{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227645",
      "dok_id": "GR01UU4",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "UU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:UU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:11",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:15",
      "titel": "Europeiska unionens utvidgning 2004",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01UU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01UU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:UU4</div><h1>Europeiska unionens utvidgning 2004</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet tillstyrker i detta betänkande proposition\r\n2003/04:25   Europeiska  unionens  utvidgning  2004.\r\nUtskottet  betonar  värdet  av  Europeiska  unionens\r\nutvidgning.   Anslutningsfördraget   utgör  en  stor\r\nframgång  efter ett mångårigt och omfattande  arbete\r\nav förberedelser och förhandlingar för medlemskap.\r\n\r\nUtvidgningen  innebär  att  en konstlad delning av\r\nEuropa är förbi och att Europeiska  unionen  blir en\r\nbredare       europeisk       samarbetsorganisation.\r\nMedlemsländernas samarbete ger  möjlighet  att skapa\r\nbättre villkor för medborgarna.\r\nI  frågan  om arbetskraftens fria rörlighet  delar\r\nutskottet regeringens  uppfattning  att  den svenska\r\narbetsmarknaden  inte  kommer  att drabbas av  några\r\nstörningar  av  att  fri  rörlighet   för   de   nya\r\nmedlemsstaternas medborgare genomförs. Det kan, även\r\nom  det  är  osannolikt,  dock uppstå situationer då\r\nåtgärder  behöver  vidtas i syfte  att  undvika  att\r\nmedborgare  från  de nya  medlemsstaterna  hamnar  i\r\nsituationer karakteriserade  av ofrihet och tvång på\r\narbetsmarknaden. Om regeringen  bedömer att åtgärder\r\nbör vidtas skall dessa åtgärder,  enligt  utskottets\r\nuppfattning,  underställas riksdagen genom skrivelse\r\neller, om så är  behövligt,  proposition.  Utskottet\r\nvill erinra om principen om likabehandling, dvs. att\r\nalla unionsmedborgare skall behandlas på samma sätt.\r\nUtskottet  föreslår  ett  tillkännagivande  i  denna\r\nfråga.\r\nI  betänkandet  finns  en motivreservation och ett\r\nsärskilt yttrande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Godkännande av anslutningsfördraget\r\n\r\nRiksdagen godkänner Fördraget den 16 april 2003\r\nom  Republiken  Tjeckiens,  Republiken  Estlands,\r\nRepubliken   Cyperns,    Republiken    Lettlands,\r\nRepubliken    Litauens,    Republiken    Ungerns,\r\nRepubliken  Maltas, Republiken Polens, Republiken\r\nSloveniens och  Republiken  Slovakiens anslutning\r\ntill  Europeiska  unionen  samt   slutakten  till\r\nfördraget. Därmed bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:25 punkt 1.\r\n\r\n2. Lag om ändring i lagen (1994:1500) med\r\nanledning av Sveriges anslutning till\r\nEuropeiska unionen\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i  lagen  (1994:1500)  med anledning  av\r\nSveriges  anslutning  till  Europeiska   unionen.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition 2003/04:25\r\npunkt 2.\r\n\r\n3. Riksdagsprövning av åtgärder rörande fri\r\nrörlighet för arbetstagare\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad utskottet anfört  om  att  eventuella\r\nåtgärder  med  anledning  av  arbetstagares  fria\r\nrörlighet  skall  underställas  riksdagen. Därmed\r\nbifalls delvis motion 2003/04:U13.\r\nReservation (m) - motiv.\r\n\r\n\r\nStockholm den 2 december\r\n\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i  beslutet: Urban\r\nAhlin  (s),  Gunilla  Carlsson i Tyresö (m),  Berndt\r\nEkholm (s), Carl B Hamilton  (fp), Birgitta Ahlqvist\r\n(s),  Lars  Ohly  (v),  Göran Lindblad  (m),  Anders\r\nSundström (s), Cecilia Wigström  (fp),  Agne Hansson\r\n(c), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m), Lotta\r\nN Hedström (mp), Anita Johansson (s), Ingrid  Olsson\r\n(s) och Kaj Nordquist (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nUU4\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlar utskottet 2003/04:25\r\nEuropeiska    unionens    utvidgning    2004    samt\r\nföljdmotionen 2003/04:U13 av  Cecilia Wigström m.fl.\r\n(fp, m, kd, c, mp) om fri rörlighet för arbetskraft.\r\n\r\nUtskottet  har  berett  socialförsäkringsutskottet\r\ntillfälle  att  yttra sig över  propositionen  i  de\r\ndelar     som     rör    socialförsäkringsutskottets\r\nberedningsområde  samt   över   följdmotionen   U13.\r\nSocialförsäkringsutskottets   yttrande  återfinns  i\r\nbilaga 3.\r\nI propositionen Godkännande av  ändringar  i  EG:s\r\nregler  om  val  till  Europaparlamentet m.m. (prop.\r\n2002/03:97) har regeringen föreslagit en ändring i 4\r\n§  lagen  (1994:1500)  med   anledning  av  Sveriges\r\nanslutning  till  Europeiska unionen.  Propositionen\r\navlämnades   till   riksdagen   den   22 maj   2003.\r\nLagändringen hade vid avlämnandet av den nu aktuella\r\npropositionen (prop. 2003/04:25) ännu inte beslutats\r\nav riksdagen. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av\r\natt det även i proposition  2003/04:25  föreslås  en\r\nändring  av  samma  paragraf  inkluderar lagtexten i\r\nproposition 2003/04:25 även den  tidigare föreslagna\r\nändringen.  Riksdagen  har  den  13  november   2003\r\nbifallit  regeringens  förslag  om  ändring  i lagen\r\n(1994:1500)  med  anledning  av  Sveriges anslutning\r\ntill  Europeiska  unionen  (bet. 2003/04:KU2,  rskr.\r\n32).\r\nUtskottet  har genom kammarkansliet  erhållit  två\r\nfaktapromemorior  med  bäring  på  detta  ärende.  I\r\nfaktapromemoria 2002/03:FPM82 behandlas förslag till\r\nrådets  förordning  om  en  enhetlig  utformning  av\r\ndokument   för   förenklad  transitering  (FTD)  och\r\ndokument för förenklad  järnvägstransitering (FRTD).\r\nEnligt promemorian antog  rådet  för allmänna frågor\r\noch yttre förbindelser förordningarna  den  14 april\r\n2003.  Faktapromemorian  är  daterad 2003-06-12  och\r\ninkom till riksdagen 2003-06-26.  Promemorian  inkom\r\nsåledes  till  utskottet  efter det att rättsakterna\r\nantagits och det saknas därmed möjlighet att påverka\r\ndessa frågor.\r\nFaktapromemoria  200/03:FPM91   rör  kommissionens\r\nmeddelande   om   ett   nytt   grannskapsinstrument.\r\nUtskottet  återkommer till frågan  om  Wider  Europe\r\nnedan.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nAnslutningsfördraget  är  ett  mellanstatligt  avtal\r\nmellan  de nuvarande 15 medlemsstaterna i EU och  de\r\ntio nya medlemsstaterna  Tjeckien,  Estland, Cypern,\r\nLettland,  Litauen, Ungern, Malta, Polen,  Slovenien\r\noch Slovakien.\r\n\r\nI mars år  2002  inleddes  arbetet med att utforma\r\nden  juridiska  texten. Undertecknandet  skedde  den\r\n16 april 2003 efter  kommissionens formella yttrande\r\noch           Europaparlamentets           samtycke.\r\nAnslutningsfördraget träder i kraft den 1 maj 2004.\r\nVid inträdet i unionen den 1 maj 2004 antar de nya\r\nmedlemsländerna  EU:s regelverk i sin helhet, med de\r\növergångslösningar och tekniska anpassningar som har\r\növerenskommits    under    förhandlingarna.    Dessa\r\nåterspeglas i fördraget.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI  propositionen föreslås  att  riksdagen  godkänner\r\nanslutningsfördraget   av   den   16 april  2003  om\r\nRepubliken     Tjeckiens,    Republiken    Estlands,\r\nRepubliken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken\r\nLitauens,  Republiken  Ungerns,  Republiken  Maltas,\r\nRepubliken   Polens,   Republiken   Sloveniens   och\r\nRepubliken  Slovakiens  anslutning  till  Europeiska\r\nunionen    samt     slutakten     till    fördraget.\r\nAnslutningsfördraget träder i kraft den 1 maj 2004.\r\n\r\nEtt tillträde till anslutningsfördraget föranleder\r\nen  ändring  av lagen (1994:1500) med  anledning  av\r\nSveriges  anslutning   till  Europeiska  unionen.  I\r\npropositionen  läggs  fram  förslag  till  en  sådan\r\nlagändring. Vidare föreslås  vissa ändringar i samma\r\nlag   med  anledning  av  att  giltighetstiden   för\r\nfördraget  den  18  april  1951  om  upprättandet av\r\nEuropeiska  kol-  och stålgemenskapen har  löpt  ut.\r\nLagändringarna föreslås  träda  i  kraft  den  1 maj\r\n2004.\r\nPropositionen redovisar de olika politikområdena i\r\nanslutningsfördraget. Totalt består propositionen av\r\nnio  delar.  Anslutningsfördrag  med  anslutningsakt\r\nrespektive slutakten finns som bilaga 4 respektive 5\r\ni  propositionen.  Ett  rättelseprotokoll   finns  i\r\npropositionens bilaga 6.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen godkänner\r\nanslutningsfördraget. Som en konsekvens därav\r\nföreslår   utskottet   att   anslutningslagen\r\nändras.\r\nUtskottet  betonar  värdet av  Europeiska\r\nunionens utvidgning. Utvidgningen innebär att\r\nen konstlad delning av Europa  är  förbi  och\r\natt   Europeiska   unionen  blir  en  bredare\r\neuropeisk samarbetsorganisation.\r\nI frågan om arbetskraftens  fria rörlighet\r\ndelar  utskottet regeringens uppfattning  att\r\nden svenska  arbetsmarknaden  inte kommer att\r\ndrabbas  av  några  störningar  av   att  fri\r\nrörlighet   för   de   nya   medlemsstaternas\r\nmedborgare genomförs. Det kan, även om det är\r\nosannolikt,   dock   uppstå  situationer   då\r\nåtgärder behöver vidtas  i  syfte att undvika\r\natt  medborgare  från  de nya medlemsstaterna\r\nhamnar   i  situationer  karakteriserade   av\r\nofrihet  och  tvång  på  arbetsmarknaden.  Om\r\nregeringen  bedömer  att  åtgärder bör vidtas\r\nska   dessa   åtgärder,   enligt   utskottets\r\nuppfattning,  underställas  riksdagen   genom\r\nskrivelse   eller,   om   så   är  behövligt,\r\nproposition.   Utskottet   vill   erinra   om\r\nprincipen  om  likabehandling, dvs. att  alla\r\nunionsmedborgare ska behandlas på samma sätt.\r\nUtskottet  föreslår  ett  tillkännagivande  i\r\ndenna fråga.\r\nJämför motivreservation (m).\r\n\r\nEuropeiska unionens utvidgning 2004\r\n\r\n\r\nÅren    19891990     föll     det     kommunistiska\r\nsamhällssystemet samman i Central- och Östeuropa och\r\nen reformvåg svepte över länderna. Inom sex år efter\r\nBerlinmurens   fall   hade   tio  fria  nationer   i\r\nCentraleuropa   lämnat   in   sina  ansökningar   om\r\nmedlemskap i EU, nämligen Polen,  Ungern,  Tjeckien,\r\nEstland,  Slovenien,  Slovakien,  Lettland, Litauen,\r\nRumänien och Bulgarien.\r\n\r\nMalta  och  Cypern  ansökte om medlemskap  i  juli\r\n1990. Cyperns situation  är  speciell eftersom ön är\r\ndelad sedan den turkiska invasionen  år  1974.  Även\r\nTurkiet   har   ansökt   om   medlemskap.  Av  dessa\r\nsammanlagt tretton kandidatländer  har  tio avslutat\r\nförhandlingarna.   När   det  gäller  Rumänien   och\r\nBulgarien har förhandlingarna  ännu  inte  avslutats\r\noch  för Turkiets del har förhandlingarna ännu  inte\r\ninletts.\r\nFörutom  själva  omvälvningen  i Centraleuropa kan\r\nEuropeiska rådets möte i Köpenhamn  i  juni 1993 ses\r\nsom  startpunkten  för EU:s utvidgning österut.  Vid\r\nmötet   fastslogs   villkoren   för   EU-medlemskap.\r\nKriterierna  är  av politisk,  ekonomisk  respektive\r\nadministrativ karaktär.\r\nDe   politiska   kriterierna   innebär   att   ett\r\nkandidatland,  för  att   kunna  bli  medlem,  skall\r\nuppvisa   stabila   institutioner   som   garanterar\r\ndemokrati, rättssäkerhet,  mänskliga rättigheter och\r\nrespekt för och skydd av minoriteter.\r\nDe ekonomiska kriterierna  innebär att landet, för\r\natt  kunna  bli  medlem,  skall vara  en  fungerande\r\nmarknadsekonomi  samt  ha förmåga  att  hantera  den\r\nkonkurrens och de marknadskrafter  som  uppträder på\r\nunionens inre marknad.\r\nDe administrativa kriterierna innebär att  landet,\r\nför  att  kunna  bli  medlem,  skall  ha förmåga att\r\nfullgöra de skyldigheter som följer av  medlemskap i\r\nEU.  Kriterierna avser ländernas förmåga att  överta\r\noch efterleva  EU:s  regelverk, vilket till stor del\r\när  beroende  av  deras administrativa  förmåga  och\r\nnivån på deras rättsväsende.\r\nEU har gett kraftigt  stöd till kandidatländerna i\r\nderas förberedelsearbete  inför medlemskapet. Stödet\r\nhar  hjälpt  kandidatländerna   att   anpassa   sina\r\nnationella  regler  och  sin inhemska administration\r\ntill EU:s krav.\r\nVid Europeiska rådets möte  i Köpenhamn i december\r\n2002 kunde de nuvarande medlemsländerna  och  de tio\r\nkandidatländerna    avsluta    förhandlingarna    om\r\nanslutning till unionen.\r\n\r\nI frågan om arbetskraftens fria rörlighet kan enligt\r\nanslutningsfördraget   avvikelser   från   EG-rätten\r\naccepteras  under  en  övergångsperiod  på sju år  i\r\nförhållande    till   arbetstagare   från   Estland,\r\nLettland,  Litauen,   Polen,  Slovakien,  Slovenien,\r\nTjeckien och Ungern.\r\n\r\nDe  två första åren efter  anslutningen  skall  de\r\nnuvarande  medlemsstaternas  nationella lagstiftning\r\ngälla i stället för EG:s regelverk om arbetskraftens\r\nfria  rörlighet. En medlemsstat  skall  dock  i  sin\r\nnationella     lagstiftning    kunna    öppna    sin\r\narbetsmarknad i enlighet med EG:s regelverk.\r\nArbetstagare  från   de  nya  medlemsstaterna  får\r\nenligt anslutningsfördraget  inte  ges sämre villkor\r\nän   de   som   gäller   vid   undertecknandet    av\r\nanslutningsfördraget,  som  ägde  rum  den  16 april\r\n2003. Det är således förhållandena den 16 april 2003\r\nsom är referenspunkt, inte förhållandena den  1  maj\r\n2004.\r\nSenast  den  30  april  2006 skall medlemsstaterna\r\nanmäla till kommissionen om  de  avser att fortsätta\r\natt  tillämpa  den  nationella lagstiftningen  eller\r\ninte. Anmälan behöver  inte  motiveras,  men  om den\r\nuteblir skall EG:s regelverk i fortsättningen gälla.\r\nEn  medlemsstat som tillämpat nationell lagstiftning\r\nt.o.m.  den 30 april 2009 får fortsätta att göra det\r\nt.o.m.  den  30  april  2011  om  staten  har  eller\r\nförutser allvarliga störningar på sin arbetsmarknad.\r\nEfter den 30 april 2011 får det inte förekomma några\r\nnationella  bestämmelser  som  inskränker  den  fria\r\nrörligheten.\r\nUnder  övergångsperioden  kommer  de medlemsstater\r\nsom  väljer  att  tillämpa  EG:s  regelverk   i  sin\r\nnationella lagstiftning att kunna använda sig av  en\r\nskyddsklausul.  Klausulen får åberopas om staten har\r\neller förutser störningar  på  landets arbetsmarknad\r\nsom innebär ett allvarligt hot mot levnadsstandarden\r\neller sysselsättningsnivån i en  viss  region  eller\r\nvisst yrke. Även de nya medlemsstaterna har rätt att\r\ntillämpa skyddsklausulen.\r\n\r\nRegeringen  anför  i propositionen att en av de mest\r\ncentrala uppgifterna i europeisk politik måste anses\r\nvara  att  återknyta  banden  mellan  de  europeiska\r\nstaterna. Det gemensamma  målet  inom  unionen,  att\r\nsäkra  freden  och säkerheten i Europa och att skapa\r\ngarantier för fortsatt  demokrati  i  de  europeiska\r\nstaterna,  har  skapat en stark vilja i stater,  som\r\nännu inte deltar  i samarbetet, att ansluta sig till\r\nden politiska, ekonomiska  och  kulturella gemenskap\r\nsom svetsar samman medlemsstaterna i unionen.\r\n\r\nÄnda sedan Sverige blev medlem  i  EU  år 1995 har\r\nregeringen  varit pådrivande i utvidgningsprocessen.\r\nUtvidgningsförhandlingarna   hade  högsta  prioritet\r\nunder det svenska ordförandeskapet  våren  2001. Ett\r\ngenombrott i förhandlingarna uppnåddes genom  att de\r\nförsta  uppgörelserna  mellan  EU  och  olika länder\r\nkunde träffas på flera politiskt svåra områden såsom\r\nmiljön, arbetskraftens fria rörlighet och förvärv av\r\njordbruksmark.  Europeiska rådet kunde i Göteborg  i\r\njuni    2001   bekräfta    att    tidtabellen    för\r\nförhandlingarna   förverkligats  och  i  vissa  fall\r\növerträffats under vårt ordförandeskap.\r\nEn  historisk  cirkel   kunde  slutas  i  och  med\r\nEuropeiska rådets möte i Köpenhamn  i december 2002.\r\nKnappt  ett decennium efter det att kriterierna  för\r\nEU-medlemskap  presenterades  i  Köpenhamn  kunde de\r\nnuvarande  medlemsländerna  och  tio  kandidatländer\r\navsluta förhandlingarna om anslutning till  unionen.\r\nDet innebar en stor framgång att efter ett mångårigt\r\noch  omfattande arbete kunna hälsa tio nya medlemmar\r\nvälkomna till unionen.\r\nI frågan  om  fri  rörlighet  för  arbetskraft  är\r\nregeringens     uppfattning    att    den    svenska\r\narbetsmarknaden inte  kommer  att  drabbas  av några\r\nstörningar   av   att   fri  rörlighet  för  de  nya\r\nmedlemsstaternas     medborgare     genomförs.     I\r\npropositionen anges vidare  att regeringen ännu inte\r\nhar tagit slutgiltig ställning  till  de förslag som\r\nlagts  fram  i  SOU 2002:116 om EU:s utvidgning  och\r\narbetskraftens    fria     rörlighet,     som    har\r\nremissbehandlats under våren 2003.\r\nDet  ankommer  på  riksdagen att godkänna det  nya\r\nfördraget. Enligt regeringens uppfattning finns goda\r\nskäl för att Sverige bör  tillträda  fördraget.  Det\r\nkan i detta sammanhang också tilläggas att det genom\r\nhela  utvidgningsprocessen  funnits en bred politisk\r\nenighet om en positiv inställning  till  en utvidgad\r\nunion.  Regeringen  föreslår  således  att riksdagen\r\ngodkänner  anslutningsfördraget samt slutakten  till\r\ndetta fördrag.\r\n\r\nI    Sverige    tillämpas    principen    att    ett\r\ninternationellt avtal  som  Sverige  tillträtt  inte\r\nomedelbart  blir  en del av den svenska rätten, utan\r\nmåste  införlivas  med   svensk  rätt  för  att  bli\r\ngällande   inför   svenska   domstolar   och   andra\r\nmyndigheter. Med hänsyn härtill  krävdes  någon form\r\nav   nationell   lagstiftning   för   att  1994  års\r\nanslutningsfördrag, genom vilket bl.a.  Sverige blev\r\nmedlem i EU, skulle kunna införlivas med svensk rätt\r\n(prop.  1994/95:19,  del  1,  s.  500). Övergripande\r\nbestämmelser  om  Sveriges anslutning  till  EU  har\r\ndärför  tagits  in i  anslutningslagen,  dvs.  lagen\r\n(1994:1500)  med anledning  av  Sveriges  anslutning\r\ntill Europeiska unionen.\r\n\r\nI      anslutningslagen       föreskrivs       att\r\nanslutningsfördraget  och de grundläggande fördragen\r\nm.m. gäller här i landet  med  den verkan som följer\r\nav fördragen (2 §). Vidare föreskrivs  i 3 § i lagen\r\natt gemenskapernas beslut gäller här i landet  i den\r\nomfattning och med den verkan som följer av bl.a. de\r\nfördrag  som  anges  i  4 §.  I  3 §  kommer således\r\növerlåtelse  av  beslutanderätt  till  gemenskaperna\r\ntill  uttryck.  I  4  § räknas de fördrag och  andra\r\ninstrument upp som avses  i  2  och  3 §§.  Sveriges\r\ntillträde    till   såväl   Amsterdamfördraget   som\r\nNicefördraget    föranledde    ändringar    i    4 §\r\nanslutningslagen  på så sätt att dessa fördrag lades\r\ntill förteckningen i 4 §.\r\nSveriges   anslutning   till   det   nu   aktuella\r\nanslutningsfördraget  kräver  följaktligen  också en\r\nändring   i  4 §  anslutningslagen.  Paragrafen  bör\r\nändras på det  sättet att anslutningsfördraget läggs\r\ntill förteckningen  i  denna paragraf. Detta innebär\r\natt anslutningsfördraget  införlivas med den svenska\r\nnationella rätten och blir gällande här i landet med\r\nden     verkan     som    följer    av    fördraget.\r\nAnslutningsfördraget    förutsätter    inte    någon\r\növerlåtelse av beslutanderätt.\r\nLagändringen  bör  träda  i  kraft  vid fördragets\r\nikraftträdande.   Enligt  artikel  2.2  i  fördraget\r\nträder detta i kraft  den  1 maj  2004 förutsatt att\r\nalla ratifikationsinstrument har deponerats före den\r\ndagen.  Om  ett  kandidatland  uteblir,  ansluts  de\r\növriga  till  unionen  på  den bestämda  dagen.  Med\r\nhänsyn  härtill bör den nu föreslagna  ändringen  av\r\nanslutningslagen träda i kraft den 1 maj 2004.\r\nAlltsedan    anslutningslagens    tillkomst    har\r\nfördraget   den  18 april  1951  om  upprättande  av\r\nEuropeiska kol-  och  stålgemenskapen  funnits med i\r\nförteckningen i 4 § anslutningslagen. Fördraget  har\r\nhaft  en  giltighetstid  på  50  år. Giltighetstiden\r\nlöpte ut den 23 juli 2002. Hänvisningen  till  detta\r\nfördrag  i  förteckningen  skall  därför  tas  bort.\r\nSlopandet  av  detta  fördrag  ger också upphov till\r\nvissa     konsekvensändringar    i    förteckningen.\r\nÄndringarna skall träda i kraft den 1 maj 2004.\r\n\r\nI motion 2003/04:U13  av Cecilia Wigström m.fl. (fp,\r\nm,  kd, c, mp) begärs ett  tillkännagivande  om  att\r\nSverige    skall    tillämpa   fri   rörlighet   för\r\narbetstagare från de nya medlemsländerna direkt från\r\nanslutningsdagen  och   på  samma  villkor  som  för\r\nnuvarande EU-medborgare.  Motionärerna anser att den\r\nfria rörligheten är en grundbult  i  det  europeiska\r\nsamarbetet.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet  anser  i  sitt  yttrande\r\n(SfU3y),  i  likhet med regeringen, att reglerna  om\r\nfri   rörlighet    för    arbetstagare   utgör   ett\r\nnyckelområde             i            EU-samarbetet.\r\nSocialförsäkringsutskottet  kan också konstatera att\r\nregeringen hela tiden har drivit  frågan om att även\r\nde  nya  medlemsstaternas  medborgare   redan   från\r\nanslutningstidpunkten fullt ut skall omfattas av den\r\nfria rörligheten. Regeringen bör dock noga följa och\r\nbevaka  att  den  fria rörligheten inte riskerar att\r\nleda  till  social  dumpning   och   urholkning   av\r\nanställningsvillkor,       kollektivavtal      eller\r\nrättigheter på arbetsmarknaden.  Mot  denna bakgrund\r\nfinner socialförsäkringsutskottet inte att riksdagen\r\nhar anledning att göra något uttalande med anledning\r\nav motionen.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nUtrikesutskottet  har  vid flera tillfällen  betonat\r\nvärdet    av    Europeiska   unionens    utvidgning.\r\nAnslutningsfördraget  utgör  en  stor framgång efter\r\nett mångårigt och omfattande arbete av förberedelser\r\noch förhandlingar för medlemskap.\r\n\r\nUtvidgningen  innebär att en konstlad  delning  av\r\nEuropa är förbi och  att  Europeiska unionen blir en\r\nbredare       europeisk       samarbetsorganisation.\r\nMedlemsländernas samarbete ger  möjlighet  att skapa\r\nbättre villkor för medborgarna. Utvidgningen innebär\r\näven  att  de nya medlemsländerna får tillgång  till\r\nEU:s inre marknad. Den inre marknaden växer kraftigt\r\noch en ny grund  för  ekonomisk tillväxt skapas. Som\r\nregeringen    anför    i    propositionen    innebär\r\nutvidgningen ökad säkerhet för alla i Europa.\r\nUtvidgningen har haft högsta prioritet för Sverige\r\nalltsedan Sverige blev medlem i EU år 1995. I ljuset\r\nav  slutsatserna  från  toppmötena  i  Göteborg  och\r\nLaeken   verkade   Sverige   för   framsteg   enligt\r\ntidtabellen      men      också      för     viktiga\r\nförhandlingsprinciper     såsom     differentiering,\r\nframsteg på egna meriter och möjlighet  att  komma i\r\nkapp   länder  som  inlett  förhandlingar  tidigare.\r\nSverige  fäste  också  vikt vid att överenskommelser\r\nsom nåtts med ett eller  flera  kandidatländer  även\r\nskulle   tillämpas  för  övriga  kandidatländer  med\r\nliknande  förutsättningar.   Sverige  framhöll  även\r\nvikten  av  fortsatta  framsteg i  kandidatländernas\r\nanpassning och tillämpning  av  EU:s  regelverk  och\r\nbetydelsen   av   att   följa  färdplanen.  Sveriges\r\nståndpunkter i förhandlingarna utgick samtidigt från\r\nen strävan att begränsa antalet  och omfattningen av\r\növergångslösningar   för   tillämpning    av    EU:s\r\nregelverk.    Tidtabellens   inverkan   gjorde   att\r\nförhandlingarna      präglades      av     betydande\r\nansträngningar   från   såväl   medlemsstater    som\r\nkandidatländer  att finna förhandlingslösningar inom\r\nde   flesta   områden.    Utskottet    noterar   med\r\ntillfredsställelse att Sverige deltog aktivt i dessa\r\nansträngningar.  Det är en självklarhet att  Sverige\r\nskall fortsätta att  arbeta  för goda relationer med\r\nde nya medlemmarna också efter  den  1  maj 2004. De\r\ntio nya medlemsstaterna kommer självfallet  att vara\r\nviktiga aktörer i EU och delta i samarbetet på samma\r\ngrundläggande villkor som övriga medlemmar.\r\nUtskottet  vill  vidare erinra om att utvidgningen\r\ninnebär att unionen  får  nya grannar. Kommissionens\r\narbete med frågan om Wider Europe tar bl.a. sikte på\r\natt    öka   och   förbättra   möjligheterna    till\r\ngränsöverskridande samarbete mellan det utvidgade EU\r\noch  dess  nya  grannar.  Utskottet  vill  framhålla\r\nvikten  av  att frågan om relationerna till unionens\r\nnya grannländer prioriteras.\r\nUtskottet  tillstyrker   således   att   riksdagen\r\ngodkänner  anslutningsfördraget samt slutakten  till\r\ndetta fördrag.\r\n\r\nSom regeringen anför kräver Sveriges anslutning till\r\ndet nu aktuella  anslutningsfördraget  en  ändring i\r\nanslutningslagen.  Vidare  bör hänvisningen i  lagen\r\ntill    fördraget    om    Europeiska    kol-    och\r\nstålgemenskapen  tas  bort eftersom  giltighetstiden\r\nhar löpt ut.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  således  den  av regeringen\r\nföreslagna ändringen i anslutningslagen.\r\n\r\nArbetskraftens  fria rörlighet är enligt  utskottets\r\nuppfattning   en  viktig   del   av   EU-samarbetet.\r\nArbetsmarknaden    för    alla   arbetstagare   inom\r\nEuropeiska unionen skall i  princip  vara  öppen och\r\ngemensam.  Den  fria  rörligheten  gynnar Europeiska\r\nunionens medborgare och bidrar till det övergripande\r\nmålet  om  fred och välstånd. Tillträde  till  andra\r\nmedlemsstaters  nationella  arbetsmarknader  innebär\r\nockså social, ekonomisk och kulturell integration  i\r\nvärdlandet för de migrerande arbetstagarna och deras\r\nfamiljer.\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning att den\r\nsvenska arbetsmarknaden inte kommer  att  drabbas av\r\nnågra  störningar  av  att fri rörlighet för de  nya\r\nmedlemsstaternas medborgare genomförs. Det kan, även\r\nom  det är osannolikt, dock  uppstå  situationer  då\r\nåtgärder  behöver  vidtas  i  syfte  att undvika att\r\nmedborgare  från  de  nya medlemsstaterna  hamnar  i\r\nsituationer karakteriserade  av ofrihet och tvång på\r\narbetsmarknaden. Om regeringen  bedömer att åtgärder\r\nbör vidtas skall dessa åtgärder,  enligt  utskottets\r\nuppfattning,  underställas riksdagen genom skrivelse\r\neller, om så är  behövligt,  proposition.  Utskottet\r\nvill erinra om principen om likabehandling, dvs. att\r\nalla unionsmedborgare skall behandlas på samma sätt.\r\nVad  utskottet  anfört  om  att  sådana eventuella\r\nåtgärder skall underställas riksdagen  bör riksdagen\r\nsom   sin   mening   tillkännage   för   regeringen.\r\nUtskottets  förslag ligger i linje med motionärernas\r\nsyften och strider  inte heller mot vad som anförs i\r\npropositionen. Motion  U13  kan  därmed  anses  vara\r\ntillgodosedd.</pre><pre>\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nmotivreservation. I rubriken  anges  vilket  avsnitt\r\noch   vilken   punkt   i   utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i motivreservationen.\r\n\r\n\r\nRiksdagsprövning av åtgärder rörande fri\r\nrörlighet för arbetstagare, punkt 3 (m) \r\nmotiveringen\r\n\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran Lindblad (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetskraftens   fria  rörlighet   är   enligt   vår\r\nuppfattning   en  viktig   del   av   EU-samarbetet.\r\nArbetsmarknaden    för    alla   arbetstagare   inom\r\nEuropeiska unionen skall i  princip  vara  öppen och\r\ngemensam.  Den  fria  rörligheten  gynnar Europeiska\r\nunionens medborgare och bidrar till det övergripande\r\nmålet  om  fred och välstånd. Tillträde  till  andra\r\nmedlemsstaters  nationella  arbetsmarknader  innebär\r\nockså social, ekonomisk och kulturell integration  i\r\nvärdlandet för de migrerande arbetstagarna och deras\r\nfamiljer.\r\n\r\nVi    har    uppfattningen    att    den   svenska\r\narbetsmarknaden  inte  kommer att drabbas  av  några\r\nstörningar  av  att  fri  rörlighet   för   de   nya\r\nmedlemsstaternas medborgare genomförs. Däremot finns\r\ndet  frågetecken  om negativa effekter kan uppstå på\r\nandra  områden,  t.ex.  i  utnyttjandet  av  svenska\r\nbidragssystem och  socialförsäkringar.  I likhet med\r\nvad som anförts i den avvikande meningen (m, fp, kd,\r\nc,  mp)  till  socialförsäkringsutskottets  yttrande\r\nanser  vi  att problem som kan uppstå med exempelvis\r\nfiktiva     anställningar,     bidragsfusk     eller\r\növerutnyttjande  av svenska socialförsäkringar skall\r\nmötas med översyn av regelsystemen i stället för med\r\nhinder för den fria rörligheten inom EU. Just därför\r\när  det  ytterst anmärkningsvärt  att  regeringen  i\r\npropositionen    inte   lämnar   någon   som   helst\r\nredovisning  av  vilka   lagstiftningsåtgärder   som\r\nbedöms  erforderliga  eller  vilka förberedelser som\r\nhar vidtagits inom Regeringskansliet.  Det  enda som\r\nuttalas  i propositionen är att regeringen inte  har\r\ntagit  ställning   till   de  avvikelser  från  EG:s\r\nregelverk som har förordats  i utredningsbetänkandet\r\nSOU 2002:116.\r\nÄnnu  när  anslutningsfördraget  skall  godtas  av\r\nriksdagen är det  alltså  oklart  vilken uppfattning\r\nregeringen  egentligen  har i frågan  om  avvikelser\r\nunder   den   kommande  tvåårsperioden   från   EG:s\r\nregelverk om arbetskraftens fria rörlighet. Detta är\r\ndjupt  otillfredsställande.  Det  måste  ankomma  på\r\nregeringen  att  skyndsamt  återkomma till riksdagen\r\nmed  en  redovisning  av  sina ställningstaganden  i\r\nförhandlingarna  om  en  modernisering   av   rådets\r\nförordning  EEG  1408/71 om samordning av de sociala\r\ntrygghetssystemen  i  EU  samt  med  förslag till de\r\nlagändringar beträffande svenska regelsystem som kan\r\nerfordras  för  att möjliggöra den fria  rörligheten\r\nför arbetstagare  från de nya EU-staterna. Detta bör\r\nriksdagen ge regeringen till känna. Därmed får också\r\nsyftet med motion U13 anses vara tillgodosett.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nRiksdagsprövning av åtgärder rörande fri\r\nrörlighet för arbetstagare, punkt 3 (v)\r\n\r\n\r\nLars Ohly (v) anser:\r\n\r\nVänsterpartiets  principiella   uppfattning  är  att\r\narbetskraft  från  de nya medlemsländerna  skall  ha\r\nsamma fria rörlighet  som alla EU-medborgare och att\r\nalla som lever och arbetar  i Sverige skall ha samma\r\nrättigheter.\r\n\r\nRegeringen  har hittills tillbakavisat  tanken  på\r\növergångsregler  vad  gäller arbetskraft från de nya\r\nEU-länderna i Baltikum,  Öst-  och Centraleuropa. Nu\r\nhar däremot statsministern aviserat  att  han ser en\r\nrisk för att en våg av social turism skulle drabba\r\nSverige i och med EU-utvidgningen i maj 2004 och att\r\ndetta  skulle  medföra  ett missbruk av de svenska\r\ntrygghetssystemen. Därför  överväger  nu  regeringen\r\natt   införa   regler   avsedda  att  stoppa  sådant\r\neventuellt  missbruk.  Regler   som  diskuterats  är\r\nexempelvis att endast heltidsarbete  skall  ge  rätt\r\ntill  förmåner vilket årligen skall kontrolleras och\r\natt uppehållstillstånd skall beviljas för endast ett\r\når i taget den första tiden i Sverige.\r\nVänsterpartiet  avvisar  med  kraft dessa signaler\r\nfrån statsministern och menar att den bild som målas\r\nupp av ökat missbruk av trygghetssystem  just  i och\r\nmed  östutvidgningen  är  allvarligt  felaktig.  Det\r\nfinns  ingen  anledning att misstänka att medborgare\r\nfrån just de nya  medlemsstaterna  skulle  vara  mer\r\nbenägna  att  missbruka våra system än svenska eller\r\nandra EU-medborgare.\r\nDe nya förutsättningar  som  Sverige  står inför i\r\noch  med  att  ett  ökat  antal medlemsstater  skall\r\nåtnjuta rättigheter enligt  EU/EES-reglerna  och  de\r\nrisker   för   social  dumpning  och  urholkning  av\r\narbetsrätt  som den  ökade  arbetskraftsinvandringen\r\nkan innebära  ställer  än  högre krav än tidigare på\r\nregeringen  att  tillsammans  med   arbetsmarknadens\r\nparter   noga   kontrollera   att   arbetsmarknadens\r\nvillkor, regler och lagar följs och stärks.\r\nEventuella initiativ för att ändra  lagstiftningen\r\ni  detta  sammanhang skall syfta till att  förbättra\r\nreglerna  på   arbetsmarknaden   så   att  invandrad\r\narbetskraft inte kan utnyttjas till lägre  löner och\r\nsämre   villkor   och   inte   vara   utformade  som\r\növergångsregler som diskriminerar medborgare från de\r\nnya medlemsstaterna.\r\nVänsterpartiets  uppfattning är att regeringen  om\r\ndet är aktuellt med några initiativ med anledning av\r\ndetta skall återkomma till riksdagen.\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2003/04:25 Europeiska unionens\r\nutvidgning 2004 föreslår regeringen:\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner  fördraget  den 16 april 2003\r\nom  Republiken  Tjeckiens,  Republiken   Estlands,\r\nRepubliken    Cyperns,    Republiken    Lettlands,\r\nRepubliken     Litauens,    Republiken    Ungerns,\r\nRepubliken Maltas,  Republiken  Polens, Republiken\r\nSloveniens, Republiken Slovakiens  anslutning till\r\nEuropeiska unionen samt slutakten till förslaget.\r\n\r\n2. Riksdagen antar regeringens förslag  till  lag om\r\nändring  i  lagen  (1994:1500)  med  anledning  av\r\nSveriges anslutning till Europeiska unionen.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotion\r\n\r\n\r\n2003/04:U13 av Cecilia Wigström m.fl. (fp, m, kd, c,\r\nmp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att Sverige inte skall\r\ninföra  några övergångsregler för  arbetskraft  från\r\nnytillkomna EU-länder.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n2003/04:SfU3y\r\n\r\n\r\nEuropeiska unionens utvidgning\r\n2004\r\n\r\nTill utrikesutskottet\r\n\r\nUtrikesutskottet  har  den  18  november 2003 berett\r\nsocialförsäkringsutskottet tillfälle  att  yttra sig\r\növer   proposition  2003/04:25  Europeiska  unionens\r\nutvidgning  2004,  i  de  delar  som  rör utskottets\r\nberedningsområde  samt  över  motion 2003/04:U13  av\r\nCecilia Wigström m.fl. (fp, m, kd, c, mp).\r\n\r\nI propositionen föreslår regeringen  att riksdagen\r\ngodkänner  fördraget om ansökarländernas  anslutning\r\ntill  EU  och   slutakten   till  fördraget.  Vidare\r\nföreslås  att  riksdagen antar  regeringens  förslag\r\ntill  lag  om  ändring  i  lagen  med  anledning  av\r\nSveriges anslutning till EU.\r\nFrågor       inom      socialförsäkringsutskottets\r\nberedningsområde   återfinns   i  avsnitten  om  fri\r\nrörlighet  för arbetstagare, samordning  av  sociala\r\ntrygghetssystem samt rättsliga och inrikes frågor.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nAnslutningsfördraget  är  ett  mellanstatligt  avtal\r\nmellan  de  nuvarande medlemsstaterna och de tio nya\r\nmedlemsstaterna.  Föremålet  för förhandlingarna har\r\nvarit    EU:s    regelverk    uppdelat    på    EU:s\r\npolitikområden. De flesta EU-regler  gäller i de nya\r\nmedlemsstaterna fr.o.m. anslutningsdagen  den  1 maj\r\n2004.  Förhandlingarna  har  dock resulterat i drygt\r\ntvåhundra olika övergångsbestämmelser  och ett fåtal\r\nundantag.\r\n\r\nFördraget är i huvudsak uppbyggt på samma sätt som\r\ntidigare anslutningsfördrag och består av  dels  ett\r\nkort  fördrag,  dels  en  omfattande anslutningsakt.\r\nDessutom  finns  en  kort slutakt  och  18  bilagor,\r\ninnehållande         tekniska          anpassningar,\r\növergångsbestämmelser   och  undantag  för  de   nya\r\nmedlemsstaternas anslutning.\r\nAnslutningsfördraget träder i kraft den 1 maj 2004\r\nförutsatt   att  alla  ratifikationsinstrument   har\r\ndeponerats  före  den  dagen.  Om  ett  kandidatland\r\nuteblir  ansluts  de  övriga  till  unionen  på  den\r\nbestämda dagen.  Om detta skulle bli fallet beslutar\r\nrådet om nödvändiga justeringar i fördraget.\r\nDe i propositionen  föreslagna ändringarna i lagen\r\n(1994:1500)  med anledning  av  Sveriges  anslutning\r\ntill Europeiska unionen föreslås träda i kraft den 1\r\nmaj 2004.\r\n\r\nFri rörlighet för arbetstagare\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nDe  grundläggande   EG-reglerna   innebär   att   en\r\nunionsmedborgare   skall   kunna   ta  arbete  i  en\r\nmedlemsstat  och  behandlas  på  lika  villkor   som\r\nmedlemsstatens  egna  medborgare (artiklarna 3942 i\r\nEG-fördraget). Dessutom  finns  en rätt för personer\r\natt  flytta  till  en  annan  medlemsstat   för  att\r\netablera  sig  som  företagare  (artikel  43  i  EG-\r\nfördraget)  eller  för  att  tillhandahålla tjänster\r\n(artikel  49  i  EG-fördraget).  Dessutom  finns  en\r\nomfattande sekundärrättslig reglering,  bl.a. rådets\r\nförordning  (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens  fria\r\nrörlighet  inom   gemenskapen  och  rådets  direktiv\r\n68/360/EEG  om  avskaffande   av  restriktioner  för\r\nrörlighet   och  bosättning  inom  gemenskapen   för\r\nmedlemsstaternas  arbetstagare  och  deras familjer.\r\nRegelverket   på  detta  område  är  för  närvarande\r\nföremål för en översyn, och ett nytt direktiv om fri\r\nrörlighet för unionsmedborgare  och  deras  familjer\r\nförväntas antas under våren 2004.\r\n\r\nReglerna  innebär  bl.a. att en EU-medborgare  har\r\nsamma rätt att söka arbete,  ta  anställning,  driva\r\nrörelse och göra praktik i en annan medlemsstat  som\r\nlandets  egna  medborgare. Rätten till fri rörlighet\r\nför arbetstagare  m.fl.  kompletteras  och  stöds av\r\nregelverket om tillämpningen av systemen för  social\r\ntrygghet  när  anställda, egenföretagare eller deras\r\nfamiljemedlemmar  flyttar  inom  gemenskapen, rådets\r\nförordning (EEG) nr 1408/71.\r\n\r\nAv   1 kap.   4  §  första  stycket  utlänningslagen\r\n(1989:529),  UtlL,  framgår  att  en  utlänning  som\r\nvistas  i  Sverige  mer  än  tre  månader  skall  ha\r\nuppehållstillstånd.  Detta  gäller  således även för\r\nEU-medborgare    (undantag    görs    för   nordiska\r\nmedborgare).  I  1  kap.  5  §  första stycket  UtlL\r\nåterfinns  kravet  på  arbetstillstånd.   Här   görs\r\nundantag  för  personer  som  har uppehållstillstånd\r\neller   är   nordiska   medborgare.   Av   de   båda\r\nparagrafernas  andra stycken framgår att  regeringen\r\nfår  föreskriva  andra   undantag   från  kravet  på\r\nuppehållstillstånd och arbetstillstånd.\r\n\r\nI     3     kap.     5     a §    andra    stycket\r\nutlänningsförordningen (1989:547),  UtlF,  anges att\r\nen EU-medborgare som har anställning i Sverige skall\r\nges uppehållstillstånd för fem år. I 4 kap. 1 § UtlF\r\nanges  att  medborgare  i  EES-land  och Schweiz  är\r\nundantagna från kravet på arbetstillstånd.\r\n\r\nAnslutningsfördraget\r\n\r\n\r\nEnligt anslutningsfördraget kan, i förhållande  till\r\narbetstagare från Estland, Lettland, Litauen, Polen,\r\nSlovakien,    Slovenien,    Tjeckien   och   Ungern,\r\navvikelser  från  EG-rätten  accepteras   under   en\r\növergångsperiod på sju år. Cypern och Malta omfattas\r\nsåledes inte av dessa övergångsregler.\r\n\r\nDe  två  första  åren  efter anslutningen skall de\r\nnuvarande medlemsstaternas  nationella  lagstiftning\r\ngälla i stället för EG:s regelverk om arbetskraftens\r\nfria rörlighet. De delar av EG:s regelverk  som inte\r\ngäller är således artiklarna 16 i rådets förordning\r\n(EEG)  nr  1612/68  om arbetskraftens fria rörlighet\r\ninom  gemenskapen och  under  vissa  förutsättningar\r\nrådets   direktiv   68/360/EEG   om  avskaffande  av\r\nrestriktioner  för  rörlighet  och  bosättning  inom\r\ngemenskapen  för  medlemsstaternas arbetstagare  och\r\nderas familjer.\r\nEn  medlemsstat  skall   dock   i  sin  nationella\r\nlagstiftning   kunna   öppna  sin  arbetsmarknad   i\r\nenlighet med EG:s regelverk.  Arbetstagare  från  de\r\nnya  medlemsstaterna  får  emellertid inte ges sämre\r\nvillkor   än   de   som   gäller   vid   tiden   för\r\nanslutningsfördraget enligt nationella  bestämmelser\r\neller bilaterala överenskommelser.\r\nSenast  den  30  april  2006 skall medlemsstaterna\r\nanmäla till kommissionen om  de  avser att fortsätta\r\natt tillämpa nationella undantagsbestämmelser  eller\r\ninte.  Anmälan  behöver  inte  motiveras, men om den\r\nuteblir skall EG:s regelverk i fortsättningen gälla.\r\nEn     medlemsstat    som    tillämpat    nationella\r\nundantagsbestämmelser  t.o.m.  den 30 april 2009 får\r\nfortsätta att göra det t.o.m. den  30  april 2011 om\r\nstaten  har eller förutser allvarliga störningar  på\r\nsin arbetsmarknad.  Efter  den 30 april 2011 får det\r\ninte  förekomma  några nationella  bestämmelser  som\r\ninskränker den fria rörligheten.\r\nUnder övergångsperioden  kommer  de  medlemsstater\r\nsom  väljer  att  tillämpa EG:s regelverk att  kunna\r\nanvända  sig  av  en  skyddsklausul.  Klausulen  får\r\nåberopas om staten har  eller förutser störningar på\r\nlandets arbetsmarknad som innebär ett allvarligt hot\r\nmot levnadsstandarden eller  sysselsättningsnivån  i\r\nen  viss  region  eller  visst  yrke.  Även  de  nya\r\nmedlemsstaterna     har     rätt     att    tillämpa\r\nskyddsklausulen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  propositionen  anges  att  en enskild medlemsstat\r\nkommer att under nationell lagstiftning  helt  kunna\r\nöppna   sin   arbetsmarknad   i  enlighet  med  EG:s\r\nregelverk. Emellertid får arbetstagare  från  de nya\r\nmedlemsstaterna  inte  ges  sämre  villkor än de som\r\ngäller  vid  tiden för anslutningen. Det  är  därmed\r\nenligt propositionen  i  princip  inte  möjligt  att\r\nförst  öppna  sin  arbetsmarknad för medborgare från\r\nnya  medlemsstater  på  prov  och  sedan  strama  åt\r\nvillkoren för dem.\r\n\r\nRegeringens  uppfattning   är   att   den  svenska\r\narbetsmarknaden  inte  kommer  att drabbas av  några\r\nstörningar  av  att  fri  rörlighet   för   de   nya\r\nmedlemsstaternas medborgare genomförs.\r\nI  propositionen  anges vidare att regeringen ännu\r\ninte har tagit slutgiltig  ställning till de förslag\r\nsom lagts fram i SOU 2002:116 om EU:s utvidgning och\r\narbetskraftens    fria    rörlighet,     som     har\r\nremissbehandlats under våren 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion 2003/04:U13 av Cecilia Wigström m.fl. (fp,\r\nm, kd,  c,  mp)  begärs  ett tillkännagivande om att\r\nSverige inte skall införa  några undantagsregler för\r\narbetskraft från nytillkomna EU-länder. Motionärerna\r\nanser att den fria rörligheten är en grundbult i det\r\neuropeiska samarbetet och att  reglerna  härför  bör\r\ntillämpas  direkt från anslutningsdagen och på samma\r\nvillkor som för nuvarande EU-medborgare.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nÄnda sedan Sverige  blev  medlem i EU har regeringen\r\nvarit     pådrivande     i     utvidgningsprocessen.\r\nUtvidgningsförhandlingarna  hade   högsta  prioritet\r\nunder  det svenska ordförandeskapet våren  2001,  då\r\nbl.a. de första uppgörelserna om arbetskraftens fria\r\nrörlighet kunde träffas.\r\n\r\nEU:s regler  om fri rörlighet för personer innebär\r\nbl.a. att en EU-medborgare  har  samma rätt att söka\r\narbete,  ta  anställning,  driva  rörelse  och  göra\r\npraktik  i  en  annan medlemsstat som  landets  egna\r\nmedborgare. I anslutningsfördraget  ges en möjlighet\r\nför    medlemsstaterna    att   under   en   sjuårig\r\növergångsperiod   begränsa   tillträdet   till   sin\r\narbetsmarknad    genom   att   tillämpa    nationell\r\nlagstiftning och bilaterala  avtal i stället för EG-\r\nregler om arbetskraftens fria rörlighet.\r\nEnligt gällande svenska regler kommer arbetstagare\r\nfrån de nya medlemsstaterna efter  anslutningen  att\r\nbehandlas på samma sätt som nuvarande EU-medborgare,\r\nsom i överensstämmelse med EG-rättsliga bestämmelser\r\när  undantagna  från kravet på arbetstillstånd och i\r\nprincip ges ett femårigt  uppehållstillstånd (3 kap.\r\n5 a § andra stycket samt 4 kap. 1 § UtlF).\r\nUtskottet  anser,  i likhet  med  regeringen,  att\r\nreglerna om fri rörlighet för arbetstagare utgör ett\r\nnyckelområde i EU-samarbetet.  Utskottet  kan  också\r\nkonstatera  att  regeringen  hela  tiden  har drivit\r\nfrågan   om   att   även   de  nya  medlemsstaternas\r\nmedborgare redan från anslutningstidpunkten fullt ut\r\nskall  omfattas av den fria rörligheten.  Regeringen\r\nbör  dock   noga  följa  och  bevaka  att  den  fria\r\nrörligheten  inte  riskerar  att  leda  till  social\r\ndumpning  och  urholkning   av  anställningsvillkor,\r\nkollektivavtal eller rättigheter på arbetsmarknaden.\r\nMot  denna  bakgrund  finner  utskottet  inte  att\r\nriksdagen har anledning att göra något uttalande med\r\nanledning av motionen.\r\nMed     det    anförda    tillstyrker    utskottet\r\npropositionen  i  berörda delar och avstyrker motion\r\n2003/04:U13.\r\n\r\nPropositionen i övriga delar\r\n\r\n\r\nNär det gäller de sociala  trygghetssystemen anges i\r\npropositionen  att  EU:s  regler  om  samordning  av\r\nmedlemsstaternas sociala trygghetssystem  kommer att\r\ngälla     i     de    nya    medlemsstaterna    från\r\nanslutningsdagen. Stora krav ställs därmed på de nya\r\nmedlemsstaterna   att   stärka   de   administrativa\r\nförutsättningarna  för  samordning  i  enlighet  med\r\nförordning  (EEG) nr  1408/71.  Förordningen  kommer\r\nockså enligt propositionen att få stor betydelse för\r\nde personer som  arbetar  i  dessa länder och övriga\r\nEU-medlemsstater eftersom deras  sociala rättigheter\r\ndå kommer att omfattas av samordningsregler.\r\n\r\nBeträffande  rättsliga  och  inrikes   frågor  kan\r\nutskottet  konstatera  att förhandlingarna inte  har\r\nkomplicerats  av  begärda   övergångslösningar   och\r\nundantag.  Utskottet noterar dock att när det gäller\r\nSchengensamarbetet  kommer  de  nya medlemsstaternas\r\ninträde i unionen inte att innebära  ett  omedelbart\r\nupphävande av gränskontroller mellan gamla  och  nya\r\nmedlemsstater.    Beslut    om    att   häva   dessa\r\ngränskontroller  kommer att fattas separat  och  med\r\nenhällighet av ministerrådet.  Enligt  propositionen\r\nkommer   detta   beslut  att  föregås  av  noggranna\r\nutvärderingar av de  nya  medlemsstaternas rättsliga\r\noch     praktiska     beredskap     att     tillämpa\r\nSchengenreglerna.\r\nUtskottet   har   således  inget  att  invända   mot\r\npropositionen i dessa delar.\r\n\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander  (s),  Bo\r\nKönberg  (fp),  Mona  Berglund  Nilsson  (s),  Kalle\r\nLarsson (v), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m),\r\nLennart  Klockare  (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta\r\nCarlsson (c), Anna Lilliehöök  (m),  Göte  Wahlström\r\n(s),  Mona  Jönsson  (mp),  Kurt Kvarnström (s)  och\r\nLilian Virgin (s).\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\nFri rörlighet för arbetstagare\r\n\r\nSven Brus (kd), Bo Könberg (fp),  Anita  Sidén  (m),\r\nLinnéa  Darell  (fp),  Birgitta  Carlsson  (c), Anna\r\nLilliehöök (m) och Mona Jönsson (mp) anser:\r\n\r\nVi anser att man måste slå vakt om principen  om fri\r\nrörlighet  inom  EU.  Den  fria  rörligheten  är  en\r\ngrundbult  i  det  europeiska  samarbetet och syftar\r\ntill att alla EU-medborgare skall kunna resa, arbeta\r\noch  leva  på samma villkor inom hela  unionen.  Att\r\nhindra medborgare  i de nya medlemsstaterna från att\r\nfritt  arbeta  inom EU  efter  anslutningstidpunkten\r\ninnebär att de förnekas  dessa  rättigheter  som  vi\r\nsjälva tar för givet.\r\n\r\nVi  anser  att  det  är  av  central betydelse för\r\nSveriges   medborgare   att   fri   rörlighet    för\r\narbetstagare  från  de nya medlemsstaterna tillämpas\r\ndirekt från anslutningsdagen  och  att  arbetstagare\r\nfrån dessa länder därmed ges möjlighet att  arbeta i\r\nSverige   på   samma   villkor   som  nuvarande  EU-\r\nmedborgare.  Vår  uppfattning  är  att  Sverige  bör\r\nvälkomna och underlätta för medborgare  från  de nya\r\nmedlemsstaterna  att  söka  och utföra arbete i vårt\r\nland. Problem som kan uppstå  med exempelvis fiktiva\r\nanställningar, bidragsfusk eller  överutnyttjande av\r\nsvenska socialförsäkringar måste mötas  med  översyn\r\nav   regelsystemen      inte  med  hinder  för  EU-\r\nmedborgares fria rörlighet.\r\nDet anförda bör med bifall till motion 2003/04:U13\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\nFri rörlighet för arbetstagare\r\n\r\nKalle Larsson (v) anser:\r\n\r\nVänsterpartiets  principiella   uppfattning  är  att\r\narbetskraft  från  de nya medlemsländerna  skall  ha\r\nsamma fria rörlighet  som alla EU-medborgare och att\r\nalla som lever och arbetar  i Sverige skall ha samma\r\nrättigheter.\r\n\r\nRegeringen  har hittills tillbakavisat  tanken  på\r\növergångsregler  vad  gäller arbetskraft från de nya\r\nEU-länderna i Baltikum,  Öst-  och Centraleuropa. Nu\r\nhar däremot statsministern aviserat  att  han ser en\r\nrisk för att en våg av social turism skulle drabba\r\nSverige i och med EU-utvidgningen i maj 2004 och att\r\ndetta  skulle  medföra  ett missbruk av de svenska\r\ntrygghetssystemen. Därför  överväger  nu  regeringen\r\natt   införa   regler   avsedda  att  stoppa  sådant\r\neventuellt  missbruk.  Regler   som  diskuterats  är\r\nexempelvis att endast heltidsarbete  skall  ge  rätt\r\ntill  förmåner vilket årligen skall kontrolleras och\r\natt uppehållstillstånd skall beviljas för endast ett\r\når i taget den första tiden i Sverige.\r\nVänsterpartiet  avvisar  med  kraft dessa signaler\r\nfrån statsministern och menar att den bild som målas\r\nupp av ökat missbruk av trygghetssystem  just  i och\r\nmed  östutvidgningen  är  allvarligt  felaktig.  Det\r\nfinns  ingen  anledning att misstänka att medborgare\r\nfrån just de nya  medlemsstaterna  skulle  vara  mer\r\nbenägna  att  missbruka våra system än svenska eller\r\nandra EU-medborgare.\r\nDe nya förutsättningar  som  Sverige  står inför i\r\noch  med  att  ett  ökat  antal medlemsstater  skall\r\nåtnjuta rättigheter enligt  EU/EES-reglerna  och  de\r\nrisker   för   social  dumpning  och  urholkning  av\r\narbetsrätt  som den  ökade  arbetskraftsinvandringen\r\nkan innebära,  ställer  än högre krav än tidigare på\r\nregeringen  att  tillsammans   med  arbetsmarknadens\r\nparter   noga   kontrollera   att   arbetsmarknadens\r\nvillkor, regler och lagar följs och stärks.\r\nEventuella initiativ för att ändra  lagstiftningen\r\ni  detta  sammanhang skall syfta till att  förbättra\r\nreglerna  på   arbetsmarknaden,   så  att  invandrad\r\narbetskraft inte kan utnyttjas till  lägre löner och\r\nsämre   villkor,   och   inte  vara  utformade   som\r\növergångsregler som diskriminerar medborgare från de\r\nnya medlemsstaterna.\r\nVänsterpartiets uppfattning  är att regeringen, om\r\ndet är aktuellt med några initiativ med anledning av\r\ndetta, skall återkomma till riksdagen.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Godkännande av anslutningsfördraget",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:25 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:25 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Riksdagsprövning av åtgärder rörande fri rörlighet för arbetstagare",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis motion 2003/04:U13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "F24010F4-2B11-11D8-AEF4-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "49",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F24010F4-2B11-11D8-AEF4-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Riksdagsprövning av åtgärder rörande fri rörlighet för arbetstagare",
        "partier": "\"m\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "3"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Delvis bifall till motionen.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:29:45"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände anslutningsfördraget om Europeiska unionens utvidgning 2004. Anslutningsfördraget är ett avtal mellan de nuvarande 15 medlemsstaterna i EU och de tio nya medlemsstaterna Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 maj 2004. I EU ska den som söker jobb kunna göra det fritt i alla EU-länder. Medborgare från de nya medlemsstaterna kan då råka ut för ofrihet och tvång på arbetsmarknaden, och Sverige kan i så fall behöva vidta åtgärder. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i så fall återkomma med förslag. ",
          "dok_id": "GR01UU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:16:51"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "EU:s utvidgning (UU4)",
          "dok_id": "GR01UU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:16:51"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:29:45"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01UU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Riksdagen ska godkänna anslutningsfördraget om Europeiska unionens utvidgning 2004. Anslutningsfördraget är ett avtal mellan de nuvarande 15 medlemsstaterna i EU och de tio nya medlemsstaterna Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 maj 2004. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. I EU ska den som söker jobb kunna göra det fritt i alla EU-länder. Medborgare från de nya medlemsstaterna kan då råka ut för ofrihet och tvång på arbetsmarknaden, och Sverige kan i så fall behöva vidta åtgärder. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att i så fall återkomma med förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01UU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:16:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "EU:s utvidgning (UU4)",
          "dok_id": "GR01UU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:16:51"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01UU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uu_4.docx",
          "filstorlek": "737245",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Europeiska unionens utvidgning 2004",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0916ADFB-FEF1-476C-9C43-049D8FE4B70F"
        },
        {
          "dok_id": "GR01UU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uu_4.pdf",
          "filstorlek": "927903",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_uu_4",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/49C3DC11-E6B0-4126-90E9-19B2891DB3A0"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U13 med anledning av prop. 2003/04:25 Europeiska unionens utvidgning 2004",
          "ref_dok_id": "GR02U13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:25 Europeiska unionens utvidgning 2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP, M, KD, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:25 Europeiska unionens utvidgning 2004",
          "ref_dok_id": "GR0325",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "25",
          "ref_dok_titel": "Europeiska unionens utvidgning 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2003:28",
          "ref_dok_id": "GRB428",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2003",
          "ref_dok_bet": "28",
          "ref_dok_titel": "Ds 2003:28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-17",
          "ref_dok_id": "GR0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2003-12-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-17",
          "ref_dok_id": "GR0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2003-12-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:114",
          "ref_dok_id": "GR0K114",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:114",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1208",
          "ref_dok_id": "1994:1500",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}