\nstödet till de regionala skyddsombuden har överförts till Arbetsmiljöverkets\r\nanslag. Enligt partiet bör de fackliga organisationerna\r\nsjälva  eller  i  samarbete med arbetsgivarna kunna klara sådan utbildning.\r\nKristdemokraterna anser att anslaget kan avskaffas helt\r\nfrån och med 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt utskottets mening finns det inte skäl att nu\r\ngöra någon förändring av  de  bidrag  som  lämnas  inom  ramen för detta anslag\r\nUtskottet, som ställer sig bakom regeringens förslag\r\ntill medelsanvisning, avstyrker motionerna A356 yrkande 33 i denna del (kd) och\r\nA375 yrkande 19 i denna del (fp).\r\n\r\nI slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av\r\nutskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om\r\nbemyndigande för år 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 3).\r\n\r\nAnslag 23:4 Arbetsdomstolen\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     22 964     Anslagssparande    1 550\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     23 940     Utgiftsprognos    23 672\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    25 282\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   25 488  1\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   25 911  2\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\n2Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\nAnslaget avser kostnader för personal, lokaler samt för\r\növrig förvaltning vid Arbetsdomstolen.\r\n\r\nRegeringen beslutade i juni 2004 att höja arvodena för\r\nArbetsdomstolens ledamöter och deras ersättare från den  1\r\njuli  2004.  Anslaget  tillförs  ytterligare  1  miljon\r\nkronor  som  finansieras genom en minskning av anslag 23:2\r\nArbetslivsinstitutet  (jfr  anslag  23:2  ovan).\r\nKostnadsökningen  under 2004  finansieras  inom  Arbetsdomstolens\r\nbefintliga ram.\r\nRegeringen   föreslår   att   riksdagen   anvisar   ett\r\nramanslag  på  25 282 000   kr   för   budgetåret   2005\r\n(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------\r\n25 282     -25 282     -25 300\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------\r\nModeraterna, som är principiella motståndare till\r\nspecialdomstolar  och partssammansatta domstolar, anser i motion A340 yrkande 4\r\ni denna\r\ndel  att  Arbetsdomstolen  ska  läggas ned och dess\r\nuppgifter överföras till  det  allmänna  domstolsväsendet.  Som  en  följd  av\r\ndetta\r\nställningstagande kan anslaget utgå.\r\n\r\nFolkpartiet menar i motion A375 yrkande  19  i  denna\r\ndel  att  Arbetsdomstolen  ska  läggas  ned  och målen föras över till de\r\nallmänna\r\ndomstolarna. Medlen på anslaget för Arbetsdomstolen\r\nska därför flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  vid  flera  tillfällen  behandlat\r\nliknande förslag och anser liksom tidigare att det inte  är  aktuellt  att\r\nlägga  ned\r\nArbetsdomstolen.  Utskottet  kan  i  sammanhanget\r\nnotera   att   frågan   om   Arbetsdomstolen   och  diskrimineringsmålen\r\nomfattas  av\r\nDiskrimineringskommitténs uppdrag (dir. 2002:11,\r\n2003:69). Därmed avstyrker utskottet motionerna A340  yrkande 4 i denna del (m)\r\noch A375\r\nyrkande 19 i denna del (fp).\r\n\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av\r\nutskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslag 23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall  1     Anslagssparande       60\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag         71     Utgiftsprognos        72\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag        73\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat       73  1\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat       74  2\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Motsvarar 73 000 kr i 2005 års prisnivå\r\n\r\n2Motsvarar 73 000 kr i 2005 års prisnivå\r\n\r\nAnslaget  avser  kostnader  för  nämndens  verksamhet,\r\nsom huvudsakligen består av arvoden och ersättningar. Regeringen\r\nföreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 73 000 kr\r\nför budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna\r\ndel).\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av\r\nutskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslag 23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\n2003  Utfall     23 141     Anslagssparande    3 585\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\n2004  Anslag     23 022     Utgiftsprognos    22 544\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\n2005  Förslag    23 022\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\n2006  Beräknat   23 022\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\n2007  Beräknat   23 022\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\nAnslaget avser huvudsakligen kostnader för Sveriges\r\nmedlemsavgift  till  Internationella  arbetsorganisationen  (ILO). En del av\r\nanslaget avser\r\nkostnader  för deltagande i ILO:s verksamhet och för\r\nILO-kommittén. ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen,\r\nreviderade\r\nunder 2004 skalan  för  medlemsländernas  bidrag\r\ntill organisationen. Sveriges andel utgör en knapp procent av ILO:s budget 2005\r\nvilket är en\r\nmarginell minskning jämfört med 2004. Regeringen\r\nföreslår  att  riksdagen  anvisar  ett  ramanslag  om  23 022 000  kronor  för\r\nbudgetåret 2005\r\n(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av\r\nutskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av\r\nsexuell läggning (HomO)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall      6 580     Anslagssparande      -52\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag      8 098     Utgiftsprognos     7 897\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     8 057\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    8 151  1\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    8 293  2\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Motsvarar 8 057 000 kr i 2005 års prisnivå\r\n\r\n2Motsvarar 8 057 000 kr i 2005 års prisnivå\r\n\r\nFrån anslaget finansieras kostnader för personal,\r\nlokaler och andra förvaltningskostnader för Ombudsmannen mot diskriminering\r\npå  grund  av  sexuell  läggning  (HomO).  Sedan  den  1\r\njuli  2003  har  HomO i uppgift att se till att lagen om förbud mot\r\ndiskriminering efterlevs och sedan den 1 januari 2003\r\nska HomO enligt förordningen  med instruktion för myndigheten förebygga\r\noch motverka homofobi. Antalet ärenden till HomO har\r\nökat kraftigt och det finns ett  fortsatt  behov  av omfattande insatser\r\nmot  homofobi  och  diskriminering  på  grund av sexuell\r\nläggning. Regeringen anser att verksamheten mot denna  bakgrund  bör\r\nbedrivas med bibehållet anslag. Regeringen  föreslår\r\natt  förstärkningen  om  700 000  kr  för  åren  2001-2004 förlängs med\r\nytterligare tre år, dvs. för perioden 2005-2007. Syftet\r\när att förstärka myndighetens kontakter med arbetsmarknadens  parter.\r\nMedlen överförs från anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  anvisar  ett\r\nramanslag om 8 057 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14\r\npunkt 4 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n---------------------------------------------------\r\n-------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n---------------------------------------------------\r\n-------------\r\n8 057      -8 057        -1 000\r\n---------------------------------------------------\r\n-------------\r\nModeraterna vill i motion A340 yrkande 4 i denna\r\ndel  att  de  fyra  ombudsmännen  som  har  i uppdrag att utöva tillsyn enligt\r\nde olika lagarna mot\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  slås  ihop  till  en\r\ngemensam myndighet. Till följd därav sammanläggs  också  Jämställdhetsnämnden\r\noch  Nämnden  mot\r\ndiskriminering. Moderaterna anser att anslaget för\r\nHomO  ska  utgå.  I  motionen  föreslås  att  det under utgiftsområde 14 i\r\nstället inrättas en ny\r\nmyndighet, och att det skapas ett nytt anslag för\r\nOmbudsmannen mot diskriminering som tillförs drygt 72 miljoner kronor för 2005.\r\n\r\nKristdemokraterna  ser i motion A356 yrkandena 31\r\noch 33 i denna del med hänvisning till det redovisade  antalet  ärenden  ingen\r\nanledning  att  öka\r\nresurserna till HomO på det sätt som regeringen\r\nföreslår. För budgetåret 2005 föreslår Kristdemokraterna en minskning av\r\nanslaget med 1 miljon kronor\r\njämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har tidigare behandlat liknande synpunkter\r\noch då hänvisat till den utredning (dir. 2002:11) som regeringen tillsatt för\r\natt bl.a. överväga\r\nen   samordning   eller   sammanslagning   av\r\nnågra   av   eller   samtliga   av   Handikappombudsmannen,\r\nJämställdhetsombudsmannen,   HomO   och\r\nDiskrimineringsombudsmannen.  Kommittén, som fått\r\nnya uppgifter och därmed förlängd redovisningstid (dir. 2003:69), ska redovisa\r\nuppdraget senast den\r\n1 juli 2005.\r\n\r\nUtskottet finner regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning  väl  avvägt  med  tanke  på HomO:s ökade arbetsvolym, bl.a.\r\ntill följd av den utökade\r\nuppgiften att även ha tillsyn över 2003 års\r\ndiskrimineringslag. Med hänvisning till vad som  anförts ovan avstyrker\r\nutskottet motionerna A340 yrkande\r\n4 i denna del (m) och A356 yrkandena 31 och 33 i\r\ndenna del (kd) och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under\r\nanslaget.\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av\r\nutskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\nAnslag 23:8 Medlingsinstitutet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     48 812     Anslagssparande      711\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     49 103     Utgiftsprognos    49 196\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    49 640\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   50 494  1\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   51 455  2\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Motsvarar 49 640 000 kr i 2005 års prisnivå\r\n\r\n2Motsvarar 49 640 000 kr i 2005 års prisnivå\r\n\r\nAnslaget  avser kostnader för personal, lokaler,\r\nlönestatistik och andra förvaltningskostnader för  Medlingsinstitutet.\r\nRegeringen\r\nbedömer att Medlingsinstitutet med sina insatser\r\nbidragit till en bättre fungerande lönebildning.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar ett\r\nramanslag om 49 640 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt\r\n4 i\r\ndenna del).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------\r\n--------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n--------------------------------------------------\r\n--------------\r\n49 640  -3 000\r\n--------------------------------------------------\r\n--------------\r\nKristdemokraterna  anser  i  motion A356 yrkande 33\r\ni denna del att det bör övervägas om inte Medlingsinstitutet kan samverka eller\r\nsamlokalisera med någon\r\nannan befintlig myndighet, t.ex.  Kammarkollegiet,\r\nför att på så sätt minska bl.a. de administrativa kostnaderna. Detta, och de\r\nresursökningar myndigheten\r\nfick förra året samt den rationaliseringspotential\r\nsom  bör  finnas,  gör  att  partiet  anser  att  en viss besparing kan göras\r\noch anvisar ett anslag som\r\nsammantaget är 3 miljoner kronor lägre än\r\nregeringens.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,  som biträder regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning, avvisar de besparingsförslag som framförs  i  ovanstående\r\nmotion.  Utskottet  avstyrker\r\ndärför motion A356 yrkande 33 i denna del (kd).\r\n\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande\r\ni fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     21 513     Anslagssparande      353\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     22 145  1  Utgiftsprognos    22 592\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag    21 907\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat   22 107  2\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat   22 479  3\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\n\r\n2Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\n3Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå\r\n\r\nAnslaget avser kostnader  för\r\nJämställdhetsombudsmannen  (JämO)  med  kansli  och  för  Jämställdhetsnämnden.\r\nAntalet  anmälningar  om\r\nkönsdiskriminering,  antalet  granskningar  som  ska\r\ngenomföras, deras komplexitet och arbetsgivares bristande förmåga att leva upp\r\ntill\r\njämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder, är\r\nfaktorer  som  styr utgifterna på området. Utgifterna styrs också av JämO:s\r\ninsatser för\r\natt följa upp lagens krav på aktiva åtgärder och för\r\natt fullgöra  det  informationsansvar  som åläggs myndigheten. Regeringen anser\r\natt\r\nJämO:s uppgift fortsatt ska vara att motverka\r\nkönsdiskriminering på arbetsmarknaden och i högskolan. Myndigheten ska i detta\r\nsyfte utöva\r\ntillsyn  enligt  jämställdhetslagen  och se till att\r\nmetoder för att motverka könsdiskriminering,  inklusive  lönediskriminering,\r\nfinns\r\ntillgängliga och sprida dem.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar  ett\r\nramanslag  på  21 907 000  kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14\r\npunkt 4 i\r\ndenna del).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens\r\nförslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n21 907     -21 907\r\n----------------------------------------------------------------\r\nModeraterna vill i motion A340 yrkande 4 i denna\r\ndel att de fyra ombudsmännen  som  har  i  uppdrag att utöva tillsyn enligt de\r\nolika lagarna mot diskriminering i\r\narbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet.\r\nTill följd därav sammanläggs också Jämställdhetsnämnden  och  Nämnden  mot\r\ndiskriminering. Moderaterna anser att\r\nanslaget för JämO ska utgå. I motionen föreslås\r\natt det under utgiftsområde 14 i stället inrättas en ny myndighet och att det\r\nskapas ett nytt anslag, Ombudsmannen\r\nmot diskriminering, som tillförs drygt 72 miljoner\r\nkronor för 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed hänvisning till utskottets ställningstagande\r\nunder anslag 23:7 tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisnin\r\nunder anslag 24:1 och avstyrker\r\ndärför motion A340 yrkande 4 i denna del (m).\r\n\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande\r\ni fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslag 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder\r\n\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003  Utfall     11 248     Anslagssparande    9 317\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004  Anslag     13 706  1  Utgiftsprognos    22 748\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     7 706\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat    7 706\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat    7 706\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\n\r\nAnslaget  avser  kostnader  för åtgärder som syftar\r\ntill att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget ska användas för\r\natt stödja\r\nverksamheter som syftar till  att främja jämställdhet\r\nmellan kvinnor och män samt organisationer som driver projekt med detta syfte.\r\nAnslaget\r\nkan även användas för att pröva nya metoder inom\r\njämställdhetsarbetet.\r\n\r\nInom Näringsdepartementet har  det  bedrivits\r\nverksamhet som har finansierats av anslaget. Anslaget föreslås minskas med 6\r\nmiljoner kronor\r\nför 2005. Medlen förs till anslag 90:5\r\nRegeringskansliet  m.m.  under  utgiftsområde  1 Rikets styrelse som ökas i\r\nmotsvarande omfattning. En\r\nfortsatt hög ambitionsnivå vad avser\r\nNäringsdepartementets jämställdhetsarbete ska vara  möjlig.  Under  2005\r\nföreslås anslag 24:2 även kunna\r\nanvändas för stöd till kvinnoorganisationer.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar ett\r\nramanslag på 7 706 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt\r\ni denna del).\r\n\r\nUtskottet biträder regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av\r\nutskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\nAnslag 24:3 Delegation för stöd till\r\njämställdhetsintegrering (nytt anslag)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------\r\n2005  Förslag     4 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n2006  Beräknat        0\r\n-----------------------------------------------------\r\n2007  Beräknat        0\r\n-----------------------------------------------------\r\nDe statliga myndigheterna bör i sin verksamhet utgöra ett föredöme i frågor\r\nsom gäller jämställdhet mellan  kvinnor  och män. Ett stöd bör erbjudas till\r\nmyndigheterna i\r\nderas arbete med jämställdhetsintegrering. Därför bör ett nytt anslag\r\nupprättas för att finansiera kostnader för en delegation för stöd till\r\njämställdhetsintegrering.\r\n\r\nDelegationens uppgifter ska vara att\r\n\r\n- informera om jämställdhetsintegrering och om de statliga myndigheternas\r\nansvar för genomförandet av jämställdhetspolitiken,\r\n\r\n- utforma utbildningar och samordna utbildningsinsatser för\r\njämställdhetsintegrering,\r\n\r\n- vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering,\r\n\r\n- skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.\r\n\r\nDelegationen inrättas för en period om ett år.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 4 000 000 kr för\r\nbudgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------------\r\nRegeringens m  fp  kd c\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------------\r\n4 000      -4 000        -4 000\r\n----------------------------------------------------------------\r\nModeraterna föreslår i motion A340 yrkande 4 i denna del att anslaget\r\nutgår, dvs. en minskning med 4 miljoner kronor.\r\n\r\nKristdemokraterna anser i motion A356 yrkandena 32 och 33 i denna del\r\natt satsningar på jämställdhet ska finansieras  av  respektive  förvaltning,  p\r\nsamma sätt som alla företag i Sverige själva får\r\nfinansiera sitt jämställdhetsarbete och yrkar på en besparing med 4\r\nmiljoner kronor, motsvarande hela anslaget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,  som  delar  regeringens  uppfattning  att  myndigheterna\r\nbör  vara  ett  föredöme i frågor som gäller jämställdhet mellan kvinnor och\r\nmän, välkomnar initiativet  till  en  delegation  för\r\njämställdhetsintegrering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill medelsanvisning och avstyrker därför motionerna A340 yrkande 4 i denna del\r\n(m) och A356 yrkandena 32 och 33 i denna del (kd).\r\n\r\nSist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.\r\n\r\nFöreslaget nytt anslag: 24:4 Ombudsmannen mot diskriminering (m)\r\n\r\n\r\nSom framgår under anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund\r\nav sexuell läggning  (HomO) och anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen (JämO)\r\nförordar Moderaterna i motion A340 yrkande 4 i denna\r\ndel att de fyra ombudsmännen som har till uppgift att utöva tillsyn\r\növer lagstiftningen mot diskriminering  i  arbetslivet  slås  ihop  till  en\r\ngemensam  myndighet. Till följd därav sammanläggs även\r\nJämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering.\r\n\r\nFör att finansiera den nya myndigheten föreslås att 72 801 000 kr\r\nanvisas på detta nya anslag för 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed hänvisning till utskottets ställningstagande under anslag 23:7\r\navstyrker utskottet motion A340 yrkande 4 i denna del (m).\r\n\r\nSammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen m.m. på\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv\r\nAv nedanstående tabell framgår utskottets och\r\noppositionspartiernas förslag till fördelning på anslag på utgiftsområde 14.\r\nBelopp i tusental kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\nAnslag    Anslags-Utskottets\r\ntyp    förslag\r\n(m)     (fp)     (kd)      (c)\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:1       (ram)   648 862  -100 000 -100 000\r\nArbetsmiljöverket\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:2       (ram)   360 771  -50 000 -150 000 -100 000 -\r\n280 000\r\nArbetslivsinstitutet\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:3  Särskilda      (ram)    44 650 -10 000  -45 000\r\nutbildningsinsatser\r\nm.m.\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:4       (ram)    25 282  -25 282  -25 300\r\nArbetsdomstolen\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:5  Statens nämnd  (ram)        73\r\nför arbetstagares\r\nuppfinningar\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:6       (ram)    23 022\r\nInternationella\r\narbetsorganisationen\r\n(ILO)\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:7  Ombudsmannen   (ram)     8 057   -8 057  -1 000\r\nmot diskriminering\r\npå grund av sexuell\r\nläggning (HomO)\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n23:8       (ram)    49 640   -3 000\r\nMedlingsinstitutet\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n24:1       (ram)    21 907  -21 907\r\nJämställdhetsombudsmannen\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n24:2  Särskilda      (ram)     7 706\r\njämställdhetsåtgärder\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n24:3  Delegation för (ram)     4 000   -4 000  -4 000\r\nstöd till\r\njämställdhetsintegrering\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n24:4  Ombudsmannen   (ram)  +72 801\r\nmot diskriminering\r\n(nytt anslag)\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\nSumma      1 193  -36 445 -285 300 -253 000 -\r\n280 000\r\n970\r\n------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n(punkt 1) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan\r\nAttefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) oc\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs under Ställningstagande i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11,\r\n2004/05:Sf288\r\nyrkandena 15 och 18-20, 2004/05:Sf360 yrkande 4, 2004/05:Sf365\r\nyrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:N393 yrkande 20,\r\n2004/05:A261 yrkandena  1,  2  i  denna  del  och  3, 2004/05:A342 yrkandena 3,\r\n5 och 6,\r\n2004/05:A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del samt\r\n2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17 och avslår motionerna 2004/05:K459\r\nyrkande 12, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7, 2004/05:N40\r\nyrkande\r\n35,  2004/05:A215  yrkandena  1  och  2, 2004/05:A221 yrkandena 1,\r\n4 och 8, 2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:A257,\r\n2004/05:A273 yrkandena 1-5, 2004/05:A277 yrkande 1, 2004/05:A289,  2004/05:A317\r\nsamt\r\n2004/05:A350 yrkandena 1 och 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInledning\r\n\r\nArbets- och företagslinjen måste stärkas i svensk politik. Detta är\r\nutgångspunkten när våra partier, som tillsammans utgör Allians för Sverige,\r\nformar vår politik.\r\n\r\nDen ekonomiska politiken måste utformas  så  att  den  ger hög\r\noch uthållig tillväxt och på så vis säkrar sysselsättning, trygghet och\r\nvälstånd. För att göra detta möjligt måste strukturreformer genomföras och en\r\nbetydande\r\nomläggning av politiken ske. Ett antal angelägna åtgärder har\r\nanknytning till arbetsmarknaden.\r\nDen ekonomiska tillväxten är starkt beroende av det totala\r\nantalet  arbetade  timmar och produktivitetsutvecklingen i stort. Detta tar vi\r\nfasta på i vår politik. Vi vill särskilt peka på vikten av att öka antalet\r\narbetade\r\ntimmar i ekonomin, vilket också innebär att fler människor kommer i\r\narbete och att  det  tillkommer  fler  arbetsgivare.  Det  finns  också skäl at\r\nframhålla arbetets värde och betydelse för människor. Det gäller inte minst\r\nungdomar, en grupp där arbetslösheten fortfarande ligger på hög\r\nnivå.\r\nRegering och riksdag kan påverka utvecklingen genom reformer för\r\nen bättre fungerande arbetsmarknad, strategiska skattesänkningar på arbete och\r\nföretagande samt förenklade regelverk.\r\nPolitiken måste läggas om så att det arbetstidsbortfall\r\nmotsvarande en dryg miljon människor som inte går till arbetet en vanlig dag\r\nbringas  ned till normala nivåer. Människor som vill arbeta måste ges en reell\r\nchans att\r\ngöra detta. På grund av arbetslöshet, sjukskrivning, förtidspension\r\neller annat utanförskap går motsvarande 20 % av befolkningen i åldern 20-64 år\r\ninte  till  något  arbete.  Detta  är  ett  allvarligt  slöseri med mänsklig\r\nvärdighet och mänskliga resurser.\r\nEtt nytt, väldefinierat sysselsättningsmål bör fastställas. Under\r\narbetet har framkommit att antalet arbetade timmar per invånare är en stark\r\nkandidat till ett sådant mål, förutom dagens mål om minst 80 %  sysselsättning\r\ngenomsnitt  och  särskilda  insatser i områden där andelen\r\nunderstiger 60 %. Dessa mål återspeglar att det för ökad tillväxt krävs att fle\r\nindivider kommer i arbete och att antalet arbetade timmar måste öka. Målet  om\r\n60 %\r\nfäster uppmärksamheten på att ambitionen vad gäller\r\nsysselsättningen måste vara hög i alla delar av landet.\r\nEtt omfattande program genomförs  för  att  få  människor  i\r\narbete genom bl.a. översyn och en mer sysselsättningsfrämjande utformning av\r\nreglerna för arbetslöshetsförsäkringen och andra delar av\r\nsocialförsäkringssystemet,\r\nliksom analys av den reella integration som i dag finns mellan\r\nolika system samt en uppstramande översyn av hur reglerna tillämpas.\r\n\r\nHuvudpunkterna i vår politik är följande:\r\n\r\n·  Det måste bli mer lönande att arbeta. Bidragssystemen bör\r\nreformeras  bl.a.  vad avser ersättningsnivåer och villkor i övrigt. Människor\r\nmåste snabbare än i dag komma ut på arbetsmarknaden, och det ska löna sig bättr\r\natt\r\nstanna där längre än i dag. Äldres vilja att arbeta ska\r\nstimuleras och underlättas.\r\n·\r\n·  Människor måste komma tillbaka i arbete igen. Frånvaron måste\r\nminskas och inflödet  i  förtidspensionering  stoppas.  Detta  kräver  åtgärder\r\npå en rad områden alltifrån arbetsplatsfrågor till bättre fungerande system för\r\nrehabilitering och bättre villkor för barnfamiljerna.\r\n·\r\n·  Skatte- och bidragssystemen reformeras så att de stimulerar och\r\ngör att det lönar sig bättre att arbeta - trösklar och marginaleffekter måste\r\nminskas.\r\n·\r\n·  Arbetsmarknadspolitiken bör reformeras och ges en ny inriktning.\r\nIndividerna - inte kollektiv eller klasser - ska stå i fokus för den  förnyade\r\narbetsmarknadspolitiken. Fler måste komma i arbete snabbare. En arbetsmarknad\r\nför alla måste skapas.\r\n·\r\n·  Hinder mot att kvinnor utvecklar hela sin potential måste\r\nundanröjas genom såväl opinionsbildning som direkta åtgärder.\r\n·\r\n·  Regler måste utformas bättre och enklare så att de underlättar\r\nför invandrare att snabbt komma in på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·  Satsningar måste till på kompetens i arbetslivet, utbildning och\r\nforskning. Arbetsmarknadsutbildningen måste effektiviseras.\r\n·\r\n·  Europasamarbetets fördelar måste utnyttjas, bl.a. genom att\r\nLissabonprocessen reformeras så att den mer uttalat inför jämförelser med lände\r\nsom Norge, USA, Japan och Kanada för att bidra till att förbättra den europeisk\r\narbetsmarknadens funktionssätt och till att effektivisera den\r\nekonomiska politiken.\r\n·\r\nUtöver åtgärderna för att fler ska komma i arbete och att antalet\r\narbetade timmar ska öka behövs bl.a. produktivitetsfrämjande insatser liksom\r\nsunda  offentliga finanser. Vi vill i detta sammanhang särskilt betona vikten a\r\natt  stärka det direkta sambandet mellan lönebildning och höjda\r\nreallöner. Arbetsmarknadens parter har ansvar för löneförhandlingarna, men\r\nstaten bör bl.a.  tydliggöra  kopplingen  mellan  arbetslösheten  och  avgiften\r\ntill\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nDet dystra arbetsmarknadsläget\r\n\r\nVåra beräkningar visar att motsvarande drygt en miljon\r\nheltidsarbetande människor står utanför arbetsmarknaden på grund av\r\narbetslöshet, sjukskrivning, förtidspensionering m.m.\r\n\r\nNästan en halv miljard kronor om dagen spenderas på att dessa\r\nmänniskor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden och i stället försörjs\r\ngenom bidrag och socialförsäkringar. Samtidigt införs nu ett nytt sjuklönesyste\r\nmed ett medfinansieringsansvar och absurda effekter, som att det\r\nbl.a. ytterligare ökar kostnaderna för att anställa personal som riskerar att\r\nbli sjuk. Arbetsgivarna kommer att noga granska varje arbetssökandes\r\nsjukhistoria\r\noch minsta risk att han eller hon blir sjuk kommer att tydligt\r\nreducera den sökandes chans till arbete. Målet om färre sjukskrivningar kommer\r\ninte att nås genom detta förslag.\r\nDet  dystra resultatet av regeringens politik är att den totala\r\narbetslösheten, såsom den officiellt redovisas inklusive arbetsmarknadsåtgärder\r\nsuccessivt har stigit under mandatperioden. I oktober 2002 uppgick den totala\r\narbetslösheten till 6,5 %, i oktober 2003 till 7,0 % och i oktober\r\n2004 till 7,8 %.\r\nAntalet människor i arbetsför ålder som inte har ett riktigt\r\narbete eller som vill arbeta mer har under samma period ökat med 100 000 och\r\nuppgår nu till 760 000 personer.\r\n\r\n\r\n------------------------------------------------------\r\n|    |   Antal       |I procent av\r\n|\r\n|    | individer     |\r\narbetskraften |\r\n------------------------------------------------------\r\n|Öppet arbetslösa        |  217 000      |   4,9     |\r\n------------------------------------------------------\r\n|I   |  129 000      |   2,9     |\r\n|arbetsmarknadsåtgärder  |     | |\r\n------------------------------------------------------\r\n|Sammanlagd       total  |  346 000      |   7,8     |\r\n|officiell arbetslöshet  |     | |\r\n------------------------------------------------------\r\n|Latent arbetssökande    |  147 000      |   3,3     |\r\n------------------------------------------------------\r\n|Undersysselsatta        |  267 000      |   6,1     |\r\n------------------------------------------------------\r\n|Antal    människor   i  |  760 000      |   17,2    |\r\n|arbetsför   ålder  som  |     | |\r\n|inte  har ett  riktigt  |     | |\r\n|arbete  eller som vill  |     | |\r\n|arbeta mer    |     | |\r\n------------------------------------------------------\r\nKälla: SCB:s översikt över arbetsmarknadsläget avseende oktober\r\n2004\r\n\r\nRegeringen för enligt  vår  mening  en medveten politik som går ut på att\r\nflytta människor mellan olika statistikkolumner för att kortsiktigt nå vissa\r\npolitiska mål.\r\nDetta är enligt vår uppfattning oansvarigt och kortsynt.\r\n\r\nTrots statistikpolitiken har regeringen  inte  lyckats nå sitt eget\r\nsysselsättningsmål. Inte heller målet om att halvera antalet\r\nsocialbidragsberoende uppnås. Sitt\r\ngamla mål om öppen arbetslöshet - att den öppna arbetslösheten  skulle  uppgå\r\ntill högst 4 % - har regeringen för länge sedan övergivit. Risken är stor att\r\ndet inte\r\ngår att uppnå regeringens mål om halvering av sjukfrånvaron.\r\n\r\nSysselsättningsmålet - att år 2004 skulle 80 % av befolkningen mellan 20 och\r\n64  år  vara  reguljärt  sysselsatt  -  har  regeringen  helt  misslyckats med\r\natt nå. I\r\ndagsläget  är  det  mindre  än  77 %  som  har  ett arbete som inte är en\r\narbetsmarknadspolitisk åtgärd och andelen är lägre än för ett år sedan. Enligt\r\nregeringens\r\nprognoser kommer målet inte heller att kunna nås  under  överskådlig  tid.\r\nDen expansion av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen nu planerar oc\r\ngenomför\r\nminskar bokföringsmässigt den öppna arbetslösheten men gör inte att\r\nsysselsättningsmålet nås; personer i åtgärder räknas inte in i målet.\r\n\r\nUtvecklingen av sjukfrånvaron ligger hittills inte i linje med vad som krävs\r\nför  att  uppnå  regeringens  mål  om  att  halvera denna från 2002 års nivå på\r\n110,5\r\nmiljoner sjukpenning-, karens- och sjuklönedagar till årsskiftet 2007/08.\r\nDetta får återverkningar också på arbetsmarknaden.  Enligt regeringens egna\r\nuppgifter finns\r\ndet ca 122 000 personer som varit sjukskrivna mer än ett år och antalet\r\npersoner som mottar sjuk- och aktivitetsersättning har  ökat  kraftigt  och\r\nuppgår  till  ca\r\n530 000  personer.  Den  höga  sjukfrånvaron  och  det  stora  antalet\r\npersoner med sjuk- och aktivitetsersättning medför lidande för den enskilde,\r\nhöga sociala och\r\nsamhällsekonomiska kostnader som tränger undan andra angelägna välfärdsbehov\r\noch leder dessutom till ett minskat arbetskraftsutbud och på sikt färre arbetad\r\ntimmar.\r\n\r\nMålet om att halvera antalet socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004 uppnås\r\ninte  heller.  Även  på  denna  punkt  misslyckas  regeringen, vilket också\r\nerkänns i\r\nbudgetpropositionen.  Enligt  Kommunförbundet  ökar kostnaderna för\r\nsocialbidrag i år. Ensamstående kvinnor med barn och utrikes födda  är\r\növerrepresenterade  bland\r\npersoner med flerårigt socialbidrag. Trots att regeringen säger sig förespråka\r\narbetslinjen visar utvecklingen av bl.a. socialbidrag att så inte är fallet.\r\n\r\nBrister i dagens arbetsmarknadspolitik\r\n\r\nDen nuvarande arbetsmarknadspolitiken har misslyckats. Det är uppenbart att\r\narbetsmarknadens funktionssätt har stora brister.\r\n\r\nVår kritik mot nuvarande system kan sammanfattas i följande punkter:\r\n\r\n·  Den förda politiken ger inte tillräcklig hjälp till dem som är mest\r\nutsatta på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·  Dagens politik ger för liten valfrihet för den enskilde.\r\n·\r\n·  Styrningen av förmedlingsverksamheten  fungerar  dåligt  -  det\r\nleder  till  att få jobb förmedlas, få anvisningar till arbete görs och att\r\nkontrollen av\r\narbetsviljan är otillfredsställande.\r\n·\r\n·  Många  arbetsförmedlingar  uppvisar  stora  brister när det gäller\r\natt göra anvisningar  av  god  kvalitet,  vilket  leder  till  dålig  matchning\r\nmellan\r\narbetssökande och lediga jobb.\r\n·\r\n·  Arbetsförmedlarna har dubbla och motsägelsefulla roller gentemot de\r\narbetslösa genom att de både ska hjälpa och kontrollera.\r\n·\r\n·  Förmedlingsverksamheten bedrivs varken enhetligt,  rättssäkert\r\neller effektivt. Arbetslösa i olika delar av landet får inte en likvärdig\r\nbehandling i sina\r\nkontakter med arbetsförmedlingen.\r\n·\r\n·  Arbetsmarknadspolitiken saknar förmåga att ta till vara olika\r\nförutsättningar i skilda delar av landet.\r\n·\r\n·  Individuella handlingsplaner av god kvalitet tas inte  fram  för\r\narbetslösa arbetssökande vid förmedlingen, trots upprepade krav på detta från\r\nriksdag och\r\nregering.\r\n·\r\n·  Dagens arbetsmarknadsåtgärder leder inte till minskad arbetslöshet eller\r\nökad  sysselsättning  men  däremot  till betydande undanträngningseffekter -\r\nberäkningar\r\nvisar att för varje hundratal personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärder\r\nsom innebär subventionerad sysselsättning försvinner mellan 60 och 70 riktiga\r\narbeten.\r\n·\r\n·  Arbetsmarknadspolitiken har i långa stycken misslyckats i fråga om\r\nsamarbete med företag och näringsliv.\r\n·\r\n·  Arbetsmarknadspolitiken förefaller ofta att motverka snarare än att främja\r\nrörligheten på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·  Arbetslöshetsförsäkringen  har  tappat sin funktion som\r\nomställningsförsäkring - i stället för att erbjuda ett tillfälligt  ekonomiskt\r\nstöd  mellan  två  arbeten\r\nanvänds den alltför ofta bara för att försörja människor under långa\r\nperioder.\r\n·\r\n·  Arbetslöshetsförsäkringen tillämpas inte på ett enhetligt och rättssäkert\r\nsätt.\r\n·\r\n·  Regeringen förmår inte utforma ett förslag om system för\r\nindividuellt kompetenssparande, trots upprepade löften.\r\n·\r\nDet finns ytterligare ett antal strukturproblem på arbetsmarknaden varav tre\r\nska nämnas här:\r\n\r\n·  Utanförskapet och svårigheterna för invandrare att få tillträde är ett\r\nstort slöseri med resurser och orsakar stort lidande.\r\n·\r\n·  Monopolen på de traditionella offentliga  arbetsmarknaderna  utestänger\r\nkvinnor  från  karriärvägar,  bra löneutveckling och arbetstider som tillgodose\r\nkvinnors\r\nönskemål.\r\n·\r\nÖkningen  på  senare  år  av  sjukskrivningar  och  förtidspensioneringar\r\ntyder  på  att  sjukskrivningar  och  förtidspensioneringar   används   för\r\natt  avlasta\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nNågra huvudpunkter i en reformerad arbetsmarknadspolitik\r\n\r\nSverige  måste få en arbetsmarknad som är rörlig och öppen - en arbetsmarknad\r\nsom är tillgänglig för alla. Den geografiska och sociala rörligheten behöver\r\nöka.  Den\r\nstora arbetskraftsreserv och reservarmé av arbetslösa som skapats under år\r\nefter år av socialdemokratiskt styre måste avskaffas.\r\n\r\nAvgörande  för  möjligheten  att få en radikal ökning av sysselsättningen är\r\nett dynamiskt företagsklimat där gamla och nya företag har möjlighet att\r\nanställa fler\r\nmedarbetare. Kort sagt - Sverige behöver fler arbetsgivare.\r\nDen arbetslöse är en medborgare  med  rätt  att få kvalificerad service, men\r\nska även uppfylla krav för att få ersättningar. Platsförmedlingen måste\r\neffektiviseras\r\noch inriktas på den enskildes behov och förutsättningar. Tidig och individuell\r\nservice ska ges den enskilde i samband med att en handlingsplan upprättas.\r\nVi vill därför slå fast att den som blivit arbetslös  har  ett  antal\r\nrättigheter  som  staten  måste  uppfylla.  Samtidigt har den som blivit\r\narbetslös ett antal\r\nskyldigheter som hon eller han i sin tur måste uppfylla. Det handlar om att\r\netablera klara och tydliga spelregler.\r\nArbetslösa ska ha rätt att själva välja kostnadsfri arbetsförmedling oavsett\r\nvem som utför förmedlingstjänsten.\r\nArbetslösa ska ha rätt att få stöd efter sina behov, förutsättningar och\r\nintressen. Åtgärderna ska vara individuellt utformade med det enda övergripande\r\nsyftet att\r\nså snart som möjligt ge de arbetslösa möjlighet att finna ett nytt arbete.\r\nSamtidigt ska alla arbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning  eller  annat\r\nekonomiskt\r\nstöd från samhället ha skyldighet att aktivt söka jobb och skyldighet att\r\ndelta i de åtgärder som är relevanta.\r\nAlla  arbetstagare  måste  uppfylla  ett  antal grundläggande villkor för\r\natt bli berättigade till arbetslöshetsersättning. Den som blivit arbetslös ska\r\ninte kunna\r\ntacka nej till anvisade arbeten utan att ersättningen från\r\narbetslöshetsförsäkringen påverkas.\r\nMöjligheterna att gå från sjukskrivning till arbete måste förbättras.\r\n\r\nUtöver dessa åtgärder med direkt anknytning till  det  arbetsmarknadspolitiska\r\nområdet vill vi ta krafttag mot de höga ohälsotalen. Detta behandlar vi närmare\r\ni den\r\ngemensamma fyrpartireservationen 27 under utgiftsområde 14 Arbetsliv.\r\n\r\nInstrument för en effektivare arbetsmarknadspolitik\r\n\r\nSverige måste ha en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik som syftar till\r\natt  snabbt och smidigt bidra till att matcha den arbetssökande med de arbeten\r\nsom finns\r\ntillgängliga och rusta den arbetslöse för att kunna ta de arbeten som står\r\ntill förfogande.  Arbetslinjen  ska  hävdas,  dvs. att den arbetssökande i\r\nförsta hand ska\r\nerbjudas arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Först när sådana\r\nåtgärder inte finns tillgängliga ska arbetslöshetsunderstöd  lämnas.  Aktivitet\r\nska  alltid\r\nprioriteras framför passivt bidragsberoende.\r\n\r\nEffektivare förmedlingsverksamhet\r\n\r\nDagens arbetsförmedling måste moderniseras och effektiviseras med utgångspunkt\r\nfrån ett nytänkande som betonar förmedlingsverksamheten som en gentemot den\r\nsökande  synnerligen aktiv verksamhet med\r\nett  i  princip  kontraktsformulerat  förhållningssätt  mellan\r\nförmedlaren/förmedlingen,  å  ena  sidan,  och  arbetssökanden,  å den andra,\r\noch med rättigheter och\r\nskyldigheter för båda parter. Förmedlingsverksamheten ska baseras på\r\ninternationell forskning och vår nationella utvärderingsverksamhet  vid  främst\r\nInstitutet  för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).\r\n\r\n\r\nFlera olika aktörer\r\n\r\nVi  vill  se  många konkurrerande aktörer inom arbetsmarknadspolitikens\r\nområde. Konkurrens och mångfald ökar kvaliteten och valfriheten för den\r\narbetslöse. Vi räknar\r\nmed att en rad nya aktörer såsom privata arbetsförmedlingar,\r\nbranschförmedlingar - exempelvis i fackföreningsregi, privata\r\nutbildningsföretag, ideella föreningar och\r\nbemanningsföretag växer fram. Aktörerna kommer att kunna erbjuda en mängd\r\nolika alternativ med olika specialinriktningar till den arbetslöse.\r\n\r\nI glest befolkade områden finns det inte alltid underlag för privata\r\nbemanningsföretag. Om det inte finns privata aktörer ska myndigheten upphandla\r\nsådana tjänster\r\neller i sista hand driva egna.\r\n\r\n\r\nÖversyn av Arbetsmarknadsverket\r\n\r\nDet finns starka  skäl  för  en  grundlig  översyn  av  AMV:s  totala\r\norganisation.  En  sådan översyn, inkluderande avveckling och organisatorisk\r\nomstart för vissa\r\nfunktioner,  bör leda till en radikalt omgjord organisation som bättre förmår\r\nvara ett instrument  och  ett  stöd  för  de  förändringar  som  vi  föreslår\r\ndenna\r\nreservation.\r\n\r\nOmställningsförsäkring\r\n\r\nEn ny arbetslöshetsförsäkring  i  form  av  en  omställningsförsäkring\r\ninförs.  Försäkringen  ska  till  skillnad från vad som är fallet i dag ha ett\r\nväl fungerande\r\nregelsystem som efterlevs av såväl förmedlingen som arbetslöshetskassan.\r\n\r\nKunskap som underlag för beslut\r\n\r\nDen ansvariga arbetsmarknadsmyndigheten bör regelbundet redovisa hur\r\nsammansättningen av fattade beslut främjar  uppsatta  mål  för  verksamheten.\r\nIFAU  bör  få  en\r\nviktigare roll än i dagens system och dess rapporter bör få ett större\r\ngenomslag i utformningen av politiken.\r\n\r\nSlutsats\r\n\r\nSammanfattningsvis  förordar  vi  alltså  en  helt  annan  politik  än\r\nregeringens för att komma till rätta med strukturproblemen på arbetsmarknaden,\r\nöka arbetsutbudet och  få  en  väl  fungerande\r\narbetsmarknad. Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n2. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde\r\n13 Arbetsmarknad (punkt 1) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs  under\r\nStällningstagande  i  reservation  2. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A289 och\r\navslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande\r\n11, 2004/05:K459 yrkande 12, 2004/05:Sf288 yrkandena 15 och 18-20, 2004/05:Sf36\r\nyrkande\r\n4,  2004/05:Sf365 yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:N308\r\nyrkande 4, 2004/05:N393 yrkande 20,  2004/05:N404  yrkandena  1  och  7,\r\n2004/05:N409\r\nyrkande  35, 2004/05:A215 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1, 4 och\r\n8, 2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:A257, 2004/05:A261\r\nyrkandena\r\n1, 2 i denna  del  och  3,  2004/05:A273  yrkandena  1-5,  2004/05:A277\r\nyrkande 1, 2004/05:A317, 2004/05:A342 yrkandena 3, 5 och 6, 2004/05:A350\r\nyrkandena 1 och 10,\r\n2004/05:A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del samt 2004/05:A375\r\nyrkandena 1, 2, 10 och 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrån Vänsterpartiets sida anser vi att en utredning bör tillsättas för att\r\ngöra  en översyn av arbetsmarknadspolitikens mål och medel. I övrigt ställer vi\r\noss bakom\r\nutskottsmajoritetens syn på den allmänna inriktningen av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nBakgrunden till vårt förslag om en översyn av arbetsmarknadspolitikens mål\r\noch medel är i korthet följande.\r\nArbetsmarknaden har förändrats från 1990-talet. Arbetslösheten har ökat och\r\narbetskraftsdeltagandet  har  minskat  jämfört  med  tidigare  perioder.\r\nOberoende  av\r\nkonjunkturläget  har  obalanstalet  (öppet  arbetslösa och i åtgärder) legat\r\npå 6-8 %, vilket är en fördubbling jämfört med tidigare decennier. Samtidigt ha\r\nandelen\r\nsysselsatta minskat från 84 % i slutet av 1980-talet  till  ca 77 % i dag.\r\nAntalet personer som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna har ökat med ca 25\r\n000 under\r\nmotsvarande period. Antalet personer i arbetskraften som klassificeras som\r\narbetsoförmögna har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Regeringens mål o\r\nhögst 4 %\r\nöppet arbetslösa och minst 80 % sysselsatta ter sig alltmer avlägsna.\r\nUtanförskapet har många ansikten. Klasstillhörighet har alltid  spelat  en\r\navgörande  roll för risken att drabbas av arbetslöshet. I växande utsträckning\r\nsorteras\r\nmänniskor också efter kön, etnicitet och ålder.\r\nJämfört med situationen på 1970- och 1980-talen har andelen arbetslösa som\r\ndeltar i aktiva  arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller erbjuds\r\narbetsmarknadsutbildning\r\neller subventionerad anställning minskat kraftigt under senare år. Det är\r\nenligt Vänsterpartiets  uppfattning  svårt  att  tolka  detta  som  något annat\r\nän en sänkt\r\nambitionsnivå i arbetsmarknadspolitiken.\r\nParallellt  med  att resurserna således krympt har teorier om sökaktivitet\r\noch sökbeteende fått en mer framskjuten plats i utformningen av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nÄven om det finns poänger  med  politikens  nuvarande  betoning  på\r\nindividens  egna  aktivitet  så  menar  vi  i  Vänsterpartiet att den lätt kan\r\nleda till en ökad\r\nindividualisering av problem som i grunden är strukturella.\r\nDet är enligt vår mening uppenbart att strukturförändringar i ekonomin och\r\narbetslivet ligger bakom en betydande del  av dagens höga arbetslöshetstal och\r\nsjunkande\r\nsysselsättningsgrad.  Omläggningen av den ekonomiska politiken och andra\r\ninstitutionella förändringar under 1990-talet har  inneburit  att  politikens\r\nräckvidd  och\r\nförmåga begränsats. Detta har medfört påtagliga sociala konsekvenser.\r\nPå dagens arbetsmarknad,  som  alltså  kännetecknas av väsentligt högre\r\narbetslöshet än tidigare och som i betydligt större utsträckning än tidigare är\r\npåverkad av\r\nstrukturella faktorer, kommer arbetsmarknadspolitiken till korta.\r\nFrån Vänsterpartiets sida anser vi att behovet  av  förnyelse  av\r\narbetsmarknadspolitiken är stort. Därför behöver arbetsmarknadspolitikens mål\r\noch medel utredas i\r\nljuset av förändrade arbetslivsvillkor och de nya inslagen på 2000-talets\r\narbetsmarknad.  Förutsättningar  måste  skapas  för  alla  medborgare  att  få\r\nen plats i\r\narbetslivet och att bidra efter förmåga. Vad ovan anförts bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3. Arbetslöshetsförsäkringen (punkt 2) (fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Stefan Attefall (kd), Carl B Hamilton (fp) och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:A261\r\nyrkande 2 i denna del, 2004/05:A358 yrkandena 1  och 2 och 2004/05:A375\r\nyrkande 9 i denna del och avslår motionerna 2004/05:A340 yrkande 2 och\r\n2004/05:A342 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör  införas. Dagens försäkring\r\nuppfyller inte de krav som man bör ställa på en arbetslöshetsförsäkring. Den\r\nbygger på\r\ngamla strukturer och tar inte hänsyn till de förändringar som skett på\r\narbetsmarknaden vad gäller anställningsformer, arbetstid m.m.\r\n\r\nUtgångspunkten för en ny försäkring ska vara att allt  arbete,  oavsett\r\nanställningsform, ska löna sig. Försäkringen ska bygga på enkla och\r\növerblickbara regelverk\r\nsom är anpassade för dagens arbetsmarknad. Egenfinansieringen ska öka\r\nsamtidigt som försäkringstagarna kompenseras för detta.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n4. Arbetslöshetsförsäkringen (punkt 2) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs  under\r\nStällningstagande  i  reservation  4. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:A340\r\nyrkande 2 och 2004/05:A342 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna\r\n2004/05:A261 yrkande 2 i denna del, 2004/05:A358  yrkandena  1 och 2 och\r\n2004/05:A375 yrkande 9 i\r\ndenna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen måste fungera som en omställningsförsäkring. Dagens\r\nförsäkring uppfyller inte de krav som man bör ställa på en sådan försäkring. De\r\nbygger\r\npå gamla strukturer och tar inte hänsyn till de förändringar som skett på\r\narbetsmarknaden vad gäller anställningsformer, arbetstid  m.m. Det är angeläget\r\natt åtgärda\r\ndagens problem med bristande efterlevnad av regelsystemet och ett\r\nersättningssystem som närmast fungerar som en permanent inkomstförstärkning. En\r\növersyn bör snarast\r\ngöras  för  att  få till stånd en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring.\r\nFörsäkringen ska bygga på enkla och överblickbara regelverk som  är  anpassade\r\nför  dagens\r\narbetsmarknad. Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n5. Ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram (punkt 3) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 1 och bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:A340 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn rad forskningsrapporter  har  visat  att  arbetsmarknadspolitiska  program\r\nriktade till ungdomar har betydande undanträngningseffekter och kan inte i någo\r\nstörre\r\nutsträckning påvisas öka sysselsättningen bland ungdomar. Ungdomarna tenderar\r\nockså att sluta söka arbete medan de deltar i arbetsmarknadspolitiska program\r\noch låses\r\nfast i bidragsberoende i stället för att etablera sig på arbetsmarknaden.\r\nDetta  tycks regeringen vara medveten om. Man har i en tidigare\r\nbudgetproposition aviserat\r\natt man avser att avveckla ungdomsprogrammen. I stället fortsätter regeringen\r\nnu genom  sitt  förslag  i  proposition  2004/05:1  utgiftsområde 13 punkt 1 me\r\nmindre\r\nförändringar i ett i grunden felaktigt system, förändringar som dessutom\r\norsakar oro för ökade kostnader i landets kommuner. Vi vill inte medverka till\r\ndetta, varför\r\npropositionen bör avslås i denna del.\r\n\r\nVi tillstyrker motion A340 yrkande 1.\r\n\r\n6. Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program\r\nför ungdomar (punkt 4) (fp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 6. Riksdagen bifaller därmed  motion\r\n2004/05:A375\r\nyrkandena  5 och 16 och avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande  13,\r\n2004/05:Ub440  yrkande  2,  2004/05:A218,  2004/05:A326,  2004/05:A356\r\nyrkandena  11  och  12,\r\n2004/05:A364 och 2004/05:A380.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvärderingar  har visat att subventionerade anställningar kan vara en väg in\r\ni reguljär sysselsättning endast om subventionerna tillämpas på personer som\r\nstår långt\r\nifrån den reguljära arbetsmarknaden.\r\n\r\nFolkpartiet föreslår  en ny typ av subventionerad anställning som bör kunna\r\nskapa ca 30 000 instegsjobb under 2005 med hjälp av en halverad\r\narbetsgivaravgift under\r\nhögst ett år. Instegsjobben  ska  främst  vara  till  för  ungdomar  som  står\r\nutanför den reguljära arbetsmarknaden, t.ex. genom att ha varit arbetslösa i\r\nminst sex\r\nmånader.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A375\r\nyrkandena 5 och 16.\r\n\r\n7. Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program\r\nför ungdomar (punkt 4) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande  i  reservation  7. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:Sf365\r\nyrkande 13, 2004/05:Ub440 yrkande 2 och 2004/05:A356 yrkandena 11 och 12 och\r\navslår motionerna 2004/05:A218, 2004/05:A326, 2004/05:A364, 2004/05:A375\r\nyrkandena 5 och\r\n16 och 2004/05:A380.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det finns behov av att införa lärlingsutbildning som\r\narbetsmarknadspolitisk åtgärd. En lärlingsutbildning  som\r\narbetsmarknadspolitisk  åtgärd ska ge en\r\ngedigen yrkeskompetens som leder till arbete, antingen genom anställning eller\r\ngenom att ett eget företag startas. Lärlingsutbildningen ska ske i nära\r\nsamarbete med\r\ndet  lokala  näringslivet.  Avtal  beträffande  lärlingslön, försäkringsfrågor\r\nm.m. träffas i samverkan mellan arbetsförmedling, arbetsgivare och berört\r\nfackförbund.\r\nFöretagen bör under det första året få ersättning  från  arbetsförmedlingen\r\nför utbildning/handledning samt för de kostnader de åsamkas. Detta är väsentlig\r\nför att\r\nockså små företag ska kunna ta emot lärlingar. Nivån på ersättningen till\r\nföretagen bör ligga på 3 000 till 4 000 kr per månad.\r\n\r\nUndersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund har en högre\r\narbetslöshet  än  andra  ungdomar.  Det  behövs särskilda insatser för denna\r\ngrupp. Skillnaden\r\nbestår  även  om betygen, utbildningen, språkkunskaperna räknas med i\r\njämförelsen med andra ungdomar. Detta är mycket  oroväckande  och  tyder  på\r\nstora  brister  i\r\nsystemet. Regeringen bör snarast tillsätta en utredning som ser över orsakerna\r\ntill denna utveckling och föreslår åtgärder.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna Sf365\r\nyrkande 13, Ub440 yrkande 2 och A356 yrkandena 11 och 12.\r\n\r\n\r\n8. Arbetsmarknadspolitiska program för äldre (punkt\r\n5) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 8. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:Ub436 yrkande\r\n7 och avslår motionerna 2004/05:A201, 2004/05:A220 yrkande 1, 2004/05:A353\r\nyrkandena 5 och 6, 2004/05:A356 yrkande 8 och 2004/05:A375 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi moderater förespråkar  en  rörlig  och  individuell  yrkesutbildning.  Den\r\nska  innefatta  möjligheter för äldre arbetslösa att genomgå kortare och mer\r\nspecifikt\r\ninriktade yrkesutbildningar. Sådana kan arrangeras såväl av yrkeshögskolor som\r\ninom ramen för en  företagsinriktad lärlingsutbildning. Vad ovan anförts bör\r\nriksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9. Arbetsmarknadspolitiska program för äldre (punkt\r\n5) (kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c) och Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation  9.  Riksdagen  bifaller  därmed motionerna\r\n2004/05:A201,\r\n2004/05:A220 yrkande 1, 2004/05:A353 yrkandena 5 och 6 och 2004/05:A356\r\nyrkande 8 och avslår motionerna 2004/05:Ub436 yrkande 7 och 2004/05:A375 yrkand\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltför många äldre upplever att den arbetslivserfarenhet och de specifika\r\nkunskaper man har fått genom yrkesåren tas till vara i väldigt  liten\r\nutsträckning. Detta,\r\ni kombination med förestående demografiska förändringar, gör det angeläget att\r\nta till vara de äldres kompetens och erfarenheter på arbetsmarknaden.  Behovet\r\nav fler\r\narbetade timmar är uppenbart om Sverige ska klara en bibehållen välfärd.\r\n\r\nHindren  mot  äldres  deltagande  på  arbetsmarknaden måste bearbetas och\r\nundanröjas såväl när det gäller attityder och fördomar som när det gäller\r\nekonomiska  och\r\npraktiska faktorer.\r\nOpinionsbildning och attitydförändring  tar  tid.  Därför bör en\r\ninformationskampanj om äldre i arbetslivet startas. Man bör i den föra fram\r\nforskningsresultat som\r\ntydligt visar att äldres erfarenhet och förvärvade kompetens  gör  dem  till\r\nskickliga  yrkesutövare  och  att  deras  lojalitet och engagemang skapar\r\nstabilitet på\r\narbetsplatsen. Goda exempel på arbetsplatser med ett utvecklat\r\nseniorperspektiv bör också ingå i den information som sprids. Det är viktigt at\r\ninvolvera de fackliga\r\norganisationerna i kampanjen.\r\nEtt  kompetenscentrum  för utveckling av en god seniorpolitik i arbetslivet,\r\nefter norsk modell, bör prövas. Där ska företag  kunna  få  konsultstöd  och\r\nråd  vid\r\nintroduktion och genomförande av en aktiv seniorpolitik.\r\nDet finns också en rad andra  viktiga åtgärder för att främja äldres\r\ndeltagande på arbetsmarknaden. Några exempel kan nämnas här.\r\nDiskrimineringslagstiftningen bör\r\nutökas till att omfatta också diskriminering  på  grund  av  ålder.\r\nArbetsrätt  och  skatteregler  bör  ses  över.  Eget  företagande  bland\r\nexempelvis  äldre  och\r\navtalspensionärer bör uppmuntras, bl.a. genom rådgivning och lånemöjligheter.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n10.Arbetsmarknadspolitiska program för äldre (punkt\r\n5) (fp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 10. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A375 yrkande\r\n15 och avslår motionerna 2004/05:Ub436 yrkande 7, 2004/05:A201, 2004/05:A220\r\nyrkande 1, 2004/05:A353 yrkandena 5 och 6 och 2004/05:A356 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetslösheten  är  visserligen  lägre  bland  personer över 50 år än i\r\nbefolkningen som helhet. Äldre är dock klart överrepresenterade bland\r\nlångtidsarbetslösa, och\r\näldre arbetslösa har betydligt svårare än yngre arbetslösa att hitta ett nytt\r\narbete. Många arbetsgivare är tveksamma till att anställa äldre arbetslösa.\r\n\r\nFrågan om de äldres situation på arbetsmarknaden  kommer  att bli mer\r\ncentral framöver när deras andel av arbetskraften växer. Vi i Folkpartiet\r\navvisar förslag som\r\ninnebär att äldre arbetskraft tvångsvis pensioneras ut eller\r\ngenerationsväxlas  bort från arbetsmarknaden. Likaså motsätter vi oss införande\r\nav regeringens förslag\r\nom arbetsgivaransvar för sjukersättningen eftersom det riskerar att\r\nytterligare försvåra för äldre arbetslösa att få ett nytt arbete.\r\nDet behövs en politik som gör det praktiskt möjligt för fler äldre att\r\nstanna i  arbetslivet.  Vad  ovan  anförts  bör  riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n11.Arbetsmarknadspolitiska program för personer med\r\nutländsk bakgrund (punkt 6) (fp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 11. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A375 yrkande\r\n6 och avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 12, 2004/05:N401 yrkande 3,\r\n2004/05:N409 yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211,  2004/05:A296, 2004/05:A32\r\nyrkande 1,\r\n2004/05:A328 och 2004/05:A356 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Socialdemokraterna inte tar ansvar för att personer fastnar i\r\nbidragsberoende långt ifrån arbetsmarknaden. Personer  som  fastnat  i  långa\r\nperioder av\r\nsammanhängande arbetslöshet och inte är redo att ta ett riktigt arbete ska\r\nkunna aktiveras i en jobb- och utvecklingsgaranti där det ställs krav på den\r\nenskilde  att\r\ndelta  i  både  kortare  utbildningar och samhällsnyttigt arbete. Syftet med\r\njobb- och utvecklingsgarantin är att så snabbt som möjligt slussa över den\r\narbetssökande\r\ntill den reguljära arbetsmarknaden.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A375\r\nyrkande 6.\r\n\r\n12.Arbetsmarknadspolitiska program för personer med\r\nutländsk bakgrund (punkt 6) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 12. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:Sf365\r\nyrkande 12 och 2004/05:A356 yrkande 13 och avslår  motionerna 2004/05:N401\r\nyrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211, 2004/05:A296,\r\n2004/05:A322\r\nyrkande 1, 2004/05:A328 och 2004/05:A375 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ett stort slöseri med resurser att inte att ta  till  vara  den  resurs\r\nsom  invandrarna  är. Detta gäller speciellt den unika kompetens som många\r\ninvandrade\r\nkvinnor besitter. För många med invandrarbakgrund krävs det ibland specifika\r\nåtgärder eftersom många saknar ett socialt nätverk, kontakter och erfarenhet av\r\natt söka\r\narbete i Sverige. Ett sätt att möta detta är införande av s.k. jobbguider för\r\ninvandrare som är nya  på  den svenska arbetsmarknaden. Jobbguidens uppgift bli\r\natt ha\r\nett personligt ansvar för den arbetssökande och på olika sätt stödja,\r\nentusiasmera och lotsa denne fram till  ett  arbete.  AMS  har fått extra\r\nresurser för att göra\r\nextrainsatser för arbetslösa invandrare. Dessa medel bör användas till\r\njobbguider.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna Sf365\r\nyrkande 12 och A356 yrkande 13.\r\n\r\n13.Arbetsmarknadspolitiska program för\r\narbetshandikappade (punkt 7) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 13. Riksdagen bifaller  därmed  motion\r\n2004/05:A250\r\nyrkandena 1-7 och avslår motionerna 2004/05:A261  yrkande  7  i  denna  del,\r\n2004/05:A272,  2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323, 2004/05:A324,\r\n2004/05:A343 och\r\n2004/05:A375 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen allvarligaste målkonflikten inom insatser för arbetshandikappade rör\r\nambitionen att stöden  till  arbetshandikappade  ska  lämnas  till  de  allra\r\nmest utsatta,\r\nsamtidigt som det anses viktigt att de genomsnittliga bidragen minskar i\r\nomfattning. Samhall ska se till att de allra mest utsatta individerna är de som\r\nförst kommer\r\ni fråga när det gäller nya arbetstillfällen. Regelverk och föreskrifter måste\r\ntydliggöras med avseende på vem som kan anses vara arbetshandikappad och därmed\r\ni behov\r\nav  stöd.  De  övergripande  målen  måste förtydligas i syfte att motverka\r\nmålkonflikter. Stöden till de arbetshandikappade bör kontinuerligt utvärderas.\r\nInte  minst\r\nberörs unga människor med arbetshandikapp  som  blir  förtidspensionerade\r\nfastän  de  egentligen  både  vill  och  kan arbeta. Vi anser att staten ska\r\ngenomföra ett\r\nreformprogram  som  ska  ge  ökad  respekt,  stöd  och rimliga valmöjligheter\r\nför arbetshandikappade. Uppdraget att ge arbetshandikappade  rehabilitering  oc\r\nökade\r\nmöjligheter till arbete inom den reguljära arbetsmarknaden  måste  stärkas\r\noch betonas och resultaten bör redovisas årligen. Vidare är lönebidragen\r\nfelkonstruerade.\r\nVarken Arbetsmarknadsverket, arbetsgivaren eller arbetstagaren har något att\r\nvinna på att lönesubventionen ligger på rätt nivå. Incitamenten måste ändras så\r\natt viss\r\nekonomisk belöning kan lämnas för varje genomförd åtgärd som avser\r\nrehabilitering eller anställning inom den reguljära arbetsmarknaden. Detta bör\r\nges regeringen till\r\nkänna. Vi tillstyrker därför motion A250 yrkandena 1-7.\r\n\r\n\r\n14.Arbetsmarknadspolitiska program för\r\narbetshandikappade (punkt 7) (fp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 14. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A375 yrkande\r\n14 och avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-7, 2004/05:A261 yrkande 7 i\r\ndenna  del,  2004/05:A272,  2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323,\r\n2004/05:A324 och\r\n2004/05:A343.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det måste finnas alternativ även för personer som inte kan\r\nberedas arbete på den reguljära arbetsmarknaden.  Samhalls verksamhet bör\r\nrenodlas så att den\r\nenbart inriktas på funktionshindrade som inte kan konkurrera på den reguljära\r\narbetsmarknaden. Den nuvarande politiken resulterar  i att Samhall konkurrerar\r\nmed sina\r\nprodukter och tjänster på den öppna marknaden, och vinstkravet leder till att\r\nmånga anställda inte känner lugn och trygghet i sitt arbete.  Principerna  för\r\nSamhalls\r\nvinstkrav bör ses över.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A375\r\nyrkande 14.\r\n\r\n15.Arbetsmarknadspolitiska program för\r\narbetshandikappade (punkt 7) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 15. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A261 yrkande\r\n7  i  denna del och avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-7,\r\n2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323, 2004/05:A324,\r\n2004/05:A343 och 2004/05:A375\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÅtgärderna  för  arbetshandikappade  är  för närvarande centralstyrda och\r\nineffektiva. För att råda bot på detta anser Centerpartiet att Samhall bör\r\ndecentraliseras.\r\nYtterligare ett problem för många är att parkeringstillstånd för handikappade\r\nför närvarande träffas av skatt som om särskild parkering vore en förmån. Detta\r\när inte\r\nrimligt. Förmånsbeskattningen bör tas bort.  Centerpartiet  anser  att\r\nregeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag som underlättar\r\nfunktionshindrades\r\nsituation.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A261\r\nyrkande 7 i denna del.\r\n\r\n16.Arbetsmarknadspolitiska program för\r\narbetshandikappade (punkt 7) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs  under\r\nStällningstagande  i reservation 16. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:A318,\r\n2004/05:A323 och 2004/05:A324 och avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-\r\n7, 2004/05:A261 yrkande  7  i  denna  del,  2004/05:A272, 2004/05:A283,\r\n2004/05:A343 och\r\n2004/05:A375 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att utöka möjligheterna för svaga grupper att få ett meningsfullt\r\narbetsliv måste nya vägar provas. Sociala arbetskooperativ  måste tillåtas spel\r\nen större roll\r\ni  insatserna  för  arbetshandikappade och andra svaga grupper. Det är\r\nmärkligt att det i Sverige förmedlas uppdrag och ges projektbidrag  till\r\nsocialt  företagande\r\nenbart via näringspolitiken.  Uppdraget  att  utveckla  socialt  företagande\r\nsom  ett  medel  för  att  bekämpa arbetslösheten för utsatta grupper bör\r\nhuvudsakligen\r\nadministreras via AMS. Sociala arbetskooperativ skulle då kunna nyttjas som en\r\nframgångsrik metod både för  integrering  och rehabilitering. Regeringen bör\r\ngenomföra\r\nen kartläggning av hinder och komma med förslag för att undanröja dessa.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna A318,\r\nA323 och A324.\r\n\r\n17.Lönebidrag (punkt 8) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 17. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:A216 och\r\n2004/05:A356  yrkande  26  och  avslår  motionerna  2004/05:A205,\r\n2004/05:A217, 2004/05:A227, 2004/05:A246, 2004/05:A247, 2004/05:A249,\r\n2004/05:A253,  2004/05:A254,\r\n2004/05:A256, 2004/05:A258, 2004/05:A261 yrkande 7 i  denna del, 2004/05:A275,\r\n2004/05:A281, 2004/05:A284, 2004/05:A298, 2004/05:A325, 2004/05:A344,\r\n2004/05:A362 och\r\n2004/05:A363.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är nödvändigt att tillförsäkra arbetshandikappade möjligheten  till  ett\r\nfortsatt  aktivt  arbetsliv.  Lönebidragen  är  ett  effektivt instrument att\r\nslussa in\r\narbetshandikappade på arbetsmarknaden. I den förordning som gäller för\r\nlönebidragsanställningar bör det på nytt införas en paragraf  som  innebär  att\r\nom  risk  för\r\nuppsägning  föreligger  ska en sänkning av lönebidraget inte genomföras.\r\nMöjlighet till ersättning  med 90 % vid anställning i ideella organisationer sk\r\ngälla såväl\r\nvid nyanställningar som vid  omförhandling i samband med förlängning av\r\nlönebidraget och detta även om det gäller en person som innehaft anställning\r\nefter den 1 juli\r\n1995. I samband med den översyn  av  systemet  med lönebidrag och Samhall som\r\nnu sker i regeringskansliet utifrån de två utredningar som presenterats nyligen\r\nbör det\r\nvara möjligt att både ändra stödet så att fler kommer  ut  i ordinarie\r\narbetsliv med lönebidrag och att höja taket för lönebidrag. En höjning av den\r\nbidragsgrundande\r\nlönen till 15 000 kronor per månad bedöms kosta 363 miljoner kronor per år. Vi\r\nanser att regeringen ska återkomma senast i vår med förslag i denna riktning.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna A356\r\nyrkande 26 och A216.\r\n\r\n18.Lönebidrag (punkt 8) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 18. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A261 yrkande\r\n7 i denna del och avslår motionerna 2004/05:A205, 2004/05:A216,  2004/05:A217,\r\n2004/05:A227,  2004/05:A246,  2004/05:A247, 2004/05:A249, 2004/05:A253,\r\n2004/05:A254,\r\n2004/05:A256,  2004/05:A258,  2004/05:A275,  2004/05:A281,  2004/05:A284,\r\n2004/05:A298,  2004/05:A325,  2004/05:A344,  2004/05:A356  yrkande  26,\r\n2004/05:A362  och\r\n2004/05:A363.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiets program för arbetshandikappade fokuserar på ett mindre\r\nbidragsberoende och på mer arbetsinriktade  insatser.  Människor  med reducerad\r\narbetskapacitet\r\nbör erbjudas lönebidrag i större utsträckning än vad som görs i dag.\r\nCenterpartiet vill öka antalet lönebidragsplatser och även höja bidragsnivån\r\nsom  i  dag ligger\r\nmycket lågt. Som vi framför i vår budgetmotion för utgiftsområde 13 föreslår\r\nvi att den bidragsgrundande lönekostnaden i lönebidraget höjs från dagens 13 70\r\nkronor\r\ntill  den av AMS rekommenderade nivån på 17 700 kronor. Likaså bör människor\r\nkunna få lönebidrag upp till 67 års ålder och inte som i dag till 65 år. Vi\r\nbedömer  att\r\nanslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade behöver höjas med totalt\r\n500 miljoner kronor, vilket vi bedömer skulle ge ytterligare 5 300\r\nlönebidragsplatser.\r\nInom ramen  för  anslagshöjningen avser vi även att förstärka resurserna för\r\ndem som behöver få hjälp av arbetsbiträden och tekniska hjälpmedel. De ökade\r\nkostnaderna\r\när finansierade genom det budgetförslag som Centerpartiet redovisat.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A261\r\nyrkande 7 i denna del.\r\n\r\n19.Försörjning m.m. vid deltagande i\r\narbetsmarknadspolitiska program (punkt 9) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 19. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A307 yrkande\r\n1 och avslår motionerna 2004/05:A313, 2004/05:A341 och 2004/05:A386.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReglerna för aktivitetsstöd  är  ologiska.  De  nedsättningsregler som gäller\r\narbetslöshetsförsäkringen gäller inte aktivitetsstödet. Därmed blir\r\nersättningsreglerna\r\nhårdare för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program  än  de är för dem som\r\nhar arbetslöshetsersättning. Med tanke på den roll som aktivitetsstödet spelar\r\noch det\r\narbetsmarknadspolitiska sambandet mellan aktivitetsstöd och ersättning från\r\narbetslöshetsförsäkringen borde nedsättningsreglerna vara lika i de olika\r\nsystemen. Detta\r\nborde också underlätta en likvärdig regeltillämpning inom de olika systemen\r\növer hela landet.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A307\r\nyrkande 1.\r\n\r\n20.Friår (punkt 11) (m, fp, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m), Carl\r\nB Hamilton (fp), Henrik Westman (m) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs  under\r\nStällningstagande  i  reservation 20. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2004/05:A239\r\nyrkande 2 och 2004/05:A375 yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:A268 och\r\n2004/05:A354 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt lands välstånd beror av arbetsproduktivitet och antalet arbetade timmar.\r\nAtt i ett läge då antalet  arbetade  timmar  faller  spendera  1,55  miljarder\r\nkronor av\r\nskattemedel  på  att  ge  människor  betald  ledighet  är  ekonomiskt\r\nansvarslöst.  Belastningen på de offentliga finanserna är dessutom större än va\r\nsom uppges  i\r\nhöstbudgeten eftersom friårsförslaget, enligt Konjunkturinstitutet\r\n(Konjunkturläget. Mars  2004)  och  IFAU  (Rapport  2003:7,  s. 15-16), leder\r\ntill en lägre BNP än\r\neljest, och en lägre långsiktig sysselsättning än eljest. För de offentliga\r\nkassorna innebär sålunda friåret inte bara en ökad utgift  om  1,55 miljarder\r\nkronor över\r\nbudgeten utan även en oredovisad minskad intäkt för de offentliga kassorna.\r\n\r\nI finansdepartementets uppgifter ingår inte bara budgetfrågor utan ansvaret\r\ninkluderar även att bevaka de samhällsekonomiska verkningarna av politiska\r\nförslag. Det\r\när  därför  oacceptabelt  att den samhällsekonomiska kalkylen ännu inte\r\nredovisats, eller ens finns närmare diskuterad av Finansdepartementet t.ex.  i\r\nhöstbudgeten.\r\nUppgiften att beräkna de samhällsekonomiska effekterna är ingalunda en\r\nomöjlighet för departementet och dess myndigheter.\r\nUtvärderingar av tidigare  försöksverksamhet  har visat att de åsyftade\r\neffekter som använts som motiv för friåret i stort sett inte finns. De som fått\r\nanställning\r\nsom vikarier har redan en relativt stark ställning  på  arbetsmarknaden,\r\nmånga av dem som går in som vikarier har redan ett arbete, ibland t.o.m. på den\r\narbetsplats\r\ndär man gått in som vikarie.\r\nDe uppföljningar som gjorts av nu inkommande ansökningar bekräftar att vård-\r\noch skolpersonal är överrepresenterad bland de nya ansökningarna om friår. Av d\r\ntill\r\ndags dato inlämnade ansökningarna är inte mindre än 70 % inlämnade av kvinnor.\r\nI  den  mån  ersättaren  för den ordinarie anställda, dvs. vikarien, är obehöri\r\neller\r\nmindre kvalificerad än den friårslediga innebär programmet dessutom en minskad\r\nproduktivitet och/eller sämre  kvalitet  i  det  arbete  som  utförs. Endast om\r\nman är\r\nberedd att hävda att varje vikarie gör minst ett lika bra jobb som den\r\nfriårslediga uteblir denna negativa effekt.\r\nFriårsförslaget  förefaller  bli  en  ny  kvinnofälla.  Bland  de\r\nfriårslediga är kvinnor kraftigt överrepresenterade, och särskilt de i offentli\r\nsektor  som  är\r\nvälutbildade men lågbetalda med tanke på sin utbildning. Enligt en  av  IFAU-\r\nstudierna  påverkas  sannolikt  inte  livsarbetsinkomsten särskilt mycket när\r\ndet gäller\r\nanställda  i  offentlig  sektor.  Detta  gäller  dock  knappast  i  privat\r\nsektor. IFAU-studien tar dock inte upp att antalet  intjänade  pensionspoäng  i\r\ndet  nya\r\npensionssystemet kan bli lägre och därmed även den framtida pensionen jämfört\r\nmed  om personen inte tagit ut ledigheten. Självklart gynnas inte kvinnor i\r\nkonkurrens\r\nmed män om arbetsgivare skulle vänja sig vid att kvinnor i genomsnitt skulle\r\nvara mera benägna än män att ta ut denna typ av ledighet.\r\nUtifrån de negativa erfarenheterna av försöket med friår och de sannolikt\r\nkraftigt  underskattade  budget-  och  samhällsekonomiska konsekvenserna borde\r\nregeringen\r\navsluta försöket den 31 december 2004 som planerats.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna A239\r\nyrkande 2 och A375 yrkande 4.\r\n\r\n21.Friår (punkt 11) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 21. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A354 yrkande\r\n4 och avslår motionerna 2004/05:A239 yrkande 2, 2004/05:A268 och 2004/05:A375\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi har under lång tid haft en positiv syn på att a-kassemedel ska kunna\r\nanvändas till arbetstagare som under ett år  ersätts  av  en  arbetslös  person\r\nVi anser att\r\nfriåret  i  begränsad  omfattning  kan  fylla  en  roll som en av flera\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder. Försöksverksamheten med friår bör fortsätta,\r\nmen  ske  inom\r\nbefintlig ram för arbetslöshetsersättningen och det ska ställas krav på att\r\nfriårsvikariatet ges till en person som är långtidsarbetslös.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A354\r\nyrkande 4.\r\n\r\n22.Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling\r\nm.m. (punkt 12) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  som  framförs\r\nunder  Ställningstagande  i  reservation 22. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:Sf356\r\nyrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkande 16, 2004/05:A220 yrkande\r\n2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och 2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet råder stora skillnader mellan svenskt och danskt regelverk inom det\r\narbetsmarknadspolitiska området.  Utbildning  med  aktivitetsstöd  kan  bedriva\r\nav  svenska\r\narbetslösa  på  båda  sidor  om  sundet,  men för danska arbetslösa föreligger\r\ninte samma möjligheter. Vid praktik och sökanderesor med stöd är det lika\r\nomöjligt för\r\nsökande på båda sidor att gå över gränsen. Speciellt svensk sida borde kunna\r\ngöra stora vinster om praktik på dansk sida blev möjlig, eftersom\r\narbetsmarknadsläget på\r\nSjälland är gott. Mycket tid har förspillts  redan.  Det  är  angeläget  att\r\narbetet  för  att  harmonisera  olika  områden  av   bl.a.  den\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nlagstiftningen mellan Sverige och Danmark nu påskyndas. På så sätt kan de\r\nmycket stora potentiella vinsterna i form av ökad integration tas  hem  till\r\nstor nytta för\r\nenskilda individer och självfallet också för våra båda länder. Detta bör ges\r\nregeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionen Sf356 yrkande 4.\r\n\r\n\r\n23.Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling\r\nm.m. (punkt 12) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 23. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A356\r\nyrkandena 4, 5 och 7 och avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkande 16,\r\n2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220 yrkande 2, 2004/05:A279 och 2004/05:A292.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet har steg för steg växt fram ett arbetsmarknadspolitiskt regelverk  som  är\r\nkomplicerat.  Det mesta i systemet är reglerat i förordningar och föreskrifter\r\noch är\r\ndärmed inte underställt riksdagens direkta godkännande. Anställningsstöden\r\nborde begränsas till ett allmänt anställningsstöd och ett förstärkt\r\nanställningsstöd.\r\n\r\nGrundidén med aktivitetsgarantin är riktig men den brister i tillämpningen.\r\nVad som krävs är  tydliga  krav  som  går  att  leva upp till, stöd och hjälp\r\natt bryta\r\narbetslöshetsmönstret och aktiva insatser för att möta den enskilde personens\r\nkonkreta behov och problem. En väg att gå är att  införa en försöksverksamhet\r\nmed jobb-\r\nbonus.  En  arbetslös  som  ordnar arbete inom två månader bör få en bonus som\r\nmotsvarar a-kasseersättningen under förslagsvis fem dagar.  En  jobb-bonus  bör\r\nockså\r\növervägas för dem som är långtidsarbetslösa och deltar i aktivitetsgarantin.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A356\r\nyrkandena 4, 5 och 7.\r\n\r\n24.Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling\r\nm.m. (punkt 12) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  som  framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 24. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:Fi259\r\nyrkande 16 och avslår motionerna 2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220 yrkande\r\n2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och 2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ofta svårt att få ett arbete efter en lång tids arbetslöshet.\r\nSjälvförtroendet  minskar för varje dag utan arbete. För att ta sig ut på\r\narbetsmarknaden behövs\r\nolika former av stöd. Subventionerade anställningar har i flera utvärderingar\r\nvisat sig  vara  en  väg in på arbetsmarknaden för dem som varit utan arbete\r\nlänge. Ett\r\nkonkret exempel på en lösning är att använda ett nettolönesystem där berörda\r\nmyndigheter och arbetsgivare  samarbetar.  Med  nettolön  skulle lönen för den\r\nanställde\r\nvara densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren. Ingen inkomstskatt och inga\r\nsociala avgifter betalas.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion Fi259\r\nyrkande 16.\r\n\r\n25.Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur (punkt\r\n13) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad som anförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 25. Riksdagen bifaller därmed  motion\r\n2004/05:Kr239\r\nyrkandena 10 och 13 och avslår motionerna 2004/05:Kr289 yrkande  5,\r\n2004/05:Kr290  yrkandena  7,  9  och  11,  2004/05:Kr364  yrkande  2,\r\n2004/05:Kr368  yrkande 4,\r\n2004/05:A327 och 2004/05:A357.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKulturen  ska  vara  en  fri  och obunden kraft i samhället och ge\r\nförutsättningar för ett kulturellt växande Sverige. Kulturens betydelse kräver\r\natt vi bevakar  att\r\nkulturen får gynnsamma betingelser. Den uppgiften åligger det allmänna om inte\r\nkulturen kan göras tillgänglig på annat sätt.\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen omfattar  såväl  arbetstagare som företagare. Ett\r\nkrav för att ersättning ska betalas ut är att den försäkrade är oförhindrad att\r\nåta sig\r\narbete för en arbetsgivare minst tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt 17\r\ntimmar per vecka. Den försäkrade ska vara beredd att anta ett erbjudet lämpligt\r\narbete.\r\nUnder den tid konstnären uppbär arbetslöshetsersättning  ska  konstnären stå\r\ntill arbetsmarknadens förfogande. Konstnären ska vara anmäld på\r\narbetsförmedlingen och\r\ndet ska upprättas en individuell handlingsplan för framtiden.\r\nEn utvärdering av AF-kultur måste göras för att se vilka effekter som\r\nuppnåtts. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n26.Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur (punkt\r\n13) (fp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager som sin mening vad som framförs under Ställningstagande\r\ni  reservation  26.  Riksdagen bifaller därmed motionerna 2004/05:Kr364 yrkande\r\n2 och\r\n2004/05:Kr368 yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:Kr239 yrkandena 10 och\r\n13, 2004/05:Kr289 yrkande  5,  2004/05:Kr290  yrkandena  7,  9  och 11,\r\n2004/05:A327 och\r\n2004/05:A357.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMöjligheten för kulturskapare att bli ekonomiskt oberoende av stat och kommun\r\nmåste bli större. I budgetpropositionen anges att AF Kultur har  drygt  10 000\r\nkultur-\r\noch mediearbetare inskrivna på landets fem regionförmedlingar. Dock finns inte\r\nett ord nämnt om vilket resultat AF Kultur uppnått med sina insatser. Vi anser\r\natt  AF\r\nKulturs arbete ska utvärderas.\r\n\r\nKulturens  konstanta  brist  på  betald  arbetskraft maskeras ofta med hjälp\r\nav AMS-insatser. Denna finansieringslösning innebär inte bara ett felutnyttjand\r\nav de\r\narbetsmarknadspolitiska stödformerna utan också  att  unga scenkonstnärer\r\nfinansierar teater, film, dans och musik med sina sociala förmåner. De ger ett\r\nslags rabatt\r\npå sitt arbete som i andra branscher skulle anses helt förkastligt.\r\nVi menar att kulturen för att säkra en långsiktighet  och  mångfald  måste\r\nha flera finansiärer. Det är viktigt att det även sedan Stiftelsen framtidens\r\nkultur har\r\navvecklats finns en verksamhet med likartade fria möjligheter till ekonomiska\r\ninsatser  för  kulturen.  För  kulturens  finansiering  har  staten en roll att\r\nfylla.\r\nSponsring är viktig. Vi vill också skapa självständiga kulturstiftelser som\r\nska trygga kulturens möjlighet att säkra finansiering för projekt  som  varken\r\nryms i den\r\nför tillfället rådande kulturpolitiska opinionen eller kan komma i åtnjutande\r\nav företagssponsring. Folkpartiet förordar att stiftelser med betryggande\r\ngrundkapital\r\nbyggs  upp  genom  att de medel som i dag brukas för olika\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kultursektorn successivt styrs över till\r\nkulturstiftelser. Genom  de\r\nfristående kulturstiftelserna  ökar  sysselsättningen  inom  kultursektorn\r\neffektivare  och  direktare  än  genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En\r\nutredning bör\r\ntillsättas som bl.a. tar fram förslag om hur sådana fristående\r\nkulturstiftelser kan inrättas och finansieras. Vad vi anfört här bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n27.Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde\r\n14 Arbetsliv (punkt 18) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall (kd),\r\nPatrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) och Liselott\r\nHagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 27.  Riksdagen  bifaller  därmed motionerna\r\n2004/05:Sf287\r\nyrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363 yrkande 36, 2004/05:A221 yrkandena 2 och 3,\r\n2004/05:A239 yrkande 5, 2004/05:A261 yrkandena 8 och 11,  2004/05:A354\r\nyrkandena 2 och\r\n5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A356 yrkande 18 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:A287 och 2004/05:A316.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna,  Folkpartiet,  Kristdemokraterna  och Centerpartiet bildar\r\nAllians för Sverige. Det viktigaste för oss och för landets välfärd och ekonomi\r\när  att  fler\r\nmänniskor får arbete, att det öppnas möjlighet att  arbeta  fler  timmar  och\r\natt antalet arbetade timmar per innevånare i Sverige inte sjunker utan om\r\nmöjligt ökar\r\nunder kommande år. Vi anser att vänsterkartellen med Socialdemokraterna,\r\nMiljöpartiet  och  Vänsterpartiet driver en politik som fjärmar och inte närmar\r\nSverige till\r\ndessa mål och som därför inte är ekonomiskt uthållig.\r\n\r\nAntalet arbetade timmar per invånare har minskat sedan år 2002 och förväntas\r\nfortsätta att  minska om inget görs. För att vända nuvarande trend krävs\r\ninsatser inom\r\nflera politikområden. Allians för Sverige anser att det måste bli mer lönsamt\r\natt arbeta, bl.a.  genom  sänkta  skatter  och bättre utformade bidragssystem.\r\nMen även\r\narbetslivspolitiken har en viktig roll att spela. Denna roll kan delas in i\r\ntre områden:\r\n\r\n1 Arbetslivspolitikens koppling till de ökande sjuktalen\r\n\r\n2 Arbetslivspolitikens koppling till individuell anpassning och rörlighet\r\n\r\n3 Arbetslivspolitikens myndighetsstruktur\r\n\r\nDe ökande sjuktalen\r\n\r\nSocialdemokraterna har sedan 1997 stått handlingsförlamade inför återkommande\r\nny statistik som visat dramatiska ökningar av  sjuktalen.  Regeringen  kommer\r\nenligt  sina  egna beräkningar inte att\r\nlyckas  nå  målet  om  halverat  antal  sjukpenningdagar  till år 2008. Även\r\nom en viss minskning, glädjande nog, har skett i antalet sjukpenningdagar ökar\r\ndessvärre\r\nantalet förtidspensioner (sjuk- och aktivitetsersättning),  liksom  de totala\r\nkostnaderna för ohälsan. Dessa ökade kostnader tränger undan annan offentlig\r\nverksamhet\r\noch gör viktiga skattesänkningar svårare att genomföra.\r\n\r\nVi anser att regeringen och stödpartiernas passiva förhållningssätt  till\r\nohälsoproblematiken är tragisk. Det innebär ett mänskligt slöseri och förödda\r\nlivschanser\r\nav gigantiska mått. Därtill kommer ett stort produktionsbortfall och svagare\r\noffentliga  finanser.  Politiken  måste snarast läggas om. De viktigaste\r\nåtgärderna som\r\nomedelbart bör genomföras är:\r\n\r\n·  Ett förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti,\r\nvarigenom en långtidssjukskriven garanteras en individuell rehabiliteringsplan\r\ninom en\r\nviss tid av sjukskrivningsperioden.\r\n·\r\n·  Förbättrade förutsättningar för s.k. arbetsgivarringar där\r\nlångtidsfrånvarande ges möjligheter att arbetsträna på alternativa arbeten.\r\n·\r\n·  Arbetslinjen  stärks  genom  att  bedömningen  av  arbetsförmågan  vid\r\nlånga  sjukfall  i  ett  tidigare  skede prövas mot  hela  arbetsmarknaden  och\r\natt  även\r\nrehabiliteringsarbetet ges denna inriktning.\r\n·\r\n·  En dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade\r\ntilläggsförsäkringarnas effekter på sjukfrånvaron.\r\n·\r\n·  Stärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare.\r\n·\r\n·  Möjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal\r\nlånga sjukfall bör förbättras.\r\n·\r\n·  Möjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot\r\narbetsolyckor bör utredas. Genom en privatisering skulle starkare positiva\r\nincitament för företagen\r\nkunna skapas att satsa på förebyggande åtgärder. Ju säkrare arbetsplats och\r\ndärmed bättre arbetsklimat, desto lägre premie.\r\n·\r\nDet förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet; detta\r\ngäller särskilt inom den offentliga sektorn.\r\n\r\nIndividuell anpassning och rörlighet\r\n\r\nEtt gott arbetsklimat gynnas av ett stort medinflytande för personalen över\r\narbetets organisation. Den enskilde  bör  om  möjligt  kunna påverka omfattning\r\noch förläggning av arbetstider. Ett ökat\r\nutrymme av självvalda arbetstider ger större trivsel, bättre arbetsklimat och\r\nminskar stressfaktorn och därmed även frånvaron. Här finns  det  stora  brister\r\nframför\r\nallt  inom  den  offentliga  sektorn.  Inom  denna  sektor är det viktigt att\r\nfler verksamheter läggs ut på privata entreprenader för att visa vägen mot ett\r\nfriskare\r\narbetsliv. För arbetstagaren är det självklart positivt  att  utifrån\r\nverksamhetens behov och arbetslagets möjligheter kunna förlägga arbetstiden på\r\nett sätt som gör\r\ndet möjligt att kombinera arbetet med fungerande familjeliv, studier och\r\nfritidsaktiviteter.\r\n\r\nRegeringen tycks tro att arbetsgivarna kan göra mycket mer för  att få ned\r\nohälsotalen. Vi delar inte denna ensidiga syn på problemet. Därmed bestrider vi\r\ninte att\r\ndet finns ohälsa som beror på faktorer på arbetsplatsen. Det kan t.ex.  ha\r\nmed relationer att göra. Ett nytt arbete kan därför vara ett sätt att få\r\nförnyelse, en ny\r\nstart som individen många gånger kan må bra av. Fast anställda har i dag i\r\nSverige en mycket stor trygghet. Denna trygghet väger den enskilde mot de\r\nfördelar som ett\r\nnytt arbete kan innebära. Arbetsmarknadens parter kan göra en del för att en\r\narbetstagare ska underlätta för den enskilde att ta steget till en ny\r\narbetsplats om han\r\neller hon får ett sådant erbjudande.\r\n\r\nEtt större och mera allmänt problem i sammanhanget är det dåliga\r\nföretagsklimatet  i  Sverige. Om det förbättras underlättar det för fler att\r\nstarta eget. På så sätt\r\nskapas nya jobb och fler arbetsgivare och därmed ökade möjligheter för\r\nmänniskor att kunna styra över sin arbetstid och gemenskap med bl.a. barn och\r\nfamilj.\r\n\r\nArbetslivspolitikens myndighetsstruktur\r\n\r\nAv våra förslag framgår att vi tror att de största förändringarna går att\r\nåstadkomma genom  att  ge  människor  utrymme  att  ta initiativ.\r\nVänsterkoalitionens svar på problemet är i huvudsak fler\r\nmyndigheter och fler regler. Inom arbetslivspolitiken har det med tiden växt\r\nfram många olika myndigheter: Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet,\r\nArbetsdomstolen,\r\nStatens nämnd för arbetstagares uppfinningar, HomO, Medlingsinstitutet, JämO\r\noch Delegationen för jämställdhetsintegrering. Delvis behövs den\r\nmyndighetsutövning  som\r\nåligger vissa av dessa myndigheter, men stora delar av arbetet hör bättre\r\nhemma inom universiteten med deras regler och med system för kvalitetskontroll\r\noch koppling\r\ntill undervisning på högre nivå. Den något vildvuxna myndighetsstrukturen bör\r\nsålunda ses över och radikala förändringar kan behöva genomföras.\r\n\r\nDetta  bör  ges  regeringen  till  känna. Vi tillstyrker därför motionerna\r\nSf287 yrkandena 8 och 10, Sf363 yrkande 36, A221 yrkandena 2 och 3, A239 yrkand\r\n5, A261\r\nyrkandena 8 och 11, A354 yrkandena 2 och 5-9, A355 yrkandena 1 och 2 och A356\r\nyrkande 18.\r\n\r\n28.Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde\r\n14 Arbetsliv (punkt 18) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad som framförs\r\nunder Ställningstagande i reservation 28. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A287 och\r\navslår motionerna 2004/05:Sf287 yrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363  yrkande\r\n36,  2004/05:A221 yrkandena 2 och 3, 2004/05:A239 yrkande 5, 2004/05:A261\r\nyrkandena 8 och\r\n11, 2004/05:A316, 2004/05:A354 yrkandena 2 och 5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1\r\noch 2 och 2004/05:A356 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär Medlingsinstitutet inrättades var delar av fackföreningsrörelsen kritiska\r\ntill  de  befogenheter  som  institutet skulle få. Institutets agerande under d\r\når det\r\nfunnits har visat att det kan finnas fog för de farhågor som framfördes.\r\nRegeringen har nu aviserat att institutet  ska  utvärderas.  Utvärderingen  bör\r\nske från ett\r\narbetstagarperspektiv, institutets vara eller inte vara bör prövas\r\nförutsättningslöst och arbetsmarknadens parter bör spela en aktiv roll i\r\nutvärderingsarbetet.\r\n\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A287.\r\n\r\n29.System för individuell kompetensutveckling (punkt\r\n19) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall (kd),\r\nPatrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) och Liselott\r\nHagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad som framförs under\r\nStällningstagande i reservation 29. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2004/05:A338  och\r\navslår motionerna 2003/04:MJ63  yrkande  49,  2004/05:Sk454  yrkande  11,\r\n2004/05:Ub321  yrkande 11, 2004/05:A353 yrkande 7, 2004/05:A354 yrkande 3 och\r\n2004/05:A356\r\nyrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInledning\r\n\r\nKompetensutveckling är en fråga som har strategisk betydelse för varje individ\r\noch för hela  samhället.  Trots detta har regeringen misskött frågan under ett\r\nantal år. Nödvändiga reformer har gång\r\npå gång skjutits på framtiden. Till sist kom våren 2002 en proposition som var\r\nen halvmesyr. Den innehöll  dock  inga lagförslag utan endast knapphändiga\r\nriktlinjer.\r\nEtt komplett förslag utlovades till hösten 2002 för att systemet skulle kunna\r\nträda i kraft den 1 juli 2003. Men något  sådant  förslag  kom  aldrig, vilket\r\nvi anser\r\nvara ett uppseendeväckande löftesbrott och svek.\r\n\r\nI motion A338 lägger vi fram ett gemensamt förslag till riktlinjer för ett\r\nsystem för individuell kompetensutveckling\r\n\r\nSystemets utgångspunkter och syfte\r\n\r\nEnligt vår uppfattning är det viktigt att Sverige återfår sin forna ställning\r\ni toppen av den s.k. välståndsligan. Det är nödvändigt om vi ska  kunna  skapa\r\ndet goda\r\nsamhället där alla har ett arbete och där sjuka, gamla och behövande får den\r\nvård och omsorg som de behöver.\r\n\r\nI  många  kommuner  är  en tredjedel av den arbetsföra befolkningen\r\narbetslös, deltagande i någon arbetsmarknadspolitisk insats eller\r\nförtidspensionerad.  Särskilt\r\nprekär är situationen i de  delar  av landet som traditionellt styrts av\r\nSocialdemokraterna under lång tid. Där har enskilda initiativ, konkurrens med\r\nden offentliga\r\nsektorn och entreprenörsanda sällan eller aldrig uppmuntrats.\r\nArbetslivet genomgår en snabb förändring.  Globalisering  och\r\nteknikintensifiering  leder  till  ökad  rörlighet på arbetsmarknaden. Inom det\r\nprivata näringslivet\r\nomsätts 25-30 % av alla arbetstillfällen varje år. Det blir allt vanligare att\r\npersoner är anställda hos flera  olika  arbetsgivare  och  att  personer växlar\r\nmellan\r\nutbildning och arbete.\r\nUtbildning  blir  alltmer  en  färskvara,  och  många  gamla yrken är på\r\ntillbakagång samtidigt som nya tillkommer. Länder som vill hävda sig i den\r\ninternationella\r\nkonkurrensen måste anpassa sina utbildningssystem till denna utveckling.\r\nEnligt vår uppfattning är det viktigt att man understöder  det  livslånga\r\nlärandet  och ökar människors möjligheter att förkovra sig och utvecklas.\r\nUtbildning och\r\nkompetens är nyckelord för framtidens arbetsmarknad. Därför anser vi att det\r\nska införas  ett  system  för  sparande  till  kompetensutveckling.  Systemet\r\nska  vara\r\nindividuellt och frivilligt.\r\nIndividuellt  kompetenssparande  främjar  möjligheterna för individen att\r\nutbilda sig vidare. När kompetensen stärks ökar den enskildes trygghet på\r\narbetsmarknaden\r\nliksom benägenheten att pröva utmaningar i arbetslivet. Ökade möjligheter till\r\nkompetenssparande är därför en viktig komponent i en strategi för långsiktig\r\ntillväxt.\r\n\r\nKompetenssparande är inte bara positivt ur ett  individperspektiv.  Sådant\r\nsparande bidrar till kompetenshöjning och därmed till att begränsa\r\narbetslösheten. Landets\r\nförmåga att stå emot ekonomiska kriser stärks.\r\n\r\nVal av sparmodell\r\n\r\nVi anser att systemet ska bygga på en möjlighet för fysiska personer  att med\r\nskattemässig verkan göra insättningar på individuella kompetenssparkonton. Det\r\nska inte bara gälla för anställda, utan\r\ndet är också viktigt att egenföretagare ges möjlighet att kompetensspara.\r\n\r\nAvkastningen på sparandet ska inte beskattas som kapitalinkomst, så som\r\nregeringen tidigare föreslagit. I stället bör den skattemässiga behandlingen\r\nlikställas med\r\nvad som gäller för det individuella pensionssparandet (IPS). Det innebär  för\r\nnärvarande att avkastningen beskattas med 15 % avkastningsskatt i stället för\r\nmed 30 %\r\nkapitalinkomstskatt.\r\n\r\nMedlen på kompetenssparkontot är individens egna och ska kunna användas till\r\nsådan  kompetensutveckling som den enskilde själv bestämmer. Kompetensutvecklin\r\nbör ges\r\nen vid definition. Om sparmedlen inte kommer till användning för\r\nkompetensutveckling bör de kunna användas för att förstärka pensionen.\r\n\r\nAvsättningsmöjligheter m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  ordning  där  varje  individ  ges möjlighet att göra avdrag\r\nvid inkomstbeskattningen  för  insättningar  på  ett  individuellt\r\nkompetenssparkonto.\r\nAvdragsrätten bör gälla för insättningar upp till ett prisbasbelopp per år.\r\n\r\nRegeringens tidigare förslag (prop. 2001/02:175)  om  en  maximal årlig\r\navsättning på endast en fjärdedels prisbasbelopp är helt otillräckligt för att\r\nnå reformens\r\nsyfte. I 2002 års proposition motiverades detta med att personer  med  höga\r\ninkomster har möjlighet att spara i större utsträckning. Enligt vår mening bör\r\ndock inte\r\nlåginkomsttagarnas mer begränsade handlingsutrymme föranleda beloppsgränser\r\nsom  gör hela reformen meningslös. I stället borde det vara möjligt att införa\r\nnågon form\r\nav extra skattekredit eller bidrag till låginkomsttagare som börjar\r\nkompetensspara.  Sänkta  skatter  för  i första hand låg- och medelinkomsttagar\r\nskulle också öka\r\nderas självbestämmande. Det ökade ekonomiska utrymmet skulle exempelvis kunna\r\nanvändas till ett riktat sparande såsom kompetenssparande.\r\nEnligt vår uppfattning är arbetsgivarnas medverkan viktig för att stödja och\r\nutveckla individernas kontinuerliga  vidareutbildning.  För  det enskilda\r\nföretaget är\r\ndet av avgörande betydelse för dess överlevnad att ge anställda kontinuerlig\r\nutbildning. Denna typ av mer verksamhetsrelaterad kompetensutveckling  är  ett\r\nnaturligt\r\nled i företagens vardag.\r\nDet  är  angeläget  att  få arbetsgivarnas medverkan i ett system för\r\nindividuellt kompetenssparande bl.a. därför att kapitalet i systemet då kan\r\nbyggas upp  i  en\r\nsnabbare takt. Redan i dag tar  företagen  ett  betydande  ansvar  för  de\r\nanställdas  kompetensutveckling.  Här  är  det  emellertid  ofta  fråga  om en\r\nmer direkt\r\nverksamhetsrelaterad  personalutbildning  där  företaget  också  har  ett\r\navgörande inflytande. Det är inte lika självklart med en aktiv\r\narbetsgivarmedverkan  i  ett\r\nkompetenssparande där medlen helt disponeras av den enskilde.\r\n\r\nFör att stimulera arbetsgivare att bidra till den anställdes eget\r\nutbildningssparande  anser  vi  att  det  bör  införas en rätt till avdrag för\r\nsociala avgifter vid\r\navsättningar till den anställdes kompetenssparkonto. Detta kan jämföras med de\r\nvillkor som gäller för arbetsgivares avsättningar till pensionssparande för\r\nanställda.\r\n\r\nSammanfattande bedömning\r\n\r\nMed hänsyn till det ovan anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion\r\nA338 (m, fp, kd, c) och godkänna motionens  förslag  till  riktlinjer för ett\r\nsystem för\r\nindividuell  kompetensutveckling  såvitt  avser  systemets  utgångspunkter\r\noch  syfte, val av sparmodell, avsättningsmöjligheter m.m. och förvaltning  av\r\nmedel  på\r\nkompetenssparkonto m.m. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte kan anses\r\ntillgodosedda genom vad som anförts.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken  anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde\r\n13 Arbetsmarknad (punkt 1) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFrån  Miljöpartiets  sida  anser  vi  att  den  arbetslöses  valfrihet  bör\r\nöka när det gäller arbetsmarknadspolitiska  insatser.  Vårt  förslag  är  därfö\r\natt  en\r\nomställningsersättning införs. I övrigt ställer vi oss bakom\r\nutskottsmajoritetens syn på den allmänna inriktningen av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nVårt förslag om införande av en omställningsersättning utgör en av\r\nkomponenterna  i  vår  politik  för  stärkt  medborgarmakt.  Den innebär en rad\r\nreformer för att\r\nmedborgaren  (brukaren)  ska  stå  i  centrum  för  all offentlig verksamhet.\r\nMedborgarens ställning, inflytande och möjligheter att påverka  offentligt\r\nfinansierad\r\nverksamhet bör stärkas.\r\nGenom att införa en omställningsersättning på arbetsmarknadsområdet  får\r\nden  arbetslöse  själv  efter  bedömt  behov  bestämma över sina insatser. Vid\r\nden första\r\nkontakten  med  arbetsförmedlingen  diskuteras den enskildes behov och vilken\r\ninsats som är lämplig. Samtidigt ansöker den arbetssökande  om\r\nomställningsersättning.\r\nStorleken på ersättningen bestäms efter  en bedömning av den enskilda\r\nindividens behov och de åtgärder som krävs. Med hjälp av\r\nomställningsersättningen bör sedan den\r\narbetssökande kunna köpa den utbildning eller  åtgärd  han  eller  hon\r\nbehöver.  På  det  sättet  ökar  friheten  och möjligheterna för den\r\narbetssökande att få den\r\nvidareutbildning och det stöd som hon behöver.\r\nEn  utredning  om  arbetsmarknadsmyndigheterna bör tillsättas. I\r\nutredningsarbetet bör man studera om en sammanslagning  av  lokala\r\nförsäkringskassor  och  lokala\r\narbetsmarknadsmyndigheter skulle kunna vara till fördel för brukaren.\r\n\r\n2. Arbetsmarknadspolitiska program för personer med\r\nutländsk bakgrund (punkt 6) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nDet är mycket viktigt  att  människor  som  kommer till Sverige som flyktingar\r\neller invandrare så fort som möjligt får kontakt med den svenska arbetsmarknade\r\ngenom\r\narbete eller praktik. Det underlättar deras integration  i  samhället  och\r\nminskar  risken  för diskriminering senare. Trots att problemet att personer me\r\nutländsk\r\nbakgrund ofta har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden fått stor\r\nuppmärksamhet går förbättringarna  mycket  långsamt.  Integrationsverkets\r\nårsrapport  och andra\r\nstudier  visar den krassa verkligheten - sorteringen på arbetsmarknaden sker\r\nefter hudfärg. Utrikes födda, andra- och tredjegenerationens invandrare har\r\nsvårare  att\r\nfå ett arbete  än  etniska  svenskar,  detta  trots  att  många  personer  med\r\nutländsk  bakgrund  har  kompetens eller utbildning som är efterfrågad på den\r\nsvenska\r\narbetsmarknaden. Sverige gör en obeskrivlig kompetensförlust när man inte\r\ntillvaratar de resurser som finns  hos människor med utländsk bakgrund. För att\r\nfå bukt med\r\ndiskrimineringen krävs en rad åtgärder - en av de viktigaste är att kartlägga\r\noch synliggöra den diskriminering som förekommer. Kommuner, landsting och stat\r\nbör vara\r\nföregångare med att öppna sina arbetsmarknader för människor med utländsk\r\nbakgrund.\r\n\r\n\r\n3. Moderaternas anslagsförslag för utgiftsområdena\r\n13 och 14 (punkterna 16 och 20) (m)\r\n\r\nAnders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m) anför:\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nModerata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner och i en avvikande\r\nmening i det yttrande över budgetpropositionen  2004/05:1  som\r\narbetsmarknadsutskottet\r\nnyligen överlämnat till finansutskottet förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken än den som regeringen förordar.\r\n\r\nDet mest självklara målet för finanspolitiken är att säkerställa att\r\nutvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig. Vårt budgetförslag  gör\r\ndet mer lönsamt\r\natt arbeta och mindre lönsamt att inte arbeta. Den enskilda människan ska ha\r\nstörre makt att styra över sitt liv och ges större möjligheter att påverka  sin\r\ntillvaro\r\noch  levnadsstandard.  Moderaterna  vill  satsa  på  polis  och rättsväsende,\r\npå vårdgaranti i sjukvården och på en bättre skola för våra barn. Vi prioritera\r\nsänkta\r\nskatter och satsningar på kärntrygghet framför generösa bidragssystem.  Vi\r\nvill  genomföra betydande sänkningar av inkomstskatten för breda grupper av\r\nlöntagare och\r\nnäringsidkare. Moderaternas politik är en politik för fler i arbete och\r\ntrygghet för alla.\r\nVi anser att arbetsmarknadspolitiken i stort ska inriktas på att hålla\r\narbetslösheten  på  en  låg  nivå  utan att inflationen tar fart. Under det\r\nsenaste året har\r\narbetsmarknaden försvagats ordentligt. Att genomföra reformer för att\r\nförbättra arbetsmarknaden är en av de mest  prioriterade  uppgifterna  de\r\nkommande åren. Det är\r\nnödvändigt  att  öka arbetsutbudet för att Sverige ska klara av att möta de\r\nkrav som en åldrande befolkning ställer. Moderaterna vill skapa förutsättningar\r\nför  att\r\narbetsmarknaden ska fungera, vara flexibel och svara mot de behov som enskilda\r\nindivider och företag har.\r\nEn väl fungerande  arbetsmarknad  och  arbetsmarknadspolitik är viktig för\r\natt säkerställa att människor som drabbas av arbetslöshet snabbt ska återgå i\r\narbete och\r\ninte fastna i ett långvarigt bidragsberoende.  Vi  tror att alla människor som\r\nkan jobba vill jobba och föreslår en samlad strategi med fyra huvudkomponenter\r\nför att\r\nmöjliggöra detta. Komponenterna är: uthålliga offentliga  finanser  måste\r\nsäkras,  det  måste  löna  sig att arbeta, den offentliga sektorn måste\r\nreformeras och den\r\ngemensamma finansieringen säkras, slutligen måste företagens konkurrenskraft\r\nförbättras.\r\nGenom att formulera ett fåtal övergripande mål för Arbetsmarknadsverkets\r\nverksamhet ges större spelrum  än  i  dag  för  AMS  att  själv  bedöma hur\r\nresurserna ska\r\nfördelas   mellan   förmedlingsverksamhet,  åtgärder  och\r\nanställningssubventioner.  Utan  tydliga  mål  är  det  inte  möjligt  att\r\navgöra  vilka  och  hur  stora\r\narbetsmarknadspolitiska  insatser som behöver sättas in. Det är inte heller\r\nmöjligt att utvärdera utfallet av åtgärdernas effekter. Vi föreslår därför tre\r\nmål med en\r\ntydlig prioritetsordning för AMV:s verksamhet. Det är då naturligt att AMV\r\nomvandlas till en enhetsmyndighet.\r\nVårt budgetalternativ präglas  av  ordning  och reda och ska ses som en\r\nhelhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat\r\nfrån de andra.\r\nEftersom riksdagens majoritet den 24 november 2004  har  beslutat  om  ramar\r\nför de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed\r\nvalt en\r\nannan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om\r\nfördelning på anslag inom utgiftsområdena 13 och 14.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet till politik\r\ninom utgiftsområdena 13 och 14.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n\r\nAnslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nMed en ändring av de ekonomiska incitamenten blir arbetslöshetsförsäkringen\r\nvad  den  ska  vara,  en  tillfällig  omställningsförsäkring.  Moderaterna\r\nföreslår  att\r\nersättningsnivån  vid  arbetslöshet trappas ned i två steg. Ersättningen sänks\r\nmed 5 procentenheter de första 100 dagarna och med ytterligare 10 procentenhete\r\nunder\r\nde resterande 200 dagarna. Vi vill att den bortre parentesen tillåts verka.\r\nPassivt kontantstöd har inte några positiva effekter på sökintensiteten.\r\nMöjligheten till\r\n300 dagars förlängning i  försäkringen  bör  därför  begränsas kraftigt. De\r\nsom inte fått något arbete efter 300 dagar ska givetvis inte lämnas helt utanfö\r\nsystemet\r\nutan fortsatt stöd. En möjlighet är att placera långtidsarbetslösa  i  någon\r\nslags  paraplyverksamhet  med  ett  mer  individanpassat program av åtgärder än\r\ndet som\r\naktivitetsgarantin  erbjuder  i  dag.  En  annan  möjlighet är att kommunerna\r\nkunde ges ett utökat ansvar för att tillhandahålla  meningsfull  verksamhet  fö\r\ndessa\r\narbetssökande. Det är nödvändigt att arbetslöshetsersättningen  och\r\nregelverket  däromkring utformas så att tidigt arbetssökande i\r\narbetslöshetsperioden stimuleras.\r\nMatchningen  mellan de arbetssökande och de potentiella arbetsgivarna måste\r\nutvecklas  och  effektiviseras.  Det  behövs  fler  aktörer  för  att\r\nsäkerställa  denna\r\nutveckling. Kvaliteten  på de arbetsmarknadspolitiska insatserna måste\r\nförbättras påtagligt. På så sätt ges individen bättre förutsättningar att åter\r\nkomma i arbete.\r\nDet måste finnas möjligheter för den enskilde individen att forma sin egen\r\ntillvaro och förbättra sin livssituation efter egen förmåga.\r\n\r\nAll erfarenhet tyder på  att  anställbarheten sjunker snabbt när någon\r\nblivit arbetslös. Den arbetslösa måste omedelbart få omfattande stöd från\r\narbetsförmedlingen\r\noch när så behövs individuellt anpassade åtgärder för att möta de nya\r\nkompetenskrav som ställs.\r\nModeraterna anser inte att det  är  motiverat  att  införa  möjligheten\r\ntill  friår när behovet att öka arbetsutbudet är så stort som det är nu och\r\navvisar därför\r\nregeringens förslag om friår. Moderaterna avvisar också regeringens förslag om\r\nytterligare  20  000  platser  i det konjunkturläge som nu råder. Vi beräknar\r\nanslaget\r\ntill ett 10 850 miljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:4 Särskilda insatser för\r\narbetshandikappade\r\n\r\nVi vill genomföra fler sysselsättningsåtgärder för personer med\r\narbetshandikapp och föreslår därför att 100 miljoner  kronor  utöver  vad\r\nregeringen anvisar tillförs\r\nanslaget i ett första steg. Vi beräknar alltså anslaget till ett 100 miljoner\r\nkronor högre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering\r\n\r\nModeraterna vill ge Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)\r\nett utökat uppdrag. Regering och riksdag behöver ett bättre  beslutsunderlag.\r\nIFAU  ska\r\ndärför  i  offentliga  och  årligen återkommande rapporter utvärdera\r\nresultaten av de vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vi beräknar\r\nanslaget till ett 3,34\r\nmiljoner kronor högre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:10 Bidrag till Stiftelsen utbildning\r\nNordkalotten\r\n\r\nVi föreslår att statens finansiering av Stiftelsen utbildning Nordkalotten\r\navvecklas och att anslaget utgår.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:2, 22:4, 22:7 och 22:10\r\nTusental kronor\r\n---------------------------------------------------\r\nAnslag      Anslags-Regeringens\r\nförslag\r\ntyp\r\n(m)\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\n22:2  Bidrag till      (ram)   45 763 000  -10 850\r\narbetslöshetsersättning    000\r\noch aktivitetsstöd\r\n---------------------------------------------------\r\n22:4  Särskilda        (ram)    6 790 384 +100 000\r\ninsatser för\r\narbetshandikappade\r\n---------------------------------------------------\r\n22:7  Institutet för   (ram)       21 660   +3 340\r\narbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering\r\n---------------------------------------------------\r\n22:10  Bidrag till    (obet.)       7 750   -7 750\r\nStiftelsen utbildning\r\nNordkalotten\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\nTotalt för   69 313 416  -10 754\r\nutgiftsområdet    410\r\n---------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\nAnslag 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\nVi anser att anslaget till ALI:s verksamhet kan minskas med 50\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:4 Arbetsdomstolen\r\n\r\nVi är principiella  motståndare  till specialdomstolar och\r\npartssammansatta domstolar och anser att Arbetsdomstolen ska läggas ned och des\r\nuppgifter överföras till det allmänna domstolsväsendet. Som en följd av detta\r\nställningstagande kan anslaget utgå.\r\n\r\nAnslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning\r\n(HomO)\r\n\r\nVi vill att de fyra ombudsmännen som  har  i  uppdrag  att  utöva\r\ntillsyn  enligt  de  olika  lagarna  mot  diskriminering  i  arbetslivet  slås\r\nihop till en gemensam myndighet. Till följd av detta sammanläggs också\r\nJämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering. Vi anser att\r\nanslaget för HomO ska utgå. Vi föreslår att det under utgiftsområde 14 i ställe\r\ninrättas  en  ny  myndighet  och  att  det  skapas ett nytt anslag för\r\nOmbudsmannen mot diskriminering, som tillförs drygt 72 miljoner\r\nkronor för 2005.\r\n\r\nAnslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen\r\n\r\nSom  framgått  under  Anslag  23:7  vill  vi  att  de  fyra\r\nombudsmännen  som  har  i  uppdrag att utöva tillsyn enligt de olika lagarna mo\r\ndiskriminering i arbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet  och  att\r\nJämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering sammanläggs. Vi\r\nanser att anslaget för  JämO  ska  utgå.  Vi  föreslår  att det under\r\nutgiftsområde 14 i stället inrättas en ny myndighet och att det skapas ett nytt\r\nanslag för Ombudsmannen mot diskriminering, som tillförs drygt 72\r\nmiljoner kronor för 2005.\r\n\r\nAnslag 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering\r\n\r\nVi föreslår att anslaget utgår, dvs. en minskning med 4 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nAnslag till Ombudsmannen mot diskriminering\r\n\r\nSom  framgått ovan vill vi att de fyra ombudsmännen som har i\r\nuppdrag att utöva tillsyn enligt de olika diskrimineringslagarna  slås  ihop\r\ntill  en  gemensam  myndighet.  Även  Jämställdhetsnämnden  och  Nämnden  mot\r\ndiskriminering sammanläggs. För att finansiera den nya myndigheten\r\nföreslås att 72 801 000 kr anvisas på detta nya anslag för 2005.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 23:2, 23:4, 23:7, 24:1 och 24:3\r\nsamt nytt anslag 24:4\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------\r\nAnslag   AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(m)\r\n------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n23:2       (ram)     360 771  -50 000\r\nArbetslivsinstitutet\r\n------------------------------------------------\r\n23:4       (ram)      25 282  -25 282\r\nArbetsdomstolen\r\n------------------------------------------------\r\n23:7  Ombudsmannen   (ram)       8 057   -8 057\r\nmot diskriminering\r\npå grund av sexuell\r\nläggning (HomO)\r\n------------------------------------------------\r\n24:1       (ram)      21 907  -21 907\r\nJämställdhetsombudsmannen\r\n------------------------------------------------\r\n24:3  Delegation för (ram)       4 000   -4 000\r\nstöd till\r\njämställdhetsintegrering\r\n------------------------------------------------\r\n24:4  Ombudsmannen   (ram)    +72 801\r\nmot diskriminering\r\n(nytt anslag)\r\n------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\nTotalt för         1 193 970  -36 445\r\nutgiftsområdet\r\n------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n4. Folkpartiets anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14\r\n(punkterna 16 och 20) (fp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005 syftar till\r\natt förändra de ekonomiska förutsättningarna så att en högre stabil tillväxt\r\nuppnås och att alla de människor som skulle kunna utföra arbete - i dag\r\nmotsvarande så mycket som en dryg miljon människor utanför arbetsmarknaden - få\r\nmöjligheter att komma in och göra en egen arbetsinsats. För att åstadkomma dett\r\när det nödvändigt att fler människor kommer i arbete och får arbeta fler timmar\r\nnär de så vill, och att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg för att uppnå\r\ndetta är sänkta skatter på arbete och företagande.\r\n\r\nVåra utgiftsökningar avser främst bistånd, rättssäkerhet,\r\nutbildning, vård och omsorg samt förbättringar för funktionshindrade. Vi uppnår\r\nutrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan, stopp för s.k. friår och en\r\nreformerad arbetsmarknadspolitik.\r\nVårt förslag till utgiftsram på utgiftsområdena 13 och 14 har\r\nemellertid avstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då\r\nFolkpartiets budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i\r\nfördelningen på anslag inom utgiftsområdena. Ansvar för de anvisade anslagen\r\nvilar således på företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet i riksdagen.\r\nVårt budgetförslag för år 2005 syftar till att förändra de\r\nekonomiska förutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Grunden för en\r\nstark samhällsekonomi är hög sysselsättning och hög nivå på antalet arbetade\r\ntimmar per invånare. Ju mer arbete som utförs i Sverige, desto mer resurser\r\nskapas för privat konsumtion och offentligt finansierad välfärd. Det är\r\nnödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar. Folkpartiet vill bl.a\r\n1) öka antalet arbetsgivare och benägenheten att anställa, 2) göra det mer\r\nlönsamt att arbeta och på annat sätt öka utbudet av arbetskraft, 3) förändra\r\nsystemet för att minska sjukskrivningar, förtidspensioneringar och kostnaderna\r\nför arbetslösheten och 4) öka benägenheten hos arbetslösa att söka arbete.\r\nFolkpartiets ekonomiska politik sammanfattas i motion 2004/05:Fi232.\r\nArbetsmarknadspolitikens mål är oklara i dag. Det viktigaste\r\ninslaget i en bra arbetsmarknadspolitik är en väl fungerande arbetsförmedling\r\nmed intensiva kontakter med de arbetssökande. Den ska bedrivas i både offentlig\r\noch enskild regi och finnas i hela landet. Förmedlingens uppgift är att hjälpa\r\narbetssökande att söka arbete och arbetsgivare att besätta lediga arbeten. En\r\nannan uppgift för arbetsmarknadspolitiken är att söka säkerställa att\r\nkompetensen hos arbetskraften inte minskar i konjunktursvackor.\r\nI det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt\r\nbudgetförslag för utgiftsområdena 13 och 14.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n\r\nAnslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader\r\n\r\nFolkpartiet vill lägga ned AMS och ersätta myndigheten med en\r\nmindre som får rena myndighets- och tillsynsuppgifter. Syftet är att AMS\r\nnuvarande serviceuppgifter, arbetsförmedling och arbetsmarknadsuppgifter ska\r\nkunna utföras av en rad olika aktörer, både privata och ideella. Den nya\r\nmyndigheten kommer att ges ansvar för en bättre fungerande arbetsförmedling och\r\nskräddarsydda arbetsmarknadsåtgärder för varje del av landet. Myndigheten får\r\nansvaret för att handla upp lämpliga tjänster från enskilda utförare och att,\r\nnär sådana inte finns, tills vidare själv bedriva verksamheten. Folkpartiet vil\r\natt de som behöver någon form av aktiv insats ska få större möjligheter att\r\nsjälva välja aktivitet och utförare. Vi beräknar anslaget till ett 400 miljoner\r\nkronor lägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd\r\n\r\nFolkpartiet menar att en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring\r\ninte minst är en frihetsfråga. Vi förordar en arbetslöshetsförsäkring som\r\nomfattar alla på arbetsmarknaden. Den ska utformas som en omställningsförsäkrin\r\nmed en tidsbegränsad ersättning.\r\n\r\nErsättningen vid arbetslöshet ska inledningsvis motsvara 80 %\r\nav den förlorade inkomsten för att därefter trappas ned till 70 % av den\r\nförlorade inkomsten. Efter 600 dagars arbetslöshet ska den arbetssökande\r\nantingen övergå i jobb- och utvecklingsgaranti eller erhålla grundbeloppet i\r\ndagens arbetslöshetsförsäkring, dvs. drygt 7 000 kr per månad. Folkpartiet anse\r\natt ingen arbetsför person ska hänvisas till att leva på socialbidrag. Aktivt\r\narbetssökande under arbetsförmedlingens och eget ansvar ska uppmuntras. Den som\r\nerbjuds men nekar att delta i jobb- och utvecklingsgarantin kan inte räkna med\r\nnågon fortsatt ersättning från det offentliga.\r\nFolkpartiet vill reformera arbetslöshetsförsäkringen så att\r\negenavgiften blir högre och de offentliga utgifterna lägre. Den enskilde\r\nkompenseras genom sänkt skatt krona för krona.\r\nFörslaget om ett permanentat friår är ett ansvarslöst sätt\r\natt hantera både offentliga medel, samhällsekonomin och enskilda människor,\r\nnågot som Folkpartiet inte kan ställa sig bakom. Att i ett läge då antalet\r\narbetade timmar faller spendera en och en halv miljard kronor av skattemedel på\r\natt ge människor betald ledighet är ekonomiskt ansvarslöst. Folkpartiet har\r\ngemensamt med andra partier i en reservation i detta betänkande argumenterat mo\r\nfriåret.\r\nUtifrån de negativa erfarenheterna av försöket med friår och\r\nde sannolikt kraftigt underskattade budget- och samhällsekonomiska\r\nkonsekvenserna borde regeringen avsluta försöket så snart som möjligt.\r\nDen omläggning och reformering av arbetsmarknadspolitiken som\r\nFolkpartiet föreslår leder till bättre sysselsättning och lägre arbetslöshet,\r\nvarför bidragen till a-kassan kan minskas.\r\nVi beräknar anslaget till ett 18 300 miljoner kronor lägre\r\nbelopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader\r\n\r\nArbetsmarknadsåtgärderna ska inte expanderas i en tydligt\r\nuppåtgående konjunktur. I detta läge är det tvärtom viktigt att inte låsa in\r\narbetssökande i åtgärder och driva upp räntorna, vilket i sig minskar\r\nsysselsättningen. Folkpartiet föreslår därför en lägre volym på\r\narbetsmarknadsåtgärderna. Vi beräknar anslaget till ett 1 100 miljoner kronor\r\nlägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade\r\n\r\nFolkpartiet vill stärka ställningen för människor med\r\narbetshandikapp. Oavsett om konjunkturen är bra eller dålig har denna grupp en\r\nsvår situation på arbetsmarknaden. De statliga insatserna för att stärka\r\ngruppens ställning är därför viktiga och måste alltid prioriteras.\r\nUndersökningar visar att lönebidragsanställningar och anställningar vid Samhall\r\när mer utvecklande och billigare än alternativen a-kassa eller förtidspension.\r\nAnställning med lönebidrag ska vara en åtgärd förbehållen människor med\r\narbetshandikapp. Lönebidragets tak är oförändrat sedan många år. Det har gjort\r\ndet svårare för människor med funktionshinder med kvalificerade utbildningar at\r\nfå lämpliga arbeten. Folkpartiet anser därför att taket för\r\nlönebidragsanställningar ska höjas. Vi beräknar anslaget till ett 400 miljoner\r\nkronor högre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag till instegsjobb m.m.\r\n\r\nFolkpartiet anslår 900 miljoner kronor för att skapa 30\r\n000 instegsjobb för främst arbetslösa ungdomar. 500 miljoner kronor anslås till\r\nen särskild jobb- och utvecklingsgaranti för personer som behöver extra hjälp\r\natt få fäste på arbetsmarknaden. Vidare anslås 100 miljoner kronor för lån på\r\nförmånliga villkor för investeringar i utsatta områden med låg sysselsättning.\r\nMedlen förs till ett nytt anslag.\r\nSammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 22:3 och 22:4\r\noch nya anslag\r\nTusental kronor\r\n---------------------------------------------------\r\nAnslag      Anslags-Regeringens\r\nförslag\r\ntyp\r\n(fp)\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\n22:1         (ram)    4 811 484 -400 000\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------\r\n22:2  Bidrag till      (ram)   45 763 000  -18 300\r\narbetslöshetsersättning    000\r\noch aktivitetsstöd\r\n---------------------------------------------------\r\n22:3  Köp av (ram)    4 540 191   -1 100\r\narbetsmarknadsutbildning   000\r\noch övriga kostnader\r\n---------------------------------------------------\r\n22:4  Särskilda        (ram)    6 790 384 +400 000\r\ninsatser för\r\narbetshandikappade\r\n---------------------------------------------------\r\n22: Instegsjobb (nytt  (ram)    +900 000\r\nanslag)\r\n---------------------------------------------------\r\n22: Ny jobbgaranti     (ram)    +500 000\r\n(nytt anslag)\r\n---------------------------------------------------\r\n22: Investeringar i    (ram)    +100 000\r\nutsatta områden (nytt\r\nanslag)\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\nTotalt för   69 313 416  -17 900\r\nutgiftsområdet    000\r\n---------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\nAnslag 23:1 Arbetsmiljöverket\r\n\r\nFolkpartiet  lägger  sparbeting  på\r\nArbetsmiljöverket och räknar med att anslaget kan minskas med 100 miljoner\r\nkronor i förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\nFolkpartiet föreslår att ALI läggs ned  och att\r\nstörre delen av dess forskningsanslag förs över till universitet och\r\nforskningsråd. Under\r\n2005 räknar vi med att detta sparar 100 miljoner\r\nkronor  av  myndighetens  anslag.  Vi  anslår  inte  heller  de  50 miljoner\r\nkronor som\r\nregeringen föreslår för försöket med\r\narbetstidsförkortning. Folkpartiet förespråkar en ny mer flexibel arbetstidslag\r\n\r\nAnslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.\r\n\r\nFolkpartiet anser att ett sparande kan ske på\r\nanslaget och föreslår en minskning med 10 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:4 Arbetsdomstolen\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  att  Arbetsdomstolen\r\nläggs  ned  och  att  målen  förs över till de allmänna domstolarna. Medlen på\r\nanslaget  för\r\nArbetsdomstolen ska därför flyttas till\r\nutgiftsområde 4 Rättsväsendet.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 23:1, 23:2, 23:3 och 23:4\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------\r\nAnslag   AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(fp)\r\n------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n23:1       (ram)     648 862 -100 000\r\nArbetsmiljöverket\r\n------------------------------------------------\r\n23:2       (ram)     360 771 -150 000\r\nArbetslivsinstitutet\r\n------------------------------------------------\r\n23:3  Särskilda      (ram)      44 650  -10 000\r\nutbildningsinsatser\r\nm.m.\r\n------------------------------------------------\r\n23:4       (ram)      25 282  -25 300\r\nArbetsdomstolen\r\n------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\nTotalt för         1 193 970 -285 300\r\nutgiftsområdet\r\n------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n5. Kristdemokraternas anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14\r\n(punkterna 16 och 20) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning  av  den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den regeringen\r\noch\r\ndess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas ekonomiska politik sammanfattas i motion 2004/05:\r\nFi233. Kristdemokraternas  budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt\r\nförbättra\r\nSveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för\r\nminskad ohälsa, förbättrad lönebildning  och  strategiska skattesänkningar på\r\narbete och\r\nsparande. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen\r\nska kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nMarknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera\r\neffektivt. Modern institutionell ekonomisk teori  visar  också  att  en  sund\r\noch väl\r\nfungerande  marknadsekonomi  förutsätter  institutioner  som lagar,\r\nförordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på väl\r\nfungerande\r\ninstitutioner - såsom ett förutsägbart rättssystem, personligt\r\nansvarstagande,  god affärsetik och hederlighet i uppträdande människor emellan\r\n- utmärks\r\nav ordning och låg osäkerhet. Denna ordning har inte uppkommit\r\nspontant utan bygger  på  det  kristna  och  det  klassiska kulturarvet. Här\r\nbetonas bl.a.\r\nskillnaden mellan rätt och fel, karaktär, hederlighet, personligt\r\nansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det kostar  merarbete,  tid  och\r\npengar  att\r\nkompensera och reducera osäkerhet.\r\nInom  ramen  för  marknadsekonomin  vill  vi  förena  frihet  och\r\nsolidaritet. Grundläggande är frihet under ansvar. Enskilda initiativ och\r\npersonligt\r\nansvarstagande ska uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en\r\ngrundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,\r\nskattesystemet,\r\nlagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på detta är\r\ngemensamt  och  solidariskt  finansierad social service som alla medborgare har\r\nrätt till,\r\nmen också stor frihet för individen att välja vem som ska\r\ntillhandahålla denna service.\r\nDet handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel\r\noch där den kraftigt ökande  sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad\r\narbetsmiljö\r\noch rehabilitering. Det handlar om skatterna på arbete och företagande\r\nsom måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre\r\nskattetryck.\r\nDet  handlar  om  det  svenska  konkurrenstrycket  som  måste\r\nförbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn   förnyas   för   att\r\nbättre   möta\r\nkonsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata personalens\r\nkompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken öka,\r\nrättsväsendet\r\nåterupprättas,  pensionärernas  ekonomiska  situation  stärkas,  och\r\ninfrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna anser också att statens lånebehov\r\nkan\r\nminskas jämfört med regeringens förslag genom ett starkare finansiellt\r\nsparande  och  genom  en snabbare avveckling av det statliga ägandet av bolag\r\nsom\r\nverkar på den konkurrensutsatta marknaden.\r\nMålet med våra reformer på dessa områden är att skapa\r\nförutsättningar för en uthållig tillväxt  på  åtminstone tre procent över en\r\nkonjunkturcykel, där\r\nsysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den\r\nenskildes valfrihet, personliga ansvar  och välfärd kan öka utan politisk\r\ndetaljstyrning,\r\ndär  den  offentliga  sektorn  kan  vitaliseras och möta ökande behov\r\nutan att jagas av krympande skattebaser,  och  där  statens  finanser  blir\r\nmindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de\r\nolika utgiftsområdena\r\nsamt beräkningen av statens inkomster  ställt sig bakom en annan\r\ninriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Därför\r\nredovisar vi i\r\ndetta särskilda yttrande den del av vår  politik som rör\r\nutgiftsområdena 13 och 14 och som vi skulle ha yrkat bifall till om vårt försla\r\ntill ramar hade\r\nvunnit riksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\nFör att nå målet om att höja den långsiktigt  hållbara  tillväxten\r\ntill  åtminstone  3  procentenheter  per  år  måste  den  ekonomiska  politiken\r\noch\r\narbetsmarknadspolitiken  inriktas  på  att  höja  antalet  arbetade\r\ntimmar  i  relation till befolkningen i arbetsför ålder. Trots en god\r\ninternationell\r\nkonjunktur är arbetslösheten fortfarande mycket hög. Mätt i antalet\r\narbetade timmar  i  förhållande till den arbetsföra befolkningen är läget\r\nallvarligt.\r\nKristdemokraterna vill införa ett nytt mål för arbetsmarknadspolitiken\r\nsom innebär ett ökat  antal arbetade timmar, till exempelvis ett genomsnitt av\r\nvad\r\nsom förekom på 1980-talet före den extrema överhettningen och den\r\ndärpå följande ekonomiska krisen.  Vi  förordar  en ny arbetsmarknadspolitik so\r\nsätter\r\nindividen i centrum och öppnar för mångfald och valfrihet. Vi vill\r\nskapa bättre villkor för arbete och företagande genom konkurrenskraftiga\r\nskattenivåer,\r\nett  bättre  utbildningssystem  och  en  reformerad  lönebildning.\r\nDärtill bör bl.a. förutsättningar för att alla ska kunna  växa  och  förverklig\r\nsina\r\nambitioner skapas. På så sätt minskas de regionala och  sociala\r\nobalanserna.  En  viktig  strukturreform  för  bl.a.  en  bättre lönebildning ä\r\nen ökad\r\nsjälvfinansieringsgrad i en allmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsliv\r\n\r\n\r\nAnslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader\r\n\r\nDen nuvarande arbetsmarknadsmyndigheten AMV/AMS fungerar inte\r\ntillfredsställande.\r\n\r\nFör  att  verkställa  en  ny  arbetsmarknadspolitik vill vi att den\r\nnuvarande myndighetsstrukturen ersätts med en ny arbetsmarknadsmyndighet.  Den\r\nnya\r\nmyndigheten ska bl.a. vara expertorgan  till  regeringen  och  ansvara\r\nför  bl.a.  drift  av  servicekontor runtom i landet, fördelning av anslag\r\nmellan\r\nservicekontoren, auktorisation av aktörerna som fått rätt att bedriva\r\nförmedlings- och utbildningsverksamhet  för  arbetslösa  och  ansvar  för  att\r\nalla\r\narbetssökande  får tillgång till enkel och effektiv information om\r\nlediga platser. Den nya myndigheten ska genom information och genom att\r\ntillhandahålla\r\nexempelvis platsbank på Internet medverka till att så många som\r\nmöjligt så snabbt som möjligt kan lösa sin arbetslöshet själva.\r\nDen nya myndigheten  blir  betydligt mindre än nuvarande\r\nArbetsmarknadsverket. Förvaltningskostnaderna kan därför reduceras kraftigt.\r\nMinskad byråkrati\r\noch kortare söktider för arbetssökande  kommer  också  att  frigöra\r\nresurser  som  kan  satsas  på  dem som har allra svårast att få jobb. Innan de\r\nnya\r\narbetsmarknadspolitiken är sjösatt fullt ut bör AMV/AMS kunna\r\nrationaliseras ytterligare. Kristdemokraterna  beräknar  anslaget  till  ett\r\n410  miljoner\r\nkronor lägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  införa  en  allmän  obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring.  Arbetslöshetens  kostnader  ska  synliggöras  genom e\r\nhögre avgift.\r\nEgenavgifterna  höjs till 33 % av kostnaderna för att uppnå ett bättre\r\nsamband mellan arbetslöshet och lönebildning. Den enskilde kompenseras  för\r\ndetta\r\ngenom ett höjt grundavdrag.\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att  ersättningen i\r\narbetslöshetsförsäkringen i princip ska grunda sig på de inkomster man faktiskt\r\nhaft och betalat avgifter\r\npå, inte den inkomst man har när man  blir  arbetslös.  Efter  en  tid\r\nsker en viss successiv nedtrappning av ersättningen till en nedre gräns utan\r\nnågon\r\nbortre parentes. Vi föreslår inga förändringar i golv eller tak i\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nVi anser att det måste finnas starka incitament att aktivt söka\r\narbete.  Alla  arbeten  som  den arbetslösa tar, även om de är av kortare\r\nkaraktär, ska\r\npåverka ersättningsnivån. Det ska vara lönsamt att gå från a-kassa\r\ntill arbete. Vi föreslår därför  att ett förvärvsavdrag införs. På försök bör\r\nockså en\r\ns.k. jobb-bonus införas.\r\nAlla system måste avvägas så att alla människor får en rimlig\r\ngrundläggande försörjning. Åtgärder på detta område får inte leda till att\r\nmänniskor bara\r\nskickas över till kommunernas socialbidragssystem. Kristdemokraterna\r\navstyrker regeringens förslag om  ett  utvidgat  friår. Denna åtgärd kan i\r\nbegränsad\r\nform genomföras inom befintliga ramar och ska strikt inriktas på\r\nlångtidsarbetslösa.\r\nGenom vår satsning på en bättre småföretagarpolitik, sänkt skatt för\r\nhushållstjänster och en reformering av hela arbetsmarknadspolitiken  kan\r\nresurser\r\nfrigöras  från  aktivitetsstödet  och  arbetsmarknadsutbildningen.\r\nKristdemokraterna  beräknar  anslaget till ett 10 230 miljoner kronor lägre\r\nbelopp än\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader\r\n\r\nMed en ökad mångfald av aktörer som tillhandahåller tjänster till den\r\narbetslösa anpassas dessa till  individen  och arbetsmarknaden. Med konkurrens\r\nökar\r\nkvaliteten på arbetsmarknadsåtgärderna. Erfarenheterna från bl.a.\r\nAustralien visar hur en sådan arbetsmarknadspolitik  snabbare  kan hjälpa de\r\narbetslösa\r\nut i arbetslivet och därmed sänka kostnaderna kraftigt. Den\r\nreformerade arbetsmarknadspolitik som partiet föreslår leder till effektivare\r\nupphandling av\r\narbetsmarknadspolitiken. Kristdemokraterna beräknar anslaget till ett\r\n800 miljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:9 Bidrag till Samhall AB\r\n\r\nVi kristdemokraterna anser att Samhalls sociala uppdrag måste komma\r\nmer i fokus utan att statens kostnader för den skull skenar i väg. Mycket  tala\r\nför\r\natt  Samhalls  roll  i  arbetsmarknadspolitiken  bör tonas ned i\r\nförhållande till andra instrument. En ökad tonvikt kan behöva läggas på\r\nlönebidraget som\r\ninstrument för att hjälpa de arbetshandikappade.\r\n\r\nAnslag 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nKostnaden för myndighetens verksamhet borde kunna  vara något lägre\r\neftersom myndigheten är belägen i Katrineholm och har lägre lokalkostnader och\r\nmindre\r\nomfattning än vad AMS motsvarande verksamhet hade. Kristdemokraterna\r\nberäknar anslaget till ett 5 miljoner kronor lägre belopp än regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 22:3 och 22:12\r\n\r\nTusental kronor\r\n---------------------------------------------------\r\nAnslag      Anslags-Regeringens\r\nförslag\r\ntyp\r\n(kd)\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\n22:1         (ram)    4 811 484 -410 000\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------\r\n22:2  Bidrag till      (ram)   45 763 000  -10 230\r\narbetslöshetsersättning    000\r\noch aktivitetsstöd\r\n---------------------------------------------------\r\n22:3  Köp av (ram)    4 540 191 -800 000\r\narbetsmarknadsutbildning\r\noch övriga kostnader\r\n---------------------------------------------------\r\n22:12  Inspektionen    (ram)       51 701   -5 000\r\nför\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\nTotalt för   69 313 416  -11 445\r\nutgiftsområdet    000\r\n---------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\nAnslag 23:1 Arbetsmiljöverket\r\n\r\nArbetsmiljöverket har under de senare åren fått\r\nkraftigt ökade anslag, vilket bl.a. fått till följd att alla medel inte kunnat\r\nförbrukas. Med tanke på de ökade anslagen under senare år och den\r\nrationaliseringspotential som bör finnas efter sammanslagningen av\r\nArbetarskyddsstyrelsen och de regionala yrkesinspektionerna bedöms att en\r\nbesparing på 100 miljoner kronor är möjlig. Kristdemokraterna vill införa en ny\r\noch samordnad rehabiliteringsförsäkring i linje med förslaget i utredningen\r\nRehabilitering till arbete (SOU 2000:78). Denna försäkring skulle avlasta\r\nArbetsmiljöverket från en del arbetsuppgifter som myndigheten fått.\r\nRehabiliteringsförsäkringen föreslås gälla från den 1 januari 2005.\r\nKristdemokraterna vill satsa 2,8 miljarder kronor under 2005, och under den\r\nkommande treårsperioden satsar partiet 10 miljarder kronor på rehabilitering oc\r\nen ökad hälsa i arbetslivet. På några års sikt anser Kristdemokraterna att denn\r\nsatsning kan leda till stora vinster för den offentliga sektorn. För budgetåret\r\n2005 beräknar Kristdemokraterna anslaget till Arbetsmiljöverket till ett 100\r\nmiljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nAnslag 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\nAllvarliga brister har konstaterats i styrningen\r\nav ALI. Det krävs därför att en rejäl översyn genomförs av ALI och dess\r\nrelationer till andra myndigheter. Översynen ska vara grundlig och\r\nförutsättningslös. Mycket talar för att ALI:s forskningsresurser kommer till\r\neffektivare användning om de finansierar forskning på universitet, högskolor oc\r\nandra organ. Informationsspridningen och utbildningsverksamheten kan tas över a\r\nArbetsmiljöverket. ALI bör omedelbart kunna genomföra en del rationaliseringar\r\noch fokusera sin verksamhet, bl.a. minska en del av sin bidragsgivning.\r\nKristdemokraterna menar att arbetslivsinriktad forskning på organisationsområde\r\nbör prioriteras. På tre års sikt bör ALI kunna avvecklas och dess uppgifter\r\nfördelas på Arbetsmiljöverket, universitet, högskolor och andra aktörer.\r\nAnslaget till ALI kan minskas med 50 miljoner kronor. Vi kristdemokrater anser\r\natt det inte finns någon anledning att ge ALI 50 miljoner kronor extra för\r\nförsök med arbetstidsförkortning. Vi menar att arbetstidsfrågan bäst löses\r\nmellan arbetsmarknadens parter. Kristdemokraterna beräknar anslaget till ett 10\r\nmiljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.\r\n\r\nBidrag till regionala skyddsombud,\r\ninformationsinsatser och standardiseringsverksamhet har sedan 2001 förts över\r\nfrån detta anslag till Arbetsmiljöverket och förvaltningskostnaderna till ALI.\r\nKvar är medel som ALI ska dela ut främst till fackliga förtroendemäns\r\narbetsmiljöutbildningar och viss EU-bevakning. Eftersom stödet till de regional\r\nskyddsombuden numera finns på Arbetsmiljöverkets anslag är det tveksamt om\r\nstatliga bidrag i all evighet ska gå till utbildning av övriga fackliga\r\nförtroendevalda. De fackliga organisationerna bör klara sådan utbildning själva\r\neller i samarbete med arbetsgivarna. Kristdemokraterna anser att anslaget kan\r\navskaffas helt fr.o.m. 2005.\r\n\r\nAnslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av\r\nsexuell läggning (HomO)\r\n\r\nKristdemokraterna ser med hänvisning till det\r\nredovisade antalet ärenden ingen anledning att öka resurserna till HomO på det\r\nsätt som regeringen föreslår. För budgetåret 2005 beräknar Kristdemokraterna en\r\nminskning av anslaget med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:8 Medlingsinstitutet\r\n\r\nKristdemokraterna anser att det bör övervägas om\r\ninte Medlingsinstitutet kan samverka eller samlokalisera med någon annan\r\nbefintlig myndighet, t.ex. Kammarkollegiet, för att på så sätt minska bl.a. de\r\nadministrativa kostnaderna. Detta, och de resursökningar myndigheten fick förra\r\nåret samt den rationaliseringspotential som bör finnas, gör att en viss\r\nbesparing kan göras. Partiet anvisar ett anslag som sammantaget är 3 miljoner\r\nkronor lägre än regeringens.\r\n\r\nAnslag 24:3 Delegation för stöd till\r\njämställdhetsintegrering\r\n\r\nKristdemokraterna anser att satsningar på\r\njämställdhet ska finansieras av respektive förvaltning, på samma sätt som alla\r\nföretag i Sverige själva får finansiera sitt jämställdhetsarbete. Partiet\r\nföreslår en besparing med 4 miljoner kronor för 2005.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 23:1, 23:2, 23:3, 23:7,\r\n23:8 och 24:3\r\n\r\nTusental kronor\r\n---------------------------------------------------\r\nAnslag      Anslags-Regeringens\r\ntyp       förslag\r\n(kd)\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\n23:1         (ram)      648 862 -100 000\r\nArbetsmiljöverket\r\n---------------------------------------------------\r\n23:2         (ram)      360 771 -100 000\r\nArbetslivsinstitutet\r\n---------------------------------------------------\r\n23:3  Särskilda        (ram)       44 650  -45 000\r\nutbildningsinsatser\r\nm.m.\r\n---------------------------------------------------\r\n23:7  Ombudsmannen mot (ram)        8 057   -1 000\r\ndiskriminering på\r\ngrund av sexuell\r\nläggning (HomO)\r\n---------------------------------------------------\r\n23:8         (ram)       49 640   -3 000\r\nMedlingsinstitutet\r\n---------------------------------------------------\r\n24:3  Delegation för   (ram)        4 000   -4 000\r\nstöd till\r\njämställdhetsintegrering\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\nTotalt för  1 193 970 -253 000\r\nutgiftsområdet\r\n---------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n6. Centerpartiets anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14\r\n(punkterna 16 och 20) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nEftersom riksdagen har beslutat om ramarna för de olika\r\nutgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en\r\nannan inriktning  av  politiken  än  den  Centerpartiet\r\nförespråkar  deltar  jag  inte  i  beslutet  om fördelning på anslag inom\r\nutgiftsområdena  13  och  14.  Jag  redovisar  i stället min\r\nuppfattning beträffande anslagen under dessa utgiftsområden  i  detta\r\nsärskilda yttrande.\r\n\r\nArbete och företagsamhet är en förutsättning för\r\nvälfärden,  eftersom  resurserna  som skapas av arbetet finansierar välfärden.\r\nCenterpartiets  politik  utgår från människan och vars och\r\nens ansvar för sig själv och andra.  Sverige  behöver  allt  mindre  av\r\ncentralisering och alltmer  av  ett  system  där  makt,\r\nbeslut och resurser ligger nära de människor som berörs. Detta gäller inte\r\nminst i arbetsmarknadspolitiken. Att påverka\r\narbetskraftsutbudets  storlek är en av vår framtids största utmaningar. Det är\r\nenbart\r\ngenom fler människor i aktivt arbete som framtidens välstånd,\r\ntrygghet  och  tillväxt  skapas.  Skatte- och transfereringssystemen\r\nmåste utformas så att de stimulerar till arbete. Det måste\r\nalltid löna sig att arbeta. Centerpartiet  anser  vidare  att det måste\r\nbli  enklare  för företag att anställa. Det behövs fler\r\naktörer som kan erbjuda arbetsmarknadsåtgärder och smartare lösningar  som\r\nbidrar till att människor arbetar i stället för att fastna i\r\nett osunt bidragsberoende.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n\r\nAnslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader\r\n\r\nArbetsmarknadsverket  bör  avvecklas i sin nuvarande form, i\r\nstället bör lokala lösningar få en betydande roll på arbetsmarknaden.\r\nEtt viktigt steg för att bryta centralstyrningen av den\r\nsvenska arbetsmarknaden är bl.a. att länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar\r\noch ytterst den arbetssökande  ges  mer  makt  och  möjlighet\r\natt påverka. Besluten och resurserna ska finnas där kunskapen om de\r\nlokala förhållandena finns. Centerpartiet beräknar anslaget\r\ntill ett 500 miljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nCenterpartiet vill öka den egna inbetalningen till\r\narbetslöshetskassan  till  att  motsvara  en tredjedel av hela kostnaden (i dag\r\nbetalar försäkringstagaren 8-10 %), samtidigt som de som är\r\nutan arbete får betala halv avgift.\r\n\r\nEkonomiska drivkrafter är nödvändiga för att skapa\r\nmotivation hos den arbetssökande. Vi förespråkar en ersättningsnivå på 80 % i\r\na-kassan för dem med försörjningsbörda och 70 % för dem utan.\r\nArbetsförmedlingarna behöver inte bara bli mer individinriktade utan\r\nmåste  också  få  konkurrens  av  andra  aktörer.  Den\r\nsvenska  arbetsmarknaden  är  i  behov  av  fler  aktörer   som   erbjuder\r\narbetsmarknadsåtgärder.  Då  kan  den  arbetssökande  ställa\r\nhögre  krav på kvalitetssäkra insatser. Vi är övertygade om att alla\r\nmänniskor har något att bidra med, även människor som aldrig\r\nhar kommit  in  på arbetsmarknaden. Centerpartiet vill underlätta för\r\nmänniskor  som  av olika skäl varit utestängda från\r\narbetsmarknaden att komma tillbaks  i  arbete.  I  dag  förs  en  politik  där\r\nregeringen hellre låter långtidssjukskrivna\r\nförtidspensioneras än ger dem rehabiliteringsinsatser eller möjlighet att byta\r\narbete.\r\nVad som behövs är  mer  arbetsinriktade  insatser.  Vi\r\nbehöver fler som arbetar, inte färre. Friårsverksamheten är ett missbruk av\r\narbetsmarknadspolitiken som undergräver arbetslinjen.\r\nCenterpartiet vill ta bort friårsförsöket som motsvarar 1,5 miljarder kronor\r\nav  det totala sparandet under anslaget. Centerpartiet\r\nberäknar  anslaget  till  ett  16 750  miljoner  kronor  lägre  belopp  än\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader\r\n\r\nArbetsmarknadsprogrammen  leder  inte till arbete i någon\r\nstor utsträckning. Centerpartiet föreslår att arbetsmarknadsutbildningar\r\nutan bevisad effekt dras in. Vår arbetsmarknadspolitik\r\ninriktar sig på färre men mer kvalificerade och individanpassade åtgärder.\r\nMed  fler  arbetsmarknadsaktörer och med ett tydligare\r\nindividfokus  ges  ökade  möjligheter  att  få  fler  människor  i  arbete.\r\nCenterpartiet beräknar anslaget till ett 2 200 miljoner\r\nkronor lägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade\r\n\r\nMänniskor med  reducerad  arbetskapacitet  bör  erbjudas\r\nlönebidrag  i  större  utsträckning än vad som görs i dag. Centerpartiet\r\nföreslår  en  förstärkt  satsning  på  lönebidrag,  vilket\r\nberäknas  ge ytterligare 5 300  arbetstillfällen.  Vi  vill  höja  den\r\nbidragsgrundade lönekostnaden i lönebidraget från dagens 13\r\n700 kr till  den  av AMS rekommenderade nivån på 17 700 kr. Likaså bör\r\nmänniskor  kunna få lönebidrag upp till 67 års ålder och inte\r\nsom i dag där gränsen  går  vid  65  år.  Centerpartiet  vill  också\r\nförstärka resurserna  för  att de som behöver ska kunna få\r\nhjälp av arbetsbiträden och tekniska hjälpmedel. Centerpartiet beräknar\r\nanslaget till ett 500 miljoner kronor högre belopp än\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006\r\n\r\nCenterpartiet vill göra ett  engångsanslagssparande  om 60\r\nmiljoner kronor och beräknar anslaget till ett 60 miljoner kronor lägre\r\nbelopp än regeringens förslag.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 22:3, 22:4 och 22:6\r\n\r\nTusental kronor\r\n---------------------------------------------------\r\nAnslag      Anslags-Regeringens\r\nförslag\r\ntyp\r\n(c)\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\n22:1         (ram)    4 811 484 -500 000\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------\r\n22:2  Bidrag till      (ram)   45 763 000  -16 750\r\narbetslöshetsersättning    000\r\noch aktivitetsstöd\r\n---------------------------------------------------\r\n22:3  Köp av (ram)    4 540 191   -2 200\r\narbetsmarknadsutbildning   000\r\noch övriga kostnader\r\n---------------------------------------------------\r\n22:4  Särskilda        (ram)    6 790 384 +500 000\r\ninsatser för\r\narbetshandikappade\r\n---------------------------------------------------\r\n22:6  Europeiska       (ram)    1 538 000  -60 000\r\nsocialfonden m.m. för\r\nperioden 2000-2006\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\nTotalt för   69 313 416  -19 010\r\nutgiftsområdet    000\r\n---------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\nAnslag 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\nCenterpartiet vill satsa på en decentraliserad\r\nforskningsstruktur. Det är viktigt att bygga upp livskraftiga forskningsmiljöer\r\nruntom i landet. Därför bör en del av det forskningsarbete som i dag utförs på\r\nALI i stället bedrivas ute på landets universitet och högskolor. För budgetåret\r\n2005 beräknar Centerpartiet anslaget till ett 280 miljoner kronor lägre belopp\r\nän regeringens förslag. Dessa medel överförs till utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning.\r\n\r\nAnslag 23:2\r\n\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------\r\nAnslag      Anslags-Regeringens\r\ntyp       förslag\r\n(c)\r\n--------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------\r\n23:2         (ram)      360 771    -280\r\nArbetslivsinstitutet      000\r\n--------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------\r\nTotalt för  1 193 970    -280\r\nutgiftsområdet   000\r\n--------------------------------------------------\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:142\r\n\r\n\r\nProposition   2003/04:142   Ändring   i   lagen   om\r\nbehandling   av  personuppgifter  i  den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten:\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (2002:546)  om  behandling  av\r\npersonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:152\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:152 Anpassningar med anledning av en ny\r\nstatlig myndighet för\r\nsocialförsäkringens administration:\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill\r\n\r\n80.  lag  om  ändring   i   lagen   (2002:546)   om\r\nbehandling   av   personuppgifter  i  den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\n\r\n\r\nProposition 2004/05:1\r\n\r\n\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad:\r\n\r\n1.  Regeringen  föreslår att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om  ändring  i  lagen\r\n(2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program (avsnitten\r\n2.1 och 4.9.2).\r\n\r\n2. Regeringen föreslår  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under 2005 för ramanslaget 22:3\r\nKöp av arbetsmarknadsutbildning  och  övriga  kostnader\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser  som\r\ninklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter\r\npå högst 3 000 000 000 kronor under\r\n2006-2008 (avsnitt 4.10.3).\r\n\r\n3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt  under 2005 för ramanslaget 22:4\r\nSärskilda  insatser  för  arbetshandikappade  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  medför utgifter på högst 5\r\n400 000 000  kronor  under  2006-2008\r\n(avsnitt 4.10.4).\r\n\r\n4. Regeringen föreslår att riksdagen  bemyndigar regeringen\r\natt under 2005 för ramanslaget 22:6\r\nEuropeiska  socialfonden  m.m.  för perioden  2000-2006\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser  som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst  4  400 000 000 kronor under\r\n2006-2008 (avsnitt 4.10.6).\r\n\r\n5. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under 2005  för ramanslaget 22:7\r\nInstitutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 7 000\r\n000 kronor under  2006-2008 (avsnitt\r\n4.10.7).\r\n\r\n6. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens\r\nförslag om stöd till dagpendling och\r\natt införa stöd till veckopendling (avsnitt 4.9.2).\r\n\r\n7.  Regeringen  föreslår att riksdagen godkänner regeringens\r\nförslag att avskaffa  bidrag  till\r\nstarthjälp och  ersättning  till  tillträdesresa  samt\r\natt begränsa bohagstransporterna till\r\npersoner som är långtidsarbetslösa (avsnitt 4.9.2).\r\n\r\n8.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen  godkänner\r\nregeringens   förslag   om   det  allmänna\r\nanställningsstödet (avsnitt 4.9.2).\r\n\r\n9.  Regeringen  föreslår att riksdagen för budgetåret 2005\r\nanvisar anslagen under utgiftsområde\r\n13 Arbetsmarknad enligt uppställningen i propositionen.\r\n\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv:\r\n\r\n1. Regeringen föreslår  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under 2005 för ramanslaget 23:1\r\nArbetsmiljöverket besluta  om  bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå högst 18 550 000 kronor under 2006 (avsnitt 7.1).\r\n\r\n2. Regeringen föreslår att riksdagen  bemyndigar regeringen\r\natt under 2005 för ramanslaget 23:2\r\nArbetslivsinstitutet  besluta  om bidrag  som  inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 50 000 000 kronor under 2006-2008\r\n(avsnitt 7.2).\r\n\r\n3. Regeringen föreslår att riksdagen  bemyndigar regeringen\r\natt under 2005 för ramanslaget 23:3\r\nSärskilda utbildningsinsatser m.m. besluta  om bidrag som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 33 500 000 kronor under 2006\r\n(avsnitt 7.3).\r\n\r\n4. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret  2005\r\nanvisar anslagen under utgiftsområde\r\n14 Arbetsliv enligt uppställningen i propositionen.\r\n\r\n\r\nMotioner väckta med anledning av skrivelse\r\n2003/04:129\r\n\r\n\r\n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om målet för den\r\nekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en omläggning\r\nav arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen anförs om nedläggning\r\nav AMS.\r\n\r\n49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs om individuellt\r\nkompetenskonto.\r\n\r\n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs  om nya åtgärder\r\nför ökad sysselsättning.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n\r\n\r\n2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om  en\r\nomställningsersättning i arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs  om införande av\r\nnettolöner.\r\n\r\n2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  avdragsrätt\r\nför sparande till kompetensutveckling.\r\n\r\n2004/05:Sf287 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att rörlighet\r\npå arbetsmarknaden kan påverka sjuktalen.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att de höga\r\nsjukskrivningstalen inte beror på att Sverige har sämre\r\narbetsmiljö än andra länder.\r\n\r\n2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nförstärkningen av individens egenmakt genom ett pengsystem\r\nför såväl arbetsmarknadsrelaterade\r\nsom    resursförstärkande    insatser,    inklusive\r\nspråkinlärning    och    flyktingarnas\r\nkommunintroduktion.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om införandet av\r\nen jobb- och utvecklingsgaranti som också skall omfatta\r\nnyanlända  flyktingar och invandrare\r\nsom behöver offentligt bistånd.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att\r\nsocialbidrag ej är till för arbetsföra personer som saknar\r\narbete. Den som inte ens deltar i\r\njobb-  och  utvecklingsgarantin  kan  inte  räkna  med\r\natt få ekonomiskt  bistånd  från  det\r\noffentliga.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  ett nytt\r\nsysselsättningsmål  på  minst  60 % av den arbetsföra\r\nbefolkningen i åldern 20-64 år överallt\r\noch att de bostadsområden som ligger under det målet skall\r\nförklaras som prioriterade sociala\r\nkrisområden.\r\n\r\n2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om hinder för\r\nrörlighet   av   arbetskraft  i  Öresundsregionen  på\r\ngrund  av  nuvarande   utformning   av\r\narbetsförmedlingssystemet.\r\n\r\n2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  ett\r\nförpliktigande partnerskap mellan de offentliga aktörerna\r\noch arbetsmarknadsorganisationerna.\r\n\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n36.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en nationell\r\nkampanj för ett barnvänligt arbetsliv.\r\n\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om den\r\nfundamentala betydelsen av snabb tillgång till\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om en\r\ninventering av invandrarkvinnornas specifika kompetens.\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär  att regeringen tillsätter en\r\nutredning med uppgift att se över orsakerna\r\ntill att ungdomar med  utländsk  bakgrund  i  högre  grad\r\när arbetslösa än andra ungdomar, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen anförs om konstnärerna\r\noch arbetsmarknadsstödet.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  en\r\nutvärdering av AF-kultur.\r\n\r\n2004/05:Kr289 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nhur kulturarbetarnas behov av ett\r\ntryggt och förutsägbart skydd vid arbetslöshet skall\r\nutformas.\r\n\r\n2004/05:Kr290 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  en\r\ndansallians.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs om att undersöka\r\nmöjligheten  av  ett fortsatt och utökat\r\narbetsmarknadspolitiskt stöd till  centrumbildningen\r\nför dans.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om juridisk\r\nkompetens vid centrumbildningarna.\r\n\r\n2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om\r\nutvärdering av AF Kulturs insatser.\r\n\r\n2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om en utredning\r\nför att ta fram förslag till hur fristående\r\nkulturstiftelser kan inrättas och finansieras med\r\nmedel från arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  att  den\r\nanställde  själv  skall  få disponera behållningen på sitt\r\nkompetenskonto till de studier den\r\nanställde vill ägna sig åt.\r\n\r\n2004/05:Ub436 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för   regeringen   som   sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\narbetsmarknadspolitikens konsekvenser.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen  anförs om behoven av\r\nyrkeskunnande.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs  om  det  växande\r\nutanförskapet på arbetsmarknaden.\r\n\r\n7.   Riksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nyrkesutbildning för äldre arbetslösa.\r\n\r\n2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag till\r\ninförande av en lärlingsutbildning\r\nsom arbetsmarknadspolitisk åtgärd.\r\n\r\n2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om flexiblare\r\narbetsmarknad.\r\n\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om framtidens\r\narbetsmarknad.\r\n\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  jobb  och\r\nutvecklingsgaranti.\r\n\r\n2004/05:N404 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  motionen om\r\nsysselsättningens betydelse för tillväxt och välfärd.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i motionen om satsningar\r\npå förstoring av den regionala arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n33.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om jobbgaranti\r\noch socialbidrag.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en förnyelse\r\nav arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2004/05:A201 av Lars-Ivar Ericson och Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om äldre och\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av\r\nkonsekvensändringar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder  för\r\npersoner  med  funktionshinder som\r\nlönebidrag, personligt biträde och rätt till hjälpmedel så\r\natt de också skall  kunna  vara kvar\r\nlängre i arbetslivet.\r\n\r\n2004/05:A210 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om arbetssökande med\r\nbehov av att stärka sina kunskaper i svenska språket under\r\ntid då a-kassa uppbärs.\r\n\r\n2004/05:A211 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om försöksverksamhet\r\nmed instegsjobb och halverad arbetsgivaravgift i Gävleborgs\r\nlän.\r\n\r\n2004/05:A215 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att tillsätta\r\nen utredning om arbetsmarknadsmyndigheterna.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda\r\nsammanslagning av försäkringskassan och\r\narbetsmarknadsmyndigheter på det lokala planet.\r\n\r\n2004/05:A216 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om  översyn av\r\nlönebidragsnivåerna.\r\n\r\n2004/05:A217 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om att införa\r\nlösningar   för  att  ge  personer  med  nedsatt\r\narbetsförmåga  lönebidrag   i   stället   för\r\nförtidspensionering.\r\n\r\n2004/05:A218 av Fredrik Olovsson och Louise Malmström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta se över\r\nreglerna för pendlingsstöd.\r\n\r\n2004/05:A220 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av\r\nfler arbetade timmar för att säkra framtidens välfärd.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om  att höja\r\nutbytesgraden för arbete för att stimulera personer att gå\r\nfrån deltids- till heltidsarbete.\r\n\r\n2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om situationen på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om hur de  höga\r\nsjukskrivningstalen hänger samman med situationen på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att regeringen\r\nmisslyckats   med    att    nå    målen    för   öppen\r\narbetslöshet,   sysselsättningsgrad,\r\nsocialbidragsberoende och sjukskrivningar.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om insatser för\r\natt stärka såväl utbuds- som efterfrågesidan på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om behovet av\r\npersoner med hantverks- och yrkesutbildning.\r\n\r\n2004/05:A226 av Louise Malmström och Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att man  från\r\nstatligt håll redovisar Norrköping-Linköping som en gemensam\r\narbetsmarknadsregion.\r\n\r\n2004/05:A227 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidraget.\r\n\r\n2004/05:A229 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  för  regeringen  som  sin   mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om\r\narbetsmarknadspraktik för tekniker.\r\n\r\n2004/05:A231 av Christer Adelsbo och Göran Persson i\r\nSimrishamn (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad som i motionen anförs om projekt\r\nliknande Bromöllamodellen.\r\n\r\n2004/05:A239 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om arbete som\r\ngrund för välfärd.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om s.k. friår.\r\n\r\n3.   Riksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nmarginaleffekternas betydelse för människors utbud av\r\narbete.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om skapande av\r\nnya jobb genom bättre förutsättningar för företagande.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om politiskt\r\nbeslutad förkortning av arbetstiden.\r\n\r\n2004/05:A245 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  den\r\nväxande arbetslösheten bland akademiker uppmärksammas och\r\nbekämpas.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen anförs om praktik för\r\narbetslösa akademiker.\r\n\r\n2004/05:A246 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidrag.\r\n\r\n2004/05:A247 av Britta Rådström och Carin Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidrag.\r\n\r\n2004/05:A249 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidragstaket.\r\n\r\n2004/05:A250 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs om vikten av att\r\narbetshandikappade behandlas med respekt.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  ökade\r\nmöjligheter till valfrihet också för arbetshandikappade.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  tydligare\r\nregelverk och föreskrifter avseende stöden till\r\narbetshandikappade.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att stärka  de\r\narbetshandikappades   möjligheter   till   rehabilitering\r\noch   arbete   på  den  reguljära\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs  om betydelsen av\r\natt incitamenten ändras för rehabilitering och\r\nnyanställningar.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att  stöden\r\ntill arbetshandikappade kontinuerligt skall utvärderas och\r\noffentligt redovisas.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  de\r\ngrundläggande riktlinjerna för stöden till\r\narbetshandikappade.\r\n\r\n2004/05:A253 av Agneta Ringman och Krister Örnfjäder (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidragstaket.\r\n\r\n2004/05:A254 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om anställning med\r\nlönebidrag.\r\n\r\n2004/05:A256 av Göte Wahlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidrag.\r\n\r\n2004/05:A257 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för   regeringen   som   sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om\r\nlänsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsnämndernas framtid.\r\n\r\n2004/05:A258 av Kaj Nordquist och Maria Hassan (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\narbetsmarknadspolitiska insatser för personer med\r\nfunktionshinder.\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:A260 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om  förenklad\r\nhandläggning av EU-bidrag.\r\n\r\n2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att arbetet är\r\nviktigt för tillväxten och för människors självkänsla,\r\nlivskvalitet och delaktighet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  att  bryta\r\ncentralstyrningen  av  arbetsmarknadspolitiken  och i\r\nstället möjliggöra lokala lösningar med\r\nindividen i centrum.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att\r\narbetsrätten bör ses över för att passa dagens\r\narbetsmarknad.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att regeringen\r\nsnarast  bör  återkomma  med  förslag  som  underlättar\r\nfunktionshindrades   situation   på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om vikten av att\r\nen god arbetsmiljö skall prioriteras.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nunderlätta för män och kvinnor att kunna kombinera\r\nföräldraskap med arbete.\r\n\r\n2004/05:A265 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att ge\r\nArbetsmarknadsverket  i  uppdrag  att  analysera,\r\nidentifiera  och  föreslå strategier för att\r\nsärskilt underlätta vägen till arbete för arbetslösa med\r\nbarn.\r\n\r\n2004/05:A268 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  att  införa ett\r\nfriår.\r\n\r\n2004/05:A272 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om ersättning\r\ntill personligt biträde för synskadade i arbetssituationen.\r\n\r\n2004/05:A273 av Ulrika Karlsson och Göran Lindblad (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att lägga ned\r\nAMS.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att kommunerna\r\ni Sverige åläggs att införa jobbgaranti för arbetslösa.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad\r\ni motionen anförs om att införa en\r\nkompetenspeng.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad  i motionen anförs om att privata\r\nentreprenörer i huvudsak skall sköta den kommunala\r\njobbgarantin.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs  om att avveckla\r\nde offentligt ägda arbetsförmedlingarna.\r\n\r\n2004/05:A275 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och\r\nChristina Nenes (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i motionen om lönebidraget.\r\n\r\n2004/05:A277 av Rolf Lindén m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om behovet av\r\natt   verka   för   nya   former   för  ett  tydligare\r\nlokalt  och  regionalt  inflytande  i\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n2004/05:A279 av Helene Petersson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om\r\narbetsmarknadsutbildning i bristyrken.\r\n\r\n2004/05:A281 av Jan Lindholm och Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om behovet  av\r\noch sätt att förändra den  högsta  bidragsgrundande\r\nlönenivån för lönebidrag utan att förändra\r\ntotal kostnad i föreslagen budget.\r\n\r\n2004/05:A283 av Kerstin Andersson och Jan Björkman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Samhall.\r\n\r\n2004/05:A284 av Lars Wegendal m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i\r\nmotionen anförs om anställning med\r\nlönebidrag.\r\n\r\n2004/05:A287 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om inriktningen på\r\nutvärderingen av Medlingsinstitutets verksamhet.\r\n\r\n2004/05:A289 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning för översyn av arbetsmarknadspolitikens mål och\r\nmedel.\r\n\r\n2004/05:A292 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om  att  skapa  en\r\nhaverikommission under ansvarigt  statsråd  som  utreder\r\nproblemen för drabbade arbetare på den\r\nnordiska arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A296 av Ola Rask (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om insatser för\r\nsnabbare integration.\r\n\r\n2004/05:A298 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen låter överväga en höjning av\r\nlönebidragstaket i enlighet med det\r\ni motionen anförda.\r\n\r\n2004/05:A302 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om användande  av\r\narbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården.\r\n\r\n2004/05:A307 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nnedsättningsregler för aktivitetsersättning.\r\n\r\n2004/05:A312 av Per-Olof Svensson och Sinikka Bohlin (s):\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager   för   regeringen   som   sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder för skogsröjning.\r\n\r\n2004/05:A313 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om arbetsbonus för\r\narbetssökande.\r\n\r\n2004/05:A316 av Birgitta Gidblom (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ohälsa.\r\n\r\n2004/05:A317 av Maria Öberg och Karin Åström (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen  anförs  om  lokal  och\r\nregional flexibilitet hos AMS.\r\n\r\n2004/05:A318 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen tydliggör hur socialt\r\nföretagande kan vara en resurs inom\r\narbetsmarknadspolitiken och hur kompetensen hos lokala\r\nkooperativa utvecklingscentrum (LKU) kan\r\ntas till vara i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:A322 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om en samlad\r\nstrategi för insatser och handlingsprogram för att skapa\r\nmöjlighet för invandrade kvinnor att\r\nkomma in på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A323 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\natt  det  bör utredas  hur  sociala\r\narbetskooperativ kan användas på en vidgad arbetsmarknad för\r\natt få fler i arbete.\r\n\r\n2004/05:A324 av Ingegerd Saarinen och Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda\r\nförutsättningarna för utveckling  av  sociala\r\narbetskooperativ och för att undanröja hinder för en sådan\r\nutveckling.\r\n\r\n2004/05:A325 av Carina Moberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om\r\nfunktionshindrades löner i förhållande till deras\r\nyrkesmässiga kvalifikationer.\r\n\r\n2004/05:A326 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utvärdera och\r\nutveckla traineeprogram.\r\n\r\n2004/05:A327 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad\r\ni motionen anförs om vikten av en\r\ngemensam policy inom AF kultur samt uppdaterat\r\nklassificeringssystem.\r\n\r\n2004/05:A328 av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheterna för\r\ninvandrare  med  svensk  examen  att  praktisera inom sina\r\nutbildnings-  och  yrkesområden  vid\r\nstatliga och kommunala myndigheter.\r\n\r\n2004/05:A336 av Alf Eriksson och Hans Hoff (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om\r\nHallandsmodellens förutsättningar att leva vidare.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder efter regionala\r\nförutsättningar.\r\n\r\n2004/05:A338 av Anders G Högmark m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett principiellt\r\nsystem för individuell kompetensutveckling.\r\n\r\n2004/05:A340 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n1.    Riksdagen    avslår    regeringens   förslag   om\r\nändring   i   lagen   (2000:625)   om\r\narbetsmarknadspolitiska program.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att\r\narbetslöshetsförsäkringen måste fungera som en\r\nomställningsförsäkring.\r\n\r\n3. Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar i\r\nförhållande till regeringens förslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt\r\nuppställningen:\r\n\r\n4. Riksdagen anvisar med följande ändringar  i  förhållande\r\ntill  regeringens förslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt uppställningen:\r\n\r\n2004/05:A341 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs  om  ledighet  i\r\nsamband med aktivitetsgarantin.\r\n\r\n2004/05:A342 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att\r\narbetslöshetsförsäkringen måste fungera som en\r\nomställningsförsäkring.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om nedtrappade\r\nersättningsnivåer i två steg i arbetslöshetsförsäkringen\r\noch aktivitetsstödet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att en\r\nåtgärdsinriktad handlingsplan upprättas.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om tydliga och\r\nfärre mål för arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om en ny\r\norganisation för Arbetsmarknadsverket.\r\n\r\n2004/05:A343 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen anförs om hjälpmedel  i\r\narbetslivet.\r\n\r\n2004/05:A344 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidragsnivån.\r\n\r\n2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om arbete.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om att göra\r\nMalmö till försökskommun för en mer flexibel användning av\r\nanslagna arbetsmarknadsmedel.\r\n\r\n2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs om behovet av en\r\ninformationskampanj om vikten av fler äldre i arbetslivet.\r\n\r\n6.    Riksdagen   begär   att   regeringen   lägger   fram\r\nförslag   om   att   inrätta   ett\r\nseniorkompetenscentrum.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kontinuerlig\r\nkompetensutveckling och individuellt kompetenssparande.\r\n\r\n2004/05:A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om ökad rörlighet\r\npå arbetsmarknaden.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om individuellt\r\nkompetenssparande.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om s.k. friår.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om det gemensamma\r\nansvaret för hälsa som åligger både den enskilde,\r\narbetsgivaren och den offentliga sektorn.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad\r\ni motionen anförs om mångfald inom\r\nvård och omsorg.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om avlastning i\r\nhemmet.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs om barnvänligt\r\narbetsliv och föräldrarnas möjlighet att forma sin egen\r\nvardag.\r\n\r\n9.   Riksdagen   tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om\r\nArbetsmiljöverkets roll.\r\n\r\n2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om ökad egenmakt\r\ni arbetslivet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att avskaffa\r\nmonopolen inom den offentliga sektorn.\r\n\r\n2004/05:A356 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som   sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om\r\narbetsmarknadspolitikens inriktning.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av ett\r\nnytt mål för sysselsättningen som utgår från antalet\r\narbetade timmar  och  vad  som  i övrigt\r\nanförs om målen för arbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en ny\r\narbetsmarknadspolitik med individen i centrum,\r\nomställningspeng, mångfald och valfrihet.\r\n\r\n4.   Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nförsöksverksamhet med jobb-bonus.\r\n\r\n5.  Riksdagen   tillkännager   för   regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nlångtidsarbetslösa och aktivitetsgarantin.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av en\r\ns.k. övergångsarbetsmarknad.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som   sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om\r\nanställningsstödets storlek och regelverk.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs  om  de  äldres\r\nsituation på arbetsmarknaden.\r\n\r\n11.  Riksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nungdomsarbetslösheten.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nlärlingsutbildning som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om jobbguider\r\noch att ta till vara invandrares kompetens.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs om individuellt\r\nkompetenssparande.\r\n\r\n17.   Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om\r\nlönebildningen.\r\n\r\n18.  Riksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nmedlingsinstitutets arbetsuppgifter och roll i\r\nlönebildningen.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om en svensk\r\nhandlingsplan  för att genomföra de åtgärder mot\r\narbetslöshet,  vilka  EU-länderna  gemensamt\r\nkommit fram till.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om besparingar\r\noch verksamhetsinriktning inom AMS/AMV.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om försäljning\r\nav Aske kursgård.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om lönebidrag i\r\nideella organisationer.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om Samhall AB\r\noch lönebidragen.\r\n\r\n28.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nArbetsmiljöverket.\r\n\r\n29.   Riksdagen   tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nArbetslivsinstitutet och dess utbildningsinsatser.\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Inspektionen\r\nför arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Ombudsmannen\r\nmot diskriminering på grund av sexuell läggning.\r\n\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Delegationen\r\ntill stöd för jämställdhetsintegrering.\r\n\r\n33.  Riksdagen  beslutar  att  för  budgetåret 2004  anvisa\r\nanslagen  under  utgiftsområde  13\r\nArbetsmarknad och utgiftsområde 14  Arbetsliv  med\r\nföljande  ändringar  i  förhållande  till\r\nregeringens förslag:\r\n\r\n2004/05:A357 av Maria Hassan och Christer Erlandsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i motionen anförs om bild- och\r\nformkonstnärernas utsatta situation på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2004/05:A358 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om en allmän obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring att gälla fr.o.m. den 1\r\njanuari 2005.\r\n\r\n2.  Riksdagen beslutar att höja egenfinansieringen av\r\narbetslöshetsförsäkringen  enligt  vad  i\r\nmotionen anförs fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\n\r\n2004/05:A362 av Solveig Hellquist (fp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att föreningar\r\noch organisationer får tillgång till personal med\r\nlönebidrag.\r\n\r\n2004/05:A363 av Gunnar Sandberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lönebidrag till\r\nföretag utan kollektivavtal.\r\n\r\n2004/05:A364 av Louise Malmström och Johan Löfstrand (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  större\r\nflexibilitet i användandet av SAGA-medel.\r\n\r\n2004/05:A365 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv enligt följande uppställning:\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i  förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt följande uppställning:\r\n\r\n2004/05:A368 av Berit Högman (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin   mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om\r\narbetsmarknadsmyndighetens roll för att öka företagandet.\r\n\r\n2004/05:A369 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  starta-eget-\r\nbidrag.\r\n\r\n2004/05:A375 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att reformera\r\narbetsmarknadspolitiken och lägga ned AMS.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om att stärka\r\narbetsförmedlingen och införa alternativ till den statliga\r\nförmedlingen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen  anförs om att minska\r\nomfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna\r\n2005.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs  om  att avskaffa\r\ndet s.k. friåret.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  införa\r\nanställningsformen instegsjobb för främst\r\nlångtidsarbetslösa ungdomar.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om att införa\r\narbetsmarknadsåtgärden  jobb-  och  utvecklingsgaranti\r\nför  personer  som  står  långt  från\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att\r\narbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän och\r\ntidsbegränsad med nedtrappad ersättning.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att\r\narbetsföra inte skall hänvisas till att leva på\r\nsocialbidrag.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om stärkta\r\ninsatser för arbetshandikappade.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att renodla\r\nSamhalls verksamhet och se över företagets vinstkrav.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs  om  att hindra\r\natt äldre slås ut från arbetsmarknaden.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  minska\r\narbetslösheten bland ungdomar.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att öka\r\nsysselsättningen  och  minska  beroendet  av  socialbidrag\r\ni  utsatta   bostadsområden   och\r\nkommundelar.\r\n\r\n18.  Riksdagen  anvisar  med följande ändringar i\r\nförhållande till regeringens förslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 13 Arbetsmarknad för budgetåret 2005\r\nenligt uppställning:\r\n\r\n19. Riksdagen anvisar med  följande  ändringar  i\r\nförhållande till regeringens förslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 14 Arbetsliv för budgetåret 2005\r\nenligt uppställning:\r\n\r\n2004/05:A380 av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (s):\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om\r\nfolkhögskolesatsningen inom ramen för aktivitetsgarantin.\r\n\r\n2004/05:A386 av Raimo Pärssinen m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om sjukskrivna\r\nutan arbetsgivare.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområdena 13 och 14\r\n\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med\r\nregeringens förslag till fördelning på anslag.\r\nBelopp i tusental kronor\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\nAnslag   Anslagstyp Utskottets\r\nförslag\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:1  Arbetsmarknadsverkets (ram)\r\n4 811 484\r\nförvaltningskostnader\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:2  Bidrag till   (ram)\r\n45 763 000\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:3  Köp av arbetsmarknadsutbildning (ram)\r\n4 540 191\r\noch övriga kostnader\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:4  Särskilda insatser för  (ram)\r\n6 790 384\r\narbetshandikappade\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:5  Rådet för Europeiska  (ram)\r\n99 033\r\nsocialfonden i Sverige\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:6  Europeiska socialfonden m.m.    (ram)\r\n1 538 000\r\nför perioden 2000-2006\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:7  Institutet för        (ram)\r\n21 660\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:8  Bidrag till administration av   (ram)\r\n48 141\r\ngrundbeloppet\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:9  Bidrag till Samhall AB  (ram)\r\n4 245 419\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:10  Bidrag till Stiftelsen         (obet.)\r\n7 750\r\nutbildning Nordkalotten\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:11  Bidrag till  (ram)\r\n1 396 653\r\nlönegarantiersättning\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n22:12  Inspektionen för     (ram)\r\n51 701\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\nSumma för utgiftsområdet\r\n69 313 416\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med\r\nregeringens förslag till fördelning på anslag.\r\nBelopp i tusental kronor\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\nAnslag   Anslagstyp Utskottets\r\nförslag\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:1  Arbetsmiljöverket     (ram)\r\n648 862\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:2  Arbetslivsinstitutet  (ram)\r\n360 771\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:3  Särskilda utbildningsinsatser   (ram)\r\n44 650\r\nm.m.\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:4  Arbetsdomstolen       (ram)\r\n25 282\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:5  Statens nämnd för arbetstagares (ram)\r\n73\r\nuppfinningar\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:6  Internationella       (ram)\r\n23 022\r\narbetsorganisationen (ILO)\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:7  Ombudsmannen mot diskriminering (ram)\r\n8 057\r\npå grund av sexuell läggning (HomO)\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n23:8  Medlingsinstitutet    (ram)\r\n49 640\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n24:1  Jämställdhetsombudsmannen       (ram)\r\n21 907\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n24:2  Särskilda jämställdhetsåtgärder (ram)\r\n7 706\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n24:3  Delegation för stöd till        (ram)\r\n4 000\r\njämställdhetsintegrering\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\nSumma för utgiftsområdet\r\n1 193 970\r\n--------------------------------------------------\r\n----------\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringen har följande förslag till lagtext.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om\r\nbehandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 5 och 12 §§ lagen\r\n(2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten skall ha följande lydelse.\r\n\r\n--------------------------------------------------\r\n---\r\nNuvarande lydelse  Föreslagen lydelse\r\n--------------------------------------------------\r\n---\r\n5 §[1]\r\n\r\nArbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna\r\nfår behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs\r\ninom\r\n--------------------------------------------------\r\n---\r\n1.     1.\r\nFörsäkringskassans,\r\nRiksförsäkringsverkets,    Centrala\r\nde     allmänna  studiestödsnämndens\r\neller\r\nförsäkringskassornas,      arbetslöshetskassornas\r\nCentrala         verksamhet,  som\r\nunderlag\r\nstudiestödsnämndens eller  för    beslut    om\r\noch\r\narbetslöshetskassornas     kontroll   av\r\nförmåner,\r\nverksamhet,  som underlag  ersättningar   och\r\nandra\r\nför    beslut    om   och  stöd,\r\nkontroll   av   förmåner,\r\nersättningar  och   andra    2.\r\nSkatteverkets\r\nstöd, samt       verksamhet  som\r\nunderlag\r\nför    beslut    om   och\r\n2.        Skatteverkets  kontroll av skatt, samt\r\nverksamhet  som  underlag\r\nför    beslut   om    och    3.\r\ntillsynsverksamheten\r\nkontroll av skatt.         hos    Inspektionen\r\nför\r\narbetslöshets-\r\nförsäkringen.\r\n--------------------------------------------------\r\n---\r\n12 §\r\n--------------------------------------------------\r\n---\r\nRiksförsäkringsverket,     Försäkringskassan,\r\nde     allmänna  Centrala\r\nförsäkringskassorna, Cen-  studiestödsnämnden\r\noch\r\ntrala  studiestödsnämnden  arbetslöshetskassorna\r\nfår\r\noch arbetslöshetskassorna  ha   direktåtkomst\r\ntill\r\nfår ha direktåtkomst till  personuppgifter  som\r\nbe-\r\npersonuppgifter       som  handlas        i\r\nen\r\nbehandlas       i      en  arbetsmarknadspolitisk\r\narbetsmarknadspolitisk     databas om det behövs\r\nför\r\ndatabas om det behövs för  de  ändamål som avses i\r\n5\r\nde  ändamål som avses i 5  §.   Regeringen\r\nmeddelar\r\n§.   Regeringen  meddelar  föreskrifter   om\r\nvilka\r\nföreskrifter   om   vilka  personuppgifter  som\r\nfår\r\npersonuppgifter  som  får  omfattas\r\nav\r\nomfattas     av  direktåtkomst.\r\ndirektåtkomst.\r\n--------------------------------------------------\r\n---\r\n\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Senaste lydelse 2003:741.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11, 2004/05:K459 yrkande 12, 2004/05:Sf288 yrkandena 15 och 18-20, 2004/05:Sf360 yrkande 4, 2004/05:Sf365 yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N393 yrkande 20, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7, 2004/05:N409 yrkande 35, 2004/05:A215 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1, 4 och 8, 2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:A257, 2004/05:A261 yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 2004/05:A273 yrkandena 1-5, 2004/05:A277 yrkande 1, 2004/05:A289, 2004/05:A317, 2004/05:A342 yrkandena 3, 5 och 6, 2004/05:A350 yrkandena 1 och 10, 2004/05:A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del och 2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "FCF75C27-388C-11D9-81CB-00047552FFFF",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "52",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "141",
                    "1",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FCF75C27-388C-11D9-81CB-00047552FFFF",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A261 yrkande 2 i denna del, 2004/05:A340 yrkande 2, 2004/05:A342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A358 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:A375 yrkande 9 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program ",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program med den ändringen att i 4 § andra stycket andra meningen orden \"som avses i första stycket\" tas bort. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13  punkt 1 och avslår motion 2004/05:A340 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 13, 2004/05:Ub440 yrkande 2, 2004/05:A218, 2004/05:A326, 2004/05:A356 yrkandena 11 och 12, 2004/05:A364, 2004/05:A375 yrkandena 5 och 16 samt 2004/05:A380.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "BDC0DD90-698B-4A51-8990-02DECFA3FFF8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "40",
                    "29",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BDC0DD90-698B-4A51-8990-02DECFA3FFF8",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub436 yrkande 7, 2004/05:A201, 2004/05:A220 yrkande 1, 2004/05:A353 yrkandena 5 och 6, 2004/05:A356 yrkande 8 och 2004/05:A375 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "FA0372D2-FBC8-4069-98C1-AA57DBC62111",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "52",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "1",
                    "37",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "176",
                    "50",
                    "89",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FA0372D2-FBC8-4069-98C1-AA57DBC62111",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för personer med utländsk bakgrund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 12, 2004/05:N401 yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211, 2004/05:A296, 2004/05:A322 yrkande 1, 2004/05:A328, 2004/05:A356 yrkande 13 och 2004/05:A375 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "7F4A8BAA-E40A-45D5-956A-C91749F2D459",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "2",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "244",
                    "40",
                    "31",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7F4A8BAA-E40A-45D5-956A-C91749F2D459",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-7, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del, 2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323, 2004/05:A324, 2004/05:A343 och 2004/05:A375 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "6C199602-AC6C-47F5-93D7-556E1CF29EDD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "52",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "40",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "15",
                    "112",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6C199602-AC6C-47F5-93D7-556E1CF29EDD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Lönebidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A205, 2004/05:A216, 2004/05:A217, 2004/05:A227, 2004/05:A246, 2004/05:A247, 2004/05:A249, 2004/05:A253, 2004/05:A254, 2004/05:A256, 2004/05:A258, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del, 2004/05:A275, 2004/05:A281, 2004/05:A284, 2004/05:A298, 2004/05:A325, 2004/05:A344, 2004/05:A356 yrkande 26, 2004/05:A362 och 2004/05:A363.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "34F410E0-7E49-49E1-B0AA-C4BB4958B6F8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "2",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "28",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "263",
                    "20",
                    "31",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/34F410E0-7E49-49E1-B0AA-C4BB4958B6F8",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Försörjning m.m. vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A307 yrkande 1, 2004/05:A313, 2004/05:A341 och 2004/05:A386.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program som insats inom andra politikområden än arbetsmarknadspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A231, 2004/05:A302, 2004/05:A312, 2004/05:A336 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A368 och 2004/05:A369.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Friår",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A239 yrkande 2, 2004/05:A268, 2004/05:A354 yrkande 4 och 2004/05:A375 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkande 16, 2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220 yrkande 2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och 2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr239 yrkandena 10 och 13, 2004/05:Kr289 yrkande 5, 2004/05:Kr290 yrkandena 7, 9 och 11, 2004/05:Kr364 yrkande 2, 2004/05:Kr368 yrkande 4, 2004/05:A327 och 2004/05:A357.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Arbetsmarknaden för vissa övriga grupper",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A229, 2004/05:A245 yrkandena 1 och 3 samt 2004/05:A265.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Ändring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten",
          "forslag": "Riksdagen bifaller propositionerna 2003/04:142 och 2003/04:152 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Anslag på utgiftsområde 13 för 2005",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag dels om stöd till dagpendling och att införa stöd till veckopendling dels att avskaffa bidrag till starthjälp och ersättning till tillträdesresa samt att begränsa bohagstransporterna till personer som är långtidsarbetslösa.\r\n\r\na) Bemyndigande beträffande anslaget 22:3\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildningar och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under 2006-2008. \r\n\r\nb) Bemyndigande beträffande anslaget 22:4\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:3 Särskilda insatser för arbetshandikappade ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 400 000 000 kronor under 2006-2008.\r\n\r\nc) Bemyndigande beträffande anslaget 22:6\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:6 Europeiska socialförsäkringar m.m. för perioden 2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 4000 000 000 kronor under 2006-2008. \r\n\r\nd) Bemyndigande beträffande anslaget 22:7\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 21 600 000 kronor under 2006-2008.\r\n\r\ne) flyttningsbidrag \r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag dels om stöd till dagpendling och att införa stöd till veckopendling och dels att avskaffa bidrag till starthjälp och ersättning till tillträdesresa samt att begränsa bohagstransporterna till personer som är långtidsarbetslösa. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 punkt 6-7.\r\n\r\nf) Det allmänna anställningsstödet\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag om det allmänna anställningsstödet.\r\n\r\ng) Anvisning av anslag under utgiftsområde 13\r\nRiksdagen anvisar för budgetåret 2005 under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt vad som framgår av bilaga 2. \r\n\r\nh) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Handläggning av EU-bidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A260.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 14 Arbetsliv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf287 yrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363 yrkande 36, 2004/05:A221 yrkandena 2 och 3, 2004/05:A239 yrkande 5, 2004/05:A261 yrkandena 8 och 11, 2004/05:A287, 2004/05:A316, 2004/05:A354 yrkandena 2 och 5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:A356 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "27",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "16C82F48-DAEF-4AD4-8BAF-B1AFAF3E7E41",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 27 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "52",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "140",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/16C82F48-DAEF-4AD4-8BAF-B1AFAF3E7E41",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "System för individuell kompetensutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkande 49, 2004/05:Sk454 yrkande 11, 2004/05:Ub321 yrkande 11, 2004/05:A338, 2004/05:A353 yrkande 7, 2004/05:A354 yrkande 3 och 2004/05:A356 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "29",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "37DB3694-3A25-11D9-81CE-00047552FFFF",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 29 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "52",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "141",
                    "1",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/37DB3694-3A25-11D9-81CE-00047552FFFF",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Anslag på utgiftsområde 14 för 2005",
          "forslag": "\r\na) Bemyndigande beträffande anslaget 23:1\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 550 000 kronor under 2006.\r\n\r\nb) Bemyndigande beträffande anslaget 23:2\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen, med ändring av regeringens förslag, att under 2005 för ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2006-2008.\r\n\r\nc) Bemyndigande beträffande anslaget 23:3\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 33 500 000 kronor under 2006.\r\n\r\nd) Anvisning av anslag under utgiftsområde 14\r\nRiksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2005 under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt vad som framgår av bilaga 2.  \r\n\r\ne) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program ",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för äldre",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för äldre",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för äldre",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för personer med utländsk bakgrund",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för personer med utländsk bakgrund",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Lönebidrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Lönebidrag",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Försörjning m.m. vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Friår",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Friår",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 14 Arbetsliv",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 14 Arbetsliv",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "System för individuell kompetensutveckling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till prop. 2003/04:142 och till prop. 2003/04:152 i denna del. Delvis bifall till prop. 2004/05:1 utgiftsområde 14 punkt 2, i övrigt bifall till prop. 2004/05:1 utgiftsområdena 13 och 14 med viss justering av lagförslag (prop. UO13, punkt 1). Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 09:01:56"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkänner regeringens förslag inom utgiftsområdena arbetsmarknad och arbetsliv. Det gäller totalt drygt 70 miljarder kronor som främst går till kontantstödet vid arbetslöshet och program för arbetslösa. Vissa ändringar genomförs i programmen för arbetslösa ungdomar. De kommunala ungdomsprogrammen ska inledas med vägledning och så kallade jobbsökaraktiviteter. Kravet på tolv månaders inskrivningstid på arbetsförmedlingen för att ungdomar mellan 20 och 24 år ska kunna få anställning med allmänt anställningsstöd sänks till sex månader under tiden fram till årsskiftet 2005/06. Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i pendlingsstödet. ",
          "dok_id": "GS01AU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Arbetsmarknad och arbetsliv (AU1)",
          "dok_id": "GS01AU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 09:01:56"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01AU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:06:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag inom utgiftsområdena arbetsmarknad och arbetsliv. Det gäller totalt drygt 70 miljarder kronor som främst går till kontantstödet vid arbetslöshet och program för arbetslösa. Vissa ändringar genomförs i programmen för arbetslösa ungdomar. De kommunala ungdomsprogrammen ska inledas med vägledning och s.k. jobbsökaraktiviteter. Kravet på tolv månaders inskrivningstid på arbetsförmedlingen för att ungdomar mellan 20 och 24 år ska kunna få anställning med allmänt anställningsstöd sänks till sex månader under tiden fram till årsskiftet 2005/06. Arbetsmarknadsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i pendlingsstödet.</p><p></p>",
          "dok_id": "GS01AU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:12"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Arbetsmarknad och arbetsliv (AU1)",
          "dok_id": "GS01AU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:13"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01AU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_1.docx",
          "filstorlek": "851762",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6D6AF272-0B3B-4E6A-88D4-D2FD1B57E906"
        },
        {
          "dok_id": "GS01AU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_au_1.pdf",
          "filstorlek": "2612380",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_au_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/212F9909-F5C7-46BD-AD0B-54CFFC8D7E38"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ63 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ63",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ63",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ65 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ65",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ65",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A201 Äldre och arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A201",
          "ref_dok_titel": "Äldre och arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A205 Jobb efter 65 för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GS02A205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A205",
          "ref_dok_titel": "Jobb efter 65 för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A210 Studier i svenska för arbetslösa",
          "ref_dok_id": "GS02A210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A210",
          "ref_dok_titel": "Studier i svenska för arbetslösa",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A211 Försök med instegsjobb och halverad arbetsgivaravgift",
          "ref_dok_id": "GS02A211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A211",
          "ref_dok_titel": "Försök med instegsjobb och halverad arbetsgivaravgift",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A215 En arbetsmarknadsmyndighet",
          "ref_dok_id": "GS02A215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A215",
          "ref_dok_titel": "En arbetsmarknadsmyndighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A216 Översyn av lönebidragsnivåerna",
          "ref_dok_id": "GS02A216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A216",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lönebidragsnivåerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A217 Lönebidragsanställningar i stället för förtidspension",
          "ref_dok_id": "GS02A217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A217",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragsanställningar i stället för förtidspension",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A218 Pendlingsstöd",
          "ref_dok_id": "GS02A218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A218",
          "ref_dok_titel": "Pendlingsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A220 Äldre som en resurs på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A220",
          "ref_dok_titel": "Äldre som en resurs på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A221 Situationen på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A221",
          "ref_dok_titel": "Situationen på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A226 Arbetsmarknadsregion Norrköping-Linköping",
          "ref_dok_id": "GS02A226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A226",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadsregion Norrköping-Linköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström och Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A227 Villkoren för lönebidragsanställda",
          "ref_dok_id": "GS02A227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A227",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för lönebidragsanställda",
          "ref_dok_subtitel": "av Matilda Ernkrans m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A229 Arbetsmarknadspraktik för tekniker",
          "ref_dok_id": "GS02A229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A229",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspraktik för tekniker",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A231 Nyföretagande enligt den s.k. Bromöllamodellen",
          "ref_dok_id": "GS02A231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A231",
          "ref_dok_titel": "Nyföretagande enligt den s.k. Bromöllamodellen",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A239 Förutsättningar för arbete",
          "ref_dok_id": "GS02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Förutsättningar för arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A245 Arbetslösa akademiker",
          "ref_dok_id": "GS02A245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A245",
          "ref_dok_titel": "Arbetslösa akademiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A246 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A246",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A247 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A247",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Britta Rådström och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A249 Lönebidragstaket",
          "ref_dok_id": "GS02A249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A249",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstaket",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A250 Arbetshandikappades rätt till ett aktivt arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A250",
          "ref_dok_titel": "Arbetshandikappades rätt till ett aktivt arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A253 Lönebidraget",
          "ref_dok_id": "GS02A253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A253",
          "ref_dok_titel": "Lönebidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman och Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A254 Lönebidragsanställning",
          "ref_dok_id": "GS02A254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A254",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragsanställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A256 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A256",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A257 AMS och länsarbetsnämnderna",
          "ref_dok_id": "GS02A257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A257",
          "ref_dok_titel": "AMS och länsarbetsnämnderna",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A258 Arbetsmarknadspolitiska insatser till personer med funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GS02A258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A258",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitiska insatser till personer med funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist och Maria Hassan (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A260 Handläggning av EU-bidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A260",
          "ref_dok_titel": "Handläggning av EU-bidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A261 Arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A261",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A265 Arbetsmarknadspolitik och arbetslösa föräldrar",
          "ref_dok_id": "GS02A265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A265",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik och arbetslösa föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Matilda Ernkrans m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A268 Friår",
          "ref_dok_id": "GS02A268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A268",
          "ref_dok_titel": "Friår",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A272 Personligt biträde för synskadade i arbetssituationen",
          "ref_dok_id": "GS02A272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A272",
          "ref_dok_titel": "Personligt biträde för synskadade i arbetssituationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A273 Dynamisk arbetsförmedling",
          "ref_dok_id": "GS02A273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A273",
          "ref_dok_titel": "Dynamisk arbetsförmedling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrika Karlsson och Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A275 Lönebidraget",
          "ref_dok_id": "GS02A275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A275",
          "ref_dok_titel": "Lönebidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A277 Centraliseringar inom arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena",
          "ref_dok_id": "GS02A277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A277",
          "ref_dok_titel": "Centraliseringar inom arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Lindén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A279 Arbetsmarknadsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02A279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A279",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A281 Höjd nivå för lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A281",
          "ref_dok_titel": "Höjd nivå för lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Lindholm och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A283 Samhall",
          "ref_dok_id": "GS02A283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A283",
          "ref_dok_titel": "Samhall",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Andersson och Jan Björkman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A284 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A284",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A287 Utvärdering av Medlingsinstitutets verksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02A287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A287",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av Medlingsinstitutets verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A289 Aktiv arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02A289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A289",
          "ref_dok_titel": "Aktiv arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A292 Haverikommission gällande nordisk arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A292",
          "ref_dok_titel": "Haverikommission gällande nordisk arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A296 Insatser för snabbare integration",
          "ref_dok_id": "GS02A296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A296",
          "ref_dok_titel": "Insatser för snabbare integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Rask (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A298 Lönebidragstaket",
          "ref_dok_id": "GS02A298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A298",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstaket",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A302 Användning av arbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården",
          "ref_dok_id": "GS02A302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A302",
          "ref_dok_titel": "Användning av arbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A307 Arbetslöshetsförsäkringens roll och utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringens roll och utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A312 Röjning av skog",
          "ref_dok_id": "GS02A312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A312",
          "ref_dok_titel": "Röjning av skog",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson och Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A313 Arbetsbonus för arbetssökande",
          "ref_dok_id": "GS02A313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A313",
          "ref_dok_titel": "Arbetsbonus för arbetssökande",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A316 Ohälsa",
          "ref_dok_id": "GS02A316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A316",
          "ref_dok_titel": "Ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Gidblom (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A317 Lokal och regional flexibilitet hos AMS",
          "ref_dok_id": "GS02A317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A317",
          "ref_dok_titel": "Lokal och regional flexibilitet hos AMS",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Öberg och Karin Åström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A318 Socialt företagande som resurs inom arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02A318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A318",
          "ref_dok_titel": "Socialt företagande som resurs inom arbetsmarknadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A322 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A322",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A323 Sociala arbetskooperativ ",
          "ref_dok_id": "GS02A323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A323",
          "ref_dok_titel": "Sociala arbetskooperativ ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A324 Hinder för utveckling av sociala arbetskooperativ",
          "ref_dok_id": "GS02A324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A324",
          "ref_dok_titel": "Hinder för utveckling av sociala arbetskooperativ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A325 Lönesättning för arbetshandikappade ",
          "ref_dok_id": "GS02A325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A325",
          "ref_dok_titel": "Lönesättning för arbetshandikappade ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Moberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A326 Traineeprogram",
          "ref_dok_id": "GS02A326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A326",
          "ref_dok_titel": "Traineeprogram",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A327 Klassificeringen av yrken hos AF Kultur",
          "ref_dok_id": "GS02A327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A327",
          "ref_dok_titel": "Klassificeringen av yrken hos AF Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A328 Utomnordiska invandrare med svensk högskoleexamen",
          "ref_dok_id": "GS02A328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A328",
          "ref_dok_titel": "Utomnordiska invandrare med svensk högskoleexamen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A336 Hallandsmodellen",
          "ref_dok_id": "GS02A336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A336",
          "ref_dok_titel": "Hallandsmodellen",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson och Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A338 En individuell kompetensutveckling",
          "ref_dok_id": "GS02A338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A338",
          "ref_dok_titel": "En individuell kompetensutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A340 Utgiftsområdena 13 och 14 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02A340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A340",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområdena 13 och 14 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A341 Aktivitetsgarantin",
          "ref_dok_id": "GS02A341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A341",
          "ref_dok_titel": "Aktivitetsgarantin",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A342 Arbete för fler",
          "ref_dok_id": "GS02A342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A342",
          "ref_dok_titel": "Arbete för fler",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A343 Hjälpmedel i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GS02A343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A343",
          "ref_dok_titel": "Hjälpmedel i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A344 Lönebidragsnivån",
          "ref_dok_id": "GS02A344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A344",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragsnivån",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A350 Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_id": "GS02A350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A350",
          "ref_dok_titel": "Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A353 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A353",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A354 Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A354",
          "ref_dok_titel": "Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A355 Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A356 Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A356",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 13 och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A357 Bild- och formkonstnärernas situation på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A357",
          "ref_dok_titel": "Bild- och formkonstnärernas situation på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Hassan och Christer Erlandsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A358 Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02A358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A358",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A362 Personal med lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A362",
          "ref_dok_titel": "Personal med lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A363 Lönebidrag till företag utan kollektivavtal",
          "ref_dok_id": "GS02A363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A363",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag till företag utan kollektivavtal",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A364 SAGA-medel",
          "ref_dok_id": "GS02A364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A364",
          "ref_dok_titel": "SAGA-medel",
          "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström och Johan Löfstrand (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A365 Utgiftsområde 14 Arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A365",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 14 Arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A366 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A368 Arbetsmarknadsmyndighetens roll i att öka företagandet",
          "ref_dok_id": "GS02A368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A368",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadsmyndighetens roll i att öka företagandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A369 Starta-eget-bidrag",
          "ref_dok_id": "GS02A369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A369",
          "ref_dok_titel": "Starta-eget-bidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A375 Arbete för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02A375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A375",
          "ref_dok_titel": "Arbete för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A380 Folkhögskolesatsningen",
          "ref_dok_id": "GS02A380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A380",
          "ref_dok_titel": "Folkhögskolesatsningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A386 Sjukskrivna utan arbetsgivare",
          "ref_dok_id": "GS02A386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A386",
          "ref_dok_titel": "Sjukskrivna utan arbetsgivare",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi259 Skattepolitik för ett friskare, företagsammare och grönare Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02Fi259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi259",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitik för ett friskare, företagsammare och grönare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K459 Stärkt medborgarmakt",
          "ref_dok_id": "GS02K459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K459",
          "ref_dok_titel": "Stärkt medborgarmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr239 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr239",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr289 Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr289",
          "ref_dok_titel": "Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Rossana Dinamarca m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr290 Danskonsten ",
          "ref_dok_id": "GS02Kr290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr290",
          "ref_dok_titel": "Danskonsten ",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr364 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr364",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr368 Liberal kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Kr368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr368",
          "ref_dok_titel": "Liberal kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N308 Jönköpings län och tillväxtskapande åtgärder",
          "ref_dok_id": "GS02N308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N308",
          "ref_dok_titel": "Jönköpings län och tillväxtskapande åtgärder",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N404 Tillväxt  och utveckling för Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02N404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N404",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt  och utveckling för Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf287 Ohälsa",
          "ref_dok_id": "GS02Sf287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf287",
          "ref_dok_titel": "Ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf288 Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf356 Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf356",
          "ref_dok_titel": "Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf360 Arbete och integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf360",
          "ref_dok_titel": "Arbete och integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk454 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution",
          "ref_dok_id": "GS02Sk454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk454",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub321 Rättvisa studiemedel",
          "ref_dok_id": "GS02Ub321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub321",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa studiemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub436 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub436",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub440 Yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub440",
          "ref_dok_titel": "Yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:142 Ändring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten",
          "ref_dok_id": "GR03142",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "142",
          "ref_dok_titel": "Ändring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:152 Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration",
          "ref_dok_id": "GR03152",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "152",
          "ref_dok_titel": "Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-15",
          "ref_dok_id": "GS0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2004-12-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-08",
          "ref_dok_id": "GS0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2004-12-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:121123",
          "ref_dok_id": "GS0K121123",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "121123",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:121123",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1324",
          "ref_dok_id": "2000:625",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1330",
          "ref_dok_id": "2002:546)",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}